Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1984/85:85

om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m.m.;

beslutad den 8 november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen atl anla de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I prop. 1984/85: 18 har regeringen föreslagit atl en faslighetsskatt skall tas ut fr. o. ra. år 1985. I propositionen aviserades ändringar i ränlebidrags-systeraet i syfte alt korapensera de fastighetsägare som har vissa typer av lån som omfattas av räntebidragssystemet för de kostnadsökningar som skatten beräknas medföra.

1 föreliggande proposition lämnas förslag lill sådana åtgärder.

1 propositionen föreslås också vissa ändringar av reglerna för upptrapp-ning av den garanterade räntan under år 1986 för lån till vissa årgångar av hyres- och bosiadsrällshus.

Vidare föreslås alt regeringen skall ges möjlighet att i särskilda fall bevilja allmännyttiga företag uppskov under elt år, helt eller delvis, med avsättning till konsolideringsfond.

Slutligen föreslås vissa ändringar i reglerna för inkomstprövning av de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

1    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 85


Prop. 1984/85:85


 


Prop. 1984/85:85

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-11-08

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Wickbom.

Föredragande: statsråden R. Carlsson och Sigurdsen

Proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. ra.

Statsråden Carlsson och Sigurdsen anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för bostads- resp. socialdepar­tementet.

Statsrådet Carlsson heraställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag sora han och statsrådet Sigurdsen har lagl frara.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­dena har lagt frara.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un­derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.


 


Prop. 1984/85:85

Bilaga I

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET
              PROTOKOLL

vid regeringssararaanträde 1984-11-08

Föredragande: statsrådet R. Carisson

Anmälan till proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m.

1    INLEDNING

Regeringen överläranade nyligen till riksdagen ett förslag om en statiig faslighetsskatt (prop. 1984/85: 18). 1 sin anmälan till propositionen (bil. 1) redovisade chefen för bostadsdepartementet bl.a. vilka anspråk som bo­stadssektorn f. n. ställer på statsbudgeten. Han framhöU därvid bl. a. att de åtgärder som har vidtagits för att begränsa budgetbelastningen inte är tUlräckliga för att det skall vara möjligt att både uppehålla den nödvändiga investeringsvolymen i framliden och motverka en fortsalt ökning av sub­ventionerna till bostadssektorn.

Åtgärderna har inte heller fördelat bördorna på ett rättvist sätt. Ett solidariskt omfördelningssyslem förutsätter att alla fastighetsägare bidrar till den nödvändiga subventioneringen av ny- och ombyggnadsinvestering­arna.

Det förslag till fastighetsskatt som regeringen mot denna bakgrund re­raitterade till lagrådet var avsett att tillsaramans med systemet med stegvis höjning, s. k. upptrappning, av den garanterade räntan för lån inom ränte­bidragssystemet bli ett instruraent för att rättvist fördela de uppoffringar sora krävs om vi också i framtiden skall kunna garantera alla människor goda bostäder till rimliga kostnader. Förslaget innebar följdriktigt att en fastighetsskatt skulle tas ul endast av sådana fastighetsägare vars ränte­kostnader inte årligen ökade lill följd av upptrappningar av den garantera­de räntan.

Lagrådet ansåg emellertid att den ordning sora regeringen hade föresla­git skulle göra reglema för fastighetsskatten alltför svårtillgängliga. Lagrå­det förordade att skatten i stället borde göras genereU - utan undantag -och att fastighetsägare som har lån som omfattas av räntebidragssystemet borde kompenseras för skallen inom detta system. Mot denna bakgrund har det förslag som nu har presenterats för riksdagen getts en något ti    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 85


 


Prop. 1984/85:85                                                      4

annoriunda utformning. Propositionsförslaget innebär bl.a. att skallen skall tas ut av alla fastighetsägare.

Chefen för bostadsdepartementet framhöll atl denna ändring av fastig­hetsskattens utformning - föratt skatten skall vara bostadspolitiskt accep­tabel - krävde alt fastighetsägare som omfattas av räntebidragssysiemel kompenseras för de kostnadsökningar som skallen beräknas komma alt medföra.

1 det följande presenterar jag ett förslag lill ändringar av reglerna lör räntebidrag med hänsyn till den föreslagna fastighetsskatten. Vid bedöm­ningen av vilka ändringar som är nödvändiga har jag också tagit hänsyn lill det förslag att avskaffa den kommunala beskattningen för juridiska perso­ner som regeringen nyligen har beslutat alt förelägga riksdagen (prop. 1984/85:70).

Jag kommer också att föreslå bl.a. alt allmännyttiga bostadsförelag, som enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU II. rskr 63) är skyldiga att under åren 1984 - 1986 avsätta medel lill en särskild konsoli­deringsfond, under vissa förutsättningar skall kunna medges dispens frän detta krav under år 1985. Äv detta följer att dessa förelag också fär en med ett år förlängd tidsfrist för att bygga upp fonden.

2   GRUNDERNA FÖR FASTIGHETSSKATTEN

Innan jag går över till att redogöra för mina förslag till ändringar i räntebidragssystemet m. ra. vill jag kort redogöra för fastighelsskalten enligt den utformning som den har getts i förslagei lill riksdagen.

