Kulturutskottets betänkande
1985/86:20

om anslag till film och kulturtidskrifter, m. m.
(prop. 1985/86:100 bil. 10 delvis)

y 1985/86:20

Åttonde huvudtiteln
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

förslag m. m. i proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet G. Massmedier m. m. lagts fram under
följande rubriker, nämligen

Film m. m. (anslag G 1 —G 5),

Dagspress och tidskrifter (anslag G 9),

Litteratur (anslag G 12—G 19),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet har inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet över motioner
om stöd till kulturtidskrifter. Yttrandet (KU 1985/86:10 y) fogas som
bilaga till betänkandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen då det gäller
medelsanvisning till statens biografbyrå, filmstöd, stöd till fonogramverksamhet,
arkivet för ljud och bild, stöd till kulturtidskrifter, litteraturstöd,
kreditgarantier till bokförlag, stöd till bokhandel, talboks- och punktskriftsbiblioteket
samt Svenska språknämnden.

Beträffande fraktstödet för film föreslår utskottet att riksdagen skall ge
regeringen till känna vissa synpunkter på behovet av en översyn. Vidare ger
utskottet sina synpunkter till känna beträffande dispositionen av stödet till
kulturtidskrifter.

Utskottets ställningstagande innebär att flertalet motionsförslag avstyrks.

Reservationer har anmälts av företrädare för moderata samlingspartiet
beträffande fraktstödet för film och Litteraturfrämjandets utgivning av
vuxenböcker. Folkpartiets och centerpartiets ledamöter har i en gemensam
reservation föreslagit ett ökat stöd till kulturtidskrifter. Centerpartiets ledamöter
har reserverat sig beträffande litteraturstödet. Särskilda yttranden
har anmälts av folkpartiet beträffande filmstöd, av moderata samlingspartiet
om Rikskonserters fonogramproduktion samt av vänsterpartiet kommunisternas
ledamot om stöd till utgivning av erotisk litteratur.

Skrivelser har inkommit till utskottet beträffande filmstödet, stödet till
kulturtidskrifter samt talboks- och punktskriftsbiblioteket.

1 Riksdagen 1985/86. 13 sami. Nr 20

Film m. m. KrU 1985/86:20

1. Statens biografbyrå

Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkt G 1 (s. 482 — 484)

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om utbetalning av medel till stiftelsen Svenska Filminstitutet,

dels föreslagit riksdagen att till Statens biografbyrå för budgetåret 1986/

87 anvisa ett förslagsanslag av 4 073 000 kr.

Motion

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

22. att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 2 844 000 kr.

Utskottet

Förslaget i propositionen innebär att anslaget höjs med 436 000 kr. till totalt
4 073 000 kr. Under anslaget beräknas bl. a. 1 229 000 kr. för fraktstöd för
Film. Syftet med fraktstödet är att biografägarna skall stimuleras att visa
kvalitetsfilmer genom att fraktkostnaderna för dessa Filmer ersätts av staten.

I motion Kr318 (m) ifrågasätts om fraktstödet har den effekt som avsågs
då stödformen infördes. Motionärerna yrkar därför avslag på regeringens
förslag i denna del.

Vid behandlingen våren 1985 av ett motionsförslag med samma syfte som
det nu föreliggande erinrade utskottet om att riksdagen år 1984 beslutat att
permanent inrätta ett fraktstöd för Film och att stödet skall omfatta hela
landet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet som avslogs av riksdagen. Utskottet
vill peka på att enligt biografbyrån har de för fraktstödet anvisade
medlen endast räckt till att betala ut de avsedda stödbeloppen till 70 %.

Enligt byråns bedömning fordras ett belopp av ytterligare 348 000 kr. för att
småbiograferna skall kunna få full kostnadstäckning för fraktkostnaderna
för stödberättigade filmer. I propositionen föreslås att fraktstödet räknas
upp med kompensation för prisutvecklingen.

Utskottet vill framhålla att fraktstödet kan utgå endast till biografer med
liten föreställningstäthet. Detta stöd till små biografer har visat sig värdefullt
för att ge dem en möjlighet att överleva. Det har enligt utskottets mening
inte framkommit någon omständighet som ger anledning ompröva
fraktstödet. Utskottet tillstyrker alltså medelsberäkningen i propositionen.

Motion Kr318 avstyrks i här aktuell del (yrkande 22).

efter prövning av regeringen. Medlen skall användas för anskaffning av 16 KrU 1985/86:20

mm filmprojektorer vilka skall hyras ut till biografer på mindre orter. Härigenom
kan nya filmer visas på mindre orter samtidigt som resp. film har
premiär på större orter. Utskottet konstaterar att åtgärden är ett led i ansträngningarna
att stödja biografer på mindre orter och främja spridning av
kvalitetsfilm över landet.

I detta sammanhang vill utskottet aktualisera frågan om en förändring av
gällande bestämmelser om fraktstödet. Fraktstödet utgår endast till biografer
med högst fem föreställningar i veckan, barnmatinéer oräknade, och för
de filmer som statens biografbyrå bestämt vara berättigade till fraktstöd.

Biografbyrån får förklara en film berättigad till fraktstöd endast om den är
minst 35 mm bred.

Enligt utskottets mening är det angeläget att på olika sätt stödja spridning
av kvalitetsfilm. Utskottet uttalade våren 1985 att insatser måste göras för
att motverka den fortgående minskningen av antalet biografer. Spridning
av 16 mm film är en insats i denna riktning. Utskottet anser därför att det
finns skäl att överväga om fraktstödet även skall få omfatta 16 mm film. Vad
utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1985/86:100 om utbetalning av medel till stiftelsen Svenska Filminstitutet,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Kr318 yrkande 22 till Statens biografbyrå
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 073 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om översyn av reglerna för fraktstöd för film.

2. Filmstöd

Regeringen har under punkt G 2 (s. 484—486) föreslagit riksdagen att till
Filmstöd förbudgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 36 120 000
kr.

Motioner

I motion 1985/86:K.r234 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om att frågan om statligt stöd även till kvalitetsfilm från utlandet
blir föremål för prövning.

I motion 1985/86:K.r 257 av Åke Wictorsson m. fl. (s, c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel
för en utvidgad parallelldistribution av biograffilm samt införande av
spärrtid för video och TV när det gäller visning av biograffilm.

