Finansutskottets betänkande
1985/86:18

angående verkställd granskning av
riksgäldskontorets förvaltning under
budgetåret 1984/85 (redog. 1985/86:3 och 10)

Redogörelserna

Utskottet har tagit del av riksgäldsfullmäktiges förvaltningsberättelse för
budgetåret 1984/85 (redogörelse 1985/86:3) och de hos fullmäktige under
samma period förda protokollen.

Vidare har utskottet tagit del av riksdagens revisorers berättelse (redogörelse
1985/86:10) över granskningen av riksgäldskontorets verksamhet under
budgetåret 1984/85.

Vid årets granskning har revisorerna ägnat särskild uppmärksamhet åt
riksgäldskontorets kreditgarantigivning. Två av fullmäktiges beslut har
prövats mer ingående för att få utrönt om fullmäktige har överskridit sina
befogenheter. Det gäller dels ett beslut den 11 april 1985 angående Zenit
Shipping AB, dels ett beslut den 7 november 1985 angående samma företag
och Uddevalla Shipping AB. Av besluten faller endast det första inom den nu
aktuella granskningsperioden.

Med stöd av en rättslig bedömning, som f. d. justitierådet Fredrik Sterzel
har gjort, anser sig revisorerna på goda grunder kunna uttala att riksgäldsfullmäktiges
beslut angående Zenit Shipping AB den 11 april 1985 inte innefattat
några befogenhetsöverskridanden. Med hänsyn härtill och till vad som i
övrigt framkommit vid granskningen tillstyrker revisorerna att fullmäktige
beviljas ansvarsfrihet för riksgäldskontorets förvaltning under budgetåret
1984/85.

Mot revisorernas uttalande har moderata samlingspartiets tre företrädare i
revisionen reserverat sig. De anser att ansvarsfrihet inte bör beviljas de
riksgäldsfullmäktige som stod bakom beslutet den 11 april 1985 om Zenit
Shipping AB.

Motionen

Motion 1985/86:104 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) är väckt med
anledning av regeringens redogörelse för de statliga företagen (skr. 1985/
86:20). Näringsutskottet har överlämnat motionen till finansutskottet såvitt
gäller yrkande 2. Där hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om metoden att täcka Zenit Shipping AB:s förluster.

FiU

1985/86:18

1 Riksdagen 1985186. 5 sami. Nr 18

Utskottet

Riksdagens revisorer har ägnat riksgäldskontorets kreditgarantigivning
särskild uppmärksamhet. Genom den utredning som riksdagens revisorer
låtit genomföra har rättsläget i fråga om fullmäktiges beslut den 11 april 1985
att överta betalningsansvaret för ca 1,1 miljarder kronor av Zenit Shipping
AB:s skulder fått en både inträngande och allsidig bedömning. Enligt
utredningsmannens mening kan någon rättslig invändning inte resas mot
beslutet. Revisorerna har därigenom ansett att de på goda grunder kan uttala
att riksgäldsfullmäktiges omdiskuterade beslut angående Zenit Shipping AB
inte innefattat några befogenhetsöverskridanden. Utskottet delar denna
bedömning.

Mot denna bakgrund kan utskottet inte instämma i den kritik som riktas
mot beslutet av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) i motion 1985/86:104.1
motionen hävdas bl. a. att det gjorts gällande att beslutet står i klar strid med
de lagar och förordningar som gäller för riksgäldskontorets verksamhet.
Utskottet avstyrker motion 104 yrkande 2.

Revisorerna har vid sin granskning av riksgäldskontorets verksamhet
under 1984/85 inte heller i övrigt funnit något som givit anledning till
anmärkning. De tillstyrker därför att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för
riksgäldskontorets förvaltning under budgetåret 1984/85.

Utskottet har vid sin genomgång av fullmäktiges förvaltning under 1984/85
inte funnit något som påkallat särskilt yttrande från utskottets sida. I likhet
med revisorerna tillstyrker utskottet därför att fullmäktige i riksgäldskontoret
beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under budgetåret 1984/85.

