Finansutskottets betänkande
1985/86:19

om anslag för budgetåret 1986/87 till
riksgäldskontoret (prop. 1985/86:100 bil. 16
punkterna B 1 och B 2)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet frågan om riksgäldskontorets anslag för
budgetåret 1986/87. Utskottet föreslår att riksgäldskontoret tilldelas medel
motsvarande det s. k. huvudförslaget för sina förvaltningskostnader. Vad
gäller medelsbehovet för vissa kostnader vid emission av statslån m.m.
biträder utskottet riksgäldsfullmäktiges framställning. Sammantaget innebär
detta att utskottet föreslår att 114,5 milj. kr. anvisas över dessa båda anslag
för riksgäldskontorets verksamhet under budgetåret 1986/87.

FJORTONDE HUVUDTITELN
Riksdagens myndigheter

1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i proposition 100 bil. 16 under punkt B 1
(s. 6-8) föreslagit riksdagen att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 47581000 kr.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår att 47,6 milj. kr. skall anvisas till
kontorets förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87. Av äskandena
ligger 0,9 milj. kr. eller 1,8 % utanför ramen för ett av fullmäktige beräknat
s.k. huvudförslag.

Utskottet

Riksgäldskontorets arbetsuppgifter har under den senaste tioårsperioden
ökat kraftigt i takt med den snabbt växande statsupplåningen och den alltmer
omfattande garantigivningen till varv och rederier. Till följd härav har
riksgäldsfullmäktige varje år begärt och även tilldelats betydande resurser
utöver huvudförslagets ram. Samtidigt har andra statliga myndigheter
tvingats till stor återhållsamhet i sina resursanspråk.

Vid prövningen av myndigheternas medelsbehov för nästkommande
budgetår har regeringen utgått från att medel skall anvisas enligt huvudförslaget.
Avsteg från denna princip har gjorts endast i ett fåtal fall där särskilda

FiU

1985/86:19

1 Riksdagen 1985186.5 sami. Nr 19

omständigheter gjort en annan bedömning motiverad.

Avsteg från huvudförslaget har också i ett fåtal fall gjorts för myndigheter
som begärt extra medel för att kunna rationalisera sin verksamhet. Extra
resurstilldelning har därvid utgått och knutits till preciserade krav på
besparingar under efterföljande år.

För budgetåret 1986/87 har fullmäktige ånyo begärt att medel skall anvisas
utöver huvudförslaget. De kompletterande yrkandena uppgår till 860000 kr.
Härav är 450000 kr. avsedda för investeringar som bedöms nödvändiga för
att rationalisera den inhemska låneförvaltningen, medan resterande 410000
kr. avser vissa volymberoende kostnader. Hur stora besparingar som
möjliggörs under kommande år genom investeringarna anges ej.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i början av detta år
anvisat 13000000 kr. till riksgäldskontoret på tilläggsbudget II. Medelstillskottet
utgår i form av ett reservationsanslag som är avsett att täcka
riksgäldskontorets kostnader under såväl innevarande som nästföljande
budgetår för arbetet med de kontrolluppgifter på gottskriven ränta m.m.
som riksgäldskontoret skall lämna i anslutning till det nya systemet med
förenklat deklarationsförfarande. De anvisade medlen har gjort det möjligt
för kontoret att bygga ut sin datorkapacitet så att den täcker kontorets behov
för överskådlig framtid. Riksgäldskontoret har således erhållit ett betydande
resurstillskott för sin verksamhet under nästa budgetår vid sidan av det
ordinarie förvaltningskostnadsanslaget.

Av intresse i sammanhanget är också att beräkningsförutsättningarna för
riksgäldskontorets anslagsframställning delvis ändrats sedan de lades fast i
november 1985. I den upplåningsplan som ligger till grund för anslagsframställningen
har riksgäldskontoret utgått från att underskottet i statens budget
skall uppgå till 64 miljarder kronor nästa budgetår. I finansplanen har
budgetunderskottet sedermera beräknats till 49 miljarder kronor, dvs. 15
miljarder kronor mindre än vad riksgäldskontoret förutsatt. Med hänsyn till
den senaste tidens internationella utveckling är det sannolikt att budgetunderskottet
nästa budgetår till och med kommer att bli lägre än de 49 miljarder
kronor som tagits upp i budgetpropositionen. Omfattningen av riksgäldskontorets
nettoupplåningsverksamhet kommer därmed att minska i motsvarande
grad.

Mot bakgrund av de redovisade omständigheterna kan utskottet inte finna
att de åberopade motiven för tilläggsyrkanden har den bärigheten att det
skulle vara påkallat att anvisa medel utöver huvudförslaget. Detta beräknar
utskottet till 46,2 milj. kr. Utskottet har därvid inte tagit upp medel för
extraordinära utgifter, eftersom denna anslagspost på 500000 kr. aldrig har
behövt utnyttjas för de ändamål den varit avsedd för under de år den funnits.
De av fullmäktige aktualiserade tilläggsförslagen bör enligt utskottets
mening kunna inrymmas i huvudförslaget.

FiU 1985/86:19

Sammanfattning av utskottets förslag till medelsanvisning för riksgäldskontoret
1986/87

	Riksgäldskon-toret exkl. revisions-enhet	Revisions- enheten	Summa
1. Förvaltningskostnader	37 762 000	1 070 000	38 832 000
2. Lokalkostnader	7 776 000	-	7 776 000
3. Uppdragsverksamhet	1 000	-	1 000
Summa kr.	45 539 000	1 070 000	46 609 000
4. Uppbördsmedel	388 000	-	388 000
Summa kr.	45 151 000	1 070 000	46 221 000

Av anslagspost 1 får högst 26 437 000 kr. (varav 975 000 kr. för revisionsenheten)
användas för att bestrida lönekostnader inkl. lönekostnadspålägg för
den personal som finns vid kontoret enligt organisationsplanen.

Följande riktlinjer bör ligga till grund för utformningen av riksgäldsfullmäktiges
anslagsframställning för budgetåret 1987/88. De anvisningar som
finansdepartementet utfärdat för statsmyndigheternas anslagsframställningar
avseende detta budgetår skall också gälla för riksgäldskontoret. Vid
utformningen av sin anslagsframställning skall fullmäktige pröva medelsbehovet
utifrån samma krav som regeringen ställer på statsmyndigheternas
anslagsframställningar. Delvis framgår dessa krav av den redogörelse som
utskottet nyss lämnat. Utskottet vill ånyo framhålla betydelsen av att
riksgäldsfullmäktige lägger särskild vikt vid de mer långsiktiga bedömningarna
av verksamheten. Det bör sålunda ankomma på fullmäktige att i
anslutning till budgetförslaget för 1987/88 dels redovisa en bedömning av
resursbehoven under den kommande femårsperioden, dels ange vilka
omdisponeringar och andra åtgärder som fullmäktige anser nödvändiga för
att tillgodose dessa behov.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 bilaga 16
punkt B 1 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 46221000 kr. samt som sin
mening ger fullmäktige i riksgäldskontoret till känna vad utskottet
anfört.

2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån
m. m.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har under punkt B 2 (s. 9-10) föreslagit
riksdagen att till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 68300000 kr.

Utskottet

Anslaget avser vissa av de rörliga externa kostnaderna för kontorets
upplåningsverksamhet. Det gäller t. ex. kostnaderna för prospekt och
annonser samt anlitande av advokatbyråer och konsulter för utlandsupplåningen.

FiU 1985/86:19

Medelsbehovet är avhängigt av upplåningens inriktning och omfattning.
Kostnadsutfallet är också i hög grad beroende av faktureringstidpunkt.
Förändringar i valutakurser har en begränsad inverkan på medelsbehovet.
Helt avgörande för kostnadsutfallet är den inverkan som marknadsutvecklingen
kan komma att få på det slutligt genomförda upplåningsprogrammet.
Utskottet har inte någon erinran mot riksgäldsfullmäktiges medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av
statslån m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
68300000 kr.

Stockholm den 8 april 1986
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Bo
Södersten (s), Iris Mårtensson (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m),
Arne Andersson i Gamleby (s), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk),
Hans-Eric Andersson (s), Hugo Hegeland (m), Rolf Kenneryd (c), Margit
Gennser (m), Anne Wibble (fp) och Olof Johansson (c).

FiU 1985/86:19

göteb Stockholm 1986 10689