Jordbruksutskottets betänkande

1985/86:13

om statsbudgeten för budgetåret 1986/87 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1985/86:100 bilaga 11) samt om vissa
forskningsfrågor (prop. 1985/86:74 samt skrivelse
1985/86:76)

Nionde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel i budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bilaga 11) med
undantag av bl. a. de anslag som är upptagna under avsnittet I Idrott,
rekreation och turism som behandlas av kulturutskottet. Vidare behandlas
proposition 1985/86:74 om jordbruksforskning, m.m. och skrivelse 1985/
86:76 om forskning rörande skog och miljö.

Proposition 1985/86:74, huvudsakligt innehåll

I propositionen förordas bl. a. insatser för ett sammanhållet forskningsprogram
om nya produktionsformer i jordbruket. Resultaten av denna forskning
är, tillsammans med bl. a. resultaten av forskning på livsmedelsområdet, av
betydelse för inriktningen av 1990-talets livsmedelsproduktion. Vidare
förordas insatser för ökad rådgivning om miljöfrågor i samband med
användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket samt
om alternativ odling. Fortsatta satsningar i kampen mot försurningen av
mark och vatten förordas. Forsknings- och utvecklingsarbete föreslås, bl. a.
för att komma till rätta med växtnäringsläckage och för minskning av
kadmiumhalten i handelsgödsel. Särskilda åtgärder föreslås i syfte att bevara
bl. a. hagmarker. Kostnaderna för de insatser som förordas avses finansieras
med de medel som flyter in som miljöavgifter på bekämpningsmedel och
handelsgödsel. Slutligen föreslås vissa mindre ändringar i lagen (1984:409)
om avgift på gödselmedel och lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område.

Skrivelse 1985/86:76, huvudsakligt innehåll

Världens skogar är hotade. I Europas industriländer kommer allt fler
larmrapporter om försurning och skogsdöd. I den tredje världen fortsätter
avskogning och ökenutbredning i ökande takt. Aktiva insatser för att hejda
denna utveckling är nödvändiga och de har i flera avseenden redan kommit i
gång. Behovet av ökad kunskap är emellertid stort både beträffande orsaker

JoU

1985/86:13

1 Riksdagen 1985186.16 sami. Nr 13

och om effektiva motåtgärder. Ett nytt omfattande forskningsprogram bör
därför inledas. Det skall ta sikte både på att lägga grunden för ett fortsatt
produktivt men mer ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige och på att öka
vår och u-ländernas kunskap om processerna bakom skogsdöd, avskogning
och ökenutbredning och dessas globala konsekvenser. I sin helhet kan ett
forskningsprogram av detta slag väntas kosta 200 milj. kr. under en
femårsperiod. För att underlätta långsiktig planering och snabb utbyggnad av
programmet bör 50 milj. kr. anslås redan under budgetåret 1986/87.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram
under jordbruksdepartementets huvudtitel, med de undantag som inledningsvis
angetts. Från behandlingen i detta betänkande har vidare undantagits
anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område samt anslaget
till bidrag till fiskets rationalisering.

Förslagen under nionde huvudtiteln gäller bl. a. jordbruksdepartementet,
jordbrukets rationalisering, skogsbruk, fiske, service och kontroll samt
utbildning och forskning. Vidare berörs miljövård och diverse frågor i övrigt.

1 proposition 1985/86:74 och skrivelse 1985/86:76 bereds riksdagen tillfälle
att ta del av vad statsråden I. Carlsson, Lundkvist och Hjelm-Wallén anfört
om

dels jordbruks- och trädgårdsnäringsforskning, rådgivning och åtgärder på
miljövårdens område,

dels ett forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbredning i
u-länder,

dels ett sammanhållet, tvärvetenskapligt program för skogsforskning.

Utskottet behandlar huvuddelarna av nämnda proposition och skrivelse i
anslutning till de forsknings- och myndighetsanslag m. m. som berörs.

I anslutning till budgetpropositionen och forskningspropositionen tar
utskottet upp sammanlagt 251 motionsyrkanden till behandling.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning
och bidragsramar m.m. tillstyrks, utom i ett avseende, nämligen
under punkterna B 11 och J 2(p. 10). Härvidlag har utskottet delvis frångått
regeringsförslaget och med instämmande i vissa motionsyrkanden (c, m, fp,
vpk) förordat bl. a. att ersättning för rovdjursrivna renar även i fortsättningen
bekostas med medel från förslagsanslaget Ersättningar för viltskador
m. m. och administreras på samma sätt som hittills. Vidare föreslår utskottet,
med anledning av tre motioner (c, m, vpk), att riksdagen uttalar sig för en
årlig justering av prisstödet till rennäringen.

Under punkt C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, har
utskottet dels beslutat skjuta upp sakbehandlingen av förevarande anslag
jämte motioner, dels gjort vissa principuttalanden angående statens och
jordbruksnäringens ansvar för överskottsarealens kostnader (p. 12). Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört härvidlag.

I övrigt ansluter sig utskottet till regeringens överväganden om jordbruksoch
trädgårdsnäringsforskning, rådgivning, åtgärder på miljövårdens områ -

JoU 1985/86:13

2

de, ett forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbredning i uländer
samt om ett sammanhållet, tvärvetenskapligt program för skogsforskning.
Ett stort antal motioner har i detta sammanhang ansetts helt eller delvis
tillgodosedda genom regeringens förslag.

Vad som ovan redovisats innebär vidare att utskottet godkänt regeringens
förslag om användning och fördelning av influtna avgiftsmedel från handelsgödsel-
och bekämpningsmedelsavgiften, sammanlagt 118,7 milj. kr.

Under budgetavsnittet litt D. som upptar anslagen till skogsvårdsorganisationen
och bidrag till skogsbruket m.m. tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motioner om bl. a. minskning av bidragen till skogsvård.
I samband därmed tar utskottet även upp till behandling ett antal
fristående motioner om skogspolitiska frågor och skogslagstiftningen m. m.
Samtliga motioner avstyrks.

Under budgetavsnittet litt. H (miljövård) tillstyrker utskottet regeringens
förslag om en uppräkning av anslaget för vård av naturreservat med 4 milj.
kr. Vidare tillstyrker utskottet att 14 milj. kr. anvisas för särskilda projekt på
miljövårdens område under ett nytt anslag (H 14).

Till betänkandet har fogats 78 reservationer och 11 särskilda yttranden.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet och Lantbruksråd

Regeringen har under punkterna A 1—A 2 (s. 16—17) föreslagit riksdagen
att

1. till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 20 296 000 kr.,

2. till Lantbruksråd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
4 306 000 kr.

Motion

1985/86:Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lantbruksråd i Nairobi.

Utskottet

För riksdagens information meddelar jordbruksministern att vissa förändringar
gjorts i fråga om lantbruksrådens placering. I syfte att förstärka
bevakningen av bl. a. försurningsfrågorna har ett lantbruksråd placerats i
Bonn. De göromål som ankommer på lantbruksrådet i Nairobi handhas av en
tjänsteman i jordbruksdepartementet, som tjänstgör cirka tre månader om
året i Nairobi.

I motion Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) anförs att Sverige har spelat
en framträdande roll i UNEP:s arbete. Det är angeläget att Sverige noga
följer upp de internationella miljöproblemen. Enligt motionen är inte den av
regeringen valda modellen för bevakning av UNEP:s arbete till fyllest. Man

JoU 1985/86:13

3

föreslår därför att ett lantbruksråd placeras i Nairobi. Kostnaderna för detta
bör belasta anslaget A 1.

Enligt vad utskottet erfarit är Sverige ej längre medlem i UNEP:s styrelse.
I samband med UNEP:s session och vissa delar av året i övrigt tjänstgör en
representant för Sverige som observatör. I övrigt bevakas internationella
miljöfrågor m.m. av personal från den svenska ambassaden i Nairobi.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens dispositioner i detta hänseende
och avstyrker motion Jo240 yrkande 1. Regeringens förslag om medelsanvisning
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo240 yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 20 296 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 4 306 000 kr.

2. Utredningar m. m. och Extra utgifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 3-A 4(s. 17-18)
och hemställer

l.att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

3. Lantbruksstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 19-21) föreslagit riksdagen att till
Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
39 678 000 kr.

Proposition 1985/86:74

I proposition 1985/86:74 förordas insatser för ökad rådgivning om miljöfrågor
i samband med användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel
i jordbruket samt alternativ odling (prop. s. 9 f.)

Motioner

1985/86:Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen anslår 200 000 kr. till energirådgivning, anslaget
B 1.

1985/86:Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 8) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
3 milj. kr. minskat anslag till lantbruksstyrelsen på 36 678 000 kr.

JoU 1985/86:13

4

Motion väckt med anledning av proposition 1985186:74

JoU 1985/86:13

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 3 delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om rådgivning till jordbruket.

Utskottet

Jordbruksministern föreslår att anslaget till lantbruksstyrelsen beräknas i
enlighet med ett treårigt huvudförslag som lades fast inför budgetåret
1985/86. De nedskärningar som detta innebär bedöms kunna genomföras
genom fortsatta rationaliseringar.

Lantbruksstyrelsen bör enligt förslaget i fortsättningen få redovisa verksamheten
med tillsyn enligt foderlagstiftningen under detta anslag. Tillsynen
är avgiftsbelagd, och utgifterna skall svara mot inkomsterna.

Inkomstposten Medel för energirådgivning (200 000 kr.) föreslås borttagen
fr. o. m. nästa budgetår. Medel för denna rådgivning får enligt jordbruksministern
fortsättningsvis avdelas inom ramen för ordinarie medel under
anslaget.

I motion Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) yrkas att anslaget till
energirådgivning förs upp med 200 000 kr. under detta anslag.

I motion Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) beräknas att anslaget kan
minskas med 3 milj. kr., med hänvisning till av folkpartiet framlagda förslag
om ändringar i jordförvärvslagen och om upphävande av investeringsförbudet
beträffande djurstallar.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens anslagsberäkning under
denna punkt och avstyrker således motionerna Jo240 yrkande 2 och Jo244
yrkande 8.

I motion 1985/86:284 av Arne Andersson m. fl. (m) - som väckts med
anledning av proposition 1985/86:74 om jordbruksforskning - föreslås att
lantbruksstyrelsen blir huvudman för rådgivningen. Ytterligare medel, 15
milj. kr., bör tillföras denna verksamhet och finansieras med influtna
avgiftsmedel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna. Även
annan rådgivning än lantbruksnämndernas bör få del av dessa medel. Som
exempel nämns intensivrådgivning i hushållningssällskapens regi. Anslaget
till lantbruksnämnderna bör i enlighet härmed minska med 5 milj. kr.

Utskottet återkommer i det följande till frågor om rådgivningen i
jordbruket m. m. Förslaget om ändrad huvudman för rådgivningsverksamheten
och överföring av medel till detta anslag är utskottet inte berett att
biträda. Utskottet avstyrker således motion 1985/86:284 yrkande 3 i nu
förevarande del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo240 yrkande 2, 1985/86:Jo244 yrkande 8 och
1985/86:284 yrkande 3 i motsvarande del till Lantbruksstyrelsen för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 39 678 000 kr.

5

4. Lantbruksnämnderna

JoU 1985/86:13

Regeringen har under punkt B 2 (s. 21-22) föreslagit riksdagen att till
Lantbruksnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
220 297 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo216 av Gudrun Norberg (fp), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att
jordbrukets blockorganisation skall fullföljas.

1985/86:Jo225 av Christer Skoog m. fl. (s, m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett pälsdjurscenter
i Sölvesborgs kommun.

1985/86:Jo226 av Rune Gustavsson och Kersti Johansson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att ökade pålagor i form av högre avgifter för rådgivningen,
10 milj. kr., inte åläggs lantbruksnämnderna.

1985/86:Jo227 av Kristina Svensson och Erik Jansson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att inom budgetens ram särskilda rådgivnings- och fortbildningsinsatser
om alternativ odling bör genomföras i Värmlands län.

1985/86:Jo240 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen beslutar anslå 2 milj. kr. till energirådgivning,
anslaget B 2.

1985/86:Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 9 och 11)

9. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20
milj. kr. minskat anslag till lantbruksnämnderna på 200 297 000 kr.,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om översyn av lantbruksnämndernas rådgivning.

1985/86:Jo253 av Sven Eric Lorentzon (m), vari yrkas att riksdagen begär att
rådgivningen till jordbruket blir föremål för utredning.

1985/86:Jo259 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sagts om behovet av fortsatt rådgivning till trädgårdsnäringen.

1985/86:Jo263 av Gunhild Bolander (c), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
utökade resurser till rådgivningen vid lantbruksnämnderna.

1985/86: Jo277 av Rosa Östh m. fl. (c), vari yrkas, med hänvisning till vad som
anförts i motion A608, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen sagts om lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas
ansvar för kvinnosysselsättningen i glesbygderna.

6

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:74

JoU 1985/86:13

1985/86:277 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 5 delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i övrigt anförts i motionen.

1985/86:279 av Anders G Högmark (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktning
och omfattning av rådgivningen inom jordbruket.

1985/86:282 av Arne Svensson och Ingvar Eriksson (m), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 2) att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges
lantbruksuniversitet får i uppdrag att vid lantbruksvetenskapliga fakulteten
inrätta en tjänst som riksrådgivare i teknik för applicering av kemiska
bekämpningsmedel och att medel tas ur det anslag som regeringen i
proposition 1985/86:74 föreslagit fördelade under rubriceringen Rådgivning
till jordbruket.

1985/86:283 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om stöd till alternativodlarnas organisationer för
utbildning av rådgivare.

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 3 delvis och 4)

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om rådgivning till jordbruket,

4. att riksdagen för budgetåret 1986/87 till B 2 Lantbruksnämnderna
anvisar 215 297 000 kr.

Utskottet

Under förevarande anslag föreslås sammanlagt 220 297 000 kr. anvisade för
verksamheten. Därvid har beräknats medel för lantbruksnämndernas verksamhet
för nästa budgetår med utgångspunkt i huvudförslaget. Vidare
beräknas 525 000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörjningsberedskapen
inom totalförsvarets civila delar.

I enlighet med överväganden i proposition 1985/86:74 om rådgivning i
jordbruket (s. 9 f.) föreslår jordbruksministern att 5 milj. kr. ställs till
förfogande för intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och
kemiska bekämpningsmedel i jordbruket samt för rådgivning om alternativa
odlingsformer. Detta belopp föreslås avräknat mot influtna miljöavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförs i
propositionen. För närmare uppgifter om propositionens innehåll hänvisas
till utskottets behandling av punkt G 5 i det följande.

Med hänvisning till vad som anförts under punkt B 1 föreslås att
inkomstposten Medel för energirådgivning om 1,9 milj. kr. tas bort fr. o. m.
nästa budgetår. I mån av behov får medel för energirådgivning fortsättningsvis
avdelas inom ramen för ordinarie medel under anslaget.

Vidare förordar jordbruksministern att 10 milj. kr. utöver vad lantbruks -

styrelsen föreslagit av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket
avlastas statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering. Avgifterna
bör tas upp som inkomst under anslaget. Totalt beräknar jordbruksministern
dessa inkomster till 32 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Ökade aktiva
insatser för rådgivning inom ramen för befintliga totala resurser hos
lantbruksnämnderna bör eftersträvas genom besparingar i nämndernas
administration.

Som ett led i försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning i
Norrbottens län kommer i detta län lantbruksnämndens verksamhet att
fullgöras av länsstyrelsen under tiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1989. De
medel som avsätts till lantbruksnämnden i Norrbottens län skall tillföras
länsstyrelsen.

Enligt motion Jo216 av Gudrun Norberg (fp) bör lantbruksnämnderna
tilldelas uppgiften att fullfölja jordbrukets blockorganisation. Denna är en
beredskapsorganisation för samverkan mellan enskilda företagare inom
jordbruks- och livsmedelssektorn för att trygga livsmedelsförsörjningen
under beredskapstillstånd och krig.

Utskottet erinrar om att jordbruksnämnden har det övergripande ansvaret
för planläggning av jordbrukets blockorganisation. Lantbruksnämnderna
har också viktiga uppgifter i denna organisation. Särskilda medel anslås för
verksamheten under anslaget C 5 Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m. m. Utskottet utgår från att arbetet med blockorganisationen
fullföljs planenligt med nuvarande ansvarsfördelning mellan jordbruksnämnden
och lantbruksnämnderna. Motionen avstyrks.

I motion Jo225 av Christer Skoog m. fl. (s, m) redovisas olika verksamheter
som syftar till inrättandet av ett pälsdjurscenter i Sölvesborg. Bl. a. anförs
att pälsdjursnäringen kan vara ett lämpligt komplement eller alternativ för
småjordbrukare. Motionen innehåller dock i sak inga krav på åtgärder eller
initiativ från riksdagens sida för att det planerade centret skall komma till
stånd. Utskottet har tidigare understrukit det angelägna i att lantbruksstyrelsen
i sin planering av rådgivningsverksamheten uppmärksammar frågan om
pälsdjursuppfödning (se JoU 1984/85:36 s. 19). Någon särskild riksdagens
åtgärd med anledning av den nu aktuella motionen synes inte påkallad.

Lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet berörs i flera motioner. Enligt
motion Jo253 av Sven Eric Lorentzon (m) bör rådgivningen bli föremål för
utredning. Kravet ställs mot bakgrund av den utveckling som skett inom
svenskt jordbruk och de ökande kostnaderna för rådgivningen, som för
närvarande enligt vissa beräkningar ligger nära 500 kr. per ha. Motionären
framhåller vidare att samhällets och konsumenternas krav på näringen i fråga
om miljöskydd, livsmedelskvalitet och ökat tekniskt och biologiskt kunnande
m.m. måste tas med i bedömningen. En möjlighet att förbilliga och
effektivisera rådgivningen kan enligt motionen vara att bygga upp någon
form av ”lantbrukscentrum” kring en utbildningsanstalt, t. ex. en lantbruksskola.

I motion Jo244 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 11 anförs att
rådgivningen kan effektiviseras genom att den verksamhet som lantbruksnämnderna
bedriver överförs till hushållningssällskapen.

JoU 1985/86:13

8

Enligt motion Jo227 av Kristina Svensson och Erik Janson (båda s) finns i
Värmland ett dokumenterat intresse för odling med alternativa metoder.
Den efterfrågan som finns från konsumenterna motsvaras inte av tillgängliga
produkter. Inom budgetens ram bör särskilda rådgivnings- och utbildningsinsatser
om alternativ odling genomföras i Värmlands län, framhåller motionärerna.

Enligt motion Jo259 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) kan utvecklingen på
rådgivningssidan få både strukturella och regionala konsekvenser för trädgårdsnäringen.
De betalningssvaga företagen kan inte utnyttja rådgivningsverksamheten
i samma utsträckning som större, solida företag. Motionärerna
föreslår en i huvudsak kostnadsfri rådgivning till trädgårdsnäringen enligt
tidigare tillämpat system.

Vissa resurs- och anslagsfrågor tas upp i motionerna Jo226 av Rune
Gustavsson och Kersti Johansson (c) och Jo263 av Gunhild Bolander (c). I
den förra motionen anförs att förslaget om ökad avgiftsfinansiering kan få
negativa konsekvenser från regional synpunkt. Enligt motionen bör riksdagen
besluta att 10 milj. kr. av kostnaderna för rådgivningen inte täcks med
avgifter. Enligt den senare motionen kan regeringens förslag rörande
lantbruksnämnderna få negativa konsekvenser främst för Gotlands län. Mer
än 40 % av den yrkesverksamma befolkningen på ön får direkt eller indirekt
sin försörjning från jordbruket. Motionären framhåller att en förstärkning av
lantbruksnämndernas resurser är angelägen, dock utan någon närmare
precisering i fråga om medelsanvisning e. d.

Yrkanden som direkt berör regeringens förslag om medelsanvisning
framförs i motion Jo240 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 3 och i
fp-motionen Jo244 yrkande 9. Enligt den förra motionen bör riksdagen
anvisa 2 milj. kr. under anslaget till energirådgivning. I den senare motionen
föreslås - med hänvisning till vissa förslag från folkpartiets sida om ändringar
i jordförvärvslagen och upphävande av investeringsförbudet i animalieproduktionen
- att anslaget minskas med 20 milj. kr.

Utskottet behandlar under denna anslagspunkt också några följdmotioner
till proposition 1985/86:74 om jordbruksforskning m. m. till den del motionerna
berör anslaget till lantbruksnämnderna. De aktuella motionerna tar
också upp frågan om användning och fördelning av influtna avgiftsmedel.

I motion 1985/86:282 av Arne Svensson och Ingvar Eriksson (m) yrkas att
medel från anslaget för rådgivning används för att bekosta en tjänst vid
Sveriges lantbruksuniversitet som riksrådgivare i applicering av kemiska
bekämpningsmedel (yrkande 2). Någon närmare precisering av tjänstens
nivå eller kostnaderna för dess inrättande har ej gjorts.

Vidare yrkas i motion 1985/86:277 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) (yrkande 5
delvis) att ytterligare 5 milj. kr. av avgiftsmedel används för att främja
rådgivningen i jordbruket. Motionärerna anför bl. a. att det är viktigt att
resurser satsas på utbildning och nyrekrytering av personal. De föreningar
för alternativodlare som finns bör utnyttjas i rådgivnings- och utbildningsverksamheten.

Enligt motion 1985/86:279 av Anders G Högmark (m) bör de nya
forskningsrönen rörande vallodling föras ut till jordbrukarna genom intensifierad
rådgivning. För rådgivningen bör anvisas 10 milj. kr.

JoU 1985/86:13

9

I motion 1985/86:283 av Birgitta Hambraeus (c) yrkande 3 hemställs att
altenativodlarnas organisationer får stöd för att utbilda tillräckligt många
kunniga rådgivare. Särskilt antroposofernas skola i Järna med sin utbildning i
biodynamiskt jordbruk har enligt motionen möjlighet att öka utbildningskapaciteten
om medel kan erhållas.

I motion 1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) (yrkande 3
delvis och yrkande 4) understryks rådgivningens betydelse från både
företagsekonomisk och nationalekonomisk synvinkel. En betydligt större del
av avgiftsmedlen bör användas för detta ändamål. Också hushållningssällskapen
bör få del av anslaget. Motionärerna föreslår att anslaget till
rådgivning förstärks med 10 milj. kr. Eftersom motionen syftar till att
lantbruksstyrelsen blir huvudman för verksamheten föreslås en minskning av
anslaget till lantbruksnämnderna med 5 milj. kr. Förslaget om en höjning av
lantbruksstyrelsens anslag har av utskottet behandlats under punkt 3 ovan.

Utskottet delar jordbruksministerns syn på rådgivningsverksamheten sådan
den redovisas i proposition 74 (s. 9 f.). Livsmedelspolitikens miljö- och
resursmål innebär bl. a. att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta
hänsyn till kravet på en god miljö och behovet av en långsiktig och planerad
hushållning med våra naturresurser. I regeringsdeklarationen anges målet att
användningen av bekämpningsmedel skall halveras inom jordbruket på en
femårsperiod. Till viss del bör detta mål kunna uppnås genom bl. a. ett
effektivare utnyttjande av känd teknik.

Mot bakgrund härav är det, som jordbruksministern anfört, viktigt att
rådgivningen inom lantbruket i ökad utsträckning kommer att omfatta
rådgivning om produktionsmetoder som innebär ett ökat hänsynstagande till
miljöskydds- och naturvårdsaspekter. För denna komplettering och anpassning
av rådgivningen behövs ytterligare resurser vid lantbruksnämnderna,
bl. a. i syfte att uppnå en intensifierad rådgivning inom områdena växtnäring
och växtskydd. Det är väsentligt att man inom rådgivningen noga följer och
vidareförmedlar de rön som erhålls inom forskningen.

Utskottet ansluter sig vidare till jordbruksministerns bedömning att det är
av stor betydelse att lantbruksuniversitetet genom sin konsulentavdelning
medverkar till att lantbruksnämndernas rådgivning blir så effektiv och väl
underbyggd som möjligt även beträffande miljöskydds- och naturvårdsfrågor.
Det är också angeläget att det utifrån de forsknings- och försöksresultat
som kommer fram utarbetas underlag för den miljöhänsyn som erfordras.

I syfte att ytterligare främja utvecklingen av miljövänliga odlingsmetoder
bör rådgivning kunna erbjudas i s. k. alternativ odling.

Utskottet tillstyrker att lantbruksnämnderna tillförs 5 milj. kr. för den
angivna verksamheten. Dessa kostnader bör täckas med medel som flyter in
genom miljöavgiften på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet avstyrker motionerna 1985/
86:282 yrkande 2 samt förslagen om ökad medelstilldelning i motionerna
1985/86:277 yrkande 5 (delvis), 1985/86:279 och 1985/86:284 yrkande 3
(delvis). I enlighet med sitt ställningstagande under punkt 3 ovan avstyrker
utskottet också yrkandena i motion 284 om omfördelning mellan lantbruksstyrelsens
och lantbruksnämndernas anslag (yrkande 4).

JoU 1985/86:13

10

Utskottet har i rådande statsfinansiella läge ingen erinran mot förslaget att
kostnaderna för rådgivningen avlastas statsbudgeten genom ökad individuell
avgiftsfinansiering. Vidare tillstyrker utskottet att medel för energirådgivning
(1,9 milj. kr.) i fortsättningen i mån av behov avdelas inom ramen för
ordinarie medel under anslaget. Utskottet godtar även i övrigt regeringens
förslag om medelsanvisning under förevarande anslag. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo226, Jo240 yrkande 3 och Jo244 yrkande 9.

Utskottet kan instämma i de synpunkter som anförs i motion Jo263 om
jordbrukets betydelse från regionalpolitiska utgångspunkter. I 1985 års
beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU 1984/85:33) understryks
den roll som jordbruket spelar i bygder där det råder brist på andra
arbetstillfällen. Regeringens nu aktuella förslag och överväganden rörande
intensifierad rådgivning och ökad forskning rörande alternativa produktionsformer
bör i viss mån kunna tillgodose motionens syfte. Utskottet är inte
berett att förorda att ytterligare resurser, utöver vad regeringen föreslagit,
tillförs lantbruksnämnderna.

Vad utskottet nyss anfört är delvis tillämpligt också på motion Jo259 om
rådgivning till trädgårdsnäringen. I olika sammanhang har understrukits att
näringen bör stödjas genom bl. a. forskning, försök, rådgivning och finansiellt
stöd. Det får förutsättas att den intensifierade rådgivningsverksamheten
enligt regeringens förslag kommer bl. a. trädgårdsnäringen till godo.
Utskottet föreslår att motionen lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens
sida.

I anslutning till önskemålen om en utredning eller översyn av rådgivningsverksamheten
vill utskottet understryka att förslagen i proposition 74 till stor
del syftar till en ändrad inriktning av rådgivningen mot mer miljövänliga
metoder. Det av regeringen föreslagna forskningsprogrammet för nya
produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen, som närmare behandlas
under punkt 40 nedan, är också av betydelse i sammanhanget.
Utskottet delar i viss mån synpunkterna i motion Jo253 på utvecklingen i
jordbruket och vilka krav som mot bakgrund härav kan ställas på såväl
rådgivningen som utbildningen och forskningen. Önskemålen i motionen
ligger delvis i linje med förslagen i proposition 74 om rådgivning och
forskning rörande jordbruk och trädgårdsnäring. Yrkandet om en utredning
av rådgivningen är dock utskottet inte berett att biträda. Det bör tilläggas att
lantbruksstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att analysera finansieringen
av den statliga rådgivningen liksom behovet av och motiven för en fortsatt
statlig rådgivning. Utskottet föreslår mot angivna bakgrund att motion Jo253
lämnas utan vidare åtgärd. Motsvarande bedömning gäller yrkandet i motion
Jo244 om en översyn av rådgivningen (yrkande 11).

Yrkandet i motion Jo227 om information och rådgivning rörande alternativa
metoder är delvis tillgodosett genom regeringens ovan redovisade
överväganden och förslag. Utskottet är inte berett att förorda någon regional
prioritering i enlighet med motionärernas önskemål men förutsätter givetvis
att den intensifierade rådgivningen kommer också Värmlands län till godo.
Frågan om stöd till alternativodlarnas organisationer får prövas inom ramen
för de medel som nu anslås för intensifierad rådgivning. Utskottet är inte
berett att tillstyrka yrkandet i motion 283 om särskilda medel till alternativ -

JoU 1985/86:13

11

odlarnas egen utbildningsverksamhet (yrkande 3).

Utskottet behandlar under detta anslag även motion Jo277 av Rosa Östh
m. fl. (c) om kvinnosysselsättningen i glesbygd. Enligt motionen bör
lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser åläggas att ägna ökad uppmärksamhet
åt möjligheten att ordna arbetstillfällen för kvinnor inom myndigheternas
resp. ansvarsområden.

Utskottet behandlade en liknande motion vid föregående års budgetbehandling
(JoU 1984/85:25 s. 7). I samband därmed underströks de positiva
synpunkter som utskottet tidigare anlagt i denna fråga. Vidare anfördes att
regeringen under hösten 1984 uppdrog åt länsstyrelserna att i samverkan med
länsskolnämnderna och länsarbetsnämnderna redovisa ett program för att
stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet.
Programmet skulle redovisas till regeringen senast den 31 oktober 1985.

I anslutning till den nu aktuella motionen vill utskottet ånyo understryka
betydelsen av att lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser uppmärksammar
hithörande frågor. Det program för förstärkning av kvinnornas ställning
på arbetsmarknaden m. m. som nämnts ovan har redovisats för regeringen
och bereds för närvarande i arbetsmarknadsdepartementet. Utskottet utgår
från att denna fråga även i fortsättningen hanteras på ett sätt som kan
tillgodose syftet med motion Jo277. Motionen synes inte påkalla någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo240 yrkande 3, 1985/86:Jo244 yrkande 9,
1985/86:Jo263, 1985/86:277 yrkande 5 (delvis), 1985/86:279 samt
1985/86:284 yrkande 3 i återstående del och yrkande 4 till Lantbruksnämnderna
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
220 297 000 kr.,

2. beträffande jordbrukets blockorganisation
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo216,

3. beträffande avgiftsfinansiering

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo226,

4. beträffande översyn av rådgivningen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo253 och 1985/86:Jo244
yrkande 11,

5. beträffande ett pälsdjurscenter i Sölvesborgs kommun
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo225,

6. beträffande särskilda insatser i Värmlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo227,

7. beträffande rådgivning till trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo259 yrkande 3,

8. beträffande ansvaret för kvinnosysselsättning

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo277 utan vidare åtgärd,

9. beträffande rådgivare i appliceringsteknik

att riksdagen avslår motion 1985/86:282 yrkande 2,

JoU 1985/86:13

12

10. beträffande stöd till utbildning i alternativ odling
att riksdagen avslår motion 1985/86:283 yrkande 3,

11. att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1985/86:74
anförts om rådgivning i jordbruket.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

Regeringen har under punkt B 3 (s. 23-25) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo235 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om rekonstruktion av
särskilt skuldtyngda jordbruksföretag.

1985/86:Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 10) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 5 milj. kr. minskat anslag till jordbrukets rationalisering på 35 milj. kr.

Utskottet

Lantbruksstyrelsen har hösten 1985 till regeringen lämnat förslag avseende
åtgärder för högt skuldtyngda jordbruksföretag och det regionala rationaliseringsstödet.
Styrelsen har i sin rapport även lagt fram förslag rörande
etableringsstödet och räntestödet, vilka båda stödformer finansieras inom
ramen för jordbruksprisregleringen.

Lantbruksstyrelsen föreslår att stöd till högt skuldtyngda jordbruksföretag
skall utgå enligt i stort sett samma grunder som för innevarande budgetår,
dvs. i form av lån som är ränte- och amorteringsfria under viss tid.
Beträffande det regionala rationaliseringsstödet föreslår lantbruksstyrelsen
en ökning av stödet till inre rationalisering.

I rådande statsfinansiella läge är jordbruksministern inte beredd att inom
ramen för de medel som står till förfogande för jordbrukspolitiska åtgärder
avsätta ytterligare medel till det regionala rationaliseringsstödet.

Mot bakgrund av den förväntade investeringsbenägenheten i jordbruket
bör bidraget till inre rationalisering kunna minskas med 10 milj. kr. till 18
milj. kr. Enligt jordbruksministerns mening bör inom återstående ram för
inre rationalisering prioriteras stödet till investeringar i markavvattningsföretag
i Norrbottens och Västerbottens län. Det bör få ankomma på
regeringen att besluta om villkoren för stödet.

Bidragsramen för yttre rationalisering föreslås att liksom för budgetåret
1985/86 vara 12 milj. kr. Liksom för närvarande bör det ankomma på
regeringen att besluta om jämkning mellan bidragsramarna.

De särskilda åtgärder som sattes in för att klara de högt skuldsatta

JoU 1985/86:13

13

jordbruksföretagens problem beräknades kosta högst 40 milj. kr. En
utvärdering av de gjorda insatserna bör nu göras. Därefter får ställning tas till
frågans fortsatta hantering.

Utskottet ansluter sig till jordbruksministerns ovan redovisade överväganden
om bidragsram och anslagsberäkning m. m. I enlighet härmed avstyrker
utskottet yrkandet i motion Jo244 (fp) om en minskning av anslaget med 5
milj. kr.

I motion Jo235 (vpk) hemställs om en skyndsam utvärdering av stödet till
högt skuldsatta jordbruksföretag och om fortsatta anslag för ifrågavarande
ändamål. Medel kan lämpligen anvisas i samband med behandlingen av
tilläggsbudgeten.

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att en utvärdering av
stödet till högt skuldsatta jordbrukare bör göras. Resultatet av denna
utredning bör ej föregripas. Utskottet avstyrker motion Jo235 till den del den
inte kan anses tillgodosedd genom vad jordbruksministern anfört om en
utvärdering av stödformen i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1986/87 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
30 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo244 yrkande 10 till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
40 000 000 kr.,

3. beträffande stöd till högt skuldsatta jordbruksföretag
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo235.

6. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

Regeringen har under punkt B 4 (s. 25-27) föreslagit riksdagen att till
Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 kr.

Motion

1985/86:Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 12) att riksdagen hos regeringen begär uppdrag till jordfonden
angående markförsäljning på ca 50 milj. kr.

Utskottet

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med
anlitande av jordfonden, är av betydelse för jordbrukets rationalisering.
Fonden uppgår för närvarande till närmare 370 milj. kr. Lantbruksstyrelsen
disponerar dessutom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret intill 25 milj. kr.
t. o. m. den 30 juni 1986 för jordfondsändamål.

Den rörliga krediten på 25 milj. kr. är outnyttjad och bör som planerat
upphöra den 30 juni 1986.

JoU 1985/86:13

14

I folkpartimotionen Jo244 anförs att en betydande del av jordfondens
markinnehav bör kunna säljas. Härigenom skulle bl. a. etableringen av
deltidsjordbruk kunna underlättas.

Utskottet erinrar om att jordfonden redan nu används för att bedriva en
aktiv inköps- och försäljningsverksamhet. Syftet med dessa insatser från
lantbruksverkets sida är att åstadkomma en från såväl enskild som samhällelig
utgångspunkt angelägen strukturrationalisering som eljest inte skulle
komma till stånd. Ofta är det nödvändigt att lantbruksnämnderna bygger upp
en markreserv inom ett område för att åstadkomma ett gott långsiktigt
resultat. Utskottet anser det inte förenligt med jordfondens syfte att
riksdagen - utan närmare information om struktur och läge av de ifrågavarande
fastigheterna - förordar en utförsäljning av fastigheter till ett visst
belopp. Utskottet avstyrker motion Jo244 yrkande 12.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande försäljning av mark som bokförts på jordfonden
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo244 yrkande 12.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 27-29) och
hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000
kr.

8. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Regeringen har under punkt B 6 (s. 30) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. med sammanlagt högst 7 000 000 kr.,

2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Motion

1985/86: A428 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att regionalt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering
skall utgå till hela Hälsingland.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till
energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen
(1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad
senast 1983:210). Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska
fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt.

JoU 1985/86:13

15

I anslutning till motion A428 får utskottet erinra om att statligt stöd till
trädgårdsnäringens rationalisering lämnas dels som allmänt rationaliseringsstöd
i hela landet, dels som regionalt rationaliseringsstöd inom de fyra
nordligaste länen samt inom Ljusdals, Malungs, Vansbro, Älvdalens och
Torsby kommuner. Utskottet är inte berett att frångå de bedömningar som
ligger till grund för stödområdesindelningen och avstyrker motion A428.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1986/87 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med sammanlagt
högst 7 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag lill trädgårdsnäringens rationalisering,
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 7 000 000
kr.,

3. beträffande regionalt stöd till trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motion 1985/86:A428.

9. Främjande av trädgårdsnäringen m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 7-B 10 (s. 31-34) och hemställer

1. att riksdagen till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.,

3. medger att fonden för främjande av exporten av avelsdjur
avvecklas och att medlen får användas i enlighet med vad som angetts i
propositionen,

4. att riksdagen till Främjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 260 000 kr.,

5. att riksdagen till Särskilt stöd ät biskötsel och växtodling för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 215 000 kr.

10. Främjande av rennäringen och Ersättningar för viltskador
m. m.

Regeringen har under punkt B 11 (s. 34) och J 2(s. 119) föreslagit riksdagen
att

1. till Främjande av rennäringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 29 220 000 kr.,

2. till Ersättningar för viltskador m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 325 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo208 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i anslaget för
främjande av rennäringen upptaget belopp å 11 milj. kr. som förslagsanslag
överförs till posten Ersättningar för viltskador m. m.,

JoU 1985/86:13

16

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om översyn av reglerna för ersättning för viltskador,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag
med 600 000 kr. till trygghetspaket för renskötare.

1985/86:Jo228 av Karin Israelsson och Martin Olsson (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förslagsanslaget Ersättning för skador orsakade
av vilt m.m. skall bibehållas och utgå med 11 milj. kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en årlig
uppräkning av prisstödet till rennäringen görs enligt motionens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ersättning för
skador orsakade av vilt bör handläggas av naturvårdsverket.

1985/86:Jo234 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande anslag till
främjande av rennäringen.

1985/86:Jo255 av Hans Dau (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget Ersättning för vissa skador förorsakade
av vilt m. m. även i fortsättningen skall handhas av statens naturvårdsverk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prisstödet per
slaktad ren uppräknas och att förslag härom lämnas i samband med den
särskilda proposition som aviserats för Prisstödet till jordbruket i norra
Sverige.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 14 och 24)

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade insatser för flora och fauna,

24. att riksdagen till Flora- och faunavård för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

1985/86:Jo793 av Jan Hyttring och Lennart Brunander (c), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
ersättning för viltskador.

Utskottet

Anslaget till främjande av rennäringen används för underhåll av riksgränsstängsel
med anledning av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention samt
för underhåll av vissa renskötselanläggningar. Anslaget fördelas i övrigt på
användningsområden genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar
mellan staten och företrädare för rennäringen. Användningsområdena
avser åtgärder till främjande av rennäringen såsom upplysning och
rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, konsulentverksamhet
vid Svenska samernas riksförbund, inventering och kartläggning
av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda
ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer.

I budgetpropositionen lämnas en utförlig redovisning av anslagets hittills -

JoU 1985/86:13

17

2 Riksdagen 1985186.16sami. Nr 13

varande fördelning m.m. vilken delvis bygger på överläggningar mellan
staten och rennäringen (bil. 11 s. 35-36). I övrigt anför jordbruksministern
bl. a. följande:

Från anslaget Prisstöd till jordbruket i norra Sverige lämnades under
budgetåret 1984/85 ett särskilt pristillägg på renkött enligt kungörelsen
(1973:508) om prisstöd till rennäringen med 190 kr. per slaktad ren eller
sammanlagt knappt 13,1 milj. kr. Prisstöd lämnas för slaktad ren som
godkänts vid besiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.
Värdet av denna besiktigade slakt uppgick under budgetåret 1984/85 till ca 45
milj. kr. exkl. mervärdeskatt och prisstöd. För innevarande budgetår står
13,1 milj. kr. till förfogande för pristillägg och för åtgärder i övrigt som
främjar rennäringen. Enligt riksdagens beslut skall även användningen av
dessa medel omfattas av de tidigare nämnda överläggningarna (prop.
1984/85:100 bil. 11, JoU 25, rskr 186 och JoU 33, rskr 393).

Mot bakgrund av riksdagens nu nämnda beslut anser jag det lämpligt att de
medel som anvisas över anslaget Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för
särskilt pristillägg på renkött och i övrigt till främjande av rennäringen i
fortsättningen anvisas över anslaget Främjande av rennäringen. Jordbruksnämnden
beräknar medelsbehovet för pristillägget på renkött för budgetåret
1986/87 till oförändrat 13,1 milj. kr. Prisstödets storlek per ren bör i
fortsättningen bestämmas av jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen
gemensamt sedan det i de årliga överläggningarna mellan staten och
rennäringen bestämts en ram för hur stort belopp som får användas för
pristillägg. Stödet bör främja en optimal avkastning av renhjorden. I övrigt
bör nuvarande bestämmelse tillämpas om att prisstöd skall lämnas endast för
ren som godkänts vid besiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning
m. m.

Under anslaget Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m.m.
anvisas medel för bl. a. ersättning för ren som dödas eller skadas av vissa
rovdjur. Enligt förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av
rovdjur lämnas ersättning till ägare av ren om djuret dödas eller skadas
genom angrepp av björn, varg, järv, lo eller örn under förutsättning att renen
har återfunnits. Är renens ägare inte känd, lämnas ersättningen till den
sameby inom vars betesområde renen har påträffats. För varje ersatt ren
lämnas dessutom ersättning för olägenhet för renskötseln till den sameby
inom vars betesområde renen har påträffats. Ersättningarna lämnas med
belopp som statens naturvårdsverk fastställer för ett år i sänder.

Enligt min mening bör användningen även av dessa medel omfattas av de
årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäringen.
Medlen för ersättning för rovdjursrivna renar bör därför i fortsättningen
anvisas över anslaget Främjande av rennäringen. Ersättningsbeloppen bör
fastställas av lantbruksstyrelsen efter de årliga överläggningarna. Frågor om
ersättning prövas i dag av länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län för skada inom resp. län och av
naturvårdsverket för skada i landet i övrigt. I fortsättningen bör lantbruksstyrelsen
och berörda lantbruksnämnder administrera detta stöd.

Under budgetåret 1984/85 betalades ersättning för rovdjursrivna tamdjur
och för övriga skador av vilt till ett belopp av 9 641 339 kr. Huvuddelen avsåg
ersättning för rovdjursrivna renar. För innevarande budgetår har anvisats
6 220 000 kr. Huvuddelen av anslaget avser ersättning för rovdjursrivna
renar. Statens naturvårdsverk har för budgetåret 1986/87 föreslagit en
uppräkning av anslaget till 9 520 000 kr. med hänsyn till att priset på renkött
ökat och att antalet rivna renar ökat starkt. För egen del föreslår jag att 11
milj. kr. tillförs detta anslag för nästa budgetår. Hur stor del av anslaget som
skall avsättas för rovdjursrivna renar får bestämmas av lantbruksstyrelsen

JoU 1985/86:13

18

efter de årliga överläggningarna. Även lantbruksstyrelsens administrativa
kostnader får fastställas efter de årliga överläggningarna.

De årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäringen
kommer med de föreslagna uppräkningarna och överföringarna att avse
användningen av 27 760 000 kr. För innevarande budgetår omfattar överläggningarna
endast 16 760 000 kr. Jag vill påpeka att det givetvis inte
föreligger något hinder mot att använda de medel som nu anvisas för i första
hand pristillägg på renkött och ersättning för rovdjursrivna renar till annat
ändamål som kan anses mer angeläget, såsom en trygghetsförsäkring för
renskötare.

Med anledning av storleken på det statliga bidraget till näringen i
förhållande till näringens totala omslutning vill jag understryka vikten av att
medlen disponeras på ett sådant sätt att effekterna av de olika stödformerna
kan följas.

Anslaget bör i övrigt räknas upp med sammanlagt 230 000 kr. för underhåll
av riksgränsstängsel och för underhåll av vissa renskötselanläggningar.

I enlighet med de under punkt B 11 redovisade övervägandena föreslår
jordbruksministern (bil. 11 s. 119) att fr. o. m. budgetåret 1986/87 kostnaderna
för andra rovdjursrivna tamdjur än ren och för ersättning för skador av
kronhjort på skog och gröda inom det s. k. frireservatet i Skåne bestrids från
ett nytt anslag benämnt Ersättningar för viltskador m. m. För ersättning för
andra rovdjursrivna tamdjur än ren uppskattas medelsbehovet för budgetåret
1986/87 till 200 000 kr. och för ersättning för skador av kronhjort till
120 000 kr.

Från anslaget bör vidare bestridas kostnaderna för dels syner och
besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 12
kap. vattenlagen (1983:291), dels ersättning i visst fall till förvaltare av avlyst
flottled. Kostnaderna härför beräknas till 5 000 kr.

I motionerna Jo208 av Lars Ernestam m. fl. (fp) och Jo228 av Karin
Israelsson och Martin Olsson (c) yrkas att ersättningen för rovdjursrivna
renar även i fortsättningen redovisas över anslaget J 2 och att detta anslag
räknas upp med 11 milj. kr. för ändamålet. Vidare yrkas att administrationen
av ersättningsfrågorna även i fortsättningen handläggs av naturvårdsverket.
Liknande synpunkter framförs i motion Jo255 av Hans Dau (m).

Utskottet vill framhålla att regeringens förslag i fråga om ersättning för
rovdjursrivna renar inte har stöd i 1985 års riksdagsbeslut om prisstödet till
rennäringen m. m. I denna del ansluter sig utskottet till motionärernas
uppfattning, nämligen att frågan om ersättning för rovdjursrivna renar bör
bedömas efter i huvudsak samma principer som hittills. Som motionärerna
framhållit är det viktigt att hålla isär frågor om ekonomiskt stöd till
rennäringen å ena sidan och å andra sidan åtgärder som ytterst är betingade
av det allmänna intresset att bibehålla en levande rovdjursstam i vårt land.
Den av regeringen föreslagna uppdelningen mellan anslagen kan för övrigt
innebära inskränkningar i ersättningsmöjligheterna, särskilt mot bakgrund
av att antalet rovdjursrivna renar - enligt vad utskottet erfarit - starkt ökat
under senare tid. Det anslag varifrån ersättning för hithörande skador
utbetalas bör således vara ett förslagsanslag. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker de aktuella motionerna så till vida att 11 milj. kr. bör
överföras från anslaget Främjande av rennäringen till förslagsanslaget

JoU 1985/86:13

19

Ersättningar för viltskador m. m. Ersättningsfrågorna bör även i fortsättningen
administreras av naturvårdsverket och av länsstyrelserna i de fyra
nordligaste länen. Härigenom tillgodoses motionerna Jo208 yrkande 1,
Jo228 yrkandena 1 och 3 samt Jo255 yrkande 1. Yrkandet i motion Jo234
(vpk) rörande skälig ersättningsnivå för rovdjursrivna renar torde också få
anses tillgodosett genom utskottets ställningstagande. Utskottet utgår från
att skälig ersättning kan utgå inom ramen för det förslagsanslag om 11 milj.
kr. som utskottet föreslår för ändamålet.

Vad utskottet anfört innebär att yrkandet i motion Jo208 (yrkande 2) om
en översyn av ersättningssystemet delvis förlorat sin aktualitet. Utskottet
avstyrker detta motionsyrkande.

Regeringens överväganden om prisstödet m. m. till rennäringen möter
invändningar i några motioner. Enligt motion Jo208 yrkande 3 (fp) bör
riksdagen utöver de av regeringen föreslagna medlen anvisa ytterligare
600 000 kr. till ett trygghetspaket för renägare. I motiveringen till denna
motion förordas också en indexuppräkning av stödet. Förslag om indexuppräkning
framförs även i motionerna Jo228 (c), Jo234 (vpk) och Jo255 (m).

Utskottet erinrar om att 1985 års riksdagsbeslut bl. a. innebar att frågan
om ett trygghetspaket för renskötare borde aktualiseras vid överläggningar
mellan staten och företrädare för rennäringen. Som framgår av propositionen
omfattar överläggningarna för innevarande budgetår ett belopp om
16 760 000 kr. Enligt uppgift har vid överläggningarna för innevarande
budgetår beslutats att använda 700 000 kr. för bekostande av en liv- och
olycksfallsförsäkring för de renskötande samema. För nämnda budgetår
återstår ytterligare medel som för närvarande är odisponerade. Med
hänvisning härtill och till de uppgifter som lämnats i propositionen anser
utskottet inte att någon anslagsuppräkning är nödvändig för att finansiera en
trygghetsförsäkring av angivet slag. Utskottet avstyrker således motion
Jo208 yrkande 3.

Utskottet delar den i motionerna Jo228, Jo234 och Jo255 (c, vpk, m)
framförda uppfattningen att prisstödet till rennäringen bör justeras årligen i
enlighet med de principer som fastställts för Norrlandsstödet (JoU 1984/
85:33 s. 52). I enlighet härmed tillstyrker utskottet motionerna Jo228
yrkande 2, Jo234 i motsvarande del och Jo255 yrkande 2. Utskottet föreslår
att riksdagen gör ett uttalande till förmån för en årlig justering av prisstödet
till rennäringen.

I motion Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) förordas ökade insatser för
flora- och faunavård. I motionen hävdas att flora- och faunavården utgör en
starkt försummad del av naturvården. Flera hundra växt- och djurarter hotas
av utrotning. I de flesta fall är huvudorsaken miljöförändringar, oftast till
följd av det moderna jord- och skogsbruket, anför motionärerna. Flora- och
faunaarbetet måste ges en ökad tyngd. Motionärerna föreslår att ett nytt
anslag för flora- och faunavård inrättas och att för budgetåret 1986/87 anvisas
2 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet har tidigare instämt i motionärernas synpunkter på behovet av
åtgärder för att skydda vår fauna och flora (se JoU 1985/86:10). I sammanhanget
har hänvisats bl. a. till existerande lagbestämmelser m. m. om de
areella näringarnas hänsyn till naturvårdens intressen och till det arbete som

JoU 1985/86:13

20

utförs av de frivilliga organisationerna. Förslag om särskild medelstilldelning
för flora- och faunavård har dock avstyrkts av utskottet (JoU 1984/85:25
s. 64).

Utskottet har inte funnit anledning att frångå den bedömning som
riksdagen tidigare gjort i denna fråga och avstyrker motion Jo738 yrkandena
14 och 24.

I motion Jo793 av Jan Hyttring och Lennart Brunander (c) begärs en
översyn av förordningen om ersättning vid vissa viltskador m. m. Yrkandet
framställs mot bakgrund av de problem som drabbar personer som i
huvudsak bedriver vallodling. Översynen bör enligt motionen även avse
ersättningsreglerna för viltskador på skog.

Utskottet behandlade en motion om viltskador på skog vid riksmötet
1984/85. I samband härmed anförde utskottet bl. a. (JoU 1984/85:25 p. 43):

Utskottet har senast vid föregående års budgetberedning avstyrkt ett
motionsyrkande (fp) om särskilda medel till flora- och faunavård (JoU
1983/84:25 p. 51). I sammanhanget hänvisades bl. a. till att jakt- och
viltvårdsberedningens förslag ännu inte slutbehandlats i jordbruksdepartementet.
Utskottet är inte heller detta år berett föreslå särskilda medel för
flora- och faunavård och avstyrker således motion 370 yrkande 7.

Vad beträffar ersättning för älgskador på skog m. m. får utskottet erinra
om att hithörande frågor författningsreglerats i förordningen (1980:400) om
ersättning vid vissa viltskador, m. m. För varje län finns en viltskadefond som
bildas av vissa fällavgifter enligt 9 § viltskadeförordningen. För länen finns
en gemensam regleringsfond som förvaltas av kammarkollegiet. Regeringen
beslutar om överföring av medel från länsfonderna till regleringsfonden samt
om överföring från sistnämnda fond till länsfond som behöver tillskott (12
och 13 §§). När det gäller sådana skador som anges i motionerna 327 och 631
gäller särskilda ersättningsregler enligt 17 § viltskadeförordningen. I stadgandet
anges bl. a. att ersättning får för särskilt fall lämnas av statsmedel eller
ur jaktvårdsfonden om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv
svarar för de kostnader som skadan föranleder.

Till varje länsstyrelse är knuten en länsälgnämnd med uppgift att vara
rådgivande organ åt länsstyrelsen i frågor om älgvård och i ärenden om
åtgärder för att motverka älgskador.

I anslutning till motionskraven på ett mera generöst ersättningssystem får
utskottet framhålla att en av grundtankarna bakom viltskadeförordningen är
att viltskador i första hand skall förebyggas eller begränsas genom jakt på den
skadegörande djurarten. Betningsskador av älg skall således motverkas i
huvudsak genom en älgtilldelning som innebär att stammen hålls på en från
nu aktuella synpunkrer lämplig nivå. Det kan tilläggas att jakt- och
viltvårdsberedningen i sitt slutbetänkande (SOU 1983:21) Vilt och jakt
behandlat såväl viltskadeproblemen som systemet med länsvisa viltskadefonder.
I ett avsnitt rörande vården av älgstammen anför beredningen (s. 262)
att uppgifterna om skador på skog tyder på en markant skadeökning de
senaste åren. Otvivelaktigt beror en del av dessa skador på områdesvis alltför
täta älgstammar. Även säsongsvandringar påverkar dock skadesituationen.

Som framgår av motionerna kan det givetvis förekomma fall då det med
beaktande av samtliga omständigheter framstår som oskäligt att den
skadelidande själv svarar för de kostnader som skadan föranleder. I dessa fall
ger 17 § viltskadeförordningen en - visserligen restriktivt utformad -möjlighet till ersättning av statsmedel eller ur jaktvårdsfonden. Med hänsyn
till det anförda och till det förhållandet att jakt- och viltvårdsberedningens

JoU 1985/86:13

21

slutbetänkande - innefattande bl. a. förslag om den framtida älgjakten - för
närvarande bereds i regeringskansliet anser utskottet att motionerna 327 och
631 inte för närvarande påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Beträffande självrisken vid skada av älg, kronvilt eller dovvilt bör nämnas att
denna ursprungligen utgjorde 2 % av ett för företaget beräknat skördevärde,
dock lägst 500 kr. Skördevärdet beräknas som produkten av företagets totala
areal och medelvärdet av de inom lantbruksstatistiken för området i fråga
tillämpade normalskördevärdena för havre och korn. För trädgårdsföretag
gäller särskilda regler.

Den nyssnämnda procentsatsen (2 %) ändrades år 1981 till en och en halv
procent (SFS 1981:726). Syftet med ändringen var att självriskberäkningen
skulle bli ekonomiskt mindre kännbar för det berörda jordbruksföretaget.

Mot bakgrund av vad som här redovisats anser utskottet att motion Jo793
inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1985/86:Jo208 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/
86:Jo228 yrkande 1 i motsvarande del till Främjande av rennäringen
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 18 220 000
kr.,

b) beträffande trygghetspaket för renskötare

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo208 yrkande 3,

2. beträffande administration av ersättningssystemet m. m.

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1985/86:Jo255 yrkande 1 och
1985/86:Jo228 yrkande 3,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo208 yrkande 2,

3. beträffande uppräkning av prisstödet till rennäringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86: Jo228 yrkande 2,
1985/86: Jo234 i motsvarande del och 1985/86: Jo255 yrkande 2 godkänner
vad utskottet anfört om årlig justering av prisstödet till rennäringen,

4. beträffande uttalande om skälig ersättning för rovdjursskador
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo234 i återstående del,

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo208 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:Jo228
yrkande 1 i motsvarande del till Ersättningar för viltskador m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 11 325 000 kr.,

6. beträffande insatser för flora och fauna

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo738 yrkandena 14 och 24,

7. beträffande översyn av viltskadeförordningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo793.

JoU 1985/86:13

22

Jordbruksprisreglering

JoU 1985/86:13

11. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 och C 2
(s. 38-40) och hemställer

1. att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 25 703 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 548 000 kr.

12. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Regeringen har under punkt C 3 (s. 40-42) föreslagit riksdagen att

1. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter
under budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på
högst 100 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen
av sockernäringen för budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på
högst 80 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under
budgetåret 1986/87 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

4. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 001 170 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo206 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen som ett första steg i slopandet av livsmedelsmomsen begär
att livsmedelssubventionerna höjs med ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 000 000 000 kr. förhöjt belopp,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fullständigt slopande av
momsen på livsmedel med vad som anförs i motionen.

1985/86:Jo207 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen beslutar
att under Bil. 11 Jordbruksdepartementet, C 3 Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anvisa 33 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende
Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

1985/86:Jo217 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2)

1. att riksdagen beslutar att till anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anslå 2 901 170 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens ansvar för jordbruksproduktionen med anledning
av 1977 års jordbrukspolitiska beslut.

1985/86:Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen med avslag på propositionens förslag beslutar att
samhället skall svara för 40 % av exportkostnaderna för spannmål av 1985
års skörd.

1985/86:Jo252 av Anders Andersson (m), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för att finansiera jordbruksöverskottets kostnader,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar angående kostnader för spannmålsöverskotten.

1985/86:Jo261 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts angående underskottet i spannmålens regleringskassa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts angående överskottsarealens kostnader för skördeåret
1985,

3. att riksdagen-beslutar att statens andel av överskottsarealens kostnader
fr. o. m. skördeåret 1986 skall vara 60 % räknat på normalskörd,

4. att riksdagen beslutar att under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område, posten Samhällets delansvar för överskottsarealen,
uppföra ett i förhållande till regeringens förslag med 300 milj. kr. förhöjt
belopp,

5. att riksdagen beslutar att samhällets ansvar för spannmålsöverskottet ej
skall avtrappas utan kvarstå vid 60 %.

Utskottet

Utskottet har vid sammanträde den 19 mars 1986 beslutat skjuta upp
sakbehandlingen av förevarande anslag jämte motioner och återkommer till
dessa frågor i samband med behandlingen av kommande regeringsförslag om
jordbruksprisregleringen. I nämnda sammanhang har utskottet vidare gjort
vissa överväganden i anslutning till 1985 års riksdagsbeslut om kostnadsansvaret
för överskottsarealen.

Jordbruksministern har under anslaget (bil. lis. 41) anmält att regeringen
med stöd av riksdagsbeslutet ställt 160 milj. kr. till jordbruksnämndens
förfogande för innevarande budgetår för det ändamål som nu är i fråga.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Regeringens förslag i proposition 1984/85:166 om livsmedelspolitiken
innebar, såvitt nu är i fråga, att produktionen på den överskottsareal - ca
300 000 ha - som av olika skäl ansågs böra accepteras i första hand skulle
utgöras av spannmål (prop. s. 47 f.). Samhället borde enligt propositionen ta
ett delansvar för överskottsarealens kostnader. Andelen för samhället borde
vara 40 %, medan näringen borde svara för 60 %, räknat vid normalskörd.
Samhällets kostnader för det första året beräknades till 160 milj. kr., för att
därefter minska. Kostnaden för en femårsperiod beräknades till sammanlagt
600 milj. kr. Det skulle i första hand ankomma på jordbruket att aktivt arbeta
för att anpassningsåtgärderna på vegetabilieområdet ledde fram till att
samhällets delansvar i finansieringen av överskottsproduktionen kunde

JoU 1985/86:13

24

upphöra. En utvärdering av an passningsåtgärderna skulle ske efter femårsperiodens
slut, varvid en bedömning skulle göras om uppställda anpassningsmål
uppnåtts också beträffande kostnadsansvaret.

I utskottets betänkande JoU 1984/85:33 anfördes bl. a. (s. 36):

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att en produktion på
överskottsarealen tills vidare liksom hittills bör utgöras av spannmål.
Utskottet vill dock understryka vad som nämnts i propositionen att
överskottsarealen kan komma till en mera lönsam användning för andra
ändamål, t. ex. energigrödor, men att det torde dröja några år innan en rad
ekonomiska och tekniska frågor inom detta område har klarlagts. Frågan om
åkerarealens storlek bör inte ses enbart från vår egen försörjning med
livsmedel utan flera alternativa användningsområden för åkermarken bör
vägas in i bilden. Aven restriktioner i användningen av handelsgödsel och
växtskyddsmedel, åkerarealens betydelse för landskapsbilden, sysselsättning
och regionalpolitik måste också vägas in när det gäller den nuvarande
åkerarealens användning.

Det förslag till fördelning av ansvaret för överskottsarealens kostnader
mellan samhället och näringen som läggs fram i propositionen finner
utskottet för sin del väl avvägt och kan därför biträda detsamma. Andelen för
samhället bör sålunda vara 40 % medan näringen svarar för 60 %. Utskottet
har heller ingen erinran mot de i propositionen gjorda kostnadsberäkningarna
i sammanhanget.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det i första hand bör ankomma
på jordbruket att aktivt arbeta för att anpassningsåtgärderna på vegetabilieområdet
leder till att samhällets delansvar i finansieringen av överskottsproduktionen
kan upphöra. Som sägs i propositionen bör en utvärdering av
anpassningsåtgärderna ske efter en femårsperiod.

Enligt utskottet borde vidare samhällets kostnader för överskottsarealen få
belasta statsbudgeten.

På utskottets förslag godkände riksdagen dels vad som förordats i
propositionen om samhällets kostnadsansvar, dels vad utskottet förordat om
finansieringen av hithörande kostnader (rskr. 1984/85:393).

Som utskottet inledningsvis anfört återkommer utskottet till sakbehandlingen
av regeringens förslag och hithörande motioner vid ett senare tillfälle. För
närvarande finns enligt utskottets bedömning inte tillräckligt faktaunderlag
för att i bestämda belopp precisera omfattningen av statens åtagande enligt
1985 års riksdagsbeslut. Utskottet anser det angeläget att mera långsiktiga
åtgärder för att lösa överskottsproblemen kan vidtas. Enligt vad utskottet
erfarit pågår såväl inom regeringskansliet som hos näringen en verksamhet
för att lösa dessa problem. I avbidan på den fortsatta behandlingen av dessa
frågor bör enligt utskottets mening understrykas att 1985 års riksdagsbeslut
lagt fast själva principen om en fördelning av kostnadsansvaret mellan staten
och näringen, vilket bl. a. måste innebära att staten svarar för 40 % av de
verkliga kostnaderna för spannmålsöverskottet vid normalskörd. De beräkningar
som gjordes i proposition 1984/85:166 av kostnaderna för staten bör,
till skillnad från uttalandena om fördelningsprincipen, inte vara absolut
bindande för tillämpningen av riksdagsbeslutet. De beräkningar som låg till
grund för nämnda överväganden har också, genom utvecklingen på exportmarknaden
m. m., till stor del förlorat sin aktualitet.

JoU 1985/86:13

25

Vad utskottet här anfört bör i första hand tillämpas på 1985 års skörd.
Utskottet anser det angeläget att ytterligare överväganden i denna fråga kan
ske i syfte bl. a. att främja en långsiktig produktionsanpassning och för att om
möjligt nå fram till andra lösningar som successivt minskar kostnadsbelastningen
för samhället. Vid dessa överväganden måste dock beaktas att
näringen arbetar med långa framförhållningsperioder och att det även
beträffande 1986 års skörd kan vara svårt att i någon större utsträckning
påverka produktionens inriktning och omfattning.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om ansvaret för överskottsarealens kostnader m. m.

13. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 4 (s. 42-44) och
hemställer

att riksdagen till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 9 200 000 kr.

14. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

Regeringen har under punkt C 5 (s. 44-45) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 231 968 000 kr.

Motion

1985/86:Jo272 av Bertil Danielsson (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om inrättande av
beredskapsgårdar.

Utskottet

Från anslaget bestrids driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel
m. m. samt kostnaderna för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av
planering m. m.

I motion Jo272 av Bertil Danielsson (m) framhålls att det moderna,
högteknologiska jordbruket är mycket känsligt för driftstörningar i form av
elavbrott m. m. Detsamma gäller industrier som förädlar jordbrukets
produkter. En möjlighet att i en krissituation hålla i gång produktionen i
jordbruket vore att utse vissa jordbruk till ”beredskapsgårdar”. Dessa skulle
då utrustas med egna elkraftverk m.m. för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen.
Åtskilliga små vattendrag skulle i ett sådant läge kunna utnyttjas
för att bygga vattenkraftverk. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar bör
enligt motionen stödja projekt av detta slag.

Utskottet erinrar om att vissa sårbarhets- och beredskapsfrågor behandlades
i samband med 1985 års jordbrukspolitiska beslut (se bl. a. prop.
1984/85:166 s. 79 f.). Jordbrukets behov av arbetskraft och traktorer tillgo -

JoU 1985/86:13

26

doses genom jordbrukets blockorganisation (jfr även punkt 4 ovan). När det
gäller maskiner och reservdelar m. m. anfördes att det vid en långvarig kris
bör vara möjligt att ta upp viss produktion inom landet. I proposition
1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken förordades en försöksverksamhet
med gemensamma reservkraftverk inom ramen för jordbrukets blockorganisation
(se även NU 1984/85:30). Motioner i närliggande frågor kommer
vidare att behandlas av näringsutskottet senare under innevarande riksmöte.

Av det anförda framgår att de i motionen behandlade frågorna om
jordbrukets sårbarhet för driftstörningar m. m. har uppmärksammats i olika
sammanhang. Motionen påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 231 968 000
kr.,

2. beträffande vissa sårbarhetsfrågor

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo272 utan vidare åtgärd.

15. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

Regeringen har under punkt C 7 (s. 46-47) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om medel för täckande
av kostnader för skördeskadeskyddets administration,

2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1986/87
anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Motion

1985/86:Jo254 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande en snabb utredning om målsättningen för ett ändrat skördeskadeskydd.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att kostnaderna för skördeskadeskyddets administration
för budgetåret 1986/87 liksom för innevarande budgetår bestrids av
medel ur skördeskadefonden. Jordbruksministern beräknar kostnaderna för
skyddets administration i allmänhet till 15 600 000 kr. Härtill kommer
administrationskostnaderna för s. k. tillfälliga åtgärder som regeringen kan
besluta om vid allvarligare skördeskadesituationer.

Några ytterligare medel utöver räntan behöver enligt propositionen inte
tillföras fonden för nästa budgetår.

I motion Jo254 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) anförs synpunkter på
skördeskadeskyddets konstruktion och omfattning m. m. mot bakgrund av
den utvecklings om skett i jordbruket. Vidare anförs kritik mot den hantering
av skördeskadefonden som ägt rum och som enligt motionen inneburit att
fondens värde halverats under de senaste tre åren. Motionärerna anser det
angeläget att en skyndsam utredning görs för att formulera målsättningen för

JoU 1985/86:13

27

ett skördeskadeskydd. Oavsett vem som föreslås bli huvudman för skyddet
förutsätter motionärerna att kvarvarande fondmedel används för skördeskadeskydd
även i ett eventuellt nytt system.

Enligt vad utskottet erfarit har överläggningar förts mellan regeringen och
jordbruksnäringens företrädare angående huvudmannaskap för skördeskadeskyddet
m. m. Utskottet anser att resultatet av överläggningarna bör
avvaktas och föreslår att motionen i avbidan härpå lämnas utan vidare
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om
medel för täckande av kostnader för skördeskadeskyddets administration,

2. att riksdagen till Bidrag lill permanent skördeskadeskydd för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

3. beträffande utredning angående skördeskadeskyddet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo254.

16. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

Regeringen har under punkt C 8 (s. 47-48) föreslagit riksdagen att till
Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 25 899 000 kr.

Motion

1985/86:244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 13) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 5 milj. kr. minskat anslag till administration av skördeskadeskyddet på
20 899 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag innebär bl. a. att medel från skördeskadefonden, 15,6
milj. kr., tillförs anslaget för administration av permanent skördeskadeskydd
m. m.

I motion Jo244 (fp) anförs att det länge framstått som anmärkningsvärt att
administrationen av skyddet drar så stora kostnader. Anslaget bör enligt
motionen minskas med 5 milj. kr.

Utskottet vill påpeka att enligt regeringens förslag ett belopp om 15,6 milj.
kr. förs upp på anslagets inkomstsida. Dessa medel härrör från skördeskadefonden.
De totala utgifterna under anslaget minskar således med motsvarande
belopp. Av redovisningen under anslaget (s. 48) framgår att av medel från
skördeskadefonden drygt 4 milj. kr. används för skördeskadeskyddets
tekniska administration och resterande för de objektiva skördeskadeuppskattningarna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Jo244 i denna del.

JoU 1985/86:13

28

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo244 yrkande 13 till Administration av permanent
skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 25 899 000 kr.

Skogsbruk

17. Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna

Regeringen har under punkterna D 1-D 2 (s. 49-51) föreslagit riksdagen att

1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
29 501 000 kr.,

2. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1986/87 får disponera en
rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo302 av Rune Evensson m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att skogsstyrelsen får i uppdrag att följa upp 21 §
skogsvårdslagen och dess förordning och föreskrifter med inriktning på
skärpning av tillämpningen.

1985/86:Jo303 av Paul Lestander och John Andersson (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att generell
gallringsskyldighet bör genomföras och att skogsvårdsstyrelsernas gallringsmallar
bör utgöra grunden för gallringsskyldigheten,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att öka
informationen om och kontrollen av gallringsmetoder och maskinval i syfte
att minimera skador vid gallring.

1985/86:Jo304 av Axel Andersson och Bengt Kronblad (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av komplettering av redan befintliga ekonomiska styrmedel, i syfte
att på ett bättre sätt nyttja skogens årliga tillväxt för den svenska skogsnäringens
och folkhushållets behov.

1985/86:Jo306 av Lars Ernestam m.fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samlad översyn av skogspolitiken.

1985/86:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2)

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skogsvårdslagstiftningen
med den inriktning som föreslås i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om lagar för att styra virkesavverkningarna.

JoU 1985/86:13

29

1985/86:Jo308 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-6)

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en ändring av skogsvårdslagens
portalparagraf i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till lag som innebär
förbud mot skogsgödsling,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om revidering av skogsstyrelsens
instruktion i syfte att främja varsammare markberedning i enlighet med
vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag til begränsningar av
kalhyggen i enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan gällande högsta
areal för främmande trädslag, typ Pinus contorta,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att framför allt i
södra Sverige bevara lövdominerade skogar och att inblandning av framför
allt björk i gran- och tallskogar bevaras.

1985/86:Jo311 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas att riksdagen antar i
motionen bifogat förslag till ny skogslagstiftning utarbetat av Svenska
naturskyddsföreningen.

1985/86:Jo312 av Anders Andersson och Karl Björzén (m), vari yrkas att
riksdagen beslutar att bestämmelsen om slutavverkningsskyldighet enligt
14 § i skogsvårdslagen upphävs fr. o. m. den 1 januari 1987.

1985/86:Jo313 av Karin Söder m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1)

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen kräva en översyn av skogsvårdslagen
med uppgift dels att minska lagens karaktär av ramlag, dels att
minska området för lagreglering på sätt som angetts i motionen.

1985/86:Jo314 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om upprättande
av en naturvårdsgräns som skydd för de fjällnära skogarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om småskaligt skogsbruk inom de fjällnära skogarna och
hänsynstagande till bevarandeintressena, samernas rättigheter och behovet
av sysselsättning för ortsbefolkningen.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 10 och 16)

10. att riksdagen hos regeringen begär säkerställandeprogram för fjällskogarna,
att de fjällnära skogar för vilka överenskommelser träffats om skydd
snarast skyddas som naturreservat samt att i avvaktan på säkerställandeprogrammet
inga avverkningar sker som berör områden av stort värde för
naturvård och rennäring,

16. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skogsvårdslagen med
syfte att bl. a. förstärka hänsynen till naturvården och att förenkla lagen.

1985/86:Jo746 av Evert Svensson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbrukets
miljöskador och hur dessa skall förebyggas och åtgärdas.

! JoU 1985/86:13

30

1985/86:Jo755 av Yngve Wernersson (s), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om obligatoriska säkerhetsventiler på skogsmaskinernas hydraulslangar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och bruk av vegetabiliska kedjeoljor.

1985/86:Jo777 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5 och 7),

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om en
naturvårdsgräns för fjällskogar,

7. att i övrigt ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
fjällnära skogar.

Utskottet

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet
för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att
leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket. Regeringen föreslår
att medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett
huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med
fördelningen 2, 2 och 1 % för första, andra resp. tredje budgetåret. För
budgetåret 1986/87 föreslås ett förslagsanslag av 29 501 000 kr.

Ett formellt belopp av 1 000 kr. tas upp under anslaget D 2 till skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet. I likhet med vad som är fallet under innevarande år
bör skogsstyrelsen även under nästa budgetår få disponera en rörlig kredit av
65 milj. kr. i riksgäldskontoret för att tillgodose behovet av likvida medel i
skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet och frö- och plantverksamhet.
Inga resursförstärkningar föreslås.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Detta tillstyrks alltså.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp ett antal
motioner om skogspolitiska frågor och om skogsbruksmetoder till behandling.

I parti- resp. kommittémotioner från tre partier begärs en översyn av
skogsvårdslagen och skogspolitiken. Lars Ernestam m. fl. (fp) begär i motion
Jo306 en samlad översyn av skogspolitiken. Enligt motionen hann den nya
skogspolitik som lades fast av riksdagen 1979 knappt börja tillämpas förrän
den ändrades på vissa punkter. Inslagen av reglering, samhällskontroll och
myndighetsstyrning har ökat genom bestämmelser om avverkningstvång
(14 §), gallringstvång (9 §) och obligatoriska skogsbruksplaner (21 a §)
m. m. Skogsbrukets position har flyttats fram i förhållande till naturvårdens,
bl. a. när det gäller s. k. 5:3-skogar. Dessa ändringar av skogsvårdslagen bör
upphävas, anser motionärerna. Ett yrkande om översyn av skogsvårdslagen
framställs även i motion Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), i syfte att
stärka hänsynen till naturvården och att förenkla lagen (yrkande 16).
Motionärerna anser bl. a. att skogsvårdsavgifterna bör finansiera sådana
naturvårdsinsatser som är till nytta för skogsbrukare i ett långsiktigt
perspektiv.

JoU 1985/86:13

31

Även i motion Jo307 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) begärs en
översyn av skogsvårdslagen i förenklande riktning. Principiellt bör lagen ha
sin utgångspunkt i skogen som naturresurs, anser motionärerna. Det betyder
att den skall vara ett skydd mot överexploatering och ett stöd för en långsiktig
utveckling av skogen. Skogsvårdslagen skall innehålla regler om återbeskogning
efter avverkning, naturvårdshänsyn och ett skydd mot för tidig
avverkning. Därjämte är ett lönsamhetskriterium nödvändigt (yrkande 1).
Däremot skall skogsvårdslagen inte innehålla moment som berör virkesmarknad
och råvaruförsörjning till skogsindustrin. Marknadskrafterna har
visat sig vara effektivare än samhällsstyrning i detta avseende, framhåller
motionärerna. Tvångslagar för att tvinga fram virke i lågkonjunkturer måste
bestämt avvisas (yrkande 2). I motion Jo313 av Karin Söder m. fl. (c) krävs
också en översyn av skogsvårdslagen. Enligt motionen har föreskrifterna till
skogsvårdslagen i många fall fått en sådan utformning att det krävs
specialistkunskaper för att tolka dem. Inriktningen bör vara dels att förenkla
och mönstra ut områden som inte kräver lagreglering, dels att i lagen klart
ange vad som är straffbart och vad som är tillåtet. Lagen bör utformas så att
föreskrifter utfärdade av den lagtillämpande myndigheten inte behövs
(yrkande 1).

Utskottet får erinra om att riksdagen nyligen avvisat motionsförslag (m)
om ändringar av skogsvårdslagen (JoU 1985/86:9). Utskottet erinrade därvid
om att en grundtanke i gällande skogsvårdslagstiftning är att skogen skall
skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning med
hänsyn till naturvården och andra allmänna intressen. Både kravet på
kvalitet och kravet på hög volymproduktion skall således tillgodoses. När
samhället ställer upp krav på skogsproduktion måste de sålunda anpassas
både till de biologiska förhållandena och till allmänna och enskilda intressen,
framhöll utskottet. Utskottet framhöll sammanfattningsvis att ett bifall till de
i motion 1984/85:2038 (m) framförda förslagen skulle innebära en principiell
omläggning av skogspolitiken i väsentliga avseenden, och avstyrkte mot bl. a.
den bakgrunden motionen.

Förslagen i motion Jo307 (m) ger uttryck för samma grundtanke som den
motion utskottet behandlade i det förra betänkandet. Vad motionärerna
anför om lagreglering av skogen som en naturresurs får anses tillgodosett
genom skogsvårdslagen och dess följdförfattningar som de nu är utformade.
Förslagen om utmönstring av lagens krav på virkesavkastning och införande
av ett lönsamhetskriterium skulle emellertid, om de bifölls, innebära en
principiell omläggning av skogspolitiken i väsentliga avseenden. Utskottet
anser det vara angeläget att även i detta sammanhang slå fast att de
grundläggande principer som var vägledande för 1979 års skogspolitiska
beslut alltjämt äger sin fulla giltighet. Motionen avstyrks mot den bakgrunden.

Förslagen i motion Jo306 (fp) är inriktade på utmönstring av de krav på
förbättrad skogsvård som infördes genom lagändring våren 1983 (prop.
1982/83:145, JoU 34). Utskottet får erinra om att awerkningsskyldighet då
infördes som ett led i strävan att öka virkesutbudet. Vidare infördes
stadganden om gallringsskyldighet och obligatoriska skogsbruksplaner. Som
utskottet anförde vid behandlingen av regeringens förslag låter sig de

JoU 1985/86:13

32

nämnda tilläggen till lagen väl förena med 1979 års skogspolitiska beslut. Det
är ett samhällsintresse att skogen och skogsmarken såsom en viktig nationell
resurs utnyttjas rationellt och riktigt. Envar som äger skog har ett samhällsansvar
för skogsvården och virkesförsörjningen till industrin. Någon anledning
att nu avskaffa de aktuella bestämmelserna, vilkas uppgift enbart är till
för att motverka ett passivt ägande föreligger enligt utskottets uppfattning
icke. Motionen avstyrks alltså såvitt nu är i fråga (yrkande 1). När det gäller
yrkandet i motion Jo738 (fp) om att stärka naturvårdshänsynen i skogsvårdslagen,
får utskottet erinra om att en gränsdragning mellan naturvårdslagens
och skogsvårdslagens områden gjordes redan år 1974 då en allmän aktsamhetsregel
vad gäller naturen infördes i skogsvårdslagen (prop. 1974:166, JoU
1974:52). Utskottet framhöll därvid att de nya restriktioner som då infördes i
skogsbruket skulle kunna läggas till grund för naturvårdsmyndigheternas
bedömningar och betraktas som minimikrav som under alla omständigheter
måste uppfyllas. Samtidigt förutsattes att naturvårdsmyndigheterna med
stöd av naturvårdslagstiftningen meddelar andra eller strängare föreskrifter
när skogsmarken är särskilt värdefull från naturvårdssynpunkt och samhället
med hänsyn därtill behöver ha omedelbar kontroll över skogsdriften i
området för nämnda synpunkt (JoU 1974:52 s. 27). Denna gränsdragning
gäller fortfarande, med de förstärkta krav på naturvårdshänsyn som intagits i
21 § skogsvårdslagen (1979:429). Utskottet finner icke anledning ifrågasätta
de regler som numera sedan länge vunnit burskap i detta hänseende och
avstyrker således motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 16).

Förslag om utrensning av skogsvårdslagens bestämmelser om slutavverkning
och obligatoriska skogsbruksplaner återkommer i motion Jo313 (c).
Vad utskottet anfört i det föregående om behovet av de berörda bestämmelserna
gäller givetvis även detta förslag. I motionen kritiseras vidare lagens
uppbyggnad i tre steg, lag-förordning-föreskrifter, samt att lag och anvisningar
om vad som är lämpligt blandas samman.

Utskottet får härvidlag framhålla, att den nya skogspolitik som förts med
utgångspunkt i 1979 års skogsvårdslag bl. a. syftat till att förbättra möjligheterna
till en mer enhetlig lagtillämpning än tidigare. Som skogsvårdsstyrelsen
framhållit är det nu möjligt att i varje enskilt fall avgöra om en viss
lagparagraf är tillämplig eller ej.

Skogsstyrelsen har i senaste upplagan av sina föreskrifter och allmänna råd
till skogsvårdslagen (SKSFS 1985:3) tagit in skogsvårdslagens samtliga
paragrafer. Under resp. paragrafer återges också dithörande bestämmelser i
skogsvårdsförordningen. Därefter följer, likaså under resp. paragrafer,
skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Bindande föreskrifter, som
inte får frångås, är återgivna i rak stil. Allmänna råd, som inte är av bindande
kraktär, är återgivna i kursiverad stil. De allmänna råden är rekommendationer,
som syftar till att främja en enhetlig tillämpning av skogsvårdslagen eller
anvisar hur den enskilde lämpligen kan handla i vissa hänseenden utan att
utesluta andra handlingssätt. Enligt utskottets mening är de olika reglerna
samlade på ett åskådligt sätt. Det bör därigenom vara möjligt för den
enskilde skogsbrukaren att själv med hjälp av det aktuella häftet bedöma vad
som fordras av honom och vad som i det enskilda fallet rekommenderas som
en lämplig åtgärd.

JoU 1985/86:13

33

3 Riksdagen 1985186.16sami. Nr 13

Motionärernas kritik mot regelsystemet som svårfattligt framstår mot
bakgrund av vad som anförts som överdriven. Utskottet kan heller icke finna
att skogsvårdslagens karaktär av ramlag skulle vara principiellt betänklig. En
lagstiftning berörande en näring av så stor betydelse för folkhushållet som
skogsbruket, vilken bygger på en bortåt hundraårig omloppstid för varje
enskilt träd, berör många enskilda näringsidkare och stora områden med
olika förutsättningar i klimat och jordmån, måste med nödvändighet bli av
komplex karaktär. Utskottet finner för sin del att det är naturligt att
tillämpningsföreskrifter och allmänna råd utfärdas av fackmyndighet. Mot
den angivna bakgrunden avstyrks motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

Ett förslag om revision av skogsvårdslagen lämnas i motion Jo311 av
Birgitta Hambraeus (c). Motionären ställer sig bakom ett av Svenska
Naturskyddsföreningen utarbetat förslag till ny skogsvårdslag. En vägledande
synpunkt bakom detta förslag är att i skogsbrukslagen ta in vad
naturvårdshänsynen kräver vid utövandet av skogsbruk.

Utskottet får med anledning av motionen hänvisa till vad som i det
föregående anförts beträffande motion Jo738 (yrkande 16). Med samma
motivering avstyrks motion Jo311.

I motion Jo308 framhåller Lars Werner m.fl. (vpk) att skogspolitiken
måste vila på en helhetssyn på skogen som en levande naturresurs. De
luftföroreningar som förstör skogar, mark och vatten är ett ökande hot som
måste avvärjas. I en helhetssyn på skogen och skogspolitiken måste enligt
vpk ingå en rad åtgärder mot föroreningarna. Enligt motionen ses skogen i
dag i första hand som en råvarukälla för industrin, så som lagens s. k.
portalparagraf är formulerad. Paragrafen bör därför formuleras om så att
skogen beskrivs som en mångsidig resurs, där hänsynen till bevarandet av
arter och ekosystem och människors behov av rekreation är minst lika viktiga
som ekonomiska aspekter (yrkande 1). I motionen yrkas i samma anda även
en rad andra ändringar av skogslagstiftningen. Skogsgödsling bör förbjudas
(yrkande 2). Varsammare markberedning bör främjas (yrkande 3). Storleken
på kalhyggena bör begränsas (yrkande 4). Införande av främmande
trädslag som t. ex. Pinus contorta måste ske efter en plan för högsta tillåtna
areal (yrkande 5). Åtgärder bör vidtas för att särskilt i södra Sverige bevara
lövskogsdominerade skogar. Inblandning av framför allt björk bör bevaras i
gran- och tallskogar (yrkande 6).

Utskottet har i det föregående behandlat frågan om naturvårdshänsyn
enligt skogsvårdslagen och gränsdragningen mot åtgärder enligt naturvårdslagen.
När det gäller synen på skogen som en naturresurs som skall kunna
utnyttjas mångsidigt får utskottet erinra om sitt ställningstagande i yttrandet
över proposition 1985/86:3 om en naturresurslag (JoU 1985/86:3 y). Utskottet
har därvid framhållit att försurningens och luftföroreningarnas skadliga
verkan torde kunna lindras om skogsvården bedrivs förstklassigt med stort
hänsynstagande till ekosystemets krav. Mot denna bakgrund samt med
hänsyn till att skogsstyrelsens företrädare hävdat uppfattningen att skogsnäringens
virkesmål mycket väl låter sig förenas med naturmålet, har utskottet
anslutit sig till ett motionsönskemål om främjande av ett brett resursutnyttjande
av skogen. Ett mångbruk av skogen innebär, har utskottet anfört, att
det bereds utrymme både för de areella näringarna och för jakt, fiske,

JoU 1985/86:13

34

svampplockning, bärplockning, bad och annan rekreation. Vad utskottet
sålunda anfört torde vara ägnat att besvara motion 308 såvitt nu är i fråga
(yrkande 1). Motionsyrkandet avstyrks alltså.

