Justitieutskottets betänkande
1985/86:19

om anslag till polisväsendet, m. m.

(prop. 1985/86:100bil. 4, B lochB 3—9, jämte
motioner)

JuU

1985/86:19

ANDRA HUVUDTITELN

Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 4
(justitiedepartementet) under punkt B 1 (s. 35-39) föreslagit riksdagen att
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
553 421 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Ju204 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle
(m) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att intagningen till
polishögskolan skall vara 460 polisaspiranter (yrkande 1).

I motion 1985/86: Ju207 av Karin Ahrland m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att under anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen anslå
5 000 000 kr. utöver regeringens förslag (yrkande 2).

I motion 1985/86: Ju217 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 600 421 000 kr. (yrkande 2).

I motion 1985/86:Ju222 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen hos regeringen begär ytterligare 150 nya platser för polisaspiranter,
totalt 300 platser, och för detta ändamål anslår 15 milj. kr. utöver
regeringens förslag (yrkande 3).

I motion 1985/86:Ju614 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga,

- att riksdagen beslutar att 300 polisaspiranter skall antas för budgetåret
1986/87 (yrkande 6),

- att riksdagen beslutar att till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen, förvaltningskostnader,
anvisa ett i förhållande till regeringen med 15 milj. kr. förhöjt
anslag (yrkande 7).

1 Riksdagen 1985186. 7sami. Nr 19

Utskottet

JuU 1985/86:19

Inledning

Rikspolisstyrelsen har fr. o. m. den 1 oktober 1984 fått en ny organisation och
nya uppgifter. Enligt vad som anges i årets budgetproposition har de problem
som varit förenade med organisationsförändringarna och den tillfälliga
övertaligheten på personal nu i huvudsak lösts. Regeringens förslag innebär
att anslaget minskas med ca 5 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår
och kommer att uppgå till 553 421 000 kr. Medel har beräknats för en ny
tjänst som chef för verksamheten för analys och planering vid styrelsen.
Vidare har medel beräknats för särskild utbildning av polismän som skall
syssla med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Härtill kommer
även centrala kostnader i samband med överföring av civilförsvarets
ordningsuppgifter till polisväsendet (beredskapspolisen).

Antagning av polisaspiranter

Rikspolisstyrelsen har föreslagit att antalet elever i grundutbildningen ökas
från 150 till 460 för vart och ett av de tre kommande budgetåren.

Vid budgetbehandlingen för två år sedan anförde departementschefen att
personalläget inom polisväsendet successivt hade förbättrats och att det då
fanns ca 1 000 polismän som hade genomgått grundutbildningen och fullgjort
alterneringstjänst vid någon polismyndighet. Mot bakgrund härav bedömde
han att antagningen av aspiranter till polishögskolan kunde begränsas till 200
under det dåvarande och de följande två budgetåren. I budgetpropositionen
förra året konstaterade departementschefen att personalläget hade ytterligare
förbättrats och att det då fanns ca 1 200 polismän som tjänstgjorde utanför
polismyndigheternas personaltablåer. En antagning av 150 aspiranter förordades
då.

I den nu aktuella budgetpropositionen anför departementschefen att
antalet polismän som ännu inte fått en s. k. tablåtjänst har stigit ytterligare
och nu är ca 1 400. Med hänsyn till denna utveckling och till att man bör
sträva efter en bättre balans mellan antalet polismanstjänster och antalet
utbildade polismän förordar han att aspirantantagningen även det kommande
budgetåret begränsas till 150. För de tre därpå följande budgetåren
beräknar han aspirantantagningen till 150, 250 resp. 430.

I motionerna 204,207,217,222 och 614 begärs att ytterligare polisaspiranter
skall antas. Önskemålen varierar från antagning av 200 till antagning av
460 aspiranter. Det framförs skilda argument. Bl. a. hävdas att den föreslagna
intagningen inte ens tillnärmelsevis motsvarar den årliga avgången.
Ökningen av brottsligheten gör det nödvändigt att snabbt öka antalet poliser,
framhålls det. Det pekas också på behovet av kontinuitet och planering för
att verksamheten vid polishögskolan skall kunna drivas på lämpligt sätt.

Utskottet vill först behandla frågan hur många aspiranter som bör antas till
grundutbildning under nästa budgetår. Som departementschefen framhåller
har personalläget inom polisväsendet förbättrats under senare tid. Det antal
polismän som tjänstgör utöver gällande personaltablå har de senaste två åren

ökat med ca 200 om året och uppgår nu till omkring 1 400. Beräkningarna av
hur många aspiranter som bör antas grundar sig på att personalläget således
blivit alltmer gynnsamt. Av betydelse är även det förhållandet att alltför stor
skillnad inte bör råda mellan antalet tjänster och antalet polismän. Mot
denna bakgrund och med beaktande av det statsfinansiella lägets krav på
återhållsamhet anser utskottet att departementschefens bedömning skall
godtas.

Vad gäller frågan om en plan för den fortsatta dimensioneringen av
polisutbildningen vill utskottet hänvisa till sin behandling av ämnet vid
tidigare tillfällen, se senast JuU 1984/85:29 s. 3 f. Utskottet framhöll där
sammanfattningsvis betydelsen av att verksamheten vid polishögskolan kan
planläggas för längre tidsperioder än ett år och att elevantagningen sker
någorlunda jämnt över åren. Mot bakgrund av vad departementschefen hade
uttalat om sin avsikt att undersöka hur man - samtidigt som man undviker
större skillnader mellan åren - på bästa sätt kan anpassa aspirantantagningen
till behovet av poliser i samhället, ansåg utskottet att riksdagen då inte borde
ta något initiativ i frågan.

I årets budgetproposition anknyter departementschefen till ämnet och
förklarar att polisberedningen i sitt slutbetänkande tar upp frågan om hur
antagningen av aspiranter i framtiden skall beslutas för att man skall uppnå
bl. a. de nämnda syftena (se SOU 1985:62 s. 263 ff). Sedan betänkandet har
remissbehandlats finns det, anför han, skäl att återkomma till regeringen
med närmare överväganden ett kommande år.

Utskottet, som utgår ifrån att departementschefens blivande redovisning i
frågan till regeringen kommer att följas av en i lämpligt sammanhang lämnad
redogörelse också för riksdagen, anser att ytterligare åtgärder från riksdagens
sida inte påkallas för närvarande.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna 204, 207, 217, 222 och 614 i nu
behandlade delar.

Övrigt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Vad som i
övrigt anförs under detta anslag föranleder inte något särskilt uttalande från
utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

beträffande medelsberäkning och antagning av polisaspiranter
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ju204 i denna del
(yrkande 1), motion 1985/86:Ju207 i denna del (yrkande 2), motion
1985/86:Ju217 i denna del (yrkande 2), motion 1985/86:Ju222 i denna
del (yrkande 3) och motion 1985/86:Ju614 i denna del (yrkandena 6
och 7) och med bifall till regeringens förslag till Rikspolisstyrelsen för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 553 421 000 kr.

JuU 1985/86:19

1* Riksdagen 1985/86. 7sami. Nr 19

2. Statens kriminaltekniska laboratorium. Regeringen har under punkt B 3
(s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska laboratorium
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 21 143 000 kr.

Motion

I motion 1985/86:Ju204 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle
(m) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att de medel för en
tjänst som skrifttekniker, som tillförs bekämpningen av ekonomisk brottslighet
och finansieras genom omfördelning, skall avsättas för bekämpning av
våldsbrottslighet (yrkande 2 delvis).

Utskottet

Regeringens förslag till medelsberäkning under denna punkt innebär en
ökning av anslaget med nästan 1,5 milj. kr. i förhållande till anslaget för
innevarande budgetår.

Som ett led i bekämpandet av bl. a. den ekonomiska kriminaliteten
beräknas medel för en ny tjänst som förste byråingenjör/byråingenjör vid
den skrifttekniska avdelningen vid laboratoriet. Enligt vad som anges i
budgetpropositionen erhålls medel för inrättande av tjänsten genom omfördelningar
inom polisväsendet.