I motion 1985/86 :K.r290 av Margareta Mörck (fp) och Margareta Fogelberg
(fp) yrkas att riksdagen beslutar överföra 1 milj. kr. ur anslaget G 2 3

Rättelse: S. 4 rad 9 Står: konstnärsfondens
Rättat till: konstnärsnämndens

Filmstöd till anslaget F7 Bidrag till konstnärer, vilket får disponeras av KrU 1985/86:20

konstnärsnämnden för bidrag till icke-kommersiell, konstnärligt syftande

Film.

Den del av motionens yrkande som gäller anslaget F 7 har utskottet behandlat
i betänkande KrU 1985/86:18 (punkt 7).

Utskottet

I motion Kr290 (fp) föreslås att 1 milj. kr. skall förås över från detta anslag
till anslaget F 7 Bidrag till konstnärer. Motionärerna anser att medlen bör
ställas till konstnärsnämndens förfogande för bidragsgivning till icke-kommersiell,
konstnärligt syftande film. I samband med behandling av anslaget
F 7 har utskottet lämnat en utförlig redovisning av syftet med motionsförslaget
och avstyrkt detta (KrU 1985/86:18 p. 7 s. 35). Utskottet pekade bl. a.
på att överflyttningen av vissa resurser till Filminstitutet skett för att motverka
administrativt dubbelarbete. Riksdagen har bifallit utskottets förslag
(rskr. 1985/86:192). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr290 även i här aktuell del. Regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks.

I två motioner föreslås olika åtgärder i syfte att motverka den fortgående
minskningen av antalet biografer, i synnerhet biografer på mindre orter.

Enligt motion Kr234 (s) bör frågan om statligt stöd till kvalitetsfilm från
utlandet bli föremål för prövning. Motionärerna framhåller att det finns
utländska kvalitetsfilmer som inte köps in till Sverige och som alltså den
svenska biopubliken inte får tillfälle att se. I Filminstitutets uppgifter ingår
enligt 1982 års film- och videoavtal att främja spridning och visning av
värdefull film. I budgetpropositionen beräknas för budgetåret 1986/87 under
en särskild anslagspost medel om totalt 5 408 000 kr. för detta ändamål.

Från detta anslag utgår även stöd till import av kvalitetsfilm. Stöd till sådan
import har under verksamhetsåret 1984/85 lämnats med 1,7 milj. kr.

Med hänvisning till vad som anförts bör motionen enligt utskottets mening
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Filminstitutet har under verksamhetsåren 1983/84 och 1984/85 tillsammans
med branschen ställt ett antal kopior av aktuella filmer kostnadsfritt
till förfogande för biografer på mindre orter. Detta har skett parallellt med
att filmerna varit i ordinarie distribution — parallelldistribution. Därigenom
har man i resp. region kunnat utnyttja den publicitet som skett kring
filmen.

Förslag som rör parallelldistribution av biograffilm samt införande av
spärrtid för visning av biograffilm i video och TV förs fram i motion Kr257
(s, c). Motionärerna anser att parallelldistribution av film bör byggas ut
genom att ett anslag om 3 milj. kr. lämnas under en treårsperiod.

Utskottet vill erinra om att en rad åtgärder har vidtagits för att bygga ut
verksamheten med parallelldistribution. Mot bakgrund av att framtagnings-
och hanteringskostnader av långfilm på 16 mm bredd är avsevärt
billigare än den traditionella 35 mm filmen har Filminstitutet tillsammans
med Folkets Husföreningarnas Riksorganisation genomfört ett försök i
Småland med parallelldistribution av biograffilm även på 16 mm bredd. 4

Under sommaren 1985 tog Filminstitutet initiativet till att bilda en bransch- KrU 1985/86:20
grupp med ansvar för filmdistribution till de mindre orterna. Denna grupp
har av visningsnämnden för film och video erhållit 500 000 kr. för framtagning
av filmkopior på 35 mm och samma belopp för framtagning av kopior
på 16 mm. Biografer som visar dessa kopior skall erlägga en särskild fondavgift
som skall användas för finansiering av framtida kopior. Filminstitutets
styrelse har därutöver satsat ytterligare 300 000 kr. för parallellkopior
på 35 mm.

En förutsättning för att en mer allmän distribution av kopior på 16 mm
skall komma till stånd är emellertid att antalet biografer med 16 mm projektorer
byggs ut ordentligt. Regeringen har som redovisats under föregående
anslag avsatt 2,5 milj. kr. till Filminstitutet för inköp och uthyrning av 16
mm projektorer. Filminstitutets styrelse har förklarat sig beredd att sätta av
motsvarande belopp.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att de här redovisade åtgärderna
ligger väl i linje med de synpunkter på behovet av insatser för att
främja spridning av kvalitetsfilm till mindre orter som utskottet framförde
våren 1985 (KrU 1984/85:13 s. 4 0-

Vid samma tillfälle behandlade utskottet frågan om införande av s. k.
spärravtal — dvs. avtal varigenom filmer under viss tid inte får visas i andra
medier. Utskottet erinrade därvid om att för att produktionsgaranti enligt
1982 års film- och videoavtal skall kunna utgå till film som tillkommit i
samverkan med företag inom Sveriges Radiokoncernen krävs även att filmen
först visas på biografer och tidigast 18 månader efter biografpremiären
i svensk TV. Däremot har det hittills inte visat sig möjligt att uppnå en
branschöverenskommelse i fråga om karenstiden. Utskottet uttalade att det
kan finnas skäl att fortsatta överväganden görs i fråga om möjligheterna att
åstadkomma s. k. spärravtal.

Med hänvisning till att en överenskommelse inte har kunnat nås bör det
enligt motionen övervägas att lagstiftningsvägen införa förbud mot visning
av biograffilm på video eller TV under 24 månader efter filmens biopremiär.

Enligt vad utskottet inhämtat har överläggningar förts mellan Filminstitutet
och företrädare för branschen rörande frågan om spärrtid. Överläggningarna,
som är avslutade, har i denna fråga inte lett till någon överenskommelse.
Utskottet anser därför att det är viktigt att fortsatta överväganden
görs i fråga om möjligheterna att få till stånd s. k. spärravtal. Detta kan
lämpligen ske i samband med nya överläggningar rörande filmavtalet. Sådana
överläggningar får påkallas år 1988. Med hänvisning till vad som
anförts finner utskottet inte att motionen bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande överförande av medel till annat anslag

att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr290 i motsvarande del,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr290 i motsvarande del till Filmstöd för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 36 120 000 kr., 5

1 * Riksdagen 1985/86. 13 sami. Nr 20

3. beträffande stöd till import av kvalitetsfilm KrU 1985/86:20

att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr234,

4. beträffande parallelldistribution av biograffilm m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr257.

