Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:26
om vissa skogspolitiska frågor.
(Kompletteringspropositionen, prop. 1985/86:150
bilaga 2 delvis)
JoU
1985/86:26
Sammanfattning
Mot bakgrund av att skogsindustrins utveckling bromsats av brist på inhemsk
råvara under senare år föreslår regeringen i kompletteringspropositionen
ett antal åtgärder inriktade på att på kort sikt öka utbudet av vedråvara.
Åtgärderna bör enligt propositionen tillsammans kunna bidra till en
högre och mer stabil avverkningsnivå. En god grund läggs därmed för en
snabbare utveckling av skogsindustrin. Utskottet behandlar i betänkandet
de regeringsförslag i nu nämnt hänseende som innebär anslagshöjningar,
m. m. Regeringens förslag tillstyrks och motioner (m, fp, c, vpk) om avslag
på resp. ändring av dessa avstyrks. Till betänkandet har fogats nio reservationer
och tre särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1985/86:150, bilaga 2.1 har regeringen (jordbruksdepartementet)
såvitt nu är i fråga (punkterna 2 — 5 i hemställan) föreslagit riksdagen
att
2. till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1986/
87 utöver i proposition 1985/86:100 bilaga 11 föreslaget förslagsanslag anvisa
ytterligare 8 500 000 kr.,
3. medge att under budgetåret 1986/87, med ändring av vad som har
föreslagits i proposition 1985/86:100 bilaga 11, statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 231 000 000 kr. till skogsvård m. m.,
4. till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1986/87 utöver i proposition
1985/86:100 bilaga 11 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare
4 500 000 kr.,
5. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1986/87, med ändring av
vad som har föreslagits i proposition 1985/86:100 bilaga 11, får disponera
en rörlig kredit av 90 000 000 kr. i riksgäldskontoret.
Motioner
1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 20 och 21)
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om positiva åtgärder för att öka avverkningen i skogen,
1 Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr 26
21. att riksdagen avslår regeringens förslag till ökad disposition för JoU 1985/86:26
skogsstyrelsen av rörlig kredit i riksgäldskontoret med 25 milj. kr.
1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena
18, 20, 21, 22 och 24)
18. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om att inte öka möjligheterna för sågverk att köpa enskilt ägd
skog,
20. att riksdagen beslutar avslå förslaget att anvisa 8,5 milj. kr. ytterligare
till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter.
21. att riksdagen beslutar avslå förslaget att anvisa ytterligare 4,5 milj. kr.
som Bidrag för skogsvård m. m.,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet,
24. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande
att totalt 35 000 000 kr. anvisas för byggande av skogsbilvägar i inre zonen.
1985/86:568 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 15, 16 och 17)
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om kvalitetskravet i skogsproduktionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vidareförädling,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående tillämpningen av § 5 i jordförvärvslagen.
1985/86:571 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 5, 6, 7, 12, 13, 14 och 15)
5. att riksdagen avslår förslaget om ökning av anslaget till skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om omprioritering av skogsvårdsstyrelsernas uppgifter,
7. att riksdagen med ändring av tidigare beslut beslutar att för budgetåret
1986/87 till Bidrag till skogsvård m. m. anslå 173 000 000 kr.,
12. att riksdagen beslutar upphäva den s. k. prisprövningsparagrafen i
jordförvärvslagen,
13. att riksdagen beslutar att arvsberättigade släktingar skall slippa förvärvsprövning
enligt jordförvärvslagen,
14. att riksdagen hos regeringen begär utredning om jordförvärvslagstiftningen
i enlighet med vad som i motionen anförts,
15. att riksdagen beslutar om en översyn av skogsvårdslagen i enlighet
med vad som i motionen anförts.
1985/86:578 av Anders Andersson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande
1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tvångsavverkningsparagrafen i skogsvårdslagen.
1985/86:580 av Nils G Åsling (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1)
att riksdagen beslutar höja anslaget till skogsbilvägbyggande i Jämtlands
län med 10 milj. kr. 2
Utskottet
JoU 1985/86:26
Jordbruksutskottet behandlar i betänkandet de frågor i bilaga 2 till propositionen
som rör den allmänna skogspolitiken. Regeringens förslag om ändrade
regler för skogsvårdsavgifter och insättning på skogskonto bereds av
skatteutskottet (SkU 1985/86:50).
Allmänt om skogspolitiken och skogsavverkningen
Gällande riktlinjer för skogspolitiken beslutaes av riksdagen år 1979. Samhällets
övergripande mål för skogsbruket sammanfattas i skogsvårdslagens
(1979:429) inledande bestämmelse. Enligt denna skall skogsmark med dess
skog genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga
skötas så, att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid
skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna itnressen. År
1983 kompletterades skogsvårdslagen med bestämmelser i avsikt att göra
det möjligt att effektivt fullfölja syftet med 1979 års skogspolitiska mål med
avseende på avverkning.
Skogsnäringen skall enligt de skogspolitiska riktlinjerna verka i överensstämmelse
med de övergripande samhällsekonomiska målen och i samspel
med andra samhällssektorer.
Skogsnäringen intar en central plats i svensk ekonomi. Skogsbruket och
skogsindustrin har en särskilt viktig roll även när det gäller att förbättra
bytesbalansen.
