Försvarsutskottets betänkande
1985/86:5
om vissa värnpliktsfrågor FÖ(J
(prop. 1985/86: 100) 1985/86:5
I betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson — under rubriken De värnpliktiga
har förelagt riksdagen i proposition 1985/86: 100 bilaga 6 (s. 45)
utom såvitt de rör de värnpliktigas fria resor. Vidare behandlas motion
1985/86: Fö303 samt motion 1985/86: Fö309 till den del den berör här behandlade
regeringsförslag.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 6 (s. 45—50 och s. 54)
föreslagit riksdagen att
1. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967),
2. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom
armén,
3. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520),
4. godkänna vad föredragande statsrådet i övrigt har förordat om förmåner
åt värnpliktiga.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
1985/86: FÖ303 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att de i motionen upptagna värnpliktsfrågorna behandlas
i en särskild värnpliktssocial utredning.
1985/86: Fö309 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till förbättringar av de värnpliktigas ekonomiska
förmåner, resor m. m. i enlighet med vad som föreslås i motionen (delvis).
1 Riksdagen 1985/86 10 sami. Nr 5
Utskottet
FöU 1985/86:5
Tjänstgörings- och utbildningsfrågor
I det avsnitt av budgetpropositionen som utskottet nu behandlar tar försvarsministern
inledningsvis upp vissa tjänstgörings- och utbildningsfrågor.
Han lägger bl. a. fram förslag om viss ändring i lagen (1983:1080) om
försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén. Förslaget
syftar till att skapa förutsättningar för en förlängning intill utgången av juni
1988 av de försök med en uppdelning av krigsförbandsövningar för värnpliktiga
i befattningar för plutons- och kompanibefäl som enligt nämnda lag
får pågå inom armén under tiden den 1 mars 1984—den 30 juni 1986 (prop.
1983/84:59, FöU 10, rskr. 119). Försvarsministern uppger att han har
inhämtat att en utvärdering av försöken beräknas finnas tillgänglig under
hösten 1986 för att ingå som en del av underlaget för försvarskommittén.
Han anser att det i avvaktan härpå vore olyckligt att avbryta försöken vid
utgången av den nuvarande försöksperioden, speciellt som erfarenheterna
av försöken hittills bedömts vara goda.
Som en annan tjänstgörings- och utbildningsfråga framförs i propositionen
ett förslag till viss ändring av värnpliktslagen (1941:967). Ändringen
betingas av behovet av en ökad rekrytering av fältpräster för krigsorganisationen.
Antalet befattningar för fältpräst är ca 850. Omkring 35 behöver
rekryteras varje år. För närvarande rekryteras fältpräster bland värnpliktiga
som genomgått grundutbildning och minst en krigsförbandsövning.
Såväl präster inom svenska kyrkan som pastorer m. fl. från andra trossamfund
tas i anspråk. Underlaget för denna uttagning är otillräckligt, uppger
försvarsministern. Detta anses hänga samman med att andelen kvinnliga
präster ökar samtidigt som värnpliktiga med en bakgrund som är lämplig
för uttagning till fältpräst i ökad omfattning begär och får vapenfri tjänst.
Överbefälhavaren har haft regeringens uppdrag att se över bestämmelserna
rörande utbildning m. m. för militär- och fältpräster. Han föreslår att
behovet av fältpräster till en del skall tillgodoses genom grundrekrytering
av värnpliktiga. Denna rekrytering avses ske bland värnpliktiga som
tänker utbilda sig till präster och pastorer m. m. De som grundrekryteras
till fältpräster bör enligt förslaget ges möjlighet att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
utan vapen. Vidare föreslås att utbildningen av grundrekryterade
fältpräster av ekonomiska och organisatoriska skäl samordnas med
utbildningen av personalvårdsassistenter. Försvarsministern stöder överbefälhavarens
förslag och anser att det bör genomföras. Han finner det
dock angeläget understryka att befrielse från vapenutbildning under värnpliktstjänstgöring
är ett undantag som bara gäller den som i egenskap av
t. ex. fältpräst i enlighet med internationella konventioner endast får använda
vapen i självförsvar.
Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har
anfört rörande behovet av att förlänga de pågående försöken med uppdelning
av krigsförbandsövningar inom armén och om en vidgad rekrytering
av fältpräster. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening besluta om de
ändringar i lagen om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar
inom armén och i värnpliktslagen som regeringen har föreslagit.
Förbättringar av vissa värnpliktsförmåner FöU 1985/86:5
1 propositionen läggs också fram förslag till vissa förbättringar av de
värnpliktigas förmåner. Kostnaden för förbättringarna beräknas för innevarande
budgetår uppgå till ca 16 milj. kr. och för nästa budgetår uppgå till
ca 46 milj. kr. I tillämpliga delar avses de föreslagna förbättringarna också
gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som de värnpliktiga.
Förbättringarna avser bl. a. en höjning av dagersättningen till värnpliktiga
under grundutbildning med 1 kr. till 26 kr. fr. o. m. den 1 juli 1986.
Efter 230, 300 och 360 tjänstgöringsdagar avses som hittills utgå tillägg till
dagersättningen med 15, 30 resp. 60 kr. I motion 309 (vpk) uttalar motionärerna
att en dagersättning om 40 kr. är rimlig.
Försvarsministern föreslår vidare att utryckningsbidraget höjs med 500
kr. till 2500 kr. räknat fr.o.m. den 1 januari 1986. Även beträffande
utryckningsbidraget framförs i motion 309 förslag om en större höjning än
den som förordas i propositionen. Motionärerna anser att utryckningsbidraget
bör bestämmas till 3000 kr.
Vissa av de föreslagna förbättringarna förutsätter ändringar i familjebidragslagen
(1978:520). Detta gäller förslagen om höjningar eller andra
förbättringar fr. o. m. den 1 juli 1986 av familjepenningen, näringsbidraget,
bostadsbidraget och tillägget till bostadsbidraget.
Beträffande den behovsprövade familjepenningen föreslås maximibeloppet
för denna förmån höjas med 290 kr. per månad för maka och med
370 kr. per månad för barn till 2 150 resp. 1 225 kr.
Enligt nuvarande utformning av familjebidragslagen kan, om särskilda
skäl inte föreligger, bostadsbidraget till ensamstående värnpliktig som har
lägenhet vid tjänstetidens början inte utgå med högre belopp än vad som
motsvarar en normalhyra på orten för lägenhet om ett rum och kök.
Försvarsministern förordar att detta maximibelopp ändras att motsvara en
normalhyra för två rum och kök.
I propositionen föreslås också en i visst avseende generösare regel när
det gäller utbetalning av tillägget till bostadsbidrag. Detta tillägg om 150
kr. per månad utgår för närvarande till den som är berättigad till bostadsbidrag
men inte får familjepenning. Förslaget i propositionen innebär att
tillägget också skall kunna utbetalas till ensamstående värnpliktig som har
rätt till familjepenning på grund av att han har barn som inte bor tillsammans
med honom. Detsamma föreslås gälla när familjepenning utgår för
frånskild maka till vars underhåll den tjänstepliktige enligt dom eller avtal
är skyldig utge bidrag.
Den föreslagna förbättringen av näringsbidraget gäller en höjning av
maximibeloppet från 400 kr. till 1 500 kr. Försvarsministern konstaterar att
det nuvarande maximibeloppet tillgodoser flertalet rörelseidkares bidragsbehov.
För ett fåtal näringsidkare har utvecklingen dock medfört att beloppet
uppenbarligen inte täcker kostnaderna.
