Finansutskottets betänkande

1985/86:38

om anslag till räntor på statsskulden, m. m.
(prop. 1985/86: 150 bil. 1 mom. 7—8).

FEMTONDE HUVUDTITELN

I proposition 1985/86:100, bilaga 17 (finansdepartementet) föreslog regeringen
riksdagen att - i avvaktan på slutligt förslag i ämnet - till Räntor på
statsskulden, m.m. beräkna ett förslagsanslag av 71 miljarder kronor för
budgetåret 1986/87.

Därefter har regeringen i proposition 1985/86:150, bilaga 1, momenten 7
och 8 föreslagit riksdagen att

dels anta ett till propositionen fogat förslag till beräkning (bilaga 1.5) för
Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1986/87, utvisande en nettoutgift
att föras upp på statsbudgeten på 68 miljarder kronor,
dels till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag för ändamålet.

Det i kompletteringspropositionen angivna medelsbehovet grundar sig
på beräkningar gjorda inom riksgäldskontoret vid månadsskiftet marsapril
1986. Riksgäldskontoret har därefter den 21 maj 1986 tillställt utskottet
en promemoria med en förnyad beräkning, som visar att medelsbehovet
för räntor på statsskulden m. m. nu kan uppskattas till 65 miljarder kronor
för budgetåret 1986/87. I jämförelse med vad som anges i kompletteringspropositionen
innebär detta att anslaget kan räknas ned med 3,0 miljarder
kronor. Jämfört med budgetpropositionen uppgår det minskade medelsbehovet
till 6,0 miljarder kronor.

De olika beräkningarna kan sammanfattas på följande sätt:

Räntor på statsskulden budgetåret 1986/87

Miljarder kronor

	Budget- prop.		Kompf prop.		Nuv. beräkn.
Räntor på inhemska lån m. m.	56,9	-1.8	55,1	-1.8	53.3
Räntor på utländska lån	12.7	-0.8	11.9	-1.4	10,5
Valutaförluster	1,4	-0,4	1,0	+0.2	1,2
Summa	71,0	-3.0	68,0	-3.0	65,0

Utskottet

Än en gång framkommer i de förnyade beräkningarna av statsskuldräntorna
ett väsentligt annorlunda resultat än vad som tidigare antagits. När
utskottet vid samma tidpunkt förra året behandlade frågan om statsskuld- 1

FiU

1985/86:38

I Riksdagen 1985/86. 5 sami. Nr 38

räntorna för budgetåret 1985/86 hade medelsbehovet justerats upp med 6,2 FiU 1985/86: 38
miljarder kronor jämfört med vad som angavs i budgetpropositionen. Ändringen
var då framför allt föranledd av att den inhemska räntenivån stigit
kraftigt under våren 1985.

Nu är förhållandet det omvända. Jämfört med årets budgetproposition
har riksgäldskontoret i sin senaste beräkning av statsskuldräntor under
budgetåret 1986/87 justerat ned medelsbehovet med 6,0 miljarder kronor.

Detta har kunnat ske därför att främst den inhemska men också den
utländska räntenivån successivt sjunkit under våren. Även dollarkursen
har fallit sedan det första beräkningstillfället. En bidragande orsak till den
gynnsammare bilden är också att utlandsskulden hittills under budgetåret
1985/86 har nettoamorterats, vilket minskar de framtida räntekostnaderna.

Likaså räknar man nu med ett något mindre upplåningsbehov till följd av
att budgetunderskottet nästa budgetår har justerats ned.

Enligt riksgäldskontorets senaste beräkning förväntas kostnaderna för
räntor på statsskulden därmed uppgå till 65 miljarder kronor under budgetåret
1986/87. Det är ett något lägre belopp än de statsskuldräntor som
riksgäldskontoret förutser i sina reviderade beräkningar för innevarande
budgetår. För budgetåret 1985/86 räknar man med att räntekostnaderna
skall uppgå till 65,6 miljarder kronor.

De mycket tvära kasten i beräkningsresultaten visar återigen vilken stor
osäkerhet som utmärker denna typ av kalkyler. Även om man utgår från
oförändrat upplåningsbehov kan förhållandevis små ändringar i antagandena
få långtgående återverkningar på beräkningsresultatet.

För att belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att
något närmare redovisa vilka effekter vissa ändrade antaganden ger upphov
till. En förändring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom på
hela statsskulden, utan endast på låneformer med rörlig ränta och på
nyupplåningen. Efter hand får den ändrade räntenivån effekt på upplåning
som sker för att omsätta förfallande lån med bunden ränta och på obligationslån
med s. k. räntejusteringsklausul allteftersom dessa konverteras att
löpa med ny räntesats.

