Prop. 1984/85:45

Regeringens proposition 1984/85:45

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

beslutad den 23 oktober 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att stärka statsbudgeten och motverka att bytesbalansen försämras nästa år bör ett antal ålgärder vidtas som snabbt ger samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter.

I propositionen föreslås därför att skatten på bensin höjs med 50 öre per liter den 1 december 1984 och, som en följd därav, att kilometerskalten höjs den I mars 1985. En särskild lagerskatt skall utgå på den beskattade bensin som finns i lager den 1 december 1984. Kompensationen till gles-bygdsbilisierna i form av nedsatt fordonsskatt höjs från 120 tiU 200 kr. per år.

Elskallen föreslås höjas med 2 öre per kwh. Reseskatten föreslås höjas med 50 kr.

I propositionen föreslås alt ytterligare I 750 milj. kr. anslås tiU sysselsättningsskapande åtgärder för innevarande budgetår. En ny form av skyddad sysselsältning föreslås införd för sådana personer hos offentliga arbetsgivare som har socialmedicinskt arbetshandikapp och som nu i praktiken har permanenta beredskapsarbeten. Vidare föreslås förenklade regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten samt inrättandet av ett kommunall rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa. Propositionen behandlar också frågan om en försöksverksamhet med samordnande insatser mellan AMS och Stockholms kommun avseende långtidsarbetslösa personer. En försöksverksamhet med ny säsongstyrning av byggnadsverksamheten föreslås.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 45

Prop. 1984/85:45 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-10-23

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson. Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden Feldt och Leijon

Proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

Statsrådet Feldt anför:

1 De långsiktiga kraven på den ekonomiska politiken

Regeringen har nyligen beslutat all lill riksdagen överlämna en proposition om riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt (prop. 1984/85:40) mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning (SOU 1984:4). I denna proposition redogörs för den ekonomiska polilik regeringen anser bör föras de närmaste åren för att uppnå balans i den svenska ekonomin mot slutet av 1980-lalel.

I slutet av 1970-lalel stod del klart all den svenska ekonomins långsiktiga expansionsmöjligheter begränsades av näringslivels dåliga konkur-renskraft och av de finansiella obalanserna i slalsbudgei och utrikesbeial-ningar. Produktionsutvecklingen hade sedan mitten av 1970-lalel varil svag, särskUt i industrin. Den offentliga sektorns finansiella sparande hade försämrats med ca 10 % av BNP över en tioårsperiod. Främst avspeglade denna försämring slatens ökade budgetunderskott. Bylesbalansen uppvisade sedan mitten av 1970-talel ett permanent och belydande underskoll.

Den nuvarande regeringen har mol denna bakgrund fört en ekonomisk politik som syftar till att förena en ökning av produktionsnivån med en förbättring av bytesbalansen och härigenom lägga grunden för en långsiktig expansion av sysselsättning och invesleringar. Del första steget i denna krispolitik togs i oktober 1982 genom devalveringen av den svenska kronan med 16 % kombinerad med ett omfattande investeringsprogram och utökade arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringen har vidare fört en siram finanspolitik i syfte att begränsa budgetunderskottet och dämpa den in-

Prop. 1984/85:45 3

hemska efterfrågan. Även penningpolitiken har skärpts i belydande grad. En rad fördelningspoliliska ålgärder har vidtagits i syfte att fördela krispolitikens bördor mera rättvist.

Genom devalveringen har de svenska företagens konkurrenskraft kraftigt förstärkts. Denna förbättring av konkurrenskraften har haft myckel gynnsamma effekler. Lönsamheten i främst den konkurrensutsatla seklorn har höjts avsevärt. Industriproduktionen och industriinvesteringarna ökar. Sysselsättningsläget har förbättrats och arbetslösheten reducerats. Underskottet i den offentliga sektorns finanser har minskat och bytesbalansen har närmat sig jämvikt.

För att denna gynnsamma utveckling skall fortsätta även på längre sikt och för att del skall vara möjligt att åstadkomma en hållbar förbättring av reallönema krävs att inflationen dämpas kraftigt och aU underskottet i statsbudgeten ytterligare reduceras.

Långtidsutredningen har visat au låga pris- och löneökningar är nödvändiga för att bevara konkurrenskraften och få till stånd en stark och stabil tillväxt som på sikl kan trygga sysselsätlningen. Erfarenheter från flera länder visar att en varaktig dämpning av inflalionen är avgörande för att devalveringar skall bli framgångsrika. Även av fördelningspolitiska skäl är det nödvändigt att kraftigt nedbringa inflationen.

Regeringen har antagit som mål alt nedbringa inflationen till nivån 3 % under loppet av 1985. Detta förutsätter bl. a. att de totala lönekostnadsökningarna 1985 begränsas till 5 %. Även på längre sikt bör strävan vara att hålla inflationen pä en mycket låg nivå.

En stor del av resursökningen under återstoden av 1980-talet måste användas för ökad kapitalbildning och nettoexport. Investeringarna måste öka kraftigt. Särskill gäller det i industrin och för delar av den privata tjänstesektorn. Exporten behöver öka snabbare än importen för att uppnå ett visst överskott i bytesbalansen. Utrymmei för konsumtionsökningar kommer därför att vara begränsat.

Möjligheterna att förena en stark tillväxt med en förbättring av den externa balansen underlättas av om efterfrågelillväxen blir balanserad. Nettoexporten och invesleringarna bör svara för en väsentlig del av tillväxten. Även privat och offentlig konsumtion bör emellertid lämna positiva bidrag lill efterfrågeutvecklingen. För att en sådan konsumlionsökning skall kunna förenas med jämvikt i bytesbalansen krävs en lägre inflation.

2 Hittills uppnådda resultat

Den förda ekonomiska politiken har haft gynnsamma effekter i flera avseenden. Tillväxten har varil god i den svenska ekonomin. BNP-ökning-en uppgår till 2-3% både 1983 och 1984. Industriproduktionen har sedan

Prop. 1984/85:45 4

andra kvartalet 1982 ökat med 12% att jämföra med endast I % för Västeuropa i genomsnitt.

Konkurrenskrafisförbåttringen lill följd av devalveringen hösien 1982 har i kombination med en förbällrad lillväxl i induslrilånderna medföri en belydande återhämtning av den svenska varuexporten. Från första halvåret 1982 till första halvåret 1984 beräknas den totala exportvolymen ha ökat med 22,5%. Denna utveckling kontrasterar skarpt mol perioden dessförinnan. Från första halvåret 1979 till första halvåret 1982 ökade sålunda varuexporten med endast ca 4%.

Den kraftiga produktionsutvecklingen och den ökade lönsamheten har medfört en förbättring av investeringskonjunkluren. Nedgången i de totala invesleringarna de första åren på 1980-talel — mellan 1980 och 1982 minskade de med sammanlagt ca 7% - bröts 1983 då investeringsvolymen var oförändrad. 1984 har de totala investeringarna ökat med 4,5%. Inom industrin sjönk investeringarna med ca 25% mellan 1980 och 1982. Under 1983 och 1984 väntas investeringarna komma alt öka med sammanlagt ca 20%.

Lägel på arbetsmarknaden har förbättrats. Den lolala sysselsäliningen, som sjönk under de första åren på 1980-lalel ökade med 100000 mellan iredje kvartalen 1982 och 1984.

Induslrisysselsällningen sjönk med närmare 100000 personer under början av 1980-lalet. Sedan 1982 har industrisyssdsätiningen ökal med 20 000 personer. Antalet lediga platser har ökat och antalet varsel om personalinskränkningar har minskal.

Arbetslösheten, som nådde en topp i mitten av 1983, har därefter reducerats med molsvarande 35 000-40 000 personer. Till denna utveckling har bidragit de ungdomslag och det rekryteringsstöd som införts 1984.

Den finansiella balansen i den svenska ekonomin har förbättrats avsevärt mellan 1982 och 1984. Det statiiga budgetunderskottet har reducerats i belydande grad. Som en följd härav härden offenlliga sektorns finansiella underskott reducerats från 6,4% av BNP 1982 till 3,5% 1984. Detla är en påtaglig framgång i arbelet på alt återupprätta balans i den svenska ekonomin och kontrasterar påtagligt mol ulvecklingen mellan 1976 och 1982, när den offentliga sektorns finansiella sparande försämrades med 111/2 procentenheter mätt som andel av BNP.

Bytesbalansen har också förbättrats kraftigt. Den uppvisade elt underskott på 22,5 miljarder kr. 1982. Nu aktuella bedömningar tyder på all balans skulle uppnås i år.

Lönsamheten i näringsUvet har stigit påtagligt. Driftsöverskotleis andel av förädlingsvärdet i industrin har 1983 och 1984 återställts lill de nivåer som gällde under 1960-lalet. Rånlabililelen i indusirin har ökal väsenlligl.

De hittills uppnådda resultaten av den ekonomiska politik regeringen har fört är således goda. Produktionstillväxten har varit snabb och haft en klar

Prop. 1984/85:45 5

inriktning på export och investeringar, sysselsättningen har förbåltrals och de finansiella obalanserna reducerats.

Den utveckling jag nyss har beskrivit svarar vål mol vad som krävs för att på längre sikt nä balans i den svenska ekonomin. Expansionen har en klar inriktning på export och investeringar. Både den privata och den offenlliga konsumtionen utvecklas däremot långsammare. Samtidigt sker delta inom ramen för en total produktionsökning på 2-3% per år. Kan denna lillvåxttakl upprällhållas kommer sysselsällningslägel all kunna förbätlras ylleriigare.

Trois uppsvinget i den svenska ekonomin sedan 1982 har inflationen avtagit från ca 10% under loppet av 1982 lill 7,7% frän september 1983 till september 1984. Denna nedgång i inflationen motsvarar emellertid inte de mål regeringen uppställt för inflationsbekämpningen i syfte att trygga sysselsättningen. Våren 1983 antog regeringen som mål all nedbringa inflationen lill nivån 4% under loppel av 1984. En rad ålgärder har vidlagits för all understödja antiinflaiionspolitiken. Bl.a. haren omläggning av penningpolitiken tillsammans med en stramare budgetpolitik inneburil att likviditets-ökningen har kunnal dämpas påtagligt. Vidare har ålgärder vidtagits för all minska förekomsten av indexbindningar och annan automatik inle minsl för en rad offentliga utgifter, saml för alt eliminera flaskhalsar och andra sielheter på olika marknader.

En vikiig förutsällning för alt nå inflationsmålet var emellertid att lönekostnadsstegringarna begränsades till 6% 1984. Såvitt man nu kan bedöma kommer dock lönekostnadsökningarna i år att uppgå till ca 8%. Del blir därför inte möjligt all nedbringa inflalionen till 4% i är.

Både priser och löner ökar i år någol snabbare i Sverige än i våra viktigaste konkurrentländer. Det innebär all de svenska företagen förlorat en del av den konkurrenskraftsförslärkning som uppnåddes i samband med devalveringen. En sådan utveckling leder, om den fortgår, lill alt den hittillsvarande positiva ulvecklingen bryts och alt obalanserna i den svenska ekonomin pä nytt ökar. Della accentuerar kravel på alt pris- och löneökningarna nästa år dämpas påtagligt.

3 Utsikterna inför 1985

Konjunkturinstitutet har i sin nyligen publicerade höstrapporl redovisat sin bedömning av den ekonomiska ulvecklingen i Sverige under 1985 med hittills gällande förulsällningar för den ekonomiska politiken.

Den privata konsumtionen väntas enligt konjunklurinslilulel bli en expansiv faktor i ekonomin nästa år. Vid den lönestegringstakl på 7% 1985, som konjunkturinstitulel antar, beräknas hushållens reala köpkraft totalt sell öka med 3,5%. Även vid en lönestegringstakl pä 5%, väntas en relativt kraftig ökning av hushållens köpkraft komma till stånd.

Prop. 1984/85:45 6

Den totala offenlliga konsumtionen beräknas öka med ca I % 1985. Del ökade kapacitelsutnytljandel och en fortsalt förbättring av lönsamhelen har medverkat till aU investeringskonjunkluren vänt under 1984. Industrins invesleringar beräknas öka med 18% i är. Investeringskonjunkturen väntas hålla i sig även under nästa år.

För lagerinvesteringarna förutser konjunkturinstitutet en vändning från 1984 till 1985. Efter all ha minskat under flera år beräknas såväl induslrins som handelns lager öka nästa år. Lagemtvecklingen beräknas ge ell positivt bidrag till BNP-lillväxlen med drygt I procentenhet.

Exporten av varor och tjänster väntas öka med ca 4 % 1985 mol närmare 9% i år. Ökningstakten för Sveriges import beräknas däremot komma alt tillta mot slutet av 1984 och under 1985. Uppgången betingas bl.a. av ökade industriinvesteringar, lagemppbyggnad samt en beräknad kraftig ökning av den privata konsumtionen. Importökningen väntas uppgå lill ca 7% nästa år. Med en sådan utveckling skulle det ulrikeshanddsöverskotl som förutses för innevarande år reduceras högst påtagligt.

Underskottet i transfereringsbalansen fömtses vidare fortsätta att öka. Delta beror i huvudsak på ökade räntekostnader.

Konjunkturinstitutet förutser ett underskott i bylesbalansen nästa år på nära 6 miljarder kr. Om lönekostnadsökningarna i Sverige blir högre än i omväriden, vilket konjunkturinstitutet antar, leder konkurrenskraftsförsämringen till en ytteriigare försämring av bytesbalansen efter 1985.

