Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:24
om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. 1985/86:24
(prop. 1985/86:100 bilaga 11 delvis, samt
prop. 1985/86:166)
Inledning
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1985/86:100 bilaga 11 såvitt avser anslag till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område m. m. (nionde huvudtiteln, punkt
C 3),
dels proposition 1985/86: 166 om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m.,
dels motioner som väckts med anledning av ovannämnda propositioner,
dels ett antal under allmänna motionstiden väckta motioner om jordbrukets
rationalisering, livsmedelspolitiken m. m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret
1986/87 såvitt avser anslaget till prisreglerande åtgärder, vari innefattas
bl. a. livsmedelssubventioner om drygt 2,4 miljarder. I samband härmed
behandlade motioner om avtrappning av livsmedelssubventionerna
resp. ändrad mervärdesbeskattning avstyrks.
I fråga om kostnadsfördelningen mellan staten och jordbruksnäringen
för spannmålsöverskottet uttalar utskottet att statens kostnadsandel om
40% för budgetåret 1985/86 bör beräknas på ett överskott om en miljon
ton, vilket innebär att ifrågavarande anslag för nämnda budgetår får
överskridas med visst belopp. För budgetåret 1986/87 finns ännu ej underlag
för att precisera kostnadsansvaret till något bestämt belopp.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att föreslå åtgärder för produktionsanpassning
i syfte att begränsa överskottsproduktionen av spannmål.
Vad beträffar den per 30 juni 1985 balanserade skulden i spannmålsregleringen
om 555 milj. kr. föreslår utskottet — med anledning av motioner
från m, c, fp — att staten och näringen upptar överläggningar om hur
skulden skall finansieras.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag i proposition 166 om
prisregleringen på jordbrukets område och om användningen av införselavgiftsmedel
m.m. Det innebär bl. a. att matpriserna hålls oförändrade 1
JoU
1985/86:
1 Riksdagen 1985186. 16 sami. Nr 24
under perioden 1 juli-16 november 1986. För tiden efter 16 november skall JoU 1985/86: 24
nya överläggningar upptas.
I fråga om prisstödet till jordbruket i norra Sverige föreslår utskottet
med anledning av väckta motioner (m, c, fp, vpk) en förstärkning med 100
milj. kr. som skall fördelas på mjölk, kött, fläsk, smågrisproduktion och
potatis. Vidare förordar utskottet att ett åtgärd sprogram utarbetas för
utvecklingen av det norrländska jordbruket.
I fråga om stödområdesindelningen ansluter sig utskottet till regeringens
förslag och avstyrker hithörande motioner.
Investeringsförbudet inom animalieproduktionen förlängs med ett år till
den 30 juni 1987.
En prisregleringsavgift på bekämpningsmedel som används i jordbruket
införs.
Ett 30-tal motioner om jordbrukets rationalisering, livsmedelspolitiken
m. m. föreslås lämnade utan åtgärd. Utskottet understryker dock vikten av
att frågor om livsmedelskvalitet och djurvänligare metoder i animalieproduktionen
allt mer ställs i förgrunden. Enligt utskottet är det också viktigt
att jordbrukspolitikens betydelse från regionalpolitisk synvinkel noga beaktas.
Till betänkandet har fogats 25 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Proposition 1985/86: 100 bilaga 11
I proposition 1985/86:100 bilaga 11 har regeringen (jordbruksdepartementet)
såvitt nu är i fråga (punkt C 3 s. 40-42), föreslagit riksdagen att
1. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter
under budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på
högst 100000000 kr. i riksgäldskontoret,
2. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen
av sockernäringen för budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit
på högst 80000000 kr. i riksgäldskontoret,
3. medge att statens jordbruksnämnd får disponera en rörlig kredit på
högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
4. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.
Proposition 1985/86: 166
I proposition 1985/86:166 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att
dels anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till
1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud under viss
tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels
ändring i samma lag,
2. lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets område,
2
3. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets JoU 1985/86:24
område,
dels
4. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om åtgärder för produktionsanpassning
på vegetabilieområdet (avsnitt 2.1),
5. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på
jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87 (avsnitt 2.2),
6. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av
avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1986/87 eller har influtit
under tidigare regleringsår (avsnitt 2.3),
7. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisstöd till jordbruket
i norra Sverige (avsnitt 2.4),
8. till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 410000000 kr.
Lagförslagen har intagits som bilaga till detta betänkande.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986
1985/86: Jo201 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag om lägre skatt/pris på
svenska baslivsmedel enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.
1985/86: Jo203 av Bo Finnkvist och Kristina Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsätts med uppdrag att
förändra jordbrukspolitiken så att för miljön viktiga jordbruksenheter bevaras.
1985/86: Jo206 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som ett första steg i slopandet av livsmedelsmomsen
begär att livsmedelssubventionerna höjs med ett i förhållande till regeringens
förslag med 3000000000 kr. förhöjt belopp,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullständigt slopande av
momsen på livsmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.
1985/86: Jo207 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att under Bil. 11 Jordbruksdepartementet, C 3 Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anvisa 33000000 kr. utöver regeringens förslag avseende
Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
1985/86: Jo210 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en statskontroll av giftfri odling bör
införas genom lantbruksnämnderna.
1985/86: Jo211 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att självförsöijningsgraden beträffande socker skall vara minst 95 %.
1985/86: Jo212 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om utsädesreservat
för norra Sverige för skyddandet av grundutsädesodling.
1985/86: Jo214 av Knut Wachtmeister och Sven Munke (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om betalning av korn efter proteinhalt.
1985/86: Jo215 av Hans Pettersson i Helsingborg och Bengt Silfverstrand
(s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den
framtida djurhållningen syftande till bättre kvalitet på våra livsmedel samt
bättre förhållanden för våra husdjur.
1985/86:Jo217 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1—3 och 8)
1. att riksdagen beslutar att till anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anslå 2901 170000 kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens ansvar för jordbruksproduktionen med anledning
av 1977 års jordbrukspolitiska beslut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om främjande av livsmedelsexporten,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om det offentligas
innehav av jordbruksmark i enlighet med vad som i motionen anförts.
1985/86: Jo221 av Olle Östrand m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dispens från
investeringsstoppet för fläskproduktionen i allmänhet skall lämnas de fem
nordligaste länen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett
ökat stöd till investeringar för fläskproduktion då särskilda skäl föreligger,
3. att riksdagen hos regeringen anhåller att förutsättningarna för ökad
lokal och regional fläskproduktion undersöks.
1985/86: Jo222 av Rune Ångström m. fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den ekonomiska
och produktionsmässiga målsättningen i 1977 års riksdagsbeslut fullföljs,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att de förslag som
lagts av Norrlandsstödkommittén (Jo 1984:04) snarast leder till riksdagsbeslut,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att det särskilda
prisstödet till jordbruket i norra Sverige i den aviserade särskilda propositionen
ges en sådan nivå att det norrländska jordbruket får en med jordbruksnäringen
i övriga Sverige likvärdig lönsamhet,
4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att innebörden av
kombinationsjordbruk skall i första hand vara jord och skog, men att även
annan kompletterande sysselsättning får räknas som del i den totala bedömningen
vid lönsamhetsberäkningar för erhållande av förvärvstillstånd,
lån och bidrag,
5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att beredskapsskäl
också bör utgöra motiv för en satsning på Norrlandsjordbruket och stöd till
lokala industrier för förädling av livsmedel,
6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att boende- och
JoU 1985/86: 24
4
brukningsskyldigheten får en sådan utformning att det i första hand främjar JoU 1985/86: 24
produktionen i den aktuella bygden.
1985/86: Jo223 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
ger lantbruksstyrelsen i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag till
utsädesreservat för skyddandet av grundutsädesodlingen i norra Sverige.
1985/86: Jo224 av Margareta Persson och Marianne Carlström (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en jordbrukspolitik som främjar alternativt
odlade produkter och alternativ djuruppfödning,
2. att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter bör få i
uppdrag att verka för en djurhållning, som tar hänsyn till etiska värden.
1985/86: Jo229 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om vissa
förhållanden inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
1985/86: Jo233 av Alf Svensson (c) vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena
1, 2, 3 och 5)
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avvecklingsplan för
kemiska bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jordbruksforskningen och lantbruksrådgivningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jordbruksförhandlingarna och jordbrukarnas ekonomiska
ställning,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny jordförvärvslag
med inriktning mot mindre brukningsenheter där familjeföretag skall vara
bas för svenskt jordbruk och deltidsjordbruk accepteras som fullvärdig och
bestående driftsform.
1985/86: Jo236 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 2 och 3)
1. att riksdagen fastställer kvalitet som överordnat mål för statens livsmedelspolitik,
2. att riksdagen uttalar att prisstödet omfördelas så att det blir lönsamt
att satsa mer på kvalitet än kvantitet,
3. att riksdagen uttalar att ett kvalitetsmärkningssystem för livsmedel
bör utvecklas.
1985/86: Jo238 av Sven Munke (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införandet av kontraktsodling för brödspannmål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införandet av ett tvåprissystem för inlösen av brödspannmål.
1985/86: Jo239 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar
och möjligheter för att i ökad utsträckning använda livsmedelspolitiken JoU 1985/86:24
som en regionalpolitisk resurs.
1985/86: Jo241 av John Andersson och Oswald Söderqvist (vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om investeringsförbudet inom animalieproduktionen.
1985/86: Jo243 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
särskild översyn för att bevara ett framtida jordbruk i glesbygden.
1985/86: Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 2, 3, 7, 14, 15 och 16)
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att utreda
möjligheterna till minskning och förenkling av jordbruksregleringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om miljömål för jordbruket,
3. att riksdagen med avslag på propositionens förslag beslutar att samhället
skall svara för 40% av exportkostnaderna för spannmål av 1985 års
skörd,
7. att riksdagen upphäver lagen om tillfälligt förbud mot byggande av
djurstallar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om alltför ensidig inriktning på storleksrationalisering,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av konkurrens i förädlingsledet,
16. att riksdagen godkänner vad i motionen anförs angående val av
kompensationsmodell både generellt och för Norrlandsjordbruket.
1985/86: Jo245 av Barbro Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att
kunna bibehålla producerande jordbruksenheter i glesbygden.
1985/86: Jo246 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen angående en 95-procentig självförsörjningsgrad för den svenska
sockerproduktionen för att därigenom säkra fortsatt betodling på Öland
och en fortsatt drift vid Mörbylånga sockerbruk.
1985/86: Jo247 av Boije Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktning av jordbrukspolitiken och jordbrukspolitiska
satsningar vad gäller Västerbottens län.
1985/86: Jo248 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om djurens
livskvalitet, som en betydelsefull faktor i jordbrukspolitiken.
1985/86: Jo250 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att statens jordbruksnämnd skall ges i uppdrag att utarbeta
ett betalningssystem för mjölk i enlighet med motionens förslag.
1985/86: Jo252 av Anders Andersson (m) vari yrkas JoU 1985/86: 24
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för att finansiera jordbruksöverskottets kostnader,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar angående kostnader för spannmålsöverskotten.
1985/86: Jo256 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur det norrbottniska
jordbruket bl. a. genom avlyft av vissa regleringsavgifter ges ett bättre
ekonomiskt utbyte i sin verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts om situationen i det norrbottniska jordbruket.
1985/86: Jo257 av Larz Johansson m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om etableringskontroll
av anläggningar för animalieproduktion,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om avveckling av s. k. djurfabriker.
1985/86: Jo258 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 —6 och 9)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om alla medborgares behov av trygg tillgång, till rimliga priser, på
näringsrik, smakriktig och hälsosam kost,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att jordbrukspolitiken måste vidgas till en heltäckande
livsmedelspolitik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regional ”självförsörjning” av livsmedel i hela landet,
4. att riksdagen beslutar att inga nya ”djurfabriker” skall få uppföras
och att de befintliga skall avvecklas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en successivt avvecklad kemikalieanvändning och om en produktion
i ekologisk balans,
6. att riksdagen beslutar att ett forskningsinstitut helt oberoende av
nuvarande maktgrupper inom livsmedelsindustrin inrättas, vars verksamhet
skall bygga på en helhetssyn även på folkhälsa, miljö och arbetsmiljö,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att vid offentlig upphandling till exempelvis barnomsorg, äldreomsorg
och sjukvård ställs villkor så att konsumenternas behov av giftfria
och högkvalitativa livsmedel tillgodoses.
1985/86: Jo261 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående underskottet i spannmålens regleringskassa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående överskottsarealens kostnader för skördeåret
1985,
3. att riksdagen beslutar att statens andel av överskottsarealens kostnader
fr. o. m. skördeåret 1986 skall vara 60% räknat på normalskörd.
4. att riksdagen beslutar att under förslagsanslaget Prisreglerande åtgär- JoU 1985/86: 24
der på jordbrukets område, posten Samhällets delansvar för överskotts
arealen,
uppföra ett i förhållande till regeringens förslag med 300 milj. kr.
förhöjt belopp,
5. att riksdagen beslutar att samhällets ansvar för spannmålsöverskottet
ej skall avtrappas utan kvarstå vid 60%.
1985/86: Jo264 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om nödvändigheten
av längre avtalsperioder och garanti för fortsatt drift vid Roma sockerbruk.
1985/86: Jo265 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1—2)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruksnäringen i Värmland och dess behov,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskapsaspekterna på jordbrukets betydelse i Värmland,
1985/86: Jo266 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att 4 §
lagen om skötsel av jordbruksmark skall upphävas.
1985/86: Jo268 av tredje vice talman Anders Dahlgren och Nils G. Åsling
(c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts angående ett riksomfattande utvecklingsprogram
för lantbruket och lantbruksnäringarna.
1985/86: Jo269 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skillnader som finns i prisstödet till jordbruket i norra
Sverige och kompenserar Värmland med hänsyn härtill,
2. att riksdagen beslutar att arealbidrag för odling av potatis skall utgå till
Värmland av samma storleksordning som utgår till Västerbottens, Jämtlands,
Västernorrlands och Gävleborgs län.
1985/86: Jo270 av Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
jordbruksproduktion skall bibehållas i Jämtlands län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avgifterna
för värphöns slopas i området för prisstöd till norra Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att slaktdjursavgifterna
slopas i området för prisstöd till norra Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärderna
finansieras genom en progressiv, på hönsbesättning/slaktdjursantal baserad
avgift.
1985/86: Jo271 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
föra jordbruk belägna inom Bjurholms och Vindelns kommuner till högre
Norrlandsstödklass.
1985/86: Jo274 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
jordbruket i Skåne.
1985/86:Jo276 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1—3, 5-9, 11 — 13)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om utvecklingen av konsumtionsutbildningen i vid mening för att tillgodose
god matkvalitet,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts beträffande
storkök,
3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om en decentraliserad
samhällsstrukturs betydelse för att upprätthålla en god matkvalitet
och folkhälsa,
5. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av konsekvenserna
vid skilda tekniska alternativ att minska skattebelastningen på baslivsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående jordbrukspolitikens inriktning,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att förorenat
slam ej får användas som gödselmedel,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående minskning av jordbrukets negativa miljöpåverkan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående åkermarkens uthålliga produktionsförmåga,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en satsning på export av livsmedel,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om produktion av energi- och industriråvaror i jordbruket,
13. att riksdagen beslutar att en återgång bör ske till ett kompensationssystem
baserat på PM-index.
1985/86:N304 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen hemställer hos regeringen om inrättande av
konsumentdelegationer inom statens pris- och kartellnämnd.
1985/86: Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 4)
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sambandet
mellan förhållandena i jordbruksproduktionen och livsmedlens kvalitet
beaktas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sambandet
mellan kost och hälsa blir en viktig beståndsdel i den fortsatta livsmedelsoch
konsumentpolitiken.
1985/86: Jo513 av Ingegerd Anderlund och Lennart Pettersson (s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att ekonomiskt stöd avsätts från tillgängliga medel för
JoU 1985/86:24
9
att utverka en ekonomiskt effektiv och biologiskt anpassad djurhållning i JoU 1985/86: 24
småskaliga enheter.
1985/86: Jo514 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om märknings- och
kvalitetskrav på livsmedel i enlighet med vad som sagts i motionen.
1985/86: Jo527 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stimulanser för att
bidra till en bättre miljö för våra husdjur.
1985/86: Jo610 av Alf Svensson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande
5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbruksstyrelsen
uppmanas skärpa kraven i fråga om sambandet mellan areal och
antalet djur så att djurhållningen i princip motsvarande maximalt en nötkreatursenhet
per hektar vid nyetablering godkänns.
1985/86: Jo738 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 15) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om införande av ett uthållighets- och miljömål i
jordbrukspolitiken samt jordbrukets hänsyn till naturvården.
1985/86: Jo745 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukets
miljöskador och hur dessa skall förebyggas och åtgärdas.
1985/86: Jo753 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning i syfte att bevara det
öppna svenska kulturlandskapet.
Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:166
1985/86:606 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktionsanpassning på vegetabilieområdet,
2. att riksdagen med ändring i proposition 1985/86:166 beslutar att
prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall beräknas till 115000000 kr.
utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket.
1985/86:607 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Fryksände församlings placering i prisstödsområde 2a,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om ändrat
prisstödsområde för västra Värmland.
1985/86:608 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att i
fråga om prisstöd till jordbruket i norra Sverige Lidens och Holms församlingar
i Sundsvalls kommun och Borgsjö församling i Ange kommun skall
tillhöra prisstödsområde 2a.
1985/86:609 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas JoU 1985/86: 24
1. att riksdagen avslår regeringens begäran att inom ramen för de medel
som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta beslut om åtgärder
för produktionsanpassning på vegetabilieområdet,
2. att riksdagen beslutar att införselavgiftsmedlen utanför fördelningsplanen
även fördelas till utbyteshandel av kött och fläsk,
3. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1983:147) om förbud under
viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä,
4. att riksdagen beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 475000000 kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att ytterligare 65000000 kr. skall fördelas till stödområdena
1 och 2,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Norrlandsstödet
till jordbruket framdeles huvudsakligen anslås över arbetsmarknads-
och industridepartementens huvudtitlar.
1985/86:610 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att Bjurholms
och Vindelns kommuner skall tillhöra stödområde 1.
1985/86:611 av Britta Sundin och Bo Forslund (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
stödområdesplaceringen för Borgsjö, Holms och Lidens församlingar.
1985/86:612 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering av samhällets ansvar för överskottsarealens kostnader,
2. att riksdagen uttalar att jordbruksproduktionen i norra Sverige upprätthålls
på minst 1984 års nivå,
3. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om statens upphandling för förnödenheter,
4. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om samhällets kostnadsansvar vid kärnkraftsolyckor,
5. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om vikten av att livsmedelsförsörjningen ges ökad betydelse i det
pågående arbetet i försvarskommittén,
6. att riksdagen beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 587 milj. kr.,
7. att riksdagen beslutar fördela medlen för prisstöd i enlighet med vad
som anförts i motionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige i enlighet med motionen.
1985/86:613 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stödområdesindelning
av Torsby och Sunne församlingar.
11
1985/86:614 av Per-Richard Molén m. fl. (m) vari yrkas JoU 1985/86:24
1. att riksdagen beslutar att utöver av regeringen föreslaget belopp om
410000000 kronor anvisa ytterligare 100000000 kr. förbudgetåret 1986/87
till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prisstödet
till jordbruket i norra Sverige skall finansieras via särskilda budgetmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbruket i
Norrland, mot bakgrund av sin stora regionalpolitiska betydelse, därutöver
skall komma i åtnjutande av medel som avsätts för regional- och
arbetsmarknadspolitiska insatser i skogslänen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
i motionen anförts om åtgärder för att underlätta för jordbruket i Norrland.
1985/86:615 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1—3)
1. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslår anvisa 140
milj. kr. för prisstöd till jordbruket i norra Sverige,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet
av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av
djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett marknadsanpassat lantbruk.
1985/86:616 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att till kommande
budgetår göra uppjusteringar av vissa områden till högre stöd i Värmland i
enlighet med vad som påtalas i motionen,
2. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att framlägga förslag till
stöd för potatisodlingen i Värmlands skogsbygder i likhet med det stöd
som utgår till Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs
län.
Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:150
1985/86:568 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om etappvis slopande av momseffekten på livsmedel.
Skrivelser, uppvaktningar, hearings
Utskottet har uppvaktats av representanter för LRF, Svenska kommunförbundet
och anställda inom livsmedelsindustrin m. fl. angående stödet till
jordbruket i norra Sverige. Skrivelser i samma ämne har inkommit från
bi. a. länsstyrelsen i Västerbottens län och olika organisationer på jordbrukets
område. I en skrivelse från landshövdingarna i de fyra nordligaste
länen samt militärbefälhavarna och civilbefälhavarna i nedre och övre
Norrlands militär- och civilområden har understrukits jordbrukets betydelse
från olika synpunkter för norra Sverige.
12
Byråchefen Olle Hansson vid statens jordbruksnämnd har inför utskot- JoU 1985/86: 24
tet lämnat upplysningar om prisstödet till jordbruket i norra Sverige m. m
Information om den ekonomiska situationen i jordbrukets regleringskassor
har lämnats av representanter för bl. a. Svensk spannmålshandel.
Svensk kötthandel, Sveriges oljeväxtintressenter och Sveriges potatisintressenter.
Generaldirektören Gunnar Bengtsson vid statens strålskyddsinstitut har
informerat utskottet om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och om dess konsekvenser
för miljö och hälsa samt för de areella näringarna.
Professor Ingmar Månsson, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, har
redogjort för forsknings- och utvecklingsarbete rörande djurens levnadsförhållanden
i animalieproduktionen.
Riksantikvarieämbetet har ingett en skrivelse om jordbrukets hänsyn till
kulturminnesvården m. m.
Utskottet
Utskottet behandlar först regeringens förslag i budgetpropositionen om
anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte frågor om
kostnadsansvaret för överskottsarealen. Därefter behandlas förslagen i
proposition 1985/86:166 om prisregleringen på jordbruksprodukter m.m.
Utskottet följer därvid den i propositionen valda dispositionen. Sist i
betänkandet behandlas ett antal motioner från allmänna motionstiden 1986
om olika jordbruks- och livsmedelspolitiska frågor.
Anslaget till prisreglerande åtgärder m. m.
I proposition 1985/86:100 bilaga 11 (s. 40—42) har regeringen föreslagit
riksdagen att
1. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter
under budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på
högst 100000000 kr. i riksgäldskontoret,
2. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen
av sockernäringen för budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit
på högst 80000000 kr. i riksgäldskontoret,
3. medge att statens jordbruksnämnd får disponera en rörlig kredit på
högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
4. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.
För livsmedelssubventionerna på mjölk beräknar jordbruksministern i
likhet med jordbruksnämnden för budgetåret 1986/87 ca 2424 milj. kr. Den
beräknade minskningen av anslagsposten jämfört med budgetåret 1985/86
beror på att försäljningen av mjölk har minskat något. Subventionseffekten
på konsumentpriset är oförändrad ca 2,10 kr. per liter.
För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket beräknas i enlighet med
nämndens förslag 435 milj. kr. 13
Posten Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen JoU 1985/86: 24
som innevarande budgetår uppgår till 33 milj. kr. bör som ett led i den
strama utgiltsprövmngen inte tas upp för budgetåret 1986/87.
Utskottet har vid sammanträde den 19 mars 1986 beslutat skjuta upp
sakbehandlingen av förevarande anslag jämte motioner samt därvid gjort
vissa principuttalanden om innebörden av 1985 års riksdagsbeslut om
kostnadsansvaret för överskottsarealen (se JoU 1985/86:13 s. 24-26).
Utskottet återkommer nu till dessa frågor.
Kostnadsansvaret för spannmålsöverskottet m. m.
Frågor om kostnadsfördelningen mellan staten och näringen tas upp i
motionerna Jo217 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m), Jo244 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp), Jo261 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och Jo252 av
Anders Andersson (m). I motion Jo217 anförs att kostnaderna för spannmålsöverskottet
för såväl 1985 som 1986 års skörd torde uppgå till avsevärt
mera än vad livsmedelskommittén antog. Regeringen bör omedelbart tillse
att statens del av de verkliga kostnaderna täcks med budgetmedel för
innevarande budgetår. För nästkommande budgetår torde anvisningen av
140 milj. kr. vara i underkant. I denna del föreslås en anslagshöjning med
150 milj. kr. (yrkande 1 delvis). Vidare yrkas (yrkande 2) att den förhandling
om överskottskostnader som enligt 1977 års jordbrukspolitiska beslut
skulle ske mellan staten och jordbruket nu kommer till stånd och slutförs.
Riksdagens nya jordbrukspolitiska beslut kan tjäna som riktmärke även för
kostnadsfördelningen under åren 1977—1984.
I motion Jo252 framförs synpunkter och yrkanden som i stort överensstämmer
med Jo217.
Yrkandet i motion Jo244 innebär att staten — i enlighet med riksdagens
beslut år 1985 — skall svara för 40% av exportkostnaderna för spannmål av
1985 års skörd.