3. Stöd till fonogramverksamhet m. m.

Regeringen har under punkt G 3 (s. 486 — 489) föreslagit riksdagen att till
Stöd till fonogramverksamhet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 8 092 000 kr.

Motion

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

7. att riksdagen till Stöd till fonogramverksamhet m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 9 092 000 kr.

Utskottet

I motion Kr318 (m) föreslås att anslaget skall höjas med 1 milj. kr. Syftet
med förslaget är att stödja utgivning av fonogram som tillgodoser en smal
och begränsad marknad. Förslaget är kopplat till ett yrkande i samma motion
om att Rikskonserters fonogramutgivning skall upphöra. Detta förslag
behandlas i utskottets betänkande KrU 1985/86:18. Utskottet redovisar där
(s. 46) att de statliga stödinsatserna på fonogramområdet har varit föremål
för översyn och utvärdering. Kulturrådet har nyligen slutfört en utvärdering
av stödet. Utskottet erinrar vidare om att i proposition 1985/86:114 om
omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter uttalas att det nu är
dags att göra en samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela
området. Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att pågående
beredningsarbete inte bör föregripas. Riksdagen har bifallit utskottets
förslag (rskr. 1985/86:192).

Med anledning av det här aktuella förslaget vill utskottet tillägga att
kulturministern i proposition 1985/86:114 också aviserar att han kommer
att lägga fram förslag om de statliga stödinsatserna på fonogramområdet
efter att ha tagit del av kulturrådets utvärdering och sedan synpunkter och
förslag inhämtats från övriga inblandade.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet yrkande 7 i motion
Kr318.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr318 yrkande 7 till Stöd till fonogramverksamhet
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 8 092 000 kr. 6

4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader. KrU 1985/86:20

Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 4 och G 5 (s.

490—492) och hemställer

1. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 8 530 000 kr.,

2. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
381 000 kr.

Dagspress och tidskrifter

5. Stöd till kulturtidskrifter

Regeringen har under punkt G 9 (s. 500 — 501) föreslagit riksdagen att till
Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 17 510 000 kr.

Motioner

1 motion 1985/86:Kr228 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas — med hänvisningtill
vadsom anförts i motion 1985/86 :K805 — att riksdagen till Stöd
till kulturtidskrifter anvisar 14 510 000 kr.

I motion 1985/86:Kr269 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om disposition av anslaget Stöd till kulturtidskrifter
så att bl. a. barn- och ungdomsorganisationerna och andra idébundna organisationstidskrifter
får stöd.

I motion 1985/86:Kr293 av Göran Magnusson (s) och Barbro Nilsson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt stöd via kulturtidskriftsstödet till nykterhetsrörelsens
tidskrifter.

I motion 1985/86:Kr334 av Georg Andersson (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fortsatt
bidragsgivning till trossamfundens tidskrifter.

I motion 1985/86:Kr335 av Barbro Evermo m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kulturtidskriftsstödet och om fortsatt bidragsgivning till fackförbundens
tidningar.

I motion 1985/86:347 av Rune Backlund m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

10. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en del av kulturtidskriftsstödet
reserveras för invandrartidskrifter i enlighet med vad som

anförts i motionen. 7

Motionen är väckt med anledning av proposition 1985/86:98 om invan- KrU 1985/86:20
drarpolitiken och yrkandet har överflyttats från socialförsäkringsutskottet
till kulturutskottet.

Utskottet

I propositionen förordas en omläggning av det statliga tidskriftsstödet som
innebär att organisationstidskriftsstödet dras in och att stödet till kulturtidskrifter
skall höjas med 7 milj. kr. till totalt 17,5 milj. kr. Härigenom skall det
finnas utrymme för att ge stöd även till vissa organisationstidskrifter. Riksdagen
har på förslag av konstitutionsutskottet (prop. 1985/86:100, bil. 10,
KU 1985/86:16, rskr. 1985/86:145) godkänt regeringsförslaget om indragning
av organisationstidskriftsstödet.

I motion Kr228 (fp) föreslås att höjningen av anslaget skall begränsas till
4 milj. kr. Motivering till yrkandet ges i motion K805. Motionärerna anser
att det i många fall är motiverat att slopa organisationstidskriftsstödet då
större delen av s. k. medlemstidskrifter torde kunna fortleva utan stöd. Annorlunda
förhåller det sig enligt motionen med många av de tidskrifter som
utges av ideella eller religiösa organisationer. För dessa kategorier skulle i
många fall ett bortfall av stödet bli mycket kännbart. Motionärerna godtar
inte förslaget att stödet till kulturtidskrifter i viss utsträckning skulle kunna
användas för dessa tidningar. De framhåller att en prövning av stöd till
organisationstidskrifter knappast är förenlig med kulturrådets uppgifter,
vilket skulle bli fallet om regeringsförslaget genomförs. Motionärerna föreslår
därför — i den av konstitutionsutskottet i ovannämnda ärende behandlade
motionen K805 — att stödet till organisationstidskrifterna bibehålls
och att 13 milj. kr. anvisas för detta ändamål.

Riksdagens beslut att godkänna regeringsförslaget om slopande av stödet
till organisationstidskrifter innebär att förslaget i motion K805 avslagits.
Med hänsyn till att det bör finnas ekonomiska resurser för att även ge vissa
organisationstidskrifter stöd anser utskottet att det i propositionen beräknade
anslaget för stöd till kulturtidskrifter bör godtas. Motion Kr228 avstyrks
alltså.

Stödet till kulturtidskrifter administreras av statens kulturråd enligt de
grunder som anges i förordningen (1977:393) om statligt stöd till kulturtidskrifter.
Enligt förordningen skall det röra sig om en tidskrift som med sitt
huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation
eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen
ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas
områden. Bidrag kan utgå för sådan tidskrift som utkommer med
mer än ett nummer årligen och med högst ett nummer varje vecka. Vidare
krävs det för rätt till bidrag att intäkterna under redovisningsåret inte kommer
att täcka kostnaderna och att stöd inte kan påräknas från annat håll. I
förordningen stadgas också att kulturrådet vid sin prövning skall beakta att
bidragen skall främja hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och
behandlade ämnen.

I fyra motioner förs fram förslag om att vissa organisationstidskrifter
särskilt bör komma i fråga för stöd.

