Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:8 Regeringens proposition

1984/85:8

om lättnader i beskattningen av ideella föreningar;

beslutad den 28 juni 1984.

Regeringen föreslår riksdagen all anla de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det grundavdrag som medges de allmännyt­tiga ideella föreningarna vid inkomstbeskattningen på f. n. 2000 kr. höjs till 15000 kr. Det högre avdraget skall medges fr. o. m. 1984 års taxering.

I    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 8

 

Prop. 1984/85:8                                                                   2

1    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs atl 48 § 1 mom. kommunalskaUelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                               Föreslagen lydelse

48                                                                          §
/ mom. Ideell förening, som är 1 mom. Ideell förening, som är
hänförlig under 53 § I mom. e), äger hänföriig under 53 § 1 mom. första
atl från den i hemortskommunen stycket e), äger att från den i hem-
taxerade inkomsten åtnjuta kom- ortskommunen taxerade inkomsten
munalt grundavdrag med 2Ö00 kro- åtnjuta kommunalt grundavdrag
nor.                                                med 15 000 kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från tryckel i Svensk författningssamling och tillämpas försia gången vid 1984 års taxering.

Har en ideell förening vid 1984 års taxering inte medgetts grundavdrag enligt denna lag får rätlelse beslutas av laxeringen enligt 72 a 8 laxeringsla­gen (1956:623) eller besvär anföras över taxeringen enligt 100 § samma lag.

Senasle lydelse 1977:572.

 

Prop. 1984/85:8                                                                   3

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs atl 8§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                              Föreslagen lydelse

Förening, som är hänförlig under Förening, som är hänföriig under
53 § 1 mom. första stycket e) kom- 53 § 1 mom. försia stycket e) kom­
munalskattelagen, äger alt från den munalskattelagen, äger all från den
taxerade inkomsien åtnjuta slalligl taxerade inkomsien åtnjuta statligt
grundavdrag med 2 000 kronor. grundavdrag med 15000 kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift pä den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling och lillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Har en ideell förening vid 1984 års taxering inle medgetts gmndavdrag enligt denna lag får rättelse beslutas av taxeringen enligt 72 a § laxeringsla­gen (1956:623) eller besvär anföras över laxeringen enligt 100 § samma lag.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. ' Senaste lydelse 1979: 1LS6.

 

Prop. 1984/85:8                                                        4

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-06-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bod­ström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: slalsrådel Feldt

Proposition om lättnader i beskattningen av ideella föreningar

1    Inledning

Riksdagen har nyligen (SkU 1983/84:38, rskr 276) begärt en översyn av beskattningsreglerna för de ideella föreningarna. Till gmnd för riksdagens begäran ligger ett flertal motioner till riksmötet 1983/84. Den övervägande delen av motionerna går ul på lättnader i inkomstbeskattningen av olika verksamheier som de allmännyttiga ideella föreningarna bedriver. Vissa frågor beträffande mervärdeskatten samt arvs- och gåvoskatten tas emel­lerlid också upp. Skatteutskottet uttalar alt översynen enligt utskottets mening bör omfalla samtliga skallefrågor för de ideella föreningarna och således - förulom inkomstskatten - även mervärdeskatten och arvsskat­ten.

Av skäl som jag strax skall redovisa anser jag det inle lämpligt alt nu tillsätta en kommitté för alt se över de av riksdagen aklualiserade frågorna. Beiräffande inkomstbeskattningen anser jag det däremoi påkallat alt ome­delbarl föreslå vissa lättnader. De övriga frågorna kan enligt min mening bäst utredas i annan ordning. Jag ålerkommer strax till detta.