1 motion Jo261 yrkas dels att staten tar upp överläggningar med näringen
om det ackumulerade underskottet i spannmålsregleringen (ca 550 milj.
kr.), dels att statens kostnadsansvar för 1985 års skörd preciseras enligt
40/60-principen. Beträffande nästkommande budgetår och tiden därefter
(fr.o.m. 1986 års skörd) yrkas att statens kostnadsansvar fastställs till
60 %, i enlighet med den principiella uppfattning om åkerarealens användning
som centerpartiet tidigare gett uttryck för. En höjning av anslaget
föreslås med 300 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Också i följdmotionerna 606 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 612 av Karl
Erik Olsson m.fl. (c) berörs kostnadsansvaret för överskottsarealen,
främst vad beträffar 1986 års skörd. Enligt vpk-motionen bör den särskilda
anslagsposten (140 milj. kr.) för budgetåret 1986/87 få överskridas om det
behövs för att täcka statens kostnadsandel. Enligt motion 612 kommer de
verkliga kostnaderna att bli betydligt större för budgetåret 1986/87 än vad
som beräknats i proposition 166. Även för detta budgetår kommer ytterligare
medel att behöva anvisas. Med hänsyn till vad utskottet tidigare
anfört om långa framförhållningsperioder för näringen måste enligt motio
-
14
nen även för 1986 års skörd den absoluta huvuddelen av tillskjutna medel JoU 1985/86: 24
gå till spannmålsregleringskassan.
I motion 609 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) anförs att regeringen
ej bör ges det önskade handlingsutrymmet i fråga om åtgärder för produktanpassning.
De åtgärder som kan komma att föreslås bör godkännas av
riksdagen, liksom finansieringen av åtgärderna.
Utskottet behandlar först frågan om underskottet i spannmålsregleringen.
Vid utgången av juni 1985 fanns i balansräkningen för Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening ett ackumulerat underskott om 500 milj.
kr. jämte ränta, eller totalt 555 milj. kr. Enligt 1977 års jordbrukspolitiska
beslut skulle statens särskilda ansvar för spannmålsregleringens finansiering
ta sikte på att neutralisera effekterna av låga världsmarknadspriser.
För den händelse det kunde visas att underskott i regleringsekonomin
uppkommit på grund av låga världsmarknadspriser borde överläggningar
få upptas om hur underskottet skall regleras.
Frågan om betalning av underskottet i spannmålskassan aktualiserades i
samband med 1984 års prisöverläggningar. Statens jordbruksnämnd hade
genomfört en studie av orsakerna till underskottet och därvid funnit att det
ej berodde på låga världsmarknadspriser. På förslag av jordbrukets förhandlingsdelegation
enades parterna om att jordbruksnämndens rapport
skulle analyseras i särskild ordning.
Regeringen tillsatte med anledning härav en särskild grupp, spannmålsgruppen,
som i januari 1985 framlade en rapport i frågan om den slutliga
finansieringen av underskottet i spannmålsregleringen. Spannmålsgruppens
statliga representanter ansåg att underskottet i regleringskassan ej
kunde tillskrivas låga världsmarknadspriser. Jordbruksnämnden, som avgett
yttrande över rapporten, har ej haft annan mening.
I ett beslut den 19 december 1985 fann regeringen — mot bakgrund av
1977 års jordbrukspolitiska beslut och föreliggande utredningar — att underskottet
skulle täckas av jordbruksnäringen. Jordbruksnämnden skulle
med utgångspunkt häri planera och vidta åtgärder inom jordbruksprisregleringen
så att underskottet avvecklas under en fyraårsperiod räknat
fr. o. m. den 1 juli 1986. Sedermera har beslutats att amorteringen skall
påbörjas först den 1 juli 1987.
Frågan har vidare varit föremål för en frågedebatt i riksdagen mellan
Lennart Brunander (c) och jordbruksministern (fråga 1985/86: 363). Jordbruksministern
har därvid bl. a. åter hänvisat till att spannmålsgruppens
statliga representanter kommit fram till att underskottet i regleringskassan
ej kan tillskrivas låga världsmarknadspriser.
Martin Olsson (c) har för granskning i konstitutionsutskottet anmält
regeringens handläggning av frågan om statens stöd till underskott i spannmålshandeln
mot bakgrund av riksdagens beslut år 1977. Konstitutionsutskottet
har inte funnit anledning att rikta någon kritik mot regeringens
handläggning enär underskottet ej berott på låga världsmarknadspriser
(KU 1985/86:25 s. 41-43). Betänkandet har godkänts av riksdagen. I en
reservation (m, fp, c) anförs kritik mot regeringens agerande.
Jordbruksutskottet konstaterar för sin del att 1977 års jordbrukspolitiska
beslut bl. a. innebar att staten påtog sig ett övergripande ansvar för pris- 15
sättningen och överskotten på spannmål. I första hand skulle detta ske
genom systemet med inlösenpriser för hela spannmålsskörden, för vilkas
infriande staten ytterst står som garant. Systemet skulle vara utformat så
att det blev ett gemensamt intresse för näringen och staten att lösa överskottsproblemen.
I övrigt vill utskottet framhålla att riktlinjerna i 1977 års beslut innefattar
uttalanden som kan ge utrymme för olika tolkningar. I propositionen
(prop. 1977/78:19) anfördes också att det var svårt att mera exakt avgöra
vad som skulle anses vara ett normalt världsmarknadspris. Beslutet ger
heller inga entydiga anvisningar om vilken basperiod som skall väljas som
utgångspunkt för jämförelser av prisnivåerna. Enligt ett uttalande i propositionen
fanns det skäl att räkna med att utjämning sker över en längre
period och att man därför inte kunde utgå från situationen under ett
enstaka år. I spannmålsgruppens rapport redovisas därför flera olika beräkningsalternativ
där resultatet varierar beroende på vilken jämförelsegrund
som används. Också i jordbruksnämndens yttrande över spannmålsgruppens
rapport framhålls att man i 1977 års beslut kan finna stöd för
olika tolkningar som leder till skilda resultat vad gäller exportprisernas
effekter på regleringsekonomin.
Vad utskottet anfört innebär inte att utskottet tar ställning till frågan
huruvida underskottet i regleringsekonomin beror på låga världsmarknadspriser
eller ej. Självfallet tar utskottet heller inte ställning till de formella
frågorna kring regeringens handläggning, vilka redan prövats av riksdagen
i enlighet med konstitutionsutskottets förslag. När det gäller själva sakfrågan,
dvs. möjligheten att få till stånd överläggningar med staten om hur
underskottet skall regleras, anser utskottet det både skäligt och i överensstämmelse
med de utfästelser från statens sida som 1977 års beslut innefattar
att jordbruksnäringens begäran om överläggningar med staten prövas i
en mer positiv anda än som hittills varit fallet. Utskottet anser således att
överläggningar bör upptas mellan staten och näringen angående regleringen
av ifrågavarande underskott. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses motionerna Jo217 yrkande 2,
Jo252 yrkande 2 och Jo261 yrkande 1.
Vad därefter beträffar kostnaderna för 1985 års skörd, vilka belastar
anslaget för budgetåret 1985/86, har regeringen i proposition 166 hänvisat
till utskottets principuttalanden om kostnadsfördelningen och i övrigt anfört:
”De medel som erfordras för statens andel av överskottsarealens
kostnader för 1985 års skörd bör få täckas genom överskridande av anslaget
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.”
Vidare har regeringen redovisat vissa överväganden rörande åtgärder
för produktionsanpassning på vegetabilieområdet. En arbetsgrupp har fått
i uppdrag att lägga fram förslag tili olika åtgärder som skulle kunna medverka
till att begränsa överskottsproduktionen av spannmål. Enligt propositionen
bör det få ankomma på regeringen att inom ramen för de medel
som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som
kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning och som kan
föranledas av översynen.
JoU 1985/86:24
16
Utskottets uttalanden om kostnadsfördelningen mellan staten och näring- JoU 1985/86: 24
en bör i fråga om 1985 års skörd (budgetåret 1985/86) tillämpas på en
exportkostnad som enligt uppgift från Svensk spannmålshandel uppgår till
84 kr. 50 öre per deciton spannmål. Det spannmålsöverskott som omfattas
av statens åtagande gentemot näringen bör enligt utskottets bedömning i
detta sammanhang fastställas till en miljon ton, vilket är den överskotts
mängd
som livsmedelskommittén ansåg motsvara begreppet normalskörd.
Det belopp som bör ligga till grund för kostnadsberäkningen uppgår således
till 845 milj. kr. Kostnaden för statens andel om 40% bör som jordbruksministern
föreslagit få täckas genom överskridande av anslaget till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1985/86.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet sålunda anfört.
Vad gäller exportkostnaderna för 1986 års skörd är dessa beroende av
flera faktorer som ännu ej är kända. Tillgängliga prognoser tyder på att
exportkostnaderna kan bli minst lika stora som under innevarande budgetår.
Vad utskottet tidigare anfört om svårigheterna att påverka produktionsinriktning
m.m. beträffande 1986 års skörd torde innebära att även för
budgetåret 1986/87 ytterligare medel måste anvisas för att täcka statens
kostnadsandel. Regeringen har i proposition 100 bil. 11 beräknat en särskild
anslagspost om 140 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. Utskottet
anser det för närvarande inte nödvändigt att riksdagen anvisar ytterligare
medel under anslaget med bestämt belopp. Om så erfordras bör även
anslaget för budgetåret 1986/87 få överskridas. Det bör ankomma på regeringen
och vederbörande myndigheter att i samråd med vederbörande
regleringsförening fastställa det exakta underlagsbeloppet.
I övrigt delar utskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att de
medel som staten under en övergångsperiod ställer tili förfogande för att
underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning
av produktionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen
på samhället och på lantbrukets ekonomi. Det bör också eftersträvas att
denna anpassning sker under socialt acceptabla former. Den arbetsgrupp
som nämns i propositionen skall, enligt vad som upplysts, föreslå åtgärder
med avseende på 1987 och senare års skördar.
Vad utskottet anfört om kostnadsfördelning och kostnadstäckning under
budgetåren 1985/86 och 1986/87 bör i stor utsträckning kunna tillgodose
motionerna Jo217 yrkande 1 delvis, Jo244 yrkande 3, Jo261 yrkandena 2
och 4, Jo252 yrkande 1 samt följdmotionerna 606 yrkande 1 och 612
yrkande 1.
De fristående motionerna Jo238 av Sven Munke (m) och Jo268 av
Anders Dahlgren och Nils G. Åsling (c) gäller i huvudsak överskottsproduktionen
av vegetabilier och därmed sammanhängande frågor. Utskottet
föreslår, med hänvisning till vad som anförts ovan, att motionerna lämnas
utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
Med den precisering som utskottets uttalanden om kostnadsfördelningen
m.m. innebär tillstyrker utskottet att regeringen inom ramen för prisregleringsmedel
får fatta de beslut som kan komma att behövas för näring
-
2 Riksdagen 1985186. 16 sami. Nr 24
ens produktionsanpassning och som kan föranledas av översynen. Med JoU 1985/86:24
hänsyn bl. a. till att dessa beslut kan komma att påverka produktionsinriktningen
redan fr. o. m. höstsådden 1986 bör enligt utskottets mening nödvändiga
åtgärder kunna vidtas utan riksdagens godkännande. En arbetsgrupp
med representanter för bl. a. jordbruksnäringen skall föreslå åtgärder
i angivna hänseende. I enlighet med det anförda avstyrks motion 609
yrkande 1.
Vidare avstyrker utskottet yrkandena 3 och 5 i motion Jo261 att statens
kostnadsandel för överskottsarealen skall - med ändring av tidigare riksdagsbeslut
- uppgå till 60% och ej avtrappas.
Livsmedelssubventioner m. m.
Livsmedelssubventionerna på mjölk beräknas i proposition 100, bil. 11 till
ca 2424 milj. kr. Detta ger en subventionseffekt på ca 2,10 kr. per liter för
konsumenterna.
Enligt motion Jo206 (vpk) bör livsmedelssubventionerna höjas med 3
miljarder kronor som ett första steg på vägen mot ett avskaffande av
momsen på livsmedel. Samtidigt yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel. Motiveringen till
dessa yrkanden återfinns i motion So607 av Lars Werner m.fl. (vpk) om
familjepolitiken. Bl. a. anförs att matkostnaderna är särskilt betungande
för barnfamiljer och andra ekonomiskt trängda hushåll. Enligt vissa beräkningar
betalar en vanlig tvåbamsfamilj varje år ca 8000 kr. i matmoms. Ett
slopande av momsen skulle innebära stora ekonomiska förbättringar för
barnfamiljerna. Liknande förslag om beskattningen av livsmedel framförs i
motion 586 yrkande 8 av Lars Werner m. fl. (vpk).
Förslag om minskning av skattebelastningen på livsmedel förs även fram
i motionerna Jo201 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) och Jo276 av
Karin Söder m.fl. (c) yrkande 5. Den förra motionen innehåller en "idéskiss”
som i korthet går ut på att 3 miljarder kronor av statens momsintäkter
används för att sänka producentpriserna/skatten på svenska baslivsmedel.
Jordbrukarna bör kompenseras genom ett arealbidrag. Detta innebär
minskade kostnader för konsumenterna. Särskilt gynnas barnfamiljerna.
Genom att stimulera brukning av åkerarealen gynnas de s. k. mellanbygderna,
varjämte det öppna landskapet kan bibehållas. Genom att jordbrukets
priser kommer att ligga nära världsmarknadspriserna underlättas
dessutom exporten.
Enligt motion Jo276 behövs en kompletterande redovisning av möjligheterna
att återföra skatten på baslivsmedel till konsumenterna i form av
lägre priser. Det kan t. ex. ske enligt den i Finland tillämpade metoden med
skatteavlastning tidigt i produktionsledet och på väl definierade basvaror.
Skatteunderlaget bör ej omfatta fördyrande förädling eller distribution.
Utskottet erinrar om att riksdagen vid flera tillfällen behandlat motioner
om avveckling eller sänkning av mervärdeskatten på baslivsmedel. Bl. a.
har frågan behandlats i skatteutskottets betänkande SkU 1985/86:34.1 det
av riksdagen godkända betänkandet anförs bl. a.
18
Utskottet har i ett tidigare betänkande - en redogörelse härom lämnas i
det inledande avsnittet - med ett utförligt resonemang tagit avstånd från
tanken att slopa eller differentiera mervärdeskatten på livsmedel. Utskottet
vidhåller alltjämt sin uppfattning i denna fråga och vill dessutom framhålla
att de effekter motionären efterlyser, dvs. en bättre standard för
barnfamiljerna, kan åstadkommas på andra sätt som är både enklare att
administrera och mer effektiva från fördelningssynpunkt. Detta är frågor
som inom kort kommer att behandlas av riksdagen i annat sammanhang.
Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå något ändrat ställningstagande
från riksdagens sida och avstyrker således motionerna Jo206 och 568
yrkande 8.
Med hänsyn bl. a. till de ställningstaganden som redovisats ovan är
utskottet inte heller berett att tillstyrka de aktuella centermotionerna såvitt
avser förslagen om en minskad skattebelastning på livsmedel. Utskottet
delar emellertid motionärernas bedömningar så till vida att man på längre
sikt bör beakta alla möjligheter som finns att bibehålla lönsamheten i
jordbruket och samtidigt hålla konsumentpriserna på en rimlig nivå. De
synpunkter som framförs i t. ex. motion Jo201 bör kunna beaktas i samband
med dessa överväganden. De dagsaktuella problemen i jordbruket är
emellertid, som framgår av utskottets redovisning i det föregående, i hög
grad beroende av överskottsproduktionen, och olika åtgärder har vidtagits
för att lösa dessa problem. I avbidan på resultatet av denna verksamhet
anser sig utskottet för närvarande inte böra förorda några åtgärder av det
slag som åsyftas i motionerna Jo201 och Jo276 yrkande 5.
Utskottet avstyrker yrkandet i motion Jo207 (vpk) såvitt avser posten
Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen (33 milj. kr.)
och tillstyrker regeringens förslag i denna del.
Utskottet har ej heller funnit anledning att biträda yrkandet i motion
Jo217 (yrkande 1 delvis) om avtrappning av livsmedelssubventionerna.
Regeringens förslag om medelsanvisning för detta ändamål tillstyrks.
Prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret
1986/87
Prisregleringens närmare utformning
Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingdelegation och nämndens konsumentdelegation lagt
fram förslag om den närmare utformningen av prisregleringen under regleringsåret
1986/87. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i
riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr.
393). Nu tillgängligt statistiskt material visar, som jordbruksnämnden
framhåller, på en kraftigt sjunkande inflationstakt. Med hänsyn till den
hittills kända ekonomiska utvecklingen, osäkerheten beträffande utfallet
av pågående löneförhandlingar samt att andra frågor som berör jordbruket
ännu inte har klarlagts, har jordbruksnämnden och de båda delegationerna
enats om att huvudförhandlingarna för regleringsåret 1986/87 bör äga rum
under hösten 1986. De prisändringar som dessa överläggningar kan föran
-
JoU 1985/86: 24
19
leda föreslås träda i kraft den 17 november 1986. Detta innebär att regleringsåret
delas in i två perioder, nämligen den 1 juli - den 16 november
1986 resp. den 17 november 1986 — den 30 juni 1987.
Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag och anför att
det är tillfredsställande att en överenskommelse har kunnat nås som innebär
att de reglerade priserna på jordbruksprodukter nu hålls oförändrade.
Det bör få ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan föranledas
av överläggningarna per den 17 november 1986.
Det finns enligt jordbruksministern starka samband mellan den ekonomiska
politiken och livsmedelspolitiken. När ekonomin var i kris, inflationen
var hög, räntan höjdes och reallönerna sjönk drabbades jordbruket av
både ökade kostnader och minskad efterfrågan på livsmedel. När utvecklingen
nu har vänt kommer resultaten av den framgångsrika ekonomiska
politiken i hög grad jordbruket till godo i form av lägre räntekostnader och
stabilare produktionsmedelspriser. Att räntan har kunnat sänkas betydligt
är särskilt glädjande med tanke på de nyetablerade och högt skuldsatta
jordbrukarna.
Stabila livsmedelspriser är ett viktigt bidrag till en fortsatt framgångsrik
ekonomisk politik. Jordbruksnämndens förslag innebär att de reglerade
priserna på jordbruksprodukter kan hållas oförändrade till mitten av november
1986. Tillsammans med de utfästelser som handelns organisationer
gjort beträffande sin prissättning under år 1986 innebär uppgörelsen att
konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel kan hållas i stort
sett oförändrade fram till åtminstone mitten av november månad, då resultatet
av prisöverläggningarna under hösten 1986 föreligger. Statens prisoch
kartellnämnd (SPK) kommer genom sin prisövervakning att följa utvecklingen.
Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som gäller för spannmål
och oljeväxter under regleringsåret 1985/86 bör gälla som preliminära
priser under regleringsåret 1986/87. Hänsyn skall dock tas till att jordbruksnämnden
föreslår att inlösendagen för spannmål ändras från den 1
april till den 1 mars fr. o. m. 1986 års skörd. Det preliminära priset på havre
bör vidare enligt förslaget sänkas med 3 öre per kg. De definitiva priserna
fastställs av regleringsföreningarna under hösten 1986 enligt hittills gällande
principer, dvs. främst med beaktande av skördens storlek, de internationella
priserna och avsättningsmöjligheterna i övrigt samt resp. förenings
ekonomi.
Jordbruksnämnden föreslår en säsongdifferentiering av priserna på
fläsk. I övrigt bör nu gällande mittpriser för animalier enligt nämnden
hållas oförändrade t. o. m. den 16 november 1986. Det bör enligt propositionen
ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor.
Minskade budgetmedel till mjölksektorn - 33 milj. kr. - bör i enlighet
med jordbruksnämndens förslag få kompenseras på marknaden genom
prishöjningar. Jordbruksnäringens andel av de ökade kostnaderna för djurens
hälso- och sjukvård om 4 milj. kr. för budgetåret 1986/87 bör tas ut via
kollektiva medel. Jordbruket bör kompenseras härför genom höjda prisregleringspriser.
Prishöjningarna — som sammanlagt motsvarar 37 milj. kr.
- bör dock ske först den 17 november 1986. Vid detta tillfälle bör jordbruket
även kompenseras för det intäktsbortfall som senareläggningen från
JoU 1985/86:24
20
den I juli medför eftersom tillförseln av budgetmedel upphör vid denna JoU 1985/86: 24
tidpunkt.
För att möjliggöra en oförändrad betalningsförmåga inom mejerisektorn
under perioden den 1 juli - den 16 november 1986 kommer jordbruksnämnden
att inom sina bemyndiganden ställa vissa regleringsmedel till
förfogande.
Regeringen har bemyndigat jordbruksnämnden att medge regleringsföreningen
Svensk kötthandel att ta upp lån med sammanlagt 300 milj. kr. för
att underlätta produktionsanpassningen. Jordbruksnämnden föreslår nu att
krediten skall få utnyttjas också för att möjliggöra oförändrad betalningsförmåga
inom mejerisektorn intill ett totalt belopp om högst 75 milj. kr. av
den totala krediten. Lånemedlen bör återbetalas senast den 30 juni 1987
med samma villkor som i övrigt gäller för lånet till Svensk kötthandel.
Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. Jordbruksministern
avser att föreslå regeringen att besluta i enlighet med förslaget. Nämnden
bör dessutom få använda högst 75 milj. kr. av ej disponerade medel för
låginkomstsatsning m. m. för att möjliggöra vissa höjningar av avräkningspriserna
på mjölk och nötkött.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens överväganden i detta avsnitt.
Ränte- och etableringsstöd
I syfte att mildra högt skuldsatta jordbrukares problem till följd av en
kraftigt höjd räntenivå infördes år 1980 ett temporärt räntestöd. Enligt nu
gällande beslut lämnas sådant stöd t. o. m. innevarande budgetår. Räntestödet
har utgått med halva beloppet som bidrag. Andra halvan är ett lån
som skall betalas tillbaka med böljan under regleringsåret 1986/87. Dessutom
tillkommer ränta fr. o.m. regleringsåret 1986/87 på den utestående
delen.
Lantbruksstyrelsen föreslår att tidpunkten för betalning av ränta och
amortering på räntestödslånen flyttas fram till år 1990. År 1990 bör en ny
bedömning göras av jordbrukarnas möjligheter att betala tillbaka lånen.
Lantbruksstyrelsen är tveksam till om de jordbrukare som erhållit räntestöd
i nuvarande läge har möjlighet att börja amortera och betala ränta på
lånedelen. En del av dessa jordbrukare skulle enligt lantbruksstyrelsens
bedömning komma att försättas i konkurs om de tvingades att nu börja
betala ränta och amortering på räntestödslånen.
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har föreslagit att amortering och
räntebetalning av de två första årens räntestödslån senareläggs ytterligare
ett år. De överläggande parterna har enats om att föreslå detta.
Jordbruksministern biträder förslaget.
För att underlätta för lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig
infördes fr. o. m. den 1 juli 1982 ett särskilt etableringsstöd.
Under innevarande regleringsår utgår 45 milj. kr. av regleringsmedel
inom den ram jordbruket tilldelats. Dessa medel täcker kostnaderna för
stöd till de jordbruksföretag som anslutits till systemet t.o.m. 1984/85.
Medel för stöd till ytterligare företag under år 1985/86 finns inte tillgäng- 21
liga.
Lantbruksstyrelsen föreslår att etableringsstödet tills vidare bör vara JoU 1985/86:24
kvar. Det anses olämpligt att i nuvarande lönsamhetsläge avveckla stödformen
så att de som står i begrepp att etablera sig som jordbrukare inte
skulle kunna få stöd. En avveckling skulle innebära att orättvisa skapas
mellan dem som etablerat sig under senare år och dem som har för avsikt
att etablera sig. Enligt lantbruksstyrelsen är det nödvändigt att finansieringen
av stödet tryggas. Det är en betydande osäkerhetsfaktor om den
årliga utbetalningen av stödet är oviss. Likaledes försvårar en osäker
finansiering blivande jordbrukares möjligheter att planera sin etablering.
Statens jordbruksnämnd anför att jordbrukets företrädare vid överläggningarna
har förklarat sig beredda att svara för kostnaderna för stöd till de
företag som redan har anslutits. I det lönsamhetsläge som råder anses det
dock omöjligt att omfördela ytterligare medel för att underlätta för nyetablerade.
Det kan dessutom enligt jordbruksnämnden från mera principiell utgångspunkt
ifrågasättas om regleringsmedel skall utgå för att underlätta
nyetableringar samtidigt som ersättning ur regleringsmedel utgår till producenter
av mjölk, nötkött och smågrisar för att dessa skall upphöra med sin
produktion.
Jordbruksnämnden och delegationerna har därför enats om att föreslå
att medel tills vidare anslås endast för stöd till de jordbrukare som redan
har anslutits till stödformen. Lantbruksstyrelsen beräknar kostnaderna
under år 1986/87 för etableringsstöd avseende dessa företag till 40 milj. kr.
Under år 1986/87 bör således 40 milj. kr. anslås för etableringsstöd. Jordbruksministern
biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om etableringsstödet.
I rådande överskottsläge anser jordbruksministern således att medel
inte bör avsättas för nya etableringsstöd. Det är däremot angeläget att
medel avsätts så att finansieringen av redan beviljade etableringsstöd kan
tryggas.
Vad i propositionen anförts om ränte- och etableringsstöd föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
Införselavgiftsmedel m. m.
I följande tabell redovisas användningen av inflytande införselavgiftsmedel
för regleringsåret 1984/85 samt en beräkning av och förslag till användning
av medel som inflyter under regleringsåren 1985/86 och 1986/87.
Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1984/85,
1985/86 och 1986/87
1984/85 1985/86 1986/87
1000-tal kr. 1 000-tal kr. 1000-tal kr.
prel. prel.
Inkomster
Från föregående regleringsår
kvarstående införselavgifter |
188571 |
22523 |
0 |
319296 |
343 000 |
355 000 |
|
fodermedel |
237897 |
275000 |
275000 |
Summa |
576050 |
620252 |
630000 |
1984/85 |
1985/86 |
1986/87 |
|
|
Utgifter a) Av medel inom fördelningsplanen |
113640 |
113900 |
|
|
Sveriges potatisintressenter |
29500 |
27500 |
|
|
Sveriges oljeväxtintressenter |
0 |
0 |
|
|
Svensk kötthandel |
56202 |
4000 |
|
|
Svensk kötthandel, utbyteshandel |
50000 |
0 |
|
|
Föreningen för mejeriprodukter |
97 000 |
130000 |
|
|
Svensk ägghandel |
68000 |
66000 |
|
|
Regleringskassan för fågelkött |
4 500 |
3 000 |
|
|
Regionalt kostnadsbidrag, norra |
20500 |
45 500 |
|
|
- kött |
5000 |
5 000 |
|
|
- ägg |
1700 |
1700 |
|
|
Upplysningsverksamhet och |
10500 |
13000 |
|
|
Djurhälsovård, kontrollverksamhet |
29575 |
29300 |
|
|
Stöd till odling av konservärter |
4 500 |
4500 |
|
|
Stöd till odling av bruna bönor |
1700 |
1700 |
|
|
Stöd till odling av vallväxtfrö |
8000 |
8000 |
|
|
Fonden för kollektiva åtgärder |
500 |
500 |
|
|
Sveriges exportråd |
1500 |
1500 |
|
|
Sveriges potatisodlares riksförbund |
2780 |
2780 |
|
|
Reserv till jordbruksnämndens |
0 |
84 320 |
|
|
Summa |
505 097 |
542 200 |
542 2003 |
|
Härefter kvarstående införsel- avgiftsmedel |
70953 |
78052 |
87800 |
|
b) Av medel utanför fördelningsplanen |
35096 |
29000 |
29000 |
|
Utbyteshandel kött och fläsk |
0 |
0 |
0 |
|
Pristillägg får- och lammkött |
17251 |
16500 |
16500 |
|
Svensk matpotatiskontroll |
5688 |
5693 |
5 790 |
|
Bidrag till Stiftelsen för |
475 |
475 |
250 |
|
Bidrag till fraktkostnader för |
300 |
300 |
|
|
Fonden för kollektiva åtgärder |
500 |
_ |
_ |
|
Stöd till maltproduktionen |
3000 |
1000 |
2000 |
|
Sveriges exportråd |
1500 |
1500 |
2000 |
|
|
4530 |
3 500 |
|
|
Summa |
63810 |
58998 |
59040 |
|
Summa utgifter |
568 907 |
601198 |
601 240 |
|
Årets saldo |
+ 7143 |
+ 19054 |
+ 28760 |
|
Ackumulerat saldo vid utgången |
-28691 |
- 9637 |
+ 19123 |
Anmärkningar
1 Ränta år 1983 och år 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjursuppfödare
regleringsår 1983/84.
2 Ränta år 1985.
3 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas våren
1986.
4 Fr. o.m. 1985/86 betalas posten Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
med medel ur sockerregleringsfonden.
Fördelningsplanen för regleringsåret 1985186 utgör enligt riksdagens beslut JoU 1985/86: 24
våren 1985 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten
(prop. 1984/85:211, JoU 36, rskr. 404). Med hänsyn till att inflytande
avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 275 milj.
kr. beräknar jordbruksministern därmed fördelningsplanen till 542,2 milj.
kr. De disponibla inkomsterna av införselavgifterna beräknas till 620,3
milj. kr., vilket innebär att 78,1 milj. kr. beräknas återstå sedan medel
avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret
1985/86 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga
inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.
Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för
regleringsåret 1985/86 skiljer sig på några punkter från de preliminära
beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1985. Posten
utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 9 milj. kr.
Bidraget till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har ökats med 193 000 kr.
till följd av lönehöjningar för SMAK under år 1985. Posten Stöd till
maltproduktionen beräknas minska med 2 milj. kr. eftersom exporten av
malt har minskat. En ny post har tillkommit, nämligen ränta på lån från
riksgäldskontoret beräknat till 4,5 milj. kr., eftersom en rörlig kredit hos
riksgäldskontoret har fått anlitas för att finansiera det ackumulerade underskottet
av införselavgiftsmedel.
Medel för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1985/86 till 59 milj. kr.
Detta leder till ett beräknat överskott av 19 milj. kr. för regleringsåret
1985/86. Vid utgången av regleringsåret 1984/85 fanns ett ackumulerat
underskott av 28,7 milj. kr., varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontoret
per den 30 juni 1986 kan beräknas uppgå till 9,6 milj. kr. Detta innebär
en kraftig reducering av underskottet i förhållande till det prognostiserade
underskottet vid utgången av detta regleringsår på 57 milj. kr. som redovisades
i proposition 1984/85:211. Detta beror framför allt på att världsmarknadspriserna
sjunkit mer än vad man tidigare kunnat förutse. Till följd av
att införselavgifternas nivå varierar i takt med förändringar i världsmarknadspriserna
är det självfallet svårt att göra en exakt prognos över inflytande
införselavgifter.
Om det, sedan ianspråktagen rörlig kredit återbetalats och skälig reserv
avsatts, likväl skulle kvarstå ett överskott redan vid utgången av regleringsåret
1985/86 bör detta enligt jordbruksministern få användas till ändamål
inom fördelningsplanen enligt de grunder som angetts för utbyteshandeln
med kött och fläsk i proposition 1977/78:154 och proposition
1978/79:208.
Jordbruksministern föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret
1986187 skall omfatta oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter,
vilket totalt beräknas ge 542,2 milj. kr.
Vidare föreslås att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter
för viss utbyteshandel med brödsäd. Sveriges oljeväxtintressenter
bör tillföras fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja
för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden,
dock högst motsvarande fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen 24
inom landet.
Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för
de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördelning
av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma
med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant
förslag kan då avges i samband med att förslag till avgiftsändringar m. m.
fr. o. m. den 1 juli 1986 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka
delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning
av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.
I det följande anges medelsbehovet under regleringsåret 1986/87 för de
ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jordbruksministern i
likhet med jordbruksnämnden beräknat 29 milj. kr. Under regleringsåret
1985/86 utgår pristillägg för får- och lammkött med 330 öre per kg vilket
beräknas motsvara en utgift på 16,5 milj. kr. Jordbruksministern föreslår
att pristillägget utgår med samma belopp per kg får- och lammkött även
regleringsåret 1986/87. vilket beräknas medföra en oförändrad utgift.
Jordbruksnämnden utreder för närvarande möjligheterna att finansiera
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) på annat sätt än genom tilldelning av
medel utanför fördelningsplanen. Nämnden avser att inom den närmaste
tiden lägga fram förslag rörande inriktning och finansiering av SMAK:s
verksamhet.
Förslagen beräknas emellertid inte kunna genomföras förrän regleringsåret
1987/88, varför jordbruksministern föreslår att medel utanför fördelningsplanen
får användas även 1986/87. SMAK bör tilldelas högst 4390000
kr. för den officiella kontrollen och 1,4 milj. kr. för upplysningsverksamheten.
Bidraget till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör
minskas till 250000 kr.
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde har utgått med 300000
kr. Verksamheten bör fr. o. m. regleringsåret 1986/87 finansieras av medel
inom fördelningsplanen.
Stöd till maltproduktionen för regleringsåret 1986/87 bör utgå med 2 milj.
kr.
Sveriges exportråd skall enligt förslaget erhålla 2 milj. kr. av medel
utanför fördelningsplanen regleringsåret 1986/87.
Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inflödet av införselavgifter
har jordbruksministern i 1986 års budgetproposition (bil. 11, s. 41-42) föreslagit att en oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till
nämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i
enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte intecknas för
något ändamål. Det på detta sätt beräknade överskottet bör stå till regeringens
disposition.
Avslutningsvis erinrar jordbruksministern om några förändringar av finansieringen
av vissa ändamål som genomförts under senare år. 1 proposition
1983/84: 191 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering av
vissa ändamål som tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Förslagen grundade sig på förslag av jordbruksnämnden och
JoU 1985/86:24
25
kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen. Förslagen
godtogs av riksdagen (JoU 37, rskr. 416). Sålunda skall bidraget till Sveriges
potatisodlares riksförbund och stöd till odlingen av vallväxtfrö fr. o. m.
regleringsåret 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen, medan
medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva
åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas från spannmålsregleringen
och som restitution av införselavgifter.
I proposition 1984/85:211 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering
av posten fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen. T. o. m.
regleringsåret 1984/85 lämnades bidrag till fonden för kollektiva åtgärder
inom biodlingen både av medel inom och utanför fördelningsplanen.
Fr. o. m. regleringsåret 1985/86 har bidraget av medel utanför fördelningsplanen
ersatts av medel ur sockerregleringsfonden (JoU 1984/85:36, rskr.
404).
Utskottet ansluter sig till regeringens här redovisade förslag och överväganden.
I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandet i motion 609 av
Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) att av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen medel fördelas till utbyteshandel med kött och fläsk
(yrkande 2).
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
Stödområdesindelning
I följande tabell redovisas regeringens förslag till ändring av stödområdesindelningen.
Förslag till ändring av prisstödsområdena
Nuvarande prisstödsområde 1 bör utökas med följande församlingar:
Nuvarande
stödområdes
Län
Kommun Församling tillhörighet
Jämtlands Strömsund Gåxsjö 2b
Åre Mörsil 2b
Norrbottens Boden Edefors 2a
Gunnarsbyn 2a
Nuvarande prisstödsområde 2a för mjölk bör utökas med följande församlingar:
Nuvarande
stödområdes
Län
Kommun Församling tillhörighet
Värmlands Arvika Bogen 3
Torsby Dalby, Norra Finnskoga
och Södra Finnskoga 2b
Lekvattnet, Norra Ny,
Nyskoga, Vitsand och
Östmark 3
Kopparbergs Malung Malung 3
Lima och Transtrand 2b
Mora Venjan samt friliggande
delar av Mora 3
yåmhus 2b
Älvdalen Älvdalen 2b
Västernorrlands Sollefteå Edsele och Ådals-Liden 2b
Örnsköldsvik Anundsjö, Björna och
Trehörningsjö 2b
JoU 1985/86:24
26
Nuvarande JoU 1985/86:24
stödområdes -
Län Kommun Församling tillhörighet
Jämtlands Berg Berg, Hackås, Myssjö och
Oviken 2b
Bräcke Samtliga församlingar 2b
Krokom Alsen, Aspås och Näskott 2b
Ragunda Borgvattnet 2b
Strömsund Hammerdal 2b
Åre Marby, Mattmar och Hallen 2b
Östersund Häggenås, Lit, Lockne,
Näs och Sunne 2b
Nuvarande prisstödsområde 3 bör utökas med följande församlingar:
Nuvarande
stödområdes
Län
Kommun Församling tillhörighet
Värmlands Grums Värmskog 4
Filipstad Rämmen och Gåsborn 4
Kopparbergs Ludvika Säfsnäs 4
Potatisodling i den del av Västerbottens län som hör till prisstödsområde 1 bör ges
samma stöd som potatisodling i Norrbottens län.
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige har hittills differentierats på olika
områden så att stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordligaste
Sveriges inland. De geografiska gränserna vid denna differentiering
bygger bl. a. på produktionskostnadskalkyler för olika områden. Nuvarande
stödområdesindelning framgår i detalj av förordningen (1985:672) om
prisstöd till vissa jordbruk. Med anledning av riksdagens beslut våren 1985
(JoU 1984/85: 33, rskr. 393) uppdrog regeringen åt statens jordbruksnämnd
att företa en översyn av beräkningsunderlaget för områdesindelningen för
prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Jordbruksnämnden har i januari
1986 bl. a. föreslagit ändringar i områdesindelningen.
Inför jordbruksnämndens ställningstagande har frågorna behandlats i en
arbetsgrupp under ledning av nämnden. I gruppen har även lantbruksverket
och LRF varit företrädda. Arbetsgruppen har bl. a. inhämtat synpunkter
från lantbruksnämnderna och LRF:s länsförbund i berörda län.
Vidare har arbetsgruppen besökt flertalet Norrlandslän, och länsföreträdare
har getts möjlighet att framföra sina synpunkter. Under arbetets gång
har fortlöpande kontakter förekommit med LRF centralt och dess Norrlandsdelegation.
Arbetsgruppen har tagit fram rapporten Översyn av beräkningsunderlaget
för prisstödet till jordbruket i norra Sverige.
I rapporten redovisas bl. a. en ny beräkningsmodell som ansluter till
traditionell kalkylmetodik. Vidare beräknas avkastningsnivåerna i växtodlingen
utifrån skördenivåer i prisstödsområden i stället för i typområden.
Det beräkningsunderlag som tagits fram kan användas för en grov uppdelning
av norra Sverige i olika stödområden. Liksom jordbruksnämnden
anser jordbruksministern att den mer detaljerade gränsdragningen måste
ske som ett resultat av ställningstaganden grundade på kännedom om
lokala förhållanden, produktionsutveckling, regional- och sysselsättningspolitiska
hänsyn samt miljö- och naturvårdshänsyn. Även rent administrativa
ställningstaganden kan påverka gränsdragningarna.
Jordbruksministern finner jordbruksnämndens förslag beträffande stödområdesindelningen
väl avvägda. Förslaget innebär att det liksom för
närvarande bör finnas fyra prisstödsområden som är gemensamma för
mjölk, kött, fläsk och smågrisproduktion. I fråga om mjölkproduktionen
har dock stödområde 2 indelats i två områden, stödområdena 2a och 2b.
Regeringens förslag innebär vidare att prisstödsområde 1 utökas med
några församlingar från prisstödsområde 2a och 2b, prisstödsområde 2a för
mjölk utökas med vissa delar från prisstödsområde 2b och 3 samt att
prisstödsområde 3 utökas med vissa församlingar från stödområde 4.
Liksom för närvarande bör enligt propositionen stödområdesgränserna
för kött, fläsk och smågrisproduktion följa gränserna för mjölk och prisstödsområde
2 delas upp i 2a och 2b endast i fråga om prisstöd för mjölk.
Beträffande potatisodlingen föreslås att det stöd för potatisodling som
lämnas i Norrbottens län också bör ges i den del av Västerbottens län som
tillhör stödområde 1.
För stöd till getskötsel föreslås ingen ändring.
Kostnaderna för den föreslagna ändringen av stödområdesgränserna
beräknas till ca 3 milj. kr.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela
föreskrifter om mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar i detta avsnitt regeringens förslag om stödområdesindelning
jämte motioner som har anknytning till denna indelning. Beträffande
mera övergripande bedömningar av stödet till jordbruket i norra Sverige
och prisstödsnivåerna hänvisar utskottet till nästföljande avsnitt.
I motion 607 av Björn Samuelson (vpk) föreslås att även Fryksände
församling i Torsby kommun placeras i prisstödsområde 2a. Vidare anförs
att den allvarliga situationen i västra Värmland med bl. a. kraftigt sviktande
mjölkproduktion gör att en omplacering till annat prisstödsområde
bör övervägas inom en snar framtid. Ett liknande yrkande framförs i
motion 616 yrkande 1 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c).
Motsvarande yrkande beträffande Fryksände församling framförs i motion
613 av Bo Finnkvist m.fl. (s). Enligt motionen bör dessutom Sunne
församling tillhöra stödområde 3 i stället för 4.
1 motionerna 608 av Martin Olsson (c) och 611 av Britta Sundin och Bo
Forslund (s) förordas en placering i prisstödsområde 2a av Borgsjö, Lidens
och Holms församlingar.
1 motionerna 610 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) och Jo271
av Börje Hörnlund (c) hemställs att Bjurholms och Vindelns kommuner i
sin helhet klassificeras som Norrlands inland, dvs. överförs till prisstödsområde
1.
I motion 616 (yrkande 2) av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) samt i
motion Jo269 (yrkande 2) av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) förordas
att arealbidrag för potatisodling utgår till Värmlands skogsbygder i likhet
med vad som gäller för Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län
samt delar av Västerbottens län.
JoU 1985/86:24
28
Utskottet vill i anslutning till de här redovisade motionskraven under- JoU 1985/86: 24
stryka att det i första hand ankommer på regeringen och jordbruksnämnden
att meddela föreskrifter om mindre ändringar i gränsdragningen mellan
stödområdena. Utskottet utesluter givetvis inte att det av bl. a. sådana skäl
som anförts i motionerna kan finnas anledning att ytterligare överväga
stödområdesindelningen. Dessa frågor prövas kontinuerligt av jordbruksnämnden.
Utskottet avstyrker samtliga nu aktuella motionsyrkanden,
dock med erinran om att utskottets förslag i det följande om en allmän
uppräkning av stödnivåerna givetvis kommer samtliga prisstödsområden
till godo.
Justering av prisstödsnivåerna
Följande tabell anger regeringens förslag i fråga om prisstödsnivåer för de
olika produkterna fr. o. m. den 1 juli 1986.
Förslag till prisstöd på mjölk, kött och fläsk saint stöd till smågrisproduktion, getskötsel
och potatisodling
Produkt |
Prisstödsområde |
3 |
4 |
|
Mjölk med 4,1 % fett, |
80 |
60 49 |
32 |
13 |
Kött, öre/kg |
653 |
441 441 |
270 |
69 |
Fläsk, öre/kg |
157 |
115 115 |
35 |
- |
Modersugga, kr./sugga |
893 |
624 624 |
315 |
150 |
Get, kr./mjölkprodu-cerande djur och år |
3251 |
l 2973 |
1 Stödområdet omfattar Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
2 Stödområdet omfattar Norrbottens län och den del av Västerbottens län som hör
till prisstödsområde 1.
3 Stödområdet omfattar Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län samt den
del av Västerbottens län som hör till prisstödsområde 2.
Jordbruksministern erinrar i detta sammanhang om att riksdagen i samband
med 1985 års livsmedelspolitiska beslut (JoU 1984/85:33, rskr. 393)
har uttalat sig till förmån för en årlig justering av prisstödet till jordbruket i
norra Sverige. Jordbruksministern föreslår nu att stödet dessutom justeras
med utgångspunkt i det nya beräkningsunderlag som arbetsgruppen redovisat
och med hänsyn tagen till bl. a. det besvärliga läget för många
jordbrukare i främst stödområdena 1 och 2a. Förslaget innebär att stödet
totalt sett räknas upp med närmare 10%. Denna justering är ungefär
dubbelt så stor som den justering av priserna på jordbruksprodukter som
skett vid prisöverläggningarna det senaste året.
Vid beräkningen av örestalen har jordbruksministern utgått från de
merkostnadsberäkningar som arbetsgruppen förordar. En jämförelse mellan
nu gällande prisstöd och de merkostnadsberäkningar som arbetsgruppen
tagit fram visar att justeringar av stödet bör göras. 29
De merkostnadsberäkningar som gruppen tagit fram med hjälp av det
nya beräkningsunderlaget ger enligt jordbruksministern en god utgångspunkt
för justeringen av prisstödsnivåerna även om dataunderlaget till viss
del är osäkert. Emellertid måste även flera andra faktorer vägas in när
prisstödsnivåerna fastställs. Det är t. ex. inte ekonomiskt försvarbart att
producera hela behovet av fodersäd inom stödområdet. Från produktionsteknisk
synpunkt är dock en viss produktion av fodersäd i norra Sverige
nödvändig. Jordbruksministern har därför i sina beräkningar eftersträvat
att så långt möjligt ta hänsyn till faktiska förhållanden. Det är vidare mot
bakgrund av jordbrukets betydelse för sysselsättningen i inlandet motiverat
att ta särskild hänsyn till förhållandena i det området. Tillgängliga
uppgifter om produktionsutvecklingen tyder på en ogynnsam utveckling i
övre Norrland. Mot bakgrund av vad som nu har anförts föreslår jordbruksministern
att stödet liksom hittills trappas av från norr till söder.
Nuvarande prisstöd på kött är lägre än de beräknade merkostnader vid
köttproduktion som redovisas. Däremot är prisstödet på fläsk och stödet
till smågrisproduktion i vissa områden högre än de redovisade merkostnaderna.
Eftersom vi har en kostsam överproduktion av bl. a. kött och
åtgärder vidtagits för att minska produktionen är jordbruksministern dock i
nuläget inte beredd att höja prisstödet på kött mer än i den grad han
föreslår en höjning på prisstödet till mjölk i prisstödsområdena 1 och 2a.
Han är å andra sidan inte redo att föreslå en sänkning av nuvarande
prisstöd på fläsk och av gällande stöd till smågrisproduktion i de områden
där merkostnadsberäkningarna tyder på att en sänkning kunde vara motiverad.
I propositionen föreslås vidare att stödet till getskötsel räknas upp i
enlighet med uppräkningen av prisstödet på mjölk i områdena 2a och 2b.
Stödet till potatisodling bör räknas upp med utgångspunkt i uppräkningen
av stödet i övrigt.
Prisstödet på mjölk bör anges för mjölk med 4.1% fett eftersom den
fetthalten numera ligger till grund för prissättningen på mjölk.
Utfallet för prisstödet till jordbruket i norra Sverige beräknas för innevarande
budgetår bli ca 375 milj. kr. Med hänsyn till de ändringar av prisstödet
som redovisats och vid oförändrad produktionsvolym i förhållande till
innevarande budgetår beräknar jordbruksministern att medelsbehovet för
prisstöd till norra Sverige ökar med ca 35 milj. kr. Därmed beräknas
medelsbehovet för prisstödet till jordbruket i norra Sverige till ca 410 milj.
kr. för budgetåret 1986/87.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar i detta sammanhang dels ett antal under allmänna
motionstiden 1986 väckta motioner om stödet till jordbruket i norra Sverige,
dels följdmotioner från samtliga fyra oppositionspartier.
1 flera motioner föreslås en förstärkning av prisstödet och vissa andra
åtgärder med hänvisning bl. a. till Norrlandsjordbrukets stora betydelse
från regionalpolitisk synpunkt och från beredskapssynpunkt m. m.
JoU 1985/86:24
30
Yrkanden om en uppräkning av stödnivån och höjning av anslaget till JoU 1985/86: 24
525 milj. kr. framförs i motion 606 av Lars Werner m.fl. (vpk). I motion
609 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas att anslaget bestäms till 475
milj. kr. och att anslagshöjningen fördelas på animalieproduktion i prisstödsområdena
1,2 a och 2 b. I centermotionen 612 yrkas att anslaget
bestäms till 587 milj. kr. och att medlen fördelas enligt en i motionen
intagen tabell med föreslagna örestal för olika produkter. Enligt motionen
bör riksdagen uttala att jordbruksproduktionen i norra Sverige upprätthålls
på minst 1984 års nivå.
I motion 615 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkas att anslaget bestäms till
555 milj. kr.
Enligt motion 609 bör en helhetssyn anläggas på hela Norrlandsproblematiken.
Både regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och jordbrukspolitiska
hänsyn måste vägas samman för att den norrländska landsbygden
skall hållas levande. För kommande budgetår bör enligt motionen medel
till Norrlandsstödet huvudsakligen anslås inom ramen för arbetsmarknadsoch
industridepartementens huvudtitlar.
Liknande tankegångar framförs i motion 614 av Per-Richard Molén m. fl.
(m) vari yrkas bl. a. att anslaget höjs till 510 milj. kr.
I centerns och vänsterpartiet kommunisternas kommitté- resp. partimotioner
yrkas dessutom att ett åtgärdsprogram för rekonstruktion och utveckling
av det norrländska jordbruket skyndsamt utarbetas.
Utskottet får anföra följande.
Riksdagens beslut år 1985 om livsmedelspolitiken innebär bl. a. att de
speciella förhållanden som råder i norra Sverige skall särskilt beaktas vid
jordbrukspolitikens utformning. Det fanns enligt beslutet flera skäl som
talade för en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion av i stort
sett den dåvarande storleken i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. till jordbrukets
stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service och miljö
fanns det anledning att behålla ett regionalpolitisk! motiverat stöd till
näringen i denna del av landet. Detta ansågs betydelsefullt även från
försörjningsberedskapssynpunkt.
Trots 1985 års riksdagsbeslut och de i samband därmed gjorda ekonomiska
satsningarna på prisstödet m.m. har produktionen minskat i norra
Sverige. Särskilt påtaglig är minskningen av mjölkproduktionen. Enligt
vissa beräkningar av Lantbrukets utredningsinstitut kommer antalet
mjölkleverantörer inom stödområdet — med nuvarande utveckling — att
minska med ca 3000 fram till år 1990, varav ca 1 900 i de fyra nordligaste
länen. Utöver effekterna för själva jordbruket får denna utveckling konsekvenser
för sysselsättning, befolkningsunderlag och samhällsservice m. m.
i en omfattning som enligt utskottets mening inte är acceptabel. Mot denna
bakgrund är utskottet berett att förorda en förstärkning av prisstödet som
går längre än regeringens förslag. Utskottet anser för sin del att ytterligare
100 milj. kr. bör anvisas för ändamålet. Detta belopp bör läggas ut i form
av uppräkning av örestalen på mjölk, kött, fläsk, smågrisproduktion och
potatis. Regeringen bör uppdra åt jordbruksnämnden att fördela beloppet
på de olika produkterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt potatisod
-
lingen. Utgångspunkten för fördelningen bör vara att man i första hand
tillgodoser behoven i stödområdena 1 och 2 och att i övrigt avtrappning
sker i områdena 3 och 4.
I enlighet med vad riksdagen tidigare beslutat bör anslaget i sin helhet
finansieras med budgetmedel. Utskottets förslag innebär visserligen en
ytterligare belastning på statsbudgeten. Mot bakgrund av intresset att
bibehålla befolkningsunderlag och sysselsättning i norra Sverige och med
beaktande jämväl av kostnaderna för att skapa nya arbetstillfällen inom
andra sektorer av näringslivet måste den föreslagna merutgiften betecknas
som samhällsekonomiskt motiverad.
Utskottet är medvetet om att inte ens en så omfattande satsning på
prisstödet som nu föreslagits är fullt tillräcklig för att produktionen skall
återföras till 1984 års nivå, något som yrkas i bl. a, centerns kommittémotion.
Ytterligare överväganden bör därför göras i fråga om Norrlandsjordbrukets
förutsättningar på längre sikt. Utskottet anser, i likhet med vad
som anförts i några motioner, att en helhetssyn bör anläggas på Norrlandsproblematiken
och att ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket bör
utarbetas. Detta bör utformas i huvudsak enligt synpunkterna i motionerna
606 och 612. Bl. a. bör uppmärksammas möjligheterna till ökad samordning
mellan å ena sidan de jordbrukspolitiska stödformerna och å andra
sidan de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatserna. Hänsyn
bör tas till hela livsmedelssektorns betydelse från beredskapssynpunkt och
sorn underlag för sysselsättning m. m. Möjligheterna till kombinationssysselsättning
med jordbruk och/eller skogsbruk som bas bör övervägas.
Frågor om produktionsinriktning och alternativa produkter bör prövas mot
bakgrund bl. a. av de klimatologiska betingelserna.
Utöver det åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket som utskottet förordat
bör i sammanhanget beaktas att det också utanför stödområdena finns
glesbygdsområden med likartade problem i fråga om sysselsättning, befolkningsunderlag
m. m.
Det bör ankomma på regeringen att i samarbete med bl. a. jordbruksnäringens
företrädare utarbeta ett åtgärdsprogram i enlighet med utskottets
uttalanden. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.
Utskottets här redovisade överväganden tillgodoser i första hand — helt
eller delvis — motionerna 606 yrkandena 2 och 3, 609 yrkandena 4—6 och
612 yrkandena 2, 6, 7 och 8, 614 samt 615 yrkande 1.
Yrkandet i motion 612 om statlig upphandling av livsmedel och prioritering
av lokalt producerade livsmedel och andra produkter torde inte åsyfta
enbart stödområdena utan landet i sin helhet. Från regionalpolitisk synpunkt
och med hänsyn till livsmedelsindustrins struktur m.m. kan det
dock antas att åtgärder i enlighet med motionen får störst effekt i glesbygden.
Utskottet utgår från att motionen i denna del kan beaktas i samband
med utarbetandet av ett åtgärdsprogram enligt utskottets förslag ovan.
I följande fristående motioner framförs yrkanden rörande stödet till
Norrlandsjordbruket: Jo221 av Olle Östrand m.fl. (s), Jo222 av Rune
Ångström m.fl. (fp), Jo247 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c),
JoU 1985/86:24
32
Jo256 av Erik Holmkvist (m), Jo265 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad
(m), Jo269 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) och Jo270 av NilsOlof
Gustafsson och Marianne Stålberg (s).
I motion Jo221 föreslås olika åtgärder för att öka fläskproduktionen i de
fem nordligaste länen, vilket även skulle innefatta allmän dispensgivning
från investeringsförbudet inom animalieproduktionen.
Lantbruksstyrelsen har i bil. 6 till proposition 166 redogjort för de
hittillsvarande erfarenheterna av investeringsförbudets tillämpning. Bl. a.
framgår att dispenser i många fall lämnas av regionalpolitiska skäl inom
vissa delar av norra Sverige. Utskottet är inte berett att föreslå en generell
dispensgivning för de i motionen angivna områdena av landet. Beträffande
övriga yrkanden i motionen bör framhållas att dessa är i viss mån tillgodosedda
genom utskottets förslag om höjda stödnivåer för bl. a. fläskproduktion
och om ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket m. m.
Vad utskottet nyss anfört gäller i hög grad även motionerna Jo222,
Jo247, Jo256 yrkande 2, Jo265 yrkandena 1 och 2 och Jo269 yrkande 1.
Vad beträffar motion Jo270, som särskilt behandlar jordbruket i Jämtland,
är likaledes yrkandet om bibehållen jordbruksproduktion i länet i viss
mån tillgodosett genom förslagen om ändrad stödområdesindelning (delar
av länet överförs till prisstödsområdena 1 resp. 2 a) och om uppräkning av
prisstödet. Övriga yrkanden i motionen går ut på att jordbruket i stödområdena
befrias från vissa internavgifter, såsom avgifter för värphöns och
slaktdjursavgifter m. m. Dessa åtgärder bör finansieras genom en progressiv,
på djurbesättningens storlek baserad avgift.
Utskottet vill framhålla att det råder bred politisk enighet om att stödet
till Norrlandsjordbruket är ett regionalpolitisk! betingat stöd som bör finansieras
med budgetmedel. De åtgärder som föreslås i motionen skulle
leda till en omfördelning av avgiftsmedel inom prisregleringssystemet som
kan få svåröverskådliga effekter. Stödet till jordbruket i norra Sverige bör
som hittills utgå huvudsakligen i form av ett prisstöd.
Med det anförda föreslår utskottet att de fristående motionerna lämnas
utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Livsmedelsberedskapen vid krissituationer, m. m.
I motion 612 (c) erinras om att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har visat hur
sårbart industrisamhället är, liksom dess internationella beroende. Vår
livsmedelsberedskap är i dag otillräcklig, framhåller motionärerna. När
djuren inte kan beta eller mark blir oanvändbar måste det vara en självklarhet
att samhället tar det fulla kostnadsansvaret för en sådan händelse som
den inträffade kärnkraftsolyckan (yrkande 4).
Ersättningsfrågan har sedermera varit föremål för en frågedebatt i riksdagen,
den 22 maj 1986. Jordbruksministern meddelade därvid att regeringen
haft överläggningar med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om de
problem med betessläppning m. m. som uppstått på grund av kärnkraftsolyckan.
Han var beredd att föreslå regeringen att införa en ordning enligt
vilken ersättningsanspråk från enskilda lantbrukare prövas. Han anförde
därvid att det var regeringens avsikt att jordbrukarna skall hållas skades
-
JoU 1985/86:24
33
3 Riksdagen 1985186. 16 sami. Nr 24
lösa för sådana åtgärder i detta sammanhang som de inte kunnat påverka.
En av lantbruksstyrelsen tillsatt arbetsgrupp hade i uppgift att ta fram
riktlinjer för att hantera ersättningsanspråk till följd av det radioaktiva
nedfallet.
Utskottet vill framhålla att regeringen, som framgår av jordbruksministerns
redovisning, vidtagit åtgärder för att näringsidkare som drabbas av
kärnkraftsolyckan skall få ersättning. Utskottet utgår från att regeringen
följer den vidare utvecklingen och vid behov vidtar de åtgärder som kan
befinnas nödvändiga. Berört yrkande i motion 612 (yrkande 4) är därmed
besvarat. Det bör tilläggas att regeringen i en nyligen presenterad proposition
lagt fram förslag om räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva
ämnen och andra olyckor (prop. 1985/86:170).
I motion 612 tas även upp betydelsen av jordbrukets omfattning och
geografiska spridning från beredskapssynpunkt. Med hänsyn till svårigheterna
att under en konflikt upprätthålla försörjningen inom Norrland bl. a.
på grund av att stora militära förband är förlagda dit bör enligt motionen
redan i fredstid tillses att de viktigaste baslivsmedlen produceras inom
området. Mot den bakgrunden yrkas i motionen att livsmedelsförsörjningen
ges ökad betydelse i det pågående arbetet i försvarskommittén.
Utskottet vill erinra om att tryggandet av vårt lands livsmedelsförsörjning
i fredstid såväl som under avspärrning och krig utgör ett huvudmål för
livsmedelspolitiken som riksdagen fastställde år 1985. I den framställning
angående det norrländska jordbruket som landshövdingarna i de fyra nordligaste
länen samt militärbefälhavarna och civilbefälhavarna i Nedre och
Övre Norrlands militär- resp. civilområden tillställt utskottet betonas också
sambandet mellan försvars- och jordbrukspolitiken.
När det gäller motionärernas yrkande om arbetet i försvarskommittén
vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen behandlat kommitténs handläggning
av frågor som sammanhänger med livsmedelsförsörjningen. Försvarsutskottet
har i detta sammanhang framhållit att försvarskommittén
(Ds Fö 1986: 1) uttalat att för funktionen Livsmedelsförsörjning bör analyseras
vilka krav som med hänsyn till livsmedelsförsörjningen i krig bör
ställas på den regionala fördelningen av produktion och lagring. Enligt
kommittén bör förhållandena i Norrland belysas särskilt. Kommitténs
skrivelse skall enligt regeringens direktiv ligga till grund för planeringen
(FöU 1985/86: 8 s. 9).
Utskottet vill för egen del framhålla att försvars- och beredskapsfrågor
utgör en viktig faktor bland de skäl som talar för ett stöd åt jordbruket i
norra Sverige. Som framgår av försvarsutskottets yttrande är försvarskommittén
inställd på att särskilt belysa förhållandena i Norrland vad
gäller produktion och lagring av livsmedel. Enligt utskottets uppfattning
kommer därigenom syftet med motion 612 yrkande 5 att i väsentlig mån
tillgodoses. Motionärernas synpunkter torde delvis kunna beaktas också i
samband med utarbetandet av det åtgärdsprogram som utskottet förordat i
det föregående. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet
påkallas således icke.
JoU 1985/86:24
34
Investeringsförbudet inom animalieproduktionen
Investeringsförbud inom animalieproduktionen gäller enligt beslut av riksdagen
sedan den 21 april 1983 (JoU 1982/83:27). Ursprungligen gällde
förbudet t. o. m. den 30juni 1984 men riksdagen beslutade både våren 1984
och våren 1985 att förlänga förbudet med ett år (JoU 1983/84:20 resp.
1984/85:33).
I proposition 166 föreslås att förbudet förlängs med ytterligare ett år
t. o. m. den 30 juni 1987. Som motivering anförs bl. a. följande (s. 36—38).
Vid beräkning av den effekt som nybyggnadsförbudet haft bör hänsyn
tas till att investeringsbenägenheten varit förhållandevis låg under den
period som lagen varit i kraft. Jordbruksministern delar dock lantbruksstyrelsens
uppfattning att lagstiftningen har haft en återhållande effekt på
investeringsverksamheten.
Genom de möjligheter som finns enligt lagen att lämna dispens från
nybyggnadsförbudet har vissa investeringar skett även under tiden för
förbudet. Dispensskäl av övergångskaraktär dominerade dispensgivningen
under de första åren av lagens giltighetstid. Därefter har brister i djur- eller
arbetsmiljö varit det dominerande skälet för dispens.
I och med att tvåprissystemet införts har behovet av ett fortsatt förbud
mot nybyggnad av djurstallar för mjölkproduktionen ifrågasatts. Inom
nötkötts- och svinproduktionen kvarstår emellertid behovet av investeringsförbud
oförändrat främst mot bakgrund av att avvecklingsersättningar
nu införts till producenter av nötkött och smågrisar.
Enligt lantbruksstyrelsen skulle mot denna bakgrund en temporär förlängning
av investeringsförbudet i och för sig kunna begränsas till att avse
djurstallar avsedda för nötkötts- och svinproduktion. Jordbruksnämnden
föreslår en förlängning av investeringsförbudet endast vad gäller fläsk- och
äggproduktion. Mot sådana lösningar talar dock att djurstallar uppförda för
ett ändamål kan ha alternativ användning. Ett stall uppfört för mjölkproduktion
kan exempelvis utan vidare användas för specialiserad nötköttsproduktion.
Tillämpning av lagstiftningen och kontrollen skulle därför bli
svårare än vid det generella förbud som gäller för närvarande. Övervägande
skäl talar enligt jordbruksministerns mening för att nuvarande investeringsförbud
förlängs med ett år. Han föreslår därför att giltighetstiden
för lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar
för nötkreatur, svin och fläderfä förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1987.
Jordbruksministern vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att
selektiva åtgärder av detta slag bör vara tidsbegränsade. Om de permanentas
finns risk för att de på sikt hämmar effektiviteten.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats
ett förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fläderfä, dels ändring i samma lag.
I motion Jo241 av John Andersson och Oswald Söderqvist (vpk) föreslås
att investeringsförbudet förlängs utan tidsbegränsning för att ingå som ett
led i avvecklandet av de s. k.djurfabrikerna. Samma syfte har den etableringskontroll
av anläggningar för animalieproduktion som föreslås av Larz
Johansson m.fl. (c) i motion Jo257 (yrkande 1).
JoU 1985/86:24
35
Att investeringsförbudet i stället skall upphävas föreslås i tre motioner. JoU 1985/86: 24
Enligt Bengt Westerberg m. fl. (fp) i motion Jo244 (yrkande 7) är förbudet
principiellt felaktigt och orsakar dessutom onödigt byråkratiskt arbete. I
motion 615 (yrkande 2) av Lars Ernestam m. fl. (fp) tas fasta på jordbruksnämndens
tidigare redovisade uppfattning att åtgärder av det här slaget bör
vara tidsbegränsade för att inte verka effektivitetshämmande. Samma synpunkt
framförs i motion 609 (yrkande 3) av Arne Andersson i Ljung m. fl.
(m), som dessutom åberopar att förbudet kan medföra att angelägna åtgärder
till förmån för djurmiljön blir eftersatta. I motionen framhålls att det är
synnerligen angeläget att ökad hänsyn tas till den yttre miljön vid investeringar
i djurstallar. Detta kan verka återhållande vid etablering av djurintensiva
enheter.
Utskottet instämmer för sin del i vad jordbruksministern har anfört om
behovet av ett förlängt förbud mot uppförande av djurstallar. Beträffande
farhågorna att ett förlängt förbud skulle kunna motverka från miljösynpunkt
angelägna åtgärder har utskottet därvid beaktat att lagens möjligheter
till dispens från förbudet just syftar bl. a. till att undvika sådana negativa
följder. Utskottet delar vidare jordbruksministerns uppfattning att en
förlängning av förbudet bör vara ettårig.
Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna
Jo241, Jo244 yrkande 7, 609 yrkande 3 och 615 yrkande 2.
Ett förlängt förbud mot uppförande av djurstallar innebär att förslaget
om etableringskontroll i motion Jo257 enligt utskottets mening för närvarande
saknar aktualitet. Utskottet avstyrker därför motion Jo 257 yrkande
I.
Vissa ändringar i lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område
Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel
Jordbruksnämnden och de båda delegationerna är överens om att föreslå
att en avgift tas ut fr. o. m. den 1 juli 1986 på de bekämpningsmedel som
används i jordbruket. Jordbruksnämnden föreslår vidare att avgift skall tas
ut också på ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper
och sin användning står bekämpningsmedel nära. Med detta avses medel
som används för att motverka groning hos skördeprodukter, eller medel
för tillväxtreglering, blad- och blastdödningsmedel, kartgallringsmedel
o.d. Avgiften föreslås tas ut med i genomsnitt ca 20%. Efter samråd med
registreringsinnehavarna har nämnden kommit fram till att avgiften bör
beräknas per dos (rekommenderad mängd per hektar vid en behandling).
Varje behandling bör således belastas lika av avgiften. Vid en sådan
utformning anses avgiften bli neutral vad avser valet av bekämpningsmedel.
Avgiften uttryckt per mängdenhet (kg, liter) kommer att variera mellan
bekämpningsmedlen när olika mängd per hektar och behandling rekommenderas.
Vissa bekämpningsmedel används både i jordbruket och inom trädgårdssektorn.
Jordbruksnämnden föreslår att avgifter som belastar andra nä- 36
ringar än jordbruket återförs till resp. näring på samma sätt som nu sker
med prisregleringsavgiften på handelsgödsel.
De avgifter som tas in på bekämpningsmedel som används i jordbruket
föreslås få användas inom jordbruksprisregleringen. Eftersom medlen via
regleringen återförs till jordbruket bör avgiften inte få påverka livsmedelspriserna.
Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag om en prisregleringsavgift
på bekämpningsmedel som används inom jordbruket. Införandet
av föreslagen avgift leder till att de jordbrukare som förbrukar
bekämpningsmedel i stor omfattning får ta ett större ansvar för kostnaderna
för överskottsproduktionen. Detta kan ses som ett led i regeringens
strävan att av hälso- och miljöskäl minska användningen av bekämpningsmedel
och minska överskottsproduktionen. Avgiften leder också till en
jämnare belastning av interna avgifter mellan jordbrukare som odlar
spannmål för foder och humankonsumtion. Avgiften bör tas ut på såväl
inhemska som importerade bekämpningsmedel. Inkomsterna från avgiften
bör som jordbruksnämnden föreslår användas inom jordbruksprisregleringenn
och avgiften bör därför inte få påverka livsmedelspriserna.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Som jordbruksministern
anfört bör det ankomma på regeringen att besluta om avgiftens
storlek och om hur den bör tas ut och administreras. I den mån avgift av
administrativa eller andra skäl måste tas ut på bekämpningsmedel som
används av andra näringar än jordbruket bör avgiften återföras till resp.
näring. Hur återföringen skall gå till bör få beslutas av regeringen. Kostnaderna
för att administrera avgiften bör finansieras med avgiftsinkomster.
Vad beträffar lagförslagets redaktionella utformning vill utskottet framhålla
att lagen om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets
område numera promulgerats, med författningsnummer 1986:218.
Ikraftträdandet har bestämts till den 1 juli 1986. Någon ikraftträdandebestämmelse
behövs ej i det nu aktuella lagförslaget. Utskottet föreslår en
redaktionell jämkning av lagförslaget i enlighet med det sagda.
Förmalningsavgift
Med stöd av lagen om prisreglering på jordbrukets område tas förmalningsavgift
ut på vete och råg som används för tillverkning av mjöl, gryn, flingor
eller liknande produkt.
Jordbruksnämnden och de båda delegationerna är i princip överens om
att en utvidgning av basen för uttagande av förmalningsavgift bör ske
fr.o.m. den 17 november 1986. En förutsättning för detta är dock enligt
nämnden dels att erforderligt lagstöd erhålls, dels att en sådan utvidgning
kan göras utan att det leder till mer betydande nu oförutsedda problem för
berörda branscher.
Jordbruksnämndens förslag innebär att prisregleringslagen ändras så att
det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift också på havre och korn som
används för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt.
Vidare innebär förslaget att förmalningsavgift skall kunna tas ut för spannmål
som används för tillverkning av malt.
JoU 1985/86:24
37
Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag att prisregle- JoU 1985/86:24
ringslagen bör ändras så att det blir möjligt att utvidga underlaget för
förmalningsavgift på det sätt som jordbruksnämnden föreslår om så skulle
befinnas lämpligt. Han anser emellertid att frågan behöver utredas ytterligare
innan regeringen tar ställning till om och i vilken utsträckning som den
av honom nu förordade lagändringen bör utnyttjas. Denna utredning bör
gälla dels regleringsekonomins utveckling, dels konsekvenserna för berörd
industri, inte minst ur regionalpolitisk synpunkt. Vidare måste effekterna
för konsumenterna redovisas. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att
göra denna utredning.
Utskottet ansluter sig till regeringens nu redovisade överväganden.
Övrigt
1 avsnitt 2.6.1 och 2.6.2 i proposition 166 har föreslagits vissa ändringar i
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.
I bilagan till lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
bör vidare texten för varuslag enligt tulltaxenummer 18:06 ändras. Härigenom
uppnås kongruens med texten i bilagan till lagen (1941:251) om
särskild varuskatt enligt den lydelse bilagan erhållit enligt lagen (1984:923)
om ändring i nämnda lag.
Utskottet tillstyrker detta förslag.
Jordbrukets rationalisering m. m.
I några fristående motioner tas upp frågor om lantbruksnämndernas verksamhet
i olika avseenden, bl. a. i fråga om rationaliserings- och rådgivningsarbetet.
Enligt motion Jo210 av Nils Erik Wååg m.fl. (s) bör en statskontroll av
”giftfri odling” införas genom lantbruksnämnderna. Härigenom skulle
konsumenterna, som i allt högre grad efterfrågar sådana produkter, få
garantier för att dessa verkligen är till alla delar giftfritt odlade. En sådan
kontroll skulle ge fördelar i många andra avseenden, bl. a. i fråga om
möjligheterna att exportera svenska livsmedel av hög kvalitet och reducera
överskottsproduktionen.
Utskottet har i olika sammanhang understrukit det angelägna i att vi
skaffar ökade och bättre kunskaper om alternativen till dagens produktionsformer.
Riksdagen har nyligen behandlat ett regeringsförslag rörande
ett sammanhållet forskningsprogram om nya produktionsformer i jordbruket
och om insatser för ökad rådgivning om miljöfrågor m. m. i samband
med användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel samt om
alternativ odling (prop. 1985/86:74, JoU 13 s. 73 f.). Dessa överväganden
är i stor utsträckning ägnade att tillgodose motionens allmänna syfte.
Det bör vidare nämnas att utskottet nyligen behandlat ett antal motioner
om den offentliga livsmedelskontrollen, bl. a. såvitt avser livsmedelskvalitet
och förekomsten av bekämpningsmedelsrester i grönsaker m.m. (se
JoU 1985/86:16). Av betänkandet framgår bl. a. att livsmedelskontrollutredningen
nyligen lagt fram förslag som gäller den offentliga livsmedels- 38
kontrollen (SOU 1986:25).
När det gäller själva huvudfrågan i motionen, nämligen kvalitetskontroll
och marknadsföring av alternativt odlade produkter, är utskottet inte berett
att förorda så genomgripande förändringar av den offentliga livsmedelskontrollen
som motionen innebär. Utskottet vill dock i detta sammanhang
fästa uppmärksamheten på att livsmedelsverket nyligen publicerat
vissa överväganden i detta ämne (se tidskriften Vår föda, nr 2 1986).
Utskottet vill tillägga att den alternativa odlingens företrädare inrättat
ett gemensamt intresseorgan för de yrkesodlare som tillämpar vissa, närmare
angivna, odlingsformer. Det finns också en särskild kontrollförening
för alternativ odling (KRAV) som utfärdar regler rörande odlingsformer
m.m. och utför besiktningar hos odlarna. Odlare som är anslutna till
systemet kan använda ett speciellt kontrollmärke vid marknadsföringen av
sina produkter. Utskottet utesluter inte att det på längre sikt kan finnas
anledning att överväga någon form av statlig kontroll på förevarande
område. För närvarande är dock inte utskottet berett att föreslå några
åtgärder i den riktningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo210.
Vad utskottet ovan anfört om riksdagsbeslut rörande ett forskningsprogram
om nya produktionsformer i jordbruket och rådgivningen m.m. bör
kunna tillgodose även motion Jo233 yrkande 2 av Alf Svensson (c) om
inriktningen av jordbruksforskningen och rådgivningsverksamheten.
I motion Jo217 (yrkande 8) av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) föreslås
att en utredning tillsätts för att kartlägga statens och kommunernas markinnehav
samt lägga förslag om hur marken kan utnyttjas. En utgångspunkt
bör vara att huvuddelen av det allmännas markinnehav erbjuds den som
arrenderar marken.
Utskottet erinrar om att ett liknande motionsyrkande nyligen behandlats
av riksdagen (JoU 1985/86: 12). I detta sammanhang anförde utskottet
bl. a. följande:
Utskottet vill understryka att det närmast åvilar lantbruksnämnderna att
verka för en bättre ägostruktur i jord- och skogsbruket. Härvidlag utgör
jordfonden ett effektivt hjälpmedel för berörda näringars strukturrationalisering.
Med medel från jordfonden kan lantbruksnämnderna bedriva en
aktiv inköps- och försäljningsverksamhet. I mån av tillgång omfattar verksamheten
självfallet också mark som ägs av staten och kyrkan m. fl.
Behovet av åtgärder mot strukturproblemen bör enligt utskottets mening
diskuteras i ett vidare sammanhang, vari kan beaktas bl. a. strukturutredningens
överväganden och resultatet av det arbete som för närvarande
pågår i dödsboutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1984/85:2276 och 1984/85: 2304 i motsvarande del.
Det bör tilläggas att utskottet nyligen behandlat motioner om jordförvärvslagstiftningen
m. m. och därvid bl. a. hänvisat till att en översyn av jordförvärvslagen
förbereds i regeringskansliet (JoU 1985/86:20). Utskottet utgår
från att även dessa överväganden kommer att få betydelse när det gäller
möjligheten till tillskottsförvärv m. m. för enskilda brukare. I avbidan på
resultatet av de överväganden som pågår i olika sammanhang på närliggande
områden bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida, såvitt nu är i fråga (yrkande 8).
JoU 1985/86:24
39
Vad utskottet nyss anfört är av betydelse också för bedömningen av
motion Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari föreslås (yrkande 14) ett
riksdagsuttalande av innebörd att lantbruksnämnderna inte bör tillämpa ett
ensidigt storlekstänkande i rationaliseringsverksamheten. Utskottet utgår
från att lantbruksnämnderna — särskilt i ett läge med vikande lönsamhet i
jordbruksnäringen — gör ytterst noggranna kostnads- och intäktskalkyler
beträffande planerade investeringar i mark, byggnader och maskiner m. m.
Syftet med motionsyrkandet bör enligt utskottets mening kunna tillgodoses
utan något initiativ från riksdagens sida.
I motion Jo266 av Nic Grönvall (m) påpekas att vissa bestämmelser i
lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark är oförenliga med strävandena
att nedbringa den olönsamma överskottsproduktionen i jordbruket.
Motionären syftar närmast på kravet enligt 4 § på tillstånd av lantbruksnämnden
för att jordbruksmark skall få tas ur produktion. Enligt motionen
bör den enskilde själv få avgöra om det är lönsamt att bibehålla produktionen.
Utskottet har i det föregående behandlat kostnadsansvaret för jordbrukets
överskottsproduktion och redovisat olika åtgärder som vidtagits resp.
föreslagits för att åstadkomma en bättre produktionsbalans. Vidare har
utskottet i förevarande avsnitt lämnat uppgifter om en översyn av jordförvärvslagen
som förbereds i regeringskansliet. Utskottet anser det naturligt
att man vid dessa överväganden prövar i vad mån t. ex. tillståndskravet
enligt lagen om skötsel av jordbruksmark kan behöva jämkas mot bakgrund
av kommande förslag om minskning av överskottsproduktionen e. d.
Dessa bedömningar är emellertid av mera långsiktig karaktär, och utskottet
anser för sin del att det inte finns tillräckligt underlag för att nu bedöma
behovet av lagändringar i enlighet med motionärens förslag. Utskottet
avstyrker således motion Jo266.
Vissa livsmedelspolitiska frågor, m. m.
Utskottet behandlar i detta avsnitt ett 20-tal motioner från allmänna motionstiden
1986 i olika livsmedelspolitiska frågor m. m. De ämnen som
dominerar i motionerna är frågor om livsmedels kvalitet och åtgärder för
att främja en kvalitativt högtstående produktion, vari inbegrips även minskad
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. 1 flera motioner
tas upp problemen med sviktande lönsamhet i jordbruket och produktionsöverskotten.
Stor uppmärksamhet ägnas även åt djurens livskvalitet i
animalieproduktionen.
Livsmedelskvalitet m. m.
Frågor om livsmedlens kvalitet tas upp i motionerna Jo214, Jo229, Jo236,
Jo250, Jo258, Jo276, Jo504, Jo514 och Jo527. Enligt motion Jo236 av Maj
Britt Theorin m. fl. (s) bör livsmedlens kvalitet vara ett överordnat mål för
livsmedelspolitiken. Prisstödet bör utformas så att det blir lönsamt att
satsa på kvalitet snarare än kvantitet. Ett system för kvalitetsmärkning av
livsmedel bör införas (yrkandena 1—3).
JoU 1985/86:24
40
I motion Jo276 av Karin Söder m. fl. (c) understryks utbildningens
betydelse när det gäller att tillgodose kraven på en bättre matkvalitet.
Vidare föreslås att skolor och vårdinrättningar bör söka sig bort från
storkök och industriproducerad mat. En god matkultur måste enligt motionen
bli en självklarhet för daghem, skolor och vårdinrättningar. Ett decentraliserat
och småskaligt samhälle är också betydelsefullt i detta hänseende.
Livsmedelsindustrin, handeln och distributionen bör anpassas till kraven
på bättre matkvalitet och större närhet mellan producent och konsument
(yrkandena 1-3).
Enligt motion Jo258 av Lars Werner m.fl. (vpk) bör livsmedelspolitiken
utgå från alla medborgares behov av trygg tillgång till näringsrik, smaklig
och hälsosam föda till rimliga priser (yrkande 1).
I motion Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) anförs att
sambanden mellan produktionsförhållanden i jordbruket och livsmedelskvaliteten
bör beaktas. Vidare bör sambandet mellan kost och hälsa vara
en viktig del i livsmedels- och konsumentpolitiken (yrkandena 2 och 4).
I några motioner berörs prissättningen på vissa speciella produkter med
utgångspunkt i kraven på en hög produktkvalitet och/eller behovet av
bättre levnadsbetingelser för djuren.
Enligt motion Jo214 av Knut Wachtmeister och Sven Munke (m) bör
prissättningen på korn vara sådan att den stimulerar till odling av sorter
med högre proteinhalt men något lägre avkastning.
Enligt motion Jo229 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) bör odlingen av s. k.
dubbellåga oljeväxtsorter med högre proteinkvalitet stimuleras genom en
ändrad inriktning av odlingsstödet. Vidare bör skärpta kvalitetskrav införas
för korv enligt EG:s normer. Genom högre köttinnehåll i korven kan
överskottsproduktionen reduceras eller kanske helt elimineras.
I motion Jo250 av Ingrid Hemmingsson (m) anförs att ett högt celltal på
mjölken är ett tecken på att djuren utsätts för negativa miljöfaktorer.
Prissättningen på mjölk bör därför differentieras, vilket innebär fördelar
för både producenter och konsumenter. De producenter som håller en god
miljö för sina djur skulle premieras, och samtidigt skulle man kunna
tillmötesgå konsumenternas önskemål om att produkterna skall komma
från så friska djur som möjligt.
Liknande synpunkter i fråga om kvalitetsbetalning för mjölk framförs i
motion Jo514 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c). Motionen
innehåller också förslag om märknings- och kvalitetskrav på kött- och
äggproduktionen. I korthet går motionen ut på att man bör överväga en
kvalitetsklassindelning på kött som bl. a. anpassas efter djurets ursprungsland
och friskhetsgrad vid veterinärbesiktningen. Beträffande ägghandeln
skulle motsvarande system kunna omfatta en märkning av äggen som
anger huruvida dessa härrör från burhöns eller från höns som uppföds på
annat sätt.
Liknande synpunkter anförs i motion Jo527 av Ivar Virgin (m), såvitt
avser ägg- och fläskproduktionen. Med hänsyn till att en stor del av
fläskproduktionen måste avsättas på världsmarknaden till låga priser bör
det enligt motionen vara rimligt att ge miljökraven större tyngd. All erfarenhet
visar att alternativa, bättre uppfödningsmetoder utvecklas om prisstimulanser
införs.
JoU 1985/86:24
41
Utskottets överväganden
JoU 1985/86:24
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det s. k. konsumentmålet enligt
1985 års beslut om livsmedelspolitiken innebär att konsumenterna skall få
tillgång till livsmedel av god kvalitet och till rimliga priser. Konsumentmålet
skall vara ett med inkomstmålet för jordbruket likställt delmål under
livsmedelspolitikens huvudmål. Konsumentmålet innebär vidare att konsumenterna
skall ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika
slag och att livsmedlen är fullgoda från kost- och näringssynpunkt.
I fråga om kost och hälsa anfördes i nyssnämnda sammanhang bl. a. att
information och utbildning, produktutveckling och livsmedelslagstiftningen
borde användas som medel för att åstadkomma de förändrade kostvanor
som rekommenderats av livsmedelskommitténs expertgrupp för
kost- och hälsofrågor. Utskottet vill i anslutning till de nu aktuella motionerna
understryka att frågor om livsmedelskvalitet m. m. bör ägnas ingående
uppmärksamhet, såväl i prisregleringssystemet som i forskning och
utbildning m. m. Det är angeläget att produktion, distribution och förädling
sker i former som kan tillgodose de kvalitetskrav som i allt större utsträckning
reses från konsumenternas sida. Vad beträffar forskning och rådgivning
m. m. innebär riksdagens beslut om ett forskningsprogram för nya
produktionsformer i jordbruket att ett viktigt steg tagits på vägen mot ett
biologiskt och ekologiskt anpassat jordbruk. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
arbetar för närvarande med ett förslag till sammanhållet program
för livsmedelsforskning. Vidare bör nämnas att jordbruksnämnden fått i
uppdrag att överväga möjligheterna till kvalitetsbetalning inom jordbruksprisregleringen
i syfte att stimulera användningen av produktionsmetoder
som främjar bästa möjliga livsmedelskvalitet och/eller tar särskild hänsyn
till djur och miljö. I fråga om vegetabilieproduktionen har nämnden redan
infört ett system för kvalitetsbetalning av brödsäd. Ett principbeslut föreligger
om motsvarande prissystem för fodersäd. Vidare har livsmedelsverket
fått i uppdrag att utreda ett system för kvalitetsmärkning av livsmedel.
Vad särskilt beträffar motionerna om vissa missförhållanden i animalieproduktionen
vill utskottet framhålla att utskottet i viss mån instämmer i
den kritik som framförts härvidlag.
De senaste decenniernas ökade kunskaper om djurens produktionsförmåga
har lett till en kraftigt ökad effektivitet i animalieproduktionen. I takt
med biologiska framsteg och genetiska möjligheter har de tekniska lösningarna
utvecklats och förfinats i djurstallarna. Parallellt med kraven på ökad
rationalisering och lönsamhet har en följd av denna utveckling varit att
intensiv djuruppfödning premierats framför mera extensiva djurhållningsmetoder.
Besättningarnas storlek har ökat. Framför allt inom produktionen
av fläsk och ägg och uppfödningen av köttdjur har storleksrationaliseringen
gått mycket långt. Trots ökade kunskaper om de olika djurslagens
krav på inhysningsformer har man inte i tillräckligt hög grad beaktat
djurens naturliga beteende vid utformningen av produktionsmetoder. Denna
utveckling har medfört problem från djurhälsosynpunkt. Produktionssjukdomarna
hos djuren förorsakar stort lidande och föranleder risker för
nedsättning av kvaliteten på livsmedelsråvarorna. Härtill kommer bety
-
dande kostnader för produktionsbortfall. Fortfarande är dock sambanden JoU 1985/86: 24
mellan djurhälsa, livsmedelskvalitet och produktionsformer inte tillräckligt
utforskade för att några bestämda slutsatser skall kunna dras angående
t. ex. för- och nackdelar med större resp. mindre djurantal i besättningarna.
Riksdagen har mot angivna bakgrund nyligen beslutat förstärka forskningen
på förevarande område i enlighet med förslagen i proposition
1985/86: 74 (se JoU 1985/86:13).
I samband med en hearing med professor Ingmar Månsson, skogs- och
jordbrukets forskningsråd, har utskottet informerats om aktuella forskningsprojekt
rörande djurens levnadsbetingelser i animalieproduktionen
m. m.
I detta sammanhang bör också nämnas att Lantbrukarnas riksförbund,
Landsorganisationen och Kooperativa förbundet inlett ett samarbete för
att öka matens kvalitet. Samarbetet kommer, enligt vad utskottet erfarit,
att omfatta bl. a. prissättning efter matkvalitet, distribution, lokal upphandling,
utbildning om mat och kvalitet m. m.
När det gäller prissättningen på mjölk vill utskottet erinra om att jordbruksnämnden
utfärdat föreskrifter som innebär att innehavare av mejeri
skall vidta åtgärder (varning resp. avstängning) mot en producent som
under viss tid levererat mjölk med cellhaltvärden över 750000 per ml.
Enligt uppgift överväger jordbruksnämnden för närvarande att införa ett
prisavdrag för mjölk som är otillfredsställande från angiven synpunkt.
Vad utskottet anfört om att kraven på livsmedlens kvalitet alltmera ställs
i förgrunden i olika sammanhang bör i stor utsträckning kunna tillgodose
syftet med motionerna Jo236 yrkandena 1—3, Jo258 yrkande 1, Jo276
yrkande 3 samt Jo504 yrkandena 2 och 4.
Med hänvisning till uppgifterna ovan om av jordbruksnämnden tillämpat
system för kvalitetsbetalning av vegetabilier föreslår utskottet att motionerna
Jo214 och Jo229 i motsvarande del lämnas utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.
Sistnämnda motion bör inte heller föranleda någon riksdagens åtgärd
såvitt avser kvalitetskrav för korvprodukter. Det bör nämnas att livsmedelsverket
med stöd av gällande livsmedelslagstiftning har möjlighet att
utfärda föreskrifter rörande sammansättningen av vissa produkter.
Motionerna Jo250, Jo514 och Jo527 får anses besvarade med vad utskottet
ovan anfört om dels nackdelarna med storleksrationaliseringen inom
animalieproduktionen, dels jordbruksnämndens föreskrifter rörande cellhaltsvärden
i mjölken m. m. Utskottet utgår från att motionärernas synpunkter
rörande prissättning och kvalitetsmärkning kommer att beaktas i
samband med de fortsatta övervägandena på förevarande område. Vad
utskottet anfört bör gälla även motionerna Jo215 (s), Jo224 (s), Jo248
(vpk), Jo257 yrkande 2 (c). Jo258 yrkande 4 (vpk) och Jo513 (s), vilka
samtliga syftar till en djurhållning som är bättre anpassad till djurens
naturliga beteende.
Utskottets uttalanden ovan bör kunna tillgodose även syftet med motion
Jo610 av Alf Svensson (c) yrkande 5. Motionen går ut på att lantbruksstyrelsen
bör skärpa kraven på samband mellan areal och antalet djur vid 43
nyetablering. Utskottet vill framhålla att lantbruksstyrelsens anvisningar JoU 1985/86: 24
till förordningen om statligt stöd till jordbrukets rationalisering innehåller
vissa krav i fråga om arealunderlag m. m. för att rationaliseringsstöd skall
utgå. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida, såvitt
nu är i fråga.
Med hänvisning till att kost- och näringsfrågor framhålls som betydelsefulla
i bl. a. läroplanen för grundskolan föreslår utskottet att motion Jo276
yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt yrkande 2 i motion Jo276 bör skolor och vårdinrättningar m.fl.
institutioner söka sig bort från storkök och industriproducerad mat. Ett
närliggande ämne tas upp i vpk-motionen 258 (yrkande 9) som går ut på att
man vid offentlig upphandling av livsmedel bör ställa villkor så att konsumenternas
behov av ”giftfria” och högkvalitativa livsmedel tillgodoses.
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det är angeläget
att skolor och vårdinrättningar m. fl. institutioner får tillgång till näringsriktiga
och högkvalitativa livsmedel. Det bör emellertid inte ankomma på
riksdagen utan i första hand på vederbörande huvudman för verksamheten
att fatta de beslut som behövs för att tillgodose behoven av fullvärdig kost
m. m. Motionerna bör således inte föranleda någon särskild åtgärd, såvitt
nu är i fråga.
Vissa livsmedelspolitiska frågor i övrigt
1 motion Jo258 av Lars Werner m.fl. (vpk) understryks behovet av en
heltäckande livsmedelspolitik där hela produktionskedjan från råvara, förädling,
distribution och handel samordnas planmässigt (yrkande 2). Vidare
understryks vikten av att de olika regionerna i landet blir så ”självförsörjande”
som möjligt och att man motverkar tendenserna till allt större
distributionsavstånd mellan producenter och konsumenter (yrkande 3).
Enligt yrkande 6 bör ett oberoende forskningsinstitut inrättas vars verksamhet
bygger på en helhetssyn på folkhälsa, miljö och arbetsmiljö. I vpkmotionen
N304 yrkande I föreslås, med hänvisning till motiveringen i
motion Jo258, att konsumentdelegationer inrättas vid statens pris- och
kartellnämnd.
Utskottet erinrar om att 1985 års beslut om livsmedelspolitiken avser
åtgärder som berör i princip hela livsmedelssektorn. Livsmedelspolitiken
har därmed ett vidare syfte än att enbart påverka jordbrukets förhållanden.
Vidare underströks vikten av en geografiskt väl differentierad produktion.
Beträffande forskningen på livsmedelsområdet bör framhållas att riksdagen
våren 1985 beslöt ge skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) en
sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen (JoU 1984/85:27).
Forskningen på livsmedelsområdet skall bl. a. omfatta en helhetssyn på
livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på livsmedlen. SJFR
har sedermera fått i uppdrag att ta fram ett sammanhållet program för
livsmedelsforskning.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att motion Jo258
yrkandena 2, 3 och 6 inte föranleder någon vidare åtgärd från riksdagens
sida. Det bör dock påpekas att utskottets överväganden i det föregående 44
om behovet av att anpassa produktion och förädling m. m. till konsument- JoU 1985/86: 24
kraven i viss mån kan tillgodose även motion Jo258 i motsvarande delar.
Utskottet har ej funnit anledning att biträda yrkandet i motion N304 om
inrättande av konsumentdelegationer vid statens pris- och kartellnämnd
och hänvisar härvid till näringsutskottets yttrande över motionen (bil. 2).
Motionen avstyrks i den delen.
Med hänvisning till att förhållandena inom industri- och handelsledet
skall utredas ytterligare enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut avstyrker
utskottet yrkande 15 i motion Jo244 (fp) om vikten av konkurrens i förädlingsledet.
Vidare avstyrker utskottet yrkande 1 i samma motion om en
utredning med uppgift att undersöka möjligheterna till en minskning och
förenkling av jordbruksregleringen. Enligt 1985 års beslut om livsmedelspolitiken
bör de möjligheter som finns att förenkla och begränsa jordbruksprisregleringen
tillvaratas. Enligt utskottets mening bör det i första hand
ankomma på jordbruksnämnden att ta initiativ till förenklingar m. m. på
förevarande område. Med samma motivering avstyrks yrkande 3 i folkpartiets
följdmotion 615 till proposition 166.
1 motion Jo276 (c) yrkande 6 kritiseras den nuvarande inriktningen av
jordbrukspolitiken med allt större krav på rationalisering, effektivitet och
stordrift. Enligt yrkande 7 bör förorenat slam från reningsverken ej få
användas som gödselmedel. I yrkande 8 föreslås att åtgärder vidtas för att
motverka jordbrukets negativa miljöeffekter. Åkermarkens långsiktiga
kvalitet bör bevaras och om möjligt förbättras (yrkande 9). Produktionen
av råvaror för den fytokemiska industrin liksom energigrödor m. m. bör
främjas (yrkande 12).
Utskottet är för sin del inte berett att föreslå någon ändrad inriktning av
livsmedelspolitiken i enlighet med yrkande 6 i motionen. Genom att frågor
om livsmedlens kvalitet och biologiskt anpassade produktionsformer alltmera
ställs i förgrunden finns det anledning att anta att motionens syfte
kommer att delvis tillgodoses. I anslutning till yrkandena 9 och 12 vill
utskottet främst hänvisa till riksdagens överväganden i anslutning till proposition
1985/86: 74 om jordbruksforskning m. m. och som bl. a. syftar till
en minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. 1
nämnda sammanhang har vidare anförts bl. a. att de areella näringarnas
produktion i framtiden kommer att få en varierad användning. En ökad
odling av råvaror för fytokemisk produktion kan bli av väsentlig betydelse
för jordbruket och trädgårdsnäringen genom att nya grödor kan tillföras
och traditionella grödor kan få nya användningsområden. Särskilda medel
har anvisats för viss försöksverksamhet med att framställa etanol ur spannmål.
Det bör vidare framhållas att den arbetsgrupp som tillsatts för att
föreslå åtgärder för produktionsanpassning på vegetabiliesidan kan väntas
beröra frågan om i vad mån åkerarealen kan utnyttjas för alternativ produktion.
När det gäller spridningen av slam från reningsverken har statsrådet,
numera statsministern. Ingvar Carlsson i en frågedebatt den 6 februari
1986 anfört bl. a.:
Ett omfattande arbete har sedan många år bedrivits inom lantbruket,
miljövården och hälsoskyddet beträffande användning av rötslam inom
jordbruket. Anvisningar i detta avseende har funnits sedan 1973.
Naturvårdsverket sammankallade i december 1985 företrädare för Lant- JoU 1985/86: 24
brukarnas Riksförbund, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen och
Svenska Renhållningsverksföreningen för nya överläggningar om omhändertagande
av slam från kommunala avloppsreningsverk. Naturvårdsverket
angav därvid sin avsikt att inom sex månader komplettera de sedan
1979 nu gällande råden för slamhantering med sikte på en sänkning av
metallhalter i slammet. Verket meddelade också att ett nytt genomgripande
arbete skall startas beträffande slutligt omhändertagande av kommunalt
avloppsslam. De av naturvårdsverket föreslagna åtgärderna godtogs enligt
uppgift av de övriga parterna vid överläggningen.
Det är nödvändigt att undvika förorening av åkermarken med tungmetaller
och annat som kan vara skadligt för markens produktionsförmåga och
olämpligt med hänsyn till miljö- och hälsoskydd. Jag förutsätter att den nya
granskning av frågan som naturvårdsverket påbörjat skall leda till resultat
som är tillfredsställande såväl från jordbrukssynpunkt som beträffande
miljö- och hälsoskyddsintressen. Jag vill vidare erinra om att regeringen
också på andra sätt arbetar för en minskning av tungmetallbelastningen på
åkermark, bl. a. genom åtgärder för att få till stånd en minskad kadmiumhalt
i handelsgödsel. I proposition 1984/85:74 om jordbruksforskning,
m. m. föreslår också regeringen att vissa medel skall ställas till skogs- och
jordbrukets forskningsråds förfogande för forskning inom ramen för ett av
rådet redovisat program. I detta program pekas även på frågan om tungmetaller
i slam.
Utskottet föreslår med hänvisning till uppgifterna i frågesvaret att motion
Jo276 yrkande 7 lämnas utan vidare åtgärd.
Åtgärder för att främja exporten av livsmedel föreslås i motionerna
Jo217 yrkande 3 och Jo276 yrkande 11. Enligt den sistnämnda motionen är
en mer nyanserad syn på överskottsproduktionen nödvändig. Hänsyn bör
tas till dess positiva effekter i fråga om sysselsättning och handelsbalans.
Enligt motion Jo217 bör livsmedelsexporten inriktas på långsiktiga kontrakt
till så goda villkor som möjligt. Vår höga livsmedelskvalitet ger oss
konkurrensfördelar gentemot många länder. Staten bör främja exporten på
olika sätt, bl. a. genom subventionerade krediter.
Utskottet behandlade vissa frågor om exporten av livsmedel under
våren 1985 (JoU 1984/85:36 s. 13). Ett centralt organ (Food From Sweden)
har inrättats med uppgift att främja exporten av svenska livsmedel, såväl
råvaror från jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket som mer bearbetade
livsmedel. I viss utsträckning lämnas ekonomiskt stöd för marknadsföringsaktiviteter.
För budgetåret 1985/86 har sammanlagt ca 6 milj. kr. stått
till förfogande för verksamheten. Enligt utskottets mening bör de fortsatta
strävandena att främja exporten av livsmedel göras inom ramen för denna
organisation. Vad utskottet anfört bör delvis kunna tillgodose syftet med
de aktuella motionerna. Något särskilt initiativ från riksdagens sida i denna
fråga synes inte påkallat.
I några motioner berörs särskilt användningen av handelsgödsel och
bekämpningsmedel i jordbruket. Dessa är Jo229 av Bengt Silfverstrand
m. fl. (s), Jo233 av Alf Svensson (c) yrkande 1, Jo258 av Lars Werner m. fl.
(vpk) yrkande 5, Jo276 av Karl-Erik Olsson m. fl. (c) yrkande 8 och Jo745
av Evert Svensson m.fl. (s). Yrkandena syftar i huvudsak till en minskad
användning av kemiska medel i jordbruket och till en produktion i ekolo- 46
gisk balans. Motionerna är enligt utskottets mening i stor utsträckning JoU 1985/86: 24
tillgodosedda genom det tidigare nämnda riksdagsbeslutet om ett forskningsprogram
för jordbruks- och trädgårdsnäringen m. m. Som framhållits
i det föregående (s. 36) innefattar regeringens förslag i proposition
1985/86:166 bl. a. en prisregleringsavgift på bekämpningsmedel. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionerna i nu aktuella delar.
Återstående delar av motion Jo229 syftar dels till en översyn av nuvarande
beskattningsregler angående lantbrukets bostadsförmåner, dels vissa
ändringar av tullskyddet för kvarnarnas biprodukter.
Utskottet får, vad beträffar beskattningsreglerna, erinra om att frågan
om beskattning av jordbrukets bostadsförmåner m. m. nyligen behandlats
av bostadskommittén (se SOU 1986:6 s. 180 f.). Motionen påkallar således
ingen åtgärd i den delen. När det gäller tullskyddet för biprodukter av
spannmål förefaller syftet med motionen något oklart, liksom också vilka
tekniska förändringar i spannmålsregleringen som motionärerna förespråkar.
I den mån motionen syftar till en reduktion av spannmålsöverskottet
genom borttagande av gränsskyddet för biprodukterna vill utskottet i första
hand hänvisa till redovisningen i det föregående angående de åtgärder
som vidtas för att åstadkomma en bättre produktionsbalans. I övrigt bör
påpekas att ingrepp i spannmålsregleringen av det slag som här aktualiserats
kan få svåröverskådliga effekter på olika områden; om importen av
fodermedel förbilligas kan detta t. ex. leda till en ökning av överskottet av
animalieprodukter. Redan nu förekommer en viss import av fodermedel
som ligger utanför jordbruksprisregleringen (t.ex. fiskmjöl och ris). Om
kvarnarna genom ökad priskonkurrens utifrån tvingas sänka priset på sina
biprodukter kan detta i sin tur innebära att brödmjölet stiger i pris. Det bör
enligt utskottets mening i första hand ankomma på jordbruksnämnden att
bevaka hithörande frågor.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo229 i återstående delar.
Yrkandena 3 och 5 i motion Jo233 av Alf Svensson (c) gäller dels
jordbrukarnas ekonomiska jämställdhet, dels förslag om en ny jordförvärvslag
med inriktning mot mindre brukningsenheter m. m. Den sistnämnda
frågan har nyligen behandlats i utskottets betänkande JoU
1985/86:20, till vilket här hänvisas. När det gäller inkomstmålet avstyrker
utskottet motionen till den del den åsyftar ändrade ställningstaganden i
förhållande till 1985 års beslut om livsmedelspolitiken. Förslaget i motionen
om en återgång till tidigare system med bundna överläggningar avstyrks
med hänvisning till att riksdagen senast år 1985 beslutat att ordningen
med obundna överläggningar för kostnadskompensation m. m. bör bibehållas
(se JoU 1984/85:33 s. 47).
Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört avstyrks även yrkande 16 i
motion Jo244 (fp) och yrkande 13 i motion Jo276 (c), vilka yrkanden båda
syftar till en återgång till kompensation baserad på PM-index.
I två motioner från folkpartiet, Jo244 och Jo738, framhålls behovet av ett
miljömål resp. uthållighetsmål i livsmedelspolitiken. Bl. a. framhålls att
miljö- och naturvårdsaspekterna måste ges en betydande vikt i dessa
sammanhang. Enligt den sistnämnda motionen bör framför allt naturvårdsintressena
ägnas stor uppmärksamhet. Man understryker att många av de 47
mindre jordbruken har positiva effekter för naturvården genom att de
bidrar till att landskapet hålls öppet och skogen vårdas. Enligt motionen
bör de lagregler som finns om jordbrukets hänsyn till naturvården följas av
klara regler också i tillämpningsföreskrifterna.
Vissa närliggande frågor tas upp i motion Jo753 av Göthe Knutson (m)
som föreslår en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå åtgärder
för att bevara det öppna svenska kulturlandskapet.
Utskottet erinrar om att 1985 års beslut om livsmedelspolitiken bl. a.
innebär att det är nödvändigt att så långt det är möjligt och rimligt väga in
miljö- och resurshushållningsaspekter i jordbruks- och livsmedelspolitiken.
Vad beträffar jordbrukets hänsyn till naturvårdens och kulturminnesvårdens
intressen har lagregler införts i lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark. Bestämmelserna har preciserats och utvecklats i lantbruksstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av hithörande
hänsynsregler.
I en skrivelse till utskottet har riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer understrukit det angelägna i att kulturminnesvårdens intressen
i odlingslandskapet på ett tydligare sätt än hittills uppmärksammas i de
jordbrukspolitiska sammanhangen. Önskemålen om hänsyn till dessa
intressen bör behandlas på ett sådant sätt att samverkan underlättas mellan
dem som företräder jordbruksintresset och dem som skall svara för intresset
att ta till vara kulturarvet.
Utskottet vill i anslutning till de aktuella motionerna understryka att
jordbruket i möjlig utsträckning bör använda miljövänliga odlingsmetoder
som också bidrar till en god hushållning med mark, vatten och växtnäring.
I rimlig utsträckning bör jordbruket bedrivas så att det bidrar till att bevara
genetisk variation och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandskapet.
Genom riksdagens överväganden i anslutning till proposition
1985/86:74 om jordbruksforskning m. m. har ytterligare markerats det
angelägna i att jordbruket och livsmedelsproduktionen tar hänsyn till kravet
på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning
med våra naturresurser. Nyssnämnda beslut innebär bl. a. att särskilda
medel anvisats för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. I de fall insatserna
kan komma att innefatta kulturminnesvården i odlingsbygd bör samråd
ske mellan naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet.
Utskottet föreslår med dessa uttalanden att motionerna Jo244 yrkande 2,
Jo738 yrkande 15 och Jo753 lämnas utan någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Utsädesreservat
I två motioner, Jo212 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) samt Jo223
av Hans Dau (m) framförs förslag om inrättande av utsädesreservat i norra
Sverige för att producera grundutsäde av potatis av hög kvalitet. I båda
motionerna anförs att det i t. ex. övre Norrland finns förutsättningar att
odla grundutsäde av mycket hög internationell klass. En sådan satsning
skulle dessutom få positiva regionalpolitiska effekter, anför motionärerna.
Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksstyrelsen — dvs. den myndighet
JoU 1985/86:24
48
som närmast ansvarar för hithörande frågor — sett över produktionssyste- JoU 1985/86: 24
met för grundutsädesodling i norra Sverige. Erfarenheterna av denna verksamhet
har inte varit sådana att lantbruksstyrelsen ansett sig böra gå
vidare och inrätta t. ex. större utsädesreservat. Enligt styrelsens nuvarande
bedömning är det från olika synpunkter bättre att kunniga odlare ombesörjer
utsädesodlingen på företag med ett relativt isolerat läge. Några
slutgiltiga ställningstaganden föreligger dock inte, och styrelsen arbetar
alltjämt på att finna lämpliga arealer för grundutsädesproduktionen.
Utöver det anförda vill utskottet framhålla att ett system med utsädesreservat
förutsätter att det inom relativt stora angränsande odlingsområden
införs förbud eller restriktioner mot odling av växter som innebär risk för
spridning av växtsjukdomar till reservatet. Ett sådant ingrepp i den privata
rättssfären torde kräva särskilda lagstiftningsåtgärder. Det är enligt utskottets
mening tveksamt om t. ex. växtskyddslagen (1972:318) i sin nuvarande
utformning medger så långtgående restriktioner som i ett sådant sammanhang
skulle kunna aktualiseras.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo212
och Jo223.
Sockerbetsodlingen
I motionerna Jo211 av Bo Lundgren m. fl. (m) och Jo246 av Gösta Andersson
och Agne Hansson (c) yrkas att den svenska självförsörjningsgraden
beträffande socker skall vara 95%. I den sistnämnda motionen motiveras
yrkandet om självförsörjning med att driften vid Öland och betodlingen i
regionen måste bibehållas. För detta talar bl.a. starka regionalpolitiska
skäl. Ungefär 40-50% av alla arbetstillfällen i Mörbylånga kommun finns
enligt motionen i jordbruket och livsmedelsindustrin.
I motion Jo264 av Gunhild Bolander (c) anförs bl. a. regionalpolitiska
skäl för att en fortsatt drift garanteras vid Roma sockerbruk på Gotland.
Betodlingen medverkar dessutom enligt motionen till en bättre växtföljd i
jordbruket och ger ersättning för en högre arbetsinsats i familjejordbruken.
Biprodukterna från sockerbetsodlingen ger värdefulla fodertillskott till
animalieproduktionen. De nuvarande korta avtalsperioderna för odlingen
bör förlängas till fem år.
Utskottet erinrar om att det för närvarande löper en tvåårig prisregleringsperiod
för socker och sockerbetor (1985/86—1986/87). Av utskottets
betänkande JoU 1984/85:36 om jordbruksprisregleringen m. m. framgår att
det då aktuella förslaget byggde på att driften vid samtliga existerande
sockerbruk skulle bibehållas (s. 6). Vidare framgår av nämnda betänkande
att sockerbetsarealen borde uppgå till högst 51 300 ha både år 1985 och år
1986. Vid normalskörd motsvarar detta en självförsörjningsgrad på ca
95%.
Det kan i sammanhanget också nämnas att regeringen i proposition
1984/85:166 om livsmedelspolitiken anförde att förändringar av sockerbetsodlingens
förutsättningar - bl. a. från konkurrenssynpunkt - kunde få
stor betydelse för berörda regioner. Frågan om framställning av såväl
4 Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr 24
socker och andra sötmedel som sprit och stärkelse borde enligt propositio- JoU 1985/86: 24
nen bli föremål för en särskild utredning.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser sig utskottet kunna utgå
från att de frågor som tas upp i motionerna kommer att ägnas tillbörlig
uppmärksamhet i samband med de fortsatta övervägandena om sockerbetsodlingen
och sockerproduktionen. Motionerna påkallar inte för närvarande
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Regionalpolitiska frågor m. m.
I några motioner koncentreras intresset till livsmedelspolitikens betydelse
från regionalpolitisk synpunkt resp. för vissa bestämda regioner i landet.
I motion Jo239 av Åke Wictorsson m.fl. (s) diskuteras ingående vilka
möjligheter som finns att i ökad utsträckning utnyttja livsmedelspolitiken
som en regionalpolitisk resurs. Synpunkterna omfattar hela livsmedelskedjan
från producent till konsument. I korthet går motionen ut på att jordbrukspolitiken
bör förändras så att den blir ett stöd för att skapa livskraftiga
lantbruksföretag, i förekommande fall med hjälp av kompletterande
sysselsättningsformer. De kvantiteter som årligen bör levereras med hänsyn
bl. a. till de inhemska behoven bör beställas av staten och garanteras
till priser som överenskommits i förhandlingar mellan staten och näringen.
Kontrakten förs sedan ned på de enskilda företagens nivå. I den mån
basresurserna i jordbruket ger utrymme för ytterligare produktion bör
varje företagare ta ansvaret för resursernas utnyttjande på bästa sätt, t. ex.
genom odling av alternativa grödor och/eller utförande av andra arbeten. I
de delar av vårt land där det av regionalpolitiska skäl är nödvändigt att
bibehålla dagens produktion och helst utöka den bör dock samhället gå in
och garantera hela jordbruksproduktionen. Därmed blir jordbruksproduktionen
i dessa bygder en basresurs i regionalpolitiken. Om de nödvändiga
insatserna inte kan bäras av livsmedelspriserna bör de liksom nu belasta
statsbudgeten. I sammanhanget bör undersökas om stödet i viss utsträckning
kan utgå som arealbidrag. I motionen tas också upp vissa utbildningsoch
organisationsfrågor, liksom frågan om ökad kvalitet på livsmedel.
Motionen utmynnar i ett yrkande av innebörd att de angivna synpunkterna
på livsmedelspolitiken som en regionalpolitisk resurs bör bli föremål för
utredning.
Utskottet anser att motionen innehåller åtskilliga synpunkter som är
värda att beaktas. I vissa delar överensstämmer motionen med vad riksdagen
tidigare anfört om jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt
(JoU 1984/85:33 s. 27). Utskottets uttalanden i det föregående om bl. a.
strävandena att främja en bättre livsmedelskvaiitet kan också i viss mån
tillgodose motionens syfte i den delen. Vad beträffar statens och näringens
ansvar för överskottsproduktionen vill utskottet vidare hänvisa till övervägandena
i det föregående. Samma bedömning gäller motionärernas synpunkter
på jordbruksproduktionen i norra Sverige. Utskottets ställningstagande
i denna fråga innebär att ökade förutsättningar ges för ett livskraftigt
jordbruk i de delar av landet där jordbruksproduktionen är av särskild
betydelse för sysselsättning och samhällsservice. Utskottet utgår från att '
synpunkter och förslag av det slag som framförts i motionen kommer att JoU 1985/86: 24
spela en viktig roll i de fortsatta diskussionerna om livsmedelspolitikens
inriktning. I avbidan på resultatet av de åtgärder som aktualiserats för att
lösa överskottsproblemen resp. öka lönsamheten i Norrlandsjordbruket
m. m. är utskottet dock inte berett att förorda någon särskild utredning i
enlighet med önskemålen i motion Jo239.
Vad utskottet anfört är i allt väsentligt tillämpligt också på motionerna
Jo203 av Bo Finnkvist och Kristina Svensson (s), Jo243 av Leo Persson
m.fl. (s) och Jo245 av Barbro Nilsson m.fl. (s). Dessa motioner avstyrks
således.
I motion Jo274 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) anförs att jordbruket i
Skåne genomgått en negativ utveckling. Olika åtgärder föreslås för att
motverka härmed sammanhängande problem. Dessa åtgärder omfattar
bl. a. återinförande av PM-index, bättre fördelning av prisregleringsmedel
m. m., bibehållen sockerbetsodling och potatisodling, utveckling av nya
produkter m.m. samt exporten av livsmedel. Enligt motionen är vidare
jordbruket i Skåne beroende av kvalificerad forskning och utvecklingsarbete.
Utskottet har tidigare gjort uttalanden som innebär att riksdagen i princip
inte bör vidta några särskilda åtgärder med anledning av motioner som
gäller en speciell region eller ett speciellt landskap. Givetvis inser utskottet
det skånska jordbrukets och livsmedelsindustrins betydelse både från nationell
synpunkt och från regionalpolitisk synpunkt. I Skånelänen finns
bl. a. förädlingsföretag som svarar för en omfattande tillverkning och även
export av produkter som med ett annat användningssätt av råvaran skulle
t. ex. kunna ytterligare försvåra överskottsproblemen. Enligt vad utskottet
erfarit har olika åtgärder vidtagits på regional och lokal nivå för ökad
samverkan mellan bl. a. kommuner, jordbruk och livsmedelsindustri. Det
bör också framhållas att motionen berör flera livsmedelspolitiska frågor av
mera allmän karaktär, vilka behandlats i flera olika sammanhang och till en
del även i detta betänkande. Med det anförda föreslår utskottet att motion
Jo274 lämnas utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
Prop. 1985/86:100 bil. II, m.m.
1. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1986/87 får
disponera en rörlig kredit på högst 100000000 kr. i riksgäldskontoret,
2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen för budgetåret
1986/87 får disponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i
riksgäldskontoret, 51
3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd får disponera JoU 1985/86:24
en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
4. beträffande överläggningar mellan staten och jordbruksnäringen
att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo217 yrkande
2, 1985/86:Jo252 yrkande 2 och 1985/86:Jo261 yrkande I som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överläggningar
rörande finansieringen av underskottet i spannmålsregleringen,
5. beträffande exportkostnader för 1985 års spannmålsskörd
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkande
3, 1985/86:Jo252 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:Jo261
yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört om kostnadsansvar och
kostnadstäckning,
6. beträffande anslag till prisreglerande åtgärder för budgetåret
1986/87 m.m.
att riksdagen
a) avslår motionerna 1985/86:Jo217 yrkande 1 delvis, 1985/
86:Jo252 yrkande 1 i återstående del, 1985/86:Jo261 yrkande 4, 1985/
86:606 yrkande 1 och 1985/86:612 yrkande 1, såvitt avser exportkostnader
för 1986 års skörd,
b) avslår motion 1985/86:Jo206 yrkande 1 om höjning av livsmedelssubventionerna,
c) avslår motion 1985/86:Jo207 om ersättning för införselavgiftsmedel,
d) avslår motion 1985/86:Jo217 yrkande 1 delvis såvitt avser
minskning av livsmedelssubventionerna,
e) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.,
7. beträffande höjning av statens kostnadsandel av exportkostnader
för spannmålsöverskottet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo261 yrkandena 3 och 5,
8. beträffande beskattningen av livsmedel m.m.
a) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo206 yrkande 2 och
1985/86:568 yrkande 8,
b) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo201 och 1985/
86:Jo276 yrkande 5,
Prop. 1985186:166, m.m.
9. beträffande åtgärder för produktionsanpassning m. m.
a) att riksdagen med avslag på motion 1985/86:609 yrkande 1
godkänner vad utskottet anfört om åtgärder för produktionsanpassning
på vegetabilieområdet,
b) att riksdagen lämnar motionerna 1985/86:Jo238 och 1985/
86:Jo268 utan vidare åtgärd,
10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i fråga om
prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87, <
11. att riksdagen med avslag på motion 1985/86:609 yrkande 2 JolJ 1985/86:24
godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av
avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1986/87 eller har influtit
under tidigare regleringsår,
12. beträffande prisstöd till jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:606 yrkande 2, 1985/86:609 yrkandena 4 och 5, 1985/86:612
yrkandena 2, 6 och 7, 1985/86:614 yrkandena 1 och 2 och 1985/
86:615 yrkande 1 dels godkänner vad utskottet anfört om en uppräkning
av prisstödet på olika produkter m.m., dels till Prisstöd till
jordbruket i nona Sverige för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 510000000 kr.,
13. beträffande åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige
m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:606 yrkande 3,
1985/86:609 yrkande 6, 1985/86:612 yrkande 8 och 1985/86:614 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ett åtgärdsprogram,
14. beträffande stödområdesindelningen m.m.
att riksdagen med avslag på
a) motionerna 1985/86:Jo269 yrkande 2 och 1985/86:616,
b) motion 1985/86:607,
c) motionerna 1985/86:Jo271 och 1985/86:610,
d) motionerna 1985/86:608 och 1985/86:611,
e) motion 1985/86:613,
godkänner vad i propositionen förordats i fråga om ändring i
prisstödsområdena,
15. beträffande vissa frågor i övrigt om stöd till Norrlandsjordbruket
att
riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo221,
1985/86:Jo222, 1985/86:Jo247, 1985/86:Jo256, 1985/86: Jo265, 1985/
86:Jo269 yrkande 1 och 1985/86:Jo270,
16. beträffande lokal upphandling av livsmedel m. m.
att riksdagen lämnar motion 1985/86:612 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,
17. beträffande samhällets kostnadsansvar vid kärnkraftsolyckor
m. m.
att riksdagen lämnar motion 1985/86:612 yrkande 4 utan vidare
åtgärd,
18. beträffande livsmedelsförsörjningen m.m.
att riksdagen lämnar motion 1985/86:612 yrkande 5 utan vidare
åtgärd,
19. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen m. m.
a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1985/86:Jo241, 1985/86:Jo244 yrkande 7, 1985/86:609
yrkande 3 och 1985/86:615 yrkande 2 antar förslaget till lag om dets
fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels 53
ändring i samma lag,
b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo257 yrkande 1, JoU 1985/86: 24
20. beträffande prisregleringsavgift på bekämpningsmedel
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:218) om
ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,
med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen utgår,
21. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,
Vissa livs medelspolitiska frågor m.m.
22. beträffande kvalitetskontroll av alternativt odlade produkter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo210,
23. beträffande jordbruksforskning och rådgivning m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo233 yrkande 2,
24. beträffande utredning av det allmännas markinnehav
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo217 yrkande 8,
25. beträffande rationaliseringsverksamheten hos lantbruksnämnderna
att
riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 14,
26. beträffande tillståndskravet i lagen om skötsel av jordbruksmark
att
riksdagen avslår motion 1985/86:Jo266,
27. beträffande livsmedelskvalitet m. m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo236
yrkandena 1-3, 1985/86:Jo258 yrkande 1, 1985/86:Jo276 yrkande 3
och 1985/86:Jo504 yrkandena 2 och 4,
28. beträffande kvalitetsbetalning av vegetabilier m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo214 och 1985/86:Jo229 i motsvarande
del,
29. beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i animalieproduktionen
att
riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo215,
1985/86:Jo224, 1985/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yrkande
2, 1985/86:Jo258 yrkande 4, 1985/86:Jo513 yrkande 2, 1985/86:Jo514
och 1985/86: Jo527,
30. beträffande samband mellan areal och antalet djur
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo610 yrkande 5,
31. beträffande utbildning i kost- och näringsfrågor
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 1,
32. beträffande offentlig upphandling av livsmedel
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 2 och 1985/
86:Jo258 yrkande 9,
33. beträffande en heltäckande livsmedelspolitik
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo258 yrkande 2,
34. beträffande regional självförsörjning m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo258 yrkande 3,
35. beträffande livsmedelsforskning m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo258 yrkande 6, c
36. beträffande konsumentdelegationer vid statens pris- och JoU 1985/86:24
kartellnämnd
att riksdagen avslår motion 1985/86:N304 yrkande 1,
37. beträffande konkurrens i förädlingsledet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 15,
38. beträffande marknadsanpassat jordbruk m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 1 och 1985/86:615
yrkande 3,
39. beträffande inriktningen av jordbrukspolitiken m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: Jo276 yrkande 6,
40. beträffande slam från reningsverken
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 7.
41. beträffande jordbrukets miljöeffekter m.m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86: Jo229 i
motsvarande del, 1985/86:Jo233 yrkande 1, 1985/86:Jo258 yrkande
5, 1985/86:Jo276 yrkande 8 och 1985/86:Jo745,
42. beträffande åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga
att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo276 yrkande 9 utan vidare
åtgärd,
43. beträffande fy tokemisk produktion
att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo276 yrkande 12 utan vidare
åtgärd,
44. beträffande export av livsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo217 yrkande 3 och 1985/
86: Jo276 yrkande 11,
45. beträffande beskattning av lantbrukets bostadsförmåner
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo229 i motsvarande del,
46. beträffande ändringar i tullskyddet m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo229 i återstående del,
47. beträffande kostnadskompensation åt jordbruket m.m.
a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo233 yrkande 3,
b) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 16 och
1985/86:Jo276 yrkande 13,
48. beträffande jordförvärvslagstiftningen
att riksdagen avslår motion !985/86:Jo233 yrkande 5,
49. beträffande miljömål i jordbruket m.m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo244
yrkande 2, 1985/86:Jo738 yrkande 15 och 1985/86:Jo753,
50. beträffande utsädesreservat
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo212 och 1985/86:Jo223,
51. beträffande sockerbetsodlingen
a) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo211 och 1985/
86:Jo246,
b) att riksdagen avslår motion 1985/86: Jo264.
52. beträffande livsmedelspolitiken som regionalpolitisk resurs
m. m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo203,
1985/86:Jo239, 1985/86:Jo243 och 1985/86:Jo245, 55
53. beträffande jordbruket i Skåne
att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo274 utan vidare åtgärd.
JoU 1985/86:24
Stockholm den 28 maj 1986
På jordbruksutskottets vägnar
KARL ERIK OLSSON
Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Arne
Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin
Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m). Åke Selberg (s). Lennart Brunander
(c), John Andersson (vpk), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m), Ulf
Lönnqvist (s) och Bengt Rosén (fp).
Reservationer
1. Överläggningar mellan staten och jordbruksnäringen
(mom. 4)
Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt,
Åke Selberg, Kaj Larsson och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Jordbruksutskottet
konstaterar” och på s. 16 slutar ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:
Som framgår av det anförda har såväl statens jordbruksnämnd som
spannmålsgruppen efter särskild utredning kommit fram till att underskottet
i spannmålskassan ej kan tillskrivas låga världsmarknadspriser. Detta
har bekräftats av riksdagen i samband med behandlingen av konstitutionsutskottets
granskningsbetänkande. I enlighet med 1977 års beslut finns
således ingen skyldighet för staten att gå in i överläggningar om underskottets
finansiering. Hithörande motioner bör således avslås, såvitt nu är i
fråga.
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande överläggningar mellan staten och jordbruksnäringen
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo217 yrkande 2,
1985/86:Jo252 yrkande 2 och 1985/86:Jo261 yrkande 1,
2. Exportkostnader för 1985 års spannmålsskörd (mom. 5)
Karl Erik Olsson (c). Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp),
Sven Eric Lorentzon (m), Lennart Brunander (c). Ivar Virgin (m) och
Bengt Rosén (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottets uttalanden”
och slutar ”sålunda anfört” bort ha följande lydelse:
56
Utskottets uttalanden om kostnadsfördelningen mellan staten och nä- Joll 1985/86:24
ringen m. m. (JoU 1985/86:13) innebär i fråga om 1985 års skörd (budgetåret
1985/86)) att statens kostnadsandel om 40% bör beräknas på en
exportkostnad av ca en miljard kr. eller något därutöver. Enligt upplysningar
som tillhandahållits utskottet av bl. a. representanter för Svensk
spannmålshandel uppgår det totala underskottet till ca 1060 milj. kr.,
motvarande en överskottsmängd av 1 270000 ton. På kostnadssidan redovisas
emellertid också ett antal poster i övrigt som ökar det totala kostnadsbeloppet
till 1249 milj. kr. Här ingår bl. a. kostnader för överlagring av
spannmål från 1984 som enligt utskottets bedömning knappast torde böra
beaktas i det sammanhang som nu är i fråga. I övrigt går utskottet inte in på
någon närmare bedömning av vilka kostnader, utöver rena exportkostnader,
som bör ingå i beräkningsunderlaget. Det bör ankomma på regeringen
och vederbörande regleringsförening fastställa det exakta underlagsbeloppet.
Kostnaderna bör, som regeringen anfört i proposition 166, få
täckas genom överskridande av anslaget till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område (C 3) för budgetåret 1985/86. Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande exportkostnader för 1985 års spannsmålsskörd att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 3,
1985/86:Jo252 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86: 261 yrkande
2 godkänner vad utskottet anfört om kostnadsansvaret för 1985 års
spannmålsöverskott m. m.,
3. Prisreglerande åtgärder m. m. (mom. 6 b, c och e samt 8 a)
John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i de båda vpk-motionerna,
att det finns starka skäl att avveckla mervärdeskatten på livsmedel. Det
bör framhållas att matkostnaderna är särskilt betungande för barnfamiljerna.
Enligt vissa beräkningar betalar en vanlig tvåbarnsfamilj varje år ca
8000 kr. i matmoms. Som ett första steg på vägen mot ett avskaffande av
matmomsen bör livsmedelssubventionerna höjas med 3 miljarder kr. Vidare
biträder utskottet yrkandet i motion Jo207 angående ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
dels utskottets hemställan under 6 b, c och e och 8 a) bort ha följande
lydelse:
6. b) att riksdagen bifaller motion 1985/86:Jo206 yrkande 1 om
höjning av livsmedelssubventionerna,
c) att riksdagen bifaller motion 1985/86:Jo207 om ersättning för
införselavgiftsmedel,
e) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 6034170000 kr.,
8. a) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo206 JoU 1985/86:24
yrkande 2 och 1985/86: 568 yrkande 8 hos regeringen hemställer om
förslag rörande avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel,
4. Prisreglerande åtgärder m. m. (mom. 6 d och e)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar "Utskottet har ej”
och slutar "ändamål tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Den samhällsekonomiska utvecklingen har liksom jordbruksprisregleringen
stor betydelse för jordbrukarnas inkomster. Genom en ekonomisk
politik som skapar förutsättningar för bl. a. sänkta skatter kan den ekonomiska
situationen förbättras, framför allt för barnfamiljerna, vilka är stora
matkonsumenter. Detta medför ökade inkomster för jordbruket genom
ökad livsmedelskonsumtion. Mot denna bakgrund bör, i enlighet med vad
som anförts i motion Jo217, mjölksubventionerna kunna avvecklas successivt.
För att inte minskningen skall få negativa effekter på konsumtion och
produktion bor subventionerna avvecklas under en tioårsperiod. För budgetåret
1986/87 bör minskningen vara 250 milj. kr.
dels utskottets hemställan under 6 d och e bort ha följande lydelse:
6. d) att riksdagen bifaller motion 1985/86:Jo217 yrkande 1 såvitt
avser minskning av livsmedelssubventionerna,
e) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
förbudgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 751 170000 kr.,
5. Höjning av statens kostnadsandel för överskottsarealen
(mom. 7)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda (c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar "Vidare avstyrker”
och slutar "ej avtrappas” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo261, att statens
kostnadsandel för överskottsarealen bör vara 60% fr. o. m. 1986 års skörd.
Kostnadsandelen bör ej avtrappas utan kvarstå vid 60 %. Det bör ankomma
på regeringen att ställa ytterligare medel till förfogande för angivna
ändamål genom överskridande av anslaget till prisreglerande åtgärder för
budgetåret 1986/87.
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande höjning av statens kostnadsandel av exportkostnader
för spannmålsöverskottet
att riksdagen godkänner vad utskottet med anledning av motion
1985/86:Jo261 yrkandena 3 och 5 anfört om statens kostnadsansvar
och finansieringen av kostnadsansvaret,
58
6. Beskattningen av livsmedel (mom. 8 b) JoU 1985/86:24
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Med hänsyn” och
slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo276 i fråga om beskattningen av
livsmedel. Motionärernas grundinställning är att baslivsmedel inte bör
belastas av moms. Hittills har livsmedelssubventioner använts för att
sänka matpriserna. Subventionernas omfattning har emellertid krympts till
att endast omfatta mjölken. Även mjölksubventionerna ifrågasätts nu från
olika håll. Utskottet anser däremot att skatten på baslivsmedel bör minskas.
Skattesystemet är ett viktigt instrument för att omfördela resurser och
påverka konsumtionen. Momsen har en viktig roll i detta sammanhang. I
debatten har förekommit olika tekniska lösningar för att åstadkomma
sänkta priser på baslivsmedel. Ett system med differentierad moms tillämpas
i flera europeiska länder. Ett sådant system ansluter direkt till principen
att skatten på baslivsmedel skall vara lägre än på andra varor.
Som motionärerna anfört bör en kompletterande redovisning göras angående
möjligheterna att överföra skatten på baslivsmedel till konsumenterna
i form av lägre priser. Vid en sådan undersökning kan även förslagen
i motion Jo201 beaktas.
dels utskottets hemställan under 8 b bort ha följande lydelse:
8. b) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo201
och 1985/86:Jo276 yrkande 5 hos regeringen hemställer om en redovisning
av konsekvenserna vid skilda tekniska alternativ att minska
skattebelastningen på baslivsmedel,
7. Åtgärder för produktionsanpassning m. m. (mom. 9 a)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Med den" och på
s. 18 slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att riksdagen får tillfälle att pröva de
åtgärder som enligt regeringens förslag kan komma att vidtas för produktionsanpassningen.
Mot bakgrund av den ovilja som regeringen visat när
det gällt att följa riksdagens beslut på detta område är det enligt utskottets
mening inte välbetänkt att ge den det önskade handlingsutrymmet. Likaså
bör det ankomma på riksdagen att avgöra på vilket sätt åtgärderna skall
finansieras. Det i propositionen begärda bemyndigandet för regeringen i
detta hänseende bör således inte lämnas. Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker motion 609 yrkande 1.
dels utskottets hemställan under 9 a bort ha följande lydelse:
9. a) beträffande åtgärder för produktionsanpassning m. m.
a) att riksdagen godkänner vad utskottet med anledning av regeringens
förslag och motion 1985/86:609 yrkande 1 anfört om åtgärder för
produktionsanpassning på vegetabilieområdet,
8. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige m. m. (mom. 12. 13 JolJ 1985/86:24
och 52)
Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt,
Åke Selberg, Kaj Larsson och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Trots 1985” och på
s. 32 slutar ”förslag ovan” bort ha följande lydelse:
Syftet med prisstödet är att kompensera jordbruket i norra Sverige för
de höga produktionskostnaderna i detta område jämfört med områden i
mellersta Sverige. Nuvarande former för prisstödet till jordbruket i norra
Sverige tillkom 1971. Prisstödet har differentierats på olika områden så att
stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordligaste Sveriges
inland. De geografiska gränserna i denna differentiering bygger bl. a. på
produktionskostnadskalkyler för olika områden.
Under 1970-talet räknades prisstödet upp vart tredje år. Smärre justeringar
av områdesgränserna gjordes. Under 1980-talet har prisstödet räknats
upp 1980, 1981, 1982, 1984. 1985 och 1986. Uppräkningarna 1980 och
1981 motsvarade i stort sett förändringen av PM-index. Uppräkningarna
1982 och 1984 motsvarade ungefär 3/4 av förändringen av PM-index. 1985
räknades prisstödet upp med 21 % och för 1986 föreslår regeringen i proposition
1985/86:166 en uppräkning med drygt 10%.
Enligt utskottets mening kvarstår syftet att det särskilda prisstödet till
jordbruket i norra Sverige skall utjämna de skillnader i produktionskostnader
som råder mellan norra och mellersta Sverige. Den av regeringen i
proposition 1985/86: 166 föreslagna uppräkningen av prisstödet gör att
denna inriktning av Norrlandsstödet bibehålls.
I motion 606 från vänsterpartiet kommunisterna föreslås att prisstödet
ska räknas upp med 115 milj. kr. utöver regeringens förslag. I motion 609
av moderata samlingspartiet föreslås en uppräkning med 65 milj. kr. utöver
regeringens förslag, i motion 612 av centerpartiet föreslås en uppräkning
med 177 milj. kr. utöver regeringens förslag och i motion 615 av folkpartiet
föreslås en uppräkning med 140 milj. kri utöver regeringens förslag.
Enligt utskottets mening åsidosätts i samtliga motionskrav de principer
för prisstödet till jordbruket i norra Sverige som ovan redovisats. Om
belopp i denna storleksordning skall tillföras Norrlandsstödet är det enligt
utskottets mening inte längre en fråga om att stödet skall utjämna produktionskostnadsskillnader
mellan mellersta och norra Sverige utan ett direkt
regionalpolitisk inriktat stöd. Det kan enligt utskottets mening finnas skäl
att diskutera rent regionalpolitiska stödåtgärder för upprätthållandet och
utvecklandet av jordbruket i norra Sverige. Detta bör emellertid inte ske
genom en uppräkning av det särskilda prisstödet till jordbruket i norra
Sverige utan genom särskilda regionalpolitisk motiverade stödåtgärder.
I norra Sverige och där speciellt i inlandet har jordbruket sedan länge
tillmätts stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Det finns därför
enligt utskottets mening all anledning att sätta in jordbruket i ett regionalpolitisk
sammanhang. Därigenom skulle jordbruket och behovet av stödformer
för näringen kunna sättas in i de näringspolitiska prövningar som
görs av regionala organ. Därvid kan jordbrukets särskilda behov av åtgärder
på ett annat sätt än hittills tillgodoses.
Denna bedömning överensstämmer till stor del med synpunkterna i JoU 1985/86:24
motion Jo239 av Åke Wictorsson m. fl. (s), som går ut på att man i ökad
utsträckning bör använda livsmedelspolitiken som en regionalpolitisk resurs.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen i motsvarande
del gör ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet här anfört.
I anslutning till de motioner som innehåller yrkanden om ett åtgärdsprogram
för norrlandsjordbruket vill utskottet framhålla att ett åtgärdsprogram
inte kan täcka in alla de åtgärder som erfordras. För detta är förhållandena
för jordbruket och förädlingsindustrin inom det regionalpolitiska
stödområdet alltför mångskiftande. I stället bör lokala och regionala program
utarbetas. Dessa bör sedan kunna utgöra ett underlag för regionalpolitiska
stödåtgärder.
Det hade enligt utskottets mening varit angeläget att särskilda medel till
sådana regionalpolitisk! motiverade insatser för det norrländska jordbruket
kunnat anvisas redan nu. Enligt utskottets mening borde en del av de
medel som tillförs spannmålsregleringen ha kunnat användas i detta sammanhang.
En sådan användning av en del av dessa medel skulle också ha
medverkat till att utjämna förhållandena mellan olika jordbrukargrupper
och jordbruksföretag. Någon annan väg att inom jordbrukssektorns ram
finansiera ett ytterligare tillskott till jordbruket i norra Sverige har utskottet
inte kunnat finna.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen lagt fast de principer som skall gälla
för utgiftsprövningen (se prop. 1985/86:150 bil. 1 s. 32). De aktuella motionerna
innehåller yrkanden som enligt utskottets mening strider mot dessa
principer. I motion 609 hänvisas till ”föreslagna besparingar som inte
tillgodoräknats oss i tidigare gjorda budgetsammanställningar. Vi har sålunda
inte tidigare räknat med t. ex. de besparingar på ca 100 milj. kr. som
det innebär att vi kräver att den produktionskostnadsanpassade belåningen
för bostäder skall upphöra.” I motion 615 redovisas besparingsförslag från
en rad områden som har det gemensamt att de redan avvisats av riksdagen.
I motionerna 606 och 612 redovisas inga förslag till besparingar motsvarande
de föreslagna utgiftsökningarna. Av bl. a. fördelningspolitiska skäl är
utskottet inte berett att medverka till en finansiering som innebär kraftigt
ökade boendekostnader. Utskottet vill understryka vikten av att utgiftsökningar
hålls nere eller finansieras genom att andra utgifter minskas. Detta
är en förutsättning för att skapa balans i svensk ekonomi och den enda
möjligheten till en gynnsam utveckling av jordbruket i norra Sverige.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
beträffande prisstödet till jordbruket i norra Sverige och avstyrker motionerna
i motsvarande delar.
dels utskottets hemställan under punkterna 12, 13 och 52 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande prisstöd till jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86: 606 yrkande 2, 1985/86: 609 yrkandena 4 och 5,
1985/86:612 yrkandena 2, 6 och 7, 1985/86:614 yrkandena 1 och 2
och 1985/86:615 yrkande 1 dels godkänner vad i propositionen för
-
ordats i fråga om prisstöd till jordbruket i norra Sverige, dels till Joll 1985/86:24
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 410000000 kr.,
13. beträffande åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige
m. m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:606 yrkande 3,
1985/86:609 yrkande 6, 1985/86:612 yrkande 8 och 1985/86:614 yrkandena
3 och 4 samt med anledning av motion 1985/86:Jo239 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om jordbruket i ett regionalpolitisk! sammanhang,
52. beträffande (lika med utskottet, dock att motion
1985/86:Jo239 behandlas i återstående del) 1985/86:Jo245,
9. Livsmedelsförsöijning m. m. (mom. 17 och 18)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”(prop. 1985/86:170)” bort ha följande lydelse:
Det är i och för sig tillfredsställande att kärnkraftsolyckan och därmed
sammanhängande ersättningsfrågor m. m., blivit föremål för överväganden
i regeringskansliet. Emellertid anser utskottet att riksdagen i ett uttalande
bör understryka att samhället tar det fulla kostnadsansvaret för de långtgående
konsekvenser som följer med en olycka av detta slag. Som motionärerna
anfört visar kärnkraftsolyckan i Tjernobyl hur sårbart industrisamhället
är, liksom livsmedelsförsörjningen och livsmedelsberedskapen. Vad
utskottet anfört med anledning av motion 612 yrkande 4 bör ges regeringen
till känna.
dels den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Utskottet vill för”
och slutar ”således icke” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill (lika med utskottet) norra Sverige. Utskottet
delar motionärernas åsikt att jordbrukets omfattning och geografiska spridning
måste tillmätas stor betydelse från beredskapssynpunkt. Med hänsyn
till svårigheterna att under en konflikt upprätthålla försörjningen inom
området bl. a. på grund av att stora militära förband är förlagda dit bör
därför redan i fredstid tillses att de viktigaste baslivsmedlen produceras
inom området.
Beredskapen och lokalförsvaret blir bättre om det finns bofast befolkning
med god lokalkännedom i alla delar av landet. Om jordbruket minskas
ytterligare kommer många områden att mista all bofast befolkning.
En geografiskt spridd livsmedelsindustri är av väsentlig betydelse för
försörjningsförmågan i en krissituation. En ytterligare minskning av produktionen
inom jordbruket i norra Sverige kommer att framtvinga en ur
bl. a. denna synpunkt icke önskvärd strukturförändring av livsmedelsindustrin.
Hithörande frågor om livsmedelsförsörjningen m. m. bör, som motionärerna
anfört, ges ökad betydelse i försvarskommitténs arbete.
Vad utskottet anfört med anledning av motion 612 yrkande 5 bör ges 62
regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse: JoU 1985/86: 24
17. beträffande samhällets kostnadsansvar vid kärnkraftsolyckor
m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:612 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. beträffande livsmedelsförsörjningen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:612 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Investeringsförbud inom animalieproduktionen (mom.
19 a)
Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon
(m). Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med "615 yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna Jo244, 609 och 615 är investeringsförbudet
olämpligt av flera skäl. Utöver att det är principiellt felaktigt och orsakar
onödig byråkrati så kan det i vissa fall få effektivitetshämmande effekter.
Dessutom kan förbudet medföra att angelägna förbättringar av djurmiljön
inte kommer till stånd. Enligt utskottets mening bör därför investeringsförbudet
inte förlängas.
Utskottet tillstyrker således motionerna Jo244, 609 och 615 i nu berörda
delar och avstyrker regeringens förslag och motion Jo241.
dels utskottets hemställan under 19 a) bort ha följande lydelse:
19. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen, m. m.
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 7,
1985/86:609 yrkande 3 och 1985/86:615 yrkande 2 samt med avslag
på motion 1985/86:Jo241 avslår till proposition 1985/86:166 fogat
förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag,
11. Etableringskontroll inom animalieproduktionen (mom.
19 b)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Ett förlängt”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
I och med att utskottet förordar en förlängning av förbudet mot uppförande
av djurstallar får förslaget om etableringskontroll i motion Jo257 i
och för sig anses sakna aktualitet för närvarande. Utskottet vill emellertid
framhålla att det i samband med den avveckling av förbudet som på sikt
bör ske är nödvändigt att tillgripa andra åtgärder i syfte att begränsa
produktionen. Ett förslag som därvid bör allvarligt övervägas är införandet
av etableringskontroll inom animalieproduktionen i enlighet med vad som 63
anförs i motion Jo257. Detta bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 19 b bort ha följande lydelse: JoU 1985/86: 24
19. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen, m. m.
b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo257 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
etableringskontroll inom animalieproduktionen,
12. Utredning av det allmännas markinnehav (mom. 24)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Utskottet erinrar”
och slutar ”(yrkande 8)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas synpunkter rörande statens och
kommunernas markinnehav. Som motionärerna anfört äger staten, bl. a.
genom domänverket, och kommunerna betydande arealer skogs- och jordbruksmark
som skulle kunna utnyttjas för att förstärka privatägda jordbruksföretag.
Den kommunalägda jordbruksmarken kan i stor utsträckning
överföras på dem som arrenderar marken. Som underlag för en sådan
markpolitik bör en utredning göras angående det offentligas innehav av
jordbruksmark. Utredningen bör vidare lägga fram förslag om hur marken
skall kunna avyttras, i enlighet med vad som anförts i motion Jo217. Detta
bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande utredning av det allmännas markinnehav
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo217 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Rationaliseringsverksamheten hos lantbruksnämnderna
(mom. 25)
Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Vad utskottet”
och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Jo244 finns det flera skäl till att lantbruksnämnderna
inte bör tillämpa ett ensidigt storlekstänkande i rationaliseringsverksamheten.
Den allmänna debatten om produktionsmetoderna i det moderna
jordbruket har skapat ett ökat medvetande om vikten av sådana
frågor som livsmedelskvalitet, miljö- och naturvårdsfrågor, minskad användning
av handelsgödsel och bekämpningsmedel m. m. samt djurvänligare
metoder i animalieproduktionen. Det är enligt utskottets mening
viktigt att lantbruksnämnderna tillvaratar denna medvetenhet och undviker
ett ensidigt storlekstänkande i sin verksamhet. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo244 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande rationaliseringsverksamheten hos lantbruksnämnderna -
64
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo244 yrkande 14 JoU 1985/86:24
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Tillståndskravet i lagen om skötsel av jordbruksmark
(mom 26)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”motion Jo266” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att produktionsresurserna inom lantbruket skall tillvaratas
på ett företagsekonomiskt och ändamålsenligt sätt. Så bör t. ex. direkt
vanhävd av produktiv mark ej tillåtas. Däremot är det nödvändigt att
anpassa skötsellagen till 1985 års jordbrukspolitiska beslut och så att den
inte hindrar strävanden att komma till rätta med rådande och framtida
produktionsöverskott.
Därvid är det viktigt att tillse att lantbrukaren själv kan få välja produktionsinriktning
och användningssätt av sina marker utan krav på tillstånd
från myndighet. Nuvarande generella tillståndskrav för att ta mark ur
jordbruksproduktion är förlegat. Endast lantbrukaren själv kan avgöra om
det är lönsamt eller inte att bedriva jordbruksproduktion på sin fastighet
eller del därav. Vidare är det endast lantbrukaren själv som kan avgöra
vilket markanvändningssätt som är mest lämpligt. Lantbrukaren skall inte,
på grund av vägrat myndighetstillstånd behöva fortsätta med en olönsam
jordbruksproduktion, alternativt begära helt eller delvis inlösen av fastigheten
enligt 10 § i nuvarande skötsellag.
Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag till ändring av
skötsellagen i enlighet med vad utskottet anfört. Detta bör ges regeringen
till känna.
dels utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande tillståndskravet i lagen om skötsel av jordbruksmark
att
riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo266 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Animalieproduktionen m. m. (mom. 29)
Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och
Bengt Rosén (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar ”Motionerna
Jo250” och slutar ”naturliga beteende” bort ha följande lydelse:
Bl. a. med hänsyn till djurens levnadsförhållanden i animalieproduktionen
och till kraven på livsmedelskvalitet m.m. anser utskottet det
angeläget att man närmare undersöker möjligheterna att genom märkningsoch
kvalitetskrav m.m. stimulera en mera småskalig produktion. Utskottet
instämmer således i de synpunkter som anförs i motion Jo514. Riksda- 65
5 Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr 24
gen bör hos regeringen hemställa om förslag till märkning och kvalitetsbe- JoU 1985/86: 24
talning som främjar en bättre miljö för djuren och samtidigt bidrar till en
högre kvalitet på produkterna och bättre produktinformation för konsumenterna.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
Härigenom tillgodoses i första hand motion Jo514. Övriga i detta sammanhang
behandlade motionsyrkanden kan anses i viss mån tillgodosedda
genom utskottets ställningstagande.
dels utskottets hemställan under punkt 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i animalieproduktionen
att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo215,
1985/86:Jo224, 1985/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yrkande
2, 1985/86:258 yrkande 4, 1985/86:Jo513 yrkande 2, 1985/86:Jo514
och 1985/86:Jo527 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om märknings- och kvalitetskrav på livsmedel
m. m.,
16. Animalieproduktionen m.m. (mom. 29)
Arne Andersson i ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anser att
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”motionerna
Jo250” och slutar "naturliga beteende” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till synpunkterna i motion Jo527 rörande stimulanser
för att bidra till en bättre miljö för våra husdjur. Vid t. ex. mjölkproduktion
finns möjlighet att premiera en miljövänlig djurhållning genom att
ge ett högre avräkningspris för mjölk med låga celltal. Förslag härom
framförs även i motion Jo250. Vidare bör miljökraven vid slaktsvinsproduktion
ges större tyngd och bestämmelserna om utrymme i djurstallarna
revideras. Vid äggproduktion kan högre pris åsättas ägg från höns som inte
hållits i bur. Härigenom skulle ett starkt konsumentintresse tillgodoses.
Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att genomföra ett
system med prisstimulanser och högre miljökrav i enlighet med synpunkterna
i motion Jo527. Härigenom tillgodoses även motion Jo250 och i viss
mån även övriga i detta sammanhang behandlade motionsyrkanden.
dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i animalieproduktionen
att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo215,
1985/86:Jo224, 1985/86:Jo248, 1985/86 :Jo250, 1985/86: Jo257 yrkande
2, 1985/86:Jo258 yrkande 4, 1985/86:Jo513 yrkande 2, 1985/85:Jo514
och 1985/86:Jo527 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om prisstimulanser m. m.,
66
17. Animalieproduktionen m. m. (mom. 29)
JoU 1985/86:24
John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 43 boljar ”Motionerna
Jo250” och slutar ”naturliga beteende” bort ha följande lydelse:
I motion Jo258 (yrkande 4) understryks nackdelarna med den långt
drivna storleksrationaliseringen i animalieproduktionen. En stor och växande
del av produktionen sker i ”djurfabriker” skilda från det egentliga
jordbruket. Det finns anledning att från både etisk synpunkt och hälsosynpunkt
se kritiskt på denna uppfödningsform, som bl. a. innebär en omfattande
användning av kemoterapeutika (antibiotika). Utskottet delar motionärernas
åsikt att både nyetablering och utbyggnad av stora s. k. djurfabriker
måste kontrolleras av samhället. Det bör ankomma på regeringen att
framlägga förslag om formerna för en sådan kontroll. På sikt bör större
produktionsanläggningar avvecklas, produktionen bör i stället knytas tili
jordbruket i decentraliserade anläggningar av måttlig storlek. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo258 bör ges regeringen till känna.
Övriga i sammanhanget behandlade motioner får anses delvis tillgodosedda
genom utskottets ställningstagande.
dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i animalieproduktionen
att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo215,
1985/86 :Jo224, 19085/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yrkande
2, 1985/86:Jo258 yrkande 4, 1985/86:Jo513 yrkande 2,
1985/86:Jo514 och 1985/86:Jo527 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kontroll och avveckling
av s. k. djurfabriker,
18. Utbildning i kost- och näringsfrågor m. m.
(mom. 31 och 32)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Jo276 angående konsumtionsutbildningens
värde. Det finns, som motionärerna anfört, goda
skäl till ett fortsatt utvecklingsarbete för konsumtionsutbildningen, för att
därigenom tillgodose kraven på en bättre matkvalitet, vidare instämmer
utskottet i motionärernas synpunkter på upphandlingen av livsmedel hos
skolor, daghem och vårdinrättningar. Det är viktigt att dessa och liknande
institutioner gynnar den lokala produktionen och i största möjliga utsträckning
använder färska råvaror. Om möjligt bör man söka sig bort från
storkök och industriproducerad mat.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo276 yrkandena 1 och 2
bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån även
motion Jo258 yrkande 9.
dels utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse: JoU 1985/86: 24
31. beträffande utbildning i kost- och näringsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om konsumtionsutbildningen,
32. beträffande offentlig upphandling av livsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo258 yrkande 9
och 1985/86:Jo276 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om upphandling av livsmedel m. m.,
19. En heltäckande livsmedelspolitik m. m.
(mom. 33, 35 och 36)
John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Utskottet
föreslår” och på s. 45 slutar med ”i den delen” bort ha följande lydelse:
Vidare vill utskottet — i enlighet med vad som anförs i motion Jo258 —
framhålla att tiden nu får anses vara mogen att vidga begreppet jordbrukspolitik
till en allmän livsmedelspolitik. En sådan skall omfatta inte bara
produktion av råvaror och livsmedel utan också förädling och distribution
samt frågor om konsumentinflytande och strukturreglering m. m. Vidare
bör den än mer betona inriktningen på resurshushållning, god markanvändning
och viktiga miljökrav. I linje härmed bör — som föreslås i motion
N304 - konsumentdelegationer inrättas vid statens prisoch kartellnämnd.
Ett oberoende forskningsinstitut bör inrättas vars verksamhet bygger på en
helhetssyn på folkhälsan, miljö och arbetsmiljö.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo258 yrkandena
2 och 6 och N304 bör ges regeringen till känna medan yrkande 3 i motion
Jo258 kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
dels utskottets hemställan under 33, 35 och 36 bort ha följande lydelse:
33. beträffande en heltäckande livsmedelspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Jo258 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. beträffande livsmedelsforskning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo258 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. beträffande konsumentdelegationer vid statens pris- och kartellnämnd
att
riksdagen med anledning av motion 1985/86: N304 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
68
20. Marknadsanpassat jordbruk m. m. (mom. 38)
JoU 1985/86:24
Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon
(m), Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”proposition 166” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning (lika med utskottet) i förädlingsledet.
I enlighet med vad som anförs i motionerna Jo244 och Jo615 bör jordbrukspolitiken
sträva mot en avreglering av det svenska lantbruket i syfte
att få det mer marknadsanpassat.
I motionerna begärs en utredning i detta syfte. Utskottet instämmer i
denna begäran.
dels utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande marknadsanpassat jordbruk m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 1
och 1985/86:615 yrkande 3 hos regeringen begär en utredning med
uppgift att utreda möjligheterna till minskning och förenkling av
jordbruksregleringen,
21. Inriktningen av jordbrukspolitiken, m. m.
(mom. 39, 42 och 43)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar ”Utskottet är” och
slutar med ”alternativ produktion” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i uttalandena i motion Jo276 om att jordbrukspolitiken
bör sträva mot mindre produktionsenheter, att åkermarkens kvalitet
skall bevaras och om möjligt förbättras och att produktionen av råvaror för
den fytokemiska industrin bör främjas. Vad utskottet sålunda anfört bör
ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 39, 42 och 43 bort ha följande lydelse:
39. beträffande inriktningen av jordbrukspolitiken m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. beträffande åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. beträffande fytokemisk produktion
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
69
22. Slam från reningsverk (mom. 40) JoU 1985/86:24
Karl Erik Olsson (c). Arne Andersson i Ljung. Sven Eric Lorentzon (m).
Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Vad statsministern sålunda redovisat angående användningen av rötslam
inom jordbruket är i och för sig tillfredsställande. Enligt utskottets
mening bör dock utgångspunkten vara att som gödselmedel får användas
endast sådant slam som är helt invändningsfritt från miljö- och konsumentsynpunkt.
Med anledning härav bör regeringen snarast fastställa så låga
gränsvärden för slammets innehåll av tungmetaller, kemiska substanser
m.m. att åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga och produkternas
kvalitet inte äventyras. Detta bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande slam från reningsverken
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Jordbrukets miljöeffekter m. m. (mom. 41)
Karl Erik Olsson (c). Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk)
anser att
dels den mening som i första stycket på s. 47 börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”aktuella delar” bort ersättas med följande:
Emellertid är detta inte tillräckligt utan - som uttrycks i de nu aktuella
motionerna — bör det enligt utskottets mening nu med eftertryck framhållas
att användningen av kemiska bekämpningsmedel måste minska i syfte
att åstadkomma en bättre miljö. Detta bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande jordbrukets miljöeffekter m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo229 i motsvarande
del, 1985/86:Jo233 yrkande 1, 1985/86:Jo258 yrkande 5,
1985/86:Jo276 yrkande 8 och 1985/86:Jo745 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Export av livsmedel (mom. 44)
Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon
(m), Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar ”Vad utskottet”
och slutar med ”inte påkallat” bort ersättas med följande:
Enligt utskottets mening är detta inte tillräckligt utan åtgärder i enlighet
med de nu aktuella motionerna bör vidtas i syfte att ytterligare främja den
svenska exporten av livsmedel. Detta bör ges regeringen till känna. 70
dels utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande export av livsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo217 yrkande 3
och 1985/86:Jo276 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
25. Kostnadskompensation åt jordbruket m. m. (mom. 47 b)
Karl Erik Olsson (c). Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp),
Sven Eric Lorentzon (m), Lennart Brunander (c). Ivar Virgin (m) och
Bengt Rosén (fp) anser att
dels det stycke på s. 47 i utskottets yttrande som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”PM-index” bort ersättas med följande:
Däremot anser utskottet — i likhet med vad som anförs i motionerna
Jo244 och Jo276 — att det nuvarande systemet bör ändras på så sätt att en
återgång till kostnadskompensation baserat på förändringar i PM-index bör
ske. Detta bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 47 b) bort ha följande lydelse:
47. beträffande kostnadskompensation åt jordbruket m. m.
b) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkande
16 och 1985/86:Jo276 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden:
1. Användningen av avgiftsmedel m. m. (mom. 11)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anför:
Regeringen har i propositionen med hänsyn till osäkerheten i prognosen
för influtna avgiftsmedel begärt att ett eventuellt överskott skall få stå till
regeringens disposition.
Vi förutsätter dock att även för regleringsåret 1986/87 medel fördelas till
utbyteshandel av kött och fläsk.
2. Avgift på bekämpningsmedel (mom. 20)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anför:
I överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbruket har såsom
framförts i propositionen överenskommits om en särskild avgift på bekämpningsmedel.
Då avgiften ingår i en förhandlingsuppgörelse vill vi inte
göra någon formell invändning mot densamma. Likande avgifter har tidigare
pålagts handelsgödselmedel. Avgifter och skatter utgör nu en ytterst
betungande del på de redan i sig kostsamma handelsgödselmedlen och
handelsgödselpreparaten.
I ett läge då jordbruket dras med ytterst låg lönsamhet är denna över- JoU 1985/86:24
flyttning av medel ingen egentlig lösning på regleringsekonomins problem.
Enligt vår mening medför en avgift på produktionsmedel risk för ett ineffektivt
nyttjande av resurserna.
3. Konkurrens i förädlingsledet (mom. 37)
Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:
På områden som är föremål för kraftig statlig reglering brukar ett litet
antal företag dominera marknaden. Ett sådant område är jordbruket där
lantbrukskooperationen har en mycket stark ställning. I fp-motionen
1985/86:Jo244 framhålls den positiva betydelse lantbrukskooperationen
haft och har. Men där framhålls även konkurrensens betydelse för framåtskridande
och utveckling.
Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut skall förhållandena inom jordbrukets
industri- och handelsled ytterligare utredas. Vi anser att det därvid
är viktigt att utredningen lämnar förslag på åtgärder som kan stimulera till
ökad konkurrens inom handel och förädling av jordbruksprodukter.
4. Miljömål i jordbruket (mom. 49)
Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:
Utskottet hänvisar till att 1985 års livsmedelspolitiska beslut innebär att
man så långt det är möjligt och rimligt skall väga in miljö- och resurshållningsaspekter
i jordbruks- och livsmedelspolitiken. Det hänvisas också till
speciella insatser för naturvården i odlingslandskapet.
Enligt vår uppfattning är dessa insatser hittills mycket begränsade. Miljömålet
bör definieras klarare och få spela en större roll både beträffande
odlingsmetoder och vid bedömningen av jordbrukets roll för aktiva naturvårdsinsatser
i odlingslandskapet.
5. Utsädesreservat (mom. 50)
Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m)
anför:
Vi har förståelse för de problem som uppkommer i samband med utläggning
av utsädesreservat såsom utskottet anför.
Vi anser likväl idén så intressant att den bör kunna bli föremål för
experiment. Lantbrukshögskolans filial i Röbäcksdalen bör enligt vår mening
närmare klarlägga vilka frizoner som är ett minimum för att skydda ett
utsädesreservat.
72
JoU 1985/86:24
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:147) om förbud under viss
tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, vilken
gäller till utgången av juni månad 1986,
dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad 1987,
dels att l § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §'
För att motverka överskott inom För att motverka överskott inom
jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är
nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och fjäderfä förbjuden kreatur, svin och fjäderfä förbjuden
intill utgången av juni månad 1986. intill utgången av juni månad 1987.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
1 Senaste lydelse 1985:515.
1 Förslag till
Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och ijäderfä, dels ändring i samma lag
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen
(1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område i paragrafens lydelse enligt lagen (1986:000) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §'
Tillverkare eller, i fall som avses Tillverkare eller, i fall som avses
nedan under a), innehavare av slak- nedan under a), innehavare av slakteri
eller köttbesiktningsbyrå erläg- teri eller köttbesiktningsbyrå eller, i
ger avgift för fall som avses nedan under m), den
som inom landet yrkesmässigt tillverkar
bekämpningsmedel m. m. eller
till landet inför bekämpningsmedel
m. m. för yrkesmässig återförsäljning
eller för egen yrkesmässig
användning inom landet erlägger
avgift för
a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås,
när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om
köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),
' Nuvarande lydelse enligt prop. 1985/86:74, JoU 13, rskr 165.
73
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller
ost för försäljning,
c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara
än grädde, smör eller ost,
ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri,
margarinost som ej tillverkats i mejeri,
d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skali förbrukas i tillverkarens hushåll,
e) vete och råg som användes för e) vete, korn, havre och råg som
tillverkning av mjöl, gryn, flingor användes för tillverkning av mjöl,
eller liknande produkt, gryn, flingor, malt eller liknande
produkt,
f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,
h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller
ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift),
i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja
utvinnes ur frön och frukter,
j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer
19.02 eller 23.04,
k) produkt, hänförlig till tulltaxenummer 21.07B,
1) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit
och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig
till tulltaxenummer 28.16, kaliumnitrat hänförligt till tulltaxenummer
28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater),
kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter
hänförliga till tulltaxenummer 31.01 -31.05,
m) ämnen eller beredningar som
är avsedda att användas till skydd
mot egendomsskada, sanitär olägenhet
eller annan jämförbar olägenhet,
förorsakad av växter, djur,
bakterier eller virus (bekämpningsmedel),
samt ämnen eller beredningar
som med hänsyn till sina
egenskaper och användning står
bekämpningsmedel nära, dock inte
vara, avsedd att användas vid beredning
av livsmedel, läkemedel eller
annan jämförbar vara, eller
färger, fernissor, tjäror och andra
varor som huvudsakligen begagnas
för ett annat ändamål än som avses
i första meningen, om inte varorna
genom en särskild benämning eller
på något annat sätt anges vara av
-
JoU 1985/86:24
Bilaga 1
74
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sedda som bekämpningsmedel, och
inte heller träskyddsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område
Härigenom föreskrivs att 25a§ lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område1 och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 a §
Används varor som avses i 7 § 1) i Används varor som avses i 7 § 1)
en annan näring än jordbruket och eller m) i en annan näring än jordmedges
inte befrielse från eller åter- bruket och medges inte befrielse
betalning av avgift med stöd av från eller återbetalning av avgift
25 §, skall näringen enligt föreskrif- med stöd av 25 §, skall näringen en
ter
som meddelas av regeringen el- ligt föreskrifter som meddelas av
ler den myndighet som regeringen regeringen eller den myndighet som
bestämmer erhålla kompensation regeringen bestämmer erhålla kom
av
avgiftsmedel för de ökade kost- pensation av avgiftsmedel för de
nader som avgifter enligt denna lag ökade kostnader som avgifter enligt
kan ha medfört. denna lag kan ha medfört.
Bilaga
Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket
Tulltaxenr Varuslag
ur 17.04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halv
fabrikat,
ej innehållande kakao, i bulk
ur 18.06 Glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och andra
liknande efterrätter samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar
endast avsedda för framställning av pudding och annan
liknande efterrätt eiler dryck, innehållande kakao
ur 19.02 Beredningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag
som används som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamål,
även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
produkter av sojamjöl K
andra slag
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
' Lagen omtryckt 1984:199.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.
JoU 1985/86:24
Bilaga 1
75
Näringsutskottets yttrande
1985/86:8 y
om konsumentdelegationer inom statens
pris- och kartellnämnd
Till jordbruksutskottet
I motion 1985/86:N304 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas bl. a. (1) att
riksdagen skall hemställa hos regeringen om inrättandet av konsumentdelegationer
inom statens pris- och kartellnämnd (SPK). Motiveringen för
yrkandet finns i motion 1985/86: Jo258 (s. 11). För att möjliggöra att frågan
behandlas i anslutning till proposition 1985/86:166 om reglering av priserna
på jordbruksprodukter, m. m. får näringsutskottet med detta yttrande
överlämna motion 1985/86:N304 i angiven del till jordbruksutskottet.
Motionärernas tanke är att SPK skall använda prisövervakning, priskontroll
och prisstopp för att påverka livsmedelsprisernas utveckling. Företagen
skulle få förhandla om sina prishöjningar, och konsumenterna skulle få
möjlighet till insyn i och påverkan på förhandlingarna. Om man utgår från
intressegrupperingar kan det, menar motionärerna, vara lämpligt att det
inrättas två konsumentdelegationer, en för förhandlingarna med insatsvaruledet
och en för förhandlingarna med handeln och senare led inom
förädlingsindustrin.
Näringsutskottet har nyligen berört SPK:s verksamhet i betänkandet
NU 1985/86: 26 om vissa anslag inom finansdepartementets område. Såsom
där framhålls är SPK väsentligen ett utredningsorgan, med uppgift att
följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom näringslivet. I denna egenskap har SPK fått omfattande
arbetsuppgifter i samband med jordbruksprisregleringen. Enligt en
tidigare instruktionsbestämmelse skulle SPK genom överläggningar med
företag, organisationer och andra prissättare söka påverka prissättningen i
en för konsumenterna gynnsam riktning. Denna bestämmelse upphävdes i
juni 1982 och har ingen motsvarighet i den nu gällande förordningen
(1983:407) med instruktion för statens pris- och kartellnämnd.
En förutsättning för att SPK skall få uppgifter av den typ som nämns av
motionärerna är numera att regeringen — enligt allmänna prisregleringslagen
(1956:236) - beslutar om extraordinära åtgärder på prisområdet och
ger SPK särskilda uppdrag i samband därmed. Sådana åtgärder är inte
aktuella.
Det är inte näringsutskottets sak att ta ställning till om konsumenterna
bör beredas ökat inflytande över prissättningen på livsmedelsområdet och
hur detta i så fall skall ske. Utskottet konstaterar emellertid att det inte
ligger i linje med statsmakternas riktlinjer för SPK:s verksamhet att nämn
-
JoU 1985/86: 24
Bilaga 2
76
den skulle engageras i denna prissättningsprocess på det sätt som motionärerna
tänker sig. Följaktligen avstyrker utskottet motionsyrkandet om
konsumentdelegationer inom SPK för medverkan härvidlag.
Stockholm den 22 maj 1986
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Birgitta Johansson
(s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén
(c), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c), Lars Ahlström (m), Nic
Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Göran Magnusson (s), Paul Lestander
(vpk) och Leo Persson (s).
Avvikande mening
Paul Lestander (vpk) anser att yttrandet bort ha följande lydelse:
I motion (= utskottet) och kartellnämnd.
SPK:s ställning har på det sättet allvarligt försvagats. Dess aktiva roll i
prispolitiken måste nu återställas. Prisövervakning, priskontroll och prisstopp
bör utnyttjas för att hålla livsmedelspriserna nere. För att SPK rätt
skall kunna fullgöra sina uppgifter på detta område bör, såsom föreslås i
motion 1985/86:N304 (vpk), konsumentdelegationer knytas till nämnden.
Konsumentintressena skulle på det sättet få det förstärkta inflytande som
krävs för rimlig balans med de alltmer dominerande producent- och handelsintressena.
Regeringen bör anmodas att med det snaraste pröva frågan
om hur konsumentdelegationer vid SPK skall vara sammansatta och att
därefter dra försorg om att sådana delegationer inrättas och får erforderliga
resurser.
JoU 1985/86:24
Bilaga 2
77
Översikt över motionernas behandling
Motion
Motionsyrkandena behandlas i
JoU 1985/86:24
Bilaga 3
lil 1985/86: |
utskottets motivering s. |
utskottets hemställan punkt |
reservation nr |
särskilt yttrande nr |
|
Jo201 |
19 |
8b |
6 |
||
Jo203 |
51 |
52 |
|||
Jo206 |
yrk. 1 |
19 |
6b |
3 |
|
yrk. 2 |
19 |
8a |
3 |
||
Jo207 |
19 |
6 c |
3 |
||
Jo2IO |
39 |
22 |
|||
Jo211 |
50 |
51 a |
|||
Jo212 |
49 |
50 |
|||
Jo2l4 |
43 |
28 |
|||
Jo2l5 |
43 |
29 |
15,16,17 |
||
Jo217 |
yrk. 1 |
17 |
6 a |
||
yrk. 1 |
19 |
6 d |
4 |
||
yrk. 2 |
16 |
4 |
|||
yrk. 3 |
46 |
44 |
24 |
||
yrk. 8 |
39 |
24 |
12 |
||
Jo22l |
33 |
15 |
|||
Jo222 |
33 |
15 |
|||
Jo223 |
49 |
50 |
5 |
||
Jo224 |
43 |
29 |
15,16,17 |
||
Jo229 |
delvis |
47 |
45 |
||
delvis |
47 |
46 |
|||
delvis |
47 |
41 |
23 |
||
delvis |
43 |
28 |
|||
Jo233 |
yrk. 1 |
47 |
41 |
23 |
|
yrk. 2 |
39 |
23 |
|||
yrk. 3 |
47 |
47 a |
|||
yrk. 5 |
47 |
48 |
|||
Jo236 |
43 |
27 |
|||
Jo238 |
17 |
9b |
|||
Jo239 |
51 |
52 |
|||
Jo24I |
36 |
19a |
|||
Jo243 |
51 |
52 |
|||
Jo244 |
yrk. 1 |
45 |
38 |
20 |
|
yrk. 2 |
48 |
49 |
4 |
||
yrk. 3 |
17 |
5 |
2 |
||
yrk. 7 |
36 |
19a |
10 |
||
yrk. 14 |
40 |
25 |
13 |
||
yrk. 15 |
45 |
37 |
3 |
||
yrk. 16 |
47 |
47 b |
25 |
||
Jo245 |
51 |
52 |
|||
Jo246 |
50 |
51 a |
|||
Jo247 |
33 |
15 |
|||
Jo248 |
43 |
29 |
15,16.17 |
||
Jo250 |
43 |
29 |
15,16.17 |
||
Jo252 |
yrk. 1 del |
17 |
5 |
2 |
|
yrk. 1 del |
17 |
6 a |
|||
yrk. 2 |
16 |
4 |
|||
Jo256 |
33 |
15 |
|||
Jo257 |
yrk. 1 |
36 |
19 b |
II |
|
yrk. 2 |
43 |
29 |
15,16,17 |
||
Jo258 |
yrk. 1 |
43 |
27 |
||
yrk. 2 |
44 |
33 |
19 |
||
yrk. 3 |
44 |
34 |
|||
yrk. 4 |
43 |
29 |
15,16,17 |
||
yrk. 5 |
47 |
41 |
23 |
||
yrk. 6 |
43 |
35 |
19 |
||
yrk. 9 |
44 |
32 |
18 |
||
Jo261 |
yrk. 1 |
16 |
4 |
9 |
|
yrk. 2 |
17 |
5 |
2 |
||
yrk. 3 |
18 |
7 |
5 |
||
yrk. 4 |
17 |
6 a |
|||
yrk. 5 |
18 |
7 |
5 |
78
|
Motion nr 1985/86: |
Motionsyrkandena behandlas i |
||||
|
utskottets motivering s. |
utskottets hemställan punkt |
reservation nr |
särskilt yttrande nr |
||
|
Jo264 |
50 |
51 b |
|||
|
Jo265 |
33 |
15 |
|||
|
Jo266 |
40 |
26 |
14 |
||
|
Jo268 |
17 |
9b |
|||
|
Jo269 |
yrk. 1 |
33 |
15 |
||
yrk. 2 |
29 |
14a |
|||
|
Jo270 |
33 |
15 |
|||
|
Jo271 |
29 |
14 c |
|||
|
Jo274 |
51 |
53 |
|||
|
Jo276 |
yrk. 1 |
44 |
31 |
18 |
|
yrk. 2 |
44 |
32 |
18 |
||
yrk. 3 |
43 |
27 |
|||
yrk. 5 |
19 |
8b |
6 |
||
yrk. 6 |
45 |
39 |
21 |
||
yrk. 7 |
46 |
40 |
22 |
||
yrk. 8 |
47 |
41 |
23 |
||
yrk. 9 |
45 |
42 |
21 |
||
yrk. 11 |
46 |
44 |
24 |
||
yrk. 12 |
45 |
43 |
21 |
||
yrk. 13 |
47 |
47 b |
25 |
||
|
Jo504 |
yrk. 2 |
43 |
27 |
||
yrk. 4 |
43 |
27 |
|||
|
Jo513 |
yrk. 2 |
43 |
29 |
15,16,17 |
|
|
Jo514 |
43 |
29 |
15,16,17 |
||
|
Jo527 |
43 |
29 |
15,16,17 |
||
|
Jo610 |
yrk. 5 |
43 |
30 |
||
|
Jo738 |
yrk. 15 |
48 |
49 |
4 |
|
|
Jo745 |
47 |
41 |
23 |
||
|
Jo753 |
48 |
49 |
4 |
||
|
N304 |
yrk. 1 |
45 |
36 |
19 |
|
|
568 |
yrk. 8 |
19 |
8a |
3 |
|
|
606 |
yrk. 1 |
17 |
6 a |
||
yrk. 2 |
32 |
12 |
|||
yrk. 3 |
32 |
13 |
|||
|
607 |
29 |
14b |
|||
|
608 |
29 |
14 d |
|||
|
609 |
yrk. 1 |
18 |
9a |
7 |
|
yrk. 2 |
26 |
11 |
1 |
||
yrk. 3 |
36 |
19a |
1 |
||
yrk. 4 |
32 |
12 |
|||
yrk. 5 |
32 |
12 |
|||
yrk. 6 |
32 |
13 |
|||
|
610 |
29 |
14 c |
|||
|
611 |
29 |
14 d |
|||
|
612 |
yrk. 1 |
17 |
6 a |
||
yrk. 2 |
32 |
12 |
|||
yrk. 3 |
32 |
16 |
|||
yrk. 4 |
34 |
17 |
9 |
||
yrk. 5 |
34 |
18 |
9 |
||
yrk. 6 |
32 |
12 |
|||
yrk. 7 |
32 |
12 |
|||
yrk. 8 |
32 |
13 |
|||
|
613 |
29 |
14 e |
|||
|
614 |
yrk. 1 |
32 |
12 |
||
yrk. 2 |
32 |
12 |
|||
yrk. 3 |
32 |
13 |
|||
yrk. 4 |
32 |
13 |
|||
|
615 |
yrk. 1 |
32 |
12 |
||
yrk. 2 |
36 |
19a |
10 |
||
yrk. 3 |
45 |
38 |
20 |
||
|
616 |
29 |
14a |
1985/86:24
Bilaga 3
79
Innehållsförteckning J°U 1985/86:24
Sammanfattning 1
Motioner 3
Utskottet 13
Anslag till prisreglerande åtgärder 13
Kostnadsansvar för spannmålsöverskottet m. m 14
Livsmedelssubventioner m. m 18
Prisregleringen på jordbruksprodukter 1986/87 19
Ränte-och etableringsstöd 21
Införselavgiftsmedel m. m 22
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
Stödområdesindelning 26
Prisstödsnivåer 29
Livsmedelsberedskap vid krissituationer 33
Investeringsförbud i animalieproduktionen 35
Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel 36
Förmalningsavgift 37
Vissa fristående motioner 38
Jordbrukets rationalisering m. m 38
Livsmedelskvalitet m. m 40
Livsmedelspolitiska frågor i övrigt 44
Utsädesreservat 48
Sockerbetsodling 49
Regionalpolitiska frågor m. m 50
Hemställan 51
Reservationer 56
Särskilda yttranden 71
Lagförslag 73
Yttrande av näringsutskottet 76
Motionsregister 78
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
80