Prop. 1984/85:34 Regeringens proposition

1984/85:34

om ändring i patentlagen (1967:837);

beslutad den 4 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anla det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

STEN WICKBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige tillträdde år 1978 konventionen om patentsamarbete, som trädde i kraft samma år. Konventionsstalerna bildar en union för handläggning av internationella patentansökningar. Mot bakgmnd av vunna erfarenheter har unionens medlemsländer reviderat vissa bestämmelser i konventionen och de tillämpningsföreskrifter som hör till konventionen. Ändringarna syftar till att förenkla handläggningen för både sökande och patentmyndigheter samt till att uppnå större säkerhet i handläggningen. De ändringar i patentlagen som nu föreslås utgör en anpassning till ändringarna i konventionen och i dess tillämpningsföreskrifter.

Lagförslaget har tillkommit i nordiskt samarbete.

1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 34

Prop. 1984/85:34 2

Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrivs att 31 och 72 §§ patentlagen (1967:837)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 § Vill sökanden fullfölja en internationell patenlansökan såvitt avser Sverige, skall han inom tjugo månader från den inlernaliondla ingivningsda-gen eller, om priorilel yrkas, den dag från vilken priorilelen begärs lill patentmyndighelen inge översättning till svenska av den internafionella palenlansökningen i den omfallning regeringen förordnar eller, om ansökningen är avfallad på svenska, en avskrift av ansökningen. Sökanden skall inom samma tid erlägga fastställd avgift till patentmyndighelen.

Har sökanden begärt att den in- Har sökanden begärt alt den in
ternationella ansökningen skall un- ternationella palenlansökningen
derkastas internationell förbere- skall underkastas internationell för
dande patenierbarhelsprövning och beredande palenterbarhelspröv-
har han inom nillon månader från ning och har han inom nillon måna
den i förslå slyckel angivna dagen i der från den i förslå slyckel angivna
överensstämmelse med konven- dagen i överensstämmelse med
tionen om patentsamarbete och lill- konventionen om patenlsamarbele
lämpningsföreskrifterna till denna och tillämpningsföreskrifterna till
avgivit förklaring all han avser alt denna avgivit förklaring att han
använda resultatet av denna prov- avser alt använda resultatet av den-
ning vid ansökan om patent för na prövning vid ansökan om patent
Sverige, skall han fullgöra vad i för Sverige, skall han fullgöra vad i
första stycket sägs inom tjugofem första stycket sägs inom /tvrw må-
månader frän nämnda dag. nåder från nämnda dag.

Har sökanden erlagt fastställd avgift inom den frist som föreskrivs i första eller andra stycket, får den översättning eller avskrift som krävs inges inom en ytteriigare frist om två månader, förutsatt att en fastställd tilläggsavgift erläggs inom den senare fristen.

Iakttar inte sökanden vad som föreskrivs i denna paragraf, skall ansökningen anses återkallad såvill avser Sverige.

72 § Har patentsökande, i annat fall än som avses i andra stycket, lidit rällsföriust på grund av- alt han ej vidtagit åtgärd hos palenlmyndighelen inom lid som föreskrivs i denna lag eller med slöd därav, men har han gjort alll vad som skäligen kunde krävas av honom för alt iakttaga fristen, och vidtager han åtgärden inom ivå månader från det förfallet upphörde, dock senast inom etl år från frislens utgång, skall patentmyndighelen förklara all åtgärden skall anses vidtagen i räll lid. Vill patentsökanden vinna sådan förklaring, skall han inom tid som nu föreskrivits för åtgärden hos patentmyndighelen göra skriftlig framställning därom och eriägga fastställd avgift.

' Lagen omtryckt 198.1:4..1.

Prop. 1984/85:34 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har patentsökande eller palenthavare icke eriagt årsavgift inom frist som föreskrivs i 41 § tredje stycket eller 42 § iredje stycket, har bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning, dock alt årsavgiften skall vara erlagd och framställningen gjord senast inom sex månader från fristens utgång.

