Finansutskottets betänkande
1985/86:29

om kommunalekonomiska frågor (prop. FiJJ

1985/86:150 bil. 1, mom. 9-11, 18-19 och 1985/86:29

43)

Sammanfattning

Utskottet redovisar i detta betänkande sin syn på utvecklingen av kommunernas
ekonomi och på de förslag som läggs fram i 1986 års kompletteringsproposition
på det kommunal-ekonomiska området.

Utskottet delar regeringens uppfattning att volymökningen i den kommunala
konsumtionen bör begränsas till en årlig ökning på \% för åren
1987 och 1988. Mot denna bakgrund godtar utskottet förslaget till finansiell
indragning från kommunerna för år 1987 på sammanlagt 6 miljarder kronor.

Utskottet godtar förslaget om skatteutjämningsavgift för år 1987. Förslaget
innebär att ökningen av skatteutjämningsbidraget för år 1987 finansieras
genom en särskild avgift för samtliga kommuner (0:37 kr./skr. för
primärkommuner och 0:24 kr./skr. för landstingskommuner) samtidigt som
den förra året beslutade progressiva avgiften föreslås gälla även för år
1987.

Företrädarna för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
delar majoritetens uppfattning att den ekonomiska aktiviteten i kommunerna
måste dämpas. Den föreslagna indragningen anges för moderata samlingspartiet
till 7,4 miljarder kronor (främst genom reducering av de specialdestinerade
bidragen), för folkpartiet till 7,4 miljarder kronor (främst
genom en höjning av skatteutjämningsavgiften) och för centerpartiet till 4,4
miljarder kronor (främst genom effekter av höjt kommunalt grundavdrag).

I reservationer till betänkandet redovisas alternativa vägar för att åstadkomma
en finansiell indragning.

De borgerliga partierna avvisar förslaget att behålla den progressiva
avgiften.

Vänsterpartiet kommunisterna kräver en årlig konsumtionstillväxt för
kommunerna på minst 3%, vilken anses nödvändig för att kommunerna
skall kunna fullgöra sina uppgifter. Indragningarna bör begränsas till de
tidigare under våren av riksdagen beslutade åtgärderna.

I betänkandet behandlas även fem enskilda motioner från allmänna
motionstiden, som samtliga avstyrks av utskottet. 1

1 Riksdagen 1985186. 5 sami. Nr 29

Inledning

FiU 1985/86:29

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1985/86:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1986/87, m. m. (kompletteringspropositionen), i vad
avser

bilaga 1 Reviderad finansplan momenten 9—11, 18, 19 och 43 samt
bilaga 3 Försvarsdepartementet moment 2,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), i vad avser yrkandena 4-12,

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), i vad avser yrkandena 3,
6-8, 15 och 16,

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), i vad avser yrkandena 5—9,
1985/86:568 av Lars Werner m. fl. (vpk), i vad avser yrkandena 7 och 9,
1985/86:589 av Lars Werner m. fl. (vpk),

1985/86:593 av Ove Karlsson m. fl. (s),

1985/86:596 av Helge Hagberg m. fl. (s),

1985/86:600 av Alf Svensson (c), i vad avser yrkande 3,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1985/86:Fi213 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) om den ekonomiska politiken, i
vad avser yrkandena 6 och 7,

1985/86:Fi217 av Karin Söder m. fl. (c) om den ekonomiska politiken, i
vad avser yrkande 5,

1985/86:Fi219 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om den ekonomiska politiken,
i vad avser yrkandena 10 och 11,

1985/86:Fi301 av Bruno Poromaa m. fl. (s) om skatteutjämningsbidrag
till Norrbottens läns landsting och kommuner,

1985/86:Fi303 av Ewy Möller (m) om redovisning av regeringspropositioners
ekonomiska konsekvenser för kommuner,

1985/86:Fi304 av Eva Johansson och Margareta Palmqvist (s) om kommunernas
ekonomi,

1985/86:Fi305 av Per-Richard Molén m. fl. (m) om fördelningen av vinsterna
från vattenkraftsanläggningar,

1985/86:Fi308 av Alf Svensson (c) om ändrad skatteutjämning,

dels den från skatteutskottet överlämnade motionen

1985/86:421 av Karin Söder m. fl. (c) om inkomstskatten för åren 1987
och 1988 (prop. 1985/86:130), i vad avser yrkande 3.

Propositionens hemställan

I proposition 100 bilaga 9 (finansdepartementet) har regeringen under Litt.

E Bidrag och ersättningar till kommunerna föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1986/87
dels till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 2

1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 11 567 500 000 kr.,

dels till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den FiU 1985/86: 29
kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag
av 1 694 000 000 kr.

I proposition 150 bilaga 1 (finansdepartementet) har regeringen efter föredragning
av statsrådet Kjell-Olof Feldt
dels föreslagit riksdagen att

9. bemyndiga regeringen att för år 1987 utge extra skatteutjämningsbidrag
i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

10. till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret
1986/87 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
12 586 500 000 kr.,

11. till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den
kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1986/87 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 569 000 000 kr.,

dels föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

18. lag om ändring i lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående
det kommunala skatteunderlaget m. m.,

19. lag om ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om

43. den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

I proposition 150 bilaga 3 (försvarsdepartementet) har regeringen efter
föredragning av statsrådet Sven Hulterström föreslagit riksdagen att

2. godkänna att inom ramen för det extra skatteutjämningsbidraget särskilda
medel om 25 milj. kr. om året avsätts för bidrag till särskilt utsatta
kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionsyrkandena

Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den kommunala ekonomin.

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs
3. att riksdagen godkänner vad i motionen förordas om den ekonomiska
utvecklingen i kommunsektorn.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs

9. att riksdagen beslutar att i övrigt ansluta sig till vad som anförts
beträffande den kommunalekonomiska inriktningen.

3

1985/86:568 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om den kommunala ekonomin.

1985/86:600 av Alf Svensson (c), vari hemställs

3. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den
kommunala ekonomin som redovisas i motionen.

Effekter av höjt kommunalt grundavdrag

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om ändring i lagen
(1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget
m. m.

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs
16. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1982:221)
med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget
m. m.

1985/86:589 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari — med hänvisning till motiveringen
i motion 1985/86:420 - hemställs att riksdagen avslår förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående
det kommunala skatteunderlaget m. m.

S katteutj ämningsa vgift

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

9. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift
och i konsekvens därmed avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift.

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs
15. att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om ändring i lagen
(1985:533) om skatteutjämningsavgift

a) avslå förslaget till ändring i 2 §,

b) godkänna att 3 § får följande lydelse:

Avgiften utgör för landstingskommun 40 öre per skattekrona.

c) godkänna att 4 § får följande lydelse:

Avgiften utgör för kommun 60 öre per skattekrona.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs

5. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift.

1985/86:Fi213 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs
7. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om skatteutjämningsavgift
fr. o. m. den 1 januari 1987.

1985/86:Fi219 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs
11. att riksdagen beslutar införa en lag om skatteutjämningsavgift för
1987 enligt vad som anförs i motionen.

FiU 1985/86:29

4

Bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag till
kommunerna

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

4. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att för
1987 utge extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som anförts i
propositionen,

5. att riksdagen till Bidrag till särskilt utsatta kommuner för förebyggande
åtgärder mot jordskred m. m. anvisar ett förslagsanslag om 25 000 000
kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till kommunerna med anledning av minskade
statsbidrag för kalenderåret 1987 anvisar ett förslagsanslag om 225 000 000
kr.

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om extra skatteutjämningsbidrag
till de kommuner som sänkt skatten för 1986.

1985/86:Fi301 av Bruno Poromaa m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om
ekonomin för Norrbottens läns landsting och kommuner.

1985/86:Fi305 av Per-Richard Molén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att en snabb
utredning bör ske i syfte att ge berörda kommuner en skälig del av de
vinster som vattenkraftsanläggningarna ger.

Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs

7. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna anvisar ett
jämfört med propositionens förslag med 115 milj. kr. minskat anslag.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs

7. att riksdagen beslutar till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag om 13 086 500 000 kr.

1985/86:421 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förstärkta
resurser till den kommunala skatteutjämningen för såväl 1987 som 1988 i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Anslag till bidrag till kommunerna med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

7. att riksdagen beslutar avskaffa anslaget Bidrag till kommunerna med
anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
fr. o. m. den 1 januari 1987 och i konsekvens härmed till nämnda anslag för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag om 785 000 000 kr.

FiU 1985/86:29

5

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om Bidrag till kommunerna
med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
om 1 569 000 000 kr.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om Bidrag till kommunerna
med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.

1985/86:Fi213 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

6. att riksdagen beslutar avskaffa anslaget Bidrag till kommunerna med
anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen
fr. o. m. den 1 januari 1987 och i konsekvens härmed till nämnda anslag för
budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag om 785 milj. kr.

1985/86:Fi217 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs

5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om Bidrag till kommunerna
med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen.

1985/86:Fi219 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari hemställs

10. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till Bidrag till kommunerna
med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 785 milj. kr.

Kommunalt skattestopp

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

11. att riksdagen beslutar anta nedanstående

Förslag till
Lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt
att ta ut skatt för åren 1987 och 1988 m. m.

Härigenom föreskrivs följande:

1 § Vid fastställande av skattesats för åren 1987 och 1988 får kommun
eller landstingskommun ej överskrida den skattesats som kommunen eller
landstingskommunen har bestämt för år 1986.

2 § Om särskilda förhållanden i kommun eller landstingskommun påkallar
det, får regeringen efter ansökan bevilja undantag från vad som sägs
under 1 §. Ansökan inges till länsstyrelsen senast den 15 september året
före det år ansökan avser.

3 § Högre skattesats än vad som är medgivet enligt 1 § får ej tillämpas
vid debitering av kommunalskatt eller landstingsskatt för åren 1987 och
1988 enligt uppbördslagen (1953:272) eller vid utbetalning av sådan skatt för
något av dessa år enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m. m., om ej regeringen
har beviljat undantag enligt 2 §.

FiU 1985/86:29

6

Förenklad statsbidragsgivning

1985/86:565 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs

10. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om förenklad
statsbidragsgivning till kommunerna, i enlighet med vad i motionen
anförs, i sådan tid att anslagsomläggningen kan träda i kraft fr. o. m.
budgetåret 1987/88.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari hemställs

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till statsbidrag
och skatteutjämningssystem för kommuner och landsting enligt de riktlinjer
som framförts i motionen.

1985/86:Fi308 av Alf Svensson (c), vari — med hänvisning till motiveringen
i motion 1985/86:Sk350 — hemställs att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändring av reglerna för skatteutjämning enligt vad som anförs i
motionen.

Övrigt

1985/86:568 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om förhöjt statligt bidrag till KBT.

1985/86:593 av Ove Karlsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kommunernas
finansiella situation såväl i kort som i långt perspektiv.

1985/86:596 av Helge Hagberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten
genom ökade inkomster skulle ges möjlighet att mera selektivt bistå kommuner
och landsting som kommer i trångmål under 1987.

1985/86:Fi303 av Ewy Möller (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att propositioner, som direkt eller indirekt medför kommunala
kostnadsökningar, skall redovisas i form av såväl konsekvensbeskrivning
som kostnadsanalys.

1985/86:Fi304 av Eva Johansson och Margareta Palmqvist (s), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder som tar hänsyn till olikheterna mellan
kommunerna vad gäller t. ex. befolkningssammansättning och ekonomi.

Propositionen

I propositionen framhålls att kommunsektorn under år 1987 kommer att få
en mycket god finansiell situation. Detta beror på att inkomsterna, som
kan beräknas med en relativt god säkerhet, ökar med närmare 9% och de
totala utgifterna med endast 4%. Det goda finansiella läget i kommuner och
landsting får ses dels mot bakgrund av underskottet i statens finanser, dels

FiU 1985/86:29

7

mot det nödvändiga i att begränsa konsumtionsökningen så att tillräckligt
utrymme skapas för en höjning av reallönerna. Det är inte heller rimligt att
kommunsektorns finansiella tillgångar växer kraftigt samtidigt som den
statliga skuldsättningen ökar. Med hänvisning till de riktlinjer för den
ekonomiska politiken på medellång sikt (FiU 1984/85:6), som angavs av
riksdagen hösten 1984, understryks i propositionen att den kommunala
konsumtionen inte bör öka med mer än 1% för att därigenom kunna skapa
utrymme för reallöneökningar och privat konsumtion.

För att begränsa kommunernas och landstingens inkomstökningar föreslogs
i budgetpropositionen 1986 vissa begränsningar av de statliga transfereringarna.
Under våren har även en inkomstskatteproposition förelagts
riksdagen som minskar kommunsektorns skatteinkomster. I kompletteringspropositionen
föreslås att effekten på kommunernas inkomster reduceras
1987 till två tredjedelar och att den återstående tredjedelen tas ut år
1989. För år 1987 innebär detta ett inkomstbortfall för kommunerna på 1,6
miljarder kronor.

I avvaktan på att ett reviderat skatteutjämningssystem skall kunna föreläggas
riksdagen, vilket kan träda i kraft först år 1988, föreslås att automatiken
i skatteutjämningsbidraget finansieras genom att skatteutjämningsavgiften
höjs med 0:10 kr. per skattekrona till 0:24 kr. per skattekrona.
Dessutom föreslås att de för år 1986 provisoriska åtgärderna för att minska
spännvidden i skattesatserna förlängs till att gälla även år 1987.

Den i budgetpropositionen föreslagna besparingen inom utbildningsområdet
ersätts av en avgift på kommunernas skatteunderlag på 13 öre per
skattekrona. Skatteutjämningsavgiften för primärkommunerna uppgår därmed
till 37 öre per skattekrona och för landstingen till 24 öre.

Totalt summerar redan beslutade och föreslagna åtgärder till ca 6 miljarder
kronor år 1987. Därutöver tillkommer en engångseffekt på 1,7 miljarder
år 1987 till följd av omläggningen av systemet för utbetalning av
kommunalt bostadstillägg (KBT) som föreslås ske först fr. o. m. den 1 juli
1987.

För att underlätta för de enskilda kommuner och landsting som har en
besvärlig ekonomisk situation föreslås att ramen för det extra skatteutjämningsbidraget
skall uppgå till 400 milj. kr. Dessutom kommer kommuner
och landsting som har en besvärlig likviditetsmässig situation att kunna få
medel som satts in på likviditetskonto frisläppta i förtid.

De åtgärder som riksdagen beslutade vidta våren 1985 för att minska
spännvidden i utdebiteringsskillnader mellan kommuner (FiU 1984/85:29)
föreslås i propositionen gälla även för år 1986. Dessa åtgärder finansieras
med en progressiv avgift som år 1986 berör främst Danderyd och Lidingö
och i någon mån Solna.

FiU 1985/86: 29

8

Motionerna

FiU 1985/86:29

1 motion 565 (m) anförs att det är rimligt att kommuner och landsting i god
tid aviseras om besparingsåtgärder. Regeringens taktik att successivt och i
svåröverskådliga former genomföra finansiella indragningar försvårar för
kommunerna att planera sin verksamhet. Socialdemokraterna har, sägs det
vidare i motionen, utvecklat en halsbrytande retorik vad gäller åtstramningar
gentemot kommunsektorn. Före valet hävdade de att de moderata
besparingarna på kommunsektorn, som uppgick till drygt 4 miljarder kronor,
skulle få förödande konsekvenser för den kommunala verksamheten.
Detta gällde dock tydligen bara under förutsättning att det var moderata
samlingspartiet som föreslog sådana åtgärder. Nu hävdas från regeringens
sida att indragningar från kommunerna inte har någon effekt alls.

