Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande 1985/86:24

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. (prop. 1985/86:100 bilaga 11 delvis, samt prop. 1985/86:166)

JoU

1985/86:24

Inledning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1985/86: 100 bilaga II såvitt avser anslag till prisregle­rande åtgärder på jordbrukets område m.m. (nionde huvudtiteln, punkt C 3),

dels proposition 1985/86:166 om reglering av priserna på jordbrukspro­dukter, m.m.,

dels motioner som väckts med anledning av ovannämnda propositioner,

dels ett antal under allmänna motionstiden väckta motioner om jordbru­kets rationalisering, livsmedelspolitiken m. m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning för budget­året 1986/87 såvitt avser anslaget till prisreglerande åtgärder, vari innefat­tas bl. a. livsmedelssubventioner om drygt 2,4 miljarder. I samband här­med behandlade motioner om avtrappning av livsmedelssubventionerna resp. ändrad mervärdesbeskattning avstyrks.

I fråga om kostnadsfördelningen mellan staten och jordbruksnäringen för spannmålsöverskottet uttalar utskottet att statens kostnadsandel om 40% för budgetåret 1985/86 bör beräknas på ett överskott om en miljon ton, vilket innebär att ifrågavarande anslag för nämnda budgetår får överskridas med visst belopp. För budgetåret 1986/87 finns ännu ej under­lag för att precisera kostnadsansvaret till något bestämt belopp.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att föreslå åtgärder för produk­tionsanpassning i syfte att begränsa överskottsproduktionen av spannmål.

Vad beträffar den per 30 juni 1985 balanserade skulden i spannmålsreg­leringen om 555 milj. kr. föreslår utskottet - med anledning av motioner från m, c, fp - att staten och näringen upptar överläggningar om hur skulden skall finansieras.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag i proposition 166 om prisregleringen på jordbrukets område och om användningen av införsel­avgiftsmedel m.m. Det innebär bl.a. att matpriserna hålls oförändrade

1    Riksdagen 1985/8Ö. lö saml. Nr 24

 

under perioden 1 juli-16 november 1986. För tiden efter 16 november skall     JpU 1985/86:24 nya överläggningar upptas.

I fråga om prisstödet till jordbruket i norra Sverige föreslår utskottet med anledning av väckta motioner (m, c, fp, vpk) en förstärkning med 100 milj. kr. som skall fördelas på mjölk, kött, fläsk, smågrisproduktion och potatis. Vidare förordar utskottet att ett åtgärdsprogram utarbetas för utvecklingen av det norrländska jordbruket.

I fråga om stödområdesindelningen ansluter sig utskottet till regeringens förslag och avstyrker hithörande motioner.

Investeringsförbudet inom animalieproduktionen förlängs med ett år till den30juni 1987.

En prisregleringsavgift på bekämpningsmedel som används i jordbruket införs.

Ett 30-tal motioner om jordbrukets rationalisering, livsmedelspolitiken m. m. föreslås lämnade utan åtgärd. Utskottet understryker dock vikten av att frågor om livsmedelskvalitet och djurvänligare metoder i animaliepro­duktionen allt mer ställs i förgrunden. Enligt utskottet är det också viktigt att jordbrukspolitikens betydelse från regionalpolitisk synvinkel noga be­aktas.

Till betänkandet har fogats 25 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Proposition 1985/86: 100 bilaga 11

I proposition 1985/86: 100 bilaga 11 har regeringen (jordbruksdepartemen­tet) såvitt nu är i fråga (punkt C 3 s. 40-42), föreslagit riksdagen att

1. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jord­
bruksprodukter under budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit pä
högst 100000000 kr. i riksgäldskontoret,

2.   medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och reglering­en av sockernäringen för budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskontoret,

3.   medge att statens jordbruksnämnd fär disponera en röriig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

4.  till Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets område för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.

Proposition 1985/86: 166

I proposition 1985/86: 166 har regeringen (jordbruksdepartementet) före­slagit riksdagen att t/e/.s anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud under viss
tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels
ändring i samma lag,

2, lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets område.

 

3. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets     JoU 1985/86:24
område,

dels

4.  godkänna vad i propositionen förordats i fråga om åtgärder för pro­duktionsanpassning på vegetabilieområdet (avsnitt 2.1),

5.  godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsäret 1986/87 (avsnitt 2.2),

6.  godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1986/87 eller har influtit under tidigare regleringsår (avsnitt 2.3),

7.  godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisstöd till jord­bruket i norra Sverige (avsnitt 2.4),

8.  till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 410000000 kr.

Lagförslagen har intagits som bilaga till detta betänkande.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

1985/86: Jo201 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag om lägre skatt/pris på svenska baslivsmedel enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

1985/86: Jo203 av Bo Finnkvist och Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsätts med uppdrag att förändra jordbrukspolitiken så att för miljön viktiga jordbruksenheter be­varas.

1985/86: Jo206 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen som ett första steg i slopandet av livsmedelsmomsen begär att livsmedelssubventionerna höjs med ett i förhållande till regering­ens förslag med 3000000000 kr. förhöjt belopp,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullständigt slopande av momsen på livsmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

1985/86: Jo207 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att under Bil. 11 Jordbruksdepartementet, C 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anvisa 330(X)000 kr. utöver regeringens förslag avse­ende Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

1985/86: Jo210 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en statskontroll av giftfri odling bör införas genom lantbruksnämnderna.

1985/86: Jo2! 1 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att självförsörjningsgraden beträffande socker skall vara minst 95%.

1985/86:Jo2l2 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om utsädesre­servat för norra Sverige för skyddandet av grundutsädesodling.

 

1985/86: Jo214 av Knut Wachtmeister och Sven Munke (m) vari yrkas att     JoU 1985/86: 24 riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om betalning av korn efter proteinhalt.

1985/86: Jo215 av Hans Pettersson i Helsingborg och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den framtida djurhållningen syftande till bättre kvalitet på våra livsmedel samt bättre förhållanden för våra husdjur.

1985/86:Jo217 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-3 och 8)

1.   att riksdagen beslutar att till anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anslå 2901 170000 kr.,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statens ansvar för jordbruksproduktionen med anled­ning av 1977 års jordbrukspolitiska beslut,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om främjande av livsmedelsexporten,

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om det offentligas innehav av jordbruksmark i enlighet med vad som i motionen anförts.

1985/86: Jo221 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dispens frän
investeringsstoppet för fläskproduktionen i allmänhet skall lämnas de fem
nordligaste länen,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett ökat stöd till investeringar för fläskproduktion då särskilda skäl föreligger,

3.  att riksdagen hos regeringen anhåller att förutsättningarna för ökad lokal och regional fläskproduktion undersöks.

1985/86: Jo222 av Rune Ångström m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den ekonomiska
och produktionsmässiga målsättningen i 1977 års riksdagsbeslut fullföljs,

2.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att de förslag som lagts av Norrlandsstödkommittén (Jo 1984:04) snarast leder till riksdags­beslut,

3.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att det särskilda prisstödet till jordbruket i norra Sverige i den aviserade särskilda proposi­tionen ges en sådan nivå att det norrländska jordbruket får en med jord­bruksnäringen i övriga Sverige likvärdig lönsamhet,

4.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att innebörden av kombinationsjordbruk skall i första hand vara jord och skog, men att även annan kompletterande sysselsättning får räknas som del i den totala be­dömningen vid lönsamhetsberäkningar för erhållande av förvärvstillstånd, län och bidrag,

5.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att beredskapsskäl också bör utgöra motiv för en satsning på Norrlandsjordbruket och stöd till lokala industrier för förädling av livsmedel,

6.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att boende- och

 

brukningsskyldigheten får en sådan utformning att det i första hand främjar     JoU 1985/86: 24 produktionen i den aktuella bygden.

1985/86: Jo223 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen begär att regering­en ger lantbruksstyrelsen i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag till utsädesreservat för skyddandet av grundutsädesodlingen i norra Sverige.

1985/86: Jo224 av Margareta Persson och Marianne Carlström (s) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en jordbrukspolitik som främjar alterna­tivt odlade produkter och alternativ djuruppfödning,

2.   att riksdagen hos regeringen begär att berörda myndigheter bör få i uppdrag att verka för en djurhållning, som tar hänsyn till etiska värden.

1985/86: Jo229 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om vissa förhållanden inom jordbruks- och livsmedelssektorn.

1985/86: Jo233 av Alf Svensson (c) vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkan­dena 1, 2, 3 och 5)

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till avvecklingsplan för kemiska bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om jordbruksforskningen och lantbruksrådgivningen,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om jordbruksförhandlingarna och jordbrukarnas ekono­miska ställning,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny jordförvärvslag med inriktning mot mindre brukningsenheter där familjeföretag skall vara bas för svenskt jordbruk och deltidsjordbruk accepteras som fullvärdig och bestående driftsform.

1985/86: Jo236 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 2 och 3)

1.   att riksdagen fastställer kvalitet som överordnat mål för statens livs­medelspolitik,

2.   att riksdagen uttalar att prisstödet omfördelas så att det blir lönsamt att satsa mer på kvalitet än kvantitet,

3.   att riksdagen uttalar att ett kvalitetsmärkningssystem för livsmedel bör utvecklas.

1985/86: Jo238 av Sven Munke (m) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införandet av kontraktsodling för brödspannmål,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införandet av ett tvåprissystem för inlösen av bröd­spannmål.

1985/86: Jo239 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar  •

 

och möjligheter för att i ökad utsträckning använda livsmedelspolitiken     JoU 1985/86:24 som en regionalpolitisk resurs.

1985/86: Jo241 av John Andersson och Oswald Söderqvist (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om investeringsförbudet inom animalieproduktionen.

1985/86:Jo243 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild översyn för att bevara ett framtida jordbruk i glesbygden.

1985/86:Jo244 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1,2,3, 7, 14, 15 och 16)

1.      att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att utreda
möjligheterna till minskning och förenkling av jordbruksregleringen,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om miljömål för jordbruket,

3.  att riksdagen med avslag på propositionens förslag beslutar att sam­hället skall svara för 40% av exportkostnaderna för spannmål av 1985 års skörd,

7. att riksdagen upphäver lagen om tillfälligt förbud mot byggande av djurstallar,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om alltför ensidig inriktning på storleksrationalisering,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av konkurrens i förädlingsledet,

16. att riksdagen godkänner vad i motionen anförs angående val av
kompensationsmodell både generellt och för Norrlandsjordbruket.

1985/86: Jo245 av Barbro Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att kunna bibehålla producerande jordbruksenheter i glesbygden.

1985/86: Jo246 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående en 95-procentig självförsörjningsgrad för den svenska sockerproduktionen för att därigenom säkra fortsatt betodling på Öland och en fortsatt drift vid Mörbylånga sockerbruk.

1985/86: Jo247 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktning av jordbrukspolitiken och jordbrukspoli­tiska satsningar vad gäller Västerbottens län.

1985/86; Jo248 av Viola Claesson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om djurens livskvalitet, som en betydelsefull faktor i jordbrukspolitiken.

1985/86: Jo250 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statens jordbruksnämnd skall ges i uppdrag att utarbe­ta ett betalningssystem för mjölk i enlighet med motionens förslag.

 

1985/86: Jo252 av Anders Andersson (m) vari yrkas             JoU 1985/86: 24

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för att finansiera jordbruksöverskottets kostnader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar angående kostnader för spannmålsöverskotten.

1985/86: Jo256 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur det norrbottniska jordbruket bl. a. genom avlyft av vissa regleringsavgifter ges ett bättre ekonomiskt utbyte i sin verksamhet,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts om situationen i det nortbottniska jordbruket.

1985/86: Jo257 av Larz Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om etable-ringskontroll av anläggningar för animalieproduktion,

2.  att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om avveckling av s. k. djurfabriker.

1985/86: Jo258 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 -6 och 9)

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om alla medborgares behov av trygg tillgång, till rimliga priser, på näringsrik, smakriktig och hälsosam kost,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att jordbrukspolitiken måste vidgas till en heltäckande livsmedelspolitik,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional "självförsörjning" av livsmedel i hela landet,

4.  att riksdagen beslutar att inga nya "djurfabriker" skall få uppföras och att de befintliga skall avvecklas,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en successivt avvecklad kemikalieanvändning och om en pro--duktion i ekologisk balans,

6.  att riksdagen beslutar att ett forskningsinstitut helt oberoende av nuvarande maktgrupper inom livsmedelsindustrin inrättas, vars verksam­het skall bygga på en helhetssyn även på folkhälsa, miljö och arbetsmiljö,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att vid offentlig upphandling till exempelvis barnomsorg, äldre­omsorg och sjukvård ställs villkor så att konsumenternas behov av giftfria och högkvalitativa livsmedel tillgodoses.

1985/86: Jo261 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående underskottet i spannmålens regleringskassa,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående överskottsarealens kostnader för skördeåret 1985,

3.  att riksdagen beslutar att statens andel av överskottsarealens kostna­der fr. o. m. skördeåret 1986 skall vara 60% räknat på normalskörd.

 

4. att riksdagen beslutar att under förslagsanslaget Prisreglerande åtgär-    JoU 1985/86: 24
der på jordbrukets område, posten Samhällets delansvar för överskotts­
arealen, uppföra ett i förhällande till regeringens förslag med 300 milj. kr.

förhöjt belopp,

5. att riksdagen beslutar att samhällets ansvar för spannmålsöverskottet
ej skall avtrappas utan kvarstå vid 60%.

1985/86: Jo264 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om nödvändigheten av längre avtalsperioder och garanti för fortsatt drift vid Roma sockerbruk.

1985/86: Jo265 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-2)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruksnäringen i Värmland och dess behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskapsaspekterna på jordbrukets betydelse i Värmland,

1985/86: Jo266 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att 4 § lagen om skötsel av jordbruksmark skall upphävas.

1985/86: Jo268 av tredje vice talman Anders Dahlgren och Nils G. Åsling (c) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ett riksomfattande utveck­lingsprogram för lantbruket och lantbruksnäringarna.

1985/86: Jo269 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skillnader som finns i prisstödet till jordbruket i norra Sverige och kompenserar Värmland med hänsyn härtill,

2.  att riksdagen beslutar att arealbidrag för odling av potatis skall utgå till Värmland av samma storleksordning som utgår till Västerbottens, Jämt­lands, Västernorrlands och Gävleborgs län.

1985/86: Jo270 av Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg (s) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande jordbruksproduktion skall bibehållas i Jämtlands län,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avgifterna för värphöns slopas i området för prisstöd till norra Sverige,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att slaktdjurs­avgifterna slopas i området för prisstöd till norra Sverige,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärderna finansieras genom en progressiv, på hönsbesättning/slaktdjursantal base­rad avgift.

1985/86: Jo271 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att föra jordbruk belägna inom Bjurholms och Vindelns kommuner till högre Norrlandsstödklass.

 

1985/86: Jo274 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som     JoU 1985/86:24 sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående, jordbruket i Skåne.

1985/86: Jo276 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-3,5-9, 11-13)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om utvecklingen av konsumtiorisutbildningen i vid mening för att tillgodo­
se god matkvalitet,

2.   att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts beträffande storkök,

3.   att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om en decen­traliserad samhällsstrukturs betydelse för att upprätthålla en god matkvali­tet och folkhälsa,

 

5.   att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av konsekvenserna vid skilda tekniska alternativ att minska skattebelastningen på baslivsme­del,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående jordbrukspolitikens inriktning,

7.   att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att förorenat slam ej får användas som gödselmedel,

8.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående minskning av jordbrukets negativa miljöpåver­kan,

9.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående åkermarkens uthålliga produktionsförmåga,

 

11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en satsning på export av livsmedel,

12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om produktion av energi- och industriråvaror i jordbru-kci,

13.  att riksdagen beslutar att en återgång bör ske till ett kompensations­system baserat pä PM-index.

1985/86: N304 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1) att riksdagen hemställer hos regeringen om inrättande av konsumentdelegationer inom statens pris- och kartellnämnd.

1985/86: Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 4)

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sambandet mellan förhållandena i jordbruksproduktionen och livsmedlens kvalitet beaktas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sambandet
mellan kost och hälsa blir en viktig beståndsdel i den fortsatta livsmedels-
och konsumentpolitiken.

1985/86: Jo513 av Ingegerd Anderlund och Lennart Pettersson (s) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att ekonomiskt stöd avsätts från tillgängliga medel för     


 

att utverka en ekonomiskt effektiv och biologiskt anpassad djurhållning i     JoU 1985/86: 24 smäskaliga enheter.

1985/86: Jo514 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om märknings- och kvalitetskrav på livsmedel i enlighet med vad som sagts i motionen.

1985/86: Jo527 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stimulanser för att bidra till en bättre miljö för våra husdjur.

1985/86: Jo610 av Alf Svensson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbrukssty­relsen uppmanas skärpa kraven i fråga om sambandet mellan areal och antalet djur så att djurhållningen i princip motsvarande maximalt en nöt­kreatursenhet per hektar vid nyetablering godkänns.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 15) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om införande av ett uthållighets- och miljömål i jordbrukspolitiken samt jordbrukets hänsyn till naturvården.

1985/86: Jo745 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukets miljöskador och hur dessa skall förebyggas och åtgärdas.

1985/86: Jo753 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning i syfte att bevara det öppna svenska kulturlandskapet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:166

1985/86:606 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om produktionsanpassning på vegetabilieområdet,

2.  att riksdagen med ändring i proposition 1985/86: 166 beslutar att
prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall beräknas till 115000000 kr.
utöver regeringens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket.

1985/86:607 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fryksände församlings placering i prisstödsområde 2a,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om ändrat prisstödsområde för västra Värmland.

1985/86:608 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att i fråga om prisstöd till jordbruket i norra Sverige Lidens och Holms försam­lingar i Sundsvalls kommun och Borgsjö församling i Ange kommun skall tillhöra prisstödsområde 2a.

10

 

1985/86:609 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas         JoU 1985/86: 24

1.  att riksdagen avslår regeringens begäran att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta beslut om åtgär­der för produktionsanpassning på vegetabilieområdet,

2.  att riksdagen beslutar att införselavgiftsmedlen utanför fördelnings­planen även fördelas till utbyteshandel av kött och fläsk,

3.  att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och Qäderfä,

4.  att riksdagen beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 475000000 kr.,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ytterligare 65000000 kr. skall fördelas till stödom­rådena 1 och 2,

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Norrlands­stödet till jordbruket framdeles huvudsakligen anslås över arbetsmark­nads- och industridepartementens huvudtitlar.

1985/86:610 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att Bjur­holms och Vindelns kommuner skall tillhöra stödområde I.

1985/86:611 av Britta Sundin och Bo Forslund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stödområdesplaceringen för Borgsjö, Holms och Lidens församlingar.

1985/86:612 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om finansiering av samhällets ansvar för överskottsarealens kost­nader,

2.  att riksdagen uttalar att jordbruksproduktionen i norra Sverige upp­rätthålls pä minst 1984 års nivå,

3.  att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om statens upphandling för förnödenheter,

4.  att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om samhällets kostnadsansvar vid kärnkraftsolyckor,

5.  att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att livsmedelsförsörjningen ges ökad betydelse i det pågående arbetet i försvarskommittén,

6.  att riksdagen beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 587 milj. kr.,

7.  att riksdagen beslutar fördela medlen för prisstöd i enlighet med vad som anförts i motionen,

8.  att riksdagen hos regeringen begär ett samlat åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige i enlighet med motionen.

1985/86:613 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om stödomrä-desindelning av Torsby och Sunne församlingar.

 

1985/86:614 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas                  JoU 1985/86: 24

1.  att riksdagen beslutar att utöver av regeringen föreslaget belopp om 410000000 kronor anvisa ytteriigare 100000000 kr. för budgetåret 1986/87 till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall finansieras via särskilda budgetmedel,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att jordbruket i Norrland, mot bakgrund av sin stora regionalpolitiska betydelse, därut­över skall komma i åtnjutande av medel som avsätts för regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser i skogslänen,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt i motionen anförts om åtgärder för att underlätta för jordbruket i Norrland.

1985/86:615 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-3)

1.   att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslår anvisa 140 milj. kr. för prisstöd till jordbruket i norra Sverige,

2.   att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltig­het av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och Qäderfä, dels ändring i samma lag,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ett marknadsanpassat lantbruk.

1985/86:616 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att till kommande budgetär göra uppjusteringar av vissa områden till högre stöd i Värmland i enlighet med vad som påtalas i motionen,

2.  att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att framlägga förslag till stöd för potatisodlingen i Värmlands skogsbygder i likhet med det stöd som utgår till Västerbottens, Jämtlands, Västernortlands och Gävleborgs län.

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:150

1985/86:568 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om etappvis slopande av momseffekten pä livsmedel.

Skrivelser, uppvaktningar, hearings

Utskottet har uppvaktats av representanter för LRF, Svenska kommunför­bundet och anställda inom livsmedelsindustrin m.fl. angående stödet till jordbruket i norra Sverige. Skrivelser i samma ämne har inkommit frän bl. a. länsstyrelsen i Västerbottens län och olika organisationer på jordbru­kets område. I en skrivelse frän landshövdingarna i de fyra nordligaste länen samt militärbefälhavarna och civilbefälhavarna i nedre och övre Norrlands militär- och civilområden har understrukits jordbrukets betydel­se från olika synpunkter för norra Sverige.

12

 

Byråchefen Olle Hansson vid statens jordbruksnämnd har inför utskot-     JoU 1985/86: 24 tet lämnat upplysningar om prisstödet till jordbruket i norra Sverige m. m.

Information om den ekonomiska situationen i jordbrukets regleringskas­sor har lämnats av representanter för bl. a. Svensk spannmålshandel. Svensk kötthandel, Sveriges oljeväxtintressenter och Sveriges potatis­intressenter.

Generaldirektören Gunnar Bengtsson vid statens strålskyddsinstitut har informerat utskottet om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och om dess konse­kvenser för miljö och hälsa samt för de areella näringarna.

Professor Ingmar Månsson, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, har redogjort för forsknings- och utvecklingsarbete rörande djurens levnads­förhållanden i animalieproduktionen.

Riksantikvarieämbetet har ingett en skrivelse om jordbrukets hänsyn till kulturminnesvården m.m.

Utskottet

Utskottet behandlar först regeringens förslag i budgetpropositionen om anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte frågor om kostnadsansvaret för överskottsarealen. Därefter behandlas förslagen i proposition 1985/86: 166 om prisregleringen pä jordbruksprodukter m.m. Utskottet följer därvid den i propositionen valda dispositionen. Sist i betänkandet behandlas ett antal motioner från allmänna motionstiden 1986 om olika jordbruks- och livsmedelspolitiska frågor.

Anslaget till prisreglerande åtgärder m. m.

I proposition 1985/86: 100 bilaga 11 (s. 40-42) har regeringen föreslagit riksdagen att

1.   medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jord­bruksprodukter under budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på högst 100000000 kr. i riksgäldskontoret,

2.   medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och reglering­en av sockernäringen för budgetåret 1986/87 fär disponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskontoret,

3.   medge att statens jordbruksnämnd fär disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

4.   till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.

För livsmedelssubventionerna på mjölk beräknar jordbruksministern i likhet med jordbruksnämnden för budgetåret 1986/87 ca 2424 milj. kr. Den beräknade minskningen av anslagsposten jämfört med budgetåret 1985/86 beror på att försäljningen av mjölk har minskat något. Subventionseffekten på konsumentpriset är oförändrad ca 2,10 kr. per liter.

För läginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknas i enlighet med
nämndens förslag 435 milj. kr.                                                                              13

 

Posten Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen     JoU 1985/86:24 som innevarande budgetär uppgår till 33 milj. kr. bör som ett led i den strama utgiftsprövningen inte las upp för budgetåret 1986/87.

Utskottet har vid sammanträde den 19 mars 1986 beslutat skjuta upp sakbehandlingen av förevarande anslag jämte motioner samt därvid gjort vissa principuttalanden om innebörden av 1985 års riksdagsbeslut om kostnadsansvaret för överskottsarealen (se JoU 1985/86:13 s. 24-26). Utskottet återkommer nu till dessa frågor.

Kostnadsansvaret för spannmålsöverskottet m. m.

Frågor om kostnadsfördelningen mellan staten och näringen tas upp i motionerna Jo217 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m), Jo244 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Jo261 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) och Jo252 av Anders Andersson (m). I motion Jo217 anförs att kostnaderna för spann­målsöverskottet för såväl 1985 som 1986 års skörd torde uppgå till avsevärt mera än vad livsmedelskommittén antog. Regeringen bör omedelbart tillse att statens del av de verkliga kostnaderna täcks med budgetmedel för innevarande budgetår. För nästkommande budgetår torde anvisningen av 140 milj. kr. vara i underkant. I denna del föreslås en anslagshöjning med 150 milj. kr. (yrkande 1 delvis). Vidare yrkas (yrkande 2) att den förhand­ling om överskottskostnader som enligt 1977 års jordbrukspolitiska beslut skulle ske mellan staten och jordbruket nu kommer till stånd och slutförs. Riksdagens nya jordbrukspolitiska beslut kan tjäna som riktmärke även för kostnadsfördelningen under åren 1977—1984.

