Justitieutskottets betänkande
1985/86:33

om anslag till polisverksamheten rörande brott mot
rikets säkerhet m. m.
(prop. 1985/86:100,bil. 4,B 2,jämtemotion)

JuU

1985/86:33

ANDRA HUVUDTITELN

Polisväsendet

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m. Regeringen har i
proposition 1985/86:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkt B 2
(s. 39) föreslagit riksdagen att till Polisverksamheten rörande brott mot
rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
163 199 000 kr.

I motion 1985/86:Ju216 av Christer Eirefelt (fp) hemställs att riksdagen av
regeringen begär förslag som innebär att rikspolisstyrelsens uppdragsverksamhet
inom datasäkerhetsområdet upphör.

Utskottet

Inledning

Under ärendets beredning har utskottet vid studiebesök hos rikspolisstyrelsens
säkerhetsavdelning informerat sig om den polisiära säkerhetstjänstens
organisation och verksamhet.

Medelsberäkningen

Regeringens anslagsförslag innebär en ökning av anslaget till den polisiära
säkerhetstjänsten från 148,5 milj. kr. för innevarande budgetår till 163,2
milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Utskottet, som vid det nyss nämnda studiebesöket informerat sig om
innebörden av regeringens medelsberäkning, tillstyrker bifall till regeringens
förslag.

I sammanhanget vill utskottet återknyta till tidigare behandlade frågor om
säkerhetstjänstens organisation, se JuU 1983/84:22 och där gjorda hänvisningar.
I budgetpropositionen lämnar departementschefen en redovisning av
vidtagna organisationsförändringar m. m. Vid studiebesöket har utskottet
inhämtat ytterligare information i saken. Vad utskottet sålunda erfarit

föranleder inget särskilt uttalande från utskottets sida. 1

Motion

1 Riksdagen 1985186.7 sami Nr33

Rikspolisstyrelsens uppdragsverksamhet

JuU 1985/86:33

I motion 216 kritiseras den kommersiella verksamhet som rikspolisstyrelsen
bedriver inom området för datasäkerhet. Motionären anser att verksamheten
bör upphöra och anför bl. a. att polisen inte bör tillåtas ta betalt för en viss
del av sin brottsförebyggande verksamhet. Det pekas vidare på svårigheter
att dra gränser mellan ordinär polisverksamhet och affärsmässig konsultverksamhet.
Motionären påstår också att polisen kan antas åtnjuta otillbörliga
konkurrensmässiga fördelar i förhållande till de företag som bedriver
likartad konsultverksamhet på säkerhetsområdet.

Enligt 12 § första stycket förordningen (1984:731) med instruktion för
rikspolisstyrelsen får rikspolisstyrelsen bedriva uppdragsverksamhet inom
områdena

1. försäljning av programvara för automatisk databehandling,

2. konsultverksamhet i fråga om användning av automatisk databehandling
med särskild inriktning på datasäkerhet samt

3. konsultverksamhet i fråga om säkerhetsskydd i övrigt.

Denna reglering trädde i kraft den 1 oktober 1984.

Intäkter från uppdragsverksamheten skall enligt regeringsbeslut tillföras
anslagsposten Förvaltningskostnader under anslagspunkten B 1 Rikspolisstyrelsen.
Medlen står till regeringens disposition.

För närvarande finns fem arvodestjänster avdelade för sådana arbetsuppgifter
som det här gäller. Enligt andra stycket i det nyss nämnda lagrummet
får ett förordnande på en tjänst med sådana arbetsuppgifter som anges i
paragrafens första stycke meddelas att gälla för bestämd tid eller tills vidare
längst till viss tidpunkt. Sådana arbetsuppgifter skall enligt samma bestämmelse
handläggas inom säkerhetsavdelningen.

Frågan om rikspolisstyrelsens uppdragsverksamhet har debatterats i
kammaren vid flera tillfällen, senast den 21 maj 1985 (riksdagens protokoll
1984/85:147 s. 93 ff). Justitieministern uppgav därvid bl. a. följande.

