Finansutskottets betänkande
1985/86:8

om anvisning av medel på tilläggsbudget II för

kostnader för framtagande av kontrolluppgifter f ‘ V_

1985/86:8

m. m. (förs. 1985/86:9)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet en framställning från riksgäldsfullmäktige
om anvisning av medel på tilläggsbudget. Medelsbehovet är föranlett av att
riksgäldskontoret i enlighet med reformen om förenklad självdeklaration
skall lämna kontrolluppgift på ränta som gottskrivits eller betalats ut till
fysiska personer samt till vissa juridiska personer. Utskottet avstyrker en
motion i vilken begärs att riksdagen skall avslå fullmäktiges framställning.
Företrädare för moderata samlingspartiet reserverar sig mot beslutet.

Förslaget

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i förslag 1985/86:9 föreslagit att riksdagen
beslutar anvisa ett nytt reservationsanslag benämnt Riksgäldskontoret:
Kostnader för framtagande av kontrolluppgifter m. m. och till detta anslag
anvisar 13 milj. kr. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1985/86.

Utskottet har under ärendets beredning inhämtat kompletterande information
från riksgäldskontoret.

Motionen

1985/86:239 av Lars Tobisson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen avslår
fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till riksdagen 1985/86:9.

Utskottet

Riksdagen beslöt i juni 1985 att deklarations- och taxeringsförfarandet skulle
förenklas. Reformen innebär att en betydande majoritet av landets löntagare
och pensionärer i fortsättningen behöver lämna endast ett mycket begränsat
antal uppgifter i deklarationen. För flertalet räcker det med att de bekräftar
riktigheten i de uppgifter som lämnas på förtryckta blanketter. De förtryckta
uppgifterna skall omfatta inte bara utbetalad lön och pension utan också
gottgjorda räntor m. m. Banker och andra kreditinstitut skall därför i
fortsättningen lämna kontrolluppgift på gottskrivna räntor och innestående
behållningar. Kontrolluppgifterna skall lämnas både till skattemyndigheterna
och till kontoinnehavarna. Det nya förfarandet skall tillämpas första

1 Riksdagen 1985186.5 sami Nr 8

gången vid 1987 års taxering.

För att kunna fullgöra ovannämnda åligganden begär riksgäldsfullmäktige
att 13 milj. kr. anvisas på ett nytt reservationsanslag. Medlen är avsedda att
täcka riksgäldskontorets egna utgifter under innevarande och efterföljande
budgetår för framtagning av kontrolluppgifter m. m. Härtill kommer portokostnader
på sammanlagt 4,8 milj. kr. - kostnader som belastar ett anslag
under kommunikationsdepartementets huvudtitel och som därför inte
innefattas i den begärda medelstilldelningen.

I motion 239 av Lars Tobisson m. fl. (m) begärs att riksgäldsfullmäktiges
förslag skall avslås. Motionärernas yrkande skall ses som en konsekvens av
att de i annat sammanhang föreslagit att uppgiftsskyldigheten skall upphävas
för banker och andra penninginstitut. För dessa kommer uppgiftsskyldigheten
att innebära stora merkostnader. Den utgör dessutom ett hot mot den
personliga integriteten, anser motionärerna.

Utskottet får för sin del anföra följande. Utskottet har tidigare i annat
sammanhang framhållit betydelsen av att deklarations- och taxeringsförfarandet
förenklas för flertalet skattskyldiga (FiU 1984/85:7 y). På förslag av
skatteutskottet har riksdagen sedermera beslutat om en sådan reform (prop.
1984/85:180, SkU 1984/85:60).

Riksgäldskontorets begäran om medel på tilläggsbudget är i betydande
utsträckning avsedd att bestrida utgifter av engångskaraktär. För att kunna
lämna de erforderliga kontrolluppgifterna måste vissa äldre sparobligationslån
registreras på magnetband. Befintliga registeruppgifter behöver kontrolleras
och rättas. Ett försöksutskick av kontrolluppgifter behöver göras redan
under år 1986. Datorutrustningen behöver byggas ut. Till följd av dessa
tröskelinsatser uppgår de totala utgifterna för att skicka ut ca 1,5 miljoner
kontrolluppgifter i januari 1987 till 17,8 milj. kr. (inkl. porto), dvs. närmare
12 kr./kontrolluppgift. Redan efterföljande år väntas emellertid riksgäldskontorets
egna utgifter för kontrolluppgifterna begränsas till 1,4 milj. kr.,
vartill kommer portokostnader på 2,4 milj. kr. Räknat per kontrolluppgift
motsvarar utgifterna inkl. porto därvid ca 2:50 kr.

Enligt vad riksgäldskontoret under hand redovisat befinner sig kontoret
med nuvarande utrustning och bemanning för datordriften nära ett kapacitetstak.
Mot bakgrund av att behovet av utökad datorkapacitet främst är
föranlett av särskilda insatser i ett uppbyggnadsskede har utskottet övervägt
att låta riksgäldskontoret anlita en extern servicebyrå för vissa bearbetningar
i anslutning till uppgiftslämnandet. Enligt uppgifter som inhämtats av
kontoret skulle detta medföra något lägre kostnader än alternativet med
egen utökad datorkapacitet. Möjligheterna att flytta bearbetningar som
redan i dag görs av DAFA till egen dator skulle emellertid bortfalla med
detta alternativ och därmed skulle motsvarande besparing omintetgöras.
Enligt kontoret medför dessutom en fortsatt utgivning av sparobligationer att
frågan om utökad datorkapacitet ändock måste ställas inom några år.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda servicebyråalternativet.

