Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:57

Regeringens proposition

1984/85:57

om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högsko­lan;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1977 års högskolereform innebar en genomgripande förändring av bl.a. den högre utbildningens och forskningens institutionella organisation. En rad läroanstalter och utbildningar sammanfördes i den nya högskolan och ett anlal nya lärarkategorier blev högskolelärare. Möjligheler fanns dock inle att dä ta ett samlat grepp om lärartjänstorganisationen. Gällande bestämmelser för högskolans lärare återspeglar därför alltjämt de äldre läroanstalternas och utbildningarnas tjänstekategorier. Del finns i dag inom den statliga högskolan ett slort antal tjänstekategorier som skiljer sig åt i vad avser lönegrad och undervisningsskyldighel m.m.

I propositionen föreslås alt flertalet av de tjänstekategorier som nu finns i den slalliga högskolan ersätts av tre, nämligen tjänster som professor, högskolelektor och högskoleadjunkt.

I propositionen föreslås vidare en enhetlig och mera generell reglering av innehållet i lärartjänsterna. Detta kommer bl.a. att medföra all fler högsko­lelärare än f.n. skall kunna, i mån av kompelens och resurser, medverka i forskning inom ramen för sin tjänstgöring. I propositionen föreslås även att en röriig resurs för forskning skall finnas för varje fakuliei/seklion och högskoleregion. Medlen skall disponeras av resp. högskolestyrelse.

En ny arbetstidsreglering kommer samtidigt att införas.

1 huvudsak är i dag undervisningsskyldighelen den enda av högskolelä­rarnas arbetsuppgifter som är reglerad i tidshänseende. Parterna inom det slatliga avtalsområdet har i anslutning till förhandlingarna om 1984 och 1985 års löner enats om en rambetonad reglering av högskolelärarnas arbetstid. Denna reglering av årsarbetstidens omfattning ger högskoleen-I    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 57


 


Prop. 1984/85:57                                                       2

heterna ökade friheter i valel mellan olika slags lärarinsatser och när det gäller fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Vilka uppgifter den enskil­de läraren skall fullgöra blir därmed beroende av lokala bedömningar och beslut med utgångspunkt i verksamhetens behov.

Omfattningen och inriktningen av utbildningen och forskningen inom högskolan förändras inte lill följd av den föreslagna nya arbets- och tjän­steorganisationen, som bör träda i kraft den I juli 1986.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    3

Uldrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anders­son, Boström, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson, Holm­berg, Wickbom.

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan

1. Inledning

Genom riksdagens beslut är 1975 (prop. 1975:9, UbU 17, rskr 179) och är 1977 (prop. 1976/77:59, UbU 20, rskr 246) om reformering av högskoleut­bildningen infördes den I juli 1977 en ny organisation för den högre utbildningen. Genom reformen sammanfördes bl.a. en rad läroanstalter och utbildningar lill slalliga högskoleenheter. Organisalionen av lärartjän­ster förändrades dock inte i samband härmed.

För att få underlag för en förändrad tjänsteorganisation tillkallade min förelrädare, efter bemyndigande av regeringen den 14 april 1977, en kom­mitté' med uppdrag alt finna en ulformning av tjänsteorganisationen som underiältade strävandena alt fullfölja de nya målen för den grundläggande högskoleutbildningen. Kommittén antog benämningen lärarljänslulred-ningen.

Kommittén fick den 15 februari 1979 tilläggsdirektiv vari betonades all tjänsteorganisationen borde utformas så alt starkast möjliga samband ska­pas mellan högskolans båda huvudsakliga verksamhetsområden, forskning och utbildning. Regleringen av tjänsteorganisationen skulle vidare avspeg­la de strävanden till decentraliserat beslutsfattande som gäller högskolan i övrigt.

' Vid tidpunkten för avlämnande av betänkandet: riksdagsledamoten Jörgen Ullen­hag, ordförande, riksdagsledamoten Claes Elmstedl, sektionschefen Lennart Gru-devall. riksdagsledamoten Birgitta Johansson, professorn Ingvar Lindqvist, sekrete­raren Henric Löfström. ulredningssekreleraren Sten Marcusson, sekreteraren Sven Nilsson, planeringschefen Erland Ringborg, professorn Olof Ruin, riksdagsledamö­terna Rune Rydén och Roland Sundgren samt ombudsmannen Jonas Åkerstedi.


 


Prop. 1984/85:57                                                      4

Lärartjänstulredningen avgav i mars 1980 belänkandet (SOU 1980:3) Lärare i högskolan, som innehöll förslag lill ny arbets- och tjänsteorganisa­tion. Till protokollet i detla ärende bör fogas en sammanfattning av utred­ningens förslag som bilaga I.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av beredning­en för u-landsforskning (SAREC), försvarels forskningsanstalt (FOA), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), statens personalpensionsverk, statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), slatens institut för personaladministration och -utveckling, naturhistoriska riksmuseet (NRM), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter höran­de av högskoleenheterna, utrustningsnämnden för universitet och högsko­lor (UUH), centrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), slatens kulturråd, statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, patent-och registreringsverket, arbetsdomstolen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbelarskyddsslyrelsen, styrelsen förarbeiarskyddsfonden (ASF), slatens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för byggnads­forskning (SIB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), nämnden för energiproduklionsforskning, slyrelsen för teknisk utveckling (STU), sta­tens delegation för rymdverksamhet (DER), forskningsrådsnämnden (FRN), humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), me­dicinska forskningsrådet (MER), naturvetenskapliga forskningsrådet (NER), Sveriges lanlbmksuniversitet (SLU), statens råd för skogs- och jordbmksforskning, centmm för arbetslivsfrågor, delegationen för veten­skaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI), delegationen för energi­forskning (DFE), sludieslödsulredningen, jämslälldhetskommittén, ex­pertgruppen för regional utredningsverksamhet, nya anställningsskydds-kommittén, forskningssamverkanskommitlén (FOSAM), huvudmanna­skapsutredningen, kommittén för forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan, direktionen för Karolinska sjukhuset, direk­tionen för Akademiska sjukhuset i Uppsala, Handelshögskolan i Stock­holm, Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund. Tjäns­temännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS). Härjämte har inkommit ett storl antal skrifter i ärendet. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Riksdagen fattade i december 1981 (prop. 1981/82:89, UbU 20, rskr 248) beslut om lärartjänstorganisationen för den kommunala delen av högsko­lan med utgångspunkt i lärartjänslutredningens förslag. Vidare låg lärar-tjänstuiredningens förslag om studiefinansieringen inom forskarutbildning­en till grund för riksdagens beslut i denna fråga våren 1982 (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397). Dessa frågor behandlas därför inte i det följande.


 


Prop. 1984/85:57                                                                     5

Som en konsekvens av de förändringar jag nu föreslår belräffande lärar-tjänslorganisationen vid högskoleenheterna avser jag att i annal samman­hang föreslå regeringen att låta se över de tjänstekategorier som finansi­eras av forskningsråden samt tjänsterna som forskningsassistent.

Jag har samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

På uppdrag av min företrädare påbörjades förhandlingar om anställ­nings- och arbetsvillkor för lärare inom högskolan m.m. i juni 1982. En inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria fogades till för­handlingsuppdraget. Promemorian överensstämde i huvudsak med lärar­tjänslutredningens förslag.

Parterna inom det slatliga avtalsområdet har i anslutning till förhandling­arna om 1984 och 1985 års löner enats om att ersätta nuvarande reglering av lärares arbetstid - som enbarl avser undervisningsskyldigheten för olika lärarkategorier — med en rambetonad reglering av högskolelärarnas arbetstid. Avtalet i denna del bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3. Parterna har vidare enats om all vid den senare tidpunkt, då en ny tjänsteorganisation beslutats alt genomföras, placera in lärartjänsterna i lönefäll motsvarande de tjänstekategorier som angivits i del nyss nämnda förhandlingsunderlaget.

Föredragandens överväganden 2. Utgångspunkter

Jag vill försl ge en sammanfattning av de viktigaste utgångspunkterna för mina förslag rörande en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den slalliga högskolan.

Högskolereformen kännetecknades av en strävan att decentralisera be­slul om organisation och resurser inom av regering och riksdag angivna mål och ramar. Högskoleenheternas frihet i detla avseende har ylleriigare stärkts genom förändringar de senaste åren (bl.a. prop. 1983/84:52, UbU 10, rskr 114). Lärartjänsterna inom den statliga högskolan regleras dock fortfarande av ett stort antal centrala bestämmelser, som återspeglar den organisation av den högre utbildningen som gällde före 1977 års reform. Del är enligt min mening angeläget att också lärarkrafterna - med den viktiga roll de har i högskolans verksamhet - kommer att omfattas av den lokala beslutanderätt och frihet all förfoga över resurserna som i dag präglar högskolan i stort. Till de principiella skälen för en sådan decentrali­sering kommer att den, enligl min mening, är av stor betydelse för att högskoleenheterna bällre skall kunna möta kraven pä effektivt utnyttjande av begränsade resurser, krav som i dagens ekonomiska läge blivit alltmer väsentliga.

Den nuvarande organisationen innebär att del finns elt slort anlal kate­gorier av lärartjänster för vilka gäller olika bestämmelser bl.a. om ijänstgö-


 


Prop. 1984/85:57                                                                     6

ringsskyldighel, undervisningens förläggning under året och åligganden utöver undervisningsskyldighet. Dessa bestämmelser är svåröverskådliga och många gånger föråldrade och behöver ersättas med en ny reglering. Samtidigt som en enklare och enhetligare tjänsiesimkiur inom högskolan bör eftersträvas, måste del självklart även i en ny organisation finnas utrymme för hänsynstagande till olikheter i förutsättningar hos säväl en­skilda högskoleenheter och arbetsenheter som enskilda utbildnings- och forskningsområden och individer.

Flertalet av lärartjänsterna inom högskolan är avsedda helt eller främst för grundläggande utbildning. Ell förverkligande av högskolereformen så­vitt avser den grundläggande högskoleutbildningens anknytning till forsk­ning underlättas om en slörre del av högskolans lärare än f.n. ges möjlighel all i tjänsten medverka i forskning, i mån av kompetens, inlresse och tillgäng på medel. En sädan förändring är enligt min mening angelägen också för all inom den del av högskolan, som hör till det traditionella universitetsområdet, garantera förutsättningar för utveckling och vitalitet i lärarkadern.

Inle minst i förhällande till del fortgående inre reformarbetet inom högskolan framstår den kvantitativa regleringen av tjänstgöringsskyldighe­ten i form av föreskrifter om antalet undervisningstimmar per läsår som otillräcklig. Andra åligganden än undervisning lämnas oftast oreglerade. En detaljerad reglering av enbart undervisningsskyldigheten kan innebära att annan för utbildningen väsentlig verksamhet skjuts i bakgrunden, t.ex. planering och samordning av utbildningsmoment, utveckling av läromedel och undervisningsmetoder, studievägledning saml kontakter med avnä­mare av utbildningen.

Ulformningen av en ny tjänsteorganisation för högskolans utbildning och forskning aktualiserar flera avvägningsproblem. Dessa har sin grund bl.a. i all olika mål för verksamhelen inom högskolan ställer krav som inte alltid är hell förenliga. Jag vill här ta upp några av dessa avvägningsfrågor frän mera principiella utgångspunkter.

Högskolans verksamhet är mängfasetterad. Praktiskt leder del lill alt den cenlrala regleringen i åtskilliga avseenden måste bli av ramkaraktär. Cenlrala föreskrifler om lärartjänster för olika delar av högskolan kan exempelvis lätt bli ell hinder för etl rationellt utnyttjande av de samlade lärarkrafterna. Den hänsyn till olika utbildningars och områdens särart som är nödvändig bör således enligl min mening sä långt det är möjligt komma till uttryck genom lokala beslut. Pä samma sätt bör ett effektivt utnyttjande av den samlade lärarkompetensen främjas genom att man inle pä organisatoriska grunder förbehåller vissa arbetsuppgifter för någon eller nägra särskilda tjänstekategorier. För del stora flertalet lärartjänster inom den statliga högskolan bör istället avgränsningen av innehållet i tjänsterna kunna vara enhetlig.

Detla innebär inte alt alla lärare vid varje lidpunkt skall fullgöra upp-


 


Prop. 1984/85:57                                                                    7

gifter inom samlliga förekommande verksamhetsområden. Något sådani är varken prakliskl möjligi eller lämpligt med hänsyn lill de krav verksamhe­len släller. I stället är del nödvändigt alt vid verksamhetsplanering, vid tillsättning av tjänster och vid fördelning av arbetsuppgifter utgå från den enskildes kompelens och inlresse. sedda i relation till verksamhetens behov. Avgörande för hur den enskilde lärarens insaiser skall fördelas mellan olika uppgifter blir naturiiglvis ytterst vilka resurser som totalt står till förfogande och vilka uppgifter som måste fullgöras.

Undervisningens uppläggning och karaktär varierar starkl mellan olika delar av högskolan. Detla är i inle ringa utsträckning en konsekvens av de skilda traditioner som präglar olika utbildningar. Kraven pä alt bevara olika utbildningars särart i vad avser en nära anknytning lill del yrkesliv för vilket resp. utbildning förbereder upplevs ofta som stridande mot kravet pä forskningsanknytning, nägol som kommer till uttryck bl.a. när del gäller utformningen av behörighetskrav och befordringsgrunder för lärartjänster. Det är, enligl min mening, varken lämpligt eller möjligt all försöka lösa detta problem genom ell generellt försteg för endera kriteriet. Inom ramen för en enhetligare tjänsteorganisation med lokall inflylande på utformning­en av innehållet i den enskilda lärartjänsten bör del vara möjligt all hävda både traditionella särdrag och andra särskilda behov i här aktuella avseen­den samtidigt som man tar tillvara de möjligheter till utveckling och förny­else som sambanden mellan olika delar av högskolan naturligt ger.

En viktig fräga är avvägningen mellan den enskildes krav pä trygghet i anställningen och kraven på förnyelse och kvalitet i forskningen. Här kan erinras om vad dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet an­förde i fräga om forsknings- och utvecklingsarbetets särskilda beskaffenhel vid sin anmälan av prop. 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag. Ett starkt anställningsskydd för det stora flertalet av högskolans lärare och forskare kan emellertid inte förenas med kraven på förnyelse och kvalitet i forskningen ulan att del finns belydande möjligheter lill fördelning och omfördelning av arbetsuppgifterna mellan de anställda. Lärartjänslutred­ningens förslag om en vid ram för vad olika lärartjänster kan innehålla och om en rörlig resurs för forskning bör ses i detta sammanhang. Genom att sä långl möjligt vidga den krets, inom vilken de samlade arbetsuppgifterna kan fördelas, ersätter man således en del av den möjlighel lill förnyelse som med nödvändighet går förlorad med ett förstärkt anställningsskydd. Med en störte stabilitet i organisationen måste samtidigt följa krav pä ökad beredskap bland de anställda att byta arbetsuppgifter och ändra verksam­hetsinriktning.

Jag vill framhälla att omfattningen och inriktningen av utbildningen inom högskolan inle skall förändras lill följd av en reformering av tjänsteorgani­sationen. Däremot kan - genom den reglering jag föreslår i det följande -undervisningsvolymen behöva minskas för vissa i dag undervisningsläla utbildningar till förmån för andra arbetsuppgifter. Detla måste göras inom ramen för de resurser som slår till förfogande inom högskolan.


 


Prop. 1984/85:57                                                                     8

Avvägningar mellan kvalitet och kvantitet när det gäller verksamheten inom högskolan aktualiseras bl.a. i det följande. Enligl min mening måsle generellt sett de kvalitativa kraven inom både forskning och utbildning väga tungt.

Jag övergår nu till alt med utgångspunkt i lärartjänstutredningens förslag och remissyllrandena över del redovisa mina överväganden och förslag i olika frågor. För överblickens och sammanhangets skull redovisar jag även vissa frågor i vilka det ankommer på regeringen eller berörda myndigheter att bestämma.

3. Arbetsorganisationen

3.1  Innehållet i lärartjänst

I tjänst som lärare skall, enligl lärartjänstutredningen, kunna ingå all bedriva eller medverka i forskning, utbildning och utvecklingsarbete. Ut­redningen har utgått från att tjänstgöringen för den enskilde skall bestäm­mas med hänsyn till verksamhetens behov och vederbörandes kvalifika­tioner och intressen. Remissopinionen är i huvudsak posiiiv lill detla synsätt.

För egen del fär jag anföra följande.

En av de mer besvärande bristerna i nuvarande högskoleorganisation är de formella hinder som finns för att använda lärarpersonalen på ett sätt som är ändamålsenligt med hänsyn till både verksamhetens behov och den enskildes förutsättningar. Mycket talar enligt min mening för att ramen för vad som kan ingå i olika tjänster skall vidgas och att denna ram, så långt möjligt, skall vara enhetligt utformad för samtliga tjänstekategorier.

En ramreglering av detta slag innebär att varje lärare i princip är skyldig att ägna sig åt alla förekommande uppgifter. Vilka arbetsuppgifter som en lärare faktiskt kommer att ägna sig ål blir givelvis beroende av hur högsko­leenheten med utnyttjande av tillgängliga resurser väljer att tillgodose verksamhetens behov. Arbetsuppgifterna för de enskilda arbetslagarna kommer inle alt kontinuerligt vara desamma utan kommer normall att växla över tiden. Exempelvis kommer för flertalet lärare möjligheten alt bedriva forskning att vara beroende av all särskilda medel för ändamålet disponeras. Fördelningen av föreliggande uppgifter mellan arbetstagarna måsle, som uiredningen framhållit, bestämmas utifrån verksamhetens be­hov och den enskildes kvalifikationer och intresse. Flertalet lärare kom­mer även fortsättningsvis att ha undervisning som huvudsaklig arbetsupp­gift.

Jag går nu över till att beskriva de uppgifter som enligl min mening skall kunna ingå i tjänstgöringen för lärarna vid de statliga högskoleenheterna.

Lärarnas arbetsuppgifter kan delas in i tre huvudkategorier, nämligen utbildning, forskning och administrativt arbete m.m.

Arbetsuppgifter inom kategorin utbUdning är, fömtom själva undervis-


 


Prop. 1984/85:57                                                                      9

ningen och förberedelse- och eflerarbete i samband härmed, t.ex. pedago­giskt utvecklingsarbete, planering och samordning av utbildningsmoment, handledning av såväl forskarstuderande som andra studerande, utveckling av läromedel, bedömning av sökande i samband med antagning saml bedömning av de studerandes prestationer.

Till kategorin forskning räknar jag, fömtom forskning och utvecklingsar­bete, ocksä forskningsinformation. Konstnärligt utvecklingsarbete har inom vissa delar av högskolan samma funktion som forskning.

Till kategorin administrativt arbete m.m. är i huvudsak följande alt hänföra; verksamhets- och personalplanering, förberedelser för och delta­gande i sammanträden med beslutande, beredande och rådgivande organ inom högskoleorganisationen, verkställighetsuppgifter i anslutning lill så­dana organs arbete samt arbetsledning i övrigi. Vidare hör studievägled­ning och kontakter med arbetslivet utanför högskolan till denna kategori. Till della skall jag återkomma vid min behandling av de pedagogisk-admi-nistraliva tjänsterna. Innehavare av lärartjänst bör liksom hittills vara skyldig att inom ramen för sin tjänst företräda verksamheten som ledamot i högskolestyrelse, linjenämnd, fakultets/sektionsnämnd och andra organ inom högskoleenheten samt att svara för verkställande uppgifter för dessa organ och för ledningsuppgifter i övrigt inom forsknings- och utbildnings­verksamheten i enlighet med de bestämmelser som meddelats.

Fortbildning och följande av vetenskaplig och annan utveckling inom det egna ämnesområdet måste också vara ett åliggande inom varje lärartjänst.

Samtliga uppgifter bör, som lärartjänstutredningen föreslagil, kunna ingå i resp. tjänst oavsett hur verksamheten finansieras. Detta ger högsko­lemyndigheterna en möjlighel att innefaita även den externt finansierade verksamheten, säväl forskning som utbildning, i underlaget för lärartjän­ster, något som underlättar en långsiktig planering för den samlade verk­samhelen.

Med den ram för innehållet i lärartjänsterna, som jag nu föreslår, ges högskoleenheter och arbetsenheter slörre frihet i fråga om fördelning av arbetsuppgifterna. Denna ökade frihet leder självklart till' alt slörre krav ställs på arbetsledningen. Jag återkommer härtill i det följande.

3.2 Lärares arbetstid

F.n. bestäms verksamhetens omfattning och inriktning vid en institution av dels utbildnings- och kursplaner, dels tillgängliga medel, dels ock vissa föreskrifter och avtal om lärarnas åligganden och tjänstgöringsskyldighet. Inom ramen för tillgängliga medel - ofta från olika källor och med olika ändamålsbeslämning - bekostas tjänster som lärare, forskare och övrig personal. Med utgångspunkt i studie- och projektplaner m.m. definieras de arbetsuppgifter, som skall utföras inom ramen för givna resurser. Lärar­nas/forskarnas kompetens och intresse, regleringen av tjänstgöringsskyl­dighet och åligganden samt verksamhetens behov avgör fördelningen av uppgifter dem emellan.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    10

Lärartjänslutredningens förslag rörande arbetsorganisationen inom hög­skolan innefattar bl.a. alt arbetstiden för lärarna inom den statliga högsko­lan skall regleras genom ell arbetstidsavtal. Etl sådant avtal skulle, enligl förslaget, omfalla regler om arbetstid till högskoleenhetens förfogande resp. förtroendearbetstid. Vidare skulle överenskommelse träffas om en enhetlig norm för maximalt uttag av arbetstid genom undervisning. Nor­men skulle vara gemensam för alla tjänstekategorier och inle avse kortare fid än ett läsår.

Arbetstiden till högskoleenhetens förfogande skulle, enligl lärartjänst­utredningen, sammanfalla med de studerandes läsår om 40 veckor, medan förtroendearbetsiid och semester skulle omfatta återstoden av arbetsåret.

1 fråga om en allmän arbetslidsreglering är remissopinionen splittrad. Cenlrala myndigheter och organisalioner som UHÄ, RRV, SAV, TCO, SAF och SFS tillstyrker den föreslagna principen. SACO/SR anser all nuvarande system med en reglering av undervisningsskyldighelen borde utvecklas. Direkt negativa reaktioner på förslagel framförs av några hög­skoleenheter, bl.a. universiteten i Uppsala och Göteborg. Utredningens skiss lill ulformning av ell arbetstidsavtal ifrågasätts på vissa punkter, även av dem som är positiva till en rambetonad reglering av lärarnas arbetstid.

För egen del får jag anföra följande.

En smidigare och mer ändamålsenlig reglering av lärarnas arbetstid ulgör enligt min mening ell väsentligt moment i en reformering av den slatliga högskolans arbets- och tjänsteorganisation. Lärartjänstutredning­en har presenterat en skiss till en rambetonad reglering av lärarnas arbets­tid. Den har i huvudsak tillstyrkts, även om den i enskilda detaljer mött krilik vid remissbehandlingen. Genom avtal mellan parterna inom det slalliga avtalsområdet har, som jag förut berört, förutsättningar öppnats för ett förverkligande av en rambetonad reglering. Avtalsparterna har kommit överens om årsarbetstidens omfattning (se bilaga 3.).

Övergängen lill en rambetonad reglering av lärarnas arbetstid innebär inle att omfattningen av deras åligganden ändras. Däremot ger en sädan ordning, i motsats till nuvarande reglering som huvudsakligen anger under­visningens omfattning, högskoleenheterna ökade friheter i valet mellan pedagogiska insatser av olika slag och över huvud taget när del gäller fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Den är därför av betydelse inte minsl i elt läge när slora krav ställs på att den samlade kompetensen hos högskolelärarna skall utnyttjas så effektivt som möjligt. Liksom i nuvaran­de ordning förutsätts vatje heltidsanställd lärare ulföra arbetsuppgifter som motsvarar heltidstjänslgöring.

Det har framförts farhågor för att det nya systemet skulle medföra administrativt merarbete och behov av ytterligare resurser för administra­tion. Jag delar utredningens uppfaltning att en förändrad ordning ställer nya krav pä planering och budgetering när det gäller verksamhet, personal


 


Prop. 1984/85:57                                                                    11

och ekonomi liksom ocksä nya krav på ledningen och fördelningen av arbetel. Jag ser emellertid dessa krav som ofrånkomliga om den eftersträ­vade ökade flexibiliteten och effektiviteten skall uppnås. Söm jag inled­ningsvis påtalat måste de lillgodoses inom ramen för oförändrade resurser.

Den nyss nämnda överenskommelsen innebär all parterna är ense om att den årsarbetstid som skall gälla för heltidsanställda lärare skall vara den­samma som för heltidsanställda statstjänstemän i övrigt, dvs. en ramtid om I 757 limmar för år. Delta är den nelloiid som fås genom beräkning av arbetstiden för tjänstemän som omfattas av det allmänna arbetstidsavtalet (ARB, 2 kap.), vilket ger en arbetstid av omkring 40 timmar per vecka. Del stora flertalet av dessa har sin arbetstid bestämd dels i del nämnda all­männa arbetstidsavtalet, dels i 14 § allmänna verksstadgan. Med hänsyn till verksamhetens art och högskolelärarnas speciella arbetsuppgifter är jag för egen del inle beredd alt föreskriva all 14 § allmänna verksstadgan skall göras tillämplig inom högskolan, vilkel skulle innebära centrala föreskrif­ter om när och var olika arbetsuppgifter skall utföras. 1 slällel måste det bli den lokala arbetsledningens uppgift att ta ställning i dessa frågor. Självklart måste den enskilde arbetstagaren liksom i dag vara skyldig att befinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren sä beslutar med hänsyn lill verksamhe­tens krav.

Vilka uppgifter som skall utföras vid en högskoleenhet bestäms bl.a. av tillgängliga medel saml fastställda utbildnings-, kurs- och projektplaner m.m. Verksamhetsplaneringen vid institutioner och andra arbetsenheter skall syfta bl.a. till att fördela arbetsuppgifterna mellan tillgänglig personal. Härigenom fördelas i den nya ordningen också lärarnas årsarbetstid mellan olika verksamhetsgrenar och uppgifter. Jag förutsätter alt övergången till en ramreglering av arbetstiden sker genom successiv anpassning till nya former för att planera och leda arbetet.

Fördelningen på skilda arbetsuppgifter skall göras med utgångspunkt i den lokalt fastställda verksamhets- och personalplanen och de cenlrala föreskrifler som kommer all meddelas. Enligt min mening bör utgångs­punkterna vara följande.

Högskoleutbildning anordnas normalt under ell läsår om 40 veckor av det slalliga budgetåret. Flertalet lärare kommer även fortsättningsvis att ha undervisning som en betydande arbetsuppgift. Härav följer att den väsent­liga delen av deras undervisningsuppgifter måste koncentreras till en kor­ tare tid än det normala arbetsåret för statstjänstemän i allmänhet.

Andra lärare med stort inslag av eller enbart andra arbetsuppgifter, som t.ex. forskning, kan - där del frän verksamhetssynpunkt inte finns skäl att anknyta till högskolans läsår - komma att bedriva silt arbete under etl arbetsår med normal lidsomfallning. Några sakliga skäl för att binda delta arbete i liden torde emellerlid med hänsyn lill uppgifternas art normalt inle finnas. Samtidigt måste del vara möjligt att föreskriva en sådan bindning när det ur verksamhetens synvinkel är befogal. Jag avser således inle att


 


Prop. 1984/85:57                                                                    12

föreslå förändringar av nuvarande möjligheter all vid behov ålägga lärarna undervisning utanför läsåret. Inle heller är det meningen alt nuvarande möjligheter att vid behov koncentrera lärares undervisningsinsatser till viss del av läsåret skall ändras.

Jag förutsätter att parterna i kollektivavtal reglerar frågan om semes­terns förläggning på så sätt att den i normalfallet liksom hittills uttages utanför läsärstid. Det ligger i sakens natur alt lärarnas arbetsuppgifter huvudsakligen utförs under läsåret. Den lid som svarar mol de studerandes ferier kommer för lärarnas del att kunna ägnas dels åt sådana delar av tjänstgöringen som inle behöver bindas till läsåret - såsom egen fortbild­ning, forskning och följande av vetenskapens utveckling, planeringsarbete, etc. - dels åt semester.

4. Lärartjänsterna

Vid högskoleenheterna finns idag följande slag av tjänster som lärare, nämligen tjänster som ackompanjatör, adjunkt, assistenttandläkare, av­delningstandläkare, biträdande lärare, docent, facklärare, forskarassis­tent, huvudlärare, klinisk lärare, lektor, lärare i vissl ämne, professor, adjungerad professor, speciallärare, studieledare, universitetsadjunkt, uni­versitetslektor, utländsk lektor och nordisk lektor. Vid SLU finns härut­över följande slag av lärartjänster, nämligen tjänster som avdelningsföre­ståndare, biträdande jägmästare, förste konsulent, biträdande lärare i visst ämne, yrkeslärare och övningsledare.

Vidare kan finnas oavlönade docenter.

