Prop. 1984/85:64

Regeringens proposition

1984/85:64

om ändringar i energibeskattningen;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en skatt på naturgas och all gasol. Förslaget innebär att skatten på naturgas blir 308 kr. per 1 000 m och att skatten på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgas-framställning blir 70 kr. per ton. Skatten på motorgasol skall vara oförändrad.

Skatten på kol föreslås höjd till 140 kr. per ton.

I propositionen behandlas dessutom vissa andra ändringar av teknisk natur i energibeskattningen och ett förslag till ett återbetalningssystem för skatt på bensin m.m. som förbmkas av utländsk diplomatisk personal.

Ändringama föreslås i huvudsak träda i kraft den I januari 1985.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 64

Föreslagen lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin, ulom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulllaxenummer 27.10); samt

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol (etanol) och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under fömtsättning att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol);

Nuvarande lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10);

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol (etanol) och högre alkoholer saml andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under fömtsättning att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol); samt

c) gasol, varmed avses varor som helt eller till huvudsaklig del består av petroleumgaser eller andra gasformiga kolväten och som har kondenserats till vätska (ur tulllaxenummer 27.Il och 38.19).

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heUer utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter.

Skatt skall dock inle utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heller utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter. Vidare skall skatt inte utgå för gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

' Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274. Senasle lydelse 1983:118.

Prop. 1984/85:64 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

2 8

Skall utgår med 1 krona 43 öre Skatt utgår med 1 krona 77 öre

per liter, om annat inle sägs i andra per liter, om annat inte sägs i andra

eller Iredje stycket. eller iredje stycket.

För metanol, etanol och högre al- För metanol, etanol och högre al
koholer utgår skatten med 46 öre koholer utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 8 första blandning som avses i 1 8 första
stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 46 den inblandade alkoholen med 80
öre per liter och med 1 krona 43 öre öre per liter och med I krona 77 öre
per liter för blandningen i övrigt. per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39 För bensin som används för

öre per liter. framställning av stadsgas utgår

skatten med 1.6 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för moiordrift. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

6 8"

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge återbetalning av skatt på bensin som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk företrädare vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna till organisationen.

7§ 7 8/ mom. I deklaration får avdrag göras för skall på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eUer förbmkning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbmkats eller försålts för förbmkning för framdrivande av låg eUer fordon å jämväg,

d) förbmkats eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eUer annal privat ändamål,

e) förbmkats eller försålts för förbmkning, i samband med fabriksmässig

' Senasle lydelse 1984:187.

" Förutvarande 6 § upphävd genom 1984:166.

' Senasle lydelse 1984:166.

Avdrag enligt första stycket O får inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift,

2. bensin som avses i I 8 första stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än moiordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpackas i särskUd förpackning om högst en liter,

3. gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Har skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3 får avdrag ändå göras enligt första stycket 0.

Avdrag enligt första stycket f) får inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för moiordrift,

2. bensin som avses i 1 8 första stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpackas i särskild förpackning om högst en liter.

3. bensin som används för framställning av stadsgas.

Har skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 får avdrag ändå göras enligt första stycket O-

Prop. 1984/85:64

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskalt'

dels att 4 och 5 88 skall upphöra att gälla,

dels att mbriken närmast före 4 8 skall utgå,

dels att 1, 6, 8, 10 och 24 §8 samt bilaga I till lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels att mbrikerna närmasi före 6 8 skall ersättas av en mbrik av nedan angivna lydelse,

dels att rubriken närmasi före 11 8 skall lyda "Elektrisk kraft",

dels att rubriken närmast före 18 8 skall sättas närmast före 24 8 och ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 27 88, av nedan angivna lydelse.

Prop. 1984/85:64

Nuvarande lydelse

eller förbmkar sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligl 7 8 andra stycket som återförsäljare eller förbmkare av skattepliktigt bränsle,

3. den som för annat ändamål än som avses i 24 8 återförsäljer eller förbrukar bränsle, som förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran enligt 26 8.

Föreslagen lydelse

förbrukar sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligt 7 8 andra stycket som återförsäljare eller förbmkare av skattepliktigt bränsle,

3. den som för annat ändamål än som avses i 24 8 återförsäljer eller förbmkar bränsle, som förvärvats utan skatt eller med nedsalt skatt mot försäkran enligt 26 8,

4. den som förvärvat gasol för
annan användning än motordrift
men som använder gasolen för mo
tordrift.