Ungdomsrörelsens, studieförbundens och politiska organisationers tid- KrU 1985/86:20
skrifter är sådana som enligt motion Kr269 (c) i fortsättningen bör hänföras
till gruppen kulturtidskrifter. Motionärerna menar att med det vidgade kulturbegrepp
som sedan 1974 gäller för den statliga kulturpolitiken det är
motiverat att hänföra de idébundna och ideella organisationstidskrifterna
till kulturområdet.

1 motionerna Kr293 (s), Kr334 (s) och Kr335 (s) framhålls vikten av att
ideella organisationers tidskrifter får ta del av kulturtidskriftsstödet. I
Kr293 betonas särskilt stödbehovet för nykterhetsrörelsens tidningsutgivning.
Det särskilda stödbehov som finns för trossamfundens tidskrifter
framhålls i motion Kr334. Enligt motion Kr335 bör också fackförbundens
tidningar få del av kulturtidskriftsstödet. Vissa fackförbunds tidskrifter
skulle genom uteblivet stöd få ytterligare svårigheter och sannolikt tvingas
dra ned på utgivningen. Bl. a. framhålls svårigheterna att vid minskade
reallöner ta ut högre medlemsavgifter. Vidare pekas bl. a. på de ökade kraven
på att i tidskrifterna tillhandahålla material översatt till de vanligaste
invandrarspråken. Det är, säger motionärerna, ett viktigt samhällsintresse
att kunna vidmakthålla en vital samhälls- och kulturdebatt i organisationernas
tidskrifter, som ofta når fler och i dessa hänseenden sämre ställda människor
än de flesta andra tidningar och tidskrifter.

Konstitutionsutskottet, som yttrat sig över motionerna, understryker att
den föreslagna höjningen av stödet till kulturtidskrifter enligt budgetpropositionen
tillkommit för att bereda plats även för vissa organisationstidskrifter.
Konstitutionsutskottet anför vidare följande:

Utskottet konstaterar att de förutsättningar för stöd till kulturtidskrifter
som anges i förordningen (1977:393) om statligt stöd till kulturtidskrifter
inte lägger några principiella hinder i vägen för att organisationstidskrifter
av olika slag, som inte längre kan få stöd från annat håll, kan erhålla bidrag
till sin verksamhet. Alldeles klart gäller detta enligt utskottets mening de
typer av organisationstidskrifter som berörs i motionerna. Det är — som
utskottet framhåller i betänkandet KU 1985/86:16 — kulturrådets uppgift
att fördela stödet efter de grunder som anges i stödförordningen och därvid
beakta syftet med anslagshöjningen.

Av presstödsnämndens förteckning över hur organisationstidskriftsstödet
fördelats framgår att antalet tidskrifter som fick bidrag från organisationstidskriftsstödet
år 1984 uppgick till 470. Av dessa tillhörde 301 gruppen
medlemstidskrifter enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisationstidskrifter
medan 168 utgjorde organ för olika ideella organisationer.

Den förstnämnda gruppen fick ca 25 milj. kr. av ett totalt anslag om drygt 38
milj. kr. Bidragsbeloppet är maximerat till 400 000 kr.

I propositionen redovisas att utvecklingen under senare år lett till att
organisationstidskriftsstödet för ett stort antal tidskrifter kommit att bli av
mindre betydelse. Föredragande statsrådet uttalar att det är angeläget att
statens stödinsatser inriktas på sådana verksamheter där de är av avgörande
betydelse. Organisationerna bör enligt hans bedömning kunna klara sin
tidskriftsutgivning utan något särskilt tidskriftsstöd i synnerhet som många
uppbär statligt stöd i annan ordning.

Från kulturtidskriftsstödet lämnades år 1985 bidrag till 186 tidskrifter. 9

Högsta bidragsbelopp är 190 000 kr. I en rapport från kulturrådet (1986:5), KrU 1985/86:20
Kulturtidskrifter — skrifter i tiden, redovisas att kulturtidskrifternas villkor
under senare år har försämrats, eftersom stödet ej har kunnat höjas i takt
med kostnadsutvecklingen och distributionen har försvårats.

Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om att — som ovan
angetts — syftet med kulturtidskriftsstödet är att upprätthålla en bred utgivning
av tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska
debatten eller med väsentlig analys och presentation inom de skilda konstarternas
områden. Stödet skall vidare främja hög kvalitet och mångsidigt
utbud av åsikter och behandlade ämnen. Otvivelaktigt uppfyller flera organisationstidskrifter
dessa krav. Det blir därför en grannlaga uppgift för
kulturrådet att bedöma vilka organisationstidskrifter som skall bli berättigade
till stöd. Utskottet vill dock understryka att stödet till de fria kulturtidskrifterna
genom anslagshöjningen bör förbättras. Utskottet anser därför
att hittillsvarande riktlinjer för stödet, bl. a. att tidskrifterna skall vända sig
till en allmän publik, i allt väsentligt skall gälla även i fortsättningen.

En grupp tidskrifter som enligt utskottets mening bör uppmärksammas i
högre grad än vad nu är fallet är barn- och ungdomstidskrifter. 1 kulturrådets
rapport konstateras att antalet sådana tidskrifter i dag är lågt och att de
brottas med betydande ekonomiska svårigheter. Detta gäller även de barn
och ungdomstidskrifter som utges av folkrörelser och andra organisationer.

Kvalitetstidskrifter för barn och ungdom har viktiga uppgifter genom att
stimulera till läsning och ge väsentliga kunskaper. Dessutom kan de grundlägga
ett intresse för kultur och en känsla för kulturell kvalitet som kan
påverka även det vuxna livet. Det finns alltså goda skäl för att dessa tidskrifter
särskilt beaktas vid bidragsgivning.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Kr269 yrkande 9,

Kr293, Kr334 och Kr335 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Regeringens förslag till medelsberäkning tillstyrks.

Utskottet tar här upp ett yrkande i motion 1985/86:347 som väckts med
anledning av proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken. Motionärerna
anser att en del av kulturtidskriftsstödet, förslagsvis 500 000 kr., skall
reserveras för invandrartidningarna.

Av redovisningen i det föregående framgår de kriterier som enligt förordningen
gäller för bidragsgivning till kulturtidskrifter. Att reservera någon
del av stödet för en viss grupp av tidskrifter är inte lämpligt. Motionen i här
aktuell del avstyrks (yrkande 10).