Såsom framhålls i budgetpropositionen är personalläget vid laboratoriet,
liksom tidigare, bekymmersamt. I likhet med departementschefen anser
utskottet det angeläget att de vakanser som finns kan återbesättas. Mot
denna bakgrund och med hänsyn såväl till arbetsbelastningen vid laboratoriet
som till intresset av att forskningen inom dess verksamhetsområde kan
bedrivas tillfredsställande finner utskottet det motiverat att, såsom föreslås i
budgetpropositionen, huvudförslaget om besparing tillämpas endast i begränsad
omfattning på anslaget till laboratoriet.

Yrkandet i motion 204 innebär att medel för inrättande av den nämnda
tjänsten inte skall tillföras laboratoriet utan i stället tas i anspråk - på
polissidan - för att bekämpa våldsbrottsligheten. Motionen upptar också ett
yrkande som går ut på att de resursförstärkningar som regeringen, under
anslaget till Lokala polisorganisationen, föreslår för polisens bekämpande av
den ekonomiska brottsligheten skall användas för att bekämpa våldsbrottsligheten.
Denna sak behandlas av utskottet under punkt 3 i detta betänkande.
Utskottet avstyrker under den punkten bifall till motionen i detta
hänseende. Det ställningstagande till frågor om prioritering av insatserna
mot brott och om resursanvändningen som utskottet därvid gör har giltighet
också beträffande kriminaltekniska laboratoriet. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet såvitt gäller laboratoriet.

Det anförda innebär att utskottet godtar regeringens förslag till medelsberäkning
under förevarande punkt.

Utskottet hemställer

beträffande medelsberäkningen m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

JuU 1985/86:19

motion 1985/86:Ju204 i denna del (yrkande 2 delvis) till Statens
kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 21 143 000 kr.

3. Lokala polisorganisationen. Regeringen har under punkt B 4 (s. 41-67)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer rörande den regionala polisorganisationen som
chefen för justitiedepartementet förordat,

2. bemyndiga regeringen att vid polismyndigheten i Malmö inrätta en
ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen Cp,

3. bemyndiga regeringen att vid vardera av polismyndigheterna i Uppsala,
Växjö, Karlskrona och Karlstad inrätta en ordinarie tjänst för länspolismästare
med beteckningen Co,

4. till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 4 786 236 000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för justitiedepartementet
har anfört om

1. ett förbättrat förfarande för tillsättning av polischefstjänster,

2. överföring av ordningsuppgifter från civilförsvaret till polisväsendet,

3. den internordiska passkontrollverksamhetens organisation och arbetsformer,

4. anmälningar mot polismän.

Vad chefen för justitiedepartementet har anfört om anmälningar mot
polismän avser utskottet att behandla i ett senare betänkande under detta
riksmöte. Övriga angivna spörsmål som riksdagen beretts tillfälle att ta del av
samt de framlagda förslagen behandlas under förevarande punkt i detta
betänkande.

Motioner

I motion 1985/86:Ju204 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle
(m) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar att de medel för 20
polismanstjänster som tillförs bekämpningen av ekonomisk brottslighet och
finansieras genom omfördelning skall avsättas för bekämpning av våldsbrottslighet
(yrkande 2 delvis).

I motion 1985/86:Ju205 av Allan Ekström m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökad
tilldelning av resurser för polisen inom Storstockholmsområdet.

I motion 1985/86:Ju206 av Gunilla André (c) och Elving Andersson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
behovet av en förändring av tjänstetillsättningsförfarandet vad gäller vissa
polischefstjänster såsom polisberedningen föreslår.

I motion 1985/86:Ju207 av Karin Ahrland m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att en
omfördelning av polistjänster till bekämpandet av ekonomisk brottslighet
som regeringen föreslagit inte skall genomföras (yrkande 1).

JuU 1985/86:19

I motion 1985/86:Ju208 av Per Olof Håkansson (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära initiativ i syfte att åstadkomma en
samordning av den rutinmässiga kontroll som görs av tull och passpolis vid
inresa till riket i enlighet med vad som anges i motionen.

I motion 1985/86:Ju211 av Lars Ernestam (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att beredningen av
ärenden som gäller tillsättande av vissa högre tjänster inom polisväsendet
skall ske av rikspolisstyrelsens styrelse.

I motion 1985/86:Ju212 av Karl-Gösta Svenson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:100 bilaga 4 till den del den
avser införande av länspolismästarmodellen.

I motion 1985/86:Ju214 av Göran Ericsson (m) och Göte Jonsson (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet.

I motion 1985/86:Ju221 av Knut Wachtmeister (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av reglerna för ersättning till den som
hjälper polisen i brottsfall.

I motion 1985/86: Ju222 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen begär att regeringen i kontakt med Svenska kommunförbundet
aktualiserar möjligheten att komplettera trafikvakternas utbildning och
kompetens i syfte att förbättra ordningen på offentliga platser (yrkande 2).

I motion 1985/86:Ju607 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i
fråga,

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder mot ekonomisk brottslighet (yrkande 6),

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder för att stärka polisens resurser (yrkande 7).

I motion 1985/86:Ju614 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga,

- att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om inriktningen av det framtida rättsvårdande arbetet
(yrkande 1),

- att riksdagen beslutar med avslag på proposition 1985/86:100 bilaga 4 vad
avser införande av den s. k. länspolismästarmodellen uttala att inga
förändringar av den regionala polisorganisationen bör vidtas förrän
erfarenheter vunnits från de län där modellen prövats (yrkande 8).

Utskottet

Inledning

År 1981 fattade riksdagen ett principbeslut om allmänna riktlinjer för en
reform av polisväsendet (prop. 1980/81:13, JuU 24, rskr. 210). I enlighet med
riksdagsbeslutet uppdrogs det åt en särskild kommitté - 1981 års polisbered -

JuU 1985/86:19

ning - att utarbeta de mera detaljerade förslag som behövdes för reformens
praktiska genomförande. På grundval av polisberedningens arbete har
härefter reformförslag rörande polisen förelagts riksdagen i olika propositioner.

Som ett första steg i polisreformens genomförande beslutade riksdagen
under våren 1984 om en ändrad organisation m. m. för myndigheterna inom
polisväsendet (prop. 1983/84:89, JuU 16,rskr. 182). Senare under våren 1984
beslutade riksdagen om en ny rättslig reglering av polisverksamheten i en
polislag (SFS 1984:387). Reformerna genomfördes den 1 oktober 1984.

Under våren 1985 fattade riksdagen, som ett andra steg i polisreformens
genomförande, beslut om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå,
utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164). Det andra
steget har slutgiltigt genomförts den 1 november 1985. Därmed har
riksdagens principbeslut rörande en polisreform i huvudsak genomförts på
det praktiska planet.

Polisberedningen har vid sidan av de frågor som mera direkt anknutit till
polisreformens genomförande också lagt fram ett antal andra reformförslag
som rör polisväsendet. I särskilda betänkanden har sålunda lagts fram förslag
rörande tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet (Ds Ju 1984:9), handläggningen
av anmälningar mot polismän (Ds Ju 1984:10), den regionala
polisorganisationen (Ds Ju 1984:11) och beredskapspolisen (Ds Ju 1985:2).
Betänkandena har remissbehandlats.

I förevarande budgetproposition redovisar chefen för justitiedepartementet
sina ställningstaganden med anledning av polisberedningens förslag i
dessa frågor. - I det följande tas till särskild behandling upp några av de
spörsmål som omfattas av departementschefens ställningstagande. Det gäller
beredskapspolisen, den regionala polisorganisationen och förfarandet vid
tillsättning av polischefstjänster. Som nämnts tidigare avser utskottet att i ett
senare betänkande under detta riksmöte behandla frågor rörande anmälningar
mot polismän.

Det kan i sammanhanget tilläggas att polisberedningen nyligen har lagt
fram sitt slutbetänkande (SOU 1985:62) Inriktningen av polisverksamheten.
I betänkandet tas upp framför allt metodfrågor för polisarbetet. De förslag
som läggs fram tar huvudsakligen sikte på polisens arbete mot den mera
traditionella brottsligheten. Beredningen förordar bl. a. att ökad vikt skall
läggas på den utåtriktade och kontaktskapande polisverksamheten. I detta
hänseende föreslås bl. a. en betydande ökning av kvarterspolisverksamheten.

