Kulturutskottets betänkande
1985/86:19

om anslag till idrott, rekreation och turism (prop.
1985/86:100 bil. 11 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 1985/86:100 bilaga
11 (jordbruksdepartementet) under avsnittet I. Idrott, rekreation och
turism samt motioner som väckts i anslutning härtill. Anslagen gäller bl. a.
bidrag till verksamheten inom Sveriges riksidrottsförbund och Sveriges turistråd.

De motioner rörande idrotten som utskottet behandlar i detta sammanhang
rör de s. k. främjandeorganisationernas anknytning till Riksidrottsförbundet
samt kommersialismen inom idrotten.

Motionerna inom turism- och rekreationsområdet rör inriktningen av
Turistrådets verksamhet, en effektivare marknadsföring i utlandet av Sverige
som turistland, statliga insatser för turismen inom vissa län samt frågan
om huvudmannaskap för rekreationsfrågor.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen. Motionerna avstyrks.

7 reservationer samt ett särskilt yttrande har avlämnats.

Nionde huvudtiteln

1. Stöd till idrotten

Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 11 (jordbruksdepartementet)
under punkt I 1 (s. 112—115) föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 217 500 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr213 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär den organisationsförändring beträffande
vissa organisationer av folkrörelsekaraktär som omtalas i motionen.

I motion 1985/86:Kr243 av Åke Wictorsson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
systemet för anslagsgivning till de s. k. främjandeorganisationerna.

I motion 1985/86:Kr307 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

KrU

1985/86:19

1 Riksdagen 1985/86. 13 sami. Nr 19

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att föreläggas riks- KrU 1985/86:19

dagen i syfte att motverka kommersialiseringen inom idrotten och vända
utvecklingen på sätt som föreslås i motionen.

Utskottet

Den viktiga roll som idrottsrörelsen spelar i vårt samhälle understryks i
propositionen. Idrottsrörelsen, som är en av våra största folkrörelser, ger
bl. a. många ungdomar delaktighet i en större gemenskap och har även
betydelse inom friskvårdsarbetet. Det är därför, säger föredragande statsrådet,
angeläget att samhället på olika sätt stödjer idrottsrörelsens strävan att
bredda verksamheten ytterligare. Särskilt bör ansträngningarna inriktas på
de grupper som nu är underrepresenterade i idrottsrörelsen, främst kvinnor,
handikappade och invandrare.

I propositionen föreslås att anslaget till idrotten höjs med 12 milj. kr. till
217,5 milj. kr. Härav är 2,5 milj. kr. beräknade för speciella insatser. Svenska
handikappidrottsförbundet skall tillföras 1 milj. kr. för bl. a. rehabiliteringsverksamhet
i form av idrotts- och träningsläger för nyhandikappade
personer. För speciella insatser inom kvinnlig idrott beräknas 1 milj. kr. och
för särskilda projekt inom invandraridrotten 0,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Kr307 (vpk) hemställs om åtgärder för att motverka kommersialismen
inom idrotten. Motionärerna menar att reklamintäkter och sponsorer
nu dominerar idrotten. De idrottsgrenar som har störst publikintresse får
ekonomiskt stöd från näringslivet, medan kommersialiseringen medför att
de idrottsverksamheter som aktiverar flest människor och som betyder mest
för folkhälsan och som har den största sociala funktionen får minst stöd.

Motionärerna anför som exempel på sådana verksamheter orienteringslöpning,
motionsidrott, ungdomsverksamhet och kvinnoidrott. Handikappidrotten
förtjänar särskild uppmärksamhet. De anför att det effektivaste
sättet att minska kommersialiseringen inom idrotten är att den organiserade
idrotten ges ett bra stöd. I motionen föreslås därför att överskottet av
tipsmedlen på sikt skall föras över till stöd till idrotten. Detta förslag (yrkande
2) kommer utskottet att behandla i ett senare sammanhang.

Motionärernas synpunkter på behovet av att stärka och utveckla idrottsverksamheten
bland kvinnor och handikappade överensstämmer väl med
inriktningen av förslagen i propositionen. Vad avser insatser inom barnoch
ungdomsidrotten vill utskottet peka på att föredraganden understryker
det särskilda ansvar som idrottsrörelsen har för att åstadkomma bästa möjliga
verksamhetsformer för barns och ungdoms idrottsutövning. I årets
budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10) föreslås också en höjning av
bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Av det belopp
som satsas på lokalt aktivitetsstöd beräknas ca 80 milj. kr. för sådana aktiviteter
som anordnas av idrottsorganisationer.