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsberäkningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr228 i motsvarande del,

2. beträffande grunder för bidragsgivning

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Kr269 yrkande
9, 1985/86:Kr293, 1985/86:Kr334 och 1985/86:Kr335 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande anslag till tidskrifter på invandrarspråk
att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 10,

4. beträffande medelsanvisningen KrU 1985/86:20

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr228 i motsvarande del till Stöd till kulturtidskrifter
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
17 510 000 kr.

Litteratur

6. Litteraturstöd

Regeringen har under punkt G 12 (s. 505 — 507) föreslagit riksdagen att till
Litteraturstöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
36 129 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr292 av Kerstin Göthberg (c) och Marianne Andersson
(c) yrkas att riksdagen beslutar anslå 400 000 kr. till barn- och ungdomsorganisationernas
läsfrämjande åtgärder.

I motion 1985/86:Kr294 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder i syfte att dels säkra utgivningen av nationalutgåvan
av Strindbergs samlade verk inom en rimlig tid och till kostnader
som kan överblickas, dels marknadsföra verket så att upplagans storlek står
i proportion till den totala kultursatsningen.

I motion 1985/86:Kr316 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1985/86:Ju621 — att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett särskilt statligt stöd för utgivning av erotisk
litteratur, som är ägnad att utveckla och berika det sexuella samlivet mellan
män och kvinnor.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

23. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 33 129 000 kr.

Utskottet

Från anslaget lämnas stöd till Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning
av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom. För
dessa verksamheter beräknas ca 5,9 milj. kr. för nästa budgetår. I motion
Kr318 (m) föreslås att anslaget skall minskas med 3 milj. kr. Motionärerna
motsätter sig att stöd skall lämnas för utgivning av vuxenböcker med hänsyn
till att det numera Finns ett rikt utbud av prisbillig, icke statssubventionerad
kvalitetslitteratur. De är däremot positiva till en fortsatt utgivning av
En bok för allas barn- och ungdomsböcker.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare avstyrkt liknande förslag. Vid
behandlingen våren 1985 av regeringens förslag om litteratur och folkbib- 11

liotek (prop. 1984/85:141, KrU 1984/85:21, rskr. 1984/85:392) anslöt sig
utskottet till regeringens bedömning att Litteraturfrämjandets utgivning av
vuxenlitteratur bör fortsätta med hänsyn till det nära sambandet mellan
bokdistribution och lässtimulerande insatser som är utmärkande för En
bok för alla-verksamheten och till att det i detta sammanhang behövs kvalitetsböcker
med lågt pris.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning till Litteraturfrämjandets
utgivning av vuxenlitteratur. Motion Kr318 i här aktuell del
(yrkande 23) avstyrks alltså.

I motion Kr292 (c) yrkas att riksdagen anslår 400 000 kr. för att stödja
barn- och ungdomsorganisationernas läsfrämjande åtgärder. Som skäl för
sitt förslag anför motionärerna bl. a. följande:

I arbetet att väcka läslust bland ständigt nya grupper av barn och ungdomar
måste, enligt centerns syn, alla goda krafter tas till vara. Inför denna utmaning
har vi helt enkelt inte råd att avstå från att uppmuntra barn- och
ungdomsorganisationernas insatser. Föreningslivet är, vid sidan av ungdomsskolan
och folkbiblioteken, en kontaktyta gentemot hundratusentals
barn och ungdomar — såväl inom som utanför ungdomsklubbarna. De
ideella ledarna är en unik resurs som tillför ny kompetens och nya relationer
till de som de yrkesverksamma i samhällsinstitutionerna har i sitt arbete
tillsammans med barn och ungdomar.

Enligt det avtal om utgivning av En bok för alla som slutits mellan staten
och Litteraturfrämjandet skall Litteraturfrämjandet använda minst 400 000
kr. per budgetår för spridning av böcker i samband med läsfrämjande insatser
bland barn och ungdomar. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen
med anledning av regeringens förslag om litteratur och folkbibliotek anvisade
1,5 milj. kr. för folkbibliotekens verksamhetsutveckling och att motsvarande
belopp med viss uppräkning anvisats för ändamålet för nästa
budgetår (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 415, KrU 1985/86:18 p. 20, rskr. 1985/
86:192). Riksdagen beslöt också förra året att ett bidrag om 1 milj. kr. skulle
utgå för spridning av en barnbokskatalog till alla barnhushåll. Med hänvisning
till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr 292. Vidare har
riksdagen på förslag av utskottet nyligen beslutat om en väsentlig höjning
av stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (prop. 1985/
86:100 bil. 10, KrU 1985/86:14, rskr. 1985/86:148).

I motion Kr294 aktualiseras vissa problem i samband med utgivningen
av Strindbergs samlade verk. Motionärerna lämnar följande redovisning:

När staten 1980 efter ett riksdagsbeslut tecknade avtalet om utgivande av en
nationalutgåva av Strindbergs samlade verk beräknades statens samlade
kostnader för utgivningen till 10 milj. kr. Utgivningen beräknades ske under
en tioårsperiod. När mer än halva tiden gått har endast 13 volymer utkommit
av planerade ca 90. Trots stora ansträngningar av bl. a. kulturrådet
tycks det vara omöjligt att åstadkomma en utgivningstakt som står i rimlig
proportion till vad riksdagen förutsett. Av de anslagna tio miljoner kronorna
har snart hälften förbrukats. Stor oklarhet råder såväl om vad den totala
kostnaden för utgivningen kommer att bli liksom om en tillförlitlig tidsplan
över huvud taget kan läggas upp.

KrU 1985/86:20

Med hänvisning till att satsningen på Strindbergsutgåvan är en kulturgärning
anför motionärerna att nya förhandlingar måste upptas med berörda

parter i syfte att utgivningen skall kunna genomföras inom rimlig tid och till KrU 1985/86:20
kostnader som kan överblickas. Vidare bör åtgärder vidtas för att effektivt
marknadsföra Strindbergsutgåvan.

Kulturrådet har i februari 1986 fått i uppdrag av regeringen att närmare
utreda ett alternativ för utgivningen som innebär att verksamheten koncentreras
i enlighet med de ursprungliga intentionerna till att få fram en vetenskapligt
korrekt utgåva för den läsande allmänheten med relativt begränsade
kommentarer och ordförklaringar som läshjälp. Rådet bör enligt regeringsuppdraget
diskutera med bl. a. nuvarande avtalsparter och undersöka
om inriktningen av utgivningen är möjlig ett genomföra med gällande avtal.
Vidare bör rådet i samråd med humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet undersöka möjligheterna att fullfölja de forskningsinsatser
som anses angelägna. Uppdraget skall redovisas den 15 maj 1986.

