Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1985/86:7

om anslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86
(prop. 1985/86:25)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels de förslag om tilläggsbudget I som regeringen
lägger fram i proposition 1985/86:25, bilagorna 5, 7 och 8, beträffande
arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor, regional utveckling samt statlig personalpolitik,
dels sex motioner som väckts i anslutning till dessa delar av
propositionen.

Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor

I de s. k. frikommunerna inrättas arbetsförmedlingsnämnder. Dessa föreslås
i vissa avseenden få friare disponera insatser i form av beredskapsarbeten,
rekryteringsstöd och ungdomslag. Vidare berörs finansieringen av den nya
organisationen för arbetsmarknadsutbildningen under inkömingsskedet. I
anknytning härtill aktualiseras verksamheten vid Nordkalottens AMUcenter.

De medel som under vintern och våren 1986 står till förfogande för
beredskapsarbeten bör enligt regeringen förstärkas bl. a. genom att ta i
anspråk medel som inte utnyttjas för rekryteringsstöd. Detta godtas av
utskottet som avvisar motionsyrkanden om alternativa medelsförstärkningar
till arbetsmarknadsutbildningen resp. de regionala utvecklingsinsatserna
(det s. k. länsanslaget).

Slutligen i detta avsnitt behandlas förslag om utökningar av insatserna för
arbetshandikappade i form av introduktionsbidrag och det särskilda lönebidraget
samt offentligt skyddat arbete (de förutvarande s. k. T 1-arbetena för
socialmedicinskt handikappade).

Vid behandlingen av frågan om platser med introduktions- och lönebidrag
har folkpartiet och centerpartiet i en gemensam reservation och vänsterpartiet
kommunisterna i en annan reservation föreslagit ett större platstillskott
än regeringen. Moderata samlingspartiet har ett särskilt yttrande i frågan.
Även på en rad andra punkter finns reservationer från de nämnda partierna.
Särskilda yttranden har dessutom avgivits av folkpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna.

1 Riksdagen 1985/86.18 sami. Nr 7

Regional utveckling

AU 1985/86:7

Utskottet tillstyrker att ytterligare medel anvisas för regionalpolitiska
insatser i Udde vallaregionen. 125 milj. kr. avser lokaliseringsbidrag och 25
milj. kr. lokaliseringslån. Moderata samlingspartiet tillstyrker i en reservation
70 milj. kr. i lokaliseringsbidrag men avstyrker ytterligare medel för
lokaliseringslån. Utökade medel för sådana lån avstyrks även av centerpartiet
som dessutom förordar att det s. k. länsanslaget tillförs 112 milj. kr. Vpk
redovisar i en annan reservation de principer som man anser bör gälla för
insatsernas utformning vid regionala kriser.

Statlig personalpolitik

Riksdagen har tidigare godkänt ett avtal mellan staten och de anställdas
huvudorganisationer om inrättande av förnyelsefonder på det statligt
reglerade området under perioden 1985/86-1988/89. Utskottet tillstyrker att
50 milj. kr. anvisas för ändamålet under budgetåret 1985/86. Moderata
samlingspartiet förordar i en reservation att att avtalet i fråga skall sägas upp.

Tionde huvudtiteln

I. Arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor

1. Arbetsmarknadsdepartementet

I enlighet med regeringens förslag under punkt A 1 (s. 34) om medel till
personalförstärkning på departementets utlänningsenhet hemställer utskottet att

riksdagen till Arbetsmarknadsdepartementet på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
2 034 000 kr.,

2. Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse

Propositionen

Regeringen föreslår i ett avsnitt med ovanstående rubrik (s. 35-36) att
riksdagen skall

1. godkänna vad som förordats i fråga om arbetsförmedlingsnämndernas
och berörda länsarbetsnämnders rätt att förlänga tiden för beredskapsarbete
och rekryteringsstöd,

2. godkänna vad som förordats om arbetsförmedlingsnämndernas rätt att
utnyttja resurser som har avsatts för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd
och om de nedre åldersgränserna för beredskapsarbete och rekryteringsstöd i
frikommunerna.

Motionerna

AU 1985/86:7

1985/86:158 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas att

1. riksdagen avslår regeringens förslag om arbetsförmedlingsnämndernas
och berörda länsarbetsnämnders rätt att förlänga tiden för beredskapsarbete
och rekryteringsstöd,

2. riksdagen avslår regeringens förslag om arbetsförmedlingsnämndernas
rätt att utnyttja resurser som har avsatts för beredskapsarbeten och
rekryteringsstöd och om de nedre åldersgränserna för beredskapsarbete och
rekryteringsstöd i frikommunerna,

3. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken.

1985/86:159 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas att

4. riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående tillämpningen av ungdomslagen i de s. k.
frikommunerna.

Utskottet

I anslutning till det s. k. frikommunförsöket med ökad kommunal självstyrelse
har regeringen i oktober utfärdat en förordning (1985:788) som medger att
lokala arbetsförmedlingsnämnder får inrättas i de nio frikommunema. Dessa
nämnder skall överta de uppgifter som i dag vilar på distriktsarbetsnämnderna,
och avsikten med dem är att pröva en ny samverkansform mellan stat och
kommun i arbetsmarknadspolitiken. Möjlighet bör enligt regeringen finnas
att låta arbetsförmedlingsnämnderna friare disponera de arbetsmarknadspolitiska
medlen.

I det sistnämnda hänseendet erinras i propositionen om att flera försökskommuner
har föreslagit längre perioder för beredskapsarbete och rekryteringsstöd.
Längsta tid är för närvarande sex månader i båda fallen.
Regeringens förslag innebär att arbetsförmedlingsnämnderna skall kunna
medge en förlängning av de aktuella perioderna, dock längst till tolv
månader. Det föreslås vidare att berörda länsarbetsnämnder skall få besluta
om motsvarande förlängningar vid försök med sysselsättningskontrakt i de
tre landstingskommuner som också deltar i frikommunförsöket. Kontrakten
avser ett sysselsättningsåtagande av landstingen mot en utfästelse om bidrag
från statens sida.

Alf Wennerfors m. fl. (m) yrkar i motion 1985/86:158 att regeringsförslaget
skall avslås. De hävdar att inlåsningseffekterna av långvariga beredskapsarbeten
redan är väl kända och att längre perioder för rekryteringsstödet
innebär att tanken med den stödformen spolieras.

Det framhålls vidare i samma motion att arbetsmarknadspolitiken är en
statlig uppgift. Utformning och dimensionering av denna politik måste vara
en angelägenhet för statsmakterna. Insatserna bör fördelas efter samma
grundprinciper oavsett vilken del av landet det gäller. Kommunerna bör inte
ta på sig nya uppgifter på detta område. De åtgärder som föreslås i
propositionen är således steg på fel väg. Motionärerna yrkar att vad de anfört
om statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken skall ges regeringen till känna.

I vårt land är det inte ifrågasatt att det är regering och riksdag sorn
bestämmer om arbetsmarknadspolitikens inriktning och utformning. De
åtgärder statsmakterna beslutar genomförs under ledning och kontroll av
statliga arbetsmarknadsmyndigheter. Redan av det skälet kan det inte anses
påkallat att riksdagen, såsom motionärerna begär, i ett tillkännagivande till
regeringen erinrar om statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Den
begränsade utvidgning av beslutanderätten på lokal nivå som innefattas i
regeringens förslag kan inte heller ge anledning till den begärda meningsyttringen
från riksdagens sida. Som framgår av propositionen har det för övrigt
vid överläggningarna med kommunerna klargjorts att utgångspunkten för
försöksverksamheten är att staten även i fortsättningen skall ha huvudansvaret
för arbetsmarknadspolitiken. Slutsatsen av det anförda är att utskottet
avstyrker det tillkännagivande till regeringen som föreslås i motion 1985/
86:158.

Liksom regeringen anser utskottet att det är av värde att i samband med
frikommunförsöken i den begränsade skala det här gäller pröva en ordning
med friare disposition av arbetsmarknadspolitiska medel. Utskottet biträder
följaktligen regeringens förslag om rätt att i de angivna fallen förlänga tiden
för beredskapsarbete och rekryteringsstöd och avstyrker därmed motsvarande
avslagsyrkande i samma motion.

Vidare föreslår regeringen att det i frikommunerna i ett par avseenden
skall kunna göras särskilda insatser för ungdomar.

Vid arbete i ungdomslag är arbetstiden som regel fyra timmar per dag. I
vissa fall har ungdomarna rätt till arbete på heltid. I andra fall får
kommunerna-dock på egen bekostnad-utsträcka arbetstiden. Möjligheterna
att förlänga denna tid för ungdomar i ungdomslag föreslås av regeringen
kunna kompletteras i frikommunema. Arbetsförmedlingsnämnderna skall
kunna använda resurser för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd ”för
ändamål som möjliggör åtgärder motsvarande en utvidgning av den dagliga
arbetstiden i ungdomslag”. På samma sätt föreslås sysselsättning kunna
beredas ungdomar som är under 18 år och därigenom för unga att anvisas
arbete i ungdomslag. De ungdomar som åsyftas är sådana som har genomgått
minst tvåårig gymnasieutbildning med avslutning på våren och som fyller 18
år - den undre åldersgränsen för arbete i ungdomslag - först på hösten. Med
hänsyn till att de fullföljt en gymnasial utbildning är det inte aktuellt att
anvisa dem ungdomsplatser som annars kan tillgripas för ungdomar under 18
år inom ramen för skolans uppföljningsansvar.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 1985/86:158 att regeringens
förslag även i dessa delar skall avslås. Centerpartiet har enligt motion
1985/86:159 av Börje Hörnlund m.fl. (c) ingen erinran mot föreslagna
åtgärder för att i frikommunerna sysselsätta ungdomar under 18 år. Däremot
föreslås i motionen att arbetsförmedlingsnämnderna skall kunna placera
ungdomar i ungdomslag på heltid med anlitande av medel tilldelade för
beredskapsarbete och rekryteringsstöd. Vidare bör väsentligt fler ungdomar
än för närvarande placeras i det enskilda näringslivet. I den delen erinrar
motionärerna om att målsättningen enligt centerpartiets uppfattning bör
vara att hälften av alla ungdomar i ungdomslag placeras inom den privata
sektorn.

AU 1985/86:7

Utskottet har ovan funnit det naturligt att man i viss omfattning prövar nya
grepp inom arbetsmarknadspolitiken i anslutning till frikommunförsöket.
Med hänvisning härtill biträder utskottet regeringens förslag beträffande de
nu aktuella insatserna för ungdomar. Detta innebär att avslagsyrkandet i
motion 1985/86:158 (m) avstyrks.

Ställningstagandet från utskottets sida innebär vidare att önskemålet i
motion 1985/86:159 (c) om utökad arbetstid i ungdomslagen till viss del
tillgodoses. Däremot anser utskottet att det inte är lämpligt att i enlighet med
motionsförslaget gå längre och uttryckligen tillförsäkra ungdomarna arbete
på heltid. Det bör erinras om att sysselsättning i ungdomslag är en för de
berörda ungdomarna genom lag fastställd rättighet. Därav följer om
motionsförslaget genomförs att arbetsförmedlingsnämnderna i första hand
måste reservera tilldelade medel för heltidsarbete åt ungdomar i ungdomslag
så att sysselsättningsgarantin kan infrias. Beredskapsarbete och rekryteringsstöd
åt arbetslösa i andra åldersgrupper skulle därmed komma i andra hand
och anordnas i mån av tillgång på medel. Motionsförslaget innefattar med
andra ord en låsning av arbetsförmedlingsnämndernas handlingsutrymme
som står i direkt konflikt med tanken att ge nämnderna friare dispositionsmöjligheter.
Utskottet avstyrker för den skull motionens förslag på denna
punkt.