Medelsberäkningen

Regeringens anslagsförslag under förevarande punkt uppgår till i det
närmaste 4,8 miljarder kronor. Det innebär en ökning av anslaget med drygt
626 milj. kr.

Medel för nya tjänster till den lokala polisorganisationen beräknas inte;
vissa omfördelningar av tjänster inom anslaget föreslås dock. Att den under
anslaget största posten, Lönekostnader till polispersonal, har uppräknats
relativt mycket beror på att denna anslagspost tidigare varit underbudgete -

JuU 1985/86:19

rad i förhållande till utfallet; en nivåjustering med hänsyn härtill föreslås nu.

Mot bakgrund av den alltjämt ansträngda arbetssituationen i den lokala
polisorganisationen har en begränsad tillämpning av huvudförslaget om
besparing skett beträffande beräkningen av anslagsposten Förvaltningskostnader.
Under denna anslagspost beräknas medel för polismyndighetens
kostnader för administration, utbildning m. m. i samband med överförande
av ordningsuppgifter från civilförsvaret till polisväsendet (beredskapspolisen);
beloppet uppgår till drygt 8,8 milj. kr.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsberäkning under förevarande
punkt. Till vissa frågor rörande resursanvändning och omfördelning av
tjänster återkommer utskottet i det följande.

Beredskapspolisen

Utskottets ställningstagande till regeringens anslagsförslag innebär att
utskottet inte har något att erinra mot vad som i propositionen anförts om
överföring av ordningsuppgifter från civilförsvaret till polisväsendet.

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet, m. m.

De lokala och regionala polismyndigheterna har genom polisreformen getts
ett avgörande inflytande över verksamhetens inriktning och resursfördelningen
inom polisväsendet. I nyordningen ingår ett system med basorganisation,
som beslutas av regeringen, och i övrigt s. k. fria resurser, som omfattar
ca fem sjättedelar av personalen.

Polisreformen innebär att statsmakterna i samband med budgetprocessen
bör ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall
användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut utgör riktlinjer för den resursanvändning
och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas
av de regionala och lokala polismyndigheterna. - Systemet innebär att frågan
om hur stora resurser som skall ägnas åt en viss del av polisens verksamhet
kommer att beslutas av resp. länsstyrelse och lokal polismyndighet med
utgångspunkt i den basorganisation och de riktlinjer för resursanvändningen
som statsmakterna har fastställt (för en mera uttömmande beskrivning av det
nya systemet, se JuU 1984/85:29 s. 8 och 9).

De riktlinjer som har angetts för innevarande budgetår innebär att
narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten
hör till de områden där polisens insatser skall prioriteras. Samtidigt har
framhållits att denna prioritering inte får leda till att man eftersätter kampen
mot annan mera traditionell brottslighet som exempelvis bostadsinbrott
(prop. 1984/85:100, bil. 4, JuU 1984/85:29 s. 10).

Enligt vad chefen för justitiedepartementet anför i budgetpropositionen
(s. 34) saknas det liksom föregående år - på grund av bl. a. de omfattande
organisationsförändringarna inom polisväsendet - ett fullgott underlag för en
diskussion om prioriteringsfrågor. Det underlag som har redovisats av bl. a.
polismyndigheterna tyder emellertid enligt departementschefen på att de
bedömningar som gjorts för innevarande budgetår även bör gälla för
budgetåret 1986/87.

JuU 1985/86:19

Departementschefen föreslår följaktligen att myndigheterna också för
nästa budgetår bör sträva mot en hög nivå när det gäller resursinsatserna på
områden för narkotikabekämpning, ekonomisk brottslighet samt våIdsbrottslighet.
Samtidigt måste myndigheterna, enligt vad departementschefen
framhåller, ägna särskild uppmärksamhet åt den traditionella brottsligheten,
och då inte minst den förebyggande verksamheten. I sistnämnda hänseenden
understryks också vikten av bred samverkan med andra delar av samhället.
Departementschefen beräknar medel för 20 nya tjänster som inspektör för
bekämpning av ekonomisk brottslighet; detta tillskott skall erhållas genom
omfördelningar inom anslaget. Det kan tilläggas att statens kriminaltekniska
laboratorium genom omfördelningar inom polisväsendet tillförs en ny tjänst
för bekämpande av bl. a. den ekonomiska brottsligheten (anslag B 3, se
punkt 2 i detta betänkande).

I sammanhanget erinrar departementschefen om att handläggningen av
s. k. asylutredningar bör ske i sådan takt att ärendena kan klaras av inom en
månad. De myndigheter som har längre handläggningstider bör alltså så
långt det är möjligt inom sina ramar omfördela resurserna till denna
verksamhet.

I fyra motioner tas upp frågor som rör prioriteringen och inriktningen av
polisverksamheten.

I motion 204 begärs att något resurstillskott inte skall ske beträffande
bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Enligt motionärerna bör
den i propositionen aviserade omfördelningen i stället göras för att bekämpa
våldsbrottsligheten. (Motionsyrkandet tar också sikte på anslaget B 3, se
punkt 2 i detta betänkande.) Även i motion 207 motsätter sig motionärerna
att det på sätt aviseras i propositionen sker en omfördelning av tjänster för att
bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Motionärerna anser att tjänsterna
bör behållas i arbetet med att beivra det ökade antalet stölder och våldsbrott.

I motion 607 föreslås att ansträngningar görs för att öka effektiviteten i
polisverksamheten. Motionärerna förespråkar härvidlag bl. a. ett utnyttjande
av modernare utrustning. Vidare anser motionärerna att det bör ske en
fortsatt utbyggnad av bl.a. kvarterspolisverksamheten. I motion 614 framhålls
bl. a. att det fortsatta arbetet på att bekämpa narkotikabrottsligheten
och den ekonomiska brottsligheten inte får leda till att insatserna mot
våldsbrottslighet och traditionell brottslighet blir eftersatta. I den motionen
förespråkas också en prioritering av kvarterspolisverksamheten.

Utskottet vill för sin del till att börja med mera allmänt slå fast att - även om
det inte har skett någon alarmerande ökning av antalet brott under senare år
- brottsligheten totalt sett ligger på en alltför hög nivå. För att framgångsrikt
motverka brottsligheten är det givetvis nödvändigt med en mångfald
åtgärder av vitt skilda slag inom olika delar av samhället. Även om
betydelsen av de åtgärder mot brottsligheten som kan vidtas inom rättsväsendet
inte får överskattas, måste dock konstateras att de brottsbekämpande
insatser som framför allt polisen gör mera direkt spelar en central roll i
sammanhanget. Därför har resurserna för polisväsendet, till skillnad från
andra offentliga verksamhetsgrenar, också under senare år byggts ut.

I ett läge där det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att tillföra

JuU 1985/86:19

polisväsendet ökade resurser i form av bl. a. nya tjänster måste-såsom också
påpekas i motion 607 - ansträngningarna inriktas på att på andra sätt öka
effektiviteten i polisens arbete på att motverka brott. Ett uttryck för
strävanden i sådan riktning utgör den nyligen genomförda polisreformen,
som efter hand bör leda till ett allt bättre resursutnyttjande inom polisväsendet.
I samma riktning verkar också den förbättrade polisutbildningen. I linje
med vad som sägs i motion 607 finns effektivitetsvinster att göra även genom
att nyttja modernare teknisk utrustning. I detta hänseende finns det enligt
utskottets uppfattning knappast anledning tro att några åtgärder på området
eftersätts hos polisen. Utskottet vill här i ett mera långsiktigt perspektiv
också peka på de förbättringar av polisens insatser mot brott som ett
genomförande av polisberedningens förslag rörande inriktningen av polisverksamheten
kan resultera i.

Vid sidan av de allmänt sett effektivitetsfrämjande åtgärder som utskottet
nu berört är det emellertid också nödvändigt att överväga vissa prioriteringar
av polisverksamheten och därvid ta ställning till den omfördelning av tjänster
som kan föranledas därav. Sådana överväganden förutsätts för övrigt delvis
av systemet med basorganisation och fria resurser men påkallas framför allt
av intresset att vissa typer av brott skall bekämpas särskilt.