I motion Jo252 framförs synpunkter och yrkanden som i stort överens­stämmer med Jo217.

Yrkandet i motion Jo244 innebär att staten - i enlighet med riksdagens beslutar 1985 — skall svara för 40% av exportkostnaderna för spannmål av 1985 års skörd.

I motion Jo261 yrkas dels att staten tar upp överläggningar med näringen om det ackumulerade underskottet i spannmålsregleringen (ca 550 milj. kr.), dels att statens kostnadsansvar för 1985 års skörd preciseras enligt 40/60-principen. Beträffande nästkommande budgetår och tiden därefter (fr.o.m. 1986 års skörd) yrkas att statens kostnadsansvar fastställs till 60%, i enlighet med den principiella uppfattning om åkerarealens använd­ning som centerpartiet tidigare gett uttryck för. En höjning av anslaget föreslås med 300 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Också i följdmotionerna 606 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 612 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) berörs kostnadsansvaret för överskottsarealen, främst vad beträffar 1986 års skörd. Enligt vpk-motionen bör den särskilda anslagsposten (140 milj. kr.) för budgetåret 1986/87 få överskridas om det behövs för att täcka statens kostnadsandel. Enligt motion 612 kommer de verkliga kostnaderna att bli betydligt större för budgetåret 1986/87 än vad som beräknats i proposition 166. Även för detta budgetår kommer ytterli­gare medel att behöva anvisas. Med hänsyn till vad utskottet tidigare anfört om långa framförhållningsperioder för näringen måste enligt motio-

14

 

nen även för 1986 års skörd den absoluta huvuddelen av tillskjutna medel     JoU 1985/86: 24 gå till spannmälsregleringskassan.

1 motion 609 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) anförs att regeringen ej bör ges det önskade handlingsutrymmet i fråga om åtgärder för produkt­anpassning. De åtgärder som kan komma att föreslås bör godkännas av riksdagen, liksom finansieringen av åtgärderna.

Utskottet behandlar först frågan om underskottet i spannmålsreglering­en. Vid utgången av juni 1985 fanns i balansräkningen för Svensk spann­målshandel, ekonomisk förening ett ackumulerat underskott om 500 milj. kr. jämte ränta, eller totalt 555 milj. kr. Enligt 1977 års jordbrukspolitiska beslut skulle statens särskilda ansvar för spannmälsregleringens finansi­ering ta sikte pä att neutralisera effekterna av låga världsmarknadspriser. För den händelse det kunde visas att underskott i regleringsekonomin uppkommit pä grund av låga världsmarknadspriser borde överläggningar få upptas om hur underskottet skall regleras.

Frågan om betalning av underskottet i spannmålskassan aktualiserades i samband med 1984 års prisöverläggningar. Statens jordbruksnämnd hade genomfört en studie av orsakerna till underskottet och därvid funnit att det ej berodde på låga världsmarknadspriser. På förslag av jordbrukets för­handlingsdelegation enades parterna om att jordbruksnämndens rapport skulle analyseras i särskild ordning.

Regeringen tillsatte med anledning härav en särskild grupp, spannmåls­gruppen, som i januari 1985 framlade en rapport i frågan om den slutliga finansieringen av underskottet i spannmålsregleringen. Spannmålsgrup­pens statliga representanter ansåg att underskottet i regleringskassan ej kunde tillskrivas låga världsmarknadspriser. Jordbruksnämnden, som av­gett yttrande över rapporten, har ej haft annan mening.

I ett beslut den 19 december 1985 fann regeringen - mot bakgrund av 1977 års jordbrukspolitiska beslut och föreliggande utredningar - att un­derskottet skulle täckas av jordbruksnäringen. Jordbruksnämnden skulle med utgångspunkt häri planera och vidta åtgärder inom jordbruksprisreg­leringen sä att underskottet avvecklas under en fyraårsperiod räknat fr.o.m. den 1 juli 1986. Sedermera har beslutats att amorteringen skall påbörjas först den 1 juli 1987.

Frågan har vidare varit föremål för en frågedebatt i riksdagen mellan Lennart Brunander (c) och jordbruksministern (fråga 1985/86:363). Jord­bruksministern har därvid bl.a. åter hänvisat till att spannmålsgruppens statliga representanter kommit fram till att underskottet i regleringskassan ej kan tillskrivas låga världsmarknadspriser.

Martin Olsson (c) har för granskning i konstitutionsutskottet anmält regeringens handläggning av frågan om statens stöd till underskott i spann­målshandeln mot bakgrund av riksdagens beslut år 1977. Konstitutionsut­skottet har inte funnit anledning att rikta någon kritik mot regeringens handläggning enär underskottet ej berott på låga världsmarknadspriser (KU 1985/86:25 s. 41-43). Betänkandet har godkänts av riksdagen. I en reservation (m, fp, c) anförs kritik mot regeringens agerande.

Jordbruksutskottet konstaterar för sin del att 1977 års jordbrukspolitiska
beslut bl. a. innebar att staten påtog sig ett övergripande ansvar för pris-        1

 

sättningen och överskotten på spannmål. 1 första hand skulle detta ske    JoU 1985/86:24 genom systemet med inlösenpriser för hela spannmålsskörden, för vilkas infriande staten ytterst står som garant. Systemet skulle vara utformat så att det blev ett gemensamt intresse för näringen och staten att lösa över­skottsproblemen.

I övrigt vill utskottet framhålla att riktlinjerna i 1977 års beslut innefattar uttalanden som kan ge utrymme för olika tolkningar. I propositionen (prop. 1977/78: 19) anfördes också att det var svårt att mera exakt avgöra vad som skulle anses vara ett normalt världsmarknadspris. Beslutet ger heller inga entydiga anvisningar om vilken basperiod som skall väljas som utgångspunkt för jämförelser av prisnivåerna. Enligt ett uttalande i propo­sitionen fanns det skäl att räkna med att utjämning sker över en längre period och att man därför inte kunde utgå från situationen under ett enstaka är. I spannmålsgruppens rapport redovisas därför flera olika be­räkningsalternativ där resultatet varierar beroende på vilken jämförelse-grund som används. Också i jordbruksnämndens yttrande över spannmåls­gruppens rapport framhålls att man i 1977 års beslut kan finna stöd för olika tolkningar som leder till skilda resultat vad gäller exportprisernas effekter pä regleringsekonomin.

Vad utskottet anfört innebär inte att utskottet tar ställning till frägan huruvida underskottet i regleringsekonomin beror pä låga världsmarknads­priser eller ej. Självfallet tar utskottet heller inte ställning till de formella frågorna kring regeringens handläggning, vilka redan prövats av riksdagen i enlighet med konstitutionsutskottets förslag. När det gäller själva sakfrå­gan, dvs. möjligheten att få till stånd överläggningar med staten om hur underskottet skall regleras, anser utskottet det både skäligt och i överens­stämmelse med de utfästelser från statens sida som 1977 års beslut innefat­tar att jordbruksnäringens begäran om överläggningar med staten prövas i en mer positiv anda än som hittills varit fallet. Utskottet anser således att överläggningar bör upptas mellan staten och näringen angående reglering­en av ifrågavarande underskott. Detta bör riksdagen som sjn mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses motionerna Jo217 yrkande 2, Jo252 yrkande 2 och Jo261 yrkande 1.

Vad därefter beträffar kostnaderna för 1985 års skörd, vilka belastar anslaget för budgetåret 1985/86, har regeringen i proposition 166 hänvisat till utskottets principuttalanden om kostnadsfördelningen och i övrigt an­fört: "De medel som erfordras för statens andel av överskottsarealens kostnader för 1985 års skörd bör få täckas genom överskridande av ansla­get C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område."

Vidare har regeringen redovisat vissa överväganden rörande åtgärder för produktionsanpassning på vegetabilieområdet. En arbetsgrupp har fått i uppdrag att lägga fram förslag till olika åtgärder som skulle kunna med­verka till att begränsa Qverskottsproduktionen av spannmål. Enligt propo­sitionen bör det få ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning och som kan föranledas av översynen.

16

 

Utskottets uttalanden om kostnadsfördelningen mellan staten och näring- JoU 1985/86: 24 en bör i fråga om 1985 års skörd (budgetåret 1985/86) tillämpas pä en exportkostnad som enligt uppgift från Svensk spannmålshandel uppgår till 84 kr. 50 öre per deciton spannmål. Det spannmålsöverskott som omfattas av statens åtagande gentemot näringen bör enligt utskottets bedömning i detta sammanhang fastställas till en miljon ton, vilket är den överskotts­mängd som livsmedelskommittén ansåg motsvara begreppet normalskörd. Det belopp som bör ligga till grund för kostnadsberäkningen uppgår såle­des till 845 milj. kr. Kostnaden för statens andel om 40% bör som jord­bruksministern föreslagit få täckas genom överskridande av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1985/86.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet sålunda anfört.

Vad gäller exportkostnaderna för 1986 års skörd är dessa beroende av flera faktorer som ännu ej är kända. Tillgängliga prognoser tyder på att exportkostnaderna kan bli minst lika stora som under innevarande budget­år. Vad utskottet tidigare anfört om svårigheterna att påverka produktions­inriktning m.m. beträffande 1986 års skörd torde innebära att även för budgetåret 1986/87 ytterligare medel måste anvisas för att täcka statens kostnadsandel. Regeringen har i proposition 100 bil. 11 beräknat en sär­skild anslagspost om 140 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. Utskottet anser det för närvarande inte nödvändigt att riksdagen anvisar ytterligare medel under anslaget med bestämt belopp. Om så erfordras bör även anslaget för budgetåret 1986/87 få överskridas. Det bör ankomma på rege­ringen och vederbörande myndigheter att i samråd med vederbörande regleringsförening fastställa det exakta underlagsbeloppet.

I övrigt delar utskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhället och på lantbrukets ekonomi. Det bör också eftersträvas att denna anpassning sker under socialt acceptabla former. Den arbetsgrupp som nämns i propositionen skall, enligt vad som upplysts, föreslå åtgärder med avseende på 1987 och senare års skördar.

Vad utskottet anfört om kostnadsfördelning och kostnadstäckning under budgetåren 1985/86 och 1986/87 bör i stor utsträckning kunna tillgodose motionerna Jo217 yrkande 1 delvis, Jo244 yrkande 3, Jo26l yrkandena 2 och 4, Jo252 yrkande 1 samt följdmotionerna 606 yrkande I och 612 yrkande 1.

De fristående motionerna Jo238 av Sven Munke (m) och Jo268 av Anders Dahlgren och Nils G. Åsling (c) gäller i huvudsak överskottspro­duktionen av vegetabilier och därmed sammanhängande frågor. Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts ovan, att motionerna lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Med den precisering som utskottets uttalanden om kostnadsfördelning­en m.m. innebär tillstyrker utskottet att regeringen inom ramen för pris­regleringsmedel får fatta de beslut som kan komma att behövas för näring-

2    Riksdagen 1985/86. 16 saml. Nr 24

 

ens produktionsanpassning och som kan föranledas av översynen. Med JoU 1985/86:24 hänsyn bl. a. till att dessa beslut kan komma att påverka produktionsinrikt­ningen redan fr.o.m. höstsådden 1986 bör enligt utskottets mening nöd­vändiga åtgärder kunna vidtas utan riksdagens godkännande. En arbets­grupp med representanter för bl. a. jordbruksnäringen skall föreslå åtgär­der i angivna hänseende. I enlighet med det anförda avstyrks motion 609 yrkande 1.

Vidare avstyrker utskottet yrkandena 3 och 5 i motion Jo261 att statens kostnadsandel för överskottsarealen skall - med ändring av tidigare riks­dagsbeslut — uppgå till 60% och ej avtrappas.

Livsmedelssubventioner m. m.

Livsmedelssubventionerna på mjölk beräknas i proposition 100, bil. 11 till ca 2424 milj. kr. Detta ger en subventionseffekt på ca 2,10 kr. per liter för konsumenterna.

Enligt motion Jo206 (vpk) bör livsmedelssubventionerna höjas med 3 miljarder kronor som ett första steg på vägen mot ett avskaffande av momsen på livsmedel. Samtidigt yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av mervärdeskatten på livsmedel. Motiveringen till dessa yrkanden återfinns i motion So607 av Lars Werner m.fl. (vpk) om familjepolitiken. Bl. a. anförs att matkostnaderna är särskilt betungande för barnfamiljer och andra ekonomiskt trängda hushåll. Enligt vissa beräk­ningar betalar en vanlig tvåbarnsfamilj varje år ca 8000 kr. i matmoms. Ett slopande av momsen skulle innebära stora ekonomiska förbättringar för barnfamiljerna. Liknande förslag om beskattningen av Hvsmedel framförs i motion 586 yrkande 8 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Förslag om minskning av skattebelastningen på livsmedel förs även fram i motionerna Jo201 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) och Jo276 av Karin Söder m.fl. (c) yrkande 5. Den förra motionen innehåller en "idé­skiss" som i korthet går ut pä att 3 miljarder kronor av statens momsin­täkter används för att sänka producentpriserna/skatten på svenska baslivs­medel. Jordbrukarna bör kompenseras genom ett arealbidrag. Detta inne­bär minskade kostnader för konsumenterna. Särskilt gynnas barnfamil­jerna. Genom att stimulera brukning av åkerarealen gynnas de s. k. mellan­bygderna, varjämte det öppna landskapet kan bibehållas. Genom att jord­brukets priser kommer att ligga nära världsmarknadspriserna underlättas dessutom exporten.

Enligt motion Jo276 behövs en kompletterande redovisning av möjlighe­terna att återföra skatten på baslivsmedel till konsumenterna i form av lägre priser. Det kan t. ex. ske enligt den i Finland tillämpade metoden med skatteavlastning tidigt i produktionsledet och på väl definierade basvaror. Skatteunderlaget bör ej omfatta fördyrande förädling eller distribution.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid flera tillfällen behandlat motioner om avveckling eller sänkning av mervärdeskatten på baslivsmedel. Bl. a. har frågan behandlats i skatteutskottets betänkande SkU 1985/86:34. 1 det av riksdagen godkända betänkandet anförs bl. a.

 

Utskottet har i ett tidigare betänkande — en redogörelse härom lämnas i JoU 1985/86: 24 det inledande avsnittet — med ett utförligt resonemang tagit avstånd från tanken att slopa eller differentiera mervärdeskatten på livsmedel. Utskot­tet vidhåller alltjämt sin uppfattning i denna fråga och vill dessutom fram­hålla att de effekter motionären efterlyser, dvs. en bättre standard för barnfamiljerna, kan åstadkommas på andra sätt som är både enklare att administrera och mer effektiva från fördelningssynpunkt. Detta är frågor som inom kort kommer att behandlas av riksdagen i annat sammanhang. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Utskottet har inte funnit anledning att föreslå något ändrat ställningstagan­de frän riksdagens sida och avstyrker således motionerna Jo206 och 568 yrkande 8.

Med hänsyn bl. a. till de ställningstaganden som redovisats ovan är utskottet inte heller berett att tillstyrka de aktuella centermotionerna såvitt avser förslagen om en minskad skattebelastning på livsmedel. Utskottet delar emellertid motionärernas bedömningar så till vida att man på längre sikt bör beakta alla möjligheter som finns att bibehålla lönsamheten i jordbruket och samtidigt hålla konsumentpriserna på en rimlig nivå. De synpunkter som framförs i t. ex. motion Jo201 bör kunna beaktas i sam­band med dessa överväganden. De dagsaktuella problemen i jordbruket är emellertid, som framgår av utskottets redovisning i det föregående, i hög grad beroende av överskottsproduktionen, och olika åtgärder har vidtagits för att lösa dessa problem. I avbidan på resultatet av denna verksamhet anser sig utskottet för närvarande inte böra förorda några åtgärder av det slag som åsyftas i motionerna Jo201 och Jo276 yrkande 5.

Utskottet avstyrker yrkandet i motion Jo207 (vpk) såvitt avser posten Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen (33 milj. kr.) och tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Utskottet har ej heller funnit anledning att biträda yrkandet i motion Jo217 (yrkande 1 delvis) om avtrappning äv livsmedelssubventionerna. Regeringens förslag om medelsanvisning för detta ändamål tillstyrks.

Prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87

Prisregleringens närmare utformning

Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lant­
brukarnas förhandlingdelegation och nämndens konsumentdelegation lagt
fram förslag om den närmare utformningen av prisregleringen under regle­
ringsåret 1986/87. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i
riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr.
393). Nu tillgängligt statistiskt material visar, som jordbruksnämnden
framhåller, på en kraftigt sjunkande inflationstakt. Med hänsyn till den
hittills kända ekonomiska utvecklingen, osäkerheten beträffande utfallet
av pågående löneförhandlingar samt att andra frågor som berör jordbruket
ännu inte har klarlagts, har jordbruksnämnden och de båda delegationerna
enats om att huvudförhandlingarna för regleringsåret 1986/87 bör äga rum 19

under hösten 1986. De prisändringar som dessa överläggningar kan föran-

 

leda föreslås träda i kraft den 17 november 1986. Detta innebär att regle-     JoU 1985/86: 24 ringsåret delas in i två perioder, nämligen den 1 juli - den 16 november 1986 resp. den 17 november 1986 - den 30 juni 1987.

Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag och anför att det är tillfredsställande att en överenskommelse har kunnat nås som inne­bär att de reglerade priserna på jordbruksprodukter nu hålls oförändrade. Det bör få ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan föranledas av överläggningarna per den 17 november 1986.

Det finns enligt jordbruksministern starka samband mellan den ekono­miska politiken och livsmedelspolitiken. När ekonomin var i kris, inflatio­nen var hög, räntan höjdes och reallönerna sjönk drabbades jordbruket av både ökade kostnader och minskad efterfrågan på livsmedel. När utveck­lingen nu har vänt kommer resultaten av den framgångsrika ekonomiska politiken i hög grad jordbruket till godo i form av lägre räntekostnader och stabilare produktionsmedelspriser. Att räntan har kunnat sänkas betydligt är särskilt glädjande med tanke på de nyetablerade och högt skuldsatta jordbrukarna.

Stabila livsmedelspriser är ett viktigt bidrag till en fortsatt framgångsrik ekonomisk politik. Jordbruksnämndens förslag innebär att de reglerade priserna på jordbruksprodukter kan hållas oförändrade till mitten av no­vember 1986. Tillsammans med de utfästelser som handelns organisationer gjort beträffande sin prissättning under år 1986 innebär uppgörelsen att konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel kan hållas i stort sett oförändrade fram till åtminstone mitten av november månad, då resul­tatet av prisöverläggningarna under hösten 1986 föreligger. Statens pris-och kartellnämnd (SPK) kommer genom sin prisövervakning att följa ut­vecklingen.

Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som gäller för spann­mål och oljeväxter under regleringsåret 1985/86 bör gälla som preliminära priser under regleringsåret 1986/87. Hänsyn skall dock tas till att jord­bruksnämnden föreslår att inlösendagen för spannmål ändras frän den 1 april till den 1 mars fr. o. m. 1986 års skörd. Det preliminära priset på havre bör vidare enligt förslaget sänkas med 3 öre per kg. De definitiva priserna fastställs av regleringsföreningarna under hösten 1986 enligt hittills gällan­de principer, dvs. främst med beaktande av skördens storlek, de interna­tionella priserna och avsättningsmöjligheterna i övrigt samt resp. förenings ekonomi.

Jordbruksnämnden föreslår en säsongdifferentiering av priserna pä fläsk. I övrigt bör nu gällande mittpriser för animalier enligt nämnden hållas oförändrade t. o. m. den 16 november 1986. Det bör enligt proposi­tionen ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor.

Minskade budgetmedel till mjölksektorn - 33, milj. kr. - bör i enlighet
med jordbruksnämndens förslag fä kompenseras på marknaden genom
prishöjningar. Jordbruksnäringens andel av de ökade kostnaderna för dju­
rens hälso- och sjukvård om 4 milj. kr. för budgetåret 1986/87 bör tas ut via
kollektiva medel. Jordbruket bör kompenseras härför genom höjda pris­
regleringspriser. Prishöjningarna - som sammanlagt motsvarar 37 milj. kr.
- bör dock ske först den 17 november 1986. Vid detta tillfälle bör jordbru-         20

ket även kompenseras för det intäktsbortfall som senareläggningen frän

 

den 1 juli medför eftersom tillförseln av budgetmedel upphör vid denna     JoU 1985/86:24 tidpunkt.

För att möjliggöra en oförändrad betalningsförmåga inom mejerisektorn under perioden den 1 juli - den 16 november 1986 kommer jordbruks­nämnden att inom sina bemyndiganden ställa vissa regleringsmedel till förfogande.

Regeringen har bemyndigat jordbruksnämnden att medge regleringsför­eningen Svensk kötthandel att ta upp lån med sammanlagt 300 milj. kr. för att underlätta produktionsanpassningen. Jordbruksnämnden föreslår nu att krediten skall få utnyttjas också för att möjliggöra oförändrad betalnings­förmåga inom mejerisektorn intill ett totalt belopp om högst 75 milj. kr. av den totala krediten. Lånemedlen bör återbetalas senast den 30 juni 1987 med samma villkor som i övrigt gäller för lånet till Svensk kötthandel.

Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. Jordbruksminis­tern avser att föreslå regeringen att besluta i enlighet med förslaget. Nämn­den bör dessutom få använda högst 75 milj. kr. av ej disponerade medel för läginkomstsatsning m. m. för att möjliggöra vissa höjningar av avräk-ningspriserna på mjölk och nötkött.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens överväganden i detta av­snitt.

Ränte- och etableringsstöd

I syfte att mildra högt skuldsatta jordbrukares problem till följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes år 1980 ett temporärt räntestöd. Enligt nu gällande beslut lämnas sådant stöd t. o. m. innevarande budgetår. Ränte­stödet har utgått med halva beloppet som bidrag. Andra halvan är ett lån som skall betalas tillbaka med början under regleringsåret 1986/87. Dessut­om tillkommer ränta fr.o.m. regleringsåret 1986/87 på den utestående delen.

Lantbruksstyrelsen föreslär att tidpunkten för betalning av ränta och amortering på räntestödslånen flyttas fram till år 1990. År 1990 bör en ny bedömning göras av jordbrukarnas möjligheter att betala tillbaka lånen. Lantbruksstyrelsen är tveksam till om de jordbrukare som erhållit ränte­stöd i nuvarande läge har möjlighet att börja amortera och betala ränta på lånedelen. En del av dessa jordbrukare skulle enligt lantbruksstyrelsens bedömning komma att försättas i konkurs om de tvingades att nu börja betala ränta och amortering på räntestödslånen.

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har föreslagit att amortering och räntebetalning av de två första årens räntestödslån senareläggs ytterligare ett år. De överläggande parterna har enats om att föreslå detta.

Jordbruksministern biträder förslaget.

För att underlätta för lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig infördes fr. o. m. den I juli 1982 ett särskilt etableringsstöd.

Under innevarande regleringsår utgår 45 milj. kr. av regleringsmedel inom den ram jordbruket tilldelats. Dessa medel täcker kostnaderna för stöd till de jordbruksföretag som anslutits till systemet t.o.m. 1984/85. Medel för stöd till ytterligare företag under år 1985/86 finns inte tillgäng­liga.

 

Lantbruksstyrelsen föreslår att etableringsstödet tills vidare bör vara JoU 1985/86:24 kvar. Det anses olämpligt att i nuvarande lönsamhetsläge avveckla stöd­formen så att de som slår i begrepp att etablera sig som jordbrukare inte skulle kunna få stöd. En avveckling skulle innebära att orättvisa skapas mellan dem som etablerat sig under senare är och dem som har för avsikt att etablera sig. Enligt lantbruksstyrelsen är det nödvändigt att finansi­eringen av stödet tryggas. Det är en betydande osäkerhetsfaktor om den årliga utbetalningen av stödet är oviss. Likaledes försvårar en osäker finansiering blivande jordbrukares möjligheteratt planera sin etablering.

Statens jordbruksnämnd anför att jordbrukets företrädare vid överlägg­ningarna har förklarat sig beredda att svara för kostnaderna för stöd till de företag som redan har anslutits. I det lönsamhetsläge som råder anses det dock omöjligt att omfördela ytterligare medel för att underlätta för nyeta­blerade.

Det kan dessutom enligt jordbruksnämnden från mera principiell ut­gångspunkt ifrågasättas om regleringsmedel skall utgå för att underlätta nyetableringar samtidigt som ersättning ur regleringsmedel utgår till produ­center av mjölk, nötkött och smågrisar för att dessa skall upphöra med sin produktion.