Motionsidrotten bör enligt propositionen särskilt beaktas av Riksidrottsförbundet
(RF). Föredraganden framhåller att det är viktigt inte minst från
folkhälsosynpunkt att olika insatser görs för att aktivera allt fler människor. 2

Utskottet vill framhålla att de problem som följer med sponsring av olika KrU 1985/86:19
idrottsgrenar uppmärksammas inom idrottsrörelsen. RF tillsatte hösten
1984 en arbetsgrupp med uppgift bl. a. att kartlägga förekomsten av sponsring
inom idrottsrörelsen. Arbetsgruppens rapport debatterades på riksidrottsmötet
hösten 1985.

De rekommendationer om idrottens agerande i sponsorfrågan som lagts
fram i rapporten antogs i allt väsentligt av riksidrottsmötet. Dessa riktlinjer
innebär bl. a. följande:

att RF och specialförbunden (SF) i samarbete fastställer etiska regler för
nationellt och internationellt sponsorskap,

att styrande och beslutande organ framför allt bör försvara och bevara
den egna sportens integritet,
att styrande och beslutande organ och organisationer alltid måste ta på
sig ansvaret för tillämpning, praxis, stadgar, genomförande och kontroll av
sponsorskap inom eget ansvars- och kompetensområde,

att styrande och beslutande organ måste etablera förutsättningar och
organisation för att på ett effektivt sätt behandla dessa ansvarsområden
och, om så behövs, ta professionellt råd från utomstående,

att RF skaffar resurser som för dess specialförbund möjliggör förbättrade
möjligheter att själva styra sitt engagemang i sponsorsammanhang.

Riksidrottsmötet gav även RF i uppdrag att kartlägga näringslivets motiv
för satsning på idrott och vilka typer av kontakter som i dag existerar mellan
näringsliv och idrottsrörelse. RF fick också i uppdrag att låta utreda och
analysera storleken på företagens sponsorverksamhet samt dess betydelse
för den svenska idrottsrörelsens ekonomi och finansiering.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet inte att någon framställning
från riksdagen enligt motionsyrkandet är påkallad (yrkande 1).

Vidare aktualiserar motionärerna frågan om internationellt idrottsutbyte
och om insatser för eventuella olympiska vinterspel 1992 i Falun och Åre.

De hemställer att riksdagen i en framställning till regeringen skall ansluta
sig till vissa i motionen angivna synpunkter på internationellt idrottsutbyte
och ett eventuellt Vinter-OS 1992 i Falun och Åre. Detta yrkande (yrkande
3) kommer utskottet att behandla i samband med det förslag om statlig
garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1992 som läggs
fram i proposition 1985/86:104.

Frågan om de s. k. främjandeorganisationernas ställning behandlas i motionerna
Kr213 (fp) och Kr243 (s). Förslaget i den först nämnda motionen går
ut på att anknytningen till RF skall upphöra för de s. k. främjandeorganisationerna.
Dessa utgörs av tio förbund med verksamhet inom idrotts- och
friluftslivets område vilka inte tillhör RF. Motionärerna anser att RF:s
myndighetsansvar gentemot organisationerna bör upphävas och att beredningen
av organisationernas anslagsframställning bör ske direkt i jordbruksdepartementet.
Enligt motion Kr243 bör en översyn ske av systemet
för anslagsgivning till organisationerna. Motionären menar att om organisationerna
skall kunna bidra till utveckling av ansvar och handlingskraft i
samhället bör de ges frihet att själva, så långt detta är möjligt, delta i beslutsprocesserna.
Mot denna bakgrund bör i översynen ingå att pröva i vilken

utsträckning främjandeorganisationerna själva i ett organiserat samarbete KrU 1985/86:19

kan delta i upprättandet av anslagsframställningar och anslagstilldelning

liksom i det slutliga beslutsfattandet. En möjlighet skulle härvid vara att låta

ett samarbetsorgan för de berörda organisationerna utföra huvuddelen av

detta arbete.

Under hösten 1985 har vissa av de s. k. främjandeorganisationerna bildat
ett samarbetsorgan — Friluftsorganisationernas samarbetsorgan. Detta organ
har till syfte bl. a. att genom samarbete och utifrån de enskilda medlemsorganisationernas
målsättningar verka för förbättrade förutsättningar
för friluftsliv, bevaka och i mån av behov gemensamt företräda friluftslivet
samt gemensamt och enskilt verka för att höja friluftslivets status. För att bli
medlem i samarbetsorganet skall organisationen vara en ideell förening och
ha en riksomfattande verksamhet inom friluftssektorn. Organisationen
skall ej vara medlem i RF.

Anslagen till främjandeorganisationerna fördelas i enlighet med de riktlinjer
1970 års riksdag lade fast. Den samordning som då uppnåddes bör
enligt utskottets mening bibehållas. För att tillgodose de utomstående organisationernas
intressen har regeringen tillsatt två representanter i Riksidrottsstyrelsen.