I sistnämnda hänseende kan utskottet ansluta sig till departementschefens
uppfattning att även för nästa budgetår narkotikabrottsligheten, den ekonomiska
brottsligheten och våldsbrottsligheten bör höra till de områden där
polisens insatser måste prioriteras.

Utskottet kan vidare instämma i vad departementschefen anfört rörande
polisens handläggning av asylutredningar. Utskottet utgår från att det
angivna riktmärket för tidsåtgången gäller inte bara själva handläggningen av
utredningarna, utan även polisens befattning med saken över huvud taget.

Som framgått av vad som sagts tidigare skall den angivna prioriteringen av
polisens insatser mot vissa typer av brott i princip ske inom ramen för
systemet med fria resurser. Härutöver kan det emellertid finnas anledning att
överväga omfördelning av tjänster på områden där behovet av förstärkningar
framstår som särskilt betydelsefullt. Därvid måste givetvis behovet av
förstärkningar vägas mot intresset av att andra angelägna verksamhetsområden
inte blir lidande till följd av en omfördelning.

Enligt utskottets uppfattning finns det mycket som tyder på att den hittills
gjorda utbyggnaden av polisens resurser vad gäller den ekonomiska brottsligheten
har lett till goda resultat i fråga om bekämpningen av denna
brottslighet. Det finns emellertid ett kvarstående behov av framför allt
utredningsresurser inom polisen för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten,
och utskottet anser det välmotiverat att man vidtar den av
departementschefen aviserade omfördelningen av tjänster.

Utskottets nu gjorda ställningstagande innebär att utskottet inte ansluter
sig till motionerna 204 och 207 såvitt avser yrkandena om att den av
departementschefen aviserade omfördelningen inte skall genomföras. I
dessa motioner förespråkas en förstärkning av resurserna för bekämpning av
bl. a. våldsbrottsligheten. Utskottet har i och för sig förståelse för dessa
önskemål. Den prioritering av kampen mot våldsbrottsligheten som bör
göras får emellertid, som tidigare berörts, ske inom ramen för systemet med

JuU 1985/86:19

fria resurser. Det kan för övrigt med anledning av vad som sägs i de nämnda
motionerna och i motion 614 tilläggas att, enligt vad departementschefen
upplyser, de resursförstärkningar och andra åtgärder som tidigare har satts in
mot den ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten inte har
tillåtits inkräkta på arbetet mot våldsbrottsligheten och annan traditionell
brottslighet. Utskottet utgår från att ett sådant synsätt är vägledande också
när det gäller att genomföra den av departementschefen nu aviserade
omfördelningen.

I sammanhanget vill utskottet också uttala att de prioriteringar som
utskottet i det föregående har förordat måste, såsom departementschefen
understryker och i linje med vad som sägs i samtliga här aktuella motioner,
ske samtidigt som polismyndigheterna ägnar särskild uppmärksamhet åt den
traditionella brottsligheten. Möjligheter till sådana insatser bör enligt
utskottets mening föreligga till följd av det alltmer effektiva resursutnyttjande
som polisreformen innebär. Härtill kommer att den inriktning av
insatserna mot den traditionella brottsligheten på förebyggande verksamhet
som departementschefen förespråkar bör, åtminstone på sikt, återspeglas i
en dämpad brottsutveckling.

I motionerna 607 och 614 begärs en ökad satsning på kvarterspolisverksamheten.
Såsom utskottet uttalade redan förra året är frågor rörande
kvarterspolisverksamheten en sak som det i enlighet med polisreformen
ankommer på den lokala polismyndigheten att fatta beslut om (JuU
1984/85:29 s. 18). Mot den bakgrunden anser sig utskottet inte böra göra
annat särskilt uttalande än att utskottet, i likhet med vad utskottet uttalat
tidigare år, ser positivt på en utveckling i riktning mot en ökad fotpatrullering
och utökad kvarterspolisverksamhet så som motionärerna förespråkar och
som har föreslagits i polisberedningens nyligen framlagda slutbetänkande.

De överväganden och uttalanden som utskottet har gjort i det föregående
innebär att utskottet anser att motionerna 204, 207, 607 och 614 i här
behandlade delar inte påkallar någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna såvitt nu är i fråga.

Den regionala polisorganisationen

Riksdagens principbeslut år 1981 om en reform av polisväsendet innebär att
den regionala polisorganisationen skall behålla sin av ålder bestående
anknytning till länsstyrelserna. Länspolischeferna skall, med förstärkt ställning,
förbli tjänstemän i länsstyrelserna. För Stockholms län samt Göteborgs
och Bohus län valdes enligt riksdagsbeslutet en särlösning som innebär att
befattningen som länspolischef förenas med tjänsten som polismästare i det
största polisdistriktet i resp. län (s. k. länspolismästarmodell). Såvitt gällde
Jämtlands län innefattade riksdagens beslut inte något slutligt ställningstagande
utan det uttalades att polisberedningen förutsättningslöst skulle pröva
frågan. Beträffande Malmöhus län anförde riksdagen att erfarenheterna från
den nya ordningen i Stockholms- och Göteborgsområdena borde studeras för
att senare ligga till grund för fortsatta överväganden (prop. 1980/81:13, JuU
24, rskr. 210).

År 1984 förelädes riksdagen förslag från regeringen att den regionala

JuU 1985/86:19

1 * * Riksdagen 1985/86.7sami. Nr 19

polisorganisationen i Jämtlands län skulle utformas i linje med vad som
tidigare beslutats för de nyss nämnda båda storstadslänen. Riksdagen godtog
förslaget (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr. 182). - Länspolismästarmodellen
har härefter genomförts i de tre länen den 1 oktober 1984.

Riksdagens beslut år 1984 innefattade inte något närmare ställningstagande
vare sig till frågan om det beträffande övriga län kunde behöva göras
förändringar eller till frågan vilka förändringar som i sådant fall kunde vara
ändamålsenliga. Beslutet innebar avslag på ett motionsyrkande om att någon
omorganisation av den regionala polisorganisationen inte borde komma till
stånd. Samtidigt uttalades att, om någon avvikelse från de riktlinjer som
lades fast i 1981 års riksdagsbeslut befinns erforderlig, frågan bör underställas
riksdagens prövning. Detta gav riksdagen regeringen till känna.

I budgetpropositionen redovisar departementschefen - i form av riktlinjer -sina synpunkter på det fortsatta reformarbetet beträffande den regionala
polisorganisationen. Hans överväganden bygger huvudsakligen på den
översyn i ämnet som polisberedningen i enlighet med tilläggsdirektiv har
gjort och som redovisas i delbetänkandet (Ds Ju 1984:11) Den regionala
polisorganisationen samt remissbehandlingen därav.

Departementschefen förklarar att enligt hans mening länspolismästarmodellen
i princip är att föredra framför den nuvarande ordningen med
länspolischef; länspolismästarmodellen borde därför genomföras i hela riket.
På anförda skäl anser han emellertid att ett sådant genomförande - med
undantag för ett begränsat antal län - bör anstå till dess ytterligare erfarenhet
har vunnits av modellen. Och han anmäler sin avsikt att om några år
återkomma till frågan om en fortsatt regional reform i den riktning som han
angett.

I frågan om några län anser departementschefen emellertid, som nyss
antytts, att länspolismästarmodellen nu bör införas. Detta gäller Malmöhus,
Uppsala, Kronobergs, Blekinge och Värmlands län. I Malmöhus län bör
modellen införas snarast, eller den 1 juli 1986, och i Värmlands län den 1 juli
1986. För de tre övriga angivna länen räknar departementschefen med att
den nya organisationen bör kunna införas inom de närmaste åren.

I två motioner tas avstånd från de av departementschefen föreslagna
förändringarna beträffande den regionala polisorganisationen. I motion 212
förespråkas att i enlighet med riksdagens principbeslut år 1981 någon
förändring inte bör göras för Malmöhus län förrän en utvärdering har skett av
erfarenheterna från Stockholms- och Göteborgsområdena. Beträffande
övriga län anser motionärerna att den nuvarande ordningen med länspolischef
skall behållas.

I motion 614 begärs att den nuvarande regionala organisationen inte skall
förändras förrän erfarenheter vunnits av verksamheten i de län där länspolismästarmodellen
har införts.