När det gäller frågan om marknadsföring av Strindbergsutgivningen
skall enligt det avtal som träffades år 1980 mellan staten och Almqvist &

Wiksell/Gebers förlag förlaget svara för marknadsföringskostnaderna. Utskottet
utgår från att berörda parter vidtar de åtgärder som krävs för att
verket skall bli effektivt marknadsfört.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen i sak är
tillgodosedd.

Enligt motion Kr316 (vpk) bör regeringen lägga fram förslag till ett särskilt
statligt stöd för utgivning av erotisk litteratur som är ägnad att utveckla
och berika det sexuella samlivet mellan män och kvinnor. Motionärerna
hänvisar till den motivering som lämnas i motion Ju621 (vpk). 1 denna
föreslås olika åtgärder mot prostitution. Motionärerna menar att prostitution
och pornografi hör nära samman och att det gäller att ändra attityderna
till dessa två företeelser. Förslaget i motion Kr316 torde vara att uppfatta
som ett led i försöken till attitydförändring.

Statligt stöd till bokutgivning utgår enligt förordningen (1978:490) om
statligt litteraturstöd. Enligt 4 § förordningen kan bl. a. följande slag av
litteratur komma i fråga: ny svensk skönlitteratur för vuxna, däri inbegripet
debatt- och rapportböcker som har skönlitterär prägel, skönlitteratur för
vuxna i svensk översättning, facklitteratur för vuxna, såväl svensk som
utländsk i svensk översättning. Utskottet finnér inte anledning att ytterligare
precisera reglerna för det statliga litteraturstödet.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn
och ungdom

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:K.r318 yrkande 23 i motsvarande del för angivna
ändamål under anslaget beräknar 5 899 000 kr.,

2. beträffande anslag till barn- och ungdomsorganisationernas läsfrämjande
åtgärder

att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr292 i motsvarande del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med avslag 13

påmotionerna 1985/86:Kr292 i motsvarande del och 1985/86:Kr318 KrU 1985/86:20
yrkande 23 i motsvarande del till Litteraturstöd för budgetåret 1986/

87 anvisar ett reservationsanslag av 36 129 000 kr.,

4. beträffande utgivningen av Strindbergs samlade verk
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr294,

5. beträffande utgivning av erotisk litteratur
att riksdagen avslår motion 1985/86 :Kr316.

7. Kreditgarantier till bokförlag m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 13 —G 17 (s.

507 — 513) och hemställer

1. att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Stöd till fackbokhandel m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 438 000 kr.,

3. att riksdagen till Stöd till bokhandel Löt budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 2 858 000 kr.,

4. att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 925 000 kr.,

5. att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
Löt budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
13 762 000 kr.

8. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader

Regeringen har under punkt G 18 (s. 513 — 522) föreslagit riksdagen att

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
bestäilningsbemyndigande om 6 600 000 kr. för budgetåret 1987/88 som
förordats i propositionen,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 32 537 000 kr.,

3. godkänna vad som i propositionen förordats om videoproduktion för
döva.

Motioner

I motion 1985/86:Kr214 av Margareta Andrén m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
beslutar om en höjning av anslagsposten Produktionskostnader för
punktskriftsböcker för försäljning med 250 000 kr.

I motion 1985/86:Kr225 av Per Arne Aglert (fp) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att delar av Röster i Radio/TV överförs till
kassett av talboks- och punktskriftsbiblioteket i samverkan med RiR/TV:s
redaktion.

I motion 1985/86:Kr238 av Ingvar Johnsson (s) och Rune Evensson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om behovet av stöd till produktion av punktskriftsböcker KrU 1985/86:20
för försäljning.

Utskottet

Från anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) produktion
av talböcker och punktskriftsböcker samt kataloger och informationsmaterial.
Från detta anslag utbetalas även fr. o. m. den 1 juli 1985 statsbidrag
för länsbibliotekens inköp av talböcker samt bidrag till Sveriges dövas
riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

Utskottet tillstyrker att regeringen lämnar TPB ett beställningsbemyndigande
om högst 6,6 milj. kr.

I propositionen föreslås att staten skall ta det ekonomiska huvudansvaret
för den framtida videoproduktionen för döva. Förslaget bygger på betänkandet
(Ds U 1984:18) Videogram för döva. Enligt propositionen bör de
statliga insatserna öka radikalt. I enlighet härmed föreslås att bidraget till
SDR för produktion av videogram höjs med 5 milj. kr. för budgetåret 1986/

87 till totalt 7 103 000 kr.

Ställningstagandena i propositionen rörande bidragskonstruktion, former
för statlig insyn i verksamheten samt distribution av videogram för
döva har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

I motion Kr214 (fp) föreslås att anslaget skall höjas med 250 000 kr.

Motionärerna redovisar att efterfrågan på punktskriftsböcker för försäljning
har ökat kraftigt. Detta har, enligt motionen, fört med sig att anslaget
för budgetåret 1985/86 förbrukats redan i januari 1986.

1 huvudsak samma synpunkter anförs i motion Kr238 (s). Motionärerna
säger att det är angeläget att produktionen av punktskriftsböcker kan fortsätta
och utvidgas vilket förutsätter statligt stöd.

Produktionen av punktskriftsböcker har ökat och uppgår nu till ca 400
titlar per år. TPB kan genom det ovan nämnda beställningsbemyndigandet
lägga ut beställningar av bl. a. punktskriftsböcker som kommer att belasta
budgetåret 1987/88. Sedan budgetåret 1984/85 ansvarar TPB för försäljningen
av punktskriftsböcker till svartskriftspris. Efterfrågan på dessa har
ökat kraftigt.

Enligt vad utskottet erfarit är, som påpekas i motionerna, de medel som
anvisats för innevarande budgetår förbrukade. TPB har från De Blindas
bokfond fått ett bidrag om 100 000 kr. för år 1986 avsedda som förstärkning
till produktion av punktskriftsböcker för försäljning.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är synnerligen angeläget att
produktionen av punktskriftsböcker för försäljning kan byggas ut så att det
behov som uppenbarligen finns kan tillgodoses. Med hänsyn till att TPB
ansvarat för verksamheten under mindre än två år är det rimligt att avvakta
hur intresset för att köpa punktskriftsböcker utvecklas. Utskottet tillstyrker
alltså regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker motionerna
Kr214 och Kr238.

Enligt motion Kr225 (fp) bör riksdagen begära att delar av Röster i Radio/TV
överförs till kassett av TPB i samverkan med tidskriftens redaktion.

