Finansutskottets betänkande
1985/86:24
angående verkställd granskning av riksbankens
förvaltning år 1985 samt disposition av riksbankens
vinst (redog. 1985/86:15 och 19)
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet vissa frågor rörande riksbankens
verksamhet under år 1985.
Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för det
gångna årets förvaltning. Utskottet föreslår också att riksdagen fastställer
riksbankens bokslut för år 1985 samt att årets resultat disponeras på så sätt att
5,7 miljarder kronor levereras in till statsverket och resterande 2,2 miljarder
kronor förs över till dispositionsfonden.
Två motionsyrkanden med krav på en snabbare avreglering inom kreditoch
valutaområdena avstyrks av utskottet. Mot beslutet har i denna del
moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverat sig medan
företrädarna för folkpartiet och centerpartiet avgivit ett särskilt yttrande.
Redogörelserna
Utskottet har tagit del av riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för år
1985 (redogörelse 1985/86:15) samt av de protokoll som förts hos fullmäktige
och direktionen under året.
Vidare har utskottet tagit del av riksdagens revisorers berättelse (redogörelse
1985/86:19) över granskningen av riksbankens verksamhet under år
1985.
Riksbanken lämnar i förvaltningsberättelsen en redogörelse för den förda
kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt under året.
Den 1 juli 1986 övertar riksbanken huvudmannaskapet för mynttillverkningen.
I samband härmed ämnar riksbanken redovisa utelöpande mynt på
samma sätt som i dag sker med utelöpande sedlar, vilka tas upp som en
inhemsk skuld på skuldsidan i riksbankens balansräkning. I årets bokslut har
ett belopp motsvarande de utelöpande mynten, 2000 milj. kr., reserverats
för riksbankens övertagande av myntskulden den 1 juli 1986.
Riksdagens revisorer har i sin berättelse förutsatt att riksdagen kommer att
överväga om det finns anledning att anlägga några särskilda synpunkter i
fråga om riksbankens åtgärd att låta myntskulden påverka 1985 års resultat. 1
övrigt har granskningen inte givit revisorerna anledning till något särskilt
uttalande. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige i riksbanken beviljas 1
FiU
1985/86:24
1 Riksdagen 1985/86. 5 sami. Nr24
ansvarsfrihet för riksbankens förvaltning under år 1985.
I förvaltningsberättelsen föreslår fullmäktige vidare att 1985 års resultat —
5819563995 kr. — disponeras på så sätt att 5660504000 kr. levereras in till
statsverket medan resterande 159059995 kr. förs över till dispositionsfonden.
Av den föreslagna inleveransen har redan 1660504000 kr. betalats in
till statsverket i form av kvartalsvisa förskottsinleveranser av överskotten på
särskilda räkningar.
Motionerna
1985/86:306 av Lars Tobisson m. fl. (m), vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till känna vad
som anförs i motionen om kredit- och valutapolitiken,
2. att riksdagen i år fastställer de framlagda resultat- och balansräkningarna
före ställningstagandet till dispositionen av riksbankens vinst.
1985/86:307 av Björn Molin och Lars De Geer (fp), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger riksbanken till känna vad som anförs om en
avreglering av kredit- och valutapolitiken.
Utskottet
I såväl motion 306 av Lars Tobisson m. fl. (m) som motion 307 av Björn Molin
och Lars De Geer (fp) konstateras med tillfredsställelse att riksbanken under
år 1985 har genomfört en betydande liberalisering av kreditpolitiken och att
det även på det valutapolitiska området har tagits vissa steg i avreglerande
riktning. Man bör nu gå vidare på den inslagna vägen, anser motionärerna.