Utskottet vill för sin del, i linje med tidigare ställningstaganden i ämnet (JuU
1980/81:24 s. 13 och JuU 1983/84:16 s. 11), framhålla det angelägna i att den
regionala polisverksamheten i landet ges en effektivare och mera rationell
organisation. Ett viktigt steg i den riktningen har också tagits i och med att
länspolismästarmodellen numera har genomförts i Stockholms län, Göteborgs
och Bohus län samt Jämtlands län.

JuU 1985/86:19

För de fortsatta övervägandena beträffande en reform av den regionala
polisorganisationen i det syfte som nu angetts anser utskottet i och för sig att
riksdagens principbeslut år 1981 alltjämt bör utgöra en utgångspunkt.
Betydelse i sammanhanget har också det arbete som polisberedningen senare
gjort och utfallet av remissbehandlingen av beredningens förslag. 1 övervägandena
på att finna de mest ändamålsenliga lösningarna måste emellertid
erfarenheterna från de län där länspolismästarmodellen har införts tillmätas
särskild vikt. Tillräckliga erfarenheter från dessa län finns ännu inte.

Utan ytterligare ställningstaganden till saken anser utskottet därför - lika
med departementschefen och i linje med vad som sägs i motion 614 - att ett
allmänt ställningstagande till frågan om en fortsatt reform av landets
regionala polisverksamhet bör anstå några år till dess att tillräcklig erfarenhet
har vunnits av den nya länspolismästarmodellen. Detta betyder att utskottet
inte ställer sig bakom kravet i motion 212 om att länspolischefsmodellen i
princip skall bibehållas. - Med det anförda godkänner utskottet, med
anledning av motion 614, de riktlinjer rörande den regionala polisorganisationen
i allmänhet som departementschefen förordar. Utskottet avstyrker
samtidigt bifall till motion 212 i denna del.

Vad nyss sagts innebär dock inte att utskottet anser att man bör avvakta
med att i förevarande sammanhang ta ställning till frågan om en ändrad
regional polisorganisation för enskilda län där skäl för en ändring redan nu
kan anföras. Departementschefen aktualiserar för sin del frågan beträffande
fem län, för vilka han sålunda föreslår att länspolismästarmodellen bör
införas. Motionärerna motsätter sig departementschefens förslag.

Departementschefen föreslår först och främst att länspolismästarmodellen
skall införas i Malmöhus län. Han anför som skäl härför bl. a. att de särskilda
kraven på samordning av de gemensamma resurserna i storstadsregionerna
med styrka talar för att länspolismästarmodellen bör införas i detta län; mer
än två tredjedelar av de samlade polisresurserna av regional karaktär i länet
hör till polismyndigheten i Malmö. Av betydelse är enligt departementschefen
också de positiva erfarenheter som har redovisats från de två andra
storstadslänen.

Enligt utskottets uppfattning talar framför allt praktiska skäl för att
länspolismästarmodellen nu bör införas i Malmöhus län. Vad departementschefen
anfört om tidpunkten härför och om behovet av en tjänst som
biträdande länspolismästare föranleder inte någon erinran från utskottets
sida. Den i propositionen förordade riktlinjen godkänns således i vad den
gäller Malmöhus län. Utskottet avstyrker i motsvarande delar bifall till
motionerna 212 och 614.

När det sedan gäller Uppsala, Kronobergs och Blekinge län, vilka omfattas
av departementschefens förslag, kan konstateras att det här rör sig om län
som har få polisdistrikt och med en polismyndighet som storleksmässigt
dominerar. Även i övrigt har dessa län en struktur som gör dem väl lämpade
för en länspolismästarorganisation. Utskottet anser det därför naturligt att
denna organisation bör införas i dessa län på sätt som föreslås i propositionen.

I likhet med departementschefen anser utskottet att det skulle vara av stort
värde för den i det föregående förordade utvärderingen av länspolismästar -

JuU 1985/86:19

modellen om denna nu kunde införas också i ett län med flera polisdistrikt
och med en något mera komplicerad struktur än de senast berörda tre länen.
Utskottet förordar därför att så sker. Mot departementschefens val av
Värmlands län för detta ändamål har utskottet inte något att invända.

Med det som anförts godkänner utskottet de riktlinjer rörande den
regionala polisorganisationen i de angivna länen som departementschefen
förordar. Utskottet avstyrker samtidigt bifall till motionerna 212 och 614
såvitt gäller organisationen för dessa län.

Polisresurser för Storstockholmsområdet

I motion 205 begärs en ökad tilldelning av resurser till polisen i Storstockholmsområdet.
Motionärerna pekar bl. a. på att ökningen av antalet brott är
betydligt större i området än i genomsnitt för landet. Det begärda resurstillskottet
bör enligt motionärerna ske genom omfördelningar av resurserna
inom hela polisväsendet.

Ilandet finns 118 polisdistrikt. I varje distrikt finns en polismyndighet. Det
ankommer på statsmakterna, och då i första hand regeringen, att besluta om
antalet tjänster vid varje polismyndighet. Regeringen har, som ett led i
polisreformens slutliga genomförande, den 12 september 1985 fattat beslut
om bl. a. polismyndigheternas personal under resterande del av budgetåret
1985/86. Av beslutet framgår bl. a. att det vid de 13 polismyndigheter som
Stockholms län omfattar finns ca 4 300 polismanstjänster, varav ca 3 000
tjänster vid polismyndigheten i Stockholm; några vakanser föreligger i
praktiken inte. För Stockholms län finns dessutom drygt 400 polismän i tjänst
utanför myndigheternas tjänstetablåer.

Utskottet är i och för sig medvetet om de höga anspråk som bl. a. till följd av
brottsutvecklingen ställs på polisverksamheten i Storstockholmsområdet.
Regeringen har givetvis varit medveten om situationen i området när den
förra året fastställde antalet tjänster vid landets polismyndigheter. Det kan i
sammanhanget tilläggas att frågan om en översyn av polispersonalens
fördelning mellan polismyndigheterna har aktualiserats för regeringen av
rikspolisstyrelsen. Bl. a. mot den bakgrunden pågår inom justitiedepartementet
ett arbete på att finna nya metoder för att bedöma behovet av tjänster
vid varje enskild polismyndighet med avseende på bl. a. sådana faktorer som
folkmängd, antal gripna/år och antal brott/år.

Mot bakgrund av det beskrivna dimensioneringsarbetet finner utskottet
att motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen.

Förfarandet vid tillsättning av polischefstjänster

För tillsättning av högre tjänster inom polisväsendet gäller ett tämligen
omfattande regelsystem. I korthet innebär den nuvarande ordningen att
polischefstjänster tillsätts av regeringen, i allmänhet efter förslag av resp.
länsstyrelse. Tjänster som polisintendent och vissa andra högre polisbefäls•tjänster
tillsätts av länsstyrelsen. I tillsättningsärendena inhämtas yttrande
från den polismyndighet som berörs. Fram till oktober 1984 skulle yttrande

JuU 1985/86:19

också inhämtas från rikspolisstyrelsen. I tillsättningsfrågorna tillämpas ett
särskilt vitsordsförfarande.

I budgetpropositionen aviserar departementschefen sin avsikt att senare
för regeringen föreslå vissa angivna förändringar beträffande tillsättningsförfarandet.
Att departementschefen nu tar upp saken skall ses mot bakgrund
av de överväganden - i syfte att råda bot på de brister nuvarande
vitsordssystem är förknippade med - som polisberedningen redovisat i ett
betänkande (Ds Ju 1984:9). I betänkandet har föreslagits att det för
beredningen av ärenden om tillsättning av vissa högre tjänster inom
polisväsendet inrättas en tjänsteförslagsnämnd motsvarande den nämnd som
finns för tillsättning av tjänster inom domstolsväsendet. Enligt beredningen
skall nämnden avge förslag beträffande praktiskt taget alla tjänster i
polischefskarriären.

Departementschefen anser för sin del att det är nödvändigt att det
nuvarande vitsordssystemet förbättras på viktiga punkter. Han förklarar sig
däremot vara tveksam till förslaget om att inrätta en central tjänsteförslagsnämnd
i enlighet med polisberedningens förslag, och han har därför stannat
för att inte föreslå att en sådan nämnd inrättas. Enligt hans mening bör ett
förbättrat vitsordssystem kunna åstadkommas genom att man utnyttjar den
centrala förvaltningsmyndighetens kunskaper och överblick över polischefskåren.