Skatten skall tas ut fr.o.m. den 1 januari 1985. Den berör fastigheter som i fastighetstaxeringssamraanhang benämns hyreshusenheter, småhus­enheter samt hyreshus och småhus med tillhörande tomimark pä lant­bruksenhet.

Underiaget för skatten skall för småhusen vara en tredjedel av taxerings­värdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet.

Skattesatsen skall vara 1,4 % för schablontaxerade fastigheter och 2% för övriga fastigheter. För den senare kategorin av fastigheter skall skatten utgöra en avdragsgill driftskostnad.

För i första hand småhus skall skattesatsen trappas upp under tre år. För schablonbeskattade småhus tas skatten ut med 0,5% år 1985 och med l,0%år 1986. Fr.o.m. år 1987 blir skatteuttaget 1,4%.

Fastighetsskatten skall debiteras och uppbäras enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Detta innebär bl.a. att lokala skattemyndighe­ten för skattskyldiga som eriägger B-skatt redan för år 1985 kan debitera preliminär skatt med hänsyn tagen till fastighetsskatten.


 


Prop. 1984/85:85                                                                5

3   PRINCIPER FÖR ÅTGÄRDER INOM RÄNTEBIDRAGS­SYSTEMET

3.1      Val av modell för åtgärderna

Vid bedömningen av vilken modeU som lämpligen bör användas för atl kompensera dera sora vid sidan ora en fastighetsskatt också skall betala successivt ökade räntekostnader till följd av upptrappningarna av den garanterade räntan inora raraen för räntebidragssystemet, har jag övervägt möjligheten av en direkt kompensation krona för krona för fastighetsskat­ten. En sådan ordning skulle vara möjlig att tillämpa om lånemyndighe­terna hade tillgång till uppgifter om taxeringsvärdet för varje fastighet som omfattas av räntebidragssystemet. Så är emellertid inte fallet. Det kan inte heller åstadkomraas annat än till priset av en raycket betungande adraini­slration. Jag har därför stannat för en ordning sora innebär en raer scha-bloniserad kompensation för fastighetsskatten. Den gmndar sig på statistik över dels taxeringsvärdena, som utgör underlag för beräkning av fastig­hetsskatten, dels låneunderlagen, på vilka beräkningen av den garanterade räntan gmndas.

3.2      Gällande regler och vissa avgränsningar av åtgärdernas omfattning

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) lämnas med belopp sora raotsvarar skillnaden raellan den verkliga räntekostnaden för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet för sararaa lånedelar. För vissa låntagarkalegorier, s.k. privata fastighetsägare, lära­nas räntebidrag även för en viss del av den beräknade kostnaden för eget kapital. Vid ombyggnad av andra hus än egnahem kan räntebidrag lämnas för markkostnader, även ora de inte ingår i låneunderiaget.

Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden utgör f. n. 5,5 % för egnaherasägare och 3,0% för övriga låntagarkalegorier. Den höjs årligen på visst sätt genora s. k. norraala upptrappningar. Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter för övriga låntagarkalegorier. Under senare år har också genomförts vissa extra upptrappningar av den garanterade räntan.

Räntebidragssystemet omfattar f.n. hyres- och bostadsrättshus byggda eller ombyggda senare än år 1957. 1 fråga om egnahem orafattar systemet endast sådana hus för vilka bostadslånet har utbetalats efter år 1974, dvs. i huvudsak hus byggda efter år 1974. Systemet orafattar f.n. hyres- och bostadsrättshus raed ca 1 300000 lägenheter och 300000 egnahem. I dessa antal ingår inte lägenheter i hus som enbart har energisparlån.

Räntebidragssystemet orafattar vid sidan av lån till reguljär ny- och orabyggnadsverksarahet även lån sora har läranats för åtgärder för en bättre hushållning raed energi, s.k. energisparlån, och lån för åtgärder


 


Prop. 1984/85:85                                                      6

vilka behövs för att rainska radondotterhallen i bostäder, s.k. radonlän. Räntebidrag läranas också för vissa typer av underhällslän och i vissa fall vid förbättring av bostadshus genom underhålls-, reparations- och energi-sparåtgärder. Motiv saknas enligl min mening för all kompensera faslig-helsägare som endast har dessa typer av lån för fastighetsskatten.

Ändringar av den garanterade räntan innebär normalt, under förutsätt­ning atl övriga faktorer är oförändrade, att räntebidraget förändras. För vissa lånetyper - lån tiU nybyggnad av hyres- och bosiadsrällshus - är emellertid amorleringslaklen för bostadslånet en funktion av nivån pä den garanterade räntan. Amorteringen av del statliga länet påbörjas i dessa fall nämligen först när den garanterade ränlan överstiger den faktiska ränlan. Araortering sker då raed det överskjulande beloppet. Amorleringslaklen ökar därefier allteftersom den garanterade räntan trappas upp. Nivån pä den garanterade räntan har därför belydelse ända fram till den lidpunki dä det statliga lånet slutaraorteras. En sänkning av nivån för den garanterade räntan leder sålunda antingen till att räntebidragen ökar eller lill atl amor­teringsbeloppen under året blir lägre än vad som annars vore fallet. Dessa effekter kvarstår under lånets resterande löplid. Denna amorteringsprincip lillämpas för räntelån, paritetslån och lån enligl bosladsfinansieringsför-ordningen. För lån enligl bosladsfinansieringsförordningen har dock beslut fattats (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303) om alt de lån som utbetalas fr.o.m. den 1 juli 1985 skall löpa med en fast amorteringsplan. Län lill egnahera och tUl orabyggnad av hyres- och bosiadsrällshus löper redan raed en fast araorteringsplan. Ändringar i nivån för den garanterade räntan blir i dessa fall verkningslösa ora den garanterade räntekostnad som änd­ringarna medför överstiger den faktiska räntekostnaden.