Sammantaget beräknas den totala produktionstillväxten 1985 bli drygt 2%, eller något lägre än i år. Även om denna produktionsökning kan betraktas som relativt tillfredsställande tyder prognoserna på att vi kan riskera att få en felaktig sammansättning av efterfrågan 1985.

Även om min bedömning på några punkter skiljer sig från den som konjunkturinstitutet gjort, delar jag i huvudsak institutets syn pä de ekonomiska utsikterna för 1985.

Arbetsmarknadslägel har förbättrats under 1984. Sysselsätlningen har ökat och arbetslösheten har minskat. Förutsatt att lönekostnaderna nästa år kan begränsas till 5% kan sysselsällningslägel totalt sett väntas bli fortsall gott. Jag anser likväl alt det krävs yUeriigare arbelsmarknadspolitiska åtgärder 1985 med tyngdpunkt på att förbättra situationen för de långtidsarbetslösa. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare att föreslå ålgärder med denna inriktning.

Vad den ekonomiska politiken i övrigi beträffar, bör följande slutsatser dras.

Uppgången i den svenska ekonomin bedöms fortsätta nästa år om än i något dämpad takt. Sammansättningen av den totala efterfrågan riskerar emellertid att vridas om på etl sätt som innebär alt bylesbalansen försämras. Även om bytesbalansutvecklingen kan bli gynnsammare till följd av bl.a. sjunkande oljepriser måste denna utveckling motverkas.

Mol denna bakgmnd är del angelägel att snabbt vidta åtgärder som

Prop. 1984/85:45 7

' ''i i v

dämpar lillväxlen av den inhemska efterfrågan och som direkl kan bidra till att motverka en försämring av bytesbalansen nästa år. Delta måste åstadkommas genom en skärpning av finanspolitiken. I nuvarande läge bör en viss dämpning av den förutsedda ökningen av den privata konsumtionen ske. Jämfört med finanspolitikens utformning under innevarande år får finanspolitiken ändå en något mindre restriktiv inriktning.

Mina förslag till åtgärder som redovisas i det följande innebär främst all vissa punktskatter höjs. Därigenom begränsas importen och bytesbalansen förstärks, samtidigt som de oflentliga inkomsterna ökar. Dessa ålgärder leder lill en höjning av den allmänna prisnivån med drygl I procenlenhel mol slulel av 1984. Totalt sett beräknas därmed prisökningarna under loppet av 1984 bli drygt 7 procent.

Vad gäller utvecklingen under 1985 villjag anföra följande. Regeringen har tidigare i år haft överläggningar med arbetsmarknadens parter. Dessa har därvid ställt sig bakom regeringens mål att nedbringa prisökningarna lill nivån 3% under loppet av 1985. De har också anslutil sig lill regeringens bedömning alt delta fömlsäller all de lolala lönekoslnadsökningarna 1985 begränsas lill 5%.

De åtgärder som regeringen nu föreslår innebår en viss köpkraftsindragning. Med de förulsedda pris- och löneökningar som jag redovisal i det föregående finns del likväl ell begränsat utrymme för ökningar av reallönerna och den privata konsumtionen 1985.

Vidare väntas åtgärderna medföra en förbättring av bylesbalansen med ca 2 miljarder kr. 1985 och en förslårkning av statsbudgeten med ca 4 miljarder kr. budgetåret I98.V86.

Behovet av en markant dämpning av pris- och kostnadsutvecklingen 1985 kvarstår. Det är nödvändigt att nedbringa inflationen i Sverige lill högsl den nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer. 1 annat fall kommer de positiva effekterna av devalveringen 1982 att snabbt urholkas med svåra följder för produktion, sysselsättning och levnadsstandard. Det är mot denna bakgrund nödvändigt all fortsätta att föra en stram finans-och penningpolitik. Målel att nedbringa inflalionen lill nivån 3% under loppel av 1985 står fast.

4 Det statsfinansiella läget

Sedan mitten av 1970-talet har budgetunderskottet ökal dramatiskt. Budgelårel 1975/76 uppgick det till drygl 4 miljarder kr. Budgetåret 1982/83 hade det ökal till närmare 87 miljarder kr.

Nu har utvecklingen brutits. För första gången på närmare 10 år sjunker underskottet. Budgetåret 198.3/84 blev underskottet ca 76 miljarder kr. I reala termer är förändringen än mer markant. Budgetunderskottets andel av BNP har sålunda sjunkit frän 13.1 % av BNP under budgetåret 1982/83

Prop. 1984/85:45 8

till ca 10,4% av BNP 1983/84. För innevarande budgetår beräknades underskottet i statsbudgeten till 67,3 miljarder kr., vilkel molsvarar ca 8,5% av BNP. Denna positiva utveckling förklaras av dels en väsentligt lägre utgiflstillväxt än tidigare år, dels en snabbare uppgång i slatens inkomster.

Under andra hälften av 1970-talet steg statens utgifter (exkl. statsskuld-räntor) i reala termer med ca 5% per år medan ökningstakten nu är väsentligt lägre. Denna utveckling förklaras av flera faktorer, men av särskild betydelse är den mycket restriktiva utgiflsprövning som numera tillämpas i budgetarbetet och de utgiftsneddragningar som har vidlagits.

Den positiva utvecklingen av statens inkomster förklaras i första hand av att den ekonomiska politiken lett till kraftigare tillväxt i ekonomin och därmed också till att skatteunderlaget har ökat snabbi. Däremol har den samlade skalle- och avgiftskvoten inte undergått några väsentliga förändringar.

De statsfinansiella perspektiven för de kommande åren har behandlats i den långtidsbudget som lades fram våren 1984. Beräkningarna i långtidsbudgeten visar två saker: låga pris- och kostnadsökningar och en god ekonomisk tillväxt är gmndläggande fömtsättningar för att ylleriigare kunna förbättra statens finanser. Detla räcker dock inte. Även vid låg inflationstakt, en positiv reallöneutveckling och utan nya utgiftsålaganden ligger budgetunderskottet kvar på oförändrad nivå under hela femårsperioden. Orsaken härtill är framför allt de alltjämt snabbt stigande utgifterna för räntor på den sedan mitten på 1970-talet snabbt växande statsskulden. För att dra ned underskottet krävs således aktiva budgetförslärkande åtgärder.

Dessa frågor tas också upp i långtidsutredningen som regeringen behandlar i en särskild proposition. Som jag nyss nämnt anges i propositionen som mål att den offentliga sektoms finanser bör vara i balans år 1990. För att uppnå detta krävs ytterligare påtagliga minskningar av del slalliga budgetunderskottet. Omfattningen av de årliga budgetförstärkningarna får dock bestämmas utifrån bl. a. stabiliseringspolitiska överväganden. Härav följer att budgetutvecklingen måste följas löpande. 1 nuvarande konjunkturläge måste inriktningen vara alt åtgärder snabbt bör sättas in om underskottet tenderar alt öka igen.

För innevarande budgetår har i den av riksdagen fastställda statsbudgeten underskottet beräknats till drygl 67 miljarder kr. På grundval av riksrevisionsverkets första prognos för innevarande budgetår och del övriga underlag som föreligger kan konstateras att det finns en tendens all underskottet ökar jämfört med statsbudgeten. 1 första hand beror denna förändring på ökande statsskuldräntor samt utgiftsökningar till följd av slörre pris- och lönestegringar än vad som tidigare antagits. Vidare är del, som jag tidigare anfört, angeläget all förstärka vissa arbelsmarknadspolitiska insatser, vilkel ocksä leder till ökade utgifter på statsbudgeten.

Prop. 1984/85:45 9

Jag vill understryka all den tendens lill ökat utgiftstryck som kan iakttas också gäller budgetåret 1985186. Utgiftsökningar för 1984/85 innebär att man i budgeten för 1985/86 ulgår från en högre bas än vad som låg i beräkningarna i vårens långtidsbudget. Härtill kommer att del material myndigheterna redovisat inför nästa års budget också visar på en större volymtillväxt än vad som fömlsågs i långtidsbudgeten. Detla gäller ett flertal områden, l.ex. statsbidragen till barnomsorg och gymnasieskola samt utgifter för exportkreditgarantier. Utgiflema för folkpensioner ökar genom all omfattningen av pensionstillskotten inte minskar i den takt som antagits. Vid nuvarande bedömningar av de internationella räntornas utveckling, måste man vidare räkna med större räntekostnader för den svenska slatens upplåning.

Mot bakgmnd av vad jag här har redovisal om tendenser till ökat budgeiunderskoll för innevarande budgetår, är det enligt min mening nödvändigt att snabbt vidta budgetförslärkande ålgärder. Utsiktema för budgetåret 1985/86 visar att sådana förstärkningar behövs också i etl längre perspektiv.

I det följande föresläs vissa skattehöjningar. Del är främsl genom åtgärder på budgetens inkomstsida, som det går att snabbt åstadkomma positiva effekter på statsfinanserna. Härtill kommer att några av förslagen - höjd bensinskatt och höjd charterskatl - även direkt får en positiv effekt på bytesbalansen, framför allt genom att oljeimporten begränsas.

Dessa ålgärder är dock inte tillräckliga för att uppnå en acceptabel utveckling av statsfinanserna. Det krävs också åtgärder på utgiftssidan för att säkerställa att budgetunderskottet utvecklas på etl tillfredsställande säll. Granskningen av utgifterna bör ske samlat i det reguljära budgetarbetet. För detta arbete gäller att alla möjligheter att dra ned utgifter måste tas till vara. De få särskilt angelägna utgiftsökningar som kan bli aktuella måsle i sin helhel finansieras genom neddragning av andra utgifter. Vidare måste myndigheternas egna anslag budgeteras myckel återhållsamt samtidigt som krav ställs på en fortsalt produktivitetsutveckling.

Del är idag för tidigt alt med någon precision bedöma budgetunderskottets storiek budgetåret 1985/86. Detta kan göras först när budgetarbetet är slutfört. Genom de förslag till inkomslförstärkande åtgärder och med hänsyn tagen till de förslag till utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken som presenteras i det följande, räknar jag med att det skall vara möjligt att hålla budgetunderskottet för innevarande budgetår under 70 miljarder kr. För budgetåret 1985/86 bedömer jag att de föreslagna åtgärderna sammantagna ger en positiv effekt på budgetsaldot om ca 4 miljarder kr.

Också i elt något längre perspektiv kommer del att krävas en stram budgetpolitik för att successivt minska underskottet i statens finanser. Regeringens slutsats från tidigare propositioner, att del krävs ett långsikligl och systematiskt arbete för att sanera statsfinanserna, slår fast.

Prop. 1984/85:45 10

5 Förslag till åtgärder

Jag kommer senare idag alt lägga fram förslag om en höjning av bensinskallen med 50 öre per liter. Åtgärden är motiverad av flera skäl. Statsbudgeten förstärks. En viss begränsning av inhemsk efterfrågan sker samtidigt som oljeimporten minskar med en förbällrad bytesbalans som följd. Del svenska bensinpriset är idag bland de lägsta i Europa och bensinförbrukningen i vårt land har sedan en lid tillbaka äter ökat. Detta strider mot strävandena att begränsa oljeimporten. Även miljöpolitiska skäl talar för en höjning av bensinskatten. Även kilometerskallen bör höjas. Med hänsyn till de längre körsträckorna i Norrlands inland bör kompensationen inom ramen för fordonsskallen höjas från 120 kr. till 200 kr.

Vidare läggs förslag fram om höjning av elskatten med 2 öre per kWh. Även denna höjning är önskvärd med hänsyn till strävandena alt spara energi. Jag vill i delta sammanhang erinra om att regeringen har föreslagit riksdagen bl.a. all skallen på kol höjs och att en skatt införs pä naturgas. Jag vill understryka alt det är anfreläget med fortsatta insatser för att spara energi och ersälla olja.

Jag föreslär vidare att reseskallen höjs med 50 kr. till 200 kr. Den har varit nominellt oförändrad i fyra år. Även detta förslag är motiverat av bytesbalansskäl. Genom de åtgärder som jag nu nämnt förstärks statsbudgeten med inemot 4 miljarder kr.

Regeringen har i en särskild proposition föreslagit höjning av tobaksskatten och skatten på alkoholdrycker. Dessa skaltehöjningar sker i första hand av alkoholpolitiska och allmänna hälsopoliliska skäl. För cigarretter uppgår höjningen till 2 öre/st. Vidare höjs skatten på alkoholdrycker, sä att priset på starköl, starkvin och sprit ökar med ca 5%, medan priset på lätlvin stiger med ca 10%. Dessa höjningar beräknas medföra elt inkomst-tillskoll om 400 milj. kr. till budgeten. Dä har hänsyn lagits till skattehöjningarnas effekt på konsumtionens storlek.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag alt lägga fram vissa förslag till arbelsmarknadspolitiska insaiser. 1 1984 års budgel-propositon och kompletleringsproposition har regeringens politik för budgetåret 1984/85 på detla område presenterats. Denna innebär all ansträngningarna i nu rådande konjunkturläge bör inriktas mol alt förmedla arbetslösa lill det ökande anlalel lediga platser. Därmed får de arbetssökande anställning på den reguljära arbetsmarknaden samtidigt som fömtsältningarna för en industriell expansion förbätlras. Främst i della syfte har det s.k. rekryteringsstödet för näringslivet införts.

