Kulturutskottets betänkande

1985/86:18

om anslag till kulturverksamhet m.m. (prop
1985/86:100 bil. 10 delvis)

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande
dels de förslag i proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m.m. lagts fram
under följande rubriker, nämligen
Allmän kulturverksamhet m.m. (anslag F 1—F 5),

Ersättningar och bidrag till konstnärer (anslag F 6-F 10),

Teater, dans och musik (anslag F 11 -F 20),

Bibliotek (anslag F 21 och F 22),

Bild och form (anslag F 23-F 26),

Arkiv (anslag F 27-F 31),

Kulturminnesvård (anslag F 32—F 34),

Museer och utställningar (anslag F 35-F 52),

Forskning (anslag F 53).

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen
och motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet m.m.

I bilaga lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika motionerna
behandlas.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag regeringen lagt fram i budgetpropositionen
om teater, dans, musik, bibliotek, bildkonst, arkiv, kulturminnesvård,
museer och utställningar samt forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet. Ett stort antal motioner behandlas i sammanhanget. I
vissa av dessa tas upp övergripande kulturfrågor, som bl.a. avser eller har
nära samband med 1974 års kulturpolitiska beslut. Utskottet för en ingående
diskussion om decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen.
Då det gäller medelsanvisningen föreslår utskottet endast en ändring,
nämligen såvitt avser Marionetteatern för teaterns museiverksamhet. 1

gg

KrU

1985/86:18

1 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

Utskottet föreslår att bidraget till denna verksamhet skall bestämmas till KrU 1985/86:18
155000 kr. mot av regeringen föreslagna 106000 kr. I fråga om Riksteatern
föreslår utskottet med anledning av motioner att särskilda medel skall
beräknas för viss balettproduktion för mindre platser och små scener.

Någon uppräkning av den totala medelsanvisningen till Riksteatern föreslås
dock inte. Utskottet uttalar sig med anledning av motioner från moderata
samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna för att närmare
överväganden om tillskapandet av en eller flera kulturfonder bör komma
till stånd.

Flertalet motioner avstyrks. I anslagsfrågor sker detta i regel under
hänvisning till den rådande budgetsituationen.

Till betänkandet fogas ett stort antal reservationer. Beträffande dessa
kan, utan att fullständighet åsyftas, nämnas följande. Socialdemokraterna
reserverar sig till förmån för regeringens förslag då det gäller bidrag till
Marionetteatern och anser att riksdagen inte skall bestämma i vilken
utsträckning Riksteatern skall producera balett. Företrädarna för moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet avger en reservation om
sponsring och en om ökade resurser till Drottningsholmsteatern för föreställningsverksamheten.
De båda sistnämnda partierna reserverar sig för
en ny utredning om kulturarbetarnas villkor och föreslår att medel anvisas
för införandet av utställningsersättning. Företrädarna för moderata samlingspartiet
reserverar sig till förmån för riktlinjer för kulturpolitiken, vilka
syftar till att främja frihet, mångsidighet och kvalitet, samt för en rad
yrkanden som framställts av bl. a. besparingsskäl. De föreslår också fler
inkomstgarantier för konstnärer och att det skall införas en utställningsersättning
för konstnärer som har sin första separatutställning. Folkpartiets
företrädare vill på en rad områden - ensamma eller tillsammans med
företrädare för andra partier — öka medelsanvisningen utöver regeringens
förslag eller införa nya stödformer. Detta gäller bl. a. visningsersättningen,
ersättning för att musikalier och fonogram används på bibliotek, inkomstgarantier
för konstnärer och stöd till frilansmusiker. Centerpartiets företrädare
vill ha en parlamentarisk beredning för att bl.a. vidareutveckla kulturpolitiken.
Denna beredning bör enligt motionärerna få även vissa andra
uppgifter, bl. a. att pröva övergripande frågor om det statliga stödet till
regional kulturverksamhet. Partiet vill vidare bl.a. införa ett stöd till kultur
i bostadsområden. Vänsterpartiet kommunisternas företrädare avlämnar
en reservation om sponsring och en om främjande av den svenska nationella
kulturen. Han reserverar sig vidare till förmån för anslagshöjningar till
bl. a. stöd till folkbibliotek, bidrag till inköp av invandrarlitteratur och stöd
till fornminnesvård. Han vill också att en bibliotekslag införs.

2

ÅTTONDE HUVUDTITELN

KrU 1985/86:18

Allmän kulturverksamhet m.m.

1. Övergripande frågor

Motioner

I motion 1985/86: Kr207 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Björn Samuelson
(vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av den svenska nationella kulturens utveckling,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild kulturfond i
enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen uttalar sig för att den föreslagna fonden skall användas
för att främja den svenska nationella kulturens utveckling,

4. att riksdagen uttalar sig för att sponsring inom kulturlivet ej bör
förekomma.

I motion 1985/86: Kr227 av Marianne Karlsson (c) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1985/86: K405 —

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att statens biografbyrå och andra
medieövervakande organ även får till uppgift att stoppa narkotikapropaganda,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att statens kulturråd ej får ge
kulturstöd till narkotikapropagerande popgrupper.

I motion 1985/86: Kr265 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningens betydelse för kulturen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för fördelning av offentligt kulturstöd,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att statens kulturråd skall avskaffas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin positiva
inställning till sponsring av kulturlivet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om tillkomsten av statliga stimulansåtgärder för bildan det

av kulturfonder.

I motion 1985/86: Kr268 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en parlamentarisk
beredning tillkallas med uppgift att utvärdera 1974 års kulturpolitiska beslut
samt formulera förslag till kulturpolitiska insatser fram till år 2000,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförs rörande organisation och uppgifter för centrala myndigheter
på kulturpolitikens område,

3

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad KrU 1985/86:18
i motionen anförs rörande samverkan och gemensamt resursutnyttjande

samt de centrala Stockholmsbaserade kulturinstitutionernas ansvar för
hela landet,

4. att riksdagen beslutar att som mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande decentraliseringen och utformningen av ett statligt
regionalt kulturpolitiskt stöd i schabloniserad form och med utjämningseffekt,

9. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag, som ställs till kulturrådets
disposition att nyttjas för regional utveckling enligt de riktlinjer som
anges i motionen, anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

I motion 1985/86: Kr270 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om hur stödet till den regionala
kulturverksamheten bör utformas på kort och lång sikt med beaktande av
vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86: Kr271 av Ingela Mårtensson (fp) och Margitta Edgren .

(fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av statliga insatser i Göteborg och Malmö för
institutioner inom kultursektorn.

I motion 1985/86: Kr272 av Inga-Britt Johansson (s) och Nils T Svensson
(s) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av Göteborgs och
Malmös teatrars ekonomiska och konstnärliga situation och deras roll i
resp. regioner.

I motion 1985/86: Kr275 av Karl Boo (c) yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen föreslås angående
konstskatter till Dalarna och Norrland.

I motion 1985/86: Kr313 av Margareta Fogelberg (fp) och Margareta Mörck
(fp) yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motion 1985/86: Sk319 —
att riksdagen hos regeringen begär en ny utredning av kulturarbetarnas
situation och med sådan inriktning som framgår av motionen.

Utskottet

Riktlinjer för kulturpolitiken, m.m.

Utskottet behandlar först vissa frågor som avser eller har nära samband
med de av riksdagen år 1974 fastställda målen för kulturpolitiken (prop.

1974:28, KrU 1974:15 s. 3 och 19-20, rskr. 1974:248). Enligt dessa mål
skall kulturpolitiken

— medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

— ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor,

— motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

— främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet,
4

- utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov, KrU 1985/86:18

- möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

- garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs,

- främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över

språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska kulturpolitiken
fastställdes, har målen fått ett konkret innehåll genom bl. a. beslut i budgetsammanhang
och genom särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.

I en partimotion, Kr265, från moderata samlingspartiet utvecklas partiets
syn på kulturpolitiken utifrån nyckelorden frihet, mångfald och kvalitet.

Motionärerna diskuterar även kritiken mot det s. k. kommersiella kulturlivet.
Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna de i motionen angivna riktlinjerna för kulturpolitiken (yrkande 1).

Utskottet vill framhålla att det råder enighet om de ovan redovisade
målen för kulturpolitiken. Härutöver har i olika sammanhang uttryckts
önskemål om att ytterligare sådana mål bör fastställas eller att de fastställda
målen bör brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett.

Den ovan redovisade motionen utgör ett exempel härpå.

Enligt utskottets mening är de fastställda målen väl ägnade att läggas till
grund för kulturpolitiken, och det finns enligt utskottets mening inte skäl
att ompröva de kulturpolitiska målen.

Som utskottet också framhöll förra året vid behandlingen av ett motionsyrkande
med i huvudsak samma innehål) som det nu aktuella, framstår det
som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika uppfattningar
om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta tar sig
också uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de bästa
förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet kommer i det följande
att ta ställning till åtskilliga sådana förslag, bl.a. förslag som avser decentraliseringen
av kulturlivet, kulturarbetarnas villkor, resurserna för kulturverksamhet
såväl inom som utom institutioner samt resurserna för kulturminnesvården.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkande 1 i motion
Kr265 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr207 (vpk) framställs flera yrkanden som syftar till att främja
den svenska nationella kulturens utveckling. I detta sammanhang behandlas
motionen, såvitt där yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vissa synpunkter rörande nödvändigheten av en utveckling
av denna kultur (yrkande 1). Motionärerna erinrar om att det
svenska samhället gått igenom en stor och mycket snabb strukturomvandling
och att detta bl.a. leder till att människorna för att känna trygghet i
tillvaron söker finna ett sammanhang bakåt i tiden. Vårt kulturarv måste
ses som ett led i en kontinuerlig kulturhistorisk utvecklingskedja som leder
fram till våra dagars kultur. Motionärerna synes också mena att den
nuvarande kulturpolitiken inte beaktat det samband som enligt deras mening
finns mellan kulturarvet och ”gruppidentiteten och dess klassmässiga
aspekter”. De nationella särdragen i vår kultur måste tas till vara vid 5

satsningarna inom kultursektorn; i dag satsar man obegränsat på en kom- KrU 1985/86:18
mersiell masskultur, som förmedlar ett allmänt västerländskt ideal och
med värderingar som bl. a. syftar till att omvandla individen till konsumtionsfaktor.
I motionen framhålls också att efterkrigstidens materiella standardförbättringar
för den svenska arbetarklassen inte följts av en alternativ
kultursatsning, förenlig med arbetarklassens egna värderingar och ideologi.
Den svenska arbetarklassen har inte fått tillräckligt stöd för att utveckla
sin egen kultur och sina egna livsformer. Beträffande innehållet i övrigt i
motionärernas motivering hänvisar utskottet till motionen.

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till att, som framgår av den ovan
lämnade redovisningen, bland de kulturpolitiska målen ingår att kulturpolitiken
skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs.

Som också angetts ovan råder enighet om de övergripande målen för
kulturpolitiken och således även om målet rörande kulturarvet. Motionärernas
förslag synes närmast ha till syfte att detta mål skall betonas
starkare än vad som hitintills skett och/eller att målet skall preciseras
ytterligare, varvid en möjlighet är att fastställa särskilda delmål.

I överensstämmelse med vad utskottet anfört om det ovan behandlade
motionsyrkandet (Kr265 yrkande 1) anser utskottet att de fastställda målen
är väl ägnade att läggas till grund för kulturpolitiken, att det inte finns skäl
att göra någon inbördes prioritering mellan de olika målen och att olika
partier utifrån sina värderingar kan ha olika uppfattningar om hur alla de
eftersträvade målen bäst skall uppnås och att bedömningen i detta hänseende
bör göras vid ställningstagandet till konkreta förslag.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionsyrkandet inte
bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

I detta sammanhang kan det också finnas skäl att i korthet erinra om
följande, som avser insatser och uttalanden rörande stärkandet av den
svenska kulturen. Samhällets insatser inom kulturområdet är i enlighet
med de kulturpolitiska målen inriktade på att konstnärliga uttrycksformer
— såväl i språkligt som i annat avseende - skall få stöd som motvikt till det
som i motionen beskrivs som obegränsad kommersiell masskultur. Som
närmare berörs i det följande har svenskämnet fått en förstärkt ställning på
högstadiet; i 1985 års budgetproposition (bil. 10 s. 17) framhölls att ämnet
svenska utgör det kanske viktigaste instrumentet för att förmedla vårt
gemensamma kulturarv till nya generationer. Enligt beslut under förra
riksmötet skall en särskild klassikerserie för skolan ges ut. I sitt yttrande
till konstitutionsutskottet över proposition 1984/85:199 om radio- och TVsändningar
i kabelnät uppehöll sig kulturutskottet ingående vid de kulturoch
mediapolitiska effekterna av förslag i propositionen (se KrU 1984/

85:6y s. 4-6). Utskottet framhöll därvid att när ny teknik — såsom
satelliter och kabelnät för ljudradio- och TV-sändningar — tas i bruk är det
enligt utskottets uppfattning viktigt att de kulturpolitiska målen är vägledande
för planering och åtgärder. Utskottet ansåg vidare att det är av
utomordentlig betydelse att den nationella kulturen inom landet som helhet
och i de olika delarna av landet kan hävda sig. Då det gäller Sveriges Radio
och dess ansvar för hävdandet av den svenska kulturen får utskottet
anledning att inom kort återkomma i samband med behandlingen av den 6

nyligen avlämnade propositionen om Sveriges Radios verksamhet m.m. KrU 1985/86:18
(prop. 1985/86:99).

Utskottet tar här även upp till behandling ett yrkande i motion Kr265,
vilket innehåller att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningens betydelse för kulturen (yrkande
2). Motionärerna framhåller att barnens kulturintresse grundläggs i hemmen
och att skolan tillsammans med föräldrarna har ett stort ansvar för att
intresset vidareutvecklas och förstärks. Bibliotek och museer har här en
stor uppgift att fylla, framhåller motionärerna. De utvecklar sina synpunkter
närmare och framhåller därvid bl. a. vikten av en god undervisning
i svenska och av att stärka litteraturen i undervisningen.

Vid behandlingen av proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek
framhöll utskottet (KrU 1984/85:21 s. 9) bl. a. att staten har tagit på
sig ett ansvar för mångsidig läsfrämjande verksamhet, att det viktigaste
fältet för statliga insatser är skolan och att staten kan påverka skolans
arbete genom läroplaner och lärarutbildning. Vidare hänvisades till vad
som i budgetpropositionen 1985 anförts och föreslagits om kultur i skolan
(bil. 10 bl.a. s. 17-19). Statsrådet Bengt Göransson redovisade sin syn på
skolans kulturansvar och behovet av en ökad betoning av kulturinslagen i
skolan. Efter förslag i budgetpropositionen beslöt riksdagen om en utökning
av antalet veckotimmar för ämnet svenska på högstadiet samt anvisade
särskilda resurser — 15 milj. kr. — för utvecklingsarbete rörande
kultur i skolan. Utskottet vill här också hänvisa till årets budgetproposition
i vad avser den här aktuella frågan (se bl. a. bil. 10 s. 65). Även i propositionen
för nästa budgetår föreslås att särskilda medel avsätts för att stimulera
till ett utvecklingsarbete rörande kulturen i skolan. Det konstateras emellertid
samtidigt bl. a. att kulturansvaret måste vara en av skolans viktigaste
ordinarie arbetsuppgifter och måste bedrivas med de, trots allt, betydande
resurser som reguljärt finns i skolan och inom kulturväsendet. Vidare
framhålls att det kan finnas anledning att — utifrån erfarenheterna av den
tvååriga satsningen med särskilda medel till kultur i skolan - återkomma
till riksdagen med förslag till generella riktlinjer med åtgärder rörande
skolans kulturarbete.

Utskottet anser att den lämnade redovisningen får utgöra ett svar på
motionsyrkandet. Med hänsyn till de av regeringen föreslagna åtgärderna
under de senaste åren och till att det i skolan i dag finns ett engagemang för
att stimulera elevernas kulturintresse anser utskottet att motionsyrkandet
inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Detta avstyrks således.

Fråga om tillkallandet av en parlamentarisk beredning för att bl. a. vidareutveckla
kulturpolitiken

Företrädare för centerpartiet vill enligt motion Kr268 att en parlamentarisk
beredning skall tillkallas med uppgift att utvärdera 1974 års kulturpolitiska
beslut samt formulera förslag till kulturpolitiska insatser fram till år 2000
(yrkande 1). Med 1974 års beslut som grund bör mål och uppgifter för

kulturpolitiken på 1990-talet preciseras. Motionärerna hänvisar till att cen- KrU 1985/86:18
terpartiet i en tidigare motion (1983/84:2266, behandlad i KrU 1983/84:18
s. 9— 11) presenterat några utgångspunkter för diskussionen om den framtida
kulturpolitiken, vartill kommer bl. a. en rad utredningsresultat, erfarenheter
från utvecklingsarbete och personliga debattinlägg som likaledes kan
ligga till grund, då ett arbete påböijas för att få till stånd en helhetsbedömning
av kulturpolitikens framtida inriktning. Bland de frågor som bör
övervägas av en kulturpolitisk beredning är enligt motionärerna frågor om
kulturanslagens storlek och om ett kulturellt enprocentsmål för år 2000 bör
uppställas samt om det finns kompletterande finansieringskällor som kan
vara av intresse.

Utskottet vill erinra om att utskottet såväl år 1984 som år 1985 behandlat
motioner av företrädare för centerpartiet om en utvärdering av effekterna
av 1974 års kulturpolitiska beslut (1983/84:18 s. 9—11 och KrU 1984/85:16
s. 6-7). 1 utskottsbetänkandena har lämnats relativt utförliga redovisningar
för vissa slutförda, pågående och planerade utredningar inom kultursektorn.
På hemställan av utskottet har motionsyrkandena avslagits under
hänvisning främst till att en utredning av det slag som föreslagits skulle
kunna innebära risk för att angelägna delreformer skulle skjutas på framtiden
under utredningstiden.

Det nu aktuella motionsyrkandet skiljer sig så till vida från de tidigare
behandlade att motionärerna mot bakgrund av bl. a. det utredningsmaterial
som kommit fram inom olika sektorer tonat ned behovet av kartläggningar
och utvärderingar och, kort uttryckt, huvudsakligen vill ha en kulturpolitisk
diskussion i den av dem begärda utredningen och, på grundval av
diskussionen, förslag till vidareutveckling av 1974 års kulturpolitiska beslut
i syfte att få fram en grund för kulturpolitiska prioriteringar på 1990-talet.

Utskottet konstaterar att motionen inte syftar till någon omprövning av
1974 års kulturpolitiska beslut. Enighet råder således om att de kulturpolitiska
målen, som redovisats ovan (s. 4), skall gälla även i framtiden. I
överensstämmelse med vad utskottet framhöll åren 1984 och 1985 i de
ovan redovisade ärendena anser utskottet att en ny utredning rörande
kulturpolitikens inriktning skulle innebära risk för att angelägna delreformer
skjuts på framtiden under utredningstiden. Starka skäl måste därför
finnas för att en övergripande utredning skall tillsättas.

Vid bedömningen av om sådana föreligger måste beaktas följande. Inom
olika delar av kultursektorn kan man räkna med att särskilda utredningsuppdrag
i syfte bl. a. att gjorda insatser skall utvärderas kommer att ges av
regeringen och att översynsprojekt bl.a. av riksrevisionsverket kommer
att initieras. Sådan utredningsverksamhet kan liksom hitintills läggas till
grund för delreformer och ge stoff till den fortgående kulturpolitiska debatten.
Av särskilt intresse - inte minst för den pågående regionaliseringsdebatten
- är för närvarande det material som statens kulturråd tagit fram
genom utredningen om kommunerna, staten och kulturen (KOSK) och
som publicerats i Rapport från kulturrådet 1984:3. Innehållet i rapporten
har uppenbarligen bidragit till att stimulera debatten i landsting och kommuner
i kulturpolitiska frågor. Denna debatt har även av andra skäl, bl. a. 8

den pågående reformen på musikområdet (se bl.a. prop. 1985/86:114 om KrU 1985/86:18

omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter), blivit livligare än

tidigare. Det är enligt utskottets mening viktigt att den får fortgå. I den mån

motionen syftar till en bedömning av resursfrågor på kulturområdet vill

utskottet framhålla att dessa i första hand får prövas i budgetsammanhang.

Som framgår av det följande får riksdagen anledning att i detta betänkande
ta ställning även till insatser, bl. a. på teater- och museiområdet, som avser
en längre tidsperiod än ett budgetår. I detta sammanhang kan nämnas att
utbildningsdepartementet nyligen publicerat en översikt rörande reformer
och anslagsutveckling på kulturområdet 1960/61-1985/86. Här bör också
nämnas att utskottet i det följande behandlar frågor om sponsring och om
kulturfonder.

Vad utskottet anfört i det föregående leder enligt utskottets mening till
slutsatsen att motionsyrkandet bör avstyrkas (yrkande 1).

Uppgifter m.m.för centrala organ på kulturområdet. Riktlinjer för stöd

I två motioner - Kr265 (m) och Kr268 (c) - tas upp frågor som främst
avser den verksamhet som statens kulturråd bedriver. I den förstnämnda
motionen kommer motionärerna i sammanhanget även in på principerna
för fördelning av offentligt kulturstöd.

Enligt motion Kr265 bör kulturrådet avskaffas. I ett första steg bör dess
uppdrag stegvis inskränkas genom att bl.a. utredningsverksamheten begränsas
(yrkande 7). Motionärerna utvecklar utförligt skälen för sitt krav.

Det offentliga kulturstödet - som är nödvändigt för att värna om vårt
kulturarv och för att stimulera ett kulturellt nyskapande — har gradvis ökat
och alltmer blivit styrande för kulturlivets utveckling. Stödet har i praktiken
blivit ett hot mot kulturlivets utveckling och variation. En viktig
anledning härtill är kulturrådets dominerande ställning som bidragsgivare.

Härutöver har rådet även i andra avseenden fått ett dominerande inflytande
över svenskt kulturliv; rådet har också en planerande funktion och har i
uppgift att samla in statistik, utreda olika frågor och utvärdera aktiviteter.

Motionärerna anser att de uppgifter som blir kvar sedan bl. a. utredningsverksamheten
begränsats bör övertas av ett flertal oberoende organ och
sammanslutningar. Härigenom skapas garantier, anser de, för att skiftande
värderingar och ambitioner kan göra sig gällande. Möjligheter öppnas
således till ökad valfrihet för kulturskapare.

Motionärerna tar också upp frågan om principerna för fördelning av
offentligt kulturstöd. Dessa bör bygga på vissa kvalitetsbedömningar. Stödet
bör riktas till verksamhet som har konstnärligt värde, det bör gå ut till
kulturellt nyskapande och garantera det smala kulturutbudet (yrkande 6).

I den andra motionen, Kr268, intar företrädare för centerpartiet en
ståndpunkt rörande kulturrådet, som i viss mån är motsatt den i motion
Kr265, som ovan redovisats. Motionärerna vill att det i framtiden skall
finnas ett kulturråd som - i riksperspektiv — följer upp riksdagens kulturpolitiska
intentioner. Rådets uppgifter bör vara att, utifrån riksdagens
kulturpolitiska helhetssyn, ha det övergripande ansvaret för de statliga

9

insatserna på kulturområdet. Myndighetsrollen bör inte splittras på flera KrU 1985/86:18
centrala organ.

Utskottet har flera gånger tidigare och senast förra året vid behandlingen
av budgetpropositionen och propositionen om litteratur och folkbibliotek
tagit ställning till förslag om avskaffande av kulturrådet eller begränsning
av rådets verksamhet som ett led i en avveckling av myndigheten på sikt
(se KrU 1984/85:16 s. 22 och KrU 1984/85:21 s. 18). Liksom tidigare vill
utskottet framhålla att det behövs en central myndighet på kulturområdet
lika väl som på andra områden. Utskottet utgår liksom tidigare från att
fortsatta ansträngningar görs för att effektivisera kulturrådets administration.
Här bör vidare erinras om att en särskild utredare för närvarande gör
en översyn av statens kulturråds framtida uppgifter m.m. (dir. 1985:20). I
slutet av förra året redovisades i en promemoria, (Ds U 1985:16) Vissa
allmänna överväganden rörande kulturrådets roll och huvuduppgifter, dess
organisation och dess roll i budgetprocessen. Nämnas kan att det i direktiven
bl. a. anges att utredaren bör utgå från att kulturrådets utredningsverksamhet
i ökad utsträckning skall vara kopplad till regeringsinitiativ.

I fråga om fördelningen av offentligt kulturstöd vill utskottet erinra om
att en rad självständiga organ svarar för fördelningen. Stöd utgår från såväl
stat som landsting och kommuner. Det statliga kulturstödet fördelas inte
bara av kulturrådet utan även av en rad andra myndigheter och organ,
bland dem konstnärsnämnden, riksarkivet, riksantikvarieämbetet och
Svenska institutet. Då det gäller kulturrådets bidragsfördelande uppgifter
kan det finnas skäl att vidta vissa förändringar, en uppfattning som kommer
till uttryck i den ovan nämnda promemorian om kulturrådets roll,
uppgifter och organisation.

Utskottet är således inte berett förorda förslag som syftar till att kulturrådet
avskaffas. Med hänsyn härtill och till att det pågående utredningsarbetet
inte bör föregripas avstyrker utskottet motion Kr265 yrkande 7 och
motion Kr268 yrkande 2.

Då det gäller principerna för fördelning av kulturstöd anser utskottet att
det inte är motiverat att riksdagen gör några generella uttalanden i frågan.

Denna ståndpunkt står i överensstämmelse med vad utskottet inledningsvis
anfört då det gäller önskemål om komplettering av de kulturpolitiska
målen. Ett av dessa innehåller att kulturpolitiken skall möjliggöra konstnärlig
och kulturell förnyelse. Motionsyrkandet är således i viss mån
tillgodosett. Utskottet vill vidare framhålla att riksdagen, liksom hittills
varit fallet, i samband med medelsanvisningen för visst kulturstöd kan
fastställa riktlinjer för medelsanvändningen.

Med hänsyn till det anförda och till det pågående utredningsarbetet
rörande kulturrådet avstyrker utskottet motion Kr265 yrkande 6.

Stöd till regional kulturverksamhet, m.m.

Enligt de år 1974 fastställda kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken
främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet.
Den skall vidare bl. a. utformas med hänsyn till eftersatta
gruppers erfarenheter och behov. 10

Till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till KrU 1985/86:18
regionala museer och regionala bibliotek utgår stöd i form av bidrag till ett
antal grundbelopp. Riksdagen fastställer det totala antalet grundbelopp för
resp. ändamål. Fördelningen på institutioner görs av statens kulturråd. I
enlighet med riksdagens principbeslut hösten 1984 skall huvuddelen av
verksamheten vid regionmusiken och Rikskonserter överföras till landstingen
fr.o.m. den 1 januari 1988. Utskottet kommer senare under våren
att behandla ett regeringsförslag (prop. 1985/86:114) om en nyligen träffad
överenskommelse i frågan, vilken bygger på riksdagens tidigare principbeslut.
Den regionala kulturminnesvården har sedan år 1976 en organisation
med länsantikvarier knutna till länsstyrelserna.

I två motioner, Kr268 (c) och Kr270 (vpk), tas upp övergripande frågor
om det statliga stödet till regional kulturverksamhet. Enligt motion Kr268
bör det göras en utvärdering som belyser hur stödet till de regionala
institutionerna kommit de skilda regionerna till godo. Därvid bör belysas
frågan huruvida det är de mest underförsöijda regionerna som har fått mest
stöd eller om de redan relativt starka med hjälp av stödet kunnat närma sig
huvudstadsutbudet. Vidare bör belysas om vi håller på att få en kulturell
centralisering till länens huvudorter. Motionärerna menar att syftet med
decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken måste vara att kultursatsningarna
skall komma alla bygder till godo. Det bör enligt motionen också
övervägas om det är möjligt att med frångående av grundbeloppssystemet
konstruera ett bidragssystem som innebär att någon form av schablonbidrag
skall utgå och som skall ge ökad frihet åt människorna i resp. regioner
att utifrån lokala förutsättningar forma sin kulturpolitik. En möjlighet är att
låta bidragssystemet få en konstruktion som är likartad med den som gäller
i fråga om den kommunala skatteutjämningen.

Även i motion Kr270 förordas att det - på längre sikt - utarbetas ett
nytt system för det regionala kulturstödet, där kulturell jämlikhet mellan
landets kommuner bör vara ledstjärna. För att motverka en kulturell
utarmning i regionerna och samtidigt undvika en ökning av externfmansiering
i form av sponsring bör det statliga stödet ökas. Även förslag om
finansieringen av ett förstärkt kulturstöd bör utarbetas. På kort sikt bör
enligt motionärerna det statliga stödet kraftigt ökas inom ramen för det
nuvarande grundbidragssystemet. Motionärerna anser att därvid särskilt
de större kommunernas behov och roll i kulturpolitiken måste beaktas.

Teater-, dans- och musikinstitutionerna i dessa kommuner — bland dem
Göteborg och Malmö — har regionalt ansvar för betydligt fler människor
än kommunernas egna invånare. I motionen pekas också på möjligheten
att man indelar landet i ett antal kulturcentra och därigenom med ökade
statliga resurser och en samlad kommunal och landstingskommunal insats
säkerställer kulturbehovet för ett stort antal människor.

Utskottet har vid olika tillfällen under senare år understrukit vikten av
att statsmakterna strävar efter att leva upp till det inledningsvis angivna
decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken. Utskottet har också starkt
framhållit att det primära ansvaret för den regionala kulturverksamheten
åvilar landstingen och kommunerna. Samtidigt har utskottet pekat på att
det statliga grundbidragssystemet har inneburit en stimulans för landsting 11

och kommuner att starta regionala och lokala institutioner. Utvecklingen KrU 1985/86:18
sedan 1974 visar att i den mån ytterligare grundbelopp tillkommit dessa
med ett fåtal undantag beräknats för institutioner utanför storstadsområdena.
Utskottet har senast vid budgetbehandlingen förra året (KrU 1984/

85:16 s. 8) framhållit att utbyggnad av kulturverksamheten i underförsöijda
regioner tillhör de uppgifter som måste prioriteras under de närmaste
åren. Utskottet har vidare bl.a. påpekat att decentraliseringssträvandena
måste ses i ett relativt långt tidsperspektiv. Det kan också finnas
anledning att här erinra om att utskottet inte varit berett att förorda att
nuvarande resurser inom grundbidragssystemet omfördelas från institutionerna
i storstadsområdena för att tillgodose decentraliseringsmålet. Slutligen
bör nämnas att utskottet också motsatt sig en nedskärning av verksamheten
vid centrala institutioner, som står utanför grundbidragssystemet;
verksamheten vid de centrala institutionerna är av vital betydelse för att
stimulera utvecklingen inom kulturlivet.

Vad utskottet sålunda anfört i olika sammanhang står väl i överensstämmelse
med regeringsförslag som lagts fram, bl. a. i budgetpropositioner. I
årets budgetproposition ägnar regeringen stor uppmärksamhet åt stödet till
regionala kulturinstitutioner m.m. Den föreslår en utbyggnad av stödet i
olika avseenden. Samtidigt prövas olika vägar för att få till stånd ett bättre
nationellt utnyttjande av de centrala kulturinstitutionernas resurser (se
sammanfattning härav i bil. 10 s. 50-51).

Utskottet, som under de olika anslagspunkterna närmare kommer att
pröva behovet av medelsanvisning, ställer sig bakom förslaget i budgetpropositionen
om en förstärkning av bl. a. de regionala teater- och museistöden.
I propositionen räknar kulturministern med att uppbyggnaden av
stödet till de regionala teater- och dansinstitutionerna samt museerna bör
kunna fullföljas under den kommande treårsperioden genom en total förstärkning
om 100 grundbelopp, varav 65 avser teaterområdet och 35 museiområdet.
Som en första etapp i denna uppbyggnad har beräknats en
satsning för nästa budgetår om 25 grundbelopp för de regionala teatrarna
och 10 grundbelopp för museerna. De nya grundbeloppen är avsedda för
de mindre teatrarna och museerna. Utvecklingen av länsbiblioteksstödet
föreslås fortsätta i enlighet med förra årets beslut om litteratur och bibliotek.
Även viss förstärkning av folkrörelsearkiven föreslås i propositionen.

Då det gäller de konkreta motionsyrkandena vill utskottet mot bakgrund
av den lämnade redovisningen anföra följande.

En särskild utvärdering av det regionala stödet kan inte nu förordas. I
den tidigare i detta huvudavsnitt nämnda rapporten om kommunerna,
staten och kulturen (KOSK) har tagits fram ett brett underlag för diskussion
om den framtida kulturpolitiken. Betydande uppmärksamhet ägnas i
rapporten åt statens stöd till regional och lokal kultur. Här bör också
nämnas att regeringen nyligen uppdragit åt statistiska centralbyrån att i
nära samråd med statens kulturråd utarbeta ett program för utveckling av
kulturstatistiken.

Utskottet är inte heller berett att förorda utredningsinsatser syftande till
en helt ny konstruktion av det statliga stödet till regional kulturverksamhet.
Som utskottet framhöll förra året skulle den ännu pågående utbyggna- 12

den av denna verksamhet allvarligt kunna störas av en omfattande omlägg- KrU 1985/86:18
ning av det statliga stödet. Inom vissa områden kan det dock finnas behov
av en komplettering av grundbeloppssystemet. I detta hänseende hänvisar
utskottet till att vissa län valt att lösa sin teaterförsörjning på annat sätt än
genom en länsteater. I budgetpropositionen föreslås särskild medelsanvisning
till tre sådana län. Utskottet vill här också hänvisa till att ett
särskilt statsbidragssystem kommer att gälla på musikområdet efter omorganisationen
av regionmusiken och Rikskonserter och att erfarenheterna
från detta system i ett längre perspektiv kan få betydelse för bedömningen
även av grundbidragssystemet.