Om kompensationen för fastighetsskatten genomförs genom all den garanterade räntan sänks, blir således ägare till egnahem och ombyggda hyres- och bosiadsrällshus kompenserade genom ökade räntebidrag fram till den tidpunkt då den garanterade räntan överstiger de faktiska riinte-koslnaderna. Ägare till nybyggda hyres- och bostadsrätishus, för vilka bostadslånet betalas ut före den I juli 1985, kompenseras genom ökade räntebidrag eller rainskade amorteringar fram till den tidpunkt då det statliga lånet slulbetalats. Detta medför att fastighetsägarna kompenseras för fastighetsskatten under en tidsperiod som i princip molsvarar den period under vilken deras fastigheter skulle ha varit undantagna från skat­ten enligt det lill lagrådet remitterade förslaget.


 


Prop. 1984/85:85                                                                 7

4    ÅTGÄRDER AVSEENDE HYRES- OCH BOSTADS­RÄTTSHUS

4.1 Allmänt

Jag inleder med att behandla kompensationsåtgärderna i fråga om hyres-och bosiadsrällshus. Till denna grupp av fasligheter hänför jag andra hus än småhus som beskattas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928; 370). dvs. flerbostadshus samt småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt.

I följande diagram redovisar jag taxeringsvärdet per ra" (total bostads-och lokalyta) för samtliga hyreshus med nybyggnadsår 1958-1983. Vidare redovisas taxeringsvärdet per m* för bosladshyreshus, dvs. hus där hyres-intäkterna till minst 85 % belöper på bostäder. Slutligen redovisas räntebi­dragsunderlaget, kr./m". för motsvarande årgångars nyproduktion. Ränte-bidragsunderiaget utgörs av den totala belåning av fastigheten som beaktas vid beräkning av den garanterade räntan.

Hyreshus dvs. flerbostadshu. .som upplåts med hyres- eller bostadsrätt. Taxerings­värde per m samtliga hyreshus (.SH) och hus med huvudsakligen bostäder (HB) samt hidragsunderlag per m (Biu). samtliga flerbostadshus, etter nybyggnadsär. I 000 kr

Kr./m-


5 000 -

:;oo -


, Biu; 1980:3 600 Kr./m-

/     1981:4   300 "

1982:4 800 "

1983:5            000 "


non

1 500-

1 000-


500-


Bi6


r


' ' I ' ' ' ' I ' ' ' ' I ' ' I' I I I I I I "I I I I------------------------------ Ar

1960    1965   1970   1975    1980


 


Prop. 1984/85:85                                                      8

Av diagrammet framgår att de genomsnittliga taxeringsvärdena normalt är högre ju senare husen är byggda. För de tidigare årgångarna uppgår taxeringsvärdet för gmppen samtliga hyreshus till ca 800 kr./m, medan det för de senaste årgångarna uppgår till ca 2000 kr./m Taxeringsvärdet per m för bostadshyreshus är genomgående lägre än för gmppen samtliga hyreshus. En större andel lokaler medför således i allraänhet etl högre taxeringsvärde.

Också bidragsunderiaget per ra varierar raellan olika årgångar. Det uppgår sålunda i genorasnitt till ca 500 kr./ra för de lidigare årgångarna och till ca 5 000 kr./m för de senare årgångarna.

Bidragsunderiaget är i de tidigare årgångarna lägre än taxeringsvärdet, raedan det i senare årgångar är raer än dubbelt så högt som taxeringsvär­det. Dessa relationer återspeglas i de åtgärder som jag föreslår i det följande.

Fastighetsskatten föreslås, sora jag tidigare har närant, utgå med 2% av taxeringsvärdet för konventionellt beskattade hus och med 1,4% för schablonbeskattade hus, dvs. främst hyreshus som innehas av allmännyt­tiga bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar. Dessa skillnader i fråga ora skattesatsen medför att kompensationen inom räntebidragssystemet måsle differentieras med hänsyn till ägarekategori.

1 propositionen ora en statlig fastighetsskatt framhöll chefen för bostads­departementet att man, då kompensationen inora räntebidragssystemet fastställs, även måste beakia kostnadseffekterna av förslaget om avskaf­fandet av den komraunala beskattningen av juridiska personer. Detta för­slag har lagts fram i första hand av förenklingsskäl. Syftet är således inte att skattebetalarna skall få lägre skatt. Därför föreslås i propositionen att det statliga skatteuttaget skall öka. Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas att de juridiska personer som äger fastigheter som ger ett skattemässigt underskott inte kommer att beröras av att det statliga skat­teuttaget ökar. För dem uppstår därför en skattelättnad när den kommuna­la garantiskatten tas bort. Motsvarande situalion kan uppkomma för fastig-beter där det skattemässiga överskottet understiger den kommunala garan­liskatten. Enligt rain bedömning ger en stor del av det fastighetsbestånd sora orafattas av räntebidragssystemet i dag ett skattemässigt underskott. Detta förhållande bör beaktas när omfattningen av de inom räntebidrags­systemet erforderliga kompensationsåtgärderna fastställs.