Under senare år har virkesförsörjningen varit ett av de största hindren för
skogsindustrins utveckling. Under en följd av år har avverkningen i våra
skogar sålunda inte varit tillräcklig för att försörja den svenska industrin.
Därför har en stor del av råvarubehovet fått täckas genom import av skogsråvara
och minskning av råvarulagren. Den låga avverkningsnivån har också
medfört en lägre sysselsättning i skogsnäringen, vilket särskilt har drabbat
regioner med en redan svag sysselsättningsutveckling.
Undersökningar redovisade av virkesförsörjningsutredningen i betänkandet
(SOU 1981:81) Skogsindustrins virkesförsörjning visar på en mängd
orsaker till utebliven avverkning såsom skatte- och avgiftsreglerna, svårigheter
att tolka skogsvårdslagstiftningen, otillfredsställande fastighetstruktur,
hög ålder hos skogsägaren och bristande kunskaper om fastigheten och
virkesmarknaden.
Mot den angivna bakgrunden tar jordbruksministern i propositionen
upp några av de problem som angivits av virkesförsörjningsutredningen
och föreslår förändringar i syfte att öka utbudet av virke från de svenska
skogarna och samtidigt förbättra förutsättningarna för ett aktivt skogsbruk.
Han erinrar därvid om att det råder bred enighet om att avverkningarna kan
öka från dagens låga nivå. Ökningspotentialen finns inom delar av den
privata skogsägargruppen. De åtgärder som förordas tar sikte på de skogsägare
som av olika skäl är passiva eller har låg aktivitet i sitt skogsbruk.
I kommittémotion 571 framhåller Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att
det normala tillståndet i en marknadsekonomi är att kortsiktiga obalanser
ständigt uppstår på grund av ändrade förutsättningar. Även om otvivelak- 3
tigt mer skog skulle kunna avverkas än vad som görs i dag är åtgärder för att JoU 1985/86:26
tvinga fram virke ur skogen dock principiellt förkastliga, anför motionärerna.
Import är ett naturligt sätt att komplettera råvaruförsörjningen med.
Motionärerna upprepar mot den bakgrunden ett krav som tidigare framförts
om en total översyn av skogsvårdslagen (yrkande 15) och hänvisar i
detta sammanhang till sina motioner 1985/86:Jo307 och 1984/85:2038. En
förenkling av skogsvårdslagen i den riktning som anges i nämnda motioner
skulle få till resultat att på sikt garantera en god tillgång till skogsråvara
genom att de enskilda skogsägarna ges bättre möjligheter till egna initiativ.
Enligt motion 578 av Anders Andersson (m) bör paragrafen i skogsvårdslagen
om tvångsavverkning tas bort.
Utskottet delar regeringens uppfattning att den påtagliga och långvariga
underavverkningen är ett allvarligt samhällsekonomiskt problem. Skogsindustrins
utveckling har hämmats som en följd av den låga avverkningstakten.
Delvis har denna kunnat kompenseras genom import av råvara men
importen ger i sin tur samhällsekonomin direkta kostnader. Sammantaget
har underavverkningen haft konsekvenser för bytesbalansen.
Vad utskottet anfört innebär att utskottet avvisar moderata samlingspartiets
förslag om en utredning syftande till övergång till en skogspolitik helt
vilande på marknadsekonomins grunder. De motionsförslag som åberopas
i motion 571 har utförligt behandlats av utskottet i betänkandena JoU 1985/
86:9 och JoU 1985/86:13 punkt 17. Som utskottet framhöll i sistnämnda
betänkande skulle ett bifall till vissa av de förslag som framfördes i motionen
innebära en principiell omläggning av skogspolitiken i väsentliga hänseenden.
Utskottet slog i sitt av riksdagen godkända betänkande fast att de
grundläggande principer som var vägledande för 1979 års skogspolitiska
beslut alltjämt äger sin fulla giltighet, och avstyrkte motionen på den grunden.
Med samma motivering avstyrker utskottet motion 571 yrkande 15.
Även yrkanden liknande det i motion 578 om upphävande av ”tvångsavverkningsparagraferna”
i skogsvårdslagen, varmed torde avses en del av
14 § andra stycket, har tidigare avslagits av riksdagen (JoU 1985/86:13).
Som utskottet därvid framhållit kan avverkningsreglerna i skogsvårdslagen,
rätt hanterade, bli ett verksamt medei för att få fram mer virke. Utskottet
avstyrker motionen.
Vissa åtgärder på skogspolitikens område
Jordbruksministern erinrar om att skogsmarkens ägare svarar för att slutavverkning
bedrivs i lämplig omfattning så att en jämn åldersfördelning av
skogen på hans brukningsenhet främjas. För varje hel 1 O-årsperiod gäller
enligt skogsvårdslagstiftningen en högsta tillåten areal som får slutavverkas
och en lägsta areal som måste slutavverkas. Högsta och lägsta slutavverkningsareal
är beroende av bl. a. andelen slutavverkningsbar skog på brukningsenheten
och markens produktionsförmåga.