Moderata samlingspartiet anser inte att den åtstramning som regeringen
totalt ålägger kommunsektorn är för stor. Omläggningen av KBT samt
nedskärningen av vissa statsbidrag har tidigare godtagits. Motionärerna
avvisar dock tanken att kommunernas skatteunderlag minskas genom ett
höjt kommunalt grundavdrag och avvisar också alla höjningar av skatteutjämningsavgiften.
I stället föreslås att den tioöring som i dag tas ut skal! tas
bort. Regeringens förslag om en permanent ”Robin Hood-skatt” på några
stockholmskommuner i syfte att medlen skall utbetalas till kommuner med
hög skattesats avvisas bestämt. Vidare förespråkas nolltillväxt i den kommunala
konsumtionen.

Det räcker emellertid inte att stoppa den kommunala expansionen genom
indragningar av finansiella medel. Ett lika viktigt steg är ett temporärt
kommunalt skattestopp för att hindra kommunerna att fortsätta expandera
genom ökad beskattning av medborgarna. Genom en god ekonomisk förvaltning
och omprioriteringar kan ökad kommunal service ges inom oförändrade
totalramar.

I motionen betonas att om det skall vara möjligt att få en god kommunal
verksamhet måste den statliga styrningen av den kommunala verksamheten
radikalt minska. Åtstramningen gentemot kommunerna föreslås därför
ske genom minskade specialdestinerade statsbidrag.

Statsbidragen till kommunerna bör på sikt i huvudsak avvecklas med
undantag för ett väl fungerande skatteutjämningssystem. För år 1987 godtar
motionärerna i stort den höjning av skatteutjämningsbidragen som
regeringen föreslår. Ett reviderat skatteutjämningssystem bör träda i kraft
år 1988.

Vidare bör redan nästa år ett så stort antal specialdestinerade statsbidrag
som möjligt ersättas med ett allmänt bidrag. Detta skal) ske samtidigt som
dessa statsbidrags detaljregleringar och bidragsbestämmelser avvecklas.
Motionärerna kräver att regeringen skyndsamt utreder möjligheten att slå
samman specialdestinerade bidrag till ett allmänt bidrag.

I motion 566 (fp) framhålls att expansionen i kommunsektorn måste begränsas
till obetydligt mer än vad som krävs för oförändrad standard och
på grund av befolkningsförändringar. Underlaget i den reviderade finansplanen
visar nu att en indragning av statsbidrag till kommunerna på ca 6

miljarder kronor är otillräcklig därvidlag. Motionärerna föreslår totala
besparingar på ca 8 miljarder kronor, vilket enligt deras mening bör ge
utrymme för en volymexpansion på mellan 0,5 och 1,0% i kommunsektorn
totalt.

Folkpartiets föreslagna minskning av kommunernas finansiella utrymme
sker till större delen genom en avgift på kommunernas skatteunderlag.

Vad beträffar fördelningen mellan primärkommuner och landsting anser
motionärerna att de kalkyler som nu redovisas måste få konsekvensen att
primärkommunerna får vidkännas en större indragning än landstingen.
Den ändrade befolkningssammansättningen består framför allt av minskat
antal elever i skolan och ett ökat antal äldre personer. Detta innebär att
den primärkommunala konsumtionen vid oförändrad standard inte behöver
öka alls under 1987 och kan minska med 0,1% under 1988, medan den
landstingskommunala konsumtionen måste öka med 1,1% under 1987 och
med 1,0% under 1988.

I motionen föreslås mot denna bakgrund en avgift på primärkommunernas
skatteunderlag på 60 öre per skattekrona och en avgift på landstingskommunernas
skatteunderlag på 40 öre per skattekrona. Detta innebär
minskade inkomster för landstingen med knappt 1,7 miljarder kronor och
för primärkommunerna med nära 2,8 miljarder kronor. I den senare summan
ingår de ca 600 milj. kr. motsvarande en avgift på 13 öre per skattekrona
som ersätter minskningen av statsbidragen till lärarlönerna.

Regeringen konstaterar att ett nytt förslag till kommunalt skatteutjämningssystem
inte kommer att lämnas i sådan tid att det kan träda i kraft
förrän år 1988. Motionärerna beklagar detta, eftersom det enligt deras
uppfattning finns klara brister i det nuvarande systemet. Man accepterar
emellertid den ökning i bidragen med ca 1,1 miljarder kronor som nu sker
enligt kriterierna i det nuvarande systemet. Däremot avvisas bestämt den
progressiva avgiftskonstruktion som regeringen föreslår för år 1987 (och
som också gäller under år 1986). Den innebär att tre kommuner i Stockholms
län — Danderyd, Lidingö och Solna - tvingas betala bidrag till 20
andra kommuner för att dessa sänkte sin skattesats för år 1986. Detta
innebär att regeringens förslag att 115 milj. kr. i extra skatteutjämningsbidrag
avsätts för dessa 20 kommuner inte kan accepteras.

I motion 567 (c) anförs att det finns skäl att djupt beklaga att regeringen
inte fullföljer sin i budgetpropositionen uttalade intention att reformera
skatteutjämningssystemet. I stället väljer regeringen nu att skärpa skatteutjämningsavgiften
på kommuner och landsting och att i någon mån öka
den resurs som regeringen själv kan utnyttja sig av för att fördela pengar
till vissa kommuner med särskilda problem - man ökar den extra skatteutjämningen.

Centerpartiet presenterade i skatteutjämningskommittén ett förslag som
skulle innebära en väsentligt förbättrad rättvisa mellan kommunerna. Förslaget
innebar i korthet följande:

— De specialdestinerade statsbidragen till kommunerna minskas successivt.

— Statsbidragen till kommunerna utgår enligt två grunder — ett skatteutjämningsbidrag
och ett bidrag i förhållande till befolkningen.

— Garantibeloppet inom skatteutjämningssystemet räknas successivt upp.

FiU 1985/86:29

10

Regeringen synes, enligt motionärerna, hittills välja en helt annan väg.
Man gör skatteutjämningen till en inomkommunal angelägenhet genom att
i ökande grad finansiera systemet med avgifter på kommunerna. Man
riktar stödet till kommunerna i former som gör de fattiga kommunerna i
större utsträckning beroende av regeringens välvilja. Man bibehåller och
förstärker specialdestinerade statsbidrag. I förlängningen innebär detta att
kommunernas frihet beskärs och att centralstyrningen befästs.

Det är, sägs det i motionen, nu hög tid att riksdagen på ett principiellt
plan säger ifrån hur statens ekonomiska relationer med kommunerna bör
utvecklas. Detta sker bäst genom att riksdagen avvisar de särskilda avgifterna
på skatteunderlaget för kommuner och landsting och begär förslag
om ett utvecklat statsbidragssystem till kommunerna i enlighet med de
riktlinjer som angivits ovan. I motionen erinras om centerpartiets förslag
om höjda kommunala grundavdrag i motion Fi217 (c) om den ekonomiska
politiken, vari framhölls att dessa avdrag borde belasta den kommunala
sektorn, vilket motsvaras av en indragning på 2,4 miljarder kronor. Motionärerna
förordar en ytterligare finansiering av statliga medel för skatteutjämningen
om 1 miljard kronor för helår 1987. Centerpartiets politik innebär
därmed att kommunsektorn totalt disponerar ca 1,2 miljarder kronor
mer än med regeringens förslag.

I motion 568 (vpk) framhålls att den skenbart goda ekonomin som regeringen
hänvisar till i många fall är ett resultat av en anpassning till svångremspolitiken
gentemot kommunerna, där kommunledningarna inför vetskapen
om att kommunalskattehöjningar är svåra att genomföra måste ”anpassa
munnen efter den av regeringen bestämda matsäcken”. Det har inneburit
nedskärningar av verksamhet och begränsningar av aktiviteter inom en rad
viktiga områden, inte minst i de kommuner som nu drabbas av strukturoch
regionalekonomiska kriser i form av avflyttning och arbetslöshet med
påföljande minskat skatteunderlag.

Enligt regeringen skall landstingen få en volymökning med 1,1% för år
1987 och 1% för år 1988. Hela volymökningen skall täcka ökade behov på
grund av befolkningsförändringarna. I praktiken blir, menar motionärerna,
en så låg volymökning en nedskärning. Under 1980-talet har landstingen
icke kunnat fullfölja lagda planer på utbyggnad av primärvård och hemsjukvård.
Däremot har landstingen av ekonomiska skäl fullföljt planerna
på nedskärningar av akutsjukvård och långtidssjukvård samt slutenvårdsplatser
inom psykiatrin, platser som skulle ersättas av ökad öppenvård och
hemsjukvård. Den goda likviditeten i landstingen är endast skenbar. Överskott
har uppkommit på grund av att planerad verksamhet ej har fullföljts.

I propositionen anges de sammanlagda indragningarna från kommunsektorn
till ca 6 miljarder kronor, tidigare beslutade indragningar om ca 2,5
miljarder kronor inräknade. Förslag om indragningar av ytterligare ca 3,5
miljarder kronor ligger för beslut inför den slutliga justeringen av budgeten.
Om kommunerna emellertid, enligt motionärerna, fick behålla dessa
medel, eller kompenserades för visst bortfall, skulle en tillväxt om ytterligare
drygt 2% medges för kommunsektorn. I motionen betonas att en
sådan tillväxt inom den kommunala sektorn måste anses rimlig mot bakgrund
av de stora uppgifter som åligger kommunerna.

FiU 1985/86:29

11

Motionärerna accepterar regeringens förslag till åtgärder för att minska
utdebiteringsskillnader mellan kommuner och erinrar samtidigt om förslaget
att införa en statskommunal enhetsskatt, som under en rad av år
framförts av vänsterpartiet kommunisterna.

Utskottet

Kommunernas ekonomi 1986-1988 samt förslag till
indragningar av medel från kommunsektorn

Kommunsektorn svarar i dag för något mer än 70% av den offentliga
sektorns totala konsumtion och investeringar. I tabell 1 anges vissa nyckeltal
för hela kommunsektorn som ger en bild av denna sektors storlek.

Tabell 1. Den kommunala sektorns storlek år 1984

	Andel, procent
	Den	Den
	offentliga	kommunala
	sektorn	sektorn
Konsumtion, andel av BNP	28	20
Konsumtion och investeringar,
andel av BNP	31	22
Totala utgifter, andel av BNP	64	27
Totala inkomster, andel av BNP	62	28
Andel av sysselsättningen
(arbetade timmar)	29	22

Av den kommunala sektorns utgifter under år 1985, beräknade till 255
miljarder kronor, utgjordes ca 50% av löner och arbetsgivaravgifter.

Den kommunala sektorns inkomster under år 1985, beräknade till 254
miljarder kronor, bestod till hälften av inkomster från den allmänna kommunalskatten
och till ca 25% av statsbidrag.

I diagrammet på nästa sida ges en översikt över kommunernas utgifter
och inkomster fördelade på olika områden. Uppgifterna avser år 1984.
Preliminära beräkningar för år 1985 ger vid handen att för de större aggregaten
har det inte skett några förändringar.

Kostnaderna för och finansieringen av olika verksamhetsområden för primärkommunerna
framgår av tabell 2.

Under åren 1980—1984 ökade den totala konsumtionsvolymen med i genomsnitt
2,7% per år. År 1985 var konsumtionsökningen ca 2,1%. I kalkyler
som tagits fram av finansdepartementet och kommunförbunden beräknas
volymökningen till följd av befolkningsförändringar till 1% för år
1986 och till 1,2% för de två följande åren. För primärkommunema har då

FiU 1985/86:29

12

Diagram. Utgifter och inkomster 1984 för den kommunala sektorn

FiU 1985/86:29

Löner 36 %

Köpta tjänster
15% /

Arbetsgivar
avgifter
14% .

Material
11 %

Bidrag ti
enskilda
och företag

Erhållna avgifter
15%

Kommunalskatt

48%

Special destinerade statsbidrag .

18%

Skatteutjämningsbidrag

Tabell 2. Kostnaderna för olika kommunala verksamhetsområden och deras finansiering
år 1984

V erksamhetsområde	Drift- kostnad, miljarder kronor	Finansiering, %
	Skatter och skatte- utjäm- nings- bidrag	Stat- liga drift- bidrag	Externa avgifter och er-sätt-ningar	Övriga intäkter
Gemensam kommun-
administration	11,0	70	2	6	22
Arbete och närings-
liv	7,8	32	27	13	28
därav
arbetsbefr. åtg.	3,4	35	59	1	5
Mark och bostäder	11,2	63	15	1	21
därav
bostadsbidrag	6,9	74	25	0	1
Kommunikationer	8,7	61	8	15	16
Fritid och kultur	10,9	85	1	5	9
Energi, vatten och
avfall	22,6	3	0	90	7
Utbildning	38,8	48	44	2	6
Socialtjänst	38,1	59	26	11	4
Miljö-, hälso- och
samhällsskydd	10,1	70	10	12	8
Summa	159,7	51	21	19	9

även statsmakternas utbyggnadsambitioner för barnomsorgen beaktats. I
kompletteringspropositionen antas den faktiska konsumtionsökningen för
år 1986 bli drygt 2%.

År 1985 ökade antalet anställda i kommunsektorn enligt preliminära
beräkningar med 22 000 personer (+2%). För år 1986 bedöms antalet
anställda öka med 23 000. Med en ökning av den kommunala konsum- 13

tionen med 1% beräknas den årliga sysselsättningsökningen för åren
1987-1988 bli ca 11 000 personer.

Beräkningar över den finansiella utvecklingen i kommunerna år 1985 ger
vid handen att det finansiella sparandet detta år var negativt. Med ett
antagande om låg pris- och löneutveckling under åren 1986-1988 visar den
nämnda arbetsgruppen med ett räkneexempel att den finansiella situationen
förbättras under år 1986 med ca 2 miljarder kronor. För år 1987
förutses en betydande förbättring av kommunernas finanser, medan en
viss försämring väntas ske under år 1988. Kalkylen visar att den finansiella
situationen i kommunsektorn i stort blir god för dessa år.

I motionerna 565 (m), 566 (fp) och 567 (c) kommenteras utvecklingen i
kommunsektorn och framförs krav på begränsningar i de statliga överföringarna
till denna sektor.

I motion 565 (m) framhålls att eftersom primärkommuner och landsting
disponerar över mycket stora resurser bör möjligheterna vara goda att
inom oförändrade ramar ge en bra service till medborgarna. Motionärerna
förordar därför nolltillväxt i den kommunala konsumtionen. Som framgår
av tabell 3 uppgår de av moderata samlingspartiet föreslagna indragningarna
från kommunerna för att nå detta mål till 7,0 miljarder kronor. Det är ca
1 miljard mer än vad som föreslås i propositionen. I motionen avvisas
emellertid den begränsning i utbetalade kommunalskattemedel som föreslås
i propositionen till följd av att det kommunala grundavdraget höjs.
Vidare anser motionärerna att det är principiellt fel att beskatta kommunernas
skatteunderlag. Den progressiva avgiften avvisas bestämt. Huvuddelen
av indragningarna bör i stället ske genom en kraftig minskning av de
specialdestinerade bidragen.

I motsats till moderata samlingspartiet anser folkpartiet - motion 566 (fp)
- att den kommunala konsumtionen kan tillåtas öka med mellan 0,5 och
1%. Detta är enligt motionärerna vad som krävs för att hålla en oförändrad
standard på den kommunala servicen då hänsyn tagits till befolkningsförändringar.
De föreslagna indragningarna, som till största delen verkställs
genom en avgift på skatteunderlaget, uppgår totalt till 7,7 miljarder kronor.
I motionen avvisas emellertid den progressiva avgiften för att minska
utdebiteringsskillnader. Ej heller accepterar motionärerna indragningen till
följd av det höjda kommunala grundavdraget.

