Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1985/86:11

AU om arbetsmarknadspolitiken (prop. 1985/86:84och 1985/86:11

1985/86:100, bil. 12)

I betänkandet behandlas dels proposition 1985/86:84 om nordisk överenskommelse om arbetslöshetsförsäkring, dels proposifion 1985/86:100 bilaga 12 (arbetsmarknadsdepartementet) såvitt gäller avsnitten B. Arbetsmarknad m. m. anslagspunkterna B 1-B 12 och B 16-B 20 samt C.Arbels-livsfrågor anslagspunkterna C 3-C 6. Dessa punkter har i regeringen föredragits av statsrådet Leijon.

I anslutning till de olika anslagen lar utskottet upp 71 motioner från allmänna motionstiden i år jämte en motion väckt med anledning av proposition 1985/86:84. Dessa motioner med yrkanden redovisas i en sammanställning som följer omedelbart efter nedanstående sammanfattning. Av sammanställningen framgår var i betänkandet motionerna behandlas.

Betänkandet är indelat i avsnitt med rubriker som i huvudsak ansluter till anslagen. Dispositionen av framställningen framgår i övrigt av innehållsförteckningen i slutet av betänkandet. Regeringens förslag redovisas i den löpande framställningen.

Anslagspunkterna B 13-B 15 behandlas i betänkandet AU 1985/86:10. Punklerna C 1-C 2 är hänvisade fill socialutskottet.

Sammanfattning

Medelsanvisningar

För arbetsmarknadspolifiska åtgärder under budgetåret 1986/87 tillstyrker utskottet att 18,5 miljarder kronor anvisas enligl nedanstående huvudsakliga fördelning

Moderata samlingspartiet lägger i reservationer fram förslag som innebär att AU 1985/86:11 totalbeloppet blir ca 1,4 miljarder kronor lägre än vad ulskollel förordar. Centerpartiet föreslär i en reservation all anslagen till AMS verksamhel skall minskas med 1 miljard kronor medan vpk i elt antal reservationer lämnar förslag som leder till anslagsökningar.

Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken

Utskottet anser alt den ekonomiska politik regeringen förordar ger goda förutsättningar för utvecklingen av arbetsmarknaden under nästa budgetär och noterar att finansutskottet lämnar en bedömning enligt vilken sysselsättningsutvecklingen skulle bli något bättre än vad som tidigare förutsägs.

Mol della reserverar sig representanterna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet som i en gemensam reservation beskriver den ekonomiska politik som de förordar och som enligl deras mening ger bättre förutsättningar för näringslivets utveckling och därmed för sysselsättningen. Vpk föreslår i en reservation ell åtgärdsprögram mot arbetslöshelen som innehåller bl. a. ett nationellt industrialiseringsprogram och en omfattande utbyggnad av den offentliga sektorn.

Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

Utskottet anser att den omläggning av arbetsmarknadspolitiken som skett under den senaste högkonjunkturen bör fullföljas. Utskottet avstyrker motioner från moderata samlingspartiel som förordar en annan avvägning mellan åtgärderna, däribland en ytterligare prioritering av arbetsmarknadsutbildningen. Vidare avstyrks motionsyrkanden av folkpartiet och centerpartiet som rör avvägningen i arbetsmarknadspolitiken mellan den s. k. kontantlinjen och arbetslinjen. Åven vpk:s yrkande om en ny arbetsmarknadspolitik avstyrks av utskottet. Resp. partiföreträdare har reserverat sig pä dessa punkter.

Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Utskottet biträder regeringens förslag om en viss utvidgning av verksamheten med ungdomslag och avstyrker yrkanden från moderata samlingsparfiet och centerpartiet som föreslår att ungdomslagen skall avvecklas och ersättas med andra insatser. De båda partierna har reserverat sig för ett sammanhållet uppföljningssystem för ungdomar i åldern 16-19 år. Vidare avstyrks mofioner som föreslår nedsättning av arbetsgivaravgifterna för att stimulera lill ökad sysselsättning av ungdomar. I den delen reserverar sig folkpartiet. Vpk reserverar sig för en satsning på nya fasta arbeten inom den offentliga sektorn.

En rad motioner som bl. a. förordar särskilda åtgärder för ungdomar i åldern 20—24 år avstyrks likaledes.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader , AU 1985/86:11

I detta avsnitt behandlar utskottet bl. a. egenregiverksamheten, dvs. beredskapsarbeten som AMS driver i egen regi för främst personer med socialmedicinska handikapp. Utskottet tillstyrker med hänvisning till att andra rehabiliteringsinsatser numera slår' till buds AMS-kommitténs och regeringens förslag att verksamheten skall avvecklas. Reservationer har avgivits av centerparfiet och vpk.

Arbetsmarknadsservice

Med anledning av elt antal motioner föreslär utskottet i motsats till regeringen alt det s. k. återflyttningsbidraget skall bibehållas. Övriga regeringsförslag i denna del tillstyrks av utskottet, bl. a. fortsatt bidrag vid anställning av medflyttande. Moderata samlingsparfiet anser att de båda bidragen bör slopas.

Arbetsmarknadsutbildning

Enligt regeringens förslag bör AMU under nästa budgetår omfatta 115 000 deltagare. Utskottet instämmer häri och framhåller vikten av att den nya AMU-gruppen kan starta sin verksamhet vid halvårsskiftet. Moderata samlingspartiet vill öka AMU:s omfattning med ytterligare 5 000 deltagare och kritiserar regeringens handläggning när det gäller genomförandet av den nya organisationen. Vpk uttalar sig för en mindre företagsinriktad AMU.

Kontantstöd

Utskottet tillstyrker mofionsyrkanden som innebär att högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen höjs utöver regeringens förslag till 360 kr. saml att utbildningsbidraget vid AMU anpassas i motsvarande mån. Finansieringen avses ske bl. a. genom en höjd arbetsgivaravgift. Vpk reserverar sig för en dagpenning om 400 kr. och högre utbildningsbidragsbelopp. Centerparfiet godtar en höjning av ersättningsbeloppen men anser att detta bör finansieras pä annat sätt än genom ökade arbetsgivaravgifter. I en reservation av folkpartiet förordas höjda medlemsavgifter till arbetslöshetskassorna. Moderata samlingspartiet reserverar sig till förmån för sina motionsförslag i dessa frågor.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet förespråkar i en gemensam reservation alt den i höstas inledda översynen av kontantslödet breddas fill en parlamentarisk utredning med uppgift att aktualisera en allmän, obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Åven vpk förespråkar en sådan försäkring men med annan uppläggning.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringen föreslår oförändrad volym i fråga om beredskapsarbete m. m. under nästa budgetär. Utskottet fillstyrker detta förslag. Utskottet avstyrker

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1986

1985/86: A201 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i mofionen anförts om regler för anställning i s. k. inbyggda verksläder.

1985/86;A202 av Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att ge möjligheter för AMS alt beräkna lönebidrag på sätt som redovisas i motionen,

2. all riksdagen hos regeringen,begär höjning av medelstilldelningen avseende speciella arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar lill handikappade egenföretagare.

1985/86;A203 av Birlhe Sörestedl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande behovel av kartläggning och forskning om sociala konsekvenser vid arbetslöshet.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p

102

95 93

1985/86: A204 av Kristina Svensson (s) och Hans Rosengren (s) vari yrkas all riksdagen beslutar all hos regeringen begära en översyn av bidragssystemet för arbetslösa ungdomar med syfte alt anpassa della till den verksamhet som bedrivs också inom de ungdomskooperativa projekten Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1985/86;N209.

1985/86:A205 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär all nödvändiga satsningar för kulturminnesvård görs inom arbetsmarknadspolitikens ram enligl vad som angivils i motionen.

1985/86:A206 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslular all höja högsta dagpenningbelopp i arbetslöshetsförsäkringen och anta följande förslag lill lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring all gälla från den 1 juli 1986;

AU 1985/86:11

hemst. 18

Behandlas i utskottets

yttr. s. 35

53 55

1985/86:A213 av Birthe Sörestedl (s) och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen "anförts om behovet av speciella insatser vid arbetsförmedlingarna i Malmöhus län.

1985/86;A214 av Nils T Svensson (s) och Margit Sandéhn (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att man beaktar vad som i motionen anförts belräffande upprustning och elektrifiering av järnvägen Malmö-Ystad vid fördelning av anslaget för regionala och arbetsmarknadsåtgärder.

1985/86;A215 av Börje Stensson (fp) och Lars Ernestam (fp) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om en större andel beredskapsmedel till naturvård och fornminnesvård.

1985/86: A216 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas all riksdagen beslular som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförs om fondresurser för personalutveckling och arbetsplatsutveckling. Motiveringen till yrkandel ålerfinns i molion 1985/86;So218.

1985/86; A217 av Kenth Skårvik m. fl. (fp, m, c) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående lönebidrag lill enskilda företag vid anställande av arbetshandikappad personal.

1985/86:A218 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts belräffande rekryteringsstödet.

1985/86:A219 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen om återflyttningsbidrag.

1985/86: A220 av Birgitta Johansson m. fl. (s) vari yrkas all riksdagen beslular som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen om all Skaraborgs län får vara delakfigt i den planerade försöksverksamheten med AMU-utbildning i förelag för anslällda i kommuner och landsling.

1985/86;A223 av Lars Svensson (s) och Helge Hagberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att behälla formen rekryteringsstöd inom arbetsmarknadspolifiken.

1985/86:A224 av Göran Ericsson (m) vari yrkas

1. alt riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till ett
nytt flexibelt lönebidragssyslem i enlighel med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen
anförts om inbyggda avdelningar av Samhällsföretag i större förelag.

AU 1985/86:11

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

90 96

95 102

1985/86:A225 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående förutsättningarna för ökad sysselsättning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken,

5. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildningens framtida utveckling,

6. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om villkoren för statsbidrag lill beredskapsarbeten i offentlig sektor,

8. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om längden på beredskapsarbete inom offentlig sektor,

9. alt riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i lagen (1973:350) om arbetslöshetsförsäkring i enlighel med vad som i motionen anförts,

10. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förutsättningarna förökad sysselsättning för ungdom,

11. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1983:1070) om ungdomslag fr. o.m. den 1 januari 1987,

12. alt riksdagen hos regeringen begär förslag till arbetspraklik för ungdom i enlighel med vad som i motionen anförts,

13. alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om riktlinjer för främjande av handikappades sysselsättning.

Yrkandena 3 och 4 kommer all behandlas i ett senare betänkande.

1985/86;A226 av Nils Berndtson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad som i motionen anförts om en samlad undersökning av de samhällsekonomiska följderna av arbetslösheten.

1985/86:A227 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av möjligheterna all förlänga den lid under vilkel bidraget skall utgå.

I motionen avses det bidrag som kan utgå lill arbetslösa som startar eget företag.

1985/86;A228 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om utbildningsbidrag lill folkhögskoleelever pä särskilda linjer för vuxna med läs- och skrivsvårigheter.

1985/86;A230 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för åldersgruppen 16-24 år i syfte att stimulera anställande av ungdom.

AU 1985/86:11

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

25	3
49	44
60	63
60	63
60	63
53, 57	55,60

30 7

30 8

78, 89 86, 95,

94, 95 101, 102

28 5

1985/86;A231 av Martin Segerstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär alt väg- och brobyggnadsprojekt inom Västernorriands län prioriteras inom anslaget för beredskapsarbeten.

1985/86;A232 av Roland Brännström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om återinförande av projekleringsbidrag.

1985/86:A234 av Erkki Tammenoksa m. fl. (s) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om behovel av projekt i Stockholms län i syfte att förbättra invandrarnas möjligheter att få arbele.

1985/86:A235 av Rune Backlund (c) och Nils Nordh (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om AMS ansvar för all leda arbetet med att få en ny huvudman för AMS-arbelsplalsen på Visingsö,

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om alt driften vid arbelsplalsen skall fortsätta i oförändrad omfattning fram lill att en ny huvudman kan tillträda.

1985/86: A236 av Elver Jonsson (fp) och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas alt riksdagen med avvisande av regeringens förslag att avveckla rekryierings-slödel som sin mening ger regeringen lill känna vad som i mofionen anförts om en forlsalt användning av stödformen.

1985/86:A237 av Erik Holmkvisl (m) vari yrkas

1. all riksdagen lill anslaget för beredskapsmedel för Norrbottens län för budgetåret 1986/87 anslår ett med 4 milj. kr. reducerat belopp i förhällande till regeringens förslag,

2. all riksdagen till Luleå högskola för budgetåret 1986/87 anslår 4 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

1985/86: A238 av Hans Rosengren (s) och Ingemar Konradsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringsstöd som elt effektivt arbelsmarknadspoliliskt medel.

1985/86:A239 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av körkortsutbildning för utvecklingsstörda människor.

1985/86;A240 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om behovel av särskilda stödåtgärder vid sysselsättningsproblem i förelag som av arbetsmarknadspoliliska skäl lokaliserats lill sysselsättningssvaga orter.

1985/86; A241 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder för all stimulera rörligheten på byggarbelsmarknaden.

AU 1985/86:11

Behandlas i
utskottets
ytlr. s. hemst. p.
68 73

39 24

64 67

1985/86:A242 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om upprättande av basprogram för de arbelsmarknadspoliliska åtgärderna i vissa län.

1985/86:A243 av Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen om behovet av medel för särskilda åtgärder för anpassning och sysselsättning m.m. för egenföretagare.

1985/86:A244 av Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas all riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att skapa ytterligare 800 arbetstillfällen i Samhällsföretag inom ramen för Samhällsföretags fasta kostnader saml genom en budgetleknik sorn ser till helheten av de totala samhällskostnaderna för svårt handikappade personer.

1985/86;A245 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna alt särskilda kontaktpersoner för psykiskt ulvecklingsslörda bör utses på länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar,

2. att riksdagen beslular all ulöka anlalel platser inom Samhällsföretag med 500 särskill avsedda för psykiskt utvecklingsstörda personer,

3. att riksdagen beslutar all avslå regeringens förslag om begränsning av ökningen i antalet platser med lönebidrag som kan beredas inom allmännyttiga organisationer,

4. alt riksdagen beslular alt allmänt lönebidrag skall kunna utgå till allmännytfiga organisationer även för personer som inte är arbetshandikappade,

5. att riksdagen beslutar att utöka anlalel platser som kan inrättas med särskill lönebidrag med 2 700,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen fill känna vad som i motionen anförs om översyn av reglerna för särskill lönebidrag.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1985/86:Sf283.

1985/86;A246 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. alt riksdagen hos regeringen begär förslag lill elt program för utbyggnad av den offentliga sektorn med 100 000 nya jobb inom de närmaste åren enligt de riktlinjer motionen anger,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om sextimmarsdagens betydelse för att långsiktigt avskaffa arbetslöshet och undersysselsätlning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om en ny arbetsmarknadspolitik för fasta jobb,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild sysselsättningsbudget enligl vad som anförs i motionen,

6. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anför om en ny arbetsmarknadsutbildning.

AU 1985/86:11

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

97 105

41 25

96, 97 103, 105

92 98

91 97

89 95

21 1

24 2

3 3 43

26 26

32, 33, 67

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utbyggd barnomsorg, sex timmars arbetsdag, uppvärde-ring av traditionella kvinnoyrken inom den offentliga sektorn och om den offentliga sektorns betydelse för kvinnors möjlighet till arbete,

8. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad motionen anför om kraftinsatser för all skapa fasta jobb med lön alt leva på för den arbetslösa ungdomen.'

Yrkande 1 är hänvisat till näringsulskottet i molion 1985/86:N268.

1985/86;A247 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas all riksdagen hos regeringen begär förslag om all under en femårsperiod avveckla AMS egenregiverksamhet i Norrlandskommunerna.

1985/86: A248 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående rekryteringsstöd, ålerflyttningsbidrag och bidrag till ungdomars månadsresor.

1985/86:A249 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas alt riksdagen beslutar att hos regeringen begära all en parlemenlariskt sammansatt kommitté tillkallas med direkliv all lägga förslag om en allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförs i motionen.

1985/86; A250 av Sigge Godin (fp) och Christer Eirefell (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna för flyttningsbidrag i enlighel med vad som sägs i motionen.

1985/86;A251 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) vari yrkas all riksdagen beslular alt hos regeringen begära förslag alt AMS egenregiverksamhet decentraliseras till länsarbetsnämnderna (LAN) enligl vad i motionen anförs.

1985/86:A252 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär lillsätlandet av en utredning, som skall ha till uppgift all kartlägga den ekonomiska situationen för ungdomar.

1985/86:A253 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. alt riksdagen under bil. 12 Arbetsmarknadsdepartementet B 1. Arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader beslutar anvisa 40 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende personella förstärkningar i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. all riksdagen uttalar all en övre gräns för anlalel nylillkommande anslällda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer ej bör fastställas,

3. att riksdagen uttalar all en övre gräns för anlalel introduklionsbidrag ej bör fastställas,

4. att riksdagen ullalar all en övre gräns för antalet särskilda lönebidrag ej bör fastställas.

AU 1985/86:11

Behandlas i

utskottets
yttr. s. hemst. p.
28 6

44, 45, 64

92	98
91	96
92	97

5. att riksdagen beslular all bidrag till arbetsbiträde skall kunna utgå även för den som är anställd med lönebidrag,

6. att riksdagen under bil. 12 Arbetsmarknadsdepartementet C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning beslutar anvisa 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende Anställning med lönebidrag,

7. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet anställda inom Stiftelsen Samhällsföretag bör ökas i enlighel med stiftelsens förslag,

8. att riksdagen under bil. 12 Arbetsmarknadsdeparlemenlel C 5. Bidrag lill Stiftelsen Samhällsföretag beslular anvisa 168 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

9. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen sägs om sysselsätlningsverkstäder inom Stiftelsen Samhällsföretag,

10. att riksdagen hos regeringen hemställer om all förslag på grundval av
Handikappkommitténs betänkande (Ds A 1984:12) snarast bör utarbetas
och föreläggas riksdagen.

1985/86:A254 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om fortsatt verksamhet vid AMS-anläggningarna Holing och Viken i Jämtlands län och Viksjö och Liden i Västernorrlands län.

1985/86:A255 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i mofionen anförts om ny inriktning för sysselsättningspoHfiken,

2. att riksdagen beslular hos regeringen begära all förslag presenteras riksdagen senast i samband med kompietteringspropositionen innebärande en kostnadsminskning för AMS verksamhet om 1 miljard kronor enligt de riktlinjer som redovisas i motionen,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om arbetstidens längd,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förändrad inriktning av insatserna för att bereda ungdomar i åldern 16-19 år arbete eller utbildning i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen,

5. all riksdagen hos regeringen begär alt en parlamentarisk kommitté tillkallas med direkliv alt analysera och lägga förslag i syfte att underiätta inträdet för ungdomar i åldern 20-24 år alt vinna inträde på arbetsmarknaden,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ lill särskilda arbetsmarknadspoliliska åtgärder avseende långtidsarbetslösa i storstäderna och sysselsätiningssvaga områden i enlighel med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om formerna för avvecklingen av AMS egenregiverksamhet.

AU 1985/86:11

Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
86 91

93 100

97 99

105

109

103 86

21 1

25, 27 3, 4

24 2

31 8

31 9

64 67

38 24

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om förbättrade möjligheter för arbetshandikappade vid Samhällsföretag att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden,

9. alt riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förstärkta lönebidrag för anställning av handikappade i den privata sektorn enligl de riktlinjer som redovisats i motionen,

10. alt riksdagen beslular all hos regeringen begära att överläggningar
upptas med de fackliga organisationerna och arbetslöshetskassornas samor-
ganisalion om formerna för all förbättra del ekonomiska skyddet vid
arbetslöshet.

Yrkande 11 behandlas av socialförsäkringsulskoitel i belänkandet SfU 1985/86:14.

1985/86; A256 av Hans-Eric Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anges om åtgärder mot arbetslöshelen i Stockholms län.

1985/86;A257 av Åsa Strömbäck-Norrman m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om situationen på arbetsmarknaden för åldersgruppen 20-24 år,

2. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att en försöksverksamhet av typ Örebroprojektel genomförs i andra utsatta regioner.

1985/86:A258 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av återinförande av statligt projekteringsbidrag,

2. all riksdagen hos regeringen begär alt arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att låta länsarbetsnämnderna la fram ålgärdspaket i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:A259 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. alt riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett nytt system för arbetslöshetsförsäkring enligt de riktlinjer och förslag som redovisas i denna motion,

3. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om vikten av flexibilitet i arbetsmarknadsutbildningen inle minsl genom stimulans och stöd till inbyggd utbildning i förelagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförs om en översyn av de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna för ungdomar,

5. all riksdagen begär all regeringen aklivt verkar för att överläggning med parterna om särskilda ungdomsavtal återupptas,

6. att riksdagen begär att regeringen tar inifiativ fill sådana diskussioner med arbetsmarknadens parter som krävs för alt förslaget om en temporär

AU 1985/86:11

yttr. s. 94

Behandlas i utskottets

hemst. p. 101

31 9

66 70

66 69

20, 27, 1, 4, 60

50 45

32 10

33 11

nedsättning av arbetsgivaravgifterna kan genomföras enligt vad som redovisas i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om stimulans lill ungdomar som vill starta egel,

8. att riksdagen beslutar alt rekryteringsstödet även skall utgå efter den 1 juli 1986,

9. att riksdagen beslutar all dagpenning högsl skall ulgå med 360 kr.,

10. att riksdagen beslular all som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om forskning kring arbelsmarknadspoliliska åtgärder för handikappade,

11. alt riksdagen beslutar alt hos regeringen begära förslag om ändrad finansiering av arbetslöshetsförsäkringen så att den enskildes egenavgift i genomsnitt höjs med 25 kr. per månad.

Yrkande 2 kommer utskottet all behandla i elt senare betänkande.

1985/86;A260 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå regeringens hemslällan alt fill Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfeklionsinduslrierna för budgelårel 1986/ 87 anvisa ett förslagsanslag om 119 000 000 kr. Mofiveringen lill yrkandel återfinns i molion 1985/86:N299.

1985/86:A261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. all riksdagen beslutar all hos regeringen begära alt arbetsmarknadssty
relsen får i uppdrag all presentera förslag som syftar lill alt förbättra
förutsättningarna för praklikarbele och lärlingsutbildning i hantverksyrken,

2. att riksdagen beslutar ätt hos regeringen begära en översyn av skilda
lag- och ersättningsregler i enlighet med vad som anförs i motionen i syfte att
underlätta för ungdomar att komma in som lärlingar i företag eller på annat
sätt få erfarenheter av olika hantverk.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1985/86;N300.

1985/86:A262 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en oinprövning av äldresiödel i enlighet med vad som anförs i motionen.

1985/86;A263 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas

1. all riksdagen beslutar om en försöksverksamhet med vidgat studiestöd i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. all riksdagen beslutar omfördela - i förhållande till budgetpropositionen 1986 - 500 000 kr. från anslagspost B 20 (Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.) till anslagspost E 3 (Studiehjälp m. m.) i utbildningshuvudliteln,

3. alt riksdagen beslutar omfördela - i förhållande till budgetpropositionen 1986 - 500 000 kr. från anslagspost B 6 (Statsbidrag för ungdomslag) i arbelsmarknadshuvudliteln till anslagspost E 3 (Studiehjälp m. m.) i utbildningshuvudliteln.

AU 1985/86:11

Behandlas I

utskottets

yttr. s. hemst. p.

53 79

55 86

36 36

23 23

1985/86: A264 av Görel Ericsson (m) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om avlrappningssystem av statsbidraget till lönekostnaderna inom Samhällsföretag.

1985/86:A265 av Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförs om särskilda kontaktpersoner vid länsarbetsnämnderna,

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovel av all det särskilda lönebidraget görs flexibelt i stället för att som nu sänkas från 90 % lill 50 % efter 12 fill 18 månader,

3. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna all anordningsbidrag pä arbelsplals får användas för hjälp i form av fadder- och slödperso-nal i de fall bidrag lill arbetsbiträde ej kan ulgå,

4. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna för begåvningshandikappade att få anställning inom Samhällsföretag bör utökas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arbetsmarknadsverkets s. k. uppsökarmedel i särskild utsträckning skall användas för att uppmärksamma behovet av arbele bland de utvecklingsstörda.

1985/86;A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts angående avvecklingen av de s. k. jobbklubbarna,

2. att riksdagen till B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 528 653 kr.,

3. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående bidrag för medflyttande,

4. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om AMS organisation,

5. all riksdagen lill B 2. Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag om 479 428 000 kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regeringens handläggning av den nya AMU-organisa-fionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts angående utökning av anlalel plalser i arbetsmarknadsutbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående utbildning av nyanställda inom tekobranschen,

9. att riksdagen till B 3. Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1986/ 87 anvisar ett reservationsanslag av 1 958 200 000 kr.,

11. att riksdagen lill B 4. Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgelåret 1986/87 anvisar ell förslagsanslag av 2 976 282 000 kr.,

AU 1985/86:11
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
98 108

41 90

25 95

103

36	22
43	30
45	34
42	29
46	39
49	44

48 50

55, 56 57, 58

12. all riksdagen beslular om en ny handläggning av anslaget lill arbetsmarknadsverket för sysselsättningsskapande åtgärder i enlighel med vad som i motionen anförts,

13. all riksdagen ej godkänner vad regeringen förordat om avveckling av rekryleringsslödel,

14. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om innehållet i sysselsältningsmål och medelsramar för anslaget lill sysselsättningsskapande åtgärder,

15. att riksdagen till B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder för budgelåret 1986/87 anvisar ell reservationsanslag av 2 087 500 000 kr.,

16. all riksdagen avslår regeringens förslag all till B 6. Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag avi 200 000 000 kr.,

17. all riksdagen lill Statsbidrag för arbetspraklik för ungdomar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 720 000 000 kr.,

18. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående inrättande av lönebidragsplalser i mindre förelag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående utvecklingsinsatser i östra Norrbollen,

20. alt riksdagen avslår regeringens förslag all lill B 20. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 22 500 000 kr.,

21. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts angående statsbidrag till skyddat arbele hos offentliga arbetsgivare,

22. att riksdagen till C 6. Statsbidrag fill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för budgetåret 1986/87 anvisar ell reservationsanslag av 231 000 000 kr.

Yrkande 10 behandlas av socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1985/86:14.

1985/86; A267 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om förbättrad arbetsförmedlingsservice åt akademiker.

1985/86; A269 av Margareta Persson (s) och Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att en långsiktig plan för Samhällsföretag upprättas, så att de sociala målen för verksamheten kan bibehållas.

1985/86;A270 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett praktik- och lärlingssystem som ger alla ungdomar under 25 år möjlighet till en sådan plats i enlighet med vad som anförs i motionen.

AU 1985/86:11

Behandlas i utskottets yttr. s. hemst. p. 60 63

64 67

65, 70 68, 76

70, 71 77, 78

36 22

89 95

74 81

74 82

100 110

41 26

98 107

2. att riksdagen i avvaktan på förslag om elt praktik- och lärlingssystem hos regeringen begär förslag om att utöka ungdomslagen lill att gälla hellid, dvs. 8 timmar/dag,

3. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om att platser inom ungdomslagen skall inrättas i slörre utsträckning i näringslivet samt inom hushållssektorn och i jordbruket,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av ATP-avgiften för ungdom under 25 år.

Yrkande 5 kommer att behandlas i elt senare betänkande.

1985/86;A271 av Rosa Östh (c) och Lennart Brunander (c) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bidrag till hjälpmedel och utrustning för handikappade.

1985/86;A272 av Gunnel Jonäng (c) och Hädar Cars (fp) vari yrkas all riksdagen hemställer all regeringen beaktar denna fråga och anslår erforderliga medel inom ramen för det sysselsättningspolitiska programmet.

1985/86;A273 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen uttalar alt i riksdagens bemyndigande när det gäller omorganisafion av AMS ingår icke ett avskaffande av distriktsarbetsnämnderna.

1985/86; A274 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att allmän trivsel, gemenskap och intresse för arbetet skall ingå i Samhällsföretagsgruppens sociala mål saml all verksamheten lokaliseras till de onnråden där behoven finns, vilket innebär ett bevarande av Arbråverksladen.

1985/86;A275 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger. regeringen till känna vad som anförts om fördelning av ekonomiskt stöd till kooperaiivi ungdomsföretagande. Motiveringen till yrkandet återfinns i molion 1985/86:N328.

1985/86 ;A276 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas

1. alt riksdagen antar 17 § i regeringens förslag fill lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring i nedan som Motionärernas förslag betecknade lydelse;

AU 1985/86:11

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

104

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om tilläggsdirektiv till utredningen om ersättningarna vid arbetslöshet.

Yrkandena 2 och 4 behandlas av socialförsäkringsutskotlet.

1985/86;A405 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas

19. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:100 i den del som rör avskaffande av bidrag till arbetstagare som beviljats starthjälp för återflyttning till hemorten.

Yrkandena 1-18 samt 20-21 kommer all behandlas i belänkandet AU 1985/86:13.

1985/86;A455 av.Margö Ingvardsson m.fl. (vpk) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av de olika åtgärder

som prövats för arbetslösa med socialmedicinska handikapp i Stockholms

län. Yrkande 1 kommer alt behandlas i betänkandet AU 1985/86:13.

1985/86:A460 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen och omfattningen av det arbetsmarknadspolitiska programmet för östra Norrbotten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om att Utvecklingsfonden i Norrbottens län skall tilldelas medel ur anslaget för Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten.

Yrkandena 3-12 kommer alt behandlas i belänkandet AU 1985/86:13.

1985/86;A608 av Rosa Östh m. fl. (c) vari yrkas

' 1. att riksdagen hos regeringen begär all den av oss i annat sammanhang föreslagna utredningen om allmän arbetslöshetsförsäkring får i uppdrag att kartlägga de ekonomiska konsekvenserna av införandet av en allmän arbetslöshetsförsäkring i dagens arbetsmarknadssituation med särskilt beaktande av jämställdhelsfrågorna.

Övriga yrkanden kommer all behandlas i andra utskott.

AU 1985/86:11
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst. p.
58 61

88 ,

man beaktar att en del av de sysselsatta är föremål för arbelsmarknadspoliliska åtgärder - att sysselsättningsgraden är betydligt högre i Sverige än i andra OECD-länder. USA och Storbritannien har t. ex. värden kring 65 % och Västtyskland och Frankrike kring 60 %.

Sysselsättningen har under del gångna året enligl AKU ökat med 37 000 personer och uppgick i februari 1986 till 4 210 000 personer. Kvinnorna svarade för huvuddelen av denna ökning och större delen skedde inom den privata sektorn utanför industrin.

Antalet arbetslösa enligt AKU uppgick under samma månad lill 120 000 vilkel motsvarar 2,8 % av arbetskraften. Jämfört med föregående år vid samma tidpunkt innebär detta en minskning med 10 000 personer. Arbetslösheten bland ungdomar i åldern 16-19 år ligger numera pä i stort sett samma nivå som genomsnittet för arbetskraften. För gruppen 20-24 år är den för närvarande mer än dubbelt så hög eller 7,0 %.

Arbetslöshetens utveckling under senare år dels totalt, dels för ungdomar i ■åldern 16-24 år framgår av nedanstående figur.

De långtidsarbeislösas antal har minskat om man jämför de båda januarimänaderna 1985 och 1986. Anlalel personer med en arbetslöshetslid av mer än sex månader gick ned under perioden med 12 000 och var vid dess slut 27 000.

Som framgår av nedanstående sammanställning har omfattningen av de arbetsmarknadspoliliska insatserna under samma lid minskat under året med motsvarande 22 000 personer.

AU 1985/86:11

Beredskapsarbete

Ungdomslag

Rekryteringsstöd

AMU

Samhällsföretag

Anställning med lönebidrag

Arbetsmarknadsinstitut

Totalt

29 900	24 000
39 000	30 000
19 200	12 000
41 000	38 900
25 900	27 100
38 300	39 200
5 300 ■	5 400

176 600

198 600

Utskottet AU 1985/86:11

Riktlinjerm. m.

Förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken

Regeringen beskriver i propositionen resiiltalen av den ekonomiska politik som har bedrivits i Sverige de tre senaste åren som goda. Återhämtningen av ekonomin har gått snabbare än väntat. Balansen gentemot omvärlden har förbättrats väsentligt och budgetunderskottet har reducerats. En industriell expansion har inletts. Produktion och investeringar har ökat kraftigt. Sysselsättningen har vuxit starkt efter tillbakagången åren 1981 och 1982.

Konjunkturbedömningar som redovisas pekar nu på en långsammare produktionstillväxt inom industrin. Detta påverkar också ulvecklingen inom näringslivet i övrigt och totalproduktionens tillväxt kan väntas bli lägre under är 1986 än under är 1985.

Regeringen anser all det i del perspektivet är nödvändigt all konsekvent och uthålligt hålla fasl vid den ekonomisk-politiska strategi som har följts de tre senaste åren. Balansen i ekonomin har förbättrats på elt genomgripande sätt. Målsättningen enligt propositionen är nu att befästa och ytterligare förstärka dessa landvinningar. En avtagande lillväxttakl i ekonomin får emellertid efter hand konsekvenser även på arbetsmarknaden. Den arbetsmarknadspoliliska beredskapen måste därför vara hög. Målen full sysselsättning och en fortsatt ulveckling av välfärden förutsätter emellertid varaktig balans i ekonomin, och dessa aspekter inverkar självfallet också på utformningen av sysselsättningspoliliken.

Moderata samlingspartiet lämnar i motion 1985/86:A225 inledningsvis en beskrivning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Det erinras om att högkonjunktur brukar medföra sysselsättningsökning och att del därför är oroande all ökningen av anlalel rikliga jobb under åren 1983-1985 varil alltför liten för alt sänka arbetslösheten lill den normala svenska nivån i högkonjunkturer.

I motionen erinras vidare om att den senaste långtidsutredningen presenterade två sysselsältningsscenarios, ett s.k. balansallernaliv och elt s.k. referensalternativ. Utvecklingen de senaste åren har i centrala delar huvudsakligen följl del senare alternativet, varför långtidsutredningens prognos om en öppen arbetslöshet på ca 300 000 personer enligt motionärerna riskerar all bli verklighet.

Det konstateras alt arbetsmarknadspolitiska insatser aldrig kan annat än
marginellt förbättra sysselsättningsläget. Hög sysselsättning och låg arbets
löshet kan bara uppnås genom en sammanhållen strategi som inriktas på nya
växande arbetsmarknader inom den privata sektorn. Della förulsäller enligt
motionen att politiken pä alla centrala områden inriktas på tillväxt och
rörlighet i ekonomin. Här nämns först en reformering av skattesystemet.
Motionärerna menar att den enskildes arbetsinsatser minskas vid höga
skallesatser. Viljan att salsa på utbildning och karriär minskar också,
eftersom det individuella resultatet av inkomstförbättringar är litet. Åven
intresset och möjligheten alt ta arbete på nya bostadsorter minskar. 19

Det totala skattesystemet-i form av inkomst-, arvs-,gåvo-, förmögenhets- AU 1985/86:11 och realisationsvinstskatter - påverkar sysselsättningsutvecklingen negativt och de samlade resultaten blir enligt motionen att tillväxten och produktiviteten minskar i takt med att skattetrycket ökar. Här hänvisas lill förslag som moderata samlingspartiet lagt fram i annat sammanhang om skattesänkningar av skilda slag.

I motionen pekas vidare på lönebildningens roll för sysselsätlningsulveck-lingen. Här framhålls alt grunden för en sysselsältningsfrämjande lönebildning är alt parterna på arbetsmarknaden träffar avtal som inle skapar arbetslöshet och all regering och riksdag svarar för inflationsbekämpningen. Delta kräver enligt motionärerna bl. a. sänkta skaller och ändrad finanspolitik.

Vidare måste staten som arbetsgivare träffa avlal som ligger i linje med dessa strävanden, inle minsl för all skapa en lönestruktur inom den ställiga seklorn som överenssiämmer med dess eget behov av ulveckling och rekrytering.

Utbildningssystemets iröjligheter att förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft beskrivs i moderaternas partimolion som avgörande för att nå tillväxt och sysselsättning. Brist på kvalificerad arbetskraft har medfört all konjunkluruppgången inle har kunnal ulnyttjas lill fullo - elt antal nya jobb har inle kommit lill. Förbättringar i utbildningssystemet är nödvändiga på alla nivåer. Förslag härom har redovisats i andra sammanhang.

I motionen förordas vidare en omläggning av näringspolitiken som bl. a. förbättrar villkoren för små och medelstora förelag saml friare konkurrens mellan offentlig och privat service. Åven på dessa punkter hänvisas lill särskilt framlagda förslag som behandlas i annat sammanhang.

Vidare betonas alt flexibiliteten pä arbetsmarknaden måste förbättras genom att enskilda människor stimuleras till ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet. Avslulningsvis erinras i denna del av motionen om all den tekniska ulvecklingen också ställer slora krav på flexibilitet och anpassning. Daioriseringen får inle ses som en fara för sysselsättningen ulan snarare som en förutsättning för ett vitalt och modernt näringsliv.

I folkpartiets molion 1985/86:A259 framhålls alt arbetslösheten trots högkonjunktur ligger kvar på en mycket hög nivå. Omfattande resurser har satts in pä arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Della har minskat den öppna arbetslösheten. Men kvar står all elt stort antal människor helt eller delvis saknar arbele på den reguljära arbetsmarknaden. I december 1985 var ca 300 000 personer öppet, latent eller partiellt arbetslösa och ca 100 000 placerade i arbetsmarknadspoliliska åtgärder.

Antalet är ungefär oförändrat jämfört med december 1984. Motionärerna framhåller som elt särskilt problem att arbetslöshetens varaktighet ökat sedan den förra högkonjunkturen.

Motionärerna anser alt grunden för den fulla sysselsättningen ligger i det
enskilda näringslivets vitalitet och konkurrensförmåga. Alla ansträngningar
måste därför göras för att skapa .ett sådant näringsvänligt klimat att
framtidstro och förelagande stimuleras. Vidare framhålls all den del av
näringslivet som kommer alt svara för en stor del av den framtida
sysselsättningsökningen sannolikt är tjänstesektorn. För all stimulera dess 20

expansion är del väsenlligl all bryla upp vissa offenfiiga monopol och AU 1985/86:11 sfimulera konkurrens och nylänkande inom hela tjänsteproduktionen.

För alt åstadkomma den nödvändiga återgången till ekonomisk balans krävs enligt molion 1985/86: A259 också alt arbetsmarknadens parter lar elt större samhällsekonomiskt ansvar. Den svenska pris- och koslnadsslegring-en måste pressas ned till omvärldens. Statsmakterna bör därför skapa incitament för parterna att sluta avtal på en tillfredsställande nominell nivå.

Centerpartiet anser i molion 1985/86: A255 all arbetsmarknadsproblemen i rådande högkonjunktur är slörre än under den djupa lågkonjunkturen 1981/82 samt att det är långt lill del angivna målet "arbele åt alla". Del framhålls emellertid som angeläget att statens totala kostnader för arbetsmarknadspolitik och sysselsättning kan minska. Delta kan, på ell ansvarsfullt sätt, ske endast om antalet människor som nu kominer i åtnjutande av samhälleligt stöd kan minska genom att näringslivet i dess olika former självt förmår ge sysselsättning. Enligl mofionärernas mening måste ökad uppmärksamhet riktas mol möjligheterna alt skapa fler jobb i näringsliv och småföretagsamhet - jobb för dem som nu finns i arbetsmarknadspoliliska eller liknande åtgärder.

Förutom grundläggande förändringar i den ekonomiska politiken för alt förbättra företagsklimatet föreslås bl. a.:

- sänkt arbetsgivaravgift med 5 procentenheler för egenförelagare och de 15 försl anslällda i varje förelag,

- slopad beskattning av i förelag arbetande kapital,

- fribelopp för egenavgifier,

- enklare adminislraliva regler vid nyföretagande,

- alt jobben i jord- och skogsbruk bevaras och utvecklas som en nationell resurs för trygg försörjning och förbättrad miljö,

- att de inhemska produktionsresurserna utnyttjas bättre bl. a. vad gäller bränsle och drivmedel,

- alt resurserna för att skapa regional balans kraftigt förstärks. Regionalpolitiken inriktas mol särskill skogslänen. Bergslagen och sydöstra Sverige,

- att stödet lill glesbygden förstärks i alla delar av landet,

- att ungdomens introduktion pä hela den ordinarie arbetsmarknaden underlättas genom en bättre anpassad gymnasieskola, lärlingsutbildning och en ändrad inriktning av ungdomslagsarbetena genom ell samlat grepp för alla ungdomar i åldern 16-20 år,

- att de regionala utvecklingsfonderna och STU skall prioritera småföretagen,

- rekryteringsstöd när näringslivet anställer långtidsarbetslösa,

- utökade möjligheter all inom privata näringslivet anställa handikappade. Enligl motionärerna ger åtgärder av denna typ förutsättningar att minska

satsningarna på kortsiktiga arbelsmarknadspoliliska åtgärder.

Vpk framhålleri partimotion 1985/86:A246alt det kapitalistiska systemet
i sig själv föder arbetslöshet samt att kapitalets krav på vinstmaximering och
samhällets och de anslälldas krav på arbete är oförenliga. Det påpekas att
arbetslösheten numera inte väsentligen är en fråga om hög- och lågkonjunk
tur. Den är elt slående inslag i ekonomin. Utstölningen av mänsklig
arbetskraft kan göras snabbare än varje tillväxtfaktor. Den svaga tillväxten 21

försvårar dessutom för den offentliga seklorn alt med sin expansion AU 1985/86:11

kompensera för del minskade anlalel arbetstillfällen i den privata. Full

sysselsättning i klassisk mening är enligl motionärerna inle längre möjlig med

rådande ekonomiska och sociala strukturer. Kampen mol arbetslösheten bör

därför göras lill politikens huvudfråga inför 1990-lalel. En nationell politik

mol arbetslöshelen formuleras i fem punkler.

1. Ell nationellt induslrialiseringsprogram i samhällelig regi för 100 000 nya jobb måste upprättas. Programmet mäsle sikta lill all ge induslrin en ny struktur och industriarbetet ett nytt innehåll. Den privata induslrin saknar förutsättningar alt genomföra en sådan kvalitativ förändring.

2. Tekniken är inte neutral eller ödesbestämd. Tekniken är politisk och dess karaktär betingas av de sociala maktförhållandena. De lönarbelande har intresse av en kvalitativt annorlunda teknisk ulveckling än den nu förhärskande. De måste inom ramen för en samhällelig, politisk styrning göra detta sill intresse ledande. Särskill daialekniken, som är en lyp av flexibel teknologi, formas helt olika, beroende pä den styrande kraften.

3. Ell omfattande program för den offentliga sektorns utbyggnad och förbättring är nödvändigt. För delta talar både infraslrukturella och sociala argument. 100 000 nya jobb bör inom de närmaste åren tillföras den offentliga sektorn.

4. En allmän arbetstidsförkortning är nödvändig. Ehuru den inte i sig själv upphäver tendensen till ulslagning, är arbete ål alla omöjligl all uppnå utan förkortad arbetstid.

5. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken måste reformeras. Den måste inrikias på mer bestående typer av arbeten och mindre provisorier. De arbetslösas rättsställning måste förbättras.

När det gäller förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken har utskottets ställningstaganden de senaste åren haft sin utgångspunkt i uppfattningen all arbetet och dess villkor har en grundläggande betydelse för den enskilde och samhället. Arbetet är ett medel all skapa en god försörjning men del har också ell egenvärde som en väg lill social gemenskap. All slå utan arbele får myckel kännbara konsekvenser.

Målet om full sysselsättning har en central roll i den ekonomiska politiken, och de åtgärder som vidtas inom finans-, penning- och valutapolitiken syftar också till att främja utvecklingen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadspolitiken fungerar som elt komplement lill de ekonomisk-politiska åtgärderna. Om de generella medlen inte förmår skapa en tillräckligt stor efterfrågan kan arbetsmarknadspolitiken lösa vissa temporära problem och hjälpa lill att utjämna effekterna av en konjunklurnedgång. Arbelsmarknadspoliliken kan emellertid inte ensam svara för all full sysselsättning upprätthålls. Del krävs också en aktiv och framgångsrik närings- och industripolitik, bostadspolitik, utbildningspolitik osv.

Utskottet konstaterar all den socialdemokratiska regeringen alltsedan sitt
tillträde drivit en brett upplagd politik som syftar till att vända den tidigare
negativa sysselsättningsutvecklingen. Som en följd av denna politik har lägel
på arbetsmarknaden successivt förbättrats, och under de senaste åren har
näringslivets efterfrågan av arbetskraft ökat och arbetslösheten minskat.
Obalansproblemen som uppstod under den senare delen av 1970-talel och de 22

första åren av 1980-talel var emellertid så djupgående all generella medel AU 1985/86:11 inte varit tillräckliga för all värna om sysselsättningen. Del har varit nödvändigt alt trots de förbättringar som inträtt på arbetsmarknaden ge de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna en med hänsyn till konjunkturläget relativt stor oinfaltning. Härigenom lar samhället sill sociala ansvar för dem som Irols den förbättrade utvecklingen har problem på arbetsmarknaden.

När det gäller de förutsättningar för sysselsättningen som den ekonomiska politik skulle ge som oppositionspartierna förordar vill ulskollel hänvisa lill vad finansulskollel anför i sitt betänkande om den ekonomiska politiken (FiU 1985/86:10).

Finansutskottet delar i och för sig den uppfattning som moderata samlingspartiet för fram om all inflationen mäsle pressas ned lill en nivå som högst motsvarar vad som gäller i våra viktigaste konkurrentländer. 1 den åberopade motionen bortses emellertid enligl finansutskottet helt från de konflikter som uppstår vid en ensidig prioritering av inflalionsmålel; bl. a. hänvisas till de resultat som uppnåtts i vissa länder i Västeuropa. Del är rikligt, menar finansutskoltet, att man i dessa länder genom en kraftig sänkning av inflationen lyckats stabilisera tillväxten på en godtagbar nivå sedan år 1984. Men detta har lett till en mycket negativ ulveckling på arbetsmarknaden. Det poängteras att det inle är tillräckligt att vidta åtgärder för alt öka tillväxten vilkel först på längre sikt kan antas få positiva effekter på sysselsättningen. Den ekonomiska politiken måste även på kort sikt utformas så alt den motverkar försvagning av sysselsättningen. Att upprätthålla en hög sysselsättning är del viktigaste fördelningspolitiska målet.

Detta innebär enligt finansutskottets uppfattning all stora krav siälls på bl. a. arbelsmarknadspoliliken. Den kan inte enbart ses som eii allmänt lillväxlbefrämjande medel utan måste även vara seleklivi inriktad och ge omedelbara resultat för exempelvis sådana grupper som arbetslösa ungdomar och långlidsarbetslösa. Enligt finansulskoilels mening uppfyller inte den ekonomiska politik som moderata samlingspartiet föreslår dessa villkor. Den låga ambitionsnivå som della parti sägs ålägga målet full sysselsättning återspeglas även i synen på avtalsförhandlingarna. I fråga om dessa framhålls i den berörda motionen all de avtalsslulande parterna skall ha ansvaret för sysselsättningen. Innebörden av detta är all statsmakterna inte i efterhand skall korrigera negativa effekter av för höga avlal. Finansutskottet godtar inte elt sådant synsätt. All nå full sysselsättning är elt övergripande mål, vilket innebär alt samhället inte kan avsäga sig ansvaret för sysselsättningen.

Finansutskotlel framhåller vidare all även om det föreligger betydande nivåskillnader mellan moderata samlingspartiets och folkpartiets förslag till besparingar är den kritik som riktas mot det förra partiets ekonomiska politik också giltig för del senares. Tillväxten skall främjas, men de sysselsättningsproblem som måste uppstå vid en kraftig nedpressning av inflationen berörs över huvud taget inte i motionen.

I fråga om den av vpk förordade ekonomiska politiken uttrycker finansut
skottet sympatier när det gäller effekter på sysselsättnings- och fördelnings
politiken. Dock framhålls alt den föreslagna poHfiken kommer att leda lill
ökade obalanser som försvårar möjligheterna att nå en varaktigt hög .
sysselsättning förenad med hög tillväxt i ekonomin. 23

Finansutskottet redovisar vidare i sill belänkande beräkningar som lyder AU 1985/86:11 på alt inflationen skulle kunna bli något lägre och sysselsättningen någol högre under kommande år än regeringen beräknat i finansplanen.

Mol bakgrund av vad som ovan anförts drar arbetsmarknadsutskottet slutsatsen att den ekonomiska politik som regeringen förordar i nuläget ger de bästa förutsättningarna för ulvecklingen på arbetsmarknaden. Här kan också hänvisas till de reviderade beräkningar som finansutskottet lämnat och som förutser en något bättre sysselsättningsutveckling än som antogs i årets finansplan. Del finns emellertid fortfarande kvarstående obalanser i den svenska ekonomin som medför all behovet av arbetsmarknadspoliliska åtgärder alltjämt är förhållandevis stort. Utskottet återkommer i del följande lill bedömningar av behovel av sådana insatser. Det anförda innebär att aktuella delar av de i sammanhanget refererade motionerna A225, A246, A255 och A259 avstyrks av utskottet.

Arbetstidsförkortning som sysselsättningspolitiskt instrument

Lars Werner m.fl. (vpk) hävdar i molion 1985/86; A246 alt en förkortning av den allmänna arbetsdagen är ett oundgängligt komplement i en politik, som siktar till all långsiktigt avskaffa arbetslöshet och undersysselsätlning. Det betecknas som angeläget alt en nyorientering av induslrin och en utbyggnad av viktiga delar av den offentliga sektorn sker i kombination med en övergång till sex limmars arbetsdag, bl. a. för att nya verksamheter och nya arbeten skall kunna organiseras på basis av den kortare arbetsdagen.

En motsatt uppfattning förs fram i molion 1985/86:A255 av Karin Söder m.fl. (c). Enligl den motionen måste arbetslösheten pressas ned genom långsikliga offensiva närings- och regionalpolitiska insatser med målsättningen alt skapa nya jobb, inte genom delning av befintliga jobb. En sådan politik kan bara uppfattas som ett misslyckande för samhällel i dess ambitioner all ge meningsfulll arbete ål alla. Frågan om arbetstidens längd måste enligt motionärernas uppfattning diskuteras som en livskvalitelsfråga och inte främst som en arbetsinarknadsfråga.

Åven i motion 1985/86: A748 av Alf Wennerfors m. fl. (m) avvisas tanken på att använda arbetstidsförkortning som ett medel all minska arbetslösheten. Den föreställningen grundar sig enligt motionärerna på en felaktig föreställning om vilka faktorer som leder till högre sysselsättning. Utskottet återkommer till motion A748 i elt annat sammanhang.

Utskottet vill här erinra om att del råder delade meningar om arbetstids
förkortningars effekter på sysselsättningen. Delegationen för arbetstidsfrå
gor (DELFA) skall enligt sina direktiv bedriva ett brett upplagt arbele som
stimulerar fill debatt i arbetstidsfrågor. DELFA behandlar också frågor om
arbetstidens betydelse för sysselsättningen och har redovisat en rad rapporter
i ämnet. Av en rapport om internationella erfarenheter framgår att de
arbetstidsförkortningar som genomförts av sysselsältningspolitiska skäl fått
långt mindre effekter på sysselsättningen än som avsågs vid beslutet om
förändringen. Hösten 1985 publicerades dessutom en studie av sysselsätt
nings- och produktionseffekter av arbetstidsförkortningarna i Sverige under
perioden 1963-1982. Av denna studie framgår att arbetstidsförkortningarna 24

under den angivna liden har lett lill ett ökat antal sysselsatta på den offentliga AU 1985/86:11 seklorn, men all de inom induslrin och näringslivet i övrigt inte haft någon inverkan på sysselsättningen. Del sägs inle heller finnas något i undersökningsresultaten som talar för att sysselsättningen skulle komma alt öka i framtiden genom ytterligare arbetstidsförkortningar.

Utskottet återkommer i annat sammanhang lill arbetstidsfrågorna. Motion A246 avstyrks i denna del av utskottet. Yrkandet i motion A255 ligger i linje med vad utskottet tidigare uttalat i denna fråga och behöver inte föranleda någon ålgärd.

Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87

Det framhålls i propositionen att arbelsmarknadspoliliken under den senaste konjunkluruppgången har lagts om i syfte alt understödja expansionen av näringslivet och alt främja tillväxten. Omläggningen innebär bl. a. att ett mer plalsinriktat arbetssätt har tillämpats vid förmedlingarna. Utbildning har salts in för all underlätta rekryleringen. Rekryleringsstöd har använls. bl. a. för all jämka företagens krav lill förmån för de långtidsarbetslösa. Stödet till geografisk rörlighet har förbättrats. Vakansliderna för de lediga platserna har också kunnal hållas nere på en förhållandevis låg nivå under konjunkluruppgången.

Vidare påpekas i propositionen all brislen på överensstämmelse mellan ' företagens krav och den enskildes erfarenhet, utbildning och förmåga utgör ett växande problem på arbetsmarknaden, som ställer krav på ökade insatser för att såväl stärka de arbetssökandes möjligheter som all jämka företagens krav. Arbetsmarknadspolitiken har således också den fördelningspolitiska uppgiften att stödja grupper med en svag slällning på arbetsmarknaden och förbättra deras konkurrensförmåga. Det sker genom olika sysselsättningsskapande åtgärder, utbildning, praktik och yrkesinriktad rehabilitering. Insatser för arbetshandikappade tar i anspråk en stor och under senare år växande andel av de arbelsmarknadspoliliska resurserna. En annan viktig del av arbetsmarknadspolitiken är att påverka del könsmässigl bundna yrkesvalet. Först om delta breda register av åtgärder är olämpligt eller otillräckligt skall kontantstöd tillgripas.

Moderata samlingspartiet anför i motion 1985/86;A225 att arbetsmarknadspolitiken skall i första hand vara ett hjälpmedel för enskilda individer. Dessa skall i varje situation ges bästa möjliga alternativ för att snabbi komma tillbaka i riktiga jobb. Utbildning beskrivs som det vikfigaste instrumentet för att stärka den arbetslöses slällning pä arbetsmarknaden. Vid sidan av en väl fungerande informafion om situationen på arbetsmarknaden och en effektiv privat och offentlig arbetsförmedling måste olika typer av utbildning alltid sättas före beredskapsarbeten, ungdomslag elc.

I mofion 1985/86;A255 framhåller Karin Söder m. fl. (c) att kortsikfiga arbetsmarknadspolitiska insatser inte förmår lösa de grundläggande orsakerna fill arbetslösheten samt att regeringens påstådda ambition att driva en "arbetslinje" inle har någon motsvarighet i verkligheten.

Vpk är kritiskt mot arbetsmarknadspolitikens nuvarande utformning och 25

föreslår i motion 1985/86: A246 att den omformas enligt följande riktlinjer. AU 1985/86:11 En särskild "sysselsättningsbudgel" upprättas vid sidan av del traditionella budgetarbetet. Den bör innefatta såväl den statliga som den kommunala sidan. Arbelsmarknadspoliliska ålgärder bör organiseras och budgeleras på flerårsbasis för all möjliggöra bättre framförhållning och säkrare ansläll-ningsformer. Kommunerna bör erhålla ramanslag, som de friare kan disponera. Delta underlättar för dem all kombinera olika ålgärder efter de behov som regionall föreligger. Arbelsmarknadsälgärdernas innehåll och syfte bör förändras. De bör enligt motionen bättre utveckla människors kunnande och ansluta lill deras yrkesskolning, överallt där så är möjligt. De arbelandes rättsliga ställning bör stärkas och tvångsmomenten avvecklas. Rätten till understöd vid arbetslöshet skall inle villkoras med ett tvång att ta vilket arbete som helst. Rätlssilualionen för arbetande inom arbetsmarknadspolitikens ram skall inte generellt vara sämre än i övriga arbetslivet. De arbetsmarknadspoliliska åtgärderna skall vidare kopplas till en planerad ulbyggnad av induslrin och den offentliga verksamhelen saml lill genomförandel av en arbelslidsförkorlning. Inriklningen skall vara alt genom arbete och studier pä ett organiserat sätt leda över dem som i dag står utanför den ordinarie arbetsmarknaden lill fasta anställningsformer.

Utskottet kan i vissa delar instämma i vad som anförs i motion A225 (m) om inriklningen på arbetsmarknadspolitiken under nästa budgetår. Detta gäller t. ex. motionens synsätt att individen skall slå i centrum för verksamhelen och den prioritering av utbildning som görs. Samtidigt lar utskottet avstånd från andra inslag, som l.ex. privatisering av arbetsförmedlingen. Med det anförda avstyrker ulskollel molion A225 i berörd del.