Den för vars räkning skattepliktig naturgas införs till landet anses som producent.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig en
ligt 6 8 1 eller 2, då bränsle av ho
nom levereras till köpare som inte
är registrerad, eller ull eget försälj
ningsställe för detaljförsäljning som
inle utgörs av depå eller tas i an
språk för annal ändamål än försälj
ning,

2. för den som är skattskyldig en
ligt 6 8 3, då bränslet levereras till
köpare eller tas i anspråk för annat
ändamål än försäljning, och

3. för den som upphör att vara registrerad enligl 7 8, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans lager.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig en
ligt 6 § första stycket 1 eller 2, då
bränsle av honom levereras till kö
pare som inle är registrerad, eller
till eget försäljningsställe för detalj
försäljning som inte utgörs av depå
eller las i anspråk för annat ända
mål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig en
ligl 6 § första stycket 3, då bränslet
levereras till köpare eUer tas i an
språk för annat ändamål än försälj
ning,

3. för den som är skattskyldig en
ligt 6 § första stycket 4, då bränslet
tas i anspråk för motordrift, och

4. för den som upphör att vara
registrerad enligt 7 8, när registre
ringen upphör, varvid skattskyldig
heten omfattar del bränsle som då
ingår i hans lager.

I deklaration som avser andra bränslen än bensin och gasol får avdrag göras för skatt på bränsle som

a) i beskattat skick förvärvals för återförsäljning eller förbmkning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbmkats av eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i far
tyg, när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål el
ler annal privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbmkas där,

f) förbrukats eller försålts för för
brukning för annat ändamål än en
ergialsiring eller förbrukning, i
samband med fabriksmässig till
verkning av motorer, för avprov
ning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

g) förbmkats för framställning av
bensin eller iförteckningen angivet
bränsle eller för produktion av an
nan skattepliktig elektrisk kraft än
sådan som avses i 25 8 första
stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får även göras för kolbränslen som förbmkats eller för-

I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbmkning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbmkats av eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i far
tyg, när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål el
ler annat privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

O förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller förbrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bUaga 1 angivet bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i 25 8 första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag fär, / den mån avdrag inte har gjorts enUgl första stycket

Prop. 1984/85:64 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sålts för förbmkning i metallurgiska f), även göras för kolbränslen som
processer, / den mån avdrag inte förbrukats eller försålts för förbruk-
har gjorts enligt första stycket f). ning i metaUurgiska processer, vari

även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som sker tillföljd av sådana processer.

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådani avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skallen på det bränsle som betalningen avser.

27 8

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge återbetalning av skatt på bränsle som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk företrädare vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna till organisation.

' Förutvarande 27 § upphävd genom 1973:994.

Prop. 1984/85:64 9

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg
gas_____________________________________________

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01, 27.02 eller

27.04 Kolbränslen ............................ 97 kr. för lon

ur 27.10 Fotogen med tillsals som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer ............................. 411 kr. för m'

ur 27.10 Molorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor ........................... 411 kr. för m

Anm. Skatten på oljor beräknas

efter varans fakturerade volym.

Kan skallen icke beräknas på

sådani säll eller sker

fakturering annorledes

än enligl vedertagna grunder,

äger beskatlningsmyndighelen

fastställa gmnder för beräkning

av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg
gas_____________________________________________

Tulltaxe- Bränsle Skallesals

nummer

ur 27.01, 27.02 eller

27.04 Kolbränslen ........................... 140 kr. per lon

ur 27.10 Fotogen med tillsats som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer ............................. 411 kr. per m'

ur 27.10 Molorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor ........................... 411 kr. per m'

ur 27.11 Naturgas ............................... 308 kr. per 1 000 m

ur 27.11 eller

38.19 Gasol som används för

a) motordrift ................................. 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas ......... 24 kr. per lon

c) annat ändamål än moiordrift

eller stadsgasframställning ....... 70 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant säll eller sker fakturering annorledes än enligl vedertagna gmnder, äger beskattningsmyndigheten fastställa gmnder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Bestämmelsema i 27 8 tillämpas dock inte för tid före den 1 juli 1985.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

Särskild avgift erlägges, / den mån skatteplikt föreligger enligt lagen (1957:262) om allmän energiskalt, enligt denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer, med sex öre per liter.