Mot denna bakgrund föreslår departementschefen att rikspolisstyrelsen -inom ramen för nuvarande förslags- och tillsättningsförfarande - ges till
uppgift att lämna synpunkter på sökandena till polischefstjänster. Styrelsen
bör för detta ändamål hämta in och sammanställa referenser på sökandena.

Kritik mot departementschefens förslag förs fram i tre motioner. I
motionerna 206 och 214 förespråkas att polisberedningens förslag om en
tjänsteförslagsnämnd genomförs. Enligt den senare motionen bör dock
nämnden ges en annan sammansättning än vad beredningen har föreslagit.

I motion 211 förordas att de uppgifter som enligt departementschefens
förslag skall ankomma på rikspolisstyrelsen skall fullgöras av rikspolisstyrelsens
styrelse.

Enligt utskottets mening finns det ett klart behov att förbättra det nuvarande
vitsordssystemet i tjänstetillsättningsärenden inom polisväsendet. Även om
sådana förbättringar skulle kunna åstadkommas genom att man inrättar en
tjänsteförslagsnämnd på sätt som föreslagits av polisberedningen och som
förespråkas i två av motionerna, ställer sig utskottet dock tveksamt till en
sådan ordning. Framför allt anser utskottet det opåkallat att tillskapa ett helt
nytt centralt organ för att få till stånd förbättringar av vitsordssystemet.
Dessa förbättringar bör kunna uppnås inom ramen för befintliga verksamhetsformer.
Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkandena i motionerna
206 och 214.

Vad nu sagts innebär att utskottet hyser sympati för departementschefens
syn på hur man skall åstadkomma förbättringar av vitsordssystemet;
rikspolisstyrelsen bör således i tillsättningsförfarandet anförtros de av
departementschefen angivna uppgifterna att till länsstyrelsen såsom beslutande
resp. förslagsställande organ lämna synpunkter på sökandena till
polischefstjänster.

JuU 1985/86:19

I motion 211 aktualiseras frågan vilken sammansättning rikspolisstyrelsen
bör ha när den fullgör de angivna uppgifterna. Med anledning av motionen
vill utskottet först erinra om att i såväl länsstyrelserna sorn polismyndigheterna
lekmannaledamöter deltar vid myndighetens befattning med tjänstetillsättningsfrågor.
Detta hindrar emellertid inte att det kan finnas goda skäl för
att rikspolisstyrelsens handhavande av sådana frågor bör ske under medverkan
av även andra än tjänstemän. För en sådan ordning talar inte minst den
betydelse för tillsättningsfrågorna som rikspolisstyrelsens synpunkter i saken
av allt att döma bör få. Det finns dock skäl att närmare överväga hur den av
utskottet förordade medverkan i rikspolisstyrelsen av även andra än
tjänstemän bör ta sig uttryck; det kan t. ex. inte uteslutas att en ordning där
rikspolisstyrelsens styrelse regelbundet deltar i bedömningen skulle bli
alltför tungrodd. Vad nu sagts gäller inte bara vilket slag av lekmannamedverkan
e.d. och omfattningen härav som bör förekomma utan också
formerna för en sådan medverkan. Utskottet vill i sammanhanget understryka
vikten av parlamentarisk anknytning i denna medverkan. Det är närmast
regeringens sak att meddela föreskrifter rörande förfarandet vid de tjänstetillsättningar
det här är fråga om. Enligt utskottets mening får det ankomma
på regeringen att i samband härmed göra de överväganden som påkallas av
utskottets nyss gjorda ställningstagande.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion 211 anfört om rikspolisstyrelsens
handläggning av tjänstetillsättningsfrågor bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Samordning av pass- och tullkontrollen

Enligt bestämmelser i utlänningslagstiftningen är en utlänning som reser in i
landet skyldig att ha pass eller annan legitimation. Motsvarande skyldighet
att visa upp pass föreligger enligt passlagen (1978:302) som huvudregel också
för svensk medborgare som reser in i landet från utomnordiskt land.

För nordbor gäller passfrihet inom Norden. Enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen
skall staterna svara för passkontroll vid sina nordiska
yttergränser. Vid gräns mot annat nordiskt land kan stickprovsvis företas
passkontroll av utlänningar som inte är medborgare i ett nordiskt land.

Det ankommer i första hand på polisen att ansvara såväl för den
rutinmässiga passkontrollen vid landets yttergränser som för den kontroll
som sker stickprovsvis. På begäran av polisen skall tullmyndighet medverka
vid passkontrollen, om det kan ske utan att de uppgifter som åligger
tullmyndigheten eftersätts. Dess uppgifter är primärt att handha frågor
rörande tull samt vissa andra skatter och avgifter. Vidare har tullmyndigheten
att övervaka efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och
utförsel av varor och att i övrigt utöva uppsikt över trafiken till och från
utlandet.

I propositionen tar departementschefen, för riksdagens information, upp
vissa frågor rörande organisationen m. m. av den internordiska passkontrollen.
Hans ståndpunkt i dessa frågor innebär i korthet att ansvaret för den
internordiska passkontrollen också i fortsättningen skall ligga på polisen; en
fördjupad samverkan mellan polis och tull förutsätts.

JuU 1985/86:19

I motion 208 begärs åtgärder i syfte att åstadkomma en samordning av den
rutinmässiga kontroll som vid inresa till landet utförs av polisen och tullen.
Härigenom skulle enligt motionären fördelar vinnas inte bara för myndigheterna
utan också för de resande.

Vad departementschefen anfört rörande den internordiska passkontrollen -som äger rum stickprovsvis - föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad härefter gäller den i motionen aktualiserade frågan om den rutinmässiga
kontrollen vid inresa till Sverige från utomnordiskt land vill utskottet till
att börja med gärna instämma i uppfattningen att det är av värde att pass- och
tullkontrollen sker så snabbt och friktionsfritt som möjligt. En ökad
samverkan mellan polisen och tullen i sådant syfte tillgodoser inte bara
behovet av ett ändamålsenligt resursutnyttjande hos dessa myndigheter utan
också intresset av att öka de resandes bekvämlighet.

Även om de uppgifter som polisen och tullen har på området delvis tjänar
samma syften, bl. a. i fråga om brottsbekämpning, kan emellertid i sammanhanget
inte bortses från att passkontrollen och tullkontrollen i grunden fyller
skilda funktioner. Detta förhållande måste givetvis också påverka det sätt
varpå myndighetens kontroll organiseras och utförs. Härtill kommer att det
enligt utskottets mening inte är självklart att en samordning av passkontrollen
och tullkontrollen som motionären förespråkar praktiskt sett är att
föredra på alla platser; det sagda gäller i synnerhet i fråga om de stora
flygplatserna i landet.

Utskottet utgår emellertid från att de berörda myndigheterna, både på
central nivå och lokalt, tillvaratar möjligheterna till samverkan beträffande
pass- och tullkontrollen i den utsträckning det är lämpligt och ändamålsenligt.
I detta hänseende finns det med anledning av motionen inte skäl till
något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Ersättning till enskilda för biträde ät polisen

I motion 221 efterlyses förbättrade möjligheter för enskilda personer att få
ersättning för skador som uppkommit i samband med lämnat biträde åt
polisen. Enligt motionären bör förbättrade ersättningsmöjligheter öka
allmänhetens benägenhet att hjälpa polisen.

Bestämmelser på det område som avses med motionen finns i förordningen
(1948:195) om ersättning och belöning av statsmedel vid biträde åt
ordningsmakten samt i den därtill anknytande tillämpningskungörelsen
(1948:196). Bestämmelserna innebär i huvudsak att den som har biträtt
polisen vid ingripande mot någon som t. ex. begått brott är berättigad att få
ersättning av allmänna medel för skada som uppstått till följd av ingripandet.
Både personskada och egendomsskada ersätts. Den som visat särskild
rådighet och nit vid biträde åt polisen i angivna fall få tilldelas belöning
härför. - Ansökan om ersättning skall göras hos polischefen i den ort där
ingripandet ägde rum eller skadan inträffade. Förslag rörande belöning
uppgörs självmant av polischefen. Det ankommer på länsstyrelsen att pröva
frågan om ersättning eller belöning. Länsstyrelsens beslut om ersättning får
överklagas till regeringen. Ärenden rörande ersättning eller belöning skall
avgöras utan dröjsmål.