Utskottet finner de förbättringar av dagersättningen och utryckningsbidraget
som föreslås i propositionen vara motiverade. Höjningar därutöver
kan utskottet inte tillstyrka. I linje med vad som har tillämpats vid tidigare 3
11 Riksdagen 1985186. 10 sami. Nr 5
höjningar av utryckningsbidraget (jfr Föll 1978/79:16, rskr. 173 och FöU
1984/85:7, rskr. 131) bör det högre utryckningsbidraget, som försvarsministern
också förordar, utgå redan fr. o. m. den 1 januari 1986. Motion 309
bör avslås såvitt den gäller förslag om högre dagersättning och utryckningsbidrag
än regeringen har föreslagit.
Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag till förbättringar av
de månatliga maximibeloppen för familjepenning och näringsbidrag. De
ändrade regler som föreslås för att höja maximibeloppet även för bostadsbidrag
till ensamstående värnpliktiga är enligt utskottets mening också
motiverade. Inte heller har utskottet något att invända mot förslaget om
viss ändring av reglerna för utbetalning till ensamstående värnpliktig av
tillägg till bostadsbidrag. Riksdagen bör alltså enligt utskottets mening
anta det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring av familjebidragslagen.
Till frågan om de värnpliktigas fria resor återkommer utskottet i ett
senare betänkande. I det sammanhanget avser utskottet att också behandla
motion 1985/86: Fö318 liksom frågan om finansieringen av förbättringarna
av förmånerna för värnpliktiga m. fl.
Värnpliktssocial utredning
Utskottet vill slutligen i detta betänkande också behandla motion 303 (c),
där motionärerna föreslår att regeringen skall uppmanas tillkalla en värnpliktssocial
utredning. I motionen berörs en rad värnpliktsfrågor som
hänger samman med bl. a. de värnpliktigas ekonomiska situation, medinflytande
och arbetsmiljö. Motionärerna anser att de i motionen berörda
frågorna motiverar och bör behandlas av den föreslagna utredningen.
Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen på förslag av
försvarsutskottet (FöU 1977/78: 19, rskr. 240) år 1978 uttalade att en undersökning
av unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden borde komma till
stånd. Riksdagsbeslutet ledde till att regeringen gav överbefälhavaren i
uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyrån genomföra en statistisk
urvalsundersökning i syfte att klarlägga de värnpliktigas ekonomiska
situation. Med utgångspunkt i resultatet av detta utredningsarbete tillkallades
i november 1981 en särskild kommitté med uppgift att utreda de
värnpliktigas m. fl. förmåner under grundutbildning (1982 års värnpliktsförmånskommitté).
Riksdagens senaste grundläggande beslut om dessa
förmåner våren 1983 (prop. 1982/83:115, FöU II, rskr. 291) byggde bl.a.
på denna kommittés överväganden och förslag.
Beträffande de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden bör här också
nämnas att en proposition med förslag om en lag om disciplinförseelser av
krigsmän är under beredning av justitieutskottet. Försvarsutskottet har
lämnat ett yttrande i ärendet till nämnda utskott (FöU 1985/86:3 y).
Av proposition 1985/86:100 bil. 6 (s. 49) framgår att överbefälhavaren
anser att en ny översyn av värnpliktsförmånssystemet bör komma till
stånd. Överbefälhavaren har dessutom i en särskild skrivelse till regeringen
föreslagit en översyn av vissa frågor av social, kulturell och fritidsmäs
-
FöU 1985/86:5
4
sig natur som rör de värnpliktiga. Som framgår av propositionen bereds FöU 1985/86: 5
dessa förslag för närvarande inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet
har inhämtat förbereder man därvid ett utredningsarbete av en särskild
utredningsman. Syftet är att på detta sätt lägga grunden för en senare
översyn med i huvudsak den inriktning som motionärerna föreslår. Detta
utredningsarbete avses anförtros en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Utskottet stöder tillkomsten av en sådan kommitté. Med hänsyn till de
åtgärder som övervägs inom regeringskansliet behöver riksdagen enligt
utskottets mening inte göra något uttalande i frågan. Motion 303 bör
avslås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. beträffande lagförslag
a) att riksdagen antar det som bilaga 6.1 till propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
b) att riksdagen antar det som bilaga 6.2 till propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med
uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén,
c) att riksdagen antar det som bilaga 6.3 till propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),
2. beträffande dagersättning
att riksdagen med avslag på motion 1985/86: Fö309 i denna del
godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,
3. beträffande utryckningsbidrag
att riksdagen med avslag på motion 1985/86: Fö309 i denna del
godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,
4. beträffande en värnpliktssocial utredning
att riksdagen avslår motion 1985/86: FÖ303.