Minimiavverkningsskyldigheten skall vara fullgjord första gången senast
den 1 januari 1990. Det ankommer på skogsvårdsstyrelserna att i god tid
informera berörda skogsägare om detta. Uppskattningar visar enligt propositionen
att intensifierad information och rådgivning skulle öka det årliga 4
virkesutbudet till och med år 1990 med 5 — 7 milj. m3sk i förhållande till JoU 1985/86:26
nuläget. Det omedelbara behovet av ökade avverkningar gör det angeläget
att skogsvårdsstyrelserna under en treårsperiod tillförs resurser för att öka
information, rådgivning och tillsyn i direkt kontakt med skogsägarna. Jordbruksministern
föreslår mot bakgrund av detta att skogsvårdsstyrelserna
för sina myndighetsuppgifter för nästa budgetår tillförs 8,5 milj. kr. utöver
vad som har beräknats i årets budgetproposition.
Jordbruksministern betonar vidare att det i första hand är virkesmarknadens
parter som har ansvaret för att virkesförsörjningen fungerar. Det är
emellertid angeläget att även skogsvårdsstyrelserna i sin verksamhet kan
informera om virkesmarknaden och efterfrågan på skogsråvara. En viktig
förutsättning för en rådgivningsinsats från skogsvårdsstyrelserna sida är ett
tillfredsställande faktaunderlag om det lokala skogstillståndet. Därför bör
resurserna för de översiktliga skogsinventeringarna (ÖSI) ökas under en
treårsperiod. Rambeloppet för de översiktliga skogsinventeringarna bör för
nästa budgetår räknas upp med 4,5 milj. kr. till 50,5 milj. kr. Enligt propositionen
bör det sammanlagda rambeloppet under nionde huvudtitelns anslag
Bidrag till skogsvård m. m. sålunda ökas med 4,5 milj. kr. i förhållande
till vad som har förordats i årets budgetproposition.
Regeringens förslag tillbakavisas i två motioner. Karin Söder m. fl. (c)
erinrar i motion 567 om att centerpartiet i motioner under en följd av år
krävt att skogsvårdsavgiften skall tas bort och att de skogliga bidragen med
undantag av dem som har regionalpolitisk karaktär bör avskaffas. Motionärerna
avvisar därför förslagen om anslagsökningar såväl till skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsutövning (yrkande 20) som till de översiktliga skogsinventeringarna,
(yrkande 21). 1 motion 571 (m) påpekas att det finns ett
behov av att informera s. k. passiva skogsägare om skogsvårdslagens krav.
Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet bör enligt motionärerna inriktas på att
nå dessa skogsägare. Anslaget behöver dock inte ökas, då de erforderliga
insatserna enligt motionen kan genomföras genom omdisponeringar av
styrelsernas nuvarande verksamhet (yrkandena 5 och 6). 1 motionen avvisas
även förslaget om en ökning av anslaget till den översiktliga skogsinventeringen.
Motionärerna anser liksom tidigare att ÖSI inte bör bedrivas
så ambitiöst. De erinrar vidare om att de i dessa sammanhang krävt en
minskning av skogsvårdsavgiften och föreslår, för att finansiera den minskningen,
en minskning av ramanslaget Bidrag till skogsvård med 117 milj. kr.
(yrkande 7).
Utskottet delar jordbruksministerns mening att virkesutbudet bör kunna
förbättras genom ökade insatser från skogsvårdsstyrelsernas sida genom
information, rådgivning och tillsyn. De ökade insatserna bör främst rikta
sig mot skogsägare som av olika skäl framstår som passiva. Utskottet finner
det tillfredsställande att regeringen föreslår ökad medelstilldelning för dessa
insatser. Som jordbruksministern påpekar är det nödvändigt att även
virkesmarknadens parter intensifierar sin information och att denna blir
entydig. I första hand är det parterna som har ansvaret för att virkesförsörjningen
fungerar. Utskottet är även ense med jordbruksministern om att de
översiktliga skogsinventeringarna bör påskyndas för att skogsvårdsstyrelserna
skall få förbättrat faktaunderlag för information. Riksdagen bör såle- 5
des bifalla regeringens förslag om ökning av anslaget Skogsvårdsstyrelser- JoU 1985/86:26
na: Myndighetsuppgifter och Bidrag till skogsvård. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 567, yrkandena 20 och 21 samt 571, yrkandena 5, 6 och 7.
I propositionen aviseras en uppmjukning av ransoneringsbestämmelserna
enligt skogsvårdsförordningen för att underlätta skogsägarnas tillämpning
av reglerna samt för att uppnå en jämnare virkesförsörjning på lång
sikt. Slutligen föreslår regeringen att skogsstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret
för att hålla skogsvårdsstyrelserna med likvida medel för
deras uppdragsverksamhet och frö- och plantverksamhet ökas från 65 milj.
kr. till 90 milj. kr. för nästa budgetår. Ökningen motiveras av att beredskapsarbetenas
finansiering samt reglerna för inleverans av skattemedel ändrats.
I partimotion 566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas avslag på förslaget
om ökning av skogsvårdsstyrelsemas rörliga kredit. Enligt motionärerna
får sådana regler som de i propositionen åberopade effekter för
många myndigheter. Motionärerna kan inte inse att just skogsstyrelsen bör
kompenseras för dem.
Utskottet har vid olika tillfällen framhållit att de ändrade regler som
numera gäller för finansieringen av beredskapsarbeten drabbat i särskilt
hög grad skogsvården. Mot bakgrund härav är det enligt utskottets mening
tillfredsställande att regeringen nu föreslår en ökning av den rörliga krediten
vilket bör möjliggöra en fortsatt aktivitet i skogsvårdsstyrelsemas uppdragsverksamhet
och i frö- och plantverksamheten. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag och avstyrker motionen såvitt nu är i fråga (yrkande
21).
I ett par motioner betonas vikten av att virkets kvalitet beaktas. Enligt
motion 567 (c) är det angeläget att skogsvårdsstyrelsemas frö- och plantverksamhet
tillgodoses. Motionärerna framhåller att dessa resurser bör användas
så att en långsiktig kvalitet kan upprätthållas. I partimotion 568
framhåller Lars Werner m. fl. (vpk) att när nu åtgärder föreslås för att öka
avverkningen får kravet på kvaliteten på skogsråvaran inte åsidosättas. Inte
minst är detta viktigt, anser motionärerna, när sågverksindustrin nu har
stora farhågor för att brist på kvalitetstimmer uppstår framdeles.
Enligt utskottets mening är det för det svenska skogsbruket av stor vikt att
kvalitetsvirke produceras i betydande omfattning. Skogsbruket bör därför
inriktas på metoder som ger bättre kvalitet. I det avseendet spelar en rätt
utförd och rätt vald föryngringsmetod samt tillgången på högvärdigt frö
stor roll. En god rådgivning till skogsägarna är ett av de främsta medlen för
att påverka en sådan utveckling. Enligt vad utskottet erfarit avser skogsstyrelsen
att utarbeta skötselrekommendationer under innevarande år i syfte
att underlätta skogsvårdsstyrelsemas rådgivning. Utskottet får vidare erinra
om sitt av riksdagen godkända uttalande i samband med revideringen av
avverkningsbestämmelserna våren 1983 . Utskottet framhöll då att bestämmelserna
ger utrymme för s. k. värdeproduktion under ett antal år efter det
att ett bestånds lägsta tillåtna slutålder har uppnåtts. Utskottet ansåg att,
genom att en viss minsta andel slutavverkningsbar skog inte berörs, kunde
enkla regler tillskapas som möjliggör produktion av värdefullt sågtimmer
(JoU 1982/83:34 s. 14). Med hänsyn till det anförda och till att de ansvariga
myndigheterna således effektivt följer och påverkar utvecklingen påkallas 6
enligt utskottets mening icke något särskilt riksdagens uttalande med anled- JoU 1985/86:26
ning av motionerna 567 och 568 såvitt nu är i fråga.
I flera motioner framhålls den betydelse vägnätet har för avverkningsmöjligheterna.
Enligt motion 567 (c) finns det, bl. a. av hänsyn till skogsbrukets
regionalpolitiska betydelse, anledning att förbättra förutsättningarna
för skogsbruket i framför allt Norrlands inland. Skogsbilvägarnas utbyggnad
har stor betydelse för möjligheterna att öka virkestillgången samt skapar
i sig också sysselsättning. Mot den bakgrunden begär motionärerna att
regeringen lämnar förslag om en fördubbling av anslaget till byggande av
skogsbilvägar i inre zonen, dvs. en ökning till 35 milj. kr. (yrkande 24). 1
motionen erinras om att motionärerna i annat sammanhang krävt att inga
bidrag skall utgå till byggande av skogsbilvägar ovan skogsodlingsgränsen.
1 motion 580 hävdar Nils G. Åsling (c) att den snabbast verkande insatsen
för att höja produktionen i skogsbruket i Norrlands inland vore ett väsentligt
ökat skogsvägbyggande. Han yrkar att riksdagen skall besluta höja anslaget
till skogsbilvägbyggande i Jämtlands län med 10 milj. kr. (yrkande 1).
Utskottet har viss förståelse för de önskemål som ligger bakom motionsyrkandena
om höjda anslag till vägbyggande. Utskottet är dock icke berett
att förorda någon anslagsökning i rådande ansträngda budgetläge. Utskottet
får emellertid erinra om att riksdagen såväl beträffande innevarande
budgetår som för budgetåret 1986/87 beslutat, att 10 milj. kr. om året hålls i
reserv för eventuella sysselsättningsskapande åtgärder i form av skogsbilvägsbyggnad
(prop. 1984/85:100 bil. 11, 1985/86:100, bil. 11, JoU 1984/
85:25 s. 33, JoU 1985/86:13 s. 47).
Med det anförda avstyrks motionerna såvitt nu är i fråga.
I motion 568 (vpk) noteras att möjligheterna till en vidareförädling inom
skogsindustrin inte omnämns i propositionen. Enligt motionärerna skulle
en utveckling på detta område ge påtagliga förbättringar vad gäller sysselsättning,
regional balans och exportvärde. Riksdagen bör enligt motionen
uttala att åtgärder skall vidtas för en ökad vidareförädling. Även i motion
580 (c) pekas på det angelägna i att en ökad del av den skogliga råvaran i
Norrlands inland förädlas närmare råvarutillgångarna. Det yrkande som
framställs i detta syfte går emellertid ut på minskad tillämpning av stadgandet
om regeringsprövning i 136 a § byggnadslagen. Detta stadgande hör
icke till jordbruksutskottets beredningsområde, varför motionen såvitt nu
är i fråga överlämnats till bostadsutskottet för beredning.