Vad jag nu har sagt leder till att kompensationsåtgärderna måste utfor­mas olika för olika kategorier av fastighetsägare. Allmännyttiga företag och bostadsrättsföreningar kan behandlas enhetligt. Till denna gmpp bör också föras studentbostadsföretag och Slockholms kooperativa bostads­förening. Skilda regler krävs däremot för övriga juridiska personer och för fysiska personer.

Vid beräkning av kompensationsåtgärderna har jag tagit hänsyn till att det föreligger regionala differenser i fråga om såväl taxeringsvärde sora


 


Prop. 1984/85:85                                                                    9

bidragsunderiag. När jag har bedömt nivån för erforderiig kompensation har jag däiför sökt garantera att inga regioner blir missgynnade.

Hänsyn har också tagils till att vissa bostadskoraplement. t.ex. garage­platser, ingår i taxeringsvärdet men inte i det redovisade bidragsunderla­get. Kompensation krävs dock även för dessa för att inte boendet indirekt skall Iräffas av kostnadsökningar.

4.2 Förslag tUl särskilt räntebidrag för år 1985

Mina överväganden har lett fram till att de olika fastighetsägarekatego­rierna under år 1985 bör ges kompensation på följande sätt för de ökade koslnader som fastighetsskatten medför.

Kompensationsbehov år 1985 i procent av bidragsunderlaget för olika fastighetsägare­kategorier'

 

Färdig-

Allmiinnyltiga

Övrig;

iijuri-

Fysiska

stiilliindeår

företag och

bosladsriilts-

föreningar

diska

personer

personer

-1960

1.8

2.6

 

.1.2

1961-6.'<

1.4

2.0

 

2.."!

1966-70

1.3

I.8.S

 

2.3

1971-7."!

1.2

1.7

 

2.2

1976-78

1.0

1.4.S

 

1.7.S

1979-80

0.8."!

1.2

 

1.45

1981-8.1

O..S.S

0.8

 

0.9."!

1984

0.4

0.6

 

0.7

' Uppgifterna i tabellen avser bostadslån som har betalats ut före år I98.'>.

Som framgår av tabellen bör storieken av räntebidragsökningen göras beroende av när byggnaden färdigställdes. För att systemet också skall bli praktiskt hanlerbart har jag angett procentsatserna som genomsnitt för ett antal årgångar av hus. vilket i sig kan leda till såväl under- som överkom­pensation för vissa fastighetsägare.

Kompensationen för de allra senaste årgångarna är något hög. Jag anser emellertid all detla är motiverat med hänsyn lill atl byggandet - såväl ny-som ombyggnad - i slor utsträckning sker på relativt centralt belägna fasligheter, där ta.xeringsvärdena kan variera kraftigt till följd av bl.a. andelen lokaler. Eftersom kostnaderna redan i utgångsläget är höga i dessa årgångar är det viktigt att inte ytterligare kostnadsökningar uppstår till följd av skatten.

Det kan finnas anledning att i sammanhanget något kommentera det kompensationsbehov som redovisas för hus färdigställda år 1984. Att det är så lågt, uttryckt som procentandel av låneunderlaget, beror på att låneunderiaget kora att höjas avsevärt till följd av ändringarna i reglerna för kompensation för räntekostnader under byggtiden (prop 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95).


 


Prop. 1984/85:85                                                     10

Enligt min mening bör kompensationen för fastighetsskatten komma fastighetsägaren tillgodo i så nära anslutning som möjligt till att denne erlägger skallen. Eftersom riksdagsbeslut rörande fastighetsskatten beräk­nas föreligga i december borde det var möjligt för de lokala skattemyndig­heterna att senast under andra halvåret 1985 anpassa det preliminära skatteuttaget, i varje fall för fastighetsägare raed ett raer omfattande fas-tighelsinnehav, lill alt fastighetsägarna har alt belala den nya fastighets­skatten.

Sänkningar av den garanterade räntan komraer fastighetsägaren tillgodo per den I juli och den I januari. En räntesänkning per den 1 januari 1985 kommer således fastighetsägaren tillgodo med halva beloppet den 1 juli 1985 och med återstoden den 1 januari 1986. Ett sådant förfarande skulle medföra att fastighetsägarna fick vidkännas omfattande likviditetspåfrest­ningar som de inte har kunnat förutse. Jag har därför komrait till den slutsatsen alt kompensationen för år 1985 i sin helhel bör betalas ut i form av etl särskilt räntebidrag under år 1985. Detta bidrag bör utgöra produk­ten av de procenttal som jag tidigare har redovisat och respektive fastig­hets bidragsunderiag. Särskilt räntebidrag bör lämnas i samtliga låneären­den där bostadslånet har utbetalats före utgången av år 1984.1 de låneären­den där lånet betalas ut vid en senare tidpunkt bör kompensationen lämnas genora att räntan för det första året av lånetiden sänks. Fr.o.m. år 1986 bör dock kompensationen i samtliga låneärenden inordnas i del ordinarie räntebidragssystemet. Inför år 1986 är det dock enligt rain raening aktuellt raed ytteriigare åtgärder inom räntebidragssystemet. Jag återkoraraer till ändringar i detta i det följande.