Arbetsmarknadspolitiken och dess ålgärdsarsenal har enligl,utskottets synsätt två huvudsyften. Del ena är alt stödja dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden och som drabbas av sysselsättningsproblem. Del andra huvudsyftet är alt främja en väl fungerande arbetsmarknad och därmed bidra lill den ekonomiska ulvecklingen av samhället. Beroende på konjunkturläget måste tyngdpunkten i medelsarsenalen lid efter annan förskjutas. Den ändring av arbetsmarknadspolitiken som skedde fr. o. m. år 1983 och som kom till ullryck i en ökad satsning på arbetsförmedlingen och en delvis ändrad inriktning pä arbetsmarknadsutbildningen, innebar ingen förskjutning av arbetsmarknadspolitikens sociala mål, utan endast all dessa mål på grund av konjunkturläget nu kan fullgöras med delvis andra medel än tidigare. Att ge företagen en förbättrad service inom t. ex. arbetsförmedlingen innebär inle att de arbetslösas intresse eftersatts som antyds i molion A246 (vpk). En effektivare arbetsförmedling underlättar förelagens rekrytering av arbetskraft men medför också att arbetslösa snabbare får arbele. Del är därför angelägel all arbetsförmedlingen i nuvarande konjunkturläge fortsätter all spela en framträdande roll i arbetsmarknadspolitiken och att AMS s.k. serviceprogram som beslutades år 1984 och som syftar bl. a. till alt frigöra resurser för del direkta förmedlingsarbelet fullföljs. En ändrad inriktning av arbetsmarknadspolitiken enligt de riktlinjer som förs fram i motion A246 har därför inte utskottets stöd. Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet vill i fråga om avvägningen mellan de olika medelstyperna inom
arbetsmarknadspolitiken framhålla vikten av alt den s. k. arbetslinjen - 26

fullföljs. Någon anledning att rikta kritik mot regeringen på denna punkt - AU 1985/86:11 vilkel sker i molion A255 (c) - finns inte enligl ulskollels mening. Åven om arbetslöshelsersättningen tar en ökande del av kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken är dess andel vid en internationell jämförelse fortfarande liten i Sverige och bör så förbli. Utskottets synsätt innebär att inotion A255 avstyrks.

När del gäller de arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår föreslås i centerpartiets motion 1985/86:A255 alt regeringen skall återkomma med förslag senast i samband med årets kompleileringspro-position där kostnaderna för AMS verksamhel reduceras med i storleksordningen 1 miljard kronor med hänsyn till de insatser som föreslås i motionen.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1985/86:A266 i anslutning lill regeringens förslag om medelsanvisning för de olika åtgärderna besparingar med ca 1,3 miljarder kronor. Utskottet lar upp dessa besparingsförslag i anslutning till behandlingen av de olika anslagen.

Folkpartiet anser i motion 1985/86:A259 all de konkreta åtgärder som regeringen föreslår förefaller vara grundade på en annan, och mera positiv, bild av sysselsättningsläget än den som ges i finansplanen. Trots prognoser om ökad arbetslöshet föreslår regeringen inle någon förstärkning av arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet noterar med förvåning att cenlerparliel för nästa budgelår vill göra avsevärda besparingar i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samtidigt som man beskyller regeringen för alt ge en alltför ljus bild av sysselsättningsläget. Den slutsats som borde dras av ett sådani synsätt vore enligt utskottets mening att åtgärdsarsenalen borde förstärkas snarare än försvagas. Centerpartiet hänvisar i stället till insatser som man vill göra inom t. ex., skattepolitik, näringspolitik och regionalpolitik. Problemet är att sådana insatser, som utskottet vill beteckna som långsiktiga, inte kan bli något alternativ lill de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna under den lidsperiod som här avhandlas, dvs. budgelåret 1986/87. Dessa långsiktiga åtgärder skulle ju om förslagen genomförs börja verka först fr. o.m. det budgelårel. Utskottet betvivlar starkt att eventuella effekter skulle uppträda så snabbt att åtgärderna på del arbetsmarknadspoliliska området kan dras ned samtidigt. En minskning av de arbelsmarknadspoliliska insatserna av den föreslagna omfattningen skulle därför leda lill ökad arbetslöshet. Ett fullföljande av en sådan politik skulle följaktligen medföra ökade kostnader för arbetslöshetsersättningar och därmed innebära ett avsteg från den arbetslinje som centerpartiet ansluter sig till i en annan del av samma mofion. Utskottet konstaterar att centerpartiet inte följer upp sitt allmänna besparingskrav på arbetsmarknadspolitiken med yrkanden i fråga om de enskilda anslagen. Förslaget i molion A255 innebär därför i praktiken ingen reell besparing.

Folkpartiet kritiserar i molion A259 att regeringen inte föreslår någon förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna irols prognoser i bl. a. finansplanen om en ökad arbetslöshet. Utskottet vill här påpeka all inte heller folkpartiet föreslår någon förstärkning av dessa resurser.

Utskottet delar regeringens allmänna bedömning i fråga om behovet av
arbelsmarknadspoliliska åtgärder under nästa budgetår, men noterar samti- 27

digt den - i förhållande lill regeringens tidigare beräkningar- något mer AU 1985/86:11 positiva ulveckling av sysselsättningen som finansutskottet förutser för det kommande året. Osäkerheten i bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen är emellertid i nuvarande läge ovanligl slor vilket också gäller synen på behovet av arbetsmarknadspoliliska insatser under nästa budgetår. Utskottet konstaterar att regeringen avser att återkomma i samband med kompietteringspropositionen med en reviderad bedömning. Utskottet vill stryka under all, som sägs i propositionen, huvudstralegin i del kommande arbetet måste vara fortsatta offensiva satsningar för att stärka de enskilda individerna pä arbetsmarknaden.

Utskottet återkommer i det följande lill frågor om volymen på de olika åtgärderna. Förslaget i molion A255 om all regeringen skall återkomma i kompletleringsproposilionen med förslag om neddragning av de arbelsmarknadspoliliska insalserna med 1 miljard kronor avstyrks med del anförda av ulskotlet. Motion A259 behöver inle föranleda någon riksdagens ålgärd.

I två motioner begärs forskning om arbetslöshetens konsekvenser. Birlhe Sörestedl m. fl. (s) framhåller i motion 1985/86:A203 att risken är slor för dem som inte erhåller elt arbete eller en utbildning alt de ställs utanför samhällsgemenskapen, vilkel i sin lur kan medföra materiell nöd, missbruk och kriminalitet. Om slora grupper ställs utanför uppslår ett motsatsförhållande lill andra, och sociala konflikter kan lätt blossa upp. För att samhällel skall kunna möta de problem som arbetslöshet orsakar krävs enligt motionärerna att det sker en intensifierad kartläggning och forskning om de sociala konsekvenserna.

Nils Berndlson (vpk) kräver i motion 1985/86:A226 en samlad undersökning av de samhällsekonomiska följderna av arbetslöshelen. Bakgrunden lill motionen är en undersökning som visar all samhällskostnaderna för arbetslösheten i Motala kommun uppgår lill 134 milj. kr. under ell år.

En brett upplagd forskning om arbetslöshelen och dess konsekvenser pågår sedan flera år, bl. a. med anknytning lill delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) och vid Arbetslivscentrum. EFA lämnade en kunskapsöversikt i sitt betänkande (SOU 1984:31) Arbetsmarknadspolitik under omprövning, och fortsatt forskning inom detta ämnesområde bedrivs med anknytning till EFA:s nya forskningsprogram (EFA:s rapport nr 14). Arbetslivscenlrum anordnade hösten 1984 en omfattande seminarieverksamhet kring arbetslöshetens konsekvenser. En redovisning kommer att lämnas senare i vår. Forskningsaktiviteterna kring de frågor som aktualiseras i de båda motionerna fortsätter, och en rad forskare är engagerade. Någol iniiialiv från riksdagens sida för all ytterligare sfimulera denna forskning är enligl utskottets bedömning inte nu nödvändigt. Motionerna A203 och A226 avstyrks därför av utskottet.

Den offentliga sektorns betydelse för kvinnornas sysselsättningsmöjligheter tas upp i motion 1985/86:A246 av Lars Werner m. fl. (vpk). 1 motionen erinras om att det skett slora förändringar i kvinnornas livsmönster under de senasle 20 åren. Kvinnornas deltagande i arbetslivet har ökat kraftigt, och merparten av dem finns pä områden i arbetslivet som bygger på service, vård och omsorg. Över hälften av alla kvinnor arbetar inom den offentliga seklorn. Motionärerna menar att politiska ålgärder mot den offentliga

sektorn får direkta återverkningar på kvinnors möjligheter alt förvärvsarbe- AU 1985/86:11 la; dels minskar den traditionella kvinnoarbetsmarknaden, dels försämras den sociala service som är en förutsättning för det kvinnliga förvärvsarbetet. Motionärerna föreslår bl. a. en uppvärdering av traditionella kvinnoyrken inom den offentliga sektorn.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om den offentliga sektorns slora betydelse för kvinnornas sysselsättningsmöjligheter. Denna betydelse framgår än tydligare vid en regional belysning. All som antyds i motionen stimulera fram en tillväxt av den offentliga sektorn oberoende av de samhällsekonomiska konsekvenserna kan utskottet däremot inte acceptera. En stark offentlig sektor som förändras i takt med den ekonomiska ulvecklingen är en grundförutsättning för en balanserad sysselsättningsutveckling. Det är också en förutsättning för en tillfredsställande serviceförsörjning och därmed för kvinnornas deltagande i arbetslivet. Samtidigt måste kraven pä effektivitet och flexibilitet inom den offentliga sektorn vara stora och förändringar kan förutses som gör del angeläget att kvinnornas arbetsmarknad vidgas. Åtgärder vidtas också fortlöpande inoin bl. a. arbetsmarknads- och utbildningspolitiken som avses leda till all fler kvinnor söker sig till andra yrken än de traditionellt kvinnodominerade. Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet all någol uttalande med anledning av molion A246 i denna del inle bör ske. Motionen avstyrks alltså.

Åtgärder för ungdomar

Inledning

I förra årets arbelsmarknadsbeiänkande (AU 1985/86:11 s. 34-36) gavs en återblick på hur ungdomens arbetsmarknadssituation utvecklats under 1970-lalet och den första hälften av 1980-talel. Översiktligt behandlades även de åtgärder som vidlogs under de åren till stöd för ungdomarna.

Med hänvisning till den redovisningen skall här endast erinras om att situationen pä arbetsmarknaden successivt försämrades för ungdomarna under den femlonårsperiod det här gäller. Sin högsta nivå nådde ungdomsarbetslösheten åren 1982 och 1983 (7, 6 resp. 8,0 %, vilket kan jämföras med 2,9 % år 1970). Under år 1984 sjönk den till 6 %. En viss förbättring fortsatte under år 1985. Den genomsnittiiga arbetslösheten bland ungdomar 16-24 år gick visserligen ned endast obetydligt, lill 5,8 %, men antalet ungdomar i åtgärder (AMU, beredskapsarbeten och ungdomslag) minskade från 63 000 år 1984 till 50 000 (årsgenomsnitt). Antalet sysselsatta ungdomar ökade något. För de äldre ungdomarna, dvs. de i åldern 20-24 år, förblev arbetslösheten oförändrat hög. Arbetslöshetstalet för denna åldersgrupp har legal runt 30 000 (drygt 6 %) sedan är 1982 och förändras endast obetydligt.

Riktlinjer

Regeringen redovisar i budgetpropositionen alt det pågår olika utvärdering
ar av verksamhelen med ungdomslag och av den försöksverksamhet som 29

pågår i Örebro för ungdomar i åldern 20-24 år. Belräffande ungdomar i AU 1985/86:11 denna ålder skall AMS dessutom lämna en redovisning för bakgrundsdata och insatser. Avrapportering skall göras i dagarna och den bedöms av regeringen tillsammans med den översyn som gjorts av den gymnasiala yrkesutbildningen ge underlag för fortsatta förbättringar av insatser för ungdomar. En viss utvidgning av kretsen ungdomar som skall omfattas av verksamhelen med ungdomslag föreslås i budgetpropositionen. Della redovisas i elt följande avsnitt. I de nedan behandlade motionerna föreslås betydande förändringar av insalserna för ungdomar.

Moderata samlingsparfiet lar i ett särskill avsnitt i molion 1985/86;A225 upp förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom och föreslår alt vad som därvid anförs skall ges regeringen lill känna. Som orsaker lill ungdomarnas problem på arbetsmarknaden pekar motionärerna på de många hinder som skapats genom löneavtal och nya lagar under 1970- och 1980-talen. Som en annan viktig orsak anges brister i den praktiska yrkesutbildningen. I dessa delar efterlyser motionärerna realistiska ingångslöner för ungdom, möjlighet till provanställning under tolv månader och en utbyggd lärlingsutbildning.

De arbetsmarknadspoliliska särlösningarna för ungdomar beklagas av motionärerna, som hävdar all sådana lösningar leder till inlåsningseffekter genom att stora grupper ungdomar avskärmas från den reguljära arbetsmarknaden med dess möjligheter lill möten med tänkbara arbetsgivare. Åtgärderna sägs dessutom leda till att andra ungdomar drabbas av arbetslös-hel genom all deras arbetsmöjligheter tas över av konstlade ungdomsjobb.

Utskottet avser inte att gå in på en närmare diskussion av de olika faktorer som moderata samlingspartiet anser vara väsentliga för ungdomars sysselsättning eller brist på sysselsättning. Till en del återkommer utskottet lill dessa faktorer antingen i den följande framställningen eller i senare betänkanden. Allmänt kan konstateras alt skilda uppfattningar råder om de faktorer motionärerna velat framhålla och om de värderingar de redovisal. För sin del kan utskottet inte dela motionärernas synsätt, och i enlighet härmed anser utskottet att riksdagen inte bör ställa sig bakom vad som anförs i molion A225 om förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom. Motionen avstyrks sålunda i den delen.

I samma motion, 1985/86:A225, föreslår moderata samlingspartiet att
ungdomslagen avskaffas från den 1 januari 1987 med hänsyn till de enligt
motionärerna negativa erfarenheterna. Den lagstiftning verksamheten
grundas på föreslås bli upphävd. Den avses bli ersatt med en ny form av
insatser, av motionärerna benämnd arbetspraklik för ungdom, och den
bygger pä erfarenhelerna från det kommunala uppföljningsansvaret för
16-17-åringar. Regeringen föreslås få i uppdrag att utforma förslag till den
nya arbelsprakfiken enligt motionens riktlinjer. I första hand skall ungdo
marna erbjudas utbildning, bl. a. lärlingsutbildning, eller intensifierad hjälp
lill anställningar av arbetsförmedlingen. Om placering i utbildning eller
anställning inte lyckas skall den unge efter normalt tre månaders arbetslöshet
placeras pä arbetspraktikplals under en fid av upp till sex månader. För de
ungdomar som efter en första period av arbetspraklik inle lyckas få arbete
skall individuella planer innehållande intensifierad arbetsförmedling, kom
pletterande utbildning och möjligheter till ytterligare arbetsprakfikperioder 30

upprättas. I normala fall bör ungdomarna först efter en ny aktiv sökperiod ' AU 1985/86:11 efter arbele kunna fä en ny arbetspraktikplals! Statsbidrag förutsätts utgå. 1 första hand skall placering ske i det privata näringslivet. Ersättningen lill 18-19-åringarna skall vara högre än för 16-17-åringarna. Avtal mellan arbetsmarknadens parter bör kunna iräffas om ungefär samma villkor som gäller för ungdomsplatserna.

Även centerpartiet begär i motion 1985/86:A255 en omprövning av insalserna mol ungdomsarbetslösheten. Med beaktande av det splittrade ansvaret för insalserna föreslås alt kommunerna får huvudansvaret för att bereda ungdomar i åldern 16—19 år utbildning eller arbele. Del nuvarande systemet med ungdomslag och ungdomsplatser slopas. De ekonomiska resurser som ställs till förfogande för dessa åtgärder bör i nödvändig omfattning ställas till kommunernas förfogande. Insalserna skall avse utbildning eller yrkespraktik med placering i jobb på hela arbetsmarknaden. Yrkespraktikersällningen lill ungdomarna bör fastställas av staten. Regeringen föreslås få i uppdrag alt framlägga förslag lill dessa förändringar av insalserna för ungdomar i åldern 16-19 år.

Ungdomslagen kom till mot bakgrund av en alarmerande ökning av arbetslösheten bland ungdomar i åldern 18-19 år. Enighet rådde om att det var förkastligt att ungdomar vid debuten i vuxenlivet skulle tvingas gå sysslolösa och uppbära kontant slöd frän del allmänna utan krav på motprestafion. Med ungdomslagen avsågs all skapa ett skyddsnät för ungdomar som trots egna och andras ansträngningar inle kunde finna något arbete och som inte heller var aktuella för fortsatt utbildning. Utskottet anser alt verksamheten med ungdomslag på det hela taget väl har lyckats uppfylla målsättningen att ersätta sysslolöshet med meningsfull sysselsättning. När nu verksamheten har pågått i tvä år finns möjligheter att utveckla den ytterligare på grundval av de erfarenheter som har vunnits. Del nya utvärderingsmaterial som framkommer bör därvid kunna tjäna till ledning.

Från de nu angivna utgångspunkterna anser utskottet att det inte är aktuellt att lägga ned verksamheten och ersätta den med helt nya insatser. Det bör noteras att i varje fall förslaget från moderata samlingspartiet accepterar att ungdomarna går arbetslösa i perioder mellan utbildning och praktik. Därmed bryter motionärerna med det principiellt nya och unika med verksamheten med ungdomslag: all ge ungdomarna en i lag tryggad rält till betalt arbete. Utskottet avstyrker därmed motionerna A225 och A255 i nu behandlade delar.

Centerpartiet föreslår vidare i motion 1985/86: A255 ålgärder för ungdomar i åldern 20-24 år. Dessa ungdomar bör få liknande möjligheter som 16-19-åringarna till utbildning och yrkesprakfik. En parlamentariskt sammansatt utredning bör tillsältas med uppgift att analysera och finna lösningar på svårigheterna för denna ungdomsgrupp att vinna inträde på arbetsmarknaden.

Problemen för ungdomar i åldern 20-24 är uppmärksammas vidare i motionerna 1985/86;A257 av Åsa Strömbäck-Norrman m. fl. (s) och 1985/ 86;A270 av Alf Svensson (c).

I den förstnämnda motionen (s) lämnas en redovisning för siluafionen på
arbetsmarknaden för ungdomar i den aktuella åldersgruppen och motionä- 31

rernas bedömning härav. De yrkar att vad de anfört i denna del skall ges AU 1985/86:11 regeringen lill känna. Vidare föreslär de att försök av det slag som pågår i Örebro med arbete och utbildning åt samma åldersgrupp skall få prövas i andra utsatta regioner.

Alf Svensson (c) föreslår i sin motion ett praktik- och lärlingssystem för alla ungdomar under 25 år. Platser bör inrättas på både den privata och den offentliga seklorn. Målsättningen skall vara all ordna fast anställning efter praktik/lärlingstiden.

Som utskottet inledningsvis påpekat är arbetslösheten bland ungdomar i åldern 20-24 år oförändrat hög. Delta motiverar särskilda åtgärder för denna ungdomsgrupp. I Örebro pågår sedan den 1 juli 1984 elt tvåårigt försök med varvad utbildning och arbetspraklik. Försöksperioden går nu mol sitt slut, och detta pilotprojekt liksom motsvarande försök på andra håll bör kunna ge värdefulla erfarenheter till ledning för hur man skall komma till rätta med de äldre ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden. Det bör vara regeringens sak att bedöma i vilken ordning del material som framkommer skall utvärderas och slutsatser i form av åtgärdsinriklade förslag skall arbetas fram. Del är således enligt utskottets mening inle påkallat att riksdagen i enlighet med centerpartiets förslag begär att en parlamentarisk utredning tillsätts för ändamålet. Yrkandel härom i motion A255 avstyrks därmed. Samtidigt avstyrks molion A270 (c) i förevarande del.

AMS har, som redan nämnts, regeringens uppdrag att ge bakgrundsdata och redovisa insatser för den ungdomsgrupp del här gäller. Elt tillkännagivande till regeringen om den besvärliga situationen för ungdomsgruppen såsom begärs i motion A257 (s) torde sålunda inte erfordras. Örebroprojektel bör försl utvärderas innan man lar ställning till om man skall bedriva en fortsatt och bredare upplagd verksamhet av delta slag liksom till de förändringar som kan behöva göras med hänsyn fill de erfarenheter som har vunnits. Utskottet avstyrker därmed även yrkandet i samma motion om liknande försök i andra regioner.

Folkpartiet föreslår i molion 1985/86: A259 en översyn av det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet för ungdomar. Motionärerna menar att för 16-17-åringar, 18—19-åringar resp. 20-24-åringar varierar åtgärderna i fråga om utformning av huvudmän, ersättningsvillkor, statsbidrag och subventionsgrader och arbetstider. Åtgärderna är dåligt samordnade, och del råder snarast en viss konkurrens mellan dem.

Vidare föreslås i motionen att regeringen skall ta initiafiv lill överläggningar mellan parterna om särskilda ungdomsavtal som förutsätts bli kombinerade med en temporär nedsättning av arbetsgivaravgifterna med exempelvis 10 % första året, 7,5 % andra året, 5,0 % tredje året och 2,5 % fjärde året varefter nedsättningen upphör. Syftet är att bringa ned lönekostnaderna för ungdomarna och därmed öka deras konkurrenskraft.

Utskottet har i ett tidigare sammanhang (AU 1984/85:11 s. 51) vidgått att
samordningen av åtgärderna i form av ungdomsplatser och ungdomslag hör
till de problem som återstår all lösa. Slora och för ungdomarna svårförståeli
ga skillnader råder i arbetstid och ersättningsnivåer. En samordning av de
nämnda åtgärderna har redan tidigare aktualiserats av utskottet, och i förra 32

årets budgetproposition (bilaga 12 s. 114) upplystes att frågan var under AU 1985/86:11 beredning i utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen. Vid övervägandena är det naturligt all även de särskilda insalserna för ungdomar som är 20-24 år kommer med i bilden. Utskottet förutsätter att samordningsproblemen uppmärksammas av regeringen vid de förestående utvärderingarna av ungdomsinsatserna utan ytterligare initiativ från riksdagens sida och anser att motion A259 pä denna punkt bör kunna anses besvarad därmed.

Ungdomars ingångslöner har behandlats av utskottet även föregående år (bl. a. AU 1984/85:11 s. 40-41). När förslag har förts fram att begränsa lönekostnaderna för ungdomar har utskottets huvudinvändning varit att del är en vederlagen princip att löner och allmänna anställningsvillkor fastställs genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden utan inblandning från statsmakternas sida. Den invändningen kan riktas också mol det nu föreliggande förslaget i motion A259 som innebär all regeringen på riksdagens uppdrag skall ta initiativ fill parlsöveriäggningar om särskilda ungdomsavial. Med hänsyn härtill och då arbetsmarknadsministern i budgetproposifionen (s. 102) säger sig vara "medveten om att parterna på arbetsmarknaden har ett uttalat intresse av att medverka till lösningar på ungdomens arbelsmarknadsproblem" vill ulskollel inle heller i dessa delar föreslå någon ålgärd med anledning av motionen. Av delta följer all ulskoltet inle har anledning alt gå in pä motionens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter, som alltså avstyrks.

Vänsterpartiet kommunisterna gör i motion 1985/86;A246 en kritisk genomgång av del nuvarande åtgärdssystemel för ungdomar. Genomgången omfattar även egenföretagande bland ungdomar och ungdomskooperaliv saml de olika former av lärlingsutbildning som föreslagils i skilda sammanhang. Motionärerna anser att del i många av de vidtagna specialåtgärderna döljer sig en orättvis behandling av ungdomen, inte minst lönemässigt. De säger sig tro på att ungdomskooperaliv, rättvisa lärlingssystem och rejäla yrkesutbildningar kan spela en posiliv roll. Men i grunden är problemet med ungdomsarbetslösheten djupare än så och måste bekämpas med kraftfulla insatser för att skapa fasta jobb med lön som går alt leva på. De nya arbetstillfällena bör kunna tas fram genom en massiv satsning på utbyggande av vård, omsorg och utbildning/kultur, finansierad genom skärpt kapitalbeskattning. Motionärerna yrkar att detta skall ges regeringen till känna.

Uppbromsningen av den offentliga sektorns expansion med ett minskal utbud av nya arbetstillfällen som följd bidrar till ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden. I motsats till motionärerna tror utskottet emellertid inte all en ensidig satsning på ulbyggnad av den offenfiiga seklorn på det säll de förespråkar löser ungdomarnas sysselsättningsproblem och avstyrker därför att riksdagen gör det i motionen begärda tillkännagivandet till regeringen.

I en annan motion, 1985/86: A252, begär vänsterpartiet kommunisterna alt regeringen skall tillsätta en utredning med uppgift alt kartlägga den ekonomiska situationen för ungdomar.

Regeringen har inlett ett utredningsarbete om bakgrunden till del ökande
antalet socialbidragslagare, den s. k. nyfalfigdomen. Arbelel utförs av en
särskild analysgrupp med statssekreterare Monica Andersson som ordföran
de. Det skall vara slutfört före utgången av år 1986. Därmed får motionens 33

3 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

önskemål om kartläggning anses vara tillgodosett. Motionen kan därför av AU 1985/86:11 riksdagen lämnas ulan ålgärd.

Två yrkanden som rör lärlingsutbddning i hantverksyrken läggs fram i molion 1985/86; A261 av Börje Hörnlund m. fl. (c). Enligl det ena yrkandet bör AMS få i uppdrag att presentera förslag med syfte all förbättra förutsättningarna för praklikarbele och lärlingsutbildning i hantverksyrkena. Det andra förslaget avser en översyn av olika regler i syfte alt göra del lättare för ungdomar att som lärlingar fä erfarenhet av olika hantverksyrken. Motionärerna nämner i det sammanhanget regler om arbetarskydd, försäkringar m. m.

Motiveringarna lill yrkandena finns i motion 1985/86:N300 om hantverk och hemslöjd. Utskottet uppfattar därför att det grundläggande syftet med de nu redovisade yrkandena är att främja hanlverksnäringarna. Det är numera en målmedveten strävan att frigöra arbetsmarknadsverket från uppgifter som inte i egentlig mening är arbelsmarknadspoliliska. Därför bör AMS inte tilldelas en ny uppgift som i grunden är av näringspolitisk art. Motionen avstyrks därmed i den delen. Ulskoltet är inte heller berett att med motionen som underlag föreslå en regelöversyn av där begärt slag. Eftersom motionärerna hävdar all bl. a. försäkringar är ett hinder för ungdomar att pröva olika hantverksyrken skall påpekas att de försäkringar det här gäller har tillkommit genom avtal mellan arbetsmarknadens parter och därför kan påverkas till sill innehåll endast i samma ordning. Motionen avstyrks följaktligen även i denna del.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter

Ulskollel har i det föregående redovisat ett förslag i folkpartimotionen 1985/86: A259 om temporärt sänkta arbetsgivaravgifter i avvaktan på relativt sänkta ungdomslöner. En nedsättning av arbetsgivaravgifierna ulan koppling lill lönerna föreslås i två motioner, 1985/86;A230 av Martin Olsson (c) •och 1985/86: A270 av Alf Svensson (c). I båda motionerna avses avgifter för ungdomar i åldern 16-24 år. Motion A230 gäller en "viss nedsättning" av avgifterna ulan specificering. Kompensation lill socialförsäkringssystemet förutsätts. I motion A270 föreslås all ATP-avgiften slopas utan alt kompensationsfrågan berörs.

De båda motionsförslagen syftar till all göra det lättare för ungdomen att få anställning. Motionärerna gör ingen kostnadsberäkning, men del kan nämnas att i den nyssnämnda motionen, 1985/86:A259 (fp), beräknas inläklsborifallet för den avgifisnedsälthing som där föreslås till mellan 1,0 och 1,5 miljarder kronor. Beräkningen bör kunna godtas som en överslagsvis gjord kalkyl och visar att del är fräga om belydande ekonomiska konsekvenser för socialförsäkringssyslemei. Ulskoltet avstyrker motionerna.

Ungdomsföretagande

Folkpartiet anför i molion 1985/86: A259 att det är självklart att ungdomar
som försöker starta eget förelag möter slora svårigheter. De behöver
kunskaper om bokföring och marknadsföring och annat som har att göra med 34

fri företagsamhet. Motionärerna anser det vara en viktig uppgift för AU 1985/86:11

arbetsmarknadspolitiken att ge hjälp och stimulans åt ungdomar som vill starta

eget.

Utskottet anser liksom motionärerna alt man bör ställa sig positiv till ungdomars försök att driva egen verksamhet och därmed komma ur en arbetslöshetssituation. Möjligheter har också utvecklats lill olika former av arbelsmarknadspoliliskt stöd. Ungdomar i åldern 18-19 år kan i stället för att della i ungdomslag få bidrag med 600 kr. i veckan för att driva egen rörelse. De ungdomar som har fyllt 20 år kan få del av bidraget till arbetslösa som startar egen verksamhet. Inom AMU ges särskilda starta-eget-kurser. Av medel från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder har barn- och ungdomsdelegationen kunnat stödja ungdomsföretagande. Medelslilldelningen för bl. a. del ändamålet föreslås nästa budgetär bli förstärkt. Motionärernas önskemål om arbelsmarknadspoliliskt slöd lill ungdomsföretagande får med del nu redovisade anses vara i rimlig mån tillgodosett. Motion A259 i den aktuella delen påkallar därför inte någon ålgärd frän riksdagens sida.

Som nyss nämnts föreslås i budgetpropositionen en uppräkning av de medel som ställts till barn- och ungdomsdelegalionens förfogande för att stödja bl. a. ungdomsföretagande. För nästa budgetär beräknas ell belopp om 15 milj. kr. Börje Hörnlund m.fl. (c) yrkar i molion 1985/86:A275 att riksdagen skall uttala att hälften av del anslagna beloppet skall användas för satsningar på kooperativt ungdomsföretagande och avse stöd till startfasen i sädana förelag.

Olika företagsformer, däribland kooperativa, har fått slöd från barn- och ungdomsdelegalionen - motionärerna upplyser all 3 milj. kr. beviljades till kooperativt ungdomsföretagande under år 1985. När nu anslagsramen vidgas väsenlligl utgår utskottet frän att del skall bli möjligt all ge ökat slöd lill denna företagsform. Utskottet är dock inte berett all på det sätt motionärerna begär prioritera stödet lill ungdomskooperativen i förhållande lill andra projekt för ungdomars sysselsättning som del kan vara anledning att stödja utan föreslär alt motionen med det anförda lämnas utan ålgärd.

Kristina Svensson (s) och Hans Rosengren (s) begär i motion 1985/ 86:A204 en översyn med syfte att anpassa bidragssystemet för arbetslösa ungdomar till den verksamhet som bedrivs inom de ungdomskooperativa projekten.

Motionärerna har inte gått in på vilka problem de anser föreligga i bidragshänseende när arbetslösa ungdomar deltar i ungdomskooperaliv verksamhet. Utskottet är inte berett att föreslå någon ålgärd med anledning av motionen som avstyrks.

Ändring i lagstiftningen om ungdomslag

Verksamheten med ungdomslag omfattar som tidigare nämnts ungdomar i
åldern 18-19 år. Regeringen föreslår i budgetpropositionen (s. 101-102) all
ungdomar i vissa fall skall kunna anvisas arbete i ungdomslag redan innan de
har fyllt 18 år. De fall det gäller är ungdomar som är i 17-årsåldern och har
avslutat en minsl tvåårig gymnasieutbildning. Se vidare bilaga 1.
Utskottet biträder att denna begränsade utvidgning av kretsen ungdomar 35

med tillträde tUl ungdomslagen genomförs. En i sak likartad ålgärd har redan AU 1985/86:11 innevarande budgetär fält vidtas i de s. k. frikommunerna. Det förslag till lagändring som läggs fram i propositionen tillstyrks alllsä av utskottet.

Alf Svensson (c) yrkar i motion 1985/86:A270 all riksdagen skall begära . förslag av regeringen om alt utöka arbetstiden i ungdomslagen lill hellid, dvs. 8 limmar per dag. Vidare anser motionären all arbetsplaceringarna i ökad ulslräckning bör ske i näringslivet och alt de även bör kunna ske i enskilda hushåll.

Arbete i ungdomslag är normalt på halvlid. Det kan i och för sig synas önskvärt all förlänga liden i ungdomslag. Det är emellertid en koslnadskrä-vande reform. Del kan påpekas all statens kostnader för ungdomslagen budgelårel 1984/85 uppgick lill 1,5 miljarder kronor. Olika åtgärder har vidtagits för att på annat sätt ge meningsfull sysselsättning, med utbildning, jobbsökaraktivileter etc., dvs. åtgärder som syftar till att slussa ut ungdomarna på den öppna arbetsmarknaden. Kommunerna har dessutom möjlighet all på egen bekostnad förlänga arbetstiden i de enskilda fallen. Ulskotlet avstyrker med det anförda motionen i denna del.

Fler plalser för ungdomslagen i näringslivet är en fråga som återkommande behandlats i ulskollel som därvid haft tillfälle att utförligt -och även i bred politisk enighet - redovisa sin syn på frägan. Här skall särskill hänvisas lill de uttalanden utskottet gjorde i AU 1983/84:24 s. 23-25 i samband med att det fastslogs i lagtexten att placering kan ske hos enskilda arbetsgivare. Utskottet slår för sin del fast vid dessa uttalanden och anser del inle vara påkallal med del i mofionen föreslagna lillkännagivandet till regeringen. Motionen avstyrks sålunda även i den delen.

Medelsanvisning till anslaget Statsbidrag för ungdomslag

1984/85	Utgift	1 540 556 000
1985/86	Anslag	1 180 000 000
1986/87	Förslag	1 200 000 000

Frän anslaget bekostas statens utgifter för verksamheten med ungdomslag.

Regeringen föreslär under punkt B 6. (s. 100-102) all riksdagen skall till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 200 000 000 kr.

Med hänvisning lill moderata samlingspartiets förslag i molion 1985/ 86;A225 all avskaffa ungdomslagen och ersätta dem med arbetspraklikplat-ser yrkar Alf Wennerfors m.fl. (m) i molion 1985/86;A266 att regeringens anslagsframställning skall avslås. I stället bör anvisas ell nyll förslagsanslag benämnt Statsbidrag för arbelspraklik för ungdomar om 720 milj. kr.

Moderata samlingspartiels förslag all ersätta ungdomslagen med nya former för utbildning, praktik och arbete har avstyrkts i del föregående. I konsekvens härmed avstyrks följdförslagen beträffande finansieringen i motion A266. Regeringens förslag lill medelsanvisning fillstyrks.

I molion 1985/86; A263 föreslår Lena Öhrsvik (s) ett vidgat studiestöd vid folkhögskolekurser. Meningen är all vid folkhögskolorna i Kalmar län inrätta särskilda ungdomslinjer för arbetslös ungdom i åldern 16-24 år med

bristfällig grundutbildning. Studiestödet avses utgöra 120 kr. per dag, dvs. AU 1985/86:11 motsvara ersättningen i ungdomslag och pä ungdomsplatserna för 16-17-åringar. Studiestödskosinaden beräknas första året lill 1 milj. kr. och föreslås bli finansierad fill hälften genom omföring av medel från förevarande anslag och i övrigt från anslag på utbildningsdepartementets huvudtitel.

Förslaget i motionen innebär alt det i en avgränsad del av landet införs en ny och relativt förmånlig form av studiestöd. Ett sådant regionalt studiestöd framstår som tveksamt från principiella synpunkter, och utskottet avstyrker all det inrättas. Med detta ställningslagande saknas anledning för utskottet alt gå in på finansieringsdelen. Motionen avstyrks därför i sin helhet.

Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer

1984/85	Utgift	23 210 000
1985/86	Anslag	6 762 000
1986/87	Förslag	7 323 000

'Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr. o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1.

I enlighet med regeringens förslag under punkt B 7. (s. 102-103) bör anslag för nästa budgelår anvisas med 7 323 000 kr.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1985/86 Anslag 1411472 000'

1986/87 Förslag 1 537 253 000

' Härtill kommer 2 milj. kr. på Tilläggsbudget I (AU 1985/86:7).

Från anslaget - som är nytt fr. o. m. innevarande budgetår - bekostas löner m. m. för verksamheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnderna och AMS. Beträffande den tidigare finansieringen hänvisas till förra årets budgetproposition (bilaga 12 s. 53 f. och AU 1984/85:11 s. 56-58). Regeringen föreslår under punkt B 1. (s. 64-70) att riksdagen skall

1. medge all regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1986/87
besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknads
verket under de förutsättningar som gäller för budgelårel 1985/86,

2. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1986/
87 anvisa ett förslagsanslag av 1 537 253 000 kr.

Dessutom föreslås i ett annat avsnitt (s. 58-64) all riksdagen skall godkänna vad som föreslagils i propositionen om avvecklingen av AMS egenregiverksamhet.

positionen, en avveckling av AMS egenregiverksamhet. AU 1985/86:11

Vid AMS tillkomst år 1948 förutsattes alt den nya styrelsen skulle ha resurser för en byggande verksamhel, dvs. för alt driva beredskapsarbeten i egen regi. Syftet var all man snabbi skulle kunna dra i gång beredskapsarbeten för att motverka arbetslöshet av konjunktur- eller säsongmässig natur. I slutet av 1950-talel började försöksvis personer med svåra socialmedicinska arbetshandikapp (framför allt alkoholmissbrukare) att sysselsättas i dessa arbeten. Arbetstagarna kom att kallas specialanvisad arbetskraft (SA) och arbetena att benämnas SA-arbeten. Del är sådana arbeten som numera ulgör merparten av egenregiarbetena. I viss utsträckning anordnas också vanliga beredskapsarbeten, i första hand för äldre, lokall bunden arbetskraft.

Egenregiarbetena hade sin största omfattning i början av 1970-talel. Därefter har de successivl minskal i volym. Budgetåret 1983/84 sysselsattes i medeltal 890 SA-anvisade och 475 äldre lokalt bundna. I augusti 1985 var enligl propositionen sammanlaget 900 personer anvisade lill egenregiarbetena. Dessutom deltog 340 (icke arbetslösa) yrkesarbetare i arbetena.

Driften av egenregiarbetena omhändertas under AMS av sju regionkontor, förlagda i Luleå, Umeå, Härnösand, Solna, Örebro, Göteborg och Växjö. Antalet anställda på dessa kontor samt på AMS kansli och pä arbetsplatserna uppgär till ca 490 personer.

För en del av de anvisade arbetstagarna driver AMS boendeförläggningar, den s. k. föriäggningsverksamheten. Antalet förläggningar var i slutet av 1970-talel ca 35 med ungefär 1 000 platser. Verksamheten omfattar nu 13 förläggningar med ca 250 boende. Hälften av dem är belägna i Västsverige. Förläggningarna har ca 100 anställda.

AMS personal för egenregiverksamheten uppgår alltså lill (490 -I-100) ca 600 personer.

Det ingick i AMS-kommitténs uppdrag alt pröva om det inom arbetsmarknadsverket finns arbetsuppgifter som kan slopas eller föras över till annan huvudman. Kommittén föreslår all AMS inle skall utföra beredskapsarbeten i egen regi med hänvisning lill all verksamheten inte längre kan sägas passa in i den inriktning som arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken numera har. Del framhålls vidare alt de anvisade bör kunna få sysselsättning i andra former. Även AMS huvudmannaskap för föriäggningsverksamheten bör avvecklas.

Arbetsmarknadsministern ansluter sig till kommitténs förslag. När det gäller tidpunkten för avvecklingen har AMS föreslagit i sitt remissyttrande att produktionen inom egenregin successivt trappas ned under år 1986 för att upphöra vid årets utgång. Arbetsmarknadsministern ansluter sig också till della förslag.

Avvecklingsförslaget har mött invändningar i sex motioner. Centerpartiet
förordar i motion 1985/86; A255 all man i länsarbetsnämndernas regi behåller
viss verksamhel, varvid särskill avses den som bedrivs i anslutning till de
särskilda förläggningarna i glesbygdskommuner. Härför åberopas regional
politiska skäl men också all verksamhelen i glesbygd visal sig lyckosam ur
rehabilileringssynpunkl för de socialmedicinskt handikappade. Motionärer
na anser att för den kvarvarande verksamheten behövs inte längre AMS
produktionsenhet eller regionkontoren, som alltså kan avvecklas. Per-Ola 38

Eriksson m. fl. (c) ullalar i molion 1985/86: A211 med likartade motiveringar AU 1985/86:11 att avvecklingen av egenregiarbetena bör utsträckas under betydligt längre tid än regeringen har föreslagit och yrkar att regeringen skall ges detta lill känna.

Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) föreslår i motion 1985/86;A251 att egenregiverksamheten med främst SA-arbelen skall fortsätta under AMS huvudmannaskap. Verksamheten vid regionkontoren bör dock kunna överföras till länsarbetsnämnderna. Regeringen bör få i uppdrag all lägga fram förslag lill en sådan decentralisering. Motionärerna anser all det är märkligt från socialmedicinsk synpunkt att AMS skall avveckla en verksamhet utan att det finns en annan huvudman som har beredskap, medel eller kompetens till sill förfogande.

Sigge Godin m.fl. (fp) befarar i mofion 1985/86:A247 alt särskilt de Norrlandskommuner som har förläggningar kommer all få svårt att ordna nya beredskapsarbeten för dem som hittills sysselsatts i SA-arbeten. Norrlandskommunerna bör därför få längre lid, förslagsvis en femårsperiod, att avveckla egenregiverksamheten.

Elt uppskov med avvecklingen av vissa angivna arbetsplatser begärs slutligen i två motioner. Den ena motionen, 1985/86;A254 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s), gäller Hoting och Viken i Jämtlands län samt Liden och Viksjö i Västernorrlands län. Den andra motionen, 1985/86:A235 av Rune Backlund (c) och Nils Nordh (s), avser den arbetsplats som finns pä Visingsö (Jönköpings län).

För egen del får utskottet anföra följande.

Det har under senare år varit en strävan att flytta bort sådana uppgifter från arbetsmarknadsverket som inte kan sägas vara arbetsmarknadspoliliska i egentlig mening. Med exempel från propositionen kan hänvisas till att vapenfriverksamheten och ansvaret för flyktingförläggningarna överförts lill andra huvudmän. Den nu föreslagna avvecklingen av egenregiarbetena är att se som ett nytt steg i samma riktning.

De invändningar mot avvecklingen som har framkommit i de föreliggande motionerna går olika långt. Vpk-motionen (A251) vill i stort selt hålla den nuvarande verksamheten intakt. Den förändring som förespråkas är att den tekniska och administrativa personalen på regionkonloren flyttas lill länsarbetsnämndernas kanslier. Övriga mofioner syftar till att i olika omfattning bevara delar av verksamhelen eller att förlänga avvecklingstiden.

Elt genomgående argument i motionerna är farhågor för alt avvecklingen
skall leda till försämrade rehabiliteringsmöjligheter för de socialmedicinskt
handikappade personer det här gäller. När egenregiarbetena för 30 år sedan
på försök började användas för att sysselsätta sådana handikappade kan man
säga att det inte fanns liknande sysselsältningsallernafiv. Som AMS-
kommittén upplyst sysselsätts numera enbart genom kommunernas försorg
ca 5 000 socialmedicinskt handikappade i särskilda arbeten, som förr
kallades T 1-arbelen och nu offentligt skyddat arbele. Därtill kommer den
omfattande sysselsättningen för dessa handikappade på Samhällsföretags
verksläder eller, med lönebidrag, ute på den öppna arbetsmarknaden. Som
redovisas i del följande avsnittet om sysselsättningsskapande åtgärder har i
februari i är offentliggjorts planer på att starta en ny verksamhel inom 39

byggnadsindustrin för rehabilitering av byggnads- och anläggningsarbetare. AU 1985/86:11 Denna verksamhel kan också komma att få betydelse som sysselsättnings-form. SA-arbelena spelar alltså numera en begränsad roll för sysselsättning och rehabilitering av de socialmedicinskt handikappade. Dessutom är de insatser som görs på detta sätt ojämnt fördelade över landet. Enligt AMS-kommillén är det endast en tredjedel av landels kommuner som i någon omfattning replierar på verksamheten. Det innebär alt flerlalel kommuner har ordnal sysselsättning för dessa handikappade på annal sätt.

Det skall här starkt understrykas alt en avveckling av egenregiarbetena inle innebär alt man samtidigt avvecklar de ekonomiska resurser som har avsatts för att bedriva arbetena. Utskottet utgår från att de personer som är anvisade sysselsättning i dessa arbeten kommer att kunna beredas molsvarande arbeten i t. ex. vägverkets eller skogsvärdsstyrelsernas regi i takt med all avvecklingen fortskrider. Dessa myndigheler sysselsätter redan i dag i stort sett samma målgrupper i beredskapsarbeten. Därutöver har man de alternativa placeringsmöjligheter som ovan nämnts, offentligt skyddat arbete, anställning hos Samhällsföretag m. m.

Del görs vidare gällande att egenregiarbetena har en viss regionalpolitisk betydelse. Särskilt avses del sysselsättningslillskoll som föriäggningsverksamheten ger. Del skall inte förnekas att delta kan ha betydelse för de mindre orter där förläggningarna är belägna. Del är fråga om ett hundratal anställda fördelade pä 13 förläggningar, varav merparten ligger på orter i södra Sverige. Den regionalpolitiska betydelse detta kan ha mäsle vägas mol att SA-arbelena enligl AMS-kommittén är en mycket dyr form av beredskapsarbeten.

I motionerna har inle berörts problemen för den personal, ca 600 personer, som är anställd för egenregiarbetena. Kommittén säger att en del av problemen hänger samman med att personalen länge varit för slor med hänsyn lill omfattningen av den verksamhel som numera bedrivs, vilket alltså är en av svårigheterna för dem som nu är engagerade i verksamheten. Det behöver inle bli problem för personer med yrkeskvalifikationer som gör dem attraktiva på andra delar av arbetsmarknaden. Andra anställda bör kunna omplaceras inom arbetsmarknadsverket eller få molsvarande arbetsuppgifter hos andra huvudmän. Med den stora personalstyrka det här är fråga om mäsle man dock räkna med all det uppstår problem vid omställningarna som i de enskilda fallen kommer att upplevas som bekymmersamma och svåra all lösa. Del är i första hand AMS sak all i samråd med personalorganisationerna och de statliga personalpolitiska myndigheterna lösa dessa problem. Utskottet understryker betydelsen av att så sker på ett smidigt säll.

Insalserna av personalpolitisk natur vid avvecklingen underlättas av att det inle är ifrågasatt att göra någon anslagsreducering. Den oförändrade anslagstilldelningen innebär i sin tur att efter hand som avvecklingen fortskrider så frigörs medel för angelägna förstärkningar av arbetsmarknadsverkets service till arbetssökande och arbetsgivare eller för att kompensera de besparingskrav arbetsmarknadsverket liksom andra myndigheler ställs inför.

På de nu angivna skälen ställer sig utskottet bakom AMS-kommitténs och regeringens förslag att avveckla egenregiarbetena och den därtill knutna

förläggningsverksamheten. Regeringen bör få det begärda godkännandet av AU 1985/86:11 förslaget om denna avveckling. De i sammanhanget aktuella motionerna, A211, A235, A247, A251, A254 samt A255 i molsvarande del avstyrks, i den mån de inle anses besvarade med vad ovan anförts.

Personaltilldelning för särskilda grupper av arbetssökande

AMS har inle begärt någon personalförslärkning lill verkel, och någon sådan förstärkning föreslås inle heller i propositionen i annan mån än all länsarbetsnämnderna liksom innevarande budgetår avses få viss resursökning för att planera och upphandla arbetsmarknadsutbildning.

Därutöver har personaltilldelningen aktualiserats i några motioner. Två av dem gäller kontaktpersoner för psykiskt utvecklingsstörda. Folkpartiet i motion A245 samt Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c) i molion A265 anför att svårigheterna att bereda psykiskt ulvecklingsslörda sysselsättning är större än för någon annan grupp. En förutsättning för att de utvecklingsstörda skall kunna tillgodogöra sig arbetsförmedlingens service och få ett reellt stöd i försöken att få arbele är all del på länsarbelsnämnder och arbetsförmedlingar finns särskilda kontaktpersoner med kunskap om de utvecklingsstördas speciella behov. De båda motionerna mynnar ut i yrkanden om all åtgärder vidtas för att sådana kontaktpersoner utses på länsarbetsnämnder och förmedlingar.

Maria Leissner (fp) anför i molion 1985/86;A267 att arbetsförmedUngens . service åt akademiker behöver förbättras med hänvisning fill att akademikernas arbetsmarknad har försämrats och till de slora förändringar som skett i högskoleväsendet. Motionären för fram tanken på viss specialisering bland förmedlarna, alternafivl återgång till den särskilda akademikerförmedling som fanns vid 1970-talets början.

I motion 1985/86:A213 efterlyser Birthe Sörestedl (s) och Bengt Silfverstrand (s) förstärkta resurser till arbetsförmedlingen i Malmöhus lån till stöd för arbetslösa ungdomar i åldern 20—24 år.

När utskottet tidigare år yttrat sig över motionsförslag om prioriteringar inom förmedlingsverksamheten av särskilda grupper eller regioner har hänvisats till att sädana prioriteringar bör ankomma på AMS med ledning av behoven i de skilda delarna av landet och det akluella arbetsmarknadslägets krav. Utskottet har vidare menat att det finns så myckel större skäl för riksdagen att avstå från att ge AMS anvisningar om personalomfördelningar med hänsyn till den restriktivitet som har präglat senare års resurstilldelning till arbetsmarknadsverkets personalsida och som i praktiken har lett till personalindragningar.

Motionsyrkanden om kontaktpersoner för psykiskt utvecklingsstörda
framställdes även förra året (se AU 1984/85:11 s. 65). Utskottet vill nu
liksom då uttrycka sympati för det behjärtansvärda ändamål det här gäller.
Det kan erinras om att del är en strävan inom arbetsförmedlingen att
ålerbesökande kunder skall få träffa samma förmedlingsljänsteman. Det
synes särskilt angeläget att denna strävan upprätthålls när del gäller psykiskt
utvecklingsstörda arbetssökande. Utöver dessa uttalanden är utskottet
liksom i fjol inte berett att föreslå riksdagen att besluta om de organisations-

förändringar på länsarbelsnämnder och förmedlingar som förordals i motio- AU 1985/86:11 nerna A245 och A265. Motionerna bör sålunda av riksdagen lämnas ulan ålgärd i de aktuella delarna.

Med hänvisning lill den ovan lämnade allmänna motiveringen är utskottet inte heller berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motion A213 (s) om ungdomsförmedling i Malmöhus län och motion A267 (fp) om förmedlingens service för akademiker.

Personaltilldelningen till arbetsmarknadsverket återkommer i det följande avsnittet om anslagsfrågor.

Avslutningsvis i detta avsnitt lar utskottet upp en fräga om distriktsarbetsnämnderna. Gunnel Jonäng (c) erinrar i motion 1985/86:A273 om all dessa nämnder inrättats genom beslut av riksdagen. Motionären befarar att den förestående omorganisation av länsarbetsnämnderna som redovisas i budgetpropositionen leder till all distriktsarbetsnämnderna avskaffas ulan att frågan först prövas av riksdagen. Hon anser att dessa nämnder bör finnas kvar och begär alt riksdagen skall uttala alt ett bemyndigande från riksdagen när det gäller omorganisation av AMS inte innefattar ett avskaffande av distriktsarbetsnämnderna.

Som motionären påpekat permanentades distriktsarbetsnämnderna som en del av arbetsmarknadsverkets reguljära organisation genom ett riksdagens beslul (prop. 1978/79:131, AU 1978/79:34 s. 11-12). Beslutet föregicks av en försöksverksamhet. Nämndernas ställning och uppgifter behandlades av AMS-kommittén. Däremot kan utskottet inte finna att distriktsarbetsnämnderna berörs av den aktuella anpassningen av länsarbetsnämndernas kanslier lill den omorganisafion som redan skett av AMS kansli. Alldeles klart är all det i budgetpropositionen inle föreligger någon framställning från regeringens sida att det fidigare riksdagsbeslutet om distriktsarbetsnämnderna skall upphävas. En annan sak är alt frågan kan aktualiseras i riksdagen i ett senare sammanhang, och det kan erinras om att försök med andra typer av nämnder pågår för närvarande. Själva sakfrågan får prövas i ett sådant senare sammanhang. I dagsläget påkallar motion A273 med hänsyn till det anförda inte någon åtgärd ulan avstyrks.

Anslagsfrågor

Förra året förutskickades att AMS i stället för de årliga neddragningarna av verksamhelen med 2 % enligl del s. k. huvudförslaget skulle minska förvaltningskostnaderna med 75,7 milj. kr. under en fyraårsperiod. En plan för neddragningen läggs nu fram, avsedd alt börja fillämpas nästa budgelår. Som redan sagts i avsnittet om egenregiarbetena kommer de kostnadsminskningar som uppnås genom avvecklingen av dessa arbeten att få utnyttjas för alt uppnå det nu angivna besparingsmålet.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar alt regeringen skall ges till känna vad som anförs i motion 1985/86;A266 om möjligheterna alt minska de totala kostnaderna för arbetsmarknadsverket genom den ökade effektivitet hos personalen som blir möjlig när man utnyttjar den tekniska utvecklingen, bl. a. datatekniken.

Motionärerna har framställt sitt yrkande utan att uttryckligen nämna '2

besparingsplanen för arbeismarknadsverkei. Del synes ändå nalurligi all när AU 1985/86:11 man begär av verket all det inom ett flerårsperspektiv skall uppnå ett visst sparmål man först låter verket fullfölja det målet innan nya besparingskrav övervägs. Tanken har för övrigt varit all underlätta den långsiktiga planeringen inom verket genom att ange besparingsmålet i ell fixerat belopp. Det syftet bör inte överges. Med hänsyn härtill och fill vad i övrigt anförts anser utskottet att riksdagen inte bör ansluta sig till motion A266 i den nu redovisade delen. Yrkandel avstyrks sålunda.

När det gäller behovel av anslag för nästa budgetår till arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader så beräknas delta i budgetpropositionen till 1 537 253 000 kr. Häri ingår vissa resekostnader för arbetsförmedlare som tidigare belastat medlen för flyttningsbidrag samt andra omkostnader som också omförs från andra anslag.

Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslår i motion 1985/86:A266 ett med 8,6 milj. kr. minskal anslag. Minskningen hänger samman med förslaget att avskaffa ungdomslagen från den 1 januari 1987 varigenom medel för de s. k. jobbsökaraktiviieterna i ungdomslagen inte behövs från samma tidpunkt.

Lars Werner m. fl. (vpk) begär å andra sidan i motion 1985/86;A253 att ytterligare 40 milj. kr. skall anvisas till personalförslärkningar för arbetet med stöd till funktionshindrade. Bl. a. förordas att del inrättas en tjänst på varje länsarbetsnämnd för all följa upp främjandelagen och att medel avsätts till kampanjer för att skaffa jobb åt psykiskt utvecklingsstörda.

Moderata samlingspartiets förslag att avskaffa ungdomslagen har avvisats av utskottet, som sålunda avstyrker följdförslagel i molion A266 om anslagsminskning. Utskottet är inte berett all föreslå en ytterligare anslagstilldelning i enlighet med vpk-motionen A253. Regeringens anslagsberäkning godtas liksom vad som i övrigt anförts i anslutning till denna. Anslaget bör sålunda uppföras med det belopp regeringen har begärt.

Slutligen tillstyrker utskottet alt AMS liksom tidigare är bemyndigas att avskriva vissa lånefordringar inom verket.

Arbetsmarknadsservice

1984/85 Utgift 1 499 962 000'

1985/86 Anslag 538 483 000

1986/87 Förslag 504 428 000

'Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr. o. m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Under anslagsposten Arbelsmarknadsinformalion betalas utgifterna för olika verksamheter som syftar till att underiätta för arbetssökande alt finna lämpligt arbete och för arbetsgivare att finna personal. Flyttningsbidrag omfattar bidrag för att underlätta för arbetssökande att söka och anta arbeten utanför hemorten. Under anslagsposten Inlösen av egna hem m. m. betalas utgifterna för att inlösa fastigheter och bostadsrätter från arbetslösa som flyttar av arbetsmarknadsskäl.

1985/86 1986/87 ■ AU 1985/86:11

Anslag Beräknad ändring

AMS Föredraganden

Arbetsmarknadsinformation 166 357 000 -I- 63 737 000 + 5 771 000

Flyttningsbidrag 362 126 000 -H257 874 000 -30 826 000

Inlösen av egna hem m.m. 10 000 000 - -9 000 000

538 483 000 -f321 611 000 -34 055 000

Under punkt B 2 (s. 73-76) föreslår regeringen all riksdagen skall

1. anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1985:506) om vissa flyttningsersäilningar,

2. godkänna vad som förordats i fråga om vissa flytlningsbidrag,

3. lill Arbelsmarknadsservice för budgelåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 504 428 000 kr.

Arbetsmarknadsinformation

När det gäller arbelsmarknadsinformationen erinras i proposifionen inledningsvis om den utbyggnad av ADB-systemet för platsförmedlingen som pågår. Arbetsmarknadsministern menar att anskaffning av ytterligare terminaler för denna verksamhel bör få ske i den takt som AMS kan finansiera '■ dem genom alt frigöra medel vid rationaliseringar och effektiveringar inom ADB-systemet och produktionen av platslistor. Vidare anmäls all upphandling av det nya ADB-systemet för platsförmedlingen pågår.

Flyttningsbidrag m. m.

I fråga om flytlningsbidragen föreslås i propositionen vissa förändringar. Sålunda föresläs de förmånligare villkor för flytlningsbidrag som gäller övertaliga i malmfälten upphöra med utgången av detta budgetår. Detsamma gäller försöksverksamheten med resor till hemorten för ungdomar i vissa fall samt bidrag vid återflyttning lill hemorten inom ett år från flyttningen lill anställningsorten. Däremot föreslås att den pågående försöksverksamheten med bidrag till arbetsgivare som anställer en medflyttande skall fortsätta under nästa budgetår.

1 molion 1985/86:A248 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) föreslås att bidraget till ungdomars månadsresor skall behållas. Motionärerna anför att för många ungdomar främst i Norrland är flyttning till andra områden den enda möjligheten att fä ett nytt arbele. De menar att detta bidrag för de arbetssökande är en vikfig trygghetsfaktor inför elt beslul om arbete på annan ort.

Utskottet har i och för sig förståelse för den syn pä ifrågavarande bidrag som lämnas i molion A248 men konslalerar att det i nuvarande statsfinansiella läge inle finns förutsättningar att behålla bidraget. Ulskoltet vill samtidigt erinra om att startbidragel tillsammans med de inkomster som erhålls från den nya anställningen bör ge utrymme för tillräckligt antal hemresor. Skulle etableringen på den nya orten misslyckas finns del för närvarande möjlighet all i vissa fall stödja en återflyttning. Som ulskotlet

återkommer till nedan bör denna möjlighet vara kvar även under nästa AU 1985/86:11 budgelår. Med del anförda avstyrks molion A248 i denna del av utskottet.

Krav på bibehållande av återflyttningsbidraget framförs i tre motioner. Centerpartiet menar i molion 1985/86:A405 all flytlningsbidragen i sin nuvarande utformning är en av de främsta stimulanserna för den pågående koncentrationsutvecklingen och finner det anmärkningsvärt att den blygsamma stimulans till återflyttning som nu finns föreslås bli borttagen.

1 molion 1985/86;A219 av Anders Nilsson m. fl. (s) motiveras elt bibehållande av ålerflyttningsbidraget med all del ulgör en säkerhetsventil som kan tillgripas om vederbörande inle klarar av de påfrestningar som en flyttning innebär. Liknande moliv anförs i molion 1985/86; A248 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s).

Del är enligt utskottets mening angeläget alt omflyttningen på arbetsmarknaden sker under socialt godtagbara former. Häri bör enligt utskollets mening bl. a. ligga att i de fall som flyttningen till en annan ort misslyckas bör del finnas möjlighet att ulan alltför stora uppoffringar återflytta till hemorten. Bidrag härför har funnits några år men har utnyttjats i liten ulslräckning. Likväl bör denna bidragsform enligl ulskollels mening bibehållas, bl. a. därför alt den uppfattas .som en säkerhetsventil. Därmed underlättas det svåra beslut som en flyttning från hembygd och anförvanter kan innebära. Utskottet avstyrker med det anförda propositionens förslag om all ålerflyttningsbidraget skall slopas och tillstyrker därmed motionerna A219, A248 och A405 i molsvarande delar.

Bidraget för anställning av medflyttande bör enligl motion 1985/86: A266 av Alf Wennerfors m. fl. (m) avvecklas. Motionärerna ser positivt på att regeringen i budgetpropositionen utmönstrat ett flertal arbelsmarknadspoliliska bidrag och menar all sä borde skett även med detta bidrag.

Svårigheterna att rekrytera nyckelpersoner på vissa mindre och lokalt avgränsade arbetsmarknader är omvittnade. En förutsättning är oftast att arbele också kan erbjudas den andra parten i en familj. Bidraget har därför . stor betydelse för all näringslivet skall kunna utvecklas i områden av nyss nämnt slag och skall därmed inle enbart ses som ett stöd till dem som flyttar. Förslaget i motion A266 om all bidraget i fråga skall avvecklas avstyrks därför av utskottet.

Utvidgning av flyttningsbidraget tas upp i två motioner.

Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) föreslår i motion 1985/86; A241 all rörligheten på byggarbetsmarknaden skall stimuleras genom att möjlighet skall ges till flyttningsbidrag för byggnadsarbetare motsvarande en hemresa per månad utöver den fria hemresa som kollektivavtalet stipulerar.

Som framgår av motionen föreskrivs i traktamentsbestämmelserna enligl
kollektivavtalet på byggnadsomrädel en fri hemresa varannan månad.
Vidare infördes särskilda regler om statliga flytlningsbidrag för byggnadsar
betare i skogslänen fr. o. m. den 1 juli 1985. De innebär dels bidrag lill två
hemresor per månad under ett år i de fall dagpendling inte kan ske, dels
starthjälp med 2 000 kr. för anställningar som beräknas vara minst tre
månader. Innan ytterligare erfarenheter vunnits av denna ordning är
utskottet inte berett tillstyrka en utvidgning av del slag som förordas i motion .
A241, som därför avstyrks. 45

Sigge Godin (fp) och Christer Eirefell (fp) förordar i motion 1985/86: A250 AU 1985/86:11 att reglerna för flyttningsbidrag skall ändras så att bidrag kan lämnas för högskolestuderande vid anställning på studieorten om de under studietiden varit skrivna hos föräldrarna i hemorten. Motionärerna menar alt den gruppen har samma dryga kostnader för flyttning av bohag m. m. som andra arbetslösa.

Det är utskotiets mening att den som flyttat fill annan ort för att bedriva studier under så lång tid som här avses vid studietidens slut måste anses ha etablerat sig på studieorten, som därför i dessa fall bör räknas som hemort. Någon utvidgning av flyttningsbidraget på det säll som föreslås i motionen bör inle ske. Utskottet avstyrker därför motion A250.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till ändring i lagen (1985:506) om vissa flyllningsersättningar med innebörd att de förmånligare villkor för flyttningsbidrag som i vissa fall gäller för Kiruna och Gällivare upphör den 1 juli 1986. Lagförslaget har fogats som bilaga 2 till belänkandet.

Medelsanvisning m.m.

Efter att ha föreslagit att de särskilda villkor som nu gäller vid inlösen av egna hem i Kiruna och Gällivare skall upphöra med innevarande budgetårs slut beräknar arbetsmarknadsministern medelsbehovet för hela anslaget Arbetsmarknadsservice för nästa budgetär till 504 428 000 kr.

I motion 1985/86;A266 föreslår Alf Wennerfors m.fl. (m) att denna
medelsanvisning skall minskas med 25 milj. kr. med hänsyn lill att
motionärerna, som redovisats ovan, föreslår att bidraget för anställning av
medflyttande slopas. ,

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag lill regeländringar för flytlningsbidrag m. m. utom i fråga om återflyttningsbidraget som enligl utskottets mening skall kvarslå som bidragsform. Någon justering av medelsberäkningen på grund av detta är enligt utskottets bedömning inte behövlig. Utskottet har vidare avstyrkt förslaget i molion A266 om all slopa bidraget för anställning av medflyttande. Som en följd härav avstyrker utskottet också den medelsberäkning som görs i motionen och som innebär en besparing i förhållande lill regeringens bedömning med 25 milj. kr. Regeringens förslag tillstyrks alltså av utskottet, vilkel innebär att 504 428 000 kr. bör anvisas för Arbelsmarknadsservice under budgelårel 1986/87.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Reservation 3 519 000

1984/85	Utgift	2 604 000
1985/86	Anslag	9 500 000'
1986/87	Förslag	24 200 000

Från anslaget har bekostats inköp av utrustning till arbetsmarknadsverket AU 1985/86:11 med en kostnad överstigande 10 000 kr. och en beräknad livslängd av minst tre år. Sådana kostnader kommer i fortsättningen att betalas från förvaltningskostnadsanslaget (Bl.) med det undantaget alt inköp av teleutrustning liksom hittills skall betalas från detta anslag. Det nu begärda beloppet gäller alltså enbart invesleringar i sådan utrustning. Investeringarna är en del av de omfattande ersättningsanskaffningar på lelesidan som arbetsmarknadsverket behöver göra under återstoden av 1980-talel.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att anslaget anvisas med det belopp regeringen har begärt.

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde

Reservation 7 089 964

Utgift	500 000
Anslag	1000
Förslag	1 000

Såsom regeringen föreslagit under punkt B 9. (s. 105) bör anslaget under nästa budgetår kunna uppföras med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.-

Arbetsmarknadsutbildning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen medel för arbetsmarknadsutbildning under fyra anslag; Arbetsmarknadsutbildning, AMU-gruppen; Uppdragsverksamhet, AMU-gruppen; Bidrag till driftutgifier och AMU-gruppen: Investeringar.

Arbetsmarknadsutbildning

1984/85 Utgift ' 1 829 006 000' Reservation 783 062 OOO'

1985/86 Anslag 905 083 000

1986/87 Förslag 1 838 200 000

' Häri ingår medel tor förvaltningskostnader som fr. o. m. budgetåret 1985/86

beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. - Härtill kommer 906 250 000 kr. enligt tilläggsbudget I (AU 1985/86:7) Av utgående reservation per den 30 juni 1985 får AMS ta i anspråk 198 500 000 kr.

för verksamhet under budgetåret 1985/86 och 407 700 000 kr. för kvarstående

utgifter.

Från anslaget betalas utgifterna för upphandling av särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, bidrag för arbetsmarknadsutbildning i företag, yrkesförberedande praktik inom försvaret, elevsocial verksamhet inom AMU-gruppen saml för AMS boendeservice. Utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning finansieras dels genom arbetsgivaravgifter, dels över anslaget B 4. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Bestämmelser om särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning inkl. elev
social verksamhet och boendeservice finns i arbetsmarknadskungörelsen .-j

(1966:368, omtryckt 1985:966). För arbetsmarknadsulbildning i förelag AU1985/86'11 gäller en särskild förordning (1984:518).

Under punkt B 3 föreslås all riksdagen skall lill Arbetsmarknadsutbildning för budgelårel 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 1 838 200 000 kr.

AMU-gruppen

Tre nya anslag föreslås, av regeringen

Uppdragsverksamhet

1986/87 Förslag 1 000

Bidrag fill vissa driftutgifter 1986/87 Förslag ■ 29 500 000

Investeringar

1986/87 Förslag 15 000 000

Anslaget Uppdragsverksamhet är ett formellt anslag för redovisning av kostnader och intäkter för AMU-gruppens uppdragsverksamhet. Under punklerna B 10-B 12 föreslås alt riksdagen skall

- medge att AMU-styrelsen får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret om högst 160 000 000 kr. för ändamål som anges i propositionen,

- till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgelåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

- till AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifier för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 29 500 000 kr.,

- till AMU-gruppen: Invesleringar för budgelåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Den nya AMU-verksamheten

Fr.o.m. budgetåret 1986/87 gäller nya förutsättningar för AMU (prop. 1984/85:59, AU 1984/85:9 och prop. 1985/86:25, AU 1985/86:7). Arbetsmarknadsverket, företrätt av länsarbetsnämnderna, skall genom upphandling skaffa den utbildningskapacitet som erfordras. Denna utbildning kan köpas av den nya AMU-organisationen eller av annan utbildningsanordnare. Den nya AMU-organisationen - numera benämnd AMU-gruppen - består av en uppdragsmyndighet i varje län med anknutna AMU-centra, därtill Nordkalottens AMU-center och en central AMU-myndighet, AMU-styrelsen. AMU-gruppens verksamhet skall finansieras genom intäkter, men övergångsvis utgår ett visst driftbidrag. Huvuddelen av AMU-gruppens utbildningskapacitet förutses i propositionen bli tagen i anspråk av arbetsmarknadsverket.

Målen för AMU aktualiseras i motion 1985/86; A246 av Lars Werner m. fl.
(vpk). Vpk anser alt arbetsmarknadsutbildningen skall vara en del av
samhällets vuxenutbildning och alt den bör verka för att stödja dem som har
den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Det bör ske genom åtgärder
som syftar till att överbrygga utbildningsklyftorna och som medför ökad 48

jämlikhet och social rättvisa. AMU bör därför frigöras från den företagsan- AU 1985/86:11 passning som enligt motionärerna nu gäller. Den bör som en del av vuxenutbildningen verka för uppfyllelsen av fördelningspolifiska och sociala mål. Målgrupp för verksamheten är i första hand de arbetslösa eller de som riskerar alt bli det.

Utskottet kan för sin del försl notera att arbetsmarknadsutbildningen kommit att spela en allt större roll inom arbetsmarknadspolitiken, dels när det gäller att förbättra enskilda individers förutsättningar att få eller behålla ett arbete, dels i fräga om företagens möjligheter all rekrytera behövlig arbetskraft. Vid lågkonjunktur har utbildningen medverkat till all minska sysselsättningsproblem men samfidigt inneburit invesleringar för framtiden i yrkeskunnande m. m. som är avgörande för värt näringslivs internationella konkurrenskraft.

Vpk anför i molion 1985/86:A246 kritik mot AMU;s nyligen beslutade inriktning och målen för verksamhelen. Utskottet vill erinra om att den omständigheten att utbildningen skall ske i andra former än tidigare innebär inte någon nedpriorilering av AMU;s sociala roll. Tvärtom bör som utskottet uttalade hösten 1984 (AU 1984/85:9) AMU;s fördelningspolitiska mål ligga fasl. I sammanhanget kan också erinras om att de fördelningspolitiska och sociala målen för verksamheten främst kommer till uttryck i de grundläggande villkoren för tillträde till AMU, nämligen alt vederbörande skall vara arbetslös eller löpa risk för arbetslöshet eller på annat sätt ha en svag ställning på arbetsmarknaden. Avsikten är att den nya AMU-organisalionen med i huvudsak samma målgrupper för utbildningen som tidigare skall erbjuda en effekfivare och bättre utbildning. Mofion A246 i aktuell del avstyrks mol bakgrund av vad här sagts.

Moderata samlingspartiet kritiserar i motion 1985/86;A225 regeringens handläggning när del gäller genomförandet av den nya AMU-organisationen. I motionen påpekas att utbildning ofta kan radikalt förändra arbetssökandes möjligheter att finna arbete samt att det finns en betydande brist på utbildad arbetskraft inom vissa områden. AMU;s nya organisation öppnar enligt motionärerna delvis vägen för förbättrad arbetsmarknadsulbildning. De menar emellertid alt regeringens sätt att genomföra organisationsförändringen av AMU har allvarligt försvårat den nya myndighetens möjligheter att starta sin verksamhet med full kraft, vilket kan innebära allvarliga men för den framlida effektiviteten. Liknande synpunkter framförs i motion 1985/ 86;A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m).

Ulskotlet vill med anledning av de initialsvärigheter som mött den nya AMU-organisafionen - och som utgör mofivet för kritiken i mofionerna 1985/86;A225 och A266 - anföra följande.

AMU har som utskottet pekat pä ovan en central roll i arbetsmarknadspo
litiken. Behovet av AMU är även vid det forlsalt goda sysselsättningsläge
som nu kan väntas stort under nästa år. Det är inte osannolikt att
utvecklingen på arbetsmarknaden kan medföra att det framfida behovet blir
större än som nu kan förutses. Det är därför myckel angelägel att
arbetsmarknadsutbildningen kan bedrivas på av riksdagen beslutat sätt från
halvårsskiftet i år. Utskottet utgår från att inblandade parter lar sitt
samhällsansvar på ett sådant sätt att pågående förhandlingar om anställnings-

4 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

villkor m. m. för dem som skall arbeta i den nya AMU-organisationen kan AU 1985/86:11 fullföljas i lid för delta. Någon riksdagens ålgärd med anledning av påpekandena i motionerna A225 och A266 är därför inte påkallad. De båda motionerna avstyrks alltså i denna del.

I folkpartiets motion 1985/86: A259 påpekas att den snabba förskjutningen av arbetskraftsefterfrågan under senare är understryker behovet av en flexibilitet inom AMU. Erfarenheterna inom utbildningsplaneringen tyderpå att företagen själva ulgör bättre "känselspröt" när det gäller att förutse den framtida efterfrågan pä arbetskraft än centrala myndigheler. För all öka flexibiliteten inom AMU bör enligt motionen en ökad andel av kurserna ske inom företagen. Det erinras om att omorganisationen av AMU i och för sig ger ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning inom företagen.

Utbildning i företag är enligt utskottels mening elt sätt att öka flexibiliteten i arbetsmarknadsutbildningen när det gäller både utbildningens innehåll och omfattning. Här kan erinras om all detta för närvarande kan ske dels så att redan anställda erbjuds AMU i förelag, dels så att länsarbetsnämnden direkt eller genom den regionala uppdragsmyndigheten upphandlar utbildning som sedan kommer till utförande i företagen. Det finns inle anledning för utskottet att ha någon uppfattning om hur slor andel den senare utbildningen bör ha av AMU totalt. Utskottet ulgär från all länsarbetsnämnden vid sin upphandling ser till att fillgängliga medel används så effektivt som möjligt. Motion A259 behöver mol den här bakgrunden inte föranleda någon ålgärd.

Krav pä viss utbildning inom AMU framförs i motion 1985/86; A239 av Ove Karlsson m. fl. (s). Det gäller körkortsutbildning av utvecklingsstörda vid AMU-cenlret i Hedemora. För närvarande gäller alt körkortsutbildning inom AMU får erbjudas den som behöver detta som komplement lill yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning samt i fall där vederbörande är berättigad till bidrag för anskaffning av motorfordon för handikappade. Det får ankomma på länsarbetsnämnden all utifrån dessa förutsättningar bedöma behovel av sådan körkortsutbildning i resp. län. Dessutom blir det möjligt för den nya AMU-organisalionen alt på uppdrag av län och kommuner erbjuda den lyp av utbildning som motionärerna efterfrågar. Motion A239 avstyrks med det anförda.

Utskottet tar i delta sammanhang också upp molion 1985/86: A228 av Ove Karlsson m. fl. (s) om att utbildningsbidrag skall utgå för vuxna med läs- och skrivsvårigheter som bedriver studier vid folkhögskola.

Utskottet noterar att avgränsningen mellan arbetsmarknadsulbildning och annan utbildning behandlats av riksdagen vid flera lillfällen de senaste åren. Grundregeln är all alla vuxna som saknar kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna på en nivå som normall uppnås på grundskolans mellanstadium skall erbjudas utbildning inom grundvux. Efter individuell bedömning kan bidrag utgå till yrkesinriktad utbildning för den som är över 20 år. Utskottet är inle berett föreslå någon ändring av gällande regler och avstyrker därför motion A228.

AMU:s omfattning budgetåret 1986/87

Regeringen beräknar att behovet av AMU för budgetåret 1986/87 är 50

detsamma som för innevarande budgetår eller 115 000 deltagare. Härav

avses 80 000 deltagare i den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen, AU 1985/86:11 20 000 deltagare i utbildning med utbildningsbidrag inom del reguljära utbildningsväsendet och 15 000 i AMU i företag.

I fråga om den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen föreslås att 14 milj. kr. skall stå till regeringens disposition för bidrag till AMU-gruppen för sådana lokaler som är avvecklingsbara men för vilka kontraktstiderna är långa. Vidare förordas att icke arbetslösa som saknar yrkesutbildning eller endast har kort eller föråldrad utbildning och som söker utbildning som avser verksamhet där efterfrågan av arbetskraft är särskilt stor skall få erbjudas utbildning på samma villkor som arbetslösa. Sammanlagl skall liksom tidigare högst 10 % av del totala antalet platser få erbjudas icke arbetslösa. Den praktiska innebörden av förslaget är såvitt utskottet kan bedöma att nyss nämnda kategori av icke arbetslösa tilläts konkurrera med arbetslösa om dessa utbildningsplatser.

När det gäller AMU i företag anförs i propositionen att behovsberäkningen bygger på all medel frän förnyelsefonderna får tas i anspråk under år 1986 för utbildning av anslällda. 1 kostnaderna för AMU i företag har också inräknats medel för fortsatt utbildning av nyanställda inom tekobranschen med 10 milj. kr. Dessutom föreslås att försök med utbildning enligt kriterierna för AMU i företag skall få bedrivas i kommuner och landsting i Jämtlands och Värmlands län samt i Malmö kommun. Bidraget föreslås dock bli lägre än som normalt gäller vid AMU i företag. Vidare förordas all den andra etappen av det datautbildningsprojekt som bedrivs för kortutbildade skall få anordnas inom ramen för de beräknade kostnaderna för AMU i förelag.

Del totala medelsbehovet under anslaget Arbetsmarknadsutbildning för budgelåret 1986/87 anges av arbetsmarknadsministern lill 1 838,2 milj. kr.

Regeringsförslaget att nuvarande villkor för utbildning av nyanställda inom tekobranschen skall förlängas till alt gälla under ytterligare en treårsperiod avvisas i motion 1985/86;A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m). Motionärerna menar att det inte finns anledning att fortsätta med specialbidrag för utbildningsinsatser inom enskilda industrigrenar. Tekoföretagens behov av utbildning bör täckas inom ordinarie anslag.

Utskottet vill här erinra om att utbildningen av nyanställda inom tekobranschen sker enligt för företagen någol gynnsammare villkor än som generellt gäller för AMU i företag. Som anförs i propositionen förefaller det nu möjligt för branschen att utvecklas och förbättra konkurrensförmågan. Goda utbildningsmöjligheter i samband med nyrekrytering kan enligl utskotiets mening verksamt bidra till att förbättra ulvecklingsförulsätlningarna. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motion 1985/86; A266 i aktuella delar.

Försöksverksamheten med AMU i vissa landsting och kommuner enligt kriterierna för AMU i förelag tas upp i mofion 1985/86;A220 av Birgitta Johansson m. fl. (s). I motionen föreslås att också Skaraborgs län skall Omfattas av denna försöksverksamhet.

Enligt vad utskottet har erfarit har valet av försöksområden gjorts i samråd
med berörda parter på arbetsmarknaden. Som anmäls i proposifionen
förutsätts försöket bli samordnat med den verksamhel som arbelsförmed- 51

lingen och de fackliga organisafionerna planerar i vissa län för att minska

antalet arbetslösa. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett föreslå AU 1985/86:11 någon utvidgning av försöksverksamheten. Motion A220 avstyrks därför.

När det gäller inedelsanvisningen lill anslaget Arbetsmarknadsutbildning framhålls i molion 1985/86:A266 av Alf Wennerfors m. fl. (m) alt del finns anledning alt prioritera denna form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd eftersom dess resultat förbätlrals under senare år. Motionärerna föreslår all AMU utökas i förhållande lill regeringens förslag med molsvarande 5 800 deltagare under kommande budgetår. Kostnaderna härför beräknas till 130 milj. kr. Eftersom elt särskill resursulrymme för ulbildning av nyanställda inom lekobranschen avvisas, vilkel ger en besparing av 10 milj. kr., uppgär anslagsbehovet till 120 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet har inledningsvis poängterat svårigheterna all i nuvarande läge säkert bedöma behovet av arbetsmarknadspoliliska åtgärder för nästa budgelår. Detta gäller också AMU. Utskottet utgår från all regeringen i den kommande kompletteringspropositionen lämnar underlag för en säkrare bedömning. 1 avvaktan härpå finns det inte anledning att nu falla beslut om en större omfattning av AMU än regeringen förordat. Utskottet avstyrker därför molion A266 i denna del och tillstyrker all 1 838,2 milj. kr. anvisas till anslaget i fråga för budgetåret 1986/87.

I fråga om medelsanvisning till AMU-gruppens skilda anslag samt förslaget all AMU-slyrelsen skall disponera en rörlig kredil i riksgäldskonloret finns inga andra förslag än regeringens. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del, innebärande att nya anslag uppförs avseende AMU-gruppen; Uppdragsverksamhet, AMU-gruppen; Bidrag lill vissa driftutgifier och AMU-gruppen; Invesleringar saml att dessa anslag för nästa budgelår tillförs resp. 1 000 kr., 29,5 milj. kr. och 15 milj. kr.

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

1984/85 Utgift 3 106 104 000'

1985/86 Anslag 2 645 927 000

1986/87 Förslag 3 111282 000

'Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr. o.m. budgetåret 1985/86 beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Från anslaget finansieras 35 % av kostnaderna för

- ersättning till de erkända arbetslöshetskassorna,

- statsbidrag till permilleringslöneersällning,

- kontant arbetsmarknadsstöd,

- utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning,

- utbildningsbidrag till inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut. Resterande 65 % av kostnaderna finansieras med arbetsgivaravgifter

enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Regeringen föreslär under punkt B 4 (s. 84-88) alt riksdagen skall

dels anta inom arbetsmarknadsdeparlemenlel upprättade förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om konlanl arbetsmarknadsstöd, 2

dels lill Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budget- AU 1985/86:11 året 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 111 282 000 kr.

Elt under samma punkt framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter har överlämnats lill socialförsäkringsutskotlet.

Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen

Från arbetslöshetskassorna utgår ersättning till arbetslösa medlemmar i form av dagpenning, fem dagar per vecka. Dagpenningens storlek bestäms av kassorna själva inom de ramar som anges i 17 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. Enligt den paragrafen får sedan den 1 juli 1985 lägsta dagpenning vara 110 kr. och högsta dagpenning 315 kr.

Regeringen föreslår all maximibeloppet höjs till 335 kr. och det lägsta beloppet till 130 kr. Till propositionen är fogat ett lagförslag av denna innebörd (se bilaga 3). Beloppshöjningen avses bli finansierad bl. a. genom en höjd arbetsgivaravgift.

Med anledning av detta regeringsförslag yrkar Lars Ulander m.fl. (s) i motion 1985/86;A276 att högsta dagpenning skall fastställas till 360 kr. Vänsterpartiet kommunisterna begär i molion 1985/86; A206 all högstbeloppet skall vara 400 kr. 1 båda motionerna förutsätts en höjd arbetsgivaravgift. Folkpartiet tillstyrker i sin partimotion 1985/86;A259 en höjning av dagpenningen lill 360 kr. och att den finansieras med höjd arbetsgivaravgift - dock utan att framställa något yrkande i den senare delen.

Moderata samlingspartiet anser i molion 1985/86; A225 all en ny konstruktion av arbetslöshetsförsäkringen bör utredas. Med hänsyn fill den urholkning som skett av försäkringsskyddet behöver della emellertid förbättras redan nu. Motionärerna anser del inle möjligt att höja dagpenningen mer än regeringen föreslår, dvs. till 335 kr. Det beloppet bör fastställas som högsta statsbidragsgrundande belopp. Därutöver bör öppnas möjlighet för arbetslöshetskassorna att betala ut en förhöjd dagpenning som lilläggsförsäkring. Denna skall kunna finansieras antingen på det sätt parterna på arbetsmarknaden kommer överens om eller genom medlemsavgifter. Effekterna härav exempUfieras av motionärerna med följande tabell;

Grund-	Av löneut-	Tilläggs-	Total
dagpenning	rymmet	dagpenning	möjlig
	procentenheter	genomsnitt kr.	dagpenning
335	0,1	14	349
	0,2	28	363
	0,3	42	377
	0,4	56	391
	0,5	70	405

Härutöver föreslår motionärerna som elt första steg i en reformering av försäkringssystemet att den offentliga finansieringen av försäkringen fastställs lill 80 %. Därigenom behöver arbetsmarknadsavgiften inle höjas. Vad nu förordals kräver ändringar dels i 17 § lagen om arbetslöshetsförsäkring, dels i statsbidragsbestämmelserna. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag härom.

Centerpartiet avvisar i mofion 1985/86;A255 tanken att finansiera en 53

uppräkning av dagpenningen med en höjd arbetsgivaravgift. Finansiering

bör i stället ske genom ökade medlemsavgifter till kassorna. Motionärerna AU 1985/86:11 föreslår att riksdagen uppdrar åt regeringen all la upp överläggningar med de fackliga organisationerna och arbetslöshetskassornas samorganisation om finansieringsformerna. Som målsättning för överläggningarna anger motionärerna att dagpenningen skall höjas till 360 kr., att denna höjning betalas genom ökade egenavgifier, att del ökade avgiftsuttaget sker pä ett sådani sätt att det verkar utjämnande mellan kassor med låga resp. höga medlemsavgifter samt att statens andel i kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen återställs till 90 %.

Som framgår av redovisningen av de olika förslagen är det en gemensam uppfattning att ersättningarna från arbetslöshetskassorna på nytt bör höjas. Däremot går meningarna i sär om hur förbättringen av ersättningarna skall betalas. Utskottet avvisar för sin del den linje som företräds av moderata samlingspartiet och centerpartiet. Den innebär att man inför en alldeles ny finansieringsmetod, enligt vilken hela kostnaden för alt förbättra ersättningarna skall övervältras på kassorna och deras medlemmar samtidigt som inskränkningar görs i redan utgående statsbidrag till kassorna. Del är inte rimligt alt ställa sådana villkor för en löpande anpassning av arbelslöshelsersältningarna till pris- och löneutvecklingen som del här är fråga om. Statens kostnader för denna anpassning bör enligt utskottets mening finansieras i samma ordning som försäkringen i övrigt, dvs. med arbetsgivaravgifter (till 65 %) och budgetmedel (till 35 %). Motionerna A225 och A255 avstyrks i förevarande delar.

När det gäller storleken pä det belopp som dagpenningen bör höjas med har utskottet stannat för den avvägning som gjorts i motion A276 av Lars Ulander m. fl. (s) och föreslär alltså att dagpenningen höjs till 360 kr. Detta är även det belopp som tillstyrks i folkpartiels motion, och det tillgodoser till en del vänsterpartiet kommunisternas yrkande om en högre dagpenning än regeringen föreslagit.

I utskottets hemställan läggs fram förslag till ändring i regeringens lagförslag beträffande arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet återkommer i den fortsatta framställningen till följdförslag i fråga om utbildningsbidragen och finansieringen.

Kontant arbetsmarknadsstöd

Arbetslösa som inte har rätt till dagpenning från en arbetslöshetskassa kan i stället få kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Detta är sedan den 1 januari 1983 100 kr. per dag. Regeringen föreslår alt beloppet höjs till 120 kr. (se bilaga 4). Förslaget tillstyrks av Alf Wennerfors m. fl. (m) i motion 1985/86;A266. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion 1985/86;A206 på ett belopp om 200 kr. och att KAS i fortsättningen skall utgöra hälften av den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet biträder på denna punkt regeringens förslag och avstyrker motionen i de här redovisade delarna.

utbildningsbidragen AU 1985/86:11

Utbildningsbidragen till deltagare i AMU och lill personer i yrkesinriktad rehabilitering är knutna till arbetslöshetsersättningarna. Regeringen får anpassa utbildningsbidragen fill de ändrade belopp riksdagen fastställer för ersättningarna vid arbetslöshet.

Det anmäls i propositionen alt utbildningsbidraget till deltagare med rätt fill ersättning från arbetslöshetskassa kommer att höjas till högsl 335 kr. per dag. Det utbildningsbidrag som utgår till flertalet ungdomar under 20 år avses bli höjt från 130 lill 140 kr. per dag. Utbildningsbidraget för deltagare som har fyllt 20 år men inle har rätt lill ersättning frän arbetslöshetskassa höjs från 185 kr. lill 205 kr. per dag. Denna nivå på bidraget gäller även för kassamedlemmar med låg dagpenning samt ungdomar under 20 är som har försörjningsplikt mot barn (och inte har räll till kassaersättning).

Alf Wennerfors m. fl. (m) uttalar i molion 1985/86; A266 all del slatsbi-dragsberättigade utbildningsbidraget bör höjas till 335 kr.

Lars Ulander m. fl. (s) anför i molion 1985/86:A276 alt de i propositionen angivna beloppen bör räknas upp till 360, 220 resp. 150 kr. om högsta dagpenning från arbetslöshetskassorna höjs lill 360 kr. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i mofion 1985/86; A206 att riksdagen skall besluta alt utbildningsbidraget till personer ulan rält till ersättning från en arbetslöshetskassa skall utgöra tre fjärdedelar av den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen och från den 1 juli 1986 för sådana deltagare vara 300 kr. per dag.

Utskottet har ovan föreslagit en högsta ersättning från arbetslöshetskassorna om 360 kr. Vid bifall härtill bör utbildningsbidragen höjas på det säll som föreslagits i motion A276 (s), dvs. till högst 360 kr. för deltagare med rält till kassaersättning, till 220 kr. för deltagare som fyllt 20 år och inte har sådan ersättningsrätt samt till 150 kr. för ungdomar under 20 år i den mån dessa ungdomar enligt gällande regler inle har rätt lill bidrag med högre belopp. Vad nu anförts om anpassning av utbildningsbidragens belopp från den 1 juli 1986 - vilket innebär all motsvarande avsnitt i propositionen och motionerna 1985/86;A206 och 1985/86:A266 samtidigt avstyrks - bör ges regeringen lill känna.

Finansiering

Såsom inledningsvis nämnts finansieras statens kostnader för ersättningarna vid arbetslöshet och utbildningsbidragen liksom del nya statsbidraget till permitteringslöneersättningar till 65 % med arbetsgivaravgifter och till 35 % av anslagsmedel. Den arbetsgivaravgift del här gäller är arbetsmarknadsavgiften enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Avgiften tas för närvarande ut med 1,586 % på lönesumman.

Den del av finansieringen som sker med arbetsmarknadsavgiften har
utskottet behandlat i yttrandet AU 1985/86:2 y till socialförsäkringsutskot
let. I yttrandet har arbetsmarknadsutskottet - med hänvisning till sitt
ställningstagande i fråga om de ersättningar del här gäller - förordat all
socialförsäkringsutskottet tillstyrker molion 1985/86;Sf432 av Lars Ulander ,,

m. fl. (s) på denna punkt och föreslår riksdagen att höja arbetsmarknadsav-

giften till 2,006 %, dvs. med 0,42 %. I avvikande meningar till yttrandet har p\j 1985/86:11 företrädarna för moderata samlingspartiel och centerpartiet vidhållit yrkandena i motionerna 1985/86;A266 resp. 1985/86:A255 om avslag på höjd arbetsmarknadsavgift. Vänsterpartiet kommunisternas företrädare har i sin avvikande mening å andra sidan liksom i motion 1985/86: A206 förordat en avgifishöjning med 0,9 %. Folkpartiet har avgetl ell särskilt yttrande i denna finansieringsfråga.

När det sedan gäller finansieringen med budgetmedel begär regeringen ett anslag om 3,1 miljarder kronor (-1- 465 milj. kr.). Härav faller 2 miljarder kronor på bidrag till arbetslöshetskassorna, 100 milj. kr. på bidrag till permitteringslöneersättningar, 200 milj. kr. på KAS och 800 milj. kr. pä utbildningsbidragen.

Lars Ulander m.fl. (s) föreslår i molion 1985/86:A276 att anslaget förstärks med ytterligare 146 milj. kr.

Alf Wennerfors m.fl. (m) beräknar i motion 1985/86;A266 ett med 135 milj. kr. sänkt anslag. Motionärerna utgår från att en minskning av statsbidraget till arbetslöshetskassorna ger en besparing med 170 milj. kr. och att deras förslag beträffande arbetsmarknadsutbildningen å andra sidan medför en merutgift för utbildningsbidrag om 35 milj. kr.

Utskottet har i det föregående biträtt förslagen i molion A276 (s) beträffande kassaersäliningar och utbildningsbidrag. Förslagen i motion 1985/86:A225 (m) belräffande kassaersällningarna och i motion A266 (m) om arbetsmarknadsutbildningens omfattning nästa budgetår har däremot avslyrkts. Den grundläggande medelsberäkningen i propositionen godtas liksom det beräknade behovet av medelstillskotl i motion A276 (s). Med hänsyn härtill bör anslaget föras upp med det belopp som föreslås i molion A276, dvs. med 3 257 282 000 kr.

I anslutning till dessa finansieringsfrågor skall här redovisas ett yrkande i folkparlimotionen 1985/86; A259 om ökad egenavgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen. Motionärerna vill att regeringen skall lägga fram förslag till ändrade stalsbidragsbestämmelser som medför all medlemsavgiften i kassorna ökar med i genomsnitt 25 kr. per månad. Detta beräknas ge en minskad bidragskostnad för staten med drygt en miljard kronor. En ökad egenavgifisfinansiering sägs vidare i motionen kunna bidra till ett mer direkt hänsynslagande lill löneförhandlingarnas konsekvenser för sysselsättningen.

I del föregående har utskottet avstyrkt förslag från moderata samlingspartiel och cenlerparliel att finansiera kostnaden för att höja kassaersättningarna med ökade egenavgifier lill kassorna. Utskottet avstyrker även folkparfi-förslaget som visserligen har andra utgångspunkter men för kassornas del får samma effekt i form av kraftiga avgiftshöjningar.

Utredningskrav

Arbetsmarknadsministern tillkallade i höstas en särskild utredare med
uppdrag att se över olika frågor om konlanlstödet vid arbetslöshet, såsom
ersättningsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen, medlemsavgifter, karens
villkorel, administrationen av KAS, arbetslöshetsersättning och pension
samt vissa finansieringsfrågor. Den allmänna inriktningen och uppläggning- 56

en av delta utredningsarbete tas upp i motionsyrkanden frän moderata AU 1985/86:11 samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet som syftar till elt reformerat system för arbetslöshetsförsäkringen.

I motion 1985/86 :A225 förespråkar moderata samlingspartiet att det på sikt införs en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som ger en garanterad grundtrygghet. Möjlighet skall finnas lill frivilliga tilläggsförsäkringar som förutsätts bli helt finansierade i en avtalsenlig ordning eller genom medlemsavgifter. Motionärerna menar att det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet har urholkats och måste förbättras, att det är angeläget att skapa "raka rör" mellan parternas förhandlingsbord och utgifterna för alt bekämpa arbetslösheten, all staten inle kan frånsäga sig del sociala ansvaret för dem som utan egen förskyllan drabbas av arbetslöshet men att staten inle ensidigt kan bära kostnaderna för ett växande försäkringsskydd som till stor del orsakas av för höga löneavtal. Den nyligen tillsalla utredningen om kontantslödet bör få i uppdrag att behandla den nu föreslagna försäkringskonstruktionen och samtidigt utvidgas lill en parlamentarisk utredning.

Folkpartiet redovisar i motion 1985/86: A259 sin syn på behovet av ett nytt syslem för arbetslöshetsförsäkringen. Det bör utformas som en allmän försäkring för alla i åldern 18-65 år som står till arbetsmarknadens förfogande. Ersältningsrälten förulsälls omfatta både löntagare och företagare. Motionärerna anser att det är ett problem att ge hög ekonomisk kompensation vid arbetslöshet samtidigt som utgifterna för arbetslöshet lill följd av höga löneavtal får bäras av andra än dem som kan påverka avtalsförhandlingarnas utfall. En reformering av försäkringssystemet bör därför skapa incitament för parterna att träffa löneavtal som inle orsakar onödiga kostnader för de egna arbetslöshetskassorna.

En allmän arbetslöshetsförsäkring förordas även av Börje Hörnlund m. fl. (c) i molion 1985/86 ;A249. En sådan försäkring skall ge ell grundskydd på rimlig nivå med möjlighet att bygga på med avtalsenliga eller enskilt tecknade försäkringar. En allmän arbetslöshetsförsäkring skulle även lösa några av de frågor som behandlas knapphändigt eller inle alls i direktiven för det nu inledda utredningsarbetet om kontantslödet, bl. a. ersättningsrälten för företagare och den olösta frågan om vård av barn i hemmet skall vara kvalificerande för ersättning.

1 molion 1985/86:A608 hemställer Rosa Östh m. fl. (c) att den i molion A249 föreslagna utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring skall få i uppdrag att kartlägga de ekonomiska konsekvenserna av att en sådan försäkring införs i dagens arbetsmarknadssituation med särskilt beaktande av jämställdhelsfrågorna.

Frågan om en allmän arbetslöshetsförsäkring utreddes i mitten av 1970-
talet av den parlamentariskt sammansatta ALF-ulredningen, som redovisa
de resultatet av sitt arbete i ett betänkande framlagt år 1978. Det föreligger
alltså sedan länge ell färdigt utredningsförslag till en allmän arbetslöshetsför
säkring. Under de följande åren i regeringsställning avstod moderata
samlingspartiel, folkpartiet och centerpartiet från att realisera utredningens
förslag, och dessa har inle heller senare ansetts aktuella att genomföra. I
stället för att initiera ett utredningsarbete med likartad inriktning som
ALF-utredningen anser utskottet att det är en bättre metod som regeringen 57

vall att se över det nuvarande ersättningssystemet med syfte att snabbt få AU 1985/86:11 fram lösningar pä en rad problem som framkommit under årens lopp. Flera av de frågor som skall las upp i det utredningsarbetet är av väsenilig art som ersättningsnivåer, karensvillkoret, utjämning av medlemsavgifter och krångligheter i regelsystemet. Utskottet aktualiserar nedan ytterligare en fråga. När det gäller de utredningskrav som förs fram i de tre motionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet bör härutöver uppmärksammas att man genomgående förutsätter att de försäkrade själva skall bära en kraftigt ökad andel av kostnaderna för arbetslöshetsersättningarna. Utskottet har i den föregående framställningen avvisat en sådan kostnadsövervältring som metod alt finansiera en uppräkning av ersättningsbeloppen. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna A225, A249 och A259 och det anslutande yrkandet i motion A608.

Frågan om följsamhet niellan löneutveckling och arbetslöshetsersättning tas upp i molion 1985/86;A276 av Lars Ulander m. fl. (s). Motionärerna anser det vara angeläget all åstadkomma en sådan följsamhet även framdeles. Den tillsatta utredningen om kontantslödet bör genom tilläggsdirektiv få i uppdrag alt också redovisa ett system för hur behovet av höjning av dagpenningen skall bedömas. Vidare bör övervägas metoder för att räkna upp dagpenningen som innebär alt den fortlöpande kan anpassas till löneutvecklingen. Motionärerna anser att det föreslagna tilläggsuppdraget bör ges förtur i utredningsarbetet.

Utskottet tillstyrker all den nya utredningen om kontantslödet får ell tilläggsuppdrag i enlighel med vad som anförts i molion A276. Vid bifall härtill bör utskottets ställningstagande delges regeringen.

Ny nordisk överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet

Sedan lång tid tillbaka har de nordiska länderna elt samarbete i fråga om arbetslöshetsförsäkringen. Samarbetet gäller gränsarbetare och andra arbetstagare som flyttar mellan länderna. Den nuvarande överenskommelsen -som gäller tillgodoräknande av kvahfikationsperioder m. m. i samband med rätt till ersättning för arbetslöshetsförsäkrade - är från år 1976.

Sedan år 1982 har i Nordiska arbetsmarknadsulskottets regi pågått en
översyn av 1976 års överenskommelse med sikte på att ersätta den med en ny.
Sedan ärendet efter förslag av Nordiska ministerrådet behandlats av
Nordiska rådels 32;a session i Stockholm har en ny överenskommelse
undertecknats den 12 november 1985 av företrädare för regeringarna i de fem '

nordiska länderna.

Del är förutsatt att överenskommelsen skall ratificeras, och i den föreliggande propositionen, 1985/86:84, begärs att riksdagen skall godkänna den. Enligt propositionen blir del klara förbättringar av möjligheterna alt få arbetslöshetsersättning för dem som flyttar mellan de nordiska länderna och för dem som arbetar i elt nordiskt land men bor i elt annat.

I mofion 1985/86:289 hänvisar andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp)
lill att han i en tidigare molion, 1984/85:903, aktualiserade förhållandet alt
anställning i annat nordiskt land inte är kvalificerande för kontant arbets- 58

marknadsstöd (KAS). I propositionen sägs att sådana situationer bör kunna AU 1985/86:11

lösas i den praktiska tillämpningen. Motionären anser att vad som anförts i

propositionen är svårt att tolka som ett klart positivt ställningstagande.

Därför bör regeringen ges till känna alt bestämmelser om tillgodoräknande

av anställning i annal nordiskt land för att erhålla KAS skall tas in som en del

av överenskommelsen.

Den nu föreliggande motionen liksom den tidigare vänder sig mot att det hittills inte varit möjligt all till någon del åberopa anställning i annat nordiskt land när det gäller alt uppfylla arbetsvillkoret för KAS. All det finns ell par smärre undantag från denna grundregel kan man i della sammanhang bortse frän. De tidigare nordiska överenskommelserna om kvalifikationsvillkor m. m. har enbart gällt arbetslöshetsförsäkringen. Som motionären erinrat om sägs i propositionen att problem av nu aktuelll slag bör kunna lösas i den praktiska tillämpningen. Eftersom den nya överenskommelsen uttryckligen innefattar även lagen om kontant arbetsmarknadsstöd förutsätter ulskotlet att så kommer att ske för svensk del med beaktande av de allmänna principerna för överenskommelsen. Med dessa uttalanden från utskottels sida bör motionens syfte kunna tillgodoses utan att man, såsom är den formella innebörden av motionärens yrkande, återförvisar ärendet till nya överläggningar mellan de nordiska länderna. Motionen bör sålunda med hänsyn till del anförda av riksdagen lämnas ulan ålgärd.

I övrigt konslaterar utskottet alt den nya överenskommelsen är resultatet av elt flerårigt arbete på gemensam nordisk bas, och den bör av riksdagen kunna godkännas.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1984/85 Utgift 5 116 483 000' Reservation 2 461 184 000

1985/86 Anslag 2 695 470 000

1985/86 Förslag 2 687 500 000

' Häri ingår medel för förvaltningskostnader som fr. o. m. budgetåret 1985/86

beräknas under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Reservationen består av beslutade medel till beredskapsarbeten, som skall betalas

under budgetåret 1985/86. Dessutom har anslaget tillförts 187 000 000 kr. med utnyttjande av den av riksdagen

beviljade finansfullmakten.

Från anslaget betalas utgifter för Beredskapsarbeten, Rekryteringsstöd, Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet, Industribeslällningar och Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder.

Regeringen har i budgetpropositionen under punkt B 5 (s. 88-99) föreslagit riksdagen alt

1. godkänna vad som förordas i propositionen i fråga om avveckling av rekryteringsstödet,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsan.slag av 2 687 500 000 kr.

AMS Föredraganden

Beredskapsarbeten 1 575 470 000' -I- 1 149 530 000 -t- 1 032 030 000

Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investerings-karaktär	1 058 000 000	-1- 67 000 000	- 1 058 000 000
Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet	37 000 000	-1- 23 000 000	-1- 13 000 000
Industribeställningar	15 000 000	-	-
Försöksverksamhet med sysselsätl-ningssicapande åtgärder	2 695 470 000 10 000 000	-1- 1 239 530 000	7 970 000 + 5 000 000
	2 695 470 000	+ 1 239 530 000	-7 970 000

Dessutom har 187 milj. kr, tillförts med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten. ' 300 milj, kr. av dessa medel har överförts till anslagsposten Beredskapsarbeten.

Allmänt

Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder har under åren visat en tydlig foljsamhel med konjunkturutvecklingen. Följdriktigt är antalet beredskapsarbeten för närvarande mindre än tidigare år. Under fjärde kvartalet 1985 var antalet personer i beredskapsarbete ca 22 100 mot 73 500 samma tid två år tidigare. Vid en sådan jämförelse bör dock erinras om att ungdomslagen och rekryteringsstödet tillkom år 1984.

I propositionen framhålls att platsförmedling och andra anslällningsfräm-jande åtgärder kommer att prioriteras i arbetsmarknadspohtiken. Samtidigt poängteras att det är nödvändigt alt hålla en hög beredskap för sysselsättningsskapande ålgärder som ger arbele främst åt grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.

I motionerna 1985/86:225 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 1985/86: A266 av Alf Wennerfors m. fl. (m) anförs bl. a. att huvuddelen av de resurser som avsätts för sysselsättningsskapande åtgärder bör inriktas mol ålgärder som underiällar för de arbetslösa alt fä arbete i det privata näringslivet.

För att ge slörre förutsättningar för AMS ledning alt fullfölj a ambitionerna att effektivera arbetsmarknadsverket bör därför enligt motionärerna en ny anslagsteknik lillämpas/ör anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder fr. o. m. nästa budgetår. För alt åstadkomma slörre flexibilitet i sammansättningen av de faktiska insatserna bör därför AMS ledning inom ramen för av riksdagen formulerade mål och generella regler få möjlighet all disponera ett sammanhållet anslag.

Enligt det moderata förslaget skall AMS-ledningen disponera anslagna medel så att den av riksdagen angivna sysselsättningsvolymen uppkommer.

Åtgärderna skall i första hand inriktas mot näringslivet och ge resultat i form AU 1985/86:11 av faktiska anställningar som överskrider 50 % av totala antalet anvisningar. Ingen enskild åtgärd får ha längre varaklighetslid än sex månader och den maximala bidragsnivån får inte överstiga 50 % av lönekostnaden. Preliminära resultat i form av kostnader och placeringar i varaktiga anställningar skall redovisas för riksdagen i samband med arbetsmarknadsverkets anslagsframställning för budgetåret 1988/89 för att ge riksdagen möjlighet att utvärdera försöksverksamheten.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är vikfigt med ett fortsatt arbete som syftar till en effektivering inom arbetsmarknadspolitiken. En av förutsättningarna härför är alt medelsarsenalen används på ett flexibelt sätt. Den nu gällande ordningen för anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder ger också verket möjligheter att inom givna ramar pröva olika vägar för att uppnå en optimal effektivitet i verksamhelen. Del bör för övrigt erinras om att även om delanslagel Beredskapsarbeten enligl propositionens förslag svarar för hela anslaget frånsett 80 milj. kr. sker successivt stor förändring i anslagets användning. Arbeismarknadsverkei strävar bl. a. efter att minska andelen dyra beredskapsarbeten, dvs. investeringsarbelen.

I sammanhanget vill utskottet erinra om all det förändringsarbete som pågår inom verkel - och som utskottet behandlat tidigare i betänkandet -torde ge nya uppslag beträffande användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Härutöver bör nämnas att frågan om de arbetsmarknadspoliliska medlen varit föremål för utredning inom regeringens kansli. Av det anförda framgår att frågan om de arbelsmarknadspoliliska medlens framlida utformning hålls aktuell hos ansvariga myndigheter. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett all - ulan ytterligare överväganden beträffande konsekvenserna av motionärernas förslag-tillstyrka motionerna i denna del.

Behovel av elt basprogram för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i vissa län förs fram i motion 1985/86; A242 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s). Motionärerna framhåller bl. a. alt de mest drabbade länens problem är så djupa och långsiktiga att de måste motverkas med delvis nya metoder. Problemlänen har ett svagt näringsliv som är - och kommer under överskådlig tid att vara -beroende av samhällsstöd. För de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör därvid gälla att man utarbetar ett flerårigt basprogram. Dessa insatser skulle kunna samordnas med länens utvecklingsprogram och inte styras av de objekt som för tillfället är möjliga att starta snabbast.

Det föreslagna basprogrammet bör omfatta större delen av insalsvolymen från samhällets sida, vara treårigt och rullande. Visst utrymme bör lämnas för akutinsatser. Basprogrammel bör upprättas i förhandlingar mellan statsmakterna och berörda kommuner och länsorgan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med planering på längre sikt av samhällets insatser i främst problemlänen. Inom länsstyrelserna bedrivs också i samråd med kommunerna, länsarbetsnämnderna, skolmyndigheterna osv. ett intensivt planeringsarbete som syftar lill att skapa förutsättningar för en god framförhållning när del gäller ulveckhngsin-satserna.

Beträffande önskemålen om ett långsiktigt basprogram för de arbetsmarknadspolitiska insatserna vill utskottet erinra om att en stor del av de

sysselsällningspolitiska medlen till sin natur mäsle vara tillfälliga och AU 1985/86:11 selektiva. De vänder sig främst lill de arbetslösa, som skall slå till arbetsmarknadens förfogande även under den tid som de omfattas av åtgärderna.

Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla att det ankommer på främst länsarbetsnämnderna att utifrån denna principiella utgångspunkt se till att insatserna så långt möjligt ligger i linje med även långsikfiga strävanden i länen, t. ex. i fräga om utbyggnaden av infrastrukturen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86;A242.

I motion 1985/86: A240 av Leo Persson m. fl. (s) begärs särskilda stödåtgärder vid företag i sysselsätiningssvaga orter. Del gäller företag som av arbetsmarknadspolifiska skäl tillkommit med statligt stöd och som av företagsekonomiska skäl läggs ned. I dessa fall bör enligl motionärerna förelagen åläggas alt föra en konstruktiv dialog med sina uppdragsgivare, innan beslut om förändringar fallas, som är negativa för den lokala arbetsmarknaden. Staten bör i sådana lägen gå in med stöd för att säkerställa sysselsättningen.

Utskottet är medvetet om de ofta långtgående problem som en nedläggning av ett företag kan föra med sig för sysselsätiningssvaga orter. Utskottet har anledning utgå från att beslut om nedläggning i dessa fall föregås av omfattande överläggningar mellan förelag, fackliga organisationer, länsstyrelse och länsarbetsnämnd. Inte sällan har detta resulterat i all man gemensamt funnit lösningar på problemen som möjliggjort fortsatt drift. Samtidigt kan konstateras alt det har funnits situationer då man bedömt alt fortsall drift av verksamheten inte kunnat förenas med rimliga krav på lönsamhet. I sådana lägen är en avveckling ofrånkomlig. Men det är också för sådana situationer som arbetsmarknadspolitikens trygghetssystem är avsett. Utskottet vill här peka på de möjligheter som främst varselreglerna i främjandelagen skapar för arbetsförmedlingen att i god tid finna lösningar på de problem för den enskilde som en uppsägning för med sig. Olika initiativ prövas, bl. a. s. k. övertalighetspooler som möjliggör längre uppsägningstider med hjälp av arbetsmarknadspolitiska stödinsatser.

Någon särskild åtgärd med anledning av motion 1985/86:A240 anser utskottet med hänvisning till det anförda inte vara påkallad. Motionen bör sålunda avslås.

Slulhgen tar utskottet i detta avsnitt upp motion 1985/86;A234 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) som behandlar behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetslösa invandrare i Stockholms län. Motionärerna föreslår att ett projekt startas i länet som syftar till att förbättra invandrarnas möjligheter alt få arbete.

Invandrarna har en utsatt position på arbetsmarknaden med bl. a. en större arbetslöshet än genomsnittet. 1 Stockholms län utgör invandrarna en förhållandevis stor andel av de arbetslösa.

De problem som hänger samman med arbetsförmedlingarnas insatser för
denna grupp har uppmärksammats inom arbetsmarknadsverket. Bl. a. har
särskilda projekt startats i fyra kommuner med intensifierade förmedlingsin
satser för invandrare. Projekten bedrivs i samarbete mellan resp. arbetsför
medling och kommun. Syftet är att fä fram nya modeller för all hjälpa 62

invandrarna till ett arbete. Hithörande frågor tas för övrigt även upp i AU 1985/86:11 regeringens i dagarna framlagda proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken. Bl. a. föreslås all AMS regelbundet skall göra en översyn av personalbehovet vid arbetsförmedlingar i invandrartäta områden och göra de ompriori-teringar och de utbildningsinsatser för personalen som bedöms nödvändiga. Utskottet vill stryka under vikten av att arbetet med all underlätta för invandrarna alt få ett arbete bedrivs med stor målmedvetenhet inom arbetsmarknadsverket. Den försöksverksamhet som pågår i fyra kommuner bör härvid kunna ge nya uppslag. Det får ankomma på verket att ta ställning till hur man skall gå vidare sedan försöksverksamheten avslutats. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1985/86;A234.

Rekryteringsstöd

Sedan den 1 januari 1984 kan statligt stöd ulgå i form av bidrag till rekrytering inom näringslivet, s. k. rekryteringsplalser. Ungdomar och långlidsarbetslösa angavs som de målgrupper som i första hand skulle komma i fråga för den nya stödformen.

Fr. o. m. den 1 januari 1985 gäller att stödet skall förbehållas långlidsarbetslösa. Stödet kan i särskilda fall användas för att placera ungdomar. Bidraget kan även utgå för kommunernas och landstingskommunernas rekrytering av långtidsarbetslösa. Som en kompletterande ålgärd kvarstår de enskilda beredskapsarbetena av icke invesieringskaraktär. Bidraget enligt Ovan uppgår till 50 % av den totala lönekostnaden för de arbetslösa som rekryterats.

Antalet personer som anställts med rekryteringsstöd uppgick under fjärde kvartalet år 1985 till i genomsnitt 12 600 mot 24 400 personer samma kvartal året före. I propositionen konstateras all rekryteringsstödet, som infördes när konjunkturen var på väg uppåt, har utgjort ell verksamt hjälpmedel inom arbetsmarknadspolitiken under den konjunkturfas som vi nu har genomgått, främst genom att påverka företag att tidigarelägga sina rekryteringar eller alt skapa nya arbetstillfällen.

