Justitieutskottets betänkande
1985/86:34

om tjänsteansvaret m. m.
(prop. 1984/85:117 delvis jämtemotioner)

JuU

1985/86:34

Propositionen m. m.

I proposition 1984/85:117 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta av lagrådet granskade förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken,

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och
översättare,

5. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

6. lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.

I anslutning till lagförslag 6 påpekas i propositionen att frågan huruvida en
motsvarande ändring bör vidtas i lagen (1975:1057) med instruktion för
justitieombudsmännen torde få tas upp av vederbörande utskott vid riksdagsbehandlingen.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1984/85:2976 av
Allan Ekström (m), 1984/85:2977 av Elving Andersson (c) och 1984/85:2978
av Eric Hägelmark (fp).

Utskottet har i ett betänkande under våren 1985 (JuU 1984/85:34)
behandlat lagförslag 2, som gällde avskaffande av den straffrättsliga särställningen
för taxeringsnämndsledamöter, och tre under den allmänna motionstiden
år 1984 väckta motioner i samma ämne. I anslutning därtill beslutade
utskottet att beträffande ärendet i övrigt inhämta yttrande från konstitutionsutskottet.

Sedan konstitutionsutskottet under hösten 1985 avgivit yttrande i ärendet i
viss del har justitieutskottet i ett betänkande i december 1985 behandlat
lagförslagen 1, 3, 4 och 5 (JuU 1985/86:8).

Konstitutionsutskottet har nu avgivit yttrande i återstående delar av
ärendet (KU 1985/86:11 y), se bilaga till detta betänkande.

I detta betänkande behandlar justitieutskottet det i propositionen framlagda
lagförslaget 6 och de med anledning av propositionen väckta motionerna.
Motionsyrkandena redovisas på s. 2. Det nu aktuella lagförslaget har
följande lydelse:

1 Riksdagen 1985/86. 7sami. Nr 34

6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Har myndighet meddelat beslut mot befattningshavare i ärende om
tillämpningen av särskilda bestämmelser för offentliga tjänstemän i lag eller
annan författning om disciplinansvar eller om avskedande eller avstängning
från tjänsten på grund av brottslig gärning eller tjänsteförseelse, får
justitiekanslern föra talan vid domstol om ändring i beslutet. Närmare
bestämmelser om sådan talan meddelas i lag eller annan författning.

Har befattningshavare enligt vad därom är föreskrivet sökt ändring vid
domstol i beslut som avses i första stycket och har beslutet tillkommit efter
anmälan av justitiekanslern eller har även denne sökt ändring i beslutet, är
justitiekanslern ensam befattningshavarens motpart i tvisten.

Vad i lag eller annan författning är Vad i lag eller annan författning är
föreskrivet om arbetsgivare skall i föreskrivet om arbetsgivare skall i

fråga om tvister som avses i denna fråga om tvister som avses i denna

paragraf äga motsvarande tillämp- paragraf äga motsvarande tillämpning
på justitiekanslern. ning på justitiekanslern. Bestämmel serna

i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § första
stycket lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister skall dock ej
tillämpas i fråga om tvist i vilken
justitiekanslern för talan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Motionerna

I motion 1984/85:2976 av Allan Ekström (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till reglering av tjänsteansvaret i offentlig verksamhet
i enlighet med vad som anförts i motionen.

På anförda skäl förordar motionären att 1975 års ämbetsansvarsreform rivs
upp och ersätts med ett nytt system som i sina huvuddrag bygger på den
tidigare ordningen.

I motion 1984/85:2977 av Elving Andersson (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlad
översyn och förslag i fråga om tjänsteutövningen m. m. inom den offentliga
sektorn.

I motionstexten aktualiseras en vidgning av området för det straffrättsliga
tjänsteansvaret.

I motion 1984/85:2978 av Eric Hägelmark (fp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att sådana förändringar beträffande
straffansvaret för alla offentliga tjänstemän bör vidtas, att i huvudsak de
regler som gällde i detta avseende före 1976 återinförs samt att JOutredningen
får i uppdrag att utforma lagens bestämmelser.

JuU 1985/86:34

Utskottet

JuU 1985/86:34

Tjänsteansvaret
Gällande ordning

I 20 kap. 1 § brottsbalken (BrB) föreskrivs att den som i myndighetsutövning
åsidosätter vad som till följd av lag eller annan författning gäller för
myndighetsutövningen skall, om gärningen för det allmänna eller någon
enskild medför förfång eller otillbörlig förmån som ej är ringa, dömas för
myndighetsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är
grovt, kan straffet bestämmas till fängelse i högst sex år. Om gärningen begås
av grov oaktsamhet, kan dömas för vårdslös myndighetsutövning till böter
eller fängelse i högst ett år.