2. motorbrännolja och eldningsolja med etthundraarton kronor per kubikmeter.

3. kolbränslen med tio kronor per lon.

erlägges enligl

Särskild avgift denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer, om bensinen är avsedd för motordrift och är skattepliktig enligt lagen (1961:372) om bensinskatt, med sex öre per liter,

2. motorbrännolja och eldningsolja, om oljan är skattepliktig enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, med elthundraarton kronor per kubikmeter,

3. kolbränslen, om dessa är skattepliktiga enligt lagen om allmän energiskatt, med tio kronor per ton.

Nuvarande lydelse

Skatt enligl lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på elektrisk kraft och annat bränsle än bensin eller motorsprit, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för ifrågavarande bränsle.

Föreslagen lydelse

Skatt enhgt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på elektrisk kraft och bränsle, som användes för växlhusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för ifrågavarande bränsle.

Nuvarande lydelse

2. ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft har förekommit inom landet av energibalansskäl under en sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3. värmebehovet under de lider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskiU
avtal har Iräffats som innebär all
leveransen kan avbrytas av leve
rantören när så erfordras av kraft
systemskäl.

Föreslagen lydelse

2. ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft har förekommit inom landel av energibalansskäl under en sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3. värmebehovet under de lider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annal sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskilt
avtal har Iräffats som innebär att
leveransen kan avbrytas av leve
rantören när så erfordras av kraft-
syslemskäl.

Prop. 1984/85:64 13

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 88 lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48
Skyldighet att erlägga skatt enligt        Skyldighet att erlägga skatt enligl
denna lag inträder när kraften fram-     denna lag inträder när kraften leve-
ställs.                                 rerasfrån kraftverket.

7§
I deklaration får den skaltskyldi- I deklaration får den skattskyldi
ge göra avdrag från den skatteplik- ge göra avdrag från den skatteplik
tiga kraften med för kraftverk och tiga kraften med för kraftverk och
år räknat sex miljoner kilowattim- kalenderår räknat sex miljoner
mar minskat med fyrtio procent av kilowattimmar minskat med fyrtio
skillnaden mellan den skatteplik- procent av skillnaden mellan me-
tiga kraften och sex miljoner ddårsproduktionen av skattepliktig
kilowattimmar. kraft och sex miljoner kilowattim-

mar. Avdraget fastställs vid ingången av kalenderåret

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1984:163.

Prop. 1984/85:64 14

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i energibeskattningen

1 Inledning

I prop. 1983/84:28 om beskatlningen av energi aviserades förslag till vissa ändringar i energibeskattningen, bl.a. att skatt skulle införas på naturgas och på gasol som används för annat ändamål än motordrift samt att skatten på kolbränslen skulle höjas. Jag avser nu att ta upp dessa och vissa andra med energibeskattningen sammanhängande frågor som aktualiserats i annat sammanhang. Förslagen har utformats i samråd med statsrådet Dahl.

2 Föredragandens överväganden och förslag 2.1 Beskattningen av naturgas och gasol

Mitt förslag: Skatt införs på naturgas och sådan gasol som används för andra ändamål än motordrift. Skatten på naturgas skall utgå med 308 kr. per 1 000 m och på gasol, som används för annat än framställning av stadsgas och moiordrift, med 70 kr. per ton. Gasol som används för framställning av stadsgas föreslås bli beskattad med 24 kr. per ton. Ändringarna föreslås träda i kraft den Ijanuari 1985. Skattenivån på den gasol som används för motordrift föreslås vara oförändrad.

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Enligt de av riksdagen under hösten 1983 godkända riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken (prop. 1983/84:28 SkU 9, rskr 97) bör skatten på naturgas per energienhet

Prop. 1984/85:64 15

vara tre fjärdedelar av skatten på olja, vilket motsvarar 308 kr. per lOOOm-*. Skatten bör också av neulralitelsskäl omfatta all gasol. Gasol, som är en petroleumprodukt, är från energi- och miljöpolitiska utgångspunkter inte bättre än naturgas. Även skatten på gasol bör därför på sikt per energienhet vara tre fjärdedelar av skatten på olja, vilket motsvarar 370 kr. per lon. I en första etapp bör skatten endast höjas till 70 kr. per ton. Den gasol som används för stadsgasframställning bör dock inte beskattas med mer än 24 kr. per ton.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1983/84:28 om beskattningen av energi förordades att en skatt skulle införas på naturgas med 308 kr. per 1000 m' och aviserades ett förslag om en skatt på all gasol.

Enligl nu gällande bestämmelser beskattas endast den gas som används för motordrift. Gasen, betecknad gasol, definieras i lagen (1961:372) om bensinskatt som en vara som helt eller till huvudsaklig del består av pelroleumgaser eller andra gasformiga kolväten och som har kondenserats fill vätska. I tulltaxan finns den beskattade gasen under tulltaxenummer 27.11 eller 38.19 och består i huvudsak av propån eller bulan. Beskattning av den för motordrift avsedda gasolen infördes 1964 för att också de som använde gasol i slällel för bensin eller motorbrännolja skulle bära sin del av vägkostnadsansvaret. Skatt på gasol utgår både enligt lagen om bensinskatt och lagen (1957:262) om aUmän energiskatt med sammanlagt 92 öre per liter.

Gasol och andra gasformiga kolväten som används för annat ändamål än moiordrift är således f.n. i realiteten undantagna från både energi- och bensinskatt. För den gasol som säljs i s.k. butiksförpackningar utgår dock skatt enligl lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Det finns enligt min mening och som också framgått av tidigare riksdagsbehandling starka skäl som talar för att i princip all energiförbmkning bör beskattas om inte särskilda skäl talar för att viss energi eller energianvändning bör undantas. Detta gäUer bl.a. inhemska fasta bränslen, som, i enlighel med vad som har beslutats tidigare, även fortsättningsvis bör vara fria från energiskatt. Några sådana särskilda skäl föreligger inte för gasol. I och med att gasolen, som är en petroleumprodukt, fått en allt större användning inom t.ex. industrin och därmed konkurrerar med olja och även kol och el är det naturligt alt energibeskattningen bör utvidgas tiU att också omfalta gasol.

Med hänsyn till vad som nu har framhållits bör den genereUa energibeskattningen utvidgas till att omfatta också skatt på naturgas och gasol. Med gasol bör även fortsättningsvis avses de varor som i dag är beskattade och som återfinns i tulltaxan under nr 27.11 eller 38.19, i praktiken propån eller bulan eller en blandning av dessa. Den gasol som skaU beskattas sammanfattas utanför Sverige under begreppet LPG (Liquefied Petroleum Gases). Utanför det skattepliktiga området faller all inhemskt producerad metan,

Prop. 1984/85:64 16

inte bara från t.ex. torvmossar, reningsverk och avfallsanläggningar utan ocksä den metan som på syntetisk väg framstäUs t. ex. i den petrokemiska indusirin. Den gasol som säljs i s.k. butiksförpackningar bör också fortsättningsvis vara undantagen från energiskatt men belastas med mervärdeskatt.

Stadsgasframställningen belastas f.n. med skatt endast i den mån lättbensin använts för framställningen och då efter skattesatsen 1,6 öre per liter bensin. F.n. framställs stadsgas på fem platser. I flera fall är nedläggning redan beslutad. I de andra fallen övervägs nedläggning. Med hänsyn härtill har regeringen i en lagrådsremiss den 13 september 1984 med förslag till lag om beredskapslagring av olja och kol - som innebär en ökad beredskapslagring - förordat oförändrade regler för beredskapslagring gällande stadsgasverk. I fråga om energiskalten bör också, under de närmasle åren, oförändrat gälla att stadsgasen är skattefri och att den lätlbensin som används blir beskattad med 1,6 öre per liter. För den gasol som används för stadsgasframställning bör skatten per energienhet vara lika stor som för lätlbensin. Detta motsvarar en skatt på gasol med 24kr. per ton.

Som framhållits i den tidigare nämnda propositionen bör skatten på naturgas utgå med 308 kr. per 1 000 m. Skatten på gasol som används för stadsgasframställning bör som nyss framgått vara 24 kr. per ton och skallen på den gasol som används för motordrift oförändrat vara 92 öre per liter. Skatten på övrig gasol bör relateras till skatten på naturgas, dvs. per energienhel motsvara tre Qärdedelar av skatten på olja. Med hänsyn till energiinnehållet skulle skatten då bestämmas till ca 370 kr. per ton. Inledningsvis bör dock skatten inte utgå med mer än 70 kr. per ton för att successivt höjas till i nivå med skatten på naturgas. Jag avser att återkomma nästa år med förslag till ny höjning av skatten på denna gasol.