Jordbruksnämnden och delegationerna har därför enats om att föreslå att medel tills vidare anslås endast för stöd till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Lantbruksstyrelsen beräknar kostnaderna under år 1986/87 för etableringsstöd avseende dessa företag till 40 milj. kr. Under år 1986/87 bör således 40 milj. kr. anslås för etableringsstöd. Jord­bruksministern biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om etablerings­stödet. I rådande överskottsläge anser jordbruksministern således att me­del inte bör avsättas för nya etableringsstöd. Det är däremot angeläget att medel avsätts så att finansieringen av redan beviljade etableringsstöd kan tryggas.

Vad i propositionen anförts om ränte- och etableringsstöd föranleder ingen erinran frän utskottets sida.

Införselavgiftsmedel m. m.

1 följande tabell redovisas användningen av inflytande införselavgifismedel för regleringsåret 1984/85 samt en beräkning av och förslag till användning av medel som inflyter under regleringsåren 1985/86 och 1986/87.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87

 

1984/85

1985/86

1986/87

 

1 000-tal kr.

1 000-tal kr.

1 000-tal kr.

 

 

prel.

prel.

Inkomster

 

 

 

Från föregående regleringsår

 

 

 

kvarstående införselavgifter

18857'

2 252'

0

Under resp. regleringsär

 

 

 

intlulna införselavgifter

 

 

 

exkl. fodermedel

319296

343 000

355000

fodermedel

237897

275 000

275 000

Summa

576050

620252

630000

22

 

1984/85     1985/86     1986/87

1 000-tal kr.     1 000-tal kr.     1 000-tal kr.
prel,          prel.

JoU 1985/86:24

Utgifter

113640

113 900

29500

27500

0

0

56202

4000

50000

0

97000

130000

68000

66000

4 500

3 000

20500

45 500

5 000

5000

1700

1700

10500

13000

29575

29300

4 500

4 500

1700

1700

8000

8000

500

500

1500

1500

2780

2 780

0

84 320

505097

542200

a) Av medel inom fördelningsplanen
Svensk spannmålshandel
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter
Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för fågelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-    mjölk

-    kött

-    ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m.

Stöd till odling av konservärter

och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder

inom biodlingen

Sveriges exportråd

Sveriges potatisodlares riksförbund

Reserv till jordbruksnämndens

förfogande

542200'

Summa

70953

78052

87 800

Härefter kvarstående införsel­avgiftsmedel

b) Av medel utanför fördelningsplanen

Utbyteshandel nötkött, öststaterna

35 096

29000

29000

Utbyteshandel kött och fläsk

0

0

0

Pristillägg får- och lammkött

17 251

16 500

16500

Svensk matpotatiskontroll

5 688

5 693

5 790

Bidrag till Stiftelsen för

 

 

 

ackordhästorganisationens bevarande

475

475

250

Bidrag till fraktkostnader för

 

 

 

mjölk och grädde

300

300

-

Fonden för kollektiva åtgärder

 

 

 

inom biodlingen''

500

-

-

Stöd till maltproduktionen

3000

1000

2000

Sveriges exportråd

1500

1500

2000

Ränta på lån från riksgälds-

 

 

 

kontoret

—

4530

3 500

Summa

63810

58998

59040

Summa utgifter

568907

601198

601 240

Årets saldo

-1- 7143

+ 19054

-1-28760

Ackumulerat saldo vid utgången

 

 

 

av resp. regleringsär

-28691

- 9637

-1-19123

Anmärkningar

' Ränta år 1983 och år 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjursuppfö­dare regleringsår 1983/84. " Ränta år 1985.

- Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas våren 1986.

"* Fr. o, m. 1985/86 betalas posten Fonden för kollekliva åtgärder inom biodlingen med medel ur sockerregleringsfonden.

23

 

Fördelningsplanen för regleringsåret 1985/86 utgör enligt riksdagens beslut      JoU 1985/86: 24

våren 1985 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten

(prop.  1984/85:211, JoU 36, rskr. 404). Med hänsyn till att inflytande

avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 275 milj.

kr. beräknar jordbruksministern därmed fördelningsplanen till 542,2 milj.

kr. De disponibla inkomsterna av införselavgifterna beräknas till 620,3

milj. kr., vilket innebär att 78,1 milj. kr. beräknas återstå sedan medel

avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret

1985/86 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga

inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1985/86 skiljer sig på några punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1985. Posten utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 9 milj. kr. Bidraget till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har ökats med 193 000 kr. till följd av lönehöjningar för SMAK under är 1985. Posten Stöd till maltproduktionen beräknas minska med 2 milj. kr. eftersom exporten av malt har minskat. En ny post har tillkommit, nämligen ränta på lån från riksgäldskontoret beräknat till 4,5 milj. kr., eftersom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret har fått anlitas för att finansiera det ackumulerade un­derskottet av införselavgiftsmedel.

Medel för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utan­för fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1985/86 till 59 milj. kr.

Detta leder till ett beräknat överskott av 19 milj. kr. för regleringsåret 1985/86. Vid utgången av regleringsåret 1984/85 fanns ett ackumulerat underskott av 28,7 milj. kr., varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskon­toret per den 30 juni 1986 kan beräknas uppgå till 9,6 milj. kr. Detta innebär en kraftig reducering av underskottet i förhållande till det prognostiserade underskottet vid utgången av detta regleringsär på 57 milj. kr. som redovi­sades i proposition 1984/85:211. Detta beror franiför allt på att världsmark­nadspriserna sjunkit mer än vad man tidigare kunnat förutse. Till följd av att införselavgifternas nivå varierar i takt med förändringar i världsmark­nadspriserna är det självfallet svårt att göra en exakt prognos över inflytan­de införselavgifter.

Om det, sedan ianspråktagen rörlig kredit återbetalats och skälig reserv avsatts, likväl skulle kvarstå ett överskott redan vid utgången av regle­ringsåret 1985/86 bör detta enligt jordbruksministern få användas till ända­mål inom fördelningsplanen enligt de grunder som angetts för utbyteshan­deln med kött och fläsk i proposition 1977/78:154 och proposition 1978/79:208.

Jordbruksministern föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1986/87 skall omfatta oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande foderme-delsavgifler, vilket totalt beräknas ge 542,2 milj. kr.

Vidare föreslås att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs inför­
selavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Sveriges oljeväxtintres­
senter bör tillföras fettvaruavgifter såväl pä importerad som inhemsk olja
för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden,
dock högst motsvarande feUvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen         24

inom landet.

 

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för JoU 1985/86: 24 de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördel­ning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att åter­komma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag till avgiftsändringar m. m. fr.o.m. den 1 juli 1986 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördel­ning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

I det följande anges medelsbehovet under regleringsåret 1986/87 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelnings planen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jordbruksministern i likhet med jordbruksnämnden beräknat 29 milj. kr. Under regleringsäret 1985/86 utgår pristillägg för får- och lammkött med 330 öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift på 16,5 milj. kr. Jordbruksministern föreslår att pristillägget utgår med samma belopp per kg får- och lammkött även regleringsåret 1986/87, vilket beräknas medföra en oförändrad utgift.

Jordbruksnämnden utreder för närvarande möjligheterna att finansiera Svensk tnatpotatiskontroll (SMAK) på annat sätt än genom tilldelning av medel utanför fördelningsplanen. Nämnden avser att inom den närmaste tiden lägga fram förslag rörande inriktning och finansiering av SMAK:s verksamhet.

Förslagen beräknas emellertid inte kunna genomföras förrän reglerings­året 1987/88, varför jordbruksministern föreslår att medel utanför fördel­ningsplanen får användas även 1986/87. SMAK börtilldelas högst4390000 kr. för den officiella kontrollen och 1,4 milj. kr. för upplysningsverksamhe­ten.

Bidraget till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör minskas till 250000 kr.

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde har utgått med 300000 kr. Verksamheten bör fr. o. m. regleringsäret 1986/87 finansieras av medel inom fördelningsplanen.

Stöd till maltproduktionen för regleringsåret 1986/87 bör utgå med 2 milj. kr.

Sveriges exportråd skall enligt förslaget erhålla 2 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1986/87.

Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inflödet av införselav­gifter har jordbruksministern i 1986 års budgetproposition (bil. 11, s. 41-42) föreslagit att en oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet inte intecknas för något ändamål. Det på detta sätt beräknade överskottet bör stå till rege­ringens disposition.

Avslutningsvis erinrar jordbruksministern om några förändringar av fi­
nansieringen av vissa ändamål som genomförts under senare år. I proposi­
tion 1983/84: 191 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering av
vissa ändamål som tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför fördel­
ningsplanen. Förslagen grundade sig på förslag av jordbruksnämnden och       25

 

kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen. Förslagen godtogs av riksdagen (JoU 37, rskr. 416). Sålunda skall bidraget till Sveri­ges potatisodlares riksförbund och stöd till odlingen av vallväxtfrö fr. o. m. regleringsåret 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen, medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas från spannmålsregle­ringen och som restitution av införselavgifter.

I proposition 1984/85:211 lade regeringen fram förslag till ändrad finansi­ering av posten fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen. T.o.m. regleringsåret 1984/85 lämnades bidrag till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen både av medel inom och utanför fördelningsplanen. Fr.o.m. regleringsåret 1985/86 har bidraget av medel utanför fördelnings­planen ersatts av medel ur sockerregleringsfonden (JoU 1984/85: 36, rskr. 404).

Utskottet ansluter sig till regeringens här redovisade förslag och övervä­ganden. I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandet i motion 609 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) att av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen medel fördelas till utbyteshandel med kött och fläsk (yrkande 2).

JoU 1985/86: 24

Prisstöd till jordbruket i norra Sverige Stödområdesindelning

I följande tabell redovisas regeringens förslag till ändring av stödområdes-

indelningen.

 

 

 

Förslag till ändring av prisstödsomrädena

 

Nuvarande prisstödsområde 1 bör utökas med följande församlingar:

 

 

 

Nuvarande

 

 

 

stödområdes-

Län

Kommun

Församling

tillhörighet

Jämtlands

Strömsund

Gåxsjö

2b

 

Åre

Mörsil

2b

Norrbottens

Boden

Edefors

2a

 

 

Gunnarsbyn

2a

Nuvarande prisstödsområde 2a för mjölk bör utökas med följande församlingar:

 

 

 

Nuvarande

 

 

 

stödområdes-

Län

Kommun

Församling

tillhörighet

Värmlands

Arvika

Bogen

3

 

Torsby

Dalby, Norra Finnskoga

 

 

 

och Södra Finnskoga

2b

 

 

Lekvattnet, Norra Ny,

 

 

 

Nyskoga, Vitsand och

 

 

 

Östmark

3

Kopparbergs

Malung

Malung

3

 

 

Lima och Transtrand

2b

 

Mora

Venjan samt friliggande

 

 

 

delar av Mora

3

 

 

Vämhus

2b

 

Älvdalen

Älvdalen

2b

Västernorriands

Sollefteå

Edsele och Ådals-Liden

2b

 

Örnsköldsvik

Anundsjö, Björna och

 

 

 

Trehömingsjö

2b

26

 

Län                Kommun

Jämtlands      Berg

Bräcke

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Östersund

 

 

Nuvarande

 

stödområdes-

Församling

tillhörighet

Berg, Hackas, Myssjö och

 

Oviken

2b

Samtliga församlingar

2b

Alsen, Aspås och Näskott

2b

Borgvattnet

2b

Hammerdal

2b

Marby, Mattmaroch Hallen

2b

Häggenäs, Lit, Lockne,

 

Näs och Sunne

2b

JoU 1985/86:24

Nuvarande prisstödsområde 3 bör utökas rned följande församlingar:

Nuvarande
stödområdes-
Län                 Kommun    Församling                         tillhörighet

Värmlands     Grums        Värmskog                         4

Filipstad     Rämmen och Gåsborn       4

Kopparbergs        Ludvika                                        Säfsnäs \  4

Potatisodling i den del av Västerbottens län som hör till prisstödsområde 1 bör ges samma stöd som potatisodling i Norrbottens län.

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige har hittills differentierats på olika områden sä att stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordli­gaste Sveriges inland. De geografiska gränserna vid denna differentiering bygger bl. a. på produktionskostnadskalkyler för olika områden. Nuvaran­de stödområdesindelning framgår i detalj av förordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk. Med anledning av riksdagens beslut våren 1985 (JoU 1984/85:33, rskr. 393) uppdrog regeringen åt statens jordbruksnämnd att företa en översyn av beräkningsunderlaget för områdesindelningen för prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Jordbruksnämnden har i januari 1986 bl. a. föreslagit ändringar i områdesindelningen.

Inför jordbruksnämndens ställningstagande har frågorna behandlats i en arbetsgrupp under ledning av nämnden. 1 gruppen har även lantbruksver­ket och LRF varit företrädda. Arbetsgruppen har bl. a. inhämtat syn­punkter från lantbruksnämnderna och LRF:s länsförbund i berörda län. Vidare har arbetsgruppen besökt flertalet Norrlandslän, och länsföreträ­dare har getts möjlighet att framföra sina synpunkter. Under arbetets gång har fortlöpande kontakter förekommit med LRF centralt och dess Norr­landsdelegation. Arbetsgruppen har tagit fram rapporten Översyn av be­räkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige.

I rapporten redovisas bl. a. en ny beräkningsmodell som ansluter till traditionell kalkylmetodik. Vidare beräknas avkastningsnivåerna i växtod­lingen utifrån skördenivåer i prisstödsområden i stället för i typområden.

Det beräkningsunderlag som tagits fram kan användas för en grov upp­
delning av norra Sverige i olika stödområden. Liksom jordbruksnämnden
anser jordbruksministern att den mer detaljerade gränsdragningen måste
ske som ett resultat av ställningstaganden grundade på kännedom om
lokala förhållanden, produktionsutveckling, regional- och sysselsättnings­
politiska hänsyn samt miljö- och naturvårdshänsyn. Åven rent administra­
tiva ställningstaganden kan påverka gränsdragningarna.                                   27

 

Jordbruksministern finner jordbruksnämndens förslag beträffande stöd-     JoU 1985/86: 24 områdesindelningen väl avvägda. Förslaget innebär att det liksom för närvarande bör finnas fyra prisstödsområden som är gemensamma för mjölk, kött, fläsk och smågrisproduktion. 1 fråga om mjölkproduktionen har dock stödområde 2 indelats i två områden, stödområdena 2a och 2b.

Regeringens förslag innebär vidare att prisstödsområde 1 utökas med några församlingar från prisstödsområde 2a och 2b, prisstödsområde 2a för mjölk utökas med vissa delar från prisstödsområde 2b och 3 samt att prisstödsområde 3 utökas med vissa församlingar från stödområde 4.

Liksom för närvarande bör enligt propositionen stödområdesgränserna för kött, fläsk och smågrisproduktion följa gränserna för mjölk och pris­stödsområde 2 delas upp i 2a och 2b endast i fråga om prisstöd för mjölk.

Beträffande potatisodlingen föreslås att det stöd för potatisodling som lämnas i Norrbottens län också bör ges i den del av Västerbottens län som tillhör stödområde 1.

För stöd till getskötsel föreslås ingen ändring.

Kostnaderna för den föreslagna ändringen av stödområdesgränserna beräknas till ca 3 milj. kr.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få med­dela föreskrifter om mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområ­dena.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar i detta avsnitt regeringens förslag om stödområdesin­delning jämte motioner som har anknytning till denna indelning. Beträffan­de mera övergripande bedömningar av stödet till jordbruket i norra Sverige och prisstödsnivåerna hänvisar utskottet till nästföljande avsnitt.

I motion 607 av Björn Samuelson (vpk) föreslås att även Fryksände församling i Torsby kommun placeras i prisstödsområde 2a. Vidare anförs att den allvarliga situationen i västra Värmland med bl. a. kraftigt svik­tande mjölkproduktion gör att en omplacering till annat prisstödsomräde bör övervägas inom en snar framtid. Ett liknande yrkande framförs i motion 616 yrkande 1 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c).

Motsvarande yrkande beträffande Fryksände församling framförs i mo­tion 613 av Bo Finnkvist m.fl. (s). Enligt motionen bör dessutom Sunne församling tillhöra stödområde 3 i stället för 4.

I motionerna 608 av Martin Olsson (c) och 611 av Britta Sundin och Bo Forslund (s) förordas en placering i prisstödsomräde 2a av Borgsjö, Lidens och Holms församlingar.

I motionerna 610 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) och Jo271 av Börje Hörnlund (c) hemställs att Bjurholms och Vindelns kommuner i sin helhet klassificeras som Norrlands inland, dvs. överförs till prisstöds­område 1.

I motion 616 (yrkande 2) av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) samt i motion Jo269 (yrkande 2) av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) förordas att arealbidrag för potatisodling utgår till Värmlands skogsbygder i likhet

med vad som gäller för Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län       28

samt delar av Västerbottens län.

 

Utskottet vill i anslutning till de här redovisade motionskraven under- JoU 1985/86:24 stryka att det i första hand ankommer pä regeringen och jordbruksnämn­den att meddela föreskrifter om mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena. Utskottet utesluter givetvis inte att det av bl. a. sädana skäl som anförts i motionerna kan finnas anledning att ytterligare överväga stödomrädesindelningen. Dessa frågor prövas kontinuerligt av jordbruks­nämnden. Utskottet avstyrker samtliga nu aktuella motionsyrkanden, dock med erinran om att utskottets förslag i det följande om en allmän uppräkning av stödnivåerna givetvis kommer samtliga prisstödsområden till godo.

justering av prisstödsnivåerna

Följande tabell anger regeringens förslag i fråga om prisstödsnivåer för de olika produkterna fr. o. m. den 1 juli 1986.

Förslag till prisstöd på mjölk, kött och fläsk samt stöd till smågrisproduktion, getsköt­sel och potatisodling

Prisstödsomräde

 

 

1

2a        2b

3

4

80

60     49

32

13

653

441    441

270

69

157

115    115

35

-

893

624    624

315

150

325'

 

 

 

2 267=

1297'

 

 

Produkt

Mjölk med 4,1% fett, öre/kg Kött, öre/kg Fläsk, öre/kg Modersugga, kr./sugga och år

Get, kr./mjölkprodu­cerande djur och år Potatis, kr./ha och år

' Stödområdet omfattar Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorriands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

 Stödområdet omfattar Norrbottens län och den del av Västerbottens län som hör

till prisstödsomräde ).

•' Stödområdet omfattar Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län samt den

del av Västerbottens län som hör till prisstödsområde 2,

Jordbruksministern erinrar i detta sammanhang om att riksdagen i sam­band med 1985 års hvsmedelspolitiska beslut (JoU 1984/85:33, rskr. 393) har uttalat sig till förmån för en årlig justering av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Jordbruksministern föreslår nu att stödet dessutom justeras med utgångspunkt i det nya beräkningsunderlag som arbetsgruppen re­dovisat och med hänsyn tagen till bl. a. det besväriiga läget för många jordbrukare i främst stödområdena 1 [och 2a. Förslaget innebär att stödet totalt sett räknas upp med närmare 10%. Denna justering är ungefär dubbelt så stor som den justering av priserna på jordbruksprodukter som skett vid prisöverläggningarna det senaste året.

Vid beräkningen av örestalen haij jordbruksministern utgått från de
merkostnadsberäkningar som arbetsgruppen förordar. En jämförelse mel­
lan nu gällande prisstöd och de merkostnadsberäkningar som arbetsgrup­
pen tagit fram visar att justeringar av stödet bör göras.                                     29

 

30

De merkostnadsberäkningar som gruppen tagit fram med hjälp av det JoU 1985/86:24 nya beräkningsunderlaget ger enligt jordbruksministern en god utgångs­punkt för justeringen av prisstödsnivåerna även om dataunderlaget till viss del är osäkert. Emellertid måste även flera andra faktorer vägas in när prisstödsnivåerna fastställs. Det är t. ex. inte ekonomiskt försvarbart att producera hela behovet av fodersäd inom stödområdet. Från produktions­teknisk synpunkt är dock en viss produktion av fodersäd i norra Sverige nödvändig. Jordbruksministern har därför i sina beräkningar eftersträvat att så långt möjligt ta hänsyn till faktiska förhållanden. Det är vidare mot bakgrund av jordbrukets betydelse för sysselsättningen i inlandet moti­verat att ta särskild hänsyn till förhållandena i det området. Tillgängliga uppgifter om produktionsutvecklingen tyder på en ogynnsam utveckling i övre Norrland. Mot bakgrund av vad som nu har anförts föreslår jord­bruksministern att stödet liksom hittills trappas av från norr till söder.

Nuvarande prisstöd på kött är lägre än de beräknade merkostnader vid köttproduktion som redovisas. Däremot är prisstödet på fläsk och stödet till smågrisproduktion i vissa områden högre än de redovisade merkostna­derna. Eftersom vi har en kostsam överproduktion av bl. a. kött och åtgärder vidtagits för att minska produktionen är jordbruksministern dock i nuläget inte beredd att höja prisstödet på kött mer än i den grad han föreslår en höjning pä prisstödet till mjölk i prisstödsomrädena I och 2a. Han är å andra sidan inte redo att föreslå en sänkning av nuvarande prisstöd på fläsk och av gällande stöd till smågrisproduktion i de områden där merkostnadsberäkningarna tyder pä att en sänkning kunde vara moti­verad.

1 propositionen föreslås vidare att stödet till getskötsel räknas upp i enlighet med uppräkningen av prisstödet på mjölk i områdena 2a och 2b. Stödet till potatisodling bör räknas upp med utgångspunkt i uppräkningen av stödet i övrigt.

Prisstödet på mjölk bör anges för mjölk med 4,1 % fett eftersom den fetthalten numera ligger till grund för prissättningen pä mjölk.

Utfallet för prisstödet till jordbruket i norra Sverige beräknas för inneva­rande budgetär bli ca 375 milj. kr. Med hänsyn till de ändringar av prisstö­det som redovisats och vid oförändrad produktionsvolym i förhållande till innevarande budgetår beräknar jordbruksministern att medelsbehovet för prisstöd till norra Sverige ökar med ca 35 milj. kr. Därmed beräknas medelsbehovet för prisstödet till jordbruket i norra Sverige till ca 410 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Utskottets övervägatiden

Utskottet behandlar i detta sammanhang dels ett antal under allmänna motionstiden 1986 väckta motioner om stödet till jordbruket i norra Sveri­ge, dels följdmotioner från samtliga fyra oppositionspartier.

I flera motioner föreslås en förstärkning av prisstödet och vissa andra åtgärder med hänvisning bl. a. till Norrlandsjordbrukets stora betydelse från regionalpolitisk synpunkt och från beredskapssynpunkt m. m.

 

Yrkanden om en uppräkning av stödnivån och höjning av anslaget till JoU 1985/86:24 525 milj. kr. framförs i motion 606 av Lars Werner m.fl. (vpk). I motion 609 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas att anslaget bestäms till 475 milj. kr. och att anslagshöjningen fördelas på animalieproduktion i pris­stödsområdena I, 2a och 2b. I centermotionen 612 yrkas att anslaget bestäms till 587 milj. kr. och att medlen fördelas enligt en i motionen intagen tabell med föreslagna örestal för olika produkter. Enligt motionen bör riksdagen uttala att jordbruksproduktionen i norra Sverige upprätthålls på minst 1984 års nivå.

I motion 615 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkas att anslaget bestäms till 555 milj. kr.

Enligt motion 609 bör en helhetssyn anläggas på hela Norrlandsproble­matiken. Både regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och jordbruks­politiska hänsyn måste vägas samman för att den norrländska landsbygden skall hållas levande. För kommande budgetär bör enligt motionen medel till Norrlandsstödet huvudsakligen anslås inom ramen för arbetsmarknads-och industridepartementens huvudtitlar.

Liknande tankegångar framförs i motion 614 av Per-Richard Molén m. fl. (m) vari yrkas bl. a. att anslaget höjs till 510 milj. kr.

I centerns och vänsterpartiet kommunisternas kommitté- resp. partimo­tioner yrkas dessutom att ett åtgärdsprogram för rekonstruktion och ut­veckling av det norrländska jordbruket skyndsamt utarbetas.

Utskottet får anföra följande.

Riksdagens beslut år 1985 om livsmedelspolitiken innebär bl. a. att de speciella förhållanden som råder i norra Sverige skall särskilt beaktas vid jordbrukspolitiken.s utformning. Det fanns enligt beslutet flera skäl som talade för en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion av i stort sett den dåvarande storleken i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. till jord­brukets stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service och miljö fanns det anledning att behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Detta ansågs betydelsefullt även från försörjningsberedskapssynpunkt.

