Justitieutskottets betänkande
1985/86:31

om decentralisering av beslutsfunktioner inom
kriminalvården
(prop. 1985/86:147 jämte motion)

Propositionen m. m.

I proposition 1985/86:147 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta genom propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m. m.,

2. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

Rörande propositionens närmare innehåll hänvisas till vad som anförs i det

följande under rubriken Utskottet på s. 4.

I samband med propositionen behandlas den med anledning av propositionen
väckta motionen 1985/86:522 av Lars Werner m.fl. (vpk). Motionsyrkandet
redovisas på s. 4.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

JuU

1985/86:31

1 Riksdagen 1985186. 7sami. Nr 31

1 Förslag till

JuU 1985/86:31

Lag om ändring i lagen (1974: 202) om beräkning av strafftid
m. m.

Härigenom föreskrivs att 20 och 28 §§ lagen (1974: 202) om beräkning av
strafftid m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §'

För den som har börjat undergå fängelse på viss tid skall kriminalvårdsstyrelsen
så snart det kan ske fastställa dagen för strafftidens slut. Överstiger
strafftiden två månader, skall styrelsen därvid även fastställa tidpunkten
för villkorlig frigivning och för prövotidens utgång eller, om det är
fråga om ett sådant fall som avses i 26 kap. 9 § första stycket första
meningen brottsbalken, ange den eller de dagar, som är av betydelse för
tillämpningen av bestämmelserna om sådan frigivning, samt den strafftid
som då återstår.

Kriminalvårdsstyrelsen får överlåta
åt tjänstemän inom kriminalvården
att meddela beslut enligt
första stycket.

När omständigheterna ger anledning
till det, får kriminalvårdsstyrelsen
eller, enligt styrelsens bestämmande,
tjänstemän inom kriminalvården
ändra ett beslut enligt
första stycket.

Kriminalvårdsstyrelsen kan ändra
vad en tjänsteman inom kriminalvården
har beslutat med stöd av
andra eller tredje stycket.

När omständigheterna ger anledning
till det, får ett beslut enligt
första stycket ändras.

28 §2

När inte annat är angivet meddelar
kriminalvårdsstyrelsen de beslut
som avses i denna lag.

Beslut enligt lagen länder omedelbart
till efterrättelse, om ej annat
förordnas.

När inte annat är angivet meddelar
kriminalvårdsstyrelsen de beslut
som avses i denna lag. Styrelsen får
dock överlåta åt chef för kriminalvårdsregion
eller styresman vid kriminalvårdsanstalt
att meddela sådana
beslut. Beslut enligt lagen
länder omedelbart till efterrättelse,
om ej annat förordnas.

Kriminalvårdsstyrelsen kan ändra
ett beslut som enligt första
stycket andra meningen har meddelats
av en tjänsteman som där
anges. Den som beslutet angår får
påkalla styrelsens prövning, om beslutet
har gått honom emot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Senaste lydelse 1983:242.

2 Senaste lydelse 1981:329.

2 Förslag till

JuU 1985/86:31

Lag om ändring i lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt

Härigenom föreskrivs att 60 och 61 §§ lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen kan förordna om
överflyttning till tjänsteman inom
kriminalvården av övervakningsnämnds
befogenhet enligt 54 och
55 §§ samt av kriminalvårdsstyrelsens
befogenhet enligt denna lag i
annat fall än som avses i 17 § första
stycket andra meningen, 20 § andra
stycket samt 20 a och 39 §§.

Innebär förordnande enligt 60 §
att styresman vid anstalt beslutar
om disciplinär åtgärd enligt 47 §,
skall styresmannens beslut lända
till efterrättelse omedelbart, om
denne ej annorlunda förordnar.
Meddelar styresmannen förordnande
enligt 47 § andra stycket 2,
skall disciplinärendet omedelbart
underställas kriminalvårdsstyrelsens
prövning.

Föreslagen lydelse

§'

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, kriminalvårdsstyrelsen
kan förordna om överflyttning
till tjänstemän inom kriminalvården
av övervakningsnämnds
befogenhet enligt 54 och 55 §§ samt
av kriminalvårdsstyrelsens befogenhet
enligt denna lag i annat fall
än som avses i 17 § första stycket
andra meningen, 20 § andra stycket
samt 20 a §.