Lagtekniskt bör all beskattning av gasol och naturgas regleras i lagen om allmän energiskatt. Samtidigt bör all beskattning av bensin och motoralkoholer ske enligt lagen om bensinskatt. I dag utgår för bensin både bensinskatt och energiskatt. Bensinskatten för bensin bör därför höjas med samma belopp som den samtidigt slopade energiskatten på bensin. I och med att gaserna skall beskattas enligt energiskattelagen kommer automatiskt alla förfaranderegler som nu gäller kolbränslen och eldningsoljor alt bli tillämpliga även på gas. Detta gäller också de avdragsregler som återfinns i energiskattelagen. För att underiätta tillämpningen bör vidare föreskrivas, i Ukhet med vad som gäller för elkraft, att den för vars räkning skattepliktig naturgas införs skall anses som producent av gasen och att transport- och omformningsförluster inte skall beskattas.

Del är naturligt att skatten på motorgasol är relaterad till skatten på bensin och därmed väsentligt högre än som föreslås gälla annan gasol. Detta innebär, fömtom att olika skattesatser måste införas, också att det i energiskattelagen bör föreskrivas en skattskyldighet för den som inköpt

Prop. 1984/85:64 17

gasol för annat ändamål än moiordrift men som använder gasolen för moiordrift. Detta innebär givetvis en praktisk komplikation. Med hänsyn till det ringa anlalel gasoldrivna fordon torde dessa svårigheter med en olika beskattning av samma vara dock inte bli aUtför omfattande. Skulle problemen bli stora får emeUertid övervägas att dessa fordon beläggs med kilometerskatt. F.n. slutförs ett utredningsarbete om kilometerskattesysle-met inom vägtrafikskatleutredningen (B 1977:05). I samband med behandlingen av de förslag som utredningen lägger fram får de gasoldrivna fordonens framtida beskallning också övervägas.

Fömtom i bensin- och energiskattelagen bör ändringar göras i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol. I sistnämnda lag bör uttryckligen anges att avgift på bensin endast ulgår då bensinen är avsedd för motor-drift. I annat fall skulle stadsgasproduktionen belastas med avgift.

De nu förordade ändringama bör träda i kraft så snart som möjligt. Detla kan lämpligen ske den 1 januari 1985.

2.2 Beskattningen av kol

2.2.1 Skattens nivå

Mitt förslag: Skatten på kolbränslen skall fr.o.m. den 1 januari 1985 ulgå med 140 kr. per ton.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1983/84:28 om beskattningen av energi angavs som en riktlinje att skatten på kolbränslen skulle höjas i etapper tiUs skatten per energienhet var ca hälften av skatten på olja. Energiinnehållet i ett ton kol är ca två tredjedelar av energiinnehållet i en m' olja. En energineulral beskattning skulle motsvara en skatt på kol på ca 275 kr. per ton eftersom skatten på olja f.n. är 411 kr. per m'. I enlighet med det angivna uttalandet bör skatten på kolbränslen höjas från 97 till 140 kr. per ton den 1 januari 1985.

2.2.2 Undantag från skatt

Mitt förslag: Avdrag skall medges för allt kol som behövs för den metallurgiska processen även om en del av kolet omvandlas till gas och värme som kan tUlvaratas för l.ex. uppvärmning.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1983/84:28 föreslogs att kol som används i metallurgiska processer skulle undantas från beskattningen genom en utökad avdragsrätt. Som skäl för förslaget åberopades att skatten vid denna användning av kol saknade styreffekt eftersom kolet inte kunde ersättas med andra råvaror. Förslaget godtogs av riksdagen.

Prop. 1984/85:64 18

I en skrivelse till regeringen har Svenskl Stål AB SSAB framhållit att den med ändringen åsyftade verkan inte har uppnåtts. Trots ändringen beräknas skatten för SSAB, enligl skrivelsen, stiga med 20 milj. kr. för år 1984 och 27 milj. kr. för år 1985. Detta under förutsätining att företaget inte skulle få någon nedsättning av energiskatten för angivna år. Skälet till denna kostnadsändring anges vara att riksskatteverket (RSV) ansett att begreppet metallurgiska processer avser den del av verksamheten inom jäm- och stålindustrin som börjar med sinlertillverkning och slutar med göt, ämnen eller gjutgods. Enligl RSV:s föreskrifler (RSFS 1984:24) gäller vidare att den gas som uppkommer som en biprodukt, och som inte nyttiggörs i den metallurgiska processen, blir belastad med skatt genom att avdrag inte erhålls för det kol som åtgår för gasproduktionen.