I motion 306 sägs att sedan valutakommittén nu framlagt sitt betänkande
bör riksbanken utnyttja gynnsamma valutalägen till att ytterligare frigöra
kapitalrörelserna över gränserna. Även i motion 307 framhålls att återstående
regleringar på kredit- och valutamarknaderna bör avvecklas. Vad som
anförs i motionerna bör enligt motionärerna ges riksbanksfullmäktige till
känna.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Under de två senaste
åren har riksdagen på förslag av finansutskottet antagit särskilda riktlinjer för
kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken. Dessa har kommit till uttryck i
särskilda tillkännagivanden till fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.
I anslutning till behandlingen av 1985 års finansplan drog finansutskottet
och riksdagen (FiU 1984/85:10) upp riktlinjer för kredit- och valutapolitiken
under år 1985. Något skäl för riksdagen att i detta sammanhang då det gångna
årets verksamhet behandlas göra uttalanden av den innebörd motionärerna
begär föreligger inte enligt utskottets mening. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motion 306 yrkande 1 och motion 307.
Statsskuldspolitiska kommittén har i sitt nyligen framlagda slutbetänkande
(SOU 1986:22) föreslagit att riksdagen som riksbankens huvudman bör
fastställa resultat- och balansräkningarna. Därmed är årsresultatet fixerat
och det är naturligt att riksdagen därefter beslutar om vinstdispositionen,
FiU 1985/86:24
2
påpekar kommittén i sitt enhälliga betänkande. Samma synpunkter förs fram
i motion 306. Motionärerna uttalar sålunda att de finner det naturligt att
riksdagens ställningstagande till dispositionen av riksbankens vinst föregås
av att balans- och resultaträkningarna fastställs.
Bestämmelser om dispositionen av riksbankens vinst finns i riksbankslagen
(1934:437) och i bankoreglementet (1975:6). Av 5§ riksbankslagen
framgår att riksdagen äger förfoga över riksbankens vinst sedan erforderliga
avsättningar gjorts till reservfonden. I 17 § bankoreglementet föreskrivs att
fullmäktige varje år före utgången av januari till riksdagen skall överlämna
förslag om disposition av riksbankens vinstmedel. Någon föreskrift om att
balansräkningen och resultaträkningen skall fastställas av riksdagen finns
inte. Så har tidigare inte heller skett när riksdagen beslutat om dispositionen
av riksbankens vinstmedel.
Enligt utskottets mening bör dock riksdagens behandling av frågan om
riksbankens verksamhet inte begränsas till en prövning av fullmäktiges
förvaltning och till ett beslut om dispositionen av riksbankens vinst. Såsom
förordas i motion 306 och av statsskuldspolitiska kommittén bör riksdagen
också varje år fastställa riksbankens resultaträkning och balansräkning. I
enlighet med kommitténs förslag innebär detta att riksdagens revisorer i sin
årliga granskningsrapport bör uttala sig om fullmäktiges förslag i dessa
avseenden.
Fullmäktige har i 1985 års bokslut reserverat 2000 milj. kr. för övertagandet
av myntskulden den 1 juli 1986. Dispositionen är föranledd av att huvudmannaskapet
för myntverket vid denna tidpunkt kommer att föras över på
riksbanken. Enligt utskottets mening bör denna förändring inte påverka 1985
års resultat. Utskottet förordar därför att den i bokslutet gjorda reservationen
för övertagande av myntskulden återförs. Riksbankens resultat för år
1985 skulle därmed öka med 2000 milj. kr. till 7 820 milj. kr. Motsvarande
belopp bör i stället avsättas till riksbankens dispositionsfond.
Riksdagens revisorer har i sin berättelse över granskningen av riksbankens
verksamhet under år 1985 berört den reservering som gjorts för övertagandet
av myntskulden. I övrigt har deras granskning inte givit anledning till något
särskilt uttalande. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet
för riksbankens förvaltning under år 1985.
Utöver reserveringen för myntskulden har inte heller utskottet vid sin
genomgång av fullmäktiges förvaltning funnit något som påkallat särskilt
yttrande från utskottets sida. I likhet med revisorerna tillstyrker utskottet
därför att fullmäktige i riksbanken beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning
under år 1985.