I 20 kap. 2 § BrB föreskrivs ansvar för mutbrott för arbetstagare, som tar
emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för
sin tjänsteutövning. Lagrummet är också tillämpligt på vissa offentliga
uppdragstagare och förtroendemän.

I 20 kap. 3 § BrB finns en straffbestämmelse om brott mot tystnadsplikt.

Enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA) gäller att om
arbetstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet sätter åsido vad som åligger
honom i hans anställning får disciplinpåföljd åläggas honom för tjänsteförseelse,
dock ej om felet ärringa (10 kap. 1 §). Disciplinpåföljder är varning och
löneavdrag (10 kap. 2 §). Om arbetstagare begått brott, som visar att han
uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas (11
kap. 1 §). Avskedande kan också ske bl. a. om arbetstagare genom annan
gärning än brott begått grov tjänsteförseelse, som visar att han uppenbarligen
är olämplig att inneha sin anställning (11 kap. 2 §).

Tidigare gällande ordning

Den nuvarande ordningen i fråga om ansvar för offentliga funktionärer gäller
i princip sedan den 1 januari 1976. Tidigare fanns i BrB särskilda bestämmelser
om ansvar för gärningar som var straffbara endast om de begicks av
ämbetsmän, s. k. självständiga ämbetsbrott. Med ämbetsmän avsågs i
huvudsak statliga och kommunala tjänstemän och vissa andra särskilt
angivna offentliga funktionärer. Ämbetsbrotten var tjänstemissbruk, tagande
av muta eller otillbörlig belöning, brott mot tystnadsplikt och tjänstefel.
Dessutom gällde att ansvar för tagande av muta eller otillbörlig belöning eller
brott mot tystnadsplikt kunde komma i fråga för ledamöter i bl. a. beslutande
statliga och kommunala församlingar. Bestämmelserna i BrB gav domstol
möjlighet att som påföljd för ämbetsbrott ådöma suspension eller avsättning,
eventuellt i kombination med annan påföljd enligt BrB. Vidare gällde att de
som var underkastade ämbetsansvar och begick annat brott än ämbetsbrott
under vissa förutsättningar kunde dömas till avsättning.

1* Riksdagen 1985/86.7sami. Nr 34

Ä mbetsansvarsreformen

JuU 1985/86:34

Genom 1975 års lagstiftning om ansvar för funktionärer i offentlig verksamhet
m. m. (prop. 1975:78, JuU 22) infördes den nu gällande ordningen.

Reformen innebar i korthet att det straffbara området inskränktes
avsevärt. Det straffrättsliga ansvaret för vanliga tjänstefel ersattes av det
ovan beskrivna disciplinära ansvaret. Sanktionssystemet för offentliga
funktionärer anpassades till den privata arbetsmarknadens sanktionssystem.

Reformkrav

Olika krav om förändringar i det rådande systemet har gång efter annan
framförts i riksdagen. Härvidlag hänvisar utskottet till sitt betänkande JuU
1979/80:5 och där gjorda hänvisningar.

Vid sin behandling av ämnet i det nyss nämnda betänkandet uttalade
utskottet att det fanns skäl att se över de nya ansvarsreglerna. Härefter
tillsattes en särskild utredning - tjänsteansvarskommittén - för att företa en i
princip förutsättningslös granskning av ansvarssystemet. Kommittén har
redovisat sina överväganden i sitt slutbetänkande (Ds Ju 1983:7). Rörande
innehållet i detta samt vad som framkommit vid remissbehandling därav
hänvisar utskottet till uppgifterna därom i den förevarande propositionen
(s. 11-15).

I propositionen uttalar sig departementschefen för en viss utvidgning av
kriminaliseringen. Bl. a. under hänvisning till det rådande sambandet med
frågan om JO-ämbetets framtida organisation och verksamhet avstår departementschefen
emellertid från att lägga fram något lagförslag i ämnet.

Utskottets bedömning

I likhet med vad konstitutionsutskottet anför i sitt förut nämnda yttrande i
saken finner justitieutskottet att de bl. a. i de föreliggande motionerna
uttalade kraven på en skärpning av straffansvaret för offentliga tjänstemän
inte kan lämnas obeaktade.

Justitieutskottet finner sålunda - i likhet med konstitutionsutskottet - att
frågan om tjänsteansvaret snarast bör ses över på nytt. En utgångspunkt för
denna översyn skall vara att en reell utvidgning av straffansvaret kommer till
stånd. En ledstjärna för arbetet bör vara att man tillgodoser medborgarnas
intresse av att den offentliga verksamheten utan ovidkommande hänsyn
fullgörs på ett riktigt sätt.