Tjänsterna som docent, forskarassistent, professor och adjungerad pro­fessor är avsedda för utbildning och forskning eller, i fråga om tjänst som professor med vilken är förenat konstnärligt utvecklingsarbete, för utbild­ning och utvecklingsarbete. Övriga tjänster som lärare är avsedda företrä­desvis eller helt för utbildning.

Lärartjänstutredningens förslag lill organisation av lärartjänsterna inom den statliga högskolan innefattar i huvudsak, vid sidan av en bevarad tjänstekategori som professor, två nya tjänstekategorier, nämligen tjänst som högskolelärare/högskolelektor och tjänst som docent/biträdande pro­fessor. Den förstnämnda tjänstekategorin avses ersätta alla de lärartjänster i nuvarande organisation, för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsva­rande kompetens, med undantag för de tjänster som är knutna till den kliniska delen av lakar- och tandläkamtbildningarna. Den andra tjänstety­pen, docent/biträdande professor, är avsedd att ersätta bl.a. nuvarande tjänster som universitetslektor och docent saml övriga tjänster för vilka doktorsexamen ulgör behörighetskrav.

Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig är positiva lill den föreslagna strukturen. Ett antal remissinstanser, däribland TCO, har an­sett att den föreslagna tjänsten som docent/biträdande professor skall vara


 


Prop. 1984/85:57                                                                    13

den enda bastjänsten under professorsijänsten. Andra har framfört au endast lärare med doktorsexamen bör finnas inom högskolan.

Jag ansluter mig i huvudsak till uiredningens förslag om tre tjänstekate­gorier för huvuddelen av lärarna inom den slatliga högskolan. Förslaget öppnar möjligheter för ett effektivt ulnylljande av lärarresurserna i hög­skolan utan dagens låsning av vissa lärartjänster till hell eller företrädesvis forsknings- eller utbildningsuppgifter. Samtidigt bör det, som jag nämnt redan inledningsvis, vara möjligt aU inom ramen för den enhetligare tjän­steorganisationen la hänsyn till de särskilda förulsällningar som gäller inom olika utbildningsområden. Jag återkommer till detta bl.a. i samband med alt jag diskuterar behörighets- och befordringsgrunderna för vissa tjänster. Jag vill dock redan här anmäla alt jag inle avser au ändra de allmänna befordringsgrunderna vid tillsäuning av tjänst som lärare i annat avseende än att, i enlighet med förslag frän FRN, vikl också bör tillmätas arbeie med information om forsknings- och utvecklingsarbete.

Vid högskoleenheterna bör således i huvudsaklig överensstämmelse med lärartjänslutredningens förslag finnas - föruiom tjänster som profes­sor - en tjänstekategori, där doktorsexamen eller motsvarande kompetens utgör behörighetskrav, och en tjänstekategori där behörighetskravet är genomgången grundläggande högskoleutbildning. Därutöver bör, enligl min mening, finnas dels tjänster som forskarassistent, dels vissa lärartjän­ster för speciella ändamål, nämligen tjänster som adjungerad professor, utländsk lektor och nordisk lektor. Till frågor om ytterligare tjänstekate­gorier för särskilda ändamål återkommer jag i det följande.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om nya tjänstekategorier inom högskolan. Jag skall nu utveckla mina förslag rörande de olika tjänstekategorierna.

4.1 Professor

Professorstjänsterna bör - i enlighet med vad lärartjänstulredningen föreslagit - finnas kvar med i princip oförändrade arbetsuppgifter. Profes-sorsijänsterna bör dock med avseende på löneförmåner utgöra en enhetlig tjänstekategori och inte som i dag två kategorier.

Utredningen har föreslagit att innehavarna av professorstjänster skall garanteras möjlighel att ägna 50 % av arbetstiden åt egen forskning och annan vetenskaplig verksamhei. Detta har fält ett starkl stöd vid remissbe­handlingen. Många högskolemyndigheter, SACO/SR och SFS m.fl. har önskat bevara "sabbatsterminerna". Härmed avses den lid, normalt en termin vart femte år, som innehavare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor kan beviljas partiell tjänstebefrielse för att helt ägna sig åt forskning.

Jag anser det angelägel att de personer som tillsatts bl.a. för all leda den vetenskapliga verksamheten inom elt område verkligen också får möjlighet att ägna sig ät forskning och att i vetenskapliga sammanhang företräda sill


 


Prop. 1984/85:57                                                                    14

ämne. Den nuvarande ordningen med "sabbalsterminer" har enligl min mening fungerat väl. Möjligheten att planera in forskning för en längre period är av slort värde. Den bidrar inte minsl lill kontakter med det internationella vetenskapssamhället eftersom hela forskningslerminer dä kan förläggas till utländska universitet och högskolor. Jag fömtsätter att högskoleenheterna i den nya ordningen kommer att fördela resurser pä elt sådant sätt alt professorerna i framtiden får möjlighel all ägna sig helt ät forskning i minst samma omfaltning som dagens system med "sabbalster­miner" medgivit.

Ocksä när del gäller den mera löpande arbetsfördelningen måsle enligl min mening professorerna beredas tillfälle att ägna rimlig lid åt det som får anses vara deras huvuduppgift, nämligen forskning och övrig vetenskaplig verksamhei eller molsvarande uppgifter i fråga om konstnärligt utveck­lingsarbete. En formlig garanti för innehavare av tjänst som professor att förfoga över 50 % av arbetstiden för vetenskaplig verksamhet skulle dock enligl min mening innebära en onödig låsning av den lokala planeringen.

Lärartjänstulredningen har också föreslagit att professorstjänsternas an­knytning till den grundläggande utbildningen skall stärkas. Utredningen framhåller att professorernas medverkan är angelägen vid planering och utveckling av den grundläggande utbildningens innehåll. Enligl utredning­en bör den överblick av den vetenskapliga utvecklingen nationellt och internationellt som professorn förväntas ha ulnytljas i den vikliga, konti­nuerliga förnyelsen av den grundläggande utbildningens innehåll. Jag delar i huvudsak utredningens uppfaltning.

Nuvarande bestämmelser innebär alt, vid tillsättning av tjänst som pro­fessor, särskild vikl skall fästas vid vetenskaplig skicklighet samt även vid pedagogisk skicklighet, som har visats genom handledning av forskare, vetenskaplig undervisning eller utarbetande av läromedel för sådan under­visning. Det är enligl min mening våsenligl, inte minst för att stimulera rekryteringen lill forskamtbildningen, att professorerna medverkar i grundutbildningen. 1 enlighet med utredningens förslag bör därför ledning, utveckling och planering av grundläggande högskoleutbildning saml även undervisning i sädan utbildning ingå i underlaget för bedömning av pedago­gisk skicklighet.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om befordringsgrund för tjänst som professor.

Från flera håll har det framlagts förslag om möjlighet att inrätta tidsbe­gränsade tjänster som professor utöver vad som finns i dag; detta gäller inte minsl inom teknisk forskning, där nya ämnen och ämnesområden aktualiserat sådana förslag. Gällande regler medger tidsbegränsade tjäns­ter som professor endast inom del konstnärliga området.

Jag vill här erinra om de möjligheter som för närvarande finns all inrätta arvodestjänst som adjungerad professor för den som är verksam utanför högskolan. En sådan tjänst inrättas av högskolestyrelsen. Förordnande för


 


Prop. 1984/85:57                                                                   15

adjungerad professor skall, enligl gällande bestämmelser, meddelas tills vidare för högst tre är. Något hinder att förlänga ell sådant förordnande föreligger inle.

En innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor är skyldig att inom forskarutbildningen undervisa, handleda och bedöma de studerandes prestationer i den omfallning högskolestyrelsen beslämmer. Tjänstgö­ringsskyldigheten skall omfatta minst en femtedel av full arbetstid. Något hinder för alt en adjungerad professor tjänstgör pä heltid föreligger inle.

Som jag nämnt är den adjungerade professorns tjänstgöringsskyldighet begränsad till forskarutbildningen. Jag anser det angeläget att dessa profes­sorers kunnande ocksä kan komma den grundläggande utbildningen till godo. Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag om att nuvarande bestämmelser i detta avseende ändras. Vidare avser jag att föreslå regeringen alt tjänst som adjungerad professor skall kunna inrättas också för konstnärligt utvecklingsarbete i anslutning lill högre konstnäriig utbildning.

Ordinarie tjänster som huvudlärare vid konstfackskolan bör enligt min mening omvandlas till tidsbegränsade tjänster som professor. Förordnan­det bör i likhet med vad jag föreslär i del följande för professorsijänslerna inom högre konstnärlig utbildning vara tidsbegränsat lill högsl fem år med möjlighel till omförordnande en gäng. Jag återkommer i del följande lill de övergångsbestämmelser som bör gälla för de nuvarande innehavarna av dessa tjänster.

Vad gäller den högre konstnärliga utbildningen i Göteborg anser jag att det finns fog för all omvandla en del huvudlärartjänster där till tjänster som professor. Då emellertid tjänsiekonsirukiionen och lillsätlningsproceduren för dessa tjänster är annorlunda än för molsvarande tjänstekategori vid konstfackskolan i Stockholm anser jag inte att man utan vidare kan om­vandla dessa tjänster till professurer. Jag avser därför att föreslå regering­en att ge UHÄ i uppdrag all skyndsamt utreda hithörande frågor och inkomma med förslag om den framtida tjänsleorganisationen för den högre konstnärliga utbildningen i Göteborg.

4.2 Högskolelektor

I ställel för nuvarande tjänster som universitetslektor, docent och vissa tjänster som lektor, för vilka kravet på doktorsexamen eller molsvarande kompetens gäller för behörighet, bör i den nya organisalionen finnas en enhetlig tjänstekategori, i enlighet med vad lärartjänstulredningen föresla­gil. Den nya tjänstekategorin bör ocksä kunna tas i anspråk för uppgifter inom de delar av högskolan som hittills saknat lärartjänster med doktors­examen eller motsvarande kompelens som behörighetskrav. Utredningen har framhållit att detta kan vara av slor betydelse inom berörda områden både för utvecklingen av forskningsanknytningen och för framväxten av utvecklingsarbete baserat på resp. utbildnings anknytning lill yrkeslivet. Jag delar utredningens uppfatining.


 


Prop. 1984/85: 57                                                     16

Lärartjänstutredningen har föreslagit, att den nya tjänstekategorin be­nämns docent/biträdande professor. Många remissinstanser är kritiska till della förslag. Både UHÄ och TCO har aktualiserat benämningar med anknytning lill ordet lektor. Jag förordar för min del ijänsiebenämningen högskolelektor, en benämning som också användes i del förhandlingsun­derlag som min förelrädare lämnade lill avtalsparterna är 1982 och som därmed kom att användas i del avtal som träffades våren 1984.

Den nya tjänstekategorin högskolelektor kommer att ersätta följande i dag befintliga tjänster: tjänster som docent, förste assistent och universi­tetslektor, sådana leklorsljänster för vilka krävs doktorsexamen eller mol­svarande kompetens, lärare i medicinskt ämne, som saknar anknytning till sjukvårdsorganisationen, vissa tjänster som biträdande lärare och huvud­lärare inom konstnärlig utbildning samt tjänster som avdelningsförestånda­re och förste konsulent vid SLU.

Tjänstekategorin förste assistent infördes 1975 som en anställningstrygg­het efter förordnandetidens utgång för innehavare av tidsbegränsade extra ordinarie tjänster som docent.

Med den flexibilitet i tjänsleinnehåll m.m. som förordats för lärartjäns­terna i den nya organisalionen bortfaller i huvudsak motiven för förste assislenttjänsterna. Jag föreslår att tjänst som förste assistent omvandlas lill tjänst som högskolelektor där det bedöms ändamålsenligt med avseen­de på de arbetsuppgifter vederbörande förste assistent f.n. utför i sin tjänst. Om tjänsteinnehavaren l.ex. uteslutande har administrativa göro-mäl inom en högskoleenhets förvaltning torde en omvandling lill en admi­nistrativ tjänst vara påkallad.

Jag föreslår vidare alt innehavare av tjänst som forskare vid forsknings­råd, vilka enligt nuvarande regler kan erhålla tjänst som förste assistent, får möjlighet all efter förordnandetidens utgång få tjänst som högskolelek­tor. Denna bör inrättas av den högskoleenhet vilken fungerat som arbetsgi­vare under forskarens tjänstgöringsperiod. Det bör ankomma pä regering­en all utforma närmare föreskrifter härom.

Uiredningen föreslär att alternativa regler för behörighet och beford­ringsgrunder skall gälla för den nu aktuella tjänstekategorin. Remissopi­nionen är i denna del mycket splittrad.

Jag finner det, som jag berört redan inledningsvis, naturligt att uppbygg­naden av den nya tjänsteorganisationen återspeglar högskolans mångfald. Eu naturligt sätt att tillgodose della är alt utforma reglerna för behörighet och befordran till de nya högskoleleklorstjänslerna på ett sådant säll att hänsyn kan tas till olika utbildningsområdens tradition och karaktär. Det är vidare enligt min mening vikligt all också i en mer enhetlig tjänsteorganisa­tion kunna profilera tjänster på mellannivå, i första hand mol utbildning resp. forskning, där della bedöms vara motiverat ur den samlade verksam­hetens synpunkt. Alternafiva befordringsgrunder i enlighet med utredning­ens förslag är etl lämpligt medel för delta.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    17

Behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor bör, i enlighet med utredningens förslag, vara doktorsexamen eller molsvarande kompetens eller kompelens av annat slag. Med kompetens av annat slag avser jag l.ex. meriter frän kon.'tnärligt utvecklingsarbete. Regeringen bör inhämta riks­dagens godkännande av vad jag har förordat om behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor.

Som allmän befordringsgrund vid tillsättningen av högskolelektorstjänst föreslär utredningen att nuvarande regler skall gälla, dvs. graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet, som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. Som jag tidigare nämnt skall även arbeie med forskningsinformation och förmåga alt sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete kunna utgöra befordringsgrund vid tillsättning av lärartjänst inom högskolan.

Särskild vikt skall enligt uiredningen därutöver för varje enskild tjänst fästas vid meriieiing enligt ettdera av följande fyra allernaliv: särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet, särskild vikt vid pedagogisk skicklighet, lika vikl vid skicklighet av båda dessa slag samt särskild vikl vid sådan skick­lighet av betydelse för tjänsten som vunnits genom verksamhei utanför högskolan. Belräffande pedagogisk skicklighet anser utredningen all hän­syn regelmässigt bör las till utvecklingsarbete avseende utbildningen. 1 de fall arbetsuppgifterna även kan väntas avse undervisning på fördjupnings-nivå resp. forskarutbildning bör även förmågan att fungera som handledare bedömas. Jag delar i detla avseende lärartjänstutredningens uppfallning.

Med tillägget alt med vetenskaplig skicklighet bör likställas skicklighet inom konslnäriigl eller annat kvalificerat utvecklingsarbete inom högsko­lan anser jag, från de utgångspunkter jag nyss redovisade, alt de föreslagna fyra alternativen är väl avvägda. Jag anser del således angelägel att hög­skoleenheterna på detta sätt får möjlighet alt variera tyngdpunkten i olika lärartjänsters inriktning allt efter verksamhetens behov. Det bör ankomma på högskolestyrelsen att beslula om vilket allernaliv som skall tillämpas för varje enskild tjänst. Vägledande förutsätts härvid vara verksamhetens behov sett i relation till den aktuella och förutsebara personalsituationen.

Inom ramen för vart och etl av de fyra alternativen bör det också vara möjligt för högskolestyrelsen att för varje tjänst som högskolelektor beakta behovet av särskilda färdigheter eller erfarenheter. Delta bör kunna göras som ett led i en långsiktig planering och senast i samband med att en tjänst utlyses. Den profil som en tjänst pä sä säll givits bör sedan vara vägle­dande vid bedömningen av de sökandes kvalifikationer och vid avvägning­en mellan meriter av olika slag.

En lektorstjänst bör kunna utlysas med företräde för forskning under en viss tid, t.ex. tre eller sex är. Det är dä rimligt, all la särskild hänsyn till den vetenskapliga merileringen. Samtidigt måste man uppmärksamma alt tjänsteinnehavaren efter tre- eller sexårsperiodens utgång tillhör en lärar­kategori där del slora flertalet tjänsteinnehavare fullgör uppgifter huvud­sakligen inom den grundläggande utbildningen. 2    Riksdagen 1984/85. I samf Nr 57


 


Prop. 1984/85:57                                                      18

Sammanfattningsvis bör således för samlliga tjänster som högskolelek­tor befordringsgrunden vara sädan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhel i övrigt. Dämtöver bör särskild vikt fästas vid vetenskap­lig skicklighet, pedagogisk skicklighet eller sådan skicklighet av betydelse för tjänsten som vunnits genom verksamhei utanför högskolan. Högsko­lestyrelsen kan även välja att fästa lika vikt vid vetenskaplig och pedago­gisk skicklighet. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om befordringsgrund för tjänst som högskolelektor.

Jag vill avslutningsvis när det gäller högskolelektorskaiegorin upplysa om att parterna, i förhandlingarna om 1984 och 1985 års löner, har enats om att placera in denna tjänstekategori i ett lönefält som i huvudsak molsvarar lönegraderna för nuvarande tjänster för vilka i dag krav på doktorsexamen eller motsvarande kompelens gäller.

Lärartjänstulredningen har föreslagil att man för de båda lärarkatego­rierna under professorsnivån skall bygga in mekanismer, som stimulerar den enskilde att förkovra sig i sin yrkesverksamhet. För innehavare av högskolelektorstjänst föreslår utredningen att titeln biträdande professor skall kunna ges till den som gjort synnerligen framstående insaiser av vetenskaplig eller pedagogisk art. För adjunktskategorin föreslår utred­ningen alt titeln högskolelektor skall kunna ges lill den som har avlagt doktorsexamen eller gjort väsentliga pedagogiska insatser. Remissinstan­serna har delade uppfattningar i denna fråga.

Jag hyser för egen del stark sympati för tanken att det i den enskilda lärartjänsten skall finnas inbyggd en stimulans till utveckling och förkov­ran så all någol som motsvarar en befordran kan komma till stånd även i de fall som en högre tjänst inte stär till buds. Inle minsl viktigt är detta - med tanke på professorsljänsternas tyngdpunkt på forskning — för högskolelek­torsgruppen, som ju i praktiken kommer att bära upp stora delar av den grundläggande utbildningen. Ocksä pä adjunktsnivå är del väsentligt all pä någol sätt kunna premiera och stimulera till självständiga insaiser och utveckling.

Sedan utredningen lämnade sill förslag har emellertid fömtsättningarna förändrats i det avseendet att panerna träffat avtal om ett system med lönefält för de berörda lärarkategorierna. Med ett sådant system blir det möjligt att inom ramen för de lokala löneförhandlingarna ta hänsyn till särskilt värdefulla pedagogiska eller vetenskapliga insatser och därigenom tillgodose de angivna syftena på etl enklare sätt än det av utredningen föreslagna. Jag utgår frän att bl.a. skicklighelsbedömningar av delta slag kommer all ligga till grund för utnyttjandet av lönefällssyslemet och är med hänvisning till del inle beredd alt biträda utredningens förslag om särskilda befordringstillar.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    19

4.3 Högskoleadjunkt

Del är inte rimligl att införa etl generellt krav på doktorsexamen eller molsvarande kompetens för behörighet till alla lärartjänster inom högsko­lan. Flertalet högskolelärare har f.n. inte doktorsexamen och forskning och forskarutbildning saknas ännu inom slora delar av den samlade hög­skolan.

Lärartjänstulredningen har föreslagit alt del slora flertalet tjänster i nuvarande organisation för vilka doktorsexamen eller molsvarande kom­pelens inte krävs skall ersättas med en enhetlig tjänstekategori. Detta förslag bör enligt min mening förverkligas. Det är dock, som också flera remissinstanser framhåller, mindre lämpligt att använda den av utredning­en föreslagna benämningen högskolelärare som beteckning på viss tjänste­kategori. Tjänsterna inom denna gmpp bör i stället ha en Ijänstebenämning med anknytning till titeln adjunkt, såsom bl.a. SACO/SR föreslagit. Min förelrädare använde benämningen högskoleadjunkt i det förhandlingsun-deriag som lämnades till avtalsparterna år 1982. Jag förordar denna benäm­ning, som även den redan använts av parterna i samband med det avtal som träffades våren 1984.

Del innebär att följande nu befintliga tjänstekategorier ersätts av tjänster som högskoleadjunkt: tjänster som facklärare, samtliga lektorstjänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens, tjänster som lärare i visst ämne, speciallärare, universitetsadjunkt, övriga ad­junktstjänster, arvodestjänster som lärare i scenisk framställning och sce­nisk leknik och övriga tjänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens. Till kategorin bör enligt min mening även föras vissa övriga tjänster som idag inte är lärartjänster, såsom studievägledare på löneplan L saml sädana arbetstagare vid dramatiska institutet som utan all i dag inneha lärartjänst fullgör motsvarande arbetsuppgifter. Härtill kommer vissa tjänster vid SLU.

Lärartjänslutredningens förslag belräffande behörighet och befordrings­grunder för denna tjänstekategori bör också förverkligas. För behörighet till tjänst som högskoleadjunkt bör sålunda krävas genomgängen allmän utbildningslinje eller molsvarande kompelens. Som befordringsgrund bör gälla graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk eller annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänsternas ämnesinnehåll och beskaffen­het i övrigt. Därutöver bör varje enskild tjänst kunna ges en profil i samband med ullysningen, på samma sätt som jag förordat belräffande högskolelektorsljänsterna.

Utredningen har, som jag redan nämnt, föreslagit, alt den alternativa titeln högskolelektor skall kunna ges till innehavare av tjänst av här aktu­ellt slag. Jag vill här erinra om vad jag nyss anfört om möjligheterna att utnyttja lönefällssyslemet i del angivna syftet.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om behörighets- och befordringsgrund för tjänst som högskoleadjunkt.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   20

4.4 Forskarassistent

Lärartjänstutredningens förslag innebär att den tidsbegränsade tjänsten som forskarassistent skulle avskaffas. Remissinstanserna har i huvudsak avstyrkt della.

För egen del anser jag del väsentligt för rekryteringen lill bl.a. profes­sors- och högskolelektorsljänster, att nyexaminerade doktorer kan bere­das möjlighet till fortsatt vetenskaplig verksamhei inom högskolan även i de fall en fast tjänst i den reguljära organisationen inte står lill buds. Syftet skall vara att bereda yngre forskare möjlighet au meritera sig för att därmed ge elt bättre underlag för bedömning om vederbörande är lämpad för fastare anställning inom högskolan samt vidare att skapa utrymme för fördjupad vetenskaplig träning efter doktorsexamen inför framlida yrkes­verksamhet, inom eller utom högskolan. Arbetsuppgifterna bör sålunda till övervägande del avse forskning men också i begränsad utsträckning kunna innefatta undervisning och handledning. Jag förordar alt en särskild tjän­stekategori av delta slag, för vilken förordnandena bör vara tidsbegrän­sade, skall finnas. Tjänsten bör förbehållas dem som nyligen har avslutat forskarutbildning och - i likhel med närmasi motsvarande tjänst i den nuvarande organisationen - benämnas forskarassistenttjänst.

Det är med hänsyn lill syftena med tjänsten som forskarassistent vikligt alt reglerna om behörighels- och befordringsgrunder utformas sä alt de intresserade snabbt får reda på om de kan komma ifråga för tjänst. Man måste således sä långl möjligt undvika en ordning som lockar nyblivna doktorer att i väntan på en tjänst hälla sig kvar vid högskoleenheten år efter år med hjälp av limarvoderad undervisning eller korttidsförordnan­den. Häremot stär önskemålet alt inte låta tidpunkten för doktorsexamen styra den enskildes möjligheter att få en tjänst. För behörighet lill tjänst som forskarassistent bör enligt min mening krävas alt den sökande har avlagt doktorsexamen under de tre åren närmast före ansökningstidens utgång. Om särskilda skäl föreligger bör dock tidigare avlagd doktorsexa­men inte utgöra hinder för att erhålla tjänst som forskarassistent. Som exempel på särskilda skäl kan nämnas föräldraledighet, sjukdom m.m. samt vid medicinsk fakultet slutförande av utbildning för att erhålla läkar-legilimalion. Som befordringsgrund bör gälla graden av vetenskaplig skick­lighet, som dä i första hand förutsätts ha visals genom egen forskning.

Förordnande på tjänst som forskarassistent bör meddelas för högsl tvä är med möjlighel lill omförordnande en gång. Sådant omförordnande bör normall ges utan att tjänsten ledigförklaras, under förutsättning all inneha­varen fullgör sina åligganden och inte visar sig olämplig som forskare. Tjänstgöringen bör under en fyraårsperiod ge samma utrymme för forsk­ning som för närvarande ges under en sexårsperiod. Tjänstgöringsskyldig­heten, vid sidan av egen forskning, bör därför enligt min mening vara 200 timmar per år. Efter förordnandetidens utgång bör högskoleenheten inte ha något arbelsrältsligt ansvar för den som innehaft forskarassistenttjänst.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   21

Forskarassistentens anställningstrygghet blir sålunda sämre än vad som eljest gäller inom högskolan. Högskolans roll i forsknings- och utvecklings-organisationen gör det emellertid enligt min mening nödvändigl med en tjänstekategori av detta slag.

Enligl min mening bör tjänstekategorin forskarassistent även kunna utnyttjas av forskningsråden. Pä delta säll lillgodoses del av råden fram­förda önskemålet all kunna bereda unga forskare tillfälle till fortsatt forsk­ning efter doktorsexamen. Denna fråga berördes av min företrädare vid hans anmälan av prop. 1981/82:106 om forskning m.m. (s. 97). Råden bör ocksä ha möjlighet alt medge alt en forskarassistent, i likhet med vad som i dag gäller för innehavare av doklorandtjänst, fär förlägga sin verksamhei utomlands.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om behörighelsvillkor och befordringsgrund för tjänst som forskarassi­stent.

4.5 Övriga tjänster m.m.

Utöver de nu nämnda tjänstekategorierna bör det med hänsyn till sär­skilda behov även fortsättningsvis finnas tjänster som adjungerad profes­sor, nordisk lektor och utländsk lektor. För de två sistnämnda tjänstekate­gorierna förordar jag inga förändringar utöver vad som följer av mina förslag beträffande arbetstidsreglering m.m. Beträffande tjänsterna som adjungerad professor har jag redan förordat vissa förändringar i samband med all jag behandlade professorstjänsterna i allmänhet.

Lärartjänstulredningen har föreslagil, alt ordningen all anla forskare som oavlönad docent inle längre skall bibehållas, eftersom den saknar anknytning till den nya tjänsteorganisationen. Detla förslag har inte fått stöd vid remissbehandlingen.

Enligl min mening har möjligheten all anla oavlönad docent betydelse för kontakterna mellan högskolan och forskningen utanför högskolan. Docenlkompetens har också utgjort en relativt väl definierad kompetens­nivå, som haft praklisk betydelse inom och ulom högskolan. Mot denna bakgrund anser jag att fakultets/sektionsnämnderna bör ha möjlighet att på samma grunder som hittills anta oavlönad docent.

I fråga om tjänst som ackompanjatör avser jag i annat sammanhang att uppdra ät UHÅ att närmare belysa de arbetsuppgifter som är förknippade med tjänsten och komma med förslag rörande tjänstens inplacering i den nya tjänsteorganisationen.

Vissa tjänster med tidsbegränsade förordnanden m.m.

En utgångspunkt för lärartjänslutredningens förslag har varit att tjän­steorganisationen inom högskolan så långt möjligt bör anpassas lill del synsätt som präglar lagen om anställningsskydd (LAS). Ett uttryck härför är, som jag nämnt, utredningens förslag all avskaffa tjänstekategorierna docent och forskarassistent, vilka båda ursprungligen förutsatte all läroan-


 


Prop. 1984/85:57                                                      22

stallernas personalansvar för tjänsteinnehavaren skulle upphöra efter ett visst antal år.

1 likhet med mänga remissinstanser som är alt se som företrädare för forskningen anser jag all forskningen ställer så speciella krav att tidsbe­gränsade förordnanden måste kunna förekomma. Mitt nyss redovisade förslag om tjänster som forskarassistent skall ses i detta sammanhang.

Om högskoleorganisationen skall kunna användas effektivt för externt finansierad verksamhet måsle man ocksä, säsom utredningen framhållit, räkna med alt för sådan verksamhei i viss utsträckning objeklsanställa forskande personal. Behovet av att för viss tid kunna knyta specialister till projekt, bl.a. av "fronllinjekarakiär", har uppmärksammats av ett flertal remissinstanser.

Jag anser att tidsbegränsade tjänster vid behov bör kunna inrättas vid högskoleenheterna på samma grunder som för närvarande, nämligen om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet, vikarialsanställning, lim-läraranställning saml gästläraranställning. Icke behöriga lärare bör kunna förordnas på begränsad tid pä samma villkor som i dag.