Trots 1985 års riksdagsbeslut och de i samband därmed gjorda ekono­
miska satsningarna på prisstödet m. m. har produktionen minskat i norra
Sverige. Särskilt påtaglig är minskningen av mjölkproduktionen. Enligt
vissa beräkningar av Lantbrukets utredningsinstitut kommer antalet
mjölkleverantörer inom stödområdet — med nuvarande utveckling — att
minska med ca 3000 fram till är 1990, varav ca 1 900 i de fyra nordligaste
länen. Utöver effekterna för själva jordbruket får denna utveckling konse­
kvenser för sysselsättning, befolkningsunderlag och samhällsservice m. m.
i en omfattning som enligt utskottets mening inte är acceptabel. Mot denna
bakgrund är utskottet berett att förorda en förstärkning av prisstödet som
går längre än regeringens förslag. Utskottet anser för sin del att ytterligare
100 milj. kr. bör anvisas för ändamålet. Detta belopp bör läggas ut i form
av uppräkning av örestalen på mjölk, kött, fläsk, smågrisproduktion och
potatis. Regeringen bör uppdra åt jordbruksnämnden att fördela beloppet
på de olika produkterna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt potatisod-        ,

 

lingen. Utgångspunkten för fördelningen bör vara att man i första hand     JoU 1985/86:24 tillgodoser behoven i stödområdena 1 och 2 och att i övrigt avtrappning sker i omrädena 3 och 4.

I enlighet med vad riksdagen tidigare beslutat bör anslaget i sin helhet finansienis med budgetmedel. Utskottets förslag innebär visserligen en ytterligare belastning på statsbudgeten. Mot bakgrund av intresset att bibehålla befolkningsunderiag och sysselsättning i norra Sverige och med beaktande jämväl av kostnaderna för att skapa nya arbetstillfällen inom andra sektorer av näringslivet måste den föreslagna merutgiften betecknas som samhällsekonomiskt motiverad.

Utskottet är medvetet om att inte ens en så omfattande satsning på prisstödet som nu föreslagits är fullt tillräcklig för att produktionen skall återföras till 1984 års nivå, något som yrkas i bl. a. centerns kommittémo­tion. Ytterligare överväganden bör därför göras i fråga om Norriandsjord-brukets förutsättningar på längre sikt. Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i några motioner, att en helhetssyn bör anläggas på Norriands-problematiken och att ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket bör utarbetas. Detta bör utformas i huvudsak enligt synpunkterna i motionerna 606 och 612. Bl. a. bör uppmärksammas möjligheterna till ökad samord­ning mellan å ena sidan de jordbrukspolitiska stödformerna och å andra sidan de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatserna. Hänsyn bör tas till hela livsmedelssektorns betydelse från beredskapssynpunkt och som underlag för sysselsättning m. m. Möjligheterna till kombinationssys­selsättning med jordbruk och/eller skogsbruk som bas bör övervägas. Frågor om produktionsinriktning och alternativa produkter bör prövas mot bakgrund bl. a. av de klimatologiska betingelserna.

Utöver det åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket som utskottet föror­dat bör i sammanhanget beaktas att det också utanför stödområdena finns glesbygdsområden med likartade problem i fråga om sysselsättning, be­folkningsunderlag m.m.

Det bör ankomma på regeringen att i samarbete med bl. a. jordbruksnä­ringens företrädare utarbeta ett åtgärdsprogram i enlighet med utskottets uttalanden. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottets här redovisade överväganden tillgodoser i första hand - helt eller delvis - motionerna 606 yrkandena 2 och 3, 609 yrkandena 4-6 och 612 yrkandena 2, 6, 7 och 8, 614 samt 615 yrkande 1.

Yrkandet i motion 612 om statlig upphandling av livsmedel och priorite­ring av lokalt producerade livsmedel och andra produkter torde inte åsyfta enbart stödområdena utan landet i sin helhet. Från regionalpolitisk syn­punkt och med hänsyn till livsmedelsindustrins struktur m. m. kan det dock antas att åtgärder i enlighet med motionen får störst effekt i glesbyg­den. Utskottet utgår från att motionen i denna del kan beaktas i samband med utarbetandet av ett åtgärdsprogram enligt utskottets förslag ovan.

1 följande fristående motioner framförs yrkanden rörande stödet till
Norriandsjordbruket: Jo22l av Olle Östrand m.fl. (s), Jo222 av Rune
Ångström m.fl. (fp), Jo247 av Böije Hörnlund och Karin Israelsson (c),        32

 

Jo256 av Erik Holmkvist (m), Jo265 av Göthe Knutson och Gullan Lind-     JoU 1985/86: 24 blad (m), Jo269 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c) och Jo270 av Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg (s).

I motion Jo221 föreslås olika åtgärder för att öka fläskproduktionen i de fem nordligaste länen, vilket även skulle innefatta allmän dispensgivning från investeringsförbudet inom animalieproduktionen.

Lantbruksstyrelsen har i bil. 6 till proposition 166 redogjort för de hittillsvarande erfarenheterna av investeringsförbudets tillämpning. Bl. a. framgår att dispenser i många fall lämnas av regionalpolitiska skäl inom vissa delar av norta Sverige. Utskottet är inte berett att föreslå en generell dispensgivning för de i motionen angivna områdena av landet. Beträffande övriga yrkanden i motionen bör framhållas att dessa är i viss mån tillgodo­sedda genom utskottets förslag om höjda stödnivåer för bl. a. fläskproduk­tion och om ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket m. m.

Vad utskottet nyss anfört gäller i hög grad även motionerna Jo222, Jo247, Jo256 yrkande 2, Jo265 yrkandena 1 och 2 och Jo269 yrkande 1.

Vad beträffar motion Jo270, som särskilt behandlar jordbruket i Jämt­land, är likaledes yrkandet om bibehållen jordbruksproduktion i länet i viss mån tillgodosett genom förslagen om ändrad stödområdesindelning (delar av länet överförs till prisstödsomrädena 1 resp. 2 a) och om uppräkning av prisstödet. Övriga yrkanden i motionen går ut på att jordbruket i stödområ­dena befrias från vissa internavgifter, såsom avgifter för värphöns och slaktdjursavgifter m. m. Dessa åtgärder bör finansieras genom en progres­siv, på djurbesättningens storlek baserad avgift.

Utskottet vill framhålla att det råder bred politisk enighet om att stödet till Norrlandsjordbruket är ett regionalpolitiskt betingat stöd som bör fi­nansieras med budgetmedel. De åtgärder som föreslås i motionen skulle leda till en omfördelning av avgiftsmedel inom prisregleringssystemet som kan få svåröverskådliga effekter. Stödet till jordbruket i norra Sverige bör som hittills utgå huvudsakligen i form av ett prisstöd.

Med det anförda föreslår utskottet att de fristående motionerna lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Livsmedelsberedskapen vid krissituationer, m. m.

I motion 612 (c) erinras om att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har visat hur sårbart industrisamhället är, liksom dess internationella beroende. Vår livsmedelsberedskap är i dag otillräcklig, framhåller motionärerna. När djuren inte kan beta eller mark blir oanvändbar måste det vara en självklar­het att samhället tar det fulla kostnadsansvaret för en sådan händelse som den inträffade kärnkraftsolyckan (yrkande 4).

Ersättningsfrågan har sedermera varit föremål för en frågedebatt i riks­
dagen, den 22 maj 1986. Jordbruksministern meddelade därvid att rege­
ringen haft överläggningar med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om de
problem med betessläppning m. m. som uppstått på grund av kärnkrafts­
olyckan. Han var beredd att föreslå regeringen att införa en ordning enligt
vilken ersättningsanspråk från enskilda lantbrukare prövas. Han anförde
därvid att det var regeringens avsikt att jordbrukarna skall hållas skades-  33

3    Riksdagen 1985/86. lö satnl. Nr 24

 

lösa för sådana åtgärder i detta sammanhang som de inte kunnat påverka.      JoU 1985/86: 24 En av lantbruksstyrelsen tillsatt arbetsgrupp hade i uppgift att ta fram riktlinjer för att hantera ersättningsanspråk till följd av det radioaktiva nedfallet.

Utskottet vill framhålla att regeringen, som framgår av jordbruksminis­terns redovisning, vidtagit åtgärder för att näringsidkare som drabbas av kärnkraftsolyckan skall få ersättning. Utskottet utgår från att regeringen följer den vidare utvecklingen och vid behov vidtar de åtgärder som kan befinnas nödvändiga. Berört yrkande i motion 612 (yrkande 4) är därmed besvarat. Det bör tilläggas att regeringen i en nyligen presenterad proposi­tion lagt fram förslag om räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen och andra olyckor (prop. 1985/86: 170).

I motion 612 tas även upp betydelsen av jordbrukets omfattning och geografiska spridning från beredskapssynpunkt. Med hänsyn till svårighe­terna att under en konflikt upprätthålla försöijningen inom Norrland bl. a. på grund av att stora militära förband är förlagda dit bör enligt motionen redan i fredstid tillses att de viktigaste baslivsmedlen produceras inom området. Mot den bakgrunden yrkas i motionen att livsmedelsförsörjning­en ges ökad betydelse i det pågående arbetet i försvarskommittén.

Utskottet vill erinra om att tryggandet av vårt lands livsmedelsförsörj­ning i fredstid såväl som under avspärrning och krig utgör ett huvudmål för livsmedelspolitiken som riksdagen fastställde år 1985. I den framställning angående det norrländska jordbruket som landshövdingarna i de fyra nord­ligaste länen samt militärbefälhavarna och civilbefälhavarna i Nedre och Övre Norrlands militär- resp. civilområden tillställt utskottet betonas ock­så sambandet mellan försvars- och jordbrukspolitiken.

När det gäller motionärernas yrkande om arbetet i försvarskommittén vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen behandlat kommitténs hand­läggning av frågor som sammanhänger med livsmedelsförsörjningen. För­svarsutskottet har i detta sammanhang framhållit att försvarskommittén (Ds Fö 1986:1) uttalat att för funktionen Livsmedelsförsörjning bör analy­seras vilka krav som med hänsyn till livsmedelsförsörjningen i krig bör ställas på den regionala fördelningen av produktion och lagring. Enligt kommittén bör förhållandena i Norrland belysas särskilt. Kommitténs skrivelse skall enligt regeringens direktiv ligga till grund för planeringen (FöU 1985/86:8 s. 9).

Utskottet vill för egen del framhålla att försvars- och beredskapsfrågor utgör en viktig faktor bland de skäl som talar för ett stöd åt jordbruket i norra Sverige. Som framgår av försvarsutskottets yttrande är försvars-kommittén inställd pä att särskilt belysa förhållandena i Norrland vad gäller produktion och lagring av livsmedel. Enligt utskottets uppfattning kommer därigenom syftet med motion 612 yrkande 5 att i väsentlig mån tillgodoses. Motionärernas synpunkter torde delvis kunna beaktas också i samband med utarbetandet av det åtgärdsprogram som utskottet förordat i det föregående. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av mo­tionsyrkandet påkallas således icke.

34

 

Investeringsförbudet inom animalieproduktionen          JoU 1985/86:24

Investeringsförbud inom animalieproduktionen gäller enligt beslut av riks­dagen sedan den 21 april 1983 (JoU 1982/83:27). Ursprungligen gällde förbudet t. o. m. den 30 juni 1984 men riksdagen beslutade både våren 1984 och våren 1985 att föriänga förbudet med ett är (JoU 1983/84:20 resp. 1984/85: 33).

I proposition 166 föreslås att förbudet förlängs med ytterligare ett år t. o. m. den 30 juni 1987. Som motivering anförs bl. a. följande (s. 36-38).

Vid beräkning av den effekt som nybyggnadsförbudet haft bör hänsyn tas till att investeringsbenägenheten varit förhållandevis låg under den period som lagen varit i kraft. Jordbruksministern delar dock lantbruks­styrelsens uppfattning att lagstiftningen har haft en återhållande effekt på investeringsverksamheten.

Genom de möjligheter som finns enligt lagen att lämna dispens från nybyggnadsförbudet har vissa investeringar skett även under tiden för förbudet. Dispensskäl av övergångskaraktär dominerade dispensgivningen under de första åren av lagens giltighetstid. Därefter har brister i djur- eller arbetsmiljö varit det dominerande skälet för dispens.

I och med att tvåprissystemet införts har behovet av ett fortsatt förbud mot nybyggnad av djurstallar för mjölkproduktionen ifrågasatts. Inom nötkötts- och svinproduktionen kvarstår emellertid behovet av investe­ringsförbud oförändrat främst mot bakgrund av att avvecklingsersättningar nu införts till producenter av nötkött och smågrisar.

Enligt lantbruksstyrelsen skulle mot denna bakgrund en temporär för­längning av investeringsförbudet i och för sig kunna begränsas till att avse djurstallar avsedda för nötkötts- och svinproduktion. Jordbruksnämnden föreslår en förlängning av investeringsförbudet endast vad gäller fläsk- och äggproduktion. Mot sådana lösningar talar dock att djurstallar uppförda för ett ändamål kan ha alternativ användning. Ett stall uppfört för mjölkpro­duktion kan exempelvis utan vidare användas för specialiserad nötkötts­produktion. Tillämpning av lagstiftningen och kontrollen skulle därför bli svårare än vid det generella förbud som gäller för närvarande. Övervä­gande skäl talar enligt jordbruksministerns mening för att nuvarande inve­steringsförbud förlängs med ett år. Han föreslår därför att giltighetstiden för lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1987. Jordbruksministern vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att selektiva åtgärder av detta slag bör vara tidsbegränsade. Om de permanen­tas finns risk för att de på sikt hämmar effektiviteten.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats ett förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fläderfä, dels ändring i samma lag.

I motion Jo241 av John Andersson och Oswald Söderqvist (vpk) föreslås
att investeringsförbudet förlängs utan tidsbegränsning för att ingå som ett
led i avvecklandet av de s. k.djurfabrikerna. Samma syfte har den etable-
ringskontroll av anläggningar för animalieproduktion som föreslås av Larz    35

Johansson m. fl. (c) i motion Jo257 (yrkande 1).

 

Att investeringsförbudet i stället skall upphävas föreslås i tre motioner. JoU 1985/86: 24 Enligt Bengt Westerberg m. fl. (fp) i motion Jo244 (yrkande 7) är förbudet principiellt felaktigt och orsakar dessutom onödigt byråkratiskt arbete. I motion 615 (yrkande 2) av Lars Ernestam m. fl. (fp) tas fasta på jordbruks­nämndens tidigare redovisade uppfattning att åtgärder av det här slaget bör vara tidsbegränsade föratt inte verka effektivitetshämmande. Samma syn­punkt framförs i motion 609 (yrkande 3) av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m), som dessutom åberopar att förbudet kan medföra att angelägna åtgär­der till förmån för djurmiljön blir eftersatta. I motionen framhålls att det är synnerligen angeläget att ökad hänsyn tas till den yttre miljön vid investe­ringar i djurstallar. Detta kan verka återhållande vid etablering av djurin­tensiva enheter.

Utskottet instämmer för sin del i vad jordbruksministern har anfört om behovet av ett förlängt förbud mot uppförande av djurstallar. Beträffande farhågorna att ett förlängt förbud skulle kunna motverka från miljösyn­punkt angelägna åtgärder har utskottet därvid beaktat att lagens möjlighe­ter till dispens från förbudet just syftar bl. a. till att undvika sädana nega­tiva följder. Utskottet delar vidare jordbruksministerns uppfattning att en förlängning av förbudet bör vara ettårig.

Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna Jo241, Jo244 yrkande 7, 609 yrkande 3 och 615 yrkande 2.

Ett förlängt förbud mot uppförande av djurstallar innebär att förslaget om etableringskontroll i motion Jo257 enligt utskottets mening för närva­rande saknar aktualitet. Utskottet avstyrker därför motion Jo 257 yrkande I.

Vissa ändringar i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel

Jordbruksnämnden och de båda delegationerna är överens om att föreslå att en avgift tas ut fr. o.m. den 1 juli 1986 på de bekämpningsmedel som används i jordbruket. Jordbruksnämnden föreslår vidare att avgift skall tas ut också på ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och sin användning står bekämpningsmedel nära. Med detta avses medel som används för att motverka groning hos skördeprodukter, eller medel för tillväxtreglering, blad- och blastdödningsmedel, kartgallringsmedel o. d. Avgiften föresläs tas ut med i genomsnitt ca 20%. Efter samråd med registreringsinnehavarna har nämnden kommit fram till att avgiften bör beräknas per dos (rekommenderad mängd per hektar vid en behandling). Varje behandling bör således belastas lika av avgiften. Vid en sådan utformning anses avgiften bli neutral vad avser valet av bekämpningsme­del. Avgiften uttryckt per mängdenhet (kg, liter) kommer att variera mel­lan bekämpningsmedlen när olika mängd per hektar och behandling re­kommenderas.

Vissa bekämpningsmedel används både i jordbruket och inom trädgårds­
sektorn. Jordbruksnämnden föreslår att avgifter som belastar andra nä-            36

 

ringar än jordbruket återförs till resp. näring pä samma sätt som nu sker     JoU 1985/86: 24 med prisregleringsavgiften på handelsgödsel.

De avgifter som tas in på bekämpningsmedel som används i jordbruket föreslås få användas inom jordbruksprisregleringen. Eftersom medlen via regleringen återförs till jordbruket bör avgiften inte få påverka livsme­delspriserna.

Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag om en prisreg­leringsavgift på bekämpningsmedel som används inom jordbruket. Infö­randet av föreslagen avgift leder till att de jordbrukare som förbrukar bekämpningsmedel i stor omfattning fär ta ett större ansvar för kostna­derna för överskottsproduktionen. Detta kan ses som ett led i regeringens strävan att av hälso- och miljöskäl minska användningen av bekämpnings­medel och minska överskottsproduktionen. Avgiften leder också till en jämnare belastning av interna avgifter mellan jordbrukare som odlar spannmål för foder och humankonsumtion. Avgiften bör tas ut på såväl inhemska som importerade bekämpningsmedel. Inkomsterna från avgiften bör som jordbruksnämnden föreslär användas inom jordbruksprisregle-ringenn och avgiften bör därför inte få påverka livsmedelspriserna.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Som jordbruksmi­nistern anfört bör det ankomma på regeringen att besluta om avgiftens storlek och om hur den bör tas ut och administreras. 1 den mån avgift av administrativa eller andra skäl måste tas ut på bekämpningsmedel som används av andra näringar än jordbruket bör avgiften återföras till resp. näring. Hur återföringen skall gå till bör fä beslutas av regeringen. Kostna­derna för att administrera avgiften bör finansieras med avgiftsinkomster.

Vad beträffar lagförslagels redaktionella utformning vill utskottet fram­hålla att lagen om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbru­kets område numera promulgerats, med författningsnummer 1986:218. Ikraftträdandet har bestämts till den 1 juli 1986. Någon ikraftträdandebe­stämmelse behövs ej i det nu aktuella lagförslaget. Utskottet föreslår en redaktionell jämkning av lagförslaget i enlighet med det sagda.

Förmalningsavgift

Med stöd av lagen om prisreglering på jordbrukets område tas förmalnings­avgift ut på vete och råg som används för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt.

Jordbruksnämnden och de båda delegationerna är i princip överens om att en utvidgning av basen för uttagande av förmalningsavgift bör ske fr.o.m. den 17 november 1986. En förutsättning för detta är dock enligt nämnden dels att erforderligt lagstöd erhålls, dels att en sådan utvidgning kan göras utan att det leder till mer betydande nu oförutsedda problem för berörda branscher.

Jordbruksnämndens förslag innebär att prisregleringslagen ändras sä att
det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift också på havre och korn som
används för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt.
Vidare innebär förslaget att förmalningsavgift skall kunna tas ut för spann­
mål som används för til/verkning av malt.                                                           37

 

Jordbruksministern biträder jordbruksnämndens förslag att prisregie- JoU 1985/86:24 ringslagen bör ändras så att det blir möjligt att utvidga underlaget för förmalningsavgift på det sätt som jordbruksnämnden föreslår om så skulle befinnas lämpligt. Han anser emellertid att frågan behöver utredas ytterli­gare innan regeringen tar ställning till om och i vilken utsträckning som den av honom nu förordade lagändringen bör utnyttjas. Denna utredning bör gälla dels regleringsekonomins utveckling, dels konsekvenserna för berörd industri, inte minst ur regionalpolitisk synpunkt. Vidare måste effekterna för konsumenterna redovisas. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att göra denna utredning.

Utskottet ansluter sig till regeringens nu redovisade överväganden.

Övrigt

I avsnitt 2.6.1 och 2.6.2 i proposition 166 har föreslagits vissa ändringar i lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område.

I bilagan till lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område bör vidare texten för varuslag enligt tulltaxenummer 18:06 ändras. Härige­nom uppnäs kongruens med texten i bilagan till lagen (1941:251) om särskild varuskatt enligt den lydelse bilagan erhållit enligt lagen (1984:923) om ändring i nämnda lag.

Utskottet tillstyrker detta förslag.

Jordbrukets rationalisering m. m.

I några fristående motioner tas upp frågor om lantbruksnämndernas verk­samhet i olika avseenden, bl. a. i fråga om rationaliserings- och rädgiv-ningsarbetet.

Enligt motion Jo210 av Nils Erik Wååg m.fl. (s) bör en statskontroll av "giftfri odling" införas genom lantbruksnämnderna. Härigenom skulle konsumenterna, som i allt högre grad efterfrågar sådana produkter, få garantier för att dessa verkligen är till alla delar giftfritt odlade. En sådan kontroll skulle ge fördelar i många andra avseenden, bl. a. i fråga om möjligheterna att exportera svenska livsmedel av hög kvalitet och reducera överskottsproduktionen.

Utskottet har i olika sammanhang understrukit det angelägna i att vi skaffar ökade och bättre kunskaper om alternativen till dagens produk­tionsformer. Riksdagen har nyligen behandlat ett regeringsförslag rörande ett sammanhållet forskningsprogram om nya produktionsformer i jordbru­ket och om insatser för ökad rådgivning om miljöfrågor m. m. i samband med användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel samt om alternativ odling (prop. 1985/86:74, JoU 13 s. 73 f.). Dessa överväganden är i stor utsträckning ägnade att tillgodose motionens allmänna syfte.

Det bör vidare nämnas att utskottet nyligen behandlat ett antal motioner
om den offentliga livsmedelskontrollen, bl. a. såvitt avser livsmedelskvali­
tet och förekomsten av bekämpningsmedelsrester i grönsaker m.m. (se
JoU 1985/86:16). Av betänkandet framgår bl. a. att livsmedelskontrollut­
redningen nyligen lagt fram förslag som gäller den offentliga livsmedels-           38
kontrollen (SOU 1986:25).

 

När det gäller själva huvudfrågan i motionen, nämligen kvalitetskontroll JoU 1985/86: 24 och marknadsföring av alternativt odlade produkter, är utskottet inte be­rett att förorda sä genomgripande förändringar av den offentliga livsme­delskontrollen som motionen innebär. Utskottet vill dock i detta samman­hang fästa uppmärksamheten på att livsmedelsverket nyligen publicerat vissa överväganden i detta ämne (se tidskriften Vår föda, nr 2 1986).

Utskottet vill tillägga att den alternativa odlingens företrädare inrättat ett gemensamt intresseorgan för de yrkesodlare som tillämpar vissa, när­mare angivna, odlingsformer. Det finns också en särskild kontrollförening för alternativ odling (KRAV) som utfärdar regler rörande odlingsformer m.m. och utför besiktningar hos odlarna. Odlare som är anslutna till systemet kan använda ett speciellt kontrollmärke vid marknadsföringen av sina produkter. Utskottet utesluter inte att det på längre sikt kan finnas anledning att överväga någon form av statlig kontroll på förevarande område. För närvarande är dock inte utskottet berett att föreslå några åtgärder i den riktningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo210.

Vad utskottet ovan anfört om riksdagsbeslut rörande ett forskningspro­gram om nya produktionsformer i jordbruket och rådgivningen m.m. bör kunna tillgodose även motion Jo233 yrkande 2 av Alf Svensson (c) om inriktningen av jordbruksforskningen och rådgivningsverksamheten.

I motion Jo2l7 (yrkande 8) av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) föreslås att en utredning tillsätts för att kartlägga statens och kommunernas mark­innehav samt lägga förslag om hur marken kan utnyttjas. En utgångspunkt bör vara att huvuddelen av det allmännas markinnehav erbjuds den som arrenderar marken.

Utskottet erinrar om att ett liknande motionsyrkande nyligen behandlats av riksdagen (JoU 1985/86:12). I detta sammanhang anförde utskottet bl. a. följande:

Utskottet vill understryka att det närmast åvilar lantbruksnämnderna att verka för en bättre ägostruktur i jord- och skogsbruket. Härvidlag utgör jordfonden ett effektivt hjälpmedel för berörda näringars strukturrationali­sering. Med medel frän jordfonden kan lantbruksnämnderna bedriva en aktiv inköps- och försäljningsverksamhet. I mån av tillgång omfattar verk­samheten självfallet också mark som ägs av staten och kyrkan m.fl. Behovet av åtgärder mot strukturproblemen bör enligt utskottets mening diskuteras i ett vidare sammanhang, vari kan beaktas bl. a. strukturutred­ningens överväganden och resultatet av det arbete som för närvarande pågår i dödsboutredningen. Med det anförda avstyrker utskottet motioner­na 1984/85:2276 och 1984/85: 2304 i motsvarande del.

