Bostadsutskottets betänkande
1985/86:13
om anslag till bostadsförsörjning m. m.
(prop. 1985/86:100 delvis) 1985/86:13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels vad i budgetpropositionen föreslagits om
anslag till bostadsförsörjningen jämte drygt 30 motioner helt eller delvis, dels
vad i proposition 1985/86:95 föreslagits beträffande den produktionskostnadsanpassade
belåningen jämte fyra med anledning av propositionen
väckta motioner.
Regeringens förslag tillstyrks med undantag av att utskottet dels förordar
en i förhållande till regeringens förslag med totalt 30 milj. kr. vidgad
tillstyrkanderam för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dels gör två
tillkännagivanden. Grunderna för den s. k. ingångsvärdebelåningen bör
enligt utskottet vara den i budgetpropositionen förordade. Undantag
härifrån bör få göras bl. a. av bevarandeskäl. Med anledning av en motion (s)
anser dessutom utskottet att ikraftträdandetidpunkten för de förordade
ändringarna i den produktionskostnadsanpassade belåningen bör ändras så
att till det kommunala förmedlingsorganet före den 13 februari 1986 inkomna
ansökningar skall behandlas enligt tidigare regler om lånesökanden så
önskar.
Med anledning av två motioner (m) och (fp) uttalar sig utskottet för att
åtgärder i fråga om såväl den fastighetsrättsliga lagstiftningen som bostadslånereglerna
bör vidtas för att främja tillkomsten av bostadsrätter. Dessutom
anför utskottet med anledning av en motion (s) att regeringen bör överväga
ytterligare åtgärder för att främja de ungas boende. Samtliga i betänkandet i
övrigt behandlade motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 68 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottets m-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bl. a. ett nytt system för räntebidrag, borttagande av pk-belåningen
samt mark- och konkurrensvillkoren och en avveckling av förvärvslånen,
hyresförlustgarantierna, reparationslånen m.m. C-ledamöterna reserverar
sig till förmån för motionsförslag avseende bl. a. övergång till räntelån, samt
åtgärder för att åstadkomma varsam upprustning. Utskottets fp-ledamöter
reserverar sig bl. a. till förmån för motionsförslag avseende ett tioårsprogram
för eget rum och självständigt boende, ett nytt subventionsfritt bostadsfinansieringssystem
samt ändrade regler för att åstadkomma varsam upprustning.
Vpk-ledamoten i utskottet reserverar sig till förmån för motionsförslag
avseende bostadsbyggandets inriktning på upplåtelseformer, kollektivt boende
samt statlig totalfinansiering.
1 Riksdagen 1985186. 19 sami. Nr 13
ELFTE HUVUDTITELN
BoU 1985/86:13
1 Propositionerna
Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 13 under B 3-B 6
(s. 23—65), B 8-B 9 (s. 70-79) och B 19 (s. 109) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att som villkor för bostadslån till ombyggnad
kräva att äldre små lån löses in,
2. medge att extra upptrappningar av de garanterade räntorna får ske i
enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,
3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om förenklingar
av vissa bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946),
4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om återkallande
av beslut att godkänna bostadsföretag som allmännyttigt,
5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om överlåtelser
av aktier eller andelar i bolag som äger statligt belånade fastigheter,
6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade
regler för inräknande av kostnader för eget arbete i låneunderlaget vid
ombyggnad,
7. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om kommunal
insyn i bostadsrättsföreningars verksamhet som förutsättning för bostadslån
med 29 % av låneunderlaget,
8. medge att ingångsvärdebelåningen ändras i enlighet med vad i regeringsprotokollet
förordats,
9. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om statsbidrag till
temporära hyresrabatter,
10. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bidrag till
åtgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora
sociala problem,
11. medge att beslut om sådana bidrag meddelas inom en ram om
60 000 000 kr. under budgetåret 1986/87,
12. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om särskild
förutsättning för bostadslån avseende sådana hus för vilka staten har ansvar
för förvaltningsförluster enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537),
13. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till 30 000 000
kr. för första halvåret 1986 och till 60 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
14. medge att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa
byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning
får meddelas inom en ram av 20 000 000 kr. för första halvåret 1986
och inom en ram av 40 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
15. medge att de under 13 och 14 angivna ramarna får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,
16. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna för förbättringslån
som i regeringsprotokollet förordats,
17. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling
av förbättringslångivningen,
18. godkänna de ändringar i fråga om regler för övertagande av förbättringslån
som i regeringsprotokollet förordats.
19. medge att beslut om bidrag för tillgänglighetsfrämjande åtgärder får
beviljas intill ett belopp av 10 milj. kr. under budgetåret 1986/87,
20. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling
av bidrag till förbättring av boendemiljön,
21. godkänna vad i regeringsprotokollet anförts i fråga om tillämpning av
svensk standard,
22. bemyndiga regeringen att under fyraårsperioden 1986—1989 ta i
anspråk 250 000 000 kr. för bidrag till en fond för fukt- och mögelskador,
23. för budgetåret 1986/87 anvisa
a) till Vissa lån till bostadsbyggande ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.,
b) till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 14 600 000 000 kr.,
c) till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m.m. ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.,
d) till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett förslagsanslag
av 87 000 000 kr.,
e) till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
329 000 000 kr.,
f) till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
60 000 000 kr.,
g) till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag av
50 000 000 kr.
Regeringen har i proposition 1985/86:95 (bostadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att
1. godkänna de ändringar i reglerna för beräkning av räntebidrag och
låneunderlag som i regeringsprotokollet förordats,
2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om produktionskostnadsprövning
för styckebyggda småhus.
2 Motionerna m. m.
I detta betänkande behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1986 väckta motionerna 1985/86:
Bo201 av Sten Svensson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om tolkningen av
begreppet ”standardhöjande åtgärder” vid prövning av bostadsanpassningsbidrag
till handikappade,
Bo202 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära åtgärder i syfte att aktivt främja en omvandling av
statliga bostadslån utan räntesubventioner till hypotekslån eller motsvarande
enligt de intentioner som redovisas i motionen,
Bo203 av Arne Gadd m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ändringar i det
statliga bostadsfinansieringssystemet,
BoU 1985/86:13
3
Bo204 av Karin Söder m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett långsiktigt program i syfte att säkerställa underhåll och
förnyelse av kommunernas VA-nät i enlighet med vad som anförts i
motionen,
Bo205 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering av kostnader för parkeringsplatser,
Bo206 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1985/86:So223 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna behovet av en översyn av förbättringslånen för äldres bostäder,
Bo207 av Tore Claeson m. fl. vari föreslås
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stoppa omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter/
insatslägenheter och begränsa nyproduktionen av bostadsrätter i storstadsregionerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommuner med dominans av egenägda småhus bör prioritera
byggande av flerbostadshus och andra bostäder upplåtna med hyresrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att initiativ bör tas till en starkare regional styrning av
bostadsbyggandet på bristorter/storstadsområden,
Bo208 av Marianne Carlström och Torgny Larsson (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en flexiblare
tillämpning av lånereglerna för barnomsorgsverksamhet,
Bo209 av Lennart Brunander och Elving Andersson (båda c) vari hemställs
att riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag om ändrade
regler för statliga lån till egna hem i enlighet med de synpunkter som
framförts i motionen,
Bo210 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga föreslås
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hela
finansieringssystemet för ombyggnad bör omarbetas så att varsamma
ombyggnads- och underhållsåtgärder blir lönsammare än totalrenovering,
Bo212 av Marianne Karlsson (c) vari - med hänvisning till motion 1985/
86:Jo739 - hemställs att riksdagen beslutar att höja låneramarna för
upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,
Bo213 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ett tioårsprogram för eget rum och självständigt
boende,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bejiovet av en översyn av konsekvenserna av en
klarare kompetensfördelning mellan kommun och landsting avseende boendet
för äldre.
BoU 1985/86:13
4
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om beviljande av lån för ombyggnad av ålderdomshem
som är yngre än 30 år,
5. att riksdagen beslutar att ramen för bidrag till installation av hiss m. m.
även får utnyttjas under 1987,
6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ombyggnad av ålderdomshem,
Bo214 av Lisbet Calner och Sylvia Pettersson (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av stöd till allergiker för utbyte av lösa inventarier,
Bo215 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bidrag skall kunna utgå med upp till 20 000 kr. per lägenhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inga krav på kommunala bidrag till fysiska åtgärder skall
ställas som villkor för bidrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen till Åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
205 000 000 kr.,
Bo216 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
1. att riksdagen inte medger extra upptrappningar av de garanterade
räntorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfattningen av ny- och ombyggnad av bostäder och utvidgat
ROT-program,
3. att riksdagen inför att möjligheten till ränte- och amorteringsfria lån till
allmännyttiga bostadsföretag införs fr. o. m. år 1987 för att undvika hyreshöjningar,
4. att riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag om statlig
totalfinansiering i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 900 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 15 500 000 000 kr.,
Bo219 av Siw Persson och Erling Bager (båda fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet
av mer varsam ombyggnadsverksamhet,
Bo220 av Birgitta Hambraeus (c) vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om borttagande av produktionskostnadskontrollen av
styckebyggda småhus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om höjt pantvärde för låga driftskostnader,
BoU 1985/86:13
Bo221 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
5
4. att riksdagen beslutar att låneformerna förvärvslån, reparationslån,
särskilda lokallån, hyresförlustgarantilån och miljöbidragslån upphör
fr. o.m. den 1 juli 1986,
5. att riksdagen till B 3 Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,
6. att riksdagen till B 4 Räntebidrag m. m. anvisar 12 535 000 000 kr.,
7. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter upphör fr. o. m. den 1 juli 1986,
8. att riksdagen beslutar att lånemöjligheter för ändrad lägenhetssammansättning
slopas fr. o. m. den 1 juli 1986 samt att den därigenom frigjorda
låneramen utnyttjas för lån till grundförstärkning,
9. att riksdagen avslår förslaget att ramar under B 6 får överskridas av
sysselsättningsskäl,
10. att riksdagen beslutar att ramen för förhöjt låneunderlag och tilläggslån
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till 50 000 000 kr. för
första halvåret 1986 och till 100 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
12. att riksdagen till B 8 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 225 000 000 kr.,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till teknikutveckling av hissar,
14. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till hissinstallationer i
bostadshus skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1986,
15. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till förbättring av boendemiljön
upphör fr.o.m. den 1 juli 1986,
Bo222 av Tore Claeson m.fl. (vpk) vari hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att förverkliga
utvecklingen av ett kollektivt och socialt inriktat boende i enlighet med
vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att åstadkomma
redovisning av planer på experiment med socialt boende inom ramen för
de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen,
Bo223 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsbostäder,
Bo224 av Hans Lindblad (fp) vari hemställs att riksdagen bifaller regeringens
förslag till tillstyrkanderam för tilläggslån/förhöjt låneunderlag - 60 milj. kr.
för budgetåret 1986/87 - dock med förbehållet att ramen endast skall avse
tilläggslån enligt förordningen (1983:1021)om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus 2 § 1 stycket och ett förhöjt låneunderlag enligt bostadsfinansieringsförordningen
får beviljas av länsbostadsnämnden enligt samma
villkor som i dag men utan rambegränsning,
Bo225 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari hemställs
1. att riksdagen uttalar sig för att anslaget till konstnärlig utsmyckning
lagfästs till att motsvara minst 1 %,
2. att riksdagen uttalar sig för att lånetillägget för konstnärlig utsmyckning
och gestaltning bör utgå till varje enskilt projekt,
BoU 1985/86:13
6
3. att riksdagen uttalar sig för att lånetillägget skall gälla oavsett om
byggnadsåtgärden avser om-, till-, nybyggnad eller renovering,
Bo226 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
3. att riksdagen beslutar att kompensationen till vissa låntagare för
fastighetsskatten upphör och att de garanterade räntorna räknas upp till den
nivå de hade före kompensationen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om övergång till räntelån,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avveckling av statens lånestock,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillämpningen av uttrycket ”varaktigt behov” av
bostad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om information till låntagarna om de ändrade reglerna för
övertagande av bostadslån till egna hem,
8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ändrade regler för
bostadslån för eget arbete vid ombyggnad av flerbostadshus,
9. att riksdagen beslutar upphäva kraven på kommunal styrelserepresentation
och revision i bostadsrättsföreningar,
10. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att förbättringslåneverksamheten
skall upphöra, varför anslaget under B 8 ökas med 7 milj.
kr. till 336 milj. kr.,
11. att riksdagen beslutar att räntebidragen till lån beviljade enligt äldre
låneregler avvecklas,
12. att riksdagen beslutar att avveckla bidragen till hyresrabatter,
13. att riksdagen beslutar att upphäva hyresförlustgarantilånen, varför
anslaget under B 3 minskas med 10 milj. kr. till 100 milj. kr.,
14. att riksdagen beslutar att ramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
ökas med 20 milj. kr. till 80 milj. kr. för budgetåret 1986/87,
17. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om markvillkor i BFF
upphävs,
Bo227 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ökade möjligheter att bo med bostadsrätt,
8. att riksdagen beslutar att avskaffa markvillkoret,
17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om översynen av bostadsförbättringsprogrammet,
20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ett nytt bostadsfinansieringssystem,
22. att riksdagen beslutar att fr. o. m. 1987 höj a den garanterade räntan till
de nivåer som gällde innan fastighetsskatten infördes,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om överförande av bostadslångivningen till bostadslåneinstituten
och avskaffande av SBAB,
24. att riksdagen beslutar att till Vissa lån för bostadsbyggande (B 3) för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.,
BoU 1985/86:13
7
25. att riksdagen beslutar att räntelån, hyresförlustgarantilån och förvärvslån
som belastar anslaget B 3 inte skall beviljas fr. o. m. budgetåret
1986/87,
26. att riksdagen beslutar att till Räntebidrag (B 4) för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 13 390 000 000 kr.,
27. att riksdagen beslutar att hyresrabatter inte skall beviljas fr. o. m.
budgetåret 1986/87,
28. att riksdagen beslutar att eftergift av räntelån inte skall beviljas
fr. o. m. budgetåret 1986/87,
29. att riksdagen beslutar om ytterligare extra upptrappning av den
garanterade räntan från den 1 januari 1987 enligt vad som anförs i motionen,
30. att riksdagen beslutar att till Åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m.m. (B 5) för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 55 000 000 kr.,
31. att riksdagen beslutar att särskilda lokallån inte skall beviljas fr. o. m.
budgetåret 1986/87,
32. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om utformningen av det föreslagna bidraget till
åtgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora
sociala problem,
33. att riksdagen beslutar att medge att ramen för de antikvariska
myndigheternas tillstyrkan av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse som kan komma i fråga för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån bestäms till 35 000 000 kr. för första halvåret 1986 och till
75 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
34. att riksdagen beslutar att avskaffa tilläggslån för lägenhetssammanslagningar
och att medge att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att
avhjälpa byggskador och byggfel eller grundförstärkning får meddelas inom
en ram av 15 000 000 kr. för första halvåret 1986 och inom en ram av
25 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
35. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att höja de under
33 och 34 angivna ramarna,
Bo228 av Jan-Erik Wikström och Hadar Cars (båda fp) vari föreslås
1. att riksdagen beslutar att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån får
överskridas till följd av en överenskommelse med Stockholms stad om
upprustningar och grundförstärkningar i Gamla stan,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i denna motion anförs angående behovet av åtgärder för att rädda Gamla
stan,
Bo229 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående bidrag
till standardhöjande åtgärder vid handikappanpassning av bostäder.
BoU 1985/86:13
8
Bo230 av Sten Sture Paterson (m) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att vid amortering av räntelån skall samma
amorteringstakt tillämpas som gäller för bostadslån,
Bo231 av Erik Hovhammar m. fl. (m) vari hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen snarast kommer med förslag om att
bostadsrätter ges en större plats i det bostadspolitiska programmet,
Bo402 av Ulf Adelsohn (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
3. att riksdagen beslutar att avskaffa Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om subventioner på bostadsmarknaden,
Bo410 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om övertagande av befintliga lån vid ombildning från
hyresrätt till bostadsrätt,
15. att riksdagen upphäver de s. k. mark- och konkurrensvillkoren i
enlighet med vad som i motionen anförts,
Bo505 av Rune Gustavsson m.fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1985/86:So218 - såvitt nu är i fråga hemställs
2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att eget
anpassat boende för grupperna handikappade och äldre skall präglas av
självbestämmande vad gäller val av bostadsort, boendeform och serviceinsats,
dels de med anledning av proposition 1985/86:95 väckta motionerna 1985186:
316 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
utforma ändringarna i reglerna för produktionsanpassad belåning på sätt som
i motionen föreslås,
317 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att enskilt ägda gruppbyggda småhus får räntebidrag
för den del av produktionskostnaden som överstiger 110 % av det
schablonberäknade pantvärdet motsvarande halva räntekostnaden, dock
högst upp till 125 % av det schablonberäknade pantvärdet,
2. att riksdagen beslutar att samma regler för ränteupptrappning skall
gälla för hela räntebidraget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att prövning av lånen skall göras av förmedlingsorganen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ikraftträdandetidpunkt och övergångsbestämmelser,
318 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s) vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införandet av en övergångsbestämmelse för låneärenden
som inkommit till förmedlingsorganet före den 13 februari 1986,
BoU 1985/86:13
9
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsbostadsnämndernas kostnadsprövning,
319 av Erling Bager m. fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om en översyn av låneberäkningsmetoderna och den
produktionskostnadsanpassade belåningen enligt vad som anförs i motionen,
2. att riksdagen beslutar om ändring i reglerna för beräkning av räntebidrag
i enlighet med vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om nivån för den schablonmässigt beräknade
kostnaden.
Företrädare för Hyresgästernas riksförbund har inför utskottet lämnat
synpunkter i ärendet.
3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjning m. m.
3.1 Bostadsproduktionen
Nyproduktionen av bostäder fortsatte att minska även under år 1985. Sedan
1978 har antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen blivit färre för varje
år. Produktionsnivån är nu den lägsta under efterkrigsperioden. I tabell 1
nedan redovisas utvecklingen av nyproduktionen av bostäder under perioden
1978-1985.
Tabell 1: Antalet påbörjde lägenheter i nyproduktionen samt procentuell fördelning
mellan flerbostadshus och småhus åren 1978-85
År |
Påbörjade lägenheter |
Procentuell andel påbörjade lägenheter i |
|
Flerbostadshus |
Småhus |
||
1978 |
57 300 |
29 |
71 |
1979 |
56 000 |
32 |
68 |
1980 |
50 100 |
35 |
65 |
1981 |
44 500 |
40 |
60 |
1982 |
41 900 |
44 |
56 |
1983 |
37 800 |
48 |
52 |
1984 |
34 000 |
49 |
51 |
19851 |
26 800 |
51 |
49 |
1 Preliminär uppgift
Källa: SCB
Enligt preliminära uppgifter påbörjades under år 1985 nyproduktion av ca
26 800 lägenheter. Erfarenhetsmässigt förekommer vissa eftersläpningar i
inrapporteringen till statistiska centralbyrån (SCB), varför denna uppgift
inte är helt jämförbar med tabellens uppgifter för tidigare år. Om en
jämförelse görs mellan de preliminära uppgifterna för 1984 resp. 1985 blir
minskningen av antalet påbörjade lägenheter ca 18 %.
Under större delen av den i tabell 1 redovisade perioden har nedgången i
nyproduktionen till största delen fallit på småhusen. Sedan år 1982 har
emellertid även antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskat.
BoU 1985/86:13
10
Under de två senaste åren har tillbakagången varit ungefär lika stor för både
flerbostadshus och småhus.
Samtidigt med den kraftiga nedgången i nyproduktionen av bostäder har
ombyggnadsverksamheten ökat varje år t.o.m. år 1984. Under år 1985
skedde emellertid en nedgång även i ombyggnadsverksamheten. Detta år
påbörjades preliminärt ombyggnad av 22 995 lägenheter i flerbostadshus,
vilket kan jämföras med 26 712 lägenheter enligt motsvarande preliminära
uppgifter för år 1984, dvs. en nedgång med omkring 14 %.
Tabell 2: Påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus före resp. efter
moderniseringen åren 1978-85
År |
Antal lägenheter |
Avgång i procent |
|
1978 |
11 308 |
7 900 |
28 |
1979 |
11 888 |
8 305 |
30 |
1980 |
12 955 |
8 944 |
31 |
1981 |
14 598 |
10 881 |
25 |
1982 |
19 685 |
16 021 |
19 |
1983 |
22 127 |
19 225 |
13 |
1984 |
29 738 |
27 188 |
9 |
19851 |
22 995 |
21 364 |
7 |
1 Preliminära uppgifter
Källa: SCB
Lägenhetsavgången till följd av moderniseringsverksamheten beror på att
det är vanligt att vid ombyggnad slå ihop små lägenheter till större. Av
tabellen framgår dock att avgången av lägenheter i samband med moderniseringen
har minskat kraftigt under senare år. Detta beror delvis på att
ombyggnadsverksamheten i allt högre grad har kommit att omfatta redan
moderna hus med en relativt hög andel stora lägenheter. Dessutom har det
blivit vanligare att smålägenheter inte slås samman till större lägenheter utan
får finnas kvar även efter en modernisering.
Till följd av den minskade nyproduktionen av bostadslägenheter och
framför allt den minskade andelen småhus har fördelningen mellan olika
typer av byggherrar resp. upplåtelseformer förändrats kraftigt under senare
år. I tabell 3 nedan redovisas dessa förhållanden för lägenheter i de hus som
färdigställts under perioden 1978-1985.
Tabell 3: Fördelning mellan olika byggherrar och upplåtelseformer i hus som
färdigställts under perioden 1978-85
År |
Antal lä-genheter |
Fördeln. mellan olika bygg |
Fördeln. mellan upplåtelse-former (%) |
|||||
Stat/ Landst |
Allmän nyttan |
- Koope-rativ |
Privata |
Hyres- rätt |
Bostads- Ägande-rätt rätt |
|||
1978 |
53 742 |
2 |
18 |
10 |
70 |
_ |
- |
_ |
1979 |
55 491 |
2 |
21 |
11 |
66 |
- |
- |
- |
1980 |
51 438 |
3 |
23 |
17 |
57 |
25 |
14 |
61 |
1981 |
51 597 |
2 |
28 |
18 |
52 |
30 |
16 |
54 |
1982 |
45 108 |
2 |
30 |
21 |
47 |
34 |
20 |
46 |
1983 |
43 374 |
2 |
25 |
29 |
44 |
32 |
29 |
39 |
1984 |
34 988 |
2 |
25 |
28 |
45 |
36 |
27 |
37 |
1985 |
32 932 |
2 |
26 |
29 |
43 |
38 |
29 |
33 |
Källa: SCB
BoU 1985/86:13
11
Av de lägenheter i småhus som var inflyttningsklara år 1985 upplåts 21 %
med bostadsrätt, 11 % med hyresrätt och övriga 68 % med äganderätt. För
flerbostadshusen var fördelningen mellan upplåtelseformerna den att 36 %
av de nya lägenheterna var bostadsrätter och övriga 64 % hyreslägenheter.
Andelen nyproducerade lägenheter som upplåtits med bostadsrätt har
ökat under perioden. Denna utveckling gäller både för småhus och flerbostadshus.
Dessa tendenser avspeglas också i förändringen av fördelningen
mellan olika typer av byggherrar. Andelen lägenheter med kooperativ
byggherre har ökat samtidigt som andelen lägenheter med privat byggherre
har minskat. Främsta förklaringen till den kraftigt minskade andelen privata
byggherrar är emellertid nedgången i småhusproduktionen. Av de lägenheter
i flerbostadshus som var klara år 1985 hade 17 % producerats med privat
byggherre. Motsvarande andel i småhusproduktionen var 69 %.
Den genomsnittliga lägenhetsstorleken i nyproduktionen har minskat
under senare år. Jämfört med år 1978 är dagens nyproducerade lägenhet i
genomsnitt ett rum mindre. Även denna utveckling beror till stor del på den
förändrade fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Den genomsnittliga
lägenhetsytan mätt i kvadratmeter har emellertid minskat något
under senare år både i flerbostadshuset och småhuset.
Tabell 4: Procentuell fördelning mellan olika lägenhetsstorlekar i lägenheter som
färdigställts 1978-85 samt i bostadsbeståndet som helhet 1980
År |
Antal lä-genheter |
Fördelning mellan lägenhetstyper (%) |
Rumsenhet per |
|||||
1 Rk |
. 2 Rk |
3 Rk |
4 Rk |
5 Rk |
6 Rk |
lägenhet |
||
1978 |
53 742 |
5 |
10 |
14 |
24 |
26 |
21 |
5,24 |
1979 |
55 491 |
4 |
11 |
15 |
24 |
26 |
19 |
5,16 |
1980 |
51 438 |
4 |
13 |
15 |
25 |
25 |
18 |
5,11 |
1981 |
51 597 |
4 |
14 |
19 |
27 |
23 |
13 |
4,92 |
1982 |
45 108 |
4 |
18 |
19 |
30 |
20 |
9 |
4,71 |
1983 |
43 374 |
4 |
21 |
21 |
28 |
19 |
7 |
4,57 |
1984 |
34 988 |
5 |
23 |
20 |
27 |
18 |
7 |
4,48 |
1985 |
32 932 |
5 |
25 |
22 |
27 |
15 |
6 |
4,38 |
Bostads-beståndet |
15 |
23 |
24 |
19 |
11 |
8 |
4,12 |
Källa: SCB
3.2 Bostadsinvesteringar
Under år 1985 uppgick de totala investeringarna i ny- och ombyggnad av
bostäder till omkring 35 miljarder kronor. I tabell 5 redovisas investeringarna
i bostadssektorn under de senaste 15 åren omräknade till 1980 års priser. I
sammanhanget redovisas dessutom underhållskostnaderna för bostadsbeståndet
resp. år.
Av tabellen framgår att nedgången i nyproduktionen av bostäder inte
motsvaras av en lika stor minskning av de reala investeringarna (dvs.
investeringarna mätta i fast penningvärde) i permanentbebyggelse. Detta
beror på att den minskade nyproduktionen har motverkats av en ökande
ombyggnadsverksamhet.
Om hänsyn tas till såväl ny- och ombyggnad som underhåll har dessa totala
investeringar i bostadssektorn varit relativt stabila genom åren. De ligger,
BoU 1985/86:13
12
räknat i fast penningvärde, fortfarande på ungefär samma nivå som under
rekordåren i början av 1970-talet. Den ökande ombyggnads- och underhållsverksamheten
har således kompenserat den kraftiga nedgången av investeringarna
i nyproduktionen.
Tabell 5: Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1971-86 i 1980 års
priser
År |
Nybyggnad |
Ombyggnad |
Summa |
Underhåll |
Totalt |
1971 |
26 800 |
1 550 |
28 350 |
5 050 |
33 400 |
1972 |
27 600 |
1 300 |
28 900 |
5 400 |
34 300 |
1973 |
26 450 |
1 550 |
28 000 |
5 850 |
33 850 |
1974 |
23 450 |
2 000 |
25 450 |
6 300 |
31 750 |
1975 |
21 800 |
3 350 |
25 150 |
6 700 |
31 850 |
1976 |
19 800 |
3 200 |
23 000 |
6 950 |
29 950 |
1977 |
19 000 |
3 450 |
22 450 |
7 500 |
29 950 |
1978 |
20 450 |
5 150 |
25 600 |
7 900 |
33 500 |
1979 |
20 400 |
5 650 |
26 050 |
8 200 |
34 250 |
1980 |
19 050 |
5 450 |
24 500 |
8 550 |
33 050 |
1981 |
17 100 |
6 250 |
23 350 |
9 150 |
32 500 |
1982 |
15 600 |
7 350 |
22 950 |
9 850 |
32 800 |
1983 |
14 050 |
8 600 |
22 650 |
10 300 |
32 950 |
1984 |
11 600 |
12 100 |
23 700 |
10 800 |
34 500 |
1985' |
10 900 |
13 600 |
24 500 |
- |
- |
19862 |
10 000 |
12 400 |
22 400 |
- |
- |
1 Preliminära uppgifter
2 Prognos
Källa: SCB. Konjunkturinstitutet
3.3 Byggnadskostnader
Under 1984 var kostnadsökningen, mätt i produktionskostnad per nr
lägenhetsyta, för flerbostadshus i exploateringsområden och gruppbyggda
småhus en av de lägsta under den senaste tioårsperioden. Preliminära
uppgifter tyder på att kostnadsökningen ligger på en relativt låg nivå även år
1985.
Faktorprisindex, som mäter priser på de produktionsfaktorer som sätts in i
byggnadsverksamheten, ökade för flerbostadshus under år 1985 mindre än år
1984. Under det senaste året steg faktorprisindex för flerbostadshus med
5,8 %. Av de kostnadsslag som ingår i faktorprisindex hade förändringen av
byggherrekostnaderna störst inverkan på totalindex. Byggherrekostnaderna
ökade under 1985 med 9,3 %.
I tabell 6 redovisas kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden
och gruppbyggda småhus under de senaste åren. En
jämförelse av de genomsnittliga kostnaderna resp. år försvåras emellertid av
de förändringar som kontinuerligt sker i produktionsnivån mellan olika
regioner, lägenheter av olika storlek osv. Sådana förändringar kan påverka
den genomsnittliga kostnadsutvecklingen utan att kostnaden för ett bestämt
objekt förändras på samma sätt.
BoU 1985/86:13
13
Tabell 6: Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden och
gruppbyggda småhus åren 1978-84 samt förhållandet mellan produktionskostnad
(Pk) och pantvärde (Pv)
År |
Flerbostadshus |
Gruppbyggda småhus |
||||
Genomsnitt- |
Ökning i % Pk/Pv |
Genomsnitt- |
Ökning i % Pk/Pv |
|||
lig Pk kr/m2 |
från före- |
% |
lig Pk kr/m2 |
från före- |
% |
|
lägenhetsyta |
gående år |
bostadsyta |
gående år |
|||
1978 |
2 799 |
17,0 |
105,8 |
2 654 |
15,8 |
105,8 |
1979 |
3 214 |
14,8 |
106,8 |
2 996 |
12,9 |
107,0 |
1980 |
3 844 |
19,6 |
110,2 |
3 592 |
19,9 |
108,5 |
1981 |
4 211 |
9,5 |
108,1 |
4 045 |
12,6 |
104,9 |
1982 |
4 616 |
9,6 |
108,2 |
4 392 |
8,6 |
105,6 |
1983 |
5 394 |
16,8 |
111,6 |
4 961 |
12,9 |
106,9 |
1984 |
5 698 |
5,6 |
109,1 |
5 423 |
9,3 |
105,6 |
Källa: SCB
3.4 Bostadskostnaderna
Hyresutvecklingen sedan år 1978 belyses av nedanstående uppgifter avseende
genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.
Tabell 7: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i
SABO-företagen åren 1978-86 (kr./m2)
År |
Kallhyra bostäder |
Avgift värme och |
Varmhyra bostäder |
1978 |
129 |
19 |
148 |
1979 |
137 |
24 |
161 |
1980 |
150 |
34 |
183 |
1981 |
167 |
41 |
208 |
1982 |
189 |
49 |
238 |
1983 |
208 |
51 |
258 |
1984 |
220 |
52 |
272 |
19851 |
236 |
53 |
289 |
19862 |
257 |
53 |
310 |
1 Preliminära uppgifter
2 Prognos
Källa: SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag)
I prognosen för hyran år 1986 har hänsyn tagits till den extra upptrappningen
av garanterade räntan som föreslås i budgetpropositionen. SABO:s prognos
bygger på att ränteupptrappningen innebär en hyreshöjning på ca 7 kr./m2
från den 1 juli 1986.
Hyresutvecklingen omräknad i 1985 års penningvärde redovisas i tabell 8.
Som framgår av tabellen har den genomsnittliga hyran (inkl. värme) räknad i
fast penningvärde minskat något sedan 1982.
Tabell 8: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i
SABO-företagen åren 1978-85 omräknat till 1985 års penningvärde (kr./m2)
År |
Kallhyra bostäder |
Avgifter för värme |
Varmhyra bostäder |
1978 |
241 |
36 |
277 |
1979 |
240 |
42 |
282 |
1980 |
231 |
52 |
281 |
1981 |
229 |
56 |
285 |
1982 |
239 |
62 |
301 |
1983 |
241 |
59 |
299 |
1984 |
236 |
56 |
292 |
1985' |
236 |
53 |
289 |
1 Preliminära uppgifter
Källa: SABO
BoU 1985/86:13
14
I tabell 9 redovisas de senaste åtta årens procentuella hyreshöjningar
uppdelat på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra. Uppgifterna
inkluderar hyrorna i de nytillkomna lägenheterna resp. år. Hyreshöjningarna
i det befintliga beståndet har varit något lägre.
Tabell 9: De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABO-företagen
med fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra.
(Årsmedelhyra inkl. årets nyproduktion.)
År |
Hyresändringar i |
i procent |
|
Kallhyra |
Bränsleavgifter |
Varmhyra |
|
1978-79 |
6,6 |
24,7 |
9,0 |
1979-80 |
9,1 |
41,6 |
13,9 |
1980-81 |
11,1 |
22,8 |
13,0 |
1981-82 |
13,4 |
18,8 |
14,5 |
1982-83 |
9,9 |
3,8 |
8,6 |
1983-84 |
6,1 |
2,1 |
5,3 |
1984-85 |
7,1 |
2,3 |
6,2 |
1985-86' |
8,9 |
0,0 |
7,3 |
1 Uppskattning
Källa: SABO
Bränslekostnadernas betydelse för hyresutvecklingen har minskat markant
under de senaste åren. Mellan år 1985 och 1986 bedöms bränsleavgifterna
inte behöva höjas alls. I stället har de ökade kapitalkostnaderna haft stor
betydelse för hyresutvecklingen. Den aviserade minskningen av räntebidragen
kommer också att innebära ökade kapitalkostnader under år 1986.
3.5 Outhyrda lägenheter
Antalet outhyrda lägenheter fortsätter att minska. Mellan mättillfällena i
mars 1984 och 1985 minskade antalet lägenheter lediga till uthyrning med
drygt 25 %. Fortfarande finns omkring 80 % av de lediga lägenheterna inom
allmännyttans bostadsbestånd.
Tabell 10: Antal lägenheter lediga till uthyrning den 1 mars åren 1980-85
Tidpunkt Totalt Därav i allmän- I procent av samtliga lägenheter
nyttan
Totalt Allmännyttan
1980-03-01 |
15 800 |
12 300 |
0,9 |
1.6 |
1981-03-01 |
18 200 |
14 800 |
1,0 |
1.9 |
1982-03-01 |
30 000 |
21 700 |
1,6 |
2,8 |
1983-03-01 |
39 000 |
31 000 |
2,0 |
3,9 |
1984-03-01 |
38 200 |
30 900 |
1,9 |
3,9 |
1985-03-01 |
28 500 |
22 600 |
1,4 |
2,8 |
Källa: SCB
Den minskning av antalet outhyrda lägenheter som kunde konstateras i mars
1985 har också fortsatt under resten av året. Minskningen gäller både
storstadsregionerna och övriga landet.
För allmännyttiga bostadsföretag anslutna till SABO var, som framgår av
tabellen nedan, andelen outhyrda lägenheter i september 1985 för Storstockholm
0,2 %, Storgöteborg 2,8 %, Stormalmö 3,2 % och för landet i övrigt
3,0%. För Storstockholms och Stormalmös del innebär detta en halvering av
antalet outhyrda lägenheter på ett år.
BoU 1985/86:13
15
Tabell 11: Antalet outhyrda lägenheter inom SABO-företagen den 1 september åren
1983-85
Antal outhyrda lägenheter per |
||||||
1983-09-01 |
1984-09-01 |
1985-09-01 |
||||
Absolut |
Procent Absolut |
Procent |
Absolut |
Procent |
||
Totalt |
30 072 |
4,2 |
25 538 |
3,5 |
16 772 |
2,2 |
Storstockholm |
989 |
0,5 |
911 |
0,5 |
468 |
0,2 |
Storgöteborg |
4 667 |
5,1 |
3 904 |
4,3 |
2 583 |
2,8 |
Stormalmö |
2 227 |
7,0 |
1 975 |
6,1 |
1 030 |
3,2 |
Ovr. landet |
22 189 |
5,5 |
18 748 |
4,4 |
12 691 |
3,0 |
Källa: SABO
4 Utskottet
4.1 Inledning
Bostadssektorn har alltsedan 1970-talet genomgått betydande förändringar.
Förutsättningarna för bostadsförsörjningen är därmed i väsentliga delar
annorlunda än tidigare.