För långsiktig kunskapsuppbyggnad bör tidsbegränsade tjänster som högskolelektor kunna inrättas vid högskoleenheterna inom ramen för ex­terna medel främst från sektorsorgan. På dessa tjänster bör, enligt min mening, anställning kunna erbjudas för en period om sammanlagt högst sex år. Högskolestyrelsen bör mot slutet av en sådan tidsperiod ta ställning till om innehavaren av en sådan tidsbegränsad tjänst skall ges en fastare anknytning till högskoleenheten i form av tillsvidareanställning eller lämna enheten. Ett sådant ställningstagande styrs självfallet av tillgången på resurser.

I likhet med vad uiredningen föreslagit anser jag att tjänster som forsk­ningsassistent liksom f.n. bör kunna inrättas och tillsältas med tidsbegrän­sade förordnanden inom ramen för externa medel. Som jag tidigare anfört avser jag att i annat sammanhang föreslå regeringen alt låta se över tjänsterna som forskningsassistent.

Lärartjänstutredningen har föreslagit ytterligare nägra undantag frän huvudregeln att alla lärare vid en högskoleenhet skall vara anställda med förordnanden tills vidare. Det gäller bl.a. vissa lärare för konstnärliga utbildningar. Utredningen motiverar detta med alt de konstnärliga utbild­ningarna intar en särställning vad gäller förnyelsebehovet. Läraren arbetar med hela personligheten som etl uttrycksmedel i ulbildningen varför lära­rens framtoning och egen utveckling har slor betydelse för de studerande. Lärare inom en konstnärlig utbildning kan, enligl utredningen, påverka flera generationer konstnärer. Effeklen av en konstnärlig slagnation kan därigenom få snabb och betydande genomslagskraft på kulturlivet. Berör­da lärares behov av anställningstrygghet bör, enligt utredningen, tillgo­doses genom alt ett system med s.k. lönegaranti efter anställningstidens slut kopplas till förordnandet.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   23

Del finns skäl alt särskilt uppmärksamma de konstnärliga utbildningar­nas behov av förnyelse. Mänga lärare för de konstnärliga ulbildningarna hämtas direkl från aktiv konstnärlig verksamhet till tjänst vid högskoleen­het och kan falla tillbaka på sin egen konstnärliga erfarenhet. Vissa lärar­tjänster inom de konstnärliga ulbildningarna bör, enligt min mening, även fortsättningsvis tillsättas med tidsbegränsat förordnande. Tjänster som lärare i scenisk framställning, scenisk teknik och rollgestaltning bör enligt min mening liksom hittills ha tidsbegränsade förordnanden med hänsyn till dessa tjänsters speciella funktion. För högskolans roll i del konstnäriiga utvecklingsarbetet är det nödvändigt med tjänstetyper av detta slag. Enligt min mening bör tidsbegränsat förordnande meddelas tills vidare för högst tre år med möjlighel lill omförordnande för högst ytterligare en treårsperi­od. Enligt nuvarande bestämmelser kan tidsbegränsade tjänster av det slag jag här nämnt endasl tillsältas vid scenskolan i Stockholm och musikdra­matiska skolan i Stockholm. Jag anser alt en sådan möjlighel självfallet även bör ges för motsvarande utbildningar i Göteborg och Malmö. Dessa lärares anställningstrygghet blir - i likhet med vad jag i det föregående föreslagil belräffande forskarassistenterna - sålunda sämre än vad som eljest gäller inom högskolan.

Övriga tjänster inom den högre konstnärliga utbildningen som i dag är tidsbegränsade med en förordnandetid om högsl tio resp. tio plus fem år bör enligl min mening även fortsättningsvis vara tidsbegränsade. Med hänsyn till syftet med dessa tjänster, dvs. alt lillföra de studerande det kunnande och den erfarenhet som kommer frän egen konstnärlig yrkes­verksamhet, bör emellertid enligt min mening förordnandetiden vara högst fem år, med möjlighet till omförordnande för ytterligare högst en femårspe­riod.

Lärartjänstulredningen har föreslagil alt för innehavare av tidsbegrän­sade tjänster ett system med s.k. lönegaranti införs efter anställningstidens slut. Två tidigare innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor och huvudlärare inom konstnärlig utbildning har numera erhållit garantimm for konstnärer (jfr prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 299). I samband med riksdagsbe­handlingen av förslagel härom framhöll kulturulskotlet (KrU 1983/84:18) att den mera övergripande frågan om inkomst av lönegaranti för innehava­re av lärartjänster inom konstnärliga utbildningar skulle prövas i samband med förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation inom högskolan.

Med en förordnandetid för här aktuella tjänster om högst fem är är det enligl min mening inle nödvändigt att införa etl system med lönegaranti som uiredningen föreslagit. Innehavare av en tjänst med förordnande för högst fem är bör enligt min uppfattning kunna behålla en naturlig kontakt med egen konstnärlig verksamhei i betydligt större utslräckning än vad som kan vara fallet för dagens innehavare av lioårsförordnanden. Jag finner del dock skäligt att innehavare av de föreslagna tjänsterna med förordnande om högsl fem är erbjuds nägon form av avgångsvederlag efter


 


Prop. 1984/85:57                                                                   24

förordnandelidens utgång för all underiätta återgången lill egen konstnäriig verksamhei. Frågan om sådani avgångsvederlag bör i varje enskilt fall prövas av konstnärsnämnden i samråd med UHÄ. Beloppet bör uppgå lill högst tre årslöner som professor och beslämmas i förhållande lill förord­nandetidens längd och andra omständigheter såsom t.ex. stadigvarande inkomster frän egen verksamhei och/eller anställning efter förordnandeli­dens utgång. För dagens innehavare av tidsbegränsade tjänster med för­ordnande för högst tio resp. femton år bör däremol den föreslagna ordning­en med inkomstgaranlier gälla. UHÄ har redovisat behovet av medel för inkomstgarantier. Jag avser all återkomma lill regeringen i dessa frågor.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsade tjänster som professor.

Lärartjänstutredningen föreslår all lärare i lolkutbildning, fackspråklig utbildning resp. hemspräksulbildning skall fä tidsbegränsade förordnanden på grund av att dessa utbildningar ställer särskilda krav som bäst kan mötas genom att lärare anställs på viss tid. Flera remissinstanser, bl.a. SACO/SR, framhåller att utredningen inle kunnat visa behovet av särreg­lering av nämnda tjänster. Inte heller jag anser alt nägon särreglering för tolk- och fackspråklig utbildning bör komma ifråga. Däremol anser jag att det finns starka skäl alt medge möjlighet till lidsbegränsning av förordnan­dena för lärare som, med undervisning i hemspråket, medverkar i hem-språksläramlbildningen. Del över tiden växlande behovet av utbildade lärare i olika språkgrupper gör del inte ändamålsenligt med tillsvidarean­ställning av dessa lärare. I de fall ulbildningen kan förutses vara av fortlö­pande karaktär bör dock tillsvidareanställning normalt erbjudas.

Jag fömtsätter ett minskat behov av tjänstledigheter och därav betingade vikariat med den tjänsteorganisation jag nu föreslår, eftersom innehavare av tjänster som högskolelektor och högskoleadjunkt, inom ramen för sina tjänster, kommer att kunna utföra arbetsuppgifter - t.ex. forskning — för vilka dagens innehavare av molsvarande tjänster beviljas tjänstledighet. Åven om behovet av vikarier kommer alt minska kommer del att kunna finnas behov av att anställa extra personal för att fullgöra de arbetsuppgif­ter i fråga om främsl utbildning som måste utföras när en tillsvidareanställd lärare mer eller mindre tillfälligt får forskningsuppgifter i sin tjänst. De förordnanden pä extra tjänster som blir aktuella i dessa fall måste enligt min mening kunna tidsbegränsas intill dess arbetsuppgifterna är slutförda.

Det bör ankomma pä regeringen att beslula om föreskrifter i dessa hänseenden.

Vissa tjänster inom de medicinska och odontologiska områdena

Uiredningens förslag innefattar, som nämnts, förändringar av tjänsteor­ganisationen för utbildning och forskning inom de medicinska och odonlo-logiska områdena. Förslagen har bemötts kritiskt av flera remissinstanser. Sålunda avstyrker MER och socialstyrelsen m.fl. förslaget till tjänsteorga­nisation vid undervisningssjukhusen. UHÄ och Landstingsförbundet släl­ler sig tvekande inför möjligheterna att praktiskt genomföra förslagen.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   25

Också jag är tveksam till om del är lämpligt att nu genomföra en tjän-steorganisalorisk reform inom del medicinskt-kliniska området. Utred­ningens förslag fömtsätter en nära samverkan i resursfrågor mellan sjuk­vårdshuvudmännen och de lokala högskolemyndigheterna. Våren 1984 har avtal slutits mellan staten och berörda landstingskommuner/kommunerom samarbete om läkamtbildning och forskning. 1 della avtal har parterna bl.a. kommit överens om att landstingskommunen/kommunen och högsko­leenheten skall samråda vid tillämpningen av samarbetsavtalet och anslu­tande avtal och därvid också samräda om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt inlresse skall utnyttjas. Enligt avtalet skall över­enskommelse iräffas mellan landstingskommunen/kommunen och högsko­leenheten om formerna för samrådet. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition i bl.a. hithörande frågor (prop. 1984/85:28). Del finns enligt min mening skäl att avvakta hur dessa nya samarbelsformer kommer att utvecklas innan nägon mer långtgående ijänsieorganisatorisk förändring inom det medicinskt-kliniska området aktualiseras.

Vad gäller motsvarande tjänster inom del odonlologiskt- kliniska områ­det vill jag erinra om all regeringen givit statens förhandlingsnämnd i uppdrag alt förhandla om ett överförande till landslingskommunali huvud­mannaskap av den tandvård som slalen bedriver i anslutning lill odontolo­gisk forskning och utbildning. Det är enligt min mening lämpligt att de tjänsteorganisatoriska frågorna löses i anslulning lill att dessa förhandling­ar slutförs. Jag avser därför att återkomma lill regeringen i denna fråga när fömtsättningar för erforderliga förändringar i tjänsleorganisationen är för handen.

De tjänster för lakar- och tandläkarutbildning samt för forskning och forskarutbildning inom medicinsk och odontologisk fakultet som saknar anknytning lill resp. sjukvärds- och tandvårdsorganisation bör dock för­ändras i enlighet med mina förslag i del föregående.

Tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter m.m.

Inom högskolan finns vid sidan av lärartjänster bl.a. elt anlal tjänsteka­tegorier för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter och studievägled­ning, nämligen tjänster som utbildningsledare, studiereklor, biträdande utbildningsledare, konsulent och studievägledare. Vidare förekommer uppdrag som prefekt och studierektor. Uiredningen föreslår alt uppgifter av detta slag skall kunna fullgöras av lärare inom ramen för tjänsten eller som särskilt uppdrag. Särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa uppgifter bör dock enligt utredningen kunna inrättas även i framliden.

En förändring av arbetsorganisationen inom högskolan av del slag utred­ningen har förordat skapar förutsättningar för etl närmande mellan lärar­tjänsterna och de pedagogisk-administrativa tjänsterna. Jag har i det före­gående lagt fram förslag om förändringar av arbetsorganisationen inom högskolan, som i sina huvuddrag ansluter till uiredningens förslag. Jag har därvid fömtsatt att de pedagogisk-administrativa uppgifterna, däri innefai-


 


Prop. 1984/85:57                                                      26

tat studievägledning, i slor utslräckning skall kunna utföras av innehavare av lärartjänst inom ramen för vederbörandes totala tjänstgöringsskyldig­het.

Vissa särskilda tjänster för enbart pedagogisk-administrativa uppgifter bör därmed upphöra. Enligt min mening finns dock ett behov av tjänster för ledning, planering och administration för vissa utbildningar inom hög­skolan, i synnerhet inom undervisningssektorn. Lärartjänstulredningen har föreslagit alt tjänster som utbildningsledare, studievägledare och kon­sulent skall kunna inrättas även fortsättningsvis. Jag anser att, vid sidan av nuvarande tjänster som utbildningsledare på löneplan F, en ny kategori av tjänst som utbildningsledare med ansvar för ledning, planering och admini­stration på institutions- eller linjenivå bör kunna inrättas. Innehavare av sådan tjänst bör normalt även fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet i form av undervisning. För behörighet till sädan tjänst som utbildningsle­dare bör därför krävas behörighet till lärartjänst och därutöver erfarenhet av tjänstgöring som lärare inom högskolan. Befintliga tjänster som studie­rektor och biträdande utbildningsledare bör successivt dras in i samband med alt de blir vakanta.

Arbetsuppgiften studievägledning bör, som jag redan föreslagit, kunna ingå i en lärartjänst. Sludievägledare på löneplan L, vilka är behöriga till lärartjänst, bör därför föras till den nya lärarkategorin högskoleadjunkt. Övriga tjänster som sludievägledare på institutionsnivå bör omvandlas till rent administrativa tjänster. För studievägledare vid förvaltningarna räk­nar jag inle med någon förändring.

Det ankommer på regeringen att fatta beslut i dessa frågor.

5. Fördelning av resurser och arbetsuppgifter

5.1 Verksamhetsplaneringen

Jag har i del föregående redovisal min syn på lärares arbetsuppgifter och lärares arbetstid. Jag vill nu la upp vissa frågor om fördelning av arbets­uppgifter och resurser. Kraven på arbetsledning och personalplanering kommer att ställas högre i den nya arbetsorganisationen. Avgörande för utnyttjandet av lärarnas arbetstid skall vara bedömningar med hänsyn till utbildningens och forskningens kvalitet och effektivitet. Dessa bedömning­ar måsle göras lokalt, ytterst vid varje arbetsenhet.

Inom ramen för regeringens och riksdagens medelsanvisning under de olika anslagen till grundläggande högskoleutbildning resp. forskning och forskarutbildning ankommer del på högskolestyrelsen att besluta om bud­get för högskoleenheten och att i samband härmed meddela eventuella anvisningar om utnyttjandet av tillgängliga resurser och tjänster. I förarbe­tena till dessa beslut spelar givetvis fakultets/sektionsnämnder och linje­nämnder en viktig roll, liksom också när del gäller all konkret besluta om verksamhetens   innehåll.   Inom   de   ramar   som   högskolestyrelse   och


 


Prop. 1984/85:57                                                                   27

nämnder ställt upp blir det en väsentlig uppgift för institutionsledningen alt fördela de anvisade medlen på uppgifter och uppgifterna mellan befintliga lärare.

Ansvarel för arbetet vid en institution åvilar idag institutionsstyrelse och prefekt. Den nya organisationen innebär ingen ändring i della avseende. Institutionsstyrelse skall ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Slyrelsen skall ta initiativ till och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område och beslula om riktlinjer för organisation av arbelet och om fördelning av arbetsuppgifter mellan ar­betstagarna.

Under institutionsstyrelsen skall institutionen ledas av en prefekt, som till sin hjälp kan ha en eller flera studierektorer. Prefekten har den omedel­bara ledningen av verksamheten vid institutionen och avgör på institutio­nen ankommande ärenden som inte skall avgöras av styreisen. Det åligger prefekten särskilt att främja goda arbets- och studieförhållanden och etl gott samarbete inom institutionen. Del åligger vidare prefekten att vara förman för personalen vid institutionen och alt tillse att de anställda fullgör sina skyldigheter. Prefekten har även att svara för den ekonomiska förvalt­ningen för institutionen.

Genom den reform jag nu föreslär kommer det, som jag påpekat, all ställas ökade krav på de enskilda institutionernas verksamhetsplanering. Enligl lärartjänstutredningens förslag bör planeringen på institutionsnivå ske i två led. Det första utmynnar i institutionsstyrelsens beslut om hur de tillgängliga personalresurserna volymmässigt skall fördelas pä olika delar av verksamheten inom institutionen. I del andra ledet kommer, enligt utredningens förslag, prefektens beslut om arbetsuppgifter för den enskil­de arbetstagaren. Jag ansluter mig till uiredningens förslag och vill till delta framhälla viklen av att institutionsstyrelsen i den nya ordningen verkligen fastställer en plan för fördelning av tillgänglig personal på de olika verk­samhetsgrenarna.

Prefektens roll som arbetsledare för personalen får i den nya ordningen en vidare innebörd. Med de krav på verksamhels- och personalplanering liksom pä arbetsledning som ställs är del av största vikt att till prefeklupp-dragen kan rekryteras personer som har erforderliga personliga och sakliga kvalifikationer för dessa uppdrag. Vid institutioner som har fasta resurser för forskning måste l.ex. fömtsättas alt till prefekter utses personer med erforderlig vetenskaplig kompetens.

I delta sammanhang vill jag också framhälla att med den ordning för fördelning av forskningsresurser som jag föreslår i det följande, kommer fakultets/sektionsnämnderna och deras ordförande, dekanerna, all fä en väsentlig roll när det gäller förulsällningarna för forskning vid institutio­nerna. Det är viktigt att det utvecklas sädana former för samarbete mellan


 


Prop. 1984/85: 57                                                                  28

institutioner och fakultets/sektionsnämnder att de senares överblick över verksamhet och personal underlättas.

5.2 Fördelning av undervisningsinsatser

Avvägningen mellan en lärares olika arbetsuppgifter måste, som jag framhållit, i princip göras lokalt. På en punkt anser jag det dock, med hänsyn lill nuvarande reglering, rimligt alt centralt precisera vissa förut­sättningar. I del följande kommer jag sålunda att ange riktvärden för uttag av undervisning. Dessa avser ett högsta uttag för lektionstimmar, dvs. för undervisning i egentlig mening och inte för de övriga arbetsuppgifter som jag i det föregående fört lill kategorin utbildning, såsom pedagogiskt ut­vecklingsarbete, bedömning av de studerandes prestationer, handledning, utveckling av läromedel, m.m.

Som riktvärden för högsta uttag av undervisning bör, under normala förhällanden, gälla följande antal lektionstimmar för år för de tre tjänsteka­tegorierna, nämligen

 

professor

115

högskolelektor

400

högskoleadjunkt

630

I diskussioner med arbetstagarorganisationerna har dessa riktvärden ansetts vara ett rimligt uttryck för undervisningens andel av resp. lärarka­tegoris totala tjänstgöring. Hänsyn har då tagits till dels tjänsternas huvud­sakliga inriktning, dels de krav som förberedelse- och eflerarbete m.m. släller. Bedömning av de studerandes prestationer i för resp. tjänst normal omfaltning innefattar jag inte i de angivna laken.

Innehavaren av en lärartjänst bör i princip inle kunna åläggas mer undervisning än vad som ryms under resp. tak. Konstruktionen innebär dock alt taket kan komma att överskridas exempelvis vid undervisning med repetitiva inslag. Däremot bör undervisningens omfallning för den enskilde bli mindre i t.ex. de fall undervisningsförberedelser eller övriga tjänsteåligganden, t.ex. forskning eller administrativa insatser, får en slör­re omfattning än normall. Uttaget av undervisning, inom ramen för den takkonstruktion som beskrivits, måste ytterst bli beroende av lokala be­dömningar av utbildningens behov av undervisning jämfört med behovet av insaiser av annat slag.

En minskad fixering vid olika lärares undervisningsskyldighet bör inne­bära en allmän stimulans till omprövning av olika utbildningars upplägg­ning, undervisningsmetoder, m.m. De föreslagna riktvärdena för högsta uttag av undervisning kommer för vissa lärare att innebära en minskning av antalet undervisningstimmar i förhällande till dagens undervisningsskyl­dighel. Den nya ordningen är emellertid inle avsedd alt innebära någon arbetstidsförkortning för lärarna. Arbetsuppgifterna kan dock komma att i


 


Prop. 1984/85:57                                                                   29

viss ulsträckning byta karaktär, i första hand för sådana lärare som i dag har en hög undervisningsskyldighet. Dessa lärare kommer genom refor­men att ges ökade möjligheter till fördjupning i förberedelse- och efterar-bete i samband med undervisning. Jag vill i anslutning härtill framhålla all högskoleenheterna inte skall kompenseras för det bortfall av undervis­ningstimmar, som kan bli följden av en sänkning av undervisningsutlagel i förhållande lill vad som gäller i dag för en viss lärarkategori eller tillämpas för en enskild lärare. Den kvalitelsförslärkning i undervisningen som mås­te anses bli följden av en minskad undervisningsbörda för den enskilde får således uppnäs till priset av en minskad undervisningstälhel för de stude­rande.

För en högskolelektor eller högskoleadjunkt bör 400 resp. 630 limmars undervisning tillsammans med bedömning av de studerandes prestationer, förberedelse- och eflerarbete saml övriga med den egna undervisningen sammanhängande uppgifter, egen fortbildning och följande av utveckling­en inom ämnesområdet, normalt anses molsvara heltidstjänslgöring.

Arten av lektionsundervisning varierar starkt mellan olika typer av utbildningar. En stor del av den lid, som lärare idag tillbringar med de studerande, är snarare att betrakta som handledning än som undervisning. Det finns i många fall ingen anledning att ändra pä delta förhållande, som är av särskild vikl inom t.ex. de konstnärliga utbildningarna samt inom vissa utbildningar inom undervisningsområdet. De riktvärden för under-visningsutlag, som jag tidigare angivit, avser inte denna form av undervis­ning utan leklionsundervisning i mera egentlig mening.

5.3 Fördelning av resurser för forskning

Ett viktigt inslag i en ny tjänsteorganisation för högskolan är att lärare som har intresse och kompetens i vidgad omfattning skall beredas lillfälle att inom ramen för sin tjänst bedriva forskning eller delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. Det är, som jag förut berört, inte ändamålsenligt att i samma omfattning som nu förbehålla innehavare av endast vissa tjänster möjlighet att ägna sig ål forskning.

Vid sidan av ijänsterna som professor utgör docent- och forskarassi-stenttjänslerna i dag de viktigaste forskningsresurserna inom resp. högsko­leenhet. 1 syfte att inom den nya tjänsteorganisationen bevara den flexibili­tet och de möjligheler lill förnyelse som ligger i dessa tjänster föreslär lärartjänstulredningen alt en rörlig resurs för forskning skapas för varje fakultet/sektion och högskoleregion. Denna resurs skall enligl utredningen användas för all bereda velenskapligt kompetenta innehavare av lärar­tjänst lid för egen forskning saml för finansiering av vissa tidsbegränsade tjänster för forskning. Den föreslagna rörliga resursen kommer på så sätt att tillgodose de syften som i dagens ordning tillgodoses dels genom do­cent- och forskarassistenttjänster, dels genom de särskilda medlen för universitetslektorers m.fl. forskning samt vidare alt innebära vissa ökade forskningsmöjligheter också för andra kategorier av högskolelärare.


 


Prop. 1984/85:57    .                                                30

Uiredningens förslag stöds bl.a. av UHÅ, SACO/SR och TCO, medan mänga högskolemyndigheter är tveksamma till det föreslagna sättet att bygga upp resursen. Av en del remissinstanser ifrågasätts högskolestyrel­sernas och fakultetsnämndernas förmåga att fördela resurser på ett ända­målsenligt sätt. Farhågor yppas bl.a. för att en utspridning av resurser skall leda lill en försämrad kvalitet totalt sett i den berörda forskningen.

För egen del får jag anföra följande.

Högskolereformen innebar bl.a., alt de lokala högskolemyndigheternas rätt alt falla beslut i fräga om bl.a. organisation och resursanvändning vidgades kraftigt. En sädan decentralisering ställer krav pä förändringar av attityder och verksamhetsformer inom högskoleenheternas beslutande or­gan. Etl antal års, i stort sett positiva, erfarenheter föreligger nu av den nya högskoleorganisationen. Efter riksdagsbeslut hösten 1983 (jfr prop. 1983/84:52. UbU 10. rskr 114) genomfördes den 1 juli i är förändringar som innebär ökad frihet för högskoleenheterna att utforma den egna planerings-och ledningsorganisationen. Jag ser den föreslagna ordningen i fräga om lokalt ansvar för fördelning av rörliga medel till forskning som ett naturligt ytterligare decenlraliseringssteg.

I enlighet med utredningens förslag förordar jag således att det skall finnas "öronmärkla" medel under resp. fakultetsanslag som skall använ­das för att efter prövning i varje särskilt fall bereda vetenskapligt kompe­tenta högskolelärare lid för forskning.

Lärartjänstulredningen ansåg all möjligheten att söka medel för tid för forskning borde slå öppen för alla vetenskapligt kompetenta högskolelek­torer och högskoleadjunkter. Jag delar denna uppfattning. Möjligheten att söka och fä medel för forskning bör således stå öppen för samtliga högsko­lelektorer och högskoleadjunkter med doktorsexamen eller molsvarande kompelens.

Den rörliga resursen för forskning skall täcka behov som avser vad man kallar fronllinjeforskning. Vidare skall resursen täcka behov som avser forskning som är av betydelse för den grundläggande utbildningens utveck­ling och forskning som mera har karaktär av att stärka den enskilde lärarens kompetens. Del ligger inom ramen för högskolestyrelsens sam­lade ansvar för verksamhelen inom högskoleenheten att göra avvägningar mellan dessa olika ändamål. Medlen bör enligt min mening, såvitt gäller högskoleenheter med fast organisation för forskning, disponeras av hög­skolestyrelsen, som har att besluta om medlens fördelning efter förslag från fakultets/sektionsnämnd. Det är därvid självklart, att högskolestyrel­sen inte skall överpröva nämndens prioriteringar i velenskapligt hänseen­de. Nämndens förslag skall upprättas med utgångspunkt i forskningens inlressen. Del är uppenbart, att en fördelning av medel på sådan gmnd kan komma att stå i strid med enskilda forskares eller institutioners intressen. I detla avseende skiljer sig dessa beslut inte från dem som åligger t.ex. forskningsråden och andra medelsbeviljande organ. I likhet med vad stats-


 


Prop. 1984/85:57                                                                   31

rådet Ingvar Carlsson anförde i proposilionen om forskning (prop. 1983/84:107 s. 16, UbU 166, rskr 401) villjag underslryka aU kvalitetskra­ven måste beaktas i alla organ som fattar beslul om forskning och fördelar resurser fill forskning.

Omfattningen av forskningen för den enskilde måsle avgöras från fall lill fall. För frontlinjeforskningen är det viktigt att man i del nya systemet söker bevara fördelarna med de nuvarande docenttjänsternas funktion. Dessa tjänster har gjort det möjligt för de mest kvalificerade forskarna att koncentrera sig pä forskning under flera är i följd. Endast i undantagsfall bör enligt min mening för sädan forskning medel anvisas i mindre omfalt­ning än att de läcker minst halvtidstjänstgöring under ett par läsår. Även i fortsättningen bör, som jag förut berört, tjänster kunna utlysas i vilka forskning är den huvudsakliga arbetsuppgiften för den närmasle perioden. En sådan period bör omfalta tre eller sex år.

Det är samtidigt väsenlligl att kunna erbjuda i första hand högskolelek­torerna möjligheler till mer eller mindre regelbunden personlig utveckling eller fortbildning i form av egen forskning. För sådan kompetensuppehål-lande forskning bör en tidsrymd om en termin med visst årsinlervall vara lämplig.

För högskoleenheterna utan fast forskningsorganisation är tillgängen till en rörlig resurs för forskningsändamål angelägen inte minst för att främja den grundläggande utbildningens forskningsanknytning. För dessa enheter är enligt min mening en särskild ordning nödvändig. Att centralt fördela medlen på enheter är här mindre ändamålsenligt. I likhet med vad som gäller idag beträffande medel för universitetslektorers m.fl. forskning bör regionsiyrelsen disponera medel för forskning såvitt avser lärare vid dessa högskoleenheter. Regionstyrelsen skall samråda med berörda högskole­styrelser och fakultets/sektionsnämnder inför beslut om fördelning av des­sa resurser. Fakultets/sektionsnämnderna — vilkas ansvar omfattar resp. högskoleregion i dess helhel - skall härvid alltid svara för de bedömningar som är av vetenskaplig karaktär.

Jag avser all vid riksdagens bifall fill dessa förslag föreslå regeringen att utfärda föreskrifler om en beräkning av nuvarande rörliga resurser för forskning. En redovisning av medlens omfattning avser jag att lägga fram i samband med mina förslag lill anslagsberäkning för det första budgetåret med den nya organisationen. De medel som skall användas för att bereda lärare möjlighel lill forskning bör därefter för varje budgetär fastställas som delramar av berörda anslag. Vidare avser jag att föreslå regeringen alt ge UHÄ i uppdrag att följa den praxis som utvecklas vid högskoleenhe­terna för fördelning av de röriiga resurserna.

Lärartjänstutredningen berör frågan om besvär över beslul om fördel­ning av medel lill lid för forskning. Som utredningen har påpekat har i det föreslagna syslemel dessa beslut karaktär av beslut rörande arbetsfördel­ning och arbetsledning. Någon besvärsrätt bör därför inle föreligga.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    32

För lärartjänster inom det konstnärliga området bör möjligheter lill särskilda medel för konstnärligt utvecklingsarbete öppnas pä i princip samma sätt som de möjligheter till forskning som den rörliga resursen ger andra lärare. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt UHÅ att utforma förslag lill en ordning för delta med utgångs­punkt i tillgängliga medel för konstnärligt utvecklingsarbete.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om en rörlig resurs för forskning.

