Prop. 1984/85:211

Regeringens proposition

1984/85:211

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad den 2 maj 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1987 och för övriga jordbruksprodukter för tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1986. Vidare behandlas åtgärder för att stimulera exporten av livsmedel. Dessutom tas upp vissa anslagsfrågor på jordbrukels område.

1 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 211

Prop. 1984/85:211 2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-02

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

I prop. 1984/85: 166 har regeringen lagt fram förslag lill riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik. Dessa grundar sig på förslag som har avgells av 1983 års livsmedelskommitié'.

Regeringen uppdrog den 20 december 1984 ål statens jordbruksnämnd att efter överiäggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och socker-tillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1987.

Nämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. Sockerbelsarealen borde med utgångspunkt i en areal är 1985 om högst 51 500 hektar anpassas med hänsyn till den beräknade trendmässiga avkasiningsökningen för sockerbetor. Överläggningarna skulle ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspoliliken (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden. Nämnden borde vidare beakta vad som i prop. 1983/84: 191 anförts om finansieringen av visst slöd lill biodlingen.

Statens jordbruksnämnd har efter avslutade överläggningar i skrivelse den 20februari 1985 lagt fram förslag beträffande prisregleringen på soc-

' Generaldirektören Ingvar Lindström, ordförande, riksdagsledamoten Arne Andersson i Ljung, lantbrukaren Eric Enlund. journalisten Birgitta Gustafson, riksdagsledamöterna Egon Jacobsson. Einar Larsson, Grelhe Lundblad. Åke Selberg och Aina Weslin.

Prop. 1984/85:211 3

kerbetor och socker för fiden den Ijuli 1985-den 30juni 1987. Skrivelsen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog den Mfebruari 1985 åt statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation, lämna förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för liden den Ijuli 1985-den 30juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om vissa livsmedelspoli-liska frågor (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141).

Vidare skulle jordbruksnämnden lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel och därvid utgå frän alt av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen ett belopp motsvarande 8,5 milj. kr. fick disponeras för pristillägg på får- och lammkött samt 8 milj. kr. för att täcka kostnader för statistik på jordbrukels område.

Jordbruksnämnden skulle också ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Ulgångspuklen skulle härvid vara att ytteriigare 15 milj. kr. avlastas statsbudgeten.

Vidare skulle prövas möjligheterna att finansiera en lill lOmilj.kr. uppgående del av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätl än över statsbudgeten.

Slutligen skulle jordbruksnämnden lämna förslag om en successiv avveckling av den röriiga kredit pä högst 250 milj. kr. som f.n. stär lill förfogande för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter. Utgångspunkten skulle vara en minskning av krediten från den Ijuli 1985 med lOOmilj.kr. Vidare skulle jordbruksnämnden beakta att den rörliga kredit på högst 120milj. kr. som f. n. stär till förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skulle minskas fill 50milj.kr. från den Ijuli 1985.

1 skrivelse den 24 april 1985 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30juni 1985 m.m. Till jordbruksnämndens skrivelse har fogats särskilda skrivelser från Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation med synpunkter på jordbruksnämndens förslag. Två ledamöter i jordbruksnämnden har avgett reservation mot förslaget. Jordbruksnämndens skrivelse med delegationernas synpunkter samt reservationen bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.

Livsmedelskommittén har den 30januari 1985 överiämnat belänkandet (Ds Jo 1985: 1) Export av livsmedel. Belänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels kommitténs sammanfattning av betänkandet som bilaga 3, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet som bilaga 4. Beträffande nuvarande förhållanden m.m. samt kommitténs närmare överväganden hänvisas lill betänkandet.

Prop. 1984/85:211 4

Jordbruks-, skogs- och fiskeriadminisirativa utredningen' avgav i september 1984 betänkandet (Ds Jo 1984: 14) Samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadmi-nistrationen.

I betänkandet behandlas förutsättningarna för att genom samverkan i olika former effektivisera användningen av de samlade resurserna för länsmyndigheterna under jordbruksdepartementet.

Efter remiss har yttranden över utredningens betänkande avgetts av riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, lantbruksstyrelsen - som bifogat yttranden från samtliga lantbruksnämnder, skogsstyrelsen - som bifogat yttranden frän samtliga skogsvärdsslyrelser, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus saml Älvsborgs län. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen. Centralorganisationen SACO/SR och Trädgårdsnäringens riksförbund. Ett yttrande har också inkommit från Svenska skogsarbeiareförbundet.

I prop. 1984/85: 100 (bil. 11 s. 20, 38, 43 och 71) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Lantbruksnämnderna för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 212781000 kr., till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område förbud-getåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 2 968000000 kr., till Bidrag lill permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1985/86 beräkna ett anslag av 1 000 kr., lill Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 23898000 kr., till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 1000 kr. och lill Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1985/86 beräkna ett reservationsanslag av 40470000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Prisregleringen på sockerbetor och socker

Prisregleringens utformning under perioden

Jordbruksnämnden bar pä regeringens uppdrag haft överläggningar med Sveriges betodlares centralförening (SBC) och Svenska sockerfabriks AB (SSA) saml nämndens konsumentdelegation om prisregleringen pä sockerbetor och socker för tvåårsperioden den Ijuli 1985-den 30juni 1987. Efter avslutade överläggningar och i samförstånd med SBC, SSA och konsumentdelegationen föreslår jordbruksnämnden att sockerbetsodlarna årligen under perioden erhåller kompensation för kostnadsökningar i odlingen saml inkomslföljsamhet utifrån utfallet av obundna överläggningar. För

' F.d. statssekreteraren Ivan Eckersten.

Prop. 1984/85:211 5

SSA: s del föreslår jordbruksnämnden att kompensation för kostnadsökningar m. m. ges en gäng per år utifrån utfallet av obundna överläggningar.

SSA övergår fr.o.m. hösten 1985 lill gaseldning vid flera sockerbruk och jordbruksnämnden föreslår bl. a. mol bakgrund härav att en särskild arbetsgrupp utreder kompensationsmodellen med avseende på energikostnader. Vidare får enligt jordbruksnämnden korrigeringar göras av betod-lingens och SSA: s kostnadsvolymer på grund av att kontraktsvillkoren för frö, biprodukter, transporter m.m. ändras fr.o.m. år 1985.

Nämnden har redovisat förslag till kompensationsbelopp avseende reg-leringsårel 1985/86. Jag återkommer lill detta förslag i det följande. I fråga om kompensalionsbeloppen för regleringsåret 1986/87 föreslår jordbruksnämnden att överiäggningar äger rum i slutet av år 1985. Härvid bör enligt nämnden sedvanligt material om kostnadsvolymer, kostnadsutveckling m. m. las fram och i huvudsak ligga till grund för överläggningarna.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden föreslår jordbruksnämnden au del bör få ankomma på den att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag lill de åtgärder som kan anses påkallade.

För egen del kan jag i allt väsentligt biträda jordbruksnämndens förslag beträffande utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för iväårsperioden 1985/86-1986/87. Förslaget bygger på alt driften vid samtliga nu existerande sockerbruk bibehålls. Koslnadskompensalionen lill betodlarna och sockerbolaget samt betodlarnas inkomslföljsamhet bör bestämmas en gäng per år efter obundna överläggningar. Överläggningarna avseende regleringsårei 1986/87 bör som jordbruksnämnden har föreslagit äga rum i slutet av år 1985. Som jordbruksnämnden framhåller behöver vissa frågor inom prisregleringen ses över med anledning av ändrade kontraktsvillkor mellan betodlarna och SSA samt övergång lill gaseldning vid vissa sockerbruk. Del ankommer på jordbruksnämnden att ta de initiativ som behövs härför och att vid behov komma in lill regeringen med de förslag som kan föranledas av översynen. Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under perioden bör det vidare ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med SSA, SBC och konsumentdelegationen lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Del bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformningen av prisregleringen under perioden.

Areal och arealbidrag

Under innevarande prisregleringsperiod har sockerbelsarealen i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:162, JoU 35, rskr 336) minskats med 500 ha per år med sikte på en areal är 1985 på högst 51 500 ha. Jordbruksnämnden föreslår nu all arealen bör uppgå lill högst 51 300 ha både år 1985 och år 1986. Erforderiig kvotering av odlingen bör utgå från nu gällande principer och godkännas av nämnden. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Prop. 1984/85:211 6

Jordbruksnämnden föreslår oförändrade arealbidrag. Det innebär 500 kr. per ha till odlarna på Gotland, 400 kr. per ha till odlarna på Öland och 200 kr. per ha till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till total sockerbeisareal och arealbidrag. Del bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor under perioden.

Ersättningen tiU sockerbetsodlarna och sockerbolaget

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i samförstånd med SBC och konsumentdelegationen alt betodlarna i form av prishöjningar per den Ijuli 1985 ges kostnadskompensalion med 40,23 milj. kr. och inkomslföljsamhet med 3,77 milj. kr. Förslaget innebär all grundpriset för sockerbetor med 16% sockerhall bör höjas med 1,72 kr. per 100 kg. vilket motsvarar en partiprishöjning pä socker med 13,67 kr. per 100 kg eller 3,1 %. Grundpriset på sockerbetor föreslås år 1985 bli 30,20kr. per 100kg.

Vad gäller kompensationen till sockerbolaget föreslår jordbruksnämnden att prisregleringen, liksom tidigare, endast bör avse strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden.

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset har ändrats med minst ± 160 kr. per m'. Denna regel ledde under regleringsårei 1983/84 lill två prishöjningar på sammanlagt 8,19 kr. per 100 kg socker. Under reglerings-året 1984/85 har regeln hittills givit en höjning om 3,95kr. per 100 kg socker.

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i samförstånd med SSA och konsumentdelegationen alt SSA för regleringsårei 1985/86 lillerkänns kostnadskompensation i form av prishöjningar per den Ijuli 1985 med 29 milj. kr. I kostnadskompensationen ingår vissa engångsersättningar. Vidare har avdrag gjorts med hänsyn lill effeklivilelsförbätiringar i sockerproduktionen och för definitiv reglering av oljekostnaderna för regleringsårei 1983/84.1 koslnadskompensalionen har vidare merkostnaderna för bruken pä Öland och Golland beaktats vilket vid normal produktionsvolym innebär 18,4 milj. kr. Dessutom föreslås SSA erhålla 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden för driften av dessa bruk.

Koslnadskompensalionen lill SSA motsvarar en prishöjning på 9,01 kr. per 100 kg socker eller 2,1%. Härtill kommer effekterna av eventuell sluljustering av lönekostnadskompensationen saml av eventuella oljeprisändringar.

Tillsammans medför de prishöjningar som jordbruksnämnden har föreslagit att sockerpriset i fabriksledet stiger den Ijuli 1985 med ca 23kr. per 100kg eller med 5,2%. Jordbruksnämnden begär alt få genomföra prishöjningarna på ell sådant sätt alt minsta möjliga störning uppslår på marknaden. Nämnden föreslår vidare alt ersättningen för raffinering och lagring

Prop. 1984/85:211 7

av importerat råsocker får höjas motsvarande genomsnittliga kostnadsökningarna i sockertillverkningen.

För egen del vill jag framhålla följande. Det bör ankomma på regeringen att besluta om kostnadskompensation och inkomslföljsamhet för betodlarna och om kostnadskompensation för SSA under regleringsperioden. Jag biträder de förslag som jordbruksnämnden har lagt fram och avser alt vid senare tillfälle återkomma till regeringen i frågan.

Gränsskyddet och regleringsekonomin

Gränsskyddei för socker föresläs av jordbruksnämnden utgå enligl de grunder som hittills har gällt. Detta innebär att en införselavgift las ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om gränsskyddet för socker.

Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgifl på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska pariipriset att höjas med ell belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

Behållningen i sockerregleringsfonden var I0,4milj. kr, den 30juni 1984. Utgående behållning den 30juni 1985 kan enligt jordbruksnämnden beräknas till 25-30 milj. kr. Vid normal skörd år 1985 blir inkomsterna av införselavgifler begränsade med hänsyn lill att skörden år 1984 gav ett överskoll. Överskottet minskar importutrymmet under regleringsårei 1985/86. Fondens behållning kan därför beräknas minska under reglerings-året 1985/86. Mot denna bakgrund har betodlarna och SSA inte aktualiserat frågan om ytleriigare återbetalningar av medel ur sockerregleringsfonden.

Betodlarna och SSA bör enligt jordbruksnämnden om sä erfordras skjuta till medel så all fonden den 30juni 1986 och den 30juni 1987 inte visar underskott. Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag samt i princip nu gällande former av regionalstöd. I gengäld bör näringen - med beaktande av förändringar i regleringsekonomin — hösten 1985 och hösten 1986 få ta upp överläggningar om eventuell ytterligare återbetalning av tidigare inbetalda medel. Medlen skall fördelas i samma proportioner som för 1983 års skörd. Utbetalningarnas storlek får då bedömas utifrån skördarnas storlek och tillgängliga medel i fonden.

Kostnaderna för subventionering av frakten av socker till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län bör enligl jordbruksnämnden få bestridas från sockertegleringsfonden med 1,2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom bestridas kostnaderna för dels arealbidrag lill de odlare som levererar betor lill öbruken till en beräknad kostnad av 3,5-4,0 milj. kr., dels

Prop. 1984/85:211 8

ersättning om 4,3 milj. kr för SSA:s merkostnader för driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör las 0,5 milj.kr. ur sockerfonden. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader få täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisuljämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgifien för förbrukat socker. 1 en situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället enligt jordbruksnämnden exportbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sädana produkter.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag beträffande regleringsekonomin under regleringsperioden 1985/86-1986/87. Liksom hittills bör även stödet lill merkostnaderna för öbruken finansieras inom ramen för regleringen.

2.2 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Jordbruksnämnden har utformat sitt förslag med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspoliliken (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141). En annan utgångspunkt har varil statsmakternas mål om en inflation på högst 3% för år 1985, vilket också getts uttryck i införandel av allmänt prisstopp och andra ekonomisk-politiska åtgärder.

Jordbruksnämnden har vidare i enlighet med sitt uppdrag utgått från all prisregleringsperioden skall omfatta fiden den Ijuli 1985-den 30juni 1986. Mittpriser m. m. föreslås under perioden få ändras den Ijuli 1985 och den 1 januari 1986.

Jordbruksnämndens förslag innebär per den 1 juli 1985 att jordbruket för ökade kostnader under det senaste halvåret lillerkänns 292milj. kr. och viss livsmedelsindustri 153 milj. kr. För inkomslföljsamhet med andra grupper i samhället erhåller jordbrukarna 102 milj. kr. vilket enligt nämnden bör ge en inkomstökning med 5%. Från det sammanlagda totalbeloppet av 547 milj. kr. görs ett avdrag för rationaliserings- och produktivitetsvinster i jordbruket och berörd livsmedelsindustri av totalt 82 milj. kr.

Sammanlagt innebär dessa förslag all jordbruket och den del av livsmedelsindustrin som omfattas av jordbruksprisregleringen (främst mejerier och slakterier) genom alt prisnivån i prisregleringsledet höjs den 1 juli 1985 tillförs 465 milj. kr. Beloppels storlek har inte accepterats av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation.

Genom förslaget beräknas prisnivån i prisregleringsledet höjas med ca 2%. Vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led och inkl. mervärdeskatt beräknas förslaget medföra all prisnivån i konsumentledet (KPl) höjs med drygt O, I %.

Sedan regeringen och riksdagen tagit ställning till förslaget kommer beloppet alt fördelas på produkter efter överläggningar under maj/juni.

Vad gäller den 1 januari 1986 föreslår jordbruksnämnden ett preliminärt kompensationsbelopp av 348milj. kr. Detta belopp har beräknats utifrån

Prop. 1984/85:211 9

en prognos över prisutvecklingen under tiden april-oktober 1985. Det definitiva beloppet föresläs fastställas efter överiäggningar i november/december 1985.

Nyssnämnda belopp har godtagits av konsumentdelegationen men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation.

De närmare grunderna för beräkningen av beloppen framgår av jordbruksnämndens förslag (bilaga 2).

För egen del vill jag framhålla följande. Ett viktigt mål för regeringens ekonomiska politik är att pressa ned inflationen under år 1985 lill 3%. Att pressa ned inflationen är nödvändigt om vi skall kunna fortsätta den ekonomiska återhämtning som inletts under de senaste åren, bibehålla vår internationella konkurrenskraft och bevara konsumenternas köpkraft. Att denna politik lyckas är också av stor betydelse för jordbruket. En fortsatt framgångsrik ekonomisk politik är enligt min mening en förutsättning för alt vi skall kunna komma lill rätta med de problem som f. n. råder inom livsmedelssektorn, inte minst med överskotten av jordbruksprodukter.

Jordbruksnämndens förslag innebär all jordbruket fär kompensation för ökade kostnader i produktionen och dessutom en inkomstökning med 5 %. Den föreslagna inkomstökningen motsvarar således vad löntagarna får för år 1985. Även i fräga om det totala beloppet ligger jordbruksnämndens förslag inom ramen för det inflationsmål på 3 % som regeringen ställt upp. Jag kan därför biträda jordbruksnämndens förslag.

Förslaget innebär att jordbruket och viss förädlingsindustri genom ändrade mittpriser m. m. per den Ijuli 1985 lillerkänns 465 milj. kr. Jordbruksnämnden bör ta upp överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation om fördelningen av beloppet på produkter och inkomma med förslag härom lill regeringen. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

1 fråga om kompensationen per den 1 januari 1986 förordar jag i enlighet med jordbruksnämndens förslag ett preliminärt belopp av 348 milj. kr. Det definitiva beloppet bör få fastställas av regeringen på förslag av jordbruksnämnden, som bör ta upp överläggningar om beloppet med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i slutet av år 1985. Vid delta tillfälle bör, som jordbruksnämnden har föreslagit, få las upp s.k. överhängsfrägor, frågan om fördelningen pä produkter, liksom övriga frågor som enligt nämndens förslag bör fä åberopas vid detla tillfälle. Även i dessa frågor bör det få ankomma pä regeringen alt besluta.

Det särskilda elableringsslödei, som syftar lill att underlätta generationsskifte och till att nystartade jordbrukare skall kunna etablera sig föreslås få utgå även under regleringsåret 1985/86. Utgifterna härför har av lantbruksstyrelsen beräknats till 40milj.kr. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har inte accepterat alt mer än 32 milj. kr. får utgå om jordbruksnämndens förslag läggs lill grund för kompensationen. Jordbruksnämnden föreslår därför att 32 milj. kr. fär utgå för elableringssiöd inom den ram som tilldelas jordbruket.

Prop. 1984/85:211 ,0

Jag biträder jordbruksnämndens förslag. Liksom hittills bör de medel som åtgår för elableringssiöd få finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen. Del bör få ankomma på regeringen att besluta i denna fråga.

Jordbruksnämnden har inte funnit del möjligt alt finansiera 15 milj. kr. för djurens hälso- och sjukvård och IO milj. kr. för rådgivningen till jordbruket inom ramen för prisregleringen. Jag återkommer till dessa frågor i samband med anslagsfrågorna för budgetåret 1985/86.

Jordbruksnämnden anför au räntestödet enligt förslag av LRF och lantbruksstyrelsen bör avvecklas enligl fastställd plan dock med ett års förskjutning för norra Sverige. Räntedebiiering och amortering för första årets slöd bör senareläggas ett år. För regleringsårei 1985/86 beräknar lantbruksstyrelsen kostnaderna för ränleslödet till ca 20milj.kr. Detta belopp bör tas från medel för låginkomstsatsning m. m. Inom ramen för beloppet 20milj.kr. har LRF och lantbruksstyrelsen föreslagit att 1 milj. kr. får användas av lantbruksstyrelsen för en samordnad rådgivningsinsats till de lantbruksföretag som erhåller stödet. Jordbruksnämnden fillslyrker dessa förslag, till vilka även konsumentdelegafionen har anslutit sig.

Även jag biträder förslagen rörande ränleslödet.

AvvecklingsersäUningen lill äldre mjölkproducenter föreslås bibehållas under regleringsåret 1985/86. Medel för detla anvisas från medel för låginkomstsatsning m. m. (produkfionsanpassning m. m.). Jordbruksnämnden föreslår i likhet med LRF att möjlighet ges all införa avvecklings- eller uppehållsersällning även för producenter inom kött- och fläsk/smågrisproduktionen. Medel härför förutsätts utgå från delposten produktionsan- passningsåtgärder.

Konsumentdelegationen har anslutit sig lill förslaget beträffande av-vecklingsersättning för äldre mjölkproducenter. Också jag biträder detta förslag.

Det är allmänt sett angeläget att näringen ges möjligheter till att vidta behövliga åtgärder för anpassning av produktionen. Några konkreta förslag till ätgärder av det slag jordbruksnämnden tagit upp för produktions-anpassning i fräga om kött- och fläskproduktionen föreligger inte. Det bör ankomma på regeringen att ta ställning när sådana förslag redovisats.

Jordbruksnämnden föreslär i samråd med LRF att ett belopp av högst 100 milj. kr. som anslagits för låginkomstsatsning bör fä användas för pris-nedsäUning pä nötköu i syfte all minska exporlöverskotten. Vidare har LRF med fillslyrkan av jordbruksnämnden föreslagit att 50milj.kr. av fonderade medel för avbylarverksamhel överförs lill posten produktions-anpassningsätgärder.

Jag har inget att invända mot förslagen. Till frågan om låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket återkommer jag i samband med anslagsfrågorna för budgetåret 1985/86.

Jordbruksnämnden har tagil upp vissa frågor rörande prisregleringen på

Prop. 1984/85:211 11

olika produkter m. m. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. För riksdagens information vill jag nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att besluta i enlighet med jordbruksnämndens förslag.

I prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken har regeringen föreslagit att samhället under en femårsperiod lar ett delansvar för överskottsarealens kostnader. Jag tar nu upp frågan om finansieringen av samhällets delansvar. Som jag anförde i min anmälan till nämnda proposition bör en totalfinansiering av samhällets kostnader ske. Denna bör ske inom jordbrukssektorns ram. Mot denna bakgrund föreslår jag att samhällets delansvar finansieras genom att det beräknade beloppet, 160milj.kr., las ut i form av prishöjningar per den 1 januari 1986. Det bör få ankomma på regeringen att besluta i frågan. Jag avser all senare föreslå regeringen all uppdra åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen lämna förslag om hur beloppet skall tas ul och användas för ifrågavarande ändamål.

2.3 Export av livsmedel

1 prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken har regeringen bl. a. lagt fram förslag lill produktionsmål för jordbruket. Förslaget i propositionen överensstämmer med livsmedelskommilléns förslag i betänkandet (SOU 1984: 86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Detta förslag till produktionsmål för jordbruket innebär all - så länge de nuvarande världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter består - jordbrukspolitiken bör inriktas mot att balans mellan produktion och behov av jordbruksprodukter uppnås. 1 nämnda proposition anmälde jag min avsikt att senare återkomma till frågan om åtgärder för all främja exporten av livsmedel. Jag lar nu upp denna fråga.

Livsmedelskommiitén anser att i första hand en reducering av överskotten av animalieprodukler är angelägen. Under anpassningsperioden kommer emellertid ett betydande exportbehov all kvarstå. Anpassningsperioden ger också tillfälle lill att man fortlöpande prövar lägel. Perioden bör utnyttjas lill att man söker åstadkomma en så lönsam export av livsmedel som möjligt. Sannolikt kommer denna export inte all lösa överskottsproblemen men deras följder kan mildras. Även efter en sådan anpassning får man räkna med alt vissa överskott kommer att finnas, bl. a. på grund av säsong- och årsmånsvarialioner, som i varje fall inom jordbruket kan vara betydande. Dessa överskott bör självfallet avsättas med bästa möjliga utbyte.

Blir del ä andra sidan möjligt att ta ul bättre priser på exportmarknaden än vad som nu kan överblickas torde enligt kommiltén de ställningstaganden som livsmedelskommiitén föreslagit i fråga om produktionsbalansen komma att omprövas.

1 sitt ställningstagande understryker livsmedelskommiitén vikten av att

Prop. 1984/85:211 12

alla möjligheter tillvaratas alt förbättra exportens lönsamhet.

För en satsning pä export talar således enligl kommitlén att vi under avsevärd tid kommer att ha ett överskott av främst jordbruksprodukter, vilka i mer eller mindre förädlad form måste exporteras. Det gäller därvid att dra så många fördelar som möjligt för landet av exporten. En viktig punkt är då att få ut största möjliga exportvärde.

Nackdelarna med en satsning på export är enligt kommittén den osäkerhet som trots allt råder om möjligheterna att åstadkomma en långsiktigt lönsam export av livsmedel. Huvuddelen av råvaruproduktionen - i varje fall inom jordbruket - ger f. n. inte en tillräcklig lönsamhet oavsett om den sker i form av förädlade produkter eller ej. Om man däremot ser lill förädlingsindustrin finns goda förutsättningar alt nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheien även när den sker för export. Detta förutsätter emellertid alt råvarorna kan erhållas lill världsmarknadspris. Liksom i all annan affärsverksamhet innebär emellertid en satsning på livsmedelsexport ett risktagande som inte ulan vidare kan garanteras ge ett visst resultat. Det kan givetvis inte heller garanteras att de resurser som satsas på livsmedelsexport inte skulle kunna ge ett ännu bättre resultat om de i stället satsades inom andra samhällssektorer. Enligt kommitlén är emellertid omständigheterna sådana all rimliga utsikter lill framgång finns, vilket bör föranleda en samlad aktion från alla intressenter — staten, jordbruket och industrin - för alt främja den svenska livsmedelsexporten. Denna aktion föreslås bl. a. omfatta dels företagens marknadsföring och produktutveckling, dels statens handelspolitiska verksamhet och exportfrämjande i övrigt.

Exportfrämjande verksamhet på livsmedelsområdet bedrivs f. n. av Sveriges exportråd genom Swedish Food Promotion (SEP). Syftet är att förbättra förutsättningarna för svensk livsmedelsexport. Motsvarande exportfrämjande organ finns i ell flertal västeuropeiska länder.

Livsmedelskommiitén anser alt del även fortsättningsvis finns behov av ell särskilt organ som uttryck för satsningen på livsmedelsexporten. Organet bör enligl kommiltén aktivt och i nära samarbete med berörda exportörer främja en långsiktig export. Organet bör dock inte bedriva någon egen försäljningsverksamhet. Del exportfrämjande organet föreslås inleda sin verksamhet i och med verksamhetsåret 1985/86.

Parallellt med det föreslagna organet bör den svenska ullandsrepresenla-lionen åläggas all ytterligare uppmärksamma möjligheler till livsmedelsexport.

Kommitténs förslag innebär att del nya främjandeorganet fär en delvis annan inriktning än SEP. Kommitlén föreslår därför all organet ges ett annat namn, förslagsvis Food From Sweden (FES).

FES föresläs inte koncentrera sig enbart på s. k. högförädlade livsmedel. I stället bör FES utgöra ett centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel. Härvid bör även exporten av jordbruks-, trädgårds- och fiskerå-

Prop. 1984/85:211 13

varor inbegripas. Det finns enligt kommitténs mening ingen anledning att inom ett paraplyorgan göra åtskillnad mellan varor av olika förädlingsgrad, även om man naturligen får räkna med alt de mera förädlade produkterna proportionellt kan kräva mera av EFS: s resurser.

EFS föresläs fä till uppgift alt tillhandahålla exportföretagen viss service. Det gäller bl. a. att dels hålla en bas av allmänna marknadsfakla som grundval för förelag som överväger exportsatsningar, dels biträda företagen med att göra handlingsprogram och planer för exportsatsningar samt med rådgivning om l.ex. finansieringsmöjligheter och exportprocedurer, dels medverka så all intresserade förelag kan genomföra olika exportfrämjande aktiviteter utomlands, t. ex. delta i olika mässor.

I viss utsträckning bör FFS också kunna lämna ekonomiskt stöd till marknadsföringsaktivileter, l.ex. marknadsundersökningar, mässdeltagande och inlroduklionskampanjer. Stödet bör dock inte få avse subventionering av produkterna och del bör endast få ta i anspråk en begränsad del av FFS: s resurser.

FFS bör utgöra en del av Sveriges exportråd och kunna repliera på dess samlade resurser, såväl i Sverige som utomlands. På särskilt intressanta exportmarknader bör lill handelskontoren särskild livsmedelsexpertis kunna engageras. Även i övrigt bör kunskaperna om livsmedelsexport kunna ökas inom exportrådets utlandsorganisation.

FFS:s resurser föreslås utgöras av dels medel som berörda förelag betalar för utförda tjänster, dels kollektivt tillförda medel. De kollektiva medlen bör användas för basresurser inom organisationen, dock bör endast en mindre del av medlen gå till fast anställd personal.

Kommittén har angett ca lOmilj. kr. per år som en riktlinje för storieken på de kollektiva medel som bör tillföras FFS. För budgetåret 1985/86 torde emellertid enligt kommittén de kollektiva medlen få utgöras av 8milj.kr., varvid 4milj.kr. föreslås tillförda genom exportrådet, 2milj.kr. av jordbruket genom tillskott av prisregleringsmedel inom den s. k. fördelningsplanen och 2milj.kr. därutöver av staten. De sistnämnda 2milj.kr. torde för budgetåret 1985/86 få utgå av prisregleringsmedel utanför fördelningsplanen. För de följande budgetåren bör emellertid enligt kommitlén dessa medel och ytleriigare medel tillföras FFS genom omprioriteringar inom statens totala slöd till liknande verksamhet.

Det är enligt kommitléns mening önskvärt all vid sidan av jordbruket även de båda andra rävaruproducerande näringarna inom livsmedelsområdet, fisket och trädgårdsnäringen, tillskjuter vissa medel för FFS:s verksamhet.

Kommiltén föreslår att möjligheterna till slaisstödd exportkredilgivning för livsmedelsexport övervägs.

Remissinstanserna delar i allmänhet kommitténs bedömning att det under en anpassningsperiod kommer att kvarstå ett betydande exporlbehov. Liksom kommittén understryker remissinstanserna att denna export san-

Prop. 1984/85:211 14

nolikt inte kan lösa överskoltsproblemet. Flera remissinstanser anser också all Sverige även på längre sikt bör ha vissa förutsättningar att exportera olika livsmedel.

Mänga remissinsianser instämmer också i kommitléns uppfattning all Sverige bör verka för en allmän liberalisering av utrikeshandeln med livsmedel, något som dock i allmänhet bedöms la lång lid all åstadkomma. Flera anser alt dessa ansträngningar i första hand bör koncentreras lill de handelspolitiska förhållandena i relation till våra närmaste grannländer.

Exportens stora betydelse för fiskerinäringen understryks liksom de betydande potentiella exportmöjligbelerna när del gäller l.ex. sylter och bär.

Vissa remissinstanser anser dock att motiven för en ökad satsning på livsmedelsexporten är tveksamma. Andra understryker all ökade export-möjligheter ofta förutsätter alt Sverige beviljar motsvarande lättnader för importen.

Kommitténs förslag att inrätta ell särskilt organ inom Sveriges exportråd med uppgift att främja exporten av livsmedel tillstyrks av del övervägande flertalet remissinsianser. Fiertalel tillstyrker också förslaget att delta organ skall ges en delvis annan inriktning än det nuvarande och således ägna sig åt såväl råvaror som förädlade livsmedel. Till dem som tillstyrker förslagen hör såväl jordbruksnäringens och industrins företrädare som företrädarna för konsumentgrupperna i samhället.

Kommitténs förslag all utrikesrepresenlalionen bör ytterligare uppmärksamma möjligheterna lill svensk livsmedelsexport tillstyrks av de instanser som lar upp frågan, liksom förslaget om en resursförstärkning för lanlbruksråden i Bryssel och Washington. Induslriförelrädarna föreslår dessutom representation i Japan och Sydostasien.

Även kommitténs förslag lill finansiering och organisation av Food From Sweden fillstyrks i allmänhet.

För egen del vill jag anföra följande.

Som jag anförde i min anmälan till prop. 1984/85:166 om livsmedelspoliliken bör, så länge man inte långsiktigt kan erhålla priser på världsmarknaden som behövs för att ge de svenska producenterna täckning för deras kostnader och nödvändiga arbetsersättningar, från denna utgångspunkt eftersträvas alt resurserna i jordbruket i stort sett överensstämmer med vad som behövs för vår fredstida konsumtion, vår livsmedelsberedskap i enlighet med 1982 års försvarsbeslut och för de utfästelser Sverige gjort i del internationella samarbetet mot världssvällen. Livsmedelskommiitén framhåller att det under den tid som går ål för en anpassning av vår jordbruksproduktion, inte minst vad gäller animalier, kommer alt finnas eu betydande behov av all exportera överskott. Även efter det alt en önskvärd anpassning har kommit till stånd finns det behov av export av ulby-leskaraktär eller som en följd av årsmånsvarialioner. Jag vill understryka all ansvaret för en produktion utöver vad jag nyss angivit ligger på jordbruksnäringen, som också med beaktande av försörjningsmålet har frihet

Prop. 1984/85:211 15

att producera den volym som är fördelaktig utifrån näringens egna utgångspunkter. Huvudansvaret för en exportsatsning måste därför ligga på jordbruksnäringen och på de exporterande förelagen.

Sä länge nuvarande överskoltssiluafion består är del givetvis ett intresse även för konsumenterna att överskollen kan avsättas lönsamt. Jag vill understryka all exporten givetvis inte får innebära att konsumenterna får vidkännas högre livsmedelspriser än vad som är rimligt. Inte heller fär en exportsatsning tillåtas fördröja en anpassning av jordbruket. Mol denna bakgrund bör satsningen givetvis i första hand gälla de produkter som långsiktigt bedöms kunna ge den bästa lönsamheten. Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag i min anmälan till prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken har anfört om den internationella situationen på jordbruksområdet och de internationella regler som gäller handeln på delta område.

Med dessa påpekanden kan jag efter samråd med statsrådet Hellström dock i huvudsak biträda livsmedelskommitténs förslag. Det nuvarande organet för främjande av exporten av högförädlade livsmedel inom Sveriges exportråd bör således ombildas och utgöra ett centralt organ med uppgift att främja exporten av svenska livsmedel, såväl råvaror från jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket som mera bearbetade livsmedel. Det nya organet bör på del sätt som kommittén har föreslagit tillhandahålla de uppgifter om exportmarknaderna och den service som företagen behöver för en framgångsrik exportsatsning.

I begränsad utsträckning bör också ekonomiskt stöd kunna lämnas lill marknadsföringsaktivileter. Slödel bör emellertid inte få avse subventionering av produkter.

Som kommitlén har föreslagit bör organet vara en del av Sveriges exportråd och få del av dess samlade resurser både i Sverige och utomlands. De ekonomiska resurserna för de åtgärder jag nu förordat bör utgöras av dels medel som förelagen betalar för utförda tjänster, dels medel som tillförs kollektivt av de näringsgrenar som har intresse av verksamheten, dels ock medel som exportrådet inom ramen för sina resurser tilldelar verksamheten.

För budgetåret 1985/86 bör staten av prisregleringsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen tillskjuta 1,5milj.kr. Jag har därvid förutsatt all jordbruket tillskjuter minst samma belopp av prisregleringsmedel inom fördelningsplanen. Jag återkommer i det följande lill medelsanvisningen. Enligt vad jag har inhämtat kommer Sveriges exportråd att tillskjuta ett belopp som motsvarar vad som tillförs av prisregleringsmedel. Delta innebär sammantaget att minst 6milj.kr. kommer att slå lill förfogande för verksamheten under budgetåret 1985/86.

Det ankommer på regeringen eller efter dess bemyndigande Sveriges exportråd att besluta om den närmare organisationen av främjandeorganei.

Kommittén har tagit upp frågan om eventuell ändring av gällande ordning för slaisstödd exportkredilgivning för export av livsmedel. Jag ser för min del ingen anledning alt ändra gällande regler.

2.4 Införselavgiftsmedel m. m.

1 följande tabell redovisas användningen av införselavgifismedel m. m. under regleringsårei 1983/84 liksom också en beräkning av införselavgifismedel som inflyter under regleringsären 1984/85 och 1985/86. 1 tabellen redovisas även milt förslag lill användning av införselavgifismedlen för regleringsårei 1985/86. För en närmare redovisning av införselavgiftsmedlen hänvisas till bUaga2.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedei m. m. regleringsåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86

1983/84	1984/85	1985/86
1 000-tal	1 000-tal	1 000-lal
kr.	kr. prel.	kr, prel.

Inkomster

Från föregående regleringsår

kvarstående införselavgifter

Under resp, regleringsår

influtna införselavgifter

exkl. fodermedel

fodermedel

Summa

25 342'

318109 173048

516499

18 855-

285 000 230000

533 855

305 000 250000

555000

O 440 248

Utgifter

a) Av medel inom

fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel

Sveriges potalisinlressenler

Sveriges oljeväxlintressenter

Svensk kötthandel

Svensk költhandel, utbyleshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Sveriges polatisodlares riksförbund Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

2000	77000
29500	29500
0	0
10798	56202
50000	50000
167 000	97 000
75 000	68000
3 700	4 500
45 500	20500
5 000	5 000
1700	1700
10850	10 500
29000	29575
4 500	4 500
1700	1700
2000	8000
500	500
1500	1500
0	2 780

28 743 497 200

517 200

b) Av medel utanförfördelningsptanen" Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk malpotatiskontroll Sveriges polatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisalionens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Slöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Kollekliva ätgärder inom odlingen av konsumtionsfisk Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk saml av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd Kostnader för statistik på jordbrukets område

Summa

Summa utgifter

Arets saido

Ackumulerat saldo vid utgången av resp. regleringsår

20318 0 16 328 5 378 2 799	20000 0 16 500 5 739'	20000 0 8 500 5 500
475	475	475
300 6000 6000	300	300
300	500	_t
300	-	-
29 795 2 000 1500	3 000 1500	3 000 1500
-	-	8000
91493	48014	47 275
531741	545214	564475
-15 242	-11 359	-9475
-35 835	-47 194	-56669

■* Anmärkning: Budgetåren är inte jämförbara på grund av att vissa poster från 1983/84 utgått 1984/85. Sålunda finansieras fr, o. m, detta budgetår posterna Sveriges potatisodlares riksförbund och Stöd lill odling av vallväxtfrö av medel inom fördelningsplanen. Poslen Restitution av införselavgifter för styckningsdelaljer av kött och fläsk saml av införselavgifler för ost bokförs fr, o, m, samma budgetår som ell avdrag på införselavgifter på slaktvaror resp, mjölk-och mejeriprodukter. Posterna Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk slutligen finansieras inom spannmålsregleringcn samt som restitution av införselavgifter,

'Härav avser 323 000kr. tilläggsanslag för täckande av lönehöjningar under 1984/85. *■ 500000 kr. föreslås las ur sockerfonden.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, f.n. beräknade till 230 milj. kr. Fördelningsplanen omfattar därmed 497,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 533,9milj.kr., vilket innebär ett beräknat överskott av 36,7milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördel-ningsplan för regleringsåret 1984/85 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret. 2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 18

Sammanställningen avseende regleringsåret 1984/85 skiljer sig på några punkter frän de beräkningar som lagts fram i prop. 1983/84: 191. Sålunda har posten utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött ökats med 5milj.kr. samt bidraget till Svensk malpoialiskonlroll med 323000kr., eftersom nämnden tillstyrker ell tilläggsanslag för regleringsårei 1984/85 för ökade lönekostnader under år 1984 med detla belopp.

Behovet av medel för sådana ändamål som får läckas av införselavgifismedel utanför fördelningsplanen beräknas för regleringsårei 1984/85 lill 48 milj. kr. Detla leder till ett underskoll av 11,3 milj. kr. för regleringsåret 1984/85. Härtill kommer ell underskott av 35,8 milj. kr. som uppstod under regleringsåren 1982/83 och 1983/84, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontorel per den 30juni 1985 kan beräknas uppgå lill 47,1 milj. kr.

Om likväl ett överskott skulle uppkomma under regleringsåret 1984/85 bör detla enligt jordbruksnämnden, sedan lån från rörlig kredit återbetalats, användas lill all betala utbyleshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas lill ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn lill att sammanlagt 158,1 milj. kr. för utbyleshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen logs frän fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79-1983/84.

Jag har inte något att invända mot vad jordbruksnämnden anfört rörande införselavgiflsmedlens disposition under regleringsåren 1983/84 och 1984/85. Jag vill här erinra om all, i den mån jordbruksnämnden utnyttjat den rörliga kredit som ställts till nämndens förfogande för bl. a. ändamål utanför fördelningsplanen, skall under regleringsårei 1984/85 inflytande odisponerade införselavgifismedel i första hand användas för återbetalning av krediten. Krediten fär inte disponeras för utbyleshandel med kött och fläsk avseende andra länder än de östeuropeiska staterna.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1985/86 inflyter 555 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel. Härav avser 250 milj. kr. fodermedel.

Som jag nyss nämnt beräknas för de tre regleringsåren 1982/83 - 1984/85 ett sammanlagt underskott på införselavgiftsmedel om 47,1 milj. kr. Detta innebär att medel utanför fördelningsplanen dessa år delvis finansierats genom lån. Om de av jordbruksnämnden i del följande beräknade posterna för regleringsårei 1985/86 skall kunna tillgodoses beräknas underskottet öka med ytterligare ca lOmilj. kr. Om det ackumulerade underskottet skall läckas under 1985/86 räcker enligt nämndens prognos de därefter återstående inkomsterna inte ens till för all finansiera posterna inom fördelningsplanen. Nämnden anser att del ackumulerade underskottet inte bör fä öka. För alt minska underskottet fördes för regleringsårei 1984/85 poster för mer än 15 milj. kr. bort från rubriken ändamål utanför fördelningsplanen. Om införselavgifterna inte ökar ser sig nämnden tvungen alt för regleringsåret 1986/87 föreslå en kraftig minskning av de medel som hittills

Prop. 1984/85.211 19

Utgått till olika ändamål utanför fördelningsplanen bl. a. för att få utrymme för viss återbetalning av hittillsvarande underskott. Nämnden avser att redovisa läget inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Med hänsyn lill det nyss nämnda föreslår nämnden att en rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande.

I likhet med jordbruksnämnden anser jag att underskottet av införselavgifismedel inte bör fä öka efter regleringsårei 1985/86 ulan avvecklas. Jag avser därför alt ge jordbruksnämnden i uppdrag alt komma in med förslag fill hur underskottet skall avvecklas. I avvaktan härpå bör enligt min mening kreditmöjligheter stå till nämndens förfogande för att täcka beräknat underskoll av införselavgifismedel. Jag återkommer i det följande till detta.

Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsptanen för regleringsårei 1985/86 bör omfatta 267,2milj.kr. jämte inflytande fodermedelsavgifier, vilket totalt ger 517,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn lill ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena lägger nämnden inte fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma med förslag lill preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med alt förslag till avgifisändringar m.m. fr.o.m. den 1 juli 1985 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av del belopp som kan komma att slå till nämndens förfogande.

Jag har inget alt erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hiiiills tillförs införselavgifler för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxlintressenter tillföras fetivaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehället i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fetivaruavgifter pä den totala fetikonsumtionen inom landet.

1 prop. 1983/84: 191 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering av vissa ändamål som tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Förslagen grundade sig på förslag av jordbruksnämnden och kommitlén för överläggningar om jordbruksprisregleringen. Förslagen godtogs av riksdagen (JoU 37, rskr416). Sålunda skall bidraget lill Sveriges potatisodlares riksförbund och slöd till odlingen av vallväxtfrö fr.o.m. regeringsåret 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen, medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva ätgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

I det följande anger jag medelsbehovei under regleringsåret 1985/86 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsptanen.

Prop. 1984/85:211 20

För utbyleshandel med nötkött med öststaterna har jordbruksnämnden beräknat 20milj. kr. Beloppet bör föras över till Svensk kötthandel. Utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder måste enligl prognoser om tillgången pä införselavgiftsmedel helt finansieras med medel inom fördelningsplanen. Om likväl medel utanför fördelningsplanen skulle bli tillgängliga för detta ändamål bör de föras över lill Svensk költhandel i enlighet med de grunder som redovisats bl. a. i prop. 1977/78: 154 och 1978/79: 208.

För regleringsåret 1984/85 disponerar jordbruksnämnden medel för pristillägg för får- och lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden föreslår ett oförändrat pristillägg vilket beräknas innebära en kostnad av 16,5 milj. kr. Enligt min mening bör ett belopp motsvarande 8,5 milj. kr. disponeras för pristillägg på får- och lammkött, vilket innebär ett pristillägg av ca 170 öre per kg.

Till Svensk matpolaiiskontroll (SMAK) föreslår nämnden för regleringsåret 1985/86 att 1 350000kr. anvisas för upplysningsverksamhet på matpo-tatisområdet. Ersättningen lill SMAK för den officiella kontrollen av mat-potatis föreslås uppgå lill högst 4 150000 kr. för regleringsårei 1985/86. Jag har inte något all erinra mot den föreslagna ersättningen till SMAK för regleringsårei 1985/86.

Stiftelsen för ackordhästorganisalionens bevarande bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag tillföras oförändrat 475 000kr. för reglerings-året 1985/86.

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen föreslås för regleringsåret 1985/86 utgå med oförändrat 300000 kr. Jag har inget all invända mol detla.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen föreslås oförändrat 1 milj. kr., varav 500000kr. tas av medel inom fördelningsplanen. Det belopp av 500000 kr. som innevarande regleringsår tagits av medel utanför fördelningsplanen föreslås, i enlighet med vad som överenskommits vid överläggningarna om sockertegleringen, las ur sockertegleringsfonden. Jag har i det föregående biträtt detta förslag.

För stöd lill maltproduktionen bör enligl nämndens förslag oförändrat 3milj. kr. utgå under regleringsåret 1985/86. Jag biträder även detta förslag.

Jordbruksnämnden föreslår vidare i enlighet med förslag från livsmedelskommiitén att Sveriges exportråd får 2 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen för att stimulera export av livsmedel. Enligl min mening bör, under den förutsättning som jag har angivit i det föregående, ell oförändrat belopp av 1,5 milj. kr. ställas till förfogande för detla ändamål.

För statistik på jordbrukels område bör anvisas ett belopp av 8 milj. kr., vilket bör las upp som inkomst under anslaget Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

Prop. 1984/85 : 211 21

2.5 Rörliga krediter

Enligl regeringens uppdrag lill jordbruksnämnden alt avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker skulle nämnden beakta att den rörliga kredit på 120milj.kr. som f.n. slår lill förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skulle minskas till 50milj.kr. från den 1 juli 1985. Regeringen har tidigare budgetår endast medgivit att 80 av de 120milj. kr. har fäll disponeras.

Krediten utnyttjas f.n. till 40milj.kr. men lånebehovet beräknas till 47milj. kr. vid utgången av regleringsperioden 1984/85. Under regleringsåret 1985/86 beräknas lånebehovet öka till ca 57 milj. kr.

Med hänvisning till detta och till tidigare lämnade redovisning av införselavgiftsmedel hemställer nämnden alt en röriig kredit om 80 milj. kr. ställs till nämndens förfogande under regleringsåret 1985/86. Om inte en rörlig kredit av nu föreslagen omfattning ställs till nämndens förfogande anser nämnden att någon form av statlig lånegaranti bör lämnas alt utnyttjas vid behov under 1985/86. Räntan på den rörliga krediten belastar inte statsbudgeten.

För egen del anser jag att en rörlig kredit i riksgäldskontorel av 80milj. kr. bör ställas lill förfogande under regleringsåret 1985/86 för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen.

Nämnden skulle vidare enligl regeringens uppdrag lämna förslag om en successiv avveckling av den röriiga krediten på högst 250milj. kr. som f. n. står till nämndens förfogande för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter. Utgångspunkten skulle vara en minskning av krediten från den 1 juli 1985 med lOOmilj.kr.

Den nu nämnda rörliga krediten är f.n. utnyttjad med 89milj.kr. Vid nuvarande kredilläge är del möjligt att minska den till 150milj. kr. per den 1 juli 1985. 1 eU läge med försämrade möjligheler till krediter på den öppna marknaden kommer enligt nämnden behovet av medel från denna lag-ringskredil att öka. Vid en ytteriigare minskning av krediten från 150milj. kr. bedömer nämnden det därför som nödvändigt även i detta fall med en statlig garanti eller dylikt för aU lånebehovet och därmed ändamålet med lagringsverksamhelen skall kunna uppfyllas.

Jag anser i likhet med jordbruksnämnden all det är möjligt att minska den röriiga krediten för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter till 150milj.kr. för regleringsåret 1985/86. Jag bedömer det möjligt aU även därefter successivt minska denna kredit.

Med stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 36,' rskr419) inrättades den 1 juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till kassan förs samtliga avgifter som tas ul inom ramen för utjämningen. Dessutom tillförs kassan bidrag från jordbruket och ur sock-

Prop. 1984/85:211 22

erregleringsfonden samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens uppdrag lämnat en redovisning av uljämningskassan för regleringsårei 1983/84 inkl. jordbrukels och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av utjämningskassan uppgick lill 422milj. kr. för detla regleringsår. Under budgetåret 1984/85 står en rörlig kredit av 20milj.kr. lill jordbruksnämndens förfogande för all upprätthålla kassans likviditet. I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör krediten för nästa budgetår utgå med oförändrat 20milj. kr.

Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur disponibla krediter får utnyttjas och villkoren för detta.

2.6 Övrigt

I syfte all uppnå en från hälso- och miljösynpunkt nödvändig minskad användning av gödsel- och bekämpningsmedel föreslog regeringen våren 1984 (prop. 1983/84:176) införandet av särskilda avgifter på sådana medel fr. o. m. den Ijuli 1984. Avgiften på handelsgödsel skulle motsvara 5% av försäljningsvärdet och avgiften på bekämpningsmedel 4 kr. per kg verksam beståndsdel.

Riksdagen beslutade att avgifterna skall tas ul enligl regeringens förslag (SkU 1983/84:47, rskr383). Riksdagen gav vidare regeringen till känna att de influtna medlen borde användas till utökade insatser i fråga om forskning, rådgivning och miljöförbättrande ätgärder.

Jag anförde i jordbruksdepartementets bilaga till budgetpropositionen (prop. 1984/85: 100 bil. 11) att jag avsäg återkomma till regeringen i annat sammanhang om dispositionen av avgiftsmedlen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har regeringens uppdrag all senast den Ijuni 1985 redovisa bl. a. nuläget i fråga om forskning rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen. SJFR skall därvid inkomma med förslag till ett sammanhållet forskningsprogram på området. Innan SJFR lämnat sina förslag med anledning av regeringens uppdrag saknas underlag för alt kunna göra prioriteringar mellan olika åtgärder på området. Min avsikt är all återkomma i frågan till regeringen så snart detla underlag finns.

I min anmälan lill prop. 1984/85:166 om livsmedelspolifiken anförde jag att de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i del internationella samarbetet mot världssvällen bör ingå i den prisregle-rade volymen. Kostnaderna för dessa åtaganden bör finansieras från biståndsanslagen. Det bör ankomma på regeringen alt besluta om de omdis-positioner inom bislåndsanslagen som föranleds härav.

Prop. 1984/85:211 23

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priser
na m.m. på sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1985 -
den 30 juni 1987,

2. godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priserna m. m. på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1985-den 30juni 1986,

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsårei 1985/86 eller har influtit under tidigare regleringsär,

4. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1985/86 fär disponera en röriig kredit på högst 150000000 kr. i riksgäldskontoret,

5. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1985/86 fär disponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskontorel,

6. medge att statens jordbruksnämnd för rävarukostnadsutjämning under budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

7. godkänna vad jag har förordat om finansieringen av kostnaderna för de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvällen.

Vidare hemställer jag alt regeringen bereder riksdagen tillfället att ta del av vad jag har anfört om export av livsmedel.

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling saml vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en fortsalt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga ätgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskölsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer pä nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen bestämmer annat, en förelagsenhet, en produktionsenhet, en administrativ enhet och en veterinärenhel. Vid nämnd i Stockholms och Malmöhus län skall finnas en trädgärdsenhet och vid nämnd i Jämtlands, Västerboltens och Norrbottens län en rennäringsenhet.

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

Personal

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engängsanvisning

1380

207923 000

(174 247 000)

23 733 000

325 000

231 981000

-30

4-12477 000

(-1- 9335 000)

-I- 3518000

- 325000

-1-15670000

-30

4-2 823 000

(-1-2 365000)

4-3518000

-325 000

-(-6016000

Prop. 1984/85:211 25

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifier skall tas till uppbörd under anslaget för alt användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

1. Pris-och löneomräkning m.m. 15995000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en besparing av 4 569000 kr. Förslaget innebär bl. a. indragande av 30 tjänster, (-f 11 426000 kr.)

Jag vill i detta sammanhang för riksdagens information ta upp frågan om samordningen av vissa resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministralionen.

Den nuvarande samverkan mellan lantbruksnämnderna avser främst fältverksamheten. Inom skogsvårdsorganisationen förekommer direkt samverkan över länsgränserna i mycket begränsad omfattning med undantag av frö- och plantverksamheten som bedrivs gemensamt inom organisationen. Kommittén framhåller alt även om lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter är olika riktar de sig i stor utsträckning till samma målgrupper, nämligen ägare och brukare av jord och skog. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen har gemensamt utfärdat riktlinjer om samarbetet mellan lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. Inom det administrativa området förekommer f. n. viss administrativ samverkan mellan de båda myndigheterna i Göteborgs och Bohus län.

Kommittén föreslär att en rationalisering av lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas administrativa verksamheter inkl. ADB-använd-ningen i första hand bör ske genom samverkan mellan de båda myndigheterna i ett län. För att skapa förutsättningar för ett mera långtgående administrativt samarbete bör byggnadsstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen planera för en allmän samlokalisering av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser.

För att ge underlag för en bedömning av de praktiska möjligheterna och de ekonomiska konsekvenserna av en administrativ samverkan mellan lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser föreslår kommittén alt en försöksverksamhet genomförs i Göteborgs och Bohus län. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen bör ges i uppdrag all i samverkan med lantbruksnämnden och skogsvärdsslyrelsen i länet utarbeta närmare riktlinjer för ett sådant samarbete.

En utökad samverkan mellan länen bör i första hand åstadkommas genom utbyte av vissa administrativa tjänster, medan nuvarande kansliorganisationer för myndigheterna bibehålls i stort sett intakta. Skulle ytterligare åtgärder visa sig vara nödvändiga för alt myndigheiernas kompetens skall kunna upprätthållas samt för att åstadkomma rationaliseringar och besparingar i verksamheten bör kanslisammanslagning över länsgränserna i första hand åstadkommas genom ett alternativ med filialkontor och i sista hand fullständig kanslisammanslagning.

Prop. 1984/85:211 26

De flesta remissinstanserna delar eller är positiva till kommitléns förslag. När det gäller försöksverksamheten i Göteborgs och Bohus län föreslär lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län att en samverkansgrupp bildas bestående av representanter för berörda myndigheter och med en projektledare från l.ex. statskontoret eller länsstyrelsen. Liknande synpunkter framförs också frän statskontoret och länsstyrelsen i Malmöhus län.

När det gäller frågan om samverkan inom länen mellan olika länsmyndigheter framför RRV, statskontoret och några av länsstyrelserna synpunkter som innebär att man inte bör begränsa samordningen lill dessa två myndigheter. Samordningsfrågan bör ses samlad för hela länsförvaltningen. Statskontoret och länsstyrelsen i Malmöhus län avstyrker att ett uppdrag ges till byggnadsstyrelsen att planera för en allmän samlokalisering av lantbruksnämnder och skogsvärdsslyrelser.

Föredragandens överväganden

I sin anslagsframställning beträffande lantbruksnämnderna för budgetåret 1985/86 har lantbruksstyrelsen redovisat ett huvudförslag som omfattar budgetåren 1985/86-1987/88. Medelsbehovet har därvid i enlighet med regeringens anvisningar beräknats i en prisnivå som ulgör pris- och löne-omräknat anslag för budgetåret 1984/85 minskal med 5%. Styrelsen har redovisat att nedskärningar vid en tillämpning av huvudförslaget bör fördelas på de tre åren med 2,2 resp. 1 %. Jag bedömer alt del bör vara möjligt all lidigarelägga en del av dessa utgiftsbegränsningar. Vidare bör verksamheten fä tillföras även de inkomster som överstiger 16 900 000 kr. Jag har vidare beräknat 0,4 milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

De regionala myndigheterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde har beröringspunkter i fråga om verksamhet i resurser och lokalisering. Det är givetvis, enligl min mening, angelägel att de resurser dessa myndigheter disponerar används effektivt och att alla möjligheler las lill vara för att åstadkomma besparingar inom myndigheterna.

Jag delar i allt väsentligt de ställningstaganden kommittén redovisat. Rationaliseringen av den administrativa verksamheten och ADB-använd-ningen bör i första hand ske genom samverkan mellan myndigheterna i ett län. En sådan samverkan skulle underlättas om myndigheterna blir samlokaliserade vilket f. n. endast förekommer i ett par län. I syfte att på sikt få lill stånd en samlokalisering i flera län bör därför byggnadsstyrelsen fä i uppdrag att i samverkan med lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen planera för en samlokalisering. Jag avser vidare att ge lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i uppdrag alt utföra den föreslagna försöksverksamheten i fråga om utökad samverkan mellan lantbruksnämnden och skogsvärdsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamhelen och andra sociala satsningar inom jordbruket saml medel som ersättning för införsel-avgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

	1984/85	Beräknad ändring	1985/86
	1984/85	Statens	Före-
		jordbruksnämnd	draganden
Anslag
Ersättning lill följd av
livsmedelssubventioner	2475 000000	-t-25 000 000	-
Låginkomstsatsning m. m.
inom jordbruket	435 000000	-	-
Ersättning för
införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen	55000000	-	-22000000
Prisutjämning	1500000	-	-
Särskilda undersökningar	670000	-1- 60000	-
Summa (avrundad)	2968000000	-1-25060000	-22000000

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden har dels i sin anslagsframställning, dels i sitt förslag lill prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1985/86 lämnat förslag lill medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 2 500 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Till Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket för budgetåret 1984/85 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranslillägg för mjölkproducenter

Prop. 1984/85:211 28

och 100 milj. kr. för avbylarverksamhel inom jordbruket. Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhelen. Vidare får 13 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden skall vidare under budgetåret 1984/85 från anslagsposten ställa 44 milj. kr. lill lanlbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbruksförelag samt för administration härav. Dessutom får 38 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder m. m. Eventuellt överblivna medel från dessa båda poster får användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden föreslår att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m. m. för budgetåret 1985/86.1 sitt förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1985/86 har nämnden lämnat förslag till fördelning av posten på olika ändamål. Nämnden föreslår att 106 milj. kr. anvisas till leveranstillägg för mjölk, 100 milj. kr. för avbylarverksamhel, 15 milj. kr. för förelagshälsovård, 45 milj. kr. för socialförsäkringsskydd, 20 milj. kr. för tillfälligt ränlestöd och 149 milj. kr. för produktionsanpassningsåtgärder m. m.

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbylarverksamhel. Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 55 milj. kr. för ersättning för införselavgifismedel utanför fördelningsplanen avser kostnader för sänkning av partipriset pä konsumlionsmjölk. Jordbruksnämnden föreslår alt 55 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande är, anslås för budgetåret 1985/86.

Kostnader för rävaruprisutjämning till livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdeslinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dexlran finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1984/85 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden föreslår alt 1,5 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1985/86.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett anlal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1985/86 begär nämnden ett belopp av 730000 kr.

Föredragandens överväganden

Li vsmedelssubvenlionerna för mjölk beräknar jag för budgetåret 1985/86 till ca 2475 milj. kr. Subventionseffekten pä konsumentpriset vid oförändrade öresmarginaler i handeln är ca 2,10 kr. per liter.

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Prop. 1984/85:211 29

I prop. 1984/85:166 om livsmedelspoliliken anförde jag att del ökade prisstödet till jordbruket i norra Sverige på ca 22 milj. kr. för budgetåret 1985/86 borde finansieras genom en minskning av vissa budgetmedel som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukels område. I enlighet härmed föreslår jag en minskning av posten Ersättning för införselavgifismedel utanför fördelningsplanen med 22 milj. kr. Detta förslag innebär, vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led, en prishöjning med inemot 2 öre per liter mjölk i konsumenlledel.

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget till 2946 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 198.5/86 anvisa ett förslagsanslag av 2946000000 kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

Utgift	-
Anslag	1000
Förslag	1000

Under anslaget anvisas statens bidrag lill skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs f.n. endast av ränta pä innestående medel. Räntan uppgick för år 1983 till 63 milj. kr. och för är 1984 till ca 58 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 495 milj. kr. sedan är 1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 457 milj. kr. Under samma tid har ca 487 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f. n. ca 430 milj. kr.'

Jordbruksnämnden föreslår all - såvida inga ändringar beslutas för budgetåret 1985/86 som berör skyddets organisation och statens ansvar -som statens bidrag till skördeskadefonden för budgetåret 1985/86 formellt anvisas 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för skördeskadeskyddets administration bör för budgetåret 1985/86 liksom för innevarande budgetär bestridas av medel ur skördeskadefonden. Jag beräknar dessa kostnader lill 15 milj. kr.

Vid allvarligare skördeskadesiluationer kan regeringen besluta om s. k. tillfälliga åtgärder. Dessa åtgärder bör ses som ett sätt all bättre anpassa

' Inkl. upplupen, ej förfallen ränta.

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighei för det permanenta skör-deskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets förelagsregister och därmed samordnad stalistikproduklion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

	1984/85	Beräknad ändring 1985/86
	1984/85	Statistiska	Före-
		centralbyrån	draganden
Anslag
Utgifter
Objektiva
skördeuppskattningar	21200000	-i-1201 000	+ 1034 000
Skördeskadeskyddets
tekniska administration	4059000	-H 129000	+ 92000
Lantbruksregislrel och
därmed samordnad
statistikproduktion	9830000	- 28000	- 147 000
Jordbruksekonomiska
undersökningen	3 809000	-1- 204000	+ 79000
	38898000	-1-1506000	+ 1058 000
Inkomster
Medel från
skördeskadefonden	15000000	-	_
införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen	-	-	+ 8000000
Nettoutgifl	23898000	-1-1506000	-6942000

Prop. 1984/85:211 31

Statistiska centralbyrån

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 695 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en nedskärning med 824000 kr.

3. Minskal medelsbehov pä grund av att trädgårdsinvesteringen under budgetåret 1984/85 slutförts (-365000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört föreslär jag också att för budgetåret 1985/86 15 milj. kr. av medel ur skördeskadefonden tillförs anslaget. Av dessa medel avses 4 151000 kr. användas för skördeskadeskyddets tekniska administration och resterande för de objektiva skör-deuppskallningarna. Vidare bör som jag angett i det föregående anslaget tillföras 8 milj. kr. från införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 16956000 kr.

F. Service och kontroll

F 13. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet

1983/84 Utgift	1000
1984/85 Anslag	1000
1985/86 Förslag	1000

Under anslaget tas upp ell formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt velerinärväsendet.

Det åligger lantbruksnämnd all under lantbruksstyrelsen ansvara för dislriktsveterinärorganisalionen i länet, utöva tillsyn över distriksveteri-närernas och andra prakfiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdjuren saml leda och samordna åtgärder mol djursjukdomar i den män detta inte ankommer på länsstyrelsen. Inom varje nämnd skall finnas en veleri-när enhet. Chef för den velerinära enheten aren länsveterinär, som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna egenskap fullgör uppgifter enligt länsslyrelseinslruklionen (1971:460, ändrad senast 1984:735).

Plan

Kostnader Distriktsveterinärorga-

nisationen m, m.	63 675 000	-1-10970000	-1-6 170000
Anskaffning av viss
laboralorieutrustning	125000	-	-
Främjande av före-
byggande åtgärder	5 000000	-	—
Inrättande av flervete-
rinärstationer	500000	-	-
	69300000	+ 10970000	+6170000
Intäkter
Bidrag till djurens
hälso- och sjukvård	40470000	+ 9 800000	-
Djursjukvårdsavgifter	15 000000	-	+ 5000000
Kollektiva medel frän
jordbruksnäringen	15 000000	-	-
	70470000	+ 9800000	+5 000000

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen är med hänsyn till arbets- och kostnadsutvecklingen återhållsam när det gäller att inrätta ytleriigare tjänster i distriktsveterinärorganisationen. Av medgivna 390 tjänster beräknar styrelsen att 375 finns inrättade under budgetåret. Därutöver behövs medel lill tillfälliga vikarier.

I planen för budgetåret 1984/85 är lönekostnaderna för distriktsveterinärerna beräknade till 54 200000 kr. vartill kommer 1400000 kr. för lantbruksnämndernas administration av organisationen för djurens hälso- och sjukvård. Lönekostnaderna för distriktsveterinärerna ökar för budgetåret 1984/85 med totalt 3 170000 kr. till följd av träffade löneavtal intill den 30 juni 1984. Härutöver behöver göras en engångsanpassning av lönekosina-

Prop. 1984/85:211 33

derna till faktiskt utfall med 500000 kr. Därmed kommer löneposten att uppgå lill 59270000 kr. för budgetåret 1985/86 uttryckt i lönenivå per den 30 juni 1984.

Resekostnaderna för budgetåret 1985/86 beräknas uppgå till 7500000 kr. Insamling av kliniska data för maskinell bearbetning sker i samarbete med föreningen Svensk husdjursskötsel. Lantbruksstyrelsens kostnader för dessa bearbetningar beräknas för budgetåret 1985/86 till 200000 kr. Övriga expenser väntas uppgå till 300000 kr. För kursverksamhet beräknas 315000 kr. För oförutsedda kostnadsökningar har styrelsen beräknat 7 milj. kr. För övriga anslagsposter begärs oförändrade anslag.

För budgetåret 1983/84 har intäkterna från djursjukvårdsavgifterna varit 15 milj. kr. Antalet debiterade förrättningar har under samma tid varit ca 435000 och 83000 för animalieproduklionens djur resp. sällskapsdjuren och sporthästar. Del totala antalet förrättningar för hela året är följaktligen omkring 518000. Även om en viss minskning främst inom sällskapsdjurs-och sporihästprakfiken synes ske räknar dock styrelsen med att intäkterna för djursjukvårdsavgiflerna även i fortsättningen kommer att uppgå till omkring 15 milj. kr.

Under budgetåret 1984/85 skall enligl budgetpropositionen intäkterna uppgå till 30 milj. kr. Resterande 15 milj. kr. kommer under detta är att finansieras genom kollekliva medel.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:100 bil. II, JoU 25, rskr 209) har regeringen i maj 1984 uppdragit ål lantbruksstyrelsen aU avge förslag om finansiering av djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för uppdraget har varit att finansieringen av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna.

Uppdraget har redovisats i september 1984. Styrelsen har övervägt höjning av djursjukvårdsavgiften, mervärdebeskaltningav djursjukvården, avgift på läkemedel som används inom djursjukvården samt kollekliv finansiering genom bidrag från jordbruksnäringen.

En ökad djursjukvårdsavgift, som skulle resultera i en dubblerad inläkt, bedömmes enligt styrelsen allvariigt riskera organisationens fortbestånd. 1 första hand skulle de områden slås sönder som svarar för de störte andelarna av nuvarande avgiftsintäkt och vilka därmed bidrar till finansieringen av de områden som på grund av låg praklikvolym är mindre självförsörjande.

En mervärdebeskattning av djursjukvården, vilket förutsätts gälla all djursjukvård, synes enligl styrelsen tillföra statskassan medel i en storleksordning som överstiger statens kostnader för den aktuella verksamheten. Med hänsyn lill mervärdebeskatlningens konstruktion innebär den dock av skattetekniska skäl nettomässigt ett betydligt lägre belopp. Därutöver innebär delta avgiftssystem all den avsedda kostnadsöverföringen på djurägarna enbart sker i begränsad omfattning och framför allt inte på animalieproduklionens djurägare, för vilka organisationen primärt är avsedd. Mer-3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 34

värdebeskattning kommer vidare att kunna medföra menliga effekter på värden av sällskapsdjur, framförallt vid djursjukhusen.

Ett bidragssystem i form av avgiflspåslag på läkemedel nyttjade inom djursjukvården är enligl styrelsen inte genomförbart för alla djurslagsgrupper, då vissa av dem så gotl som uteslutande nyttjar humanregislrerade preparat, vilka enligl Apoteksbolaget inte kan avgiftsbeläggas. Vidare skapar läkemedelsavgifter en kostnadsnivå för den enskilde djurägaren som inte svarar mot den velerinära djursjukvårdsinsaisen. Slutligen innebär ett införande av läkemedelsavgifter i likhet med mervärdeskattealternativet all avgiftsbelastningen blir lägre neltomässigt för animalieproduklionens djurägare än för övriga. Dessa senare har dessutom redan före avgiftsuttaget tillfullo erlagt sina sjukvårdskostnader i de fall behandlingen utförts av annan veterinär än distriktsveterinär. Delta gäller för en övervägande del av dessa djurägare. Av ovan anförda skäl anser styrelsen all förslaget med läkemedelsavgifter som finansieringskälla för bidrag till statens kostnader för djurens hälso- och sjukvård är förenat med stora nackdelar.

Sammanfattningsvis anför styrelsen att om statens kostnader i ökad utsträckning skall överföras på djurägarna bör finansieringen ske enligt nu gällande modell med djursjukvårdsavgift i kombination med kollektivt bidrag från jordbruksnäringen.

Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 ät jordbruksnämnden alt i samband med överläggningarna om jordbruksprisregleringen ta upp frågan om ylteriigare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara all ytterligare 15 milj. kr. skulle avlastas statsbudgeten. Jordbruksnämnden har inte funnit del möjligt att finansiera ytleriigare 15 milj. kr. inom prisregleringens ram.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret 1985/86 fill 75470000 kr.

Finansieringen av dessa kostnader bör ske pä sätl som framgår av den av mig tidigare redovisade planen. Delta innebär oförändrade belopp i fråga om statens bidrag och i fråga om kollektiva medel från jordbruksnäringen saml en viss ökning av beloppet i fråga om djursjukvårdsavgifier. Del ankommer pä regeringen alt besluta om behövlig justering av dessa avgifter.

Riksdagen har tidigare uttalat att ökad finansiering med avgifter kunde medföra risk för alt enskilda djurägare av kostnadsskäl drog sig för all tillkalla veterinär även i fall där en insats av veterinär skulle erfordras. Enligl riksdagen kunde också risk föreligga all en höjd avgifi främjade en privatisering av velerinärväsendet, som på sikt kunde bryta sönder den nuvarande statliga organisationen på området. Enligt min mening får den

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisationen, anskaffning av viss laboratorieutrustning, främjande av förebyggande åtgärder saml stöd vid inrättande av flervelerinärslationer.

		1984/85	Beräknad ändring	1985/86
		1984/85	Lantbruks-	Före-
	Bidrag till distriktsvete-		styrelsen	draganden
1.	Bidrag till distriktsvete-
	rinärorganisationen	38 845 000	+9800000	-
2.	Anskaffning av viss labora-
	torieutrustning	125000	-	-
3.	Främjande av förebyggande
	åtgärder	5000000	_	_
4.	Inrättande av flerveterinär-
	stationer	500000	-	-
		40470000	+9800000	-

Föredragandens överväganden

För uppgifter inom del ekonomiska försvaret har jag beräknat ell belopp av 215000 kr.

Med hänvisning lill vad jag ovan och under punkten F 13 har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 40470000 kr.

Prop. 1984/85:211 36

G. Utbildning och forskning

G 7. Bidrag till växtförädling

Under denna rubrik har riksdagen för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 26,5 milj. kr. (prop. 1984/85: 100 bil. 11, JoU 25, rskr 186). Finansieringen av växtförädlingen regleras i ett avlal mellan staten och jordbrukels föreningsrörelse. Avtalet avser liden den 1 januari 1980-den 31 december 1989.1 min anmälan lill budgetpropositionen 1985 redovisade jag all förhandlingar pågick om storleken av de totala bidragen för de sista fem åren av avtalsperioden. Ell nytt avtal har nu, med förbehåll av regeringens godkännande, träffats för tiden den 1 juli 1985—den 30 juni 1987.

Avtalet innebär att statens bidrag lill växtförädlingen uppgår lill 26,5 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 23 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Föreningsrörelsen skall för budgetåret 1985/86 bidra med 9 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 med 11 milj. kr. Före utgången av budgetåret 1986/87 skall förhandlingar tas upp om storleken av statens och föreningsrörelsens bidrag för liden den 1 juli 1987—den 31 december 1989.

Jag biträder förslaget till avlal om gemensam finansiering av växtförädling.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen all ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av del avlal om bidrag lill växtförädling som jag har nämnt i det föregående.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen all besluta att förkorta motionstiden lill fjorton dagar.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som han har hemställt om.

Prop. 1984/85:211 37

11 STATENS JORDBRUKSNÄMND Bga

1985-02-20 209-2272/84 1 (13)

Regeringen Jordbrulcsdepartementet

JORDBRUKSDEP. Registratorn

InK 1985-03- 1 1 Dnr.

Förslag till prisreglering pa sockerbetor och socker för
regleringsperioden 1985/86 - 1986/87________

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 20 december 1984 It statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen pa sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1985 - 30 juni 1987.

Nämndens förslag skall bygga pa att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. Scckerbetsarealen bör med utgångspunkt i en areal år 1985 om högst 51 500 hektar, anpassas med hänsyn till den beräknade trendmässiga avkastningsökningen för sockerbetor. Överläggningarna skall ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdag<:bes1ut. Förslaget skall vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkoma i sockerregleringsfonden. Nämnden bör vidare beakta vad som i prop. 1983/84:191 anförts om finansieringen av visst stöd till biodlingen.

Prop. 1984/85:211 38

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodiingen, dels med bistånd av särskild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Även utvecklingen inom EG har belysts (bil 1 och 2).

Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överlägg ningarna. Nämnden har överenskommit med Sveriges Betodlares Central förening (SBC), SSA och konsumentdelegationen om ett förslag till prisreglering som omfattar tvåårsperioden 1 juli 1985 - 30 juni 1987.

Förslaget innebär att sockerbetsodlarna årligen erhåller kompensation för kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet utifrån utfallet av obundna överläggningar.

För SSA:s del föreslås att kompensation för kostnadsökningar m m ges en gång per år utifrån utfallet av obundna överläggningar. En särskild arbetsgrupp föreslås under våren 1985 utreda kompensationsmodellen i avseende på energikostnader bl a mot bakgrund av att SSA fr o m hösten 1985 övergår till gaseldning vid flera bruk. Vidare får korrigeringar göras av betodiingens och SSA:s kostnadsvolymer på grund av att kontraktsvillkoren för frö, biprodukter, transporter m m ändras fr o m år 1985.

Förslag till kompensationsbelopp m m avseende 1985/86 redovisas i avsnitt 3, 4 och 6. Överläggningar om kompensationsbeloppens storlek för 1986/87 bör äga rum i slutet av 1985. Härvid bör sedvanligt material om kostnadsvolymer, kostnadsutveckling m m tas fram och 1 huvudsak ligga till grund för överläggningarna.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankoimia på nämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Prop. 1984/85:211 39

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Sockerbetsarealen bör minskas med 700 hektar och bör uppgå till högst 51'300 hektar både 1985 och 1986.

Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna går till så att dessa får göra en förhandsteckning. Om den sanmanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad areal. Den areal som friställs genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.

såväl nämnden som konsumentdelegationen anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehålles en redan etablerad odlarkår. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att få göra detta.

Parterna är därför överens om att alla odlare i princip bör behandlas lika vid nedskärning av arealen år 1985. Detta innebär att en mindre nedskärning av arealen vid öbruken kan godtas. Öbruken har dock redan 1983 gjort en nedskärning som motsvarar en total areal om 51 500 hektar. För deras del får nedskärningen den här gången endast motsvara den effekt som följer av att totalarealen sätts till 51 300 hektar i stället för 51 500 hektar. Kvoteringen av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden.

Parterna är överens om att bytet av fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal bör avvecklas. Bytet har tillkonmit efter ett politiskt beslut. Hur en avveckling bör ske torde kunna hänskjutas till den utredning av socker och andra sötmedel, sprit samt stärkelse som 1983 års livsmedelskommitté har föreslagit.

Prop. 1984/85:211 40

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. För betor på areal utöver kontrakterad bör göras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget föreslås oförändrat 200 kr/hektar till odlarna pa fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr/hektar till odlarna på Öland och 500 kr/hektar till odlarna på Gotland. I de fall arealen vid areal kontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

3 ERSÄTTNING TILL BETODLARNA

Kostnadsökningen har enligt tillämpad index ' varit 8,22 procent mellan oktober 1983 och oktober 1984. Under samma tid har kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen också ökat med 8,22 procent. Ersättningen till betodlarna för kostnadsökningar under perioden oktober 1983 - oktober 1984 har beräknats till totalt 46,23 Mkr. Parterna har dock enats om att göra ett avdrag om 3,82 Mkr motsvarande en antagen minskning av handelsgödselanvändningen. Skulle utvecklingen i fråga om handelsgödselanvändningen bli en annan än den antagna skall slutreglering av beloppet ske per den 1 jiili 1986. Avsikten med denna slutreglering är att ingendera parten skall förlora ekonomiskt. Därmed delas totalbeloppet upp i två etapper, en del nu och under förutsättning av ovannämnda utveckling, en del per 1 juli 1986. Den 1 juli 1985 tilldelas betodlingen ett belopp om 42,41 Mkr. En ev andra del av kompensationsbeloppet tilldelas den 1 juli 1986. Storleken av denna del bestäms utifrån den faktiska volymutvecklingen av handelsgödsel under år 1984/85. Denna posts påverkan på rationaliseringsvinsten inom betodlingen bör beaktas. Betodlarna har den här gången inte tillerkänts kompensation motsvarande den sänkning av priserna som ägt rum pa den melass som odlarna har rätt att återta (1,87 Mkr).

1) Exklusive handelsgödselavgift (prisregleringsavgift och miljöavgift).

Prop. 1984/85:211

Betodlarna bör få inkomstföljsamhet i likhet med jordbruket i övrigt. Mot denna bakgrund har parterna nu enats om att socker-betsodlarnas inkomster för eget arbete och kapital bör räknas upp med 5,55 procent, vilket ger 3,77 Mkr. Mot bakgrund av de relativt sett gynnsarana rationaliseringsmöjligheter som förelegat inom sockerbetsodlingen bl a genom övergång från solohack-ning till färdigt bestånd har produktivitetsutvecklingen ansetts motivera ett extra produktivitetsavdrag om 1,68 Mkr. Totalt bör betodlarna således tillföras 44 Mkr enligt följande:

Ersättning för kostnadsökningen

oktober 1983 - oktober 1984 46,23 Mkr

Avgår avdrag avseende handelsgödsel - 3,82 "

Avgår engångsbelopp (inkomstföljsamhet 1/1 1984) - 0,50 "

Extra pro()ukti vi tetsavdrag - 1,68 "

40,23 Mkr

Inkomstföljsamhet 3,77 "

Att tillföras betodlarna, totalt 44,00 Mkr

Med utgångspunkt från det nyss anförda bör grundpriset för sockerbetor med 16 procent sockerhalt höjas med 1,72 kr per 100 kg, vilket motsvarar en partiprishöjning av socker med 13,67 kr per 100 kg eller 3,1 procent.

4 ERSÄTTNING TILL SOCKERBOLAGET

4.1 Al'''å"_°i.*i''i

Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker, både i bulk och förpackat. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden.

1) Avser betgrundpris enligt nya kontraktsbestämnelser som bl a innebär progressiv sockerhaltsbetalning.

Prop. 1984/85:211 42

SSA bör kompenseras för inträffade kostnadsökningar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkl oljekostnaderna) baseras så långt möjligt på en generell branschkalkyl. För ändringar i oljekostnaderna har gjorts preliminära justeringar av sockerpriset när priset pa olja har ändrats med minst 160 kr/m . För 1983/84 års oljekostnader görs nu en slutjustering. Motsvarande slutjustering för 1984/85 konrier att bli avhängig den översyn som får göras mot bakgrund av att SSA vid vissa bruk kommer att gå över till gaseldning.

Alla beräkningar bygger på en normerad skördevolym och socker-halt.

Beräkningar och analyser som avser SSA utförs i huvudsak av SPK.

4.2 Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i
£l je£rj_s£t________________________________

4.2.1 A conto-justering

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikost-naderna) har ändrats med minst +_ 160 kr/m . Denna regel ledde under regleringsåret 1983/84 till två prishöjningar på sammanlagt 8,19 kr per 100 kg socker. Under 1984/85 har regeln hittills givit en höjning om 3,95 kr per 100 kg socker.

4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna för 1983/84

SSA:s oljekostnader under perioden november 1983 - oktober 1984 har överstigit baskostnaderna med 18,67 Mkr. A conto-ersätt-ningen har enligt utförda beräkningar, tillfört SSA 21,07 Mkr, varför ett engångsavdrag om 2,41 Mkr bör göras. Härvid har hänsyn tagits till minskad oljeförbrukning. Samtidigt bortfaller förra årets engångsbelopp 5,51 Mkr. Vidare bör SSA tillföras ett engångsbelopp om 3,04 Mkr på grund av skillnad mellan preliminär och definitiv skattesats avseende perioden november 1982 - oktober 1983.

Prop. 1984/85:211 43

SSA:s kostnadskompensation bör således med hänsyn till oljan minskas med 4,88 Mkr.

4.2.3 Framtida olje- och energikostnader

på grund av ändrade förhållanden bl a genom att SSA avser att gå över till gaseldning bör en särskild arbetsgrupp till överläggningarna inför 1986/87 arbeta fram ett förslag angående beräkningsunderlaget för kompensation av energikostnader.

4.3 Korrigering av sockerpriset pl grund av ändringar i
andra k.O£t£ader £n_o1_j£kostn£d£r£a____

Sockerpriset bör liksom tidigare per den 1 juli varje år justeras även på grund av ändringar i andra kostnader än oljekostnaderna. Detta innebär att man bör utgå från ett referens-material som motsvarar det som hittills framtagits. I detta ingår underlag enligt branschkalkylmodel 1. Jämförelser mellan produktionsmedel spri serna görs under oktober 1983 och oktober 1984 resp oktober 1984 och oktober 1985. Löneändringarna för kollektivanställd personal belyses med utgångspunkt från branschavtalet mellan SAF (allmänna gruppen) och Svenska Fabriksarbetareförbundet och som en jämförelse mellan två tolvmånaders-perioder (maj - april). Lönekostnadsberäkningarna bör utredas vidare i en särskild arbetsgrupp. Sunman av ändringarna för de skilda kostnadsslagen är en mätare av kostnadsförändringarnas betydelse. Produktivitetsförbättringar och effektivitetshöjande åtgärder bör kunna beaktas.

Biprodukternas behandling samt frågan om kapitalkostnadsersättning bör utredas vidare och tas upp vid överläggningarna inför 1986/87. Vidare bör SSA:s lönsamhet göras till föremål för en fördjupad analys inför dessa överläggningar.

Ersättningen för kostnadsökningarna oktober 1983 - oktober 1984 exkl olja har beräknats till 33,88 Mkr. Beräkningen av förändringen i personalkostnaderna har baserats på en jämförelse mel-

Prop. 1984/85:211 44

lan vägda genomsnitt för tolvmånadersperioderna 1 maj 1983 -30 april 1984 och 1 maj 1984 - 30 april 1985 med 1 januari 1985 som sista mätvärde. Parterna har enats om att sista mätvärde bör avse den 30 april, varför korrigeringar bör göras redan den 1 juli 1985 för löneökningar under januari - april samt när faktisk löneglidning blir känd effekten av ev kostnad för för-tjänstutvecklingsgaranti under 1984. I kompensationsbeloppet ingår engångsersättningar om 0,98 Mkr. Avdrag har gjorts för tidigare erhållna engångsbelopp. Vidare har avdrag gjorts med 2,08 Mkr med hänsyn till de effektivitetsförbättringar som SSA uppnått i sockertillverkningen. Den totala kostnadskompensationen till SSA (definitiv kompensation för oljekostnaderna samt kompensation för övriga kostnadsökningar) blir 29,00 Mkr, vilket motsvarar 9,01 kr per 100 kg socker eller 2,1 procent. Härtill kommer ev slutjustering av lönekostnadskompensation samt effekten av ev oljeprisändringar.

4.4______________ Ersättning för merkostnaderna vid bruken på Öland och
oU£nd____________ ;_________________________

I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsåret 1985/86 beräknas till 5,71 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir ca 18,4 Mkr. Dessutom tillkonner 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

såväl nämnden som de tre delegationerna anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär inte bör belasta konsumenterna av socker eller sockernäringen utan bör täckas genom budgetmedel.

4.5 i.''läi*ILil9_f£''_nI.'' JlJl I19_ i'''£.°Jl*£'"ä.''-_''12'-Jll

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar med 7,68 procent (lika med de genomsnittliga kostnadsökningarna i sockertillverkningen) till 84,08 kr per 100 kg. I detta belopp Ingår engångsersättning

Prop. 1984/85:211 45

med 0,36 kr per 100 kg. Även höjningen av raffineringsersättningen bör räknas om vid ev tillkommande slutjustering av lönekostnadskompensationen.

5 REGLERINGSEKONOMIN

Behållningen i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1984 10,4 Mkr. Utgående behållning 30 juni 1985 kan beräknas till 25 - 30 Mkr. Vid normal skörd 1985 blir inkomsterna via införselavgifter begränsade med hänsyn till att skörden 1984 gav ett överskott. Överskottet minskar importutrymnet under 1985/86. Fondens behållning kan därför beräknas minska under 1985/86. Mot denna bakgrund har betodlarna och SSA inte aktualiserat frågan om ytterligare återbetalningar av medel ur sockerregleringsfonden.

Betodlarna och SSA bör om så erfordras skjuta till medel så att fonden den 30 juni 1986 och 30 juni 1987 inte visar underskott. Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag samt i princip nu utgående former av regionalstöd. I gengäld bör näringen - med beaktande av förändringar i regleringsekonomin -hösten 1985 och hösten 1986 få ta upp överläggningar om ev ytterligare återbetalning av tidigare inbetalda medel. Medlen skall fördelas i samma proportioner som för 1983 års skörd. Utbetalningarnas storlek får då bedömas utifrån skördarnas storlek och tillgängliga medel i fonden.

6 JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PÄ
SOCKERBETOR OCH SOCKER FÖR REGLERINGSÄRET 1985/86

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden 1 juli 1985 - 30 juni 1986 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. SBC har godtagit förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser bolaget. Forslaget kan sanmanfattas i följande punkter:

1 Sockerbetsarealen för 1985 års odling får uppgå till

51 300 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen bör

Prop. 1984/85:211 46

godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

2 Sveriges Betodlares Central förening och Svenska
Sockerfabriks AB har fr o m betodiingsåret 1985 träf
fat en överenskommelse om vissa ändringar i kontrakts
villkoren. Ändringarna berör betfrö, kvalitetsbetal
ning, bettransporter, biprodukter, betalningssystem,
provtvättar, leveranstillägg och har* reglerats genom
att grundpriset ändrats med 0,70 kr per 100 kg betor
vid 16 procent sockerhalt. Grundpriset på sockerbetor,
som avser 16 procent sockerhalt, föreslås år 1985 bli
30,20 kr per 100 kg.

3 Till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föreslås utgå ett oförändrat arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad areal. Till odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr per hektar och till odlare på Gotland oförändrat 500 kr per hektar. 1 de fall arealen vid areal kontroll en befinns vara mindre än den kon-trakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4 SSA:s nettopris (genomsnittligt nettopris efter avdrag för årsbonus och kvantitetsrabatter) för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50 kg, föreslås vid oljepriset 2 231 kr/itr vara 462,12 kr per

100 kg. Detta innebär en prishöjning med 5,2 procent. Priset justeras när oljepriset har ändrats med 1 160 kr/m.

5 Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som
hittills gällt. Detta innebär att en Införselavgift
tas ut för importerade kvantiteter under perioder då

Prop. 1984/85:211 47

världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris pa färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mått på världsmarknadspriset pa råsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införsel avgiften för råsocker föreslås anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande Londonnotering och säljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 84,08 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8 procent.

Införsel avgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Införsel avgifterna bör förutom vid svenska prisändringar i princip justeras en gång varje månad för änd-

Prop. 1984/85:211 48

ringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.

6 Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid konmer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

7 Sockerregleringsfonden föreslås få användas för frakt-subventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr. Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3,5 - 4,0 Mkr, dels den ersättning om 4,3 Mkr som skall utgå för SSA:s merkostna er för driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 Mkr ur sockerfonden. (SSA har dock avseende medel till biodlingen anmält att de anser att det är en principiellt sett felaktig användning av fondens medel.) Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. 1 en situation med Ingen eller ringa sockerimport bör i stället exportbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sådana produkter.

8 Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1985. Erfarenheten har visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark

Prop. 1984/85:211 51

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning

2 Allmänna utgångspunkter för pris
regleringen

2.1 Utvecklingen inom livsmedelssektorn

2.2 Livsmedelspolitiska utgångspunkter

2.3 Ekonomisk-politiska utgångspunkter

3 Kostnadskompensation och inkomst
följsamhet

3.1 Utgångspunkter och konstruktion

3.2 Belopp per den 1 juli 1985

3.2.1 Kostnadsutvecklingen inom jordbruket

3.2.2 Kostnadsutvecklingen inom uppsamling och förädling

3.2.3 Inkomstföljsamhet

3.2.4 Produktivitetsutvecklingen

3.2.5 Sammanfattning av belopp

3.3 Belopp per den 1 januari 1986

3.3.1 Kostnadskompensation

3.3.2 Överhäng från regleringsperioden 1984/85

3.4 Fördelning på produkter

4 Etableringsstöd

5 Rådgivning och djurens hälso- och sjukvård

6 Avbytarverksamhet, socialförsäkrings-skydd, företagshälsovård och annan låginkomstsatsning

Prop. 1984/85:211

7 Prisregleringen på olika produkter

7.1 Ändring av förmäl nings- och handelsgödselavgi fterna

7.2 Fettvaruregleringen

7.3 Arealavgift för potatis

7.4 Importstödjande åtgärder vid brist på potatis

7.5 Vall fröstödet

7.6 Buffertzoner för nötkött och fläsk

8 Regleringsekonomin

9 Införsel avgifter m m

9.1 Införsel avgiftsmedel m m för 1983/84

9.2 Införsel avgiftsmedel m m för 1984/85

9.3 Införsel avgiftsmedel m m för 1985/86

9.4 Huvudsaklig medelsdisposition av införsel avgiftsmedel mm regleringsåren 1983/84 - 1985/86

9.5 Information om fördelning av handelsgödsel-avgifter och tillverkningsavgifter på olje-kraftfoder

10 Rörliga krediter

11 Information om kassan för råvaru-kotnadsutjämningen

12 Sammanfattning

13 Hemställan

14 Beslutsmening

Prop. 1984/85:211 54

Regeringen Jordbruksdepartementet

	*jck:::.:* *. -t.p.*
	Heg:i.::i\yr\
Ink	1965-0/. 2 5
Dnr.	_{3 f/fr}

Statens jordbruksnämnd angående prisreglerande åtgärder pa jordbrukets område för tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986

m m__________________________________________________

1 Inledning

Regeringen uppdrog i beslut den 14 februari 1985 It jordbruksnämnden (JN) att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation (LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), lämna förslag om den närmare utformningen av prisregleringen pl jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt från riksdagens beslut om vissa livsmedelspolitiska frågor (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr 141).

Av beslutet framgår vidare att JN skulle lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel. JN skulle därvid utgå ifrån att av införsel avgiftsmedel utom fördelningsplanen ett belopp motsvarande 8,5 milj kr fick disponeras för pristillägg på får- och lanmkött samt 8 milj kr för att täcka kostnader för statistik på jordbrukets område.

JN skulle också ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj kr avlastas statsbudgeten.

Prop. 1984/85:211 55

Vidare skulle prövas möjligheterna att finansiera en till 10 milj kr uppgående del av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätt än över statsbudgeten.

Slutligen skulle JN lämna förslag om en successiv avveckling av den rörliga kredit på högst 250 milj kr som f n står till JNs förfogande för säsongsmässig lagring av jordbruksprodukter. Utgångspunkten skulle vara en minskning av krediten från den 1 juli 1985 med 100 milj kr. Vidare skulle JN beakta att den rörliga kredit på högst 120 milj kr som f n står till förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skulle minskas till 50 milj kr från den 1 juli 1985.

Som underlag för sina beräkningar har JN och delegationerna haft i huvudsak det statistiska underlag som tidigare använts. Det omfattande ekonomiskt-statistiska underlaget belyser läge och utveckling för de tre livsmedelspolitiska målen -produktionsmålet, inkomstmålet och konsumentmålet.

Det har vid överläggningarna visat sig att stora motsättningar råder vad gäller storleken på kompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri under regleringsåret 1985/86. De båda delegationerna har därför inte kunnat godta JNs förslag vad avser totalt kompensationsbelopp. I vissa övriga delar har emellertid delegationerna anslutit sig till JNs Törslag.

2 Allmänna utgångspunkter för prisregleringen

2.1 Utvecklingen inom livsmedelssektorn

Under de senaste 10 åren har de samhällsekonomiska förhållandena i Sverige i hög grad ändrats. Ännu i början av 1970-talet rådde i vårt land en relativt god ekonomisk tillväxt och ökande köpkraft. I stort sett rldde balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter. Från slutet av 1970-talet försämrades den ekonomiska situationen. Tillväxten i ekonomin avtog vilket medförde att konsumenternas köpkraft tidvis minskade.

Prop. 1984/85:211 56

Utvecklingen inom livsmedelssektorn har inneburit kännbara prishöjningar på livsmedel både på produkter från jordbruket och i efterföljande led. Dessa prishöjningar har ytterligare accentuerats genom att subventionerna tagits bort för kött, fläsk och ost. Prisökningarna och minskade subventioner i förening med den minskade allmänna köpkraften har lett till att konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk har minskat.

Samtidigt har produktionen ökat. Jordbruket kan därför inte avsätta hela sin produktion inom landet utan måste i allt högre grad sälja produkterna utomlands till lägre priser än på den svenska marknaden vilket lett till ökade exportkostnader. Jordbruket har vidare haft ökande produktionskostnader. Särskilt räntekostnaderna uppglevs för yngre och nyetablerade jordbrukare som besvärande.

2.2 Livsmedelspolitiska utgångspunkter

Enligt riksdagens beslut 1984 (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr 141) är huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik att trygga vårt lands livsmedelsförsörjning både i fredstid och under avspärrning eller krig. Som likställda delmål under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får en med jämförbara grupper likvärdig standard.

Inkomstmålet avser liksom tidigare i första hand heltidssysselsatta vid rationellt drivna jordbruksföretag. Prisregleringen skall utformas så, att den ger ökat utrymme för en mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare.

Jordbruksproduktionen bör enligt statsmakternas beslut vara geografiskt väl differentierad. Jordbruket spelar en stor roll för sysselsättningen i bygder där det råder brist på andra arbetstillfällen.

Prop. 1984/85:211 57

1984 års riksdagsbeslut innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter efter den 30 juni 1984 att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestärnnas efter obundna överläggningar. Hänsyn skall därvid tas till aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket och i samhällsekonomin i övrigt.

Det ankommer enligt riksdagsbeslutet på parterna - staten och de båda delegationerna - vid prisöverläggningarna att närmare överväga på vilket sätt kostnadskompensationen skall beräknas. Även vid ett obundet system kan för vissa kostnader tillämpas automatiskt verkande regler. Det är emellertid enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan.

2.3 Ekonomisk-politiska utgångspunkter

Regeringen har angett att det är en central uppgift för den ekonomiska politiken att bryta den hittillsvarande inflationsutvecklingen. För 1985 har regeringen därför fastställt ett inflationsmål på högst 3 1.

Som ett medel att nå inflationsmålet har regeringen föreskrivit ett allmänt prisstopp att gälla fr o m den 13 mars 1985 till och med den 12 september 1985. Prisstoppet innebär enligt reglerna i förordningen (1985:82) om det allmänna prisstoppet i princip att man vid försäljning av tjänster och förnödenheter ej får överskrida det pris som tillämpades den 6 mars 1985. I förordningen anges vidare några undantag. Detta gäller prishöjningar till följd av höjda importpriser, växelkursförändringar eller kostnadshöjningar som inträffat före den 6 mars 1985.

Prop. 1984/85:211 58

I beslut den 14 mars 1985 har regeringen kompletterat förordningen om prisstoppet med att ge statens pris- och kartell närand (SPK) i uppdrag att genom överläggningar med företrädare för företagen söka få till stånd utfästelser rörande företagens prissättning. Utfästelserna skulle i huvudsak innebära att företagens priser inte sätts högre än vad som i respektive fall kan föranledas av faktiska kostnadsökningar och, beträffande lönekostnader sådana som ryms inom den av Landsorganisationen i Sverige (LO)-och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) slutna ramöverenskommelse om högst en femprocentig ökning mellan åren 1984 och 1985 av det genomsnittliga förtjänstläget för LO-SAF-området eller för andra avtalsområden inom en ram av motsvarande innebörd.

3 Kostnadskompensation och inkomstföljsamhet

3.1 Utgångspunkter och konstruktion

Statsmakternas mål om en inflation på högst 3 % för 1985 som getts uttryck i införandet av allmänt prisstopp och andra ekonomisk-politiska åtgärder samt 1984 års livsmedelspolitiska beslut har varit utgångspunkter för JNs förslag om kostnadskompensation m m till jordbruket och viss förädlingsindustri. Förutom dessa utgångspunkter bygger förslaget på följande förutsättningar

1. JN har utgått från att vid beräkning av kompensationsbelopp för jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986 bör regeringens riktlinjer i anslutning till prisstoppet tillämpas på saima sätt som de kommer att tillämpas för övriga företag och företagare.

2. Prisregleringsperioden skall enligt direktiven omfatta tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. Mittpriserna föreslås få ändras den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986. JN bör medges att vid behov få göra gränsskyddsjusteringar även vid andra tillfällen. Restitution bör av JN få medges enligt hittills givna bemyndiganden.

Prop. 1984/85:211 59

3. JN utgår från att när statsmakterna tagit ställning till här
framlagda förslag får överläggningar i maj/juni 1985 tas upp
rörande fördelning på produkter m m per den 1 juli 1985.

På samma sätt bör överläggningar ske per den 1 januari 1986 om den slutliga kompensationen, överhängsfrågorna och fördelningen på produkter m m.

4. Det kompensationsbelopp som per den 1 juli 1985 föreslås
tillföras jordbruket och viss livsmedelsindustri avser dels
kostnadsändringar inom dessa sektorer för tiden oktober 1984 -
april 1985, dels en inkomstföljsamhet för jordbrukarna räknat
ett år framåt från den 1 juli 1985. Kompensationsbeloppet bör
reduceras för produktivitetstutvecklingen inom jordbruket och
viss livsmedelsindustri.

Då kostnadsberäkningarna för livsmedelsindustrin bygger på preliminära data bör sedvanligt bokföringsmaterial få åberopas vid första möjliga överläggningstillfälle då detta material föreligger, dvs tidigast per den 1 juli 1986.

5. För kostnadsutvecklingen inom jordbruket och viss livsmedelsindustri för tiden april - oktober 1985 ges kompensation den 1 januari 1986. JN har utgått från att vid beräkning av kompensationsbeloppet för jordbruket och viss livsmedelsindustri bör regeringens riktlinjer i anslutning till prisstoppet tillämpas av parterna på samma sätt som gäller för övriga företag och företagare. Om effekterna av denna tillämpning visar sig bli annorlunda än vad som nu antas bör man få åberopa detta per den 1 januari 1986.

6. Vid beräkning av kompensationsbeloppet ges som hittills ingen kompensation för exportens andel av produktionen.

Prop. 1984/85:211 60

3.2 Belopp per den 1 juli 1985

3.2.1 Kostnadsutvecklingen inom jordbruket

Förslaget innebär att kompensation för kostnadshöjningar i jordbruksproduktionen ges med 292 milj kr. Vid beräkning av detta belopp har beaktats den prismässiga kostnadsutvecklingen under perioden oktober 1984 - april 1985 samt en prognos över influtna fodermedelsavgifter.

Vad gäller frågan om lejt arbete har LRF gjort anspråk på kompensation på grund av att utvecklingen av lönekostnaderna för den lejda arbetskraften överstiger PM-indexutvecklingen.

Enligt regeringens uppdrag till SPK i anslutning till det allmänna prisstoppet beaktas inte vid prisdiskussioner lönekostnader för perioden 2:a kvartalet 1984 till 2:a kvartalet 1985 som överstiger 5 %. JN har inte ansett sig kunna frångå dessa regeringens allmänna riktlinjer. Någon kompensation för lejt arbete utöver den som ingår i nyssnämnda belopp kan därför enligt JNs tolkning av dessa riktlinjer inte utgå.

3.2.2 Kostnadsutvecklingen inom uppsamling och förädling

Som underlag för förslaget om kostnadskompensation till livsmedelsindustrin per den 1 juli 1985 har legat material som tagits fram av branscherna inom berörd livsmedelsindustri och som granskats av SPK.

Livsmedelsindustrins kostnadskompensation har beräknats till ett belopp om 153 milj kr före produktivitetsavdrag att utgå per den 1 juli 1985. I detta belopp har beaktats en preliminär beräkning av livsmedelsindustrins kostnadsutveckling under perioden oktober 1984 - april 1985 samt industrins intäkter för biprodukter (exkl internt vidareförädlade biprodukter inom mejeriindustrin). Ökade lönekostnader har beräknats enligt SPKs allmänna riktlinjer vad gäller löneglidning och regeringens uppdrag till SPK i anslutning till det alTmänna prisstoppet.

Prop. 1984/85:211 61

Enligt skrivelse (den 14 december 1984) till regeringen redovisar kommittén för överläggningar om

jordbruksprisregleringen ett par s k överhängsfrägor som skulle ha behandlats före den 1 juli 1985. Den ena frågan berör intäkter av internt vidareförädlade biprodukter inom mejeriindustrin. Enligt koranittén bör frågan utredas. Jordbruket tillsanmans med SPK bör ta fram erforderligt faktamaterial.

Den andra frågan innebär att kompensationen för livsmedelsindustrins kostnader utformas så att den syftar till att begränsa löneglidningen. En arbetsgrupp har tillsatts med uppgift att ta fram en metod inom kompensationssystemet med sådant syfte.

Med hänvisning till att expertarbetet med dessa överhängsfrägor ännu inte avslutats föreslås att dessa frågor behandlas vid Överläggningarna per den 1 januari 1986.

På grund av att underlaget för kostnadskompensationen för perioden oktober 1984 - april 1985 bygger på preliminära beräkningar bör vid senare överläggningstillfällen få åberopas ett mer fullständigt underlag.

Om tillämpningen av regeringens allmänna riktlinjer i anledning av prisstoppet visar sig bli annorlunda än vad som nu antas bör man få åberopa detta per den 1 januari 1986.

3.2.3 Inkomstföljsamhet

Som tidigare nämnts har regeringen i uppdrag till SPK angivit det kompensationsberättigade löneutrymmet till 5 %. Jordbrukarna bör ges motsvarande inkomstökning. Jordbrukarnas inkomstföljsamhet beräknas med utgångspunkt från dessa riktlinjer. Beloppet för inkomstföljsamhet från den 1 juli 1985 och ett år framåt kan därför beräknas till 102 milj kr. I detta belopp ingår överhäng från regleringsperioden 1984/85. Från det beräknade beloppet bör på sedvanligt sätt göras ett avdrag för produkti vi tetsutveckli ngen.

Prop. 1984/85:211 62

Beträffande LRFs anspråk på kompensation för löntagarnas särskilda skattereduktion får JN anföra följande: Något beslut om vilket belopp eller vilka grupper som skall omfattas av ett sådant system har ännu inte fattats av statsmakterna. Det är därför enligt JNs mening inte möjligt att nu ta upp denna fråga.

3.2.4 Produktivitetsutvecklingen

Avdrag för produktivitetsutvecklingen inom såväl jordbruket som viss livsmedelsindustri bör enligt JN göras med ett belopp om totalt 82 milj kr. Detta belopp avser ett års produktivitetsutveckling inom det egentliga jordbruket och ett halvt års produktivitetsutveckling inom livsmedelsindustrin.

3.2.5 Sammanfattning av belopp

1 juli 1985 (milj kr) Kostnadskompensati on

- jordbruket 292

-   livsmedelsindustrin                          153
Inkomstföljsamhet                                102
Summa före produktivitetsavdrag 547
Produktivitetsavdrag                            -82
TOTALT                            465

3.3 Belopp per den 1 januari 1986

3.3.1 Kostnadskompensation

Med hänsyn till det rådande prisstoppet beräknas den prismässiga kostnadsutvecklingen för jordbruket och viss livsmedelsindustri uppgå till 1,5 % under perioden april - oktober 1985. Kostnadskompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri den 1 januari 1986 föreslås därför nu preliminärt till 348 milj kr (1,5 % x 23,2 mdkr). Från detta belopp bör göras ett avdrag för ett halvt års

Prop. 1984/85:211 63

produktivitetsutveckling inom livsmedelsindustrin. En förnyad bedömning får göras per den 1 januari 1986 på basis av då tillgängligt material över prisutveckling m m och med beaktande av de riktlinjer som tillämpats för övriga företag.

3.3.2 Överhäng från regleringsperioden 1984/85

Överläggningarna per den 1 januari 1986 berör förutom kostnadskompensationen m m ett antal överhängsfrägor från regleringsåret 1984/85 vilka i princip accepterats av statsmakternas. Överhängsfrågorna från 1984/85 är:

- intäkter av internt vidareförädlade biprodukter inom mejeriindustrin

- avstämning av preliminärt avdraget belopp för förändrad förbrukning av handelsgödsel

- möjlighet att åberopa definitiva kostnadsuppgifter för viss livsmedelsindustri avseende år 1984

- återförande av engångsbelopp för vegetabilier

- en metod inom kompensationsystemet som syftar till att begränsa löneglidningen inom förädlingsindustrin.

3.4 Fördelning på produkter

JN avser att sedan statsmakterna beslutat om principer och kompensationsbelopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986 efter överläggningar med delegationerna till regeringen inkomma med förslag om beloppens fördelning på produkter.

4 Etableringsstöd

Etableringsstödet syftar till att underlätta generationsskifte och till att nystartande jordbrukare skall kunna etablera sig. LRF och lantbruksstyrelsen (LBS) har föreslagit att stödet bör utgå även under 1985/86. JN delar denna uppfattning. Utgifterna härför beräknas av LBS till ca 40 milj kr. LRF har ej accepterat att mer än 32 milj kr får utgå om JNs förslag om det totala kompensationsbeloppet läggs till grund för kompensationen. JN

Prop. 1984/85:211 64

föreslår därför att 32 milj kr får utgå för etableringsstöd. Liksom tidigare bör medel för detta ändamål tas inom den ram som tilldelas jordbruket.

5 Rådgivning och djurens hälso- och sjukvård

JN skulle ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj kr avlastas statsbudgeten.

Vidare skulle prövas möjligheterna att finansiera en till 10 milj kr uppgående del av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätt än över statsbudgeten.

JN har inte - med hänvisning till den i avsnitten 8 och 9 lämnade redovisningen av regleringsekonomin och till delegationernas olika principiella uppfattning i denna fråga -funnit det möjligt att nu finansiera dessa verksamheter inom prisregleringens ram.

6 Avbytarverksamhet, social försäkringsskydd,

företagshälsovård och annan låginkomstsatsning

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket har för budgetåret 1984/85 anvisats 435 milj kr med följande fördelning.

1984/85 milj kr

Leveranstillägg för mjölk 120

Avbytarverksamhet 100

Företagshälosvård 13

Social försäkringsskydd 120

Tillfälligt räntestöd 44

Produktionsanpassning m m 38

Summa 435

Prop. 1984/85:211 65

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg skall enligt gällande bestämmelser tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet.

JN skall under 1984/85 från anslagsposten ställa 44 milj kr till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbruksföretag samt för administration härav.

JN har i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 föreslagit att oförändrat 435 milj kr anvisas till låginkomstsatsning m m.

Enligt förslag av LRF och LBS bör räntestödet avvecklas enligt fastställd plan dock med ett års förskjutning för norra Sverige. Räntedebitering och amortering för första årets stöd bör senareläggas ett år. För 1985/86 beräknar LBS kostnaderna för räntestödet till ca 20 milj kr. Detta belopp bör tas från medel för låginkomstsatsning m m. Inom ramen för beloppet 20 milj kr har LRF och LBS föreslagit att 1 milj kr får användas av LBS för en samordnad rådgivningsinsats till de lantbruksföretag som erhåller stödet. JN tillstyrker dessa förslag.

Avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter bör bibehållas under regleringsåret 1985/86. Medel för detta anvisas från medel för låginkomstsatsning m m (produktionsanpassning mm). JN föreslår i likhet med LRF att möjlighet ges att införa avvecklings- eller uppehållsersättning även för producenter inom kött- och fläsk/smågrisproduktionen. Medel härför förutsätts utgå från delposten produktionsanpassningsåtgärder.

KD har anslutit sig till LRFs förslag beträffande räntestöd och avvecklingsersättning för äldre mjölkproducenter.

Medel för att stimulera konsumtionen av nötkött, fläsk och k-mjölk har tidigare fått utgå från delposten konsumtionsstimulerande åtgärder. JN har under 1984/85

5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 66

aktualiserat frågan om pri snedsättning på nötkött i syfte att minska exportöverskotten. JN finner det därför mycket tillfredställande att LRF nu föreslår att medel sätts av för detta ändmål. Ett belopp om högst 100 milj kr av medel som anslagits för låginkomstsatsning bör därför enligt JNs mening i huvudsak få användas på sätt som LRF föreslagit. LRF har föreslagit att av fonderade medel för avbytarverksamhet bör 50 milj kr överföras till posten produktionsanpassningsåtgärder m m. JN tillstyrker detta förslag.

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket bör de för budgetåret 1985/86 föreslagna medlen om 435 milj kr fördelas enligt följande.

1985/86 milj kr

Leveranstillägg för mjölk 106

Avbytarverksamhet 100

Företagshälsovård 15

Social försäkringsskydd 45

Tillfälligt räntestöd 20

Produktionsanpassningsåtgärder m m 149

Summa 435

7 Prisregleringen på olika produkter

7.1 Ändringar av förmalnings- och handelsgödselavgifterna

För att förstärka regleringsekonomin föreslår LRF att

förmäl ningsavgiften höjs med 15 kr/lOO kg och att

handelsgödselavgiften (prisregleringsavgiften) höjs med 3

procentenheter. Dessa båda höjningar beräknas ge 150 milj kr. JN

förordar att handelsgödselavgiften får höjas enligt LRFs

förslag. Detta ger ca 65 milj kr. Den höjda

handelsgödselavgiften förutsätts liksom tidigare inte påverka

konsumentpriserna. Frågan om förmäl ningsavgiften kommer att

behandlas vid överläggningarna om fördelning av beloppet på

produkter i maj/juni 1985.

Prop. 1984/85:211 67

De animalieprodukter som exporteras har producerats med hjälp av bl a svensk fodersäd som animalieproducenterna har betalat med svenskt pris eller producerat själva. Härigenom har exportöverskottet av spannmål blivit mindre. Vid exporten av animalier har man fått priser som är lägre - i vissa fall mycket lägre - än på den svenska marknaden. Detta innebär att animalieproducenterna får bära en del av spannmålsproducenternas exportkostnader. Kostnaderna för export av kött och fläsk m m bör därför delvis bäras av spannmålsproducenterna. JN avser att ta upp frågan i samband med överläggningarna i maj/juni.

Hittills har en stor del av exportkostnaderna för spannmål täckts av förmäl ningsavgifterna. Det bör övervägas om inte exportkostnaderna bör slås ut på hela spannmålsproduktionen. JN avser att också ta upp frågan om alternativa finansieringsvägar för spannmålsexporten, bl a frågan om förmäl ningsavgifterna.

7.2 Fettvaruregleringen

Beträffande fettvaruregleringen föreslår JN att statsmakternas beslut om fastställande av fettvaruavgift (prop 1976/77:94) ändras enligt följande:

så länge VM-priset på rapsolja ligger 1 - 5 procent (beräknat på det svenska oljevärdet) lägre än VM-priset på sojaolja sätts fettvaruavgiften utifrån VM-pris på rapsolja. Ligger rapsoljepriset utanför detta intervall anpassas fettvaruavgiften till noteringen för sojaolja enligt sairma modell som för närvarande. JN bör erhålla bemyndigande att om utvecklingen av de internationella priserna så motiverar göra justeringar av denna regel. Berörda branschorganisationer har accepterat detta förslag.

Eftersom huvudsyftet med fettvaruregleringen är att skydda oljeväxtodlingen är det enligt JN naturligt att i största möjliga utsträckning utgå från rapsolja vid fastställande av fettvaruavgift. Eftersom två tredjedelar av förbrukningen utgörs av importerade oljor är det dock samtidigt rimligt att även beakta priset på sojaolja, den viktigaste importerade oljan, då prisskillnaden till rapsolja på världsmarknaden är onormalt

Prop. 1984/85:211 68

stor. Detta är ett konsumentskydd mot alltför höga priser (inkl fettvaruavgift) pa sojaolja i förhållande till fastsställt oljevärde.

JN har vidare för avsikt att inom ramen för nuvarande principer besluta om vissa tekniska förändringar. Dessa förändringar väntas på sikt medföra förbättringar av regleringsekonomin.

7.3 Areal avgift för potatis

Den som odlar potatis på en sanmaniagd åkerareal av minst 0,5 ha erlägger arealavgift (10 § sista stycket lagen (1967:340). För närvarande får JN bestämma avgiften till högst 300 kr per ha. För att regleringsekonomin skall kunna förbättras föreslås bemyndigandet utsträckas till 400 kr per ha fr o m 1985 års odling.

7.4 Importstödjande åtgärder vid brist på potatis

Vid påtaglig brist på potatis i Sverige och samtidig brist ute i Europa tenderar priserna att stiga mycket kraftigt. En dämpning av prisutveckingen i Sverige kan i sådana lägen vara möjlig om en begränsad subventionering och samordning vidtas vid import.

JN föreslår därför att JN bemyndigas att ge regleringsföreningen Sveriges Potatisintressenter (SPI) möjlighet att vid påtagliga bristsituationer genom olika åtgärder försöka påverka importen så att utvecklingen av priserna i Sverige dämpas samt att använda högst 5 milj kr av SPIs regleringsmedel för detta ändamål.

7.5 Vall fröstödet

Vall frönämnden har gjort en översyn av vall fröstödet. LRF har begärt att 2 milj kr tillförs av de handelsgödselavgifter som skall återföras till grönytesektorn. JN återkommer i särskild skrivelse om dessa frågor.

Prop. 1984/85:211 69

7.6 Buffertzoner för nötkött och fläsk

Den 1 juli 1981 infördes ett modifierat prisgränssystem för animalieprodukter och vissa vegetabilieprodukter. För nötkött och fläsk innebar det nya prisgränssystemet att dessa produkter utöver mittpris, nedre och övre prisgränser också fick nedre och övre buffertzongränser. Prisgränserna utgör 94 % respektive 106 % av mittpriserna medan buffertzongränserna utgör 96 % respektive 104 %.

Då dagspriset för helkroppar av nötkött resp fläsk passerar buffertzongränsen skall förändring av införselavgiften ske med 2 gånger skillnaden mellan mittpriset och buffertzongränsen. För styckade varor av nötkött resp fläsk förändras avgiften härvid med 1,4 resp 1,35 gånger ändringen av avgiften för helkropp.

Vid den marknadssituation för nötkött och fläsk som för närvarande råder kan det enligt JNs mening vara motiverat med en något större prisrörlighet än tidigare. Skäl finns därför att nu under ett år prova ett system utan buffertzongränser och att samtidigt krympa prisgränserna till 95 % resp 105 % av mittpriserna. JN föreslår därför att under regleringsåret 1985/86 ett sådant system prövas.

8 Regleringsekonomin

LRF har franiställt önskemål om en statlig lånegaranti på 200 milj kr för att i första hand finansiera spannmålsregleringen 1984/85. JN anser för sin del att medel till denna reglering kan tillgodoses genom införsel avgifter, handelsgödselavgifter och viss tillfällig överföring mellan regleringskassorna per den 30 juni 1985.

LRF har vidare föreslagit i avvaktan på en slutgiltig reglering av underskottet i spannmålsregleringen om 555 milj kr per den 30 juni 1985 att detta underskott får kvarstå även under regleringsåret 1985/86 med tillägg för ränta på detta belopp under samma tid. Frågan om nämnda underskotts slutliga

Prop. 1984/85:211 70

finansiering har ännu inte avgjorts av statsmakterna. Med hänsyn härtill bör frågan om en ytterligare ökning av underskottet med ränta för 1985/86 få hänskjutas till regeringen.

9 Införsel avgifter m m

9.1 Införsel avgiftsmedel m m för 1983/84

Det definitiva utfallet blev i samnandrag

milj kr

Inkomster 628,6

Utgifter

- Fettvaruavgifter till

. Sveriges oljeväxtintressenter (SOI) ./.106,6

	./. 5,5
	516,5 1
267,2
173,0	./.440,2 ./. 91 .■ ./. 15,.

- Införsel avgifter för brödsäd m m
till Svensk spannmålshandel
(SSH] - utbyteshandel

Kvarstår införsel avgifter till regi eri ngsekonomi n

- Fördelningsplanen

- riksdagens beslut

- belopp motsvarande influtna fodermedelsavgifter

- Ändamål utanför fördelningsplanen
Resultat

Ingår

- Införsel avgifter netto, dvs minus
restitutioner m m.

- Räntor från från föregående år.
Ingår ej

- Återbetalning av marknadsmässiga skäl av införsel avgifter på
sjyckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel avgifter
pa ost redovisas bland posterna under rubriken ändamål utanför
fördelningsplanen och uppgick 1983/84 till 29,8 milj kr.Fr o m

"1984/85 bokförs dessaåterbetalningar som ett avdrag på införsel avgiften på slaktvaror resp mjölk- och mejeriprodukter

- Dessutom har JN sänkt normal införsel avgiften i vissa fall,

t ex för ost, av marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning av avgiften för visst parti).

Prop. 1984/85:211 71

Av nedanstående sanmanställning framgår de disponibla avgiftsmedlen fördelade på varuslag (efter avdrag för restitutioner m m)

£i £p onji_b l_a_m£d£l _a v Inlösl £V£i f.t£r_l 9B2/£4_ tk r

1983/84 1982/83

852	857
3 476	5 535
10 941	8 101
5 473	2 596
6 700	10 401
659"!	6392
74 794	84 781
212 710	184 595
2 495	2 493
318 100	299 998
173 048	264 940
25 342	20 921
516 490	585 859

Ärter och bönor (för människoföda)

Potati s

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Sällskapsdjursfoder m m

Fettråvaror och fettvaror

Mjölk och mejeriprodukter

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter m m

Summa införsel avgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor från föregående år

Summa

1 107 220 ./. till SOI 106 561.

2 301 153 ./. till SOI 300 514.

Fördelningsplanen för 1983/84 utgör enligt riksdagens'beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 173,0 milj kr. Fördelningsplanen blir dänned 440,2 milj kr. För ändamål utanför fördelningsplanen kan således disponeras (516,4-440,2=) 76,2 milj kr.

Prop. 1984/85:211 72

£öird£l niijig£pl_a£ 19£3/84 tkr

1983/84 1982/83

Svensk spannmålshandel 2 000 47 279

Sveriges potatisintressenter 29 500 29 500

Sveriges oljeväxtintressenter O O

Svensk kötthandel 10 798 80 761

Svensk kötthandel, utbyteshandel 50 000 50 000

Föreningen för mejeriprodukter 167 000 173 000

Svensk ägghandel 75 000 71 000

Regleringskassan för fågelkött 3 700 Q
Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk 45 5008 33 500

- kött 5 000 5 000

- ägg 1 700 1 400

Transport 390 198 491 440

Kommentarer till fördelningsplanen 1983/84

1 Härutöver tillfördes SSH 83,5 milj kr av 1983/84 års handelsgödselavgifter.

2 723 000 kr avser fraktstöd till fodersäd 1981/82. Dessutom tillfördes SSH 50 milj kr ur S0I:s konjunkturutjämningsfond samt 110 milj kr av 1982/83 års handelsgödselavgifter.

3 Svensk kötthandel har dessutom år 1983/84 tillförts 0,2 milj kr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder samt enligt regeringsbeslut 1983-12-22 3,9 milj kr från utförsel avgifter på fläsk.

4 För utbyteshandel kött och fläsk har tagits 158,1

(31,1 + 4,8 + 0,3 + 21,9 + 50+50) milj kr av medel inom fördel ningsplane 1978/79 - 1983/84.

5 FFM har dessutom år 1983/84 tillförts 4,5 milj kr från
tillverkningsavgifter på ol jekraftfoder samt 28 milj kr av 1983/84 års
handelsgödselavgi fter.

6 Till SvenskÄgghandel har dessutom tillfälligt år 1983/84 överförts 2,0 milj kr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder. Rambeloppet ti föreningen skall under kommande ar minskas med motsvarande belopp.

7 Kassan har år 1983/84 därutöver tillförts 5,0 milj kr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder.

8 25 milj kr härav tillförs 1984/85 jordbrukarna i Norrlandsstödets områden 1, 2 och 3.

9 13 milj kr härav tillfördes 1983/84 jordbrukarna i Norrlandsstödets områden 1, 2 och 3.

Prop. 1984/85:211 73

tkr

1983/84 1982/83

390 198	491 440
10 850l	8 650
29 000	25 000
4 500	2 500
1 700	1 400
2 0002	2 000
500	500
1 500	500
0	150

Transport Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Fraktstöd foder Norrland

Summa 440 248 532 140

Fördelningen till regleringsföreningarna har skett i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

1 Höjt belopp för att finansiera vissa artbetskraftsundersökningar inom Lantbruksekonomiska Samarbetsnämnden.

2 Dessutom 1 milj kr av 1983/84 års handelsgödselavgifter.

namaj H'':i"I.Ö£ f_öd£l m£g2pl_a£en lZf.

1983/84 1982/83

Utbyteshandel nötkött, öststaterna 20 318 15 124

16 328

5 378

2 799

17 173

5 067

2 634

475

300 6 000 6 000

300 4 000 6 000

Utbyteshandelkött och fläsk ■ Pristillägg får- och lainnkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-organisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom
biodlingen 300 300

Kollektiva åtgärder inom odlingen av

konsumtionsfisk 300 O

29 795	20 739
2 000	2 000
1 500	500

Restitution av införsel avgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel avgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd

Summa 91 493 74 312

Underskott ./. 15 2421 ./. 20 5931

Summa 76 251 53 719

Dispositionen av införsel avgiftsmedel regleringsåret 1983/84 har sammanförts i tabell under avsnitt 9.4.

1 Beträffande underskottets finansiering se avsnitt 9.4

Beräkning för 1984/85 i samnandrag

Inkomster

Utgifter

- Fettvaruavgifter till SOI

- Införsel avgifter från brödsäd till SSH - utbyteshandel

Kvarstår införsel avgifter till regleringsekonomin

- Fördelningsplanen

- riksdagens beslut

- belopp motsvarande influtna fodermedelsavgifter

- Ändamål utanför fördelningsplanen
Beräknat resultat

267,2 230,0

milj kr 650,8

./.115,0 ./. 2,0 533,81

./.497,2 ./. 48,0

./. iTTr

£relijn2närt di£ponjibl_a_med£l_198V85 tkr

1	000
3	000
8	000
3	000
7	000
1	000
100	000
160	000
2	000
285	000
230 000
18	855

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Sal 1skapsdjursfoder

Fettråvaror och fettvaror2

Mjölk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter

Sunna införsel avgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor från 1983 och 1984 samt ej utnyttjade

medel från posten

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 1983/84

Summa 533 855

Fördelningsplanen för 1984/85 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som nyss nämnts beräknade till 230,0 milj kr. Fördelningsplanen blir dänned 497,2 milj kr. Beräkningsmässigt finns sålunda (533,9-497,2=) 36,7 milj kr att använda för ändamål utanför fördelningsplanen.

1 Se not under avsnitt 9.1.

2 Exkl del till SOI.

Prop. 1984/85:211 76

JN föreslår i samförstånd med delegationerna och med utgångspunkt från det beräknade fördelningsbeloppet 497,2 milj kr följande preliminära fordel ningsplan. Denna skiljer sig i vissa avseenden från den plan som redovisades av JN i skrivelse den 28 maj 1984.

£ö_rd£l m£g£pl_a2 1924_/8 tkr

77	oooi
29	500
56	2022
50	000
97	000
68	000
4	500
20	5003
5	000
1	700
10	sno
29	5754
4	5&J
1	700
8	000
	500
1	500
2	780
28	743

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Sveriges potatisodlares riksförbund Reserv till förfogande

Sunina 497 200

Definitiv fördel ningsplan för 1984/85 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införsel avgifter för fodermedel är kända.

1 2 milj kr avser kvalitetstillägg för vårvete av 1984 års skörd. Medel utgår så länge kvalitetstillägget är 6 kr/dt. Dessutom har SSH tillförts 126,5 milj kr av 1983/84 samt 150 milj kr av 1984/85 års handel sgödselavgifter. Beslut har dessutom fattats om överföring av ytterligare högst 100 milj kr av 1984/85 års handelsgödselavgifter till SSH.

2 Härav pristillägg far och lanrn 4 milj kr.

3 Dessutom utbetalas 25 milj kr ur 1983/84 års fördelningsplan.

4 Höjning av anslaget med 1 milj kr avsedd för vår Näring samt 175 000 kr till Avelspoolen AB.

Prop. 1984/85:211 77

Medelsbehovet under regleringsåret 1984/85 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införsel avgiftsmedel beräknas till ca 48 milj kr i enlighet med följande sanmanställning. Disponibla medel beräknas till ca 36,6 milj kr.

Ändarnål_ utanför förde}niTigsp]anen_ ]_984/85 tkr

20	000 0
16	500
5	739 475 300 500	(+323)
3	000
1	500
48	014

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg får- och lanmkött Svensk matpotatiskontroll Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-organisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Fonden fÖr kollektiva åtgärder inom biodlingen Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd Summa

Underskott ./.Il 3591

Summa 36 655

Ovanstående fördelning skiljer sig från de beräkningar som lagts fram i prop 1983/84:191. Den beräknade utgiften för utbyteshandel nötkött öststaterna har ökats med 5 milj kr samt bidraget till Svensk matpotatiskontroll med 323 000 kr då JN tillstyrker tilläggsanslag för lönehöjningar för SMAK under 1984 med detta belopp.

Regleringsåret 1984/85 visar enligt denna beräkning ett underskott på 11,3 milj kr. Härtill konmer underskott från 1982/83 och 1983/84 på sammanlagt 35,8 milj kr.

Om budgetåret 1984/85 likväl skulle konma att ge ett överskott bör detta, sedan lån från rörlig kredit återbetalats, användas till att finansiera utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp på 50 milj kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelnings- planen med hänsyn till att sammanlagt 158 milj kr för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79 - 1983/84 (jfr prop 1979/80:208 S 20).

Dispositionen av införsel avgiftsmedel regleringsåret 1984/85 har sammanförts i tabell under avsnitt 9.4.

1 Beträffande underskottets finansiering se avsnitt 9.4

Prop. 1984/85:211 78

9.3 Införsel avgiftsmedel m m för 1985/86

Storleken av de medel som kommer in genom införsel avgifter m m för regleringsåret 1985/86 beror på importens storlek, världsmarknadsprisernas utveckling och på de ändringar i avgiftssatserna som förutsätts ske den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986.

En preliminär prognos beträffande utfallet 1985/86 grundat på de förslag JN framlägger i denna skrivelse ser ut som följer:

milj kr
Inkomster 688,O

Utgifter

- Fettvaruavgifter till SOI ./.130,0

- Införsel avgifter för brödsäd m m

till SSH - utbyteshandel ./. 3,0

Kvarstår införselavgifter till
regleringsekonomin 555,0

- Fördelningsplanen

267,2
250,0	./.517,2
	./. 47,8
	./. 10.0

- riksdagens beslut

- belopp motsvarande influtna fodermedelsavgi fter

- Ändamål utanför fördelningsplanen
Beräknat resultat

Åren 1982/83 - 1983/84 medförde ett underskott inom reglerings-ekonomin på sammanlagt 35,8 milj kr. För budgetåret 1984/85 räknas f n med ett underskott på 11,3 milj kr, vilket sammanlagt för de tre budgetåren ger ett underskott om 47,1 milj kr. Detta innebär att medel utanför fördelningsplanen dessa år delvis finansierats genom lån. Om de av JN beräknade posterna för 1985/86 skall kunna tillgodoses ökar underskottet med ytterligare ca 10 milj kr.

Uppkomna underskott har tidigare tillfälligt täckts genom utnyttjande av medel som tillhör interna jordbruksavgifter. F n belastas den rörlig krediten i riksgäldskontoret med 40 milj kr. Enligt statsmakternas beslut (prop 1983/84:191, s 28) skall ränta på utnyttjad rörlig kredit betalas av den reglering som utnyttjar krediten.

Prop. 1984/85:211 79

Om det ackumulerade underskottet skall täckas under 1985/86 räcker enligt nuvarande prognos de därefter återstående inkomsterna ej ens till för att finansiera posterna inom fördelningsplanen. JN anser att det ackumulerade underskottet i regleringsekonomin inte bör få öka. För att minska underskottet fördes budgetåret 1984/85 poster för mer än 15 milj kr bort från rubriken Ändamål utanför fördelningsplanen. Om införselavgifterna inte ökar ser sig JN tvungen att för 1986/87 föreslå en kraftig minskning av de medel som hittills utgått till olika ändamål utanför fördelningsplanen bl a för att få utrynme för viss återbetalning av hittillsvarande underskott. JN avser att redovisa läget inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Med hänsyn till det nyss sagda föreslår JN att en rörlig kredit på sätt som redovisas i avsnitt 10 även fortsättningsvis stä'lls till JNs förfogande. Krediten bör, i den mån införsel avgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utanför fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Fördelningsplanen för 1985/86 föreslås uppta samma belopp som för 1984/85 dvs 267,2 milj kr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedel simporten, enligt ovan beräknade till 250,0 milj kr, alltså totalt 517,2 milj kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införsel avgifter på fodermedel.

Med hänsyn till ovissheten om den konmande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon plan for fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1985. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli 1985

Prop. 1984/85:211 80

lämnas. Det förutsätts härvid att JN liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till JNs förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills. Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja far tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

JN lade i skrivelse den 15 februari 1984 fram förslag till ändrad finansiering av vissa ändamål som tidigare täckts av införsel avgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Vissa av förslagen hade den karaktären att de borde tas upp vid överläggningarna om jordbrukspriserna. Efter förslag av den särskilda statliga kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen lade regeringen en proposition som antogs av riksdagen i maj 1984. Enligt beslutet skulle fyra poster finansieras på annat sätt. Sålunda skulle bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund och stöd till odlingen av vallväxtfrö fr o m 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skulle tas från spannmålsregleringen och som restitution av införsel avgifter.

I det följande presenteras närmare uppgifter om de olika anslagsposterna avseende 1985/86.

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 20 milj kr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings-åren därefter (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208). För 1985/86 måste enligt förhandenvarande prognos hela utbyteshandeln finansieras av medel inom fördelningsplanen.

Prop. 1984/85:211 81

Pristillägg får- och lanmkött. 1984/85 utgick under denna post pristillägg med 330 öre per kg vilket motsvarade totalt 16,5 milj kr. Regeringen har i beslut 1985-02-14 meddelat att JN skall utgå ifrån att av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen ett belopp motsvarande 8,5 milj kr skall disponeras för pristillägg på får- och lanmkött samt att 8 milj kr skall disponeras för att täcka kostnader för statistik på jordbrukets område. Om detta beslut skall genomföras måste pristillägget sänkas till 180 öre per kg. Fr o m 1984/85 slopades 10 milj kr och fr o m december 1983 11,5 milj kr i pristillägg till får- och lammkött av budgetmedel. Med ovanstående minskning med 8 milj kr har statens stöd till får- och lammkött i stort sett minskat med 75 % jämfört med läget 1983/84. Fortfarande utgår 11,5 milj kr - vid sidan av stat-sstödet - av slaktdjursavgifter på nöt och fläsk för att sänka konsumentpriset på får- och lammkött.

JN och de båda delegationerna anser det principiellt olyckligt att man på sätt som nyss redovisats blandar ihop finansieringen av den statliga statistikproduktionen med en mellanprislinje för får- och lanmkött. KD har för sin del bl a ansett att en sådan överföring inte ligger i konsumenternas intresse. JN hemställer därför att regeringen omprövar sitt beslut av 1985-02-14 och att ett oförändrat stöd om 16,5 milj kr får utgå för får- och lammkött. Detta innebär att nu avsedda medel för statistikproduktionen ej kan rymmas inom medel som tas utanför fördelningsplanen.

Kostnader för statistik på jordbrukets område I enlighet med regeringens beslut 1985-02-14 skall 8 milj kr överföras till statistiska centralbyrån (SCB) för täckande av kostnader för statistik på jordbrukets område. JN föreslår som tidigare redovisats en omprövning av detta beslut men tar i redovisningen för 1985/86 upp beloppet.

Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) I fråga om SMAKs kontrollverksamhet anförde JN i sin skrivelse till regeringen den 15 februari 1984 bl a:

6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 82

"Enligt JNs mening behöver systemet för kvalitetsmärkning och kontroll av matpotatisen emellertid nu ses över. Målsättningen för översynen bör vara att förenkla systemet ochge det en sådan utformning att kostnaderna för kvalitetshöjande åtgärder och kontroll i huvudsak kan tas ut av samtliga konsumenter. Det är angeläget att denna översyn sker skyndsamt så att kostnaderna om möjligt kan avlastas prisregleringsmedel fr o m 1985/86"!.

T JN vill i detta sammanhang även erinra om att utredningen om livsmedelskontrollens omfattning och inrikting m m (Jo 1983:07) enligt direktiven skall pröva frågan om kontroll av matpotatis."

I fråga om SMAKs informationsverksamhet anförde JN bl a:

"Med hänsyn till att potatisen är vår viktigaste basmat och dessutom ett livsmedel som är känsligt för behandling och tillagning anser JN att informationsverksamheten bör fortsätta. Det är viktigt att samhället stöder informationsverksamheten. Det är troligt att en fastare samordning av SMAK:s, grönsaksfrämjandets och SPI:s informationsverksamhet skulle innebära fördelar, varför JN förordar en utredning av denna fråga. JN anser också att odlare och handel liksom nu bör lämna ett årligt bidrag till informationen. Anslaget från prisregleringsmedlen utanför fördel ningsplanen bör kunna minskas något, förslagsvis till högst en miljon kr."

JN vill understryka att systemet för kvalitetsmärkning och kontroll av matpotatisen bör ses över, varvid såväl dess produktionsstyrande som konsumtionspåverkande aspekter bör beaktas. JN avser att återkomma om kvalitetskontrollens inriktning och finansiering.

För 1985/86 har SMAK begärt 4,26 milj kr för den officiella kontrollen samt 1,37 milj kr för upplysningsverksamheten. För tidigare icke beaktade lönehöjningar under 1984/85 har SMAK begärt 386 000 kr (bil 4). *)

JN konstaterar att SMAKs begäran innebär en större nedskärning än de två procent som generellt krävs av de statliga myndigheterna. Med hänsyn till att ändamålen utanför fördelningsplanen p g a minskade införsel avgiftsmedel delvis har måst lånefinansieras föreslår JN att anslaget skärs ned ytterligare

*) Här utesluten.

Prop. 1984/85:211 83

till 1,35 milj kr för upplysningsverksamheten och 4,15 milj kr för kontrollverksamheten. För täckande av lönehöjningarna under 1984/85 föreslår JN ett tilläggsanslag på 323 000 kr. Enligt JNs bedömning bör SMAK kunna klara denna nedskärning utan att verksamheten blir lidande. JN har i denna fråga samrått med 1antbruksstyrelsen.

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Här upptas oförändrat 475 000 kr. Posten motsvarar ca 1/3 av stiftelsens inkomster. Stiftelsen betalar 226 000 kr per år till staten som avbetalning på överlltelsesunman för de 1975 befintliga hästarna inom ackordhästorganisationen. Dessa avbetalningar upphör fr o m 1986/87. JN anser att det bör övervägas om man fr o m detta år kan dra ner anslaget till 250 000 kr.

För bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde beräknas oförändrat 300 000 kr.

Kollektiva åtgärder inom biodlingen. JN föreslår att anslaget oförändrat utgår med 1 milj kr, varav 500 000 kr tas av medel inom fördelningsplanen. De 500 000 kr som hittills tagits av medel utanför fördelningsplanen föreslås - i enlighet med vad som överenskommits vid överläggningarna om sockerregleringen 1985/86 - tas ur sockerfonden. Jmf JNs skrivelse 1985-02-20 Dnr 209-2272/84.

Malt. JN föreslår att av införsel avgiftsmedel utanför fördelningsplanen avsätts oförändrat 3,0 milj kr för stöd till maltproduktionen. Bidraget har p g a den mycket ogynnsamma marknadssituationen höjts från 10 till 20 kr/dt. Trots detta är avsättningsproblemen stora och exporten innevarande år beräknas bli mindre än tidigare. Stödet till maltproduktionen avsågs som ett provisorium. JN avser att ta upp denna fråga igen samtidigt med översynen av fördelningsplanerna vilket beräknas ske inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Prop. 1984/85:211 84

Sveriges exportråd. Regleringsåret 1984/85 har 1,5 milj kr inom och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till Sveriges exportråd att användas för främjande av den svenska exporten av högförädlade livsmedel. I regleringsbrev den 17 december 1981 anges att exportrådet vid tidpunkt som JN efter samråd med rådet fastställer till JN skall redovisa hur de anvisade medlen har använts.

1983 ars livsmedelskommitté föreslår i rapporten Export av livsmedel (Ds Jo 1985:1) att jordbruket budgetåret 1985/86 skall bidra till Exportrådets finansiering med 4 milj kr, därav 2 milj kr inom fördelningsplanen och 2 milj kr från medel utanför fördelningsplanen. JN föreslår att dessa belopp tas upp för 1985/86.

Bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) och stöd till odlingen av vallväxtfrö finansieras fr o m 1984/85 inom fördelningsplanen medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk tas från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

SPOR. För budgetåret 1985/86 har LRF föreslagit
att 1 milj kr tas av regleringsmedel inom

fördelningsplanen för att täcka kostnader för

forskning och rådgivning,
att areal avgiften på potatis (mat- och fabrikspotatis)

höjs med 100 kr per ha till 400 kr per ha,
att möjligheten till ökad avgiftsfinansiering prövas.

JN begär i denna skrivelse (avsnitt 7.3) bemyndigande att få höja arealavgiften till 400 kr per ha. Vidare föreslår JN att medel till SPOR liksom innevarande år utgår från medel inom fördelningsplanen. Storleken på medlen redovisar JN i skrivelse i juni.

Utgifter a)Av medel

inom fördelningsplan Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Svensk kötthandel, utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för fågelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter

och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen

Sveriges exportråd

Sveriges potatisodlares riksförbund

Reserv till jordbruksnämndens

förfogande

Summa

2 000	77 000
29 500	29 500
0	0
10 798	56 202
50 000	50 000
167 000	97 000
75 000	68 000
3 700	4 500
45 500	20 500
5 000	5 000
1 700	1 700
10 850	10 500
29 000	29 575
4 500	4 500
1 700	1 700
2 000	8 000
500	500
1 500	1 500
0	2 780
0	28 743

440 248

497 200 517 2003

b)Av medel utanför fördel ningsplan1

Utbyteshandel nötkött, öststaterna 20 318 20 000 20 000
Utbyteshandel kött och fläsk 0 0 0

Pristillägg får- och lammkött       16 328    16 500     8 5002
Kostnader för statistik på jord
brukets område                                          O        0     8 0002
Svensk matpotatiskontroll          5 378     5 739     5 500
Sveriges potatisodlares riksförbund   2 799        O        O
Bidrag till Stiftelsen för ackord
hästorganisationens bevarande         475       475       475
Bidrag till fraktkostnader för

mjölk och grädde 300 300 300

Prisåterbäring till pälsdjursupp
födare 6 000 O O
Stöd till odling av vallväxtfrö 6 000 O O
Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen 300 500 0

Kollektiva åtgärder inom odlingen

av konsumtionsfisk 300 O O

29 795	0	0
2 000	3 000	3 000
1 500	1 500	2 000

Restitution av införsel avgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd

Summa 91 493 48 014 47 775

Årets saldo ./. 15 242 ./. 11 359 ./. 9 975

Ackumulerat saldo vid

utgången av resp regleringsår ./. 35 835 ./. 47 194 ./. 57 169

1 Anmärkning: Budgetåren är inte jämförbara p g a vissa poster
från 1983/84 utgått 1984/85. Sålunda finansieras fr o m detta
budgetår posterna "Sveriges potatisodlares riksförbund" och
"Stöd till odling av vallväxtfrö" av medel inom fördelnings-
planen. Posten "Restitution av styckningsdetaljer kött och fläsk
samt av införsel avgifter på ost" bokförs fr o m samma budgetår
som ett avdrag på införsel avgifter på slaktvaror resp mjölk- och
mejeriprodukter. Posterna "Prisåterbäring till pälsdjursupp
födare" och "Kollektivt stöd till odlingen av konsumtionsfisk"
slutligen finansieras inom spannmålsregleringen samt sor
restitution på införsel avgifter.

2 Upptaget enligt regeringens beslut. JN hemställer om ändring av detta beslut (se avsnitt 9.3).

3 500 000 kr föreslås tas ur sockerfonden.

	Gemensam fond Lantbruksstyrelsen	Statens livs medelsverk
	milj kr	milj kr
Yrkesmässig trädgårsodling	1.4	1,0
Grönytor	1,8	-
Hemträdgårdar	0,8	-
SUMMA	4,0	1.0

Svenska förb Separata Summa

för koloni- fonder,

trädgårdar och

fritidsbyar,

milj kr milj kr milj k.

-	2,6	5.0
-	4,6	6,4
ca 0,9	ca 1,3	3,0
0,9	8.5	14,4

Prop. 1984/85:211 89

Under 1984/85 har förutom 12 % handelsgödselavgift (prisregleringsavgift) utgått 5 % som en särskild handelsgödsel avgift (miljöavgift) som inte kan disponeras av jordbrukspri sregl eri ngen.

För 1984/85 beräknas flyta in ca 265 milj kr varav till jordbruket ca 235 milj kr och till övriga ändamål ca 30 milj kr. Av 1984/85 års influtna avgifter har t o m den 19 april 1985 fattats beslut av JN - och med regeringens bemyndigande - om överföring av 150 milj kr samt ytterligare högst 100 milj kr till Svensk spannmålshandel.

10 Rörliga krediter

Regeringen har i beslut 1985-02-14 föreskrivit att den rörliga kredit på 120 milj kr som f n står till förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skall minskas till 50 milj kr från den 1 juli 1985. Regeringen har tidigare budgetår endast medgivit att 80 av de 120 milj kr har fått disponeras.

Krediten utnyttjas f n till 40 milj kr men lånebehovet beräknas till 47 milj kr vid utgången av 1984/85. Under 1985/86 beräknas lånebehovet öka till ca 57 milj kr.

Med hänvisning till detta och till tidigare lämnade redovisning av regleringsekonomin hemställer JN att regeringen omprövar sitt beslut att minska den rörliga krediten till 50 milj kr och att en rörlig kredit om 80 milj kr ställs till JNs förfogande under 1985/86. On inte en rörlig kredit av nu föreslagen omfattning ställs till JNs förfogande måste JN få någon form av statlig lånegaranti att utnyttja vid behov under 1985/86. JN vill emellertid i detta sammanhang peka på att räntan på den rörliga krediten inte belastar statsbudgeten.

Prop. 1984/85:211 90

JN skall enligt samma beslut lämna förslag om en successiv avveckling av den rörliga kredit på högst 250 milj kr som f n står till JNs förfogande för säsongsmässig lagring av jordoruksprodukter. Utgångspunkten skall vara en minskning av krediten från den 1 juli 1985 med 100 milj kr.

Den rörliga krediten är f n utnyttjad med 89 milj kr avseende smör. Vid nuvarande kreditläge är det möjligt att minska den till 150 milj kr per den 1 juli 1985. I ett läge med försämrade möjligheter till krediter på den öppna markaden kommer behovet av medel från JNs lagringskredit att öka. Vid en ytterligare minskning av krediten från 150 milj kr bedömer JN det därför som nödvändigt oven i detta fall med en statlig garanti e d för att lånebehovet och dänned ändamålet med lagringsverksamheten skall kunna uppfyllas.

11 Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införsel avgiftsmedel m m också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Detta sker i form av följande sanmanställning. Se även bilaga 5. *)

*) Här utesluten.

121 104	324 320
+ 1/	004

1983/84 tkr

Extern prisutjämning Inkomster Utgifter Saldo

Intern prisutjämning, ej avgiftsfinansierad

Inkomster

Utgifter

Saldo

Intern prisutjämning, avgiftsfinansierad

Inkomster

Utgifter

Saldo

Räntor

Inkomster

Utgifter

Saldo

Extraordinära poster Inkomster Utgifter Saldo

1982/83 tkr
99 89	241 199
+10	Ö42

22 509

27 834

- 5 325

15 646

24 595 - Ö 949

311 741 305 249 - 81 V

281 506

282 317
- 6 492

476

+ 399

311 109 78

3 255

1 313

+ 1 942

Totalt

Inkomster 433 967 421 762

Utgifter 422 359 412 654

Saldo +11 608 + 9 108

Ackumulerat saldo vid

slutet av regleringsåret +28 629 +37 787

1 Inkomsträntor pa 1 930 tkr avseende 1983/84 bokfördes i början på 1984/85.

Genom bl a ökade kostnader för tullkompensation för fraktionerade fetter samt ökade nettokostnader för exporten av choklad och konfektyrer beräknas utjämningskassan vid slutet av regleringsåret 1984/85 ge ett negativt saldo på ca 22 milj kr. Den ackumulerade behållningen vid regleringsårets utgång beräknas dänned bli ca 16 milj kr.

Prop. 1984/85:211 92

12 Sammanfattning

JN har i sitt förslag rörande prisregleringen för 1985/86 utgått från dels 1984 års livsmedelspolitiska beslut, dels regeringens allmänna riktlinjer vad gäller inflationsmål och prisstoppet.

JNs förslag innebär att prisnivån på jordbruksprodukter i prisregleringsledet höjs med 465 milj kr den 1 juli 1985. De båda delegationerna har inte accepterat kompensationsbeloppets storlek.

Förslaget innebär per den 1 juli 1985 att jordbruket för ökade kostnader under det senaste halvåret får 292 milj kr och viss livsmedelsindustri 153 milj kr. För inkomstföljsamhet med andra grupper i samhället erhåller jordbrukarna 102 milj kr vilket bör ge en inkomstökning med 5 %. Från det sammanlagda totalbeloppet om 547 milj kr görs ett avdrag för rationaliserings- och produktivitetsvinster i jordbruket och berörd livsmedelsindustri om totalt 82 milj kr.

Genom förslaget beräknas prisnivån i prisregleringsledet höjas med ca 2 %. Vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led och inklusive moms beräknas förslaget medföra att prisnivån i konsumentledet (KPI) höjs med drygt 0.1 %.

Sedan regering och riksdag tagit ställning till förslaget konmer beloppet att fördelas på produkter efter överläggningar under maj/juni. Vidare föreslår JN ett preliminärt kompensationsbelopp om 348 milj kr att utgå den 1 januari 1986. Detta belopp har beräknats utifrån en prognos av prisutvecklingen under april -oktober 1985 (1.5 t). Det definitiva beloppet fastställs efter överläggningar i november/december 1985. Beloppet i denna senare del av förslaget har godtagits av KD men inte av LRF.

I övrigt innehåller skrivelsen följande förslag:

Medel för etableringsstöd bör under 1985/86 uppgå till 32 milj kr som liksom tidigare tas inom den ram som tilldelas jordbruket.

Prop. 1984/85:211 93

JN har inte funnit det möjligt att finansiera 15 milj kr för djurens hälso- och sjukvård och 10 milj kr för rådgivning inom prisregleringens ram.

Räntestödet föreslås avvecklas enligt fastställd plan. Dock bör räntedebitering och amortering senareläggas ett år. Kostnaderna för räntestödet uppgår till 20 milj kr för 1985/86. Inom ramen för detta belopp bör 1 milj kr få användas av LBS för en samordnad rådgivningsinsats.

Avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter bör bibehållas ytterligare ett år. Dessutom föreslås att möjlighet ges att införa avvecklings- eller uppehållsersättning även för producenter inom kött- och fläsk/smågrisproduktionen.

I syfte att stimulera konsumtionen av nötkött föreslås att ett belopp om högst 100 milj kr av medel som anslagits för låginkomstsatsningen får användas för sådant ändamål. Om så skulle erfordras bör 50 milj kr av fonderade medel för avbytarverksamhet få överföras till posten produktionsanpassningsåtgärder m m.

Medelsbehovet för låginkomstsatsningen uppgår oförändrat till 435 milj kr.

För att förstärka regleringsekonomin föreslås att handelsgödsel avgiften höjs med 3 procentenheter. Denna avgiftshöjning förutsätts liksom tidigare inte påverka konsumentpriserna.

JN begär bemyndigande att få ändra reglerna för fettvaruavgiftens anknytning till noteringen för sojaolja. JN har vidare för avsikt att inom ramen för nuvarande principer besluta om vissa tekniska förändringar av fettvaruregleri ngen. Dessa bedöms på sikt kunna ge en bättre regleringsekonomi. Berörda branschorganisationer har accepterat förslaget.

Taket för areal avgiften för potatis föreslås höjd från 300 till 400 kr/ha.

Prop. 1984/85:211 94

JN bör bemyndigas att ge Sveriges Potatisintressenter (SPI) möjlighet att vid påtagliga bristsituationer genom olika åtgärder försöka påverka importen. Medel för detta förutsätts intill högst 5 milj kr få utgå från SPls regieringsmedel.

Vidare föreslås att under ett år prova ett system utan buffertzongränser och att samtidigt krympa prisgränserna till 95 % respektive 105 % av mittpriserna.

Om en nedskärningar av den rörliga krediten sker till 50 milj kr klarar JN inte att finansiera underskottet utanför fördelningsplanen. Den rörliga krediten bör därför inte skäras ned mer än till 80 milj kr. Den rörliga krediten för lagring är enligt JNs mening möjlig att skära med till 150 milj kr.

13 Hemställan

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1 det nu framlagda förslaget om jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 juli 1985 - 30 juni 1986 godkänns,

2 förslaget om kostnadskompensation och inkomstföljsamhet till jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 godkänns,

3 förslaget angående ränte- och etableringsstödet inom jordbruket godkänns,

4 avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter får bibehållas under 1985/86,

5 avvecklings- eller uppehållsersättning får utgå för
producenter inom kött- fläsk/smågrisproduktionen.

Prop. 1984/85:211 95

6 förslaget om fördelning och användning av anvisade medel för låginkomstsatsning inom jordbruket för budgetåret 1985/86 godkänns,

7 den föreslagna höjningen av handelsgödselavgiften (pri sregleri ngsavgi ften) godkänns,

8 det förslag som lämnats om ändringar i fettvaruregleringen godkänns,

9 JN bemyndigas utta en areal avgift för potatis om högst 400 kr/ha,

10 JNs förslag angående möjligheten till importstödjande åtgärder vid brist på potatis godkänns,

11 JN under regleringsåret 1985/86 bemyndigas prova ett prisgränssystem för nötkött och fläsk utan buffertzongränser och att samtidigt prisgränserna ändras till 95 respektive 105 % av mittpriserna,

12 framlagda förslag om användningen av införselavgiftsmedei m m för regleringsåret 1983/84 och 1984/85 godkänns,

13 framlagda förslag om fördelningen av införsel avgiftsmedel för ändamål utanför fördelningsplanen 1985/86 godkänns,

14 att en rörlig kredit om 80 milj kr ställs till JNs förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

15 att en rörlig kredit om 150 milj kr ställs till JNs förfogande för säsongsmässig lagring av vissa jordbruksprodukter,

16 att prisregleringen i övrigt under 1985/86 får tillämpas enligt hittills gällande principer.

LANTBRUKARNAS 1 (5)

FÖRHANDLINGSDELEGATION 1965-04-24

LANTBRUKARNAS FÖRHANDLINGSDELEGATIONS SVAR PA JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING FÖR 1985/86

Sedan parterna i överläggningarna ej kunnat träffa en överenskommelse har statens jordbruksnämnd utarbetat förslag till prisreglering av jordbrukets produkter under perioden 1 juli 1965 - 30 juni 1985.

Statens jordbruksnämnds förslag tar upp kostnadskompensationen till jordbruket och berörd förädlingsindustri, jordbrukarnas inkomstföljsamhet samt vissa andra frågor sammanhängande med jordbruksprisregleringen. I övrigt skall jordbruKsprisregleringen tillämpas i enlighet med tidigare regler.

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation kan inte acceptera jordbruksnämndens förslag till kostnadskompensation och inkomstföljsamhet utan vidhåller sitt tidigare lämnade bud. Vidare kan en försämring av gräns skyddet ej godtas. Skälen härför är följande.

Enligt riksdagens beslut är ett av målen för jordbrukspolitiken att jordbrukarna får en med andra jämförbara grupper likvärdig standard. Tillgängliga uppgifter visar entydigt att jordbrukarna har en lägre inkomstnivå än andra grupper, trots att det bakom jordbrukarnas inkomster ligger en betydligt större insats av eget arbete och eget kapital. Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) visar t ex att brukarfa-miljens arbetsersättning på en gård i storleksgruppen 30-50 ha är ca 60 000 kr. Familjens arbetsinsats för att nå denna ersättning uppgår till ca 3 000 timmar. Räknas resultatet i stället som förräntning erhålls kraftigt negativa tal. Bilden är densamma enligt övrigt material

Med hänsyn till det allmänna läget med en stark strävan i samhället att begränsa prisökningarna har LRF dock i förhandlingarna inte krävt mer än vad som motsvarar täckning för ökade kostnader och en inkomstökning som ligger inom ramen för regeringens inflationsmål.

I jordoruksnämndens bud och tidigare i konsumentdelegationens agerande har det nyligen införda prisstoppet begränsat möjligheterna att föra realistiska diskussioner, eftersom regeringen slagit fast som mål att kostnadsutrymmet får uppgå till högst 3 proc 1965. I sammanhanget bör erinras om att drygt 2 proc av utrynwiet redan är utnyttjat tom mars manad.

1353/FAug

7 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 98

Jordbruksnämnden anger att nämnden utgått från att prisstoppet för jordoruket och viss livsmedelsindustri skall tillämpas på i princip samma sätt som gäller för övriga företag och företagare. Den tillämpning jordbruksnämnden göi är emellertid inte möjlig att göra på jordorukets område utan att detta får för jordbrukarna oacceptabla konsekvenser. Jordbrukets priser är permanent reglerade och kan inte utan statliga beslut ändras. Hittills har jordbruket fått kostnadskompensation halvårsvis i efterhand. För vissa poster SKer avstämningen en gång om året. Jordbruksnämndens tillämpning av prisstoppet innebär att jordbruket förvägras kompensation för prisstegringar som inträffat under t ex våren 1984 eller hösten och vintern 1984/85. Ingen annan företagare har behövt vänta så länge på att få kompensation för kostnadsökningar och har, om det varit marknadsmässigt möjligt, långt tidigare kompenserat sig via höjda priser. Detta förvägras nu jordbruket med hänvisning till prisstoppet. Vi kan inte finna någon likhet i tillämpningen mellan jordbruket och övriga företag i jord-bruksnä.Tindens bud. Prisstoppets framåtsyftände regler tillämpas inte retroaktivt för någon annan grupp.

värt mot bakgrund av att kostnadsÖKningen för lejt arbete avser perioden april 1984 - april 1985 och är att betrakta som ett "överhäng" frän det med regeringskommittén träffade avtalet. Jordbruksnämndens bud leder på denna punkt till en inkomstminskning för jordbrukarna med 70 Mkr.

LRF har bedömt kostnadsökningen inom förädlingsindustrin för första halvåret till 200 Mkr. Med hänsyn till de svårigheter som föreligger att göra riktiga bedömningar föreslogs att en definitiv avstämning får ske när faktiskt kostnadsmaterial föreligger. Jordbruksnämndens bud innehåller en kostnadskompensation efter beaktande av produktivitetsförbättringar om 116 Mkt med möjlighet att åberopa faktiskt kostnadsmate-rial vid första möjliga tillfälle.

Jordbruksnämndens bud förutsätter en produktivitetsförbättring om 5-6 proc. Denna höga siffra anser LRF är orealistisk särskilt mot bakgrund av att produktionen samtidigt skall minskas. Beträffande kompensation för löneökningar hat i jordbruksnämndens bud för t ex slakteriindustrin räknats med kostnadsökningar om 2,6 proc, trots att avtalen innebär att livsmedelsarbetarna är garanterade en löneökning om 5,6 proc. Det kan knappast vara statsmakternas avsikt att jordbruKarna via sänkta inkomster skall ta ansvar för att ingångna löneavtal for livsmedelsarbetarna kan infrias, vilket LRF måste konstatera är innebörden av jorocruksnamndens förslag.

Prop. 1984/85:211 99

Inkomstföljsamheten för jordbrukarna i 1984/85 års avtal fastställdes inom ramen för det tvååriga löneavtalet på det statliga avtalsområdet. Detta avtal har bedömts ligga inom regeringens inflationsmål för 1984 och 1985. En tillämpning av detta avtal för 1985 med korrigering för vissa avstamningsposter för 19B4 skulle ha inneburit ett belopp om 103 Mkr efter beaktande av rationaliseringsvinsten. Till detta kommer utfallet av 1965 års löneutvecklingsgarantier inom det statliga området.

Lönsamheten i jordbruket har också försämrats av de kostnadsövervältringår från staten till närigen som regering och riksdag beslutat. Kostnadsövervältringar om 51 Mkr har beslutats utöver öen särskilda skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel som införts.

Innebörden av jordbruksnämndens förslag är att jordbruket under 1965/86 erhåller 57 Mkr eller knappt 30 ore/tim vid 200 mil;; mt som inkomstf orbattr ing. Därutöver Kommer effekten av produktivitetsförbättringar som måste bedömas bli sma med tanke pa en ogynnsam konsumtionsutveckling. Något belopp motsvarande 3¥n köpkraftsförbättring löntagargrupperna erhåller i form av en särskild skattereduktion innehåller inte jordbruksnämndens förslag i avvaktan på riksdagsbeslut. Någon kompensation för kostnadsövervältringarna har e] skett.

Sammantaget leder jordbruksnämndens förslag till en ökad inkomsteftersläpning, eftersom inte full täckning ges för kostnadsökningarna. An mindre es en inkomstföljsamhet jäxförbar med den andra grupper er-håller. Detta är helt oacceptabelt.

Vad gäller andra halvåret av regleringsperioden anser Lantbrukarnas förhandlingsdelegation det inte meningsfullt att ange belopp för kostnadskompensation per 1 januari 1986 utan någon kännedom om den faktiska kostnadsutvecklingen för april-oktober 1985.

Jordbruksnämmden föreslår att etableringsstödet bör utgå även för 1985/86. LRF accepterar att stödet fortsätter även 1985/86 m.en har förutsatt att etableringsstödet får anpassas till de tidigare beslutade ramarna och uppgå till maximalt 32 Mkr.

Systemet med prisgränser och buffertzoner för kött och fläsk skall fungera så att, när partipriset passerar någon zongräns, skall införselavgiften automatiskt höjas eller sänkas. Detta skedde inte som avsett när nedre zongränsen för kött passerades i februari. Först efter en månad höjdes avgiften. Fördröjningen motiverades bl a med att behov inte förelåg av en införselavgiftshöjning. Importen av nötkött (huvudsakligen bakdelsdetaljer) uppgick vecka 13 till 441 ton och vecka 14 till 377 ton mot normalt ca 40 ton per vecka. Jordbruksnämnden ans.er i förslaget att

Prop. 1984/85:211 100

det inte längre är motiverat med buffertzoner. Förhandlingsdelegationen vill starkt understryka att nuvarande systeT. för gränsskydd skall tillämpas även i fortsättningen. Det finns dock ingen anledning att jordoruKsnämnden, som hittills skett vid ett par tillfällen, korrigerar gränsskyddet mellan prisregle-ringstillfällena 1 juli resp 1 januari. Det är oacceptabelt att avtalet sätts ur kraft genom s k fria bedöxningar av jordbruksnämnden. Korrigeringar vid respektive buffertzongräns bör ske omedelbart när partipriset passerat respektive buffertrongräns.

Jordbruksnämnden har i sitt förslag tagit upp frågan att via SPIs regleringsmedel möjliggöra import av potatis i syfte att dämpa prisutvecklingen vid tillfällen då det inhemska utbudet är lågt. Ingen av delegationerna har vid detta överläggningstillfälle föreslagit att särskilda åtgärder skall vidtas, eftersom man ansett att frågan bör utredas ytterligare. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation vill i sammanhanget understryka att eventuella åtgärder i anledning av jordbruksnämndens förslag i så fall måste ske genom insatser från både jordbruket och konsumenterna.

Jordbruksnämndens förslag i övrigt har Lantbrukarnas förhandlingsdelegation ingen erinran emot.

I sammanhanget vill Lantbrukarnas förhandlingsdelegation uttrycka sin besvikelse över att Överläggningarna inte resulterat i en Överenskommelse. Våra erfarenheter av överläggningarna denna gång ger oss anledning att allvarligt ifrågasätta den nuvarande förhandlingsordningen inom jordbrukets område.

Trots att en överenskommelse inte kunnat träffas är jordbruket berett att fullfölja det redovisade programmet i syfte att förbilliga vissa sortiment av nötköttet till gagn för konsumenterna. Denna åtgärd innebär att jordbrukarna under kommande regleringsår avstår 100 Mkr till konsumenterna. Mot denna bakgrund vill LRF understryka vikten av att staten genom t ex återbetalning av momsintäkter bidrar till att förstärka den positiva effekten för konsumenterna.

Vidare vill Lantbrukarnas förhandlingsdelegation understryka sitt bestämda krav på att underskottet i Svensk Spannmålshandel per den 1 juli 1965 tillåts öka med ränta på utgående skuldbelopp, om inte skulden dessförinnan är reglerad.

Sammanfattningsvis måste Lantbrukarnas förhandlingsdelegation konstatera att jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1985/86 inte uppfyller kravet på täckning av kostnadsökningar i produktionen. Xn mindre ger det jordbrukarna inkomstföljsamhet jämfört med andra grupper. Detta är också särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av regeringens löfte om real- inkomstökningar för löntagarna under 1965. Jordbru-

Prop. 1984/85:211 102

KONSUMENTDELEGATIONEN 1985-04-17 1 (6)

Bilaga 2

Konsumentdelegationen med synpunkter beträffande
jordbruksprisregleringen 1985/86______________

Konsumentdelegationen (KD) hade varit beredd att fortsätta diskussionerna inom ramen för det av jordbruksnämnden (JN) lämnade medlingsbudet om jordbrukspriserna 1985/86, om dänned enighet hade kunnat uppnås. Eftersom Lantbrukarnas förhandlingsdelegation avvisat budet, har KD dock ingen anledning att frångå sitt tidigare lämnade slutbud.

Detta innebär att KD inte kan biträda JNs förslag att 465 Mkr skall tillföras jordbruket och viss förädlingsindustri den 1 juli 1985. KDs bud skulle ha givit 421 Mkr vid samma tidpunkt. Skillnaden ligger beloppsmässigt främst i att JN ställt ett något lägre produktivitetskrav på näringen. En viktig principiell skillnad föreligger beträffande kostnadskompensationen till jordbruket, för vilken JN tillämpat den tidigare indexautomatiken. KD har ansett det angeläget att komma bort från denna typ av koppling, som försvårar ansträngningarna att dämpa inflationstakten.

KDs synpunkter framgår mer i detalj av slutbudet 1985-04-12, vilket återges i det följande.

1 Allmänna utgångspunkter

Den allmänna ekonomiska politiken, särskilt pris- och lönepolitiken, präglas f.n. av en strävan att kraftigt nedbringa inflationstakten i den svenska ekonomin. Målsättningen för år 1985 är att inflationstakten skall begränsas till 3 %, varvid lönehöjningarna inte får överstiga 5 %. Ett väsentligt inslag i en sådan politik blir givetvis att på olika sätt försöka dämpa förväntningarna om en fortsatt hög inflation. Det betyder bl.a. att indexbindningar av olika slag så långt möjligt bör undvikas, sådana bindningar innebär att prisstegringar inom ett område automatiskt fortplantas till andra områden.

Prop. 1984/85: 211 103

Från de synpunkter konsumentdelegationen har att företräda är det självfallet ett starkt intresse att strävandena att påtagligt och långsiktigt få ned inflationstakten blir framgångsrika. Det är därför naturligt att delegationen önskar få en sådan konstruktion av avtalet om reglering av priserna på jordbruksprodukter för det närmaste året som materiellt och tekniskt sett ligger i linje med dessa strävanden. Delegationen önskar därför lämna det hittills tillämpade systemet med automatisk kostnadskompensation till jordbruket baserad på olika indexdata och i efterhand registrerade kostnadsdata. KD vill i detta sammanhang erinra om 1983/84 års riksdagsbeslut i detta hänseende.

Mot denna bakgrund vill delegationen principiellt konstruera sitt förslag så att prisregleringen i stället för att knyta an till en avläsning av redan inträffade pris- och kostnadsökningar i fortsättningen baseras på de målsättningar för pris- och löneutvecklingen som ovan redovisats. Härigenom kan samma metodik tillämpas inom jordbrukets område som inom andra sektorer av samhällsekonomin.

Delegationen är emellertid angelägen om att jordbrukarna inte genom det här föreslagna systemet skall komma i ett sämre läge än andra företagare. Delegationen återkommer i det följande med förslag härom.

Med nämnda utgångspunkter har KD lagt sin tidigare framförda principskiss till bud, som innebar att jordbruket och förädlingsindustrin under 1985/86 skulle få höja sina priser motsvarande totalt 3 % i kostnadskompensation, varav 1,5 % den 1 juli 1985 och 1,5 % den 1 januari 1986. Jordbrukarnas inkomster skulle få stiga med 5 % under 1985/86 vilket delvis skulle åstadkommas genom rationaliseringar inom näringen.

KDs förslag redovisas mera i detalj i det följande. Av framställningen framgår också de modifieringar KD nu är beredd att göra i principskissen avseende beloppen för kostnadskompensation och inkomstföljsamhet. KD vidhåller dock den principiella uppläggningen av budet.

Prop. 1984/85:211 104

2 Belopp per den 1 juli 1985

2.1 Kostnadsutvecklingen i jordbruket

KD föreslår att jordbruket per den 1 juli 1985 kompenseras för en kostnadsökning motsvarande 1,5 % eller 283 Mkr.

Om man jämför den föreslagna kompensationen med den prognosticerade uppgången i PM-index oktober 1984 - april 1985 samt beaktar korrigeringsposterna för ändrade fodermedelsavgifter och definitivt PM-indextal, blir resultatet ett belopp som nästan helt överensstämmer med det av KD föreslagna beloppet.

LRF har aktualiserat en tilläggspost avseende lejt arbete. KD anser detta obefogat, bl a med hänvisning till att den av LRF åberopade jämförelsen när det gäller lönekostnaderna omspänner mer än ett års löneökning.

2.2 Kostnadsutvecklingen inom förädlingsindustrin

Den preliminära uppskattningen över kostnadsutvecklingen inom förädlingsindustrin under det senaste halvåret tyder på en betydligt starkare uppgång än vad som förutsatts i KDs principmodell (1.5 %). Materialet har granskats av SPK, som kommit fram till att kostnadsökningen kan uppskattas till 98 Mkr vid en totalproduktivitetsutveckling av 3 % per år.

KD är beredd att acceptera att nämnda belopp tillförs per den 1 juli 1985.

Kostnadsberäkningen har skett utifrån s k mejeri- och si akteri index, vilka har vissa brister. Det kan därför vara rimligt att sedvanligt bokföringsmaterial i efterhand tas fram och kan få åberopas vid första möjliga överläggningstillfälle.

Prop. 1984/85:211 105

2.3 Inkomstmål och inkomstföljsamhet

Material med inkomstjämförelser har framlagts av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp. Det visar att jordbrukarnas standard ligger på sanna nivå som jämförbara gruppers, trots att jordbrukarnas inkomster pressats av ökande exportkostnader.

LRF har i sitt bud tagit upp frågan om modell jordbruk. Inom ovannämnda inkomstgrupp pågår som bekant ett projektarbete om detta. När arbetet slutförts kan frågan diskuteras av parterna.

Det tillgängliga löneutrynmet har av statsmakterna angivits till 5 % och detta har accepterats av arbetsmarknadens parter. Jordbruket bör beredas möjlighet till motsvarande inkomstökning under regleringsåret 1985/86, delvis genom produktivitetsutvecklingen i näringen.

En inkomstökning med 5 % motsvarar 99 Mkr. Om härifrån dras en produktivitetsökning om 3 % återstår 2 % eller 40 Mkr att tillföras i form av prisökningar.

En slutjustering skall nu göras av det a contobelopp om 30 Mkr, som tillfördes per den 1 januari 1985, motsvarande förtjänstutvecklingsgarantin i det statliga löneavtalet. Enligt de uppgifter, som KD har tillgängliga, ger en definitiv beräkning även 30 Mkr, varför något korrigeringsbelopp inte är aktuellt.

Löntagare erhåll ler för 1985 en särskild skattereduktion. Utan tvivel kornner detta i sinom tid att kunna utläsas i inkomstjämförelserna enligt levnadsstandardgruppens metodik. KD vill emellertid i första hand jämföra jordbrukarna med andra småföretagare. Inte heller dessa erhåller skattereduktion - om de inte som många jordbrukare även har inkomster från tjänst utöver företagarinkomsten.

Prop. 1984/85:211 106

3 Belopp per den 1 januari 1986

KD föreslår att jordbruket och förädlingsindustrin tillförs ett belopp motsvarande 1,5 % i kostnadskompensation. Beträffande förädlingsindustrin bör förändrade intäkter från biprodukter beaktas på sedvanligt sätt (75 %).

KD har viss förståelse för att jordbruksnäringen kan hysa oro för att den faktiska kostnadsökningen kan konma att avvika från den förutsatta. KD kan därför medge att vid större sådana avvikelser får förnyade överläggningar härom föras under november/december 1985. Utgångspunkten bör därvid vara att sanna regler bör tillämpas, inom jordbruksprisregleringen som vid prisregleringar utanför jordbrukssektorn.

4 Övrigt

4.1 Biprodukter inom mejeriindustrin

Den 1 januari 1985 gjordes ett preliminärt avdrag om 22 Mkr avseende internt vidareförädlade produkter inom mejeriindustrin. Eftersom inget material har lagts fram inför KD eller någon grupp vari KD är representerad, förutsätts att frågan får anstå till överläggningarna per den 1 januari 1986.

4.2 Sk kostnadsövervältringar

De poster om totalt 51 Mkr, som LRF aktualiserat under denna rubrik, anser KD vara slutbehandlade i och med 1984/85 års avtal.

Beträffande de poster, som upptagits i direktiven för pågående överläggningar, om totalt 25 Mkr. har KD ingen erinran om jordbruket kollektivt vill ta ansvaret härför inom ramen för det totalt tillförda beloppet.

Prop. 1984/85:211 107

I direktiven anges att anslaget från medel utanför fördelningsplanen till prisstillägg för får- och lammkött skall minskas med 8 Mkr. Ett belopp av samma storlek skall tillföras statistiska centralbyrån för finansiering av jordbruksstatistik. KD anser det principiellt olyckligt att man på detta sätt blandar ihop finansieringen av den statliga statistikproduktionen och mellanprislinjen för får- och lammkött. En sådan överföring ligger inte i konsumenternas intresse.

4.3 Låginkomstsatsning, räntestöd o dyl

KD kan ansluta sig till LRFs förslag beträffande räntestöd och avvecklingsersättning för äldre lantbrukare och har inga speciella synpunkter på fördelningen av låginkomstsatsningar m m enligt LRFs bilaga. Förlängningen av etableringsstödet förutsätts dock få tas inom ramen för tillgängliga medel.

4.4 Spannmålsregleringen

Lånefrågorna hänskjuter KD till JN att lämna synpunkter på. I övrigt vill KD framhålla att man givetvis är villig att diskutera åtgärder, som kan behövas för att stärka regleringsekonomin. Storleken av en höjning av fönnalningsavgiften får tas upp vid fördelningen av totalbeloppet på olika produkter.

4.5 Tekniska frågor

KD har i och för sig ingen erinran mot att 2 Mkr av handelsgödselmedel utanför jordbruksregleringen tillförs Vall frönämnden. Om så inte blir fallet, har KD heller ingen erinran mot att stödet för grönytefröer avvecklas.

KD föreslår att reglerna när priserna på kött och fläsk passerar buffertzongränser anpassas till vad som gäller vid övre och nedre prisgränsen.

Prop. 1984/85:211 108

Bilaga 3
1985-04-24 1 (3)

RESERVATION AV LEDAMÖTERNA BO DOCKERED OCH VIGGO FRINGEL

Regeringen uppdrog den 14 februari 1965 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om prisregleringen för 1985/86. Förslagen skulle baseras på riksdagens livsmedelspolitiska beslut enligt prop 1983/64:76. Någon enighet mellan Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation har inte varit möjlig att uppnå i väsentliga frågor. Vi kan heller inte biträda nämndens förslag på följande punktet av skäl som vi närmare redovisar nedan.

Avgörande för jordbrukarnas möjligheter att uppnå inkomstförbättringar är att full kompensation kan erhållas för kostnadsökningar inom jordbruksproduktion samt inom uppsamling och förädling. I prop 1983/84:76 anges att det är orimligt att tolka obundna överläggningar så, "att jordbruket därmed inte längre skulle få någon kompensation för ökade kostnader resp ökade kapitalkostnader". Jordbruksnämndens förslag ger inte täckning för ökade produktionskostnader.

Kostnaderna för lejt arbete har för april 1984 - april 1985 stigit med 70 Mkr utöver PM-indexökning-en. Jordbruksnämndens bud innehåller ingen kompensation för denna kostnadsökning. I stället hänvisas till SPKs tillämpningsföreskrifter angående nu gällande prisstopp och dess effekter för andra företag. Prisstoppets tillämpning för andra branscher innebär dock att, endast i den utsträckning företagen inte före den 6 mars 1965 höjt priserna för att kompensera lönesostnadsökningar, kan prisstoppet begränsa kompensationen. För jordbruket sker avstämningen av kostnadsökningarna för lejt arbete endast en gång per år. De nu aktuella kostnadsökningarna avser lönehöjningar den 1 maj 1984 och den 1 mars 1985 enligt det kollektivavtal för lantarbetare som slöts den 19 mars 1964 och som enligt jordbruksavtalet för 1964/85 skulle få kompenseras per 1 juli 1965. Jordbruksnämndens bud angående lejt arbete innebär att man avvisar en motiverad tillämpning av ett redan ingånget avtal. I stället skall jordbrukarna bära kostnaderna för lantarbetaravtalet via sänkta inkomster. Detta kan vi inte acceptera.

134 3/FAug

Prop. 1984/85:211 109

LRF har i sitt bud bedömt kostnadsutvecklingen för uppsamling och förädling till 200 Mkr. På grund av svårigheten att göra korrekta bedömningar bör en definitiv avstämning ske i efterhand.

Jordbruksnämnden utgår från en beräkning gjord av SPK på 153 Mkr och drar från detta belopp en antagen produktivitetsvinst om 37 Mkr. För att uppnå denna produktivitetsförbättring krävs under perioden en ökning av arbetsproduktiviteten med 5-6 proc. Detta är anmärkningsvärt särskilt mot bakgrund av att produktionen samtidigt skall minska. Något underlag för produktivitetskravet har ej heller redovisats. Vad gäller löneökningarna för livsmedelsarbetarna har i beräkningen på 153 Mkr inte beaktats avtalsmässiga höjningar enligt livsmedelsarbetaravtalet utan lägre tal. För t ex slaktområdet har beaktats endast 2,6 proc, trots att företagen enligt kollektivavtalet är skyldiga att höja lönerna med 5,6 proc.

Innebörden av jordbruksnämndens förslag är att löneavtalen för livsmedelsarbetarna inte till fullo skall få slå igenom i priserna utan bäras av jordbrukarna via sänkta inkomster. Vi anser att jordbruksnämnden i sitt förslag borde ha beaktat den av näringen beräknade kostnadsökningen.

I jordbruksavtalet för 1984/65 fastställdes inkomst-följsamheten inom ramen för det tvååriga löneavtalet på det statliga området. Jordbruksavtalet låg enligt prop 1983/84:182 "inom den ram som gör det möjligt att nå det av regeringen uppställda målet att pressa ner inflationstakten". En motsvarande tillämpning av löneavtalen på det statliga området skulle nu ha gett 103 Mkr inklusive visst överhäng från 1984 och den 1 januari 1986 skulle eventuellt utfall av löneutvecklingsgarantin tillkomma. Vi anser att motsvarande tillämpning som skedde 1984/65 också bör ske 1985/86 eftersom den ryms inom förhandlingsdirektiven och regeringens mål ifråga om löneutrymmet.

Dessutom bör jordbruket ha samma köpkraftsförbättring som andra grupper får via den särskilda skattereduktionen, vilket jordbruksnämnden inte nu tar ställning till i avvaktan på riksdagsbeslutet.

Jordbruksnämndens bud innehåller ej heller någon kompensation för de kostnader regering och riksdag övervältrat på näringen. Dessa kostnadsövervältringar, som nu inte kompenseras, rubbar enligt vår uppfattning tidigare partsförhållande mellan jordbruket och staten.

Vad gäller beloppet per 1 januari 1966 anser vi det föga meningsfyllt att fastställa detta utan någon kännedom om kostnadsutvecklingen vare sig inom jordbruk eller industri under kommande halvårsperiod.

Prop. 1984/85:211 110

Ett Ökat etableringsstöd bör enligt vår uppfattning finansieras genom att särskilda medel tillförs näringen. Så skedde när etableringsstödet infördes. Etableringsstödet syftar till att underlätta för unga personer utan ett stort eget kapital att etablera sig som lantbruxare. Detta måste vara ett intresse för hela samhället.

Jordbruksnämnden föreslår att SPI ges möjlighet att använda högst 5 Mkr av SPIs regleringsmedel för att vid bristsituationer påverka importen av potatis så att prisutvecklingen dämpas. Såväl konsumentföreträdarna som jordbruket har ansett att frågan bör kartläggas ytterligare innan ställning tas till förslaget i dess helhet. Vi är inte beredda att nu tillstyrka jordbruksnämndens förslag.

Jordbruksnämnden föreslår också ändringar i gräns-skyddssystemet för kött och fläsk. Buffertzonerna föreslås slopas och en viss krympning av prisgränserna föreslås ske. Buffertzonerna infördes 1967 och syftar till att begränsa prissvängningarna för kött och fläsk. Enligt vår uppfattning har systemet fungerat på avsett sätt. En omfattande översyn av prisgränssystemet ägde rum för några år sedan. Reglerna för införselavgiftsändringår vid passerandet av respektive buffertzongräns skärptes då. Vi kan inte finna några skäl till att nu ändra principerna för tillämpningen av gränsskyddet. En automatisk korrigering av införselavgifterna bör även i fortsättningen ske när priset passerar respektive buffertzon. Denna korrigering bör ske omedelbart när respektive buffertzongräns passeras.

Prop. 1984/85:211 111

Bilaga 3

Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo 1985:1) Export av livsmedel

SAMMANFATTNING

Vi importerade 1983 livsmedel för nära 14 miljarder kronor och exporterade för ca 6 miljarder kronor. Kaffe, te och andra kolonialvaror samt frukt och grönsaker utgör en stor del av importen, medan exporten i huvudsak utgörs av varor från det svenska jordbruket eller bygger pa sådana varor.

I föreliggande rapport har 1ivsmedelskonmitténs expertgrupp för exportfrågor bl. a. belyst omfattningen och betydelsen av den hittillsvarande exporten av livsmedel (kap. 2). Exporten av mer förädlade livsmedel har fått en ökande andel i den totala livsmedelsexportens värde under 1970- och 1980-talen, medan andelen mera oförädlade produkter har minskat. Grovt räknat kan ca 35 % av livsmedelsexportens värde 1983 betecknas som råvaruexport. Ca 65 % utgörs sålunda av industriellt mer eller mindre bearbetade produkter.

Exporten sysselsätter enbart i livsmedelsindustriledet åtminstone 5 500 personer. Medräknas insats- och råvaruproduktionsleden torde livsmedelsexporten ge direkt arbete åt ca 30 000 personer.

Förädling av överskott av jordbruksråvaror täcker som regel med viss marginal merkostnaderna i förädlingsledet och ger därmed ökade exportinkomster. Under dessa förhållanden är exporten fördelaktig för de berörda förädlingsföretagen, medan den för samhället ger fördelar i form av bl. a. ökad sysselsättning. Att en råvara i stället för att exporteras obearbetad ingår i en förädlad exportprodukt innebär emellertid inte utan vidare någon prismässig fördel för råvaruproducenterna (jordbruk, trädgardsbruk, fiske), eftersom dessa producenter i flertalet fall enbart erhåller världsmarknadspriset för råvaran vid export.

Livsmedel skomnitténs förslag till produktionsmål för jordbruket innebär att (kap. 3) -- så länge de nuvarande världsnarknadspriserna pa jordbruksprodukter bestar --

Prop. 1984/85:211 li:

jordbrukspolitiken bör inriktas mot att balans mellan produktion och behov av jordbruksprodukter uppnås. Kommittén anser att i första hand en reducering av överskotten av animalieprodukter är angelägen. Under anpassningsperioden kouner emellertid ett betydande exportbehov att kvarstå. Anpassningsperioden ger också tillfälle till att man fortlöpande prövar läget. Perioden bör utnyttjas till att man söker åstadkomna en så lönsam export av livsmedel som möjigt. Sannolikt konmer denna export inte att lösa överskottsproblemen men deras följder kan mildras. Även efter en sådan anpassning får man räkna med att vissa överskott konmer att finnas, bl. a. på grund av säsongs- och årsmånsvariationer, som i varje fall inom jordbruket kan vara betydande. Dessa överskott bör självfallet avsättas med bästa möjliga utbyte.

Blir det å andra sidan möjligt att ta ut bättre priser på exportmarknaden än vad som nu kan överblickas torde de ställningstaganden som 1 ivsmedelskomnittén föreslagit i fråga om produktionsbalansen komma att omprövas.

I sitt ställningstagande understryker livsmedelskommittén vikten av att alla möjligheter tillvaratas att förbättra exportens lönsamhet.

Förutsättningarna för export redovisas i rapporten (kap. 4), varvid de handelshinder av olika slag som förekommer vid internationell handel med livsmedel särskilt behandlas. Inom den reglerade sektorn produceras och konsumeras omkring 90 % av världens livsmedelsproduktion till nationellt fastställda och ganska starkt varierande prisnivåer, beroende på produktionsbetingelser. Tillfälliga eller permanenta överskott avsätts på världsmarknaden, där alltså ungefär 10 % av varorna omsätts. Prisnivån pa världsmarknaden, främst pa animaliska produkter, behöver inte motsvara produktionskostnaderna ens hos den effektivaste producenten utan påverkas starkt av exportbidrag och andra motsvarande åtgärder.

Prop. 1984/85:211

De stora hindren för en friare handel med livsmedel är ländernas nationella jordbruksregleringar i form av tullar, kvantitativa regleringar o. d. Till detta kommer olika tekniska handelshinder i form t. ex. av tillsats- och märkningsbestämmelser.

Livsmedelskommittén har förordat att Sverige bör verka för att åtgärder i liberaliserande riktning vidtas omfattande alla länder men med hänsyn tagen till ländernas försörjningstrygghet. Härigenom skulle de nationella jordbruksregleringarna kunna minskas. Livsmedelskonrnittén bedömer att en sådan avveckling kan komna att ta tid.

Expertgruppen har inte haft till uppgift att närmare undersöka de kommersiella möjligheterna till export av olika produkter och till olika marknader. Sådana undersökningar bör i första hand genomföras av exportföretagen själva med eller utan assistans av exempelvis Exportrådet. Den svenska livsmedelsexporten torde även i fortsättningen sannolikt komma att ha sina viktigaste marknader inom EFTA-länderna och EG. Betydelsen av andra mer avlägset belägna industriländer såsom Förenta staterna och Japan samt till viss del u-länderna kan dock komna att öka. Därtill kommer möjligheten redan idag och eventuellt i ökad utsträckning framöver att avsätta vissa produkter också på andra marknader såsom exempelvis inom OPEC- och NIC-länderna.

Utöver allmänna exportfrämjande åtgärder för hela den svenska exporten har statsmakterna beslutat om särskilda exportfrämjande insatser för vissa industribranscher, främst teko- samt byggnads- och energiindustrin (kap. 6). Staten har hittills främjat exporten av livsmedel (kap. 5), bl. a. genom de s. k. regleringsföreningarna och genom Swedish Food Promotion (SFP). Exportfrämjande organisationer för livsmedel finns i flertalet industriländer, och verksamheten får i regel statligt stöd, i vissa fall i stor omfattning.

I kap. 7 redovisar gruppen sin syn på en exportpolitik för livsmedel. Gruppen konstaterar därvid att huvuddelen av

8 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 114

råvaruproduktionen -- i varje fall inow jordbruket — f. n. inte ger tillräcklig lönsamhet vid export oavsett om den sker i form av förädlade produkter eller ej. Om man däremot ser till förädlingsindustrin finns goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheten även när den sker för export. Detta förutsätter emellertid i regel att råvarorna kan erhållas till världsmarknadspris.

Enligt gruppen motiverar nyss angivna förhållanden -- särskilt möjligheterna för livsmedelsindustrin -- en samlad aktion från alla intressenter för att främja den svenska livsmedelsexporten. Exportsatsningen beskrivs närmare i kap. 8.

Huvudansvaret vid en exportsatning måste ligga på de exporterande företagen.

Statens insatser kan vara av två slag, dels handelspolitiska åtgärder, såsom insatser i syfte att minska tullar och kvantitativa regleringar samt harmonisera livsmedelslagstiftning, dels verksamhet till stöd för de exporterande företagen såsom

- utveckling och förändring av det nuvarande exportfrämjande organet inom Exportrådet, SFP

- att utrikesrepresentationen och handelskontoren åläggs att ytterligare uppmärksamna möjligheterna till svensk

1 ivsmedelsexport

- att övriga myndighetej inom sina resp. områden aktivt stödjer exporten samt

- att i fråga om exportkrediter bör övervägas möjligheterna att för livsmedel ge s. k. subventionerade krediter.

Gruppen föreslår ett centralt främjande organ för svensk export av alla typer av livsmedel. Främjandet skall omfatta såväl

Prop. 1984/85:211 11."

förädlade livsniedel som obearbetade råvaror, även om man naturligen får räkna med att de mera förädlade produkterna proportionellt kan kräva mer av resurserna. Eftersom det framtida exportfrämjande organet delvis får annan inriktning än SFP föreslås en namnändring till Food From Sweden (FFS). Verksamheten bör utvärderas efter förslagsvis fem ar.

FFS:s resurser bör bestå av dels medel som de berörda företagen betalar för utförda tjänster, dels kollektivt tillförda medel. Vid jämförelse med vad staten satsat t. ex. för att främja vissa andra branschers export och vad som satsas i andra länder är stora belopp av kollektiva medel motiverade. Emellertid är det svårt att omedelbart nyttiggöra ett avsevärt ökat belopp i förhållande till nuvarande. Gruppen har därför stannat för att föreslå att de kollektiva medlen under femårsperioden bör uppgå till ca 10 milj. kr. per år med insatser från såväl staten som näringslivet.

Enligt gruppens uppfattning bör FFS:s inkoraster i växande grad framöver utgöras av ersättning för utförda tjänster. Om den fortsatta verksamheten blir framgångsrik bör också ökade kollektiva medel komma i fråga. En sådan eventuell utökning torde få aktualiseras vid den tidigare nämnda utvärderingen av FFS:s verksamhet.

Exportrådet bör vara huvudman för FFS. En särskild styrgrupp bör inrättas för verksamheten. 1 gruppen bör ingå representativa företrädare för berört näringsliv och för samhället.

Prop. 1984/85:211 116

Bilaga 4

Remissammanställning — 1983 års livsmedelskommittés betänkande (Ds Jo 1985:1) Export av livsmedel

1 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av styrelsen för internationell utveckling, kommerskollegium, exportkreditnämnden, statens pris- och kartellnämnd, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnds konsumentdelegation, statens industriverk, Sveriges lantbruksuniversitet, fiskeristyrelsen, statskontoret, Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor. Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges exportråd, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges livsmedelsindustriförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund.

2 Allmänna synpunkter på livsmedelsexport

Styrelsen för internationell utveckling:-------- Med de utgångspunkter de

sakkunniga haft för analys och ställningslagande finns inte anledning att utförligt analysera de argument av samhällsekonomisk natur som kan anföras mot en långsiktig satsning på svensk livsmedelsexport. Det finns emellertid skäl erinra om att de alternativkostnader en sådan satsning kan medföra till sist måste bäras av det svenska samhället med därigenom minskad kapacitet att tillhandahålla bistånd.

Många u-länder befinner sig idag i en besvärlig eller rent av katastrofal situation när det gäller den egna försörjningen av livsmedel. I många fall är de fattigaste u-länderna idag beroende av livsmedelsimport från den rika världen för att försörja växande delar av befolkningen.

Denna situation kan emellertid inte åberopas som ett skäl för att Sverige utöver sina internationella åtaganden skall söka bibehålla ett exportöverskott av livsmedel. Möjligheterna är stora att på andra håll få tillgång till erforderliga resurser i detta hänseende. På sikt är det nödvändigt att genom bistånd uppmuntra sådana u-länder till en rationell jordbrukspolitik som kan som ett resultat ge ett exporterbart överskott. Även om det för denna länderkategori idag inte ter sig realistiskt att de skulle kunna exportera sig ur sin skuldkris är givetvis varje möjlighet att lindra skuldbördan och på längre sikt åstadkomma en strukturell lättnad i deras ekonomiska utrikes-relationer av vikt. Det är därför väsentligt att Sverige genom sin exportpolitik inte genom att undantränga u-landsexporten motverkar en sådan

Prop. 1984/85:211 117

utveckling. I än högre grad gäller det u-länder i medelinkomstkategorin -ofta hårt skuldbelastade - där jordbruket bedrives förhållandevis effektivt och där i-ländernas regeringar och därav följande överproduktion väsentligen reducerar en potentiell marknad.

Kommerskollegium:-- I en sammanfattande bedömning konstaterade

kollegiet därvid att de generella möjligheterna till en betydande ökning av livsmedelsexporten från Sverige - åtminstone i en nära framtid — måste betecknas som begränsade. Faktorer som talade härför ansågs vara att den internationella konkurrensen på detta varuområde är betydande, att åtskilliga livsmedelsindustriprodukter ligger utanför EG-avtalet samt att några av de intressantaste marknaderna är omgärdade av svårforcerade tullhinder och kvantitativa restriktioner. Enligt kollegiets uppfattning äger denna bedömning alltjämt giltighet.

För att ett visst varuområde - i detta fall livsmedelsområdet — skall prioriteras framför andra i fråga om statliga exportsatsningar bör enligt kollegiet särskilda skäl finnas. Ett viktigt motiv för att aktualisera frågan om exportfrämjande åtgärder på livsmedelsområdet är enligt kollegiets uppfattning den överskoltsproduktion av jordbruksprodukter som man enligt livsmedelskommitténs förslag har att räkna med under ett antal år framöver. Överskottsproduktionen bör - såsom också framhålls i betänkandet - utnyttjas till att uppnå en så omfattande lönsam export som möjligt av livsmedel. Av betänkandet framgår att man i viss utsträckning bör ha möjlighet att genom ökad förädling få ut ett ökat exportvärde på råvarorna. För ökad inriktning på mera förädlade produkter talar bl. a. också det förhållandet att priser och efterfrågan på sådana produkter kan vara stabilare än för råvaror och att överskottskapacitet f. n. finns inom livsmedelsindustrin. Exportgruppen anser också att förutsättningarna för lönsamhet i själva förädlingsverksamheten är goda. Ytterligare ett skäl för en sådan satsning är att livsmedelsimporten i många länder är omgärdad av handelshinder av olika slag, inte minst tekniska handelshinder.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till de speciella behov av stödåtgärder som torde behövas i ett initialskede för att utveckla export av mera förädlade livsmedelsprodukter, delar kollegiet gruppens uppfattning att det finns skäl att särskilt uppmärksamma behovet av exportfrämjande åtgärder på livsmedelsområdet, även om detta endast kan få en relativt begränsad betydelse.

.Statens pris- och kartellnämnd: SPK anser således att vissa av

LMKs motiv för en större satsning på livsmedelsexport är tveksamma. LMK anser att det faktum att Sverige satsar större resurser på export av andra produkter än livsmedel, liksom att andra länder satsar större re-9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 118

surser på export av livsmedel än Sverige, motiverar att Sveriges resurser
för att främja exporten av livsmedel bör öka. Dessa skillnader i resursin
satser är enligt SPK inget motiv i sig. Ett beslut om ökade resurser måste
grunda sig på en bedömning av förutsättningarna att lyckas öka exporten
och vad en förväntad effekt är värd i förhållande till den ökade resursinsat
sen. Enligt LMKs bedömning är möjligheterna att utvidga svensk livsme
delsexport relativt små. Detta talar för att några stora satsningar inte är
motiverade, åtminstone inte från samhällets sida. SPK anser därför att
återhållsamhet bör iakttagas vad gäller samhällets resursinsats så länge
förutsättningarna för en ökad lönsam export bedöms som små.

Statens livsmedelsverk:---- Livsmedelsverket har inget att erinra mot de

synpunkter som utredningen för fram rörande möjligheterna att exportera svenska produkter från jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket. Detta är produktionsområden som omfattas av starka skyddsregler i olika länder. Särskilda exportbefrämjande stödåtgärder torde även i fortsättningen behövas om svenska produkter skall ha framgång utomlands. Verket tillstyrker därför de förslag som utredningen lägger fram.

Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentdelegationen (KD) instämmer med LMK att överskottssituationen för jordbruksprodukter och livsmedel därav gör det angeläget med satsningar för lönsam export. KD har inget att erinra mot LMKs förslag i detta avseende.

Statens industriverk: I betänkandet konstateras att export av jordbruksråvaror inte ger tillräcklig lönsamhet oavsett om den sker som förädlade produkter eller inte. Det finns dock goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheten även när den sker för export. Det förutsätter dock att råvarorna kan erhållas till världsmarknadspris. SIND har i tidigare remissyttrande framfört att även grisköttsexporten bör jämställas med annan export av bearbetade livsmedel och ges restitufion för ingående inhemsk foderspannmål. Detta ger mer rättvisa konkurrensförutsättningar gentemot företag i utlandet.

Sveriges lantbruksuniversitet: Det regleringssystem vi har bestäm
mer i hög grad förutsättningarna för export. Även i detta avseende har
prisstödet många negativa effekter. Prisstödet höjer kostnadsnivån över
den prisnivå som råder på världsmarknaden. Dessutom medför det att
incitamenten blir svaga för att utnyttja väridsmarknaden fördelaktigt. En
framgångsrik exportsatsning kan bl. a. kräva att gränsskyddet för insats
varor justeras, utlandsmarknaderna prioriteras och att det sker en uthållig
bearbetning av dessa marknader, något som inte synes fungera inom
nuvarande system. Andra stödformer till jordbruket än prisstöd skulle

Prop. 1984/85:211 119

därför vara till fördel om man vill åstadkomma den marknadsanpassning som krävs för att förbättra möjligheterna för svenska livsmedelsprodukter på den internationella marknaden. Oberoende av om målsättningen är att ta hand om det överskott som uppstår i Sverige på bästa möjliga sätt eller om man vill göra en mer offensiv satsning, kan formerna för reglering behöva ses över och exportfrämjande åtgärder förstärkas.

Vi finner att expertgruppen för export av livsmedel inte analyserar regleringssystemets betydelse för möjligheterna till en ökad export. I detta avseende har vi därför samma allmänna kritik av detta betänkande som av huvudbetänkandet. T. ex. saknar vi i utredningen en analys av de komparativa fördelar som Sverige har på livsmedelsområdet. Detsamma gäller vilken FoU som kan behövas för att främja livsmedelsexport och en klarare diskussion om rollfördelningen mellan stat och näringsliv.

Om dessa aspekter vad gäller regleringssystem, exportfrämjande åtgärder och FoU beaktas, bedömer vi att möjligheterna ökar för att även export skall vara en väsentlig del av de framtida möjligheterna för att ta tillvara och på ett rationellt sätt utnyttja produktionspotentialen i det svenska jordbruket.

Fiskeristyrelsen:- Den totala exporten av färsk fisk under 1983 upp
gick till ca 390 milj. kr. Det totala fångstvärdet för det svenska fisket
uppgick till ca 680 milj. kr. Detta betyder att fisket är oerhört beroende av
export av färsk fisk.-

---- Genom frihandelsavtalet med EG har dock det svenska fisket och

beredningsindustrin blivit satt i ett oförmånligt läge jämfört med konkurrenter inom EG. EG-företag kan tullfritt exportera vissa beredda fiskprodukter till Sverige men svenska exportörer möts av en EG-tull vid export av samma produkter. Detta snedvrider konkurrensen och vållar det svenska fisket stora ekonomiska problem. Till yttermera visso har under den senaste tiden den svenska exporten av färsk sill till EG blivit tullbelagd under vissa delar av året.

Enligt fiskeristyrelsens uppfattning måste problemet med de ensidiga koncessionerna till EG lösas på ett tillfredsställande sätt annars kommer det svenska fisket på lång sikt att hamna i en mycket besvärlig situation. För det fall att det inte är möjligt att åstadkomma lättnader vid export till EG bör de svenska koncessionerna dras tillbaka. Om det är möjligt att åstadkomma tullfrihet vid export till EG bör möjligheterna vara goda att öka exporten av beredda fiskprodukter.

Mot den bakgrund som givits ovan beträffande Europamarknaden finns det all anledning för svenskt sillfiske att söka finna andra marknader och då utgör öststatsmarknaden ett realistiskt alternativ.

---- För att skapa en bestående marknad i Östeuropa fordras med stor

sannolikhet att motköpsaffärer kan etableras på en mer permanent basis.

Prop. 1984/85:211 120

Näringslivsdelegationen i Blekinge arbetar redan utefter denna riktlinje. Denna affärstanke bör stödjas och stimuleras. Frågan kan drivas vidare genom de handelsförhandlingar som förs med öststaterna, varvid Exportrådet kan ge upplysning över företag som är specialiserade på motköpsaffärer.

Statskontoret:-- Enligt statskontorets mening är det således en ange
lägenhet för näringen att ta ställning till hur stor del av överskotten som det
är fördelaktigt att avsätta på export. Sveriges lantbruksuniversitet har i sitt
yttrande över huvudbetänkandet angett att produktionspotentialen inom
jordbruket är sådan att det under de närmaste decennierna kommer att ske
en ökning av överskotten. Export är därför inte med nuvarande världs
marknadspriser en långsiktigt framkomlig väg att lösa överskottsproble
men.

Detta hindrar inte att det kan vara fördelaktigt att öka exporten av förädlade livsmedel för att på bästa sätt utnyttja livsmedelsindustrins kapacitet.

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Sverige har i likhet

med andra industriländer en höggradig protektionism på jordbruksområdet med höga gränsskydd, som tenderar att bli alltmera prohibitiva och im-porthindrande. Detta förhållande har också noterats av vår omvärld, och åtskilliga propåer har gjorts i frågan av olika länder.

Enligt vår mening är det därför ofrånkomligt — om Sverige i ökad utsträckning skall kunna uppträda som exportör av jordbruksprodukter och livsmedel - att vi anpassar vårt gränsskydd så, att viss import blir möjlig. Detta gäller även produkter, av vilka vi i dagsläget har en överproduktion.

Kooperativa förbundet: Såväl det svenska jordbruket som den svenska livsmedelsindustrin är dimensionerade för en produktion utöver den som kan avsättas inom landet. Till dess att man om ett antal år har uppnått balans mellan inhemsk produktion jämte behövlig import och konsumtion jämte lönsam export bör man försöka exportera överskotten så att man kan uppnå vissa merintäkter.

KF anser att Sverige även på längre sikt har vissa förutsättningar att exportera olika livsmedel. Detta framgår också av den stora ökningen av exporten av mera högförädlade livsmedel av olika slag sedan 1970.

KF bedömder dock möjligheterna att uppnå mera betydande framgångar på exportmarknaden för särskilt animaliska produkter på jordbrukssidan som begränsade - och betydligt mindre än de möjligheter man borde ha att i Sverige återta förlorad marknad.

Prop. 1984/85:211 121

KF får därför kraftigt framhålla att satsningen på en långsiktig export av svenska jordbruksvaror och livsmedel inte får fördröja den anpassning av den svenska jordbruksproduktionen till den svenska livsmedelskonsumtionen, plus en lönsam livsmedelsexport.

Landsorganisationen i Sverige: LO anser dock att Sverige i möjli
gaste mån liksom hittills internationellt försöker att arbeta i liberaliserande
riktning även inom jordbruks- och livsmedelsområdet. LO understryker
vikten av att alla möjligheter tillvaratas för att främja en på sikt lönsam
export av jordbruksråvaror och att åtgärder härför övervägs.

Exporten är dock inte lösningen på de överskottsproblem vi har inom svenskt jordbruk. Export av förädlade råvaror kan ge fördelar för de berörda förädlingsföretagen och ge samhället fördelar i form av bl. a. ökad sysselsättning. Företagen kan också få en stimulans till förnyelse av produkter, teknik, marknadsföring och organisation.

Lantbrukarnas riksförbund:--- Enligt LRFs uppfattning måste det

svenska jordbrukets helt dominerande uppgift även framöver vara att förse den inhemska marknaden med de livsmedel som efterfrågas. Detta kan synas självklart, men efter den senaste tidens diskussioner om frihandels-jordbruk, jämförelser med Danmark m.m., så måste noteras att livsmedelssektorn inte kan specialiseras och ingå i det internationella varuutbytet på det sätt som vårt övriga näringsliv har gjort.

Det finns också anledning framhålla att en ökad inhemsk avsättning för samtliga led i livsmedelskedjan som regel är klart fördelaktigare än en ökad exportförsäljning. Detta gäller för samtliga led i livsmedelskedjan. Konsumtionen av jordbruksprisreglerade livsmedel har sjunkit med 7-8 proc sedan 1979. För vissa produktgrupper, bl. a. kött och fiäsk, kan betydligt större minskningar noteras. Livsmedlens andel av den privata konsumtionen sjunker år från år. Ökade insatser vad gäller marknadsföring, förbättrad livsmedelskvalitet och produktutveckling i övrigt är angelägna för att så långt som möjligt återhämta födorade marknader.

Detta utesluter inte att det samtidigt förekommer en ganska omfattande export av jordbruksråvaror och livsmedel. Enligt LRF är en sådan angelägen, men det gäller att ha proportionerna klara för sig.

Fördelarna för primärproducenterna är däremot mindre uppenbara. Som regel är jordbruksnäringens utbyte av export långt under vad som svarar mot genomsnittliga produktionskostnader och en rimlig arbetsersättning i primärproduktionen. I vissa fall täcker exportpriserna inte ens de röriiga kostnaderna. Dessa slutsatser gäller oberoende av exportens förädlingsgrad, eftersom livsmedelsindustrin i princip erhåller de jordbruksråvaror de behöver för export till världsmarknadspriser.

Prop. 1984/85:211 122

LRF ser huvuddelen av jordbruksöverskotten och därmed också huvuddelen av vår livsmedelsexport som en följd av vår jordbrukspolitik, särskilt då försöijningskravet. Exporten ger samtidigt samhället en rad fördelar. Enligt LRFs uppfattning motiverar detta statens medverkan. Omfattningen och finansieringen härav bör prövas i särskild ordning. Med hänsyn till att överskotts- och exportproduktionen motiveras med bl. a. beredskapsskäl, regionalpolitik och sysselsättning, synes det rimligt alt vissa delar tas över budgeten och inte över livsmedelspriserna.

På det handelspolitiska området betonar exportgruppen angelägenheten av ett aktivt agerande och en högre prioritet för livsmedelsexporten från statens sida. LRF delar denna uppfattning.

Möjligheterna till mera omfattande gränsskyddsjusteringar gentemot närliggande marknader inom EG och EFTA synes dock begränsade. Sverige har visserligen ofta ett lägre eget gränsskydd mot livsmedelsimport än vad som i dessa länder möter vår export. I motsats till bl. a. Norge och Finland saknar Sverige i stort sett också kvantitativa regleringar. Likväl torde Sverige få sänka sitt gränsskydd eller på annat sätt stimulera till ökad import om vi genom förhandingar önskar ökat utrymme för vår export till dessa marknader. En sådan utveckling är givetvis intressant för de enskilda företag som hanterar exporten respektive importen. Det är emellertid inte lika givet att en sådan handel kan ske på villkor så att den också är till fördel för jordbruksnäringen och samhället som helhet. Enligt LRFs mening talar dessa förhållanden för att mer avlägset belägna marknader, exempelvis USA; OPEC och sk NIC-länder ges ökad uppmärksamhet.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Exporten har på vissa håll

setts som lösningen på överskottsproblemen. Detta är en orealistisk syn som måste tillbakavisas. Dagens balansproblem måste i huvudsak lösas genom att produktionen anpassas till efterfrågan. Däremot har ökad export stor betydelse för utvecklingen av många livsmedelsindustriföretag med inriktning på högförädlade produkter. LMK har inte förmått presentera något nytänkande i denna fråga.

Sveriges exportråd: Vad gäller expertgruppens syn på en exportpoli
tik för livsmedel (kap 7) inser vi de effekter som kan uppstå till följd av att
en avsevärd överskottsexport av livsmedel blir nödvändig under ett antal
år framöver. Vi menar att det för just livsmedelsbranschen är minst lika
angeläget som för andra branscher "att en lönsam export accepteras och
uppmuntras" (betänkandets sid 83, tredje stycket).
Även i denna bransch bör en systematiskt uppbyggd och långsiktig

Prop. 1984/85:211 123

exportförsäljning främjas. Detta torde av naturliga skäl främst vara tillämpligt för export av förädlade livsmedel. En sådan export ger, jämfört med export av råvaror en rad fördelar. Några sådana anges på sid 85 i betänkandet. Därutöver vill vi peka på att en internationalisering av svensk livsmedelsindustri innebär ökad motståndskraft mot import på hemmamarknaden samt på de positiva effekterna hos nära associerade företag i Sverige, t. ex. förpackningsindustrier, speditionsföretag och reklambyråer.

Vi delar också expertgruppens uppfattning (sid 86) att det vad gäller förädlingsindustrin "finns goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädiingsverksamheten även när den sker för export".

Sveriges fiskares riksförbund: Betänkandet synes vara ett aktstycke

som i sin helhet andas pessimism och avveckling när det gäller produktion och export av livsmedel. Man har utgått ifrån att näringen själv i alla lägen skall bära kostnaderna för den produktion som förekommer utöver vad man från statsmakternas sida finner vara samhällsekonomiskt motiverat.

SFR vill därför föreslå att olika statliga organ verkar för att handelshindren så långt som möjligt undanröjs och att dessa ansträngningar i första hand koncentreras till våra näraliggande marknader — EG samt Norge och Finland - beträffande såväl fisk som konserver av fisk och skaldjur.

Sveriges grossistförbund: Det svenska gränsskyddet är i dagsläget så

högt, att det för vissa produkter kan betraktas som prohibitivt. Ett flertal länder har också uppmärksammat och påtalat detta förhållande, vilket för vissa traditionella importvaror inte bara kraftigt begränsat utan i vissa fall omöjliggjort import. Att i detta läge åstadkomma en svensk export av livsmedel i mera betydande omfattning torde knappast vara realistiskt med mindre gränsskyddet reduceras till en sådan nivå, att motsvarande import-lättnader för svenska livsmedelsprodukter kan åstadkommas.

Sveriges industriförbund:- Kommitténs slutsats att huvudansvaret

vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen är givetvis riktig. Förbundet vill emellertid starkt understryka vikten av att ökade och bättre samordnade insatser från statens sida kommer till stånd. I första hand anser vi det angeläget att staten mera aktivt engagerar sig i åtgärder som syftar till att förbättra de handelspolitiska förutsättningarna för export.

Förbundet instämmer därför helhjärtat i kommitténs åsikt att Sverige bör verka för att åtgärder i liberaliserande riktning vad gäller handeln med

Prop. 1984/85:211 124

livsmedel vidtas, omfattande alla länder och med hänsyn tagen till det grundläggande målet om försörjningstrygghet. Härigenom skulle utöver gränsskyddet även övriga nationella regleringar kunna minskas.

En sådan internationell avreglering kommer emellertid säkeriigen - om den över huvud taget kommer till stånd - att ta mycket lång tid.

I avvaktan på ett eventuellt resultat av de globala diskussionerna inom ramen för GATT anser vi i likhet med kommittén att ansträngningarna vad gäller reducering av tullar och andra tariffära handelshinder samt kvantitativa begränsningar i första hand bör koncentreras till våra näraliggande marknader - EG samt Norge och Finland. Vad gäller EG anser vi det synnerligen angeläget att de sedan lång tid pågående förhandlingarna rörande tullarna på fisk- och skaldjurskonserver samt en reduktion av schablontullen på maltdrycker intensifieras. Förhandlingarom tullnedsättningar för vissa frukt- och grönsakskonserver bör också inledas. Önskemålet om en utvidgning av det s k protokoll 2 att omfatta flera varor kvarstår likaså som angeläget.

Vad gäller Norge och Finland bör nya vägar sökas för att söka åstadkomma förbättrade exportmöjligheter för livsmedel.

Förbundet anser att en utredning med syfte att precisera angelägna svenska exportönskemål och tänkbara kompensationsmöjligheter snarast bör komma till stånd vad gäller vår livsmedelshandel med EG samt Norge och Finland.

1 detta sammanhang vill vi starkt understryka vikten av att berörda departement och myndigheter samordnar sitt agerande och ger högre prioritet än f. n. åt frågor som rör export av livsmedel.

Trädgårdsnäringens riksförbund:- I slutsatserna och förslagen har

det angetts att huvudansvaret skall ligga på de exporterande företagen. 1 branschen som huvudsakligen består av mycket små företag, kan det vara mycket svårt att initiera exportverksamhet. Av denna anledning bör vissa hänsyn tas till vilken struktur som förefinns. Trädgårdsnäringen har i dag ingen etablerad export, även om sådan sker sporadiskt eller i mindre omfattning. Därför kan en initial hjälp behövas för att stimulera igångsättandet. Det borde finnas möjligheter att i större utsträckning exportera såväl vilda som odlade bär från norra Sverige. Härvid måste också uppmärksammas att bl a EG:s importtullar för sylter, fruktmos, fruktsaft etc. uppgår till 30-42 procent när motsvarande tullar till Sverige är mellan 5-10 procent.

Prop. 1984/85:211 125

3 Exportfrämjande ätgärder

Kommerskollegium:-- Förslag framläggs om inrättande av ett särskilt

organ "Food From Sweden" (FFS) som skall ha till uppgift att i nära samarbete med berörda exportörer främja en långsiktig export. Detta organ föreslås få en delvis annan inriktning än det exportfrämjande organ med inriktning pä högförädlade livsmedel som nu finns, Swedish Food Promotion (SFP). FFS föreslås utgöra ett centralt främjande organ där även exporten av jordbruks-, trädgårds- och fiskråvaror inbegrips. I anknytning härtill vill kollegiet erinra om de internationella regler för exportsubventioner som måste beaktas i samband med stödåtgärder som här kan aktualiseras.

Exportkreditnämnden:-- Bl. a. föreslås att möjligheterna att för livs
medel ge subventionerade exportkrediter bör övervägas. Härmed torde
närmast avses subventionering av räntan vid finansieringen av exportkre
diter. Utan att ta ställning till de allmänna resonemangen i betänkandet om
främjande av livsmedelsexport vill EKN endast betona det vanskliga för
Sverige att med hänsyn till de hårt pressade världsmarknadspriserna på
livsmedel söka vinna konkurrensfördelar genom att tillämpa subventione
rade exportkrediter.

EKN kan bekräfta vad som sägs i betänkandet att EKNs villkor för garantigivningen inte utesluter täckning av export av livsmedel. Sådan täckning förekommer också om än i relativ blygsam omfattning. För varukategorin egentliga konsumtionsvaror, såsom livsmedel, accepterar EKN dock regelmässigt inte längre kredittider än högst sex månader. Denna begränsning står i överensstämmelse med riktlinjer som rekommenderats inom den s.k. Bernunionen, en sammanslutning av garantiinstitut från bl. a. viktigare industri- och jordbruksländer. I fall då det för en exportaffär avseende livsmedel visas föreligga statsstödd utländsk konkurrens på längre kredit än sex månader är EKN emellertid beredd att om så anses lämpligt acceptera motsvarande villkor. Sådan avvikelse från normala kreditvillkor har EKN också medgivit i några fall vid spannmålsexport.

Statens pris- och kartellnämnd: LMK föreslår att verksamheten i det

nya exportfrämjande organet - Food From Sweden (FFS) - skall omfatta även export av råvaror, till skillnad från SFPs verksamhet som endast berör högförädlade livsmedel. Enligt SPKs uppfattning kräver en sådan utvidgning en genomgång och en analys av nuvarande exportförfarande samt av regleringsföreningarnas och exportföretagens verksamhet vad gäller export av jordbruksråvaror. Analysen borde också innehålla en gransk-

Prop. 1984/85:211 126

ning av hur nuvarande reglering och FFSs verksamhet kan komma att påverka varandra samt av eventuella kopplingar mellan dessa. En sådan analys saknas i LMKs betänkande.

SPK anser inte att det framgår av betänkandet vilka väsentliga fördelar en utvidgning av den exportfrämjande verksamheten till att även omfatta råvaror skulle innebära. Export av jordbruksråvaror bedöms av LMK ej bli lönsam under överskådlig framtid. Det är också LMKs uppfattning att produktionen skall anpassas så att olönsamma överskott inte uppstår. Under denna anpassningsperiod bedöms dock betydande överskott uppstå. Detta talar för att någon långsiktig satsning på export av jordbruksråvaror inte bör göras. En förutsättning för att exportsatsningar skall bli framgångsrika torde dock vara att de ges en långsiktig inriktning. Råvaru-exporten är i dag endast marknadsreglerande och torde så förbli eftersom den inte bedöms bli lönsam. Eftersom råvaruexport inte är lönsam, samtidigt som export av förädlade råvaror kan vara lönsam om den baseras på råvaror inköpta till världsmarknadspris, förefaller det enligt SPKs uppfattning logiskt att satsa de exportfrämjande åtgärder som eventuellt kan vara motiverade på förädlade livsmedel. Enligt såväl LMK som den grupp som gjorde en översyn av möjligheterna till ökad export av livsmedel 1981 finns det många fördelar med att exportera förädlade livsmedel framför att exportera råvaror.

SPK anser mot bakgrund av vad som ovan anförts att eventuella exportfrämjande åtgärder bör koncentreras till förädlade livsmedel. Att mer permanent främja en export som inte är eller bedöms bli lönsam förefaller enligt SPK inte rimligt. Däremot är det naturligtvis angeläget att få avsättning för uppkommande överskott och att minimera kostnaden för avsättningen, dvs. få ett så högt pris som möjligt. Mot bakgrund av att jordbrukspolitiken skall utformas på sådant sätt att mer än tillfälliga överskott inte skall uppkomma anser SPK att det inte bör göras några långsiktiga satsningar på att avsätta överskott.

Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: Det innebär bl. a.

att KD tillstyrker förslaget om inrättande av organet "Food from Sweden", dess sammansättning och finansiering, samt inriktningen av dess verksamhet.

Statens industriverk: SIND har inte något att invända mot betänkan
dets förslag att man förändrar det exportfrämjande organet som idag finns
inom Exportrådet till ett centralt främjande organ för svensk export av alla
typer av livsmedel, även obearbetade råvaror, och att organet ges de
resurser som föreslås.

Eftersom det nya organet ges utökade uppgifter som bl. a. hänför sig till råvaror och lågförädlade produkter finner SIND det naturligt att också en

Prop. 1984/85:211 127

ökad andel av kostnaderna för den exportfrämjande verksamheten vad gäller livsmedel finansieras av producenter t. ex. genom slaktdjursavgifterna.

Statskontoret: Statskontoret kan inte bedöma om de av arbetsgruppen framlagda förslagen är ägnade att åstadkomma en för näringen lönsam utveckling av exporten utan anser att det får ankomma på Sveriges exportråd att som hittills i samråd med näringen, livsmedelsindustrin och andra intressenter avväga de statliga insatserna rörande livsmedelsexport.

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vidare måste vi i ökad utsträckning i våra internationella engagemang använda oss av en kombination av vår utlandsbaserade officiella representation och direkt kommersiellt inriktade intressen. Affärsmännen måste i ökad utsträckning in i bilden - med fördel i vissa inledande moment assisterade av företrädare för ambassader, handelskontor och andra officiella instanser. Detta samspel fungerar i dagsläget inte i alla avseenden.

Kooperativa förbundet: KF tillstyrker därför utredningens förslag om att tillsätta ett paraplyorgan benämnt Food From Sweden (FFS) knutet till Exportrådet. KF anser det också klokt att detta organ inte bara skall ägna sig åt högförädlade livsmedel utan även vara ett organ för svensk export av jordbruksvaror, men som dock huvudsakligen ägnar sig åt livsmedlen. Huvuduppgiften blir att tillhandahålla olika slag av service till exportföretagen som t. ex. konsulttjänster, marknadsfakta angående olika marknader m. m.

KF tillstyrker också att FFS i viss utsträckning skall kunna ge ekonomiskt stöd till olika marknadsföringsaktiviteter som marknadsundersökningar, mässor, produktionskampanjer. Dock får detta inte innebära någon subventionering av produkterna.

KF tillstyrker också exportgruppens förslag att de kollektiva medlen under femårsperioden får uppgå till ca 10 miljoner kr pr år men för budgetåret 1985-86 endast 8 miljoner kr.

Landsorganisationen i Sverige: LO tillstyrker förslaget med följande tillägg: - Verksamheten vid Food from Sweden (FFS) bör löpande utvärderas.

Huvudansvaret vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen. Det är också de exporterande företagen som måste stå för huvuddelen av det risktagande som är förknippat med exportverksamheten. Då det gäller verksamheten vid FFS bör former ordnas för en löpande utvärdering av verksamheten. Företagen kan då stimuleras till att ytterligare stödja verksamheten med kollektiva medel eller utnyttjande av FFS:s tjänster.

Prop. 1984/85:211 128

Lantbrukarnas riksförbund:-- Exportgruppen föreslår att den svens
ka utlandsrepresentationen och handelssekreterarkontoren ytterligare
uppmärksammar möjligheterna till livsmedelsexport. Under exportgrup
pens arbete har framkommit att den svenska livsmedelsindustrin skulle
värdesätta specialistkompetens på området vid åtminstone några handels-
sekreterarkontor. Detta förutsätter resursförstärkningar till berörda kontor
eller omprioriteringar mellan olika varuområden. LRF ser en sådan om-
prioritering som fullt rimlig mot bakgrunden av de begränsade resurser
som hittills tilldelats exportfrämjande åtgärder för livsmedel i förhållande
till andra produkter.

Exportgruppen föreslår vidare, att en resursförstärkning hos lantbruksråden i Bryssel och Washington övervägs för att dessa aktivare än hittills skall kunna arbeta med exportfrågorna. LRF tillstyrker en sådan förstärkning. Detta skulle möjliggöra såväl en bättre kontinuitet i arbetet som ökad uppmärksamhet på viktiga områden såsom handelspolitik och veterinära/ fytosanitära regler.

LRF är också positiv till att livsmedelsexporten får möjligheter att erhålla s. k. s/u-krediter.

Exportgruppens huvudförslag innebär att SFP ombildas till Food From Sweden (FFS) med delvis ny inriktning, organisation och finansiering. LRF tillstyrker förslaget i dess helhet.

Särskilt värdefullt är att FFS skall arbeta utan begränsningar beträffande produkternas förädlingsgrad och exportföretagens storlek. SFPs inriktning på s. k. högförädlade produkter och småföretag skapade en rad helt onödiga konflikter och försvårade ett angeläget exportsamarbete mellan företag och delbranscher. Den särskilda satsningen på s.k. högförädlade produkter motiverades bl. a. med att dessa produkter är särskilt gynnsamma ur sysselsättningssynpunkt. Enligt LRFs uppfattning är detta inte helt korrekt. Självklart ökar sysselsättningen om t. ex. slaktdjur vidareförädlas till styckat kött eller till kåldolmar. Men jämförs styckat fläsk, som inte räknats som en högförädlad produkt, med t. ex. högförädlade chokladvaror, kan konstateras att det fordras lika många svenska arbetstimmar per exportkrona från styckat fläsk som från choklad.

FFS får från 1985/86 en budget på 8 Mkr, varav 4 Mkr tas från jordbruksnäringen eller tas från medel som i annat fall skulle disponerats för insatser på detta område. För att möjliggöra att FFS kommer igång snabbt kan LRF acceptera detta under ett första år. Förbundet utgår dock ifrån att den av exportgruppen förutsatta omprioriteringen mellan olika statliga anslag för exportfrämjande åtgärder genomförs från 1986/87. FFS skall då totalt erhålla minst 10 Mkr i kollektiva medel, varav jordbruksnäringen bidrar med 2 Mkr.

Om FFSs verksamhet visar sig vara till gagn för svensk livsmedelsexport är enligt LRF betydligt större satsningar från samhällets sida motiverade. Vad som nu anslås framstår som mycket blygsamt i förhållande till

Prop. 1984/85:211 129

dels motsvarande resurser i konkurrentländer, dels vad staten satsat på andra branscher. Enligt LRFs mening behöver man inte nödvändigtvis avvakta utgången av den angivna femåriga försöksperioden för att utöka verksamheten. Förbundet är därvid positivt till att bidraget från jordbruksnäringen då höjs.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Därför består exportproble
men i två kvalitativt olika frågor som måste lösas på skilda sätt. Vi har dels
ett överskott som på kort sikt måste dumpas med minsta möjliga förlust,
("överskottsproblemen"). Vi har dessutom en långsiktig viktig exportpo
tential i högförädlade livsmedel och livsmedel med speciella karakteris
tiska ("exportproblem").

Dessa två frågor måste angripas på helt olika sätt, "överskottsproblemet" måste lösas inom regleringspolitikens ram. 1 detta avseende ansluter sig Svenska Livsmedelsarbetareförbundet till de av kommittén framförda förslagen rörande inrättande av "Food From Sweden" (FFS). Livs vill emellertid framhålla att den föreslagna resursinsatsen ter sig märkligt liten.

"Exportproblemet" däremot kräver nytänkande. De svenska tillverkarna av högförädlade livsmedel är till stor del beroende av export för att kunna utvecklas. Även om exportkvantiteterna är marginella är det ofta dessa som möjliggör en fortsatt utveckling. Närvaron på andra marknader stimulerar också till förnyelse av produkter, teknik, marknadsföring och organisation.

En väg att lösa problemet med att få fart på exporten måste sökas, som samtidigt tryggar företagens utvecklingsmöjligheter i svenska händer. En möjlighet är att ett gemensamt exportbolag bildas. Detta skulle vara gemensamt för flera svenska företag som tillverkar högförädlade livsmedel. Dessa företag borde då ingå som delägare tillsammans med staten. Ett sådant företag skulle kunna få en så stor volym att det skulle kunna vara representerat på de flesta marknader som är intressanta ur svensk synpunkt.

Sveriges exportråd:-- Med stöd av våra erfarenheter av exportfräm
jande verksamhet för speciella produktområden, främst då livsmedel och
av kundernas syn på denna verksamhet instämmer vi i bedömningen att ett
delvis ombildat organ för främjande av livsmedelsexport bör komma till
stånd.

Vad gäller expertgruppens syn på handelspolitiska åtgärder och på exportfrämjandet i övrigt har vi i stort sett anledning instämma. Dock vill vi, med hänvisning till Bernunionens rekommendationer, bestämt avstyrka att s. k. subventionerade exportkrediter ges för livsmedel (sid. 91).

Beträffande avsnittet 8.2.3 "Food From Sweden" har vi följande synpunkter.

Prop. 1984/85:211 130

I fråga om verksamhetsområdet för det nya organet bör det varusortiment som omfattas specificeras närmare. Vidare bör arbetsfördelningen mellan å ena sidan jordbrukets regleringsföreningar och å andra sidan "Food From Sweden" klargöras. Därutöver torde FFS även behöva göra en prioritering av sina insatser med hänsyn till företagens egna ambitioner och förutsättningar för export. Kompetensuppbyggandet och genomförandet av gemensamma aktiviteter begränsas till vissa prioriterade marknader.

Vi instämmer i expertgruppens bedömningar vad gäller FFS:s uppgift och inriktning vad gäller ekonomiskt stöd till marknadsföringsaktiviteter (sid. 92).

Vad gäller finansieringen menar vi att det föreslagna beloppet vid en internationell jämförelse måste betecknas som blygsamt. Samtidigt konstaterar vi att det innebär en väsentlig ökning i förhållande till vad som gäller detta budgetår. Vi finner det positivt att betänkandet (sid. 94) pekar på möjligheten av ökade kollektiva medel om verksamheten blir framgångsrik. Vi finner också expertgruppens uppfattning riktig när den menar att FFS:s inkomster i växande grad bör utgöras av ersättning för utförda tjänster.

Sveriges Tiskares riksförbund: Organet för livsmedelsexport, Food from Sweden, bör stimuleras att centralt främja exporten av hel och beredd fisk, sill och skaldjur. Beträffande tillskjutande av medel till denna verksamhet bör dock beslutet anstå, tills det visat sig att fisk och fiskkonserver verkligen kommer att få sin plats i denna verksamhet. Om staten menar allvar med att livsmedelsexporten bör öka, måste, enligt vår mening, resurser sättas in från budgetmedel för att främja denna verksamhet. Sammanfattningsvis önskar SFR ett mer offensivt uppträdande från statsmakternas sida, såväl när det gäller att skydda den svenska marknaden som att öka exportmarknaden för fisk, sill och skaldjur samt konserver framställda av dessa råvaror.

Sveriges livsmedelsindustriförbund: Det nya organet "Food From

Sweden" (FFS) blir enligt utredningen ett centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel, vilket innebär att såväl högförädlade livsmedel som jordbruks-, trädgårds- och fiskråvaror inbegrips i verksamheten. Detta innebär i sin tur att FFS får utvidga sin verksamhet till andra länder och till annan form av marknadsföring jämfört med det tidigare organet Swedish Food Promotion. SLIM anser, att FFS skall vara knutet till Exportrådet, där exportkunnande redan finns och som kan komma exporten av livsmedel till godo. Huvudansvaret vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen. SLIM anser vidare, att exportfrämjandet är en verksamhet som är långsiktig till sin natur. Staten bör därför

Prop. 1984/85:211 131

svara för basresurserna för FFSs verksamhet och för marknadsföringen av själva paraplybegreppet "Food From Sweden". Företag som använder sig av FFS för specifika tjänster skall betala den nya organisationen för dessa. SLIM finner det också, liksom kommittén, angeläget att den svenska utlandsrepresentationen och de svenska handelskontoren i utlandet åläggs att ytterligare uppmärksamma möjligheterna till livsmedelsexport. Kommittén anser att man bör överväga att förstärka representationen i EG och USA. SLIM instämmer häri, men vill också betona den japanska och sydostasiatiska marknaden som på senare år blivit en av de mest betydelsefulla för svensk livsmedelsindustri. Speciellt fläskexporten har varit framgångsrik. Det är inte uteslutet, att det finns många andra produkter som skulle kunna vara konkurrenskraftiga på nämnda marknad. Denna är emellertid mer svårbearbetad än de mera närliggande EG- och USA-marknadena samtidigt som den ur framtidssynpunkt är ytterst intressant. En förstärkning av representationen i Japan med ett lantbruksråd för bevakning av den japanska och sydostasiatiska marknaden bör därför prioriteras enligt SLIM. Många länder, bl. a. Danmark, har en stor representation i Japan med marknadsspecialister inom livsmedelsområdet.

Sveriges industriförbund: Industriförbundet noterar med tillfredsställelse kommitténs uttalande att det finns skäl att - vid sidan av handelspolitiska åtgärder - nu göra en kraftfull satsning på export av livsmedel med långsiktig inriktning. Vi kan stödja kommitténs förslag att ett centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel - benämnt "Food from Sweden" - inrättas. Vi delar också uppfattningen att det nya organet bör främja all export av livsmedel - således inte bara högförädlade produkter

- samt att dess verksamhet inte bör begränsas till enbart små eller medel
stora företag. Vi har heller ingen erinran mot den föreslagna inriktningen
av FFS' verksamhet, formerna för dess finansiering samt styrgruppens
sammansättning. Vi vill dock starkt understryka vikten av att organet ges
tillräckliga finansiella resurser. Den föreslagna anslagsramen på 10 milj.
kr. torde vara rimligt avvägt i initialskedet. Vid den utvärdering av FFS'
verksamhet som föreslås skola ske efter fem år bör även finansieringsra
men omprövas mot bakgrund av vunna erfarenheter.

Förbundet finner det också, liksom kommittén, angeläget att den svenska utlandsrepresentationen och de svenska handelskontoren i utlandet åläggs att ytterligare uppmärksamma möjligheterna till livsmedelsexport. Vi instämmer i kommitténs förslag att det bör övervägas att förstärka representationen i EG och Förenta Staterna. Förbundet vill emellertid i detta sammanhang peka på den betydelsefulla roll som den japanska marknaden under senare år kommit att få för svensk export av livsmedel, särskilt fläsk. Japan - liksom de s. k. NIC-länderna i Ost- och Sydostasien

— är otvivelaktigt av stort intresse som potentiella framtidsmarknader för

Prop. 1984/85:211 132

svensk livsmedelsexport. Vi anser därför att en förstärkning av representationen i Japan med ett lantbruksråd, vars bevakningsområde också skulle kunna omfatta de ovan angivna NIC-länderna, bör också ges hög prioritet.

Trädgårdsnäringens riksförbund: TRE vill tillstyrka att det nya 'Food from Sweden' får ett vidare arbetsområde och att även trädgårdsråvaror ingår i organets ansvarsområde.

Beträffande finansieringen av FFS, vill vi betona vikten av att igångsättningen sker så fort som möjligt. I den mån företag kommit igång med export, bör denna fråga kunna lösas. Under igångsättningen bör allmänna medel kunna ställas till förfogande. I den mån företag eller näringen skall svara för ett långsiktigt abonnemang, bör detta blir föremål för överiäggning i särskild ordning. Det är också viktigt att utrikesrepresentanter och myndigheter uppmärksamt följer utvecklingen i andra länder och ger impulser till näringen eller enskilda företag i den mån exportmöjligheter finns eller dyker upp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985