Stockholm den 18 februari 1986
På försvarsutskottets vägnar
Lennart Blom
Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s). Roland Brännström
(s), Åke Gustavsson (s), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m). Ingemar
Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Iréne
Vestlund (s), Christer Skoog (s), Carl-Johan Wilson (fp) och Lennart
Brunander (c).
5
Särskilt yttrande
FöU 1985/86:5
Värnpliktssocial utredning
Lennart Brunander (c) anför:
Som framhålls i motion 1985/86: FÖ303 är den allmänna värnplikten för
män en av grundstenarna i det svenska totalförsvaret. För att behålla och
slå vakt om den samt stärka den folkliga förankringen i totalförsvarets
militära del är det viktigt att så många som möjligt fullgör sin värnplikt.
Mycket viktigt är emellertid också att värnpliktens innehåll och värnpliktsutbildningens
utformning bestäms både av totalförsvarets behov och förmågan
hos de värnpliktiga.
Att värnpliktstanken är väl förankrad betyder inte att värnpliktsutbildningen
skall vara oförändrad under långa tider. Förändringar påkallas av
olika skäl. 1983 års värnpliktsutbildningskommitté har gjort och gör ett
betydelsefullt arbete rörande främst utbildningsfrågor.
Värnpliktssociala frågor av det slag som nämns i motion 1985/86: FÖ303
behöver enligt min mening också tas upp till granskning. Enligt vad utskottet
har inhämtat förbereder regeringen en översyn av sådana frågor genom
en parlamentariskt sammansatt kommitté. Därigenom är syftet med det
yrkande som har framförts i motion 303 tillgodosett. Jag utgår från att den
utlovade utredningen snarast möjligt kommer att tillsättas eftersom de
frågor den avses behandla är angelägna.
6
Propositionens lagförslag
FöU 1985/86:5
Bil.
Förslag till
Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) skall
ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 § 1.1 De värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda
övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,
2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt
kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,
3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning
som omfattar för
1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,
2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,
3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar,
4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,
5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige
har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350
dagar,
6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,
3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
4. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,
3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild
befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300
dagar,
1 Senaste lydelse 1984: 208
7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse FöU 1985/86:5
Bil
4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.
Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda
befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,
2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,
3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,
4. fältpräst minst 320 och högst
345 dagar,
4. personalvårdsassistent minst 5. personalvårdsassistent minst
320 och högst 345 dagar, 320 och högst 345 dagar,
5. tekniker, vid armén minst 320 6. tekniker, vid armén minst 320
och högst 345 dagar och vid kustar- och högst 345 dagar och vid kustartilleriet
minst 380 och högst 405 da- tilleriet minst 380 och högst 405 dagar,
gar,
6. systemtekniker vid flygvapnet 7. systemtekniker vid flygvapnet
minst 340 och högst 365 dagar, minst 340 och högst 365 dagar,
7. meteorolog minst 340 och 8. meteorolog minst 340 och
högst 365 dagar. högst 365 dagar.
Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar vid
1. armén minst 220 och högst 245 dagar,
2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,
3. kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar,
4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.
B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig
i befattning för
1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamstridsfartyg vid
flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,
2. gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg
vid flottan, högst 32 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.
Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning
för
1. menig högst 15 dagar,
2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl,
högst 22 dagar,
3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.