6. Inrättande och tillsättning av lärartjänster

6.1  Inrättande av tjänster

Av lärartjänsterna inrättas idag ordinarie tjänster som professor i det högre löneintervallel (L 24/26) av regeringen efter bemyndigande av riks­dagen. Övriga ordinarie tjänster samt alla extra ordinarie lärarljänsler i lönegrad L 10 eller högre inrättas av regeringen. Extra lärartjänster i högsl lönegrad L 20 inrättas genom lokala beslut. Vid högskoleenheter där forskarutbildning bedrivs fär inrättas extra tjänst som professor.

Jag föreslår ingen ändring i rätten att inrätta tjänster som professor.

Bland de tjänster som skall ersättas av de övriga två nya tjänstekatego­rierna finns vissa ordinarie tjänster, bl.a. som universitetslektor. Flertalet tjänster är dock extra ordinarie eller extra. Tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt bör enligt min mening inrättas som extra ordinarie eller extra tjänster. Befintliga ordinarie tjänster som universitetslektor saml övriga ordinarie lärartjänster under professorsnivå bör, som jag åter­kommer lill i det följande, föras på övergångsstat.

Det bör ankomma pä resp. högskoleenhet att vid inrättande av tjänst beslämma ämnesinnehållet för densamma. Detla innebär alt alla frågor om innehållet i lärartjänster med undantag för ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor kommer att avgöras lokall, vilket är en klar förenk­ling i förhållande till nuvarande system.

Inrättandet av ordinarie universitetsleklorat har hittills varil någol av ett styrinstrument när det gäller att garantera grundläggande utbildning inom olika ämnesområden vid högskoleenheter. Jag räknar med att den nya planeringsordningen när det gäller vissa ämnesområden som UHÄ f.n. arbetar med i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:52 i framtiden skall kunna fylla motsvarande funktion.

Den ordning utredningen föreslär, nämligen att lärartjänst skall vara knuten till en viss högskoleenhet, men att innehavaren skall vara skyldig alt tjänstgöra vid andra enheter, är väl ägnad att öka resursutnyttjandet. Vid de mindre högskoleenheterna bör en sädan ordning skapa möjligheter att erbjuda ell vidgat kursutbud.

Det ankommer på regeringen att falla beslul i nämnda hänseenden.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   33

6.2 Tillsättning av tjänster

I del föregående har jag behandlat lärartjänslutredningens förslag lill behörighetsregler och befordringsgmnder för tjänster som lärare vid hög­skoleenhet. Utredningen diskuterar utförligt innebörden av begreppen ve­tenskaplig resp. pedagogisk skicklighet. Utredningens utförliga analys och remissinstansernas yltranden över denna belyser de slora svårigheter som möter när man söker precisera begrepp som pedagogisk och vetenskaplig skicklighet och ställa dem i relation till kraven inom olika tjänstekategorier och inom olika delar av högskolan. Utredningens framställning utgör ett värdefullt bidrag till diskussionen av dessa frågor och bör, tillsammans med vad jag anfört i dessa frågor i det föregående, kunna utgöra ett stöd för berörda högskolemyndigheter vid deras behandling av tillsättningsären­den.

I detla sammanhang vill jag bara ta upp en aspekt på Ijänstetillsättningar som utredningen inte har berört.

Jämställdheten mellan kvinnor och män är ett viktigt samhällsmål. Som riksdagen fastslog i samband med beslutet om reformeringen av högskole­utbildningen är strävandena mol jämställdhet också ett viktigt mål för högskolan. Lärartjänsterna spelar här en central roll. Det har ofta framhål­lits att en jämnare könsfördelning bland högskolans lärare är en viktig fömtsättning för en ökad rekrytering av kvinnor fill forskamtbildning och lill sådana utbildningsvägar som i dag är manligt dominerade.

Jämställdhetsaspekten skall vägas in vid tillsättning av lärartjänst. De organ som avger förslag resp. beslutar om tillsättning av lärartjänst måste ta hänsyn till jämställdhetsaspekten vid sin slutliga sammanvägning av meriter. De ledamöler av en Ijänsteförslagsnämnd som är utsedda som särskill förtrogna med den aktuella tjänstens ämne eller andra s.k. ämnes­sakkunniga har däremot inte att beakta jämställdhetsaspekten vid sin be­dömning av de sökandes skicklighet. De förslagsställande organen bör redovisa hur jämställdhelsaspeklen beaktats, även när den inle varil av avgörande betydelse. Tillsättande myndighet torde nämligen inte ulan vidare kunna utgå frän att jämställdhelsaspeklen alltid har beaktats.

Lärartjänstulredningen har lagt fram förslag i fråga om ansvarsfördel­ningen vid Ijänstetillsättningar, som i alll väsentligt innebär förenklingar jämfört med nuvarande ordning. Förslagen fär stöd av huvuddelen av dem som har yttrat sig i frågan.

Ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor bör fortfarande tillsättas av regeringen. Övriga tjänster bör, som utredningen har föresla­gil, tillsättas av högskolestyrelsen. De farhågor för utveckling av olika praxis vid meritvärdering och av provinsialism vid tjänstetillsättningar, som förs fram av bl.a. SACO/SR, synes mig överdrivna med hänsyn lill ordningen med särskilda ledamöter i Ijänsteförslagsnämnd och del korrek­tiv som finns i besvärsinstitutet.

Inom högskolan gäller, att en lokal högskolemyndighets beslut om tjäns­tetillsättning kan överklagas hos UHÄ och fullföljas hos regeringen. 1 fråga 3    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 57


 


Prop. 1984/85:57                                                     34

om de tjänster som tillsätts av UHÄ kan tillsätiningsbeslutet överklagas hos regeringen. Detsamma gäller i fråga om beslul av SLU. Riksdagen beslutade våren 1984 om vissa riktlinjer för en översyn av reglema om rätt att överklaga ärenden till regeringen m.m. (prop. 1983/84:120, KU 23, rskr 250). Riksdagens beslut innebär att ärenden som har prövats av två instan­ser under regeringen normalt inte bör få överklagas till regeringen.

Jag ser inga skäl lill att regional eller lokal myndighets beslut om tjänste­tillsättning inom den statliga högskolan skall få överklagas i mer än en instans. Della innebär, att den hittillsvarande möjligheten att hos regering­en fullfölja besvär, som har prövats av UHÄ, inte bör kvarstå i fråga om tjänster inom högskolan. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat ifråga om rätt att överklaga beslut i ärende om tillsätt­ning av tjänst.

Beredningen av ärenden om tillsättning av lärartjänster inom högskolan åvilar f.n. i vissa fall en ijänsteförslagsnämnd (jfr prop. 1975:9, UbU 17, rskr 179), nämligen när det gäller tillsättning av ordinarie och extra ordina­rie tjänster som professor och universitetslektor samt vissa lektorstjänster. I övrigt bereds sådana ärenden av institutionsstyrelse eller prefekt eller, ifråga om tjänster som docent och forskarassistent och extra tjänster som professor, av fakultets/sektionsnämnd.

Lärartjänslutredningens förslag innebär bl.a. att ärenden om tillsättning av tjänster som har inrättats av regeringen, dvs. i första hand ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor och högskolelektor, skall beredas av Ijänsteförslagsnämnd, medan institutionsstyrelse eller prefekt skall bereda övriga tillsättningsärenden. Dock skall enligt förslaget högskolestyrelse kunna hänskjuta också beredningen av ärenden av sistnämnda slag till Ijänsteförslagsnämnd. Förslagen har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. SACO/SR, TCO och flera högskolemyndigheter har framfört synpunkter, som innebär att tjänsteförslagsnämndernas kompetensområde bör vidgas.

Principiellt talar enligt min mening myckel för att samlliga ärenden om tillsättning av lärartjänster vid högskoleenheterna bereds av expertorganet Ijänsteförslagsnämnd. Mol detta talar huvudsakligen den stora arbetsbe­lastning på ledamöterna i nämnderna som skulle följa av en sådan ordning. Av prakliska skäl och med hänsyn till tjänsternas karaktär kan det vara rimligt att endast tillsättningen av professurer och extra ordinarie tjänster som högskolelektor obligatoriskt bereds i ijänsteförslagsnämnd. Bered­ningen av ärenden om tillsättning av andra tjänster bör åvila institutions­styrelsen (motsv.) och/eller fakultets/sektionsnämnd. Om högskolestyrel­sen sä beslutar bör emellertid även sådana tillsättningsärenden kunna beredas av ijänsteförslagsnämnd.

Som lärartjänstulredningen pekat på bör med hänsyn till högskolestyrel­sens ansvar för den samlade verksamheten inom högskoleenheten tjänste-förslagsnämnds förslag i ärenden om tillsättning av professur regelmässigt anmälas för kännedom i högskolestyrelsen.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    35

Uiredningen föreslår även vissa mindre förändringar i tjänsteförslags­nämndernas sammansättning. För egen del är jag inte beredd all föreslå nägon ändring i detla avseende.

7. Genomförande

De förslag jag redovisal i det föregående spänner över hela den statliga högskolan och berör praktiskt taget all personal med utbildnings- och forskningsuppgifter liksom viss personal med administrativa uppgifter. Inom vissa delar av den grundläggande högskoleutbildningen kommer ocksä förändringar alt behöva genomföras i fråga om undervisningstäthet och därmed utbildningens uppläggning i storl. Del är vikligt all en tillfreds­ställande planerings- och förberedelsetid ges inför en sä genomgripande reform. En ny arbets- och tjänsteorganisation bör enligt min mening, under förutsättning av att riksdagen fattar beslut under hösten 1984, träda i kraft den Ijuli 1986.

Jag avser att snarast efter riksdagens beslut föreslå regeringen att beslu­ta om ändrade bestämmelser för lärare i högskolan vilka bör träda i kraft den I juli 1986.

Jag avser också att föreslå regeringen alt ge UHÄ i uppdrag all svara för en inventering av befintliga tjänster så snart som möjligt. Förslag bör härvid utarbetas till en överföring tjänst för tjänst till de nya tjänstekate­gorierna. Enligt vad jag har inhämtat kommer chefen för jordbruksdeparte­mentet att ge molsvarande uppdrag till SLU.

Tjänster som professor

För innehavare av ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor krävs inga övergångsanordningar. Av regeringen utfärdade fullmakter och förordnanden kommer att vara giltiga även med den nya tjänsteorganisa­tionen, medan de nya reglerna om åligganden m.m. kommer all gälla. Förordnande pä tjänst som extra professor påverkas heller inte ulan löper vidare i den nya organisationen. Ordinarie innehavare av huvudlärartjäns-ler vid konstfackskolan som har tillsatts efter sakkunnigprövning bör få förordnande pä tjänst som professor.

Tjänster för vilka är föreskrivet krav på doktorsexamen eller molsvarande kompelens

Dessa tjänster skall som jag föreslagit i det föregående ersättas av tjänster som högskolelektor. Till den nya kategorin högskolelektor kom­mer sålunda följande i dag befintliga tjänster alt höra: tjänster som docent, förste assistent och universitetslektor, sådana lektorstjänster för vilka krävs doktorsexamen eller molsvarande kompelens, lärare i medicinskt ämne, som saknar anknytning lill sjukvårdsorganisationen, vissa tjänster som huvudlärare och biträdande lärare inom konstnärlig utbildning samt tjänster som förste konsulent och avdelningsföreslåndare vid SLU.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   36

Nyss nämnda tjänster finns idag med beteckningarna ordinarie, extra ordinarie och extra samt som arvodestjänster. I enlighet med vad jag föreslagit i det föregående skall de nya tjänsterna som högskolelektor inrättas som extra ordinarie eller extra. Befintliga ordinarie tjänster som universitetslektor och övriga ordinarie berörda tjänster som lektor bör dras in om de är vakanta eller föras pä övergångsstat varvid innehavarna av dessa tjänster bör få förordnanden som extra ordinarie högskolelektor.

Jag kommer alt föreslå regeringen att, under förutsättning av riksdagens bifall, fatta beslut om att bemyndiga högskoleenheterna alt inrätta extra ordinarie tjänster som högskolelektor till det anlal som motsvarar befint­liga ordinarie och extra ordinarie universitetsleklorstjänsler och andra leklorsljänster för vilka krävs doktorsexamen eller molsvarande kompe­tens.

Ordinarie tjänster, som är vakanta den I juli 1985 eller blir vakanta därefter fram till den 30 juni 1986, dras in och ersätts i förekommande fall med extra tjänst.

Övriga tjänster

Övriga befintliga lärartjänster bör tillhöra kategorin högskoleadjunkt. Till denna kategori kommer därmed att föras innehavare av följande nuva­rande slag av tjänster: tjänster som facklärare och samtliga leklorsljänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens, tjänster som lärare i vissl ämne, speciallärare, universitetsadjunkt, övriga ad­junktstjänster, arvodestjänster som lärare i scenisk framställning och sce­nisk teknik och övriga tjänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens. Härtill kommer vissa tjänster vid SLU. Till kategorin föreslås även föras vissa övriga tjänster som idag inte är lärar­tjänster, säsom studievägledare på löneplan L samt sådana arbetstagare vid dramatiska institutet som utan att i dag inneha lärartjänst fullgör motsvarande arbetsuppgifter.

De lärare som i dag innehar tjänst med benämningen lektor men som i del nya systemet kommer att föras till tjänstekategorin som högskolead­junkt bör fä behälla titeln lektor.

Liksom fallet är med de lärare, som förs till kategorin högskolelektor, avser jag att föreslå regeringen alt fatta beslut om att bemyndiga högsko­leenheterna alt inrätta extra ordinarie tjänster som högskoleadjunkt till det antal som molsvarar befintliga ordinarie och extra ordinarie tjänster av här berörda slag. Innehavare av ordinarie tjänster som lektor eller adjunkt, vilka skall ingå i den nya adjunktskategorin, bör fä förordnanden som extra ordinarie högskoleadjunkt varvid ordinarie tjänster förs på övergångsstat.

Tjänster som docent

Innehavarna av extra ordinarie tjänst som docent bör den I juli 1986 övergå lill tjänst som högskolelektor, oavsett hur mänga år de innehaft


 


Prop. 1984/85:57                                                     37

tjänst som docent. Innehavare av sådan tjänst måste garanteras utrymme för forskning i tjänsten, motsvarande det i docenttjänsten, dock samman­lagt under högst sex år eller för den tid som vid övergången återstår av det löpande förordnandet. Medel motsvarande docenttjänsterna tillförs på det­la sätt successivt den rörliga resursen för forskning.

Extra tjänst som docent bör kunna innehas längst sex år i enlighet med nuvarande bestämmelser. Dessa tjänster skall dras in efter utgången av andra treårsperioden. Innehav av extra tjänst som docent bör inte automa­tiskt berättiga till övergång till tjänst som högskolelektor.

Tjänst som forskarassistent

Den nya tjänsten som forskarassistent bör vara tidsbegränsad till två år, med möjlighet till omförordnande en gäng.

Innehavare av nuvarande forskarassistenttjänster som är inne på sin första förordnandeperiod den I januari 1985 bör få fullgöra denna och därefter omförordnas för en period om tre år. Åliggandena bör efter den 1 juli 1986 motsvara den nya forskarassistenttjänstens.

Innehavare av befintlig forskarassistenttjänst, som är inne på sin andra förordnandeperiod, bör få fullfölja denna med oförändrad tjänstgörings­skyldighet.

Tjänster som förste assistent

Tjänst som förste assistent bör, som jag föreslagil i det föregående, den 1 juli 1986 omvandlas lill tjänst som högskolelektor, där det bedöms ända­målsenligt med avseende pä de arbetsuppgifter innehavaren av sådan tjänst utför idag. I de fall tjänsteinnehavaren huvudsakligen har admini­strativa arbetsuppgifter t.ex. inom högskoleförvaltningen torde en om­vandling till en administrativ tjänst vara påkallad.

Icke behöriga lärare

Denna kategori kan indelas i två grupper: dels de som erhållit förord­nande tills vidare, dels de - sannolikl flertalet - som har tidsbegränsade förordnanden.

Anställningstryggheten för den förstnämnda gruppen bör inte fä påver­kas av reformen. Vederbörande bör ges fortsatt förordnande pä tjänst som lärare i den nya organisationen.

Icke behörig lärare med förordnande för begränsad lid bör på samma premisser i fråga om anställningsform m.m. som för närvarande kunna anställas på lärartjänst i den nya organisationen. Någon automatisk över­gäng till viss tjänst bör dock inte förekomma annat än övergångsvis, dvs. med oförändrad tidsbegränsning.


 


Prop. 1984/85:57                                                     38

Tjänstledigheter och vikariat

Tjänstledighet och därav betingade vikariat förekommer idag i stor ut­sträckning bland högskolans lärare. Den utformning av tjänsteorganisa­tionen som jag nu föreslår kommer att leda till ett minskat behov av tjänstledigheter.

De nya tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt kommer att medge forskning i tjänsten. De som den I juli 1986 är tjänstlediga för forskning från tjänst som universitetslektor resp. universitetsadjunkt bör därmed kunna återgå i tjänst.

Övrigt

Jag kommer att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt SAV alt föra vissa ytterligare förhandlingar rörande lärartjänster inom högskolan.

Jag avser att föreslå regeringen att uppdra åt UHÅ alt svara för beräk­ning av den rörliga resursen för forskning. En redovisning av medlens omfaltning avser jag lägga fram i samband med mina förslag till anslagsbe­räkning för budgetåret 1986/87.

Etl samråd om utformandet av information inför förändringar i lärar­tjänstorganisationen har påbörjats mellan företrädare för utbildningsdepar­tementet, UHÄ och skilda högskoleenheter. Detta informationsarbete avses rikta sig till de enskilda högskoleenheterna i deras egenskap av arbelsgivare, men även direkt till personalen i högskolan och till de stude­rande. Inte minst väsentliga i sammanhanget är utbildningsinsatser för arbetsledarna pä institutionsnivå, prefekterna. Jag räknar med alt de re­surser som står till högskolemyndigheternas förfogande för information och utbildning budgetåren 1984/85 och 1985/86 i största möjliga utsträck­ning skall tas i anspråk för insatser i detta avseende.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om genomförandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan.

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.  godkänna vad jag förordat om nya tjänstekategorier vid de statliga högskoleenheterna,

2.  godkänna vad jag förordat om befordringsgrund för tjänst som profes­sor,

3.  godkänna vad jag förordat om behörighets- och befordringsgrund för tjänst som högskolelektor,

4.  godkänna vad jag förordat om behörighels- och befordringsgmnd för tjänst som högskoleadjunkt.


 


Prop. 1984/85:57                                                      39

5.   godkänna vad jag förordat om behörighets- och befordringsgrund för tjänst som forskarassistent,

6.   godkänna vad jag förordat om avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor inom högre konstnärlig utbildning,

7.   godkänna vad jag förordat om en rörlig resurs för forskning,

8.   godkänna vad jag förordat om rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst,

9.   godkänna vad jag förordat om genomförandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare vid de statliga högskoleenheterna.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    40
Innehållsförteckning                                                                           Sida

1. Inledning   ....................................................................       3

Föredragandens överväganden  ......................................       5

2.    Utgångspunkter   ..........................................................       5

3.    Arbetsorganisationen   .................................................       8

 

3.1    Innehållet i lärartjänst   ..........................................       8

3.2    Lärares arbetstid    .................................................       9

4. Lärartjänsterna ............................................................ ... 12

4.1    Professor   ............................................................... ... 13

4.2    Högskolelektor   ...................................................... ... 15

4.3    Högskoleadjunkt  .................................................... ... 19

4.4    Forskarassistent   ................................................... ... 20

4.5    Övriga tjänster m.m................................................. ... 21

5. Fördelning av resurser och arbetsuppgifter    ............... ... 26

5.1    Verksamhetsplaneringen ........................................ ... 26

5.2    Fördelning av undervisningsinsalser ....................... ... 28

5.3    Fördelning av resurser för forskning ....................... ... 29

6. Inrättande och tillsättning av lärartjänster    ................ ... 32

6.1   Inrättande av tjänster ............................................ ... 32

6.2   Tillsättning av tjänster  ............................................     33

 

7.    Genomförande   ............................................................ ... 35

8.    Hemställan   ..................................................................    38


 


Prop. 1984/85:57                                                                   41

BUaga I

Sammanfattning av lärartjänstutredningens betänkande SOU 1980:3 Lärare i högskolan

1    Målbeskrivning och övriga utgångspunkter

Lärartjänstutredningen anger följande mål för sina förslag: "De övervä­ganden och de förslag som vi redovisar i det följande skall bidra till förbättrade villkor för och utveckling av såväl utbildningen som forskning­en och utvecklingsarbetet inom högskolan."

Den nya arbets- och tjänsteorganisationen skall - enligt utredningen -främja betingelserna för den gmndläggande högskoleutbildningen, för forskning, forskarutbildning och utvecklingsarbete, för sambandet mellan dessa olika grenar av högskolans verksamhet samt för sambandet mellan högskolan och yrkeslivet i övrigt.

De medel som lärartjänstutredningen föreslår för att uppnå målen är i huvudsak följande; Lokal frihet för institutionerna att lösa sina samlade arbetsuppgifter, stor fiexibUttel i resursanvändningen, ökad rörlighet i fördelningen av arbetsuppgifterna mellan individer och tjänstekategorier samt en arbetsorganisation som möjliggör för lärarna alt engageras i andra uppgifter än undervisning genom att åtgärder vidtas för att förstärka anknytningen mellan forskning, utvecklingsarbete och undervisning och att eliminera begränsningar av lärarnas möjligheter till egen forskning och till kontakt med forskning och utvecklingsarbete.

Lärartjänstulredningen anger (s. 16) att utredningsarbetet i många av­seenden syftat till all ange riktlinjer för förändringar än till i detalj utfor­made förslag.

Utredningens förslag omfattar även de delar av högskolan där utbild­ningen och forskningen bedrivs i samarbete mellan stat och kommun, främst vårdyrkesutbildningarna och den medicinska forskningen. Riksda­gen fattade den 22 december 1981 beslul om den kommunala högskolans organisation och arbetsformer under beaktande av bl. a. lärartjänslutred­ningens förslag. Förslagen rörande tjänsteorganisationen för den kliniska delen av lakar- och tandläkarutbildningen behöver övervägas ytteriigare. Ett uppdrag kommer att ges till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) av den innebörden.

2    Nuvarande ordning inom högskolan

I kap. 3 ges en allmän överblick över verksamhelen inom högskolan, där utredningen anger att exemplen oftast är hämtade från det traditionella


 


Prop. 1984/85:57                                                      42

universitetsområdet och dä särskill från det s. k. filosofiska fakultelsomrä-det.

Högskolans huvuduppgifter är enligt utredningen:

1)  att fungera som samhällets basorganisation för forskning,

2)  att utbilda forskare och

3)  att sprida information om forskning.

Uiredningen berör några speciella aspekter i fråga om forskningen och framhåller att den kräver långsiktig planering och belydande tidsinsatser från forskarnas sida. Uiredningen diskuterar olika slag av forskning och särskiljer "kompetensuppehållande forskning" och "frontlinjeforskning". Utredningen framhåller också vikten av sambandet mellan högskolan och externa forskningsfinansiärer, där samspelet mellan forskare och externa anslagsgivare ställer särskilda krav på högskolans organisation.

Utredningen definierar även begreppet/a jf a resurser för forskning och anger fyra kriterier (s. 38) för detta. Utgångspunkten för uiredningens arbete är att fasta resurser för forskning liksom hittills endast skall finnas i fortsättningen på de sju orter där de nu finns, nämligen i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund/Malmö, Göteborg, Umeå och Luleå.

För den externt finansierade forskningen framhåller lärartjänstulred­ningen att den kräver en relativt stor andel fast anställda forskare samt möjligheter att för specifika arbetsuppgifter knyta extern personal till högskolan.

I fråga om forskamtbildningen menar uredningen alt den som skall handleda i forskarutbildning själv måste vara vetenskapligt väl meriterad. I fråga om doktoranderna framhålls deras intresse av kontinuitet i forskar-handledningen samt av att studiestödet har en sådan utformning att del medger en skiftande aktivitetsgrad i studierna. Vidare påpekar utredningen det värde, som finns i assistenlljänsier, där sambandet mellan forskamt­bildning och grundutbildning förenats.

I fråga om de konstnärliga utbildningarna påpekas dels att de nu saknar de forskningsresurser som andra högskoleutbildningar har, dels all del konstnärliga utvecklingsarbetet ställer särskilda krav pä utvecklingsarbe­tet.

Lärartjänstutredningen diskuterar därefter de förändringar som 1977 års högskolereform medfört för lärarna och redogör för problemen.

Här kan bl. a. följande generella svårigheter nämnas. Högskolan harf. n. en starkt splittrad tjänsteorganisation. Inom vissa utbildningar har organi­sationen sin utgångspunkt i en mer skolmässig syn på utbildningens form och uppgift. Vidare är lärarnas möjligheter lill växling mellan verksamhei som lärare i högskolan och yrkesverksamhet utanför högskolan nästan obefintlig. Lärarens roll i undervisningen inom högskolan har undergått stora förändringar som bl. a. medfört att den nuvarande regleringen genom undervisningstimmar ter sig alltmer otidsenlig.

Lärarna har en viktig roll att spela när det gäller studievägledning i vid mening.


 


Prop. 1984/85:57                                                                 43

3    Förslag till ny tjänsteorganisation

Lärartjänstutredningen anger följande allmänna utgångspunkter för för­slaget till ny tjänsteorganisation: "Av grundläggande betydelse för försla­get lill ny tjänsteorganisation är vår uppfallning att organisationens ut­formning dels bör möjliggöra en rekrytering till fast anställning som lärare i högskolan i former som är godtagbara ur såväl verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels stimulera den enskilde att fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och forskare."

Belräffande kompetenskraven framhålls följande: Det är självfallet önsk­värt alt alla lärare i högskolan har en kompetens som är så mångsidig, att den speglar verksamhetens samlade behov. Idealet är i sådana fall all vetenskaplig kompetens och extern yrkeserfarenhet kompletterar varand­ra i den enskilde lärarens bakgmnd. Alt detta är prakliskl möjligt att uppnå, åtminstone i en del sammanhang, visar bl. a. läkarutbildningen. Det är dock vikligt att anlägga etl långsiktigt tidsperspektiv när man bedömer realismen i en sådan ambilion. Vi anser del inle möjligt att nu fömtsäga när en sädan ordning kan åstadkommas inom olika delar av högskolan, endast att den bör eftersträvas.

Utredningen framhåller beträffande tjänsternas innehåU att den nuva­rande regleringen av ijänsterna är alltför osmidig. I stället anser utredning­en att "den formella avgränsningen av åliggandena bör vara enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfalta medverkan i såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detta innebär inte, som vi återkommer lill nedan, att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse från den kompetens som legat till grund för rekryteringen av innehavare av vissa tjänster. Vi anser det exempelvis självklart att högl velenskapligt och/eller pedagogiskt kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för att täcka motsvarande behov inom ramen för forsknings- och utbildningsverksam­heten."

Lärartjänstutredningen anser därför att organisationen måste vara flexi­bel.

"Genom all alla berörda lärare är aktiva inom båda huvudgrenarna av verksamheten skapas en av de gmndläggande förutsättningarna för den eftersträvade flexibiliteten i arbetsfördelningen."

För alt tillgodose detta krav framlägger utredningen också förslag till ny arbetstidsreglering och till ledningsfunktioner för forskning och utbildning.

I fråga om forskningens krav på flexibilitet och förnyelse kritiserar utredningen det hittillsvarande systemet med tidsbegränsade förordnanden för docenter och forskarassistenter. I ställel anser lärartjänstutredningen att en större del av högskolans forskande och undervisande personal bör vara anställd med förordnande tills vidare.

Utredningen föreslår (s. 64-66) sålunda att - tjänster med benämningen högskolelärare/högskolelektor skall finnas

inom den statliga högskolan


 


Prop. 1984/85:57                                                     44

för behörighet till sådan tjänst skall krävas genomgängen allmän utbild­ningslinje eller molsvarande kompetens

som befordringsgmnd skall gälla graden av sådan vetenskaplig pedago­gisk och annan skicklighet som är av betydelse för tjänsten

tjänstebenämningen högskolelektor skall ges till den tjänsteinnehavare som avlagt doktorsexamen eller gjort väsentliga pedagogiska insaiser

lönen vid tjänsten skall sättas med ledning av den enskildes kvalifika­tioner.

Denna tjänstekategori avses molsvara alla de lärartjänster i högskolan för vilka inte krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens, med undanlag för tjänster som professor och för de lärartjänster som är knutna till den kliniska delen av lakar- och tandläkarutbildningarna. I viss ut­sträckning ersätter den (s. 65) även tjänster som forskningsassistenter, assistent och amanuens.

Bland de nuvarande lärartjänster som bör överföras lill högskolelärar/ högskolelektorsljänster anger utredningen i kap. 13 (s. 263) ackompanja­tör, adjunkt, facklärare, kursledare (vid DI), lektor (utan doktorsexamen), speciallärare, studieledare och universitetsadjunkt.

Lärartjänstutredningen föreslår i kap. 7 (s. 141) att högskolestyrelsen skall fatta beslut om befordran till högskolelektor. Befordran prövas enligt utredningen (s. 144) av ijänsteförslagsnämnd. I övergångsskedet anser utredningen dock (s. 267) att prövningen bör kunna förenklas något.