Regeringen tar slutgiltigt ställning till RF:s förslag till fördelning av anslagen
till främjandeorganisationerna. Enligt utskottets mening finns ingen
anledning förändra nuvarande fördelningssystem. Utskottet avstyrker alltså
motionerna Kr213 och Kr243.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 217 500 000 kr.,

2. beträffande kommersialismen inom idrotten m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr307 yrkande 1,

3. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr213 och 1985/86:Kr243.

2. Stöd till turism och rekreation

Regeringen har under punkt I 2 (s. 115 — 117) föreslagit riksdagen att till
Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 78 050 000 kr.

Motioner

1 motion 1985/86:Kr216av Paul Lestander (vpk) och John Andersson (vpk)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett planförslag för fiskevård,
turism och friluftsliv vid Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven
snarast utarbetas. 4

I motion 1985/86:Kr224 av Margareta Winberg m. fl. (s) yrkas att riksda- KrU 1985/86:19

gen hos regeringen begär att direktiv utformas i syfte att också Turistrådet
följer de övergripande regionalpolitiska målen.

1 motion 1985/86:Kr244 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen föreslås för ett
ökat samarbete i marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland
samt angelägenheten av att utveckla prisbilligt boende och prisbilliga
paketresor till Sverige.

1 motion 1985/86:Kr263 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges turistråd får i uppdrag
att i sin verksamhet betona att den bild av Sverige som skall marknadsföras
är ett land med natur, friluftsliv, allemansrätt och lokala särdrag,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges turistråd får i uppdrag
att i sin verksamhet starkare betona regionalpolitiska aspekter.

I motion 1985/86:Kr266 av Margareta Mörck m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
regional satsning på turismen i Skåne.

I motion 1985/86:Kr267 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas — med hänvisningtill
vadsom anförts i motion 1985/86:Jo738 — att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i nämnda motion anförts om
främjande av fjällturismen, särskilt stödet till Svenska turistföreningens
fjällverksamhet.

1 motion 1985/86:Kr308 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rekreationen har ett specifikt samhälleligt intresse som en
nödvändig friskvård utan lönsamhetsanspråk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rekreationen får en annan huvudman än Sveriges turistråd
samt att ett förslag snarast utarbetas med det innehållet.

Utskottet

Från anslaget utgår medel till Sveriges turistråds verksamhet. Vidare lämnas
bidrag till uppförande av turist- och rekreationsanläggningar av riksintresse,
till utvecklings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn
samt till vissa ideella organisationer.

Förslaget i propositionen innebär att anslaget räknas upp med drygt 2,7
milj. kr. till totalt 78 050 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Sveriges turistråd har till uppgift att utveckla svensk turism och genom
marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning
samt stödja regional utveckling. Turistrådet skall medverka till att förbättra
möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

Turismen spelar en betydelsefull och viktig roll i den svenska samhälls- 5

ekonomin genom att bereda sysselsättning i tjänstesektorn och tillföra lan- KrU 1985/86:19
det valutainkomster. Lokalt och regionalt finns starka intressen för en utveckling
av turismen. I många kommuner innebär turismen möjligheter att
utveckla sysselsättning och service. Kommunerna är också själva engagerade
i anläggningar och drift av dessa. De ekonomiska satsningar på turism
som görs på lokal och regional nivå samt av turistnäringen är betydande.

Turistrådets uppgift är bl. a. att på olika sätt stödja de insatser som görs och
utveckla marknadsföring såväl inom som utom landet. Rådet har alltså en
betydelsefull funktion som samordnare av aktiviteter på olika nivåer.

Ett viktigt mål för turistpolitiken är att samhällets insatser utformas så att
de kan komma alla till godo och bidra till att minska existerande sociala och
ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation
som finns i Sverige. Även i detta hänseende har Turistrådet en viktig funktion
att fylla.

Olika synpunkter på och önskemål om inriktningen av Turistrådets verksamhet
förs fram i de motioner som utskottet behandlar i det följande.

Enligt motion Kr244 (c) finns det goda möjligheter att öka antalet utländska
turister i Sverige. Detta kräver dock ökade satsningar pä marknadsföring
och bättre samverkan mellan Turistrådet och industriföretag. Vidare anser
motionärerna att en ökad satsning på svenska kulturevenemang utomlands
skulle kunna användas i marknadsföringen av Sverige som turistland. Billiga
paketresor till Sverige bör tas fram, och utbudet av billiga semesterbostäder
bör ökas. Härigenom kan man åstadkomma en ökad turism i Sverige
såväl av svenskar som utlänningar.

Då utskottet våren 1985 behandlade motioner med i huvudsak samma
inriktning som den nu föreliggande, erinrade utskottet (KrU 1984/85:12)
om att Turistrådet har en rad samarbetsprojekt såväl med turistbranschen
som med Sveriges exportråd, svenska institutioner utomlands, svensk industri
och utländska företag. Dessa samarbetsprojekt och kampanjer för Sverige
som turistland är i huvudsak inriktade på speciella marknader, länder
eller områden. Utskottet redogjorde för en rad marknadsföringsinsatser
som Turistrådet genomfört i samarbete med olika företag.