Yrkanden om naturvårdshänsyn i skogsbruket framställs även i motionerna
Jo302 av Rune Evensson m. fl. (s) och Jo746 av Evert Svensson m. fl. (s).
Enligt förstnämnda motion är efterlevnaden av 21 § skogsvårdslagen om
hänsyn till naturvårdens intressen dålig. Motionärerna efterlyser en uppföljning
av lagen och dess följdförfattningar med inriktning på en skärpning av
tillämpningen. I sistnämnda motion lämnas förslag om hur skogsbrukets
miljöskador skall förebyggas och åtgärdas.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 308 yrkande 1 är även ägnat
att i det väsentliga tillgodose syftet med motion Jo746. Utskottet har även
förståelse för kravet i motion Jo302 på skärpning av tillämpningen av
bestämmelserna om naturvårdshänsyn. Utskottet anser dock att det i första
hand är genom information, rådgivning och utbildning som en förbättrad
naturvårdshänsyn skall uppnås i det svenska skogsbruket. Enligt vad
utskottet inhämtat är man även inom skogsvårdsstyrelserna inriktad på att
öka ansträngningarna i denna riktning. På sikt torde hänsynen til naturvården
och de ekologiska faktorerna ligga helt i linje med skogsbrukets
ekonomiska intresse av att försörja trävaru- och cellulosaindustrin med
råvaror. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda icke skäl för
riksdagen att göra något uttalande med anledning av motionerna Jo302 och
Jo746.

Med anledning av yrkandena 2-6 i motion Jo308 (vpk) får utskottet anföra
följande. Riksdagen avslog för ett år sedan ett motionsyrkande om förbud
mot skogsgödsling (JoU 1984/85:28). Som utskottet anförde i det sammanhanget
bör det för närvarande vara till fyllest att skogsstyrelsens allmänna råd
till ledning för användningen av kvävegödselmedel på skogsmark följs vid
skogsgödsling. Med samma motivering avstyrks yrkande 2. Utskottet är
heller icke berett biträda yrkande 3 i motionen om revidering av skogsstyrelsens
föreskrifter i syfte att främja varsammare markberedning. Av föreskrifterna
framgår att markberedning genom hyggesplöjning i fjällnära skog får
utföras endast om andra metoder inte bedöms ge ett godtagbart föryngringsresultat.

När det gäller motionärernas yrkande om begränsningar av kalhyggen får
utskottet erinra om att sådana begränsningar numera gäller för fjällnära
skogar. I övrigt gäller enligt 14 § SkvL att slutavverkning skall bedrivas i
lämplig omfattning så att en jämn åldersfördelning av skogen på en
brukningsenhet främjas. Skogsstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna
råd till 21 § skogsvårdslagen föreskrivit att en begränsning av kalhyggesytornas
storlek skall eftersträvas samt lämnat en utförlig redovisning av olika
hänsyn som därvid bör tas. I sak torde därigenom motionens syfte vara
tillgodosett. Enligt utskottets mening vore det olämpligt att därutöver föreslå
en generell maximigräns för kalhyggenas storlek. Mot den bakgrunden
avstyrks yrkande 4 i motionen.

Även yrkande 5 synes i det väsentliga tillgodosett genom skogsstyrelsens
tillämpningsföreskrifter, vari skogsodlingen med contortatall noga regleras.
Yrkandet avstyrks alltså.

JoU 1985/86:13

35

Även frågan om vad som är lämpliga trädslag vid anläggning av ny skog är
behandlad i skogsstyrelsens allmänna råd. Däri uttalas att ny skog normalt
skall anläggas med inriktning på produktion av barrvirke. Vidare uttalas
följande om lövträdsinblandning och föryngring med enbart lövträd: ”Där
det av naturvårds- eller kulturminnesvårdsskäl eller där det med hänsyn till
fuktighetsförhållanden m. m. är särskilt påkallat med lövskogsinblandning
kan lövträdsplantor ingå redan på föryngringsstadiet i barrträdsföryngringar
eller föryngring ske med enbart lövträd. Även vid anläggning av ny skog på
outnyttjad eller tidigare glest bevuxen mark, såsom nedlagd jordbruksmark,
kan om marktillstånd och övriga förhållanden är gynnsamma, beståndsanläggning
ske med lövträd.”

Utskottet har haft anledning att ta upp frågan om större lövträdsinblandning
i de svenska skogarna vid ett flertal tillfällen under senare år. Skälet är
att bl. a. forskare ansett att lövskogen skulle ge marken större motståndskraft
mot försurning. Frågan har senast diskuterats i samband med behandlingen
av regeringens program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/
85:127, JoU 28 s. 25) där det framhålls att dessa problem är föremål för
forskning. Skogsstyrelsen är i ett projekt lövskogsskötsel i färd med att i
samarbete med naturvårdsverket utarbeta en ”lövskogspolicy”. Inom naturvårdsverket
utreds även miljöeffekterna av en minskning av löv- och
blandskogarnas areella minskning. Som framgår av den lämnade redovisningen
utgör skogsvårdslagstiftningen inget hinder för lövskogsbruk. Såväl
regeringen som de berörda myndigheterna följer uppmärksamt utvecklingen
när det gäller att bedöma frågan om lövskogens betydelse. Utskottet är för
sin del icke berett att i nuvarande läge förorda något uttalande från
riksdagens sida i frågan. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion
Jo308 yrkande 6.

Skogsbruket i de fjällnära skogarna är föremål för yrkanden i tre motioner.
I motionerna Jo314 (c) och Jo777 (c) begärs utredning om en naturvårdsgräns
i de fjällnära skogarna. I båda motionerna yrkas även att mer småskaliga
skogsbruksmetoder måste vara grundläggande i fjällskogsområdet. I motion
Jo738 (fp) begärs ett säkerställandeprogram för fjällskogarna. I avvaktan på
ett sådant bör inga avverkningar ske som berör områden av stort värde för
naturvård eller rennäring. De fjällnära skogar för vilka överenskommelser
träffats om skydd bör snarast skyddas som naturreservat (yrkande 10).

Utskottet får erinra om att riksdagen nyligen utförligt behandlat frågan om
skogsbruket och dess samspel med övriga näringar i de fjällnära områdena
(se JoU 1984/85:20, JoU 1985/86:9 och JoU 1985/86:3 y). I januari 1985
uttalade riksdagen på grundval av det förstnämnda betänkandet bl. a. att det
finns anledning att iaktta stor återhållsamhet med bedrivande av skogsbruk i
de fjällnära skogarna. Skonsammare skogsskötsel borde införas i dessa
områden. Samrådsförfarandet mellan skogsbruk och rennäring borde utvecklas
och effektiviseras. Skogsstyrelsen har med anledning av uttalandet
reviderat sina föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen i berört
hänseende (SKSFS 1985:3 s. 44-46).

Med anledning av de nu aktuella motionerna har utskottet vid en hearing
inhämtat upplysningar från representanter för skogsstyrelsen om det fortsatta
arbetet på planering av markanvändningen i de fjällnära områdena och i

JoU 1985/86:13

36

rennäringens vinterbetesland. Därvid har upplysts att ett arbete på en
markanvändningsplanering som sedan en tid pågått i de tre nordligaste länen
närmar sig färdigställandet i Jämtlands län medan det i Västerbottens län och
Norrbottens län igångsatts i vissa försökskommuner. För den fortsatta
verksamheten, som kommer att beröra mycket stora arealer beroende på att
rennäringens vinterbetesmarker i många fall går långt ned mot kusten,
kommer bl. a. framtagning av vegetationskartor att erfordras. Skogsstyrelsens
representanter betonade nödvändigheten av att resurser ställdes till
förfogande för att planeringsarbetet skulle kunna fullföljas under de närmast
kommande åren. Tills vidare ansåg de att de bestämmelser som utfärdats
med ledning av riksdagens uttalanden i januari 1985 borde vara vägledande
för skogsnäringen och rennäringen. De framhöll även betydelsen av en
intensifierad fortbildningsverksamhet bland skogsarbetare och förmän till
förmån för ett ståndortsanpassat skogsbruk och ökat hänsynstagande till de
lokala förhållandena inom skogsbruket.

När det gäller de konkreta förslag som framställts i motionerna avvisar
utskottet tanken på upprättandet av en naturvårdsgräns. En sådan måste -som skogsstyrelsens representant framhöll vid utskottets hearing - bli
generell. Den allmänna försiktighetsregel som nu gäller i avvaktan på
ytterligare kunskapsinhämtande genom markanvändningsplaneringen och
genom fortsatt forskning m.m. torde enligt utskottets mening vara att
föredra. Utskottet understryker att det fortsatta arbetet bör inriktas på ett
fullföljande av markanvändningsplaneringen. Detta arbete bör prioriteras
vid resursfördelningen. När det gäller yrkandena i centermotionerna om ett
mer småskaligt skogsbruk i de fjällnära skogarna'får utskottet med hänvisning
till riksdagens uttalande för ett drygt år sedan om skonsamma
skogsskötselmetoder m. m. erinra om att skogsbruket enligt skogsvårdslagen
bör bedrivas så att återväxten tryggas. Särskild försiktighet bör självfallet
iakttas i de klimatzoner det här är frågan om. De regler skogsstyrelsen infört
med ledning av riksdagsuttalandet synes i viss mån vara ägnade att tillgodose
syftet med motionerna Jo314 och lolli såvitt nu är i fråga (yrkandena 5 och
7). Dessa avstyrks således.

Med det anförda torde även motionsyrkandet om fjällnära skogar i motion
Jo738 (fp) vara delvis tillgodosett. Utskottet får i sammanhanget erinra om
att naturvårdsverket fått i uppdrag att utarbeta skydds- och förvaltningsformer
för urskogsområden om sammanlagt 600 000 ha vilka enligt beslut av
regeringen resp. naturvårdsverket och domänverket nu skall få ett permanent
skydd. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen
såvitt nu är i fråga (yrkande 10) är enligt utskottets mening icke erforderlig.

I ett par motioner behandlas frågan om virkesförsörjningen till skogsindustrin
och skogsvårdslagens bestämmelser om slutavverkningstvång. Enligt
motion Jo304 av Axel Andersson och Bengt Kronblad (s) kunde skogsindustrins
produktion under senare år ha varit högre om råvaruförsörjningen
varit gynnsammare. Samtidigt ökar det svenska skogskapitalet genom
underavverkning med drygt 10 miljoner skogskubikmeter per år. Enligt
motionärerna står en viss ägarkategori för den övervägande delen av
underavverkningen, nämligen skogsägare som inte bor på eller i anslutning
till sin skogsfastighet och/eller inte är beroende av att bruka och sköta skogen

JoU 1985/86:13

37

för sin försörjning. Motionärerna yrkar att redan befintliga ekonomiska
styrmedel kompletteras för att man skall kunna komma till rätta med
underavverkningen. I motion Jo312 yrkar Anders Andersson och Karl
Björzén att bestämmelsen om slutavverkningsskyldighet i 14 § skogsvårdslagen
upphävs. Enligt motionen innebär bestämmelsen stor arbetsbelastning
för skogsvårdskonsulenterna men kommer att ha synnerligen liten effekt om
hänsyn skall tas till de undantag från krav om avverkning som riksdagen
uttalade i samband med behandlingen av denna lagregel.

Frågan om virkesförsörjningen och bättre skogsvård har nyligen varit
föremål för en frågedebatt i riksdagens kammare mot bakgrund av rapporter
om försörjningssvårigheter främst för sågverk i södra Sverige. Jordbruksministern
erinrade därvid om att företrädare för näringen tidigare avgivit vissa
löften om att svara för en fungerande virkesförsörjning. Enligt jordbruksministern
är det i första hand virkesmarknadens parter som måste ta ansvaret
för att virkesförsörjningen skall fungera. Med hänsyn till skogsnäringens
utomordentligt stora betydelse för landets ekonomi, sysselsättning och
regionala utveckling kan dock regeringen inte låta bli att ingripa om
skogsnäringen drabbas av svårigheter på grund av att virkesförsörjningen
inte fungerar, sade jordbruksministern.

Utskottet får för egen del framhålla vikten av att samhället förfogar över
styrmedel för att påverka virkesförsörjningen i händelse av att marknadens
parter icke förmår uppfylla sina åtaganden att ansvara för denna. Enligt
utskottets uppfattning kan avverkningsreglerna i skogsvårdslagen, rätt
hanterade, bli ett verksamt medel för att få fram mera virke. Utskottet finner
det angeläget att skogsvårdsstyrelserna redan nu informerar berörda skogsägare
om innebörden av dessa regler. Någon anledning för riksdagen att
påkalla ytterligare åtgärder föreligger således för närvarande icke. Mot den
angivna bakgrunden avstyrks motion Jo304.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo304 är även ägnat att
besvara motion Jo312. Denna avstyrks således.

I motion Jo303 anför Paul Lestander och John Andersson (vpk) att
andelen gallringsvirke i de årliga avverkningarna i Sverige kommer att öka
under de kommande åren. Viljan att gallra i skogarna står dock inte i någon
rimlig proportion till vad som skulle vara befogat för att uppnå maximal
värdeuppbyggnad i skogsbestånden. Motionärerna konstaterar även att
enligt en undersökning orsakas stora skador genom högmekaniserad gallring
medan lågmekaniserad gallring ger mindre skador på de kvarvarande träden.
Med hänvisning härtill yrkas införande av generell gallringsskyldighet samt
att åtgärder vidtas för att öka informationen om och kontrollen av
gallringsmetoder och maskinval i syfte att minimera skador vid gallring.

Utskottet instämmer i motionärernas analys av situationen i de svenska
skogarna när det gäller gallring. Gallringen ingår som en väsentlig del i
skogsvården och är av stor betydelse för den framtida virkesförsörjningen.
Enligt utskottets mening är det angeläget att skogsvårdslagens bestämmelser
om gallring efterlevs och att skogsbrukare även uppmärksammar skogsstyrelsens
allmänna råd i frågan. Utskottet får även erinra om att formerna för
gallring för närvarande diskuteras intensivt. Utskottet är dock, bl. a. med
hänsyn till skiftande förhållanden i skogarna samt till svårigheten att

JoU 1985/86:13

38

kontrollera bestämmelsernas efterlevnad, icke berett att föreslå någon
utvidgning av gallringsplikten i den riktning motionärerna föreslagit och icke
heller att närmare gå in på frågan om mekaniseringsgrunden. Dessa frågor
följs noga från såväl skogsvårdsorganisationens som näringens sida. Motionen
bör mot den angivna bakgrunden icke föranleda någon riksdagens vidare
åtgärd.

I motion Jo755 (s) föreslås riksdagsuttalanden om oljeföroreningarna inom
skogsbruket. Enligt motionen är det vanligt att hydraulslangarna på stora
skogsmaskiner springer läck med påföljd att stor mängd olja kan rinna ut i
den känsliga naturen. Myndigheterna bör ingripa för att genom lämpliga
åtgärder se till att säkerhetsventiler blir obligatoriska på maskinerna. Vidare
hävdar motionären att den sågkedjeolja som används vid skogsavverkning
också är ett hot mot naturen. Därför bör användningen av naturvänlig
vegetabilisk sågkedjeolja stimuleras.

Riksdagen har nyligen behandlat en motion om främjande av användning
av vegetabilisk sågkedjeolja. Utskottet anförde i det sammanhanget att det
finns tungt vägande skäl att minska de olägenheter som är förknippade med
användningen av mineralolja som smörjmedel m. m. i arbetet inom skogsbruket.
Enligt utskottets uppfattning borde det emellertid närmast ankomma
på regeringen samt berörda myndigheter och forskningsorgan att följa
utvecklingen och vidta de initiativ som kunde befinnas erforderliga (JoU
1985/86:9). Utskottet vidhåller uppfattningen. Även frågan om att hindra
oljeutsläpp från skogsmaskiner torde böra uppmärksammas av berörda
organ. Med det anförda avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 29 501 000 kr.,

2. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1986/87
får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. beträffande översyn av skogsvårdslagen
att riksdagen avslår

a) motion 1985/86:Jo307 yrkandena 1 och 2,

b) motion 1985/86:Jo306 yrkande 1 och motion 1985/86:Jo738 yrkande
16,

c) motion 1985/86:Jo313 yrkande 1 och motion 1985/86:Jo311,

5. beträffande skogen som naturresurs

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo308 yrkandena 1, 4 och 6,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo308 yrkandena 2, 3 och 5,

6. beträffande naturvårdshänsyn i skogsbruket
att riksdagen avslår

a) motion 1985/86:Jo302,

b) motion 1985/86:Jo746,

7. beträffande fjällnära skogar

JoU 1985/86:13

39

att riksdagen avslår

a) motion 1985/86:Jo314 och motion 1985/86:Jo777 yrkandena 5 och

7,

b) motion 1985/86:Jo738 yrkande 10,

8. beträffande virkesförsörjningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo304,

9. beträffande slutavverkningstvång

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo312,

10. beträffande gallringstvång

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo303,

11. beträffande oljeföroreningarna inom skogsbruket
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo755.

18. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

Regeringen har under punkt D 3 (s. 51-52) föreslagit riksdagen att till
Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa
ett förslagsanslag av 143 420 000 kr.

Motion

1985/86:Jo309 av John Andersson m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen under bil. 11, D 3 Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
beslutar anvisa ett med 10 000 000 kr. till 153 420 000 kr.
förhöjt belopp.

Utskottet

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.
Regeringen föreslår att medel beräknas med utgångspunkt i ett
huvudförslag för tre år.

I motion Jo309 (vpk) framhålls att skogsvårdsstyrelserna som tillsynsmyndighet
på skogsbrukets område bör få tillräckliga resurser. Detta är en
förutsättning för att den skogspolitiska målsättningen skall uppnås. I
motionen yrkas därför en ökning av anslaget med 10 milj. kr. En motsvarande
minskning föreslås av anslaget till stödet till byggande av skogsvägar.

Utskottet finner icke motionärernas motivering för ändring av beloppen
under de två anslagen bärkraftig. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo309 yrkande 1 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
143 420 000 kr.

JoU 1985/86:13

40

19. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4 (s. 52) och
hemställer

att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

20. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

Regeringen har under punkt D 5 (s. 53) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna:
Investeringar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 44 860 000 kr.

Motion

1985/86:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 5) att riksdagen under anslaget D 5 Skogsvårdsstyrelserna:
Investeringar för budgetåret 1986/87 anvisa 39 860 000 kr.

Utskottet

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrelsernas
uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten. Jordbruksministern
föreslår oförändrat 5 milj. kr. för bidrag till anläggningar av skogsfröplantager.
Sammanlagt bör anslaget tas upp med 44 860 000 kr.

I motion Jo307 yrkar Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att anslaget om 5
milj. kr. för bidrag till anläggning av skogsfröplantager icke beviljas, av
statsfinansiella skäl. Genom en sänkning av skogsvårdsavgiften i enlighet
med vad motionärerna föreslagit (jfr under p. 20) bör skogsägarna kunna
tåla det högre priset som en avveckling av subventionerna kan medföra,
anser motionärerna.

Utskottet konstaterar att riksdagen avslagit motionärernas yrkande om
nedsättning av skogsvårdsavgiften (jfr SkU 1985/86:27). En nedskärning av
bidragsanslaget skulle således drabba skogsvården. Utskottet är icke berett
att medverka till en sådan utveckling och avstyrker motionen. Regeringens
förslag tillstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo307 yrkande 5 till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
44 860 000 kr.

21. Bidrag till skogsvård

Regeringen har under punkt D 6 (s. 53-55) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 226 500 000 kr. till skogsvård m. m.,

2. till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 290 000 000 kr.

JoU 1985/86:13

41

Motioner

JoU 1985/86:13

1985/86:Jo306 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 20 milj. kr. till 280 milj. kr. för bidrag till skogsvård.

1985/86:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 6 och 7)

6. att riksdagen under anslaget D 6 Bidrag till skogsvård m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 173 000 000 kr.,

7. att riksdagen under anslaget D 6 Bidrag till skogsvård m. m. under
budgetåret 1986/87 medger att statsbidrag beviljas med högst 109 500 000 kr.

1985/86:Jo308 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 7)

a) att riksdagen under bilaga 11, D 6 Bidrag till skogsvård m. m. beslutar
att rubriken Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd skall
utgå och ersättas av Skogsgallring och hjälpplantering,

b) att riksdagen beslutar att det anslag som finns upptaget under D 6
Bidrag till skogsvård m.m. avseende Skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd skall överföras till det nya anslaget Skogsgallring
och hjälpplantering.

1985/86:Jo313 av Karin Söder m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3-7)

3. att riksdagen beslutar att bidragsformerna 2, 3 och 5 under D 6 i
proposition 1985/86:100 avvecklas fr. o. m. 1 juli 1986 och att anslag
följaktligen inte beviljas för dessa bidragsändamål,

4. att riksdagen beslutar att anvisa ett förslagsanslag om 62,5 milj. kr.
under D 6 för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet
och för ädellövskogsbruk,

5. att riksdagen beslutar att skogsstyrelsen får i uppdrag att snarast göra en
översyn av möjligheterna till personalminskning vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna
när det skogliga bidragssystemet tas bort,

6. att riksdagen beslutar att uppdra åt regeringen att uppta förhandlingar
med representanter för skogsägarna och skogsindustrin hur för skogsbruket
gemensamma angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras,

7. att riksdagen beslutar att i övrigt ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen om skogspolitiken.

1985/86:Jo315 av Rune Jonsson (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
intensifierad översiktlig skogsinventering.

1985/86:Jo708 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om borttagandet av det s. k. 5:3-bidraget.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 18) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
programmet för skogsvård i de lövdominerade s. k. 5:3-skogarna avslutas.

Utskottet

JoU 1985/86:13

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av
skogsinsekter.

Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget. Jordbruksministern
framhåller i propositionen att de ökade vinster som genom
högkonjunkturen har tillförts skogsindustrin och skogsbruket i första hand
måste utnyttjas för investeringar i syfte att ytterligare stärka näringen. För
skogsbrukets del bör detta ske i form av bl. a. en kraftig satsning på
hjälpplanteringar och andra återväxtåtgärder samt på röjningar och gallringar.
Härigenom kan produktionen av kvalitetsvirke öka för framtiden. En
aktiv beståndsvård vitaliserar dessutom skogen och gör den mer motståndskraftig
mot klimat- och föroreningsskador.

För nästa budgetår föreslås att programmet för åtgärder i lågproducerande
skogar, s. k. 5:3-skogar, förlängs genom att det årliga rambeloppet räknas
ned med 30 milj. kr. Den på detta sätt minskade takten i programmets
genomförande skapar tid för att erforderliga bedömningar bl. a. på naturvårdsområdet
skall kunna göras. Främst mot bakgrund av att bidrag till
eftersatt röjning inte lämnas längre minskar behovet av bidragsmedel för
särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet. Jordbruksministern
föreslår därför att rambeloppet räknas ned med 67,5 milj. kr. En
sammanlagd ram av 226,5 milj. kr. tas upp för bidrag till skogsvård m. m. För
utbetalning under anslaget har beräknats 290 milj. kr.

I olika motioner föreslås minskning av anslaget.

Lars Ernestam m. fl. (fp) anser enligt motion Jo306 att s. k. 5:3-bidrag icke
skall utgå till områden som domineras av lövskog eller som är värda att
bevaras från naturvårdssynpunkt. Motionärerna föreslår en minskning av
anslaget med 20 milj. kr. till 270 milj. kr. (icke 280 milj. kr. som det felaktigt
står i motionen, yrkande 5). Enligt motion Jo738 av Bengt Westerberg m. fl.
(fp) bör riksdagen uttala att programmet för skogsvård i de lövdominerade
s.k. 5:3-skogarna avslutas (yrkande 18).

I motion Jo307 framför Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkande om
sänkning av bidragsanslaget med sammanlagt 109,5 milj. kr. (yrkande 6).
Yrkandet är kopplat till ett samtidigt framfört yrkande om sänkning av
skogsvårdsavgiften. Enligt motionärerna har skogsägarna själva ett långsiktigt
intresse av skogsvårdande åtgärder. 5:3-bidraget kan därför avvecklas
vid ingången till nästa budgetår. Anslaget till översiktliga skogsinventeringar
föreslås också minskat. Ett yrkande om avveckling av 5:3-bidraget återfinns
även i motion Jo708 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) (yrkande 3).

I motion Jo308 hävdar Lars Werner m. fl. att 5:3-bidraget kommit att
användas på ett i stor utsträckning felaktigt sätt. Motionärerna föreslår att
anslaget Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd avskaffas
och att de medel som finns upptagna under anslaget i stället används för
röjning och hjälpplantering (yrkandena 6 och 7).

Enligt motion Jo313av Karin Söderm, fl. (c)-vilken motion innehåller ett
yrkande om skogsvårdsavgiftens avskaffande - bör alla bidragsformer under

anslaget avvecklas utom de som är motiverade av regionalpolitiska skäl eller
av naturvårdsskäl. Dessa bör belasta den allmänna statsbudgeten och
motiverar icke någon särskild skatt på skogsnäringen som skogsvårdsavgiften,
anser motionärerna. Till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga
stödområdet och ädellövskogsbruk bör enligt motionen anvisas sammanlagt
62,5 milj. kr. (yrkandena 3^1). I motionen yrkas vidare att skogsstyrelsen gör
en översyn av möjligheterna till personalminskning vid skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas bort (yrkande 5)
samt att förhandlingar tas upp mellan regeringen och företrädare för
skogsnäringen om hur gemensamma frågor för skogsbruket skall finansieras i
fortsättningen (yrkande 6). Slutligen yrkas på ett tillkännagivande till
regeringen om skogspolitiken i övrigt (yrkande 7).

I motion Jo315 anför Rune Jonsson (s) att den översiktliga skogsinventeringen
(ÖSI) utgör ett viktigt medel för att uppnå att skogsägare med låg
avverkningsintensitet och betydande avverkningsmöjligheter kommer i gång
med avverkningar så fort som möjligt. Enligt motionären innebär regeringens
förslag om oförändrat anslag till ÖSI i praktiken - eftersom ingen
kompensation ges för ökade lönekostnader - en minskning av resurserna för
inventering. Riksdagen bör göra ett uttalande om behovet av en intensifierad
översiktlig skogsinventering.

Utskottet får erinra om att riksdagen under de senaste åren avslagit
motioner av samma eller likartat innehåll som de här aktuella. När det gäller
programmet för åtgärder i lågproducerande skogar, s. k. 5:3-skogar, innebär
regeringens förslag en förlängning av programmet genom att det årliga
rambeloppet räknas ned med 30 milj. kr. Som jordbruksministern påpekar
vinns därmed tid för att erforderliga bedömningar skall kunna göras bl. a. på
naturvårdsområdet.

Programmet för avveckling av lågproducerande bestånd bör enligt utskottets
uppfattning fullföljas. Nuvarande bidragsregler innebär att statligt stöd
intas till beskogning av hagmarker och andra skyddsvärda miljöer. Utskottet
finner att regeringens förslag med hänsyn till programmets nedtrappning är
väl avvägt.

Utskottet är således icke berett att biträda det förslag om ytterligare
nedräkning av bidragsramen med 20 milj. kr. som föreslås i motion 306 (fp)
yrkande 2. Yrkandet avstyrks. Utskottet avstyrker även förslaget i motion
Jo738 (fp), yrkande 18, om avslutandet av programmet för skogsvård i de
lövdominerade 5:3-skogarna.

Förslaget i motion Jo708 (m) om avveckling av 5:3-bidraget m. fl. bidrag
kan utskottet heller icke biträda. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga
(yrkande 3).

Av utskottets ställningstagande följer även att yrkande 7 i motion Jo308
(vpk) om användning av de föreslagna 5:3-medlen för andra ändamål
avstyrks. Förslaget synes icke underbyggt av sakskäl.

Förslaget i motion Jo313 (c) om avskaffande av alla bidrag till skogsvård
utom dem som motiveras av regionalpolitiska skäl eller av naturvårdsskäl,
parat med förslag om avskaffande av skogsvårdsavgiften, om personalminskning
inom skogsvårdsorganisationen samt om förhandlingar om den framtida
finansieringen av gemensamma skogsbruksfrågor, är i stort sett identiskt

JoU 1985/86:13

44

med centerns motionsförslag från tidigare år vilka avslagits av riksdagen
(senast JoU 1984/85:25 p. 17). Som utskottet anfört i dessa sammanhang
skulle ett bifall till motionskravet att avskaffa skogsvårdsavgiften innebära
att man avvecklade ett av de medel som under lång tid finansierat svensk
skogsvård. På sikt skulle borttagande av bidragen bli till skada för skogsnäringen.
Riksdagen har också, på förslag av skatteutskottet (SkU 1985/86:27),
avslagit motionärernas ytkande om skogsvårdsavgiftens avskaffande. Med
det anförda avstyrks motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena 3-7).

Utskottet avstyrker även yrkandena 6 och 7 i motion Jo307 (m). Dessa
bygger på motionärernas förslag om nedskärning av skogsvårdsavgiften
vilket avslagits av riksdagen (SkU 1985/86:27). När det gäller förslag i
motionen om nedskärning av 5:3-bidragen hänvisas till vad utskottet anfört
om dessa i det föregående. Nedskärningsyrkandet innefattar även anslaget
till översiktliga skogsinventeringar vilket höjdes kraftigt förra året. Utskottet
finner i sistnämnda hänseende att de översiktliga skogsinventeringarna fyller
ett väsentligt syfte framför allt när det gäller att främja virkesförsörjningen.
Med hjälp av OSI kan nämligen skogsvårdsmyndigheterna få underlag för att
påverka försumliga skogsägare att fullgöra sina skogsvårdsbehov, avverkningsskyldigheter
och avvägningar gentemot naturvårdens intressen. Resurserna
bör därför med hänsyn till möjliga rationaliseringar av verksamheten
anpassas på sådant sätt att verksamheten kan bedrivas på minst oförändrad
nivå.

Vad utskottet anfört om ÖSI är i viss mån ägnat att besvara även motion
Jo315 (s) med yrkande om intensifiering av de översiktliga skogsinventeringarna.
Utskottet delar i och för sig motionärens uppfattning. Det bör dock i
sammanhanget uppmärksammas att anslaget till ÖSI höjdes väsentligt för ett
år sedan. Någon ytterligare höjning detta år torde icke vara möjligt med
hänsyn till det statsfinansiella läget. Utskottet tillstyrker med de anpassningar
som ovan anförts regeringens förslag och avstyrker även sistnämnda
motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:307 yrkande 7 medger att under budgetåret 1986/87
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 226 500 000 kr. till skogsvård
m. m.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo306 yrkande 2, 1985/86:Jo307 yrkande 6 och
1985/86:313 yrkandena 3-7 till Bidrag till skogsvård m. m. förbudgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 290 000 000 kr.,

3. beträffande avveckling av 5:3-bidraget m. m.
att riksdagen avslår

a) motion 1985/86:Jo308 yrkande 7 a,

b) motion 1985/86 :Jo708 yrkande 3,

c) motion 1985/86:Jo738 yrkande 18,

JoU 1985/86:13

45

4. beträffande nytt anslag till skogsgallring och hjälpplantering
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo308 yrkande 7 b,

5. beträffande översiktliga skogsinventeringar
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo315.

22. Stöd till byggande av skogsvägar

Regeringen har under punkt D 7 (s. 55-56) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 50 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo305 av Börje Hörnlund (c) och Ulla Orring (fp), vari yrkas att
riksdagen beslutar att av de medel som står till regeringens disposition för
byggande av skogsbilvägar anvisa 5 milj. kr. för byggande av skogsbilvägar i
Västerbotten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Jo306 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 10 milj. kr. till 40,0 milj. kr. för skogsbilvägar.

1985/85:Jo309 av John Andersson m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen under bil. 11, D 7 Stöd till byggande av skogsvägar
beslutar

a) medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 40 000 000 kr.,

b) att för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 21) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen.

1985/86:Jo777 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 6) att riksdagen uttalar att medel från anslaget ”Byggande av
skogsbilvägar” ej skall användas till vägar inom den nuvarande skogsodlingsgränsen.

Utskottet

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Jordbruksministern
föreslår att verksamheten med byggande av skogsvägar för nästa
budgetår planeras för en omfattning motsvarande ett bidragsbelopp av 60
milj. kr. Härav bör projekt motsvarande ca 10 milj. kr. hållas i reserv för
eventuella sysselsättningsskapande åtgärder. Han föreslår därför att en

JoU 1985/86:13

46

sammanlagd ram av 50 milj. kr. tas upp för budgetåret 1986/87 och beräknar
samma belopp för utbetalning under anslaget.

I motion Jo305 (c, fp) yrkas att 5 milj. kr. av de föreslagna medlen bör
anvisas för byggande av skogsbilvägar i Västerbottens län med hänsyn till det
stora behov som dokumenterats i länet.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att det åligger
skogsstyrelsen att med hänsyn till de behov som dokumenterats i olika delar
av landet fördela bidragsmedlen. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion Jo306 (fp) yrkas en nedskärning av anslaget med 10 milj. kr.
Motionärerna hänvisar till vad som anförts i motionen om aktsamhet vid
exploatering av fjällnära skogar och restriktivitet vid användningen av
5:3-bidragen. En nedskärning av anslaget med 10 milj. kr. yrkas även i
motion Jo309 (vpk), med hänvisning till motionärernas förslag om en ökning
av skogsvårdsstyrelsernas anslag för myndighetsuppgifter.

Utskottet har i det föregående med utförlig motivering avstyrkt yrkandena
i motion Jo306 om fjällnära skogar (p. 17) och 5:3-bidragen (p. 21). Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet även yrkande 3 i motionen.

Även det yrkande som framställts i motion Jo309 om skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter har avstyrkts (under p. 18). Med samma motivering
avstyrks nu berört yrkande 2.

Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Det tillstyrks således.

I motion Jo777 (c) hävdas att medel från bidraget för byggande av
skogsbilvägar har använts för vägar också ovanför skogsodlingsgränsen. I
själva verket har det varit avgörande för att göra det lönsamt för storskogsbruket
att avverka i dessa områden. Motionärerna anser att riksdagen bör
besluta att detta anslag inte får användas för vägar ovan skogsodlingsgränsen
(yrkande 6). Ett mera generellt yrkande återfinns i motion 738 (fp) där det
yrkas att riksdagen bör ge regeringen till känna att statsbidrag inte bör utgå
till åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen.

Enligt 7 § förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket skall
hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen m.m. vid
prövningen av frågor om stöd. Enligt skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS
1985:2) för verkställigheten av samma förordning får stöd icke beviljas till
åtgärder som påtagligt skadar särskilda värden för natur- eller kulturminnesvården.
Detsamma skall gälla för område som är av särskild betydelse för
rennäringen såsom flyttled eller nattbetesplats eller för annat dokumenterat
allmänt intresse.

De citerade reglerna överensstämmer med uttalanden som riksdagen
gjort, bl. a. i anslutning till behandlingen av skyddet av fjällnära skogar, och
för vilka utskottet redogjort i det föregående (under p. 17). Enligt utskottets
bedömning ger det anförda vid handen att syftet med yrkandena i motionerna
i allt väsentligt kommer att tillgodoses. Utskottet förutsätter därvid att de
bidragsbeviljande myndigheterna ägnar särskild uppmärksamhet åt naturvårdsbestämmelserna
vid biståndsprövningen. Någon ytterligare riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna såvitt nu är i fråga är mot den
bakgrunden icke påkallad.

JoU 1985/86:13

47

Hemställan

JoU 1985/86:13

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Jo309 yrkande 2 a
och med bifall till regeringens förslag medger att under budgetåret
1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 50 000 000 kr. till
byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1985/86:Jo306 yrkande 3 och 1985/86:Jo309 yrkande
2 b till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

3. beträffande skogsvägar i Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo305,

4. beträffande bidrag till vägar ovan skogsodlingsgränsen

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo777 yrkande 6 utan ytterligare
åtgärd,

5. beträffande bidrag till åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen att

riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo738 yrkande 21 utan ytterligare
åtgärd.

23. Främjande av skogsvård m. m. och Bidrag till
trygghetsförsäkring för skogsbrukare

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 8-D 9(s. 56-57)
och hemställer att riksdagen

1. till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 10 900 000 kr.,

2. till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Fiske

24. Fiskeristyrelsen

Regeringen har under punkt E 1 (s. 58-59) föreslagit riksdagen att till
Fiskeristyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
35 084 000 kr.

Motioner

1985/86: Jo404 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
uppförande av nya lokaler för fiskeristyrelsens och Vetenskapsakademiens
verksamheter i Lysekil.

1985/86:Jo407 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att mycket snabbt lösa havsfiskelaborato- 48

riets lokalproblem,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statliga garantier mot framtida kommunala kostnader
vid ett kommunalt engagemang i byggnationen.

1985/86:Jo410 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 4) att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om etablering av fiskodlingslaboratorium
vid Slingsöviken i Västerviks kommun.

1985/86: Jo417 av Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg (s), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om verksamheten vid Kälarne fiskeriförsöksstation.

1985/86:Jo423 av Alf Svensson (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen tar initiativ till byggande av
ett havsfiskelaboratorium i Lysekil i statlig regi och att anslå 17 milj. kr. för
ändamålet,

2. att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. till utrustning av fiskerilaboratoriet
i Lysekil.

1985/86:Jo773 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
forskningsinsatserna om Östersjön bör förstärkas genom att ett havsfiskelaboratorium
förläggs till ostkusten för att öka kunskapen om Östersjöns
ekologi, fiskbeståndens storlek och beståndsförändring, fisksjukdomars
utbredning m. m.

Utskottet

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskenäringen,
fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte ankommer
på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för fiskenämnderna.
Det åligger styrelsen särskilt bl. a. att leda de statliga åtgärderna för att
främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården.

Jordbruksministern förordar att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med
utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år. För nästa budgetår
föreslås ett förslagsanslag av 35 084 000 kr.

I tre motioner framförs yrkanden om fiskeristyrelsens havslaboratorium i
Lysekil. I motion Jo404 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) yrkas att
regeringen snarast skall fullfölja tidigare planer på uppförande av erforderliga
lokaler för fiskeristyrelsens och Vetenskapsakademiens verksamhet i
Lysekil. Enligt motion Jo407 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c)
måste havsfiskelaboratoriets lokalproblem mycket snabbt lösas. Därvid bör
statliga garantier lämnas mot framtida kommunala kostnader vid ett
kommunalt engagemang i byggnationen. I motion Jo417 yrkar Alf Svensson
(c) att riksdagen anslår 17 milj. kr. till byggande av nytt havsfiskelaboratorium
i Lysekil samt att 3 milj. kr. anslås till utrustning av laboratoriet.

Utskottet får erinra om att frågan om nya lokaler för havsfiskelaboratoriet
i Lysekil varit aktuell under flera år. Frågan om laboratoriets lokalisering har
också diskuterats. Då frågan om fiskeristyrelsens omorganisation behandla -

JoU 1985/86:13

49

4 Riksdagen 1985186.16 sami. Nr 13

des våren 1985 framhöll utskottet i anslutning till regeringens förslag att
någon omlokalisering av havsfiskelaboratoriet icke borde ske. Utskottet
fann icke heller skäl att närmare ta upp frågan om samarbete med
vetenskapsakademien med hänsyn till att jordbruksministern aviserat sin
avsikt att senare återkomma till regeringen i fråga om laboratoriet (prop.
1984/85:143, JoU 1984/85:32 s. 24).

Utskottet har med anledning av motionerna erfarit att frågan om
havsfiskelaboratoriets lokaler varit föremål för överläggningar mellan staten,
vetenskapsakademien och Lysekils kommun. Frågan följs nära inom
jordbruksdepartementet. Dess lösning sammanhänger även i någon mån
med statskontorets pågående utredning om baslaboratorier.

Utskottet finner för sin del angeläget att frågan om havsfiskelaboratoriets
lokaler snarast bringas till en lösning. Som framgår av redovisningen är
utskottet icke berett att för närvarande föreslå riksdagen något uttalande i
frågan. Motionerna Jo404 och Jo407 avstyrks således.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslag. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag om anslag till fiskeristyrelsen och
avstyrker - med hänvisning till vad som ovan anförts om havsfiskelaboratoriet
- yrkandena om förhöjt anslag i motion Jo423.

I två motioner föreslås inrättande av ett nytt havsfiskelaboratorium
lokaliserat till Östersjökusten.

Enligt motion Jo773 av Lars Werner m. fl. (vpk) bör forskningsinsatserna
om Östersjön förstärkas genom att ett havsfiskelaboratorium förläggs till
ostkusten för att öka kunskapen om Östersjöns ekologi, fiskbeståndens
storlek och beståndsförändring, fisksjukdomars utbredning m. m. Enligt
motion Jo410 bör ett fiskodlingslaboratorium etableras vid Slingsöviken i
Västerviks kommun.

Utskottet får med anledning av de båda motionsyrkandena framhålla att
även om inrättande av nya laboratorier i och för sig skulle kunna motiveras,
måste de begränsade resurser som står till förfogande koncentreras till redan
befintliga anläggningar. Fiskeristyrelsen följer kontinuerligt genom sitt
undersökningsarbete på forskningsfartyget Argos utvecklingen av fiskbestånden
i Östersjön. Utskottet avstyrker således motion Jo410 såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), och motion Jo773 såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

I motion 1985/86:Jo417 yrkar Nils-Olof Gustafsson och Marianne Stålberg
(s) att riksdagen uttalar sig för att Kälarne fiskeristation tillförs fasta
forskningsresurser. Endast därigenom kan anläggningen långsiktigt motsvara
det behov som finns och göra hittills gjorda investeringar meningsfulla.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid upprepade tillfällen avslagit
motioner om ytterligare medel till fiskeriförsöksanstalten i Kälarne. Utskottet
framhöll för ett år sedan vid behandlingen av en likartad motion, att
kostnaderna för driften av fiskeriförsöksanstalten hittills i stor utsträckning
täckts med vattenavgiftsmedel enligt 10 kap. 6 § vattenlagen. Dessa medel
kommer att öka genom bestämmelserna i den nya vattenlagen (1983:491).
Utskottet får även erinra om att tillgänglig kapacitet enligt förra årets
riksdagsbeslut bör utnyttjas vid prioriteringen av forskningsanslagen (prop.
1984/85:143, JoU 1984/85:32). Det anförda synes i viss mån ägnat att

JoU 1985/86:13

50

tillgodose syftet med motionen. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionen finner utskottet icke påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo423 till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 35 084 000 kr.,

2. beträffande havsfiskelaboratoriet i Lysekil
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:Jo404,

b) avslår motion 1985/86:Jo407,

3. beträffande fiskodlingslaboratorium vid Slingsöviken i Västervik
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo410,

4. beträffande havsfiskelaboratorium vid ostkusten
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo773 yrkande 2,

5. beträffande fiskeriförsöksanstalten i Kälarne
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo417.

25. Fiskenämnderna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 2 (s. 59) och hemställer att

riksdagen till Fiskenämnderna för'budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 8 524 000 kr.

26. Främj ande av fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 3 (s. 60) föreslagit riksdagen att till Främjande
av fiskerinäringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
2 216 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo418 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen framlägger förslag om åtgärder för att ge yrkesfisket i Norrland
särskilt ekonomiskt stöd.

1985/86:Jo428 av Pär Granstedt (c), vari yrkas att riksdagen måtte besluta om
att räkna upp anslaget E 3. Främjande av fiskerinäringen med 1 milj. kr.