Då det gäller frågan om förstärkning av det regionala kulturstödet på
kort sikt — en fråga som främst tas upp i motion Kr270 - är frågan i hög
grad beroende av vilka resurser som kan ställas till förfogande för ändamålet.
Någon särskild framställning till regeringen är inte påkallad främst med
hänsyn till de klara ställningstaganden till decentraliseringsmålet inom
kulturpolitiken som utskottet och regeringen gjort i enlighet med vad som
redovisats i det föregående. Vid bedömningen beaktar utskottet också att
utskottet ställt sig bakom den av kulturministern förordade treåriga satsningen
på teater- och museiområdet, vilken avser mindre institutioner.

Frågan om insatser även för vissa institutioner som inte kan hänföras till
denna grupp berörs närmare i det följande, då utskottet behandlar motioner
om institutioner i Göteborg och Malmö.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr268 yrkande
4 och motion Kr270.

Frågan om främst det statliga stödet till teater-, dans- och musikinstitutioner
i Göteborg och Malmö tas upp i motionerna Kr271 (fp) och Kr272
(s).

I motion Kr272 vill motionärerna ha en utredning om teatrarnas ekonomiska
och konstnärliga situation och deras roll i resp. regioner. Motionärerna
framhåller bl.a. att teaterinstitutionerna i de båda städerna fyller en
viktig kulturell funktion i regionerna. Kommunernas ansträngda ekonomi i
förening med det faktum att antalet grundbelopp till teatrarna står i dålig
relation till det totala antalet årsverk vid dessa gör att teatrarnas verksamhet
snart behöver omprövas. Enligt motionärerna måste man i första hand
dra ned på verksamheten utanför de stora scenerna, bl.a. förortsteater och
skolteater. Programvalet kommer att påverkas så att detta får en mer
publikfriande inriktning. I avvaktan på resutatet av den begärda utredningen
måste enligt motionärerna temporära insatser göras. De föreslår därför
att 5 milj. kr. tillförs teatrarna genom en överföring av medel, som föreslås
anvisade för en resultatutjämningsfond till Dramatiska teatern. Detta yrkande
(yrkande 2) behandlas formellt under punkterna 13 och 16 (s. 43 och
47).

I motion Kr271 anförs liknande synpunkter. Motionärerna belyser problemen
för Göteborg och Malmö med en rad siffror som enligt motionärerna
tyder på att Stockholm under senare år relativt sett fått större resurstillskott
än de nämnda kommunerna. Motionärerna medger att särskilda
satsningar skall göras i huvudstaden som nationellt kulturcentrum. De

anser emellertid att, då fortsatta statliga satsningar på institutioner inom KrU 1985/86:18
kultursektorn skall göras, det är angeläget att man uppmärksammar behovet
av sådana insatser i Göteborg och Malmö.

Utskottet kan liksom motionärerna konstatera att teater-, dans- och
musikinstitutionerna i bl. a. Göteborg och Malmö tillförts betydande resurser
genom kommunala insatser och att skillnaden mellan antalet årsanställda
och antalet grundbelopp är stort för institutionerna. Dessa har stor
kulturpolitisk betydelse för regioner som också omfattar ett stort antal
andra kommuner. Det är förståeligt att de kommuner, i vilka institutionerna
finns, inte minst i den nuvarande ekonomiska situationen kan ha svårigheter
att tillföra ytterligare resurser eller t.o.m. att behålla de nuvarande
resurserna för ändamålet.

Utskottet vill samtidigt erinra om den modell för regional samverkan på
musikområdet som nu finns bl. a. i Västsverige och Skåne. I båda fallen
sker en samverkan mellan landsting och primärkommuner (se KrU 1984/

85:7 s. 10).

I fråga om motionsyrkandena, som reellt sett främst syftar till ökade
statliga bidrag, vill utskottet anföra följande. Utskottet har ställt sig bakom
regeringens förslag om en förstärkning av antalet grundbidrag till små
institutioner på teater- och musikområdet under en treårsperiod. Utskottet
förutsätter dock att regeringen uppmärksammar de i motionerna redovisade
problemen. Huruvida det är möjligt att göra tillfälliga punktinsatser
inom ramen för de extraresurser som finns, får också prövas av regeringen.
Det är enligt utskottets mening inte nödvändigt med något riksdagens
initiativ i frågan, eftersom, enligt vad utskottet inhämtat, utbildningsdepartementet
bl. a. genom en uppvaktning av företrädare för Göteborgs stadsteater
fått sin uppmärksamhet riktad på det här aktuella problemet. Vad
utskottet anfört innebär också att utskottet inte är berett att förorda någon
särskild medelsanvisning till teatrarna i Göteborg och Malmö. Med anledning
av vad som anförts i motion Kr272 om den risk som finns för nedskärning
av teatrarnas verksamhet vill utskottet tillägga att prövningen av vilka
nedskärningar som skall göras bör ske med beaktande av de kulturpolitiska
målen. I detta sammanhang kan betydelsen av förorts- och skolteater
särskilt understrykas.

I enlighet med det anförda erfordras inte någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna Kr271 och Kr272 yrkande 1.

Trots den kraftiga utbyggnaden av regionala kulturinstitutioner ger det
institutionella svenska kulturlivet ett mycket centraliserat intryck, framhålls
det i motion Kr268 (c). Det är främst satsningar på Operan, Dramaten
och de statliga museerna i Stockholm som gör att denna bild av centralisering
uppstått. Enligt centerpartiets mening är det nu angeläget att kulturpolitikens
decentraliseringsmål utvecklas genom att dessa institutioners ansvar
för kulturlivet i hela landet markeras och utvecklas. Institutionerna
utgör en nationell resurs som inte skall förbehållas enbart Stockholmsområdet.
Motionärerna ger en rad exempel på lämpliga åtgärder i motionens
syfte, bl. a. ökad tuméverksamhet, ökad samverkan mellan radio/TV och
olika kulturinstitutioner - även fastläggandet av principer härför u'over
vad den i budgetpropositionen föreslagna engångsanvisningen innebär (se 14

s. 26 nedan) — och ökad utlåning från de statliga museerna i Stockholm till KrU 1985/86:18
de regionala samlingarna. Motionärerna anser att ett kulturpolitiskt utvecklingsarbete
i här redovisat avseende bör ske. Detta kan med fördel
göras inom den i motionen förordade parlamentariska kulturberedningen
(se s. 7 ovan).

Utskottet vill framhålla att den i motionen aktualiserade frågan har
uppmärksammats i årets budgetproposition (bil. 10 s.52-53). Där framhålls
att det ter sig naturligt att vissa i propositionen föreslagna satsningar
på de centrala kulturinstitutionerna kombineras med en strävan att få till
stånd ett bättre nationellt utnyttjande av de resurser som de centrala
institutionerna har. Utskottet instämmer häri. Synsättet överensstämmer
med det som kommer till uttryck i motionen.

I propositionen hänvisas till den pågående museiutredningen i kulturrådets
regi och till att diskussioner förs mellan kulturrådet, teatrarna och
Sveriges Radio om möjligheterna till ökad radiering och televisering av
teaterföreställningar.

Med hänsyn bl. a. till vad som anförs i budgetpropositionen anser utskottet
det inte erforderligt med någon åtgärd av riksdagen med anledning
av motionsyrkandet (yrkande 3). Vid denna bedömning beaktar utskottet
att, enligt vad utskottet inhämtat, utbildningsdepartementet haft överläggningar
med olika teatrar om bl. a. turnéverksamheten. Utskottet har vidare
inhämtat, att regeringen överväger att uppdra åt kulturrådet att närmare
följa teatrarnas turnéverksamhet. Utskottet vill också hänvisa till att utskottet
med anledning av ett särskilt motionsyrkande får anledning att i
samband med beredningen av proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios
verksamhet m.m. inom kort överväga Sveriges Radios ansvar för televiseringskostnader
för teaterföreställningar.

I detta sammanhang behandlas även motion Kr275 (c). Motionärerna utvecklar
närmare den ovan aktualiserade frågan såvitt avser de statliga
konstmuseerna. En offensiv och målmedveten satsning på att göra konstskatterna
tillgängliga för människor i hela landet måste inledas. Tanken
bakom motionen sammanfattas i följande ord: Konstskatterna till Dalarna
och Norrland i stället för i museernas dunkla magasin.

Statens kulturråd skall, som ovan angetts, utreda de centrala museernas
uppgifter och ansvar för landets museiväsende. Enligt uppdraget skall
kulturrådet särskilt beakta vissa frågor, bland dem de centrala museernas
uppgifter i förhållande till landets övriga museiväsende, bl. a. när det gäller
depositioner. Styrelsen för kulturrådet har antagit riktlinjer för utredningsarbetet.
I dessa anges bl. a. att behovet av en ökad depositionsverksamhet
bör undersökas.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen och då utredningsarbetet
inte bör föregripas bör enligt utskottets mening motionen inte föranleda
någon åtgärd av riksdagen.

Utskottet behandlar i detta avsnitt slutligen motion Kr268, såvitt däri
yrkas att det under ett nytt reservationsanslag skall anvisas 2 milj. kr. som
skall ställas till kulturrådets disposition för regional utveckling (yrkande
9). Motionärerna vill att beloppet skall användas för att främja utveckling 15

och nytänkande inom regioner och kulturområden, dels med inriktning på KrU 1985/86:18
regional utjämning, dels med öppenhet att pröva nya verksamhetsformer.

Den restriktivitet som måste iakttas såväl då det gäller medelsanvisning
under hittillsvarande anslag som inte minst i fråga om nya anslag gör att
utskottet inte kan tillstyrka motionsyrkandet. Detta avstyrks således.

Utskottet vill här också nämna att under punkt 3 behandlas ett yrkande
om stöd till ett utvecklingsprojekt inom Skaraborgs län.

Sponsring. Kulturfonder

1 detta avsnitt behandlar utskottet dels frågan om sådan bidragsgivning
från enskilda och företag till kulturinstitutioner som kallas sponsorverksamhet
eller sponsring, dels frågan om inrättande av en eller flera kulturfonder.

Frågan om sponsring har behandlats av utskottet flera gånger de senaste
åren, bl. a. i betänkandet KrU 1984/85:16 (s. 12-14,77-79).

Enligt motion Kr207 (vpk) bör riksdagen uttala att sponsring inom
kulturlivet ej bör förekomma (yrkande 4). Motionärerna framhåller bl. a.
att i motsats till de statliga kulturanslagen med sina övergripande prioriteringar
och allsidiga satsningar, som utgår från i demokratisk ordning beslutade
kulturprogram, är kapitalets sponsring i sin ensidighet och målinriktning
ett oerhört hot mot den konstnärliga friheten och yttrandefriheten.

Motionärerna anser att företagens ökade kulturella intressen bör tas till
vara på det sättet att de får möjlighet medverka i en särskild kulturfond. I
motionen framställs särskilda yrkanden rörande en sådan fond. Dessa
yrkanden behandlas i det följande under förevarande avsnitt.

I motion Kr265 (m) vill motionärerna att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna sin positiva syn på sponsringen (yrkande 8). Motionärerna
framhåller att intresset för sponsring av kulturaktiviteter ökat markant
även i Sverige under senare år. Genom stöd från enskilda och företag
berikas kulturlivet i dess helhet. Sponsring möjliggör kulturella arrangemang
som eljest inte skulle ha kommit till stånd. Motionärerna pekar på att
sponsorpengar har satsats på utställningar, gästspel och utbildning av unga
konstnärer. Insatser på kulturområdet ger företag en goodwill som många
är villiga att betala för. Samtidigt bör framhållas att företag självfallet inte
vore villiga att satsa medel på kulturella aktiviteter om de inte hade klart
för sig att detta medför höjt anseende hos allmänheten och hos andra
företag. I ett marknadsekonomiskt system kan sponsring leda till ett
stigande kulturellt intresse hos allmänheten.

I utskottets betänkande KrU 1983/84:18 (s. 8) återgavs det uttalande om
sponsring från föredragande statsrådet som fanns intaget i 1984 års budgetproposition.
Statsrådet hade bl. a. anfört att det inom vissa områden
såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet kan vara motiverat att
företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra
områden kan man enligt statsrådets mening inte underskatta riskerna för
en snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om t. ex. tillfälliga
evenemang gynnas på bekostnad av basarbetet. 16

Utskottet vill framhålla att sponsring, som i praktiken innebär att delar KrU 1985/86:18
av kulturen utnyttjas främst för de stora företagens marknadsföring, måste
skiljas från den äldre form av stöd till kultur och kulturutövare som brukar
betecknas som mecenatskap.

Utskottet erinrar om att riksdagen åren 1984 och 1985 anslutit sig till vad
föredragande statsrådet i enlighet med den lämnade redovisningen anfört
om sponsring i 1984 års budgetproposition. Riksdagen har samtidigt avslagit
motionsyrkanden av likartat slag som de nu aktuella yrkandena (KrU
1983/84:18, reservation 3 och KrU 1984/85:16 reservation 6). Utskottet
vill åter betona vikten av att olika former av sponsring inte leder till att
verksamheten påverkas. Som utskottet tidigare framhållit (se bl. a. KrU
1982/83:24 s. 5) visar erfarenheterna från andra länder att det främst är
kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sponsorstöd. Om
så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans
kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring
sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar
för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser
utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsorverksamhet.
Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas
och att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna
från senare år i fråga om sponsring i vårt land ger enligt utskottets mening
särskild anledning till vaksamhet på området.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr207 yrkande 4
och motion Kr265 yrkande 8.

För stöd till olika ändamål inom kultursektorn bör en eller flera kulturfonder
inrättas. Detta förordas i två motioner, en från moderata samlingspartiet
och en från vänsterpartiet kommunisterna. Självfallet skiljer sig utgångspunkterna
för yrkandena från varandra, bl. a. som följd av partiernas olika
inställning till sponsring.

I motion Kr265 (m) är huvudinriktningen av förslaget att statliga åtgärder
för bildandet av kulturfonder skall vidtas. Syftet är att företag och
enskilda skall stimuleras att ge stöd till fonderna. Eftersom det svenska
kulturlivet inte kan räkna med att kunna utvecklas enbart genom vidgade
statliga insatser är det nämligen viktigt att andra vägar prövas för att inte
kulturlivet skall stagnera. Det finns i vårt samhälle i dag en växande insikt
om att privata initiativ måste till för att skapa ett levande kulturliv med
utrymme för genomförande av nya projekt. Det är viktigt att vidgade
möjligheter skapas till privata insatser på kulturområdet för att därmed
sådana medel skall kunna tas till vara som kan finnas tillgängliga för
kulturen men som av olika skäl inte i dag kommer kulturlivet till godo.

Motionärerna har ej velat förorda att bidrag till kulturlivet skulle vara
avdragsgilla vid inkomstbeskattningen men anser att staten kan aktivt
medverka i uppbyggnaden av ett stöd till kulturfonder på annat sätt,
exempelvis genom att staten går in med bidrag som svarar mot hälften av
skänkta medel upp till ett visst belopp. En stödmöjlighet, anför motionä -

2 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

rerna, är att medel som testamenteras till en kulturfond befrias från arvs- KrU 1985/86:18
skatt. Det statliga tillskottet bör uppgå till minst 10 milj. kr. per år.

Motionärerna pekar på flera tänkbara konstruktioner då det gäller
kulturfonder. En möjlighet är att inrätta endast en svensk kulturfond. En
sådan skulle kunna bidra till att finansiera kulturverksamhet av olika slag,
dock inte för att permanent stödja viss verksamhet. Även stipendier skulle
kunna utgå, eventuellt från särskilda fonder. Man kan även tänka sig
regionala fonder och fonder för särskilda kultursektorer, t. ex kulturminnesvården.

I den andra motionen, Kr207 (vpk), är utgångspunkterna dels att det är
nödvändigt att utveckla den svenska nationella kulturen - denna fråga
diskuteras ingående i det föregående (s. 5—7) — dels att sponsring utgör ett
starkt hot mot den konstnärliga friheten och yttrandefriheten. Motionärerna
vill att företagens ökade kulturella intressen skall tas till vara på det
sättet att de får en möjlighet att ge bidrag till en särskild kulturfond, som
bör användas för att främja den svenska nationella kulturens utveckling.

Administrationen bör ske genom eller i samarbete med statens kulturråd.

Utskottet anser att förslagen i motionen som syftar till att en eller flera
kulturfonder skall komma till stånd är intressanta och värda att göras till
föremål för närmare överväganden. I olika sammanhang aktualiseras behovet
av insatser på kulturområdet, som det kan vara svårt att tillgodose
genom medel från stat, landsting eller kommun. Detta gäller såväl insatser
av investeringskaraktär som särskilda projekt inom olika kultursektorer. I
sådana fall ges ibland stöd av enskilda och företag. Enligt utskottets
mening skulle fördelar stå att vinna om viljan att ge stöd till kulturen kunde
kanaliseras genom någon form av fondbildning. Det skulle i så fall vara
möjligt med snabba insatser då sådana är nödvändiga exempelvis för att
rädda ett projekt samt att ge stöd under en följd av år till mer omfattande
investeringar. Inte minst viktigt är att man genom en fondbildning skulle
kunna nå en prioritering mellan olika resursbehov på kulturområdet. Det
kan möjligen också antas att en fondkonstruktion kan "dra till sig” medel.

Utskottet anser att de aktuella motionerna visar att partier med vitt skilda
synsätt i fråga om sponsring kan ha en sammanfallande syn på behovet av
sådana fonder.

Utskottet anser således att det är motiverat att möjligheterna övervägs
att skapa en eller flera kulturfonder. Utskottet är inte berett att nu ta
ställning för någon av de lösningar rörande kulturfonder som mer eller
mindre detaljerat angetts i motionerna. Utskottet vill dock så till vida
uttala sig i detta avseende, att utskottet avstyrker förslaget i motion Kr207
(vpk) att det skall upprättas en fond med inriktningen att främja den
svenska nationella kulturens utveckling (yrkande 3). Frågan bör ses ur ett
mer omfattande perspektiv. Utskottet hänvisar i övrigt till framställningen
under rubriken Riktlinjer för kulturpolitiken, m. m. (s. 4 ovan).

Utskottet vill här peka på några av de frågor som bör övervägas:

1. Skall det finnas en eller flera riksfonder eller ett antal regionala fonder?

2. Skall det finnas särskilda fonder för olika kultursektorer?

3. Hur skall fondens eller fondernas ändamål preciseras (investerings ändamål,

projekt etc.)? 18

4. Skall fonden eller fonderna få stiftelseform eller skall någon annan KrU 1985/86:18
juridisk konstruktion för dessa väljas?

5. Vilka intressen skall vara företrädda i fondens eller fondernas ledning?

6. Skall viss del av fondens eller fondernas kapital få tas i anspråk för
utdelning?

Beträffande frågan om vilka intressen som skall vara företrädda i fondens
eller fondernas ledning vill utskottet tillfoga synpunkten att det finns
skäl att ge kulturarbetarna starkt inflytande och att det kan finnas anledning
att även låta företrädare för kulturinstitutionerna få ett inflytande i
ledningen. Folkrörelseinflytandet bör också övervägas.

En utgångspunkt för övervägandena bör vara att staten på något sätt
verkar för tillkomsten av en eller flera kulturfonder. Då det däremot gäller
frågor om ekonomiska bidrag från staten och därmed jämställda förmåner,
exempelvis befrielse från arvsskatt, bör utgångspunkten för arbetet vara
att möjligheterna skall undersökas på vilket sätt staten kan främja fondernas
verksamhet men att ett kontinuerligt statligt stöd inte skall utgöra en
nödvändig förutsättning för deras tillkomst. I sammanhanget vill utskottet
erinra om den möjlighet som kan finnas att ge bidrag av lotterimedel från
intäkter från det s.k. kulturlotteriet, som ordnas varje år. Parentetiskt bör
här nämnas att utskottet senare kommer att behandla ett antal motionsyrkanden
om lotterifrågor, bl. a. ett yrkande från företrädare för centerpartiet
om inrättande av en kultur- och folkrörelsefond baserad på vinstmedel
från statlig spelverksamhet (motion 1985/86:Kr268 yrk. 8).

Det bör ankomma på regeringen att ta ställning till hur de frågor som
tagits upp i det föregående bör göras till föremål för närmare överväganden.

Vad utskottet anfört om kulturfonder bör riksdagen med anledning av
motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

Kulturarbetarnas villkor

Förra året behandlade utskottet olika frågor om kulturarbetarnas villkor.

Detta skedde dels i yttrande till skatteutskottet över proposition 1984/

85:93 om kulturarbetarnas skatteförhållanden m.m. (KrU 1984/85:4 y),
dels i utskottets betänkande över kulturbudgeten (KrU 1984/85:16 s. 14—

17).

På hemställan av skatteutskottet biföll riksdagen propositionen (SkU
1984/85:28, rskr. 1984/85:227). Reformen innebär bl.a. följande. Vissa
avgifter från tiden innan en verksamhet utvecklats till rörelse skall få dras
av i efterhand. Vidare skall kulturarbetare och andra rörelseidkare få göra
avdrag i vissa fall för arbetslokal i den egna bostaden. Inkomst i form av
bidrag och stipendier från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden
skall utgöra A-inkomst. Slutligen förutsätts taxeringen för kulturarbetarna
bli mera enhetlig.

Kulturutskottet behandlade i budgetbetänkandet flera motioner, vari
föreslogs att en ny utredning om kulturarbetarnas villkor skulle tillsättas. I
en av motionerna begärdes att den föreslagna nya utredningen skulle pröva
även frågan om införandet av ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare. 19

Utskottet avstyrkte motionerna. Härvid lämnade utskottet bl. a. en reia- KrU 1985/86:18
tivt utförlig redovisning för vilka möjligheter som finns då det gäller att få
fram uppgifter om kulturarbetarnas villkor. Utskottet hänvisar till framställningen.
Vidare anförde utskottet att möjligheterna för kulturarbetarna
att få sysselsättning inom det egna yrkesområdet är i hög grad beroende av
att det finns en väl fungerande arbets- och uppdragsförmedling för dem.

Utskottet hänvisade i sammanhanget till AMS-kommitténs arbete.

Utskottet anförde också att frågan om införandet av ett särskilt inkomstslag
för kulturarbetare ingående prövats av kulturskattekommittén,
som redovisat en rad skäl som talar mot att kulturarbetarna skulle särbehandlas
genom att ett sådant inkomstslag infördes. Vidare hänvisade
kulturutskottet bl. a. till att skatteutskottet uttalat att kulturarbetarnas
speciella situation bör lösas på annat sätt än genom införandet av ett
särskilt inkomstslag eller ett särskilt rörelsebegrepp för kulturarbetare.

Kulturutskottet anförde slutligen följande:

Kulturutskottet anser att det inte finns anledning anta att en förnyad
utredning av frågan om ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare skulle
leda till en annan slutsats än den vartill kulturskattekommittén kommit.

Utskottet anser också att de förändringar av skattereglerna för bl. a.
kulturarbetarna som nu genomförs på grundval av förslagen i proposition
1984/85:93 bör vara i kraft en tid innan en ny, omfattande utredning om
skatteförhållandena för dessa grupper övervägs.

Sammanfattningsvis anser utskottet att en ny utredning, som skulle avse
kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor, inte är den väg som nu
bör väljas för att åstadkomma förbättringar av kulturarbetarnas villkor i
angivna hänseende. En rad förbättringar har genomförts under den gångna
tioårsperioden. Den samhällsekonomiska situationen begränsar för närvarande
möjligheterna att väsentligt öka insatserna för kulturarbetarna. Detta
får dock inte hindra statsmakterna, kommunerna och landstingen att
direkt och indirekt göra fortsatta insatser för att kulturarbetarna skall få
möjlighet att leva och skapa under drägliga villkor, något som gagnar hela
samhället. Självfallet är det inte minst i ett läge då resurserna är särskilt
knappa av vikt att dessa sätts in för åtgärder som är särskilt angelägna. För
statsmakternas del är det av stor betydelse att kulturrådet och andra
berörda myndigheter och organ nära följer utvecklingen inom sitt kompetensområde
och föreslår de åtgärder som bedöms nödvändiga. Det får
därefter ankomma på regeringen och riksdag att ta ställning till förslagen
och därvid göra erforderliga prioriteringar i fråga om användningen av
tillgängliga reformmedel.

I motion Kr313 (fp) framställs ett yrkande som är likartat med yrkandet i
en av de motioner som väcktes förra året, och för vars behandling i
utskottet ovan redovisats. Motionärerna vill således att en ny utredning
skall tillsättas med uppgift att förutsättningslöst utreda kulturarbetarnas
situation. I utredningsuppdraget bör ingå att frågan om särskilt inkomstslag
för kulturarbetare skall prövas noga.

Utskottet anser att det inte finns anledning att nu inta en annan ståndpunkt
i den här aktuella frågan än vad utskottet och riksdagen gjorde förra
året. Utskottet vill som komplettering till den ovan nämnda redovisningen
erinra om att regeringen - på grundval av förslag av AMS-kommittén —

nyligen lagt fram ett förslag om att de nuvarande kulturarbetssektionerna KrU 1985/86:18
på vissa arbetsförmedlingar skall omvandlas till kulturarbetsförmedlingar
inom länsarbetsnämnderna och ges en starkare ställning inom arbetsmarknadsverkets
organisation (prop. 1985/86:138). Utskottet vill vidare hänvisa
till att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser av effekterna av de
beslut på skatteområdet som fattades förra året; de nya reglerna tillämpas
första gången vid årets taxering (se även SkU 1985/86:35).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr313.

Motverkande av narkotikapropaganda

I en till konstitutionsutskottet hänvisad motion, K405 (c), yrkas att riksdagen
skall besluta om att förbud mot narkotikapropaganda införs i narkotikastrafflagen.
Med hänvisning till motiveringen i nämnda motion yrkas i
motion Kr227 (c) dels att riksdagen beslutar uttala sig för att statens
biografbyrå och andra medieövervakande organ även får till uppgift att
stoppa narkotikapropaganda (yrkande 1), dels att riksdagen beslutar uttala
sig för att statens kulturråd ej får ge kulturstöd till narkotikapropagerande
popgrupper (yrkande 2).

Utan att gå in på någon bedömning av yrkandet i motion K.405 vill
utskottet framhålla att ett bifall till detta skulle tillgodose även yrkandet
beträffande statens biografbyrå. Enligt biografförordningen får nämligen
biografbyrån vägra godkänna film eller del av film, om biografbyrån finnér
förevisandet därav uppenbarligen strida mot allmän lag.

Här finns också skäl nämna att i biografförordningen stadgas, att biografbyrån
inte får godkänna film eller del av film, vars förevisande på
grund av det sätt, varpå händelserna skildras, och det sammanhang vari de
förekommer kan verka förråande eller skadligt upphetsande eller förleda
till brott. Vidare stadgas att film eller del av film inte får godkännas till
förevisning för barn under 15 år, i den mån den kan vålla barn i sådan ålder
psykisk skada (beträffande godkännande för vissa åldersgrupper: se 3 § 2
mom. biografförordningen).

Med anledning av den till kulturutskottet hänvisade motionen har utskottet
funnit skäl att inhämta närmare information från biografbyrån om
byråns praxis i fråga om filmer, som innehåller inslag som avser narkotikabruk.
Biografbyrån har bl. a. hävdat att - eftersom själva konsumtionen
av narkotika inte är straffbelagd (se närmare om rättsläget i JuU 1984/

85:26) - det står i mindre god överensstämmelse med biografförordningen
att förbjuda film eller del därav under hänvisning till att den kan förleda till
brott.

Biografbyrån menar sammanfattningsvis att det kan betecknas som i
lagens mening ”psykiskt skadligt” för barn och ungdom under 15 år att se
filmer med glorifierande narkotikainslag men att man bör fortsätta att vara
mycket återhållsam med att ingripa mot motsvarande inslag i filmer för
vuxen publik.

Utskottet konstaterar att biografförordningen ger biografbyrån vissa
möjligheter att ingripa mot narkotikainslag i filmer. Sådana ingripanden
har också skett. 21

Under de två senaste åren har biografbyrån gjort två ingrepp mot scener KrU 1985/86:18

med narkotika i filmer. Den ena var den barnförbjudna GET CRAZY, där
det förekom vad som bedömdes som ett rent reklaminslag för haschrökning,
som dessutom var tämligen fristående i filmen och inte hade någon
egentlig anknytning till historien i övrigt, vilket också bidrog till dess
karaktär av ren reklam. Det andra var i filmen HOT DOG THE MOVIE
som gjordes tillåten från 11 år sedan ett antal inslag utgått, bl. a. sådana
som skildrade haschrökning.

Utskottet vill i anslutning till de sålunda redovisade uppgifterna från
biografbyrån erinra om att den utredningsman som skall utreda våldsskildringar
i rörliga bilder också bör behandla vissa frågor rörande barncensuren
(dir. 1985:29). I utredningsdirektiven anförs att kriterierna för bedömningen
då det gäller bamcensuren bör vara desamma som för närvarande,
dvs. att filmer och videogram inte får godkännas för visning för barn
under viss ålder om de kan vålla barn i denna åldersgrupp psykisk skada. I
sammanhanget erinras om att yttrandefrihetsutredningen förordat en ny
åldersgräns vid 18 år. Utredningsarbetet bör vara avslutat före utgången av
år 1986. Utskottet vill här också hänvisa till JO:s ämbetsberättelse 1983/84,
vilken innehåller redovisning för ett ärende om censur av film som skildrade
narkotikamissbruk (s. 323).

Radionämnden äger granska inslag i radio och TV endast i efterhand.

Utskottet har likväl funnit det vara av intresse att informera sig om nämndens
praxis då det gäller program med ”narkotikainslag” och har därför
under hand inhämtat upplysningar även från denna nämnd.

I avtalen mellan staten och programföretagen inom Sveriges Radiokoncernen
finns en bestämmelse (8 § i lokalradioavtalet och 9 § i de tre
övriga) som ålägger företagen att bedriva programverksamheten med beaktande
av radions och televisionens centrala ställning i samhället. Härmed
åsyftas att hänsyn skall tas till mediets genomslagskraft. Av förarbetena
(prop. 1977/78:91 s. 195) och nämndens praxis framgår att innebörden
härav är, att programföretagen skall iaktta varsamhet vid speglingen av
bl. a. bruket av narkotika. Nämnden har exempelvis ”fällt” programföretag
därför att narkotikaförhärligande sånginslag sänts utan kommentar.

Däremot har motsvarande inslag godtagits om de förekommit i ett sammanhang
där narkotikabudskapet kritiskt kommenterats eller debatterats.

Diskussionsprogram och rena reportage om narkotikafrågan har godtagits.

Inslag i filmer och underhållningsprogram har godtagits under förutsättning
att narkotikabruket inte förhärligats.

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening, att biografbyrån
och radionämnden har instrument som gör det möjligt att ingripa
mot glorifierande framställningar av narkotikamissbruk. Härtill kommer
att reglerna för barncensuren är föremål för översyn.

Då det gäller den fördelning av bidrag till fria musikgrupper som statens
kulturråd ansvarar för finns skäl erinra om att bidragsgivningen bör särskilt
inriktas mot sådana ensembler och grupper, vilkas verksamhet kan bedömas
vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde. Fördelningen av
bidrag sker efter beredning i en referensgrupp som består av företrädare

för olika delar av musiklivet, t.ex. utövare, arrangörer, tonsättare och KrU 1985/86:18
musikskribenter.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Kr227.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om riktlinjer för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr265 yrkande 1,

2. beträffande främjande av den svenska nationella kulturens
utveckling

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr207 yrkande 1,

3. beträffande utbildningens betydelse för kulturen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr265 yrkande 2,

4. beträffande en parlamentarisk beredning för att bl.a. vidareutveckla
kulturpolitiken

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr268 yrkande 1,

5. beträffande frågor som främst avser den verksamhet som statens
kulturråd bedriver

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Kr265 yrkande 7 och 1985/

86: Kr 268 yrkande 2,

6. beträffande principerna för fördelning av kulturstöd
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr265 yrkande 6,

7. beträffande övergripande frågor om det statliga stödet till regional
kulturverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Kr268 yrkande 4 och 1985/

86:Kr270,

8. beträffande främst det statliga stödet till teater-, dans- och
musikinstitutioner i Göteborg och Malmö

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Kr271 och 1985/86: Kr272
yrkande 1,

9. beträffande de centrala kulturinstitutionernas ansvar för kulturlivet
i hela landet

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr 268 yrkande 3,

10. beträffande konstskatternas tillgänglighet i hela landet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr275,

11. beträffande nytt reservationsanslag för regional utveckling
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr268 yrkande 9,

12. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr265 yrkande 8 och motion
1985/86: Kr207 yrkande 4,

13. beträffande kulturfonder

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Kr207 yrkande 2
och motion 1985/86: Kr265 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande inriktningen av en nationell kulturfond

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr207 yrkande 3, 23

15. beträffande en utredning om kulturarbetarnas villkor KrU 1985/86:18

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr313,

16. beträffande vissa åtgärder för motverkande av narkotikamissbruk att

riksdagen avslår motion 1985/86: Kr227.

2. Statens kulturråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 1 (s. 382-384) och
hemställer

att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 15660000 kr.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m.