Utskottet vill för sin del framhålla att frågan om regionalpolitiska satsningar
i Norrland icke kan lösas sektorsvis utan snarare har karaktären av
att böra göras till föremål för en samlad behandling. Utskottet gör ett motsvarande
uttalande vid sin behandling av regeringens förslag till prisstöd
för jordbruket i norra Sverige (JoU 1985/86:24). Utskottet har således stor
förståelse för de synpunkter som framförs i motionerna men är icke berett
att i förevarande sammanhang föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens
sida med anledning av yrkande 16 i motion 568.
Jordförvärvslagstiftningen
Jordbruksministern framhåller i propositionen att strukturen på landets
7
jordbruks- och skogsfastigheter är av avgörande betydelse för virkesförsörj- JoU 1985/86:26
ningen. Ägostrukturen är särskilt i vissa områden otillfredsställande. Jordbruksministern
har för avsikt att inom kort föreslå regeringen att besluta om
en översyn av jordförvärvslagstiftningens effekter. Han framhåller vidare
att utbudet av skogsråvara kan påverkas redan nu, genom tillämpning av
gällande jordförvärvslag. Han pekar särskilt på den bestämmelse i 5 § jordförvärvslagen
enligt vilken juridisk person som bedriver skogsindustriell
verksamhet i vilken egendomens virkesavkastning behövs på vissa villkor
får beviljas förvärvstillstånd utan krav på avstående av annan egendom
som är av betydelse för jordbrukets rationalisering och i storlek eller värde
ungefär motsvarande den egendom som avses med förvärvet. Därvid bör
enligt jordbruksministern sådana förvärv prioriteras som tillgodoser de regionalpolitiska
intressena genom att vid ett rationellt utnyttjande av produktionsresurserna
skapa största möjliga antal arbetstillfällen inom skogsbruk,
jordbruk och förädlingsindustri. Han betonar även vikten av att lantbruksnämnderna
i beslut om förvärvstillstånd tillämpar anvisningarna till
11 § jordförvärvslagen om att ålägga förvärvaren att vidta skogsförbättringsåtgärder
samt att upprätta resp. fullfölja skogsbruksplan.
Frågan om en översyn av jordförvärvslagen tas upp i ett par motioner. I
motion 566 (fp) erinras om att folkpartiet redan tidigare (i motion 1985/
86:Jo244) föreslagit att jordförvärvslagen liberaliseras på så sätt att t. ex.
prisprövningen avskaffas. Motionärerna yrkar att den aviserade översynen
görs skyndsamt och ges klara direktiv i enlighet med vad som redovisats i
nämnda motion (yrkande 20). Även i motion 571 (m) upprepas tidigare krav
(i bl. a. motion 1985/86:Jo217) på en förutsättningslös parlamentarisk
utredning av jordförvärvslagen. Enligt motionärerna borstatens inflytande
över jordförvärven minska, prisprövningen tas bort och arvslagar bringas i
överensstämmelse med varandra. Ägandet bör spridas till allt fler och deltidsjordbruk
måste tillåtas (yrkandena 12, 13 och 14).
Utskottet har vid två tillfällen under innevarande riksmöte avlåtit betänkanden
om en översyn av jordförvärvslagen. Då frågan senast behandlades
anförde utskottet bl. a. följande:
Utskottet kan således konstatera att den aviserade översynen nu är omedelbart
förestående. Med hänsyn till vad som i enlighet med det ovan anförda
har framkommit om inriktningen av det kommande översyn sarbetet, och
mot bakgrund också av utskottets uttalanden i samband med den tidigare
behandlingen i år av motioner om jordförvärvslagstiftningen, kan utskottet
utgå från att de sakfrågor som berörs i de nu aktuella motionerna kommer
att bli föremål för överväganden inom ramen för den kommande översynen.
Enligt utskottets mening är det inte erforderligt — och av tidsskäl
måhända även mindre fördelaktigt — att översynen sker i en parlamentarisk
kommitté. I övrigt bör det ankomma på regeringen att närmare bestämma
i vilken form översynsarbetet skall bedrivas. (JoU 1985/86:20.)
Utskottet har självfallet icke nu någon annan inställning till frågan än vad
som redovisats i nämnda betänkande. Som jordbruksministern påpekar i
propositionen kommer skogsbrukets problem att behandlas med förtur vid
översynen. Bl. a. skall den s. k. prisprövningen belysas särskilt. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionerna såvitt nu är i fråga. 8
Frågan om i vilken mån juridiska personer skall ges rätt till förvärv av JoU 1985/86:26
skogsfastighet tas upp i två motioner. Enligt motion 567 motsätter sig centern
förändringar i jordförvärvslagen eller dess tillämpningspraxis som
skulle öka skogsbolagens möjligheter att förvärva skogsfastigheter. Det
kombinerade skogs- och jordbruket är i stora delar av Sverige en förutsättning
för en positiv landsbygdsutveckling. Den planerade översynen borde
snarast pröva hur mark kan överföras till de enskilda skogsägarna. Enligt
motion 568 ställer sig även vänsterpartiet kommunisterna helt avvisande till
en förändring av tillämpningen av 5 § JFL enligt propositionen. Motionärerna
har uppfattningen att i flertalet fall har förvärvstillstånd getts till
juridisk person utan att annan egendom avståtts, redan enligt nuvarande
praxis. Det finns vidare stort behov av komplettering och utökning av framför
allt skogsmark till aktiva jord- och skogsbrukare. Tillämpningen borde
därför skärpas när det gäller kravet att juridisk person skall avstå motsvarande
egendom vid förvärv (yrkande 17).