Antalet långtidsarbelslösa har ökat under senare tid. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden för denna grupp stiger dessutom. De förslag som läggs fram idag syftar främst till att skapa möjligheter för de långtidsarbetslösa att komma in på arbelsmarknaden. Elt kommunall rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa inrättas. Vidare föreslås särskilda medel för en försöksverksamhet med samarbete mellan länsarbetsnämnd och Stockholms kom-

Prop. 1984/85:45 11

mun, samt nya finansieringsregler för beredskapsarbete för personer med socialmedicinska handikapp. Båda dessa åtgärder riktar sig främst mol långtidsarbetslösheten. Dessulom tilldelas AMS yUeriigare medel för rek-ryteringsplalser och enskilda beredskapsarbeten i näringslivet. Slutligen anvisas vissa ytterligare resurser för att stödja byggsysselsättningen i skogslänen kommande vinter.

Jag överväger att senare återkomma till regeringen med förslag som rör avsättningar från företagens vinster till olika typer av investeringsfonder. Jag vill emellertid redan i detla sammanhang redovisa huvuddragen i förslagen.

Utnyttjande av de allmänna och de särskilda investeringsfonderna leder till en kraftig stimulans av investeringar i realkapital under de närmasle åren. Någon slörre effekt på företagens investeringar i utbildning, forskning och utveckling har dessa fonder emellertid inte. I ett läge med hög lönsamhet i företagen finns del anledning överväga att i särskild ordning styra vinstmedel till investeringar i sådan framtidsinriktad verksamhet. Härigenom kan de anställda garanteras att medlen långsiktigt används för att skapa arbete i och utveckla del egna företaget. Förnyelsefonder av detta slag bör, om de kommer lill stånd, ta sikte på alt främja utbildningen av anställda samt forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av betydelse för företagen.

Skyldigheten att betala in medel på förnyelsekonto kan lämpligen omfatta företag vars vinst under 1985 är minst 500 000 kr. Inbetalningen bör uppgå till 10% av vinsten.

Ell allmänt villkor för all etl förelag skulle ges tillstånd att använda sin förnyelsefond bör vara att förelagels anställda släller sig bakom ansökningarna. Förnyelsefonder kan därigenom spela en vikiig roll t.ex. vid planering och genomförande av etl förelags utbildningsprogram.

Vidare skulle kunna gälla att medel som inte utnyttjas för angivet ändamål bör betalas tillbaka till förelaget efter fem år. I övrigi bör förnyelsefonderna ges i slort sett samma utformning som de särskilda investeringsfonderna.

En annan fråga gäller de allmänna investeringsfonderna. Vid avsättning lill en sådan fond måsle ell belopp molsvarande halva fondavsättningen betalas in lill riksbanken. Delta innebär att själva fondavsättningen ökar företagets likviditet. Inbetalningen till riksbanken är nämligen regelmässigt lägre än den skattelättnad som avsättningen medför. Detta leder i sin tur till all del är lönsamt även för ett företag som saknar investeringsplaner att göra avsättning till allmän investeringsfond.

Den nu beskrivna effekten är enligl min uppfaltning inle önskvärd. Skäl kan därför anföras för att höja inbelalningskvolen från nuvarande 50% till 75%. Höjningen bör i princip tillämpas redan på 1984 års inkomster, dvs. på inbetalningar fr.o.m. våren 1985. En sådan åtgärd är inle bara ägnad att begränsa likviditetstillväxfen i ekonomin utan innebär också alt utbetalningen i samband med utnyttjande av fonden höjs från 50% till 75% av

Prop. 1984/85:45 12

investeringsbeloppet. Fonden blir därigenom intressant att använda inte bara för anskaffande av realkapital utan också för andra slags investeringar.

En konkret fråga som berör fondulnyltjande bör också anmälas i delta sammanhang. Det gäller möjligheten alt finansiera anskaffning av personbilar med fondmedel. De allmänna investeringsfonderna kan fn. användas för anskaffning av inventarier, däribland personbilar, som levereras före den I april 1985. Med tanke på den starka efterfrågan på den svenska bilmarknaden är del enligl min mening viktigt att den inhemska efterfrågan inle skruvas upp ytterligare. Jag anser mot denna bakgrund alt de allmänna invesleringsfonderna inle längre skall fä ulnytljas för anskaffning av personbilar. Molsvarande ändring bör göras i frisläppsreglerna för de särskilda investeringsfonderna. Begränsningen vad gäller fondulnytljandel bör gälla personbilar som beställs den 24 oktober 1984 eller senare. Vad jag nu föreslagit kräver inte riksdagens medverkan. Mitt förslag föranleder ändringar i förordningarna om frisläpp av investeringsfonder och särskilda investeringsfonder. Jag återkommer senare denna dag i fråga om dessa författningsändringar.

Statsråden Feldt och Leijon utvecklar härefter närmare de åtgärder som hör till vederbörande ansvarsområde. Anförandena redovisas i underpro-lokollen för resp. departement.

6 Hemställan

Statsrådet Feldt avslutar:

Med hänvisning lill vad jag och statsrådet Leijon har anfört hemställer jag att regeringen i en proposilon

dels godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat,

dels förelägger riksdagen vad jag och statsrådet Leijon har anfört för de åtgärder och de ändamål som vi har hemställt om.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

Prop. 1984/85:45 13

Bilaga I

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-23

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

ÄTGÄRDER INOM FINANSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

1 Inledning

1 del föregående har jag lämnal en redogörelse fördel ekonomiska lägel och de olika inslagen i det ekonomisk-poliliska program som nu läggs fram. Jag skall nu ta upp den närmare utformningen av åtgärderna pä beskall-ningsområdei. Det är fråga om en höjning av bensinskatten med 50 öre per liter och en därav betingad höjning av kilomeierskatten, en höjning av skatten på elektrisk kraft med 2 öre per kilowattimme och en höjning av skatten på charterresor med flyg till utlandet med 50 kr.

2 Bensinskatt

Skatten på bensin, gasol för motordrift och motoralkoholer ugår enligl lagen (1957:262) om allmän energiskatt (omtryckt 1984:154) och lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senast 1984: 187) med följande belopp (öre/liter):

Energiskall Bensinskatt S:a

Bensin 34 143 177

Gasol 53 39 92

Motoralkoholer 34 46 80

Vidare utgår avgift för bensin med 6 öre per liter enligl lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol (omtryckt 1982:451, ändrad senast 1983: 1103).

Prop. 1984/85:45 14

I enlighet med vad jag nyss har anfört bör skatten på bensin nu höjas med 50 öre per liter. Skatten blir då sammanlagt 227 öre per liter. 1 fråga om gasol för moiordrift uttalades i prop. 1983/84: 28 att skatten borde höjas i etapper tills skatten per liter är ca 60% av skatten på bensin. Jag anser därför all skallen nu bör höjas med 40 öre per liter. Skallen kommer då att bli ca 58% av skatten på bensin. När del gäller motoralkoholer bör i enlighet med vad som uttalades i nämnda proposition skatten höjas med 25 öre per liter.

Skattehöjningarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Jag föreslår därför att de nya skattesatserna tillämpas fr.o.m. den I december 1984.

Erfarenheterna från tidigare skattehöjningar visar att konsumentpriserna regelmässigt höjs med skattens belopp fr.o.m. ikraftträdandet. Skattskyldigheten för de varor som då finns i lager i delaljhanddsledet har vanligen inträtt vid leveransen lill detaljhandlaren. Varorna har därför förvärvals med den gamla, lägre skattesatsen. Vid försäljningen uppkommer en extra vinst för säljaren. I del nu aktuella fallet uppgår den till 50 öre per liter bensin. En effekt av den storieksordningen bör enligt min mening inte godtas. Jag förordar därför alt en särskild lagerskatt tas ul för beskattad bensin som finns i lager vid ikraftträdandet.

Skatten bör tas ul av dem som inte är regislrerade som skallskyldiga enligt lagen om bensinskatt och vilkas lager därför består av beskattad bensin. Enligt 5§ första stycket 1 nämnda lag inträder skattskyldigheten bl.a. när bensin levereras lill eget försäljningsställe för delaljförsäljning som inle utgörs av depå. Även den som är registrerad som skaltskyldig kan därför ha ett beskattat lager av bensin. Lagerskatten bör omfatta även sådan bensin.

Av praktiska skäl bör lagret omfatta minsl 10000 liter för all skyldighet all belala skall skall föreligga. Deklaration bör lämnas senast den 15 januari 1985, då skallen också skall betalas. Riksskatteverket bör vara beskattningsmyndighet och lagen (1984: 151) om punktskatter och prisreg-leringsavgifier skall i relevanta delar tillämpas. Vidare bör skatlebrottsla-gen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skaiteford-ringar göras tillämpliga på lagerskatten.

3 Vägtrafikskatt

Höjningen av skatten på bensin bör bl.a. för att inle rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon förenas med en höjning av skallen även på de dieseldrivna fordonen och deras släpvagnar.

Vägtrafikskall utgår enligt vägtrafikskattelagen (1973:601, omtryckt 1984:256), VSL, i form av fordonsskatt och kilometerskau. FordonsskaU tas ul såväl för bensindrivna som för dieseldrivna fordon samt för enstaka fordon som drivs på annal säll. Kilometerskall las dock endasl ul för

Prop. 1984/85:45 15

fordon som inle är bensin- och gasoldrivna, saml för släpvagnar lill sådana fordon. För dessa fordon molsvarar kilomeierbeskaiiningen en säi skild bränslebeskatlning. För t.ex. dieselolja utgår dock även energiskatt och avgift enligl lagen om sårskild avgift för oljeprodukter och kol. För vissa dieseldrivna fordon, trafiklraktorer och registrerade molorredskap, las inle kilomelerskall ul. I slällel ulgår en förhöjd fordonsskall för dessa fordon. En sådan förhöjd fordonsskall las även ul för släpvagnar lill dessa irafiktraklorer och molorredskap.

Vid tidigare mer betydande höjningar av bensinskatten (1978, 1979 och 1980) har även kilomeierskallesalserna räknais upp. Även den tidigare nämnda förhöjda fordonsskallen på trafiklraktorer m.m. har justerats. Därigenom har en rättvis nivå för beskattningen av olika fordon kunnat bibehållas. Motsvarande justeringar av kilometerskatten och fordonsskatten erfordras även vid den av mig nu föreslagna bensinskattehöjningen. I det följande behandlar jag de olika fordonskaiegorierna för sig eftersom förhållandena för dem är olika.

Personbilar

Den samlade beskattningen av bensin- resp. dieseldrivna personbilar bör vara utformad så alt skatten per körd vägslräcka är lika hög för resp. kategori. Vid en jämförelse bör för bensinbilarna beaklas bensinskatten, energiskatten och den särskilda avgiften på bensin och för diesdbilarna beaklas kilometerskalten saml energiskatten och den särskilda avgiften på dieseloljan. Inom finansdepartementet har sådana jämförelser genomförts och de visar alt de nuvarande skatlesatserna i genomsnitt medför att bensinbilar och dieselhilar beskattas lika. Om jämförelsen görs för bilar av senaste årsmodell visar den emellertid all diesdbilarna är någol högl beskallade jämfört med molsvarande bensinbilar. Della gäller särskilt de allra lättaste personbilarna. Förhållandet torde bero på att skatten på bensinbilarna jämförelsevis sjunkit något genom att de blivit bränsleeffek-tivare.

Vid de tidigare bensinskallehöjningarna har kilometerskatten för personbilarna höjts med ett belopp per kilometer som svarade mot höjningen av bensinskatten omräknat till öre per kilometer. Beräkningssättet medför att kostnadsökningarna blir desamma för bensinbilarna och för diesdbilarna. Även vid den av mig nu föreslagna höjningen av bensinskatten bör beräkningarna i huvudsak göras pä detta sätt. Höjningen av kilomelerskat-len för de lättaste dieselpersonbilarna bör dock vara någol lägre för att kompensera de nuvarande skillnaderna i beskatlningen.

Kilometerskalten bör då för de lättaste dieselbilarna (skattevikt högst 900 kg) höjas från 100 öre per 10 km till 125 öre per 10 km. medan skatten för t.ex. en bil med skattevikten 1 301 - I 400 kg höjs från 142,5 öre per 10 km till 195 öre per 10 km.

Prop. 1984/85:45 16

Lastbilar och släpvagnar

För de allra lättaste lastbilarna har kilometerskalten vid tidigare bensin-skattehöjningar höjts lika mycket som kilomeierskatten höjts för personbilarna. Detta har motiverats av att dessa lastbilar i viss mån är substitut för personbilarna. Även nu bör höjningen för dessa lastbUar vara av samma storleksordning som skattehöjningen för de dieseldrivna personbilarna. Detta är motiverat även av att del finns många bensindrivna lätta lastbilar och bussar, vilka omfaltas av bensinskaltehöjningen.

För lunga lastbilar, och för släpvagnar till dessa, har vid tidigare höjningar av bensinskatten höjningarna av kilometerskatten genomgående varit procentuellt lika stora som bensinskattehöjningen. Enligt min mening bör emellertid nu skattehöjningarna för dessa fordon begränsas. För detta talar bl.a. all mer underlag behövs för alt bedöma om beskatlningen är rätt avvägd i förhållande lill de koslnader som laslbilstrafiken förorsakar. Frågan om olika irafikgrenars kostnader och avgifter är f.n. föremål för en särskild översyn inom regeringskansliet. Kilometerskatten för tyngre lastbilar och släpvagnar bör därför höjas i mindre utsträckning än bensinskatten. Jag föreslår alt skatten höjs ca hälften så mycket som bensinskatten.