Regeringen har under punkt F 2 (s. 384—387) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 19946000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr268 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2000000 kr.
förhöjt anslag att användas för utveckling av kultur i boendemiljö i enlighet
med vad kulturrådet föreslagit.

I motion 1985/86: Kr269 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om samverkan mellan TV och regionala teaterscener
samt nordiskt programutbyte,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
minst 1000000 kr. av de medel som anvisas under anslaget F 2 skall nyttjas
för insatser inom barnkulturområdet enligt de riktlinjer som anges i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget F 2 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 190000 kr. förhöjt anslag om 20136000 kr.,
varvid anslaget till Bygdegårdarnas riksförbund tillförs ytterligare 90000
kr. samt Våra gårdar 100000 kr.

I motion 1985/86: Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag om 14946000
kr.,

I motion 1985/86: Kr321 av Bengt Kindbom m.fl. (c, s, m, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till utvecklingsprojekt inom Skaraborgs län. 24

Utskottet

KrU 1985/86:18

Ur detta anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en
omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning till
olika kulturprojekt inom organisationslivet m. m.

Under hänvisning till kulturrådets projekt Kultur i boendemiljö och
förslag av myndigheten om att ett nytt bidrag till studieförbunden skall
inrättas för att initiera projekt med inriktning på lokalt förankrat kulturarbete
i boendemiljö, föreslås i motion Kr268 (c) att anslaget räknas upp med
2 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag och att motsvarande belopp
beräknas för angivna ändamål (yrkande 7).

Utskottet vill erinra om att det under anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden
m. m. finns en anslagspost Bidrag till uppsökande verksamhet i
bostadsområden. Dessa medel kan användas även till sådana projekt som
avser kulturverksamhet i studieförbunden (se bil. 10 s. 178). Utskottet vill
också framhålla att från anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet under
samma anslag resurser kan användas till lokalt förankrat kulturarbete i
boendemiljö.

Med hänvisning till det anförda och till budgetläget avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

Till Bygdegårdarnas riksförbund bör enligt motion Kr269 (c) utgå
320000 kr. för kulturverksamhet. Detta innebären uppräkning med 100000
kr. i förhållande till innevarande budgetår. Regeringen har räknat upp
anslagsposten med 10000 kr. Vidare föreslås i samma yrkande att under en
ny anslagspost skall beräknas 100000 kr. till nykterhetsrörelsens lokalägande
organisation Våra gårdar för konst, musik och teaterverksamhet.

Med hänsyn till den restriktivitet som måste iakttas vid budgetprövningen
avstyrker utskottet motionsyrkandet (yrkande 3). Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att nykterhetsrörelsen uppbär statsbidrag huvudsakligen
över socialhuvudtiteln.

Enligt motion Kr318 (m) bör medel inte beräknas för utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna (yrkande 1 delvis). I budgetpropositionen
har föreslagits ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
belopp om 2 milj. kr. för ändamålet. Motionärerna anför att förslaget synes
vila på det oriktiga antagandet att yrkesarbetande hör till de kulturellt mest
eftersatta grupperna i samhället. Till dessa grupper hör i stället bl.a. barn,
handikappade, hemarbetande, bland dem inte minst invandrare, sjuka,
människor på institutioner och pensionärer. Dessa grupper har i allmänhet
en sämre underbyggnad i fråga om skolutbildning och utvecklande kulturkontakter.
Att för åratal framåt inteckna en betydande del av reformutrymmet
på kulturområdet för kultur på arbetsplatserna kan därför inte accepteras.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Härvid hänvisar utskottet till den
utförliga diskussion rörande anslagsposten som fördes vid budgetbehandlingen
1985 (KrU 1984/85:16 s. 24-25). Medlen är avsedda för aktiviteter
inom bl. a. främjandeorganisationerna. I årets budgetproposition anförs att
en större del av medlen i fortsättningen bör disponeras för lokalt initierade

25

projekt men att det även under nästa budgetår bör utgå stöd till centrala KrU 1985/86:18
insatser.

Anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål beräknas
i budgetpropositionen till 6261000 kr. Ökningen i förhållande till
innevarande budgetår uppgår till 3386000 kr. Härav avser 1000000 kr.
utrednings- och utvecklingsverksamhet inom barnkulturområdet, för vilken
verksamhet medel hitintills anvisats under statens kulturråds anslag.

För att ge kulturrådet en möjlighet att i mer konkreta former arbeta vidare
med samverkansprojekt rörande överföring av teaterföreställningar till TV
har vidare 2,3 milj. kr. beräknats. Återstoden av uppräkningen — 86000 kr.

- motsvarar 3% av anslagsposten för innevarande budgetår.

I motion Kr318 anförs att det ingår i TV-bolagets uppdrag att samarbeta
med svenska teatrar och i lämplig omfattning visa televiserad teater. Det är
principiellt felaktigt att en så central uppgift skall kräva extra medel.

Motionärerna — som också framställer ett yrkande rörande det nya avtalet
mellan TV-bolaget och staten, vilket kommer att behandlas i samband med
beredningen av proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet
m.m. - yrkar avslag på regeringsförslaget beträffande medelsanvisningen
för att underlätta televisering av teaterföreställningar. De yrkar därutöver
att anslagsposten skall skäras ned med 700000 kr. under hänvisning till att
besparingar i första hand bör gå ut över ospecificerade anslag. Motionärerna
vill således att anslagsposten skall bestämmas till 3261000 kr.

Utskottet instämmer i vad som anförts i propositionen om att överföringen
av scenföreställningar till TV-mediet kan ses som ett viktigt led i
strävandena att hävda de svenska programmens ställning i det samlade
TV-utbudet samtidigt som det ges möjlighet för många människor att få del
av det som framförs på landets scener. Utskottet vill framhålla att den i
propositionen förordade insatsen för att vidga samarbetet mellan teatrarna
och televisionen är av engångskaraktär. Den bör därför inte tillmätas
någon prejudicerande betydelse. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget
och avstyrker motionen i motsvarande del.

Enligt motion Kr269 (c) bör de här aktuella medlen användas även för de
regionala teatrarnas utbud och för nordiskt programutbyte.

Den övervägande delen av de TV-produktioner som under åren 1981 —

1984 gjorts i samarbete med teatrar har gällt uppsättningar utanför Stockholm.
Enligt utskottets mening är det självklart att de nu aktuella resurserna
måste inriktas inte minst på att få till stånd en televisering från de
regionala teatrarna. Det nordiska programutbytet är i första hand en fråga
för Sveriges Television AB. Enligt utskottets mening påkallar motionen i
här aktuell del inte någon riksdagens åtgärd (yrkande 1).

Det är nödvändigt att det i viss utsträckning finns medel tillgängliga för
att stödja kulturella ändamål som är angelägna men som inte får stöd i
annan ordning. Utskottet avstyrker därför motion Kr318 (m) även i vad
den avser en begränsning av anslagsposten Till kulturrådets disposition.

I motion Kr269 (c) anförs under hänvisning till den ovan redovisade
överföringen av barnkulturmedel att det i fortsättningen skall utgå minst 1
milj. kr. av kulturrådets dispositionsmedel till insatser på bamkulturområ -

det. Motionärerna vill också ha ett förstärkt samarbete mellan kulturrådet KrU 1985/86:18
och barn- och ungdomsorganisationerna.

Utskottet vill framhålla att det i fortsättningen blir möjligt för kulturrådet
att inom ramen för de särskilda dispositionsmedlen göra större satsningar
på barnkulturområdet, något som samtidigt innebär en flexibilitet i medelsanvisningen
mellan budgetåren. Med hänsyn till den vikt utskottet i olika
sammanhang tillmätt insatser på barnkulturområdet utgår likväl utskottet
från att medel för detta område inte skall minskas. Då det gäller värdet av
ett samarbete mellan kulturrådet och barn- och ungdomsorganisationerna
vill utskottet ansluta sig till motionärernas synpunkter. Det bör ankomma
på kulturrådet att i de enskilda fallen bedöma om och i vilken utsträckning
ett sådant samarbete bör komma till stånd. Utskottet anser att motionsyrkandets
syfte är tillgodosett med det anförda. Yrkandet avstyrks därför
(yrkande 2).

Skaraborgs läns landsting har tagit initiativ till ett kulturpolitiskt utvecklingsprogram
i länet. En framställning om medel från kulturrådets dispositionsmedel
för projektet har avgetts. Kulturrådet har yttrat sig till utbildningsdepartementet
i frågan. I motion Kr321 (c, s, m, fp) yrkas att av den
anslagspost som står till kulturrådets disposition medel bör reserveras för
ändamålet.

Utskottet anser att den fortsatta beredningen av ärendet inte bör föregripas.
Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för kultur i boendemiljö

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr268 yrkande 7 i motsvarande
del,

2. beträffande beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund
för kulturverksamhet och till Våra gårdar för konst, musik och
teaterverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: kr269 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att till
Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet skall beräknas
230000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet
på arbetsplatserna

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr318 yrkande 1 i motsvarande del för ändamålet
beräknar 2000000 kr.,

4. beträffande beräknande av medel till kulturrådets disposition
för kulturella ändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr318 yrkande 1 i motsvarande del för ändamålet
beräknar 6261000 kr.,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med avslag
på motionerna 1985/86: Kr268 yrkande 7, 1985/86: Kr269 yrkande 3
och 1985/86: Kr318 yrkande 1, samtliga yrkanden i motsvarande del.

27

till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för bud- KrU 1985/86:18
getåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 19946000 kr.,

6. beträffande dispositionen av medel för televisering av teater
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr269 yrkande 1,

7. beträffande insatser inom barnkulturområdet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr269 yrkande 2,

8. beträffande ett kulturpolitiskt utvecklingsprogram i Skaraborgs
län

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr321.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

Regeringen har under punkt F 3 (s. 387-388) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 11046000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr209 av Inga Lantz m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisar 1050000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1986/87 för en första projekteringsetapp
av inrättande av ett invandrarcentrum i Botkyrka kommun.

I motion 1985/86:Kr247 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 milj. kr. av anslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål avsätts för startande av service till allmänheten för vård
av föremål,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för museerna vid
avyttring av föremål till allmänheten.

I motion 1985/86:Kr279 av Hadar Cars m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i syfte att trygga fortsatt och utbyggd verksamhet
vid Baltiska institutet.

I motion 1985/86:Kr283 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m) yrkas att
medel anvisas för en museibyggnad i Funäsdalen under anslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål, posten Till regeringens disposition.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag för skilda ändamål till organisationer och institutioner
på kulturområdet. Medel under en anslagspost står till regeringens
disposition. I budgetpropositionen beräknas denna anslagspost till
5613000 kr. Viss del av detta belopp är avsett för insatser vid naturhistoriska
riksmuseet (se bil. 10 s. 450).

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen. I fråga om
vissa anslagsposter får det ankomma på regeringen att bestämma omfattningen
av medelsuppräkningen i förhållande till bidragen för innevarande
budgetår. 28

I motion Kr209 (vpk) framställs ett yrkande som innebär att det skall KrU 1985/86:18

beräknas medel för en ny anslagspost, nämligen en post avseende kostnader
för en första projekteringsetapp för ett invandrarcentrum i Botkyrka
kommun. Motionärerna hänvisar till att kommunen är beredd att med stöd
från stat och landsting upprätta ett invandrarcentrum med forskningsinslag
samt förordar att förslaget vidgas så att ett regionalt invandrarcentrum kan
bildas. I ett sådant centrum borde lokaler finnas för förenings- och biblioteksverksamhet
och aktiviteterna kunde kompletteras med viss språkutbildning
samt teater och andra kulturaktiviteter.

Utskottet har flera gånger behandlat motioner om inrättande av ett invandrarmuseum
(se senast KrU 1985/86:3). Enligt vad utskottet inhämtat
har till regeringskansliet kommit in flera framställningar med förslag av en
karaktär likartad med den i motionen redovisade. Framställningarna kommer,
enligt vad utskottet inhämtat, att behandlas i ett sammanhang i
utbildningsdepartementet. Eftersom denna behandling inte bör föregripas
- och under erinran om att utskottet senare kommer att behandla flera
motioner, som väckts under den allmänna motionstiden i år och som avser
inrättandet av ett invandrarmuseum — avstyrker utskottet att riksdagen tar
initiativ till en medelsanvisning för det ändamål som föreslås i motion
Kr209. I sammanhanget beaktar utskottet också att statens invandrarverk
fått i uppdrag att genomföra en studie av vissa bostadsområden med
särskilt hög andel invandrare. Uppdraget skall redovisas inom kort och
kan komma att även beröra kultur- och fritidsverksamhet.

I motion Kr247 (m) anförs bl.a. följande.

Den service som museerna i dag erbjuder allmänheten för restaurering av
föremål är ytterst ringa samtidigt som det finns en efterfrågan på sådana
tjänster. Den unika kompetens som i dag finns på våra museer skulle i
betydligt högre grad kunna utnyttjas för att mot kostnadstäckning stå till
allmänhetens förfogande. En sådan utbyggd serviceverksamhet skulle också
ge museerna vidgade möjligheter att utöka sin personal och därmed
förstärka sin egen föremåls vård. En sådan verksamhet i kombination med
de informationsinsatser som skulle bli ett naturligt led i arbetet vore en
viktig kulturinsats, långt mer betydelsefull än utförselförbud. Verksamheten
bör givetvis vara avgiftsbelagd så att den på sikt inte behöver något
driftsbidrag. I stället bör ett visst täckningsbidrag för museernas fasta
kostnader eftersträvas.

Motionärerna yrkar att 1 milj. kr. av anslagsposten Till regeringens disposition
skall avsättas till stöd för museer som vill starta serviceverksamhet
av angivet slag.

Som motionärerna påpekar förekommer redan nu föremålsvård på uppdragsbasis
vid vissa institutioner. Utskottet har inhämtat att sådan vård
bedrivs vid i första hand tekniska institutionen vid riksantikvarieämbetet,
livrustkammaren, statens konstmuseer, Kulturarvet i Falun och konservatorsateljén
i Göteborg. Utskottet har också inhämtat att något krav om
ökade resurser för service till allmänheten i här aktuellt avseende inte
framförts till utbildningsdepartementet. Utskottet anser att det är värdefullt
om institutionerna har möjlighet att ge viss sådan service som motio -

närerna efterlyser. Utskottet kan emellertid inte förorda att särskilda re- KrU 1985/86:18

surser avsätts för ändamålet av medel på statsbudgeten. Motionen avstyrks
därför i motsvarande del (yrkande 1).

I samma motion, Kr247, efterlyser motionärerna också regler för hur en
avyttring av museiföremål skall kunna ske när föremålen saknar betydelse
för museets verksamhet, hur bedömningarna skall göras och hur en försäljning
till allmänheten skall kunna komma till stånd.

I budgetpropositionen 1983 (bil. 10 s. 86—87) bereddes riksdagen tillfälle
att ta del av vad som anfördes om principer för begränsning av de statliga
museernas samlingar. Principerna byggde på den remissbehandlade promemorian
(Ds U 1982:1) Föremålssamlingarnas tillväxt - några synpunkter
och förslag rörande urvalsbegränsning och gallring. I promemorian
fanns ett förslag till en förordning om gallring av föremål i statliga
museisamlingar. Någon förordning i ämnet har ännu inte utfärdats.

Utskottet påpekade i sitt betänkande (KrU 1982/83:24 s. 68) att utgallrade
föremål skulle få överlåtas inom en vidare krets än vad som föreslagits
i promemorieförslaget, där mottagarna begränsats till annan statlig,
kommunal eller enskild statsunderstödd museiinstitution i Sverige. Utskottet
ansåg att överlåtelse också borde få ske till hembygdsföreningar
och liknande institutioner. Enligt vad utskottet har erfarit övervägs för
närvarande frågan om en särskild förordning i ämnet i regeringskansliet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandet (yrkande
2).

Motionärerna bakom motion Kr283 (m) vill att från den anslagspost, som
är avsedd att stå till regeringens disposition, skall utgå medel för en
museibyggnad i Funäsdalen. Det framhålls att Härjedalens fornminnesförening
har en värdefull samling av äldre bruks- och konstföremål men att
den nuvarande museibyggnaden inte är tillräckligt brandsäker för att samlingarna
skall kunna stanna i Funäsdalen.

Utskottet vill erinra om att anordningsbidrag för nybyggnad av museilokaler
kan utgå enligt förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa
teaterlokaler m.m. Bidrag får lämnas i mån av tillgång på medel. För att
bidrag skall kunna utgå krävs bl. a. att projektet är angeläget från kulturpolitisk
synpunkt och av betydelse från sysselsättningssynpunkt. Med hänvisning
till denna bidragsmöjlighet avstyrker utskottet motionen.

Fr.o.m. innevarande budgetår finns under anslaget en särskild anslagspost
för Bidrag till Baltiska institutet. Posten uppgår innevarande budgetår
till 300000 kr.

Motionärerna bakom motion Kr279 (fp) vill att riksdagen skall begära
förslag i syfte att trygga en fortsatt och utbyggd verksamhet för Baltiska
institutet. Motionärerna framhåller bl.a. att institutet på ett effektivt sätt
organiserat de baltiska vetenskapliga konferenserna i Sverige och att institutet
inom sitt område på ett framgångsrikt sätt bidragit till att förverkliga
Sveriges internationella kulturpolitik. Motionärerna hyser oro för att bristen
på ekonomiska resurser kan sätta institutets framtid på spel.

Utskottet har skaffat sig närmare information om institutets verksamhet,

bl.a. om dess arbetsprogram för år 1986 och om det samarbetsavtal som KrU 1985/86:18

finns med Centrum för baltiska studier vid universitetet i Stockholm. Med

hänsyn till de insatser institutet gör är det, som utskottet konstaterade

förra året, tillfredsställande att institutet fått ett permanent bidrag i och

med att medel beräknas under en särskild anslagspost. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr209 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 11046000
kr.,

2. beträffande service till allmänheten för vård av föremål
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr247 yrkande 1,

3. beträffande avyttring av museiföremål

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr247 yrkande 2,

4. beträffande museibyggnad i Funäsdalen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr283,

5. beträffande Baltiska institutet

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr279.

5. Bidrag till samisk kultur. Lotterinämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 4 och F 5 (s.

388-390) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1986/

87 anvisar ett anslag av 2090000 kr.,

2. att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1293000 kr.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Regeringen har under punkt F 6 (s. 391) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning
åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1986/87 anvisa
ett anslag av 22203000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr218 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till en planmässig uppräkning
av visningsersättningen till bildkonstnärer för att senast budgetåret
1988/89 uppnå jämställdhet med övriga konstnärliga yrkesgrupper,

2. att riksdagen under anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 4000000 kr.

förhöjt belopp. 31

I motion 1985/86:Kr229 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas, såvitt nu äri KrU 1985/86:0
fråga,

3. att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1986/87 anvisar 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Från anslaget utgår ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras
verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på
annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Visningsersättningen infördes den 1 juli 1982. I två motioner, Kr218
(vpk) och Kr229 (fp), framställs yrkanden om uppräkning av anslaget
utöver vad regeringen föreslagit, nämligen i motion Kr218 (yrkande 2) med
4 milj. kr. och i motion Kr229 (yrkande 3) med 2 milj. kr. Motiveringen för
yrkandena är att anslaget reellt sett minskat i värde sedan det infördes.

Utskottet vill framhålla att regeringens förslag innebär en uppräkning av
anslaget i samma utsträckning som andra s.k. bidragsanslag. Med hänsyn
till budgetsituationen kan utskottet inte förorda en större uppräkning.

Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena och tillstyrker förslaget i
propositionen.

I motion Kr218 yrkas också att riksdagen skall begära en planmässig
uppräkning av visningsersättningen till bildkonstnärer så att ersättningen
senast budgetåret 1988/89 uppnår samma nivå som ersättningen till övriga
konstnärliga yrkesgrupper. I motionen uttalar motionärerna att ersättningen
i dag borde uppgå till samma belopp som biblioteksersättningen till
författarna — 46 milj. kr. - och att detta belopp borde anvisas för ändamålet
tills ett beräkningssystem för visningsersättningen utformats.

I anslutning till det sist anförda vill utskottet nämna att lagutskottet
behandlar ett yrkande av samma motionärer om åtgärder för att visningsersättningen
skall bestämmas på upphovsrättslig grund. Utskottet vill i övrigt
framhålla att medelsanvisningen med nuvarande anslagskonstruktion
årligen får prövas i budgetsammanhang.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen även i denna
del (yrkande 1).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med avslag
på motionerna 1985/86: Kr218 yrkande 2 och Kr229 yrkande 3 till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1986/

87 anvisar ett anslag av 22203000 kr.,

2. beträffande planmässig uppräkning av anslaget
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr218 yrkande 1.

7. Bidrag till konstnärer

Regeringen har under punkt F 7 (s. 392—394) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 15172000 kr.

32

Motioner

KrU 1985/86:18

I motion 1985/86: Kr210 av Bo Hammar m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 590000 kr. utöver regeringens förslag för
ersättning till upphovsmän på musikområdet,

2. att riksdagen beslutar anslå 255000 kr. utöver regeringens förslag för
ersättning till musiker och sångare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning för biblioteksmusik.

I motion 1985/86: K.r219 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, c) yrkas

1. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för
inrättande av Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond den 1 juli
1986,

2. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges komponistfond för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 1630000 kr.,

3. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges musikerfond förbudgetåret 1986/87 anvisare» reservationsanslag
av 504000 kr.

I motion 1985/86: Kr229 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Utställningsersättning för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av
5000000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisar
3500000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1985/86:Kr268 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförs rörande konstnärers rätt till ersättning vid utställning av
deras verk.

I motion 1985/86: Kr290 av Margareta Mörck (fp) och Margareta Fogelberg
(fp) yrkas att riksdagen beslutar överföra 1 milj. kr. ur anslaget G 2
Filmstöd till anslaget F 7 Bidrag till konstnärer, vilket får disponeras av
konstnärsnämnden för bidrag till icke-kommersiell, konstnärligt syftande
film.

Den del av motionens yrkande som gäller anslaget G 2 behandlas i ett
senare betänkande.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen till Bidrag till konstnärer förbudgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 16172000 kr.

I motion 1985/86: Kr319 av Lars Ahlström (m) yrkas att riksdagen uttalar
sig för att även grupperna konsthantverkare och hantverkare skall kunna
erhålla bidrag under anslaget F 7.

3 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

Utskottet

KrU 1985/86:18

Från anslaget utgår bidrag till konstnärer i form av konstnärsbidrag och
projektbidrag.

Regeringen föreslår en uppräkning av anslaget med 3%, vilket motsvarar
ett belopp om 442000 kr.

I två motioner, Kr210 (vpk) och Kr219 (fp, c), framställs yrkanden med
anledning av innehållet i en promemoria. Ersättning för biblioteksmusik,
som avgetts av konstnärsnämnden. I promemorian föreslår konstnärsnämnden
att upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare får
ersättning för att musikalier och fonogram används på bibliotek. Ersättningen
bör enligt förslaget utgå kollektivt till upphovsmän och utövande
konstnärer med ett belopp som motsvarar biblioteksersättningen för referensexemplar
av litteratur multiplicerad med folkbibliotekens totala bestånd
av musikmaterial. Det belopp som utgör ersättning för beståndet av
musikalier disponeras i sin helhet för komponisternas räkning, medan
ersättningen för beståndet av fonogram delas lika mellan upphovsmän och
utövande musiker och sångare. Medlen bör fördelas av konstnärsnämnden
i form av bidrag till enskilda konstnärer efter ansökan. Nämnden föreslår
att ersättningen införs den 1 januari 1987 och beräknar för ändamålet ett
medelsbehov av 845000 kr. budgetåret 1986/87. Härav avser 590000 kr.
ersättning till upphovsmän på musikområdet och 255000 kr. ersättning till
musiker och sångare.

I motion Kr210 framställs yrkanden som i princip överensstämmer med
förslaget i konstnärsnämndens promemoria. Även yrkandena i motion
Kr219 i här aktuell del överensstämmer i princip med konstnärsnämndens
förslag, dock att reformen föreslås bli genomförd redan den 1 juli i år och
att ersättning även bör beräknas för utlåning av noter från Musikaliska
akademiens bibliotek (454000 kr.), eftersom notbeståndet är tillgängligt för
folkbiblioteken genom fjärrlån.

Regeringen har i slutet av förra året överlämnat en skrivelse i ärendet
från konstnärsnämnden jämte den ovan redovisade promemorian till upphovsrättsutredningen
(Ju 1976:02).

Enligt vad utskottet inhämtat har upphovsrättsutredningen tillsatt en
särskild arbetsgrupp för att se över frågan om biblioteksersättningen.
Gruppen skall bl. a. utreda frågan om upphovsmän och andra rättighetshavare
bör ha en rätt till ersättning för det offentliga utnyttjande av deras
verk och prestationer som sker vid bibliotek i form av utlåning m.m. Man
skall bl.a. överväga om en sådan rätt till ersättning bör vara civil- eller
offentligrättsligt grundad. Därvid kommer också bl.a. frågan om vilka
utnyttjanden som bör omfattas av en sådan ersättningsrätt att prövas.
Sålunda kommer även frågan om ersättning för utlåning och annat utnyttjande
av musikalier och fonogram att övervägas av utredningen.

Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas. Härtill kommer
att det nu saknas resurser att införa sådan ersättning som föreslås av
motionärerna. Motion Kr210 och motion Kr219 avstyrks således.

I motion Kr229 föreslås en särskild uppräkning av förevarande anslag med

34

3,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av detta belopp avser 2 milj. KrU 1985/86:18

kr. en allmän uppräkning av anslaget. Återstoden av den föreslagna uppräkningen
motiveras med det i det föregående behandlade förslaget om
ersättning till musikaliska upphovsmän samt musiker och sångare; ytterligare
1 milj. kr. bör beräknas till scen- och filmkonstnärer och 0,5 milj. kr.
till musiker och sångare.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till yrkandena i fråga om
ersättning till musikaliska upphovsmän samt musiker och sångare samt till
budgetläget avstyrks motionsyrkandet (yrkande 4).

T.o.m. budgetåret 1983/84 disponerade konstnärsnämnden särskilda medel
för projekt på filmområdet. Därefter överfördes bidragsgivningen till
Svenska fdminstitutet, där fördelningen görs av garantinämnden för kortfilm.
Konstnärsnämnden anser i sin anslagsframställning det otillfredsställande
att bidragsgivningen på detta område koncentrerats till ett enda
organ, som inte på samma sätt som konstnärsnämnden har till uppgift att
stödja projekt av experimentkaraktär. Nämnden anför vidare att det finns
behov av att kunna ge bidrag också till författare av manus till ickekommersiell,
konstnärligt syftande film. Här finns, menar nämnden, en
viktig lucka i det statliga stödet på filmkonstens område. Konstnärsnämnden
hemställer att 1 milj. kr. ur anslaget G 2. Filmstöd tillförs nämnden för
insatser på filmområdet för att efter nämndens egen bedömning fördelas
som konstnärs- och projektbidrag.

I motion Kr290 (fp) framförs ett yrkande om stöd på filmområdet som
innebär en uppföljning av förslaget i konstnärsnämndens anslagsframställning.

Utskottet har inhämtat att konstnärsnämnden under förra budgetåret
fördelat sammanlagt 743000 kr. i konstnärsbidrag till filmare och 66000 kr.
till två filmprojekt. Vidare vill utskottet framhålla att gällande författningsbestämmelser
ger utrymme för att även låta författare av filmmanus få
bidrag från det här aktuella anslaget. Med hänsyn härtill och då överflyttningen
av vissa resurser till Svenska filminstitutet har skett för att motverka
administrativt dubbelarbete avstyrker utskottet motionen i här aktuell
del.

Utskottet tar i detta sammanhang upp även frågan om utställningsersättning,
dvs. ersättning till konstnärer som ställer ut egna verk i kommunala
och privata lokaler. I fråga om utställningar som anordnas av statliga
institutioner träffades redan 1978 avtal om ersättning till konstnärer i
samband med att de ställer sina verk till förfogande för sådana utställningar.
I förra årets budgetproposition anmäldes att frågan om utställningsersättning
bereddes inom regeringskansliet bl. a. genom kontakter med berörda
intressenter. I årets budgetproposition (bil. 10 s. 422) anmäls att
beredningsarbetet ännu inte är avslutat.

I tre motioner tas upp frågan om utställningsersättning. Enligt motion
Kr268 (c) är det hög tid att frågan får en lösning. Samma inställning
kommer till uttryck i motion Kr229 (fp). Motionärerna anför att riksdagen
för många år sedan uttalat sig för införandet av en utställningsersättning.

Ersättning bör gå direkt till konstnärer som kan dokumentera sitt konst- 35

närsskap genom seriös yrkesverksamhet och som ställer ut i kommunal KrU 1985/86:18
regi eller genom konstförening eller annan seriös utställningsarrangör.

Ersättning bör utgå endast till utställning med högst tre deltagande konstnärer.
Konstnärsnämnden, som bör administrera utställningsersättningen,
bör också utarbeta närmare riktlinjer för verksamheten. Riksdagen bör
under ett nytt anslag benämnt Utställningsersättning anvisa 5000000 kr.
för ändamålet (yrkande 2). 1 motion Kr318 (m) förordas en uppräkning av
förevarande anslag med 1 milj. kr. så att visst statligt stöd kan utgå till en
första separatutställning för unga konstnärer. Motionärerna anser däremot
att det bör ankomma på kommunerna att bedöma förutsättningarna för
tillskapandet av en allmän utställningsersättning.

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att konstnärer bör
ersättas för sin medverkan i utställningar även utanför den statliga sektorn.

Det är angeläget att frågan får en snar lösning.

Med hänsyn till att frågan bereds i utbildningsdepartementet avstyrker
utskottet motion Kr268 yrkande 5. Inte heller kan utskottet tillstyrka att
riksdagen nu föreslår hur ett system för utställningsersättning bör utformas
och i samband därmed anvisar medel för ändamålet. Riksdagen bör därför
avslå motion Kr229 yrkande 2 och motion Kr318 yrkande 3. Beträffande
sistnämnda motionsyrkande vill utskottet också nämna att det under förra
budgetåret från anslaget till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
utgick startbidrag om 10000 kr. till 126 målare, grafiker, skulptörer och
textilkonstnärer som ännu inte dokumenterat fem års konstnärlig yrkesverksamhet.

I motion Kr319 (m) framställs önskemål om att riksdagen skall uttala sig
för att även grupperna konsthantverkare och hantverkare skall kunna få
bidrag från medel som anvisats under anslaget.

Utskottet behandlade förra året en likartad motion. Denna avslogs av
riksdagen efter förslag av utskottet, som anförde följande (KrU 1984/85:16
s. 32):

Utskottet erinrar om att stöd till konsthantverkare redan nu kan utgå under
anslagen Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, Bidrag till konstnärer
och Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet anser inte att stöd
som syftar till att bevara yrkeskunnande inom olika hantverk bör lämnas
från de förhållandevis begränsade medel som finns på kulturbudgeten för
stöd till konstnärer och konsthantverkare samt andra kulturarbetare. Stöd
till hantverkare och till bevarandet av hotade hantverksyrken ges i andra
former, bl. a. som utbildningsinsatser. Inom gymnasieskolans ram finns ett
nytt system för lärlingsutbildning. Vidare finns specialkurser för utbildning
inom många traditionella hantverksyrken. Även vid folkhögskolor ges viss
utbildning i hantverk av mera traditionellt slag och i olika slöjdarter, ofta
med anknytning till den bygd där folkhögskolan verkar. Kurser för hantverkare
ges också av statens institut för företagsutveckling (SIFU), t. ex. i
marmoreringsmålning och förgyllning.

Utskottet finner inte skäl ändra sin inställning beträffande motionsfrågan
och avstyrker därför motion Kr319.

36

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättning för att musikalier och fonogram används
på bibliotek

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr210 i motsvarande del och
motion 1985/86:Kr219,

2. beträffande särskild uppräkning av anslaget

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr229 yrkande 4 i motsvarande
del,

3. beträffande projekt påfdmområdet

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr290 i motsvarande del,

4. beträffande utställningsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Kr229 yrkande 2, 1985/
86:Kr268 yrkande 5 och 1985/86: Kr318 yrkande 3 i motsvarande
del,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Kr210, 1985/86: Kr229 yrkande 4, 1985/
86:Kr290 samt 1985/86:Kr318 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande
del, till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 15172000 kr.,

6. beträffande bidrag till konsthantverkare och hantverkare
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr319.

8. Inkomstgarantier för konstnärer

Regeringen har under punkt F 8 (s. 394-395) föreslagit riksdagen att till
Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 5917000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr229 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1986/
87 anvisar 800000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1985/86: Kr268 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag om
utvidgat antal statliga inkomstgarantier för konstnärer inom ramen för det
belopp som utgår under budgetåret 1985/86 i enlighet med vad som anförs i
motionen.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1986/
87 anvisar ett förslagsanslag av 6317000 kr.

Utskottet

KrU 1985/86:18

Inkomstgaranti kan beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet
av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om
innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag
av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter
yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranti kan uppgå till högst fem gånger basbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring. Basbeloppet för i år är 23300 kr. Således uppgår
garantins maximibelopp för år 1986 till 116500 kr. Maximibeloppet minskas
med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75% av
årsinkomsten i övrigt.

Innevarande budgetår är antalet inkomstgarantier 125. Det föreslås i
budgetpropositionen att antalet garantirum skall ökas med två, vilka är
avsedda att beviljas personer som under nästa budgetår avgår från tidsbegränsad
lärartjänst inom den högre konstnärliga utbildningen.

