1 betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - under rubriken De värnpliktiga har förelagt riksdagen i proposition 1985/86: 100 bilaga 6 (s, 45) utom såvitt de rör de värnpliktigas fria resor. Vidare behandlas molion 1985/86: FÖ303 samt motion 1985/86: FÖ309 till den del den berör här behandlade regeringsförslag.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 6 (s. 45-50 och s, 54) föreslagit riksdagen all

1, anta elt lill proposiiionen fogat förslag till lag om ändring i värnplikts-
lagen (1941:967),

2, anta ell till propositionen fogat förslag lill lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén,

3, anta etl lill propositionen fogat förslag lill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

4, godkänna vad föredragande slalsrådel i övrigt har förordat om förmåner åt värnpliktiga.

Lagförslagen fogas som bilaga lill detta belänkande.

Motionerna

1985/86: Fö303 av Gunnar Björk i Gävle m, fl, (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att de i motionen upptagna värnpliktsfrågorna behandlas i en särskild värnpliktssocial utredning.

1985/86: FÖ309 av Lars Werner m.fl, (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av de värnpliktigas ekonomiska förmåner, resor m, m. i enlighet med vad som föresläs i motionen (delvis).

1 Riksdagen 1985/86 10 saml. Nr 5

Utskottet FöU 1985/86:5

Tjänstgörings- och utbildningsfrågor

I del avsnitt av budgetpropositionen som utskottet nu behandlar lar försvarsministern inledningsvis upp vissa tjänstgörings- och utbildningsfrågor. Han lägger bl, a, fram förslag om viss ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén. Förslaget syftar till all skapa förutsättningar för en förlängning intill utgången av juni 1988 av de försök med en uppdelning av krigsförbandsövningar för värnpliktiga i befattningar lör plutons- och kompanibefäl som enligl nämnda lag får pågå inom armén under tiden den 1 mars 1984-den 30 juni 1986 (prop, 1983/84:59, FöU 10, rskr, 119), Försvarsministern uppger all han har inhämtat alt en utvärdering av försöken beräknas finnas tillgänglig under hösten 1986 för atl ingå som en del av underlaget för försvarskommitlén. Han anser atl del i avvaktan härpå vore olyckligt att avbryta försöken vid utgången av den nuvarande försöksperioden, speciellt som erfarenheterna av försöken hittills bedömts vara goda.

Som en annan tjänstgörings- och utbildningsfråga framförs i propositionen elt förslag lill viss ändring av vämpliktslagen (1941:967), Ändringen betingas av behovet av en ökad rekiy tering av fältpräster för krigsorganisationen. Antalet befattningar för fältpräst är ca 850, Omkring 35 behöver rekryteras varje år. För närvarande rekryteras fältpräster bland värnpliktiga som genomgått grundutbildning och minst en krigsförbandsövning. Såväl präster inom svenska kyrkan som pastorer m, fl, från andra trossamfund tas i anspråk. Underlaget för denna utiagning är otillräckligt, uppger försvarsministern, Deila anses hänga samman med alt andelen kvinnliga präster ökar samtidigt som värnpliktiga med en bakgrund som är lämplig för utiagning lill fältpräst i ökad omfattning begär och får vapenfri tjänst. Överbefälhavaren har haft regeringens uppdrag alt se över bestämmelserna rörande utbildning m,m. för railitär- och fältpräster. Han föreslår all behovet av fältpräster fill en del skall tillgodoses genom grundrekrylering av värnpliktiga. Denna rekrytering avses ske bland värnpliktiga som tänker utbilda sig lill präster och pastorer m, m. De som grundrekryleras till fältpräster bör enligt förslaget ges möjlighet att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring ulan vapen. Vidare föreslås alt utbildningen av grundrekryte-rade fältpräster av ekonomiska och organisatoriska skäl samordnas med utbildningen av personalvårdsassistenler. Försvarsministern stöder överbefälhavarens förslag och anser atl det bör genomföras. Han finner del dock angelägel understryka all befrielse från vapenutbildning under värnpliktstjänstgöring är etl undanlag som bara gäller den som i egenskap av t, ex, fältpräst i enlighet med internationella konventioner endast får använda vapen i självförsvar.

Utskottet har inte någol all invända mol vad försvarsministern har anfört rörande behovet av atl föriänga de pågående försöken med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén och om en vidgad rekrytering av fältpräster. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening besluta om de ändringar i lagen om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén och i värnpliktslagen som regeringen har föreslagit.