§2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse 1984: 395.
" Senaste lydelse 1976: 506.

Rättelse: S. 6 sista raden Utgår: Göran Magnusson (s)

Motionen

JuU 1985/86:31

I motion 1985/86:522 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen,
med godkännande av proposition 1985/86:147 i övrigt, beslutar avslå
förslaget till ändring i 61 § lagen om kriminalvård i anstalt.

Utskottet

Inledning

Regeringen uppdrog den 24 oktober 1985 åt kriminalvårdsstyrelsen att
utreda möjligheterna att genomföra en decentralisering i fråga om vissa
beslutsbefogenheter inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen har som en följd av detta uppdrag i en skrivelse till
regeringen den 19 december 1985 föreslagit att en försöksverksamhet med
decentraliserad beslutsordning skall genomföras.

Förslagen i propositionen grundar sig bl. a. på kriminalvårdsstyrelsens
skrivelse och remissbehandlingen av den.

Förslagen i propositionen

I propositionen föreslås lagändringar som innebär att kriminalvårdsstyrelsen
får ökade möjligheter att delegera sin beslutanderätt i vissa s. k. klientärenden
till regionala och lokala organ inom kriminalvården. Syftet med
lagändringarna är i ett första skede att göra det möjligt att inleda en
försöksverksamhet på området.

Genom ändringar i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m. m.
föreslås kriminalvårdsstyrelsen få befogenhet att överlåta åt chef för
kriminalvårdsregion eller styresman vid kriminalvårdsanstalt att meddela
beslut i vissa ärenden enligt lagen. Det gäller bl. a. föreläggande för en till
fängelse dömd person att inställa sig vid anstalt, begäran hos polismyndighet
om förpassning av den dömde till anstalt och uppskov eller anstånd med
straffverkställighet. Beslut som har meddelats med stöd av delegation skall
kunna ändras av kriminalvårdsstyrelsen. Det föreslås att det uttryckligen
anges att den som beslutet angår får påkalla styrelsens prövning, om beslutet
har gått honom emot.

De ändringar som föreslås i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
(kriminalvårdslagen) innebär att regeringens möjlighet att förordna om
delegation från kriminalvårdsstyrelsen utvidgas till att omfatta även beslut
som rör beräkning av verkställighetstid i fall av vistelse utom anstalt.
Avsikten härmed är att öppna möjlighet för styrelsen att anförtro beslut i
sådana ärenden åt chef för kriminalvårdsregion eller styresman vid riksanstalt.

Vidare föreslås en ändring i kriminalvårdslagen som rör kriminalvårdsstyrelsens
prövning efter underställning av beslut om disciplinär bestraffning av
intagna (se närmare härom i det följande).

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

Utskottets överväganden

JuU 1985/86:31

Såsom anförs i propositionen har statsmakterna under senare år strävat efter
att flytta över beslutsbefogenheter från central nivå till regionala och lokala
organ. Avsikten är att de centrala myndigheterna därigenom skall kunna
använda sina resurser för uppgifter av mera övergripande slag såsom frågor
om verksamhetens inriktning, utvecklingsarbete, utbildning och rådgivning.
Ett exempel på ett reformarbete i denna riktning erbjuder den nyligen
genomförda polisreformen. För åklagarväsendet pågår sedan en tid ett
översynsarbete i samma riktning.

De förslag som läggs fram i propositionen står enligt utskottets mening väl i
överensstämmelse med de angivna decentraliseringssträvandena. Utskottet
godtar förslagen vad gäller överflyttning av beslutsbefogenheter beträffande
ärenden enligt lagen om beräkning av strafftid m. m. Detsamma gäller i fråga
om ärenden enligt kriminalvårdslagen om beräkning av verkställighetstid vid
vistelse utom anstalt.

När det gäller förslaget om överprövning av beslut om disciplinär
bestraffning skall först sägas följande.