Dessa olika insatser fullföljs under detta budgetår. Den svenska turistnäringens
möjligheter att erbjuda paketlösningar för resor inom Sverige kommer
att öka när det system för datoriserad bokningsverksamhet (BOKSER)
som nu utvecklas inom Turistrådet kan anslutas till internationella bokningssystem.
Turistrådet redovisar i sin verksamhetsberättelse för 1984/85
bl. a. ett projekt ”Made in Sweden” där avsikten är att koppla ihop exportindustri,
turism och idrottsorganisationer. Vidare arbetar rådet med idéutveckling
för vissa turistgeografiska områden av typ Bergslagen, Vänern,

Ostkusten. En speciell treårig nordisk satsning på den tyska marknaden har
förberetts med sikte på säsongerna 1986—1988.

För svenska kultursatsningar utomlands ansvarar Svenska institutet. Enligt
vad utskottet inhämtat är regelmässigt rådets utlandskontor representerat
vid planeringen av kulturevenemang i resp. land.

Turistrådet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 föreslagit
ett treårigt investeringsprogram för att göra inbrytningar på prioriterade 6

utlandsmarknader. För detta investeringsprogram begär rådet 250 milj. kr. KrU 1985/86:19
som föreslås anvisade utöver ordinarie budget. Denna begäran föranleder
inte något förslag i budgetpropositionen. Föredragande statsrådet framhåller
dock att turismen i Sverige befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede
med stora möjligheter till positiva resultat. Han anser att det i detta läge
Finns anledning att betona vikten av koncentration och noggrann prioritering
av marknadsföringsinsatser på olika turistmarknader.

Utskottet konstaterar att det på olika plan inom och utom landet pågår
arbete på att utveckla en effektiv marknadsföring för att öka turismen inom
Sverige. Med hänsyn bl. a. till den betydelse som turismen har såväl för
svensk samhällsekonomi och bytesbalans som för sysselsättningen vill utskottet
understryka betydelsen av detta arbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att möjligheterna
att erbjuda turister billiga boendeformer ökas. Ansvaret för sådana
investeringar åvilar i första hand turistnäringen och kommunerna. Turistrådet
bör dock kunna medverka i planläggningen av olika projekt.

Med hänvisning till vad som anförts är det enligt utskottets mening inte
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr244.

1 motion Kr263 (vpk) föreslås att Turistrådet skall få i uppdrag att i sin
verksamhet betona att den bild av Sverige som skall marknadsföras är ett
land med natur, friluftsliv, allemansrätt och lokala särdrag. Motionärerna
diskuterar vilken bild av Sverige som turistland som Turistrådet skall marknadsföra.
De anser att Turistrådet bör i sin presentation av Sverige lägga
tyngdpunkten på tillgång till natur och friluftsliv och inte satsa på affärsturismen
och artificiella nöjes- och lekplatser som huvudsakliga semestermål.

Av Turistrådets verksamhetsberättelse för 1984/85 framgår att rådet engagerar
sig i vissa större projekt inom kultur, Fiske och teknik. Bland sådana
satsningar kan nämnas arbetet kring Bergslagen, där målsättningen är att
inventera och utveckla turistidéer kring temat ”järnets väg”, innefattande
industrikulturen, eko-museum med hyttor, gruvor och vattenvägar. Ytterligare
ett projekt i vilket Turistrådet medverkar är ett som avser utvecklingen
av ett turistområde kring det s. k. Smalspåret — den nedlagda smalspåriga
järnvägen mellan Västervik/Blå kusten och Växjö/Glasriket.

Marknadsföringen i de europeiska länderna inriktas allmänt på att presentera
Sverige som ett föregångsland för aktiv semester och för sunda
fritidssporter.

Med hänvisning till det anförda påkallar enligt utskottets mening motion
Kr263 i här aktuell del (yrkande 1) inte någon riksdagens åtgärd.

Turismens betydelse för regional utveckling tas upp i fyra motioner. I motionerna
Kr224 (s) och Kr263 (vpk) poängteras allmänt Turistrådets ansvar i
detta hänseende. Enligt motion Kr224 bör Turistrådet i sin verksamhet även
tillgodose de av statsmakterna fastlagda regionalpolitiska målen. Motionärerna
menar att Turistrådet brister i detta hänseende. Marknadsföringsinsatserna
koncentreras till södra Sverige och Västkusten, medan Sverige
norr om Dalälven inte uppmärksammas.