Utskottet

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att
bestrida kostnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets
område. Jordbruksministern föreslår att bidraget till fiskarorganisationer
räknas upp med 22 000 kr. och föreslår ett anslag av 2 216 000 kr.

JoU 1985/86:13

I motion Jo428 (c) ifrågasätts om vården och beskattningen av fiskbestånden

51

i Östersjön sker på sådant sätt att det ekonomiska utbytet för vårt land blir
det bästa möjliga. En kvalificerad utvärdering bör enligt motionen göras med
sikte på en förändrad inriktning av fiskuttaget ur Östersjön. För ändamålet
yrkas en anslagshöjning med 1 milj. kr.

Utskottet får med anledning av motionen framhålla att det åligger
fiskeristyrelsen att särskilt främja ett rationellt utnyttjande av fiskbestånden
samt att lämna råd rörande fiskeribiologiska frågor. Styrelsen följer aktivt
utvecklingen av fisket och fiskbestånden i Östersjön. Utskottet finner
regeringens förslag, vilket är grundat på fiskeristyrelsens anslagsäskande, väl
avvägt. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker
motionen.

I motion Jo418 (c) yrkas om åtgärder för att ge yrkesfisket i Norrland
särskilt ekonomiskt stöd. Enligt motionären vore det angeläget med ett
särskilt regionalpolitiskt motiverat stöd till fiskerinäringen i Norrland. Till
sin utformning skulle det kunna ta det s. k. Norrlandsstödet som förebild.
Finansieringen bör dock lämpligen ske inom ramen för det regionalpolitiska
stödet, anför motionären.

Jordbruksministern har efter överläggningar med parterna i sitt förslag om
reglering av priserna på fisk för nästkommande budgetår föreslagit att det
särskilda fraktstödet för konsumtionsfisk till fiskare bosatta vid norra
ostkusten höjs från högst 850 000 kr. till högst 1 milj. kr. Vidare har
jordbruksnämnden föreslagit att det särskilda fraktstödet för foderfisk i
samma område ökas med 20 öre per kg. Höjningen skall finansieras inom
ramen för prisregleringen.

Enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. får
statligt stöd i mån av tillgång på medel lämnas till bl. a. investeringar i
fiskeföretag, vid fångstbegränsning, vid skada på fiskeredskap och vid
skrotning av fiskefartyg. Frågor om stöd prövas av fiskeristyrelsen eller, efter
bemyndigande av styrelsen, av fiskenämnden. Under budgetåret 1984/85
utbetalades fiskerilån enligt förordningen om sammanlagt 28 milj. kr. Härav
gick 1,5 milj. kr. till företag i de fyra kustlänen i Norrland. Av beviljade
lånegarantier om sammanlagt 10 milj. kr. svarade Norrlandsfiskare för
280 000 kr. Nybyggnadsbidrag utgick med sammanlagt 3,25 milj. kr., varav
till Norrlandslänen 33 000 kr.

Enligt förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd kan sådant stöd i mån av
tillgång på medel lämnas för att främja sysselsättning och service i glesbygd.
Med glesbygd avses därvid stora sammanhängande områden med gles
bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning eller service samt skärgårdar
och andra liknande områden. Stöd får dock inte lämnas om annat statligt stöd
lämnats eller bedöms kunna beviljas för samma ändamål. Ärenden prövas av
länsstyrelsen.

Utskottet instämmer i motionärernas yttrande att den yrkesfiskande
befolkningen fyller en viktig funktion i det lokala näringslivet. Som framgår
av den lämnade redogörelsen har också flertalet fiskare vid norra ostkusten,
liksom fiskare i stora delar av landet i övrigt, möjlighet att söka bidrag för sin
verksamhet genom glesbygdsstöd, därest tillgängliga medel för lån och
bidrag enligt förordningen om statligt stöd till yrkesfisket skulle saknas.
Utskottet erinrar även om att det fraktstöd som utgår till Norrlandsfiskarna

JoU 1985/86:13

52

inom ramen för prisregleringssystemet föreslagits öka väsentligt under nästa JoU 1985/86:13
regleringsår och omfatta även ett mindre fraktstöd för riktat foderfiske.

Utskottet är med hänvisning till det anförda icke berett att föreslå någon
ytterligare åtgärd med anledning av motionen. Den avstyrks alltså.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo428 till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 2 216 000 kr.,

2. beträffande särskilt stöd till yrkesfisket i Norrland
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo418

27. Bidrag till fiskehamnar

Regeringen har under punkt E 4 (s. 60—61) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas till fiskehamnar
m. m. med sammanlagt högst 4 657 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 4 657 000 kr.

Motion

1985/86:Jo415 av Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att anslaget under E 4 Bidrag til fiskehamnar m. m.
förstärks med 2 milj. kr.

Utskottet

Från anslaget lämnas bl. a. bidrag till fiskehamnar enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Regeringen föreslår att
4 657 000 kr. anvisas under anslaget.

I motion Jo415 (c) yrkas en höjning av anslaget med 2 milj. kr. Enligt
motionären föreligger stora behov beträffande om- och tillbyggnader av
fiskehamnar.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker det.

Utskottet är icke berett att för närvarande, med den knapphet som råder i
budgethänseende, tillstyrka höjningsyrkandet i motionen. Denna avstyrks
således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1986/87 statsbidrag
beviljas till fiskehamnar m. m. med sammanlagt högst 4 657 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo415 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 657 000 kr.

53

28. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5 (s. 61) och hemställer att

riksdagen till Isbrytarhjälp ät fiskarbefolkningen för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Lån till fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 7 (s. 62-63) föreslagit riksdagen att till Lån
till fiskerinäringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo401 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till fiskerilån för budgetåret 1986/87.

1985/86:Jo411 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp), vari yrkas att riksdagen
till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1986/87 anslår 15 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

1985/86:Jo413 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 1) att riksdagen beslutar att till anslaget E 7 Lån till
fiskerinäringen anslå 50 000 000 kr.

1985/86:Jo414 av Karl-Anders Petersson och Gunhild Bolander (c), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att anslaget under punkt A 7 Lån till
fiskerinäringen förstärks med 15 milj. kr. till 50 milj. kr.

1985/86:Jo422 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att till
Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. Jordbruksministern beräknar
för nästa budgetår 25 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för
fiskberedningslån. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de
båda ändamålen. Sammanlagt bör anslaget föras upp med 35 milj. kr.

I motionerna Jo401 (c), Jo411 (fp), Jo413 (m), Jo414 (c) och Jo422 (c)
framställs yrkanden om en höjning av anslaget med 15 milj. kr. till 50 milj. kr.
Som skäl anförs att behovet av nya fartyg är stort samt att lånebeloppet icke
räknats upp sedan år 1978 trots stora kostnadshöjningar.

Fiskerilånen är de lån som har den högsta räntesubventionen. Riksdagen
beslöt för ett år sedan att denna räntesubvention skulle bibehållas (prop.
1984/85:100 bil. 11, JoU 25 p. 22, rskr. 186). Riksdagen beslöt samtidigt att
höja bidraget till fiskets rationalisering. Någon ytterligare åtgärd i den
riktning som begärs i motionerna anser sig utskottet icke kunna förorda, med

JoU 1985/86:13

54

hänsyn till det ansträngda budgetläget. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag och avstyrker motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo401, 1985/86:Jo411, 1985/86:Jo413 yrkande 1,
1985/86:Jo414 och 1985/86:Jo422 till Lån lill fiskerinäringen för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.

30. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8—E 10
(s. 63-64) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1986/87

1. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

3. till Ersättning för inträng i enskild fiskerätt m. m. anvisar ett
förslagsanslag av 3 000 000 kr.

31. Bidrag till fiskevård

Regeringen har under punkt E 11 (s. 65) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till fiskevård m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
4 970 000 kr.

Motion

1985/86:Jo405 av John Andersson m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen under
bil. 11 E 11 Bidrag till fiskevård m. m. beslutar anvisa ett med 1 000 000 kr.
till 5 970 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Från anslaget lämnas bidrag bl. a. till fiskevård och till kostnader för bildande
av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till
fritidsfisket. Regeringen föreslår ett anslag av 4 970 000 kr.

I motion Jo405 (vpk) yrkas på en uppräkning av anslaget med 1 milj. kr.
Motionärerna framhåller att en god fiskevård samt bättre och rationellare
fiskevårdsområden ger den fiskande allmänheten ökade möjligheter till ett
givande fritidsfiske. I motionen framhålls även fritidsfiskets betydelse för
turistsektorn samt dess regionalpolitiska betydelse. Ökade resurser på
området kommer enligt motionen att ge mycket positiva effekter.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att viktiga bidrag till
fiskevård utgår i form av kalkningsbidrag till sjöar och vattendrag. Utöver de
medel som anvisats för kalkning har under innevarande år anvisats 2 milj. kr.
för att i kalkade områden återintroducera för området naturliga fiskarter.

JoU 1985/86:13

55

Utskottet är med hänsyn härtill icke berett att förorda ytterligare bidrag till
fiskevård och avstyrker därför motionen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker således
detta.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo405 till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 4 970 000 kr.

Service och kontroll

32. Statens livsmedelsverk

Regeringen har under punkt F 1 (s. 66-67) föreslagit riksdagen att till
Statens livsmedelsverk för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
60 486 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo504 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att myndigheterna inom livsmedelsområdet bör spela en aktivare roll
och ges ökade befogenheter.

1985/86:Jo510 av Ulla Johansson m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade resurser till konsumentverket och livsmedelsverket
för utvidgad information till konsumenterna om livsmedelskvaliteten
m. m.

Utskottet

I de båda motionerna behandlas frågor om livsmedelskvalitet och konsumentupplysning
av mer allmän natur. Enligt motion Jo504 befinner sig
konsumenten i ett underläge till följd av bl. a. bristfällig varuinformation och
undermålig marknadsföring. Därför ifrågasätts om inte livsmedelsverket bör
utfärda bestämmelser om bättre varumärkning och om inte verket bör
tillföras ökade befogenheter. Liknande synpunkter framförs i motion Jo510,
i vilken också varuinformationens betydelse för hushållens ekonomi särskilt
framhålls.

Enligt konsumentmålet för livsmedelspolitiken - som riksdagen lade fast
vid förra riksmötet (JoU 1984/85:33) - skall konsumenterna ha tillgång till
livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och ges goda möjligheter att välja
mellan livsmedel av olika slag som är fullgoda från kost- och näringssynpunkt.
I linje härmed aviserades i den proposition som låg till grund för
beslutet (prop. 1984/85:166) en rad åtgärder. Sålunda borde en samlad
utvärdering av frågan om livsmedlens kvalitet göras. Vidare skulle livsmedelsverket
få i uppdrag att närmare undersöka i vilken mån förändrade
märkningsregler kan underlätta för konsumenterna att välja fullgoda livsme -

JoU 1985/86:13

56

del. Regeringen har nyligen givit ett sådant uppdrag. Samtidigt anmäldes en
översyn av konsumentdelegationens sammansättning och arbetsformer i
syfte att stärka konsumentintresset inom jordbruks- och fiskprisregleringen.
Flera frågor med anknytning till hushållens konsumtion av livsmedel
behandlas också i den proposition om inriktningen av konsumentpolitiken
(prop. 1985/86:121) som regeringen nyligen har avgivit till riksdagen.

Mot nu angiven bakgrund är enligt utskottets mening för närvarande
någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna inte
erforderlig.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 60 486 000 kr.,

2. beträffande livsmedelskvalitet och konsumentupplysning m. m.
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd

a) motion 1985/86:Jo504 yrkande 1 och

b) motion 1985/86:Jo510 yrkande 2.

33. Tackande av vissa kostnader för köttbesiktning m. fl.
anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2—F 10
(s. 67 —74) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1986/87

1. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m. anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt anvisar ett
reservationsanslag av 48 998 000 kr.,

4. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. anvisar
ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.,

5. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Bidrag till statens utsädeskontroll anvisar ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,

7. till Bekämpande av växtsjukdomar anvisar ett förslagsanslag av
250 000 kr.,

8. till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet anvisar ett reservationsanslag
av 5 600 000 kr.

34. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet och
Bidrag till statens maskinprovningar

Regeringen har under punkterna F 10—F 11 (s. 73—75) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1986/87

1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens maskinprovningar anvisa ett reservationsanslag av
5 207 000 kr.

JoU 1985/86:13

57

Motioner

JoU 1985/86:13

1985/86:Jo502 av John Andersson och Paul Lestander (vpk), vari yrkas att
riksdagen under bil. 11, F 11 Bidrag till statens maskinprovningar beslutar
anvisa ett med 1 200 000 kr. till 6 407 000 kr. förhöjt belopp.

1985/86:Jo506 av Kerstin Göthberg och Rosa Östh (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behoven av att anslaget (F 11) Bidrag till statens
maskinprovningar räknas upp med 1 800 000 kr. till 7 007 000 kr.

Motion väckt med anledning avprop. 1985186:74

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 10 delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om särskilda projekt på miljövårdsområdet.

Utskottet

Under åberopande av att statens maskinprovningars verksamhet är av stort
värde i flera hänseenden föreslås i motionerna att ytterligare medel skall
ställas till maskinprovningarnas förfogande. Enligt vad som framhålls i
motion Jo506 är dessutom de antaganden som förra året gjordes om
möjligheterna att öka avgiftsfinansieringen av verksamheten vid maskinprovningarna
alltför optimistiska. Också i motion Jo502 anläggs synpunkter
på avgiftsfinansieringen. Bl. a. framhålls att den innebär risker för att
verksamheten kommersialiseras.

Utskottet delar uppfattningen att verksamheten vid statens maskinprovningar
är viktig för jord- och skogsbruket. Utskottet anser sig emellertid inte
ha skäl att frångå regeringens förslag som innebär att bidraget till maskinprovningarna
beräknas på samma sätt som för huvuddelen av de statliga
myndigheterna, dvs. enligt ett begränsat huvudförslag. Motionerna Jo502
och Jo506 avstyrks således.

Enligt yrkandet i motion 1985/86:284 skall statens maskinprovningar
tillföras ytterligare 2 milj. kr. för viss provning av sprutor och spridare.
Beloppet skall tas från medel som inflyter från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgiften.
Med hänvisning till utskottets överväganden nedan
under punkt H 14 (s. 100—102) avstyrker utskottet motionen i nu förevarande
del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86: Jo502,1985/86: Jo506 och 1985/86:284 yrkande 10
i motsvarande del till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 5 207 000 kr.

35. Statens växtsortnämnd

JoU 1985/86:13

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 12 (s. 75-76) och
hemställer

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 329 000 kr.

36. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet och Bidrag till djurens hälso- och
sjukvård

Regeringen har under punkterna F 13—F 14 (s. 76—79) föreslagit riksdagen
att

1. till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reservationsanslag av 43 350 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo508 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp), vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående huvudmannaskapet för distriktsveterinärorganisationen.

1985/86:Jo511 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avstyrka förslaget om finansiering med
ytterligare kollektiva medel från jordbruket,

2. att riksdagen beslutar anslå 47 350 000 kr. till djurens hälso- och
sjukvård, dvs. 6 880 000 kr. ytterligare.

1985/86:Jo512 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om djursjukvården med uppgift att
skyndsamt framlägga förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Jordbruksministern beräknar kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård
till 82 350 000 kr. Finansieringen bör ske enligt en plan som redovisas i
propositionen. Såväl statens som jordbruksnäringens kostnader för djurens
hälso- och sjukvård beräknas med hänsyn tagen till kostnadsökningar.
Således höjs enligt förslaget statens bidrag med 2 880 000 kr. till 43 350 000
kr. medan tillförseln av kollektiva medel från näringen beräknas öka med
4 000 000 kr. till 19 000 000 kr. Den del av finansieringen som sker med
intäkter från djursjukvårdsavgifter förs upp med ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat belopp om 20 000 000 kr.

I motionerna riktas kritik mot fördelningen av finansieringsansvaret
mellan det allmänna och jordbruksnäringen. Enligt centerns kommittémotion
Jo511 svarar näringen kollektivt och de enskilda djurägarna tillsammans
för betydligt mer än hälften av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård.
Denna kostnadsfördelning är inte rimlig med hänsyn till statens ansvar för

livsmedlens säkerhet och för ett väl fungerande djurskydd. Enligt motionärerna
kan en ytterligare kostnadsövervältring inte accepteras, och man
motsätter sig därför regeringens förslag (yrkande 1) och förordar i stället att
staten svarar för hela kostnadsökningen (yrkande 2).

Med utgångspunkt i 1983 års beslut om distriktsveterinärorganisationen
görs i moderata samlingspartiets kommittémotion Jo512 gällande att den då
inrättade djursjukvårdsavgiften har medfört att regeringen givits möjlighet
att till näringens nackdel förändra kostnadsfördelningen mellan staten och
näringen. Detta har lett till att kostnaderna för jordbrukets djurhållning
höjts kraftigt de senaste fem åren utan att riksdagen fått möjlighet att
diskutera principerna för kostnadsfördelningen. I motionen uttrycks vidare
oro för att det förändrade förhållandet mellan statliga bidrag och djurägaravgifter
kan leda till att den för närvarande väl fungerande distriktsveterinärorganisationen
bryts sönder. Enligt motionen krävs därför att en översyn
skyndsamt görs av bl. a. hur kostnaderna skall fördelas på lång sikt.

Även Ingrid Hasselström Nyvall (fp) framhåller i motion Jo508 distriktsveterinärorganisationens
betydelse såväl för djursjukvården som för livsmedelsproduktionen
och menar att det statliga huvudmannaskapet för organisationen
bör bibehållas.

Utskottet konstaterar att sedan år 1982 en viss förskjutning av kostnadsansvaret
till statens förmån har ägt rum men att årets förslag i förhållande till
innevarande års budget innebär att statens andel av kostnaderna förblir i
stort sett oförändrad.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet, vilket innebär att anslaget
Bidrag till djurens hälso- och sjukvård bör tas upp med det i propositionen
förordade beloppet 43 350 000 kr. Motion Jo511 avstyrks således. Vad
utskottet anfört om utvecklingen sedan år 1982 av kostnadsfördelningen
mellan staten och näringen visar att de farhågor som uttalats för ett ändrat
huvudmannaskap för distriktsveterinärorganisationen får anses vara obefogade.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo508 är
därmed inte erforderlig.

Beträffande motion Jo512 vill utskottet erinra om vad utskottet uttalade
vid förra riksmötet (JoU 1984/85:36 s. 23):

Med anledning av de motionsvis framförda utredningsyrkandena och i
belysning av vad riksdagen tidigare uttalat kan det enligt utskottets mening
vara lämpligt att nu låta närmare undersöka vilka slutsatser som kan dras av
erfarenheterna från den hittillsvarande tillämpningen av systemet med
avgiftsfinansiering. Resultatet av en sådan översyn bör lämpligen kunna
redovisas för riksdagen i samband med budgetprövningen. Det bör ankomma
på regeringen att bestämma de närmare formerna för översynen.

Så till vida kan utskottet ansluta sig till vad som anförs i motion Jo512 att den
nämnda översynen alltjämt får anses angelägen, och enligt vad utskottet
erfarit avser också regeringen att återkomma till riksdagen i frågan. Mot den
bakgrunden synes någon ytterligare åtgärd inte för närvarande vara erforderlig
från riksdagens sida med anledning av motion Jo512.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

JoU 1985/86:13

60

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo511 till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 43 350 000 kr.,

3. beträffande huvudmannaskapet för distriktsveterinärorganisationen att

riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo508 utan ytterligare åtgärd,

4. beträffande en utredning om vissa finansieringsfrågor m. m.
att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo512 utan ytterligare åtgärd.

37. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård och
Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 15-F 16
(s. 79-80) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1986/87

1. till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård anvisar
ett förslagsanslag av 1 910 000 kr.,

2. till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder anvisar ett reservationsanslag
av 2 577 000 kr.

Utbildning och forskning

38. Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under punkt G 1 (s. 81-83) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet med
vad som förordats i propositionen,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 406 328 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo236 av Maj Britt Theorin m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 4) att riksdagen uttalar att utbildning i alternativa odlingsformer
förstärks och att utbildningen för animalieproduktionen förbättras.

1985/86:Jo603 av John Andersson m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om utbildning av
skogstekniker i Norrland.

1985/86:Jo605 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar inrätta en skoglig forskningsenhet vid skogsinstitutet i
Värnamo.

1985/86:Jo606 av Axel Andersson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet och
omfattningen av en omfördelning av antalet platser inom skogsteknikerutbildningen
i Sverige från skogsinstituten i södra Sverige till skogsinstitutet i
Bispgården, Jämtlands län.

JoU 1985/86:13

61

1985/86:Jo607 av Helge Klöver m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående lokalisering
av skogsforskning till södra skogsinstitutet i Värnamo.

1985/86:Jo608 av Kjell Nilsson m. fl. (s), vari yrkas, med hänvisning till vad
som anförts i motion T287, att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om en enhet för skogsforskning vid
högskolan i Växjö.

1985/86:Jo609 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp, vpk), vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att Värmlands
och Örebro läns skogsskola tilldelas medel i enlighet med betänkandet Högre
skoglig utbildning så att utbildningskapaciteten om 24 skogsteknikerelever
kan utnyttjas.

1985/86:Jo611 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av de viktigaste
lagar och förordningar som i dag utgör hinder för boende på landsbygden
eller där ändringar kan underlätta ett sådant boende,

2. att riksdagen under anslaget G 1 i budgetpropositionen bil. 11 Sveriges
lantbruksuniversitet avsätter 250 000 kr. för innevarande budgetår för
landsbygdsutvecklingsforskning på sätt som i motionen angivits.

1985/86:Jo613 av Magnus Persson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen uttalar
att medel bör ställas till förfogande till skogsskolan i Gammelkroppa så att
utbildningskapaciteten, 24 utbildningsplatser för skogstekniker, kan utnyttjas.

1985/86:Jo614 av Åsa Strömbäck-Norrman m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
upprättande av bio- och geokemisk atlas över Sverige.

1985/86:Jo615 av Rune Ångström och Ulla Orring (fp), vari yrkas att
riksdagen beslutar att överföra ca 30 utbildningsplatser för skogstekniker till
Norrland och att denna utbildning lokaliseras till Umeå.

1985/86:Jo616 av Monica Öhman m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående en
lokalisering av skogsteknikerutbildningen till Norrbotten.

1985/86:Jo620 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), vari
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anges om att vid lantbruksuniversitetet initiera forskning om
ekonomiska förutsättningar för utveckling av ett mer differentierat näringsliv
på landsbygden.

1985/86:Jo624 av Jan Hyttring m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
inrätta en ny professur inom landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

JoU 1985/86:13

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:74

1985/86:277 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga

62

(yrkande 3) att riksdagen beslutar att inrätta en professur i alternativa
produktionsformer.

1985/86:283 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen beslutar att inrätta en professur vid lantbruksuniversitetet
med inriktning på det etablerade alternativa jordbruket.

Utskottet

För nästa budgetår föreslås medel för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) med utgångspunkt i ett huvudförslag för tre år med en total
real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 1, 2 och 2 % för
första, andra resp. tredje budgetåret. Liksom tidigare bör inte forskningen
omfattas av den resursminskning som huvudförslaget innebär. SLU genomför
en utredning om vissa utbildningar av icke högskolekaraktär. Denna
utredning kommer att ge underlag för hur de fortsatta besparingarna skall tas
ut. Med hänsyn till grundutbildningens väsentliga betydelse för möjligheterna
att rekrytera forskare bör emellertid effekterna av huvudförslaget på
denna del av verksamheten tillfälligt mildras. Dessutom föreslås att 1,7 milj.
kr. tillförs anslaget för att säkra en skogsteknikerutbildning av den omfattning
som beslutades av riksdagen år 1984.

SLU har i enlighet med de riktlinjer som redovisades i prop. 1983/84:107
om forskning lämnat förslag till omfördelning av resurserna för forskning och
forskarutbildning. Omfördelningen uppgår till ca 2 % av de samlade
forskningsresurserna eller ca 5 milj. kr. Den syftar till att fördjupa och
förstärka långsiktig kunskapsuppbyggnad inom de forskningsområden som
har prioriterats i forskningspropositionen. Jordbruksministern finner SLU:s
förslag väl avvägt. En omfördelning inom en ram av ca 2 % av de samlade
forskningsresurserna bör sålunda ske under budgetåret 1986/87. Omfördelningen
bör avse en fördjupning och förstärkning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom områdena biologiska produktionsprocesser och bioteknik,
mät- och reglerteknik, veterinärmedicin och djurhälsa, skogsproduktion,
luftföroreningar och livsmedel. SLU skall i nästa anslagsframställning
redovisa effekten m. m. av genomförda omfördelningar.

Vid SLU finns en tjänst som ordinarie klinikchef vid institutionen för
obstetrik och gynekologi. Tjänsten som klinikchef har prövats till sitt
ämnesinnehåll på samma sätt som för professur och innefattar, som
professurerna i övrigt, utbildning och forskning samt därutöver ledning av
djursjukvård i den ambulatoriska kliniken. Tjänstens karaktär är sådan att
den vetenskapliga skickligheten har stor betydelse. Jordbruksministern
förordar därför att den ordinarie tjänsten som klinikchef omvandlas till en
tjänst som professor i obstetrik och juversjukdomar, tillika klinikchef för den
ambulatoriska kliniken.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag behandlat
frågan om verksamheten vid enheten för radiologisk onkologi vid universitetet
i Stockholm. Han har därvid, efter samråd med jordbruksministern,
tillstyrkt ett av statskontoret framlagt förslag som innebär att enheten flyttar
från Stockholm till Ultuna. Medel för enhetens kostnader skall senare
överföras till lantbruksuniversitetet.

JoU 1985/86:13

63

Det system för planering och resursfördelning för den grundläggande
högskoleutbildningen som 1975 års riksmöte fattade beslut om innebär bl. a.
att det skall finnas planeringsramar för antalet nytillkommande studerande.
Systemet med planeringsramar tillämpas för de grundläggande högskoleutbildningarna
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Planeringsramar
innebär ett effektivt utnyttjande av de totalt tillgängliga resurserna.
Jordbruksministern förordar att systemet med planeringsramar tillämpas
för de grundläggande högskoleutbildningarna vid SLU fr. o. m. budgetåret
1986/87.1 budgetpropositionen bör antalet utbildningsplatser för olika linjer
normalt endast anges som en riktpunkt på vilken den schablonmässiga
medelsberäkningen grundas. SLU bör ha betydande frihet att disponera
resurserna och därmed fördela utbildningskapaciteten på ett sätt som
överensstämmer med behov och önskemål.

Sammanlagt föreslås att anslaget till SLU räknas upp med 25 474 000 kr.
till 406 328 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang dels ett antal motioner från
allmänna motionstiden 1986 om vissa forsknings- och utbildningsfrågor, dels
några i anslutning till proposition 74 väckta motionsyrkanden som bör
hänföras till lantbruksuniversitetets anslag G 1. En närmare redogörelse för
det forskningsprogram m. m. som förordas i proposition 74 och skrivelse 76
lämnas under punkt G 5 nedan.

I flera motioner rörande den skogliga utbildningen förs fram krav på en
omfördelning av skogsteknikerutbildningen i syfte att häva bristen på
skogstekniker i Norrlandslänen. Enligt motion J06O6 (s) bör 40-50 platser
omfördelas från skogsinstituten i södra Sverige till Bispgården i Jämtland.
Enligt motion Jo615 (fp) bör 30 platser överföras till Norrland, exempelvis
Umeå. Liknande önskemål framförs i motion J06I6 (s), som dock i första
hand förordar en lokalisering till Norrbottens län, t. ex. Kalix. Enligt motion
Jo603 (vpk) bör ytterligare utbildningsplatser inrättas vid Bispgården.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1983/84 fattade beslut om
den högre skogliga utbildningen och därvid godkände att skogsteknikerlinjen
utökades med 30 nybörjarplatser, förlagda till Skinnskatteberg (JoU
1983/84:33). Till grund för beslutet låg bl. a. en omfattande utredning
angående den eftergymnasiala skogliga utbildningen (Ds Jo 1983:6). Utskottet
är inte berett att nu frångå de grundläggande ställningstaganden rörande
skogsteknikerutbildningens omfattning och lokalisering som låg bakom
riksdagsbeslutet. Inom ramen för den nuvarande organisationen bör emellertid
vissa utbildningsinsatser kunna ske. Utskottet delar i viss mån de
synpunkter som framförts i motionerna om svårigheten att rekrytera
utbildade skogstekniker i landets norra delar. Med hänsyn till de uppgifter
som lämnats i motionerna om rekryteringsbehovet och lokaliseringen av nya
arbetstillfällen på skogssidan kan det finnas ett behov av att se över
fördelningen av utbildningsplatser mellan norra och södra Sverige. Utskottet
utgår från att regeringen noga följer frågan. Enligt utskottets mening kan det
även finnas anledning att överväga t. ex. någon form av distansundervisning
eller anordnande av studiekurser på orter där man kan utnyttja den kapacitet
som finns hos befintliga undervisningsanstalter i Norrlandslänen. Vad

JoU 1985/86:13

64

utskottet anfört bör i viss mån kunna tillgodose syftet med de i detta
sammanhang behandlade motionerna.

I två motioner, Jo609 (c, m, fp, vpk) och Jo613 (s) understryks behovet av att
Gammelkroppa skogsskola tilldelas medel så att skolan kan utnyttja hela sin
utbildningskapacitet om 24 platser. För närvarande är elevantalet 18. Någon
beräkning av medelsbehovet för angivna ändamål görs dock inte i motionerna.

Utskottet erinrar om att Gammelkroppa skogsskola genom beslut år 1984
tilldelades ytterligare medel genom att det statliga bidraget höjdes från
150 000 kr. till 300 000 kr. (prop. 1983/84:131 s. 6). Syftet med bidragsökningen
var att säkerställa en skogsteknikerutbildning vid skolan av minst den
dåvarande omfattningen. Utskottet delar motionärernas åsikt att en ökning
av utbildningskapaciteten i nuvarande arbetsmarknadsläge framstår som
önskvärd. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla att övriga finansiärer
av skolans verksamhet - till vilka hör bl. a. flera skogsföretag - torde ha
intresse och resurser att bekosta sådan kapacitetsökning. Motionerna
avstyrks.

I några motioner tas upp frågor om lokaliseringen av den skogliga
forskningen. Enligt motion Jo605 (c) bör inrättas en skoglig forskningsenhet
vid skogsinstitutet i Värnamo. Liknande önskemål framförs i motion Jo607
(s). Enligt motion J06O8 (s) bör en enhet för skogsforskning inrättas vid
högskolan i Växjö.

Utskottet vill nämna att man inom SLU uppmärksammat behovet av ökad
forskning rörande skogsbruket i södra Sverige. Ett program för intensifierad
forskning rörande sydsvensk skogsskötsel är under utarbetande. I avbidan på
resultatet av det arbete som pågår bör motionerna i fråga inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I flera motioner framförs krav på särskilda forsknings- och utbildningsinsatser
i övrigt. Enligt motion Jo236 (s) bör utbildningen i alternativa odlingsformer
och animalieproduktion förstärkas. I motion 1985/86:277 (c) föreslås -med anledning av proposition 74 om jordbruksforskning m. m. - att anslaget
G 1 tillförs 1 milj. kr. för inrättande av en professur i alternativ odling. Ett
liknande yrkande framförs i motion 1985/86:283 (c) yrkande 2. Professuren
föreslås bekostad med avgiftsmedel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgiften.

Enligt utskottets mening blir angivna motioner till stor del tillgodosedda
genom förslagen i proposition 74 om ett forskningsprogram för nya
produktionsformer i jordbruket m. m., vilka närmare redovisas i anslutning
till punkten G 5 nedan. Vidare bör i anslutning till dessa motioner framhållas
den satsning på rådgivning om bl. a. alternativa metoder som innefattas i
behandlingen av lantbruksnämndernas rådgivning (punkt 4 i det föregående).
Dessutom har i flera år såväl forskning som utbildning inriktats mot ökad
miljöhänsyn i jordbruket. Utskottet är med hänsyn till vad som anförts inte
berett att föreslå att ytterligare resurser anvisas till utbildning och forskning
inom de ämnesområden som avses i motionerna 1985/86:277 yrkande 3 och
1985/86:283 yrkande 2.

Motion Jo236 yrkande 4 bör mot ovan angivna bakgrund inte heller
föranleda någon riksdagens åtgärd.

JoU 1985/86:13

65

5 Riksdagen 1985186.16 sami. Nr 13

Enligt motion J06II (m) bör under anslaget G 1 avsättas 250 000 kr. för
innevarande budgetår för forskning rörande landsbygdsutveckling. I samma
motion yrkas att en översyn görs av de viktigaste lagar och förordningar som
utgör hinder för boende på landsbygden.

Enligt motion Jo620 (fp) bör ett mera differentierat näringsliv på
landsbygden stimuleras på olika sätt. Vidare bör vid SLU- inom ramen för
befintliga medel eller med avgiftsmedel - initieras forskning om ekonomiska
förutsättningar för utveckling av ett mera differentierat näringsliv på
landsbygden.

I motion Jo624 (fp) förordas inrättandet av en professur vid SLU i ämnet
landsbygdsutveckling, som bl. a. skulle omfatta samhällsekonomi, sociologi,
miljö, produktionssystem och strukturfrågor.

Utskottet vill framhålla att de nu redovisade motionerna innehåller
åtskilliga synpunkter som är värda att beakta. Det torde inte råda delade
meningar om det angelägna i att statsmakterna på olika sätt främjar en
utveckling av landsbygden som bl. a. ger ett väl differentierat näringsliv, en
jämn befolkningsstruktur och goda sysselsättningsmöjligheter. Till den del
motionerna berör forskning inom utskottets beredningsområde bör dock
framhållas att det knappast ankommer på riksdagen att detaljstyra forskningen
på det sätt som ett bifall till motionerna skulle innebära. De forskningsinsatser
som avses i motionerna bör för övrigt kunna komma till stånd inom
ramen för SLU:s verksamhet och det forskningsprogram som föreslås i
proposition 74. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo620 och
Jo624.

I anslutning till yrkande 1 i motion J06II bör erinras om att man i
regeringskansliet för närvarande arbetar på direktiven till en översyn av
jordförvärvslagen. Vad beträffar yrkande 2 gäller detta enligt ordalydelsen
budgetåret 1985/86, som löper ut redan den 30 juni 1986. Utskottet anser det
med hänsyn härtill föga meningsfullt att riksdagen avsätter särskilda medel
för ett speciellt forskningsprojekt. Med hänvisning härtill och till vad som
anförts i föregående stycke avstyrker utskottet motion J06II.

Yrkandet i motion Jo614 (s) om en bio- och geokemisk atlas över Sverige
får anses tillgodosett genom att det inom Sveriges geologiska undersökningar
(SGU) - enligt vad utskottet erfarit - sedan år 1982 pågår ett projekt med
geokemisk kartläggning av Sverige. Projektet beräknas vara avslutat inom
tio år.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i enlighet med vad som i propositionen förordas,

2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 406 328 000 kr.,

3. beträffande utbildningen av skogstekniker

att riksdagen lämnar utan åtgärd motionerna 1985/86:Jo603, 1985/
86:Jo606, 1985/86:Jo615 och 1985/86:Jo616,

4. beträffande Gammelkroppa skogsskola

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo609 och 1985/86:Jo613,

JoU 1985/86:13

66

5. beträffande skoglig forskning och utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo605, 1985/86:Jo607 och
1985/86:Jo608,

6. beträffande utbildning i alternativa odlingsformer m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo236 yrkande 4,

b) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:277 yrkande 3 och 1985/
86:283 yrkande 2,

7. beträffande forskning om landsbygdsutveckling m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo611, 1985/86:Jo620 och
1985/86:Jo624,

8. beträffande en bio- och geokemisk atlas över Sverige
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo614.

39. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 3(s. 83-85)
och hemställer att riksdagen

1. till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 174 296 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som
förordats i propositionen,

3. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 23 800 000 kr.,

4. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

5. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
28 400 000 kr.

40. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Regeringen har under punkt G 5 (s. 94-95) föreslagit riksdagen att till Skogsoch
jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 102 298 000 kr.

I proposition 1985/86:74 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta förslag till

1. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

2. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om jordbruks- och trädgårdsnäringsforskning, om
rådgivning och om åtgärder på miljövårdens område.

I skrivelse 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö har regeringen
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad regeringen anfört om ett
forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbredning i u-länder samt
om ett sammanhållet, tvärvetenskapligt program för skogsforskning.

JoU 1985/86:13

67

Motioner

JoU 1985/86:13

1985/86:Jo202 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar begära att regeringen inom ramen för forskningsprogrammet
för nya produktionsformer stödjer försöksverksamhet i jordbruket i
norra Skaraborg för alternativ produktion och lokal förädling inom lantbruket
i enlighet med motionen.

1985/86:Jo306 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 30 milj.
kr. av anslagen till försurning och skogsforskning inte skall täckas av medel
från avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

1985/86:Jo518 av Kerstin Gellerman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 4 och 5)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbudet mot antibiotika i djurfoder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utbildningsinsatser,

5. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av utökad forskning beträffande avel och
köttkvalitet.

1985/86:Jo520 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen vidtar åtgärder för att begränsa användningen av mediciner i
djurskötseln i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Jo524 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen om åtgärder som förhindrar användningen av
antistressmedel som Amperozid som tillsats till djurfoder.

1985/86:Jo601 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av ökad forskning med klar regional inriktning
mot skogsbruket i södra Sverige.

1985/86:Jo602 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär de initiativ som krävs för att genomföra den i
motionen skisserade studien avseende åtgärder som minskar kväveläckaget
från åkermark.

1985/86:Jo604 av Ylva Annerstedt (fp), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd skall utgå
till de i motionen redovisade verksamheterna för biodynamisk odling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ansökningarna
om forskningsprojektmedel för biodynamiskt jordbruk bör behandlas skyndsamt,

3. att riksdagen beslutar att medel överförs från intäkterna av avgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel till de i motionen angivna ändamålen.

1985/86:Jo610 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 2)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skogs- och 6g

jordbrukets forskningsråd (SJFR) uppdras att ge större stöd för forskning
syftande till att uppnå djurvänligare produktionsmetoder.

1985/86:Jo612 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m, c, fp), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vid medelstilldelning för forskning inom södra
högskoleregionen medel för forsknings- och utvecklingsprojektet i Blekinge
län prioriteras i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av ett baslaboratorium i Karlskrona.

1985/86:Jo617 av John Johnsson och Bengt Silfverstrand (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av ökade forskningsinsatser kring ädellövskogen och
lokaliseringen av sådan forskningsverksamhet till Malmöhus län.

1985/86:Jo618 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd till odling av lokala sorter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en utredning om konsekvenserna av maktkoncentrationen
inom växtförädlingsföretagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om genbankernas inordnande under FN.

1985/86:Jo619 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen inom ramen för beviljade forskningsanslag begär medel för
fullskaleförsök med alternativa odlingsmetoder i Skåne.

1985/86:Jo622 av Pär Granstedt (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om vikten av statligt stöd
till den rådgivnings- och utbildningsverksamhet som bedrivs av alternativodlarnas
organisationer.

1985/86:Jo623 av Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svensson (m),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ytterligare medel till forskning och utveckling av
alternativa jordbruksprodukter.

1985/86:Jo625 av Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (c), vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att få till stånd ökad forskning
angående försurningens och tungmetallers påverkan på människor samt vad
som i övrigt anförts angående forskning om mödrar och barn.

1985/86:Jo626 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen framlägger förslag om att medel inkomna genom handelsgödsels-
och bekämpningsmedelsskatt skall användas till forskning och utveckling
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1985/86:Jo627 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts dels
beträffande fördelningen av medel som inflyter genom handelsgödselavgiften,
dels om ökade forskningsinsatser inom jordbruk och trädgårdsnäring.

JoU 1985/86:13

69

1985/86:Jo714 av Nils T Svensson och John Johnsson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att utveckla forskningen om naturområdens biologiska
status och deras betydelse för miljö och rekreation och att Järvallsområdet
i Skåne blir ett forskningsobjekt.

1985/86:Jo719 av Mats O Karlsson (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
utbildning och forskning inom området tolkning av natur- och kulturlandskapet.

1985/86:Jo750 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om ett åtgärdsprogram enligt följande:

a) satsning på forskning och utveckling av s. k. catchcrops (fånggrödor) för
att minska kväveförlusterna den tid då jorden skulle ligga bar,

b) åtgärder för att öka kalkningen av den svenska åkerjorden,

c) utveckling och byggnation av gödselvårdsanläggningar för att minska
läckage av gödselvatten och ammoniakavgång,

d) att i utlakningskänsliga områden minska gödslingen med 10—20 % mot
den i dag rekommenderade gödslingen,

e) en satsning på forskning, utveckling och rådgivning kring användandet
av stallgödsel,

f) åtgärder för att minska den totala gödselanvändningen på åkermark,

g) omedelbar avgiftsbeläggning på ammoniak som gödselmedel,

h) kraftig restriktivitet i vad gäller tillstånd till ökad djurhållning eller
nyetablering med hög djurtäthet,

i) en långsiktig plan för att sprida animalieproduktionen geografiskt.

1985/86:Jo763 av Paul Lestander m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att internationella insatser initieras
via Nordiska rådet och andra internationella organ för att minska utsläppen
till detta område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ökad
utsättning av lax, öring och yngel samt förbättrad biotopvård enligt
motionens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av start
av försöksodlingar enligt motionens förslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
installation av musselfilter enligt motionens förslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
kunskapsuppbyggnad om reningsmetoder enligt motionens förslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om finansiering ur konto för handelsgödselavgift,

7. att riksdagen beslutar att 6 500 000 kr. från kontot för handelsgödselavgifter
anslås till projektet ”Rädda Västerhavet”.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985186:74

1985/86:272 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar att
30 milj. kr. av de anslag som upptagits för skogs- och försurningsforskning

JoU 1985/86:13

70

överförs till de anslag som berör jordbruk och natur- och miljöskyddsprojekt.

1985/86:273 av Kersti Johansson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att av
influtna avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel avdela medel för
bidrag till gödselvårdsanläggningar.

1985/86:274 av Sven Munke m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen till utveckling
av projektet att bekämpa växtpatogener med kompost ympad med antagonistiska
svampar för budgetåret 1986/87 anslår 1 milj. kr. av de medel som
regeringen i prop. 1985/86:74 föreslagit fördelade under rubriceringen
Jordbruksforskning (17 milj. kr.).

1985/86:276 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att av allmänna budgetmedel anslå 59 100 000 kr.
till de i propositionen nämnda ändamålen (skogsforskning, miljövårdsforskning,
allmän naturresursforskning och försurningsprogrammet),

2. att riksdagen beslutar att disponera medel från avgifterna från kemikalieanvändningen
till de i motionen nämnda åtgärderna i jordbruket.