Bestämmelser om disciplinär bestraffning av den som är intagen i
kriminalvårdsanstalt finns i 47-51 §§ kriminalvårdslagen. Enligt bestämmelserna
kan disciplinär bestraffning komma i fråga för intagen som bryter mot
anbefalld ordning eller meddelade anvisningar när han befinner sig inom
anstalten eller utanför anstalten under tillsyn av personal inom kriminalvården.
I dessa fall får disciplinär bestraffning åläggas om det inte föreligger
anledning att den intagne skall låta sig rätta av anvisning eller tillsägelse eller
om gärningen är av en sådan beskaffenhet att bestraffning är påkallad av
hänsyn till ordningen eller säkerheten inom anstalten.

Som disciplinär bestraffning kan den intagne tilldelas varning eller
förordnande meddelas att viss bestämd tid, högst tio dagar, inte skall räknas
in i verkställighetstiden för den påföljd som avtjänas (s. k. disciplinärt
tidstillägg). Genom upprepade sådana förordnanden får den tid som inte
skall inräknas i verkställighetstiden uppgå till sammanlagt högst tio dagar för
den som undergår fängelse i högst en månad, 15 dagar för den som undergår
fängelse i mer än en men högst fyra månader samt 45 dagar för den som
undergår fängelse på längre tid än fyra månader. Beslut i disciplinärenden
meddelas av styresmannen vid den anstalt där den dömde är intagen. Har
styresmannen meddelat förordnande om disciplinärt tidstillägg skall disciplinärendet
enligt 61 § kriminalvårdslagen omedelbart underställas kriminalvårdsstyrelsens
prövning.

Förslaget i propositionen innebär att det i 61 § görs ett tillägg enligt vilket
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kriminalvårdsstyrelsen
ges rätt att föreskriva en annan ordning än den nu angivna. - Enligt vad
departementschefen uttalar i anslutning till förslaget är avsikten att underställningsförfarandet
skall avskaffas i fråga om beslut som fattats av
styresman vid riksanstalt; beslut av styresman vid lokalanstalt skall underställas
chef för kriminalvårdsregionen i stället för kriminalvårdsstyrelsen.

I motion 522 yrkas avslag på förslaget att ändra 61 § kriminalvårdslagen.
Enligt motionärerna talar rättssäkerhetsskäl mot att styresman för riksanstalt

beslutar om disciplinärt tidstillägg. Befogenheten att fatta sådana beslut
anser motionärerna bör tillkomma en instans som inte svarar för den direkta
verkställigheten och dagliga kontakten med de intagna.

Med anledning av motionen vill utskottet framhålla att ett förordnande om
disciplinärt tidstillägg kan innebära allvarliga verkningar för de intagna. Det
är därför angeläget att beslutsordningen uppfyller högt ställda anspråk på
rättssäkerhet. I detta hänseende är att märka att beslutanderätten, enligt vad
departementschefen avser, skall komma att förbehållas befattningshavare i
hög tjänsteställning. Vidare kommer givetvis den som ett beslut rör att ha
möjlighet att påkalla kriminalvårdsstyrelsens prövning av beslutet. Styrelsen
kan också ändra ett beslut på eget initiativ. Styrelsens avgörande kan i sin tur
överklagas till kammarrätten.

Utskottet anser att den angivna beslutsordningen i förening med de
överprövningsmöjligheter som kommer att stå till buds väl tillgodoser kraven
på rättssäkerhet för de intagna. I sammanhanget bör erinras om att förslaget
tar sikte på en försöksverksamhet. Erfarenheterna av denna får visa i vilken
utsträckning reformen bör genomföras mera permanent och i vad mån
eventuella ändringar i beslutsförfarandet kan behöva göras för att stärka de
intagnas ställning i ärendena.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i nu behandlad
del. Motion 522 avstyrks.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslut om disciplinärt tidstillägg

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:522 antar 61 § i det genom
proposition 1985/86:147 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt,

2. att riksdagen antar det under moment 1 nämnda lagförslaget i
övrigt,

3. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m. m.

Stockholm den 29 april 1986

På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Arne Nygren (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c),
Ulla-Britt Åbark (s), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Göran Franck (s), Arne
Svensson (m), Birthe Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Bengt-Ola Ryttar
(s), Göran Ericsson (m) och Lars Sundin (fp).

JuU 1985/86:31