JuU 1985/86:19

De kostnader för staten som de angivna bestämmelserna ger upphov till
täcks av medel som anvisas under anslaget till lokala polisorganisationen.
Fram t.o. m. 1984/85 års budget fanns under detta anslag en särskild
anslagspost avseende ersättning till enskilda för biträde åt ordningsmakten,
som då upptogs till ett förslagsvis beräknat belopp på 50 000 kr. I den nya
anslagskonstruktion som tillämpas fr. o. m. innevarande budgetår har medel
för ändamålet inräknats i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Vid ställningstagande till motionen vill utskottet i linje med motionärens
önskemål uttala att det givetvis är angeläget att enskilda personer som
lämnar biträde åt polisen kan få ersättning av staten för skador som uppstått i
samband härmed. Genom de författningsmässiga och budgetmässiga förutsättningar
härför som redan föreligger har enligt utskottets uppfattning saken
getts en tillfredsställande lösning. Utskottet utgår från att det i den praktiska
verksamheten sprids erforderlig information om de möjligheter som sålunda
finns. Mot denna bakgrund påkallar motionen inte någon åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 221.

Ordningss kapande uppgifter för trafikvakter

I motion 222 förespråkas att parkeringsvakter skall ges till uppgift att
övervaka ordningen på allmänna platser. Härigenom skulle de enligt
motionären kunna bidra till att öka tryggheten på sådana platser.

Utskottet vill för sin del slå fast att det i princip endast tillkommer polisen att
upprätthålla ordningen på allmänna platser. I 2 § 2 polislagen (1984:387)
föreskrivs att det hör till polisens uppgifter att övervaka den allmänna
ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana
har inträffat. Uppgifterna hänförs till vad som brukar kallas polisens
övervakningsverksamhet.

Grundsatsen om att det endast tillkommer polisen att svara för den
allmänna ordningen och säkerheten har dock inte kunnat upprätthållas på
alla områden. Genom särskilda föreskrifter har t. ex. lagts på befälhavarna
på vissa kommunikationsmedel - tåg, båt och flyg - att ansvara för ordningen
och säkerheten ombord på dessa. Vidare kan nämnas den befogenhet att
medverka till att upprätthålla allmän ordning som innefattas i ett förordnande
som ordningsvakt.

I de nu angivna fallen avser befogenheterna att upprätthålla allmän
ordning speciella platser eller situationer. Uppgiften att mera generellt
övervaka och svara för den allmänna ordningen och säkerheten tillkommer
däremot endast polisen. Enligt utskottets mening kan det inte komma i fråga
att, såsom förespråkas i motionen, överväga en ordning som skulle innebära
ett avsteg från denna princip.

Utskottet avstyrker därför bifall till motion 222 i denna del.

JuU 1985/86:19

Utskottets hemställan

JuU 1985/86:19

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lokala polisorganisationen
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
4 786 236 000 kr.,

2. beträffande riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet,
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju204 i denna del (yrkande 2
delvis), motion 1985/86:Ju207 i denna del (yrkande 1), motion
1985/86:Ju607 i denna del (yrkandena 6 och 7) och motion 1985/
86:Ju614 i denna del (yrkande 1),

3. beträffande den regionala polisorganisationen i allmänhet

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ju212 i denna del och med
anledning av motion 1985/86:Ju614 i denna del (yrkande 8 delvis)
godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen i detta hänseende,

4. beträffande den regionala polisorganisationen i Malmöhus län

a) att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ju212 i denna del
och motion 1985/86: Ju614 i denna del (yrkande 8 delvis) godkänner de
riktlinjer som förordas i propositionen i detta hänseende,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att vid polismyndigheten i
Malmö inrätta en ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen
Cp,

5. beträffande den regionala polisorganisationen i Uppsala m. fl. län

a) att riksdagen med avslag på motion 1985/86: Ju212 i denna del och
motion 1985/86:Ju614 i denna del (yrkande 8 delvis) godkänner de
riktlinjer som förordas i propositionen i detta hänseende,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att vid vardera av polismyndigheterna
i Uppsala, Växjö, Karlskrona och Karlstad inrätta en
ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen Co,

6. beträffande polisresurser för Storstockholmsområdet
att riksdagen avstyrker bifall till motion 1985/86:Ju205,

7. beträffande tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju206 och motion 1985/86: Ju214,

8. beträffande rikspolisstyrelsens handläggning av tjänstetillsättningsärenden att

riksdagen med anledning av motion 1985/86: Ju211 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

9. beträffande samordning av pass- och tullkontrollen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju208,

10. beträffande ersättning till enskilda för biträde åt polisen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju221,

11. beträffande ordningsskapande uppgifter för trafikvakter

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju222 i denna del (yrkande 2).

4. Utrustning m. m. för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 5
(s. 68-71) föreslagit riksdagen att till Utrustning m. m. för polisväsendet för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 113 221 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Ju207 av Karin Ahrland m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att under anslaget B 5. Utrustning m. m. för
polisväsendet anslå 15 000 000 kr. mindre än regeringen har föreslagit
(yrkande 5).

I motion 1985/86:Ju218 av Hans Rosengren (s) hemställs, under hänvisning
till vad som anförts i motion 1985/86:T396, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ny modern
vågutrustning till polisen.

I motion 1985/86:Ju220 av Ewy Möller (m) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om att en polisbåt bör finnas
i Västervik.

Utskottet

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för sådan utrustning som bör anskaffas av
rikspolisstyrelsen. För utrustning som polismyndigheterna själva får anskaffa
beräknas medel under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen. I budgetpropositionen
föreslås ett anslag av drygt 113,2 milj. kr. Detta belopp
överstiger fjolårets anslag med ca 23,5 milj. kr.

Departementschefen tar bl. a. upp frågan om ett utbyte av det personliga
tjänstevapnet för polispersonalen. Han förordar att polisen successivt och
inom de vanliga ekonomiska ramarna för utrustning tillförs ett nytt och
modernt vapen.

Vågar till polisen

Under anslaget beräknas 1 milj. kr. för anskaffning av utrustning för
kontrollvägning av tunga fordon.

Rikspolisstyrelsen har i sin anslagsframställning yrkat 10 milj. kr. för
anskaffning av 240 transportabla fordonsvågar.

I motion 218 pekas på de problem som överlasterna i vägtrafiken orsakar,
bl. a. i fråga om trafiksäkerhetsrisken och kostnadskrävande skador på
vägnätet. Motionären anser att större resurser behövs när det gäller bl. a.
effektiv och modern vågutrustning för polisens kontroll.

Rikspolisstyrelsen förfogar över ca 260 transportabla fordonsvågar, som
anskaffades under början av 1970-talet. Enligt vad styrelsen anför i sin
anslagsframställning är de numera inte bara slitna utan också i viss mån
otidsenliga; de är tunga och svårhanterliga och kan inte användas i fråga om
vissa moderna fordon på grund av förändrade fordonskonstruktioner.

JuU 1985/86:19

Styrelsen har vidare uppgett att genom vägverkets försorg en ny typ av
vågsats bestående av åtta vågar ställts till polisens förfogande frän år 1985.
Den har använts av trafikövervakande enheter i vissa län med positiva
erfarenheter (se även SOU 1985:62 s. 285).

Vägverket har i sin anslagsframställning framhållit att det är nödvändigt att
tillräckliga åtgärder vidtas mot överträdelserna av gällande belastningsbestämmelser
för att förhindra den ökade förslitning av vägnätet som överlasterna
ger upphov till. Bättre övervakning av att bestämmelserna följs är
enligt vägverket en viktig förutsättning för att överträdelserna skall minska,
och vägverket anför att det är synnerligen angeläget att polisen ges
möjligheter att skaffa personella resurser samt modern och ändamålsenlig
utrustning för detta arbete (se prop. 1985/86:100 bil. 8 s. 24 f).