Förbättringar av vissa värnpliktsförmåner FöU 1985/86:5

I propositionen läggs också fram förslag lill vissa förbättringar av de
värnpliktigas förmåner. Kostnaden för förbättringarna beräknas för inne
varande budgetår uppgå lill ca 16 milj, kr, och för nästa budgetär uppgå till
ca 46 milj, kr, I tillämpliga delar avses de föreslagna förbättringarna också
gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som de värnplik
tiga.

Förbättringarna avser bl, a, en höjning av dagersättningen lill värnpliktiga under grundutbildning med 1 kr, lill 26 kr, fr, o, m, den I juli 1986, Efter 230, 300 och 360 Ijänslgöringsdagar avses som hittills utgå tillägg lill dagersättningen med 15, 30 resp, 60 kr, I molion 309 (vpk) uttalar motionärerna alt en dagersättning om 40 kr, är rimlig.

Försvarsministern föreslår vidare alt uliyckningsbidraget höjs med 500 kr, lill 2500 kr, räknat fr, o,m, den I januari 1986, Även beträffande ulryckningsbidragel framförs i motion 309 förslag om en slörre höjning än den som förordas i proposiiionen, Molionärerna anser att ulryckningsbidragel bör bestämmas lill 3000 kr.

Vissa av de föreslagna förbättringarna förutsätter ändringar i familjebidragslagen (1978:520), Detta gäller förslagen om höjningar eller andra förbättringar fr, o, m, den I juli 1986 av familjepenningen, näringsbidraget, bostadsbidraget och tillägget till bostadsbidraget,

Belräffande den behovsprövade familjepenningen föreslås maximibeloppet för denna förmån höjas med 290 kr, per månad för maka och med 370 kr, per månad för barn till 2 150 resp, I 225 kr,

Enligl nuvarande utformning av familjebidragslagen kan, om särskilda skäl inte föreligger, bostadsbidraget lill ensamslående värnpliktig som har lägenhet vid tjänstetidens början inle utgå med högre belopp än vad som motsvarar en normalhyra på orten för lägenhet om ell rum och kök. Försvarsministern förordar alt detta maximibelopp ändras atl motsvara en normalhyra för tvä rum och kök,

I propositionen föreslås också en i visst avseende generösare regel när det gäller utbetalning av tillägget till bostadsbidrag. Detta tillägg om 150 kr, per månad utgår för närvarande till den som är berättigad till bostadsbidrag men inte får familjepenning. Förslaget i propositionen innebär atl tillägget också skall kunna utbetalas till ensamstående värnpliktig som har rätt till familjepenning på grund av alt han har barn som inle bor tillsammans med honom. Detsamma föreslås gälla när familjepenning utgår för frånskild maka lill vars underhåll den ijänstepliktige enligl dom eller avtal är skyldig utge bidrag.

Den föreslagna förbättringen av näringsbidraget gäller en höjning av maximibeloppet från 400 kr, till I 500 kr. Försvarsministern konstaterar alt del nuvarande maximibeloppet tillgodoser flertalet rörelseidkares bidragsbehov. För ett fåtal näringsidkare har utvecklingen dock medfört att beloppet uppenbariigen inte läcker kostnaderna.

Utskottet finner de förbättringar av dagersättningen och utryckningsbidraget som föreslås i propositionen vara motiverade. Höjningar därutöver kan utskottet inte tillstyrka, I linje med vad som har tillämpats vid tidigare

II Riksdagen 1985/86. 10 saml. Nr 5

höjningar av ulryckningsbidragel (jfr FöU 1978/79:16, rskr, 173 och FöU FöU 1985/86: 5 1984/85:7, rskr, 131) bör del högre ulryckningsbidragel, som försvarsministern också förordar, utgå redan Ir, o, m, den 1 januari 1986, Motion 309 bör avslås såvitt den gäller förslag om högre dagersättning och utryckningsbidrag än regeringen har föreslagit.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag lill förbättringar av de månatliga maximibeloppen för familjepenning och näringsbidrag. De ändrade regler som föreslås för att höja maximibeloppet även för bostadsbidrag till ensamstående värnpliktiga är enligl ulskotlels mening också motiverade. Inte heller har utskottet något alt invända mot förslaget om viss ändring av reglerna för utbetalning till ensamstående värnpliktig av tillägg lill bostadsbidrag. Riksdagen bör alltså enligt utskottets mening anta del till proposiiionen fogade förslaget till lag om ändring av familjebidragslagen.

Till frågan om de värnpliktigas fria resor återkommer utskottel i ell senare betänkande, 1 det sammanhanget avser utskottet alt också behandla molion 1985/86: FÖ318 liksom frågan om finansieringen av förbättringarna av förmånerna för värnpliktiga m, fi.