1985/86:277 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1—2 och 4—5)

1. att riksdagen beslutar att uttag av handelsgödselavgiften skall upphöra
den 30 juni 1986,

2. (delvis) att riksdagen beslutar fördela de influtna medlen från avgifterna
från bekämpningsmedel och handelsgödsel i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen beslutar lokalisera ett genetiskt centrum till Skåne,

5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt anförts i motionen.

1985/86:278 av Margitta Edgren och Margareta Mörck (fp), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om
lokalisering av växtgenetiskt centrum till Skåne.

1985/86:280 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppbyggnaden
av ett genetikcentrum.

1985/86:281 av Stig Josefson och Karl Erik Olsson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar lokalisera ett genetiskt centrum till Skåne.

1985/86:282 av Arne Svensson och Ingvar Eriksson (m), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 1) att riksdagen hos regeringen begär att byggnadsstyrelsen
och Sveriges lantbruksuniversitet får i uppdrag att projektera, uppföra
och utrusta ett laboratorium för appliceringsteknik på Ultuna inom en
kostnadsram av 12 milj. kr. och att medel tas ur det anslag som regeringen i
proposition 1985/86:74 föreslagit fördelat under rubriceringen Etanolprojekt.

JoU 1985/86:13

71

1985/86:283 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 4)

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om befrielse från förmalningsavgift för etablerade
alternativa jordbruk,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en fond för övergång till etablerade alternativa
odlingsformer.

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1—2, 5—6)

1. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel
fr. o.m. den 1 juli 1986,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de till naturvetenskapliga forskningsrådet anvisade
medlen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skogsforskningen,

6. att riksdagen för budgetåret 1986/87 till G 5 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd anvisar 81 298 000 kr.

Motioner väckta under riksmötet 1984185

1984/85:632 av Ivar Franzén och Anna Wohlin-Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär de initiativ som krävs för att genomföra den i
motionen skisserade studien avseende åtgärder som minskar kväveläckaget
från åkermark.

1984/85:879 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande

2) att riksdagen beslutar att av influtna medel från handelsgödsels- och
bekämpningsmedelsskatterna finansiera ett nytt statsbidrag för gödselvårdsanläggningar.

1984/85:1075 av Kerstin Göthberg och Larz Johnsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den i samråd med forskning,
näringsliv och utbildningsmyndigheter utarbetar ett långsiktigt program för
fortbildnings- och utbildningsinsatser inom lantbruket,

2. att riksdagen hos regeringen begär att det därvid utarbetas ett system för
individuella stimulanser till fortbildning framför allt för kortutbildade
lantbrukare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel influtna
genom avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel får användas för
dessa system.

1984/85:1164 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (fp) vari
yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:1157, såvitt nu är
i fråga (yrkande 1) att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt länsstyrelsen
i Malmöhus län och berörda regionala organ att dels upprätta ett långsiktigt
handlingsprogram för Ringsjön i enlighet med vad som anförs i motionen,
dels studera möjligheterna till ytterligare trädplantering längs länets vägar.

JoU 1985/86:13

72

1984/85:2578 av Bo Arvidson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående medel
från skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel till inventeringsverksamhet,
forskning och rådgivning samt utbyggnad av gödselvårdsanläggningar
m.m. i Ringsjöområdet.

1984/85:2609 av Einar Larsson m.fl. (c) vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 3-4)

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om miljöproblem som drabbar jordbruket,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen angående jordbrukets miljöproblem,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om användningen av medel från avgift på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet dels huvuddelen av proposition 74 och
skrivelse 76 om jordbruks-, skogs- och miljöforskning m. m., dels anslaget till
skogs- och jordbrukets forskningsråd, jämte motioner.

Jordbruks- och trädgårdsnäringsforskning

I proposition 74 redovisas regeringens överväganden angående forskning
rörande jordbruk och trädgårdsnäring samt särskilda projekt på miljövårdens
område (s. 4 ff.). Bl. a. anförs att SJFR efter en inventering av
pågående forskning lämnat förslag om dels ett tvärvetenskapligt forskningsprogram
för alternativa produktionsformer i jordbruket, dels ett tvärvetenskapligt
forskningsprogram för ökad virkesproduktion. Uppdraget som rör
jordbruksproduktionen har sedermera kompletterats med ett uppdrag till
SJFR att ta fram ett sammanhållet program för livsmedelsforskning. 1 detta
sammanhang skall också kvalitetsaspekterna på livsmedel belysas. Det är
nödvändigt att klarlägga och definiera vilka kvalitetskrav på livsmedlen som
bör ställas samt vilka produktionsmetoder som erfordras för att ta fram dessa
livsmedel. Forskningsresultaten kommer att ha betydelse för inriktningen av
1990-talets livsmedelsproduktion. På skogsområdet avser programmet en
ökad virkesproduktion i en balanserad miljö. Mellan programmen finns flera
beröringspunkter, bl. a. på de markvetenskapliga, biotekniska och fytokemiska
områdena.

Bland de viktigaste utgångspunkterna i propositionen i fråga om jordbruks-
och trädgårdsforskning må nämnas följande:

I den snabba omvandling som jordbruket i Sverige genomgått under
framför allt efterkrigstiden har en övergång skett från arbetsintensiv till
kapitalintensiv produktion karakteriserad av en fortlöpande mekanisering
och effektivisering. Nya växtsorter, bättre avelsurval och utfodring, ökad
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel och ny teknik har ökat
avkastningen per hektar och djurenhet. Även inom trädgårdsnäringen har

JoU 1985/86:13

73

produktiviteten förbättrats genom rationella metoder och bättre sorter.

I de senaste årtiondenas jordbrukspolitik har produktions- och effektivitetsmålet
haft en framträdande roll. Efter hand har negativa konsekvenser
för miljön kunnat påvisas av en alltför långt driven effektivisering med bl. a.
höga insatser av gödsel och kemiska bekämpningsmedel. Exempel på detta
är ökad förorening av vatten, övergödning av vattendrag och sjukdomar hos
animalieproduktionens djur. Många människor oroar sig för kemikalieanvändningen
och de moderna produktionsprocessernas inverkan på livsmedlens
kvalitet och vad detta kan innebära för vår hälsa.

Jordbruksproduktionen bygger bl. a. på markens produktionsförmåga.
Marken är en resurs som måste skötas väl om produktionsförmågan skall
kunna bibehållas eller ökas. Att utnyttja naturresurser innebär alltid en
miljöpåverkan. Resursanvändning och miljöfrågor måste därför ses i ett
sammanhang. Hittills har kraven på ökad effektivitet och lönsamhet i hög
grad fått styra valet av produktionsmetoder. Det gäller nu att belysa hur vi
kan vidmakthålla en god produktivitet och en hög kvalitet på produkterna
utan att miljön eller djuren påverkas negativt.

All livsmedelsproduktion från råvara till färdig produkt omfattar ett stort
antal steg, där kunskaper från olika forskningsområden tillsammans med
tillgängliga produktionsmedel måste föras samman till en produktionsteknik
som ger kvalitativt högklassiga slutprodukter till rimliga priser. Produktionstekniken
skall därutöver vara skonsam mot människor, djur och miljö.

Den kunskap vi nu har om effekterna på miljön av den stora användningen
av t. ex. handelsgödselmedel gör att vi på olika sätt måste minska denna
användning. Det gäller också i fråga om kemiska bekämpningsmedel. Det är
viktigt att få belagt hur detta kan ske och vilka förändringar i nuvarande
produktionsmetoder som i så fall bör göras.

Produktionsformer som syftar till att förena effektivitet och hänsyn till
miljön förutsätter en biologisk-ekologisk helhetssyn. För att nå detta krävs
en omfattande kunskapsuppbyggnad på ett flertal områden. De områden där
en fördjupning av grundläggande kunskap erfordras enligt programförslagen
är i första hand kemi, fysik, mikrobiologi, genetik, biologi, immunologi,
ekologi samt ett antal samhällsvetenskapliga områden. Inriktningen av
forskningen bör också vara sådan att den syftar till att med hjälp av kunskap
från grundläggande discipliner pröva hur en rationell och ekonomisk växtoch
djurproduktion skall bedrivas i ett biologiskt-ekologiskt sammanhang.
En ökad satsning på ekologisk forskning i syfte att klarlägga grundläggande
biologiska samband bör säkerställa en på sikt bättre kunskapsbas. Denna
forskningsinriktning bör kunna stimulera och fördjupa även den mer
tillämpade forskningen.

Programmet om nya produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen
syftar till att sätta konsumenternas krav på bättre livsmedelskvalitet i
förgrunden för produktionen i hela livsmedelskedjan samt att stärka dessa
näringar och ge oss möjligheter att utnyttja våra förnybara naturtillgångar på
ett från ekologiska utgångspunkter bättre sätt. En utgångspunkt måste
därvid vara att naturresurserna skall användas så att de ger en god och
uthållig försörjning utan att miljön skadas. De nya metoderna, som kan
väntas komma fram som ett resultat av forskning och teknisk utveckling, bör

JoU 1985/86:13

74

vara mer miljövänliga än de nuvarande. De bör kunna ge förutsättningar för
en intensiv växtodling samt djurskötsel med bevarande av en god omgivningsmiljö
och utan att djuren utsätts för skada. Flera av de egenskaper som
bedöms förbättra livsmedlens kvalitet är på ett avgörande sätt bundna till vår
råvaruproduktion. Ny miljövänlig teknik kan väntas leda till livsmedelsråvaror
med en högre kvalitet. Detta kan på sikt stärka den inhemska
produktionens konkurrenskraft.

Ökade forskningsinsatser bör enligt propositionen göras främst inom följande
ämnesområden.

Faktorer som negativt påverkar markens långsiktiga produktionsförmåga
bör kartläggas. Markprocesserna och mikroorganismernas roll bör klarläggas
liksom försurningens, erosionens och tungmetallernas påverkan samt
näringstillståndet, näringsbalansen, humushållningen, markbiologin och det
markfysikaliska tillståndet.

En intensifierad växtförädling bör kunna ge sorter som är motståndskraftiga
mot skadegörare. Därmed bör användningen av bekämpningsmedel
kunna minska. Frågorna kring olika odlingssystem såsom ökad användning
av mellangrödor och minskad jordbearbetning bör därvid ägnas ökad
uppmärksamhet. Vidare finns en stor mängd kända och okända ämnen som
kan påverka växtligheten och odlingssystemen. Så t. ex. ger försurningen och
dess verkningar nedsatt produktionsförmåga. Ytterligare forskningsinsatser
inom växtförädlingen bör på lång sikt anpassa växtmaterialet till ekologiskt
balanserade odlingssystem.

Trots omfattande forskningsarbete är vår kunskap emellertid otillräcklig i
vad gäller cirkulationen av kväve i olika odlingssystem. Miljöskador i
samband med kväveläckage måste ytterligare uppmärksammas och belysas.
Forskningen måste omfatta såväl handelsgödselmedel som stallgödsel.

Konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel måste också
belysas ytterligare. Effekterna av att svårnedbrytbara bekämpningsmedel
kommit ut i naturen har inte i tillräcklig grad uppmärksammats. Vissa
bekämpningsmedel ger skador på människor, djur och växter. Flera skäl
talar för en minskad användning av bekämpningsmedel. Forskning som kan
ta fram effektiva och biologiskt skonsamma metoder att bekämpa skadegörare
måste byggas upp. För en sådan forskningsinsats krävs en satsning på
biologiska grundkunskaper och kunskaper om det agrara ekosystemet.

Den kunskap som redan finns hos de etablerade organisationerna för
alternativ odling bör tas till vara och, såsom SJFR föreslår, bearbetas i
forskningen.

De areella näringarnas produktion kommer i framtiden att få en mer
varierad användning. Odling av biomassa för energiändamål är föremål för
stor uppmärksamhet i många länder. Biomassans möjligheter som industriråvara
för exempelvis högvärdiga kemiska produkter uppmärksammas
alltmer. En ökad odling av råvaror för fytokemisk produktion kan bli av
väsentlig betydelse för jordbruket och trädgårdsnäringen genom att nya
grödor kan tillföras och traditionella grödor kan få nya användningsområden.
För att skapa en konkurrenskraftig industri inom området bör den
fytokemiska forskningen förstärkas i huvudsak enligt SJFR:s förslag.

JoU 1985/86:13

75

De senaste decenniernas ökade kunskaper om djurens produktionsförmåga
har lett till en kraftig effektivitet i animalieproduktionen. I takt med
biologiska framsteg och genetiska möjligheter har de tekniska lösningarna
utvecklats och förfinats i djurstallarna. Parallellt med kraven på ökad
rationalisering och lönsamhet har en följd av denna utveckling varit att
intensiv djuruppfödning premierats framför mera extensiva djurhållningsmetoder.
Besättningarnas storlek har ökat. Framför allt inom produktionen
av fläsk och ägg och uppfödningen av köttdjur har storleksrationaliseringen
gått mycket långt. Trots ökade kunskaper om de olika djurslagens krav på
inhysningsformer har man inte i tillräckligt hög grad beaktat djurens
naturliga beteende vid utformningen av produktionsmetoder. Denna utveckling
har medfört problem från djurhälsosynpunkt. Produktionssjukdomarna
hos djuren förorsakar stort lidande och föranleder risker för nedsättning av
kvaliteten på livsmedelsråvarorna. Härtill kommer betydande kostnader för
produktionsbortfall. Det är därför angeläget att forskningen förstärks på det
sätt SJFR föreslagit. Särskilt betonas vikten av att utvecklingen av tekniska
lösningar bearbetas parallellt med de biologiska frågeställningarna.

Framsteg inom de biologiska vetenskaperna som kan ge ett miljövänligt
jordbruk och trädgårdsbruk kan ofta inte omsättas i praktiken utan att ny
teknik tas i anspråk. I många fall saknas kunskap om sådan ny teknik. Detta
har lett till att jordbruket och trädgårdsbruket i dag förbrukar onödigt
mycket produktionsmedel såsom energi, växtnäring, växtskyddsmedel,
fodermedel och utsäde. För att minska avståndet mellan biologisk och
teknisk forskning fordras en djupare insikt om sambanden mellan teknisk
utrustning å ena sidan och människan, växter, djur och miljö å den andra. För
att nå denna insikt krävs satsningar på grundläggande teknisk kompetens.
Härmed avses inte enbart grundläggande maskinteknisk kompetens utan
även kompetens inom den nya mät-, styr- och reglertekniken. I detta
sammanhang måste även behovet av förstärkningar inom området mellan
grundläggande teknisk forskning och praktisk tillämpning uppmärksammas.
Ett program rörande angelägna utvecklingsprojekt baserade på avancerad
forskning bör därför tas fram.

För budgetåret 1986/87 bedöms behovet av ökade resurser för det
föreslagna forskningsprogrammet uppgå till 17 milj. kr.

Särskilda projekt på miljövårdens område

Under denna rubrik förordas bl. a. särskilda insatser i Ringsjöområdet,
metoder för produktion av handelsgödsel med låg kadmiumhalt, försöksverksamhet
med begränsning av kemikalieanvändning m. m. och naturvårdsåtgärder
i odlingslandskapet (se punkt 51).

Forskning rörande skog och miljö

I skrivelse 76 bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om ett
forskningsprogram rörande avskogning i u-länder. Över denna del av
skrivelsen har utrikesutskottet avgett yttrande till jordbruksutskottet
(bil. 2).

JoU 1985/86:13

76

Utrikesutskottet anför bl. a. att det av regeringen nu föreslagna forskningsprogrammet
ligger helt i linje med tankegångar som tidigare framförts
av utskottet.

För två år sedan behandlade utrikesutskottet särskilt utförligt miljösituationen
i u-länderna. Det konstaterade bl. a. att sambanden mellan vegetation,
närmiljö och klimat var delvis kända och att ytterligare forskning är
påkallad (UU 1983/84:15). Utskottet redogjorde också för det omfattande
svenska biståndet på miljöområdet. I ett flertal programländer utgör insatser
för markvård, byskogsbruk, energitillförsel och landsbygdsutveckling de
tyngsta inslagen i utvecklingsarbetet.

I samma betänkande behandlade utskottet SAREC:s uppgifter på miljöforskningsområdet
och föreslog att SAREC:s verksamhet borde ses över,
bl. a. i syfte att bedöma om det fanns behov av en ytterligare koncentration av
insatserna till områden som tedde sig mest angelägna för svenskt utvecklingsbistånd.
Utskottets förslag ledde till den utredning som nämns i skrivelsen.

Forskarna är oense om vilken långsiktig inverkan den s. k. drivhuseffekten
och andra verk av människan kan ha på klimatet. Det är emellertid helt
klarlagt att den fortgående skövlingen av skog och förstörelsen av markvegetation
i u-länderna är ett av de största miljöhoten i världen. Orsaken till
skogsskövlingen och ökenutbredningen är ofta befolkningens fattigdom och
brist på försörjningsmöjligheter. I skrivelsen pekas på jakten efter ädla
träslag och råvaror för läkemedel och kemisk industri som orsak till
skövlingen av tropiska skogar.

Under behandlingen av budgetpropositionen kommer utrikesutskottet att
ta ställning till förslaget att 21 milj. kr. skall tillföras SAREC budgetåret
1986/87 för forskningsprogrammet. Därvid får utskottet också tillfälle att
närmare ta ställning till inriktningen av SAREC:s arbete på detta och andra
biståndsfält.

I fråga om den inhemska forskningen förordas ett brett sammanhållet
program för skogsforskning vars syfte är att möjliggöra en ökad virkesproduktion
i en balanserad miljö. Totalt räknar föredragande statsrådet med att
ca 100 milj. kr. behöver anvisas för detta ändamål under en femårsperiod.
För budgetåret 1986/87 bedöms behovet av ökade resurser för det föreslagna
forskningsprogrammet uppgå till ca 29 milj. kr., varav ca 21 milj. kr. bör
anvisas till SJFR och 8 milj. kr., med hänsyn till forskningsprogrammets vida
karaktär, till naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). Nu angivna kostnader
för skogsforskningsprogrammet bör finansieras med avgifterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Finansiering

De åtgärder som behandlats i det föregående bör enligt proposition 74
finansieras med de medel som flyter in i form av miljöavgifter på bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Statens inkomster av dessa avgifter var per
den 1 juli 1985 ca 118,7 milj. kr. Förslagen innebär att medlen för budgetåret
1986/87 fördelas enligt följande

JoU 1985/86:13

77

			Anslag
Jordbruksforskning	17,0milj. kr.	G 5,	nionde huvudtiteln
Skogsforskning	21,1 milj. kr.	G 5,	nionde huvudtiteln
Allmän naturresursforsk-	8,0milj. kr.	D 33,	åttonde huvudtiteln
ning
Miljövårdsforskning	2,0milj. kr.	H 6,	nionde huvudtiteln
För forskningsprogrammen	7,5 milj. kr.	G 4,	nionde huvudtiteln
nödvändig utrustning
Vattenundersökningar	0,2 milj. kr.	F 1,	nionde huvudtiteln
livsmedelsverket
Rådgivning till jordbruket	5,0milj. kr.	B 2,	nionde huvudtiteln
Särskilda natur- och	14,0milj. kr.	H 14,	nionde huvudtiteln
miljöskyddsobjekt
Försurningsprogrammet	28,0milj. kr.	H 8,	nionde huvudtiteln
Etanolprojekt	15,0milj. kr.	E 20,	tolfte huvudtiteln
Riksskatteverket	0,9 milj. kr.	B 1,	sjunde huvudtiteln
administrationskost-
nader

118,7 milj. kr.

Syftet med avgiften är att av hänsyn till miljön minska bruket av
handelsgödsel och bekämpningsmedel. Omfattningen och fördelningen av
resursinsatserna efter budgetåret 1986/87 får bestämmas med hänsyn till de
avgiftsmedel som flyter in.

Anslagsfrågor

Som framgår av sammanställningen ovan föreslås förstärkningar under en
rad anslag, varav flertalet under nionde huvudtiteln. Under tolfte huvudtiteln
(industridepartementet) föreslås att 15 milj. kr. av avgiftsmedel avsätts
för att klarlägga de tekniska och ekonomiska förutsättningarna att i en
fullskaleanläggning framställa etanol grundad på spannmål. Vidare berörs
vissa anslag under sjunde och åttonde huvudtitlarna.

Anslaget till SJFR (G 5) föreslås uppräknat med sammanlagt 37 685 000
kr., vilken förstärkning i huvudsak finansieras med avgiftsmedel. Beträffande
berörda anslag under nionde huvudtiteln hänvisar utskottet till behandlingen
av resp. anslagspunkt.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de ovan redovisade övervägandena
angående forskning i fråga om jordbruk, trädgårdsnäring, skog och miljö. De
ökade insatserna kan sägas markera en vändpunkt i synen på de areella
näringarna, även om grunden för detta lagts tidigare, bl. a. genom 1985 års
beslut om livsmedelspolitiken. Utskottet vill särskilt framhålla det värdefulla
i att ökad hänsyn tas till de biologisk-ekologiska förutsättningarna i vid
bemärkelse. Vidare är det viktigt att frågorna om livsmedelskvalitet ställs i
förgrunden.

I likhet med utrikesutskottet ställer sig jordbruksutskottet positivt till det
forskningsprogram rörande internationella miljöproblem som avses i skrivelse
76. Som i skrivelsen framhållits är det viktigt att vi ökar både vår egen och

u-ländernas kunskaper om processerna bakom skogsdöd, avskogning och
ökenutbredning och dessas globala konsekvenser.

De i detta sammanhang behandlade motionerna tar bl. a. upp följande
frågor

- användningen av avgiftsmedel för olika ändamål,

- alternativa produktionsformer i odlingen,

- djurvänligare metoder i animalieproduktionen,

- vissa specificerade forskningsinsatser, såsom skogs- och försurningsforskning,
tolkning av natur- och kulturlandskapet m. m. samt miljöfrågor i
jordbruket.

Innan utskottet går in på de enskilda motionerna bör som ett allmänt
omdöme framhållas att flertalet av de motioner som avser alternativa
metoder i vegetabilie- och animalieproduktionen och specificerade forskningsinsatser
torde vara helt eller delvis tillgodosedda genom de ovan
redovisade forskningsprogrammen m. m. Även om dessa motioner innehåller
åtskilliga synpunkter som är värda att beakta går utskottet inte in på
någon närmare bedömning härav utan förutsätter att synpunkterna kan
beaktas inom ramen för de ökade forskningsinsatserna.

Vidare vill utskottet framhålla att några av de motioner som innehåller
krav på ändrad användning av avgiftsmedel jämfört med regeringsförslaget
inte är utformade så att de kan läggas till grund för ett positivt (verkställbart)
beslut från riksdagens sida. Hit hör yrkanden av innebörd att riksdagen
under visst anslag anvisar "budgetmedel i stället för avgiftsmedel". Härvidlag
bör framhållas att avgiftsmedlen redovisas som en intäktspost i statsbudgeten
och i likhet med övriga inkomster utgör en form av budgetmedel.
Motioner med förslag om alternativ användning av avgiftsmedlen bör, för att
kunna ställas mot regeringens förslag, i princip innehålla yrkanden om
höjning av visst anslag och minskning av annat berört anslag. I den mån
förslag framförs - med eller utan precisering av belopp - om användning av
avgiftsmedel till större belopp än regeringen föreslagit för visst ändamål men
utan motsvarande förslag om minskning inom annat användningsområde,
kan yrkandet i realiteten innebära en försvagning av statsbudgeten. Utskottet
har vid behandlingen av hithörande motioner ansett sig böra beakta dessa
omständigheter.

I motion 1985/86:273 (c) yrkas att riksdagen av influtna avgiftsmedel
avsätter medel för bidrag till gödselvårdsanläggningar. I motionen anges
inget speciellt belopp och inte heller vilka anslag som bör komma i fråga för
höjning eller minskning. Av de skäl utskottet anfört i föregående stycke
avstyrks motionen.

Enligt motion 1985/86:276 (vpk) yrkande 2, bör avgiftsmedel disponeras
för utveckling av gödselvårdsanläggningar samt en garantifond för fleråriga
försök med övergång till alternativ odling. Detta yrkande motsvaras av ett
förslag (yrkande 1) att avgiftsmedel om sammanlagt 59,1 milj. kr. överförs
från anslagen för skogsforskning, miljövårdsforskning, allmän naturresursforskning
och försurningsforskning. Enligt motionen bör emellertid de
angivna anslagen beloppsmässigt vara oförändrade. Med hänvisning till vad
utskottet inledningsvis anfört avstyrker utskottet motion 1985/86:276.

JoU 1985/86:13

79

Enligt motion 1985/86:272 (fp) bör avgiftsmedlen i första hand användas
för åtgärder som berör jordbruket och för miljöförbättrande åtgärder.
Motionärerna föreslår att 30 milj. kr. av de anslag som föreslagits för
skogsforskning och försurningsforskning överförs till anslag som berör
jordbruk samt natur- och miljöskyddsprojekt. Samtidigt hänvisas till fpmotioner
som innebär att skogs- och försurningsforskningen får oförändrade
kostnadsramar jämfört med regeringens förslag.

Liknande yrkanden framförs i fp-motionen Jo306 (yrkande 4). Enligt
denna motion bör avgiftsmedlen användas till forskning, alternativ odling
och miljöförbättringar inom jordbruket.

Med hänvisning till vad utskottet inledningsvis anfört avstyrker utskottet
motionerna 1985/86:272 och Jo306 yrkande 4.

I enlighet med utskottets överväganden rörande avgiftsmedlens användning
avstyrks även motionerna Jo626 (m) och Jo627 (c).

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet även motion 1985/86:283
yrkande 4 (c) om avgiftsmedel för bildande av en fond för övergång till
alternativ odling. Vad beträffar frågan om befrielse från förmalningsavgift
för produkter från alternativodlare bör nämnas att en ansökan härom bereds
i regeringskansliet (yrkande 1 i motionen). Utskottet anser sig inte böra
föregripa regeringens prövning och avstyrker motionen även i denna del.

Från olika utgångspunkter berörs den alternativa odlingen även i motionerna
Jo604 (fp), Jo619 (s), Jo622 (c) och Jo623 (c, m). Motionerna bör
delvis kunna tillgodoses inom ramen för det forskningsprogram som
redovisats ovan. Utskottet vill i likhet med jordbruksministern understryka
att den kunskap som finns hos de etablerade organisationerna för alternativ
odling tas till vara och beaktas i forskningen. Det bör dock i första hand
ankomma på SJFR att göra de erforderliga prioriteringarna mellan olika
forskningsändamål. När det gäller önskemålet om stöd till rådgivning genom
alternativodlingens egna organisationer (Jo622) vill utskottet framhålla
vikten av att de resurser som satsas på rådgivning används så effektivt som
möjligt och inte splittras på flera huvudmän. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Jo604, Jo619, Jo622 och Jo623.

Yrkandet i motion Jo202 om särskilt stöd till viss försöksverksamhet i
norra Skaraborgs län avstyrks likaså med hänvisning till att det ankommer på
SJFR att fördela medel inom ramen för forskningsprogrammet. Som framgår
av proposition 74 (s. 9) skall en särskild ledningsgrupp med sakkunskap på
de skilda forskningsområdena knytas till SJFR med uppgift bl. a. att bereda
frågor om bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt.

Motion 1985/86:274 (m), som i sak innebär en ansökan om stöd till ett
enskilt forskningsprojekt, avstyrks med samma motivering som utskottet
nyss anfört.

Enligt motion 1985/86:282 (m), yrkande 1, bör lantbruksuniversitetet få i
uppdrag att inom en kostnadsram av 12 milj. kr. projektera ett laboratorium
för appliceringsteknik. Medel bör tas från det anslag som föreslagits till
etanolprojektet under tolfte huvudtiteln.

Som framgår av regeringens ovan redovisade överväganden kommer
behovet av grundläggande tekniska kunskaper att särskilt beaktas i forskningsprogrammet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1985/
86:282 yrkande 1.

JoU 1985/86:13

80

I motion 1985/86:277 (c) lämnas ett genomarbetet förslag till användning
av avgiftsmedlen med utgångspunkt i riksdagsbeslutet år 1984 (SkU 1983/
84:47). Motionärerna föreslår höjningar av vissa anslag och minskningar av
andra anslag enligt en särskild sammanställning. Det totala omfördelningsbeloppet
uppgår till 33,9 milj. kr. och föreslås fördelat med 5 milj. kr. på
rådgivning (anslaget B 2), 5 milj. kr. på tillämpad teknisk forskning, 2,9 milj.
kr. på arbetsmiljöforskning, 1 milj. kr. på en professur i alternativ odling
(G 1) och resterande 20 milj. kr. på en lantbrukets utvecklingsfond.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till regeringens överväganden
rörande forskningens inriktning och omfattning och avstyrker i enlighet
härmed motionen såvitt avser medel för tekniskt utvecklingsarbete, arbetsmiljöforskning
och en utvecklingsfond för lantbruket (yrkandena 2 och 5).
Emellertid vill utskottet framhålla att syftet med motionen i stor utsträckning
torde kunna tillgodoses inom ramen för forskningsprogrammen.

Utskottet avstyrker motionen även i vad avser minskning av resurserna till
skogsforskning (yrkande 5 delvis).

Övriga yrkanden i motionen behandlas under resp. anslagspunkt.

I likhet med c-motionen 1985/86:277 framförs i motion 1985/86:284 (m)
förslag till en omfördelning av avgiftsmedlen mellan de berörda anslagen.
Motionen behandlas delvis under vissa övriga anslagspunkter. I detta
sammanhang behandlar utskottet yrkandena 2, 5 och 6 i motionen. Enligt
yrkande 2 bör riksdagen uttala att de till naturvetenskapliga forskningsrådet
anvisade medlen används för delvis andra ändamål än vad regeringen
förordat. Medlen bör användas till forskning om hur bl. a. kemiska,
fysiologiska och biologiska samband påverkas av användningen av handelsgödsel
och bekämpningsmedel.

Utskottet utgår från att angivna forskningsändamål kommer att tillgodoses
inom ramen för forskningsprogrammet och finner ingen anledning att
riksdagen uttalar sig angående användningen av ifrågavarande medel.
Yrkande 2 avstyrks således.

Enligt yrkandena 5 och 6 i motionen bör en betydligt mindre del av
avgiftsmedlen anvisas till skogsforskning, motsvarande skogsbrukets andel
av förbrukningen av handelsgödsel m. m. Anslaget G 5 föreslås i konsekvens
härmed minskat med 21 milj. kr.

I enlighet med utskottets överväganden i det föregående om forskningsprogrammets
omfattning och inriktning avstyrker utskottet även yrkandena
5 och 6 i motion 1985/86:284.

1 några motioner berörs stödet till djurvänligare metoder i animalieproduktionen
och hemställs om åtgärder för att begränsa användningen av
antibiotika m.m. i djurskötseln. Dessa är Jo610 yrkande 2 (c), Jo518
yrkandena 1, 4 och 5 (fp), Jo520 (c) och Jo524 (c).

Som framgår av utskottets redovisning i det föregående kommer behovet
av djurvänligare metoder i animalieproduktionen att särskilt beaktas i
forskningen. Vad regeringen anfört i denna fråga bör i stor utsträckning
kunna tillgodose motionerna Jo610 och Jo518 i motsvarande delar (yrkandena
4 och 5). Vad beträffar användningen av antibiotika bör erinras om att en
ny foderlag trätt i kraft den 1 januari 1986 (SFS 1985:295). Lagen innebär
bl. a. att användningen av fodertillsatser som innehåller antibiotika eller

JoU 1985/86:13

81

6 Riksdagen 1985186.16 sami. Nr 13

andra kemoterapeutiska medel i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds. Enligt jQu 1985/86:13
förordningen (1985:879) om foder får foder som innehåller antibiotika
användas endast efter förskrivning av veterinär i varje särskilt fall. Beträffande
läkemedel av det slag som åsyftas i motion Jo524 (amperozid) gäller
läkemedelsförordningens bestämmelser, med krav bl. a. på veterinär förskrivning
i varje enskilt fall. Utskottet utgår från att angivna bestämmelser
tillämpas i enlighet med de överväganden som låg till grund för foderlagstiftningen
och att ansvariga myndigheter - bl. a. lantbruksstyrelsen - har
uppmärksamheten riktad på hithörande frågor. Det bör tilläggas att s. k.
samordningskonferenser ordnats för olika veterinärkategorier med företrädare
för lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen, apoteksbolaget, fodertillverkare
och läkemedelstillverkare. En betydande enighet har därvid yppats om att
det är motiverat att iaktta stor restriktivitet vid all användning av antibiotika.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna J06IO, Jo518, yrkandena
1, 4 och 5 och Jo524 lämnas utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.

Yrkanden om särskilda utrednings- och forskningsinsatser m. m. framförs i
följande motioner:

- J06OI (s) (ökad forskning om skogsdöden i södra Sverige)

- Jo602 (c) (en studie av åtgärder t. ex. på Laholmsslätten av åtgärder som

minskar kväveläckage från åkermark)

- Jo612 (m, fp, c) (prioritera Blekinge län vid tilldelning av medel för forskning

m. m.)

- Jo617 (s) (ökade forskningsinsatser kring ädellövskogen med lokalise ring

i Malmöhus län)

- J06I8 (c) (stöd till lokala växtsorter, utredning angående växtförädlings industrin,

inordna genbankerna under FN)

- Jo625 (c) (ökad forskning om försurningens och tungmetallernas inver kan

på människor m. m.)

- Jo714 (s) (ökad forskning om naturområdenas biologiska status och

betydelse för miljö och rekreation)

- Jo719 (s) (utbildning och forskning inom området tolkning av natur- och

kulturlandskapet)

- Jo750 (vpk) (ett åtgärdsprogram för bättre miljöskydd i jordbruket)

- Jo763 (vpk) (åtgärder mot eutrofiering av Västerhavet - bör bekostas med

6,5 milj. kr. av avgiftsmedel)

Flertalet av de uppräknade motionerna bör enligt utskottets mening kunna
tillgodoses inom ramen för de föreslagna forskningsinsatserna. I anslutning
till motion J06I8 bör tilläggas att en utredning nyligen genomförts om
samverkan inom de svenska växtförädlingsföretagen. Vidare bör nämnas att
Nordiska genbanken samarbetar med FAO, som är ett FN-organ. Motionerna
Jo714 och Jo719 tar upp ett forskningsområde som i och för sig förtjänar
att beakta men som närmast tillhör naturvårdsverkets och lantbruksuniversitetets
ansvarsområde.

I anslutning till motion Jo750 bör framhållas att jordbruksnämnden har
bemyndigande att belägga ammoniak med avgift. Beträffande synpunkterna
på animalieproduktionen bör nämnas dels att vikten av en geografisk 82

väldifferentierad produktion understryks i 1985 års beslut om livsmedelspolitiken,
dels att för närvarande ett principiellt förbud gäller mot nybyggnad av
djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä. Övriga synpunkter i motionen
ligger enligt utskottets mening väl i linje med regeringens överväganden om
forskningsinsatser rörande jordbruket m. m.

När det gäller motion Jo763 framgår av motiveringen att motionens
huvudsyfte är att initiera åtgärder mot eutrofieringen av Västerhavet. Dessa
problem berörs i proposition 74 under rubriken särskilda projekt på
miljövårdens område. Som i propositionen framhållits bör i första hand
naturvårdsverket i samverkan med länsstyrelserna och lantbruksnämnderna
genom sammanställning av tillgänglig information ange områden som är
särskilt föroreningskänsliga (propositionen s. 11).

Vad utskottet anfört innebär att de ovan uppräknade motionerna för
närvarande inte påkallar något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört avstyrker
utskottet slutligen även några under riksmötet 1984/85 väckta motioner,
vilka innehållsmässigt motsvaras av motioner som väckts med anledning av
proposition 74. Dessa motioner är följande: 1984/85:632 (c), 1984/85:879
yrkande 2 (m), 1984/85:1075 (c), 1984/85:1164 yrkande 1 (fp), 1984/85:2578
(m) och 1984/85:2609 yrkandena 1, 3—4.

Genetiskt centrum

I anslutning till en rapport om samverkan inom svensk växtförädlingsforskning
anför jordbruksministern i proposition 74 följande (s. 9).

Av rapporten framgår att det inom växtförädlingsföretagen finns en stark
medvetenhet om grundforskningens betydelse för växtförädlingen. Det
initiativ som tagits av Sveriges lantbruksuniversitet och växtförädlingsföretagen
för att skapa förutsättningar för samverkan mellan högskola och
näringsliv tyder på en stark vilja att bidra till arbetet att bygga upp
kompetensen inom växtförädlingen och att förbättra svensk växtförädlings
internationella konkurrenskraft. Initiativet är enligt min mening lovvärt och
ligger i linje med de överväganden som i den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1983/84:107) gjordes om samverkan mellan näringslivet och
statlig forskningsverksamhet. Efter den ytterligare beredning som krävs för
ett ställningstagande avser jag återkomma till regeringen i denna fråga.

I några motioner kritiseras planerna på en ytterligare koncentration av den
genetiska forskningen till Uppsala. Enligt motion 1985/86:277 (c) startade
den forskning som åsyftas med projektet kulturväxternas genetik vid Svalöf.
I en utredning om molekylär biologi i Lund konstateras behovet av
samarbete mellan Svalöf-SLU och växtforskningen vid Lunds universitet.
Motionärerna föreslår att det genetiska centrumet lokaliseras till Skåne och
byggs upp i samarbete mellan SLU och universitetet i Lund.

Liknande synpunkter framförs i motionerna 1985/86:278 (fp), 1985/86:280
(m) och 1985/86:281 (c).

Företrädare för SLU och universitetet i Uppsala har inför utskottet lämnat
upplysningar angående lokaliseringen av forsknings- och utbildningsresurserna
på växtförädlingens område m. m. Vidare har representanter för

JoU 1985/86:13

83

Kristianstads län och universitetet i Lund anfört synpunkter i hithörande
forskningsfrågor.

Utskottet får för sin del anföra följande. Vid universiteten i Uppsala finns
en gemensam institution i genetik med 3 professorer, 24 övriga forskare samt
17 övriga anställda. Institutionen för växtförädling vid SLU är lokaliserad
dels inom denna byggnad, deisi Svalöv. Uppsalaavdelningen har ansvaret för
utbildningen i växtförädling för agronomer. Institutionen består av 4
professorer, 25 övriga forskare samt 28 övriga anställda. Av dessa är 2
professorer och 33 övriga anställda lokaliserade till Svalöv. I samma byggnad
i Uppsala finns också en institution för skogsgenetik. Dessutom finns här
institutet för skogsförbättring.

Institutet arbetar med skogsträdsförädling. De sålunda samlade enheterna
benämns genetiskt centrum och omfattar 108 anställda. I Uppsala finns också
vid SLU en professur i molekylärbiologi och en i molekylär cellbiologi med
forskar- och biträdesresurser.

I den av regeringen åberopade utredningen framhålls att viss förstärkning
måste ske inom det växtmolekylära området i Sverige. Utredningen konstaterar
dävid att institutionen i Svalöv i hög grad arbetar med klassisk
växtförädlingsforskning och att det därför är mycket angeläget att den är nära
lokaliserad till ett växtförädlingsföretag. Den bör ligga kvar i Svalöv och
fortsätta och om möjligt bygga ut det samarbete som äger rum med
växtförädlingsföretagen.

Utredningen visar också att den grundläggande forskning som i dag finns i
Uppsala inom de för de båda universiteten gemensamma enheterna biomedicinskt
centrum och genetiskt centrum tillsammans utgör en värdefull bas för
fortsatt forskning inom den biotekniska forskningen av betydelse för
växtområdet. Därutöver finns kompetens i mikrobiologi, växtfysiologi,
molekylärbiologi och i en rad tillämpade ämnen inom växtområdet. Växtförädlingsföretagen
har i sina överväganden valt mellan att satsa medel på
grupperna i Uppsala eller att satsa forskningsresurser utomlands, för att
snabbt nå en internationell och konkurrenskraftig nivå inom landet.

Vad regeringen anfört i proposition 74 innebär ingenting annat än att
regeringen ställer sig positiv till det initiativ som tagits av SLU och
växtförädlingsföretagen för att skapa förutsättningar för samverkan mellan
högskola och näringsliv. Den utbyggnad och de resursförstärkningar i övrigt
som planeras av SLU och universitetet i Uppsala avses bli genomförda med
medel från näringslivet och genom viss omfördelning inom SLU. Av det
anförda framgår att planerna på ett genetiskt centrum inte behöver stå i
någon motsatsställning till önskemålen om en satsning på växtmolekylär
forskning i Lund, såvitt avser ianspråktagande av statens resurser. Båda de
forskningscentra varom här är fråga bör enligt utskottets mening kunna fylla
en viktig funktion i forskningsarbetet, vart och ett efter sina egna förutsättningar.

Utskottet anser mot angivna bakgrund att de nu aktuella motionerna inte
torde påkalla något initiativ från riksdagens sida.

JoU 1985/86:13

84

Lagstiftningsfrågor

JoU 1985/86:13

I proposition 74 (s. 14-15) föreslås vissa ändringar i lagstiftningen rörande
avgifter på gödselmedel. Ändringarna innebär bl. a. att kaliumnitrat beläggs
med avgifter och att gränsen för avgiftsuttag enligt 1984 års lagstiftning om
avgift på gödselmedel sänks från 4 till 2 % i fråga om andelen kväve och
fosfor i medlet. Lagförslagen finns intagna i bilaga 1 till detta betänkande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta avseende och avstyrker
framförda motionsyrkanden om avskaffande av handelsgödselavgiften [motionerna
1985/86:277 yrkande 1 (c) och 1985/86:284 yrkande 1 i motsvarande
del (m)]. Tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande bör dock framflyttas
till den 1 juli 1986.