För lätta släpvagnar, husvagnar etc, samt för släpvagnar till bensindrivna lastbilar har vid tidigare bensinskattehöjningar inte någon höjning av fordonsskaitesatserna skett. Detla har motiverats av att användningen av dessa fordon vanligen också fördyras av den höjda bensinskallen. Inte heller nu bör fordonsskatten för dessa fordon justeras.

Bussar

För lätta bussar har kilometerskatiehöjningarna vid tidigare bensinskai-lehöjningar beräknats på samma säu som för de lätta lastbilarna. Samma principer bör tillämpas även nu.

För de tyngre bussarna, som i huvudsak används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran, har de tidigare kilometerskatiehöjningarna begränsats. För medeltunga bussar har skattehöjningarna varit måttliga och för de tyngsta bussarna procentuellt sett små. Det innebär all kilometerskalten för de flesta bussarna nu är obetydligt högre än kilometerskalten för slörre personbilar.

Jag anser all kilometerskalten för bussarna nu bör höjas i samma grad som skatten höjs för laslfordonen. Med hänsyn till de relalivi låga skattesatserna blir höjningarna ändå måttliga.

Trafiktraktorer och registrerade motorredskap samt släpvagnar till dessa

Kilometerskatt utgår, som jag tidigare nämnt, inte för brännoljedrivna trafiklraktorer och registrerade molorredskap. I slällel ulias en förhöjd

Prop. 1984/85:45 17

fordonsskatt för dessa fordon, där förhöjningen svarar mot tidigare bränn-oljebeskallning. Vid tidigare höjningar av bensinskatten har denna del av fordonsskatten höjts i ungefär samma förhållande som bensinskattehöjningen. Samma principer bör tillämpas nu. Del innebär att höjningen av fordonsskatten för dessa fordon begränsas till ca hälften av höjningen av kilometerskalten för lastbilarna och deras släpvagnar.

Även för släpvagnar till dessa traktorer och motorredskap bör en motsvarande höjning av kilometerskatten göras.

Utländska fordon

Enligt lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är regislrerade i riket (omtryckt 1984:257) tas kilometerskall ut för utomlands regislrerade brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna bussar samt för släpvagnar till sådana fordon, när de används här i landet. Skatten uppbärs av tullverket. Den är av samma storleksordning som kilometerskalten för svenskregistrerade fordon, men skattesatserna är avrundade.

Kilomeierskatten för dessa fordon bör, på samma sätt som skett vid tidigare kilometerskattehöjningar, höjas i samma utsträckning som för de svenskregistrerade fordonen.

Ikraftträdande

Höjningen av vägtrafikskatten bör av praktiska skäl träda i kraft först den I mars 1985. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avstämpling i kilometerräknare.

4 Kompensation till glesbygden för bensinskattehöjningen

För personbilar, både bensin- och dieseldrivna, som hör hemma i vissa glesbygdskommuner ulgår enUgt 12 a § VSL fordonsskatten med ett 120 kr. lägre belopp per år än annars. Det är i sammanlagt 36 kommuner i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som en sådan nedsättning av fordonsskatten sker. Kommunema anges i en särskild bilaga 3 till VSL. Området med skattenedsättning innefattar stödområdena 5 och 6.

Skattenedsättningen beaktas vid de vanliga debiteringarna av fordonsskatt. Skatten för en personbU sätts ned om ägaren vid skattedebUeringen har sin adress enligt bUregistret i någon av de angivna kommunerna.

Denna nedsättning av fordonsskatten infördes i samband med en bensinskattehöjning år 1979. Nedsättningen med 120 kr. avsåg dessutom bl.a. 2 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 45

Prop. 1984/85:45 18

all ge kompensation även för de s.k. zonlillägg som las ut vid oljebolagens bensinleveranser.

Enligl min mening bör även vid den av mig nu föreslagna höjningen av bensinskatten och kilometerskalten kompensation ges till glesbygdsbilisterna. Kompensationen skall säkerställa att de som bor i glesbygd inte fär en i förhällande lill andra försämrad situation genom de höjda skatterna. Kompensationen skall därtör inle avse att la bort hela effekten av skallehöjningarna för glesbygdsborna, ulan endasl att höjningarna för dem inle blir större än för andra.

En relativt omfattande undersökning av regionala skillnader i personbilarnas körsträckor genomfördes år 1979 av statens vågverk, bl.a. för vug-irafikskalteulredningens (B 1977:05) räkning. Därvid beräknades all riksgenomsnittet för personbilarnas körsträckor var I 435 mil per år. Del kan dock antas alt riksgenomsnittet sedan dess har sjunkit. För enskilda regioner (undersökningen omfattade s.k. A-regioner) varierade genomsnittskörsträckorna från drygt 1 200 mil till ca 1 670 mil per år. 1 de regioner som hade längst medelkörsträcka var denna således ca 235 mil över riksgenomsnittet. Detta var fallet för vissa områden i Norrlands inland. Nägon helt entydig bild gav undersökningen dock inte. Det fanns även regioner i södra Sverige där körsträckorna genomsnittligt var långa.

Dessa beräkningar låg bakom den kompensation i form av sänkt fordonsskall som införts inom stödområdena 5 och 6. Det finns enligl min mening skäl all anta att de genomsnittliga körsträckorna inom dessa områden fortfarande är ca 200 mil per år längre än riksgenomsnittet. En bensinskattehöjning med 50 öre per liter innebär då etl ökal kompensalionsbehov om knappt 100 kr per år och fordon. Jag förordar därför au fordonsskaiie-nedsättningen höjs från 120 till 200 kr per år. Därigenom blir höjningen av bensin- och kilomeierskatterna genomsnittligt sett inte mer kännbara för de som bor inom de angivna områdena än för de flesta andra bilister.

Ökningen av kompensationen till glesbygdsbilisterna bör genomföras i samband med debiteringar av fordonsskatt som sker I mars 1985 eller senare.

5 Skatt på elektrisk kraft

Skatt pä elektrisk kraft utgår enligt lagen om allmän energiskatt med 4,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i vissa i lagen angivna kommuner, framför allt i de nordliga delarna av landel, och med 5,2 öre per kilowattimme i övriga fall. Den kraft som förbrukas i industriell verksamhei beskattas dock efter skattesatsen 3 öre per kilowattimme.

Skatt på elektrisk kraft som produceras i vissa vattenkraftverk ulgår också enligt lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft (ändrad

Prop. 1984/85:45 19

senast 1984:163). Vidare ulgår avgift på elektrisk kraft enligl lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft frän kärnkraftverk.

Jag har i det föregående förordat att den allmänna energiskatten på elektrisk kraft höjs med 2 öre per kilowattimme. Höjningen bör vara generell och alltså omfatta elektrisk kraft oberoende av nu gällande skattesats.

Höjningen bör träda i kraft den 1 december 1984 och förenas med särskilda övergångsbestämmelser på grund av del praktiska förfarande som tillämpas med mälaravläsningar.

6 Skatten på vissa resor

Reseskall ulgår för utrikes charterresor med flyg enligt lagen (1978:144) om skall på vissa resor (ändrad senast 1984:160). Skatten är 150 kr. per passagerare. För barn under 12 år ulgår ingen reseskatt. Reseskall finns även i Norge och Danmark och bestämmelserna är i allt väsentligt desamma i de tre länderna. Skatten är 150 kr. i Norge och 180 kr. i Danmark.

Enligt min mening bör reseskatten nu höjas med 50 kr. till 200 kr. per passagerare. Höjningen bör gälla från och med den I januari 1985. Genom särskilda övergångsbestämmelser bör anges att den högre skallen endasl gäller sådana resor som är avsedda att starta den 1 januari 1985 eller senare. Vidare bör anges alt den lägre skatten tillämpas på sådana resor som har beställts av passagerare före den 24 oktober 1984 för avresa före den I april 1985.

7 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om lagerskatt på viss bensin,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

4. lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon som inte är registrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

7. lag om ändring i skattebrollslagen (1971:69),

8. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Lagförslagen bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.1. Lagförslagen avser främst procentsatser, belopp m.m. och är således av den beskaffenheten att lagrådets hörande skuUe sakna betydelse. Med

Prop. 1984/85:45 21

Bilaga l.l

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt utgår med 1 krona 43 öre Skatt ulgår med I krona 93 öre

per liter, om annal inte sägs i andra per liter, om annal inle sägs i andra

eller Iredje stycket. eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre al- För metanol, etanol och högre al
koholer utgår skatten med 46 öre koholer utgår skatten med 71 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i I § första blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 46 den inblandade alkoholen med 71
öre per liter och med I krona 43 öre öre per liter och med 1 krona 93 öre
per liter för blandningen i övrigt. per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39 För gasol utgår skatten med 79

öre per liter. öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inle inräknas smöijolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte beräknas på sådani sätt eller sker faktureringen inte enligl vedertagna grunder, fär beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den I december 1984.

' Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274.

- Senaste lydelse 1984: 187.

Rättelse: S. 28, under E rad 10 kol. 1 Står: 301 Rättat till: 1 301 under E rad 11 kol. 3 Står: 2225 Rättat till: 2 190 under E rad 12 kol. 3 Står: 8235 Rättat till: 8190

Prop. 1984/85:45 22

2 Förslag till

Lag om lagerskatt på viss bensin

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som vid ikraftträdandet av denna lag inle är registrerad som skattskyldig enligl 4§ lagen (1961:372) om bensinskatt och som då innehar varor som avses i I § nämnda lag skall lill staten belala skatt enligt denna lag (lagerskatt). Detsamma gäller den som är registrerad och som vid samma tidpunkt innehar sådana varor för vilka skattskyldighet har inträtt enligt 5§ första stycket 1 lagen om bensinskall därför att varoma har levererats till ell eget försäljningsställe eller lagits i anspråk för annat ändamål än försäljning.

2 § Lagerskatt tas ut för varor som är skattepliktiga enligl lagen (1961:372) om bensinskatt och för vilka skattskyldighet enligt den lagen har inträtt före den 1 december 1984.

3 § Lagerskatt tas ut endast till den del lagret omfattar mer än 10000 liter.

4 § Lagerskatten utgör

1. för bensin 50 öre per liter

2. för metanol, etanol och högre alkoholer 25 öre per per liter

3. för gasol 40 öre per liter.

Ingår en alkohol som anges i första stycket 2 i en blandning som avses i 1§ första stycket a) eller b) lagen (1961:372) om bensinskatt tas lagerskatten ut för den inblandade alkoholen med 25 öre per liter och med 50 öre per liter för blandningen i övrigt.

5 § Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration tUl
riksskatteverket om sitt innehav av skattepliktiga varor. Deklarationen
skall ta upp de lagrade varomas art och kvantitet, lagringsplatserna, den
använda mätningsmetoden och skattens belopp.

Deklarationen skall ha kommit in lill riksskatteverket senast den 15 januari 1985. Skatten skall senast samma dag vara inbetald tUl verket.

Deklarationen skaU avges på heder och samvete samt upprättas på blankett enligt formulär som faststäUs av riksskatteverket.

6 § Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i
fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap. 1 -9 §§, 5 kap. 1 § första
och andra styckena, 3-5 §§ och 9§, 6kap. samt 7 kap. 5§ skaU inte
tillämpas. Vad som föreskrivs i 4 kap. 2§ första stycket skall gälla om
deklarationen har kommit in senast den 15 januari 1985. Restavgift enligt 5
kap. 8§1 skall tas ut om skattebeloppet inte har betalats senast den 15
januari 1985. Ränta enligt 5 kap. 12§ första stycket 1 utgår från den 15
januari 1985.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1984.