Mot bakgrund av de stora effekter för ekonomi och sysselsättning som
turismen har bör, enligt motion Kr263, en starkare politisk styrning av 7

turismens inriktning och etablering komma till stånd. Det finns flera regio- K.rU 1985/86:19
ner i Sverige, där turismen betyder oerhört mycket, och det finns också
regioner där turismen inte betyder så mycket i dag men kan komma att
betyda betydligt mer i framtiden, sägs det.

Då utskottet våren 1985 behandlade förslag som syftade till ökade statliga
satsningar i vissa landsdelar erinrade utskottet bl. a. om att det i 1984 års
proposition om turist- och rekreationspolitiken (prop. 1983/84:145 bil. 1) redovisades
att de statliga ekonomiska insatserna på turist- och rekreationssektorn
kraftigt ökat under perioden 1975—1983 genom olika arbetsmarknadsoch
regionalpolitiska åtgärder. Insatser har främst gjorts i ekonomiskt och
sysselsättningsmässigt svaga regioner, i första hand inom det regionalpolitiska
stödområdet. Vid sin behandling av regeringsförslaget framhöll utskottet
(KrU 1983/84:22 s. 25) att det statliga stöd som lämnas bör prövas utifrån
en helhetssyn så att både arbetsmarknads-, rekreations- och turismsynpunkter
beaktas och att dessa investeringar leder till stadigvarande sysselsättning.
En sådan helhetsprövning erhålls nu, sade utskottet (KrU 1984/

85:12), genom att den nya delegation som lyder under Sveriges turistråd har
till uppgift att verka för en samordning av de statliga insatserna för turism
och rekreation. Delegationen skall bl. a. yttra sig i arbetsmarknads- och
lokaliseringsärenden som är av betydelse från turist- och rekreationssynpunkt.
Detta innebär att Turistrådet bl. a. får möjlighet att göra marknadsbedömningar
av planerade satsningar, där det är aktuellt med statliga insatser.
Utskottet redovisade att Turistrådet har i uppdrag att utarbeta en strukturplan
för utveckling av turism och rekreation. Vidare genomför rådet och
statens industriverk en branschstudie av turistnäringens ekonomiska problem.
Utskottet poängterade att förutsättningarna för Turistrådets bedömningar
kommer att ytterligare förbättras sedan branschstudien slutförts och
strukturplanen kan användas vid bedömningarna.

Med anledning av de här aktuella motionerna vill utskottet erinra om att
Turistrådet har vissa medel för riktad försöksverksamhet inom turist- och
rekreationssektorn. Dessa medel kan användas bl. a. för genomförandeutredningar
och bidragsstöd till försöksanläggning, s. k. pilotprojekt.

När det gäller synpunkterna i motion Kr224 om marknadsföringen av
turism i norra Sverige vill utskottet peka på de speciella satsningar som görs
för att öka turismen i norra Sverige. Ett exempel härpå är projektet ”Gateway
Nordkalotten” som syftar till att väcka intresset för Norrbotten på den
tyska marknaden. Huvudintressenter, förutom Turistrådet, är industridepartementet,
länsstyrelsen i Norrbottens län, SAS, SJ, Norrbottens Turistråd
och resebyråer i Västtyskland. Projektet avses drivas i tre år med start
sommarsäsongen 1986. Vidare sker en uppföljning av Sverige är fantastisktkampanjen.
Detta projekt har syftat till en mera målgruppsinriktad norra
Sverige-information. Huvudintressenter, förutom Turistrådet, har varit de
regionala turismorganisationerna i de fem Norrlandslänen, posten och
Norrlandsfonden.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motionerna
Kr224 och Kr263 yrkande 2 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

En regional satsning på turismen i Skåne önskas i motion Kr266 (fp). Få
landskap har så mycket att erbjuda turister som Skåne, säger motionärerna. 8

De pekar på möjligheterna att utöva olika fritidsaktiviteter och förekom- KrU 1985/86:19
sten av många kulturminnen av olika slag. Skåne har goda möjligheter att
utvecklas till en stark turistregion, men härför krävs en samordning av olika
projekt inom regionen. Motionärerna anser att det finns speciellt goda förutsättningar
att utveckla samarbete mellan turismen och kulturinstitutioner,
den s. k. kulturismen. Det är önskvärt, säger de, att det samarbetsprojekt
som startats av Turistrådet och riksantikvarieämbetet får utveckla exempel
från Skåne.

Förslaget i motionen tar således sikte på det projektarbete som inletts
mellan Turistrådet och riksantikvarieämbetet. Detta projekt är inriktat på
att få till stånd ett samarbete om kulturprojekt för turism och rekreationsområdet.
Turistrådet stödjer lokala och regionala initiativ på området, bl. a.
genom att verka för samordning av olika initiativ samt genom marknadsföring
utomlands. Ansvaret för att genomföra projekt av detta slag ligger
dock på lokala och regionala instanser.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr266.

I motion Kr216 (vpk) begärs att en plan skall utarbetas för fiskevård,
turism och friluftsliv vid Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven.