Utskottet erinrar om att regeringen icke föreslår någon ändring av jordförvärvslagen
i propositionen. Ej heller förordas någon ändring av lagens
tillämpning i förhållande till vad riksdagen uttalade vid lagens tillkomst år
1979. Frågan om sågverkens och andra skogsindustriella företags sätt att
förvärva skogsmark behandlades i det sammanhanget ingående. I sitt av
riksdagens godkända betänkande vitsordade utskottet att skogsindustrin i
många fall kan medverka till en positiv utveckling i en bygd genom framför
allt den sysselsättningseffekt som verksamheten ger. Riksdagen anslöt sig
vidare till regeringens uttalande att följande borde gälla som en allmän
riktlinje, mänligen att skogsindustrins förvärv inte får läggas till andra områden
än sådana som med hänsyn till belägenhet, kommunikationer, samhällsservice
och andra omständigheter saknar förutsättningar för enskilt
skogsbruk eller för kombinerat jord- och skogsbruk, utan att ett bytesförfarande
av nyss nämnd innebörd kommer till stånd. En marköverföring till
skogsindustrin fick alltså inte motverka de regionalpolitiska strävandena
(prop. 1978/79:85, JoU 1978/79:19).
Enligt utskottets mening innebär uttalandet i förevarande proposition
om jordförvärvslagens tillämpning en beskrivning av gällande rätt. Som
jordbruksministern framhåller torde utbudet av skogsråvaran kunna påverkas
redan nu genom tillämpning av lagen. Utskottet ansluter sig tili jordbruksministerns
bedömning härvidlag. Utskottet är däremot icke berett att
förorda någon ändring av lagen i den riktning som föreslås i motionerna
567 och 568 såvitt nu är i fråga. Berörda motionsyrkanden avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av skogsvårdslagen
att riksdagen avslår motion 1985/86:571 yrkande 15,
2. beträffande regeln om avverkningsskyldighel
att riksdagen avslår motion 1985/86:578 yrkande 1,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag 9
på motionerna 1985/86:567 yrkande 20 och 1985/86:571 yrkande 5 JolJ 1985/86:26
— utöver tidigare medel (JolJ 1985/86:13 p. 18, rskr. 165) — under
förslagsanslaget Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifterför budgetåret
1986/87 under nionde huvudtiteln anvisar ytterligare
8 500 000 kr.,
4. beträffande skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter
att riksdagen avslår motion 1985/86:571 yrkande 6,
5. att riksdagen medger att under budgetåret 1986/87, med ändring
av tidigare beslut (JoU 1985/86:13 p. 21, rskr. 165) statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 231 000 000 kr. till skogsvård m. m.,
6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1985/86:567 yrkande 21 och 1985/86:571 yrkande 7
— utöver tidigare medel (JoU 1985/86:13 p. 21, rskr. 165) — under
förslagsanslaget Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1986/87
under nionde huvudtiteln anvisar ytterligare 4 500 000 kr.,
7. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1985/86:566 yrkande 21, med ändring av tidigare beslut
(JoU 1985/86:13 p. 17, rskr. 165), medger att skogsstyrelsen under
budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit av 90 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,
8. beträffande kvalitetskravet
att riksdagen avslår
a) motion 1985/86:567 yrkande 22,
b) motion 1985/86:568 yrkande 15,
9. beträffande anslaget till byggande av skogsvägar
att riksdagen avslår motion 1985/86:567 yrkande 24,
10. beträffande skogsvägar i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86:580 yrkande 1,
11. beträffande åtgärder för vidareförädling
att riksdagen avslår motion 1985/86:568 yrkande 16,
12. beträffande översyn av jordförvärvslagen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:566 yrkande 20 och 1985/
86:571 yrkandena 12, 13 och 14,
13. beträffande tillämpningen av jordförvärvslagen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:567 yrkande 18 och 1985/
86:568 yrkande 17.
Stockholm den 27 maj 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Håkan Strömberg
Närvarande: Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m),
Margareta Winberg (s), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke
Selberg (s), Lennart Brunander (c), John Andersson (vpk), Leif Marklund
(s), Ulf Lönnqvist (s) och Bertil Jonasson (c)
10
Reservationer
JoU 1985/86:26
1. Översyn av skogsvårdslagen (mom. 1)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas mening att skogsvårdslagen principiellt
bör ha sin utgångspunkt i skogen som naturresurs och att den icke skall
innehålla moment som berör virkesmarknad och råvaruförsörjning till
skogsindustrin. Tvångslagar för att tvinga fram virke i lågkonjunkturer bör
bestämt avvisas.
Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden förslaget i motion 571. Riksdagen
bör sålunda med bifall till motion 671 såvitt nu är i fråga (yrkande 15)
begära en översyn av skogsvårdslagstiftningen m. m. Därmed är också syftet
med motion 578 yrkande 1 tillgodosett.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande översyn av skogsvårdslagen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:571 yrkande 15 beslutar
om en översyn av skogsvårdslagen.