Vidare avstyrker utskottet yrkande 1 i motion 1985/86:284 såvitt avser
avskaffande av avgiften på bekämpningsmedel enligt lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande yrkanden om avgiftsmedlens fördelning

a) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:879 yrkande 2 och
1985/86:273 om bidrag till gödselvårdsanläggningar,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:274 om stöd till ett enskilt
forskningsprojekt,

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:277 yrkandena 2 och 5 delvis om
lantbrukets utvecklingsfond, resurser för teknisk utveckling och
arbetsmiljöforskning,

d) att riksdagen avslår motion 1985/86:276 om utveckling av gödselvårdsanläggningar
och en garantifond för alternativ odling,

e) att riksdagen avslår motion 1985/86:282 yrkande 1 om ett laboratorium
för appliceringsteknik,

f) att riksdagen avslår motion 1985/86:283 yrkande 4 om en fond för
alternativ odling,

g) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:272 och 1985/86:Jo306
yrkande 4 om överföring av medel till anslag som berör jordbruk
m. m.,

h) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo626 rörande forskning och
utveckling av dosering och appliceringsutrustning m. m.,

i) att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo627 om prioritering av landets
södra regioner m. m.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:277 yrkande 5 delvis och 1985/86:284 yrkandena 5
och 6 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 102 298 000 kr.,

3. beträffande anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet
att riksdagen avslår motion 1985/86:284 yrkande 2,

4. beträffande stöd till alternativ odling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1075, 1985/86:283 yrkande 1,

1985/86:Jo202, 1985/86:Jo604, 1985/86:Jo619, 1985/86:Jo622 och
1985/86:Jo623,

5. beträffande djurvänligare metoder i animalieproduktionen m. m.
att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1985/86:Jo518
yrkandena 1,4 och 5,1985/86: Jo520,1985/86: Jo524 och 1985/86: Jo610
yrkande 2,

6. beträffande vissa forskningsinsatser i övrigt m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo601, 1985/86:Jo602, 1985/
86:Jo612, 1985/86:Jo617, 1985/86:Jo625, 1985/86:Jo714 och 1985/
86:Jo719,

7. beträffande åtgärder på växtförädlingsområdet m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo618,

8. beträffande åtgärdsprogram för Ringsjön m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1164 yrkande 1 och 1984/
85:2578,

9. beträffande miljöproblem i jordbruket

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:632,1984/85:2609 yrkandena
1, 3 och 4 samt 1985/86:Jo750,

10. beträffande åtgärdsprogram för Västerhavet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo763,

11. beträffande ett genetiskt centrum i Skåne

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:277 yrkande 4, 1985/86:278,
1985/86:280 och 1985/86:281,

12. beträffande lagstiftningsfrågor

a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1985/86:277 yrkande 1 och 1985/86:284 yrkande 1 i
motsvarande del antar de i proposition 1985/86:74 framlagda lagförslagen
med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdande bestäms till
den 1 juli 1986,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:284 yrkande 1 i återstående del.

13. att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1985/86:74
och i skrivelse 1985/86:76 anförts om jordbruks- och trädgårdsnäringsforskning,
forskning rörande skog och miljö samt vissa åtgärder på
miljövårdens område.

41. Stöd till kollektiv forskning m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6—G 8
(s. 95—97) och hemställer att riksdagen

1. till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 21 000 000 kr.,

2. till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

3. till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 620 000 kr.

JoU 1985/86:13

86

Miljövård

JoU 1985/86:13

42. Statens naturvårdsverk

Regeringen har under punkt H 1 (s. 98-99) föreslagit riksdagen att till
Statens naturvårdsverk för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
100 282 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo240 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 4) att riksdagen beslutar anslå 105 282 000 kr., dvs. ytterligare 5
milj. kr. till Statens naturvårdsverk, anslaget H 1.

1985/86:Jo707 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de generella nedskärningarna inte skall
tillämpas på statens naturvårdsverk,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett handlingsprogram för en
successiv resursförstärkning hos statens naturvårdsverk,

3. att riksdagen under bil. 11 H 1 Statens naturvårdsverk beslutar anvisa
ett med 14 146 000 kr. till 114 428 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Enligt propositionen har medel för statens naturvårdsverk beräknats med
utgångspunkt i ett inför budgetåret 1985/86 fastställt treårigt huvudförslag,
vilket innebär en real minskning med 1 %, 2 % och 2 % på resp. budgetår.
Vid beräkningen av anslaget har beaktats att huvuddelen av produktkontrollbyråns
resurser fr. o. m. den 1 januari 1986 har överförts till den nya
kemikalieinspektionen.

I såväl kommittémotionen Jo240 (c) som i partimotionen Jo707 (vpk)
hävdas att statens naturvårdsverk för att kunna fullgöra sina uppgifter är i
behov av ytterligare medel utöver de av regeringen föreslagna. Enligt
vpk-motionen bör naturvårdsverket över huvud taget inte vara föremål för
generella nedskärningar, utan tvärtom bör verkets resurser successivt
förstärkas.

Enligt utskottets mening föreligger inte skäl att frångå regeringens förslag
till anslagsberäkning för statens naturvårdsverk. Motionerna Jo240 yrkande
4 och Jo707 yrkande 3 avstyrks således. Utskottet är vidare inte berett att
tillmötesgå yrkandena 1 och 2 i motion Jo707 om att naturvårdsverket bör
tillförsäkras en för framtiden förmånligare ställning i budgethänseende än
andra myndigheter. Också dessa yrkanden bör således avslås.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo240 yrkande 4 och 1985/86:Jo707 yrkande 3 till
Statens naturvårdsverk för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 100 282 000 kr.,

2. beträffande framtida anslag för statens naturvårdsverk
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo707 yrkandena 1 och 2.

43. Koncessionsnämnden för miljöskydd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 2 (s. 99-100) och
hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 9 068 000 kr.

44. Miljövårdsinformation

Regeringen har under punkt H 3 (s. 100—101) föreslagit riksdagen att till
Miljövårdsinformation för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 4 400 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 40) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fortsatta och ökade anslag till Internationella försurningssekretariatet.

1985/86:Jo748 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att den återkommer med förslag om generellt stöd
till miljöorganisationer.

Utskottet

Anslaget föreslås höjt med 900 000 kr. Enligt propositionen har därvid
beräknats medel för bl. a. ökad information om allemansrätten och för
fjällsäkerhetsarbete. Från anslaget ställs medel till förfogande för statens
naturvårdsverks information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår
också av regeringen bestämda bidrag till upplysningsverksamhet bedriven av
Svenska naturskyddsföreningen och Riksförbundet för hembygdsvård. Vidare
kan från en särskild anslagspost utgå medel även till annan informationsverksamhet
som bedrivs av organisationer på miljövårdsområdet. Av
naturvårdsverkets anslagsframställning för budgetåret 1986/87 framgår att
bidraget till Svenska naturskyddsföreningen för innevarande år uppgår till
975 000 kr. och att det föreslås bli uppräknat med 60 000 kr. till 1 035 000 kr.

Enligt folkpartiets partimotion Jo738 (yrkande 40) bör Internationella
försurningssekretariatet - som drivs av Svenska naturskyddsföreningen i
samarbete med andra miljöorganisationer - få ökat anslag. Sekretariatet gör
viktiga insatser för att sprida information i andra länder, och särskilt
angeläget är, menar motionärerna, att samarbetet med brittiska miljöorganisationer
intensifieras.

Med utgångspunkt från miljörörelsens betydelse i samhället under de
senaste decennierna föreslås i centerns kommittémotion Jo748 att riksdagen
begär förslag om ett generellt stöd från staten till miljöorganisationerna.

Av vad utskottet anfört inledningsvis framgår att för miljöorganisationernas
informationsverksamhet anvisas under detta anslag dels särskilt fastställ -

JoU 1985/86:13

88

da bidrag, dels en särskild anslagspost. Under anslaget (H 8) Åtgärder mot
försurningen ställs dessutom 1,5 milj. kr. till förfogande för vissa - bl. a.
Internationella försurningssekretariatets - informationsinsatser om försurningsproblemen.
Således är yrkande 40 i motion Jo738 åtminstone delvis
tillgodosett redan genom regeringens förslag. Någon höjning av ifrågavarande
anslag vill utskottet inte förorda, och i den mån yrkandet innefattar en
begäran om en i förhållande till andra verksamheter ökad medelstilldelning
för Svenska naturskyddsföreningen får utskottet hänvisa till att det är
regeringen som beslutar om fördelningen av anslaget på olika ändamål.
Motionen bör därför avslås.

Beträffande motion Jo748 åberopar utskottet vad som anförts om att vissa
medel under anslaget ställs till miljöorganisationernas förfogande för
information. Utskottet är därutöver inte berett tillstyrka att ett generellt
statligt stöd bör utgå till dessa organisationer.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 4 400 000 kr.,

2. beträffande medelsfördelningen m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo738 yrkande 40,

3. beträffande ett generellt stöd till miljörörelser
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo748.

45. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.

Regeringen har under punkterna H 4-H 5 (s. 101 -103) föreslagit riksdagen
att

1. till Mark för naturvård för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.,

2. till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 36 200 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo240 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 5) att riksdagen beslutar anslå 41 200 000 kr., dvs. 5 milj. kr.
ytterligare, till Vård av naturreservat, anslaget H 5.

1985/86:Jo708 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avtal vid skötsel av naturvårdsmark.

1985/86:Jo722 av Berit Löfstedt och Christer Nilsson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ökad medelstilldelning till vården av naturreservat m.m.

1985/86:Jo725 av Åsa Strömbäck-Norrman m.fl. (s), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att reservationsanslaget H 4 Mark för naturvård
på jordbrukshuvudtiteln i budgeten för budgetåret 1986/87 uppförs med ett
belopp som är 5 000 000 kr. lägre än det i budgetpropositionen föreslagna,

JoU 1985/86:13

89

2. att riksdagen beslutar att reservationsanslaget H 5 Vård av naturreservat
m. m. på jordbrukshuvudtiteln i 1986/87 års budget uppförs med ett
belopp som är 5 000 000 kr. högre än det i budgetpropositionen föreslagna,

3. att riksdagen beslutar att del av anslaget Vård av naturreservat m. m.
jämväl skall kunna tas i anspråk för iordningsställande av och information om
avsatta markområden och naturreservat.

1985/86:Jo735 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till anslaget H 4 Mark för naturvård för
budgetåret 1986/87 anvisa 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att till anslaget H 5 Vård av naturreservat m. m.
anvisa 40 000 000 kr.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 20, 25 och 26)

20. att riksdagen beslutar att mark motsvarande ett värde av 15 000 000 kr.
årligen skall överföras från domänfonden till naturvårdsfonden i syfte att
underlätta bildandet av naturreservat på privat mark samt som sin mening
ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen om principer för
finansiering av mark för naturvård,

25. att riksdagen till Mark för naturvård (H 4) för budgetåret 1986/87
anvisar ett med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 45 000 000 kr.

26. att riksdagen till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett med 3 800 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 40 000 000 kr.

1985/86:Jo739 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen beslutar uttala att på sikt höja anslaget till
naturreservat och nationalparker.

1985/86:Jo762 av Nils Berndtson (vpk), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av höjda
statsbidrag till vård av naturreservat m. m.

1985/86:Jo777 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 4) att riksdagen beslutar överföra 10 milj. kr. från domänfonden till
anslaget "Mark för naturvård” för budgetåret 1986/87.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att till anslaget H 4 Mark för naturvård liksom
för innevarande år anvisas 40 milj. kr. Enligt propositionen kräver betydande
markområden omedelbara insatser för skydd och bevarande, varmed avses
bl. a. urskogsområden med högsta skyddsvärde. Med hänvisning till det
angelägna i att ge skydd åt områden av särskilt stor betydelse från
naturvårdssynpunkt framhålls att medlen för detta ändamål bör hållas på en
hög nivå.

Anslaget H 5 Vård av naturreservat m. m. bör enligt propositionen höjas
med 4 milj. kr. till 36,2 milj. kr. med hänvisning till vad statens naturvårdsverk
anfört bl. a. om behov av medel för utökade arealer.

I motionerna framställs yrkanden dels om vissa omfördelningar mellan de

JoU 1985/86:13

90

båda anslagen H 4 och H 5, dels om återinförande av ett tidigare tillämpat
system för överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden.
Vidare tas i motionerna upp vissa andra principiella frågor rörande finansieringen
av markförvärv m. m. och om bevarandet av mark för naturvårdsändamål.
I några motioner föreslås vidare generellt högre anslag för vård av
naturvårdsmark.

En höjning av anslaget H 4 med 5 milj. kr. förordas i folkpartiets
partimotion Jo738 (yrkande 25) med hänvisning till anslagets centrala
betydelse för naturvården.

I motion Jo725 av Åsa Strömbäck-Norrman m. fl. (s) föreslås att 5 milj. kr.
överförs från H 4 till H 5 (yrkandena 1 och 2) och att av medlen under H 5 ett
belopp om 5 milj. kr. får användas för iordningställande och information
(yrkande 3). Med utgångspunkt i allas rätt till rekreation och friluftsliv anser
motionärerna att våra naturvårdsområden används för litet och att detta till
stor del beror på bristfällig information och att vissa områden inte kunnat
iordningställas i brist på medel.

I kommittémotionen Jo735 (m) yrkas att anslaget H 4 minskas med 20
milj. kr. (yrkande 1) under åberopande huvudsakligen av att det inte är
nödvändigt för staten att äga naturvårdsmark. Andra möjligheter föreslås,
exempelvis skötselavtal med markägarna, en metod som förordas också i
moderaternas partimotion Jo708 yrkande 1.

Enligt motion Jo735 (yrkande 2) bör anslaget H 5 tillföras ytterligare
medel för att inte vården av befintliga markområden skall bli eftersatt.
Därför krävs en ökning med 3,8 milj. kr. Samma yrkande framställs i Jo738
(yrkande 26). Även i centerns kommittémotion Jo240 (yrkande 5) föreslås
ökad medelstilldelning - 5 milj. kr. - för vård av naturreservat.

Några motioner - Jo722 av Berit Löfstedt och Christer Nilsson (s), Jo739
av Marianne Karlsson (c) och Jo762 av Nils Berndtson (vpk) - tar situationen
i Östergötland till utgångspunkt för generellt höjda anslag till vård av
naturreservat. Enligt motionärerna är situationen till följd av sjunkande
anslag numera så allvarlig - inte bara i Östergötland - att åtgärder måste
vidtas.

I centerns kommittémotion Jo777 och folkpartiets tidigare nämnda
partimotion Jo738 framförs yrkanden om att överföringar skall ske från
domänfonden till naturvårdsfonden. I Jo777 (yrkande 4) föreslås att 10 milj.
kr. överförs till H 4 genom en nedskrivning av domänfondens kapital med
motsvarande belopp. Enligt Jo738 (yrkande 20, delvis) skall mark för 15 milj.
kr. årligen överföras från domänfonden till naturvårdsfonden i syfte att
underlätta reservatsbildningen på privat mark. I motionen (yrkande 20,
delvis) utvecklas också närmare hur markförvärv och intrångsersättningar
skall finansieras. Flera åtgärder föreslås som enligt motionen bättre svarar
mot det långsiktiga synsätt som krävs för en god naturvård.

Utskottet delar regeringens uppfattning att anslaget Mark för naturvård
bör hållas på en fortsatt hög nivå så att skydd kan ges åt områden som är av
särskilt stor betydelse från naturvårdssynpunkt, bl. a. urskogsområden.
Enligt naturvårdsverket betyder regeringens förslag att de mest akuta
säkerställandeåtgärdema kan genomföras och att inget objekt av högsta
skyddsvärde behöver gå förlorat. Regeringens förslag beträffande anslaget

JoU 1985/86:13

91

Vård av naturreservat m. m. innebär en betydande uppräkning av anslaget,
och utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att höjningen är
motiverad bl. a. med hänsyn till utökade arealer. Utskottet vill vidare
understryka vad som anförts i propositionen om angelägenheten av att
berörda myndigheter tar tillvara de möjligheter som finns till samarbete med
länsarbetsnämnderna beträffande beredskapsarbeten på naturvårdens område.
Över huvud taget är det - som också framhålls i propositionen - viktigt
att naturvårdsverksamheten med utgångspunkt i den årliga medelstilldelningen
även i fortsättningen bygger på en noggrann planering och prioritering
på alla områden. Utskottet vill också tillägga att en översyn av
naturvårdsförvaltningens organisation och arbetsformer för närvarande
pågår. Översynen skall vara avslutad senast den 1 september 1986 (dir.
1986:2).

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning
för förevarande två anslag. Utskottet avstyrker därmed motionerna
Jo240 (yrkande 5), Jo725 (yrkandena 1 och 2), Jo735 (yrkandena 1 och 2)
samt Jo738 (yrkandena 25 och 26).

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna Jo722 och Jo762, vari yrkas
uttalanden från riksdagens sida om behovet av ökade anslag för vård av
naturreservat m. m.

Med hänvisning främst till den pågående översynen av naturvårdsförvaltningen
avstyrker utskottet också motion Jo725 (yrkande 3) och motion Jo739
(yrkande 1), vari föreslås att anslaget för vård av naturreservat höjs på sikt.

Förslag om överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
framställs i motionerna Jo738 (yrkande 20, delvis) och Jo777 (yrkande 4).
Liknande förslag om marköverföringar har avstyrkts av utskottet vid flera
tidigare tillfällen, senast i samband med förra årets budgetprövning (JoU
1984/85:25 s. 58-59). De skäl som då anfördes äger enligt utskottet giltighet
också i dag. Motionsyrkandena avstyrks således.

Såvitt angår de övriga förslag till nya principer för finansiering av
markförvärv och intrångsersättningar m. m. som framförs i motion Jo738
(yrkande 20, delvis) får utskottet i första hand hänvisa till den pågående
översynen av naturvårdsförvaltningen, vilken i enlighet med vad som har
nämnts tidigare förväntas bli slutförd senast den 1 september 1986. Beträffande
förslaget i motionen att det bör göras möjligt för staten att ersätta
privata markägare genom ett avbetalningssystem vill utskottet erinra om att
detta i viss utsträckning är möjligt redan enligt gällande regler i naturvårdslagstiftningen.
Motion Jo738 (yrkande 20, delvis) bör på grund av det
anförda inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Möjligheten att vårda naturvårdsmark genom skötselavtal med markägare
- som framhålls i Jo708 (yrkande 1) - har utskottet behandlat tidigare, senast
vid förra årets budgetprövning (JoU 1984/85:25 s. 59), då utskottet framhöll
att man kan utgå från att de naturvårdande myndigheterna är medvetna om
möjligheten att i naturvårdsarbetet träffa skötselavtal med markägare och att
denna möjlighet tillvaratas när förutsättningar härför föreligger i det enskilda
fallet. Motion Jo708 (yrkande 1) påkallar med hänsyn härtill ingen ytterligare
åtgärd.

JoU 1985/86:13

92

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo725 yrkande 1, 1985/86:Jo735 yrkande 1 och
1985/86:Jo738 yrkande 25 till Mark för naturvård för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo240 yrkande 5, 1985/86:Jo725 yrkandena 2 och
3,1985/86: Jo735 yrkande 2 samt 1985/86: Jo738 yrkande 26 till Vård av
naturreservat m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 36 200 000 kr.,

3. beträffande uttalanden om behov av ökade anslag för vård av
naturreservat m. m.

att riksdagen avslår

a) motion 1985/86:Jo722 och

b) motion 1985/86:Jo762,

4. beträffande den framtida medelstilldelningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo739 yrkande 1,

5. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden,
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo738 yrkande 20 i motsvarande
del och motion 1985/86:Jo777 yrkande 4,

6. beträffande vissa finansieringsfrågor i övrigt
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd

a) motion 1985/86:Jo708 yrkande 1,

b) motion 1985/86:Jo738 yrkande 20 i återstående del.

46. Miljövårdsforskning

Regeringen har under punkt H 6 (s. 103—104) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser som
följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
som nämnts i propositionen,

2. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationanslag
av 68 150 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo783 av Ralf Lindström m. fl. (s, m, fp, c), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
vid fördelning av medel för miljövårdsforskning beakta behovet av förbättrad
övervakning av luftföroreningarnas effekter i Blekinge och Kronobergs
län.

Motion väckt med anledning av proposition 1985186:74

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 7 och 8)

JoU 1985/86:13

93

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskning om näringsläckage,

8. att riksdagen för budgetåret 1986/87 till H 6 Miljövårdsforskning
anvisar 70 150 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för tillämpad forskning inom miljövårdsområdet.
En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som
avnämare beslutar om anslagets närmare användning. Från anslaget bestrids
vidare kostnaderna för det statliga stödet till kollektiv forskning inom
miljövårdsområdet.

I propositionen framhålls att det är angeläget att kraftfulla forskningsinsatser
sker bl. a. inom viktiga områden som försurning, miljömedicin och
effekter av kemiska ämnen i miljön. För ökade insatser om forskning rörande
växtnäringsläckage inom känsliga kustområden beräknas 2 milj. kr. (se prop.
1985/86:74 s. 10 f.). Under anslaget är vidare beräknat medel för stöd till
kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Företrädare för staten har den
28 november 1985 under förbehåll för regeringens godkännande träffat avtal
med företrädare för Föreningen för industriell miljövårdsforskning om
gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
miljövårdsområdet. Enligt avtalet skall staten tillskjuta 9,6 milj. kr. och
föreningen 11,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 300 000 kr. från
vardera partens sida jämfört med nu löpande ettårsavtal.

I motion Jo783 hävdas att de centrala PMK-organens övervakning av
luftkvaliteten och luftföroreningarnas försurande effekter är otillräcklig.
Med detta som utgångspunkt föreslås i motionen att vid fördelningen av
medel för miljövårdsforskning behovet av förbättrad övervakning i Blekinge
och Kronobergs län skall beaktas.

Enligt motion 1985/86:284 (yrkande 7) är det otillfredsställande att
regeringen dels inte anslår mer än 2 milj. kr. för forskning om växtnäringsläckage,
dels dessutom begränsar forskningen till endast en plats i landet. I
motionen föreslås därför (yrkande 8) att ytterligare 2 milj. kr. anslås till
miljövårdsforskning, vilka skall få användas också för forskning om läckage
från bekämpningsmedel.

Vad angår motion Jo783 har utskottet förståelse för den oro för situationen
i Blekinge och Kronobergs län som kommer till uttryck i motionen. Den
närmare fördelningen av forskningsmedlen är emellertid en fråga inte för
riksdagen utan för den särskilda forskningsnämnden. Motionen bör inte
föranleda någon ytterligare åtgärd. Samma synpunkter anlägger utskottet på
motion 284, såvitt däri (yrkande 7) gjorts invändningar mot fördelningen av
forskningsmedlen till endast ett projekt.

Beträffande yrkande 8 i motion 284 finner utskottet inte skäl tillstyrka
ytterligare medel utöver vad regeringen har föreslagit. Yrkandet avstyrks
således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de ekonomiska
förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv
forskning inom miljövårdsområdet som nämnts i proposition 100,

JoU 1985/86:13

94

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:284 yrkande 8 till Miljövårdsforskning för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 68 150 000 kr.,

3. beträffande fördelningen av forskningsmedel, m. m.
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd

a) motion 1985/86:Jo783 och

b) motion 1985/86:284 yrkande 7.

47. Övervakning av miljöförändringar, m. m.

Regeringen har under punkt H 7 (s. 105—106) föreslagit riksdagen att till
Övervakning av miljöförändringar, m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 30 300 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 22) att riksdagen till Övervakning av miljöförändringar m. m. (H 7)
för budgetåret 1986/87 anvisar ett med 3 000 000 kr. ökat reservationsanslag
av 33 300 000 kr.

1985/86:Jo743 av Anders G Högmark och Karl-Gösta Svenson (m), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bildande av luftvårdsförbund.

1985/86:Jo799 av Karin Söder m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 17) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av inventeringsinsatser angående infraröd
fotografering och mätstationer.

Utskottet

Anslaget används för att bekosta naturvårdsutredningar samt utredningar
och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd
inom industrin och inom kommunerna. Från anslaget bestrids också
kostnader för programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom
ramen för PMK görs regelbundna provtagningar och undersökningar vid
mätstationer och inom observationsområden över landet i syfte att belysa hur
föroreningar påverkar miljön och hur de transporteras i luft, mark och
vatten. Avsikten är att långsiktiga och allmänna miljöförändringar skall
kunna spåras och följas.

Utskottet är inte berett att för närvarande förorda någon ytterligare
medelstilldelning utöver den som regeringen har föreslagit. Motion Jo738,
vari yrkas ytterligare 3 milj. kr., bör således avslås. Beträffande yrkandena i
de övriga två motionerna konstaterar utskottet att de föreslagna åtgärderna
väl kan tänkas vara av värde för övervakningen av skogsskadeutvecklingen
men att det får anses ankomma på den medelsförvaltande myndigheten att
beakta detta vid den närmare fördelningen av de anvisade medlen. Motionerna
föranleder därför inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

JoU 1985/86:13

95

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo738 yrkande 22 till Övervakning av miljöförändringar,
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
30 300 000 kr.,

2. beträffande bildandet av luftvårdsförbund

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo743 utan ytterligare åtgärd,

3. beträffande behovet av vissa inventeringsinsatser

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo799 yrkande 17 utan ytterligare
åtgärd.

48. Åtgärder mot försurningen

Regeringen har under punkt H 8 (s. 106-107) föreslagit riksdagen att till
Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 163 000 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo705 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av ökade insatser för att begränsa försurningens
skadliga effekter på bl. a. skogen och dricksvattnet.

1985/86:Jo731 av Nils Erik Wååg (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anges om olivinets värde inom jordoch
skogsbruk för att motverka den allmänna försurningen.

1985/86:Jo733 av Barbro Nilsson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
åtgärder mot försurningen i Västernorrlands län.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 45) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot försurning.

1985/86:Jo776 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 14)
att riksdagen beslutar öka anslaget för åtgärder mot försurningen i budgetpropositionens
nionde huvudtitel med 100 milj. kr. i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1985/86:Jo780 av Anders G Högmark (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ur
proposition 1985/86:100, ur anslaget bil. 11, H 8 Åtgärder mot försurningen
avdela 5—10 milj. kr. för restaurering av förorenade sjöar.

1985/86:Jo782 av Kersti Johansson (c), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om markkalkning.

JoU 1985/86:13

96

1985/86:Jo799 av Karin Söder m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 15, 16 och 18)

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbud mot försurande gödselmedel i skogsbruket,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försurande gödselmedel i jordbruket och kompensationskalkning,

18. att riksdagen beslutar anslå 168 milj. kr. till anslaget Åtgärder mot
försurningen, därav 5 milj. kr. för informationsinsatser.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985186:74

1985/86:275 av Bertil Danielsson m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att av influtna avgiftsmedel på bekämpningsmedel
och handelsgödsel om 118,7 milj. kr. anvisas 20 milj. kr. som stöd till
kalkning av jordbruksmark,

2. att anslaget till försurningsprogrammet minskas med motsvarande
belopp.

1985/86:277 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2 delvis) att riksdagen beslutar fördela de influtna medlen från
avgifterna från bekämpningsmedel och handelsgödsel i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 9) att riksdagen för budgetåret 1986/87 till H 8 Åtgärder mot
försurningen anvisar 135 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för åtgärder mot försurningen såsom
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, uppföljning m. m. av
kalkningsverksamheten, försöksverksamhet med kalkning av mark och
grundvatten samt informationsinsatser. Vidare utgår medel för vissa andra
åtgärder som mark- och skogsinventeringar, försök med ökad markkartering
inom jordbruket, övervakning av luftvårds- och försurningsproblem, forskning
om skogsskador och grundvattensförsurning samt behandling av
gruvavfall.

Enligt propositionen är det nödvändigt att genomföra det handlingsprogram
mot luftföroreningar och försurning som regeringen presenterade för
riksdagen våren 1985. Detta innebär att insatserna för kalkning av försurade
vattenområden m. m. bör intensifieras ytterligare. Det är också angeläget att
forsknings- och inventeringsverksamheten när det gäller skogsskador fullföljs.
Anslaget bör - i enlighet med naturvårdsverkets förslag och enligt
aktionsplanen - ökas med 28 milj. kr. till 163 milj. kr. Uppräkningen bör
avräknas mot tillgängliga miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel
(se prop. 1985/86:74 s. 13).

Enligt motion 1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) bör
regeringens förslag avvisas och anslaget minskas med 28 milj. kr. till 135 milj.

JoU 1985/86:13

97

7 Riksdagen 1985186. lösaml. Nr 13

kr. (yrkande 9). Också i motion 1985/86:277 av Karl Erik Olsson m. fl. (c)
riktas (yrkande 2, delvis) kritik mot att 28 milj. kr. enligt regeringens förslag
tillförs anslaget från gödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna.

Alf Svensson (c) menar i motion Jo776 att de av regeringen föreslagna
åtgärderna inte är tillräckliga. Ytterligare insatser krävs på flera områden;
bl. a. behöver kalkningen intensifieras. Anslaget bör därför enligt Alf
Svensson öka med ytterligare 100 milj. kr. (yrkande 14). Också i centerns
partimotion Jo799 anförs att regeringens åtgärder är otillräckliga, och med
hänvisning härtill föreslås en anslagsökning på ytterligare 5 milj .kr. (yrkande
18).

I motion Jo780 av Anders G Högmark (m) framhålls att de åtgärder som
för närvarande vidtas mot försurningen av vissa vattendrag är angelägna men
inte får medföra att andra föroreningsproblem kommer i skymundan.
Sålunda finns enligt motionären ett antal vattendrag - bl. a. i Kronobergs län
- där så stora fosforhalter nu har avlagrats att omfattande restaureringsarbeten
krävs. För att finansiera restaureringen av sådana sjöar och andra
vattenområden föreslås att en mindre del - förslagsvis 5-10 milj. kr. - av
anslaget H 8 får tas i anspråk.

Nu redovisade motioner rör samtliga storleken av det av regeringen
föreslagna anslaget. Utskottet finner för sin del att insatserna mot försurningen
fortskrider i enlighet med det program mot försurningens skadeverkningar
som riksdagen lade fast förra året (JoU 1984/85:28). I regeringens förslag
framhålls särskilt att resursökningen skall tas i anspråk bl. a. för att
ytterligare intensifiera kalkningen av försurade vattenområden.

Utskottet delar regeringens bedömning beträffande anslagets storlek och
avstyrker således motionerna 1985/86:277 (yrkande 2, delvis), 1985/86:284
(yrkande 9), Jo776 (yrkande 14) och Jo799 (yrkande 18).

Beträffande motion Jo780 vill utskottet instämma i uppfattningen att de
ökande fosforavlagringarna - som orsakas huvudsakligen av s. k. växtnäringsläckage
- är ett allvarligt problem. En intensiv forskning pågår också på
detta område, bl. a. inom ramen för de medel som ställs till den särskilda
forskningsnämndens förfogande under det av utskottet tidigare behandlade
anslaget (H 6) Miljövårdsforskning. Ett annat exempel är den åtgärdsinriktade
forskning som sker i Ringsjöområdet. Vidare vill utskottet erinra om att
det i proposition 1985/86:74 framhålls att det - utöver Ringsjöområdet - finns
ytterligare områden i landet med problem till följd av växtnäringsläckage. I
propositionen uttalas att åtgärder därför bör vidtas i avsikt att tillhandahålla
ett bättre underlag för fortsatt arbete med dessa problem. Med hänvisning till
det nu anförda avstyrker utskottet också motion Jo780.

I flera av motionerna framförs förslag om ytterligare åtgärder mot
försurningen. I motion Jo705 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c)
föreslås sålunda ökade insatser med bl. a. vattenanalyser, effektivare reningsåtgärder
och utvidgad kalkning, allt i syfte att begränsa försurningens
skadliga effekter på bl. a. skogen och dricksvattnet. Enligt Barbro Nilsson
m. fl. (s) i Jo733 är Västernorrlands län det mest försurade Norrlandslänet,
och därför begär motionärerna att ytterligare resurser ställs till länets

JoU 1985/86:13

98

förfogande. I folkpartiets partimotion Jo738 (yrkande 45) pekas på behovet
av att de långsiktiga effekterna av olika kalkningsverksamheter utreds och att
en övergång till kalk som fällningskemikalie i kommunala reningsverk
stimuleras. Kersti Johansson (c) anser i motion Jo782 att det mot bakgrund
av viss försöksverksamhet med markkalkning ter sig naturligt att använda
denna metod för kalkning i större utsträckning. I centerns partimotion Jo799
föreslås förbud mot försurande gödsel i skogsbruket (yrkande 15) och bättre
information om behovet av kompensationskalkning vid användning av
försurande gödsel (yrkande 16). Motion Jo731 av Nils Erik Wååg (s)
uttrycker att olivin kan vara ett lämpligt alternativt medel mot försurningen.
Enligt motionären lär olivinet ha den fördelen att det återställer pH-värdet
till ett värde som inte är högre än vad som är naturligt för våra sjöar och
vattendrag, och en användning av olivin torde vara förmånlig också från
ekonomiska utgångspunkter.

Beträffande nu redovisade motioner vill utskottet sammanfattningsvis
framhålla att samtliga de åtgärder och andra initiativ som motionerna
föreslår är sådana att utskottet utgår ifrån att de - inom ramen för bl. a.
försurningsprogrammet - blir föremål för ytterligare överväganden och
eventuella åtgärder av berörda myndigheter och andra organ. Såvitt avser
frågan om olivinets betydelse som medel mot försurningen vill utskottet
tillägga att enligt vad utskottet har erfarit viss forskning för närvarande
pågår, bl. a. i Uppsala universitets regi, men att läget ännu inte kan anses
vara sådant att det tillåter några säkra slutsatser. Utskottet utgår från att
berörda organ uppmärksamt följer den fortsatta utvecklingen också beträffande
forskningen om olivinet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon ytterligare
riksdagens åtgärd inte erfordras med anledning av motionerna Jo705, Jo733,
Jo738 (yrkande 45), Jo782, Jo799 (yrkandena 15 och 16) samt Jo731.

I motion 1985/86:275 yrkas att 20 milj. kr. av medel som inflyter från
avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel anvisas för stöd till
kalkning av jordbruksmark och att anslaget (H 8) Åtgärder mot försurningen
minskas med motsvarande belopp (yrkandena 1 resp. 2). Vad motionen
åsyftar är att en viss del av försurningsprogrammet skall finansieras med
avgiftsmedel. Med hänvisning till vad utskottet - med anledning av motioner
med liknande innehåll-anfört under punkt G 5(s. 78 f.) avstyrker utskottet
motion 1985/86:275.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo776 yrkande 14, 1985/86:Jo799 yrkande 18,
1985/86:275,1985/86:277 yrkande 2 i motsvarande del och 1985/86:284
yrkande 9 till Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 163 000 000 kr.,

2. beträffande medelsfördelningen

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo780 utan ytterligare åtgärd,

3. beträffande vissa förslag till åtgärder mot försurningen
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd

a) motion 1985/86:Jo705,

b) motion 1985/86:Jo731,

JoU 1985/86:13

99

c) motion 1985/86:Jo733,

d) motion 1985/86:Jo738 yrkande 45,

e) motion 1985/86:Jo782 och

f) motion 1985/86:Jo799 yrkandena 15 och 16.

49. Bidrag till Förenta nationernas miljöfond m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 9-H 12 (s. 107-109) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1986/87

1. till Bidrag till Förenta nationernas miljöfond anvisar ett förslagsanslag
av 16 660 000 kr.,

2. till Restaurering av Hornborgasjön anvisar ett reservationsanslag
av 1 600 000 kr.,

3. till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Bidrag till statens strålskyddsinstitut anvisar ett reservationsanslag
av 21 062 000 kr.

50. Kemikalieinspektionen

Regeringen har under punkt H 13 (s. 110) föreslagit riksdagen att till
Kemikalieinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Motion

1985/86:Jo799 av Karin Söder m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 19) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av hanteringen av kemikaliefrågorna.

Utskottet

I motionen - centerns partimotion om miljöpolitiken - riktas viss kritik mot
regeringens kemikaliepolitik och anges vidare ett antal mål mot vilka
samhällets kemikaliekontroll bör sträva.

Motionen föranleder för utskottets del endast en erinran om att riksdagen
förra året - med verkan fr. o. m. den 1 januari i år - beslutade om en ny
inriktning och en ny organisation för kemikaliekontrollen. Utskottet ställde
sig då bakom regeringens syn på de allmänna utgångspunkterna för
reformen. Den relativt korta tid som har förflutit sedan dess har inte givit
utskottet anledning att ha en annan uppfattning. Någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motionen är inte erforderlig.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande åtgärder för en säkrare kemikaliehantering m. m.
att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo799 yrkande 19 utan ytterligare
åtgärd.

JoU 1985/86:13

100

51. Särskilda projekt på miljövårdens område

JoU 1985/86:13

Regeringen har under punkt H 14 (s. 110-111) föreslagit riksdagen att till
Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 14 000 000 kr.

Motioner

1985/86:Jo209 av Marianne Andersson och Per-Ola Eriksson (c), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående arealbidrag till brukare av slåtterängar.

1985/86:Jo712 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om betesdjur
som inslag i naturvårdande åtgärder med syfte att bevara ett öppet landskap.

1985/86:Jo721 av John Johnsson och Nils T Svensson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att utvecklade försök med ett intensivt rekreations- och friluftsliv
bör bedrivas inom det primära rekreationsområdet Romeleåsen och sjölandskapet.

1985/86:Jo724 av Barbro Nilsson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för
skyddet för vårt kulturlandskap.

1985/86:Jo736 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att bevara det skånska
landskapets karakteristiska detaljer.

1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 23) att riksdagen till Särskilda projekt på miljövårdens område
(H 14) för budgetåret 1986/87 anvisar ett med 5 000 000 kr. ökat reservationsanslag
av 19 000 000 kr.

1985/86:Jo739 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 och 5)

2. att riksdagen beslutar att till Särskilda projekt på miljövårdens område
anvisa ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.,

5. att riksdagen i övrigt beaktar vad i motionen anförts.

1985/86:Jo772 av Kerstin Gellerman och Sigge Godin (fp), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkandena 1 och 3)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot igenväxning av det öppna landskapet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försöksverksamhet
med utökad betesgång med får startas i Älvsborgs län och
Västernorrlands län.

101

Motion väckt med anledning av proposition 1985186:74

JoU 1985/86:13

1985/86:284 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 10 i återstående del och 11)

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om särskilda projekt på miljövårdsområdet,

11. att riksdagen för budgetåret 1986/87 till H 14 Särskilda projekt på
miljövårdens område anvisar 81 000 000 kr.

Utskottet

Under anslaget anvisas sammanlagt 14 milj. kr. för vissa omedelbara insatser
i syfte att komma till rätta med miljöproblem med anknytning till jordbruket.
Därvid har regeringen (prop. 1985/86:74 s. 13) beräknat ca 3 milj. kr. för
särskilda insatser inom Ringsjöområdet, ca 2 milj. kr. för åtgärder för att
minska kadmiumhalten i handelsgödsel, ca 4 milj. kr. för särskilda försöksprojekt
(främst Övertorneå kommuns s. k. ekologiprojekt) och ca 5 milj. kr.
för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet.

I flera av motionerna framhålls betydelsen av att åtgärder vidtas till skydd
för odlingslandskapet. Sålunda föreslås i folkpartiets partimotion Jo738 att
riktade bidrag bör utgå till jordbruksföretag i syfte att stimulera till
naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. För detta krävs enligt motionen
(yrkande 23) ytterligare 5 milj. kr. Samma yrkande framställs i motion Jo739
(yrkande 2) av Marianne Karlsson (c), som också betonar vikten av att över
huvud taget bevara den ursprungliga naturen med hagar och lövträdsängar
m.m. (yrkande 5). I motion Jo209 av Marianne Andersson och Per-Ola
Eriksson (c) föreslås att ett arealbidrag skall utgå till brukare av slåtterängar.
Förslag om att stimulera en ökad betesdrift framställs i motionerna Jo712 av
Per-Ola Eriksson m. fl. (c), Jo724 av Barbro Nilsson m.fl. (s) och Jo772
(yrkande 1) av Kerstin Geberman och Sigge Godin (fp). I den sistnämnda
motionen föreslås också en försöksverksamhet med utökad betesgång i
Älvsborgs län och Västernorrlands län. I motion 1985/86:284 av Arne
Andersson i Ljung m.fl. (m) - (yrkandena 10 i återstående del och 11) -riktas på flera punkter kritik mof regeringens budgetförslag. Bl. a. krävs
större insatser i Ringsjöområdet och åtgärder för att förbättra stallgödselhanteringen.
Sammantaget bör enligt motionen anslaget höjas till 81 milj. kr. I
motionerna Jo721 av John Johnsson och Nils T Svensson (s) samt Jo736 av
Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) föreslås vissa åtgärder med sikte på
särskilda förhållanden i Skåne.

Som framhålls i motionerna är det angeläget att skyndsamma åtgärder
vidtas för ett bevarande av odlingslandskapet. Utskottet noterar därför med
tillfredsställelse att regeringens förslag under anslaget innebär att sådana
åtgärder prioriteras. Vidare kan på längre sikt resultatet av den pågående
översynen av naturvårdsförvaltningen få betydelse också för landskapsvården
i nu förevarande hänseenden.

Utskottet är inte berett att för närvarande anslå ytterligare medel i enlighet
med vad som förordas i motionerna Jo738, Jo739 och 1985/86:284. Beträffande
synpunkterna i den sistnämnda motionen på medelsfördelningen ansluter

sig utskottet vidare till vad regeringen har anfört härom på s. 10-13 i'
proposition 1985/86:74.

Utskottet vill angående de åtgärder som har föreslagits för ett bevarande
av odlingslandskapet betona att förslagen förtjänar att närmare övervägas i
samband med den fördelning av medlen som ankommer på regeringen. Vid
denna fördelning får också det behov som eventuellt föreligger av åtgärder
inom vissa delar av landet beaktas.

Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Jo738 yrkande 23, 1985/86:Jo739 yrkande 2 och
1985/86:284 yrkandena 10 i återstående del och 11 till Särskilda projekt
på miljövårdens område för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr.,

2. beträffande naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd

a) motion 1985/86:Jo209,

b) motion 1985/86:Jo712,

c) motion 1985/86:Jo724,

d) motion 1985/86:Jo739 yrkande 5 samt

e) motion 1985/86:Jo772 yrkandena 1 och 3,

3. beträffande viss försöksverksamhet inom det primära rekreationsområdet
Romeleåsen

att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd motion 1985/86:Jo721,

4. beträffande åtgärder för att bevara det skånska landskapet
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd motion 1985/86:Jo736.

Diverse

52. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt J 1 (s. 118-119) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 35 384 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1986

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s),
Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk), dock att

JoU 1985/86:13

103

vid behandlingen av punkterna 10 och 12-51, Ulf Lönnqvist (s) deltagit i
stället för Margareta Winberg (s),
vid behandlingen av punkterna 12-16, Bengt Rosén (fp) deltagit i stället
för Kerstin Gellerman (fp),
vid behandlingen av punkterna 38-51, Ivar Virgin (m) deltagit i stället för
Arne Andersson i Ljung (m), samt
vid behandlingen av punkterna 40-51, Leif Marklund (s) deltagit i stället
för Åke Selberg (s).

Reservationer

1. Lantbruksråden m. m. (punkt 1 mom. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar "Utskottet har” och
slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Jo240 framförda uppfattningen att ett
lantbruksråd bör tjänstgöra på heltid för att bevaka miljöfrågor m. m. vid
UNEP:s sekretariat i Nairobi. Det är, som motionärerna anfört, angeläget
att Sverige noga bevakar de internationella miljöfrågorna. Det bör ankomma
på regeringen att vidta de åtgräder som krävs för att placera ett lantbruksråd
på heltid i Nairobi. Eventuella kostnadsökningar bör bekostas inom ramen
för anslaget A 1 Jordbruksdepartementet, som är ett förslagsanslag. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo240 yrkande 1 bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:Jo240 yrkande 1 dels till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 20 296 000 kr., dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges
representation vid UNEP,

2. Lantbruksstyrelsen (punkt 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att särskilda medel även i fortsättningen
avdelas för energirådgivning. I enlighet med motion Jo240 yrkande 2 föreslår
utskottet att anslaget räknas upp med 200 000 kr. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker yrkandet i motion Jo244 (fp) om en minskning av anslaget
med 3 milj. kr.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:Jo240 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1985/
86:Jo244 yrkande 8 och 1985/86:284 yrkande 3 i motsvarande del till

JoU 1985/86:13

104

Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av JoU 1985/86:13
39 878 000 kr.