Enligt vad utskottet inhämtat har en plan för fiskevård och turism utarbetats
i Vindelälvsområdet. 1 länsprogrammet för Norrbottens län har planering
för turismen en framträdande plats. En särskild plan för turistfiske
håller på att utarbetas för Pajala kommun. Utarbetandet av en plan av det
slag som åsyftas i motionen är enligt utskottets mening i första hand en
angelägenhet för berörda kommunala och regionala organ. Turistrådet kan
som påpekats i det föregående gå in och stödja vissa pilotprojekt.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr216.

Förslaget i motion Kr267 (fp) syftar till ökat stöd till fjällturismen. I den
motivering som lämnas i motion Jo738 framhålls att en måttlig utbyggnad
av vandringsleder och övernattningsstugor behövs. Flera av de större fjällanläggningarna
behöver renoveras och byggas ut. Motionärerna erinrar
vidare om att Svenska turistföreningen (STF), som i stor utsträckning finansierar
sin verksamhet genom medlemsavgifter och frivilliga bidrag från
medlemmarna, har stora svårigheter att få fram tillräckliga medel för
underhåll av sina fjällanläggningar. Det är heller inte möjligt att höja logipriserna
alltför mycket om verksamhetens rekreationspolitiska och sociala
inriktning skall kunna bibehållas. Det är därför mycket angeläget att STF
tillförs de medel organisationen begärt.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare (se senast KrU 1984/85:12) behandlat
förslag med i huvudsak samma syfte som det nu föreliggande. Vid
behandlingen våren 1985 erinrade utskottet bl. a. om att regeringen år 1981
beslutade att under en treårsperiod lämna 20 milj. kr. i statsbidrag för de
mest prioriterade investeringarna. Statsbidragen utgick i form av bidrag till
beredskapsarbeten, lokaliseringsstöd och anläggningsstöd från naturvårdsverkets
dåvarande anslag.

För stöd till driften av STF:s fjällverksamhet utgår under innevarande
budgetår 700 000 kr. STF har för kommande budgetår bl. a. ansökt om ett
bidrag om 850 000 kr. samt viss indexuppräkning av bidraget. Enligt vad 9

utskottet inhämtat kan man utgå från att bidraget för nästa budgetår kom- KrU 1985/86:19
mer att räknas upp med ca 3 %, vilket är en uppräkning av samma storlek
som sker i fråga om andra liknande bidrag. Utskottet anser med hänvisning
till det anförda att motion Kr267 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motion Kr308 (vpk) finns det en motsättning mellan de olika mål
som statsmakterna slagit fast för Turistrådets verksamhet. Rekreationen har
ett specifikt samhälleligt intresse som en nödvändig friskvård utan lönsamhetsanspråk.
Turismen däremot är en näring som omsätter stora pengar och
erbjuder arbetstillfällen åt stora grupper bland befolkningen. Därför är det
olyckligt, säger motionärerna, att Sveriges turistråd har ansvaret för både
turismen och rekreationen. De anser att åtgärder snarast bör vidtas för att
förbättra möjligheterna till rekreation för dem som mest behöver det.

I motionen föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om att rekreationen
har ett specifikt samhälleligt intresse som en nödvändig friskvård utan
lönsamhetsanspråk. Vidare förordar motionärerna att rekreationen bör få
en annan huvudman än Sveriges turistråd och att förslag härom snarast
skall utarbetas.

Med anledning av motionärernas synpunkter på de sociala aspekterna av
turism och rekreation vill utskottet erinra om utskottets ställningstagande i
denna fråga vid behandlingen år 1984 av turistpropositionen. I sitt av riksdagen
godkända uttalande underströk utskottet att det är viktigt att i princip
alla medborgare bereds möjlighet att ta del av de värden som turismen i
Sverige kan erbjuda och att de kan utnyttja sin fritid i sådana former som
var och en önskar. Vidare ansåg utskottet att samhällets insatser på rekreations-
och turistområdet måste utformas så att de kan komma alla till godo
och bidra till att minska existerande sociala och ekonomiska hinder för att
utnyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige.

Vad utskottet i enlighet med vad som redovisats anförde år 1984 äger
alltjämt sin giltighet. I stadgarna för Turistrådet anges också att det åligger
rådet särskilt att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper
till turism och rekreation. Beträffande förslaget att ansvaret för
samhällets insatser för rekreation bör flyttas från Turistrådet vill utskottet
påpeka att riksdagen på utskottets förslag år 1982 avvisade regeringsförslag
(prop. 1981/82:100 bil. 13, KjU 1981/82:19) om inrättande av statens rekreationsråd.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion
Kr308.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 78 050 000 kr.,

2. beträffande marknadsföringen av Sverige som turistland

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr244 och 1985/86:Kr263
yrkande 1,

3. beträffande Turistrådets ansvar för turismens regionala utveckling
10

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr224 och 1985/86:Kr263 KrU 1985/86:19
yrkande 2,

4. beträffande statliga insatser i vissa områden
att riksdagen avslår motionerna

a) 1985/86:Kr266 (turism i Skåne),

b) 1985/86:Kr216 (turism vid vissa Norrlandsälvar),

5. beträffande fjällturismen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr267,

6. beträffande insatser för rekreation m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr308.