Med den föreslagna utbyggnaden av datorutrustningen skulle kapaciteten
kraftigt utökas och därmed skulle kontorets långsiktiga behov av central
datorkapacitet vara tillgodosett för nu kända användningsområden. Därige -

FiU 1985/86:8

nom skulle det också bli möjligt att på egen dator utföra de kontrollbearbetningar
som nu görs vid DAFA. Riksgäldskontoret skulle också kunna ge
innehavarna av sparobligationer samma service som bankerna ger sina
kunder.

Utskottet biträder med hänsyn härtill riksgäldsfullmäktiges framställning
och föreslår att 13 milj. kr. anvisas för ändamålet i form av ett reservationsanslag
som ställs till fullmäktiges förfogande under budgetåren 1985/86 och
1986/87. Med det anförda yrkar utskottet samtidigt avslag på motion 239.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag
1985/86:9 och med avslag på motion 1985/86:239 till Riksgäldskontoret:
Kostnader för framtagande av kontrolluppgifter m. m. på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.

Stockholm den 18 december 1985

På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s),
Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),
Britta Hammarbacken (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), HansEric
Andersson (s), Hugo Hegeland (m) och Rolf Kenneryd (c).

Reservation

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Riksdagen antog i juni 1985 proposition 1984/85:180 om förenklad
självdeklaration. Förändringen, som innebär en förenkling mest för skattemyndigheterna,
bygger bl. a. på att banker och andra kreditinstitut, däribland
riksgäldskontoret, skall lämna kontrolluppgifter på räntor och kapitalbehållning
vad gäller alla fysiska personer samt vissa juridiska personer.
Riksgäldskontoret anser att kostnaderna för detta ändamål kommer att
uppgå till 17,8 milj. kr. och hemställer därför att särskilda medel anvisas i ett
nytt reservationsanslag.

Förslaget avvisas i motion 239 av Lars Tobisson m.fl. (m). Enligt
motionärerna medför uppgiftsskyldigheten stora merkostnader för banker
och andra penninginstitut. Den utgör dessutom ett hot mot den personliga
integriteten. Uppgiftsskyldigheten bör därför upphävas, anser motionärerna,
vars krav i detta avseende också innebär att riksgäldskontorets nu
aktualiserade medelsbehov bortfaller.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Effektivitets- och
förenklingskrav får inte vara utgångspunkt för åtgärder som urholkar
integritetsskyddet. Tvärtom måste den enskildes krav på integritet och

FiU 1985/86:8

sekretess vara styrande för lagstiftningen och myndigheternas praktiska
hantering av olika dataregister. Kontroll av medborgare som bygger på
datasamkörningar bör av principiella skäl avvisas och användningen av
personnummer som underlättar datasamkörningar av personregister bör
begränsas.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition om förenklad självdeklaration
anmälde riksgäldskontoret i en skrivelse till skatteutskottet att
kostnaderna för att riksgäldskontoret skulle kunna lämna de begärda
kontrolluppgifterna kunde uppskattas till 3,5-4 milj. kr. Enligt riksgäldskontorets
förnyade beräkning väntas de faktiska kostnaderna nu uppgå till 17,8
milj. kr. Detta förstärker enligt utskottets mening kravet på en omprövning
av riksdagens beslut.

Uppgiftsskyldigheten för banker och andra kreditinstitut bör därför
slopas. Förslag av den innebörden bör så snart som möjligt föreläggas
riksdagen. Som en följd härav behöver riksgäldskontoret inte tillföras
särskilda medel för framtagning av kontrolluppgifter.

Utskottet delar sålunda den uppfattning som kommer till uttryck i motion
239 av Lars Tobisson m. fl. (m) och som innebär att riksgäldsfullmäktiges
förslag till nytt reservationsanslag bör avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:239 avslår fullmäktiges i
riksgäldskontoret förslag 1985/86:9 om anvisande av ett nytt reservationsanslag
benämnt Riksgäldskontoret: Kostnader för framtagande
av kontrolluppgifter m. m.

Särskilda yttranden

1. Björn Molin (fp) och Lars De Geer (fp) anför:

I samband med riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag om
jämkningar i skyldigheten att lämna kontrolluppgifter (prop. 1985/86:58,
SkU 14, rskr. 79) hävdade folkpartiet att bankers och andra kreditinstituts
uppgiftslämnande om ränteinkomster och kapitalbehållning skulle senareläggas
ett år i jämförelse med propositionens förslag. De berörda institutionerna
skulle därigenom få erforderlig tid för upprättandet av datarutiner för
uppgiftslämnandet, något som man inte hinner göra med noggrannhet inom
propositionens tidsram. Vi anser i konsekvens härmed att även riksgäldskontorets
uppgiftslämnande borde ha skjutits ett år framåt i tiden, i synnerhet
som riksgäldsfullmäktige föreslagit att delar av arbetet med uppgiftslämnandet
borde utföras under hösten 1985.

2. Britta Hammarbacken (c) och Rolf Kenneryd (c) anför:

Centerpartiet har tidigare vid riksdagsbehandlingen motsatt sig den uppgiftsskyldighet
om räntor och kapitalbehållning för bl. a. riksgäldskontoret som
nu föranleder begäran om tilläggsanslag.

Anledningen till att vi trots detta inte motsätter oss riksgäldsfullmäktiges
framställning är att det begärda resurstillskottet är en följd av det redan
fattade beslutet.

FiU 1985/86:8

gotab Stockholm 1985 83839