Prop. 1984/85:193

Regeringens proposition 1984/85:193

om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån, m.m.;

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att konvertibla skuldebrev och optionsrätter skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna (evig beskattning). Detsamma föreslås gälla även för företrädesrätter att teckna ett konverlerings- eller optionslån. För skuldebrev utgivna i opiionslån föreslås ingen ändrad beskattning. Sådana skuldebrev skall därför alltjämt beskattas enligt bestämmelserna för annan lös egendom än aktier.

Vid utgivning av opiionslån skall emissionspriset fördelas sä att skuldebrevet åsåtts sitt marknadsvärde vid emissionstillfället och optionsrätten det resterande värdet. Någon motsvarande fördelning av emissionspriset för ett konvertibelt skuldebrev skall inte göras. En aktieägares företrädesrätt att teckna ett konverterings- eller opiionslån skall anses anskaffad för

0 kronor.

Utnyttjandet av en företrädes-, konverterings- eller optionsrätt skall inte utlösa realisationsvinstbeskattning. I konsekvens med detta anknyts ingen anskaffningstidpunkt till ett sådant tillfälle. Anskaffningstidpunkten får i stället räknas tillbaka till tidpunkten för förvärvet av det ursprungliga värdepapperet i emissionen. På så sätt får t.ex. anskaffningstidpunkten för en aktie, som förvärvats med stöd av en inköpt optionsrätt, bestämmas till dagen för köpet av optionsrätten. Deltar en aktieägare i en emission av ett konverterings- eller optionslån med stöd av en företrädesrätt, som grundas på innehav av en aktie (moderaktie) i det emitterande bolaget, får anskaffningstidpunkten på motsvarande sätt räknas tillbaka till tidpunkten för förvärvet av moderaklien.

1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 193

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatlelagen (1928: 370)

dels att 35§3mom., 53§ 1 mom., punkterna 2b och 4 av anvisningarna till 36 § saml punkterna 4 och 4 a av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1984:1060) om ändring i kommunalskatlelagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 35 § skall införas en ny punkt, 9, av nedan angivna lydelse.

mom

grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

35 §
3 mom.' Realisationsvinst på 3 mom. Realisationsvinst på

mom. grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsräll eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än tvä är. Detsamma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt et-l e r fö ret rädesräit till t eck-n i n g av konvertibelt s ku l-debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäsl i förening med skuldebrev. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skatiskyldige innehaft tvä är eller mera, är 40 procent av vinslen skattepliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3000kronor. Härden skatiskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

' .Senaste lydelse 1984: 1060.

Har fastighet överlåtits pä aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon ande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig som har ett bestämmande in-flytrealisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyitringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts fär inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsföriust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagels eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyitringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fasligheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel pä grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyitringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyitringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fasligheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet ulgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inie vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna lill 38 §, om avyitringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyitringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

Avyttrar skaltskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyitringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av all större delen av dess tillgångar före avyitringen av aktien överiätits på den skallskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av störte delen av bolagets tillgäng-ar ägt rum skall även beaktas tillgäng i bolaget som inom två år efter avyitringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skallskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skatiskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas lill beskattning på samma sätt som vid eflertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas alt avyitringen av aktien etter andelen

Föreslagen lydelse

gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits dier optionsrätt som utjästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäsl optionsrätter skcdl aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets etter optionsrättens andel av summan av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätterna.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyitringen av aktien överlåtits pä den skatiskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgäng i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts pä den skattskyldige eller honom närstående person eller pä aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt delta stycke las lill beskattning på samma sätl som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skuldebrev som utgivits etter optionsrätt som ulfäsls av sådant aktiebotag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i han-

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mol beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna lill huvudsaklig del ägs eller på därmed jäm-föriigt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fätal fysiska personer (fåmansbo-lag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer alt ägas av den skatiskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har överiälelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins-len tas lill beskattning på samma sätt som vid eflertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller föreligger andra synneriiga skäl, kan regeringen eller myndighet, som rege-

Förestagen lydelse

delsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undanlag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fräga fär talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skallskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skaitskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag. som inom tvä är efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har överiälelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins-len las till beskattning pä samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits / fråga om avyttring av aktie i fåmansbolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teckningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rät-

Prop. 1984/85:193 ; >,= 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringen bestämmer, för särskilt fall tighet jämförlig med aktie. Bei/ä/n-
medge undantag frän tillämpning av melserna i detta stycke äger moi-
detta stycke. svarande tiltäiripning också i fråga

om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyitringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synneriiga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag frän tillämpning av delta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling saml dödsbo vari den skatiskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

53 §

I mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger sä framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 S§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för lid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrän och förvärvats genom verksamhet har i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning till sjömän;

= Senaste lydelse 1984: 1060.