För att denna biprodukt inte skall bli beskattad bör avdragsbestämmelsen i energiskattelagen ändras så att avdrag medges för aUt kolbränsle som erfordras för den metaUurgiska processen oavsett om det som en biprodukt uppstår gas och värme som kan användas på annat sätt än i den metallurgiska processen. Avdraget får dock inte omfatta större kvantitet än den för den metallurgiska processen maximalt erforderliga mängden kol. För överskjutande mängd kol bör avdrag inte medges.

2.3 Nedsättning av viss energiskatt

I lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt finns bestämmelser om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats i s.k. avkopplingsbara elpannor. Syftet med återbetalningen har varil att åsladkomma en samhällsekonomiskt och energipolitiskt riklig användning av vatten- och kärnkraften. Som fömtsättning för återbetalningen gäller bl.a. att den elektriska pannan skall producera hetvatten eUer ånga. Under senare tid har för bl.a. lorkningsändamål introducerats elektriska pannor för produktion av varmluft. Med den nuvarande lydelsen av lagen kommer sådana pannor att få drivas med beskattad elkraft även om övriga i lagen angivna villkor är uppfyllda. Energiåtgången för sådan framställning är lägre än för framställning av ånga eUer hetvatten. Även en sådan användning bör få ske skattefritt om de andra fömtsättningarna är uppfyllda. Bestämmelsen i 4 8 lagen om nedsättning av allmän energiskatt bör ändras i enlighet härmed.

2.4 Skatt på bensin och olja till utländska beskickningar m.m.

Mitt förslag: Den nu tUlämpade ordningen för skattefrihet för diplomaters m.fl. inköp av bensin och eldningsolja ersätts med ett system med återbetalning i efterhand av den skatt och avgift som ingått i priset på bensin och andra bränslen. Inga kvantitetsbegränsningar föreslås införda nu.

Prop. 1984/85:64 19

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Det nuvarande förfarandet för att diplomaters inköp av bensin och eldningsolja skaU bli skattefria bygger på gammal hävd. Förfarandet är inte lagreglerat och synes enligt en av RSV gjord kontroll i viss mån ha missbrukats.

Ett nytt förfaltningsregleral system bör därför införas. Erfarenheterna från det system som gäUer för återbetalning av mervärdeskatt till diplomater är goda. Detta system bör därför också införas för alt åstadkomma skaltefrihet för diplomaternas inköp av bensin och andra bränslen. Det hittills uppmärksammade missbmket synes inte vara av en sådan omfattning att några bestämda kvantitelsbegränsningar nu är nödvändiga.

Skälen för mitt förslag: Sedan lång tid tillbaka har diplomatiska företrädare och lönade konsuler jämte vissa av deras familjemedlemmar kunnat köpa bensin och eldningsolja inom landet utan skatt och avgift. Skatte- och avgiftsfriheten har uppnåtts genom att den utländska beskickningen hos utrikesdepartementet (UD) anhållit om s.k. tullfrihet för viss mängd bensin och eldningsolja. UD har bedömt rimligheten av begärd kvantitet och därefter återlämnat ett exemplar av ansökningen med uppgift om godkänd kvantitet till beskickningen. Ansökningen har därefter av beskickningen överlämnats till ett oljebolag. Betalningen för inköpt bensin m.m. har skett med hjälp av kreditkort som utfärdats av oljebolagen. Oljebolagen, som är registrerade som skattskyldiga, har i sina deklarationer gjort avdrag för de inköpta bränslekvanliteterna. På detta sätt har all skatte- och avgiftsbelastning eliminerats.

I skrivelse till regeringen har RSV anfört krilik mot det nuvarande systemet. Kritiken går framför alll ut på att nuvarande förfarande saknar slöd i lag och att skattefriheten sträcker sig längre än vad som följer av Wienkonventionerna. Vid kontroller som gjorts hos oljebolagen har vissa differenser i beviljade och avdragna kvantiteter uppmärksammals. Dessulom ifrågasätts om. inte också ett visst annat missbmk förekommit.

