Prop. 1984/85:74 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§
Kassan anskaffar medel för sin Kassan anskaffar medel för sin

verksamhet genom lån mot obliga- verksamhet genom lån mot obliga
tioner eller genom annan upplå- tioner eller genom annan upplå
ning. Sammanlagda beloppet av ning. Sammanlagda beloppet av
kassans låneskuld får ej uppgå till kassans låneskuld får ej uppgå till
mera än tio gånger beloppet av den mera än tio gånger summan av den i
i 13 § angivna grundfonden. 13 § angivna grundfonden och de i

15 § angivna reserv- och kapital-täckning.sfonderna.

Nedgår grundfonden genom föriuster som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan regeringens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.

Tages grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla detta hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Lagen omtryckt 1983:578.

Prop. 1984/85:74

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodslröm, Göransson, Dahl, R. Carisson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring av upplåningsrätten för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

1 Inledning

Bestämmelser för stadshypoieksinslilutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar. Institutionen består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och tjugo regionalt verksamma stadshypoleksföreningar. Genom föreningarna lämnar institulionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfasligheier. Sladshypolekskassan har lill uppgift alt skaffa medel lill föreningarnas kreditgivning genom upplåning mol obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsriitl bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f. n. till 12,5 miljarder kr. och består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskonlorel har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1983 med 2 miljarder kr. (prop. 1982/83: 136, NU 36. rskr 326. SFS 1983:578). För garantiförbindelsen erlägger sladshypolekskassan en årlig avgift till staten på 0,259 av garantiförbindelsens belopp (SFS 1983:585).

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Denna skall lägst uppgå lill elt belopp som motsvarar en procent av kassans skulder. Uppgår reservfonden till det föreskrivna beloppet får kassan göra avsättning till en kapitaltäckningsfond. Denna har samband med institutionens möjligheler att lämna vissa typer av lån. Medel som avsatts till kapitaliäck-ningsfonden får användas endast för överföring till reservfonden. Reservfonden får - med visst undantag - användas endast lill all läcka förlust som uppkommit pa kassans rörelse i dess helhet. " I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 74

Prop. 1984/85:74 4

Sladshypolekskassan har i en skrivelse till regeringen den 22 augusti 1984 hemställt att kassans upplåningsräll ökas. Kassan har föreslagit att delta i första hand får ske genom att kassans egna fonder inräknas jämte grundfonden i den bas som bestämmer upplåningsrätten. I andra hand har kassan hemställt att grundfonden höjs från 12,5 miljarder kr. till 15 miljarder kr. Skrivelsen bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspeklionen, bosiadsslyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret, Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna. Svenska bankföreningen. Post- och Kreditbanken, PK-banken, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska sparbanksföreningen och Svenska försäkringsbolags riksförbund. En sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Vid bestämmandet av stadshypotekskassans upplåningsrätt får jämte grundfonden även räknas in kassans reservfond och kapitaltäckningsfond.

Stadshypotekskassans framställning: Överensstämmer med milt förslag (bilaga I).

Remissinstanserna: I stort selt samtliga remissinstanser tillstyrker alt kassans upplåningsbas breddas eller all upplåningsrätlen ökas (bilaga 2).

Skälen för mill förslag: Stadshypotekskassans grundfond utgörs av en av slalen genom riksgäldsfullmäklige utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden är avsedd alt i sista hand användas för att fullgöra kassans förbindelser gentemot obligalionsinnehavarna. Stadshypotekskassans upplåningsmöj-ligheler begränsas av all kassans låneskuld inle får uppgå till mer än 10 gånger dess grundfond. Eftersom grundfonden f n. är 12,5 miljarder kr. kan kassan låna upp högst 125 miljarder kr. Enligl vad kassan nu uppger kommer de angivna upplåningsmöjligheterna att bli fullt utnyttjade under första halvåret 1985. Skall kassan därefter kunna öka sin upplåning måste således upplåningsbasen höjas.

Enligl min mening bör, med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses för sladshypoteksföreningarnas del de närmaste åren, upplå-ningsmöjligheierna för sladshypolekskassan ökas. Detta kan ske antingen genom en höjning av grundfonden eller genom all också kassans reservfond och kapitaltäckningsfond får grunda upplåningsräll tillsammans med grundfonden.

Prop. 1984/85:74 5

Sladshypolekskassan utgör tillsammans med Sparbankernas inteckningsaktiebolag, Spintab, och Svensk bostadsfinansiering aktiebolag BOFAB de tre dominerande instituten för bottenlångivning till bostadssektorn. För Spintab och BOFAB, med vilka sladshypolekskassan således konkurrerar, gäller lagen (1963:76) om kreditaktiebolag. Upplåningsrätlen regleras i resp. bolagsordning. Dessa är godkända av regeringen. För upplåningsmöjligheterna finns i bolagsordningarna en yttersta gräns vid 50 gånger bolagets eget kapital och en av ägarna tillskjuten eller garanterad fond. För Spintabs och BOFAB:s del ingår således det egna kapitalet, med vilket avses bl.a. aktiekapital och reservfond, i den bas som grundar upplåningsrätt.

Det finns enligt min mening inte några avgörande argument för att behandla sladshypolekskassan annorlunda än Spintab och BOFAB när det gäller den nu aktuella frågan om upplåningsrätten. Jag anser därför att kassans reservfond och kapitaltäckningsfond bör kunna grunda upplåningsrätt tillsammans med kassans grundfond. Vid utgången av år 1983 uppgick de två förstnämnda fonderna till cirka 2,1 miljarder kr. För kassans del skulle således mitt förslag leda till att upplåningsmöjligheterna ökade med cirka 21 miljarder kr. Grundfonden skulle då t. v. kunna bibehållas på sin nuvarande nivå.

På grund av vad jag anfört förordar jag att 7 § lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar ändras så att därav framgår att även kassans reserv- och kapitaltäckningsfonder skall ingå i upplåningsbasen för sladshypolekskassan. Den nu föreslagna lagändringen kan inte anses påverka de nuvarande borgenärernas rätt på sådant sätt att några särskilda övergångsbestämmelser erfordras.

Den föreslagna lagändringen får anses vara av så enkel beskaffenhet att lagrådsgranskning inte är påkallad.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden lagt fram.

Prop. 1984/85:74 6

Bilaga I

Konungariket Sveriges stadshyptekskassa

I I3§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar stadgas att staten som grundfond för kassan ställer lill förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på tolv och en halv miljarder kronor (beloppet senast ändrat genom SFS 1983:578). Enligt bestämmelser i lagens 7§ får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå lill mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå lill högst 125 miljarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt utgivna kapitalmarknadsreverser uppgick den 31 juli 1984 lill ca 104,4 miljarder kronor resp. ca 6,3 miljader kronor, dvs. totalt ca 110.7 miljarder kronor. I beloppet ingår försålda men ej likviderade obligationer resp. reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätlen den 31 juli 1984 till ca 14,3 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aklualiserar frågan om en ökning av upplåningsrätten.

Följande uppställning visar utvecklingen under senare år av kassans obligations- och reversskuld samt låneverksamhet:

	Belopp	ulelöpande	Neltoökning av	ule-
			slående hypole	kslån
			slående hypole
	obligationer	kapilalmark-nadsreverser esp. år)
	(vid slulel av r	kapilalmark-nadsreverser esp. år)	mkr
	mkr	mkr	mkr	%
1975	45 207		4 7.15	11.5
1976	49452		4512	9.8
1977	54 841		5 313	10.5
1978	61409		6 743	12.1
1979	67 656		6312	10.1
1980	73 037	713	6141	8.9
1981	82419	1847	10456	13.9
1982	89087	3 022	7 825	9.2
1983	99002	4 5.M	11476	12.3

Anm. I beloppen utelöpande obligationer och kapilalmarknadsreverser har räknais in vid resp. lidpunkt försålda men Icke likviderade obligationer och reverser.

Som framgår av tablån har låneverksamheten ökat i avsevärd omfattning under senare år. Såvitt gäller ökningen inom den prioriterade delen av stadshypotekskassans verksamhet fastställer numera riksbanken årligen en ram. För år 1984 medger ramen en upplåning om 10 miljarder kronor. Vad avser den oprioriterade delen av verksamheten innebär riksbankens styrning numera endast alt en årlig ram fastställs för upplåning på den organiserade marknaden. För kassans del är denna ram 853 miljoner kro-

Prop. 1984/85:74 7

nor förär 1984. Oprioriterad upplåning på den oorganiserade marknaden är fri. Det skall vidare framhållas att balanserna av inneliggande beviljade låneansökningar, som kassan huvudsakligen lill följd av lägel på kapilal-marknaden inte kunnat effeklucra. uppgår till etl belopp som överstiger 9.5 miljarder kronor. Härav utgör närmare 7.2 miljarder kronor prioterade lån. Mot bakgrund av här angivna förhållanden kan lillväxten i obligationsskulden och reversskulden för hela år 1984 uppskattas lill minst 12 miljarder kronor. Kassaslyrelsen bedömer således att den förfatlningsbestämda upplåningsrätten kan bli fulll ulnyttjad under första halvåret av år 1985. Med hänsyn härtill hemsiällcr kassaslyrelsen att kassans upplåningsrätt nu vidgas.

Den ökning av upplåningsrätlen som är erforderlig kan ske genom att grundfonden höjs. Så har också under senare år skett vid flera tillfällen. Kassans starka expansion har krävt all grundfonden höjts i etapper till mer än det dubbla beloppet under den senaste 1 O-årsperioden. Vid utgången av år 1975 var grundfonden 5 miljarder kronor och är f. n. som nämnts ovan 12.5 miljarder kronor.

Den storlek som grundfonden nu har uppnatt kan aktualisera också andra sätt att öka upplåningsrätten. Grundfondens syfte är att vara en garanti för kassans långivare för alt kassan kan fullgöra sina förpliktelser även i en sitaution där rörelsen drabbas av allvarliga förluster. Men samma funktion har också de egna fonder som under årens lopp har byggts upp inom institutionen av kvarhållna vinstmedel. Här har under senare år skett en stark utveckling. Den samlade fondrelationen för kassan och föreningarna var vid utgången av år 1983 4,6%. medan den vid ingången av år 1969, när institutionen i sin nuvarande form inledde sitt första veksamhetsår, uppgick till 2,69f. En betydande stärkning av den finansiella ställningen har alltså åstadkommits. Samtidigt torde den stora volymökningen och breddningen av Sladshypoteks låneverksamhel ha inneburit en riksutjämning som ytterligare förbättrat säkerheten för obligations- och reversinnehavarna. I praktiken har därför grundfondens relativa betydelse minskat.

Mot den angivna bakgrunden finns det enligt kassastyrelsens mening anledning att överväga en lösning som innebär att kassans upplåningsrätt ökas utan att nya garantiåtaganden från statens sida behöver göras.

Den ändring i gällande lag som kassastyrelsen anser ligger närmast till hands alt föreslå innebär att upplåningsrätlen inte skall grundas enbart på det statliga garanlibeloppet utan även pä det egna fondkapitalet inom institulionen. Upplåningsrätten förde s.k. mellanhandsinstituten bestäms nämligen vanligtvis numera på detta sätt. Delta gäller t.ex. i fråga om de med Stadshypotek konkurrerande kreditaktiebolagen för vilka upplåningsrättens storlek ytterst bestäms av det egna kapitalet plus de garantiåtaganden ägarbankerna gjort i form av garanlifond. Det kan också erinras om att upplåningsrätlen för Svenska skeppshypotekskassan sedan år 1965 base-

Prop. 1984/85:74 8

ras ej enbart på den statliga garantifonden utan även på skeppshypoteks-kassans reservfond.

Stadshypotek har en mer komplicerad organisatorisk uppbyggnad än de nämnda andra kreditinstituten, vilkel innebär att de egna fonderna är fördelade mellan kassan centralt och de 20 föreningarna, vilka utgör självständigajuridiska personer. Föreningarna är emellertid subsidiärt ansvariga också för kassans förpliktelser, samtidigt som de i praktiken knappast har några andra skulder än de som består i lånen från kassan. I etl krisläge står därför de samlade fonderna hela institutionen, såväl kassans som föreningarnas, till förfogande för att möta betalningsförpliktelserna till obligations- och reversinnehavarna. Strikt säkerhelsmässigt skulle det alltså vara motiverat att jämställa föreningarnas fonder med kassans vad gäller att gunda en upplåningsrätt för kassan. Kassastyrelsen vill likväl för närvarande inle föreslå att man går längre än att räkna in själva kassans egna fonder jämte grundfonden i den bas som bestämmer upplåningsrätten. De egna fonderna var vid utgången av 1983 ca 2.1 miljarder kronor.

Stadshypotekskassans låneskuld skulle med denna lösning inte få uppgå till mera än tio gånger det sammanlagda beloppet av grundfonden, reservfonden och kapitaltäckningsfonden. 1 praktiken skulle det år 1984 innebära att kassans upplåningsrätt ökade med tio gånger reserv- och kapitaltäck-ningsfondernas belopp, dvs. med ca 21 miljarder kronor. En ökning av grundfonden skulle i så fal! kunna anstå. Det bör här tilläggas att fondkraven såvitt gäller stadshypoteksinstitutionen även efter en sådan justering av upplåningsreglerna som nu angetts är avsevärt högre än för de kreditaktiebolag som verkar på samma marknad.

Om den föreslagna lagändringen genomförs får övervägas om en särskild övergångsbestämmelse behövs till skydd för de kassans borgenärer som finns vid tillkomsten av lagändringen. Exempel på sådana bestämmelser med särskilda garantier för borgenärer finns i SFS 1968:575 och SFS 1970:66.

Mot bakgrund av det anförda hemställer styrelsen att 7§ i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar erhåller följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§
Kassan anskaffar medel för sin Kassan anskaffar medel för sin

verksamhet genom län mot obliga- verksamhet genom lån mot obliga
tioner eller genom annan upplå- tioner eller genom annan upplå
ning. Sammanlagda beloppet av ning. Sammanlagda beloppet av
kassans låneskuld får ej uppgå till kassans låneskuld får ej uppgå till
mera än tio gånger beloppet av den mera än tio gånger summan av den i
i 13 § angivna grundfonden. 13 § angivna grundfonden och de i

15 § angivna reserv- och kapital-täckningsfonderno.

Prop. 1984/85:74 9

Nedgår grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i dess helhel med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan regeringens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.

Tages grundfonden i anspråk för alt täcka förlust, skall kassan anmäla detta hos regeringen.

För den händelse regeringen skulle finna att tidsmässiga eller andra hinder föreligger mot den av kassastyrelsen föreslagna ändringen, hemställer styrelsen i andra hand att grundfonden höjs med ett belopp av minst två och en halv miljarder kronor, dvs. till lägst femton miljarder kronor.

I behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N. Erik Åqvist, vice ordförande Paul Jansson, ledamöterna Edmund Gabrielsson, Evald Eklöf, Sven Gustafson, Yngve Sundeli, Lars Wohlin, Esbjörn Olsson, Gunnar Thorell och Rolf Trodin.

Styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
N. Erik Åqvist Lars Wohlin

Prop. 1984/85:74 10

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden

Stadshypotekskassans framställning har tillstyrkts eller lämnals ulan erinran av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret. Svenska bankföreningen, Posl- och Kredilbanken. PKbanken och Svenska sparbanksföreningen. Riksgäldskonloret anser sig dock kunna lämna kassans förslag utan erinran endast under förutsättning att förluster för sladshypolekskassan vid likvidation i försia hand avräknas från reserv- och kapitaltäckningsibnderna.

Bostadsstyrelsen tillstyrker en ökning av stadshypotekskassans uilå-ningsrätt utan att ta ställning lill hur detta skall ålstadkommas medan Sveriges föreningsbankers förbund förklarar sig ej ha nägon erinran mot au upplåningsrätten ökar. Förbundet förordar dock närmast all kassans grundfond höjs.

Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, uppger att man inte finner anledning att principiellt motsätta sig stadshypotekskassans förslag medan Svenska försäkringsbolags riksförbund f. n. inte anser sig kunna ta ställning till stadshypotekskassans förslag om ändrade upplåningsmöjligheter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1384