2. Anslagen till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter, m. m. (mom. 3, 4 och 6)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet delar”
och på s. 6 slutar ”6 och 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion 571. Som motionärerna
påpekar finns det ett behov av att informera s. k. passiva skogsägare om
skogsvårdslagens krav. Därför bör skogsvårdsstyrelsernas verksamhet inriktas
på att nå dessa skogsägare. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande
om detta. Anslaget behöver därför inte ökas. Utskottet avstyrker således
regeringens förslag härom. Även förslaget om en ökning av anslaget till
översiktliga skogsinventeringar avstyrks. Som framhålls i motionen bör ramanslaget
Bidrag till skogsvård minskas med 117 milj. kr. jämfört med tidigare
anslaget belopp. Utskottet är heller icke berett att biträda yrkandena i
motion 567 vilka i viss utsträckning har en annan motivering än den utskottet
framför.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:571 yrkande 5 och
med avslag på motion 1985/86:567 yrkande 20 avslår regeringens
förslag om ökning av anslaget Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,
11
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: JoU 1985/86:26
4. beträffande skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:571 yrkande 6,
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:571 yrkande 7 med
avslag på regeringens förslag samt på motion 1985/86:567 yrkande
21 — med undanröjande av tidigare beslut (JoU 1985/86:13 p. 21,
rskr. 165) — till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1986/87
under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 173 000 000
kr.,
3. Anslagen till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter m. m. (mom. 3 och 6)
Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet delar” och
på s. 6 slutar ”6 och 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet får erinra om att Lars Ernestam m. fl. (fp) i motion 615, som
väckts med anledning av proposition 166 om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
lämnat förslag till finansiering av en föreslagen höjning av
stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt motionärerna bör bl. a. de medel
som i förevarande proposition föreslås för höjning med 8,5 milj. kr. av
anslaget till skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter och med 4,5 milj.
kr. av anslaget till skogsvård i stället användas till höjningen av Norrlandsstödet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Med den motivering som
anges i motion 615 och med anledning av motion 567 yrkandena 20 och 21
avstyrker utskottet regeringens förslag om höjning av anslagen till skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsutövning resp. till bidrag till skogsvård.
dels utskottets hemställan under 3 och 6 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:567 yrkande 20
och med avslag på motion 1985/86:571 yrkande 5 avslår regeringens
förslag om ökning av anslaget Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,
6. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:567 yrkande 21
och med avslag på motion 1985/86:571 yrkande 7 avslår regeringens
förslag om ökning av anslaget Bidrag till skogsvård,
4. Anslagen till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter m. m. (mom. 3 och 6)
Lennart Brunander och Bertil Jonasson (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet delar” och
på s. 6 slutar ”6 och 7” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion 567. Centerpartiet har, 12
som motionärerna framhåller, under en följd av år krävt att skogsvårdsav- JoU 1985/86:26
giften skall tas bort och att de skogliga bidragen med undantag av dem som
har regionalpolitisk karaktär bör avskaffas. Mot den bakgrunden bör riksdagen
enligt utskottets mening med bifall till motionen såvitt nu är i fråga
(yrkandena 20 och 21) avslå regeringens förslag om ökningar av anslagen
till skogsvårdsstyrelserna resp. till översiktliga skogsinventeringar. Det anförda
innebär att utskottet avstyrker motion 571 yrkande 5 såvitt avser motiveringen.
Utskottet avstyrker även yrkandena 6 och 7 i motion 571.
dels utskottets hemställan under punkterna 3 och 6 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 20 och
med avslag på motion 1985/86:571 yrkande 5 avslår regeringens förslag
om ökning av anslaget Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,
6. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 21 och
med avslag på motion 1985/86:571 yrkande 7 avslår regeringens förslag
om ökning av anslaget Bidrag till skogsvård,
5. Skogsstyrelsens rörliga kredit i riksgäldskontoret
(mom. 7)
Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas förslag. Någon anledning att just
skogsstyrelsen bör erhålla likviditetstillskott med anledning av ändrade
regler för beredskapsarbetenas finansiering m. m. föreligger knappast. Regeringens
förslag om ökade krediter avstyrks således.
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:566 yrkande 21
avslår regeringens förslag till ökad disposition för skogsstyrelsen av
rörlig kredit i riksgäldskontoret med 25 milj. kr.,
6. Byggande av skogsvägar (mom. 9)
Lennart Brunander och Bertil Jonasson (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna påpekar har skogsbilvägarnas utbyggnad stor betydelse
för möjligheterna att öka virkestillgången, liksom den i sig också
skapar sysselsättning. Särskilt angelägna är åtgärder i detta hänseende i det
inre av Norrland. Utskottet biträder mot den bakgrunden yrkandet i motion
567 om en fördubbling av anslaget för den inre zonen vilket innebär en
anslagsökning med 17,5 milj. kr. Enligt utskottets mening bör det inom
ramen för en sådan ökning vara möjligt att tillgodose även yrkandet i motion
580 i viss utsträckning. Det torde böra ankomma på skogsstyrelsen att 13
fördela medlen, varför någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning JoU 1985/86:26
av sistnämnda motionsyrkande icke påkallas.
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 24 —
utöver tidigare medel (JoU 1985/86:13 p. 22, rskr. 165) — under
förslagsanslaget Stöd till byggande av skogsvägar under nionde huvudtiteln
för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare 17 500 000 kr.,
7. Översyn av jordförvärvslagen (morn. 12)
Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Gellerman (fp) och Jens Eriksson (m) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid två tillfällen under innevarande riksmöte avlåtit betänkanden
om en översyn av jordförvärvslagen. Då frågan senast behandlades
anfördes reservationsvis (m, fp) bl. a. följande:
”Utskottet vill för sin del än en gång betona nödvändigheten av att de
under senare år vid flera tillfällen i riksdagen påtalade bristerna i
jordförvärvslagstiftningen nu blir föremål för utredning Enligt utskottets
mening bör således snarast en parlamentarisk kommitté tillsättas
med uppdrag att skyndsamt utreda jordförvärvslagstiftningen och frågor
som hör samman med den.” Reservanterna angav vidare vissa riktlinjer för
utredningsarbetet (JoU 1985/86:20).
Utskottet har icke nu någon annan mening än vad som redovisats i nämnda
reservation. En parlamentarisk utredning bör sålunda snarast tillsättas med
direktiv utformade enligt de riktlinjer som angavs i reservationen till betänkandet
JoU 1985/86:20. Vad utskottet anfört med anledning av berörda
motionsyrkanden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande översyn av jordförvärvslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1985/86:566 yrkande 20 och
1985/86:571 yrkandena 12, 13 och 14,
8. Jordförvärvslagens tillämpning (mom. 13)
Lennart Brunander och Bertil Jonasson (båda c) anser att
delsAtn del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Enligt utskottets” och
slutar "avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening (lika med utskottet) gällande
rätt. Enligt vad utskottet erfarit tillämpas lagen redan nu i många fall så, att
juridiska personer medges förvärvstillstånd till köp av skogsmark utan krav
på kompensation i form av avstående av annan mark. Utskottet delar bedömningen
i motion 567, att det finns ett stort behov av komplettering och
utökning av framför allt skogsmark till aktiva jord- och skogsbrukare. Den 14
planerade översynen av jordförvärvslagen borde snarast pröva hur mark JqU 1985/86:26
kan överföras till skogsägarna. Därvid bör även möjligheten att i detta syfte
utnyttja domänverkets, kyrkans och skogsbolagens markinnehav prövas.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna i nu berört avseende bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tillämpningen av jordförvärvslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:567 yrkande 18.
9. Jordförvärvslagens tillämpning (morn. 13)
John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Enligt utskottets” och
slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening (lika med utskottet) gällande
rätt. Som framhålls i motion 568 tillämpas lagen redan nu i många fall så, att
juridiska personer medges förvärvstillstånd till köp av skogsmark utan krav
på kompensation i form av avstående av annan mark. Utskottet delar bedömningen
i motion 568, att det finns ett stort behov av komplettering och
utökning av framför allt skogsmark till aktiva jord- och skogsbrukare. Den
planerade översynen av jordförvärvslagen borde snarast pröva hur mark
kan överföras till skogsägarna. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
i nu berört avseende bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tillämpningen av jordförvärvslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:568 yrkande 17,
Särskilda yttranden
1. Översyn av skogspolitiken (mom. 1)
Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anför:
I kompletteringspropositionen föreslås i syfte att öka avverkningarna ett
antal åtgärder, bl. a. ökade anslag för rådgivning och inventeringar och
införande av minimibelopp inom skogsvårdsavgiften. Enligt vår uppfattning
finns det goda skäl att vara tveksam till de effekter som de föreslagna
åtgärderna kan väntas ge upphov till. Vi har tidigare vid behandling av
betänkande JoU 1985/86:13 påpekat att den utveckling som skett sedan
1979 och som kan förutses för de kommande åren gör det motiverat att nu
påbörja en samlad översyn av skogspolitiken. En utredning bör tillsättas.
Därvid bör de förändringar i skogsvårdslagen som införts sedan 1979 så- 15
som bestämmelser om avverkningstvång (14 §), gallringstvång (9 §), och JoU 1985/86:26
obligatoriska skogsbruksplaner (21 §) upphävas.
Vid utformningen av direktiven bör även våra synpunkter som anförts i
motion Jo738 om stärkande av hänsynen till naturvården tillgodoses.
2. Översyn av skogsvårdslagstiftningen (mom. 1)
Lennart Brunander och Bertil Jonasson (båda c) anför:
Centerpartiet häri reservation 22 till utskottets betänkande JoU 1985/86:13
redogjort för vår syn på hur skogsvårdslagstiftningen skall ändras. Vi hänvisar
till det.
3. Tillämpningen av jordförvärvslagen (morn. 13)
Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Geijerman (fp) och Jens Eriksson (m) anför:
Frågan om juridiska personers förvärv bör prövas i samband med den översyn
av jordförvärvslagstiftningen som nu skall ske. Vi anser därför att den
tolkning som departementschefen ock utskottsmajoriteten nu gör borde
anstå i avvaktan på denna utredning.
Liber Tryck AB Stockholm 1986
* . Y ‘ Y. Y ' . \Y Y;-'