Stockholm den 3 april 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark
(m), Anders Nilsson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m),

Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Maud Björnemalm (s) och Margareta Fogelberg (fp).

Reservationer

1. Kommersialismen inom idrotten m. m. (punkt 1, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Motionärernas
synpunkter” och på s. 3 slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Idrottsrörelsen är en folkrörelse med bred anslutning och har som sådan
en viktig social funktion. Idrott som utförs på ett riktigt sätt kan befordra
folkhälsan och därigenom motverka klassamhällets utslagningsmekanismer.
Motionärerna pekar med rätta på att idrottsföreningarnas verksamhet
i hög grad är beroende av inkomster från reklamintäkter och sponsorer.

Detta har fört med sig att främst elitidrotten får stöd. De idrottsverksamheter
som aktiverar flest människor, som betyder mest för folkhälsan och som
har en viktig social funktion får minst stöd. Exempel på sådana verksamheter
är orienteringslöpning, motionsidrott, ungdomsverksamhet och kvinnoidrott.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med
kraftfulla insatser från samhällets sida för att motverka utvecklingen mot
kommersialism inom idrotten.

Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion
Kr307.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande kommersialismen inom idrotten m. m. 11

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr307 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (punkt KrU 1985/86:19
1, mom. 3)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Margareta Mörck (fp), Gunnel
Liljegren (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Anslagen till” och
slutar ”och Kr243” bort ha följande lydelse:

Förslag om en förändring av främjandeorganisationernas anknytning till
RF har vid flera tillfällen tidigare behandlats av riksdagen (senast KrU
1984/85:12). Förslagen har därvid avvisats. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att den nuvarande organisationen inte är tillfredsställande.
Främjandeorganisationerna har påtalat att det inte är lämpligt att RF skall
ha möjligheter att påverka organisationernas bidrag. Det finns risk för att
det kan uppstå viss konkurrens mellan idrott och andra former för friluftsliv
och friskvård.

Utskottet Finnér därför att den organisation som förordas i motion Kr213
— och som innebär att främjandeorganisationernas anknytning till RF
upphör — snarast bör genomföras. Som anförs i motionen har några av
organisationerna en nära anknytning till tävlingsverksamhet — bl. a. vissa
hästsportsorganisationer — och dessa bör därför, om de så önskar, få behålla
anknytningen till RF.

En sådan omorganisation bör enligt utskottets mening underlättas genom
det särskilda samarbetsorgan som nyligen har bildats.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr213 och med anledning
av motion 1985/86:Kr243 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Marknadsföringen av Sverige som turistland (punkt 2,
mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Av Turistrådets”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att avgörande för utvecklingen
av turismen bör vara sådana aspekter som en god miljö, genuina naturoch
kulturupplevelser, regionalpolitiska konsekvenser, sysselsättning samt
tillgänglighet både rent fysiskt och ekonomiskt. Turistrådet bör därför i sin
marknadsföring av Sverige som turistland lägga tyngdpunkten på tillgång
till natur och friluftsliv.

Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet yrkande .1 i motion
Kr263.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande marknadsföringen av Sverige som turistland
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr263 yrkande 1 och
med anledning av motion 1985/86:Kr244 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Turistrådets ansvar för turismens regionala utveckling KrU 1985/86:19
(punkt 2, mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Då utskottet” och
slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Turismen har stora effekter för sysselsättning och ekonomi. Det är därför
viktigt att en starkare politisk styrning av turismens inriktning och etablering
kommer till stånd. Det finns flera regioner i Sverige där turismen betyder
oerhört mycket, och det finns också regioner där turismen inte betyder
så mycket i dag men kan komma att betyda betydligt mer i framtiden.