Anslaget föreslås föras upp med 5917000 kr., vilket innebär en minskning
med 927000 kr. i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår.

I tre motioner framställs yrkanden som samtliga syftar till att fler garantirum
skall inrättas och att följaktligen högre belopp skall anvisas för
ändamålet än vad regeringen föreslagit. I motion Kr229 (fp) yrkas ytterligare
800000 kr. för tio nya garantirum och i motion Kr318 (m) ytterligare
400000 kr. för sex nya garantirum. I motion Kr268 (c) vill motionärerna att
regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag grundat på en total
medelsanvisning av samma storlek som den för innevarande budgetår; således
vill motionärerna ha en detaljberäkning av vilket antal garantirum
som det ovan angivna beloppet 927000 kr. motsvarar.

Utskottet anser att den metod som hittills använts för att beräkna medelsanvisning
under anslaget även i fortsättningen bör användas. Utgångspunkten
för budgeteringen är antalet beviljade inkomstgarantier multiplicerat
med den genomsnittliga faktiska utnyttjandegraden per garanti under
föregående budgetår, något som kan leda till vissa differenser i utfallet för
olika år.

Den i propositionen beräknade medelsanvisningen bygger således på att
det kommer att finnas 127 (125+2) inkomstgarantier. För den enskilde
garantiinnehavaren innebär den ovan redovisade regeln att garantibeloppet
höjs i takt med basbeloppet. Utskottet är inte berett att föreslå en medelsanvisning
— eller begära förslag därom - som innebär att fler inkomstgarantier
kan inrättas än vad som anges i propositionen eller således en
utökning med två garantirum. Motionsyrkandena avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86: Kr229 yrkande 1, motion 1985/86: Kr268
yrkande 6 och motion 1985/86: Kr318 yrkande 4 till Inkomstgarantier
för konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 5917000 kr.

38

9. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk KrU 1985/86:18
genom bibliotek m.m.

Regeringen har under punkt F 9 (s. 395-397) föreslagit riksdagen att till
Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 46439000 kr.

Utskottet

Förhandlingar pågår med berörda organisationer om biblioteksersättningens
grundbelopp för nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av dessa
förhandlingar bör medelsbehovet för biblioteksersättning beräknas med
utgångspunkt i gällande grundbelopp.

Utskottet tillstyrker att det i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen
beräknas ett preliminärt belopp av 44585000 kr. för biblioteksersättning
under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker också den höjning av bidraget för talboks- och
taltidningsersättning som föreslås av regeringen.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 46439000 kr.

10. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 10 (s. 397) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 3000000 kr.

Teater, dans och musik

11. Bidrag till Svenska riksteatern

Regeringen har under punkt F 11 (s. 398-401)

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om det nya budgeteringssystemet för bidragen till Svenska riksteatern,

Operan och Dramatiska teatern,

2. föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 122610000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr231 av Inga Lantz (vpk) och Alexander Chrisopoulos
(vpk) yrkas att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 7000000 kr. förhöjt anslag i syfte
att garantera Cramérbalettens fortsatta existens.

I motion 1985/86:Kr269 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

39

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad KrU 1985/86:18
som i motionen anförts om dispositionen av anslaget Bidrag till Svenska

riksteatern på sådant sätt att Cramérbalettens fortsatta verksamhet säkras,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande Riksteaterns turnéverksamhet.

I motion 1985/86: Kr273 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
redovisning av de statliga teatrarnas verksamhet samt om behovet av en
utvärdering av det nya budgeteringssystemet för bidragen till Svenska
riksteatern, Operan och Dramatiska teatern.

I motion 1985/86:Kr280 av Margareta Mörck m.fl. (fp, m, c, vpk) yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar att inom det anslag som tilldelats Riksteatern
bör Cramérbaletten tillförsäkras en fortsatt verksamhet.

Utskottet

1 propositionen redovisas för riksdagen ett nytt budgeteringssystem för
bidragen till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern. Syftet
med det nya systemet är att förenkla budgethanteringen. Utgångspunkterna
för det nya systemet är i sammanfattning följande. Det skall vara möjligt
för riksdag och regering att endast en gång per år ta ställning till berörda
institutioners bidragsbehov; statsmakterna skall därigenom få möjlighet till
en överblick av det totala bidragsbehovet. Den nya bidragskonstruktionen
skall inte innebära väsentligt förändrade förutsättningar för verksamheten.

Statsbidraget skall betalas ut i sin helhet den 1 juli varje budgetår. Den s.k.
periodiseringen av utbetalningen av bidraget skall således upphöra, varigenom
verksamheten tillförs betydande förstärkningar genom ränteinkomster.
En följd av det nya systemet i detta hänseende blir att bestämmelser
som reglerar utnyttjandet av löne- och lokalkostnadsmedel skall upphöra.

Vid beräkningen av statsbidragsbehovet för nästa budgetår har kulturministern
då det gäller Riksteatern - likaväl som beträffande Operan och
Dramatiska teatern — räknat med att huvudförslaget inte skall tillämpas.

Han har också räknat med att regleringen av inkomster - utöver statsbidraget
- skall upphöra; han förutsätter att teatrarnas inkomst- och prispolitik
kommer att bedrivas så, att den beaktar såväl behovet av ökade
resurser i verksamheten som önskemålet att inte utestänga några publikkategorier
från möjligheten att ta del av teatrarnas föreställningar.

I motion Kr273 (fp) framhålls att fördelarna med det nya systemet är
uppenbara. Samtidigt uttalas att eventuella nackdelar blir synliga först så
småningom beroende på hur systemet tillämpas. Motionärerna påpekar
att, genom den ekonomiska press som teatrarna nu utsätts för, incitamenten
för teaterledningarna minskar kraftigt att driva en lågprispolitik för att
bredda publikunderlaget samt att åstadkomma en omväxlande och delvis
experimenterande repertoar. Teatrarna riskerar att utsättas för trycket att
agera så att verksamheten ger större ekonomiskt utbyte. Teatrarna bör
därför åläggas att i sina anslagsframställningar ge en tydlig bild av hur
verksamheten och de olika inkomst- och utgiftsposterna utvecklas. Det 40

bör då vara möjligt att vid riksdagens prövning klart avläsa hur regeringens KrU 1985/86:18

förslag till anslagsförändringar relaterar till bl.a. de kostnadsökningar som

föranletts av lönerörelserna och till andra omständigheter av vikt. Efter tre

års försök med det nya systemet bör en utvärdering göras och redovisas

för riksdagen.

Utskottet delar den uppfattning motionärerna ger uttryck åt av innehåll
att det är svårt att nu bedöma vilka effekter det nya budgeteringssystemet
får för Riksteatern, Operan och Dramaten. Det får därför förutsättas att
regeringen noga följer utvecklingen då det gäller dels teatrarnas prispolitik,
dels de budgetmässiga konsekvenserna av det nya systemet. Det får ankomma
på regeringen att bedöma vilken metod som är lämpligast för att
skaffa den nödvändiga informationen i dessa avseenden. Utskottet förutsätter
att riksdagen i kommande budgetpropositioner eller i annan ordning
informeras om effekterna av det nya budgetsystemet. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen är enligt utskottets mening inte erforderlig.

I budgetpropositionen har anslaget till Riksteatern för nästa budgetår
beräknats till 122610000 kr. Under anslaget har för innevarande budgetår
upptagits ett antal särskilda bidragsändamål, som regering och riksdag vid
olika tillfällen har prövat och beslutat anvisa medel för, nämligen bidrag till
Södra teatern, teaterverksamheten för döva och hörselskadade, finsk teaterverksamhet
och dansverksamheten på Cirkus i Stockholm. Dessa ändamål
bör enligt kulturministern även i fortsättningen redovisas särskilt
under anslaget. Det ankommer på regeringen att reglera dessa frågor,
anförs det i propositionen. Vad gäller teaterverksamheten för döva och
hörselskadade ingår i beräkningen i propositionen en förstärkning av denna
verksamhet med 1 milj. kr.

Inom Riksteatern finns för närvarande två balettensemhler, nämligen
Cramérbaletten och Cullbergbaletten. Sedan frågan om en nedläggning av
Cramérbaletten aktualiserats — bl. a. i Riksteaterns anslagsframställning
för nästa budgetår - har i tre motioner framställts yrkanden som har till
syfte att balettensemblen skall kunna fortsätta sin verksamhet inom Riksteatern.
I motion Kr231 (vpk) yrkas en i förhållande till regeringens förslag
ökad medelsanvisning till Riksteatern med 7 milj kr. I de båda andra
motionerna, Kr269 (c) och Kr280 (fp, m, c, vpk), menar motionärerna att
resurser för Cramérbalettens verksamhet skall avsättas inom ramen för
den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Beträffande kostnaderna för Cramérbaletten och för viss annan dansproduktion
har utskottet inhämtat följande. För innevarande budgetår har
5269000 kr. avsatts. Denna budget har medgett turnéverksamhet med
fulltalig ensemble under endast halva spelåret. Under återstoden av detta
har baletten en mer begränsad dansverksamhet i Stockholm. För nästa
budgetår — dvs. det budgetår beträffande vilket utskottet nu har att bedöma
frågan om medelsanvisningen till Riksteatern — beräknar enligt vad
utskottet inhämtat Riksteaterns styrelse medel dels för Cullbergbaletten,
dels för en särskild dansproduktion för en kostnad av 2806000 kr. Vid
beräkningarna har styrelsen utgått från den i budgetpropositionen föreslagna
medelsanvisningen. Avsikten är att dansare som nu tillhör Cramérbalet- 41

ten och som är fast anställda skall medverka i denna produktion. Danspro- KrU 1985/86:18
duktionen skall dock inte bära namnet Cramérbaletten. Enligt en kostnadsplan
för fortsatt verksamhet inom Riksteatern av Cramérbaletten — omfattande
12 dansare, 4 tekniker och 2 administratörer — skulle kostnaden för
baletten uppgå till 7766 000 kr.

Som Riksteatern framhåller i sin anslagsframställning har Cramérbalettens
arbete ute i landet haft stor betydelse för skapandet av det numera
stora intresse för dans som finns runt om i Sverige. En av orsakerna härtill
torde vara att baletten ofta har uppträtt på mindre platser och även mycket
små scener utan stora tekniska resurser.

Utskottet anser på grund av det anförda och med hänsyn till vad som
redovisas i motionerna att det är viktigt att Riksteatern bereds möjlighet att
även i fortsättningen ha en balettproduktion av det slag som Cramérbaletten
hittills stått för och som har stor förmåga att nå ut i landet och väcka
och utveckla intresset för dansen. Inom den av regeringen föreslagna
totala ramen beräknar utskottet därför medel för en balettproduktion utöver
den som Cullbergbaletten svarar för. Utskottet anser att med anledning
av motionsyrkandena för ändamålet bör beräknas 5 milj. kr. Detta
innebär att en särskild balettproduktion av i huvudsak samma storleksordning
som under innevarande år bör kunna komma till stånd. Självfallet bör
Riksteatern vara oförhindrad att även av övriga medel som anvisas under
anslaget disponera viss del för ytterligare balettproduktion.

Medel bör vidare beräknas för de särskilda bidragsändamål som anges i
budgetpropositionen och som ovan redovisats. Även kulturutskottet anser
att teaterverksamheten för döva och hörselskadade bör förstärkas med 1
milj. kr.

Då det gäller den totala medelsanvisningen anser utskottet således att
utrymme inte finns för en uppräkning utöver den av regeringen föreslagna.

Vid bedömningen av konsekvenserna av regeringens budgetförslag beaktar
utskottet att kulturministern i svar på en fråga i riksdagen i januari i år
uttalat att de under anslaget beräknade medlen bör göra det möjligt att
bedriva en teaterverksamhet på i princip oförändrad nivå (RD 1985/86:60).

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr231 i den mån
den inte blivit tillgodosedd genom beräknande av medel för särskild balettproduktion.

Slutligen behandlar utskottet ett yrkande i motion Kr269 (c) av innehåll
att riksdagen bör uttala vikten av att Riksteaterns turnéverksamhet bör
riktas till människor i glesbygd och små samhällen runt om i landet (yrkande
5).

Statsbidraget till Riksteatern skall enligt gällande bestämmelser användas
för central och regional produktion och distribution av teater som
komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Av Riksteaterns
senaste anslagsframställning framgår att teaterns styrelse är väl medveten
om de krav som härigenom ställs på verksamheten och att styrelsen också
vid verksamhetsplaneringen har de av riksdagen fastlagda kulturpolitiska
målen om bl. a. glesbygd och eftersatta grupper för ögonen.

Med hänsyn till den inriktning Riksteaterns verksamhet således redan nu
har och då en viss ökning av insatserna för de minsta spelplatserna plane- 42

ras, erfordras enligt utskottets mening inte något uttalande av det slag KrU 1985/86:18
motionärerna efterlyser. Härvid beaktar utskottet vad som ovan anförts
om viss balettproduktion för mindre platser och små scener. Motionsyrkandet
avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande nytt budgeteringssystem
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr273,

2. beträffande medelsberäkning för viss balettproduktion

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt motion
1985/86: Kr231 i motsvarande del, motion 1985/86: Kr269 yrkande
4 och motion 1985/86: Kr280 beräknar 5000000 kr. för ändamålet
i enlighet med vad utskottet anfört,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86: Kr231 i motsvarande del till Bidrag till
Svenska riksteatern för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 122610000 kr.,

4. beträffande Riksteaterns turnéverksamhet

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr269 yrkande 5.

12. Bidrag till Operan. Täckning av vissa kostnader
vid Operan

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 12 och F 13 (s.
401-403) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 150630000 kr.,

2. att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Operan för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

13. Bidrag till Dramatiska teatern

Regeringen har under punkt F 14 (s. 403-405) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 86968000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr272 av Inga-Britt Johansson (s) och Nils T Svensson
(s) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär att de 5 milj. kr. som i budgetpropositionen
1985/86:100 tillförs Dramaten för att bygga upp en resultatutjämningsfond
i stället fördelas proportionellt mellan Stadsteatern, Folkteatern
och Stora teatern i Göteborg samt Malmö stadsteater. 43

Yrkandet behandlas under punkt 16 i detta betänkande, såvitt avser KrU 1985/86:0
bidrag till teatrarna i Göteborg och Malmö.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

5. att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 84468000 kr.

Utskottet

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. I propositionen
anför kulturministern att Dramaten, med hänsyn till aktiebolagets
särskilda karaktär, bör tillföras medel i syfte att förstärka teaterns möjligheter
att jämna ut resultaten mellan spelåren. En verksamhet av detta slag
bör ha en resultatutjämningsfond av lämplig omfattning. Dramatens ekonomiska
situation är sådan att det kan antas att bolaget har svårigheter att
självt fullständigt åstadkomma en sådan fonduppbyggnad. Med hänsyn
härtill har i propositionen beräknats att Dramaten över statsbudgeten skall
tillföras ett engångsbelopp om 5 milj. kr. som förstärkning av teaterns eget
arbete att bygga upp en resultatutjämningsfond. Därvid har utgångspunkten
varit att en sådan fond vid Dramaten kan behöva uppgå till 10 milj. kr.

Det anges att det givetvis ankommer på Dramaten att själv bedöma behovet
av fondens storlek.

Under avsnittet Övergripande frågor (s. 13) har redovisats ett yrkande i
motion Kr272 (s) av innehåll att riksdagen i stället för att beräkna det i
propositionen angivna beloppet om 5 milj. kr. för Dramatens resultatutjämningsfond
skall begära att ett belopp av samma storlek tilldelas vissa
teatrar i Göteborg och Malmö. Utskottet har inte ansett sig kunna ställa sig
bakom detta krav. I enlighet härmed avstyrks motionsyrkandet i här aktuell
del (yrkande 2 delvis). I övrigt behandlas yrkandet i formellt hänseende
underpunkt 16. (s. 47).

Även i motion Kr318 (m) tas frågan om medelsberäkningen till en resultatutjämningsfond
till Dramaten upp. Motionärerna menar att uppbyggnadstakten
kan sättas lägre än enligt propositionen och att medelsberäkningen
för ändamålet därför kan begränsas till 2500000 kr. (yrkande 5).

Med hänsyn till utskottets ställningstagande under Övergripande frågor
och till vad som anförs i budgetpropositionen anser utskottet att medel bör
beräknas som stöd till en resultatutjämningsfond för Dramaten i enlighet
med förslaget av regeringen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Kr272 yrkande 2 i motsvarande del och
motion 1985/86:Kr 318 yrkande 5 till Bidrag till Dramatiska teatern
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 86968000
kr.

44

14. Rikskonsertverksamhet

KrU 1985/86:18

Regeringen har under punkt F 15 (s. 405-407) föreslagit riksdagen att till
Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 53725000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr229 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

5. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar
2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

6. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 50725000 kr.

Utskottet

Riksdagen har med anledning av proposition 1984/85:1 beslutat om omorganisation
av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr.

1984/85:53). En organisationskommitté (U 1984:01) har nyligen överlämnat
förslag om genomförande av omorganisationen. För några veckor sedan
har regeringen lagt fram proposition 1985/86:114 om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter.

Propositionen kommer att behandlas av utskottet under innevarande
riksmöte.

I budgetpropositionen anförs att med hänsyn till omorganisationen bör
inte huvudförslaget tillämpas vid beräkningen av anslaget till Rikskonserter.
Kostnadsökningar kan komma att uppstå till följd av omställning av
personal i samband med att den beslutade omorganisationen av regionmusiken
och Rikskonserter genomförs. Kulturministern räknar med att kompensation
för detta får ges i efterhand efter särskild prövning. Regeringen
föreslår en medelsanvisning till Rikskonserter om 53725 000 kr.

Arbetssituationen för de musiker som ej är fast anställda är för närvarande
mycket bekymmersam, framhålls i motion Kr229 (fp). Bästa sättet
att snabbt ge stöd åt fler produktioner med utnyttjande av svenska utövande
musiker torde vara att öka Rikskonserters anslag för offentlig konsertverksamhet.
Riksdagen bör därför anvisa 2 milj. kr. till Rikskonserter
utöver vad regeringen föreslagit.

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet
(KrU 1984/85:7 s. 13-14). Utskottet kan dock med hänsyn till budgetläget
inte nu förorda att statliga medel anvisas för särskilda insatser för denna
grupp utöver vad den av regeringen föreslagna medelsramen ger utrymme
för. Utskottet avstyrker därför yrkande 5 i motion Kr229. 45

För innevarande budgetår förfogar Rikskonserter över ett belopp av 5,85 KrU 1985/86:18
milj. kr. under förevarande anslag för att bekosta produktion av fonogram.

Motionärerna bakom motion Kr318 (m) vill att detta stöd skall upphöra
fr.o.m. 1987. Anslaget bör därför enligt motionärerna sänkas med 3 milj.
kr. för nästa budgetår. I stället föreslår motionärerna en ökning av anslaget
G 3 Stöd till fonogramverksamhet m. m. med 1 milj. kr. för att utgivningen
skall garanteras av fonogram som tillgodoser en smal och begränsad marknad.
Detta förslag behandlas i ett kommande utskottsbetänkande.

För kort tid sedan har Rikskonserter redovisat ett regeringsuppdrag
beträffande inriktningen och omfattningen av Rikskonserters fonogramutgivning.
Utredningen har haft till syfte att begränsa kostnader för utgivningen
och knyta denna närmare till Rikskonserters övriga utgivning (betr.
uppdraget se även KrU 1984/85:16 s. 43).

Utskottet vill här vidare hänvisa dels till uttalanden om de statliga
stödinsatserna på hela fonogramområdet i budgetpropositionen under anslaget
G 3. Stöd till fonogramverksamhet m.m. (bil. 10 s. 487), dels till den
redovisning som lämnats i proposition 1985/86:114 om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter i fråga om fonogramverksamheten (s. 8).

I nämnda proposition anges bl. a. att det inom statens kulturråd pågår
arbete med en utvärdering av stödet till denna verksamhet, att det nu är
dags att göra en samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela
området samt att kulturministern avser att återkomma till regeringen med
förslag i frågan när kulturrådets utvärdering föreligger och sedan synpunkter
och förslag inhämtats från övriga inblandade. Kulturrådets utvärdering
har numera redovisats.

Utskottet får således anledning att senare göra en övergripande prövning
av det statliga stödet till fonogramutgivningen-. Det pågående beredningsarbetet
bör inte föregripas. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd till frilansmusiker

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr229 yrkande 5 i motsvarande
del,

2. beträffande Rikskonserters fonogramutgivning

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr318 yrkande 6 i motsvarande
del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Kr229 yrkande 5 i motsvarande del och 1985/

86:Kr318 yrkande 6 i motsvarande del till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 53725000
kr.

15. Regionmusiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 16 (s. 407-408) och
hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 109841000 kr. 46

16. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner

KrU 1985/86:18

Regeringen har under punkt F 17 (s. 408-411) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 228587000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr202 av Torsten Karlsson (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
grundbelopp till Skådebanan i Motala.

I motion 1985/86: Kr211 av Rune Jonsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Skådebanan i Z- och Y-länen.

I motion 1985/86: Kr249 av Lars Hedfors (s) och Kjell Nilsson (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Skådebanan i Kronobergs län.

I motion 1985/86: Kr272 av Inga-Britt Johansson (s) och Nils T Svensson
(s) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär att de 5 milj. kr. som i budgetpropositionen
1985/86:100 tillförs Dramaten för att bygga upp en resultatutjämningsfond
i stället fördelas proportionellt mellan Stadsteatern, Folkteatern
och Stora teatern i Göteborg samt Malmö stadsteater.

Yrkandet behandlas under punkt 13 i detta betänkande, såvitt avser
Dramaten.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

8. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
225187000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner
samt regionala skådebanor. En av förutsättningarna för bidrag är att regeringen
förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen
av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs
för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen
är för närvarande 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner
och 7 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Statens kulturråd fördelar
såväl grundbidragen som tilläggsbidragen.

Från anslaget utgår också bl. a. bidrag till två län för regional teaterverk -

samhet främst för barn och ungdom. Dessa två län - Hallands och Jämt- KrU 1985/86:18
lands län - saknar länsteater.

I ett avsnitt under Övergripande frågor har utskottet behandlat vissa
regionaliseringsfrågor och därvid bl. a. redovisat regeringens utgångspunkter
vad gäller utvecklingen av stödet till de regionala teater- och dansinstitutionerna
under den kommande treårsperioden (se s. 12). I enlighet med
vad därvid redovisats - och som utskottet inte haft något att erinra mot —
beräknas under förevarande anslag medel till ytterligare 25 grundbelopp
för små regionala teater- och dansinstitutioner; för närvarande har flera
regionala teaterinstitutioner färre än 35 grundbelopp, vilket enligt kulturrådet
bör vara ett riktmärke.

Utskottet biträder regeringsförslaget i denna del. Utskottet tillstyrker
också att medel beräknas så att ytterligare ett län, Skaraborgs, som inte
har någon egen teaterinstitution skall kunna få bidrag till barn- och ungdomsteaterverksamhet.

Som redovisats bl. a. under anslaget F 14 (s. 44) yrkas i motion Kr272 (s)
att vissa teatrar i Göteborg och Malmö skall tillföras ytterligare stöd och
att stödet skall finansieras genom att medel inte beräknas för bidrag till en
resultatutjämningsfond för Dramaten.

Med hänsyn till vad utskottet tidigare anfört avstyrks motionen även i
här aktuell del (yrkande 2 delvis).

I fyra motioner tas upp frågor om stödet till de regionala skådebanorna.

Som närmare redovisas i budgetpropositionen (s. 410) har innevarande
budgetår 7 regionala skådebanor tillhopa 62 grundbelopp. Av dessa har 37
tilldelats Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län. Övriga skådebanor har
3, 4 eller 5 grundbelopp.

I motion Kr318 (m) föreslås att några medel inte skall beräknas nästa
budgetår för de regionala skådebanornas verksamhet (yrkande 8). Anslaget
föreslås därför minskas med 4400000 kr. Som en kompensation för det
bortfall i marknadsföringen förslaget skulle innebära, föreslår motionärerna
att 1 milj. kr. skall anvisas för att fördelas av statens kulturråd till
regionala och lokala teaterinstitutioner för marknadsföringsåtgärder. Förslagen
innebär således enligt motionärerna en nettobesparing av 3400000
kr. Enligt den beräkningsgrund som propositionen bygger på blir besparingen
något större eller ytterligare ca 280000 kr.

I tre andra motioner framställs yrkanden med en annan riktning. Motionärerna
vill att vissa regionala skådebanor, som nu inte har grundbidrag,
skall tilldelas ett eller flera sådana. De skådebanor som avses är i motion
Kr202 (s) Skådebanan i Motala, i motion Kr211 (s) Skådebanan i Z- och Ylän
och i motion Kr249 (s) Skådebanan i Kronobergs län.

Det nuvarande statliga stödet till Skådebanan - Stiftelsen Riksskådebanan
och sju regionala skådebanor - infördes fr.o.m. budgetåret 1978/79
efter ett utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 41,

KrU 1977/78:18, rskr. 1977/78:153). Därvid framhölls bl. a. att Skådebanans
möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra
särskilda insatser för att intressera nya grupper att delta i kulturlivet
motiverar ett stöd från samhället. Mot nu angivna bakgrund och med
hänsyn till den värdefulla insats som görs av bl. a. de regionala skådeba- 48

norna kan utskottet inte biträda kravet i motion Kr318 på att dessa inte KrU 1985/86:18
skulle få stöd i form av bidrag till grundbelopp under nästa budgetår. Som
en följd härav avstyrks också att medel till en särskild anslagspost för
marknadsföringsåtgärder anvisas.

Med hänsyn till budgetsituationen anser sig utskottet inte kunna förorda
att för nästa budgetår medel anvisas under detta anslag utöver vad regeringen
föreslagit och detta har heller inte yrkats i motionerna. Som framgår
av det föregående ankommer det på regeringen att besluta om en institution
skall vara bidragsberättigad och på statens kulturråd att fördela de
grundbelopp som medelsanvisningen ger utrymme för. Utskottet anser på
grund av det anförda att motionerna bör avstyrkas.

Utskottet hemställer

1. beträffande ökade resurser till vissa teatrar i Göteborg och
Malmö

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr272 yrkande 2 i motsvarande
del,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr272 yrkande 2 i motsvarande del och motion
1985/86: Kr318 yrkande 8 till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 228587000 kr.,

3. beträffande grundbidrag till vissa regionala skådebanor

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr202, motion 1985/86: Kr211
och motion 1985/86: Kr249.

17. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

Regeringen har under punkt F 18 (s. 412) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 33675000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr269 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om principer för fördelning av medel till de fria
teater-, dans- och musikgrupperna.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

9. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 28325000 kr.

Utskottet

För innevarande budgetår uppgår anslaget till 28325000 kr. Regeringen
föreslår en väsentlig höjning av anslaget, nämligen med 5350000 kr. Av
höjningen beräknas 5 milj. kr. för teater- och dansgrupperna. 49

4 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

Enligt motion 318 (m) bör någon uppräkning av anslaget inte ske (yr- KrU 1985/86:18
kande 9). Motionärerna menar att stödområdet under tidigare år blivit väl
tillgodosett.

Regeringsförslaget bygger på en översyn som gjorts av kulturrådet.

Kulturministern ansluter sig till rådets uppfattning att det behövs en resursförstärkning
för teater- och dansgrupperna och uttalar att det bör vara
en strävan att under en treårsperiod uppnå en av rådet föreslagen anslagsnivå,
nämligen en total ökning av 9 milj. kr.

Det stöd som utgår från anslaget har haft stor betydelse för att nya
befolkningsgrupper, bl.a. barn och ungdom, skäll nås av ett kulturutbud.

Utskottet anser i likhet med kulturministern att det är viktigt att stödet till
teater- och dansgrupper byggs ut ytterligare. Utskottet tillstyrker därför
regeringsförslaget och avstyrker motionen i aktuell del.

Då det gäller principerna för fördelningen av medel som anvisas under
anslaget anförs i propositionen under hänvisning till den av kulturrådet
gjorda översynen att stödet bör differentieras, så att rimliga förutsättningar
för kontinuerlig verksamhet kan ges för de grupper som från kulturpolitiska
utgångspunkter bedriver den angelägnaste verksamheten. Därutöver
bör stöd kunna ges i form av projektbidrag för att undvika att resurserna i
alltför stor utsträckning binds i fasta lokaler och utrustning. De nuvarande
fördelningsprinciperna har övergripande uttryckts på det sättet att bidragsgivningen
bör särskilt inriktas mot sådana ensembler och grupper, vilkas
verksamhet kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt
värde.

Utskottet har inte något att erinra mot den precisering av inriktningen av
stödet som kulturministern anger. De redovisade fördelningsprinciperna
står också väl i överensstämmelse med vad som anförs i motion Kr269 (c)
där det anförs att vid medelsfördelningen bör beaktas såväl konstnärlig
kvalitet som dokumenterad vilja att nå fram till grupper och/eller regioner
som sällan får tillfälle att möta levande, konstnärlig teater, dans och musik.

Utskottet anser det därför inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandet (yrkande 6).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med avslag
på motion 1985/86: Kr318 yrkande 9 till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 33675000 kr,

2. beträffande principerna för medelsfördelningen att riksdagen
avslår motion 1985/86: Kr269 yrkande 6.

18. Bidrag till Musikaliska akademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 19 (s. 413) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1986/87 anvisar ett anslag av 1598000 kr.

19. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

KrU 1985/86:18

Regeringen har under punkt F 20 (s. 414) föreslagit riksdagen att till Vissa
bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reservationsanslag av 11021000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr220 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, vpk) yrkas
att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för
orkesterverksamheten vid Drottningholmsteatern för budgetåret 1986/87
anvisar 500000 kr. utöver regeringens förslag.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

10. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 9777000 kr.

Utskottet

En av anslagsposterna avser Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten.

Anslagsposten föreslås bli uppräknad med 36000 kr. till 1244000.

I motion Kr318 (m) föreslås att bidraget skall avvecklas från och med
nästa budgetår (yrkande 10).

Utskottet hänvisar till vad som anförts under punkt 16 (s. 48), i det
föregående om Skådebanans verksamhet. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionsyrkandet och tillstyrker propositionen i motsvarande del.

Från anslaget utgår också bl. a. bidrag till Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställningsverksamheten. För detta ändamål föreslås
ett bidrag om 2768000 kr.

I motion Kr220 (fp, m, c, vpk) yrkas en uppräkning av bidraget med
500000 kr. så att en Drottningholmsensemble för äldre musik på tidstrogna
instrument kan anställas under en längre tid varje år. Därigenom skulle en
för svenskt musikliv intressant konstnärlig plattform kunna skapas. För
närvarande är orkestern anställd endast omkring en månad varje sommar.

Möjligheterna till kontinuerligt konstnärligt utvecklingsarbete är små och
en mängd erbjudanden om framträdanden från Sverige och utlandet kan
inte antas av tidsskäl, anförs det i motionen.

Förslaget i motionen överensstämmer med ett förslag som centrala
musikkommittén lagt fram i betänkandet (SOU 1985:56) Sveriges musikråd.
I den för kort tid sedan framlagda propositionen 1985/86:114 om
omorganisation av regionmusiken och Rikskonserterfr.o.m. den 1 januari
1988 uttalar kulturministern att han inte har några principiella invändningar
mot att medel anvisas till en Drottningholmsensemble men att beloppets
storlek bör fixeras i samband med en samlad bedömning av anslagsdispositionen.

Utskottet understryker betydelsen av Drottningholmsteaterns orkesterverksamhet
och att den tillförsäkras resurser. Utskottet förutsätter att
orkestern i framtiden ges utökade resurser. Motionen avstyrks. 51

Utskottet hemställer KrU 1985/86:18

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Riksskådebanan för verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr318 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1244000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr220 i motsvarande del beslutar att för angivna
ändamål under anslaget skall beräknas 2768000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr220 i motsvarande del och motion 1985/

86:Kr318 yrkande 10 i motsvarande del till Vissa bidrag till teater-,
dans- och musikverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 11021000 kr.

Bibliotek

20. Bidrag till folkbibliotek

Regeringen har under punkt F 21 (s. 415-416) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 15526000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr252 av Gunnel Liljegren (m) och Elisabeth Fleetwood
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upphovsrätt, samordning och samutnyttjande av
skilda databaser inom biblioteksväsendet.

I motion 1985/86: Kr291 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till bibliotekslag i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen under anslaget Bidrag till folkbibliotek upptar ett i
förhållande till regeringens förslag med 6600000 kr. förhöjt belopp, varav
4000000 kr. avser Lokal biblioteksverksamhet och 2600000 kr. Inköp av
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

11. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 12436000 kr.

52

Utskottet

KrU 1985/86:18

Under anslaget beräknas medel till sex anslagsposter. Beträffande tre av
dessa har väckts motionsförslag om ändring av regeringens förslag. Utskottet
behandlar här också två frågor som inte direkt anknyter till budgetförslaget.

I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1984/85:21 behandlade
utskottet förra våren proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek.
Med hänsyn till att utskottet således ingående behandlat bl. a. biblioteksfrågorna
för mindre än ett år sedan och därvid tagit ställning även till
inriktningen av det ekonomiska stödet på området begränsar utskottet här
sitt yttrande och hänvisar i första hand till det nämnda betänkandet.