Utskottet föreslår att riksdagen med de tidigare nämnda jämkningarna
fastställer riksbankens balansräkning och resultaträkning för år 1985. Dessa
skulle därmed få det utseende som framgår av bilagorna 1 och 2.
Av årets resultat på 7819563995 kr. bör i enlighet med fullmäktiges
förslag 5 660504000 kr. levereras in till statsverket. Resterande belopp,
2159059 995 kr., bör, som utskottet tidigare föreslagit, föras över till
dispositionsfonden. Av den föreslagna inleveransen har redan 1 660504 000
FiU 1985/86:24
3
kr. betalats in till statsverket i form av kvartalsvisa förskottsinleveranser av
överskotten på särskild räkning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1985/86:306 yrkande 1 och
1985/86:307 om kredit- och valutapolitiken,
2. att riksdagen lägger fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse
för år 1985 (redog. 1985/86:15) till handlingarna,
3. att riksdagen beviljar fullmäktige i riksbanken ansvarsfrihet för
förvaltningen av riksbanken under år 1985,
4. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:306 yrkande 2
fastställer av utskottet i bilagorna 1 och 2 framlagda förslag till
riksbankens balansräkning och resultaträkning för år 1985,
5. att riksdagen beslutar att av riksbankens tillgängliga vinstmedel —
7819563995 kr. - skall 5 660 504000 kr. inlevereras till statsverket
under budgetåret 1985/86 och 2 159059 995 kr. överföras till dispositionsfonden,
6. att riksdagen som sin mening ger riksdagens revisorer till känna
vad utskottet anfört rörande fastställande av riksbankens balansräkning
och resultaträkning.
Stockholm den 22 april 1986
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd
Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Roland Sundgren (s), Lars
Tobisson (m), Christer Nilsson (s). Nils G. Åsling (c), Bo Södersten (s),
Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp),
Filip Fridolfsson (m), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk). Arne Kjörnsberg
(s) och Rolf Kenneryd (c).
Reservation
Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet vill” och
slutar med ”motion 307” bort ha följande lydelse:
Utskottet hälsar i likhet med motionärerna med tillfredsställelse att
riksbanken under år 1985 har genomfört en betydande liberalisering av
kreditpolitiken och att vissa lättnader även införts på det valutapolitiska
planet. I nuvarande gynnsamma ekonomiska läge bör situationen utnyttjas
för att avveckla även återstående regleringar på kredit- och valutamarknaderna.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion 306 yrkande 1 och
FiU 1985/86:24
4
motion 307 bör ges fullmäktige i riksbanken till känna.
Riksbanken är inte ett vinstdrivande verk, men dess verksamhet ger varje
år upphov till betydande överskott. Detta sammanhänger med riksbankens
ställning som sedelutgivande bank och som förvaltare av medel som
kommuner och företag ålagts att sätta av på bl. a. likviditetskonton och
särskilda investeringskonton.
Uppkomsten av stora överskott i riksbankens rörelse utgör en finanspolitisk
komplikation, eftersom riksbanken ekonomiskt inte är integrerad i övrig
statsverksamhet. Efter fondavsättningar inlevererar riksbanken återstående
belopp till statsverket. Storleken av denna inleverans, som påverkar det
förväntade budgetsaldot, bestäms emellertid först efter det att regeringen
avlämnat sitt budgetförslag till riksdagen.