Turismen bör byggas ut i hela landet, inte bara i vissa regioner. Vid en
utbyggnad måste stor hänsyn tas till miljö- och kulturaspekter. Lokala särdrag
bör betonas i stället för att slätas ut till en allmänt intetsägande internationell
profil. De etableringar som görs med samhällsstöd måste ovillkorligen
vara tillgängliga för en bred allmänhet. Likaså måste ett lokalt inflytande
och reellt samarbete förekomma vid alla etableringar. Vidare anser utskottet
att de kollektiva färdmedlens fördelar bör betonas vid utbyggnad av
transporter ur turistsynpunkt.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande Turistrådets ansvar för turismens regionala utveckling att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr263 yrkande 2 och
med anledning av motion 1985/86:Kr224 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. Statliga insatser i vissa områden (punkt 2, mom. 4)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Enligt vad” och
slutar ”motion Kr216” bort ha följande lydelse:

De fyra stora outbyggda huvudälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och
Vindelälven har var för sig stora skönhets-, skydds- och rekreationsvärden.
De utgör en mycket betydande resurs för människors aktivitet, vila och
avkoppling.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att det
snarast utarbetas en utbyggnadsplan som skulle göra områdena kring dessa
älvar tillgängliga för fler människor. Det skulle ha stor betydelse för turistnäringen
och den kommersiella servicen i Norr- och Västerbotten om riksdagen
tog initiativ till en massiv insats för att höja attraktionsvärdet för
dessa fyra älvar.

Utskottet tillstyrker alltså motion Kr216.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statliga insatser i vissa områden

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr266 (turism i Skåne),

b) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr216 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Fjällturismen (punkt 2, mom. 5)

KrU 1985/86:19

Margareta Mörck och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”För stöd” och på s.
10 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Omkostnader för fjällanläggningar är av naturliga skäl större än för andra
turistanläggningar. Den verksamhet som Svenska turistföreningen (STF)
bedriver finansieras i stor utsträckning genom medlemsavgifter och frivilliga
bidrag. STF har stora svårigheter att få fram tillräckliga medel för underhåll
av fjällanläggningar. Dessa måste kunna drivas vidare enligt den filosofi
om låga priser och relativ avsaknad av lyx som hittills karaktäriserat
dem. Det är därför nödvändigt att tillskjuta medel från det allmänna för att
utbyggnaden skall komma till stånd.

Driftkostnadsbidraget till STF:s fjällanläggningar för innevarande år
uppgår till 700 000 kr. STF har begärt att detta bidrag skall höjas till 850 000
kr. samt en viss indexuppräkning av bidraget. Utskottet anser i likhet med
motionärerna att det är angeläget att STF erhåller de medel föreningen
begärt. Höjningen av bidraget bör kunna komma till stånd genom en omfördelning
inom den totala anslagsramen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fjällturismen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Kr267 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Insatser för rekreation m. m. (punkt 2, mom. 6)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Med anledning”
och slutar ”motion K.r308” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i den kritik som riktas i motion Kr308 mot myndighetsorganisationen
på turistområdet som innebär att Turistrådet har ansvaret
för både turismen och rekreationen. Turistrådet arbetar ur ett producentperspektiv,
medan rekreation handlar om ett konsumentperspektiv. En
naturlig utveckling bör så som motionärerna förordar vara att Sveriges
turistråd även fortsättningsvis får i uppdrag att stötta producenterna, dvs.
marknadsföra Sverige som turistland och på andra sätt stödja turismens
producenter. I vad gäller rekreationsdelen bör den avskiljas i någon form av
egen verksamhet med egen huvudman, men gärna med ett utvecklat samarbete
med Sveriges turistråd.

Vidare anser utskottet att kraftfulla åtgärder snarast måste vidtas för att
förbättra möjligheterna till rekreation för dem som mest behöver det. Det
saknas alternativa former för fritidsboende, det saknas transportmöjligheter
som är åtkomliga för alla, det saknas över huvud taget ett utbud av
alternativa rekreationsformer som är tillgängliga för gemene man. Riksdagen
och regeringen måste ta ett samlat politiskt ansvar för denna fråga. 14

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: KrU 1985/86:19

6. beträffande insatser för rekreation m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Kr308 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Marknadsföringen av Sverige som turistland (punkt 2,
mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anför:

I proposition 1985/86:100 bilaga 11 anger föredragande statsrådet att
Turistrådets förslag till övergripande marknadsföringsinsatser kan läggas
till grund för fortsatta överväganden först efter ytterligare analys av bl. a.
turismens samhällsekonomiska effekter. Turismen är en näring som fått
ökad betydelse för sysselsättning och samhällsekonomi. Näringen är spridd
över en stor del av vårt land och har goda möjligheter att utveckla ett småföretagande
som gör det möjligt för ett ökat antal människor att få sin utkomst
i bygder som hotas av befolkningsminskning. Analyser av i dag redan kända
faktorer, t. ex. påverkan på samhällsekonomin, får inte leda till fördröjning
av angelägna satsningar och åtgärder för att öka det prisbilliga boendet.
1 motion Kr244 framför vi förslag som skulle leda till att tillgången på
bra fritidshus för uthyrning skulle öka. Vi avser att i annat sammanhang
återkomma med detta förslag. Vi vill även poängtera att samverkansmöjligheterna
med svenska kulturarrangemang i utlandet på ett mer planerat sätt
skulle kunna ingå i marknadsföringen av Sverige som turistland.

15