För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg
som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning
som menig radiosignalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvalificerad
befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant
stamstridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare
kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst
två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.
Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.
En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid
flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.
C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnplik- FöU 1985/86: 5
tig i särskild kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas Bil.
att fullgöra högst fem särskilda övningar.
Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen
samt högst fyra dagar vid flygvapnet.
Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst
åtta dagar.
Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.
Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den
värnpliktige medger det.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
9
FöU 1985/86:5
Bil.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 1080) om försök med
uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1080) om försök med
uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén
dels att lagen skall ha följande lydelse,
dels att lagen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988.
Nuvarande lydelse
Under tiden den 1 mars 1984 -den 30 juni 1986 får krigsförbandsövningarna
inom armén för värnpliktiga
i befattningar för plutonseller
kompanibefäl delas upp på två
delövningar om sammanlagt högst
30 dagar.
Föreslagen lydelse
Krigsförbandsövningarna inom
armén för värnpliktiga i befattningar
för plutons- eller kompanibefäl
får delas upp på två delövningar om
sammanlagt högst 30 dagar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
10
Förslag till
Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)
FöU 1985/86:5
Bil.
Härigenom föreskrivs att 9, 10,
(1978: 520) skall ha följande lydelse.
17 och 21 §§ familjebidragslagen
Nuvarande lydelse
9§'
Familjepenning beräknas för månad
till högst 855 kronor för barn
och till högst 1 860 kronor för annan
person. Familjepenning för den
som uppbär ersättning för vård som
avses i 7 § 7 eller för den som har
rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får
dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.
Föreslagen lydelse
Familjepenning beräknas för månad
till högst 1225 kronor för barn
och till högst 2150 kronor för annan
person. Familjepenning för den
som uppbär ersättning för vård som
avses i 7 § 7 eller för den som har
rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får
dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.
10 §2
Bostadsbidrag beräknas för månad
till högst bostadskostnaden eller,
i fall som avses i 8 § 4, den
tjänstepliktiges andel i bostadskostnaden.
Endast om särskilda skäl föreligger
får dock till grund för beräkningen
läggas högre bostadskostnad
än som motsvarar normal
hyra på orten för en lägenhet om
fyra rum och kök i fråga om bostad
som avses i 8 § 1, för en lägenhet
om tre rum och kök i fråga om bostad
som avses i 8 § 2 samt för en
lägenhet om ett rum och kök för
bostad i övriga fall.
Bostadsbidrag beräknas för månad
till högst bostadskostnaden eller,
i fall som avses i 8 § 4, den
tjänstepliktiges andel i bostadskostnaden.
Endast om särskilda skäl föreligger
får dock till grund för beräkningen
läggas högre bostadskostnad
än som motsvarar normal
hyra på orten för en lägenhet om
fyra rum och kök i fråga om bostad
som avses i 8 § 1, för en lägenhet
om tre rum och kök i fråga om bostad
som avses i 8§ 2 .för en lägenhet
om två rum och kök i fråga om
bostad som avses i 8§ 3 samt för en
lägenhet om ett rum och kök för
bostad i övriga fall.
17 §
Under den tid som bostadsbidrag
utges till den tjänstepliktige, utgår
ett tillägg med 150 kronor per månad.
Tillägget utgår dock inte till
tjänstepliktig som har beviljats familjepenning.
Under den tid som bostadsbidrag
utges till den tjänstepliktige, utgår
ett tillägg med 150 kronor per månad.
Tillägget utgår dock inte till
tjänstepliktig som har beviljats familjepenning
enligt 7§ 1,3,4, 5 och
7.
21 §4
Näringsbidrag utgår med högst
400 kronor för dag.
Näringsbidrag utgår med högst
1500 kronor för dag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
1 Senaste lydelse 1985:72.
2 Senaste lydelse 1983:329.
1 Senaste lydelse 1985:72.
' Senaste lydelse 1983:329.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
11