När en tjänst som högskolelärare tillsätts med sökande som avlagt doktorsexamen (s. 66) bör innehavaren redan från början benämnas hög­skolelektor. En sådan tjänsteinnehavare bör ocksä i tjänsten ges utrymme för forskning och kunna söka medel ur den föreslagna rörliga resursen för forskning (s. 77).

Vidare föreslår utredningen en ny tjänst som docent/biträdande profes­sor, vilken avses ersätta nuvarande tjänster som universitetslektor och docent (s. 66).

Lärartjänstutredningen föreslår alt:

del inom högskolan skall finnas tjänster som docent/biträdande profes­sor

för dessa tjänster skall gälla alternativa regler som behörighetskrav och befordringsgrunder

det bör ankomma på högskolestyrelsen alt besluta om vilkel alternativ som skall gälla vid tillsättning av viss tjänst

den som innehar en sådan tjänst och som meriterat sig genom väsentlig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet bör kunna ges ijänsiebenäm­ningen biträdande professor.

För att befordras till biträdande professor bör en docent (s. 71) besitta en vetenskaplig kompetens som överstiger vad som f.n. krävs för antagning till oavlönad docent. Eftersom antagningen av oavlönad docent saknar anknytning till tjänstens organisation föreslår lärartjänstutredningen att den inte bibehålls i den reformerade organisalionen.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   45

Innehållet i tjänst som docent/biträdande professor bör enligt utredning­en (s. 72) inte preciseras genom centrala föreskrifter. Sådan tjänst skall dock kunna knytas lill externt finansierad forskning. Innehavare av do­centtjänst skall kunna söka medel ur den röriiga resursen (s. 77). I fräga om undervisningsinsalser understryker utredningen (s. 72) att "nägra kvanti­tativa bedömningar av typ stor undervisningsinsats under en följd av år inte bör komma i fråga."

Utöver docenter och universitetslektorer bör även extra docenter och I: e assistenter (pers.tj.) föras över fill nya docenttjänster (s. 264).

1 fräga om tjänst som professor anger lärartjänstulredningen följande förslag lill förändringar;

-    innehavarna av ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor garanteras ett utrymme i tjänsten för forskning och viss övrig vetenskap­lig verksamhei

-    befordringsgmnderna för tjänst som professor kompletteras så att det framgår att även pedagogisk skicklighet som visats genom ledning, pla­nering och utveckling av gmndläggande utbildning skall tillmätas sär­skild vikt.

4    Forskningsresurser

Lärartjänstulredningen framhåller (s. 76) all tjänsterna som docent och forskarassistent har funktioner som styrmedel för forskningen. Detla sy­slem har enligt uiredningen negativa effekter rekryieringsmässigi och soci­alt.

I ställel föreslår lärartjänstutredningen att - utöver de forskningsre­surser som ligger i professorstjänsterna -

—      en rörlig resurs för forskning skapas för varie fakultet/sektion och hög­
skoleregion

-        medlen i den rörliga resursen skall användas för all bereda vetenskapligt
kompetenta högskolelektorer, docenter och biträdande professorer lid
för egen forskning samt för att finansiera vissa tidsbegränsade tjänster
för forskning.

Medlen i den röriiga resursen bör fördelas (s. 78) med utgångspunkt i forskningens inlressen.

De som enligt lärartjänstulredningen skall kunna söka medel ur den rörliga resursen är vetenskapligt kompetenta högskolelektorer, docenter och biträdande professorer.

Utredningen nämner dock (s. 79) här dels de docenter som tillsatts med särskild vikl vid vetenskaplig skicklighet, dels att del kan finnas skäl att prioritera yngre forskare under en övergångsperiod.

Regering och riksdag (s. 80) skall besluta om en viss minsta omfattning av den del av resp. fakultetsanslag som skall disponeras som rörlig resurs för forskning.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    46

En viss minsta andel av den rörliga resursen per fakultet och region skall ocksä anvisas för disposition för andra högskoleenheter i regionen än den lill vilken fakultetsnämnden är knuten.

Högskolestyrelsen skall fördela medlen efter förslag från fakultetsnämn­den vid enheter med fasta resurser för forskning. Vid övriga högskoleen­heter fördelas medlen av resp. fakultetsnämnd.

Räll att anföra besvär över beslul om fördelning av medel för den rörliga resursen skall enligl lärartjänstulredningen (s. 85) inte föreligga.

Utredningen förordar att forskningstillfällena normalt (s. 81) ges för tre är i sänder. I fråga om omfattningen föresläs att minimivärdet av 50 % av hel arbetstid normalt endast accepteras i kombination med en varaktighet pä minsl tvä år.

Utredningen uppmärksammar även de samordningsproblem som fakul-letsnämnderna bör beakta i samband med fördelning av den rörliga resur­sen, nämligen behovet av tillräckliga basresurser för forskning, vikarie­problematiken och samspelet med externa anslagsgivare (s. 81-83).

Lärartjänstutredningen påpekar (s. 83) att del finns särskilda problem i fråga om fördelningen av medel frän den rörliga resursen till lärare som företräder små ämnen. Utredningen förordar här att (s. 84) del även i det reformerade systemet skall vara möjligt att - i viss omfattning — inrätta tjänster med tidsbegränsade förordnanden på underlag av medel från den rörliga resursen.

För de konstnärliga utbUdningarna föreslär lärartjänstutredningen (s. 85) att medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter sam­ma principer som föreslås gälla för den rörliga forskningsresursen med anpassning lill bl.a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de konstnärliga utbildningarna.

I fråga om Stockholms-regionen föreslås att regionsiyrelsen skall fördela medlen lill högskoleenheterna med konstnärlig utbildning.

4.1 Uppbyggnad av den rörliga resursen

I kap. 13 (s. 267 ff) presenterar utredningen sitl förslag till uppbyggnad av den rörliga resursen för forskning. Utredningen föreslår en successiv uppbyggnad av den rörliga resursen i takt med att nuvarande tjänster som docent och forskarassistent dras in. Utredningen beräknar utrymmet för forskning i dessa tjänster till 75 % för docent och 50 % för forskarassistent. Forskarassistenternas nuvarande tjänstgöringsskyldighet på 800 lim./år har varil vägledande för beräkningen av schablonen.

Detta bör enligl utredningen vara den minimiandel av resurserna som bör överföras till den rörliga resursen under resp. fakultetsanslag. Högsko­lestyrelsen skall beslula om disposition av "överskjutande" resurser och även kunna överföra en högre andel till den rörliga resursen. Även de hittills anvisade medlen för universitetslektorers forskning bör överföras till den rörliga resursen.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   47

I fråga om små ämnen berör utredningen de problem, som finns i samband med uppbyggnaden av den röriiga resursen och fördelningen av medel frän den. Lärartjänstulredningen menar att delta problem kan lösas genom alt någon överföring av forskningsandelen av docenttjänster i små ämnen inte sker. UHÄ bör enligt uiredningen få i uppdrag au utarbeta ell underlag för genomförandet av reformen, eftersom överförandet av resur­sen måste ske planmässigt.

Uppbyggnaden av den rörliga resursen behandlas även i kap. 14 (s. 273 ff). Utredningen föreslår där att ytterligare medel anvisas till den i anslut­ning till genomförandel av reformen.

4.2 De mindre högskoleenheternas anknytning till forskning

1 fräga om de mindre högskoleenheterna som saknar fasta resurser för forskning, konstaterar lärartjänstulredningen att någon fullständig lik­ställdhet med de högskoleenheter som har sådana resurser, inle kan upp­nås inom de ramar som lagts fast genom regerings och riksdags beslul år 1975.

Lärartjänstutredningen anser dock att universiteisinstitutionerna med forskningsresurser måste ges ett regionalt ansvar för lärarnas forsknings-kontakter. Utredningen redovisar (s. 86) ett flertal olika förslag till åtgärder som institutionerna bör kunna genomföra i delta syfte.

5    Tjänsteorganisatoriska specialfrågor

Utredningen har - som tidigare nämnts - föreslagil alt lärare i högsko­lan som regel skall ha förordnanden tills vidare ulan lidsbegränsning. Under punkten 4.7 (s. 87-97) föreslär utredningen dock att lärare i vissa fall skall anställas med tidsbegränsade förordnanden.

De fall där uiredningen anser alt tidsbegränsade förordnanden bör före­komma är:

1)  tjänster som forskningsassistent/forskare under högst tre år (forskning för externa finansiärer eller pä RR-medel)

2)  vid tillfälligt bortfall av arbetskraft vid en institution

3)  deltidstjänster som amanuens för högst tre år, förenad med aktiva sludier på grundulbildningsnivå

4)  för lärare vid konstnäriiga utbildningar (s. 92). (Obs. att vissa lärare föreslås en lönegaranti vid anställningstidens utgång)

5)  för lärare i lolkutbildning, i fackspråklig utbildning (speciallärare), lärare i hemspråkslärarutbildning, gästläsare/forskare.


 


Prop. 1984/85:57                                                               48

6    Högskolans anslagssystem

Under rubriken Vissa övriga frågor (s. 98-101) anmäler lärartjänstutred­ningen vissa frågor av principiell nalur såsom sambandet mellan anslagen lill högskolan och tjänslekategorierna samt inrättandet av tjänster i hög­skolan.

7    Ledningsfunktioner (s. 103-115)

Lärartjänstutredningen föreslär att

     innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i olika organ inom högskoleenheten, dels fullgöra ledningsuppgifter inom forsknings- och utbildningsverksam­heten

     särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framliden.

I avsnitt 5.2.2.1 Uppgifter för styrelsen förslås att

• institutionsstyrelsen skall besluta om fördelningen av de tillgängliga
personalresurserna pä de olika delarna av verksamheten inom institutio­
nen.

I avsnitt 5.2.2.2 Uppgifter för prefekt och studierektor föreslås att

     prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen

     prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biträdande prefekt och/eller en eller flera studierektorer.

I avsnitt 5.2.2.3 Behörighetskrav för prefekt och studierektor föresläs att

• det för behörighet lill uppdrag som prefekt/biträdande prefekt eller stu­
dierektor, om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av
tjänst som lärare.

I avsnill 5.2.2.4 Forskarkollegium föresläs att

• del vid institution med fasta resurser för forskning och forskarutbildning
skall finnas ett forskarkollegium

• forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande
fördelning av resurserna för forskningen och forskarutbildningen vid insi-
tutionen.

8    Arbetsorganisationen inom den statliga högskolan (s. 117—127)

Lärartjänstutredningen föreslår att • etl avtal träffas om arbetstidsreglering för lärarljänsler inom den slalliga, högskolan


 


Prop. 1984/85:57                                                     49

• detta avtal bl. a. omfattar regier om arbetstid lill högkoleenhelens förfo­
gande resp. förtroendearbetsiid samt en enhetlig norm för maximall uttag
av arbetstid genom undervisning.

Kalenderåret bör enligt utredningen indelas i:

I               arbetstid lill högskoleenhetens förfogande

II             förtroendearbetstid

III           semester.

Arbetstiden lill högskoleenhetens förfogande bör sammanfalla med läs­året för de studerande, dvs. 40 veckor.

För frågan om på vilket sätt läraren skall stå till högskoleenhetens förfogande, l.ex. genom närvaro på arbetsplatsen, kan bl.a. lokalsitua­tionen och verksamhetens karaktär ha betydelse. Inom ramen för det centrala kollektivavtalet bör därför den frågan kunna regleras i lokalt avtal och beslut kunna fattas av den lokalt ansvariga ledningen.

Förtroendearbetstiden och semestern bör omfalta sammanlagt återsto­den av kalenderåret. Förtroendearhetstiden disponeras av läraren själv för egen forskning eller utvecklingsarbete samt fortbildning.

I avsnill 6.4.2 Överväganden och förslag rörande bemanningsplanering föreslås att

    institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen

    prefekten skall på grundval av bemanningsplanen fördela arbetsuppgif­terna på berörd personal.

9   Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning (s. 129-145)

Lärartjänstulredningen föreslår att

    ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor oförändrat skall tillsättas av regeringen

    övriga tjänster skall tillsättas av högskolestyrelsen

    högskolestyrelsen skall fatta beslul om befordran till biträdande profes­sor resp. högskolelektor.

I avsnitt 7.3.2.3 Beredning av ärende om tillsättning av tjänst föreslås att

    Ijänsteförslagsnämnd skall bereda ärenden om tillsättning av ordinarie och extra ordinarie tjänst som professor

    högskolestyrelsen skall kunna hänskjuta även andra tillsättningsärenden lill nämnden

    institutionsstyrelsen alternativt prefekten skall bereda övriga tillsätt­ningsärenden

    fråga om befordran lill biträdande professor resp. högskolelektor skall beredas av Ijänsteförslagsnämnd

    ijänsteförslagsnämndens sammansättning breddas och görs mer enhet­lig.

4    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 57


 


Prop. 1984/85:57                                                     50

Bilaga 2

Remissammanställning

Lärartjänstutredningens betänkande Lärare i högskolan (SOU 1980:3) har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av beredningen för u-lands­forskning (SAREC), försvarets forskningsanstalt (FOA), socialstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), statens personalpensionsverk, statens ar­betsmarknadsnämnd (SAMN), naturhistoriska riksmuseet (NRM), univer­sitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av samtliga högskole­myndigheter, cenlrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverslyrelsen (SÖ) efter hörande av landstingens utbildningsnämnder, statens kulturråd, sta­tens livsmedelsverk, slatens naturvårdsverk, patent- och regislreringsver­kel, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetarskyddsstyrelsen, styrelsen för arbelarskyddsfonden (ASF), slatens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för byggnadsforskning (SIB), Sveriges geologiska under­sökning (SGU), nämnden för energiproduktionsforskning, slyrelsen för teknisk utveckling (STU), slatens delegation för rymdverksamhet (DFR), forskningsrådsnämnden (FRN), humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk­ningsrådet (HSFR), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapli­ga forskningsrådet (NER), Sveriges lanlbmksuniversitet, slatens råd för skogs- och jordbruksforskning, centmm för arbetslivsfrågor, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), delegationen för energiforskning (DFE), sludieslödsulredningen, jämslälldhetskommit­tén, expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). anställ-ningsskyddskommiltén, forskningssamverkanskommittén (Fosam), hu-vudmannaskapskommillén, kommittén för forskningens och forskarutbild­ningens situation i den nya högskolan, iransportforskningskommiltén och militärhögskolan samt av Vetenskapsakademien (KVA), Vitterhets-, hi-storie- och antikvitetsakademien (KVHAA), Ingenjörsvelenskapsakade-mien (IV A), Svenska kommunförbundet, Landsfingsförbundet (LF), Sve­riges industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Cen­tralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svens­ka arbetsgivareföreningen (SAF), Moderata ungdomsförbundet, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Medicinska föreningen i Göteborg, studie-vägledarföreningen vid universitetet i Stockholm och av Konstnärernas riksorganisation (KRO). Jämställdhetsombudsmannen har överlämnat en kopia av en skrivelse från forskarassistenten Gunn Johansson, Stockholm.

Centralorganisationen SACO/SR har överlämnat yttranden från förbun­den Agrifack, Arkitektförbundet, förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA), Jurist- och samhällsvetarförbundet (Jusek), Legitimerade sjukgym-


 


Prop. 1984/85:57                                                                   51

nasters riksförbund (LSR), Lärarnas riksförbund (LR), Skolledarförbun-det, Sveriges civilingenjörsförbund (CS-STF), Sveriges läkarförbund, Sve­riges psykologförbund, Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges tand­läkarförbund, Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund (SU-HAF), Sveriges velerinärförbund och Universitetslärarförbundet (ULF).

De inom parentes angivna vedertagna förkortningarna av vissa myndig­heters och organisationers namn kommer i den fortsatta framställningen att användas genomgående. I den mån förkortningar i övrigi används utskrivs de inom parentes första gången.

1    Allmänna synpunkter

Lärartjänslutredningens förslag rör vissa av de grundläggande villkoren för forskningen och utbildningen inom högskolan. Utredningen föreslär vilka tjänster som skall finnas för lärare och forskare inom högskolan, vilka åligganden som skall vara knutna till dessa tjänster, hur de skall tillsältas och på vilka grunder man skall välja bland de sökande till en tjänst. Även frågan om hur arbetet inom högskolan skall ledas och fördelas berörs. Utredningens förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation avser att ge ökade möjligheter att organisera såväl utbildning som forskning med utgångspunkt i individuella och lokala fömtsättningar. Utredningen före­slär all alla lärartjänster skall kunna knytas till säväl utbildning som forsk­ning. En fömtsättning för genomförandet av utredningens förslag är infö­randet av en generell arbetstidsreglering för alla lärare i högskolan.

Lärartjänstutredningens förslag till ny tjänsteorganisation har - i fråga om de aUmänna riktlinjerna — genomgående mottagits positivt. Bland de remissinstanser som — var och en frän sina utgångspunkter - anslutil sig till utredningens grundläggande bedömningar är FOA, UHÅ, statens kul­turråd. ASF. FRN, ERU, Fosam, militärhögskolan, iransportforsknings­kommiltén, SAF, LO, Svenska kommunförbundet, TCO, Centralorganisa­tionen SACO/SR, SFS och KRO.

FOA framhåller bl.a. att forskning definilionsmässigt är en verksamhet som kännetecknas av en hög förändringstakt och som därför kräver en mycket flexibel organisation. Även om FOA inte direkt berörs av de föreslagna förändringarna, ser FOA som avnämare vissa fördelar med utredningens förslag till arbets- och tjänsteorganisation, vilkel innebär att den nuvarande organisationen ersätts med ell flexiblare system i vilket undervisning och forskning bättre kan anpassas till individuella och lokala förutsättningar.

UHÅ anser alt utredningen på ett förtjänstfullt sätt angripit de mångskif­tande och delvis komplicerade problem den ställts inför. Kulturrådet in­stämmer i att det finns ett behov av en reformerad tjänsteorganisation med förbätlrade  möjligheler för högskolelärarna att ägna  sig ål forskning


 


Prop. 1984/85:57                                                                     52

och/eller utvecklingsarbete. Liknande synpunkler utvecklas av bl. a. ASF. FRN, ERU, Fosam och Andréns utredning.

Styrelsen för universitetet i Lund, som ansluter sig till grunddragen i utredningens modell, anser dock att den möjlighel till forskning som utred­ningen föreslår inte är tillräcklig. Styrelsen framhåller att del rimliga är all föreskriva en rält och skyldighel till forskning, åtminstone vad gäller flertalet tjänster.

Andréns utredning framhåller, trots sin positiva inställning lill vissa delar av förslaget, alt kommittén inte anser att en bättre anknytning mellan grundläggande utbildning och forskning tillgodoses tillräckligt genom ut­redningens förslag till arbets- och tjänstekonslruktion. Kommittén, som avstyrker förslaget, anför: "Vidare tror vi att utredningens förslag, om det genomförs, kommer att kräva avsevärt mer resurser, än vad som angivits. Detta innebär all vi i slällel föreslår, att man genomför de förbättringar som krävs inom ramen för nuvarande organisation."

Liknande starkt kritiska synpunkter framförs även av SAREC, statskon­toret, flera av högskolestyrelserna, SIB, DFR, HSFR och MFR.

Flera remissinstanser framför principiella erinringar mol förslaget att skapa en enhetlig tjänsteorganisation för samlliga områden inom högsko­lan. Andréns utredning anför här: "Det förslag utredningen lägger fram innebär en stor förändring av tjänsteorganisationen inom högskolan. Det är ell ramförslag, som skall läcka samtliga utbildningar. Vi anser alt utred­ningen inte i tillräcklig omfattning har beaktat de stora skillnader inom högskolans delar som finns och som måste finnas." Utredningen har enligt nämnda kommitté huvudsakligen baserat sina överväganden på förhållan­dena inom de traditionella filosofiska fakulteterna. Den redovisade upp­fattningen delas av KVA. KVHAA och IVA samt av SAF, Sveriges indu­striförbund och Jusek.

SFS menar att utredningen borde fullföljt diskussionen kring den enhet­liga lärartjänsten och lagt etl förslag där man erhållit en högskola med forskare som undervisar. I ställel har utredningen — enligl SFS - lagt ett förslag som innebär att lärare får forskningsanknytning. Liknande syn­punkler anläggs även av FRN, HSFR, KVA. KVHAA och IVA samt Sveriges industriförbund.

SAMN framhåller bl. a. att huvudinvändningen mol utredningens förslag är att man inte tillräckligt analyserat och pekat på vilka ålgärder som behövs för att komplettera tjänsleorganisationen, för att möjliggöra en flexibel användning av personalen och för att öka rörligheten mellan hög­skolan och andra delar av arbelsmarknaden saml för att klara de krav som arbelsrättsliga lagar ställer. Vidare anser SAMN att de ijänsteorganisato-riska förslagen måste kompletteras med en total analys av högskolans ledningsfunktion och aktiva personaladminislraiiva åtgärder såsom en ge­nomtänkt PA-organisalion och PA-planering.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   53

Fosams utredningsuppdrag, nämligen alt se över högskolans forsknings­samverkan med forskningsråd, myndigheter, förelag och organisationer åberopas i detta sammanhang av flera remissinstanser. Flera remissinstan­ser bl. a. BFR. STU och SACOISR har berört anknytningen mellan Fosams arbeie och uiredningens förslag.

BFR anser för sin del att utredningens analys är oullräcklig för aU nu la ställning till de framlagda förslagen om tjänsteorganisafion för forsknings-och utvecklingsarbete (FoU) med externa medel. Det är - enligt BFR -nödvändigl att uiredningens och Fosams betänkanden tillsammans läggs lill gmnd för statsmakternas beslut om ny tjänsteorganisation vid högsko­lorna.

Vidare framhåller BFR att utredningen genomgående behandlat FoU med externa medel som etl enhetligt begrepp. Enligt rådets mening kan det emellertid vara betydelsefullt för valet av organisatoriska lösningar all skilja på uppdragsforskning av kommersiell natur och FoU som bedrivs med anslag från slatliga sektorsorgan, såsom BFR. Samhällel styr inrikt­ningen av seklorsorganens stöd till FoU. Del är - enligt BFR - väsentligt att samhällets prioriteringar kan förverkligas även då sektorsforskning och utvecklingsarbete bedrivs inom universitetens och högskolornas ram. Lik­nande synpunkter anförs av STU. som även behandlat de speciella pro­blem som gäller tjänsteorganisation vid de tekniska högskolorna. STU anför här: "De speciella förhållandena vid de tekniska fakulteterna har utredningen inle behandlat i tillräcklig ulsträckning. De lekniska fakulte­terna skall utbilda kvalificerade tekniker, genomföra teknisk vetenskaplig forskning och förmedla egna och internationellt framkomna forskningsre­sultat. Verksamheten skall också möjliggöra kvalificerad forskning samt utvecklingsarbete för tillämpningar i och beställda av olika samhällssek­torer inom ramen för den svenska sekloriella forskningspolitiken. Denna externt finansierade verksamhei kan vid de tekniska högskolorna vara mera omfattande än den verksamhet som finansieras över forsknings- och forskamtbildningsanslagen. Tekniska högskolan i Stockholm har visat att sä är fallet. STU är den största anslagsgivaren vid sidan av anslagen under utbildningsdepartementets huvudtitel. STU och främsl de tekniska hög­skolorna har etl gemensamt intresse av att högskolans utbildnings- och forskningsorganisation är en tillräcklig bas för nödvändig kunskaps- och kompetensutveckling." SFS menar att utredningens förslag om en rörlig resurs för forskning över huvud taget inte passar för de tekniska fakulte­terna. SAF och SACO/SR påpekar ocksä att del finns speciella lärartjän­ster inom teknisk högskoleutbildning, t. ex. forskningsingenjörer och assi­stenter, vilka bör finnas kvar inom tjänsteorganisationen.

I tilläggsdirektiven till lärartjänstulredningen angavs bl. a. att utredning­en borde beakta önskemålet om jämställdhet mellan kvinnor och män i forskarutbildning och forskarkarriär.

Några remissinstanser, bl. a. SAMN. HSFR, jämställdhetskommiitén


 


Prop. 1984/85:57                                                     54

och ULF har uppmärksammat all utredningen inte alls behandlat denna fråga. JämstäUdhetskommittén framhåller bl. a. att kravet på fler kvinnliga forskare och lärare i högskolan är mer än ett rätlviseproblem.

Jämslälldhetskommittén anser det mycket anmärkningsvärt att utred­ningen överhuvudtaget inte berör frågan om jämställdhet och finner sålun­da att utredningen inte fullföljt sill uppdrag enligt direktiven.

Några remissinstanser har tagit upp frågan om hur den nya tjänsteor­ganisationen i formellt hänseende skall regleras.

UHÄ framhåller att det enligt ämbetets uppfatining bör ankomma på de politiskt ansvariga instanserna - regering och riksdag - att fatta beslul om arten av och ramarna för lärarnas åligganden. Frågor av denna karaktär bör enligt UHÄ: s mening inte avgöras genom kollektivavtal mellan arbets­marknadens parter.

Statskontoret anser ocksä att det vid en författningsleknisk översyn bör övervägas hur långt och i vilka former en fortsall decentralisering inom högskolan kan och bör förverkligas, bl.a. med hänsyn till behov och möjligheter för regering och riksdag att kunna styra kostnadsutvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden.

2   Internationell utblick

Ett fätal av remissinstanserna har kommenterat den redogörelse för internationella förhållanden som utredningen gjort till utgångspunkt för flera av sina förslag. KVA, KVHAA och IVA anför: "För akademierna är det naturligt att särskill betona det internationella perspektivet på utbild­ning och forskning. Ett effektivt och fortlöpande internationellt samarbete erbjuder en adekvat jämförelsenorm, som kan förhindra provinsiell själv­godhet. Det kan skapa fömtsättningar för nyskapande insatser på vissa avsnitt av den internationella forskningsfronten och i övrigt ge tillräcklig orientering för att vi skall kunna tillgodogöra oss vikliga nyheter inom andra forskningsområden."

DFR framhåller dock följande: "Vid den jämförelse, som utredningen gjort mellan förhällanden i Sverige och i andra länder i fråga om professo­rernas arbetsuppgifter, har ej beaktats att i praktiskt tagel alla de behand­lade ländema antalet professorer i varje enskilt ämne är större än i Sverige. Detta ger möjligheter att dela upp både utbildningen på grundnivå och den kvalificerade forskningshandledningen på flera personer."

SACO/SR och ULF anser att utredningen borde ha visat en större ambition när det gäller den internationella aspekten. Vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag bör störte hänsyn tas till internatio­nella förhållanden. Framför allt anser SACO/SR att forskningsskyldighe­ten i samUiga lärartjänster, för vilka krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande kompelens, bör vara en utgångspunkt för den reformerade tjänsteorganisationen.


 


Prop. 1984/85:57                                                               55

3    Verksamheten inom högskolan

Lärartjänstulredningen ger i kapitel 3 en beskrivning av verksamheten inom högskolan och analyserar den nuvarande tjänsteorganisationen för forskning och utbildning. Uiredningen anger att exemplen oftast är hämta­de från det traditionella universitetsområdet och dä särskill frän det s. k. filosofiska fakultetsomrädet.

Flertalet remissinstanser har antingen anslutit sig lill utredningens be­skrivning och analys av situationen inom högskolan eller lämnat den utan någon kommentar.

Nägra remissinstanser, bland dem Lantbruksuniversitetet, DFI. SA­CO/SR och styrelsen för scenskolan i Stockholm, har dock anmält avvi­kande uppfattningar i vissa hänseenden.

DFI framhåller att en av högskolans viktigaste uppgifter är att sprida informaiion om den forskning som bedrivs inom högskolan. Scenskolan i Stockholm understryker utredningens bedömning att de konstnärliga ut­bildningarna har en speciell ställning inom högskolan. Scenskolan fram­håller dock att de konstnärliga ulbildningarna sinsemellan är myckel olika. LantbruksuniversUeiei delar de sammanfattande värderingar som utred­ningen gjort av verksamheten i högskolan men redovisar i sill yttrande de särdrag som gäller för lantbruksuniversitetet, nämligen alt lantbruksuni­versitetets verksamhet huvudsakligen omfattar forskning och att ulbild­ningen utgör en mindre del.

Beträffande utredningens beskrivning av forskningen och forskamtbild­ningen har DFI, Andréns utredning och SACO/SR anlagt särskilda syn­punkter. Andréns utredning framhåller att forskningen måste vara det primära i högskolans verksamhet samtidigt som samhällets behov av högre utbildning måsle lillgodoses. Uiredningen påpekar att forskning i många fall kräver en långsiktig planering och betydande tidsinsatser frän forskar­nas sida. Det krävs därför alllid sammanhängande tid för forskning om resultaten skall bli av kvalitativt tillfredsställande karaktär. DFI komplet­terar beskrivningen av forskningens situation på följande sätt: "Drygl 98 % av den totala forskningen i världen utförs utanför Sverige. DFI vill därför underslryka viklen av informationsförsörjningens betydelse som hjälpme­del för högskolan. Det gäller inte enbart att snabbt kunna sprida forsk­ningsresultat från högskolan till övriga intressenter i samhället, utan det är också nödvändigl alt på elt enkelt sätt kunna hitta relevant informaiion som stöd för högskolans egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Nyttan av att kunna utnyttja information effektivt begränsas inte enbart till den direkta forskningen. Den har också stor betydelse för den enskilde läraren och institutionen i det övriga arbetet inom högskolan. DFI föreslär därför all det på olika nivåer i högskolans utbildning skall ingå utbildning i informationsanvändning." SACO/SR har funnit alt närmare 90 % av pro­fessorerna och 70 % av alla i den föreslagna docentkalegorin kommer all


 


Prop. 1984/85:57                                                     56

pensioneras under detla sekels sista decennium. Om inte detla problem i tid uppmärksammas finns enligt SACO/SR en allvarlig fara att svensk forskning åren efter 1990 kommer att skakas av en djupare kris än någonsin tidigare, med konsekvenser långl in på 2000-lalel.

I en kommentar till utredningens beskrivning av forskning och konstnär­ligt utvecklingsarbete drar SACOISR även en parallell mellan konstnärligt utvecklingsarbete och utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, bl.a. pe­dagogik, musik, bild och gymnastik.

4   Tjänsteorganisationen i den statliga högskolan

4.1 Allmänna utgångspunkter

Lärartjänstulredningen anger följande allmänna utgångspunkter för för­slaget lill ny tjänsteorganisation: "Av grundläggande betydelse för försla­get till ny tjänsteorganisation är vår uppfaltning att organisationens ul­formning dels bör möjliggöra en rekrytering till fast anställning som lärare i högskolan i former som är godtagbara ur såväl verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels stimulera den enskilde att fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och forskare."

Beträffande kompetenskraven framhåller utredningen att det är önsk­värt att alla i högskolan har en kompetens som är sä mångsidig, att den speglar verksamhetens samlade behov. Idealet är i sådana fall alt veten­skaplig kompetens och extern yrkeserfarenhet kompletterar varandra i den enskilde lärarens bakgmnd. Att detta är praktiskt möjligt att uppnå, åt­minstone i en del sammanhang, visar bl. a. läkarutbildningen.

Lärartjänstutredningen framhåller beträffande tjänstemas innehåll all den nuvarande regleringen av tjänsterna är alltför osmidig. I stället anser utredningen att "den formella avgränsningen av åliggandena bör vara enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfalla medverkan i såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detla innebär inle, att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse från den kompetens som legat lill grund för rekryteringen av innehavare av vissa tjänster. Vi anser det exempelvis självklart att högt vetenskapligt och/eller pedagogiskt kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för att täcka motsvarande behov inom ramen för forsknings- och utbildningsverksamheten."

UHÄ finner utredningens förslag väl avvägt i här berörda avseenden. Den föreslagna möjligheten att avancera inom ramen för innehavd tjänst är enligt UHÄ viktig för att stimulera enskilda att utveckla sin kompelens till gagn för verksamheten. "Samtidigt måste systemet ge utrymme för öppen konkurrens om tjänster på olika nivåer, av rättviseskäl och för att rörlighet mellan olika högskoleenheter skall främjas." Flertalet remissinstanser an­sluter sig i likhet med UHÄ till de allmänna utgångspunkterna för utred­ningens förslag. SACO/SR anför dock följande: "Centralorganisationen


 


Prop. 1984/85:57                                                                   57

vill emellertid understryka att avvikande lösningar grundade på de skilda behoven inom olika fakulteter och sektorer måste lillåtas. SACO/SR: s tillstyrkan är vidare starkl betingad av att resurser tillskjuts i minst den omfattning som utredningen har föreslagit." TCO understryker för sin del att utbildningarnas resp. behov och inriktning är vin skilda och måsle vara avgörande för vilka kompetenskrav och erfarenheler som skall krävas för den specifika lärartjänsten. Traditionell forskarutbildning inom kanske icke adekvat ämnesområde fär inle prioriteras framför kunskaper och erfarenheter som vunnits pä andra vägar.

4.1.1 Forskningens villkor

Lärartjänstutredningen föreslår att en slörre del av högskolans forskan­de och undervisande personal skall vara anställd med förordnande tills vidare. Utredningen anser även att den föreslagna tjänsteorganisationen i princip bör tillämpas för den externt finansierade forskningen och utveck­lingsarbetet. Utredningen framhåller att förslaget innebär dels att en slörre del av högskolans undervisande och forskande personal än för närvarande anställs med förordnande tills vidare, dels att fler individer bland den fast anställda personalen kommer att komma i fråga för egen forskning eller för deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt förklarar utred­ningen sig vara medveten om all - med ett traditionellt synsätt - detta kan bädda för stagnation inom forskningen och utvecklingsarbetet. Utredning­en påpekar dock att någon fulländad organisatorisk lösning på problemet att i varje enskilt fall förena de motstridiga kraven på stabilitet och flexibili­tet knappast kan åstadkommas.

Förslagen har kommenterats av flertalet remissinstanser.

Möjligheterna att - enligt utredningens modell - forska inom ramen för fasta tjänster anses av många remissinstanser ge bättre fömtsättningar för forskning. Till dessa remissinstanser hör bl.a. RRV. SAV, rådsforskar-nämnden vid NER. lanlbruksuniversUetet. SAF. Sveriges industriförbund. KRO. SACOISR, Sveriges professorers förening (SPF) samt SFS.

De invändningar som rests mot utredningens förslag gäller framför allt alt den inte tillräckligl beaktat de villkor och fömtsättningar som gäller för forskningen. Flera remissinstanser, l.ex. Andréns utredning. RRV och SFS. framhåller att forskning måste vara elt åliggande, en skyldighel för lärarna i högskolan. I utredningens förslag har forskningen närmast fält karaktär av en utfyllnad av uppgifterna i tjänsten. Utredningen har - enligt BFR och DFR - i alltför hög grad anknutit lärartjänsterna till undervis­ningens behov. Andréns utredning framhåller med skärpa att lärarna måste garanteras möjligheten till kompetensuppehållande forskning. Eftersom uiredningens förslag inte tillgodoser delta krav, avstyrker kommittén ut­redningens förslag. Flera remissinstanser med anknytning lill forskning framhåller behovet av mer tid för forskning och större resurser för s.k. frontlinjeforskning. Till dessa instanser hör bl. a. DFR. Andréns utredning.


 


Prop. 1984/85:57                                                     58

rådsforskarnämnden och ERU. ERU anser att forskarna i alltför hög grad måste använda sin arbetstid för administrativa uppgifter och kräver "forskningsfrid" på institutionerna.

Fosam. SACO/SR. SÖ och SAREC m.fl. tillstyrker inrättandet av en gemensam tjänsteorganisation för högskolans ordinarie verksamhet och för den externt finansierade forskningen. I detta sammanhang behandlar SÖ även de problem som är förknippade med behovet av experter med specialkompetens.

SÖ anför här bl. a.: "Utredningen har inte tagit ställning till det faktum att etl projekt för att kunna behandla nya problemområden, för vilka det eventuellt ej finns forskamtbildad personal, måste ha möjligheten att knyta experter lill sig. Om så ej kan ske finns det en uppenbar risk för att vad som bestämmer på vilka områden forskning kommer att bedrivas är för vilka områden del finns forskare anställda. Detta skulle på sikt vara till stor nackdel för den forskning som uiredningen benämner "fronllinjeforsk­ning"." Även DFR, rådsforskarnämnden och Andréns utredning framför kritik mot uiredningen för att den inte tillräckligt beaktat frontlinjeforsk­ningens problem. DFI framhåller möjligheterna till projektanställning och pekar på risken för att små, specialiserade ämnen inte tillförs den kompe­tens som är nödvändig för all föra forskningen framåt. Till viss del kan detta enligt DFI mötas med utredningens förslag om tidsbegränsade tjäns­ter.

Andra problem i fråga om tjänsleorganisationen för externt finansierad forskning behandlas av ASF och BFR. som anför: "BFR släller sig bakom principen att forskare som bedriver projekt med externa medel i likhet med andra arbetstagare skall ha en rimlig social och ekonomisk trygghet. Samti­digt vill rådet påtala behovet av att låta vetenskapliga kriterier avgöra sammansättningen av projektgrupper. I etl trängt budgetläge kan emeller­tid della lätt komma i konflikt med utbildningens behov eller med de sociala hänsyn en högskola kan behöva ta som arbetsgivare. Den flexibili­tet i tjänsleorganisationen som lärartjänstutredningen eftersträvat kan där­för i prakfiken komma att kringskäras kraftigt, särskilt inom små institutio­ner. Enligl rådets uppfaltning har utredningen behandlat denna konflikt alltför lättvindigt."

ASF framhåller att det kan vara svårt för anslagsbeviljande organ att avveckla sitt stöd till forskargrupper, anfingen nu della sker genom att gruppen upplöses eller genom att den fortsatta finansieringen övertas av högskolan. Enligt ASF: s mening är det angeläget att dessa frågor behand­las och ges en smidig lösning vid införandet av en ny arbets- och tjänsteor­ganisation i högskolan.

Trygghetsaspeklen behandlas bl. a även av akademierna KVA, KVHAlA och IVA (i fortsättningen benämnda som akademierna), som anför: "Ut­redningen har strävat efter att införa den trygghet i anställningen, som numera gäller inom arbetslivet, även vid högskolan. I praktiken har ut-


 


Prop. 1984/85:57                                                                    59

vecklingen redan gått långl i den riktningen, och även om utredningens förslag når ännu etl stycke eliminerar del icke alla svårigheter. Trygghets­problemen kommer alt överföras till åtskilliga av de vikarier, som förord­nas för "friköpta" lärare. Det innebär ett permanentande av elt nu existe­rande dåligt system, där vissa personer har sin trygghet garanterad genom tjänster, som de sällan eller aldrig uppehåller."

A5Foch DFI anser slutligen alt utredningens utgångspunkter är vällov­liga i fråga om tjänsteorganisationens utformning för den externt nansi-erade forskningen, men DFI finner att ytterligare frågor återstår att lösa, någol som dock ankommer pä Fosam.

4.2 Tjänsteorganisationen

Den nya tjänsteorganisationen skall enligt uiredningens förslag beslå av tre olika tjänstetyper; högskolelärare/högskolelektor, docent/biträdande professor samt professor. Uiredningen framhåller (s. 64) att utgångspunk­ten för övervägandena rörande tjänsteorganisationen är att den huvudsak­liga indelningsgmnden för tjänslekalegoriema skall vara nivån på den kompetens som krävs för behörighet till resp. tjänst.

Utredningens principförslag har kommenterats av de flesta av remissin­stanserna. Majoriteten av de myndigheter som yttrat sig är också positiva till den föreslagna strukturen i tjänsteorganisationen, t.ex. FOA, RRV, SAV, SAMN, UHÄ, FRN, SACO/SR och SAF. De som har anmält avvi­kande uppfattningar är dels vissa personalorganisationer, dels några hög­skolemyndigheter, dels ock SFS.

TCO anser alt den föreslagna tjänsten som docent/biträdande professor bör vara den enda bastjänsten under professorerna och avstyrker således förslaget om tjänster som högskolelärare/högskolelektor. Styrelsen för unf versitetet i Stockholm anser alt endasl lärare med doktorsexamen bör finnas inom högskolan. SFS framhåller att endast docent/biträdande professorstjänster bör finnas inom de områden av högskolan som har fasta resurser för forskning. Styrelsen för universUetet i Lund förespråkar en modell med tre tjänster under professorsnivån: högskoleadjunkt, högsko­lelektor och biträdande professor. Tjänstebenämning och löneförmåner skulle enligt Lundamodellen följa den enskildes kvalifikationer. SACO-or-ganisationen SUHAF framför ett förslag om en enda tjänst under profes­sorsijänsten med tre olika sleg; lektor, docent, biträdande professor.

4.2.1 Behörighet till tjänst som lärare

Lärartjänstutredningen har föreslagit att alternativa behörighetsregler skall kunna tillämpas för lärartjänsterna i högskolan.

Detta har kommenterats av de flesta av remissinstanserna. Deras me­ningar går starkt isär. Vissa remissinstanser trycker hårt pä behovet av särskilda behörighetskrav för t. ex. lärare inom sektorn för undervisnings-


 


Prop. 1984/85: 57                                                                  60

yrken, medan andra instanser lika bestämt hävdar att kravet på forskamt­bildning och annan dokumenterad vetenskaplig skicklighet alltid skall gälla för docent- och professorstjänster.

Till den förstnämnda gruppen av remissinstanser hör främst RRV. UHÄ. LO. TCO och SACO/SR.

UHÄ anför bl.a.: "UHÄ förutsätter att kvalifikationskraven i den nya tjänsteorganisationen inte skall sänkas jämfört med vad som gäller i dag och vill därför i della sammanhang bl.a. framhålla vikten av att de lärare inom lärarutbildningen för vilka i dag genomgången praktisk-pedagogisk utbildning är ell behörighelsvillkor även i den framfida organisationen har sådan utbildning."

Personalorganisationerna LO. TCO och SACO/SR ansluter sig i huvud­sak lill UHÄ:s ovan citerade yrkande, varvid LO understryker följande: "Särskill vill LO framhälla all den alternativa behörigheten, t.ex. i form av kvalificerad erfarenhet frän yrkeslivet eller yrkesanknutet utvecklings­arbete, för dessa tjänster är av största vikt för alt därigenom tillförsäkra angelägna områden erforderlig kunskap och kompetens. Detla bör gälla i första hand områden där en forskningsverksamhet är under uppbyggnad och där fä eller inga genomgått forskarutbildning."

RRV anför: "Annan skicklighet än den vetenskapliga bör enligt RRV: s mening gälla som befordringsgmnd endasl då kompetens av annat slag än vetenskaplig utgör behörighetsgrund. Överhuvudlaget behandlas av utred­ningen i alltför hög grad forskningsanknytning och yrkeslivsanpassning som lika angelägna mål för alla utbildningar i högskolan. Enligt RRV: s mening borde klargöras vilket mål som är huvudsakligt i olika utbildningar. Behörighetskrav och befordringsgrunder skulle sedan anpassas härefter. För vissa utbildningar borde sålunda särskilda behörighetskrav kunna fastställas, där hänsyn tas till speciella behov av t.ex. yrkesskicklighet eller praklisk erfarenhel."

SFS menar att frågan om den pedagogiska kompetensen bör lösas i en särskild ulredning. Enligt SFS bör pedagogisk utbildning kunna läggas in som etl obligatoriskt moment i forskarutbildningen.

Andra remissinstanser, t.ex. FRN. ERU. Andréns utredning, akade­mierna, konsistoriet vid universitetet i Uppsala, styrelserna för universite­tet i Linköping och Chalmers tekniska högskola (CTH) samt SPF och Sveriges industriförbund betonar däremol betydelsen av vetenskaplig kompetens och skicklighet i motsats till utredningens värdering av den pedagogiska behörigheten och skickligheten.

Lärartjänstutredningen föreslår att lärartjänsterna i högskolan skall kun­na utnyttjas flexibelt så att lärarna skall kunna tas i anspråk för forskning och utvecklingsarbete, undervisning och administration inom ramen för institutionens behov.

Utredningens förslag i fråga om tjänsternas innehåll behandlas positivt


 


Prop. 1984/85:57                                                                   61

av ett stort antal remissinstanser, t.ex. FOA, RRV, SAV. BFR. DFR, Fosam, Transportforskningskommittén, SACO/SR. ULF och SAF.

SAV påpekar dock - mot bakgmnd av förslaget till tjänsternas använd­ningsområde - all skillnaderna mellan högskolelektor, docent och biträ­dande professor endast förefaller att bli en fråga om olikheter i formell kompelens.

4.2.2 Högskolelärare/högskolelektor

Lärartjänstutredningen föreslår i fräga om tjänstekategorien högskole­lärare/högskolelektor alt för behörighet skall krävas genomgängen allmän utbildningslinje eller motsvarande kompetens. Denna tjänst avses motsva­ra alla de lärartjänster i den nuvarande organisationen för vilka doktors­examen inle krävs - med undantag av tjänster som professor och för de lärartjänster som är knutna lill den kliniska delen av lakar- och landläkar­utbildning.

Remissopinionen är splittrad ifråga om delta förslag.

Till de remissinstanser som redovisar en i huvudsak positiv inställning hör RRV. UHÅ. lantbruksuniversitetet och SACO/SR.

RRV tillstyrker förslaget men anser all ett system för avancemang inom samma tjänst från högskolelärare upp till docent borde komma ifråga. UHÅ. som framhåller att en sänkning av kompetensnivån inte bör komma ifråga, anser att det bör stå varje högskolestyrelse fritt alt i varje särskill fall göra en bedömning av hur lärartjänsten skall anpassas till behoven. UHÄ och SACO/SR betonar dock att de krav på praktisk-pedagogisk utbildning som nu gäller inom lärarutbildningen bör finnas kvar. SACO/SR anser dock alt ijänsiebenämningen bör vara högskoleadjunkt.

Till de remissinstanser som är negativa Ull uiredningens förslag ifråga om högskolelärare/lektorer, är flera av högskolorna, MFR. Andréns utred­ning. TCO och SFS. MFR anser att förslaget över huvud laget inte är lämpligt inom den medicinska utbildningen och forskningen. Högskolorna och Andréns utredning förordar all doktorsexamen skall vara den lägsta kompetensnivån för lärare inom högskolan. SFS delar denna uppfattning ifråga om ämnesområden med fasta resurser för forskning, medan TCO -såsom tidigare redovisats - hell avstyrker inrättandet av högskolelärare/ högskolelektorstjänster.

Lärartjänstulredningen föreslär också (s. 65) all högskolelärartjänsterna i viss ulsträckning skall ersätta nuvarande tjänster som forskningsassi­stent, assistent och amanuens. Enligt utredningens förslag (s. 91) skall del ändå i viss utsträckning finnas möjlighel att inrätta särskilda deltidstjänster för studerande inom grundutbildning eller forskamtbildning. Utredningen föreslär sålunda att deltidstjänster som amanuens skall kunna inrättas och tillsättas för begränsad tid, högsl tre är.

Lärartjänstutredningens förslag har kommenterats av flera remissinstan­ser, särskilt bland högskolemyndigheterna.


 


Prop. 1984/85:57                                                     62

UHÄ. som tillstyrker de föreslagna nya amanuenstjänstema, ifrågasät­ter om del inle finns skäl att ytterligare överväga behovet av assistent- och amanuenstjänster inom vetenskaplig verksamhet. Flera av UHÅ;s under­remissinstanser betonar också behovet av dessa tjänster inom teknisk och malematisk-naturvetenskaplig fakultet. Liknande synpunkter framförs av Andréns utredning och av Sveriges industriförbund.

4.2.3 Tjänster som docent/biträdande professor

Lärartjänstulredningen föreslår inrättandet av tjänster som docent/biträ­dande professor. För tjänsterna skall gälla alternativa regler om behörig­hetskrav och befordringsgmnder. Gemensamt för tjänsterna gäller all av­lagd doktorsexamen ger behörighet. Enligt det ena alternativet bör dok­torsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens vara behörighets-givande. I det andra alternativet, som endast bör tillämpas om del förelig­ger särskilda skäl, bör doktorsexamen eller kompetens av annat slag än vetenskaplig som prövas likvärdig för tjänsten ge behörighet. Utredningen föreslär även att alternativa befordringsgrunder skall kunna gälla vid till­sättning av de nya docenttjänsterna. Särskild vikt skall kunna läggas alter­nativt vid resp. vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet, lika vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet eller vid sådan skicklighet av betydelse som vunnits genom verksamhet utanför högskolan. Högskole­styrelsen skall enligt utredningens förslag avgöra vilket alternativ (ifråga om behörighet resp. befordringsgmnd) som skall gälla vid tillsättning av tjänst. Den som innehar docenttjänst och som meriterat sig genom väsent­lig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhei bör enligl utredningen kunna ges ijänsiebenämningen biträdande professor.

De nya docenttjänsterna föresläs ersätta de nuvarande universitetslek­tors- och docenttjänsterna.

Lärartjänstutredningen föreslår även att möjligheten att bli antagen till oavlönad docent skall upphöra eftersom denna procedur inle fyller någon funktion i den reformerade organisationen.

Uiredningen har emellertid inte varit enig på alla punkter beträffande docenttjänsterna.

Reservation har anförts av ordföranden Jörgen Ullenhag och ledamoten Rune Rydén mot förslaget om alternativa behörighetskrav. Reservanterna anser aU man måste hävda ett vetenskapligt behörighetskrav. Ledamoten Olof Ruin har reserverat sig mot förslaget att avskaffa möjligheten att anta oavlönade docenter och yrkar att denna möjlighet skall finnas kvar.

Belräffande docenttjänsternas innehåll framhåller utredningen att detta inte bör preciseras genom centrala föreskrifter utöver vad som framgår av utredningens förslag om arbetslidsreglering. Dock bedömer utredningen del fullt möjligt att tjänsleinnehällel i en del fall, åtminstone periodvis, helt kommer att avse externt finansierad forskning.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    63

De flesta av remissinstanserna har avgett synpunkter på förslaget att inrätta tjänster som docent/biträdande professor.

I fråga om inrättandet av tjänsterna är remissinstanserna i huvudsak positivt inställda. UHÄ, FRN. Fosam, TCO och SACO/SR tillstyrker inrättandet av de nya docenttjänsterna. MFR säger sig kunna acceptera inrättandet av dem och SPF vill inte motsätta sig förslagel. Högskolemyn­digheterna tillstyrker allmänt förslaget - men har invändningar belräffan­de de olika delarna av förslaget.

I fråga om tjänsternas innehåll anförs invändningar, särskilt frän de myndigheter som har anknytning lill forskning. Ett undantag utgör dock Andréns utredning som tillstyrker att både grundutbildning och forskning skall vara huvuduppgifter för de "nya" docenterna. NER och HSFR saml DFR, SIB och SGU anser dock att forskning primärt skall inräknas i tjänsterna. SACO/SR anser att forskning bör vara en skyldighel för tjän­steinnehavarna och förordar ett forskningsåliggande på 30 %. SFS anser ocksä att de av utredningen föreslagna docenttjänsterna skall vara renod­lade forskartjänster. Enligt SFS bör universitetslektorsijänsterna succes­sivt omvandlas genom resursförstärkning till forskning under tio år framåt.

Förslagel att införa två olika alternativ för behörighet till docenttjänster­na har väckt debatt.

UHÅ och SACO/SR anser att doktorsexamen är etl självklart krav inom sådana områden av högskolan, där vetenskaplig verksamhet utgör den enda eller huvudsakliga grunden för utvecklandet av ny kunskap. UHÅ ser dock uppställandet av differentierade behörighetskrav som en naturlig konsekvens av högskoleutbildningens mångfaselterade karaktär. Flera högskolor avstyrker dock utredningens förslag till alternativa behörighets­krav, t.ex. universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg saml CTH och högskolorna i Kristianstad. Luleå och Örebro.

Flera remissinstanser har också anslutit sig lill den reservation i fråga om de alternativa behörighetskraven som avgivits av Ullenhag och Rydén. Till dessa instanser hör FRN. HSFR, MFR. SIB. lantbruksuniversitetet. Andréns ulredning och akademierna. Några remissinstanser, t.ex. BFR och SFS, anser att docentkompetens bör krävas som behörighet för de nya tjänsterna.

I fråga om utredningens förslag till alternativa befordringsgrunder finns också kommentarer.

SACO/SR och SPF anser att lika vikt bör läggas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. SFS anser att frågan om vetenskaplig resp. peda­gogisk skicklighet bör utredas särskilt.

Nägra högskolor, l.ex. Handelshögskolan i Stockholm (HLS) och hög­skolan i Kristianstad, anser att inom lärarutbildningarna bör praktisk yrkesverksamhet kunna likställas med vetenskaplig meritering.

Flera högskolor framhåller dock alt behörighetskrav och befordrings­grunder för en tjänst bör behandlas i anslutning till inrättandet av tjänsten


 


Prop. 1984/85:57                                                                   64

eller omprövning av tjänsten, inte i samband med ledigförklarandet. Till dessa högskolor hör universiteten i Stockholm. Linköping och Göteborg saml högskolorna i Örebro och Växjö.

Benämningarna docent och biträdande professor har väckt diskussion och föranlett kommentarer.

UHÄ förordar benämningarna högskolelektor/docent, vilka nära anslu­ter lill det förslag som ledamoten Ruin framlagt, nämligen universitetslek­tor/docent. TCO föreslår benämningarna lektor/biträdande professor. Fle­ra högskolor anser i likhet med lantbruksuniversitetet att benämningen biträdande professor inte uppväcker entusiasm, eftersom den avskaffades 1979.

Lärartjänslutredningens förslag att avskaffa möjligheten att antaga oav­lönade docenter har inte vunnit remissinstansernas tillstyrkan. Samlliga remissinstanser, som kommenterat förslaget, har avstyrkt det, t.ex. UHÅ och högskolemyndigheterna. MFR. lantbruksuniversitetet och SACO/SR. Dessa instanser ansluter sig sålunda till den reservation som avgetts av ledamoten Ruin i detta hänseende.

Andra problem i samband med inrättandet av docenttjänster har ocksä uppmärksammats.

Fosam anser således att utredningen i ännu högre grad borde ha upp­märksammat den minskade genomströmningen av forskare som blir kon­sekvensen av etl genomförande av utredningens förslag. Likaså framhåller Fosam all uiredningen borde ha belyst de kosinadsmässiga konsekvenser­na av att inrätta tjänster som docent/biträdande professor. Delta problem uppmärksammas även av NER och av universitetet i Lund.

4.2.4 Tjänster som professor

Lärartjänstulredningen föreslår vissa förändringar i fråga om profes­sorsijänslerna. Utredningen föreslår att professorerna skall garanteras ett utrymme (50 %) i tjänsten för forskning och viss övrig vetenskaplig verk­samhet. Den nuvarande möjligheten för professorer att få partiell tjänste­befrielse en termin under en femårsperiod avses bli inkluderad i resurserna för forskningsgaranlin.

Vidare föresläs alt befordringsgrunderna för tjänst som professor kom­pletteras så att det framgår all även pedagogisk skicklighet som visats genom ledning, planering och utveckling av grundläggande utbildning skall tillerkännas särskild vikt.

Lärartjänstutredningens förslag har kommenterats av flertalet remissin­stanser, nämligen av SAREC. UHÅ med underremissinslanser. BFR, DFR, MFR. NER och lantbruksuniversitetet. DFI. Andréns utredning, transportforskningskommittén, akademierna. SACO/SR och SPF. TCO, SFS och Moderata ungdomsförbundet.

Majoriteten av remissinslanserna tillstyrker förslagel om en forsknings­garanti för professorerna. Samtidigt framhålles del - särskilt frän företrä-


 


Prop. 1984/85:57                                                                   65

dåre för högskolemyndigheterna saml SACO/SR och SFS - alt professo­rernas möjligheler till partiell ijänslebefrielse för forskning ändå måste finnas kvar, Nägra remissinstanser - t.ex. SAREC, NRM och DFR -ifrågasälier dock del realistiska i förslagel, då utredningen samtidigt ställer krav på professorernas deltagande i inslilulionernas styrelsearbete och i grundutbildningen. MFR och NER instämmer ocksä i utredningens åsikt au forskarutbildningen stimuleras av alt professorerna deltar i grundutbild­ningen.

Förslaget om ändrade befordringsgrunder för tjänst som professor har kommenterats av UHÅ och övriga högskolemyiidigheier. lantbruksuniver­sitetet, akademierna. SACO/SR och SPF samt av TCO. Förslaget till­styrks av UHÄ. hinihniksuniversitetet och av TCO. Däremot är de flesta av UHÅ:s underreinissinstaiiser klart negativa eller tveksamma lill försla­gel. .'Vndra remissinstanser som avstyrker förslaget är SACO/SR. SPF och Moderalii uiigdoin.sförbundet.

4.3 Rörlig resurs för forskning

Lärartjänstulredningen framhåller (s. 76) all ijänsierna som docenl och forskarassisteni har funktioner som styrmedel för forskningen. Detla sy­slem har enligt uiredningen negativa effekter rekryieringsmässigi och soci-all.

1 Slällel föreslår utredningen att - utöver de forskningsresurser som ligger i professorsijänslerna - en rörlig resurs för forskning skapas för varje läkuliel/seklion och att medlen i den rörliga resursen skall användas för all bereda velenskapligt kompeientu högskoleleklorer. docenler och biirädande professorer lid för egen forskning saml lör ati finansiera vissa tidsbegränsade tjänster för forskning.

De som enligl uiredningen skall kunna söka medel ur den rörliga resur­sen är vetenskapligt kompetenta högskolelektorer, docenter och biträdan­de professorer.

Högskolestyrelsen skall fördela medlen efter förslag frän fakulietsnämn­den vid enheier med läsla resurser för forskning. Vid övriga högskoleen-heier fördelas medlen av resp. fakulieisnämnd, med hänsyn lill alt anvi­sade medel är avsedda för samtliga dessa högskoleenheter inom regionen.

Rält alt anföra besvär över beslut om fördelning av medel för den rörliga resursen skall enligt utredningen inle föreligga.

Medlen i den rörliga resursen bör fördelas med utgångspunkt i forskning­ens intressen.

Lärarijänsiuiredningen förordar au forskningsiilllällena normall (s. 81) ges för tre är i sänder. 1 fråga om omfattningen föreslås att minimivärdet av 50 7( av hel arbetstid normalt endast accepleras i kombination med en varaktighet på minst två år.

.    Riksdagen 1984185. t saml. Nr 57


 


Prop. 1984/85:57                                                                   66

Regering och riksdag skall beslula om en viss minsta omfallning av den del av resp. fakulielsanslag som skall disponeras som rörlig resurs för forskning.

1 kapitel 13 presenierar utredningen sitt förslag till uppbyggnad av den rörliga resursen för forskning. Utredningen föreslåren successiv uppbygg­nad av den rörliga resursen i takt med att nuvarande tjänster som docenl och forskarassistent dras in. Utrymmet för forskning i dessa tjänster bör enligt utredningen vara den minimiandel av resurserna som bör överföras till den rörliga resursen under resp. fakulielsanslag. Högskolestyrelsen skall besluta om disposition av "överskjutande" resurser och även kunna överföra en högre andel till den rörliga resursen. Även de hittills anvisade medlen för universitetslektorers forskning bör överföras lill den rörliga resursen.

Förslaget om rörlig resurs för forskning har kommenterats av majorite­ten av remissinstanserna.

Tillskapandet av en rörlig resurs har mötts av en i huvudsak posiiiv remissopinion. Till dessa hör UHÅ. SÖ. SAV. kulturrådet. BFR, STU. FRN. MFR. lanlbruksuniversUetet. DFE. SAF. SACO/SR och TCO.

Däremot avstyrks förslaget av flertalet av UHÄ;s underremissin­slanser. RRV, HSFR. Andréns utredning, akademierna samt av SFS.

Anledningen till all flera företrädare för högskolan uttrycker tveksamhet mot förslagel om den rörliga resursen är del föreslagna sättet att bygga upp den. Högskolemyndigheterna anser allmänt att docenl- och forskaras­sistenttjänsterna måsle flnnas kvar. Denna åsikt delas av bl.a. DFR. Andréns utredning. SFS, HSFR och MFR. MFR bedömer att medicinsk forskning skulle lida slor skada om forskarassislenltjänslerna avskaffades. Även SPF. som är positivt inställd lill föreliggande förslag, understryker all forskarassistenttjänster bör finnas kvar. Jämslälldhetskommittén anser att den kvinnliga representationen i forskarutbildningen får en oacceptabel försämring om bl. a. forskarassistenttjänsterna försvinner.

Många remissinstanser, l.ex. högskolemyndigheterna. SÖ. RRV. HSFR. SACO/SR och ULF framhåller alt det krävs elt nyiUlskott av resurser för alt skapa garantier för att varaktiga forskningslillfällen kom­mer till stånd, om docent- och forskarassistenttjänsterna försvinner. NER framhåller all den rörliga resursens realvärde måste garanteras och dess storlek anges i regleringsbrev. SACO/SR saml ULF anser dock all den rörliga resursen kan lillföras de nödvändiga extra medlen utan ökade statsfinansiella åtaganden, om en viss del av seklorsmedlen kan användas för generell kompetensuppbyggnad inom högskolan. Med denna modell anser SACO/SR att etl forskningsulrymme om 30 % i docent/biträdande professorstjänsterna kan garanteras. SÖ framhåller att det i nuvarande statsfinansiella läge är mest angeläget att en rörlig resurs för forskning kommer lill stånd. Den behövs enligl SÖ särskilt för forskning inom omvärdnadsområdel.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   67

Åven utredningens förslag i fråga om fördelning av den rörliga resursen har väckt diskussion.

RRV anser det oklarl vilka kriterier som skall gälla för erhållandet av medel från den röriiga forskningsresursen. NRM och BFR sätter frågetec­ken för hur förslaget kommer all tillämpas i praktiken och anser att konsekvenserna av uiredningens förslag är svära att överblicka i prakti­ken. SAF och HSFR anser att det finns en uppenbar risk för en fördelning efter anciennitets- och jämlikhelsprinciper snarare än efter slrikl veten­skapliga normer. TCO och UHÄ behandlar särskilt situationen för högsko­lor ulan fast forskningsorganisation, varvid UHÅ anser utredningens för­slag lill principer för fördelning väl avvägt medan TCO anser att den del av den rörliga resursen som är avsedd för de mindre högskoleenheterna bör tilldelas regionslyrelserna. TCO är tveksam om det stora ansvar som läggs pä fakullelsnämnderna kan vara den slutgiltiga lösningen.

Andréns ulredning anser att den enklaste läsningen vore ati avsätta ökade resurser för universitetslektorernas möjligheler till egen forskning.

4.4 Tidsbegränsade förordnanden, behov och användning

Lärartjänstutredningen föreslår att lärarna i högskolan i princip skall vara förordnade tills vidare utan tidsbegränsning. Uiredningen framhåller dock att det i vissa fall kan finnas behov av alt kunna anställa personal för begränsad tid.

De fall där utredningen anser all tidsbegränsade förordnanden bör före­komma är:

1)   tjänster som forskningsassistent/forskare under högsl tre artforskning
för externa finansiärer eller på medel frän den rörliga resursen).

Lärartjänstulredningen lämnar här möjligheten öppen all - i undanlags­fall - inrätta en tjänst med tidsbegränsat förordnande på underlag av medel från den röriiga resursen för sökande av forskningsmedel vilka inte innehar annan tjänst för sin framtida försörjning. Vidare anser utredningen att en forskare - efter forskningsprojektets upphörande - skall kunna förordnas på lärartjänst utan ledigkungörande.

2) vid tillfälligt bortfall av arbetskraft vid en institution (högsl tre år)

3)  deltidstjänster för högsl tre är, förenade med aktiva sludier pä grund­utbildningsnivå

4) för lärare vid konstnärliga utbildningar

5)    för lärare i lolkutbildning, i fackspråklig utbildning (speciallärare),
lärare i hemspräksulbildning, gästläsare/forskare.

Ledamoten Jonas Åkerstedi, TCO har reserveral sig mot förslaget om vissa tidsbegränsade anställningar och av principiella skäl förordat tillsvi­dareanställning för alla lärare.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    68

4.4.1  Tjänster för forskning

Flertalet remissinstanser har yttrat sig över utredningens förslag om tidsbegränsade anställningar för forskning. Diskussionen gäller främst be­hovet av tidsbegränsade anställningar och i andra hand vilka förordnande­lider som bör gälla.

Lärartjänslutredningens förslag tillstyrks av UHÄ. SA V. SAMN. akade­mierna och DFE. UHÅ anser dock att en forskningsassistent efter avslutat förordnande inle skall ges en lärartjänst i högskolan utan ledigkungörande. UHÄ:s uppfaltning delas också av övriga högskolemyndigheier. Akade­mierna samt SAREC. Sveriges industriförbund och CTH anser all förord­nandetiden bör vara längre än tre år.

SAREC och DFI uttrycker tveksamhet i fräga om förslaget. SAREC anser att utredningens resonemang i denna fråga är motsägelsefullt och oklart. DFI menar att konsekvenserna av förslaget är otillräckligt belysta.

Flera remissinstanser, som företräder forskningsintressen, t.ex. FOA. DFR, NFR. rådsforskarnämnden. Fosam. Andréns utredning och BFR understryker behovet av att i fortsättningen också kunna inrätta särskilda forskartjänster under långa perioder. NFR och DFR betonar att forskar­tjänsterna vid forskningsråden måste finnas kvar med hänsyn lill den lunga grundforskningens behov. DFE framhåller att möjligheten alt inrätta extra tjänst som professor också måste finnas kvar.

SFS anser att utredningen tangerat uppgifter, som Fosam har i uppdrag att avge förslag om. SFS anser dock att del bör finnas dels en basorganisa-lion med fasta forskartjänster, dels en forskningspolitiskt motiverad orga­nisation med personliga tjänster som forskare/forskningsassistent.

TCO är av principiella skäl hell negaliv till utredningens förslag om tidsbegränsade anställningar.

Flera remissinstanser har i detta sammanhang framhållit behovet av uiökade möjligheler för vidareutbildning och meritering för de unga fors­karna. Särskilt har behovet av s. k. postdoktorsslipendier framhållits av UHÄ. Andréns ulredning. NFR, råd.sförskarnäinnden. SFS och SA­CO/SR.

4.4.2 TUlfälliga förordnanden vid bortfall av arbetskraft på instiiulion

UHÄ och flera högskolemyndigheter, t.ex. universitetet i Linköping. har kommenlerat utredningens förslag i denna del. UHÄ tillstyrker försla­gel men framhåller dock de risker för elt s. k. "vikariatselände" som kan uppkomma som en konsekvens bl.a. av uiredningens förslag om den rörliga resursen för forskning. Dessa problem måste enligl UHÄ uppmärk­sammas i samband med genomförandet. Samma uppfatining framförs av univcrsiietet i Lund.


 


Prop. 1984/85:57                                                                 69

4.4.3            Lärare vid konstnärliga utbildningar
Lärartjänslutredningens förslag har i denna del behandlats av bl.a.

slatskonUnet. kulturrådet, TCO. SACOISR och KRO saml av konstfack-skolon, konslhögskoliin och musikhögskolan i Stockholm. Förslagel alt tidsbegränsade förordnanden även i forlsällningen skulle tillämpas på vis­sa tjänster inom högre konstnärlig utbildning har tillstyrkts av bl.a. UHÅ. kulturrådet, KRO. SACO/SR och iniisikhögskolan I Stockholm.

Däremot framhåller 7Cf) - i linje med sin principiella uppfattning - all det inle finns anledning all behandla professorer inom konsinärlig utbild­ning annorlunda än andra innehavare av professorstjänster. Övriga remiss­instanser anser dock allmänt att det föreligger etl försörjningsproblem fiir de befailningshavare. vars förordnandetid utpält. KRO förordar all pen­sion utgår, när förordnandetiden utgått. Utredningens förslag om en löne­garanti anses av flera remissinstanser vara tillräcklig för den som skall återgå lill konstnärligt yrkesutövande efter en lorordnandeperiod.

I övrigi framhåller kulturrådet att utredningens förslag inrymmer för­bätlrade möjligheter till forskning och utvecklingsarbete. Siatskoniorel framhåller att det behövs cenlrala riktlinjer i fräga om behörighetskrav och befordringsgrunder för lärare inom ifrågavarande utbildningar.

För de konstnärliga ulbildningarna föreslår utredningen att medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter samma principer som föresläs gälla för den rörliga forskningsresursen med anpassning lill bl.a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de konstnärliga ulbildningarna.

I fråga om Stockholms-regionen föreslås att regionstyrelsen skall fördela medlen lill högskoleenheterna med konstnärlig utbildning.

Förslagel om den rörliga resursen kommenteras av några remissinstan­ser bl.a. av SAV. kullurrådei. TCO. SACO/SR och ULF saml av konsi-fiickskolan.

Förslagel tillstyrks i huvudsak, men i fräga om fördelningen av medlen föreslår SACOISR en kvotering mellan de olika högskolorna, varefter resp. styrelse skulle fördela resurserna på projekt. Konsifäckskoinn anser all en rörlig resurs också bör lilldelas bildlärarinstiiulet.

4.4.4 Lärare i lolkutbildning. i fackspråklig utbildning, lärare i hem­
språkslärarutbildning och gäst föreläsare/forska re

Endast elt fåtal remissinstanser har ytiral sig över detla förslag. Till dessa remissinstanser hör SACO/SR och ULF.

SACO/SR tar avstånd från förslagel om tidsbegränsat förordnande för lolklärare och betonar att krav måste ställas på dessa lärare i form av gedigna spräkteoretiska kunskaper, yrkesverksamhet som tolk och peda­gogisk erfarenhet. Vidare avstyrker SACO/SR - i likhet med ULF -förslaget om tidsbegränsade förordnanden för utländska lektorer. Däremot tillstyrker SACO/SR förordnande på viss tid för utländsk lärare, som inbjuds att verka vid svensk högskola.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   70

4.5 Forskningsanknytning

I fråga om de mindre högskoleenheterna (statliga), som saknar fasta resurser för forskning, konstaterar utredningen alt någon fullständig lik­ställdhet med de högskoleenheter, som har sådana resurser, inle kan uppnås inom de ramar som lagts fast genom beslut av regering och riksdag år 1975.

Lärartjänstulredningen anser dock att universitetsinstitutionerna med forskningsresurser måste ges ett regionalt ansvar för lärarnas forsknings-kontakter. Utredningen redovisar etl flertal olika förslag lill åtgärder som institutionerna bör kunna genomföra i detta syfte.

Dessa är:

1.    Lärare frän den mindre högskoleenheten inbjuds att della i konferen­
ser och överläggningar vid universitetsinstitutionen rörande dels föränd­
ringar av kursplaner inom de enskilda utbildningsområdena, dels ulveck­
lingen av ny utbildning.

Forskamtbildade lärare vid universitetsinstitutioner medverkar i refe­rensgrupper etc. för utveckling av kurser och utbildningslinjer vid de mindre enheterna.

2.  Rapportserier elc. som finns vid universitetet utsänds automatiskt till lärama vid resp. institution vid andra enheter i högskoleregionen.

3.  Samtliga lärare inom högskoleregionen får automatiskt kallelser och annan information som hör samman med forskarutbildningen vid universi­tetsinstitutionen och som berörs av dem. Även protokoll frän institutions­styrelser kan vara av intresse och bör därför utsändas till berörda lärare vid andra enheter i regionen.

4.  Samarbete när det gäller internationella kontakter. Universitelsinsli-lutionerna har i regel etl omfattande kontaktnät. De andra enheterna bör genom elt sådant samarbete bl. a. lättare kunna få besök av gästlärare från andra länder samt informaiion om konferenser m. m.

5.  Vid planering och rekrytering av personal lill större forskningsprojekt vid universitetsinstitutioner bör man undersöka om en del av projektet kan förläggas till högskoleenhet utanför universitetsorten eller personal anstäl­las som har sin bottentjänst vid enhet på annan ort.

6.  Ett samordnat resursutnyttjande bör kunna vara ömsesidigt gynnsamt för två högskoleenheter. En lärartjänst som inrättas vid en enhei med fasta resurser för forskning kan "delas" med en annan enhet genom en formell överenskommelse mellan enheterna. Det ankommer redan nu på region­styrelserna att verka för sådana anordningar.

I tjänsteinnehavarens åligganden kommer därvid att ingå arbetsuppgifter vid båda enheterna i en omfaUning och av en art som bör regleras i varje enskilt fall.

Förslagen har i huvudsak kommenterats av UHÅ och högskolemyndig­heterna saml av personalorganisationerna TCO och SACO/SR.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   71

UHÄ ansluter sig lill utredningens inställning all det föreligger etl ansvar för institutionerna att ge forskningskontakier inom resp. högskoleregion. Flera av de små högskoleenheterna understryker vikten av de föreslagna åtgärderna. Högskolan i Jimköping finner de fyra första åtgärdsförslagen sä självklara att de inle behöver särskilt föreskrivas.

SACOISR framhåller behovet av ämnespedagogisk forskning - s.k. didaktisk forskning - och påpekar att 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT) hänskjulit frågor som rör tjänster och behörighet lill tjänst inom lärarutbildningen till uiredningen. SACO/SR och ULF föreslår att en för­söksverksamhet där läramtbildningsseklorn bildar en egen didaktisk fakul­tet kommer till stånd. Varje didaktisk fakultetsnämnd borde enligt försla­get tilldelas rörliga medel för forskning. Även TCO framför att det finns behov av en fakultelsorganisation för pedagogisk forskning.

4.6 Högskolans anslagssystem

Lärartjänstulredningen framhåller att med den reformerade tjänsteor­ganisationen — med vissa undantag - försvinner ett samband som nu finns mellan anslag och tjänstekategorier. Detta medför att alla medel som disponeras vid en institution kan komma alt utgöra underlag för en lärar­tjänst, oavsett om medlen är avsedda för forskning eller utbildning.

Anslagssystemet och tilldelningen av medel till den enskilda institutio­nen från resp. anslag kommer dock indirekt att fä slor betydelse för innehållet i varje tjänst.

Lärartjänstulredningen framhåller även alt högskolan i del nya systemet bör få inrätta extra lärartjänster ulan nägon begränsning uppåt.

Särskilt yttrande har avgivits av ledamoten Olof Ruin, som menar att den uppdelning som nu finns för högskolans ledningsorgan på mellannivå i fråga om kompetens för forskning resp. grundutbildning måste ses över som en konsekvens av uiredningens förslag om den rörliga resursen för forskning.

Lärartjänslutredningens förslag i dessa delar har endast kommenterats av några få remissinstanser.

Fosam framhåller att uiredningens förslag kan medföra problem när del gäller alt täcka vissa inte budgeterade, ökade lönekostnader som följer av avtal. Delta kräver att täckningsanslag kan disponeras även för de löne­kostnader som bekostas från externa medel. BFR understryker alt anslags­systemet måste utformas så att forskningen garanteras tillräckliga re­surser. SAMN menar att man bör utgå från att högskolan inte skall få inrätta tjänster i högre lönegrad än som nu är möjligt för myndigheterna.


 


Prop. 1984/85: 57                                                                72

5    Ledningsfunktioner i forsknings- och utbildningsverksamheten inom den statliga högskolan

Lärartjänstulredningen ger i kapitel 5 en redogörelse för de olika led­ningsorganen inom högskolan, högskolestyrelse, läkultels/sektionsnämnd, linjenämnd och instiluiionsslyrelse m.fl. adminislraliva organ.

5.1      Lärares skyldighel att åtaga sig uppdrag

Mot den bakgrund som uiredningen anger i fräga om de nuvarande adminislraliva organen i högskolan föreslär uiredningen ((//

innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i olika organ inom högskoleenheten, dels fullgöra ledningsuppgifter inom forsknings- och utbildningsverksam­heten och ott

särskilda tjänster lör pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framtiden.

Förslagel har kommenterats av UH.A och företrädare for högskolan samt av personalorganisationerna TCO och SACO/SR.

UHÅ framhåller alt uiredningens förslag i fräga om lärares åligganden inte innebär någon nyhet. Enligt UHÄ:s uppfattning föreligger redan nu ett tjänsteåliggande för den lärare som t. ex. utsetts till ledamot av högsko­lestyrelse. De övriga högskolemyndigheter, som yttrat sig över förslaget, t. ex. universitetet i Siockholiu och tekniska högskolan i Stockholin (KTH). tillstyrker det. HLS är däremol tveksam om lärare kan åläggas all åtaga sig uppdrag i olika ledningsorgan. TCO och SACO/SR tillstyrker i huvudsak förslaget, men understryker all uppdragen skall kunna fullgöras inom ramen för normal arbetstid, TCO framhåller all mer utpräglade lednings­funktioner normall inle kan ingå i en ren forskar/lärartjänst.

5.2      Institutionen

Ansvaret för verksamheten på institutionsnivån ligger f.n. på institu­tionsstyrelsen. Slyrelsen skall i den framtida organisationen besluta om fördelningen av de tillgängliga personalresurserna på de olika delarna av verksamhelen inom institutionen, föreslär utredningen.

Förslaget har diskuterats och kommenterats av flertalet remissinstanser. SAV behandlar särskill frågan om insiitutionsbegreppet som sådant och efterlyser ett klargörande av vad en institution eller arbetsenhet är. Övriga remissinstanser, t.ex. UHÄ och högskolemyndigheterna. HSFR. NFR. lantbruksuniversitetet. SAREC. SAMN. RRV. SÖ och SACOISR saml SPF behandlar sammansättningen av institutionsstyrelsen. RRV betonar alt kraven på administrativ kompelens inom institutionerna kommer att öka. UHÅ påpekar att vissa förändringar av institutionsstyrelserna redan


 


Prop. 1984/85:57                                                                   73

har genomförts lokalt vid vissa högskolor. Flera remissinstanser, t.ex. HSFR och SPF yrkar på mer inflytande för forskarna på institutionerna och SACO/SR anser att del bör vara lärarmajoritet i institutionsstyrelsen. SÖ vill utöka det centrala inflytandet i institutionsstyrelsen, medan ERU anser att institutionerna bör åläggas mer ansvar för forskningen. SAREC framhåller att del saknas en fullständig beskrivning och analys av institu­tionernas ledningsuppgifter och fördelningen av arbetet på institutionerna i uiredningen. För att balans mellan forskning och utbildning skall uppnäs, måste sammansättningen av institutionsstyrelserna ändras, anser SAREC.

5.2.1  Uppgifter för prefekt och studierektor

Den omedelbara ledningen av verksamheten vid en högskoleinstitution åvilar f. n. prefekten, som kan ha en eller flera studierektorer till sin hjälp. Uiredningen föreslår i princip samma typ av ledningsfunktioner vid institu­tionerna som nu men framhåller att kraven på övergripande planering kommer att kräva större insatser än hittills. Med hänsyn till de ökade kraven på ledningens insaiser föreslär utredningen att även biträdande prefekt skall kunna utses. Även särskild befattningsutbildning bör enligt utredningen föreskrivas för innehavare av prefekt- eller studierektorsupp­drag. Uiredningen föreslår således att

prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen

prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biirädande prefekt och/eller en eller flera studierektorer

det för behörighet till uppdrag som prefekt/biträdande prefekt eller stu­dierektor, om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av tjänst som lärare

del skall föreligga skyldighet för prefekt och studierektor att genomgå befattningsutbildning.

Yttranden har avgivits av följande remissinstanser, nämligen UHÅ. SAV. SAMN. MFR, lantbruksuniversitetet, akademierna samt SFS, SA­CO/SR och SPF.

UHÄ och flera högskolemyndigheter, l.ex. universiteten i Stockholm och Lund, tillstyrker utredningens förslag i fråga om ökat ansvar för institutionsledningen saml krav på befattningsutbildning. Däremot av­styrker UHÄ och universitetet i Uppsala förslaget att införa biirädande prefekter. Akademierna samt SPF ansluter sig till förslaget om biträdande prefekter men understryker alt prefekten normalt bör vara professor och ha kvalificerad administrativ hjälp. Även lantbruksuniversitetet framhåller alt det krävs befattningsutbildning för att en insfitution skall få en stabil funktionsduglig ledning. Kravet på befattningsutbildning accepteras all­mänt av remissinstanserna. SAV, SACO/SR och SFS behandlar pä olika sätt arbetsfördelningen inom institutionerna. SACO/SR och SFS är nega­tiva lill den utökning av prefektens ansvar som utredningsförslaget innebär och anser att det bör läggas pä institutionsstyrelsen. SAV menar att upp-6    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 57


 


Prop. 1984/85:57                                                                   74

delningen av ledningsfunktionerna mellan lärare och biträdande prefekt är artificiell. Arbetsfördelningen mellan prefekt och biträdande prefekt bör enligt SACO/SR preciseras. UHÅ framhåller som ett önskemål att arvo­destjänster som studierektor bör finnas vid alla institutioner med grundläg­gande utbildning.

5.2.2            Forskarkollegium
Lärartjänstulredningen föreslår att

del vid institution med lästa resurser för forskning och forskarutbildning skall finnas ett forskarkollegium saml alt

forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande fördelning av resurserna för forskningen och forskarutbildningen vid insti­tutionen.

Yttranden över förslagel har avgivits av UHÄ och övriga högskolemyn­digheter, BFR, DFI, hintbruksuniversitetet. Andréns ulredning. TCO. SA­COISR och SFS. Samtliga remissinstanser är negativt inställda till all elt nytt ledningsorgan tillskapas genom särskilda föreskrifter i förordning.

5.2.3    Ledningsfunktioner ovanför institutionsnivån

I fråga om sådana ledningsfunktioner som spänner över flera institutio­ners verksamhet konstaterar utredningen att dessa i många fall måste ankomma på lärare. Vidare berör utredningen sammansättningen av fakul-tels-/sektionsnämnderna och framhåller att en av de lärare som utses av fakultetskollegiet bör vara lärare vid någon av de mindre högskoleenhe­terna i regionen. Uiredningen anser även alt den förändrade tjänsleorgani­sationen medför all föreskrifterna i högskoleförordningen (1977:263, 14 kap.) om vilka tjänstekategorier som skall vara företrädda i nämnden måste ändras. Dock bör, enligl uiredningen, fortfarande den ordningen gälla att minst fyra ledamöter skall vara professorer.

Uppdrag att vara ordförande, dekanus i fakultets/sektionskollegium resp. i -nämnd kan förväntas bli mer arbetskrävande. Detta gäller även för ordförande i linjenämnd.

Lärartjänstutredningen framhåller även alt en institution måste ersättas för bortfall i arbetstid, då en lärare — under längre tidsperioder - anlitas för särskilda uppgifter åt linjenämnd eller högskolestyrelse.

Endast några få remissorgan har behandlat ledningsfrågorna i sina ytt­randen. Till dem hör bl.a. universiteten i Stockholm och Göteborg. lanl­bruksuniversUetet. Andréns utredning. SACOISR och SPF. SACOISR och SPF avstyrker uiredningens förslag att även en lärare frän de mindre högskolorna skall utses av fakultetskollegiet att vara ledamot i fakultets/ sektionsnämnd. De övriga remissinstanserna har tagit upp den fräga som ledamoten Ruin aktualiserat, nämligen behovet av en översyn av lednings­funktionerna på mellannivå. Universiteten i Stockholm och Göteborg samt Andréns utredning ansluter sig till Ruins bedömning. Även lantbruksuni-


 


Prop. 1984/85:57                                                                   75

versitetet framhåller att ätgärder måste vidtas för all främja samordningen av planeringen för grundutbildning och forskning.

5.2.4  Vissa särskilda tjänster

1 del sista avsnittet av kapitel 5 avger utredningen vissa förslag i fråga om de nuvarande ijänsterna som utbildningsledare, biträdande utbildnings­ledare och studierektor samt studie vägledare och praktikkonsulent.

Tjänsten som utbildningsledare bör även i framtiden kunna inrättas om del bedöms som ändamålsenligt. Sådana arbetsuppgifter bör också kunna läggas ut som uppdrag inom ramen för lärartjänster. I fråga om innehavare av ordinarie tjänster som studierektor föreslås att de förordnas på tjänster som utbildningsledare och att studierekiorsijänsten utgår ur organisatio­nen. Uppdrag att vara studievägledare bör enligt utredningen läggas på lärare, men möjligheter att inrätta tjänster som sludievägledare bör finnas kvar. I fråga om praktikadministrationen anser uiredningen att det bör finnas lokal frihet att organisera den i form av tidsbegränsade uppdrag eller som särskild tjänst.

Förslagen har kommenterats av bl. a. TCO och SACO/SR. Utredningens förslag tillstyrks av SACO/SR. TCO markerar att organisationen endast kan tillstyrka förslaget i fråga om avskaffande av tjänster som biträdande utbildningsledare och studierektor, under förutsättning alt tjänster som motsvarar de nuvarande tjänsterna inrättas i den nya organisationen.

6    Arbetsorganisation inom den statliga högskolan

Lärartjänstulredningen framhåller i kapilel 6 att den nuvarande regle­ringen av åliggandena för lärartjänsterna inom högskolan är otillfredsstäl­lande av flera skäl. Den för varje tjänst preciserade undervisningsskyldig­heten styr valet av arbetsformer och prioriteringar av lärarnas arbetsinsat­ser på elt sätt som inte är ändamålsenligt, menar utredningen.

6.1 Lärares arbetstid

Lärartjänstutredningen anser att lärarnas åligganden bör ges en vid­sträckt och rambetonad bestämning. Lärartjänst bör liksom nu vara knu­ten till viss högskoleenhet. Arbetstiden bör regleras genom kollekfivavtal. Utredningen framför inte någol detaljerat förslag till en ny arbetslidsregle­ring men redovisar vissa huvudlinjer vilka redovisats i sammanfattningen av uiredningens betänkande.

Ledamoten Sten Marcusson har i en reservation framhållit att det enligl hans mening borde vara del mest närliggande alternativet till dagens för­hållanden alt utveckla nuvarande usk-system varvid detaljerna preciseras i etl kollektivavtal. Marcusson anser inte heller alt läsåret för de studeran-


 


Prop. 1984/85:57                                                                    76

de, 40 veckor, ulan vidai e bör föras över lill arbetstid till högskoleenheter­nas förfogande i etl arbetstidsavtal för lärare.

Lärartjänstutredningens förslag till en ny arbetslidsreglering för liirarna i högskolan har behandlals av flcrialet remissinstanser, dock särskilt av högskolemyndigheterna. SAV och personalorganisationerna TCO samt SACO/SR. Flera remissinstanser, t, ex. UHÅ. RRV. SAV. NRM saml fiera högskolor ansluter sig Ull utredningens kritik av den nuvarande regleringen av lärares åligganden. UHÅ delar utredningens uppfattning att det för verk.samhelen inom högskolan är av stort värde att ramen för lärares åligganden görs sä flexibel all ijänslgöringen kan inrymma olika moment frän år lill år. Flera liögskohir. t. ex. iinicersitetcit i Stockholm och Lund och högskolan för lärarutbUdiiing i Stockliolni. är posilivi inslällda till en rambetonad bestämning av lärares arbelslid. Universitetet i Uiiied och CTH anser dock att utredningens system inte skulle innebära nägra större förändringar jämfört med vad som nu gäller, för CTH: s del skulle del dock innebära vissa fördelar. Allmänt positiva synpunkter pä förslaget anläggs i övrigt av RRV. lantbriiksuniversiieiei, TCO. LO. SAF och SFS. SAF anser att den skisserade arbetsiidsregleringen skulle vara användbar över hela skolsystemet. Direkt negativa åsikter om den föreslagna arbets­tidsregleringen Ullrycks dock av universiteten i Uppsohi och Göteborg saml av högskolan i Vä.vjö. SPF avstyrker införandet av en fullständigt flexibel arbetsordning och Andréns utredning finner inie au förslagel inne­bär nägon förbättring ur forskningens synpunkt. SPF menar att det även i fortsättningen bör finnas grundläggande skillnader i uppgifter för olika befattningshavare, sä all vissa tjänster främst är inriktade på undervisning, medan andra är inriktade på forskning.