Även i motion 567 (c) understryks nödvändigheten av att dra in medel från
kommunerna och begränsa ökningen i den kommunala expansionen till
\%. Motionärerna avvisar den generella metoden med hjälp av en skatteutjämningsavgift.
De förordar i stället att effekten av det höjda kommunala
grundavdraget i sin helhet - 2,4 miljarder kronor - får belasta den kommunala
sektorn år 1987.

Liksom i motionerna 565 (m) och 566 (fp) avvisas i motion 567 (c)
förslaget i propositionen att kompensera kommunerna för slopad kommunal
företagsbeskattning.

FiU 1985/86:29

I motion 568 (vpk) förordas en årlig tillväxt på drygt 3% i den kommunala
konsumtionen. Motionärerna godtar följaktligen inte några av de indrag -

14

ningar som föreslås i propositionen utöver de besparingar som redan
beslutats av riksdagen.

Förslagen till indragningar från kommunerna enligt propositionen och
partimotionerna sammanfattas i tabell 3.

Tabell 3. Förslag till indragningar av medel från kommunsektorn 1987

Miljarder kronor

(—) avser budgetförsvagning

Åtgärder	Regeringen	(m)	(fp)	(c)	(vpk)
Accepterade minskningar av statsbidrag enligt förslag i budgetproposi-tionen och i särpropositioner1	1,7	1,6	1,6	1,6	1,6
Effekter av höjt kommu-nalt grundavdrag	1,6		_	2,4	_
Skatteutjämningsavgift 13 öre till följd av uteblivna besparingar inom utbildningsområdet	0,6		4,52		0,6
10+14 öre för ökat skatteutjämningsbidrag	2,1	_		_	_
progressiv avgift	0,03	-	—	-	0,03
Kompensation för slopad kommunal företagsbeskatt-ning		1,6	1,6	1,6
Övriga statsbidrag	—	3,7	-	0,2	-1,1
Summa indragningar	6,0	7,0	7,7	5,8	1,1
Förstärkning av skatte-utjämningen	_			-1,0
Extra skatteutjämnings-bidrag (motsv)	-0,4	■ 0.25	-0,3	-0,4	-0,4
Summa indragningar netto	5,63	6,73	7,43	4,43	0,7

1 Enligt av riksdagen under våren beslutade åtgärder.

21 detta belopp ingår 600 milj. kr. motsvarande en avgift på 13 öre till följd av
uteblivna besparingar inom utbildningsområdet.

3 Tillkommer effekt för omläggning av avräkningssystemet för KBT på 1,7 miljarder
kronor för vart och ett av åren 1987 och 1988.

Utskottet vill, vad gäller den kommunala konsumtionens tillväxt, erinra
om riksdagens ställningstagande till regeringens proposition om riktlinjer
för den ekonomiska politiken på medellång sikt (FiU 1984/85:6). Ställningstagandet
innebar att den kommunala konsumtionen inte kan tillåtas
öka med mer än 1% årligen fram till år 1990, om balansbristerna skall
elimineras i vår ekonomi. Det bör framhållas att det även ligger i kommunernas
intresse att den ekonomiska politiken inriktas på att pressa ned
inflations- och kostnadsutvecklingen. En tillväxt av den kommunala konsumtionen
på 1% per år får, enligt 1984 års långtidsutredning (SOU
1984:4), till följd att konsumtionen i primärkommunerna kan få öka med ca
0,8%. Detta kan beräknas motsvara kraven på oförändrad service när
hänsyn tagits till befolkningsförändringar. Motsvarande ökning för landstingen
är en årlig tillväxt på 1,2%.

Riksdagens tidigare ställningstagande till vilket utrymme som finns för
den kommunala konsumtionstillväxten överensstämmer i stort sett med

FiU 1985/86:29

15

den expansion av den kommunala sektorn som anges i propositionen och
motionerna 566 (fp) och 567 (c). Utskottet anser att motiven för detta
ställningstagande alltjämt gäller och avvisar därför kravet på nolltillväxt
för den kommunala konsumtionen som framförs i motion 565 (m). Utskottet
anser inte heller att en högre konsumtionstillväxt på drygt 3 % som
föreslås i motion 568 (vpk) kan accepteras.

Utskottet anförde i februari (FiU 1985/86:10), med anledning av de
uppgifter som redovisades i finansplanen om den kraftiga förbättringen av
det finansiella sparandet år 1987, att det inte är rimligt att kommunerna
långsiktigt skall öka sina finansiella tillgångar kraftigt samtidigt som staten
tvingas öka sina skulder. Om inte åtgärder vidtas för att dämpa kommunernas
inkomsttillväxt finns också risk, anförde utskottet, att den finansiella
situationen i kommunsektorn utvecklas på ett sätt som inte tillräckligt
medverkar till att hålla volym- och kostnadstillväxten inom de ramar som
är förenligt med en fortsatt utveckling mot samhällsekonomisk balans.

Utskottet ansåg att omfattningen av de totala begränsningarna borde
preciseras först när utförligare underlag om utvecklingen i kommunsektorn
förelåg. I den reviderade finansplanen uppges att de reviderade kalkylerna
visar på en ytterligare förbättring av det finansiella sparandet i kommunsektorn
år 1987. I propositionen föreslås därför, som framgår av tabell 3,
begränsningar på sammantaget 6 miljarder kronor. Även i motionerna 565
(m), 566 (fp) och 567 (c) anförs att ökningen i de statliga bidragen måste
hållas tillbaka för att åstadkomma en begränsning av den kommunala
sektorns expansion. Som framgår av tabell 3 varierar dock nivån på indragningarna
i här behandlade förslag, från centerpartiets 4,4 miljarder kronor
till folkpartiets nivå på 7,4 miljarder. Det är emellertid svårt att exakt ange
vilken effekt motionsförslagen får på den totala konsumtionsökningen i
kommunerna, men mycket talar för att centerpartiets totala indragningar
inte är tillräckliga för att nå den eftersträvade begränsningen i den kommunala
expansionen. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion 567
(c) yrkande 9.

När det gäller inriktningen av de åtgärder som bör riktas mot den
kommunala sektorn konstaterar utskottet att de i propositionen och i
motionerna valda metoderna för att verkställa indragningarna kraftigt
skiljer sig åt. Utskottet behandlar i det följande de olika metoderna post för
post.

Regeringen har föreslagit (prop. 1985/86:130) och skatteutskottet tillstyrkt
(SkU 1985/86:40) att det kommunala grundavdraget höjs från 7 500
kr. till 9 000 kr. år 1987. Denna minskning i det kommunala skatteunderlaget
får med gällande utbetalningsrutiner effekt på utbetalningarna av kommunalskattemedel
först år 1989. Mot bakgrund av behovet att vidta begränsningar
i kommunernas likviditet anser utskottet i likhet med vad som
föreslås i propositionen att höjningen av grundavdraget bör få återverkningar
på utbetalningarna av kommunalskattemedel redan år 1987. Med
det anförda tillstyrker utskottet förslagen till ändringar i lagen (1982:221)
med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget
och avstyrker motionerna 565 yrkande 8, 566 yrkande 16 samt 589.

FiU 1985/86:29

16

Riksdagen har redan beslutat om neddragningar av vissa statsbidrag tiil FiU 1985/86: 29
kommunerna. Det gäller bl. a. vissa väg- och trafikbidrag samt bidrag till
barntandvård. Totalt uppgår dessa till ca 1,7 miljarder kronor. I samband
med att utbildningutskottet avvisade förslaget att reducera statsbidragen
till lärarlönerna med 3 % (UbU 1985/86:4) vinnläde sig utskottet om att inte
försvaga budgeten. Utbildningsutskottet föreslog att kommunernas finansiella
utrymme i stället skulle begränsas genom att en avgift om 0:13
kr./skr. tas ut på kommunernas totala skatteunderlag. Denna avgift beräknas
ge staten ca 600 milj. kr. i ökade inkomster. Som motiv för sitt
ställningstagande åberopar utbildningsutskottet de budgetpolitiska riktlinjer
som riksdagen, på förslag av finansutskottet, beslutat.

Finansutskottet har mot denna bakgrund inte något att erinra mot att
denna avgift tas ut av kommunerna.

I propositionen framhålls att det inte varit tidsmässigt möjligt att lägga
fram ett väl övervägt förslag om ett reviderat skatteutjämningssystern, där
vederbörlig hänsyn tas till remissinstansernas synpunkter. Det innebär att
nu gällande regler bör gälla även nästa år.

Utskottet har tidigare uttalat att bidragen till kommunsektorn inte kan
tillåtas öka ytterligare. Ökningen av skatteutjämningsbidragen bör därför
finansieras för att inte leda till en statsfinansiell försvagning. I avvaktan på
ett nytt reviderat skatteutjämningssystem anser utskottet därför att de
provisoriska åtgärderna bör förlängas till att gälla även för 1987. Det finns
inte anledning att nu innan det nya systemet är klart binda sig för en
varaktig finansieringsform.

Utskottet tillstyrker därför en höjd skatteutjåmningsavgift som motsvarar
ökningen av skatteutjämningsbidragen. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna 565 yrkande 9, Fi213 yrkande 7 och 567 yrkande 5.

Förslaget till höjd skatteutjåmningsavgift enligt förslaget i motion 566
(fp) innebär tillsammans med de åtgärder utskottet nu tillstyrker att indragningarna
från kommunsektorn blir alltför omfattande med hänsyn till den
åtstramning som åsyftas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 566 yrkande
15 och Fi219 yrkande 11.

Eftersom utskottet anser det vara synnerligen angeläget att motverka
stora utdebiteringsskillnader mellan kommuner, delar utskottet föredragande
statsrådets uppfattning att de åtgärder för att minska dessa skillnader,
som riksdagen beslutade om förra våren, även skall gälla för år
1987. Det kan i detta sammanhang konstateras att dessa åtgärder hittills
inneburit att spännvidden mellan den högsta resp. den lägsta skattesatsen
påtagligt har minskat. Med det anförda avvisar följaktligen utskottet förslaget
i motionerna 565 (m), 566 (fp) och 567 (c) att den progressiva skatteutjämningsavgiften
inte längre skall tas ut på vissa kommuners skatteunderlag.

Utskottet återkommer senare i betänkandet till förslaget i propositionen
om kompensation för slopad kommunal företagsbeskattning och utnyttjandet
av det extra skatteutjämningsbidraget.

Sammanfattningsvis finnér utskottet att omfattningen av de i propositionen
föreslagna åtgärderna är lämpligt avvägd med hänsyn till kommunsektorns
situation med en konsumtionsökning på 1% och restriktionen att 17

2 Riksdagen 1985/86. 5 sami. Nr 29

hålla tillbaka skattehöjningar. Utskottet godtar de föreslagna indragningarna
från kommunerna och tillstyrker förslagen i propositionen.

Vad utskottet nu anfört innebär sammanfattningsvis att motionerna 565
(m) yrkande 12, 566 (fp) yrkande 3, 567 (c) yrkande 9, 568 (vpk) yrkande 9
och 600 yrkande 3 avstyrks.

Extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna

Trots att den finansiella situationen generellt sett är mycket god i kommunsektorn
finns det enskilda kommuner och landsting som har en besvärlig
ekonomisk situation. De i propositionen och partimotionerna föreslagna
åtgärderna kan medföra påfrestningar med eventuella höjningar av utdebiteringen
och/eller ingrepp i verksamheten. I såväl propositionen som partimotionerna
föreslås därför att ramen för det extra skatteutjämningsbidraget
höjs. Förslagen redovisas i tabell 4.

Tabell 4. Extra skatteutjämningsbidrag (motsv.) år 1987
Miljoner kronor

Ändamål	Regeringen	(m)	(fp)	(c)	(vpk)
1. Bidrag för att sänka skattesatsen	115			115	115
2. Stöd för avveckling av bidrag till lokal och regional kollek-tiv persontrafik 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred m. m.	35		35	35	35
25	25'	25	25	25
4. Extra skatteutjäm-ningsbidrag till kommuner som har en besvärlig ekonomisk situation	225	2251	225	225	225
Summa	400	250	285	400	400

1 Under särskilt anslag.

I motionerna 565 (m) och 566 (fp) avvisas förslaget i propositionen att till
vissa kommuner ge ett bidrag för att sänka skattesatsen. I motionerna 567
(c) och 568 (vpk) motsätter man sig inte att detta bidrag utges. Utskottet
anser att de kommuner som fick bidrag år 1986 för att sänka skattesatsen
även bör få en motsvarande kompensation (totalt ca 115 milj. kr.) för år

1987.

I motion 565 (m) föreslås även att två särskilda anslag inrättas, dels som
stöd till kommuner som får en besvärlig ekonomisk situation på grund av
föreslagna indragningar till staten, dels som stöd till kommuner för förebyggande
av jordskred m. m. Dessa två anslag skall ersätta delar av det
bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag som föreslås i propositionen.

Försvarsutskottet har i sitt betänkande FöU 1985/86:11 beslutat tillstyrka
regeringens förslag att medel avsätts för bidrag till särskilt utsatta

FiU 1985/86:29

18

kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
Finansutskottet anser att medel härför bör tas upp inom ramen för
det extra skatteutjämningsbidraget.

Utskottet delar inte uppfattningen i motion 565 (m) att ett angivande av
en ram för det extra skatteutjämningsbidraget skall ersättas med särskilda
anslag. Utskottet avstyrker därför yrkandena 5 och 6 i motion 565 (m).

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ramen för det extra
skatteutjämningsbidraget skall uppgå till 400 milj. kr. och avstyrker därmed
motionerna 565 (m) yrkande 4 och 566 (fp) yrkande 6.

I motion Fi30I av Bruno Poromaa m. fl. (s) framhålls att regeringen i den
kommande propositionen om reviderat skatteutjämningssystem liksom vid
fördelning av de extra skatteutjämningsbidragen bör beakta Norrbottens
läns kommuners och landstings speciella situation.

Kommunerna i det stödområde som Norrbottens län tillhör är unika
genom kombinationen av höga kostnader, höga skattekraftsgarantier och
höga skatteutjämningsbidrag. Utskottet utgår från att de särskilda problem
som kännetecknar dessa kommuner beaktas i arbetet med att revidera det
nuvarande skatteutjämningsbidraget och vid fördelningen av extra skatteutjämningsbidrag.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi301.

I motion Fi305 av Per-Richard Molén m. fl. (m) anförs att riksdagen bör ge
regeringen till känna att en utredning i syfte att ge vattenkraftskommuner
skälig del av vattenkraftsanläggningarnas vinster bör genomföras.

Yrkandet i motion Fi305 syftar till att skapa särskilda regler för skatteutjämning
till vattenkraftskommuner. Utskottet har vid ett flertal tillfällen
och senast våren 1985 (FiU 1984/85:29 s. 22) behandlat yrkanden med
liknande innehåll. Vid dessa tillfällen motsatte sig utskottet att en särskild
skattelagstiftning skulle tillämpas för enskilda kommuner.

Kommuner som drabbas särskilt hårt av förslag om indragning av kommunalskattemedel
och som bedöms ha en särskilt svag ekonomisk situation
kan erhålla kompensation för detta inom ramen för det extra skatteutjämningsbidraget.
Det ankommer på regeringen att göra den nödvändiga
prövningen. Det bör också nämnas att Jokkmokks kommun liksom andra
kommuner genom skatteutjämningsgarantin tillförsäkras viss skattekraft.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi305.

Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna

Ordinarie skatteutjämningsbidrag uppgår år 1986 till sammanlagt 11 699
milj. kr. Bidragen under år 1987 är beroende av den fortsatta utvecklingen
av skatteunderlaget och av de kommunala skattesatserna för samma år.
Skatteutjämningsbidraget för år 1987 är vidare avhängigt av de skattekraftsgarantier
för kommuner och landstingskommuner som framkommer
vid omräkning under sommaren 1986 av åldersstrukturfaktorerna. Kostnaderna
kan därför inte beräknas med säkerhet. Med utgångspunkt i 1986 års
skattesatser och en viss antagen höjning av skatteunderlaget samt att
åldersstrukturen är densamma som för år 1986 bedöms det ordinarie bidraget
uppgå till 12 844 milj. kr. år 1987.

FiU 1985/86: 29

19

Sorn tidigare anförts kommer ökningen av skatteutjämningsbidragen
mellan åren 1986 och 1987 att i stort sett motsvaras av intäkter på statsbudgetens
inkomstsida till följd av den föreslagna avgiften på skatteunderlaget
för både kommuner och landstingskommuner.

I motion 566 (fp) föreslås en sänkning av anslaget till skatteutjämningsbidrag
för budgetåret 1986/87 jämfört med propositionens förslag till följd av
att motionärerna avvisar förslaget att till vissa kommuner ge bidrag (115
milj. kr. för år 1987) för att möjliggöra en sänkning av skattesatsen.

I motionerna 421 (c) och 567 (c) begärs en förstärkning av skatteutjämningen
med en miljard kronor för år 1987.1 motion 567 (c) föreslås sålunda
en ökning av anslaget för budgetåret 1986/87 med 500 milj. kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet angivit hur indragningarna från
kommunerna skall ske och i det sammanhanget avvisat här aktuella motionsförslag.
Utskottet avstyrker därför motionerna 566 (fp) yrkande 7,421
(c) yrkande 3 och 567 (c) yrkande 7 samt den i motion 565 (m) föreslagna
minskningen av anslaget.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen anvisar
12 586,5 milj. kr. till skatteutjämningsbidrag för budgetåret 1986/87.

Anslag till bidrag till kommunerna med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

Till följd av att den kommunala beskattningsrätten av juridiska personer
upphörde ges ett bidrag till kommunerna som kompensation för det intäktsbortfall
som uppstår. Det sammanlagda bidrag som utbetalas till kommunerna
år 1986, efter det att kompensationen reducerats med 30 kr./inv.
eller sammanlagt 250 milj. kr. (FiU 1984/85:29), uppgår till 1 569 milj. kr.

I motionerna Fi213 (m) yrkande 6, 565 (m) yrkande 7, Fi219 (fp) yrkande
10, 566 (fp) yrkande 8, Fi217 (c) yrkande 5 och 567 (c) yrkande 8
avstyrks detta förslag. Motionärerna anser att detta bidrag bör slopas.

Riksdagen har tidigare uttalat att kommunerna skall ges kompensation
för skattebortfallet till följd av att den kommunala företagsbeskattningen
slopats. Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen att bidraget
för år 1987 tas upp med samma belopp. För budgetåret 1986/87 motsvarar
detta ett anslag på 1 569 milj. kr. Motionerna avstyrks således.

Kommunalt skattestopp

I motion 565 (m) begärs att kommunalt skattestopp införs för åren 1987 och

1988.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast i februari 1986 behandlat
motsvarande yrkande (FiU 1985/86:10). Utskottet och riksdagen avvisade
vid dessa tillfällen kravet på skattestopp och noterade att konstitutionsutskottet
i betänkande KU 1980/81:22 har klarlagt att grundlagsregleringen
av den kommunala självbeskattningen innebär att kommunerna ges reell
frihet att bestämma beskattningens storlek. Konstitutionsutskottet drog
därför slutsatsen att ingrepp i kommunernas beskattningsrätt bör undvi -

FiU 1985/86:29

20

kas. Finansutskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker motion
565 (m) yrkande 11.

Förenklad statsbidragsgivning

I motion 565 (m) begärs en utredning om förenklad statsbidragsgivning till
kommunerna. Redan nästa år bör ett stort antal specialdestinerade statsbidrag
ersättas med ett allmänt kommunalt bidrag. Detta skall enligt motionärerna
ske samtidigt som dessa statsbidrags detaljregleringar och bidragsbestämmelser
avvecklas. Även i motion 567 (c) anförs att de specialdestinerade
statsbidragen till kommunerna bör förändras och ersättas med
generella statsbidrag baserade på befolkningstal och ålderssammansättning.
Härigenom ges kommunerna ökad självständighet och möjligheter till
effektiviseringar.

Som utskottet framhöll vid behandlingen av motsvarande yrkanden i
anslutning till finansplanen (FiU 1985/86:10 s. 60) delar utskottet motionärernas
uppfattning att flera av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen
bör kunna omprövas och avvecklas. Detta kräver att de statliga regler
och bestämmelser som knyts till bidragen avskaffas. En minskad styrning
ökar, som motionärerna anför, kommunernas handlingsfrihet. Det ger
kommunerna möjlighet att anpassa sin verksamhet till lokala förhållanden.
Som utskottet ser det är det nödvändigt att begränsa statsbidragen. Det är
däremot inte självklart att en avveckling av specialbidrag ger utrymme för
att öka andra generella bidrag lika mycket. Avvägningen måste göras mot
kommunsektorns och statens ekonomiska situation. Regeringen kommer
våren 1987 att föreslå en revidering av nuvarande skatteutjämningssystem.
Utskottet ser därför inte anledning att nu hos regeringen särskilt begära
ytterligare åtgärder eller utredningar om frågan om avveckling av specialbidragen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 565 yrkande 10
och 567 yrkande 6.

I motion Fi308 av Alf Svensson (c) behandlas också frågor om utformningen
av ett mer generellt bidragssystem. Även motion Fi308 avstyrks av
utskottet.

Övrigt

I motion Fi304 av Eva Johansson och Margareta Palmqvist (s) krävs att
regeringen beaktar behovet av åtgärder som tar hänsyn till olikheterna
mellan kommunerna med avseende på befolkningssammansättning och
ekonomi.

I skatteutjämningskommitténs betänkande (SOU 1985:61) återfinns en
utförlig behandling av de frågor som tas upp i motionen. Utskottet tar för
givet att dessa frågor beaktas vid utformningen av det kommande förslaget
till ett reviderat skatteutjämningssystem. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Fi304.

I motion 593 av Ove Karlsson m. fl. (s) anförs att kommuner med ansträngd
likviditet inte ytterligare skall drabbas av åtstramningsåtgärder.
Kraven på rättvis fördelning, social trygghet och förbättrad livsmiljö måste

FiU 1985/86: 29

21

kunna tillgodoses. Enligt motionärerna är det framför allt fyra områden FiU 1985/86: 29
som skulle behöva åtgärdas. Dessa är frisläppande av innestående medel
på likviditetskonto, en dämpning av effekterna vid omläggningen av utbetalningssystemet
för KBT samt full kompensation till de kommuner som
drabbas av skattebortfallet på grund av slopande av garantibeskattningen.

I motion 596 av Helge Hagberg (s) anförs att statens möjligheter att
mera selektivt bistå kommuner och landsting måste öka. Motionären konstaterar
att det visserligen framgår av kompletteringspropositionen att
kommuner och landsting som kommer i trångmål skall få selektivt bistånd
men anser att stödet är otillräckligt. Stödinsatserna bör öka och finansieras
genom t. ex. en ytterligare höjning av skatteutjämningsavgiften.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna 593 och 596
att resurser måste finnas för att bistå kommuner som har en besvärlig
ekonomisk situation.

Som framgått av vad utskottet anfört kan emellertid inte en sänkning
tillåtas av den i propositionen angivna totala nivån på indragningarna från
kommunerna. Särskilda resurser har emellertid avsatts för kommuner med
en särskilt besvärlig ekonomisk situation genom förstärkningen av det
extra skatteutjämningsbidraget för budgetåret 1986/87. Utskottet vill därutöver
nämna att omläggningen av avräkningssystemet för KBT kommer
att delas upp på två år, 1987 och 1988. Vad gäller skattebortfallet på grund
av att garantibeskattning av fastighet slopas har utskottet i sitt yttrande
(FiU 1985/86:4 y) till skatteutskottet tillstyrkt att kommunerna ges en
särskild kompensation för inkomstminskningen. Vidare aviseras i propositionen
att möjligheter till förtida uttag av medel på likviditetskonto hos
riksbanken kommer att prövas för kommuner med en utsatt situation.

Med det anförda avstyrks motionerna 593 och 596.

I motion Fi303 av Eva Möller (m) ställs krav på kostnadsanalyser av
förslag i propositioner som medför kommunala kostnadsökningar. I motionen
anförs att kommunernas suveräna beslutanderätt försvagas i takt
med ekonomiska åtstramningar och successivt övervältrande ålägganden
från stat till kommun. Motionären pekar på beslut som får ekonomiska
konsekvenser för kommunerna men som inte är redovisade i propositionen.
Motionären hemställer att propositioner sorti innebär oförutsedda och
kommunalt opåverkbara utgifter måste vara så väl bearbetade, att de
inrymmer såväl konsekvensbeskrivning som kostnadsanalys.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med denna
innebörd, senast våren 1985. Utskottet gav därvid (FiU 1984/85:29 s. 23)
uttryck för samma principiella inställning som nu redovisas i motion Fi303.

Utskottet påpekade att det är angeläget att statsmakterna i det löpande
arbetet klarlägger olika reformers effekter på den kommunala volymutvecklingen
och på den kommunala ekonomin.

När det gäller riktlinjepropositioner har åtgärder vidtagits för att förslagen
så långt det är möjligt skall åtföljas av kostnadsbedömningar. Av dessa
bedömningar bör självfallet även de kommunala kostnaderna framgå.

Det kan även nämnas att i allmänna direktiv till kommittéer och särskilda
utredare (Dir. 1984:5) föreskrivs att för avgivna förslag skall väl genom -

arbetade kostnadsberäkningar redovisas. Dessa skall ta hänsyn till alla FiU 1985/86:29
kostnader för olika intressenter, däribland kommuner.

I den reviderade budgethandboken för myndigheternas anslagsframställningar
föreskrivs att förslag skall kostnadsberäknas. Särskilt skall konsekvenserna
för bl. a. kommunerna uppmärksammas. Detta leder till att
regeringen får ett bättre underlag för kostnadsbedömningar i kommande
propositioner.

Utskottet anser i överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut att motionsyrkande!
inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida och
avstyrker därför motion Fi303.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 568 att statsbidragsandelen
till kommunerna för det kommunala bostadstillägget (KBT) höjs från
nuvarande 25% till 43%. Motionärerna hävdar också att statsbidrag bör
utgå efter den faktiska hyran på orten för en tvårumslägenhet.

Socialförsäkringsutskottet behandlade i april innevarande år ett motionsyrkande
med samma innebörd som det nu aktuella. Socialförsäkringsutskottet
framhöll vid detta tillfälle (SfU 1985/86:15 s. 19) att det står
kommunerna fritt att besluta om förmånligare regler än de grundregler som
utgör en förutsättning för rätt till statsbidrag. Yrkandet avstyrktes med
motiveringen att det nuvarande statsfinansiella läget inte medger någon
ökning av statens andel av kostnaderna för KBT.

Finansutskottet finnér inget skäl till att frångå detta ställningstagande
och avstyrker därför motion 568 (vpk) yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn
m. m.

att riksdagen med anledning av vad som anförts i proposition
1985/86:150 bilaga 1 mom. 43 samt med avslag på motionerna
1985/86:565 yrkande 12, 1985/86:566 yrkande 3, 1985/86:567 yrkande
9, 1985/86:568 yrkande 9 och 1985/86:600 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande effekter av höjt kommunalt grundavdrag

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:565 yrkande 8,

1985/86:566 yrkande 16 och 1985/86:589 antar i proposition
1985/86:150 bilaga 1 mom. 18 framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala
skatteunderlaget m. m.,

3. beträffande upphävande av lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:Fi213 yrkande 7,

1985/86:565 yrkande 9 och 1985/86:567 yrkande 5,

23

4. beträffande ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsav- FiU 1985/86: 29

gift

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Fi219 yrkande 11
och 1985/86: 566 yrkande 15 antar i proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 19 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1985:533) om
skatteutjämningsavgift,

5. beträffande bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag
till kommunerna

a) att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:565 yrkandena
4, 5 och 6 och 1985/86:566 yrkande 6 bemyndigar regeringen att för
år 1987 utge extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad som
förordats i proposition 1985/86:150 bilaga 1 mom. 9 och bilaga 3
mom. 2,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fi301,

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fi305,

6. beträffande anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:150 bilaga 1 mom. 10
samt med avslag på motionerna 1985/86:566 yrkande 7, 1985/86:421
yrkande 3 och 1985/86:567 yrkande 7 till Skatteutjämningsbidrag till
kommunerna m. m. förbudgetåret 1986/87 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 12 586 500 000 kr.,

7. beträffande anslag till Bidrag till kommunerna med anledning
av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:150 bilaga 1 mom. 11
samt med avslag på motionerna 1985/86:Fi213 yrkande 6,

1985/86:565 yrkande 7, 1985/86:Fi219 yrkande 10, 1985/86:566 yrkande
8, 1985/86:Fi217 yrkande 5 och 1985/86:567 yrkande 8 till
Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den
kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1986/87 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 569 000 000 kr.,

8. beträffande kommunalt skattestopp

att riksdagen avslår motion 1985/86:565 yrkande 11,

9. beträffande förenklad statsbidragsgivning till kommunerna

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:565 yrkande 10, 1985/86:567
yrkande 6 och 1985/86: Fi308,

10. beträffande hänsynstagande till olikheterna mellan kommunerna att

riksdagen avslår motion 1985/86:Fi304,

11. beträffande kommuner med ansträngd likviditet
att riksdagen avslår motion 1985/86:593,

12. beträffande statens möjligheter att mera selektivt bistå kommuner
och landsting

att riksdagen avslår motion 1985/86:596,

13. beträffande kostnadsanalyser av förslag i propositioner som
medför kommunala kostnadsökningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Fi303,

24

14. beträffande statsbidraget till kommunerna för det kommunala
bostadstillägget

att riksdagen avslår motion 1985/86:568 yrkande 7.

Stockholm den 27 maj 1986
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Roland Sundgren (s), Lars
Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s),
Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),
Flans Petersson i Hallstahammar (vpk), Hans-Eric Andersson (s), Rolf
Kenneryd (c), Anne Wibble (fp) och Olof Johansson (c).

Reservationer

l.Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 16 slutar med ”för post” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Den finansiella situationen
i kommunsektorn har successivt förstärkts under mitten av 1980-talet.
Kommunernas likviditet är generellt sett mycket god även om det finns
undantag. Finansieringskapitalet har ökat och uppgår nu till ca 35 miljarder
kronor, vilket motsvarar 15 % av de sammanlagda kommunala utgifterna.
Ökningen av de kommunala intäkterna beräknas bli 8-9 % i år och ca 9 % år
1987. Dessa inkomstökningar innebär stora risker för att den kommunala
konsumtionstillväxten blir alltför kraftig om inga motåtgärder vidtas. Utskottet
anser inte att den tillväxt på 1 % som regeringen förordar kan
tillåtas. För att skapa utrymme för ökade investeringar och ökad privat
konsumtion måste tillväxten i kommunerna bli 0 %.