Riksdagens revisorer tar i sin berättelse också upp två andra frågor som har
anknytning till riksgäldskontorets kreditgarantigivning men som kan ses
fristående från granskningen av det nu aktuella verksamhetsåret.

Enligt revisorerna finns det anledning att uppmärksamma frågan om hur
kompetensfördelningen mellan riksdagen och riksgäldsfullmäktige bör vara.
För närvarande råder det en viss oklarhet i detta avseende, vilket framgår
inte minst av den diskussion som riksgäldsfullmäktiges omdiskuterade
Zenitbeslut väckt. Revisorerna hänvisar till utredningsmannens utlåtande,
där han konstaterar att riksdagen har givit riksgäldskontoret uppgifter av en
med tiden enorm omfattning. Utredningsmannen har därför övervägt om det
bör anses ligga i regeringsformens anda att beslut om infriande av kreditgarantier
av en viss storlek skall hänskjutas till riksdagens prövning. Han avstår
dock från att för egen del göra några uttalanden om när ett beslut kan anses
vara så stort att så bör ske.

Utskottet anser i likhet med revisorerna att det kan finnas anledning att se
över kompetensfördelningen mellan riksgäldskontoret och riksdagen. Såsom
revisorerna påpekar prövas riksgäldskontorets verksamhet för närvarande
av bl. a. statsskuldspolitiska kommittén, som inom kort väntas lägga fram sitt
slutbetänkande. Utskottet förutsätter att hithörande frågor kommer att
övervägas vid den fortsatta beredningen av kommitténs förslag.

Revisorerna kommenterar också den budgetteknik som tillämpas när det
gäller förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri
och beställare av fartyg. Tekniken har för budgetåren 1983/84 och 1984/85

FiU 1985/86:18

inneburit att den redovisade anslagsbelastningen vida överstigit anvisade
belopp.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Det är självfallet
önskvärt att medel som anvisas över förslagsanslag så långt möjligt överensstämmer
med den slutliga anslagsbelastningen. När det gäller anslagen för
förlusttäckning till följd av infriade garantier ligger det emellertid i sakens
natur att det är svårt att i förväg exakt uppskatta medelsbehovet. Behovet
härav är inte heller lika påtagligt som för flertalet andra förslagsanslag,
eftersom medelsanvisningar till dessa ändamål inte har någon styrande effekt
på anslagsbelastningen. Den är i stället helt beroende av i vilken utsträckning
garantier infrias.

Även om det på ett mycket tidigt stadium skulle gå att förutse att en viss
garanti kommer att behöva infrias kan det av andra skäl vara olämpligt att
anvisa medel härför över anslaget. En sådan medelsanvisning kan t. ex.
uppfattas som ett föregripande av den berörda fackmyndighetens prövning
av ärendet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1985/86:104 yrkande 2,

2. att riksdagen lägger fullmäktiges i riksgäldskontoret verksamhetsberättelse
för budgetåret 1984/85 (redog. 1985/86:3) till handlingarna,

3. att riksdagen beviljar fullmäktige i riksgäldskontoret ansvarsfrihet
för förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden den 1 juli 1984
— den 30 juni 1985.

Stockholm den 8 april 1986
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Bo
Södersten (s), Iris Mårtensson (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m),
Arne Andersson i Gamleby (s), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk),
Hans-Eric Andersson (s), Hugo Hegeland (m), Rolf Kenneryd (c), Margit
Gennser (m), Anne Wibble (fp) och Olof Johansson (c).

Reservation

Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Riksdagens
revisorer” och slutar med ”budgetåret 1984/85” bort ha följande lydelse:

FiU 1985/86:18

Vid granskningen av riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret
1984/85 har riksdagens revisorer ägnat särskild uppmärksamhet åt ett beslut
av fullmäktige angående Zenit Shipping AB. Beslutet fattades i april 1985
och innebar att riksgäldskontoret såsom garantigivare för bolagets finansiering
övertog betalningsansvaret för ca 1100 milj.kr. av bolagets gäld.
Utskottet får med anledning av detta beslut anföra följande.