Utskottet vill anlägga några ytterligare synpunkter på det förordade
översynsarbetet.

Enligt utskottets upfattning kan det inte gärna komma i fråga att införa en
straffbestämmelse om tjänstefel liknande den som före ämbetsansvarsreformen
fanns i 20 kap. 4 § BrB. Enligt den straffbelädes minsta handling eller
underlåtenhet hur ringa saken än var. Vissa begränsningar erfordras
uppenbarligen.

Vad som är förtjänt att överväga är frågan om att ändra det nu gällande
kravet på grov oaktsamhet i stadgandet om vårdslös myndighetsutövning i 20

kap. 1 § andra stycket BrB. En annan tanke värd att pröva är huvuvida man
inte bör avskaffa det nuvarande kravet i paragrafen på att gärningen skall ha
medfört förfång eller otillbörlig förmån som inte är ringa och i stället sätta
upp en avgränsande bestämmelse om att det inte skall dömas till ansvar i
ringa fall. I linje med vad departementschefen anför i propositionen torde
också böra övervägas en omreglering av begreppet myndighetsutövning i
paragrafen bl. a. så att dit förs också sådana områden av den offentliga
verksamheten som rör lagtillämpning utan att det därför är fråga om
utövande av myndighet. Även andra vägar att nå det åsyftade resultatet får
naturligtvis prövas samtidigt som man måste beakta kontaktytorna med den
disciplinrättsliga regleringen.

Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att besluta om
formerna för det av utskottet sålunda förordade översynsarbetet.

Vad utskottet nu med anledning av propositionen och motionerna anfört
om en översyn av tjänsteansvaret bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

JK-lagen m. m.

Regeringens förslag till ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns
tillsyn innebär att denne befrias från sin nu gällande skyldighet att före en
process i arbetstvist förhandla om tvistefrågan med arbetstagarens fackliga
organisation.

Förslaget föranleder inget annat uttalande från utskottets sida än att
tidpunkten för ikraftträdandet bör bestämmas till den 1 juli 1986.

I sammanhanget har utskottet uppmärksammat att tidigare beslutade
lagändringar i 20 kap. 7 § rättegångsbalken kan föranleda följdändringar i
5 § lagen om justitiekanslerns tillsyn. Utskottet utgår från att behovet av
sådana justeringar beaktas i regeringskansliet i vanlig ordning.

Som inledningsvis angetts har i propositionen i anslutning till förslaget om
ändring i lagen om justitiekanslerns tillsyn aktualiserats frågan om en
motsvarande ändring i lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen.
Utskottet noterar att konstitutionsutskottet i sitt yttrande förklarar
att konstitutionsutskottet kommer att föreslå en sådan ändring för JO:s del i
samband med sin behandling av frågan om JO-ämbetets framtida organisation
och verksamhet.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av tjänsteansvaret
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:117 i denna del
och med anledning av motionerna 1984/85:2976, 1984/85:2977 och
1984/85:2978 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende,

JuU 1985/86:34

2. beträffande JK-lagen
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, dock med den
ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juli
1986.

Stockholm den 13 maj 1986
På justitieutskottets vägnar
Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Arne Nygren (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s). Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c),
Sven Munke (m), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Göran Franck (s), Arne
Svensson (m), Birthe Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Bengt-Ola Ryttar
(s), Eva Johansson (s) och Lars Sundin (fp).

JuU 1985/86:34

Konstitutionsutskottets yttrande 985/86:34

1985/86:11 y

om vissa frågor rörande tjänsteansvaret i offentlig
verksamhet m. m.
(prop. 1984/85:117 delvis jämte motioner)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har begärt konstitutionsutskottets yttrande över proposition
1984/85:117 om vissa frågor rörande tjänsteansvaret i offentlig verksamhet
(med undantag för ett av propositionens lagförslag) jämte tre följdmotioner.