Motionären framhåller att det är angeläget att synskadade, för vilka radion 15

är en viktig tillgång, har samma tillgång till information och radioprogram KrU 1985/86:20
som övriga lyssnare. Han anför vidare följande:

Vid hänvändelse till RiR/TV:s redaktion har synskadade mött förståelse
för kravet på att få tidningen på kassett. Man har dock alltid fått svaret att
det saknas pengar till ett sådant förfarande. RiR/TV anser att regering och
riksdag måste anslå medel för att en kassettutgivning skall komma till stånd.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket bör inom ramen för sin budget kunna
villfara de synskadades ovanstående önskemål i samverkan med RiR/TV:s
redaktion.

De synpunkter och önskemål som motionären för fram bör enligt utskottets
mening uppmärksammas av Sveriges Radio.

Utskottet vill dock erinra om att viss information om radioprogram lämnas
synskadade genom dels den reguljära programläsningen i radio, dels
regionala och kommunala taltidningar. De som prenumererar på med statligt
stöd utgivna radio- och kassettidningar kan ta del av tidningarnas information
om radio- och TV-program.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr225.

Utskottet hemställer

1. beträffande beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 6 600 000 kr. för
budgetåret 1986/87 som förordats i proposition 1985/86:100,

2. beträffande stöd till produktion av punktskriftsböcker

att riksdagen avslår motionerna 1985/86 :Kr214 i motsvarande del
och 1985/86:Kr238,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr214 i motsvarande del till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 32 537 000 kr.,

4. beträffande överföring av Röster i Radio/TVpå kassett
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr225,

5. beträffande videoproduktion för döva

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/

86:100,

9. Bidrag till Svenska språknämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 19 (s. 522 — 523) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 553 000 kr.

Stockholm den 7 maj 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg 16

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rön- KrU 1985/86:20

nung (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Sylvia

Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tamme noksa

(s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O

Karlsson (s), Maud Björnemalm (s) och Lars Ahlström (m).

Reservationer

1. Statens biografbyrå (punkt 1)

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Vid behandlingen”
och på s. 3 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det utgående fraktstödet
för film inte torde påverka programvalet i någon större utsträckning, eftersom
stödet per visningstillfälle är mycket lågt. Det är också tveksamt om en
styrning av biografernas programval bör göras genom fraktstöd. Med hänsyn
till det anförda anser utskottet att medel till fraktstöd inte bör anvisas
för nästa budgetår. Detta innebär att medelsanvisningen under anslaget bör
bestämmas till ett belopp som är 1 299 000 kr. lägre än det av regeringen
föreslagna. Motion Kr318 tillstyrks således i här aktuell del (yrkande 22).

I propositionen redovisas att regeringen hösten 1985 beslutat medge att
högst 2,5 milj. kr. skall utbetalas till Svenska Filminstitutet från den under
detta anslag uppförda anslagsposten Anskaffning av utrustning. Anslagsposten,
som är uppförd med ett formellt belopp av 1 000 kr., får belastas
efter prövning av regeringen. Medlen skall användas för anskaffning av 16
mm filmprojektorer vilka skall hyras ut till biografer på mindre orter. Härigenom
kan nya filmer visas på mindre orter samtidigt som resp. film har
premiär på större orter. Utskottet konstaterar att åtgärden är ett led i ansträngningarna
att stödja biografer i mindre orter och främja spridning av
kvalitetsfilm över landet.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. (= utskottet)

2. att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och
med bifall till motion 1985/86:Kr318 yrkande 22 till Statens biografbyrå
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 844 000
kr.,

(3. utskottets hemställan utgår)

2. Grunder för bidragsgivning till kulturtidskrifter
(motiveringen till punkt 5, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
”Med anledning” och slutar ”medelsberäkning tillstyrks” bort ha följande

lydelse: 17

Riksdagsmajoritetens beslut att slopa stödet till organisationstidskrifter- KxU 1985/86:20
na innebär att ett stort antal tidskrifter som ges ut av religiösa, politiska,
miljöfrämjande, nykterhets-, idrotts-, försvars- och handikapporganisationer
kommer att få kraftiga kostnadsökningar. Även om bidragsbeloppen i
flera fall är tämligen låga spelar dock för åtskilliga organisationstidskrifter
även mindre stödbelopp stor roll. Speciellt gäller detta för tidskrifter som
ges ut av ideella och religiösa organisationer där utgivningen i huvudsak
finansieras genom medel insamlade på frivillig väg.

Det är enligt utskottets mening viktigt att upprätthålla en bred utgivning
av tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska debatten.
Många organisationstidskrifter är viktiga ur opinionsbildningssynpunkt
och spelar en väsentlig roll för den allmänna debatten i olika frågor.

Det finns också skäl att uppmärksamma den svåra situation som barn- och
ungdomstidskrifterna befinner sig i. Kvalitetstidskrifter för barn och ungdom
fyller en väsentlig uppgift genom att stimulera till läsning och ge allmän
information. Om — så som föreslås i budgetpropositionen — organisationstidskrifterna
skall kunna erhålla bidrag från anslaget till kulturtidskrifter
finns det risk för att dessas redan nu besvärliga situation ytterligare
försämras. För att detta inte skall ske och för att sådana organisationstidskrifter
som ges ut av ideella föreningar och folkrörelser skall kunna få stöd
bör kulturtidskriftsanslaget räknas upp utöver regeringens förslag. Utskottet
föreslår därför att anslaget höjs med 17 milj. kr.

3. Medelsanvisningen till kulturtidskrifter (punkt 5, mom.

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86 :Kr228 i motsvarande del till Stöd till kulturtidskrifter anvisar
ett reservationsanslag av 27 204 000 kr.

4. Medelsberäkning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för
utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder
för barn och ungdom (punkt 6, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Lars Ahlström (alla m) anser

dels ali den del av utskottets yttrande som pås. 11 börjar ”Utskottet har” och
på s. 12 slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Det finns numera ett rikt utbud av prisbillig, icke statssubventionerad
kvalitetslitteratur. Enligt utskottets mening saknas därför skäl till ett så

omfattande stöd som föreslås utgå till utgivning av En bok för alla. 18

Utskottet har med tillfredsställelse noterat att En bok för alla rönt särskilt KrU 1985/86:20
stor framgång bland barn och ungdom. Utskottet är därför berett att biträda
förslag om fortsatt utgivning av En bok för alla såvitt avser litteratur för
barn och ungdom. Något ekonomiskt stöd till utgivningen av vuxenböcker
bör däremot inte utgå.

