Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1985/86: 19

om sysselsättningsskapande åtgärder (prop.
1985/86: 150)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet
dels de förslag till kompletterande åtgärder inom arbetsmarknads- och
regionalpolitiken budgetåret 1986/87 som regeringen har lagt fram i proposition
1985/86: 150 bilagorna 4 och 5,
dels 14 motioner — i förekommande fall i aktuella delar — som har
väckts med anledning av propositionen samt ett yrkande i en under allmänna
motionstiden i år väckt motion.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

I avsnittet behandlas yrkanden från centerpartiet att omfördela medel från
arbetsmarknadspolitiken till småföretagsstöd, regional- och glesbygdspolitik
m. m. samt från moderata samlingspartiet om ett flexiblare anslagssystem
för arbetsmarknadsverket. Yrkandena avstyrks med reservation från
moderata samlingspartiet och särskilt yttrande från centerpartiet.

På förslag av regeringen anvisas 14 milj. kr. som förstärkning av arbetsförmedlingens
anslag för service åt flyktingar.

Arbetsmarknadsservice

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att öka anslaget med 10 milj. kr.
Härigenom blir det möjligt att lämna ett visst flyttningsbidrag vid anställning
utanför hemorten under mer än tre månader samt att ge byggnadsarbetare
som inte kan pendla dagligen förbättrade hemreseförmåner. Moderata
samlingspartiet och centerpartiet avstyrker i separata reservationer
dessa förslag.

Arbetsmarknadsutbildning

Utökad volym på arbetsmarknadsutbildningen med ytterligare 10000 deltagare
tillstyrks av utskottet liksom den utökade medelsanvisning som
krävs för detta - 187 milj. kr. Moderaterna föreslår i en reservation att den
utökade utbildningen skall bekostas från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder.

AU

1985/86:19

1 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 19

Regeringens förslag om att förbättra utbildningsbidraget för deltidsarbe- AU 1985/86: 19
tande som deltar i utbildning på heltid samt ändring av kvalifikationsreglerna
för arbetslöshetsersättning tillstyrks av utskottet. Det senare förslaget
innebär att arbetsmarknadsutbildning får tillgodoräknas vid beräkning
av ersättning från arbetslöshetskassa och KAS. Moderata samlingspartiet
föreslår att denna regeländring begränsas till ett försök under tre år.

Sysselsättningsskapande åtgärder m. m.

Utskottet tillstyrker att ett strukturstöd för byggarbetsmarknaden införs på
försök för byggnadsarbetare som är handikappade eller är över 55 år och
bedöms som svårplacerade. Verksamheten skall bedrivas i en särskild
organisation under medverkan av bl. a. de större byggföretagen. Försöksperioden
maximeras till fem år och skall omfatta högst 2000 personer.

Under det första året skall enligt förslaget högst 500 personer erhålla stöd.

Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet avvisar i en reservation
propositionens förslag på denna punkt.

Rekryteringsstödet blir kvar, men omformas. Det skall enligt regeringens
förslag, som utskottet tillstyrker, utgå till i första hand personer med
långa obrutna arbetslöshetsperioder. Starta-eget-verksamheten tillförs ytterligare
25 milj. kr., vilket möjliggör ca 2000 bidrag under nästa budgetår.

Insatser för ungdomar

1 propositionen presenteras ett system för inskolningsplatser för ungdomar.
Platserna skall inrättas i det enskilda näringslivet. Systemet förutsätter
att avtal träffas mellan arbetsmarknadens parter, och under den förutsättningen
bemyndigas regeringen att nästa budgetår disponera 250 milj.
kr. av redan anvisade anslagsmedel. Särskilda villkor för det nya systemet
anges i reservationer av moderata samlingspartiet resp. av vänsterpartiet
kommunisterna.

Utskottet tillstyrker en förlängning med ett år av den försöksverksamhet
som nu pågår i Örebro kommun med värvning av utbildning och arbete för
ungdomar i åldern 20-24 år. Motioner om ytterligare förlängning avstyrks
med reservation från vänsterpartiet kommunisterna.

Med anledning av motioner behandlas i avsnittet dessutom frågor om
förlängning av anvisningstiden till arbete i ungdomslag, lärlingsutbildning,
parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år samt
om insatser för att skapa fasta jobb åt ungdomar. Motionerna avstyrks med
reservationer från moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och
vänsterpartiet kommunisterna.

Regionalpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att avskrivningslån till drivmedelsanläggningar
i glesbygd skall kunna lämnas med högst 75% av den godkända
kostnaden för investeringar som föranleds av övergången till blyfri
bensin. Beslutet avser perioden 1 juli 1986-30 juni 1988. 2

Utskottet avvisar förslag från centerpartiet om utarbetande av nya rikt- AU 1985/86: 19
linjer för regionalpolitiken med hänvisning till att dessa frågor nyligen
behandlats av utskottet. På denna punkt har de centerpartistiska ledamöterna
ett särskilt yttrande.

Tionde huvudtiteln

1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Under punkt B 1 (s. 5-6) föreslår regeringen att riksdagen skall till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 under tionde
huvudtiteln utöver i proposition 1985/86:100 bilaga 12 upptagna medel
anvisa ett förslagsanslag av 14000000 kr.

Motionerna

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande omfördelning av resurser inom sysselsättningspolitiken
inkl. de administrativa kostnaderna för Arbetsmarknadsverket.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående anslag till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Utskottet

Frågan om en omfördelning av resurserna inom sysselsättningspolitiken
har på nytt aktualiserats genom centerpartiets motion 1985/86:567.1 denna
erinras om att centerpartiet förordar ökade satsningar på småföretagsstöd,
regional- och glesbygdspolitik samt teknisk forskning och utveckling.

Kostnaderna för sysselsättningspolitiken inkl. arbetsmarknadsverkets administration
bör kunna begränsas med 1 miljard kronor för att ge utrymme
för sådana satsningar. Centerpartiet menar att de förordade åtgärderna
skulle ge sysselsättningspolitiken en mer offensiv inriktning. Förslag som
leder till en sådan förändrad inriktning bör redovisas för riksdagen vilket
bör ges regeringen till känna.

Utskottet avvisade i AU 1985/86:11 (s. 27) ett likartat motionsyrkande
från centerpartiet. De satsningar centerpartiet vill göra får avsedda positiva
sysselsättningseffekter först på sikt och i varje fall inte i nämnvärd
omfattning redan under nästa budgetår. De föreslagna anslagsminskningarna
leder däremot till en omedelbar begränsning av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Detta ger i sin tur upphov till en ökad öppen arbetslös- 3

het och därmed till ökade kostnader för arbetslöshetsersättningar. Utskottet
vidhåller att kortsiktigt och mer långsiktigt verkande åtgärder inom
sysselsättningspolitiken inte är utbytbara på det sätt centerpartiet hävdar
och avstyrker därför att riksdagen tar initiativ till den omfördelning av
resurserna inom sysselsättningspolitiken såsom förespråkas i motion 567.
Denna avstyrks alltså i här behandlad del.

Det i detta avsnitt aktuella förslaget från regeringen gäller en förstärkning
av arbetsförmedlingens resurser för service åt flyktingar. I propositionen
sägs att tidigare har för sådan service beräknats lönemedel till ett
belopp av 12 milj. kr. Mot bakgrunden av 1984 och 1985 års flyktingtillströmning
behövs ytterligare 14 milj. kr. Beloppet avses som en engångsanvisning.
Anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader föreslås
bli uppräknat med motsvarande belopp.

Moderata samlingspartiet godtar i kommittémotion 1985/86:581 den föreslagna
anslagsuppräkningen. Den bör dock ses som en interimslösning i
avvaktan på att det införs ett förändrat anslagssystem som moderata
samlingspartiet tidigare har förordat i motionerna 1985/86:A225 och A266.
Denna förändring syftar till att arbetsmarknadsverket skall kunna disponera
sina anslag på ett flexiblare sätt än för närvarande är möjligt.

Motionärerna förutsätter som nämnts att den ökade medelstilldelning
det här gäller är en interimslösning. De synes därvid ha förbisett att
regeringen uttryckligen begärt anslagsförstärkningen i form av en engångsanvisning.
I sak föreligger inte några delade meningar om att arbetsförmedlingen
behöver ökade resurser för flyktinginsatserna. Den av regeringen
begärda medelsförstärkningen bör alltså medges av riksdagen.

Moderata samlingspartiets förslag om ett förändrat anslagssystem har
utskottet tidigare i år behandlat i det nyss nämnda betänkandet AU
1985/86:11 (s. 61 res. av m). Utskottet är inte heller i detta sammanhang
berett att utan ytterligare överväganden beträffande konsekvenserna av
detta förslag tillstyrka ett initiativ av det begärda slaget från riksdagens
sida. Av det skälet avstyrker utskottet att riksdagen ställer sig bakom vad
som anförs i motion 581 på denna punkt.

Utskottet hemställer

1. beträffande omfördelning av resurserna inom sysselsättningspolitiken att

riksdagen avslår motion 1985/86:567 yrkande 10,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:150 bilaga 4 i motsvarande
del samt med avslag på motion 1985/86:581 yrkande 1 —
med tillägg till tidigare beslut1 - under det på tionde huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare 14000000 kr.

AU 1985/86: 19

1 AU 1985/86: 11, hemställan mom. 30.

4

2. Arbetsmarknadsservice

AU 1985/86: 19

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt B 2 (s. 6—7) att riksdagen skall

1. godkänna vad som förordats i fråga om vissa flyttningsbidrag,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln
utöver i proposition 1985/86:100 bilaga 12 upptagna medel anvisa
ett förslagsanslag av 10000000 kr.

Motionerna

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att, med avslag på förslaget att medge flyttningsbidrag
också vid kortare anställningar, till Arbetsmarknadsservice
anvisa ytterligare 5000000 kr.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående riktlinjer för
vissa flyttningsbidrag,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver vad som i
proposition 1985/86:100 bilaga 12 upptagna medel anvisa ett förslagsanslag
av 10000000 kr.

Utskottet

I propositionen erinras om att flyttningsbidrag i form av starthjälp normalt
kan utgå bara om den anställning som tillträds på den nya orten har en
varaktighet av minst sex månader. Det föreslås nu att ett tvåårigt försök
genomförs varunder flyttningsbidrag i form av starthjälp skall kunna beviljas
personer som har fått anställning med minst tre månaders varaktighet
på annan ort. Förslaget innebär att bidrag skall lämnas med ett reducerat
belopp, 2000 kr., för de tre första månaderna och att resterande del av det
normala starthjälpsbeloppet skall utgå om arbetstagaren kvarstår i arbete
på den nya orten efter sex månader. Försöksverksamheten gäller inte för
kortvariga arbeten som säsonganställningar, sommarvikariat och liknande.
Verksamheten skall utvärderas under försöksperioden, och kostnaderna
för förslaget beräknas till 5 milj. kr.

Regeringen föreslår vidare att reglerna för flyttningsbidrag till byggnadsarbetare
för hemresor skall ändras. Det påpekas att fr. o. m. den 1 juli 1985
gäller att byggnadsarbetare som är bosatta i skogslänen och som får anställning
med minst tre månaders varaktighet utom dagpendlingsavstånd
kan få flyttningsbidrag i form av två fria hemresor per månad i högst tolv
månader. En förutsättning är dock att traktamente från arbetsgivaren inte
utgår vilket enligt propositionen lett till att detta flyttningsbidrag inte fått
önskad effekt. Föredragande statsrådet föreslår nu att flyttningsbidrag i
form av hemresor skall få utgå till dessa byggnadsarbetare oberoende av
om traktamente från arbetsgivaren utgår. Vidare föreslås att även bygg -

nadsarbetare bosatta på Gotland skall omfattas av samma bestämmelser
som i dag gäller för skogslänen. Kostnaderna i denna del uppgår till 5 milj.
kr.

Det sammanlagda behovet av anslagsökning under Arbetsmarknadsservice
uppgår till 10 milj. kr.

Här redovisade förslag om ändrade regler för flyttningsbidrag avstyrks i
två motioner.

Centerpartiet anför i motion 1985/86:567 att det inte finns motiv att driva
på flyttningsrörelserna genom att utge flyttningsbidrag vid tillfälliga arbeten
om mer än 3 månader. Vidare yrkas avslag på förslaget att flyttningsbidrag
skall utgå till byggnadsarbetare oberoende av om traktamente utgår.
Arbetsgivaren bör enligt motionärernas mening svara för de kostnader som
uppkommer vid ett visst begränsat antal hemresor.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 1985/86:581 framhålls att
det krävs en ökad rörlighet på den svenska arbetsmarknaden men att detta
inte kan uppnås genom statliga subventioner. Det framhålls som både
nödvändigt och naturligt att arbetslösa tar kortvariga jobb även på andra
orter. Motionärerna menar med hänvisning till en departementsrapport att
den minskade rörligheten på den svenska arbetsmarknaden beror på ökat
skattetryck. Regeringens förslag till ändrade regler för starthjälp biträds
inte, inte heller förslaget om hemresebidrag till byggnadsarbetare. Som en
följd av detta avvisas även regeringens förslag till anslagshöjning.

Utskottet tar först upp frågan om ändrade regler för starthjälp. När det
gäller centerpartiets negativa syn på flyttningsbidragen anser utskottet nu
liksom vid tidigare utskottsbehandling att det är bättre för en arbetssökande
att med hjälp av flyttningsbidrag få anställning på annan ort än att
vederbörande bor kvar i hemorten och är arbetslös. Flyttningsbidraget bör
därför enligt utskottets mening successivt förändras så att det får avsedd
effekt. Det kan då konstateras att kortvariga anställningar för närvarande
inte berättigar till starthjälp. Som anförs i propositionen kan emellertid
erfarenhet som förvärvas vid en kortare anställning på annan ort vara
betydelsefull för att senare förbättra möjligheterna till arbete på hemorten.
Vidare gäller för många arbetssökande att en kortvarig anställning ofta är
inkörsporten till en fast anställning eller ger dem den extra erfarenhet som
behövs för att de skall bli kvalificerade för en annan anställning av längre
varaktighet.

Moderaterna menar i motion 581 att man i stället för att ändra på
bidragsreglerna borde sänka marginalskatterna. Utskottet kan för sin del
inte se att en sådan åtgärd skulle vara speciellt anpassad för att ge stimulans
till arbetslösa att pröva korttidsanställningar utanför hemorten. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag att starthjälp skall få lämnas
med reducerat bidrag vid anställning utanför hemorten under minst tre
månader. Utskottet tillstyrker också de villkor som i övrigt anges i propositionen
för detta bidrag.