Liksom tidigare (jfr AU 1984/85:11 s. 46-47) vill utskottet inte heller
biträda den i motionen förordade målsättningen att hälften av alla ungdomar
i ungdomslag skall placeras i det enskilda näringslivet. Utskottet har i tidigare
sammanhang redovisat sin syn på arbetsplaceringar på den enskilda sektorn
(senast AU 1984/85:11 s. 49-51). Härskall erinras om att vid ungdomslagens
tillkomst var det på utskottets initiativ som denna placeringsmöjlighet
tillkom. Den tveksamhet som senare uppstod att använda placeringsformen
undanröjdes genom att utskottet medverkade till att en förtydligande
bestämmelse skrevs in i själva lagstiftningen.

Därutöver har utskottet i AU 1983/84:24 (s. 23) i ett enhälligt uttalande
redovisat skälen för att låta även enskilda arbetsgivare delta i verksamheten
med ungdomslag. Sammanfattningsvis anförde utskottet att bakom denna
vidgning av verksamhetsområdet ligger omtanken om ungdomarna och de
berättigade krav de kan ställa på arbetsuppgifter som passar deras intresseoch
yrkesinriktning. Utskottet tilläde att denna allmänna förutsättning för
verksamheten måste tillämpas strikt. Om så inte sker kan nämligen
verksamheten komma att ses som ett sätt att tillhandagå arbetsgivare,
offentliga och privata, med billig arbetskraft. De riktlinjer som utskottet med
riksdagens godkännande har dragit upp bör styra arbetsplaceringarna även i
fortsättningen. Utskottet vill således inte medverka till att det görs till ett mål
för arbetsförmedlingen att vissa sektorskvoter skall uppfyllas vid arbetsplaceringarna.

Utskottet hemställer

1. beträffande statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken
att riksdagen avslår motion 1985/86:158 yrkande 3,

2. beträffande längre perioder för beredskapsarbete och rekryteringsstöd att

riksdagen med avslag på motion 1985/86:158 yrkande 1 godkänner

AU 1985/86:7

1* Riksdagen 1985/86.18saml. Nr 7

vad som förordats i proposition 1985/86:25 bilaga 5 i fråga om
arbetsförmedlingsnämndernas och berörda länsarbetsnämnders rätt
att förlänga tiden för beredskapsarbete och rekryteringsstöd,

3. beträffande särskilda insatser för ungdomar
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:158 yrkande 2 och
1985/86:159 yrkande 4 godkänner vad som i propositionen förordats
om arbetsförmedlingsnämndernas rätt att utnyttja resurser som har
avsatts för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd och om de nedre
åldersgränserna för beredskapsarbete och rekryteringsstöd i frikommunerna.

3. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

I punkt 6 redovisas åtgärder för att finansiera arbetsmarknadsutbildningen
under andra hälften av innevarande budgetår, däribland den här aktuella
åtgärden att förstärka länsarbetsnämndernas resurser för planering och
upphandling för utbildningen. Med hänvisning härtill biträder utskottet
regeringens förslag under punkt B 1 (s. 37) och hemställer

att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.

4. Arbetsmarknadsservice

För den pågående utbyggnaden av ADB-systemet inom arbetsförmedlingen
gäller för närvarande som gräns att totalantalet terminaler inte får överstiga
1 000. På grund bl. a. av att kostnadssänkningar blivit möjliga föreslår
regeringen under punkt B 2 (s. 37-38) att den antalsmässiga gränsen slopas
och att AMS i fortsättningen får anskaffa terminaler i den takt som medges av
de medel riksdagen anvisar. Övergångsvis skall det dock ankomma på
regeringen att besluta om anskaffning av fler terminaler än 1 000. Utskottet
har ingen erinran mot vad regeringen anfört och föreslagit under denna
punkt och hemställer

att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga
om utbyggnaden av ADB-systemet inom arbetsförmedlingen.

5. Beredskapsarbeten

Propositionen

Innevarande budgetår disponerar AMS 1 817 milj. kr. för beredskapsarbeten.
AMS har hos regeringen begärt ökad medelstilldelning för dessa
arbeten. Med anledning härav anmäler regeringen under punkt B 5 (s. 45-46) att den beslutat att utöver de medel som AMS redan disponerar ställa
ytterligare 487 milj. kr. till styrelsens förfogande för ändamålet. Finansieringen
av beloppet sker på det sättet att 187 milj. kr. anvisas med anlitande
av den finansfullmakt som regeringen förfogar över. Resterande 300 milj. kr.
anvisas genom att omföra medel för Rekryteringsstöd och enskilda bered -

AU 1985/86:7

skapsarbeten (som inte är investeringsarbeten). De medel som beräknats för
sistnämnda ändamål (1 058 milj. kr.) väntas nämligen inte kunna utnyttjas
fullt ut.

Motionerna

1985/86:158 av Alf Wennerfors m.fl. vari yrkas att

4. riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utvärdering av rekryteringsstödet
i enlighet med vad som i motionen anförs,

5. riksdagen beslutar att till arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I
till statsbudgeten budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
1 047 000 kr., att täckas dels av 772 000 000 kr. av medel reserverade för
kostnader för ny organisation av den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
m. m., dels av 275 000 000 kr. av anslaget för rekryteringsstöd och
enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär.

Yrkande 5 behandlas även under punkt 6. Arbetsmarknadsutbildning.

1985/86:159 av Börje Hörnlund m.fl. (c), vari yrkas att

1. riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att dels med utnyttjande
av finansfullmakten (prop. 1984/85:150, FiU 1984/85:30) avsätta ytterligare
112 milj. kr. för regionala utvecklingsinsatser i enlighet med vad som anförs i
motionen,

2. riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att dels med utnyttjande
av finansfullmakten, dels inom anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder
omfördela anvisade medel så att ytterligare 375 milj. kr. kan disponeras för
beredskapsarbeten i enlighet med vad som anförs i motionen.

Yrkande 1 behandlas i det följande även i avsnitt II.

Utskottet

Av redovisningen ovan framgår att regeringen beslutat tilldela AMS
ytterligare 487 milj. kr. för beredskapsarbeten under den kommande vintern
och våren. Som redan sagts har 187 milj. kr. av det beloppet anvisats med
stöd av regeringens finansfullmakt och 300 milj. kr. genom omföring av
medel för rekryteringsstöd m. m.

Moderata samlingspartiet (motion 1985/86:158) vill att 275 milj. kr. av
beloppet i stället skall användas till arbetsmarknadsutbildning. Centerpartiet
(motion 1985/86:159) anser att beloppet bör fördelas med 375 milj. kr. på
beredskapsarbeten och 112 milj. kr. på regionala utvecklingsinsatser - dvs.
som förstärkning av det s. k. länsanslaget på industridepartementets huvudtitel.

Utan anslagsförstärkning beräknar AMS att tillgängliga medel räcker för
att sysselsätta i genomsnitt 15 000 personer i beredskapsarbeten under
återstoden av budgetåret. Det är en halvering av beredskapsarbetena
jämfört med första halvåret 1985 och motsvarar i runt tal en fjärdedel av
arbetenas omfattning samma tid åren 1983 och 1984. Även om man tar
hänsyn till att arbetsmarknadsläget successivt förbättrats är det tydligt att en
anslagsökning behövs för att nå erforderlig volym på beredskapsarbetena

AU 1985/86:7

under den nu aktuella tiden. AMS har för sin del bedömt att det behövs ett
påslag med 950 milj. kr. för att arbetslösheten skall kunna begränsas. Det
beloppet har regeringen prutat till hälften, och utskottet anser att det är
olämpligt att ytterligare skära ned kommande insatser av beredskapsarbeten
under vintern och våren, vilket de båda motionsförslagen leder till. Utskottet
avstyrker sålunda att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:158
och 1985/86:159 tar initiativ till en omfördelning av de ytterligare medel till
beredskapsarbeten som regeringen beslutat.

I anslutning härtill tar utskottet upp yrkandet i motion 1985/86:158 om
utvärdering av rekryteringsstödet vars effektivitet ifrågasätts av motionärerna.

En statistisk sammanställning om rekryteringsstödet under år 1984 har
gjorts av AMS och refererades av utskottet i AU 1984/85:21 (s. 11-12). Som
utskottet framhöll i det sammanhanget är det av värde att fördjupade
undersökningar sker, i första hand genom AMS eller delegationen för
arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA). Sådana undersökningar får förutsättas
komma till stånd utan särskild framställning till regeringen, varför
utskottet avstyrker motionens yrkande om ett riksdagens initiativ i ärendet.

Utskottet hemställer

1. beträffande omfördelning av medel för beredskapsarbeten

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:158 yrkande 5 i motsvarande
del samt 1985/86:159 yrkandena 1 i motsvarande del och 2,

2. beträffande utvärdering av rekryteringsstödet
att riksdagen avslår motion 1985/86:158 yrkande 4.

6. Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningen finansieras för närvarande från reservationsanslagen
Arbetsmarknadsutbildning och Arbetsmarknadsverket: Inköp för
arbetsmarknadsutbildningen. I enlighet med statsmakternas tidigare beslut
(prop. 1984/85:59, AU 1984/85:9, rskr. 101) skall fr. o. m. den 1 januari 1986
gälla en ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen,
dvs. för verksamheten vid AMU-centra och deras filialer. Med
anledning härav beräknades de nyssnämnda anslagen så att de skulle täcka
medelsbehovet under tiden den 1 juli—31 december. För kostnaderna under
andra hälften av budgetåret uppfördes på budgeten ett nytt förslagsanslag,
benämnt Kostnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
m. m. På det anslaget anvisades 933 775 000 kr. Det
har förutskickats att regeringen i höst skulle återkomma till riksdagen i fråga
om medelstilldelning och anslagskonstruktion m. m.

Verksamheten vid AMU-centra administreras centralt av skolöverstyrelsen,
vars anslag till förvaltningskostnader sålunda belastas med kostnaden
för denna administration.

AU 1985/86:7

Propositionen

AU 1985/86:7

Under punkt B 3 (s. 38-44) föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna vad som föreslagits i fråga om finansiering av den nya
organisationen för arbetsmarknadsutbildning under tiden den 1 januari-den
30 juni 1986,

2. till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 906 250 000 kr.

I enlighet med förslag av AMU-kommittén - vars uppdrag är att förbereda
genomförandet av den nya organisationen - förordar regeringen att nuvarande
finansieringsform och anslagskonstruktion används för den nya organisationen
under perioden den 1 januari-30 juni 1986. Förslagsanslaget Kostnader
för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
m. m. om 933,8 milj. kr. kommer därmed inte att utnyttjas. I stället
bör huvuddelen av det beloppet eller 906 250 000 kr. uppföras på tilläggsbudgeten
som förstärkning av reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning.
Därutöver bör anslaget Inköp för arbetsmarknadsutbildningen tillföras
22,5 milj. kr. Till detta kommer den i en föregående punkt redovisade
förstärkningen av anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
med 2 milj. kr.

Vidare bör medel överföras till två anslag på utbildningsdepartementets
huvudtitel, nämligen 174 000 kr. till anslaget Skolöverstyrelsen för kursplanearbete
och 2 850 000 kr. till anslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning,
motsvarande halvårskostnaden för den grundutbildning för vuxna
zigenare som för AMU:s del upphör vid årsskiftet. Dessa anslagsframställningar
görs i utbildningsdepartementets bilaga (nr 4) till propositionen.

Löner under uppsägningstid för personal som blir övertalig till följd av den
nya organisationen och för personaladministrativa uppgifter i samband med
övertaligheten kommer att bekostas av reservationsmedel på anslaget
Arbetsmarknadsutbildning och av särskilda medel som tilldelas skolöverstyrelsen
(se prop. s. 23).

I övrigt anmäls i propositionen frågor om finansieringen av utvecklingsarbete,
personalutbildning och marknadsföring under första halvåret 1986 och
de berörda myndigheternas dispositionsrätt beträffande anslagen m. m.