Frågan om bättre vågutrustning till polisen behandlades av utskottet i april
1985 med anledning av en motion av i stort sett samma innebörd som den nu
föreliggande. I det dåvarande budgetförslaget hade inga medel beräknats för
inköp av vågar. Utskottet uttalade i sitt betänkande (JuU 1984/85:29 s. 28)
att utskottet saknade anledning till annan bedömning av saken än den som
regeringen gjort. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet, som av flera skäl anser det vara viktigt att överträdelser av
bestämmelserna i fråga om överlast m. m. beivras effektivt, finner att
regeringens bedömning beträffande anskaffning av vågar till polisen nu inte
bör frångås. Utskottet vill emellertid samtidigt uttala att den utveckling av
nya bättre typer av vågar som pågår bör leda till att polisens utrustning i detta
avseende successivt kommer att förbättras.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motion 218.

Polisbåt till Västervik

I motion 220 anförs att en polisbåt bör stationeras i Västervik. Motionären
framhåller att Västerviks skärgård sommartid besöks av en stor mängd
turister och att en följd härav kan bli att brottsligheten ökar. Polismyndighetens
möjligheter att svara för allmän ordning och säkerhet i skärgården är
enligt motionären ytterst begränsade eftersom polisbåt saknas och det heller
inte finns någon helikopter stationerad i Västervik.

Inom polisväsendet finns 14 polisbåtar. De är stationerade i Luleå,
Norrtälje, Stockholm, Täby, Handen, Nacka, Västerås, Karlstad, Nyköping,
Karlskrona, Göteborg och Uddevalla. Åtta av båtarna byttes ut
under åren 1979—1982. Rikspolisstyrelsen har i sin anslagsframställning inte
framfört några yrkanden om nya båtar eller byte av båtar för nästa budgetår,
men aviserar att utbyten bör komma till stånd budgetåren därefter.

Några medel för polisbåtar har inte beräknats i regeringens budgetförslag.

Utskottet har tidigare (se JuU 1976/77:27) i princip uttalat sin anslutning till
tanken på en utbyggnad av sjöpolisverksamheten. Utskottet, som inte ansett
sig böra gå in på frågan om en varaktig omstationering av polisbåtar, har
också anvisat möjligheten att söka tillgodose tillfälliga lokala behov genom
omdisponering av båtar. Dessa uttalanden har alltjämt giltighet. I fråga om
nyanskaffning av polisbåtar under budgetåret 1986/87 finner utskottet inte

JuU 1985/86:19

underlag för någon annan bedömning än den som regeringen har gjort.
Möjligheterna att tillgodose motionsönskemålet på längre sikt får prövas i
budgetberedningen i vanlig ordning. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet
bifall till motion 220.

Medelsberäkningen m. m. •

I motion 207 förespråkas en något lägre investeringstakt vad gäller utrustning
för polisen. Anslaget föreslås sänkt med 15 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Härigenom avser motionärerna att vissa i motionen
angivna förslag om ökade anslag under andra anslagspunkter, bl. a. anslaget
B 1. Rikspolisstyrelsen, skall bli finansierade.

Utskottet, som hänvisar till sin behandling i det föregående av anslagspunkten
B 1, anser att regeringens medelsberäkning under förevarande
punkt är väl avvägd. Anslaget bör inte sättas lägre än regeringen föreslagit.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion 207 i denna del.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vågar till polisen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju218,

2. beträffande polisbåt till Västervik

att riksdagen avslår motion 1985/86 :Ju220,

3. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86: Ju207 i denna del (yrkande 5) till Utrustning m. m. för
polisväsendet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
113 221 000 kr.

5. Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 6 (s. 71) och hemställer

att riksdagen till Underhåll och drift av motorfordon m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 110 594 000 kr.

6. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 72 och 73) och hemställer

att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret
Kronoberg för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

7. Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 8
(s. 73 och 74) och hemställer

att riksdagen till Diverse utgifter för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 4 321 000 kr.

8. Byggnadsarbeten för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 9
(s. 74-76) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att besluta om
byggnadsarbeten för polisväsendet inom de kostnadsramar som förordats i
propositionen, dels till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 31 300 000 kr.

JuU 1985/86:19

Motioner

JuU 1985/86:19

I motion 1985/86:Ju201 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om nödvändigheten av att ett nytt polishus i Uddevalla snarast
projekteras och att byggande prioriteras med snarast möjliga start.

I motion 1985/86:Ju202 av Elving Andersson (c) och Kjell A. Mattsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om angelägenheten av att ett nytt polishus och allmänt
häkte i Uddevalla projekteras och genomförs snarast möjligt.

I motion 1985/86:Ju203 av Anita Persson (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
nya förvaltningslokaler för polismyndigheten i Nyköping.

I motion 1985/86:Ju213 av Lennart Andersson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att skapa ändamålsenliga
polislokaler inom de i motionen angivna polisdistrikten i Stockholms län.

De orter som avses i motionen är Huddinge, Handen, Södertälje, Solna
och Nacka.

I motion 1985/86:A418 av Ulla Tillander m.fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggandet av polishuset i Malmö (yrkande 2).

I motion 1985/86:A461 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ett nytt polishus i Malmö (yrkande 13).

Utskottet

I budgetpropositionen föreslår chefen för justitiedepartementet - efter
samråd med chefen för finansdepartementet - att fr. o. m. budgetåret
1986/87 inlösen av kommunalt byggda polishus finansieras från sjunde
huvudtiteln, anslaget D 2. Inköp av fastigheter m. m., på sätt som föreslagits
av byggnadsstyrelsen. I enlighet härmed har några medel för detta ändamål
för nästa budgetår inte beräknats under förevarande anslag. Förslaget
föranleder inget annat uttalande från utskottets sida än att utskottet utgår
från att intresset för polisverksamheten av ändamålsenliga lokaler bevakas i
framtiden på samma sätt som hittills.

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär att kostnadsramarna
för pågående byggnadsprojekt ändras. Med anledning av att medelsförbrukningen
beräknas bli högre än anslaget för innevarande budgetår aviserar
departementschefen sin avsikt att återkomma till frågan om ytterligare
medelsanvisning för detta budgetår i samband med förslag om tilläggsbudget
lil. Enligt anslagsberäkningen i budgetpropositionen uppgår den beräknade
medelsförbrukningen under anslaget till ca 58,8 milj. kr. för budgetåret
1985/86 och till 31,3 milj. kr. för budgetåret 1986/87, eller för tvåårsperioden
tillhopa ca 90 milj. kr.

Motionsvägen förs fram önskemål om ny- eller ombyggnad av polishus i
Uddevalla (motionerna 201 och 202), Nyköping (motion 203), Huddinge
(motion 213), Handen (motion 213), Södertälje (motion 213), Solna (motion
213, ombyggnad), Nacka (motion 213) och Malmö (motionerna 418 och
461). Yrkandena motiveras framför allt med att nuvarande lokaler är
otillfredsställande både för personalen och för den allmänhet som kommer i
kontakt med dem. I flera motioner framhålls den besvärande bristen på
häktes- och arrestplatser. Även sysselsättningspolitiska skäl åberopas för
yrkandena.

Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att det beträffande de
berörda orterna föreligger behov av nya eller renoverade lokaler för polisen,
en tanke som utskottet för övrigt uttryckt tidigare (JuU 1984/85:29).
Detsamma gäller emellertid också beträffande ett antal andra orter i landet,
och det är inte möjligt för utskottet att prioritera ett eller flera projekt
framför andra angelägna sådana. Utskottet ser emellertid allvarligt på en
situation som under längre tid innebär betydande svårigheter från verksamhetssynpunkt
och besvärande olägenheter från arbetsmiljösynpunkt. Det
finns därför enligt utskottets mening anledning att noga överväga om inte
skäl av nu angiven art i det fortsatta planeringsarbetet måste tillerkännas
större vikt än hittills vid avvägningen mot rena budgetmässiga och sysselsättningspolitiska
skäl. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till
motionerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande och medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande polishus i Uddevalla

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ju201 och 1985/86:Ju202,

2. beträffande polishus i Nyköping

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju203,

3. beträffande polishus i Huddinge