3. Lantbruksstyrelsen (punkt 3)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget motiverar stor restriktivitet
i budgetprövningen. Utskottet anser för sin del att anslagsanvisningen
under denna punkt bör minskas med 3 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Detta kräver fortsatta rationaliseringar i lantbruksstyrelsens verksamhet.
Förenklingar av jordförvärvslagen och upphävande av investeringsförbudet
inom animalieproduktionen är exempel på ytterligare åtgärder som
kan nedbringa utgifterna inom verksamheten. Detta innebär att utskottet
biträder det i motion Jo244 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) framlagda
förslaget (yrkande 8) om en medelsanvisning med 36 678 000 kr. under
anslaget för nästa budgetår. Motionen tillstyrks alltså i denna del.

1 enlighet härmed avstyrks yrkandet i motion Jo240 om en uppräkning av
anslaget med 200 000 kr.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo244 yrkande 8 och med avslag på motionerna
1985/86:Jo240 yrkande 2 och 1985/86:284 yrkande 3 i motsvarande del
till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 36 678 000 kr.

4. Lantbruksstyrelsen (punkt 3)

Arne Andersson i Ljung, Sven Erik Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet återkommer”
och slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets överväganden i det följande om fördelning av
influtna avgiftsmedel (res.) föreslår utskottet att lantbruksstyrelsen av dessa
medel tillförs 15 milj. kr. för intensifierad rådgivning. Utskottet ansluter sig
till de i motion 1985/86:284 framförda synpunkterna om huvudmannaskap
för rådgivningen m. m. En individualiserad, företagsinriktad rådgivning är
förmodligen en av de åtgärder som ger den största positiva miljöeffekten. En
sådan rådgivning är dessutom lönsam ur såväl företagsekonomisk som
nationalekonomisk synvinkel. Som motionärerna anfört bör även annan
rådgivning än den som tillhandahålls genom lantbruket få del av dessa medel.

T. ex. bör även intensivrådgivningen i hushållningssällskapens regi få del av
dessa medel. Utskottet föreslår således att anslaget höjs med 15 milj. kr. och
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om rådgivningsverksamheten.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:284 yrkande 3 i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1985/86: Jo240 yrkande 2 och 1985/86: Jo244 yrkande 8 dels
till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 54 678 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om rådgivningsverksamheten.

5. Lantbruksnämnderna (punkt 4 morn. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet tillstyrker”
och på s. 11 slutar ”tillförs lantbruksnämnderna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motionerna 1985/86:277 och
Jo263, att ytterligare resurser bör satsas på lantbruksnämndernas rådgivning.
Som motionärerna anfört är det viktigt att rådgivningen har hög kompetens
och att resurser satsas på utbildning och nyrekrytering av personal. De
föreningar för alternativodlare som finns bör utnyttjas i rådgivnings- och
utbildningsverksamheten. Som anförs i motion Jo263 har rådgivningsverksamheten
också stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Utskottet
föreslår i enlighet med motion 1985/86:277 i denna del att anslaget tillförs
ytterligare 5 milj. kr. av avgiftsmedel. Vidare tillstyrker utskottet förslaget i
motion Jo240 att särskilda medel anvisas för energirådgivning, 2 milj. kr.

Utskottet avstyrker övriga motioner som berör detta anslag i den mån de ej
tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:277 yrkande 5 (delvis), 1985/86:279 och 1985/86:Jo263,
med bifall till motion 1985/86:Jo240 yrkande 3 samt med avslag på
motionerna 1985/86:Jo244 yrkande 9 och 1985/86:284 yrkande 3 i
återstående del och yrkande 4 till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 227 297 000 kr.,

6. Lantbruksnämnderna (punkt 4 mom. 1)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet har” och
slutar "yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan (res. 3) om vikten av en
restriktiv budgetprövning föreslår utskottet att anslaget till lantbruksnämnderna
minskas med 20 milj. kr. Detta kräver fortsatta rationaliseringar i
lantbruksnämndernas verksamhet. Förenklingar av jordförvärvslagen och
upphävande av investeringsförbudet i animalieproduktionen är exempel på
åtgärder som kan nedbringa utgifterna inom verksamheten. Rådgivningen
till lantbruket bör vidare kunna effektiviseras, t. ex. genom att hushållningssällskapen
övertar en del av lantbruksnämndernas uppgifter härvidlag.

JoU 1985/86:13

106

Utskottet tillstyrker således yrkandet i motion Jo244 (yrkande 9) om en JoU 1985/86:13
nedskärning av anslaget med 20 milj. kr. samt avstyrker de motioner som
syftar till en höjning av anslaget.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo244 yrkande 9 samt med avslag på motionerna
1985/86:Jo240 yrkande 3, 1985/86:Jo263, 1985/86:277 yrkande 5
(delvis), 1985/86:279 och 1985/86:284 yrkande 3 i återstående del och
yrkande 4 till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 200 297 000 kr.,

7. Lantbruksnämnderna (punkt 4 mom. 1)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser - under förutsättning att riksdagen bifaller reservation 4 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet tillstyrker”
och slutar ”(yrkande 4)”bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår, i enlighet med vad som anförts ovan under anslaget till
lantbruksstyrelsen (reservation 4), att 5 milj. kr. av anslaget till lantbruksnämnderna
för rådgivning omfördelas och tillförs lantbruksstyrelsen. Utskottet
tillstyrker således motion 1985/86:284 yrkande 3 i motsvarande del
och yrkande 4. De motioner som syftar till en höjning av anslaget till
lantbruksnämnderna avstyrks således.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:284 yrkande 3 i återstående del och yrkande 4 samt med avslag
på motionerna 1985/86:Jo240 yrkande 3, 1985/86:Jo244 yrkande 9,

1985/86:Jo263, 1985/86:277 yrkande 5 (delvis) och 1985/86:279 till
Lantbruksnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 215 297 000 kr.,

8. Lantbruksnämnderna - blockorganisationen (punkt 4 mom.

2)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet erinrar” och
slutar ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar (lika med utskottet) av livsmedel m. m.

Utskottet anser i likhet med motionären att åtgärderna för att fullfölja
jordbrukets blockorganisation bör intensifieras. Det bör ankomma på
lantbruksnämnderna att fullfölja denna verksamhet. Arbetet bör ha som
målsättning att fredsorganisera blocken med inriktning på ökad maskinsamverkan
i jordbruket och på minskad sårbarhet i samband med driftstörningar.

Frågan om reservkraftverk i jordbruket bör uppmärksammas. Erforderliga
resurser för verksamheten bör sökas genom en omfördelning inom lantbruksnämndernas
anslagsramar. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande jordbrukets blockorganisation
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Jo216 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Lantbruksnämnderna-översyn av rådgivningen (punkt 4
mom. 4)

Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Geberman (fp) och Jens Eriksson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”1 anslutning” och
slutar ”(yrkande 11)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den åsikt som framförts i motioner från folkpartiet och
moderata samlingspartiet att rådgivningen till lantbruket bör bli föremål för
en översyn. Den utveckling mot allt större kunskapskrav och krav på
miljöhänsyn m. m. som ägt rum i jordbruket utgör, som närmare utvecklas i
motion Jo253, ett starkt skäl för detta. Bl. a. måste problemen med en
alltmera specialiserad växtodling, ökad intensitet i animalieproduktionen
och ökad användning av modern teknik uppmärksammas. Vidare måste man
noga undersöka vad de ökande kostnaderna för jordbrukets rådgivning på
sikt kommer att innebära för denna näringsgren. De förslag till förenkling
och effektivisering av rådgivningsverksamheten som framförs i motionerna
Jo244 och Jo253 bör tillvaratas i samband med översynen. En framkomlig
väg är t. ex. att i större utsträckning utnyttja hushållningssällskapen resp.
utbildningsanstalterna på jordbrukets område. Vad utskottet anfört med
anledning av de båda motionerna om en översyn av rådgivningsverksamheten
bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo253 och
1985/86:Jo244 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en översyn av rådgivningen,

10. Lantbruksnämnderna - rådgivning till trädgårdsnäringen
(punkt 4 mom. 7)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Vad utskottet” och
slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Jo259 om trädgårdsföretagens
struktur m. m. Som motionärerna anfört är trädgårdsföretagen i
allmänhet för små för att i egen regi eller i grupp kunna bedriva forskningseller
utvecklingsverksamhet eller avdela särskilda resurser för internt
informations- och utbildningsarbete. Inte sällan är företagaren själv och
dennes familj den enda arbetskraften i företaget. De är därför i behov av att
externt söka hjälp med att samla, sammanställa och omsätta ny information.
Samhället har påtagit sig och hittills kostnadsfritt stött rådgivningsarbete

JoU 1985/86:13

108

inom ramen för rationaliseringsstödet. Verksamheten har varit till ovärderlig JoU 1985/86:13
nytta i näringens moderniseringsprocess under 1960-, 1970- och 1980-talen.

Samtidigt som informations- och rådgivningsbehoven inom företagen blivit
större och mer komplexa och behovet av specialiserade odlingstekniska
rådgivare ökat har emellertid en drastisk förändring i samhällets inställning
till rådgivningsstödet skett. Besparingarna över statsbudgeten har lett till att
ett stort antal rådgivningstjänster dragits in och att en omfattande individuell
avgiftsfinansiering av rådgivningen införts.

Den nu inledda utvecklingen måste befaras medföra såväl strukturella som
regionala konsekvenser på trädgårdsföretagsamheten. Betalningssvaga företag
kommer inte att kunna utnyttja rådgivningen i samma utsträckning som
större, solida företag. Detta kan i sin tur medföra en olycklig kategorisering
av företagen. På samma sätt kommer företag som ligger i företagsglesa
områden att riskera förlora sin rådgivning. Utskottet föreslår att riksdagen
uttalar sig för en i huvudsak kostnadsfri rådgivning till trädgårdsodlingen
enligt tidigare tillämpat system.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo259 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
rådgivning till trädgårdsnäringen,

11. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. (punkt 5
mom. 2)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet ansluter”
och slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Jo244 framförda uppfattningen att bidraget
till jordbrukets rationalisering bör kunna minska med 5 milj. kr. Anslaget
bör således bestämmas till 35 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo244 yrkande 10 till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m. m. förbudgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 35 000 000 kr.,

12. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. (punkt 5
mom. 3)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet delar" och
slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo235 innebär det ofta - utöver de personliga
påfrestningarna för företagaren och dennes familj - kostnader för staten när
ett jordbruksföretag försätts i konkurs. Dessa kostnader måste givetvis tas i
beaktande och jämföras med kostnaderna för att rekonstruera företaget när

man prövar olika möjligheter att ge ekonomiskt stöd. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att den i propositionen aviserade utvärderingen
av stödet till högt skuldsatta jordbrukare måste göras skyndsamt. Regeringen
bör utifrån denna utvärdering snarast återkomma till riksdagen med
förslag om medelsanvisning för ändamålet. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo235 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rekonstruktion
av skuldtyngda jordbruksföretag m. m.,

13. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 6 mom.

2)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar "Utskottet erinrar”
och slutar "yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara möjligt att sälja
en betydande del av jordfondens mark till enskilda brukare. Värdet av
fondens markinnehav uppgår för närvarande till ca 370 milj. kr. En
utförsäljning av mark för exempelvis 50 milj. kr. skulle bl. a. kunna
underlätta nyetablering av deltidsjordbruk och även förbättra företagsstrukturen
för redan befintliga småföretag. Utskottet tillstyrker motionärernas
förslag att riksdagen uttalar sig för en försäljning av fondens markinnehav till
ett värde av ca 50 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo244 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
försäljning av jordfondens markinnehav,

14. Främjande av rennäringen m. m. (punkt 10 mom. 1 a, 2 a
och 5)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan
Fransson, Åke Selberg och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 "Utskottet vill” och
slutar på s. 20 "föreslår för ändamålet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att användningen av
medel för rovdjursskador, liksom övriga ekonomiska frågor som berör
rennäringen, bör omfattas av de årliga överläggningarna mellan staten och
företrädare för rennäringen. Härigenom uppnår man stora fördelar jämfört
med det nuvarande systemet. Rennäringens företrädare kan t. ex. påverka
fördelningen av medel och prioritera ändamål som man anser angelägna.
Bl. a. finns möjlighet att, om så anses önskvärt från rennäringens synpunkt,
använda medel till att bekosta åtgärder som kan förebygga rovdjursskador

JoU 1985/86:13

110

m. m. Lantbruksstyrelsen och berörda lantbruksnämnder bör, som i proposi- JoU 1985/86:13
tionen föreslagits, administrera stödet. Med det anförda tillstyrker utskottet
förslaget till uppdelning mellan de berörda anslagen och avstyrker motionerna
Jo208 yrkandena 1 och 2, Jo228 yrkandena 1 och 3, samt Jo255 yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 1 a, 2 a och 5 bort ha följande lydelse:

1. a) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1985/86:Jo208 yrkande 1 i motsvarande del och
1985/86:Jo228 yrkande 1 i motsvarande del till Främjande av rennäringen
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
29 220 000 kr.,

2. a) beträffande administration av ersättningssystemet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo228 yrkande 3 och 1985/

86:Jo255 yrkande 1,

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Jo208 yrkande 1 i återstående del och motion
1985/86:Jo228 yrkande 1 i återstående del till Ersättningar för
viltskador m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
325 000 kr.,

15. Främjande av rennäringen m. m. (punkt 10 mom. 1 boch
2 b)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Vad utskottet” och
slutar ”detta motionsyrkande” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo208 kan det ifrågasättas om de nuvarande
ersättningsprinciperna leder till att rennäringen får tillräcklig kompensation
för rovdjursrivna renar. Ersättning borde rimligen utgå också för renar som
inte återfinns. Vidare finns vissa faktorer som tyder på att anslagsberäkningen
inte täcker de faktiska kostnaderna. Bl. a. har lantbruksstyrelsen gjort
vissa beräkningar som tyder på att anslaget skulle behöva höjas ytterligare.

Utskottet anser mot denna bakgrund att en översyn bör göras av reglerna för
ersättning vid ifrågavarande rovdjursskador. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet erinrar”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo208, att särskilda
medel bör anvisas för ett trygghetspaket åt renskötare. Utskottet tillstyrker
således yrkande 3 i motionen.

dels utskottets hemställan under 1 b och 2 b bort ha följande lydelse:

1. b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Jo208 yrkande
3 till Bidrag till trygghetsförsäkring för renskötare för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationanslag av 600 000 kr.,

2. b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo208 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad som utskottet anfört om
en översyn av ersättningsreglerna,

16. Främjande av rennäringen m. m. (punkt 10 mom. 3)

JoU 1985/86:13

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan
Fransson, Åke Selberg och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet delar” och
slutar ”till rennäringen” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om uppräkning av stödet till rennäringen ansluter sig
utskottet till bedömningen att prisstödets storlek per ren i fortsättningen bör
bestämmas av jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen gemensamt sedan
det i de årliga överläggningarna mellan staten och rennäringen bestämts en
ram för hur stort belopp som får användas för pristillägg. Stödet bör främja
en optimal avkastning av renhjorden. För nästa budgetår har beräknats 13,1
milj. kr. för ändamålet i enlighet med jordbruksnämndens bedömning.
Behovet av en uppräkning av anslaget till främjande av rennäringen för
kommande budgetår får bedömas efter samma principer som gäller för andra
anslag. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Jo228 yrkande 2,
Jo234 i motsvarande del och Jo255 yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uppräkning av prisstödet till rennäringen att riksdagen
avslår motion 1985/86:Jo228 yrkande 2, motion 1985/86:Jo234 i
motsvarande del och motion 1985/86:Jo255 yrkande 2,

17. Insatser för flora och fauna (punkt 10 mom. 6)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet har inte”
och slutar ”och 24” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att flora- och faunavården
utgör en starkt försummad del av naturvården. På grund av miljöförändringar,
oftast i samband med det moderna jordbruket, hotas ett stort antal växter
och djurarter av utrotning. Utskottet tillstyrker yrkandet i motion Jo737 om
att särskilda medel, 2 milj. kr., anvisas för flora och faunavård. Vidare bör
riksdagen i ett uttalande ge regeringen till känna behovet av ökade insatser
för flora- och faunavården.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo738 yrkandena 14
och 24 dels till Flora- och faunavård för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om ökade insatser för flora och
fauna,

18. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkt 15 mom.

3)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Bengt
Rosén (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Enligt vad” och slutar JoU 1985/86:13
”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Under den långa tid som skördeskadeskyddet varit föremål för utredning i
olika sammanhang har utvecklingen på bl. a. maskinteknikens och växtförädlingens
område delvis ändrat de grundläggande förutsättningarna i fråga
om skördeskadeskyddets angelägenhetsgrad m. m. En närmare granskning
skulle möjligen ge vid handen att det nu är ett katastrofskydd som bäst
behövs. Emellertid har, genom regeringens passivitet på detta område,
skördeskadefonden halverats under de tre senaste åren. Det beror bl. a. på
att såväl ersättningar för skördeskador som kostnaderna för skyddets
administration tas ur fonden. Utskottet anser inte att denna utveckling längre
kan accepteras. Enligt utskottets mening bör en skyndsam utredning göras
om målsättningen för ett ändrat skördeskadeskydd i enlighet med synpunkterna
i motion Jo254. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo254 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en skyndsam
utredning angående skördeskadeskyddet.

19. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
(punkt 16)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet vill" och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det anmärkningsvärt att administrationsanslaget kräver
ett tillskott av nära 26 milj. kr. av budgetmedel. Så till vida instämmer
utskottet i motionärernas bedömning. Utskottet föreslår att anslaget minskas
med 5 milj. kr. i enlighet med yrkandet i motion Jo244.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86: Jo244 yrkande 13 till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
20 899 000 kr.

20. Översyn av skogsvårdslagen (punkt 17 mom. 4 a)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet får”
och slutar med ”den bakgrunden” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att skogsvårdslagen principiellt bör
ha sin utgångspunkt i skogen som naturresurs och att den den icke skall
innehålla moment som berör virkesmarknad och råvaruförsörjning till
skogsindustrin. Tvångslagar för att tvinga fram virke i lågkonjunkturer bör
bestämt avvisas. 113

8 Riksdagen 1985/86.16saml.Nrl3

Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden motionärernas förslag. Riksdagen
bör sålunda med bifall till motion Jo307 såvitt nu är i fråga (yrkandena 1
och 2) begära en översyn av skogsvårdslagstiftningen m. m.

dels utskottets hemställan under 4 a bort ha följande lydelse:

4. a) att riksdagen bifaller motion 1985/86:Jo307 yrkandena 1 och 2,

21. Översyn av skogspolitiken (punkt 17 mom. 4 b)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med ”Förslagen i
motion Jo306” och slutar på s. 33 med ”(yrkande 16)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo306 att den
utveckling som skett sedan 1979 och som kan förutses för de kommande åren
gör det motiverat att nu påbörja en samlad översyn av skogspolitiken. En
utredning bör därför tillsättas. Vid utformningen av direktiven bör även de
synpunkter som anförs i motion Jo738 om stärkande av hänsynen till
naturvården tillgodoses. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med
bifall till motionerna i berört avseende som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 4 b bort ha följande lydelse:

4. b) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Jo306 yrkande
1 och 1985/86:Jo738 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

22. Översyn av skogsvårdslagen (punkt 17 mom. 4 c)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Förslag om” och
slutar på s. 34 med ”motion Jo311" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo313 om behovet
av en översyn av skogsvårdslagen. Som motionärerna framhåller har
skogsvårdsstyrelsens föreskrifter i anslutning till lagen i många fall fått en
sådan utformning att det för den enskilde skogsbrukaren kan vara svårt att
avgöra vad som är föreskrifter och vad som är rekommendationer för att
tolka dem. Riksdagen bör således med bifall till motionen kräva en översyn
av lagen med uppgift dels att minska lagens karaktär av ramlag, dels att
minska området för lagreglering på sätt som angetts i motionen. Därvid bör i
tillämpliga delar även de synpunkter beaktas vilka framförts i motion Jo311.

dels utskottets hemställan under 4 c bort ha följande lydelse:

4. c) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo313 yrkande 1
och med anledning av motion 1985/86:Jo311 beslutar att hos regeringen
kräva en översyn av skogsvårdslagen med uppgift dels att minska
lagens karaktär av ramlag, dels att minska området för lagreglering på
sätt som angetts i motionen,

JoU 1985/86:13

114

23. Skogen som naturresurs (punkt 17 mom. 5 b)

JoU 1985/86:13

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med ”Med anledning”
och slutar med ”godtagbart föryngringsresultat” samt den del som börjar
med ”Även yrkande 5” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder vad som anförts i motion Jo308, att skogsgödsling och
kemisk lövslybekämpning ger ett skadligt och onödigt tillskott till markföroreningarna
som inte kan accepteras. Utskottet stöder även motionärernas
uppfattning att hyggesplöjning innebär allvarliga risker för näringsutlakning
och på sikt en utarmning av skogsmarken och därför bör förbjudas. Utskottet
tillstyrker vidare motionärernas yrkande om att en plan upprättas för högsta
tillåtna areal för främmande trädslag, typ Pinus Contorta. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av yrkandena 2, 3 och 5 i motionen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:

5. b) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo308 yrkandena2,

3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

24. Fjällnära skogar (punkt 17 mom. 7 a)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”När det” och
slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet stöder de yrkanden om utredning av en naturvårdsgräns i de
fjällnära skogarna som framställs i motionerna Jo314 och Jo777 (båda c).

Förslag om upprättande av en sådan gräns, avsedd att ersätta den tidigare
skogsodlingsgränsen, har framförts från olika naturvårdshåll. Utskottet
ansluter sig även till de yrkanden som framförs i de båda motionerna om bl. a.
återgång till småskaliga skogsbruksmetoder i fjällskogsområdet. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionerna i förevarande sammanhang
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 7 a bort ha följande lydelse:

7. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1985/86:Jo314 och motion
1985/86:Jo777 yrkandena 5 och 7,

25. Fjällnära skogar (punkt 17 mom. 7 b)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Med det” och
slutar med ”icke erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de krav på ett säkerställandeprogram i fjällskogarna
som framställs i motion Jo738 (fp). I avvaktan på ett sådant program

bör inga avverkningar ske som berör områden av stort värde för naturvården 115

9 Riksdagen 1985/86. 16sami. Nr 13

eller rennäringen. Vidare bör de fjällnära skogar för vilka överenskommelser
träffats om skydd snarast ges status av naturreservat. Riksdagen bör med
bifall till motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 10) som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottets hemställan under 7 b bort ha följande lydelse:

7. b) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo738 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Virkesförsörjningen och avverkningstvång (punkt 17 mom.
8 och 9)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m) och Lennart
Brunander (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar
med ”Frågan om” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker förslaget i motion Jo304 (s) om nya ekonomiska
styrmedel för att öka virkesförsörjningen. De antaganden som görs i
motionen är enligt utskottets mening icke säkert underbyggda. Inte heller lär
den svenska skogsnäringen vara betjänt av att ytterligare styrmedel sätts in
på en marknad som på det stora hela får anses fungera väl.

I reservationerna 20,21 och 22 till förevarande betänkande har företrädare
för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern uttalat sig till förmån
för en översyn av skogsvårdslagen. Från samtliga partiers sida har därvid
bl. a. yrkats på borttagande av bestämmelsen om slutavverkningstvång.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motion Jo312 synes
mot den bakgrunden icke påkallad.

27. Gallringstvång (punkt 17 mom. 10)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 38 med ”Utskottet
instämmer” och slutar på s. 39 med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas förslag att generell gallringsskyldighet
bör införas. Som grund för gallringsskyldigheten bör skogsvårdsstyrelsernas
gallringsmallar tillämpas. Vidare bör regeringen vidta åtgärder för att öka
informationen om och kontrollen av gallringsmetoder i enlighet med vad som
anförs i motionen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande gallringstvång
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:Jo303,

JoU 1985/86:13

116

28. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 18) JoU 1985/86:13

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärens yrkande. Anslaget bör sålunda ökas med
10 milj. kr.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo309 yrkande 1 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
153 420 000 kr.,

29. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar (punkt 20)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas uppfattning att det är möjligt att sänka
anslaget med 5 milj. kr. genom att bidragen till anläggning av skogsfröplantager
avvecklas. Anslaget bör således justeras med hänsyn härtill.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo307 yrkande 5 till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
39 860 000 kr.,

30. Bidrag till skogsvård (punkt 21 mom. l,2och3a)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Förslaget i” och
slutar med ”(yrkande 3)” samt den del på s. 45 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”oförändrad nivå” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas förslag om avskaffande av bidraget till
skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd samt om minskning
av anslaget för täckande av kostnader för översiktliga skogsinventeringar
(ÖSI). Anslaget bör således, liksom statsbidragsbeloppet, sänkas med 117
milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Med det anförda tillstyrks även
motion Jo308 yrkande 3.

dels utskottets hemställan under 1, 2 och 3 a bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo307 yrkande 7 medger att under budgetåret
1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 109 500 000 kr. till 117

skogsvård m. m.,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till JoU 1985/86:13
motion 1985/86:Jo307 yrkande 6 samt med avslag på motionerna
1985/86:Jo306 yrkande 2 och 1985/86:Jo313 yrkandena 3-7 till Bidrag

till skogsvård m. m. anvisar ett förslagsanslag av 173 000 000 kr.,

3. a) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo708 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Bidrag till skogsvård (punkt 21 mom. 2 och 3 c)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med "Utskottet får”
och slutar med "5:3-skogarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder vad som anförts i motionerna Jo306 och Jo738 (fp) om
att 5:3-programmet för skogsvård i de lövdominerade skogarna skall utgå
samt att anslaget med hänsyn härtill kan sänkas med 20 milj. kr. Riksdagen
bör som föreslås i sistnämnda motion göra ett uttalande i frågan.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 c bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motion 1985/86:Jo306 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1985/86:Jo307 yrkande 6 och 1985/86:Jo313 yrkandena 3-7 till
Bidrag till skogsvård för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 270 000 000 kr.,

3. c) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo738 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Bidrag till skogsvård (punkt 21 mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 44 med "Förslaget i
motion Jo313” och slutar på s. 45 med "(yrkandena 3—7)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder förslagen i motion Jo313 (c) att bidragsformerna

2. Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd (s. k. 5:3-skogar), 3. Dikning och 5. Översiktliga skogsinventeringar under anslaget
D 6. avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986 samt att riksdagen beslutar anvisa ett
förslagsanslag under D 6. för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga
stödområdet och för ädellövskogsbruk. Vidare bör skogsstyrelsen få i
uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna till personalminskning
vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas
bort. Slutligen bör riksdagen uppdra åt regeringen att uppta förhandlingar
med representanter för skogsägarna och skogsindustrin hur för skogsbruket
gemensamma angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras. Utskottet
ansluter sig även till vad som i övrigt anförts i motionen om skogspolitiken.

Riksdagen bör således med bifall till motionen anvisa ett anslag av 62,5
milj. kr. samt i övrigt som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört. .

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1985/86: Jo313 yrkandena 3—7 samt med avslag på motionerna
1985/86:Jo306 yrkande 2 och 1985/86:Jo307 yrkande 6 till Bidrag till
skogsvård m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
62 500 000 kr., samt i övrigt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

33. Byggande av skogsvägar (punkt 22 mom. loch2)

John Andersson (vpk) anser - under förutsättning att riksdagen bifaller
reservation 28 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Även det” och
slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts beträffande skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter (reservation 28) tillstyrker utskottet motion Jo309.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1985/86: Jo309 yrkande 2 a medger att under budgetåret
1986/87 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 40 000 000 kr.
till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1985/86:Jo306 yrkande 3 och med bifall till motion
1985/86:Jo309 yrkande 2 b till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

34. Byggande av skogsvägar (punkt 22 mom. 2)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget om en anslagsminskning med 10
milj. kr. som framförs i motion Jo306. Som motionärerna framhåller bör
inga skogsvägar byggas i fjällnära skogar i samband med avveckling av vissa
5:3-skogar.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1985/86:Jo306 yrkande 3 samt med avslag på motion
1985/86:Jo309 yrkande 2 b till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

JoU 1985/86:13

119

35. Bidrag till skogsvägar ovan skogsodlingsgränsen (punkt 22
mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 47 sorn börjar med ”De citerade” och
slutar med ”icke påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion Jo777, att riksdagen genom ett
särskilt uttalande lägger fast att detta anslag icke får användas för vägar ovan
skogsodlingsgränsen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses i hög grad även
yrkandet i motion Jo738.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo777 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

36. Havsfiskelaboratorium vid ostkusten (punkt 24 morn. 4)
John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion Jo773 om inrättande av ett nytt
havsfiskelaboratorium förlagt till Östersjön. Som motionärerna framhåller
förutsätter ett optimalt fiske noggranna kunskaper om fiskbeståndens storlek
och Östersjöns ekologi, men samtidigt ett planerat fiske. Vad utskottet
anfört är ägnat att i viss utsträckning även tillgodose syftet med motion
Jo410, såvitt nu är i fråga (yrkande 4). Denna påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande havsfiskelaboratorium vid ostkusten
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo773 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Bidrag till fiskehamnar (punkt 27 mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens förslag är
alltför knappt tilltaget. Med tanke på de stora behov som föreligger
beträffande om- och tillbyggnader av fiskehamnar bör en uppjustering av
anslaget företas. Utskottet tillstyrker således motionsförslaget att anslaget
förstärks med 2 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1985/86:Jo415 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 6 657 000 kr.,

JoU 1985/86:13

120

38. Lån till fiskerinäringen (punkt 29)

JoU 1985/86:13

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m) och Lennart
Brunander (c) anser att

dels den del att utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Fiskerilånen är”
och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna om att
fiskerinäringen - vilken ger ett viktigt bidrag till folkförsörjningen - bör ges
sådana förutsättningar att den kan överleva. Det viktigaste medlet härför är
att en stabil och acceptabel lönsamhet kan erhållas. Fiskeflottan är i behov av
förnyelse och upprustning. För att underlätta stora investeringar har hittills
s. k. fiskerilån kunnat erhållas på förmånliga villkor. Behovet av nya fartyg är
fortfarande stort. Kostnaderna har ökat kraftigt och lånebeloppet har inte
räknats upp sedan 1978. Utskottet biträder mot den bakgrunden motionsförslagen
om att anslaget ökas med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. I och med att lånesumman uppräknas bör det även finnas utrymme
för att bevilja fiskerilån även vid köp av äldre fiskebåtar och fartyg.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1985/86:Jo401, 1985/86:Jo411, 1985/86:Jo413, 1985/
86:Jo414 och 1985/86:Jo422 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

39. Bidrag till fiskevård (punkt 31)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”Utskottet får”
och på s. 56 slutar med ”således detta” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att ökade resurser för åtgärder
på detta område kommer att ge mycket positiva effekter. Anslaget bör därför
höjas med 1 milj. kr.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo405 till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 5 970 000 kr.

40. Statens maskinprovningar m. m. (punkt 34 mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”förevarande del” bort ha följade lydelse:

Den verksamhet som bedrivs vid statens maskinprovningar är av stor
betydelse för jord- och skogsbruket. Genom att verksamheten direkt bidrar

bl. a. till en säkrare hantering av bekämpningsmedel och till en bättre
gödselspridning är den värdefull också för miljövården.

Som framhålls i motionerna Jo502, Jo506 och 1985/86:284 bör statens
maskinprovningar därför ges ytterligare ekonomiskt stöd utöver vad regeringen
har föreslagit. Enligt utskottets mening bör anslaget höjas med 1,5
milj. kr. till 6 707 000 kr. Därmed tillgodoses motion Jo502 samt i väsentlig
mån även motionerna Jo506 och 1985/86:284.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1985/86:Jo502, 1985/86:Jo506 och 1985/86:284 yrkande 10 i
motsvarande del till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 6 707 000 kr.

41. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (punkt 36 mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels de två meningar i femte stycket i utskottets yttrande som på s. 60 börjar
med ”Regeringens förslag” och slutar med ”Jo511 avstyrks således” bort
ersättas med följande:

Den kostnadsfördelning som för närvarande gäller mellan, å ena sidan,
näringen kollektivt och de enskilda djurägarna och, å andra sidan, det
allmänna är inte rimlig med hänsyn främst till det ansvar som staten har för
livsmedlens säkerhet och för ett väl fungerande djurskydd. Någon ytterligare
kostnadsövervältring till näringens nackdel bör därför enligt utskottets
mening inte ske. Den ökade finansiering med ytterligare kollektiva medel om
4 milj. kr. som föreslås i propositionen avstyrks således och i stället bör
statens bidrag höjas med motsvarande belopp, vilket innebär att utskottet
förordar att motion Jo511 bifalls.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo511 till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 47 350 000 kr.,

42. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (punkt 36 mom. 4)

Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Geberman (fp) och Jens Eriksson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Beträffande
motion” och slutar med ”motion Jo512” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening får tiden nu anses vara mogen att mer långsiktigt
klarlägga vissa frågor om djursjukvården. Till dessa frågor hör vilket behovet
är av en rikstäckande organisation för jordbrukets djursjukvård och hur
fördelningen av kostnaderna mellan djurägarna och staten skall göras samt
vilka alternativ som finns till djursjukvårdsavgiften för uppbärande av
jordbrukets kostnadsandel. Med det anförda ansluter sig utskottet till det i
motion Jo512 framställda kravet på en skyndsam utredning om djursjukvården.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

JoU 1985/86:13

122

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en utredning om vissa finansieringsfrågor m. m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:Jo512.

43. Utbildning i alternativa odlingsformer m. m. (punkt 38
mom 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”Enligt utskottets” och
slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till det förslag rörande fördelning av avgiftsmedel
som framförs i motion 1985/86:277. Vid denna fördelning är det bl. a. viktigt
att den alternativa odlingen och forskningen kring denna stimuleras. Som
motionärerna föreslagit bör 1 milj. kr. av avgiftsmedel anvisas till en
professur i alternativa produktionsformer. Genom utskottets förslag tillgodoses
även motion 1985/86:283 yrkande 2 och, i viss mån, motion Jo236
yrkande 4.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utbildning i alternativa odlingsformer m.m.

a) att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo236 yrkande 4 utan vidare
åtgärd,

b) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:277 yrkande 3
och 1985/86:283 yrkande 2 bemyndigar regeringen att inrätta en
professur i alternativa produktionsformer vid Sveriges lantbruksuniversitet
samt för ändamålet anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
för budgetåret 1986/87, att bekostas av avgiftsmedel,

44. Bidrag till gödselvårdsanläggningar (punkt 40 morn. 1 a)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Lennart
Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar ”1 motion” och slutar
”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1985/86:273 framförda uppfattningen att
avgiftsmedel bör användas bl. a. för att finansiera investeringar i gödselvårdsanläggningar.
Genom att stallgödsel används på rätt sätt och vid rätt
tidpunkt vinner man stora fördelar bl. a. från miljösynpunkt. Vidare minskar
behovet av importerade handelsgödselmedel. Regeringen bör snarast möjligt
återkomma till riksdagen med förslag om medelsanvisning för bidrag till
gödselvårdsanläggningar och förslag om bidragsbestämmelser. Vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:273 bör ges regeringen till känna.
Härigenom tillgodoses även motion 1984/85:879 yrkande 2.

JoU 1985/86:13

dels utskottets uttalande om motion 1984/85:879 i det stycke på s. 83 som
börjar ”Med hänvisning” och slutar ”3-4” bort utgå,

123

dels utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

1. a) att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:879
yrkande 2 och 1985/86:273 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om bidrag till gödselvårdsanläggningar,

45. Lantbrukets utvecklingsfond m. m. (punkt 40 mom. 1 c)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”för forskningsprogrammen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslagen i motion 1985/86:277 om fördelningen
av avgiftsmedel på olika ändamål. Det får förutsättas att utskottets förslag till
fördelning beaktas i samband med riksdagsbehandlingen av de anslag som
tilldelats avgiftsmedel i regeringsförslaget men som ej tillhör utskottets
beredningsområde. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att av avgiftsmedel
anvisas 5 milj. kr. till tillämpad forskning, 2,9 milj. kr. till arbetsmiljöforskning
i jordbruket och 20 milj. kr. till en lantbrukets utvecklingsfond.
Denna fördelning står enligt utskottets mening i bättre överensstämmelse
med riksdagsbeslutet (SkU 1983/84:47) om avgiftsmedlens användning.
Syftet med utvecklingsfonden bör, som i motionen närmare anförs, vara att
aktivt verka för forsknings- och utvecklingsarbete för att tillvarata lantbruksnäringens
resurser, svara upp mot miljö- och kvalitetskrav och därmed lägga
en grund för framtida marknader. Inom ramen för den tekniska forskningen
bör resurser utgå till utveckling av redskap och maskiner för växtodlingssystem,
stall- och handelsgödselspridare och sprututrustning m. m. I arbetsmiljöforskningen
bör intresset främst koncentreras till jordbrukare och sprutförare
som kommer i kontakt med bekämpningsmedel m. m. Det är angeläget
att resurser satsas på förbättrad information och utbildning för dessa
kategorier samt på förebyggande åtgärder mot hälsorisker för dem som
hanterar medlen.

dels utskottets hemställan under 1 c bort ha följande lydelse:

1. c) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:277 yrkandena 2
och 5 (delvis) för budgetåret 1986/87 av avgiftsmedel anvisar
20 000 000 kr. till lantbrukets utvecklingsfond, 2 900 000 kr. till
arbetsmiljöforskning och 5 000 000 kr. till tillämpad teknisk forskning,

46. En garantifond för alternativ odling m. m. (punkt 40 mom.
1 d och f)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar ”Enligt motion” och
slutar ”1985/86:276” bort ha följande lydelse:

Enligt motion (lika med utskottet) vara oförändrade.

Utskottet delar motionärernas åsikt att avgiftsmedlen bör användas för
delvis andra ändamål än vad regeringen föreslagit. I konsekvens med 1984

JoU 1985/86:13

124

års riksdagsbeslut bör sammanlagt 59,1 milj. kr. användas för ändamål som
främjar en minskning av kemikalieanvändningen. Detta belopp har enligt
regeringens förslag fördelats på skogsforskning, allmän naturresursforskning,
miljövårdsforskning och försurningsprogrammet. De berörda anslagen
bör emellertid, som framhålls i motionen, vara beloppsmässigt oförändrade
och således bekostas med andra budgetmedel än avgiftsmedel.

De ändamål som förordas i motionen är utveckling och byggnation av
gödselvårdsanläggningar samt inrättande av en garantifond för fleråriga
försök för jordbruksföretag i södra och mellersta Sverige, vilka övergår till
alternativa odlingsformer. Utskottet ansluter sig till de synpunkter som
härvidlag framförts i motionen. Härigenom tillgodoses motion 1985/86:283
yrkande 4 samt i viss mån även motion Jo619 (se moment 4). Det bör
ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om
fördelning av avgiftsmedel i enlighet med synpunkterna i motion 1985/
86:276.

dels utskottets hemställan under 1 d och f bort ha följande lydelse:

1. d) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:276
yrkande 4 och 1985/86:283 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om medel till gödselvårdsanläggningar
och en garantifond för alternativ odling,

47. Överföring av medel till jordbrukets anslag (punkt 40 mom.

Ig)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar ”Med hänvisning” och
slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1984 års riksdagsbeslut om
avgiftsmedlens användning knappast torde medge att skogsforskningen och
försurningsforskningen tilldelas resurser i den storleksordning regeringen
föreslagit. Som motionärerna anfört bör 30 milj. kr. av dessa avgiftsmedel
överföras till anslag som berör jordbruk samt natur- och miljöskyddsprojekt.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om fördelningen
av 30 milj. kr i enlighet med synpunkterna i motion 1985/86:272 och Jo306.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 g bort ha följande lydelse:

1. g) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:272 och
1985/86: Jo306 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om överföring av avgiftsmedel,

48. Anslag till skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 40
mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

JoU 1985/86:13

dels den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”Utskottet avstyrker”
och slutar ”yrkande 5 delvis)” bort ha följande lydelse:

125

I enlighet med utskottets ställningstaganden i det föregående (reservation
45) tillstyrker utskottet förslaget i motion 1985/86:277 om en minskning av
anslaget till skogsforskning med 3 milj. kr. Som motionärerna anfört är det
inte förenligt med en seriös forskningsplanering att inleda ett forskningsprogram
med en så omfattande resurstilldelning.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1985/86:277 yrkande 5 delvis och med avslag på motion
1985/86:284 yrkandena 5 och 6 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
99 298 000 kr.,

49. Anslag till skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 40
mom. 2)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”1 enlighet” och slutar
”1985/86:284" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att skogsbruket i förhållande till jordbruket är en
liten förbrukare av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Som anförts i
motion 1985/86:284 bör en betydligt mindre andel av de influtna avgiftsmedlen
hänföras till skogsbruket. Anslaget till den skogliga delen av forskningsprogrammet
får då minskas i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker
motionen så till vida att anslaget bör reduceras med 21 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:284 yrkandena 5 och 6 samt med avslag på motion 1985/86:277
yrkande 5 delvis till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 81 298 000 kr.,

50. Anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet (punkt 40
mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar ”Utskottet utgår” och
slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas förslag om användningen av de
avgiftsmedel som föreslås anvisade till naturvetenskapliga forskningsrådet.
För att öka kunskapen om grundläggande naturvetenskapliga samband bör
forskningen inriktas på de områden som anges i motion 1985/86:284. Detta
bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:284 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1985/86:13

126

51. Stöd till alternativ odling m. m. (punkt 40 mom. 4)

JoU 1985/86:13

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp), Lennart
Brunander (c) och John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar ”Från olika" och slutar
”och Jo623” bort ha följande lydelse:

De motioner som berör den alternativa odlingen innehåller enligt utskottets
mening åtskilliga synpunkter som bör beaktas. Detta gäller bl. a.
motionerna Jo604 (fp), Jo619 (s) och Jo622 (c). Utskottet anser det angeläget
att statligt stöd utgår till den rådgivnings- och utbildningsverksamhet som
bedrivs av alternativodlarnas organisationer, i enlighet med vad som anförs i
motion Jo622. Sådana stödåtgärder kan lämpligen finansieras med influtna
avgiftsmedel. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om
sådana stödinsatser. Vidare ansluter sig utskottet till synpunkterna i motion
Jo619 om behovet av stöd till fullskaleförsök med alternativa odlingsmetoder,
vilka kan bedrivas t. ex. i Skåne. Som motionärerna anfört kan försöken
genomföras i samverkan med lantbruksnämnderna, länsstyrelsernas naturvårdsenheter,
hushållningssällskap och lantbruksskolor. Även dessa åtgärder
bör lämpligen finansieras med avgiftsmedel. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo604, Jo619 och Jo622 bör ges regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses, i större eller mindre utsträckning, även övriga
i detta sammanhang behandlade motioner.

dels utskottets uttalanden på s. 83 om motion 1984/85:1075 bort utgå,

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande stöd till alternativ odling m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1075,1985/86:283
yrkande 1, 1985/86:Jo202, 1985/86:Jo604, 1985/86:Jo619, 1985/

86:Jo622 och 1985/86:Jo623 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

52. Djurvänligare metoder i animalieproduktionen (punkt 40
mom. 5)

Karl Erik Olsson (c). Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar "Som framgår" och på
s. 82 slutar "riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Som framgår (lika med utskottet) enskilt fall. Utskottet anser

det angeläget att bestämmelserna tillämpas på ett sätt som överensstämmer
med syftet bakom 1985 års riksdagsbeslut. De uppgifter som framkommit
angående en starkt ökande förbrukning av antibiotika m. m. tyder på att så
inte är fallet. Som anförs i motion Jo520 (c) bör det vara möjligt att väsentligt
reducera bruket av mediciner inom animalieproduktionen genom att förbudet
mot användningen av tillväxtbefrämjande preparat utvidgas till att i
princip gälla all behandling av hela eller delar av besättningar med

antibiotika och andra medicinska preparat genom inblandning i fodret. 227

Huvudprincipen bör vara att endast sjuka djur får behandlas. Utskottet är på
det klara med att smittsamma sjukdomar av typen nyssjuka bland smågrisar
kräver en snabb insats för att rädda livet på hela besättningar. Ett generellt
förbud skulle därför få förödande ekonomiska konsekvenser. Det finns dock
utrymme för en långtgående restriktivitet utan att sådana effekter behöver
uppstå. Åtgärden kan däremot tvinga fram ändrade produktionsformer och
en allmän förbättring av miljön i djurstallarna. En sådan utveckling kan vara
mer integrerad svinproduktion. Specialiserad ungnötsuppfödning med köpta
kalvar är en produktion som därför är tveksam från de aspekter som här
tagits upp. Även denna produktionsform kan därför behöva förändras.