Prop. 1984/85:45			24
Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)
Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Skatlevikt. S kilogram gi	katl. kronor
	Skatlevikt. S kilogram gi	rund-	tilläggsbelopp
	belopp		för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen
A Motorcyklar
I Tvåhjulig motorcykel	0- 75	100	0
ulan sidvagn	76-	125	0
2 Annan motorcykel	0-	200	0
B Personbilar	0- 900	3.55	0
	901-	445	90
C Bussar
I Buss som är	0- 1600	.355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan buss	0- 1600	355	0
	1601- 3000	391	36
	3001- 7000	895	14
	7001-10000	1455	35
	10001-30 000	2 505	61
	.30001-	14705	0
D Lastbilar
1 Lastbil som är	0- 1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	.391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängs-
vagn med två
hjulaxlar	0- 1600	540	0
	1601- 3000	565	25
	3001- 6000	915	44
	6001-10000	2 235	56
	10001-14000	4 475	125
	14001-	9475	220
med tre eller	0- 1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3001- 6000	915	50
	6001-11000	2415	62
	1I00I-I5000	5515	75
	I500I-I8000	8515	88
	18001-23000	11 I.S5	160
	23001-27000	19 155	1.36
	27001-	24.595	0

0-	1600	355	0
1601-	3000	391	36
3001-	6000	895	7
600)-	WOOO	) )05	25
10001-	14000	2 105	72
I400I-	17000	4 985	129
17001-		8855	169
0-	1600	355	0
1601-	3000	391	36
3 001-	6000	895	4
6001-	11 000	1015	13
11001-	15 000	1665	57
15001-	18000	3 945	101
18001-	27 000	6975	126
27001-		18315	0
0-	1300	370	0
1301-	3 000	425	55
3001-	7000	1360	95
7001-		5 160	168
0-	■ 1300	535	0
1301-	- 3 000	620	85
3 001-	- 7000	2065	140
7 001-		7665	245
0-	- 2 500	150	0
2 501-		225	0
0-	■ 1000	150	0
lOOI-	- 3000	170	21

2.2 utan anordning för påhängs- vagn med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

E Traktorer och molorredskap

1 Tranktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja

2 Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med brännolja

3 Traktor klass U

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med
skatlevikt högst

3 000 kilogram

3001-	580	11
3001-13000	580	9
13001-	1480	0
3001-13000	580	6
13001-	1 180	0

2 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram,
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel
med två hjul
axlar

med tre eller Oera hjulaxlar

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilomelerskatte pliktigt fordon tas skatt Ul enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

3 Kilomelerskatte-pliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

Släpvagnar med skatlevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett registrerat molorredskap' med en hjulaxel

med tvä hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

3001-	5000	630	57
5001-	■ 8000	1770	87
8001-		4 380	161
3001-	■ 8000	610	31
8001-	-11000	2 160	62
IIOOI-	-14 000	4 020	93
14001-		6810	130
3001-	- 5 000	320	24
5 001-	- 8000	800	31
8001-		1730	52
3001-	- 8000	310	17
8001-	-11000	1 160	31
11001-	-14 000	2090	47
14001-	-17000	3.500	62
17 001-		5.360	68
3001-	-11000	300	11
IIOOI-	-17000	1 180	24
17001-	-25000	2 620	40
25001-	-32000	5 820	53
32001-		95.30	0

3001-	- 8000	830	57
8001-		3680	127
3 001-	- 8000	820	34
8001-	-11 000	2520	85
11001-	-17000	5070	216
17001-		18030	221
3001-	-11000	730	28
11001-	-14 000	2 970	72
14001-	-20000	5 130	113
20001-	-25000	11910	137
25001-	-30000	18 760	143
30001-	-35000	25 910	lOl
35001-	-	30960	6

Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt, 5 kilogram g	ikatt, kronor
	Skattevikt, 5 kilogram g	:rund-	tilläggsbelopp
	belopp		för varje helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen
A Motorcyklar
I Tvåhjulig motorcykel	0- 75	100	0
utan sidvagn	76-	125	0
2 Annan motorcykel	0-	200	0
B Personbilar	0- 900	355	0
	901-	445	90
C Bussar
I Buss som är	0- 1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan buss	0- 1600	355	0
	1601- 3000	391	36
	3001- 7000	895	14
	7001-10000	1455	35
	10001-30000	2505	61
	30001-	14705	0
D Lastbilar
I Lastbil som är	0- 1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drift endast	3 001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängs-
vagn med två
hjulaxlar	0- 1600	540	0
	1601- 3000	565	25
	3001- 6000	915	44
	6001-10000	2235	56
	10001-14000	4475	125
	14001-	9475	220
med tre eller	0- 1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3 001- 6000	915	50
	6001-11000	2415	62
	11001-15000	5515	75
	15001-18000	8515	88
	18001-23000	II 155	160
	23 001-27000	19 155	136
	27001-	24 595	0

2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

E Traktorer och motorredskap

Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med annal drivmedel än brännolja Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med brännolja Traktor klass II

F Släpvagnar

Släpvagnar med skatlevikt högst 3 000 kilogram Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

0-	1600	355	0
1601-	3 000	391	36
3 001-	6000	895	7
6001-	10000	1 105	25
10001-	14 000	2105	72
14001-	17000	4985	129
17001-		8855	169
0-	1600	355	0
1601-	3000	391	36
3001-	6000	895	4
6001-	11000	1015	13
IIOOI-	15000	1665	57
15001-	18000	3945	101
18001-	27000	6975	126
27001-		18315	0
0-	1300	370	0
1301-	3000	425	55
3001-	7000	1360	95
7001-		5 160	168
0-	1300	570	0
1301-	• 3 000	660	90
3001-	- 7000	2190	150
7001-		8190	260
0-	- 2500	150	0
2 501-		225	0
0-	1000	150	0
1001-	3000	170	21

3001-	580	11
3001-13000	580	9
I300I-	1480	0
3 001-13 000	580	6
13001-	1 180	0

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för pähängsvagn med en hjulaxel

med ivä eller ner;i hjulaxlar

andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller Oera hjulaxlar

4 Släpvagnar med skattevikl över 3 000 kilogram, som dras av en Iratlklraklor eller ell legi-slieral molorredskap-med en hjulaxel

med ivä hjulaxlar

med ire eller flera hjulaxlar

3 001-	• 5000	630	57
5 001-	- 8000	1770	87
8001-		4 380	161
3 001-	- 8000	610	31
8001-	-11 000	2 160	62
11001-	-14 000	4 020	93
14001-		6810	130
3 001-	- 5000	320	24
5001-	- 8000	800	31
8001-		1730	52
3001-	- 8000	310	17
8001-	-11000	1 160	31
11001-	-14 000	2 090	47
14001-	-17 000	3 500	62
17 001-		5 360	68
3001-	-11000	300	11
11001-	-17 000	1 180	24
17001-	•25 000	2 620	40
25001-	-32 000	5 820	53
32001-		9.530	0

3 001-	- 8 000	890	60
8 001-	-	3 890	135
3 001-	- 8 000	880	.i5
8001-	-11 000	2 6.W	90
llOOi-	-17 000	5 330	2.W
17001-	-	19130	240
3 001-	-11000	780	30
11001-	-14000	3180	75
14 001-	-20000	5 4.W	120
20001-	-25 000	126.0	145
25001-	-30000	19880	155
.30 001-	-35000	276.W	no
35 001-	-	33 130	7

Kilometerskatt
Fordonsslag	Skattevikt, Skatt	, öre för 10 kilometer
	kilogram grund	tilläggsbelopp
	belopp för varje helt
		hundratal kilo-
		gram	1 över den
		lägst	a viklen i
		klassen
1 Personbil	0- 900	100	0
	901-	108,5	8.5
2 Buss	0- 1600	119	0
	1601-	119.3	0,3
3 Lastbil
3.1 med anordning	0- 1600	199	0
för påhängs-	1601-	200	1.45
vagn
3.2 annan lastbil	0- 1600	119	0
	1601-	120	1.03
4 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram,
som dras av ett
kilomelerskalle-
plikligt fordon
4.1 slyraxel för
påhängsvagn
med en hjul-
axel	3001-	65	1.90
med två eller
flera hjul-	3 001-	60	1.30
axlar
4.2 annan släpvagn
med en hjul-
axel	3001-	62	0.55
med två hjul-	3001-11000	61	0.46
axlar	11001-	97.8	0,85
med tre eller	3001-II000	59	0.36
flera hjul-	11001-	87.8	0.68
axlar

Är kilomeierskattepliktig bil inle inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Prop. 1984/85:45

Bilaga 2 till vägtrafikskatlelagen (1973:601)

Föreslagen lydelse Kilomelerskall

Fordonsslag	Skallevikt, kilogram	Skatl	, öre	för 10 kilometer
	Skallevikt, kilogram	grund	i-	tilläggsbelopp
		belopp		för varje helt
				hundratal kilo-
				gram över den
				lägsta vikten i
				klassen
1 Personbil	0- 900		125	0
	901-		139	14
2 Buss	0- 1600		153	0
	1601-		153.3 0.3
3 Lastbil
3.1 med anordning	0- 1600		225	0
for påhängs-	1601-		227	1.65
vagn
3.2 annan lastbil	0- 1600		153	0
	1601-		154	I.IO
4 Släpvagnar med
skallevikt över
3000 kilogram.
som dras av elt
kilomelerskalle-
plikligt fordon
4.1 styraxel för
pähängsvagn
med en hjul-
axel	3001-		75	2.15
med två eller
flera hjul-	3 001-		68	1.50
axlar
4.2 annan släpvagn
med en hjul-
axel	3 001-		71	0.65
med ivå hjul-	3 001-11000		69	0.50
axlar	11001-		109	0.95
med ire eller	3 001-11000		67	0.40
flera hjul-	11001-		99	0.75

axlar

Är kilometerskaliepliklig bil inte inråttad lör drift med brännolja utgår skall med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag tråder i kraft den I mars 1985.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,

som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 lill lagen (1976: 338)' om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 2 tUl lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Nuvarande lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag	Tolalvikt,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
1 Brännoljedrivna lastbilar
1.1 med anordning för
påhängsvagn	0-10000	2,70
	I0O0I-I500O	3.70
	15001-20 000	4.40
	20001-	5.10
1.2 övriga	0-10000	1.70
	10001-15000	2.40
	15001-20000	2.90
	20000-	3.40
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	1.30
	10001-15000	1.55
	15001-20000	1.70
	20001-	1.85
3 Släpvagnar kopplade till
eller avsedda all kopplas
lill brännoljedrivna
lastbilar eller
brännoljedrivna bussar
3.1 Slyraxel för påhängsvagn	0-10000	1.75
	10001-	2.25
3.2 Övriga	10001-15000	1.25
	15001-20000	1.50
	20001-	1.75

Lagen omtryckt 1984:257.

Prop. 1984/85:45 33

Föreslagen lydelse Kilometerskatt

Fordonsslug		Toialvikl,	Skall. kronor för
		kilogram	10 kilometer
1 Brännoljedrivna	lastbilar
l.l med anordni	ng för
påhängsvagr	1	0-10000	3.10
		10001-15 000	4.20
		15 001-20000	5.00
		20001-	5.80
1.2 övriga		0-10000	2.00
		10001-15000	2.75
		15 001-20000	3.30
		20000-	3.90
2 Brännoljedrivna	bussar	0-10 000	1.50
		10001-15000	1.80
		15 001-20000	1.95
		20001-	2.10

Släpvagnar kopplade till eller avsedda alt kopplas till brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna bussar

0-	-10 000	2.00
10001-		2.55
10001-	-15 000	1.40
15001-	-20000	1.70
20001-		2.00

3.1 Slyraxel lör påhängsvagn

3.2 Övriga

1. Denna lag tråder i kraft den I mars 1985.

2. Äldre bestämmelser tillämpas dock forlfarande i fråga om fordon som har förts in i landel före den 1 mars 1985.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. .\r45

Denna lag gäller i fråga om skall eller avgift enligl

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och räUigheler, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskau, lagen (1958:295) om sjö-mansskaU, lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfäUig vinstskatl, lagen (1983:1086) om vinslddningsskalt,

2. lagen (1928:376) om skau på 2. lagen (1928:376) om skall på lotterivinsler, lagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm-pdskaltelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skall på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skaU på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskau, lagen (1978:69) om försäljningsskaU på motorfordon, lagen (1978: 144) om skall på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skau på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skau på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft frän kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skau på vissa drycksförpack-

särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskall, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm-pdskaltelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skaU pä spd, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskau, lagen (1978:69) om försäljningsskaU på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skaU pä vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skall på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skaU på viss dek-trisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984: 351) om tolalisatorskaU, lagen (1984:355) om skau pä vissa dryckesförpack-

3. skatt eller avgift enligl lagen
(1928:376) om skaU på lotterivin
ster, lagen (1941:251) om särskild
vamskaU, lagen (1957:262) om all
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattela
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskau, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skaU på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kämkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpel-

3. skatt eller avgift enligl lagen
(1928:376) om skaU på lotterivin
ster, lagen (1941:251) om särskUd
vamskaU, lagen (1957:262) om all
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattela
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skaU på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskall på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skau på viss dek-trisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kämkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskaU, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpel-

Prop. 1984/85:45 40

Bilaga 2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-23

Föredragande: stalsrädel Leijon

Anmälan till proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

ÅTGÄRDER INOM ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Återhämtningen i den svenska ekonomin fortsäiier. Enligl preliminära beräkningar av siaiisliska centralbyrån ökade BNP under första halvåret i år med 3,5% jämfört med första halvåret i tjol. Tillväxten är lill stor del exporlledd med en ökning av exporten på ca 7,5 9f. Industriinvesteringarna ökar markant. Mellan första halvåren 1983 och 1984 sleg invesleringarna inom gruv- och tillverkningsindustrin med I99f.

Det är normalt all en konjunkturuppgång får effekler pä arbetsmarknaden med betydande eftersläpning. Denna gång har emellerlid effekterna dröjt längre än vanligt. Industrisysselsäuningen ökar nu - för första gången på mer än fyra år. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn fortsätter alt växa. Även inom den offentliga tjänsteproduktionen har vi en positiv utveckling. Den måste dock ses i samband med införandel av ungdomslagen i januari i år.

Arbetslösheten har minskal successivt sedan hösien förra året, även om det skett avvikelser från trenden under enskilda månader. I september månad i år uppgick arbetslösheten lill 3,2 % mol 4,1 % i tjol. Denna utveckling är en följd av dels en förbättrad aktivitet i ekonomin, i synnerhet inom näringslivet, dels ökade insatser för framför allt ungdomsgrupperna. Arbetslösheten bland ungdomar har under heia år 1984 varit lägre än under motsvarande månader förra året. Minskningen är koncentrerad till åldersgruppen under 20 år, för vilken ungdomsplatser och ungdomslagen har slor betydelse. 1 denna åldersgmpp har arbetslösheten i år sjunkit lill en nivå som är lägre än under motsvarande månader någon gång tidigare under 1970-och 1980-talen.

Prop. 1984/85:45 41

Enligl Konjunklurinsliiulels (Kl) septemberbaromeler har sysselsättningen både för arbetare och tjänstemän ökat under samlliga kvartal i år. Brislen på yrkesulbildad arbetskraft har ökat under del senasle året. Särskilt markant är ulvecklingen av lekniska tjänstemän där bristen i seplember 1984 var den högsla sedan 1960-talel.

Arbetslösheten har samtidigt ändrat karaktär. Trots att anlalel lediga platser har ökat markant växer gruppen sökande som har varil ulan arbete under en längre lid. De nya platserna går således dessa arbetslösa förbi. Samtidigt med denna utveckling finns både i näringslivet och i vissa delar av den offentliga sektorn vissa flaskhalsproblem. Det är enligl min mening inle rimligl att en grupp arbetssökande ständigt skall ställas utanför den ordinarie arbetsmarknaden och vara hänvisad lill arbelsmarknadspolitiska insaiser i form av framför alll beredskapsarbete. Den garanli för beredskapsarbete som infördes den I oktober 1983 syftar lill att klara sysselsätlningen för dem som riskerar att utförsäkras från arbetslöshetsersättning. Delta är emellertid inte tillräckligl. Redan långt innan en utförsäkring blir aktuell måste aktiva insaiser vidtas om inte omfattande sociala och personliga problem skall drabba den enskilde. Åtgärderna för all motverka långtidsarbetslöshet måste därför ytteriigare intensifieras. Det är av yttersta vikl all alla berörda parter medverkar i de insaiser för de långtidsarbelslösa som jag strax återkommer lill.

Regeringens grundläggande strategi för arbetsmarknadspolitiken - arbetslinjen - ligger fast. Det innebär att de arbetslösa i första hand skall erbjudas arbete eller utbildning som kan leda lill arbete. Arbetslinjen har delvis urholkals under åren från mitten av 1970-lalet. Regeringen har sedan den tillträdde ansträngt sig att med olika medel vända denna ogynnsamma utveckling och vill åter med kraft hävda arbetslinjen. Grunden för delta är en tillväxtorienterad politik som ger näringslivet goda utvecklingsmöjligheter. 1 denna strategi ingår som en betydande del - arbetsmarknadspolitiken, som under senare lid tillförts nya medel i form av rekryteringsstöd och ungdomslag.

1 den uppgång för Sveriges ekonomi som nu är påtaglig har arbetsmarknadspolitiken till uppgift att underlätta, understödja och utnyttja konjunkturuppgången. Arbetsförmedlingen har fått nya medel till sitt förfogande. Den har byggt ul kontakterna med företagen för all tidigare kunna komma in i förelagens planering och rekrytering. Rekryteringsstöd har införts för alt bl. a. påverka tidpunkten för nya anställningar i en konjunklumppgång. Vidare ges stöd till företagens personalutbildning genom bl.a. den s.k. fiaskhalsutbildningen.

Genom den inriktning som den ekonomiska politiken har getts finns del nu förulsällningar för en förbättring av arbetsmarknadssituationen under del närmaste året. En förutsättning är emellertid att inga dramatiska förändringar inträffar på det internationella ekonomiska planet och att den svenska industrins konkurrenskraft inte åter försämras. Även om industrin 4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 45

Prop. 1984/85:45 42

nu ökar sin expon och därmed åven sysselsättningen så fordras en långsiktig sanering av samhållsekonomin för att alla skall kunna garanteras arbete.

Industrins ökade behov av arbetskraft visar sig tydligt i statistiken över nyanmälda lediga platser. Under de första nio månaderna i år ökade platstillströmningen med mer än 80 9f jämfört med motsvarande period förra året. En mycket slor andel av de lediga platserna kräver utbildning och/eller yrkeserfarenhet. Detta krävs nu, för ca två tredjedelar av de lediga platserna mot mindre än hälften under den förra konjunkturuppgången. Kraven har således ökat.

Trots denna utveckling har vakanstiderna för lediga jobb inom industrin sjunkit till Ire veckor jämfört med sex veckor under den förra högkonjunkturen 1979-80, vilket tyder på att rekryteringen till industrin går bättre än tidigare. Det finns många orsaker till detla. Jag vill bl.a. peka på den intensifierade arbetsförmedlingen, där induslrins behov har prioriterats men också på möjlighetema till utbildning inom företagen och på rekryteringsstödet.

Efterfrågan pä arbetskraft inom främst exportindustrin kräver forisatta insaiser i form av aktiva förmedlings- och utbildningsåtgärder. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) måste fortsätta att inrikta sina ansirångningar på all underlätta rekryteringen till de lediga platserna. En viktig del i arbetsmarknadspolitiken är all i del uppgångsläge vi nu befinner oss i lösa eventuella flaskhalsproblem för industrin. Ett väsentligt medel år utbildningsinsatserna för såväl arbetslösa som för redan anställda. Genom riksdagens beslul (AU 24, rskr385) med anledning av regeringens proposition 1983/84: 150, bil. 4, kompletteringsproposilionen. anvisades särskilda medel för att skapa elt program för att minska bristen på tekniker och yrkesarbetare inom industrin. Det är angeläget att detta program fullföljs med hög prioritet och att de resurser som finns inom högskolan, framför allt inom de lekniska högskolorna (motsvarande), verkligen utnyttjas lika väl som företagens egna utbildningsresurser. Jag utgår frän att utbildnings-myndigheterna är beredda att bistå AMS i delta arbete. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Konjunkturinstitutet har i sin nyligen publicerade höstrapport konsiaie-rat all utvecklingen av den internationella konjunkturen präglas av relativt stor osäkerhet. Balanslaget i ekonomin bedöms emellertid i flera hänseenden ha förbättrats. De största problemen ur balanssynpunkl är, enligl Kl, den aktuella pris- och kostnadsutvecklingen. För att framgångsrikt kunna fuUfölja de senaste årens ekonomiska politik måste, enligt Kl, den svenska ekonomin i tillräcklig grad kunna hävda sitt relativa pris- och kostnadsläge i de för internationell konkurrens utsatta sektorerna i den svenska ekonomin. För arbetsmarknaden leder de antaganden och beräkningar som Kl gör lUl den bedömningen att arbetslösheten i genomsnitt för är 1985 skulle hamna en halv procentenhet högre än genomsnittet för år 1984.

Prop. 1984/85:45 43

AMS har på grundval av länsarbetsnämndernas bedömning för de närmasle kvartalen och med utgångspunkt i sin framställning från den 31 augusti 1984 om ytterligare åtgärder bedömt alt arbetsmarknaden det närmasle året kommer att kännetecknas av elt ökat arbetskrafisutbud och en ökad sysselsättning. Arbetslösheten bedöms minska till en något lägre nivå än under det senaste året. Samtidigt kommer färre personer att vara sysselsatta i beredskapsarbeten.

Såväl Kl: s som AMS bedömningar visar tydligt den osäkerhet som råder beträffande ulvecklingen under år 1985. Oron i avtalsförhandlingarna försvårar bedömningen ytteriigare. Det finns emellerlid, enligl min mening, nu anledning att komplettera de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna för att ytterligare stärka arbetslinjen. Åtgärderna måsle främst inriktas mot långtidsarbetslösa.

1 en skrivelse den 31 augusti 1984 till regeringen har AMS redovisat sin bedömning av ulvecklingen på arbetsmarknaden och lämnat förslag lill förstärkta arbelsmarknadspolitiska insatser under innevarande budgetär.

Enligt AMS bedömning ställer den pågående konjunkturuppgången krav på delvis andra arbetsmarknadspolitiska insatser än under tidigare konjunkturuppgångar. Jag delar denna uppfallning. De snabba strukturella förändringarna i efterfrågan på arbetskraft och arbetslöshetens ändrade karaktär kräver ytterligare insaiser inom flera områden av arbetsmarknadspolitiken.

Som jag nyss har framhållit måste problemen med långtidsarbetslösheten nu ägnas särskild uppmärksamhet. Rekryteringsstödet till näringslivet som infördes det senaste årsskiftet är avsett i första hand för de långtidsarbelslösa och ungdomarna. Del är emellerlid uppenbart att åtgärderna i ännu högre grad måste inriktas pä de långtidsarbelslösa. Längre förvärvs-avbrott kan medföra alt viktiga yrkeskunskaper inle kan bibehållas. Det finns också studier som visar att personer som har drabbats av långa arbetslöshetsperioder pä sikt får vidkännas en sämre löneutveckling än andra.

Jag kommer mol den bakgrund som jag nu har beskrivit att föreslå olika åtgärder till en förstärkning av arbetsmarknadspolitiken med särskild inriktning på de långtidsarbetslösa. Jag kommer också att föreslå nya former för samarbetet mellan AMS och kommunema samt i förekommande fall förorda att regeringen hos riksdagen hemställer om medel härför.

B 1. Arbetsmarknadsservice

Genom riksdagens beslul (AU 21, rskr228) med anledning av regeringens proposition 1983/84:100, bil. 12, avsattes 4 milj. kr. för tillfälliga förstärkningar inom arbetsförmedlingen för insatser i krisdrabbade branscher och regioner. Jag vill meddela all 1 milj. kr. har avsatts för projektanstäU-ning av arbetslösa byggnadsarbetare med uppgift att aktivera andra arbets-

Prop. 1984/85:45 44

lösa byggnadsarbetare, 1,2 milj. kr. har avsatts för tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen i Malmöhus, Älvsborgs och Örebro län samt alt jag senare denna månad kommer all föreslå regeringen att 0,8 milj. kr. avsätts för liknande förstärkning i Kalmar, Värmlands. Västmanlands. Kopparbergs och Gävleborgs län. Jag föreslår alt resterande I milj. kr. av dessa medel får användas till personalförslärkningar inom såväl arbetsförmedlingen som Arbetsmarknadsinstituten (Ami) i Stockholms lån - som inte kan betecknas som krisdrabbad region — för försöksverksamhet med samordnade insatser mellan arbetsmarknadsverket och Stockholms kommun. Bakgrunden till mill förslag är en av AMS och Stockholms kommun föreslagen försöksverksamhet i syfte all motverka sådana sociala problem som nära sammanhänger med arbetslöshet. Jag kommer senare under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder att närmare utveckla förslagel om försöksverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag anfört om utnyttjandet av medlen för tillfälliga personalförslärkningar inom arbetsförmedlingen.

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

Innan jag går närmare in på mina förslag lill åtgärder vill jag nämna alt skrivelser har kommil in från länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Dorotea kommun, Lycksele kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundets avdelning 35 i Linköping om åtgärder för alt stimulera byggnads- och anläggningsverksamheten. En skrivelse har också kommit in från Haninge Socialdemokratiska arbetarekommun om behovet av ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vidare har skogsstyrelsen hemställt att ytterligare medel anvisas för beredskapsarbeten i syfte all underlälia lösningen av de akuta problem inom skogsvårdsorganisationen som de minskade anslagen till statliga beredskapsarbeten nu har medfört. En skrivelse med motsvarande innehåll har kommit in från Svenska Skogsarbetareförbun-det. Dessutom har AMS redovisat erfarenheterna av bidraget till kommuner och landstingskommuner för att främja nyanställning. Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Kalmar kommun m.fl. har kommit in med skrivelser om ytterligare åtgärder för att minska arbetslösheten.

Beredskapsarbeten

För beredskapsarbeten disponerar AMS för innevarande budgetär 1 969 milj. kr. AMS beräknar att dessa medel räcker för all under hösten 1984 sysselsätta ca 25000 personer per månad. Under första halvåret 1985

Prop. 1984/85:45 45

räcker medlen endast till att sysselsätta i genomsnitt knappt 10000 personer per månad. Det innebår att en snabb minskning av beredskapsarbetena måsle inledas i januari 1985 och alt volymen under andra kvarlalei 1985 kommer alt reduceras lill 5000 personer. Även vid en fortsall mycket gynnsam utveckling på arbetsmarknaden anser jag alt anslaget för beredskapsarbeten måste förstärkas. Jag förordar all regeringen föreslår riksdagen alt 500 milj. kr. anvisas för heredskapsarbelen under förevarande anslag. Av medlen bör högst 2 milj. kr. kunna användas för en fortsåtlning på den förra året påbörjade uppsökande verksamheten av arbetslösa byggnadsarbetare som görs i samråd mellan AMS och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Denna verksamhei bör samordnas med den stmkturplan för byggarbelsmarknaden som AMS i samarbete med parterna på byggarbetsmarknaden håller på alt utarbeta. Utöver dessa 500 milj. kr. kommer jag att föreslå all särskilda medel anvisas för beredskapsarbeten av inveslerings-karaklär.

Byggarbelsmarknaden

Sysselsättningen inom byggarbetsmarknaden har förbättrats under del senaste året. I september månad i år uppgick andelen arbetslösa kassamedlemmar i Byggnadsarbetarnas erkända arbetslöshetskassa till 5,7 % mol 8.0 % i fjol. För dem som är yrkesverksamma inom främst den s. k. ROT-verksamheten -målare, plåtslagare, elektriker och rörarbetare- är arbetslösheten väsentligt lägre. Även geografiskt är sysselsättningen ojämnt fördelad. Arbetslösheten beräknas bli störst i de län som på sikt kan ha behov av all minska sin byggnadsarbetarekår. Detla gäller l.ex. Norrbottens. Jämtlands och Kopparbergs län. För att stödja byggsysselsättningen under vintern 1984/85 förordar jag alt ytterligare 250 milj. kr. anvisas lill beredskapsarbeten av investeringskaraklär i de sex nordligaste länen. Av medlen lill Norrbottens län föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens godkännande att 14 milj. kr. får användas för all som beredskapsarbete, utöver de medel som kan komma all anvisas av samlingslokaldelegationen, uppföra ett Folkets hus i Kiruna.

Skyddad .sysselsättning hos offentliga arbetsgivare

AMS har i sin skrivelse den 31 augusti 1984 tagit upp vissa frågor som rör socialmedicinskt arbetshandikappade som sysselsätts främst i kommunala beredskapsarbeten. Slyrelsen har bedömt all anställningsformerna för denna grupp beredskapsarbetare behöver ses över.

Fr.o.m. budgetåret 1979/80 upphörde formellt beredskapsarbeten för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga, de s. k. Tl-arbetena för socialmedicinskt arbetshandikappade. (Benämningen Tl-arbeten har tillkommit på grund av att verksamheten reglerades genom etl AMS-cirkulär med be-leckningen TI.) Dock bedrivs fortfarande särskilda beredskapsarbeten i kommunal regi för dessa sökande. AMS bedriver dessutom beredskapsar-

Prop. 1984/85:45 46

beten i egen regi för s.k. specialanvisad arbetskraft, främst socialmedicinskt arbetshandikappade.

Enligt AMS utgör de kommunala beredskapsarbetena en fortsättning på vad som tidigare kallades för Tl-arbeten. De kan beskrivas som en form av skyddat arbete. De anvisade är i praktiken undantagna från regeln om att beredskapsarbetstiden inle bör överstiga sex månader. Det finns enligt AMS personer som har haft kommunalt beredskapsarbete av detla slag sedan 1960-lalel. För flertalet arbetstagare är dock anställningstiden väsentligt kortare och avbrott för vård elc. är vanligen förekommande. Beredskapsarbete har för dessa arbetstagare oftast inneburil den enda kontakten med arbetslivet.

På underlag av en inventering som AMS-kommillén (A 1981:02) har genomfört hos länsarbetsnämnderna av anlalel personer som sysselsattes i kommunala beredskapsarbeten för socialmedicinskt arbetshandikappade har AMS bedömt att antalet anvisade i dessa beredskapsarbeten för närvarande inte understiger 5000 personer.

Enligt AMS bör andra arbelsmarknadspolitiska åtgärder, som till sin utformning inte är tidsbegränsade, vara bättre lämpade all sällas in under längre tid för dessa arbetshandikappade. Ur den enskildes synpunkt förefaller det också befogat all få en fastare anknytning till en arbetsgivare. Styrelsen föreslår därför att ett särskilt lönebidrag för dessa sökande skall kunna lämnas vid fast anställning hos kommunerna. Bidraget skulle uppgå till 90% av lönekostnaden under tre år. Därefter skulle bidraget antingen kunna fortsätta att utgå på samma nivå eller sänkas till 50 eller 25% av lönekostnaden.

För egen del vill jag erinra om alt riksdagen har beslutat (prop. 1983/84: 122, AU 19, rskr322) om vissa ändrade regler för anställning med lönebidrag att gälla fr. o. m. innevarande budgetår. Riksdagsbeslutet innebär bl. a. alt elt särskill lönebidrag kan lämnas med 90% av lönekostnaden under det första anställningsåret - utöver eventuell tid med introduktionsstöd - och därefter med 50% av lönekostnaden. Inlroduktionsbidrag och lönebidrag kan användas för all underiälta bl.a. för personer som sysselsätts i beredskapsarbeten för socialmedicinskt arbetshandikappade att få sysselsättning hos anordnaren av beredskapsarbetet. Också andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder t.ex. arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut kan underiälta för dessa sökande att få en fastare förankring på arbelsmarknaden.

Enligt min bedömning kan dock inte lönebidrag ens på den väsenlligl högre nivå som AMS har föreslagil lösa syssdsällningsproblemen för den här aktuella gmppen.

Gruppen karaktäriseras bl.a. av att den är myckel röriig. Del är, som AMS har nämnt, inle ovanligt all perioder i arbete växlar med perioder då personen erhåller vård. Generellt sett är således frånvaron högre bland dessa arbetstagare än bland beredskapsarbetare i allmänhet. Arbetsförmå-

Prop. 1984/85:45 47

gan är som regel också myckel nedsatt främst på grund av missbrukspro-hlemen.

Anstiillning med lönehidrag innebär en individuell placering i ett fast arbete med oftast vål definierade arbetsuppgifter. Den som är anställd med lönebidrag omfattas också fullt ul av den arhelsråttsliga lagstiftningen. Bl.a. innebär lagen (1982:80) om anställningsskydd all arbetstagare som har nedsalt arbetsförmåga och på grund därav har beretts sårskild sysselsältning hos arbetsgivaren skall få företräde lill fortsalt anställning oberoende av turordningen, om detta kan ske ulan allvarliga olägenheter. Denna lagregel har stor betydelse när del gäller att värna om arbetshandikappades möjligheter alt behålla ett arbete. Samtidigt kan den innebära all arbelsgivare tvekar alt anställa personer, om de befarar att vederbörandes handikapp kan medföra problem på arbeisplalsen. Särskilt markerat blir detla om arbetstagarna som vid TI-arbete ofta år koncentrerade lill vissa delar av den kommunala verksamhelen. Om dessa arbetstagare anställs med lönebidrag skulle de således få etl båltre anställningsskydd än andra arbetstagare. Sannolikl skulle detta inte bara påverka villigheten hos berörda parter att anordna en mer permanent sysselsättning för de aktuella grupperna ulan också på längre sikt innebära etl hinder för möjligheterna att nyplacera handikappade i sådan verksamhet.

Som jag nyss har anfört hör de olika arbelsmarknadspolitiska åtgärderna användas med all kraft för all underlätta för personer som har eller har haft misshruksproblem att fä varaktiga anställningar med eller ulan bidrag genom arbetsmarknadsverket. Jag vill också erinra om att en betydande del av de anvisade arbetstagarna inom Samhällsföretagsgruppen har misshruksproblem som huvud- eller bihandikapp. Detta gäller framför allt i storstadsregionerna.

Efter överläggningar med företrädare för bl.a. kommunförbundet och berörda fackliga organisalioner har jag emellertid funnit att det för den aktuella gruppen socialmedicinskt handikappade som nu arbetar i s. k. Tl-arheten behövs särskilda sysselsällningsinsatser. Dessa insatser måste av naturliga skäl vara nära kopplade till kommunens sociala omsorger enligt socialtjänstlagen. För de aktuella grupperna, som ofta beslår av tunga missbrukare, är detta särskill behövligt. Det är således naturiigt att kommunerna i egen regi har kommil all starta syssdsällning för dessa kommuninnevånare. Beredskapsarbetets form är dock föga relevant genom sitt kortsiktiga syfte. Jag förordar därför en omläggning av statens stöd så att kommunerna ges friare och mer långsiktiga möjligheler att i nära anslutning till övriga sociala åligganden och rehabiliteringsinsatser planera sysselsättning för personer som under lång tid och i flera omgångar har varil syssdsalla med beredskapsarbete i kommunal regi. Därefter bör arbetsmarknadsverket för dessa sökande slrikl tillämpa regeln om alt tid i beredskapsarbete inle får översliga sex månader.

Skyddat arbeie anordnas nu genom Samhällsföretag, som också kan

Prop. 1984/85:45 48

avtala om bidrag till vissa andra anordnare av skyddat arbete. Jag förordar att skyddat arbete ocksä skall kunna anordnas av kommuner, landstingskommuner samt i vissa fall av offentliga arbetsgivare inom statsförvaltningen. Till skillnad frän vad som gäller inom Samhällsföretagsgruppen bör dock skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare inle få avse industriell tillverkning.

Mill förslag är alt dessa arbelsgivare, främst kommunerna, bör kunna ges statsbidrag till skyddad sysselsättning som anordnas för dessa grupper. Arbetstagarna kan därigenom påräkna mer varaktiga arbeten som inle måste omprövas varje halvår, samtidigt som rehabiliteringsaspeklen kan ges en klarare framtoning. Den som har rehabiliterats bör så snart som möjligt kunna komma i fråga för en ordinarie anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Med denna utformning kommer skyddat arbete som anordnas hos offentliga arbetsgivare, liksom skyddat arbete hos Samhällsföretagsgruppen, att vara undantaget från tillämpningsområdet för lagen (1982:80) om anställningsskydd enligt I § andra stycket Qärde punkten i den lagen.

I likhet med arbetstagare som har beredskapsarbete eller arbeie i ungdomslag bör de som fär skyddat arbete hos offenlliga arbetsgivare också undantas från lagen (1976:600) om offentlig anställning (jfr. prop. 1982/ 83: 143 s. 22 0. Detta kräver en ändring av I kap. 6§ i den lagen. Lagförslaget har upprättats i samråd med chefen för civildepartementet. Det är inte av beskaffenhet alt lagrådet behöver höras. Förslaget bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 2.1.

Etl villkor för statsbidrag bör vara att platser i skyddat arbeie tillsätts med sökande som arbetsförmedlingen har anvisat. Avtalsreglering av anställningsvillkor fömtsätts ske från dessa utgångspunkter.

Statsbidraget bör lämnas med högst 75% av lönekostnaden inkl. lönebi-koslnader för arbetstagare som arbetsförmedlingen har anvisat lill den skyddade sysselsättningen.

Om riksdagen bifaller förslaget till det nya statsbidragssystemet avser jag att återkomma med förslag om medel m. m. Del föreslagna statsbidraget till offenlliga arbelsgivare som anordnar skyddat arbete bör kunna utgå fr.o.m. budgetåret 1985/86.

Nya regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten

AMS har föreslagit att det nuvarande regelsystemet för beslul om primär- och landstingskommunala beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär skall ändras. Den nuvarande ordningen innebär i korthet att kommunerna tar fram lämpliga arbetsuppgifter alt ulföras som beredskapsarbete - den s. k. objektreserven. Med utgångspunkt i denna och eventuella tillkommande ärenden diskuterar länsarbetsnämnderna med huvudmännen om lämpliga objekt i relation till sammansättningen av de arbetslösa. Nämnderna har också kontakt med de berörda fackliga organisationerna. För varje enskilt objekt fallas därefter särskilda beslul. Dessa skall

Prop. 1984/85:45 49

normall hos huvudmannen föregås av en förhandling enligt medbestämmandelagen. Enligt arbetsmarknadskungörelsen skall vid prövningen fastställas dels all del är fråga om angelägna objekt, dels att det är arbeie som ligger utanför ramen för ordinarie årsbudget och annars inte skulle bli utfört.

Den ordning som idag gäller är otymplig i mänga delar. För del första är del mycket svårt all fastställa vad som för varje aktuellt objekt är uppgifter som ligger utanför ordinarie arbetsuppgifter. För det andra innebär ordningen all en rad enskilda beslut måsle fattas. För del tredje är ordningen inle helt tillfredsställande ur medbestämmandesynpunkl.

För att lösa dessa problem föreslår AMS i samråd med de fackliga organisationerna och arbetsgivarna på den kommunala och landslingskom-munala sidan en enklare ordning. Enligl förslagel skall huvudmannen (kommunen eller landstingskommunen) i förhandling med berörda personalorganisationer fastställa vilken verksamhet som skall komma ifråga för sysselsättningsskapande älgårder samt vilken högsla omfaltning det skall röra sig om. Länsarbetsnämnden skall utifrån denna överenskommelse kunna avtala om en viss syssdsätlningsvolym fördelad på huvudverksamheter. För arbetsförmedlingen innebär detta att den inom den kvot som länsarbetsnämnden har tilldelat förmedlingen kan anvisa sökande utan ytterligare formella beslul. Kan överenskommelse om en sysselsättningsreserv inle uppnås får enligt AMS beslut om beredskapsarbete fattas objeklsvis enligl nuvarande ordning.

AMS förslag innebär således att länsarbetsnämnderna får möjlighet att inom en viss volym arbeten, framtagna av huvudmannen i samråd med personalorganisationerna, anvisa arbetslösa. Denna skall givetvis utgöra etl nettotillskott i sysselsältning och förhandlingarna mellan huvudmannen och personalorganisationerna syftar till att säkerställa delta. När det gäller arbetsuppgifterna är det som jag nyss har framhållit många gånger i det närmaste ogöriigt att fastställa all de ligger utanför ramen för ordinarie budget. 1 flertalet fall handlar del om samma slag av arbetsuppgifter som ordinarie personal utför. Del avgörande är givelvis all uppgifterna är angelägna och all antalet anställda blir fler än inom ramen för ordinarie budget. AMS har föreslagil att arbeismarknadskungörelsen ändras i denna riktning.

Jag anser att del förslag som AMS och parterna har utarbetat på ell bättre sålt än nuvarande system visar syftet med beredskapsarbetena och jag ämnar därför föreslå regeringen alt reglerna ändras i enlighet härmed. Härtill kan fogas all den nya definitionen på beredskapsarbeten som elt nettotillskott av angelägna arbetsuppgifter innebär all risken för konservering av en föråldrad struktur inom exempelvis äldrevärden bör minimeras. De förändringar av handläggningsmliner - övergäng från objektreserv till sysselsällningsreserv m. m. - som erfordras kan AMS genomföra utan särskilda hemyndiganden. Systemet med en sysselsällningsreserv bör kun-

Prop. 1984/85:45 50

na tillämpas även för andra huvudmän. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av de nya regler för beslut om beredskapsarbeten som jag nu har redovisal.

1 sin framställning har AMS vidare visat på alt del inom ramen för det föreslagna systemet också skulle vara möjligt att inordna andra anställningar än beredskapsarbete. Ur en sysselsällningsreserv skulle l.ex. tillsvidareanställningar kunna tidigardäggas. Jag återkommer strax till denna fråga.