Det bör tilläggas att utskottet nyligen behandlat motioner om jordförvärvs­
lagstiftningen m. m. och därvid bl. a. hänvisat till att en översyn av jordför­
värvslagen förbereds i regeringskansliet (JoU 1985/86:20). Utskottet utgår
från att även dessa överväganden kommer att få betydelse när det gäller
möjligheten till tillskottsförvärv m. m. för enskilda brukare. 1 avbidan på
resultatet av de överväganden som pågår i olika sammanhang på närlig­
gande områden bör motionen inte föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida, såvitt nu är i fråga (yrkande 8).                                                39

 

Vad utskottet nyss anfört är av betydelse också för bedömningen av JoU 1985/86:24 motion Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari föreslås (yrkande 14) ett riksdagsuttalande av innebörd att lantbruksnämnderna inte bör tillämpa ett ensidigt storlekstänkande i rationaliseringsverksamheten. Utskottet utgår från att lantbruksnämnderna - särskilt i ett läge med vikande lönsamhet i jordbruksnäringen — gör ytterst noggranna kostnads- och intäktskalkyler beträffande planerade investeringar i mark, byggnader och maskiner m. m. Syftet med motionsyrkandet bör enligt utskottets mening kunna tillgo­doses utan något initiativ från riksdagens sida.

I motion Jo266 av Nic Grönvall (m) påpekas att vissa bestämmelser i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark är oförenliga med strävan­dena att nedbringa den olönsamma överskoltsproduktionen i jordbruket. Motionären syftar närmast på kravet enligt 4 § på tillstånd av lantbruks­nämnden för att jordbruksmark skall få tas ur produktion. Enligt motionen bör den enskilde själv få avgöra om det är lönsamt att bibehålla produk­tionen.

Utskottet har i det föregående behandlat kostnadsansvaret för jordbru­kets överskottsproduktion och redovisat olika åtgärder som vidtagits resp. föreslagits för att åstadkomma en bättre produktionsbalans. Vidare har utskottet i förevarande avsnitt lämnat uppgifter om en översyn av jordför­värvslagen som förbereds i regeringskansliet. Utskottet anser det naturligt att man vid dessa överväganden prövar i vad män t. ex. tillståndskravet enligt lagen om skötsel av jordbruksmark kan behöva jämkas mot bak­grund av kommande förslag om minskning av överskottsproduktionen e. d. Dessa bedömningar är emellertid av mera långsiktig karaktär, och utskot­tet anser för sin del att det inte finns tillräckligt underlag för att nu bedöma behovet av lagändringar i enlighet med motionärens förslag. Utskottet avstyrker således motion Jo266.

Vissa livsmedelspolitiska frågor, m. m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt ett 20-tal motioner från allmänna mo­tionstiden 1986 i olika livsmedelspolitiska frågor m. m. De ämnen som dominerar i motionerna är frågor om livsmedels kvalitet och åtgärder för att främja en kvalitativt högtstående produktion, vari inbegrips även mins­kad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. I flera motioner tas upp problemen med sviktande lönsamhet i jordbruket och produktions­överskotten. Stor uppmärksamhet ägnas även åt djurens livskvalitet i animalieproduktionen.

Livsmedelskvalitet m. m.

Frågor om livsmedlens kvalitet tas upp i motionerna Jo214, Jo229, Jo236,
Jo250, Jo258, Jo276, Jo504, Jo514 och Jo527. Enhgt motion Jo236 av Maj
Britt Theorin m. fl. (s) bör livsmedlens kvalitet vara ett överordnat mål för
hvsmedelspolitiken. Prisstödet bör utformas så att det blir lönsamt att
satsa på kvalitet snarare än kvantitet. Ett system för kvalitetsmärkning av
livsmedel bör införas (yrkandena 1-3).                                                                 40

 

I motion Jo276 av Karin Söder m.fl. (c) understryks utbildningens JoU 1985/86:24 betydelse när det gäller att tillgodose kraven pä en bättre matkvalitet. Vidare föreslås att skolor och vårdinrättningar bör söka sig bort från storkök och industriproducerad mat. En god matkultur måste enligt motio­nen bli en självklarhet för daghem, skolor och värdinrättningar. Ett decen­traliserat och småskaligt samhälle är också betydelsefullt i detta hänseen­de. Livsmedelsindustrin, handeln och distributionen bör anpassas till kra­ven på bättre matkvalitet och större närhet mellan producent och konsu­ment (yrkandena 1—3).

Enligt motion Jo258 av Lars Werner m. fl. (vpk) bör livsmedelspolitiken utgå frän alla medborgares behov av trygg tillgång till näringsrik, smaklig och hälsosam föda till rimliga priser (yrkande 1).

I motion Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) anförs att sambanden mellan produktionsförhållanden i jordbruket och livsmedels­kvaliteten bör beaktas. Vidare bör sambandet mellan kost och hälsa vara en viktig del i livsmedels- och konsumentpolitiken (yrkandena 2 och 4).

I några motioner berörs prissättningen på vissa speciella produkter med utgångspunkt i kraven på en hög produktkvalitet och/eller behovet av bättre levnadsbetingelser för djuren.

Enligt motion Jo214 av Knut Wachtmeister och Sven Munke (m) bör prissättningen på korn vara sådan att den stimulerar till odling av sorter med högre proteinhalt men något lägre avkastning.

Enligt motion Jo229 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) bör odlingen av s. k. dubbellåga oljeväxtsorter med högre proteinkvalitet stimuleras genom en ändrad inriktning av odlingsstödet. Vidare bör skärpta kvalitetskrav infö­ras för korv enligt EG;s normer. Genom högre köttinnehäll i korven kan överskottsproduktionen reduceras eller kanske helt elimineras.

I motion Jo250 av Ingrid Hemmingsson (m) anförs att ett högt celltal pä mjölken är ett tecken på att djuren utsätts för negativa miljöfaktorer. Prissättningen på mjölk bör därför differentieras, vilket innebär fördelar för både producenter och konsumenter. De producenter som håller en god miljö för sina djur skulle premieras, och samtidigt skulle man kunna tillmötesgå konsumenternas önskemål om att produkterna skall komma från så friska djur som möjligt.

Liknande synpunkter i fråga om kvalitetsbetalning för mjölk framförs i motion Jo514 av Kari Erik Olsson och Lennart Brunander (c). Motionen innehåller också förslag om märknings- och kvalitetskrav på kött- och äggproduktionen. I korthet går motionen ut på att man bör överväga en kvalitetsklassindelning på kött som bl. a. anpassas efter djurets ursprungs­land och friskhetsgrad vid veterinärbesiktningen. Beträffande ägghandeln skulle motsvarande system kunna omfatta en märkning av äggen som anger huruvida dessa härrör från burhöns eller frän höns som uppföds pä annat sätt.

Liknande synpunkter anförs i motion Jo527 av Ivar Virgin (m), såvitt
avser ägg- och fläskproduktionen. Med hänsyn till att en stor del av
fläskproduktionen måste avsättas på väridsmarknaden till låga priser bör
det enligt motionen vara rimligt att ge miljökraven större tyngd. All erfa­
renhet visar att alternativa, bättre uppfödningsmetoder utvecklas om pris-      41
stimulanser införs.

 

Utskottets överväganden                                                JoU 1985/86:24

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det s.k. konsumentmålet enligt 1985 års beslut om livsmedelspolitiken innebär att konsumenterna skall få tillgång till livsmedel av god kvalitet och till rimliga priser. Konsumentmä-let skall vara ett med inkomstmålet för jordbruket likställt delmål under livsmedelspolitikens huvudmål. Konsumentmålet innebär vidare att kon­sumenterna skall ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag och att livsmedlen är fullgoda frän kost- och näringssynpunkt.

1 fråga om kost och hälsa anfördes i nyssnämnda sammanhang bl. a. att information och utbildning, produktutveckling och livsmedelslagstiftning­en borde användas som medel för att åstadkomma de förändrade kost­vanor som rekommenderats av livsmedelskommitténs expertgrupp för kost- och hälsofrågor. Utskottet vill i anslutning till de nu aktuella motio­nerna understryka att frågor om livsmedelskvalitet m. m. bör ägnas ingåen­de uppmärksamhet, såväl i prisregleringssystemet som i forskning och utbildning m. m. Det är angeläget att produktion, distribution och förädling sker i former som kan tillgodose de kvalitetskrav som i allt större utsträck­ning reses från konsumenternas sida. Vad beträffar forskning och rådgiv­ning m. m. innebär riksdagens beslut om ett forskningsprogram för nya produktionsformer i jordbruket att ett viktigt steg tagits på vägen mot ett biologiskt och ekologiskt anpassat jordbruk. Skogs- och jordbrukets forsk­ningsråd arbetar för närvarande med ett förslag till sammanhållet program för livsmedelsforskning. Vidare bör nämnas att jordbruksnämnden fått i uppdrag att överväga möjligheterna till kvalitetsbetalning inom jordbruks­prisregleringen i syfte att stimulera användningen av produktionsmetoder som främjar bästa möjliga livsmedelskvalitet och/eller tar särskild hänsyn till djur och miljö. I fråga om vegetabilieproduktionen har nämnden redan infört ett system för kvalitetsbetalning av brödsäd. Ett principbeslut före­ligger om motsvarande prissystem för fodersäd. Vidare har livsmedelsver­ket fått i uppdrag att utreda ett system för kvalitetsmärkning av livsmedel.

Vad särskilt beträffar motionerna om vissa missförhållanden i animalie­produktionen vill utskottet framhålla att utskottet i viss mån instämmer i den kritik som framförts härvidlag.

De senaste decenniernas ökade kunskaper om djurens produktionsför­måga har lett till en kraftigt ökad effektivitet i animalieproduktionen. I takt med biologiska framsteg och genetiska möjligheter har de tekniska lösning­arna utvecklats och förfinats i djurstallarna. Parallellt med kraven på ökad rationalisering och lönsamhet har en följd av denna utveckling varit att intensiv djuruppfödning premierats framför mera extensiva djurhållnings­metoder. Besättningarnas storlek har ökat. Framför allt inom produk­tionen av fläsk och ägg och uppfödningen av köttdjur har storleksrationali­seringen gått mycket långt. Trots ökade kunskaper om de olika djurslagens krav på inhysningsformer har man inte i tillräckligt hög grad beaktat djurens naturliga beteende vid utformningen av produktionsmetoder. Den­na utveckling har medfört problem från djurhälsosynpunkt. Produktions­sjukdomarna hos djuren förorsakar stort lidande och föranleder risker för nedsättning av kvaliteten på livsmedelsråvarorna. Härtill kommer bety-

42

 

dande kostnader för produktionsbortfall. Fortfarande är dock sambanden     JoU 1985/86: 24 mellan djurhälsa, livsmedelskvalitet och produktionsformer inte tillräckligt utforskade för att några bestämda slutsatser skall kunna dras angående t. ex. för- och nackdelar med större resp. mindre djurantal i besättningar­na.

Riksdagen har mot angivna bakgrund nyligen beslutat förstärka forsk­ningen på förevarande område i enlighet med förslagen i proposition 1985/86:74 (se JoU 1985/86:13).

I samband med en hearing med professor Ingmar Månsson, skogs- och jordbrukets forskningsråd, har utskottet informerats om aktuella forsk­ningsprojekt rörande djurens levnadsbetingelser i animalieproduktionen m.m.

I detta sammanhang bör också nämnas att Lantbrukarnas riksförbund. Landsorganisationen och Kooperativa förbundet inlett ett samarbete för att öka matens kvalitet. Samarbetet kommer, enligt vad utskottet erfarit, att omfatta bl. a. prissättning efter matkvalitet, distribution, lokal upp­handling, utbildning om mat och kvalitet m. m.

När det gäller prissättningen pä mjölk vill utskottet erinra om att jord­bruksnämnden utfärdat föreskrifter som innebär att innehavare av mejeri skall vidta åtgärder (varning resp. avstängning) mot en producent som under viss tid levererat mjölk med cellhaltvärden över 750000 per ml. Enligt uppgift överväger jordbruksnämnden för närvarande att införa ett prisavdrag för mjölk som är otillfredsställande frän angiven synpunkt.

Vad utskottet anfört om att kraven på livsmedlens kvalitet alltmera ställs i förgrunden i olika sammanhang bör i stor utsträckning kunna tillgodose syftet med motionerna Jo236 yrkandena 1-3, Jo258 yrkande 1, Jo276 yrkande 3 samt Jo504 yrkandena 2 och 4.

Med hänvisning till uppgifterna ovan om av jordbruksnämnden tillämpat system för kvalitetsbetalning av vegetabilier föreslär utskottet att motio­nerna Jo214 och Jo229 i motsvarande del lämnas utan någon särskild åtgärd frän riksdagens sida.

Sistnämnda motion bör inte heller föranleda någon riksdagens åtgärd såvitt avser kvalitetskrav för korvprodukter. Det bör nämnas att livsme­delsverket med stöd av gällande livsmedelslagstiftning har möjlighet att utfärda föreskrifter rörande sammansättningen av vissa produkter.

Motionerna Jo250, Jo514 och Jo527 får anses besvarade med vad utskot­tet ovan anfört om dels nackdelarna med storleksrationaliseringen inom animalieproduktionen, dels jordbruksnämndens föreskrifter rörande cell-haltsvärden i mjölken m. m. Utskottet utgår från att motionärernas syn­punkter rörande prissättning och kvalitetsmärkning kommer att beaktas i samband med de fortsatta övervägandena på förevarande område. Vad utskottet anfört bör gälla även motionerna Jo215 (s), Jo224 (s), Jo248 (vpk), Jo257 yrkande 2 (c), Jo258 yrkande 4 (vpk) och Jo513 (s), vilka samtliga syftar till en djurhållning som är bättre anpassad till djurens naturliga beteende.

Utskottets uttalanden ovan bör kunna tillgodose även syftet med motion
Jo610 av Alf Svensson (c) yrkande 5. Motionen går ut på att lantbrukssty­
relsen bör skärpa kraven på samband mellan areal och antalet djur vid             43

 

nyetablering. Utskottet vill framhålla att lanlbruksstyrelsens anvisningar     JoU 1985/86:24 till förordningen om statligt stöd till jordbrukets rationalisering innehåller vissa krav i fråga om arealunderlag m. m. för att rationaliseringsstöd skall utgå. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida, såvitt nu är i fråga.

Med hänvisning till att kost- och näringsfrågor framhålls som betydelse­fulla i bl. a. läroplanen för grundskolan föreslär utskottet att motion Jo276 yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt yrkande 2 i motion Jo276 bör skolor och vårdinrättningar m.fl. institutioner söka sig bort från storkök och industriproducerad mat. Ett närliggande ämne tas upp i vpk-motionen 258 (yrkande 9) som går ut på att man vid offentlig upphandling av livsmedel bör ställa villkor sä att konsu­menternas behov av "giftfria" och högkvalitativa livsmedel tillgodoses. Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det är angeläget att skolor och värdinrättningar m. fl. institutioner fär tillgäng till näringsrik­tiga och högkvalitativa livsmedel. Det bör emellertid inte ankomma på riksdagen utan i första hand på vederbörande huvudman för verksamheten att fatta de beslut som behövs för att tillgodose behoven av fullvärdig kost m. m. Motionerna bör således inte föranleda någon särskild åtgärd, såvitt nu är i fråga.

Vissa livsmedelspolitiska frågor i övrigt

I motion Jo258 av Lars Werner m.fl. (vpk) understryks behovet av en heltäckande livsmedelspolitik där hela produktionskedjan från råvara, för­ädling, distribution och handel samordnas planmässigt (yrkande 2). Vidare understryks vikten av att de olika regionerna i landet blir så "självförsör­jande" som möjligt och att man motverkar tendenserna till allt större distributionsavstånd mellan producenter och konsumenter (yrkande 3). Enligt yrkande 6 bör ett oberoende forskningsinstitut inrättas vars verk­samhet bygger på en helhetssyn pä folkhälsa, miljö och arbetsmiljö. I vpk-motionen N304 yrkande 1 föreslås, med hänvisning till motiveringen i motion Jo258, att konsumentdelegationer inrättas vid statens pris- och kartellnämnd.

Utskottet erinrar om att 1985 års beslut om livsmedelspolitiken avser åtgärder som berör i princip hela livsmedelssektorn. Livsmedelspolitiken har därmed ett vidare syfte än att enbart påverka jordbrukets förhållanden. Vidare underströks vikten av en geografiskt väl differentierad produktion. Beträffande forskningen pä livsmedelsområdet bör framhållas att riksda­gen våren 1985 beslöt ge skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) en sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen (JoU 1984/85:27). Forskningen på livsmedelsområdet skall bl. a. omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på livsmedlen. SJFR har sedermera fått i uppdrag att ta fram ett sammanhållet program för livsmedelsforskning.

Utskottet föreslär med hänvisning till det anförda att motion Jo258
yrkandena 2, 3 och 6 inte föranleder någon vidare åtgärd från riksdagens
sida. Det bör dock påpekas att utskottets överväganden i det föregående        44

 

om behovet av att anpassa produktion och förädling m. m. till konsument-     JoU 1985/86: 24 kraven i visS män kan tillgodose även motion Jo258 i motsvarande delar.

Utskottet har ej funnit anledning att biträda yrkandet i motion N304 om inrättande av konsumentdelegationer vid statens pris- och kartellnämnd och hänvisar härvid till näringsutskottets yttrande över motionen (bil. 2). Motionen avstyrks i den delen.

Med hänvisning till att förhållandena inom industri- och handelsledet skall utredas ytterligare enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut avstyrker utskottet yrkande 15 i motion Jo244 (fp) om vikten av konkurrens i föräd­lingsledet. Vidare avstyrker utskottet yrkande 1 i samma motion om en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna till en minskning och förenkling av jordbruksregleringen. Enligt 1985 års beslut om livsmedels­politiken bör de möjligheter som finns att förenkla och begränsa jordbruks­prisregleringen tillvaratas. Enligt utskottets mening bör det i första hand ankomma på jordbruksnämnden att ta initiativ till förenklingar m.m. på förevarande område. Med samma motivering avstyrks yrkande 3 i folkpar­tiets följdmotion 615 till proposition 166.

I motion Jo276 (c) yrkande 6 kritiseras den nuvarande inriktningen av jordbrukspolitiken med allt större krav pä rationalisering, effektivitet och stordrift. Enligt yrkande 7 bör förorenat slam från reningsverken ej få användas som gödselmedel. I yrkande 8 föresläs att åtgärder vidtas för att motverka jordbrukets negativa miljöeffekter. Åkermarkens långsiktiga kvalitet bör bevaras och om möjligt förbättras (yrkande 9). Produktionen av råvaror för den fytokemiska industrin liksom energigrödor m. m. bör främjas (yrkande 12).

Utskottet är för sin del inte berett att föreslå någon ändrad inriktning av livsmedelspolitiken i enlighet med yrkande 6 i motionen. Genom att frågor om livsmedlens kvalitet och biologiskt anpassade produktionsformer allt­mera ställs i förgrunden finns det anledning att anta att motionens syfte kommer att delvis tillgodoses. 1 anslutning till yrkandena 9 och 12 vill utskottet främst hänvisa till riksdagens överväganden i anslutning till pro­position 1985/86:74 om jordbruksforskning m. m. och som bl. a. syftar till en minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. I nämnda sammanhang har vidare anförts bl. a. att de areella näringarnas produktion i framtiden kommer att få en varierad användning. En ökad odling av råvaror för fytokemisk produktion kan bli av väsentlig betydelse för jordbruket och trädgårdsnäringen genom att nya grödor kan tillföras och traditionella grödor kan få nya användningsområden. Särskilda medel har anvisats för viss försöksverksamhet med att framställa etanol ur spann­mål. Det bör vidare framhållas att den arbetsgrupp som tillsatts för att föreslå åtgärder för produktionsanpassning på vegetabiliesidan kan väntas beröra frågan om i vad mån åkerarealen kan utnyttjas för alternativ pro­duktion.

När det gäller spridningen av slam från reningsverken har statsrådet, numera statsministern, Ingvar Carlsson i en frågedebatt den 6 februari 1986 anfört bl. a.:

Ett omfattande arbete har sedan många år bedrivits inom lantbruket,               .,

miljövärden och hälsoskyddet beträffande användning av rötslam inom jordbruket. Anvisningar i detta avseende har funnits sedan 1973.

 

Naturvårdsverket sammankallade i december 1985 företrädare för Länt- JoU 1985/86: 24 brukamas Riksförbund, Svenska vatten- och avloppsverksföreningen och Svenska Renhållningsverksföreningen för nya överläggningar om omhän­dertagande av slam från kommunala avloppsreningsverk. Naturvårdsver­ket angav därvid sin avsikt att inom sex månader komplettera de sedan 1979 nu gällande råden för slamhantering med sikte på en sänkning av metallhalter i slammet. Verket meddelade också att ett nytt genomgripan­de arbete skall startas beträffande slutligt omhändertagande av kommunalt avloppsslam. De av naturvårdsverket föreslagna åtgärderna godtogs enligt uppgift av de övriga parterna vid överläggningen.

Det är nödvändigt att undvika förorening av åkermarken med tungmetal­ler och annat som kan vara skadligt för markens produktionsförmåga och olämpligt med hänsyn till miljö- och hälsoskydd. Jag förutsätter att den nya granskning av frågan som naturvårdsverket påbörjat skall leda till resultat som är tillfredsställande såväl från jordbrukssynpunkt som beträffande miljö- och hälsoskyddsintressen. Jag vill vidare erinra om att regeringen också på andra sätt arbetar för en minskning av tungmetallbelastningen på åkermark, bl. a. genom åtgärder för att få till stånd en minskad kadmium­halt i handelsgödsel. I proposition 1984/85:74 om jordbruksforskning, m. m. föreslår också regeringen att vissa medel skall ställas till skogs- och jordbrukets forskningsråds förfogande för forskning inom ramen för ett av rådet redovisat program. I detta program pekas även på frågan om tungme­taller i slam.

Utskottet föreslår med hänvisning till uppgifterna i frågesvaret att motion Jo276 yrkande 7 lämnas utan vidare åtgärd.

Åtgärder för att främja exporten av livsmedel föreslås i motionerna Jo217 yrkande 3 och Jo276 yrkande 11. Enligt den sistnämnda motionen är en mer nyanserad syn på överskottsproduktionen nödvändig. Hänsyn bör tas till dess positiva effekter i fråga om sysselsättning och handelsbalans. Enligt motion Jo2I7 bör livsmedelsexporten inriktas pä långsiktiga kon­trakt till så goda villkor som möjligt. Vår höga livsmedelskvalitet ger oss konkurrensfördelar gentemot många länder. Staten bör främja exporten på olika sätt, bl. a. genom subventionerade krediter.

Utskottet behandlade vissa frågor om exporten av livsmedel under våren 1985 (JoU 1984/85:36 s. 13). Ett centralt organ (Food From Sweden) har inrättats med uppgift att främja exporten av svenska livsmedel, såväl råvaror från jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket som mer bearbetade livsmedel. I viss utsträckning lämnas ekonomiskt stöd för marknadsfö­ringsaktiviteter. För budgetåret 1985/86 har sammanlagt ca 6 milj. kr. stått till förfogande för verksamheten. Enligt utskottets mening bör de fortsatta strävandena att främja exporten av livsmedel göras inom ramen för denna organisation. Vad utskottet anfört bör delvis kunna tillgodose syftet med de aktuella motionerna. Något särskilt initiativ från riksdagens sida i denna fråga synes inte påkallat.

I några motioner berörs särskilt användningen av handelsgödsel och
bekämpningsmedel i jordbruket. Dessa är Jo229 av Bengt Silfverstrand
m.fl. (s), Jo233 av Alf Svensson (c) yrkande 1, Jo258av Lars Werner m.fl.
(vpk) yrkande 5, Jo276 av Kari-Erik Olsson m. fl. (c) yrkande 8 och Jo745
av Evert Svensson m.fl. (s). Yrkandena syftar i huvudsak till en minskad
användning av kemiska medel i jordbruket och till en produktion i ekolo-     46

 

gisk balans. Motionerna är enligt utskottets mening i stor utsträckning JoU 1985/86:24 tillgodosedda genom det tidigare nämnda riksdagsbeslutet om ett forsk­ningsprogram för jordbruks- och trädgårdsnäringen m. m. Som framhållits i det föregående (s. 36) innefattar regeringens* förslag i proposition 1985/86:166 bl. a. en prisregleringsavgift på bekämpningsmedel. Med hän­visning till det anförda avstyrker utskottet motionerna i nu aktuella delar.

Återstående delar av motion Jo229 syftar dels till en översyn av nuva­rande beskattningsregler angående lantbrukets bostadsförmåner, dels vis­sa ändringar av tullskyddet för kvarnarnas biprodukter.