Jag förordar således att ett särskilt räntebidrag raed den nu redovisade utformningen utbetalas till ägare av hyres- och bostadsrättshus som omfat­tas av räntebidragssystemet lill följd av reguljär ny- och ombyggnadsverk­samhet. Det bör ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten för utbetalningen. Utbetalningen av bidraget bör belasta anslaget B 4. Ränte­bidrag m. ra. under statsbudgetens elfte huvudtitel.

4.3 Förslag till permanenta åtgärder fr. o. m. år 1986

Som jag tidigare har nämnt trappas den garanterade räntan årligen upp på visst sätt. Dessa s. k. norraala upptrappningar är lika stora för alla årgångar av hus och utgör för hyres- och bostadsrättshus 0,25 procenten­heter. Som jag tidigare har redovisat är de genomsnittliga bidragsunderia-gen emellertid mycket högre i senare årgångar av bostäder än i tidigare. Della beror främst på de över åren ökade produktionskostnaderna. De kapitalkostnadsökningar som de näranda upptrappningarna medför blir därför olika stora i olika delar av beståndet. För de äldre husen motsvarar en norraal upptrappning en ökning om I -2 kr./m raedan den i nyproduk­tionen raotsvarar 13-14 kr./ra. Samtidigt är även kapitalkostnaderna för lån inom bidragsunderiaget lägre för äldre hus än för yngre. Mot bl.a.


 


Prop. 1984/85:85                                                     H

denna bakgmnd har under åren 1980-1985, vid sidan av de normala upp­trappningarna, genoraförts eller beslutats om s. k. extra upptrappningar av den garanterade räntan för vissa årgångar av hus.

Några beslut har inte fattats ora extra upptrappning av den garanterade räntan för år 1986. Enligt rain raening finns dock anledning att justera räntan också för detta år med avsikt att fördela kostnadsökningarna jäm­nare i beståndet. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör detta göras så att statens utgifter för räntebidrag totalt sett minskas. Justeringen bör med hänsyn till vad som har anförts om skiUnaden i kapitalkostnader i utgångsläget avse äldre hus och utformas som extra upptrappning av den garanterade räntan år 1986 som avräknas raot den erforderliga korapensa-lionen för faslighetsskatten.

Storleken pi upptrappningen framgår av följande tablå

Färdigställandeår Extra upptrappning        Kostnads-

procentenheter   ökningar

kr./m

-1960             1,2                    4-7

1961-65            0,8                    4-5

1966-70            0,5                    3-4

1971-75            0,2                    2-3

Kostnadsökningarna till följd av dessa upptrappningar uppgår som fram­går av tablån till mellan 2 och 7 kr./ra för hyres- och bostadsrättshus. De genorasnittliga effekterna för SABO-företagen beräknas uppgå till ca 2,80 kr./m. Det kan i sararaanhanget nämnas att de extra upptrappningar sora har beslutats för år 1985 är högre för bostadsrättshus än för raotsvarande hyreshus. Kostnadsökningarna till följd av dessa är för hyreshusen i stort sett i nivå med dem sora blir följden av de nu föreslagna upptrappningama. För SABO-företagen beräknas de extra upptrappningarna som har beslu­tats för år 1985 medföra kostnadsökningar om ca 2,15 kr./m.

Om de nu föreslagna extra upptrappningarna avräknas från den kompen­sation som jag tidigare har redovisat krävs för fastighetsskatten blir slutre­sultatet att den garanterade räntan perraanent bör sänkas enligt följande. Sänkningen är uttryckt i procentenheter.

Sänkning i procentenheter av den garanterade räntan år 1986 för hyres- och bostads­rättshus

 

Färdig-

Allmännyttiga

Övrig;

ijuri-

Fysiska

ställandeår

företag och bostadsrätts­föreningar

diska 1

personer

personer

-1960

0.6

1,4

 

2,0

1961-65

0.6

1.2

 

1.7

1966-70

0,8

1.35

 

1,8

1971-75

1.0

1,5

 

2.0

1976-78

1.0

1,45

 

1,75

1979-80

0.85

1.2

 

1.45

1981-83

0,55

0,8

 

0,95

1984

0,4

0.6

 

0,7

Uppgifterna I tabellen avser bostadslån som har betalats ut före år 1985.


 


Prop. 1984/85:85                                                     12

Jag förordar således att den garanterade räntan för hyres- och bostads­rättshus sänks i enlighet raed vad jag här har redovisat. Sänkningen bör ske från den räntenivå som gäller per den 31 december 1985 och gälla fr. o. m. den 1 januari 1986.

Normala upptrappningar, sora i vissa fall sker på årsdagen för bostads­lånets utbetalning, skall genomföras i normal ordning.