Första stycket gäller ej frist som avses i 6 § första stycket.

/ fråga om en internationeU patenlansökan som har fullföljts Sverige enligt 31 § tillämpas första stycket också om den patentsökande har lidit rättsförlust på grund av att han inle har iakttagit en frist gentemot den mottagande myndigheten, den internationella nyhets-granskningsmyndigheten , myndigheten för internationeU JÖrberedan-de patenierbarhelsprövning eller internationella byrån. Den åtgärd som inte har vidtagits inom fristen skall i de fall som avses här vidtas hos patentmyndighelen. Bestämmelserna i detla stycke gäller inte den frist inom vilken en internalionell patenlansökan skall göras för att få åtnjuta prioritet från en tidigare ansökan.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

11    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 34

Prop. 1984/85:34 4

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodslröm, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: stalsrädel Wickbom

Proposition om ändring i patentlagen (1967:837)

1    Inledning

År 1970 antogs i Washington en konvention om patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty. PCT), den s.k. samarbetskonventionen. Konventionen trädde i kraft år 1978. Hitintills har den lillirälis av 37 staler. Sverige ratificerade konventionen år 1978. Ocksä Danmark, Finland och Norge har tillträtt konventionen.

Konventionsstalerna bildar en union för samarbete i fråga om handläggning av palenlansökningar. Enligt konventionen kan patent sökas för en eller flera av medlemsstaterna genom en s.k. internationell patenlansökan. Avgörandet huruvida patent skall meddelas för en viss stat ankommer även i detta samarbete slutligen på denna stat. Innan en internationell patentansökan tas upp till handläggning i resp. land som den avser sker emellertid en viss granskning centraliserat. Ansökningen blir sålunda föremål för en nyhelsgranskning vid en nationell patentmyndighet eller internationell organisation som har utsetts till inlernalionell nyhetsgransknings-myndighet. Sedan sökanden har fått nyhetsgranskningsrapporlen, kan han la ställning lill om han skall fullfölja ansökningen och få den prövad i en eller flera av de slaler som ansökningen omfaliar. Vid en sådan prövning är de naliondla palentmyndigheterna inte bundna av resultatet av den internationella nyheisgranskningen. Samarbelskonveniionen ger även sökanden möjlighel alt få en s.k. inlernalionell förberedande patenierbarhelsprövning utförd vid en naliondl palenlmyndighel eller inlernalionell organisation som har utsetts all göra sådan granskning.

Den svenska palenlmyndighelen har inom samarbelsunionen ulsetls både lill internationell nyheisgranskningsmyndighet och lill myndighet för internalionell förberedande patenierbarhelsprövning.

Vid tillämpningen av samarbetskonventionen visade del sig ganska snart att det behövdes förenklingar i systemet. Detta gällde både med hänsyn lill de sökande och med hänsyn till de berörda palentmyndigheterna. Efter en del smärre justeringar inleddes på svenskt initiativ en allmän översyn av

Prop. 1984/85:34 5

tillämpningsföreskrifterna lill konventionen. Arbetet har ulförts inom Väridsorganisalionens för den intellektuella äganderätten (WIPO:s) internationella byrå i Geneve. Förslagen till ändringar har först behandlats i den administrativa och juridiska kommitté som har inrättats under unionens församling. Slutligen har beslut om ändringarna faltals av församlingen vid dess möte den 30 januari-3 februari 1984.

De antagna ändringarna hänför sig med två undanlag till samarbetskon-ventionens tillämpningsföreskrifter. 1 två fall har emellertid ändringar gjorts också i själva konventionen. Församlingen är nämligen behörig att ändra också vissa bestämmelser i själva konventionen. De flesta av de beslutade ändringarna träder i kraft den I januari 1985. Vissa ändringar, som rör bl.a. publicering av inlernaliondla patentansökningar på spanska språket, har emellertid gjorts beroende av att spanskspråkiga länder tillträder samarbetskonventionen.