Motion

1985/86:158 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas att

5. riksdagen beslutar att till arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I
till statsbudgeten budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
1 047 000 000 kr., att täckas dels av 772 000 000 kr. av medel reserverade för
kostnader för ny organisation av den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
m. m., dels av 275 000 000 kr. av anslaget för rekryteringsstöd och
enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär.

Motionsyrkandet har delvis behandlats i närmast föregående punkt.

Utskottet

AU 1985/86:7

Det bör godtas att finansieringen av den nya organisationen för den särskilt
anordnade arbetsmarknadsutbildningen i enlighet med regeringens förslag
får ske enligt oförändrade principer under det första halvåret av verksamheten.
Även vad som i övrigt anförts i fråga om formerna för finansieringen
m. m. av verksamheten under detta inkömingsskede lämnas av utskottet
utan erinran.

När det gäller medelsanvisningen får utskottet anföra följande.

Som framgår av redovisningen ovan föreslår regeringen att anslaget
Arbetsmarknadsutbildning förstärks med 906 250 000 kr. Detta är det
belopp som redan avsatts för utbildningen under första halvåret 1986 sedan
därifrån avräknats 27,5 milj. kr. som av tekniska skäl bör tillföras andra
anslag. I motion 1985/86:158 föreslår Alf Wennerfors m. fl. (m) en anslagsförstärkning
med 1 047 milj. kr. Härav motsvarar 275 milj. kr. besparingar
på anvisade medel till rekryteringsstöd m. m.

I föregående punkt har utskottet avstyrkt motionärernas yrkande att de
besparade medlen skall användas till arbetsmarknadsutbildning i stället för
beredskapsarbeten. Med hänsyn härtill och då det inte heller av andra skäl är
påkallat att frångå regeringens beräkning av medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildning
avstyrker utskottet motionens yrkande i förevarande del och
föreslår att anslaget anvisas med det i propositionen begärda beloppet.

Utskottet hemställer

1. beträffande formerna för finansieringen m. m.

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i propositionen i fråga om
finansiering av den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning
under tiden den 1 januari-30 juni 1986,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1985/86:158 yrkande 5 i motsvarande del till
Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 906 250 000 kr.

7. Nordkalottens AMU-center

Propositionen

I anslutning till ett särskilt avsnitt under punkt B 3 Arbetsmarknadsutbildning
med rubriken Nytt huvudmannaskap för Nordkalottens AMU-center i
Övertorneå (s. 41-44) föreslår regeringen att riksdagen skall

3. godkänna att Nordkalottens AMU-center fr. o. m. den 1 januari 1986
skall ingå som en egen myndighet i AMU-organisationen i Sverige,

4. godkänna de allmänna riktlinjer för verksamheten vid Nordkalottens
AMU-center som har angetts i det föregående.

Nordkalottens AMU-center är en gemensam institution för Sverige,
Finland och Norge. Det inrättades år 1970. För verksamheten finns en
överenskommelse de tre ländernas regeringar emellan sedan år 1974. En
särskild arbetsgrupp har övervägt frågan om centrets ställning i den nya
AMU-organisationen.

I propositionen förordas att centret skall ha en självständig ställning och
ingå sorn egen myndighet i AMU-organisationen. Verksamheten förutsätts
fr. o. m. nästa budgetår i princip vara intäktsfinansierad. Styrelsen skall som
hittills vara sammansatt av två ledamöter från vartdera av de tre länderna.

Till de frågor som härutöver redovisas hör bl. a. en kostnadsgaranti från de
tre berörda länderna. I dessa delar torde få hänvisas till propositionens
framställning. Här skall ytterligare endast återges påpekandet att de speciella
förhållandena vid detta AMU-center ställer särskilda krav på elevsocial
verksamhet även i fortsättningen.

Utskottet

Utskottet lämnar framställningen i denna del av propositionen utan invändning
och hemställer

1. beträffande Nordkalottens AMU-centers ställning

att riksdagen godkänner att Nordkalottens AMU-center fr. o. m. den
1 januari 1986 skall ingå som en egen myndighet i AMU-organisationen
i Sverige,

2. beträffande verksamheten vid Nordkalottens AMU-center

att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för verksamheten vid
Nordkalottens AMU-center som har angetts i propositionen.

8. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Utskottet biträder regeringens förslag under punkt B 7 (s. 46) och hemställer
att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.

9. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen Med

hänvisning till vad som förut anförts om arbetsmarknadsutbildningen
tillstyrker utskottet regeringens förslag under förevarande punkt B 9 (s. 46)
och hemställer

att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.

10. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt C 4 (s. 47-48) att riksdagen skall till
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
93 800 000 kr.

I propositionen erinras om att riksdagen på tilläggsbudget III i våras beslöt

AU 1985/86:7

vidga verksamheten med introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag. Kostnaderna
faller ut under innevarande budgetår och uppgår till 93,8 milj. kr.

Med anledning av att AMS i höst begärt en ytterligare vidgning av
bidragsgivningen föreslås att antalet platser med introduktionsbidrag ökas
med 200 (nuvarande ram 3 000 platser) och antalet platser med särskilt
lönebidrag likaledes ökas med 200 på 50-procentnivån (för närvarande får
särskilt lönebidrag med 90 % av lönekostnaderna ges för 1 200 platser och
med 50 % av kostnaderna för 1 400 platser; dessutom finns 200 platser
avsedda för Uddevallaregionen). De nya platserna avses tillkomma i
Bergslagen.

Kostnaderna för den utökade bidragsgivning regeringen föreslår beräknas
till 17 milj. kr. (halvårskostnad) och belastar anslaget först nästa budgetår.

Motionerna

1985/86:144 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att

1. riksdagen uttalar att någon övre gräns för antalet platser med introduktionsbidrag
ej bör anges,

2. riksdagen uttalar att någon övre gräns för antalet platser med särskilt
lönebidrag ej bör anges,

3. riksdagen uttalar att i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under
rubriken Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning bör
beräknas medel för en ökning av antalet platser med introduktionsbidrag
med 400 och med särskilt lönebidrag med 1 300.

1985/86:152 av Elver Jonsson m. fl. (fp), vari yrkas att

1. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om överföring av resurser från socialförsäkringssektorn till arbetsmarknadssektom,

2. riksdagen beslutar att utöka antalet platser med introduktionsbidrag
med 400,

3. riksdagen beslutar att utöka antalet platser med särskilt lönebidrag med
1 300.

1985/86:158 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas att

8. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om beslutsordningen vid utökning av antalet introduktionsplatser och
särskilda lönebidrag.

Utskottet

Av redovisningen ovan framgår att AMS är bemyndigad att bevilja
introduktionsbidrag motsvarande 3 000 platser och särskilt lönebidrag
motsvarande sammanlagt 2 800 platser. AMS har i höst föreslagit regeringen
att det skall tillkomma ytterligare 400 platser med introduktionsbidrag och
ytterligare 1 300 platser med särskilt lönebidrag.

Vänsterpartiet kommunisterna har den principiella uppfattningen att det
inte bör anges någon övre gräns för platsantalet och åberopar därvid bl. a. att
alternativet vanligtvis är att bevilja sjukbidrag eller förtidspension, något

AU 1985/86:7

som bör vägas in vid kostnadsberäkningarna. I motion 1985/86:144 föreslås
därför att riksdagen skall uttala att det inte bör finnas något tak för antalet
platser med introduktions- och särskilt lönebidrag. Motionärerna säger sig
vara medvetna om att det av budgettekniska skäl bör finnas ett riktmärke för
statens utgifter för ändamålet. Som redovisas nedan läggs förslag härom fram
i motionen.

Utskottet anser att man av statsfinansiella skäl behöver en volymmässig
gräns för bidrag med den mycket höga subventionsnivå som det här är fråga
om. Med en sådan begränsning får man också en möjlighet att motverka en
inte önskvärd förskjutning i bidragsgivningen från det allmänna lönebidragets
lägre subventionsnivåer (50 resp. 25 % av lönekostnaderna) till det
särskilda bidragets höga nivåer (90 resp. 50 %). På dessa grunder avstyrker
utskottet yrkandet av vänsterpartiet kommunisterna att slopa bidragstaket.

När det sedan gäller de aktuella utökningarna av platsantalet föreslår
regeringen att bidragsgivningen vidgas med 200 platser med introduktionsbidrag
och med lika många platser med det särskilda lönebidraget. De förslag
som läggs fram i motionerna 1985/86:144 (vpk) och 1985/86:152 (fp) innebär
båda att bidragsgivningen skall öka i den omfattning som AMS har begärt,
dvs. med 400 platser med introduktionsbidrag och med 1 300 platser med
särskilt lönebidrag.

Däremot förordas skilda finansieringsmetoder i de två motionerna.
Vänsterpartiet kommunisterna utgår från en finansiering över budgeten och
föreslår att riksdagen skall uttala att det i regeringens förslag till statsbudget
för 1986/87 bör beräknas medel för de nyss angivna platsantalen. Elver
Jonsson m. fl. (fp) anser att det bör vara möjligt att finansiera platsökningarna
genom att medel överförs från socialförsäkringssektorn till arbetsmarknadssektorn.
Motionärerna avser inbesparingar som enligt deras mening kan
göras på utgifterna för förtidspensioner när man i stället ordnar sysselsättning
med här aktuella bidrag. Motionärerna säger att de är medvetna om att det
finns tekniska problem att lösa vid den föreslagna omfördelningen av medel.
Regeringen föreslås därför få i uppdrag att överväga frågan i det angivna
syftet.

Den platsökning som aktualiserats av AMS och som biträds i motionerna
kostar 100 milj. kr. I motsats till vänsterpartiet kommunisterna anser
utskottet att det är olämpligt att i förväg inteckna en utgiftsökning av denna
storlek i en statsbudget som ännu inte är framlagd. Utskottet avstyrker
därmed deras yrkande härom i motion 1985/86:144.

Den finansieringsmetod som anvisas av Elver Jonsson m. fl. (fp) har
föreslagits av folkpartiet i tidigare sammanhang, däribland partimotionen
1984/85:2195. Vid behandlingen av det motionsyrkandet anförde socialförsäkringsutskottet
(SfU 1984/85:15 s. 10-11) att det var angeläget med
kraftfulla åtgärder så att handikappade personer som har möjlighet att arbeta
ges tillfälle härtill i stället för att förtidspensioneras. Samtidigt framhöll
socialförsäkringsutskottet att det inte finns några medel inom socialförsäkringssektorn
som är särskilt avsatta för förtidspensionering, utan kostnaderna
härför är helt beroende av den faktiska omfattningen av antalet
förtidspensionerade. Avslutningsvis hänvisade socialförsäkringsutskottet till
visst utredningsarbete, bl. a. handikappkommitténs förslag om rehabilite -

AU 1985/86:7

1** Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 7

ringsstöd till unga handikappade i stället för förtidspension. Socialförsäkringsutskottet
föreslog mot den angivna bakgrunden enhälligt att folkpartiyrkandet
om åtgärder för att överföra resurser från socialförsäkrings- till
arbetsmarknadssektorn inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. Det
blev också riksdagens beslut.

I en så utpräglat teknisk fråga som möjligheten att frigöra resurser från
socialförsäkringssektorn kan arbetsmarknadsutskottet inte ha en annan
uppfattning än det berörda fackutskottet, vars uttalanden i ämnet för övrigt
gjordes så sent som i våras. Den förnyade framställning som görs i motion
1985/86:152 bör inte leda till något ändrat ställningstagande från riksdagens
sida. Motionen bör i denna del inte leda till någon åtgärd. Detta innebär i sin
tur att den i motionen angivna finansiella förutsättningen att genomföra de
begärda platsökningarna har fallit. Då utskottet som ovan sagts inte heller är
berett att föreslå en budgetfinansiering avstyrks motionen i dess helhet.

Den begränsade platsutbyggnad som föreslås i propositionen och motiveras
av behovet av särskilda insatser i Bergslagen bör godtas av riksdagen.

Den i propositionen begärda medelsanvisningen, 93,8 milj. kr., för att
täcka de under våren 1985 beslutade platsökningarna biträds av utskottet.

Slutligen skall i detta avsnitt behandlas en i motion 1985/86:158 av Alf
Wennerfors m. fl. (m) aktualiserad fråga om beslutsordningen. Motionärerna
anser sig böra påtala att regeringens hantering av utbyggnad av och anslag
till platser med introduktions- och särskilt lönebidrag hindrar riksdagen att
göra en helhetsbedömning. Vid upprepade tillfällen, hävdar motionärerna
vidare, forcerar regeringen fram ställningstaganden till en utökning av
antalet platser. Långt därefter återkommer regeringen med finansieringsförslag.
Detta sätter riksdagen i tvångssituationer. Motionärerna begär att
vad de anfört om beslutsordningen vid de platsökningar det här gäller skall
ges regeringen till känna.

Såvitt utskottet kan finna utgör underlaget för motionens kritik den
omständigheten att regeringen i våras på tilläggsbudget III föreslog vissa
platsökningar och nu återkommer om den nyss tillstyrkta anslagsförstärkningen
samt att regeringen nu även har förordat en begränsad ytterligare
utbyggnad av platsantalet. Det sistnämnda platstillskottet behöver på grund
av eftersläpningarna i bidragsutbetalningarna inte finansieras förrän i
nästkommande statsbudget.

Utskottet kan instämma i att det som en allmän princip är önskvärt med en
sammanhållen utgiftsprövning när det gäller statsbudgeten. Bl. a. systemet
med tre tilläggsbudgetar per år visar att principen måste kunna modifieras vid
förefallande behov. Att det under ett löpande budgetår t. ex. behövs vissa
platstillskott i lönebidragssystemet är således inte något anmärkningsvärt. I
de två fall som här nämnts har regeringen samtidigt angivit kostnaden för
platsökningarna - de ekonomiska konsekvenserna av besluten har alltså varit
klarlagda. I fråga om den större platsutbyggnad som beslöts i våras bör
dessutom tilläggas att den var i linje med uttalanden som gjordes av utskottet
i AU 1984/85:11 (s. 117). Utskottet pekade i det sammanhanget t. o.m. på
den möjlighet att lägga fram platsökningsförslag i tilläggsbudget III som
regeringen sedan utnyttjade. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts
anser utskottet att det inte är motiverat att göra ett tillkännagivande till

AU 1985/86:7

regeringen med det innehåll som begärs i motion 1985/86:158. Den bör alltså
lämnas utan åtgärd i den nu behandlade delen.

Utskottet hemställer

1. beträffande tak för antalet platser med introduktions- och särskilt
lönebidrag

att riksdagen avslår motion 1985/86:144 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande utökning av antalet platser med introduktions- och
särskilt lönebidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1985/86:144 yrkande 3 och 1985/86:152,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 93 800 000 kr.,

4. beträffande beslutsordningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:158 yrkande 8.

11. Statsbidrag till offentligt skyddat arbete

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt C 6 (s. 48-49) att riksdagen skall till
Statsbidrag till offentligt skyddat arbete på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.

Motionerna

1985/86:144 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att

4. riksdagen beslutar att till Statsbidrag till offentligt skyddat arbete på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

1985/86:158 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas att

9. riksdagen beslutar att till statsbidrag till offentligt skyddat arbete på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 8 700 000 kr.

Utskottet

Offentligt skyddat arbete är en sysselsättningsform som har ersatt de tidigare
s. k. T 1-arbetena för socialmedicinskt handikappade. För ändamålet har
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 300 milj. kr.

AMS har i en framställning till regeringen begärt en utökning av
verksamheten motsvarande en helårskostnad av ytterligare 100 milj. kr.
(5 300 i stället för som nu 3 800 platser). Regeringen föreslår en utökning
med 270 platser avsedda för Västerbottens och Norrbottens län med en
helårskostnad av 26 milj. kr. För återstoden av innevarande budgetår behövs
13 milj. kr.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1985/86:144 en utbyggnad

AU 1985/86:7

av verksamheten i enlighet med AMS förslag. För att genomföra detta
behövs innevarande budgetår en anslagsförstärkning med 50 milj. kr., vilket
är vad som begärs i motionen.

Offentligt skyddat arbete anordnas av kommunerna, som härför uppbär
statsbidrag med högst 75 % av kostnaderna. Alf Wennerfors m. fl. (m) anser
i motion 1985/86:158 att kommunerna bör bära en större del av kostnadsansvaret.
Bidrag bör utgå med samma procentsats som för rekryteringsstöd och
enskilda beredskapsarbeten, dvs. med 50 %. Det aktuella medelsbehovet
bör därmed kunna minskas till 8,7 milj. kr. Motionärerna föreslår att anslag
beviljas med det beloppet.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av behovet av ytterligare
insatser i form av offentligt skyddat arbete och avstyrker således den längre
gående utbyggnad av verksamheten som begärs i vänsterpartiet kommunisternas
motion 1985/86:144. Förslag från moderata samlingspartiets sida om
att sänka statsbidragsandelen till 50 % avslogs i våras av riksdagen på
hemställan av utskottet (AU 1984/85:11 s. 125). Mot den bakgrunden kan
det enligt utskottets mening inte komma i fråga att enbart för det platstillskott
som nu är aktuellt i övre Norrland införa en ny och väsentligt lägre
bidragsnivå. Utskottet avstyrker således även motion 1985/86:158 i den
föreliggande delen.

Med det anförda tillstyrker utskottet att ytterligare medel anvisas till
offentligt skyddat arbete med det belopp regeringen har begärt.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1985/86:144 yrkande 4 och 1985/86:158
yrkande 9 till Statsbidrag till offentligt skyddat arbete på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 13 000 000 kr.

Tolfte huvudtiteln

II. Regional utveckling

Lokaliseringsstöd m. m. i Uddevallaregionen

Propositionen

Regeringen föreslår efter föredragning av statsrådet Peterson under punkterna
C 9 och C 10 (s. 65-66) att riksdagen på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisar
dels till Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen ett reservationsanslag
av 125 000 000 kr.,
dels till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.

AU 1985/86:7

Motionerna

AU 1985/86:7

1985/86:147 av Jörn Svensson m. fl. (vpk), vari yrkas att

1. riksdagen uttalar att regeringen inför krisfenomen av regional natur bör
eftersträva ett större mått av framförhållning och programmatisk förberedelse,

2. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att företag i
lokaliseringsärenden inte bör tillåtas öva inflytande över samhällets hållning i
andra politiska avseenden,

3. riksdagen beviljar de i propositionen föreslagna medlen för insatser i
Uddevallaregionen under förbehåll att detta inte i något avseende får
begränsande effekter för aktuella och framtida insatser i skogslänen.

1985/86:158 av Alf Wennerfors m.fl. (m), vari yrkas att

6. riksdagen beslutar att till lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 45 000 000 kr.,

7. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån samt offertstöd i Uddevallaregionen.

1985/86:159 av Börje Hörnlund m.fl. (c), vari yrkas att

1. riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att med utnyttjande av
finansfullmakten (prop. 1984/85:150, FiU 1984/85:30) avsätta ytterligare 112
milj. kr. för Regionala utvecklingsinsatser i enlighet med vad som anförs i
motionen,

3. riksdagen beslutar avslå prop. 1985/86:25 i den del som rör anvisning av
25 milj. kr. för lokaliseringslån i Uddevallaregionen,

5. riksdagen beslutar att tillfälligt regionalpolitisk! stöd skall kunna utgå
till kommuner i Uddevallaregionen och norra Bohuslän i enlighet med vad
som anförs i motionen.

Yrkande 1 har även i behandlats i avsnitt 1:5.

Utskottet

Som redovisas i propositionen anvisade riksdagen (AU 1984/85:13) på
tilläggsbudget III för budgetåret 1984/85 225 milj. kr. för lokaliseringsbidrag
i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner. Bidrag får lämnas med
högst 30 % av bidragsgrundande kostnader. Regeringen återkommer nu
med förslag om att ytterligare medel skall anvisas. Medelsbehovet anges till
125 milj. kr. varav 30 milj. kr. avser offertstöd.

I motion 1985/86:158 av Alf Wennerfors m.fl. (m) anförs att det finns
behov av ytterligare medel för att bl. a. underlätta småföretagsetablering i
området. Vidare påpekas att regeringen beviljat stöd, framför allt för Volvos
etablering i Uddevalla, som överstiger de av riksdagen anslagna medlen.

Behovet av medelstillskott anges till 45 milj. kr. Offertstöd bör enligt
motionen inte lämnas.

Börje Hörnlund m. fl. (c) har i motion 1985/86:159 inga invändningar mot
ett medelstillskott av den storlek regeringen begär. Man stryker emellertid 17

under att ett villkor för denna bevillning bör vara att det ”lån” från statens
industriverk (SIND) som regeringens stödgivning till Uddevallaregionen
medfört därmed återgår till SIND. Vidare framhålls att det tillfälliga
regionalpolitiska stödet i Uddevallaregionen även skall få utnyttjas i
Strömstads, Färgelanda, Orusts, Sotenäs och Tanums kommuner.

Även vpk har i motion 1985/86:147 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) förbehåll
för att stödja regeringens förslag till medelsanvisning, nämligen att insatserna
i Uddevallaregionen inte i något avseende får begränsande effekter för
aktuella och framtida insatser i skogslänen.

Vad först gäller frågan om anvisande av medel till lokaliseringsbidrag i
Uddevallaregionen gör utskottet samma bedömning som regeringen av
anslagsbehovet. Detta medelstillskott behövs dels för att redan gjorda
åtaganden skall kunna fullföljas, dels för att planerade investeringar i
regionen skall kunna genomföras. En utökad medelsanvisning för insatser i
Uddevallaregionen är också nödvändig för att beslut om stöd till förmån för
detta område inte skall begränsa utrymmet för motsvarande insatser inom
stödområdena. Härigenom tillgodoses också kravet i motion 147 om att
insatserna i Uddevallaregionen inte får leda till begränsning av åtgärderna i
skogslänen. Utökningen av anslaget gör det också möjligt att vidga SIND:s
beslutsram fr. o. m. årsskiftet på det sätt som krävs i motion 159. Dessa båda
motioner behöver därmed inte föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet tillstyrker alltså att 125 milj. kr. anvisas för
lokaliseringsbidrag i Uddevallaregionen, samt att 30 milj. kr. härav avsätts
för offertstöd. Motion 158 som dels förordar ett lägre belopp, dels motsätter
sig att offertstöd får utgå avstyrks av utskottet i aktuell del.

Den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen, dvs. det område
som skall komma i fråga för det särskilda regionalpolitiska stödet, aktualiseras
i motion 159. Riksdagen beslutade om denna avgränsning våren 1985.
Utskottet anförde i det sammanhanget (AU 1984/85:13) att stor restriktivitet
måste iakttas när det gäller att ange kommuner där regionalpolitisk! stöd
skall utgå samt att detta också bör gälla Uddevallaregionen. Liksom i våras
anser utskottet att insatserna måste koncentreras till de delar av regionen där
de negativa effekterna av varvsnedläggningen är som störst. Mot den
bakgrunden finner utskottet den nu gällande regionavgränsningen väl
avvägd. Någon utvidgning enligt de riktlinjer som anges i motion 159 bör
därför inte ske. Motionen avstyrks alltså i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att ytterligare 25 milj. kr.
anvisas för lokaliseringslån i Uddevallaregionen. Därmed avstyrker utskottet
motion 1985/86:159 i vilken yrkas avslag på regeringens framställning i denna
del. Motionärerna anger som skäl för sitt ställningstagande att centerpartiet
tidigare föreslagit att lokaliseringslånen bör ersättas med statliga kreditgarantier
för lån på den ordinarie kreditmarknaden. Vid behandlingen av detta
förslag våren 1985 (AU 1984/85:13) anförde utskottet att den statliga
långivningen behövs för att ge det ytterligare stöd som erfordras för att
säkerställa att angelägna projekt kommer till stånd. Denna ståndpunkt är
enligt utskottets mening tillämplig även i fråga om lokaliseringslån i
Uddevallaregionen.