I budgetpropositionen föreslog regeringen minskade statsbidrag med ca
2,5 miljarder kronor för år 1987. Dessa besparingar var inte tillräckligt
omfattande och regeringen tvingas därför i kompletteringspropositionen
återkomma med ytterligare indragningar. Utskottet anser det inte rimligt
att kommuner och landsting så sent skall aviseras om åtstramningsåtgärder.
Regeringens taktik att successivt och i svåröverskådliga former
genomföra finansiella indragningar försvårar för kommunerna att planera
sin verksamhet.

Som framgår av tabell 3 uppgår regeringens åtstramningsförslag till
närmare 6 miljarder kronor för år 1987. Därtill kommer en engångseffekt

FiU 1985/86:29

25

för omläggningen av avräkningssystemet KBT på 1,7 miljarder kronor. FiU 1985/86:29
Utskottet vill i sammanhanget peka på den halsbrytande retorik vad gäller
åstramning gentemot kommunsektorn som regeringen utvecklat. Före valet
hävdades att moderata samlingspartiets besparingsförslag gentemot
kommunsektorn som uppgick till 4 miljarder kronor skulle få förödande
konsekvenser för den kommunal verksamheten. Nu hävdas från regeringens
sida att indragningar på 6 miljarder kronor gentemot kommunerna inte
får någon effekt.

Utskottet anser att den åtstramning gentemot kommunerna som föreslås
i motion 565 (m) är väl avvägd.

Utskottet avvisar förslaget om att kommunernas skatteunderlag minskas
genom att ta ut kommunalt grundavdrag. Utskottet motsätter sig också alla
höjningar av skatteutjämningsavgiften och föreslår i stället att de 14 öre
som i dag tas ut slopas.

Den kommunala verksamheten styrs i stor utsträckning av statlig reglering
och bidragsbestämmelser. Detta är ett medvetet inslag i en socialdemokratisk
politik. Den går ut på att hindra kommunerna från att ha alltför
hög grad av självstyre. De försök med frikommuner och den begränsade
avreglering som har skett har endast marginellt påverkat kommunernas
beslutskompetens. Skall det vara möjligt att få en god kommunal verksamhet
måste den statliga styrningen och den kommunala verksamheten radikalt
minska. Det bör ske genom minskade specialdestinerade statsbidrag
vilket gör det möjligt att uppnå en verklig decentralisering av besluten och
därmed en anpassning till lokala förhållanden.

För att inte indragningarna gentemot kommunerna skall leda till kommunala
skattehöjningar stöder utskottet förslaget i motion 565 (m) om ett
lagstadgat kommunalt skattestopp.

När det gäller inriktningen av de åtgärder som bör riktas mot den
kommunala sektorn konstaterar utskottet att de i propositionen och i
motionerna valda metoderna för att verkställa indragningarna kraftigt
skiljer sig åt. Utskottet behandlar i det följande de olika metoderna post för
post.

Vad utskottet nu anfört innebär sammanfattningsvis vad beträffar den
ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m. att riksdagen med avslag
på motionerna 566 (fp) yrkande 3, 567.(c) yrkande 9, 568 (vpk) yrkande
9 och 600 yrkande 3 och med bifall till motion 565 (m) yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som böijar med ”Sammanfattningsvis
finner” och på s. 18 slutar med ”3 avstyrks” bort utgå.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:566 yrkande 3,

1985/86:567 yrkande 9, 1985/86:568 yrkande 9 och 1985/86:600 yrkande
3 samt med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 43 och med bifall till motion 1985/86:565 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 26

2. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m. FiU 1985/86:29

Björn Molin och Anne Wibble (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 16 slutar med ”för post” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar inledningsvis att kommunernas ekonomiska situation
under hela 1980-talet har varit mycket god. Expansionen har vida
överstigit vad som angavs i 1984 års långtidsutredning och folkpartiets
ställningstagande på grundval av denna angående riktlinjer för den ekonomiska
politiken på medellång sikt (FiU 1984/85:6 res. 1). I den reviderade
finansplanen beräknas ökningen av den kommunala ekonomin under 1986
till mer än 2 %. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att ökningen
av den kommunala konsumtionen i realiteten alltid blivit större än enligt
prognoserna.

De kalkyler över kommunernas inkomster och utgifter under nästa år,
dvs 1987, som nu redovisas i den reviderade nationalbudgeten visar att
kommunernas inkomster kommer att öka snabbare än vad som kunde
förutses i januari. Sålunda beräknas 1985 års skatteunderlag, som styr
kommunsektorns skatteinkomster för år 1987, öka med ca 10 % i stället för
knappt 9 % som tidigare antogs. Detta innebär en ytterligare inkomstökning
för kommunerna med nära 1,5 miljarder kronor. Samtidigt kan nu de
automatiska kostnadsökningarna förutses bli lägre än vad som tidigare
antogs, främst på grund av det internationella prisfallet på olja och de
sjunkande internationella räntenivåerna och den därav minskade inflationstakten
i Sverige. Slutsatsen av dessa förändringar i de ekonomiska
förutsättningarna för kommunernas ekonomi under 1987 är att det finansiella
utrymmet blivit åtminstone 2 miljarder kronor större. Utskottet anser
mot denna bakgrund att indragningarna av kommunala inkomster bör
vara större än vad som tidigare föreslagits.

Mot bakgrund av de reala kalkylerna över befolkningsförändringarnas
effekter för den kommunala volymökningen ansluter sig utskottet till det
besparingsbelopp som anges i motion 566 (fp).

Utskottet vill något kommentera dessa reala kalkyler och framför allt
skillnaderna i dessa mellan primärkommuner och landstingskommuner.

Det framgår i den reviderade finansplanen att den volymförändring som
krävs för oförändrad standard på grund av befolkningsförändringar i stort
sett är 0 för primärkommunerna och 1% för landstingen. I genomsnitt för
kommunsektorn som helhet innebär detta 0,3-0,4 % volymökning. Med
hänsyn till den utbyggnad av barnomsorg och äldreomsorg som utskottet i
annat sammanhang förordat anser utskottet att en kommunal konsumtionsökning
på drygt 0,5% är rimlig.

Om en större kommunal konsumtionsökning skulle tillåtas innebär detta
antingen att den privata konsumtionen inte tillåts öka i den takt som
utskottet anser lämplig eller också att en totalt sett alltför stor del av
resursanvändningen går åt för konsumtion. Med hänsyn till den prioritering
av reallöneökning och privat konsumtion som utskottet förordat i
annat sammanhang anser utskottet att reallöneökning och privat konsumtion
måste prioriteras framför ökning av kollektiv konsumtion. I fråga om

avvägningen mellan total konsumtion respektive investeringar och export
har utskottet upprepade gånger poängterat nödvändigheten av att prioritera
investeringar och utrikeshandel om Sverige åter skall nå ekonomisk
balans. Det framstår därför som uppenbart att den kommunala konsumtionsökningen
måste begränsas till de drygt 0,5 % som utskottet ovan
angivit.

Som framgått ovan är emellertid skillnaderna mellan primärkommuner
och landsting stora. Utskottet anser därför att de besparingar i statens
utgifter för kommunsektorn som nedan preciseras måste bli större för
primärkommunema än för landstingen. Särskild hänsyn måste därvid tas
till kommunerna utanför landstingen.

Utskottet ansluter sig till den metod för indragning av medel som förordats
i motionerna Fi219 (fp) och 566 (fp). Detta innebär att utskottet
tillstyrker en avgift på skatteunderlaget för primärkommuner på 60 öre per
skattekrona och för landsting på 40 öre per skattekrona. En sådan avgift
bör enligt utskottet ses som ett steg på vägen mot att göra det kommunala
skatteutjämningssystemet till ett inomkommunalt system i likhet med vad
som nu gäller för de kyrkliga församlingarna. Däremot avvisar utskottet
den progressiva avgiftskonstruktion (den s. k. Robin Hood-skatten) som
regeringen föreslagit.

Den ovan föreslagna avgiften för primärkommunerna innefattar de
13 öre per skattekrona som riksdagen på folkpartiets förslag ansett vara en
lämpligare besparingsmetod än den minskning i statsbidragen till lärarlöner
som regeringen föreslog i budgetpropositionen.

Utskottet ansluter sig också till motionärernas förslag att någon kompensation
för slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska
personer inte bör utgå.

Med hänsyn till behovet att ha extra medel för de kommuner och
landsting som kan komma i extremt bekymmersamt ekonomiskt läge anser
utskottet att knappt 300 milj. kr. bör avsättas för extra skatteutjämningsbidrag.

Totalt sett innebär de av utskottet förordade åtgärderna gentemot kommunsektorn
en indragning av ca. 7,5 miljarder kronor netto.

Vad utskottet ovan anfört om metod för indragning av medel innebär att
utskottet avvisar regeringens förslag i fråga om det kommunala grundavdraget.

Sammanfattningsvis anser utskottet att omfattningen och metoderna i
motion 566 (fp) för åtgärderna gentemot kommunsektorn är lämpligt avvägda
med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge, vikten av att motverka
kommunala skattehöjningar samt nödvändigheten av att återföra den
svenska ekonomin till ett balanserat läge. Utskottet tillstyrker således
motion 566 (fp) yrkande 3.

I motion 565 (m) förordas åtgärder gentemot kommunsektorn av samma
omfattning som utskottet anser lämplig. De föreslagna metoderna för indragning
som främst består av minskning av vissa specialdestinerade statsbidrag
kan utskottet emellertid inte tillstyrka. En sådan metod utan övergångsregler
och kompletterande slopande av detaljregleringar för kommunernas
verksamhet riskerar att i kommunerna uppfattas som statliga pek -

FiU 1985/86: 29

28

pinnar om vilka verksamheter som skall skäras bort. Utskottet kan mot
denna bakgrund inte tillstyrka motion 565(m) yrkande 12.

I motion 567 (c) förespråkas likaså en helt annan metod för indragningar
från kommunerna samt en enligt utskottet allt för liten omfattning på
indragningarna. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 567 (c)
yrkande 9.

I motion 568 (vpk) förespråkas en kommunal expansion på ca 3 %
vilket, enligt utskottet, skulle innebära en helt annan ekonomisk utveckling
än den utskottet ovan förordat. Det skulle t. ex. helt omöjliggöra
framtida reallöneökningar. Utskottet avstyrker därför motion 568 (vpk) yrkande
9.

Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört avstyrker utskottet även
motion 600 (c) yrkande 3.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Sammanfattningsvis
finner” och på s. 18 slutar med "3 avstyrks” bort utgå.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:565 yrkande 12,
1985/86:567 yrkande 9, 1985/86:568 yrkande 9 och 1985/86:600 yrkande
3 samt med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 43 och med bifall till motion 1985/86:566 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

Rolf Kenneryd och Olof Johansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 16 slutar med ”för post”, bort ha följande lydelse:

Utskottet kan nu konstatera att den kommunalekonomiska utvecklingen
under 1987 i viktiga avseenden fortfarande är osäker. Det gäller inte minst
kommuners och landstings lönekostnadsutveckling. Även om kommunernas
ekonomi generellt sett är stark finns betydande skillnader mellan olika
kommuner. Såväl landstings- som primärkommuner är i en situation där
skattehöjningar kan befaras, vilka skulle omintetgöra de skattepolitiska
insatser riksdagen samlats kring. För att det skall vara möjligt att utan
skattehöjningar upprätthålla den medborgerliga servicen är det enligt utskottet
inte lämpligt att göra mera långtgående indragningar från kommunerna
än vad som förordas i motion 567 (c). För 1987 innebär det en
nettoindragning om 4,4 miljarder kronor vartill kommer den engångseffekt
som följer av omläggningen av statsbidragen till KBT. Denna indragning
överensstämmer med vad som reservationsvis framhölls i FiU 1985/86:10.

Med det anförda avstyrks propositionen samt motionerna 565 (m) och
566 (fp) i motsvarande del.

Det anförda innebär också att utskottet ansluter sig till vad som framhålls
i motion 567 (c) om metoderna för indragning från kommunerna

FiU 1985/86:29

29

särskilt i beaktande av det särskilda resurstillskott till den kommunala FiU 1985/86:29
skatteutjämningen som förordas. Centerpartiet har föreslagit att det kommunala
grundavdraget höjs från 7 500 kr. till 9 000 kr. 1987, vilket sedermera
regeringen och skatteutskottet anslutit sig till (prop. 1985/86:130,

SkU 1985/86:40). Denna minskning i det kommunala skatteunderlaget får
med gällande utbetalningsrutiner effekt på utbetalningarna av kommunalskattemedel
först år 1989. Mot bakgrund av behovet att vidta begränsningar
i kommunernas likviditet anser utskottet i likhet med vad som föreslås i
propositionen att höjningen av grundavdraget bör få återverkningar på
utbetalningarna av kommunalskattemedel redan år 1987. Med det anförda
tillstyrker utskottet en sådan förändring i lagen (1982:221) med särskilda
bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget att den kommunala
sektorn år 1987 får bära hela effekten av det höjda kommunala
grundavdraget och avstyrker motionerna 565 yrkande 8, 566 yrkande 16
samt 589.

Utskottet anser att den särskilda avgiften på kommunerna, skatteutjämningsavgiften,
är en felaktig väg. I stället för att höja denna avgift borde
den avskaffas för att göra det möjligt att utveckla ett rättvist skatteutjämningssystem
i enlighet med vad som förordats i centermotionen. Det anförda
innebär också att utskottet finner det vara olämpligt att ytterligare
höja skatteutjämningsavgiften till följd av utbildningsutskottets ställningstagande
(UbU 1985/86:4).

Utskottet beklagar att regeringen inte ansett det vara möjligt att lämna
förslag till ett skatteutjämningssystem för kommunerna i enlighet med de
riktlinjer som angivits i motion 567 (c) och i reservationen till skatteutjämningskommitténs
betänkande. En omstrukturering av statsbidragen från
specialdestinerade bidrag till skatteutjämningsbidrag är angelägen såväl ur
rättvise- som effektivitetssynpunkt. I avvaktan på ett sådant förslag bör
ytterligare budgetmedel tillföras skatteutjämningssystemet för att trygga
dess funktion.

Utskottet anser därför att den särskilda skatteutjämningsavgiften bör
avskaffas och avstyrker med det anförda propositionen samt motion 566 i
motsvarande del. Med det anförda har utskottet lagt särskild vikt vid
skatteutjämningssystemets regionalpolitisk! utjämnande effekt mellan
kommunerna. Därvid synes inga särskilda skäl föreligga för progressiviteten
i skatteutjämningsavgiften.

Sammanfattningsvis finner utskottet att omfattningen och inriktningen
av de kommunalekonomiska åtgärderna i motion 567 är väl avvägda i
förhållande till kommunsektorns situation med en konsumtionsökning på
1% och restriktionen att hålla tillbaka skattehöjningar.