5   ÅTGÄRDER AVSEENDE EGNAHEM 5.1 Allmänt

Jag övergår nu till att behandla kompensationsåtgärderna i fråga om egnahem. Till denna gmpp hänför jag småhus som beskattas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), dvs. småhus med lån för vilka den garanterade räntan fastställs enligt 38 § första stycket 1 bostadsfinansie­ringsförordningen.

Jag vill inledningsvis framhålla attjag har tagit samma hänsyn till regio­nala variationer ra. ra. vid mina överväganden om erforderlig korapensa­tion vad gäller egnahera sora jag har gjort i fråga om hyres- och bostads­rättshus.

1 följande diagram redovisas de genomsnittliga taxeringsvärdena för egnahem byggda efter år 1974. 1 diagrammet redovisas också det genom­snittliga bidragsunderiaget för egnahem uppförda under motsvarande år.

Egnahem. Taxeringsvärde (T) och bidragsunderlag (Biu) per lägenhet efter nybygg­nadsår. 1000 kr.


Kr.


/l.h


 


500-400

300-200-100-


Biu


~]——I—'—I—'—I—'—I—'—T'

1974  1976  1978  1980  1982  1984

Av diagrammet framgår att taxeringsvärdet inte skiljer sig mellan hus med olika färdigställandeår. Bidragsunderlaget däremot stiger över tiden.

1 de allra flesta fall kommer fastighetsskatten för år 1985 att påföras egnahemsägaren först vid 1986 års taxering. Det beror på att fastighets­skatten i regel medför en så begränsad ökning av den totala skattebelast­ningen att den preliminära debiteringen inte behöver ändras. Huvuddelen


 


Prop. 1984/85:85                                                     13

av fastighetsskatten komraer därför att inbetalas sora fyllnadsbetalning under våren 1986 eller sora s. k. kvarskatt under år 1987.

Fastighetsskatten för år 1986 bör lokala skatterayndigheten kunna beak­ta för de egnaherasägare sora under hösten 1985 begär särskUd beräknings­grand för 1986 års prelirainära skatt, därför att de i regel har höga ränte­kostnader. Det kan antas att flertalet egnaherasägare raed fastighet sora orafattas av räntebidragssystemet har särskild beräkningsgmnd för 1986 års preliminära skatt.

Vad jag här har sagt innebär att raånga fastighetsägare under år 1986 erlägger såväl 1985 års sora 1986 års fastighetsskatt.

5.2 Förslag till ändringar i räntebidragssystemet

Med hänsyn till att egnahemsägare i regel inte behöver betala fastig­hetsskatten förrän under år 1986 krävs inga kompensationsåtgärder dess­förinnan. Under år 1986 måste dock såväl 1985 som 1986 års skatt korapen­seras, dvs. totalt ett skatteuttag om 1,5%, vilket överstiger skatteuttaget för komraande år sora uppgår till 1,4%.

Korapensation för fastighetsskatten för åren 1985 och 1986 bör genorafö­ras i förra av en sänkning av den garanterade räntan den 1 januari 1986. De räntebidrag som normalt blir följden av denna åtgärd kommer härigenom fastighetsägaren tillgodo med ett halvt belopp per den 1 juh 1986 och med återstoden per den I januari 1987.

När det gäller storleken av denna sänkning måste beaktas att de ränte­kostnader, som räntebidraget är avsett att täcka, i skattesammanhang utgör avdragsgilla kostnader. För egnahemsägaren ersätts således en del av räntebidraget av en skatteminskning. Vid beräkning av egnahemsäga­rens kompensationsbehov har jag utgått från atl denne har en marginal­skatt ora 50%.

I följande tabell redovisar jag de sänkningar av den garanterade räntan som enligt min mening behövs. Sänkningarna bör ske från den räntenivå som gäller per den 31 december 1985 och gälla fr. o. ra. den 1 januari 1986. Sänkningarna bör göras i de låneärenden där bostadslånet har betalats ut före utgången av år 1985.

Normala upptrappningar, sora i vissa fall sker på årsdagen för bostads­lånets utbetalning, skall genoraföras i norraal ordning.

Kompensation i form av sänkt garanterad ränta för egnahemsägare'

Färdigställandeår                   Räntesänkning

(procenienheler)

-1976                                    1,6

1977-78                                   1,1

1979-80                                  1,0

1981-82                                  0,8

1983-85                                  0,7

' Uppgifterna I tabellen avser bostadslån som har betalats ut före ulgången av år 1985.


 


Prop. 1984/85:85                                                     14

Räntebidragskorapensationen under år 1986, sora enligt vad jag tidigare har anfört, avser skatteinbetalningar för både år 1985 och år 1986, är således något högre än vad som erfordras vid det normala skatteuttaget om 1,4%. Denna nivå uppnås år 1987. Förändringar av den garanterade räntan med anledning av detta bör eventueUt beaktas i annat sammanhang.

Jag har tidigare föreslagit åtgärder för att fördela kostnadsökningarna till följd av upptrappningar av den garanterade ränlan jämnare i beståndet av hyres- och bostadsrältshus. Åtgärderna medför atl statens utgifter för räntebidrag rainskas. Differenserna raellan bidragsunderlaget för äldre egnahera och yngre är i och för sig betydande varför det skulle kunna vara raotiverat raed vissa justeringar av upptrappningstakten även för egnahem. Kapitalkostnaderna är dock till följd av de extra upptrappningarna redan relalivt höga, varför jag anser att upptrappningstakten f.n. inte bör jus­teras.

Jag förordar att de garanterade räntorna för egnahem sänks i enlighet med vad jag har anfört. Till sänkning av den lägsta garanterade räntan återkommer jag i det följande.

6 SÄNKNING AV DEN LÄGSTA GARANTERADE RÄNTAN

De åtgärder inom räntebidragssysteraet sora jag har förordat beträffande hyres- och bostadsrättshus bör gälla i ärenden där bostadslånet betalas ut före utgången av år 1984.1 ärenden där bostadslånet betalas ut senare bör korapensationen för faslighetsskatten i stället ske genom en sänkning av räntan för det första året av lånetiden. Denna sänkning bör gälla i samtliga låneärenden oavsett under vilket år huset har färdigställts. Sänkningen bör raotsvara det kompensationsbehov som jag tidigare har redovisat förelig­ger för hus färdigställda år 1984.

Jag förordar att räntan för det första året av lånetiden för hyres- och bostadsrättshus som innehas av allmännyttiga företag, bostadsrättsföre­ningar, studentbostadsföretag eller Stockholms kooperativa bostadsföre­ning sätts till 2,6 procent i de fall bostadslånet utbetalas efter utgången av år 1984, för övriga juridiska personer till 2,4 procent och för fysiska personer till 2,3 procent.

Vad gäller egnahera, dvs. småhus med lån för vilka den garanterade räntan fastställs enligt 38 § första stycket 1 bostadsfinansieringsförord­ningen, förordar jag att räntan för det första året av lånetiden fastställs till 4,8 procent i ärenden där bostadslånet betalas ut efter utgången av år 1985.


 


Prop. 1984/85:85                                                     15

7   STATENS KOSTNADER FÖR KOMPENSATIONEN

Kostnaderna för det särskilda räntebidrag för hyres- och bostadsrätishus sora jag tidigare har förordat skall betalas ul under år 1985 kan beräknas uppgå till ca 1 000 milj. kr. Under år 1985 utgör således hela kompensa­tionen ell direkt bidrag. När kompensationen under år 1986 infogas i det ordinarie räntebidragssystemet kommer kompensationen för hyres- och bostadsrätishus i vissa fall atl bestå i att amorteringarna av det statliga lånet blir lägre än vad som annars skulle ha varil fallet.

För år 1986 föreslås också extra upptrappningar av den garanterade räntan för vissa hyres- och bostadsrätishus. Dessa upptrappningar skall avräknas från kompensationsåtgärderna innan dessa fogas in i räntebi­dragssystemet. Under år 1986 kommer därför ökningarna av räntebidrags­utbetalningarna till hyres- och bostadsrältshus atl uppgå till ca 700 milj. kr. medan amorteringarna på vissa lån beräknas bli ca 50 milj. kr. lägre än vad som annars vore fallet.

Kompensationsåtgärderna för egnahem under år 1986 beräknas medföra atl utgifterna för räntebidrag ökar med ca 700 milj. kr., medan samhällets skatteintäkter lill följd av denna ränlebidragsutbetalning ökar med ca 350 milj. kr.

Slalens intäkter av fastighetsskatten beräknas under år 1985 uppgå till ca 3 000 milj. kr. medan den under år 1986 beräknas uppgå till ca 4 500 milj. kr. och när skatten är fullt utbyggd ca 5000 milj. kr. Hyreshusavgiften skulle fullt utbyggd ha tillfört statskassan knappt I 500 milj. kr.

8   DISPENS FRÅN AVSÄTTNING TILL KONSOLIDERINGS­
FOND

Allmännyttiga bostadsföretag skall enligt förordningen (1983:974) om stalligl ränleslöd vid förbätlring av bostadshus ha en konsolideringsfond som motsvarar minst 2 % av del fastighetskapital som företaget förvallar. Enligl övergångsbestämmelserna avseende åren 1984- 1986 lämnas ränte­bidrag även om kravet på konsolideringsfond inte är uppfyllt, om förelaget börjar avsälla medel under år 1984 och den årliga avsättningen molsvarar minsl 5 kr. per m- våningsyla.

Som jag tidigare har nämnt kan full kompensation för fastighetsskatten inte garanteras i varje enskilt fall. I de fall kompensationen inle blir fullständig kan ett förelag givetvis få svårigheter all göra avsättning till konsolideringsfonden. Detta kan i sin tur äventyra förelagets möjligheter all genomföra angelägna bosladsförbätlringsåtgärder. Därför bör enligt min mening dispens från kravel på avsättning lill fonden kunna medges under år 1985, i de fall kravet på avsättning lill konsolideringsfond verkar hyreshöjande. Jag förordar därtor atl regeringen begär riksdagens bemyn-


 


Prop. 1984/85:85                                                     16

digande att få raedge dispens, hell eller delvis, från kravet på avsättning till konsolideringsfond i sådana fall. Som en följd av detta förordar jag att företag som får en sådan dispens också får en med ett år förlängd tidsfrist för att bygga upp fonden.