Utskottet har inte något att erinra mot att omfördelningen av medel från
kommunala punktbidrag till ökade bidrag till länsbiblioteken (se F22 nedan)
fortsätter under nästa budgetår. Regeringen har för anslagsposten
Lokal biblioteksverksamhet beräknat en minskning med 2166000 kr. till
6534000 kr. Utskottet tillstyrker denna medelsberäkning och avstyrker
därmed motion Kr291 (vpk), såvitt däri yrkas en uppräkning till 10534000
kr. (yrkande 2 delvis). Utskottet vill hänvisa till att i proposition 1984/
85:141 utvecklades närmare — med instämmande av utskottet (KrU 1984/
85:21 s. 31) — att länsbiblioteken skulle få ökade möjligheter att biträda
kommunerna i den nödvändiga analysen och planeringen av det kommunala
bibliotekssystemet.

För Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk beräknas i
budgetpropositionen en treprocentig uppräkning till 2060000 kr. I motion
Kr291 föreslås att för ändamålet skall beräknas 4660000 kr. (yrkande 2
delvis).

I ett särskilt avsnitt i proposition 1984/85:141 (s. 95 -98) gjorde föredragande
statsrådet ingående överväganden rörande stödbehovet på detta
område. Han konstaterade att kommunerna har ökat sitt kulturella ansvarstagande
för invandrargrupperna och funnit former för sin service till
dessa grupper. Han bedömde att behovet av ekonomisk stimulans till
kommunerna inte var lika uttalat som vid tidpunkten för bidragets inrättande.
Medelsberäkningen gjordes mot denna bakgrund.

Utskottet anslöt sig i KrU 1984/85:21 (s. 40) till övervägandena i propositionen
och beaktade därvid att det skulle finnas viss möjlighet att omfördela
vissa medel mellan bidragsändamål under anslaget.

Med hänvisning till de överväganden som i enlighet med det sagda
gjordes förra våren avstyrker utskottet motionen i här aktuell del och
tillstyrker regeringens medelsberäkning.

Förra året godkände riksdagen principer för statligt stöd till etablering av
arbetsplatsbibliotek (KrU 1984/85:21 s. 31-33). För innevarande budgetår
har beräknats 3 milj. kr. för ändamålet. I budgetpropositionen föreslås en
uppräkning av anslagsposten med 3% till 3090000 kr.

Under hänvisning till sitt tidigare ställningstagande tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motion Kr318 (m) i denna del (yrkande
11). Motionärerna anser att medel inte skall beräknas för bidrag till arbetsplatsbibliotek.

Motionärerna bakom motion Kr291 vill också att riksdagen skall hem- KrU 1985/86:18
ställa om förslag till en bibliotekslag. De utvecklar närmare skälen för sitt
förslag.

Utskottet avstyrkte med en mycket utförlig motivering förra våren att en
bibliotekslag införs (KrU 1984/85:21 s. 12-15). Riksdagen anslöt sig till
utskottets ställningstagande i början av juni 1985. Enligt utskottets mening
har det under tiden därför inte inträffat någon omständighet som ger
anledning till en ändrad bedömning av frågan. Utskottet avstyrker därför
motion Kr291 i denna del (yrkande 1).

Slutligen behandlar utskottet motion Kr252 (m), vari tas upp olika frågor
om folkbibliotekens datasystem och databaser. I motionen erinras om att
ett åttiotal svenska kommuner för närvarande är anslutna till det datasystem
för katalogisering som lanserats av Bibliotekstjänst AB i Lund,

BUMS, men nya system prövas på andra håll. Det är naturligtvis av godo
att olika system tillåts konkurrera med varandra, anser motionärerna, men
i ett litet land som Sverige där marknaden för olika datasystem är begränsad
är det också viktigt att man kan överföra poster från en bas till en
annan utan de extra kostnader som manuell hantering skulle medföra.

Motionärerna erinrar om att regeringen - med anledning av ett uttalande i
den tidigare nämnda propositionen (prop. 1984/85:141 s. 82—83) — uppdragit
åt statskontoret att göra en nulägesbeskrivning och en probleminventering
och mot bakgrund härav föreslå utredningsinsatser i syfte att uppnå
större samordning av registrerings- och katalogiseringssystemen inom det
svenska biblioteksväsendet. Motionärerna anför att det är synnerligen
viktigt att den utredning som statskontorets förslag skall initiera genomförs
med största skyndsamhet och att de upphovsrättsliga frågorna löses utan
dröjsmål. I sistnämnda hänseende påpekar de att det för närvarande är
oklart var upphovsrätten till databasernas katalogposter ligger. Det yrkas
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upphovsrätt, samordning och samutnyttjande av
skilda databaser inom biblioteksväsendet.

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning men har inte kunnat finna att
ett riksdagsinitiativ skulle vara ägnat att påskynda de klarlägganden som
motionärerna önskat. Med anledning av betänkandet (SOU 1985:51) Upphovsrätt
och datorteknik kommer enligt vad utskottet inhämtat en lagrådsremiss
att avges senare i år och uppdraget till statskontoret skall redovisas
senast den 1 maj 1986.

Med hänvisning till det anförda — och då utskottet utgår från att regeringen
med skyndsamhet kommer att pröva statskontorets förslag och
upphovsrättsutredningens förslag - avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr291 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 6534000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på

invandrar- och minoritetsspråk 54

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag KrU 1985/86:18
på motion 1985/86: Kr291 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2060000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr318 yrkande 11 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3090000 kr.,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr291 yrkande 2 i motsvarande del och motion
1985/86: Kr 318 yrkande 11 i motsvarande del till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
15526000 kr.,

5. beträffande bibliotekslag

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr291 yrkande 1,

6. beträffande folkbibliotekens datasystem och databaser
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr252.

21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Regeringen har under punkt F 22 (s. 416—417) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 19409000 kr.

Motion

I motion 1985/86: Kr295 av Evert Svensson (s) och Gustav Persson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
statsbidrag till Dag Hammarskjöldbibliotekets verksamhet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen, vilket bl. a. innebär att länsbiblioteken
tillförs 32 nya grundbelopp för nästa budgetår.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr295 (s) om statsbidrag
till Dag Hammarskjöldbiblioteket i Uppsala. Biblioteket tillkom 1966
på kommunalt initiativ för att hedra Dag Hammarskjölds minne. Biblioteket,
som utgör en del av Uppsala stadsbibliotek, är ett specialbibliotek för
mellanfolkliga frågor och samarbetssträvanden samt officiellt ett depåbibliotek
för tryckt FN-material. Biblioteket fyller också en uppgift som
lånecentral för det övriga landet beträffande speciallitteratur om FN och
internationell politik. Som en följd härav har biblioteket tilldelats ett
grundbelopp, vilket för nästa budgetår motsvarar ett preliminärt statsbidrag
av ca 65000 kr.

I motionen framhålls att merparten av biblioteksutnyttjama är universitetsstuderande
med inriktning på internationella frågor. Vidare framhålls
bl. a. att biblioteket är en viktig resurs för folkrörelsernas informationsarbete
om fred och nedrustning. Motionärerna anser att det finns skäl för 55

statsbidrag till bibliotekets verksamhet så att det blir bl. a. möjligt med ett KrU 1985/86:18
ökat öppethållande.

Utskottet vill för sin del erinra om att det ankommer på statens kulturråd
att fördela grundbeloppen.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda ett särskilt
statsbidrag på grund av den särskilda ställning biblioteket intar i enlighet
med vad som ovan redovisats. Sistnämnda omständighet i förening med
det faktum att biblioteket i stor utsträckning utnyttjas av forskare gör
emellertid att det framdeles kan finnas skäl att överväga vem som skall ha
huvudmannaskapet för biblioteket.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 till Bidrag till
regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 19409000 kr.,

2. beträffande bidrag till Dag Hammarskjöldbiblioteket
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr295.

Bild och form

22. Statens konstråd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 23 (s. 418-419) och
hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 2513000 kr.

23. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

Regeringen har under punkt F 24 (s. 419-420) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om beställningar av konst
som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1986/87,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1986/

87 anvisa ett reservationsanslag av 26520000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr269 av Karl Boo m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om betydelsen av god bildkonst i folkrörelsernas
samlingslokaler vid dispositionen av anslaget F 24.

I motion 1985/86:Kr276 av Agne Flansson m.fl. (c,s,fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om stödet till konstinköp i bygdegårdar, folkets hus och nykterhetsorganisationernas
samlingslokaler. 56

I motion 1985/86: Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i KrU 1985/86:18
fråga,

12. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 23410000 kr.

Utskottet

Våren 1984 beslöt riksdagen efter förslag av regeringen att under anslaget
avsätta avsevärt ökade resurser för förvärv av konst till statens byggnader
och andra lokaler för statliga myndigheter. Regeringsförslaget för nästa
budgetår skall ses mot bakgrund härav. Regeringen föreslår en i förhållande
till innevarande budgetår oförändrad medelsanvisning under anslaget
om 26520000 kr.

Från anslaget utgår innevarande budgetår, 1985/86, bidrag med sammanlagt
3110000 kr. för konstinköp till folkparker. Folkets hus, bygdegårdar
och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. Av beloppet utgår
1096000 kr. till Folkparkernas centralorganisation och 2014000 kr. till
Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté att fördelas mellan
samlingslokaler inom Folkets husföreningarnas riksorganisation, Bygdegårdarnas
riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Regeringen har inte redovisat hur stor del av den föreslagna medelsanvisningen
— 26520000 kr. - som är avsedd för samlingslokaler och folkparker.

Enligt motion Kr318 (m) bör riksdagen inte beräkna medel för konstinköp
för dessa ändamål. Medelsanvisningen under anslaget bör enligt motionärerna
vara 3110000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit (yrkande
12).

I två andra motioner - Kr269 (c) och Kr276 (c,s,fp) - redovisas en helt
annan syn på frågan om medelsanvisning till allmänna samlingslokaler
m.m. Motionärerna utvecklar närmare sin positiva syn på stödet till sådana
lokaler. Utskottet hänvisar till motionerna i detta avseende.

Sammanfattningsvis synes yrkandena innebära önskemål om att bidrag
till samlingslokaler och - i motion Kr269 - folkparker skall räknas upp i
förhållande till innevarande budgetår.

Utskottet har flera gånger tidigare (se bl. a. KrU 1983/84:18 s. 46) i
överensstämmelse med vad som nu framförts motionsvägen - framhållit
att bidragen till folkparker och samlingslokaler är viktiga för att stimulera
det lokala konstlivet. Utskottet har i sammanhanget framhållit att Folkets
husföreningarnas riksorganisation, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen
Våra gårdar ordnar gemensamma inköpsutställningar på olika
håll i landet. Utställningarna - KONST ÅT ALLA — har förutom att vara
organisationernas huvudsakliga inköpskälla för konst, en viktig funktion
bl. a. som konstorientering för en stor publik.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i här aktuellt avseende. Utskottets
synsätt på värdet av ändamålet ligger i linje med den uppfattning som
kommer till uttryck i motionerna. Enligt utskottets mening bör riksdagen
med anledning av motionerna Kr269 i här aktuell del och Kr276 beräkna

medel för bidrag till konstförvärv till samlingslokaler och folkparker med KrU 1985/86:18
samma belopp som för innevarande budgetår.

Vad utskottet anfört innebär att motion Kr318 yrkande 12 avstyrks.

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om att statens konstråd skall
medges att beställa konst till ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning
under senare budgetår än budgetåret 1986/87.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1985/86:100
anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1986/87,

2. beträffande medelsberäkning för konstförvärv till samlingslokaler
och folkparker

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86: Kr269 yrkande 7 och 1985/86: Kr276, båda motionerna
i motsvarande del, samt med avslag på motion 1985/86:Kr318
yrkande 12 i motsvarande del för ändamålet under anslaget beräknar
3110000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86: Kr269 yrkande 7 och 1985/86: Kr276, båda motionerna
i motsvarande del, samt med avslag på motion 1985/86: Kr318
yrkande 12 i motsvarande del till Förvärv av konst för statens
byggnader m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 26520000 kr.

24. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 25 (s. 420-421) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 1207000 kr.

25. Vissa bidrag till bild och form

Regeringen har under punkt F 26 (s. 421—422) föreslagit riksdagen att till
Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 8279000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr254 av Olle Svensson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av statliga insatser för att garantera Svenskt barnbildarkivs framtid.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga.

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i KrU 1985/86:18
motionen anförts om fördelning av bidrag under anslaget F 26.

Utskottet

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer m.fl. med
uppgifter inom konstbildning och konstförmedling samt formgivning. För
innevarande budgetår utgår bidrag bl. a. till Konstfrämjandet med 4752000
kr. och till Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR) med 1312000 kr.

För nästa budgetår föreslås en uppräkning med 3% av anslagsposterna
eller således med 143000 kr. resp. 39000 kr.

I motion Kr318 (m) yrkas att riksdagen vid medelsberäkningen skall
överföra den för konstfrämjandet avsedda uppräkningen, 143000 kr., till
SKR (yrkande 13). Motionärerna anför som stöd för yrkandet att konstfrämjandet
under en följd av år gynnats vid en jämförelse med SKR.

Konstfrämjandet bedriver enligt utskottets mening en mycket betydelsefull
verksamhet som väl förtjänar att stödjas. Utskottet ser därför ingen
anledning att föra över medel från konstfrämjadet till SKR, vars bidrag för
övrigt förra året räknades upp med 20% eller med 212000 kr. för att
förbundets verksamhet inom konstbildningsområdet skulle kunna stärkas.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsförslaget.

En av anslagsposterna avser bidrag till Eskilstuna kommun för Svenskt
barnbildarkiv. Arkivet samlar in bl. a. teckningar och målningar utförda av
barn och ungdom i Sverige och utomlands. Bilderna katalogiseras och
arkiveras. Arkivet utnyttjas för olika forskningsuppgifter, som syftar till
att öka kunskaperna om barns bildskapande och om barns beteende.

Beträffande verksamheten vid barnbildarkivet, som är en del av Barnkulturcentrum
i Eskilstuna och som tillkommit efter ett kommunalt initiativ,
hänvisar utskottet även till motion 1983/84:1670.

Under hänvisning till den positiva syn på arkivets verksamhet som
kulturutskottet tidigare gett uttryck åt (KrU 1983/84:18 s. 47), framställs i
motion Kr254 (s) ett yrkande av innehåll att det är angeläget att ökade
statliga insatser snarast görs för att barnbildarkivets framtid skall garanteras.

I enlighet med utskottets tidigare ställningstagande är det uppenbart att
Svenskt barnbildarkiv är i behov av ett väsentligt stöd för verksamheten.

Det kan också finnas skäl att närmare överväga frågan om huvudmannaskapet
för arkivet; kulturrådet har framhållit att denna fråga på sikt bör få
en annan lösning.

Utskottet, som förutsätter att regeringen med anledning av tidigare
uttalanden från riksdagen överväger ovannämnda frågeställningar, anser
att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande under anslaget av medel till Konstfrämjandet
och Sveriges konstföreningars riksförbund
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr318 yrkande 13 i motsvarande del beslutar att 59

för dessa ändamål under anslaget skall beräknas 6246000 kr., varav KrU 1985/86:18
till Konstfrämjandet 4895000 kr. och till Sveriges konstföreningars
riksförbund 1351000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr318 yrkande 13 i motsvarande del, till Vissa
bidrag till bild och form för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 8279000 kr.,

3. beträffande Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr254.

Arkiv

26. Riksarkivet och landsarkiven

Regeringen har under punkt F 27 (s. 423—425) föreslagit riksdagen att till
Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 75628000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr212 av Sigge Godin (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Svensk
arkivinformation i Ramsele.

I motion 1985/86: Kr315 av Martin Olsson (c) och Görel Thurdin (c) yrkas
— med hänvisning till vad som anförts i motion 1985/86: A474 —

1. att riksdagen beslutar att till Riksarkivet och landsarkiven anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. förhöjt anslag avseende
utveckling av verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för positiv utveckling av verksamheten vid
Svensk arkivinformation.

I motion 1985/86: Kr320 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att riksarkivet för Svensk arkivinformations
räkning beviljas ett särskilt anslag för konvertering av kyrkoboksfilm med
6,2 milj. kr. för att snabbare klara av konverteringen vid Svensk arkivinformation
i Ramsele.

Utskottet

Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) permanentades 1984. SVAR
utgör en särskild sektion inom riksarkivet. SVAR har till uppgift att tillgängliggöra
arkivmaterial för forskning och undervisning, underlätta arkivens
och bibliotekens service samt medverka till att säkerställa förstörelsehotat
arkivmaterial av vitalt intresse. I detta syfte skall SVAR främst
med hjälp av moderna medier producera kopior av arkivmaterial, registrera
samt distribuera arkivinformation. 60

SVAR-sektionen har tre fasta tjänster och 19 lönebidragstjänster. Till KrU 1985/86:18
detta kommer ett antal tillfälligt sysselsatta - för närvarande varierande
mellan 10 och 15 — som har beredskapsarbete. Antalet varierar beroende
på arbetskraftsituationen.

Förra året framställdes krav på en förstärkning av resurserna till den
permanenta organisationen. I år har flera motioner väckts, som med vissa
inbördes variationer i huvudsak syftar dels till ökade resurser för s.k.
konvertering av 35 mm kyrkoboksfilm till 16 mm film, dels till insatser för
att SVAR skall få central funktion beträffande folkbibliotekens fjärrlånesystem
av genealogisk! arkivmaterial. Konverteringen har mycket stor
betydelse för SVAR:s verksamhet, eftersom den konverterade filmen
(brukskopia) klipps i remsor och monteras till jackets som i sin tur kopieras
till mikrokort (mikrofisch), vilka är centrala för SVAR:s verksamhet.

De motioner som väckts i denna del är Kr212 (fp), Kr315 (c) och Kr320
(c). I två av motionerna framställs konkreta yrkanden om ökad medelsanvisning.
I Kr315 yrkas ytterligare 1 milj. kr. för nästa budgetår till SVAR
medan det i Kr320 yrkas ett särskilt anslag om 6,2 milj. kr. avsett för att
öka konverteringsmöjligheterna under de närmaste åren.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. För nästa år
föreslås en medelsanvisning under anslaget som grundar sig på en uppräkning
av resurserna till SVAR m.m. med 47000 kr. till 778000 kr. Härtill
kommer de resurser som av sysselsättningsmedel kan avsättas för SVARts
verksamhet. Storleken härav måste givetvis, liksom hitintills varit fallet,
bedömas utifrån rådande arbetsmarknadssituation. Nämnas kan att regeringen
nyligen överlämnat en framställning från riksarkivet om höjda beredskapsmedel
till arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet vill då det gäller resurser till konvertering framhålla att under
anslaget F 3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål (s. 28) medel beräknats
för en engångsanvisning om 489000 kr. till riksarkivet för bl. a. anskaffning
av brukskopior av mikrofilm eller kyrkoskrivningshandlingar.

I proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek (s. 83-84) aviserades
utredningsåtgärder i fråga om bibliotekens service till släkt- och
hembygdsforskare. Utskottet har inhämtat att frågan för närvarande
bereds i samråd mellan bl.a. regeringskansliet och statens kulturråd. Därvid
övervägs hur SVAR:s verksamhet bäst kan optimeras och vilka resurser
som kan avsättas för SVAR:s verksamhet.

Utskottet anser med hänvisning till den lämnade redovisningen att motionerna
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande Svensk arkivinformation i Ramsele m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Kr212, 1985/86: Kr315 och 1985/86: Kr320,
de båda sistnämnda motionerna i motsvarande del, beslutar att för
ändamålet under anslaget skall beräknas 778000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Kr315 och 1985/86: Kr320, båda motionerna
i motsvarande del, till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 61

1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 75628000 kr.

27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv KrU 1985/86:18

m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 28—F 30
(s. 426—431) och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1985/86:100
anförts om dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkivs
organisation,

2. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
15018000 kr.,

3. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1985/86:100
anförts om svenskt biografiskt lexikons organisation,

4. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2054000 kr.,

5. att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar
och materiel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 3109000 kr.

28. Bidrag till vissa arkiv

Regeringen har under punkt F 31 (s. 431-432) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 2634000
kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr230 av Stig Gustafsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
verksamhetsbidrag till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och museum.

I motion 1985/86: Kr232 av Jan Hyttring (c) yrkas att riksdagen beslutar ge
Emigrantregistret i Karlstad 290000 kr. i statsbidrag.

I motion 1985/86:Kr246 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar att under anslaget Bidrag till vissa arkiv till Arbetarrörelsens arkiv
och dess forskningsråd anvisa ett anslag på 500000 kr. utöver regeringens
förslag.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag under sju anslagsposter till olika arkivs verksamhet.

Inledningsvis vill utskottet erinra om att regeringen har tillsatt en utredning
- arkivutredningen (U 1985:07) - för att se över vissa arkivfrågor.

Utredningen får i samband med överväganden om de samlade statliga
resurserna till arkivväsendet anledning att behandla bl.a. frågan om bidragen
till de enskilda arkiven. Till utredningen har nämligen regeringen 62

överlämnat ett antal skrivelser om drift- och verksamhetsbidrag till ytterli- KrU 1985/86:18
gare enskilda arkiv.

I motion Kr232 (c) yrkas att Emigrantregistret i Karlstad skall få 290000
kr. i bidrag nästa budgetår. Regeringen har föreslagit ett belopp av 136000
kr., vilket innebär en uppräkning med 3%. Motionären framhåller att ett
bidrag av den yrkade storleken skulle ge Emigrantregistret möjlighet att
anställa en föreståndare på heltid.

Utskottet vill erinra om att riksdagen förra året beslöt höja bidraget till
Emigrantregistret från 80000 kr. till 132000 kr. (KrU 1984/85:16 s. 61 -63,
rskr. 1984/85:253). Vidare finns det skäl att hänvisa till vad ovan anförts
om att arkivutredningen kommer att pröva frågan om bidragen till de
enskilda arkiven. Utskottet biträder mot den angivna bakgrunden regeringsförslaget
och avstyrker motion Kr232.

Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv tillsammans med Ruotsinsuomalaisten
Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige) är ett av
de två arkiv som enligt budgetpropositionen föreslås få en anslagshöjning
utöver prisomräkning. Bidraget föreslås höjt med 246000 kr. till 1795000
kr.

I motion Kr246 (vpk) yrkas en ytterligare höjning av bidraget - avsett
för Arbetarrörelsens arkiv och dess forskningsråd - med 500000 kr.

I enlighet med det ovan redovisade föreslår regeringen en väsentlig
höjning av bidraget till Arbetarrörelsens arkiv. Det bör också nämnas att
folkrörelseforskningen får ett ökat stöd vid bifall till utskottets hemställan
under p. 26, som avser medelsanvisning till riksarkivet och landsarkiven.

Regeringen har nämligen under anslagsposten Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv beräknat medel för lönebidrag till ytterligare två arkivdepåföreståndare
vid regionala folkrörelsearkiv. För närvarande finns åtta bidragsrum.
Utskottet har vidare under p. 4 Bidrag till särskilda kulturella
ändamål tillstyrkt en medelsanvisning som avser bl. a. 300000 kr. till
riksarkivet för att myndigheten skall kunna ge bidrag till inredning och
utrustning vid folkrörelsearkiv m.fl. arkiv. Utskottet hänvisar också till
vad ovan anförts om att arkivutredningen kommer att pröva frågan om
bidragen till de enskilda arkiven. På nu redovisade skäl tillstyrker utskottet
att bidragen till Arbetarrörelsens arkiv bestäms till det i propositionen
angivna beloppet. Motion Kr246 avstyrks således.

Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och museum (TAM) har för närvarande
inte statsbidrag från anslaget. I motion Kr230 (s) framställs ett
yrkande som innebär att statsbidrag skall utgå till TAM efter samma
principer som till Arbetarrörelsens arkiv.

En skrivelse från TAM om bidrag har överlämnats till arkivutredningen.

Eftersom utredningsarbetet inte bör föregripas, avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Emigrantregistret i Karlstad

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag ,

på motion 1985/86: Kr232 i motsvarande del beslutar att för angivna KrU 1985/86:18
ändamål under anslaget skall beräknas 136000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr246 i motsvarande del beslutar att för angivna
ändamål under anslaget skall beräknas 1795000 kr.,

3. beträffande bidrag till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv
och museum

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr230,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Kr232 och 1985/86: Kr246 båda motionerna i
motsvarande del till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1986/87
anvisar ett anslag av 2634000 kr.

Kulturminnesvård

29. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader m. fl.
anslag

Regeringen har

dels under punkt F 32 (s. 433-435) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 47630000 kr.,

dels under punkt F 33 (s. 435-438) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts angående beslut om bidrag
som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1986/87,

2. till Kulturminnesvård för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 24231000 kr.,

dels under punkt F 34 (s. 439) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 1000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr206 av Bo Hammar m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beviljar ett särskilt anslag om 10 milj. kr. till fornminnesvård.

I motion 1985/86: Kr235 av Torsten Karlsson (s) och Sture Thun (s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kulturbevarande insatser i Östergötlands län.

I motion 1985/86:Kr281 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att tillämpningen av huvudalternativet
för riksantikvarieämbetet måste bli föremål för särskilda överväganden.
M

I motion 1985/86:Kr282 av Jan Fransson m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos KrU 1985/86:18
regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att förutsättningslöst
utreda fornlämningsvårdens framtida organisation och finansiering, varvid
samordning bör ske med naturvården.

I motion 1985/86: Kr323 av Sten Svensson (m) och Görel Bohlin (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om formerna för statens stöd till arkeologiska
utgrävningar,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nya riktlinjer för
arkeologiska utgrävningar i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Medel till kulturminnesvård anvisas under tre anslag. Under anslaget F32
Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader anvisas - utöver medel till
egentliga förvaltningskostnader, inkl. lokalkostnader - bl. a. medel till den
pågående fornminnesinventeringen. Från anslaget F33 Kulturminnesvård
anvisas medel till sex anslagsposter, bland dem Vård av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse, Undersökning av fast fornlämning och vård av fornlämningar.
Under anslaget F34 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
anvisas endast ett formellt belopp om 1000 kr. Beträffande anslagens
och anslagsposternas nuvarande storlek och av regeringen föreslagna ändringar
för nästa budgetår hänvisar utskottet i första hand till budgetpropositionen
(bil. 10 s. 433 och s. 439).

I flera motioner fastställs yrkanden och görs uttalanden som sammanfattningsvis
kan beskrivas på det sättet att motionärerna känner stor oro
för att kulturminnesvården inte får de resurser som krävs för att de uppgifter
som åvilar sektorn skall kunna fullgöras. Någon ändring i regeringens
förslag till medelsanvisning under de ovan redovisade anslagen eller i
fråga om regeringens förslag i övrigt för nästa budgetår föreslås dock inte.

Däremot föreslås i en motion, Kr206 (vpk), att medel under särskilt anslag
skall anvisas till fornminnesvård.

Utskottet, som återkommer till detta motionsyrkande, tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning m.m. under de ovan redovisade tre
anslagen.

I motion Kr281 (fp) yrkas att tillämpningen av huvudalternativet för
riksantikvarieämbetet skall bli föremål för särskilda överväganden. Motionärerna
gör en genomgång av riksantikvarieämbetets uppgifter på olika
delområden och diskuterar konsekvenserna för dessa av eventuella nedskärningar
i fråga om resurstilldelningen. Sammanfattningsvis konstateras
att besparingarna inom kulturminnesvårdens centrala funktion har drivits
så långt att de vid en tillämpning av huvudalternativet inte längre kan
mötas genom ökad rationalisering och effektivisering av verksamheten. I
övrigt hänvisar utskottet till den utförliga motiveringen i motionen och till
framställningen i det följande.

Fornlämningsvården har hittills till den helt övervägande delen bekos- 65

5 Riksdagen 1985/86. 13 samt. Nr 18

tats med beredskapsmedel som anvisats under arbetsmarknadshuvudti- KrU 1985/86:18
teln. Dessa medel har minskat under senare år.

I motion Kr282 (s) och i den ovan nämnda motionen, Kr 206, behandlas
mot denna bakgrund finansieringen av i första hand fornlämningsvården.

Enligt motionärerna är det särskilt bekymmersamt att medelsminskningen
fördelats synnerligen ojämnt mellan länen, vilket medfört att vissa län
för närvarande saknar medel för ändamålet.

Motionärerna bakom motion Kr206 vill som ovan angetts ha en särskild
medelsanvisning till fornminnesvård. Medlen bör anvähdas till fomlämningsvård
och vård av byggnadsruiner.

I motion Kr282 yrkas att det skall tillsättas en utredning med uppgift att
förutsättningslöst utreda fornvårdens framtida organisation och finansiering,
varvid samordning bör ske med naturvården. Motionärerna framhåller
att naturvården och kulturminnesvården har många beröringspunkter
— inte minst i det kulturdanade landskapet och i de ekonomiska
problemen i samband med vårdarbetet. Det torde vara möjligt att göra
vissa besparingar om en lämplig form av samordning mellan naturvård och
fornminnesvård kunde åstadkommas, anför motionärerna.

Utskottet vill framhålla att de insatser som under flera årtionden kunnat
göras inom kulturminnesvårdssektorn genom resurser, som utgått i form
av beredskapsmedel, har varit av stort värde. Å andra sidan har också
kulturminnesvården - liksom naturvården — betydelse för arbetsmarknadspolitiken,
något som konstateras i arbetsmarknadsutskottets betänkande
AU 1985/86:11 (s. 68). Där konstateras nämligen bl. a. att arbetena
på de nämnda områdena visat sig väl lämpade för beredskapsarbeten. Inte
minst socialmedicinskt handikappade arbetssökande har i dessa verksamheter
erhållit lämpliga arbetsuppgifter, anför arbetsmarknadsutskottet vidare.
Kulturutskottet konstaterar med tillfredsställelse att nämnda utskott
också utgår från att möjligheterna att utföra kulturminnesvårdarbeten med
beredskapsmedel kommer att kvarstå. Arbetsmarknadsutskottet anför
emellertid också att, såvitt nu kan bedömas, nivån på insatserna med
beredskapsmedel kommer att vara betydligt lägre än under tidigare år. Ett
likartat konstaterande görs i budgetpropositionen i här aktuell del (bil. 10 s.

437).

Också kulturutskottet utgår således från att vård av fornlämningar och
andra insatser inom kulturminnesvården kan komma till stånd med hjälp
av sysselsättningsmedel även i fortsättningen. Det är emellertid uppenbart
att man i högre grad än hitintills varit fallet måste söka nya vägar för att
vården av fornlämningar skall kunna upprätthållas på en acceptabel nivå.

Regeringsförslaget har denna utgångspunkt. I detta betonas att den enskilde
ägarens eller brukarens skötsel av sina marker alltid utgjort grunden för
vården av den stora mängden av fornlämningar, och att vården av det
nationella kulturarv som våra fornlämningar utgör även i framtiden i första
hand måste tryggas genom ansvarstagande av enskilda, att vård av fornlämningar
med allmänna medel sålunda bör förbehållas ett urval av fornminnesplatser
som det ur ett nationellt, regionalt eller lokalt perspektiv ter
sig särskilt angeläget att hålla öppna och väl tillgängliga för besökare, att
det — med hänsyn till att förslaget till ny plan- och bygglag innebär bl. a. att 66

kommunerna ges ett ökat ansvar för utformningen av den byggda och KrU 1985/86:18
odlade miljön, där fomlämningama utgör en viktig del — är naturligt att
även kommunerna engagerar sig i fornlämningsvården som ett led i strävan
att bevara en god kulturmiljö, att de regionala museerna har en betydelsefull
uppgift i att bistå kommunerna med rådgivning och antikvarisk sakkunskap
som kan ge kommunerna underlag och stimulans för sådana insatser
och att det ankommer på länsstyrelserna, som har det regionala planeringsansvaret
för de statliga fornvårdsarbetena, att sörja för den samordning
med kommunala initiativ som kan behövas.

Utskottet kan instämma i de slutsatser som sålunda i övrigt dras i
budgetpropositionen i denna del (bil. 10 s. 437—438).

Med anledning främst av motionerna vill utskottet vidare framföra följande.

Sambandet mellan naturvården och kulturminnesvården uppmärksammas
— förutom i motion Kr282 — i motion Kr281. I denna anförs att
kulturminnesvård alltmer har kommit att bli en aspekt att beakta i de olika
verksamheterna som innebär förändringar i vår omgivning. En sådan syn
har också varit vägledande vid utformningen av den nya plan- och bygglagen
och naturresurslagen och vid formuleringen av riktlinjerna för bostadsförbättringsarbetet.
I motionen anförs vidare följande.

Det är självklart att en kulturmiljövård av detta slag kräver helt andra
kontaktnät och samarbetsformer mellan kulturminnesvården och företrädare
för andra sektorer än en mer monumentinriktad verksamhet. Men den
kräver också ett kunskapsunderlag som siktar till ett helhetsperspektiv och
som kan fungera i mycket olika sammanhang. Frågan om kunskapsunderlaget
har också spelat en central roll inom kulturminnesvården under den
gångna tioårsperioden. Med de kulturminnesvårdsprogram som nu växer
fram i län och kommuner tas ett viktigt steg mot en kunskapsuppbyggnad
som kan tillgodose behoven i ett samhällsarbete där hänsynen till kulturmiljön
är ett ledmotiv.

I anslutning till den lämnade redovisningen finns skäl att hänvisa, när det
gäller förslaget till naturvårdslag, till proposition 1985/86:3 (främst s. 62—

63 och 161 — 165) och förslaget till plan- och bygglag till proposition 1985/

86:1 (främst s. 441—446). Utskottet har yttrat sig till bostadsutskottet i
ärendet (KrU 1985/86:2y).

Sedan länge finns det ett nära samarbete mellan naturvård och kulturminnesvård.
Bl. a. har riksantikvarieämbetet och statens naturvårdsverk
givit ut informationsmaterial till länsstyrelserna och kommunerna på området.
På det regionala planet har länsstyrelserna ansvaret såväl för fornlämningsvård
och annan kulturminnesvård som för naturvård.

Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare för att göra en
översyn av alla delar av naturvårdsförvaltningen (dir 1986:2).

I fråga om motionsyrkandena gör utskottet mot bakgrund av den ovan
lämnade redovisningen följande bedömning.

Det finns inte budgetmässigt utrymme för ett sådant särskilt anslag om
10 milj. kr. till fornminnesvård som föreslås i motion Kr206. Motionen
avstyrks således. Vid bedömningen av motionsyrkandet beaktar utskottet

att det även i fortsättningen kommer att kunna utgå beredskapsmedel till KrU 1985/86:18
fornlämningsvård, att utskottet i likhet med regeringen och riksantikvarieämbetet
räknar med ett ökat ansvarstagande från andra än staten — enskilda
markägare, kommuner och organisationer — för fornlämningsvården. I
detta sammanhang vill emellertid utskottet också - med fullt instämmande
- erinra om att arbetsmarknadsutskottet i det ovan redovisade ärendet
anfört att det framstår som angeläget att bl. a. kulturminnesvården blir
mindre beroende än hittills av de arbetsmarknadspolitiska medlen.

Då det gäller utredningskravet i motion Kr282 rörande fornlämningsvårdens
framtida organisation och finansiering finns skäl anföra följande. I
budgetpropositionen har beräknats en ökning av anslaget till fornlämningsvård
med 1 milj. kr. Riksantikvarieämbetet ges därmed resurser för att
tillsammans med länsstyrelserna och länsmuseerna bedriva ett utvecklingsarbete
och initiera verksamheter som främjar vård av fornlämningar
vid sidan av den som genomförs såsom statliga beredskapsarbeten, dvs. av
kommuner, markägare och organisationer, bland dem i första hand hembygdsrörelsen.
Utskottet accepterar således utgångspunkten i propositionen
att ansvaret för fornlämningsvården även i fortsättningen i väsentlig
mån måste ligga på andra än staten, något som också uttalats i det föregående.
Samtidigt kan den stimulans och det stöd i övrigt som kan åstadkommas
genom det angivna resurstillskottet och genom att medel beräknas för
tio nya grundbelopp till de regionala museerna bli av väsentlig betydelse
för fornlämningsvården. Utskottet utgår från att riksantikvarieämbetet
inför nästa budgetbehandling tar upp frågan om vilket behov av fortsatta
resurser av här aktuellt slag som kan finnas. Utskottet kan däremot inte
förorda att riksdagen nu tar initiativet till en sådan utredning som motionärerna
föreslår. Härvid beaktar utskottet att det inom regeringskansliet
pågår ett beredningsarbete som avser arkeologiutredningens betänkande
'SOU 1985:13) Fornlämningar och exploatering, och att det under beredlingsarbetet
även aktualiserats andra kulturminnesfrågor. Utskottet förutsätter
att man under detta arbete även beaktar behovet av centrala insatser
för att få till stånd en ökad samordning mellan fornlämningsvård och
naturvård. Även den nyligen tillsatta utredningen om naturvårdsförvaltningen,
som skall redovisa sitt arbete redan i höst, och den fortsatta
beredningen av utredningsresultatet kan få betydelse för den i motionen
behandlade samordningsfrågan. Utskottet avstyrker således motion
Kr282.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att huvuddelen av den
besparing som myndigheten skall göra enligt huvudförslaget tas ut på
anslaget Kulturminnesvård, delposten Vård av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse. Riksantikvarieämbetet har anvisat denna möjlighet men har
samtidigt anfört att en nedskärning av bidragsmedlen är olämplig med
hänsyn till de värdefulla effekterna av bidragsgivningen. En minskning av
anslaget leder sålunda, anför riksantikvarieämbetet, bl. a. till minskad
sysselsättning och till att kommuners och enskildas satsningar för vård och
underhåll av värdefulla byggnader kan omintetgöras.

Även om utskottet ovan accepterat regeringsförslaget - och något ändringsyrkande
inte föreligger - anser utskottet att riksantikvarieämbetets 68

synpunkter och de därmed överensstämmande åsikterna i motion Kr281 KrU 1985/86:0
bör övervägas inför kommande budgetberedningar. Utskottet, som utgår
från att sådana överväganden görs, anser att motionen inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar här också motion Kr235 (s). Motionärerna vill att
riksdagen skall uttala sig om behovet av vissa bevarandeinsatser i Östergötlands
län, nämligen i fråga om Asylen vid Birgitta sjukhus i Vadstena
och arbetarbostäderna Svarta Raden i Motala.

För ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan låneunderlaget
höjas och tilläggslån beviljas. Bostadsutskottet har i betänkandet
BoU 1985/86:13 föreslagit att riksdagen skall medge en väsentlig höjning
av ramen härför eller med 30 milj. kr. för perioden den 1 januari 1986 till
den 30 juni 1987. Regeringen hade föreslagit en ram om totalt 90 milj. kr.
för perioden (budgetpropositionen bil. 13 s. 65). Prioriteringen mellan
aktuella objekt görs enligt gällande bestämmelser av riksantikvarieämbetet.
Utskottet vill också hänvisa till att medel för vård av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse anvisas under det ovan behandlade anslaget F33
Kulturminnesvård. Dessa medel fördelas likaledes av riksantikvarieämbetet.
Med hänvisning till de bidrags- och lånemöjligheter som sålunda finns
avstyrker utskottet motionen.

Utskottet har tidigare redovisat bakgrunden till arkeologiutredningens
uppdrag och innehållet i dess direktiv (KrU 1983/84:18 s. 55-57 och 59-60). Utredningen har, som tidigare redovisats, avgivit sitt slutbetänkande
(SOU 1985:13). Betänkandet har remissbehandlats.

Liksom under de senaste åren har i år väckts en motion Kr323 (m) med
yrkanden om formerna för statens stöd till arkeologiska utgrävningar och
om förslag till nya riktlinjer för sådana utgrävningar.

Utskottet har inhämtat att beredningsarbetet inom regeringskansliet har
inriktats på att en proposition med anledning av arkeologiutredningens
betänkande skall föreläggas riksdagen under innevarande mandatperiod.

Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas. Motion Kr323
avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 47630000
kr.,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen under anslaget
F 33 Kulturminnesvård anförts angående beslut om bidrag som föranleder
utgifter under senare år än budgetåret 1986/87,

3. att riksdagen till Kulturminnesvård för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 24231000 kr.,

4. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

5. beträffande ett särskilt anslag till fornminne svård
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr206,

6. beträffande utredning om fornlämningsvården
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr282,

7. beträffande tillämpning av huvudalternativet för riksantikva- 69
rieämbetet

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr281, KrU 1985/86:18

8. beträffande kulturbevarande insatser i Östergötlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr235,

9. beträffande arkeologiska utgrävningar
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr323.

Museer och utställningar

30. Statens historiska museer

Regeringen har under punkt F 35 (s. 440—441) föreslagit riksdagen att till
Statens historiska museer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 34008000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr278 av Margareta Fogelberg (fp) och Margareta Mörck
(fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av en intendenttjänst för islam vid medelhavsmuseet.

I motion 1985/86: Kr322 av Gunnel Jonäng m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bereda myntkabinettet
lämpliga lokaler.

Utskottet

Under anslaget beräknas medel till historiska museet, kungl, myntkabinettet,
medelhavsmuseet och en teknisk institution.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

I motion Kr278 (fp) erinras om att i samband med att medelhavsmuseet
fick nya lokaler hösten 1982, de islamiska samlingarna hos statens konstmuseer
överfördes dit. En permanent islamisk utställning upprättades med
konsulthjälp. Sedan dess, anförs det i motionen, har museet förgäves äskat
medel till en intendenttjänst för islam. Motionärerna utvecklar utförligt
behovet av en sådan tjänst. De menar att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen detta till känna.

Utskottet vill erinra om att regeringen för nästa budgetår beräknar
100000 kr. för förstärkning av verksamheten vid medelhavsmuseet. Medlen
ingår i beräkningen av lönekostnaderna under anslaget. Det ankommer
på museet att bestämma hur denna förstärkning skall användas i verksamheten.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Kr322 (c, m, fp) som
syftar till en förbättring av lokalförhållandena för myntkabinettet.

70

Utskottet har inhämtat följande. Regeringen har i mars 1984 till bygg- KrU 1985/86:18
nadsstyrelsen för handläggning överlämnat en skrivelse från riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer med önskemål rörande lokalförsörjningen
för myntkabinettet. Regeringen har samtidigt meddelat föreskrifter
för den fortsatta planeringen av lokaler i det kvarter där myntkabinettet
och historiska museet nu har sina lokaler. Därvid får bl. a. fortsatt
upprustning genom etappvisa s.k. åtgärd sprogram planeras. Då det gäller
myntkabinettet prövar byggnadsstyrelsen kontinuerligt även mer förutsättningslösa
lokallösningar.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen anser utskottet att motionen
inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 till Statens
historiska museer för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 34008000 kr.,

2. beträffande viss tjänst vid medelhavsmuseet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr278,

3. beträffande myntkabinettets lokalfråga
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr322.

31. Statens konstmuseer m.fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 36-F 44
(s. 442-456) och hemställer

1. att riksdagen till Statens konstmuseer för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 39758000 kr.,

2. att riksdagen till Utställningar av svensk konst i utlandet för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1062000 kr.,

3. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
14223000 kr.,

4. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 37518000 kr.,

5. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
15619000 kr.,

6. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 1000 kr.,

7. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 14287000 kr.,

8. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1743000 kr.,

9. att riksdagen till Statens musiksamlingar för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 12069000 kr.

71

32. Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och KrU 1985/86:18

samlingar m.m.

Regeringen har under punkt F 45 (s. 456—457) föreslagit riksdagen att till
Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 8040000 kr.

Motion

I motion 1985/86: Kr274 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
framtida resurser till förvärv av konst till statens konstmuseer.

Utskottet

I propositionen anförs att statens konstmuseers anslag för inköp av konst
under senare år har kommit att minska. För nästa budgetår har därför
räknats med en tillfällig förstärkning av detta anslag med 2,7 milj. kr. varav
500000 kr. skall utgöra en permanent förstärkning av denna resurs.

I motion Kr274 (fp) utvecklas behovet av ökade resurser till inköp av
konst till moderna museet och nationalmuseet. Detta gäller såväl samtida
svensk och utländsk konst som äldre konst. Utskottet hänvisar till den
utförliga motiveringen i motionen. Motionärerna anser att den ovan redovisade
tillfälliga resursförstärkningen bör vara permanent i dess helhet
och att, då budgetläget så medger, medelsanvisningen för konstinköp till
statens konstmuseer bör förstärkas ytterligare.

Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen funnit det möjligt att
föreslå vissa ökade inköpsresurser samt en viss permanent uppskrivning
av anslaget för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.

Då det gäller motionsyrkandet anser utskottet att budgetprövningen
under kommande år inte bör föregripas. Motionen avstyrks därför.
Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar
och samlingar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 8040000 kr.,

2. beträffande uttalande om framtida resurser till konstförvärv
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr274.

33. Bidrag till Nordiska museet

Regeringen har under punkt F 46 (s. 458-461) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 37867 000 kr.

72

Motion

KrU 1985/86:18

I motion 1985/86: Kr269 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ett lantbruksmuseum.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

Till Nordiska museet hör bl.a. Julita gård. I propositionen redogörs
utförligt för en utredning som gjorts om finansieringen av ett lantbruksmuseum
på Julita (bil. 10 s. 459). Utredningsresultatet har redovisats i promemorian
(Ds U 1985:3) Sveriges lantbruksmuseum - förutsättningar och
former. I propositionen konstateras bl. a. att det finns ett antal icke-statliga
intressenter som är villiga att ta ekonomiskt ansvar för driften av ett
lantbruksmuseum, att planeringen är inriktad på ett snart förverkligande
av ett sådant museum, att lantbruksmuseets drift måste klaras utan bidrag
via statsbudgeten och att det därför är nödvändigt att säkerställa att
kostnaderna för lantbruksmuseet inte direkt eller indirekt belastar de delar
av Nordiska museets budget som prövas årligen inom ramen för statsbudgeten.
Ett fortsatt utredningsarbete har initierats.

I motion Kr269 (c) anförs att skapandet av ett lantbruksmuseum är en
riksangelägenhet med hög prioritet. Museet skall ses som en parallell till
Arbetets museum. Båda museerna kan tillföra övriga centrala museer
viktiga perspektiv på människors vardagsvillkor. Vidare anförs att riksdagen
måste fortlöpande hållas informerad om hur arbetet med att tillskapa
och finansiera lantbruksmuseet fortskrider och att — om finansieringsfrågan
inte till fullo kan lösas med icke-statliga medel — regeringen måste
ompröva ställningstagandet att helt avstå från statligt engagemang och till
riksdagen framlägga förslag till finansiering.

Vad som anförs i budgetpropositionen visar enligt utskottets mening att
regeringen är klart inställd på att verka för tillkomsten av ett lantbruksmuseum
och att hålla riksdagen väl informerad i frågan. Det finns enligt
utskottets mening inte någon anledning att nu göra något uttalande om
finansieringen. Enligt utskottets mening erfordras inte någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionsyrkandet (yrkande 8).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 till Bidrag till
Nordiska museet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 37867000 kr.,

2. beträffande ett lantbruksmuseum

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr269 yrkande 8.

73

34. Bidrag till Sveriges Tekniska museum. Bidrag till
Skansen

KrU 1985/86:18

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 47 och F 48
(s. 461-465) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Sveriges Tekniska museum för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 8557000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 9265000 kr.

35. Bidrag till vissa museer

Regeringen har under punkt F 49 (s. 465-467) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om pensionsrätt för
personal vid Carl och Olga Milles Lidingöhem och Thielska galleriet,

2. till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av
12769000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr248 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m. fp, c, vpk) yrkas

1. att riksdagen till Marionetteatem anvisar 49000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förhandlingar i och för överenskommelse
beträffande Marionetteaterns fortsatta verksamhet upptas med
Stockholms stad.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

14. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1986/87
anvisar ett anslag av 7769000 kr.

Utskottet

För bidrag till Stiftelsen Arbetets museum beräknas i budgetpropositionen
ett oförändrat belopp om 5000000 kr.

I motion Kr318 (m) yrkas att medel inte skall beräknas för ändamålet
(yrkande 14). Motionärerna menar att Arbetets museum i första hand är ett
ansvarsområde för stiftelsenämnden och arbetsmarknadens parter. Statligt
bidrag till museet bör sökas inom ramen för bidraget till regionala museer.

Utskottet anslöt sig förra året till regeringens bedömning av Arbetets
museum. I budgetpropositionen 1985 (bilaga 10 s. 85) anfördes bl. a. att
bildandet av stiftelsen Arbetets museum i Norrköping har stor betydelse
för det växande intresset för att utforska arbetets historia, att denna
historia inte enbart är teknikhistoria utan framför allt är en skildring av
människors insatser och upplevelser på arbetsplatser, att museet bör kunna
få stor betydelse när det gäller en samlad dokumentation av arbetets 74

historia och arbetslivets förändring samt att bidraget till museet är en viktig KrU 1985/86:18
del av statens åtgärder för att främja kulturaktiviteter i de fackliga organisationerna.

Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motionsyrkandet. Medel
för bidrag till Arbetets museum bör således beräknas med 5 milj. kr.

Från anslaget utgår också bidrag till bl. a. Marionetteatern för teaterns
museiverksamhet.

I motion Kr248 (m, fp, c, vpk) erinras om den framgångsrika dockteaterverksamhet
Marionetteatern bedriver. Samtidigt framhålls att verksamheten
har svåra ekonomiska problem. Bl.a. är en lösning av lokalfrågan
nödvändig. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära att
förhandlingar i och för överenskommelse beträffande Marionetteaterns
fortsatta verksamhet upptas med Stockholms stad. För museiverksamheten
yrkas en medelsberäkning som med 49000 kr. överstiger den av regeringen
föreslagna, 106000 kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att museiverksamheten bör få
ett ökat stöd. I enlighet med vad som föreslås i motionen bör för ändamålet
beräknas totalt 155000 kr. Motionen tillstyrks således i motsvarande del
(yrkande 2).

Utskottet har inhämtat att diskussioner pågår mellan berörda parter
beträffande Marionetteaterns fortsatta verksamhet. Med hänsyn härtill
anser utskottet att motionen i denna del inte bör föranleda någon åtgärd av
riksdagen (yrkande 1).

Utskottet hemställer

1. beträffande pensionsrätl för viss personal

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 godkänner vad
som i propositionen förordats om pensionsrätt för personal vid Carl
och Olga Milles Lidingöhem och Thielska galleriet,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Arbetets
museum

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr318 yrkande 14 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5000000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för Marionetteatern att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr248 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 155000
kr.,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr248 yrkande 2 i motsvarande del samt
med avslag på motion 1985/86: Kr318 yrkande 14 i motsvarande del
till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag
av 12818000 kr.,

5. beträffande vissa överläggningar om Marionetteatern
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr248 yrkande 1.

36. Bidrag till regionala museer

KrU 1985/86:18

Regeringen har under punkt F 50 (s. 467-469) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala museer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 34380000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Kr284 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Viola Claesson
(vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Göteborgs etnografiska museums samlingar som ett riksintresse
jämställt med det statliga etnografiska museets samlingar,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur statens ansvar
ekonomiskt skall utformas och hur lokalbehoven för museets framtida
verksamhet i Göteborg skall tillfredsställas med bibehållande av organisatorisk
tillhörighet till Göteborgs museum.

I motion 1985/86:Kr326 av Kerstin Gellerman m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det är angeläget att inom
ramen för den statliga bidragsgivningen uppmärksammas statens särskilda
ansvar för August Abrahamsons stiftelse och det ansvar för Nääs som
regionalt åvilar Älvsborgs läns museum.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag
till regionala museer till regionalt verksamt museum som regeringen
har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till
museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är
det antal grundbelopp som vaije år fastställs för museerna. Enligt beslut av
regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp för
budgetåret 1985/86 har fastställts till 469. Grundbeloppet för innevarande
budgetår har preliminärt beräknats till 130500 kr. Statens kulturråd fördelar
grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade
till statsbidrag.

Bidragsunderlaget för vaije museum motsvaras i första hand av summan
av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlaget.

Utskottet har under avsnittet Övergripande frågor (p. 1) diskuterat olika
regionaliseringsfrågor. Därvid har utskottet bl. a. ställt sig bakom en utbyggnad
av stödet till regionala museer (s. 12). I enlighet med vad som
föreslås i budgetpropositionen under förevarande anslag tillstyrker utskottet
att medel beräknas för ytterligare 10 grundbelopp att fördelas mellan de
små museerna.

Nääs slott ligger i Lerums kommun.

Slottet tillhör August Abrahamsons stiftelse, beträffande vilken en ut -

76

redning framlades år 1984 i betänkandet (Ds U 1984:14) Nääs - tradition KrU 1985/86:18
med framtid.

I motion Kr326 (fp) nämns att Älvsborgs läns landsting beviljat länsmuseet
ett tillfälligt projektbidrag för en tjänst som intendent på slottet. En
permanentning av befattningen torde emellertid förutsätta att länsmuseet
beviljas grundbidrag inom det statliga bidragssystemet. Motionärerna vill
att riksdagen skall uttala att det är angeläget att inom ramen för den statliga
bidragsgivningen uppmärksammas statens särskilda ansvar för August
Abrahamsons stiftelse och det ansvar för Nääs som regionalt åvilar Älvsborgs
läns museum.

Som framgår av det ovan anförda bör de nya grundbidragen i första hand
fördelas mellan de mindre länsmuseerna och de övriga regionala museerna.
Det ankommer på kulturrådet att göra den slutliga fördelningen av
grundbeloppen. Motionen avstyrks.

I motion Kr284 (vpk) framhålls att samlingarna hos Göteborgs etnografiska
museum är av riksintresse på samma sätt som samlingarna hos
etnografiska museet som är beläget i Stockholm. Riksdagen bör enligt
motionärerna ställa sig bakom denna bedömning. Motionärerna lämnar en
utförlig redovisning för museets samlingar till vilken redovisning utskottet
hänvisar. Vidare redovisas i motionen bl. a. museets lokalsituation. Lokalerna
är mycket otillräckliga och förvaringsmagasinen uppdelade på ett
antal lokaler. Motionärerna vill mot denna bakgrund också att riksdagen
hos regeringen skall begära att en utredning om hur statens ansvar ekonomiskt
skall utformas och hur lokalbehoven för museets framtida verksamhet
i Göteborg skall tillgodoses med bibehållande av organisatorisk tillhörighet
till Göteborgs museum.

Utskottet vill erinra om att Göteborgs etnografiska museum tillhör Göteborgs
kommun och är en del av Göteborgs museum. Till dessa utgår för
närvarande 82 grundbelopp, motsvarande ett statsbidrag av ca 5,9 milj. kr.

Utskottet vill vidare erinra om att statens kulturråd har fått i uppdrag av
regeringen att utreda de centrala museernas uppgift och ansvar för landets
museiväsende. Med hänvisning härtill och till att det i första hand är en
kommunal angelägenhet att pröva olika frågor om verksamheten och resurserna
för denna avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 till Bidrag till
regionala museer för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 34380000 kr.,

2. beträffande grundbidrag för tjänst vid Nääs slott
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr326,

3. beträffande utredning m.m. om Göteborgs etnografiska
museum

att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr284.

77

37. Riksutställningar

KrU 1985/86:18

Regeringen har under punkt F 51 (s. 470) föreslagit riksdagen att till
Riksutställningar för hudgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
20083000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Kr277 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av Riksutställningars verksamhet i enlighet
med de riktlinjer som framförts i motionen.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

15. att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 17083000 kr.

Utskottet

Stiftelsen Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och
konstbildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar,
biträda med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och
förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Stark kritik riktas i motion Kr277 (m) mot Riksutställningars verksamhet.
Det framhålls att den starka satsning på spridande av konst och
konstkunskap som kännetecknade Riksförbundet för bildande konst har av
Riksutställningar alltmer förändrats till insatser för att med bildens hjälp
förmedla inlägg i samhällsdebatten. Det konstnärliga perspektivet har
kommit i bakgrunden, även om ett fåtal utmärkta utställningar spritts ut
över vårt land. Vidare framhålls bl. a. att huvuddelen av utställningarna
vanligtvis är skärmutställningar men att video- och andra medier i högre
grad än skärmar har förmåga att förmedla information. Ytterligare framhålls
det att kostnaden för verksamheten i högre grad än vad som nu är
fallet bör kunna täcka kostnaderna för verksamheten med avgifter. Det bör
övervägas om den verksamhet som Riksutställningar nu bedriver kan
effektiviseras och begänsas samt i viss utsträckning överföras till andra
institutioner samtidigt som det kulturpolitiska målet med verksamheten
förstärks. Motionärerna yrkar att det skall göras en översyn av Riksutställningars
verksamhet i enlighet med de riktlinjer som angetts i motionen.

Ett yrkande i motion Kr318 (m) anknyter till den ovan redovisade
motionen. I motionen yrkas under hänvisning till möjligheterna att effektivisera
och begränsa verksamheten att medelsanvisningen för Riksutställningars
verksamhet skall vara 3 milj. kr. lägre än det av regeringen föreslagna
beloppet, 20083000 kr.

Utskottet vill erinra om att statens kulturråd för närvarande har regeringens
uppdrag att utreda de centrala museernas uppgifter och ansvar för
landets museiväsende (museiutredningen). I sitt utredningsarbete skall 78

kulturrådet särskilt beakta bl.a. former för ett ökat kunskaps- och erfaren- KrU 1985/86:18
hetsutbyte mellan centrala museer, Riksutställningar samt regionala och
lokala museer. I en av kulturrådet upprättad promemoria över frågor som
museiutredningen särskilt bör behandla anförs i fråga om utställningar
följande:

Utredningen bör framför allt ta upp frågor rörande vandringsutställningar
med utgångspunkt i mottagarnas (brukarnas) behov. Härvid bör rollfördelningen
mellan centralmuseer, andra museer, Riksutställningar och andra
producenter och distributörer behandlas. Prioriteringen av vandringsutställningar
bör diskuteras i relation till andra verksamheter. Vidare bör
ansvaret för utveckling av utställningsmediet behandlas, i synnerhet Riksutställningars
uppgifter inom detta område.

Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet
motion Kr277.

Utredningsarbetet bör inte föregripas. Utskottet tillstyrker därför medelsanvisning
i enlighet med regeringens förslag. Motion Kr318 avstyrks i
här aktuell del (yrkande 15).

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av Riksutställningars verksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr277,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Kr318 yrkande 15 till Riksutställningar för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 20083000 kr.

38. Inköp av vissa kulturföremål

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 52 (s. 471) och
hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1986/

87 anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.

Forskning

39. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 53 (s. 472) och
hemställer

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
637000 kr.

Stockholm den 3 april 1986
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

79

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rön- KrU 1985/86:18

nung (s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson
(s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s),

Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Uttalande om riktlinjer för kulturpolitiken (punkt 1,
mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Sedan de” och
slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att denna målsättning inte står i motsatsförhållande
till den kultursyn som ytterligare utvecklas i motion Kr265 (m). Ett
rikt kulturliv är bara möjligt i ett öppet, fritt och kreativt samhälle, och
utskottet ställer sig bakom kravet på en kulturpolitik som präglas av frihet,
mångsidighet och kvalitet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall
till motion Kr265 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande uttalande om riktlinjer för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr265 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Främjande av den svenska nationella kulturens
utveckling (punkt 1, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 motion” och på
s. 7 slutar ”(prop. 1985/86:99)” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att främja den svenska nationella kulturen. Detta framhålls
i motion Kr207 (vpk). I detta sammanhang behandlas motionen, såvitt där
yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vissa
synpunkter rörande nödvändigheten av en utveckling av denna kultur
(yrkande 1). Som motionärerna framhåller har det svenska samhället gått
igenom en stor och mycket snabb strukturomvandling. Detta leder bl. a. till
att människorna för att känna trygghet i tillvaron söker finna ett sammanhang
bakåt i tiden. Vårt kulturarv måste ses som ett led i en kontinuerlig
kulturhistorisk utvecklingskedja som leder fram till våra dagars kultur.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nuvarande kulturpolitiken
inte beaktat det samband som finns mellan kulturarvet och gruppidentiteten
och dess klassmässiga aspekter. De nationella särdragen i vår kultur
måste tas till vara vid satsningarna inom kultursektorn; i dag satsar man
obegränsat på en kommersiell masskultur, som förmedlar ett allmänt västerländskt
ideal och med värderingar som bl. a. syftar till att omvandla 80

individen till konsumtionsfaktor. Efterkrigstidens materiella standardför- KrU 1985/86:18
bättringar för den svenska arbetarklassen har inte följts av en alternativ
kultursatsning, förenlig med arbetarklassens egna värderingar och ideologi.
Den svenska arbetarklassen har inte fått tillräckligt stöd för att utveckla
sin egen kultur och sina egna livsformer. Beträffande innehållet i övrigt i
motionärernas motivering hänvisar utskottet till motionen. Utskottet, som
helt ansluter sig till de synpunkter som anförts i motionen, tillstyrker
motion Kr207 i här aktuell del (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande främjande av den svenska nationella kulturens
utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr207 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utbildningens betydelse för kulturen (punkt 1, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Vid behandlingen”
och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till dessa synpunkter. Jämte den utökning av
timtalet i svenska på grundskolans högstadium som redovisas i propositionen
är en förstärkt lärarutbildning det bästa sättet att främja litteraturkunskaperna
i skolan. Dels bör i utbildningen till ämneslärare i svenska ingå
minst 80 poäng i ämnet, dels bör i annan lärarutbildning litteraturkunskap
få en ökad betydelse. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr265 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbildningens betydelse för kulturen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr265 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. En parlamentarisk beredning för att bl.a. vidareutveckla
kulturpolitiken (punkt 1, mom. 4)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser ,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 9 slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I överensstämmelse med vad utskottet konstaterat i det föregående har
under de senaste åren tagits fram ett omfattande utredningsmaterial inom
olika delar av kulturområdet. Centerpartiets tidigare krav om en utvärdering
av 1974 års kulturpolitiska beslut kvarstår dock. Det har inte gjorts
någon samlad översikt av effekterna av beslutet så att det är möjligt att
göra jämförelser mellan olika kultursektorer. Det är därför oundgängligen
nödvändigt att en sådan parlamentarisk beredning tillsätts som centerpartiet
förordar i motion Kr268.

Den kulturpolitiska beredningen bör på grundval av det utredningsma- 81

6 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

terial som tagits fram i första hand skaffa sig en övergripande bild av KrU 1985/86:18
effekterna av 1974 års beslut. Huvuduppgiften för beredningen bör därefter
vara att - med utgångspunkt i resultatet av den sålunda gjorda utvärderingen
och med beaktande av de åsikter rörande kulturpolitiken som kommit
fram under senare år - föra en kulturpolitisk diskussion som syftar till
en vidareutveckling av 1974 års beslut; motionärerna har inte förordat
någon omprövning av detta beslut, och utskottet vill här understryka att de
i beslutet fastlagda kulturpolitiska målen skall gälla även i framtiden.

Syftet med den av utskottet förordade beredningen bör, som föreslås i
motionen, vara att få fram en grund för kulturpolitiska prioriteringar på
1990-talet, som bygger på en helhetsbedömning. Vad som anförs i motionen
bör beaktas under utredningsarbetet. Detta innebär bl. a. att frågan bör
prövas huruvida ett kulturellt enprocentsmål för år 2000 bör ställas upp.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr268 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en parlamentarisk beredning för att bl. a. vidareutveckla
kulturpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr268 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Frågor som främst avser den verksamhet som statens
kulturråd bedriver (punkt 1, mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mångfalden och kvaliteten
inom kulturlivet förutsätter flera av varandra oberoende bidragsgivare med
skilda bedömningar, ambitioner och värderingar. Genom den aviserade
inskränkningen i kulturrådets utredningsverksamhet minskar rådets uppgifter,
och utskottet anser att det på sikt bör kunna avskaffas och bidragsgivningen
fördelas på andra organ.

Utskottet tillstyrker således motion Kr265 i här aktuell del (yrkande 7).

Motion Kr268 yrkande 2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande frågor som främst avser den verksamhet som statens
kulturråd bedriver

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr265 yrkande 7 och
med avslag på motion 1985/86: Kr268 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

82

6. Frågor som främst avser den verksamhet som statens KrU 1985/86:18

kulturråd bedriver (punkt 1, mom. 5)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”1 fråga” och
slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet anfört i det föregående står väl i överensstämmelse med
vad som framhållits i motion Kr268 (c). Utskottet vill här ytterligare
framhålla vikten av att kulturrådet även i fortsättningen har det övergripande
ansvaret för de statliga insatserna på kulturområdet och att myndighetsrollen
således inte splittras på flera centrala organ. Härigenom
gagnas bäst de kulturpolitiska målen om bl. a. decentralisering och regional
rättvisa.

Utskottet vill också framhålla att utskottet - i enlighet med vad som
också anförts i motion Kr268 — tolkar de synpunkter på sammansättningen
av kulturrådet som gjorts under den pågående utredningen på det sättet att
både kunskapsmässig bredd och förankring i de olika politiska grupperingarna
skall finnas även i fortsättningen. Detta är en förutsättning för att den
parlamentariskt fastlagda politiken genom kulturrådet skall få sin logiska
uppföljning.

Med anledning av motion Kr265 (m) finns skäl framhålla att en rad
självständiga organ svarar för fördelningen av offentligt kulturstöd. Stöd
utgår från såväl stat som från landsting och kommuner. Det statliga kulturstödet
fördelas inte bara av kulturrådet utan även av en rad andra myndigheter
och organ, bland dem konstnärsnämnden, riksarkivet, riksantikvarieämbetet
och Svenska institutet. Då det gäller kulturrådets bidragsfördelande
uppgifter finns det inte skäl att nu göra något uttalande. Den pågående
utredningen bör avvaktas.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr268 yrkande 2.

Utskottet avstyrker motion Kr265 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande/rågor som främst avser den verksamhet som statens
kulturråd bedriver

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr268 yrkande 2 och
med avslag på motion 1985/86: Kr265 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Principerna för fördelning av kulturstöd (punkt 1,
mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Då det” och
slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Då det gäller principerna för fördelning av kulturstöd ansluter sig utskottet
till synpunkterna i motion Kr265. Principerna bör bygga på vissa
kvalitetsbedömningar. Stödet bör riktas till verksamhet som har konstnär -

ligt värde, det bör gå ut till kulturellt nyskapande och garantera det smala KrU 1985/86:18
kulturutbudet.

Utskottet tillstyrker således motion Kr265 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande principerna för fördelning av kulturstöd

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr265 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Övergripande frågor om det statliga stödet till regional
kulturverksamhet (punkt 1, mom. 7)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och på s. 13 slutar ”motion Kr270” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med vad som förordas i motion Kr268 att det
bör göras en utvärdering som belyser hur stödet till de regionala institutionerna
kommit de skilda regionerna till godo. Därvid bör de frågor om
decentraliseringen på kulturområdet som väckts i motionen närmare belysas,
bl. a. frågan om vi håller på att få en kulturell centralisering till länens
huvudorter. Utskottet har i det föregående (reservation 4) förordat att en
parlamentarisk kulturberedning skall tillsättas. Denna beredning bör anförtros
även det här behandlade utredningsuppdraget. Detta bör utöver utvärderingsuppgifter
avse en prövning av frågan om det är möjligt att med
frångående av grundbeloppssystemet konstruera ett bidragssystem som
innebär att någon form av schablonbidrag utgår och som ger ökad frihet åt
människorna i resp. regioner att utifrån lokala förutsättningar forma sin
kulturpolitik. En möjlighet är att låta bidragssystemet få en konstruktion
som är likartad med den som gäller i fråga om den kommunala skatteutjämningen.
Utskottet tillstyrker motion Kr268 i här aktuell del (yrkande 4).