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna 565 (m) yrkande 12, 566
(fp) yrkande 3, 568 (vpk) yrkande 9 och 600 yrkande 3 avstyrks liksom
propositionen i motsvarande del.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Sammanfattningsvis
finner” och på s. 18 slutar med ”3 avstyrks” bort utgå

30

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: FiU 1985/86: 29

1. beträffande den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:565 yrkande 12,

1985/86:566 yrkande 3, 1985/86:568 yrkande 9 och 1985/86:600 yrkande
3 samt med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 43 och med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 18 slutar med ”för post” bort ha följande lydelse:

I proposition 150 anges som motiv för en kraftig indragning från kommunsektorn
att den ekonomiska utvecklingen i denna sektor under åren
1986-1988 kommer att bli mycket positiv. Utskottet anser emellertid att
denna beskrivning är vilseledande i flera avseenden. I många fall är den
skenbart goda ekonomin ett resultat av en anpassning till regeringens
svångremspolitik gentemot kommunerna. Inför vetskapen om att kommunalskattehöjningar
är svåra att genomföra, tvingas kommunledningarna
anpassa munnen efter den av regeringen bestämda matsäcken. Det har
inneburit nedskärningar av verksamhet och begränsningar av aktiviteter
inom en rad viktiga områden. Inte minst har detta gällt i de kommuner som
nu drabbas av struktur- och regionalekonomiska kriser i form av avflyttning
och arbetslöshet med påföljande minskat skatteunderlag.

Som utskottet ser det blir följden av propositionens kommunalekonomiska
förslag ofrånkomligen den att kommunerna får svårt att fullgöra sina
uppgifter vad gäller en rättvis fördelningspolitik och en politik för full
sysselsättning.

Enligt utskottets mening fullgör emellertid kommunerna en viktig roll i
detta avseende. Utskottet är därför inte berett att godta långtgående indragningar
från kommunsektorn. Den hårda begränsning av kommunernas
tillväxt som dessa indragningar medför kommer att skapa nya problem
som längre fram måste lösas.

I propositionen anges de sammanlagda indragningarna från kommunsektorn
till ca 6 miljarder kronor. Tidigare beslutade indragningar om ca 1,7
miljarder kronor är då inräknade. Förslag om indragning av ytterligare
drygt 4 miljarder kronor har nu aktualiserats. Om kommunerna fick behålla
merparten av dessa medel eller kompenserades för visst bortfall, skulle
en tillväxt på drygt 3% kunna uppnås för kommunsektorn. Eventuella
kostnader för utfall av löneavtal på den offentliga sidan är då oräknade. En
sådan tillväxt inom den kommunala sektorn är enligt utskottets uppfattning
nödvändig mot bakgrund av de stora uppgifter som åligger kommunerna.

Vad utskottet här anfört om indragningar från kommunsektorn innebär
att den i kompletteringspropositionen föreslagna indragningen på drygt
4 miljarder kronor från kommunsektorn inte kan accepteras. Detta får till

följd att utskottet godtar den inriktning av den ekonomiska politiken för
kommunerna, som föreslås i motion 568 (vpk). Kompletteringspropositionens
förslag i detta hänseende avvisas sålunda.

Som framgår av tabell 3 är indragningen från kommunsektorn mycket
kraftig — nära 8 miljarder kronor — i de förslag som redovisas i motionerna
565 (m) och 566 (fp). Mot bakgrund av den kritik som utskottet riktat mot
regeringens förslag till indragningar vill utskottet bestämt avstyrka yrkandena
12 och 3 i motionerna 565 respektive 566.

I motion 567 (c) föreslås en indragning av samma omfattning som i
kompletteringspropositionen. Motionärerna föreslår emellertid - sannolikt
på grund av insikten om att en indragning på 6 miljarder kronor får
kraftigt negativa regionalpolitiska effekter - att 1 miljard kronor av dessa
medel skall återföras till kommunerna genom en förstärkning av skatteutjämningen.
Samtidigt vidhåller de emellertid utan närmare förklaring att
regeringens krav på en konsumtionstillväxt i kommunsektorn på 1 % måste
infrias.

Mot bakgrund av vad utskottet tidigare anfört om nödvändigheten av en
konsumtionstillväxt i kommunerna på något mer än 3 % avstyrker utskottet
motion 567 yrkande 9.

Med det anförda avstyrks även motion 600 yrkande 3.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 böljar med ”Sammanfattningsvis
finner” och på s. 18 slutar med ”3 avstyrks” bort utgå.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:565 yrkande 12,
1985/86:566 yrkande 3, 1985/86:567 yrkande 9 och 1985/86:600 yrkande
3 samt med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 43 och med bifall till motion 1985/86:568 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) och Anne Wibble (fp) anser

att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande effekter av höjt kommunalt grundavdrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:565 yrkande 8,
1985/86:566 yrkande 16 och 1985/86:589 avslår i proposition
1985/86:150 bilaga 1 mom. 18 framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala
skatteunderlaget m. m.,

FiU 1985/86:29

32

6. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser - under

förutsättning av bifall till reservation 5 - att

den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Regeringen har"

och slutar med ”samt 589” bort ha följande lydelse:

I proposition 1985/86:130 föreslår regeringen att det kommunala grundavdraget
höjs från 7 500 kr. till 9 000 kr. år 1987. Denna minskning i det
kommunala skatteunderlaget får med gällande utbetalningsrutiner effekt
på utbetalningarna av kommunalskattemedel först år 1989. I propositionen
föreslås att åtgärder vidtas så att höjningen av grundavdraget får återverkningar
på utbetalningarna av skattemedel redan år 1987.

1 motionerna 565 (m), 566 (fp) och 589 (vpk) avstyrks förslaget i propositionen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 565 (m) att det
kommunala grundavdraget inte bör höjas. Som anförs i en reservation till
skatteutskottets betänkande (SkU 1985/86:40) av representanterna för moderata
samlingspartiet bör de indragningar som gäller kommunsektorn inte
utformas så att skatteunderlaget för fysiska personer minskar. De bör i
stället utformas så att detaljregleringen av den kommunala verksamheten
samtidigt minskar, dvs. främst genom en neddragning av de specialdestinerade
bidragen (jfr. tabell 3).

Med det anförda tillstyrker finansutskottet motion 565 (m) yrkande 8.

Även i motionerna 566 (fp) yrkande 16 och 589 (vpk) avvisas förslaget att
genom höjda kommunala grundavdrag dra in medel från kommunerna.
Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom de i motionerna angivna
motiveringarna för ett sådant ställningstagande.

7.Effekter av höjt kommunalt grundavdrag

Björn Molin och Anne Wibble båda (fp) anser - under förutsättning av
bifall till reservation 5 - att

den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Regeringen har”
och slutar med ”samt 589” bort ha följande lydelse:

I proposition 1985/86: 130 föreslår regeringen att det kommunala grundavdraget
höjs från 7500 kr. till 9000 kr. år 1987. Denna minskning i det
kommunala skatteunderlaget får med gällande utbetalningsrutiner effekt
på utbetalningarna av kommunalskattemedel först år 1989.1 propositionen
föreslås att åtgärder vidtas så att höjningen av grundavdraget får återverkningar
på utbetalningarna av skattemedel redan år 1987.

I motionerna 565 (m), 566 (fp) och 589 (vpk) avstyrks förslaget i propositionen.

I en reservation till skatteutskottets betänkande i anslutning till proposition
130 om inkomstskatt för åren 1987 och 1988 (SkU 1985/86:40) framhåller
representanterna för folkpartiet att skattesänkningar i första hand
bör ske genom att den statliga inkomstskatten reduceras och inte genom
uppräkning av det kommunala grundavdraget. Utskottet delar denna upp -

FiU 1985/86:29

33

3 Riksdagen 1985186. 5 sami. Nr 29

fattning. Indragningarna från kommunerna bör i stället ske efter de riktlinjer
som förordas av folkpartiet och som motiveras i motion 566 (fp) (jfr.
tabell 3). Det innebär att den största posten i indragningarna åstadkoms
genom en skatteutjämningsavgift på kommunernas skatteunderlag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 566 (fp) yrkande 16 och
avvisar därmed förslaget i propositionen att genom höjda kommunala
grundavdrag dra in medel från kommunerna.

Även i motionerna 565 (m) yrkande 8 och 589 (vpk) avvisas förslaget i
propositionen. Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom de i dessa
motioner angivna motiveringarna för ett sådant ställningstagande.

8. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag

Hans Petersson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation
5 - att

den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Regeringen har”
och slutar med ”samt 589” bort ha följande lydelse:

I proposition 1985/86:130 har regeringen föreslagit och skatteutskottet
tillstyrkt (SkU 1985/86:40) att det kommunala grundavdraget höjs från
7 500 kr. till 9 000 kr. år 1987. Denna minskning i det kommunala skatteunderlaget
får med gällande utbetalningsrutiner effekt på utbetalningarna av
kommunalskattemedel först år 1989. I kompletteringspropositionen föreslås
emellertid att höjningen av grundavdraget bör få återverkningar på
utbetalningarna av kommunalskattemedel redan år 1987.

Enligt utskottets uppfattning kan ett höjt kommunalt grundavdrag accepteras
om kommunerna fullt ut kompenseras för det därvid uppkomna
skattebortfallet. I kompletteringspropositionen föreslås emellertid inte att
någon kompensation skall utgå. Mot denna bakgrund avvisar utskottet
förslaget i propositionen om indragning av medel från kommunerna genom
en höjning av det kommunala avdraget. Detta innebär att utskottet tillstyrker
motion 589 (vpk).

Även i motionerna 565 (m) yrkande 8 och 566 (fp) yrkande 16 yrkas
avslag på förslaget i propositionen. Utskottet kan emellertid inte ställa sig
bakom de i dessa motioner angivna motiveringarna till avslagsyrkandena.

9. Upphävande av lagen om skatteutjämningsavgift

Lars Tobisson (m). Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Kenneryd
(c) och Olof Johansson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som böljar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”kommuners skatteunderlag” bort ha följande lydelse: Av

kompletteringspropositionen framgår att regeringen inte förmått att
under innevarande vår för riksdagen presentera ett förslag till reviderat
skatteutjämningssystem. Utskottet vill understryka att ett förslag till reviderat
skatteutjämningssystem bör föreläggas riksdagen i så god tid att det
kan träda i kraft år 1988. På grund av den uppkomna förseningen måste
emellertid nu gällande regler vara i kraft även under år 1987.

FiU 1985/86:29

34

Enligt förslaget i kompletteringspropositionen skall ökningen av skatteutjämningsbidraget
mellan åren 1986 och 1987 finansieras genom en
skatteutjämningsavgift på kommunernas skatteunderlag. Vidare skall i
skatteutjämningsavgiften därutöver ingå en avgift för att täcka uteblivna
besparingar inom utbildningsområdet och en progressiv avgift för att minska
utdebiteringsskillnaderna mellan kommuner. Avgiften kommer enligt
förslaget i propositionen sammantaget att uppgå till 0.37 kr./skr. för primärkommuner
och 0.24 kr./skr. för landstingskommuner (jfr. tabell 3).

I motion 566 (fp) föreslås att indragning av medel från kommunerna
huvudsakligen sker genom en i jämförelse med förslaget i propositionen
kraftig höjning av den i dag gällande skatteutjämningsavgiften.

I likhet med vad som framhålls i motionerna Fi213 (m). 565 (m) och 567
(c) anser utskottet att det på principiella grunder är felaktigt att beskatta
kommunernas skatteunderlag. Det bör också framhållas att skatteutjämningsavgifter
innebär en onödig rundgång i form av allt högre statsbidrag
och allt högre beskattning av kommunerna. I själva verket innebär, enligt
utskottets mening, den successiva ”provisoriska” utbyggnaden av ett
system med skatteutjämningsavgifter, som regeringen föreslår, att de specialdestinerade
bidragen behålls och förstärks. I förlängningen betyder
detta att kommunernas frihet beskärs och centralstyrningen befästs.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört tillstyrker utskottet motionerna
Fi213 (m) yrkande 7, 565 (m) yrkande 9 och 567 (c) yrkande 5 och avvisar
därmed förslaget i propositionen att ålägga kommuner och landsting en
skatteutjämningsavgift. Detta ställningstagande innebär även att yrkande
11 i motion Fi219 (fp) och yrkande 15 i motion 566 (fp) avstyrks.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande upphävande av lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Fi213 yrkande 7,
1985/86:565 yrkande 9 och 1985/86:567 yrkande 5 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift.

Härigenom föreskrivs att lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift skall
upphöra att gälla vid utgången av december 1986,

10. Ändring i lagen om skatteutjämningsavgift
Björn Molin och Anne Wibble (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”kommuners skatteunderlag” bort ha följande lydelse: Utskottet

har inte något att invända mot att, som föreslås i propositionen,
en minskning av de statliga utgifterna för statsbidragen till kommunsektorn
åstadkoms genom en avgift på kommunernas och landstingens
skatteunderlag. Metoden är i själva verket hämtad från tidigare folkparti -

FiU 1985/86:29

35

motioner, och den av samhällsekonomiska skäl ofrånkomliga begränsning- FiU 1985/86: 29
en av kommunernas volymökning kan med fördel ske på detta sätt.

Till skillnad mot förslaget i propositionen anser emellertid utskottet i
likhet med vad som framförs i motionerna 566 (fp) och Fi219 (fp) att de
nödvändiga indragningarna från kommunerna - 4,5 miljarder kronor —
under år 1987 i huvudsak bör ske genom en avgift på kommunernas
skatteunderlag (jfr. tabell 3).

Vad beträffar fördelningen mellan primärkommuner och landsting anser
utskottet att de kalkyler som nu redovisas måste få konsekvensen att
primärkommunerna får vidkännas en större indragning än landstingen.

Den ändrade befolkningssammansättningen består framför allt av minskat
antal elever i skolan och ett ökat antal äldre personer. Detta innebär att
den primärkommunala konsumtionen vid oförändrad standard inte behöver
öka alls under år 1987 och kan minska med 0,1% under år 1988, medan
den landstingskommunala konsumtionen måste öka med 1,1% under år
1987 och med 1,0% under år 1988.

Utskottet föreslår därför en avgift på primärkommunernas skatteunderlag
på 60 öre per skattekrona och en avgift på landstingskommunernas
skatteunderlag på 40 öre per skattekrona. Detta innebär minskade inkomster
för landstingen med knappt 1,7 miljarder kronor och för primärkommunerna
med nära 2,8 miljarder kronor. I den senare summan ingår då den
minskning på ca 600 milj. kr. med en avgift på 13 öre per skattekrona som
ersätter minskningen av statsbidragen till lärarlönerna. Särskild hänsyn
måste då tas till primärkommuner utanför landsting.

I propositionen föreslås även att en progressiv avgift (s.k. Robin
Hood-skatten) för att utjämna utdebiteringsskillnaden mellan kommuner
inkluderas i skatteutjämningsavgiften. Detta förslag vill utskottet bestämt
avvisa med hänvisning till vad som anförs i motion 566.

Mot här angiven bakgrund tillstyrker utskottet motionerna Fi219 (fp)
yrkande 11 och 566 (fp) yrkande 15.

I motionerna Fi213 (m), 565 (m) och 567 (c) anförs att en skatteutjämningsavgift
inte bör användas vid indragning av medel från kommunerna.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet här aktuella
motionsyrkanden.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsav gift att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Fi219 yrkande 11
och 1985/86: 566 yrkande 15 antar i proposition 1985/86: 150 bilaga 1
mom. 19 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1985/86: 533) om
skatteutjämningsavgift med den ändringen att 2, 3 och 4 §§ erhåller
följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

36

Föreslagen lydelse:

Reservanternas förslag

FiU 1985/86:29

Avgiftsunderlaget utgörs av det
antal skattekronor som enligt taxeringsnämndens
beslut vid taxeringen
till kommunal inkomstskatt närmast
föregående år påförts skattskyldiga
som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
(justerat enligt I c § lagen
(1982:221) med särskilda bestämmelser
angående det kommunala
skatteunderlaget m. m.) samt
det antal skattekronor som tillskjuts
för året enligt lagen
(1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

Avgiften utgör för landstingskommun
24 öre per skattekrona.

i

Avgiften utgör för kommun 37
öre per skattekrona till den del avgiftsunderlaget
inte överstiger vad
som motsvarar 135 procent av medelskattekraften.