När vi nu går in i en mer dämpad konjunktur anser det föredragande statsrådet att förutsättningarna att uppnå en av de viktigaste målsättningarna med stödet - alt stimulera företagen alt tidigarelägga rekryteringar - därmed minskar. Samtidigt konstateras att stora grupper på arbetsmarknaden har svårigheter att snabbt finna en anställning eller få möjlighet alt pröva ell arbete. Elt tecken härpå är enligl propositionen all anlalel långlidsarbeislösa fortfarande ligger på en hög nivå.

Mot den angivna bakgrunden förordas elt ökat utnyttjande av de sysselsättningsskapande åtgärderna för att skapa möjligheter för framför allt långlidsarbetslösa alt få arbete. I proposifionen föreslås därför att rekryteringsstödet för fillfället avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986. I stället bör stödformen enskilt beredskapsarbete utnyttjas under den väntade konjunkturfasen.

För enskilda beredskapsarbeten föresläs även i fortsättningen gälla alt
statsbidrag får utgå med högst 50 % i upp till sex månader. De fördelar i
administrativt avseende som nu gäller för rekryteringsstödet bör enligt 63

propositionen las till vara när det gäller enskilda beredskapsarbeten. Härvid AU 1985/86:11 förutsätts att AMS i samarbete med arbetsmarknadens parter kan finna lämpliga lösningar.

Frågan om rekryteringsstödets avskaffande las upp i ett flertal motioner.

1 mofion 1985/86;A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m) framhålls all moderata samlingspartiels förslag belräffande anslagels användning - som redovisats i ett tidigare avsnitt - kan innebära att rekryteringsstödet kan användas om villkoret med kraftigt ökat placeringsresultat uppnås.

Åven folkpartiet föreslär i sin partimolion 1985/86: A259 att rekryteringsstödet skall kunna finnas kvar bl. a. mot bakgrund av stödets betydelse för de långfidsarbetslösa. 1 centerpartiets parfimofion 1985/86;A255 förordas ett förstärkt rekryteringsstöd för anställning av långfidsarbetslösa i näringslivet.

I ytterligare fem motioner föreslås med likartade argument att rekryleringsslödel skall finnas kvar. Det gäller 1985/86; A218 av Jan Fransson m. fl. (s), 1985/86: A223 av Lars Svensson (s) och Helge Hagberg (s), 1985/86: A236 av Elver Jonsson (fp) och Bengt Harding Olsson (fp), 1985/86; A238 av Hans Rosengren (s) och Ingemar Konradsson (s) saml 1985/86; A248 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s).

Bland de argument som förs fram kan nämnas att rekryteringsstödet är lätt att administrera. Det anses också vara ett verksamt medel för att rekrytera arbetslösa till fasta anställningar. Slufiigen kan nämnas argumentet att slödel fyller en viktig funktion när det gäller att hålla arbetslösheten nere i skogslänen. I motion A218 sägs att rekryteringsstödet i stället för att avvecklas borde utvecklas, t. ex. för att stimulera till icke könstraditionella yrkesval och rekryteringar.

Som framgår av redovisningen råder det olika uppfattningar om rekryteringsstödels fortsatta användning. Enligl vad utskottet inhämtat pågår för närvarande inom arbetsmarknadsverket ytterligare överväganden beträffande stödets användning och effekter. Resultatet av det arbetet avses bli presenterat i god tid före regeringens ställningstaganden i samband med kompietteringspropositionen senare i vår.

Enligt utskottets uppfattning finns det mot denna bakgrund skäl att inte nu ta ställning till rekryteringsstödets framtida användning. Till denna slutsats bidrar också den ändrade bedömning av konjunkturutvecklingen som numera görs (se finansutskottets betänkande FiU 1985/86:10). Utskottet förutsätter i stället att regeringen i kompietteringspropositionen redovisar förslag lill hur ett effektivi stöd lill de långtidsarbetslösa lämpligen bör utformas.

Utskottels ställningstagande innebär att förslaget i propositionen om en avveckling av rekryteringsstödet fr. o. m. den 1 juli 1986 bör avslås. Därmed kan i sammanhanget upptagna motioner anses vara i huvudsak tillgodosedda. Vad utskottet anfört om rekryteringsstödels avveckling bör ges regeringen fill känna.

Beredskapsarbeten

I delprogrammet Beredskapsarbeten ingår statliga beredskapsarbeten, stats
bidrag till kommunala beredskapsarbeten samt enskilda beredskapsarbeten 64

av investeringskaraktär. Syftet med beredskapsarbetena är alt motverka AU 1985/86:11 arbetslöshet till följd av säsong- och konjunkturnedgång eller när arbetslill-gången av andra skäl är otillräcklig. Beredskapsarbetena ger vidare sysselsättning åt äldre, lokalt bunden eller handikappad arbetskraft, som har svårigheter att få arbete pä den öppna marknaden även i goda konjunkturer.

Antalet sysselsättningsdagar i beredskapsarbete var ca 5,6 miljoner under budgetåret 1984/85. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande tal för budgetåren 1983/84 och 1982/83 var ca 10,1 miljoner resp. 11,6 miljoner. Det faktum att rekryteringsstöd och ungdomslag infördes den 1 januari 1984 måste dock vägas in vid en jämförelse.

För innevarande budgetår har riksdagen med anledning av budgetpropositionen (prop. 1984/85:100 bil. 12, AU 11, rskr 188) anvisat 1 575 milj. kr. för beredskapsarbeten. Vidare har regeringen den 31 oktober 1985 med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 1984/ 85:159, FiU 30, rskr 409) beslutat om ytteriigare 187 milj. kr. fill beredskapsarbeten. Samtidigt har 300 milj. kr. omfördelats från rekryteringsstöd till beredskapsarbeten. Sammanlagl har således 2 062,5 milj. kr. beslutats för beredskapsarbeten.

I propositionen framhålls att det finns anledning att räkna med all konjunkturen under nästa budgetår kommer att vara svagare än under innevarande budgetär. Det är dock för närvarande inte möjligt all bedöma styrkan i avmallningen. Mot denna bakgrund bedöms behovel av beredskapsarbeten inkl. enskilda beredskapsarbeten till 6,5 miljoner sysselsättningsdagar under nästa budgetår. Som fidigare redovisats avser regeringen att senare i vår i kompietteringspropositionen återkomma med en reviderad bedömning av behovet av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Del förutsätts att regeringen liksom för innevarande budgelår kommer att få disponera en finansfullmakl för eventuell förstärkning av bl. a. de sysselsättningsskapande åtgärderna.

Det sammanlagda medelsbehovet för beredskapsarbeten beräknas lill 2 607,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

I motion 1985/86:225 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) föreslås - som tidigare nämnts - ett sammanhållet anslag för sysselsättningsskapande åtgärder och särskilda villkor för åtgärderna. Den principfrågan har utskottet tagit Slällning till. När det gäller insatsernas omfattning anges i motion 1985/ 86:A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m) att AMS inom ett anslag för sysselsättningsskapande åtgärder på 2 057 milj. kr. skall få i uppdrag alt genomföra ett program som uppgår till minst 5,5 miljoner sysselsättningsdagar.

Utskottet tillstyrker den bedömning av behovet av insatser som görs i proposifionen. Som där framhålls har regeringen möjlighet alt återkomma till riksdagen med förslag om ytteriigare medel eller utnyttja finansfullmakten om behovet av insatser blir större än väntat. Utskottets ställningstagande innebär att motion 1985/86;A266 avstyrks i aktuell del.

I propositionen erinras om det uppdrag AMS erhållit att i samråd med
berörda intressenter på byggarbetsmarknaden utreda alternativa lösningar
som mer långsiktigt skulle ge arbete - inom eller utanför byggnadsverksam
heten - åt arbetshandikappade byggnadsarbetare. 65

5 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

Som tidigare kortfattat nämnts i samband med utskottets behandling av AU 1985/86:11 AMS egenregiarbeten har nyligen träffats en preliminär överenskommelse mellan AMS och byggnadsindustrin om alt starta en ny verksamhet för all ge arbetshandikappade byggnads- och anläggningsarbetare arbete och rehabilitering. Verksamheten skall enligl förslaget kunna omfatta upp till 2 000 personer.

Enligt överenskommelsen har byggföretagen åtagit sig all upprätta en riksomfattande organisation. Denna organisation skall ha ett antal regionala aktiebolag, som omfattar elt eller flera län. I dessa bolag avses bygg- och anläggningsarbetarna få tillsvidareanställning.

Staten förutsätts ge ett lönebidrag av samma storlek som i molsvarande anställningar i kommunerna, dvs. 75 % av lön och lönebikostnad. Arbetsförmedlingen skall besluta om vein som kan komma i fråga för en sådan lönebidragsanställning. Byggföretagen har åtagil sig del ekonomiska ansva-ret för verksamheten.

Enligl ulskollels uppfattning är det positivt att AMS och intressenterna på byggarbetsmarknaden tar ell gemensamt ansvar för all finna nya lösningar på de arbetshandikappade byggnadsarbetarnas problem. Det förslag som man kommit fram till övervägs för närvarande i regeringens kansli.

Utskottet övergår härefter till all behandla ett antal motioner i vilka förs fram olika önskemål i anslutning till delanslagel Beredskapsarbeten.

Behovet av mer långsiktiga beredskapsobjekt tas upp i molion 1985/ 86:A258 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s). Motionärerna framhåller bl. a. all nya objekt för beredskapsarbeten skulle kunna tas fram om man i förväg kunde garantera en viss kontinuitet i genomförandet. Som exempel anges objekt inom kulturminnesvård, turism och skogsbruk. Motionärerna föreslår alt länsarbetsnämnderna skall få möjlighet att ta fram slörre ålgärdspaket i områden där beredskapsarbeten kommer all behövas under många år. Genomförandet av dessa mer långsikliga insatser skulle garanteras genom att medel anslås för en längre period.

Utskottet vill först erinra om alt beredskapsarbetena är tillfälliga lill sin natur. De vänder sig främst till de arbetslösa, som skall slå till arbetsmarknadens förfogande även under den tid som de omfattas av åtgärderna. Dessa medel skall således inte utgöra en basresurs för skogsvård, turism, kulturminnesvård m.m. Detta hindrar i och för sig inle alt man inom l.ex. kommunerna kan hålla en god projektberedskap. Som tidigare nämnts är del emellertid också viktigt alt länsarbetsnämnderna så långt möjligt lar hänsyn till all insatserna ligger i linje med även - i det här fallel - långsiktiga strävanden i kommunerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86;A258 i denna del.

Utskottet tar därefter upp två motioner som föreslår ett återinförande av statliga projekteringsbidrag. Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) framhåller i motion 1985/86: A258 att de senasle årens insatser har tärt framför alll på kommunernas objektreserv som nu sägs vara för liten. Enligt motionärerna begränsar kommunernas ekonomi deras möjligheter att bygga upp nya reserver av angelägna byggnadsprojekt. Det är därför rimligt att statsbidrag för projektering införs.

I motion 1985/86:A232 av Roland Brännström m. fl. (s) anförs att 66

arbetsmarknadssituationen i de fyra nordligaste länen och främst i våra AU 1985/86:11 slruktursvaga glesbygdskommuner inger allvarliga farhågor om möjligheten all hålla sysselsättningen uppe. Det skulle därför vara av stort värde för främst kommuner inom stödområde A och B, om projekteringsbidraget enligt tidigare regler återinfördes.

Utskottet vill liksom tidigare år framhålla viklen av all lämpliga sysselsättningsskapande objekt tas fram i bl. a. kommunerna. Del är en viktig förutsättning för att en effektiv arbetsmarknadspolitik skall kunna föras. Den objektreserv som varje är las fram har också i huvudsak motsvarat de behov som funnits. När det gäller projekleringsbidraget har detta enligl utskottets mening generellt sett en liten betydelse för projekleringsverksam-heten. Projekteringskostnaden är normalt en liten del av hela kostnaden för investeringen. Härtill kommer alt bidrag utgår för projektering när ett objekt antagits som beredskapsarbete. I detta sammanhang bör även erinras om de båda program för reparation, ombyggnad och tillbyggnad (ROT) som statsmakterna beslutade om hösten 1983 och som kan leda till en inriktning från kommunernas sida på projekt som inle kräver projektering i samma omfattning. Utskottet har dock samtidigt förståelse för alt stöd till projekteringskostnader kan vara en välbehövlig stimulans i vissa enstaka kommuner med ansträngd ekonomi. Med hänvisning till vad ovan sagts, samt mol bakgrund av det statsfinansiella läget, avstyrker utskottet motionerna 1985/86;A258 i denna del och 1985/86;A232.

I fyra motioner begärs ökade beredskapsmedel till natur- och kulturminnesvård. Del gäller motionerna 1985/86; A205 av Hans-Göran Franck m. fl. (s), 1985/86;A210 av Görel Bohhn (m) och 1985/86:A272 av Gunnel Jonäng (c) och Hädar Cars (fp) i vilka föreslås att kulturminnesvården skall komma i fråga för ytterligare arbetsmarknadspoHtiska medel. I motion 1985/86; A215 av Börje Stensson (fp) och Lars Ernestam (fp) föreslås att både natur- och fornminnesvården skall komma i fråga för arbetsmarknadspolitiska medel.

Bakgrunden till motionerna är att den kraftiga neddragningen av beredskapsmedlen fått som konsekvens att arbetena inom natur- och kulturminnesvården reducerats avsevärt. För fornvården gäller t. ex. att verksamheten sedan en följd av år praktiskt taget helt drivits inom ramen för beredskapsarbetena. Den personal riksantikvarieämbetet har anställd för projektering av dessa arbeten bekostas av beredskapsmedel. Under budgetåret 1984/85 beviljade länsarbetsnämnderna medel för fornvärd till ett belopp av drygt 31 milj. kr. mot ca 43 milj. kr. budgetåret innan.

Riksantikvarieämbetets egna medel för fornvärd uppgick under budgetåret 1984/85 till 600 000 kr. Den neddragning av beredskapsmedlen som skett har bl. a. drabbat kulturminnesvården i Stockholms län mycket hårt. Åven naturvården har under åren varit i hög grad beroende av beredskapsarbetena. Vården av naturreservat, landskapsvård m.m. har till huvudsaklig del finansierats via beredskapsmedlen.

Utskottet har förståelse för de problem som de minskade anslagen till
beredskapsarbeten fört med sig för bl. a. natur- och kulturminnesvården.
Utnyttjandet av de arbetsmarknadspoliliska medlen bör emellertid bedömas
utifrån arbetslösheten och dess sammansättning. De är till sin natur tillfälliga
och vänder sig främst till de arbetslösa, som skall slå lill arbetsmarknadens 67

förfogande även under den tid som de omfattas av åtgärderna.

Utskottet vill samtidigt framhålla betydelsen av natur- och kulturminnes- AU 1985/86:11 vården i arbetsmarknadspolitiken. Arbetena har visat sig vara väl lämpade som beredskapsarbeten. Inte minst socialmedicinskt handikappade arbetssökande har i dessa verksamheter erhållit lämpliga arbetsuppgifter. Utskottet utgår också från all möjligheten all utföra vårdarbeten med beredskapsmedel kommer all kvarslå. Såvitt nu kan bedömas kommer emellertid nivån på insalserna alt vara betydligt lägre än under tidigare år.

Mot den angivna bakgrunden framstår del som angeläget att natur- och kulturminnesvården blir mindre beroende än hittills av de arbetsmarknads-politiska medlen. Denna inställning kommer också när del gäller kulturminnesvården lill uttryck i budgetpropositionen (prop. 1985/86:100 bil. 10, s. 437). På naturvårdsområdel har regeringen tillkallat en utredning med uppgift alt bl. a. pröva hur tillgängliga resurser skall användas på effektivaste sätt från naturvårdssynpunkt. Häri ingår bl. a. att pröva förutsättningarna att i högre grad engagera t. ex. kommunerna i finansieringen av naiurvårdsarbe-tet (Dir. 1986:2). Dessa frågor är sålunda uppmärksammade i regeringens kansli.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet i sammanhängd upptagna motioner.

I molion 1985/86: A237 av Erik Holmkvisl (m) föreslås ytterligare anslag till Luleå högskola, varvid beredskapsmedlen för Norrbottens län skulle reduceras i motsvarande utsträckning. Motionären pekar på högskolans roll i utvecklandet av Norrbotten. En forskarby med hotelldel, forskningsråd och ett teknikcenlrum i anslutning till högskolan planeras. Del behövs emellertid ökade finansiella resurser för att högskolan skall kunna utvecklas på önskvärt sätt. Inte minst är detta fallel för forskningen inom nya områden som kan innebära utveckling av befintlig industri men också etablering inom framlids-betonade områden som data/elektronik, maskin- och verkstadsteknik, metallurgi och arktisk teknik. För detta ändamål föreslås att högskolan i Luleå tilldelas 4 milj. kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen för nästa budgetår. Anslaget för beredskapsmedel för Norrbottens län föreslås bli reducerat med motsvarande belopp.

Ulskoltet har ingen annan uppfattning än motionären när det gäller forskningens betydelse för en positiv utveckling av näringslivet i Norrbottens län. Verksamheten vid Luleå högskola har därvid en mycket stor betydelse. Ulskollel kan emellertid inte ställa sig bakom att verksamheten vid högskolan skall tilldelas medel som är ämnade till arbetsmarknadspoliliska insatser i länet. I sammanhanget bör erinras om del besvärliga arbetsmarknadsläget i länet, som motiverar kraftfulla arbelsmarknadspoliliska insatser. Finansiering av verksamheten vid högskolan i Luleå bör i stället ske via ordinarie sakanslag för högskoleverksamheten. Med del anförda avstyrker utskottet motion 1985/86;A237.

Martin Segerstedt m.fl. (s) begär i molion 1985/86;A231 ytterligare beredskapsmedel för väg- och brobyggnadsprojekt inom Västernorrlands län. Behovet av upprustning av vägnätet i länet är enligl motionärerna sedan lång tid stort. De invesleringsanslag som. tilldelats länet har inle förmält avhjälpa väsentliga brister. Inte minst industristrukturen i länet med en stor andel

skogsindustri ställer stora krav på vägslandarden. I motionen anges särskilt 68

angelägna vägprojekt.

Utskottet är väl medvetet om behovet av en god vägslandard i Västernorr- AU 1985/86:11 lands län. Betydande belopp har också under åren anvisats av beredskapsmedel för väginvesteringar i länet. Det ankommer på AMS att fördela beredskapsmedlen länen emellan. Den lokala arbetslösheten och arbetslös-helens sammansättning, kostnader för olika projekt saml projektens angelägenhel får sedan avgöra länsarbetsnämndens fördelning av de tilldelade medlen pä olika projekt. De allmänna behoven av byggande av vägar får beaktas vid fördelningen av de ordinarie väganslagen. Med hänvisning till denna principiella inställning avstyrker utskottet molion 1985/86:A231.

Slutligen tar utskottet i delta sammanhang upp motion 1985/86:A214 av Nils T Svensson (s) och Margit Sandéhn (s) i vilken begärs en upprustning och elektrifiering av järnvägen Malmö—Ystad med beredskapsmedel. Motionärerna framhåller bl. a. att en modernisering och utveckling av den akluella banan skulle kunna bidra lill en positiv närings- och befolkningsutveckling i sydöstra Skåne och därmed förbättra förutsättningarna för en regional balans i länet.

Utskottet utesluter inle att del projekt som tas upp i mofionen kan vara lämpligt som beredskapsarbete. Som redan framhållits bör del dock ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna att avgöra var och i vilken omfattning som beredskapsarbeten skall komma till stånd. Utskottet vill i sammanhanget erinra om alt regeringen med anledning av utvecklingen vid Kockums Varv har aviserat att ytterligare 20 milj. kr. av beredskapsmedlen bör tilldelas Malmöregionen. Med del anförda avstyrker utskottet motion 1985/86;A214.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Bidraget, som infördes den 1 juni 1984, utgår till arbetslösa som vill starta egen verksamhel. Det motsvarar den arbetslöshetsersättning som annars skulle ha ulgätt och avser i första hand att klara vederbörandes försörjning under en viss lid. Den arbetslöse skall pä det sättet ges en möjlighet all komma i gäng med den nya verksamheten utan att i inledningsskedet belasta driften med att la ut lön för det egna uppehället.

För innevarande budgetår har tidigare anvisats 37 milj. kr. Härtill kommer 10 milj. kr. i tilläggsbudget II lill statsbudgeten, elt förslag som ulskoltet tillstyrkt (AU 1985/86:9). Totalt disponeras härigenom 47 milj. kr. under innevarande budgetär.

I propositionen föreslås alt 50 milj. kr. skall anvisas för verksamheten under nästa budgetår. Detta möjliggör att bidrag kan betalas ut lill ca 1 700 personer under i genomsnitt sex månader.

I motion 1985/86; A227 av Britta Bjelle m. fl. (fp) förordas en förlängning av tiden för starta-eget-bidraget. Enligt motionärerna är det mycket svårt all få ett nystartat företag att på sex månader bli så inarbetat all det ger inkomster som både täcker förelagarens lön och övriga omkostnader i företaget. Bidrag bör därför kunna utgå under en lid av ell år. Regeringen föreslås göra en översyn av möjligheterna till förlängning av bidraget.

Som framgår av propositionen har den aktuella stödformen varit föremål för utvärdering av dels AMS, dels högskolan i Växjö. Bl. a. har de som

mottagit bidraget fält möjlighet att redovisa sina erfarenheter av stödet. AU 1985/86:11 Resultatet av det arbetet övervägs i regeringens kansli. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett föreslå några ändringar i de regler som gäller för det aktuella stödet.

Molion 1985/86:A227 bör med hänvisning till det anförda avslås.

Utskottet fillstyrker den begärda medelsanvisningen på 50 milj. kr. för nästa budgetår.

Industribeställningar

Inom ramen för de medel som anvisas till detta delprogram får industribeslällningar göras. Därmed menas statliga beställningar av förnödenheter som behövs inom den statliga verksamheten och som av AMS läggs ul lill företag som varslat om uppsägning eller permiltering av anslällda i större omfattning. Härigenom kan sysselsättningen upprällhållas under en begränsad tid för att ge rådrum för omplacering av personalen. Regeringen kan också medge utgifter för AMS ordinarie beställningar som staten tidigarelägger i sysselsättningsfrämjande syfte. 1 propositionen beräknas ell oförändrat medelsbehov nästa budgetår på 15 milj. kr.

Alf Wennerfors m. fl. (m) föreslår i mofion 1985/86;A266 att regeringens förslag avvisas. Motionärerna anser att det i princip är fel att arbetsmarknadsverket skall betala för särskilda industrisubventioner.

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkningar av behovet av medel till industribeställningar. 1 svåra sysselsättningslägen kan stödet möjliggöra erforderligt rådrum för omplacering av personal vid företag som varslat om uppsägning. Utskottet avstyrker därför motion A266 i denna del.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

Sedan elt par ärs tid har pågått en försöksverksamhet med sysselsättningsskapande ålgärder. Syftet med verksamheten är att ta fill vara de idéer som finns och som kan leda lill nya typer av arbetsmarknadspolitiska insatser.

En del i denna verksamhet har varil den s. k. industrikampanjen. Kampanjen genomfördes i huvudsak under år 1984 i syfte att tidigarelägga och stimulera industrins rekrytering. För kampanjen avsattes 100 milj. kr. varav 50 milj. kr. fördelades regionalt fill särskilda samarbetsgrupper. 1 propositionen anförs att kampanjen varit mycket framgångsrik. Åtskilliga intressanta företagsinriklade projekt har lett lill positiva resultat.

De medel som under det här akluella anslaget stått till regeringens förfogande under de två senasle budgetåren för en försöksverksamhet inom arbelsmarknadspoliliken har enligl proposifionen möjliggjort ett antal nyskapande försök. Här kan nämnas teknikupphandling av mikrodatorer för handikappade, försöksverksamhet för invandrare i Södertälje och Malmö, företagsutveckling (lokala inifiativ) i Bergslagen och induslrimässa m. m.

En del av medlen - 7 milj. kr. - för budgetåret 1984/85 har utnyttjats för att via barn- och ungdomsdelegationen stödja olika projekt för arbetslösa ungdomar. Ett stort antal projekt har på della sätt kunnat erhålla stöd.

Mot bakgrund av de positiva erfarenhelerna föreslås att försöksverksam- '

heten får bedrivas även under budgetåret 1986/87 samt även utvidgas något. AU 1985/86:11 För verksamhelen beräknas ell medelsbehov av 15 milj. kr.

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen under denna punkt.

Anslaget

I propositionen beräknas under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 2 687,5 milj. kr.

I motion 1985/86:A266 av Alf Wennerfors m. fl. (m) föreslås att anslaget förs upp med 2 087 500 000 kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet godtagit regeringens bedömning beträffande omfattningen av insalserna. Vad utskottet anfört om rekryteringsstödets avveckling påverkar inte det totala medelsbehovet. Till anslaget Sysselsättningsskapande ålgärder bör sålunda anvisas 2 687 500 000 kr. för budgelåret 1986/87. Molion 1985/86:A266 avstyrks i denna del.

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna

1984/85 Utgift 217 869 000

1985/86 Anslag 166 000 000

1986/87 Förslag 119 000 000

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom lekoindustrin har för budgetåret 1984/85 beviljats 680 företag med fillsammans 33 280 anställda, varav 8 812 var fyllda 50 men inte 65 år. Del beräknade bidragsbeloppet för perioden uppgår till ca 218 milj. kr., varav 42 % faller på företag i Ålvsborgs län.

För innevarande budgelår har 166 milj. kr. beräknats för tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin. Enligt riksdagens beslut våren 1983 (AU 1982/83:29, rskr. 322) har bidraget successivt trappats ned och får för budgetåret 1985/86 beräknas på ett bidragsunderlag motsyarande högst 7 % av lönekostnaderna för personal i tillverkning.

Regeringen har under punkt B 18 (s. 118) föreslagit att riksdagen lill Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett förslagsanslag av 119 000 000 kr.

I propositionen framhålls att situationen för lekoindustrin har förbättrats betydligt under de senaste åren. Branschen har genomgått stora förändringar och har kunnat omstruktureras och stärkas. Den påbörjade nedlrappningen av äldrestödet bör enligt föredragande statsrådet fortsätta.

För budgetåret 1986/87 föreslås att bidraget får beräknas på ett bidragsunderlag motsvarande högsl 5 % av lönekostnaderna för personal i tillverkning. Medelsbehovel beräknas till 119 milj. kr.

För budgetåren 1987/88 och 1988/89 bör bidraget enligt propositionen beräknas på ett bidragsunderlag om högst 4 resp 3 % av lönekostnaderna.

I vpk-motionen 1985/86;A262 föreslås att äldresiödel omprövas. Rege
ringen bör i stället överväga om ett s.k. avskrivningslån kan ersätta
äldresiödel. Motionärerna anser att avskrivningslån kan användas på ett mer 71

offensivt sätt. Med utbetalning av lånet skulle följa krav på motprestation AU 1985/86:11 gentemot företagen.

Även Hans Nyhage m. fl. (m) förordar i molion 1985/86:A260 en övergång lill avskrivningslån i stället för äldrestöd.

Frågan om införande av avskrivningslån för tekoindustrin har också lagils upp i ett antal motioner, vilka skall behandlas i näringsulskottet.

Enligl utskottets uppfattning är det tillfredsställande med de senaste årens utveckling för tekoindustrin. Den av riksdagen beslutade nedlrappningen av äldrestödet har därmed kunnal fullföljas.

Som framgår i motionerna har från branschorganisationernas sida förts fram förslag om en omvandling av äldresiödel till någon form av avskrivningslån. Enligt utskottets uppfattning är emellertid förslaget ännu inte tillräckligt genomarbetat för att riksdagen skall kunna ta ställning i frågan. Del kan mycket väl finnas såväl fördelar som nackdelar med ell införande av nya stödformer. Olika effekter mäsle därför utredas mycket noggrant. Bl. a. måste enligt utskottets uppfattning belysas de sysselsätlningsmässiga konsekvenserna för den äldre arbetskraften vid de mindre konkurrenskraftiga tekoföretagen om äldrestödet med kort varsel utgår ur medelsarsenalen.

Av del sagda framgår all utskottet anser alt man i berörda departement bör närmare bereda förslaget från branschorganisationerna. Regeringen bör därefter återkomma lill riksdagen med resultatet av det arbetet. Vad utskottet anfört i denna fråga med anledning av motionerna A260 och A262 bör regeringen underrättas om.

Mot bakgrund av att den av utskottet begärda beredningen av frågan om en avveckling av äldrestödet till förmån för ny stödform kan ta viss lid tillstyrker utskottet den för äldresiödel begärda medelsanvisningen för budgetåret 1986/87 om 119 000 000 kr.

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

1984/85	Utgift	0
1985/86	Anslag	1 000
1986/87	Förslag	1000

2. till Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten för budgetåret 1986/87 anvisa AU 1985/86:11 ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.

Bakgrunden till det nya anslaget är att AMS i skrivelse den 7 november 1985 föreslagit att en försöksverksamhet påbörjas med friare användning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i östra Norrbotten. Framställningar om ålgärder har också kommit från Övertorneå och Överkalix kommuner. Definifionen på östra Norrbotten är i detta sammanhang Haparanda, Övertorneå, Överkalix och Pajala kommuner saml Karesuando och Vil-tangi-delarna av Kiruna kommun.

I propositionen framhålls alt en posiliv utveckling har skett på arbetsmarknaden i Norrbottens län under den senaste tiden. Arbetslöshelen har kunnat pressas ned till ca 5 %, vilkel dock väsentligt överstiger riksgenomsnittet. Alltjämt kvarstår således betydande problem i östra Norrbotten med befolkningsminskning och låg förvärvsfrekvens, hög arbetslöshet samt ett ensidigt näringsliv. Målet med AMS förslag är all under en femårsperiod kraftigt minska arbetslöshelen i denna del av Norrbotten med hjälp av bl. a. rörlighelsfrämjande, kompelenshöjande och sysselsättningsskapande åtgärder. Försöksverksamheten syftar till alt genom offensiva insatser inom arbetsmarknadspolitikens ram skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. I AMS strategi ingår att också andra myndigheler prioriterar regionen. Kostnaden för försöksverksamheten har beräknats lill ca 150 milj. kr. under en femårsperiod.

I proposifionen föreslås alt AMS genom länsarbetsnämnden i Norrbottens län skall dels ges möjlighet alt i östra Norrbotten inom givna medelsramar få pröva en ordning med friare disposition av de arbetsmarknadspolitiska medlen, dels lillförs särskilda medel för insatser som ligger utanför nuvarande åtgärdsarsenal. Försöksperioden i östra Norrbollen bör omfatta tre budgetår och syftet bör vara att skapa varaktiga anställningar för dem som nu är arbetslösa eller finns i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Enligt förslaget bör gällande regelsystem ändras sä alt länsarbetsnämnden ges möjlighet att förlänga tiden i beredskapsarbete till högsl tolv månader. Beredskapsmedlen bör vidare - om nämnden finner det motiverat - få användas för att finansiera utbildningsinsatser. Medlen för beredskapsarbeten bör också kunna användas pä så sätt att en utvidgning av den dagliga arbetstiden i ungdomslag kan åstadkommas.

Utöver dessa regeländringar behövs enligt proposifionen särskilda resur
ser för att separat eller i kombination med ordinarie arbetsmarknadspolitiska
insatser skapa mer varaktiga arbeten. Dessa särskilt tilldelade medel bör få
användas relativt fritt och bl. a. för att skapa förutsättningar för permanenta
året-runl-anslällningar för såväl arbetslösa som säsong- eller andra korttids-
anställda inom olika områden i regionen. Ell sätt att åstadkomma sådana
anställningar är att i samarbete med kommuner och företag lägga upp
utbildningsprogram som inom ramen för en anställning kan överbrygga t. ex.
säsongvariationer. En annan väg kan vara all stödja särskilda introduktions
insatser. Ett alternativt utnyttjande av de särskilda medlen bör kunna vara
att t. ex. genom utbildning stärka befintliga företag eller företagare i syfte att
åstadkomma sysselsättningsmöjligheter för arbetslösa. Länsarbetsnämnden
bör vidare kunna använda medlen för att initiera olika sysselsättningsskapan- 73

de projekt och även till ren projektverksamhet.

Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen all närmare utforma AU 1985/86:11 nödvändiga riktlinjer för verksamheten. 22,5 milj. kr. bör anvisas för dessa särskilda insatser av mer offensiv karaktär. AMS bör redan under våren 1986 börja planera för ifrågavarande verksamhet, och det kan härvid vara lämpligt att regionall ha en särskild ledningsgrupp.

I propositionen framhålls avslutningsvis att syftet med försöksverksamheten är att söka skapa permanent sysselsättning. Vid beräkningarna har utgätts frän all insatserna skall kunna leda till en mer varaktig reducering av arbetslösheten i storleksordningen 300 personer i förhållande till den genomsnittliga redovisade arbetslösheten första, tredje och fjärde kvartalen de senasle tre budgetåren. Om AMS kan redovisa ell sådant gynnsamt resultat kan en fortsatt försöksverksamhet under ytterligare tvä år bli aktuell. En förutsättning härför är att de årliga kontrollstationerna visar att godtagbara resultat har uppnåtts. Om så inte blir fallet bör det enligt föredragande statsrådet få ankomma på regeringen alt besluta om all avbryta hela eller delar av försöksverksamheten.

Regeringens förslag under denna punkt avvisas i motion 1985/86; A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m). Mofionärerna anser att östra Norrbotten är i behov av mera långsiktiga ålgärder än de som föreslås i propositionen. De insatser som krävs bör kunna inrymmas inom länsstyrelsens ansvar för regional ulveckling. Finansiering föreslås ske via de s. k. länsanslagen inom regionalpolitiken. I mofionen hänvisas till att moderata samlingspartiet föreslagit att de anslagen skall utökas.

I mofion 1985/86; A460 av Per-Ola Eriksson (c) framhålls bl. a. att det krävs ordentliga satsningar som långsiktigt kan ge en posiliv ulveckling i östra Norrbotten. Detta torde inte vara möjligt med enbart en friare användning av beredskapsmedel. Motionären anser dessutom alt regeringens begäran alt kunna bryla försöksverksamheten med att skapa arbetstillfällen är anmärkningsvärd. Motionären anser vidare att regeringens förslag fill sin omfattning är en alltför begränsad åtgärd i en av landets mest utsatta glesbygdsregioner. Åtgärderna måste ges en betydligt mer offensiv omfattning och inriktning. Åven om arbetsmarknadspolitiska insatser kortsiktigt kan ge elt visst resultat bör man vara mer angelägen att stärka de regional- och näringspolitiska insatserna. Därför föresläs att en större del av medlen överförs lill utvecklingsfonden i Norrbottens län.

Utskottet kan försl konstatera att del inle råder några delade meningar om behovet av kraftfulla insatser för att hålla sysselsättningen uppe i östra Norrbotten. Enligt utskottets uppfattning krävs både kortsikfiga och mer långsikliga åtgärder om ulvecklingen skall kunna vändas. Detta innebär ett behov av såväl arbetsmarknadspolifiska som industri- och regionalpolitiska inifiafiv.

I den del av budgetpropositionen som ulskotlet behandlar i delta betänkande redovisar regeringen nya uppslag lill utvecklingsinsatser i regionen på det arbetsmarknadspoliliska området. Senare i vår kommer utskottet att ta ställning till behovel av mer långsikfiga insatser inom regionalpolitiken.

Ulskoltet tillstyrker vad som anförs i propositionen i denna del. Den
föreslagna försöksverksamheten bör för övrigt kunna ge värdefulla erfa- 74

Regeringen har under punkt B 17 (s. 116-118) föreslagit all riksdagen skall AU 1985/86:11

1. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87, om det på grund av arbetsmarknadsläget bedöms angeläget, besluta om en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga med högsl 50 000.

2. Till Vapenfria Ijänslepliktiga för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 115 085 000 kr.

Medelsberäkningen för budgetåret 1986/87 utgår från ett oförändrat antal tjänslgöringsdagar - 650 000 - för de vapenfria och en oförändrad ersättning lill utbildningsanordnarna.

Det samlade medelsbehovet beräknas till 115 085 000 kr., varav 3,4 milj. kr. för ersättning lill utbildningsanordnarna. Samtidigt föreslås dock att regeringen i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår skall ges möjlighet att få öka antalet utbildningsdagar med 50 000 om det på grund av arbetsmarknadsläget bedöms angeläget att inkalla arbetslösa som har uttagits till vapenfri tjänst och som annars skulle blivit föremål för arbetsmarknadspoHtiska ålgärder. Kostnaden för 50 000 dagar beräknas till 9,7 milj. kr.

LItskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen. Regeringen bör också erhålla bemyndigande all vid behov kunna utöka antalet tjänstgöringsdagar med högst 50 000.

Sysselsättningsskapande åtgärder för handikappade

Inledning

I arbetskraften finns ett förhållandevis stort antal personer som har en nedsatt arbetsförmåga. Hur stort detta antal är kan inte utläsas ur arbetskraftsundersökningarna. Uppskattningar som gjorts antyder emellertid att 150 000-200 000 personer har en i hög grad nedsatt arbetsförmåga. 400 0(X)-500 000 personer har beräknats ha en i någon mån nedsatt arbetsförmåga. Antalet personer i arbetskraften med nedsatt arbetsförmåga varierar över åren i relativt liten utsträckning.

Under fjärde kvartalet 1985 var 31 000 arbetshandikappade inskrivna vid arbetsförmedlingen, vilket utgjorde 9,9 % av samtliga inskrivna. Utvecklingen sedan år 1980 framgår av följande tabell.

Antal sökande

År Totalt Arbetshandikappade

Av tabellen framgår att andelen arbetshandikappade bland de arbelssökan- AU 1985/86:11 de uppgår till ca 10 %. Av de sökande med arbetshandikapp fjärde kvartalet 1985 var 5 500 under 25 år och 3 000 var 55 år eller äldre.

I december månad år 1985 var de arbetshandikappade som var aktuella vid arbetsförmedlingen fördelade efter arbetshandikapp enligl följande sammanställning.

Arbetshandikapp Procent

Rörelsehindrade 37,6

Hjärl-, kärl- och lungsjukdom 5,1

Hörselskada 3,0

Synskada 2,5

Övriga somatiska arbetshandikapp 18,6

Förståndshandikapp 3,3

Psykiska arbetshandikapp 10,7

Socialmedicinska arbetshandikapp 19,2

Källa: AMS

Under fjärde kvartalet 1985 var 85 000 arbetshandikappade i olika arbelsmarknadspoliliska ålgärder. I följande tabell redovisas antal arbetshandikappade vid månadens slut i olika åtgärder under åren 1982-1985. Uppgifterna avser medeltal per månad för sista kvartalet.

Åtgärd	1982	1983	1984	1985
Anställda med lönebidrag	34 600	36 700	38 000	39 900
Samhällsföretag	24 000	25 200	25 600	27 000
Ami	3 400	3 100	3 300	3 600
Beredskapsarbete	7 300	8 500	6 700	4 200
AMU (exkl. företagsulbildning)	9 300	9 200	9 400	9 200
Ungdomslag	—	—	1 100	1 100

Summa 78 600 82 700 84 100 85 000

Källa: AMS

Av tabellen framgår att antalet arbetshandikappade i åtgärder under perioden ökade med 6 400. Vidare kan utläsas alt antalet arbetshandikappade med lönebidrag och i Samhällsföretag ökat kraftigt, medan antalet i beredskapsarbete nästan halverats. Till bilden hör även att anlalel personer i offentligt skyddat arbele - en verksamhet som tillkom under budgetåret 1984/85 och ersatte en form av beredskapsarbeten - beräknas uppgå till ca 5 000 under innevarande budgetår.

I sammanhanget bör också redovisas utveckHngen belräffande av arbeis-marknadsskäl nybeviljade förtidspensioner. I sammanställningen visas utvecklingen under perioden 1980-1984.

1980 1 585 2 019 3 604 10,2

1981	1 400	2 064	3 464	9,5
1982	1 366	2 324	3 690	10,0
1983	2 427	3 057	5 484	14,9
1984	4 781	4 343	9 124	24,9

Källa: Riksförsäkringsverket

Under år 1985 ökade antalet ytterligare i betydande omfattning.

Riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade

I propositionen framhålls när det gäller riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade all de handikappade måste ges möjlighet lill full delaktighet i arbetslivet om vi skall nå målet arbele åt alla. Vidare erinras om att arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik bl. a, innebär all handikappade, i stället för att erhålla kontantstöd, skall kunna försörja sig genom eget arbete. Eftersom arbetsinkomsten i de flesta fall överstiger exempelvis förtidspension, blir arbetet del främsta medlet för att jämna ul skillnader i standard mellan handikappade och befolkningen i övrigt. För den enskilde ger arbetet inte bara en försörjning utan också sociala kontakter, självförtroende och ökade möjligheter att aklivl delta i samhällslivet. I propositionen anförs vidare att del är angelägel att såväl de särskilda stöden för arbetshandikappade som övriga arbetsmarknadspolitiska ålgärder för sysselsättning, utbildning m. m. används för att underlätta för sökande med arbetshandikapp all fä arbete. Särskill vikligl är del att unga människors arbetsförmåga och arbetsvilja kan tas till vara. Frän samhällsekonomisk synpunkt är detta enligl propositionen ett väsentligt bättre alternafiv än all under decennier betala ul ersättning från socialförsäkringssystemet. Än mer betydelsefullt är värdet för den enskilde av att ha ett arbete.

Vidare erinras i propositionen om den betydelse lagen (1982:80) om anställningsskydd har för handikappades möjligheter att behälla ett arbete. Genom de beslut som riksdagen har fallat (prop. 1984/85:89, SoU 13, rskr. 172) om företagshälsovård och arbetsanpassning har ytterligare ell viktigt steg tagits för att hejda utslagningen.

Slutligen anförs i propositionen i denna del att man genom omprioritering och besparingar i budgetarbetet har lyckats skapa utrymme till förmån för reformer på handikappområdet som ökar möjligheterna för personer med svårare funkfionsnedsältningar att få och utföra ell arbele. Det gäller bl. a. insatser för unga handikappade, en intensifierad satsning på avancerade hjälpmedel, höjda bidrag lill arbetsbiträde. Dessutom sker en fortsatt ulbyggnad av lönebidrag till arbetsgivare som anställer dem som har nedsatt arbetsförmåga och inte kan få anställning utan sådani bidrag.

I moderata samlingspartiets motion 1985/86;A225 konstateras bl. a. alt många arbetshandikappade trots stora statliga insatser -5,5 miljarder kronor - står utanför arbetsmarknaden. I de riktlinjer för de handikappades

sysselsättning som läggs fram i motionen anförs att del bör vara möjligt att AU 1985/86:11 åstadkomma ökat utrymme för arbetsplacering av de handikappade som nu slår utanför arbetsmarknaden genom en annan och mer rättvis fördelning av resurserna. Insatserna måste differentieras med hänsyn till arten och svårighetsgraden av olika handikapp. Motionärerna pekar också på de handikappade ungdomarnas situation, som man anser bör uppmärksammas särskilt. Slutligen framhålls att kommunernas socialtjänst bör ha del övergripande ansvaret för missbrukarna.

I folkpartiets parfimotion 1985/86: A259 framhålls att politiken för handikappades sysselsättning bör ligga fasl och vidareutvecklas. Åven om del finns helt andra modeller för stöd till handikappade talar det mesta enligl motionen för alt den svenska modellen är effektiv. En politisk deklaration om att denna politik skall fortsätta innebär också att företagen inte behöver tvivla på all lönekostnaderna för handikappade kommer att vara låga även i framtiden. Det sagda hindrar emellertid inte att själva hanteringen av politiken kan vara ineffektiv liksom avvägningen mellan olika ålgärder. I motionen efterlyses en intensifierad forskning om samhällets insatser för de arbetshandikappade.

I centerpartiets parfimotion 1985/86;A255 framhålls i de allmänna riktlinjer för arbetsmarknadspolifiken, som utskottet i ell inledande avsnitt behandlat, bl. a. all de arbetsmarknadspoliliska åtgärderna bör vara så utformade att de underlättar för de handikappade all få arbele på den reguljära arbetsmarknaden. Förslag i motionen i della syfte när det gäller lönebidragen behandlas i ett senare avsnitt.

I vpk;s partimofion 1985/86: A253 konstaleras inledningsvis att del ständigt växande antalet förtidspensionerade vittnar om de funktionshindrades ökade svårigheter på arbetsmarknaden. Della gäller inle endast "traditionella" grupper utan också nya grupper som tillkommer och som fidigare kunnat få arbele. Enligt mofionärerna slår de arbetshandikappade inför en arbetsmarknadssituation som innebär ökande lönsamhelskrav, diskriminering samt ett otillräckligt antal arbetstillfällen. Regeringens politik som bl. a. innebär en minskande offentlig sektor kommer alt innebära ytterligare arbelslöshel, vilket kommer att drabba de arbetshandikappade särskill hårt. Regeringens deklaration i budgetpropositionen om alt rätten lill arbete också måste gälla för arbetshandikappade rimmar enligt motionen dåligt med de konkreta förslagen. Bl. a. konstateras att handikappkommilléns förslag till åtgärder för alt stärka de arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden (Ds A 1984:12) i propositionen följs upp i mycket begränsad omfattning. Regeringen bör därför snarast utarbeta förslag på grundval av kommitténs överväganden.

Enligt utskottets uppfattning är del en given utgångspunkt för arbetsmarknadspolitiken att målet om arbele åt alla omfattar samtliga som önskar elt arbete, dvs. även de arbetshandikappade. Som tidigare redovisats finns elt betydande antal i arbetskraften som har en nedsatt arbetsförmåga.

För den arbetshandikappade har arbelel en mycket stor betydelse. För
denna grupp kan del t. o. m. vara viktigare än för andra grupper på
arbetsmarknaden att ha ett arbete alt gå lill. Eftersom arbetsinkomsten i de
flesta fall överstiger exempelvis förtidspension, blir arbetet del främsta 79

medlet för alt uppnå en med övriga grupper jämförbar ekonomisk standard.

Av grundläggande betydelse när det gäller att skapa förutsättningar för de AU 1985/86:11 arbetshandikappade alt fä elt arbele är också vetskapen om arbetets betydelse för individen. Arbetet aktiverar och ger också mening åt fritiden. Det skapar naturliga sociala kontakter, ger individen självförtroende och egenvärde. Ett arbele kan därför i grunden förändra den handikappades sociala, psykiska och kulturella situation.

Härtill kommer all olika insatser för alt bereda handikappade sysselsättning oftast är den lösning som samhällsekonomiskt är den bäsla.

Vad ulskotlet anfört gäller i särskilt hög grad ungdomarna. Såväl ur de enskilda ungdomarnas som ur samhällsekonomisk synvinkel finns det starka skäl att göra det möjligt för fler att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden.

De handikappades möjligheter att få arbele hänger i hög grad samman med utvecklingen pä arbetsmarknaden i stort. Den ekonomiska politiken och den allmänna sysselsättningspolitiken har således stor betydelse för möjligheterna för de arbetshandikappade att få ett arbete. De allmänna förutsättningarna för utvecklingen på arbetsmarknaden har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.

Enligt ulskollels uppfattning råder det en bred politisk enighet om behovet av fortsatta kraftfulla selektiva insatser som riktar sig mol dem som på grund av handikapp har svårigheter att få arbete. Ulskotlet vill i sammanhanget erinra om att i runda tal 8 miljarder kronor av de arbetsmarknadspoliliska medlen avser insatser för de arbetshandikappade, dvs. drygt 40 %. Förslagen i propositionen innebär att ytterligare medel skall sättas in för denna grupp. Utskottet delar uppfattningen i propositionen att en ökad andel av placeringarna kan ske inom näringslivet och hos kommuner och landsling.

När det gäller avvägningen mellan insatserna är det nödvändigt att man prövar sig fram för alt finna de mest effektiva formerna. Utskottet delar härvid uppfattningen i folkpartiets partimolion 1985/86: A259 om forskningens betydelse. Enligt vad utskottet inhämtat kommer handikappåtgärderna att ägnas särskild uppmärksamhet i arbetet inom delegationen för arbetsmarknadsforskning (EFA). Utskottet vill stryka under viklen av det arbetet.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla värdet av handikappkommilléns arbele. Kommittén har på ett förtjänstfullt sätt belyst de handikappades situation på arbetsmarknaden. En del förslag lill åtgärder som lagts fram har efter remissbehandling resulterat i konkreta förslag i bl. a. budgetpropositionen. Andra förslag bereds vidare. Det gäller bl. a. de handikappade ungdomarnas deltagande i ungdomslagen.

En fråga som ägnats stor uppmärksamhet i kommitténs arbete är behovet av samordning av de olika myndigheternas insatser på rehabilileringsområ-det. Kommittén betonar bl. a. att det inte är meningsfullt att dra bestämda gränser mellan social, medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering. 1 stället är det viktigt alt på lokal nivå fläta samman rehabiliteringsinsatserna. Detta ställer stora krav pä samarbete och samordning myndigheterna emellan. Hithörande frågor kommer att belysas ytterligare inom ramen för rehabilile-ringsberedningens arbete.

Utskottet vill stryka under vikten av att den handikappade står i centrum
för samhällets insatser även om flera olika huvudmän är engagerade. Detta 80

ställer krav på en effektiv samordning av insatserna. Det är sålunda positivt AU 1985/86:11 att hithörande frågor blir föremål för särskilda överväganden.

Av det sagda framgår att handikappkommitténs arbete på olika sätt följts upp inom regeringens kansli. Att inte alla uppslag från kommittén resulterat i förslag från regeringen i budgetpropositionen kan inle - som sker i vpk-motionen 1985/86:A253 - betraktas som anmärkningsvärt. Regeringen har bl. a. haft att ta hänsyn till remissopinionen, det statsfinansiella lägel samt pågående arbete i andra utredningar, t. ex. rehabiliteringsberedningen.

Utskottet har tidigare i betänkandet redovisat de arbetssökande med handikapp med fördelning efter arbetshandikapp. Där framgår att mer än var tredje sökande är rörelsehindrad, medan nästan var femte sökande har socialmedicinska handikapp samt en lika slor andel "övriga" somatiska handikapp. Det bör emellertid framhållas alt de regionala och lokala variationerna är stora. I storstadsregionerna är 1. ex. andelen sökande med socialmedicinska handikapp i allmänhet större än riksgenomsnittet. Enligt utskottets uppfattning är det vikligl all man lar hänsyn till dessa skillnader och förutsättningar vid valet av ålgärder.

Vidare vill utskottet framhålla betydelsen av att man koncentrerar de sysselsättningsskapande åtgärderna för handikappade på denna grupp på arbetsmarknaden. Det förekommer all man från olika håll vill vidga dessa ålgärder till att även gälla andra grupper på arbetsmarknaden, t. ex. hela gruppen invandrare, dvs. även de som inte är arbetshandikappade. Utskottet har emellertid den bestämda uppfattningen att detta skulle vara olyckligt. De speciella behov som kännetecknar andra utsatta grupper på arbetsmarknaden får man möta med särskilt anpassade åtgärder eller med de ordinarie medel som står lill buds, beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning osv. Del bedrivs också ett fortlöpande arbete med det syflel, t. ex. försök i några kommuner med särskilda insatser för invandrare.

Med hänsyn till det anförda bör de i sammanhanget behandlade motionerna i aktuella delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tar härefter upp motion 1985/86;A216 av Rune Gustavsson m. fl. (c) om bl. a. förnyelsefondernas användning för att gynna de handikappade på arbetsmarknaden. Möjligheterna att utveckla arbetsplatserna och anpassa utbildningen så att den öppna arbetsmarknaden blir tillgänglig för alla skulle öka avsevärt om dessa medel kunde användas för att stötta de handikappades situation, menar motionärerna.

Utskottet vill erinra om att förnyelsefonderna, vilka motionärerna synes syfta på, skall ge de anställda ökade möjligheter till utbildning och utveckling. De får därrhed större möjligheter att möla de krav som den tekniska utvecklingen på arbetsmarknaden kommer alt ställa. Det finns anledning utgå från att även de på arbetsplatsen som har nedsatt arbetsförmåga kommer i fråga för dessa insatser. Del ankommer emellertid på parterna på arbetsmarknaden att ta ställning lill hur medlen skall användas. Något särskilt uttalande om medlens användning, som motionärerna förespråkar, kan utskottet sålunda inte ställa sig bakom. Mofionen bör därför avslås.

Slutligen lar utskottet i detta avsnitt upp två motioner om insatser för
svårplacerade i Stockholms län. I mofion 1985/86:A256 av Hans-Eric 81

6 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

Andersson m.fl. (s) framhålls att en väsentlig del av antalet arbetslösa i AU 1985/86:11 Stockholms län utgörs av arbetshandikappade. Den sociala problematiken i ett storsladslän som Slockholms län har därvid en särskild betydelse. I. gruppen arbetslösa finns ell allt större inslag av personer med socialmedicinska problem, som i många fall omöjliggör en direkt anpassning i öppna marknaden. Härtill kommer alt inslaget av invandrare är större i länet än i riket. Bland invandrarna är arbetslösheten dubbelt så hög som för andra.

Länsarbetsnämndens resurser beskrivs emellertid som otillräckliga. I motionen föreslås därför bl. a. att Samhällsföretag, offentligt skyddad verksamhel och arbetsförmedling skall utökas. Dessutom anser motionärerna all invandrare skall kunna placeras i skyddat arbete om kultur, språk eller hög ålder var för sig eller tillsammans ulgör ell hinder för arbetsplacering i öppna marknaden.

Åven i motion 1985/86:A455 av Margö Ingvardsson m.fl. (vpk) begärs särskilda insatser på arbetsmarknaden i Stockholms län. I della sammanhang behandlas vad som anförs i motionen om insatser för arbetslösa med socialmedicinska handikapp. Motionärerna framhåller bl. a. att del ofta krävs massiva insatser för all ordna sysselsättning/arbete för den gruppen. I motionen föreslås all de olika insatser som hittills prövats för arbetssökande med socialmedicinska handikapp utvärderas. Därefter kan man ta slällning fill vilka insatser som skall prioriteras. Slutligen anförs all arbetsmarknadsverkets nya inriktning med sikte på ökad service inle får innebära minskade resurser för de arbelssökande med socialmedicinska handikapp.

Ulskotlet är medvetet om att det faktum alt arbetsmarknadssituationen i stort i Stockholms län har mänga positiva inslag inte innebär all det saknas problem på arbetsmarknaden. Inte minsl ell förhållandevis stort antal arbetssökande med socialmedicinska handikapp ställer speciella krav på samhällets insatser. Som utskottet tidigare framhållit är det betydelsefulll all man lar hänsyn lill hur de arbetssökande är fördelade på olika handikapp när insalserna skall bestämmas. I ell län med förhållandevis mänga sökande med socialmedicinska handikapp är del inle minst angeläget med ett.nära samarbete mellan arbetsförmedlingen och andra huvudmän som socialtjänsten, försäkringskassan m.fl. Regeringen har för övrigt under innevarande budgelår avsatt särskilda medel till försöksverksamhet med effektivare användning av rehabiliteringsresurserna i länet. Försöksverksamheten bedrivs i samarbete mellan berörda huvudmän och ingår i de försök som bedrivs av rehabilileringsberedningen.

Utskottet utgår från alt man vid fördelningen av resurserna mellan länen tar hänsyn till arbetslöshetens sammansättning i Stockholms län. Av betydelse i sammanhanget är den pågående omorganisationen av arbetsmarknadsverket som bl. a. syftar lill en förstärkning av arbelsförmedlingens resurser.

Utskottet anser slutligen att det i första hand bör ankomma på AMS och länsarbetsnämnden alt ta iniiialiv lill utvärdering av de projekt som pågår inom länet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1985/86:A256 och 1985/86;A455 i här aktuella delar.

'Förvaltningskostnaderna behandlas fr,o,m, budgetåret 198.5/86 under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Regeringen föreslär i budgetproposifionen underpunkt C 3 (s. 131-134) att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett reservationsanslag av 530 309 000 kr.

Anlalel personer inskrivna vid arbetmarknadsinstitulen (Ami) i medellal per månad under fjärde kvartalet 1985 var 5 500.

I medelsberäkningen för nästa budgetår om 530 309 000 kr. ingår bl. a. 2,5 milj. kr. för tillfälliga förstärkningar av Ami på orter med större företagsnedläggningar eller personalinskränkningar.

I proposifionen anförs att ökade insatser för att motverka alt handikappade ungdomar blir förtidspensionerade är mycket angelägna och brådskande. Bl. a. har AMS försöksverksamhet med inriktning på handikappade ungdomar visal alt det är möjligt all bereda ett antal av dessa ungdomar arbete i stället för pension. Försöksverksamheten bedrevs i fyra län under budgelårel 1983/84 och omfattade 547 personer under 35 år. Mer än hälften av dessa kunde placeras i arbete, utbildning, praktik eller annan åtgärd, som bedömdes kunna leda lill arbete. 21 % fick varaktiga arbeten under försöksperioden.

Försöksverksamheten för handikappade ungdomar, som uppbär sjukbidrag eller förtidspension, föreslås bli utvidgad och omfatta hela riket. För ändamålet bör AMS få disponera 10 milj. kr.

Rehabilileringsberedningen bör fortlöpande informeras om verksamhelen och erfarenheterna av den. Försöket förutsätts bli utformat sä all verksamheten efter försökstiden kan övergå i den reguljära verksamhelen vid arbetsförmedlingen och Ami. Försöksverksamheten skall utvärderas. Kostnaderna härför skall betalas av projektmedlen. En utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna bör enligt propositionen kunna göras inom ramen för det arbete som delegationen för arbetsmarknadsforskning (EFA) bedriver.

Slutligen understryks vikten av att försäkringskassorna noggrant prövar möjligheterna att vidta rehabilileringsåtgärder i del enskilda fallet innan de beslular om sjukbidrag eller pension.

Ulskoltet vill stryka under den betydelse Ami har när det gäller att erbjuda sökande med arbetshandikapp de förberedande ålgärder i form av arbets-prövning, träning och vägledning som behövs innan en arbetsplacering kan bli aktuell.

Vad som anförs beträffande en utvidgning av försöksverksamheten för de handikappade ungdomarna framstår som mycket angeläget. Kan de unga handikappade med intensifierade insatser komma ul på arbetsmarknaden i stället för att förtidspensioneras innebär della inle bara fördelar för den enskilde, ulan även för samhällsekonomin.

I molion 1985/86: A265 av Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c) behandlas frågan om de s. k. uppsökarmedlens användning bland de utvecklingsstörda. Mofionärerna föreslår all medlen särskill bör avse insatserna bland denna grupp handikappade.

Som redovisats ovan skall den uppsökande verksamhelen inriktas på unga personer som uppbär förtidspension eller sjukbidrag. Mot bakgrund av att de psykiskt utvecklingsstörda utgör en betydande del av dessa finns det enligt utskotiets uppfattning anledning ulgå från alt de kommer alt omfattas av verksamheten. Del fär emellertid ankomma på arbetsmarknadsverket alt närmare lägga upp verksamhelen. Som redovisas i propositionen är avsikten all rehabilileringsberedningen skall informeras om insalserna och erfarenheterna av dessa. Motion 1985/86; A265 avstyrks i denna del med hänvisning till vad ovan anförts.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen till anslaget Yrkesinriktad rehabilitering. Anslaget bör således föras upp med 530 309 000 kr: för budgetåret 1986/87.

AU 1985/86:11

Arbetshjälpmedel åt handikappade

Anslagsposten omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar pä arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel samt stöd till motorfordon. Från denna anslagspost betalas även utgifter för näringshjälp i form av bidrag och lån. Arbetsmarknadsverkels beslut i fråga om arbeishjälpmedel framgår av nedanstående tabell.

	Speciella ar-	Särskilda	an-	Arbets-	Motorfordon
	betstekniska	ordningar	pa	biträden	för handi-
	hjälpmedel	arbetsplatsen			kappade
Budgetår	Antal	Antal		Antal	Antal Antal
	bidrag	bidrag		biträden	bidrag lån
1979/80	2 089	893		565	1 364 176
1980/81	2 735	916		753	1 169 140
1981/82	3 025	1044		■ 852	1 273 95
1982/83	3 182	1 003		793	1 478 70
1983/84	3 484	969		865	1 522 82
1984/85	3 764	1 013		856	1 444 61

På senare år har datatekniken fäll en allt större betydelse på hjälpmedelsområdet. Redan nu finns arbetsplatser, där mikrodatorer har försetts med utrustning för punktskrift, syntetiskt tal eller annan utrustning som behövs för alt människor med olika handikapp skall kunna arbeta med dem.

I propositionen föreslås att 10 milj. kr. skall tillföras de under anslagsposten Arbetshjälpmedel åt handikappade beräknade medlen för att ge arbetsmarknadsverket möjlighet att bekosta avancerade tekniska hjälpmedel i samband med arbetsplaceringar av handikappade sökande. Härigenom bör enligt propositionen bl. a. möjligheterna öka att få till stånd varaktiga anställningar för de unga handikappade som kommer att omfattas av den föreslagna uppsökande verksamheten. Om det finns särskilda skäl bör också bidrag kunna lämnas till sådan utrustning ål en anställd, som har blivit handikappad.

Vidare förordas att AMS fär använda 2 milj. kr. av medel lill Arbetshjälp-medel åt handikappade för extern konsulthjälp i vissa frågor rörande arbetsplatsanpassningar.

I många fall behövs dessutom ett arbetsbiträde, som kan fungera som ett "mänskligt hjälpmedel" i arbetssituationen. Det kan t. ex. gälla en teckenspråkstolk eller läshjälp. I propositionen tillstyrks AMS förslag att bidraget skall fördubblas och kunna lämnas med upp lill 50 000 kr. Kostnaden härför beräknas lill 15 milj. kr.

I syfte att underlätta för handikappade att förvärvsarbeta eller skaffa utbildning med yrkesinriktning lämnar samhället stöd till handikappades bilinnehav. Den 1 juli 1985 genomfördes vissa förbättringar av det arbets-

marknadspolitiskt motiverade bilstödel. Nu föreslås all inkomslgränsen för AU 1985/86:11 bidrag lill anskaffning av bil justeras uppåt, så att helt bidrag kan lämnas vid inkomster upp lill 63 000 kr. per år. Möjligheten att erhålla bidrag till anskaffning av motorfordon skulle därmed upphöra vid inkomster om 79 000 kr. per år och däröver.

I propositionen framhålls vidare all det många gånger kan vara svårt att särskilja vad som skall anses som elt arbelslekniskl hjälpmedel resp. som en anordning på arbelsplalsen. Handikappkommitténs förslag all bidragsformerna kan slås samman tillstyrks därför i propositionen. Reglerna i övrigt bör emellertid inte ändras. Vid anställning av en handikappad person bör således både arbetsgivaren och den handikappade personen kunna erhålla bidrag lill anpassningsålgärder. Bidragsbeloppet föreslås i båda fallen vara oförändrat högst 50 000 kr. Sammantaget kan således upp lill 100 000 kr. betalas för anpassningsåtgärder i samband med anställning av handikappade. Möjligheten all lämna bidrag med elt högre belopp i särskilda fall bör enligl propositionen behållas.

Slutligen anförs i detta avsnitt av propositionen all reglerna för bidrag till arbetsbiträde kan innebära åtskilligt krångel och rentav hindra en prao-placering. Nu lämnas bidraget enbart lill arbetsgivaren. Del förekommer dock all arbetsgivare inle kan tillhandahålla biträdeshjälp och att det därför kan vara mer ändamålsenligt att sådan hjälp skaffas utanför företaget. I sådana fall bör det vara möjligt för arbetsmarknadsverket att överenskomma med skolan eller annan berörd instans om en annan ordning för ersättning av bilrädeshjälpen. Det bör enligt propositionen ankomma pä AMS att utfärda närmare föreskrifter om delta. Därvid skall styrelsen bl. a. tillse all ersättning inte lämnas för sådana utgifter som det ankommer på annan huvudman alt svara för.

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i vad gäller arbetshjälpmedel åt handikappade. Förslagen - som innebär förbättringar av de arbetsmarknadspolifiska åtgärderna för handikappade - är inriktade på all särskill stödja dem som har betydande funktionsnedsättningar. Utöver vad som anförs i propositionen i denna del kan nämnas alt statsrådet Lindqvist tidigare i år har tillkallat en särskild utredare för att bl. a. överväga möjligheterna alt utvidga den personkrets som kan komma i fråga för bilslöd (S 1986:01).

1 fem motioner behandlas frågor om arbeishjälpmedel.

I vpk-motionen 1985/86 :A253 föreslås alt bidrag tid arbetsbiträde skall kunna ulgå även för den som är anslälld med lönebidrag.

Utskottet har i och för sig uppfattningen att det skulle vara positivt om man i större omfattning än i dag kunde kombinera de båda bidragen. Utskottet är emellertid inte berett tillstyrka förslaget, mot bakgrund av att del vid elt genomförande skulle kunna få betydande ekonomiska konsekvenser. Det kan nämnas att bidrag till arbetsbiträde under budgetåret 1984/85 utgick för ca 850 personer medan ca 40 000 personer omfattades av lönebidrag. Motionen avstyrks därför i denna del.

I molion 1985/86;A265 av Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c)
begärs alt anordningsbidrag på arbetsplats bör få användas för hjälp i form av
fadder- och stödpersonal i de fall bidrag till-arbetsbiträde ej kan utgå. 86

Utskottet har förståelse för syftet bakom motionärernas förslag. Förslaget

skulle emellertid, om det genomförs, innebära att man får tvä bidragsformer . AU 1985/86:11 för arbetsbiträde. Utskottet vill inte medverka till en sådan ordning, varför motionen avstyrks i aktuell del.

I motionerna 1985/86;A202 av Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson (c) och 1985/86: A243 av Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) begärs ytterligare medel för arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade egna företagare. Motionärerna anser all de belopp för särskilda åtgärder för arbetsanpassning m. m. som utgår till egna företagare måste förslärkas. I molion A243 föreslås en fördubbling i förhållande till innevarande budgelår. Det belopp som slår till förfogande har varit för lågt i förhållande lill behovet, varför ell stort antal personer fåttavslag på grund av medelsbrist, framhålls bl. a.

Utskottet är medvetet om att det även bland de egna företagarna kan finnas elt behov av arbeishjälpmedel. Enligl arbelsmarknadskungörelsen är det också möjligt för denna grupp all få bidrag lill arbeishjälpmedel om del finns särskilda skäl. För budgelåret 1984/85 beräknades för delta ändamål ca 5,1 milj. kr., vilkel motsvarade ca 15 % av de medel som sammantaget betalades ut. Därefter höjdes under budgetåret beloppet till ca 7,1 milj. kr. Samma belopp har beräknats för innevarande budgetär. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att bidragsgivningen under det akluella anslaget endast skall avse sådana handikapphjälpmedel eller anordningar som inle är att betrakta som en sådan investering som normall erfordras i verksamheten eller för alt arbetsmiljön skall vara tillfredsställande. Utskottet utgår från all man fördelar medlen på olika grupper på ett sätt som bäst gagnar syftet med bidraget, dvs. att underlätta för de arbetshandikappade alt erhålla och kunna utföra ett arbete. Motionerna A202 och A243 bör med hänvisning till vad utskottet anfört avslås.

I motion 1985/86: A271 av Rosa Östh (c) och Lennart Brunander (c) begärs mer generösa bidrag till arbetstekniska hjälpmedel till mindre företagare. Enligt motionärerna förekommer det allt oftare att framställningar från egna företagare avslås med hänvisning till att begärt hjälpmedel är att betrakta som normal utrustning för det berörda förelaget. Bl. a. har lantbrukare med svåra allergiska problem fått avslag med denna motivering vid framställning om bidrag lill industridammsugare. Inte minst arbetsmarknadsskäl talar enligt mofionärerna för en slörre generositet när det gäller de jämförelsevis små bidrag det ofta handlar om för att arbetshandikappade personer skall kunna fortsätta den verksamhet som de har sin utkomst från.

Som fidigare nämnts finns möjligheter för egna företagare att få bidrag för
arbetshjälpmedel, om det finns särskilda skäl. Lantbrukare vid mindre
jordbruk kan således få bidrag fill sådana handikapphjälpmedel eller
anordningar som inle är alt betrakta som normala arbetsmiljöålgärder som
behövs för att arbetsmiljön skall vara fillfredsställande enligt arbetsmiljöla
gen. Arbete inom jordbruk är förenat med risker för olycksfall och skador.
Likaså är riskerna för allergier belydande. Förebyggande ålgärder för att
motverka belastningsskador, olycksfall och även allergier har därför ansetts
vara en normal arbelsmiljöälgärd inom denna sektor. Utskottet är mol den
angivna bakgrunden inle berett fillstyrka motionens krav på ett riksdagsutta
lande om en mer generös praxis vid arbetsmarknadsverkets prövning av 87
dessa fall. Motionen bör därför avslås.

I propositionen beräknas kostnaderna för Arbeishjälpmedel åt handikap- AU 1985/86:11 pade till 147 215 000 kr. Kostnader för näringshjälp har t. o. m. innevarande budgetår tagits upp under Arbeishjälpmedel ål handikappade. Medel lill näringshjälp kommer i del följande all beräknas under en särskild delpost. Utskottet godtar de gjorda medelsberäkningarna.

Näringshjälp

Näringshjälp kan utgå i form av lån och bidrag lill handikappad som startar egen verksamhet. Under budgetåret 1984/85 uppgick antalet som beviljades näringshjälp till totalt 820 personer. Omfattningen det budgetåret kan jämföras med 553 beviljade stöd under budgetåret 1983/84 och 436 under budgelårel 1982/83.

I propositionen framhålls alt näringshjälp lill start av eget förelag bör förbehållas handikappade sökande. Den möjlighet som nu finns för medelålders och äldre arbetslösa utan handikapp föreslås således upphöra. Vidare bör bidraget lill fortsalt drift samt möjligheten alt få lån lill slarl av företag slopas. I stället föreslås all bidraget - som nu kan ulgå med 15 000 kr. - skall höjas fill 30 000 kr.

Vidare beräknas all ca 550-600 kommer allrbeviljas näringshjälp under budgetåret 1986/87. Den som uppfyller villkoren för att erhålla starta-eget-bidrag bör dessutom kunna få sådant bidrag. Handikappade som beviljas näringshjälp men som inle uppfyller villkoren för starta-eget-bidraget föreslås få ell tilläggsbelopp inom näringshjälpen med upp till 12 000 kr.

Enligt nuvarande regler skall näringshjälp i form av bidrag återbetalas, om rörelsen läggs ned eller avyttras. Del ålerbelalningsplikliga beloppet får därvid minskas med högsl en tiondel för varje helt år som förflutit sedan bidraget beviljades. Ålerbetalningsskyldigheten bör enligl propositionen föreligga också fortsättningsvis. Det ålerbelalningsplikliga beloppet föreslås emellertid i stället minskas med en tredjedel för varje helt år som förflutit sedan bidraget beviljades.

AMS har under en följd av år bedrivit försöksverksamhet i elt antal län med näringshjälp lill långlidsarbetslösa. Ca 50 personer har omfattats årligen. Stöd till arbetslösa som vill starta eget företag kan nu lämnas genom starta-eget-bidragel. Försöksverksamheten med näringshjälp fill långlidsarbetslösa föreslås därför upphöra fr.o.m. budgelårel 1986/87.

Utskottet tillstyrker de förändringar beträffande näringshjälpen som föreslås i budgetpropositionen. Likaså tillstyrks den beräknade omfattningen på verksamheten. Till delanslaget Näringshjälp bör sålunda beräknas 25,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Anställning med lönebidrag

Den 1 juli 1984 genomfördes i enlighel med riksdagens beslul (prop. 1983/84:122, AU 19, rskr. 322) en viss reformering av lönebidraget. Bl. a. tillkom ett introduktionsbidrag som utgår med 90 % av lönekostnaden under högst 960 limmar vid anställning av arbetshandikappade. Ell särskilt

lönebidrag infördes för att öka möjligheterna för sökande med svåra AU 1985/86:11 arbetshandikapp att få en anställning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 gäller också att lönebidrag till statliga myndigheter och allmännyttiga organisationer, som utgår med 100 resp. 90 % av lönekostnaden, endast skall avse anställning av personer med svårare arbetshandikapp. Slutligen sänktes bidragsprocenten för det allmänna lönebidraget.

Som tidigare redovisats har antalet personer som sysselsätts med hjälp av lönebidrag ökat med drygt 5 000 sedan 1982 och uppgår för närvarande till knappt 40 000. De olika former som kan komma i fråga är introduklionsbidrag, allmänt lönebidrag, särskilt lönebidrag, lönebidrag lill statliga myndigheler och allmänna försäkringskassor jämte vissa andra enligt regeringens bestämmande saml lönebidrag lill allmännyttiga organisationer.

Kostnaderna för lönebidragen har ökat betydligt. Ulfallssiffrorna för budgetåren 1980/81-1984/85 framgår av det följande.

1980/81	1 360,9 milj. kr.
1981/82	1 708,2 milj. kr.
1982/83	1 903,2 milj. kr.
1983/84	2 144,9 milj. kr.
1984/85	2 415,7 milj. kr.

Utgifterna för lönebidrag under budgetåret 1984/85 fördelade sig så, alt statliga myndigheter m. fl. med 100 % bidrag erhöll knappt 674 milj. kr., allmännytfiga organisationer ca 1 035 milj. kr. medan återstoden ca 707 milj. kr. gick fill enskilda och kommunala arbetsgivare samt affärsverken. Den sistnämnda seklorn svarar således för mindre än 30 % av utgifterna, men sysselsätter nästan hälften av de anställda med lönebidrag.

1 propositionen anmäler statsrådet Leijon sin avsikt att låta genomföra en översyn av lönebidraget, för att bl. a. studera effekterna av vidtagna regeländringar för sökande med svårare arbetshandikapp.

Vidare framhålls att det är angeläget med en ökad andel av placeringar med lönebidrag inom näringslivet och hos kommuner och landsfing. Det skulle innebära ökade möjligheter för de lönebidragsanställda att på sikt övergå till anställningar utan särskilt stöd från arbetsmarknadsmyndigheterna. Det skulle dessutom enligt propositionen medföra en dämpning av kostnadsutvecklingen, eftersom bidraget trappas ned inom dessa sektorer.

Utskottet tar i detta sammanhang upp några motioner om den allmänna utformningen av lönebidraget.

I motionerna 1985/86: A225 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 1985/86: A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m) anförs att ett mer flexibelt lönebidragssystem bör utarbetas. Bidraget bör enligl mofionärerna kunna varieras beroende på hur den handikappades arbetsförmåga utvecklas och skall kunna utgå så länge den handikappade är anställd. Även höga lönebidrag anser man blir billigare än en anställning i Samhällsföretag, samtidigt som den handikappades sociala situation i regel främjas av alt vederbörande är placerad på en vanlig arbetsplats. Lönebidragen bör vidare vara oberoende av vem som är arbetsgivare. Dessa bidrag bör också kunna utgå till arbetsgivare med färre än fem anställda.

I motion 1985/86;A245 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) framhålls att det

med nuvarande regler med en nedtrappning av del särskilda lönebidragel AU 1985/86:11 kan vara svårt för vissa grupper med mycket grava handikapp att få arbete. Det bör därför övervägas om del inle i dessa fall bör vara möjligl all läla lönebidraget permanent utgå pä en högre nivå än vad som i dag är möjligl.

Karin Söder m. fl. (c) föreslår i molion 1985/86: A255 alt lönebidragel skall förbättras med syftet alt öka antalet anställningar av handikappade i näringslivet. Lönebidraget till anställda inom det privata näringslivet föreslås under det första anställningsåret kunna utgå med 90 % av lönesumman, därefter fram lill fyra års anställning med 75 % samt därefter kunna ges under en obegränsad följd av år till 50 % av lönesumman. Del bör även finnas möjligheter att efter särskild prövning medge en bidragsnivå för svårplacerad arbetskraft med lönebidrag motsvarande de regler som gäller för lönebidragsanställda i statliga myndigheler och allmännyttiga organisationer.

Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson (c) föreslår i mofion 1985/86; A202 alt reglerna för lönebidrag bör ändras så all de kan anpassas till arbetshandikappels nivå. Procentsaisen anser man bör vara rörlig, och efter omprövning bör den kunna såväl höjas som sänkas.

1 molion 1985/86;A217 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c) föreslås att bidragen till de enskilda förelagen bör likställas med bidragen lill slalliga institutioner och kanske även till Samhällsföretag.

Göran Ericsson (m) yrkar i molion 1985/86;A224 all regeringen bör utarbeta förslag till ett nytt flexibelt lönebidragssyslem. Bidraget bör vara individanknulet och kunna trappas upp. Del bör inle göras någon skillnad på olika arbelsgivarkategorier.

Slutligen föresläs i motion 1985/86: A265 av Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c) att del särskilda lönebidraget bör göras mer flexibelt än i dag.

Utskottet vill försl stryka under den betydelse lönebidragen har för att underlätta för de arbetshandikappade all få en anställning. Som inledningsvis nämnts har lönebidragel i dag en belydande omfattning.

Lönebidragssyslemel ändrades, som tidigare nämnts, senast den 1 juli 1984. Bidraget differentierades med avseende pä bl. a. den sökandes handikapp. Ett särskilt lönebidrag infördes t. ex. för alt öka möjligheterna på arbetsmarknaden för sökande med svåra handikapp.

Enligl utskottets uppfattning är del emellertid väsentligt att de arbetsmarknadspoliliska instrumenten ständigt blir föremål för utvärderingar belräffande bl. a. effekterna av insatserna. Del är mol den bakgrunden tillfredsställande alt statsrådet Leijon avser alt låta genomföra en översyn av lönebidraget. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om vad tidigare sagts om den forskning som pågår inom EFA på detta område.

De överväganden som görs belräffande lönebidragel bör la sikte på att bidragsformen skall vara flexibel och så långt möjligl anpassad lill de arbetshandikappades behov. Bidraget bör också vara konstruerat så all del i enlighet med både propositionens och motionernas intentioner ökar antalet placeringar i näringslivet, kommunerna och landsfingen.

Slutligen vill utskottet med anledning av vad som anförs i motionen från
moderata samlingspartiel framhålla att lönebidrag kan ulgå även vid företag 90

med färre än fem anställda. Bidraget kan också förlängas och utgå så länge AU 1985/86:11 den handikappade är anslälld.

Med hänsyn till vad som anförts och till att lönebidragel sålunda skall ses över bör de i sammanhanget behandlade motionerna i aktuella delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Introduktionsbidraget tillkom den 1 juli 1984 för att öka möjligheterna för arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden hos enskilda företag och affärsdrivande verk saml hos kommuner och landsling. Stödet skall också ge möjlighet för en arbetshandikappad person att få en god introduktion och inskolning i arbetet. Avsikten är att det skall medge en period för träning och ömsesidig anpassning för den arbetshandikappade och arbetsgivaren under vilken man också bör kunna genomföra sådana förändringar av arbetsmiljön och arbetsförhållandena i övrigt som kan behövas i det enskilda fallet.

Introduktionsstödet utgår med 90 % av lönekostnaden under högsl 960 timmar, dvs. ca sex månader. Den ram för verksamheten som gäller är ca 3 000 personer eller 2,7 miljoner årsarbetstimmar.

I propositionen beräknas att ca 3 000 personer skall kunna omfattas av introduktionsbidrag under budgetåret 1986/87.

I vpk-mofionen 1985/86; A253 begärs alt det inle skall finnas en övre gräns för antalet introduklionsbidrag.

Utskottet tillstyrker den omfattning av verksamheten som beräknas i propositionen. Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka all bidraget skall kunna betalas ut i obegränsad omfattning. Motionen bör sålunda avslås i denna del.

Det särskilda lönebidraget utgår sedan den 1 juli 1984 vid anställning av en arbetssökande som har svåra fysiska, psykiska eller socialmedicinska arbetshandikapp eller är psykiskt utvecklingsstörd och som utan bidragefskulle riskera alt bli förtidspensionerad eller mäsle beredas skyddat arbete.

Bidraget kan också utgå vid anställning av en svårt handikappad person, som dels har nedsatt arbetsförmåga, dels behöver fortlöpande arbetsbiträde. Bidraget får lämnas under förutsättning att den anställde på grund av sitt handikapp åsamkar arbetsgivaren utgifter för sådant biträde i en utsträckning som väsenlligl översfiger vad som kan anses vara normalt för befallningen.

Det särskilda lönebidragel får uppgå till 90 % av lönekostnaden för den anställde under det första anställningsåret - utöver eventuell anställningstid med inlroduktionsstöd - och med 50 % under det andra, tredje och fjärde anställningsåret. Behöver bidraget förlängas därefter finns möjlighet lill förlängt bidrag med 25 eller 50 % av lönekostnaden. För innevarande budgetår gäller en ram om högst 2 600 platser.

I propositionen föreslås alt antalet plalser skall utökas med 1 200 lill 3 800 platser under nästa budgetår för att fler skall kunna placeras inom näringslivet samt hos kommuner och landsting. Härtill kommer ett antal platser som under budgetåret 1986/87 disponeras för särskilda insatser i Uddevalla- och Bergslagsregionerna.

I folkpartiets partimotion 1985/86;A245 föreslås att antalet platser med
särskilt lönebidrag bör öka med 2 700. Kostnaden härför bör täckas genom 91

omfördelning från socialförsäkringssektorn. Det bör uppdras åt regeringen AU 1985/86:11 att föreslå hur en sådan finansieringsmodell praktiskt skall genomföras.

I vpk-molionen 1985/86:A253 föreslås att det inle bör finnas någon övre gräns för antalet plalser med särskilt lönebidrag.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen föreslår en kraftig ökning av antalet platser med särskilt lönebidrag. Med hänsyn till del statsfinansiella lägel kan utskottet inte tillstyrka en ytterligare utökning av stödformen utöver regeringens förslag. Som ulskotlet tidigare framhållit (AU 1985/86:7) står inte den finansiella lösningen av problemen alt finna i en omedelbar överföring av medel från socialförsäkringssyslemei. Socialförsäkringsutskottel har för övrigt tidigare avvisat liknande förslag.

Som framgår av propositionen kommer effekterna av lönebidraget för sökande med svårare handikapp att utredas. Sedan del arbetet slutförts får man la slällning till hur man skall gå vidare för att underlätta för den gruppen på arbetsmarknaden.

Utskottet tillstyrker med det anförda vad som anförs i propositionen i denna del. Motionerna 1985/86:A245 och 1985/86;A253 bör därför avslås i aktuella delar.

Lönebidrag till allmännyttiga organisationer m. m. lämnas vid anställning av handikappade hos allmännyttiga organisafioner. Bidraget uppgår till 90 % av lönekostnaden. Antalet som omfattas av detta bidrag ökade under budgetåret 1984/85 med drygt 900 personer. Sedan lönebidragsreformen infördes är 1980 har den årliga ökningen hos organisationerna legat genomsnittligt på omkring tusentalet personer, med undantag för budgetåret 1983/84, då ökningen begränsades till 500 personer.

I propositionen framhålls vikten av alt anställning med lönebidrag kommer till stånd inom en väsentligt bredare sektor av arbetsmarknaden. Den fortsatta ökningen av antalet lönebidragsanställningar hos de allmännyttiga organisationerna föreslås därför bli begränsad. I sammanhanget erinras om den föreslagna utökningen av antalet platser med särskilda lönebidrag inom näringsliv och kommuner. En viss fortsatt expansion av lönebidragsplatserna hos de allmännyttiga organisationerna föreslås emellertid. Ökningen bör enligt proposifionen kunna uppgå till ytterligare 500 platser under nästa budgetår.

I motion 1985/86; A245 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anförs att förslaget om en begränsning av ökningen i antalet platser med lönebidrag inom allmännyttiga organisationer skall avvisas. Finansieringen föreslås ske genom en omfördelning av medel från socialförsäkringssektorn. I sammanhanget föreslås i motionen alt även icke handikappade personer skall kunna komma i fråga för lönebidrag vid de allmännyttiga organisationerna. Åven i vpk-motionen 1985/86;A253 begärs att förslaget om ett tak för det här aktuella slödel inte fastställs.

Utskottet är för sin del överens med motionärerna om betydelsen av
lönebidraget hos allmännytfiga organisationer för de handikappades möj
ligheter fill en sysselsättning. Som framgår i propositionen har anlalel
personer som omfattas av bidraget ökat betydligt sedan lönebidragsreformen
år 1980. Utskottet anser sig kunna godta att ökningen under nästa budgetår
blir i storleksordningen 500 platser. Bakgrunden till utskotiets ställningsta- 92

gande är dels den föreslagna ökningen av antalet plalser med särskilt lönebidrag, dels det statsfinansiella läget.

Beträffande de finansiella förutsättningarna för ytterligare expansion har utskottet tidigare avvisat folkparfiets förslag om en överföring av medel från socialförsäkringssystemet. Utskottet vidhåller slutligen sill ställningslagande från förra året att ell så högt kontinuerligt bidrag som det är fräga om till allmännyttiga organisationer bör förbehållas handikappade.

Med det anförda fillstyrker utskottet vad som anförs i propositionen om lönebidrag i allmännyttiga organisationer. De båda motionerna, A245 och A253 avstyrks därför i aktuella delar.

Avslutningsvis lar utskottet upp medelsanvisningen. Utskottet har i det föregående ställt sig bakom budgetpropositionens beräkningar under de olika delposterna. Anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgelårel 1986/87 bör därför föras upp med 3 164 994 000 kr. Vpk-mofionen 1985/86;A253, i vilken föreslås all till anslaget skall anvisas ytterligare 50 milj. kr., bör följaktligen avslås.

AU 1985/86:11

Driftbidrag 2 491 000 000 -(- 277 000 000 -I- 206 000 000

Bidrag till fastig
hetsfonden 321000 000 -I- 56 000 000 + 29 000000

Ägartillskott för in
vesleringar 10 000 000 4- 65 000 000 - 5 000 000
2 822 000 000 -I- 398 000 000 + 230 000 000

Regeringen föreslär i budgetpropositionen under punkt C 5 (s. 149-153) att riksdagen skall

1. lill driften av Samhällsföretagsgruppens verksamhet under budgelåret 1986/87 anslå medel motsvarande 116,5 % av lönesumman för arbetstagarna i skyddat arbele (inkl. lönebikqslnader) upp till högsl 30 miljoner arbetstimmar, exkl. de särskilda uppdragen i malmfälten m. m.,

2. medge att regeringen vid behov får besluta om ökat antal bidragsberät-figade arbelsfimmar under budgelårel 1986/87,

3. fill Bidrag till Sfiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 052 000 000 kr.

Samhällsföretagsgruppen omfattar den centrala stiftelsen - Samhällsföre- AU 1985/86:11 tag - och 24 regionala stiftelser/företag. Företagsgruppen skall ge avlönat arbele och en trygg och meningsfull sysselsättning ål arbetshandikappade som inte kan få arbele på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen disponerar samtliga platser i skyddat arbele hos företagsgruppen och anvisar de personer som är i behov av sådant arbele.

Verksamhelen inom förelagsgruppen skall bedrivas affärsmässigt och vara en del av del svenska näringslivet. Del innebär all företagsgruppen skall iaktta de regler och principer som normalt tillämpas i näringslivet.

Företagsgruppen har ca 340 verkstäder i 219 kommuner. Till Samhällsföretag hör dessutom en fastighelsfond som äger och förvaltar hela förelagsgruppens fastighetsbestånd saml elt marknadsföringsbolag - Samhall AB - som svarar för samordning av viss försäljning och marknadsföring, i huvudsak på exportmarknaden.

Inriktningen av Samhällsföretags verksamhet

1 propositionen erinras om alt Samhällsföretagsgruppen tillkom för sex år sedan samt att den nya organisationen överlog en splittrad verksamhet med dålig affärsmässighet och bekymmersam kostnadsutveckling. Företagsgruppen har sedan sin tillkomst varit föremål för fortlöpande översyn. Elt resultat därav är att behovet av statsbidrag uttryckt som procentandel av de handikappades löner minskal varje år. Del har framförts farhågor för all de ekonomiska krav som ställs på förelagsgruppen kan äventyra möjligheterna att uppfylla verksamhetens sociala och arbetsmarknadspolitiska mål. Regeringen har därför givit AMS i uppdrag att i samråd med Stiftelsen Samhällsföretag utreda denna problematik.

En fråga som tas upp i flera motioner och som utskottet finner anledning uppmärksamma i detta sammanhang gäller ulslussning av anställda från Samhällsföretag fill den reguljära arbetsmarknaden. I motion 1985/86:A225 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) erinras om att anställning i Samhällsföretag är den dyraste formen av handikappsysselsättning och att den måste förbehållas dem som på grund av svåra handikapp har stort behov av de särskilda resurser som Samhällsföretag har. Genom en ökad genomströmning kan fler gravt handikappade beredas plats inom Samhällsföretag. Ulslussning från förelagsgruppen är därför angelägen, vilkel bör understödjas genom alt anställningen i Samhällsföretag blir föremål för regelbunden prövning. Ett speciellt problem vid ulslussning är enligl motionen att det nuvarande riksavtalet för löner inte lar hänsyn till den lönespännvidd som finns på den öppna marknaden mellan olika geografiska områden. Detta leder fill all en del yrkeskategorier på vissa orter kan vara bättre betalda i Samhällsföretag än i andra företag. Avtalet bör enligt motionerna revideras. Samtidigt som ansträngningar görs för att slussa ul fler från Samhällsföretag bör den centrala administrationen kunna minska. För den kvarvarande verksamhelen vid Samhällsföretag är det väsentligt att man prövar nya driftformer för verkstäderna.

Även i motion 1985/86:A255 av Karin Söder m. fl. (c) behandlas utsluss-
ningsproblematiken. Det framhålls som viktigt att ulslussningen från Sam- 94

hällsföretag ökar, som ett led i strävandena att försöka minska påfrestningar- AU 1985/86:11

na på samhällets ekonomi. I den vikande konjunktur som kan förväntas

anser motionärerna att några neddragningar i Samhällsföretags verksamhel

inle bör ske med hänsyn lill svårigheterna för de arbetshandikappade alt få

anställning i ett försämrat konjunkturläge. Del är dock angelägel alt så

många som möjligl av de arbetshandikappade slussas ul frän Samhällsföretag

och bereds plats på den ordinarie arbetsmarknaden. En slutsals härav är

förslag belräffande lönebidragets utformning som ulskoltet behandlat i del

föregående.

Handikappkommiltén har i betänkandet (Ds A 1984:12) Vägar lill arbele för handikappade lagt fram förslag som bl. a. rör övergången frän skyddat arbete till den reguljära arbetsmarknaden. Vissa av förslagen har redan genomförts inom Samhällsföretagsgruppen, t. ex. ökad satsning på inbyggda verkstäder och införande av särskilda arbetskonsulenler för stöd vid ulslussningen. Vissa andra förslag avvisas i propositionen. Det gäller t. ex. införandet av individuella rehabiliteringsplaner och bibehållande av Samhällsföretags anställningsförmåner även efter övergången lill annan arbetsgivare.

När det gäller ulslussningen från Samhällsföretagsgruppen finns det försl anledning kommentera påståendet i molion A225 om att löneläget inom företagsgruppen skulle utgöra ett speciellt problem i sammanhanget. Enligl utskottets mening saknardella påstående allmän giltighet. Av Samhällsföretagsgruppens senaste årsberättelse framgår nämligen all genomsnittslönen inom gruppen motsvarar ca 90 % av lönenivån för berörda LO-förbund inom induslrin i övrigt. Det framgår vidare att 540 anställda under budgelåret 1984/85 fått arbete utanför företagsgruppen. Det innebär att man mer än väl uppfyllt målsättningen att 2 % av de anslällda under den angivna perioden borde gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Utskottet ser med tillfredsställelse på denna förbättring och ulgär ifrån alt fortsatta ansträngningar görs i samma riktning. Ulskollel vill emellerfid samlidigl betona att många arbetssökande har sä svära arbetshandikapp att redan fullgörandet av ett arbete inom Samhällsföretagsgruppen utgör en påtaglig och framgångsrik rehabilitering. För huvuddelen av de anslällda är därför arbete utanför gruppen inte något alternativ. Men självfallet mäsle stora ansträngningar sättas in för att slussa ut dem på den reguljära arbetsmarknaden som efter rehabilitering inom Samhällsföretagsgruppen kan beredas arbete där. Utskottet noterar alt förelagsgruppen räknar med alt drygt 600 anslällda under innevarande budgelår skall gå över lill arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Mot bakgrund av det anförda bör motionerna A225 och A255 inte föranleda någon riksdagens ålgärd i berörda delar.

I såväl proposition som motioner las upp frågor kring inbyggda verkstäder.

Sedan några är kan anställda inom företagsgruppen få arbele i inbyggda verkstäder i andra företag eller fullgöra entreprenadålaganden som Samhällsföretag har gentemot andra företag. Vid halvårsskiftet 1985 fanns sex inbyggda verkstäder med ca 230 arbetstillfällen. Arbetsmarknadsministern redovisar i budgetpropositionen en posifiv inställning till dessa verkstäder.

Moderata samlingspartiel ser i molion 1985/86:A225 denna typ av
verkstäder som en ny driftform som bör prövas. 95

Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) anför i motion 1985/86: A201 AU 1985/86:11
att Företagarförbundet haft diskussioner med Samhällsföretag, eflersom
denna organisafion har medlemsförelag som är villiga att medverka i ,

rehabiliteringsarbetet genom inbyggda verksläder. Det har därvid framkommit att gällande regler, att minsl fem anslällda måste finnas på varje arbetsplats, leder till alt mindre företag utesluts. Samhällsföretag bör därför enligt motionärerna ändra sina regler så att även förelag som endast kan ta emot en eller två personer kan komma i fråga för anställning av arbetshandikappade.

I motion 1985/86;A224 pekar vidare Göran Ericsson (m) pä de fördelar från rehabiliteringssynpunkt som de inbyggda verkstäderna har. De handikappade får arbete i en riktig industri, och del blir lätt att åstadkomma en överföring lill ordinarie jobb inom företaget. I motionen hänvisas till den verksamhet som pågår inom vapensmedjan i Husqvarnafabriken och påpekas att det borde vara möjligt att åstadkomma motsvarande inom fler områden i svenskt näringsliv.

Liksom arbetsmarknadsministern i propositionen ser ulskotlet positivt på Samhällsföretagsgruppens försök med verkstäder som är inbyggda i andra företag. Samma ståndpunkt redovisas också i motionerna A224 och A225 som därför inle bör föranleda någon ytterligare riksdagens ålgärd. Tilläggas kan att företagsgruppen enligt uppgift räknar med att under innevarande budgelår sluta ytterHgare avtal om sådana verkstäder.

Samhällsföretags praxis alt inte medge inbyggda verksläder med mindre än fem anställda kritiseras i molion A201. Utskottet vill försl framhålla alt det bör ankomma på företagsgruppen att med utgångspunkt i de riktlinjer och ekonomiska ramar som statsmakterna anger besluta i organisatoriska frågor av det slag som tas upp i motionen. Därutöver kan sägas att Samhällsföretagsgruppen - som har kvar sitt ansvar för de anställda vid de inbyggda verkstäderna, bl. a. när del gäller fullföljandet av verksamhetens sociala mål - bedömt att det saknas ekonomiska förutsättningar att ansvara för arbetsledning m. m. om verkstaden omfattar färre personer. Det finns inte anledning för utskottet alt ifrågasätta riktigheten i denna bedömning. Det kan vidare påpekas att om del finns mindre förelag som är beredda all sysselsätta arbetshandikappade i ett mindre antal kan anställning med lönebidrag komma i fräga. Motion A201 avstyrks av utskottet.

Prioritering av vissa handikappgrupper krävs i tre motioner. I motion 1985/86; A245 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) behandlas särskill svårigheterna all bereda sysselsättning för psykiskt utvecklingsstörda människor, varvid föreslås att 500 nya platser skall inrättas inom Samhällsföretag för denna grupp av arbetssökande.

Vpk påpekar i molion 1985/86;A253 att det i den skyddade verksamhet
som föregick Samhällsföretag fanns sysselsätlningsverkstäder för svårt
funktionshindrade. Enligt socialtjänstlagen är det numera kommunen som
skall bedriva sådan verksamhel. En undersökning som gjorts av Handikapp
förbundens centralkommitté (HCK) visar enligt motionen all det är mycket
slora skillnader mellan olika kommuner i vad mån man gjort något åt
sysselsättningen för svårt funktionshindrade. Dessa grupper bör därför
erbjudas verksamhet inom ramen för Samhällsföretag. 96

Vidare tas i motion 1985/86:A265 av Gunhild Bolander (c) och Karin AU 1985/86:11 Israelsson (c) upp frägan om möjligheterna för begåvningshandikappade all få anställning inom Samhällsföretag.

Krav om att en viss handikappgrupp skall prioriteras inom Samhällsföretag har tidigare framförts och då avstyrkts av utskottet. Ulskotlet gör så även i dessa fall. Del måste vara behovel av skyddat arbete i det enskilda fallet som avgör om en placering inom Samhällsföretagsgruppen skall ske eller ej. Den bedömningen bör ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna att göra med utgångspunkt i de sociala mål som anges och inom de ekonomiska ramar som anvisas. Utskottet avstyrker med del anförda aktuella delar av motionerna A245, A253 och A265.

Frågan om hur lokaliseringsfrågor skall bedömas vid fullföljande, av Samhällsföretagsgruppens sociala mål aktualiseras av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) i motion 1985/86: A274. De menar att ett beaktande av dessa mål leder lill att verksamheten bör lokaliseras till de områden där behoven finns samt att della innebär alt gruppens verkstad i Arbrä bör bevaras.

Som utskottet återkommer till i del följande ställs höga krav på fortlöpande rationaliseringar inom Samhällsföretagsgruppen, bl. a. med hänsyn lill att gruppen när den bildades tog över en verksamhel med bekymmersam kostnadsutveckling. Verksamheten har genomgått en belydande förbättring i delta hänseende inom de gränser som uppfyllandet av de sociala målen sätter. Det måste ankomma på företagsgruppen all med utgångspunkt i det behov av skyddat arbete som arbetsmarknadsmyndigheterna redovisar besluta i organisatoriska frågor, t. ex. avveckling och nyetablering av verkstäder. Det bör därför inte vara en uppgift för riksdagen att göra någol uttalande i lokaliseringsfrågor av det slag som nämns i molion A274, som därför avstyrks.

Omfattningen av Samhällsföretags verksamhet

Regeringen föreslår att verksamheten räknat i antal bidragsberättigade arbelsfimmar skall bli oförändrad under nästa budgetår, dvs. 30 miljoner. Samtidigt föreslås att regeringen vid behov skall få besluta om ökat antal sådana arbetstimmar.

Högre sysselsättningsvolym inom Samhällsföretagsgruppen föreslås i tre motioner. Som redovisats ovan krävs i motion 1985/86:A245 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) att plalsantalet skall utvidgas med 500 för psykiskt ulvecklingsslörda. I motion 1985/86: A244 av Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) pekas på alt Samhällsföretag lämnat en offert för en utökning av företagsgruppen med 800 anslällda. Beroende på marginalkostnadseffekter skulle bidragsbehovet bli ca 60 000 kr. per arbetstillfälle. Motionärerna föreslår att denna offert skaU antas. Vidare föreslår vpk i motion 1985/86;A253 att antalet plalser i Samhällsföretag skall utökas med 900 i enlighel med stiftelsens budgelframställning.

Skälet till att antalet arbetstimmar för skyddat arbete i Samhällsföretags
gruppen nu måste begränsas till 30 miljoner är statsfinansiellt. Av samma
skäl kan inte heller den offert från förelagsgruppen som nämns i motionerna 97

7 Riksdagen 1985/86.18 saml. Nr 11

accepteras. Utskottet vill därutöver i den senare frågan tillägga alt även om AU 1985/86:11

det just nu skulle finnas marginalkostnadsfördelar vid en ulbyggnad av

Samhällsföretagsgruppen av del slag som nämnts är det oklart efter vilka

grunder bidraget till verksamheten skulle beräknas på längre sikt. Utskottet

ställer sig också tveksamt till att de outnyttjade resurser som förslaget bygger

på har en fördelning över landet som motsvarar ett eventuellt ökat behov av

skyddat arbete. Utskottet fillstyrker alltså regeringens förslag när det gäller

den skyddade verksamhetens omfattning under nästa budgetår och avstyrker

därmed motionerna A244, A245 och A253 i dessa delar.

Utskottet tillstyrker även regeringens hemställan alt vid behov få besluta Om ett ökat antal bidragsberättigade arbetstimmar utöver det ovan nämnda.

En långsiktig plan för Samhällsföretags verksamhet förordas av Margareta Persson (s) och Georg Andersson (s) i molion 1985/86; A269. Motionärerna erinrar om att avsaknaden av en långsiktig strategi för den skyddade Sysselsättningen har kritiserats av Samhällsföretag och handikapprörelsen. De menar att denna kritik är lätt att förstå. 1 nuvarande läge får Samhällsföretag besked om vilka ekonomiska förulsättningar som skall gälla endast för det närmaste året. Avsaknaden av en långsiktig strategi innebär tillsammans med den årliga reduceringen av driflbidragel svårigheter för verksamhelen. Det framhålls som angelägel all regeringen snarasl redovisar en mera långsiktig plan för verksamhelen samt att planen utformas så att del skapas garantier för all de sociala målen för Samhällsföretag kan infrias.

En långsiktig plan för Samhällsföretagsgruppens verksamhel måste föregås av varsam avvägning mellan ekonomiska hänsyn och sociala mål. Utskottet har förståelse för att regeringen avstår från att nu göra en sådan bedömning. Tillräckligt underlag torde saknas. Här kan nämnas t. ex. den Svårighet att bedöma rationaliteten i företagsgruppens verksamhet som den stora skillnaden mellan gruppens marginalkostnader och bidragsbehov pekar på. Härtill kommer alt AMS fått i uppdrag alt i samråd med Stiftelsen Samhällsföretag göra en studie av hur de sociala och arbetsmarknadspolitiska målen för den skyddade verksamheten kan uppfyllas inom förelagsgruppen. Studien som skall redovisas senast den 30 juni 1986 skall behandla både den hittillsvarande utveckHngen och en bedömning av förutsättningarna i framtiden.

Motion A269 avstyrks med det anförda.

Driftbidraget tid Samhällsföretagsgruppen föreslås i propositionen beräknas till 116,5 % av lönesumman för arbetstagarna i skyddat arbele (inkl. lönebikostnader). Delta är 1 procentenhet lägre än stiftelsen yrkar i sin anslagsframställning och 3,5 procentenheler lägre än innevarande budgelår.

I motion 1985/86;A264 av Göran Ericsson (m) föreslås att driflbidragel under en femårsperiod skall trappas av ned lill 100 %.

I det föregående har utskottet angivit varför en långsiktig plan för Samhällsföretagsgruppen nu inte bör anges. Detta gäller också i fråga om driftbidragets framlida utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att driflbidragel under 1986/87 skall uppgå till 116,5 % av lönesumman enligt de förutsättningar som anges i propositionen.

I propositionen föreslås vidare att fastighelsfonden tillförs ett bidrag av 350 milj. kr. samt att stiftelsen tilldelas ett ägartillskott på 5 milj. kr. för

investeringar under nästa budgetår. Med tillämpning av nyssnämnda storlek AU 1985/86:11 pä driftbidraget och tillägg av det av regeringen förordade bidraget till fastighelsfonden och ägartillskottet skulle behovel av medel till anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag uppgå lill 3 052 milj. kr.

I motion 1985/86: A253 i vilken föreslås en ökning av antalet anställda med 900 personer förordas ett belopp som är 168 milj. kr. högre.

Utskottet har i det föregående avstyrkt utökningen av sysselsättningsvolymen vid förelagsgruppen och avstyrker därför också den i motionen föreslagna anslagshöjningen. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning.

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

1985/86 Anslag 300 000 000'

1986/87 Förslag 346 000 000

' Härtill kommer 13 milj. kr. enligt tilläggsbudget I.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt C 6 (s. 154—155) att riksdagen till Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för budgetåret 1986/87 skall anvisa elt reservationsanslag av 346 000 000 kr.

Riksdagen beslutade under hösten 1984 (prop. 1984/85:45, AU 7, rskr. 100) alt statsbidrag skulle ulgå till kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter för att anordna skyddat arbele. Avsikten var att ett antal personer som var sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten för socialmedicinskt arbetshandikappade (s. k. Tl-arbeten) skulle anställas av kommunen i offentligt skyddat arbete med högst 75 % i statsbidrag.

Under budgetåret 1985/86 anvisades för ändamålet 300 milj. kr. Medlen beräknades för ca 3 800 platser och ca 5 000 sysselsatta personer. Riksdagen har sedermera i anledning av prop. 1985/86:25 med förslag om tilläggsbudget I lill statsbudgeten för innevarande budgetår beslutat om en ökning av antalet platser med 270 att tilldelas Västerbottens och Norrbottens län, till en beräknad helårskostnad av 26 milj. kr. (AU 7).

Sedan riksdagen fattat beslut om den nya verksamhetsformen träffades under våren 1985 kollektivavtal för verksamheten mellan berörda kommunförbund och arbetstagarorganisationer. Avtalet, som har tillämpats sedan verksamhetens start vid ingången av budgetåret 1985/86, innebär tryggare anställningsförhållanden för berörda arbetstagare. Samtidigt får arbetsgivarna, dvs. främst kommunerna, ta på sig ett mer långsiktigt ansvar för de sysselsattas sociala rehabilitering.

I propositionen redovisas att man från kommunernas sida uttryckt oro i samband med avtalsförhandlingarna över statsbidragskonslruklionen och då främst det förhållandet all bidrag får ulgå med högst 75 % av de anvisades löner inkl. lönebikostnader. Kommunernas oro gällde främst om statsbi-dragsgivningen för verksamheten skulle bli så långsiktig alt man kunde ta på sig ansvaret för tillsvidareanställning även av gravt socialmedicinskt handikappade. Länsarbetsnämnderna har nu med så gott som samtliga berörda kommuner träffat överenskommelser om alt statsbidrag skall utgå med 75 % av lönekostnaderna.

I propositionen framhålls att det, samtidigt som det finns starka skäl som

talar för en långsiktighel i statsbidragsgivningen, slår klart att behovel av AU 1985/86:11

skyddat arbetet hos offentliga arbetsgivare är stort. Förutsättningarna för

staten att väsentligt kunna vidga bidragsgivningen är samtidigt starkt

begränsade på grund av del statsfinansiella läget. Mol denna bakgrund

erinras om möjligheterna för länsarbelsnämnder och berörda offenfiiga

arbetsgivare alt träffa långsiktiga överenskommelser som innebär alt fler

socialmedicinskt handikappade kan sysselsättas i verksamheten, men då med

lägre statsbidrag än 75 % av lönekostnaden. För den enskilde, som

därigenom kan få ett arbete, innebär del ökade möjligheter till rehabilitering

och därmed ökad social och ekonomisk trygghet.

För budgetåret 1986/87 beräknas 346 milj. kr. för ändamålet.

I motion 1985/86: A266 av Alf Wennerfors m. fl. (m) framhålls att socialt omhändertagande primärt är en kommunal uppgift. Kommunerna bör därför ta en större del av ansvaret för kostnaderna för dessa speciella beredskapsarbeten. Statsbidraget bör därför sänkas till 50 %. Till verksamheten bör anvisas 231 milj. kr.

Ulskollel vill erinra om att de personer del här är fråga om är personer som i omgångar och under lång tid har varit sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten. I vissa fall har detta varil deras enda kontakt med arbetslivet sedan lång lid. I de fall rehabiliteringsinsatsernajeder lill framgång är målsättningen all dessa arbetstagare så snart som möjligl skall beredas anställning på den öppna marknaden.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet att verksamheten drivs vidare med i stort selt samma omfattning och med samma villkor som i dag. Utskottet vill härutöver stryka under vad som anförs i propositionen om möjligheten för länsarbetsnämnder och berörda offentliga arbetsgivare all iräffa långsiktiga överenskommelser som innebär alt fler socialmedicinskt handikappade kan sysselsättas i skyddat arbete, men då med lägre statsbidrag.

Av del anförda framgår all utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen under denna punkt. Anslaget bör därför föras upp med 346 milj. kr. Molion 1985/86:A266 bör sålunda avslås i aktuell del.

Hemställan Utskottet hemställer

3. beträffande inriklningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 AU 1985/86:11
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A225 yrkande 2, 1985/ res, 4 (m)

86: A246 yrkandena 4 och 5 saml 1985/86; A255 yrkande 2 i motsvaran- res, 5 (c)

de del, res, 6 (vpk)

4. beträffande de arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning res. 7 (fp) under nästa budgetår res, 8 (c) att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A255 yrkande 2 i motsvaran- res, 9 (m) de del och 1985/86;A259 yrkande 1 i motsvarande del,

5. belräffande/oi/cAj/ng om arbetslöshetens konsekvenser

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A203 och 1985/86;A226,

6. beträffande kvinnornas sysselsättningsmöjligheter res. 10 (vpk)
att riksdagen avslår motion 1985/86:A246 yrkande 7, , res. 11 (m)

Ungdomsfrågor

I. belräffande förutsättningarna för ökad sysselsättning för ung- res, 12 (m)
dom

att riksdagen avslår molion 1985/86;A225 yrkande 10,

8. belräffande avskaffande av ungdomslagen res. 13 (m, c)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86;A225 yrkandena 11 och 12

och 1985/86;A255 yrkande 4,

9. beträffande åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år res. 14 (c)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86; A255 yrkande 5, 1985/

86;A257 och 1985/86;A270 yrkande 1,

\0. beträffande översyn av det arbelsmarknadspoliliska åtgärdssyste- res. 15 (fp)

met för ungdomar res. 16 (m)
att riksdagen avslår motion 1985/86;A259 yrkande 4,

II. beträffande särskilda ungdomsavtal res. 15 (fp)
att riksdagen avslår motion 1985/86;A259 yrkandena 5 och 6, res. 16 (m)

12. beträffande insatser för fasta jobb åt ungdomar res. 17 (vpk) att riksdagen avslår motion 1985/86:A246 yrkande 8,

13. beträffande kartläggning av ungdomars ekonomiska situation res. 17 (vpk) att riksdagen avslår motion 1985/86;A252,

14. beträffande lärlingsutbildning i hantverksyrken res. 18 (c) att riksdagen avslår molion 1985/86:A261, res. 19 (m)

15. beträffande nedsättning av arbetsgivaravgifter

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A230 och 1985/86:A270 yrkande 4,

16. beträffande arbelsmarknadspoliliskt motiverat stöd till ungdoms- res. 20 (fp)
företagande

att riksdagen avslår motion 1985/86;A259 yrkande 7,

17. beträffande stöd till kooperativt ungdomsföretagande res. 21 (c) att riksdagen avslår motion 1985/86:A275,

18. belräffande anpassning av bidragssystemet för arbetslösa ungdomar till ungdomskooperativ verksamhet

att riksdagen avslår motion 1985/86;A204,

19. beträffande utvidgning av kretsen ungdomar med tillträde till

ungdomslag "

alt riksdagen antar det inom arbetsmarknadsdepartementet upprätta- AU 1985/86:11 de förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbele i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare,

20. beträffande utökning av arbetstiden i ungdomslag res, 22 (vpk) att riksdagen avslår motion 1985/86:A270 yrkande 2, res, 23 (m, c)

21. belräffande fler ungdomslagsplatser i näringslivet res. 24 (m, c) att riksdagen avslår motion 1985/86:A270 yrkande 3,

22. att riksdagen med bifall till propositionen i molsvarande del res. 25 (m) samt med avslag på motion 1985/86: A266 yrkandena 1, 16 och 17 till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 200 000 000 kr.,

23. beträffande vidgat studiestöd vid vissa folkhögskolekurser alt riksdagen avslår motion 1985/86; A263,

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

24. beträffande egenregiverksamheten res, 26 (c)
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86;A211,1985/86:A235, res. 27 (vpk)
1985/86: A247,1985/86: A251,1985/86: A254 och 1985/86; A255 yrkan
de 7 godkänner vad som i propositionen föreslagits om avvecklingen

av AMS egenregiverksamhet,

25. belräffande kontaktpersoner för psykiskt utvecklingsstörda res. 28 (fp)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86;A245 yrkande 1 och 1985/

86;A265 yrkande 1,

26. belräffande förmedlingsservice åt akademiker alt riksdagen avslår motion 1985/86;A267,

27. beträffande/ö«täA:fa resurser till arbetsförmedlingen i Malmöhus län

att riksdagen avslår motion 1985/86;A213,

28. beträffande distriktsarbetsnämnderna att riksdagen avslår motion 1985/86:A273,

29. beträffande möjligheten att minska arbetsmarknadsverkets kostnader genom den tekniska utvecklingen

att riksdagen avslår motion 1985/86;A266 yrkande 4,

30. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del res. 29 (m)
samt med avslag på motionerna 1985/86;A253 yrkande 1 och 1985/ res, 30 (vpk)
86;A266 yrkande 2 till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 537 253 000 kr.,

31. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS att
under budgetåret 1986/87 besluta om avskrivning av lånefordran som
uppkommit inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som
gäller för budgetåret 1985/86,

A rbetsmarknadsservice

32. belräffande bidrag till ungdomars månadsresor
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1985/86;A248 i molsvarande del, 102

33. beträffande bibehållande av återflyttningsbidraget AU 1985/86:11
alt riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A219, 1985/86: A248 ' res. 31 (m)
motsvarande del och 1985/86:A405 yrkande 19 samt med avslag på
propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen lill

känna vad utskottet anfört,

34. belräffande bidraget för anställning av medflyttande res. 32 (m)
att riksdagen med bifall till propositionen i molsvarande del avslår

motion 1985/86:A266 yrkande 3,

35. beträffande flyttningsbidrag ull byggnadsarbetare alt riksdagen avslår motion 1985/86:A241,

36. beträffande flyttningsbidrag för högskolestuderande att riksdagen avslår molion 1985/86;A250,

37. beträffande ändring i lagen (1985:506) om vissa flyllningsersättningar

all riksdagen anlar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i nämnda lag,

38. belräffande flytlningsbidrag i övrigt

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen i fråga om vissa flytlningsbidrag i den mån frågan inle behandlats i föregående moment,

39. alt riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del res. 33 (m)
samt med avslag på motion 1985/86; A266 yrkande 5 till Arbelsmark
nadsservice för budgelåret 1986/87 anvisar ell förslagsanslag av

504 428 000 kr.,

40. all riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del till Statsbidrag tdl frivilliga försvarsorganisationer för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 7 323 000 kr.,

41. alt riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del lill Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 24 200 000 kr.,

42. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del lill Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr..

Arbetsmarknadsutbildning

43. beträffande målen för AMU res. 34 (vpk) att riksdagen avslår molion 1985/86;A246 yrkande 6,

44. beträffande genomförandet av den nya AMU-organisationen res. 35 (m) att riksdagen avslår motionerna 1985/86;A225 yrkande 5 och 1985/

86;A266 yrkande 6,

45. beträffande flexibilitet inom AMU

att riksdagen avslår molion 1985/86;A259 yrkande 3,

46. beträffande krav på viss utbildning inom AMU alt riksdagen avslår motion 1985/86:A239,

47. beträffande utbildningsbidrag för vuxna med läs- och skrivsvå- res, 36 (vpk) righeler

att riksdagen avslår molion 1985/86:A228, 103

48. belräffande utbildning av nyanställda inom tekobranschen AU 1985/86:11 att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår res. 37 (m) molion 1985/86;A266 yrkande 8,

49. beträffande AMU i vissa landsting och kommuner

att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del avslår motion 1985/86;A220,

50. alt riksdagen med bifall till propositionen i molsvarande del res, 38 (m) samt med avslag på molion 1985/86:A266 yrkandena 7 och 9 till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 838 200 000 kr.,

51. beträffande rörlig kredit till AMU-styrelsen

all riksdagen bifaller propositionen i molsvarande del,

52. att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

53. att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del till AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 29 500 000 kr.,

54. att riksdagen med bifall tilV propositionen lill AMU-gruppen: Investeringar för budgelåret 1986/87 anvisar elt reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

Arbetslöshetsersättning

55.        beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen           res. 39 (m)
att riksdagen dels med bifall lill motionerna 1985/86;A259 yrkande 9            res. 40 (c)
och 1985/86; A276 yrkande 1 samt med anledning av propositionen i           res. 41 (vpk)
motsvarande del och motion 1985/86: A206 yrkande 1, dels med avslag

på motionerna 1985/86:A225 yrkande 9 i molsvarande del och 1985/86: A255 yrkande 10 antar 17 § i det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i följande som Utskottets förslag betecknade lydelse;

Regeringens förslag Utskottets förslag

17 §
Dagpenning utges med lägst 130 Dagpenning utges med lägst 130

och högst 335 kronor om inle annal och högsl 360 kronor om inle annat
följer av denna lag. Arbetslöshels- följer av denna lag. Arbetslöshets
kassan beslutar om dagpenningens kassan beslular om dagpenningens
storlek. storlek.

56. beträffande kontant arbetsmarknadsstöd res. 42 (vpk)
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del saml med

avslag på motion 1985/86;A206 yrkandena 3 och 4 i motsvarande del anlar del inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

57. belräffande utbildningsbidragen res. 43 (m) , „.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86; A276 yrkande 3 i res. 44 (c)

res. 45 (vpk)

motsvarande del saml med avslag på dels propositionen i motsvarande AU 1985/86:11 del, dels motionerna 1985/86;A206 yrkandena 2 och 4 i molsvarande del och 1985/86;A266 yrkande 11 i motsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

58. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A276 yrkande 3 i res. 46 (m)
motsvarande del med anledning av propositionen i motsvarande del res. 47 (c)
samt med avslag på motion 1985/86;A266 yrkande 11 i motsvarande

del till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3 257 282 000 kr.,

59. beträffande ökad egenavgifisfinansiering av arbetslöshetsförsäk- res. 48 (fp)
ringen

alt riksdagen avslår motion 1985/86:A259 yrkande 11,

60. beträffande utredning om reformerat system för arbetslöshetsför- res. 49 (m, fp, c)
säkringen res. 50 (vpk)

att riksdagen avslår motionerna 1985/86; A225 yrkande 9 i motsvarande del, 1985/86;A249,1985/86;A259 yrkande 1 i molsvarande del och 1985/86: A608 yrkande 1,

61. beträffande följsamhet mellan löneutveckling och arbetslöshets- res, 51 (m, c, fp)
ersättning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A276 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. belräffande ny nordisk överenskommelse om förmåner vid
arbetslöshet

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:84 samt med avslag på molion 1985/86:289 godkänner den nordiska överenskommelsen den 12 november 1985 om förmåner vid arbelslöshel,

Sysselsättningsskapande åtgärder

63. beträffande ny anslagsteknik för anslaget Sysselsättningsskapan- res. 52 (m)
de åtgärder

alt riksdagen avslår motion 1985/86;A225 yrkandena 6, 7 och 8 och 1985/86;A266 yrkande 12,

64. beträffande basprogram för arbetsmarknadspoliliska åtgärder i res. 53 (vpk)
vissa län

att riksdagen avslår molion 1985/86;A242,

65. beträffande särskilda stödåtgärder vid företag i sysselsättnings- res. 54 (vpk)
svaga orter

all riksdagen avslår motion 1985/86;A240,

66. beträffande arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetslösa in
vandrare i Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1985/86; A234,

67. beträffande avveckling av rekryteringsstödet res, 55 (vpk)
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86;A218, 1985/

86;A223, 1985/86;A236, 1985/86;A238, 1985/86:A248 i motsvarande
del, 1985/86;A255 yrkande 6, 1985/86;A259 yrkande 8 och 1985/
86; A266 yrkande 13 saml med avslag på propositionen i molsvarande
del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört, q5

68. belräffande omfattningen på beredskapsarbetena m. m. AU 1985/86:11 att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår res. 56 (m) motion 1985/86:A266 yrkande 14 i molsvarande del,

69. beträffande mer långsiktiga beredskapsobjekt att riksdagen avslår motion 1985/86;A258 yrkande 2,

70. beträffande återinförande av stadiga projekteringsbidrag

all riksdagen avslår motionerna 1985/86:A258 yrkande 1 och 1985/ 86:A232,

71. beträffande ökade beredskapsmedel till natur-och kidturminnes- res. 57 (vpk)
vård

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A205, 1985/86:A210, 1985/ 86:A215 samt 1985/86;A272,

72. beträffande ytterligare anslag till Luleå högskola alt riksdagen avslår molion 1985/86;A237,

73. belräffande ytterligare beredskapsmedel för väg- och brobygg-nadsprojeki inom Västernorrlands län

all riksdagen avslår motion 1985/86:A231,

74. belräffande upprustning och elektrifiering av järnvägen Malmö-
Ystad med beredskapsmedel

att riksdagen avslår molion 1985/86;A214,

75. belräffande en förlängning av tiden för starta-eget-bidraget res, 58 (fp) att riksdagen avslår molion 1985/86:A227,

76. beträffande medel tdl industribeställningar res. 59 (m) all riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår

motion 1985/86:A266 yrkande 14 i motsvarande del,

77. beträffande försöksverksamhet med sysselsättningsskapande
åtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motion 1985/86;A266 yrkande 15 i molsvarande del,

78. att riksdagen med avslag på motion 1985/86:A266 yrkande 15 i res. 60 (m)
molsvarande del lill Sysselsättningsskapande åtgärder för budgelåret

1986/87 anvisar elt reservationsanslag av 2 687 500 000 kr.,

79. belräffande äldresiödel
att riksdagen

dels med bifall lill propositionen i motsvarande del till TillfälUgt sysselsättningsbidrag för textil- och konfeklionsinduslrierna för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 119 000 000 kr., dels med anledning av motionerna 1985/86;A260 och 1985/86;A262 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

80. att riksdagen med bifall lill propositionen i molsvarande del lill Bidrag ull vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

81. belräffande användningen av medel för beredskapsarbeten i res. 61 (m) östra Norrbotten m. m. res. 62 (c) all riksdagen med avslag på motionerna 1985/86: A266 yrkande 19 och

1985/86: A460 yrkande 1 godkänner vad som förordas i propositionen,

82. all riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del res. 61 (m)

samt med avslag pä motionerna 1985/86;A266 yrkande 20 och res. 62 (c) ö

1985/86; A460 yrkande 2 till Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten för AU 1985/86:11 budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.,

83. att riksdagen med bifall till propositionen i molsvarande del till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 5 138 000 kr.,

84. beträffande den vapenfria tjänstgöringens omfattning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del bemyndigar regeringen alt för budgelårel 1986/87, om del på grund av arbetsmarknadsläget bedöms angelägel, besluta om en ökning av antalet tjänslgöringsdagar för vapenfria ijänslepliktiga med högsl 50 000,

85. alt riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Vapenfria tjänsteplikuga för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsan
slag av 115 085 000 kr.,

A tgärderför arbetshandikappade

86. beträffande riktlinjer för sysselsättningsålgärder för arbetshandi- res. 63 (m)
kappade res. 64 (vpk)

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A225 yrkande 13 i motsvarande del, 1985/86;A253 yrkande 10 saml 1985/86:A259 yrkande 10,

87. beträffande förnyelsefondernas användning för att gynna de
handikappade på arbetsmarknaden

att riksdagen avslår molion 1985/86;A216,

88. beträffande insatser för svårplacerade i Stockholms län res. 65 (vpk)
all riksdagen avslår motionerna 1985/86:A256 och 1985/86;A455

yrkande 2,

89. alt riksdagen med bifall lill propositionen i molsvarande del till Yrkesinriktad rehabilitering för budgelåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 530 309 000 kr.,

90. beträffande de s. k. uppsökarmedlens användning bland de utvecklingsstörda

alt riksdagen avslår motion 1985/86;A265 yrkande 5,

91. beträffande bidrag till arbetsbiträde res. 66 (vpk)
att riksdagen avslår molion 1985/86;A253 yrkande 5,

92. belräffande anordningsbidrag på arbetsplats alt riksdagen avslår motion 1985/86:A265 yrkande 3,

93. beträffande arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade egna före- res. 67 (c) tagare

alt riksdagen avslår motionerna 1985/86;A202 yrkande 2 och 1985/ 86;A243,

94. beträffande mer generösa bidrag till arbetstekniska hjälpmedel
till mindre företagare

att riksdagen avslår motion 1985/86: A271,

95. beträffande den allmänna utformningen av lönebidraget res. 68 (m, fp, c)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86;A202 yrkande 1, 1985/

86;A217,1985/86;A224 yrkande 1,1985/86: A225 yrkande 13 i molsva
rande del, 1985/86;A245 yrkande 6, 1985/86;A255 yrkande 9, 1985/ q7

86:A265 yrkande 2 saml 1985/86;A266 yrkande 18, AU 1985/86:11

96. belräffande introduktionsbidragel res. 69 (vpk) alt riksdagen avslår molion 1985/86:A253 yrkande 3,

97. beträffande det särskilda lönebidraget res. 70 (fp) att riksdagen avslår motionerna 1985/86;A245 yrkande 5 och 1985/ res 71 (vpk) 86;A253 yrkande 4,

98. belräffande lönebidrag till allmännyttiga organisationer m. m. res. 72 (fp, vpk) alt riksdagen avslår motionerna 1985/86; A245 yrkandena 3 och 4 samt 1985/86;A253 yrkande 2,

99. att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om ändrade regler för bidrag till Arbetshjälpmedel åt handikappade och Näringshjälp, i den män frågan inte behandlats i föregående moment,

100. att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del res, 73 (vpk)
samt med avslag pä motion 1985/86:A253 yrkande 6 till Särskilda

åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3 164 994 000 kr..

Skyddat arbete

101. belräffande ulslussning av anställda från Samhällsföretags- res. 74 (m)
gruppen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86; A225 yrkande 13 i molsvarande del och 1985/86;A255 yrkande 8,

102. beträffande inbyggda verkstäder res. 75 (fp)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86; A201,1985/86; A224 yrkande ,

2 och 1985/86;A225 yrkande 13 i motsvarande del,

103. beträffande prioritering av vissa handikappgrupper res. 76 (fp) all riksdagen avslår motionerna 1985/86: A245 yrkande 2 i motsvaran- res. 77 (vpk) de del, 1985/86;A253 yrkande 9 och 1985/86:A265 yrkande 4,

104. belräffande lokaliseringsfrågor och Samhällsföretagsgruppens sociala mål

all riksdagen avslår motion 1985/86;A274,

105. beträffande sysselsättningsvolymen inom Samhällsföretags- res. 78 (fp, c)
gruppen res. 79 (vpk)
all riksdagen med avslag på motionerna 1985/86: A244, 1985/86:A245

yrkande 2 i molsvarande del och 1985/86;A253 yrkande 7 bifaller propositionen i motsvarande del,

106. beträffande bemyndigande för regeringen att besluta om utvidg
ning av antalet arbetstimmar vid Samhällsföretag

all riksdagen bifaller propositionen i molsvarande del,

107. beträffande långsiktig plan för Samhällsföretagsgruppen res. 80 (vpk) alt riksdagen avslår motion 1985/86;A269,

108. beträffande driftbidraget tdl Samhällsföretagsgruppen res. 81 (m) alt riksdagen med avslag på molion 1985/86:A264 bifaller propositionen i motsvarande del.

108

109. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del AU 1985/86:11 samt med avslag på molion 1985/86:A253 yrkande 8 lill Bidrag till res. 82 (vpk) Stiftelsen Samhällsföretag för budgelåret 1986/87 anvisar elt förslagsanslag av 3 052 000 000 kr.,

110. alt riksdagen med avslag pä motion 1985/86: A266 yrkandena res. 83 (m) 21 och 22 till Statsbidrag ull skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 346 000 000 kr.

Stockholm den 12 mars 1986

Pä arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s), Alf Wennerfors (m), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Bengt Wittbom (m), Sten Ösfiund (s), Bo Nilsson (s), Chariotte Branting (fp), Sonja Rembo (m), Inge Carlsson (s), Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) och Lars-Ove Hagberg (vpk).

Reservationer

1. Förutsättningarnaförarbetsmarknadspolitiken(mom. 1)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels alt den del av utskotiets yttrande som på s. 22 börjar med "När del" och på s. 24 sluiar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i partimolioner från moderata samlingspartiel,
folkpartiet och centerpartiet - motionerna 1985/86;A225, 1985/86;A259
resp. 1985/86;A255 - ligger arbetslösheten trots högkonjunkturen kvar på
en mycket hög nivå. Högkonjunktur brukar medföra sysselsättningsökning.
Det är därför oroande att utvecklingen av antalet reguljära jobb under de
senaste åren varil negativ eller som under senaste år svag. Det är värt att
notera att i december 1985 var ca 300 000 personer öppet, latent eller partiellt
arbetslösa samtidigt som ca 170 000 personer omfattades av arbetsmarknads
poHtiska åtgärder. Det finns anledning att rikta kritik mot den förda politiken
när det i nuvarande läge krävs så omfattande arbetsmarknadspoHtiska
åtgärder för att motverka öppen arbetslöshet. Som närmare utvecklas i de
nämnda motionerna fordras en klar omläggning av den förda politiken så att
ekonomisk utveckling främjas och därmed stigande välfärd och en mera
positiv sysselsättningsutveckling. Detta är viktigt inte minst för att åstadkom- 109

ma en regionalt balanserad utveckling inom landet. Tillväxten och utveck- AU 1985/86:11 lingen måste komma hela landet till del. Målet skall vara en decentraliserad samhällsstruktur där det råder balans såväl mellan som inom olika regioner. Uppnås inte detta skapas stora problem i storstadsområden liksom i glesbygder.

De icke-socialistiska partierna har i motioner utvecklat hur den ekonomiska politiken bör inriktas för att en väsentligt bättre utveckling på arbetsmarknaden skall uppnäs. Styrkan i den ekonomiska utvecklingen bestäms framför alll av valet av ekonomiskt syslem och av spelregler inom den ekonomiska politiken. Dessa spelregler kan vara tillväxtfrämjande eller tillväxlhämman-de. Tillväxt- och ulvecklingshindren i den svenska ekonomin måste elimineras. För att den ekonomiska politiken skall kunna leda lill stabilitet och en snabbare välfärdsutveckling är det nödvändigt att marknadssystemets funktionssätt förbättras. Härigenom möjliggörs en tillväxtnivå som ligger avsevärt över det senaste decenniets.

Viktiga åtgärder för att stimulera den ekonomiska utvecklingen är sänkningar av de skatter som direkt eller indirekt träffar arbete och sparande. Siktet måste vara inställt på ett sänkt skattetryck. Förslag härom frän moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet behandlas i annat sammanhang.

Vidare måste besparingar genomföras inom vissa samhällssektorer, bl. a. för alt skapa utrymme för höjda reallöner. Detta gäller också del offentliga transfereringssystemet t. ex. i fråga om arbetslöshetskassorna.

Den offenfiiga sektorn måste göras mer effektiv bl. a. genom alt konkurrens möjliggörs från privata intressenter. Härigenom sänks kostnaderna och ökar valfriheten för konsumenterna. Dessutom skapas förutsättningar för uppbyggnad av småföretagsamhet.

För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt måste också vissa ändringar vidtas när det gäller den arbetsrättsliga lagstiftningen bl. a. för att medverka till en positiv utveckling av de mindre företagen.

I sammanhanget bör också framhållas betydelsen av att löntagarfonderna avskaffas. Därmed ökar viljan och förmågan till nyinvesteringar, risklagande och nyetableringar hos både små och stora företag. Det finns också anledning att peka på den centraHseringseffekt som fonderna medför. Resurser slussas nämligen via dessa fonder från små fill stora företag och från svaga lill starka regioner.

Vidare är det som sägs i motionerna nödvändigt att finna ett system där arbetsmarknadens parter ges incitament för att sluta löneavtal som inte skapar arbetslöshet. Samtidigt bör statsmakterna stå fast vid ett ansvar för dem som ändå blir arbetslösa. Det är också nödvändigt med en sådan utformning att incitamenten byggs in i själva systemet och inte är beroende av de beslut som efter förhandHngarna kan komma att fattas av statsmakterna. Här kan erinras om de utredningsförslag rörande en allmän arbetslöshetsförsäkring som de icke socialistiska partierna lägger fram i en senare del av detta betänkande.

Det är utskotiets uppfattning att den politik utskottet här redogjort för,
med tillstyrkan av motionerna A225 (m), A255 (c) och A259 (fp), ger en
avsevärt bättre sysselsättningsutveckling än vad som uppnäs med den av 110

111

regeringen förda politiken. Därmed påverkas också behovet av arbetsmark- AU 1985/86:11 nadspolitiska åtgärder för del närmaste budgetåret.

Den kritik utskottet ovan riktal mot den socialdemokratiska regeringens politik är i än högre grad giltig för den politik vpk förordar i motion 1985/86: A246. Inflationen skulle bli än slörre med negativa konsekvenser för sysselsättningen och utrymmet för standardökning för hushållen skulle minskas ytterligare till följd av den utbyggnad som föreslås av den offentliga sektorn. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion A246 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken alt riksdagen med bifall till motionerna 1985/86; A225 yrkande 1, 1985/86;A255 yrkande 1 och 1985/86;A259 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på motion 1985/86:A246 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken (mom. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels alt den del av utskotiets yttrande som på s. 22 börjar med "När det" och på s. 24 sluiar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Som påpekas i vpk:s partimotion 1985/86;A246 håller målen om full sysselsättning och rätlen till arbete på att förflackas. Efter varje högkonjunktur är allt fler arbetslösa eller befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan en chans att få ett ordinarie arbete. Kampen mol arbetslösheten intar en underordnad ställning i regeringens ekonomiska politik. Underskotten, stimulans till exporlinriktningen och ålgärder mot löneökningar i är i stället regeringens huvudmålsättningar.

Accepteras en arbetsmarknad där 120 000-150 000 är arbetslösa, där närmare 200 000 är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, där de långtidsarbetslösa inte minskar och där andelen förtidspensionerade ökar, sviks arbetarrörelsens långvariga kamp för allas rält till arbele.

Utskottet vill också erinra om att inte i något land har kapitalismen bemästrat arbelslöshetsproblemet. Del kapitalistiska systemet föder i sig självt arbetslöshet och är nu i västvärlden inne i en period av svag tillväxt. Följden är kronisk överkapacitet inom näringshvet och en stor armé av arbetslösa och undersysselsatta.

Kampen mot arbetslösheten måste som anförs i motionen göras till pohtikens huvudfråga inför 1990-talet. Det betyder att landels ekonomiska poHtik och statens insatser måste inriktas på att bekämpa arbetslöshelen. Statsföretag, löntagarfonder, regionalpolitik m. m. skall omvandlas till redskap för en arbetsskapande politik.

Följande huvudpunkter bör ingå i en nationell politik mot arbetslösheten:

1. Ett nationellt industrialiseringsprogram i samhällelig regi för 100 000 nya jobb måste upprättas. Programmet måste sikta till att ge industrin en ny struktur och industriarbetet ett nytt innehåll. Den privata industrin saknar förutsättningar att genomföra en sådan kvalitativ förändring.

2. Tekniken är inte neutral eller ödesbestämd. Tekniken är politisk och AU 1985/86:11
dess karaktär betingas av de sociala maktförhållandena. De lönarbelande

har intresse av en kvalitativt annorlunda teknisk utveckling än den nu förhärskande. De måste inom ramen för en samhällelig, politisk styrning göra delta sitt intresse ledande, särskilt inom datatekniken.

3. Ett omfattande program för den offentliga sektorns ulbyggnad och förbättring är nödvändigt. För detta talar både infraslrukturella och sociala argument. 100 000 nya jobb bör inom de närmaste åren tillföras den offentliga sektorn.

4. En allmän arbetstidsförkortning är nödvändig. Ehuru den inle i sig själv upphäver tendensen lill ulslagning, är arbete åt alla omöjligl alt uppnå utan förkortad arbetstid.

5. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken måste reformeras. Den måste inriktas på mer beslående typer av arbeten och mindre provisorier. De arbetslösas rättsställning måste förbättras.

Den kritik som inledningsvis riklats mot den ekonomiska politik som regeringen bedrivit kan i ännu högre grad riktas mot den politik som förordas i de borgeriiga partiernas motioner 1985/86: A225 (m), 1985/86; A255 (c) och 1985/86;A259 (fp). Det är en politik som ensidigt gynnar förelag och kapitalägare och som får helt oacceptabla fördelningspoliliska konsekvenser. De tre motionerna avstyrks.

dels alt utskottets hemslällan under 1 bort ha följande lydelse;

1. beträffande förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken att riksdagen med bifall till molion 1985/86: A246 yrkande 2 samt med avslag på mofionerna 1985/86; A225 yrkande 1,1985/86: A255 yrkande 1 och 1985/86:A259 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört.

3. Arbetstidsförkortning som sysselsättningspolitiskt instrument (mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet vill" och på s. 25 slutar med "någon åtgärd" bort ha följande lydelse;

I motion 1985/86: A246 av Lars Werner m. fl. (vpk) ställs frågan hur många arbetstillfällen som finns och hur lång den dagliga arbetstiden med hänsyn därfill kan vara för att uppnå full sysselsättning. Utskottet instämmer i den frågan.

Redan i dag är inom varu- och tjänsteproduktionen den totala arbetstiden
för liten för att medge ekonomisk försörjning för alla som behöver och vill ha
arbete. En förkortning av den allmänna arbetsdagen är därför ett oundgäng
ligt komplement i en polifik, som siktar till att långsiktigt avskaffa arbetslös
het och undersysselsättning. Del är således angeläget att en nyorientering av
industrin och en utbyggnad av viktiga delar av den offentliga sektorn sker i
kombination med en övergång till 6 timmars arbetsdag, bl. a. för att nya
verksamheter och nya arbeten skall kunna organiseras på basis av den
kortare arbetsdagen. 112

Skälen för övergång till 6 limmars arbetsdag är mänga och berör vitt skilda AU 1985/86:11 sidor av det samhälleliga och personliga livet. Utskottet återkommer i ett annat sammanhang till dessa synpunkter.

Såsom en ålgärd för alt bekämpa arbetslösheten får 6-limmarsdagen enligt utskottets mening inte ses som enbart delning av en viss mängd arbetstid. Vore sambandet så enkelt, skulle 6-timmarsreformen snabbt neutraliseras av den ständigt fortskridande utslagningen av mänskligt arbete i den kapitalistiska produktionsprocessen. 6-timmarsdagen står i samband med den nya roll som utvecklingen av ekonomin bör ge ål del mänskliga arbetet. En starkt höjd kvalitet på de mänskliga arbetsinsatserna förutsätter en kortare arbetsdag. En förskjutning av ekonomins mål och av produktionsresultatets användning i riktning mot icke-kommersiella värden gör det också naturligt att livsvillkorens förbättring tar formen av minskad arbetstid, ökad personlig frihet och möjligheter till en allmänt höjd kultur- och civilisationsnivå.

Den negativa synen på arbetstidsförkortningens effekter pä sysselsättningen som förs fram i motion 1985/86:A255 delas inle av ulskotlet. Den motionen avstyrks.

Utskottet tillstyrker därmed motion A246 i refererad del. Del anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse;

2. beträffande arbetstidsförkortning som sysselsättningspolitiskt instrument

att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A246 yrkande 3 saml med avslag på motion 1985/86; A255 yrkande 3 ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

4. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 (mom. 3)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet kan" och på s. 27 slutar med "A255 avstyrks" bort ha följande lydelse;

Arbetsmarknadspolitiken skall som anförs i motion 1985/86;A225 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) i första hand vara ett hjälpmedel för enskilda individer. Dessa skall i varje situation ges bästa möjliga alternativ för att snabbt komma tillbaka i riktiga jobb. Inom arbetsmarknadspolitiken måste ulbildning vara ett av de viktigaste instrumenten för att stärka den arbetslöses ställning på arbetsmarknaden. Vid sidan av en väl fungerande information om situationen på arbetsmarknaden och en effektiv privat och offentiig arbetsförmedling måste olika typer av utbildning alltid sättas före beredskapsarbeten, ungdomslag etc. Det är också som anförs i motione_n angeläget att flexibiliteten på arbetsmarknaden förbättras genom att enskilda människor stimuleras till ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet. Här spelar faktorer som lägre marginalskatter och en fungerande bostadsmarknad avgörande roller men arbetsmarknadspolitiken har också betydelse i sammanhanget.

Det synsätt utskottet här redovisal i fråga om den allmänna avvägningen ,.-,

mellan de arbetsmarknadspolitiska medlen bör också komma till uttryck vid

8 Riksdagen 1985/86. 18 saml. Nr 11

anvisning av medel till de olika ändamålen. Utskottet återkommer härtill i AU 1985/86:11 det följande men vill redan här fästa uppmärksamheten på de problem som riksdagens nuvarande detaljstyrning av AMS ger upphov lill i samband med den nya målslyrningsstrategi som är under utveckling inom AMS. Ett första exempel på delta är den öppna konflikl i bedömningen av inriklningen på de sysselsättningsskapande åtgärderna som utvecklats mellan AMS och regeringen. Med slor sannolikhet kommer dessa problem alt öka i framtiden om inte riksdagens och regeringens teknik för att styra AMS förändras. Del kan därför finnas skäl alt redan kommande budgetår genomföra försök med nya principer för anslagsgivning lill AMS inom vissa anslagsområden. Utskottet återkommer till frågan vid behandlingen av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder. Vad utskottet anfört med tillstyrkan av motion A225 bör regeringen underrättas om.

Påpekandet i motion 1985/86:A255 om alt arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik bör fullföljas kan utskottet instämma i så till vida att det måste vara denna politiks uppgift att så snabbt som möjligl hjälpa dem som får sysselsättningsproblem över lill rikfiga jobb på den reguljära arbetsmarknaden. En arbetsmarknadspolitik av del slag som förordas i molion 1985/86; A246 avstyrks av utskottet. Molion 1985/86: A255 bör inte föranleda någon åtgärd.

dels alt utskottets hemslällan under 3 bort ha följande lydelse:

3. belräffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 alt riksdagen med bifall lill molion 1985/86; A225 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1985/86:A246 yrkandena 4 och 5 samt 1985/ 86: A255 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 (mom. 3)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet vill" och på s. 27 sluiar med "A255 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetsmarknadsministern i propositionen anför all vad som brukar kallas arbelslinjen skall hävdas i arbelsmarknadspoliliken. Det innebär att utbildning och andra aktiva ålgärder sätts i främsta rummet och att kontantstöd tillgrips i sista hand. Som framhålls i centerpartiels motion 1985/86:A255 förmår inle regeringen leva upp lill denna programförklaring. Under de senaste budgetåren har arbetslöshetsersättningar o. d. svarat för nästan 30 % av kostnaderna för arbetsmarknadspolitikens åtgärder. Denna andel har ökat under de senaste åren. Det troliga är att denna utveckling fortsätter nästa budgetår.

Som framhålls i motion A255 måste kampen mot arbetslösheten föras mer
aktivt och på två fronter samtidigt. Del gäller att driva en närings-, regional-
och glesbygdspolilik som ger tillräckligt många arbetstillfällen utan behov av
långsikfigt samhällsstöd, samt arbetstillfällen i alla delar av landet. Del gäller
också alt med utbildningsinsatser hjälpa människor all la de jobb som
tillskapas. Särskill måste dessa åtgärder riktas till de nylillträdande på

arbetsmarknaden och fill långfidsarbetslösa. AU 1985/86:11

Regeringen bör ges till känna vad utskottet här anfört med tillstyrkan av motion A255 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A255 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86; A225 yrkande 2 och 1985/86;A246 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

6. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 (mom. 3)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Arbetsmarknadspolitiken och" och sluiar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Dagens svenska arbetsmarknadspolitik är som framhålls i vpk:s partimolion 1985/86;A246 organiserad för alt möta tillfälliga vågor av begränsad arbetslöshet. Den är inte relevant i massarbetslöshetens epok. Långsikliga, kroniska problem i ett samhälle kan inle lösas med improvisatoriska och -sett i förhållande till problemens svårighetsgrad - primitiva medel.

Arbetsmarknadspolitiken är en del av regeringens "nyliberala" ekonomiska politik. Den skyler över och döljer del kapitalistiska systemets sönderfall och dess syfte är att jämna vägen för kapitalets strukturomvandling. Därmed blir arbetsmarknadspohtiken ett verksamt medel för att "effektivera" och bevara kapitalismen.

Kännetecknande för dagens arbetsmarknadspolitik är att den förvallar och gömmer undan de strukturarbetslösa med allehanda projekt. Därför kan den öppna arbetslöshelen hällas nere samtidigt som behovet av nya jobb inte framträder så tydligt.

AMS är förvaltaren av dagens arbetsmarknadspolitik. Den s. k. servicein-riklningen av AMS verksamhet är en strikt serviceätgärd för företagens och det kapitalistiska systemets fortlevnad och inle i första hand en service åt de arbetslösa eller en åtgärd för att skapa arbele åt alla.

Nya riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken måste därför formuleras i enlighet med följande;

En särskild "sysselsättningsbudgel" bör upprättas vid sidan av det traditionella budgetarbetet. Den bör innefatta såväl den statliga som den kommunala sidan. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör organiseras och budgeteras på flerårsbasis för att möjliggöra bättre framförhållning och säkrare anställningsformer. Kommunerna bör erhålla ramanslag, som de friare kan disponera. Detta underlättar för dem att kombinera olika ålgärder efter de behov som regionalt föreligger.

Arbetsmarknadsåtgärdernas innehåll och syfte bör förändras i betydelse
fulla delar. De bör bättre utveckla människors kunnande och ansluta till
deras yrkesskolning, överallt där så är möjligl. De arbelandes rättsliga
ställning bör stärkas och tvängsmomenten avvecklas. Rätten lill understöd
vid arbetslöshet skall inte villkoras med ett tvång att la vilkel arbete som 115

helst. Rättssitualionen för arbetande inom arbetsmarknadspolitikens ram AU 1985/86:11 skall inte generellt vara sämre än i övriga arbetslivet.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall kopplas till en planerad utbyggnad av industri och offentlig verksamhet samt lill genomförandet av en arbetstidsförkortning. Inriktningen skall vara att genom arbele och studier på ett organiserat sätt leda över dem som i dag står utanför den ordinarie arbetsmarknaden till fasta anställningsformer. Det anförda som innebär alt motion 1985/86:A246 tillstyrks i motsvarande del bör ges regeringen till känna.

dels alt utskollets hemställan under 3 bort ha följande lydelse;

3. belräffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87
all riksdagen med bifall lill motion 1985/86;A246 yrkandena 4 och 5
saml med avslag på motionerna 1985/86:A225 yrkande 2 och 1985/
86: A255 yrkande 2 i molsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad ulskollel anförl.

7. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 28 sluiar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse;

Utskottet har med anledning av bl. a. folkpartiets partimotion 1985/ 86;A259 pekat pä de svårigheter som präglar dagens arbetsmarknad trots högkonjunkturen. Här kan särskilt nämnas de svårigheter som fortfarande möter ungdomarna vid inträdet på arbetsmarknaden och på de ökade problemen med långtidsarbetslöshet,

Del förhållandet att högkonjunkturen inte fått elt bättre genomslag på arbetsmarknaden beror främst på att regeringen inte fört en tillräckligt tillväxtfrämjande ekonomisk politik. Folkpartiet har i annat sammanhang lagt fram en rad förslag som syftar till alt ge en bättre ekonomisk tillväxt och därmed efter hand också en gynnsammare utveckling på arbetsmarknaden. De senasle årens förda politik lämnar dock kvar en rad olösta problem som kräver fortsatta arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringens förslag rörande dessa åtgärders omfattning måste därför på vissa punkter bli föremål för justeringar och förulsäller i andra fall att regeringen återkommer med kompletteringar. Del sagda innebär att utskottet avstyrker molion 1985/ 86:A255 i vilken förordas besparingar under kommande budgetår på 1 miljard kronor. Regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört med tillstyrkan av motion 1985/86;A259 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning
under nästa budgetår

att riksdagen med bifall till molion 1985/86:A259 yrkande 1 i

molsvarande del saml med avslag på motion 1985/86; A255 yrkande 2 i -.-.

motsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad

utskottet anfört.

8. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under AU 1985/86:11 nästa budgetår (mom. 4)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 27 börjar med "Utskottet noterar" och på s. 28 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Centerpartiet har i annat sammanhang föreslagit en rad åtgärder för att åstadkomma grundläggande förändringar av den ekonomiska politiken. Del är utskottets uppfattning att dessa åtgärder tillsammans med förstärkningar av det regionalpolitiska stödet, förändrade skatteregler, ökat slöd till utvecklingsfonderna, teknisk forskning och ulveckling m. m. kommer att ge ett ökande antal arbetstillfällen i framför allt småföretag och genom att nyföretagandet återigen ökar. En omfördelning av kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör därför ske till förmån för offensiva närings- och regionalpolitiska satsningar.

De omfattande förstärkningar som centerpartiet föreslår - och som behandlas i annat sammanhang - för främjande av framför allt småförelagen via STU, utvecklingsfonderna, länsstyrelserna och genom sänkning av arbetsgivaravgifterna m.m., ger utrymme för neddragningar av de sysselsättningsskapande åtgärderna i AMS regi, men endast under dessa förutsättningar. En minskande volym av denna verksamhet bör även såväl minska behovet av arbetsmarknadsutbildning som AMS centrala kostnader.

Riksdagen bör därför som föreslås i motion 1985/86:A255 begära alt regeringen i samband med årets kompletteringsproposition presenterar förslag enligt vilka kostnaderna för AMS verksamhel reduceras med i storleksordningen 1 miljard kronor. Utöver den här angivna besparingen bör utgiftsminskningar med ca 100 milj. kr. kunna ske genom ändrade regler för flyttningsbidrag. Utskottet återkommer till denna fråga vid behandlingen av förslag om regionalpolitiken senare under riksmölet.

Motion 1985/86;A259 som anger behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser till ungefär samma storleksordning som regeringen avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår

att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A255 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motion 1985/86; A259 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår (mom. 4 - motiveringen)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser alt den del
av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet noterar" och på
s. 28 slutar med "riksdagens ålgärd" bort ha följande lydelse: H'

Moderata samhngspartiet har lagt fram en rad förslag som kommer att på ett avgörande sätt ändra förutsättningarna för sysselsättningsutvecklingen.

Förslagen behandlas i annal sammanhang men omfattar förutom en grund- AU 1985/86:11 läggande omläggning av den ekonomiska politiken en rad åtgärder som syftar till att främja näringslivels utveckling och åstadkomma en väl fungerande arbetsmarknad. Hit hör åtgärder som leder till ökad flexibilitet och rörlighet som t. ex. ändrad inriktning på utbildning, sänkta marginalskatter och en avreglering av bostadsmarknaden. Den omläggning av politiken som föresläs leder till att behovet av arbetsmarknadspoliliska ålgärder totalt sett kan minskas - med drygt 1 miljard kr. i förhållande till propositionen - men samtidigt lill en annan prioritering mellan de olika åtgärderna än regeringen föreslär. I första hand gäller detta en ökad satsning på arbetsmarknadsutbildning. Utskottet återkommer lill dessa frågor i del följande vid behandlingen av medelsanvisningen till de skilda anslagen.

Med det anförda tillgodoses också de förslag till besparingar som läggs frami molion 1985/86; A255 som därför inte behöver föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker motion 1985/86;A259 i aktuell del vars bedömning av behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser under nästa budgetår i stort sett sammanfaller med regeringens.

10. Kvinnornas sysselsättningsmöjligheter (mom. 6)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse;

Merparten av de förvärvsarbetande kvinnorna finns som påpekas i vpk;s partimotion 1985/86;A246 på områden i arbetslivet som bygger på service, vård och omsorg. Kvinnor är i slor utsträckning kommunal- eller landstings-anställda och arbetar ofta inom hälso- och sjukvård, socialvård och undervisning. Just dessa delområden inom den offentliga sektorn har haft en kraftig expansion de sista decennierna. Parallellt med denna expansion har många kvinnor börjat förvärvsarbeta. Den offentliga sektorns utbyggnad och den höjda kvinnliga förvärvsintensiteten har gett till resultat att över hälften (56 %) av alla kvinnor pä arbetsmarknaden är anställda av kommunen, landstinget eller staten.

På senare år har de offentliga verksamheterna på olika sätt kringskurits och den offentliga sektorn har därmed slutat alt växa. Politiska åtgärder riktade mot den offentliga seklorn får direkta återverkningar på kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta; dels minskar den traditionella kvinnoarbetsmarknaden, dels försämras den sociala service som är en förutsättning för det kvinnhga förvärvsarbetet.

Utskottet anser i likhet med vpk att samhället måste erkänna att del är villigt all betala för den typ av omsorgsarbete som kvinnor utför. Det är samhällsnyttig verksamhet som bör inte som nu sker stramas åt utan i stället byggas ut. Det finns fortfarande många barn som väntar på daghemsplats, köerna till sjukvården är långa, äldreomsorgen är otillräcklig. En planerad utbyggnad av de samhällsnyttiga delarna av den offenfiiga sektorn har stora fördelar; dels skapas här jobb, dels tillfredsställs nu eftersatta behov.

118

Det är i och för sig viktigt att kvinnors arbetsmarknad breddas men AU 1985/86:11 samtidigt måste del arbete som kvinnor traditionellt utför också uppvärderas av samhället. Det måste tillmätas ett värde.

Samhället måste ta till vara och värdera de traditionellt "kvinnliga" erfarenheterna lika väl som de traditionellt "manliga". Riksdagen bör begära av regeringen att den återkommer med förslag som syftar till detta.

dels alt utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kvinnornas sysselsättningsmöjligheter att riksdagen med bifall till mofion 1985/86;A246 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Kvinnornas sysselsättningsmöjligheter
(mom. 6-motiveringen)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse;

Sedan början av 1970-talet har den socialdemokratiska politiken - stödd av vänsterpartiet kommunisterna - präglats av en ensidig satsning på den offentliga sektorn vilket hämmat expansionen inom det privata näringslivet. När kvinnornas dellagande i arbetslivet ökade var valmöjligheterna på arbetsmarknaden därför mycket begränsade. I stort sett det enda som bjöds var sysselsättning inom de traditionella kvinnliga arbetsuppgifterna inom vård och service. Den näringslivsfientliga politik som har förts har nämligen medfört att sysselsättningen inom l.ex. industrin, utom enstaka år, har minskat, vilket medfört att kvinnornas möjligheter all fä sysselsättning inom denna del av näringslivet minskat starkt.

Det är utskottets mening att kvinnornas yrkesval under dessa år präglats av denna ensidiga och dåligt fungerande arbetsmarknad. Om en politik hade förts som främjat ett mera differentierat arbetsliv hade kvinnorna nu inte varit lästa lill arbeten inom samhällssektorer som i huvudsak saknar ulveckHngsmöjligheter. Förbättringen av kvinnornas sysselsättningsmöjligheter står att finna inte i en ökad fillväxt av den offentliga sektorn - den bör tvärtom kunna minskas - utan i den utveckling av privat näringsliv och service som är huvudmålet för den politik som moderata samHngspartiel förordar. Med det anförda avstyrks mofion 1985/86;A246 i aktuell del.

12. Förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom
(mom. 7)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet avser" och slutar med "den delen" bort ha följande lydelse;

Som framhålls i moderata samlingspartiets motion 1985/86:225 har ungdo
marnas svårigheter pä arbetsmarknaden stått i centrum för den arbetsmark
nadspoHtiska debatten under många år. Förutom att ungdomen i högre grad 119

än andra grupper påverkas av problemen på arbetsmarknaden försväras dess AU 1985/86:11 möjligheter all få arbete av de många hinder som skapats genom löneavtal och nya lagar under 1970- och 1980-talen. Bristerna i den nuvarande praktiska yrkesutbildningen är också en viktig orsak till ungdomarnas arbelsmarknadsproblem.

Den höga ungdomsarbetslösheten har i sin tur lett till en flora av arbetsmarknadspolitiska särlösningar med syfte att på konstlad väg skapa jobb. Dessa har samordnats dåligt, vilket medfört myckel varierande villkor för ohka ålderskategorier ungdomar. Ett beklagligt resultat är att andra ungdomar drabbats av arbetslöshet i än större utsträckning, eftersom deras arbetsmöjligheter tagits över av konstlade ungdomsjobb. De växande AMS-programmen har, trots mycket höga kostnader, varit i stort sett verkningslösa. Ungdomslagen medför t. o. m. direkt negativa effekter genom att stora grupper ungdomar har avskärmats från den reguljära arbetsmarknaden och "låsts" in i jobb inom den offentliga sektorn.

Med allt fler ungdomar i arbelsmarknadspoliliska ålgärder har antalet möten mellan ungdomar och företag pä den riktiga arbetsmarknaden minskat. Delta är allvarligt, eftersom ungdomarna är särskilt beroende av ett stort antal kontakter för att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Erfarenheterna visar att ungdomars arbetslöshet normalt är kortvarig och att de unga är rörliga och därför kan utnyttja vikariat och tillfälliga jobb som en effektiv språngbräda in i arbetslivet. Arbetsmarknadspolitiken bör därför ge möjlighet till ett stort antal möten mellan ungdomar och tänkbara arbetsgivare. Att under lång tid placera de arbetslösa ungdomarna i den offentliga sektorn motverkar direkt detta syfte.

Regeringen har, trots stora ansträngningar att påverka avtalsrörelserna, varit helt passiv bl. a. i sin egen roll som arbetsgivare när det gäHer all få arbetsmarknadens parter att avtala om realistiska ingångslöner för ungdom. Regeringens ointresse är djupt beklagligt, eftersom just de höga ingångslönerna är en viktig orsak till den trendmässigt stigande ungdomsarbetslösheten.

Ungdomars möjlighet att få jobb underlättas om det finns möjlighet till provanställning. En utvidgad provanställningsrält för ungdomar till högst tolv månader bör därför snarast genomföras.

Den praktiska yrkesutbildningen är vikfig för att ge ungdomarna fotfäste på arbetsmarknaden. Moderata samlingspartiet har under flera år försökt övertyga framför alll socialdemokraterna och LO om fördelarna med en utbyggd lärlingsutbildning. Resultatet hittills är det arbete som bedrivs inom den s. k. ÖGY-utredningen. Det är angeläget all den förestående reformeringen av den praktiska yrkesutbildningen genomförs enHgl de förordade riktlinjerna för en utbyggd lärlingsutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sin anslutning till vad som anförts om förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom och ger detta regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse;

7. beträffande förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A225 yrkande 10 som sin 20

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Avskaffande av ungdomslagen (mom. 8) AU 1985/86:11

Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 31 som börjar med "Ungdomslagen kom" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse;

Yrkes/arbetspraklik i stället för ungdomslag

I strävandena alt pä ett genomgripande sätt förbättra unga människors möjligheter till en plats i det ordinarie arbetslivet var det ett viktigt framsteg som gjordes när ungdomar i åldern 16—19 år erbjöds någon form av arbele i stället för kontant ersättning. Verksamheten i form av ungdomslag för åldersgruppen 18—19 år kom dock all i centrala avseenden få en felaktig inriktning. Del hade varit bättre för ungdomarna om arbetet i väsenilig utsträckning kommit att ulföras inom enskilt näringsliv och småföretagsamhet i stället för den offentliga sektorn. Det hade varit bättre om arbetstiden hade omfattat hel arbetsdag - inle halv. Långsiktigt hade ungdomarna varit bättre rustade för arbetsHvels krav om lönesättningen inledningsvis anpassats till förmåga och arbetsinsats. Till detta kommer inlåsningseffekter och därav förlängd tid utanför den reguljära arbetsmarknaden beroende på att ungdomslagen i alltför stor utsträckning använls som första i stället för sista åtgärd för att ge ungdomarna sysselsättning. Stora skillnader råder i fråga om åtgärdernas inriktning, organisation och huvudmannaskap m. m. för ungdomar som är 16—17 år resp. 18—19 år.

I enlighet med de riktlinjer som dragils upp i parlimotionerna från moderata samlingspartiet och centerpartiet bör nuvarande åtgärder ersättas med ett sammanhållet uppföljningssystem för ungdomar i den aktuella åldersgruppen 16-19 år. Det nya systemet avser att vidareutveckla de positiva erfarenheterna av ungdomsplatser och övriga åtgärder inom det kommunala uppföljningsansvarel för 16-17-åringarna.

Det nuvarande splittrade ansvaret mellan myndigheter och kommuner är olyckligt. I fortsättningen bör kommunerna ha huvudansvaret för det praktiska genomförandet av insatserna. Dessa avses fylla fler uppgifter. Ungdomar med bristande förkunskaper för gymnasiestudier skall kunna få kompletterande utbildning. Ungdomar med önskan alt komma ut på arbetsmarknaden skall kunna få slöd och hjälp. Yrkes/arbelspraktik skall kunna erbjudas de ungdomar som inte erhållit arbete eller utbildning.

Den första åtgärden för att hjälpa arbelssökande ungdomar skaU vara att
erbjuda en effektiv arbetsförmedling, den andra att stimulera dem all skaffa
sig ulbildning som gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Detta kan
ske genom gymnasiestudier, bl. a. i form av lärlingsutbildning. Om detta inte
leder till anställning skall yrkes/arbetspraktik kunna erbjudas under normalt
upp till sex månader. Under denna praktik skaU arbetstiden omfatta åtta
timmar per dag. För de ungdomar som efter en första praktikperiod inte
lyckas få arbete skall individuella planer, innehållande intensifierad arbets
förmedling, kompletterande utbildning och möjHgheter till ytterligare prak
tikperioder upprättas. I normala fall bör de först efter en intensiv aktiv ,-1

sökperiod efter arbete kunna få en ny praktikplats. AU 1985/86:11

Platserna för yrkes/arbetspraktik skall vara ett led i ungdomarnas väg till önskat arbete eller ulbildning. Det innebär att hela arbetsmarknaden måste öppnas, och det innebär i sin tur att en merpart av ungdomarna erhåller yrkes/arbelspraktik inom det privata arbetslivet. Statens bidrag till kommunerna bör utformas på liknande sätt som nu gällande statsbidrag till det kommunala uppföljningsansvarel. Det bör läggas på en sådan nivå att dagersättningen till 18- och 19-åringarna blir högre än för 16—17-åringarna. Statsbidragsreglerna bör också utformas så att det blir möjligt för parterna på arbetsmarknaden att träffa avtal för ersättning till ungdomar i yrkes/ arbetspraklik på samma villkor som gäller i nuvarande avtal för ungdomar i ungdomsplatser och inom de ramar som anges genom statsbidraget.

Det bör uppdras åt regeringen att med ledning av nu angivna riktlinjer utforma förslag till den nya verksamhetens uppläggning mer i detalj. Till detta hör statsbidrags- och övriga finansieringsfrågor samt prövning av den nuvarande regleringen av kommunernas uppföljningsansvar i den nya skollagen (1985; 1100). Det gäller här alt bygga vidare på fleråriga erfarenheter av nuvarande ungdomsåtgärder. Det bör därför vara fullt möjligt för regeringen att redan i början av hösten 1986 förelägga riksdagen erforderliga förslag lill den nya verksamhelen med start den 1 januari 1987. Mot denna bakgrund bör beslut kunna tas redan nu att med verkan från samma tidpunkt upphäva lagstiftningen om verksamheten med ungdomslag. Förslag härom läggs fram i hemställan.

dels att utskotiets hemställan under 8 bort ha följande lydelse; 8. beträffande avskaffande av ungdomslagen att riksdagen med bifall fill motionerna 1985/86:A225 yrkandena 11 och 12 och 1985/86;A255 yrkande 4

dels godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för ett sammanhållet uppföljningssystem för ungdomar i åldern 16-19 år, dels som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anförl om förslag till riksdagen om finansiering och författningsmässig reglering av nämnda uppföljningssystem, dels antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:1070) om arbete i

ungdomslag hos offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall upphöra att gälla vid utgången av år 1986.

14. Åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år (mom. 9)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "andra regioner" bort ha följande lydelse:

I det föregående har angetts riktlinjer för ett system för en sammanhållen
uppföljning av ungdomar i åldern 16-19 år. För ungdomsgruppen 20 - 24 år 122

kvarstår dock problemen på arbetsmarknaden med den höga andelen öppen AU 1985/86:11 arbetslöshet och beredskapsarbeten. Åven denna åldersgrupp måste erhålla Hknande förulsättningar som 16—19-åringarna till utbildning, yrkespraktik m. m. Som centerpartiet föreslår bör riksdagen hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med direktiv att analysera och finna lösningar på de svårigheter 20-24-åringarna har att vinna inträde på arbetsmarknaden. Vid detta utredningsarbete bör man kunna få ledning av de försök med varvad utbildning och arbetspraklik som gjorts i Örebro och på andra häll i landet för ungdomar i den aktuella åldersgruppen.

Det anförda bör ges regeringen till känna. Därmed tillgodoses samtidigt de yrkanden med likartad inriktning som finns i mofionerna 1985/86;A257 (s) och 1985/86:A270 (c). .

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år att riksdagen med bifall fili motion 1985/86: A255 yrkande 5 samt med anledning av motionerna 1985/86:A257 och 1985/86:A270 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Översyn av det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet för ungdomar m. m. (mom. 10 och 11)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet har" och på s. 33 slutar med "aUtså avstyrks" bort ha följande lydelse;

Arbetslösheten för ungdomar har trendmässigt ökat sedan 1960-lalet och är således inget tillfälligt problem som enbart kan förklaras av svängningar i konjunkturläget. En av orsakerna är att söka i all en mängd arbetstillfällen som var lämpliga "första jobb" helt enkelt har försvunnit. Detta hänger i sin tur samman med de ökade kostnaderna för att anställa ungdomar. Ungdomslönerna har successivt närmat sig lönenivån för andra löntagare.

I likhet med folkparfiet anser utskottet att konsekvensen av denna inställning är att arbetsmarknadens parter måste la ett slörre ansvar för ungdomsarbetslösheten. För detta krävs avtal som bl. a. reglerar villkoren för företagen att anordna inlrodukfionsutbildning i förelagen för ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden. I prakfiken innebär detta att de totala lönekostnaderna för ungdomar blir lägre under iniroduktionsskedel pä arbetsmarknaden. För att underiätta fillkomsten av sädana avtal bör arbetsgivaravgifterna för ungdomar sänkas under en övergångsfid. På så sätt får parterna den tid på sig som krävs för alt i avtalsförhandlingar la hänsyn fill behovel av avtalsvillkor som gör det möjligt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden utan att dessförinnan ha tillbringat lång lid som arbetslösa.

Den temporära avgiftsnedsällning som här förordas kan t. ex. innebära alt avgifisredukfionen första året är 10 %, andra året 7,5 %, tredje året 5 %, fjärde året 2,5 % och sedan ingen nedsättning. Med nedlrappningen motverkas risken att avgiftsnedsältningen utnyttjas av parterna lill lönehöjningar.

123

Den föreslagna nedsättningen beräknas leda till minskade avgiftsintäkter AU 1985/86:11 för det allmänna med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor. Den mera rimliga nivån på lönekostnaderna för ungdomar ger dem emellertid en kraftig konkurrensförbättring som vidgar deras arbetsmarknad. Därmed uppstår samtidigt ett starkt minskat behov av andra former av sysselsältningsstödjan-de ungdomsåtgärder, varigenom inläklsminskningen kan balanseras.

Vad härefter beträffar det nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet för ungdomar skall först noteras att detta är utformat efter olika principer för åldersgrupperna 16-17 år, 18—19 år resp. 20-24 år.

Hälften av ungdomsplatserna för 16—17-åringarna finns pä den privata arbetsmarknaden medan ungdomslagen för 18-19-åringarna är koncentrerade till den offentliga seklorn. Ungdomslagen ger sysselsättning på halvtid, medan övriga åtgärder innebär heltidssysselsättning. De olika åtgärderna handläggs olika ur organisatorisk synvinkel. Skolan svarar för 16-17-äringarna, kommunerna i hög grad för 18—19-åringarna och arbetsförmedlingen för dem som är äldre. Ersättningsvillkoren varierar kraftigt. Samordningen mellan de olika åtgärderna är dålig, och det råder snarast en viss konkurrens.

Även om målet är att minska de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar kommer det även framöver att finnas ett behov av sädana. Det är därför angeläget att få till stånd en utvärdering av de gjorda insatserna för olika åldersgrupper och en översyn av utformningen.

Vid översynen bör bl. a. subventionsgraden ses över liksom fördelningen av insatser på olika arbetsgivare, arbetstider, ersättningsvillkor och den organisatoriska uppbyggnaden. Vidare bör beaktas risken för att de arbetsmarknadspoliliska insatserna medför att den normala arbetsmarknaden för ungdomar fungerar sämre genom alt insatserna ofta innebär att arbetsgivarna kan anställa ungdomar för en liten eller obefinlHg kostnad.

Vid den översyn som här förordas bör man kunna dra nytta av utvärderingsrapporter om olika ungdomsåtgärder som i dagarna skall läggas fram av AMS, RRV och Göteborgs universitet.

Vad utskottet här med anslutning till folkpartimotion 1985/86: A259 anfört om dels initiativ fill särskilda ungdomsavtal och därmed sammanhängande nedsättning av arbetsgivaravgifterna, dels en översyn av åtgärdssystemet för ungdomar bör bringas fill regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 10 och 11 bort ha följande lydelse;

10. beträffande översyn av det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssyste
met för ungdomar

att riksdagen med bifall fill motion 1985/86:A259 yrkande 4 som sin mening ger regeringen liH känna vad utskottet anfört,

11. beträffande särskilda ungdomsavtal

alt riksdagen med bifall lill motion 1985/86;A259 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

124

16. Översyn av det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet au 1985/86:11
för ungdomar m. m. (mom. 10 och 11-motiveringen)

under förutsättning av bifall till reservationerna 12 och 13

Alf"Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet har" och på s. 33 sluiar med "alltså avstyrks" bort ha följande lydelse:

I avsnittet om förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom har förutskickats bl. a. initiativ för att fä arbetsmarknadens parter att avtala om realistiska ingångslöner för ungdom. Med den inriktning av ungdomsåtgärderna som i övrigt förordas i samma avsnitt om införande av lärlingsutbildning, minskning av de hinder som arbetsmarknadslagarna utgör för ungdomar, riksdagens uttalade krav på mer realistiska ingångslöner för ungdomar saml de förslag som därefter läggs fram till elt system för ett sammanhållet uppföljningsansvar för ungdom får de nu föreliggande förslagen i motion 1985/86;A259 anses vara i huvudsak tillgodosedda, och de påkallar därför inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

17. Insatserför fasta jobb åt ungdomar m. m. (mom.
12 och 13)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "Uppbromsningen av" och slutar med "lill regeringen" bort ha följande lydelse:

Med ungdomsplatser, ungdomslag och andra åtgärder av typ Örebromodellen har för ungdomar tillskapats särlösningar som alla har det gemensamt att de på intet sätt skapar fler joblD eller ger de unga trygghet för framliden. Till det problematiska med många av dagens särlösningar hör vidare att man i dem döljer en mycket orättvis behandling av ungdomen, inte minst lönemässigt. Det är en orättvisa mot de unga som också skiner igenom på andra områden, exempelvis studiestöd och studielån. I hela samhället märks en otäck tendens att ungdomar anses som "mindre värda". Det har inneburit att myndighetsåldern i vårt land snart bara i teorin är 18 år, men på allt fler ställen i praktiken 20 är. Detta gäller inte minst på arbetsmarknaden. En sådan samhällsutveckHng hotar redan i dag ungdomens rätt och värdighet. Denna tendens och farliga ungdomsfienlliga utveckling måste bekämpas med all kraft. Stora behov finns i samhället. Genom att tillfredsställa dessa behov skapas också fasta och nya jobb. Denna syn är den verkligt optimistiska och offensiva. Ungdomskooperativ, rättvisa lärHngssystem och rejäla yrkesutbildningar kan spela en positiv roU för ungdomen. Men i grunden är problemet med ungdomsarbetslöshet sä mycket djupare och kräver en politik som syftar till fasta jobb med lön att leva på. För att nå dit krävs utöver att tillfredsställa en rad samhälleliga behov också kraftåtgärder mot storkapitalets penningspekulation, kapitalexport och för skärpt beskattning av storbolagsvinsterna.

Ett sätt att kombinera kampen för ungdomens rätt till fasta jobb med lön
att leva på med åtgärder mot storkapitalet är att införa en "beskattning mot 125

ungdomsarbetslöshet". Skattemedlen kan sedan användas till åtgärder för AU 1985/86:11 att skapa fasta jobb inom samhällsnödvändiga sektorer.

I enlighel med vpk:s förslag bör uppdras åt regeringen all ularbela en
kraftfull åtgärdsplan för att tillfredsställa den mängd av behov av vård,
omsorg och utbildning/kultur som finns i värt samhälle. Med en sådan massiv i

satsning skapas nya arbetstillfällen som ger arbetslösa ungdomar jobb med lön som de kan leva på.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Regeringen har" och på s. 34 slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:

Regeringen har inlett en undersökning om bakgrunden till det ökade anlalel socialhjälpstagare, den s. k. nyfalfigdomen. Parallellt härmed bör göras en kartläggning av den ekonomiska siluafionen för ungdomar. Som framgår av molion 1985/86;A252 är problembilden för dem en annan på grund av låga ingångslöner - i den mån de fär jobb - och därför att ersättningarna vid studier och andra åtgärder inte går alt leva på. Utskottet ansluter sig alltså till mofionens krav på en karlläggning av här avsett slag.

dels att ulskollels hemställan under 12 och 13 bort ha följande lydelse:

12. beträffande insatser för fasta jobb åt ungdomar

alt riksdagen med bifall till motion 1985/86:A246 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört,

13. belräffande kartläggning av ungdomars ekonomiska situation
att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A252 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anförl.

18. Lärlingsutbildning i hantverksyrken (mom. 14)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Motiveringarna till" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Hantverksnäringarna har slor betydelse för alt upprätthålla sysselsättning och service. Inte minsl i del sammanhang det här gäller - sysselsättning för ungdom - är hantverket av särskill intresse. En ökad rekrytering till hantverksyrkena leder till minskad arbetslöshet och till minskat behov av platser i ungdomslag och andra ungdomsåtgärder. Det bör undersökas i vad mån man kan förbättra möjligheterna till praktik och lärlingsutbildning i hantverksyrkena. Häri bör ingå en översyn av sådana lag- och ersättningsbestämmelser som upplevs som ett hinder för ungdomar att pröva på olika typer av hantverk.

dels alt utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse;

14. beträffande lärlingsutbildning i hantverksyrken

att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A261 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl.

126

19. Lärlingsutbildning i hantverksyrken (mom. 14- AU1985/86:11
motiveringen)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 34 som börjar med "Motiveringarna till" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om hantverksnäringarnas betydelse och att det är angeläget all underlätta för ungdomar att som lärlingar komma in i de olika hantverksyrkena. De förslag till en utbyggnad av lärlingsutbildningen som under en lång tid förordals av moderata samlingspartiel - senast i molion 1985/86:Ub833 - kommer att främja en utveckling i den riktning motionärerna önskar. Med hänsyn härtill påkallar de här aktuella förslagen i molion 1985/86:A261 inle någon åtgärd.

20. Arbetsmarknadspolitiskt motiverat stöd till
ungdomsföretagande (mom. 16)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse;

Det är angeläget att stödja del växande intresset för egenföretagande hos ungdomar. Under de senaste åren har i det syftet införts bidrag med vissa belopp per månad vid starten av företag. Bidragen har närmast lill uppgift all täcka den nybhvne förelagarens levnadsomkostnader i del vanskliga startskedet. De kompletteras av det etableringsstöd som lämnas via barn- och ungdomsdelegationen. Detta räknas som en försöksverksamhet, finansierad från anslaget till Sysselsättningsskapande åtgärder. Det bör övervägas om inte tiden är mogen för att permanenta möjligheterna till ett för ungdomar anpassat etableringsstöd.

Egenföretagande kräver kunnande. Slarla-eget-kurserna för ungdom inom AMU bör utvecklas och samordnas med de regionala utvecklingsfondernas stöd- och utbildningsverksamhet.

Det ovan anförda bör delges regeringen.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande arbetsmarknadspolitiskt motiverat stöd tid ungdomsföretagande

alt riksdagen med bifall till molion 1985/86:A259 yrkande 7 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

21. Stöd lill kooperativt ungdomsföretagande (mom. 17)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 35 som börjar med "Olika företagsformer" och slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:

Under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder anvisas medel till viss
försöksverksamhet. Med anlitande av sådana medel har bl. a. barn- och 127

ungdomsdelegationen kunnat ge stöd lill kooperativt ungdomsföretagande. I AU 1985/86:11 årets budgetproposition beräknas ett belopp om 15 milj. kr. till olika projekt för arbetslösa ungdomar. Såsom föreslås i molion 1985/86;A275 (c) bör riksdagen uttala att hälften av det angivna beloppet bör avsättas till fortsatt slöd för etablering av kooperativa ungdomsförelag.

dels alt utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse; 17. belräffande stöd tdl kooperativt ungdomsföreiagande alt riksdagen med bifall till molion 1985/86: A275 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Utökning av arbetstiden i ungdomslag (mom. 20)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av ulskollels yttrande på s. 36 som börjar med "Arbele i" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Som tidigare framhållits kan man i grunden komma till rätta med ungdomsarbetslösheten endast genom alt förverkliga målsättningen fasta jobb med lön som går att leva på. Tills man hunnit bygga ut samhällsägda förädlingsindustrier och den offentliga sektorn och därmed tillskapat dé nya jobb som behövs får accepteras att man har ungdomslag och liknande åtgärder som övergängsanordningar. Det måste dock kunna krävas att den ersättning som utgår inle tvingar de unga människor det gäller att söka hjälp hos socialbyråerna eller fortsätta alt bo hos föräldrarna fastän de är i den ålder då de skall börja elt vuxenliv. Av det skälet bör halvdagsarbelel i ungdomslagen generellt ökas till heltidsarbete. De ökade kostnaderna för staten kommer att kompenseras av lägre kostnader för bl. a. socialbidrag. Det bör uppdras åt regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till lagändring och den ökade medelsanvisning som blir aktuell.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse; 20. beträffande utökning av arbetstiden i ungdomslag att riksdagen med anledning av molion 1985/86;A270 yrkande 2 som sin mening ger regeringen lill känna vad ulskoltet anfört.

23. Utökning av arbetstiden i ungdomslag (mom. 20-
motiveringen)

under förutsättning av bifall liH reservation 13

Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (c), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Arbete i" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse;

I del föregående har föreslagils att ungdomslagen avskaffas och ersätts
med ett sammanhållet uppföljningsansvar för ungdomar. Den yrkes- och
arbetspraklik som ingår häri förutsätts normall ske på heltid. Föreliggande
förslag i motion 1985/86: A270 (c) kan med hänsyn till vad nu sagts i huvudsak
anses vara tillgodosedda. 28

25. Medelsanvisning till anslaget Statsbidrag för ungdomslag
(mom. 22)

under förutsättning av bifall till reservation 13

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Moderata samlingspartiets" och slutar med "medelsanvisning tillstyrks" bort ha följande lydelse;

Med hänsyn till förslaget om ett nytt uppföljningsansvar för ungdomar från den 1 januari 1987 behöver medel beräknas dels för ungdomslagen till utgången av år 1986, dels för den nya verksamheten under första halvåret 1987. Såsom föreslås i motion 1985/86;A266 (m) bör erforderliga medel anvisas under ett nytt anslag benämnt Statsbidrag till arbetspraklik för ungdomar. Beloppet för budgetåret 1986/87 kan anges till 720 milj. kr. Det förutsätts att regeringen senast till hösten 1986 återkommer till riksdagen med ett detaljerat förslag till statsbidrag för den ändrade verksamheten.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse;

22. att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A266 yrkandena 1, 16 och 17

dels avslår regeringens framställning om anslag för budgetåret 1986/87 till Statsbidrag för ungdomslag,

dels till Statsbidrag för arbetspraklik för ungdomar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 720 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag till stalsbidragsbestämmelser för den nya verksamheten.

26. Egenregiverksamheten (mom. 24)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Det har" och på s. 41 slutar med "ovan anförts" bort ha följande lydelse;

9 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

129

Inom ramen för anslaget Sysselsättningsskapande ålgärder svarar AMS i AU 1985/86:11 egen regi för beredskapsarbeten för en belydande grupp rnänniskor som av olika skäl står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa personer är ofta äldre ortsbunden arbetskraft eller arbetslösa med socialmedicinska handikapp. AMS-kommittén har föreslagit att egenregiverksamheten helt avvecklas, och att resp. kommun tar ansvar för den svårplacerade arbetskraften. Regeringen ansluter sig till detta förslag.

Utskottet instämmer i centerpartiets uppfattning att del vore olyckligt att nu helt avveckla denna verksamhet. Bl. a. regionalpolitiska skäl talar för all en viss verksamhet av denna art bibehålls inom verket. Förläggningen i glesbygden av beredskapsarbeten för personer med socialmedicinska handikapp har visal sig lyckosam ur rehabilileringssynpunkl. Det är dock myckel tveksamt om glesbygdskommuner med ansträngd ekonomi själva kan ta ansvaret för förläggningarna. Den lokall bundna arbetskraften har också mycket begränsade alternativa sysselsättningsmöjligheter. Kvarvarande beredskapsarbeten av denna art kan administreras av AMS inom ramen för berörda länsarbetsnämnders verksamhel. Produktionsenheten på AMS och regionkonloren kan sålunda avvecklas. Delta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda får syftet med övriga aktuella motioner anses vara tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande egenregiverksamheten alt riksdagen med bifall till molion 1985/86; A255 yrkande 7 saml med anledning av motionerna 1985/86;A211, 1985/86:A235, 1985/ 86;A247, 1985/86:A251 och 1985/86:A254 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anförl om avvecklingen av AMS egenregiverksamhet.

27. Egenregiverksamheten (mom. 24)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Del har" och på s. 41 slutar med "ovan anförts" bort ha följande lydelse;

AMS-kommittén föreslog våren 1985 att AMS egenregiverksamhet skulle avvecklas. Verksamheten sysselsätter i dag främst personer med socialmedicinska handikapp, s. k. specialanvisade (SA). De arbeten de utför kallas SA-arbelen. Därutöver förekommer arbeten för äldre, lokalt bundna arbetstagare främst i Norrlandslänen.

Arbetsmarknadsministern föreslår att egenregiverksamheten i enlighet med kommittéförslaget skall upphöra. De socialmedicinskt handikappade skall fortsättningsvis i huvudsak komma under elt kommunall ansvar.

Behovet av fortsatta insatser i form av SA-arbeten är emellertid stort. Ett överförande av dessa arbeten till andra huvudmän är inle rationellt. AMS har för verksamheten byggt upp och vidareutvecklat en organisation med unik kompetens. Den bör tas till vara för att bedriva verksamhet för de utslagna människor del här gäller.

Utskottet anser det vara märkligt från socialmedicinska utgångspunkter 130

alt AMS skall åläggas att avveckla egenregiverksamheten ulan att del finns AU 1985/86:11 en ny huvudman som har beredskap, medel eller kompetens lill sitt förfogande. I likhet med vpk föreslår utskottet att verksamheten med främst SA-arbeten skall fortgå under AMS huvudmannaskap. Däremot bör nuvarande organisation med regionkontor kunna avvecklas och resurserna i form av personal och utrustning överföras lill länsarbetsnämnderna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande egenregiverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A251 samt med anledning av motionerna 1985/86:A211, 1985/86:A235, 1985/86:A247, 1985/ 86:A254 och 1985/86;A255 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avvecklingen av AMS egenregiverksamhet.

28. Kontaktpersoner för psykiskt utvecklingsstörda
(mom. 25)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottels yttrande som på s. 41 börjar med "Motionsyrkanden om" och på s. 42 slutar med "aktuella delarna" bort ha följande lydelse;

Svårigheterna att bereda psykiskt utvecklingsstörda sysselsättning är mycket stora. De torde utgöra den grupp som är hårdast drabbad av utestängning från arbetsmarknaden.

Omsorgskommittén föreslog i sitt betänkande att särskilda kontaktpersoner bör utses på länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar för de psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet är av samma mening att förutsättningarna för att de skall kunna tillgodogöra sig arbetsförmedlingarnas service bör öka väsentHgt om det finns personer som har ökade kunskaper om denna handikappgrupp.

Utskottet föreslår att vad nu anförts i anslutning till motionerna 1985/ 86;A245 (fp) och 1985/86;A265 (c) om arbetsmarknadsverkels service ål psykiskt utvecklingsstörda skall delges regeringen.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse;

25. beträffande kontaktpersoner för psykiskt utvecklingsstörda
alt riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:A245 yrkande 1 och
1985/86; A265 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

29. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader (mom. 30)

under förutsättning av bifall till reservation 13.

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med "Moderata 131

samlingspartiels" och slutar med "har begärt" bort ha följande lydelse;

I de förvaltningskostnader regeringen beräknat ingår ett belopp av 19,2 AU 1985/86:11 milj. kr. för handledarinsatser i ungdomslagens s. k. jobbsökarklubbar. Med hänsyn till förslaget att avskaffa ungdomslagen frän den 1 januari 1987 och ersätta dem med ett sammanhållet uppföljningsansvar för 16— 19-åringar bör det angivna beloppet kunna minskas till 8,6 milj. kr. i enlighel med beräkningen i motion 1985/86:A266 (m). Utskottet är inte berett att biträda den ytterligare anslagstilldelning som förordas i motion 1985/86;A253 (vpk). Med åberopande av del anförda tillstyrks elt anslag till AMV:s förvaltningskostnader med 1 528 653 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A266 yrkande 2, med anledning av propositionen i motsvarande del saml med avslag på motion 1985/86:A253 yrkande 1 till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgelåret 1986/87 anvisar elt förslagsanslag av 1 528 653 000 kr.

30. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom. 30)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med "Moderata samlingspartiets" och sluiar med "har begärt" bort ha följande lydelse;

I handikappkommitténs förslag ingår att länsarbetsnämnderna skall filiföras resurser för uppföljning av främjandelagen. Denna lag syftar till att främja äldres och handikappades tillträde lill arbetsmarknaden. Eftersom resursbrist är ett viktigt skäl till att lagens intentioner inte fullföljts anser utskottet i likhet med vpk att var och en av länsarbetsnämnderna skall tillföras en tjänst för att sälla främjandelagen i praktisk tillämpning.

De försök som arbetsmarknadsverket gjort för att mer intensivt söka arbele ät funktionshindrade har gett bra resultat. Verkel bör tilldelas medel för att mer permanent kunna bedriva sädana kampanjer. Särskilt bör man då la hänsyn till behovet av alt skaffa jobb åt utvecklingsstörda.

För ovan angivna personalförstärkningar inom arbetsmarknadsverket för arbete med funktionshindrade bör riksdagen anvisa 40 milj. kr. utöver regeringens förslag som i övrigt godtas. Förslaget i motion 1985/86; A266 (m) om viss anslagsreducering avstyrks.

dels all utskotiets hemslällan under 30 bort ha följande lydelse:

30. alt riksdagen med bifall till motion 1985/86;A253 yrkande 1,

med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på

mofion 1985/86;A266 yrkande 2 fill Arbetsmarknadsverkets förvalt-

_ ningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av

1 577 253 000 kr.

132

31. Bibehållande av återflyttningsbidraget (mom. 33) AU 1985/86:11

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskotiets yttrande på s. 45 som börjar med "Det är" och sluiar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse;

Sedan ett antal år har gällt att den som fått starthjälp för att flytta från hemorten för att ta ett arbete på annan ort har kunnal få bidrag för att flytta fillbaka lill hemorten. Delta bidrag har använls i myckel liten ulslräckning. Under budgelårel 1984/85 betalades endasl ul ca 400 000 kr. i sådant stöd. Detta lyder på att behovet är ringa. Eftersom det är angeläget att arbetsförmedlingen så långt möjligt befrias från administrativa uppgifter bör bidraget i enlighet med propositionen slopas med utgången av detta budgelår. Förslagen i motionerna A219, A248 och A405 om att ålerflyttningsbidraget skall bibehållas avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemslällan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande bibehållande av ålerflyttningsbidraget

att riksdagen med avslag på mofionerna 1985/86: A219,1985/86: A248 i molsvarande del och 1985/86; A405 yrkande 19 bifaller propositionen i motsvarande del.

32. Bidraget för anställning av medflyttande (mom. 34)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Svårigheterna att" och sluiar med "av ulskotlet" bort ha följande lydelse;

Det är ofta förenat med stora svårigheter all rekrytera s.k. nyckelpersoner till sysselsätiningssvaga regioner eftersom deras hustrur/män har svårt all finna anställning på den nya orten. Som anförs i molion A266 är del utskottets mening att de problemen bör lösas på annal sätt än genom det bidrag lill anställning av medflyttande som nu finns. De grundläggande skälen till den bristande rörligheten på arbetsmarknaden, i detta som andra fall, utgörs av en mängd hinder som närmare redovisas i moderata samlingspartiets motion 1985/86: A225. Moderata samlingspartiet har i annat sammanhang lagt fram förslag om ändringar av beskattningsreglerna som bl. a. leder till en bättre fungerande arbetsmarknad. Det berörda bidraget bör avskaffas. Utskottet återkommer nedan lill de anslagsmässiga konsekvenserna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse;

34. beträffande bidraget för anställning av medflyttande

att riksdagen med bifall till molion 1985/86:A266 yrkande 3 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

133

33. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsservice AU 1985/86:11
(mom. 39)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels all den del av utskottets yttrande pä s. 47 som börjar med "Utskottet har" och sluiar med "budgelåret 1986/87" bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet dels tillstyrkt förslaget i motion 1985/ 86:A266 om att bidraget till medflyttande skall slopas, dels regeringens förslag till regeländringar för vissa flyttningsbidrag i övrigt. Förslagen i motion A266 leder till kostnadsbesparingar av 25 milj. kr. Ulskollel föreslår därför att 479 428 000 kr. anvisas för Arbetsmarknadsservice under kommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse;

39. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A266 yrkande 5 samt med anledning av propositionen i motsvarande del lill Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 479 428 000 kr.

34. Målen för AMU (mom. 43)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels alt den del av utskottels yttrande på s. 49 som börjar med "Vpk anför" och sluiar med "här sagts" bort ha följande lydelse:

Den nya organisationen innebar enligt utskotiets mening att AMU-verksamheten görs än mer förelagsanpassad än tidigare, vilket innebär att AMU omvandlas till ett serviceorgan för näringslivet.

Arbetsmarknadsutbildningens högtidligt proklamerade fördelningspolitiska mål, som innebär stöd till dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden, skjuts i bakgrunden till förmän för de tillväxlpolitiska målen.

Förläggningen av hela utbildningar eller delar av utbildningar till reguljära arbetsplatser innebär vidare att man stegvis suddar ut gränserna mellan arbetsgivarnas och samhällets ansvar för fort- och vidareutbildning av de anställda. Därigenom överför man en större del av personalulbildningskost-nader pä samhället.

Del betyder att arbetsmarknadsutbildningens primära målsättning blir åtgärder som stimulerar, underiällar och påskyndar industrins strukturella omvandling i stället för åtgärder som tillvaratar de arbetslösas och riskgruppernas intressen under denna omvandlingsprocess.

Utskottet anser liksom vpk all arbetsmarknadsutbildningen är en del av samhällets vuxenutbildning och att den bör verka för all stödja dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Det bör ske genom åtgärder som syftar till att överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verkar för ökad jämlikhet och social rättvisa. Därför bör utbildningen vara allsidig och bred, och den bör hållas på så hög nivå som möjligt. Den nuvarande inriktningen, med en kraftig företagsanpassning, står i direkt strid mot krav om utbildningens kvalitet. AMU bör därför frigöras från den markanta

134

förelagsanpassning den har i dag. Den bör som en del av vuxenutbildningen AU 1985/86:11 verka för uppfyllelsen av fördelningspolitiska och sociala mål, genom en allsidig och bred utbildning som syftar till att överbrygga utbildningsklyftorna. Följaktligen bör målgrupperna för verksamhelen i första hand vara de arbetslösa eller de som riskerar att bli det. Vad här anförts med tillstyrkan av motion 1985/86;A246 bör ges re;geringen till känna.

dels att utskottets hemslällan under 43 bort ha följande lydelse:

43. belräffande målen för AMU

att riksdagen med bifall lill molion 1985/86:A246 yrkande 6 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

35. Genomförandet av den nya AMU-organisationen (mom. 44)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet vill" och på s. 50 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först med instämmande i vad som sägs i de båda motionerna 1985/86;A225 och A266 från moderata samlingspartiet poängtera att en väl fungerande arbetsmarknadsutbildning, vid sidan av en effektiv arbetsförmedling, är det kanske effektivaste medlet i den arbetsmarknadspoHtiska ätgärdsarsenalen. Riksdagen har nyligen beslutat om en nyordning i fråga om AMU som bl. a. innebär att utbildningen skall köpas från de uppdragsmyndigheter som bildas i varje län eller från frislående utbildningsanordnare. Beslutet innebär att det skapas förutsättningar för en mera effektiv framtida verksamhet.

Utskottet återkommer i det följande till frågan om AMU;s omfattning under nästa budgetår men vill redan här med anledning av vad som sägs i de berörda motionerna framhålla att behovet av AMU är större än vad regeringen föreslår. Med hänsyn till AMU-verksamhetens centrala roll i arbetsmarknadspolitiken är det med beklagande utskottet nu ser att regeringen inte förmår genomföra den planerade organisationen på avsett sätt. Riksdagen nödgades i höstas medge att starten av den nya verksamheten sköts upp ett halvt är. Med den takt arbetet nu bedrivs synes regeringen planera för ytterligare förskjutningar i liden. I nuläget har den centrala AMU-slyrelsen visserligen börjat alt fungera, men ute i länen har endast styrelse och chef för resp. uppdragsmyndighet tillsatts. Det är utskottets mening att ett nytt uppskov med igångsättningen inte kan accepteras. Ytteriigare fördröjningar innebär allvariiga men för verksamhetens framtida effektivitet. Det anförda som innebär att utskottet tillstyrker motionerna A225 och A266 i behandlade delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemslällan under 44 bort ha följande lydelse;

44. beträffande genomförandet av den nya AMU-organisationen
att riksdagen med bifaH till motionerna 1985/86;A225 yrkande 5 och
1985/86; A266 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört. 135

36. Utbildningsbidrag till vuxna med läs- och skrivsvårigheter AU 1985/86:11
(mom. 47)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "motion A228" bort ha följande lydelse:

Det är utskottets mening all grundläggande läs- och skrivkunskaper är förutsättningar för att få och behålla ett arbete. I vissa län får personer med läs- och skrivsvårigheter utbildningsbidrag för alt förbättra sina kunskaper. I andra län hänvisas man lill att finansiera sina studier med vuxenstudiestöd, vilket är mindre gynnsamt och därför inte innebär någon stimulans att bedriva dessa kompletterande studier. Utskottet tillstyrker därför förslaget i molion A228 att utbildningsbidrag skall utgå för vuxna med lässvårigheter i hela landet. Regeringen bör utforma närmare föreskrifter härom.

dels all utskottets hemsläHan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande utbildningsbidrag till vuxna med läs- och skrivsvå
righeter

alt riksdagen med bifall till motion 1985/86;A228 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

37. Utbildning av nyanställda inom tekoindustrin (mom. 48)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 51 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i moderata samHngspartiets kommittémotion 1985/86; A266 att den särskilda bidragsramen för ulbildning av nyanställda inom tekobranschen bör avskaffas. Tekoföretagens behov av utbildning fär täckas inom ramen för huvudanslaget till AMU och enligt de regler som gäller andra företag. Regeringen bör underrättas om ulskollels ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande utbildning av nyanställda inom tekoindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A266 yrkande 8 samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsutbildning
(mom. 50)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 52 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1986/87" bort ha följande lydelse;

Som framhålls i motion 1985/86;A266 (m) har AMU;s resultat under de
senaste åren klart förbättrats, varför det finns anledning att i högre grad än
tidigare prioritera denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. ■'"

Det bör också påpekas att utbildning ofta kan förbättra arbetssökandes AU 1985/86:11 möjligheter pä ett radikalt sätt. Nämnas bör alt det trots den höga arbetslösheten finns en betydande brist på utbildad arbetskraft inom vissa områden. Därutöver ökar också kraven på vidareutbildning för att redan anställda skall kunna behålla sina arbeten. Utbildning är därför enligt utskottets mening vid sidan av arbetsförmedling ett av arbetsmarknadspolifikens främsta medel.

Utskottet har i det föregående poängterat viklen av att den nya AMU-verksamheten verkligen startar enligt riksdagens beslut och ser en äv de slora fördelarna med den nya ordningen vara alt arbetsmarknadsverket får slörre frihet att upphandla utbildningen. Detta måste användas till alt ge andra utbildningsanordnare än AMU-gruppen möjligheter all verka inom arbetsmarknadspolifikens utbildningsverksamhet. Det finns också betydande utrymme för direkta privatiseringar pä detta område i takt med att den återkommande utbildningens betydelse växer. Detta kan öppna nya vägar för finansiering av verksamheten, varvid AMU på sikt kan ytterligare frikopplas från den traditionella arbetsmarknadspolitiska inriktningen.

Mol bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i molion A266 att antalet platser inom AMU utökas med 5 800 utöver regeringens förslag för budgetåret 1986/87, vilket medför en anslagshöjning av 120 milj. kr. Totalt bör därför lill anslaget Arbetsmarknadsulbildning anvisas 1 958,2 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. att riksdagen med bifall lill molion 1985/86:A266 yrkandena 7 och 9 samt med anledning av propositionen i molsvarande del till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 958 200 000 kr.

39. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (mom. 55)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Som framgår" och slutar med "och finansieringen" bort ha följande lydelse;

I ett följande avsnitt redovisas behovet av en genomgripande reformering av arbetslöshetsförsäkringen med hänvisning bl. a. till de brister som finns i det nuvarande systemet. Till dess man fär en bättre fungerande försäkring behöver emellerfid åtgärder vidtas, bl. a. för att höja dagpenningnivän med hänsyn till den urholkning som har skett av försäkringsskyddet. Av statsfinansiella skäl och på grund av utveckHngen på arbetsmarknaden är det med nuvarande ordning inte möjligt att medge en högre stalsbidragsberätti-gad dagpenning än regeringen föreslår, dvs. 335 kr. per dag.

En sådan höjning innebär dock att arbetslösa med en tidigare inkomst av
8 000 kr. eller mer per månad inte kan kompenseras fullt ut för inkomstför
lusten på grund av arbetslösheten. Enligl utskottets mening måste därför
möjlighet öppnas för arbetsmarknadens parter att avtala om en filläggsför-
säkring som ger en förhöjd ytterligare dagpenning. Lagen om arbetslöshets
försäkring anger för närvarande högsta tillåtna dagpenning. Det beloppet 137
bör i fortsättningen utgöra högsta statsbidragsgrundande belopp. Arbetslös-

hetskassorna skall ges räll att ovanpå detta betala ut en tilläggsdagpenning. AU 1985/86:11 Denna kan finansieras antingen på sätt parterna på arbetsmarknaden träffar avlal om eller genom medlemsavgifter. Det är belydande förbättringar av dagpenningen som kan uppnås genom begränsade avsättningar av löneutrymmet. Detta framgår av tabellen på s. 53.

Dessa ändringar gör del möjligt för arbetsmarknadens parter alt ta ett större ansvar för kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. I förhandlingar kan överenskommelse träffas om påbyggnadsförsäkringar som bättre än nu täcker del verkliga inkomstbortfallet och som administreras inom ramen för den nuvarande A-kasseorganisationen.

Regeringen har förutsatt att större delen av kostnaden för att höja dagpenningen skall betalas med att arbetsmarknadsavgiften höjs. Arbetslöshetskassornas utgifter betalas nu till uppemot 95 % av statsbidrag som i sin tur fill 65 % finansieras av den nyssnämnda arbetsgivaravgiften. Vid 1973 års genomgripande reformering av kontantslödet vid arbetslöshet fastställdes 80 % som norm för statens andel av kassornas utgifter. Riksdagen bör uttala sig för att man återgår lill denna statsbidragsandel. I så fall behövs inte någon höjning av arbetsmarknadsavgiften.

Vad nu anförts kräver ändringar i 17 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och i slalsbidragsbestämmelserna. Regeringen bör få i uppdrag alt skyndsamt förelägga riksdagen förslag härom enligt nu angivna riktlinjer.

På annan plats i betänkandet föreslår utskottet att en mer långsiktig lösning i form av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring utreds. Ställningstagandet från utskottets sida innebär att förslagen i motion 1985/86;A255 av Karin Söder m.fl. (c) med en Hkartad syn pä finansieringsfrågan delvis tillgodoses. Förslagen i motionerna 1985/86;A206 (vpk), 1985/86:A259 (fp) och 1985/86;A276 (s) om högre dagpenningbelopp, finansierade med en ytterligare förhöjd arbetsmarknadsavgift, avstyrks. Vid bifall till vad utskottet ovan förordat är regeringens i budgetpropositionen framlagda förslag till ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring inte längre aktuelll. Lagförslaget avstyrks sålunda.

dels att utskotiets hemställan under 55 bort ha följande lydelse;

55. belräffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen alt riksdagen med bifall till motion 1985/86;A225 yrkande 9 i motsvararande del och med anledning av motion 1985/86:A255 yrkande 10

dels avslår det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels avslår mofionerna 1985/86;A206 yrkande 1,1985/86; A259 yrkande 9 och 1985/86:A276 yrkande 1,

dels som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anförl om skyndsamt nytt förslag till ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring och fill ändrade bestämmelser om statsbidrag till arbetslöshetskassorna.

138

40. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (mom. 55) AU 1985/86:11

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Som framgår" och slutar med "och finansieringen" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår en höjning av dagpenningen som enligt gällande finansieringsprinciper till större delen skall betalas genom en höjd arbetsgivaravgift. Detta intecknar ett obefintligt löneutrymme och strider för övrigt mot regeringens uttalanden om att inga arbetsgivaravgifter skall höjas. En höjd dagpenning bör i stället finansieras med ökade egenavgifier fill kassorna. Eftersom det för närvarande råder en slor spännvidd i avgiftsuttaget kassorna emellan bör ett ökat uttag främst belasta kassor som tack vare liten arbetslöshetsrisk har låga avgifter. Det finansieringssätlet får därigenom även en utjämnande effekt mellan kassor med höga resp. låga avgifter.

Statens andel av kassornas utgifter skulle enligt beslut av riksdagen på hösten 1976 uppgå till 90 %. Den faktiska andelen är emellerfid ca 95 %. Av statsfinansiella skäl bör statsbidragsandelen återföras till 1976 års nivå.

Såsom förordas i motion 1985/86:A255 av Karin Söder m. fl. (c) bör det uppdras åt regeringen alt överlägga med de fackliga organisationerna och arbetslöshetskassornas samorganisation om en ökad finansiering av ersättningarna vid arbetslöshet enligt de nu beskrivna principerna. Dessa bygger på tanken att de som har arbete genom ökade avgifter efter förmåga skall solidariskt bidra till ekonomisk trygghet för dem som är arbetslösa. När det gäller nivån på ersättningen från arbetslöshetskassorna bör man vid överläggningarna utgå från att det skall göras möjligt att nå en högsta dagpenning av 360 kr. så att ersättningen håller jämna steg med pris- och löneutvecklingen. Regeringen förutsätts återkomma fill riksdagen med de förslag som aktuahseras av överläggningarnas resultat.

Vad nu anförts tillgodoser delvis förslagen i motion 1985/86; A225 (m) som bl. a. syftar till ett likartat finansieringssätt utan höjning av arbetsmarknadsavgiften. Samtidigt avstyrks yrkandena om dagpenningen i motionerna 1985/86: A206 (vpk), 1985/86: A259 (fp) och 1985/86: A276 (s) som båda utgår från en finansiering med ökade arbetsgivaravgifter. Budgetpropositionens förslag till ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring blir vid bifall till vad här förordats inte längre aktuellt och bör sålunda avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen att riksdagen med bifall fill motion 1985/86;A255 yrkande 10 och med anledning av mofion 1985/86:A225 yrkande 9 i molsvarande del dels avslår det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels avslår motionerna 1985/86;A206 yrkande 1,1985/86;A259 yrkande 9 och 1985/86:A276 yrkande 1,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en höjd dagpenning och dess finansiering.

139

41. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (mom. 55) AU 1985/86:11

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Som framgår" och slutar med "och finansieringen" bort ha följande lydelse;

Dagpenningen bör i enlighet med yrkandet i vpk;s motion 1985/86:A206 höjas till 400 kr. Detta belopp har gemensamt begärts av LO, TCO, SACO/SR och Arbetslöshetskassornas samorganisalion och krävs för att ge en inkomstkompensation av 90 % vid arbetslöshet.

Med detta förslag tillgodoses yrkandena i motionerna 1985/86; A259 (fp) och 1985/86; A276 (s) om en högre dagpenning än regeringen har föreslagit. Förslagen i mofionerna 1985/86:A225 (m) och 1985/86;A255 (c) om en förbättring av ersättningen betalad av medlemmarna själva avvisas.

I hemställan läggs fram förslag till lagändring. I detta har bestämmelsen om lägsta dagpenning anpassats till ett följande förslag om det kontanta arbetsmarknadsstödet.

dels att utskotiets hemställan under 55 bort ha följande lydelse;

55. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen att riksdagen dels med bifall till mofion 1985/86; A206 yrkande 1 samt med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1985/86; A259 yrkande 9 och 1985/86; A276 yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1985/86;A225 yrkande 9 i molsvarande del och 1985/86: A255 yrkande 10 antar 17 § i det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslaget fill lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i följande som Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

17 §
Dagpenningen utges med lägst Dagpenningen utges med lägst

130 och högst 335 kronor om inte 210 och högst 400 kronor om inte
annat följer av denna lag. Arbetslös- annat följer av denna lag. Arbetslös
hetskassan beslutar om dagpenning- hetskassan beslutar om dagpenning
ens storlek. ens storlek.

42. Kontant arbetsmarknadsstöd (mom. 56)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med."Utskottet biträder" och slutar med "redovisade delarna" bort ha följande lydelse;

Med regeringens förslag höjs KAS från 100 till 120 kr. Det beloppet kan de arbetslösa inte leva och försörja sig på. Det bör såsom vpk föreslår höjas väsenthgt och dessutom oftare än hittills varit fallet anpassas till prisutvecklingen. Detta kan uppnås genom att föra in en ny lagregel om att KAS skaU utgöra hälften av den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Om denna dagpenning, som vpk föreslår, blir höjd till 400 kr. kommer KAS

140

att automatiskt höjas till 200 kr. från den 1 juli i år, vilket är det belopp som AU 1985/86:11

vpk anser vara rimligt.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse;

56. beträffande kontant arbetsmarknadsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A206 yrkandena 3 och 4 samt med anledning av propositionen i motsvarande del antar 18 § i det inom arbetsmarknadsdepartementet uppräknade förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd i följande som Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

18 §
Kontant arbelsmarknadsslöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd ut-

ges med 120 kronor per dag. ges med belopp som utgör hälften av

högsta dagpenning enligt, lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

Till den----------------- fastställd omräkningstabell.

Arbete som-------------------- på heltid.

43. Utbildningsbidragen (mom. 57)

under förutsättning av bifall till reservation 39

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 55 som börjar med "Ulskoltet har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utbildningsbidraget lill AMU-elever med rätt till kassaersätlning bör höjas till det i propositionen förordade, och i motion 1985/86:A266 (m) tillstyrkta beloppet, dvs. 335 kr. per dag. Åven i övrigt godtas propositionens beloppsförändringar av bidraget. Vid ett genomförande av en tilläggsdagpenning inom arbetslöshetsförsäkringen enligl de riktlinjer som förordats i det föregående bör utbildningsbidraget ytterligare förbättras i motsvarande mån med en motsvarande finansiering som för tilläggsdagpenningen.

De förslag om utbildningsbidraget som finns i motionerna 1985/86;A206 (vpk) och 1985/86;A276 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande utbildningsbidragen

att riksdagen med bifall fill propositionen i motsvarande del och till motion 1985/86; A266 yrkande 11 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86; A206 yrkandena 2 och 4 i motsvarande del och 1985/86;A276 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört om höjning av utbildningsbidragen.

141

44. Utbildningsbidragen (mom. 57) AU 1985/86:11
under förutsättning av bifall till reservation 40

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "lill känna" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på de partsöverläggningar om ersättningarna vid arbetslöshet som har förordats i föregående avsnitt bör det nu anstå med att ta ställning till utbildningsbidragens belopp. När resultatet av överläggningarna är klart blir det regeringens sak att i vanlig ordning anpassa utbildningsbidragen till de förbättringar som görs av arbetslöshetsersättningarna. Delta bör ges regeringen lill känna. Som en konsekvens av det anförda avstyrks propositionen och aktuella motioner i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse: 57. beträffande utbildningsbidragen att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del samt motionerna 1985/86;A206 yrkandena 2 och 4 i motsvarande del, 1985/86;A266 yrkande 11 i motsvarande del och 1985/86;A276 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad ulskotlet anfört om höjning av utbildningsbidragen.

45. Utbildningsbidragen (mom. 57)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet har" och sluiar med "till känna" bort ha följande lydelse;

Utbildningsbidraget till AMU-elever med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen utgår med samma belopp som dagpenningen från arbetslös-helskassan. Övriga elever har ett avsevärt lägre bidrag. Det kan inte accepteras att de skall tvingas leva långt under existensminimum när de genomgår sin utbildning. Regeringsförslaget till förbättring-frän 185 till 205 kr. per dag - är otillräckligt. Bidraget bör, såsom föreslås i vpk-motionen 1985/86;A206, utgöra tre fjärdedelar av den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Med den av vpk föreslagna dagpenningen om 400 kr. blir utbildningsbidraget lägst 300 kr. per dag från den 1 juli 1986. Det anförda bör delges regeringen. Förslagen i propositionen och i övriga aktuella motioner avstyrks.

dels att utskottels hemställan under 57 bort ha följande lydelse: 57. beträffande utbildningsbidragen att riksdagen dels med bifall till motion 1985/86; A206 yrkandena 2 och 4 i molsvarande del, dels med avslag pä propositionen i motsvarande del samt motionerna 1985/86;A266 yrkande 11 i motsvarande del och 1985/86:A276 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om höjning av utbildningsbidragen.

142

46. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till AU 1985/86:11
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag (mom. 58)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "3 257 282 000 kr." bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de tidigare behandlade förslagen om arbetsmarknadsutbildningens omfattning, kassaersäliningar och utbildningsbidrag föreslås med anslutning till motion 1985/86: A266 (m) i den aktuella delen alt anslaget uppförs med 2 976 280 000 kr., en sänkning med 135 milj. kr. av del belopp regeringen har begärt. Det föreslagna medelslillskottet i motion 1985/ 86;A276 (s) avstyrks.

dels att utskottets hemslällan under 58 bort ha följande lydelse;

58. att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A266 yrkande 11 i motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1985/86;A276 yrkande 3 i motsvarande del till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgelåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 976 282 000 kr.

47. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag (mom. 58)

under förutsättning av bifall till reservation 40

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "3 257 282 000 kr." bort ha följande lydelse;

Det samlade medelsbehovet under anslaget kan bättre bedömas när de förutsatta överläggningarna om ersättningarna vid arbetslöshet har ägt rum. I avvaktan härpå bör anslaget uppföras med oförändrat belopp med möjlighet för regeringen att återkomma i anslagsfrågan, exempelvis i kompletteringspropositionen. Med hänvisning härtill avstyrks anslagsframställningarna i aktuella motioner.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse;

58. att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86; A266 yrkande 11 i motsvarande del och 1985/86;A276 yrkande 3 i molsvarande del till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgelårel 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 2 645 927 000 kr.

48. Ökad egenavgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäk
ringen (mom. 59)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "I det" och
slutar med "kraftiga avgiftshöjningar" bort ha följande lydelse; , .,

Ersättningssystemet vid arbetslöshet bör ha inbyggda incitament för

parterna att träffa löneavtal som inle orsakar onödiga koslnader för de egna AU 1985/86:11 arbelslöshelskassorna. Med del syftet bör medlemsavgifterna lill kassorna höjas. Delta motiveras också av att avgifterna varierar kraftigt i de olika kassorna. Rättviseskäl talar för ett jämnare avgiftsuttag, vilket bör möjliggöras i nya stalsbidragsbestämmelser. Höjda medlemsavgifter begränsar statens kostnader för arbetslöshetsförsäkringen. Om avgiften höjs med i genomsnitt 25 kr. per månad minskar kostnaderna med drygt en miljard kronor. I enlighet med yrkandel i molion 1985/86:A259 (fp) bör riksdagen uppdra åt regeringen att lägga fram förslag lill ändrad finansiering av arbetslöshetsförsäkringen med utgångspunkt i att egenavgifterna höjs med i genomsnitt 25 kr. per månad.

dels att utskotiets hemställan under 59 bort ha följande lydelse;

59. beträffande ökad egenavgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall till molion 1985/86; A259 yrkande 11 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

49. Utredning om reformerat system för arbetslöshetsförsäkringen (mom. 60)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Frågan om" och på s. 58 slutar med "mofion A608" bort ha följande lydelse:

Dagens arbetslöshetsförsäkring fyller inte de krav som måste ställas. Den har alltmer förlorat sin karaktär av försäkring. Den andel av utbetalningarna som sker med offentliga medel har successivt ökat och uppgår nu till ca 95 %. Därav svarar arbetsmarknadsavgiften för 65 %. Resterande del bekostas med budgetmedel. Egenavgifterna är, med få undantag, närmast försumbara för kassornas medlemmar. Genomsnillet ligger på ca 12 kr. per månad, ett belopp som också är avdragsgillt vid beskattningen.

En avsevärd del av de arbetslösa är över huvud taget inte ersättningsberättigade från någon arbetslöshetskassa. En del av dessa får konlanl arbetsmarknadsstöd (KAS), för närvarande 100 kr. per dag. Andra får ingen ersättning alls.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under senare är med en ökad arbetslöshet och allt längre ersättningsfider har inneburit att kostnaderna för kontantslödet vid arbetslöshet har kommit att utgöra en allt större andel av utgifterna för arbetsmarknadspolitiken. Budgetåret 1975/76 uppgick denna andel till ca 10 %, och den har därefter ökat för att under innevarande budgetår utgöra drygt 30 % av utgifterna.

Nuvarande system för ersättning vid arbetslöshet bygger på principen all
den arbetslöse skall ersättas för 90 % av inkomstbortfallet. Kostnadsutveck
lingen har medfört att denna ersättningsnivå inte kan hållas. Den återkom
mande kritiken mot arbetslöshetsförsäkringen och urholkningen av det
ekonomiska skyddet visar på det nuvarande systemels brister. 144

Som tidigare har framhållits är det angeläget att skapa ett nära samband AU 1985/86:11 meHan parternas förhandlingsbord och utgifterna för att bekämpa arbetslösheten. En genomgripande reformering av arbetslöshetsersättningen är därför nödvändig.

Staten får och kan emellertid inte frånsäga sig det sociala ansvaret för dem som utan egen förskyllan drabbas av arbetslöshet. Samtidigt kan staten inte heller ensidigt bära kostnaderna för ett ständigt växande försäkringsskydd som till en del förorsakas av för höga löneavtal.

Det är i och för sig positivt att regeringen har startat ett utredningsarbete om arbetslöshetsersättningarna. Ett bredare grepp borde dock ha tagits på ämnet. Bl. a. synes direktiven innebära att regeringen håller fast vid det nuvarande systemet för ersättningarna med en uppdelning på en frivillig försäkring och ett kompletterande stöd, KAS, på en väsentligt lägre nivå för de icke försäkrade.

Utskottet ansluter sig till den gemensamma uppfattning som företräds av moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet, nämhgen att det på sikt bör införas en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Som inledningsvis nämnts är det många som helt saknar ekonomiskt stöd vid arbetslöshet och sålunda är hänvisade till socialhjälp eller endast har det begränsade skydd som KAS kan ge. Detta gäller särskilt kvinnor och ungdomar. Det är otillfredsställande att en socialförsäkring som i stort sett i sin helhet finansieras över statsbudgeten inte kommer alla till del på likvärdiga villkor.

I det nya utredningsarbetet bör alltså tanken på en allmän arbetslöshels-försäkring aktualiseras på nytt. En sådan försäkring skulle ge elt grundskydd på en rimlig nivå med möjlighet att bygga på med avtalsenliga eller enskilt tecknade försäkringar. I sammanhanget bör erinras om den möjlighet till frivillig påbyggnad av den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen som temporärt gällde under är 1982 på initiativ av den dåvarande center-folkpartiregeringen.

I sammanhanget skulle även några av de frågor som i regeringens direkliv behandlas knapphändigt eller inte alls kunna lösas. Det gäller bl. a. ersättningsrätten för företagare och frågan om huruvida vård av egna barn i hemmet skall vara kvalificerande för ersättning. Vidare kan aktualiseras jämställdhetsaspekter på hithörande frågor.

Med den föreslagna vidgningen av utredningsdirektiven bör även formen för utredningsarbetet breddas. Arbetet är för närvarande anförtrott ål en ensamutredare. Det synes naturligt att det fortsatta arbetet och dess resultat förankras i en parlamentariskt sammansatt kommitté.

Vad utskottet anfört med anslutning till motionerna 1985/86:A225 (m), 1985/86;A249 (c), 1985/86;A269 (fp) och 1985/86;A608 (c) i de aktuella delarna bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemsläHan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande utredning om reformerat system för arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86;A225 yrkande 9 i
motsvarande del, 1985/86; A249,1985/86: A259 yrkande 1 i motsvaran- 145

10 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

de del och 1985/86; A608 yrkande 1 som sin mening ger regeringen lill AU 1985/86:11 känna vad utskottet anförl.

50. Utredning om reformerat system för
arbetslöshetsförsäkringen (mom. 60-motiveringen)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Frägan om" och på s. 58 slutar med "motion A608" bort ha följande lydelse:

Det allmänna krav som kan ställas på en arbetslöshetsförsäkring är all den bör ha en utformning som är så rättvis och gynnsam som möjligt för dem som drabbas av arbetslöshet. Som den bästa lösningen framstår att alla typer av inkomstbortfall och oförmåga att skaffa inkomst täcks av en enda socialförsäkring med en enhellig administration. Kraven på en ny utredning om en allmän eller obligatorisk försäkring mot arbetslöshet i motionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet har inte denna principiella inriktning. Vad som förefaller mest angeläget för motionärerna är deras gemensamma strävan all vältra över kostnaderna för försäkringen på medlemskollektivet. De akluella motionerna avstyrks.

51. Följsamhet mellan löneutveckling och arbetslöshets
ersättning (mom. 61)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "delges regeringen" bort ha följande lydelse:

I motion 1985/86: A276 (s) yrkas på en form för indexering av dagpenningen från arbetslöshetskassorna. Yrkandet utgår från det försäkringssystem som gäller i dag.

Med hänvisning till vad som anförts om behovet av en ny konstruktion för ersättningssystemet har yrkandet förlorat i aktualitet och avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse;

61. beträffande följsamhet mellan löneutveckling och arbetslöshetsersättning att riksdagen avslår motion 1985/86;A276 yrkande 5.

52. Ny anslagsteknik för anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder (mom. 63)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse; För att öka effektiviteten i de sysselsättningspolitiska åtgärderna och

146

därutöver ge AMS-ledningen möjligheter att fullfölja förändringsarbetet AU 1985/86:11 inom verket mot mindre detaljreglering och mer målstyrning och resultat-kontroll bör förutsättningarna för anslaget för sysselsättningsskapande åtgärder förändras inför nästa budgetår. Som framhålls i de moderata motionerna bör anslaget vara sammanhållet och ge AMS möjligheter att inom ramen för av riksdagen formulerade mål och generella regler disponera de faktiska insatserna på elt mer flexibelt sätt än i dag.

Som motionärerna föreslår bör medlen disponeras på ett sådant sätt att den av riksdagen angivna sysselsältningsvolymen uppnås. Åtgärderna bör i första hand inrikias mol näringslivet och ge resultat i form av faktiska ; anställningar som överskrider 50 % av del totala antalet anvisningar. Ingen enskild åtgärd bör vidare ha en längre varaktighetstid än sex månader, och den maximala bidragsnivån bör inte överstiga 50 % av lönekostnaden.

Utskottet anser slutligen i likhet med motionärerna att preliminära resultat i form av kostnader och placeringar i varaktiga anställningar skall redovisas för riksdagen i samband med arbetsmarknadsverkets anslagsframställning för budgetåret 1988/89. Därmed får riksdagen en möjlighet att utvärdera försöksverksamheten.

Med denna uppläggning ankommer det på AMS att ta ställning till den optimala avvägningen mellan olika insatser (beredskapsarbeten, rekryteringsstöd, försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder m. m.) för att nå de uppställda målen. Det fär vidare ankomma på verket all fördela insatserna på offentlig eller privat sektor. Målsättningen bör emellertid vara alt huvuddelen av åtgärderna skall inriktas på det privata näringslivet. Placering av långtidsarbetslösa bör särskilt uppmärksammas.

Vad utskottet med bifall till de moderata motionerna A225 och A266 i aktueHa delar anfört om en ny anslagsteknik för anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemslällan under 63 bort ha följande lydelse:

63. belräffande ny anslagsteknik för anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:A225 yrkandena 6, 7 och 8 och 1985/86: A266 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört.

53. Basprogram för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i vissa län (mom. 64)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Utskottet delar" och på s. 62 slutar med "motion 1985/86:A242" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets uppfattning är problemen i de mest drabbade länen så djupa och långsiktiga att de måste motverkas med nya metoder. Kännetecknande för dessa län är att de har ett svagt näringsliv och är i hög grad beroende av samhällsstöd.

Samhället måste ta ett särskilt ansvar för utvecklingen i dessa delar av 147

landet. För de arbetsmarknadspoliliska insalserna bör, som föresläs i motion AU 1985/86:11 A242, upprättas fleråriga basprogram. Programmen bör utarbetas i samverkan mellan kommuner, länsorgan och statsmakterna.

Vad utskottet i anslutning till motion A242 anfört om ett flerårigt basprogram för arbetsmarknadspolitiska insatser i vissa län bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemslällan under 64 bort ha följande lydelse;

64. beträffande basprogram för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
vissa län

att riksdagen med bifall till molion 1985/86: A242 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

54. Särskilda stödåtgärder vid företag i sysselsättningssvaga
orter (mom. 65)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels all den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med "Utskottet är" och sluiar med "sålunda avslås" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets uppfattning måste staten ta ett särskill ansvar för företagen i orter som haft speciella struktursvårigheler. Del gäller inte minst i de statliga företagen eller övriga företag som erhållit samhälleligt stöd. Här måste man i första hand ta hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna av en nedläggning och inle endasl till de strikt företagsekonomiska skälen.

Som motionärerna visar finns det ett aktuellt exempel på denna problematik i dag i Särna. Där har domänverket beslutat att definitivt lägga ned verksamheten vid sågverket, trots att försäkringspengar skulle ha räckt till ungefär halva uppbyggnadskostnaden efter branden. För Särna får en nedläggning konsekvenser som är mer vittgående än de som drabbar domänverket om sågen drivs vidare.

Regeringen bör sålunda i dessa fall agera mer med ett samhällsekonomiskt ansvar och inle som de privalkapitalisliska företagen. Detta bör ges regeringen lill känna.

dels att utskotiets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande särskilda stödåtgärder vid företag i sysselsättnings
svaga orter

alt riksdagen med bifall lill motion 1985/86: A240 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskollel anfört.

55. Avveckling av rekryteringsstödet (mom. 67)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med "Som framgår" och sluiar med "tiU känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag att rekryteringsstödet
skall avvecklas. Detta stöd är en direkt subvention tiH näringslivet samtidigt
som dess betydelse för nyanställningar är begränsad. De studier som gjorts 148

visar också att stödet varit mindre verksamt för att underlätta arbetsplaceringar av långtidsarbetslösa.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det finns anledning alt i AU 1985/86:11 större utsträckning än i dag utnyttja de sysselsättningsskapande åtgärderna för att skapa möjligheter för framför allt långlidsarbetslösa att få ett arbete. Man bör också på olika vägar utkräva ett större ansvar hos de enskilda arbetsgivarna, t. ex. olika former av anställningsgarantier.

Utskottets ställningstagande till propositionens förslag i denna del innebär att i sammanhanget upptagna motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:

67. beträffande avveckling av rekryteringsstödet

att riksdagen med avslag på mofionerna 1985/86: A218,1985/86; A223, 1985/86;A236, 1985/86:A238, 1985/86;A248 i motsvarande del, 1985/ 86:A255 yrkande 6, 1985/86;A259 yrkande 8 och 1985/86:A266 yrkande 13 bifaller vad som förordas i propositionen.

56. Omfattningen av beredskapsarbetena m. m. (mom. 68)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse;

När det gäller omfattningen av de sysselsättningsskapande åtgärderna under budgetåret 1986/87 ansluter sig utskottet lill den bedömning av behovet av insatser som görs i den moderata mofionen 1985/86; A266. Inom ramen för ett gemensamt anslag för sysselsättningsskapande åtgärder på 2 057 milj. kr. bör sålunda AMS fä i uppdrag att genomföra ett program som uppgår lill minst 5,5 miljoner sysselsättningsdagar. Utskottets ställningstagande innebär att regeringens bedömning i denna del inte vinner utskottets gehör.

dels att utskottets hemsläHan under 68 bort ha följande lydelse;

68. beträffande omfattningen på beredskapsarbetena m. m.

att riksdagen med bifall lill motion 1985/86;A266 yrkande 14 i motsvarande del avslår propositionen i molsvarande del.

57. Ökade beredskapsmedel till natur- och kulturminnesvård
(mom. 71)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Utskottet har" och på s. 68 slutar med "upptagna motioner" bort ha följande lydelse;

Utskottet kan konstatera all beredskapsmedlen haft en stor betydelse för natur- och kulturminnesvården under många år. Genom dessa insatser har för hela samhället mycket angelägna projekt kunnat förverkligas.

Samtidigt har dessa arbeten varit lämpliga som beredskapsarbeten. Inte minst socialmedicinskt handikappade arbetssökande har i dessa verksamheter erhålHt väl lämpade arbetsuppgifter.

När arbetsmarknadsdepartementet drasfiskt drar ned antalet beredskapsarbeten fär detta allvarliga konsekvenser både för natur- och kulturminnes-

vården och för de arbetslösa. AU 1985/86:11

Utskottet kan inte acceptera en sådan politik. Regeringen måste se till samhällets samlade intressen. Regeringen bör sålunda tillse både att nalur-och kulturminnesvården i hela samhällets intresse värnas och att de arbetslösa, främst arbetshandikappade och äldre, får möjlighet att även i fortsättningen bli engagerade i dessa verksamheter.