AMS förordar vidare att de särskilda bidrag som i samband med beredskapsarbete idag kan ulgå för bl. a. Iraklaments- och reseersättningar samt för utbildnings- och handledarinsatser för ungdomar slopas. Dessa bidrag skapar administrativa problem för såväl huvudmännen som för länsarbetsnämnderna. En bällre ordning vore enligl AMS att denna typ av bidrag innefattades i statsbidraget för de anvisades löner. Denna fråga bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Kommunalt rekryteringsstöd för långtidsarbelslösa

Den I januari 1984 infördes etl nytt medel i arbetsmarknadspolitiken, etl rekryteringsstöd riktat lill näringslivet. Syftet med stödet är bl.a. att underlätta lidigardäggning av nyrekrytering och härigenom skapa goda förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv. Ell annal syfte är alt underlätta för i första hand ungdomar och långtidsarbelslösa att få en fast förankring på arbelsmarknaden. De hittillsvarande erfarenheterna av rekryteringsstödet är att det på ell verkningsfullt säu har bidragit till all ge unga människor och långtidsarbelslösa en ny chans pä arbetsmarknaden.

Under det gångna budgelårel har omfattningen av kommunala beredskapsarbeten varil högre än någon gång tidigare. Samtidigt har i första hand kommuner men även landstingskommuner genom ungdomslagen fått ta ansvar för ytterligare en stor grupp arbetssökande. Enligl min mening har kommuner och landstingskommuner på elt föredömligt säll tagit sitt ansvar för dem som varit arbetslösa. Del kan dock inte förnekas all påfrestningarna i en del fall varit påtagliga.

Mot denna bakgrund har krav framförts om all staten via arbetsmarknadspolitiken i slörre utsträckning skall bidra lill att skapa s. k. fasia arbeten i kommuner och landstingskommuner.

Arbetsmarknadspolitiken utgör en integrerad del av den ekonomiska politiken och av sysselsättningspolitiken. Detta innebär all arbelsmarknadspolitik inle kan föras frislående från den ekonomiska politiken. Att inom arbetsmarknadspolitikens ram införa etl allmänt ekonomiskt stöd till l.ex. kommunerna är mol denna bakgrund inle möjligt.

Ett huvudmål för arbetsmarknadspolitiken är alt insatserna skall komma de arbetslösa lill godo. Under år 1983 beslutade regering och riksdag om ett särskilt slöd lill kommuner och landstingskommuner för lidigardäggning av s. k. fasta arbeten. Del är svårl all bedöma de samlade effeklerna

Prop. 1984/85:45 51

av delta stöd. Om man ser till den omedelbara effeklen i första ansläll-ningssledel kan konslaleras all endasl en Ijärdedel av de bidragsberätligade tjänsterna besattes med arbetslösa. Härtill skall dock läggas all många med osäker anknytning - vikariat, korlids- och timanställningar m. m. - fick etl s. k. fast arbeie. Förklaringen till att resultaten blev relativt begränsade för de arbetslösa torde kunna sökas i att anvisning av arbetsförmedlingen inle var en förulsällning för bidrag. Delta förhållande fanns inbyggt i konstruktionen av stödet och är i och för sig ingen överraskning. Enligt min mening var försöket intressant. Det har givit erfarenhel av vilka effekler som ell generellt och ej riktat slöd kan fä. Parterna på den kommunala och landstingskommunala sidan har vid skilda tillfallen hävdal att de positiva effeklerna av stödet har underskattats och aviserat egna utvärderingar. Mina slutsatser år emellertid all jag på grundval av de hittills vunna erfarenheterna inle för närvarande år beredd att förorda ell nytt försök av samma slag.

AMS har som jag tidigare nämnt pekal på möjligheten all inom den föreslagna sysselsåltningsreserven för beredskapsarbeten också rymma tillsvidareanställningar. Den bärande tanken har varit att anställningsformen -tidsbegränsad anställning eller tillsvidareanställning— är mindre intressant än volymen. Kan man ur sysselsättningsreserven genom statligt bidrag få etl neltotillskott av s.k. fasta arbeten i stället för tillfälliga beredskapsarbeten är del alt föredra.

Den modell som AMS har diskuterat är i princip densamma som gäller för rekryteringsstödet till näringslivel. Genom del slödel har hittills i år ca 29000 personer fått ett arbeie, tidsbegränsat eller fast. Av dessa har uppskattningsvis 13 500 varit långtidsarbelslösa. Trots delta kan vi konstalera all antalet arbetslösa med långa arbetslöshetslider har ökal.

Mot denna bakgmnd förordar jag att etl kommunalt rekryteringsstöd riktat till de långtidsarbelslösa införs från den 1 januari 1985. Stödet bör endast avse tillsvidareanställningar (s.k. fasta anställningar) inom kommuner och landstingskommuner. Det bör kunna ulgå oberoende av om arbetet ryms inom huvudmannens ordinarie budget eller tas fram ur den s.k. syssdsätlningsreserven. Delta innebär alt för de s.k. fasta anställningar som huvudmannen tillsätter med en av arbetsförmedlingen anvisad långlidsarbetslös skall kommunalt rekryteringsstöd kunna ulgå. Beslutet om vem som skall anställas ligger hos huvudmannen som därvid har sedvanliga förhandlingar med personalorganisationerna.

Bland de arbetslösa som är anmälda hos arbelsförmedlingarna finns ocksä sådana som önskar längre arbetstid än vad de för närvarande har. Det kommunala rekryteringsstödet skall som jag har framhållit utnyttjas för de långtidsarbelslösa som hell saknar arbeie. Det är emellertid rimligt att arbetsförmedlingen ges möjlighet alt i vissa angelägna fall utge stöd för de långtidsarbelslösa som har otillräcklig arbetstid och därför fyllnadsmar-kerar på arbetsförmedlingen. Statsbidragets omfattning i liden bör anpas-

Prop. 1984/85:45 52

sas lill förändringen av den enskildes arbetstid. Jag utgår från alt kommunerna därefter tar ett ansvar för dessa personer.

Till näringslivet lämnas ell rekryteringsbidrag om 50% av lönekostnaden inkl. lönebikoslnaden i högsl sex månader. Slödnivån är densamma oberoende av anställningsformen. Enligt min mening bör ett stöd till kommuner och landstingskommuner ligga på samma nivå som för näringslivet. Statsbidrag bör således utgå med 50% av lönekostnaden inkl. lönebikoslnaden i normalt sex månader. Härutöver bör det finnas elt förhandlings-utrymme för arbetsförmedlingen alt för äldre långtidsarbelslösa i särskilda fall utsträcka tiden upp till tolv månader.

Genom det kommunala rekryteringsstödet ges således kommuner och landstingskommuner möjlighet all skapa s. k. fasta anställningar för en hårt drabbad grupp arbetssökande, en grupp för vilken alternativet som regel skulle vara ett beredskapsarbete.

Omfattningen av det föreslagna stödet är svår att beräkna eftersom den i hög grad är beroende av den prioritering kommunerna och landslingskommunerna gör mellan beredskapsarbete, rekryteringsstöd och de åtaganden som finns mol redan anställd personal med otillfredsställande anställningsform. Om förslagen godkänns av riksdagen bör därför AMS åläggas att senast före febmari månads utgång är 1985 lill regeringen redovisa sin bedömning av fördelningen mellan det kommunala rekryteringsstödet och andra arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Utifrån den redovisningen bör det ankomma på regeringen att fastställa hur medlen slutligt skall fördelas mellan kommunalt rekryteringsstöd och övriga ätgärder. Tills vidare bör kostnaderna belasta anslaget B4. Sysselsättningsskapande ålgärder, delprogrammet Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten.

Rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investerings-karaktär

Under första halvåret 1984 har ca 29000 personer beretts sysselsättning genom rekryteringsstödet och enskilda beredskapsarbeten. För innevarande budgetår har anvisats 675 milj. kr. för detla ändamål. Av dessa medel är 65% redan inlecknade genom beslut som har fatlats till och med augusti månad 1984. För all det skall vara möjligt all fortsätta att använda rekryteringsstödet som ett offensivt förmediingsinstmmenl och för all kunna placera de långtidsarbelslösa på den öppna marknaden föreslår jag att ytteriigare 500 milj. kr. anvisas lill rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten. Jag vill härvid understryka all rekryteringsstödet och enskilda beredskapsarbeten i fortsättningen huvudsakligen skall utnyttjas för långtidsarbelslösa.

Försöksverksamhet med samordnade insatser mellan arheismarknads-verkel och Stockholms kommun

AMS och Stockholms kommun har träffat en överenskommelse om samordnade insaiser för långtidsarbelslösa. Insatserna avser en försöks-

Prop. 1984/85:45 53

verksamhei under två år för alt ta hand om svårplacerade arbetslösa. Kostnaderna skall enligl överenskommelsen fördelas lika mellan slalen och kommunen. Genom det tilltänkta samarbetet skall de arbetslösa fä arbeie genom rekryteringsstöd och kommunalt beredskapsarbete, eller bli anvisade till utbildnings- och rehabiliteringsinsatser genom AMU resp. Ami. Samtidigt skall kommunens socialtjänst ge aktiv hjälp att lösa eventuella problem av social karaktär. Beredskapsarbete och rekryteringsstöd skall utnyttjas och en individuell plan skall läggas upp för varje deltagare. Projektet skall omfalla högsl I 000 personer. Statens kostnad under innevarande budgetår kan beräknas lill ca 13 milj. kr. varav I milj. kr. avser personalförslärkningar.

Jag föreslär alt 12 milj. kr. får användas för nämnda projekt inom ramen för de medel som kan komma att anvisas för beredskapsarbeten.

För den för projektet nödvändiga personalförstärkningen har jag tidigare under anslaget Bl. Arheismarknadsservice föreslagit alt 1 milj. kr. får användas av de medel som har anvisats i innevarande budgetårs budgetproposition (prop. 1983/84: 100, bil. 12) för tillfälliga förstärkningar inom arbetsförmedlingen.

Särskilda medel

I det föregående har jag förordat att ylleriigare I 250 milj. kr. anvisas för beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Totalt skulle dä till .'\MS förfogande stå 3 894,1 milj. kr. för dessa verksamheter under budgetåret 1984/85 . Vid en jämförelse med föregående budgetår kan konstaleras alt della innebår en väsentlig minskning. Denna är motiverad dels av all vi har en bättre konjunktursituation, dels av alt ungdomslagen finansieras genom sårskilt anslag.

Som jag tidigare har påpekal är del svåri all bedöma kraften i bl.a. industrins ökade efterfrågan pä personal. Mol denna bakgrund och med hänsyn till den redovisning AMS skall göra i februari 1985 förordar jag att 500 milj. kr. anslås under anslaget 8 4. Sysselsäilningsskapande ålgärder föran av regeringen -efter en reviderad bedömning av arbetsmarknadsläget - kunna användas till beredskapsarbeten, de olika rekryteringsstöden m. m.

Särskilda insatser inom industrin.

AMS tar i sin skrivelse också upp frågan om ylleriigare insaiser för indusirin i samma form som indusirikampanjen under föregående budgei-år. AMS begår 10 milj. kr. för en fortsåtlning på kampanjen.

1 avvaktan pä utvärdering av försöket med industrikampanjen år jag nu inte beredd att ta upp frågan om en eventuell fortsatt verksamhet.

Försöksverksamhet med ny styrning av byggnadsverksamheten Den säsongmässiga styrningen av byggnadsverksamheten hestår i dag

Prop. 1984/85:45 54

av dels etl rekommendationssystem, dels ell lillslåndssystem. Den ordningen skapades i elt läge dä byggarbetsmarknaden var väsentligt annorlunda än i dag. Mol denna bakgrund har AMS, på regeringens uppdrag, i samarbete med parterna på byggarbelsmarknaden fört en diskussion om nya former för den säsongmässiga styrningen av byggarbelsmarknaden.

1 skrivelser den 31 augusti 1984 och den 10 oklober 1984 har AMS redovisat ett förslag som innebär etl första led i ell förändrat styrsystem. 1 förslaget har AMS och parterna förordat att en försöksverksamhet skall bedrivas i fem län. Försöken skall bygga på frivilliga överenskommelser med större byggherrar på den offenlliga sidan - kommuner, landsting och stal - medan ett rekommendaiionssystem bör gälla för övrigi byggande inkl. bostadsbyggandet. Jag har för avsikt alt föreslå regeringen att en försöksverksamhet i enlighet med dessa huvuddrag får inledas snarasl möjligt. Del är min förhoppning all dessa försök skall leda till både bällre säsongutjämning och till minskal krångel.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga i arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning

2. godkänna vad jag anfört om medel för uppförandet av elt Folkets hus i Kiruna

3. godkänna vad jag anfört om offentlig skyddad sysselsättning

4. godkänna vad jag anfört om nya regler för kommunala beredskapsarbeten

5. godkänna vad jag anfört om ell kommunalt rekryteringsstöd

6. godkänna vad jag anfört om samordnade insatser mellan arbetsmarknadsverket och Stockholms kommun

7. lill Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 1 750000000 kr.

Fordonsslag	Skattevikt. kilogram	Skatt, kronor
	Skattevikt. kilogram	grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Skattevikl,	Skatt, kl	ronor
kilogram	grundbelopp	tilläggsbelopp för varje hell hundratal kilogram över den lägsta viklen i klassen

Skattevikt,	Skatt, kronor
kilogram	grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen