Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1985/86:4

om arbetsförmedling

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett tiotal motioner om arbetsförmedling.
Mot bakgrund av att arbetsförmedlingslagen skall ses över inom
regeringens kansli avstyrker utskottet yrkanden om en ändring i lagen för att
möjliggöra att arbetsförmedling kan bedrivas i alternativa former. Utskottet
behandlar även motioner om olaglig arbetsförmedling, införande av s. k.
poolföretag i förmedlingsverksamheten, utvärdering av den allmänna platsanmälan
och införande av obligatorisk platsanmälan. Även dessa motioner
avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats fem reservationer och ett särskilt yttrande.
Representanterna i utskottet för moderata samlingspartiet, folkpartiet och
centerpartiet har reserverat sig till förmån för en mer vidsträckt översyn av
arbetsförmedlingslagen. Representanterna för centerpartiet förordar en
utvärdering av lagen om allmän platsanmälan. Slutligen begär vpk:s representant
i utskottet dels att åtgärder vidtas mot olaglig arbetsförmedling, dels
förslag om obligatorisk plats- och arbetsförmedling.

Motionerna

1984/85:544 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk plats- och
arbetsförmedling i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lagbestämmelser som
förbjuder åsiktsregistrering, personundersökning och svartlistning av arbetare.

Yrkande 3 behandlas i AU 1985/86:3.

1984/85:808 av Nic Grönvall (m), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen snarast möjligt framlägger förslag om införande av s. k. poolföretag
och av s. k. självanställning på sätt som föreslagits i motionen.

1984/85:900 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari yrkas
16. att riksdagen beslutar ändra lagen (1935:113) med vissa bestämmelser
om arbetsförmedling, så att enskilda arbetsförmedlingar kan etableras.
Yrkandena 1-15 samt 17 behandlas i AU 1985/86:11.

1985/86:4

1 Riksdagen 1985186.18 sami. Nr 4

1984/85:1450 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagändringar för att undanröja förbudet mot
privat arbetsförmedling.

1984/85:1455 av Göthe Knutson m.fl. (m, c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utredning med uppgift att utreda möjligheterna
att på försök tillåta fristående arbetsförmedlingar för specifika yrkesområden
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1985/86:2101 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fri
arbetsförmedling för kulturskapare.

1985/86:2127 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av arbetsförmedlingslagen
med bl. a. den målsättningen att olika former för förmedlingsverksamhet
skall bli möjliga.

Yrkandena 1-2 samt 4-8 behandlas i AU 1984/85:11.

1984/85:2129 av Allan Åkerlind m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen begär
förslag från regeringen innebärande att privat arbetsförmedling skall tillåtas
och få verka jämsides med den offentliga arbetsförmedlingen och på samma
villkor som denna.

1984/85:2216 av Tage Sundkvist m. fl. (c), vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en genomlysande studie av vilken
roll och funktion den obligatoriska platsanmälan till arbetsförmedlingen har.
Yrkande 1 behandlas i AU 1984/85:3.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1984/85:2214.

1984/85:2659 av Anita Modin (s) och Sivert Andersson (s), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att undanröja
förmedling av svart/grå arbetskraft.

Arbetsförmedlingslagen

Enligt lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling får
arbetsförmedling med nedan beskrivet undantag inte bedrivas i förvärvssyfte,
dvs. med avsikt att ge vinst. Arbetsförmedling mot självkostnadsersättning
får däremot bedrivas efter tillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).
Sådant tillstånd ges endast till organisationer och föreningar. AMS fastställer
maximiavgifter och meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för
verksamheten.

Tillstånd att bedriva arbetsförmedling har beviljats organisationer som
förmedlar artister och arbetskraft på kontorsområdet.

Avgiftsfri förmedling får bedrivas utan tillstånd, men anmälan härom skall
göras till AMS inom tre månader från det verksamheten börjat.

Genom en ändring år 1976 i arbetsförmedlingslagen öppnades möjlighet
att i begränsad omfattning bevilja enskild person eller annan tillstånd att i
förvärvssyfte bedriva arbetsförmedling för musiker och scenartister. Tillstånd
får endast ges för förmedling av anställning utomlands åt i Sverige

AU 1985/86:4

bosatt person eller av anställning i Sverige åt den som är bosatt i utlandet.
Sådant tillstånd får ges för högst ett år i sänder.

AMS är tillsynsmyndighet när det gäller arbetsförmedlingslagens efterlevnad.
Den som bedriver enskild arbetsförmedling är skyldig att föra anteckningar
över verksamheten och hålla dessa tillgängliga för AMS samt i övrigt
lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för övervakning och
samordning med övrig arbetsförmedling.

Brott mot arbetsförmedlingslagen är straffbelagt.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet ett tiotal motioner om arbetsförmedling.

I sex motioner begärs en översyn av arbetsförmedlingslagen med sikte på
att möjliggöra att arbetsförmedling kan bedrivas i alternativa former.
Yrkanden härom framställs i motionerna 1984/85:900 av Ulf Adelsohn m. fl.
(m), 1984/85:1450 av Marianne Karlsson (c), 1984/85:1455 av Göthe Knutson
m.fl. (m, c), 1984/85:2101 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m), 1984/85:2127
av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och 1984/85:2129 av Allan Åkerlind m. fl.
(m).

Som skäl för den föreslagna översynen av lagen framförs i motion
1985/86:900 bl. a. att arbetsförmedlingsmonopolet bör upphävas för att
vägen skall öppnas för alternativa arbetsförmedlingar. Därmed skulle
möjligheterna öka för den offentliga förmedlingen att utveckla och anpassa
sin service- och konkurrensförmåga. I motion 1984/85:2127 framhålls bl. a.
att det borde vara en fördel för arbetsförmedlingen och ge mer tid över för
aktivt förmedlingsarbete, om en del arbetsuppgifter kan överföras på
förmedlingar som är knutna till yrkesområden med speciella behov. En
sådan verksamhet skulle utgöra ett komplement till den offentliga arbetsförmedlingen.
Servicen till såväl arbetssökande som arbetsgivare skulle förmodligen
förbättras om möjligheter öppnades för mer än en form av arbetsförmedling,
anför motionärerna. Liknande argument framförs i övriga i
sammanhanget upptagna motioner.

På vilket sätt arbetsförmedling skall bedrivas i vårt land regleras dels i
arbetsförmedlingslagen, dels i konventioner antagna av internationella
arbetsorganisationen (ILO), vilka Sverige ratificerat.

Enligt arbetsförmedlingslagen får arbetsförmedling i princip inte bedrivas i
förvärvssyfte, dvs. med avsikt att ge vinst. Däremot får arbetsförmedling mot
självkostnadsersättning bedrivas av organisationer och föreningar efter
tillstånd av AMS. Det enda området där arbetsförmedling i förvärvssyfte är
tillåten är artistområdet. Det gäller då endast förmedling av anställning
utomlands åt i Sverige bosatt person eller av anställning i Sverige åt den som
är bosatt i utlandet.

I den av Sverige ratificerade ILO-konventionen nr 96 förbinder man sig att
successivt avskaffa avgiftskrävande arbetsförmedling i vinstsyfte. Sådan
förmedling får emellertid medges om de personkategorier som avses
noggrant anges i den nationella lagstiftningen och om tillfredsställande
förmedling för dem inte kan ordnas inom den offentliga förmedlingen.

AU 1985/86:4

1* Riksdagen 1985/86.18sami. Nr 4

I Sverige har arbetsförmedling i alternativa former främst diskuterats
avseende kultur- och kontorsområdena. Frågan om arbetsförmedling på
dessa områden har också utretts upprepade gånger.

Senast har den offentliga arbetsförmedlingens ansvar för förmedlingsverksamheten
på kultur- och kontorsområdet behandlats i den s.k. AMSkommittén.
Kommittén diskuterar i sitt betänkande SOU 1985:7 Arbetsmarknadsverkets
ansvarsområde på vilket sätt den offentliga förmedlingen
bör bedriva sin verksamhet på dessa båda områden. Kommittén ansåg det
emellertid inte som sin uppgift att pröva frågan om en utvidgning av privat
arbetsförmedlingsverksamhet till nya områden. Kommittén framhöll att den
verksamheten även i framtiden bör vara organiserad på ett sätt som
överensstämmer med arbetsförmedlingslagens bestämmelser, vilka i sin tur
bygger på de ILO-konventioner Sverige anslutit sig till.

AMS-kommittén anförde vidare att det råder en viss osäkerhet om
arbetsförmedlingslagens innebörd och räckvidd, och att förhållandena
knappast var tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt. Mot denna bakgrund
förordade kommittén att lagen ses över i syfte att ge den ökad klarhet
och en bättre redaktionell utformning. Något behov av att ompröva lagens
allmänna inriktning ansåg emellertid kommittén inte föreligga.

Till betänkandet har fogats ett par reservationer i vilka föreslås en
förutsättningslös översyn av arbetsförmedlingslagen. För den ena reservationen
svarar representanterna i kommittén för moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet, för den andra en representant i kommittén för
Svenska arbetsgivareföreningen. Kommitténs överväganden har remissbehandlats.
Utskottet har inhämtat att regeringen har för avsikt att låta göra en
översyn av arbetsförmedlingslagen i enlighet med kommitténs förslag.

Med hänvisning till att arbetsförmedlingslagen sålunda skall ses över
avstyrker utskottet motionerna 1984/85:900, 1984/85:1450, 1984/85:1455,
1984/85:2101, 1984/85:2127 och 1984/85:2129 i aktuella delar.

De svenska företagens behov av tillfällig arbetskraft vid belastningstoppar
aktualiseras i motion 1984/85:808 av Nic Grönvall (m). Enligt motionären
medför den arbetsrättsliga lagstiftningen att företagen i dag tvingas till ett
olyckligt övertidsuttag. Det nuvarande systemet inom svensk offentlig
uppbörd innebär vidare en komplikation vid utnyttjande av projektanställda
vid tillfällig arbetsbelastning.

Motionärens förslag innebär att lokala arbetsgivarorganisationer, möjligen
i samarbete med kommuner, etablerar lokala ”poolföretag” vars
organisation skulle bestå av administrativ personal och arbetsledande
personal. Det föreslagna ”poolföretaget” skulle försörjas med arbetskraft
från tillfälligt arbetslösa inom det egna upptagningsområdet. Även den
resurs som ungdomslagen innebär skulle kunna utnyttjas av ”poolföretag”.

Mot bakgrund av att den föreslagna organisationen skulle stå i strid med
arbetsförmedlingslagen föreslås att en särskild lag stiftas för ändamålet. Ett
villkor bör enligt motionären därvid vara att ”poolföretagen” endast
utnyttjar arbetskraft som är ”självanställd”. Den ”självanställde” skulle
enligt förslaget utrustas med ”uppbördskort”, vilket förutsätter ändrade
regler i uppbördslagstiftningen.

Enligt utskottets uppfattning bör förmedling av fast och tillfällig arbets -

AU 1985/86:4

kraft bedrivas av den offentliga förmedlingen. En förutsättning för att
arbetsförmedlingen skall kunna tillhandahålla en god service både till
arbetssökande och arbetsgivare är att verksamheten är heltäckande. AMSkommittén
har också i sitt betänkande framhållit vikten av att den offentliga
förmedlingen tar ett ansvar också för de kortvariga anställningarna.

Med hänvisning härtill samt till det aviserade översynsarbetet beträffande
arbetsförmedlingslagen avstyrker utskottet motion 1984/85:808.

I motion 1984/85:2659 av Anita Modin (s) och Sivert Andersson (s)
föreslås åtgärder mot olaglig arbetsförmedling. Motionärerna hänvisar till att
det inom vissa branscher förekommer en tämligen omfattande förmedling av
arbetskraft utanför den offentliga arbetsförmedlingen. Sådan förmedling av
s. k. svart eller grå arbetskraft annonseras t. o. m. i dagspressen och förefaller
öka i omfattning. Försöken att stävja denna olagliga arbetsförmedling har
uppenbart varit verkningslösa, framhåller motionärerna.

För arbetstagarna har frågan stor betydelse. De som förmedlas på detta
sätt är i stort sett rättslösa när det gäller de villkor som samhället och
arbetsmarknadens parter ställt upp. Dessutom snedvrider systemet konkurrenssituationen
gentemot de seriösa företagen som inte hyr in svart/grå
arbetskraft.

Motionärerna föreslår att åtgärder snarast vidtas för att komma åt här
redovisade missförhållanden. De anser att ansvaret för inhyrning av olaga
arbetskraft i högre grad bör inriktas mot inhy raren. Sanktionerna mot denne
bör vidare vara av den storleksordningen, att de uppväger de vinster man
gör. Slutligen bör inhyrning av arbetskraft inrangeras under allmänt åtal, så
att inhyrarens eventuella brott kan granskas utan särskild anmälan till AMS.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i den aktuella
frågan. Det framstår som angeläget att man kommer till rätta med problemet
avseende den olagliga arbetsförmedlingen. Inom AMS, som har tillsynsansvaret
för att arbetsförmedlingslagen efterlevs, finns en uttalad medvetenhet
om problemen och för närvarande övervägs hur tillsynen skall kunna göras
mer effektiv. Med hänvisning härtill, samt till den kommande översynen av
arbetsförmedlingslagen, bör motion 1984/85:2659 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet tar härefter upp till behandling motion 1984/85:2216 av Tage
Sundkvist m. fl. (c), i vilken begärs en utvärdering av den allmänna
platsanmälan till arbetsförmedlingen. Motionärerna erinrar om att den
allmänna platsanmälan tillämpats under några år. En genomlysande studie
av förmedlingarnas roll och funktion i personalrekryteringen bör därför
komma till stånd. Därvid bör studeras effekterna av ett eventuellt slopande
av den allmänna platsanmälan.

Enligt utskottets uppfattning måste arbetsförmedlingen ha en god överblick
över de platser som blir lediga på marknaden om man skall kunna
arbeta på ett effektivt sätt. Detta var också motivet bakom lagens tillkomst.
Med den pågående utbyggnaden av ADB inom platsförmedlingsverksamheten
har f. ö. kravet på arbetsförmedlingens kunskap om lediga platser
ytterligare skärpts. Utskottet kan därför inte finna några bärande skäl för den
av motionärerna förordade utredningen, varför motionen avstyrks i denna
del.

AU 1985/86:4

Utskottet behandlar slutligen motion 1984/85:544 av Lars-Ove Hagberg
m. fl. (vpk), i vilken begärs förslag om obligatorisk plats- och arbetsförmedling.
I motionen framhålls att det inte bör vara arbetsgivarna som bestämmer
vem som skall anställas. Det helt avgörande inflytandet bör i stället ligga hos
samhället och de arbetandes organisationer. En obligatorisk arbetsförmedling
skulle även göra det lättare för kvinnorna att komma in på arbetsmarknaden.
Slutligen skulle en obligatorisk arbetsförmedling förhindra ”yrkesförbud”
och andra former för svartlistning på arbetsmarknaden. Förekomsten
av svartlistning, personundersökningar och åsiktsregistreringar på arbetsmarknaden
bör för övrigt förbjudas i lag.

Riksdagen har flera gånger tidigare prövat liknande motionsyrkanden.
Vid utskottsbehandlingen har därvid i fråga om obligatorisk arbetsförmedling
av ovan nämnt slag framhållits att de problem som kan föreligga bör
angripas genom det ökade inflytande för de anställda över företagens
personalpolitik som medbestämmandelagen skapat utrymme för. Utskottet
vill tillägga att om man tilldelar en myndighet en generell bestämmanderätt
över företagens rekryteringspolitik på det sätt som föreslås i motionen skulle
det fackliga inflytandet över dessa frågor i företagen falla bort helt. Detta är
enligt utskottets mening oacceptabelt, i synnerhet som de fackliga organisationerna
i förhandlingsverksamheten i medbestämmandefrågor strävar efter
att öka sitt inflytande över bl. a. de personalpolitiska frågorna.

Utskottet tar självfallet avstånd från metoder som innebär att arbetsgivare
diskriminerar vissa arbetssökande. Problemet kan emellertid inte anses ha
sådan storlek att en särskild lagstiftning är påkallad. Även problem av detta
slag bör man enligt utskottets mening i första hand komma till rätta med
genom ett ökat fackligt inflytande över företagens personalpolitik.

Mot bakgrund av det anförda avstyrks motion 1984/85:544 i aktuella delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av arbetsförmedlingslagen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:900 yrkande 16, 1984/
85:1450, 1984/85:1455, 1984/85:2101, 1984/85:2127 yrkande 3 och
1984/85:2129,

2. beträffande lokala ”poolföretag”
att riksdagen avslår motion 1984/85:808,

3. beträffande åtgärder mot olaglig arbetsförmedling
att riksdagen avslår motion 1984/85:2659,

4. beträffande utvärdering av den allmänna platsanmälan till arbetsförmedlingen att

riksdagen avslår motion 1984/85:2216 yrkande 2,

AU 1985/86:4

5. beträffande förslag om obligatorisk plats- och arbetsförmedling
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:544 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 21 november 1985
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c),
Bengt Wittbom (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m),
Inge Carlsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Lars-Ove Hagberg (vpk),
Sven Lundberg (s), Anders Högmark (m), Johnny Ahlqvist (s), Monica
Öhman (s) och andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp).

Reservationer

1. Översyn av arbetsförmedlingslagen (morn. 1)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Sonja Rembo
(m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Anders Högmark (m) och andre vice
talman Karl Erik Eriksson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Till
betänkandet” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget med en förutsättningslös och
genomgripande översyn av arbetsförmedlingslagen. Denna uppfattning
framfördes också i en reservation till AMS-kommitténs betänkande av
företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet.

Arbetsmarknadsverket har i dag en faktisk monopolställning när det gäller
arbetsförmedling. Därmed finns alltid en risk för att effektivitet och service
eftersätts. Det är mot denna bakgrund viktigt att det kan skapas alternativ
och komplement till den offentliga förmedlingen. Detta gäller i synnerhet på
specialområden med särskilda behov där den offentliga förmedlingen visat
sigvara mindre effektiv, t. ex. artist- och kontorsserviceområdena. Det finns
anledning utgå från att servicen till såväl arbetssökande som arbetsgivare
med en sådan ordning skulle kunna förbättras.

Utskottet anser sålunda att den aviserade översynen av arbetsförmedlingslagen
bör vara förutsättningslös med sikte på att möjliggöra den av utskottet
förordade utvecklingen.

Vad utskottet anfört om en översyn av arbetsförmedlingslagen, som
innebär att de i sammanhanget upptagna motionerna tillstyrks, bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn av arbetsförmedlingslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:900 yrkande 16,
1984/85:1450, 1984/85:1455, 1984/85:2101, 1984/85:2127 yrkande 3

AU 1985/86:4

och 1984/85:2129 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Arbetsförmedling vid lokala ”poolföretag”
(mom. 2-motiveringen)

under förutsättning av bifall till reservation 1

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 5 slutar med ”motion 1984/85:808” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ser för sin del positivt på nya initiativ som syftar till att
effektivera platsförmedlingen. Förslaget som motionären för fram om lokala
”poolföretag” är främst avsett för förmedling av tillfällig arbetskraft vid
arbetsbelastningar av korttidsnatur. På det området är i dag den service som
erbjuds av den offentliga förmedlingen otillräcklig. Det finns därför anledning
att närmare pröva förutsättningarna för och konsekvenserna av ett
genomförande av motionärens förslag. Utskottet utgår från att man inom
ramen för den förutsättningslösa översyn av arbetsförmedlingslagen som
utskottet i det föregående uttalat sig för utreder alternativ av här aktuellt
slag. Motion 1984/85:808 bör med hänvisning härtill inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

3. Åtgärder mot olaglig arbetsförmedling (morn. 3)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som de socialdemokratiska motionärerna
beträffande behovet av omedelbara åtgärder mot olaglig arbetsförmedling.
I och med att AMS som tillsynsmyndighet under senare år har visat ett
avtagande intresse för att arbetsförmedlingslagen efterlevs, annonseras i dag
öppet och ogenerat om förmedling av s. k. grå eller svart arbetskraft.

Den olagliga arbetsförmedlingen är oacceptabel av flera skäl. För de
arbetssökande innebär det att de i stort sett blir rättslösa när det gäller de
villkor som samhället och arbetsmarknadens parter ställt upp. För de seriösa
företagen innebär det att konkurrenssituationen försämras.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda yrkandet i motion
1984/85:2659 att regeringen skall vidta åtgärder i syfte att undanröja
förmedling av svart/grå arbetskraft.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande olaglig arbetsförmedling
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2659 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1985/86:4

4. Utvärdering av den allmänna platsanmälan till
arbetsförmedlingen (mom. 4)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 sorn börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Sedan några år gäller lagen om allmän platsanmälan i hela landet. Därmed
har arbetsförmedlingarna tillförts information om ett ökat antal lediga
platser. Samtidigt har företagen fått ett administrativt merarbete, som ibland
upplevs som betungande och onödigt. Det gäller inte minst i samband med
lediga platser som på ett informellt sätt redan tillsatts innan anmälan
inkommit till arbetsförmedlingen.

Som motionärerna framhåller finns det anledning att närmare utreda
betydelsen av den allmänna platsanmälan i personalrekryteringen. Den
föreslagna utvärderingen bör även innefatta eventuella effekter av ett
slopande av den allmänna platsanmälan.

Vad utskottet anfört om en utvärdering av lagen om allmän platsanmälan -som innebär ett bifall till motion 1984/85:2216 i aktuell del - bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utvärdering av den allmänna platsanmälan till arbetsförmedlingen att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2216 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Förslag om obligatorisk plats- och arbetsförmedling m. m.
(mom. 5)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandena i vpk:s motion 1984/85:544 om att regeringen
bör lägga fram förslag rörande obligatorisk arbetsförmedling och
förbud av åsiktsregistrering m.m. Som bakgrund till sitt ställningstagande
vill utskottet anföra följande.

Det står i dag arbetsgivare fritt att avgöra vem som skall anställas. Varken
fackföreningar eller arbetsförmedlare har härvidlag något som helst inflytande.
Trots att arbetsförmedlingarna t. ex. under senare år prioriterat äldre och
handikappade har det varit mycket svårt att placera dessa kategorier på de
lediga arbetena. Utskottet delar vpk:s uppfattning att det bör vara arbetsförmedlingens
och de fackliga organisationernas sak att avgöra vem som skall få
ett visst arbete. Den obligatoriska arbetsförmedling som utskottet förordar
måste därför utformas så att en arbetsgivare inte kan avvisa en sökande som
arbetsförmedlingen anvisar. En sådan ordning skulle också motverka den typ
av informella yrkesförbud och andra former av svartlistning som förekommer.
Utskottet anser emellertid i likhet med vpk att den senare frågan är så
allvarlig att en särskild lag som förbjuder åsiktsregistrering, personundersök -

AU 1985/86:4

ning och svartlistning av arbetare är påkallad. Regeringen bör underrättas
om vad utskottet här har anfört med anledning av motion 1984/85:544.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande förslag om obligatorisk plats- och arbetsförmedling
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:544 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Utvärdering av den allmänna platsanmälan till
arbetsförmedlingen (mom. 4)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders Högmark (alla m) anför:

I moderata samlingspartiets partimotion 1984/85:900 från den allmänna
motionstiden yrkas på ett avskaffande av lagen om allmän platsanmälan.
Vårt motiv för detta ställningstagande är att de positiva effekter för
arbetsförmedlingen som lagen kan ha inneburit inte tillnärmelsevis uppvägs
av de olägenheter i form av det merarbete som förfarandet fört med sig både
för företagen och arbetsförmedlingarnas personal. Vårt yrkande om avskaffande
av lagen behandlades av utskottet i det arbetsmarknadspolitiska
betänkandet AU 1984/85:11. Vi hänvisar till vår reservation nr 33 i det
betänkandet.

AU 1985/86:4