Bostadsutskottets betänkande
1985/86:1
om ändring i bestämmelserna om konsolideringsfond
för allmännyttiga bostadsföretag (prop. 1985/86:16)
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att allmännyttiga bostadsföretag
vilkas grundkapital avsevärt överstiger 1 % av fastighetskapitalet, efter
prövning av omständigheterna i det enskilda fallet, skall kunna få det
överskjutande beloppet beaktat som en del av den konsolideringsfond som
krävs för att företaget skall ha rätt till det statliga räntestödet. De med
anledning av propositionen väckta motionerna (m) och (vpk) avstyrks.
Reservationer har avgivits av (vpk) om att kravet på fondavsättning skall
slopas och av (m, fp, c) om avslag på propositionen och återinförande av det
ursprungliga fondkravet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1985/86:16 (bostadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att godkänna de grunder som förordats i fråga om möjligheten för
allmännyttiga bostadsföretag att jämställa viss del av grundkapitlet med
konsolideringsfond.
Motionerna
Utskottet behandlar i detta betänkande de med anledning av propositionen
väckta motionerna 1985/86:
64 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen med avslag på
proposition 1985/86:16 beslutar att kravet på konsolideringsfond för erhållande
av statligt räntestöd för gemensamt underhåll m. m. av bostadshus
avskaffas vid utgången av år 1985,
65 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår proposition
1985/86:16.
Utskottet
Enligt 22 § bostadsfinansieringsförordningen (BFF) skall ett allmännyttigt
bostadsföretag - för att företaget skall ha rätt till bostadslån - ha ett
grundkapital motsvarande minst 1 % av sitt fastighetskapital. En förutsättning
för att dessa företag skall erhålla statligt räntestöd för gemensamt
BoU
1985/86:1
1 Riksdagen 1985186.19sami. Nr 1
underhåll m. m. av bostadshus är dessutom att de har en konsolideringsfond
som motsvarar minst 2 % av det fastighetskapital som företagen förvaltar.
Krav på avsättning till konsolideringsfond gäller fr. o. m. den 1 januari 1984.
Under perioden 1984-1987 gäller övergångsvis vissa regler för att uppfylla
fondkravet.
Bostadsutskottet behandlade hösten 1984 (BoU 1984/85:8 och BoU
1984/85:9) frågan om allmännyttiga bostadsföretag som hade ett grundkapital
överstigande minimibeloppet skulle kunna få det överskjutande beloppet
jämställt med konsolideringsfond. Efter att bl. a. ha erinrat om aktiebolagslagens
regler om nedsättning av aktiekapital för bl. a. fondavsättning fann
utskottet det motiverat att regeringen för riksdagen i lämpligt sammanhang
redovisade sin syn på den i betänkandena aktualiserade frågan. Vad
utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
I nu föreliggande proposition återkommer regeringen med den begärda
redovisningen och med vissa förslag. I propositionen anförs bl. a. att en
generell möjlighet för företagen att jämställa eventuellt överskjutande
grundkapital med konsolideringsfond vore att motverka syftet med fonderna,
nämligen att stärka eller bevara de allmännyttiga bostadsföretagens
ekonomiska handlingsutrymme. Emellertid vore det, anför bostadsministem,
alltför långtgående att över huvud taget inte medge dessa företag att
jämställa överskjutande grundkapital med konsolideringsfond. För att ett
sådant medgivande skall lämnas bör företagen ha ett grundkapital som
avsevärt överstiger minimibeloppet för grundkapitalet enligt BFF. I propositionen
lämnas den upplysningen att för närvarande ett fyrtiotal företag har
ett grundkapital på 2 % eller mera av fastighetskapitalet, varav uppskattningsvis
för 10-15 av dessa företag den i propositionen förordade möjligheten
att jämställa överskjutande grundkapital med konsolideringsfond är av
avgörande betydelse för att företaget skall klara fondkravet inom den
fastställda tiden. Länsbostadsnämnden avses få möjlighet att ta hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet vid prövning av frågan om företagets
grundkapital kan anses avsevärt överstiga 1 % av fastighetskapitalet.
I motion 64 (vpk) föreslås att kravet på avsättning till konsolideringsfond
som förutsättning för erhållande av statligt räntestöd för gemensamt
underhåll avskaffas. Enligt motionärerna innebär fondkravet hyreshöjningar
hos många företag. Därigenom anges att de positiva effekterna av räntebidragen
för underhåll motverkas.
Motionärerna i motion 65 (m) yrkar avslag på propositionen. Som motiv
för yrkandet anförs att en större andel eget kapital gör de allmännyttiga
bostadsföretagen mindre känsliga för dåliga tider samt att risken är stor att
kommunalskattemedel överförs till bostadsföretagen för att täcka förluster
något som i sin tur innebär att en viss typ av boende subventioneras av alla
andra kommuninvånare. En högre andel eget kapital i bolagen innebär enligt
motionärerna att behovet av kommunala subventioner kan undvikas.
Utskottet behandlar först förslaget i (vpk)-motionen om att kravet på
avsättning till konsolideringsfond skall avskaffas. När fondkravet beslöts av
riksdagen (BoU 1983/84:11) anfördes att det är av allmänt intresse att de
allmännyttiga bostadsföretagen har tillräcklig soliditet för att bevara sin
BoU 1985/86
ekonomiska handlingsfrihet. Konsolideringsfonden är ett viktigt instrument
för att uppnå denna handlingsfrihet. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning.
Varken i motionen eller eljest har tillräckliga motiv framförts som
innebär att kravet på konsolideringsfond bör slopas. Motion 64 (vpk)
avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.
Utskottet kan inte dela vad i motion 65 (m) föreslagits och förordats om
avslag på propositionen. Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt
att, på i propositionen angivna grunder, medge att allmännyttiga bostadsföretag
som har ett grundkapital som avsevärt överstiger minimibeloppet för
grundkapital enligt 22 § BFF ges möjlighet att få det överskjutande beloppet
helt eller delvis beaktat som en del av konsolideringsfond. Utskottet föreslår
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i frågan. Ett sådant
ställningstagande låter sig således inte förenas med vad i motion 65 (m)
föreslagits. Motionen avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avskaffande av krav på avsättning till konsolideringsfond
att riksdagen avslår motion 1985/86:64,
2. beträffande möjligheten att jämställa viss del av grundkapitalet
med konsolideringsfond att riksdagen med godkännande av proposition
1985/86:16 avslår motion 1985/86:65.
Stockholm den 14 november 1985
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s),
Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m),
Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Rune Thorén (c)
och Britta Sundin (s).
Reservationer
1. Avskaffande av krav på avsättning till konsolideringsfond
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 2 börjar ”Utskottet
behandlar” och på s. 3 slutar ”nu anförts” bort lyda:
Som framhålls i motion 64 (vpk) innebär fondkravet hyreshöjningar hos
många företag. Därigenom motverkas de positiva effekterna av räntebidragen
för underhåll. Redan när regeringen hösten 1983 föreslog att konsolideringsfonder
skulle inrättas anfördes i en motion (vpk) att bl. a. Hyresgäster
-
BoU 1985/86:1
3
nas riksförbund och bostadskommittén ansett att fondkravet skulle medföra
betydande hyreshöjningar hos många företag. Regeringens av riksdagen
godkända förslag år 1984 om lättnader i fondkravet samt förslaget i den nu
aktuella propositionen om ytterligare undantag bör enligt utskottets uppfattning
tas som ett uttryck för att även regeringen nu insett att fondkravet verkar
hyreshöjande. Enligt utskottets mening bör fondkravet helt slopas vid
utgången av år 1985.
Vad utskottet nu anfört innebär en tillstyrkan av motion 64 (vpk). Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande avskaffande av krav på avsättning till konsolideringsfond
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:64 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Möjligheten att jämställa viss del av grundkapitalet med
konsolide ringsfond
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Rune Thorén (c)
anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”avstyrks därför” bort lyda:
En stor majoritet av riksdagen (s, m, fp, c) beslöt 1983 (BoU 1983/84:11)
att en förutsättning för att allmännyttiga bostadsföretag skulle erhålla statligt
räntestöd för gemensamt underhåll m. m. av bostadshus var att dessa företag
hade en konsolideringsfond som motsvarade minst 2 % av det fastighetskapital
som företagen förvaltar. Hösten 1984 (BoU 1984/85:8 och BoU 1984/85:9)
beslöt riksdagens majoritet (s, vpk) om vissa lättnader i fondkravet.
De relativt blygsamma krav på avsättning till konsolideringsfond som
gäller får inte ytterligare urholkas. Den fondavsättning om vilken riksdagen
beslutat bör gälla även fortsättningsvis. Som betonas i motion 65 (m) innebär
för de allmännyttiga bostadsföretagen en större andel eget kapital att dessa
företags ekonomiska handlingsutrymme stärks och att de blir mindre
känsliga för dåliga tider och därmed mindre i behov av täckningsbidrag från
ägaren/kommunen.
Ett bibehållande av fondkravet sådant det ursprungligen formulerades bör
därför gälla.
Vad ovan anförts innebär att riksdagen tillstyrker motion 65 (m) och avslår
proposition 16 om ändring i bestämmelserna om konsolideringsfond för
allmännyttiga bostadsföretag.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande möjligheten att jämställa viss del av grundkapitalet
med konsolideringsfond att riksdagen med bifall till motion 1985/86:65
avslår proposition 1985/86:16.
BoU 1985/86:1
gotab Stockholm 1985 83562