5 kronor och 37 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 135
men inte överstiger vad som motsvarar
140 procent av medelskattekraften.

6 kronor och 37 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 140
men inte överstiger vad som motsvarar
150 procent av medelskattekraften.

8 kronor och 37 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 150
procent av medelskattekraften.

Avgiften är dock endast 37 öre
per skattekrona till den del avgiftsunderlaget
inte överstiger vad som
motsvarar den tillförsäkrade skattekraften
enligt lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag.

§

Avgiftsunderlaget utgörs av det
antal skattekronor som enligt taxeringsnämndens
beslut vid taxeringen
till kommunal inkomstskatt närmast
föregående år påförts skattskyldiga
som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
samt det antal skattekronor
som tillskjuts för året enligt
lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

Avgiften utgör för landstingskommun
40 öre per skattekrona.

§

Avgiften utgör för kommun 60
öre per skattekrona.

37

11. Bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag till FiU 1985/86:29

kommunerna

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”1 motionerna”
och på s. 19 slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att riksdagen ger regeringen ett bemyndigande
att utge ett extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna för år 1987
motsvarande en ram på 400 milj. kr.

I motion 565 (m) föreslås att detta bemyndigande ersätts med två separata
anslag och att beloppet samtidigt reduceras till 250 milj. kr.

I motion 566 (fp) yrkande 6 föreslås att regeringen ges ett bemyndigande
att utge extra skatteutjämningsbidrag men att den i propositionen föreslagna
ramen reduceras med 115 milj. kr.

Utskottet delar uppfattningen i motion 565 (m) att det extra skatteutjämningsbidraget
bör ersättas med två anslag gällande för år 1987. Detta
innebär dels ett anslag på 225 milj. kr. som stöd till kommuner som får en
besvärlig situation på grund av föreslagna indragningar till staten och dels
ett anslag på 25 milj. kr. för förebyggande av jordskred m. m. Det sistnämnda
anslaget har inte något som helst att göra med den kommunala
skatteutjämningen och bör därför anvisas på ett särskilt anslag. Motsvarande
i propositionen angivna ram för det extra skatteutjämningsbidraget
minskas därmed till 250 milj. kr. Utskottet motsätter sig vidare bestämt de
i propositionen föreslagna åtgärderna för att minska utdebiteringsskillnader
mellan kommuner genom att även för år 1987 ta ut en särskild
progressiv avgift för tre kommuner i Stockholms län. Som en följd härav
kan utskottet ej heller tillstyrka att 115 milj. kr. tillförs det extra skatteutjämningsbidraget
som stöd till vissa kommuner för att de skall sänka
skattesatsen (jfr. tabell 4).

Med det anförda avstyrker utskottet sålunda det av regeringen begärda
bemyndigandet att utge extra skatteutjämningsbidrag och yrkande 6 i
motion 566. Däremot tillstyrker utskottet yrkandena 4, 5 och 6 i motion 565
(m).

dels utskottets hemställan under 5 a) bort ha följande lydelse:

5. beträffande bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag
till kommunerna

a) att riksdagen med bifall till motion 1985/85:565 yrkandena 4, 5 och
6 samt med avslag på motion 1985/86: 566 yrkande 6 och i proposition
1985/86:150 bilaga 1 mom. 9 och bilaga 3 mom. 2 framlagt
förslag om bemyndigande för regeringen att för år 1987 utge extra
skatteutjämningsbidrag m.m., dels till Bidrag till särskilt utsatta
kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred m.m. för budgetåret
1986/87 under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
25 000 000 kr., dels till Bidrag till kommunerna med anledning av
minskade statsbidrag för budgetåret 1986/87 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 225 000 000 kr.,

r

12. Bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag till FiU 1985/86:29

kommunerna

Björn Molin och Anne Wibble (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”1 motionerna”
och på s. 19 slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att riksdagen ger regeringen ett bemyndigande
att utge ett extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna för år 1987
motsvarande en ram på 400 milj. kr.

I motion 565 (m) föreslås att detta bemyndigande ersätts med två separata
anslag och att beloppet samtidigt reduceras till 250 milj. kr.

I motion 566 (fp) föreslås att den i propositionen föreslagna ramen för
det extra skatteutjämningsbidraget reduceras med 115 milj. kr.

I propositionen anförs att de åtgärder för att minska utdebiteringsskillnadema
mellan kommuner som riksdagen beslutade om förra våren bör
förlängas så att de gäller även för år 1987.

Utskottet kan inte acceptera dessa åtgärder. De innebär dels att tre
kommuner — Danderyd, Lidingö och Solna — påförs en progressiv avgift,
dels att 115 milj. kr. tillförs det extra skatteutjämningsbidraget som stöd
till kommuner som sänker sin skattesats. Dessa åtgärder får till följd att
invånarna i tre utpekade kommuner tvingas subventionera den kommunala
verksamheten i 20 andra kommuner. Utskottet vill bestämt avvisa ett
sådant system. I likhet med vad som framhålls i motion 566 (fp) kan
utskottet ej heller acceptera att 115 milj. kr. avsätts i extra skatteutjämningsbidrag
till stöd för att möjliggöra en sänkning av skattesatsen i vissa
kommuner. Utskottet tillstyrker sålunda motion 566 (fp) yrkande 6 innebärande
en minskning av ramen för det extra skatteutjämningsbidraget för år
1987 med 115 milj. kr.

Utskottets ställningstagande får till följd att motion 565 (m) yrkandena 4,
5 och 6 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 5 a) bort ha följande lydelse:

5. beträffande bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag
till kommunerna

a) att riksdagen med avslag på motion 1985/86:565 yrkandena 4, 5
och 6 och med anledning av vad som förordats i proposition
1985/86:150 bilaga 1 mom. 9 och bilaga 3 mom. 2 samt med bifall till
motion 1985/86:566 yrkande 6 bemyndigar regeringen att för år 1987
utge extra skatteutjämningsbidrag i enlighet med vad utskottet förordat,

13. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser — under
förutsättning av bifall till reservation 11 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Sorn tidigare”
och slutar med "och landstingskommuner" bort utgå,

dels den de! av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet har FiU 1985/86: 29
tidigare" och slutar med ”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 565 (m) att
regeringen inte skall tilldelas något bemyndigande att utge skatteutjämningsbidrag.
Bemyndigandet skall i stället ersättas med två separata anslag
på sammanlagt 250 milj. kr. avseende år 1987. Det innebär att anslaget till
skatteutjämningen för budgetåret 1986/87 i jämförelse med förslaget i propositionen
bör minskas med 75 milj. kr. och föras upp med 12 511,5 milj.
kr. Detta ställningstagande får också till följd att motionerna 566 (fp)
yrkande 7, 421 (c) yrkande 3 och 567 (c) yrkande 7 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 10 samt med avslag på motionerna 1985/86:566 yrkande 7,

1985/86:421 yrkande 3 och 1985/86:567 yrkande 7 till Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna för budgetåret 1986/87 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 12 511 500 000 kr.,

14. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Björn Molin och Anne Wibble (båda fp) anser - under förutsättning av
bifall till reservation 12 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Sorn tidigare”
och slutar med ”och landstingskommuner” bort utgå,

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet har
tidigare” och slutar med "budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 566 (fp) att från
den ram på 400 milj. kr. som i propositionen för år 1987 tilldelats det extra
skatteutjämningsbidraget bör exkludera de 115 milj. kr., som avsatts som
stöd till vissa kommuner för en sänkning av skattesatsen. Det innebär att
anslaget till skatteutjämningsbidrag för budgetåret 1986/87 i jämförelse
med förslaget i propositionen bör minskas med 57,5 milj. kr. och föras upp
med 12 529 milj. kr.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 566 (fp) yrkande 7 och
avstyrker motionerna 421 (c) yrkande 3 och 567 (c) yrkande 7.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6.beträffande anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 10 och med bifall till motion 1985/86:566 yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 1985/86:421 yrkande 3 och 1985/86:567 yrkande
7 till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret
1986/87 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 12 529 000 000 kr..

15. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. FiU 1985/86:29

Rolf Kenneryd och Olof Johansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Sorn tidigare”
och slutar med ”och landstingskommuner” bort utgå,

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet har
tidigare” och slutar med ”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:
Som framgår av tabell 3 i betänkandet uppgår den totala indragningen
enligt förslagen i propositionen och i motion 567 (c) till 5,8 miljarder
kronor. Det är givet att för vissa kommuner kommer detta att innebära
svåra påfrestningar. Utskottet delar därför den uppfattning som framförs i
motion 567 (c) att det är rimligt att förstärka skatteutjämningen med 1
miljard kronor för år 1987. Anslaget till skatteutjämningsbidraget bör därför
i jämförelse med regeringens förslag för budgetåret 1986/87 ökas med
500 milj. kr.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 421 (c) yrkande 3 och
567 (c) yrkande 7 och avstyrker motion 566 (fp) yrkande 7.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6.beträffande anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 10 och med bifall till motionerna 1985/86:567 yrkande 7 och
1985/86:421 yrkande 3 samt med avslag på motion 1985/86:566 yrkande
7 till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret
1986/87 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 13 086 500 000 kr.,

16. Anslag till bidrag till kommunerna med anledning av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m), Rolf Kenneryd (c), Anne Wibble (fp) och Olof Johansson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Till följd” och
slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att anslaget till kompensation för avskaffandet
av den kommunala beskattningen av juridiska personer förs upp med 1 569
milj. kr.

I motionerna 565 (m), 566 (fp) och 567 (c) samt i motionerna från den
allmänna motionstiden Fi213 (m), Fi217 (c) och Fi219 (fp) föreslås att
någon kompensation inte skall utgå.

De icke socialistiska partierna har tidigare föreslagit (se FiU 1984/85:29
reservation 13) att någon särskild kompensation för avskaffandet av företagsbeskattningen
inte bör utges. Utskottet delar denna uppfattning. Det
kan emellertid inte komma i fråga att under löpande verksamhetsår dra in
en tidigare beslutad kompensation. De 785 milj. kr. i kompensation som

4 Riksdagen 1985/86. 5 sami. Nr 29

faller på kalenderåret 1986 måste därför nu anvisas. Utskottet föreslår
emellertid att någon ytterligare kompensation inte utgår för år 1987.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet tillstyrker här aktuella motionsyrkanden.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslag till Bidrag till kommunerna med anledning
av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:150 bilaga 1
mom. 11 samt med bifall till motionerna 1985/86:Fi213 yrkande 6,
1985/86:565 yrkande 7, 1985/86:Fi219 yrkande 10, 1985/86:566 yrkande
8, 1985/86:Fi217 yrkande 5 och 1985/86:567 yrkande 8 till
Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den
kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1986/87 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 785 000 000 kr.,

17. Kommunalt skattestopp

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 21 slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

I motion 565 (m) begärs att kommunalt skattestopp införs under åren
1987 och 1988.

Utskottet anser att en minskning av statsbidragen till kommunerna inte
får leda till kommunalskattehöjningar. Sådant skulle motverka arbetet med
att återställa den finansiella balansen i den offentliga sektorn. Utskottet
förordar därför att ett lagstadgat kommunalskattestopp införs i enlighet
med vad som sägs i motion 565 (m).

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kommunalt skattestopp

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:565 yrkande 11 antar
följande

Förslag till
Lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt
att ta ut skatt för åren 1987 och 1988 m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 §. Vid fastställande av skattesats för åren 1987 och 1988 får kommun eller
landstingskommun ej överskrida den skattesats som kommunen eller
landstingskommunen har bestämt för år 1986.

2 §. Om särskilda förhållanden i kommun eller landstingskommun påkallar
det, får regeringen efter ansökan bevilja undantag från vad som sägs under
1 §. Ansökan inges till länsstyrelsen senast den 15 september året före det
år ansökan avser.

FiU 1985/86:29

42

3 §. Högre skattesats än vad som är medgivet enligt 1 § får ej tillämpas vid FiU 1985/86: 29
debitering av kommunalskatt eller landstingsskatt för åren 1987 och 1988
enligt uppbördslagen (1953:272) eller vid utbetalning av sådan skatt för
något av dessa år enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m. m., om ej regeringen
har beviljat undantag enligt 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

18. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Som utskottet”
och slutar med "yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av gällande regler för utbetalning av statsbidrag
till kommunerna anföra följande.

Den kommunala verksamheten styrs i stor utsträckning av statliga regleringar
och bidragsbestämmelser. Detta är ett medvetet inslag i den socialdemokratiska
regeringens politik. Den går ut på att hindra kommunerna
från att ha alltför hög grad av självstyre. De försök med frikommuner och
den begränsade avreglering som har skett har endast marginellt påverkat
kommunernas beslutskompetens. Skall det vara möjligt att få en god
kommunal verksamhet måste emellertid, enligt utskottets mening, den
statliga styrningen av den kommunala verksamheten radikalt minska. Det
innebär att den nu nödvändiga åtstramningen gentemot kommunerna bör
ske genom minskade specialdestinerade statsbidrag. Därigenom är det
möjligt att uppnå en verklig decentralisering av besluten och därmed en
anpassning till lokala förhållanden.

Statsbidragen till kommunerna bör på sikt i huvudsak avvecklas med
undantag för ett väl fungerande skatteutjämningssystem. Detta är helt
nödvändigt med hänsyn till den allvarliga statsfinansiella situationen. Det
är orimligt att den kommunala sektorn skall erhålla statsbidrag på över 50
miljarder kronor, samtidigt som statsbudgeten visar ett stort underskott.

En förutsättning för att nu påbörja en rejäl minskning av statsbidragen är
emellertid att det sker en omfattande avreglering av statliga föreskrifter
och bidragsbestämmelser. Redan under år 1987 bör ett så stort antal
specialdestinerade statsbidrag som möjligt ersättas med ett allmänt kommunalt
bidrag. Detta skall ske samtidigt som dessa statsbidrags detaljregleringar
och bidragsbestämmelser avvecklas. Ett krav är därför att regeringen
skyndsamt utreder möjligheten att slå samman specialdestinerade
statsbidrag till ett allmänt bidrag som kan fördelas på ett likartat sätt som
de specialdestinerade statsbidragen. Framtida besparingar på statens stöd
till kommunerna bör därefter ske genom minskningar av detta bidrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 565 (m) yrkande 10.

I motion 567 (c) yrkande 6 begärs av regeringen ett förslag till ett
förenklat statsbidragssystem i enlighet med ett av motionärerna framlagt
förslag. Utskottet kan emellertid inte i alla delar ställa sig bakom det
förslag som redovisas i motionen.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: FiU 1985/86: 29

9. beträffande förenklad statsbidragsgivning till kommunerna
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:567 yrkande 6 och
!985/86:Fi308 samt med bifall till motion 1985/86:565 yrkande 10 hos
regeringen begär utredning och förslag om förenklad statsbidragsgivning
till kommunerna i enlighet med vad utskottet anfört, i sådan
tid att anslagsomläggningen kan träda i kraft fr. o. m. budgetåret
1987/88,

19. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna

Rolf Kenneryd och Olof Johansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av gällande regler för utbetalning av statsbidrag
till kommunerna anföra följande.

Den kommunala verksamheten styrs i stor utsträckning av statliga regleringar
och bidragsbestämmelser. Detta är ett medvetet inslag i den socialdemokratiska
regeringens politik. Den går ut på att hindra kommunerna
från att ha alltför hög grad av självstyre. De försök med frikommuner och
den begränsade avreglering som har skett har endast marginellt påverkat
kommunernas beslutskompetens. Skall det vara möjligt att få en god
kommunal verksamhet måste emellertid, enligt utskottets mening, den
statliga styrningen av den kommunala verksamheten radikalt minska. Det
innebär att den nu nödvändiga åtstramningen gentemot kommunerna bör
ske genom minskade specialdestinerade statsbidrag. Därigenom är det
möjligt att uppnå en verklig decentralisering av besluten och därmed en
anpassning till lokala förhållanden.

Statsbidragen till kommunerna bör på sikt i huvudsak avvecklas med
undantag för ett väl fungerande skatteutjämningssystem.

Redan under år 1987 bör ett så stort antal specialdestinerade statsbidrag
som möjligt ersättas med ökat skatteutjämningsbidrag. Detta skall ske
samtidigt som dessa statsbidrags detaljregleringar och bidragsbestämmelser
avvecklas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 567 (c) yrkande 6.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande förenklad statsbidragsgivning till kommunerna
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:565 yrkande 10 och
1985/86:Fi308 samt med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 6 hos
regeringen begär utredning och förslag om förenklat statsbidragssystem
till kommunerna i enlighet med vad utskottet anfört, i sådan tid
att anslagsomläggningen kan träda i kraft fr. o. m. budgetåret
1987/88,

44

20. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna FiU 1985/86:29

Hans Petersson i Hallstammar (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
på s. 21 som börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”yrkande 6”
bort ha följande lydelse:

Regeringen kommer under våren 1987 att föreslå en revidering av nuvarande
skatteutjämningssystem. Utskottet ser därför inte anledning att nu hos
regeringen särskilt begära en utredning om utformningen av statsbidragen
till kommunerna. Utskottet avstyrker sålunda motionerna 565 yrkande 10
och 567 yrkande 6.

21. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna

Björn Molin och Anne Wibble (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som på sid. 21 börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”av
utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande utformningen
av statsbidragen till kommunerna i många fall är alltför detaljerade
och styrande för verksamheternas omfattning och utformning. Utskottet
har också i annat sammanhang aktualiserat frågan om en ökad schablonisering
av de specialdestinerade statsbidragen. Därvid skulle t. ex. statsbidragen
till barnomsorg kunna utgå per barn i förskoleåldern, statsbidragen
till äldreomsorgen per person i relevant ålder, etc.

Under senare år har ett stort antal studier gjorts av vilka effekter en
mera generell utformning av statsbidragen till kommunerna skulle kunna
få. I en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Ds Fi
1986:7 Effekter av statsbidrag till kommuner) redovisas några resultat som
visar att förändringar eller avskaffande av vissa specialdestinerade bidrag
till största delen skulle försämra kommunernas finanser utan att särskilt
missgynna omfattningen av just den verksamhet vars statsbidrag minskar
eller avvecklas. Det finns emellertid också exempel på motsatsen. Det är
också uppenbart att effekten av att mycket snabbt ersätta ett stort antal
specialdestinerade bidrag med ett generellt bidrag skulle kunna bli krav på
mycket stora skattehöjningar i vissa kommuner och landsting.

Utskottet kommer under våren 1987 att återkomma till de frågor som
behandlas i här aktuella motioner i samband med regeringens aviserade
förslag om ett nytt skatteutjämningssystem. Utskottet ser därför ingen
anledning att nu begära ytterligare utredningar om frågan om avveckling av
de specialdestinerade statsbidragen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Fi308 av Alf Svensson (c), 565 (m) yrkande 10 och 567 (c)
yrkande 6.

22. Statsbidraget till kommunerna för det kommunala
bostadstillägget

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Socialförsäkringsutskottet
behandlade” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande
lydelse:

Socialförsäkringsutskottet behandlade i april innevarande år (SfU FiU 1985/86:29
1985/86:15 s. 18 och 28) ett motionsyrkande med samma innebörd som det
nu aktuella. I en reservation till betänkandet framhöll vänsterpartiet kommunisternas
representant i utskottet att olika åtgärder bör vidtas på
KBT-området för att förbättra pensionärernas situation. Detta kan åstadkommas
genom att man fr. o. m. den 1 januari 1987 avskaffar den undre
hyresgränsen (80 kr.) vad gäller statsbidrag för KBT och sätter den övre
hyresgränsen vid den genomsnittliga hyreskostnaden för en tvårumslägenhet
på orten. Vidare bör statsbidragsandelen för kommunernas kostnad för
KBT höjas från 25 till 43 % fr. o. m. den 1 januari 1987.

Utskottet delar reservantens uppfattning och tillstyrker därför motion
568 (vpk) yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande statsbidraget till kommunerna för det kommunala
bostadstillägget

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:568 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förhöjt
statligt bidrag till KBT,

Särskilt yttrande

Fördelningseffekter av indragningar från kommunsektorn

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:

I motionerna Fi304, 593 och 596 betonas att indragningarna från primärkommuner
och landsting drabbar olika beroende på respektive kommuns
ekonomiska situation. För flera av de sämst ställda kommunerna är situationen
synnerligen besvärlig.

Enligt min mening tar motionärerna upp centrala frågor. Det i propositionen
angivna målet att pressa ned konsumtionstillväxten i kommunerna
till 1 % är oacceptabelt med tanke på de berättigade krav som finns på
utbyggnad av exempelvis långtidsvård och äldreomsorg. En privatisering
av flera av kommunernas tjänster utgör ingen lösning på dessa problem
och måste av fördelningspolitiska skäl bestämt avvisas. Därtill kommer att
de regionalpolitiska ojämlikheterna förstärks till följd av de kraftiga begränsningarna
i de statliga bidragen till kommunerna.

Den successiva åtstramningen av kommunernas ekonomi är, som jag ser
det, ytterligare ett bevis på den s. k. tredje vägens totala fördelningspolitiska
haveri. Hittills har den bidragit till att skapa stora förmögenheter för ett
fåtal genom höga vinster i företagen samtidigt som löntagarna kraftigt
missgynnats. Till detta läggs nu en kraftig indragning från kommunerna.

Regeringen och de borgerliga partierna föreslår indragningar på mellan 6
och 8 miljarder kronor. Detta kommer att försvåra och för vissa kommuner
göra det omöjligt att fullfölja en rimlig och rättvis utformning av fördelningspolitiken.
46

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:221) med särskilda
bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget
m. m.

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser
angående det kommunala skatteunderlaget skall införas en ny paragraf,
1 c §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 c §

Vid bestämmande av det förskott
på kommunalskatt, landstingsskatt
och församlingsskatt enligt 4 och
4 a §§ lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns
och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m. som skall utbetalas
under åren 1987 och 1988 samt av
skatteunderlag för bidragsåren
1987 och 1988 enligt lagen
(1979:362) om skatteutjämningsbidrag
skall beräkningen grundas på
ett justerat skatteunderlag enligt
följande.

Antalet skattekronor och skatteören
enligt taxeringsnämndens
beslut vid 1986 respektive 1987 års
taxering skall omräknas till det antal
som kan beräknas ha blivit påfört
om grundavdraget enligt 48 §

2 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) hade uppgått
till 8300 respektive 9600 kronor
vid nämnda taxeringar.

Vid bestämmande av skattesats
för åren 1987 och 1988 skall bestämmelserna
i denna paragraf beaktas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

FiU 1985/86:29

Bilaga

47

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985: 533) om skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Landstingskommun och kom- Landstingskommun och kommun
skall under år 1986 erlägga av- mun skall under åren 1986 och 1987

gift (skatteutjämningsavgift) enligt erlägga avgift (skatteutjämningsav denna

lag. gift) enligt denna lag.

Avgiftsunderlaget utgörs av det
antal skattekronor som enligt taxeringsnämndens
beslut vid taxeringen
till kommunal inkomstskatt år
1985 påförts skattskyldiga som
avses i 10 § 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt
samt det antal skattekronor som
tillskjuts för år 1986 enligt lagen
(1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

3§

Avgiften utgör

14 öre per skattekrona till den del
avgiftsunderlaget inte överstiger
vad som motsvarar 135 procent av
medelskattekraften,

5 kronor och 14 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 135
men inte överstiger vad som motsvarar
140 procent av medelskattekraften,

6 kronor och 14 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 140
men inte överstiger vad som motsvarar
150 procent av medelskattekraften,

8 kronor och 14 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget

Avgiftsunderlaget utgörs av det
antal skattekronor som enligt taxeringsnämndens
beslut vid taxeringen
till kommunal inkomstskatt närmast
föregående år påförts skattskyldiga
som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
justerat enligt 1 c § lagen
(1982:221) med särskilda bestämmelser
angående det kommunala
skatteunderlaget m.m., samt
det antal skattekronor som tillskjuts
för året enligt lagen
(1979: 362) om skatteutjämningsbidrag.

3§

Avgiften utgör för landstingskommun
24 öre per skattekrona.

4§

Avgiften utgör för kommun

37 öre per skattekrona till den del
avgiftsunderlaget inte överstiger
vad som motsvarar 135 procent av
medelskattekraften,

5 kronor och 37 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 135
men inte överstiger vad som motsvarar
140 procent av medelskattekraften,

6 kronor och 37 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget
överstiger vad som motsvarar 140
men inte överstiger vad som motsvarar
150 procent av medelskattekraften,

8 kronor och 37 öre per skattekrona
till den del avgiftsunderlaget

FiU 1985/86:29

Bilaga

Nuvarande lydelse

överstiger vad som motsvarar 150
procent av medelskattekraften.

Avgiften är dock endast 14 öre
per skattekrona till den del avgiftsunderlaget
inte överstiger vad som
motsvarar den tillförsäkrade skattekraften
enligt lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag.

4§

Med medelskattekraften förstås
den enligt 12 § lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag fastställda
medelskattekraften att användas
vid beräkning av skatteutjämningsbidrag
för år 1986.

5§

Ändras rikets indelning i landstingskommuner
eller kommuner,
beräknas skatteutjämningsavgift på
grundval av den indelning som gäller
vid ingången av år 1986.

6§

Länsstyrelsen fastställer skatteutjämningsavgift
och tillställer senast
den 27januari 1986 landstingskommun
och kommun uppgift om
avgiftens belopp.

Till ledning för landstingskommuns
och kommuns budgetarbete
skall länsstyrelsen senast den 10
september 1985 lämna landstingskommun
och kommun uppgift om
uppskattad skatteutjämningsavgift.

7§

Skatteutjämningsavgiften skall
betalas med en tolftedel vaije månad
under år 1986 genom avräkning
med lika belopp vid varje utbetalning
av landstingsskatt och kommunalskatt
enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt,
m. m. Är avgiften inte uträknad vid
avräkningstillfallena i månaderna
januari och februari, får avräkning
ske med ett uppskattat belopp. Om
något av de belopp som avräknas i

Föreslagen lydelse

överstiger vad som motsvarar 150
procent av medelskattekraften.

Avgiften är dock endast 37 öre
per skattekrona till den del avgiftsunderlaget
inte överstiger vad som
motsvarar den tillförsäkrade skattekraften
enligt lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag.

5§

Med medelskattekraften förstås
den enligt 12 § lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag fastställda
medelskattekraften att användas
vid beräkning av skatteutjämningsbidrag
för året.

6§

Ändras rikets indelning i landstingskommuner
eller kommuner,
beräknas skatteutjämningsavgift på
grundval av den indelning som gäller
vid ingången av året.

7§

Länsstyrelsen fastställer skatteutjämningsavgift
och tillställer senast
den 25 januari landstingskommun
och kommun uppgift om avgiftens
belopp för året.

Till ledning för landstingskommuns
och kommuns budgetarbete
skall länsstyrelsen senast den 10
september lämna landstingskommun
och kommun uppgift om uppskattad
skatteutjämningsavgift för
nästa år.

8§

Skatteutjämningsavgiften skall
betalas med en tolftedel vaije månad
under året genom avräkning
med lika belopp vid varje utbetalning
av landstingsskatt och kommunalskatt
enligt 4 § lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt,
m. m. Är avgiften inte uträknad vid
avräkningstillfällena i månaderna
januari och februari, får avräkning
ske med ett uppskattat belopp. Om
något av de belopp som avräknas i

FiU 1985/86:29

Bilaga

49

Nuvarande lydelse

månaderna januari och februari inte
motsvarar en tolftedel av landstingskommunens
eller kommunens
avgift, skall den jämkning som föranleds
av detta ske i fråga om det
belopp som avräknas i mars månad.

8§

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Föreslagen lydelse

månaderna januari och februari inte
motsvarar en tolftedel av landstingskommunens
eller kommunens
avgift, skall den jämkning som föranleds
av detta ske i fråga om det
belopp som avräknas i mars månad.

9§

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Bestämmelserna i 2 och 3 §§ i
deras äldre lydelse tillämpas i fråga om skatteutjämningsavgift för år 1986.

FiU 1985/86:29

Bilaga

50

Tabell-och diagramförteckning FiU 1985/86:29

Tabell 1 Den kommunala sektorns storlek år 1984 12

Tabell 2 Kostnaderna för olika kommunala verksamhetsområden

och deras finansiering år 1984 13

Tabell 3 Förslag till indragningar av medel från kommunsektorn

1987 15

Tabell 4 Extra skatteutjämningsbidrag (motsv.) år 1987 18

Diagram Utgifter och inkomster 1984 för den kommunala sektorn 13

51

Innehåll

FiU 1985/86:29

Sammanfattning 1

Inledning 2

Propositionens hemställan 2

Motionsyrkandena 3

Propositionen 7

Motionerna 9

Utskottet 12

Kommunernas ekonomi 1986-1988 samt förslag till indragningar av

medel från kommunsektorn 12

Extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna 18

Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna 19

Anslag till bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen 20

Kommunalt skattestopp 20

Förenklad statsbidragsgivning 21

Övrigt 21

Hemställan 23

Reservationer

1. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m., mom. 1

(m) 25

2. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m., mom. 1

(fp) 27

3. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m., mom. 1

(c) 29

4. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m., mom. 1
(vpk) 31

5. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag, mom. 2 (m, fp, vpk) . 32

6. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag, mom. 2 (m) 33

7. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag, mom. 2 (fp) 33

8. Effekter av höjt kommunalt grundavdrag, mom. 2 (vpk) 34

9. Upphävande av lagen om skatteutjämningsavgift, mom. 3 (m, c) 34

10. Ändring i lagen om skatteutjämningsavgift, mom. 4 (fp) 35

11. Bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna,
mom. 5 a) (m) 38

12. Bemyndigande att utge extra skatteutjämningsbidrag till kommunerna,
mom. 5 a) (fp) 39

13. Anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., mom.

6 (m) 39

14. Anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., mom.

6 (fp) 40

15. Anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., mom.

6 (c) 41

16. Anslag till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen, mom. 7 (m, fp, c) ... 41

17. Kommunalt skattestopp, mom. 8 (m) 42

18. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna, mom. 9 (m) ... 43

19. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna, mom. 9 (c) 44

20. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna, mom. 9 (vpk) 45

21. Förenklad statsbidragsgivning till kommunerna, mom. 9 (fp) ... 45

22. Statsbidraget till kommunerna för det kommunala bostadstillägget,
mom. 14 (vpk) 45

52

Särskilt yttrande FiU 1985/86: 29

Fördelningseffekter av indragningar från kommunsektorn (vpk) .. 46

Bilaga

Propositionens lagförslag 47

Tabell-och diagramförteckning 51

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

53