Det finns bland remissinstanserna olika upplänningar i fräga om del säll på vilket den nya arbetsiidsregleringen skall komma lill siäiid. UHA anser all del bör ankomma på de politiskt ansvariga instanserna - regering och riksdag - att fatta beslut om arlen och ramarna för läiarnas åligganden. SAV anser ocksä att statens ambitioner i fråga om verksamhetens mål. omfallning och kvalitet bör komma till uttryck i bestämmelser i en förord­ning. I polemik med reservanten Marcusson hävdar SAV att uppfattningen om att lärares arbetstid uteslutande är en partsfräga. lill slor del bottnar i elt missförstånd om var gränsen går mellan den politiska demokraiin och det avtalsrätlsliga området. SAV finner därefter att det bör ankomma på SAV att i kollektivavtal söka reglera frågan om arbetstidens längd och andra frågor av arbetsleknisk art.

RRV förordar i likhet med uiredningen alt ett tak för maximalt uttag av undervisningsskyldighel bör sältas lägre än vad nuvarande regler anger. Enligt UHÄ:s - och flera högskolors - upplänning bör det däremot -inom ramen för arbetstidsreglering — finnas nägon form av reglering av undervisningsskyldigheten som utgångspunkt för de lokala avvägningarna av hur varje enskild forskare/lärare skall tas i anspråk. SA V anser däremol


 


Prop. 1984/85:57                                                                   77

inte - i molsais lill inredningen - all nägon regel om maximum av lid för undervisning eller annan arbetsuppgift skall finnas.

Beträffande förslaget om läsårets uppdelning i arbetstid, förlrocndclid och semester finns flera synpunkter. SACO/SR understryker att ferierna ofta används pä del sätt som uiredningen föreslagit i fråga om förlroen-dearbetstiden. Lunlbruksunivcrsitelel framhåller dock att ferier har vissa fördelar för den enskilde. Avskaffandet av ferierna kan enlipl lanlhriiksuni-versitetet försämra rekryteringen till vissa Ijänstekalegorier. vilkel del dä blir en förhandlingsfräga all ge kompensalion för. .SAV. RRV och flera högskolor, t.ex. universitetet i Uppsala och högskolorna i Jönköping. Växjö och FalunlBorlänge. är negalivl inslällda lill uiredningens förslag. SA V kan inle ansluta sig lill förslaget om förtroendearbetsiid. eftersom det enlipl SAV försvårar beräkningen av ordinarie arbelslid. SAV framhåller all "kärnfrågan" i förslagel är den belyddse man lägger i ullryckel över­vakande av arbelel. SAV undersiryker alt lärare bör vara lillgängliga på arbetsplatsen och all arbelel måste fastställas i tjänslgöringslisia eller annan handling för all man skall kunna ändra, omprioritera och omfördela arbetsuppgifter efter behoven. Enligt SAV måste även anslagsberäkning­arna göras enligt andra grunder än de nuvarande.

TCO påpekar alt arbetstiden normalt regleras genom kollektivavtal. Del måste enligl TCO föreligga en proposition om en reformerad tjänsteorgani­sation, innan detaljerna i ett avtal kan börja diskuteras.

6.2 Bemanningsplanering och arbetsfördelning

Lärartjänstulredningen framhåller att det knivs en överskådlig och lätt-hanteriig ordning för planering och fördelning av lillgängliga personalresur­ser pä inslilutionerna. Normall sker det inom yrkeslivet genom beman­ningsplanering. Utredningen anser alt bemanningsplaneringen bör ske i två led. Det första ledet utmynnar i institutionsstyrelsens beslut om hur till-giingliga resurser volymmässigt skall fördelas. 1 det andra ledet kommer prefektens beslut om arbetsuppgifter för den enskilde arbetslagaren.

Lärartjänstulredningen föreslår sålunda att

institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen och att

prefekten på grundval av bemanningsplanen skall fördela arbetsuppgif­terna pä berörd personal.

Följande remissinstanser har behandlat förslagen, nämligen UHÅ. hög­skolemyndigheterna. RRV. SAMN. hintbruksuniversitetet. Fosam, TCO och SACOISR.

Förslaget ati institutionsstyrelsen skall upprätta en bemanningsplan till­styrks av RRV. TCO. Fosam och lantbruksuniversitetet. Universiielet i Stockholm påpekar all det krävs en kompetenshöjning i institutionsled­ningen och att elt syslem för anförande av besvär över beslut om tjänsle-


 


Prop. 1984/85:57                                                                    78

fördelning erfordras. UniversUetet i Uppsala framhåller också att förslagel kräver ett beslutsfattande på institutionsnivå av helt annat slag än för närvarande. Universiielet i Lund menar att institutionsstyrelsens övergri­pande ansvar för såväl verksamhetens innehåll som för personalens arbets­fördelning måste markeras klarare. Liknande synpunkter framförs av hög­skolorna i Karlstad och i Sundsvall/Härnösand, som bl. a. anser att prefek­tens roll är onödigt starkt betonad. LantbruksuniversUeiei påpekar beho­vet av särskild befattningsutbildning, eftersom prefekternas skyldighet alt själva föra MBL-förhandlingar sannolikt kommer att öka, när utredningens förslag genomförs. Lantbruksuniversitetet anser att en ökad administrativ börda läggs på institutionerna. SAMN påpekar att uiredningens beskriv­ning av bemanningsplaneringen inle är tillfyllest för en närmare analys. Det framgår - enligt SAMN - inle om inslilutionerna skall vara skyldiga att göra en verksamhetsplan, som bemanningsplaneringen .sedan kan grun­da sig på. SAMN anser att högskolan behöver en systematisk bemannings­planering i förening med en flerårig verksamhetsplanering. SACOISR och KTH kan dock inte se någon anledning att centralt reglera administrativa rutiner för institutionernas beslutsfattande i dessa frågor.

6.3      Samordning av budgetarbete och bemanningsplanering

1 avsnittet 6.4.5 beskriver utredningen procedur och lidplan för det lokala budgetarbetet vid högskoleinstitutionerna med utgångspunkt i att budgetpropositionen framläggs i januari och alt mänga tidsbegränsade förordnanden för lärare utlöper den 30 juni. Utredningen konstaterar alt det vid institutioner med enbart grundläggande utbildning eller med relativl liten volym externa anslag för forskning finns underiag för beslul om bemanningsplan redan i april. Vid institutioner med en större volym ex­ternt finansierad forskning finns förutsättningar för beslut om bemannings­plan först sedan anslagsgivarnas beslut är kända. Forskningsrådens beslut om anslag bör därför enligt utredningens mening tillkännages tidigare för att lämna bättre rådrum för beslul om personalplanering, rekrytering, omplacering m. m.

RRV och HSFR ansluter sig till utredningens uppfaltning om ett tidigare-läggande av forskningsrådens beslut. HSFR framhåller alt detla måste ske i full samordning mellan samlliga forskningsfinansierande organs ansök­nings- och anslagsutdelningsterminer. BFR nämner att rådet numera av hänsyn till forskarnas önskemål fattar beslut löpande under budgetåret.

6.4      Underlag för lärares tjänstgöring

Lärartjänstutredningen behandlar även konsekvenserna för lärares tjänsteunderiag vid tillfälliga förändringar i verksamheten. Utredningen framhåller det angelägna i att man vid bedömning av underiaget för en viss


 


Prop. 1984/85:57                                                                   79

tjänst på olika sätt prövar möjligheten lill vad som skulle kunna kallas fyllnadstjänstgöring vid annan instiiulion. Utredningen framhåller dock all forskning inom ramen för externt projekt är underkastad vissa effektivi­tetskrav. Man bör därför undvika att omplacera en arbetstagare lill verk­samhet inom ell projekt och förutsätta all denne skaffar sig nödvändiga kvalifikationer inom projektels ram.

Lärartjänstutredningens bedömningar har kommenlerals av nägra få remissinstanser. DFI ser positivt på förslagel till fyllnadstjänstgöring pä annan institution. /?/? V finner att förslagel i praktiken är svårt alt genomfö­ra. På institutionen finns - enligt RRV - inle den planeringskapacitet .som är förutsättning för att sådana arrangemang skall kunna lösas smidigt. På grund av den flexibilitet som uiredningen föreslår betriiffande tjänsternas innehåll ser RRV emellertid inte tillfälliga och mindre förändringar i verk­samheten som något problem. RRV undersiryker dock att - om högskolan blir föremål för besparingsåtgärder - prioriteringar kan bli nödvändiga och alt en viss handlingsberedskap är önskvärd. BFR ansluter sig helt till uiredningens grundsyn all en arbetstagare vid arbetsbrist inle bör ompla­ceras till verksamhei inom ett projekt och förutsätta att denne skaffar sig nödvändiga kunskaper inom projektets ram.

7   Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning

7.1 Tillsättningsgrunder

Lärartjänstulredningen har i bil. 2 redovisat ett utkast till förfatlningsfö-reskrifter rörande bl.a. tillsättning av tjänst som lärare samt i kapilel 7 mera utföriigl redovisat intentionerna bakom de föreslagna reglema.

Vad gäller motiv och funktionssätt för de alternativa behörighetskraven och befordringsgrunderna för tjänst som docent/biträdande professor hän­visar utredningen lill kapitel 4.

Förslagen vad gäller lillsättningsgrunder har kommenlerals av få remiss-inslanser.

UHÅ. som i stort ansluter sig till uiredningens överväganden och förslag om tillsättningsgrunder, ställer sig iveksaml till den utvidgade bemärkelse i vilken utredningen använder begreppet vetenskaplig skicklighet. Enligt UHÄ: s mening bör man tala om vetenskaplig skicklighet endasl i fräga om sådan verksamhet där någon, ensam eller tillsammans med andra, i varje fall till någon del självständigt bedriver forskning. Enbart medverkan i forskning bör däremot inte ses som mått pä sådan skicklighet.

Sveriges industriförbund och FOA framhåller att. för att bibehålla en god forskningsnivå, måste den vetenskapliga skickligheten vara den avgö­rande meriteringsgrunden till högre tjänster. SACOISR har samma inställ­ning men betonar alt vid sidan därav måste alltid pedagogisk skicklighet vägas in i bedömningen.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    80

Universitetet i Göteborg ser som en förutsättning för att pedagogisk skicklighet skall tillmätas avseende för alla undervisningsljänsler att be­greppet definieras bättre. Universitetet finner inte uppslagen i utredningen tillfyllest och föreslår alt UHÄ uppdrar ål en arbetsgrupp att dra upp riktlinjer för bedömningen av pedagogisk skicklighet.

Även universitetet i Uppsala anser alt det är väsentligt att det utarbetas kriterier för bedömning av den pedagogiska meriteringen. Lanlbruksuni­versUetet och CS-STF ser med tillfredsställelse den diskussion av begrep­pet pedagogisk skicklighet som utredningen gör.

Förslaget om ökad vikl vid pedagogisk meritering vid tillsättning av tjänst som professor avvisas av Andréns ulredning.

SFS avstyrker förslaget att enbart pedagogiska meriter skulle kunna meritera för högre tjänst.

Tanken att kursvärderingar skulle kunna ges ett självständigt värde i tillsättningsärenden anses oacceptabelt av SACO/SR. universUetet i Linkö­ping och högskolan i Jönköping.

DFE menar att förmåga alt planera och leda stora forskningsprojekt m. m. bör vara meriterande samt kunna anges vid utannonsering av tjänst. LanlbruksuniversUetet betonar att även personliga egenskaper såsom sam­arbetsförmåga, arbetsledande förmåga och beslutskapacilet bör beaktas vid tillsättning av tjänst.

SACOISR har särskilt framhållit att på samma sätt som konstnärligt utvecklingsarbete jämställs med vetenskaplig skicklighet bör för lärarutbil­dare pedagogiskt utvecklingsarbete som utveckling.sarbete inom ämnena musik, bild och gymnastik saml för omvårdnadsforskning jämställas med vetenskaplig skicklighet och ej med pedagogisk skicklighet. SACO/SR anser att utredningen är oklar pä denna punkt.

Högskolan i Gävle/Sandviken, som är posiiiv till förslagen, anser att utredningen inte klarlagt förhållandena för inom lärarutbildningen väsent­liga ämnen som bild och form, gymnastik, metodik och musik. Inom dessa ämnen bör pedagogiskt utvecklingsarbete jämställas med vetenskapligt arbeie.

KRO tillstyrker utredningens förslag att konstnärlig skicklighet skall ersätta vetenskaplig skicklighet som bedömningsgrund för vissa tjänster inom de konstnärliga utbildningarna.

7.2 Tillsättningsordning

Utredningen har föreslagit att ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor oförändrat skall tillsältas av regeringen saml att övriga tjänster skall tillsältas av högskolestyrelsen.

Detta förslag tillstyrks av UHÅ och ett flertal högskolemyndigheter, bl.a. universitetet i Stockholm.

SACO/SR menar däremot alt ordinarie och extra ordinarie tjänster som


 


Prop. 1984/85:57                                                                   81

docent/biträdande professor bör tillsältas av UHÅ i likhel med vad som fallel är idag vad gäller ordinarie universitetsleklorat. Annars föreligger på sikt risk för aft det utvecklas olika praxis vid skilda högskolor, specielll vad gäller sammanvägningen av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet lill en helhetsbedömning. Enligl SACO/SR motverkar etl centralt tillsätt­ningsförfarande även risken för provinsialism vid ijänstetillsättningar. CS-STF anser att alla ordinarie lärartjänster bör tillsättas centralt.

7.3 Tjänsteförslagsnamndens kompetensområde

Utredningen föreslår att Ijänsteförslagsnämnd skall bereda ärenden om tillsättning av ordinarie tjänst som professor samt sådana tjänster som docent/biträdande professor som inrättas av regeringen, tjänster som över­läkare och biträdande överläkare vid de statliga och de kommunala under­visningssjukhusen samt tjänster som lärare i odonlologiskt ämne och tjäns­ter som övertandläkare och biträdande övertandläkare.

Högskolestyrelse skall även kunna hänskjuta andra fillsättningsärenden till nämnden. Övriga tillsättningsärenden skall beredas av institutionssty­relsen, alternativt prefekten. Utredningen föreslär slutligen att fräga om befordran till biträdande professor resp. högskolelektor skall beredas av Ijänsteförslagsnämnd.

Förslagen tillstyrks av UHÅ samt av Svenska kommunförbundet. SA­CO/SR anser i motsats till utredningen att alla tillsättningar av lärartjänst för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompelens skall beredas av ijänsteförslagsnämnd. Utredningens argument för att till­sättning av icke ordinarie lärartjänster inte skall behandlas av ijänsteför­slagsnämnd anser SACO/SR Inte övertygande. Liknande synpunkler har framförts av universitetet i Stockholm, KTH och CTH. TCO förutsätter all Ijänsteförslagsnämnd skall vara beredningsorgan vid tillsättning av i prin­cip alla lärar/forskartjänster.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är kritisk lill den föreslagna ökningen av ijänsteförslagsnämndens verksamhei.

7.4      Tjänsteförslagsnamndens sammansättning

SPF kan acceptera förslaget alt tjänsteförslagsnamndens sammansätt­ning görs mera enhetlig men endast under förutsättning att del modifieras. Föreningen kan inte tillstyrka den utökning till 10 ledamöter (mot nuvaran­de 9 eller 7 vid tillsättning av tjänst som professor resp. universitetslektor) som föreslås. .Antalet fasta ledamöter i nämnden bör vara 6. Av dessa bör fakultets/sektionsnämnden ulse 2 ledamöler som är särskilt förtrogna med forskningens och forskarutbildningens krav och högskolestyrelsen utse 1 ledamot som är särskill förtrogen med grundutbildningens krav.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    82

Utredningen har föreslagil att Ijänsteförslagsnämndens sammansättning breddas och görs mer enhetlig.

Sveriges industriförbund tillstyrker förslaget men betonar att förslags­nämnden måste ha en majoritet av vetenskapligt sakkunniga såväl vid tillsättning av professorer som docenter/biträdande professorer.

UHÄ tillstyrker förslaget, dock med den modifieringen som även ut­trycks av flera högskolemyndigheter, all minsl en av de särskilt utsedda ledamöterna alltid hämtas utanför den institution till vilken berörd lärar­tjänst hör. Andréns utredning anser all de särskilda ledamöterna normalt bör väljas från andra högskoleorter och inle från den egna institutionen. Del senare bör bara förekomma i undantagsfall. Utredningen anser att särskilda ledamöter ocksä behövs vid ärenden som rör befordran lill biträ­dande professorer.

SACO/SR anser att ytterligare fasthet i tillsältningsförfarandel för do­cent/biträdande professor bör skapas genom att för de ledamöter som utses för varje särskill ärende föreskriva all det skall vara minst en och högst tre och att minst en av de utsedda skall komma från institution som ej berörs av tillsättningsärendet.

Vidare framhåller SACO/SR att utredningen ej synes ha beaktat att bedömningen av vetenskapliga meriter kommer att spela en mycket större roll för tjänsten som docent/biträdande professor än vad som idag är fallet för universifetslektorat. De ledamöter som fakultets/sektionsnämnd har att utse skall vara särskilt förtrogna med forskningen och forskarutbildningens krav. Med denna precisering tillstyrker SACO/SR utredningens förslag.

Lantbruksuniversitetet och TCO tillstyrker förslaget om tjänsteförslags-nämnds sammansättning. TCO fömtsätter därvid liksom uiredningen att särskilda tjänsteförslagsnämnder kommer att behövas för tjänster t.ex. inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken och för tjänster där konstnärligt utvecklingsarbete ingår.


 


Prop. 1984/85:57                                                                   83

Register                                                                                sid.

Inledning ..........................................................................     50

1. Allmänna synpunkter   ..................................................     51

2.   Internalionell utblick  ....................................................     54

3.   Verksamhelen inom högskolan   ................................... ... 55

4.   Tjänsteorganisationen i den statliga högskolan    ........     56

4.1                                                                                  Allmänna utgångspunkter                         56

4.1.1  Forskningens villkor   ..................................... ... 57

4.2                                                                                  Tjänsteorganisationen                  59

4.2.1    Behörighet till tjänst som lärare   ....................     59

4.2.2    Högskolelärare/högskolelektor   .....................     61

4.2.3    Tjänster som docent/biträdande professor   ...     62

4.2.4    Tjänster som professor  ..................................     64

 

4.3   Röriig resurs för forskning   .....................................     65

4.4   Tidsbegränsade förordnanden, behov och användning             67

 

4.4.1    Tjänster för forskning   ....................................     68

4.4.2    Tillfälliga förordnanden vid bortfall av arbetskraft på institution                     68

4.4.3    Lärare vid konstnärliga utbildningar   ..............     69

4.4.4    Lärare i lolkutbildning, i fackspråklig utbildning, lärare i hemspräksläramtbildning och gästföreläsare/forskare                                        69

 

4.5   Forskningsanknytning   ........................................... ... 70

4.6   Högskolans anslagssystem   ................................... ... 71

5.................................................................................... Ledningsfunktioner i  forsknings- och  utvecklingsverksamheten
inom den statliga högskolan  .......................................
... 72

5.1    Lärares skyldighet att åtaga sig uppdrag   ............. ... 72

5.2    Institutioner ............................................................ ... 72

 

5.2.1    Uppgifter för prefekt och studierektor  ............     73

5.2.2    Forskarkollegium  ............................................ ... 74

5.2.3    Ledningsfunktioner ovanför institutionsnivån   .......           74

5.2.4    Vissa särskilda tjänster  ..................................     75

6. Arbetsorganisationen inom den statliga högskolan   ...     75

6.1    Lärares arbetstid    .................................................     75

6.2    Bemanningsplanering och arbetsfördelning   ..........     77

6.3    Samordning av budgetarbete och bemanningsplanering                       78

6.4    Underlag för lärares tjänstgöring  ...........................     78

7. Tillsättningsgmnder och tillsättningsordning   ..............     79

7.1   Tillsätlningsgrunder   ............................................... ... 79

7.2   Tillsättningsordning   ............................................... ... 80

7.3   Tjänsteförslagsnamndens kompetensområde    .....     81

7.4   Tjänsteförslagsnamndens sammansättning    ......... ... 81


 


Prop. 1984/85:57                                                                84

Bilaga 3

Utdrag ur

Statens arbetsgivarverks cirkulär A 26 1984 SAV

AVTAL OM LÖNER 1984-85 FÖR STATSTJÄNSTEMÄN M.FL.(ALS 1984-85)

SAV saml SACO/SR. SF och TCO-S har den 21 maj slutit rubricerade avtal. Avtalet, som från SAVs sida slutits under förbehåll om regeringens godkännande, har den 30 maj godkänts av regeringen.

Avtalet återges i detla cirkulär.

Bilaga IV

5.   Särskilda åtgärder 1985-01-01

5.1 För dessa ändamål är ulrymmena för TFUs delområden följande med beaktande av punkterna 2.2 och 3:

-     lärare i ungdomsskolan m.m. 280 milj. kr., varav 7,5 milj. kr. avser lillsynslärare

-     skolledare 17 milj. kr.

-     lärare i högskolan 45 milj. kr.

Inom dessa utrymmen kan vissa C-frägor behandlas.

5.4 För lärare i högskolan sammanförs det för denna grupp avdelade AB-utrymmet med utrymmet för särskilda åtgärder och används med den inriktning som framgår av underbilaga C.

6.   Särskilda åtgärder 1985-07-01

6.1    För i första hand åtgärder fr.o.m. lönegrad L 16 och högre disponeras 10 milj. kr.

6.2    Det kvarstående utrymmei används lill en enhetlig procentuell höjning av ålderstilläggen.

7. Fortsatta förhandlingar

Fortsatta förhandlingar sker under fredsplikt.

Underbilaga C

Statlig högskola

Som elt led i 1984 års lönerörelse och i de s.k. "LÄTU-förhandlingarna"

föresläs följande. LÄTU-förhandlingarna förs bl.a. pä grundval av tvä

inom utbildningsdepartementet upprättade promemorior (1982-06-10 resp.

1984-01-16)


 


Prop. 1984/85:57                                                                   85

1.     Alla tjänstemän pä löneplan L övertors fr.o.m. den I januari 1985 till
löneplan F. Tjänsteman fär den tillämpade lönegraden och tt-klassen pä
löneplan F med utgångspunkt i den för tjänstemannen gällande lönegra­
den och ålderstilläggsklassen pä löneplan L. Förslag framgår av den till
denna underbilaga bifogade överföringstabellen. Kostnaden beräknas
till ca 39 milj. kr. Parterna disponerar återstående utrymme för fortsatt
arbeie med överföringen.

ProtokoUsanteckiiiiig;

SAV är berett all diskuiera frågan om ett eventuellt överförande från löneplan L till löneplan SK av tjänst vid medicinsk fakultet, vars innehavare är leg. läkare, då de organisatoriska förulsällningarna för en tjänstereform vid fakulteten redovisals,

2.                       Parterna enas om att fr.o.m. den senare tidpunkt, dä en ny tjänsteorga­
nisation beslutals att genomföras, skall lärartjänsterna inplaceras i föl­
jande lönefält, här uttryckt i lönegrader pä löneplan F.
-professor
          F27-F33

-högskolelektor   F20-F27 - högskoleadjunktF I4-F2I

Forskarassistent placeras i lönefäll enligl förslag som överlämmnas senare.

Lönegradsplacering av tjänst som adjungerad professor, utländsk lek­tor, nordisk leklor m.fl. andra Ijänsler pä nuvarande löneplan L be­handlas särskill. Dessa ijänsler förutsätts inle inordnas i ovanstående lönefäll.

För ijänsleman som inordnas i lönefäll enas parterna om införundel av systemet med lokala förhandlingar enligt principerna i L-ATF samt tidpunkten härför. SAV utgår ifrån att gränserna för resp, lönefäll bestäms i cenirall avial.

Vissa ändringar i de s.k. doktorandavialet görs enligl förslag som över­lämnas senare. Ändringarna syftar till ell införande av lönefält för assistenttjänst och doktorandijänsl saml alt bestämmelserna i L-ATF blir lillämpliga på dessa ijänsler.

3.     SAV är bereil all diskuiera under vilka särskilda former lönesällningen
för professorstjänster i vissa fall skall kunna behandlas.

4. Parterna är ense om följande ätgärder.

4.1  Parterna är ense om att under avtalsperioden gemensamt kartlägga högskoleenheternas personalföisörjningssiiuation. För avtalsperioden avsiätts 3 milj. kr. för ätgärder inom högskolan. De avsatta medlen disponeras lör speciella selektiva åtgärder motivera­de av svårigheien alt rekrytera eller bibehålla kvalificerade forskare och lärare i syfte att vidmakthålla myndighetens kompelens.


 


Prop. 1984/85:57                                                                    86

Högskoleenhet som har behov av speciella selektiva åtgärder anmäler detla lill SAV. Av anmälan skall framgå vilka ätgärder högskoleenheten anser erfoderliga exempelvis att löneplanstillägg skall ulgå till vissa tjänstemän.

Högskoleenhetens framställning behandlas vid förhandling mellan par­terna i detta avtal.

4.2 Om överenskommelse ej nås vid förhandlingar som avses i punkt 4.1 skall genom arbetsgivarens beslut uppkomna kostnader ej avräknas från de av parterna avsatta medlen.

5.     Tjänst i lönegrad L 12 vars innehavare huvudsakligen utför arbetsupp­
gifter som sludievägledare vid insititulion (motsvarande) överförs den 1
januari 1985 till lönegrad F 14. Om arbetstagaren därvid placeras i
tjänstelidsklass med lägre mänadslönebelopp än i den älderstilläggs-
klass i vilken han var placerad omedelbart före överförandet äger han
uppbära personlig lönefyllnad motsvarande skillnaden mellan de an­
givna lönebeloppen.

Erhåller arbetstagaren efter den 1 januari 1985 tjänst i högre tillämpad

lönegrad än F  14, skall den personliga lönefyllnaden minskas med

belopp motsvarande den genom uppflyttning i tjänstelidsklass erhållna

löneförhöjningen.

Personlig lönefyllnad utgår inte för lid dä arbetstagaren vidkänns hell

C-avdrag pä lönen.

6.     I fräga om arbetstid för högskolelärare är parterna ense om att netto
I 757 timmar per är skall gälla för heltidstjänslgörande tjänsteman.
Fördelningen av arbetstiden på skilda arbetsuppgifter förutsätts ske
med beaktande av den lokalt fastställda verksamhets- och bemannings­
planen och de centralt utformade anvisningar som kan meddelas.

Den nya arbetstidsregleringen förutsätter alt nuvarande partiella regle­ring i avtalet upphör att gälla.

Undervisningsuttaget för den enskilde läraren blir, inom ramen för den "takkonstruktion" som skisserats, beroende av lokala bedömningar av utbildningens behov av undervisning jämfört med behovet av insatser av annat slag. Detla innebär att innehavare av lärartjänst, inrättad på angivna grunder, i princip inte åläggs mer undervisning än vad som ryms under resp. tak. Konstruktionen innebär dock att taket kan kom­ma alt överskridas exempelvis vid undervisning med repetitiva inslag.

7.    Bestämmelser om arvode till timanställda lärare ses över. Inriktningen
bör vara förenkling av bestämmelserna och ökat lokalt inflytande vid
fastställandet av arvodesnivån för de timanställda. Dessa nya bestäm­
melser föresläs träda i kraft samtidigt som den nya tjänsleorganisa­
tionen.


 


Prop. 1984/85:57                                                     87

8.  I övrigi vidtas senare bl.a. följande åtgärder.

8.1   Tjänsterna inplaceras i resp. lönefäll.

8.2   För tjänster, som inte inordnas i lönefälten, bestäms slutlig löne­ställning. Beträffande vissa ijänsler inom odontologisk fakultet även­som inom den konstnärliga sektorn sker detta sedan de organisatoriska förutsättningarna redovisats.

8.3   Parterna enas om de särskilda regler i L-ATF som bör gälla för lärare/forskare inom högskolan.

8.4   Utarbetande av avtalsbestämmelser om arbetstid sker med ut­gångspunkt i vad som sägs därom i detta förslag och med beaktande av vad som sägs i utbildningsdepartementets PM 1982-06-10 och 1984-01-16.

8.5   SAV är berett att diskutera dels övergångsbestämmelser för äldre lärares arbetstid ävensom arbets- och anställningsvillkor för lärare som ej övergår till den nya tjänsteorganisationen, dels erforderliga över­gångsbestämmelser i övrigt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984