Rikspolisstyrelsen har, såsom varit planerat, mot avgift ställt sitt kunnande
inom säkerhetsområdet till förfogande för såväl den offentliga sektorn som
för näringslivet. I något enskilt fall har styrelsen också sålt viss programvara
till en utländsk polisorganisation. Styrelsen har vidare haft vissa andra
kontakter på exportmarknaden. Uppdragsverksamheten har inte i något fall
omfattat den verksamhet vid sådana myndigheter eller företag för vilken
styrelsen har skyldigheter eller befogenheter på grund av sin ställning som
polismyndighet och som central förvaltningsmyndighet för polisväsendet.
Inom styrelsen har uppdragsverksamheten avgränsats från annan verksamhet
genom att ett mindre antal tjänstemän särskilt har avdelats för sådana
uppgifter utöver den ordinarie personalbesättningen, vilket också anger
omfattningen av verksamheten. De beslut som fattas om verksamheten följer
den ordning som anges i styrelsens instruktion. Verksamheten har kunnat
bedrivas utan att komma i konflikt med rikspolisstyrelsens vanliga verksamhet.
För de uppdrag som styrelsen har åtagit sig har man tillämpat de priser
som är allmänt förekommande inom den aktuella branschen. Inriktningen är
att man söker få full kostnadstäckning, inbegripet samtliga kostnader som
rikspolisstyrelsen har för verksamheten.

Utskottet har vid det förut nämnda studiebesöket hos rikspolisstyrelsens
säkerhetsavdelning informerat sig om den aktuella uppdragsverksamheten.

Därvid framhölls bl. a. att uppdragsverksamheten inte tar resurser i anspråk
från den övriga polisverksamheten. Justitieministern får varje månad
redovisning om uppdragsverksamheten.

Det har upplysts att frågor om prissättning, redovisningsteknik m.m.
kommer att granskas av riksrevisionsverket.

Den principiella frågan om myndigheters uppdragsverksamhet och framför
allt den nu aktuella delen rörande rikspolisstyrelsen behandlades av
utskottet i mars 1984 med anledning av en motion. Ämnet hade då
aktualiserats genom att departementschefen i budgetpropositionen anmält
att han hade för avsikt att föreslå regeringen den ordning som nu gäller enligt
vad som redovisats inledningsvis. För en närmare redogörelse hänvisas till
betänkandet JuU 1983/84:22 s. 4 ff. Utskottet uttalade där att det inte fanns
några formella hinder för regeringen att ge rikspolisstyrelsen rätt att ägna sig
åt uppdragsverksamhet. Utskottet erinrade om att riksdagen tidigare hade
ställt sig bakom åtgärder som syftar till att stimulera export av tjänster från
statliga myndigheter. När det gällde utformningen av de närmare bestämmelserna
för uppdragsverksamheten uttalade utskottet att man borde
åstadkomma en tydlig gränsdragning mellan den formen av verksamhet och
rikspolisstyrelsens administrativa och polisiära myndighetsåligganden, bl. a.
i fråga om den brottsförebyggande verksamheten.

När frågan om rikspolisstyrelsens uppdragsverksamhet nu på nytt har
väckts vill utskottet först framhålla att utskottets nyss återgivna uttalanden
fortfarande är fullt giltiga. Det är vidare skäl att understryka att uppdragsverksamheten
bedrivs i linje med de allmänna strävanden som finns i dag
inom svensk statsförvaltning, nämligen att utveckla och ta till vara myndigheternas
kunskaper utanför det vanliga verksamhetsområdet. Utskottet ser
inget hinder mot att rikspolisstyrelsen på lämpligt sätt och i lämplig
omfattning ställer sina specialkunskaper till förfogande också för verksamhetsområden
som inte omfattas av styrelsens skyldigheter som polismyndighet.
Därvid kan exempelvis pekas på att det är ett allmänt samhällsintresse
att säkerheten i ADB-systemen höjs så att sårbarheten i samhället minskar.
Någon anmärkning från konkurrenssynpunkt har enligt utskottets mening
inte framkommit.

Utskottet kan sålunda inte ställa sig bakom motionärens påståenden om
missförhållanden på området för rikspolisstyrelsens uppdragsverksamhet,
och utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är påkallat med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion 216.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Polisverksamheten
rörande brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 163 199 000 kr.,

JuU 1985/86:33

2. beträffande uppdragsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju216.

Stockholm den 13 maj 1986

På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Arne Nygren (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c),
Lars-Erik Lövdén (s), Hans Göran Franck (s), Arne Svensson (m), Birthe
Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Eva Johansson
(s), Lars Sundin (fp) och Jerry Martinger (m).

JuU 1985/86:33

gotab Stockholm 1986 10930