De frågor som utskottet här tagit upp innefattar svåra avvägningsproblem,
som kräver närmare överväganden. Berörda myndigheter bör få i uppdrag
att ta fram erforderligt beslutsunderlag. Syftet bör vara att kraftigt reducera
och därmed minimera insatsen av mediciner i animalieproduktionen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo520 bör ges regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses även motionerna Jo524 och Jo518 yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande djurvänligare metoder i animalieproduktionen
m. m.

att riksdagen dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1985/86:Jo518 yrkande
1, 1985/86:Jo520 och 1985/86:Jo524, dels lämnar utan vidare åtgärd
motionerna 1985/86:Jo518 yrkandena 4 och 5 och 1985/86:Jo610
yrkande 2,

53. Åtgärdsprogram för Ringsjön m. m. (punkt 40mom. 8)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar "Med hänvisning" och
slutar "3—4” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anför i det följande om avgiftsmedel till
miljöskyddsinsatser vid Ringsjön (H 14) föreslår utskottet att riksdagen i ett
uttalande understryker värdet av de insatser som föreslås i motionerna
1984/85:2578 och 1984/85:1164 yrkande 1. Övriga i detta sammanhang
behandlade motioner från riksmötet 1984/85 påkallar ingen ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande åtgärdsprogram för Ringsjön m.m.
tt riksdagen med anledning av motion 1984/85:1164 yrkande 1 och
1984/85:2578 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

JoU 1985/86:13

128

54. Vissa miijöproblem i jordbruket (punkt 40 mom. 9) JoU 1985/86:13

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar "I anslutning” och på
s. 83 slutar ”jordbruket m. m.” bort ha följande lydelse:

I motion Jo750 förs en ingående diskussion om de miljöproblem m. m. som
är förenade med bl. a. användningen av handelsgödsel i jordbruket. Problemen
med växtnäringsläckage, spillvatten från gödselvårdsanläggningar och
silos m. m. redovisas utförligt, liksom förekomsten av nitrat i dricksvattentäkter
m. m. Behovet av kalkning för att motverka den fortgående försurningen
av åkermarken understryks. Frågorna om eutrofiering av vattendragen
berörs också. Motionen utmynnar i ett förslag till åtgärdsprogram som
tar upp bl. a. följande punkter:

a) satsning på forskning och utveckling av s. k. catchcrops (fånggrödor) för
att minska kväveförlusterna den tid då jorden annars skulle ligga bar,

b) åtgärder för att öka kalkningen av den svenska åkerjorden,

c) utveckling och byggnation av gödselvårdsanläggningar för att minska
läckage av gödselvatten och ammoniakavgång,

d) en satsning på forskning, utveckling och rådgivning kring användandet
av stallgödsel,

e) åtgärder för att minska den totala gödselanvändningen på åkermark,

f) omedelbar avgiftsbeläggning på ammoniak som gödselmedel,

g) kraftig restriktivitet i vad gäller tillstånd till ökad djurhållning eller
nyetablering i områden med hög djurtäthet,

h) en långsiktig plan för att sprida animalieproduktionen geografiskt.
Utskottet ansluter sig till vad i motionen anförts om behovet av ett

åtgärdsprogram och föreslår att detta ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses även motionerna 1984/85:632 och 1984/85:2609 yrkandena 1, 3
och 4.

dels utskottets uttalanden på s. 83 om motionerna 1984/85:632 och
1984/85:2609 bort utgå,

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande vissa miljöproblem i jordbruket
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:632, 1984/85:2609
yrkandena 1, 3 och 4 samt 1985/86:Jo750 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett åtgärdsprogram,

55. Åtgärdsprogram för Västerhavet (punkt 40 mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar "När det" och slutar
"riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas mot eutrofieringens
orsaker och effekter på västkusten. De uppgifter som lämnas i motion Jo763
om eutrofieringens skadeverkningar på havsfiske, kustfiske, fiskodlingar och
rekreationsintressen måste enligt utskottets mening betraktas med stort

allvar. Kraftfulla åtgärder måste, som i motionen anförs, vidtas både
nationellt och internationellt för att minska utsläppen i havsmiljön. Utskottet
ansluter sig till motionärernas förslag till åtgärder såvitt avser bl. a. ökad
utsättning av lax, öring och yngel, försöksodlingar för fisk, installation av
musselfilter och undersökning av reningsmetoder.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo763 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett åtgärdsprogram
för Västerhavet,

56. Lagstiftningsfrågor (punkt 40 morn. 12 a)

Karl Erik Olsson (c), och Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m),
Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”Utskottet tillstyrker”
och slutar ”juli 1986” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den avgift på handelsgödselmedel
som infördes år 1984 bör avskaffas. Avgiften har inte haft några
positiva effekter från miljösynpunkt och har således inte uppfyllt syftet med
riksdagsbeslutet. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om
upphävande av hithörande lagstiftning.

dels utskottets hemställan under 12 a bort ha följande lydelse:

12. a) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:277
yrkande 1 och 1985/86:285 yrkande 1 i motsvarande del avslår det i
proposition 1985/86:74 framlagda lagförslaget såvitt avser lagen
(1984:409) om avgift på gödselmedel samt hos regeringen hemställer
om förslag till upphävande av nyssnämnda lag,

57. Lagstiftningsfrågor (punkt 40 morn. 12 b)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”Vidare avstyrker”
och slutar ”på bekämpningsmedel” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan (res. 56) tillstyrker utskottet
motion 1985/86:284 såvitt avser upphävande av lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag härom.

dels utskottets hemställan under 12. b) bort ha följande lydelse:

12. b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:284 yrkande
1 i återstående del hos regeringen hemställer om förslag till upphävande
av bekämpningsmedelsavgiften,

JoU 1985/86:13

130

58. Statens naturvårdsverk (punkt 42 mom. 1)

JoU 1985/86:13

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av sista stycket i utskottets yttrande som på s. 87 börjar med
”Enligt utskottets” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är en ytterligare budgetförstärkning om 5 milj.
kr. nödvändig för att naturvårdsverket skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Utskottet ansluter sig således till förslaget i motion Jo240 och förordar bifall
till yrkande 4 i motionen. Detta innebär ett visst tillgodoseende också av
yrkande 3 i motion Jo707.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:Jo707 yrkande 3 samt med bifall till motion 1985/86:Jo240
yrkande 4 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 105 282 000 kr.,

59. Statens naturvårdsverk (punkt 42 mom. loch2)

John Andersson (vpk) anser

att sista stycket i utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”således avslås” samt utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

Att naturvårdsverket i likhet med andra myndigheter berörs av generella
nedskärningar innebär enligt utskottets mening - om samtidigt höga krav
skall ställas på insatser inom natur- och miljövård - att naturvårdsverkets
situation blir ohållbar. 1 valet mellan att tillförsäkra verket ökade resurser
och sänka ambitionsnivån på dessa områden vill utskottet för sin del förorda
det förra alternativet. Naturvårdsverket bör således befrias från de generella
nedskärningarna och i stället bör en successiv uppbyggnad av verkets
resurser påbörjas. Detta innebär att utskottet ställer sig bakom kraven i
yrkandena 1 och 2 i motion Jo707.1 linje härmed bör statens naturvårdsverk
för budgetåret 1986/87 tilldelas ytterligare 14 146 000 kr., vilket innebär att
yrkande 3 i motion Jo707 bifalls och att också yrkande 4 i motion Jo240
tillgodoses.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:Jo240 yrkande 4 samt med bifall till motion 1985/86:Jo707
yrkande 3 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 114 428 000 kr.,

2. beträffande framtida anslag för statens naturvårdsverk

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:Jo707 yrkandena 1 och 2.

131

60. Ett generellt stöd till miljörörelser (punkt 44 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 89 börjar med ”Beträffande
motion” och slutar med "dessa organisationer” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att starka skäl talar för att ett generellt statligt stöd till
miljöorganisationer nu införs. Detta skulle bl. a. förbättra organisationernas
möjligheter att arbeta och utvecklas utan att deras fria och oberoende
ställning kan ifrågasättas. Utskottet ansluter sig således till yrkandet i motion
Jo748 och föreslår att regeringen fullföljer frågan om ett stöd till miljöorganisationerna
i enlighet med vad som närmare anges i motionen och i
betänkandet (SoU 1979:60) Bidrag till folkrörelser.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett generellt stöd till miljörörelser
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo748 hos regeringen
hemställer om förslag om generellt stöd till miljöorganisationer.

61. Mark för naturvård m. m. (punkt 45 morn. loch2)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med "Utskottet delar”
och på s. 92 slutar med ”yrkandena 25 och 26” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo735 att det är olämpligt att öka
resurserna för markförvärv för naturvårdsändamål. Som framhålls i motionen
behöver staten inte äga ett markområde för att det skall kunna bevaras.
Ett mindre kostnadskrävande sätt är att i stället upprätta skötselavtal med
enskilda markägare. Skulle det ändå visa sig vara nödvändigt för staten att
äga mark för naturvårdsändamål, bör markägarna i första hand erbjudas
bytesmark av domänverket så att inte det totala statliga markinnehavet ökar.
Detta är viktigt också därför att de nuvarande resurserna för att sköta
befintlig naturvårdsmark är otillräckliga. Mot angiven bakgrund ansluter sig
utskottet till yrkandena 1 och 2 i motion Jo735 om en minskning av anslaget
Mark för naturvård resp. en höjning av anslaget Vård av naturreservat m. m.
Detta innebär att även motionerna Jo240, Jo725 och Jo738 tillgodoses i viss
utsträckning.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo725 yrkande 1 och 1985/86:Jo738 yrkande 25 samt med
bifall till motion 1985/86:Jo735 yrkande 1 till Mark för naturvärd för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo240 yrkande 5, 1985/86:Jo725 yrkande 2 och 1985/
86:Jo738 yrkande 26 samt med bifall till motion 1985/86:Jo735
yrkande 2 till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr..

JoU 1985/86:13

132

62. Mark för naturvård m. m. (punkt 45 mom. 1)

JoU 1985/86:13

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med ”Utskottet delar”
och på s. 92 slutar med ”yrkandena 25 och 26” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo738 är anslaget Mark för naturvård av central
betydelse för naturvårdsarbetet. Skyddsbehoven är alltjämt stora och de mål
som satts upp för reservatsbildning har långt i från uppnåtts. Ett högre anslag
för förvärv av naturvårdsmark än det regeringen har föreslagit är därför
nödvändigt. Utskottet ansluter sig således till yrkande 25 i motion Jo738. Vad

gäller anslaget till vård av naturreservat (= res. 63) och Jo738

yrkande 26.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86 :Jo725 yrkande 1 och 1985/86:Jo735 yrkande 1 samt med
bifall till motion 1985/86:Jo738 yrkande 25 till Mark för naturvård för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 45 000 000 kr.,

63. Vård av naturreservat m. m. (punkt 45 mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och
Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar på s. 92 med ”yrkandena 25 och 26” bort ha följande
lydelse:

Vad gäller anslaget för vård av naturreservat konstaterar utskottet att
dessa medel är otillräckliga, särskilt sedan beredskapsmedlen minskat
kraftigt. En fortsatt sänkning av anslaget är inte möjlig utan långtgående
negativa konsekvenser. Utskottet ansluter sig därför till yrkande 5 i motion
Jo240 och föreslår att anslaget Vård av naturreservat m. m. tillförs ytterligare
5 milj .kr. Härigenom tillgodoses också motion Jo725 yrkande 2 samt - i viss
utsträckning - motionerna Jo735 yrkande 2 och Jo738 yrkande 26. Utskottet
vill i sammanhanget också erinra om de ekonomiska fördelar som användningen
av sådana skötselavtal som omnämns i motion Jo738 kan innebära.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo725 yrkande 2, 1985/86:Jo735 yrkande 2 och 1985/
86:Jo738 yrkande 26 samt med bifall till motion 1985/86:Jo240
yrkande 5 till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 41 200 000 kr.,

64. Vård av naturreservat m. m. (punkt 45 mom.3)

John Andersson (vpk) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 92 som börjar med ”Av samma” och
slutar med ”naturreservat m. m.” bort ha följande lydelse:

10 Riksdagen 1985/86. lösaml. Nr 13

Som framhålls i motionerna Jo722 och Jo762 är situationen vad gäller vård
av reservatsmark otillfredsställande i flera delar av landet, inte minst i
Ostergötlands län. Orsaken är brist på medel, bl. a. till följd av minskad
tillgång på statliga beredskapsarbeten. Utskottet ansluter sig därför till
yrkandena i motionerna Jo722 och Jo762 om att riksdagen bör ge uttryck för
uppfattningen att statsbidragen till vård av naturreservat bör höjas.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uttalande om behov av ökade anslag för vård av
naturreservat m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1985/86:Jo722 och 1985/
86:Jo762,

65. Mark för naturvård m. m. (punkt 45 mom. 5)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Geberman (fp) och
Lennart Brunander (c) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 92 börjar med ”Förslag om”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Jo738 och Jo777 att statlig
mark som är av värde för naturvården skall kunna tas i anspråk genom
överföringar mellan berörda statliga organ. Som föreslås i motion Jo738 bör
således mark av stort naturvårdsvärde, som är i statens ägo, utan vederlag
kunna överföras till naturvårdsfonden. Detta gäller särskilt domänverksmark
som också genom byte kan användas för att ersätta enskilda markägare.
Utskottet anser i enlighet med vad som föreslås i yrkande 20 i motion
Jo738 att 15 milj. kr. av domänfondsmark årligen bör utnyttjas för att ersätta
enskilda för mark som avsätts till naturreservat. Vad utskottet anfört
tillgodoser i viss utsträckning också yrkande 4 i motion Jo777, vari föreslås att
10 milj. kr. överförs från domänfonden till anslaget Mark för naturvård.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo738 och Jo777 i
berörda delar.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden,
m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Jo738 yrkande 20
i motsvarande del och 1985/86:Jo777 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

66. Vissa finansieringsfrågor i övrigt (punkt 45 mom. 6 a)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 92 börjar med ”Möjligheten
att” och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

JoU 1985/86:13

134

Utskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion Jo708 att de flesta
naturtyper kan bevaras genom att naturvårdsområden bildas. Skötseln av
dessa kan garanteras genom avtal, i vilka ägaren mot ersättning från staten
ikläder sig ett skötselansvar. En sådan lösning blir både bättre och billigare
än om särskilda naturreservat eller nationalparker bildas. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion Jo708 yrkande 1 bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 6 a bort ha följande lydelse:

6.a) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo708 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

67. Vissa finansieringsfrågor i övrigt (punkt 45 mom. 6 b)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 92 börjar med ”Såvitt angår”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de förslag till nya principer för finansieringen av
skötseln av mark för naturvård m. m. som framförs i motion Jo738. Som
motionärerna anfört är det ofta fråga om långsiktiga investeringar, som
lämpligen borde kunna fördelas på en längre tidsperiod, exempelvis genom
ett avbetalningssystem för vissa reservat på privat mark. Vidare bör
skogsbruket genom skogsvårdsavgifter kunna finansiera bevarandet av
urskogar och liknande områden. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion Jo738 yrkande 20 i berörd del bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 6 b bort ha följande lydelse:

6. b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1985/86:Jo738 yrkande 20 i
återstående del,

68. Miljövårdsforskning(punkt 46mom. 2)

Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Jens
Eriksson (m) och Ivar Virgin (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 94 börjar med ”Beträffande
yrkande 8” och slutar med ”avstyrks således” bort ersättas med följande:
Enligt utskottet är det otillfredsställande att regeringen inte anslår mer än
2 milj. kr. för forskning om växtnäringsläckage. Anslaget bör därför i
enlighet med vad som förordas i motion 1985/86:284 yrkande 8 ökas med 2
milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:284 yrkande 8 till Miljövårdsforskning för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 70 150 000 kr.,

JoU 1985/86:13

135

69. Miljövårdsforskning (punkt 46mom. 3 a)

JoU 1985/86:13

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 94 börjar med ”Vad angår" och
slutar med ”ett projekt” bort ersättas med följande:

Med hänsyn till att vissa delar av landet har drabbats särskilt hårt av
försurningen är det enligt utskottets mening nödvändigt med en förstärkning
av övervakningen av miljökvaliteten i dessa län. Hänsyn härtill bör därför - i
enlighet med vad som anförs i motion Jo783 - tas vid fördelningen av medel
för miljövårdsforskning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Vad som anförs i motion 1985/86:284 om tilldelningen av
forskningsmedel (yrkande 7) får det anses ankomma på den särskilda
forskningsnämnden att pröva.

dels utskottets hemställan under 3 a bort ha följande lydelse:

3. a) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo783 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

70. Miljövårdsforskning (punkt 46 mom. 3 b)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den mening i näst sista stycket i utskottets yttrande som på s. 94 börjar
med ”Samma synpunkter” och slutar med ”ett projekt" bort ersättas med
följande:

Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att som regeringen
föreslår begränsa forskningen om växtnäringsläckage till endast en plats i
landet. Vidare bör denna forskning avse inte bara växtnäringsläckage utan
också läckage från bekämpningsmedel. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion 1985/86:284 yrkande 7 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 b bort ha följande lydelse:

3. b) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:284 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

71. Övervakning av miljöförändringar, m. m. (punkt 47
mom. 1)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels de två meningar i utskottets yttrande som på s. 95 börjar med "Utskottet
är” och slutar med ”således avslås" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att inventeringarna av olika
våtmarker påskyndas och intensifieras så att ett bevarandeprogram snabbt
kan genomföras. Utskottet ansluter sig därför till yrkandet i motion Jo738 om
en höjning av anslaget med 3 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86:Jo738 yrkande 22 till Övervakning av miljöförändringar,
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
33 300 000 kr.,

72. Övervakning av miljöförändringar, m. m. (punkt 47 JoU 1985/86:13

mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och John Andersson (vpk)
anser att

dels sista meningen i utskottets yttrande som på s. 95 börjar med ”Motionerna
föranleder” och slutar med ”riksdagens sida” bort ersättas med följande:

Yrkandet i motion Jo743 får därmed anses vara tillgodosett. Vad angår
yrkande 17 i motion Jo799 vill utskottet instämma i motionärernas uppfattning
att infraröd fotografering är ett värdefullt hjälpmedel som torde kunna
komma till större användning i inventeringsarbetet. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande behovet av vissa inventeringsinsatser
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo799 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

73. Åtgärder mot försurningen (punkt 48 mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 98 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 18” bort ersättas med följande:

Enligt utskottets mening strider regeringens förslag att tillföra anslaget 28
milj. kr. från avgiftsmedel mot riksdagens beslut. Utskottet ansluter sig
därför till yrkande 9 i motion 1985/86:284 vari yrkas en minskning av anslaget
för åtgärder mot försurningen med 28 milj. kr. Därmed tillgodoses också
yrkande 2 i motion 1985/86:277. Motionerna Jo776 yrkande 14, Jo799
yrkande 18 och 1985/86:275 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo776 yrkande 14, 1985/86:Jo799 yrkande 18, 1985/86:275
och 1985/86:277 yrkande 2 delvis samt med bifall till motion 1985/

86:284 yrkande 9 till Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.,

74. Åtgärder mot försurningen (punkt 48 morn. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 98 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 18” bort ersättas med följande:

Enligt utskottets mening är det - som framhållits i motion 1985/86:277 -inte i överensstämmelse med riksdagens beslut att föra 28 milj. kr. till
försurningsanslaget från avgiftsmedlen. Dessa medel bör användas för andra
ändamål och den i och för sig väl motiverade ökningen av anslaget bör i stället
finansieras med allmänna budgetmedel. Dessutom är i enlighet med 137

yrkande 18 i motion Jo799 en ytterligare höjning av anslaget motiverad med

hänsyn till behovet av ökad information om försurningen. Utskottet ansluter
sig således till motionerna 1985/86:277 och Jo799 i nu berörda delar. Detta
innebär att motion 1985/86:284 yrkande 9 tillgodoses i viss mån. Motionerna
Jo776 yrkande 14 och 1985/86:275 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo776 yrkande 14, 1985/86:275 och 1985/86:284
yrkande 9 samt med bifall till motionerna 1985/86:Jo799 yrkande 18
och 1985/86:277 yrkande 2 i återstående del till Åtgärder mot försurningen
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
168 000 000 kr.,

75. Åtgärder mot försurningen (punkt 48 morn. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 99 börjar med ”Med hänvisning
till” och slutar med ”samt Jo731” bort ersättas med följande:

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon ytterligare
riksdagens åtgärd inte erfordras med anledning av motionerna Jo705, Jo773,
Jo738 yrkande 45, Jo782 och Jo731. Beträffande Jo799 yrkandena 15 och 16
vill utskottet emellertid särskilt betona vikten av att ett förbud mot
försurande gödsel införs och att det krävs bättre information om behovet av
kompensationskalkning när försurande gödsel används. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 f bort ha följande lydelse:

3. f) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Jo799
yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

76. Kemikalieinspektionen (punkt 50 morn. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 100 som börjar med ”Motionen
föranleder” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är de reformer som nyligen har genomförts på
kemikalieområdet inte tillräckliga för att uppnå en säker kemikaliehantering
och ett tillfredsställande skydd mot skador orsakade av kemikalier. Det är
därför - i enlighet med vad som anförs i motion Jo799 - viktigt att sätta upp
mål för att uppnå en säkrare kemikaliekontroll. Sådana mål är bl. a. bättre
kunskap om kemiska produkter och om vilka som är ansvariga för
produkterna, en lokal och regional kontroll som komplement till den centralt
kontrollerande myndigheten, internationella överenskommelser samt ett
forskningssystem som skydd mot skador som trots ansträngningar ej kunnat
förutses.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

JoU 1985/86:13

138

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: JoU 1985/86:13

2. beträffande åtgärder för en säkrare kemikaliehantering m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Jo799 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

77. Särskilda projekt på miljövårdens område (punkt 51
mom. 1)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 102 med ”Utskottet är”
och slutar på s. 103 med ”prop. 1985/86:74” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att ytterligare medel är nödvändiga för att i
enlighet med vad som anförs i motion Jo738 riktade bidrag skall kunna utgå
till jordbruksföretag i syfte att stimulera till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet.
Utskottet ansluter sig således till yrkande 23 i motion Jo738, vari
yrkas en uppräkning av anslaget med 5 milj. kr. Därmed tillgodoses också i
viss utsträckning motionerna Jo739 yrkande 2 och 1985/86:284 yrkande 11.

Beträffande synpunkterna (= utskottet) 1985/86:74.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Jo739 yrkande 2 och 1985/86:284 yrkandena 10 i återstående
del och 11 samt med bifall till motion 1985/86:Jo738
yrkande 23 till Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.,

78. Särskilda projekt på miljövårdens område (punkt 51
mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 102 med ”Utskottet är”
och slutar på s. 103 med ”prop. 1985/86:74” bort ha följande lydelse:

Utskottet gör i enlighet med vad som anförs i motion 1985/86:284 följande
överväganden beträffande regeringens förslag.

Regeringen har föreslagit att influtna medel från gödsel- och bekämpningsmedelsskatten
skall användas för att finansiera vissa projekt inom
miljövården.

Bl. a. föreslås 3 milj. kr. användas för miljöskyddsinsatser i Ringsjöområdet.
Enligt utskottets mening bör lantbrukare i detta område - som är något
av ett pilotprojekt inom miljövården - få ersättning för merkostnader eller
förluster i samband med att miljöskyddsinsatser görs. Motivet till detta är
bl. a. att hela landet kommer att få nytta av den försöksverksamhet som där
pågår. Kostnaden för Ringsjöprojektet har beräknats till 18 milj. kr. En ram
på 18 milj. kr. för detta projekt bör därför anslås under anslaget H 14.

I budgetpropositionen föreslås också att Övertorneå kommun skall få ett
bidrag med 4 milj. kr. för sin försöksverksamhet som s. k. ekokommun.

Övertorneå är genom sin geografiska belägenhet föga representativ för

svenskt jordbruk. De slutsatser som kan dras från en försöksverksamhet i
Övertorneå blir därför inte representativa. De 4 milj. kr. som regeringen
föreslår skall gå till denna verksamhet bör inte anslås.

En stor del av miljöproblemen vid jordbruksdriften emanerar från
stallgödselhanteringen. Den viktigaste orsaken till detta är att spridningen av
stallgödsel sker under vinterhalvåret då grödorna inte kan tillgodogöra sig
växtnäringen i gödseln. Orsakerna till detta är många. Ett viktigt skäl är att
gödselbehållarna är för små och inte rymmer tillräckligt med gödsel. För att
stimulera en utbyggnad av lagringskapaciteten bör bidrag utgå för detta
ändamål. Huvudman för detta kan vara lantbruksstyrelsen. 31 milj. kr. bör
anslås för detta ändamål.

Under anslaget bör också medel för rådgivning anslås. Anslaget H 14
Särskilda projekt på miljövårdens område bör således enligt utskottets
mening öka med 70 milj. kr. till 81 milj. kr. Detta innebär att också motion
Jo738 yrkande 23 och Jo739 yrkande 2 tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1985/86:Jo738 yrkande 23 och 1985/86:Jo739 yrkande 2
samt med bifall till motion 1985/86:284 yrkande 11 till Särskilda
projekt på miljövårdens område för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 81 000 000 kr.,

b) att riksdagen beträffande fördelningen av anslaget som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motion 1985/86:284 yrkande 10 i återstående del,

Särskilda yttranden

1. Insatser för flora och fauna (punkt 10 mom. 6)

John Andersson (vpk) anför:

Ett enigt utskott instämmer i motionärernas synpunkter på behovet av
åtgärder för att skydda vår fauna och flora. Jag har emellertid inte ansett det
vara nödvändigt att inrätta ett nytt anslag för detta behov, eftersom vi i
motioner från vpk yrkat på ett högre anslag till naturvårdsverket. Enligt min
mening bör sådana åtgärder som det nu är fråga om finansieras inom
naturvårdsverkets anslag.

2. Överskottsarealens kostnader (punkt 12)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anför:

Det är tillfredsställande att jordbruksutskottet kunnat enas om tillämpningen
av 1985 års beslut. Utskottet anför avslutningsvis att ytterligare överväganden
möjligen kan leda till andra lösningar som successivt minskar statens
kostnadsansvar. Utskottet anför vidare att man har förståelse för att den
framförhållning som är nödvändig i jordbruket innebär att någon väsentligt
ändrad inriktning på 1986 års skörd är svår att åstadkomma.

JoU 1985/86:13

140

Inom moderata samlingspartiet anser vi denna förväntan orealistisk. JoU 1985/86:13
Skulle överläggningar mellan staten och näringen ge anledning till beslut om
en ny inriktning för åkerarealens användning anser vi att ett beslut härom
måste följas av en flera år lång övergångstid.

3. Överskottsarealens kostnader (punkt 12)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan
Fransson, Åke Selberg och Ulf Lönnqvist (alla s) anför:

Då kostnaderna för spannmålsöverskottet så markant överskridit de beräkningar
som gjordes av livsmedelskommittén skulle en utbetalning genom
spannmålskassan inte skapa möjligheter till en rimlig fördelning av kostnaderna
mellan olika jordbrukarkategorier. Enligt vår mening borde en friare
bedömning ske av konsekvenserna för olika jordbrukarkategorier i samband
med att de drabbas av sviktande lönsamhet på grund av spannmålsöverskotten.
Det är angeläget att man finner lösningar som innebär att tillskotten till
spannmålskassan i större utsträckning kan ersättas med selektiva åtgärder för
att gynna de jordbrukare som drabbats hårdast.

4. Lövträdsdominerade skogar (punkt 16 mom. 5 samt
punkt 20mom. 3. a)

John Andersson (vpk) anför:

I motion 1985/86:308 berörs frågan om lövträdsinblandningen i de svenska
skogarna. I motionen hemställs om åtgärder för att framför allt i södra
Sverige bevara lövdominerade skogar och att inblandning av framför allt
björk i gran- och tallskogar bevaras. Med detta som bakgrund och med
farhågor för att bidraget för skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd skulle motverka ett bevarande av dessa lövdominerade skogar
yrkas även att bidraget utgår och att dessa medel används på annat sätt i
skogsbruket.

Vid utskottsbehandlingen har framkommit att berörda frågor är föremål
förvissa utredningar. Bl. a. är skogsstyrelsen i samarbete med naturvårdsverket
i färd med att utarbeta en ”lövskogspolicy”. Jag har därför gjort den
bedömningen att pågående utredningar vars resultat snart föreligger bör
avvaktas och har därför inte fullföljt vissa av motionens yrkanden.

5. Fjällnära skogar (punkt 16)

John Andersson (vpk) anför:

Bland de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns krav om
upprättandet av en naturvårdsgräns som skydd för de fjällnära skogarna. När
riksdagen behandlade frågan om de fjällnära skogarna (JoU 1984/85:20)
framförde vårt parti krav på en ordentlig utredning om hur vi på bästa sätt
skulle använda och vårda dessa områden som allmänt kallas Europas sista
vildmark. I vad som vi ansåg borde utredas fanns också frågan om en 14]

naturvårdsgräns. Våra förslag om denna utredning vann icke bifall i utskott
eller riksdag.

Som en följd av det beslut som togs har en rad åtgärder vidtagits, bl. a. en
markanvändningsplanering. Jag avser därför att avvakta resultatet av nu
pågående verksamhet och ansluter mig därför inte till yrkandet om en
naturvårdsgräns.

6. Virkesförsörjningen (punkt 16)

John Andersson (vpk) anför:

I motion Jo304 yrkas om kompletterande åtgärder för att komma till rätta
med underavverkningen. Självfallet måste samhället förfoga över olika slags
styrmedel för att få en fungerande virkesförsörjning. Lika självklart är att
förslag om sådana åtgärder måste bedömas från fall till fall och att
utgångspunkten då måste vara att dessa åtgärder är förenliga med ett
långsiktigt nyttjande av våra skogstillgångar.

Enligt min mening borde också åtgärderna för en fungerande virkesförsörjning
få en långsiktig karaktär. Det bör därför utarbetas ett förslag till
ändrad skogsbeskattning, en beskattning av skogens tillväxt. Ett förslag i den
riktningen har också under detta riksmöte framlagts från vårt parti i motion
(1985/86:Sk314) vilken avslogs av riksdagen.

7. Havsfiskelaboratoriet (punkt 23)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m) och Lennart
Brunander (c) anför:

När riksdagen i våras genom beslut slog fast att havsfiskelaboratoriet skulle
vara kvar i Lysekil förutsatte vi att de forskare som arbetar där skulle erhålla
arbetslokaler anpassade till verksamheten och i sådant skick att de medgav
drägliga arbetsförhållanden. De lokaler som finns för närvarande är under all
kritik. De är nedslitna och fördelade på flera byggnader som tidigare varit
bostadshus.

Vi anser det vara nödvändigt och brådskande att nya lokaler anskaffas så
att det viktiga arbete och den forskning som där utföres kan ske effektivt och
under drägliga förhållanden. Vi anser det därför nödvändigt att det utan
dröjsmål tas itu med frågan. Antingen måste staten bygga nya lokaler eller
träffa överenskommelse med Lysekils kommun om uppförande av byggnader
som fiskeristyrelsen hyr för verksamheten. Byggnaderna bör vara av
sådan beskaffenhet att de ger tillräckliga utrymmen för forskarnas verksamhet.
Täckning för kommunens kostnader måste garanteras.

JoU 1985/86:13

142

8. Utredning om vissa finansieringsfrågor (punkt 36 mom. 4) JoU 1985/86:13

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som utskottet anfört begärde riksdagen redan förra året en översyn av
erfarenheterna av systemet med avgiftsfinansiering. Resultatet av översynen
borde enligt beslutet redovisas för riksdagen i samband med budgetprövningen.
Vi kan notera att så inte har skett och vill därför särskilt framhålla att det
är angeläget att resultatet av undersökningen redovisas så att behovet av
eventuella åtgärder kan bedömas utan ytterligare tidsutdräkt.

9. Miljövårdsinformation (punkt 44 mom. 2)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anför:

Det internationella försurningssekretariatet som drivs av Svenska naturskyddsföreningen
i samarbete med andra miljöorganisationer gör viktiga
insatser för att sprida information i andra länder. Det är enligt vår
uppfattning angeläget att sekretariatet får de resurser som erfordras för att
fullgöra de betydelsefulla informationsinsatserna. Speciellt betydelsefullt är
samarbetet med frivilliga miljöorganisationer i Storbritannien.

10. Åtgärder mot försurningen (punkt 48 mom. 3 d)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anför:

Vi anser att utskottet utöver att hänvisa till att berörda organ följer den
fortsatta utvecklingen beträffande åkermarkskalkningens långsiktiga effekter
och övergång till kalk som fällningskemikalie i reningsverk också bort
betona angelägenheten av att de frågeställningar som tas upp i folkpartiets
motion 738 yrkande 45 beaktas.

11. Särskilda projekt på miljövårdens område (punkt 51
mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och
Lennart Brunander (c) anför:

Som utskottet betonat förtjänar de förslag till åtgärder i odlingslandskapet
som motionerna innehåller väl att övervägas i samband med fördelningen av
anvisade medel. Vi vill i sammanhanget ytterligare framhålla att motionsförslagen
ger uttryck för ett nytänkande som det enligt vår mening vore
särskilt värdefullt att få pröva i praktisk verksamhet.

143

Bilagal JoU 1985/86:13

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 6 och 7§§ lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Avgift (gödselmedelsavgift) skall
erläggas till staten enligt denna lag
vid omsättning inom landet eller vid
införsel till landet av varor hänförliga
till tulltaxenummer 31.02-31.05, i det följande benämnda gödselmedel.

Föreslagen lydelse

1 §

Avgift (gödselmedelsavgift) skall
erläggas till staten enligt denna lag
vid omsättning inom landet eller vid
införsel till landet av kaliumnitrat
hänförligt till tulltaxenummer 28.39
samt varor hänförliga till tulltaxenummer
31.02, 31.03 och 31.05, i
det följande benämnda gödselmedel.

2 §

Avgift skall erläggas med 30 öre
för varje helt kilogram kväve och 60
öre för varje helt kilogram fosfor i
gödselmedlet, om andelen kväve
respektive fosfor i medlet är minst
fyra procent.

Avgift skall erläggas med 30 öre
för varje helt kilogram kväve och 60
öre för varje helt kilogram fosfor i
gödselmedlet, om andelen kväve
respektive fosfor i medlet är minst
två procent.

Avgift skall inte erläggas för gödselmedel i form av tabletter, pastiller
eller dylikt eller i förpackningar med en bruttovikt som inte överstiger 10
kilogram.

6 §

Tillverkare som avses i 4 § 1 skall vara registrerad som avgiftsskyldig
hos statens jordbruksnämnd.

Den som inför gödselmedel till
landet för yrkesmässig återförsäljning
i större omfattning kan efter
ansökan registreras som avgiftsskyldig
hos statens jordbruksnämnd.

Den som inför gödselmedel till
landet i större omfattning kan efter
ansökan registreras som avgiftsskyldig
hos statens jordbruksnämnd.
Om det finns särskilda
skäl, kan även annan som inför
gödselmedel registreras som avgiftsskyldig.

7 §

I deklaration enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
får avdrag göras för avgift på sådana gödselmedel

1. som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamnn för annat
ändamål än att användas där,

2. för vilka avgiftsskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt,

3. som har återtagits i samband med återgång av köp,

4. som har sålts för förbrukning för annat ändamål än att användas som
växtnäring,

144

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

JoU 1985/86:13

5. som har sålts med förlust för
den avgiftsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen.

Avdrag enligt första stycket 5 får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av avgiften som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning.
skall redovisning åter lämnas
för avgiften på det gödselmedel
som betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri
eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås,
när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om
köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller
ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan
vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri,
margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn. flingor eller
liknande produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller

ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift).

1 Lagen omtryckt 1984: 199.

__ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.
' Senaste lydelse 1984: 559.

145

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja
utvinnes ur frön och frukter,
j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer
19.02 eller 23.04,
k) produkt, hänförlig till tulltaxenummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga
kalciumaluminiumfosfater,
apatit och fosfatkrita hänförliga till
tulltaxenummer 25.10, ammoniak
hänförlig till tulltaxenummer 28.16,
kalium- och kalciumpolyfosfater
(inbegripet meta- och pyrofosfater),
kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat
(dikalciumfosfat) hänförliga
till tulltaxenummer 28.40
samt gödselmedel och andra produkter
hänförliga till tulltaxenummer
31.01-31.05.

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga
kalciumaluminiumfosfater,
apatit och fosfatkrita hänförliga till
tulltaxenummer 25.10, ammoniak
hänförlig till tulltaxenummer 28.16,
kaliumnitrat hänförligt till tulltaxenummer
28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater
(inbegripet metaoch
pyrofosfater), kaliumortofosfater
och kalciumhydrogenfosfat
(dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenummer
28.40 samt gödselmedel
och andra produkter hänförliga
till tulltaxenummer 31.01-31.05.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

JoU 1985/86:13

146

Bilaga 2 JoU 1985/86:13

Utrikesutskottets yttrande
1985/86:1 y

om forskning rörande skog och miljö
(skr. 1985/86:76) ^

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet beslutade den 14 januari 1986 att bereda utrikesutskottet
tillfälle att avge yttrande över regeringens skrivelse 1985/86:76 om forskning
rörande skog och miljö, vad avser bilaga 1.

Utskottet

I skrivelsen redovisar regeringen sina planer på ett omfattande program för
forskning om hotet mot skogen och naturmiljön i Sverige och världen i övrigt.

I den del av skrivelsen (bil. 1) som utarbetats inom utrikesdepartementet
och som utrikesutskottet har att yttra sig över redogör regeringen för de
internationella miljöproblem, t. ex. avskogning och ökenutbredning, vilka
särskilt drabbar tredje världens länder. En beskrivning görs av det internationella
samarbetet på området, framför allt inom FN-systemet, och för det
bistånd som bl. a. Sverige lämnar till drabbade länder. Skrivelsen utmynnar i
att styrelsen för u-landsforskning (SAREC) bör få i uppdrag att administrera
ett långsiktigt forskningsprogram för att dokumentera och analysera avskognings-
och ökenutbredningsproblem i ett globalt perspektiv.

Utskottet välkomnar detta initiativ.

SAREC är den svenska biståndsmyndighet som bl. a. har till uppgift att
främja u-ländernas egen forskningskapacitet och uppmuntra forskning om
u-landsproblem i Sverige. När utskottet i samband med behandlingen av
anslagen till det internationella utvecklingssamarbetet även granskat
SAREC:s verksamhet har utskottet haft anledning att betona vikten av
forskning om internationella miljöfrågor. Det av regeringen nu föreslagna
forskningsprogrammet ligger således helt i linje med tankegångar som
tidigare framförts av utskottet.

För två år sedan behandlade utskottet särskilt utförligt miljösituationen i
u-länderna. Det konstaterade bl. a. att sambanden mellan vegetation,
närmiljö och klimat endast var delvis kända och att ytterligare forskning är
påkallad (UU 1983/84:15). Utskottet redogjorde också för det omfattande
svenska biståndet på miljöområdet. I ett flertal programländer utgör insatser
för markvård, byskogsbruk, energitillförsel och landsbygdsutveckling de

tyngsta inslagen i utvecklingssamarbetet. 147

I samma betänkande behandlade utskottet SAREC:s uppgifter på miljöforskningsområdet
och föreslog att SAREC:s verksamhet borde ses över
bl. a. i syfte att bedöma om det fanns behov av en ytterligare koncentration av
insatserna till områden som tedde sig mest angelägna för svenskt utvecklingsbistånd.
Utskottets förslag ledde till den utredning som nämns i skrivelsen.

Forskarna är oense om vilken långsiktig inverkan den s. k. drivhuseffekten
och andra verk av människan kan ha på klimatet. Det är emellertid helt
klarlagt att den fortgående skövlingen av skog och förstörelsen av markvegetation
i u-länderna är ett av de största miljöhoten i världen. Orsaken till
skogsskövlingen och ökenutbredningen är ofta befolkningens fattigdom och
brist på försörjningsmöjligheter. I skrivelsen pekas på jakten efter ädla
träslag och råvaror för läkemedel och kemisk industri som orsak till
skövlingen av tropiska skogar.

Under behandlingen av budgetpropositionen kommer utskottet att ta
ställning till förslaget att 21 milj. kr. skall tillföras SAREC budgetåret
1986/87 för forskningsprogrammet. Därvid får utskottet också tillfälle att
närmare ta ställning till inriktningen av SAREC:s arbete på detta och andra
biståndsfält.

Utskottet har härutöver inga synpunkter på regeringens skrivelse.
Stockholm den 13 mars 1986
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Sture Ericson (s), Carl Bildt (m), Axel
Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af Ugglas (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Sten Sture
Paterson (m), Nils T. Svensson (s), Gunnel Jonäng (c), Maria Leissner (fp),
Anders Dahlgren (c) och Oswald Söderqvist (vpk).

JoU 1985/86:13

gotab Stockholm 1986 10625

148