Värnpliktssocial utredning

Utskottet vill slutligen i delta betänkande också behandla molion 303 (c), där motionärerna föreslår att regeringen skall uppmanas tillkalla en värnpliktssocial utredning. 1 motionen berörs en rad värnpliktsfrågor som hänger samman med bl, a, de värnpliktigas ekonomiska situation, medin-flylande och arbetsmiljö. Motionärerna anser atl de i motionen berörda frågorna motiverar och bör behandlas av den föreslagna utredningen,

Ulskollel vill inledningsvis påminna om all riksdagen pä förslag av försvarsutskottet (FöU 1977/78: 19, rskr, 240) år 1978 uttalade att en undersökning av unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden borde komma till slånd. Riksdagsbeslutet ledde till atl regeringen gav överbefälhavaren i uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyrån genomföra en statistisk urvalsundersökning i syfte atl klarlägga de värnpliktigas ekonomiska situation. Med utgångspunkt i resultatet av delta utredningsarbete tillkallades i november 1981 en särskild kommitté med uppgift atl utreda de värnpliktigas m.fl, förmåner under grundutbildning (1982 års värnplikls-förmänskommitté). Riksdagens senaste grundläggande beslut om dessa förmåner våren 1983 (prop, 1982/83: 115, FöU 11, rskr, 291) byggde bl. a, på denna kommittés överväganden och förslag.

Beträffande de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden bör här också nämnas att en proposition med förslag om en lag om disciplinförseelser av krigsmän är under beredning av justilieutskottel. Försvarsutskottet har lämnat ett yttrande i ärendet till nämnda utskott (FöU 1985/86: 3 y).

Av proposition 1985/86: 100 bil, 6 (s, 49) framgår alt överbefälhavaren anser alt en ny översyn av värnpliktsförmånssyslemet bör komma lill slånd. Överbefälhavaren har dessutom i en särskild skrivelse till regeringen föreslagit en översyn av vissa frågor av social, kulturell och fritidsmäs-

sig natur som rör de värnpliktiga. Som framgår av proposiiionen bereds FöU 1985/86:5 dessa förslag för närvarande inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet har inhämtat förbereder man därvid elt utredningsarbete av en särskild utredningsman. Syftet är alt på della sätt lägga grunden för en senare översyn med i huvudsak den inriktning som motionärerna föreslår. Detta utredningsarbete avses anförtros en parlamentariskt sammansatt kommitté, Utskottel stöder tillkomsten av en sådan kommitté. Med hänsyn till de åtgärder som övervägs inom regeringskansliet behöver riksdagen enligl utskottels mening inte göra något uttalande i frågan, Molion 303 bör avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1, beträffande lagförslag

a) atl riksdagen antar det som bilaga 6,1 till proposiiionen fogade förslaget,till lagom ändring i värnpliktslagen (1941:967),

b) att riksdagen antar det som bilaga 6,2 till proposiiionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén,

c) atl riksdagen antar det som bilaga 6,3 lill propositionen fogade förslaget till lagom ändring i familjebidragslagen (1978:520),

2, beträffande dagersättning

att riksdagen med avslag på molion 1985/86: Fö309 i denna del godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

3, beträffande ulryckningsbidrag

alt riksdagen med avslag på motion 1985/86: Fö309 i denna del godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

4, beträffande en värnpliktssocial utredning
atl riksdagen avslår molion 1985/86: Fö303,

Stockholm den 18 februari 1986

På försvarsutskottets vägnar

Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Evert Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Irene Vestlund (s), Christer Skoog (s), Carl-Johan Wilson (fp) och Lennart Brunander (c).

Särskilt yttrande föu 1985/86:5

Värnpliktssocial utredning Lennart Brunander (c) anför:

Som framhålls i molion 1985/86: FÖ303 är den allmänna värnplikten för män en av grundstenarna i det svenska totalförsvaret. För atl behålla och slå vakt om den samt stärka den folkliga förankringen i totalförsvarets militära del är det viktigt att så många som möjligt fullgör sin värnplikt. Myckel viktigt är emellertid också all värnpliktens innehåll och värnplikts-utbildningens utformning bestäms både av totalförsvarets behov och förmågan hos de värnpliktiga.

Alt värnpliktstanken är väl förankrad betyder inte att värnpliklsutbild-ningen skall vara oförändrad under långa lider. Förändringar påkallas av olika skäl, 1983 års värnpliktsutbildningskommilté har gjort och gör etl betydelsefullt arbete rörande främst utbildningsfrågor.