Utskottet får, vad beträffar beskattningsreglerna, erinra om att frågan om beskattning av jordbrukets bostadsförmåner m. m. nyligen behandlats av bostadskommittén (se SOU 1986:6 s. 180 f.). Motionen påkallar således ingen åtgärd i den delen. När det gäller tullskyddet för biprodukter av spannmål förefaller syftet med motionen något oklart, liksom också vilka tekniska förändringar i spannmålsregleringen som motionärerna föresprå­kar. I den mån motionen syftar till en reduktion av spannmålsöverskottet genom borttagande av gränsskyddet för biprodukterna vill utskottet i förs­ta hand hänvisa till redovisningen i det föregående angående de åtgärder som vidtas för att åstadkomma en bättre produktionsbalans. I övrigt bör påpekas att ingrepp i spannmålsregleringen av det slag som här aktualise­rats kan få svåröverskådliga effekter på olika omräden; om importen av fodermedel förbilligas kan detta t. ex. leda till en ökning av överskottet av animalieprodukter. Redan nu förekommer en viss import av fodermedel som ligger utanför jordbruksprisregleringen (t.ex. fiskmjöl och ris). Om kvarnarna genom ökad priskonkurrens utifrån tvingas sänka priset på sina biprodukter kan detta i sin tur innebära att brödmjölet stiger i pris. Det bör enligt utskottets mening i första hand ankomma pä jordbruksnämnden att bevaka hithörande frågor.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo229 i återstående delar.

Yrkandena 3 och 5 i motion Jo233 av Alf Svensson (c) gäller dels jordbrukarnas ekonomiska jämställdhet, dels förslag om en ny jordför­värvslag med inriktning mot mindre brukningsenheter m.m. Den sist­nämnda frågan har nyligen behandlats i utskottets betänkande JoU 1985/86:20, till vilket här hänvisas. När det gäller inkomstmålet avstyrker utskottet motionen till den del den åsyftar ändrade ställningstaganden i förhällande till 1985 års beslut om livsmedelspolitiken. Förslaget i motio­nen om en återgång till tidigare system med bundna överläggningar av­styrks med hänvisning till att riksdagen senast år 1985 beslutat att ordning­en med obundna överläggningar för kostnadskompensation m. m. bör bibe­hållas (se JoU 1984/85: 33 s. 47).

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört avstyrks även yrkande 16 i motion Jo244 (fp) och yrkande 13 i motion Jo276 (c), vilka yrkanden båda syftar till en återgång till kompensation baserad på PM-index.

I två motioner från folkpartiet, Jo244 och Jo738, framhålls behovet av ett
miljömål resp. uthållighetsmål i livsmedelspolitiken. Bl. a. framhålls att
miljö- och naturvårdsaspekterna måste ges en betydande vikt i dessa
sammanhang. Enligt den sistnämnda motionen bör framför allt naturvårds­
intressena ägnas stor uppmärksamhet. Man understryker att många av de 47

 

mindre jordbruken har positiva effekter för naturvården genom att de     JoU 1985/86:24 bidrar till att landskapet hålls öppet och skogen värdas. Enligt motionen bör de lagregler som finns om jordbrukets hänsyn till naturvården följas av klara regler också i tillämpningsföreskrifterna.

Vissa närliggande frågor tas upp i motion Jo753 av Göthe Knutson (m) som föreslår en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå åtgärder för att bevara det öppna svenska kulturlandskapet.

Utskottet erinrar om att 1985 års beslut om livsmedelspolitiken bl. a. innebär att det är nödvändigt att så långt det är möjligt och rimligt väga in miljö- och resurshushållningsaspekter i jordbruks- och livsmedelspoliti­ken. Vad beträffar jordbrukets hänsyn till naturvårdens och kulturminnes­vårdens intressen har lagregler införts i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark. Bestämmelserna har preciserats och utvecklats i lant­bruksstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för tillämpningen av hithö­rande hänsynsregler.

I en skrivelse till utskottet har riksantikvarieämbetet och statens histo­riska museer understrukit det angelägna i att kulturminnesvårdens intres­sen i odlingslandskapet pä ett tydligare sätt än hittills uppmärksammas i de jordbrukspolitiska sammanhangen. Önskemålen om hänsyn till dessa intressen bör behandlas på ett sådant sätt att samverkan underlättas mellan dem som företräder jordbruksintresset och dem som skall svara för intres­set att ta till vara kulturarvet.

Utskottet vill i anslutning till de aktuella motionerna understryka att jordbruket i möjlig utsträckning bör använda miljövänliga odlingsmetoder som också bidrar till en god hushållning med mark, vatten och växtnäring. I rimlig utsträckning bör jordbruket bedrivas så att det bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandska­pet. Genom riksdagens överväganden i anslutning till proposition 1985/86:74 om jordbruksforskning m.m. har ytterligare markerats det angelägna i att jordbruket och livsmedelsproduktionen tar hänsyn till kra­vet på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser. Nyssnämnda beslut innebär bl. a. att särskilda medel anvisats för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. I de fall insat­serna kan komma att innefatta kulturminnesvården i odlingsbygd bör sam­råd ske mellan naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet.

Utskottet föreslär med dessa uttalanden att motionerna Jo244 yrkande 2, Jo738 yrkande 15 och Jo753 lämnas utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utsädesreservat

1 två motioner, Jo212 av Ulla Orting och Rune Ångström (fp) samt Jo223
av Hans Dau (m) framförs förslag om inrättande av utsädesreservat i norta
Sverige för att producera grundutsäde av potatis av hög kvalitet. I båda
motionerna anförs att det i t. ex. övre Norrland finns förutsättningar att
odla grundutsäde av mycket hög internationell klass. En sådan satsning
skulle dessutom få positiva regionalpolitiska effekter, anför motionärerna.
Enligt vad utskottet erfarit har lantbruksstyrelsen - dvs. den myndighet     48

 

som närmast ansvarar för hithörande frågor — sett över produktionssyste- JoU 1985/86: 24 met för grundutsädesodling i norra Sverige. Erfarenheterna av denna verk­samhet har inte varit sådana att lantbruksstyrelsen ansett sig böra gå vidare och inrätta t. ex. större utsädesreservat. Enligt styrelsens nuvaran­de bedömning är det från olika synpunkter bättre att kunniga odlare ombe­sörjer utsädesodlingen på företag med ett relativt isolerat läge. Några slutgiltiga ställningstaganden föreHgger dock inte, och styrelsen arbetar alltjämt pä att finna lämpliga arealer för grundutsädesproduktionen.

Utöver det anförda vill utskottet framhålla att ett system med utsädesre­servat förutsätter att det inom relativt stora angränsande odlingsomräden införs förbud eller restriktioner mot odling av växter som innebär risk för spridning av växtsjukdomar till reservatet. Ett sådant ingrepp i den privata rättssfären torde kräva särskilda lagstiftningsåtgärder. Det är enligt utskot­tets mening tveksamt om t. ex. växtskyddslagen (1972:318) i sin nuvarande utformning medger så långtgående restriktioner som i ett sådant samman­hang skulle kunna aktualiseras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo212 ochJo223.

Sockerbetsodlingen

I motionerna Jo211 av Bo Lundgren m. fl. (m) och Jo246 av Gösta Anders­son och Agne Hansson (c) yrkas att den svenska självförsörjningsgraden beträffande socker skall vara 95%. .1 den sistnämnda motionen motiveras yrkandet om självförsörjning med att driften vid Öland och betodlingen i regionen måste bibehållas. För detta talar, bl. a. starka regionalpolitiska skäl. Ungefär 40-50% av alla arbetstillfällen i Mörbylånga kommun finns enligt motionen i jordbruket och livsmedelsindustrin.

I motion Jo264 av Gunhild Bolander (c) anförs bl. a. regionalpolitiska
skäl för att en fortsatt drift garanteras vid Roma sockerbruk på Gotland.
Betodlingen medverkar dessutom enligt motionen till en bättre växtföljd i
jordbruket och ger ersättning för en högre arbetsinsats i familjejordbruken.
Biprodukterna från sockerbetsodlingen ger värdefulla fodertillskott till
animalieproduktionen. De nuvarande korta avtalsperioderna för odlingen
bör förlängas till fem är.                  ■

Utskottet erinrar om att det för närvarande löper en tvåårig prisregle­ringsperiod för socker och sockerbetor (1985/86-1986/87).- Av utskottets betänkande JoU 1984/85:36 om jordbruksprisregleringen m. m. framgår att det dä aktuella förslaget byggde på att driften vid samtliga existerande sockerbruk skulle bibehållas (s. 6). Vidare framgår av nämnda betänkande att sockerbetsarealen borde uppgå till högst 51 300 ha både år 1985 och är 1986. Vid normalskörd motsvarar detta en självförsörjningsgrad på ca 95%.

Det kan i sammanhanget också nämnas att regeringen i proposition 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken anförde att förändringar av socker­betsodlingens förutsättningar - bl. a. från konkurrenssynpunkt - kunde fä stor betydelse för berörda regioner. Frågan om framställning av såväl

49

4    Riksdagen 1985/86. lö saml. Nr 24

 

socker och andra sötmedel som sprit och stärkelse borde enligt propositio-     JoU 1985/86: 24 nen bli föremål för en särskild utredning.

Mot bakgruid av vad som anförts ovan anser sig utskottet kunna utgå frän att de frågor som tas upp i motionerna kommer att ägnas tillböriig uppmärksamhet i samband med de fortsatta övervägandena om socker­betsodlingen och sockerproduktionen. Motionerna påkallar inte för närva­rande någon särskild åtgärd frän riksdagens sida.

Regionalpolitiska frågor m. m.

I några motioner koncentreras intresset till livsmedelspolitikens betydelse från regionalpolitisk synpunkt resp. för vissa bestämda regioner i landet.

I motion Jo239 av Åke Wictorsson m.fl. (s) diskuteras ingående vilka möjligheter som finns att i ökad utsträckning utnyttja Hvsmedelspolitiken som en regionalpolitisk resurs. Synpunkterna omfattar hela livsmedelsked­jan frän producent till konsument. 1 korthet går motionen ut på att jord­brukspolitiken bör förändras så att den blir ett stöd för att skapa livskrafti­ga lantbruksföretag, i förekommande fall med hjälp av kompletterande sysselsättningsformer. De kvantiteter som årligen bör levereras med hän­syn bl. a. till de inhemska behoven bör beställas av staten och garanteras till priser som överenskommits i förhandlingar mellan staten och näringen. Kontrakten förs sedan ned på de enskilda företagens nivå. I den mån basresurserna i jordbruket ger utrymme för ytterligare produktion bör varje företagare ta ansvaret för resursernas utnyttjande på bästa sätt, t. ex. genom odling av alternativa grödor och/eller utförande av andra arbeten. I de delar av vårt land där det av regionalpolitiska skäl är nödvändigt att bibehålla dagens produktion och helst utöka den bör dock samhället gå in och garantera hela jordbruksproduktionen. Därmed blir jordbruksproduk­tionen i dessa bygder en basresurs i regionalpolitiken. Om de nödvändiga insatserna inte kan bäras av livsmedelspriserna bör de liksom nu belasta statsbudgeten. I sammanhanget bör undersökas om stödet i viss utsträck­ning kan utgå som arealbidrag. I motionen tas också upp vissa utbildnings-och organisationsfrågor, liksom frägan om ökad kvalitet på livsmedel. Motionen utmynnar i ett yrkande av innebörd att de angivna synpunkterna på livsmedelspolitiken som en regionalpolitisk resurs bör bli föremål för utredning.

Utskottet anser att motionen innehåller åtskilliga synpunkter som är värda att beaktas. I vissa delar överensstämmer motionen med vad riksda­gen tidigare anfört om jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt (JoU 1984/85:33 s. 27). Utskottets uttalanden i det föregående om bl. a. strävandena att främja en bättre livsmedelskvalitet kan också i viss män tillgodose motionens syfte i den delen. Vad beträffar statens och näringens ansvar för överskottsproduktionen vill utskottet vidare hänvisa till övervä­gandena i det föregående. Samma bedömning gäller motionärernas syn­punkter pä jordbruksproduktionen i norra Sverige. Utskottets ställningsta­gande i denna fråga innebär att ökade förutsättningar ges för ett livskraftigt jordbruk i de delar av landet där jordbruksproduktionen är av särskild betydelse för sysselsättning och samhällsservice. Utskottet utgår från att

50

 

synpunkter och förslag av det slag som framförts i motionen kommer att     JoU 1985/86: 24

spela en viktig roll i de fortsatta diskussionerna om livsmedelspolitikens

inriktning. 1 avbidan på resultatet av de åtgärder som aktualiserats för att

lösa överskottsproblemen resp. öka lönsamheten i Norrlandsjordbruket

m. m. är utskottet dock inte berett att förorda någon särskild utredning i

enlighet med önskemålen i motion Jo239.

Vad utskottet anfört är i allt väsentligt tillämpligt också på motionerna Jo203 av Bo Finnkvist och Kristina Svensson (s). Jo243 av Leo Persson m.fl. (s) och Jo245 av Barbro Nilsson m.fl. (s). Dessa motioner avstyrks således.

I motion Jo274 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) anförs att jordbruket i Skåne genomgått en negativ utveckling. Olika åtgärder föreslås för att motverka härmed sammanhängande problem. Dessa åtgärder omfattar bl. a. återinförande av PM-index, bättre fördelning av prisregleringsmedel m.m., bibehållen sockerbetsodling och potatisodling, utveckling av nya produkter m.m. samt exporten av livsmedel. Enligt motionen är vidare jordbruket i Skåne beroende av kvalificerad forskning och utvecklingsar­bete.

Utskottet har tidigare gjort uttalanden som innebär att riksdagen i prin­cip inte bör vidta några särskilda åtgärder med anledning av motioner som gäller en speciell region eller ett speciellt landskap. Givetvis inser utskottet det skånska jordbrukets och livsmedelsindustrins betydelse både frän na­tionell synpunkt och från regionalpolitisk synpunkt. I Skånelänen finns bl. a. förädlingsföretag som svarar för en omfattande tillverkning och även export av produkter som med ett annat användningssätt av råvaran skulle t. ex. kunna ytterligare försvåra överskottsproblemen. Enligt vad utskottet erfarit har olika åtgärder vidtagits på regional och lokal nivå för ökad samverkan mellan bl. a. kommuner, jordbruk och livsmedelsindustri. Det bör också framhållas att motionen berör flera livsmedelspolitiska frågor av mera allmän karaktär, vilka behandlats i flera olika sammanhang och till en del även i detta betänkande. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo274 lämnas utan någon ytteriigare åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

Prop. 1985/86:100 bil. II. m.m.

1.    att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsong­mässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1986/87 fär disponera en röriig kredit på högst 100000000 kr. i riksgäldskonto­ret,

2.    att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jord­bruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budget­året 1986/87 får disponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskontoret.

 

1.    att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd får disponera     JoU 1985/86:24 en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

2.    beträffande överläggningar mellan staten och jordbruksnä­ringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo2l7 yrkande

2,         1985/86:Jo252 yrkande 2 och 1985/86:Jo261 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överlägg­
ningar rörande finansieringen av underskottet i spannmålsregle­
ringen,

5.            beträffande exportkostnader för 1985 års spannmålsskörd

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkande

3,         1985/86:Jo252 yrkande 1 i motsvarande del och l985/86:Jo261
yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört om kostnadsansvar och
kostnadstäckning,

6.         beträffande anslag till prisreglerande åtgärder för budgetåret
1986/87 m.m.

att riksdagen

a)   avslår motionerna 1985/86:Jo217 yrkande 1 delvis. 1985/ 86:Jo252 yrkande 1 i återstående del, 1985/86:Jo261 yrkande 4, 1985/ 86:606 yrkande 1 och 1985/86:612 yrkande 1, såvitt avser export­kostnader för 1986 års skörd,

b)  avslår motion 1985/86:Jo206 yrkande 1 om höjning av livs­medelssubventionerna,

c)   avslår motion l985/86:Jo207 om ersättning för införselavgifts-   • medel,

d)          avslår motion 19S5/86:Jo2l7 yrkande 1 delvis såvitt avser
minskning av livsmedelssubventionerna,

e)         till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget­
året 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3001 170000 kr.,

7.         beträffande höjning av statens kostnadsandel av exportkostna­
der för spannmålsöverskottet

att riksdagen avslår motion l985/86:Jo261 yrkandena 3 och 5,

8.            beträffande beskattningen av livsmedel m. m.

a)          att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo206 yrkande 2 och
1985/86:568 yrkande 8,

b)          att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo201 och 1985/
86:Jo276 yrkande 5,

Prop. 1985/86:166, m. m.

9.            beträffande åtgärder för produktionsanpassning m.m.

a)    att riksdagen med avslag på motion 1985/86:609 yrkande 1 godkänner vad utskottet anfört om åtgärder för produktionsan­passning pä vegetabilieområdet,

b)   att riksdagen lämnar motionerna 1985/86:Jo238 och 1985/ 86:Jo268 utan vidare åtgärd,

10.            att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i fråga om

prisregleringen på jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87,                      cj

 

11.    att riksdagen med avslag på motion 198.5/86:609 yrkande 2     JoU 1985/86:24
godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av

avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1986/87 eller har in­flutit under tidigare regleringsår,

12.    beträffande prisstöd till jordbruket i norra Sverige

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1985/86:606 yrkande 2, 1985/86:609 yrkandena 4 och 5, 1985/86:612 yrkandena 2, 6 och 7, 1985/86:614 yrkandena 1 och 2 och 1985/ 86:615 yrkande 1 dels godkänner vad utskottet anfört om en uppräk­ning av prisstödet på olika produkter m.m., dels till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvisar ett för­slagsanslag av 510000000 kr.,

13.    beträffande åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige
m. tn.

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:606 yrkande 3, 1985/86:609 yrkande 6. 1985/86:612 yrkande 8 och 198.5/86:614 yr­kandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett åtgärdsprogram,

14.    beträffande stödområdesindelningen m. m.
att riksdagen med avslag på

a)  motionerna 1985/86:Jo269 yrkande 2 och 1985/86:616,

b)  motion 1985/86:607,

c)  motionerna 1985/86:Jo271 och 1985/86:610,

d)   motionerna 1985/86:608 och 1985/86:611,

e)   motion 1985/86:613,

godkänner vad i propositionen förordats i fråga om ändring i prisstödsområdena,

15.    beträffande vissa frågor i övrigt om stöd till Norrlandsjord­
bruket

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo221, 1985/86:Jo222, 1985/86:Jo247, 1985/86:Jo256, 1985/86:Jo265, 1985/ 86:Jo269 yrkande 1 och 1985/86:Jo270,

16.    beträffande lokal upphandling av livsmedel m. m.

att riksdagen lämnar motion 1985/86:612 yrkande 3 utan vidare åtgärd,

17.    beträffande samhällets kostnadsansvar vid kärnkraftsolyckor
tn. m.

att riksdagen lämnar motion 1985/86:612 yrkande 4 utan vidare åtgärd,

18.    beträffande livsmedelsförsörjningen m.m.

att riksdagen lämnar motion 1985/86:612 yrkande 5 utan vidare åtgärd,

19.    beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen m. m.
a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

på motionerna 1985/86:Jo241, 1985/86:Jo244 yrkande 7. 1985/86:609

yrkande 3 och 1985/86:615 yrkande 2 antar förslaget till lag om dels

fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot

nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels                 53

ändring i samma lag.

 

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo257 yrkande 1.            JoU 1985/86: 24

20.            beträffande prisregleringsavgift på bekämpningsmedel

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:218) om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen utgår,

21.         att  riksdagen antar förslaget  till  lag om ändring i  lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

Vissa livsmedelspolitiska frågor m. m.

22.    beträffande kvalitetskontroll av alternativt odlade produkter att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo210,

23.    beträffande jordbruksforskning och rådgivning m. tn. att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo233 yrkande 2,

24.    beträffande utredning av det allmännas markinnehav att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo217 yrkande 8,

25.    beträffande   rationaliseringsverksamheten   hos   lantbruks­nämnderna

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 14,

26.         beträffande   tillståndskravet  i  lagen  om  skötsel  av jord­
bruksmark

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo266,

27.            beträffande livsmedelskvalitet tn. m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo236 yrkandena 1-3, 1985/86:Jo258 yrkande I, 1985/86:Jo276 yrkande 3 och 1985/86:Jo504 yrkandena 2 och 4,

28.            beträffande kvalitetsbetalning av vegetabilier m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo214 och 1985/86:Jo229 i mot­svarande del,

29.         beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i anima­
lieproduktionen

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo2l5, 1985/86:Jo224, 1985/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yrkande 2, 1985/86:Jo258 yrkande 4, 1985/86:Jo513 yrkande 2, 1985/86:Jo5l4 och 1985/86:Jo527,

30.         beträffande samband mellan areal och antalet djur
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo610 yrkande 5,

31.         beträffande utbildning i kost- och näring.ffrågor
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 1,

32.            beträffande offentlig upphandling av livsmedel

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 2 och 1985/ 86:Jo258 yrkande 9,

33.    beträffande en heltäckande livsmedelspolitik att riksdagen avslår motion l985/86:Jo258 yrkande 2,

34.    beträffande regional självförsörjning m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo258 yrkande 3,

35.            beträffande livsmedelsforskning m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo258 yrkande 6,

54

 

36. beträffande  konsumentdelegationer vid statens pris- och     JoU 1985/86:24
kartellnämnd

att riksdagen avslår motion 1985/86:N304 yrkande 1,

37.    beträffande konkurrens I förädlingsledet

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 15,

38.    beträffande marknadsanpassat jordbruk m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 1 och 1985/86:615 yrkande 3,

39.    beträffande inriktningen av Jordbrukspolitiken m.m. att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 6,

40.    beträffande slam från reningsverken

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo276 yrkande 7,

41.    beträffande jordbrukets miljöeffekter m.rh.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo229 i motsvarande del, 1985/86:Jo233 yrkande 1, 1985/86:Jo258 yrkande 5, 1985/86:Jo276 yrkande 8 och I985/86:Jo745,

42. beträffande åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga
att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo276 yrkande 9 utan vidare
åtgärd,

43.    beträffande fytokemisk produktion

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo276 yrkande 12 utan vidare åtgärd,

44.    beträffande export av livsmedel

att riksdagen avslår motionerna l985/86:Jo2l7 yrkande 3 och 1985/ 86;Jo276 yrkande 11,

45.    beträffande beskattning av lantbrukets bostadsförmåner att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo229 i motsvarande del,

46.    beträffande ändringar i tullskyddet m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo229 i återstående del,

47.    beträffande kostnadskompensation åt jordbruket m. m.

a)  att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo233 yrkande 3,

b)  att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 16 och 1985/86:Jo276 yrkande 13,

48.    beträffande jordförvärvslagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo233 yrkande 5,

49.    beträffande miljömål i jordbruket m. m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 2, 1985/86:Jo738 yrkande 15 och 1985/86:Jo753,

50.    beträffande utsädesreservat

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo212 och 1985/86:Jo223,

51.    beträffande sockerbetsodlingen

a) att  riksdagen  avslår  motionerna   l985/86:Jo211   och   1985/
86:Jo246,

b)   att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo264,

52. beträffande livsmedelspolitiken som regionalpolitisk resurs
m.m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo203,

1985/86:Jo239, 1985/86:Jo243 och 1985/86:Jo245,                                  55

 

53. beträffande jordbruket i Skåne                       .                        JoU 1985/86:24

att riksdagen lämnar motion l985/86:Jo274 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 28 maj 1986 På jordbruksutskottets vägnar KARL ERIK OLSSON

Kari Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson {%), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunan­der (c), John Andersson (vpk), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m), Ulf Lönnqvist (s) och Bengt Rosén (fp).