Det finns i dag omkring 3,8 miljoner lägenheter av till övervägande delen
god kvalitet. Under 1970-talet har sålunda utrymmesstandarden förbättrats
avsevärt. Andelen omoderna och halvmoderna lägenheter har under detta
årtionde minskat kraftigt liksom andelen trångbodda hushåll. Som framhålls
i budgetpropositionen (bil. 13 s. 7) har detta inneburit att möjligheterna att
få en god bostad som tillgodoser rimliga krav numera inte begränsas av någon
allmän bostadsbrist - detta även om man i vissa regioner och kommuner kan
notera ökade svårigheter att få en bostad.
Den ovan redovisade utvecklingen har lett till att nyproduktionen av
bostäder minskar och till betydande del ersätts av ombyggnads- och
underhållsverksamhet i det befintliga beståndet. Bostadsbehovet tillgodoses
härigenom i mindre grad än tidigare genom nyproduktion, vilket betyder att
det i ökande utsträckning måste tillgodoses inom det befintliga bostadsbeståndet.
En följd härav är att åtgärder för att bevara och förbättra de
befintliga bostäderna har fått en ökad aktualitet och betydelse. Det av
riksdagen år 1983 beslutade bostadsförbättringsprogrammet (prop. 1983/
84:40 bil. 9, BoU 11) är ett av uttrycken härför. Programmet utvärderas för
närvarande och enligt vad som anges i budgetpropositionen (bil. 13 s. 9)
kommer en samlad redovisning av utvärderingen att föreläggas riksdagen
under hösten 1986.
Samhällets stöd till bostadssektorn i form av bostadsbidrag, räntebidrag
och skattesubventioner till egnahemsägare uppvisar en betydande ökning
sedan slutet av 1970-talet. Under perioden 1979-1985 har sålunda stödet mer
än fördubblats från 15 miljarder kronor år 1979 till drygt 31 miljarder kronor
år 1985. Samtidigt kan erinras om att staten under åren 1983 och 1984 erhållit
vissa inkomster i form av hyreshusavgift och sedan år 1985 i form av statlig
fastighetsskatt.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 8) anges att bostadssektorns belastning på
statsbudgeten i nuvarande statsfinansiella läge alltjämt är för hög. En
ytterligare begränsning av belastningen på statsbudgeten anges därför som
BoU 1985/86:13
16
önskvärd. I detta sammanhang framhålls riksdagens beslut hösten 1985
(prop. 1985/86:63, BoU 10) om ändrade grunder för att bestämma den
statliga bostadslåneräntan - ett beslut som innebär att statens ränteintäkter
ökar.
Mot bakgrund bl. a. av de ändrade bostadspolitiska förutsättningarna
beslöt regeringen år 1982 att tillkalla en särskild kommitté - bostadskommittén
- med uppgift att göra en översyn av bostadspolitiken. Bostadskommittén
har nyligen avslutat sitt arbete och avgivit sitt betänkande (SOU
1986:4-6) Bostadskommitténs slutbetänkande.
Bostadskommittén föreslår i sitt slutbetänkande bl. a. att
- ett system med räntelån införs
- flerbarnshushåll får ett stöd för att köpa begagnade småhus
- allmännyttiga företag får ett visst stöd för att förvärva egnahem samt
centralt belägna bostadshus
- det framtida bostadsbidragssystemet förenklas
- villabeskattningen behålls i stort sett oförändrad, men att schablonintäkten
försiktigt anpassas till prisutvecklingen
- garantibeskattningen slopas och att fastighetsskatten i stället höjs med en
procentenhet för småhusen.
Betänkandet innefattar dessutom förslag för att öka bostadsförmedlingarnas
tillgång till lediga lägenheter och för att möjliggöra en försöksverksamhet
med kooperativ förvaltning av hyreshus.
Enligt vad utskottet erfarit kommer bostadskommitténs betänkande att
efter sedvanligt remissförfarande bilda underlag för en proposition till
riksdagen under hösten 1986.
4.2 Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m.
Frågan om bostadsbyggandets omfattning tas upp i motion Bo216 (vpk)
yrkande 2 såvitt nu är i fråga. 1 motionen anförs sålunda att bostadsbyggandet
måste öka i förhållande till nuvarande omfattning. Enligt motionärerna bör
målet vara en nybyggnad om minst 50 000 lägenheter per år och en
ombyggnad om minst 25 000 lägenheter per år.
Enligt bostadsutskottets mening torde inte fastställandet av ett antalsmässigt
preciserat mål i sig tjäna något praktiskt syfte för att nå ett önskat
byggande. Motion Bo216 (vpk) yrkande 2 såvitt nu är i fråga avstyrks på
denna grund. Bostadsbyggandet begränsas i dag inte av några ramar.
Tillräckliga skäl saknas således att lägga fast några mål enligt motionens
förslag.
Frågan om bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer m. m.
tas upp i tre motioner.
I motion Bo207 (vpk) lämnas förslag till åtgärder för att motverka
segregationen i storstadsområdena. Enligt motionärerna har de allt högre
hyrorna och de ökade priserna på bostadsrätter och villor medfört att endast
de som har pengar kan skaffa sig bra bostäder i attraktiva lägen. För att
motverka denna utveckling föreslås i motionens yrkande 1 att omvandlingen
av hyresrätter till bostadsrätter/insatslägenheter skall stoppas och att nyproduktionen
av bostadsrätter i storstadsområdena skall begränsas. I motionens
BoU 1985/86:13
17
2 Riksdagen 1985186.19 sami. Nr 13
yrkande 2 föreslås vidare att kommuner med dominans av egenägda småhus
bör prioritera byggandet av bostäder upplåtna med hyresrätt. Avslutningsvis
föreslås i motionens yrkande 3 att initiativ skall tas till en starkare regional
styrning av bostadsbyggandet på bristorter och i storstadsområden.
I motion Bo227 (fp) yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande av
vad som i motionen anförts om ökade möjligheter att bo i bostadsrätt. De av
motionärerna förordade åtgärderna avser bl. a. möjligheterna till ombildning
till bostadsrätt, vissa skattefrågor samt belåning av bostadsrätter.
Med utgångspunkt i ungdomens bostadssituation förordas i motion Bo231
(m) yrkande 1 att bostadsrätter skall ges en större plats i det bostadspolitiska
programmet. Enligt motionärerna är en ökad andel bostadsrätter av särskilt
intresse eftersom det är en boendeform som passar många ungdomar.
Efterfrågan på lägenheter som upplåts med bostadsrätt har ökat under
senare år. Många människor uppskattar den förening av enskilt ägande och
gemensamt ansvarstagande i demokratiska former för fastigheten som
bostadsrättsboendet erbjuder. Bostadsrätten är också en boendeform som
passar många ungdomar och kan leda till en ökad sparstimulans i dessa
grupper. Det har visat sig att en rad positiva effekter kan uppnås då
upplåtelseformen i en fastighet eller i ett bostadsområde förändras från
hyresrätt till bostadsrätt. Ofta har sådana ombildningar fört med sig
minskade sociala problem och en större gemenskap i bostadsområdet.
Vidare har bostadskostnaderna kunnat reduceras genom minskat slitage och
genom egna insatser i förvaltningen av bostäderna. Bostadsutskottet anser
att de ovan berörda förhållandena talar för att olika restriktioner som i dag
gäller för bostadsrättsboendet bör avskaffas.
De restriktioner och förhållanden som enligt utskottets mening snarast bör
föranleda ändrad lagstiftning samt åtgärder i övrigt gäller bl. a. hyresgästernas
förköpsrätt vid försäljning, hembudsreglerna, särbehandlingen av vissa
riksorganisationer för bostadsrättsföreningar samt realisationsvinstbeskattningen.
Även reglerna för finansiering av bostadsrätter bör ses över. Till de
frågor av bl. a. fastighetsrättslig natur som här redovisats återkommer
utskottet i ett senare betänkande.
Vad bostadsutskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo227
(fp) yrkande 1 och Bo231 (m) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion Bo207 (vpk) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Även vad i motion Bo207 (vpk) yrkande 3 föreslagits beträffande en
starkare regional styrning av bostadsbyggandet på bristorter och i storstadsområden
avstyrks av utskottet med hänvisning till det ovan anförda. I
sammanhanget bör dock noteras att länsstyrelserna har möjlighet att lägga
fast ramar kommunvis för bostadsbyggandet, om det behövs av regionalpolitiska
eller andra skäl.
Frågor avseende de äldres boende tas upp i två motioner.
I motion Bo213 (fp) yrkande 1 förordas sålunda ett tioårsprogram för eget
rum och självständigt boende. Enligt motionärerna bör målet vara att alla ges
tillgång till ett självständigt och permanent boende i en vanlig bostad eller i
någon form av serviceboende. Detta innebär bl. a. att förutsättningar måste
skapas för ett minskat institutionsboende.
BoU 1985/86:13
18
I motionens yrkande 2 förordas vidare en översyn av konsekvenserna av en
klarare kompetensfördelning mellan kommun och landsting när det gäller
äldres boende. Strävan bör enligt motionärerna vara att boendet blir alltmer
oberoende av insatserna av sjukvård, omvårdnad och service. En klarare
kompetensfördelning där kommunerna svarar för boendet skulle enligt
motionärerna underlätta en sådan utveckling.
Även i motion Bo505 (c) yrkande 2 tas de äldres boende upp. Enligt
motionärerna skall äldre och handikappade ges ett eget anpassat boende
präglat av självbestämmande i vad gäller val av bostadsort, boendeform och
serviceinsats. I motiveringen härför, som återfinns i motion So218 (c), anförs
att ännu mycket återstår innan boendet utformas så att äldre och handikappade
får tillgång till den självständighet och delaktighet i samhället som de
har rätt till.
Riksdagen beslutade våren 1985 om åtgärder för att förbättra boendeförhållandena
för gamla, handikappade och sjuka (prop. 1984/85:142, BoU 24).
Till grund för de beslutade åtgärderna ligger tre mål. Dessa är rätten till en
bostad där friheten och integriteten är skyddad, rätten till stöd och hjälp i
bostaden samt, oberoende av vårdbehov, rätten till en bostad med god
tillgänglighet och god utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som ger
förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
De ovan redovisade målen för äldres, handikappades och långvarigt sjukas
boende låter sig enligt bostadsutskottets mening väl förenas med vad som i
motionerna Bo213 (fp) och Bo505 (c) förordats beträffande bl. a. de äldres
boende. Något motsatsförhållande föreligger enligt bostadsutskottets mening
sålunda inte mellan de av riksdagen antagna målen och de motionsledes
framförda önskemålen. Vad i motionerna Bo213 (fp) yrkandena 1 och 2 samt
Bo505 (c) yrkande 2 förordats bör mot bakgrund härav inte nu föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks. I anslutning
till vad bostadsutskottet tidigare anfört (BoU 1984/85:24 s. 6) vill dock
utskottet betona vikten av att regeringen även fortsättningsvis följer upp att
de angivna målen konkretiseras och förverkligas.
Förslag som syftar till att främja ett kollektivt boende läggs fram i motion
Bo222 (vpk). I motionens yrkande 1 begärs sålunda förslag till åtgärder för
att förverkliga utvecklingen av ett kollektivt och socialt inriktat boende.
Vidare förordas i motionens yrkande 3 åtgärder för att åstadkomma
redovisning av planer på experiment med socialt boende inom ramen för de
kommunala bostadsförsörjningsprogrammen. I sammanhanget betonar motionärerna
vikten av särskilda insatser i samband med bostadsförbättring när
det gäller miljön och vikten av satsning på erfarenhetsåterföring, information
samt fler försök med nya socialt inriktade boendeformer.
Utskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen (se bl. a. CU 1982/83:22 s. 22,
BoU 1983/84:23 s. 17 och BoU 1984/85:13 s. 19) behandlat motsvarande
motionsyrkanden. Härvid har utskottet bl. a. anfört att det finns behov av ett
sådant socialt boende som motionärerna aktualiserat och att ett sådant
boende också är möjligt att förverkliga inom ramen för nuvarande norm- och
lånesystem. Beträffande frågan om redovisning av experiment med socialt
boende i de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen har utskottet vid
BoU 1985/86:13
19
den tidigare behandlingen anfört att det kunde antas att kommunerna om så
befanns lämpligt redovisade de av motionärerna begärda uppgifterna.
Utskottets ställningstaganden i denna del står fast. Dessutom bör enligt
bostadsutskottets mening noteras den information m. m. som kommit fram
avseende ett kollektivt boende i anslutning till bostadsmässan Bo 85.
Samtidigt med mässan utgav sålunda byggforskningsrådet fyra skrifter med
en bred kunskapsöversikt i bostadsfrågan. Bl. a. innehåller en av dessa
skrifter en planeringshandledning för kollektiva boendeformer.
Vad i motion Bo222 (vpk) yrkande 3 föreslagits kan sålunda beaktas inom
ramen för gällande ordning. Vad i motionens yrkande 1 förordats om
åtgärder för att främja ett kollektivt boende får i inte ringa grad anses
tillgodosett, bl. a. genom byggforskningsrådets insatser. Motionen avstyrks
sålunda såvitt nu är i fråga.
4.3 Finansieringen av bostadslångivningen
År 1984 beslutade riksdagen (BoU 1983/84:28) om ett nytt system för
finansieringen av bostadslån. Genom beslutet inrättades fr. o. m. den 1 juli
1985 ett särskilt statligt kreditaktiebolag - Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) - med uppgift att låna upp de medel som behövs för
utbetalning av bostadslån m. m. Sedan detta datum tillhandahåller sålunda
SBAB erforderliga medel för de aktuella lånen. Liksom tidigare svarar dock
statsverket för låneprövningen och låneförvaltningen, även om detta numera
sker för SBAB:s räkning.
Frågan om finansieringen av bostadslångivningen tas upp i två motioner. I
motionerna Bo227 (fp) yrkande 23 och Bo402 (m) yrkande 3 hemställs
sålunda att SBAB skall avskaffas och att långivningen skall föras över till
bottenlåneinstituten, dvs. Stadshypotekskassan, BOFAB och Spintab. I
fp-motionen anförs att starka skäl talar för att samordna bottenlån och
bostadslån. En samordning anges innebära en förenkling för fastighetsägaren
och dessutom ge en rationellare kredithantering.
Den sedan den 1 juli 1985 gällande ordningen för finansieringen av
bostadslångivningen har vid flera tillfällen prövats av utskottet och riksdagen
. Utskottet har inte genom de nu framlagda motionerna eller på annat sätt
förelagts förslag som ger utskottet anledning frångå sitt år 1984 fattade beslut
om inrättande av ett särskilt statligt kreditaktiebolag. Den huvudsakliga
upplåningen avseende krediter för bostadslångivningen bör således även
fortsättningsvis handhas av SBAB. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna Bo227 (fp) yrkande 23 och Bo402 (m) yrkande 3.
I motion Bo216 (vpk) yrkande 4 föreslås att ett förslag om statlig
totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar bör föreläggas
riksdagen.
Förslaget i motion Bo216 (vpk) yrkande 4 är oförenligt med förslaget i
motionerna Bo227 (fp) yrkande 23 och Bo402 (m) yrkande 3 om ett
upphävande av riksdagens beslut om ett nytt system för finansiering av
bostadslån m. m. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning härtill.
BoU 1985/86:13
20
4.4 Förtida inlösen av lån
BoU 1985/86:13
Riksdagen begärde år 1983 att regeringen skulle utreda en eventuell förtida
inlösen och avveckling av vissa typer av statliga lån som administreras av
bostadsverket (CU 1982/83:22). På uppdrag av regeringen har bostadsstyrelsen
redovisat sin syn på frågan. Dessutom har en särskild arbetsgrupp med
företrädare för finans- och bostadsdepartementen, bostadsstyrelsen och
riksrevisionsverket haft till uppgift att fortsätta övervägandena. Mot bakgrund
av arbetsgruppens förslag har slutligen en särskild utredare förordnats
i början av hösten 1985 för att undersöka förutsättningarna för en förtida
inlösen av tomträttslånen samt för att förhandla med låntagare, kreditgivare
m. fl.
Med hänvisning till den ovan redovisade arbetsgruppens överväganden
m. m. anför bostadsministern i budgetpropositionen (bil. 13 s. 29) att det inte
vore ekonomiskt försvarbart att använda administrativa resurser och erbjuda
rabatter för att få till stånd en förtida inlösen av små lån med bara några års
återstående amorteringstid. Vad gäller större lån anser bostadsministern det
lämpligt att avvakta erfarenheterna från arbetet med förtida inlösen av
tomträttslånen innan några ytterligare åtgärder vidtas.
1 sammanhanget begärs avslutningsvis att regeringen skall bemyndigas att
som villkor för bostadslån till ombyggnad kräva att äldre små lån löses in -detta för att minska antalet sådana lån.
Bland de i budgetpropositionen förordade förenklingarna av bostadsfinansieringsförordningen
(bil. 13 s. 45) ingår dessutom ett förslag om att lån med
en aktuell lånefordran under 25 000 kr. inte skall få övertas av köparen. En
sådan ändring av lånereglerna kommer enligt bostadsministern påtagligt att
minska antalet små lån som förvaltas av länsbostadsnämnderna.
Frågan om förtida inlösen av statliga bostadslån m. m. tas upp i två
motioner. I motion Bo202 (c) begärs sålunda åtgärder i syfte att aktivt främja
en omvandling av statliga bostadslån utan räntesubventioner till hypotekslån
eller motsvarande. Även i motion Bo226 (c) yrkande 5 hemställs att den del
av den statliga lånestocken som inte löper med räntebidrag skall avvecklas.
Enligt motionärerna har förutsättningarna för inlösen - eller rättare sagt
omvandling av statliga lån utan räntebidrag till hypotekslån - markant
förbättrats under senare år. Motionärerna hänvisar bl. a. till höjningen av
den statliga räntan för år 1986 och bostadsinstitutens sänkning av den långa
räntan samtidigt som lånetaket har avskaffats för instituten.
Bostadsutskottet förutsatte vid sin behandling av föregående års budgetproposition
(BoU 1984/85:13 s. 23) att regeringen senast i 1986 års budgetproposition
skulle lämna riksdagen förslag avseende förtida inlösen av
statliga bostadslån m. m.
En redovisning av gjorda överväganden och vidtagna åtgärder lämnas
också i årets budgetproposition. Bostadsministern kommer, som redovisats
ovan, härvid till slutsatsen att det inte vore ekonomiskt försvarbart att
använda administrativa resurser och erbjuda rabatter för att få till stånd en
förtida inlösen av små lån med en kort återstående löptid. Utskottet delar
denna uppfattning. För de mindre lånen bör i stället andra vägar väljas för att
åstadkomma en minskning av lånestocken.
Regeringen bör enligt utskottets mening mot bakgrund härav lämnas det
begärda bemyndigandet att som villkor för bostadslån till ombyggnad kräva
att äldre små lån löses in. Regeringsförslaget tillstyrks sålunda i denna del.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på att ”15 000 kr.-regeln” - dvs.
regeln att köpare av småhus normalt får överta den del av bostadslånet som
överstiger 15 000 kr. - enligt bostadsstyrelsen starkt har bidragit till att öka
antalet inlösta lån. Till förslaget om att lån med aktuell lånefordran under
25 000 kr. inte skall få övertas återkommer utskottet nedan (avsnitt 4.7.2).
Med anledning av vad i motion Bo202 (c) anförts vill utskottet framhålla
att den av motionärerna önskade omvandlingen av bostadslån till hypotekslån
redan för närvarande torde ha en inte ringa omfattning. Som motionärerna
också påpekar har förutsättningarna för förtida inlösen av lån markant
förändrats den senaste tiden; en förändring som ytterligare förstärkts sedan
motionen väckts. Det finns alltså grundad anledning anta att inlösen av
bostadslån kommer att öka utan någon riksdagens åtgärd enligt motionärernas
förslag. Vad utskottet nu anfört innebär således att motionerna Bo202 (c)
och Bo226 (c) yrkande 5 avstyrks.
4.5 Vissa lån till bostadsbyggande
För förvärv av bostadsfastighet för permanent bruk som säljs av staten kan
särskilt förvärvslån utgå. Sådant lån kan också lämnas för förvärv av vissa
inlösta eller förköpta fastigheter.
I motionerna Bo221 (m) yrkande 4 och Bo227 (fp) yrkande 25, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, föreslås att förvärvslånen av besparingsskäl
avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att förvärvslånen kan
avvecklas. Dessa lån utgör bl. a. en nödvändig förutsättning för att den
systematiska avveckling av statens bestånd av uthyrningsbostäder som
riksdagen godkänt riktlinjerna för (CU 1980/81:35) skall kunna genomföras.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Bo221 (m)
yrkande 4 och Bo227 (fp) yrkande 25, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga.
För bostadshus som har uppförts eller byggts om med bostadslån beviljat
enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock inte för hus
som färdigställdes före år 1958, lämnas räntelån. Räntelån lämnas dessutom
för bostadshus som har uppförts utan statligt lån, men för vilka räntebidrag
förut har beviljats enligt räntebidragskungörelsen (1962:541). Räntelånen
höjer låntagarens tidigare låneskuld. En del av låneskuldens höjning avskrivs
dock omedelbart.
Även räntelånen föreslås av besparingsskäl i motion Bo227 (fp) yrkande 25
såvitt nu är i fråga avvecklade fr. o. m. den 1 juli 1986.
Som motionärerna anför beräknas utbetalningen av räntelån och eftergift
av sådana lån till 195 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Även om ett slopande
av låneformen skulle innebära en genomsnittligt sett begränsad ökning av
boendekostnaden anser utskottet att den bör finnas kvar. Motion Bo227 (fp)
yrkande 25, såvitt nu är i fråga, avstyrks.
BoU 1985/86:13
22
För vissa byggnadstekniska åtgärder i bostadshus har tidigare s. k.
reparationslån lämnats. Denna lånemöjlighet upphörde dock vid årsskiftet
1983-1984, med undantag för projekt i Norrbottens län där lånemöjligheten
upphörde vid årsskiftet 1985-1986.
I motion Bo221 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga hemställs att
reparationslånen skall avvecklas. Som framgår av framställningen ovan har
så redan skett. Motionen avstyrks.
4.6 Räntebidragm. m.
4.6.1 Räntebidragssy stemets utformning
Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen lämnas med belopp
som motsvarar skillnaden mellan verklig räntekostnad för bottenlån och
bostadslån inom låneunderlaget för bostäder, och en garanterad ränta för det
ursprungliga beloppet av dessa lån. För vissa låntagarkajegorier lämnas
räntebidrag dessutom för en beräknad årlig räntekostnad med ett belopp som
motsvarar 3 % av låneunderlaget för bostäder. Vid ombyggnad av hyres- och
bostadsrättshus kan räntebidrag lämnas för markkostnader, även om de inte
ingår i låneunderlaget. Den garanterade räntesatsen för det första året av
lånetiden varierar mellan 2,15 och 4,8 % beroende på låntagarkategori.
Den garanterade räntan höjs årligen på visst sätt genom s. k. upptrappningar.
Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter
för övriga låntagarkategorier. Under senare år har dessutom extra
upptrappningar av den garanterade räntan skett för vissa årgångar.
Frågan om räntebidragssystemets utformning tas upp i fyra motioner.
I motion Bo226 (c) yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås att nuvarande
räntebidragssystem ersätts med räntelån. Detta lånesystem skall enligt
motionärerna vara så utformat att fastighetsägaren betalar en del av räntan
årligen, en del kvittas genom att avdrag beviljas för underskott och
ytterligare en del lånas för att återbetalas när fastigheten blivit äldre. Räknat
på helår beräknas besparingen av det föreslagna räntelånesystemet uppgå till
1.1 miljarder kronor.
I motion Bo227 (fp) yrkande 20 begärs ett riksdagens tillkännagivande av
vad som i motionen anförts om ett nytt bostadsfinansieringssystem. Enligt
motionärerna bör ett sådant nytt system utformas så att kostnaderna fördelas
över tiden på ett bättre sätt. Vidare skall systemet enligt motionsförslaget
leda till väsentligt sänkta bostadssubventioner utan att boendekostnaderna
ökar kraftigt på kort sikt. Genom det förordade nya bostadsfinansieringssystemet
anges en minskning av bostadssubventionerna med 4-6 miljarder
kronor vara möjlig inom några år.
Även i motionerna Bo221 (m) yrkande 6 och Bo 402 (m) yrkande 5, båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, läggs fram förslag till ett nytt
räntebidragssystem. Som det förordade räntebidragssystemet redovisas i den
förstnämnda motionen kan det sammanfattas enligt följande.
Med hänvisning till att motionärerna motsatt sig införandet av fastighetsskatten
och de härtill kopplade sänkningarna av den garanterade räntan
utgår systemet från de tidigare ingångsnivåerna för den garanterade räntan.
BoU 1985/86:13
23
För nyproducerade och ombyggda hyres- och bostadsrättshus uppräknas
den garanterade räntan med en tiondel per år. För nya och ombyggda hus
görs alltså höjningen från en garanterad ränta på 3,0 %, vilket innebär att
ingångsräntesatsen blir 3,00 % för hus byggda år 1986, 3,30 % för hus
byggda år 1987 osv.
För äldre årgångar beräknas en ingående garanterad ränta för år 1986.
Höjningen med en tiondel görs för varje år av husets ålder eller ombyggnadsår
t. o. m. 1986. Detta sker med utgångspunkt i en garanterad ränta på 3,0 %
under byggnadsåret. Fr. o. m. år 1986 höjs den garanterade räntan med en
tiondel om året såsom för nya hus.
För beståndet av ägda småhus föreslås ingen förändring med hänvisning till
att kapitalkostnaderna för dessa hus redan i dag subventioneras i knappt 15
år. Däremot bör enligt förslaget ingångsräntan för nyproduktion höjas i takt
med uppräkningstakten för denna upplåtelseform, dvs. hus som byggs 1987
erhåller en ingångsränta på 6,0 % osv. Enligt motionärerna drabbas ett litet
antal årgångar flerfamiljshus särskilt av förslaget. För att förhindra alltför
stora boendekostnadsökningar i det enskilda fallet föreslås därför införandet
av en spärregel. Denna innebär att de berörda fastighetsägarna, till följd av
förändringarna i räntebidragssystemet, får höja hyran med maximalt 30
kr./m2. Detta betyder att hyreshöjningen på grund av förslaget för en
trerummare på 80 m2 kan uppgå till högst 200 kr./månad.
Även för bostadsrätter föreslås en motsvarande spärregel.
Det första årets besparing av det föreslagna räntebidragssystemet beräknas
av motionärerna till 1,4 miljarder kronor.
Som framgår av framställningen ovan (avsnitt 4.1) har bostadskommittén
nyligen avgivit sitt slutbetänkande. I detta läggs bl. a. fram förslag avseende
utformningen av det framtida lånesystemet. Enligt vad utskottet erfarit
kommer bostadskommitténs betänkande att efter sedvanligt remissförfarande
ingå i övervägandena för en proposition till riksdagen hösten 1986.
Riksdagens ställningstagande i hithörande frågor bör enligt bostadsutskottets
mening anstå i avvaktan härpå. Utskottet kan dock konstatera att de nu
behandlade motionsförslagen, vart och ett för sig, skulle leda till helt
oacceptabla kostnadsökningar förde boende. Bostadsfinansieringssystemet
skulle härigenom mista en stor del av den bostadssociala inriktning som
hittills präglat detta system. Bostadsutskottet är inte berett medverka till en
sådan utveckling. Motionerna Bo226 (c) yrkande 4, såvitt nu är i fråga,
Bo227 (fp) yrkande 20, Bo221 (m) yrkande 6 samt Bo402 (m) yrkande 5, de
båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, avstyrks med hänvisning till
vad som nu anförts.
4.6.2 Garanterad ränta m.m.
Som redovisats i avsnittet ovan höjs den ursprungliga garanterade räntan
årligen genom s. k. upptrappningar. De årliga upptrappningarna utgör för
egnahemsägare 0,5 procentenheter och 0,25 procentenheter för övriga
låntagare. I budgetpropositionen (bil. 13 s. 35) föreslås av i första hand
statsfinansiella skäl en justering av de garanterade räntorna genom extra
upptrappningar för vissa årgångar av bostadshus.
BoU 1985/86:13
24
Sålunda föreslås följande extra upptrappningar av de garanterade räntorna
den 1 juli 1986.
Färdigställandeår |
Extra upptrappning |
|
Hyres- och bostads-rättshus |
Egnahem |
|
1958-1960 |
2,4 |
- |
1961-1970 |
1,2 |
- |
1971-1974 |
0,8 |
- |
1975 |
0,8 |
1,2 |
1976-1978 |
0,45 |
0,7 |
Den extra upptrappningen beräknas medföra en minskning av utgifterna för
räntebidrag med ca 615 milj. kr. under ett år. Samtidigt ökar amorteringarna
på vissa statliga lån med drygt 10 milj. kr. Dessutom leder de extra
upptrappningarna för egnahem till ett ökat skattebortfall med ca 25 milj. kr.
för staten och med ca 35 milj. kr. för kommunerna.
Regeringens förslag till extra upptrappningar har mött invändningar i tre
motioner.
I motion Bo216 (vpk) yrkande 1 hemställs sålunda att någon extra
upptrappning inte skall göras.
Även i motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga avvisas förslaget till
extra upptrappning av de garanterade räntorna. Enligt motionärerna sker
engångsupptrappningen till synes slumpvis och utan förvarning. Vidare
anges denna ryckighet i de ekonomiska förutsättningarna vara olycklig,
eftersom de boende inte från år till år vet vilken kapitalkostnad de har att
räkna med. Enligt ett förslag i samma motion bör i stället ändringar göras i
nuvarande räntebidragssystem med sikte på en avveckling av systemet.
Däremot föreslås i motion Bo227 (fp) yrkande 29 att den extra upptrappningen
görs betydligt mer omfattande än vad regeringen föreslagit - detta för
att ytterligare minska bostadssubventionerna. Enligt motionärerna skall den
ytterligare extra upptrappningen minska utgifterna för räntebidrag med 300
milj. kr., räknat på helår, utöver regeringens förslag.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 35) anges att det i rådande statsfinansiella
läge är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder som minskar budgetbelastningen.
De garanterade räntorna bör enligt utskottets mening mot bakgrund
härav justeras. Utskottet godtar de av regeringen förordade extra upptrappningarna
av de garanterade räntorna den 1 juli 1986. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att motionerna Bo216 (vpk) yrkande 1, Bo221 (m)
yrkande 6 såvitt nu är i fråga och Bo227 (fp) yrkande 29 avstyrks.
I samband med att den statliga fastighetsskatten infördes vidtogs också
vissa justeringar av de garanterade räntorna - detta för att via räntebidragssystemet
undvika kostnadsökningar till följd av skatten för de låntagare som
under tidigare år hade fått ökade kostnader på grund av extra upptrappningar
av de garanterade räntorna.
De med anledning av fastighetsskatten vidtagna ändringarna i räntebidragssystemet
tas upp i två motioner.
Med hänvisning till att i motioner till skatteutskottet föreslagits att
BoU 1985/86:13
25
fastighetsskatten skall avskaffas föreslås i motionerna Bo221 (m) yrkande 6
såvitt nu är i fråga, Bo226 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och Bo227 (fp)
yrkande 22 att de garanterade räntorna skall återföras till de nivåer de hade
före fastighetsskattens införande. Dessa motioner har ännu inte behandlats
av skatteutskottet.
Om fastighetsskatt även fortsättningsvis skall utgå kvarstår också behovet
av de med anledning av fastighetsskatten vidtagna förändringarna i räntebidragssystemet.
Motionerna Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga, Bo226
(c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och Bo227 (fp) yrkande 22 avstyrks med
hänvisning härtill. För det fall att riksdagen, med anledning av de till
skatteutskottet hänvisade motionerna, beslutar att fastighetsskatten skall
avskaffas får bostadsutskottet åter ta upp frågan om förändringar inom
räntebidragssystemet.
I detta avsnitt tar utskottet även upp förslaget i motion Bo226 (c) yrkande
11 såvitt nu är i fråga om att räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler
inte längre skall utgå. Enligt motionärerna är det omotiverat att bidrag utgår i
dessa fall eftersom de aktuella fastigheterna, jämfört med nyproduktionen,
har mycket låga kapitalkostnader.
Bostadsutskottet delar inte motionärernas bedömning att det skulle vara
motiverat att avveckla räntebidragen till de lån som utgått enligt äldre regler,
dvs. i princip fastigheter färdigställda före år 1974. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att de extra upptrappningar av de garanterade räntor
som vidtagits under senare år gäller just dessa fastigheter. Även de av
utskottet ovan förordade extra upptrappningarna per den 1 juli 1986 gäller
bl. a. de av motionärerna aktualiserade låneformerna. Att mot bakgrund
härav nu vidta ytterligare ändringar av räntebidragen för de aktuella
årgångarna fastigheter är enligt utskottets mening inte försvarligt. Motion
Bo226 (c) yrkande 11 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det
anförda.
Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt två motionsförslag
avseende reglerna för räntelån.
Som redovisats i avsnitt 4.5 ovan kan räntelån lämnas för vissa äldre
årgångar hus. Räntelån utgår till ägare av bostadshus som uppförts eller i
vissa fall byggts om med stöd av bostadslån enligt bostadslånekungörelsen
(1962:537). Räntelån utgår även om bostadshuset uppförts eller byggts om
med stöd av statliga egnahemslån eller tertiärlån, om huset färdigställts efter
år 1957. Slutligen utgår räntelån för bostadshus som uppförts utan stöd av
statligt lån om räntebidrag för huset beviljats enligt vissa äldre bestämmelser.
Räntelån ges för en del av låntagarens räntekostnader för statliga bostadslån,
egnahemslån eller tertiärlån och för underliggande kredit.
Räntelån och skuldökning på räntelån som avser tid efter år 1974 efterges
och skrivs av omedelbart. Från avskrivning undantas dock sådana belopp
som motsvarar amortering på bostadslån eller motsvarande lån, om inte
beloppet är ringa.
Amorteringarna för räntelånen är beroende bl. a. av nivån på den
garanterade räntan. Upp till en viss nivå beviljas en subvention i form av
avskrivning av lån. Så länge subventionen beviljas sker inte amortering.
Först efter det att den garanterade räntan har nått en sådan nivå att
subvention inte längre utgår påbörjas amorteringen.
BoU 1985/86:13
26
Med anledning av en motion (m) till föregående riksmöte avseende
reglerna för amortering av räntelån anförde bostadsutskottet (BoU 1984/
85:13 s. 49):
Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att se över reglerna för
amortering av paritetslån och räntelån för flerbostadshus. Utskottet finner
det lämpligt att regeringen kartlägger den nuvarande ordningen och dess
effekter och redovisar resultatet därav i riksdagen.
Den av utskottet begärda kartläggningen redovisas i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 36-38). Av kartläggningen framgår bl. a. att antalet lägenheter
utan räntesubvention - dvs. lägenheter med räntelån/paritetslån för vilka
amortering skall eller har påbörjats - har ökat förhållandevis kraftigt under
de senaste åren. Med hänsyn till den relativt begränsade utgiftsökningen för
berörda fastighetsägare och till det arbete som pågår inom bostadskommittén
kommer dock bostadsministern till slutsatsen att en eventuell omprövning
av principen för amortering bör anstå i avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete.
I motion Bo230 (m) yrkande 1 hemställs att riksdagen beslutar att vid
amortering av räntelån samma amorteringstakt som gäller för bostadslån
skall tillämpas. Enligt motionärens mening ger det ovan refererade riksdagsbeslutet
om en kartläggning uttryck för bedömningen att nya regler snarast
måste utformas så att en rimlig amorteringstakt tillämpas.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att beredningen av
bostadskommitténs betänkande bör avvaktas innan ställning tas till om
principerna för amortering bl. a. av räntelån skall ändras och hur i så fall
amorteringsprofilen skall utformas. Motion Bo230 (m) yrkande 1 avstyrks av
utskottet.
I motion Bo227 (fp) yrkande 28 hemställs att eftergift av räntelån inte
längre skall medges. Enligt motionärerna är den genomsnittliga låneskulden
och därmed också den genomsnittliga lånekostnaden för de aktuella
lägenheterna relativt låg.
Systemet med eftergift av en del av räntelånet har tillkommit för att de med
räntelån belånade fastigheterna med avseende på kapitalkostnaderna skall
jämställas med de fastigheter av äldre årgång som uppbär räntebidrag.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion Bo227 (fp) yrkande 28.
4.7 Vissa förutsättningar och villkor för statliga bostadslån
m. m.
4.7.1 Produktionskostnadsanpassad belåning
Vid nybyggnad av bostäder bestäms underlaget för beräkning av bostadslånets
storlek - låneunderlaget - och underlaget för beräkning av räntebidragets
storlek med utgångspunkt antingen i den faktiska produktionskostnaden
eller i en för projektet schablonberäknad produktionskostnad.
Produktionskostnadsanpassad belåning innebär att låneunderlaget skall
motsvara anbudssumman med skäligt tillägg för kostnader som inte omfattas
av anbudet. Belåningsmetoden används för hyres- och bostadsrättshus och
BoU 1985/86:13
27
för gruppbyggda småhus. Som förutsättning gäller att projektet är upphandlat
genom infordrande av anbud eller genom förhandling. Vid förhandlingsupphandling
krävs att kostnadsnivån inte är högre än om byggnadsarbetena
hade upphandlats i konkurrens och att produktionsformen är lämplig i det
enskilda fallet.
Den produktionskostnadsanpassade belåningen infördes år 1980 (prop.
1979/80 bil. 16, CU 22). Enligt föredragande statsrådet fanns det behov av att
lösa vissa problem i belåningssystemet, bl. a. problemen med överkostnader
för främst hyres- och bostadsrättshus.
Förslag om en avveckling av den produktionskostnadsanpassade belåningen
(pk-belåning) läggs fram i motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga.
I motionen anförs att pk-belåningen leder till ett sämre kostnadsmedvetande
hos de byggande. Enligt motionärernas mening måste lånesystemet i stället
stimulera till rationellt byggande och återhållsamhet med kostnader.
Införandet av den produktionskostnadsanpassade belåningen har gjort det
möjligt att förverkliga projekt som annars inte skulle ha kommit till
utförande. Dessutom har belåningsmetoden inneburit att låntagarna kunnat
finansiera i låneärendet godtagna överkostnader. Utskottet anser sålunda att
belåningsmetoden även fortsättningsvis bör tillämpas. Till den närmare
utformningen av den fortsatta belåningsordningen återkommer utskottet
nedan. Vad utskottet nu anfört innebär att motion Bo221 (m) yrkande 6
såvitt nu är i fråga avstyrks.
Förslag till ändring av reglerna för den produktionskostnadsanpassade
belåningen läggs fram i proposition 1985/86:95.1 propositionen (s. 4) anförs
att de produktionskostnader som redovisats för projekt aktuella för bostadslån
under det senaste året har ökat i betydande omfattning. Ökningen har
varit större än den justering som genom tidskoefficienten har gjorts av den
jämförelsekostnad - det schablonberäknade pantvärdet - som används vid
länsbostadsnämndens kostnadsprövning.
Vissa länsbostadsnämnder har därför tvingats avslå ett förhållandevis stort
antal ansökningar om bostadslån. För två områden - Storstockholms- och
Göteborgsområdena - har det varit nödvändigt att höja ortskoefficienten.
Plöjningen, som trädde i kraft den 1 februari i år, bör enligt vad som i
propositionen anförs göra det möjligt att i dessa områden genomföra
huvuddelen av de projekt som tidigare inte kunde genomföras på grund av
för höga överkostnader.
Höjningen av kostnadsnivån kan enligt regeringsförslaget få betydande
återverkningar vad beträffar kommunernas möjligheter att genomföra
planerat bostadsbyggande. Därtill kommer att det högre kostnadsläget kan
få återverkningar även inom andra samhällssektorer. Det är enligt bostadsministerns
mening därför nödvändigt att, i avvaktan på att den i årets
budgetproposition nämnda översynen av belåningssystemet har slutförts,
vidta åtgärder som motverkar rådande tendenser till ökade kostnader för
bostadsbyggandet.
I och med att räntebidrag vid produktionskostnadsanpassad belåning
beviljas även för de kostnader som ligger över det schablonberäknade
pantvärdet finns det enligt bostadsministern risk för en viss okänslighet för
uppkomna överkostnader. Denna risk anges bli särskilt påtaglig i en situation
BoU 1985/86:13
28
med tendenser till starkt ökade produktionskostnader, dvs. en situation av
det slag som vi för närvarande befinner oss i.
Genom att minska det statliga stödet för projekt med överkostnader blir
det enligt regeringsförslaget möjligt att begränsa denna typ av okänslighet.
Minskningen av stödet bedöms nämligen leda till en ökning av byggherrarnas
och låntagarnas incitament att på olika sätt försöka begränsa överkostnaderna.
För att minska det statliga stödet föreslås följande ändringar i lånereglerna
m. m.
För projekt som inte har någon överkostnad eller som har en överkostnad
på högst 10 % föreslås att räntebidragets storlek bestäms på samma sätt som
för närvarande. För projekt med en högre överkostnad än 10 % bestäms
räntebidragets storlek på ett delvis annorlunda sätt.
Beträffande hyres- och bostadsrättshus (flerbostadshus och småhus) med
en överkostnad högre än 10 % skall räntebidraget enligt förslaget bestå av
två delar. Den ena delen skall i princip motsvara det bidrag som enligt
nuvarande ordning skulle ha beviljats om överkostnaden hade varit begränsad
till 10 %, dvs. en produktionskostnad motsvarande 110 % av det
schablonberäknade pantvärdet. Bidraget för den andra delen - dvs. för den
del av produktionskostnaden som överstiger 110 % av det schablonberäknade
pantvärdet - skall, till skillnad mot nuvarande ordning, motsvara halva
räntekostnaden, dock högst upp till 125 % av det schablonberäknade
pantvärdet. Någon upptrappning av den garanterade räntan i likhet med vad
som sker för närvarande skall inte göras för denna del, utan räntebidraget
skall minska i takt med amorteringen av bostadslånet. När räntebidrag inte
längre beviljas för den första delen skall bidrag för den andra delen inte heller
beviljas.
Om produktionskostnaden överstiger 125 % av det schablonberäknade
pantvärdet, dvs. den övre gränsen för räntebidrag, skall även låneunderlaget
begränsas så att det endast motsvarar 125 % av det schablonberäknade
pantvärdet.
Vad beträffar övriga hus där produktionskostnadsanpassad belåning är
tillämplig, dvs. gruppbyggda egnahem, och där överkostnaden är högre än
10 %, skall räntebidraget enligt förslaget bestå av endast en del. Bidraget för
denna del föreslås överensstämma med det bidrag som skulle ha beviljats
enligt nuvarande ordning om överkostnaden hade varit begränsad till 10 %.
Något bidrag motsvarande den andra delen för hyres- och bostadsrättshus
skall således inte beviljas.
De nya reglerna föreslås gälla för låneärenden i vilka preliminärt beslut om
bostadslån meddelas fr. o. m. den 13 februari 1986.
I propositionen tas också upp hur länsbostadsnämndens kostnadsprövning
bör utformas med anledning av de förordade nya reglerna. Bostadsministern
anför härvid att den nya konstruktionen av pk-belåningen inte medför ett
minskat behov av en prövning av produktionskostnaden. I och med att
statens stöd minskar för höga överkostnader bör det enligt regeringsförslaget
finnas förutsättningar för att utvidga utrymmet för länsbostadsnämndens
prövning. Nämnden anges sålunda kunna ta hänsyn till även andra kvaliteter
än dem som nämns i bostadsstyrelsens föreskrifter, t. ex. sådana som minskar
BoU 1985/86:13
29
de framtida drifts- och underhållskostnaderna men som inte beaktas för
närvarande. Vidare bör nämnden enligt förslaget i större utsträckning beakta
de särskilda förhållanden som gäller för det enskilda byggnadsobjektet.
Avslutningsvis föreslås i propositionen att produktionskostnadsprövningen
för styckebyggda småhus tas bort fr. o.m. den 1 maj 1986. Enligt
bostadsministerns mening bör kostnadsprövningen tas bort i och med att
budgetpropositionen (bil. 13 s. 45) innefattar förslag om att köpeskillingskontrollen
skall slopas.
Förslagen i proposition 95 har i olika delar mött invändningar i fyra
motioner.
I motion 316 (c) anförs att regeringen accepterar att överkostnader i
förhållande till schablonen är det normala.
Motionärerna förordar med hänvisning härtill en jämfört med regeringsförslaget
annorlunda utformning av den nya belåningsordningen.
Enligt motionen har tidskoefficienten släpat efter genom att uppräkning
inte medgivits i takt med kostnadsstegringen. Med hänvisning härtill föreslås
att den räknas upp till rätt nivå så att gränsen för överkostnad kan sättas vid
100 % av pantvärdet. Upp till denna nivå föreslås att fullt räntebidrag skall
utgå. För kostnader mellan 100 och 115 % av schablonbeloppet föreslås att
endast halva räntebidraget skall utgå. Härutöver skall enligt motionsförslaget
inget räntebidrag alls utgå.
I fråga om länsbostadsnämndens kontroll av ett låneärende föreslås att den
endast skall avse huruvida projektet uppfyller kvalitetskraven för att få
statligt lån.
Med hänvisning till att man föreslår en annorlunda utformning av
lånereglerna föreslås att ikraftträdandet bör ändras till att gälla fr. o. m. att
riksdagen fattat beslut i frågan.
I motion 317 (m) anförs att moderata samlingspartiet sedan länge har
föreslagit att dagens lånesystem skall förenklas och förbättras i avvaktan på
ett helt nytt bostadsfinansieringssystem. Enligt motionärerna kan regeringsförslaget
i huvudsak godtas eftersom det ligger i linje härmed. Vissa
ändringar i förhållande till regeringens förslag förordas dock.
I motionens yrkande 1 hemställs att enskilt ägda gruppbyggda småhus, i
likhet med hyres- och bostadsrättshusen, skall erhålla räntebidrag med halva
räntekostnaden för produktionskostnader mellan 110 och 125 % av det
schablonberäknade pantvärdet. Dessutom föreslås i yrkande 2 att samma
regler för ränteupptrappning skall gälla hela räntebidraget. Vidare förordas i
motionens yrkande 3 att länsbostadsnämndens kontrollfunktion skall övertas
av de kommunala förmedlingsorganen. Avslutningsvis tas i motionens
yrkande 4 upp tidpunkten för ikraftträdandet. Enligt motionärerna bör de
nya bestämmelserna tillämpas på låneansökningar som inkommer efter det
att riksdagen fattat beslut i ärendet. För de vid denna tidpunkt inneliggande
ansökningarna bör enligt förslaget lånesökanden få välja efter vilka regler
ansökan skall behandlas.
Tidpunkten för ikraftträdande och länsbostadsnämndens kostnadsprövning
m. m. tas upp i motion 318 (s).
Enligt motionens yrkande 1 innebär de föreslagna reglerna för ikraftträdande
att lånesökanden, som upprättat ansökan efter de nuvarande reglerna,
BoU 1985/86:13
30
kan komma att få lånebeslut som medför sämre villkor och därmed högre
boendekostnader. Detta utgör enligt motionärerna ett avsteg från den praxis
som brukar tillämpas i samband med förändringar av villkoren för lån.
I motionens yrkande 2 anförs att det är angeläget att länsbostadsnämndernas
begränsade administrativa resurser i huvudsak inriktas på kostnadsgranskning
av objekt som initierats av entreprenörintressen. För låntagare
vars bostadsobjekt tillkommit på initiativ av entreprenörsintressen kommer
enligt motionärerna incitamentet att hålla låga kostnader i förhållande till
objektets kvalitet även i fortsättningen att vara begränsat. För låntagare med
självkostnadsbaserade produktions- och boendekostnader, dvs. allmännyttiga
och folkrörelsekooperativa byggherrar, är det enligt motionärerna
däremot uppenbart att det föreligger ett mycket starkt intresse av att hålla
lägsta möjliga kostnader.
Även i motion 319 (fp) riktas invändningar mot förslaget i proposition 95.1
motionens yrkande 1 förordas ett riksdagens tillkännagivande till regeringen
om en översyn av låneberäkningsmetoderna och den produktionskostnadsanpassade
belåningen. Enligt förslaget i motionen bör låneberäkningsmetoderna
bättre anpassas till de faktiska byggkostnaderna.
I motionen anförs dock att det under en övergångsperiod är rimligt att
införa en avtrappning av räntebidragen. Motionärerna anser att denna bör
utformas så att räntebidrag motsvarande halva räntekostnaden utgår för
överkostnader upp till 20 % för hus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt.
För hus med äganderätt föreslås att räntebidrag inte till någon del utgår för
överkostnader. En ändring i enlighet härmed föreslås i yrkande 2.
Avslutningsvis anförs i motionen att det kan finnas skäl att även på kort
sikt göra en översyn av den schablonmässigt beräknade kostnaden. Enligt
motionärerna kan det härvid eventuellt finnas ett behov av en viss ökning av
schablonkostnaderna. Ett tillkännagivande härom föreslås i motionens
yrkande 3.
I den under allmänna motionstiden väckta motionen Bo220 (c) yrkande 1
föreslås att produktionskostnadskontrollen för styckebyggda småhus skall
tas bort. Enligt motionären är kontrollen fördyrande, och den anses inte
heller fylla någon vettig funktion.
Inledningsvis tar utskottet upp förslagen i proposition och motioner i vad
avser reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och bostadsrättshus samt
gruppbyggda småhus.
Som redovisas i proposition 95 (s. 5) innebär den nuvarande konstruktionen
av den produktionskostnadsanpassade belåningen att det finns risk för
en viss okänslighet för uppkomna överkostnader. Bostadsutskottet delar
denna uppfattning. Utskottet delar också uppfattningen att en minskning av
det statliga stödet för projekt med överkostnader gör det möjligt att minska
denna typ av okänslighet. Som bostadsministern anför bör en minskning av
stödet till dessa projekt leda till en ökning av byggherrarnas och låntagarnas
incitament att på olika sätt försöka begränsa överkostnaderna. När det gäller
den närmare utformningen av ett system för att begränsa det statliga stödet,
till den del det avser överkostnader, har inte utskottet genom motioner eller
annorledes funnit anledning till annan bedömning än den som förs fram i
proposition 95. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag i vad avser
BoU 1985/86:13
31
reglerna för avtrappning av räntebidragen m. m. för hyres- och bostadsrättshus
samt gruppbyggda småhus. Utskottets ställningstagande i denna del
innebär att motionerna 316 (c) såvitt nu är i fråga, 317 (m) yrkandena 1 och 2
samt 319 (fp) yrkande 2 avstyrks.
Utskottet övergår nu till att behandla länsbostadsnämndernas prövning av
låneärenden.
I proposition 95 (s. 7) framhålls att den förordade konstruktionen av den
produktionskostnadsanpassade belåningen inte medför något minskat behov
av prövning av produktionskostnaden från länsbostadsnämndens sida.
Bostadsutskottet delar även denna uppfattning. Den nuvarande kostnadssituationen
är enligt utskottets mening inte sådan att det nu finns förutsättningar
för en begränsning av nämndernas prövning. Utskottet avvisar med
hänvisning härtill förslagen i motionerna 316 (c) såvitt nu är i fråga samt 317
(m) yrkande 3 om att prövningen endast skall avse huruvida projektet
uppfyller kvalitetskraven för lån resp. att prövningen skall föras över till de
kommunala förmedlingsorganen.
Med anledning av vad som i motion 318 (s) yrkande 2 anförts om
inriktningen av länsbostadsnämndernas prövning vill utskottet anföra följande.
Som framhålls i proposition 95 (s. 7) bör det i och med att statens stöd för
höga överkostnader minskar finnas förutsättningar för att utvidga utrymmet
för länsbostadsnämndernas prövning. Nämnderna bör sålunda i större
utsträckning kunna beakta bl. a. kvalitetsfrågor och de särskilda förhållandena
i det enskilda byggnadsobjektet. Att mot bakgrund härav avgränsa
inriktningen av nämndernas prövning på det sätt som föreslås i motion 318 (s)
yrkande 2 är enligt bostadsutskottets mening inte nu lämpligt. Motionsyrkande
t avstyrks.
Utskottet övergår nu till att behandla tidpunkten för ikraftträdande m. m.
Som redovisats ovan föreslås i proposition 95 att de nya reglerna skall
tillämpas för låneärenden i vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelas
fr. o.m. den 13 februari 1986, dvs. dagen för propositionens avlämnande.
Som anförs i motion 318 (s) innebär detta att en lånesökande som upprättat
en låneansökan på grundval av de nuvarande reglerna kan komma att få ett
lånebeslut enligt de nya reglerna. I de fall överkostnader föreligger innebär
detta att finansieringsförutsättningarna för det aktuella projektet förändras
på ett sätt som lånesökanden inte kunnat förutse. Enligt bostadsutskottets
mening har reglerna om ikraftträdande enligt förslaget i propositionen inte
fått en helt invändningsfri utformning. En lånesökande bör kunna räkna med
att de vid ingivandet av ansökan givna förutsättningarna för långivningen
också tillämpas vid tidpunkten för ärendets avgörande. Med hänvisning
härtill förordar utskottet, i enlighet med förslaget i motion 318 (s), att en
övergångsbestämmelse införs. Denna övergångsbestämmelse bör enligt
utskottets mening utformas så att nuvarande bestämmelser, om lånesökanden
så önskar, får tillämpas på ärenden som inkommit till förmedlingsorganet
före den 13 februari 1986. Vad utskottet nu, med anledning av motion 318
(s) yrkande 1, anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna 316 (c) såvitt
nu är i fråga samt 317 (m) yrkande 4 avstyrks.
BoU 1985/86:13
32
Vad i proposition 95 föreslagits beträffande borttagande av produktionskostnadsprövningen
för styckebyggda småhus tillstyrks av utskottet. Förslaget
i motion Bo220 (c) yrkande 1 är därmed tillgodosett.
Förslagen i motion 319 (fp) yrkandena 1 och 3 beträffande översyn av
låneberäkningsmetoderna m. m. avstyrks av utskottet. Ytterligare överväganden
i hithörande frågor bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på
den fortsatta beredningen av bostadskommitténs betänkande.
4.7.2 Förutsättningar och villkor i övrigt för statliga bostadslån m. m.
Inom bostadsdepartementet har en översyn av bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) (BFF) och förordningen (1978:384) om beräkning av
låneunderlag och pantvärde för bostadslån (BLP) jämte bostadsstyrelsens
föreskrifter till dessa påbörjats. Den första etappen av översynen - en saklig
granskning av gällande regler - har genomförts, och resultatet har redovisats
i en departementspromemoria. Med utgångspunkt häri redovisas i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 39-48) dels ett antal förenklingsförslag som, enligt
bostadsministern, inte kräver riksdagens medgivande för att genomföras,
dels ett antal förslag som, enligt hans mening, förutsätter riksdagens
ställningstagande. De förstnämnda förenklingsförslagen innebär bl. a. en
precisering av hur markvillkoret kan användas samt att svensk standard inte
längre skall vara något villkor för bostadslån.
De förenklingar av vissa bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen
som regeringen begär riksdagens godkännande av innebär bl. a. följande:
De frågor vilka det kommunala inflytandet omfattar preciseras ytterligare.
Sålunda föreslås bl. a. att kommunens bedömning, som den kommer till
uttryck i det kommunala förmedlingsorganets yttrande till länsbostadsnämnden,
skall vara avgörande för huruvida ett varaktigt behov av bostaden
föreligger, och om bostadslån därmed kan beviljas.
Vid övertagande av bostadslån till egnahem föreslås att övertagande i
princip inte skall medges om den aktuella lånefordran understiger 25 000 kr.
Förenklingsförslagen innefattar dessutom reglerna avseende lägsta godtagbara
standard, säkerhet för bostadslån, påbörjande före lånebeslut,
fördjupning av bostadslån samt köpeskillingskontrollen.
Sedan år 1981 gäller som villkor för bostadslån vid nybyggnad av
gruppbyggda småhus att köparen tillförsäkras ett med hänsyn till allmänna
konsumentintressen tillfredsställande skydd i avtalsförhållandet med säljaren.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 48) informerar bostadsministern om
att man, i enlighet med ett av riksdagen givet bemyndigande, kommer att
föreslå regeringen att det aktuella villkoret utvidgas till att gälla även
styckebyggda småhus där säljaren uppför huset på total- eller generalentreprenad.
De i budgetpropositionen förordade förenklingarna av bostadslånereglerna
har endast mött invändningar i två avseenden.
I motion Bo226 (c) yrkande 6 tas sålunda upp frågan om det kommunala
inflytandet i vad avser bedömningen huruvida ett varaktigt behov av
bostaden föreligger. Enligt motionärerna förutsätter ett ökat kommunalt
inflytande i detta avseende att möjligheter till besvär - inte endast formellt -skall finnas över det kommunala beslutet.
BoU 1985/86:13
33
3 Riksdagen 1985186.19sami. Nr 13
Motionärerna i motton Bo226 (c) yrkande 7 godtar regeringsförslaget om
att lån med en aktuell lånefordran under 25 000 kr. inte skall få övertas av
köparen. Däremot bör enligt motionsförslaget samtliga låntagare informeras
om de nya reglerna och samtidigt uppmanas att lösa in sina lån. En sådan
information kan enligt förslaget samordnas med kommande aviseringar av
räntor och amorteringar.
Som anförs i budgetpropositionen (bil. 13 s. 38) har det i olika sammanhang
påpekats att bostadslånereglerna är komplicerade, svåröverskådliga
och svårtillgängliga. Det är mot denna bakgrund enligt bostadsutskottets
mening viktigt att förenklingar görs i det aktuella regelsystemet. En bred
enighet torde också föreligga om behovet av förenklingar. Utskottet kan
notera att de motionsledes resta invändningarna mot förslagen inte avser de
förordade förenklingarna i sig, utan frågor avseende besvärsrätten och
informationen om förändringarna. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet av regeringen förordade förenklingar av vissa bestämmelser i
bostadsfinansieringsförordningen.
Med anledning av vad som i motion Bo226 (c) yrkande 6 anförts om
möjligheterna att anföra besvär i visst fall vill utskottet anföra följande.
Kommunerna har i fråga om bostadsfinansieringen tillagts en rad väsentliga
uppgifter. Det är enligt bostadsutskottets mening, mot bakgrund härav,
naturligt att kommunerna ges ett avgörande inflytande också i det av
motionärerna aktualiserade avseendet. Motion Bo226 (c) yrkande 6 avstyrks
med hänvisning härtill.
Även vad i motion Bo226 (c) yrkande 7 föreslagits beträffande informationen
om den förordade ändringen av reglerna vid övertagande av lån avstyrks
av utskottet. Det får enligt bostadsutskottets mening förutsättas att bostadsstyrelsen,
liksom hittills, informerar låntagarna om väsentliga ändringar i
lånereglerna m. m. utan någon riksdagens uttryckliga begäran härom.
Bostadslånets storlek bestäms på grundval av ett i särskild ordning
fastställt låneunderlag. Vid ombyggnad gäller att låneunderlaget skall
motsvara den ombyggnadskostnad som länsbostadsnämnden godkänner. I
den godkända ombyggnadskostnaden ingår både material- och arbetskostnader.
Beträffande flerbostadshus ingår arbetskostnaderna oberoende av vem
som utför arbetet. I fråga om småhus gäller att arbetskostnader får ingå i
låneunderlaget endast om arbetet utförs av någon annan än lånesökanden.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 48) läggs fram förslag om ändrade regler
för inräknande av kostnader för eget arbete i låneunderlaget vid ombyggnad av
flerbostadshus. Enligt bostadsministern har bostadsstyrelsen i åtskilliga
ärenden om bostadslån för ombyggnad av flerbostadshus uppmärksammat
att sökanden har motiverat stora skillnader mellan uppgiven och verifierad
kostnad med att eget arbete har utförts i projektet. Sökanden har enligt
bostadsministern på detta sätt fått ett lån till kraftigt subventionerad ränta
som han fritt kan förfoga över för konsumtion eller investering. Med
hänvisning härtill föreslås att vid ombyggnad av flerbostadshus arbetskostnader
får ingå i låneunderlaget endast om arbetet utförs av någon annan än
lånesökanden i de fall denne är en privatperson eller enskild firma. Om
lånesökanden är ett handels- eller kommanditbolag bör vidare enligt
BoU 1985/86:13
34
förslaget i låneunderlaget inte få räknas in sådant arbete som utförs av någon
av delägarna i bolaget.
I motion Bo226 (c) yrkande 8 föreslås att den ovan redovisade lånemöjligheten
skall finnas kvar. Det finns enligt motionärerna inte anledning att
missgynna den som utför eget arbete. Om arbetsinsatsen är av någon
omfattning torde den enligt vad som anges i motionen kräva att utebliven
arbetslön för annat arbete kompenseras med lån.
På de skäl som i regeringsprotokollet anförts tillstyrker utskottet förslaget
om ändrade regler för inräknande av kostnaderna för eget arbete i
låneunderlaget vid ombyggnad av flerbostadshus. Motion Bo226 (c) yrkande
8 avstyrks.
För att statligt bostadslån till en bostadsrättsförening skall lämnas med
29 % av låneunderlaget gäller vissa regler om det kommunala inflytandet i
bostadsrättsförening. En av dessa är att kommunen till dess att minst tio år
förflutit från utbetalningen av lånet utser minst en ledamot med suppleant i
föreningens styrelse samt minst en revisor och suppleant för denne. Efter
medgivande av länsbostadsnämnden får dock den kommunala insynen
utövas genom s. k. rapportör i stället för genom styrelseledamot. Vidare kan
granskningen av föreningens ekonomi och räkenskaper få göras av kommunalt
organ i stället för av revisor, också i detta fall efter medgivande av
nämnden.
Med hänvisning till en av Stockholms kommun gjord framställning
förordar bostadsministern i budgetpropositionen (bil. 13 s. 51) att den
kommunala insynen i de aktuella bostadsrättsföreningarna skall begränsas
till fem år. Enligt bostadsministern bör fem år vara en tillräckligt lång tid för
bevakning av bostadsrättsföreningarnas förvaltning och för att föreningarna
skall hinna inarbeta förvaltnings- och redovisningsrutiner som är tillfredsställande.
I motion Bo226 (c) yrkande 9 föreslås att kravet på kommunalt deltagande
i bostadsrättsföreningarnas styrelser eller i revisionen av föreningarna
upphävs. Motionärerna anser att den kunskap i förvaltning och de möjligheter
att köpa kvalificerade tjänster som bostadsföreningarna i dag har är
sådana att denna form av kommunalt ”förmynderi” är onödig.
Kravet på kommunal insyn i de aktuella bostadsrättsföreningarnas verksamhet
har tillkommit bl. a. utifrån statens intresse som kreditgivare.
Insynen utgör också ett skydd för övriga kreditgivare och för de boende med
avseende på den belånade fastighetens förvaltning och skötsel. En kommunal
insyn är enligt bostadsutskottets mening utifrån de ovan redovisade
intressena motiverad. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i
motion Bo226 (c) yrkande 9 om att den kommunala insynen helt skall
upphöra. Däremot delar utskottet bostadsministerns uppfattning att den
minsta tiden för kommunal insyn bör kunna minskas från nuvarande tio år till
fem år. Som framhålls i budgetpropositionen bör fem år vara en tillräckligt
lång tid för bevakning av bostadsrättsföreningarnas förvaltning och för att de
skall hinna inarbeta tillfredsställande förvaltnings- och redovisningsrutiner.
Regeringsförslaget tillstyrks i nu aktuell del.
År 1976 infördes möjligheten att vid ombyggnader av hyres- och bostads -
BoU 1985/86:13
35
rättshus inräkna inte bara godkänd ombyggnadskostnad utan också markvärdet
i låneunderlaget för bostadslån. Detta värde - ingångsvärde - får räknas
in i låneunderlaget under förutsättning att ansökan om bostadslån för
ombyggnad görs inom fem år efter det att sökanden har förvärvat huset.
Ingångsvärdet beräknas schablonmässigt som en viss andel av godkänd
ombyggnadskostnad.
Syftet med ingångsvärdebeläningen är att få bättre överensstämmelse i
finansieringsförutsättningarna mellan statsbelånade ny- och ombyggnader.
För att inte missgynna ombyggnader av hus som har innehafts under längre
tid än fem år infördes samtidigt en möjlighet att få motsvarande värde
beaktat vid beräkningen av räntebidrag. Även om ingångsvärdet i dessa fall
inte får inräknas i låneunderlaget, kan låntagaren sålunda få räntebidrag
även till kostnaderna för ränta på andra fastighetslån än de som tas upp för att
finansiera själva ombyggnaden.
Den schablonmässiga beräkningen kan i vissa fall medföra att ingångsvärdet
överstiger den faktiska förvärvskostnaden. En lånemässig överkompensation
kan alltså uppkomma förvissa låntagare. Förde låntagare som har
ägt fastigheten i mer än fem år och där ingångsvärdet bara får beaktas i
räntebidragssammanhang förekommer det dessutom att lån upptas före
utbetalning av statslånet enbart i syfte att erhålla maximalt räntebidrag.
Även i dessa fall kan en lånemässig överkompensation sägas föreligga. Detta
bl. a. därför att de upptagna lånen inte alltid kommer fastigheten till godo.
Mot bakgrund av de ovan relaterade förhållandena tar bostadsstyrelsen i
sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 upp frågan om en begränsning
av ingångsvärdets storlek. Enligt styrelsen kan förekomsten av överkompensation
variera mycket över landet. Det vore enligt bostadsstyrelsen
därför olämpligt med generella förändringar av reglerna för ingångsvärdebelåningen
som avsevärt försämrar kapitalkostnadssituationen för de fastighetsägare
som inte är överkompenserade. Styrelsen föreslår därför att
länsbostadsnämnderna ges möjlighet att, efter framställning av kommunen,
fastställa ett särskilt maximibelopp för ingångsvärdet vid ombyggnad.
Även i budgetpropositionen (bil. 13 s. 52) tas frågan om ingångsvärdebelåningen
upp. Enligt bostadsministern är det olämpligt med ett system som
innebär att låntagaren kan få mer i lån och räntebidrag än vad som behövs
med hänsyn till de kostnader som denne har haft. Han föreslår därför att
ingångsvärdebelåningen ändras så att ingångsvärdet i låneunderlaget aldrig
kan bestämmas till högre belopp än det pris som låntagaren har betalat för
fastigheten. De nya reglerna bör enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1986
och tillämpas i ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas efter ikraftträdandet.
Förslaget innebär dock inte någon ändring av grunderna för beräkning av
ingångsvärdet när detta bara får beaktas i räntebidragssammanhang, dvs. när
bostadslån avser ombyggnad av hus som låntagaren har innehaft längre tid än
fem år.
Som framgår av framställningen ovan innebär de nuvarande reglerna för
den s. k. ingångsvärdebelåningen att vissa låntagare erhåller en lånemässig
överkompensation. Samtidigt bestäms enligt vad utskottet erfarit kostnaderna
för förvärvet av fastigheten med beaktande av ombyggnadskostnaderna.
BoU 1985/86:13
36
Sålunda är det inte ovanligt att - speciellt i samband med ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - förvärvskostnaden måst anpassas till
de relativt höga kostnaderna för ombyggnaden för att upprustning över
huvud taget skall kunna genomföras. Det utfall som den schablonmässiga
ingångsvärdebelåningen ger i dessa fall är sålunda en förutsättning för att den
aktuella upprustningen skall vara ekonomiskt genomförbar. I dessa fall har
ingångsvärdebelåningen utgjort ett för kommunen tillgängligt styrinstrument
för att kunna bevara byggnader som annars hade rivits och ersatts av
nya.
Bostadsutskottet delar bostadsministerns principiella uppfattning att det
är olämpligt med ett system som innebär att låntagaren kan få mer i lån och
räntebidrag än vad som behövs med hänsyn till de kostnader som denne har
haft. Utskottet har tidigare - i samband med belåningen av styckebyggda
småhus - givit uttryck för denna princip. Reglerna för den s. k. ingångsvärdebelåningen
bör ändras i huvudsak enligt regeringsförslaget. Huvudprincipen
bör således vara att ingångsvärdet i låneunderlaget inte skall bestämmas till
högre belopp än det pris som låntagaren har betalat för fastigheten.
Emellertid bör enligt bostadsutskottets mening ingångsvärdet kunna bestämmas
enligt en annan ordning i särskilda fall. Det gäller t. ex. de ovan
relaterade fallen där ett högre ingångsvärde är motiverat utifrån bevarandesynpunkter.
Vad utskottet med anledning av regeringens förslag nu anfört
beträffande ingångsvärdebelåningen i särskilda fall bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Såsom föreslås i budgetpropositionen bör de
nya reglerna träda i kraft den 1 juli 1986.
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande återkallande av beslut
att godkänna bostadsföretag som allmännyttigt samt överlåtelse av aktier eller
andelar i bolag som äger statligt belånade fastigheter tillstyrks av utskottet.
Även vad i budgetpropositionen anförts om tillämpningen av svensk
standard tillstyrks av utskottet.
I det följande behandlar utskottet motionsyrkanden i vilka förs fram
förslag om ändringar huvudsakligen i bostadsfinansieringsförordningen.
Markvillkoret i samband med statlig bostadslångivning innebär enligt
huvudregeln att bostadslån i princip endast beviljas om kommun har
förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget skall genomföras. Bostadslån
får dock lämnas även i annat fall om kommun tillstyrkt det. 1
saneringsområden gäller dessutom vissa undantag från huvudregeln.
Villkoret gäller inte heller för ny- och ombyggnad av styckebyggda småhus
i ärenden som kommer in till förmedlingsorganet i kommunen före utgången
av juni 1987.
I motionerna Bo226 (c) yrkande 17, Bo227 (fp) yrkande 8 och Bo410 (m)
yrkande 15 såvitt nu är i fråga föreslås att markvillkoret helt skall avskaffas. I
den sistnämnda motionen föreslås att markvillkoret avskaffas den 1 juli 1986,
medan någon precisering av tidpunkten inte görs i de två övriga motionerna.
I c-motionen hävdas att markvillkoret kan hindra att bostadsbyggnadsföretag
startas. I fp-motionen anförs att kommunernas möjligheter att styra
byggandet är tillräckliga även utan markvillkoret, och då inte minst genom
den fysiska planeringen. Slutligen anförs i m-motionen bl. a. att markvillko
-
BoU 1985/86:13
37
ret allvarligt försvårat exploatering i privat regi och därmed resulterat i en
försämrad produktutveckling.
Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1985
(BoU 1984/85:13 s. 25) haft att behandla motionsyrkanden om att markvillkoret
skall avskaffas. Vad utskottet härvid anfört bl. a. om markvillkoret som
ett instrument av flera när det gäller möjligheterna för kommunerna att
förverkliga den bostadspolitiska målsättningen står fast. Motionerna Bo226
(c) yrkande 17, Bo227 (fp) yrkande 8 samt Bo410 (m) yrkande 15 såvitt nu är i
fråga avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstaganden.
I motion Bo410 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga föreslås även
konkurrensvillkoret avskaffat.
Bostadslån för nybyggnad av annat hus än småhus som skall bebos av
lånesökanden utgår i princip endast om byggnadsarbetena upphandlats
genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud
utan föregående förhandling med anbudsgivare; det s. k. konkurrensvillkoret.
Också i fråga om konkurrensvillkoret har utskottet tidigare (se bl. a. BoU
1984/85:13 s. 25) haft att behandla motionsyrkanden om att det skall
avskaffas. Utskottet har härvid hävdat uppfattningen att detta låneförbehåll
ökar kommunernas möjligheter att aktivt ta det ansvar för bostadsförsörjningen
som de tilldelats. Utskottet har inte på de skäl som redovisas i motion
Bo410 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga funnit anledning frångå detta sitt
tidigare ställningstagande. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.
Finansieringen av kostnader för parkeringsplatser och garage tas upp i
motion Bo205 (s). I motionen föreslås att nuvarande bestämmelser ändras så
att bostadsfinansieringssystemet anpassas för att de boende inte skall
belastas med orimligt höga kostnader för parkeringsplatser.
Utskottet har senast våren 1985 (BoU 1984/85:13s. 26) avstyrkt en motion
med ett innehåll motsvarande den nu behandlade med hänvisning till redan
gjorda ändringar i bostadsfinansieringsförordningen. Vad i motion Bo205 (s)
nu anförts har inte givit utskottet anledning till annat ställningstagande.
Motionen avstyrks.
Med hänvisning till svårigheterna att i många fall nyetablera barnomsorgsverksamhet
i storstädernas centrala delar föreslås i motion Bo208 (s) att
bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen skall ges en mer flexibel
tillämpning för att möjliggöra statlig beläning av mobila daghem.
Enligt vad utskottet erfarit har Göteborgs kommun tillskrivit regeringen
och begärt att reglerna i bostadsfinansieringsförordningen skall ges en sådan
tillämpning att det blir möjligt att erhålla statliga lån för mobila daghem. Den
i motion Bo208 (s) berörda frågan har sålunda redan aktualiserats hos
regeringen. Regeringens bedömning av frågan bör avvaktas. Motionen
avstyrks.
Det finns enligt motion Bo220 (c) yrkande 2 alla skäl för samhället att
stimulera byggandet av hus med sådan kvalitet att driftskostnaderna blir
låga, t. ex. genom att använda hållbarare material och andra resurshushållande
system. Enligt motionären bör bestämmelserna för beräkning av pantvärde
mot bakgrund härav vara så generösa att investeringar för god hushållning
BoU 1985/86:13
38
aldrig betraktas som överkostnader och därmed kan medföra att statliga lån
nekas.
Enligt anvisningarna till 5 § förordningen (1978:354) om beräkning av
låneunderlag och pantvärde får i s. k. tvåbeslutsärenden - i princip flerbostadshus
samt gruppbyggda småhus - tillägg göras för sådana kvaliteter
utöver normal standard som minskar drifts- eller underhållskostnaderna.
Tillägg medges med redovisad och godkänd kostnad, dock högst 3 % av
låneunderlaget.
Värdet av att främja användningen av konstruktioner och material som på
sikt minskar drifts- och underhållskostnaderna torde, som utskottet tidigare
anfört (CU 1982/83:22 s. 28), vara obestritt. Detta har också kommit till
uttryck i nuvarande lånebestämmelser genom det ovan redovisade lånetillägget.
Motionärens förslag är härigenom i viss utsträckning redan tillgodosett.
Utskottet vill i detta sammanhang också peka på vad som i proposition 95
anförts beträffande inriktningen av länsbostadsnämndernas kostnadsprövning
i låneärenden. Enligt bostadsministern bör nämnderna, sedan de
förordade ändringarna av den produktionskostnadsanpassade belåningen
genomförts, vid sin prövning kunna ta hänsyn till andra kvaliteter än dem
som nu anges i bostadsstyrelsens föreskrifter. Häribland nämns bl. a. sådana
kvaliteter som minskar de framtida drifts- och underhållskostnaderna.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion Bo220 (c)
yrkande 2. Det får enligt utskottets mening förutsättas att hithörande frågor
även fortsättningsvis beaktas av regeringen i det fortlöpande arbetet.
Med hänvisning till ungdomens bostadssituation föreslås i motion Bo223
(s) ändringar i bostadsfinansieringssystemet för att möjliggöra tillkomsten av
s. k. ungdomslägenheter.
Enligt motionärerna kan de med anledning av proposition 1984/85:142 om
förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappade och långvarigt
sjuka genomförda ändringarna av bostadsfinansieringsförordningen komma
att omöjliggöra nyproduktion av s. k. ungdomslägenheter och ombyggnad av
vindar till ungdomslyor. Framför allt anges ett behov föreligga av att se över
tillämpningen av bestämmelserna i vad avser kraven på en fullvärdig bostad
och ett självständig boende som förutsättningar för lån.
Det är enligt bostadsutskottets mening viktigt att såväl stat som kommun
på ett aktivt sätt medverkar till att stärka och förbättra ungdomarnas
situation på bostadsmarknaden.
Åtgärder har också vidtagits från statsmakternas sida för att förbättra de
ungas boende. Bl. a. har riksdagen (BoU 1984/85:15) anslagit särskilda
medel för en försöksverksamhet i kommunerna och bostadsföretagen
rörande ungas boende. Inom bostadsdepartementet har också en särskild
delegation inrättats med uppgift att informera om och uppmuntra till en
sådan verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att överväga behovet av
ytterligare åtgärder i frågan. I övervägandena bör bl. a. ingå möjligheterna
att genom särskilda dispensregler eller ändringar i bostadsfinansieringsförordningen
främja tillkomsten av lägenheter för i första hand ungdomar.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisa resultatet av
sina överväganden. Vad utskottet med anledning av motion Bo223 (s) nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
BoU 1985/86:13
39
Frågan om konstnärlig utsmyckning av byggnader tas upp i motion Bo225
(vpk). I motionen föreslås sålunda att lånetillägget för konstnärlig utsmyckning
alltid skall motsvara minst 1 % av byggkostnaden för varje enskilt
projekt oavsett om det är fråga om nybyggnad, ombyggnad, tillbyggnad eller
renovering.
Med anledning av förslag i motioner (s) och (vpk) förordade bostadsutskottet
våren 1985 (Boll 1984/85:13 s. 27-28) att lånetillägget för konstnärlig
utsmyckning eller gestaltning skulle höjas från 10 kr./m2 till 25 kr./m2.
Enligt utskottet kunde den förordade höjningen anses vara en första åtgärd,
och det förutsattes därför att regeringen fortlöpande skulle följa utvecklingen
på området och lämna riksdagen förslag till eventuella ytterligare
åtgärder. Den av utskottet och riksdagen förordade höjningen av lånetillägget
trädde i kraft den 1 juli 1985, vilket betyder att de förbättrade
lånemöjligheterna för konstnärlig utsmyckning och gestaltning endast funnits
under en relativt begränsad tid. De hittills vunna erfarenheterna av de
förbättrade lånemöjligheterna är därmed också begränsade. Utskottet är
med hänvisning härtill inte nu berett att förorda ytterligare förändringar i den
aktuella långivningen. Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet
motion Bo225 (vpk).
Enligt motion Bo410 (m) yrkande 4 bör staten vid ombildning av
fastigheter från hyresrätt till bostadsrätt erbjuda övertagande av befintliga
bostadslån.
Enligt bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen kan bostadslån
övertas för sådana förvärv som en bostadsrättsförening gör vid ombildning
från hyresrätt till bostadsrätt. Låneandelen blir den för bostadsrättsföreningar
gällande.
Bostadsutskottet som hade att behandla ett motsvarande motionsyrkande
senast år 1985 (BoU 1984/85:13 s. 28) avstyrkte då enhälligt yrkandet med
hänvisning till gällande ordning och till att utskottet fann det rimligt att
låneandelen även vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt bestämdes
enligt vad som eljest gällde för bostadsrätter. Utskottet har inte på de i
motion Bo410 (m) yrkande 4 angivna grunderna funnit anledning till annat
ställningstagande. Motionsyrkandet avstyrks.
Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp två motioner i vilka föreslås
att den låneverksamhet som bostadsstyrelsen administrerar skall ges ökad
omfattning.
Enligt motion Bo209 (c) såvitt nu är i fråga är det angeläget att finna ett
system som skapar större rättvisa mellan dem som bygger nytt och dem som
satsar på ett äldre hus och sedan förbättrar det. Statliga län vid köp av äldre
egnahem föreslås därför utgå.
Utskottet har tidigare behandlat motioner med motsvarande förslag
(senast i BoU 1984/85:13 s. 30) och därvid avvisat förslagen med hänvisning
till möjligheterna att på kreditmarknaden få långfristiga lån för ändamålet.
Utskottets principiella ställningstagande i denna del står fast. Berättigade
lånebehov får även fortsättningsvis i huvudsak tillgodoses på kreditmarknaden.
Den senaste tidens utveckling på kreditmarknaden bör ha underlättat
en sådan finansiering även för äldre egnahem. I sammanhanget kan dock
noteras att bostadskommittén i sitt slutbetänkande föreslagit införande av ett
BoU 1985/86:13
40
stöd för flerbarnshushåll för att köpa begagnade småhus. Motion Bo209 (c)
såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till vad som nu anförts.
I motion Bo203 (s) föreslås ändringar i det statliga bostadsfinansieringssystemet
så att kostnaderna för arkeologiska utgrävningar kan finansieras inom
systemets ram. Enligt motionärerna utgör den rikliga förekomsten av
fornlämningar bl. a. i Upplands medeltida städer ett hinder i stadsförnyelsen
genom att kraven på arkeologiska undersökningar ökar kostnaderna för
bebyggelsen.
Frågan om finansieringen av kostnaderna för arkeologiska utgrävningar i
samband med bostadsbebyggelse tas upp av arkeologiutredningen i dess
betänkande (SOU 1985:13) Fornlämningar och exploatering. Utredningen
föreslår härvid att ränte- och amorteringsfria tilläggslån skall få lämnas för
arkeologikostnader i samband med uppförande eller ombyggnad av flerbostadshus
samt grupp- och styckebyggda småhus. Utredningsförslaget bereds
för närvarande i regeringskansliet. Enligt bostadsutskottets mening bör
resultatet av denna beredning avvaktas. Motion Bo203 (s) avstyrks med
hänvisning härtill.
4.8 Hyresrabatter och hyresförlustgarantilån m. m.
Statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus lämnas under vissa förutsättningar
till ägare av bostadshus med hyres- eller bostadsrättslägenheter. Villkoret är
att huset har uppförts eller byggts om med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen
och att byggnadsarbetena har påbörjats under senare
delen av år 1982 eller under något av åren 1983 och 1984. Maximalt bidrag
under det första året av bidragstiden är 60 kr. per m2 för hus där
byggnadsarbetena har påbörjats under åren 1982—1983 och 45 kr. per m2 för
hus där byggnadsarbetena har påbörjats under år 1984. Bidraget minskar
med en femtedel per år. För ombyggnad av hus i Norrbottens län har bidrag
kunnat utgå även om byggnadsarbetena påbörjats under år 1985.
Förslag om avveckling av hyresrabatterna lämnas i fyra motioner - Bo221
(m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga, Bo226 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga,
Bo227 (fp) yrkande 27 samt Bo402 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga.
I och med utgången av år 1985 lämnas inga nya hyresrabatter. Med
avseende på den årliga avtrappningen av hyresrabatterna innebär detta att
rabatterna kommer att vara helt avvecklade inom fem år. Utskottet vidhåller
bl. a. med hänvisning härtill sin år 1985 redovisade uppfattning (BoU
1984/85:13 s. 33) att det måste anses rimligt att statsmakterna står fast vid sitt
beslut om att hyresrabatter skall kunna utgå under den relativt begränsade
tid som ursprungligen avsetts. Motionerna Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i
fråga, Bo226 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, Bo227 (fp) yrkande 27 samt
Bo402 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det
anförda.
I budgetpropositionen tas frågan upp om ändring i grunderna för att erhålla
hyresrabatter i vad avser tidpunkten för påbörjande av byggnadsarbetena.
Som framgår av framställningen ovan gäller som en förutsättning för att
statsbidrag till hyresrabatter skall utgå att byggnadsarbetena har påbörjats
BoU 1985/86:13
41
tidigast under senare delen av 1982. För år 1982 påbörjade byggnadsarbeten
gäller härvid att preliminärt beslut om bostadslån eller medgivande att
påbörja byggnadsarbetena före lånebeslut skall ha meddelats efter den 19
september 1982. Enligt vad som anges i budgetpropositionen har det
emellertid inträffat fall där medgivandet om påbörjande har lämnats före den
föreskrivna tidpunkten, men där man otvetydigt kan fastställa att byggnadsarbetena
faktiskt påbörjades efter denna tidpunkt. Om det då finns en
godtagbar förklaring till varför byggnadsarbetena inte påbörjades i omedelbar
anslutning till påbörjandemedgivandet anser bostadsministern att undantag
från regeln att påbörjandemedgivandet inte får ha lämnats den 19
september eller tidigare bör kunna göras. Han förordar därför att reglerna
för bidragsgivningen ändras så att regeringen i sådant fall kan medge att
bidrag lämnas utan hinder av att beslut om medgivande att få påbörja
byggnadsarbetena före lånebeslut har meddelats före den 19 september 1982.
Vad i budgetpropositionen föreslagits i denna del tillstyrks av utskottet.
För hus som uppförts med stöd av statligt bostadslån och för vilka
statsbidrag till hyresrabatter kan utgå lämnas statlig hyresförlustgaranti i
form av lån. Hyresförlustgarantin lämnas under en tid av högst tre år räknat
från dagen för husets färdigställande.
Förslag om en avveckling av hyresförlustgarantierna lämnas i fyra motioner.
I motionerna Bo221 (m) yrkande 4, Bo226 (c) yrkande 13, Bo227 (fp)
yrkande 25 samt Bo402 (m) yrkande 5, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är
i fråga, föreslås sålunda att hyresförlustgarantierna avvecklas fr. o. m. den 1
juli 1986. Även i vad gäller hyresförlustgarantierna bör låntagarna kunna
utgå från att av statsmakterna gjorda tidsbegränsade åtaganden infrias.
Motionsyrkandena avstyrks.
Avslutningsvis tar utskottet i detta sammanhang upp förslaget i motion
Bo216 (vpk) yrkande 3 om att ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga
företag skall införas fr. o. m. år 1987 för att undvika hyreshöjningar.
Utskottet har vid en rad tillfällen under senare år (CU 1980/81:6, CU
1980/81:29, CU 1981/82:3, CU 1982/83:8, CU 1982/83:22, BoU 1983/84:23
och BoU 1984/85:13) tagit ställning till och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden.
Utskottet har därvid bl. a. anfört att även bortsett från frågan
huruvida sociala problem i vissa bostadsföretags förvaltning skall mötas med
samhälleliga driftbidrag det är uppenbart orimligt att staten resp. de enskilda
fastighetsägarna skulle ta på sig ett generellt betalningsansvar för vissa
uppkomna och även framtida kostnadsökningar inom hyreshussektorn.
Motion Bo216 (vpk) yrkande 3 avstyrks med hänvisning till dessa tidigare
ställningstaganden.
4.9 Reparation, om-och tillbyggnad
Riksdagen fastställde hösten 1983 (BoU 1983/84:11) ett tioårigt program för
bostadsbeståndets förbättring, det s. k. ROT-programmet.
Avsikten är att genom bostadsförbättringsprogrammet skapa ett samordnat
system för finansiering av gemensamt underhåll, reparationer och
energisparåtgärder i flerbostadshus. Systemet bygger på att åtgärderna
finansieras i samspel mellan staten och kreditinstituten på den s. k. opriorite
-
BoU 1985/86:13
42
rade kreditmarknaden. Staten lämnar räntestöd och i vissa fall energisparbidrag
till åtgärderna. För ombyggnad av bostäder som är äldre än 30 år kan
statligt bostadslån i kombination med prioriterade bottenlån sökas på samma
sätt som tidigare. Då lämnas också räntebidrag som täcker en del av
räntekostnaden för båda lånen.
ROT-programmets samordnade system för finansiering av bostadsförbättringsverksamheten
tas upp i tre motioner, vari förordas att finansieringssystemet
skall ändras för att åstadkomma en mera varsam upprustning.
Enligt motion Bo209 (c) såvitt nu är i fråga bör reglerna för bostadslån vid
ombyggnad ändras så att lån kan utgå även till mindre genomgripande
upprustning av småhus.
I motion Bo210 (vpk) yrkande 2 hemställs att finansieringssystemet för
ombyggnad bör omarbetas så att varsamma ombyggnads- och underhållsåtgärder
blir lönsammare än totalrenovering. Enligt motionärerna kan ROTprogrammet
med sin nuvarande utformning åstadkomma skadliga effekter
för såväl hus som boende.
Även i motionerna Bo219 (fp) och Bo227 (fp) yrkande 17 såvitt nu är i
fråga föreslås att stödet till ombyggnad och underhåll utformas så att det blir
mer förmånligt att göra en mer varsam upprustning. Den förstnämnda
motionen innefattar dessutom krav på ändringar i byggnadslagstiftningen för
att åstadkomma en varsam ombyggnad. I den sistnämnda motionen anförs
att det i ombyggnadsverksamheten är angeläget att de berörda hyresgästernas
inflytande ökar.
Den ovan redovisade (avsnitt 3.1) förskjutningen av bostadsproduktionen
från nyproduktion till åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet innebär att
förvaltningen av bostäderna kommit att bli en allt viktigare fråga. Denna
förvaltning måste naturligtvis ske på ett sådant sätt att kvaliteterna och
särdragen i den befintliga bebyggelsen tas till vara. Bostadsförbättringsprogrammet
utgör enligt bostadsutskottets mening ett viktigt inslag i dessa
strävanden. Programmet löper nu på sitt tredje år, vilket betyder att
erfarenheterna av programmets effekter i olika avseenden börjar växa fram.
Som redovisats ovan (avsnitt 4.1) har också en utvärdering av programmet
påbörjats. Utvärderingen kommer att föreläggas riksdagen hösten 1986.
Ytterligare överväganden avseende bostadsförbättringssystemets fortsatta
inriktning och utformning bör enligt bostadsutskottets mening anstå i
avvaktan på resultatet av denna utvärdering. Motionerna Bo209 (c) såvitt nu
är i fråga, Bo210 (vpk) yrkande 2, Bo219 (fp) samt Bo227 (fp) yrkande 17
avstyrks med hänvisning härtill.
I två motioner tas upp frågor avseende ett utvidgat ROT-program m. tn.
I motion Bo216 (vpk) yrkande 2 såvitt nu är i fråga förordas en utvidgning
av ROT-programmet så att det skall omfatta offentliga byggnader, de
kommunala va-näten m. m. Enligt förslaget bör villkor och lån för det
utvidgade programmet utformas med utgångspunkt i vad som nu gäller för
bostäder och vissa lokaler. Till kommunerna utgående räntebidrag föreslås
dock begränsade till hälften jämfört med vad som nu utgår.
I motion Bo204 (c) begärs förslag till ett långsiktigt program för underhåll
och förnyelse av kommunernas va-nät. Programmet bör enligt förslaget
inriktas på att fram till år 2000 förnya de ledningar som lades ner före år 1965.
BoU 1985/86:13
43
I sin motivering pekar motionärerna bl. a. på det slöseri som läckande
vattenledningar innebär och de miljörisker som läckande avloppsledningar
medför.
Den av regeringen tillsatta ledningsgruppen för byggsektorfrågor följer
löpande utvecklingen i hela byggsektorn. Ledningsgruppen har också gjort
en genomgång av den kommunala ROT-verksamheten och därvid konstaterat
att det finns stora behov när det gäller underhålls- och förbättringsåtgärder
i kommunernas och landstingskommunernas byggnader och anläggningar.
Mot bakgrund härav anför bostadsministern i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 12) att många åtgärder på detta område är kommunalekonomiskt
väl motiverade och att det därför är väsentligt att kommunernas insatser i
dessa avseenden ökar. Inte minst anges detta vara viktigt med hänsyn till att
insatserna har stor betydelse för att resurserna i byggsektorn skall utnyttjas
effektivt. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det finns grundad
anledning anta att det av motionärerna föreslagna programmet m.m.
kommer att övervägas utan en riksdagens begäran därom. Frågan om
utvidgning av ROT-programmet får bedömas i samband med riksdagens
ställningstagande beträffande utvärdering av programmet.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna
Bo204 (c) och Bo216 (vpk) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.
Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp vad som i motion Bo213 (fp)
föreslagits beträffande lånereglerna för ombyggnad av ålderdomshem. I
motionens yrkande 3 föreslås sålunda att reglerna ändras så att statligt lån
kan erhållas för ombyggnad av ålderdomshem som är yngre än 30 år. Vidare
understryks i motionens yrkande 6 vikten av att de år 1985 beslutade
ändringarna i reglerna för lån till ombyggnad av ålderdomshem tillämpas
med flexibilitet. Enligt motionärerna finns det annars en risk för att de nya
reglerna uppfattas som en icke avsedd skärpning av kraven för att erhålla
bostadslån.
Huvudregeln i bostadsfinansieringsförordningen är att bostadslån för
ombyggnad inte lämnas för hus som är yngre än 30 år. Genom en år 1985
vidtagen ändring i förordningen kan ombyggnad av ålderdomshem till
fullvärdiga bostäder ske även om byggnaden är yngre än 30 år. Vad i motion
Bo213 (fp) yrkande 3 föreslagits är därmed tillgodosett. Motionen avstyrks.
Utskottet kan inte heller ansluta sig till förslaget i motion Bo213 (fp)
yrkande 6. Vad i motionen förordats beträffande flexibilitet vid tillämpningen
av reglerna för ombyggnad av ålderdomshem får enligt bostadsutskottets
mening anses i allt väsentligt tillgodosett dels genom reglernas utformning i
sig, dels genom av utskottet gjorda uttalanden i anslutning till att reglerna
antogs år 1985 (BoU 1984/85:24). Vad utskottet härvid anförde beträffande
begreppet fullvärdig bostad, om ombyggnad av ålderdomshem utanför tätort
samt om fördelningen av boendefunktionerna på kollektiv resp. privat del
äger fortsatt giltighet.
BoU 1985/86:13
44
4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter samt bidrag till förbättring av boendemiljön
Riksdagens beslut hösten 1983 (CU 1982/83:8) om vissa stödåtgärder för
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter innebar dels att
särskilda låneregler infördes för att underlätta en ombyggnad av bostäderna
så att de kan utnyttjas för andra ändamål, dels att särskilda medel ställdes till
förfogande för stöd till de värst drabbade företagen.
Utöver det ovan nämnda stödet kan för områden med outhyrda lägenheter
även s. k. boendemiljöbidrag lämnas till åtgärder som förbättrar boendemiljön.
Boendemiljöbidrag kan även utgå om åtgärderna behövs på grund av de
sociala förhållandena i området.
Förslag om en avveckling av bidragen till åtgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter och boendemiljöbidragen läggs fram i motionerna
Bo221 (m) yrkandena 7 och 15 samt Bo402 (m) yrkande 5 såvitt nu är i
fråga.
Bidragen föreslås avvecklade fr. o. m. den 1 juli 1986 med hänvisning bl. a.
till att alla bostadsföretag själva måste ta det fulla ansvaret för sin
verksamhet. Detta anges innebära att om en satsning på t. ex. boendemiljön
är motiverad för att öka en bostadsfastighets attraktionsvärde och därmed
möjliggöra uthyrning av lägenheterna är den också företagsekonomiskt
lönsam. Därmed kommer den enligt motionärerna till stånd även utan
statliga bidrag.
Som anges i budgetpropositionen (bil. 13 s. 59) visar erfarenheterna av
den särskilda bidragsgivningen till åtgärder i områden med stor andel
outhyrda lägenheter att de statliga insatserna har stimulerat det arbete som
pågår i kommuner och företag. Likaså har boendemiljöbidragen under
många år haft mycket stor betydelse för att i få gång förbättringar av
boendemiljön. Fortfarande kvarstår dock stora problem i många kommuner
och bostadsområden. Utvecklingen inom näringslivet har inneburit att vissa
orter har drabbats särskilt hårt. Även de närmast kommande åren kommer
enligt regeringsförslaget därför ett behov av statligt stöd till åtgärder i
områden med stor andel outhyrda lägenheter att finnas. Bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Motionerna Bo221 (m) yrkandena 7 och 15 samt
Bo402 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning härtill.
I budgetpropositionen förordas att boendemiljöbidragen och de särskilda
bidragen till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
den 1 juli 1986 ersätts av ett nytt bidrag för att främja åtgärder som syftar till att
minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden
med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem. Det nya bidraget
bör enligt förslaget kunna lämnas både till traditionell miljöförbättring och
till åtgärder som leder till en minskning av antalet outhyrda lägenheter, t. ex.
genom ombyggnad till annan användning. Bidrag föreslås vidare i regel
endast lämnas för åtgärder inom sådana bostadsområden som har minst
10 % outhyrda lägenheter och/eller en årlig omflyttning på minst 30 %.
Beträffande den närmare utformningen av det nya stödet anförs följande.
Bidrag bör kunna lämnas för åtgärder som avser anordnande av lokaler för
hobbyverksamhet och samvaro, komplettering med mindre arbetsplatser,
BoU 1985/86:13
45
förbättring av otillfredsställande utemiljöer i syfte att tillgodose barns
lekbehov, ungdomars behov av träffpunkter samt de boendes behov av
rekreation, motion, samvaro eller andra fritidsaktiviteter, anordnande av
odlingslotter och koloniträdgårdar och förbättring av trafiksäkerhetsförhållandena.
Stöd bör också kunna lämnas för åtgärder som avser konstnärlig
utsmyckning eller gestaltning, ändrad utformning av bostadshusen och
åtgärder för att begränsa buller och luftföroreningar.
På orter som har drabbats särskilt hårt av problemen med outhyrda
lägenheter skall stöd kunna utgå även för andra åtgärder. Efter prövning i
varje enskilt fall skall enligt förslaget regeringen kunna medge sådant bidrag.
I övrigt förordas att bidragsgivningen handhas av bostadsstyrelsen.
Bidragsgivningen föreslås begränsad till de allmännyttiga bostadsföretagen.
En förutsättning för bidrag är dessutom att ett åtgärdsprogram
upprättas gemensamt mellan bostadsföretaget och kommunen och att avtal
om boinflytande och decentraliserad förvaltning har träffats. Vidare ställs
krav på att kommunen lämnar ett bidrag som motsvarar minst hälften av det
statliga bidraget.
I fråga om övriga bidragsvillkor föreslås att bidrag skall lämnas med 50 %
av den godkända kostnaden för åtgärderna, dock högst med 4 500 kr. för
varje lägenhet som berörs eller har nytta av åtgärderna. I de fall då
bidragsfrågan skall prövas av regeringen bör enligt förslaget bidragsbeloppet
bestämmas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt ärende.
För bidragsgivningen föreslås en ram om 60 milj. kr. för budgetåret
1986/87.
I konsekvens med att boendemiljöbidragen och de särskilda bidragen till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter föreslås
ersatta av ett nytt bidrag föreslås i budgetpropositionen att boendemiljöbidragen
avvecklas vid utgången av innevarande budgetår.
I motion Bo215 (vpk) yrkande 1 föreslås att det av regeringen förordade
bidraget skall höjas från 4 500 kr. till 20 000 kr. per lägenhet. Enligt
motionärerna kan det härigenom bättre fylla sitt syfte och utgöra en verklig
hjälp att lösa de problem som finns i bostadsområdena. Vidare föreslås i
motionens yrkande 2 att något krav på kommunalt bidrag inte skall ställas
som villkor för bidrag. Ett sådant krav anges drabba de kommuner som redan
har stora ekonomiska svårigheter.
Enligt motion Bo227 (fp) yrkande 32 finns det behov av en viss
bidragsgivning till åtgärder i bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter
eller stora sociala problem. Motionärerna ställer sig också positiva till att
bidragen styrs upp hårdare mot områden med de största problemen. Enligt
motionsförslaget bör dock inte bidragsgivningen begränsas till att enbart
gälla allmännyttiga företag.
Utskottet har ovan anslutit sig till den i budgetpropositionen (bil. 13 s. 59)
uttryckta uppfattningen att det även under de närmast kommande åren finns
behov av ett statligt stöd till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter. Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen
om att de hittillsvarande bidragen ersätts av ett nytt bidrag med den
inriktning som där redovisats. Även i vad gäller det nya bidragets utformning
m.m. tillstyrks regeringens förslag. Utskottet avstyrker med hänvisning
BoU 1985/86:13
46
härtill motionerna Bo215 (vpk) yrkandena 1 och 2 samt Bo227 (fp) yrkande
32.
Även vad i regeringsprotokollet förordats beträffande ram för bidrag till
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. tn. tillstyrks av
utskottet.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet avslutningsvis
förslaget i budgetpropositionen om en avveckling av boendemiljöbidragen i
och med utgången av budgetåret 1985/86.
Som en del i stödet till bostadsområden med uthyrningssvårigheter kan
särskilda lokallån lämnas för ombyggnad till andra lokaler än boendeservicelokaler,
t. ex. kontor, verkstäder och sjukvårdsinrättningar.
Förslag om en avveckling av de särskilda lokallånen lämnas i motionerna
Bo221 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt Bo227 (fp) yrkande 31. I den
sistnämnda motionen anförs att efterfrågan på dessa lån minskat och att
långivningen därför bör upphöra.
Enligt bostadsutskottets mening finns det även under de närmaste åren ett
fortsatt behov av de särskilda lokallånen. Den omständigheten att efterfrågan
på lokallånen minskat är enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig
anledning hävda att de helt skall avskaffas. Motionerna Bo221 (m) yrkande 4
såvitt nu är i fråga samt Bo227 (fp) yrkande 31 avstyrks.
Enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre
bestämmelser har en kommun rätt att under vissa förutsättningar fä
ersättning av statsmedel för att täcka förlust som har uppstått vid förvaltning
av hus som tillhör ett allmännyttigt företag. Ersättningen uppgår till fyra
femtedelar av vad kommunen har erlagt för ett hus, vilket har uppförts,
byggts om eller förvärvats med stöd av bostadslån.
Sedan våren 1984 har regeringen ett bemyndigande av riksdagen att i
samband med att bidrag lämnas till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter avlösa statens ansvar för förvaltningsförluster
enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537) eller motsvarande äldre bestämmelser.
Bemyndigandet ger regeringen möjlighet att, om kommunen
medger det, besluta att statens ersättningsskyldighet skall upphöra helt eller
delvis i kommunen.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 61) anges att även andra utvägar bör
sökas för att begränsa statens ersättningar enligt 33 § bostadslånekungörelsen.
Enligt bostadsministern bör därför en ny låneförutsättning införas när
det gäller bostadslån för ombyggnad. Sålunda förordas att som förutsättning
för bostadslån skall gälla att kommunen och företaget, beträffande det hus
för vilket bostadslån beviljas, medger att ersättning av statsmedel inte skall
lämnas för sådana förluster som avses i 33 § bostadslånekungörelsen eller
motsvarande äldre bestämmelser i de fall förlusterna uppkommer efter
ombyggnaden. Den nya bestämmelsen bör enligt förslaget gälla i sådana
ärenden där preliminärt beslut om bostadslån meddelas fr. o.m. den 1 juli
1986.
I motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga förordas att ersättning för
förvaltningsförluster enligt 33 § bostadslånekungörelsen fortsättningsvis inte
skall betalas ut.
För de fastigheter som uppförts enligt bestämmelserna i 1962 års bostadslå -
BoU 1985/86:13
47
nekungörelse har staten i det enskilda låneärendet utfäst sig att under vissa
förutsättningar lämna ersättning för uppkomna förvaltningsförluster. Detta
ansvar kan inte staten ensidigt frånsäga sig. Statens ansvar kan därmed bara
avlösas efter förhandlingar i det enskilda fallet. Riksdagen har också, som
framgår av framställningen ovan, givit regeringen ett sådant bemyndigande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att statens förlustansvar bör kunna
begränsas ytterligare. Utskottet tillstyrker förslaget om särskilda förutsättningar
för bostadslån avseende hus för vilka staten har ansvar för förvaltningsförluster
enligt 33 § bostadslånekungörelsen.
Vad i motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga föreslagits avstyrks
av utskottet med hänvisning till vad som ovan anförts om statens ansvar - ett
ansvar som staten sålunda inte ensidigt kan frånträda.
Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion Bo221
(m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga om en avveckling av miljöbidragslånen
fr. o. m. den 1 juli 1986.
Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget om att boendemiljöbidragen
avvecklas. Detta innebär att också de särskilda lånen (miljöbidragslånen)
och räntebidragen, som kan lämnas till sådana bidragsgrundande kostnader
som inte täcks av bidraget, upphör. Vad i motion Bo221 (m) yrkande 4 såvitt
nu är i fråga föreslagits är därmed tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks av
utskottet.
4.11 Viss bostadsförbättringsverksamhet
I budgetpropositionen redovisas i detta avsnitt framför allt överväganden
rörande förbättringslånen. Dessa lån kan lämnas för ombyggnad av bostadslägenheter
och skall i huvudsak användas för att avhjälpa svåra brister i en
lägenhet, t. ex. avsaknad av anordning för vatten och avlopp, centralvärme
eller elektrisk installation. Som förutsättning för lån gäller bl. a. att
låntagaren antingen skall ha uppnått 60 års ålder, ha folkpension eller vara
handikappad. Lån lämnas endast till lånsökande vars taxerade inkomst
understiger vissa inkomstgränser.
Inkomstgränserna för förbättringslån har hittills i princip höjts i samma takt
som folkpensionerna. Regeringen föreslår därför, med hänsyn till den
höjning av folkpensionerna som har skett sedan frågan senast prövades, att
gränsen fr. o. m. den 1 juli 1986 fastställs till 46 000 kr. för ogifta och till
69 000 kr. för gifta. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade
inkomstgränser.
I budgetpropositionen framhålls att efterfrågan på förbättringslån har
förändrats under senare år. Den begränsade efterfrågan som råder i dag
anses bl. a. bero på den stora omfattning som långivningen hade under
1960-talet, de ökade möjligheterna att få bostadslån för upprustningar samt
på att de som i dag blir pensionärer bor betydligt bättre än de som blev
pensionärer för 20 år sedan. Tiden är därför, enligt bostadsministerns
mening, mogen för en avveckling av förbättringslängivningen. Möjligheten
att erhålla förbättringslån föreslås upphöra vid utgången av budgetåret
1986/87.
BoU 1985/86:13
48
Regeringens förslag att avveckla förbättringslångivningen har mött genmäle
i motion Bo226 (c) yrkande 10.1 motionen framhålls att det fortfarande
finns många bostäder som behöver rustas upp. Många pensionärer har svårt
att orka med kostnaden för nödvändiga förbättringar. Förbättringslåneverksamheten
föreslås därför fortsätta också efter den 1 juli 1987. Även i motion
Bo206 (c) behandlas förbättringslånen. Motionärerna anser att en översyn av
förbättringslånen behöver göras. Bristerna i de nuvarande lånereglerna
gäller framför allt förmögenhetsbegreppet som anses vara både oklart och för
lågt.
Utskottet delar bostadsministerns bedömning att det bör vara möjligt att
avveckla förbättringslångivningen fr. o. m. den 1 juli 1987. Det finns i dag
helt andra möjligheter att finansiera ombyggnads- och förbättringsåtgärder
med hjälp av olika former av lån och bidrag än vad som var fallet då
förbättringslånen infördes. En avveckling av denna låneform behöver därför
inte innebära att angelägna förbättringsåtgärder i vissa pensionärers bostäder
uteblir. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag och avstyrker
motion Bo206 (c) samt motion Bo226 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga.
Efter den 30 juni 1987 föreslås i propositionen sammanfattningsvis
följande regler gälla för övertagande av förbättringslån. Fortsatt ränte- och
amorteringsfrihet skall inte medges. Om en fastighet, för vilken förbättringslån
har lämnats, också i fortsättningen skall användas som permanentbostad
föreslås att den nya ägaren som regel skall få överta lånet. Lånet skall
emellertid i sin helhet göras räntebärande och amorteras enligt vissa i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 76) föreslagna regler.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.
1 två motioner - motionerna Bo201 (m) och Bo229 (fp) - behandlas vissa
regler i förordningen om bostadsanpassningsbidrag. Detta bidrag kan lämnas
för sådana anpassningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet
som behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den
handikappade.
1 motion Bo201 (m) påpekas att förordningen om bostadsanpassningsbidrag
på flera punkter är oklar. Detta gäller speciellt begreppet "standardhöjande
åtgärder”. Bidragets storlek är i många fall beroende av om en åtgärd
betraktas som standardhöjande eller ej. Motionären föreslår att berörda
myndigheter anmodas att komplettera anvisningarna på denna punkt i syfte
att uppnå en enhetlig tolkning av begreppet ”standardhöjande åtgärder”.
Det har kommit till utskottets kännedom att bostadsstyrelsen nyligen
avslutat en utvärdering av bostadsanpassningsbidragen. I denna utvärdering
behandlas bl. a. de svårigheter som många kommuner har redovisat beträffande
tolkningen av vissa begrepp i förordningen och föreskrifterna om
bostadsanpassningsbidrag. Begreppet ”standardhöjande åtgärder” sägs genomgående
ha orsakat stora tolkningsproblem. Med hänvisning till dessa
problem framhålls i utvärderingen att bostadsstyrelsen bör medverka till att
bestämmelserna utformas så att en klar och enhetlig praxis kan erhållas. Den
av motionären aktualiserade frågan har sålunda uppmärksammats av
bostadsstyrelsen. Utskottet förutsätter att styrelsen vidtar erforderliga
förändringar i tillämpningsföreskrifterna i avsikt att undanröja den påtalade
BoU 1985/86:13
49
4 Riksdagen 1985186. 19 sami. Nr 13
oklarheten. Yrkandet i motion Bo201 (m) kan således antas bli tillgodosett
utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionen avstyrks sålunda.
I motion Bo229 (fp) diskuteras den gräns på 20 000 kr. som gäller för
bostadsanpassningsbidrag till standardhöjande åtgärder. I motionen föreslås
att regeringen bör överväga ett system där bidrag kan lämnas även för sådana
standardhöjande åtgärder som kostat mer än 20 000 kr. Enligt motionären
skulle exempelvis ett krav kunna införas på att detta högre bidrag skall
återbetalas vid en eventuell försäljning av den aktuella fastigheten.
Med anledning av motion Bo229 (fp) vill utskottet anföra följande. I en
översyn av reglerna för individuell anpassning av bostäder (Ds Bo 1981:5)
föreslogs ett system med stående lån liknande det som förespråkas i
motionen. Flertalet remissinstanser var emellertid tveksamma till detta
förslag. Bostadsstyrelsen ansåg att förslaget skulle medföra avsevärda
svårigheter med avseende på såväl administration som tillämpning. Vid
behandlingen av de förslag till nya regler för bostadsanpassningsbidrag som
regeringen lade fram år 1982 (prop. 1981/82:126, CU 29) beslöts i stället,
bl. a. mot bakgrund av remissinstansernas synpunkter, att bostadslån för
standardhöjande anpassningsåtgärder skall kunna lämnas på förmånligare
villkor än vad som gäller för övriga lån till ombyggnad av småhus. För
bostadslån till ombyggnad av egnahem gäller normalt att räntebidrag endast
lämnas för den del av låneunderlaget som överstiger 25 000 kr. Denna
begränsning gäller numera inte för sådana ombyggnadsåtgärder som är
betingade av ett handikapp. Bostadsutskottet finner inte tillräckliga skäl att
ompröva sitt tidigare ställningstagande i frågan. Motion Bo229 (fp) avstyrks.
De anpassningsbehov som kan uppstå i bostaden i samband med att man
konstaterar allergi behandlas i motion Bo214 (s). Bostadsanpassningsbidraget
kan användas för utbyte av fast inredning, t. ex. heltäckningsmattor och
tapeter. Motionärerna framhåller emellertid att det även kan vara nödvändigt
att byta ut möbler och annan utrustning i bostaden för att anpassningen
skall ha optimal effekt. Bidrag lämnas emellertid inte för utbyte av lösa
inventarier. Riksdagen föreslås därför ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av stöd till allergiker för utbyte av lösa
inventarier.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att finna
lösningar på de anpassningsbehov som kan uppstå i samband med att man
konstaterar allergi. Värdet av att olika grupper av handikappade ges
ekonomiska möjligheter att utforma en tillfredsställande boendemiljö torde
vara obestritt. Möjligheterna att lämna bostadsanpassningsbidrag för utbyte
av lösa inventarier behandlades av arbetsgruppen för vissa boendefrågor
avseende äldre och handikappade i betänkandet Bo på egna villkor (SOU
1984:78). Arbetsgruppen ansåg inte att stöd för detta ändamål borde utgå
som bostadsanpassningsbidrag utan pekade i stället på det bistånd som kan
lämnas enligt socialtjänstlagen. Problemen i boendemiljön för allergiker
kommer också, enligt vad utskottet har erfarit, att vara en av de frågor som
den nyligen tillsatta parlamentariska utredningen om allergifrågor har att
beakta. Med hänvisning till det ovan anförda avstyrks motion Bo214 (s).
I budgetpropositionen föreslås att ramen för bidrag för tillgänglighetsska -
BoU 1985/86:13
50
pande åtgärder på kvartersmark bestäms till 10 milj. kr. för budgetåret
1986/87. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Den 1 januari 1984 infördes en möjlighet till statsbidrag för hissinstallationer
i bostadshus m. m.
I motion Bo221 (m) yrkande 14 förordas en avveckling av bidragsgivningen
till hissinstallationer i bostadshus fr. o. m. den 1 juli 1986. I motionen
framhålls bl. a. risken för att kommunerna styr bidragen till vissa bostadsföretag.
Vidare anförs att de enskilda bostadsföretagen måste ha det avgörande
ansvaret för tillgänglighetsförbättrande åtgärder. Yrkande 13 i samma
motion behandlar det bidrag till samupphandling och teknikutveckling
avseende installationer som kan utgå under åren 1985 och 1986. Motionärerna
anför att teknikutveckling och hissinstallationer visserligen är en angelägen
verksamhet, men att eventuella medel för detta ändamål bör utgå efter
omprioriteringar under anslaget för byggnadsforskning.
Utskottet har vid flera tillfällen under senare år framhållit att tillgång till
hiss i flervåningshus är av central betydelse för att tillgodose rimliga
tillgänglighetskrav. Även behovet av samhälleliga ekonomiska insatser för
att öka antalet hissinstallationer har i dessa sammanhang understrukits.
Möjligheten till hissbidrag utnyttjades endast i begränsad omfattning under
den första tiden efter det att bidragsformen införts.
Under senare tid har emellertid antalet hissinstallationer och därmed
utnyttjandet av hissbidraget ökat. Bidragsformen har således börjat få
avsedd effekt, och utskottet ser därför inget skäl att nu överväga en
avveckling av hissbidraget. Motion Bo221 (m) yrkande 14 avstyrks sålunda.
Även yrkande 13 i motion Bo221 (m) avstyrks av utskottet. Omfattningen
och inriktningen av bidraget till samupphandling och teknikutveckling av
hissinstallationer har nyligen behandlats och tillstyrkts av utskottet (BoU
1984/85:24). Utskottet finner det inte heller meningsfullt att göra de
omdisponeringar mellan olika anslag som föreslås i motionen.
Statsbidrag till hissinstallationer fick under år 1984 beviljas inom en ram av
100 milj. kr. För år 1985 gällde en ram om 94 milj. kr. och för år 1986 har en
ram om 100 milj. kr. fastställts. Ej utnyttjade delar av ramarna för åren 1984
och 1985 får disponeras under påföljande år.
I motion Bo213 (fp) yrkande 5 hemställs att även 1986 års ram för
statsbidrag till hissinstallationer skall få utnyttjas under påföljande år, dvs. år
1987.
Som framgår av framställningen ovan kommer en första utvärdering av
bostadsförbättringsprogrammet att redovisas för riksdagen under hösten
1986. Det får enligt bostadsutskottets mening förutsättas att också frågor
avseende det fortsatta stödet till hissinstallationer aktualiseras i detta
sammanhang. Ytterligare överväganden avseende den aktuella bidragsgivningen
efter år 1986 bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan härpå.
Motion Bo213 (fp) yrkande 5 avstyrks med hänvisning härtill.
BoU 1985/86:13
51
4.12 Tilläggslån m. m.
BoU 1985/86:13
Tilläggslån kan utgå för ombyggnad av vissa kulturhus och grundförstärkningsåtgärder
i kulturhistoriskt värdefulla bostadshus, för åtgärder mot
radon, röta, fukt, mögel och rost m. m. samt för ändrad lägenhetssammansättning
i hus med många outhyrda lägenheter. Sedan en statlig fond för
avhjälpande av fukt- och mögelskador nyligen inrättades utgår emellertid
inga tilläggslån för fukt- och mögelskador i egnahem. Tilläggslånet ges för att
täcka kostnader som överstiger husets ekonomiska bärkraft. Som regel är
lånet ränte- och amorteringsfritt i minst fem år.
Riksdagen fastställer årligen två ramar avseende tilläggslångivningen. Den
ena är en s. k. tillstyrkanderam som förutom tilläggslån för ombyggnad av
vissa kulturhus även avser förhöjt låneunderlag för ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Den andra ramen är en s. k. beslutsram som
avser åtgärder mot röta, fukt, mögel och rost m. m., ändrad lägenhetssammansättning
samt grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus. För
tilläggslån till åtgärder mot radon gäller ingen rambegränsning.
I budgetpropositionen föreslås riksdagen medge att tillstyrkanderamen för
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bestäms till 30 milj. kr. för första
halvåret 1986och till 60 milj. kr. förbudgetåret 1986/87.1 fem motionsyrkanden
behandlas frågan om tillstyrkanderamens storlek. Dessutom behandlar
en motion frågan om särskilda bemyndiganden för att rädda bebyggelsen i
Gamla stan.
I flera motioner föreslås en höjd tillstyrkanderam mot bakgrund av att
behovet av medel för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse klart anses
överstiga den av regeringen föreslagna ramen. För att en större del av
projekten skall kunna genomföras föreslås därför i motion Bo226 (c) yrkande
14 att ramen ökas med 20 milj. kr. till 80 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Även i motion Bo212 (c) yrkas höjd låneram, dock utan att nivån närmare
anges.
I motion Bo221 (m) framhålls att det statsfinansiella läget visserligen
kräver restriktivitet, men att besparingar lättare kan motiveras inom en rad
andra låne- och bidragsformer inom bostadsdepartementets område. Mot
denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 10 att ramen för förhöjt
låneunderlag och tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs
till 50 milj. kr. för första halvåret 1986 och till 100 milj. kr. för
budgetåret 1986/87.
I motion Bo227 (fp) yrkande 33 föreslås att ramen bestäms till 35 milj. kr.
för första halvåret 1986 och till 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Motionärerna framhåller att samhällets allmänt ökade insatser för ombyggnad
av bostadshus även påverkar behovet av medel för kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsemiljöer. I motion Bo224 (fp) föreslås visserligen att
riksdagen bifaller regeringens förslag om tillstyrkanderam för budgetåret
1986/87, men att ramen inte skall omfatta förhöjda låneunderlag utan endast
tilläggslån för ombyggnad av vissa kulturhus.
Med anledning av vad som i de ovan redovisade motionerna framhållits vill
utskottet anföra följande. Vikten av ett statligt stöd till ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utöver det stöd som lämnas till övrig
bebyggelse har vunnit en bred anslutning. Enligt vad utskottet erfarit finns
ett väl dokumenterat behov av sådant stöd. Det finns sålunda goda motiv för
en större tillstyrkanderam i avsikt att öka möjligheterna att genom statliga
insatser ytterligare bidra till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Med anledning av förslagen i motionerna Bo221 (m) yrkande 10,
Bo226 (c) yrkande 14, Bo212 (c), Bo227 (fp) yrkande 33 samt Bo224 (fp)
föreslår utskottet att riksdagen medger att ramen för de antikvariska
myndigheternas tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån bestäms till 40 milj. kr. för första halvåret 1986 och till 80 milj. kr.
för budgetåret 1986/87. Vad utskottet nu föreslagit innebär en ökning av
ramen med 30 milj. kr. för perioden 1 januari 1986-30 juni 1987 i förhållande
till regeringens förslag.
I motion Bo228 (fp) yrkande 1 föreslås att tillstyrkanderamen skall få
överskridas till följd av en överenskommelse med Stockholms stad om
upprustningar och grundförstärkningar i Gamla stan. 1 motionens yrkande 2
föreslås ett tillkännagivande till regeringen angående behovet av åtgärder för
att rädda Gamla stan. Motionärerna framhåller att finansieringsfrågorna
snarast måste lösas för att inte unika kulturvärden skall gå till spillo.
Utskottet delar visserligen motionärernas syn på nödvändigheten av att
bevara bebyggelsen i Gamla stan men anser inte att riksdagen i detta
sammanhang bör ta ställning i frågan om att prioritera kulturhistorisk
bebyggelse i vissa delar av landet framför andra. Det faktum att åtgärder för
att bevara Gamla stans bebyggelse har en mycket hög prioritet avspeglas
emellertid i att dessa projekt tilldelats en stor del av den årliga tillstyrkanderam
som riksantikvarieämbetet fördelar. I motionen framhålls att Stockholms
stad hemställt om utökat statligt stöd för upprustning av fastigheter i
Gamla stan. Den av motionärerna aktualiserade frågan bör sålunda komma
att övervägas utan någon riksdagens åtgärd. Motion Bo228 (fp) avstyrks med
hänvisning till det nu anförda.
I budgetpropositionen föreslås att beslut om tilläggslån som avser åtgärder
för att avhjälpa byggskador och byggfel (röta, fukt, mögel, rost m.m.),
ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får meddelas inom
en ram av 20 milj. kr. för första halvåret 1986 och inom en ram av 40 milj. kr.
för budgetåret 1986/87. I motion Bo221 (m) yrkande 8 föreslås att lånemöjligheterna
för ändrad lägenhetssammansättning slopas fr. o. m. den 1 juli
1986 samt att den därigenom frigjorda låneramen utnyttjas för lån till
grundförstärkning. Omfördelningen inom ramen motiveras i motionen med
att lägenhetssammansättningen inte skall baseras på de fastighetsekonomiska
konsekvenserna av vissa stödformer samt att behovet av lån till
grundförstärkningsåtgärder är mycket stort. Även i motion Bo227 (fp)
yrkande 34 föreslås att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
avskaffas. Vidare föreslås att beslut om tilläggslån får meddelas inom en ram
av 15 milj. kr. för första halvåret 1986 och inom en ram av 25 milj. kr. för
budgetåret 1986/87. De medel som frigörs genom att tilläggslån inte längre
beviljas för lägenhetssammanslagningar bör enligt motionärerna föras över
till ramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
BoU 1985/86:13
53
Utskottet behandlade även år 1985 (BoU 1984/85:13) yrkanden om att
tilläggslån inte skall utgå för ändrad lägenhetssammansättning. I utskottets
betänkande framhölls då bl. a. att åtgärder som tar sikte på ändrad
lägenhetssammansättning innebär ökade möjligheter att minska antalet
outhyrda lägenheter och medverkar till att ge bostadsområdena en mer
varierad befolkningssammansättning.
Utskottet finner inte anledning ompröva sitt tidigare ställningstagande.
Motionerna Bo221 (m) yrkande 8 och Bo227 (fp) yrkande 34, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.
Regeringens förslag om storleken av beslutsramen för tilläggslån föranleds
bl. a. av att en fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador nyligen har
inrättats och delvis kommer att finansera sådana åtgärder som det tidigare
utgick tilläggslån till. Utskottet delar regeringens bedömning att denna fond
minskar anspråken på beslutsramen för tilläggslån och tillstyrker därför
förslaget i budgetpropositionen om ramens storlek första halvåret 1986 och
budgetåret 1986/87. Vad i motionerna Bo221 (m) yrkande 8 och Bo227 (fp)
yrkande 34, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, föreslås om inriktningen och
omfattningen av beslutsramen för tilläggslån avstyrks.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen vidare att tillstyrkanderamen
och beslutsramen avseende tilläggslångivningen m.m. skall få överskridas
om det behövs av sysselsättningsskäl. I motionerna Bo221 (m) yrkande 9 och
Bo227 (fp) yrkande 35 föreslås att riksdagen inte ger regeringen ett sådant
bemyndigande.
Regeringen har under flera år haft riksdagens bemyndigande för ett
överskridande av ramarna för tilläggslån m. m. om det behövs av sysselsättningsskäl.
Utskottet ser inga skäl till att ändra på denna ordning. Tvärtom
torde vad som i bl. a. motionerna Bo221 (m) och Bo227 (fp) anförts om de
stora behov som finns av stöd till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse tala
för att eventuella extra insatser inom byggsektorn av sysselsättningsskäl
kanaliseras till detta område. Regeringens förslag om att ramarna får
överskridas av sysselsättningsskäl tillstyrks därför av utskottet, och motionerna
Bo221 (m) yrkande 9 samt Bo227 (fp) yrkande 35 avstyrks sålunda.
Som tidigare redovisats kan tilläggslån för fukt- och mögelskador i
egnahem inte längre utgå. I stället kan bidrag för detta ändamål lämnas från
en nyligen inrättad statlig fond. Regeringen begär i budgetpropositionen ett
bemyndigande att under fyraårsperioden 1986-1989 ta i anspråk 250 milj.
kr. för bidrag till denna fond för fukt- och mögelskador. Utskottet tillstyrker
detta förslag.
4.13 Anslag
4.13.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande
Enligt regeringsförslaget bör anslaget till vissa lån till bostadsbyggande föras
upp med ett belopp av 110 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Med hänvisning till framlagda förslag om avveckling av hyresförlust garantierna,
reparationslånen samt förvärvslånen föreslås i motion Bo221 (m)
BoU 1985/86:13
54
yrkande 5 anslaget minskat med 10 milj. kr. och i motion Bo227 (fp) yrkande
24 med 95 milj. kr.
I motion Bo226 (c) yrkande 13 såvitt nu är i fråga föreslås anslaget minskat
med 10 milj. kr. - i detta fall med hänvisning till en avveckling av enbart
hyresförlustgarantierna.
De i motionerna Bo221 (m) yrkande 5, Bo226 (c) yrkande 13 såvitt nu är i
fråga och Bo227 (fp) yrkande 24 framlagda förslagen till minskade anslag är
en följd av de förslag om avveckling av vissa låneformer som samtidigt lagts
fram. Dessa förslag har utskottet ovan avstyrkt. Motionerna avstyrks därför
också i vad avser anslag. Regeringens förslag tillstyrks.
4.13.2 Anslag till räntebidrag
Anslaget till räntebidrag föreslås i budgetpropositionen uppfört med 14 600
milj. kr. för budgetåret 1986/87.
I motion Bo216 (vpk) yrkande 5 föreslås anslaget ökat med 900 milj. kr.
med hänvisning bl. a. till att någon extra upptrappning av den garanterade
räntan ej skall ske.
Anslaget föreslås i motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga minskat
med 2 065 milj. kr. - en besparing som anges uppkomma bl. a. genom ett
införande av det i motionen föreslagna bostadsfinansieringssystemet samt
genom att någon kompensation för fastighetsskatten inte behöver utgå i och
med att skatten föreslås avskaffad.
Aven i motion Bo227 (fp) yrkande 26 föreslås anslaget minskat och då med
I 210 milj. kr. Anslagsminskningen anges uppkomma bl. a. genom införande
av ett nytt bostadsfinansieringssystem samt genom ytterligare extra upptrappningar
av de garanterade räntorna.
I motion Bo226 (c) anförs - med hänvisning till motionens yrkanden 3, 4,
II och 12 såvitt nu är i fråga - att anslaget till räntebidrag kan minskas med
3 640 milj. kr.
Bostadsutskottet har ovan avstyrkt de förslag som grundar de i motionerna
Bo216 (vpk) yrkande 5, Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga, Bo226 (c)
yrkandena 3, 4,11 och 12, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, samt Bo227
(fp) yrkande 26 förordade anslagen till räntebidrag. Utskottet avstyrker med
hänvisning härtill motionerna även i vad avser anslag. Regeringsförslaget
tillstyrks.
4.13.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter
För budgetåret 1986/87 föreslås i budgetpropositionen att anslaget till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter skall föras
upp med 105 milj. kr.
I motion Bo215 (vpk) yrkande 3 föreslås att anslaget skall ökas med 100
milj. kr. med hänvisning till de i samma motion förordade förbättringarna av
stödet till bostadsområden med uthyrningssvårigheter.
Däremot föreslås anslaget i motion Bo227 (fp) yrkande 30 minskat med 50
BoU 1985/86:13
55
milj. kr. Enligt motionen möjliggörs anslagsminskningen genom att någon
eftergift av hyresförlustlån fortsättningsvis inte skall medges.
Det i motion Bo215 (vpk) yrkande 3 förordade anslaget är en följd av de
förbättringar av stödet till områden med uthyrningssvårigheter som samtidigt
lagts fram - ett förslag som har avstyrkts av utskottet. Motionen avstyrks med
hänvisning härtill även i nu behandlad del. Också motion Bo227 (fp) yrkande
30 avstyrks. Eftergift av hyresförlustlån bör enligt bostadsutskottets mening
kunna medges även fortsättningsvis, varför någon minskning av anslaget i
förhållande till regeringens förslag inte kan göras. Regeringsförslaget
tillstyrks.
4.13.4 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
I budgetpropositionen föreslås anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet
uppfört med 329 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Anslaget föreslås i motion Bo221 (m) yrkande 12 minskat med 104 milj. kr.
med hänvisning till samtidigt framlagda förslag bl. a. om borttagande av
hissbidraget.
I motion Bo226 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga föreslås att anslaget skall
ökas med 7 milj. kr. för att förbättringslånen skall kunna bibehållas.
De förslag som ligger till grund för anslagsyrkandena i motionerna Bo221
(m) yrkande 12 samt Bo226 (c) yrkande 10 såvitt nu är i fråga har avstyrkts av
utskottet. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna också i nu
behandlad del. Regeringens förslag tillstyrks.
4.13.5 Anslag i övrigt
Utskottet har ovan (avsnitt 4.12) föreslagit en ökning av den s. k. tillstyrkanderamen
avseende kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Eventuellt ökat
anslagsbehov för budgetåret 1986/87 med anledning härav torde få tillgodoses
genom överskridande eller genom anvisande av anslag på tilläggsbudget.
Utskottet utgår från att regeringen, om så befinns erforderligt, för riksdagen
lägger fram förslag i frågan.
Vad i budgetpropositionen i övrigt föreslagits beträffande anslag tillstyrks
av utskottet.
BoU 1985/86:13
56
4.14 Hemställan
BoU 1985/86:13
Utskottet hemställer
1. beträffande bostadsbyggandets omfattning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo216 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,
2. beträffande bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer
att
riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 1
och Bo231 yrkande 1 samt med avslag på motion 1985/86:Bo207
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. beträffande starkare regional styrning av bostadsbyggandet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo207 yrkande 3,
4. beträffande äldres boende
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo213 yrkandena 1 och 2
samt Bo505 yrkande 2,
5. beträffande kollektivt boende
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo222 yrkandena 1 och 3,
6. beträffande nytt system för finansieringen av bostadslån
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 23 och Bo402
yrkande 3,
7. beträffande statlig totalfinansiering
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo216 yrkande 4,
8. beträffande villkor för bostadslån till ombyggnad
att riksdagen bemyndigar regeringen att som villkor för lån till
ombyggnad kräva att äldre små lån löses in,
9. beträffande förtida inlösen av lån
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo202 och Bo226 yrkande 5,
10. beträffande förvärvslån
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 4 och Bo227
yrkande 25, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
11. beträffande räntelån
att riksdagen avslår motion 1985/86: Bo227 yrkande 25 såvitt nu är i
fråga,
12. beträffande reparationslån
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo221 yrkande 4 såvitt nu är i
fråga,
13. beträffande räntebidragssystemets utformning
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6, Bo226
yrkande 4, Bolli yrkande 20 och Bo402 yrkande 5, de två förstnämnda
yrkandena och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
14. beträffande justering av de garanterade räntorna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo216 yrkande 1, Bo221 yrkande 6 samt Bo227
yrkande 29, det andra yrkandet såvitt nu är i fråga, medger att extra
upptrappningar av de garanterade räntorna får ske i enlighet med vad i
budgetpropositionen förordats,
15. beträffande de med anledning av fastighetsskatten vidtagna
ändringarna i räntebidragssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6, Bo226
yrkande 3 och Bo227 yrkande 22, de två förstnämnda yrkandena såvitt
nu är i fråga,
16. beträffande räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo226 yrkande 11 såvitt nu är i
fråga,
17. beträffande reglerna för amortering av räntelån
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo230 yrkande 1,
18. beträffande eftergift av räntelån
att riksdagen avslår motion 1985/86: Bo227 yrkande 28,
19. beträffande avveckling av den produktionskostnadsanpassade
belåningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo221 yrkande 6 såvitt nu är i
fråga,
20. beträffande reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:316, 317 yrkandena 1 och 2 samt 319 yrkande 2,
det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, godkänner vad i
proposition 1985/86:95 förordats,
21. beträffande länsbostadsnämndernas prövning av låneärenden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:316, 317 yrkande 3 samt 318 yrkande 2, det
förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, godkänner vad i proposition
1985/86:95 förordats,
22. beträffande ikraftträdande m. m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86:318 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1985/86:316,
denna motion såvitt nu är i fråga, och 317 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. beträffande borttagande av produktionskostnadsprövningen för
styckebyggda småhus
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av
motion 1985/86:Bo220 yrkande 1 godkänner vad i proposition 1985/
86:95 förordats,
24. beträffande översyn av låneberäkningsmetoderna m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:319 yrkandena 1 och 3,
25. beträffande förenklingar av vissa bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen
att
riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
26. beträffande möjligheterna att anföra besvär
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo226 yrkande 6,
27. beträffande informationen om ändringen av reglerna vid övertagande
av lån
att riksdagen avslår motion 1985/86: Bo226 yrkande 7,
BoU 1985/86:13
58
28. beträffande regler för inräknande av kostnader för eget arbete i
läneunderlaget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86 :Bo226 yrkande 8 godkänner vad i budgetpropositionen
förordats,
29. beträffande det kommunala inflytandet i bostadsrättsförening
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Bo226 yrkande 9 godkänner vad i budgetpropositionen
förordats,
30. beträffande ingångsvärdebelåningen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. beträffande återkallande av beslut att godkänna bostadsföretag
som allmännyttigt samt överlåtelse av aktier eller andelar i bolag som
äger statligt belånade fastigheter
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
32. beträffande tillämpningen av svensk standard
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen anförts,
33. beträffande markvillkoret
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 17, Bo227
yrkande 8 och Bo410 yrkande 15, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är
i fråga,
34. beträffande konkurrensvillkoret
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo410 yrkande 15 såvitt nu är i
fråga,
35. beträffande finansieringen av kostnader för parkeringsplatser
och garage
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo205,
36. beträffande statlig beläning av mobila daghem
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo208,
37. beträffande beräkning av pantvärde
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo220 yrkande 2,
38. beträffande ändringar i bostadsfinansieringssystemet för att
möjliggöra tillkomsten av s. k. ungdomslägenheter
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo223 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. beträffande konstnärlig utsmyckning av byggnader
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo225,
40. beträffande övertagande av befintliga bostadslån
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo410 yrkande 4,
41. beträffande lån vid köp av äldre egnahem
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo209 såvitt nu är i fråga,
42. beträffande kostnaderna för arkeologiska utgrävningar
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo203,
43. beträffande avveckling av hyresrabatterna
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6, Bo226
yrkande 12, Bo227 yrkande 27 och Bo402 yrkande 5, de två
BoU 1985/86:13
59
förstnämnda yrkandena och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga,
44. beträffande ändring i grunderna för att erhålla hyresrabatter
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
45. beträffande avveckling av hyresförlustgarantierna
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 4, Bo226
yrkande 13, Bo227 yrkande 25 och Bo402 yrkande 5, samtliga
yrkanden såvitt nu är i fråga,
46. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga
företag
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo216 yrkande 3,
47. beträffande varsam upprustning
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo209, Bo210 yrkande 2,
Bo219 och Bo227 yrkande 17, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga,
48. beträffande ett utvidgat ROT-program m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo204 och Bo216 yrkande 2,
det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
49. beträffande lånereglerna för ombyggnad av ålderdomshem
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo213 yrkande 3,
50. beträffande flexibilitet vid tillämpningen av reglerna för ombyggnad
av ålderdomshem
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo213 yrkande 6,
51. beträffande avveckling av bidragen till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter och boendemiljöbidragen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkandena 7 och 15
och Bo402 yrkande 5, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
52. beträffande bidrag för att främja åtgärder som syftar till att
minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo215 yrkandena 1 och 2 samt Bo227 yrkande 32
godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
53. beträffande ram för bidrag till bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m.
att riksdagen medger att beslut om bidrag får meddelas inom en ram
om 60 000 000 kr. under budgetåret 1986/87,
54. beträffande avveckling av boendemiljöbidragen
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
55. beträffande avveckling av de särskilda lokallånen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 4 och Bo227
yrkande 31, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
56. beträffande statens ansvar för förvaltningsförluster enligt 33 §
bostadslånekungörelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1985/86:Bo221 yrkande 6 såvitt nu är i fråga godkänner vad i
budgetpropositionen förordats,
BoU 1985/86:13
60
57. beträffande avveckling av miljöbidragslånen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo221 yrkande 4 såvitt nu är i
fråga,
58. beträffande inkomstgränserna för förbättringslån
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
59. beträffande avveckling av förbättringslångivningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo206 samt Bo226 yrkande 10, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, godkänner vad i budgetpropositionen
förordats,
60. beträffande övertagande av förbättringslån
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
61. beträffande begreppet ”standardhöjande åtgärder”
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo201,
62. beträffande bostadsanpassningsbidrag till standardhöjande åtgärder
att
riksdagen avslår motion 1985/86:Bo229,
63. beträffande stöd till allergiker för utbyte av lösa inventarier
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo214,
64. beträffande ramen för bidrag för tillgänglighetsskapande
åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att beslut om
bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder får beviljas intill ett belopp
av 10 milj. kr. under budgetåret 1986/87,
65. beträffande avveckling av bidragsgivningen till hissinstallationer
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo221 yrkande 14,
66. beträffande bidraget till samupphandling och teknikutveckling av
hissinstallationer
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo221 yrkande 13,
67. beträffande ram för statsbidrag till hissinstallationer
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo213 yrkande 5,
68. beträffande tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1985/86:Bo212, Bo221 yrkande 10. Bo224, Bo226 yrkande 14 samt
Bo227 yrkande 33 medger att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån bestäms till 40 000 000 kr. för första halvåret 1986 och till
80 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
69. beträffande bebyggelsen i Gamla stan
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo228,
70. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 8 samt Bo227
yrkande 34, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
71. beträffande beslutsramen för tilläggslån
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 8 samt Bo227 yrkande 34, båda
BoU 1985/86:13
61
yrkandena såvitt nu är i fråga, medger att beslut om tilläggslån som
avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad
lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får meddelas inom
en ram av 20 000 000 kr. för första halvåret 1986 och inom en ram av
40 000 000 kr. för budgetåret 1986/87,
72. beträffande överskridande av ramarna för tilläggslån m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 9 samt Bo227 yrkande 35 medger
att de under 68 och 71 angivna ramarna får överskridas om det behövs
av sysselsättningsskäl,
73. beträffande bidrag till fond för fukt- och mögelskador
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att under fyraårsperioden 1986-1989 ta i anspråk 250 000 000 kr. för
bidrag till en fond för fukt- och mögelskador,
74. beträffande anslag till vissa län till bostadsbyggande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 5, Bo226 yrkande 13 samt Bo227
yrkande 24, det andra yrkandet såvitt nu är i fråga, till Vissa lån till
bostadsbyggande för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
110 000 000 kr.,
75. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo216 yrkande 5, Bo221 yrkande 6, detta yrkande
såvitt nu är i fråga, Bo226 yrkandena 3, 4,11 och 12, samtliga dessa
yrkanden såvitt nu är i fråga, samt Bo227 yrkande 26 till Räntebidrag
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
14 600 000 000 kr.,
76. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo215 yrkande 3 samt Bo227 yrkande 30 till
Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.,
77. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 12 samt Bo226 yrkande 10, det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, till V7'5s bostadsförbättringsverksamhet
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
329 000 000 kr.,
78. beträffande anslag i övrigt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret 1986/87
anvisar
a) till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett
förslagsanslag av 87 000 000 kr.,
b) till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
60 000 000 kr.,
BoU 1985/86:13
62
c) till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ett förslagsanslag
av 50 000 000 kr.
Stockholm den 20 mars 1986
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Gösta Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c),
Tore Claeson (vpk) och Britta Sundin (s).
Reservationer
1. Bostadsbyggandets omfattning (morn. 1)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar ”Enligt bostadsutskottets”
och slutar ”motionens förslag” bort lyda:
Som tidigare (avsnitt 3.1) redovisats fortsatte minskningen i nyproduktionen
av bostäder även under år 1985. Detta innebär att produktionsnivån har
sjunkit varje år sedan 1978. Denna nedgång av nyproduktionen sker
samtidigt som tusentals bostadssökande köar i olika bostadsområden. Denna
utveckling är enligt utskottets mening inte acceptabel. Vad som behövs för
att bryta krisen i bostadsförsörjningen är en offensiv bostadspolitik som leder
till ett ökat byggande.
Utskottet anser att som ett första steg i en sådan riktning bör mål
formuleras för omfattningen av ny- och ombyggnadsverksamheten av
bostäder. Det förslag till mål för igångsättning av ny- och ombyggnad av
lägenheter som förs fram i vänsterpartiet kommunisternas motion Bo216 är
enligt utskottets mening både rimligt och realistiskt. Motionens yrkande 2
såvitt nu är i fråga tillstyrks således av utskottet. Att ett mål formuleras för
bostadsproduktionen innebär naturligtvis att även bostadspolitiken i olika
avseenden måste förändras så att målet skall kunna uppfyllas. Utskottet
återkommer med förslag i detta syfte.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande bostadsbyggandets omfattning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Bo216 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
BoU 1985/86:13
63
2. Bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer
(mom. 2)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Britta Sundin (alla s) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 18 som börjar ”Efterfrågan på”
och slutar ”och 2 avstyrks” bort lyda:
Kommunerna har bl. a. genom bostadsförsörjningslagen tillagts en rad
viktiga uppgifter avseende bostadsförsörjningen. Kommunerna svarar sålunda
för upprättandet och genomförandet av bostadsbyggnadsprogrammen. I
detta arbete ingår också överväganden avseende bostadsbyggandets fördelning
på olika upplåtelseformer. Denna ordning bör enligt bostadsutskottets
mening bestå. Kommunerna bör även fortsättningsvis utifrån de lokala
förhållandena och den lokala efterfrågan svara för hur bostadsproduktionen i
den egna kommunen fördelas på olika upplåtelseformer. Riksdagen bör inte
genom ett uttalande binda de kommunala övervägandena i hithörande
frågor. Vad i motionerna Bo 207 (vpk) yrkandena 1 och 2, Bo 227 (fp)
yrkande 1 samt Bo231 (m) yrkande 1 föreslagits avstyrks med hänvisning till
det nu anförda.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande bostadsbyggandets fördelning pä olika upplåtelseformer
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo207 yrkandena 1 och 2,
Bo227 yrkande 1 samt Bo231 yrkande 1,
3. Bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer
(mom. 2 och 3)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 18 som börjar ”Efterfrågan på”
och slutar ”andra skäl” bort lyda:
Utvecklingen på bostadsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö
liknar i dag alltmer den som gäller för andra västeuropeiska och amerikanska
storstäder. De allt högre hyrorna och priserna på bostadsrätter och villor gör
att endast de med pengar har möjlighet att skaffa sig bra bostäder i attraktiva
lägen. 1 praktiken råder nu en fri marknad där lägesfördelar får slå igenom
helt på prisutvecklingen. De redan gynnade gynnas ännu mer genom att de
kan köpa in sig i de attraktiva områdena. Dessa effekter förstärks av det
ökade antalet insatslägenheter/bostadsrätter som kommer till i centrala och
attraktiva lägen, både genom nyproduktion och ombildning av hyresrätter.
Bostadsutskottet anser att denna utveckling mot ökad segregation och
klassuppdelning måste motverkas.
I vänsterpartiet kommunisternas motion Bo207 föreslås ett antal åtgärder
för att försvara den sociala bostadspolitiken och motverka utvecklingen mot
ökad segregation. Utskottet anser att de föreslagna åtgärderna, som här
återges i korthet, snarast bör vidtas.
Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter i centrala och attraktiva
BoU 1985/86:13
64
lägen bör stoppas. Fler och billigare hyresrätter bör i stället komma till i dessa
områden. En väg att gå kan vara att sätta en gräns för hur stor del av de
centrala flerbostadshusen som skall få utgöras av bostadsrätter. I Stockholm
bör den gränsen sättas till 30 %. Bostadsanvisningslagen bör ändras så att
icke önskvärd omvandling av hyresrätt till bostadsrätt förhindras. Utvecklingen
mot en ökad segregation förstärks också av en stor dominans för
småhusi delar av storstadsområdena. Detta leder till en ensidig åldersmässig
och social struktur med hög andel barnhushåll med goda inkomster och få
låginkomsttagare, ensamstående och äldre. I dessa områden behövs ett
tillskott av flerbostadsbebyggelse upplåten med hyresrätt. För att åstadkomma
fler lägenheter upplåta med hyresrätt i kommuner dominerade av småhus
krävs en starkare regional styrning av bostadsbyggandet.
Vad bostadsutskottet ovan anfört om åtgärder för att motverka segregationen
i storstadsområdena bör riksdagen med anledning av motion Bo207
(vpk) som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Bo227 yrkande 1
samt Bo231 yrkande 1 avstyrks.
dels utskottet under 2 och 3 bort hemställa
2. beträffande bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer
att
riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo207 yrkandena 1
och 2 och med avslag på motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 1 samt
Bo231 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. beträffande starkare regional styrning av bostadsbyggandet
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo207 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Äldres boende (mom. 4)
Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”De ovan” och
slutar ”och förverkligas” bort lyda:
De ovan redovisade målen för äldres, handikappades och långvarigt sjukas
boende måste enligt utskottets mening på olika sätt utvecklas och ges ett
konkret innehåll. Sådana konkretiseringar förs fram i folkpartiets motion
Bo213 och centerpartiets motion Bo505, bl. a. vad gäller åtgärder för ett
minskat institutionsboende samt möjligheterna för äldre och handikappade
till självbestämmande vad gäller val av former för vård och boende.
Äldre och handikappade människor har ofta inte elementära möjligheter
att utforma sitt boende och sitt liv. Ännu återstår mycket innan boendet för
dessa grupper kan utformas så att de får tillgång till den självständighet och
delaktighet i samhället som de har rätt till. Alltför många tvingas fortfarande
vårdas på institution trots att de med bostadsanpassning och hemservice
skulle kunna klara ett eget boende. Enligt utskottets mening bör det vara
självklart att ett anpassat boende för grupperna handikappade och äldre skall
BoU 1985/86:13
65
5 Riksdagen 1985186. 19 sami. Nr 13
präglas av självbestämmande vad gäller val av bostadsort, boendeform och
serviceinsats. En förutsättning för att ge möjlighet till ett utökat boende i
vanliga bostäder är bl. a. en utbyggd hemtjänst och hemsjukvård. De
institutioner som behöver finnas kvar skall erbjuda olika grad av service.
Valfriheten bör vara stor. Oberoende av servicegraden bör emellertid
institutionerna utformas så att alla som så önskar kan få ett eget rum.
Utskottet anser att ett tioårsprogram för eget rum och självständigt boende
snarast bör utformas. Härvid bör också beaktas behovet av en klarare
kompetensfördelning mellan kommun och landsting när det gäller äldres
boende.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna Bo213 (fp)
yrkandena 1 och 2 samt Bo505 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande äldres boende
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo213 yrkandena
1 och 2 och Bo505 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Kollektivt boende (mom. 5)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på som s. 19 börjar ”Utskottet har"
och på s. 20 slutar ”i fråga” bort lyda:
Utskottet delar den syn på behovet av åtgärder för att stödja ett kollektivt
och socialt inriktat boende som redovisas i vänsterpartiet kommunisternas
motion Bo222. Det finns oroande tecken på att kontakten och gemenskapen i
våra bostadsområden är på väg att försämras. Bostadsmiljön utarmas när
butiker och annan service försvinner ur grannskapet. Även satsningen på
kabel-TV och en tilltagande kommersialisering av olika fritidsaktiviteter
motverkar ökade kontakter mellan grannar. Utskottet anser att samhället
mot bakgrund av denna utveckling måste öka sina insatser för att stimulera
olika försök att ge boendet ett socialt innehåll.
Människors levnadsvillkor i vår tid har förändrats på ett mycket påtagligt
sätt. Hushållen har minskat och det sociala kontaktnätet har härigenom inte
sällan blivit mindre. Det förhållandet att människor i ökad utsträckning lever
ensamma eller i par innebär att en rad mänskliga behov inte längre kan
tillgodoses inom hushållet. Kontakten med andra människor i bostadsområdet
och i arbetet blir därmed allt viktigare. Inte minst riskerar pensionärshushållen
en social isolering som har sin grund i bostädernas och bostadsområdenas
utformning. Även barnfamiljerna är i detta avseende i ett särskilt utsatt
läge.
De hittillsvarande planeringsmodellerna som utgått från arbetslivets och
näringslivets behov måste därför ersättas av nya modeller som sätter
vardagslivets villkor i centrum. Planeringens effekter på vardagslivet får inte
längre betraktas som ett privat problem, som var och en skall lösa själv. I
stället måste former utvecklas så att människor gemensamt skall kunna ta
BoU 1985/86:13
66
ansvar för olika uppgifter. Ett viktigt steg i denna utveckling är att verka för
ett socialt inriktat boende.
I ett samhälle som alltmer utmärks av privatisering och individualism
måste det gemensamma - det kollektiva - utgöra en motvikt. Ett led i dessa
strävanden är att utveckla alternativa boendeformer. Olika typer av kollektivt
boende måste därför stödjas och stimuleras. Detta gäller inom såväl
nyproduktionen som det befintliga bostadsbeståndet. Som en utgångspunkt
för detta arbete bör bl. a. kommunerna inom ramen för de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen redovisa planer på experiment med socialt
boende.
Den sociala bostadsförnyelsen måste dessutom innefatta åtgärder som
stärker samverkan i boendet. Det gäller bl. a. gemensamhetslokaler och
andra gemensamma anläggningar som de boende har ett eget ansvar för.
Även boendeinflytande på alla nivåer bör ingå som en del i dessa strävanden.
Ett genomförande av de ovan angivna åtgärderna för att åstadkomma ett
nytt socialt inriktat boende fordrar insatser från samhället. Dessa insatser
måste bl. a. innefatta redovisning av förebilder och exempel som kan ge
inspiration till utveckling av det egna boendet och satsning på experiment
med nya boendeformer vid både ny- och ombyggnad.
Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med anslutning till
motion Bo222 yrkandena 1 och 3 som sin mening bör ge regeringen till känna
vad som nu anförts.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande kollektivt boende
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo222 yrkandena 1
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Nytt system för finansieringen av bostadslån (mom. 6)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar ”Den sedan” och
slutar ”Bo402 (m) yrkande 3” bort lyda:
Riksdagen har, som redovisas ovan, beslutat att finansieringen av bostadslångivningen
i allt väsentligt skall ske på kreditmarknaden genom ett särskilt
statligt kreditaktiebolag, SBAB. Däremot har riksdagen tidigare avvisat
förslag om införande av ett kreditgarantisystem för den del av bostadslångivningen
i en fastighet som i dag utgörs av statligt bostadslån. Det finns
emellertid så stora fördelar förknippade med ett kreditgarantisystem administrerat
av bottenlåneinstituten att ett sådant system enligt bostadsutskottets
mening bör införas. Av bostadslånekommitténs betänkande, som avgavs i
december år 1981, framgår att det är möjligt - och enligt utskottets
uppfattning också lämpligt - att inom ramen för ett kreditgarantisystem föra
över de statliga bostadslånen till bottenlåneinstituten. Det finns sålunda
uppenbara fördelar med en sådan ordning.
Det är såväl ur låntagarens som ur långivarens synvinkel en fördel om
BoU 1985/86:13
67
topp- och bottenfinansieringen kan ligga hos samma institut. Det bör särskilt
noteras att bostadsinstituten tillagts uppgiften att för vissa ändamål lämna
oprioriterade lån; lån som ligger ovanför det statliga bostadslånet. Inom
ramen för ett kreditgarantisystem skulle avsevärda förenklingar vara att
vinna jämfört med den nuvarande ordningen. Det bör dessutom tilläggas att
tilläggsbeiåningen av det existerande fastighetsbeståndet kan väntas bli en
viktig del avseende bostadssektorns finansiering. Det kan vidare med fog
hävdas att bottenlåneinstituten har nödvändig kapacitet att administrera ett
kreditgarantisystem. Redan i dag är ju bottenlåneinstituten långivare i
princip till alla som får statliga bostadslån.
Det finns sålunda goda motiv för uppfattningen att det statliga kreditaktiebolaget
som givits uppgiften att låna upp de medel som behövs för den
statliga bostadslångivningen skall avskaffas. Ordningen med ett kreditgarantisystem,
som utskottet sålunda förordar, innebär att kreditaktiebolagets
uppgifter blir överflödiga.
Vad utskottet med anledning av motionerna Bo227 (fp) yrkande 23 och
Bo402 (m) yrkande 3 anfört om finansieringen av bostadsbyggandet och om
avskaffande av SBAB bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kreditaktiebolaget bör avskaffas redan fr. o.m. den 1 juli 1986. Det får
härvid förutsättas att åtgärder vidtas så att säkerheten för de av SBAB vid
denna tidpunkt emitterade obligationerna inte försämras.
dels utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande nytt system för finansieringen av bostadslån
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 23
och Bo402 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Statlig totalfinansiering (mom. 7, motiveringen)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson,
Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Britta Sundin (alla s) anser att den
del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar ”Förslaget i” och slutar
”hänvisning härtill” bort lyda:
Vad i motion Bo216 (vpk) yrkande 4 föreslagits avstyrks av utskottet.
Ytterligare överväganden i hithörande frågor bör enligt bostadsutskottets
mening anstå i avvaktan på den fortsatta beredningen av bostadskommitténs
förslag i vad avser bostadsfinansieringen. Härigenom kommer också ytterligare
erfarenheter att vinnas avseende den nuvarande finansieringsordningen,
där SBAB svarar för den huvudsakliga upplåningen för den statliga
bostadslångivningen.
8. Statlig totalfinansiering (morn. 7)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om att förslag om statlig
BoU 1985/86:13
68
totalfinansiering snarast bör föreläggas riksdagen. Utskottet vill erinra om
att riksdagen tidigare (CU 1971:12 s. 53 och CU 1972:9 s. 15-16) godkänt
uttalanden om att fördelarna med en statlig totalfinansiering ”är så påtagliga
att de bör avstås endast av mycket tungt vägande skäl”.
Det finns grundad anledning för riksdagen att förorda att regeringen tar
ansvar för att en översyn görs varvid bör övervägas såväl s. k. fullständig
finansiering, dvs. samordning av bottenlån och bostadslån, som s. k.
integrerad finansiering, dvs. samordning av byggnadskrediter och fastighetslån.
Upplåningen i en ordning med statlig totalfinansiering bör anförtros
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag medan bostadsverket bör svara för
utlåningen och de övriga funktioner som verket har i dag.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo216 (vpk) yrkande 4 anfört
om överväganden om statlig totalfinansiering bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels utskottet under 7 bort hemställa
7. beträffande statlig totalfinansiering
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo216 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Förtida inlösen av lån (mom. 9)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar ”En redovisning”
och slutar ”av lånestocken” bort utgå,
dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Med anledning”
och slutar ”yrkande 5 avstyrks” bort lyda:
I två motioner från centerpartiet till 1982/83 års riksmöte föreslogs att
staten skulle vidta åtgärder för att få till stånd en förtida inlösen av mindre
bostadslån. Med anledning av motionerna gav riksdagen regeringen till
känna att överväganden i hithörande frågor borde göras och i lämpligt
sammanhang redovisas för riksdagen. Vid sin behandling av ett motsvarande
motionsyrkande (c) år 1984 underströk bostadsutskottet vikten av att ett
förslag skyndsamt utarbetades. Denna redovisning har dock inte tillställts
riksdagen förrän i årets budgetproposition, dvs. tre år efter det att frågan
anhängiggjorts hos regeringen.
Med utgångspunkt i den i budgetpropositionen gjorda redovisningen
kommer regeringen till slutsatsen att det inte är ekonomiskt försvarbart att
använda administrativa resurser och erbjuda rabatter för att få till stånd en
förtida inlösen av små lån. Som framhålls i motion Bo226 (c) framstår detta
argument som oerhört krystat. De administrativa insatserna från bostadsverkets
sida vid en inlösen torde bli mycket begränsade. Beaktas därtill vinsten
för den enskilde låntagaren av att kunna förenkla sin lånehantering finns det
enligt bostadsutskottets mening snarare sammantagna administrativa skäl
för att åtgärder måste vidtas. Höjningen av bostadslåneräntan för år 1986 och
den senaste tidens sänkningar av den långa räntan talar enligt utskottets
BoU 1985/86:13
69
mening för att också mycket begränsade statliga insatser torde kunna ge en
betydande effekt i form av en väsentligt ökad förtida inlösen. Målet bör
härvid vara att inom en treårsperiod avveckla den del av den statliga
lånestocken som inte är förenad med räntebidrag.
Det får enligt utskottets mening förutsättas att bostadsstyrelsen på
lämpligt sätt informerar låntagarna om de förordade möjligheterna till
förtida inlösen. Utskottet vill i detta sammanhang också poängtera vikten av
att styrelsen informerar låntagarna om gällande regler för övertagande av lån
vid förvärv av statligt belånad fastighet.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bo202 (c) och Bo226 (c)
yrkande 5 anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet förutsätter att
regeringen med största skyndsamhet förelägger riksdagen förslag om förtida
inlösen.
dels utskottet under 9 bort hemställa
9. beträffande förtida inlösen av lån
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo202 och Bo226
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Förvärvslån (mom. 10)
Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”i fråga” bort lyda:
Förvärvslånen har bl. a. utgjort en av förutsättningarna för den av
riksdagen (CU 1980/81:35) beslutade systematiska avvecklingen av statens
bestånd av uthyrningsbostäder. Denna avveckling är nu i betydande
omfattning genomförd, och behovet av särskilda förvärvslån har därför
minskat. Därtill vill utskottet framhålla de möjligheter som finns att på
dagens kreditmarknad erhålla lån bl. a. för förvärv av äldre fastigheter. Den
av riksdagen beslutade höjningen av den statliga räntan för år 1986 och
bostadsinstitutens sänkning av den långa räntan har lett till att förhållandevis
förmånliga finansieringsvillkor kan erhållas även utan en statlig belåning.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört och till nödvändigheten av
ytterligare besparingar på statsbudgeten tillstyrker utskottet förslaget i
motionerna Bo221 (m) yrkande 4 och Bo227 (fp) yrkande 25, båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, om att förvärvslånen bör avvecklas i
och med utgången av innevarande budgetår.
dels utskottet under 10 bort hemställa
10. beträffande förvärvslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 4 och
Bo227 yrkande 25, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
BoU 1985/86:13
70
11. Räntelån (mom. 11)
BoU 1985/86:13
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Sorn motionärerna”
och slutar ”fråga, avstyrks” bort lyda:
Som framhålls i folkpartiets motion Bo227 är det fortsättningsvis inte
möjligt att subventionera boendet på det sätt som nu sker. Bostadsutskottet
delar sålunda motionärernas principiella uppfattning att det av statsfinansiella
skäl är nödvändigt att reducera bostadssubventionerna. I detta
sammanhang bör enligt bostadsutskottets mening övervägas i vilken utsträckning
den del av bostadslångivningen som fortfarande belastar statsbudgeten
kan avvecklas eller föras över på den ordinarie kreditmarknaden.
Räntelån utgår till omkring 240 000 lägenheter i flerfamiljshus uppförda
under perioden 1958—1967. Med utgångspunkt i statens utgifter för räntelånen
kan utläsas att ett slopande av låneformen skulle innebära en genomsnittligt
sett mycket begränsad ökning av boendekostnaden för den enskilda
lägenheten. Med hänvisning härtill och till de ovan anförda statsfinansiella
skälen bör enligt bostadsutskottets mening räntelånen avvecklas fr. o. m. den
1 juli 1986 i enlighet med förslaget i motion Bo227 (fp) yrkande 25 såvitt nu är
i fråga.
dels utskottet under 11 bort hemställa
11. beträffande räntelån
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 25 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Räntebidragssystemets utformning (morn. 13)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”nu anförts” bort lyda:
Som framhålls i moderata samlingspartiets motion Bo221 uppvisar det
nuvarande bostadsfinansieringssystemet en rad stora brister. Dessa brister
avser såväl systemets tekniska uppbyggnad som dess statsfinansiella konsekvenser.
Vid en hög räntenivå blir således de statliga subventionerna orimligt
stora. Sedan räntebidragssystemets tillkomst har också statens kostnader för
räntebidragen ökat från 1,8 miljarder kronor år 1975 till beräknade 14,6
miljarder kronor för budgetåret 1986/87. Denna utveckling måste enligt
bostadsutskottets mening brytas. Utskottet delar sålunda den i budgetpropositionen
framförda uppfattningen (bil. 13 s. 8) att bostadssektorns belastning
på statsbudgeten alltjämt är för hög och att en ytterligare begränsning av
belastningen därför är önskvärd.
Bostadskommittén har i sitt slutbetänkande lagt fram förslag till ett nytt
bostadsfinansieringssystem - ett system som det i och för sig gjorts
välgrundade invändningar mot i en reservation (m) till betänkandet. I
avvaktan på ett slutligt ställningstagande till kommitténs förslag bör dock
enligt utskottets uppfattning förändringar snarast vidtas inom ramen för
nuvarande räntebidragssystem.
Med hänvisning till det ovan anförda ansluter sig utskottet till det i
motionerna Bo221 (m) och Bo402 (m) framlagda förslaget till en reformering
av räntebidragssystemet. Som anförs i de båda motionerna skall målet vara
att på sikt åstadkomma ett bostadsfinansieringssystem fritt från generella
subventioner. Det bör i detta sammanhang erinras om att ett system utformat
enligt motionärernas förslag innebär att så också kommer att ske. Utskottet
vill också erinra om att motionärernas förslag om bostadsfinansieringen
måste ses som en del av förslag från moderata samlingspartiet om utformningen
bl. a. av skattesystemet, bostadsbidragssystemet och familjepolitiken.
Det är sålunda varken lämpligt eller realistiskt att med utgångspunkt
endast i en av de i en framsynt ekonomisk politik ingående delarna diskutera
vilka boendekostnader m. m. som förslaget kan ge upphov till. Tvärtom
måste i en sådan bedömning ingå överväganden avseende effekterna av bl. a.
högre grundavdrag i den kommunala beskattningen, sänkta marginalskatter
samt borttagande av fastighetsskatten.
Utskottet tillstyrker med det nu anförda förslagen i motionerna Bo221 (m)
yrkande 6 och Bo402 (m) yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna Bo226 (c)
yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt Bo227 (fp) yrkande 20 avstyrks.
dels utskottet under 13 bort hemställa
13. beträffande räntebidragssystemets utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6
och Bo402 yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt med
avslag på motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 4, detta yrkande såvitt
nu är i fråga, och Bo227 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. Räntebidragssystemets utformning (morn. 13)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”nu anförts” bort lyda:
Det är, som framhålls i folkpartiets motion Bo227, fortsättningsvis inte
möjligt att subventionera boendet på det sätt som nu sker. Det är av
statsfinansiella skäl nödvändigt att kraftigt reducera bostadssubventionerna.
De grupper som behöver stöd, t. ex. barnfamiljerna, bör i stället ges ett
generellt stöd som inte är konsumtionsstyrande.
En kraftig reducering av bostadssubventionerna kräver ett förändrat
bostadsfinansieringssystem. Ett sådant system bör i enlighet med förslaget i
motion Bo227 (fp) utformas så att det fördelar kostnaderna över tiden på ett
bättre sätt. Dessutom bör systemet reducera bostadssubventionerna totalt
sett och vara robust vid hög inflation. Enligt bostadsutskottets mening bör
förslag om ett bostadsfinansieringssystem med denna inriktning föreläggas
riksdagen redan innevarande år.
Vad utskottet med anledning av motion Bo227 (fp) yrkande 20 nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att motionerna Bo221 (m) yrkande 6, Bo226 (c)
BoU 1985/86:13
72
yrkande 4 och Bo402 (m) yrkande 5, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i BoU 1985/86' 13
fråga, avstyrks.
dels utskottet under 13 bort hemställa
13. beträffande räntebidragssystemets utformning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo227 yrkande 20 och
med avslag på motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6, Bo226 yrkande 4
samt Bo402 yrkande 5, samtliga sistnämnda tre yrkanden såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Räntebidragssystemets utformning (mom. 13)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”nu anförts” bort lyda:
Huvuddragen i de regler som styr dagens statliga bostadsfinansiering
beslutades för mer än tio år sedan. Den utveckling som sedan dess har ägt
rum på bl. a. bostads- och kreditmarknaden har medfört att det i dag finns ett
behov av nya reformer på området. Som framhålls i centerpartiets motion
Bo226 bör utgångspunkten för dessa reformer vara
- att det i dag finns ett stort bostadsbestånd samt att behovet av nybyggnad
har minskat och efterträtts av ett större ombyggnadsbehov
- att kostnaderna för byggandet har ökat starkt
- att boendekostnaderna ökat, framför allt på grund av ett högt ränteläge
- att samhällets kostnader för bostadssektorn ökat starkt genom ränte- och
bostadsbidrag samt genom att underskottsavdragen minskar kommunernas
och statens skatteinkomster.
Med utgångspunkt i de ovan redovisade förhållandena ansluter sig
bostadsutskottet till förslaget i motion Bo226 (c) om att nuvarande räntebidragssystem
skall ersättas av ett system med räntelån. Detta system bör vara
så konstruerat att fastighetsägaren betalar en del av räntan årligen, medan en
del kvittas genom att avdrag beviljas för underskott och ytterligare en del
lånas för att återbetalas under senare delen av lånets löptid.
Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet motion Bo226 (c)
yrkande 4 såvitt nu är i fråga. Motionerna Bo 221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i
fråga, Bo227 (fp) yrkande 20 samt Bo402 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga
avstyrks.
dels utskottet under 13 bort hemställa
13. beträffande räntebidragssystemets utformning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo226 yrkande 4 såvitt
nu är i fråga och med avslag på motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6,
Bo227 yrkande 20 samt Bo402 yrkande 5, det förstnämnda och det
sistnämnda av dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
73
15. Justering av de garanterade räntorna (mom. 14)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar "I budgetpropositionen”
och slutar ”yrkande 29 avstyrks” bort lyda:
Under de senaste åren har extra upptrappningar av de garanterade
räntorna genomförts vid ett flertal tillfällen. Dessa extra upptrappningar har,
liksom den nu föreslagna, skett till synes slumpvis och utan förvarning.
Denna ryckighet i de ekonomiska förutsättningarna är enligt bostadsutskottets
mening oacceptabel. Låntagaren måste från år till år kunna överblicka
vilka kapitalkostnader han har att räkna med. Bostadsutskottet delar dock
regeringens uppfattning att statens utgifter för räntebidragen måste minskas.
Utskottet har också ovan anslutit sig till förslaget i motionerna Bo221 (m)
yrkande 6 och Bo402 (m) yrkande 5 om införandet av ett nytt räntebidragssystem.
Det av utskottet förordade systemet innebär bl. a. att räntebidragen
avvecklas på ett successivt och målinriktat sätt.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda regeringens förslag
till extra upptrappningar av de garanterade räntorna i enlighet med vad som
förordats i motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga. Förslaget i motion
Bo216 (vpk) yrkande 1 är därmed tillgodosett. Motion Bo227 (fp) yrkande 29
avstyrks av utskottet.
dels utskottet under 14 bort hemställa
14. beträffande justering av de garanterade räntorna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 6 såvitt nu
är i fråga och med anledning av motion 1985/86:Bo216 yrkande 1 samt
med avslag på regeringens förslag och motion 1985/86:Bo227 yrkande
29 inte medger att extra upptrappningar av de garanterade räntorna
får ske,
16. Justering av de garanterade räntorna (morn. 14)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”1 budgetpropositionen”
och slutar ”yrkande 29 avstyrks” bort lyda:
Som utskottet ovan anfört är det fortsättningsvis inte möjligt att subventionera
boendet i den utsträckning som nu sker. Bostadssubventionerna bör av
statsfinansiella skäl reduceras kraftigt. Utskottet har också mot bakgrund
härav ställt sig bakom förslaget i folkpartiets motion Bo227 om införande av
ett nytt bostadsfinansieringssystem. Enligt bostadsutskottets mening bör
dock redan nu åtgärder vidtas för att minska bostadssubventionerna.
Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill förslaget om att extra upptrappningar
av de garanterade räntorna bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1986.1
enlighet med förslaget i motion Bo227 (fp) yrkande 29 bör dock upptrappningarna
göras något mer omfattande än vad regeringen förordat. De
garanterade räntorna bör således räknas upp så att statens kostnader för
räntebidragen minskas med ytterligare 300 milj. kr. jämfört med regeringens
BoU 1985/86:13
74
förslag. Härvid bör även hus uppförda under åren 1979—1980 omfattas av
den extra upptrappningen. Det bör ankomma på regeringen att närmare
utforma de förordade extra upptrappningarna.
Vad utskottet med anledning av motion Bo227 (fp) yrkande 29 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att regeringens förslag delvis är tillgodosett.
Motionerna Bo216 (vpk) yrkande 1 och Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i
fråga avstyrks.
dels utskottet under 14 bort hemställa
14. beträffande justering av de garanterade räntorna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Bo227 yrkande 29 och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1985/86:Bo216 yrkande 1 samt Bo221 yrkande 6, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. Justering av de garanterade räntorna (mom. 14)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”1 budgetpropositionen”
och slutar ”yrkande 29 avstyrks” bort lyda:
Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas motion Bo216 har det
under de senaste åren skett en kraftig försämring för framför allt hyresgästerna.
Det finns ett flertal exempel som belyser detta. Mellan åren 1976 och 1986
ökade sålunda lönerna med omkring 100%, medan priserna under samma
period ökat med 125 % och hyrorna med inte mindre än 145 %. Samtidigt har
samhällets bostadsstöd realt sett minskat. Sammantaget innebär detta enligt
bostadsutskottets mening att åtgärder nu måste vidtas för att förbättra
hyresgästernas situation. Förslag till åtgärder med detta syfte har också
lämnats i vpk-motioner till årets riksmöte. Enligt bostadsutskottets mening
bör mot bakgrund härav de av regeringen förordade extra upptrappningarna
av den garanterade räntan inte genomföras. Förutom vad utskottet ovan
anfört talar bl. a. följande skäl mot en sådan extra upptrappning:
- många hyresgäster har redan en hårt ansträngd ekonomi och tål därför inga
ytterligare hyreshöjningar
- regeringens förslag ökar på inflationen
- de privata hyresvärdar som inte drabbas av ökade kostnader till följd av
regeringens förslag kan genom bruksvärdessystemet ändå höja hyrorna
och därmed höja sin vinst
- de sänkningar av diskontot som genomförts sedan budgetpropositionen
lades fram innebär att staten gör en avsevärd besparing genom att
utgifterna för räntebidrag minskar samtidigt som egnahemsägarnas skatteavdrag
minskar.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet regeringens
förslag till extra upptrappningar av de garanterade räntorna i enlighet med
vad som förordats i motion Bo216 (vpk) yrkande 1. Förslaget i motion Bo221
(m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga är därmed tillgodosett. Motion Bo227 (fp)
yrkande 29 avstyrks.
BoU 1985/86:13
75
dels utskottet under 14 bort hemställa
14. beträffande justering av de garanterade räntorna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo216 yrkande 1 och med
anledning av motion 1985/86: Bo221 yrkande 6, detta yrkande såvitt
nu är i fråga, samt med avslag på regeringens förslag och motion
1985/86:Bo227 yrkande 29 inte medger att extra upptrappningar av de
garanterade räntorna får ske,
18. De med anledning av fastighetsskatten vidtagna
ändringarna i räntebidragssystemet (mom. 15)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 26 som börjar ”Om fastighetsskatt”
och slutar ”inom räntebidragssystemet” bort lyda:
Som framhålls i motionerna Bo226 (c) och Bo227 (fp) talar starka skäl för
att fastighetsskatten bör avvecklas. Därmed bör också de med anledning av
fastighetsskatten vidtagna ändringarna i räntebidragssystemet upphävas.
Även andra skäl talar enligt bostadsutskottets mening för att de kompensatoriska
åtgärderna bör omprövas. Det kan sålunda på goda grunder hävdas att
de nu gällande reglerna ger en systematisk underkompensation för konventionellt
beskattade juridiska personer och för övriga privata fastighetsägare
av flerbostadshus.
Sammanfattningsvis anser utskottet sålunda att fastighetsskatten skall
avskaffas liksom de med anledning av skatten vidtagna ändringarna i
räntebidragssystemet. Enligt utskottets mening bör dock de kompensatoriska
reglerna omprövas även om fastighetsskatten inte avskaffas, med hänsyn
till att dessa regler systematiskt missgynnar vissa fastighetsägare.
Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet motionerna Bo221
(m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga, Bo226 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga och
Bo227 (fp) yrkande 22.
dels utskottet under 15 bort hemställa
15. beträffande de med anledning av fastighetsskatten vidtagna
ändringarna i räntebidragssystemet
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6,
Bo226 yrkande 3 och Bo227 yrkande 22, de två förstnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
19. Räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler
(mom. 16, motiveringen)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets betänkande på s. 26 som börjar ”Bostadsutskottet delar” och
slutar ”det anförda” bort lyda:
BoU 1985/86:13
76
Bostadsutskottet har ovan anslutit sig till uppfattningen att de statliga
bostadssubventionerna måste minskas. Med hänvisning härtill har också
utskottet tillstyrkt förslaget i motionerna Bo221 (m) och Bo402 (m) om
införandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem. Detta system är bl. a. så
konstruerat att de statliga subventionerna begränsas till att avse de 15-20
första åren av husens livslängd för såväl nytillkommande som befintliga
fastigheter. Utskottets ställningstagande i denna del innebär således att
förslaget i motion Bo226 (c) yrkande 11 om att räntebidrag till äldre lån inte
längre skall utgå blir tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Motionen avstyrks med hänvisning härtill.
20. Räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler
(mom. 16)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 26 som börjar "Bostadsutskottet
delar" och slutar "det anförda” bort lyda:
Bostadsutskottet delar bedömningen i motion Bo226 (c) att det nu är
möjligt att helt avveckla räntebidragen för äldre låneformer. Dessa bidrag
utgår till fastigheter som producerats till avsevärt lägre kostnader än som
belastar dagens nyproduktion. Fastigheter med äldre låneformer torde
således väl kunna bära den ökning av kapitalkostnaderna som en avveckling
av räntebidragen innebär. Utskottet tillstyrker således motion Bo226 (c)
yrkande 11.
dels utskottet under 16 bort hemställa
16. beträffande räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo226 yrkande 11 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
21. Eftergift av räntelån (morn. 18)
Rolf Dahlberg (m). Erling Bager (fp). Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 27 som börjar "Systemet med"
och slutar "yrkande 28" bort lyda:
Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i motion Bo227 (fp) om att
räntelånen bör avvecklas. Därmed bör enligt bostadsutskottets mening
fortsättningsvis inte heller någon eftergift av räntelån beviljas i enlighet med
ett förslag i samma motion. Utskottet tillstyrker således motion Bo227 (fp)
yrkande 28.
dels utskottet under 18 bort hemställa
18. beträffande eftergift av räntelån
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 28 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
BoU 1985/86:13
77
22. Avveckling av den produktionskostnadsanpassade
belåningen (mom. 19)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 28 som börjar ”Införandet av”
och slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:
Som framhålls i motion Bo221 (m) leder den produktionskostnadsanpassade
belåningen till ett sämre kostnadsmedvetande i produktionsledet. Det är
också ovedersägligt att systemet lett till ökade kostnader. Enligt bostadsutskottets
mening måste lånesystemet i stället stimulera till ett rationellt
byggande och till ett ökat kostnadsmedvetande. Utskottet förordar med
hänvisning härtill att den produktionskostnadsanpassade belåningen avskaffas
fr. o. m. den 1 juli 1986. Den förordade avvecklingen behöver enligt
bostadsutskottets mening inte leda till ökade boendekostnader eftersom
effektivare produktion och ändrade byggnormer fullt ut torde kunna
kompensera effekterna av den föreslagna förändringen. Vad som nu anförts
innebär en anslutning till motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga.
dels utskottet under 19 bort hemställa
19. beträffande avveckling av den produktionskostnadsanpassade
belåningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 6 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Reglerna för räntebidrag m. m. för hyres-och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus (mom. 20)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar ”Sorn redovisas”
och på s. 32 slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:
Moderata samlingspartiet har sedan länge föreslagit att dagens lånesystem
skall förenklas och förbättras i avvaktan på ett helt nytt bostadsfinansieringssystem.
I detta sammanhang har också på goda grunder hävdats att den
produktionskostnadsanpassade belåningen bör avvecklas. Utskottet tvingas
dock konstatera att riksdagen avvisat dessa förslag. Mot bakgrund härav bör
enligt bostadsutskottets mening de i proposition 95 förordade ändringarna i
den produktionskostnadsanpassade belåningen i huvudsak kunna godtas.
Som framhålls i propositionen torde de föreslagna ändringarna leda till en
minskning av statens utgifter för räntebidrag och samtidigt verka återhållande
på de s. k. överkostnaderna.
Även om utskottet, som angivits ovan, i huvudsak kan godta regeringens
förslag bör dock vissa ändringar i de föreslagna reglerna göras i enlighet med
vad som föreslås i motion 317 (m). Utskottet ansluter sig sålunda till
motionärernas uppfattning att samma regler för räntebidragsberättigade
överkostnader bör gälla oavsett upplåtelseform. Utskottet förordar således
att även enskilt ägda gruppbyggda småhus, i likhet med hyres- och
bostadsrättshusen, skall erhålla räntebidrag med halva räntekostnaden för
BoU 1985/86:13
78
produktionskostnader mellan 110 och 125% av det schablonberäknade
pantvärdet. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 317 (m) även i vad
avser reglerna för upptrappningen av den garanterade räntan. Enligt
bostadsutskottets mening bör således den garanterade räntan trappas upp
även för den del av räntebidraget som avser kostnader över 110% av det
schablonberäknade pantvärdet.
Vad utskottet med bifall till motion 317 (m) yrkandena 1 och 2 och med
anledning av regeringens förslag anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna 316 (c) såvitt nu är i fråga och 319 (fp)
yrkande 2 avstyrks.
dels utskottet under 20 bort hemställa
20. beträffande reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:317 yrkandena 1 och 2 samt
med anledning av proposition 1985/86:95 och med avslag på motionerna
1985/86:316, denna motion såvitt nu är i fråga, och 319 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus (mom. 20)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar ”Sorn redovisas"
och på s. 32 slutar "yrkande 2 avstyrks” bort lyda:
Det är enligt bostadsutskottets mening i och för sig positivt att regeringen i
proposition 95 lägger fram förslag som syftar till att hålla tillbaka byggnadskostnaderna
och minska statens utgifter för räntebidrag. Samtidigt tvingas
utskottet konstatera att det i propositionen helt saknas beskrivningar av i
vilken grad överkostnader förekommer, hur de fördelar sig på olika
upplåtelseformer och regioner samt vilka kostnader de medför i form av
ökade räntebidrag. Även beskrivningen av förslagets konsekvenser för
låntagarna och för stat och kommun behandlas på ett mycket summariskt
sätt.
Som anförs i motion 319 (fp) finns det anledning överväga om inte den
produktionskostnadsanpassade belåningen helt bör kunna avskaffas. I
avvaktan på dessa överväganden bör dock enligt bostadsutskottets mening
ändringar genomföras i nuvarande system. Utskottet ansluter sig således till
förslagen i motion 319 (fp) om att det under en övergångsperiod är rimligt att
införa en avtrappning av räntebidragen till den del de avser överkostnader. I
enlighet med förslaget i den nämnda motionen bör fullt räntebidrag endast
utgå för kostnader upp till 100 % av det schablonberäknade pantvärdet. För
hus upplåtna med hyres- eller bostadsrätt bör dessutom ett räntebidrag
motsvarande halva räntekostnaden utgå för överkostnader upp till 20 %. För
egnahem bör dock inte räntebidrag till någon del utgå till överkostnader. De
nu förordade ändringarna i den produktionskostnadsanpassade belåningen
bör enligt utskottets mening kunna medverka till att hålla byggnadskostna
-
BoU 1985/86:13
79
derna nere och dessutom bidra till en mera likartad behandling av olika typer
av byggnadsprojekt.
Vad utskottet nu med anledning av motion 319 (fp) yrkande 2 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att regeringens förslag delvis är tillgodosett.
Motionerna 316 (c) såvitt nu är i fråga samt 317 (m) yrkandena 1 och 2
avstyrks.
dels utskottet under 20 bort hemställa
20. beträffande reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:319 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1985/86:95 samt med avslag på motionerna
1985/86:316, denna motion såvitt nu är i fråga, och 317 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Reglerna för räntebidrag m. m. för hyres-och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus (mom. 20)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar ”Sorn redovisas"
och på s. 32 slutar "yrkande 2 avstyrks” bort lyda:
Regeringens förslag till ändrade regler för den produktionskostnadsanpassade
belåningen innebär ett accepterande av att överkostnader i förhållande
till schablonen är det normala inom byggproduktionen. Detta är en enligt
bostadsutskottets mening felaktig utgångspunkt för de i och för sig erforderliga
förändringarna av lånesystemet. Som framhålls i motion 316 (c) bör i
stället den produktionskostnadsanpassade belåningen utformas så att full
belåning utgår upp till 100 % av det schablonberäknade pantvärdet. För att
detta skall bli möjligt måste dagens schablonvärden anpassas till den
nuvarande kostnadsnivån. Detta bör i enlighet med vad som förordas i
motion 316 (c) ske genom att tidskoefficienten räknas upp. Genom att
uppräkningar av tidskoefficienten inte har medgivits i takt med kostnadsstegringarna
har tidskoefficienten kommit att släpa efter med mellan 6 och 9 %.
Sedan de ovan förordade justeringarna genomförts bör enligt utskottets
mening den produktionskostnadsanpassade belåningen utformas så att fullt
räntebidrag endast utgår för kostnader upp till 100 % av det schablonberäknade
pantvärdet. För produktionskostnader som överstiger detta schablonbelopp
med upp till 15% bör räntebidraget begränsas till att avse endast
halva räntekostnaden. Utskottet vill dock understryka vikten av att de
förordade lånemöjligheterna för viss del av överkostnaderna inte får leda till
att byggkostnaderna allmänt sett stiger. Det bör sålunda uppdras åt
regeringen att med uppmärksamhet följa utvecklingen av byggkostnaderna
och om så visar sig erforderligt återkomma till riksdagen med förslag till
ändrade låneregler.
Vad utskottet nu med anledning av motion 316 (c) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag är härigenom
BoU 1985/86:13
80
delvis tillgodosett. Motionerna 317 yrkandena 1 och 2 samt 319 yrkande 2
avstyrks av utskottet.
dels utskottet under 20 bort hemställa
20. beträffande reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och
bostadsrättshus samt gruppbyggda småhus
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:316 såvitt nu är i fråga och
med anledning av proposition 1985/86:95 samt med avslag på motionerna
1985/86:317 yrkandena 1 och 2 samt 319 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Länsbostadsnämndens prövning av låneärenden
(mom. 21)
Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil
Danielsson (m) och Birgitta Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”1 proposition” och
slutar ”Motionsyrkandet avstyrks" bort lyda:
Det har tidigare i motioner (m) och (c) hävdats att statligt bostadslån och
därmed också räntebidrag endast skall utgå upp till ett visst schablonberäknat
belopp. Om byggherren vill bygga med en bättre standard än schablonen
förutsätter skall dock detta inte vara anledning till avslag på låneansökan.
Däremot bör inte staten medverka i finansieringen av dessa kostnader.
Bostadsutskottet, som delar denna principiella uppfattning, kan också
konstatera att de nu förordade ändringarna i den produktionskostnadsanpassade
belåningen innebär att ett steg tas i denna riktning. Därmed bör också
prövningen i låneärenden kunna ges en annan inriktning. Med utgångspunkt
i vad som föreslås i motionerna 316 (c) och 317 (m) förordar utskottet sålunda
att den framtida kontrollen i låneärenden begränsas till att avse huruvida ett
projekt uppfyller kvalitetskraven för statlig belåning. Någon prövning av
”överstandarden” och de härav följande kostnaderna bör således inte ske.
Genom att prövningen ges den nu förordade inriktningen bör den också
kunna föras över på de kommunala förmedlingsorganen.
Vad utskottet med anledning av motionerna 316 (c) såvitt nu är i fråga samt
317 (m) yrkande 3 anfört bör ges regeringen till känna. Regeringens förslag
samt motion 318 (s) yrkande 2 avstyrks.
dels utskottet under 21 bort hemställa
21. beträffande länsbostadsnämndernas prövning av låneärenden
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:316 och 317
yrkande 3, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, samt med
avslag på proposition 1985/86:95 och motion 1985/86:318 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Ikraftträdande m. m. (mom. 22)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
BoU 1985/86:13
81
dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”Sorn redovisats”
och slutar ”yrkande 4 avstyrks” bort lyda:
Regeringens förslag till ikraftträdande innebär att en lånesökande som
under vissa av statsmakterna givna förutsättningar upprättat en låneansökan
kan komma att få denna ansökan behandlad enligt helt andra och vid
upprättandet av låneansökan okända regler. Detta är enligt bostadsutskottets
mening ett helt oacceptabelt förhållande. En lånesökande bör vid
ingivandet av sin ansökan ha full kännedom om de regler som kommer att
tillämpas.
Med hänvisning härtill förordar utskottet, i enlighet med förslagen i
motionerna 316 (c) och 317 (m), att tidpunkten för ikraftträdandet sätts till
dagen för riksdagens beslut i ärendet. Enligt bostadsutskottets mening bör
sålunda de nya reglerna tillämpas i ärenden som kommit in till förmedlingsorganet
fr. o. m. denna dag. För vid denna tidpunkt inneliggande ärenden bör
de nya reglerna kunna tillämpas om den lånesökande så önskar.
Vad utskottet med anledning av motionerna 316 (c) såvitt nu är i fråga samt
317 (m) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Regeringens förslag samt motion 318 (s) yrkande 1 avstyrks.
dels utskottet under 22 bort hemställa
22. beträffande ikraftträdande m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:316 och 317
yrkande 4, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, samt med
avslag på proposition 1985/86:95 och motion 1985/86:318 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Översyn av låneberäkningsmetoderna m. m. (mom. 24)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar "Förslagen i" och
slutar ”bostadskommitténs betänkande” bort lyda:
Den ursprungliga tanken med ett schabloniserat lånesystem var att
systemet skulle avspegla normalkostnaderna för olika typer av hus med olika
standard. Under slutet av 1970-talet kom dock skillnaderna mellan de
faktiska kostnaderna och låneschablonerna att öka på ett icke avsett sätt.
Införandet av den produktionskostnadsanpassade belåningen blev i denna
situation en nödvändig åtgärd för att komma till rätta med detta problem.
Det har dock aldrig varit avsikten att detta system skall permanentas. De i
proposition 95 förordade ändringarna ger dock vid handen att regeringen nu
syftar till att i viss mån åstadkomma en sådan permanentning. Detta är enligt
utskottets mening fel väg att komma till rätta med de uppkomna problemen.
Bostadsutskottet förordar därför att en översyn, i enlighet med vad som
föreslås i motion 319 (fp), görs av möjligheterna att åstadkomma en
schabloniserad låneberäkningsmetod av så hög kvalitet att den produktionskostnadsanpassade
belåningen kan avskaffas. Denna översyn bör enligt
utskottets mening genomföras skyndsamt.
Förutom den ovan förordade övergripande översynen av låneberäknings -
BoU 1985/86:13
82
metoderna finns det enligt bostadsutskottets mening skäl att också på kort
sikt genomföra en översyn av de schablonmässigt beräknade kostnaderna -detta för att övergångsvis komma till rätta med de värsta felaktigheterna i nu
gällande schabloner. Denna mer begränsade översyn bör genomföras med
sikte på ett införande av de nya reglerna redan till halvårsskiftet 1986.
Vad utskottet nu, med anledning av motion 318 (fp) yrkandena 1 och 3
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 24 bort hemställa
24. beträffande översyn av låneberäkningsmetoderna m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:319 yrkandena 1 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Möjligheterna att anföra besvär (mom. 26)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m) och Birgitta Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 34 som börjar ”Kommunerna
har” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
I budgetpropositionen föreslås kommunerna i fortsättningen få ett avgörande
inflytande över när varaktigt behov av en bostad enligt 7 § i
bostadsfinansieringsförordningen skall anses föreligga.
Utskottet har visserligen en positiv inställning till delegering av bostadslåneärenden
till kommunerna, men förändringen i den nu behandlade frågan
kan komma att leda till att den enskildes situation försämras. Detta kan bli
fallet i de kommuner som har en restriktiv inställning till bebyggelse utanför
planlagt område.
Kravet på varaktigt behov kan i dessa kommuner komma att användas för
att på ett icke avsett sätt styra bebyggelseutvecklingen. Utskottet anser att
det mot denna bakgrund måste finnas möjlighet till besvär över det
kommunala beslutet i dessa frågor. Ett sådant besvär skall naturligtvis inte
bara kunna anföras av formella skäl, utan möjlighet skall även finnas att få
kommunens bedömning av det varaktiga behovet prövad.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo226 (c) yrkande 6
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 26 bort hemställa
26. beträffande möjligheterna att anföra besvär
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo226 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Regler för inräknande av kostnader för eget arbete i
låneunderlaget (mom. 28)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 35 som börjar ”På de” och slutar
”yrkande 8 avstyrks” bort lyda:
BoU 1985/86:13
83
Utskottet delar vad som i centerpartiets motion Bo226 anförts om att
lånemöjligheten för eget arbete vid ombyggnad av flerbostadshus bör
behållas. Ett borttagande av denna möjlighet skulle missgynna små fastighetsägare
och i vissa fall även leda till ökade kostnader. Utskottet avstyrker
således regeringens förslag och tillstyrker motion Bo226 (c) yrkande 8.
dels utskottet under 28 bort hemställa
28. beträffande regler för inräknande av kostnader för eget arbete i
läneunderlaget
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo226 yrkande 8 inte
godkänner vad i budgetpropositionen förordats,
31. Det kommunala inflytandet i bostadsrättsförening (mom.
29)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 35 som börjar "Kravet på" och
slutar "aktuell del” bort lyda:
Det krav på kommunal insyn i vissa bostadsrättsföreningar som infördes
1982 bör enligt utskottets mening nu kunna avvecklas. Bostadsrättsföreningarna
sköter över lag, som även framhålls i budgetpropositionen, sin
förvaltning på ett tillfredsställande sätt. Kunskapen i förvaltningsfrågor och
möjligheten att köpa kvalificerade tjänster på detta område är i dag sådan att
behovet av kommunalt inflytande inte längre föreligger. Utskottet kan mot
denna bakgrund inte se något skäl att som regeringen föreslår behålla kravet
på kommunal insyn. Regeringsförslaget avstyrks därför i nu aktuell del.
Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Bo226 (c) yrkande 9 om att
avveckla kraven på kommunal styrelserepresentation och revision i bostadsrättsföreningar.
dels utskottet under 29 bort hemställa
29. beträffande det kommunala inflytandet i bostadsrättsförening
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo226 yrkande 9 och med
avslag på förslaget i budgetpropositionen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
32. Markvillkoret (mom. 33)
Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m). Erling Bager (fp). Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar "Bostadsutskottet
har" och slutar "tidigare ställningstaganden" bort lyda:
Enligt utskottets mening har markvillkoret inneburit att kommunerna fått
en alltför dominerande ställning gentemot det enskilda byggandet. Kommunernas
inflytande genom bl. a. den fysiska planeringen är fullt tillräckligt.
Markvillkoret har närmast skapat en total kommunal planhushållning på
BoU 1985/86:13
84
bostadsområdet. Byggföretag och byggherrar har förlorat möjligheten att
genom planering av eget markinnehav få fram egna plan- och projekteringsalternativ.
Skall smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet
kunna stärkas förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag
ges ökade möjligheter att medverka.
Vid byggandet i förnyelseområden är det orealistiskt att kommunen först
skall lösa in marken för att därefter fördela den efter kommunalt beslut.
Detta förfaringssätt endast förlänger och fördyrar bostadsproduktionen utan
att några fördelar vinns. Markvillkoret motverkar härigenom sitt avsedda
syfte och bör därmed avskaffas per den 1 juli 1986. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna Bo226 (c) yrkande 17, Bo227 (fp)
yrkande 8 och Bo410 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga som sin mening ge
regeringen till känna.
dels utskottet under 33 bort hemställa
33. beträffande markvillkoret
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 17,
Bo227 yrkande 8 och Bo410 yrkande 15, det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
33. Konkurrensvillkoret (morn. 34)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”Också i” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
Utskottet har ovan anslutit sig till motionförslag från m, c och fp om
avskaffande av markvillkoret. Vad som härvid anförts bl. a. om effekterna i
form av ett starkt försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion
äger giltighet även i vad avser konkurrensvillkoret. För att öka
flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör
därför även konkurrensvillkoret avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1986 i enlighet
med förslaget i motion Bo410 yrkande 15 såvitt nu är i fråga. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 34 bort hemställa
34. beträffande konkurrensvillkoret
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo410 yrkande 15 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Ändringar i bostadsfinansieringssystemet för att
möjliggöra tillkomsten av s. k. ungdomslägenheter (mom. 38,
motiveringen)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets betänkande på s. 39 som börjar ”Åtgärder har” och slutar ”till
känna” bort lyda:
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att ungdomens bostads -
BoU 1985/86:13
85
fråga måste uppmärksammas. Det finns enligt utskottets mening en rad
åtgärder av generell typ som aktivt kan bidra till att såväl ungdomens som
andras bostadssituation kan förbättras. Som företrädare för moderata
samlingspartiet tidigare framhållit är det viktigt att mindre lägenheter
bibehålls i större utsträckning och att rörligheten på bostadsmarknaden ökar.
Åtgärder som kan bidra härtill är en avreglering av bostadsbyggandet och en
större frihet för bostadskonsumenter och byggare att utforma bostäderna i
enlighet med den efterfrågan som finns. Hit hör också åtgärder för att främja
en ökat bosparande, och då inte minst hos ungdomen. Däremot motsätter sig
utskottet att åtgärder vidtas som leder till en icke önskvärd och oacceptabel
sektorisering av bostadsmarknaden. Som anförs i en reservation (m) till
betänkande BoU 1985/86:17 bör således den av regeringen förordade
försöksverksamheten rörande de ungas boende inte genomföras. Däremot
bör regelsystemet i sin helhet ses över med syfte att åstadkomma en
avreglering och därmed möjliggöra tillkomsten av lägenheter på bl. a.
vindar.
Vad utskottet med anledning av motion Bo223 (s) nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
35. Konstnärlig utsmyckning av byggnader (mom. 39)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar "Med anledning"
och slutar "motion Bo225 (vpk)” bort lyda:
Med anledning av motioner från vänsterpartiet kommunisterna och
socialdemokraterna våren 1985 har lånetillägget för konstnärlig utsmyckning
höjts från 21 kr./m2 till 25 kr./m2. Enligt bostadsutskottet (BoU 1984/85:13
s. 27—28) kunde den förordade höjningen anses vara en första åtgärd, och
regeringen anmodades lämna förslag till eventuella ytterligare åtgärder.
Årets budgetproposition innehåller inte några sådana förslag. Utskottet
anser emellertid att lånetillägget fortfarande är för lågt och att ytterligare
åtgärder därför nu bör vidtas.
För statliga byggnader gäller i dag att 1 % av byggkostnaden skall avsättas
för konstnärlig utsmyckning. Utskottet anser att enprocentsmålet också bör
genomföras i våra bostadsområden och övriga byggnader. Detta skulle
innebära att god konst kommer ut till människor samtidigt som konstnärerna
får möjligheter till inkomster. För att säkerställa en sådan utveckling bör
enprocentsregeln lagfästas.
Lånetillägget bör utgå till varje enskilt projekt och omfatta alla typer av
byggnationer och anläggningar där människor vistas. Det betyder att stödet
bör utgå till både ny- och ombyggnad samt renovering av byggnader och avse
inte bara bostadshus utan också byggnader för konsumtion, produktion och
kommunikation.
Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till vad som föreslagits i
motion Bo225 (vpk).
BoU 1985/86:13
86
dels utskottet under 39 bort hemställa
39. beträffande konstnärlig utsmyckning av byggnader
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo225 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Avveckling av hyresrabatterna (mom. 43-44)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 41 börjar ”1 och” och på s. 42
slutar ”av utskottet” bort lyda:
Redan i samband med riksdagsbeslutet hösten 1982 om införande av de
temporära stimulansåtgärderna i form av statsbidrag för hyresrabatter och
hyresförlustgarantilån restes invändningar mot regeringsförslaget i motioner
från m, c och fp. Därvid anfördes att eventuella stimulansåtgärder avseende
bostadsbyggandet borde ges en inriktning som innebär att produktionen
kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas. Även om inga flera
bostadshus blir berättigade till statsbidrag för hyresrabatter i och med
utgången av år 1985 finns anledning hävda att statsbidragsgivningen avseende
redan utgående rabatter upphör vid halvårsskiftet år 1986. Detta innebär
en minskning på räntebidragsanslaget om 150 milj. kr. för nästa budgetår.
Anslagsfrågan behandlas nedan.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga, Bo226 (c) yrkande 12, Bo227 (fp)
yrkande 27 och Bo402 (m) yrkande 5 såvitt nu är i fråga som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär att
regeringsförslaget om ändring i grunderna för att erhålla hyresrabatter inte är
aktuellt. Förslaget avstyrks.
dels utskottet under 43-44 bort hemställa
43—44. beträffande avveckling av hyresrabatterna
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 6,
Bo226 yrkande 12, Bo227 yrkande 27 och Bo402 yrkande 5, de två
förstnämnda yrkandena och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga, och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Avveckling av hyresförlustgarantierna (mom. 45)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 42 som börjar ”Förslag om” och
slutar ”Motionsyrkandena avstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan anslutit sig till uppfattningen att statsbidrag till
hyresrabatter inte bör lämnas efter halvårsskiftet år 1986. Inte heller
BoU 1985/86:13
87
hyresförlustgarantilån bör utgå efter budgetårsskiftet.
Utskottets ställningstagande beträffande hyresförlustgarantilånen innebär
en anslutning till motionerna Bo221 yrkande 4, Bo226 yrkande 13, Bo 227
yrkande 25 och Bo402 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i
fråga.
dels utskottet under 45 bort hemställa
45. beträffande avveckling av hyresförlustgarantierna
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 4,
Bo226 yrkande 13, Bo227 yrkande 25 och Bo402 yrkande 5, samtliga
yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
38. Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga företag
(mom. 46)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 42 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tidigare ställningstaganden" bort lyda:
Under den senaste tioårsperioden har hyrorna höjts betydligt mer än
lönerna. Samtidigt har bostadsstödet realt sett minskat. Hyrorna ligger i
stora delar av bostadsbeståndet nu på en sådan nivå att vanliga människor
inte klarar sig utan socialbidrag. Utskottet anser att kraftfulla åtgärder måste
vidtas för att sätta stopp för nya hyreshöjningar. I avvaktan på åtgärder som
långsiktigt kan stoppa hyresutvecklingen och pressa ned boendekostnaderna
bör ett statligt stöd till allmännyttan införas i form av ränte- och amorteringsfria
lån.
De allmännyttiga bostadsföretagen har genom sin karaktär och genom sin
verksamhet kommit att spela en helt omistlig roll som ett led i en social
bostadspolitik. Det är mot bakgrund härav nödvändigt att stärka dessa
företags ställning och härigenom förhindra att den sociala bostadspolitiken
urholkas och försämras. Utan ett statligt stöd finns det enligt utskottets
mening stor risk för ökad trångboddhet, sämre och dyrare bostäder samt en
utarmad boendemiljö för de grupper i samhället som allra bäst behöver en
förbättring.
Ett ökat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen är den enda realistiska
vägen att snabbt åstadkomma ett stopp för hyreshöjningar och skapa ökad
rättvisa på bostadsmarknaden. Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan
kan stoppa hyresökningar i såväl nybyggda som äldre lägenheter. Genom
bruksvärdebestämmelserna i hyreslagen medför de föreslagna lånen lägre
hyror även för boende hos privata hyresvärdar. Härigenom hindras också
privata hyresvärdar att göra ökade vinster på hyresgästernas bekostnad.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo216 (vpk) yrkande 3 anfört
om ränte- och amorteringsfria lån bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
BoU 1985/86:13
88
dels utskottet under 46 bort hemställa
46. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga
företag
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo216 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Varsam upprustning (mom. 47)
Kjell A. Mattsson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och
Birgitta Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar ”Den ovan” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
1 1983 års bostadsförbättringsprogram fanns konkreta förslag till förbättringar
i byggnadslagstiftningens system som skulle ha kunnat innebära ett
stöd för varsamhet vid ombyggnader. Dessa förslag kom emellertid inte att
konkretiseras genom särskilda ombyggnadsnormer eller ändringar i byggnadsstadgan.
Införandet av särskilda ombyggnadsregler och varsamhetsbestämmelser
har i stället kopplats till genomförandet av den nya plan- och
bygglagen. Inte heller bostadsfinansieringssystemet har hittills i någon större
utsträckning använts som styrmedel för att infria önskemålet om varsammare
ombyggnad. Fortfarande är det därför mer fördelaktigt att göra omfattande
ombyggnader, med de risker för ovarsamhet som detta innebär, än att
genomföra en fullt tillräcklig men begränsad upprustning.
Utskottet anser att det mot denna bakgrund är angeläget att åtgärder
vidtas på flera områden för att styra dagens ombyggnadsverksamhet mot
större varsamhet. Detta gäller utformningen av reglerna både i byggnadslagstiftningen
och bostadsfinansieringssystemet. Även tillämpningen av
dessa regler måste tillåtas ske med en viss flexibilitet där hänsyn kan tas till
det enskilda fallet. Vid ombyggnad av hyreshus är det vidare angeläget att de
hyresgäster som bor i husen får ett större inflytande över omfattningen av
upprustningen. De har den bästa kännedomen om husen och kan väga
omfattningen av ombyggnaden mot den slutliga kostnaden i hyran. Möjligheten
till större varsamhet skall naturligtvis även gälla småhusen. Dagens
lånesystem lockar ibland till betydligt större ingrepp i fastigheten än vad som
egentligen är nödvändigt.
Bostadsförbättringsprogrammet utvärderas för närvarande, och regeringen
avser att hösten 1986 återkomma med en redovisning på detta område.
Utskottet anser det vara angeläget att de förslag som läggs fram i detta
sammanhang leder till en mer varsam ombyggnadsverksamhet. Vad utskottet
nu anfört om varsam upprustning med anledning av motionerna Bo209 (c)
såvitt nu är i fråga, Bo219 (fp) och Bo227 (fp) yrkande 17 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motion Bo210 yrkande 2 avstyrks.
dels utskottet under 47 bort hemställa
47. beträffande varsam upprustning
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo209, Bo219
och Bo227 yrkande 17, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
BoU 1985/86:13
89
samt med avslag på motion 1985/86:Bo210 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Varsam upprustning (mom. 47)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar ”Den ovan” och
slutar "hänvisning härtill” bort lyda:
Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas motion Bo210 har inte det
ROT-program som riksdagen antog hösten 1983 fått de avsedda effekterna
på alla områden. Avsikten var att varsamt förbättra icke moderna bostäder,
säkra underhållet av bostäder, öka tillgängligheten och energisparandet samt
att rädda sysselsättningen inom byggsektorn. På flera områden har emellertid
ROT-programmet enligt utskottets mening fått så skadliga effekter att
kraftfulla åtgärder nu måste vidtas.
Den skada ROT-programmet åstadkommer i sin nuvarande tappning
sammanhänger med att i synnerhet ägare av privata hyreshus kan göra stora
vinster på att genomföra totalrenoveringar av fullt moderna hus där behov av
visst underhåll föreligger. Både husen och de boende råkar illa ut.
Riksantikvarieämbetet har börjat uppmärksamma de uppenbara förvanskningar
av arkitektoniska och kulturhistoriska värden som åstadkoms genom
den omfattande och okänsliga ombyggnadsverksamheten. Nya, men snabbt
nedgångna material ersätter gamla som bara skulle behöva enklare underhåll.
Den allvarligaste skadan gäller emellertid alla de boende som kommer i
kläm. Totalrenoveringarna driver fram tvångsevakueringar i stor skala.
Några forskare har studerat saneringsprocessen och funnit att evakueringarna
slår sönder det sociala skyddsnätet på ett sätt som är ytterst allvarligt,
särskilt för de äldre. Både ohälsan och dödligheten ökar.
Det har också visat sig svårt för de boende att tillvarata sina intressen och
styra ombyggnaderna mot vad som är angeläget och förnuftigt, så länge de
ekonomiska krafterna så hårt styr mot totalrenovering.
Det behövs enligt utskottets mening ett förtydligande av villkoren för
hyresnämnden att lämna tillstånd till ombyggnad mot hyresgästorganisationens
veto, så att fastighetsekonomiska skäl inte godtas som särskilda skäl.
Främst behövs dock en översyn av finansieringsvillkoren för underhåll och
ombyggnad. Nuvarande ordning innebär ett nationalekonomiskt slöseri och
ekonomiska bördor för hyresgästerna av betydande storlek.
Utskottet tillstyrker med anledning av det ovan anförda motion Bo210
(vpk) yrkande 2. Motionerna Bo209 (c) yrkande 2 såvitt nu är i fråga, Bo219
(fp) och Bo227 (fp) yrkande 17 avstyrks.
dels utskottet under 47 bort hemställa
47. beträffande varsam upprustning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo210 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1985/86:Bo209, denna motion såvitt nu är i
fråga, Bo219 samt Bo227 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
BoU 1985/86:13
90
41. Ett utvidgat ROT-program m. m. (mom. 48)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 44 som börjar ”Den av” och slutar
”i fråga" bort lyda:
Utskottet anser det vara av central betydelse att det problemområde som
behandlas i motion Bo204 (c) i fortsättningen ägnas större uppmärksamhet.
Det är av största vikt att samhällets basinvesteringar - den s. k. infrastrukturen
- inte tillåts förfalla på grund av bristande underhåll.
Ett område där risken i dag är mycket stor för samhällsekonomisk
misshushållning är vatten- och avloppssystemet i många tätorter. I Sverige
finns VA-system av mycket varierande ålder. I dag - då avloppsnätet i våra
tätorter i princip är färdigbyggt - är drygt hälften av avloppsnätet byggt i
mitten av 1960-talet eller senare. Den sårbaraste delen är avloppsledningarsom
till 85 % består av betongrör - som är mer än 20 år gamla. Betongrören
har en begränsad livslängd. Nästan alla äldre rör av betong läcker i fogarna.
Dessutom finns det ofta sprickor i rörsystemen. Läckage från och till
avloppssystem medför inte sällan erosion i omgivande markskikt och till följd
därav sättningar i vägar och gator.
Förnyelse av de äldre systemen är kostnadskrävande medan underhållskostnaden
sjunker på grund av de nya materialens större hållbarhet.
Bristande underhåll av VA-näten innebär slöseri med vattenresurserna och
läckage som menligt kan påverka grundvattnet.
Värdet på det svenska VA-nätet har uppskattats till ca 150-200 miljarder
kronor. Nuvarande renoveringstakt om 150 milj. kr. per år är orimligt låg.
Ett målmedvetet åtgärdsprogram för att undanröja ett framtida sammanbrott
av VA-nätet skulle kunna innebära att man inriktar sig på att fram till år
2000 förnya det VA-nät som anlagts före år 1965. Ett sådant program skulle
ha betydande sysselsättningseffekt. Beräkningar finns som innebär att ca
10 000 arbetstillfällen kan skapas vid årliga investeringar i VA-nätet om ca 3
miljarder kronor.
En inventering i kommunerna för att klarlägga behovet av underhåll i
VA-nätet föreslås i motion Bo204 (c). I en sådan inventering måste
klarläggas hur ekonomiskt utrymme för insatserna skall skapas. Genom
revidering av VA-taxorna bör det vara möjligt att skapa kommunalekonomiska
förutsättningar för reinvesteringar i VA-nätet.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts om behovet av underhåll och
förnyelse av VA-nätet bör riksdagen ge sin anslutning till motion Bo204 (c)
och hos regeringen begära förslag till ett långsiktigt program i syfte att
säkerställa att detta underhållsarbete förverkligas. Utskottet kan däremot
inte dela de synpunkter som läggs fram i motion Bo216 (vpk) om speciella
villkor inom ROT-programmets ram för offentliga byggnader m. m. Yrkande
2 såvitt nu är i fråga i denna motion avstyrks.
dels utskottet under 48 bort hemställa
48. beträffande ett utvidgat ROT-program m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo204 och med avslag
på motion 1985/86:Bo216 yrkande 2, det sistnämnda yrkandet såvitt
BoU 1985/86:13
91
nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
42. Ett utvidgat ROT-program m. m. (mom. 48)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 44 som börjar ”Den av" och slutar
"i fråga” bort lyda:
Det finns i dag ett eftersatt underhåll i ett stort antal offentliga byggnader
och anläggningar. Eftersläpningen av underhålls- och förbättringsverksamheten
gäller bl. a. barnstugor, skolor och sjukhus, bibliotek, idrottsanläggningar,
förvaltningsbyggnader och samlingslokaler. Det finns också ett sedan
länge eftersatt behov av upprustning av VA-nätet i kommunerna. För varje
månad, för varje år som går blir detta nät allt sämre. Man gör allt större
förluster genom trasiga vattenledningar osv. Här kommer också kravet på en
bättre vattenkvalitet in i bilden. Det kommer att bli dyrare ju längre man
skjuter de nödvändiga åtgärderna framför sig.
Det ovan redovisade eftersatta underhållet m. m. representerar en stor och
viktig sysselsättningspotential främst inom byggnads- och byggnadsmaterielindustrin.
Denna potential måste enligt bostadsutskottets mening tas till
vara. Det är varken rimligt eller möjligt att begära att kommunerna ensamma
skall svara för finansieringen. Staten bör därför ta sitt ekonomiska ansvar
genom att utvidga det tioåriga bostadsförbättringsprogrammet till att
omfatta också åtgärder i offentliga byggnader och anläggningar m. m. Enligt
bostadsutskottets mening är detta dessutom en förutsättning för att insatserna
skall få en kontinuitet och varaktighet som gör att bl. a. de eftersträvade
sysselsättningseffekterna uppnås.
Utskottet anser att det utvidgade bostadsförbättringsprogrammet även
skall omfatta åtgärder för att rätta fel och brister, byggfusk, fukt- och
mögelskador. De allmännyttiga bostadsföretagen bör erhålla ränte- och
amorteringsfria tilläggslån för sådana merkostnader. Utskottet anser det
också vara angeläget att utvidga ROT-programmet till att omfatta underhålls-
och tillbyggnadsåtgärder i landets folkhögskolor.
Villkoren för lån och bidrag bör för den utvidgade sektorn utformas med
ledning av nu gällande villkor för ombyggnad av bostäder och vissa lokaler.
Räntebidrag till kommunerna bör emellertid begränsas till hälften av vad
som nu utgår.
Vad utskottet med anledning av motion Bo216 (vpk) yrkande 2 såvitt nu är
i fråga anfört om ett utvidgat ROT-program bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär att
även förslagen i motion Bo204 (c) får anses vara tillgodosedda.
dels utskottet under 48 bort hemställa
48. beträffande ett utvidgat ROT-program m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo216 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga och Bo204 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
BoU 1985/86:13
92
43. Flexibilitet vid tillämpningen av reglerna för ombyggnad
av ålderdomshem (mom. 50)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 44 som börjar ”Utskottet kan”
och slutar "fortsatt giltighet” bort lyda:
Med anledning av motion Bo213 (fp) yrkande 6 vill utskottet anföra
följande. När riksdagen våren 1985 behandlade frågan om åtgärder för att
förbättra boendeförhållandena för gamla, handikappade och långvarigt
sjuka beslutades bl. a. om vissa regelförändringar vid ombyggnad av
ålderdomshem. Bostadsutskottet underströk vid detta tillfälle (BoU 1984/
85:24) att reglerna skulle tillämpas med flexibilitet. Det betonades att det
skall finnas möjlighet att göra undantag från upprustnings- och utrustningsnormerna.
En föreskrift med denna innebörd har också fogats till bostadsfinansieringsförordningen.
De nya reglerna har nyligen (den 1 juli 1985) trätt i kraft, och någon
egentlig praxis för hur möjligheterna till avsteg skall tolkas har därför ännu
inte hunnit utbildas. Vissa tecken tyder emellertid på att de nya reglerna av
de handläggande myndigheterna har uppfattats som en skärpning av kraven
för att erhålla bostadslån. Enligt utskottets mening var inte detta avsikten
med riksdagens beslut i frågan. Regeringen bör därför uppmärksamt följa
tillämpningen av reglerna för ombyggnad av ålderdomshem. Utskottet
förutsätter att regeringen återkommer med förslag om det visar sig att de nya
reglerna i onödan försvårar ombyggnaden av ålderdomshem.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo213 (fp) yrkande 6
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 50 bort hemställa
50. beträffande flexibilitet vid tillämpningen av reglerna för ombyggnad
av ålderdomshem
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo213 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
44. Avveckling av bidragen till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter och boendemiljöbidragen
(mom. 51)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 45 som börjar "Som anges" och
slutar "hänvisning härtill" bort lyda:
Bostadsutskottet vill med anledning av förslagen i motionerna Bo221 (m)
och Bo402 (m) om en avveckling av bidragen till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter och boendemiljöbidragen anföra
följande. Förbättringar av boendemiljön är ofta företagsekonomiskt lönsamma
att vidta eftersom de ökar ett bostadsområdes attraktionsvärde. Sådana
satsningar bör rimligen komma till ständ utan statligt stöd. Satsningar som
inte ger företagsekonomisk utdelning bör över huvud taget inte förverkligas.
BoU 1985/86:13
93
Denna typ av avvägningar bör bostadsföretagen få göra utan att beslutssituationen
snedvrids genom att staten subventionerar vissa typer av åtgärder.
Bostadsföretagen måste själva ta ansvar för fattade beslut och finna varaktiga
lösningar för framtiden. Utskottet anser mot denna bakgrund att bidragsgivningen
till förbättring av boendemiljön bör avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986.
Inte heller bör bidrag för bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter utgå efter den 1 juli 1986. Den yttersta konsekvensen för
bostadsföretag med många tomma lägenheter och därför med stor skuldbörda
kan vara att dessa företag rekonstrueras. I detta sammanhang kan det vara
aktuellt att överväga en övergång från hyresrätt till bostadsrätt. Ett sådant
byte av upplåtelseform har ofta visat sig minska de sociala problemen i ett
bostadsområde och samtidigt förbättra de ekonomiska förutsättningarna för
en rationell bostadsförvaltning.
Den inställning som utskottet nu givit uttryck för innebär en anslutning till
motionerna Bo221 (m) yrkandena 7 och 15 och Bo402 (m) yrkande 5, det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga.
dels utskottet under 51 bort hemställa
51. beträffande avveckling av bidragen till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter och boendemiljöbidragen
att riksdagen med anledning av motionerna Bo221 yrkandena 7 och 15
och Bo402 yrkande 5, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Bidrag för att främja åtgärder som syftar till att minska
antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala
problem (mom. 52)
Kjell A. Mattsson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och
Birgitta Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 46 börjar "Utskottet har”
och på s. 47 slutar "yrkande 32” bort lyda:
Utskottet delar den i budgetpropositionen (bil. 13 s. 59) uttryckta
uppfattningen att det även under de närmaste åren finns behov av ett statligt
stöd till åtgärder i bostadsområden med storandel outhyrda lägenheter m. m.
- detta även om det i många fall bör vara möjligt att finansiera åtgärder av
detta slag även utan statligt bidrag. Liksom motionärerna i motion Bo227
(fp) finner dock utskottet det positivt att bidragen i ökad utsträckning styrs
till områden med hög andel tomma lägenheter eller hög omflyttning samt till
orter som har drabbats särskilt hårt.
Däremot finns enligt bostadsutskottets mening inte skäl att begränsa
bidragsgivningen till att enbart avse de allmännyttiga bostadsföretagens
fastighetsbestånd. Det bör enligt utskottets mening vara behoven i det
aktuella området som styr bidragsgivningen och inte företagsformen.
Vad utskottet nu med anledning av motion Bo227 (fp) yrkande 32 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställnings
-
BoU 1985/86:13
94
tagande i denna del innebär att motion Bo215 (vpk) yrkandena 1 och 2
avstyrks.
dels utskottet under 52 bort hemställa
52. beträffande bidrag för alt främja åtgärder som syftar till att
minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och motion 1985/86:Bo227 yrkande 32 samt med avslag på motion
1985/86:Bo215 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
46. Bidrag för att främja åtgärder som syftar till att minska
antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora
sociala problem (mom. 52)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 47 som börjar "Utskottet har”
och slutar "yrkande 32" bort lyda:
Utskottets ovan redovisade principiella ställningstagande att de nuvarande
bidragsformerna skall avvecklas gäller också det nu föreslagna sammanslagna
bidraget. Förslaget i budgetpropositionen om att de hittillsvarande
bidragen ersätts med ett nytt bidrag avstyrks därför av utskottet.
I motionerna Bo215 (vpk) yrkandena 1 och 2 samt Bo227 (fp) yrkande 32
förs vissa förslag fram om förändringar i den av regeringen föreslagna
bidragsformen för åtgärder i områden med uthyrningssvårigheter eller
sociala problem. Eftersom utskottet redan tagit ställning mot att en sådan
bidragsform införs avstyrks även dessa förslag.
dels utskottet under 52 bort hemställa
52. biträffande bidrag för att främja åtgärder som syftar till att
minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
bostadsområden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala
problem
att riksdagen avslår regeringens förslag och motionerna 1985/
86:Bo215 yrkandena 1 och 2 samt Bo227 yrkande 32,
47. Bidrag för att främja åtgärder som syftar till att minska
antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala
problem (mom. 52)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 46 börjar "Utskottet har"
och på s. 47 slutar "yrkande 32" bort lyda:
Det är allmänt omvittnat att statsbidragen till åtgärder i bostadsområden
med stora uthyrningssvårigheter m. m. samt boendemiljöbidragen har haft
BoU 1985/86:13
95
stor betydelse för att förändra och förbättra boendets villkor. Det är enligt
bostadsutskottets mening mot bakgrund härav betydelsefullt att ett statligt
stöd med denna inriktning även fortsättningsvis kan utgå. Utskottet tillstyrker
med hänvisning härtill regeringens förslag om att den hittillsvarande
bidragsgivningen ersätts med ett nytt bidrag för att främja åtgärder som
syftar till att minska antalet tomma lägenheter och förbättra den sociala
miljön i områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala
problem. Utskottet har inte heller några invändningar mot att stödet inriktas
på de områden som har de allra största problemen och att även vissa andra
områden än de hittills bidragsberättigade omfattas av stödet. Som framhålls i
motion Bo215 (vpk) kan dock invändningar resas bl. a. mot det förordade
bidragets ringa storlek.
Med avseende på de angelägna åtgärder som stödet är avsett för bör enligt
bostadsutskottets mening bidraget höjas väsentligt. Som redovisas i motion
Bo215 (vpk) visar aktuella exempel att de genomgripande upprustningar som
oftast behövs i de aktuella områdena kan kosta ända upp till 50 000-100 000
kr. per lägenhet. Att mot bakgrund härav ha ett statligt bidrag på 4 500 kr.
per lägenhet är enligt utskottets uppfattning meningslöst. Det är viktigare att
ett mindre antal områden med stora problem får bidrag av en sådan
omfattning att det leder till verkliga förbättringar än att ett stort antal
områden får mindre summor som inte ger några påtagliga effekter.
Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
Bo215 (vpk) yrkande 1 om att bidraget skall fastställas till högst 20 000 kr.
per lägenhet. Bidraget kan enligt utskottets mening härigenom bättre fylla
sitt avsedda syfte och ge en verklig hjälp till de områden som erhåller bidrag.
Något krav på kommunalt bidrag till kostnaderna för åtgärderna bör enligt
utskottets mening inte ställas. Som framhålls i motion Bo215 (vpk) drabbar
detta krav i första hand kommuner som redan har stora ekonomiska
svårigheter. För att inte motverka att åtgärder kommer till stånd också i dessa
kommuner bör sålunda det aktuella kravet tas bort. De kommunala insatser
som kan göras bör i stället inriktas på åtgärder och verksamheter som
kompletterar de fysiska miljöåtgärderna. Vad utskottet nu anfört innebär en
anslutning till motion Bo215 (vpk) yrkande 2.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag
delvis är tillgodosett. Motion Bo227 (fp) yrkande 32 avstyrks.
dets utskottet under 52 bort hemställa
52. beträffande bidrag för alt främja åtgärder som syftar till att
minska antalet outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i
områden med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
och motion 1985/86:Bo215 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på
motion 1985/86:Bo227 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
BoU 1985/86:13
96
48. Ram för bidrag till bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. (mom. 53)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 47 som börjar ”Även vad” och
slutar ”av utskottet” bort lyda:
Även i vad avser ram för bidrag till bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter avstyrks regeringens förslag med hänvisning till utskottets
ställningstagande ovan.
dels utskottet under 53 bort hemställa
53. beträffande ram för bidrag till bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m.
att riksdagen avslår regeringens förslag,
49. Avveckling av de särskilda lokallånen (mom. 55)
Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 47 som börjar ”Enligt bostadsutskottets”
och slutar ”31 avstyrks” bort lyda:
Som anförs i motion Bo227 (fp) har efterfrågan på de särskilda lokallånen
minskat kraftigt under senare år. Det finns sålunda goda skäl anta att behovet
av de aktuella lånen därmed också har minskat i en sådan utsträckning att de
nu kan avvecklas. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill förslaget i
motionerna Bo221 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga och Bo227 (fp) yrkande
31 om att de särskilda lokallånen skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986.
Genom att lånen inte är förenade med räntebidrag bör enligt utskottets
mening en jämförbar finansiering för berättigade åtgärder kunna erhållas på
den normala kreditmarknaden.
dels utskottet under 55 bort hemställa
55. beträffande avveckling av de särskilda lokallånen
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 4 och
Bo227 yrkande 31, det förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Avveckling av förbättringslångivningen (mom. 59)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 49 som börjar "Utskottet delar”
och slutar ”i fråga” bort lyda:
Utskottet kan inte instämma i bostadsministerns bedömning att den
minskade efterfrågan på förbättringslån motiverar en avveckling av denna
låneform. Även om det naturligtvis är tillfredsställande att pensionärshushållens
genomsnittliga bostadsstandard har förbättrats under senare år, bör inte
den grupp pensionärer som fortfarande har låga inkomster och dålig
BoU 1985/86:13
97
7 Riksdagen 1985186.19 sami. Nr 13
boendestandard glömmas bort. Att behovet av förbättringslån kvarstår visas
bl. a. av att långivningen under senare tid tycks ha stabiliserat sig till att
omfatta ungefär 500 lägenheter årligen. Bostadsutskottet avstyrker således
regeringens förslag att avveckla förbättringslångivningen och tillstyrker i
stället motion Bo226 (c) yrkande 10.
Utskottets ovan redovisade ställningstagande till den fortsatta förbättringslångivningen
innebär även att förslaget i motion Bo206 (c) om en
översyn av de nuvarande lånereglerna bör aktualiseras. De oklara reglerna i
förbättringslåneförordningen med tillämpningsföreskrifter vad avser betalningsförmåga
och förmögenhet kan vara en av orsakerna till att förbättringslångivningen
i dag inte har större omfattning. Bostadsutskottet tillstyrker
därför yrkandet i motion Bo206 om att riksdagen skall göra ett tillkännagivande
om behovet av en översyn av förbättringslånen för äldres bostäder.
dels utskottet under 59 bort hemställa
59. beträffande avveckling av förbättringslångivningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo206 samt
Bo226 yrkande 10, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, och
med avslag på regeringens förslag i budgetpropositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. Ramen för bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder
(mom. 64)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 50 börjar ”1 budgetpropositionen”
och på s. 51 slutar ”detta förslag” bort lyda:
I budgetpropositionen föreslås att ramen för bidrag för tillgänglighetsskapande
åtgärder på kvartersmark bestäms till 10 milj. kr. för budgetåret
1986/87. I motion Bo221 (m) anförs motivledes bl. a. att de enskilda
bostadsföretagen och kommunerna bör ha det avgörande ansvaret för denna
typ av åtgärder. Detta ansvar bör enligt utskottets mening även innefatta
finansiering av åtgärderna. Utskottet avstyrker således regeringens förslag i
denna fråga.
dels utskottet under 64 bort hemställa
64. beträffande ramen för bidrag för tillgänglighetsskapande
åtgärder
att riksdagen avslår regeringens förslag i budgetpropositionen,
52. Avveckling av bidragsgivningen till hissinstallationer
(mom. 65)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 51 som börjar "Utskottet har”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:
Utskottet har vid flera tillfällen under senare år framhållit önskvärdheten
av att möjligheterna för gamla och sjuka att bo kvar i sina egna bostäder
BoU 1985/86:13
98
förbättras. Hissinstallationer och andra tillgänglighetsskapande åtgärder är
således angelägna. Utskottet ifrågasätter emellertid om staten även fortsättningsvis
med selektiva stödformer skall ställa betydande belopp till förfogande
för denna typ av verksamhet. Det kommunala huvudmannaskapet för
bl. a. äldreboendet får inte göras innehållslöst genom att staten med olika
bidrag styr vilka åtgärder i bostadsområdena som blir ekonomiskt möjliga att
genomföra. Det är inte heller rimligt att bortse från fastighetsekonomiska
överväganden i detta sammanhang. Som framhålls i motion Bo221 (m) så
måste de enskilda bostadsföretagen ha det avgörande ansvaret för att bl. a.
hissar installeras i de hus där detta är motiverat. Utskottet tillstyrker med
hänvisning till det ovan anförda förslaget i motion Bo221 (m) yrkande 14 om
att bidrag till hissinstallationer inte skall utgå fr. o. m. den 1 juli 1986.
dels utskottet under 65 bort hemställa
65. beträffande avveckling av bidragsgivningen till hissinstallationer
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
53. Bidraget till samupphandling och teknikutveckling av
hissinstallationer (mom. 66)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 51 som börjar ”Även yrkande 13”
och slutar ”i motionen” bort lyda:
Även yrkande 13 i motion Bo221 (m) tillstyrks av utskottet. Det är enligt
utskottets mening rimligt att eventuella statliga bidrag till teknikutveckling
av hissinstallationer ges på samma villkor som övrigt statligt stöd till
utvecklingsarbete inom byggnadssektorn och kan vägas mot andra angelägna
områden. Bidrag till teknikutveckling av hissar bör därför i fortsättningen
kunna utgå efter omprioriteringar under anslaget till byggnadsforskning.
dels utskottet under 66 bort hemställa
66. beträffande bidraget till samupphandling och teknikutveckling
av hissinstallationer
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo221 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
54. Ram för statsbidrag till hissinstallationer (mom. 67,
motiveringen)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del
av utskottets betänkande på s. 51 som börjar ”Sorn framgår” och slutar
”hänvisning härtill” bort lyda:
Vad i motion Bo213 (fp) yrkande 5 föreslagits om utnyttjandet av ramen
för hissbidrag avstyrks av utskottet med hänvisning till att utskottet ovan
förordat att bidrag till hissinstallationer inte skall utgå fr. o.m. den 1 juli
1986.
BoU 1985/86:13
99
55. Ram för statsbidrag till hissinstallationer (mom. 67) BoU 1985/86:13
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 51 som börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
Utskottet har tidigare starkt betonat vikten av att olika åtgärder vidtas för
att förbättra möjligheterna till ett självständigt boende för äldre och
handikappade. Installation av hissar är i detta sammanhang en av de mest
angelägna och avgörande åtgärderna. Som ovan angivits har emellertid
antalet hissinstallationer först på senare tid börjat öka. Det finns således
fortfarande ett stort behov av det stöd som statsbidraget till hissinstallationer
innebär. Mot denna bakgrund anser utskottet att ökad klarhet om möjligheterna
att i framtiden erhålla hissbidrag bör skapas genom att riksdagen
beslutar att 1986 års ram även får utnyttjas under år 1987. Utskottet
tillstyrker således motion Bo213 (fp) yrkande 5.
dels utskottet under 67 bort hemställa
67. beträffande ram för statsbidrag till hissinstallationer
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo213 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
56. Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
(mom. 70)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m) och Birgitta
Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 54 som börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:
Utskottet delar den ståndpunkt om tilläggslånens användningsområde
som förs fram i motionerna Bo221 (m) och Bo227 (fp). Det är således inte
rimligt att använda denna låneform för att subventionera ändrad lägenhetssammansättning.
Denna typ av åtgärder skall i stället baseras på konsumenternas
efterfrågan och fastighetsekonomiska bedömningar av resp. fastighetsägare.
Riksdagen bör med anledning av motionerna Bo221 (m) yrkande 8 och
Bo227 (fp) yrkande 34, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ge
regeringen till känna vad nu anförts. Möjligheten att erhålla tilläggslån för
ändrad lägenhetssammansättning bör avskaffas vid utgången av innevarande
budgetår.
dels utskottet under 70 bort hemställa
70. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 8
samt Bo227 yrkande 34, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
100
57. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 71)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil
Danielsson (m) och Birgitta Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 54 som börjar "Regeringens
förslag” och slutar ”tilläggslån avstyrks” bort lyda:
Utskottets ställningstagande att tilläggslån fortsättningsvis inte skall utgå
till ändrad lägenhetssammansättning innebär att en del av låneramen för
tilläggslån frigörs. De medel som på detta sätt frigörs bör som föreslås i
moderata samlingspartiets motion Bo221 utnyttjas för lån till grundförstärkning.
I vissa delar av vårt land är behovet av sådana lån mycket stort. Genom
den av utskottet föreslagna omfördelningen inom beslutsramen för tilläggslån
bör det bli möjligt att väsentligt öka långivningen för grundförstärkningsåtgärder
under nästa budgetår.
Detta ställningstagande från utskottet innebär sålunda en anslutning till
regeringens förslag avseende beslutsramens storlek men inte vad avser vilka
åtgärder som ramen bör omfatta. Förslaget i motion Bo221 (m) yrkande 8
såvitt nu är i fråga om en omfördelning inom beslutsramen tillstyrks. Motion
Bo227 (fp) yrkande 34 såvitt nu är i fråga avstyrks.
dels utskottet under 71 bort hemställa
71. beträffande beslutsramen för tilläggslån
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo221 yrkande 8 såvitt
nu är i fråga samt regeringens förslag och med avslag på motion
1985/86:Bo227 yrkande 34 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
58. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 71)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 54 som börjar ”Regeringens
förslag” och slutar ”tilläggslån avstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan förordat att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
inte skall beviljas efter utgången av innevarande budgetår. Den del
av beslutsramen för tilläggslån som på detta sätt frigörs bör i stället användas
för stöd till ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Detta
innebär att beslutsramen kan minskas på det sätt som föreslagits i motion
Bo227 (fp). Yrkande 34 såvitt nu är i fråga i motionen tillstyrks således av
utskottet. Regeringens förslag om beslutsramens storlek samt motion Bo221
(m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga avstyrks.
dels utskottet under 71 bort hemställa
71. beträffande beslutsramen för tilläggslån
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 34 såvitt nu
är i fråga och med avslag på regeringens förslag samt motion
1985/86:Bo221 yrkande 8 såvitt nu är i fråga medger att beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel
eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av 15 000 000 kr.
BoU 1985/86:13
101
för första halvåret 1986 och inom en ram av 25 000 000 kr. för BoU 1985/86:13
budgetåret 1986/87,
59. Överskridande av ramarna för tilläggslån m. m. (mom. 72)
Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp) och Bertil Danielsson (m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 54 som börjar ”Regeringen har”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:
Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringen begär riksdagens
bemyndigande att få vidga vissa ramar av sysselsättningsskäl. Detta betyder
enligt utskottets uppfattning att riksdagen på ett oacceptabelt sätt frånsäger
sig möjligheten att pröva stödgivningens totala omfattning och ibland också
inriktning. Denna beslutsordning bör enligt utskottets uppfattning upphöra.
I den mån ramvidgningar kan komma att aktualiseras av sysselsättningsskäl
eller av andra skäl bör förslag härom i vanlig ordning underställas riksdagen.
Endast härigenom ges riksdagen möjlighet att förutsättningslöst pröva
långivningens omfattning.
Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Bo221
yrkande 9 och Bo227 yrkande 35 och avstyrker regeringens förslag om
ramöverskridande av sysselsättningsskäl.
dels utskottet under 72 bort hemställa
72. beträffande överskridande av ramarna för tilläggslån m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 9 samt
Bo 227 yrkande 35 och med avslag på regeringens förslag inte medger
att de under 68 och 71 angivna ramarna får överskridas av sysselsättningsskäl,
60. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom. 74)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m) och Birgitta Hambraeus (c) anser - under förutsättning av
bifall till reservationerna 10 och 47 eller 37 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar ”De i” och slutar
”förslag tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan tillstyrkt de förslag (m) och (c) som ligger till grund för
anslagsyrkandena i motionerna Bo221 (m) yrkande 5 och Bo226 (c) yrkande
13, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga. Utskottet tillstyrker med
hänvisning härtill även dessa anslagsyrkanden, som innebär att en besparing
på 10 milj. kr. kan göras på anslaget till vissa lån till bostadsbyggandet i
förhållande till regeringens förslag. Förslaget i budgetpropositionen avstyrks
således liksom motion Bo227 (fp) yrkande 24.
dels utskottet under 74 bort hemställa
74. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo221 yrkande 5 och
Bo226 yrkande 13, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, samt
med avslag på regeringens förslag och motion 1985/86:Bo227 yrkande
24 till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 100 000 000 kr.,
61. Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (mom. 74)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser - under förutsättning
av bifall till reservationerna 10, 11 och 37 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar ”De i” och slutar
”förslag tillstyrks” bort lyda:
Till grund för den i motion Bo227 (fp) föreslagna anslagsminskningen
ligger förslag (fp) om avveckling av hyresförlustgarantilånen, förvärvslånen
och räntelånen - förslag som utskottet ovan tillstyrkt. Härigenom kan den i
motionen förordade besparingen på 95 milj. kr. på anslaget uppnås.
Utskottet tillstyrker således motion Bo227 (fp) yrkande 24. Anslagsyrkandena
i budgetpropositionen och i motionerna Bo221 (m) yrkande 5 samt Bo226
(c) yrkande 13, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, ligger mot
bakgrund av utskottets tidigare ställningstaganden på en för hög nivå varför
dessa förslag avstyrks.
dels utskottet under 74 bort hemställa
74. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 24 och med
avslag på regeringens förslag samt motionerna 1985/86: Bo221 yrkande
5 och Bo226 yrkande 13, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
till Vissa län till bostadsbyggande för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 15 000 000 kr.,
62. Anslag till räntebidrag (mom. 75)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservationerna 12, 15, 18, 21, 22 och 36 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar ”Bostadsutskottet
har” och slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:
Det i motion Bo221 (m) framlagda förslaget om en minskning av anslaget
till räntebidrag m. m. är en följd av de förslag (m) om bl. a. nytt räntebidragssystem
och justering av den garanterade räntan till följd av fastighetsskattens
avskaffande som utskottet ovan tillstyrkt. Utskottet tillstyrker med hänvisning
härtill även motion Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga. Detta
ställningstagande innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom förslagen i
budgetpropositionen och i motionerna Bo216 (vpk) yrkande 5, Bo226 (c)
yrkandena 3,4, 11 och 12, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, samt
Bo227 (fp) yrkande 26.
dels utskottet under 75 bort hemställa
75. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 6 såvitt nu
BoU 1985/86:13
103
är i fråga och med avslag på regeringens förslag samt motionerna
1985/86:Bo216 yrkande 5, Bo226 yrkandena 3, 4, 11 och 12, samtliga
dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och Bo227 yrkande 26 till
Räntebidrag för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
12 535 000 000 kr.,
63. Anslag till räntebidrag (mom. 75)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser - under förutsättning
av bifall till reservationerna 13, 16, 18, 21 och 36 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar ”Bostadsutskottet
har” och slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslag från folkpartiet som sammanlagt
innebär att en besparing på 1 210 milj. kr. kan göras på anslaget till
räntebidrag. Det i motion Bo227 (fp) yrkande 26 framförda förslaget
tillstyrks med hänvisning härtill. Detta medför att utskottet samtidigt
avstyrker anslagsyrkandena beträffande räntebidrag i budgetpropositionen
och i motionerna Bo216 (vpk) yrkande 5, Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i
fråga samt Bo226 yrkandena 3, 4, 11 och 12, samtliga dessa yrkanden såvitt
nu är i fråga.
dels utskottet under 75 bort hemställa
75. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 26 och med
avslag på regeringens förslag samt motionerna 1985/86:Bo216 yrkande
5, Bo221 yrkande 6, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, och
Bo226 yrkandena 3,4,11 och 12, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i
fråga, till Räntebidrag för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 13 390 000 000 kr.,
64. Anslag till räntebidrag (mom. 75)
Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser - under förutsättning
av bifall till reservationerna 14, 18, 20 och 36 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar "Bostadsutskottet
har” och slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan tillstyrkt de förslag i motion Bo226 (c) som grundar det
i motionen förordade anslaget till räntebidrag. Utskottet tillstyrker med
hänvisning härtill motion Bo226 (c) yrkandena 3,4,11 och 12 även i vad avser
anslag. Detta innebär att regeringens förslag liksom de i motionerna Bo216
(vpk) yrkande 5, Bo221 (m) yrkande 6 såvitt nu är i fråga och Bo227 (fp)
yrkande 26 framförda förslagen till anslag avstyrks.
dels utskottet under 75 bort hemställa
75. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo226 yrkandena 3,4,
11 och 12, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, och med avslag på
BoU 1985/86:13
104
regeringens förslag samt motionerna 1985/86: Bo216 yrkande 5, Bo221
yrkande 6, detta yrkande såvitt nu är i fråga, och Bo227 yrkande 26 till
Räntebidrag för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
10 960 000 000 kr.,
65. Anslag till räntebidrag (mom. 75)
Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation 17 -att
dels den del av utskottets betänkande på s. 55 som börjar ”Bostadsutskottet
har” och slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har med anledning av motion Bo216 (vpk) ovan avstyrkt
regeringens förslag om en extra upptrappning av de garanterade räntorna.
Även förslaget i denna motion om en utvidgning av ROT-programmet har
tillstyrkts. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill även förslaget i motion
Bo216 (vpk) yrkande 5 om ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt
förslagsanslag. Förslagen i budgetpropositionen och motionerna Bo221 (m)
yrkande 6 såvitt nu är i fråga, Bo226 yrkandena 3,4,11 och 12, samtliga dessa
yrkanden såvitt nu är i fråga, och Bo227 (fp) yrkande 26 avstyrks av utskottet.
dels utskottet under 75 bort hemställa
75. beträffande anslag till räntebidrag
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo216 yrkande 5 och med
avslag på regeringens förslag samt motionerna 1985/86:Bo221 yrkande
6, Bo226 yrkandena 3, 4, 11 och 12 och Bo227 yrkande 26, samtliga
yrkanden utom det sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 15 500 000 000 kr.,
66. Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter (mom. 76)
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 56 som börjar ”Det i” och slutar
”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:
Utskottet delar uppfattningen att några eftergifter av hyresförlustlån
fortsättningsvis inte bör medges. Därmed bör enligt utskottets mening också
anslaget till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
beräknas i enlighet med förslaget i motion Bo227 (fp) yrkande 30. Motionen
tillstyrks. Regeringens förslag samt motion Bo215 (vpk) yrkande 3 avstyrks.
dels utskottet under 76 bort hemställa
76. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo227 yrkande 30 och med
avslag på regeringens förslag samt motion 1985/86:Bo215 yrkande 3
till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 55 000 000
kr.,
BoU 1985/86:13
105
67. Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter (mom. 76)
Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation 47 -att
dels den del av utskottets betänkande på s. 56 som börjar ”Det i” och slutar
”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:
De i motion Bo215 (vpk) förordade förbättringarna av stödet till bostadsområden
med uthyrningssvårigheter har ovan tillstyrkts av utskottet. Utskottet
tillstyrker med hänvisning härtill även det förslag till anslag som förs fram i
motion Bo215 (vpk) yrkande 3. Detta innebär att regeringens förslag och
motion Bo227 (fp) yrkande 30 avstyrks.
dels utskottet under 76 bort hemställa
76. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo215 yrkande 3 och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1985/
86:Bo227 yrkande 30 till Åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 205 000 000 kr.,
68. Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
(mom. 77)
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservationerna 51, 52 och 53 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 56 som börjar ”De förslag” och
slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:
De förslag som ligger till grund för anslagsyrkandet i motion Bo221 (m)
beträffande viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. har ovan tillstyrkts av
utskottet. Med hänvisning härtill tillstyrks således även motion Bo221 (m)
yrkande 12. Regeringens förslag till anslag liksom motion Bo226 (c) yrkande
10 såvitt nu är i fråga avstyrks.
dels utskottet under 77 bort hemställa
77. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Bo221 yrkande 12 och med
avslag på regeringens förslag samt motion 1985/86:Bo226 yrkande 10,
det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, till Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 225 000 000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Skatter och bostadssubventioner
BoU 1985/86:13
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anför:
106
I betänkandets inledning (s. 16) redovisas kortfattat utvecklingen av samhällets
stöd till bostadssektorn. I denna redovisning inkluderas även ”skattesubventioner”
till egnahemsägare, dvs. avdragsrätten för räntekostnader.
Tidigare rådde politisk enighet om att rätten till ränteavdrag var en del av
skattesystemet. Denna s. k. symmetriprincip innebär nämligen att ränteintäkter
fullt ut beskattas medan räntekostnader får dras av.
Moderata samlingspartiet hävdar alltjämt denna princip. Det kan sålunda
inte göras gällande att egnahemsägarens avdrag för räntekostnader är en
bostadssubvention.
2. Tillkomsten av s. k. ungdomslägenheter
Tore Claeson (vpk) anför:
Problemen med ungdomens bostadssituation är allvarliga, särskilt i Storstockholm
och andra storstadsregioner. För många ungdomar är hyrorna i
både ombyggda och nya lägenheter nu närmast oöverkomliga. Lägenhetsbristen
har dessutom gjort att många ungdomar i vissa delar av landet helt
saknar möjlighet att få en egen bostad. Dessa problem löses emellertid inte
genom sådana åtgärder som föreslås i motion Bo223 (s) eller i det
tillkännagivande utskottet gör i betänkandet (s. 39).
Varken s. k. ungdomskontrakt med sämre besittningsskydd för ungdomar
än för andra hyresgäster eller mera omfattande lättnader i normkrav gällande
utrymmes- och utrustningsstandard är acceptabla från grundläggande bostadssociala
utgångspunkter. I samband med reparation, om- och tillbyggnader
bör emellertid dispens kunna ges för att bibehålla vissa s. k. ofullständiga
lägenheter och erhålla räntelån utan omfattande förändringar av äldre
lägenheter.
De åtgärder som i första hand måste komma i fråga är ekonomiska
stimulanser för ett ökat bostadsbyggande till rimliga kostnader. Vidare måste
bostadsförmedlingarnas resurser och lagliga möjligheter att förmedla alla
ledigblivna och nyproducerade lägenheter förstärkas. Jag förutsätter att det
är sådana överväganden som kommer främst då det gäller regeringens
ställningstaganden i frågan om ungdomslägenheter.
3. Lån vid köp av äldre egnahem
Kjell A. Mattsson och Birgitta Flambraeus (båda c) anför:
Utskottet har vid sin behandling av motion Bo209 (c) avstyrkt förslag om att
statliga lån skall utgå vid köp av äldre egnahem. Motionärerna anser att det
är angeläget att finna ett system som skapar större rättvisa mellan dem som
bygger nytt och dem som väljer att satsa på ett äldre hus.
Centerpartiet har i olika sammanhang lagt fram förslag om ett förändrat
bostadsfinansieringssystem där subventionernas roll minskas. Bottenlåneinstituten
har föreslagits ta över finansiering av bostadsbyggandet genom ett
kreditgarantisystem.
Ett sådant nytt finansieringssystem innebär att den olikhet i subventionsgraden
som finns mellan nyproduktionen av egnahem och befintliga sådana
kommer att minska väsentligt.
BoU 1985/86:13
107
Motionsyrkandenas behandling
BoU 1985/86:13
Motion nr |
Yrkande nr |
Utskottets yttrandes. |
Utskottets hemställan nr |
Reservation nr |
Bo201 |
50 |
61 |
||
Bo202 |
21,22 |
9 |
9 |
|
Bo203 |
41 |
42 |
||
Bo204 |
44 |
48 |
41,42 |
|
Bo205 |
38 |
35 |
||
Bo206 |
49 |
59 |
50 |
|
Bo207 |
1 |
18 |
2 |
2,3 |
2 |
18 |
2 |
2,3 |
|
3 |
18 |
3 |
3 |
|
Bo208 |
38 |
36 |
||
Bo209 |
40,43 |
41,47 |
39,40 |
|
Bo210 |
2 |
43 |
47 |
39,40 |
Bo212 |
52,53 |
68 |
||
Bo213 |
1 |
19 |
4 |
4 |
2 |
19 |
4 |
4 |
|
3 |
44 |
49 |
||
5 |
51 |
67 |
54,55 |
|
6 |
44 |
50 |
43 |
|
Bo214 |
50 |
63 |
||
Bo215 |
1 |
46 |
52 |
45-47 |
2 |
46 |
52 |
45-47 |
|
3 |
56 |
76 |
66,67 |
|
Bo216 |
1 |
25 |
14 |
15-17 |
2 |
17,44 |
1,48 |
1,41,42 |
|
3 |
42 |
46 |
38 |
|
4 |
20 |
7 |
7,8 |
|
5 |
55 |
75 |
62-65 |
|
Bo219 |
43 |
47 |
39,40 |
|
Bo220 |
1 |
33 |
23 |
|
2 |
39 |
37 |
||
Bo221 |
4 |
22,23,42, |
10,12,45, |
10,37,49 |
47,48 |
55,57 |
|||
5 |
55 |
74 |
60,61 |
|
6 |
24,25,26, |
13-15,19, |
12-18,22, |
|
28,41,48 |
43,56,75 |
36,62-65 |
||
55 |
||||
7 |
45 |
51 |
44 |
|
8 |
54 |
70,71 |
56-58 |
|
9 |
54 |
72 |
59 |
|
10 |
52,53 |
68 |
||
12 |
56 |
77 |
68 |
|
13 |
51 |
66 |
53 |
|
14 |
51 |
65 |
52 |
|
15 |
45 |
51 |
44 |
|
Bo222 |
1 |
20 |
5 |
5 |
3 |
20 |
5 |
5 |
|
Bo223 |
39 |
38 |
34 |
|
Bo224 |
52,53 |
68 |
||
Bo225 |
1 |
40 |
39 |
35 |
2 |
40 |
39 |
35 |
|
3 |
40 |
39 |
35 |
|
Bo226 |
3 |
26,55 |
15,75 |
18,62-65 |
4 |
24,55 |
13,75 |
12-14,62-65 |
|
5 |
21,22 |
9 |
9 |
|
6 |
34 |
26 |
29 |
|
7 |
34 |
27 |
||
8 |
35 |
28 |
30 |
|
9 |
35 |
29 |
31 |
|
10 |
49,56 |
59,77 |
50,68 |
|
11 |
26,55 |
16,75 |
19,20,62-65 |
Motion Yrkande Utskottets Utskottets Reservation BoU 1985/86:13
nr nr yttrande s. hemställan nr
nr
12 |
41,55 |
43,75 |
36,62-65 |
|
13 |
42,55 |
45,74 |
37,60,61 |
|
14 |
52,53 |
68 |
||
17 |
38 |
33 |
32 |
|
Bo227 |
1 |
18 |
2 |
2,3 |
8 |
38 |
33 |
32 |
|
17 |
43 |
47 |
39,40 |
|
20 |
24 |
13 |
12-14 |
|
22 |
26 |
15 |
18 |
|
23 |
20 |
6 |
6 |
|
24 |
55 |
74 |
60,61 |
|
25 |
22,42 |
10,11,45 |
10,11,37 |
|
26 |
55 |
75 |
62-65 |
|
27 |
41 |
43 |
36 |
|
28 |
27 |
18 |
21 |
|
29 |
25 |
14 |
15-17 |
|
30 |
56 |
76 |
66,67 < |
|
31 |
47 |
55 |
49 |
|
32 |
46 |
52 |
45-47 |
|
33 |
52-53 |
68 |
||
34 |
54 |
70,71 |
56-58 |
|
35 |
54 |
72 |
59 |
|
Bo228 |
1 |
53 |
69 |
|
2 |
53 |
69 |
||
Bo229 |
50 |
62 |
||
Bo230 |
1 |
27 |
17 |
|
Bo231 |
1 |
18 |
2 |
2,3 |
Bo402 |
3 |
20 |
6 |
6 |
5 |
24,41,42, |
13,43,45, |
12-14,36, |
|
45 |
51 |
37,44 |
||
Bo410 |
4 |
40 |
40 |
|
15 |
38 |
33,34 |
32,33 |
|
Bo505 |
2 |
19 |
4 |
4 |
316 |
32 |
20-22 |
23-27 |
|
317 |
1 |
32 |
20 |
23-25 |
2 |
32 |
20 |
23-25 |
|
3 |
32 |
21 |
26 |
|
4 |
32 |
22 |
27 |
|
318 |
1 |
32 |
22 |
27 |
2 |
32 |
21 |
26 |
|
319 |
1 |
33 |
24 |
28 |
2 |
32 |
20 |
23-25 |
|
3 |
33 |
24 |
28 |
109
Innehåll BoU 1985/86:13
Sammanfattning 1
1 Propositionerna 2
2 Motionerna m. m 3
3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjning m.m 10
3.1 Bostadsproduktionen 10
3.2 Bostadsinvesteringar 12
3.3 Byggnadskostnader 13
3.4 Bostadskostnaderna 14
3.5 Outhyrda lägenheter 15
4 Utskottet 16
4.1 Inledning 16
4.2 Bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m 17
4.3 Finansieringen av bostadslångivningen 20
4.4 Förtida inlösen av lån 21
4.5 Vissa lån till bostadsbyggande 22
4.6 Räntebidrag m. m 23
4.6.1 Räntebidragssystemets utformning 23
4.6.2 Garanterad ränta m. m 24
4.7 Vissa förutsättningar och villkor för statliga bostadslån
m.m 27
4.7.1 Produktionskostnadsanpassad belåning 27
4.7.2 Förutsättningar och villkor i övrigt för statliga
bostadslån m.m 33
4.8 Hyresrabatterochhyresförlustgarantilånm. m 41
4.9 Reparation, om-och tillbyggnad 42
4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter samt bidrag till förbättring av boendemiljön .. 45
4.11 Vissbostadsförbättringsverksamhet 48
4.12 Tilläggslån m. m 52
4.13 Anslag 54
4.13.1 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande 54
4.13.2 Anslag till räntebidrag 55
4.13.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter 55
4.13.4 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m 56
4.13.5 Anslag i övrigt 56
4.14 Hemställan 57
Reservationer
1 Bostadsbyggandets omfattning (vpk) 63
2 Bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer (s) ... 64
3 Bostadsbyggandets fördelning på olika upplåtelseformer (vpk) 64
4 Äldres boende (m, fp) 65
5 Kollektivt boende (vpk) 66
6 Nytt system för finansieringen av bostadslån (m, fp, c) 67 110
7 Statlig totalfinansiering (s) 68 BoU 1985/86:13
8 Statlig totalfinansiering (vpk) 68
9 Förtida inlösen av lån (c) 69
10 Förvärvslån (m, fp) 70
11 Räntelån(fp) 71
12 Räntebidragssystemets utformning (m) 71
13 Räntebidragssystemets utformning (fp) 72
14 Räntebidragssystemets utformning (c) 73
15 Justering av de garanterade räntorna (m) 74
16 Justering av de garanterade räntorna (fp) 74
17 Justering av de garanterade räntorna (vpk) 75
18 De med anledning av fastighetsskatten vidtagna ändringarna i
räntebidragssystemet (m, fp, c) 76
19 Räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler (m) 76
20 Räntebidrag till lån som utgått enligt äldre regler (c) 77
21 Eftergift av räntelån (m, fp) 77
22 Avveckling av den produktionskostnadsanpassade belåningen
(m) 78
23 Reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och bostadsrättshus
samt gruppbyggda småhus (m) 78
24 Reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och bostadsrättshus
samt gruppbyggda småhus (fp) 79
25 Reglerna för räntebidrag m. m. för hyres- och bostadsrättshus
samt gruppbyggda småhus (c) 80
26 Länsbostadsnämndernas prövning av låneärenden (m, c) 81
27 Ikraftträdande m. m. (m, fp, c) 81
28 Översyn av låneberäkningsmetoderna m. m. (fp) 82
29 Möjligheterna att anföra besvär (m, c) 83
30 Regler för inräknande av kostnader för eget arbete i låneunderla
get(c)
83
31 Det kommunala inflytandet i bostadsrättsförening (c) 84
32 Markvillkoret (m, fp, c) 84
33 Konkurrensvillkoret (m) 85
34 Ändringar i bostadsfinansieringssystemet för att möjliggöra
tillkomsten av s. k. ungdomslägenheter (m) 85
35 Konstnärlig utsmyckning av byggnader (vpk) 86
36 Avveckling av hyresrabatterna (m, fp, c) 87
37 Avveckling av hyresförlustgarantierna (m, fp, c) 87
38 Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga företag (vpk) .. 88
39 Varsam upprustning (fp, c) 89
40 Varsam upprustning (vpk) 90
41 Ett utvidgat ROT-program m. m. (c) 91
42 Ett utvidgat ROT-program m. m. (vpk) 92
43 Flexibilitet vid tillämpnigen av reglerna för ombyggnad av
ålderdomshem (fp) 93
44 Avveckling av bidragen till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter och boendemiljöbidragen (m) 93
lil
45 Bidrag för att främja åtgärder som syftar till att minska antalet BoU 1985/86:13
outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden
med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem (fp,
c) 94
46 Bidrag för att främja åtgärder som syftar till att minska antalet
outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i bostadsområden
med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala
problem (m) 95
47 Bidrag för att främja åtgärder som syftar till att minska antalet
outhyrda lägenheter och förbättra den sociala miljön i områden
med stora uthyrningssvårigheter eller stora sociala problem (vpk)
95
48 Ram för bidrag till bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m. m. (m) 97
49 Avveckling av de särskilda lokallånen (m, fp) 97
50 Avveckling av förbättringslångivningen (c) 97
51 Ramen för bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder (m) 98
52 Avveckling av bidragsgivningen till hissinstallationer (m) 98
53 Bidraget till samuphandling och teknikutveckling av hissinstallationer
(m) 99
54 Ram för statsbidrag till hissinstallationer (m) 99
55 Ram för statsbidrag till hissinstallationer (fp) 100
56 Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning(m, fp, c) 100
57 Beslutsramen för tilläggslån (m, c) 101
58 Beslutsramen för tilläggslån (fp) 101
59 Överskridande av ramar för tilläggslån (m, fp) 102
60 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (m, c) 102
61 Anslag till vissa lån till bostadsbyggande (fp) 103
62 Anslag till räntebidrag (m) 103
63 Anslag till räntebidrag (fp) 104
64 Anslag till räntebidrag (c) 104
65 Anslag till räntebidrag (vpk) 105
66 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter (fp) 105
67 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter (vpk) 106
68 Anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet (m) 106
Särskilda yttranden
1 Skatter och bostadssubventioner (m) 106
2 Tillkomsten av s. k. ungdomslägenheter (vpk) 107
3 Lån vid köp av äldre egnahem (c) 107
Motionsyrkandenas behandling 108
112
gotab Stockholm 1986 10621