Utskottet har tidigare (KU 1985/86:1 y) yttrat sig över vissa av de
remitterade frågorna. I detta yttrande behandlar utskottet främst frågan om
en utvidgning av det straffrättsliga tjänsteansvaret för offentliga funktionärer.
Utgångspunkten för utskottets ställningstagande är JO:s verksamhet,
vilken för närvarande är under behandling i utskottet genom utskottets
beredning av JO-utredningens betänkande JO-ämbetet - En Översyn (SOU
1985:26). Även i det ärendet har utskottet att behandla motioner som rör det
straffrättsliga tjänsteansvaret. Utskottet tar i sitt yttrande till justitieutskottet
också upp dessa motioner. Däremot anser utskottet det inte motiverat att i
förevarande sammanhang närmare gå in på det arbetsrättsliga disciplinansvaret
eller på den i några motioner upptagna frågan om eventuella
sanktioner eller andra åtgärder för fall då kommuners beslutande församlingar
fattar beslut i strid mot lag eller domstols beslut. Det kan erinras om att
civilministern i ett interpellationssvar den 29 november 1985 upplyst att
regeringen inom kort avser att tillsätta en utredning med uppdrag att bl. a.
utreda sistnämnda fråga. Utskottet har inhämtat att avsikten är att i det
sammanhanget även låta utreda frågan om JO:s möjlighet att överklaga
disciplinbeslut på det oreglerade kommunala området.

Det sätt på vilket de offentliga funktionärerna utövar sin verksamhet är en
mycket viktig rättssäkerhetsfråga. Som en garanti för allmänhetens skydd
gentemot felaktig behandling i det allmännas verksamhet har det i svensk rätt
sedan lång tid funnits särskilda straffbestämmelser för överträdelser i
tjänsten. Dessa straffbestämmelser har vid olika tillfällen setts över och
ändrats. En genomgripande ändring av den rådande ordningen tillkom
genom 1975 års ämbetsansvarsreform. Denna innebar i korthet att det
straffbara området inskränktes avsevärt och att i stället det s. k. disciplinansvaret
utvidgades. Härigenom anpassades sanktionssystemet för offentligt
anställda till vad som gällt och gäller på den privata arbetsmarknaden.

Sedan reformen genomfördes har röster höjts för ett utvidgat straffrättsligt
ansvar för offentliga tjänstemän. Detta ledde till att en parlamentarisk
utredning - tjänsteansvarskommittén - tillsattes redan år 1979. Inriktningen
på arbetet var enligt direktiven att straffansvaret skulle skärpas.

Kommittén redovisade sitt uppdrag i april 1983 i slutbetänkandet (Ds Ju
1983:7) Tjänsteansvar i offentlig verksamhet. Kommitténs enhälliga slutsats
var att det inte fanns anledning att frångå de grundläggande motiv som det
nuvarande ansvarssystemet bygger på eller att utvidga det straffbara
området. I stort ansåg således kommittén att systemet fungerade tillfredsställande
och därför borde bestå utan några ingripande förändringar. Dock
föreslogs en viss ändring av straffbestämmelsen i 20 kap. 1 § brottsbalken
(BrB) som innebär att begreppet myndighetsutövning ersätts med en
förklarande beskrivning. Kommittén framhöll särskilt att avsikten med den
nya föreslagna lydelsen inte var att ge lagrummet någon ny innebörd utan
endast att precisera räckvidden av begreppet myndighetsutövning. (Det bör
här anmärkas att utredningen ville tillägga begreppet en mycket vidsträckt
innebörd.)

Remissmottagandet blev blandat. Ett övervägande antal remissinstanser
instämde i att straffbestämmelsens räckvidd borde vara oförändrad. Några få
- däribland JO - ansåg dock att det straffbara området borde utvidgas.

När det gällde frågan om att ersätta uttrycket myndighetsutövning med en
mera förklarande beskrivning av dess innebörd var meningarna mera delade.
Några remissinstanser framhöll för övrigt att den föreslagna nya lydelsen av
straffbestämmelsen rent faktiskt innebar en inte obetydlig utvidgning av det
straffbara området.

I den nu aktuella propositionen föreslås inte någon ändring beträffande
straffansvaret i 20 kap. 1 § BrB. Det anförs dock i propositionen att
straffbarheten har ett nära samband med JO:s kompetensområde och att det
därför kan finnas anledning att återkomma i frågan när riksdagens JOutredning
avslutat sitt arbete.

JO-utredningen kom till slutsatsen att bestämmelsen i 20 kap. 1 § BrB bör
ha den vidsträckta innebörd som tjänsteansvarskommittén ansåg att den
egentligen har redan nu. Enligt utredningens mening borde en lagändring ske
för att säkerställa att nämnda innebörd av begreppet myndighetsutövning
beaktas vid rättstillämpningen. Nästan alla de remissinstanser som yttrat sig i
frågan har tillstyrkt JO-utredningens förslag.