Vad sedan gäller regeringens förslag om ändrade regler för bidrag till
hemresor för byggnadsarbetare som får anställning minst tre månader
utom pendlingsavstånd från hemorten framförs enligt utskottets mening
inga bärande invändningar i motionerna. Även det förslaget tillstyrks av
utskottet.

AU 1985/86: 19

6

En sammanfattande slutsats av vad utskottet anfört ovan är att även AU 1985/86: 19
regeringens förslag till utökning av anslaget Arbetsmarknadsservice tillstyrks.
Refererade delar av motionerna 567 och 581 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade regler för flyttningsbidrag

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:567 yrkande 11 i
motsvarande del och 1985/86:581 yrkande 2 godkänner vad som
förordas i propositionen i motsvarande del,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande
del och 1985/86:581 yrkande 3 - med tillägg till tidigare beslut1 —
under det på tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare
10000000 kr.

3. Arbetsmarknadsutbildning

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt B 3 Arbetsmarknadsutbildning (s. 7-10)
att riksdagen skall
dels anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
dels

dels

3. godkänna den ändring i grunderna för utbildningsbidraget som förordas,

4. till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1986/87 under tionde
huvudtiteln utöver proposition 1985/86:100 bilaga 12 upptagna medel anvisa
ett reservationsanslag av 187000000 kr.

Lagförslagen har fogats som bilaga till utskottets betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1985/86: 150 bilaga 4.

1985/86: 570 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att särskilda kurser för arbetslös ungdom får
anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta
högst 20000 elevveckor,

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs skall utgå statsbidrag
utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen
om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslutar att utöver gällande föreskrifter om statsbidrag,
statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband
med anordnandet av särskild kurs för arbetslös ungdom och bör utgå med

högst 25 000 kr. per kurs, 7

1 AU 1985/86:77 hemställan mom. 39.

4. att riksdagen beslutar att statsbidrag för särskilda kurser för arbetslös AU 1985/86:19
ungdom vid folkhögskolor skall utgå från anslaget Bidrag till driften av
folkhögskolor m. m.

1985/86: 573 av Nils Berndtson m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av proposition 1985/86:150 bilaga 4 beslutar
bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 anordna kurser för
arbetslös ungdom vid folkhögskolorna, omfattande högst 20000 elevveckor,

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag för verksamheten skall utgå utan
hinder av bestämmelserna i folkhögskoleförordningen och förordningen
om folkhögskolans undervisningsvolym.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att ge regeringen bemyndigande att till Arbetsmarknadsutbildning
använda 187000000 kr. av medel anslagna till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1986/87,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i proposition
1985/86:100 bilaga 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av
187000000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att lagen om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring skall vara giltig t.o.m. den 1 juli 1989, i enlighet
med vad som i motionen anförts.

7. att riksdagen beslutar att lagen om ändring i lagen (1973:371) om
arbetslöshetsförsäkring skall vara giltig t.o.m. den 1 juli 1989, i enlighet
med vad som i motionen anförts,

1985/86: 590 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att särskilda kurser för arbetslös ungdom får
anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta
högst 20000 elevveckor,

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs utgår statsbidrag
utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen
om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslutar att utöver gällande föreskrifter om statsbidrag,
statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband
med anordnandet av särskild kurs för arbetslös ungdom och bör utgå med
högst 25000 kr. per kurs.

1985/86:592 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att särskilda kurser för arbetslös ungdom får
anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta
högst 20000 elev veckor,

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs skall utgå statsbidrag
utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen
om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslutar att, utöver gällande föreskrifter om statsbidrag,
statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband
med anordnande för särskild kurs för arbetslös ungdom och får utgå med
högst 25 000 kr. per kurs,

4. att riksdagen beslutar att statsbidrag för särskilda kurser för arbetslös

ungdom vid folkhögskolor skall utgå från anslaget Bidrag till driften av AU 1985/86: 19
folkhögskolor m. m.

1985/86: 594 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att särskilda kurser för arbetslös ungdom får
anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta
högst 20000 elevveckor och efter ansökan hos skolöverstyrelsen kunna
omfatta längre tid än 10 veckor,

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs utgår statsbidrag
utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen
om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslutar att, utöver gällande föreskrifter om statsbidrag,
statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband
med anordnandet av särskild kurs för arbetslös ungdom och får utgå med
25000 kr. per kurs,

4. att riksdagen beslutar att statsbidrag för särskilda kurser för arbetslös
ungdom vid folkhögskolor skall utgå från anslaget Bidrag till driften av
folkhögskolor m. m.

Motion från allmänna motionstiden 1986

1985/86:A207 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag om att arbetsmarknadsutbildning
skall vara kvalificerande för arbetslöshetsersättning.

Övriga yrkanden i motionen behandlas av utskottet i ett senare betänkande.

Utskottet

Arbetsmarknadsutbildningens omfattning under nästa budgetår föreslås i
propositionen bli utvidgad i förhållande till riksdagens tidigare beslut som
innebär att 1 838,2 milj. kr. anvisats för arbetsmarknadsutbildning. Därvid
har antagits att 80000 personer skall delta i kurser som länsarbetsnämnderna
köper, 20000 i kurser inom det reguljära utbildningsväsendet och
15 000 i AMU i företag. Nu föreslår arbetsmarknadsministern att upphandling
av AMU skall få göras för ytterligare 5 000 deltagare samt att volymen
för AMU i företag skall utökas likaså med 5000 deltagare. Denna utvidgade
utbildningskapacitet svarar enligt propositionen mot behovet under
budgetåret 1986/87. De beräknade kostnaderna för denna utökning uppgår
till 187 milj. kr. som begärs i tillägg till tidigare beviljade medel.

Moderata samlingspartiet framhåller i kommittémotion 1985/86:581 att
arbetsmarknadsutbildning är en av de allra bästa metoderna för att återföra
en arbetslös till arbete. Man erinrar om att man redan i anslutning till
budgetpropositionen föreslog att mera pengar borde anslås till arbetsmarknadsutbildningen
genom en omfördelning från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder. Man föreslår att samma förfarande skall tillämpas nu samt
att riksdagen därför skall ge regeringen bemyndigande att under anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 disponera 187

tl Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 19

milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt yrkas avslag på regeringens
begäran om utökat anslag för det senare ändamålet.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning om en utökning av
arbetsmarknadsutbildningen i förhållande till tidigare beslut med sammanlagt
10000 deltagare under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker också den
föreslagna medelsanvisningen. Att finansiera den tilltänkta utökningen av
AMU med överföring av medel från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder som föreslås i motion 581 kan utskottet inte medverka till. Som
utskottet skall återkomma till i det följande finns nämligen behov av
utökning även av det anslaget. Motionen avstyrks i förevarande del.

Regeringen föreslår även att grunderna för utbildningsbidraget skall
ändras till förmån för tidigare deltidsarbetande. AMS har påpekat att de
nuvarande bestämmelserna för sådant bidrag försvårar arbetsförmedlingens
arbete att stimulera sådana arbetslösa att påbörja arbetsmarknadsutbildning.

Några motionsyrkanden har inte framställts i denna del. Utskottet tillstyrker
de föreslagna regeländringarna.

Förslag förs också fram i propositionen att reglerna för kvalifikation till
arbetslöshetsersättning skall ändras. För närvarande medges att högst två
månader i arbetsmarknadsutbildning får tillgodoräknas som med arbete
jämställd tid för uppfyllande av arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Arbetsvillkoret omfattar
normalt fem månaders förvärvsarbete. Arbetet behöver inte vara ett arbete
på den öppna arbetsmarknaden utan kan vara ett beredskapsarbete, dvs.
en arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan i det fallet vara kvalificerande för
ersättning. För många arbetslösa skulle en annan åtgärd än beredskapsarbete
ofta vara en mera ändamålsenlig insats, t. ex. arbetsmarknadsutbildning
eller yrkesinriktad rehabilitering. Arbetsmarknadsministern menar att
valet av åtgärd inte skall styras av kortsiktiga överväganden om rätten till
arbetslöshetsersättning och föreslår därför att arbetsmarknadsutbildning
och yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har
utgått skall få tillgodoräknas som arbete vid beräkning av ersättning från
arbetslöshetskassa och vid KAS.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de förslag till ändringar i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd som läggs fram i propositionen. Utskottets förslag
innebär att motion 1985/86:A207 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) från
allmänna motionstiden 1986 blir tillgodosedd i den del vari yrkas att arbetsmarknadsutbildning
skall vara kvalificerande för arbetslöshetsersättning.

Moderaterna - som inte motsätter sig de aktuella lagförslagen — finner
emellertid i motion 1985/86:581 att det hade varit naturligt att hänskjuta
dessa regeländringar till den utredning om arbetslöshetsförsäkringens
framtida utformning som de förordar. De anser därför att de föreslagna
lagändringarna skall gälla under en tid av tre år, varunder en försöksverksamhet
skall bedrivas. En utvärdering av reglernas effekter föreslås bli
påbörjad efter två år.

Utskottet utgår ifrån att effekterna av de tillstyrkta regeländringarna
följs upp på sedvanligt sätt och förutsätter att regeringen återkommer i

AU 1985/86: 19

10

frågan om en sådan uppföljning ger anledning till det. Förslaget i motion AU 1985/86: 19
581 om ett tidsbegränsat försök avstyrks därför av utskottet.

Regeringen erinrar vidare i propositionen om att genom det nya systemet
med upphandling av AMU blir det naturligt att pröva köp av utbildning
även från det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsministern
räknar därvid med att sådana särskilda kurser för arbetslösa ungdomar
som under en följd av år har anordnats av folkhögskolorna skall kunna
upphandlas. Det framhålls att en särskild ram för sådana folkhögskolekurser
därmed inte längre behövs.

Fem motioner tar upp denna fråga till behandling. Det gäller 1985/86: 570
av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), 1985/86:573 av Nils Berndtson m.fl.

(vpk), 1985/86:590 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), 1985/86:592 av Magnus
Persson m.fl. (s) samt 1985/86:594 av Pär Granstedt m.fl. (c). Motionärerna
erinrar om att folkhögskolorna sedan flera år anordnar särskilda kurser
för arbetslös ungdom och föreslår att utbildningen skall få bedrivas enligt
av riksdagen tidigare fattat beslut (UbU 1985/86:19, rskr. 1985/86:161).

Detta beslut innebär ett medgivande att sådan utbildning får bedrivas
utanför den allmänna folkhögskoleramen. Innevarande budgetår får sådan
undervisning enligt regeringens beslut den 19 juni 1985 omfatta totalt högst
20000 elevveckor. Utöver gällande sedvanligt statsbidrag kan för dessa
kurser lämnas ett bidrag för folkhögskolans faktiska merkostnader med
högst 25000 kr. per kurs.

Det är utskottets uppfattning att de kurser som anordnas vid folkhögskolorna
för arbetslös ungdom är ett värdefullt inslag i arbetet med att bekämpa
ungdomsarbetslösheten. Många ungdomar saknar grundkunskaper för
att kunna gå vidare i sin yrkesutbildning. För sådana ungdomar och för
ungdomar med negativ inställning till studier är dessa kurser ett värdefullt
komplement till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet utgår
ifrån att arbetsmarknadsmyndigheterna har samma syn på det värdefulla
arbete som folkhögskolorna bedriver på detta område och att man inom
ramen för de ändrade regler som gäller för arbetsmarknadsutbildningen
köper kurser för arbetslös ungdom i den omfattning som behövs i arbetet
med att lösa ungdomarnas sysselsättningsproblem samt att berörda folkhögskolor
därvid får täckning för sina kostnader.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagens tidigare beslut
inte innebär, som antyds i vissa motioner, en på förhand given omfattning
av den berörda utbildningen. Beslutet innebär ett bemyndigande för regeringen
att, om arbetsmarknadsläget så kräver det, medge utbildning vid
folkhögskola för arbetslös ungdom under budgetåret 1986/87. Redan dessa
regler betyder att det är behovet av sådan utbildning som skall vara
styrande. Så blir också fallet genom den upphandling av utbildning som
länsarbetsnämnderna skall ansvara för fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet
vill avslutningsvis påpeka att regeringen i denna del inte uttryckligen begär
att riksdagen skall återta det ovan nämnda, tidigare beviljade bemyndigandet
utan anmäler att det inte behöver utnyttjas av regeringen. Utskottet
utgår ifrån att folkhögskolekurser även fortsättningsvis kommer att anordnas
för de arbetslösa ungdomar som behöver detta. De aktuella motionerna,
570, 573, 590, 592 och 594 kan därför betraktas som tillgodosedda. Det
anförda bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadsutbildningens omfattning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motion 1985/86: 581 yrkandena 4 och 5 - med tillägg
till tidigare beslut1 - under det på tionde huvudtiteln upptagna
reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1986/87 anvisar ytterligare 187000000 kr.,

2. beträffande grunderna för utbildningsbidraget

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande
del,

3. beträffande reglerna för k\’alifikation för arbetslöshetsersättning att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:A207 yrkande 3 samt
med avslag på motion 1985/86:581 yrkandena 6 och 7 antar de
genom propositionen framlagda förslagen till dels lag om ändring i
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels lag om ändring i
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4. beträffande upphandling av AMU från det reguljära utbildningsväsendet att

riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1985/86:570, 1985/86:573, 1985/86:590 yrkandena
1-3, 1985/86:592 och 1985/86:594 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om folkhögskolekurser för
arbetslös ungdom.

4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 4. (s. 10) och
hemställer

att riksdagen — med tillägg till tidigare beslut2 — under det på
tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning
och utbildningsbidrag för budgetåret 1986/87 anvisar
ytterligare 43000000 kr.

5. Sysselsättningsskapande åtgärder

Propositionen

Under punkt B 5 (s. 10-17) föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna vad som i propositionen anförts om strukturstöd för handikappade
byggnadsarbetare,

2. godkänna vad som i propositionen anförts om uppsökarverksamhet
bland arbetslösa byggnadsarbetare,

3. godkänna vad som i propositionen anförts om rekryteringsstöd för
långtidsarbetslösa,

AU 1985/86: 19

' AU 1985/86: 11 hemställan mom. 50.
2 AU 1985/86: 11 hemställan mom. 58.

12

4. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 under AU 1985/86: 19
tionde huvudtiteln utöver i proposition 1985/86:100 bil. 12 upptagna medel
anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.

Motionerna

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m), vari yrkas att

8. riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående strukturstöd för
handikappade byggnadsarbetare,

9. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående åtgärder för rehabilitering av arbetshandikappade
byggnadsarbetare,

10. riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående uppsökarverksamhet
bland arbetslösa byggnadsarbetare,

11. riksdagen avslår regeringens förslag att till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i proposition
1985/86: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av
25000000 kr.

1985/86:602 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas att
regeringen skall ges till känna vad som anförs om behovet av särskilda
insatser för att främja sysselsättningen i Värmlands län.

Utskottet

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden

De senaste årens utveckling på byggarbetsmarknaden har medfört omfattande
strukturella problem. En regional obalans mellan efterfrågan och
utbud på arbetskraft liksom en obalans i efterfrågan på olika yrkesgrupper
har blivit alltmer markant.

För att lösa dessa problem har AMS fört förhandlingar med landets åtta
största byggföretag och Byggförbundet. Samråd har skett med Svenska
Byggnadsarbetareförbundet. AMS har vidare erhållit ett särskilt uppdrag
av regeringen att utreda vilka insatser som behövs för att bereda arbete åt
byggnadsarbetare, som på grund av handikapp har svårt att få arbete på
den öppna arbetsmarknaden. AMS redovisade resultatet av sina överväganden
i februari månad i år. De förslag till åtgärder som AMS presenterat
innebär i korthet att en verksamhet skall komma till stånd för att ge arbete
och rehabilitering för arbetshandikappade byggnads- och anläggningsarbetare.
Verksamheten skall enligt förslaget successivt byggas upp och som
mest kunna beröra ca 2000 personer. Det har förutsatts att det skall ges en
ekonomisk ram för att klara verksamheten. Ett antal svenska byggföretag
med rikstäckande byggnads- och anläggningsverksamhet kommer, enligt
AMS, att åta sig att etablera en organisation som har till syfte att erbjuda
arbetshandikappade arbete i särskilda objekt. Staten föreslås att via AMS
ersätta viss del av lönekostnaden för de arbetshandikappade som anställs
inom organisationen. Arbetsmarknadsverket skall svara för anvisning av

arbetskraften. Produktionen avses utföras på ett för förhållandena tekniskt 13

och ekonomiskt riktigt sätt, och prissättningen skall följa marknadsmässiga
villkor.

Byggföretagen samt Byggförbundet avser att etablera en rikstäckande
organisation till vilken skall knytas en central samverkansgrupp, i vilken
staten. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och berörda
personalorganisationer inom arbetarområdet föreslås ingå. Genom byggföretagens
försorg bildas regionala aktiebolag som kan omfatta ett eller
flera län. De regionala bolagen skall samordna den lokala verksamheten
och anställa arbetskraften samt ansvara för dess rehabilitering i samverkan
med länens anpassningsgrupper för byggsektorn. Även på regional nivå
föreslås en samverkansgrupp i likhet med den på central nivå.

De anvisade personernas arbets- och yrkeserfarenhet skall vara tydligt
knuten till byggnads- och anläggningsverksamheten och de skall bedömas
kunna klara ett arbete och en rehabilitering. Personerna skall vara arbetshandikappade
och/eller äldre samt lokalt bundna. Vidare anser AMS att de
arbetshandikappade personerna till övervägande delen skall ha en övergående
funktionsnedsättning och således på sikt kunna ta anställning på
den ordinarie arbetsmarknaden. Personerna föreslås vara tillsvidareanställda
i de regionala bolagen, men skall vara skyldiga att ta anvisat
lämpligt arbete. Förslaget innebär att det är de ansvariga i de regionala
bolagen som avgör vilka som skall anställas medan det är arbetsförmedlingen
som, efter samråd med Bygghälsans regionala anpassningsgrupp,
avgör för vilka som lönekostnaden skall subventioneras.

De regionala bolagen skall, enligt AMS förslag, verka för att de anställda
återförs till den ordinarie arbetsmarknaden med målet att åtminstone 10%
av arbetskraften årligen överförs till ordinarie anställningar. För att förstärka
utslussningsmöjligheterna föreslås arbetskraften kunna erbjudas ordinarie
arbete med bibehållen anställning och subvention i de regionala
bolagen. Detta föreslås ske under en övergångsperiod med reducerad
subvention under periodens senare del. De regionala bolagen skall utnyttja
de rehabiliteringsresurser som redan finns, t. ex. inom Bygghälsan. Frågor
om anställning, rehabilitering och utslussning skall behandlas i Bygghälsans
regionala anpassningsgrupp för byggsektorn.

När det gäller statens bidrag föreslår AMS en bidragsram som motsvarar
kostnaderna för 2000 personer. Avsikten är att särskilda överenskommelser
om bidragsnivån därefter skall träffas mellan arbetsförmedlingen
och de regionala bolagen i syfte att dels kunna erbjuda mesta möjliga
sysselsättning inom ramen för anslagna medel, dels även kunna anställa
personer med svåra arbetshandikapp. Avsikten är att de anställda i de
regionala bolagen inte skall permitteras. Vid otillräcklig objektstillgång
skall de som är i behov av detta kunna erbjudas bl. a. påbyggnadsutbildning
enligt de regler som gäller för AMU i företag.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att de ordinarie arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som står till buds för att underlätta för
arbetshandikappade sökande att få ett arbete är mindre väl avpassade för
byggarbetsmarknaden. Härtill konstateras att byggsektorn står inför en
omfattande strukturell omdaning. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
att omfattande rehabiliteringsinsatser behövs föreslås att en försöksverk -

AU 1985/86:19

14

samhet med ett särskilt strukturstöd prövas inom byggarbetsmarknaden. AU 1985/86: 19

Enligt propositionens förslag bör försöksverksamheten maximeras till
fem år och omfatta högst 2000 personer. Under det första året bör stöd
kunna utgå för högst 500 personer, och takten i den fortsatta utbyggnaden
bör årligen bestämmas av regeringen. Stöd bör enligt propositionen kunna
utgå för anställning av byggnadsarbetare som är arbetshandikappade eller
över 55 år och bedöms som svårplacerade. Målet för verksamheten skall
vara att genom särskilda rehabiliteringsinsatser och yrkesverksamhet så
snart som möjligt återföra den enskilde till den ordinarie arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen skall anvisa personer, och byggsektorns regionala
anpassningsgrupper bör ha en central roll.

1 sammanhanget erinras om de nya regler som sedan den 1 januari i år
gäller om företagshälsovård och arbetsanpassning. Skyddskommittéerna
har ålagts att verka för att en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings-
och rehabiliteringsverksamhet bedrivs på arbetsstället. Vidare gäller
— också sedan den 1 januari i år - nya regler för företagshälsovård. Ett
villkor för sådant bidrag är att företagshälsovården har kompetens och
erforderliga resurser för anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. För byggsektorn
finns särskilda föreskrifter (SFS 1985:729) om bidrag till företagshälsovård
för vissa anställda inom byggnadsbranschen.

Vidare bör statsbidrag enligt propositionen till den särskilt anordnade
sysselsättningen få utgå med 75 % av lönekostnaderna under högst tre år
för samma individ. För den som efter denna period inte kunnat beredas
annat arbete bör statsbidrag få utgå med 50% i ytterligare två år. Det
särskilda strukturstödet bör således inte kunna få utgå längre tid än fem år
för varje individ. För den person som en lösning av arbetssituationen inte
har varit möjlig för inom denna tidsram får ordinarie arbetsmarknadspolitiska
insatser prövas inkl. de åtgärder som finns för arbetshandikappade.

1 syfte att det föreslagna stödet kommer de mest behövande till del och
fungerar i enlighet med uppsatta mål utgår föredragande statsrådet från en
kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Takten i utbyggnaden upp till
2000 personer föreslås därför bli bestämd efter hand. Verksamheten bör
påbörjas budgetåret 1986/87 och omfatta högst 500 personer under första
året. Kostnaderna beräknas till 50 milj. kr., vilket motsvarar ca 290 helårsanställda.
Belopppt föreslås bli avräknat från de medel som har anvisats till
beredskapsarbeten under nästa budgetår.

Regeringens förslag om strukturstöd för byggarbetsmarknaden avvisas
av Alf Wennerfors m. fl. (m) i motion 1985/86:581. Motionärerna konstaterar
att det i och för sig är ett vällovligt syfte att underlätta för arbetshandikappade
byggnadsarbetare att få en givande sysselsättning. Man anser
emellertid att det vore olyckligt att bygga upp speciella företag för skyddad
sysselsättning. Erfarenheterna från Samhällsföretag visar att det lätt kan
uppstå problem med konkurrensen mellan Samhällsföretag och privata
småföretagare. Samma problem kan, menar motionärerna, förväntas uppstå
beträffande de nya byggnadsföretagen. Dessa kommer främst att söka
entreprenader som i dag utförs av mindre företag.

Motionärerna anför vidare att företagen för att fungera tillfredsställande
också måste anställa ett stort antal icke-handikappade personer för att

kunna klara av arbetsuppgifterna. Man riskerar därmed att företagskonstruktioner
byggs upp som innefattar flera av de nackdelar som finns inom
Samhällsföretag.

De framhåller också att det inte får vara något självändamål att arbetshandikappade
byggnadsarbetare kvarstår inom sitt yrke. Med tanke på det
stora antalet övertaliga byggnadsarbetare i vissa delar av landet är det
enligt motionärerna väsentligt att ett antal byggnadsarbetare söker sig till
andra yrkesområden. Detta gäller även arbetshandikappade inom byggbranschen,
där för övrigt arbetsmiljön i många fall är olämplig för många
arbetshandikappade. Med hänsyn till situationen på byggarbetsmarknaden
är det enligt motionärernas uppfattning slutligen inte realistiskt att räkna
med att de kategorier byggnadsarbetare som skall sysselsättas med hjälp
av strukturstödet kommer tillbaka i reguljärt arbete efter en rehabilitering.
Det finns en uppenbar risk för att stödformen blir permanent och att de
anställda invaggas i falska förhoppningar.

Motionärerna förordar i stället att regeringen låter utreda förutsättningarna
för ett individuellt och flexibelt lönebidrag enligt den modell moderata
samlingspartiet föreslagit tidigare i år under den allmänna motionstiden.
Redan i dag anser man att de nuvarande reglerna för lönebidrag kan
utnyttjas för att hjälpa arbetshandikappade byggnadsarbetare.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att ett särskilt strukturstöd
för byggarbetsmarknaden prövas för att främja möjligheterna för arbetshandikappade
och svårplacerade äldre byggnadsarbetare att få arbete på
byggarbetsmarknaden. Enligt förslaget kommer möjligheterna till rehabilitering
att ägnas stor uppmärksamhet. Som framhålls i propositionen finns
det i dag en grupp arbetare på byggarbetsmarknaden som riskerar att helt
slås ut från möjligheterna att få arbete om inte särskilda åtgärder vidtas. I
den omstruktureringsprocess som för närvarande pågår och som kan förväntas
fortsätta ytterligare ett antal år finns för övrigt risk för att problemen
förstärks ytterligare.

Utskottet delar inte de farhågor för konkurrensproblem m. m. som förs
fram i motion 581 (m). Det finns i dessa sammanhang anledning att erinra
om att byggföretagen kommer att vara engagerade i och ha kontinuerlig
insyn i verksamheten. Beträffande vad som anförs i motionen om ett mer
flexibelt lönebidragssystem enligt moderat modell vill utskottet hänvisa till
betänkande AU 1985/86:11, i vilket detta förslag från moderata samlingspartiet
avstyrks. Riksdagen biföll utskottet på denna punkt. Utskottet vill
slutligen erinra om att verksamheten enligt propositionen skall följas upp
kontinuerligt. Med det anförda avstyrks motion 581 i denna del.

Uppsökande verksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare

En uppsökande verksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare har bedrivits
i nära samverkan mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundets avdelningar
och arbetsförmedlingen. AMS har redovisat positiva erfarenheter
från denna verksamhet och en liknande försöksverksamhet till långtidsarbetslösa
metallarbetare har inletts och försök inom flera områden planeras.
AMS avser att fortsätta verksamheten och utveckla den vidare.

AU 1985/86: 19

16

I propositionen framhålls att särskilda medel även fortsättningsvis bör AU 1985/86: 19
kunna avsättas för att möjliggöra uppsökande verksamhet bland byggnadsarbetare.
För andra branscher bör motsvarande insatser få göras inom
ramen för reglerna för beredskapsarbeten.

I motion 1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) avvisas förslaget att
särskilda medel även fortsättningsvis skall avsättas för uppsökande verksamhet
bland långtidsarbetslösa byggnadsarbetare. Detta bör i ställer ske
inom ramen för de vanliga arbetsmarknadspolitiska årgärderna.

Som framhålls i propositionen är de hittillsvarande erfarenheterna av
den uppsökande verksamheten positiva. Utskottet tillstyrker därför förslaget
om att särskilda medel även fortsättningsvis avsätts för verksamheten
bland arbetslösa byggnadsarbetare. Motion 581 avstyrks i denna del.

Tidigareläggning av byggande

I propositionen anmäls för riksdagens kännedom att regeringen inom kort
med utnyttjande av finansfullmakten avser att besluta om insatser för totalt
265 milj. kr. för att främja byggsysselsättningen i de sex nordligaste länen.

I motion 1985/86:602 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) yrkas
att insatserna även bör omfatta Värmlands län.

Med hänsyn till den mycket besvärliga situationen på byggarbetsmarknaden
i landets nordligaste delar anser utskottet att det är tillfredsställande
att regeringen har för avsikt att tidigarelägga investeringar där för en
kostnad av totalt 265 milj. kr. Denna åtgärd bör verksamt kunna bidra till
att hålla byggsysselsättningen uppe i denna del av landet. Utskottet är
medvetet om behovet av insatser även i Värmlands län. Detta har senast
utvecklats i det regionalpolitiska betänkandet AU 1985/86:13. Det får
emellertid ankomma på regeringen att ta ställning till om tidigareläggningar
av statliga investeringar också bör vidtas i detta län. Utskottet har anledning
utgå från att utvecklingen på byggarbetsmarknaden i Värmlands län
fortlöpande uppmärksammas av AMS och regeringen. Motion 602 avstyrks
med hänvisning till det anförda.

Rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa

Med anledning av förslag i budgetpropositionen (prop. 1985/86:100 bil. 12)
för budgetåret 1986/87 om avveckling av rekryteringsstödet förutsattes i
riksdagsbehandlingen av frågan att regeringen i kompletteringspropositionen
skulle redovisa förslag till hur ett effektivt stöd till de långtidsarbetslösa
bör utformas (AU 1985/86: 11 s. 64, rskr 153).

Av en av AMS genomförd reviderad översyn av rekryteringsstödet kan
utläsas att det under år 1985 påbörjades ca 29000 anställningar med rekryteringsstöd,
varav ca 40% inom tillverkningsindustrin. Den 1 januari 1985
ändrades riktlinjerna för stödet så att det främst skulle användas för
långtidsarbetslösa.

Föredragande statsrådet konstaterar att stödet i alltför begränsad utsträckning
nått de långtidsarbetslösa som har den mest utsatta situationen.

Rekryteringsstödet bör därför ändras och samtidigt delas upp i två former. 17

t2 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 19

Den första formen skall avse personer med obruten arbetslöshet på mer AU 1985/86: 19

än sex månader, resp. fyra månader för 20-24-åringar, samt utförsäkringshotade
personer. Bidraget bör även fortsättningsvis vara 50% av lönekostnaden
inkl. sociala avgifter. Stödet bör utgå under högst sex månader.

Behovet beräknas till 1,1 miljoner sysselsättningsdagar vilket beräknas
kosta 275 milj. kr. Om behov uppstår av att ytterligare öka volymen bör
möjlighet enligt propositionen finnas att överföra medel från anslagsposten
Beredskapsarbete till förevarande anslagspost.

Den andra formen bör avse rekryteringsstöd för övriga svårplacerade
personer när andra insatser har visat sig otillräckliga. Bidragsandelen bör
vara densamma som i den första formen men stödet bör inte få utgå längre
än högst tre månader och avse högst 600000 sysselsättningsdagar, vilket
kostar 150 milj. kr. Denna medelsram bör inte enligt propositionens förslag
få utvidgas genom omprioriteringar.

I motion 581 av Alf Wennerfors m. fl. (m) framhålls att riksdagen endast
bör dra upp vissa kvantifierbara målsättningar tillsammans med enkla
regler om stödformernas utformning. Därefter bör AMS-ledningen själv få
fastställa detaljutformningen av olika åtgärder. Det förslag som nu läggs
fram av regeringen är enligt motionärerna ett nytt försök till detaljstyrning
som bör avvisas. I stället bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag
till ett nytt anslagssystem för AMS.

Enligt utskottets uppfattning är det med hänsyn till behovet av insatser
bland de långtidsarbetslösa positivt att regeringen nu föreslår en fortsatt
användning av rekryteringsstödet med en klart definierad prioritering för
denna grupp på arbetsmarknaden.

Propositionen tillstyrks sålunda i denna del. Vad som anförs i motion
581 om ett nytt anslagssystem för AMS har utskottet tagit ställning till med
anledning av en motion från moderata samlingspartiet inlämnad under den
allmänna motionstiden (AU 1985/86:11). Utskottet finner inte anledning
att ompröva det ställningstagandet, som innebar att den aktuella motionen
avstyrktes på denna punkt.

Beredskapsarbeten

I propositionen beräknas behovet av beredskapsarbeten för budgetåret
1986/87 till ca 4,3 miljoner sysselsättningsdagar, vilket motsvarar 2 182
milj. kr. inberäknat insatserna för arbetshandikappade byggnadsarbetare.

Av de medel som har anvisats för beredskapsarbeten under nästa budgetår
föreslås i propositionen att 425 milj. kr. avsätts för rekryteringsstöd och
enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i denna
del.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1984/85:100, bil. 12, AU
11, rskr 188 samt prop. 1985/86: 101, AU 9, rskr 140) anvisat 50 milj. kr. för
bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. För riksdagens känne -

dom anmäls att regeringen härutöver har medgivit AMS att av de medel
som har beräknats för beredskapsarbeten disponera 20 milj. kr. för detta
bidrag. Totalt disponerar således AMS under innevarande budgetår 70
milj. kr. för verksamheten.

Bakgrunden till den höjda medelsramen är det starka intresse för att
börja verksamhet som egna företagare som funnits bland de arbetslösa. De
utvärderingar som AMS och högskolan i Växjö har redovisat pekar också
på att stödet har fungerat tillfredsställande. De pekar emellertid på bl. a.
behovet av utbildningsinsatser i ekonomi, marknadsföring m.m. som en
förberedelse för en start av eget företag och AMS avser att göra utbildningsinsatser
till i stort sett obligatoriska innan bidrag beviljas.

I propositionen framhålls också vikten av att den sökande bör uppfylla
rimliga krav på baskunskaper innan bidrag beviljas.

I propositionen föreslås att antalet bidrag under nästa budgetår ökas till
ca 2000. Kostnaderna härför beräknas till 75 milj. kr. för budgetåret
1986/87, dvs. 25 milj. kr. utöver vad som förordades i 1986 års budgetproposition.
Den föreslagna medelsuppräkningen avvisas i motion 581 (m).

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i denna del. Anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder bör därför föras upp med ytterligare
25 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottets ställningstagande innebär att
motion 581 avstyrks i motsvarande del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:581 yrkandena 8 och 9
godkänner vad som förordas i propositionen i motsvarande del,

2. beträffande uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare att

riksdagen med avslag på motion 1985/86:581 yrkande 10 godkänner
vad som anförs i propositionen i motsvarande del,

3. beträffande tidigareläggning ar byggande i Värmlands län

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del

avslår motion 1985/86:602,

4. beträffande rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:581 yrkande 11 i
motsvarande del godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande
del,

5. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:581 yrkande 11 i
motsvarande del — med tillägg till tidigare beslut1 — under det på
tionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare
25000000 kr.

AU 1985/86: 19

1 AU 1985/86:11 hemställan mom. 78.

19

6. Insatser för ungdomar

AU 1985/86: 19

Propositionen

Regeringen föreslår i ett avsnitt med ovanstående rubrik (s. 17-22) att
riksdagen skall

1. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 — under förutsättning
att parterna på arbetsmarknaden träffar ett särskilt avtal angående
inskolningsplatser - besluta att 250000000 kr. av anslaget B 6. Statsbidrag
för ungdomslag får disponeras i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. godkänna de riktlinjer för fortsatt försöksverksamhet med ungdomsarbete
i Örebro kommun som förordats i propositionen.

Motionerna

1985/86:566 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas att
22. riksdagen beslutar att första meningen i 14 § i Lag om arbete i
ungdomslag (1983:1070) hos offentliga arbetsgivare skall ges lydelsen:
Arbetsförmedlingen skall anvisa arbete i ungdomslag senast tre månader
från det att den unge har anmält sig som arbetssökande hos förmedlingen
och uppfyllt villkoren i övrigt för anvisning.

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c), vari yrkas att

12. riksdagen beslutar hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning
får i uppdrag att lämna förslag om åtgärder mot arbetslöshet för
ungdomar.

1985/86:568 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att

19. riksdagen beslutar att statsbidraget till inskolningsplatser endast
utgår om det leder till ett fast jobb och utbetalas i efterhand,

20. riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder och
finansiering av fasta jobb för ungdom, enligt vad i motionen anförts.

1985/86:572 av Karl-Erik Persson (vpk), vari yrkas att

1. riksdagen med ändring av proposition 1985/86:150, bil. 4, begär att
Örebromodellen tillämpas under sammanlagt fem år för att en rättvis
utvärdering skall kunna göras,

2. riksdagen hos regeringen begär att erforderliga medel ställs till Örebromodellens
förfogande för att fullfölja projektet enligt vad i motionen
anförs.

1985/86:579 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om att Värmlands län måtte göras till
försökslän vad gäller lärlingsutbildning enligt den av moderata samlingspartiet
föreslagna modellen.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m. fl. (m), vari yrkas att

12. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående arbetspraktik för ungdomar.

20

1985/86:590 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp), vari yrkas att AU 1985/86: 19

4. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående en ökad stimulans till lärlingsutbildning och ett nytt
statsbidragssystem till denna.

1985/86:595 av Helge Hagberg m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
att fullfölja Örebromodellen under ytterligare två år.

Utskottet

Utvärderingar

I årets budgetproposition redovisades pågående utvärderingar av olika
insatser för ungdomar. Dessa färdigställdes i vintras, och arbetsmarknadsministern
ger i propositionen följande sammanfattning av resultaten:

AMS har med skrivelse den 27 februari 1986 överlämnat två rapporter.

Den ena behandlar erfarenheter av de s. k. jobbsökaraktiviteterna och den
andra är en uppföljning av ungdomar i ungdomslag.

Enligt AMS är erfarenheterna av jobbsökaraktiviteterna goda. För de
särskilda medel för anställning av handledare som AMS erhållit har 128
tjänster inrättats. Av rapporten framgår att jobbsökaraktiviteterna har
bidragit till att förbättra kontakterna mellan arbetsförmedlingen och ungdomarna.
Ungdomarnas kunskaper om arbetsmarknaden har ökat och de
har också blivit mer aktiva i att själva söka arbete. Aktiviteterna har också
ökat ungdomarnas benägenhet till fortsatt utbildning och gynnsamt påverkat
deras attityder till olika yrken.

Av AMS rapport angående uppföljning av ungdomar i ungdomslag framgår
att under åren 1984 och 1985 har totalt 117 308 ungdomar deltagit i
ungdomslag och majoriteten eller drygt 85% har varit i ungdomslag endast
en gång. Unga kvinnor är överrepresenterade och utgör ca 60% av dem
som påböijade arbete i ungdomslag. I genomsnitt har ungdomarna deltagit
7,1 månader och kvinnorna har längre tider i ungdomslag, 7,3 månader
jämfört med 6,7 månader för män. En tredjedel av ungdomarna har kortare
tid än tre månader. Närmare 70% av ungdomarna har minst tvåårig gymnasieutbildning.
Totalt under åren 1984 och 1985 avslutade 86000 ungdomar
arbete i ungdomslag varav nästan 54% erhöll ett förvärvsarbete.

Drygt 21% avaktualiserades av annan orsak t. ex. utbildning, värnpliktstjänstgöring
eller att kontakten med arbetsförmedlingen upphörde och ca
19% blev arbetslösa.

Riksrevisionsverket (RRV) har med skrivelse den 20 februari 1986 redovisat
en studie (Dnr 1985:909) av jobbsökaraktiviteter för ungdomar i
ungdomslag. RRV:s sammanfattande bedömning är att satsningen på en
intensifierad ungdomsförmedling har fått en god effekt. RRV anser emellertid
att det finns skäl att ersätta handledarna med ”ungdomsförmedlare”
vilka kan ta ett helhetsansvar för ungdomsgruppen. Vidare konstaterar
RRV att det är en mycket stor grupp ungdomar som lämnar ungdomslag
mycket snabbt. RRV anser att denna grupp borde ha kunnat få arbete på
den öppna arbetsmarknaden om anvisningstiderna till ungdomslag hade
varit längre och jobbsökaraktiviteterna bedrivits före placering i ungdomslag.

Av den preliminära rapport över studie av ungdomslag som Göteborgs

universitet den 21 mars 1986 har överlämnat till regeringen framgår att det
är fler flickor än pojkar i ungdomslag. Kontakten mellan ungdomarna och
arbetsförmedlingen har i vissa fall varit bristfällig. Jobbsökaraktiviteterna
har i första hand ägnats åt den som närmar sig 20-årsåldern. Många
ungdomar har också olika vikariat under perioden i ungdomslag och flertalet
har gymnasieutbildning.

På uppdrag av regeringen har AMS i skrivelse den 26 februari 1986
sammanställt en rapport avseende sammansättningen av gruppen arbetslösa
i åldern 20-24 år. Utvecklingen under 1984 och 1985 för denna
åldersgrupp skall ses mot bakgrund av att befolkningen i dessa åldrar har
ökat med 30000 personer och att antalet 20-24-åringar i arbetskraften har
ökat med 23000 personer. Antalet sysselsatta har ökat med 24000 personer.
Under de närmaste två åren beräknas befolkningen i denna åldersgrupp
öka med ytterligare ca 30000 personer. Arbetslösa 20-24-åringar
uppvisar en lägre utbildningsnivå än den genomsnittliga för hela ungdomsgruppen
i arbetskraften. Av rapporten framgår vidare att många av de
arbetslösa 20—24-åringarna kom till arbetsförmedlingen första gången det
år som grundutbildningen slutade. Ca 60% av de arbetslösa skrevs in
första gången vid 16—18 års ålder. Omkring en tredjedel av ungdomarna
har varit anställda hos fyra eller fler arbetsgivare men antalet anställningar
som varat över sex månader är förhållandevis få. De anställningar som
flertalet ungdomar har haft är i de flesta fall av tillfällig art, vikariat,
visstidsanställningar m. m. Drygt en tredjedel av ungdomarna har inte haft
någon anställning som varat längre än sex månader. Närmare 70% av
ungdomarna i undersökningen har varit i någon form av arbetsmarknadspolitisk
åtgärd.

När det gäller ungdomar i åldern 20—24 år återkommer arbetsmarknadsministern
till dem i ett särskilt avsnitt av propositionen (s. 20—21) med
ytterligare uppgifter. Med hänvisning till att det bör vara möjligt att förstärka
dessa ungdomars ställning på arbetsmarknaden inom ramen för det
reguljära åtgärdssystemet inkl. den förordade nya modellen för rekryteringsstöd
anser arbetsmarknadsministern att några ytterligare åtgärder för
närvarande inte behövs för ungdomar i denna åldersgrupp.

Den särskilda försöksverksamhet för ungdomar i den aktuella åldern
som pågår i Örebro kommun behandlas av utskottet i det följande.

Inskolningsplatser och ungdomslag

Lagen om arbete i ungdomslag medger att ungdomar under vissa förutsättningar
får placeras hos enskilda arbetsgivare. Som återkommande noterats
vid utskottets tidigare behandling av ungdomslagen har möjligheten utnyttjats
i endast begränsad omfattning. Arbetsmarknadsministern anför att hon
för egen del anser att det är angeläget att i väsentligt större omfattning än i
dag utnyttja näringslivet för att ge arbetslivserfarenhet åt ungdomar. Hon
konstaterar att det har gjorts flera försök att finna vägar till ett inskolningssystem
för ungdomar. Det förslag till system för inskolningsplatser som nu
presenteras i propositionen har föregåtts av kontakter med arbetsmarknadens
parter. Det understryks att systemet bygger på förutsättningen att
parterna träffar ett särskilt avtal härom. Denna förutsättning markeras för
övrigt ytterligare i regeringens hemställan på denna punkt.

AU 1985/86: 19

22

De nya inskolningsplatserna skall inrättas främst inom industrin, men AU 1985/86: 19

även det privata näringslivet i övrigt kan komma i fråga. Platserna är
avsedda för ungdomar som har genomgått en minst tvåårig gymnasieutbildning.
Systemet bör utformas så, att en jämn könsfördelning uppnås —
påpekandet härom görs i propositionen med hänsyn till att flertalet eller
60% av deltagarna i ungdomslag är flickor. I anslutning härtill understryker
arbetsmarknadsministern att inskolningsplatserna i arbetsförmedlingens
åtgärdssystem bör komma före arbete i ungdomslag, som även i
fortsättningen bör vara den sista åtgärden.

Arbetsmarknadsministern räknar med att ett avtal om inskolningsplatser
skall kunna börja gälla senast den 1 oktober 1986. Hon föreslår att regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande att, med utgångspunkt i det
avtal som kan väntas, fa fastställa statsbidragsnivå och den tid under
vilken bidrag får utgå. Ett sådant bemyndigande är också vad som begärs
av regeringen. Det förutsätts att bidragskostnaderna skall finansieras från
anslaget Statsbidrag för ungdomslag, och regeringen föreslår att 250 milj.
kr. av medlen under det anslaget skall få tas i anspråk för ändamålet.

Kostnadsberäkningen utgår från att det kommer att tas fram 10000 platser,
att statsbidrag utgår med högst 50% av den totala lönekostnaden samt att
bidrag ges för högst sex månader i varje enskilt fall.

Regeringsförslaget godtas i princip i de föreliggande motionerna och
man ser det som positivt att vikten av att placera ungdomar i det enskilda
näringslivet nu betonas av regeringen. Det sagda gäller dock inte om
vänsterpartiet kommunisterna, såsom strax skall redovisas, och även moderata
samlingspartiet gör en särskild markering.

Vänsterpartiet kommunisterna anför i motion 1985/86:568 att förslaget
om inskolningsplatser kan vara positivt i den meningen att ungdomar får
erfarenhet av arbete i industrimiljö. Men förslaget är inte insatt i en politik
som leder till fasta jobb utan kan ses som införande av en subventionerad
provanställning. För att hindra att så blir fallet bör som bidragsvillkor för
inskolningsplatserna gälla att bidrag endast utgår om ungdomarna får fast
arbete efter inskolningstiden. Bidraget bör därför betalas i efterskott.

Det får förutsättas att parterna med det kommande avtalet vill aktivt
medverka till att lösa arbetsmarknadsproblemen för ungdomar och det inte
bara på det temporära sätt som motionärerna befarar. Med hänsyn till att
en avtalsreglering är avsedd att utgöra grundvalen för systemet med inskolningsplatser
bör inte parterna bindas i förväg på det sätt som följer av
motionens yrkande. Detta avstyrks därför av utskottet.

Den invändning mot regeringsförslaget som riktas i motion 1985/86:581
av Alf Wennerfors m.fl. (m) är att motionärerna saknar flera viktiga
element i det förslag till arbetspraktik för ungdomar som de tidigare har
lagt fram. Motionärerna framhåller vidare som väsentligt att ungdomarna i
första hand stimuleras till utbildning och att även arbetspraktikplatserna
blir ett led i denna utbildning. De yrkar att riksdagen skall ansluta sig till
vad de anfört om denna prioritering och ge regeringen detta till känna.

I propositionen framhålls (s. 190) att aktiva arbetsförmedlings- och utbildningsinsatser
bör göras innan en placering på inskolningsplats kommer
i fråga. Det understryks vidare att arbete på ordinarie villkor eller utbild- 23

ning även i fortsättningen skall vara den normala lösningen för arbetssö- AU 1985/86: 19
kande ungdomar. Utskottet vill därutöver peka på att inskolningsplatserna
skall vara öppna endast för ungdomar med minst tvåårig gymnasieutbildning.
Någon skillnad i uppfattningen om utbildningens betydelse för ungdomar
och deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden synes
med hänsyn till vad nu redovisats inte föreligga. Därav följer att det inte
heller är behövligt för riksdagen att avge den i motionen begärda
meningsyttringen om utbildning som förstahandsalternativ. Motionen avstyrks
således på denna punkt.

Med de ovan gjorda uttalandena biträds regeringens förslag i övriga
delar. Det begärda bemyndigandet att disponera medel för ett kommande
system med inskolningsplatser bör alltså lämnas av riksdagen.

I samma avsnitt av propositionen avstyrks ett förslag av AMS om att
förlänga anvisningstiden för arbete i ungdomslag från tre veckor till tre
månader. Anvisningstiden kan sägas vara den tid som ungdomar längst
behöver vänta på placering i arbete i ungdomslag om inte utbildning eller
annat arbete kan anvisas.

Folkpartiet anser i motion 1985/86:566 att tre veckor uppenbart är en för
kort tid att omsorgsfullt pröva möjligheterna till annat arbete, utbildning
eller de nya inskolningsplatserna. Med nuvarande korta anvisningstid
riskeras att placering i arbete i ungdomslag blir en förstahandsåtgärd.

Erfarenheten visar att så alltför ofta har blivit fallet. Den av AMS föreslagna
förlängningen av anvisningstiden till tre månader bör genomföras, och
folkpartiet lägger i motionen fram ett förslag till ändring av lagen om arbete
i ungdomslag.

Alf Wennerfors m. fl. (m) betonar i motion 1985/86:581 att det är viktigt
att ungdomarna i första hand söker arbete på egen hand. Det är därför
olyckligt att regeringen inte vill utsträcka anvisningstiden till tre månader
såsom AMS förordat.

I likhet med arbetsmarknadsministern vill utskottet påpeka att anvisningstiden
är tre månader för de ungdomar som har slutat skolan eller
annan inte helt kortvarig utbildning. För en stor del av de ungdomar det
här gäller är anvisningstiden således redan i dag förlängd på det sätt AMS
och motionärerna önskar.

I propositionen anför arbetsmarknadsministern att det är angeläget att
de s. k. jobbsökaraktiviteterna som infördes förra året som ett nytt inslag i
verksamheten med ungdomslag sätts in så tidigt som möjligt och redan
efter det att de unga anmält sig som arbetssökande hos förmedlingen.

Dessa aktiviteter bör alltså påbörjas i förmedlingsarbetet redan före placering
i ungdomslag. Däremot anser arbetsmarknadsministern att det inte är
lämpligt att generellt låta ungdomarna vänta upp till tre månader på ett
arbete i ungdomslag. Utskottet gör samma bedömning. En så lång väntetid
strider mot själva grundtanken med ungdomslagen att ungdomarna så snart
som möjligt skall beredas sysselsättning på detta sätt om det inte är aktuellt
med annan anställning eller utbildning. Med hänvisning härtill avstyrks
motionerna 566 och 581 i de förevarande delarna.

24

Örebromodellen

AU 1985/86: 19

Med början budgetåret 1984/85 inleddes en försöksverksamhet i Örebro
kommun med ungdomsarbete för 20—24-åringar. Försöket innebär att
arbete i form av kommunalt beredskapsarbete varvas med utbildning (60%
arbete och 40% utbildning). Någon begränsning görs inte för ungdomsarbetets
längd. Kommunen får statsbidrag med 80% av lönekostnaderna,
varav 5% utgör bidrag till handledarkostnaderna. Staten garanterar en
årlig bidragssumma om 42 milj. kr. De faktiska statsbidragskostnaderna
sägs i propositionen ha stannat vid 28 milj. kr. per år.

Verksamheten som för närvarande utvärderas inom högskolan i Örebro
är avsedd att pågå i två år. Örebro kommun har begärt att den förlängs.

Arbetsmarknadsministern anser att man redan i dag kan dra slutsatsen
att värvning av utbildning och arbete är en lämplig åtgärd för den nu
berörda åldersgruppen och att Örebroförsöket visat på en modell för hur
en sådan värvning bör ske. Ett särskilt avtal härom har tecknats mellan
kommunförbundet och arbetstagarorganisationerna. Andra kommuner kan
därmed genomföra en liknande värvning av arbete och utbildning, varvid
statsbidrag utgår med 75%.

Med förändringarna av rekryteringsstödet och införande av inskolningsplatser
kommer behovet av ungdomsarbete i Örebro enligt arbetsmarknadsministerns
bedömning att minska. När utvecklingsarbetet nu kan sägas
vara avslutat bör kommunen då det gäller nivån på statsbidraget inte
längre behandlas förmånligare än andra kommuner. Däremot vore det
orimligt att redan nästa budgetår reducera statsbidragssumman till vad
som kan betecknas som Örebros normala nivå. Det föreslås därför att
kommunen nästa år får disponera 18 milj. kr. för fortsatta försök. Därefter
skall verksamheten anses vara avslutad, och kommunen och arbetsförmedlingen
får komma överens om hur verksamheten i fortsättningen skall
bedrivas inom ramen för tillgängliga resurser.

Helge Hagberg m. fl. (s) begär i motion 1985/86:595 att försöksverksamheten
i Örebro skall förlängas med ytterligare två år. Karl-Erik Persson
(vpk) yrkar i motion 1985/86: 572 på en förlängning med tre år. Erforderliga
medel för projektets fullföljande bör vidare ställas till förfogande. I båda
motionerna framhålls sammanfattningsvis att Örebroprojektet visat sig ge
goda effekter samt att två år är för kort tid för att det skall vara möjligt att
göra en rättvis utvärdering av den prövade modellen.

Utskottet vill erinra om att när statsmakterna fattade beslut om den
särskilda försöksverksamheten i Örebro (prop. 1983/84:150 bilaga 4, AU
24 s. 26-27) förutsattes uttryckligen att verksamheten skulle pågå i två år.
För de i projektet deltagande intressenterna har alltså från början klargjorts
den tidsram som skall gälla. Örebroförsökets värde som fungerande
modell för hur ungdomar kan stödjas med värvning av utbildning och
arbete är inte ifrågasatt från något håll. Med hänsyn härtill anser utskottet
att försöket inte bör förlängas mer än regeringen funnit rimligt. Med
avstyrkande av motionerna 572 och 595 tillstyrker utskottet att försöket
med ungdomsarbete i Örebro får pågå även nästa budgetår enligt de i
propositionen angivna riktlinjerna.

Andra insatser för ungdomar

AU 1985/86: 19

I två motioner förespråkas en utökad lärlingsutbildning. Ylva Annerstedt
m.fl. (fp) upprepar i motion 1985/86:590 folkpartiets förslag beträffande
utökad lärlingsutbildning och nytt statsbidragsystem för denna utbildning.
Detta innebär att statsbidrag till lärlingslönen utgår med 75% första året,
50% andra året och 25% tredje året. Någon gräns skall inte sättas för
antalet platser. Kostnaderna får täckas genom att medel överförs från
anslagen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (m) föreslår i motion 1985/86:579 att Värmlands län görs till
försökslän för en lärlingsutbildning enligt den modell som moderata samlingspartiet
har föreslagit vid olika tillfällen, senast i motion 1985/86:
Ub833.

Folkpartiets förslag till utökad lärlingsutbildning och nytt statsbidragssystem
har prövats av utbildningsutskottet bl. a. i betänkande UbU
1985/86:16 (s. 31, res. 26 av fp). I enlighet med UbU:s hemställan avslogs
förslagen av kammaren den 30 april. Några nya omständigheter har inte
förebragts som skulle motivera ett ändrat ställningstagande från riksdagens
sida, varför det nu föreliggande motionsyrkandet avstyrks.

Moderata samlingspartiets modell för lärlingsutbildning och den ovan
nämnda motionen Ub833 behandlades av utbildningsutskottet i samma
betänkande (s. 30—31, res. 25 av m, c, fp). Motionen avstyrktes i det
betänkandet med hänvisning till UbU:s tidigare ställningstaganden och till
att lärlingsutbildningen torde komma att bli föremål för ytterligare överväganden
med anledning av förslagen från arbetsgruppen för översyn av den
gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Riksdagen följde UbU:s förslag.
Arbetsmarknadsutskottet är för sin del inte berett att ta ett initiativ som
skulle innebära att en utbildningsmodell som riksdagen helt nyligen avvisat
likväl får prövas, låt vara med en regional begränsning. Motion 579 avstyrks
därför av utskottet.

Centerpartiet upprepar i motion 1985/86:567 ett tidigare framfört krav på
en parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i åldern 20—24 år
med hänsyn till en fortsatt hög arbetslöshet för ungdomar i denna åldersgrupp.

Som tidigare redovisats har arbetsmarknadsministern pekat på olika
möjligheter att med det nya rekryteringsstödet, utbildning och andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder stödja ungdomar i den aktuella åldersgruppen.
Med hänvisning härtill och till att riksdagen den 3 april på utskottets
förslag (AU 1985/86:11 s. 32, res. 14 av c) avslagit ett motsvarande utredningskrav
avstyrks centerpartiets åter framställda begäran om utredning.

Vänsterpartiet kommunisterna anför i motion 1985/86:568 att vpk:s inställning
är att politiken skall inriktas på att ungdomen skall erbjudas fasta
jobb med en lön att leva på. Dessutom är vpk positivt till att ungdomen kan
beredas jobb inom industrin. Riksdagen bör därför uttala att regeringen
framlägger förslag som leder till fasta jobb för ungdomar. I motionen
föreslås dessutom att de kostnader samhället åsamkas genom att i första
hand det privata näringslivet inte kan tillgodose behovet av arbete åt alla
tas in till statskassan genom t. ex. en särskild ”ungdomsskatt” på framför

allt de vinster och förmögenheter som byggs upp inom företagen. Rege- AU 1985/86: 19
ringen bör lägga fram förslag om en sådan skatt som kan finansiera programmet
för fasta jobb för alla ungdomar.

Utskottet har i AU 1985/86:11 (s. 33, res. 17 av vpk) behandlat ett
likartat förslag med anledning av vpk-motionen 1985/86:A246. På utskottets
förslag avslogs den motionen av riksdagen. Utskottet är inte berett att
på grund av de av vpk nu framställda yrkandena förorda ett annat ställningstagande
av riksdagen och avstyrker således motion 568 i den här
redovisade delen.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidragsvillkor för inskolningsplatserna
att riksdagen avslår motion 1985/86:568 yrkande 19,

2. beträffande prioritering av utbildning och praktik

att riksdagen avslår motion 1985/86:581 yrkande 12 i motsvarande
del,

3. beträffande bemyndigande i fråga om medelsdispositionen
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1986/87 -under förutsättning av att parterna på arbetsmarknaden träffar ett
särskilt avtal angående inskolningsplatser — besluta att 250000000
kr. av anslaget B 6. Statsbidrag för ungdomslag får disponeras i
enlighet med vad som anförts i propositionen,

4. beträffande anvisningstiden för arbete i ungdomslag

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:566 yrkande 22 och
1985/86:581 yrkande 12 i motsvarande del,

5. beträffande Örebromodellen

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:572 och
1985/86:595 godkänner de riktlinjer för fortsatt försöksverksamhet
med ungdomsarbete i Örebro kommun som har förordats i propositionen,

6. beträffande utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidragssystem att

riksdagen avslår motion 1985/86: 590 yrkande 4,

7. beträffande försök med lärlingsutbildning i Värmlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86: 579,

8. beträffande parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar
i åldern 20—24 år

att riksdagen avslår motion 1985/86:567 yrkande 12,

9. beträffande insatser för fasta jobb åt ungdomar
att riksdagen avslår motion 1985/86:568 yrkande 20.

7. Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen

Propositionen

Under punkt B 18 i propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna vad som i propositionen anförts om omfattningen av introduktionsbidrag
och särskilt lönebidrag under budgetåret 1986/87, 27

2. medge att ej ianspråktagna medel under det för budgetåret 1984/85 AU 1985/86: 19
inrättade reservationsanslaget Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen
får disponeras under budgetåret 1986/87.

Utskottet

I anslutning till beslutet om nedläggning av Uddevallavarvet anvisade
riksdagen 127600000 kr. för extra insatser i Uddevallaregionen (prop.

1984/85: 125 bil. 7, AU 19, rskr 316). Medlen anvisades via ett särskilt
reservationsanslag under tionde huvudtiteln, B 18. Medel för särskilda
insatser i Uddevallaregionen, och avsåg tiden fram till den 30 juni 1986.

Medlen har i dag inte förbrukats och kommer inte att vara förbrukade vid
juni månads utgång. Hur mycket som kommer att ha utnyttjats går inte i
dag att exakt fastställa.

Med hänsyn till att nedläggningen av varvet förskjutits i tiden i förhållande
till vad som ursprungligen planerades och att utbildningsinsatser och
andra åtgärder planerats till tiden efter den 30 juni i år föreslås i propositionen
att avsatta medel och medgivna ramar för handikappåtgärder i form av
introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag bör få disponeras enligt tidigare
givna ramar även under budgetåret 1986/87. De insatser t. ex. i form
av förstärkta förmedlingsinsatser, utbildning m. m. som därutöver anses
nödvändiga bör enligt propositionen finansieras med ordinarie anvisade
medel för budgetåret 1986/87.

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen beträffande de särskilda
insatserna i Uddevallaregionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande omfattningen av introduktionsbidrag och särskilt
lönebidrag under budgetåret 1986187

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen medger att ej ianspråktagna medel under det för budgetåret
1984/85 inrättade reservationsanslaget Medel för särskilda
insatser i Uddevallaregionen får disponeras under budgetåret
1986/87.

Tolfte huvudtiteln

8. Glesbygdsstöd till investeringar i drivmedelsanläggningar
m. m.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vad som i propositionen
förordas om möjligheten att lämna förhöjt glesbygdsstöd till investeringar
i drivmedelsanläggningar som föranleds av övergången till blyfri
bensin.

28

Motionerna

AU 1985/86: 19

1985/86:567 av Karin Söder m.fl. (c), vari yrkas att

15. riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande inriktningen av regionalpolitiken,

17. riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag för att utveckla
universitetsorternas roll i regionalpolitiken.

1985/86:601 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas att
regeringen vid fördelningen av glesbygdsstöd särskilt tar hänsyn till behovet
av stöd till drivmedelsanläggningar i Värmlands län.

Utskottet

I samband med riksdagens beslut om skärpta avgasreningskrav för personbilar,
m. m. hösten 1985 berördes kortfattat problemet med distribution av
bensin i glesbygd (prop. 1985/86:61, JoU 11, rskr 101). 1 propositionen
konstaterades att det i glesbygd kan bli långa avstånd mellan bensinstationer
som tillhandahåller blyfri bensin. Vidare noterades att kompletterande
investeringar vid tankställen med endast en bensinpump kan behövas
och att sådana kan stödjas med glesbygdsstöd.

Konsumentverket har i en inventering konstaterat att 60% av de studerade
bensinanläggningarna var etablerade på orter som tidigare beviljats
statligt stöd till kommersiell service. I propositionen framhålls att det är
väsentligt att följderna av beslutet om övergång till blyfri bensin inte
resulterar i försämrade överlevnadsmöjligheter för de hundratals butiker
som fått glesbygdsstöd. Särskilt angeläget är detta med hänsyn till att
erforderliga investeringar i regel inte leder till annat än att den nuvarande
försäljningsvolymen kan bibehållas. Således är möjligheten att förränta
insatt investeringskapital i de flesta fall mycket begränsad.

I propositionen föreslås mot den angivna bakgrunden att en möjlighet
öppnas för att i här aktuella fall lämna förhöjt glesbygdsstöd till nödvändiga
kompletteringsinvesteringar. Liksom hittills skall förordningens generella
bestämmelse gälla att stödet inte får vara större än som med hänsyn
till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter fordras för
att den åtgärd som åsyftas med stödet skall kunna genomföras.

I propositionen framhålls vidare att det är angeläget att snabbt få till
stånd nödvändiga investeringar och därmed ge glesbygdsinvånarna rimlig
åtkomst till blyfri bensin. Det förhöjda glesbygdsstödet föreslås enbart
kunna lämnas under en övergångstid, varför det bör tillämpas under perioden
den 1 juli 1986-den 30 juni 1988.

Slutligen framhålls att flera strategiskt belägna butiker i glesbygd numera
har rustats upp med hjälp av glesbygdsstöd. Förbrukningen av medel för
sådana insatser inom ramen för anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser
m. m. har därför minskat under senare år. Därmed bör enligt propositionen
ett visst ekonomiskt utrymme ha skapats för nu nödvändiga investeringar
i bensinanläggningar. Eftersom det föreslagna, förhöjda glesbygdsstödet
dessutom inte gäller generellt, utan är en möjlighet om det
finns särskilda skäl, bör medelsförbrukningen till följd av den föreslagna 29

förändringen kunna rymmas inom nuvarande anslagsram.

I motion 601 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) föreslås att
regeringen vid fördelningen av medlen till drivmedelsanläggningar tar särskild
hänsyn till behovet av stöd till sådana anläggningar i Värmlands län.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt. Det framstår
som angeläget att beslutet om en övergång till blyfri bensin inte
resulterar i försämrade överlevnadsmöjligheter för de butiker i glesbygden
som erhållit glesbygdsstöd. Utskottet utgår från att medel beviljas i de
olika länen utifrån de befintliga behoven. Utskottet utgår vidare från att
regeringen återkommer till riksdagen om efterfrågan på glesbygdsstöd i
drivmedelsanläggningar blir av sådan omfattning att anslaget Regionala
utvecklingsinsatser m. m. behöver räknas upp.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad som anförs i
propositionen i denna del. Motion 601 avstyrks.

I motion 567 av Karin Söder m.fl. (c) föreslås att riksdagen skall ge
regeringen till känna de riktlinjer för en ny regionalpolitik m.m. som
redovisas i motionen. I motionen framhålls att det torde krävas både
ekonomiska resurser av mycket större omfattning än de som nu har anvisats
för regionalpolitiska ändamål och ett mer flexibelt stödsystem för att
vända den negativa regionala utvecklingen. Ett regionalpolitisk! stödsystem
bör vidare utvecklas som tar hänsyn till de behov som finns i hela
landet. Härutöver nämns bl. a. behovet av sänkt skatt på arbete för företagen,
höjda länsanslag samt höjning av stödet till utvecklingsfonderna.
Slutligen betonas utbildningens roll för en allsidig utveckling i landets olika
delar. I den senare delen yrkas särskilt att regeringen bör ges i uppdrag att
utarbeta ett förslag till hur verksamheten vid universitet och högskolor
skall kunna bidra till utvecklingen i områden som under lång tid utsatts för
strukturomvandling.

Utskottet vill med anledning av de centerpartistiska förslagen inom
regionalpolitiken erinra om att hithörande frågor har ingående behandlats
av utskottet i betänkande AU 1985/86:13. Till betänkandet har fogats ett
betydande antal reservationer från de centerpartistiska ledamöterna i utskottet
med förslag om bl. a. nya riktlinjer inom regionalpolitiken. Riksdagen
kommer i dagarna att fatta beslut i dessa frågor. Med hänvisning härtill
kan utskottet inte anse det vara meningsfullt att i detta sammanhang
behandla dessa frågor på nytt. Motionen avstyrks därför i motsvarande
delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande förhöjt glesbygdsstöd till investeringar i drivmedelsanläggningar
som föranleds av övergången till blyfri bensin,
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:601 godkänner vad som
förordas i propositionen om möjligheten att lämna

2. beträffande riktlinjer för en ny regionalpolitik m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:567 yrkandena 15 och 17.

Stockholm den 21 maj 1986
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

AU 1985/86: 19

30

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gus- AU 1985/86: 19
tav Persson (s), Bengt Wittbom (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s),

Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m), Inge Carlsson (s), Ingvar Karlsson
i Bengtsfors (c). Mona Sahlin (s), Anders G Högmark (m), Sigge Godin
(fp) och Karl-Erik Persson (vpk).

Reservationer

1. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader (punkt 1 mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Motionärerna
förutsätter” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Anslagsgivningen till arbetsmarknadsverket bör läggas om och innefatta
mindre detaljreglering och mer målstyrning och resultatkontroll. Den allmänna
inriktningen av en budgetomläggning bör vara att verket inom
ramen för av riksdagen formulerade mål och generella regler skall få
disponera de tilldelade resurserna på ett mer flexibelt sätt än som i dag är
möjligt. Samtidigt förutsätts att det införs en vidgad resultatredovisning
som ger statsmakterna förbättrade möjligheter att utvärdera resursanvändningen.

Regeringen bör få i uppdrag att utforma nästkommande budgetförslag
beträffande arbetsmarknadspolitiken enligt de ovan skisserade riktlinjerna.
Tyngdpunkten i den föreslagna försöksverksamheten bör främst ligga
på området sysselsättningsskapande åtgärder. När det gäller detaljerna i
budgetomläggningen hänvisas till moderata samlingspartiets motioner
1985/86:A225 och A266 i berörda delar samt till reservation nr 52 (m) i AU
1985/86:11.

Den av regeringen begärda anslagsuppräkningen för ökad förmedlingsservice
bland flyktingar godtas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisning
att riksdagen

dels med bifall till proposition 1985/86: 150 bilaga 4 i motsvarande
del — med tillägg till tidigare beslut1 — under det på tionde huvudtiteln
upptagna förslagsanslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
för budgelhret 1986/87 anvisar ytterligare 14000000 kr.,
dels med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en omläggning av
arbetsmarknadsverkets budget.

1 AU 1985/86: 11 hemställan moment 30.

31

2. Ändrade regler för flyttningsbidrag m. m. (punkt 2 mom. AU 1985/86:19
1-2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
tar” och på s. 7 slutar med ”581 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 581 (m) krävs en ökad rörlighet på den svenska
arbetsmarknaden. Det går dock enligt utskottets mening inte att skapa
denna rörlighet genom statliga subventioner. Det är både nödvändigt och
naturligt att arbetslösa tar kortvariga jobb. Detta är också en av slutsatserna
i en nyligen avlämnad departementspromemoria i vilken man konstaterar
att en väsentlig anledning till den minskade rörligheten på den svenska
arbetsmarknaden är det ökade skattetrycket. I denna skrift framhålls att
vid en eventuell flyttning har vinsten för den enskilde under de senaste
decennierna reducerats med 25 000 kr. Enbart för att kompensera skatteoch
transfereringssystemets effekter på rörligheten skulle löneskillnaderna
nästan ha behövt fördubblas under samma tid. Utvecklingen har dock gått
i motsatt riktning.

Det är mot den bakgrunden som utskottet med beklagande konstaterar
att regeringen fortfarande inte vidtar några åtgärder mot de höga skatterna
och marginaleffekterna. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är bara en av
de positiva effekter som skulle bli följden av marginalskattesänkningar.

Regeringen försöker nu i stället lösa problemen med den bristande
rörligheten genom att bygga ut bidragssystemet. Statliga bidrag och subventioner
är emellertid en dålig ersättning för en väl fungerande incitamentsstruktur.

Regeringens förslag om flyttningsbidrag till arbetssökande som tar arbete
utanför hemorten är förbundet med en mängd avgränsningsproblem,
eftersom vissa yrkesgrupper regelmässigt arbetar borta från hemorten
under längre eller kortare tid. Utskottet utesluter i och för sig inte att de
nuvarande reglerna för flyttningsstöd kan behöva förändras men är inte
berett att biträda det förslag som regeringen har lagt fram.

Utskottet kan inte heller biträda regeringens förslag till ändring av hemreseförmånerna
för byggnadsarbetare som arbetar utanför dagligt pendlingsavstånd
från hemorten. Att som regeringen nu föreslår ta bort kravet
på att traktamente från arbetsgivaren inte får utgå vid statligt bidrag
innebär i själva verket att en person får samma kostnader betalda både av
staten och av arbetsgivaren. Ett växande system med statliga hemresebidrag
för arbetande personer är även från andra synpunkter olyckligt.

Med tillstyrkande av motion 581 i aktuella delar avstyrker utskottet
alltså regeringens förslag till ändring av grunderna för flyttningsbidraget
och därmed också den anslagsökning som begärs.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändrade regler för flyttningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 2 samt med
anledning av motion 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande del
avslår vad som förordas i propositionen i motsvarande del,

2. beträffande medelsanvisning AU 1985/86:19

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 3 samt med
avslag på motion 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande del avslår
propositionen i vad avser begäran om ytterligare medel till anslaget
Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87.

3. Ändrade regler för flyttningsbidrag m. m. (punkt 2 mom.

1-2)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
tar” och på s. 7 slutar med ”motion 581” bort ha följande lydelse:

De stora skillnader som nu finns mellan olika delar av landet när det
gäller sysselsättningsmöjligheterna måste mötas med en aktiv regionalpolitik
som skapar nya arbetstillfällen i de regionalpolitisk! utsatta delarna av
landet och inte med en förstärkt flyttlasspolitik. Mot den bakgrunden finns
det inte skäl att stimulera till ökad flyttning genom att ge flyttningsbidrag
till personer som tar jobb med mer än tre månaders varaktighet utanför den
egna hemorten. Det förslaget avstyrks alltså av utskottet. Motion 567
tillstyrks i motsvarande del.

Utskottet avstyrker också förslaget i propositionen om att flyttningsbidrag
skall kunna lämnas till byggnadsarbetare oberoende av om traktamente
utgår. Arbetsgivaren bör i förekommande fall enligt utskottets mening
svara för de kostnader som uppkommer vid hemresor.

En slutsats av det anförda är att någon anslagsökning inte är erforderlig.

Regeringens förslag på den punkten avstyrks därför av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändrade regler för flyttningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande
del samt med anledning av motion 1985/86:581 yrkande 2
avslår vad som förordas i propositionen i motsvarande del,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 3 samt med
anledning av motion 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande del
avslår propositionen i vad avser begäran om ytterligare medel till
anslaget Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87.

4. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning (punkt 3
mom. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet framhållit tidigare med anledning av förslag från moderata
samlingspartiet är arbetsmarknadsutbildning en av de effektivaste metoderna
att återföra arbetslösa till arbete. En utökning av arbetsmarknadsut- 33

bildningen utöver regeringens förslag förordades därför av moderata sam- AU 1985/86: 19
lingspartiet redan i januari. Det föreslogs därvid att kostnaderna för den
utökade utbildningen borde bestridas genom en omfördelning av medel
från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder till anslaget Arbetsmarknadsutbildning.
Utskottet ser med tillfredsställelse på att regeringen nu
återkommer till riksdagen med förslag till utökad arbetsmarknadsutbildning
och tillstyrker förslaget i motion 581 (m) att kostnaderna härför skall
bestridas genom att regeringen bemyndigas att för arbetsmarknadsutbildning
använda 187 milj. kr. inom ramen för anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder. Det sagda innebär tillstyrkan av motion 581 i motsvarande
del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadsutbildningens omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkandena 4 och 5
samt med anledning av propositionen i motsvarande del bemyndigar
regeringen att inom anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för
budgetåret 1986/87 disponera 187000000 kr. för den av regeringen
begärda utökningen av arbetsmarknadsutbildningen.

5. Reglerna för kvalifikation för arbetslöshetsersättning
(punkt 3 mom. 3)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
föreslår” och på s. 11 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Även om utskottet föreslår att riksdagen skall bifalla regeringens förslag
till ändrade kvalifikationsregler för arbetslöshetsersättningar på så sätt att
arbetsmarknadsutbildning får tillgodoräknas som arbete vill utskottet påpeka,
med tillstyrkande av motion 581 i motsvarande del, att ändringen
innebär en ytterligare försvagning av kopplingen mellan yrkesarbete och
rätten till arbetslöshetsersättning. Det hade därför varit naturligt att hänskjuta
frågan om dessa regeländringar till den utredning om arbetslöshetsförsäkringens
utformning som moderata samlingspartiet tidigare föreslagit.

Mot denna bakgrund bör ändringen i fråga göras tidsbegränsad och avse en
försöksperiod på tre år. Efter det att reglerna varit i kraft i två år bör
riksdagen ges möjlighet att ompröva regeländringarna med hänsyn till de
uppnådda effekterna. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande reglerna för kvalifikation för arbetslöshetsersättning att

riksdagen med bifall till motionerna 1986/86: A207 yrkande 3 och
1985/86: 581 yrkandena 6 och 7

A) antar de genom propositionen framlagda förslagen till dels lag
om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring, dels lag
om ändring i lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

B) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om uppföljning av effekterna av de ändrade kvalifikationsreglerna.

6. Upphandling av AMU från det reguljära
utbildningsväsendet (punkt 3 mom. 4)

Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) och Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. II som börjar med ”Det är”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill stryka under den betydelsefulla roll folkhögskolorna spelar
när det gäller att ge arbetslös ungdom en adekvat utbildning. Det bör
särskilt påpekas att det finns en stor grupp ungdomar vars arbetslöshet
beror på närmast sociala skäl. Denna grupp, oftast med bristfällig utbildningsbakgrund,
ser inte utbildning som ett realistiskt eller önskvärt alternativ
till arbetslöshet. För denna grupp måste speciella åtgärder vidtas,
och det är här folkhögskolornas särskilda möjligheter kommer till sin rätt.
Den speciella miljö som råder vid dessa skolor, med internatundervisning
m.m., har nämligen visat sig ha en positiv inverkan på dessa ungdomar.
Det är därför mycket angeläget att kurser för arbetslös ungdom får anordnas
vid folkhögskolorna på samma sätt som tidigare.

Utskottet har ingen erinran mot att länsarbetsnämnderna inom ramen
för de nya regler som gäller för AMU upphandlar utbildning vid folkhögskolorna.
Men utskottet förordar att huvuddelen av den utbildning för
arbetslös ungdom som skall komma till stånd vid folkhögskolorna under
nästa budgetår sker genom att regeringen med utnyttjande av den tidigare
beviljade fullmakten ställer till SÖ:s förfogande en ram för anordnande av
sådan utbildning som är av samma storleksordning som för innevarande
budgetår. Vad utskottet här anfört med bifall till motionerna 570, 573. 590,
592 och 594 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande upphandling av AMU från det reguljära utbildningsväsendet att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:570. 1985/86:573,
1985/86:590 yrkandena 1-3, 1985/86:592 och 1985/86:594 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en särskild ram för
utbildning av arbetslös ungdom vid folkhögskolorna.

7. Strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare (punkt 5
mom. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet är medvetet om behovet av insatser för att underlätta för
arbetshandikappade byggnadsarbetare att kunna stanna kvar på den reguljära
arbetsmarknaden. Utskottet delar emellertid uppfattningen i den moderata
motionen 581 att det vore olyckligt att bygga upp speciella företag

AU 1985/86: 19

35

för skyddad sysselsättning inom byggbranschen. Erfarenheterna från Sam- AU 1985/86: 19

hällsföretag visar att det lätt kan uppstå problem med konkurrensen mellan
Samhäll sföretag och privata småföretagare. Samma problem kan, som
framhålls i motionen, uppstå när det gäller de nya byggnadsföretagen.

Dessa kan förväntas i första hand söka entreprenader som i dag utförs av
mindre företag.

Man måste vidare räkna med att företagen för att fungera tillfredsställande
måste anställa också ett stort antal icke handikappade personer för att
kunna klara av arbetsuppgifterna. Man riskerar därmed att bygga upp en
företagskonstruktion som innefattar flertalet av de nackdelar som finns
inom Samhällsföretag.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer såväl anvisade arbetstagare som
arbetsledare från AMS egenregiarbeten att i viss omfattning beredas sysselsättning
inom den nya företagsbildningen. Detta förstärker intrycket av
ett byggmarknadens Samhällsföretag med syfte att permanent sysselsätta
arbetshandikappade.

Utskottet vill härutöver framhålla att det inte bör vara något självändamål
att arbetshandikappade byggnadsarbetare kvarstår inom sitt yrke. Mot
bakgrund av det stora antalet övertaliga byggnadsarbetare i vissa delar av
landet borde i stället ett antal byggnadsarbetare stimuleras att söka sig till
andra branscher. Detta gäller även arbetshandikappade, av vilka åtskilliga
för övrigt i dag arbetar i en arbetsmiljö som framstår som mindre lämplig.

Som framhålls i motion 581 är det vidare med hänsyn till situationen på
byggmarknaden inte realistiskt att räkna med att de kategorier byggnadsarbetare
som skall sysselsättas med hjälp av strukturstödet kommer tillbaka i
reguljärt arbete efter en rehabilitering. Det finns därför en upppenbar risk
för att stödformen blir permanent.

Slutsatsen av det anförda är att regeringens förslag om det särskilda
strukturstödet bör avvisas. Regeringen bör i stället i enlighet med det
moderata förslaget låta utreda förutsättningarna för ett individbaserat och
flexibelt lönebidrag enligt den modell som förts fram från moderata samlingspartiet.
I avvaktan på resultatet av det utredningsarbetet kan de
nuvarande reglerna för lönebidrag utnyttjas för att hjälpa arbetshandikappade
byggnadsarbetare.

Vad utskottet anfört innebär sammanfattningsvis att regeringens förslag
om strukturstöd för handikappade inom byggnadsindustrin bör avslås.

Utskottets ställningstagande i denna fråga innebär ett bifall till motion 581.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkandena 8 och 9
samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

36

8. Uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare AU 1985/86:19
(punkt 5 mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Sorn
framhålls” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att särbehandla en
viss yrkeskategori, vilket det är fråga om när det gäller den uppsökande
verksamheten bland långtidsarbetslösa byggnadsarbetare. De aktiviteter
av detta slag som kan behöva sättas in bland byggnadsarbetarna bör
följaktligen ske inom ramen för de vanliga arbetsmarknadspolitiska insatserna.
Vad utskottet anfört på denna punkt — som innebär att den moderata
motionen 581 tillstyrks i motsvarande del — bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 10 avslår
vad som anförs i propositionen i motsvarande del.

9. Prioritering av utbildning och praktik (punkt 6 mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”1 propositionen”
och på s. 24 slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Införande av de nya inskolningsplatserna är ett betydelsefullt steg i rätt
riktning. Det är intressant att notera att regeringen nu presenterar ett
förslag som på flera punkter ligger nära vad moderata samlingspartiet
föreslog för bara några månader sedan.

Det är positivt att regeringen nu är beredd att betona vikten av placeringar
inom det privata näringslivet och att man insett att ungdomslagen
innebär att många får sina första arbetserfarenheter från en arbetsmarknad
som inte kan förväntas expandera i framtiden. För unga kvinnor innebär
sysselsättningen i ungdomslag också en låsning till traditionellt kvinnliga
arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn.

I propositionen sägs att anvisningarna till inskolningsplatserna skall
föregås av arbetsförmedlings- och utbildningsinsatser. Med tanke på erfarenheterna
från ungdomslagen - som dess värre ger vid handen att placering
i den formen av sysselsättning så gott som alltid tillgripits som en
förstahandsåtgärd - finns anledning för riksdagen att särskilt understryka
att ungdomarna i första hand stimuleras till utbildning. Som framhålls i
motion 581 (m) är det dessutom angeläget att inskolningsplatserna så långt
möjligt ger sådan praktik som utgör ett led i ungdomarnas utbildning.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande prioritering av utbildning och praktik
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 12 i motsva- 37

rande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

10. Anvisningstiden för arbete i ungdomslag (punkt 6 morn. AU 1985/86: 19
4)

Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp). Sonja Rembo (m), Anders G
Högmark (m) och Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”1 likhet”
och slutar med ”förevarande delarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är olyckligt att regeringen
inte vill förlänga anvisningstiden för arbete i ungdomslag från tre
veckor till tre månader. Den nuvarande anvisningstiden är uppenbart för
kort för att arbetsförmedlingen och ungdomarna själva skall kunna omsorgsfullt
pröva möjligheterna till annat arbete, utbildning eller de nya
inskolningsplatserna. En förlängning av anvisningstiden har rekommenderats
såväl av AMS som av riksrevisionsverket med hänsyn till gjorda
erfarenheter. I enlighet med AMS förslag bör anvisningstiden i fortsättningen
vara tre månader. Förslag till lagändring härom läggs fram i hemställan dels

att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anvisningstiden för arbete i ungdomslag
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:566 yrkande 22 och med
anledning av motion 1985/86:581 yrkande 12 i motsvarande del antar
följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentlig
arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Arbetsförmedlingen skall anvisa Arbetsförmedlingen skall anvisa
arbete i ungdomslag senast tre vec- arbete i ungdomslag senast tre må kor

från det att den unge har anmält nader från det att den unge har an sig

som arbetssökande hos arbets- malt sig som arbetssökande hos arförmedlingen
och uppfyllt villkoren betsförmedlingen och uppfyllt vill i

övrigt för anvisning. Har den unge koren i övrigt för anvisning.

anmält sig efter att ha slutat skolan
eller annan utbildning, som inte har
varit helt kortvarig, skall anvisningen
i stället ske efter tre månader.

Har något senare tidpunkt.

Om anvisning av arbetsförmedlingen

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

38

11. Örebromodellen (punkt 6 mom. 5) AU 1985/86:19

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”angivna riktlinjerna” bort ha följande lydelse:

Med det pågående projektet ungdomsarbete i Örebro har man i stort sett
lyckats lösa arbetslöshetsproblemet för kommunens ungdomar i åldern
20-24 år. Kvarstående arbetslöshet är mestadels kortvarig eller s. k. friktionsarbetslöshet.
Vid en bedömning av om verksamheten bör förlängas
bör man alltså väga in den samhälleliga nyttan. Örebromodellen har gett
nya möjligheter för ungdomar att på ett mjukt sätt komma in i arbetslivet,
och flertalet av dem som tidigare hade problem har nu anställning på den
öppna marknaden, i en del fall med lönebidrag.

Dessutom bör ett projekt av detta slag få pågå längre tid än två år för att
en rättvis utvärdering skall bli möjlig. En tid av fem år behövs för att
klarlägga om projektet är ekonomiskt försvarbart. Regeringens riktlinjer
för den fortsatta verksamheten som i själva verket är en plan för projektets
avveckling med utgången av nästa budgetår bör följaktligen inte godtas av
riksdagen. Verksamheten bör i stället fortgå med fortsatt ambitionsnivå
under ytterligare tre budgetår. För det nästkommande budgetåret vill
regeringen anslå 18 milj. kr. Beloppet kan godtas som en preliminär beräkning
med hänsyn till osäkerheten om det faktiska utgiftsbehovet. Regeringen
bör dock samtidigt bemyndigas att ställa ytterligare medel till förfogande
från anslagsposten Beredskapsarbeten om det behövs för att upprätthålla
den angivna ambitionsnivån.

Med det anförda biträds motionerna 571 (vpk) och 595 (s).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Örebromodellen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:571, med anledning av
motion 1985/86:595 samt med avslag på propositionen i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidragssystem
(punkt 6 mom. 6)

Charlotte Branting (fp) och Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Folkpartiets
förslag” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som uttrycks i motion 590 (fp) att
lärlingsutbildningen bör stimuleras, eftersom den är ett effektivt sätt att
lösa ungdomars problem på arbetsmarknaden. Ett stimulansbidrag i form
av lönebidrag bör införas och föreslås utgå med 75 % av lärlingslönen det
första året, 50% det andra året och 25% det tredje året. Någon gräns för
antalet lärlingsplatser bör inte sättas. Regeringen bör, efter beräkning av
genomsnittskostnaderna för lärlingsavtalen, förelägga riksdagen förslag till 39

ett sådant statsbidragssystem och dess finansiering med anlitande av ak- AU 1985/86: 19
tuella arbetsmarknadsanslag.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidragssystem att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:590 yrkande 4 som sir
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i
åldern 20-24 år (punkt 6 mom. 8)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sorn
tidigare” och slutar med ”om utredning” bort ha följande lydelse:

För ungdomsgruppen 20-24 år kvarstår problemen på arbetsmarknaden
med en hög andel öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Som centerpartiet föreslår i motion 567 bör riksdagen hos regeringen
begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med direktiv att analysera
och finna lösningar på de svårigheter 20—24-åringarna har att vinna inträde
på arbetsmarknaden. Vid utredningsarbetet bör man kunna få ledning av
bl. a. försöksverksamheten i Örebro och det utvärderingsmaterial beträffande
ungdomsåtgärder som nyligen framkommit.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar
i åldern 20—24 år

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Insatser för fasta jobb åt ungdomar (punkt 6 mom. 9)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”redovisade delen” bort ha följande lydelse:

Såsom vänsterpartiet kommunisterna anfört i motion 568 bör politiken
inriktas på att ungdomen skall erbjudas fasta jobb med en lön som går att
leva på. Det är positivt om ungdomarna bereds jobb inom industrin.

Riksdagen bör uttala att regeringen skall lägga fram förslag som leder till
att fasta jobb tillskapas för ungdomen. Samhällets kostnader härför kan
förslagsvis täckas genom en särskild ”ungdomsskatf ’ på framför allt de
vinster och förmögenheter som byggs upp inom företagen.

Regeringen bör alltså lägga fram ett program för fasta jobb åt alla
ungdomar och förslag till finansiering av programmet med ledning av vad
här anförts liksom i reservation 17 (vpk) till AU 1985/86:11.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande insatser för fasta jobb åt ungdomar

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:568 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

AU 1985/86: 19

1. Omfördelning av resurser inom sysselsättningspolitiken
(punkt 1 mom. 1)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Centerpartiet har den bestämda uppfattningen att sysselsättningspolitiken
måste ges en mer offensiv inriktning så att den skapar nya och
varaktiga arbetstillfällen i tillräcklig omfattning. Viktiga element i en sådan
politik utgörs av utökat småföretagsstöd, aktivare regional- och glesbygdspolitik
samt förstärkta satsningar på teknisk forskning och utveckling. Den
kostnadsmässiga volymen av de angivna insatserna har överslagsvis angetts
till 1 miljard kronor, som har förutsatts bli finansierade genom en
omfördelning av arbetsmarknadspolitiska medel. Detta belopp skulle betyda
avsevärda förstärkningar på de områden centerpartiet vill prioritera.

De sammanlagda effekterna blir att man får ut mycket mer för pengarna i
form av fasta jobb i stället för kortfristiga sysselsättningsinsatser av olika
slag.

Riksdagen har inte velat ställa sig bakom den offensiva och aktiva
närings- och sysselsättningspolitik som centerpartiet förordar utan har
tidigare i år gått emot våra yrkanden härom. Vi beklagar detta eftersom
våra offensiva förslag för att skapa nya ordinarie jobb var en förutsättning
för vårt besparingsförslag inom arbetsmarknadsverkets ansvarsområde.

2. Strukturstöd för byggarbetsmarknaden (punkt 5 mom. 1)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Vi delar uppfattningen att det kan behövas särskilda insatser för handikappade
eller äldre byggnadsarbetare. Vi ställer oss emellertid tveksamma
till att en särskild organisation är den bästa lösningen. Vi hade gärna sett
att man i stället prövat ett mer flexibelt och individbaserat lönebidragssystem
för de handikappade på arbetsmarknaden. På byggarbetsmarknaden
skulle detta kunna innebära ökade möjligheter för de berörda byggnadsarbetarna
att stanna kvar på sina arbetsplatser.

Mot bakgrund av att riksdagen tidigare i år avslagit förslag om ett mer
flexibelt lönebidragssystem vill vi emellertid inte motsätta oss att man i
mindre skala prövar det föreslagna strukturstödet. Vi anser att det är
viktigt att verksamheten drivs på ett sådant sätt att de mindre byggföretagen
inte kommer i kläm och att inte verksamheten koncentreras till de
större orterna. Vi utgår från att riksdagen hålls underrättad om hur verksamheten
utvecklas.

3. Tidigareläggning av byggande (punkt 5 mom. 3)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet tar i annat sammanhang upp finansfullmaktens
användning. Vi anser bl. a. att en alltför stor del av de medel som står till
förfogande för viktiga samhällsinvesteringar används inom ramen för den
regionala sysselsättningspolitiken. Det leder till en felaktig prioritering och

styrning av växande delar av de totala offentliga investeringarna, vilket i
sin tur påverkar sysselsättningsutvecklingen negativt. Den för den ekonomiska
tillväxten viktiga infrastrukturen snedvrids. För skattebetalarna innebär
den hittillsvarande inriktningen att man på sikt drabbas av ökande
driftkostnader, vilket i sin tur för med sig högre skatter. På detta sätt
riskerar man att i slutänden avskräcka företagen från etablering i de berörda
kommunerna med högre arbetslöshet som konsekvens. Regeringen
borde därför enligt vår mening undvika denna typ av stödinsatser.

4. Rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa (punkt 5 mom. 4)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anför:

Vi har i en reservation under punkt 1 begärt att regeringen skall få i
uppdrag att utforma nästa års budgetförslag enligt nya riktlinjer som bl. a.
innebär mindre detaljreglering och mer målstyrning och resultatkontroll.
Med en sådan inriktning av anslagsgivningen skulle det inte finnas anledning
till en precisering under anslagsposterna, t. ex. beredskapsarbeten.
Inte heller skulle det behövas en detaljutformning av rekryteringsstödet av
det slag som redovisas i propositionen. I avvaktan på att ett nytt anslagssystem
har presenterats vill vi emellertid inte motsätta oss att rekryteringsstödet
med den föreslagna inriktningen förverkligas.

5. Utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidragssystem
(punkt 6 mom. t)

Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Sonja Rembo (m), Ingvar Karlsson
i Bengtsfors (c) och Anders G Högmark (m) anför:
Lärlingsutbildningen handläggs vanligen av utbildningsutskottet. Moderata
samlingspartiet och centerpartiet har i det utskottet - för övrigt
tillsammans med folkpartiet - i år liksom tidigare år drivit frågan om en
utveckling av lärlingsutbildningen med hänsyn till denna utbildnings betydelse
för att ge ungdomar fotfäste på arbetsmarknaden, se UbU 1985/86:16
res. 25. Vår egen inställning har vi haft tillfälle att redovisa i reservationer
om lärlingsutbildningen till AU 1985/86: 11, nr 18 resp. 19.

6. Riktlinjer för en ny regionalpolitik m. m. (punkt 8 mom. 2)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

I centerpartiets motion 567 förs fram kravet på nya riktlinjer för regionalpolitiken.
Vi menar att den idélöshet och passivitet som präglar regeringens
regionalpolitik kan ytterligare försämra den regionala balansen.
Det våldsamma trycket på bostadsmarknaden, trafikapparaten och på
servicen i storstadsregionerna leder till att grönytor och rekreationsområden
byggs igen, att luftföroreningar förvärras som leder till en försämrad
miljö. Bristen på arbetstillfällen och service i avfolkningsbygder hotar
dessa bygders framtid och omintetgör deras speciella värden och produktionsförutsättningar.

Utskottet har avstått från att i detta sammanhang gå in i en regionalpoli -

AU 1985/86: 19

42

tisk diskussion med anledning av vår motion med hänvisning till att riksda- AU 1985/86: 19

gen i dagarna fattar de övergripande besluten om regionalpolitiken. I detta
läge har vi valt att avstå från att yrka bifall till vår motion i denna del. Våra
principiella ställningstaganden i regionalpolitiken återfinns i 23 reservationer
i betänkande AU 1985/86:13. Vi hänvisar härtill.

43

Underbilaga 4:1

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 7 och 20§§ lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

Med tid under vilken en försäkrad
te jämställs tid då den försäkrade

1. genomgått arbetsmarknadsutbildning
eller yrkesinriktad rehabilitering
för vilken statligt utbildningsbidrag
utgått, fullgjort värnplikt
eller åtnjutit föräldrapenning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, i samtliga fall dock tillsammans
högst två månader,

2. haft semester, eller

3. eljest varit ledig eller av annan
anledning än sjukdom, värnpliktstjänstgöring
eller barns födelse med
helt eller delvis bibehållen lön.

enligt 6 § skall ha utfört förvärvsarbe 1.

genomgått arbetsmarknadsutbildning
eller yrkesinriktad rehabilitering
för vilken statligt utbildningsbidrag
utgått,

2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i
båda fallen dock tillsammans högst
två månader,

3. haft semester, eller

4. eljest varit ledig av annan anledning
än sjukdom, värnpliktstjänstgöring
eller barns födelse med
helt eller delvis bibehållen lön.

20 §

Dagpenning får ej utgå med högre belopp i förhållande till den försäkrades
dagsförtjänst än som framgår av en av arbetsmarknadsstyrelsen fastställd
överförsäkringstabell.

Med dagsförtjänst avses en femtedel av veckoinkomst eller, i fråga om
försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som
den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid
som var normal för den försäkrade. Föreligger särskilda omständigheter,
får arbetsmarknadsstyrelsen medge att större andel av medlems inkomst
än som nu sagts skall utgöra medlemmens dagsförtjänst.

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket,
skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten
per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma
arbetsförmåga som medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i
första—tredje styckena får dagpenning
till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret
huvudsakligen genom
arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad
rehabilitering för vilken
statligt utbildningsbidrag har utgått
bestämmas till belopp som
motsvarar utbildningsbidraget.

AU 1985/86: 19

Bil. 1

1 Lagen omtryckt 1982:432.

44

Nuvarande lydelse

Åtnjuter medlem med anledning
av arbetslöshet fortlöpande ersättning
från annan än erkänd arbetslöshetskassa,
får dagpenning utges
högst med belopp som motsvarar
skillnaden mellan det högsta belopp
som får utgå enligt första-tredje
styckena och ersättningen.

Föreslagen lydelse

Åtnjuter medlem med anledning
av arbetslöshet fortlöpande ersättning
från annan än erkänd arbetslöshetskassa,
får dagpenning utges
högst med belopp som motsvarar
skillnaden mellan det högsta belopp
som får utgå enligt första-fjärde
styckena och ersättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om försäkrad som före
den 30 juni 1986 avslutat arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad
rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått gäller äldre
föreskrifter.

AU 1985/86:19

Bil. 1

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 371) om kontant
arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 §§ lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

Med tid under vilken sökanden enligt 6§ skall ha utfört förvärvsarbete
jämställs tid då sökanden

1. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att
sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande,

2. genomgått arbetsmarknadsutbildning
eller yrkesinriktad rehabilitering
för vilken statligt utbildningsbidrag
utgått, fullgjort värnplikt
eller åtnjutit föräldrapenning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, i samtliga fall dock tillsammans
högst två månader,

3. haft semester, eller

4. eljest varit ledig av annan anledning
än sjukdom, värnpliktstjänstgöring
eller barns födelse med
helt eller delvis bibehållen lön.

2. genomgått arbetsmarknadsutbildning
eller yrkesinriktad rehabilitering
för vilken statligt utbildningsbidrag
utgått,

3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i
båda fallen dock tillsammans högst
två månader,

4. haft semester, eller

5. eljest varit ledig av annan anledning
än sjukdom, värnpliktstjänstgöring
eller barns födelse med
helt eller delvis bibehållen lön.

9§

Den som i minst 90 kalenderdagar
under en ramtid av tio månader
i anslutning till att han avslutat utbildning
på heltid som omfattar
minst ett läsår och som berättigar
till studiesocialt stöd eller arbetsmarknadsutbildning
som omfattar
minst fem månader, stått till arbetsmarknadens
förfogande som arbetssökande
genom den offentliga
arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat
är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd
utan att ha uppfyllt
arbetsvillkoret. Vid bestämmande
av ramtid inräknas inte tid
då sökanden har varit hindrad att
stå till arbetsmarknadens förfogan -

Den som i minst 90 kalenderdagar
under en ramtid av tio månader
i anslutning till att han avslutat utbildning
på heltid som omfattar
minst ett läsår och som berättigar
till studiesocialt stöd stått till arbetsmarknadens
förfogande som
arbetssökande genom den offentliga
arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat
är berättigad till kontant
arbetsmarknadsstöd utan att
ha uppfyllt arbetsvillkoret. Vid bestämmande
av ramtid inräknas inte
tid då sökanden har varit hindrad
att stå till arbetsmarknadens förfogande
på grund av sjukdom, värnpliktstjänstgöring,
havandeskap el -

AU1985/86:19

Bil. 2

1 Lagen omtryckt 1982:433.

2 Senaste lydelse 1984:514.

46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

AU 1985/86: 19

Bil. 2

de på grund av sjukdom, värn- ler vård av eget barn eller adoptiv pliktstjänstgöring,

havandeskap el- barn som inte har fyllt två år.

ler vård av eget barn eller adoptivbarn
som inte har fyllt två år.

Arbetslös som avses i 1 § 3 skall vid tillämpning av första stycket anses
ha fullgjort arbetsvillkoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.1 fråga om sökande som före den
30 juni 1986 avslutat arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering
för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått gäller äldre föreskrifter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986