Denna störningseffekt blir mindre om företags och kommuners insättningar
på olika konton görs direkt i riksgäldskontoret i stället för att ta omvägen
via riksbanken. Men ändå kvarstår det förhållandet att statsbudgeten kan
visa underskott som kräver upplåning, samtidigt som riksbanken via
fondavsättningar, vars storlek man i praktiken själv bestämmer, har möjlighet
att bygga upp ett ansenligt eget kapital. Utskottet förutsätter att de
ekonomisk-politiska konsekvenserna härav övervägs i anslutning till den
fortsatta beredningen av statsskuldspolitiska kommitténs slutbetänkande.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:306 yrkande
1 och 1985/86:307 som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till
känna vad utskottet anfört om kredit- och valutapolitiken,
Särskilt yttrande
Björn Molin (fp), Nils G. Åsling (c), Lars De Geer (fp) och Rolf Kenneryd
(c) anför:
Vi har i reservationer till betänkandet om riktlinjer för den ekonomiska
politiken och för budgetregleringen m.m. (FiU 1985/86:10) redovisat vår
uppfattning i frågan om regleringarna på kredit- och valutaområdet. Då
riksdagen i annat sammanhang behandlar bl. a. förslag om förlängd tillämpning
av valutaregleringen synes det inte föreligga behov att även i detta
sammanhang framföra våra förslag om fortsatt avreglering inom dessa
områden.
FiU 1985/86:24
5
Riksbankens bokslut
FiU 1985/86:24
Bil. 1
Tillgångar, Mkr Balans
1984 1985
Guld och utländska tillgångar
Guld och valutareserv 33 744 44 644
Guld 1 168 1 168
Särskilda dragningsrätter i
Internationella valutafonden 1 543 1 982
Reservposition i Internationella valutafonden 2 166 2 220
Utländska banker och värdepapper m. m., nettobelopp
28 867 39 274
Sveriges andel i Internationella återuppbyggnadsbankensgrundfond,
inbetalt belopp 375 375
Övriga 2 3
Inhemska tillgångar
Statspapper och obligationer 64 542 65 237
Statsskuldväxlar och riksobligationer 19 502 25 170
Övriga statspapper 44 771 40 067
Övriga obligationer 269
Utlåning 1 363 6 621
Banker 546 5 857
Allmänheten 817 764
Skiljemynt 108 153
Checkar och postväxlar m. m. 59 2
Övriga 67 1 955
Summa 100 260 118 990
6
FiU 1985/86:24
räkning Skulder, Mkr
_ 1984 1985
Utländska skulder
Nettotilldelning av särskilda dragningsrätter i Interna -
tionella valutafonden |
2 064 |
2 190 |
Övriga |
436 |
293 |
Inhemska skulder |
||
Utelöpande sedlar |
46 520 |
48 095 |
Checkräkning |
1 715 |
1 670 |
Staten |
139 |
92 |
Banker |
930 |
618 |
Övriga |
646 |
960 |
Särskilda räkningar |
12 953 |
28 204 |
Konton för investering m. m. |
6 215 |
10 338 |
Särskilda investeringskonton |
4 307 |
6 745 |
Likviditetskonto för företag |
1 927 |
7 750 |
Likviditetskonto för kommuner |
_ |
2 272 |
Exportdepositionskonton |
504 |
1 099 |
Övriga |
61 |
208 |
Värderegleringskonto för valutor |
8000 |
5 000 |
Värderegleringskonto för svenska statspapper |
5 000 |
7 000 |
Eget kapital |
||
Grundfond |
1 000 |
1 000 |
Reservfond |
500 |
500 |
Dispositionsfond |
15 121 |
17 010 |
Årets resultat |
6 890 |
7 820 |
Summa |
100 260 |
118 990 |
7
FiU 1985/86:24
Bil. 2
Resultaträkning
Mkr
1984 |
1985 |
|
Utländska rörelsen |
||
Ränteintäkter |
2 519 |
3 356 |
Inhemska rörelsen |
||
Ränteintäkter av statspapper och obligationer |
6 135 |
6 751 |
Summa |
11 136 |
8 291 |
F örval t ningskost nader |
- 278 |
- 337 |
Resultat före bokslutsdisposition |
10 858 |
7 954 |
Bokslutsdisposition |
||
Avsättning till/ianspråktagande av värde-regleringskonto för valutor |
-2 000 -2 500 |
3 000 -2 000 |
Arets resultat |
6 890 |
7 820 |
gotab Stockholm 1986 10801