De beslutade ändringarna föranleder endasl mindre ändringar i de svenska patenlförfattningarna. Såvitt gäller patenllagen berörs endasl två paragrafer, nämligen 31 och 72 §§. Dårulöver behövs vissa ändringar i palenl-kungördsen. Jag har samrått med chefen för industridepartementet, som kommer all föreslå regeringen att besluta om erforderliga ändringar i denna kungörelse.

2    Förlängning av fristen för fullföljd av internationell patentansökan enligt 31 § andra stycket patentlagen

Mitt förslag: Frislen för alt fullfölja en inlernalionell palenlansökan förlängs med fem månader för de fall då sökanden avser all åberopa en internalionell förberedande palenterbarhetsprövning. Fristen blir därmed 30 månader från ansökningens ingivnings- resp. prioritelsdag.

Skälen för mitt förslag: En internalionell patentansökan skall i princip fullföljas inom 20 månader från ansökningsdagen eller, om prioritet begärs, från prioritetsdagen (art. 22.1). Har ansökningen varit föremål för internationell förberedande palenterbarhetsprövning, gäller emellertid enligl konventionen i dess ursprungliga lydelse en fullföljdsfrisl på 25 månader (art. 39.1).

För svensk rätls del finns bestämmelserna om fullföljd av internationella palenlansökningar i 31 § palenllagen. Dessa beslämmdser innebär att sökanden inom fristen för fullföljd måste ge in en översättning till svenska av ansökningen i den omfattning som regeringen förordnar eller, om ansökningen är avfattad på svenska, en avskrift av den. Han måste också inom fullföljdsfrislen belala en föreskriven avgift.

I enlighet med artikel 39.1 i samarbetskonventionen i dess ursprungliga

Prop. 1984/85:34 6

lydelse föreskrivs i 31 § andra stycket patenllagen en fullföljdsfrisl om 25 månader från ansökningens ingivnings- resp. prioritelsdag i fall då sökanden avser all vid fullföljden åberopa en inlernalionell förberedande patenierbarhelsprövning. Som förutsättning för alt sökanden skall få åtnjuta den längre fristen gäller emellertid alt han har begärt att ansökningen skall underkastas en förberedande palenterbarhetsprövning samt all han inom 19 månader från ansöknings- resp. prioritetsdagen ocksä har avgetl en förklaring om att han avser att använda resultatet av prövningen vid fullföljd i Sverige.

En stat som tillträder samarbetskonventionen får avge en förklaring all staten inte skall vara bunden av konventionens bestämmelser om internationell förberedande patenierbarhelsprövning (konventionens kap. II). Vissa staler, bland dem Danmark och Norge, har avgetl en sådan förklaring. Däremol har Sverige och Finland inle gjort detta. På grund härav är konventionens bestämmelser om internalionell förberedande palenterbarhetsprövning bindande för Sverige och Finland men inte för Danmark och Norge. Den danska lagstiftningen innehåller därför inle nägra beslämmdser om internationell förberedande palenterbarhetsprövning. I den norska patentlagen finns sådana bestämmelser, men de har inte satts i kraft.

Artikel 39.1 har vid 1984 års revision ändrats pä del sättet alt den längre fristen för fullföljd har fastställts till 30 månader i stället för nuvarande 25 månader. Artikeln är annars oförändrad.

Den nya lydelsen av artikel 39 träder i kraft den 1 januari 1985. Med hänsyn lill alt inte alla konventionsstaler skulle hinna genomföra de nödvändiga förfallningsändringarna lill dess, antogs emellertid också vissa övergångsbestämmelser. Så länge den nya längre fristen inle överensstämmer med lagstiftningen i en konventionsstal, fortsätter sålunda den äldre fristen pä 25 månader att gälla där. Detta förutsätter dock att denna stal har underrätlal WIPO:s inlernaliondla byrå om avvikelsen före den I oktober 1984.

Med hänsyn lill alt man inle kunde utgå från alt frågan om författningsändring i Sverige skulle vara avgjord före den I januari 1985 beslöt regeringen den 20 september 1984 att Sverige skulle reservera sig mot tillämpningen av artikel 39.1 i dess nya lydelse. Internationella byrån har underrättats om detta beslut före den t oktober 1984.

Induslrins, uppfinnarnas och palenlombudens organisationer har ansett det vara myckel viktigt all fullföljdsfrislen förlängs lill 30 månader när ansökningen undergår förberedande palenterbarhetsprövning. Bred enighet fanns också bland konventionsslaterna om all lillmölesgå önskemålen från dem som ulnyltjar systemet om en förlängning av fullföljdsfrislen i della fall. I förhällande lill den frisl som nu gäller är förlängningen inte så stor. De nackdelar som i och för sig följer av all frågan om fullföljd hålls öppen en längre lid kan därför knappasl komma all ökas märkbarl genom den förlängning av fristen som nu har gjorts. Det är mot denna bakgrund

Prop. 1984/85:34 7

naturligt att Sverige anpassar sin lagstiftning lill den nya konvenlionsbe-stämmelsen så snart som möjligt och därigenom bidrar lill alt 30-månaders-fristen för fullföljd i detta fiill blir gälhinde i så många unionsstater som möjligt. Det år niimligen viktigt för patentsökandena all lagstiftningen i konventionsstaterna i största möjliga utsträckning är enhetlig.

Enligt min mening bör sålunda 31 § andra stycket patentlagen ändras. Ändringen skall innebära alt fristen för alt fullfölja en inlernalionell patent-ansökan i det fall som avses i stycket förlängs från 25 till 30 månader räknat från den internationella ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, från prioriletsdagen.

Någon övergångsbeståmmdse kan inle anses erforderlig i samband med en förlängning av frislen. Av allmänna principer följer att, om frislen för fullföljd vål har gått ut medan äldre lag gällde, ansökningen inle kan återuppväckas. Har fristen för fullföljd däremol inle gäll ut när den nya lagstiftningen tråder i kraft, kommer ansökningen all kunna komma i åtnjutande av den nya längre fristen.

Vid kontakter med handels- och indusiriministeriet i Finland har inhämtats, att man avser att göra motsvarande ändring i den finska patenllagen. Från dansk och norsk sida har man förklarat att man anser det vara lämpligt alt förlånga fullföljdsfrislen i del fall som det nu är fråga om, även om Danmark och Norge ännu inle är bundna av konventionens kapitel II.

Om riksdagen antar den nu föreslagna lagändringen, bör givetvis Sveriges reservation mot tilliimpningen av artikel 39.1 i dess nya lydelse återkallas.

3    Vidgade möjligheter att meddela en sådan förklaring som avses i 72 i} patentlagen

Mitt förslag: När det gäller internationella palenlansökningar skall en sådan förklaring som avses i 72 § patentlagen kunna ges även beträffande åtgärder som skulle ha vidtagits hos myndigheter under den internationella handlåggningsfasen.

Skälen för mitt förslag: I 72 § palenllagen finns bestämmelser om att en åtgärd som har vidtagits för sent under vissa villkor ändå kan förklaras vara alt anse som vidtagen i rätt lid. Sådan förklaring är möjlig dels beträffande åtgärder som patentsökanden skulle ha vidtagit hos den svenska patentmyndighelen. dels beträffande en försummelse från palentha-varen att i räll tid betala årsavgifter.

I artikel 48 i samarbetskonventionen finns en bestämmelse om alt konventionsstaterna skall överse med försuttna frister under de förutsättningar som anges i resp. stats naliondla lagstiftning. Innebörden av denna

Prop. 1984/85:34 8

bestämmelse har länge varit föremål för olika uppfattningar bland konventionsstalerna. Sålunda har del t.ex. i USA, Storbritannien och Sverige ansetts att en nationell bestämmelse som är begränsad lill alt avse åtgärder som skall vidtas hos vederbörande stals nationella myndighet, inte — när del gäller en internalionell patenlansökan - skall tillämpas på motsvarande åtgärder som skulle ha vidtagits hos någon annan myndighet under den internationella handläggningsfasen. Bl.a. har framhållits de praktiska svårigheter som skulle uppkomma, om institutet skulle tillämpas av en nationell myndighet medan ansökningen handläggs någon annanslans.

Vid mötet med samarbetsunionens församling den 30 januari -3 februari 1984 uppnåddes viss enighet om den prakliska tillämpningen av bestämmelsen i artikel 48. Majoriteten av medlemsstaterna godtog sålunda dels en ändring i tillämpningsföreskrifterna lill samarbelskonveniionen som innefattar en viss tolkning av artikel 48. dels två uttalanden om förutsättningarna för att tillämpa artikel 48. Dessa uttalanden antecknades i rapporten frän mötet (dok. PCT/A/XI/9. paragraf 67).

Ändringen i tillämpningsföreskrifterna består i all de harulökats med en ny regel, betecknad 82 bis. 1 denna regel anges först vilka slag av lidsfrister som skall komma i fråga när det gäller möjligheten att få en åtgärd godtagen trots alt en frisl har försutlils. Därefter anges vilka slag av institut för att överse med försuttna frister som artikel 48 skall anses omfatta.

För svenskt vidkommande innebär regel 82 bis att möjligheterna för en patentsökande all få en sådan förklaring som avses i 72 § patentlagen inle - som nu är fallet - får begränsas till att avse enbart ålgärder som skall vidtas hos den svenska palenlmyndighelen. Paragrafen skall tillämpas också när del är fråga om frister som har försuttits hos någon av de andra myndigheter som har befattat sig med ansökningen under den internationella handläggningsfasen.

Som nyss har nämnts antog församlingen emellertid också två uttalanden om fömtsättningarna för att på en internationell patentansökan tillämpa olika nationella institut för alt godta en åtgärd trots att en frist har försuttits. Enligl del ena uttalandet skall de nationella instituten inte tillämpas förrän den nationella handläggningsfasen har börjat, oavsett om den frist som har försuttits avser den internationella eller den nationella fasen. Del andra ullalandet innebär, att alla villkor som föreskrivs i en viss nationell bestämmelse måste vara uppfyllda för att denna bestämmelse skall tillämpas på en inlernalionell patentansökan. Detta gäller t.ex. krav på att ett fel måsle rältas inom en viss frist eller krav på all en särskild avgift måste betalas inom en angiven frist.

De uttalanden som församlingen har antagit innebär all det inte blir fråga om att tillämpa 72 § palenllagen på en internalionell patentansökan förrän den har fullföljts enligt 31 § samma lag. Uttalandena innebär vidare all ansökningen måsle fullföljas i sådan tid att frislen för all begära tillämpning av 72 § ännu inle har gått ut.

Prop. 1984/85:34 9

Samarbetsunionens församling lorde i och för sig inle med folkrättsligt bindande verkan kunna tolka artiklarna i samarbetskonventionen. Om den nya tillämpningsföreskriften i regel 82 bis skulle strida mol eller gå utöver innehållet i artikd 48, gäller artikeln före tillämpningsföreskriften (art. 58.5). Del kan ifrågasättas om artikel 48 ger stöd för en så vid tillämpning av olika nationella institut som anges i den nya regel 82 bis. Mol denna bakgrund är del inle självklart all Sverige på grund av regel 82 bis behöver ändra 72 § palenllagen. För all samarbeiei inom unionen skall fungera på ell smidigi säu är del emellertid enligt min uppfattning nödvändigt all medlemsländerna är beredda att i samförstånd acceptera praktiska lösningar när del gäller handläggningen av internationella palenlansökningar.

Majoriteten av konventionsslaterna har ansett sig kunna godta en sädan tillämpning av artikel 48 som kommer till uttryck genom regel 82 bis sedd i förening med de uttalanden som har antecknats i mötesrapporten. Resultatet av överläggningarna i församlingen när det gäller denna fråga bör därtör ses som en kompromiss. Lösningen är enligt min mening godtagbar från praktisk synpunkt. Jag anser därtör att Sverige bör justera sin lagstiftning i enlighet med denna kompromisslösning. Jag föreslår sålunda att 72 § patenllagen ändras sä all dess tillämpningsområde vidgas till alt överensstämma med vad som följer av den uppgörelse som har antagits av samarbetsunionens församling.

Enligt min mening kan del däremol inte bli fräga om att tillämpa institutet återupptagande av patentansökan (15 § patentlagen) på internationella patentansökningar såvitt avser tiden före fullföljden i Sverige. Delta institut avser handläggningsordningen vid den svenska patentmyndighelen. Del fömlsäller all ell avskrivningsbeslul föreligger med de särskilda rättsverkningar som ett sådani beslut har i sammanhanget. Motsvarande beslut och handläggningsordning saknas i den intemationeUa handläggningsfasen. Den grundläggande förutsättningen för att tillämpa institutet kan sålunda aldrig uppfyllas, när det gäller ansökningar som befinner sig i den internationella handläggningsfasen.

Ändringen av 72 § palenllagen sker lämpligen genom att det lill paragrafen fogas ett nytt fiärde stycke. I detta nya stycke bör anges all belräffande internationella palenlansökningar första stycket får tillämpas också i vissa andra fall än de då sökanden har lidit rättsförlust därför alt han inte har iakttagit en frisl gentemot den svenska nationella palenlmyndighelen. Bestämmelserna bör sålunda kunna tillämpas också när del är fråga om de frister som skall iakttas gentemot den mottagande myndigheten, den internationella nyhelsgranskningsmyndighelen. myndigheten för internationell förberedande patenierbarhelsprövning eller inlernaliondla byrån. Del är då fråga inte bara om sådana frister som finns angivna i konventionen och tillämpningsföreskrifterna till den utan även om sådana frister som fastställs av de nämnda myndigheterna och av internationella byrån.

Utöver de förutsättningar som föreskrivs i 72 § första stycket bör dock

Prop. 1984/85:34 10

gälla all ansökningen skall ha fullföljts i Sverige. Som nyss har framhållits, är Sverige inte skyldigt alt lillämpa 72 § förrän ansökningen har kommil över i den naliondla handläggningsfasen. Kravet på fullföljd innebär att sökanden, senast när han begär förklaring enligl 72 §. måste vidta de ålgärder som enligt 31 § krävs för all fullfölja ansökningen.

För lydlighels skull bör ylleriigare ivå föreskrifter las in i stycket. Sålunda bör anges att den försummade åtgärden skall vidtas hos den svenska palenlmyndighelen och inte hos den internationella myndighet dar åtgärden från början skulle ha vidtagits. Detla är i och för sig nalurligi. eftersom handläggningen hos den internationella myndigheten år avslutad och handläggningen där inle kan regleras i den svenska lagstiftningen. Vidare bör utlryckligen anges, all den ulvidgning av fillämpningen av 72 § som sker med det nya stycket inte innebär all paragrafen fär tillåmpas på fristen för att få åtnjuta prioritet.

Förslag lill molsvarande ändringar i patenllagen torde komma att läggas fram i Danmark, Finland och Norge.

4   Lagrådsgranskning

De föreslagna ändringarna i patentlagen är enligl min mening av enkel natur. I del ena fallet rör det sig om att förlänga en frisl, i det andra om alt låta institutet i 72 § tillämpas på fler frister än de som redan anges i paragrafen. Med hänsyn härtill och till naturen i övrigi av dessa ändringar anser jag all någon lagrådsgranskning inle behövs.

5   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att anta ell inom justitiedepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i patentlagen (1967:837).

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984