En rad motioner, som syftar till en skärpning av det straffrättsliga
tjänsteansvaret, har väckts dels som följdmotioner till den nu aktuella
propositionen, dels som följdmotioner till JO-utredningens betänkande.
Vidare har ett flertal motioner i ämnet väckts under de allmänna motionstiderna
1985 och 1986. Till den nyss nämnda första kategorin hör motionerna
1984/85:2976 av Allan Ekström (m), 1984/85:2977 av Elving Andersson (c)
och 1984/85:2978 av Eric Hägelmark (fp). I motionerna kritiseras gällande
ansvarssystem för offentliga tjänstemän m. m. I motion 1984/85:2976 redovisas
olika skäl som enligt motionären talar för att ämbetsansvarsreformen
skall rivas upp - bl. a. framhålls att JO efter den reformen saknar effektiva
sanktionsmedel - och ett nytt system utarbetas som i sina huvuddrag bygger
på äldre ordning. I motion 1984/85:2977 förordas bl. a. att riksdagen i ett
sammanhang - sedan den då arbetande JO-utredningen avgivit sitt förslag -prövar frågan om en vidgning av området för det straffrättsliga tjänsteansvaret
och att riksdagen begär en översyn av detta ansvar under beaktande av
JO-utredningens arbete. I motion 1984/85:2978 förordas - under hänvisning

JuU 1985/86:34

Bilaga

bl. a. till JO:s i remissvar över tjänsteansvarskommitténs betänkande
framförda synpunkter på behovet av en utvidgning av det straffrättsliga
ansvaret - en återgång till i huvudsak de regler som gällde för ämbetsansvaret
före 1976.

De övriga motioner vari tjänsteansvaret behandlas utgörs av motionerna
1984/85:452 yrkande 8 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 1984/85:1532 yrkande 1 av
Bengt Westerberg m. fl. (fp), 1985/86:172 yrkande 1 av Ulf Adelsohn m. fl.
(m), 1985/86:173 yrkande 3 av Lars Werner m. fl. (vpk), 1985/86:175 yrkande
2 av Birgit Friggebo m. fl. (fp), 1985/86:K207 yrkande 12 av Ulf Adelsohn
m.fl. (m), 1985/86:K211 yrkande 3 av Bengt Westerberg m. fl. (fp),
1985/86:K214 yrkande 8 av Karin Söder m. fl. (c) och 1985/86:K302 yrkande
1 av Knut Wachtmeister m. fl. (m).

Ett genomgående tema i motionerna är att JO bör ges förbättrade
möjligheter att ingripa vid fel och försummelser genom olika förändringar av
tjänsteansvaret. I m-motionerna yrkas att straffansvaret för tjänstefel
återinförs, i fp-motionerna förordas bl. a. en översyn av reglerna om statsoch
kommunaltjänstemäns straff- och disciplinansvar syftande till en skärpning
av möjligheterna till sanktioner mot dessa tjänstemän och i c-motionen
anges att det bör övervägas att återinföra ämbetsansvaret för de grupper som
har ett självständigt handläggar- och beslutsansvar. I vpk-motionen tillstyrks
JO-utredningens förslag i frågan.

Med utgångspunkt i JO:s verksamhet, vilket är det intresse utskottet
särskilt skall bevaka, visar motionerna och den i det föregående lämnade
redovisningen i övrigt att det finns uttalade krav på en skärpning av
straffansvaret för tjänstemän på det statliga och det kommunala området.
Enligt utskottets mening kan den kritik mot den nuvarande ordningen som
här och i andra sammanhang getts uttryck för inte lämnas obeaktad.
Utskottet vill därför för sin del förorda att frågan snarast ses över på nytt.
Justitieministerns uttalande i propositionen, att det kan finnas anledning att
återkomma till frågan i samband med behandlingen av det nu aktuella
JO-ärendet, går också i denna riktning.

Utgångspunkten för översynen, som enligt utskottets mening bör göras i
den form regeringen bestämmer, skall vara att en reell skärpning av
straffansvaret kommer till stånd. Med detta ställningstagande, som utskottet
också har för avsikt att redovisa i sitt kommande betänkande om JO-ämbetet
-bl. a. i form av ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen-, får enligt
utskottets mening de motioner som syftar till en skärpning av det straffrättsliga
ansvaret anses tillgodosedda.

Förslaget i propositionen om att JK:s skyldighet att förhandla med
arbetstagarens fackliga organisation före process i en arbetstvist skall
avskaffas (lagförslag 6 ) tillstyrks. Utskottet kommer i JO-ärendet att föreslå
motsvarande ändring för JO:s del.

Stockholm den 20 mars 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

JuU 1985/86:34

Bilaga

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils
Berndtson (vpk) och Ulla Pettersson (s).

JuU 1985/86:34

Bilaga