Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet

dels de förslag till kompletterande åtgärder inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken budgetåret 1986/87 som regeringen har lagt fram i proposition 1985/86; 150 bilagorna 4 och 5,

dels 14 motioner - i förekommande fall i akluella delar - som har väckts med anledning av propositionen samt ett yrkande i en under allmänna motionstiden i år väckt motion.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1 avsnittet behandlas yrkanden frän centerpartiet alt omfördela medel från arbetsmarknadspolitiken till småföretagsstöd, regional- och glesbygdspolilik m.m. samt från moderata samlingspartiet om ett flexiblare anslagssy-slem för arbetsmarknadsverket. Yrkandena avstyrks med reservation från moderata samlingspartiel och särskilt yttrande från centerpartiet.

På förslag av regeringen anvisas 14 milj. kr. som förstärkning av arbetsförmedlingens anslag för service åt flyktingar.

Arbetsmarknadsservice

Utskottet tillstyrker regeringens förslag alt öka anslaget med 10 milj. kr. Härigenom blir det möjligt att lämna ett visst flytlningsbidrag vid anställning utanför hemorten under mer än tre månader samt att ge byggnadsarbetare som inte kan pendla dagligen förbättrade hemreseförmäner. Moderala samlingspartiet och centerpartiet avstyrker i separata reservationer dessa förslag.

Arbetsmarknadsutbildning

Utökad volym pä arbetsmarknadsutbildningen med ytteriigare 10000 deltagare tillstyrks av utskottet liksom den utökade medelsanvisning som krävs för detta - 187 milj. kr. Moderaterna föreslår i en reservation att den utökade utbildningen skall bekostas från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.

1 Riksdagen 1985/86. 18 saml. Nr 19

Regeringens förslag om att förbättra utbildningsbidraget för deltidsarbe- AU 1985/86: 19 lande som deltar i ulbildning på hellid samt ändring av kvalifikationsreglerna för arbetslöshetsersättning tillstyrks av utskottet. Det senare förslaget innebär att arbetsmarknadsutbildning får tillgodoräknas vid beräkning av ersättning från arbetslöshetskassa och KAS. Moderata samlingspartiel föreslår alt denna regeländring begränsas lill ell försök under tre år.

Sysselsättningsskapande åtgärder m. m.

Utskottet tillstyrker alt elt strukturstöd för byggarbetsmarknaden införs pä försök för byggnadsarbetare som är handikappade eller är över 55 år och bedöms som svårplacerade. Verksamheten skall bedrivas i en särskild organisation under medverkan av bl. a. de större byggföretagen. Försöksperioden maximeras till fem år och skall omfatta högsl 2000 personer. Under det första året skall enligt förslaget högsl 500 personer erhålla stöd.

Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet avvisar i en reservation propositionens förslag pä denna punkt.

Rekryteringsstödet blir kvar, men omformas. Del skall enligt regeringens förslag, som utskottet tillstyrker, utgå till i första hand personer med långa obrutna arbetslöshetsperioder. Starta-eget-verksamheten tillförs ytteriigare 25 milj. kr., vilket möjliggör ca 2 000 bidrag under nästa budgetår.

Insatser för ungdomar

I propositionen presenteras ett system för inskolningsplalser för ungdomar. Platserna skall inrättas i del enskilda näringslivet. Systemet förutsätter att avtal Iräffas mellan arbetsmarknadens parter, och under den förutsättningen bemyndigas regeringen att riästa budgetår disponera 250 milj. kr. av redan anvisade anslagsmedel. Särskilda villkor för del nya systemet anges i reservationer av moderata samlingspartiet resp. av vänsterpartiet kommunisterna.

Utskottet tillstyrker en förlängning med ett år av den försöksverksamhet som nu pågår i Örebro kommun med värvning av utbildning och arbete för ungdomar i åldern 20-24 år. Motioner om ytterligare förlängning avstyrks med reservation från vänsterpartiet kommunisterna.

Med anledning av motioner behandlas i avsnittet dessutom frågor om föriängning av anvisningsliden lill arbete i ungdomslag, läriingsutbildning, parlamentarisk ulredning om åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år saml om insatser för att skapa fasta jobb åt ungdomar. Motionerna avstyrks med reservationer från moderata samlingspartiel, folkpartiet, cenlerparliel och vänslerpartiel kommunisterna.

Regionalpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att avskrivningslån till drivmedelsanläggningar i glesbygd skall kunna lämnas med högst 75% av den godkända kostnaden för invesleringar som föranleds av övergängen till blyfri bensin. Beslutet avser perioden 1 juli 1986-30 juni 1988.

Utskottet avvisar förslag från centerpartiet om utarbetande av nya rikt- AU 1985/86: 19 linjer för regionalpolitiken med hänvisning till att dessa frågor nyligen behandlats av utskottet. På denna punkt har de centerpartistiska ledamöterna ett särskilt yttrande.

Tionde huvudtiteln

1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Under punkt B I (s. 5-6) föreslår regeringen alt riksdagen skall lill Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i proposition 1985/86; 100 bilaga 12 upptagna medel anvisa ett förslagsanslag av 14000000 kr.

Motionerna

1985/86:567 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts beträffande omfördelning av resurser inom sysselsättningspolitiken inkl. de administrativa kostnaderna för Arbetsmarknadsverket.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående anslag till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Utskottet

Frågan om en omfördelning av resurserna inom sysselsättningspolitiken har på nytt aktualiserats genom centerpartiets motion 1985/86:567.1 denna erinras om alt centerpartiet förordar ökade satsningar på småföretagsstöd, regional- och glesbygdspolitik samt teknisk forskning och utveckling. Kostnaderna för sysselsättningspolitiken inkl. arbetsmarknadsverkets administration bör kunna begränsas med 1 miljard kronor för att ge utrymme för sådana satsningar. Centerpartiet menar alt de förordade åtgärderna skulle ge sysselsättningspolitiken en mer offensiv inriktning. Förslag som leder lill en sådan förändrad inriktning bör redovisas för riksdagen vilkel bör ges regeringen till känna.

Utskottet avvisade i AU 1985/86:11 (s. 27) ett likarlat motionsyrkande från centerpartiet. De satsningar centerpartiet vill göra får avsedda positiva sysselsättningseffekter först på sikt och i varje fall inle i nämnvärd omfattning redan under nästa budgetår. De föreslagna anslagsminskningarna leder däremot till en omedelbar begränsning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta ger i sin tur upphov till en ökad öppen arbetslös-

het och därmed till ökade kostnader för arbetslöshetsersättningar. Utskol- AU 1985/86: 19 let vidhåller att kortsiktigt och mer långsiktigt verkande åtgärder inom sysselsättningspolitiken inle är utbytbara på det sätt cenlerparliel hävdar och avstyrker därför alt riksdagen tar initiativ lill den omfördelning av resurserna inom sysselsättningspoliliken såsom förespråkas i motion 567. Denna avstyrks alltså i här behandlad del.

Del i delta avsnitt aktuella förslaget från regeringen gäller en förstärkning av arbelsförmedlingens resurser för service ål flyktingar. 1 propositionen sägs att tidigare har för sådan service beräknats lönemedel till elt belopp av 12 milj. kr. Mot bakgrunden av 1984 och 1985 års flyktingtillströmning behövs ytterligare 14 milj. kr. Beloppet avses som en engångs-anvisning. Anslaget till Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader föresläs bli uppräknat med motsvarande belopp.

Moderata samlingspartiet godtar i kommiltémotion 1985/86:581 den föreslagna anslagsuppräkningen. Den bör dock ses som en interimslösning i avvaktan på alt det införs ett förändrat anslagssyslem som moderata samlingspartiet tidigare har förordat i motionerna 1985/86; A225 och A266. Denna förändring syftar till att arbetsmarknadsverket skall kunna disponera sina anslag på ett flexiblare sätt än för närvarande är möjligt.

Motionärerna förutsätter som nämnts att den ökade medelstilldelning del här gäller är en interimslösning. De synes därvid ha förbisett att regeringen uttryckligen begärt anslagsförstärkningen i form av en engångs-anvisning. I sak föreligger inte några delade meningar om att arbetsförmedlingen behöver ökade resurser för flyktinginsatserna. Den av regeringen begärda medelsförslärkningen bör alltså medges av riksdagen.

Moderala samlingspartiets förslag om ett förändrat anslagssyslem har utskottet tidigare i år behandlat i del nyss nämnda belänkandet AU 1985/86; 11 (s. 61 res. av m). Utskottet är inte heller i detta sammanhang berett att utan ytterligare överväganden beträffande konsekvenserna av detta förslag tillstyrka ett initiativ av det begärda slaget från riksdagens sida. Av det skälet avslyrker utskottet att riksdagen ställer sig bakom vad som anförs i motion 581 på denna punkt.

Utskottet hemställer

1. beträffande omfördelning av resurserna inom .sysselsättnings
politiken

att riksdagen avslår motion 1985/86: 567 yrkande 10,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall lill proposition 1985/86: 150 bilaga 4 i motsvarande del samt med avslag på motion 1985/86:581 yrkande 1 -med tillägg till tidigare beslut' - under det på tionde huvudtiteln upptagnaförslagsanslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader förhudgetåret 1986/87 anvisar ytteriigare 14000000 kr.

AU 1985/86: 11. hemställan mom. 30.

2. Arbetsmarknadsservice AU 1985/86: 19

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt B 2 (s. 6—7) alt riksdagen skall

1. godkänna vad som förordals i fråga om vissa flytlningsbidrag,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87 under tionde hu
vudtiteln utöver i proposition 1985/86; 100 bilaga 12 upptagna medel anvisa
ett förslagsanslag av 10000000 kr.

Motionerna

1985/86; 567 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas

II. att riksdagen beslular alt, med avslag på förslaget att medge flytlningsbidrag också vid kortare anställningar, till Arbetsmarknadsservice anvisa ytteriigare 5 000000 kr.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående riktlinjer för vissa flyttningsbidrag,

3. alt riksdagen avslår regeringens förslag all till Arbelsmarknadsservice för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver vad som i proposition 1985/86; 100 bilaga 12 upptagna medel anvisa elt förslagsanslag av 10000000 kr.

Utskottet

I propositionen erinras om att flyttningsbidrag i form av starthjälp normalt kan utgå bara om den anställning sorn tillträds på den nya orten har en varaktighet av minst sex månader. Del föreslås nu alt ell tvåårigt försök genomförs varunder flyttningsbidrag i form av starthjälp skall kunna beviljas personer som har fått anställning rned minst tre månaders varaktighet på annan ort. Förslaget innebär alt bidrag skall lämnas med elt reducerat belopp, 2000 kr., för de tre första månaderna och att resterande del av det normala starthjälpsbeloppel skall utgå om arbetstagaren kvarstår i arbele på den nya orten efter sex månader. Försöksverksamheten gäller inle för kortvariga arbeten som säsonganställningar, sommarvikariat och liknande. Verksamheten skall utvärderas under försöksperioden, och kostnaderna för förslaget beräknas lill 5 milj. kr.

Regeringen föreslår vidare att reglerna för flytlningsbidrag till byggnadsarbetare för hemresor skall ändras. Del påpekas att fr. o. m. den 1 juli 1985 gäller att byggnadsarbetare som är bosatta i skogslänen och som fär anställning med minst tre månaders varaktighet utom dagpendlingsavslånd kan få flytlningsbidrag i form av två fria hemresor per månad i högsl tolv månader. En förulsätlning är dock att traktamente från arbetsgivaren inle ulgår vilket enligl propositionen lett till att detta flyttningsbidrag inte fått önskad effekt. Föredragande statsrådet föreslår nu att flyttningsbidrag i form av hemresor skall få ulgå lill dessa byggnadsarbetare oberoende av om traktamente från arbetsgivaren ulgår. Vidare föreslås alt även bygg-

nadsarbetare bosatta på Gotland skall omfattas av samma bestämmelser AU 1985/86: 19

som i dag gäller för skogslänen. Kostnaderna i denna del uppgår till 5 milj.,

kr.

Det sammanlagda behovet av anslagsökning under Arbetsmarknadsservice uppgår till 10 milj. kr.

Här redovisade förslag om ändrade regler för flyttningsbidrag avstyrks i två motioner.

Centerpartiet anför i motion 1985/86; 567 att det inle finns motiv att driva på flyttningsrörelserna genom alt utge flyttningsbidrag vid tillfälliga arbeten om mer än 3 månader. Vidare yrkas avslag på förslaget alt flyttningsbidrag skall utgå till byggnadsarbetare oberoende av om traktamente ulgår. Arbetsgivaren bör enligt motionärernas mening svara för de kostnader som uppkommer vid elt visst begränsat antal hemresor.

I moderala samlingspartiets kommittémotion 1985/86:581 framhålls att det krävs en ökad rörlighet på den svenska arbetsmarknaden men att detta inte kan uppnås genom statliga subventioner. Del framhålls som både nödvändigt och naturligt att arbetslösa tar kortvariga jobb även på andra orter. Motionärerna menar med hänvisning till en departementsrapporl att den minskade rörligheten på den svenska arbetsmarknaden beror på ökat skattetryck. Regeringens förslag till ändrade regler för starthjälp biträds inte, inte heller förslaget om hemresebidrag till byggnadsarbetare. Som en följd av detta avvisas även regeringens förslag till anslagshöjning.

Utskottet tar först upp frågan om ändrade regler för starthjälp. När det gäller centerpartiets negativa syn på flytlningsbidragen anser utskottet nu liksom vid tidigare utskottsbehandling alt del är bättre för en arbelssökande all med hjälp av flytlningsbidrag få anställning på annan ort än alt vederbörande bor kvar i hemorten och är arbetslös. Flytlningsbidragel bör därför enligt utskottets mening successivt förändras så att del får avsedd effekt. Det kan då konstateras alt kortvariga anställningar för närvarande inle berättigar till starthjälp. Som anförs i propositionen kan emellertid erfarenhet som förvärvas vid en kortare anställning på annan ort vara betydelsefull för att senare förbättra möjligheterna till arbete på hemorten. Vidare gäller för många arbelssökande att en kortvarig anställning ofta är inkörsporten till en fast anställning eller ger dem den extra erfarenhet som behövs för att de skall bli kvalificerade för en annan anställning av längre varaktighet.

Moderaterna menar i motion 581 alt man i stället för att ändra på bidragsreglerna borde sänka marginalskatterna. Utskottet kan för sin del inte se att en sådan åtgärd skulle vara speciellt anpassad för alt ge stimulans till arbetslösa att pröva korttidsanställningar utanför hemorten. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag alt starthjälp skall få lämnas med reducerat bidrag vid anställning utanför hemorten under minst tre månader. Utskottet tillstyrker också de villkor som i övrigt anges i propositionen för detta bidrag.

Vad sedan gäller regeringens förslag om ändrade regler för bidrag lill hemresor för byggnadsarbetare som får anställning minsl tre månader utom pendHngsavstånd från hemorten framförs enligt utskottets mening inga bärande invändningar i motionerna. Även det förslaget tillstyrks av utskottet.

En sammanfattande slutsats av vad utskottet anfört ovan är att även AU 1985/86: 19 regeringens förslag lill utökning av anslaget Arbetsmarknadsservice tillstyrks. Refererade delar av motionerna 567 och 581 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade regler för flyttningsbidrag

alt riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande del och 1985/86:581 yrkande 2 godkänner vad som förordas i propositionen i motsvarande del,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall lill propositionen i molsvarande del saml med avslag på motionerna 1985/86:567 yrkande 11 i molsvarande del och 1985/86:581 yrkande 3 - med tillägg till tidigare beslut' -under det på tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice för budgelårel 1986/87 anvisar ytteriigare 10000000 kr.

3. Arbetsmarknadsutbildning

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt B 3 Arbetsmarknadsulbildning (s. 7-10) att riksdagen skall dels anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973; 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, dels

dels

3. godkänna den ändring i grunderna för utbildningsbidraget som förordas,

4. lill Arbetsmarknadsutbildning för budgelårel 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver proposition 1985/86; 100 bilaga 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 187000000 kr.

Lagförslagen har fogats som bilaga till utskottets belänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1985/86: 150 bilaga 4. 1985/86; 570 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslular att särskilda kurser för arbetslös ungdom får
anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta
högst 20000 elevveckor,

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs skall ulgå statsbidrag ulan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. alt riksdagen beslutar att utöver gällande föreskrifter om statsbidrag, statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband med anordnandet av särskild kurs för arbetslös ungdom och bör utgå med högst 25000 kr. per kurs,

' AU 198.V86: 77 hemställan mom. 39.

4. alt riksdagen beslular att statsbidrag för särskilda kurser för arbetslös AU 1985/86:19 ungdom vid folkhögskolor skall ulgå från anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1985/86:573 av Nils Berndtson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av proposition 1985/86; 150 bilaga 4 beslutar bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 anordna kurser för arbetslös ungdom vid folkhögskolorna, omfattande högst 20000 elevveckor,

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag för verksamheten skall utgå utan hinder av bestämmelserna i folkhögskoleförordningen och förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att ge regeringen bemyndigande att till Arbetsmarknadsutbildning använda 187000000 kr. av medel anslagna lill Sysselsättningsskapande ålgärder för budgetåret 1986/87,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i proposition 1985/86; 100 bilaga 12 upptagna medel anvisa elt reservationsanslag av 187000000 kr.,

6. alt riksdagen beslutar alt lagen om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall vara giltig l.o.m. den 1 juli 1989, i enlighet med vad som i motionen anförts.

7. att riksdagen beslular alt lagen om ändring i lagen (1973:371) om arbetslöshetsförsäkring skall vara giltig l.o.m. den I juli 1989, i enlighet med vad som i motionen anförts,

1985/86:590 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslular att särskilda kurser för arbetslös ungdom får anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta högst 20000 elevveckor,

2. att riksdagen beslutar alt för sådan särskild kurs utgår statsbidrag ulan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslutar att utöver gällande föreskrifter om statsbidrag, statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband med anordnandet av särskild kurs för arbetslös ungdom och bör ulgå med högst 25000 kr. per kurs.

1985/86; 592 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslular att särskilda kurser för arbetslös ungdom får anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta högst 20000 elev veckor, ■

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs skall ulgå statsbidrag utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslutar att, utöver gällande föreskrifter om statsbidrag, statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband med anordnande för särskild kurs för arbetslös ungdom och får ulgå med högst 25000 kr. per kurs,

4. alt riksdagen beslular alt statsbidrag för särskilda kurser för arbetslös

ungdom vid folkhögskolor skall utgå från anslaget Bidrag lill driften av AU 1985/86: 19 folkhögskolor m. m.

1985/86; 594 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar alt särskilda kurser för arbetslös ungdom får anordnas vid folkhögskolorna under verksamhetsåret 1986/87 och omfatta högst 20000 elevveckor och efter ansökan hos skolöverstyrelsen kunna omfatta längre lid än 10 veckor,

2. att riksdagen beslutar att för sådan särskild kurs utgår statsbidrag ulan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beslular att, utöver gällande föreskrifter om statsbidrag, statsbidrag medges för folkhögskolans faktiska merkostnader i samband med anordnandet av särskild kurs för arbetslös ungdom och får utgå med 25000 kr. per kurs,

4. alt riksdagen beslutar alt statsbidrag för särskilda kurser för arbetslös ungdom vid folkhögskolor skall utgå från anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Motion från allmänna motionstiden 1986

1985/86;A207 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) vari yrkas

3. alt riksdagen hemställer hos regeringen om förslag om att arbetsmarknadsutbildning skall vara kvalificerande för arbetslöshetsersättning. Övriga yrkanden i motionen behandlas av utskottet i ett senare betänkande.

Utskottet

Arbetsmarknadsutbildningens omfattning under nästa budgelår föreslås i propositionen bli utvidgad i förhållande till riksdagens tidigare beslut som innebär alt 1 838,2 milj. kr. anvisats för arbetsmarknadsutbildning. Därvid har antagils att 80000 personer skall delta i kurser som länsarbetsnämnderna köper, 20000 i kurser inom det reguljära utbildningsväsendet och 15 000 i AMU i företag. Nu föreslår arbetsmarknadsministern att upphandling av AMU skall fä göras för ytterligare 5000 deltagare samt att volymen för AMU i företag skall utökas likaså rned 5000 deltagare. Denna utvidgade utbildningskapacitet svarar enligt propositionen mot behovet under budgetåret 1986/87. De beräknade kostnaderna för denna utökning uppgår till 187 milj. kr. som begärs i tillägg lill tidigare beviljade medel.

Moderata samlingspartiet framhåller i kommiltémotion 1985/86:581 alt arbetsmarknadsutbildning är en av de allra bästa metoderna för att återföra en arbetslös lill arbete. Man erinrar om all man redan i anslutning till budgetpropositionen föreslog alt mera pengar borde anslås till arbetsmarknadsutbildningen genom en omfördelning frän anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder. Man föreslår alt samma förfarande skall tillämpas nu samt att riksdagen därför skall ge regeringen bemyndigande alt under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 disponera 187

ti Riksdagen 1985/86. 18 saml. Nr 19

milj. kr. för arbetsmarknadsulbildning. Samtidigt yrkas avslag på regering- AU 1985/86: 19 ens begäran om utökat anslag för det senare ändamålet.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning om en utökning av arbetsmarknadsutbildningen i förhållande till tidigare beslut med sammanlagt 10000 deltagare under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker också den föreslagna medelsanvisningen. Att finansiera den tilltänkta utökningen av AMU med överföring av medel från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder som föreslås i motion 581 kan utskottet inte medverka lill. Som utskottet skall återkomma till i del följande finns nämligen behov av utökning även av det anslaget. Motionen avstyrks i förevarande del.

Regeringen föreslår även alt grunderna för utbildningsbidraget skall ändras till förmån för tidigare deltidsarbetande. AMS har påpekat all de nuvarande bestämmelserna för sådant bidrag försvårar arbetsförmedlingens arbete alt stimulera sådana arbetslösa att påbörja arbetsmarknadsulbildning.

Några motionsyrkanden har inte framställts i denna del. Utskottet tillstyrker de föreslagna regeländringarna.

Förslag förs också fram i propositionen alt reglerna för kvalifikation till arbetslöshetsersättning skall ändras. För närvarande medges att högst två månader i arbetsmarknadsutbildning får tillgodoräknas som med arbete jämställd lid för uppfyllande av arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Arbetsvillkoret omfattar normalt fem månaders förvärvsarbete. Arbetet behöver inle vara ett arbele på den öppna arbetsmarknaden ulan kan vara ett beredskapsarbete, dvs. en arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan i del fallel vara kvalificerande för ersättning. För många arbetslösa skulle en annan åtgärd än beredskapsarbete ofta vara en mera ändamålsenlig insats, t. ex. arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering. Arbetsmarknadsministern menaratt valet av åtgärd inte skall styras av kortsiktiga överväganden om rätten till arbetslöshetsersättning och föreslår därför alt arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått skall få tillgodoräknas som arbete vid beräkning av ersättning från arbetslöshetskassa och vid KAS.

Utskottet föreslår alt riksdagen antar de förslag till ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd som läggs fram i propositionen. Utskottets förslag innebär alt motion 1985/86;A207 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) från allmänna motionstiden 1986 blir tillgodosedd i den del vari yrkasatt arbetsmarknadsutbildning skall vara kvalificerande för arbetslöshetsersättning.

Moderaterna — som inte motsätter sig de aktuella lagförslagen - finner emellertid i molion 1985/86:581 alt det hade varit naturligt att hänskjuta dessa regeländringar till den ulredning om arbetslöshetsförsäkringens framlida utformning som de förordar. De anser därför att de föreslagna lagändringarna skall gälla under en tid av tre år, varunder en försöksverksamhet skall bedrivas. En utvärdering av reglernas effekter föreslås bli påbörjad efter två år.

Utskottet utgår ifrån alt effekterna av de tillstyrkta regeländringarna
följs upp på sedvanligt sätt och förutsätter att regeringen återkommer i 10

frågan om en sådan uppföljning ger anledning till det. Förslaget i motion AU 1985/86: 19 581 om ett tidsbegränsat försök avstyrks därför av utskottet.

Regeringen erinrar vidare i propositionen om att genom det nya systemet med upphandling av AMU blir det naturligt att pröva köp av ulbildning även/ra/7 det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsministern räknar därvid med att sådana särskilda kurser för arbetslösa ungdomar som under en följd av år har anordnats av folkhögskolorna skall kunna upphandlas. Det framhålls att en särskild ram för sådana folkhögskolekurser därmed inte längre behövs.

Fem motioner tar upp denna fråga lill behandling. Del gäller. 1985/86; 570 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), 1985/86:573 av Nils Berndlson m.fl. (vpk), 1985/86:590 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), 1985/86:592 av Magnus Persson m. fl. (s) samt 1985/86: 594 av Pär Granstedt m. fl. (c). Motionärerna erinrar om att folkhögskolorna sedan flera år anordnar särskilda kurser för arbetslös ungdom och föreslår att utbildningen skall fä bedrivas enligt av riksdagen tidigare fattat beslut (UbU 1985/86; 19, rskr. 1985/86; 161). Detta beslut innebär ett medgivande att sådan ulbildning får bedrivas utanför den allmänna folkhögskoleramen. Innevarande budgetår får sådan undervisning enligt regeringens beslut den 19 juni 1985 omfatta totalt högst 20000 elevveckor. Utöver gällande sedvanligt statsbidrag kan för dessa kurser lämnas elt bidrag för folkhögskolans faktiska merkostnader med högst 25000 kr. per kurs.

Det är utskottets uppfattning all de kurser som anordnas vid folkhögskolorna för arbetslös ungdom är ett värdefullt inslag i arbetet med att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Många ungdomar saknar grundkunskaper för att kunna gå vidare i sin yrkesutbildning. För sådana ungdomar och för ungdomar med negaliv inställning till studier är dessa kurser ett värdefullt komplement till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet ulgår ifrån alt arbetsmarknadsmyndigheterna har samma syn på det värdefulla arbete som folkhögskolorna bedriver på delta område och att man inom ramen för de ändrade regler som gäller för arbetsmarknadsutbildningen köper kurser för arbetslös ungdom i den omfattning som behövs i arbetet med att lösa ungdomarnas sysselsättningsproblem saml alt berörda folkhögskolor därvid fär täckning för sina koslnader.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagens tidigare beslut
inte innebär, som antyds i vissa motioner, en på förhand given omfattning
av den berörda utbildningen. Beslutet innebär ett bemyndigande för rege
ringen att, om arbetsmarknadslägel så kräver det, medge utbildning vid
folkhögskola för arbetslös ungdom under budgetåret 1986/87. Redan dessa
regler betyder all del är behovet av sådan ulbildning som skall vara
styrande. Så blir också fallet genom den upphandling av utbildning som
länsarbetsnämnderna skall ansvara för fr. o. m. nästa budgelår. Ulskollel
vill avslutningsvis påpeka att regeringen i denna del inte uttryckligen begär
att riksdagen skall återta del ovan närnnda, tidigare beviljade bemyndigan
det ulan anmäler alt det inte behöver utnyttjas av regeringen. Ulskotlet
utgår ifrån att folkhögskolekurser även fortsättningsvis kommer all anord
nas för de arbetslösa ungdomar som behöver della. De akluella motioner
na, 570, 573, 590, 592 och 594 kan däiför betraktas som lillgodosedda. Det 11
anförda bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer AU 1985/86: 19

1. beträffande arbetsmarknadsutbildningens omfattning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del saml med avslag på motion 1985/86; 581 yrkandena 4 och 5 — med tillägg till tidigare beslut' - under del på tionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbddning för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare 187000000 kr.,

2. beträffande grunderna för utbildningsbidraget

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i motsvarande del,

3. beträffande reglerna för kvalifikation för arbetslöshetsersätt
ning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A207 yrkande 3 samt med avslag på motion 1985/86:581 yrkandena 6 och 7 anlar de genom propositionen framlagda förslagen till dels lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels lag om ändring i lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4. beträffande upphandling av AMU från det reguljära utbild
ningsväsendet

att riksdagen med anledning av dels propositionen i molsvarande del, dels motionerna 1985/86:570, 1985/86:573, 1985/86:590 yrkandena 1-3, 1985/86:592 och 1985/86:594 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om folkhögskolekurser för arbetslös ungdom.

4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 4. (s. 10) och

hemställer

att riksdagen - med tillägg lill tidigare beslut — under det på tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare 43000000 kr.

5. Sysselsättningsskapande åtgärder Propositionen

Under punkt B 5 (s. 10-17) föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna vad som i propositionen anförts om strukturstöd för handi
kappade byggnadsarbetare,

2. godkänna vad som i propositionen anförts om uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare,

3. godkänna vad som i propositionen anförts om rekryteringsstöd för långlidsarbetslösa.

' AU 1985/86: 11 hemställan mom. 50.

= AU 1985/86: 11 hemställan mom. 58. 12

4. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 under AU 1985/86: 19 tionde huvudtiteln utöver i proposition 1985/86; 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.

Motionerna

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m), vari yrkas att

8. riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare,

9. riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförs angående åtgärder för rehabilitering av arbetshandikappade byggnadsarbetare,

10. riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående uppsökarverk
samhet bland arbetslösa byggnadsarbetare,

11. riksdagen avslår regeringens förslag att till Sysselsättningsskapande
ålgärder för budgelåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i proposi
tion 1985/86; 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av
25000000 kr.

1985/86; 602 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas all regeringen skall ges till känna vad som anförs om behovel av särskilda insalser för att främja sysselsättningen i Värmlands län.

Utskottet

Strukturstöd för byggarbetsmarknaden

De senaste årens utveckling på byggarbetsmarknaden har medfört omfattande strukturella problem. En regional obalans mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft liksom en obalans i efterfrågan pä olika yrkesgrupper har blivit alltmer markant.

För att lösa dessa problem har AMS fört förhandlingar med landets åtta
största byggföretag och Byggförbundet. Samråd har skett med Svenska
Byggnadsarbetareförbundet. AMS har vidare erhållit ett särskilt uppdrag
av regeringen att ulreda vilka insatser som behövs för att bereda arbete ål
byggnadsarbetare, som på grund av handikapp har svårt att få arbele på
den öppna arbetsmarknaden. AMS redovisade resultatet av sina övervä
ganden i februari månad i år. De förslag till ålgärder som AMS presenterat
innebär i korthet att en verksamhet skall komma till stånd för att ge arbete
och rehabilitering för arbetshandikappade byggnads- och anläggningsarbe
tare. Verksamheten skall enligt förslaget successivt byggas upp och som
mest kunna beröra ca 2000 personer. Det har förutsatts att del skall ges en
ekonomisk ram för att klara verksamheten. Ett antal svenska byggföretag
med rikstäckande byggnads- och anläggningsverksamhel kommer, enligt
AMS, att åta sig att etablera en organisation som har lill syfte att erbjuda
arbetshandikappade arbete i särskilda objekt. Staten föreslås att via AMS
ersätta viss del av lönekostnaden för de arbetshandikappade som anställs
inom organisationen. Arbetsmarknadsverket skall svara för anvisning av
arbetskraften. Produktionen avses utföras på ett för förhållandena tekniskt 13

och ekonomiskt riktigt sätt, och prissättningen skall följa marknadsmäs- AU 1985/86: 19 siga villkor.

Byggföretagen samt Byggförbundet avser att etablera en rikstäckande organisation till vilken skall knytas en central samverkansgrupp, i vilken staten. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och berörda personalorganisationer inom arbetarområdel föreslås ingå. Genom byggföretagens försorg bildas regionala aktiebolag som kan omfatta ett eller flera län. De regionala bolagen skall samordna den lokala verksamhelen och anställa arbetskraften samt ansvara för dess rehabilitering i samverkan med länens anpassningsgrupper för byggsektorn. Även på regional nivå föreslås en samverkansgrupp i likhet méd den på central nivå.

De anvisade personernas arbets- och yrkeserfarenhet skall vara tydligt knuten till byggnads- och anläggningsverksamhelen och de skall bedömas kunna klara ell arbete och en rehabilitering. Personerna skall vara arbetshandikappade och/eller äldre samt lokall bundna. Vidare anser AMS att de arbetshandikappade personerna lill övervägande delen skall ha en övergående funktionsnedsättning och således pä sikt kunna la anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. Personerna föreslås vara tillsvidareanställda i de regionala bolagen, men skall vara skyldiga att la anvisat lämpligt arbele. Förslaget innebär att det är de ansvariga i de regionala bolagen som avgör vilka som skall anställas medan del är arbetsförmedlingen som, efter samråd med Bygghälsans regionala anpassningsgrupp, avgör för vilka som lönekostnaden skall subventioneras.

De regionala bolagen skall, enligt AMS förslag, verka för alt de anställda återförs till den ordinarie arbetsmarknaden med målet att åtminstone 10% av arbetskraften åriigen överförs lill ordinarie anställningar. För att förslärka ulslussningsmöjlighelerna föreslås arbetskraften kunna erbjudas ordinarie arbele med bibehållen anställning och subvention i de regionala bolagen. Detta föreslås ske under en övergångsperiod med reducerad subvention under periodens senare del. De regionala bolagen skall utnyttja de rehabiliteringsresurser som redan finns. t. ex. inom Bygghälsan. Frågor om anställning, rehabilitering och ulslussning skall behandlas i Bygghälsans regionala anpassningsgrupp för byggsektorn.

När det gäller statens bidrag föreslår AMS en bidragsram som motsvarar kostnaderna för 2000 personer. Avsikten är alt särskilda överenskommelser om bidragsnivån därefter skall träffas mellan arbetsförmedlingen och de regionala bolagen i syfte att dels kunna erbjuda mesta möjliga sysselsättning inom ramen för anslagna medel, dels även kunna anställa personer med svära arbetshandikapp. Avsikten är all de anslällda i de regionala bolagen inle skall permilieras. Vid otillräcklig objektstillgång skall de som är i behov av delta kunna erbjudas bl. a. päbyggnadsutbild-ning enligl de regler som gäller för AMU i företag.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet all de ordinarie ar
betsmarknadspolitiska åtgärder som står till buds för att underiätta för
arbetshandikappade sökande all fä ett arbete är mindre väl avpassade för
byggarbetsmarknaden. Härtill konstateras alt byggsektorn står inför en
omfattande strukturell omdaning. Mol denna bakgrund och med hänsyn till
att omfattande rehabiliteringsinsatser behövs föreslås alt en försöksverk-

samhet med ett särskilt strukturstöd prövas inom byggarbetsmarknaden. AU 1985/86: 19

Enligt propositionens förslag bör försöksverksamheten maximeras till fem år och omfatta högst 2000 personer. Under del första året bör slöd kunna utgå för högst 500 personer, och takten i den fortsatta utbyggnaden bör årligen bestämmas av regeringen. Slöd bör enligt propositionen kunna utgå för anställning av byggnadsarbetare som är arbetshandikappade eller över 55 år och bedöms som svårplacerade. Målet för verksamheten skall vara att genom särskilda rehabiliteringsinsatser och yrkesverksamhet så snart som möjligl återföra den enskilde till den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen skall anvisa personer, och byggsektorns regionala anpassningsgrupper bör ha en central roll.

I sammanhanget erinras om de nya regler som sedan den 1 januari i år gäller om företagshälsovård och arbetsanpassning. Skyddskommittéerna har ålagts att verka för att en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhel bedrivs på arbetsstället. Vidare gäller - också sedan den 1 januari i är - nya regler för företagshälsovård. Ett villkor för sådant bidrag är att förelagshälsovården har kompelens och erforderiiga resurser för anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. För byggsektorn finns särskilda föreskrifter (SFS 1985; 729) om bidrag till förelagshälsovård för vissa anslällda inom byggnadsbranschen.

Vidare bör statsbidrag enligl propositionen lill den särskilt anordnade sysselsättningen få utgå med 75% av lönekostnaderna under högst tre är för samma individ. För den som efter denna period inte kunnat beredas annat arbete bör statsbidrag få utgå med 50% i ytterligare två år. Del särskilda strukturstödet bör således inte kunna få utgå längre tid än fem år för varje individ. För den person som en lösning av arbetssituationen inle har varil möjlig för inom denna lidsram får ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser prövas inkl. de åtgärder som finns för arbetshandikappade.

I syfte att det föreslagna stödet kommer de mesl behövande till del och fungerar i enlighet med uppsatta mål ulgår föredragande slaisrådel frän en kontinuerlig uppföljning av verksamhelen. Takten i utbyggnaden upp till 2000 personer föreslås därför bli bestämd efter hand. Verksamheten bör påbörjas budgetåret 1986/87 och omfatta högsl 500 personer under första året. Kostnaderna beräknas till 50 milj. kr., vilket motsvarar ca 290 helårs-anställda. Belopppt föresläs bli avräknat från de medel som har anvisats till beredskapsarbeten under nästa budgetår.

Regeringens förslag om strukturstöd för byggarbetsmarknaden avvisas av Alf Wennerfors m.fl. (m) i molion 1985/86:581. Motionärerna konstaterar att det i och för sig är ett vällovligt syfte att underlätta för arbetshandikappade byggnadsarbetare att få en givande sysselsättning. Man anser emellertid att det vore olyckligt att bygga upp speciella företag för skyddad sysselsättning. Erfarenheterna frän Samhällsföretag visar alt det lätt kan uppstå problem med konkurrensen mellan Samhällsföretag och privata småföretagare. Samma problem kan, menar motionärerna, förväntas uppslå belräffande de nya byggnadsföretagen. Dessa kommer främst att söka entreprenader som i dag utförs av mindre företag.

Motionärerna anför vidare att företagen för att fungera tillfredsställande
också måste anställa ett stort antal icke-handikappade personer för all 15

kunna klara av arbetsuppgifterna. Man riskerar därmed att företagskon- AU 1985/86: 19 struktioner byggs upp som innefattar flera av de nackdelar som finns inom Samhällsföretag.

De framhåller också alt det inte får vara något självändamål att arbetshandikappade byggnadsarbetare kvarstår inom sitt yrke. Med tanke på det stora antalet övertaliga byggnadsarbetare i vissa delar av landel är det enligt motionärerna väsentligt att ett anlal byggnadsarbetare söker sig till andra yrkesområden. Detta gäller även arbetshandikappade inom byggbranschen, där för övrigt arbetsmiljön i många fall är olämplig för mänga arbetshandikappade. Med hänsyn till situationen pä byggarbetsmarknaden är det enligl motionärernas uppfattning slutligen inle realistiskt att räkna med att de kategorier byggnadsarbetare som skall sysselsättas med hjälp av strukturstödet kommer tillbaka i reguljärt arbele efter en rehabilitering. Det finns en uppenbar risk för att stödformen blir permanenl och alt de anställda invaggas i falska förhoppningar.

Motionärerna förordar i stället alt regeringen låter utreda förutsättningarna för ett individuellt och flexibelt lönebidrag enligt den modell moderala samlingspartiel föreslagit tidigare i är under den allmänna motionstiden. Redan i dag anser man att de nuvarande reglerna för lönebidrag kan utnyttjas föratt hjälpa arbetshandikappade byggnadsarbetaie.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att ett särskilt strukturstöd för byggarbetsmarknaden prövas för att främja möjligheterna för arbetshandikappade och svårplacerade äldre byggnadsarbetare att fä arbele på byggarbetsmarknaden. Enligt förslaget kommer möjligheterna till rehabilitering alt ägnas slor uppmärksamhet. Som framhålls i propositionen finns det i dag en grupp arbetare på byggarbelsmarknaden som riskerar all hell slås ut från möjligheterna att få arbele om inte särskilda åtgärder vidtas. I den omstruktureringsprocess som för närvarande pågår och som kan förväntas fortsätta ytterligare ett antal år finns för övrigt risk för alt problemen förstärks ytterligare.

Utskottet delar inte de farhågor för konkurrensproblem m.m. som förs fram i motion 581 (m). Det finns i dessa sammanhang anledning ätt erinra om att byggföretagen kommer att vara engagerade i och ha kontinuerlig insyn i verksamheten. Beträffande vad som anförs i motionen om ett mer flexibelt lönebidragssyslem enligl moderat modell vill utskottet hänvisa till betänkande AU 1985/86; 11, i vilket delta förslag från moderata samlingspartiet avstyrks. Riksdagen biföll ulskoltet på denna punkt. Utskottet vill slutligen erinra om att verksamheten enligt propositionen skall följas upp kontinuerligt. Med del anförda avstyrks molion 581 i denna del.

Uppsökande verksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare

En uppsökande verksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare har bedri
vits i nära samverkan mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundels avdel
ningar och arbetsförmedlingen. AMS har redovisat positiva erfarenheter
från denna verksamhel och en liknande försöksverksamhet till långlidsar
beislösa metallarbetare har inletts och försök inom flera områden planeras.
AMS avser att fortsätta verksamheten och utveckla den vidare. 16

I propositionen framhålls att särskilda medel även fortsättningsvis bör AU 1985/86: 19 kunna avsättas för att möjliggöra uppsökande verksamhet bland byggnadsarbetare. För andra branscher bör molsvarande insatser få göras inom ramen för reglerna för beredskapsarbeten.

1 motion 1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) avvisas förslaget att särskilda medel även fortsättningsvis skall avsättas för uppsökande verksamhel bland långtidsarbetslösa byggnadsarbetare. Detta bör i ställer ske inom ramen för de vanliga arbetsmarknadspolitiska årgärderna.

Som framhålls i propositionen är de hittillsvarande erfarenhelerna av den uppsökande verksamheten positiva. Utskottet tillstyrker därför förslaget om alt särskilda medel även fortsättningsvis avsätts för verksamheten bland arbetslösa byggnadsarbetare. Molion 581 avstyrks i denna del.

Tidigareläggning av byggande

I propositionen anmäls för riksdagens kännedom att regeringen inom kort med utnyttjande av finansfullmakten avser alt besluta om insatser för totalt 265 milj. kr. för att främja byggsysselsällningen i de sex nordligaste länen.

I motion 1985/86:602 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) yrkas att insatserna även bör omfatta Värmlands län.

Med hänsyn till den myckel besvärliga situationen på byggarbetsmarknaden i landets nordligaste delar anser utskottet atldel är tillfredsställande alt regeringen har för avsikt att tidigarelägga investeringar där för en kostnad av totalt 265 milj. kr. Denna åtgärd bör verksamt kunna bidra till att hålla byggsysselsällningen uppe i denna del av landel. Utskottet är medvetet om behovet av insatser även i Värmlands län. Della har senast utvecklats i det regionalpolitiska betänkandet AU 1985/86: 13. Del får emellertid ankomma pä regeringen att ta ställning till om tidigareläggningar av statliga investeringar också bör vidtas i detta län. Utskottet har anledning utgå frän att ulvecklingen på byggarbetsmarknaden i Värmlands län fortlöpande uppmärksammas av AMS och regeringen. Motion 602 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Rekiyteringsstöd för långtidsarbetslösa

Med anledning av förslag i budgetpropositionen (prop. 1985/86: 100 bil. 12) för budgetåret 1986/87 om avveckling av rekryteringsstödet förutsattes i riksdagsbehandlingen av frågan att regeringen i kompietteringspropositionen skulle redovisa förslag till hur ett effektivt stöd till de långlidsarbetslösa bör utformas (AU 1985/86; 11 s. 64, rskr 153).

Av en av AMS genomförd reviderad översyn av rekryteringsstödet kan utläsas att det under är 1985 påbörjades ca 29000 anställningar med rekryteringsstöd, varav ca 40% inom tillverkningsindustrin. Den I januari 1985 ändrades riktlinjerna för stödet så all det främst skulle användas för långtidsarbetslösa.

Föredragande statsrådet konstaterar att stödet i alltför begränsad ut
sträckning nått de långlidsarbetslösa som har den mest utsatta situationen.
Rekryteringsstödet bör därför ändras och samtidigt delas upp i tvä former. U

t2 Riksdagen 1985/86. 18 saml. Nr 19

Den första formen skall avse personer med obruten arbetslöshet på mer AU 1985/86: 19 än sex månader, resp. fyra månader för 20—24-åringar, saml utförsäkrings-hotade personer. Bidraget bör även fortsättningsvis vara 50% av lönekostnaden inkl. sociala avgifter. Stödet bör utgå under högst sex månader. Behovel beräknas till 1,1 miljoner sysselsättningsdagar vilket beräknas kosta 275 milj. kr. Om behov uppstår av att ytterligare öka volymen bör möjlighet enligt propositionen finnas alt överföra medel från anslagsposten Beredskapsarbete till förevarande anslagspost.

Den andra formen bör avse rekryteringsstöd för övriga svårplacerade personer när andra insatser har visat sig otillräckliga. Bidragsandelen bör vara densamma som i den första formen men stödet bör inte få utgå längre än högst tre månader och avse högsl 600000 sysselsältningsdagar, vilkel kostar 150 milj. kr. Denna medelsram bör inte enligt propositionens förslag fä utvidgas genom omprioriteringar.

I molion 581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) framhålls att riksdagen endast bör dra upp vissa kvantifierbara målsättningar tillsammans med enkla regler om stödformernas utformning. Därefter bör AMS-ledningen själv få fastställa detaljutformningen av olika åtgärder. Det förslag som nu läggs fram av regeringen är enligt motionärerna elt nytt försök till detaljstyrning som bör avvisas. I stället bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag lill ett nytt anslagssystem för AMS.

Enligt utskottets uppfattning är del med hänsyn till behovet av insalser bland de långlidsarbetslösa positivt alt regeringen nu föreslår en fortsatt användning av rekryteringsstödet med en klart definierad prioritering för . denna grupp på arbetsmarknaden.

Propositionen tillstyrks sålunda i denna del. Vad som anförs i motion 581 om elt nytt anslagssystem för AMS har utskottet tagit slällning lill med anledning av en motion från moderata samlingspartiet inlämnad under den allmänna motionstiden (AU 1985/86; 11). Ulskotlet finner inle anledning att ompröva del ställningstagandet, som innebar att den aktuella motionen avstyrktes pä denna punkt.

Beredskapsarbeten

1 propositionen beräknas behovet av beredskapsarbeten för budgetåret 1986/87 lill ca 4,3 miljoner sysselsältningsdagar, vilket motsvarar 2 182 milj. kr. inberäknat insatserna för arbetshandikappade byggnadsarbetare. Av de medel som har anvisats för beredskapsarbeten under nästa budgelår föreslås i propositionen alt 425 milj. kr. avsätts för rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke invesieringskaraktär.

Ulskoltet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i denna del.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1984/85; 100, bil. 12, AU 11, rskr 188 saml prop. 1985/86; 101. AU 9, rskr 140) anvisat 50 milj. kr. för bidrag lill arbetslösa för att starta egen verksamhet. För riksdagens känne-

dom anmäls att regeringen härutöver har medgivit AMS all av de medel AU 1985/86: 19 som har beräknats för beredskapsarbeten disponera 20 milj. kr. för detta bidrag. Totalt disponerar således AMS under innevarande budgetår 70 milj. kr. för verksamheten.

Bakgrunden till den höjda medelsramen är det starka intresse för att börja verksamhet som egna företagare som funnits bland de arbetslösa. De utvärderingar som AMS och högskolan i Växjö har redovisat pekar också på alt stödet har fungerat tillfredsställande. De pekar emellertid på bl. a. behovet av utbildningsinsatser i ekonomi, marknadsföring m.m. som en förberedelse för en start av eget företag och AMS avser att göra utbildningsinsatser till i stort sett obligatoriska innan bidrag beviljas.

I propositionen framhålls också vikten av all den sökande bör uppfylla rimliga krav på baskunskaper innan bidrag beviljas.

I propositionen föreslås att antalet bidrag under nästa budgetår ökas till ca 2000. Kostnaderna härför beräknas till 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87, dvs. 25 milj. kr. utöver vad som förordades i 1986 års budgetproposition. Den föreslagna medelsuppräkningen avvisas i motion 581 (m).

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i denna del. Anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder bör därför föras upp med ytterligare 25 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottets ställningstagande innebär att motion 581 avstyrks i motsvarande del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare
alt riksdagen med avslag på motion 1985/86:581 yrkandena 8 och 9
godkänner vad som förordas i propositionen i motsvarande del,

2. belräffande uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnads
arbetare

att riksdagen med avslag pä motion 1985/86:581 yrkande 10 godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande del,

3. beträffande tidigareläggning av byggande i Värmlands län
att riksdagen med anledning av propositionen i molsvarande del

avslår motion 1985/86:602,

4. beträffande rekiyteringsstöd för långtidsarbetslösa

att riksdagen med avslag pä molion 1985/86:581 yrkande II i molsvarande del godkänner vad som anförs i propositionen i molsvarande del,

5. belräffande medelsanvisning

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:581 yrkande II i motsvarande del - med tillägg till tidigare beslut' - under det på tionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisar ytterligare 25000000 kr.

AU 1985/86: 11 hemställan mom. 78. 19

6. Insatser för ungdomar AU 1985/86: 19

Propositionen

Regeringen föreslår i elt avsnitt med ovanstående rubrik (s. 17-22) att riksdagen skall

1. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 - under förutsättning alt parterna på arbetsmarknaden träffar elt särskilt avlal angående inskolningsplalser — besluta att 250000000 kr. av anslaget B 6. Statsbidrag för ungdomslag får disponeras i enlighel med vad som anförts i propositio-

nen.

2. godkänna de riktlinjer för fortsalt försöksverksamhet med ungdomsarbete i Örebro kommun som förordats i propositionen.

Motionerna

1985/86; 566 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), vari yrkas att

22. riksdagen beslutar att första meningen i 14 § i Lag om arbete i ungdomslag (1983; 1070) hos offentliga arbetsgivare skall ges lydelsen: Arbetsförmedlingen skall anvisa arbete i ungdomslag senast tre månader från det att den unge har anmält sig som arbetssökande hos förmedlingen och uppfyllt villkoren i övrigt för anvisning.

1985/86; 567 av Karin Söder m. fl. (c), vari yrkas att

12. riksdagen beslutar hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning får i uppdrag att lämna förslag om åtgärder mol arbetslöshet för ungdomar.

1985/86; 568 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas alt

19. riksdagen beslutar att statsbidraget till inskolningsplalser endasl utgår om det leder lill ett fast jobb och utbetalas i efterhand,

20. riksdagen hos regeringen hemställer om förslag lill åtgärder och finansiering av fasta jobb för ungdom, enligt vad i motionen anförts.

1985/86:572 av Karl-Erik Persson (vpk), vari yrkas att

1. riksdagen med ändring av proposition 1985/86:150, bil. 4, begär att Örebromodellen tillämpas under sammanlagt fem år för att en rättvis ulvärdering skall kunna göras,

2. riksdagen hos regeringen begär att erforderliga medel ställs lill Örebromodellens förfogande för alt fullfölja projektet enligl vad i motionen anförs.

1985/86; 579 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om alt Värmlands län måtte göras lill försökslän vad gäller lärlingsutbildning enligt den av moderala samlingspartiet föreslagna modellen.

1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m), vari yrkas att

12. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående arbetspraklik för ungdomar.

Utskottet

Utvärderingar

1 årets budgetproposition redovisades pågående utvärderingar av olika insatser för ungdomar. Dessa färdigställdes i vintras, och arbetsmarknadsministern ger i propositionen följande sammanfattning av resultaten:

AMS har med skrivelse den 27 februari 1986 överlämnat tvä rapporter. Den ena behandlar erfarenheter av de s. k. jobbsökaraktiviieterna och den andra är en uppföljning av ungdomar i ungdomslag.

Enligt AMS är erfarenhelerna av jobbsökaraktiviieterna goda. För de särskilda medel för anställning av handledare som AMS erhållit har 128 tjänster inrättats. Av rapporten framgår aft jobbsökaraktiviteterna har bidragit till att förbättra kontakterna mellan arbetsförmedlingen och ungdomarna. Ungdomarnas kunskaper om arbetsmarknaden har ökat och de har också blivit mer aktiva i att själva söka arbete. Aktiviteterna har också ökat ungdomarnas benägenhet lill fortsalt utbildning och gynnsamt påverkat deras attityder lill olika yrken.

Av AMS rapport angående uppföljning av ungdomar i ungdomslag framgår att under åren 1984 och 1985 har totalt 117 308 ungdomar deltagit i ungdomslag och majoriteten eller drygi 85 % har varil i ungdomslag endasl en gäng. Unga kvinnor är överrepresenterade och utgör ca 60% av dem som påbörjade arbete i ungdomslag. 1 genomsnitt har ungdomarna deltagit 7,1 månader och kvinnorna har längre lider i ungdomslag, 7,3 månader jämfört med 6,7 månader för män. En tredjedel av ungdomarna har kortare tid än tre månader. Närmare 70% av ungdomarna har minsl tvåårig gymnasieutbildning. Totalt under åren 1984 och 1985 avslutade 86000 ungdomar arbete i ungdomslag varav nästan 54% erhöll ett förvärvsarbete. Drygt 21% avaktualiserades av annan orsak t. ex. ulbildning, värnpliktstjänstgöring eller att kontakten med arbetsförmedlingen upphörde och ca 19% blev arbetslösa.

Riksrevisionsverket (RRV) har med skrivelse den 20 februari 1986 redovisat en studie (Dnr 1985:909) av jobbsökaraktivileter för ungdomar i ungdomslag. RRV;s sammanfattande bedömning är att satsningen på en intensifierad ungdomsförmedling har fått en god effekt. RRV anser emellertid att del finns skäl att ersätta handledarna med "ungdomsförmedlare" vilka kan la ett helhetsansvar för ungdomsgruppen. Vidare konslaterar RRV alt del är en mycket stor grupp ungdomar som lämnar ungdomslag mycket snabbt. RRV anser all denna grupp borde ha kunnat fä arbete på den öppna arbetsmarknaden om anvisningsliderna till ungdomslag hade varil längre och jobbsökaraktiviteterna bedrivits före placering i ungdomslag.

Av den preliminära rapport över studie av ungdomslag som Göteborgs

universitet den 21 mars 1986 har överiämnal till regeringen framgåratt det AU 1985/86: 19 är fler flickor än pojkar i ungdomslag. Kontakten mellan ungdomarna och arbetsförmedlingen har i vissa fall varit bristfällig. Jobbsökaraktiviteterna har i första hand ägnals åt den som närmar sig 20-årsåldern. Mänga ungdomar har också olika vikariat under perioden i ungdomslag och flertalet har gymnasieutbildning.

Pä uppdrag av regeringen har AMS i skrivelse den 26 februari 1986 sammanställt en rapport avseende sammansättningen av gruppen arbetslösa i åldern 20-24 år. Ulvecklingen under 1984 och 1985 för denna åldersgrupp skall ses mot bakgrund av att befolkningen i dessa åldrar har ökat med 30000 personer och att antalet 20-24-äringar i arbetskraften har ökat med 23000 personer. Antalet sysselsatta har ökat med 24000 personer. Under de närmaste två åren beräknas befolkningen i denna åldersgrupp öka med ytteriigare ca 30000 personer. Arbetslösa 20-24-åringar uppvisar en lägre utbildningsnivå än den genomsnittliga för hela ungdomsgruppen i arbetskraften. Av rapporten framgår vidare att många av de arbetslösa 20-24-åringarna kom till arbetsförmedlingen första gången det år som grundutbildningen slutade. Ca 60% av de arbetslösa skrevs in första gången vid 16-18 ärs ålder. Omkring en tredjedel av ungdomarna har varil anställda hos fyra eller fler arbetsgivare men antalet anställningar som varat över sex månader är förhållandevis få. De anställningar som flertalet ungdomar har haft är i de flesta fall av lillfällig art, vikariat, visslidsanställningar m. m. Drygt en tredjedel av ungdomarna har inte haft någon anställning som varat längre än sex månader. Närmare 70% av ungdomarna i undersökningen har varit i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

När del gäller ungdomar i åldern 20-24 år återkommer arbetsmarknadsministern till dem i ett särskill avsnitt av propositionen (s. 20-21) med ytteriigare uppgifter. Med hänvisning till att del bör vara möjligt att förslärka dessa ungdomars ställning på arbetsmarknaden inom ramen för det reguljära åtgärdssystemet inkl. den förordade nya modellen för rekryteringsstöd anser arbetsmarknadsministern alt några ytterligare åtgärder för närvarande inte behövs för ungdomar i denna åldersgrupp.

Den särskilda försöksverksamhet för ungdomar i den aktuella åldern som pågår i Örebro kommun behandlas av ulskollel i det följande.

Inskolningsplatser och ungdomslag

Lagen om arbete i ungdomslag medger att ungdomar under vissa förutsätt
ningar fär placeras hos enskilda arbetsgivare. Som återkommande noterats
vid utskottets tidigare behandling av ungdomslagen har möjligheten utnytt
jats i endasl begränsad omfattning. Arbetsmarknadsministern anför att hon
för egen del anser att det är angeläget alt i väsentligt större omfattning än i
dag utnyttja näringslivet för att ge arbetslivserfarenhet åt ungdomar. Hon
konstaterar att det har gjorts flera försök att finna vägar till ett inskolnings
system för ungdomar. Del förslag till system för inskolningsplatser som nu
presenteras i propositionen har föregåtts av kontakter med arbetsmarkna
dens parter. Det understryks att systemet bygger på förutsättningen att
parterna träffar elt särskilt avlal härom. Denna förutsättning markeras för
övrigt ytterligare i regeringens hemställan på denna punkt. 22

De nya inskolningsplalserna skall inrättas främst inom induslrin, men AU 1985/86: 19 även det privata näringslivet i övrigt kan komma i fråga. Platserna är avsedda för ungdomar som har genomgått en minst tvåårig gymnasieutbildning. Systemet bör utformas sä, att en jämn könsfördelning uppnäs -påpekandet härom görs i propositionen med hänsyn lill att flertalet eller 60% av deltagarna i ungdomslag är flickor. I anslutning härtill understryker arbetsmarknadsministern alt inskolningsplalserna i arbetsförmedlingens åtgärdssystem bör komma före arbete i ungdomslag, som även i fortsättningen bör vara den sista åtgärden.

Arbetsmarknadsministern räknar med att ett avtal om inskolningsplatser skall kunna börja gälla senast den 1 oktober 1986. Hon föreslår alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, med utgångspunkt i del avlal som kan väntas, fä fastställa slalsbidragsnivå och den tid under vilken bidrag fär utgå. Ett sådant bemyndigande är också vad som begärs av regeringen. Det förutsätts att bidragskoslnaderna skall finansieras från anslaget Statsbidrag för ungdomslag, och regeringen föreslär att 250 milj. kr. av medlen under det anslaget skall få las i anspråk för ändamålet. Kostnadsberäkningen ulgär frän att det kommer att las fram 10000 platser, att statsbidrag utgår med högst 50% av den totala lönekostnaden samt att bidrag ges för högst sex månader i varje enskilt fall.

Regeringsförslaget godtas i princip i de föreliggande motionerna och man ser det som positivt att vikten av att placera ungdomar i det enskilda näringslivet nu betonas av regeringen. Det sagda gäller dock inte om vänsterpartiet kommunisterna, såsom strax skall redovisas, och även moderata samlingspartiet gör en särskild markering.

Vänsterpartiet kommunisterna anför i motion 1985/86:568 att förslaget om inskolningsplatser kan vara positivt i den meningen att ungdomar får erfarenhet av arbete i industrimiljö. Men förslaget är inte insatt i en politik som leder till fasta jobb utan kan ses som införande av en subventionerad provanställning. För att hindra att sä blir fallel bör som bidragsvillkor för inskolningsplalserna gälla att bidrag endasl ulgår om ungdomarna får fast arbete efter inskolningstiden. Bidraget bör därför betalas i efterskott.

Del får förutsättas alt parterna med del kommande avtalet vill aktivt medverka lill att lösa arbelsmarknadsproblemen för ungdomar och det inte bara på det temporära sätt som motionärerna befarar. Med hänsyn till att en avialsreglering är avsedd att utgöra grundvalen för systemet med inskolningsplatser bör inle parterna bindas i förväg pä det sätt som följer av motionens yrkande. Detta avstyrks därför av utskottet.

Den invändning mot regeringsförslaget som riktas i molion 1985/86:581 av Alf Wennerfors m.fl. (m) är att motionärerna saknar flera viktiga element i det förslag till arbetspraklik för ungdomar som de tidigare har lagt fram. Motionärerna framhåller vidare som väsentligt att ungdomarna i första hand stimuleras till utbildning och att även arbetspraklikplatserna blir ett led i denna utbildning. De yrkar att riksdagen skall ansluta sig lill vad de anförl om denna prioritering och ge regeringen detta till känna.

I propositionen framhålls (s. 190) att aktiva arbetsförmedlings- och ut
bildningsinsatser bör göras innan en placering på inskolningsplats kommer
i fråga. Det understryks vidare alt arbete på ordinarie villkor eller utbild- 23

ning även i fortsättningen skall vara den normala lösningen för arbelssö- AU 1985/86: 19 kände ungdomar. Utskottet vill därutöver peka på att inskolningsplatserna skall vara öppna endast för ungdomar med minsl tvåårig gymnasieutbildning. Någon skillnad i uppfattningen om utbildningens betydelse för ungdomar och deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden synes med hänsyn till vad nu redovisats inte föreligga. Därav följer alt del inle heller är behövligt för riksdagen att avge den i motionen begärda meningsyttringen om ulbildning som förstahandsalternaliv. Motionen avstyrks således på denna punkt.

Med de ovan gjorda uttalandena biträds regeringens förslag i övriga delar. Det begärda bemyndigandet alt disponera medel för ett kommande syslem med inskolningsplatser bör alltså lämnas av riksdagen.

I samma avsnitt av propositionen avstyrks elt förslag av AMS om att förlänga anvisningstiden för arbele i ungdomslag frän tre veckor till tre månader. Anvisningsliden kan sägas vara den tid som ungdomar längst behöver vänta på placering i arbete i ungdomslag om inte ulbildning eller annat arbete kan anvisas.

Folkpartiet anser i motion 1985/86; 566 att tre veckor uppenbart är en för kort tid all omsorgsfullt pröva möjligheterna lill annat arbete, utbildning eller de nya inskolningsplatserna. Med nuvarande korta anvisningstid riskeras alt placering i arbete i ungdomslag blir en förstahandsåtgärd: Erfarenheten visar att så alltför ofta har blivit fallet. Den av AMS föreslagna förlängningen av anvisningstiden till tre månader bör genomföras, och folkpartiet lägger i motionen fram ett förslag till ändring av lagen om arbete i ungdomslag.

Alf Wennerfors m.fl. (m) betonar i motion 1985/86:581 att det är viktigt alt ungdomarna i första hand söker arbete pä egen hand. Det är därför olyckligt att regeringen inte vill utsträcka anvisningstiden till tre månader såsom AMS förordat.

I likhet med arbetsmarknadsministern vill utskottet påpeka alt anvisningsliden är tre månader för de ungdomar som har slutat skolan eller annan inte hell kortvarig ulbildning. För en slor del av de ungdomar del här gäller är anvisningstiden således redan i dag förlängd pä del sätt AMS och motionärerna önskar.

I propositionen anför arbetsmarknadsministern att det är angelägel alt de s. k. jobbsökaraktiviteterna som infördes förra året som ell nytt inslag i verksamheten med ungdomslag sätts in sä tidigt som möjligl och redan efter del att de unga anmält sig som arbetssökande hos förmedlingen. Dessa aktiviteter bör alllsä påbörjas i förmedlingsarbelet redan före placering i ungdomslag. Däremot anser arbetsmarknadsministern att det inle är lämpligt att generellt låta ungdomarna vänta upp till tre månader på ett arbele i ungdomslag. Utskottet gör samma bedömning. En så lång väntetid strider mot själva grundtanken med ungdomslagen att ungdomarna sä snart som möjligt skall beredas sysselsättning på delta sätt om det inle är aktuelll med annan anställning eller utbildning. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 566 och 581 i de förevarande delarna.

Örebromodellen AU 1985/86: 19

Med början budgetåret 1984/85 inleddes en försöksverksamhet i Örebro kommun med ungdomsarbete för 20-24-åringar. Försöket innebär att arbete i form av kommunalt beredskapsarbete varvas med utbildning (60% arbete och 40% utbildning). Någon begränsning görs inle för ungdomsarbetets längd. Kommunen får statsbidrag med 80% av lönekostnaderna, varav 5% ulgör bidrag till handledarkoslnaderna. Staten garanterar en årlig bidragssumma om 42 milj. kr. De faktiska stalsbidragskostnaderna sägs i propositionen ha stannat vid 28 milj. kr. per är.

Verksamheten som för närvarande utvärderas inom högskolan i Örebro är avsedd att pågå i två år. Örebro kommun har begärt att den förlängs.

Arbetsmarknadsministern anser att man redan i dag kan dra slutsatsen alt värvning av ulbildning och arbele är en lämplig ålgärd för den nu berörda åldersgruppen och all Örebroförsöket visal på en modell för hur en sådan värvning bör ske. Ett särskill avtal härom har tecknats mellan kommunförbundet och arbetstagarorganisationerna. Andra kommuner kan därmed genomföra en liknande värvning av arbele och utbildning, varvid statsbidrag ulgår med 75%.

Med förändringarna av rekryteringsstödet och införande av inskolningsplatser kommer behovet av ungdomsarbete i Örebro enligl arbetsmarknadsministerns bedömning alt minska. När utvecklingsarbetet nu kan sägas vara avslutat bör kommunen då del gäller nivån på statsbidraget inte längre behandlas förmånligare än andra kommuner. Däremot vore del orimligt att redan nästa budgetär reducera slalsbidragssumman till vad som kan betecknas som Örebros normala nivå. Det föreslås därför att kommunen nästa år får disponera 18 milj. kr. för fortsatta försök. Därefter skall verksamheten anses vara avslutad, och kommunen och arbetsförmedlingen får komma överens om hur verksamhelen i fortsättningen skall bedrivas inom ramen för tillgängliga resurser.

Helge Hagberg m. fl. (s) begär i motion 1985/86; 595 att försöksverksamheten i Örebro skall förlängas med ytterligare två är. Kari-Erik Persson (vpk) yrkar i motion 1985/86; 572 på en förlängning med tre år. Erforderliga medel för projektets fullföljande bör vidare ställas till förfogande. I båda motionerna framhålls sammanfattningsvis att Örebroprojektel visal sig ge goda effekter samt att två år är för kort tid för att det skall vara möjligt att göra en rättvis ulvärdering av den prövade modellen.

Utskottet vill erinra om alt när statsmakterna fattade beslut om den särskilda försöksverksamheten i Örebro (prop. 1983/84; 150 bilaga 4, AU 24 s. 26-27) förutsattes uttryckligen att verksamheten skulle pågå i två år. För de i projektet dellagande intressenterna har alltså från början klargjorts den lidsram som skall gälla. Örebroförsökels värde som fungerande modell för hur ungdomar kan stödjas med värvning av ulbildning och arbete är inte ifrågasatt från något håll. Med hänsyn härtill anser utskottet att försöket inte bör förlängas mer än regeringen funnit rimligt. Med avstyrkande av motionerna 572 och 595 tillstyrker utskottet att försöket med ungdomsarbete i Örebro får pågå även nästa budgetår enligl de i propositionen angivna riktlinjerna.

Andra insatser för ungdomar AU 1985/86: 19

1 två motioner förespråkas en utökad lärlingsutbildning. Ylva Annerstedt m.fl. (fp) upprepar i motion 1985/86:590 folkpartiels förslag beträffande utökad lärlingsutbildning och nytt statsbidragsystem för denna utbildning. Detta innebär alt statsbidrag till lärlingslönen ulgär med 75% första året, 50% andra året och 25% Iredje året. Någon gräns skall inte sättas för antalet platser. Kostnaderna får läckas genom alt medel överförs från anslagen till arbetsmarknadspoliliska ålgärder. Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) föreslår i molion 1985/86:579 att Värmlands län görs till försökslän för en lärlingsutbildning enligt den modell som moderala samlingspartiel har föreslagit vid olika tillfällen, senast i motion 1985/86; Ub833.

Folkpartiels förslag lill utökad lärlingsutbildning och nytt statsbidragssystem har prövats av utbildningsutskottet bl.a. i belänkande UbU 1985/86; 16 (s. 31, res. 26 av fp). I enlighel med UbU:s hemslällan avslogs förslagen av kammaren den 30 april. Några nya omständigheter har inle förebragls som skulle motivera elt ändrat ställningstagande frän riksdagens sida, varför del nu föreliggande motionsyrkandet avstyrks.

Moderala samlingspartiels modell för lärlingsutbildning och den ovan nämnda motionen Ub833 behandlades av utbildningsutskottet i samma betänkande (s. 30-31, res. 25 av m, c, fp). Motionen avstyrktes i det betänkandet med hänvisning till UbU;s tidigare ställningstaganden och till att lärlingsutbildningen torde komma att bli föremål för ytterligare överväganden med anledning av förslagen från arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Riksdagen följde UbU;s förslag. Arbetsmarknadsutskottet är för sin del inle berett alt ta ett initiativ som skulle innebära att en utbildningsmodell som riksdagen helt nyligen avvisat likväl får prövas, låt vara med en regional begränsning. Molion 579 avstyrks därför av ulskotlet.

Centerpartiet upprepar i motion 1985/86; 567 ett tidigare framfört krav på en parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i åldern 20—24 år med hänsyn till en fortsalt hög arbelslöshel för ungdomar i denna åldersgrupp.

Som tidigare redovisats har arbetsmarknadsministern pekat på olika möjligheter alt med del nya rekryteringsstödet, ulbildning och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder stödja ungdomar i den aktuella åldersgruppen. Med hänvisning härtill och lill alt riksdagen den 3 april på utskottets förslag (AU 1985/86; 11 s. 32, res. 14 av c) avslagit elt motsvarande utredningskrav avstyrks centerpartiets åter framställda begäran om ulredning.

Vänsterpartiet kommunisterna anför i motion 1985/86; 568 att vpk;s inställning är att politiken skall inriktas på alt ungdomen skall erbjudas fasta jobb med en lön att leva på. Dessutom är vpk positivt till att ungdomen kan beredas jobb inom industrin. Riksdagen bör därför uttala alt regeringen framlägger förslag som leder till fasta jobb för ungdomar. I motionen föreslås dessutom att de kostnader samhället åsamkas genom all i första hand det privata näringslivet inle kan tillgodose behovet av arbele ål alla tas in till statskassan genom t. ex. en särskild "ungdomsskatt" på framför

allt de vinster och förmögenheler som byggs upp inom förelagen. Rege- AU 1985/86: 19 ringen bör lägga fram förslag om en sådan skatt som kan finansiera programmet för fasta jobb för alla ungdomar.

Utskottet har i AU 1985/86:11 (s. 33, res. 17 av vpk) behandlat ett likartat förslag med anledning av vpk-motionen 1985/86:A246. På utskottels förslag avslogs den motionen av riksdagen. Utskottet är inte berett att på grund av de av vpk nu framställda yrkandena förorda elt annat ställningstagande av riksdagen och avslyrker således motion 568 i den här redovisade delen.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidragsvillkor för inskolningsplatserna
att riksdagen avslår molion 1985/86; 568 yrkande 19,

2. beträffande prioritering av utbildning och praktik

att riksdagen avslår molion 1985/86:581 yrkande 12 i motsvarande del,

3. beträffande bemyndigande ifråga om medelsdispositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1986/87 -under förutsättning av att parterna på arbetsmarknaden träffar ett särskilt avtal angående inskolningsplalser - besluta att 250000000 kr. av anslaget B 6. Statsbidrag för ungdomslag får disponeras i enlighet med vad som anförts i propositionen,

4. beträffande anvisningstiden för arbete i ungdomslag

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:566 yrkande 22 och 1985/86:581 yrkande 12 i molsvarande del,

5. beträffande Örebromodellen

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86; 572 och 1985/86:595 godkänner de riktlinjer för fortsatt försöksverksamhet med ungdomsarbete i Örebro kommun som har förordats i propositionen,

6. beträffande utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidrags
system

att riksdagen avslår motion 1985/86:590 yrkande 4,

7. beträffande/öwö med lärlingsutbddning i Värmlands län att riksdagen avslår motion 1985/86; 579,

8. beträffande parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år

att riksdagen avslår motion 1985/86: 567 yrkande 12,

9. beträffande insatser för fasta jobb åt ungdomar
att riksdagen avslår motion 1985/86; 568 yrkande 20.

7. Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen

Propositionen

Under punkt B 18 i propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna vad som i propositionen anförts om omfattningen av intro
duklionsbidrag och särskilt lönebidrag under budgetåret 1986/87, 27

2. medge att ej ianspråklagna medel under det för budgelårel 1984/85 AU 1985/86: 19 inrättade reservationsanslaget Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen får disponeras under budgetåret 1986/87.

Utskottet

I anslutning lill beslutet om nedläggning av Uddevallavarvet anvisade riksdagen 127600000 kr. för extra insatser i Uddevallaregionen (prop. 1984/85: 125 bil. 7, AU 19, rskr 316). Medlen anvisades via ell särskilt reservationsanslag under tionde huvudtiteln, B 18. Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen, och avsåg liden fram till den 30 juni 1986. Medlen har i dag inle förbrukats och kommer inle alt vara förbrukade vid juni månads utgång. Hur mycket som kommer att ha utnyttjats går inte i dag alt exakt fastställa.

Med hänsyn lill alt nedläggningen av varvet förskjutits i tiden i förhållande lill vad som ursprungligen planerades och alt utbildningsinsatser och andra åtgärder planerats till tiden efter den 30 juni i år föreslås i propositionen att avsatta medel och medgivna ramar för handikappåtgärder i form av introduklionsbidrag och särskill lönebidrag bör få disponeras enligl tidigare givna ramar även under budgetåret 1986/87. De insalser t. ex. i form av förstärkta förmedlingsinsatser, utbildning m. m. som därutöver anses nödvändiga bör enligt propositionen finansieras med ordinarie anvisade medel för budgetåret 1986/87.

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen beträffande de särskilda insatserna i Uddevallaregionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande omfattningen av introduktionsbidrag och särskilt
lönebidrag under budgetåret 1986/87

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen,

2. beträffande medelsanvisning

att riksdagen medger att ej ianspråklagna medel under det för budgetåret 1984/85 inrättade reservationsanslaget Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen får disponeras under budgelårel 1986/87.

Tolfte huvudtiteln

8. Glesbygdsstöd till investeringar i drivmedelsanläggningar m. m.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vad som i propositionen förordas om möjligheten alt lämna förhöjt glesbygdsstöd till invesle ringar i drivmedelsanläggningar som föranleds av övergången lill blyfri bensin.

Motionerna AU 1985/86: 19

1985/86: 567 av Karin Söder m. fl. (c), vari yrkas att 15. riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen lill känna vad

som i motionen anförts beträffande inriktningen av regionalpolitiken, 17. riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag för att utveckla

universitetsorternas roll i regionalpolitiken.

1985/86; 601 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas alt regeringen vid fördelningen av glesbygdsstöd särskill lar hänsyn till behovet av stöd lill drivmedelsanläggningar i Värmlands län.

Utskottet

1 samband med riksdagens beslut om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. hösten 1985 berördes kortfattat problemet med distribution av bensin i glesbygd (prop. 1985/86:61, JoU II, rskr 101). I propositionen konstaterades att det i glesbygd kan bli långa avstånd mellan bensinstationer som tillhandahäller blyfri bensin. Vidare noterades att kompletterande investeringar vid tankställen med endasl en bensinpump kan behövas och att sådana kan stödjas med glesbygdsstöd.

Konsumentverket har i en inventering konstaterat att 60% av de studerade bensinanläggningarna var etablerade på orter som tidigare beviljats statligt slöd till kommersiell service. 1 propositionen framhålls att det är väsentligt att följderna av beslutet om övergäng till blyfri bensin inte resulterar i försämrade överlevnadsmöjligheter för de hundratals butiker som fått glesbygdsstöd. Särskill angeläget är detta med hänsyn lill att erforderliga investeringar i regel inle leder till annat än all den nuvarande försäljningsvolymen kan bibehållas. Således är möjligheten att förränta insatt investeringskapital i de flesta fall mycket begränsad.

1 propositionen föreslås mol den angivna bakgrunden att en möjlighet öppnas för alt i här aktuella fall lämna förhöjt glesbygdsstöd till nödvändiga kompletteringsinvesteringar. Liksom hittills skall förordningens generella bestämmelse gälla att stödet inle får vara slörre än som med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter fordras för alt den åtgärd som åsyftas med stödet skall kunna genomföras.

I propositionen framhålls vidare att del är angeläget all snabbt få till stånd nödvändiga investeringar och därmed ge glesbygdsinvånarna rimlig åtkomst till blyfri bensin. Det förhöjda glesbygdsstödet föreslås enbart kunna lämnas under en övergångstid, varför del bör tillämpas under perioden den 1 juH 1986-den 30 juni 1988.

Slufiigen framhålls aU flera strategiskt belägna butiker i glesbygd nume
ra har rustals upp med hjälp av glesbygdsstöd. Förbrukningen av medel för
sådana insatser inom ramen för anslaget C. 4. Regionala utvecklingsin
satser m. m. har därför minskat under senare är. Därmed bör enligt propo
sitionen ett visst ekonomiskt utrymme ha skapats för nu nödvändiga inves
teringar i bensinanläggningar. Eflersom del föreslagna, förhöjda gles
bygdsstödet dessutom inte gäller generellt, utan är en möjlighet om del
finns särskilda skäl, bör medelsförbrukningen till följd av den föreslagna 29

förändringen kunna rymmas inom nuvarande anslagsram.

1 motion 601 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m) föreslås alt AU 1985/86: 19 regeringen vid fördelningen av medlen till drivmedelsanläggningar tar särskild hänsyn lill behovet av stöd till sådana anläggningar i Värmlands län.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt. Del framstår som angeläget alt beslutet om en övergäng till blyfri bensin inle resulterar i försämrade överlevnadsmöjligheter för de butiker i glesbygden som erhållit glesbygdsstöd. Utskottet utgår från alt medel beviljas i de olika länen utifrån de befintliga behoven. Utskottet ulgår vidare från att regeringen återkommer till riksdagen om efterfrågan på glesbygdsstöd i drivmedelsanläggningar blir av sådan omfattning att anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m. behöver räknas upp.

Med hänvisning till del anförda tillstyrker ulskotlet vad som anförs i propositionen i denna del. Motion 601 avstyrks.

I motion 567 av Karin Söder m.fi. (c) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till känna de riktlinjer för en ny regionalpolitik m.m. som redovisas i motionen. I motionen framhålls alt det torde krävas både ekonomiska resurser av mycket större omfattning än de som nu har anvisats för regionalpolitiska ändamål och ett mer fiexibelt stödsystem för all vända den negativa regionala ulvecklingen. Elt regionalpolitiskt stödsystem bör vidare utvecklas som tar hänsyn lill de behov som finns i hela landel. Härutöver nämns bl. a. behovet av sänkl skatt på arbele för företagen, höjda länsanslag samt höjning av stödet till utvecklingsfonderna. Slutligen betonas utbildningens roll för en allsidig ulveckling i landels olika delar. I den senare delen yrkas särskilt att regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur verksamheten vid universitet och högskolor skall kunna bidra till ulvecklingen i omräden som under lång tid utsatts för strukturomvandling.

Utskottet vill med anledning av de centerpartistiska förslagen inom regionalpolitiken erinra om att hithörande frågor har ingående behandlats av utskottet i betänkande AU 1985/86:13. Till betänkandet har fogats elt belydande anlal reservationer frän de centerpartistiska ledamöterna i ulskotlet med förslag om bl. a. nya riktlinjer inom regionalpolitiken. Riksdagen kommer i dagarna att fatta beslul i dessa frågor. Med hänvisning härtill kan utskottet inte anse del vara meningsfullt alt i detta sammanhang behandla dessa frågor på nytt. Motionen avstyrks därför i motsvarande delar.

Utskottet hemställer

1. belräffande/Ö/-/2Ö/7 glesbygdsstöd till Invesleringar i drivine-delsanläggningar som föranleds av övergången till blyfri bensin, alt riksdagen med avslag på molion 1985/86; 601 godkänner vad som förordas i propositionen om möjligheten att lämna

2. beträffande riktUnjer för en ny regionalpolitik m.m.

att riksdagen avslår molion 1985/86:567 yrkandena 15 och 17.

Stockholm den 21 maj 1986

På arbetsmarknadsulskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gus- AU 1985/86: 19 lav Persson (s). Bengt Wittbom (m). Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m). Inge Carlsson (s), Ingvar Karisson i Benglsfors (c), Mona Sahlin (s), Anders G Högmark (m), Sigge Godin (fp) och Karl-Erik Persson (vpk).

Reservationer

1. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (punkt 1 mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 4 som böljar med "Motionärerna förutsätter" och slutar med "denna punkt" borl ha följande lydelse:

Anslagsgivningen till arbetsmarknadsverket bör läggas om och innefatta mindre detaljreglering och mer målstyrning och resultalkontroll. Den allmänna inriktningen av en budgetomläggning bör vara att verket inom ramen för av riksdagen formulerade mål och generella regler skall få disponera de tilldelade resurserna på ett mer flexibelt sätt än som i dag är möjligt. Samtidigt förutsätts att del införs en vidgad resultatredovisning som ger statsmakterna förbättrade möjligheter att utvärdera resursanvändningen.

Regeringen bör fä i uppdrag att utforma nästkommande budgetförslag beträffande arbelsmarknadspoliliken enligl de ovan skisserade riktlinjerna. Tyngdpunkten i den föreslagna försöksverksamheten bör främst ligga på området sysselsättningsskapande åtgärder. När del gäller detaljerna i budgelomläggningen hänvisas till moderata samlingspartiels motioner 1985/86;A225 och A266 i berörda delar samt till reservation nr 52 (m) i AU 1985/86:11.

Den av regeringen begärda anslagsuppräkningen för ökad förmedlingsservice bland flyktingar godtas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande medelsanvisning att riksdagen

dels med bifall till proposition 1985/86; 150 bilaga 4 i motsvarande del - med tillägg till tidigare beslut' - under del på tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ytteriigare 14000000 kr., dels med bifall till motion 1985/86; 581 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en omläggning av arbetsmarknadsverkets budget.

AU 1985/86; 11 hemställan moment 30. 31

2. Ändrade regler för flyttningsbidrag m. m. (punkt 2 mom. AU 1985/86:19 1-2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels alt den del av utskotiets yttrande som pä s. 6 börjar med "Utskottet tar" och på s. 7 slutar med "581 avstyrks" borl ha följande lydelse;

Som framhålls i motion 581 (m) krävs en ökad rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Det går dock enligt utskottets mening inte att skapa denna rörlighet genom statliga subventioner. Det är både nödvändigt och naturligt att arbetslösa tar kortvariga jobb. Della är också en av slutsatserna i en nyligen avlämnad departementspromemoria i vilken man konstaterar alt en väsentlig anledning lill den minskade rörligheten pä den svenska arbetsmarknaden är del ökade skattetrycket. I denna skrift framhålls alt vid en eventuell flyttning har vinslen för den enskilde under de senaste decennierna reducerats med 25000 kr. Enbart för att kompensera skalte-och iransfereringssystemets effekter på rörligheten skulle löneskillnaderna nästan ha behövt fördubblas under samma lid. Utvecklingen har dock gått i motsatt riktning.

Del är mot den bakgrunden som utskottet med beklagande konstaterar att regeringen fortfarande inle vidtar några ålgärder mot de höga skatterna och marginaleffekterna. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är bara en av de positiva effekter som skulle bli följden av marginalskattesänkningar.

Regeringen försöker nu i stället lösa problemen med den bristande rörligheten genom alt bygga ul bidragssystemet. Statliga bidrag och subventioner är emellertid en dålig ersättning för en väl fungerande incita-menlsstruktur.

Regeringens förslag om flytlningsbidrag lill arbetssökande som tar arbete utanför hemorten är förbundet med en mängd avgränsningsproblem, eftersom vissa yrkesgrupper regelmässigt arbetar borta från hemorten under längre eller kortare tid. Ulskotlet utesluter i och för sig inte att de nuvarande reglerna för flytiningsstöd kan behöva förändras men är inte berett alt biträda det förslag som regeringen har lagt fram.

Utskottet kan inte heller biträda regeringens förslag till ändring av hemreseförmånerna för byggnadsarbetare som arbetar utanför dagligt pendHngsavstånd från hemorten. Att som regeringen nu föreslär la bort kravet på att traktamente från arbetsgivaren inte får utgå vid statligt bidrag innebär i själva verket att en person får samma kostnader betalda både av staten och av arbetsgivaren. Elt växande system med statliga hemresebidrag för arbetande personer är även från andra synpunkter olyckligl.

Med tillstyrkande av motion 581 i aktuella delar avslyrker utskottet alltså regeringens förslag till ändring av grunderna för flyttningsbidraget och därmed också den anslagsökning som begärs.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 borl ha följande lydelse;
1. belräffande ändrade regler för fiyttningsbidrag
alt riksdagen med bifall lill motion 1985/86; 581 yrkande 2 samt med
anledning av motion 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande del
avslår vad som förordas i propositionen i motsvarande del, -,j

2. beträffande medelsanvisning AU 1985/86: 19

att riksdagen med bifall lill motion 1985/86; 581 yrkande 3 saml med avslag på motion 1985/86:567 yrkande 11 i motsvarande del avslår propositionen i vad avser begäran om ytteriigare medel lill anslaget Arbetsmarknadsservice för budgelåret 1986/87.

3. Ändrade regler för flyttningsbidrag m. m. (punkt 2 mom. 1-2)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anser

dels att den del av utskotiets yttrande som pä s. 6 börjar med "Utskottet tar" och på s. 7 sluiar med "motion 581" bort ha följande lydelse;

De stora skillnader som nu finns mellan olika delar av landet när det gäller sysselsättningsmöjligheterna måste mötas med en aktiv regionalpolitik som skapar nya arbetstillfällen i de regionalpolitiskt utsatta delarna av landet och inle med en förstärkt flyttlasspolitik. Mol den bakgrunden finns det inte skäl all stimulera till ökad flyttning genom att ge flytlningsbidrag till personer som tar jobb med mer än tre månaders varaktighet utanför den egna hemorten. Del förslaget avstyrks alltså av utskottet. Molion 567 tillstyrks i motsvarande del.

Utskottet avstyrker också förslaget i propositionen om alt flyttningsbidrag skall kunna lämnas till byggnadsarbetare oberoende av om traktamente utgår. Arbetsgivaren bör i förekommande fall enligt utskottets mening svara för de kostnader som uppkommer vid hemresor.

En slutsals av del anförda är att någon anslagsökning inte är erforderlig. Regeringens förslag pä den punkten avstyrks därför av utskottet.

dels alt utskottets hemställan under I och 2 borl ha följande lydelse:

1. beträffande ändrade regler förflyttningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86; 567 yrkande 11 i motsvarande del samt med anledning av motion 1985/86:581 yrkande 2 avslår vad som förordas i propositionen i motsvarande del,

2. belräffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall lill motion 1985/86; 581 yrkande 3 samt med anledning av motion 1985/86:567 yrkande 11 i molsvarande del avslår propositionen i vad avser begäran om ytterligare medel lill anslaget Arbelsmarknadsservice för budgetåret 1986/87.

4. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning (punkt 3 mom. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "förevarande del" bort ha följande lydelse:

Som utskottet framhållit tidigare med anledning av förslag från moderala
samlingspartiet är arbetsmarknadsutbildning en av de effektivaste meto
derna att återföra arbetslösa till arbele. En utökning av arbetsmarknadsul- 33

bildningen utöver regeringens förslag förordades därför av moderata sam- AU 1985/86: 19 lingspartiel redan ijanuari. Del föreslogs därvid alt kostnaderna för den utökade utbildningen borde bestridas genom en omfördelning av medel från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder till anslaget Arbetsmarknadsutbildning. Utskottet ser med tillfredsställelse på att regeringen nu ålerkommer lill riksdagen med förslag till utökad arbetsmarknadsutbildning och tillstyrker förslaget i molion 581 (m) alt kostnaderna härför skall bestridas genom att regeringen bemyndigas att för arbetsmarknadsutbildning använda 187 milj. kr. inom ramen för anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder. Del sagda innebär tillstyrkan av molion 581 i molsvarande del.

dels att utskottets hemslällan under 1 bort ha följande lydelse:

1. belräffande arbetsmarknadsutbildningens omfattning alt riksdagen med bifall lill molion 1985/86:581 yrkandena 4 och 5 samt med anledning av propositionen i motsvarande del bemyndigar regeringen alt inom anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgelåret 1986/87 disponera 187000000 kr. för den av regeringen begärda utökningen av arbetsmarknadsutbildningen.

5. Reglerna för kvalifikation för arbetslöshetsersättning (punkt 3 mom. 3)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottels yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet föreslår" och på s. 11 sluiar med "av utskottet" borl ha följande lydelse: Även om utskottet föreslår alt riksdagen skall bifalla regeringens förslag till ändrade kvalifikationsregler för arbetslöshetsersättningar pä så sätt att arbetsmarknadsulbildning får tillgodoräknas som arbete vill ulskollel påpeka, med tillstyrkande av motion 581 i molsvarande del, alt ändringen innebär en ytteriigare försvagning av kopplingen mellan yrkesarbete och rätten lill arbetslöshetsersättning. Det hade därför varil naturligt att hänskjuta frågan om dessa regeländringar till den utredning om arbetslöshetsförsäkringens utformning som moderata samlingspartiet tidigare föreslagit. Mot denna bakgrund bör ändringen i fräga göras tidsbegränsad och avse en försöksperiod på tre är. Efter del all reglerna varit i kraft i två år bör riksdagen ges möjlighet att ompröva regeländringarna med hänsyn till de uppnådda effekterna. Del anförda bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 3 borl ha följande lydelse;

3. beträffande reglerna för kvalifikation för arbetslöshetsersättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/86;A207 yrkande 3 och 1985/86; 581 yrkandena 6 och 7

A) antar de genom propositionen framlagda förslagen lill dels lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels lag om ändring i lagen (1973; 371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

B) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört 34 om uppföljning av effekterna av de ändrade kvalifikationsreglerna.

6. Upphandling av AMU från det reguljära AU 1985/86: 19

utbildningsväsendet (punkt 3 mom. 4)

Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 11 som börjar med "Del är" och sluiar med "till känna" borl ha följande lydelse:

Utskottet vill stryka under den betydelsefulla roll folkhögskolorna spelar när det gäller att ge arbetslös ungdom en adekvat utbildning. Del bör särskill påpekas alt det finns en stor grupp ungdomar vars arbetslöshet beror på närmast sociala skäl. Denna grupp, oftast med bristfällig utbildningsbakgrund, ser inte ulbildning som ett realistiskt eller önskvärt alternativ till arbetslöshet. För denna grupp måste speciella åtgärder vidtas, och det är här folkhögskolornas särskilda möjligheter kommer till sin rätt. Den speciella miljö som råder vid dessa skolor, med internatundervisning m.m., har nämligen visat sig ha en posiliv inverkan på dessa ungdomar. Del är därför mycket angeläget alt kurser för arbetslös ungdom fär anordnas vid folkhögskolorna på samma säll som tidigare.

Utskottet har ingen erinran mol att länsarbetsnämnderna inom ramen för de nya regler som gäller för AMU upphandlar utbildning vid folkhögskolorna. Men utskottet förordar att huvuddelen av den utbildning för arbetslös ungdom som skall komma till stånd vid folkhögskolorna under nästa budgelår sker genom att regeringen med utnyttjande av den tidigare beviljade fullmakten ställer till SÖ;s förfogande en ram för anordnande av sådan utbildning som är av samma siorieksordning som för innevarande budgelår. Vad utskottet här anförl med bifall lill motionerna 570, 573, 590, 592 och 594 bör ges regeringen till känna.

dels alt utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse;

4. beträffande upphandling av AMU från det reguljära utbildningsväsendet

alt riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:570, 1985/86:573, 1985/86: 590 yrkandena 1 -3, 1985/86; 592 och 1985/86: 594 saml med anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anförl om en särskild ram för utbildning av arbetslös ungdom vid folkhögskolorna.

7. Strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare (punkt 5 mom. 1)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" borl ha följande lydelse;

Ulskotlet är medvetet om behovel av insatser för att underlätta för
arbetshandikappade byggnadsarbetare att kunna stanna kvar på den regul
jära arbetsmarknaden. Utskottet delar emellertid uppfattningen i den mo
derata motionen 581 alt del vore olyckligt att bygga upp speciella företag 35

för skyddad sysselsättning inom byggbranschen. Eriarenheterna frän Sam- AU 1985/86: 19 hällsföretag visar att det lätt kan uppstå problem med konkurrensen mellan Samhällsföretag och privata småföretagare. Samma problem kan, som framhålls i motionen, uppslå när del gäller de nya byggnadsföretagen. Dessa kan förväntas i första hand söka entreprenader som i dag utförs av mindre företag.

Man måste vidare räkna med alt företagen för att fungera tillfredsställande måsle anställa också ett stort antal icke handikappade personer för att kunna klara av arbetsuppgifterna. Man riskerar därmed all bygga upp en förelagskonstruktion som innefattar flerlalel av de nackdelar som finns inom Samhällsföretag.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer såväl anvisade arbetstagare som arbetsledare från AMS egenregiarbeten alt i viss omfattning beredas sysselsättning inom den nya företagsbildningen. Detta förstärker intrycket av elt byggmarknadens Samhällsföretag med syfte att permanenl sysselsätta arbetshandikappade.

Ulskoltet vill härulöver framhålla alt det inte bör vara något självändamål alt arbetshandikappade byggnadsarbetare kvarstår inom sitt yrke. Mol bakgrund av det stora anlalel övertaliga byggnadsarbetare i vissa delar av landel borde i stället ett antal byggnadsarbetare stimuleras att söka sig lill andra branscher. Detta gäller även arbetshandikappade, av vilka åtskilliga för övrigt i dag arbetar i en arbetsmiljö som framstår som mindre lämplig.

Som framhålls i motion 581 är del vidare med hänsyn till situationen på byggmarknaden inte realistiskt att räkna med alt de kategorier byggnadsarbetare som skall sysselsättas med hjälp av strukturstödet kommer tillbaka i reguljärt arbele efter en rehabilitering. Del finns därför en upppenbar risk för alt stödformen blir permanent.

Slutsatsen av det anförda är alt regeringens förslag om det särskilda strukturstödet bör avvisas. Regeringen bör i stället i enlighel med del moderata förslaget låta utreda förutsättningarna för ett individbaserat och flexibelt lönebidrag enligt den modell som förls fram från moderata samlingspartiet. I avvaktan på resultatet av det utredningsarbetet kan de nuvarande reglerna för lönebidrag utnyttjas för alt hjälpa arbetshandikappade byggnadsarbetare.

Vad utskottet anförl innebär sammanfattningsvis alt regeringens förslag om strukturstöd för handikappade inom byggnadsindustrin bör avslås. Utskollets ställningslagande i denna fråga innebär ett bifall till motion 581. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört i denna del.

dels alt utskottets hemställan under 1 borl ha följande lydelse;

1. beträffande strukturstöd för handikappade byggnadsarbetare att riksdagen med bifall lill motion 1985/86:581 yrkandena 8 och 9 samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare AU 1985/86:19
(punkt 5 mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Som framhålls" och sluiar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets uppfattning finns det inle anledning alt särbehandla en viss yrkeskategori, vilket det är fråga om när det gäller den uppsökande verksamheten bland långtidsarbetslösa byggnadsarbetare. De aktiviteter av detta slag som kan behöva sättas in bland byggnadsarbetarna bör följaktligen ske inom ramen för de vanliga arbetsmarknadspoliliska insatserna. Vad utskottet anfört på denna punkt - som innebär att den moderata motionen 581 tillstyrks i motsvarande del - bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse;

2. belräffande uppsökarverksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare

att riksdagen med bifall lill motion 1985/86:581 yrkande 10 avslår vad som anförs i propositionen i motsvarande del.

9. Prioritering av utbildning och praktik (punkt 6 mom. 2)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "1 propositionen" och på s. 24 slutar med "denna punkt" bort ha följande lydelse:

Införande av de nya inskolningsplatserna är ett betydelsefullt steg i rält riktning. Det är intressant att notera alt regeringen nu presenterar ett förslag som pä flera punkter ligger nära vad moderata samlingspartiet föreslog för bara några månader sedan.

Det är positivt att regeringen nu är beredd all betona vikten av placeringar inom del privata näringslivet och att man insett att ungdomslagen innebär att många fär sina första arbetserfarenheter frän en arbetsmarknad som inte kan förväntas expandera i framliden. För unga kvinnor innebär sysselsättningen i ungdomslag också en låsning till traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn.

I propositionen sägs att anvisningarna lill inskolningsplatserna skall föregås av arbetsförmedlings- och utbildningsinsatser. Med tanke pä erfarenheterna frän ungdomslagen - som dess värre ger vid handen all placering i den formen av sysselsättning så gott som alltid tillgripits som en förstahandsåtgärd - finns anledning för riksdagen att särskill understryka att ungdomart\a i första hand stimuleras till utbildning. Som framhålls i motion 581 (m) är det dessutom angeläget all inskolningsplalserna sä långt möjligt ger sådan praktik som ulgör elt led i ungdomarnas utbildning.

dels alt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande prioritering av utbildning och praktik
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:581 yrkande 12 i motsva- 37

rande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Anvisningstiden för arbete i ungdomslag (punkt 6 mom. AU 1985/86: 19 4)

Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m) och Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av ulskollels yttrande pä s. 24 som börjar med "I likhet" och slutar med "förevarande delarna" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är olyckligt att regeringen inle vill förlänga anvisningstiden för arbete i ungdomslag frän tre veckor lill tre månader. Den nuvarande anvisningstiden är uppenbart för kort för att arbetsförmedlingen och ungdomarna själva skall kunna omsorgsfullt pröva möjligheterna lill annal arbele, ulbildning eller de nya inskolningsplatserna. En förlängning av anvisningstiden har rekommenderats såväl av AMS som av riksrevisionsverkel med hänsyn till gjorda erfarenheter. 1 enlighel med AMS förslag bör anvisningstiden i fortsättningen vara tre månader. Förslag till lagändring härom läggs fram i hemställan

dels alt utskottets hemställan under 4 borl ha följande lydelse: 4. beträffande anvisningsliden för arbele i ungdomslag alt riksdagen med bifall till motion 1985/86:566 yrkande 22 och med anledning av motion 1985/86:581 yrkande 12 i motsvarande del antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1070} om arbete I ungdomslag hos offentlig arbetsgivare

Härigenom föreskrivs all 14 § lagen (1983: 1070) om arbele i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

14§

Arbetsförmedlingen skall anvisa Arbetsförmedlingen skall anvisa

arbele i ungdomslag senast tre vec- arbete i ungdomslag senast tre inci-kor frän det att den unge har anmält nåder från det att den unge har an-sig som arbetssökande hos arbets- mall sig som arbetssökande hos ar-förmedlingen och uppfyllt villkoren belsförmedlingen och uppfyllt vill-i övrigt för anvisning. Har den unge koren i övrigt för anvisning. anmält sig efter att ha slutat skolan eller annan utbildning, som inte har varit helt kortvarig, skall anvisningen i stället ske efter tre månader.

Har något------------- senare tidpunkt.

Om anvisning------- av arbetsförmedlingen

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

11. örebromodellen (punkt 6 rnom. 5) AU 1985/86:19

Kari-Erik Persson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "angivna riktlinjerna" borl ha följande lydelse:

Med del pågående projektet ungdomsarbete i Örebro har man i stort selt lyckats lösa arbelslöshetsproblemet för kommunens ungdomar i åldern 20-24 år. Kvarstående arbetslöshet är mestadels kortvarig eller s. k. frik-lionsarbetslöshel. Vid en bedömning av om verksamhelen bör förlängas bör man alltså väga in den samhälleliga nyttan. Örebromodellen har gett nya möjligheter för ungdomar all pä ell mjukt sätt komma in i arbetslivet, och flertalet av dem som tidigare hade problem har nu anställning på den öppna marknaden, i en del fall med lönebidrag.

Dessutom bör ett projekt av detta slag få pågå längre lid än två år för att en rättvis ulvärdering skall bli möjlig. En tid av fem år behövs för att klarlägga om projektet är ekonomiskt försvarbart. Regeringens riktlinjer för den fortsatta verksamheten som i själva verket är en plan för projektets avveckling med utgången av nästa budgetär bör följaktligen inte godtas av riksdagen. Verksamheten bör i stället fortgå med fortsatt ambitionsnivå under ytterligare tre budgetär. För det nästkommande budgetåret vill regeringen anslå 18 milj. kr. Beloppet kan godtas som en preliminär beräkning med hänsyn lill osäkerheten om del faktiska utgiftsbehovet. Regeringen bör dock samlidigl bemyndigas alt ställa ytterligare medel till förfogande från anslagsposten Beredskapsarbeten om det behövs för att upprätthålla den angivna ambitionsnivån.

Med del anförda biträds motionerna 571 (vpk) och 595 (s).

dels alt utskottets hemslällan under 5 borl ha följande lydelse; 5. beträffande Örebromodellen att riksdagen med bifall lill molion 1985/86:571, med anledning av molion 1985/86:595 samt med avslag på propositionen i molsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anförl.

12. Utökad lärlingsutbildning rned nytt statsbidragssystem (punkt 6 mom. 6)

Chariotte Branting (fp) och Sigge Godin (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande pä s. 26 som börjar med "Folkpartiets förslag" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse;

Ulskoltet har samma uppfattning som uttrycks i motion 590 (fp) all
lärlingsutbildningen bör stimuleras, eflersom den är ell effektivi säll att
lösa ungdomars problem på arbetsmarknaden. Ett stimulansbidrag i form
av lönebidrag bör införas och föreslås ulgå med 75% av lärlingslönen det
första året, 50% det andra året och 25% det Iredje året. Någon gräns för
antalet lärlingsplalser bör inle sällas. Regeringen bör. efter beräkning av
genomsnittskostnaderna för lärlingsavtalen, förelägga riksdagen förslag till 39

ett sådant statsbidragssystem och dess finansiering med anlitande av ak- AU 1985/86: 19 tuella arbetsmarknadsanslag.

dels alt utskottets hemslällan under 6 bort ha följande lydelse;

6. beträffande utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidragssystem

att riksdagen med bifall lill motion 1985/86:590 yrkande 4 som sir mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i
åldern 20-24 år (punkt 6 mom. 8)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 26 börjar med "Som tidigare" och sluiar med "om ulredning" borl ha följande lydelse;

För ungdomsgruppen 20-24 år kvarstår problemen pä arbetsmarknaden med en hög andel öppen arbetslöshet och arbelsmarknadspoliliska åtgärder. Som centerpartiet föreslår i motion 567 bör riksdagen hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med direkliv all analysera och finna lösningar på de svårigheter 20-24-åringarna har all vinna inträde på arbetsmarknaden. Vid utredningsarbetet bör man kunna få ledning av bl. a. försöksverksamheten i Örebro och det utvärderingsmaterial beträffande ungdomsåtgärder som nyligen framkommit.

dels alt utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse;

8. beträffande parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdo
mar i åldern 20—24 år

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:567 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Insatser för fasta jobb åt ungdomar (punkt 6 mom. 9)

Karl-Erik Persson (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "redovisade delen" bort ha följande lydelse:

Såsom vänsterpartiet kommunisterna anfört i motion 568 bör politiken inriktas på att ungdomen skall erbjudas fasta jobb med en lön som går att leva på. Det är positivt om ungdomarna bereds jobb inom industrin. Riksdagen bör uttala att regeringen skall lägga fram förslag som leder till att fasta jobb tillskapas för ungdomen. Samhällets kostnader härför kan förslagsvis läckas genom en särskild "ungdomsskatl" på framför allt de vinster och förmögenheter som byggs upp inom förelagen.

Regeringen bör alltså lägga fram elt program för fasta jobb åt alla ungdomar och förslag till finansiering av programmet med ledning av vad här anförts liksom i reservation 17 (vpk) lill AU 1985/86: 11.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse;

9. beträffande insatser för fasta jobb åt ungdomar 4q
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:568 yrkande 20 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden au 1985/86:19

1. Omfördelning av resurser inom sysselsättningspolitiken
(punkt 1 mom. 1)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför;

Centerpartiet har den bestämda uppfattningen att sysselsättningspoliliken måste ges en mer offensiv inriktning sä att den skapar nya och varaktiga arbetstillfällen i tillräcklig omfattning. Vikliga element i en sådan politik utgörs av utökat småföretagsstöd, aktivare regional- och glesbygdspolilik samt förstärkta satsningar på teknisk forskning och utveckling. Den koslnadsmässiga volymen av de angivna insalserna har överslagsvis angetts till 1 miljard kronor, som har förutsatts bli finansierade genom en omfördelning av arbetsmarknadspolitiska medel. Detta belopp skulle betyda avsevärda förstärkningar på de områden centerpartiet vill prioritera.

De sammanlagda effekterna blir att man får ut mycket mer för pengarna i form av fasta jobb i stället för kortfristiga sysselsältningsinsatser av olika slag.

Riksdagen har inle velat ställa sig bakom den offensiva och aktiva närings- och sysselsättningspolitik som centerpartiet förordar ulan har tidigare i år gått emot våra yrkanden härom. Vi beklagar detta eftersom våra offensiva förslag för att skapa nya ordinarie jobb var en förutsättning för vårt besparingsförslag inom arbetsmarknadsverkels ansvarsområde.

2. Strukturstöd för byggarbetsmarknaden (punkt 5 mom. 1)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför;

Vi delar uppfattningen att det kan behövas särskilda insatser för handikappade eller äldre byggnadsarbetare. Vi ställer oss emellertid tveksamma lill att en särskild organisation är den bästa lösningen. Vi hade gärna sett att man i stället prövat ett mer flexibelt och individbaserat lönebidragssystem för de handikappade pä arbetsmarknaden. Pä byggarbelsmarknaden skulle detta kunna innebära ökade möjligheter för de berörda byggnadsarbetarna att stanna kvar pä sina arbetsplatser.

Mot bakgrund av att riksdagen tidigare i år avslagit förslag om ett mer flexibelt lönebidragssystem vill vi emiellertid inle motsätta oss att man i mindre skala prövar del föreslagna strukturstödet. Vi anser att det är viktigt att verksamheten drivs pä ell sådant sätt alt de mindre byggföretagen inte kommer i kläm och alt inte verksamhelen koncentreras lill de slörre orterna. Vi utgår från all riksdagen hålls underrättad om hur verksamheten utvecklas.

3. Tidigareläggning av byggande (punkt 5 mom. 3)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anför;

Moderata samlingspartiel tar i annat sammanhang upp finansfullmaklens
användning. Vi anser bl. a. alt en alltför slor del av de medel som slår lill
förfogande för viktiga samhällsinvesteringar används inom ramen för den
regionala sysselsättningspolitiken. Det leder till en felaktig prioritering och "1

styrning av växande delar av de totala offentliga investeringarna, vilket i AU 1985/86: 19 sin lur påverkar sysselsättningsutvecklingen negativt. Den för den ekonomiska tillväxten viktiga infrastrukturen snedvrids. För skattebetalarna innebär den hittillsvarande inriktningen att man på sikt drabbas av ökande driftkostnader, vilkel i sin lur för med sig högre skatter. Pä detta sätt riskerar man att i slutänden avskräcka förelagen från etablering i de berörda kommunerna med högre arbetslöshet som konsekvens. Regeringen borde därför enligl vår mening undvika denna lyp av stödinsatser.

4. Rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa (punkt 5 mom. 4)

Bengt Wittbom, Sonja Rembo och Anders G Högmark (alla m) anför:

Vi har i en reservation under punkt 1 begärt att regeringen skall få i uppdrag att utforma nästa års budgetförslag enligt nya riktlinjer som bl. a. innebär mindre detaljreglering och mer målstyrning och resultalkontroll. Med en sådan inriktning av anslagsgivningen skulle det inte finnas anledning till en precisering under anslagsposterna, l.ex. beredskapsarbeten. Inle heller skulle del behövas en detaljutformning av rekryteringsstödet av del slag som redovisas i propositionen. 1 avvaktan på att ett nytt anslagssystem har presenterats vill vi emellertid inte motsätta oss alt rekryterings-slödel med den föreslagna inriklningen förverkligas.

5. Utökad lärlingsutbildning med nytt statsbidragssystem
(punkt 6 mom. C)

Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Sonja Rembo (m), Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) och Anders G Högmark (m) anför:

Läriingsulbildningen handläggs vanligen av utbildningsutskottet. Moderala samlingspartiet och centerpartiet har i det utskottet - för övrigt tillsammans med folkpartiet - i år liksom tidigare år drivit frägan om en ulveckling av lärlingsutbildningen med hänsyn till denna utbildnings betydelse för att ge ungdomar fotfäste på arbetsmarknaden, se UbU 1985/86; 16 res. 25. Vår egen inställning har vi haft tillfälle att redovisa i reservationer om läriingsulbildningen lill AU 1985/86; 11, nr 18 resp. 19.

6. Riktlinjer för en ny regionalpolitik m. m. (punkt 8 mom. 2)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför;

I centerpartiets motion 567 förs fram kravet på nya riktlinjer för regionalpolitiken. Vi menar att den idélöshet och passivitet som präglar regeringens regionalpolitik kan ytterligare försämra den regionala balansen. Det våldsamma trycket på bostadsmarknaden, trafikapparaten och på servicen i storstadsregionerna leder till alt grönytor och rekreationsområden byggs igen, att luftföroreningar förvärras som leder till en försämrad miljö. Brislen på arbetstillfällen och service i avfolkningsbygder hotar dessa bygders framlid och omintetgör deras speciella värden och produk-tionsförulsätlningar.

Utskottet har avstått frän att i delta sammanhang gä in i en regionalpoli- 42

Underbilaga 4:1 AUI985/86: 19 Bil. 1

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 7 och 20!)§ lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Med tid under vilken en försäkrad enligt 6§ skall ha ulfört förvärvsarbete jämställs tid då den försäkrade

1. genomgått arbetsmarknadsul- I. genomgått arbetsmarknadsut
bildning eller yrkesinriktad rehabi- bildning eller yrkesinriktad rehabi
litering för vilken statligt utbild- litering för vilken statligt utbild
ningsbidrag utgått, /(///gyor/ värn- ningsbidrag utgått,

plikt eller åtnjutit föräldrapenning 2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit

enligt lagen (1962:381) om allmän föräldrapenning enligt lagen

försäkring, i samtliga fall dock tdl- (1962:381) om allmän försäkring, i

sammans högst två månader. båda fallen dock tillsammans högst

2. haft semester, eller två månader,

3. eljest varit ledig eller av annan 3. haft semester, eller anledning än sjukdom, värnplikts- 4. eljest varit ledig av annan an-tjänstgöring eller barns födelse med ledning än sjukdom, värnplikts-helt eller delvis bibehållen lön. tjänstgöring eller barns födelse med

helt eller delvis bibehållen lön.

20 § Dagpenning fär ej ulgå med högre belopp i förhällande till den försäkrades dagsförljänsl än som framgår av en av arbetsmarknadsstyrelsen fastställd överförsäkringstabell.

Med dagsförtjänst avses en femtedel av veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månadslön, en Ijugolväendel av den månadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var normal för den försäkrade. Föreligger särskilda omständigheter, får arbetsmarknadsstyrelsen medge att större andel av medlems inkomst än som nu sagts skall utgöra medlemmens dagsförljänsl.

Saknas underiag för beräkning av dagsförljänslen enligt andra stycket, skall som medlemmens dagsförljänsl räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i första-tredje styckena får dagpenning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget.

' Lagen omtryckt 1982:432. 44

Nuvarande lydelse

Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än erkänd arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högsl med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får utgå enligl första-fre(//e styckena och ersättningen.

Föreslagen lydelse

Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning frän annan än erkänd arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högsl med belopp som motsvarar skillnaden mellan del högsta belopp som får utgå enligt försla-j[/ä/-t/e styckena och ersättningen.

AUl 985/86: 19 Bil. 1

Med tid under vilken sökanden enligt 6§ skall ha utfört förvärvsarbete jämställs tid dä sökanden

I. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan ulslräckning alt sökanden varit förhindrad alt stå till arbetsmarknadens förfogande.

2. genomgått arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått, fullgjort värnplikt eller åtnjutit föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i samtliga fall dock tiU-sammans högst två månader,

3. haft semester, eller

4. eljest varit ledig av annan anledning än sjukdom, värnpliktstjänstgöring eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön.

2. genomgått arbetsmarknadsut
bildning eller yrkesinriktad rehabi
litering för vilken statligt utbild
ningsbidrag utgått,

3. fullgjort värnplikt eller åtnjuta föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader,

4. haft semester, eller

5. eljest varit ledig av annan an
ledning än sjukdom, värnplikts
tjänstgöring eller barns födelse med
helt eller delvis bibehållen lön.

Den som i minsl 90 kalenderdagar under en ramtid av tio månader i anslutning till att han avslutat utbildning på hellid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd eller arbetsmarknadsutbildning som omfattar minst fem inånader, stått till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat är berättigad lill kontant arbetsmarknadsstöd ulan all ha uppfyllt arbetsvillkoret. Vid bestämmande av ramtid inräknas inte tid dä sökanden har varit hindrad all stå lill arbetsmarknadens förfogan-

Den som i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av tio månader i anslutning till att han avslutat utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd ställ till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret. Vid bestämmande av ramtid inräknas inle tid dä sökanden har varil hindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, värnpliktstjänstgöring, havandeskap el-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse AU 1985/86: 19

Bil. 2 de på grund av sjukdom, värn- ler vård av egel barn eller adopliv-pliklsljänstgöring. havandeskap el- barn som inte har fyllt två år. ler vård av eget barn eller adoptivbarn som inle har fyllt tvä är.

Arbetslös som avses i I § 3 skall vid tillämpning av första stycket anses ha fullgjort arbetsvillkoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om sökande som före den 30 juni 1986 avslutat arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått gäller äldre föreskrifter.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1986 47