Värnpliktssociala frågor av det slag som nämns i motion 1985/86: Fö303 behöver enligt min mening också tas upp lill granskning. Enligt vad utskottet har inhämtat förbereder regeringen en översyn av sådana frågor genom en parlamentariskt sammansatt kommitté. Därigenom är syftet med det yrkande som har framförts i motion 303 tillgodosett. Jag utgår från alt den utlovade utredningen snarast möjligt kommer atl tillsättas eftersom de frågor den avses behandla är angelägna.

Propositionens lagförslag föu 1985/86:5

Bil.

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs atl 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § 1. De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsulbildningen utgöres av grundutbildning och repelitionsulbild-ning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar,

A, Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1, menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2, menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3, gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4, plulonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad befallning, minst 395 och högst 450 dagar,

5, kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1, menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2, menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,

3, menig kategori E minsl 415 och högst 440 dagar,

4, gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5, plulonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,

6, kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits förutbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1, menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2, menig kategori E minst 290 och högst 3)5 dagar,

3, gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4, plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar,

5, kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1, menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2, menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3, gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls- eller underrätlelseljänsl, minst 260 och högst 300 dagar,

' Senaste lydelse 1984:208

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse FöU 1985/86:5

Ril

4, plulonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar.

5, kompanibefäl samma tid som för plulonsbefäl saml ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1, apotekare minsl 200 och högst 225 dagar,

2, läkare minsl 200 och högst 225 dagar,

3, läkarassislenl minsl 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

4, personalvårdsassislent minsl 5. personalvårdsassislenl minsl 320 och högst 345 dagar, 320 och högst 345 dagar,

5, tekniker, vid armén minsl 320 6, tekniker, vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kuslar- och högst 345 dagar och vid kustartilleriet minsl 380 och högst 405 da- lilleriet minst 380 och högst 405 dagar, gar,

6, systemtekniker vid flygvapnet 7, systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar, minsl 340 och högst 365 dagar,

7, meteorolog minst 340 och 8. meleorolog minsl 340 och
högst 365 dagar, högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1, armén minst 220 och högst 245 dagar,

2, flottan minsl 285 och högst 310 dagar,

3, kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar,

4, flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar,

B, Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar, Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig i befallning för

1, menig högst 21 eller, i befattning för menig på slamstridsfarlyg vid flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,

2, gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på slamstridsfarlyg vid fiotlan, högst 32 dagar,

3, plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar,

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning för

1, menig högst 15 dagar,

2, gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3, plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befallning för menig på sådanl hjälpfarlyg som del krävs speciella åtgärder för alt rusta får krigsförbandsövningen utsträckas all omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosignalist eller, på slamstridsfarlyg, i annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant slamstridsfarlyg som del krävs speciella åtgärder för alt rusta får krigsförbandsövningen utsträckas till atl omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermäs-tare eller i motsvarande befallning eller med uppgift som materielredogö-rare kan liden för krigsförbandsövningen utsträckas lill alt omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befallning på slamstridsfarlyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

c. Värnpliktig i befallning för plutons- eller kompanibefäl samt värnplik- FöU 1985/86: 5 lig i särskild kvalificerad befallning för menig eller gruppbefäl kan åläggas Bil, att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd all kunna genomföras på avsevärt kortare lid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst älta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger del.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986,

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén dels atl lagen skall ha följande lydelse, dels atl lagen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under liden den 1 mars 1984 -   Krigsförbandsövningarna inom
den 30 juni 1986 får krigsförbands-    armén för värnpliktiga i befattning-
övningarna inom armén för värn- ar för plutons- eller kompanibefäl
pliktiga i befattningar för plutons- får delas upp på två delövningar om
eller kompanibefäl delas upp på två    sammanlagt högst 30 dagar,
delövningar om sammanlagt högst
30 dagar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986,

FöU 1985/86:5 Bii,

Nuvarande lydelse

Familjepenning beräknas för månad lill högst 855 kronor för barn och till högst / 860 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7§ 7 eller för den som har rätt lill underhållsbidrag, som tjäns-lepliklig är skyldig atl utge, får dock inle överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

9§'

Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för månad lill högst / 225 kronor för barn och lill högst 2 150 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7§ 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjäns-lepliktig är skyldig atl utge, får dock inle överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Bostadsbidrag beräknas för månad till högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den Ijänslepliktiges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger får dock till grund för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ 1, för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § 2 samt för en lägenhet om ell rum och kök för bostad i övriga fall.

Bostadsbidrag beräknas för månad till högst bostadskostnaden eller," i fall som avses i 8 § 4, den Ijänslepliktiges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger får dock lill grund för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ I, för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ 2, för en lägenhet om två rum och kök ifråga om bostad som avses i 8§ 3 saml för en lägenhet om elt rum och kök för bostad i övriga fall.