Vad utskottet anfört i anslutning till i sammanhanget upptagna motioner bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse;

71. beträffande ökade beredskapsmedel till natur- och kulturminnesvård

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:A205,1985/86;A210, 1985/86;A215 och 1985/86;A272 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

58. En förlängning av tiden för Starta-eget-bidraget (mom. 75)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 69 börjar med "Som framgår" och piå s. 70 slutar med "anförda avslås" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion A227 av Britta Bjelle m. fl. (fp) kan det vara både stimulerande och otryggt att starta ett eget företag. För många ungdomar är det emellertid ett steg ut ur arbetslöshet. Inte minst i Norrland och då särskilt i inlandskommunerna är ungdomsarbetslösheten mycket stor. Många av dessa ungdomar försöker sig därför pä att starta egna företag.

Emellertid är det mycket svårt att få elt nystartat företag att på sex månader bH så inarbetat att det ger inkomster som täcker både företagarens lön och övriga omkostnader i företaget.

Utskottet delar mot den angivna bakgrunden uppfattningen att de som ' startar nya företag borde kunna erhålla slöd under längre tid än sex månader. Som motionärerna föreslår bör stödet kunna beviljas under en tid av ett år.

Vad utskottet med bifall till motion A227 anfört om en förlängning av tiden för starta-eget-bidraget bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:

75. beträffande en förlängning av tiden för starta-eget-bidraget all riksdagen med bifall till motion 1985/86; A227 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

59. Medel till industribeställningar (mom. 76)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med "Utskottet ansluter" och sluiar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i den moderata motionen A266 att det i
princip är fel att arbetsmarknadsverket skall betala för särskilda industrisub
ventioner. Systemet med industribeställningar bör därför omedelbart av- 10

vecklas. Utskottets ställningstagande innebär en besparing på 15 milj. kr. AU 1985/86:11 Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottels hemslällan under 76 bort ha följande lydelse; 76. beträffande medel ull industribeställningar att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A266 yrkande 14 i motsvarande del saml med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

60. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder (mom. 78)

under förutsättning av bifall lill reservationerna 56 och 59

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 71 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom den bedömning av omfattningen på insatserna som förs fram i den moderata motionen 1985/86;A266. Vad utskottet anfört om rekryteringsstödets avveckling påverkar inte det totala medelsbehovet. Som en följd härav bör till anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder anvisas 2 087 500 000 kr., i enlighet med moderata samlingspartiets förslag, dvs. 600 milj. kr. mindre än enligt regeringens förslag.

dels att utskottets hemsläHan under 78 bort ha följande lydelse;

78. att riksdagen med bifall lill molion 1985/86:A266 yrkande 15 i motsvarande del samt med avslag på propositionen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 2 087 500 000 kr.

61. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten (mom. 81 och 82)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet kan" och på s. 75 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse;

Utskottet är medvetet om behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i östra Norrbotten. De av regeringen föreslagna åtgärderna kan dock knappast betraktas som offensiva. Som framhålls i den moderata motionen A266 torde t. ex. en förlängning av beredskapsarbetena lill 12 månader eller en utökning av tiden i ungdomslag inte ge någon förbättring av det verkliga arbetsmarknadsläget.

Vad östra Norrbotten behöver är mera långsiktiga åtgärder. Dessa bör -som moderata samhngspartiet anför - kunna inrymmas inom länsstyrelsens ansvar för regional ulveckling. Finansiering av insatserna bör sålunda ske via anslaget tiH de s. k. samlade länsanslagen. Förslag om en utökning av dessa medel kommer utskottet att ta ställning till senare i vår.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall till den j.

moderata motionen i aktuell del bör avslå regeringens förslag beträffande AU 1985/86:11 utvecklingsinsatser i östra Norrbotten. Vad utskottet anfört om användningen av beredskapsmedlen bör regeringen underrättas om. Utskottets ställningstagande innebär att motion A460 avstyrks.

dels att utskottets hemsläHan under 81 och 82 bort ha följande lydelse;

81. beträffande användningen av medel för beredskapsarbeten i östra
Norrbotten m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A266 yrkande 19, med anledning av propositionen i motsvarande del, samt med avslag på motion 1985/86;A460 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl,

82. att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A266 yrkande 20
avslår dels molion 1985/86;A460 yrkande 2, dels propositionens
framställning om anslag till Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten.

62. Utvecklingsinsatser i Östra Norrbotten (mom. 81 och 82)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet kan" och på s. 75 slutar med "akluella delar" bort ha följande lydelse;

Avfolkningen av Norrbotten har åter blivit ett faktum. En allvarlig och negativ utveckling har inletts. En strid ström av flytllass har lämnat länet de senasle åren. Netloutflyttningen under åren 1983, 1984 och 1985 uppgår till ca 4 200 personer. Del motsvarar nästan 30 personer per vecka.

Särskilt hårt drabbade är kommunerna i inlandet, malmfälten och östra Norrbotten.

De senasle årens utveckling i Norrbotten har stora likheter med vad som hände under 1960-talet då länet också utsattes för en omfattande avfolkningspolitik. Enligt utskottets mening är dock situationen för Norrbotten ännu allvarligare i dag än för 20 är sedan. Åldersstrukturen hos befolkningen i de värst drabbade kommunerna har kraftigt försämrats. Glesbygden blir allt glesare samtidigt som Luleå—Pileå-Boden-regionens ekonomiska styrka ökat.

Utvecklingen i östra Norrbotten är särskilt oroväckande. Regeringen har därför i budgetpropositionen föreslagit en försöksverksamhet med friare användning av de arbetsmarknadspoliliska medlen. Insatserna berälcnas leda till en mer varaktig reducering av arbetslösheten i storleksordningen 300 personer. Har ett positivt resultat uppnåtts efter ett år skall försöksverksamheten fortsätta under ytterligare två år. Om däremot det uppsatta målet inte uppnås skaH regeringen enligt propositionen kunna besluta att avbryta verksamheten.

Denna uppläggning kan utskottet inte ställa sig bakom. Som framhålls i
motion 1985/86; A460 av Per-Ola Eriksson (c) är det anmärkningsvärt att
regeringen på detta sätt skall kunna avbryta verksamheten. Nedläggningen
av skolor, affärer, industriföretag och jordbruk har varit omfattande. När nu
regeringen förväntar sig att några tiotals miljoner kronor i beredskapsmedel
skall ge omedelbar effekt visar detta hur litet man prioriterar regionalpoliti- 152

ken. Det krävs i stället ordentliga satsningar som långsiktigt kan ge en positiv AU 1985/86:11 utveckling i regionen, vilket inte torde vara möjHgl med enbart en friare användning av beredskapsmedel.

För att befolkningen i östra Norrbotten skall kunna känna tilltro till statsmakternas åtgärder och vilja att åstadkomma en positiv förändring är det nödvändigt att de åtgärder som vidtas garanteras under en betydligt längre tid än vad regeringen föreslår. Länsarbetsnämnden i Norrbotten har föreslagit en femårig försöksverksamhet, vilket regeringen uppenbarligen anser vara en för lång tid.

Utskottet anser i likhet med motionären att man här bör göra en jämförelse med regeringens insatser för att trygga sysselsättningen i Uddevallaregionen. I det fallet handlade del varken om försöksverksamhet eller beredskapsmedel utan om en långsiktig, näringspolitisk insats tillsammans med landets största industriföretag. Ändå är inle sysselsättningsproblemen i Uddevallaregionen tillnärmelsevis lika allvarliga som i östra Norrbotten.

Utskottet delar vidare motionärens uppfattning alt regeringens förslag om ett arbetsmarknadspolitiskt försöksprogram under högst tre år och med några tiotals miljoner kronor i omfattning är en alldeles för begränsad åtgärd i en av landets mest utsatta glesbygdsregioner. Därför bör ålgärdsprogrammet ges en betydligt offensivare omfattning och inriktning. Åven om arbetsmarknadspolitiska insatser kortsiktigt kan ge ett visst resultat torde det vara mera angeläget att stärka de regional- och näringspolitiska insatserna. Därför bör en större del av medelslilldelningen överföras till Utvecklingsfonden i Norrbottens län. Utvecklingsfonden torde äga såväl bättre kännedom som kompetens om vilka insatser som behöver vidtas för all utveckla näringslivet i östra Norrbotten på ett varaktigt sätt.

Genom att tillföra länsstyrelsen i Norrbottens län utökat anslag för regionala utvecklingsinsatser, det s. k. länsanslagel, skulle för övrigt också länsorganens möjligheter att göra näringspolitiska insatser i det aktuella området väsentligt förslärkas. Till frågan om ytterligare medel till de s. k. länsanslagen återkommer utskottet senare i vår.

Vad utskottet med bifall till motion 1985/86;A460 anfört om propositionens förslag beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör regeringen underrättas om. Ulskotlet godtar medelsanvisningen men hemställer alt regeringen återkommer till riksdagen med förslag lill omfördelning av medlen i enlighel med intentionerna i motion A460. Utskottet avstyrker motion A266 i dessa delar.

dels alt utskottets hemställan under 81 och 82 bort ha följande lydelse;

81. beträffande användningen av medel för beredskapsarbeten i östra
Norrbotten m. m.

att riksdagen med bifall till molion 1985/86;A460 yrkande 1, med anledning av propositionen i motsvarande del, samt med avslag på motion 1985/86;A266 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

82. att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A460 yrkande 2,
med anledning av propositionen i motsvarande del, samt med avslag

på motion 1985/86;A266 yrkande 20 153

dels till Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten för budgelåret 1986/87 AU 1985/86:11

anvisar ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört om

omfördelning av medlen.

63. Riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade (mom. 86)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "När det" och på s. 81 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i likhet med den moderata partimotionen 1985/86;A225 konstatera all trots de stora belopp som satsas på detta område står i dag många människor med handikapp utanför arbetsmarknaden.

Som framhålls av motionärerna bör det emellertid vara möjligl att åstadkomma ett ökat utrymme för arbetsplacering av arbetshandikappade genom en annan och mer rättvis fördelning av resurserna. Insatserna måste då differentieras med hänsyn till arten och svårighetsgraden av olika handikapp.

Regeringen bör ta initiativ till sådana förändringar av medelsanvändningen som utskottet förordat i anslutning till den moderata parlimotionen A225. En möjlighet som bör prövas är att ge EFA i uppdrag att med förtur gripa sig an dessa frågeställningar.

Utskottet vill------ (= utskottet)---- för invandrare.

Utskottet har tidigare i delta avsnitt tillstyrkt vad som anförs i den moderata motionen om en fördelning av medlen lill arbetshandikappade. I övriga delar bör de i sammanhanget behandlade motionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse;

86. belräffande riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade

alt riksdagen med bifall till molion 1985/86;A225 yrkande 13 i molsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86;A253 yrkande 10 och 1985/86:A259 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelningen av medlen till arbetshandikappade.

64. Riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade (mom. 86)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 79 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 81 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse;

De funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden har varit föremål för
upprepade utredningar och beslut på olika nivåer i samhället under hela 154

efterkrigstiden. Det genombrott för denna grupps rätt till arbele som AU 1985/86:11 handikapporganisationerna har kämpat för har emellertid hittills uteblivit. De senare årens allt kärvare arbetsmarknad har inte förbättrat situationen. Del ständigt växande antalet förtidspensionerade vittnar om de funktionshindrades ökade svårigheter på arbetsmarknaden, inte bara genom alt "traditionella" grupper utestängs utan också genom att nya grupper tillkommer som tidigare kunnat få jobb.

Utskottet vill i likhet med vpk peka på de stigande lönsamhelskraven på de anställda. Fördomarna som ligger till grund för diskrimineringen av funktionshindrade har också betydelse i sammanhanget. Framför allt har emellertid det förhållandet att det finns för få arbetstillfällen varil avgörande för de funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden.

I årets budgetproposition har regeringen - som vpk framhåller - anslutit sig till de borgerligas uppfattning och föreslagit en politik i enlighet därmed. Denna politik kommer att leda lill ytterligare arbetslöshet. Industrin har sedan en lång följd av år haft ett minskande antal anslällda. Det senaste året har den trenden visserligen brutits, men della förhållande är bara tillfälligt. När liHväxten i ekonomin kommer att minska, vilket i sin tur kommer att innebära att arbetslösheten återigen ökar, kommer funktionshindrade att drabbas hårt av detta. När arbetslösheten stiger är det de som drabbas hårdast och när sysselsättningen ökar är del den gruppen som sist erbjuds ett arbete.

Utskottet anser i likhet med vpk att skall man råda bot på arbetslösheten i allmänhet och arbetslösheten bland funktionshindrade i synnerhet, behövs det fler jobb, och de skapas genom en expansiv ekonomisk politik. Det är samhället - genom staten, kommunerna eller genom kooperativ - som mäsle sörja för att de nya jobben kommer till. Del privata kapitalet har varken intresse eller förmåga att organisera industriell och annan verksamhet så alt rimliga krav på hushållning, gemensamma behov och vars och ens rält lill arbete kan tillgodoses.

I propositionen redovisas allmänna deklarationer om att rätlen till arbete också måste gälla för funktionshindrade. Detta är självfallet vällovligt, men när aldrig så positiva deklarationer inte motsvaras av konkreta förslag framstår de inte som trovärdiga.

Utskottet kommer senare i belänkandet att presentera förslag från regeringen när del gäller lönebidragen och Samhällsföretag som hämmar en nödvändig expansion. Förslaget att lägga ned AMS egenregiverksamhet får direkt negativa konsekvenser för de arbetshandikappade.

SlulHgen vill utskottet - i Hkhet med vpk - peka på att en rad konkreta förslag från handikappkommittén inte följts upp av regeringen. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag med anledning av kommitténs betänkande.

Vad utskottet med bifaH till vpk-motionen A253 i aktuell del anfört om riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade bör regeringen underrättas om. Övriga motioner i detta sammanhang har en inriktning som inte kan innebära en förbättring av möjHgheterna för de arbetshandikappade att få ett arbete. De motionerna bör följaktligen avvisas.

155

dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse; AU 1985/86:11

86. beträffande riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade

att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A253 yrkande 10 samt med avslag på motionerna 1985/86; A225 yrkande 13 i motsvarande del och 1985/86: A259 yrkande 10 som sin mening ger regeringen iHl känna vad utskottet anfört.

65. Insatser för svårplacerade i Stockholms län (mom. 88)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottels yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet är" och slutar med "aktueHa delar" bort ha följande lydelse;

Som framhålls i motionerna finns omfattande problem på arbetsmarknaden också i Stockholms län. Ell stort antal personer är arbetslösa eller i arbetsmarknadspoliliska åtgärder. Andelen arbetslösa med socialmedicinska handikapp av de arbetssökande är större än i andra län. Samma förhållande gäller för de arbelssökande invandrarna.

Utskottet delar uppfattningen att det krävs arbetsmarknadspoHtiska insatser på bred front som riktar sig mot de svårplacerade i länet. De olika åtgärder som prövats måste utvärderas. Därefter får man ta ställning till vilka insatser som skall prioriteras.

Slutligen vill utskottet stryka under vad som anförs i vpk-molionen A455 beträffande den nya serviceinriklningen inom arbetsmarknadsverket. De resurser som sätts in för servicen till företag och ombytessökande får inte gå ut över verksamheten för de arbetssökande som har socialmedicinska handikapp. Alternativet för denna grupp är i allmänhet ulslagning och därmed ökade kostnader för kommunernas socialtjänst och sjukvården.

Vad utskottet anfört om åtgärder för svårplacerade i Stockholms län i anslutning till motionerna A256 och A455 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse;

88. belräffande insatser för svårplacerade i Stockholms län att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86;A256 och 1985/ 86;A455 yrkande 2 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

66. Bidrag till arbetsbiträde (mom. 91)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskotiets yttrande på s. 86 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i vpk-motionen A253 att bidrag till arbets
biträde också bör kunna utgå för den som är anställd med lönebidrag.
Därmed skulle arbetsmarknaden vidgas betydligt för lönebidragsanställning
ar . Utskottet ställningstagande - som innebär att vpk-motionen A253 i denna
del tillstyrks - bör ges regeringen till känna. 156

dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse: AU 1985/86:11

91. beträffande bidrag till arbetsbiträde att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A253 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl.

67. Arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade egna företagare
(mom. 93)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskotiets yttrande på s. 87 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "anfört avslås" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen i motionerna alt de belopp som beräknas för arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade egenföretagare måste öka väsentligt. Den restriktiva hållning arbetsmarknadsverket i dag har till de egna företagarnas behov av arbetshjälpmedel leder iHl att elt stort antal egenföretagare får avslag på sina ofta angelägna ansökningar. Därmed riskerar man i vissa fall alt verksamheten måste läggas ned och all hälsotillståndet ytterligare förvärras med förtidspensionering som följd.

Enligt utskottets uppfattning måste behovet av arbetshjälpmedel vara avgörande, detta oavsett om man är anställd eller är egen företagare. En mer generös inställning från verkets sida kan också öka möjligheterna för lantbrukare med t. ex. allergiska problem att kunna införskaffa erforderliga hjälpmedel.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna A202 och A243 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottels hemställan under 93 bort ha följande lydelse:

93. beträffande arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade egna företagare

alt riksdagen med bifall tiH motionerna 1985/86;A202 yrkande 2 och 1985/86: A243 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

68. Den allmänna utformningen av lönebidraget (mom. 95)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att dén del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 91 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motionerna att lönebidragen
måste göras flexibla i mycket högre grad än vad som är fallet i dag. Bidraget
måste, oberoende av vem som är arbetsgivare, kunna anpassas tiH individen
och varieras efter hand som arbetsförmågan utvecklas. Det kan innebära att
lönebidraget i vissa fall l.o.m. skall kunna utgå på en högre nivå än vad som i
dag är möjligt. Det bör vidare finnas en målmedveten strävan att få en störte 157

andel lönebidragsanställda på reguljära arbetsmarknaden än i dag.

Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att regeringen bör ta initiativ AU 1985/86:11 till en genomgripande förändring av lönebidragssystemet enligt de riktlinjer som förs fram i motionerna. Detta kan förslagsvis ske inom ramen för den översyn av lönebidraget som aviseras i propositionen. Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 95 bort ha följande lydelse;

95. beträffande den allmänna utformningen av lönebidraget

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86; A202 yrkande 1, 1985/86;A217, 1985/86; A224 yrkande 1, 1985/86; A225 yrkande 13 i motsvarande del, 1985/86;A245 yrkande 6, 1985/86:A255 yrkande 9, 1985/86:A265 yrkande 2 samt 1985/86;A266 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

69. Introduktionsbidraget (mom. 96)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse;

Som vpk framhåller i partimotion A253 bör introduktionsbidraget kunna användas i den utsträckning det behövs. Utskottet anser sålunda att det skall finnas möjligheter all överskrida det högsta antal bidrag som anges i propositionen. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemsläHan under 96 bort ha följande lydelse;

96. beträffande introduktionsbidraget

att riksdagen med bifall till motion 1985/86;A253 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

70. Det särskilda lönebidraget (mom. 97)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 92 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i folkpartiels partimotion A245 att det är angeläget att man ger de svårt handikappade förbättrade möjligheter lill en arbetsplacering. Alternativet för många av dem som i dag står utanför möjligheten till särskilt lönebidrag är en förtidspensionering. En sådan lösning är både negativ för den enskilda och för samhällsekonomin.

Antalet platser bör mot denna bakgrund i enlighet med folkpartiets förslag öka med 2 700, dvs. med 1 500 fler än enligt propositionens förslag. Kostnaden härför bör täckas genom en omfördelning frän socialförsäkringssystemet. Det bör ankomma på regeringen att föreslå hur en sådan finansieringsmodell skall genomföras.

Vad utskottet anfört i anslutning till folkpartiets partimotion A245 om en
ytterHgare ökning av antalet platser med särskilt lönebidrag och om
finansieringen härför bör ges regeringen till känna. Utskottets ställningsta
gande tillgodoser till viss del förslaget i vpk-motionen A253 om en 1°
obegränsad utökning av plalsantalet.

dels att utskottels hemställan under 97 bort ha följande lydelse: AU 1985/86:11

97. beträffande det särskilda lönebidragel all riksdagen med bifall till motion 1985/86: A245 yrkande 5 saml med anledning av motion 1985/86;A253 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

71. Det särskilda lönebidraget (mom. 97)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 92 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse;

De särskilda lönebidragen har en slor betydelse för de svårt handikappades möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. En restriktiv inställning frän statsmakternas sida när det gäller detta slöd kan fä som konsekvens att den handikappade måste välja en förtidspensionering. En sådan utväg är oftast negaliv både för den enskilde och för samhällsekonomin. AMS har för övrigt föreslagit att särskill lönebidrag skall kunna beviljas utan begränsningar för personer som övergår frän Samhällsföretag till den öppna arbetsmarknaden.

Utskottet ansluter sig lill vpk;s förslag, vilkel innebär alt antalet plalser med särskilt lönebidrag skall bestämmas av behovet, inle av snäva ekonomiska skäl. Detta bör ges regeringen till känna. Med utskottets ställningstagande tillgodoses önskemålet i motion A245 om en utökning av antalet bidrag.

dels att utskotiets hemställan under 97 bort ha följande lydelse; 97. beträffande det .särskilda lönebidraget att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A253 yrkande 4 samt med anledning av motion 1985/86;A245 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

72. Lönebidrag till allmännyttiga organisationer m. m. (mom. 98)

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp) och Lars-Ove Hagberg (vpk)

anser

dels att den del av utskotiets yttrande som på s. 92 börjar med "Utskottet är"

och på s. 93 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse;

Sysselsättningsläget för arbetshandikappade är oberoende av konjunkturläget svårartat. Del är därför angelägel att alla vägar prövas att bereda dem sysselsättning. Våren 1984 (AU 1983/84:19) beslutade riksdagen därför all slopa det tak för tillväxten av antalet anställda med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer som regeringen hade föreslagit. Utskottet påpekade därvid alt den sialsfinansiella vinsten av ell sådani tak var begränsat. Regeringen återkommer nu ånyo med förslag om ett tak för ökningen av sådana lönebidragsanställningar med 500 under nästa budgelår. Skälen härför är lika litet nu som tidigare övertygande. Del kan erinras om att under budgetåret 1984/85 ökade antalet bidragsplatser av nämnt slag med

159

900. Regeringens förslag bör i denna del avslås av riksdagen. Det anförda AU 1985/86:11 innebär att utskottet tillstyrker berörda delar av motionerna A245 (fp) och A253 (vpk).

dels alt utskottets hemslällan under 98 bort ha följande lydelse:

98. beträffande lönebidrag till allmännyttiga organisationer m. m. att riksdagen med bifall lill motionerna 1985/86: A245 yrkandena 3 och 4 och 1985/86:A253 yrkande 2 samt med avslag på proposifionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

73. Medelsanvisning till anslaget Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning (mom. 100)

under förutsättning av bifall till reservafionerna 69, 71 och 72

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottels yttrande som på s. 93 börjar med "Avslulningsvis lar" och slutar med "följaktligen avslås" bort ha följande lydelse;

I det föregående har utskottet tillstyrkt motionsyrkanden som innebär att regeringens förslag fill begränsningar av ökningen av lönebidragsanställningar och introduklionsbidrag avslås. Det finns vare sig statsfinansiella eller andra skäl alt bromsa ansträngningarna att i ökad grad bereda de handikappade sysselsättningsmöjligheter. Vpk:s förslag medför att medelsbehovet ökar. Utskottet fillstyrker därför förslaget i molion A253 att 50 milj. kr. utöver regeringens förslag anvisas lill anslaget Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Detta betyder att anslaget under nästa budgetår kommer att uppgå lill 3 214 milj. kr.

dels att utskottets hemslällan under 100 bort ha följande lydelse;

100. att riksdagen med bifall lill molion 1985/86;A253 yrkande 6 samt med anledning av propositionen i molsvarande del till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3 214 994 000 kr.

74. Utslussning av anställda från Samhällsföretagsgruppen
(mom. 101)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 95 börjar med "När det" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse;

Som framhålls i motion A225 (m) är en anställning inom Samhällsföretags
gruppen den dyraste formen av handikappsysselsättning. Den måste därför
förbehållas dem som på grund av svära handikapp har stort behov av de
särskilda resurser som Samhällsföretag har. Del finns en risk att Samhällsfö
retags dubbla målsättning - att ge arbete åt arbetshandikappade och
samtidigt agera företagsekonomiskt - leder till alt Samhällsföretag vid sin 150

rekrytering inte prioriterar gravt handikappade i den utsträckning som vore önskvärt.

För att understödja en utslussning från Samhällsföretag till den öppna AU 1985/86:11 arbetsmarknaden eller till lönebidragsplalser bör anställningen vid Samhällsföretag bli föremål för regelbunden prövning. En intern undersökning inom förelagsgruppen visar att en betydande del av de anställda skulle föredra ell arbele på den reguljära arbetsmarknaden. Ett speciellt problem vid ulslussningen är dock att det nuvarande riksavtalet för löner inte lar hänsyn till den lönespännvidd som finns på den öppna marknaden mellan olika geografiska områden. Detta leder lill att en del yrkeskategorier på vissa orter kan vara bättre betalda på Samhällsföretag än på andra företag. Delta försvårar ulslussningen till den öppna arbetsmarknaden. Avtalet bör därför revideras. Genom en ökad genomströmning kan fler gravt handikappade beredas plats inom Samhällsföretag.

Samlidigl som ansträngningar görs för all slussa ut fler från Samhällsföretag bör den centrala administrationen kunna minska. För den kvarvarande verksamhelen vid Samhällsföretagsgruppen är det väsenlligl all man prövar nya driflformer för verkstäderna, l.ex. ett ökat antal inbyggda verksläder, dvs. verksläder som tillhör Samhällsföretag men som är lokaliserade hos ett vanligt företag. Della förbättrar de handikappades kontakter med vanliga arbelsplatser.

Utskottet fillstyrker molion A225 i denna del. Molion A255 är därmed också tillgodosedd. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemslällan under 101 bort ha följande lydelse;

101. beträffande utslussning av anstådda från Samhällsföretags
gruppen

all riksdagen med bifall till molion 1985/86:A225 yrkande 13 i motsvarande del samt med anledning av motion 1985/86; A255 yrkande 8 som sin mening ger regeringen lill känna vad ulskotlet anfört.

75. Inbyggda verkstäder (mom. 102)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

dels att den del av utskollets yttrande som på s. 96 börjar med "Samhällsföretags praxis" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse;

Utskottels positiva inställning till de inbyggda verkstäderna leder naturli-gen lill den slutsats som dras i motion A201 (fp) om att sådana verkstäder bör kunna etableras även om de omfattar färre än fem personer. Det borde nämligen vara möjligt för Samhällsföretagsgruppen att komplettera den arbetsledning som i så fall måste köpas av vårdföretaget med särskilda kurativa insatser så att de sociala målen för det skyddade arbetet kan fullföljas. Regeringen bör mol denna bakgrund uppdra åt Stiftelsen Samhällsföretag att bedriva försöksverksamhet med inbyggda verkstäder som är mindre än dem som drivs för närvarande. Motion A201 tillstyrks av ulskotlet. Det anförda bör bringas till regeringens kännedom.

dels all utskottets hemställan under 102 bort ha följande lydelse;

102. beträffande inbyggda verkstäder

all riksdagen med bifall lill motion 1985/86;A201 saml med avslag på 161

motionerna 1985/86;A224 yrkande 2 och 1985/86;A225 yrkande 13 i

11 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr 11

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad AU 1985/86:11 utskottet anfört.

76. Prioritering av vissa handikappgrupper (mom. 103) Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anser

rfe/ all den del av utskottets yttrande som pås. 97 börjar med "Krav om" och sluiar med "och A265" borl ha följande lydelse:

I motion 1985/86:A245 pekas på de myckel slora svårigheter som möter när del gäller all bereda psykiskl ulvecklingsslörda människor arbele. Förmodligen är denna grupp den som är allra hårdast drabbad av utestängning frän arbetsmarknaden. Det finns därför anledning alt se över möjligheterna för psykiskt ulvecklingsslörda alt få arbete inom Samhällsföretagsgruppen. Detta är för närvarande myckel svårt. Det förekommer t.o.m. att landsling köper platser för psykiskt utvecklingsstörda av Samhällsföretag.

Folkpartiet föreslår en överföring av resurser från socialförsäkringssektorn till arbelsmarknadsseklorn. Utskottet återkommer lill del förslaget i det följande, men med den finansiering som föreslås skapas förutsättningar att inrätta 500 nya plalser inom Samhällsföretag, särskill för personer som är psykiskt utvecklingsstörda. Delta kräver också att de ulvecklingsslörda ges exlra slöd och handledning. Ulskotlet biträder motion A245 i denna del. Övriga i sammanhanget upptagna mofioner avstyrks. Regeringen bör underrättas om del anförda.

dels alt utskottets hemställan under 103 bort ha följande lydelse; 103. belräffande pr/onVenVig av vissa handikappgrupper att riksdagen med bifall lill motion 1985/86:A245 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86:A253 yrkande 9 och 1985/86; A265 yrkande 4 som sin mening ger regeringen fill känna vad ulskollel anförl.

77. Prioritering av vissa handikappgrupper (mom. 103) Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels alt den del av ulskollels yttrande som på s. 97 börjar med "Krav om" och sluiar med "och A265" borl ha följande lydelse;

Som framhålls i molion A253 (vpk) är del stora skillnader mellan olika delar av landet när del gäller att bereda sysselsättning ål personer med svåra funktionshinder. Utskottet delar motionens uppfattning att för denna grupp bör verksamhel erbjudas inom Samhällsföretagsgruppen. Det får som sägs i motionen konsekvenser för ersättningsnivån, bl. a. i fråga om bidrag lill investeringar, Ulskollel ålerkommer lill dessa frågor i det följande. Det anförda innebär all utskottet tillstyrker molion A253 och avstyrker motionerna A245 och A265 i molsvarande delar.

dels alt utskottets hemslällan under 103 borl ha följande lydelse: 103. belräffande prioritering av vissa handikappgrupper all riksdagen med bifall fill motion 1985/86: A253 yrkande 9 samt med

162

avslag på motionerna 1985/86:A245 yrkande 2 i motsvarande del och AU 1985/86:11 1985/86; A265 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

78. Sysselsättningsvolymen inom Samhällsföretagsgruppen
(mom. 105)

Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Charlotte Branting (fp) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 97 som börjar med "Skälet till" och på s. 98 slutar med "dessa delar" borl ha följande lydelse:

Behovet av ytterligare sysselsättningsålgärder för handikappade kvarstår. Som framgått av den tidigare redovisningen är ständigt ca 30 000 handikappade anmälda som arbetssökande. Det finns alltså ell ytterligare behov av skyddat arbete. Vissa grupper som t. ex. psykiskt utvecklingsstörda är som påpekas i motion A245 (fp) särskilt eftersatta. Utskottet tillstyrker därför förslaget i mofion A244 (c) att riksdagen skall anta Samhällsföretags erbjudande att utöka anlalel anslällda med 800 personer lill en bidragskostnad av 60 000 kr. per arbetstillfälle. Som anförs i mofion A245 (fp) blir dessa ökade kostnader av ungefär samma storleksordning som de minskade utgifterna för socialförsäkringssystemet. Regeringen bör återkomma i kompietteringspropositionen med förslag till finansiering av denna ulbyggnad. Utskottet tillstyrker alltså motionerna A244 och A245 och avstyrker motsvarande del av propositionen. Molion A253 blir i huvudsak tillgodosedd med del anförda.

dels att utskottets hemslällan under 105 bort ha följande lydelse:

105. beträffande sysselsättningsvolymen inom Samhällsföretagsgruppen

att riksdagen med bifall fill motionerna 1985/86:A244 och 1985/ 86; A245 yrkande 2 i motsvarande del saml med avslag på propositionen i molsvarande del och motion 1985/86; A253 yrkande 7 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

79. Sysselsättningsvolymen inom Samhällsföretagsgruppen
(mom. 105)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 97 som börjar med "Skälet till" och på s. 98 slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse;

Behovet av skyddat arbele är betydande. Under lång fid har anlalel
handikappade som anmäler sig som arbetssökande varje månad överstigit
31 000. Vissagrupperavhandikappade, t. ex. de som har svära funktionshin
der, är för närvarande praktiskt laget helt utestängda från arbetsmarknaden.
Det finns därför anledning att följa förslaget i mofion 1985/86; A253 (vpk) om
att Samhällsföretagsgruppen får öka sin verksamhet under nästa budgetår
såsom den föreslagit, dvs. med 900 anställda. Härigenom tillgodoses också ,_

motionerna A244 och A245. Regeringen bör underrättas om det anförda.

dels att utskottets hemställan under 105 bort ha följande lydelse: AU 1985/86:11

105. beträffande sysselsättningsvolymen inom Samhällsföretagsgruppen

att riksdagen med bifall lill motion 1985/86; A253 yrkande 7 samt med avslag på propositionen i molsvarande del och motionerna 1985/ 86:A244 och 1985/86;A245 yrkande 2 i molsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

80. Långsiktig plan för Samhällsföretagsgruppen (mom. 107)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "En långsiktig" och sluiar med "det anförda" borl ha följande lydelse:

Samhällsföretagsgruppen har svåra uppgifter alt lösa. Å ena sidan ålägger regeringen gruppen långtgående krav på rationaliseringar som hotar de sociala målen för verksamhelen. För varje är har driftbidraget reducerats med 2 ä 3 %. Å andra sidan finns elt stort tryck från alla de handikappade som står utan arbele att få sysselsättning.

En grundläggande brist i statsmakternas hantering av Samhällsföretagsgruppen är brislen på långsiktighel. Både sysselsältningsvolym och driflbidrag bestäms för ett år i laget och bestäms dessutom som det synes oberoende av varandra. Detta är den enda rimliga förklaringen till all förelagsgruppen nu har administrativa resurser och lokaler för att sysselsätta fler handikappade än som är anställda. Med ell längsikligare perspektiv på verksamhelen borde en sådan situation inle ha uppstått. Del är ell minimikrav att statsmakterna anger både driflbidragel och sysselsättningsutvecklingen för den närmasle treårsperioden. Det anförda innebär all ulskollel lillsiyrker molion A269.

dels all ulskollels hemställan under 107 bort ha följande lydelse;

107. beträffande långsiktig plan för Samhällsföretagsgruppen alt riksdagen med bifall till molion 1985/86:A269 som sin mening ger regeringen lill känna vad ulskoltet anfört.

81. Driftbidraget till Samhällsföretagsgruppen (mom. 108-
motiveringen)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "I del" och sluiar med "i propositionen" borl ha följande lydelse:

Kravet på ökad rationalitet i Samhällsföretagsgruppens verksamhet bör
komma till uttryck i bl. a. en fortlöpande minskning av driflbidragel beräknat
i procent av lönesumman för anslällda med arbetshandikapp. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag att driftbidraget under 1986/87 skall uppgå till
116,7 % av lönesumman. Utskottet vill här erinra om att den av regeringen
tillsatta arbetsgrupp som för ett par år sedan arbetade med en översyn av
förelagsgruppens organisation räknade med att driftbidraget skulle uppgå till
101 % av nämnda kostnader under budgetåret 1988/89. Förslaget i motion "

A264 att driftbidraget under en femårsperiod, bör trappas ned till 100 % är AU 1985/86:11 därför inte orimligt. Utskottet saknar emellertid underlag för all nu kunna la mer konkret ställning. Motionen bör mot denna bakgrund inte föranleda någon åtgärd.

82. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till Stiftelsen
Samhällsföretag (mom. 109)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottels yttrande som på s. 99 börjar med "Ulskoltet har" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:

Tidigare i betänkandet har utskottet med anledning av förslag frän vpk tillstyrkt att förutsättningar skall skapas för anställning inom Samhällsföretag av personer med svåra funktionshinder. Utskottet har också tillstyrkt att platsantalet inom företagsgruppen ökas med 900. Härutöver bör stiftelsen tillföras ägartillskott som täcker dess behov av invesleringar. Sammantaget betyder detta som framgår närmare av motion A253 (vpk) att till anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag bör anvisas 168 milj. kr. mer än regeringen föreslår eller totalt 3 220 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 109 borl ha följande lydelse;

109. all riksdagen med bifall till molion 1985/86;A253 yrkande 8
samt med anledning av propositionen i motsvarande del till Bidrag till
Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslags
anslag av 3 220 000 000 kr.

83. Medelsanvisning till anslaget Statsbidrag till skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare (mom. 110)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion A266 (m) bör omhändertagande och rehabilitering av missbrukare primärt vara en kommunal uppgift. Kommunerna bör med hänsyn därtill som sägs i motionen la en slörre del av ansvaret och kostnaderna för delta skyddade arbete. Statsbidraget bör därför sänkas till 50 % av lönekostnaderna för dem som anvisats sådant arbele. Utskottet tillstyrker förslaget i motion A266 att den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för budgetåret 1986/87 minskas med 115 milj. kr. Riksdagen bör således anslå 231 milj. kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 110 bort ha följande lydelse;

110. att riksdagen med bifall till motion 1985/86; A266 yrkandena 21
och 22 samt med anledning av propositionen i motsvarande del till
Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 231 000 000 kr.

165

Särskilda yttranden AUi985/86:ii

1. Avskaffande av ungdomslagen (mom. 8)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför;

Åven vpk anser att ungdomslagen bör avskaffas, men vi har förutsatt att det skall ske i takt med all ungdomarna kan erbjudas fasta jobb med lön som de kan leva på. Detta har utvecklats i vår motion 1985/86; A246 och den därtill anslutande reservationen 17 till detta betänkande.

Moderater och centerpartister föreslår i reservation 13 att ungdomslagen skall avskaffas. Del sker emellertid under förutsättningar som är helt oacceptabla. Arbetet i ungdomslag skall ersättas med en tidsbegränsad arbetspraklik som förläggs framför alll till det enskilda näringslivet. Detta leder till att många ungdomar kommer att växla perioder av iHa betalt praklikarbele med perioder av arbetslöshet, och under arbetslösheten är socialbidrag det ekonomiska slöd de kan få från del allmänna eflersom de inte längre har rätt till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) pä grund av den nya åldersgränsen 20 år. De som kan tänkas få glädje av del föreslagna systemet är företagen som genom del allmännas försorg gratis skulle få disponera ung, gymnasieutbildad arbetskraft. Vad detta får för konsekvenser för de arbetstillfällen som trots alll finns på den öppna arbetsmarknaden för tonåringar förefaller reservanterna inte ha ägnat någon eftertanke.

2. Åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år (mom. 9)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför;

I motion 1985/86; A257 (s) görs markeringar av de problem på arbetsmarknaden som ungdomsgruppen 20-24 år ställs inför. Mycket av vad som där sägs kan vara värt att instämma i. När det kommer till det konkreta åtgärdsförsla-gei i motionen - att försök enHgl den s. k. Örebromodellen bör prövas även i andra utsatta regioner - bör dock framhållas att även den modellen har nackdelar. Liksom andra ungdomsåtgärder leder Örebromodellen inte över till fasta anställningar. Detta kan i varje fall inte på någol sätt garanteras. Utbildningsdelen i modellen ger inte heller poäng eller meriter vid sökande av högre utbildning, och även om ersättningen blir betydligt bättre än i ungdomslag är den fortfarande mycket låg. Åven de äldre ungdomar del nu är fråga om är sålunda bättre betjänta av den åtgärdsinriktning som förespråkas av vpk och som syftar till att fasta jobb skapas ål ungdomarna.

3. Översyn av det arbetsmarknadspolitiska systemet för
ungdomar (mom. 10)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Benglsfors (c) anför;

När del gäller det samordningsbehov som efterlyses i motion 1985/86;A259
(fp) beträffande åtgärderna för skilda ungdomsgrupper hänvisar vi till våra
reservationer. Problemet med skilda åtgärder för 16—17-åringarna (ung
domsplatser) och för 18-19-åringarna (ungdomslag) löses genom vårt 166

förslag om ett sammanhållet uppföljningsansvar för dessa ungdomsgrupper AU 1985/86:11 enligt reservation 13. I reservation 14 om en parlamentarisk utredning om åtgärder för ungdomar i åldern 20-24 år har vi förutsatt att åtgärderna utformas så, att dessa ungdomar får liknande förutsättningar lill utbildning och yrkespraktik som underlättar tillträdet till arbetsmarknaden.

4. Lärlingsutbildning i hantverksyrken (mom. 14)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anför;

Vi anser att lärlingsutbildningen är ett betydelsefullt instrument för att motverka ungdomsarbetslöshet. Få eller ens någon av gymnasiets yrkesinriktade linjer leder så framgångsrikt över till fasta anställningar som lärlingsutbildningen. Det är därför beklagligt all denna form av ulbildning behandlas så negativt av regeringen. När det gäller folkpartiets förslag lill främjande av lärlingsutbildningen hänvisas till motionerna 1985/86;A259 och 1985/ 86;Ub213 saml pågående behandling i utbildningsutskottet av folkpartiets motionsförslag i dessa utbildningsfrågor.

5. Genomförandet av den nya AMU-organisationen
(mom. 44)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Jag vill påpeka att vpk motsatte sig del beslul som riksdagen log hösten 1984 alt kommersialisera AMU. Vpk;s huvudmotiv var att beslutet stred mot målen för AMU-verksamheten, men uppenbarligen hade den beslutade förändringen också dålig förankring bland dem som har hand om denna ulbildning. Svårigheterna alt genomföra omorganisationen tyder på detta.

6, Flexibilitetinom AMU(mom. 45)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anför;

Vi vill understryka att en av fördelarna med den nya AMU-organisationen är att den ger möjlighet till ökad flexibilitet. Det blir möjligt för länsarbetsnämnderna alt som sägs i motion A259 förlägga en ökad andel av kurserna inom företagen. Vi utgår ifrån att denna möjlighet också kommer all framstå som ekonomiskt fördelaktig vid den upphandling som skall ske. Vi vill i sammanhanget också framhålla betydelsen av all de elevsociala frågorna uppmärksammas vid genomförandet av den nya organisationen.

7, Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (mom. 55)

Elver Jonsson (fp) och Charlotte Branting (fp) anför;

Folkpartiet biträder en höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen lill 360 kr. När det gäller finansieringen godtar vi en höjning av arbetsmarknadsavgiften samtidigt som vi förordar alt kassamedlemmarnas andel av finansieringen ökar genom höjda egenavgifier. Därigenom vill vi

uppnå incitament för arbetsmarknadens parter på båda sidor att sluta AU 1985/86:11 löneavtal som inte driver på inflationen och inte heller skapar arbetslöshet.

8. Avveckling av rekryteringsstödet (mom. 67)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför;

Vi har alltsedan rekryteringsstödets införande för ett par år sedan ställt oss tveksamma fill denna stödform. Rekryteringsstödet kan enligt vår mening alltför lätt komma till användning även om det finns anledning förmoda att nyrekrytering under alla förhållanden kommit lill stånd. Det ligger därför nära till hands att stödet blir en dold lönesubvention lill ordinarie arbetskraft. Mycket lyder också på alt nettoeffekten av åtgärden i form av nya arbetstillfällen är begränsad.

Moderata samlingspartiet föreslår i år en ny anslagsleknik för anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder. Vi har menat att arbetsmarknadsverket självt bör inom en viss given ram och med bestämda villkor när det gäller resultatet av insatser bestämma avvägningen mellan olika åtgärder. Med den inriktningen får verkel ell särskill ansvar och intresse för all insalserna skall få största möjliga effekter. Om rekryteringsstödet därvid är motiverat får del ankomma på verket alt ta ställning till.

Vi har emellertid inle velat motsätta oss utskottets förslag att rekryteringsstödets hittillsvarande effekter ytterligare övervägs.

9. Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder
(mom. 77)

Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anför;

Vi har för vår del uppfattningen alt det finns delar inom den s. k. försöksverksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder som är värdefulla. Vi vill därför inle motsätta oss att aktiviteter av det slag det här är fråga om kan drivas vidare. Med den teknik vi förordat för anslaget Sysselsättningsskapande ålgärder bör det emellertid närmast ankomma på arbetsmarknadsverket alt väga dessa insatser mot andra angelägna behov inom en given anslagsram. Den metoden ger för övrigt större förutsättningar för en försöksverksamhet som kan utveckla nya socialt intressanta och effektiva former av försöksverksamheter.

10. Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 77)

Börje Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

När det gäller användningen av det föreslagna beloppet på 15 milj. kr. för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder vill vi erinra om vad vi föreslagit i reservation 21 om avsättning av medel fill kooperativt ungdomsföretagande.

168

11. Ändrade regler för bidrag till Arbetshj älpmedel åt AU 1985/86:11

handikappade och Näringshjälp (mom. 99)

Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m), Börje Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Frågan om ett reformerat bilstöd har blivit utredd av bilstödskommittén (A1979;04) som redovisade sina förslag under hösten 1982 (SOU 1982:44). Betänkandet har remissbehandlats, varvid flerlalel remissinstanser anslöt sig till förslaget om ett sammanhållet stöd till handikappades bilkostnader och om viss utvidgning av stödet till nya grupper.

Vi anser att det är anmärkningsvärt att regeringen ännu - trots att mer än tre år gäll sedan betänkandet avlämnades - inte framlagt ett förslag om ett reformerat bilstöd till riksdagen. Härtill kommer att riksdagen gjorde ell förnyat uttalande sä sent som i maj 1985 om att ett reformerat bilslöd skulle träda i krafl den 1 januari 1986. Nu anmäls att statsrådet Lindqvist lillsati en särskild utredare för att ytterligare överväga hithörande frågor. Vi vill starkt stryka under att det arbetet bör bedrivas skyndsamt. Siktet bör vara inställt på att riksdagen skall föreläggas ett förslag från regeringen före årets slut.

169

De aktuella lagförslagen i proposition 1985/86:100 bilaga 12 AU 1985/86:11

Bil. 1 1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §
Denna lag innehåller regler om Denna lag innehåller regler om

arbele i ungdomslag hos staten, arbete i ungdomslag hos staten,
kommuner, landstingskommuner, kommuner, landstingskommuner,
kommunalförbund, församlingar kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter för ar- och kyrkliga samfälligheler för ar
betslösa ungdomar som har fyllt ar- betslösa ungdomar som har fyllt an-
ton men inte tjugo år. tingen arton men inte tjugo år eller,

om de har fullföljt en minst tvåårig
gymnasial utbildning, sjutton men
inte tjugo år.
Reglerna tillämpas också på ung- Reglerna tillämpas också på ung-

domar som inte har fyllt tjugofem år domar som inte har fyllt ljugofem år och som bereds eller har beretts un- och som avses i I§ lagen (1985: dervisning, vård eller omsorger i 568) om särskilda omsorger om övrigt enligt lagen (1967:940) an- psykiskt utvecklingsstörda m.fl. gående omsorger om vissa psykiskt utvecklingss t orda.

Ett ungdomslag är en grupp av ungdomar som deltar som biträden i arbete som utförs åt arbetsgivaren och uträttar andra nyttiga sysslor som annars inte skulle ha blivit uträttade. Syftet är att ungdomarna skall få en meningsfull sysselsättning och praktisk erfarenhet av arbetslivet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

170

3 Förslag till AU 1985/86:11

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om Bil. 3

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973; 370) om arbetslöshetsförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

. 17 §2

Dagpenning utges med lägst 110 Dagpenning utges med lägst 130
och högst 315 kronor om inte annat och högst 335 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshets- följer av denna lag. Arbetslöshets
kassan beslular om dagpenningens kassan beslutar om dagpenningens
storiek. storiek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs alt 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd' skall ha följande lydesle.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2
Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd ut-

ges med 100 kronor per dag. ges med 120 kronor per dag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Arbete som har utförts enligt lagen (1983; 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall jämställas med arbete på heltid.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

' Lagen omtryckt 1982:433. Senaste lydelse 1983: 1072.

172

Innehållsförteckning AU 1985/86:11

Sammanfattning............................................................ ....... 1

Motionerna..................................................................... 4

Arbetsmarknadsläget ................................................... 17

Utskottet......................................................................... ..... 19

Riktlinjerm. m.................................................................. ..... 19

Förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken ................. ..... 19

Arbetstidsförkortning som sysselsättningspolitiskt instrument .. 24

Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87.......... 25

Åtgärder för ungdomar................................................... 29

Inledning......................................................................... 29

Riktlinjer.......................................................................... ..... 29

Nedsättning av arbetsgivaravgifter................................ 34

Ungdomsföretagande..................................................... 34

Ändring i lagstiftningen om ungdomslag ........................ 35

Medelsanvisning till anslaget Statsbidrag för ungdomslag 36

Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer............... 37

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.............. 37

Energiverksamheten....................................................... 37

Personaltilldelning för särskilda grupper av arbetssökande 41

Anslagsfrågor ................................................................ 42

Arbelsmarknadsservice .................................................. 43

Arbelsmarknadsinformalion............................................. 44

Flyttningsbidrag m. m..................................................... 44

Medelsanvisning m. m..................................................... 46

AMV; Anskaffning av utrustning...................................... ...... 46

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde. 47

Arbetsmarknadsutbildning ............................................. ...... 47

Arbetsmarknadsutbildning.............................................. ...... 47

AMU-gruppen.................................................................. 48

Den nya AMU-verksamheten........................................... 48

AMU:s omfattning budgetåret 1986/87........................... ..... 50

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag 52

Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen............. 53

Kontant arbetsmarknadsstöd......................................... ..... 54

Utbildningsbidragen........................................................ ...... 55

Finansiering.................................................................... ...... 55

Utredningskrav............................................................... 56

Ny nordisk överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet .... 58

Sysselsättningsskapande åtgärder................................ 59

Allmänt ........................................................................... 60

Rekryteringsstöd............................................................ 63

Beredskapsarbeten........................................................ 64

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet..... 69

Industribeställningar...................................................... 70

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder 70

Anslaget......................................................................... 71 173

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna 71

Bidrag till vissa affärsverksinvesleringar......................... ..... 72

Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten............................ ..... 72

Nämnden för vapenfriutbildning...................................... 75

Vapenfria tjänstepliktiga................................................. 75

Sysselsättningsskapande åtgärder för handikappade.... 76

Inledning......................................................................... 76

Riktlinjer för sysselsättningsålgärder för arbetshandikappade .. 78

Yrkesinriktad rehabilitering ............................................. 83

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 84

Arbetshjälpmedel ål handikappade................................. 85

Näringshjälp ................................................................... 88

Anställning med lönebidrag............................................. ..... 88

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag............................... 93

Inriktningen av Samhällsföretags verksamhet ............... 94

Omfattningen av Samhällsföretags verksamhet.............. 97

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare 99

Utskottets hemställan .................................................... 100

Reservationer

1. Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken (m,fp,c) 109

2. " " " (vpk) 111

3. Arbetstidsförkortning som sysselsättningspolitiskt instrument (vpk) 112

4. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken 1986/87 (m) 113

5. " " ' " " (c) . 114

6. " " " " (vpk)......... 115

7. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår (fp) 116

8. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår (c) 117

9. De arbetsmarknadspolitiska insatsernas omfattning under nästa budgetår (m) 117

10. Kvinnornas sysselsättningsmöjligheter (vpk)........... 118

11. " " (m)................. 119

12. Förutsättningarna för ökad sysselsättning för ungdom (m) 119

13. Avskaffande av ungdomslagen (m,c)........................ ... 121

14. Ålgärder för ungdomar i åldern 20-24 år (c) ....'........ ... 122

15. Översyn av det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet för ungdomar (fp) 123

16. Översyn av det arbetsmarknadspoliliska åtgärdssystemet för ungdomar m. m. (m) 125

17. Insatserförfaslajobbåtungdomarm.m. (vpk)............. ... 125

18. LärHngsutbildning i hantverksyrken (c). ............... ... 126

19. " " " (m)...................... ... 127

AU 1985/86:11

20. Arbetsmarknadspolitiskt motiverat slöd lill ungdomsförelagan- AU 1985/86:11
de (fp)....................................................................... 127

21. Stöd till kooperativt ungdomsföretagande (c).......... 127

22. Utökning av arbetstiden i ungdomslag (vpk)............ 128

23. " " " " " (m,c)............... 128

24. Fler ungdomslagsplatser i näringslivet (m ,c) .......... 129

25. Medelsanvisning till anslaget Statsbidrag för ungdomslag (m) ... 129

26. Egenregiverksamheten (c)....................................... 129

27. " , (vpk) ..................................... 130

28. Kontaktpersoner för psykiskt utvecklingsstörda (fp) 131

29. Medelsanvisning till anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (m) 131

30. Medelsanvisning lill anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (vpk) 132

31. Bibehållande av återflyttningsbidraget (m).............. 133

32. Bidraget för anställning av medflyttande (m)........... 133

33. Medelsanvisning till anslaget Arbelsmarknadsservice (m) 134

34. Målen för AMU (vpk)................................................. ... 134

35: Genomförandet av den nya AMU-organisationen (m) 135

36. Utbildningsbidrag lill vuxna med läs- och skrivsvårigheter (vpk) 136

37. Utbildning av nyanställda inom tekoindustrin (m)..... ... 136

38. Medelsanvisning lill anslaget Arbetsmarknadsulbildning (m)... 136

39. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (m). 137

40. " " " (c)........ ... 139

41. " " " (vpk).... ... 140

42. Kontant arbetsmarknadsunderstöd (vpk) ............... 140

43. Utbildningsbidragen (m)........................................... ... 141

44. " (c)............................................... ... 141

45. " (vpk)........................................... 142

46. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning

och utbildningsbidrag (m) ............................................. 143

47. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning

och utbildningsbidrag (c)................................................ ... 143

48. Ökad egenavgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen (fp) 143

49. Utredning om reformerat system för arbetslöshetsförsäkringen (m,fp,c) 144

50. Utredning om reformerat syslem för arbetslöshetsförsäkringen (vpk) 146

51. Följsamhet "mellan löneutveckling och arbelslösheisersättning (m,fp,c) 146

52. Ny anslagsteknik för anslaget Sysselsättningsskapande ålgärder

(m) ................................................................................. 146

53. Basprogram för arbetsmarknadspoliliska ålgärder i vissa län (vpk) 147

54. Särskilda stödåtgärder vid förelag i sysselsättningssvaga orter (vpk) : 148

55. Avveckling av rekryteringsstödet (vpk).................... 148

56. Omfattningen av beredskapsarbetena m. m. (m)..... 149 15

53. Ökade beredskapsmedel till natur-och kulturminnesvård (vpk) 149 AU 1985/86:11

54. En föriängning av tiden för slarla-eget-bidragel (fp). 150

55. Medel till industribeställningar (m)............................ 150

56. Medelsanvisning lill anslaget till Sysselsättningsskapande åtgär-der(m) 151

57. Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten (m) .............. ... 151

62. " " " " (c).................... ... 152

63. Riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade

(m) ................................................................................. ... 154

64. Riktlinjer för sysselsättningsåtgärder för arbetshandikappade (vpk) 154

65. Insatser för svårplacerade i Slockholms län (vpk) :.. ... 156

66. Bidragiill arbetsbiträde (vpk).................................... ... 156

67. Arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade egna företagare (c) .. 157

68. Den allmänna utformningen av lönebidraget (m,fp,c) 157

69. Inlroduktionsbidraget (vpk)...................................... ... 158

70. Det särskilda lönebidraget (fp)................................. 158

71. " " " (vpk)............................... 159

72. Lönebidraget till allmännyttiga organisationer (fp, vpk) 159

73. Medelsanvisning till anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning (vpk) 160

74. Utslussning av anställda från Samhällsföretagsgruppen (m) 160

75. Inbyggda verkstäder (fp) ........................................ ... 161

76. Prioritering av vissa handikappgrupper (fp)............. ... 162

77. " " " " (vpk) ............. 162

78. Sysselsättningsvolymen inom Samhällsföretagsgruppen (fp,c) .. 163

79. " " " (vpk) .. 163

80. Långsiktig plan för Samhällsföretagsgruppen (vpk). ... 164

81. Driftbidraget till Samhällsföretagsgruppen (m)......... 164

82. Medelsanvisning till anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag (vpk) 165

83. Medelsanvisning till anslaget Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (m) 165

Särskilda yttranden

1. Avskaffande av ungdomslagen (vpk)........................ 166

2. Ålgärder för ungdomar i åldern 20-24 år (vpk)......... 166

3. Översyn av det arbetsmarknadspoliliska systemet för ungdomar

(c)................................................................................... 166

4. Lärlingsutbildning i hantverksyrken (fp) .................. 167

5. Genomförandet av den nya AMU-organisationen (vpk) 167

6. Flexibilitet inom AMU (fp)........................................... 167

7. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (fp) 167

8. Avveckling av rekryteringsstödet (m)....................... 168

9. Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder (m) . 168

10. " " " " (c) ... 168

11. Ändrade regler för bidrag till Arbetshjälpmedel åt handikappade

och Näringshjälp (m,fp,c) .............................................. 169

Bilagor med lagförslag.................................................... 170

gotab Stocktiolm 1986 10461

176

1980	217 500	27 800
1981	278 500	30 300
1982	317 800	30 700
1983	335 200	30 100
1984	319 700	31000
1985	313 400	31000
Källa: AMS

1984/85	Utgift	460 798 000'
1985/86	Anslag	507 399 000
1986/87	Förslag	530 309 000

1984/85	Utgift	2 776 072 000
1985/86	Anslag	2 822 000 000
1986/87	Förslag	3 052 000 000