RSV har föreslagil vissa lagstiftningsåtgärder och förordat ett system med återbetalning i efterhand av den skatt som utgått på inköpen. En motsvarande ordning gäller f.n. i fråga om mervärdeskatten. RSV anser att denna bör kunna tjäna som förebild.

För egen del får jag anföra följande. Del nuvarande systemet kan missbmkas. Det torde också vara så alt ett vissl missbmk har skett. Wienkonventionerna som reglerar beskicknings- och konsulatspersonalens rättsförhållanden ställer inga krav på skaltefrihet på delta område. Det kan därför ifrågasättas om man inte helt borde slopa denna skattefrihet. Mot ett sådani synsätt talar emellertid att Sverige sedan lång tid tillbaka faktiskt medgett diplomatiska företrädare skatte- och avgiftsfrihel för bensin och eldningsolja och att andra stater i stor utsträckning medger motsvarande frihet. En slopad skatiefrihet för bensin skuUe också innebära att kilometerskatt borde tas ut på diplomaternas brännoljedrivna fordon. Med hän-

Prop. 1984/85:64 20

syn till det särskilda avstämpUngs- och uppbördsförfarande som krävs i kilometerskattesyslemel, och som fömtsätter en aktiv medverkan från de skattskyldigas sida, kan denna skatteform möjligen ge speciella svårigheter för diplomatisk personal.

Mol bakgmnd av vad jag anfört anser jag att skatte- och avgiftsfriheten inte bör slopas. Den bör få en författningsmässig reglering. För att motverka missbruk bör etl system liknande det som gäller för återbetalning av mervärdeskatt införas också för återbetalning av skatt och avgift på bensin och eldningsolja. Genom de alltmer höjda priserna och skatterna på bensin och eldningsolja utsätts emellertid det nuvarande systemet för alll kraftigare påfrestningar och en revidering av systemet är därför nödvändig även av detta skäl. Erfarenheterna av mervärdeskatlesystemet som varit i kraft sedan år 1973 är goda. I likhet med vad som gäller för mervärdeskatten bör den krets som skall omfaltas av återbetalningen vara dels utländsk beskickning och lönat konsulat, dels diplomatiska förelrädare vid beskickningen och lönad konsul vid det utländska konsulatet i Sverige. Möjlighet bör i likhet med vad som gäller för mervärdeskatten också finnas för de internationella organisationer som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa faU att få åtnjuta denna förmån.

En rambestämmelse med nu angiven innebörd bör införas i lagen om bensinskatt och lagen om allmän energiskatt. Med stöd av en sådan bestämmelse bör regeringen på samma sätt som gäller för återbetalning av mervärdeskatt kunna fastställa vissa administrativa fömtsättningar för återbetalningen. Detta gäller ansökningstider, vilka handlingar som skall bifogas etc. I detta sammanhang bör dock inte föreskrivas någon maximal volymgräns för återbetalningen. I Ukhet med vad som gäller i flertalet länder leder själva förfarandet tiU en viss restriktivitet. I den mån del skulle visa sig att systemet missbmkas bör övervägas att införa maximi-kvantiteter per person och år för vilka återbetalning medges.

Del föreslagna systemet bör i övrigt hanteras på samma sätt som nu gäller för mervärdeskatten och skötas av RSV. UD bör för varje ansökan intyga att den som ansöker om återbetalning tiUhör den återbetalningsbe-rättigade kretsen av diplomatiska företrädare. Det nya systemet med återbetalning bör, för att bereda RSV erforderlig förberedelsetid, inte träda i kraft förrän den 1 juli 1985.

2.5 Skatt på viss elektrisk kraft

Genom lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft infördes den 1 januari 1983 en särskild skatt på elektrisk kraft som produceras i vissa vattenkraftverk (vattenkraftsskatt). Skatt utgår endast om den installerade generaloreffekten är mer än 1 500 kilowatt. Skatten är två öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973 och 1 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift mellan åren 1973 och 1977. För vattenkraft som produceras

Prop. 1984/85:64 21

i nyare anläggningar utgår ingen valtenkraftsskatt. Skyldighet att erlägga skatt inträder när kraften framställs. I deklarationen får avdrag göras för varje kraftverk och år med sex miljoner kilowattimmar minskat med 40 % av skillnaden meUan skattepliktig kvantitet och sex miljoner kilowattimmar. För skatten gäller i övrigt de vanliga förfaranderegler som gäller för flertalet andra punktskatter. I skrivelse till regeringen har RSV föreslagit vissa ändringar av skatten.

Mitt förslag: Vattenkraftsskatt skall fortsättningsvis utgå för nettoproduktionen (levererad kraft) och inte för bruttoproduktionen (framställd kraft). Det nuvarande preUminära avdraget för vissa mindre produktionsanläggningar ersätts med ett i förväg fastställt avdrag, som inte i efterhand behöver korrigeras.

Skälen för mitt förslag: För flertalet punktskatter gäUer att skattskyldighet inträder vid leveransen av en vara. Detta innebär också, eftersom redovisningsskyldigheten är knuten lUl affärsbokföringen, en identitet mellan debiterat belopp och de belopp som skall inlevereras till staten. För vatien-kraftskatten bestämdes dock vid införandet att skattskyldigheten skulle inträda redan då kraften framställdes. Detta innebär att det är hela produktionen som beskattas, dvs. även kraftverkens egen förbmkning beskattas. RSV har i skrivelsen framhållit att de skattskyldigas redovisning och skattekontrollen skulle underlättas väsentligt om debiteringsmätningen (levererad kraft) lades till gmnd för beskattningen. Dessutom skulle på det sättet uppnås en väsentligt förbättrad uppmätning av kraften. Även om ändringen innebär ett vissl skattebortfall, som av RSV uppskattas till mindre än 10 milj. kr., bör reglerna ändras så att nettoproduktionen beskattas. Uppmätningen bör ske i ulmalningspunkten för varje enskilt kraftverk.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om en vattenkraftsskatt tillkom fömtom regler som undantog de mindre kraftverken även ett bottenavdrag. I deklaration får avdrag göras för varje kraftverk och år med 6 miljoner kilowattimmar minskat med 40% av skillnaden mellan den skattepliktiga kraften och sex miljoner kilowattimmar. Regeln innebär, eftersom en deklaration skaU lämnas för varje kalendermånad, att det månadsvisa avdraget får baseras på preliminära värden och slutligt regleras efter kalenderårets utgång. RSV har framhållit att beräkningsmetoden är onödigt komplicerad. Årsavstämningen bör kunna undvaras. F.n. beräknas del månadsvisa avdraget med utgångspunkt i medelårsproduktionen i kraftverket. Med medelårsproduktion avses den vid kraftverket i medeltal producerade kraften under den senaste treårsperioden. Genom alt relatera avdraget lill de tre senaste årens produktion bör avdraget inför varje nytt år kunna bestämmas till det beräknade värdet. RSV har framhåUit att det synes helt onödigt att i efterhand justera detta värde. Jag delar RSV:s

Prop. 1984/85:64 22

uppfattning och förordar att förslaget genomförs. Avdraget bör fördelas på årets tolv månader men inte överstiga den för månaden skattepliktiga kraften.

Den nu föreslagna ändringen innebär också alt deklarationerna för de allra minsta företagen blir enklare. Den i förarbetena till lagen angivna riktpunkten för årsredovisning, - företag vars skattepliktiga produktion understiger 10 miljoner kUowaltimmar - har inte särskilt reglerats i lagstiftningen. För samtliga punktskatter gäller från den 1 juli 1984 enligt förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter att årsredovisning får medges om skatten för år understiger 10 000 kr. Förväntas skatten uppgå till mer än 10 000 kr. men högsl 20 000 kr. per år får RSV medge halvårsredovisning. De angivna riktlinjerna var urspmngligen motiverade av avdragsbestämmelserna. Med hänsyn till den nu föreslagna förenklingen och då det är rimligt att det för vattenkraflsskatlen gäller samma regler som för övriga punktskatter bör särregler om redovisningstider som baseras på produktionsmängder inle införas i lagen.

2.6 Inkomstberäkning

De nu föreslagna ändringarna beräknas sammanlaget för innevarande budgetår innebära en inkomstförstärkning på statsbudgeten om ca 50 milj. kr. Effekten på budgetåret 1985/86 beräknar jag kommer att uppgå till ca 170 milj. kr.

3 Lagrådets hörande

Med hänsyn liU den enkla beskaffenheten av de lagstiftningsåtgärder som jag föreslår anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från lagrådet bör därför inte inhämtas.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1957:262) om aUmän energiskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,

4. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av aUmän
energiskatt,

5. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft.