Prop. 1984/85:224

Regeringens proposition

1984/85:224

om utvidjijning av schablonmetoden vid bostadsbeskattningen;

beslutad den 23 maj 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogtide uidrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås viss utvidgning av möjligheterna att tillämpa schablonmetod för beräkning av inkomst av fastighet. Utvidgningen föreslås gälla för sådana bostadsföretag som i funktion och ekonomisk inriktning står de allmännyttiga bostadsföretagen nära. Prövningen av förutsättningarna för att använda schablonmässig inkomstberäkning i dessa fall föreslås tillkomma regeringen.

Bestämmelsen föreslås bli tillämplig fr. o. m. 1986 års taxering.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 224

Frop. 1984/85:224 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs au 2 S 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivddsc Föreslagen lydelse

7 mom.' Med bostadsförening och bosladsakliebolag förslås ekonomisk förening och akliebolag, vars verksamhel uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda busläder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bosladsakliebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhel uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagels delägare garage eller annan för deras personliga räkning a\'sedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolagel.

Harannan fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt är räknat tre procent av faslighetens taxeringsvärde året näst före laxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsätt för ärel näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av faslighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsätlande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

1 fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligi bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt 1 första stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), dock endast i den mån annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skatlskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skatiskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment Vad som sägs i detta moment

skall även gälla i fråga om fastighet, skall även gälla i fråga om fastighet, vilken tillhört bolag, förening eller vilken tillhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller (statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts så- länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretag. som allmännyttigt bosladsförelag.

Vidare får regeringen efter ansökan medge alt vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som liUhörl annal förelag under förutsättning att

1. förelagets verksamhet uteslutande eller så gotl som uteslutande beslår i atl äga och förvalta bo-stadsfastigheter saml

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. Senaste lydelse 1984: 1061.

Prop. 1984/85:224

.\'in-iirand<: lydelse

2. förctagei bedriver sin verk-sainliei enligi principer Uknande dem som gäller Jor allmånnyiiiga bosladsförelag.

Regeringens inedgivaiide jår återkallas orn omsländighetema ger anledning till dci. Vad som enligt punkt 10 av an\'isningarna till 24 S. punkt 2 a andra slycket aanvisningarna till 36 S, punkterna 1. 2 och 4 av anvisningarna till 41 a S kommunalskallelagen gäller för fasiighct som avses i 24 § 2 mom. samma lag skall även gälla för fastighet som avses i detta moment.

Denna lag iräder i kraft dagen efler den dag dä lagen enligt uppgift på den kommii ut från trycket i Svensk författningssamling. Medgivande enligt 2 § 7 mom. femte stycket andra meningen får avse beskattningsår för vilket taxering sker år 1986 eller senare. 1 fräga om beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet får medgivande lämnas endast om taxering i enlighel därmed inle leder till högre skatt.

Närvarande: slulsministern Palme, ordförande, och sialsråden 1. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson. Bodslröm, Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om utvidgning av schablonmetoden vid bostadsbeskattningen

1 Inledning

Sedan millen av 1950-talet beräknas inkomst av en- och tvåfamiljsfasligheter samt fastigheter tillhöriga s. k. äkta bostadsföretag och allmännylliga bosladsförelag schablonmässigt. 1 det följande tar jag upp frågan om en utvidgning av schablonbeskattningen lili att gälla även för fastigheter som ägs av vissa andra bostadsförelag.

2 Föredragandens överväganden

BostadsbeskaUningen är olika utformad dels efter ägartyp, dels - i vissa fall - efter fastighetens art. Ägs fastigheten av ett allmännyttigt bostadsförelag eller ett s. k. äkta bostadsföretag (vanligen en bostadsrättsförening) sker beskattningen enligt en schablonmetod. Med äkta bostadsföretag menas enligt anvisningar som riksskatteverket (RSV) utfärdat (RSV Dt 1976:43) bostadsförening eller bostadsaktiebolag vars fastigheter inrymmer minsl tre bostadslägenheter och där minst 60% av hela taxeringsvärdet för företagels fastigheter belöper på bostadslägenheter som upplåtits till medlemmarna eller delägama med bostadsrätt eller hyresrätt. Som intäkt skall för de beskrivna fastighetstyperna redovisas 3% av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges i princip endast för ränteutgifter på lånat kapital som lagts ned i fastigheten. Även innehav av egnahem beskattas enligt en schablonmetod. Beskaltningen av andra fastigheter än de nu

Prop. 1984/85:224 5

nämnda sker enligt s.k. konventionell metod. Enligt denna skal! alla inliikler från fastigheten redo\"isas och avdrag göras för räntor, drifi- och underhällskostnader, värdeminskning m. m.

Schablonmeloden för beskattning av allmännyttiga bostadsföretag och s.k. äkta bostadsföretag infördes är 1954 (prop. 1954:37, BevU 18. rskr 102, SFS 1954:51 och prop. 1954: 165. BevU 56. rskr 301. SFS 1954:263). Tili en hörjan hade schablonmeloden för de allmännyttiga bostadsföretagen en n;°igot annorlunda utformning än f.n. Efter en lagändring år 1959 iprop. 1959:9, BevU 4, rskr 67, SFS 1959:36) gäller emellertid samma schablonmetod för de nyss nämnda slagen av bostadsföretag. Övergången från den konventionella metod för beskaltningen, som tidigare lillämpals, motiverades i fråga om de s.k. äkta bostadsföretagen i första hand av förenklingsskäl. Vidare underströks atl medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag som regel innehade sin lägenhet för att tillgodose behovet av bostad och inte för atl förvärva inkomsi. För de allmännyttiga bostadsföretagen motiverades schablonbeskattningen främsl med att den konventionella metoden ledde till att skatlemässiga överskott kunde uppkomma vissa år, trots att hyrorna förfatlningsmässigl inle fick hållas högre än att de täckte de beräknade omkostnaderna jämnt fördelade på ett störte antal år. Schablonmetoden syflade således tili aU företagen inle skulle beskattas för annat än beräknad ränla på eget kapital som lagts ned i fastigheten. Ändringen år 1959 motiverades av atl den tidigare metoden, där inkomsten beräknades på grundval av det egna kapitalet, var oförmånlig för de allmännyttiga företagen jämfört med den metod som användes för äkta bostadsföretag.

Sedan den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffats genom lagstiftning år 1984 (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110, SFS 1984: 1060 och 1061) återfinns de tillämpliga skattereglerna i 2 § 7 mom. lagen (1947: 576) om stadig inkomstskatt (SIL).

De allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter förvaltas ulan enskilt vinstsyfte. Faslighetsinnehavet är betingat av ett önskemål att bidra lill att tillgodose ett föreliggande bostadsbehov. Vidare står dessa företag under kommunal eller statlig kontroll och tillsyn. Vid sidan av de allmännyttiga bostadsföretagen fmns på hyresmarknaden dels kommersiellt arbetande enskilda bostadsföretag, dels enskilt ägda bostadsföretag som i likhet med de allmännyttiga bostadsföretagen har till syfte att på självkostnadsbasis tillgodose behovet av bostäder.

Bostadskommittén (Bo 1982:02) behandlar f.n. frågor som rör bl.a. beskattningen av bostadsförelag. Jag anser att man bör invänta kommitténs synpunkter på dessa och därmed sammanhängande frågor av främst bostadspolitisk natur innan man tar ställning till om några mera ingripande ändringar av dessa skatleregler är påkallade. Fråga har emellertid nu uppkommil om att i avvaktan på kommitténs förslag företa en smärte ändring av schablonbeskattningen. Ändringen gäller en utvidgning av

Prop. 1984/85:224 6

schablonnieU.iden så alt den får lillämpas av sädana enskilda bostadsföretag som har liknande syfte och verksamhel som de allmännyttiga boslads-förctayen.

Enligt min mening framslår dci som rimligl atl iostadsföretag. som både i ekonomiska förhållanden och funktion på bostadsmarknaden slår de allnrännyiiiga bostadsföretagen nära, efier ansökan kan medges räll alt tillämpa samma metod för inkomsibeskallningen som de allmännylliga bosiadslörctagen. En följd härav blir atl vinstdclningsskatt inle las ut av företaget även om del är akliebolag eller ekonomisk förening.

Prövningen om ett bostadsföretag är att anse som allmännyttigt ankommer inte pu skattemyndigheterna utan avgörande är enligt 2 § 7 mom. femte stycket SIL om bosladssiyrelsen eller länsbostadsnämnd förklarat företaget allmännyttigt. En motsvarande särskild prövning bör ske av frågan om etl enskilt bosladsförelag i beskattningshänseende bör likställas med de allmännyttiga. Med hänsyn främsl lill au den nu föreslagna regeln får anses som en provisorisk åigilrd i avvaktan på etl ställningstagande till resulialel av bosiadskommitléns arbete bör prövningen ankomma på regeringen. Sådant beslul bör få återkallas om omständigheterna påkallar det. t.ex. om verksamhetsinriktningen ändras.

En förutsättning för att etl enskilt bostadsföretag skall få samma skatlemässiga behandling som de allmännyttiga bostadsföreiagen bör vara att företagels faslighelsinnehav och -förvaltning bygger på långsiktig planering och syftar till att utan spekulativa inslag på självkostnadsbasis tillgodose behovel av bostäder. Vidare bör krävas alt ägarna endasl i begränsad utsträckning kan tillgodogöra sig vinster av förelagel. Som exempel på andra faktorer som kan påverka bedömningen kan nämnas möjligheterna för det allmänna att få insyn i och inflytande över företagets verksamhet.

Den föreslagna bestämmelsen bör tas in som ett tillägg lill femte stycket i 2 § 7 mom. SIL. Den bör träda i kraft snarast och kunna tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Lagstiftningen är av okomplicerad beskaffenhet. Lagrådets yttrande skulle därför sakna betydelse.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.