En varaktig förändring av räntenivån med 1 procentenhet från den 1 juli
1986 skulle för inhemska lån betyda en förändring av ränteutgifterna för
budgetåret 1986/87 med i runt tal 1,3 miljarder kronor. Inträffar motsvarande
förändring i räntenivån först den 1 januari 1987 förändras ränteutgifterna
samma budgetår med ca 0,6 miljarder kronor.

För den utländska upplåningen skulle en ränteförändring med 1 procentenhet
från den 1 juli 1986 leda till att ränteutgifterna, under i övrigt
oförändrade förhållanden, förändras med 0,5 miljarder kronor för budgetåret
1986/87. Valutakursernas utveckling har betydelse både för ränteutgifter
samt för realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring
av dollarkursen med 10 öre från beräkningsantagandet 7,24 kr. per dollar
påverkar ränteutgifterna med ca 50 milj. kr. och valutaförlusterna med ca
10 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Med understrykande av osäkerheten i beräkningarna tillstyrker utskottet
att anslaget för räntor på statsskulden beräknas i enlighet med förslaget
i riksgäldskontorets skrivelse den 21 maj 1986. 2

Utskottet hemställer FiU 1985/86: 38

1. att riksdagen godkänner bilagda förslag till räntor på statsskulden,
m. m. för budgetåret 1986/87 (bilaga),

2. att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
moment 8 till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 65000000000 kr.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 29 maj 1986
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Lars Tobisson (m). Christer Nilsson (s), Nils
G. Åsling (c), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lars De Geer (fp),

Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s). Britta Hammarbacken
(c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s),

Marianne Carlström (s) och Krister Andersson (s).

FiU 1985/86:38

Bilaga

Förslag till räntor på statsskulden, m. m., budgetåret 1986/87
Utgifter

A Räntor på statsskulden

a Räntor på upplåning inom landet Kr.

1. Ränta på räntelöpande obligationslån,

förslagsvis 21843000000

2. Ränta på riksobligationer./öw/agjvi/r 7883000000

3. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis 4408000000

4. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis 29000000

5. Ränta på sparobligationer./örj/agjv/s 5000000000

6. Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis 40000

7. Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder m. m..

förslagsvis 750000000

8. Ränta på allemanssparande,/örr/agsvts 2315000000

9. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i

Stockholm 90000

10. Ränta på Konung Carl XIII:s hemgiftskapital 8000

11. Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis 1000

12. Ränta på skattkammarväxlar,/örj/agsv(5 1700000000

13. Ränta på statsskuldväxlar, förslagsvis 8200000000

b Ränta på upplåning i utlandet, förslagsvis

c Ränta på beräknad ny upplåning inom landet, förslagsvis

d Ränta på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis

B kapitalrabatter, kursförluster m. m

1. Kapitalrabatter, förslagsvis 1 000

2. Kursförluster, förslagsvis 1000

3. Valutaförluster.förslagsvis 1 200000000

C Diverse utgifter

1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis 1000000000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis 188000000

3. Kostnad för börsnotering av obligationslån, förslagsvis 13 200000

4. Officiella dragningslistor för premielånen, förslagsvis .... 7400000

5. Särskilda dragningslistor för premielånens 100-brev,

förslagsvis 350000

6. Övriga diverse utgifter, förslagsvis 100000

Summa

52128 139000

10000000000

547713000

500000000

I 200002000

I 209050000
65584904000

Anni. Valutaomvandling har skett till medelvärdet av valutakurserna under tiden 1-30.4 1986.

Fili 1985/86: 38

Bilaga

Inkomster • Kr

A Räntor

1. Ränta på uppköpta obligationer 80000000

2. Ränta på rörliga krediter 300000000

3. Ränta på krediter till vissa affärsverk 150000000

4. Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken 1 000

5. Ränta på övriga utlånade medel 1000000 531001000

B Uppgäld, kursvinster m. m.

1. Uppgäld 1000

2. Kursvinster 1000

3. Valutavinster 1000 3000

C Diverse inkomster

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m 44000000

2. Officiella dragningslistor för premielånen 9800000

3. Övriga diverse inkomster 100000 53900000

Summa 584 904 000

Nettoutgift att föras upp på statsbudgeten 65000 000000

Summa 65584904000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986