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning motion
Kr270.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande övergripande frågor om det statliga stödet till regional
kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr268 yrkande 4 och
med anledning av motion 1985/86: Kr270 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Övergripande frågor om det statliga stödet till regional
kulturverksamhet (punkt 1, mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del att utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och på s. 13 slutar ”motion Kr270” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Kr270 att det bör utarbetas ett nytt
system för det regionala kulturstödet. Systemet bör syfta till kulturell 84

jämlikhet mellan landets kommuner. Det är viktigt att det statliga stödet KrU 1985/86:18

ökas bl. a. för att motverka sponsring. På kort sikt bör i enlighet med vad

som också förordas i motionen det statliga stödet kraftigt ökas inom ramen

för det nuvarande grundbidragssystemet. Det är av särskild vikt att man

beaktar Göteborgs, Malmös och andra stora kommuners behov och roll i

kulturpolitiken. Dessa kommuner har ett regionalt ansvar för betydligt fler

människor än kommunernas egna invånare. Under utredningsarbetet bör

man bl.a. undersöka möjligheter att indela landet i ett antal kulturcentra

och därigenom med ökade statliga resurser och en samlad kommunal och

landstingskommunal insats säkerställa kulturbehovet för ett stort antal

människor.

Utskottet tillstyrker således motion Kr270. Genom detta ställningstagande
tillgodoses i viss utsträckning även motion Kr268 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande övergripande frågor om det statliga stödet till regional
kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr270 och med anledning
av motion 1985/86: Kr268 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Främst det statliga stödet till teater-, dans- och
musikinstitutioner i Göteborg och Malmö (punkt 1, mom. 8)

Margareta Mörck (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”Kr272 yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan liksom motionärerna konstatera att kulturinstitutionerna i
Göteborg och Malmö tillförts betydande resurser genom kommunala insatser
och att skillnaden mellan antalet årsanställda och antalet grundbelopp
är stort för institutionerna. Dessa har stor kulturpolitisk betydelse för
regioner som också omfattar ett stort antal andra kommuner. Det är
förståeligt att de kommuner, i vilka institutionerna finns, inte minst i den
nuvarande ekonomiska situationen kan ha svårigheter att tillföra ytterligare
resurser eller t. o. m. att behålla de nuvarande resurserna för ändamålet.

Utskottet anser därför att då fortsatta statliga satsningar på institutioner
inom kultursektorn skall göras, man uppmärksammar behovet av sådana
insatser i Göteborg och Malmö. Utskottet tillstyrker således motion
Kr271. Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr272 i aktuell del
(yrkande 1) i huvudsak tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande främst det statliga stödet till teater-, dans- och
musikinstitutioner i Göteborg och Malmö

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr271 och med anledning
av motion 1985/86: Kr272 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

85

11. De centrala kulturinstitutionernas ansvar för kulturlivet KrU 1985/86:18
i hela landet (punkt 1, mom. 9)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”för teaterföreställningar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nu angeläget att kulturpolitikens decentraliseringsmål
utvecklas genom att de Stockholmsbaserade nationella kulturinstitutionernas
ansvar för kulturlivet i hela landet markeras och utvecklas.
Utskottet har i det föregående (reservation 4) förordat att en
parlamentarisk kulturberedning tillsätts, och det är enligt utskottets mening
lämpligt att beredningen även får denna uppgift. I motion Kr268 ges
en rad förslag på åtgärder, som är ägnade att tillgodose önskemålet att de
centrala kulturinstitutionerna skall få en kulturpolitisk betydelse även
utanför Stockholm. Förslagen bör vidareutvecklas av kulturberedningen.

Utskottet tillstyrker således motion Kr268 i här aktuell del (yrkande
3).

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande de centrala kulturinstitutionernas ansvar för kulturlivet
i hela landet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr268 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Nytt reservationsanslag för regional utveckling (punkt
1, mom. 11)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Den restriktivitet”
och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Utskottet tillstyrker därför
att det i enlighet med vad som föreslås i motion Kr268 yrkande 9 anvisas 2
milj. kr. under ett nytt reservationsanslag för regional utveckling. Beloppet
skall användas för att främja utveckling och nytänkande inom regioner och
kulturområden, dels med inriktning på regional utjämning, dels med öppenhet
att pröva nya verksamhetsformer. Genom det nya anslaget får
kulturrådet möjlighet att bl. a. pröva hur utvecklingsarbetet lämpligen skall
ske i de län som har andra former för samverkan med de yrkesverksamma
konstnärerna än fasta institutioner.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande nytt reservationsanslag för regional utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr268 yrkande 9 under
åttonde huvudtiteln till Regional utveckling för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 2000000 kr.,

86

13. Sponsring (punkt 1, mom. 12)

KrU 1985/86:18

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser nu, liksom åren 1984 och 1985 (KrU 1983/84:18 och
KrU 1984/85:16 s. 13), att gåvor, donationer och depositioner vilka ej är
förenade med belastande villkor samt en riktigt utformad sponsorverksamhet
som ej står i strid med de kulturpolitiska målen bör välkomnas inom
kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis gästspel,
internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna
för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli
bundna av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som
en följd av att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en
basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella
verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt
kommer att bli möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant
stöd utifrån, kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande
invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till att
utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr207 i här aktuell
del (yrkande 4). Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna med anledning av motion Kr265 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Kr265 yrkande 8
och med avslag på motion 1985/86: Kr207 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Sponsring (punkt 1, mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Då det gäller s. k. sponsorverksamhet vill utskottet anföra följande.

Näringslivet visar ett allt större intresse av att avsätta kapital för kulturändamål.
Motiven för detta är att skaffa en kulturprofil, som kan ge ett
bättre anseende hemma och utomlands. Vidare kan näringslivet genom
sponsring öka kontrollen över kulturlivet genom att olika kultursatsningar
görs beroende av företagens tycke och smak.

Uppkäftiga experiment, politiska manifestationer, kollektiva arbetarspel
med stark dagsaktualitet skulle knappast få bidrag från näringslivet. Snara- 87

re ligger den trendmässiga och spektakulära kulturen i företagens intresse. KrU 1985/86:18
I motsats till de statliga kulturanslagen med sina övergripande prioriteringar
och allsidiga satsningar, som utgår från i demokratisk ordning beslutade
kulturprogram, är kapitalets sponsring i sin ensidighet och målinriktning
ett oerhört hot mot den konstnärliga friheten och yttrandefriheten.

Företagens bidrag genom sponsring skall inte förväxlas med den konstälskande
mecenatens personliga engagemang i kulturlivet. Alla eldsjälar är
välkomna att bidra till kulturlivets utveckling. Däremot verkar stöd från
enskilda företag med nödvändighet på ett nyckfullt sätt. Huruvida konsten
skall kunna överleva ett ekonomiskt kärvt klimat kan inte få göras till en
privatangelägenhet, vare sig det är företagen som skall stå för fiolerna eller
enskilda med sitt privata engagemang.

S.k. sponsring är ett led i den marknadsföring som spelar en allt större
roll i de transnationella företagens verksamhet. Denna avser bl.a. att
påverka hela kulturmönstret och därmed företagens avsättningsmöjligheter.
Att inbilla sig själv och andra att de stora företagens sponsring av
kulturlivet inte skulle påverka detta förefaller alltför ljusblått.

Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion Kr265 yrkande 8 att
riksdagen skulle uttrycka en positiv inställning till sponsorskap i kulturlivet
och ansluter sig till kravet i motion Kr207 yrkande 4 att riksdagen bör
uttala att sponsring inom kulturlivet ej bör förekomma.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr207 yrkande 4 och
med avslag på motion 1985/86: Kr265 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Kulturfonder (punkt 1, mom. 13)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet anser
att” och på s. 19 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Vad som anförs i motionerna har inte övertygat utskottet om att det
finns anledning att begära en utredning om skapandet av en eller flera
kulturfonder.

Om en enskild eller ett företag i dag vill stödja kulturlivet finns det goda
möjligheter härtill, i första hand genom direkta bidrag till den institution
eller den verksamhet som är aktuell. För företagens del sker stödet ofta i
form av sponsring. Tanken att företag skulle vara intresserade av att i
stället för att sponsra viss verksamhet lämna bidrag till en kulturfond, där
en fondstyrelse så småningom skulle fördela avkastningen, framstår som
föga verklighetsanknuten. Man frågar sig av vilken anledning företaget
skulle vara intresserat av att bidra till en anonym fond i stället för att direkt
ge stöd åt en institution eller visst evenemang eller verksamhet. Samma
resonemang gäller naturligtvis för den enskilde.

I en av motionerna antyds visserligen att bidragsgivningen till en eller
flera kulturfonder skulle kunna stimuleras genom att staten på ett eller 88

annat sätt ger sitt stöd åt bidragsgivningen. Bl.a. nämns att arvsskattebe- KrU 1985/86:18
frielse skulle kunna ifrågakomma liksom att staten skulle kunna bidra med
ett belopp som stod i viss relation till bidragen från annat håll.

Utskottet anser inte att denna form av stimulans för att bygga upp
kulturfonder är tilltalande. Storleken av statens bidrag till kulturen bör
självfallet inte göras beroende av vilken vilja som enskilda kan ha att ge
kulturstöd. Ett motsatt resonemang framstår som mera naturligt; dvs. det
kan finnas större skäl för staten att i konkreta fall gå in med bidrag då en
verksamhet av kulturpolitisk betydelse inte bär sig och stöd inte erhålls
från annat håll. Då det gäller frågan om befrielse från arvsskatt för bidrag
till kulturfond eller kulturfonder framstår det som en onödig omgång att
skapa en omfattande administration för att nå detta syfte. Därtill kommer
att statsmakterna hitintills visat stor restriktivitet i fråga om att vidga de
ändamål för vilka befrielse från arvs- och gåvoskatt skall gälla. Vaije
vidgning av kretsen innebär ju i praktiken ett inkomstbortfall för staten.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det visserligen inte finns skäl att
motsätta sig en utredning om kulturfonder men att det inte framkommit
något i ärendet som motiverar något riksdagsinitiativ för att främja tillkomsten
av sådana fonder. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
motion Kr207 yrkande 2 och motion Kr265 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kulturfonder
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr207 yrkande 2 och motion
1985/86: Kr265 yrkande 9.

16. En utredning om kulturarbetarnas villkor (punkt 1,
mom. 15)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som s. 19 börjar ”På hemställan”
och på s. 21 slutar ”motion Kr313” bort ha följande lydelse:

De förslag som lades fram i proposition 1984/85:93 om kulturarbetarnas
skatteförhållanden m.m. var generella och gällde alla berörda skattskyldiga.
Därmed frångick regeringen huvudförslaget i kulturskattekommitténs
betänkande som innebar att litterär och konstnärlig verksamhet inte längre
skulle klassificeras som en verksamhet i vinstsyfte. Bl. a. kulturarbetarna
har krävt att skattereglerna måste vara utformade så att hänsyn tas till de
särskilda förhållanden under vilka de arbetar. Dessa krav är fortfarande
inte tillgodosedda. Regeringens förslag innebar att konstnärer alltjämt i
skattehänseende skall betraktas som vanliga företagare.

Riksdagen biföll propositionen (SkU 1984/85:28, rskr. 1984/85:227).

Kulturarbetarna har sedan början av 1970-talet försökt få till stånd en
offentlig utredning med uppgift att granska kulturarbetarnas situation och
föreslå sådana ändringar i lagstiftningen på olika områden att de i likhet
med andra grupper av yrkesutövare får möjlighet att i någorlunda trygghet 89

utöva sina yrken. Detta har för kulturarbetarna framstått som ett rimligt KrU 1985/86:18
rättvisekrav.

Skatte- och avgiftsfrågorna intar en framträdande plats i detta problemkomplex,
och de bör därför belysas ytterligare. Det faktum att kulturarbetarna
hänförs till gruppen rörelseidkare/egenföretagare får emellertid konsekvenser
också utanför skatteområdet. Det krävs därför längre gående
ingrepp i lagstiftningen, om man vill skapa rättvisa åt kulturarbetarna.

Kulturarbetarnas situation har försämrats avsevärt under senare år.

Inkomstutvecklingen har varit ogynnsam i jämförelse med de mera kommersiellt
inriktade yrkesutövarna, som ju har möjlighet till rationalisering
av verksamheten. Kulturarbetarna har sålunda t.ex. inte kunnat kompensera
sig för stigande sociala avgifter genom att ta ut högre ersättningar för
sina produkter. De har heller inte kunnat komma i åtnjutande av de
förmåner som erbjudits praktiskt taget alla andra yrkesgrupper i form av
förkortad arbetstid och längre semester.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör begära att regeringen
tillsätter en kommitté för att förutsättningslöst utreda de konstnärliga
och litterära yrkesutövarnas belägenhet i våra dagars svenska samhälle.
Därvid bör även frågan om ett särskilt inkomstslag ingående prövas.

Utredningsarbetet bör inledas med en studie/kartläggning av kulturarbetarna
och deras möjligheter att utöva sina yrken. Med en sådan kartläggning
som bakgrund bör det vara möjligt att föreslå ågärder ägnade att skapa
social och ekonomisk rättvisa för kulturarbetarna i förhållande till andra
yrkesgrupper i samhället. En förbättrad ställning för kulturarbetarna är
nämligen en av förutsättningarna för att samhällets kulturpolitiska mål
skall kunna förverkligas — dvs. ett rikare kulturliv för alla.

Riksdagen bör med bifall till motion Kr313 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande en utredning om kulturarbetarnas villkor
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr313 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Beräknande av medel för kultur i boendemiljö (punkt 3,
mom. 1)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har kulturrådet övertygande visat att det finns
behov av ett nytt bidrag till studieförbunden för att initiera projekt med
inriktning på lokalt förankrat kulturarbete i boendemiljö. Kulturrådet har
pekat på att utvecklingen mot det storskaliga samhället, de stora befolkningsomflyttningarna
och massmediernas genomslagskraft är hot mot lokalt
grundad kulturgemenskap och möjligheterna att tillgodose kulturella
behov i den egna boendemiljön. Ett stort problem är att vissa grupper
drabbas hårdare än andra om lokala kulturella särdrag slätas ut eller 90

utplånas. Bland grupper som är särskilt beroende av boendemiljön, grann- KrU 1985/86:18
skåpet, för att utveckla kulturgemenskap, nämner kulturrådet de som av
ekonomiska eller arbetsmarknadsmässiga skäl tvingas att flytta från sin
hembygd till anonyma storstadsområden, många invandrare — särskilt
invandrarkvinnor - ensamstående barn från splittrade familjer, lantbrukare
och andra som genom sitt yrke och geografiska avstånd är starkt bundna
till landsbygdens/glesbygdens byar.

Kulturrådets slutsats av det utvecklingsprojekt Kultur i boendemiljö
som bedrivits är att lokalt förankrat kulturarbete kan leda till processer
som ökar deltagarnas kunskaper om den egna miljön, deras möjligheter att
beskriva den, deras gemenskap och deras beredskap att kollektivt påverka
denna miljö.

Utskottet ansluter sig till de redovisade synpunkterna. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet motion Kr268 i aktuell del och föreslår att 2 milj.
kr. beräknas för lokalt förankrat kulturarbete i boendemiljö (yrkande 7).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för kultur i boendemiljö

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr268 yrkande 7 i motsvarande
del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 2000000 kr.,

18. Beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund
för kulturverksamhet och till Våra gårdar för konst, musik
och teaterverksamhet (punkt 3, mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”över socialhuvudtiteln” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det vid en jämförelse med bidraget till
Folkets husföreningarnas riksorganisation väl motiverat att bidrag till de i
motionen angivna lokalägande organisationerna för olika kulturverksamheter
beräknas i enlighet med motionsförslaget. Utskottet tillstyrker därför
motion Kr269 i aktuell del (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund
för kulturverksamhet och till Våra gårdar för konst, musik och
teaterverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr269 yrkande 3 i motsvarande del beslutar
dels att till Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet
under anslaget skall beräknas 320000 kr., dels att till Våra gårdar för
konst, musik och teaterverksamhet under anslaget skall beräknas
100000 kr.,

91

19. Beräknande av medel för utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna (punkt 3, mom. 3)

KrU 1985/86:18

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet
avstyrker” och på s. 26 slutar ”centrala insatser” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter på kultur i arbetslivet som framförts
i motion Kr318 (m). Sådan verksamhet bör främst bygga på frivilliga
insatser och ej vara ett utflöde av de fackliga organisationernas ambitioner.
Det är också fel om en växande del av samhällets resurser till stöd för
kulturen går till arbetsplatserna och därmed bort från kulturellt mer eftersatta
grupper. Motionen tillstyrks i motsvarande del (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet
på arbetsplatserna

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100 och med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

20. Beräknande av medel till kulturrådets disposition för
kulturella ändamål, såvitt avser tele viseringar samt allmän
besparing (punkt 3, mom. 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”kulturrådets disposition” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är TV-bolagets
sak att stå för de merkostnader en teater kan få i samband med en
televisering. En så central uppgift för TV som televiseringar skall ej kräva
extra pengar — det kan i praktiken motverka att denna verksamhet utvecklas.
Det sagda gäller speciellt om en tredje part — statens kulturråd — skall
administrera medlen. Utskottet tillstyrker motionen i motsvarande del.

Med hänsyn till utskottets ställningstagande påkallar motion Kr269 (c)
inte något uttalande, såvitt däri tas upp frågan om medlens disposition
(yrkande 1).

Nödvändiga besparingar bör enligt utskottets mening i första hand gå ut
över ospecificerade anslag. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
Kr318 i vad avser en begränsning av anslagsposten med 700000 kr. på
denna grund.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beräknande av medel till kulturrådets disposition
för kulturella ändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 1 i motsvarande del beslutar
att för ändamålet under anslaget skall beräknas 3261 000 kr.,

92

21. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet KrU 1985/86:18

inom organisationer m.m. (punkt 3, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 19 och 20

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86 :Kr318 yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1985/86: Kr268 yrkande 7 i motsvarande del och
motion 1985/86: Kr269 yrkande 3 i motsvarande del till Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer m.m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 14946000 kr.,

22. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. (punkt 3, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 17 och 18

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att utskottets hemställan
under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 100, med bifall
till motion 1985/86: Kr268 yrkande 7 i motsvarande del och motion
1985/86: Kr269 yrkande 3 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1985/86: Kr318 yrkande I i motsvarande del till Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 22 136000 kr.,

23. Insatser inom barnkulturområdet (punkt 3, mom. 7)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

I fortsättningen blir det möjligt för kulturrådet att inom ramen för de
särskilda dispositionsmedlen göra större satsningar på barnkulturområdet,
något som samtidigt innebär en flexibilitet i medelsanvisningen mellan
budgetåren. Med hänsyn till den vikt utskottet i olika sammanhang tillmätt
insatser på barnkulturområdet anser likväl utskottet att det årligen måste
utgå minst 1 milj. kr. till sådana insatser. Även då det gäller värdet av ett
samarbete mellan kulturrådet och barn- och ungdomsorganisationerna ansluter
sig utskottet till motionärernas synpunkter.

Utskottet tillstyrker således motion Kr269 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande insatser inom barnkulturområdet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr269 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

93

24. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella KrU 1985/86:18

ändamål, såvitt avser projektering av ett invandrarcentrum i
Botkyrka (punkt 4, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”och fritidsverksamhet” bort ha följande lydelse:

Behovet av ett invandrarcentrum i Botkyrka är väl dokumenterat. Ett
belopp om 1050000 kr. bör således med bifall till motion Kr209 (vpk)
beräknas för en första projekteringsetapp för ett sådant invandrarcentrum.

Den omständigheten att medel nu beräknas för ändamålet innebär inte att
de överväganden föregrips som pågår i regeringskansliet rörande även
andra förslag av likartad karaktär.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr209 till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
12096000 kr.,

25. Service till allmänheten för vård av föremål (punkt 4,
mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Sorn motionärerna”
och på s. 30 slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

De projektbidrag som utdelats under tre år har bidragit till en utjämning
av vårdförutsättningarna i landet och till att skapa en högre medvetenhet
och kunskap om föremålsvård. Vården av egna samlingar jämte brist på
personella resurser gör dock att de flesta museer har svårt att tillgodose
allmänhetens krav på tillgång till föremålsvård. Ett visst stöd för att bygga
ut en sådan verksamhet genom investeringar i lokaler, utrustning och
marknadsföring bör därför, som motionärerna föreslagit, utgå att fördelas
mellan de museer som vill starta serviceverksamhet av här angivet slag.

Motionen tillstyrks därför i motsvarande del (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande service till allmänheten för vård av föremål

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr247 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer (punkt 6, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp), Kerstin
Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

94

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 boljar ”Utskottet vill” KrU 1985/86:18
och slutar i ”propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att anslaget till
visningsersättning bör räknas upp betydligt mer än vad regeringen föreslagit.
Det är nämligen angeläget att bild- och formkonstnärerna får en reell
förbättring, då det gäller ersättningar och bidrag som utgår från anslaget.

Bidragsuppräkningen bör bestämmas till 3 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna
1985/86:Kr218 yrkande 2 och 1985/86:Kr229 yrkande 3 till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1986/

87 anvisar ett anslag av 25203000 kr.,

27. Ersättning för att musikalier och fonogram används på
bibliotek (punkt 7, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp), Kerstin
Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Regeringen
har” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det ett rättvisekrav att rättighetshavarna på
musikområdet får ersättning för att deras verk tillhandahålls på biblioteken
efter likartade grunder som gäller för litterära upphovsmän. Det förslag
som lagts fram i konstnärsnämndens promemoria, Ersättning för biblioteksmusik,
bör läggas till grund för en reform på området. Förslag i
promemorian bör i enlighet med vad som föreslås i motion Kr219 kompletteras
på det sättet att ersättning även beräknas för utlåning av noter från
Musikaliska akademiens bibliotek. Förslaget bör genomföras redan vid
kommande halvårsskifte.

Utskottet tillstyrker således motion Kr219 i aktuell del. Detta innebär att
upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare fr.o.m. nästa
budgetår skall få ersättning för att musikalier och fonogram används på
bibliotek. Utskottets ställningstagande innebär att även förslaget i motion
Kr210 tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ersättning för att musikalier och fonogram används
på bibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr219 och med anledning
av motion 1985/86: Kr210 i motsvarande del

a) godkänner de i motion Kr219 förordade riktlinjerna för inrättande
av Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond den 1 juli
1986,

b) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Sveriges kom- 95

ponistfond för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av KrU 1985/86:18
1630000 kr.,

c) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Sveriges musikerfond
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
504000 kr.,

28. Särskild uppräkning av anslaget Bidrag till konstnärer
(punkt 7, mom. 2)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 27) förordat att det fr.o.m.
nästa budgetår skall införas ersättning för att musikalier och fonogram
används på bibliotek.

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr229 bör som en följd härav
en särskild uppräkning av anslaget göras för stöd till scen- och filmkonstnärer
med 1 milj. kr. och till musiker och sångare med 0,5 milj. kr. Vidare
bör en allmän uppräkning av anslaget göras med 2 milj. kr.

Motion Kr229 tillstyrks således i aktuell del (yrkande 4).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande särskild uppräkning av anslaget
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr229 yrkande 4 i motsvarande
del beslutar att för nästa budgetår under anslaget skall
beräknas 3500000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

29. Utställningsersättning (punkt 7, mom. 4)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet
vidhåller” och slutar ”konstnärlig yrkesverksamhet” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen har redan för tio år sedan uttalat sig för principen att konstnärerna
bör ersättas för sin medverkan i utställningar (KrU 1975/76:35 s. 37—

38, rskr. 1975/76:355). Utskottet anser att utställningsersättning nu bör
införas i enlighet med vad som anförs i motion Kr229. Detta innebär att ur
ett statligt konstutställningsanslag skall ersättningar utbetalas direkt till de
konstnärer som kan dokumentera sitt konstnärskap genom seriös yrkesverksamhet
och som ställer ut i kommunal regi eller genom konstförening
eller annan seriös utställningsarrangör.

Ersättning bör utgå endast till utställning med högst tre deltagande
konstnärer.

Konstnärsnämnden, som bör administrera utställningsersättningen, bör
också utarbeta närmare riktlinjer för verksamheten.

Riksdagen bör under ett nytt anslag benämnt Utställningsersättning KrU 1985/86:18
anvisa 5 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet tillstyrker således motion Kr229 yrkande 2. Härigenom tillgodoses
också motion Kr268 i aktuell del (yrkande 5) och i viss mån motion
Kr318 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utställningsersättning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr229 yrkande 2 samt
med anledning av motion 1985/86: Kr268 yrkande 5 och motion 1985/

86:Kr318 yrkande 3 i motsvarande del under åttonde huvudtiteln till
Utställningsersättning för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av
5000000 kr.,

30. Utställningsersättning (punkt 7, mom. 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet
vidhåller” och slutar ”konstnärlig yrkesverksamhet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Kr318 att ett visst statligt stöd
kan vara erforderligt för att icke etablerade konstnärer skall ges möjlighet
till en separatutställning och tillstyrker förslaget om att 1 milj. kr. fördelas
till detta ändamål. Stödet bör då ses som en komplettering till systemet
med startbidrag som utgår från medel som anslås ur anslaget till visningsersättning
till målare, grafiker, skulptörer och textilkonstnärer som ännu inte
dokumenterat fem års konstnärlig yrkesverksamhet.

I övrigt bör kommunerna bedöma om en allmän utställningsersättning
skall tillskapas. Utskottet avstyrker därför motion Kr268 yrkande 5 liksom
motion Kr229 yrkande 2 i den mån yrkandena inte tillgodosetts genom
utskottets ställningstagande i det föregående.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 3 i motsvarande
del samt med anledning av motion 1985/86: Kr229 yrkande
2 och motion 1985/86: Kr268 yrkande 5 för ändamålet under anslaget
beräknar 1000000 kr. i enlighet med vad utskottet anfört,

31. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 30

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall

till motion 1985/86: Kr318 yrkande 3 i motsvarande del samt med 97

avslag på motionerna 1985/86: Kr210, 1985/86: Kr229 yrkande 4,

7 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

1985/86: Kr290, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till KrU 1985/86:18
konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
16172000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 28

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser att utskottets
hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr229 yrkande 4 i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1985/86: Kr210, 1985/86: Kr290 samt 1985/

86:Kr318 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag
till konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 18672000 kr.,

33. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer
(punkt 8)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i enlighet med vad som föreslås i motionerna är
viktigt att antalet inkomstgarantier ökas väsentligt mer än vad regeringen
föreslagit. Det är rimligt att antalet garantirum ökas med tolv utöver
regeringens förslag. Kostnaden härför kan beräknas till 850000 kr. Detta
ställningstagande överensstämmer i huvudsak med vad som föreslagits i
motion Kr229 yrkande 1 och Kr268 yrkande 6. Ställningstagandet innebär
samtidigt att motion Kr318 yrkande 4 tillgodoses.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86: Kr229 yrkande 1, motion 1985/86: Kr268 yrkande 6 och
motion 1985/86:Kr318 yrkande 4 till Inkomstgarantier för konstnärer
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 6767000
kr.

34. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer
(punkt 8)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att inkomstgarantierna 98

är av stor betydelse och tillstyrker därför att — som ett första steg i en KrU 1985/86:18
utbyggnad — antalet garantirum ökas med sex utöver regeringens förslag.

Medelsramen bör därför vidgas med 400000 kr. Med detta tillgodoses
motion Kr318 yrkande 4 helt samt motionerna Kr229 yrkande 1 och Kr268
yrkande 6 i väsentlig utsträckning.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, motionerna
1985/86: Kr229 yrkande 1 och 1985/86: Kr268 yrkande 6 samt
med bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 4 till Inkomstgarantier
för konstnärer för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
6317000 kr.

35. Medelsberäkning för viss balettproduktion av
Riksteatern (punkt 11, mom. 2)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Beträffande
kostnaderna” och på s. 42 slutar ”särskild balettproduktion” bort ha
följande lydelse:

För nästa budgetår — dvs. det budgetår beträffande vilket utskottet nu
har att bedöma frågan om medelsanvisningen till Riksteatern — beräknar
enligt vad utskottet inhämtat Riksteaterns styrelse medel dels för Cullbergbaletten,
dels för en särskild dansproduktion för en kostnad av 2806000
kr. Avsikten är att dansare som nu tillhör Cramérbaletten och som är fast
anställda skall medverka i denna produktion. Dansproduktionen skall dock
inte bära namnet Cramérbaletten. Enligt en kostnadsplan för fortsatt verksamhet
inom Riksteatern av Cramérbaletten - omfattande 12 dansare, 4
tekniker och 2 administratörer — skulle kostnaden för baletten uppgå till
7766000 kr.

Riksteatern bör även i fortsättningen ha viss balettproduktion. Som
ovan angetts beräknar Riksteaterns styrelse att det finns utrymme för en
särskild dansproduktion för en kostnad av 2806000 kr. Enligt vad utskottet
inhämtat har detta belopp beräknats med utgångspunkt i bl. a. den i
budgetpropositionen föreslagna totala medelsanvisningen till Riksteatern.

Det finns enligt utskottets mening inte utrymme för att anvisa större
belopp till teatern än vad regeringen föreslagit.

Riksdagen bör - liksom hitintills varit fallet - avstå från att i vidare mån
än vad som följer av propositionen ta ställning till hur Riksteatern skall
disponera de medel som anvisas under anslaget. Riksteatern bör således ha
full frihet att disponera statsbidraget enligt därför gällande bestämmelser
och endast med den begränsning som följer av den reglering som regeringen
gör då det gäller de särskilda bidragsändamål som redovisats i det
föregående. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till Riksteaterns ställning
som folkrörelse. Det bör också framhållas att det nya budgeteringssystemet
bl. a. syftar till att ge Riksteatern större frihet att själv planera sin 99

verksamhet. Utskottet avstyrker således motionerna och tillstyrker förslå- KrU 1985/86:18
get i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkning för viss balettproduktion
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med avslag
på motion 1985/86: Kr231 i motsvarande del, motion 1985/86: Kr269
yrkande 4 och motion 1985/86: Kr280 beslutar att särskilda medel för
angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget.

36. Medelsberäkning för viss balettproduktion av
Riksteatern (punkt 11, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Beträffande
kostnaderna” och på s. 42 slutar ”särskild balettproduktion” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser på grund av det anförda och med hänsyn till vad som
redovisas i motionerna att det är viktigt att Riksteatern bereds möjlighet att
även i fortsättningen ha en balettproduktion av det slag som Cramérbaletten
hittills stått för och som har stor förmåga att nå ut i landet och väcka
och utveckla intresset för dansen. Utskottet beräknar därför medel för en
balettproduktion utöver den som Cullbergbaletten svarar för. Utskottet
anser i enlighet med vad som föreslås i motion Kr231 att för ändamålet bör
beräknas 7 milj. kr. Detta innebär att en särskild balettproduktion som är
större än den som producerats av Cramérbaletten under innevarande år
bör kunna komma till stånd. Självfallet bör Riksteatern vara oförhindrad
att även av övriga medel som anvisas under anslaget disponera viss del för
ytterligare balettproduktion.

Medel bör vidare beräknas för de särskilda bidragsändamål som anges i
budgetpropositionen och som ovan redovisats. Även kulturutskottet anser
att teaterverksamheten för döva och hörselskadade bör förstärkas med 1
milj. kr.

Då det gäller den totala medelsanvisningen anser utskottet att en uppräkning
bör ske med 7 milj. kr. Härigenom får Riksteatern goda möjligheter
att verka under nästa budgetår.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionerna Kr269 i
aktuell del och Kr280 tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkning för viss balettproduktion
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 100 samt motion
1985/86: Kr231 i motsvarande del, motion 1985/86: Kr269 yrkande
4 och motion 1985/86: Kr280 beslutar att för angivna ändamål
under anslaget skall beräknas 7 000000 kr. i enlighet med vad utskottet
anfört, .

37. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern KrU 1985/86:18

(punkt 11, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s)
anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr231 i motsvarande del till Bidrag till Svenska
riksteatern för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
122610000 kr.,

38. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern
(punkt 11, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 36

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att utskottets hemställan under 3 bort
ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr231 i motsvarande del till Bidrag till
Svenska riksteatern för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 129610000 kr.,

39. Riksteaterns turnéverksamhet (motiveringen till punkt
11, mom. 4)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Med hänsyn”
och på s. 43 slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till den inriktning Riksteaterns verksamhet således redan nu
har och då en ökning av insatserna för de minsta spelplatserna planeras,
erfordras enligt utskottets mening inte något uttalande av det slag motionärerna
efterlyser. Motionsyrkandet avstyrks.

40. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern,
såvitt avser Dramatens resultatutjämningsfond (punkt 13)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Under avsnittet”
och slutar ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det vara ett angeläget arbete att bygga upp en fond för
att jämna ut resultaten mellan spelåren. I likhet med vad som anförs i
motion Kr318 anser dock utskottet att det saknas anledning till en så snabb
uppbyggnadstakt som föredraganden har förutsatt. Medelsberäkningen 101

8 Riksdagen 1985/86. 13 sami. Nr 18

bör därför bestämmas till 2500000 kr. Utskottet tillstyrker således motion KrU 1985/86:18

Kr318 yrkande 5. Detta innebär samtidigt att motion Kr272 yrkande 2 i

formellt hänseende delvis tillgodoses. Utskottet är emellertid inte berett

att förorda att besparingen används för att öka stödet till vissa teatrar i

Göteborg och Malmö, vilket föreslagits i nämnda motion.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86: Kr272 yrkande 2 i motsvarande del samt med bifall till
motion 1985/86: Kr318 yrkande 5 till Bidrag till Dramatiska teatern
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 84468000
kr.,

41. Stöd till frilansmusiker (punkt 14, mom. 1)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Vid riksdagsbehandlingen”
och slutar ”motion Kr229” bort ha följande lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet
(KrU 1984/85:7 s. 13-14). Arbetssituationen för de musiker som ej är fast
anställda har inte förbättrats sedan dess, snarare har musikinstitutionernas
resurser för utnyttjande av frilansmusiker ytterligare minskat. Utskottet
anser att det därför är nödvändigt att redan nästa budgetår ge ett ökat stöd
till produktioner med svenska musiker. Riksdagen bör därför med bifall till
yrkande 5 i motion Kr229 vid medelsanvisningen under anslaget Rikskonsertverksamhet
beräkna 2 milj. kr. för detta ändamål utöver vad den av
regeringen föreslagna medelsramen ger utrymme för.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande stöd till frilansmusiker
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr229 yrkande 5 i motsvarande
del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 2000000 kr.,

42. Rikskonserters fonogramutgivning (punkt 14, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 böijar "Utskottet vill”
och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har stödet till Rikskonserters fonogramutgivning
visat sig vara ett dyrbart och mindre lyckat sätt att främja utgivning
av fonogram för en smal och begränsad marknad. Anslaget bör därför i
enlighet med vad som föreslås i yrkande 6 i motion Kr318 sänkas med 3
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. För produktion av kulturellt
värdefulla fonogram finns möjlighet för Rikskonserter att som andra fono- 102

gramutgivare söka medel ur anslaget Stöd till fonogramverksamhet. I KrU 1985/86:18
samma motion föreslås att detta anslag höjs med 1 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande Rikskonserters fonogramutgivning

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 100 och med
bifall till motion 1985/86: K.r318 yrkande 6 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas ett belopp
som med 3 000 000 kr. understiger det belopp som beräknats i propositionen,

43. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet
(punkt 14, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 42

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 6 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1985/86: Kr229 yrkande 5 i motsvarande del till
Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 50725000 kr.,

44. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet
(punkt 14, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 41

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr229 yrkande 5 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1985/86: Kr318 yrkande 6 i motsvarande del till
Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 55725000 kr.,

45. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner, såvitt avser de
regionala skådebanorna (punkt 16, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Det nuvarande”
och på s. 49 slutar ”marknadsföringsåtgärder anvisas” bort ha följande
lydelse:

Det nuvarande (=utskottet 7 rader) från samhället. Erfarenheterna har
emellertid visat att de förväntningar inte uppfyllts som från många håll
ställdes på Stiftelsen Riksskådebanan och de regionala skådebanorna. 103

Utskottet anser att marknadsföringsinsatser i teaterinstitutionernas egen KrU 1985/86:18

regi på ett effektivare sätt kan bidra till utvidgade publikkontakter och

tillstyrker därför förslaget i motion Kr318 om att 1 milj. kr. fördelas till

regionala och lokala teaterinstitutioner för sådan åtgärder. Stöd i form av

bidrag till grundbelopp bör inte beviljas till regionala skådebanor.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86:Kr318 yrkande 8 samt med avslag på motion
1985/86: Kr272 yrkande 2 i motsvarande del till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 225187000 kr.,

46. Grundbidrag till vissa regionala skådebanor
(motiveringen till punkt 16, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 45

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar ”Med hänsyn” och slutar
”bör avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Som en följd av utskottets ställningstagande i det föregående avstyrks
motion Kr202, motion Kr211 och motion Kr249.

47. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 17, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar ”Regeringsförslaget
bygger” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill påpeka att detta område tidigare fått kraftiga anslagshöjningar.
Någon ytterligare förstärkning för nästa budgetår är därför inte
påkallad. Att kultur i denna form når ut till allmänheten måste också anses
vara en kommunal uppgift. Det står fritt för lokala intressenter att köpa
föreställningar och därmed stödja de fria grupperna. Förevarande anslag
bör utgå med oförändrat belopp i enlighet med vad som förordats i motion
Kr318 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 9 till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 28325000 kr.,

104

48. Principerna för medelsfördelningen under anslaget KrU 1985/86:18

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (punkt 17,
mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 böijar ”Utskottet har”
och slutar ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att decentraliseringsmålet i 1974
års kulturpolitiska riktlinjer kommer till klart uttryck även då det gäller
fördelningen av bidragen till fria grupper. Riksdagen bör därför med bifall
till motion Kr269 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna att vid
medelsfördelningen bör beaktas såväl konstnärlig kvalitet som dokumenterad
vilja att nå fram till grupper och/eller regioner som sällan får tillfälle att
möta levande, konstnärlig teater, dans och musik.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande principerna för medelsfördelningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr269 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.,

49. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för
verksamheten (punkt 19, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion Kr318, såvitt däri föreslås att bidrag inte
skall utgå till Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten (yrkande 10).

Utskottet hänvisar till vad som anförts vid anslaget Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (reservation 45).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Riksskådebanan för verksamheten

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100 och med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

50. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställningsverksamheten (punkt 19,
mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet
understryker” och slutar ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

105

Utskottet anser att bidragsbeloppet redan för nästa år bör räknas upp för KrU 1985/86:18
det i motionen föreslagna ändamålet och med det belopp som anges i
motionen. Utskottet tillstyrker således motion Kr220. Bidraget till Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten bör således
räknas upp med 500000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr220 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3268000 kr.,

51. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet (punkt 19, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 50

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr220 i motsvarande del och med avslag på
motion 1985/86: Kr318 yrkande 10 i motsvarande del till Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 11521000 kr.,

52. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet (punkt 19, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 49 och 50

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt med
bifall till motion 1985/86: Kr220 i motsvarande del och motion
1985/86:Kr318 yrkande 10 i motsvarande del till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 10277000 kr.,

53. Beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet
samt för Inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk (punkt 20, mom. 1 och 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”regeringens medelsberäkning” bort ha följande lydelse:

106

Som framhålls i motion Kr291 måste även i fortsättningen kommunerna KrU 1985/86:18
få direkta utvecklingsbidrag så att folkbiblioteken kan utvecklas och de nu
existerande standardskillnaderna utjämnas. Anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
måste därför räknas upp betydligt i stället för att, som
regeringen föreslagit i budgetpropositionen, skäras ned. Anslagsposten bör
med bifall till motion Kr291 i denna del bestämmas till 10534000 kr.

(yrkande 2 delvis).

Även resurserna över statsbudgeten för inköp av litteratur på invandraroch
minoritetsspråk måste bli betydligt större än vad regeringen föreslagit.

För att inte denna mycket viktiga del av folkbibliotekens litteraturförsöijning
skall urholkas bör bidraget återställas till tidigare nivå. Anslagsposten
bör därför i enlighet med vad som föreslås i motion Kr291 bestämmas till
4660000 kr. (yrkande 2 delvis).

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr291 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 10534000
kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr291 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4660000
kr.,

54. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (punkt
20, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Under hänvisning"
och slutar "till arbetsplatsbibliotek” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas farhågor för att ett särskilt statligt stöd till
arbetsplatsbibliotek riskerar att leda till att det byggs upp två parallella
samhällsstödda bibliotekssystem, ett i anknytning till kommuncentra och
bostadsområden, ett i anknytning till arbetsplatser. Detta skulle försvaga
den samlade effekten av insatserna på biblioteksområdet. Arbetsplatsbibliotek
som ej tar samhällsresurser i anspråk kan däremot välkomnas.

Motion Kr318 tillstyrks i aktuell del (yrkande 11).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100 och med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 11 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

107

55. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt KrU 1985/86:18

20, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 54

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 11 i motsvarande del och med
avslag på motion 1985/86:Kr291 yrkande 2 i motsvarande del till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 12436000 kr.,

56. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt
20, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 53

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att utskottets hemställan under 4 bort
ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr291 yrkande 2 i motsvarande del och med
avslag på motion 1985/86: Kr318 yrkande 11 i motsvarande del till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 22126000 kr.,

57. Bibliotekslag (punkt 20, mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl som
talar för att en bibliotekslag införs i syfte att stärka folkbiblioteken. Beträffande
de närmare skälen härför hänvisar utskottet till motion Kr291 och
reservation 5 till kulturutskottets betänkande KrU 1984/85:21 med anledning
av proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek.

Utskottet tillstyrker således motion Kr291 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande bibliotekslag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr291 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

108

58. Medelsberäkning för konstförvärv till samlingslokaler KrU
och folkparker (punkt 23, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Utskottet
vidhåller” och på s. 58 slutar ”yrkande 12 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som framförs i motion Kr318.
Konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationers
samlingslokaler bör sålunda inte bekostas av statliga medel.
Utskottet anser att många olika sammanslutningar bidrar till att stimulera
det lokala konstlivet och att det därför inte är befogat att särbehandla vissa
organisationer. Anslaget under F24 bör därför minskas med 3110000 kr.

Vad utskottet anfört innebär att motion Kr318 yrkande 12 tillstyrks samt
att motion Kr269 yrkande 7 och motion Kr276 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkning för konstförvärv till samlingslokaler
och folkparker

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 12 i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1985/86: Kr269 yrkande 7 och 1985/86: Kr276,
båda motionerna i motsvarande del, beslutar att medel för angivna
ändamål inte skall beräknas under anslaget,

59. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens
byggnader m. m. (punkt 23, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 58

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 12 i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1985/86: Kr269 yrkande 7 och 1985/86: Kr276,
båda motionerna i motsvarande del, till Förvärv av konst för statens
byggnader m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 23410000 kr.

60. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bild och form,
såvitt avser beräknande av medel till Konstfrämjandet och
Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt 25, mom. 1
och 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar ”Konstfrämjandet
bedriver” och slutar ”utskottet motionsförslaget” bort ha följande
lydelse:

1985/86:18

109

9 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 18

Utskottet som delar denna uppfattning - och med tillfredsställelse kon- KrU 1985/86:18
staterar att SKR sprider konst och konstinformation även utanför den
växande medlemskretsen — biträder förslaget i motion Kr318 att en omfördelning
av anslaget bör ske så att den föreslagna uppräkningen 143000 kr.
kommer SKR till del. Motionsförslaget tillstyrks därför (yrkande 13).

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel till Konstfrämjandet och
Sveriges konstföreningars riksförbund

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 13 i motsvarande del beslutar
att för dessa ändamål skall beräknas 6246000 kr., varav till
Konstfrämjandet 4752000 kr. och till Sveriges konstföreningars
riksförbund 1494000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 13 i motsvarande del till
Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 8279000 kr.,

61. Beräknande av medel för bidrag till Emigrantregistret i
Karlstad (punkt 28, mom. 1)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar ”1 motion
Kr232” och slutar ”motion Kr232” bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlade under förra riksmötet (KrU 1984/85:16 s. 62)
motion 1984/85:1299, vari hemställdes om ökat stöd till Emigrantregistret i
Karlstad. Utskottet beslöt med anledning av denna motion och motion
1984/85:608 att föreslå riksdagen att bidraget skulle bestämmas till 132000
kr., vilket var 50000 kr. mer än vad regeringen hade föreslagit. Utskottet
ansåg att verksamheten vid bl. a. Emigrantregistret i Karlstad är av sådan
karaktär att det är ett riksintresse att den utvecklas. I motion Kr232 yrkas
att bidraget skall bestämmas till 290000 kr., vilket skulle möjliggöra anställning
av en föreståndare på heltid för registret. Med den värdefulla
verksamhet som Emigrantregistret i Karlstad bedriver och mot bakgrunden
av utskottets tidigare uttalande om ett föreliggande riksintresse anser
utskottet att bidraget måste räknas upp till en sådan storlek att föreståndare
kan anställas på heltid. Den omständigheten att arkivutredningen skall
pröva frågan om bidragen till de enskilda arkiven kan rimligen inte utgöra
något skäl mot en uppräkning av bidraget till den nivå som yrkas i motion
Kr232, inte minst mot bakgrunden av utskottets tidigare uttalande om
verksamheten.

Utskottet tillstyrker således motion Kr232. Bidraget till Emigrantregistret
i Karlstad bör i enlighet med motionen bestämmas till 290000 kr.

110

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: KrU 1985/86:18

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Emigrantregistret i Karlstad

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr232 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 290000 kr.,

62. Beräknande av medel för bidrag till Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv (punkt 28, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar ”1 motion
Kr246” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I motion Kr246 har utförligt motiverats behovet av ökade resurser till
Arbetarrörelsens arkiv och dess forskningsråd. Utskottet ansluter sig till
förslaget i motionen och föreslår att 500000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit beräknas för bidrag till detta arkiv. Totalt bör således beräknas
2295000 kr. till arkivet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr 246 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2295000 kr.,

63. Bidrag till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och
museum (punkt 28, mom. 3)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar ”Föreningen
Tjänstemannarörelsens” och slutar ”utskottet motionen” bort ha följande
lydelse:

I överensstämmelse med vad som föreslås i motion Kr230 bör verksamhetsbidrag
utgå till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och museum
(TAM). Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bidragets
storlek. Bidraget bör beräknas efter samma principer som bidraget till
Arbetarrörelsens arkiv.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande bidrag till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv
och museum

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Kr230 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

lil

64. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (punkt 28, KrU 1985/86:18

mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 61

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att utskottets hemställan
under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr232 och med avslag på motion 1985/86: Kr246,
båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till vissa arkiv för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 2788000 kr.,

65. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (punkt 28,
mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 62

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att utskottets hemställan under 4 bort
ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall
till motion 1985/86: Kr246 och med avslag på motion 1985/86: Kr232,
båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till vissa arkiv för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 3134000 kr.,

66. Ett särskilt anslag till fornminnesvård (punkt 29,
mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar ”Det finns” och
på s. 68 slutar ”arbetsmarknadspolitiska medlen” bort ha följande lydelse:
Det är uppenbart att det i fortsättningen inte kommer att kunna utgå
beredskapsmedel till fornlämningsvård och ruinvård i samma utsträckning
som hitintills. Det är därför nödvändigt att medel för ändamålet anvisas
under ett särskilt anslag så att bl. a. vissa av de län som blivit särskilt
utsatta till följd av begränsningarna i resurser från arbetsmarknadssidan
kan få bidrag. Utskottet tillstyrker motion Kr206 och föreslår att 10 milj.
kr. anvisas till fornminnesvård under ett nytt anslag.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ett särskilt anslag till fonrminnesvård

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr206 under åttonde
huvudtiteln till Fornminnesvård för budgetåret 1986/87 anvisar ett
anslag av 10000000 kr.,

112

67. Viss tjänst vid medelhavsmuseet (punkt 30, mom. 2) KrU 1985/86:18

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I motion Kr278 utvecklas utförligt behovet av en intendenttjänst för
islam vid medelhavsmuseet. Utskottet ansluter sig till bedömningen i motionen.
Denna tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande viss tjänst vid medelhavsmuseet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr278 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

68. Myntkabinettets lokalfråga (punkt 30, mom. 3)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren
(m) och Kerstin Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I motion Kr322 utvecklas närmare det stora behov myntkabinettet har
av att få tillgång till lämpliga lokaler. Med hänsyn bl. a. till de värdefulla
samlingar som finns på museet är det angeläget att lokalfrågan löses
snarast. Trots att regeringen för mer än två år sedan överlämnat en skrivelse
till byggnadsstyrelsen med önskemål rörande lokalförsörjningen synes
frågan inte kommit närmare sin lösning. Utskottet anser därför att riksdagen
med bifall till motion Kr322 hos regeringen bör begära åtgärder för att
bereda myntkabinettet lämpliga lokaler.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande myntkabinettets lokalfråga

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr322 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

69. Beräknande av medel för Arbetets museum (punkt 35,
mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar ”Utskottet
anslöt” och på s. 75 slutar ”5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Någon särbehandling av Arbetets
museum i förhållande till andra museer är inte motiverad. Motion
Kr318 tillstyrks därför i aktuell del (yrkande 14).

113

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: KrU 1985/86:18

2. beträffande beräknande av medel för Arbetets museum

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100 och med bifall
till motion 1985/86: Kr318 yrkande 14 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

70. Beräknande av medel för Marionetteatern
(punkt 35, mom. 3)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till budgetsituationen kan utskottet inte tillstyrka en uppräkning
av bidraget till Marionetteatern för teaterns museiverksamhet
utöver vad regeringen föreslagit. Bidraget bör därför bestämmas till
106 000 kr. Motion Kr248 yrkande 2 avstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för Marionetteatern att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Kr248 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 106000 kr.,

71. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt
35, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 70

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s)
anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med avslag
på motion 1985/86: Kr248 yrkande 2 i motsvarande del och motion
1985/86: Kr318 yrkande 14 i motsvarande del till Bidrag till vissa
museer för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 12769000 kr.,

72. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt
35, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 69

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt med 114

bifall till motion 1985/86: Kr248 yrkande 2 och motion KrU 1985/86:18
1985/86: Kr318 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del, till
Bidrag till vissa museer för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av
7818000 kr.,

73. Utredning m.m. om Göteborgs etnografiska museum
(punkt 36, mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar ”1 motion
Kr284” och slutar ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Kr284 (vpk) är samlingarna hos Göteborgs
etnografiska museum av riksintresse på samma sätt som samlingarna hos
etnografiska museet som är beläget i Stockholm. Utskottet tillstyrker att
riksdagen ställer sig bakom denna bedömning. Motionärerna lämnar en
utförlig redovisning för museets samlingar till vilken redovisning utskottet
hänvisar. Vidare redovisas i motionen bl. a. museets lokalsituation. Lokalerna
är mycket otillräckliga och förvaringsmagasinen uppdelade på ett
antal lokaler. Mot denna bakgrund är det väl motiverat att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning om hur statens ansvar ekonomiskt skall
utformas och hur lokalbehoven för museets framtida verksamhet i Göteborg
skall tillgodoses med bibehållande av organisatorisk tillhörighet till
Göteborgs museum.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr284.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utredning m.m. om Göteborgs etnografiska museum att

riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr284 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. Översyn av Riksutställningars verksamhet (punkt 37,
mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motion Kr277” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser dock inte detta vara till fyllest utan finnér det nödvändigt
att en särskild översyn av hela Riksutställningars verksamhet i enlighet
med de i motion Kr277 föreslagna riktlinjerna kommer till stånd.

Yrkandet i motion Kr277 tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av Riksutställningars verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr277 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

115

75. Medelsanvisningen till Riksutställningar (punkt 37, KrU 1985/86:18

mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar ”Utredningsarbetet
bör” och slutar ”(yrkande 15)” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Kr318 om en effektivisering och
begränsning av Riksutställningars verksamhet. Medelsanvisningen bör
därför i enlighet med yrkande 15 i motionen beräknas till ett belopp som är
3 milj. kr. lägre än det av regeringen föreslagna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86: Kr318 yrkande 15 till Riksutställningar för
budgetåret 1986/87 anvisare» reservationsanslag av 17083000 kr.

Särskilt yttrande

Kulturfonder. Inriktningen av en nationell kulturfond
(punkt 1, mom. 13 och 14)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Det är glädjande att en långtgående enighet kunnat nås inom kulturutskottet
i fråga om bl. a. ett förslag från vänsterpartiet kommunisterna
rörande en kulturfond. Det hade i och för sig varit önskvärt med en större
precisering av riksdagens begäran hos regeringen om vissa överväganden
på området, men den fortsatta prövningen hos regeringen får visa om det
finns anledning för vänsterpartiet kommunisterna att återkomma motionsvägen
eller på annat sätt till främst frågan om inriktningen av en eller flera
fonder.

116

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas KrU 1985/86:18

namn och resp. motionsnummer Bil.

Namn Motion nr

1985/86: Kr

Adelsohn, Ulf (m)	265
Ahlström, Lars (m)	319
Bohlin, Görel (m)	323
Boo, Karl (c)	268, 269, 275
Burenstam Linder, Staffan (m)	283
Cars, Hadar (fp)	279
Chrisopoulos, Alexander (vpk)	207, 270, 218, 231, 284
Claesson, Viola (vpk)	284
Edgren, Margitta (fp)	271
Fleetwood, Elisabeth (m)	248, 252
Fogelberg, Margareta (fp)	278, 290,313
Fransson, Jan (s)	282
Gellerman, Kerstin (fp)	326
Godin, Sigge (fp)	212
Gustafsson, Stig (s)	230
Hammar, Bo (vpk)	206, 210
Hansson, Agne (c)	276
Hedfors, Lars (s)	249
Hyttring, Jan (c)	232
Johansson, Inga-Britt (s)	272
Jonsson, Rune (s)	211
Jonäng, Gunnel (c)	322
Karlsson, Marianne (c)	227
Karlsson, Torsten (s)	202, 235
Kindbom, Bengt (c)	321
Lantz, Inga (vpk)	209, 231
Liljegren, Gunnel (m)	252
Mårtensson, Ingela (fp)	271
Mörck, Margareta (fp)	278, 280, 290, 313
Nilsson, Kjell (s)	249
Olsson, Martin (c)	315
Persson, Gustav (s)	295
Samuelson, Björn (vpk)	207
Sundberg, Ingrid (m)	247, 277, 318
Svensson, Alf (c)	320
Svensson, Evert (s)	295
Svensson, Nils T (s)	272
Svensson, Olle (s)	254
Svensson, Sten (m)	323
Thun, Sture (s)	235
Thurdin, Görel (c)	315
Werner, Lars (vpk)	246, 291
Westerberg, Bengt (fp)	229
Wikström, Jan-Erik (fp)	219, 220, 273, 274, 281

117

Översikt över motionernas behandling KrU 1985/86: 18

Motion	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
	utskottets utskottets hemställan	reservation	särskilt
	yttrande punkt och moment	nr	yttrande
1985/86: Kr	s.		nr

202	48-49	16	mom. 3	46
206	65-67	29	mom. 5	66
207 yrk. 1	5- 6	1	mom. 2	2
yrk. 2	18-19	1	mom. 13	15
yrk. 3	18	1	mom. 14
yrk. 4	16-17	1	mom. 12	13, 14
209	29	4	mom. 1	24
210	34	7	mom. 1, 5	27,31,32
211	48-49	16	mom. 3	46
212	61	26	mom. 1
218 yrk. 1	32	6	mom. 2
yrk. 2	32	6	mom. 1	26
219	34	7	mom. 1	27
220	51	19	mom. 2, 3	50,51,52
227	21-23	1	mom. 16
229 yrk. 1	38	8		34
yrk. 2	35-36	7	mom. 4	29, 30
yrk. 3	32	6	mom. 1	26
yrk. 4	34-35	7	mom. 2, 5	28,32
yrk. 5	45	14	mom. 1, 3	41.43,44
230	63	28	mom. 3	63
231	41-42	11	mom. 2, 3	35, 36, 37, 38
232	63	28	mom. 1, 4	61, 64, 65
235	69	29	mom. 8
246	63	28	mom. 2, 4	62, 64, 65
247 yrk. 1	29-30	4	mom. 2	25
yrk. 2	30	4	mom. 3
248 yrk. 1	75	35	mom. 5
yrk. 2	75	35	mom. 3, 4	70,71,72
249	48-49	16	mom. 3	46
252	54-55	20	mom. 6
254	59	25	mom. 3
265 yrk. 1	5	1	mom. 1	1
yrk. 2	7	1	mom. 3	3
yrk. 6	9-10	1	mom. 6	7
yrk. 7	9-10	1	mom. 5	5,6
yrk. 8	16-17	1	mom. 12	13, 14
yrk. 9	17-19	1	mom. 13	15
268 yrk. 1	7- 9	1	mom. 4	4
yrk. 2	9-10	1	mom. 5	5,6
yrk. 3	14-15	1	mom. 9	11
yrk. 4	11-13	1	mom. 7	8
yrk. 5	35-36	7	mom. 4	29, 30
yrk. 6	38	8		33, 34
yrk. 7	25	3	mom. 1, 5	17,21,22
yrk. 9	15-16	1	mom. 11	12
269 yrk. 1	26	3	mom. 6
yrk. 2	26-27	3	mom. 7	23
yrk. 3	25	3	mom. 2, 5	18, 21, 22
yrk. 4	41-42	11	mom. 2	31, 35, 36
yrk. 5	42-43	11	mom. 4	39
yrk. 6	50	17	mom. 2	48
yrk. 7	57-58	23	mom. 2, 3	58, 59
yrk. 8	73	33	mom. 2
270	11-13	1	mom. 7	8,9
271	13-14	1	mom. 8	10
272 yrk. 1	13-14	1	mom. 8	10
yrk. 2 }	44 48	13 16	mom. 1, 2	40,45
273	40-41	11	mom. 1

Motion

nr

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

KrU 1985/86: 18
Bil.

1985/86: Kr	utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt och moment	reservation nr
274	72	32	mom. 2
275	15	1	mom. 10
276	57-58	23	mom. 2, 3	58, 59
277	78-79	37	mom. 1	74
278	70	30	mom. 2	67
279	30-31	4	mom. 5
280	41-42	11	mom. 2	35, 36
281	65-69	29	mom. 7
282	66-68	29	mom. 6
283	30	4	mom. 4
284	77	33	mom. 3	73
290 delvis	35	7	mom. 3, 5	31,32
291 yrk. 1	54	20	mom. 5	57
yrk. 2	53	20	mom. 1, 2, 4	53, 55, 56
295	55-56	21	mom. 2
313	20-21	1	mom. 15	16
315	61	26	mom. 1, 2
318 yrk. 1	25-26	3	mom. 3, 4, 5	19,20,21,22
yrk. 3	36	7	mom. 4, 5	29, 30,31,32
yrk. 4	38	8		33, 34
yrk. 5	44	13		40
yrk. 6	46	14	mom. 2, 3	42,43,44
yrk. 8	48-49	16	mom. 2	45
yrk. 9	50	17	mom. 1	47
yrk. 10	51	19	mom. 1,3	49, 51,52
yrk. 11	53	20	mom. 3, 4	54, 55, 56
yrk. 12	57-58	23	mom. 2, 3	58, 59
yrk. 13	59	25	mom. 1, 2	60
yrk. 14	74-75	35	mom. 2, 4	69,71,72
yrk. 15	78-79	37	mom. 2	75
319	36	7	mom. 6
320	61	26	mom. 1, 2
321	27	3	mom. 8
322	70-71	30	mom. 3	68
323	69	29	mom. 9
326	77	36	mom. 2

särskilt

yttrande

nr

119

Innehållsförteckning KrU 1985/86:18

Inledning .. 1

Sammanfattning 1

Allmän kulturverksamhet m. m.

Övergripande frågor 3

Motioner 3

Utskottet 4

Riktlinjer för kulturpolitiken, m. m 4

Fråga om tillkallandet av en parlamentarisk beredning för att

bl. a. vidareutveckla kulturpolitiken 7

Uppgifter m.m. för centrala organ på kulturområdet. Riktlinjer
för stöd 9

Stöd till regional kulturverksamhet, m.m 10

Sponsring. Kulturfonder 16

Kulturarbetarnas villkor 19

Motverkande av narkotikapropaganda 21

Hemställan 23

Statens kulturråd 24

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m 24

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 28

Bidrag till samisk kultur 31

Lotterinämnden 31

Ersättningar och bidrag till konstnärer

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 31

Bidrag till konstnärer 32

Inkomstgarantier för konstnärer 37

Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m.m 39

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 39

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 39

Bidrag till Operan 43

Täckning av vissa kostnader vid Operan 43

Bidrag till Dramatiska teatern 43

Rikskonsertverksamhet 45

Regionmusiken 46

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
47

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 49

Bidrag till Musikaliska akademien 50

Vissa bidrag till teater-, dans-och musikverksamhet 51

Bibliotek

Bidrag till folkbibliotek 52

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 55

120

Bild och form KrU 1985/86: 18

Statens konstråd 56

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 56

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 58

Vissa bidrag till bild och form 58

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven 60

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 62

Svenskt biografiskt lexikon 62

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. ... 62

Bidrag till vissa arkiv 62

Kulturminnesvård

Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader 64

Kulturminnesvård 64

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 64

Museer och utställningar

Statens historia museer 70

Statens konstmuseer 71

Utställningar av svensk konst i utlandet 71

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 71

Naturhistoriska riksmuseet 71

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 71

Underhållskostnader 71

Etnografiska museet 71

Arkitekturmuseet 71

Statens musiksamlingar 71

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar

m.m 72

Bidrag till Nordiska museet 72

Bidrag till Sveriges Tekniska museum 74

Bidrag till Skansen 74

Bidrag till vissa museer 74

Bidrag till regionala museer 76

Riksutställningar 78

Inköp av vissa kulturföremål 79

Forskning

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 79

Reservationer

1. Uttalande om riktlinjer för kulturpolitiken (m) 80

2. Främjande av den svenska nationella kulturens utveckling (vpk). 80

3. Utbildningens betydelse för kulturen (m) 81

4. En parlamentarisk beredning för att bl. a. vidareutveckla kulturpolitiken
(c) 81

5. Frågor som främst avser den verksamhet som statens kulturråd 121

bedriver (m) 82

6. Frågor som främst avser den verksamhet som statens kulturråd KrU 1985/86: 18

bedriver (c) 83

7. Principerna för fördelning av kulturstöd (m) 83

8. Övergripande frågor om det statliga stödet till regional kulturverksamhet
(c) 84

9. Övergripande frågor om det statliga stödet till regional kulturverksamhet
(vpk) 84

10. Främst det statliga stödet till teater-, dans- och musikinstitutioner

i Göteborg och Malmö (fp) 85

11. De centrala kulturinstitutionernas ansvar för kulturlivet i hela
landet (c) 86

12. Nytt reservationsanslag för regional utveckling (c) 86

13. Sponsring (m, fp, c) 87

14. Sponsring (vpk) 87

15. Kulturfonder (fp) 88

16. En utredning om kulturarbetarnas villkor (fp, c) 89

17. Beräknande av medel för kultur i boendemiljö (c) 90

18. Beräknande av medel till Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet
och till Våra gårdar för konst, musik och teaterverksamhet
(c) 91

19. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
(m) 92

20. Beräknande av medel till kulturrådets disposition för kulturella
ändamål, såvitt avser televiseringar samt allmän besparing (m) 92

21. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (m) 93

22. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (c) 93

23. Insatser inom barnkulturområdet (c) 93

24. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål,
såvitt avser projektering av ett invandrarcentrum i Botkyrka
(vpk) 94

25. Service till allmänheten för vård av föremål (m) 94

26. Medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
(fp, c, vpk) 94

27. Ersättning för att musikalier och fonogram används på bibliotek
(fp, c, vpk) 95

28. Särskild uppräkning av anslaget Bidrag till konstnärer (fp) 96

29. Utställningsersättning (fp, c) 96

30. Utställningsersättning (m) 97

31. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (m) 97

32. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (fp) 98

33. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (fp, c) .. 98

34. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (m) .... 98

35. Medelsberäkning för viss balettproduktion av Riksteatern (s) .. 99

36. Medelsberäkning för viss balettproduktion av Riksteatern (vpk) 100

37. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (s) 101

38. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern (vpk) .... 101

39. Riksteaterns turnéverksamhet (s) 101

40. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern, såvitt avser
Dramatens resultatutjämningsfond (m) 101

41. Stöd till frilansmusiker (fp) 102

42. Rikskonserters fonogramutgivning (m) 102

43. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (m) 103

44. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (fp) 103 122

45. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, KrU 1985/86: 18
dans- och musikinstitutioner, såvitt avser de regionala skådebanorna
(m) 103

46. Grundbidrag till vissa regionala skådebanor (m) 104

47. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(m) 104

48. Principerna för medelsfördelningen under anslaget Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper (c) 105

49. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten
(m) 105

50. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
för föreställningsverksamheten (m, fp, c) 105

51. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(fp, c) 106

52. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(m) 106

53. Beräknande av medel för Lokal biblioteksverksamhet samt för
Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (vpk) .... 106

54. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (m) 107

55. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (m) 108

56. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (vpk) 108

57. Bibliotekslag (vpk) 108

58. Medelsberäkning för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker
(m) 109

59. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader

m. m. (m) 109

60. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bild och form, såvitt avser
beräknande av medel till Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund (m) 109

61. Beräknande av medel för bidrag till Emigrantregistret i Karlstad

(c) 110

62. Beräknande av medel för bidrag till Stiftelsen Arbetarrörelsens
arkiv (vpk) lil

63. Bidrag till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och museum
(fp) lil

64. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (c) 112

65. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (vpk) 112

66. Ett särskilt anslag till fornminnesvård (vpk) 112

67. Viss tjänst vid medelhavsmuseet (fp) 113

68. Myntkabinettets lokalfråga (m, c) 113

69. Beräknande av medel för Arbetets museum (m) 113

70. Beräknande av medel för Marionetteatern (s) 114

71. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (s) 114

72. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (m) 114

73. Utredning m. m. om Göteborgs etnografiska museum (vpk) .... 115

74. Översyn av Riksutställningars verksamhet (m) 115

75. Medelsanvisningen till Riksutställningar (m) 116

Särskilt yttrande

Kulturfonder. Inriktningen av en nationell kulturfond (vpk) 116

Bilaga

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn resp.

motionsnummer samt översikt över motionernas behandling 117

123

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986