9   HEMSTÄLLAN

Jag heraställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.         godkänna vad jag har förordat i fråga om ett särskilt räntebidrag
för hyres- och bostadsrättshus under år 1985,

2.  godkänna vad jag har förordat i fråga om sänkning av den garan­terade räntan,

3.  bemyndiga regeringen att medge dispens från kravet på avsätt­ning tiU konsolideringsfond i enlighet med vad jag har förordat.


 


Prop. 1984/85:85


17

BUaga2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-11-08


Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m.

Förbättrat kommunalt bostadstillägg

Regeringen har i proposition 1984/85; 18 lagt fram förslag om en lag om statlig fastighetsskalt sora skall omfatta hyreshus, kontorshus, småhus saml bostadsbyggnader på lantbruk. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985 och innebär bl.a. att faslighetsskatten införs i tre steg varvid skattesatsen höjs successivt och når sin fulla omfattning år 1987. Under­laget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet och övriga fasligheter hela taxeringsvärdet.

Den nya fastighetsskatten medför behov av särskilda ålgärder för att motverka en ökning av boendekostnaderna för de grupper pensionärer som har fastigheter med högl taxeringsvärde och som är beroende av särskilt ekonomiskt stöd till bostadskostnaden, dvs. de uppbär kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Vissa justeringar bör därför göras i beräkningsreglerna för bostadstillägget för atl begränsa fastigheisskattens kostnadseffekter för dessa pensionärer. Vid inkomstberäkningen till KBT beräknas enligl 5 S lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bo­stadstillägg lill folkpension m. m. en avkastning på förmögenhet med 10% på den del av förmögenheten som överstiger 60000 kr. för gift pensionär och 75000 kr. för annan. Vid beräkning av förmögenheten tas värdet av fastighet, som avses i 24 S 2 mom. kommunalskaltelagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade. upp lill hälften av taxeringsvärdet. Detsamma gäller för jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosall.

För att åsladkomma den eftersträvade kompensationen bör reglema för beräkningen av denna avkastning ändras på så sätt alt värdet av de fastig­heter som avses i nämnda paragraf endast tas upp till en fjärdedel av taxeringsvärdet. Genom denna ändring kompenseras de pensionärer som uppbär kommunalt bostadstillägg och som utan annan förmögenhet har en


 


Prop. 1984/85:85                                                     18

fastighet vars taxeringsvärde överstiger 240000 kr. för gifta pensionärer och 150000 kr. för ensamstående pensionärer.

Som jag tidigare nämnt införs fastighetsskatten i tre steg med början år 1985 och når full omfattning år 1987. Eftersom de här föreslagna ändringar­na avser att ge de berörda pensionärerna korapensation för faslighetsskatt i dess fulla orafattning år 1987 skulle det innebära en överkorapensation ora ändringama trädde i kraft redan år 1985. Genoraförs ändringarna i stället fr. o. m. år 1986 komraer däremot kompensationen att utgå på avsett vis.

Jag föreslår mot denna bakgrund att 5 § lagen (1962:392) om huslratill-lägg och koraraunah bostadstillägg till folkpension ra. ra. ändras enligt vad nu sagts. Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1986.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört heraställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inora socialdeparteraenet upprättat förslag till

lag ora ändring i lagen (1962:392) om hustratiUägg och koramunalt bo­stadstillägg till folkpension.


 


Prop. 1984/85:85                                                     19

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

5 § Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke aUmänt barnbidrag, folkpension, tiUäggspension enligt lagen (1962: 381) om allraän försäkring till den del pensionen föranlett rainskning av pensionstillskoti enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntUlägg enligl 9 kap. 1 § sista styckel lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grand av skyldskap eller svågerlag raå vara föranledd att utgiva. Som inkomst räknas icke heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller utbildningsbidrag under arbetsraarknadsutbildning. Vid inkomstbe­räkningen skall för den som åtnjuter folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som raotsvarar skillnaden raellan

a)   etl för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk­nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och

b)   den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen­
hels avkastning skall denna höjas
hets avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp, var-
med tio procent av det belopp, var­
raed förmögenheten överstiger för
med förmögenheten överstiger för
den som är gift sextiolusen kronor,
den som är gift sextiotusen kronor,
och för annan sjuttiofemtusen kro-
och för annan sjuttiofemtusen kro­
nor. Vid beräkning av förmögenhet
nor. Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av fastighet, som avses
skall värdet av fastighet, som avses
i 24 § 2 mom. kommunalskattela-
i 24 § 2 mom. kommunalskattela­
gen (1928:370) och som bebos av
gen (1928:370) och som bebos av
den pensionsberättigade, tas upp
den pensionsberättigade, tas upp
till hälften av fastighetens taxe-
till en fjärdedel av fastighetens
ringsvärde. Detsamma skall gälla
taxeringsvärde. Detsararaa skall
vid beräkning av värdet av jord-
gälla vid beräkning av värdet av
bruksfastighel, där den pensions-
jordbruksfastighet, där den pen-
berältigade är bosatt.
             sionsberättigade är bosatt.


 


Prop. 1984/85:85                                                     20

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

1 fråga ora makar skalt årsinkomsten för envar av dem beräknas ulgöra hälften av deras sararaanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkorast avrundas för envar pensionsberättigad till närmasl hela tio­tal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestäraraelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984