Zenitärendet är inte bara en juridisk utan framför allt en politisk
bedömningsfråga. Vad frågan gäller är huruvida riksgäldsfullmäktiges
majoritet handlade korrekt när den anslog ytterligare miljardbelopp till
statens rederi utan att höra riksdagen.

Den politiska utgångspunkten för ärendet är varvsbeslutet våren 1983 då
riksdagen anslog tre miljarder kronor för att göra det möjligt för Zenit att
avveckla sitt fartygsinnehav. Riksgäldsfullmäktiges nu aktuella bifall till
Zenits begäran om kapitaltillskott måste anses strida mot detta riksdagsbeslut,
eftersom dess innebörd var att totalt högst tre miljarder kronor skulle tas
ur statskassan för Zenits avveckling. Varken regeringen eller riksgäldsfullmäktige
kan rimligen avvika från denna ståndpunkt utan att riksdagen på
nytt fått pröva frågan.

Sakligt sett är fullmäktigemajoritetens ställningstagande desto mer anmärkningsvärt
som Zenit först hade vänt sig till ägaren/regeringen med en
begäran om kapitaltillskott men fått nej. När fullmäktigemajoriteten trots
detta beslöt att bistå Zenit Shipping AB betydde detta att riksgäldskontoret
tog på sig att skjuta till de medel som regeringen klargjort att den inte var
beredd att gå den normala vägen och begära av riksdagen. Anmärkningsvärt
nog tas ju pengarna ur samma kassa, dvs. statsbudgeten. Även detta
förhållande borde motiverat att riksgäldsfullmäktige underställde riksdagen
ärendet för prövning. Såsom framgår av den rapport som utredningsmannen
överlämnat till revisorerna är rättsläget på området oklart. Denna oklara
situation borde enligt utskottets mening ha varit motiv nog för en hänvändelse
till riksdagen.

I likhet med vad som sägs i motion 1985/86:104 av Staffan Burenstam
Linder m. fl. (m) anser utskottet sålunda att fullmäktigemajoritetens beslut
att ta över betalningsansvaret för en betydande del av Zenit Shipping AB:s
skuld är felaktigt. Enligt utskottets mening borde avvecklingen av bolagets
verksamhet ha bedrivits i betydligt snabbare takt. Om detta skett hade stora
förluster kunnat undvikas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet — i likhet med vad tre
av riksdagens revisorer reservationsvis anfört — ansvarsfrihet för de ledamöter
i riksgäldsfullmäktige som stod bakom beslutet den 11 april 1985
angående Zenit Shipping AB.

I övrigt har utskottet vid sin genomgång av riksgäldskontorets verksamhet
under budgetåret 1984/85 inte funnit något som givit anledning till anmärkning
eller särskilt uttalande.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:104 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om metoden att
täcka Zenit Shipping AB:s förluster,

FiU 1985/86:18

3. att riksdagen beviljar de fullmäktige i riksgäldskontoret, som ej
stod bakom beslutet den 11 april 1985 angående Zenit Shipping AB,
ansvarsfrihet för förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden den 1
juli 1984 — den 30 juni 1985.

Särskilt yttrande

Lars De Geer (fp), Rolf Kenneryd (c), Anne Wibble (fp) och Olof Johansson
(c) anför:

Med hänsyn till resultatet av den genomförda granskningen av riksgäldskontorets
förvaltning delar vi majoritetens uppfattning att beslutet i fråga om
Zenit inte har sådana brister att det bör utgöra hinder för riksdagen att
bevilja fullmäktige ansvarsfrihet för budgetåret 1984/85.

Vad emellertid gäller Zenitbeslutets näringspolitiska och sakliga innebörd
delar vi helt den kritiska inställning som kommer till uttryck i näringsutskottets
betänkande NU 1985/86:7.

FiU 1985/86:18

gotab Stockholm 1986 10688