Reservationer

1. Överläggningar mellan staten och jordbruksnäringen
(mom. 4)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Åke Selberg, Kaj Larsson och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Jordbruksutskottet konstaterar" och på s. 16 slutar "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Som framgår av det anförda har såväl statens jordbruksnämnd som spannmålsgruppen efter särskild utredning kommit fram till att underskot­tet i spannmålskassan ej kan tillskrivas låga väridsmarknadspriser. Detta har bekräftats av riksdagen i samband med behandlingen av konstitutions­utskottets granskningsbetänkande. I enlighet med 1977 års beslut finns således ingen skyldighet för staten att gå in i överläggningar om underskot­tets finansiering. Hithörande motioner bör således avslås, såvitt nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande överläggningar mellan staten och jordbruksnä­ringen

att   riksdagen    avslår   motionerna    l985/86:Jo217    yrkande   2, 1985/86:Jo252 yrkande 2 och 1985/86:Jo261 yrkande 1,

2. Exportkostnader för 1985 års spannmålsskörd (mom. 5)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Lennart Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 17 som börjar "Utskottets uttalan­
den" och slutar "sålunda anfört" bort ha följande lydelse: ,                                56

 

Utskottets uttalanden om kostnadsfördelningen mellan staten och nä- JoU 1985/86:24 ringen m. m. (JoU 1985/86: 13) innebär i fråga om 1985 års skörd (budget­året 1985/86)) att statens kostnadsandel om 40% bör beräknas på en exportkostnad av ca en miljard kr. eller något därutöver. Enligt upplys­ningar som tillhandahållits utskottet av bl. a. representanter för Svensk spannmålshandel uppgår det totala underskottet till ca 1060 milj. kr., motvarande en överskottsmängd av I 270000 ton. På kostnadssidan redo­visas emellertid också ett antal poster i övrigt som ökar det totala kost­nadsbeloppet till 1249 milj. kr. Här ingår bl. a. kostnader för överlagring av spannmål från 1984 som enligt utskottets bedömning knappast torde böra beaktas i det sammanhang som nu är i fråga. 1 övrigt går utskottet inte in på någon närmare bedömning av vilka kostnader, utöver rena exportkost­nader, som bör ingå i beräkningsunderlaget. Det bör ankomma på regering­en och vederbörande regleringsförening fastställa det exakta underlagsbe­loppet. Kostnaderna bör, som regeringen anfört i proposition 166, få täckas genom överskridande av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (C 3) för budgetåret 1985/86. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5.          beträffande exportkostnader för 1985 års spannsmålsskörd att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkaride 3,
1985/86:Jo252 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:261 yrkande
2 godkänner vad utskottet anfört om kostnadsansvaret för 1985 års
spannmålsöverskott m. rn.,

3. Prisreglerande åtgärder m, m. (mom. 6 b, c och e samt 8 a)

John Andersson (vpk) anser att

:li'is den del av utskottets yttrande pås. 19 som börjar "Utskottet har" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i de båda vpk-motionerna, att det finns starka skäl att avveckla mervärdeskatten på livsmedel. Det bör framhållas att matkostnaderna är särskilt betungande för barnfamil­jerna. Enligt vissa beräkningar betalar en vanlig tvåbarnsfamilj varje år ca 8000 kr. i matmoms. Som ett första steg pä vägen mot ett avskaffande av matmomsen bör livsmedelssubventionerna höjas med 3 miljarder kr. Vi­dare biträder utskottet yrkandet i motion Jo2()7 angående ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

dels utskottets hemställan under 6 b, c och e och 8 a) bort ha följande lydelse:

6.          b) att riksdagen bifaller motion 1985/86:Jo206 yrkande 1 om
höjning av livsmedelssubventionerna,

c) att riksdagen bifaller motion l985/86:Jo207 om ersättning för införselavgiftsmedel,

e) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets otnråde för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 6 034 170000 kr.,

57

 

8. a) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo206     JoU 1985/86:24 yrkande 2 och 1985/86: 568 yrkande 8 hos regeringen hemställer om förslag rörande avskaffande av mervärdeskatten pä livsmedel,

4. Prisreglerande åtgärder m. m. (mom. 6 d och e)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar "Utskottet har ej" och slutar "ändamål tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Den samhällsekonomiska utvecklingen har liksom jordbruksprisregle­ringen stor betydelse för jordbrukarnas inkomster. Genom en ekonomisk politik som skapar förutsättningar för bl. a. sänkta skatter kan den ekono­miska situationen förbättras, framför allt för barnfamiljerna, vilka är stora matkonsumenter. Detta medför ökade inkomster för jordbruket genom ökad livsmedelskonsumtion. Mot denna bakgrund bör, i enlighet med vad som anförts i motion Jo217, mjölksubventionerna kunna avvecklas succes­sivt. För att inte minskningen skall få negativa effekter på konsumtion och produktion bor subventionerna avvecklas under en tioårsperiod. För bud­getåret 1986/87 bör minskningen vara 250 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 6 d och e bort ha följande lydelse:

6.          d) att riksdagen bifaller motion 1985/86:Jo217 yrkande 1 såvitt
avser minskning av livsmedelssubventionerna,

e) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 751 170000 kr.,

5. Höjning av statens kostnadsandel för överskottsarealen
(mom. 7)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 18 som börjar "Vidare avstyrker" och slutar "ej avtrappas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Jo261, att statens kostnadsandel för överskottsarealen bör vara 60% fr. o. m. 1986 års skörd. Kostnadsandelen bör ej avtrappas utan kvarstå vid 60%. Det bör ankom­ma på regeringen att ställa ytterligare medel till förfogande för angivna ändamål genom överskridande av anslaget till prisreglerande åtgärder för budgetåret 1986/87.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7.          beträffande höjning av statens kostnadsandel av exportkosl-
naderför spannmålsöverskottet

att riksdagen godkänner vad utskottet med anledning av motion 1985/86:Jo261 yrkandena 3 och 5 anfört om statens kostnadsansvar och finansieringen av kostnadsansvaret.

58

 

6. Beskattningen av livsmedel (mom. 8 b)          JoU 1985/86:24

Kari Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 19 som börjar "Med hänsyn" och slutar "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo276 i fråga om beskattningen av livsmedel. Motionärernas grundinställning är att baslivsmedel inte bör belastas av moms. Hittills har livsmedelssubventioner använts för att sänka matpriserna. Subventionernas omfattning har emellertid krympts till att endast omfatta mjölken. Åven mjölksubventionerna ifrågasätts nu från olika håll. Utskottet anser däremot att skatten på baslivsmedel bör mins­kas.

Skattesystemet är ett viktigt instrument för att omfördela resurser och påverka konsumtionen. Momsen har en viktig roll i detta sammanhang. 1 debatten har förekommit olika tekniska lösningar för att åstadkomma sänkta priser på baslivsmedel. Ett system med differentierad moms tilläm­pas i flera europeiska länder. Ett sådant system ansluter direkt till princi­pen att skatten på baslivsmedel skall vara lägre än på andra varor.

Som motionärerna anfört bör en kompletterande redovisning göras an­gående möjligheterna att överföra skatten på baslivsmedel till konsumen­terna i form av lägre priser. Vid en sådan undersökning kan även förslagen i motion Jo20l beaktas.

dels utskottets hemställan under 8 b bort ha följande lydelse:

8.        b) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo201
och 1985/86:Jo276 yrkande 5 hos regeringen hemställer om en redo­
visning av konsekvenserna vid skilda tekniska alternativ att minska
skattebelastningen på baslivsmedel,

7. Åtgärder för produktionsanpassning m. m. (mom. 9 a)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s, 17 börjar "Med den" och pä s. 18 slutar "yrkande I" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att riksdagen får tillfälle att pröva de åtgärder som enligt regeringens förslag kan komma att vidtas för produk­tionsanpassningen. Mot bakgrund av den ovilja som regeringen visat när det gällt att följa riksdagens beslut på detta område är det enligt utskottets mening inte välbetänkt att ge den det önskade handlingsutrymmet. Likaså bör det ankomma på riksdagen att avgöra på vilket sätt åtgärderna skall finansieras. Det i propositionen begärda bemyndigandet för regeringen i detta hänseende bör således inte lämnas. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion 609 yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 9 a bort ha följande lydelse:

9.          a) beträffande åtgärder för produktionsanpassning m.tn.

a) att riksdagen godkänner vad utskottet med anledning av regering-       9

ens förslag och motion 1985/86:609 yrkande 1 anfört om åtgärder för produktionsanpassning på vegetabilieområdet.

 

8. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige m. m. (mom. 12, 13    JoU 1985/86:24 och 52)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Åke Selberg, Kaj Larsson och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar "Trots 1985" och på s. 32 slutar "förslag ovan" bort ha följande lydelse:

Syftet med prisstödet är att kompensera jordbruket i norra Sverige för de höga produktionskostnaderna i detta område jämfört med områden i mellersta Sverige. Nuvarande former för prisstödet till jordbruket i norra Sverige tillkom 1971. Prisstödet har differentierats på olika områden så att stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordligaste Sveriges inland. De geografiska gränserna i denna differentiering bygger bl.a. på produktionskostnadskalkyler för olika områden.

Under 1970-talet räknades prisstödet upp vart tredje år. Smärre juste­ringar av områdesgränserna gjordes. Under 1980-talet har prisstödet räk­nats upp 1980, 1981, 1982, 1984, 1985 och 1986. Uppräkningarna 1980 och

1981  motsvarade i stort sett förändringen av PM-index. Uppräkningarna

1982  och 1984 motsvarade ungefär 3/4 av förändringen av PM-index. 1985 räknades prisstödet upp med 21 % och för 1986 föreslår regeringen i propo­sition 1985/86: 166 en uppräkning med drygt 10%.

Enligt utskottets mening kvarstår syftet att det särskilda prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall utjämna de skillnader i produktionskost­nader som råder mellan norra och mellersta Sverige. Den av regeringen i proposition 1985/86: 166 föreslagna uppräkningen av prisstödet gör att denna inriktning av Norriandsstödet bibehålls.

I motion 606 från vänsterpartiet kommunisterna föreslås att prisstödet ska räknas upp med 115 milj. kr. utöver regeringens förslag. I motion 609 av moderata samlingspartiet föresläs en uppräkning med 65 milj. kr. utöver regeringens förslag, i motion 612 av centerpartiet föresläs en uppräkning med 177 milj. kr. utöver regeringens förslag och i motion 615 av folkpartiet föresläs en uppräkning med 140 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Enligt utskottets mening åsidosätts i samtliga motionskrav de principer för prisstödet till jordbruket i norra Sverige som ovan redovisats. Om belopp i denna storleksordning skall tillföras Norrlandsstödet är det enligt utskottets mening inte längre en fråga om att stödet skall utjämna produk­tionskostnadsskillnader mellan mellersta och norra Sverige utan ett direkt regionalpolitiskt inriktat stöd. Det kan enligt utskottets mening finnas skäl att diskutera rent regionalpolitiska stödåtgärder för upprätthållandet och utvecklandet av jordbruket i norra Sverige. Detta bör emellertid inte ske genom en uppräkning av det särskilda prisstödet till jordbruket i norra Sverige utan genom särskilda regionalpolitiskt motiverade stödåtgärder.

1 norra Sverige och där speciellt i inlandet har jordbruket sedan länge
tillmätts stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Det finns därför
enligt utskottets mening all anledning att sätta in jordbruket i ett regional­
politiskt sammanhang. Därigenom skulle jordbruket och behovet av stöd­
former för näringen kunna sättas in i de näringspolitiska prövningar som
görs av regionala organ. Därvid kan jordbrukets särskilda behov av åtgår-        60

der på ett annat sätt än hittills tillgodoses.

 

Denna bedömning överensstämmer till stor del med synpunkterna i      JoU 1985/86:24 motion Jo239 av Åke Wictorsson m. fl. (s), som går ut på att man i öks- utsträckning bör använda livsmedelspolitiken som en regionalpolitisk re­surs. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen i motsva­rande del gör ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet här anfört,

1 anslutning till de motioner som innehåller yrkanden om ett åtgärdspro­gram för norrlandsjordbruket vill utskottet framhålla att ett åtgärdspro­gram inte kan täcka in alla de åtgärder som erfordras. För detta är förhål­landena för jordbruket och förädlingsindustrin inom det regionalpolitiska stödområdet alltför mångskiftande. 1 stället bör lokala och regionala pro­gram utarbetas. Dessa bör sedan kunna utgöra ett underlag för regionalpo­litiska stödåtgärder.

Det hade enligt utskottets mening varit angeläget att särskilda medel till sådana regionalpolitiskt motiverade insatser för det norrländska jordbru­ket kunnat anvisas redan nu. Enligt utskottets mening borde en del av de medel som tillförs spannmålsregleringen ha kunnat användas i detta sam­manhang. En sådan användning av en del av dessa medel skulle också.ha medverkat till att utjämna förhållandena mellan olika jordbrukargrupper och jordbruksföretag. Någon annan väg att inom jordbrukssektorns ram finansiera ett ytterligare tillskott till jordbruket i norra Sverige har utskot­tet inte kunnat finna.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen lagt fast de principer som skall gälla för utgiftsprövningen (se prop. 1985/86: 150 bil. 1 s. 32). De aktuella motio­nerna innehåller yrkanden som enligt utskottets mening strider mot dessa principer. 1 motion 609 hänvisas till "föreslagna besparingar som inte tillgodoräknats oss i tidigare gjorda budgetsammanställningar. Vi har så­lunda inte tidigare räknat med t. ex. de besparingar pä ca 100 milj. kr. som det innebär att vi kräver att den produktionskostnadsanpassade belåningen för bostäder skall upphöra." I motion 615 redovisas besparingsförslag frän en rad områden som har det gemensamt att de redan avvisats av riksdagen. 1 motionerna 606 och 612 redovisas inga förslag till besparingar motsvaran­de de föreslagna utgiftsökningarna. Av bl. a. fördelningspolitiska skäl är utskottet inte berett att medverka till en finansiering som innebär kraftigt ökade boendekostnader. Utskottet vill understryka vikten av att utgiftsök­ningar hålls nere eller finansieras genom att andra utgifter minskas. Detta är en förutsättning för att skapa balans i svensk ekonomi och den enda möjligheten till en gynnsam utveckling av jordbruket i norra Sverige.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag beträffande prisstödet till jordbruket i norra Sverige och avstyrker motio­nerna i motsvarande delar.

dels utskottets hemställan under punkterna 12, 13 och 52 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande prisstöd till jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:606 yrkande 2, 1985/86:609 yrkandena 4 och 5,
1985/86:612 yrkandena 2, 6 och 7, 1985/86:614 yrkandena 1 och 2
och 1985/86:615 yrkande 1 dels godkänner vad i propositionen för-                  ,,

 

ordats i fråga om prisstöd till jordbruket i norra Sverige, dels till     JoU 1985/86:24 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 anvi­sar ett förslagsanslag av 410000000 kr.,

13. beträffande åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:606 yrkande 3, 1985/86:609 yrkande 6, 1985/86:612 yrkande 8 och 1985/86:614 yr­kandena 3 och 4 samt med anledning av motion 1985/86:Jo239 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet anfört om jordbruket i ett regionalpolitiskt sammanhang,

52.  beträffande------------- (lika med  utskottet,  dock att  motion

1985/86:Jo239 behandlas i återstående del)-- 1985/86:Jo245,

9. Livsmedelsförsörjning m. m. (mom. 17 och 18)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 34 som börjar "Utskottet vill" och slutar "(prop. 1985/86: 170)" bort ha följande lydelse:

Det är i och för sig tillfredsställande att kärnkraftsolyckan och därmed sammanhängande ersättningsfrågor m. m., blivit föremål för överväganden i regeringskansliet. Emellertid anser utskottet att riksdagen i ett uttalande bör understryka att samhället tar det fulla kostnadsansvaret för de långtgå­ende konsekvenser som följer med en olycka av detta slag. Som motionä­rerna anfört visar kärnkraftsolyckan i Tjernobyl hur sårbart industrisam­hället är, liksom livsmedelsförsörjningen och livsmedelsberedskapen. Vad utskottet anfört med anledning av motion 612 yrkande 4 bör ges regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar "Utskottet vill för" och slutar "således icke" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill------- (lika med utskottet)--- norra Sverige. Utskottet

delar motionärernas åsikt att jordbrukets omfattning och geografiska sprid­ning måste tillmätas stor betydelse från beredskapssynpunkt. Med hänsyn till svårigheterna att under en konflikt upprätthålla försörjningen inom området bl. a. på grund av att stora militära förband är förlagda dit bör därför redan i fredstid tillses att de viktigaste baslivsmedlen produceras inom området.

Beredskapen och lokalförsvaret blir bättre om det finns bofast befolk­ning med god lokalkännedom i alla delar av landet. Om jordbruket minskas ytterligare kommer många områden att mista all bofast befolkning.

En geografiskt spridd livsmedelsindustri är av väsentlig betydelse för försörjningsförmågan i en krissituation. En ytterligare minskning av pro­duktionen inom jordbruket i norra Sverige kommer att framtvinga en ur bl. a. denna synpunkt icke önskvärd strukturförändring av livsmedelsin­dustrin.

Hithörande frågor om livsmedelsförsörjningen m. m. bör, som motionä­rerna anfört, ges ökad betydelse i försvarskommitténs arbete.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 612 yrkande 5 bör ges                62

regeringen till känna.

 

dels utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:            JoU 1985/86: 24

17.         beträffande samhällets kostnadsansvar vid kärnkraftsolyckor
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:612 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18.            beträffande livstnedelsförsöijiungen m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:612 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Investeringsförbud inom animalieproduktionen (mom. 19 a)

Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon fm), Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "615 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna Jo244, 609 och 615 är investeringsförbudet olämpligt av flera skäl. Utöver att det är principiellt felaktigt och orsakar onödig byråkrati så kan det i vissa fall få effektivitetshämmande effekter. Dessutom kan förbudet medföra att angelägna förbättringar av djurmiljön inte kommer till stånd. Enligt utskottets mening bör därför investeringsför­budet inte förlängas.

Utskottet tillstyrker således motionerna Jo244, 609 och 615 i nu berörda delar och avstyrker regeringens förslag och motion Jo241.

dels utskottets hemställan under 19 a) bort ha följande lydelse:

19.         beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen. m. m.
a) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 7,
1985/86:609 yrkande 3 och 1985/86:615 yrkande 2 samt med avslag
på motion 1985/86:Jo241 avslår till proposition 1985/86: 166 fogat
förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag,

11. Etableringskontroll inom animalieproduktionen (mom. 19 b)

Kari Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Ett förlängt" och slutarmed "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I och med att utskottet förordar en föriängning av förbudet mot uppfö­
rande av djurstallar får förslaget om etableringskontroll i motion Jo257 i
och för sig anses sakna aktualitet för närvarande. Utskottet vill emellertid
framhålla alt det i samband med den avveckling av förbudet som pä sikt
bör ske är nödvändigt att tillgripa andra åtgärder i syfte att begränsa
produktionen. Ett förslag som därvid bör allvarligt övervägas är införandet
av etableringskontroll inom animalieproduktionen i enlighet med vad som         63

anförs i motion Jo257. Detta bör ges regeringen till känna.

 

dels utskottets hemställan under 19 b bort ha följande lydelse:  JoU 1985/86: 24

19. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen, in. m. b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo257 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om etableringskontroll inom animalieproduktionen,

12. Utredning av det allmännas markinnehav (mom. 24)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar "Utskottet erinrar" och slutar "(yrkande 8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas synpunkter rörande statens och kommunernas markinnehav. Som motionärerna anfört äger staten, bl. a. genom domänverket, och kommunerna betydande arealer skogs- och jord­bruksmark som skulle kunna utnyttjas för att förstärka privatägda jord­bruksföretag. Den kommunalägda jordbruksmarken kan i stor utsträckning överföras pä dem som arrenderar marken. Som underlag för en sådan markpolitik bör en utredning göras angående det offentligas innehav av jordbruksmark. Utredningen bör vidare lägga fram förslag om hur"marken skall kunna avyttras, i enlighet med vad som anförts i motion Jo217. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24.            beträffande utredning av det allmännas markinnehav

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo217 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Rationaliseringsverksamheten hos lantbruksnämnderna
(mom. 25)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar "Vad utskottet" och slutar "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Jo244 finns det flera skäl till att lantbruksnämn­derna inte bör tillämpa ett ensidigt storlekstänkande i rationaliseringsverk­samheten. Den allmänna debatten om produktionsmetoderna i det mo­derna jordbruket har skapat ett ökat medvetande om vikten av sädana frågor som livsmedelskvalitet, miljö- och naturvårdsfrågor, minskad an­vändning av handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. samt djurvänli­gare metoder i animalieproduktionen. Det är enligt utskottets mening viktigt att lantbruksnämnderna tillvaratar denna medvetenhet och undvi­ker ett ensidigt storlekstänkande i sin verksamhet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo244 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25.         beträffande rationaliseringsverksamheten hos lantbruks­
nämnderna                                                                                                           64

 

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo244 yrkande 14     JoU 1985/86:24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Tillståndskravet i lagen om skötsel av jordbruksmark (mom 26)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 40 som börjar "Utskottet har" och slutar "motion Jo266" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att produktionsresurserna inom lantbruket skall tillvara­tas på ett företagsekonomiskt och ändamålsenligt sätt. Sä bör t. ex. direkt vanhävd av produktiv mark ej tillåtas. Däremot är det nödvändigt att anpassa skötsellagen till 1985 års jordbrukspolitiska beslut och så att den inte hindrar strävanden att komma till rätta med rådande och framtida produktionsöverskott.

Därvid är det viktigt att tillse att lantbrukaren själv kan få välja produk­tionsinriktning och användningssätt av sina marker utan krav på tillstånd från myndighet. Nuvarande generella tillständskrav för att ta mark ur jordbruksproduktion är förlegat. Endast lantbrukaren själv kan avgöra om det är lönsamt eller ipte att bedriva jordbruksproduktion på sin fastighet eller del därav. Vidare är det endast lantbrukaren själv som kan avgöra vilket rnarkanvändningssätt som är mest lämpligt. Lantbrukaren skall inte, på grund av vägrat myndighetstillständ behöva fortsätta med en olönsam jordbriiksproduktion, alternativt begära helt eller delvis inlösen av fastig­heten enligt 10 § i nuvarande skötsellag.

Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag till ändring av skötsellagen i enlighet med vad utskottet anfört. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande tillståndskravet i lagen om skötsel av jordbruks­mark

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo266 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Animalieproduktionen m. m. (mom. 29)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Bengt Rosén (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar "Motionerna Jo250" och slutar "naturliga beteende" bort ha följande lydelse:

Bl. a. med hänsyn till djurens levnadsförhållanden i animalieproduk­
tionen och till kraven pä livsmedelskvalitet m.m. anser utskottet det
angeläget att man närmare undersöker möjligheterna att genom märknings-
och kvalitetskrav m.m. stimulera en mera småskalig produktion. Utskot­
tet instämmer således i de synpunkter som anförs i motion Jo514. Riksda-        65

5    Riksdagen 1985186. lö sand. Nr 24

 

gen bör hos regeringen hemställa om förslag till märkning och kvalitetsbe- JoU 1985/86: 24 talning som främjar en bättre miljö för djuren och samtidigt bidrar till en högre kvalitet på produkterna och bättre produktinformation för konsu­menterna. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i första hand motion Jo514. Övriga i detta samman­hang behandlade motionsyrkanden kan anses i viss mån tillgodosedda genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under punkt 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i animalie­produktionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo215, l985/86:Jo224, 1985/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yrkande 2, 1985/86:258 yrkande 4, 1985/86:Jo5l3 yrkande 2, 1985/86:Jo514 och 1985/86:Jo527 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om märknings- och kvalitetskrav pä livsmedel m. m.,

16. Animalieproduktionen m.m. (mom. 29)

Arne Andersson i ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar "motionerna Jo250" och slutar "naturliga beteende" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till synpunkterna i motion Jo527 rörande stimu­lanser för att bidra till en bättre miljö för våra husdjur. Vid t. ex. mjölkpro­duktion finns möjlighet att premiera en miljövänlig djurhållning genom att ge ett högre avräkningspris för mjölk med låga celltal. Förslag härom framförs även i motion Jo250. Vidare bör miljökraven vid slaktsvinspro­duktion ges stön'e tyngd och bestämmelserna om utrymme i djurstallarna revideras. Vid äggproduktion kan högre pris åsättas ägg frän höns som inte hållits i bur. Härigenom skulle ett starkt konsumentintresse tillgodoses. Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder för att genomföra ett system med prisstimulanser och högre miljökrav i enlighet med synpunk­terna i motion Jo527. Härigenom tillgodoses även motion Jo250 och i viss mån även övriga i detta sammanhang behandlade motionsyrkanden.

dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande kvalitetskrav och djurvänliga metoder i animalie­produktionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo215, 1985/86:Jo224, 1985/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yrkande 2, 1985/86:Jo258 yrkande 4, 1985/86:Jo513 yrkande 2, 1985/85:Jo514 och 1985/86:Jo527 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om prisstimulanser m. m..

66

 

17. Animalieproduktionen m. m. (mom. 29)          JoU 1985/86:24

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som pä s. 43 börjar "Motionerna Jo250" och slutar "naturliga beteende" bort ha följande lydelse:

I motion Jo258 (yrkande 4) understryks nackdelarna med den långt drivna storleksrationaliseringen i animalieproduktionen. En stor och väx­ande del av produktionen sker i "djurfabriker" skilda från det egentliga jordbruket. Det finns anledning att från både etisk synpunkt och hälsosyn­punkt se kritiskt på denna uppfödningsform, som bl. a. innebär en omfat­tande användning av kemoterapeutika (antibiotika). Utskottet delar motio­närernas åsikt att både nyetablering och utbyggnad av stora s. k. djurfab­riker måste kontrolleras av samhället. Det bör ankomma på regeringen att framlägga förslag om formerna för en sådan kontroll. På sikt bör större produktionsanläggningar avvecklas, produktionen bör i stället knytas tili jordbruket i decentraliserade anläggningar av måttlig storlek. Vad utskot­tet anfört med anledning av motion Jo258 bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner får anses delvis tillgodo­seddagenom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande kvalitetskrav och djurväntiga metoder i animalie­produktionen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo215, 1985/86:Jo224, 19085/86:Jo248, 1985/86:Jo250, 1985/86:Jo257 yr­kande 2, 1985/86:Jo258 yrkande 4, 1985/86:Jo5l3 yrkande 2, 1985/86:Jo514 och 1985/86:Jo527 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kontroll och avveck­ling av s. k. djurfabriker,

18. Utbildning i kost- och näringsfrågor m. m.
(mom. 31 och 32)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 44 som börjar "Med hänvisning" och slutar "i fråga" bort ha följande lydelse;

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Jo276 angående kon­sumtionsutbildningens värde. Det finns, som motionärerna anfört, goda skäl till ett fortsatt utvecklingsarbete för konsumtionsutbildningen, för att därigenom tillgodose kraven på en bättre matkvalitet, vidare instämmer utskottet i motionärernas synpunkter på upphandlingen av livsmedel hos skolor, daghem och vårdinrättningar. Det är viktigt att dessa och liknande institutioner gynnar den lokala produktionen och i största möjliga utsträck­ning använder färska råvaror. Om möjligt bör man söka sig bort från storkök och industriproducerad mat.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo276 yrkandena 1 och 2
bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån även
motion Jo258 yrkande 9.                                                                                      "'

 

dels utskottets hemställan under 31 och 32 bort ha följande lydelse:            JoU 1985/86: 24

31.            beträffande utbildning i kost- och näringsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kon­sumtionsutbildningen,

32.            beträffande offentlig upphandling av livsmedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo258 yrkande 9 och 1985/86:Jo276 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om upphandling av livsmedel m. m..

19. En heltäckande livsmedelspolitik m. m. (mom. 33, 35 och 36)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som pä s. 44 börjar med "Utskottet föreslår" och på s. 45 slutar med "i den delen" bort ha följande lydelse:

Vidare vill utskottet - i enlighet med vad som anförs i motion Jo258 -framhålla att tiden nu får anses vara mogen att vidga begreppet jordbruks­politik till en allmän livsmedelspolitik. En sådan skall omfatta inte bara produktion av råvaror och livsmedel utan också förädling och distribution samt frågor om konsumentinflytande och strukturreglering m. m. Vidare bör den än mer betona inriktningen på resurshushållning, god markan­vändning och viktiga miljökrav. 1 linje härmed bör - som föreslås i motion N304 - konsumentdelegationer inrättas vid statens prisoch kartellnämnd. Ett oberoende forskningsinstitut bör inrättas vars verksamhet bygger på en helhetssyn pä folkhälsan, miljö och arbetsmiljö.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo258 yrkandena 2 och 6 och N304 bör ges regeringen till känna medan yrkande 3 i motion Jo258 kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.

dels utskottets hemställan under 33, 35 och 36 bort ha följande lydelse: 33. beträffande en heltäckande livsmedelspolitik att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo258 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35.            beträffande livsmedelsforskning m.tn.

att riksdagen med anledning av motion l985/86:Jo258 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36.         beträffande konsumentdelegationer vid statens pris- och kar­
tellnämnd

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:N304 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

68

 

20. Marknadsanpassat jordbruk m. m. (mom. 38) JoU 1985/86:24

Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 45 som börjar med "Med hänvis­ning" och slutar med "proposition 166" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning------- (lika med utskottet)---- i förädlingsledet.

I enlighet med vad som anförs i motionerna Jo244 och Jo615 bör jord­brukspolitiken sträva mot en avreglering av det svenska lantbruket i syfte att få det mer marknadsanpassat.

I motionerna begärs en utredning i detta syfte. Utskottet instämmer i denna begäran.

dels utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: 38. beträffande marknadsanpassat jordbruk m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 1 och 1985/86:615 yrkande 3 hos regeringen begär en utredning med uppgift att utreda möjligheterna till minskning och förenkling av jordbruksregleringen.

21. Inriktningen av jordbrukspolitiken, m. m. (mom. 39, 42 och 43)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar "Utskottet är" och slutar med "alternativ produktion" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i uttalandena i motion Jo276 om att jordbrukspoliti­ken bör sträva mot mindre produktionsenheter, att åkermarkens kvalitet skall bevaras och om möjligt förbättras och att produktionen av råvaror för den fytokemiska industrin bör främjas. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 39, 42 och 43 bort ha följande lydelse: 39. beträffande inriktningen av jordbrukspolitiken m. m. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42.         beträffande åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43.            beträffande fytokemisk produktion

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

69

 

22. Slam från reningsverk (mom. 40)                  JoU 1985/86:24

Kari Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon (m), Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Vad statsministern sålunda redovisat angående användningen av röt­slam inom jordbruket är i och för sig tillfredsställande. Enligt utskottets mening bör dock utgångspunkten vara att som gödselmedel får användas endast sådant slam som är helt invändningsfritt från miljö- och konsument­synpunkt. Med anledning härav bör regeringen snarast fastställa sä låga gränsvärden för slammets innehåll av tungmetaller, kemiska substanser m.m. att åkermarkens långsiktiga produktionsförmåga och produkternas kvalitet inte äventyras. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse: 40. beträffande slam från reningsverken att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo276 yrkande 7 som sin meningger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Jordbrukets miljöeffekter m. m. (mom. 41)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk) anser att

dels den mening som i första stycket på s. 47 börjar med "Med hänvis­ning" och slutar med "aktuella delar" bort ersättas med följande:

Emellertid är detta inte tillräckligt utan - som uttrycks i de nu aktuella motionerna — bör det enligt utskottets mening nu med eftertryck framhål­las att användningen av kemiska bekämpningsmedel måste minska i syfte att åstadkomma en bättre miljö. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse: 41. beträffande jordbrukets miljöeffekter m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo229 i motsva­rande  del,   1985/86:Jo233  yrkande   1,   1985/86:Jo258  yrkande  5, 1985/86:Jo276 yrkande 8 och  1985/86:Jo745 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Export av livsmedel (mom. 44)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m), Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar "Vad utskottet" och slutar med "inte påkallat" bort ersättas med följande:

Enligt utskottets mening är detta inte tillräckligt utan åtgärder i enlighet
med de nu aktuella motionerna bör vidtas i syfte att ytterligare främja den
svenska exporten av livsmedel. Detta bör ges regeringen till känna.                   70

 

dels utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:      JoU 1985/86: 24

44. beträffande export av livsmedel att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo217 yrkande 3 och 1985/86:Jo276 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Kostnadskompensation åt jordbruket m. m. (mom. 47 b)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Lennart Brunander (c), Ivar Virgin (m) och Bengt Rosén (fp) anser att

dels det stycke på s. 47 i utskottets yttrande som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "PM-index" bort ersättas med följande:

Däremot anser utskottet - i likhet med vad som anförs i motionerna Jo244 och Jo276 - att det nuvarande systemet bör ändras på så sätt att en återgång till kostnadskompensation baserat pä förändringar i PM-index bör ske. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 47 b) bort ha följande lydelse:

47. beträffande kostnadskompensation åt jordbruket i7i. m. b) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo244 yr­kande 16 och 1985/86:Jo276 yrkande 13 som sin meningger regering­en till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden:

1. Användningen av avgiftsmedel m. m. (mom. 11)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anför:

Regeringen har i propositionen med hänsyn till osäkerheten i prognosen för influtna avgiftsmedel begärt att ett eventuellt överskott skall få stå till regeringens disposition.

Vi förutsätter dock att även för regleringsåret 1986/87 medel fördelas till utbyteshandel av kött och fläsk.

2. Avgift på bekämpningsmedel (mom. 20)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anför:

I överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbruket har såsom framförts i propositionen överenskommits om en särskild avgift på be­kämpningsmedel. Då avgiften ingår i en förhandlingsuppgörelse vill vi inte göra någon formell invändning mot densamma. Likande avgifter har tidi­gare pålagts handelsgödselmedel. Avgifter och skatter utgör nu en ytterst betungande del på de redan i sig kostsamma handelsgödselmedlen och handelsgödselpreparaten.

 

I ett läge då jordbruket dras med ytterst låg lönsamhet är denna över-     JoU 1985/86: 24 flyttning av medel ingen egentlig lösning på regleringsekonomins problem. Enligt vår mening medför en avgift på produktionsmedel risk för ett inef­fektivt nyttjande av resurserna.

3. Konkurrens i förädlingsledet (mom. 37)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

På områden som är föremål för kraftig statlig reglering brukar ett litet antal företag dominera marknaden. Ett sådant område är jordbruket där lantbrukskooperationen har en mycket stark ställning. I fp-motionen 1985/86:Jo244 framhålls den positiva betydelse lantbrukskooperationen haft och har. Men där framhålls även konkurrensens betydelse för framåt­skridande och utveckling.

Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut skall förhållandena inom jord­brukets industri- och handelsled ytterligare utredas. Vi anser att det därvid är viktigt att utredningen lämnar förslag pä åtgärder som kan stimulera till ökad konkurrens inom handel och förädling av jordbruksprodukter.

4. Miljömål i jordbruket (mom. 49)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

Utskottet hänvisar till att 1985 års livsmedelspolitiska beslut innebär att man så långt det är möjligt och rimligt skall väga in miljö- och resurshåll­ningsaspekter i jordbruks- och livsmedelspolitiken. Det hänvisas också till speciella insatser för naturvården i odlingslandskapet.

Enligt vår uppfattning är dessa insatser hittills mycket begränsade. Mil­jömålet bör definieras klarare och få spela en större roll både beträffande odlingsmetoder och vid bedömningen av jordbrukets roll för aktiva natur­värdsinsatser i odlingslandskapet.

5. Utsädesreservat (mom. 50)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ivar Virgin (alla m) anför:

Vi har förståelse för de problem som uppkommer i samband med utlägg­ning av utsädesreservat såsom utskottet anför.

Vi anser likväl idén sä intressant att den bör kunna bli föremål för experiment. Lantbrukshögskolans filial i Röbäcksdalen bör enligt vår me­ning närmare klariägga vilka frizoner som är ett minimum för att skydda ett utsädesreservat.

72

 

1  Förslag till                                                  JoU 1985/86: 24

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud     '' ' under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och Qäderfä, vilken gäller till utgången av juni månad 1986,

dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad 1987,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1§'
För att motverka överskott inom    För att motverka överskott inom

jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt­kreatur, svin och Qäderfä förbjuden kreatur, svin och Qäderfä förbjuden intill utgången av juni månad 1986.      intill utgången av juni månad 1987.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Senaste lydelse 1985:515.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen

(1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jord­brukets område i paragrafens lydelse enligt lagen (1986:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7§'
Tillverkare eller, i fall som avses     Tillverkare eller, i fall som avses

nedan under a), innehavare av slak- nedan under a), innehavare av slak­
teri eller köttbesiktningsbyrå erläg- teri eller köttbesiktningsbyrå eller, i
ger avgift för                                fall som avses nedan under m), den

som inom landet yrkesmässigt till­verkar bekämpningsmedel m. m. el- _ ler till landet inför bekämpningsme­del m. m. för yrkesmässig åteiför-säljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

' Nuvarande lydelse enligt prop. 1985/86: 74, JoU 13, rskr 165.                         73

 

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      JoU 1985/86: 24

Bilaga 1

b)  mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)  mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d)      smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skali förbrukas i tillverkarens hushåll,

e)                                                vete och råg som användes för     e) vete, korn, havre och råg som
tillverkning av mjöl, gryn, flingor användes för tillverkning av mjöl,
eller liknande produkt,                           gryn, flingor,  malt eller liknande

produkt,

O stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis, h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fetträvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettva-ruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med alt olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig till tulltaxenummer 19.02 eller 23.04, k) produkt, hänföriig till tulltaxenummer 21.07B,

I) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10. ammoniak hänföriig till tulltaxenummer 28.16, kaliumnitrat hänförligt till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofos­fater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra pro­dukter hänförliga till tulltaxenummer 31.01 -31.05,

m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olä­genhet eller annan jämförbar olä­genhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus (bekämpnings­medel), samt ämnen eller bered­ningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid be­redning av livsmedel, läkemedel el­ler annan jämförbar vara, eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat ändamål än som avses i första meningen, om inte varorna genom en särskild benämning eller på något annat sätt anges vara av-

74

 

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     JoU 1985/86: 24

sedda som bekämpningsmedel, och                                                   

inte heller träskvddsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 25a§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

25a§
Används varor som avses i 7 § I) i Används varor som avses i 7 § I)
en annan näring än jordbruket och     eller rn) i en annan näring än jord­
medges inte befrielse från eller äter-  bruket och medges inte befrielse
betalning av avgift med stöd av från eller återbetalning av avgift
25 §, skall näringen enligt föreskrif-    med stöd av 25 §, skall näringen en-
ter som meddelas av regeringen el-    ligt föreskrifter som meddelas av
ler den myndighet som regeringen      regeringen eller den myndighet som
bestämmer erhålla kompensation  regeringen bestämmer erhålla kom-
av avgiftsmedel för de ökade kost-     pensation av avgiftsmedel för de
nåder som avgifter enligt denna lag    ökade kostnader som avgifter enligt
kan ha medfört.                          denna lag kan ha medfört.

Bilaga

Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket
Tulltaxenr      Varuslag

ur 17.04        Fondantmassor, mandelmassor, pastor och undra liknande halv-

fabrikat, ej innehållande kakao, i bulk

ur 18.06        Glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och andra

liknande efterrätter samt pulver, flingor, pastor och flytande be­redningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck, innehållande kakao

ur 19.02 Beredningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag
som används som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlag-
ningsändamäl, även med tillsats av kakao till mindre än 50 vikt­
procent: produkter av sojamjöl........................ K

andra slag

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Lagen omtryckt 1984: 199.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.                                                        75

 

Näringsutskottets yttrande 1985/86: 8 y

om konsumentdelegationer inom statens pris- och kartellnämnd

JoU 1985/86:24 Bilaga 2

Till jordbruksutskottet

I motion 1985/86:N304 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas bl.a. (1) a« riksdagen skall hemställa hos regeringen om inrättandet av konsumentde­legationer inom statens pris- och kartellnämnd (SPK). Motiveringen för yrkandet finns i motion 1985/86:Jo258 (s. 11). För att möjliggöra att frågan behandlas i anslutning till proposition 1985/86: 166 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. får näringsutskottet med detta yttrande överiämna motion 1985/86:N304 i angiven del till jordbruksutskottet.

Motionärernas tanke är att SPK skall använda prisövervakning, priskon­troll och prisstopp för att påverka livsmedelsprisernas utveckling. Företa­gen skulle få förhandla om sina prishöjningar, och konsumenterna skulle få möjlighet till insyn i och påverkan på förhandlingarna. Om man utgår från intressegrupperingar kan det, menar motionärerna, vara lämpligt att det inrättas tvä konsumentdelegationer, en för förhandlingarna med insatsva-ruledet och en för förhandlingarna med handeln och senare led inom förädlingsindustrin.

Näringsutskottet har nyligen berört SPK:s verksamhet i betänkandet NU 1985/86: 26 om vissa anslag inom finansdepartementets område. Så­som där framhålls är SPK väsentiigen ett utredningsorgan, med uppgift att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkur­rensförhållanden inom näringslivet. 1 denna egenskap har SPK fått omfat­tande arbetsuppgifter i samband med jordbruksprisregleringen. Enligt en tidigare instruktionsbestämmelse skulle SPK genom överläggningar med företag, organisationer och andra prissättare söka påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning. Denna bestämmelse upphävdes i juni 1982 och har ingen motsvarighet i den nu gällande förordningen (1983:407) med instruktion för statens pris- och kartellnämnd.

En förutsättning för att SPK skall få uppgifter av den typ som nämns av motionärerna är numera att regeringen - enligt allmänna prisregleringsla­gen (1956:236) - beslutar om extraordinära åtgärder på prisomrädet och ger SPK särskilda uppdrag i samband därmed. Sådana åtgärder är inte aktuella.

Det är inte näringsutskottets sak att ta ställning till om konsumenterna
bör beredas ökat inflytande över prissättningen på livsmedelsområdet och
hur detta i så fall skall ske. Utskottet konstaterar emellertid att det inte
ligger i linje med statsmakternas riktlinjer för SPK:s verksamhet att nämn-         76

 

den skulle engageras i denna prissättningsprocess på det sätt som motionä-     JoU 1985/86: 24 rerna tänker sig. Följaktligen avstyrker utskottet motionsyrkandet om     Bilaga 2 konsumentdelegationer inom SPK för medverkan härvidlag.

Stockholm den 22 maj 1986 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s). Hädar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per-Ola Eriksson (c), Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Göran Magnusson (s), Paul Lestander (vpk) och Leo Persson (s).

Avvikande mening

Paul Lestander (vpk) anser att yttrandet bort ha följande lydelse:

I motion----- (= utskottet)---- och kartellnämnd.

SPK:s ställning har på det sättet allvarligt försvagats. Dess aktiva roll i prispolitiken måste nu återställas. Prisövervakning, priskontroll och pris­stopp bör utnyttjas för att hålla livsmedelspriserna nere. För att SPK rätt skall kunna fullgöra sina uppgifter på detta område bör, såsom föresläs i motion 1985/86:N304 (vpk), konsumentdelegationer knytas till nämnden. Konsumentintressena skulle på det sättet fä det förstärkta inflytande som krävs för rimlig balans med de alltmer dominerande producent- och han­delsintressena. Regeringen bör anmodas att med det snaraste pröva frägan om hur konsumentdelegationer vid SPK skall vara sammansatta och att därefter dra försorg om att sådana delegationer inrättas och fär erforderliga resurser.

77

 

78

 

Oversi

kt över motionernas

behandling

 

JoU 1985/86:24

Motion nr

 

Motionsyrkandena behandl

as i

Bilaga 3

 

ulskollels

utskottets

reservation     särskilt

 

 

 

motivering

hemställan

yttrande

 

1985/86:

 

s.

punkt

nr                   nr

 

Jo201

 

19

8b

6

 

Jo203

 

51

52

 

 

Jo206

yrk. 1

19

6b

3

 

 

yrk. 2

19

8a

3

 

Jo207

 

19

6c

3

 

Jo210

 

39

22

 

 

Jo211

 

50

51a

 

 

Jo212

 

49

50

 

 

Jo214

 

43

28

 

 

Jo215

 

43

29

15,16,17

 

Jo217

yrk. 1

17

6a

 

 

 

yrk. 1

19

6d

4

 

 

yrk. 2

16

4

 

 

 

yrk. 3

46

44

24

 

 

yrk. 8

39

24

12

 

Jo221

 

33

15

 

 

Jo222

 

33

15

 

 

Jo223

 

49

50

5

 

Jo224

 

43

29

15,16,17

 

Jo229

delvis

47

45

 

 

 

delvis

47

46

 

 

 

delvis

47

41

23

 

 

delvis

43

28

 

 

Jo233

yrk. 1

47

41

23

 

 

yrk. 2

39

23

 

 

 

yrk. 3

47

47 a

 

 

 

yrk. 5

47

48

 

 

Jo236

 

43

27

 

 

Jo238

 

17

9b

 

 

Jo239

 

51

52

 

 

Jo24l

 

36

19a

 

 

Jo243

 

51

52

 

 

Jo244

yrk. 1

45

38

20

 

 

yrk. 2

48

49

4

 

 

yrk. 3

17

5

2

 

 

yrk. 7

36

19a

10

 

 

yrk. 14

40

25

13

 

 

yrk. 15

45

37

3

 

 

yrk. 16

47

47 b

25

 

Jo245

 

51

52

 

 

Jo246

 

50

51 a

 

 

Jo247

 

33

15

 

 

Jo248

 

43

29

15,16,17

 

Jo250

 

43

29

15,16,17

 

Jo252

yrk. 1 del

17

5

2

 

 

yrk. 1 del

17

6a

 

 

 

yrk. 2

16

4

 

 

Jo256

 

33

15

 

 

Jo257

yrk. 1

36

19b

11

 

 

yrk. 2

43

29

15,16,17

 

Jo258

yrk. 1

43

27

 

 

 

yrk. 2

44

33

19

 

 

yrk. 3

44

34

 

 

 

yrk. 4

43

29

15,16,17

 

 

yrk. 5

47

41

23

 

 

yrk. 6

43

35

19

 

 

yrk. 9

44

32

18

 

Jo261

yrk. 1

16

4

9

 

 

yrk. 2

17

5

2

 

 

yrk. 3

18

7

5

-}

 

yrk. 4

17

6a

 

/

 

yrk. 5

18

7

5

 

 

 

Motion

 

Motionsyrkandena behandl

as i

"    JoU 1985/86:24

nr

 

 

 

 

_                           nil/i O/"! T

 

 

 

 

UlltllA  

 

 

utskottets

utskollets

reservation     särskilt

 

 

 

motivering

hemställan

yttrande

 

1985/86:

 

s.

punkt

nr                   nr

 

Jo264

 

50

51 b

 

 

Jo265

 

33

15

 

 

Jo266

 

40

26

14

 

Jo268

 

17

9b

 

 

Jo269

yrk. 1

33

15

 

 

 

yrk. 2

29

14a

 

 

Jo270

 

33

15

 

 

Jo271

 

29

14c

 

 

Jo274

 

51

53

 

 

Jo276

yrk. 1

44

31

18

 

 

yrk. 2

44

32

18

 

 

yrk. 3

43

27

 

 

 

yrk. 5

19

8b

6

 

 

yrk. 6

45

39

21

 

 

yrk. 7

46

40

22

 

 

yrk. 8

47

41

23

 

 

yrk. 9

45

42

21

 

 

yrk. 11

46

44

24

 

 

yrk. 12

45

43

21

 

 

yrk. 13

47

47 b

25

 

Jo504

yrk. 2

43

27

 

 

 

yrk. 4

43

27

 

 

Jo513

yrk. 2

43

29

15,16,17

 

Jo514

 

43

29

15,16,17

 

Jo527

 

43

29

15,16,17

 

J06IO

yrk. 5

43

30

 

 

Jo738

yrk. 15

48

49

4

 

Jo745

 

47

41

23

 

Jo753

 

48

49

4

 

N304

yrk. 1

45

36

19

 

568

yrk. 8

19

8a

3

 

606

yrk. 1

17

6a

 

 

 

yrk. 2

32

12

 

 

 

yrk. 3

32

13

 

 

607

 

29

14 b

 

 

608

 

29

14d

 

 

609

yrk. 1

18

9a

7

 

 

yrk. 2

26

II

1

 

 

yrk. 3

36

19a

1

 

 

yrk. 4

32

12

 

 

 

yrk. 5

32

12

 

 

 

yrk. 6

32

13

 

 

610

 

29

14c

 

 

611

 

29

14d

 

 

612

yrk. 1

17

6a

 

 

 

yrk. 2

32

12

 

 

 

yrk. 3

32

16

 

 

 

yrk. 4

34

17

9

 

 

yrk. 5

34

18

9

 

 

yrk. 6

32

12

 

 

 

yrk. 7

32

12

 

 

 

yrk. 8

32

13

 

 

613

 

29

14e

 

 

614

yrk. 1

32

12

 

 

 

yrk. 2

32

12

 

 

 

yrk. 3

32

13

 

 

 

yrk. 4

32

13

 

 

615

yrk. 1

32

12

 

 

 

yrk. 2

36

19a

10

 

 

yrk. 3

45

38

20

 

616

 

29

14 a

 

 

79

 

Innehållsförteckning                                                    JoU 1985/86:24

Sammanfattning .................................................      1

Motioner  .......................................................... .... 3

Utskottet ..........................................................    13

Anslag till prisreglerande åtgärder  ......................... .. 13

Kostnadsansvar för spannmålsöverskottet m, m......... .. 14

Livsmedelssubventioner m.m..................................    18

Prisregleringen pä jordbruksprodukter 1986/87...........    19

Ränte- och etableringsstöd....................................    21

Införselavgiftsmedel m. m......................................    22

Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Stödområdesindelning........................................... .. 26

Prisstödsnivåer....................................................    29

Livsmedelsberedskap vid krissituationer.................... .. 33

Investeringsförbud i animalieproduktionen................. .. 35

Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel  ............... .. 36

Förmalningsavgift   .............................................. .. 37

Vissa fristående motioner...................................... .. 38

Jordbrukets rationalisering m. m....    ...................... .. 38

Livsmedelskvalitet m. m......................................... .. 40

Livsmedelspolitiska frågor i övrigt   ......................... .. 44

Utsädesreservat .................................................    48

Sockerbetsodling ................................................ .. 49

Regionalpolitiska frågor m. m.................................. .. 50

Hemställan   .......................................................    51

Reservationer .....................................................    56

Särskilda yttranden  ............................................    71

Lagförslag ..........................................................    73

Yttrande av näringsutskottet ................................ .. 76

Motionsregister.................................................... .. 78

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                       80