I motionerna läggs även fram ett antal förslag som inte har direkt

AU 1985/86:7

anknytning till förslagen i propositionen. Utskottet tar därvid först upp några
uttalanden i motion 1985/86:147 (vpk) som gäller principerna för insatsernas
utformning vid regionala kriser. I motionen framhålls att det behövs helt
andra handlingsmönster och politiska linjer för insatserna i krisregioner än
som tillämpades i Uddevalla, bl. a. ett större mått av framförhållning. Vidare
påpekas att ett företag som är inblandat i en lokaliseringsfråga, som t. ex.
Volvo i Uddevallaregionen, inte skall tillåtas utöva inflytande över samhällets
hållning i andra frågor.

I motsats till vad som sägs i motion 147 anser utskottet att det krav på
framförhållning som rimligen kan ställas vid regionala sysselsättningskriser
av det slag som drabbade Uddevalla väl tillgodosetts genom regeringens
handlande. Konkreta förslag till nyetableringar i regionen och ett omfattande
program för arbetsmarknadspolitiska insatser presenterades i nära
anslutning till att beslutet om nedläggning av varvet i Uddevalla bekantgjordes.
Eftersom nedläggningen var omfattande var det naturligt att regeringen
sökte kontakt med något av landets största företag för att åstadkomma
alternativ sysselsättning. Utskottet kan inte se något otillbörligt i det
samarbete som därvid skedde. Motion 147 avstyrks i denna del.

Ytterligare medel till anslaget Regionala utvecklingsinsatser, dvs. det s. k.
länsanslaget, krävs i motion 1985/86:159 av Börje Hörnlund m. fl. (c). I
motionen anförs att det finns stor risk att länsanslaget framstår som
otillräckligt. Utvecklingen under hösten visar enligt motionärerna att det
finns ett stort behov av medel för ytterligare insatser. Det föreslås att det
berörda anslaget tillförs 112 milj. kr. utöver tidigare anvisade medel för att
det skall komma upp i den nivå som centerpartiet förordade vid behandlingen
av budgeten för innevarande budgetår. Medelstillskottet föreslås bli
finansierat genom en kombination av omfördelning från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder (tionde huvudtiteln) och ianspråktagande av finansfullmakten.

Utskottet har redan i det föregående avvisat den form av finansiering som
förordas i motion 159 och erinrar om att riksdagens beslut våren 1985 innebar
en kraftig uppräkning av det aktuella anslaget. Utskottet betraktar liksom
tidigare medelsanvisning till länsanslaget som en prioriterad fråga men är
inte berett att i nuvarande läge tillstyrka en utökning. Utskottet utgår
emellertid ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov återkommer
till riksdagen med de förslag som kan föranledas härav. Motion 159 bör mot
denna bakgrund avslås.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:25 bilaga 7 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86:147 yrkande
3, 1985/86:158 yrkandena 6 och 7 och 1985/86:159 yrkande 3 i
motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 125 000 000 kr.,

2. beträffande den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen
att riksdagen avslår motion 1985/86:159 yrkande 5,

3. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt

AU 1985/86:7

med avslag på motion 1985/86:159 yrkande 3 i motsvarande del till
Lokaliseringslån i Uddevallaregionen på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.,

4. beträffande principerna för insatsernas utformning vid regionala
kriser

att riksdagen avslår motion 1985/86:147 yrkandena 1 och 2,

5. beträffande ytterligare medel till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:159 yrkande 1 i motsvarande del.

Trettonde huvudtiteln

III. Statlig personalpolitik m. m.

Bidrag till förnyelsefonder på det statliga området
Propositionen

Regeringen föreslår efter föredragning av statsrådet Holmberg under D 19
(s. 78) att riksdagen till Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade
området på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Motionerna

1985/86:153 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp), vari yrkas att

4. riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om bidrag till förnyelsefonder
på det statliga reglerade området.

Yrkandena 1-3 behandlas av utbildningsutskottet (UbU 1985/86:8).
1985/86:158 av Alf Wennerfors m. fl. (m), vari yrkas att

10. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen om kollektivavtalens omfattning inom det statliga området,

11. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen om införande av s. k. förnyelsefonder på det statligt reglerade
området.

Utskottet

I propositionen redovisas att ett avtal ingåtts mellan staten och de statsanställdas
huvudorganisationer den 5 juni 1985 om särskilda medel för
inrättande av fömyelsefonder på det statligt reglerade området. Huvudändamålet
med fondema är att bereda utvecklingsmöjligheter och tryggad
anställning för arbetstagare med bristande utbildningsbakgrund och för
personalgrupper som till följd av strukturförändringar befinner sig i eller
riskerar att komma i övertalighetssituationer. Parterna har enats om att
fondernas storlek för budgetåren 1985/86 - 1988/89 skall vara resp. 50, 100,

AU 1985/86:7

100 och 50 milj. kr. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation och av
regeringen. Regeringen begär nu medel för att fullfölja avtalet.

Alf Wennerfors m. fl. (m) erinrar i motion 1985/86:158 om de invändningar
moderata samlingspartiet rest mot införandet av förnyelsefonder inom den
privata sektorn samt framhåller att dessa invändningar är giltiga också i detta
sammanhang. Man menar att förnyelsefonderna inte kan betraktas som
lönekostnader och därför inte bör regleras i kollektivavtal. Motionärerna
framhåller att i framtiden bör utfästelser i kollektivavtal begränsas till löneoch
arbetsvillkor. Vidare påpekas att de ändamål som fonderna skall fylla på
det statliga området redan tillgodoses genom anslag som avser insatser som
underlättar förändringar och omstrukturering.

I motion 1985/86:153 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) yrkas avslag på
förslaget om förnyelsefonder och att de medel som härigenom sparas skall
användas till förstärkning av anslagen till de tekniska högskolorna.

Utskottet har nyligen (AU 1985/86:6) behandlat förslag från regeringen
(prop. 1984/85:219) om den statliga personalpolitiken och därvid tillstyrkt
vad regeringen anför om bl. a. personalrörlighet och personalutveckling. I
sammanhanget tas upp utbildningsinsatser och åtgärder för att påverka
strukturomvandlingen inom den statliga sektorn. Utskottet konstaterar att
de åtgärder som enligt avtalet skall stödjas med medel från de överenskomna
förnyelsefonderna ligger väl i linje med den inriktning av personalpolitiken
som utskottet förordat i nyss nämnda sammanhang.

Med anledning av förslagen i motionerna 153 och 158 kan utskottet först
konstatera att det avtal för vars fullföljande regeringen nu äskar medel har
godkänts av riksdagens lönedelegation den 2 juli 1985. Lönedelegationen
hade i den form den då sammanträdde en majoritet som bestod av
representanter för de tre borgerliga partierna. Det innebär att företrädare för
de partier som nu yrkar att avtalet inte skall fullföljas ingick i denna
majoritet. Några reservationer mot lönedelegationens godkännande av
avtalet avgavs inte. Enligt grundlagen (regeringsformen 9 kap. 11 §) är
godkännandet lämnat på riksdagens vägnar, och utskottets slutsats blir att
riksdagen är bunden att fullfölja det ingångna avtalet.

Ett bifall till yrkandet i motion 153 att medel inte skall anvisas för dessa
fonder skulle därför enligt utskottets bedömning leda till avtalsbrott. Med
hänsyn till den betydelse det har för upprätthållande av ordnade förhållanden
på arbetsmarknaden att ingångna avtal hålls - och detta måste i särskild
grad gälla avtal som ingås under riksdagens medverkan - måste självfallet ett
handlande från riksdagens sida som leder till brott mot ingångna avtal
bestämt avvisas. Motion 153 bör mot denna bakgrund avslås av riksdagen i
denna del.

Utskottet menar för sin del att yrkandet i motion 158 om att säga upp
avtalet i fråga troligen skulle få samma praktiska konsekvenser som yrkandet
i motion 153 om att inga medel skall utgå för ändamålet. Avtalet omfattar
nämligen i den aktuella delen perioden fram t. o. m. utgången av budgetåret
1988/89. Utskottet ifrågasätter om det i praktiken är möjligt att frigöra sig
från avtalet utan att bryta det. Någon uppsägningsklausul har inte fogats till
avtalet. En omförhandling som syftar till avveckling av fonderna skulle i och
för sig vara en möjlighet, men det finns inte anledning tro att de anställdas

AU 1985/86:7

organisationer skulle göra det på villkor som ur riksdagens synvinkel
framstår som fördelaktigare, ekonomiskt eller på annat sätt, än dem som
gäller för det godkända avtalet.

Med anledning av påpekandet i motion 158 att det redan finns anslag för de
ändamål för vilka fonderna inrättas vill utskottet göra följande kommentar.
En omstrukturering av den statliga sektorn är angelägen de närmaste åren för
att bl. a. öka dess effektivitet. De aktuella fonderna kan spela en aktiv roll i
den processen. Enligt utskottets bedömning finns det inte för närvarande
några anslag på det statliga personalpolitiska området som på ett tillfredställande
sätt täcker de ändamål för vilka fonderna är avsedda, främst av det
skälet att fonderna - enligt vad utskottet inhämtat - avses stödja åtgärder i ett
betydligt tidigare skede av omstruktureringen än vad som kan göras med
medel från de berörda anslagen. Utskottet vill tillägga att även om det skulle
bli en viss överlappning mellan fondmedlen och här aktuella anslag vid
användningen kommer kostnaderna för staten för omstrukturering inom den
statliga sektorn att bestämmas av vilka konkreta ändringar man vill vidta i
verksamheten och de problem som förändringarna kan leda till.

Utskottet har i motsats till motion 158 inte några principiella invändningar
mot att åtgärder av här aktuellt slag regleras genom avtal. Utskottet anser för
sin del att frågan om inrättandet av trygghetsfonderna har ett nära samband
med avlöningsförmåner etc. för de statligt anställda bl. a. på det sättet att ett
möjligt alternativ i förhandlingarna vid det aktuella tillfället synes ha varit att
de medel som nu skall tillföras fondema i stället hade använts till förstärkta
avlöningsförmåner. Motion 158 avstyrks med det anförda i refererad del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:25 bilaga 8 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86:153 yrkande
4 och 1985/86:158 yrkandena 10 och 11 till Bidrag till förnyelsefonder
på det statligt reglerade området på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Stockholm den 5 december 1985

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m),
Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s),
Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Mona Sahlin (s), Anders G
Högmark (m) och Ingrid Hemmingsson (m).

AU 1985/86:7

Reservationer

AU 1985/86:7

1. Statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken, m. m. (punkt
1:2, mom. 1 och 2)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”1 vårt” och
slutar med ”samma motion” bort ha följande lydelse:

Inriktningen av den allmänna ekonomiska politiken beslutas av riksdag
och regering, varav följer att utformning och dimensionering av arbetsmarknadspolitiken
likaså måste vara en angelägenhet för statsmakterna. Det är
också väsentligt att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fördelas och
genomförs efter samma principer oavsett vilket område i landet det gäller.

Det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet förutsätter en nära samverkan
med kommunerna liksom med andra arbetsgivare, offentliga såväl som
privata. Denna samverkan med olika intressenter behövs och skall inte
ifrågasättas. Under senare år har emellertid från skilda håll börjat förespråkas
att samverkan skall övergå i ett direkt inflytande från kommunernas sida
på arbetsmarknadspolitiken. Det är en utveckling i fel riktning. Som redan
sagts kräver det nära sambandet med den ekonomiska politiken att
arbetsmarknadspolitiken hålls i en fast statlig ledning. Ett ökat kommunalt
inflytande på denna politik kan dessutom resultera i att det växer fram nya
skadliga subventioner. De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen
nu föreslår i anslutning till frikommunförsöken är således steg på fel väg. På
grund härav bör riksdagen, såsom föreslås i motion 1985/86:158 (m), genom
ett tillkännagivande till regeringen markera statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken.

Vad som anförts får också tjäna som allmän motivering för att avstyrka
regeringens förslag att i frikommunerna medge förlängda perioder för
beredskapsarbete och rekryteringsstöd. Det kan dessutom invändas att
förlängningarna skulle komma att förstärka de inlåsningseffekter av långvariga
beredskapsarbeten som redan är väl kända. I sammanhanget bör för
övrigt framhållas som anmärkningsvärt att propositionen saknar förslag som
syftar till att minska inlåsningseffekterna och i stället främjar rörligheten på
arbetsmarknaden och förbättrar dess funktionsförmåga.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande längre perioder för beredskapsarbete och rekryteringsstöd att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 1 avslår vad
som förordats i proposition 1985/86:25 bilaga 5 i fråga om arbetsförmedlingsnämndernas
och berörda länsarbetsnämnders rätt att förlänga
tiden för beredskapsarbete och rekryteringsstöd,

2. Särskilda insatser för ungdomar (punkt 1:2 mom. 3)

AU 1985/86:7

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”vid arbetsplaceringarna” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till övervägandena om statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken
avstyrks även regeringsförslaget om vissa kompletterande åtgärder
för att i frikommunerna sysselsätta ungdomar under 20 år. Även motion
1985/86:159 avstyrks i motsvarande del.

Utskottet konstaterar att placering i det enskilda näringslivet av ungdomar
i ungdomslag fortfarande sker endast i anmärkningsvärt ringa utsträckning.
Detta kan inte tolkas på annat sätt än att det hos arbetsmarknadsmyndigheterna
finns en motsträvighet mot placeringsformen som strider mot riksdagens
intentioner. Dessa framgår av utskottets enhälliga uttalanden i denna
fråga.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilda insatser för ungdomar
att riksdagen

dels med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 2 avslår vad som
förordats i propositionen om arbetsförmedlingarnas rätt att utnyttja
resurser som har avsatts för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd
och om de nedre åldersgränserna för beredskapsarbete och rekryteringsstöd
i frikommunerna,
dels avslår motion 1985/86:159 yrkande 4,

3. Särskilda insatser för ungdomar (punkt 1:2 mom. 3)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”vid arbetsplaceringarna” bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag beträffande särskilda insatser för ungdomar i frikommunerna
innebär bl. a. möjligheter att ge kompletterande sysselsättning åt
ungdomar i ungdomslag. Dessa arbetar som regel på halvtid. Vad som avses i
propositionen är inte alldeles klart. Alltsedan ungdomslagens tillkomst har
det funnits önskemål om att arbete i ungdomslag skall ske på heltid, och olika
åtgärder har vidtagits för att förlänga den tid ungdomarna sysselsätts. I den
begränsade försöksverksamhet som frikommunförsöken utgör bör man, som
centerpartiet förordar, ta steget fullt ut och ge arbetsförmedlingsnämnderna i
de berörda kommunerna möjlighet att låta ungdomarna arbeta på heltid.
Detta kan bekostas genom att nämnderna får utnyttja de medel som tilldelas
dem för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd.

Ungdomar i ungdomslag arbetsplaceras fortfarande i endast ringa omfattning
i det enskilda näringslivet. Det är viktigt att placeringarna avspeglar
arbetsmarknaden i stort, vilket innebär att andelen placeringar i enskilda
företag bör öka väsentligt jämfört med nuläget. Som målsättning bör gälla att
cirka hälften av ungdomarna skall vara placerade på arbetsplatser inom den
privata sektorn.

I övrigt godtas regeringens förslag beträffande ungdomsåtgärder i frikommunerna,
varför avslagsyrkandet i motion 1985/86:158 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilda insatser för ungdomar
att riksdagen

dels med bifall till motion 1985/86:159 yrkande 4 och med anledning av
propositionen i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört om
arbetsförmedlingsnämndernas rätt att utnyttja resurser som har
avsatts för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd och om de nedre
åldersgränserna för beredskapsarbete och rekryteringsstöd i frikommunerna,

dels avslår motion 1985/86:158 yrkande 2,

4. Omfördelning av medel för beredskapsarbeten (punkt 1:5
mom. 1)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utan
anslagsförstärkning” och på s. 8 slutar med ”regeringen beslutat” bort ha
följande lydelse:

Regeringen har anmält att de medel som under anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder anvisats till rekryteringsstöd m. m. inte kommer att
utnyttjas fullt ut. I stället skall 300 milj. kr. av dessa medel användas till
beredskapsarbeten. Därutöver anvisas medel från finansfullmakten.

Utskottet delar moderata samlingspartiets uppfattning att man bör
prioritera utbildningsinsatser som gör de arbetslösa bättre rustade att möta
arbetsmarknadens krav framför kortsiktiga insatser av beredskapsarbeten
etc. Av det nämnda beloppet, 300 milj. kr., bör således 275 milj. kr.
användas för arbetsmarknadsutbildning och 25 milj. kr. som medelsförstärkning
till utbildning för tekniska yrken på högskolenivå. Förslag till uppräkningar
av de båda anslagen för ändamålen framställs beträffande anslaget till
arbetsmarknadsutbildning i nästföljande punkt och beträffande anslaget till
teknisk utbildning - en fråga som behandlas av utbildningsutskottet - i
betänkandet UbU 1985/86:8.

Det anförda innebär när det gäller förevarande anslag till Sysselsättningsskapande
åtgärder att det genom regeringens försorg får föreskrivas att ett
belopp av 300 milj. kr. skall hållas inne. Regeringen bör underrättas härom i
ett tillkännagivande från riksdagens sida.

Utskottet är inte berett att medverka till att medel härutöver överförs till
det s. k. länsanslaget såsom föreslås i motion 1985/86:159 (c).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande omfördelning av medel för beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 5 i motsvarande
del samt med avslag på motion 1985/86:159 yrkandena 1 i
motsvarande del och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

AU 1985/86:7

5. Omfördelning av medel för beredskapsarbeten (punkt 1:5
mom. 1)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utan
anslagsförstärkning” och på s. 8 slutar med ”regeringen beslutat” bort ha
följande lydelse:

Regeringen har anmält att AMS skall få disponera ytterligare 487 milj. kr.
för beredskapsarbeten under vintern och våren. Av beloppet utgör 300 milj.
kr. medel för rekryteringsstöd som väntas bli outnyttjade; resten anvisas via
finansfullmakten.

Medelsanvändningen kan i huvudsak godtas. Dock bör en del av besparingarna
på rekryteringsstödet användas för en angelägen utbyggnad av
resurserna för den tekniska utbildningen enligt förslagen i motion 1985/
86:153. För sysselsättningen på både kort och lång sikt är det av stor
betydelse att den tekniska utbildningen inte blir eftersatt på det sätt den nu
riskerar att bli. Sakbehandlingen av dessa förslag sker i utbildningsutskottet
(UbU 1985/86:8), där ställning tas till erforderliga uppräkningar av de
berörda anslagen på utbildningsdepartementets huvudtitel. Dessa uppräkningar
bör balanseras av att ett belopp om 50 milj. kr. under anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder skall hållas inne. Det bör ankomma på
regeringen att meddela föreskrifter härom. Det skall tilläggas att regeringen
kan återkomma i anslagsfrågan i tilläggsbudget, om försämringar i arbetsmarknadsläget
under vintern skulle göra det motiverat.

Med hänsyn till dessa ställningstaganden är utskottet inte berett att biträda
de förslag till medelsomfördelning som läggs fram i motionerna 1985/86:158
(m) och 1985/86:159 (c).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande omfördelning av medel för beredskapsarbeten
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:158 yrkande 5 i
motsvarande del och 1985/86:159 yrkandena 1 i motsvarande del och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Omfördelning av medel för beredskapsarbeten (punkt 1:5
mom. 1)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utan
anslagsförstärkning” och på s. 8 slutar med ”regeringen beslutat” bort ha
följande lydelse:

Regeringen har anmält att 487 milj. kr. ställs till AMS förfogande för
ökade insatser i form av beredskapsarbeten. För ändamålet tas 300 milj. kr. i
anspråk av medel för rekryteringsstöd m. m. som väntas bli outnyttjade. I
övrigt anvisas medel från regeringens finansfullmakt.

Såsom föreslås i motion 1985/86:159 (c) bör ett belopp om 112 milj. kr. i
stället användas till regionala utvecklingsinsatser. Skälen härför utvecklas i
det följande under avsnitt II. Där läggs också fram förslag om uppräkning av

AU 1985/86:7

det s. k. länsanslaget. Det bör ankomma på regeringen att föreskriva att
motsvarande belopp, dvs. 112 milj. kr., skall hållas inne av de medel som
anvisats under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder varom regeringen
bör underrättas i ett tillkännagivande från riksdagens sida.

Det anförda innebär att utskottet godtar att 375 milj. kr. används för att
öka beredskapsarbetena den kommande vintern och våren. Det innebär
vidare att utskottet inte biträder den föreslagna medelsanvändningen i
motion 1985/86:158 (m).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande omfördelning av medel för beredskapsarbeten

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:159 yrkandena 1 i
motsvarande del och 2 samt med avslag på motion 1985/86:158
yrkande 5 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Utvärdering av rekryteringsstödet (punkt 1:5 mom. 2)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”En statistisk”
och slutar med ”i ärendet” bort ha följande lydelse:

Uppgifter från AMS tyder på att rekryteringsstödets effektivitet kan
ifrågasättas. Det förefaller som om stödformen resulterar i en låg andel fasta
anställningar. Detta bekräftar farhågorna att rekryteringsstödet mer har
karaktär av en allmän subvention till näringslivet. Utskottet anser liksom
moderata samlingspartiet att det är anledning att skyndsamt utvärdera
stödformen. Resultat bör kunna redovisas redan under den kommande
vintern till ledning för prövningen av nästa års arbetsmarknadsbudget.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utvärdering av rekryteringsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

8. Medelsanvisningen till Arbetsmarknadsutbildning (punkt
I:6mom. 2)

under förutsättning av bifall till reservation 4.

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 föregående”
och slutar med ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

I det föregående (punkt 1:5) har utskottet uttalat att utbildningsinsatser
bör prioriteras framför kortsiktiga insatser av beredskapsarbeten. Med
hänvisning härtill och med anslutning till motion 1985/86:158 föreslås att den
nya AMU-organisationen tilldelas 772 milj. kr. i avräkning mot det tidigare
anvisade anslaget för den nya organisationen och 275 milj. kr. enligt den
förut behandlade avräkningen mot medlen för rekryteringsstöd m. m.

AU 1985/86:7

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 5 i motsvarande
del samt med anledning av propositionen i motsvarande del till
Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 047 000 000
kr.,

9. Tak för antalet platser med introduktions- och särskilt
lönebidrag (punkt 1:10 mom. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”slopa bidragstaket” bort ha följande lydelse:
Utskottet är av samma mening som vänsterpartiet kommunisterna (motion
1985/86:144) att man inte med ett tak bör låsa fast antalet platser för
introduktionsbidraget och det särskilda lönebidraget. Alternativet till dessa
stödformer är vanligtvis sjukbidrag eller förtidspension vilket bör vägas in vid
kostnadsberäkningarna. Därtill kommer värdet för den enskilde att kunna
bryta tidigare isolering och komma in i den sociala gemenskap som
arbetsplatserna kan ge.

Ett slopande av taket för antalet platser utesluter inte att det budgettekniskt
kan behövas ett riktmärke för bidragskostnaderna. Utskottet återkommer
till detta i det följande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tak för antalet platser med introduktions- och särskilt
lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:144 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utökning av antalet platser med introduktions- och
särskilt lönebidrag (punkt 1:10 mom. 2)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Den
platsökning” och på s. 14 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att svårt handikappade i så stor utsträckning som möjligt
får sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Alternativet förtidspensionering
är en dålig lösning, inhuman för den enskilde som hellre vill arbeta
och kostsam för samhället. Med introduktionsbidraget och det särskilda
lönebidraget har det visat sig möjligt att underlätta återslussningar till ett
aktivt förvärvsliv.

AMS har efter en inventering av det aktuella platsbehovet föreslagit ett
tillskott av 400 platser med introduktionsbidrag och 1 300 platser med
särskilt lönebidrag. Utskottet anser att det inte finns anledning att ifrågasätta
denna bedömning från AMS sida. Ytterligare platser bör alltså få inrättas i

AU 1985/86:7

den omfattning som nu angivits.

I finansieringsfrågan får erinras om att bidragsgivningen för närvarande
sker över budgeten med åtföljande behov av begränsningar. Däremot finns
inga motsvarande inskränkningar av resurserna till förtidspensionering.
Medel till sådana pensioner avsätts i den utsträckning som behövs för att
betala dem. Förtidspensionering är dock som nyss sagts ingen bra lösning.
Utskottet ansluter sig därför till tanken att resurser överförs från socialförsäkringssektorn
till arbetsmarknadssektorn, att där användas till förstärkta
åtgärder för att främja sysselsättning av arbetshandikappade som eljest
bedöms vara hänvisade till sjukbidrag eller förtidspension. De tekniska
problem som är förenade med en sådan resursöverföring bör lösas av
regeringen.

Vad ovan anförts med anslutning till motion 1985/86:152 (fp) bör delges
regeringen. Motion 1985/86:144 (vpk) avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utökning av antalet platser med introduktions- och
särskilt lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:152 och med anledning av
propositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1985/
86:144 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Utökning av antalet platser med introduktions- och
särskilt lönebidrag (punkt 1:10 mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Den
platsökning” och på s. 14 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att bidragstaket för introduktionsoch
särskilt lönebidrag slopas. Samtidigt har uttalats att det i statsbudgeten
bör anges ett riktmärke för statens utgifter. Det är lämpligt att utgå från det
platstillskott som AMS anser vara nödvändigt, 400 nya platser med
introduktionsbidrag och 1 300 nya platser med särskilt lönebidrag.

Utbetalningen av bidrag för de nya platserna blir inte aktuella förrän under
nästa budgetår. Medel för platstillskottet behöver alltså inte anvisas redan nu
utan kan tas upp i det förslag till statsbudget som regeringen lägger fram vid
årsskiftet. I detta sammanhang är det till fyllest att riksdagen, såsom föreslås i
motion 1985/86:144, uttalar att medel bör beräknas i budgetförslaget i
enlighet med det nu anförda.

Med dessa ställningstaganden tillgodoses de önskemål om fler bidragsgilla
platser som framställs i motion 1985/86:152 (fp) som därmed avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utökning av antalet platser med introduktions- och
särskilt lönebidrag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:144 yrkande 3 och med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på

AU 1985/86:7

motion 1985/86:152 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Beslutsordningen (punkt 1:10 morn. 4)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Såvitt
utskottet” och och på s. 15 slutar med ”behandlade delen” bort ha följande
lydelse:

I samband med förslaget om finansiering av en tidigare beslutad utökning
av antalet platser med introduktions- eller särskilt lönebidrag föreslår
regeringen ett ytterligare platstillskott. Även denna gång skjuts finansieringsfrågan
till ett senare tillfälle med hänvisning till att bidragsutbetalningarna
inträffar först nästa budgetår.

Detta ger utskottet anledning att i likhet med Alf Wennerfors m. fl. (m) i
motion 1985/86:158 uttala följande. Riksdagen bör i princip alltid ges
möjlighet att samlat ta ställning till regeringens förslag och dess finansiering.
Regeringens sätt att hantera utbyggnad av och anslag till introduktionsbidragsplatser
och särskilda lönebidrag hindrar riksdagen att göra en helhetsbedömning.
Att regeringen vid upprepade tillfällen forcerar fram ställningstagande
till utökning av antalet platser och långt därefter återkommer med
finansieringsförslag sätter riksdagen i tvångssituationer.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening delger regeringen dessa
uttalanden.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beslutsordningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Medelsanvisning till Statsbidrag till offentligt skyddat
arbete (punkt 1:11)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”har begärt” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1985/86:158 (m) bör de sociala myndigheterna ha
det övergripande ansvaret för rehabiliteringen av de personer som sysselsätts
i denna form av arbeten. Detta motiverar att kommunerna bär en större del
av kostnadsansvaret än för närvarande. Statsbidragsandelen bör sänkas från
högst 75 % av lönekostnaderna till högst 50 %.

Den lägre procentsatsen bör gälla för de nytillkommande platser som det
nu är fråga om. Med den sänkning av statsbidragsandelen som här förordas
minskar behovet av medel för dessa platser till 8,7 milj. kr.

Med hänvisning till ställningstagandena ovan avstyrks förslaget i motion
1985/86:144 (vpk) om en medelsanvisning med 50 milj. kr.

AU 1985/86:7

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkande 9 samt med
avslag på propositionen i motsvarande del och motion 1985/86:144
yrkande 4 till Statsbidrag till offentligt skyddat arbete på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 8 700 000 kr.

14. Medelsanvisning till Statsbidrag till offentligt skyddat
arbete (punkt 1:11)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”har begärt” bort ha följande lydelse:

Antalet platser för offentligt skyddat arbete uppgår för närvarande till
3 800. AMS har gjort en ny kartläggning av behovet av denna form av
skyddad sysselsättning och har kommit fram till att det behövs ytterligare
1 500 platser. Verksamheten är ett utomordentligt betydelsefullt led i den
sociala rehabiliteringen av de svårt arbetshandikappade människor det här
gäller. De begärda platserna bör därför ställas till förfogande. Medelsbehovet
för platserna innevarande budgetår beräknas uppgå till 50 milj. kr.

Med detta ställningstagande avstyrks yrkandet i motion 1985/86:158 (m)
om en medelsanvisning av 8,7 milj. kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:144 yrkande 4 och med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1985/86:158 yrkande 9 till Statsbidrag till offentligt skyddat
arbete på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

15. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. i
Uddevallaregionen (punkt II mom. 1)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Vad först”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1985/86:158 är ett av skälen till att ytterligare medel nu
begärs för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån i Uddevallaregionen den
omotiverat höga subventionen vid bilfabriksetableringen i Uddevalla. Trots
denna etablering och den för närvarande expansiva arbetsmarknaden i
Uddevallaregionens närhet, främst i Trollhättans kommun, bedömer utskottet
att det kan finnas ytterligare behov av medel för att underlätta
småföretagsetablering i området. Därtill behövs medel bl. a. för att kompensera
för det anslagsöverskridande som stödet till Volvo innebar. Totalt
beräknar utskottet ett medelsbehov för dessa ändamål av 70 milj. kr. Som
framhålls i motion 158 bör några medel för offertstöd ine komma i fråga bl. a.
därför att sådant stöd normalt inte har någon större omfattning.

AU 1985/86:7

Med anledning av vad som anförs i motion 159 om sambandet mellan de
medel som står till SIND:s disposition och här aktuell medelsanvisning vill
utskottet framhålla att förekommande regionalpolitisk! stöd enligt utskottets
mening bör hanteras på den regionala nivån. Någon överföring av nu
beviljade medel till SIND kan utskottet mot den bakgrunden inte tillstyrka.

Det kan tilläggas att med den reduktion av medelsanvisningen för stöd i
Uddevallaregionen som utskottet föreslår med bifall till motion 158 i aktuell
del minskar risken för negativa effekter i skogslänen av det slag som beskrivs i
motion 147. Motionerna 147 och 159 avstyrks med det anförda.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:158 yrkandena 6
och 7 samt med avslag på dels proposition 1985/86:25 bilaga 7 i
motsvarande del, dels motionerna 1985/86:147 yrkande 3 och 1985/
86:159 yrkande 3 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. i
Uddevallaregionen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

16. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. i
Uddevallaregionen (punkt II mom. 1)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Vad först”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Regeringen har i beslut om regionalpolitiskt stöd till företag i Uddevallaregionen
överskridit de medelsramar som riksdagen tidigare anvisat för
ändamålet. För att säkra medel härför har industriverkets medelsram
minskats med ett 70-tal miljoner kronor vilket begränsar verkets möjligheter
att göra insatser i det egentliga stödområdet. Utskottet har i likhet med
motion 159 ingen erinran mot att ytterligare medel anvisas så att tidigare
givna utfästelser om stöd i Uddevallaregionen kan fullföljas. Denna medelsanvisning
bör dock ske under den uttalade förutsättningen att nyss nämnda
begränsning av industriverkets beslutsramar i fråga om det på tolfte
huvudtiteln upptagna anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. kompenseras fullt
ut redan innevarande budgetår. Härigenom tillgodoses också kravet i motion
147 att insatserna i Uddevallaregionen inte får leda till begränsning av
åtgärderna inom skogslänen. Medelsäskandet i motion 158 ligger emellertid
på en så låg nivå att sådana effekter skulle följa av det. Motion 158 avstyrks
därför i den delen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

dels med anledning av proposition 1985/86:25 bilaga 7 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1985/86:147 yrkande 3 och
1985/86:158 yrkandena 6 och 7 till Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 125 000 000 kr.,
dels med bifall till motion 1985/86:159 yrkande 3 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

AU 1985/86:7

17. Den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen
(punkt II mom. 2)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Den
geografiska” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1985/86:159 är avgränsningen av den region inom
vilken särskilt regionalpolitisk! stöd kan utgå på grund av nedläggningen av
varvet i Uddevalla orimlig. Det finns flera kommuner utöver Uddevalla,
Munkedal och Lysekil som tillhör samma arbetsmarknadsregion. Den
nuvarande geografiska avgränsningen för stöd är starkt koncentrationsdrivande
och arbetsmarknaden i de kommuner i regionen som inte kan få stöd
kommer att drabbas. De medel som anvisas för såväl arbetsmarknadspolitiska
som regionalpolitiska stödåtgärder bör därför kunna utnyttjas även inom
Strömstads, Färgelanda, Orusts, Sotenäs och Tanums kommuner. Regeringen
bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:159 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån i
Uddevallaregionen (punkt II mom. 3)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”i Uddevallaregionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i annat sammanhang (AU 1984/85:13) behandlat förslag från
moderata samlingspartiet att avskaffa bl. a. lokaliseringslånen. Tilläggas kan
när det gäller avskaffandet av lokaliseringslånen att efterfrågan på dessa lån
varit begränsad. Under den treårsperiod som avslutades 1983/84 utnyttjades
endast en tredjedel av det tillgängliga låneutrymmet. Detta och den
marknadsanpassning som skett beträffande räntenivån talar för att lokaliseringslånen
som stödform bör ersättas med krediter i det reguljära kreditväsendet.
Detta gäller också för Uddevallaregionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:159 yrkande 3 i
motsvarande del avslår propositionen i vad avser begäran om anslag
på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 till Lokaliseringslån i
Uddevallaregionen,

AU 1985/86:7

19. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån i
Uddevallaregionen (punkt II mom. 3)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”i Uddevallaregionen” bort ha följande lydelse:
Såsom centerpartiet föreslagit i annat sammanhang bör nuvarande lokaliseringslån
ersättas med lånegarantier. Det är den mest rimliga lösningen att
lån av detta slag hanteras direkt av bankerna, för vilka kreditprövning och
kreditgivning - i motsats till statliga myndigheter - är ett normalt led i den
egna verksamheten. Här kan erinras om att i en utredning av riksrevisionsverket
från år 1984 gjordes den bedömningen att lokaliseringslånen med
fördel kan ersättas med lånegarantier. Vad här sagts om lokaliseringslånen
bör också gälla för den särskilda stödgivningen i Uddevallaregionen.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 159 i aktuell del avslå regeringens
förslag till medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån i Uddevallaregionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:159 yrkande 3 i
motsvarande del avslår propositionen i vad avser begäran om anslag
på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 till Lokaliseringslån i
Uddevallaregionen,

20. Principerna för insatsernas utformning vid regionala kriser
(punkt II mom. 4)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”1 motsats”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Hanteringen av varvskrisen i Uddevalla aktualiserar som anförs i motion
1985/86:147 principerna för insatsernas utformning och hantering vid regionala
kriser.

I fallet Uddevalla saknades beredskap och förutseende. Varvskrisen hade
pågått i landet under många år. Även då det gällde varvet i Uddevalla var,
med den utveckling och den politik som fördes, risken för nedskärningar eller
nedläggning uppenbar sedan lång tid tillbaka. Under denna tid gjordes inga
förberedelser. Inga av de lokala idéer som i olika sammanhang framfördes
togs upp av statsmakterna. Det program som till sist lades fram bär prägel av
improvisation. Detta improvisatoriska tillvägagångssätt har medfört onödig
arbetslöshet och deprimerande erfarenheter för många människor.

Vidare gav den akuta situationen och den svaga förberedelsen till resultat
en politisk utpressningssituation. Ett jätteföretag med väldiga egna resurser
kunde utnyttja situationen. Detta jätteföretag har av staten beviljats
förmåner, som har få motsvarigheter i svensk näringspolitik. Det är ganska
uppenbart att företaget icke behöver dessa förmåner för att starta sin fabrik.
Det är också känt att Uddevalla funnits med i företagets planer - som

AU 1985/86:7

alternativ - långt innan frågan om lokaliseringsbidrag och andra fördelar blev
aktuella.

Det är också tydligt att Volvo kunnat utnyttja situationen även i annat
hänseende än vad som rör lokaliseringsmedel. Företaget har - som det vill
synas med viss framgång - sökt påverka statens trafikpolitik på ett sätt som
avser att skapa fördelar för privatbilismen och främja investeringar med
detta syfte. Av detta följer också - tvärtemot vad regeringen tidigare
deklarerat som sin ambition - en ökning av godstransporterna på landsväg.
Det måste understrykas att det är oacceptabelt att andra områden av den
statliga politiken på det sätt som här skett får blandas in vid överläggningar i
ärenden om lokaliseringsstöd. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande principerna för insatsernas utformning vid regionala
kriser

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:147 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Ytterligare medel till anslaget Regionala
utvecklingsinsatser m. m. (punkt II mom. 5)

under förutsättning av bifall till reservation 6.

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”bakgrund avslås” bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört vid tidigare behandling av förslag från centerpartiet
om utökning av anslaget Regionala utvecklingsinsatser är de åtgärder som
stöds av medel från detta anslag av central betydelse för regionalpolitiken.
Det gäller bl. a. glesbygdsstöd och lokaliseringsbidrag. Länsstyrelserna är
beslutande och kan själva prioritera de insatser som de bedömer mest
angelägna för länet och som snabbt kan ge varaktiga resultat. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer de medel som anvisats att kraftigt understiga
behovet. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 159 att anslaget
Regionala utvecklingsinsatser tillförs ytterligare 112 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:159 yrkande 1 i
motsvarande del till Regionala utvecklingsinsatser m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 112 000 000 kr.,

22. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till förnyelsefonder på
det statligt reglerade området (punkt III)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 22 slutar med ”refererad del” bort ha följande lydelse:

AU 1985/86:7

Som framgått av den tidigare riksdagsbehandlingen (FiU 1984/85:9) har
moderata samlingspartiet motsatt sig införandet av förnyelsefonder inom det
privata näringslivet. Skälen härtill är som bl. a. anförs i motion 1985/86:158
att fonderna medför en påtvingad avsättning och tvångsmässig styrning av
resurser som företagen bör ha rätt att fritt förfoga över. Därutöver förstärker
systemet med ytterligare fackligt kontrollerade fonder framväxten av en
korporativ maktstruktur i näringslivet på bekostnad av marknadsekonomins
möjligheter att fungera effektivt.

Tanken på förnyelsefonder på det statliga området introducerades genom
avtal. Syftet och organisationen avviker väsentligt från vad som gäller inom
den privata sektorn. På det statliga området får fonderna snarast karaktären
av ett anslag avsett för insatser som underlättar förändringar och omstrukturering.
Det finns emellertid redan andra anslag med just detta syfte, varför
behovet enligt utskottets mening är tillgodosett.

Regeringens löfte att införa förnyelsefonder på det statliga området avgavs
i förhandlingar vars avtal sedan formellt godkänts av riksdagens lönedelegation.
Enligt utskottets mening är det anmärkningsvärt att regeringen
handlägger en fråga av så stor principiell vikt utan att riksdagen i sin helhet
ges möjlighet att ta ställning. De mycket starka invändningar som riktades
mot införandet av förnyelsefonder inom det privata området äger också
giltighet i detta sammanhang. Men av viktigare principiell betydelse är att
anslaget till de s. k. förnyelsefonderna inte kan betraktas som lönekostnader
och därför icke bör regleras i kollektivavtal. Det kan som anförs i motion 158
ifrågasättas om det över huvud taget finns någon begränsning beträffande
vilka politiska utfästelser som på detta sätt kan ges om en sådan fråga tillåts
bli reglerad genom avtal. Kollektivavtal med denna typ av utfästelser bör inte
accepteras. Regeringen bör snarast föranstalta om uppsägning av det nu
gällande kollektivavtalet om förnyelsefonder.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:158 yrkandena 10 och 11
och med anledning av proposition 1985/86:25 bilaga 8 i motsvarande
del samt med avslag på motion 1985/86:153 yrkande 4

dels till Bidrag till forny else}onder på det statligt reglerade området på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om utfästelser i kollektivavtal och uppsägning av avtalet om förnyelsefonder
på det statligt reglerade området.

Särskilda yttranden

1. Särskilda insatser för ungdomar (punkt 1:2 mom. 3)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anför:

I ärendet har aktualiserats frågan om placering på enskilda arbetsplatser av
ungdomar i ungdomslag. Frågan har vid ungdomslagens tillkomst och senare
ägnats stor uppmärksamhet från riksdagens sida. Trots detta har sådana
placeringar kommit att spela en blygsam roll i verksamheten och gör det

AU 1985/86:7

fortfarande. Detta är otillfredsställande.

Möjligheten att placera ungdomar hos enskilda arbetsgivare har särskilt
motiverats med att det är angeläget att ta stor hänsyn till ungdomarnas egna
intressen och önskemål vid valet av arbetsuppgifter. Arbetet i ungdomslag
skall ge ungdomarna praktik för en viss utbildning men skall även ge
möjlighet för de unga att pröva sina förutsättningar i yrken eller branscher
som de är intresserade av. För dessa skiftande praktikbehov måste man
kunna ta i anspråk en mångfald olika typer av arbetsplatser.

Mot bakgrund av dessa och liknande uttalanden av riksdagen förutsätter vi
att arbetsmarknadsmyndigheterna i den fortsatta verksamheten ser till att
placeringarna i rimlig mån korresponderar mot den differentierade arbetsmarknad
med dess olika sektorer och delsektorer som ungdomarna via
ungdomslagen skall slussas in i.

2. Medelsanvisningen till arbetsmarknadsutbildning (punkt 1:6
mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Socialdemokraterna och de borgerliga partierna beslutade mot vpk:s
röster att inrätta den nya organisation för arbetsmarknadsutbildningen som
träder i kraft vid årsskiftet och som berör tusentals lärare och elever. Den nya
organisationen innebär enligt vpk:s mening en kvalitativ förändring av
AMU-verksamhetens mål och inriktning och en ännu större företagsanpassning
än tidigare, vilket innebär att AMU omvandlas till ett serviceorgan för
näringslivet.

Redan de i betänkandet behandlade regeringsförslagen om provisorier i
verksamhetens finansiering i inledningsskedet visar att det har gått trögt med
förberedelserna. Problemen är dock större än så. Chefer för de nya regionala
AMU-myndigheterna har utsetts först i november och någon planering på
det regionala planet har inte kommit i gång. För de anställda vid AMUcentra
har utlovats att de allra flesta skall erbjudas anställning i den nya
organisationen, men avtalsförhandlingar om anställningsvillkoren pågår
vilket gör att man kan befara att tjänstetillsättningarna inte blir klara förrän
efter årsskiftet. Detta skapar hos personalen en berättigad oro som förstärks
av vetskapen att det kommer att bli uppsägningar på grund av övertalighet i
den nya organisationen.

3. Utökning av antalet platser med introduktions- och särskilt
lönebidrag (punkt 1:10 mom. 2)

Alf Wennerfors, Anders G Högmark och Ingrid Hemmingsson (alla m)
anför:

Det är ett betydelsefullt mål att så långt möjligt bereda de arbetshandikappade
anställningar på vanliga arbetsplatser och på gängse villkor på
arbetsmarknaden. För att detta mål skall nås behöver de arbetshandikappade
stöd av olika former av lönebidrag. Trots förbättringar under senare år
borde lönebidragssystemet enligt vår mening kunna utvecklas ytterligare.
Framför allt borde systemets flexibilitet ökas med hänsyn till individernas

AU 1985/86:7

skiftande förutsättningar. Vi är t. ex. inte främmande för att det i vissa fall
kan vara nödvändigt att ersätta hela lönekostnaden. Vidare har vi den
bestämda uppfattningen att lönebidragets storlek skall vara relaterat till den
enskildes handikapp och inte, som i dag, styras av vem som är arbetsgivare.

Det skulle föra för långt att inom ramen för detta yttrande gå in på
finansieringsfrågorna. Här skall endast antydas att det enligt vår mening rör
sig om en intäkts/kostnads-problematik som bör kopplas till inte bara det
statliga handikappstödet utan i lika hög grad till det allmänna försäkringssystemet
och det kommunala socialtjänstsystemet.

4. Den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen
(punkt II mom. 2)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anför:

Vi vill erinra om att folkpartiet när frågan om införande av särskilt
regionalpolitisk! stöd togs förordade att alla kommuner i Uddevallaregionen
och norra Bohuslän skulle komma i fråga för åtgärder. Vi är fortfarande av
denna mening men har avstått från att reservera oss på grund av den
begränsade tid som återstår av stödperioden. Dessutom bör stödområdesindelningen
inte bli föremål för alltför ofta förekommande ändringar.

5. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till förnyelsefonder på
det statligt reglerade området (punkt III)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anför:

Eftersom riksdagen är bunden av det avtal som slutits om förnyelse på det
statligt reglerade området har vi av formella skäl avstått från att reservera oss
mot att medel anvisas för ändamålet. Vi vill vidare erinra om att folkpartiet är
motståndare till de fonder som inrättas på den privata sektorn av skäl som är
tillämpliga även på det statliga området. Vi utgår från att det blir aktuellt att i
kommande avtalsförhandlingar om lönevillkor för de statligt anställda
behandla omfattningen av strukturinsatser inom den statliga sektorn. Medel
för sådana åtgärder bör tillföras de anslag som finns för dessa ändamål och
inte avsättas i fonder på det sätt som sägs i avtalet.

AU 1985/86:7