Utskottet tillstyrker alltså motion Kr3l8 yrkande 23.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn
och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86:Kr318 yrkande 23 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 899 000
kr.,

5. Anslag till barn- och ungdomsorganisationernas
läsfrämjande åtgärder (punkt 6, mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels au den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Enligt det” och
slutar ”rskr. 1985/86:148)” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att väcka och stimulera barns och
ungdomars läsintresse. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift är väsentlig
i det moderna samhället. Satsningar på läsfrämjande åtgärder är därför en
investering för framtiden.

Barn- och ungdomsorganisationerna kan spela en viktig roll för att sprida
läsintresse till de ungdomar som inte spontant går till bibliotek eller
bokhandel. Utskottet anser därför liksom motionärerna att ett anslag om
400 000 kr. till barn- och ungdomsorganisationernas läsfrämjande åtgärder
bör inrättas och fördelas av statens kulturråd och Stiftelsen Litteraturfrämjandet
i samråd.

dels au utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag till barn- och ungdomsorganisationernas läsfrämjande
åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr292 i motsvarande del
beslutar att för givna ändamål under anslaget skall beräknas 400 000
kr,

6. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Lars Ahlström (alla m) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall

till motion 1985/86:Kr318 yrkande 23 i motsvarande del och med 19

avslag på motion 1985/86:Kr292 i motsvarande del till Litteraturstöd KrU 1985/86:20

för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 33 129 000

kr.,

7. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att utskottets hemställan

under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86:Kr292 i motsvarande del och med avslag på motion
1985/86:Kr318 yrkande 23 i motsvarande del till Litteraturstöd
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 36 529 00
kr..

Särskilda yttranden

1. Stöd till fonogramverksamhet m. m. (punkt 3)

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Lars Ahlström (alla m) anför:

Förslaget i motion Kr318 (m) att anslaget skall höjas med 1 milj. kr. är
kopplat till ett yrkande i samma motion om att Rikskonserters fonogramutgivning
skall upphöra. Eftersom riksdagen har avslagit detta senare förslag
är det inte möjligt för oss att nu vidhålla det här aktuella förslaget.

2. Stöd till utgivning av erotisk litteratur (punkt 6, mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Samhället har allt intresse av att prostitution motverkas och bekämpas.
Prostitution innebär förnedring och utnyttjande av människor och bidrar
till att vidmakthålla en skev och förtryckande kvinnosyn. Prostitution och
pornografi hör nära samman och berör samma slags inställning till kvinnor.
Det är viktigt att på olika sätt påverka och förändra grundläggande attityder.
Förslaget i motion Kr316 är att se som ett försök till sådan attitydförändring.

Konstitutionsutskottets yttrande
1985/86:10 y

över motioner angående stöd till kulturtidskrifter

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
motionerna 1985/86:Kr228, Kr269, yrkande 9, Kr293, Kr334 och Kr335
angående stöd till kulturtidskrifter.

Konstitutionsutskottet har samtidigt med detta yttrande justerat ett
betänkande (KU 1985/86:16) angående presstödet. I betänkandet har
utskottet godtagit förslaget i budgetpropositionen att slopa det särskilda
stödet till organisationstidskrifter. Företrädarna i utskottet för folkpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna har reserverat sig mot beslutet i denna
del.

Som närmare framgår av betänkandet vill utskottet särskilt understryka att
den föreslagna höjningen av stödet till kulturtidskrifter enligt budgetpropositionen
tillkommit för att bereda plats även för vissa organisationstidskrifter.
Utskottet konstaterar vidare att de förutsättningar för stöd till kulturtidskrifter
som anges i förordningen (1977:393) om statligt stöd till kulturtidskrifter
inte lägger några principiella hinder i vägen för att organisationstidskrifter av
olika slag, som inte längre kan få stöd från annat håll, kan erhålla bidrag till
sin verksamhet. Alldeles klart gäller detta enligt utskottets mening de typer
av organisationstidskrifter som berörs i motionerna. Det är - som utskottet
framhåller i betänkandet - kulturrådets uppgift att fördela stödet efter de
grunder som anges i stödförordningen och därvid beakta syftet med
anslagshöjningen.

Utskottet anser att de motioner som detta yttrande avser får anses i sak
tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Stockholm den 13 mars 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Ulla
Pettersson (s), Kristina Svensson (s), Ingela Mårtensson (fp), Gunnar
Hökmark (m), Bo Hammar (vpk).

KrU 1985/86:20
Bil.

Avvikande meningar

1. Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:

I en reservation (fp) till konstitutionsutskottets betänkande (KU 1985/86:16)
angående presstöd har förordats att ett reducerat stöd till organisationstidskrifter
skall kvarstå. I konsekvens härmed anser vi att anslaget till
kulturtidskrifter bör reduceras med 3 milj. kr. Motion 1985/86:Kr228 bör
således bifallas. Vi vill tillägga att med majoritetens förslag finns det risk för
att kulturtidskrifternas situation skulle försämras. Dessa är i ett besvärligt
läge och är i stort behov av ökade anslag.

2. Bo Hammar (vpk) anför:

I en reservation till konstitutionsutskottets betänkande (KU 1985/86:16)
angående presstöd har jag förordat, att det särskilda stödet till organisationstidskrifter
skall bestå. Jag vill tillägga att jag - som anförts i reservationen -anser det olyckligt om en sammanblandning skulle göras mellan olika former
av organisationstidskrifter och de renodlade kulturtidskrifterna. De senare
befinner sig i ett mycket svårt läge och är i stort behov av ökade anslag.
Anslaget till kulturtidskrifterna riskerar att urgröpas om en lång rad
organisationstidskrifter ges stöd från samma anslag.

3. Anders Björck, Hans Nyhage och Gunnar Hökmark (alla m) anför:

Vi delar utskottets uppfattning att organisationstidskriftsstödet bör avvecklas
och att kulturtidskriftstödet bör få tas i anspråk också för organisationstidskrifter.
Vi vill emellertid starkt betona vikten av att kulturtidskrifternas
bidragsmöjligheter inte undergrävs härigenom. Enligt vår mening bör olika
typer av medlemstidningar i huvudsak finansieras genom medlemmarnas
avgifter. Bara i undantagsfall bör sådana tidningar kunna komma i fråga för
stöd från kulturtidskriftsanslaget.

KrU 1985/86:20
Bil.

Liber Tryck AB Stockholm 1986