2   Gällande bestämmelser

De nuvarande bestämmelserna för inkomst- och förmögenhetsbeskatt­ningen av de allmännyttiga ideella föreningarna har tillämpats fr. o. m. 1979 års taxering. De grundläggande bestämmelserna finns i 53 § I mom. försia stycket e), 54 § försia stycket i), punkt 9 av anvisningarna till 53 § och punkt 4 av anvisningarna till 54 § kommunalskaUelagen (1928:370), KL, i 7§ första stycket f) och 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

 

Prop. 1984/85:8                                                       

SIL, samt i 6 § 1 mom. b) lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskall. De innebär i korlhel följande. En förening som är allmännyttig och öppen och som använder sina inkomster i det ideella arbetet, är fri från skalt på sina kapitalinkomster och realisationsvinster. Rörelse- och fastighetsin-komsler är också undanlagna från beskattning om inkomsien lill huvud­saklig del härrör från verksamhet som har etl naluriigt samband med del allmännyttiga ändamålet eller av hävd brukar utnyttjas som finansierings­källa för ideellt arbete. För alt undvika beskattning av småbelopp är de allmännyttiga föreningarna även berättigade till etl grundavdrag på 2 000 kr. Förmögenhetsskatt eriäggs endast om och i den mån en förening är skatlskyldig för någon inkomsi.

Beträffande mervärdeskalten gäller inte några särskilda undanlag för de ideella föreningarna. Verksamhet som enligt bestämmelserna i KL är att hänföra till rörelse eller jordbruk anses yrkesmässigt bedriven och redovis­ningsskyldighet föreligger så snart omsättningen överstiger 10 000 kr.

Från gåvoskatt är de allmännyttiga ideella föreningarna befriade. Beträf­fande arvsskatten gäller emellertid en snävare gräns för skattefrihet. En­dast arv som avser all tillgodose särskilt kvalificerade allmännyttiga ända­mål blir skattefria (3 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt). Till dessa ändamål hör bl.a. all främja rikets försvar, barns och ungdoms vård och fostran, vetenskaplig undervisning och forskning. Till den skattefria kategorin hör även de religiösa samfunden. Arvsskatten för övriga allmän­nyttiga föreningar beräknas emellerlid enligt gynnsammare regler än för andra juridiska personer och är maximerad till 30%.

3    Föredragandens överväganden

Såvitt gäller inkomst- och förmögenhetsbeskattningen gäller som jag nämnt fr.o.m. år 1979 nya bestämmelser för beskattning av ideella för­eningar. De innebär i sak både förenklingar och lättnader för sådana föreningar som betraktas som allmännyttiga. För de allra flesta medför de full skattefrihet. Lagsiiftningen har på det hela taget fungerat lillfredsstäl­lande. För föreningar som driver rörelse har det dock i några fall visal sig svårt all avgöra om inkomslerna är skattefria eller inte.

Flertalel av de moiioner som väckls lill 1983/84 års riksmöie har gått ut på all föreningarna i störte utsträckning borde få skattefrihet för sådana rörelseinkomster som härrör från medlemmarnas ideella arbete. Ett exem­pel på sådanl arbele är insamling av returpapper. I svar på två frågor om detta i riksdagen den 12 januari 1984 anförde jag bl. a. följande:

Dagens lagsliftning innebär all de ideella föreningarna har en långt gående skattefrihet för sådana inkomster som av hävd används för alt finansiera deras ideella verksamhel. Pappersinsamlingar - oftast i form av kampanjer - har i decennier varit en vanlig inkomstkälla för främst idrotts-

 

Prop. 1984/85:8                                                        6

föreningarna. Somjag har sagl i lidigare interpellationssvar har insamlings­verksamheten emellertid fått en delvis ändrad karaklär lill följd av 1975 års beslul om kommunalt renhållningsmonopol. Verksamhelen har ofta fåll större omfattning och blivil permanent. Detla har lett lill osäkerhet om hur den skall bedömas i skattehänseende.

Enligt min mening bör de idella organisationerna åtnjuta skatiefrihet för dessa traditionella aktiviteter även om verksamhelen bedrivs i någol andra former än fidigare. I likhei med frågeställarna anser jag således all det är rimligt all föreningarna befrias från beskattning av normal insamling av returpapper och liknande, i synnerhet när del sker inom ramen för del kommunala renhällningsmonopolet. En gränsdragning måsle emellerlid finnas. Jag är nämligen inle beredd atl medverka till en lagstifining som innebär aU all verksamhet som bedrivs av ideella föreningar - exempelvis renl kommersiell verksamhet med anställd personal - blir skattefri endast på den grunden att vinsten används i den ideella verksamhelen.

Den lagstiftning vi här talar om är relativt ny och prejudikat från de högre instanserna saknas ännu i många fall. Domar kommer emellertid fortlöpande. Jag avser därför inte att nu lägga fram något förslag i saken men ålerkommer - om det visar sig nödvändigt - i frågan.

Min uppfattning har därefter inle ändrals. Innan man ännu vet hur olika föreningsverksamheter kommer att slutligt bedömas i praxis, anser jag det således inle meningsfullt aft tillsätta en ulredning för att ånyo se över grunderna för bestämmelserna.

Däremot har jag kommit fill den uppfatlningen all gmndavdraget bör höjas. Somjag tidigare nämnl ärdet nu 2000kr., dvs. avsevärt lägre än del skattefria beloppet för fysiska personer. Höjningen är motiverad av flera skäl. Genom en sådan ålgärd skulle många av de fall, där fråga är om verksamhet som enbart bedrivs med ideella insatser, bl.a. av ungdomar, kunna befrias från beskaltning. Della underiäiiar det praktiska laxerings­arbelel eflersom utredningar inte behöver inledas beiräffande verksam­heter av begränsad omfallning. Samtidigt får dock beloppet inte vara av den storleksordningen alt illojala förfaranden uppmunlras eller konkurren­sen med privala näringsidkare snedvrids. Enligt min mening innebär ell grundavdrag på 15000 kr. en lämplig avvägning. Jag föreslår därför att grundavdraget höjs både statligt och kommunall till 15000 kr. Förslaget föranleder ändringar i 48 § 1 mom. KL och 8 § SIL. Det skattebortfall som följer torde vara försumbart.

På mervärdeskattens område har i riksdagen framförallt del förhållandet tagils upp atl försäljning av skänkta varor beskattas när försäljningen sker i butik, oaktat behållningen går lill behjiirtansvärda ändamål. Saken är -som utskottet också har påpekal - komplicerad. En skattebefrielse kan leda ull konkurrenssnedvridningar och andra svåröverblickbara konse­kvenser. Enligt min bedömning kan frågan bäsl belysas inom ramen för mervärdeskatteutredningens (Fi 1971:05) arbete. Jag har erfarit att mer­värdeskatteulredningen kommer alt ta upp denna fråga. Del finns därför inte någon anledning för regeringen att företa någon åtgärd i denna del.

 

Prop. 1984/85:8                                                        7

Vad slutligen gäller arvsskatten har i riksdagen hemställts atl fler organi­sationer skulle befrias från arvsskatt. På arvs- och gåvobeskatlningens område har emellertid nyligen en kommitté (Fi 1984:02) fillsalls för au se över väsenlliga delar av bestämmelserna. 1 kommilléns uppdrag får anses ingå även att ta upp den nuvarande gränsdragningen mellan sådana organi­sationer som är befriade från såväl arvs- som gåvoskall och sådana som är befriade endasl från gåvoskall. Inle heller här finns del därför anledning till någon ytteriigare åtgärd.

4   Ikraftträdande m. m.

Del är angelägel alt det nya grundavdraget kan medges utan dröjsmål. Jag har funnit alt det inle skulle bereda skattemyndighelerna några slörre praktiska svårigheler alt göra detta redan vid årets taxering. Trots atl de nya bestämmelserna inte torde kunna träda i kraft under innevarande taxeringsperiod, bör nämligen det högre avdragel kunna medges vid årets taxering genom all länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten beslu­tar om rättelse av laxeringen enligt 72 a § taxeringslagen (1956:623), TL. Jag har inhämtat att riksskatteverket är berett atl medverka lill alt den rättelsemöjlighelen utnyttjas. Jag föreslår därför atl det högre grundavdra­get medges redan vid 1984 års taxering. För atl säkerslälla att rättelse enligt 72 a § TL kan göras och att - om en förening ändå inte tillerkänns det högre avdraget - besvär får anföras enligt 100 § TL har beslämmelser om della tagils in i övergångsbestämmelserna.

Med hänsyn lill att den föreslagna lagändringen inskränker sig till en beloppsmässig ändring av grundavdraget finns del enligt min mening inte något behov av att inhämla lagrådels yltrande över förslagen.

5   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.    lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370),

2.    lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt.

Med tanke på alt de nya bestämmelserna skall tillämpas redan vid årets taxering bör regeringen föreslå riksdagen all besluta all förkorta motionsti­den lill sju dagar.

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposifion föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984