Prop. 1984/85:193 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter saml — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resliluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan faslighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom, och som innefattar nyttjanderätt lill ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig

avyttring av aktier och andelar i så- avyttring dels av aktier och andelar
dana svenska företag som avses i i sådana svenska företag som avses
punkt 4a av anvisningarna lill 41 §, i punkt 4a av anvisningarna till
om överlåtaren vid något tillfälle 4\, dels av konvertibla skuldebrev
under de tio kalenderår som när- som utgivits av svenska aktiebolag
mast föregått det år då avyttringen och dels av sådana av svenska ak-
skedde haft sitt egentliga bo och tiebolag utfösta optionsrätter som
hemvist här i riket eller stadigva- avses i 35 § 3 mom. första stycket,
rande vistats här; om överlålaren vid något tillfälle

under de tio kalenderår som närmast föregått det är dä avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar

fill 35 §

9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall inte anses uppkomma, när ett konvertibelt skuldebrev byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnyttjas för nyteckning eller köp av en aktie.

Har en aktieägare med företrädesrätt på grund av aktieinnehavet förvärvat ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt till nyteckning, anses skuldebrevet eller optionsrätlen anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av de aktier på vilka företrädesrätten grundats. Har annan skattskyldig med företrädesrätt förvärvat ett konvertibeli skuldebrev eller en optionsrätt.

Prop. 1984/85:193 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anses skuldebrevet eller optionsrätten anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av företrädesrätten.

En aktie, som förvärvats genom utbyte av ett konvertibelt skuldebrev efter utgången av juni 1985 eller genom nyteckning eller köp med stöd av en optionsrätt, anses anskaffad vid den tidpunkt då skuldebrevet eller optionsrätten förvärvats etter, i fall som avses i andra stycket, skall anses anskaffad.

Har utbyte av ett konvertibelt skuldebrev skett före utgången av juni 1985. anses aktien förvärvad i och med utbytet.

Om ett skuldebrev förenat med en optionsrätt förvärvats genom teckning anses skuldebrevet anskaffat vid tidpunkten för teckningen, oavsett om denna skett med stöd av en företrädesrätt eller ej.

till 36 §

2 b.' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts tvä är eller mera (äldre aktie eller andel), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyitringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder lill ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra meningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Senaste lydelse 1983: 1116.

Prop. 1984/85:193 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsvarande aktie, som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter den lägsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats frän avytt-ringsdagen till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig realisationsvinst. Avdragsgill realisationsföriust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsförlust.

Har här i riket bosalt skattskyldig förvärvat utländsk aktie frän annan sådan skaltskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan utländsk aktie (switchrält) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 § 3 mom.

Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev etter en optionsrätt, som innehafts två år eller mera (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre optionsrätt), beräknas anskaffningskostnaden med motsvarande tillämpning av andra stycket. Även tredje stycket gäller beträffande äldre konvertibelt skuldebrev, som är noterat på börs eller föremål för liknande notering, och beträffande äldre optionsrätt, om rätten ulfäsls av bolag vars aktier vid avyttringen av optionsrätten är noterade på börs eller föremål för liknande notering.

En företrädesrätt till teckning av konvertibeh skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt, vilken grundas på aktieinnehav i bolaget, anses anskaffad utan kostnad.

Som anskaffningskostnad för ett skuldebrev, som utgivits förenat med optionsrätt och som förvärvats genom teckning, upptas skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för en optionsrätt upptas i sådant fall skillnaden mellan emissionspriset

Prop. 1984/85:193 II

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och marknadsvärdet för det skuldebrev med vilket optionsrätten var förenad. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt, som förvärvats genom köp eller byte, medräknas vedertaget för föreirädes-rälien i anskaffningskostnaden för optionsrätten. Bestämmelserna I delta stycke tillämpas inte, om teckningen skett före utgången av juni 1985.

Är ett skuldebrev förenat med flera optionsrätter skatt skillnaden mellan emissionspriset och marknadsvärdet Jör skuldebrevet fördelas mellan optionsrätterna med ledning av deras marknadsvärden.

4."* Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får, om inte annat följer av andra eller fjärde stycket, göras från sådan realisationsvinst eller lotteri vinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18§ är hänförlig lill samma förvärvskälla som förlusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har utfärdals här i riket, får göras endast frän realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisalionsföriuslen. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga till det året.

Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktier, om avyttringen inte också innefattar en överlåtelse av optionsrätten.

" Senaste lydelse 1985:74.

4.' 1 fråga om annan förvärvskälla ån jordbruksfastighet, annan fastighet varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det är, dä densamma från den skattskyldiges synpunkt är alt anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhällandet, dä inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginräuning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburils eller varil tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, alt de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall sä tidigt under nästföljande år, att de praktiskt tagel kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall.

4, I fråga om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan fastighet varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutils under det år, då densamma frän den skattskyldiges synpunkt är alt anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhällandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fräga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätl kommit den skattskyldige lill godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras lill nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt laget kunna hänföras lill inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras fill nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev, optionsrätter och andelar i vissa fall.

Prop. 1984/85:193 , 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

k andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomslförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, alt en utgift, som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt taget hänföra lill utgift under beskattningsåret. Sä kan exempelvis, om ränta ä en i en hyresfastighet inlecknad skuld erlagis omedelbart efter beskattningsårets utgång, räntan vara alt anse såsom utgift under beskattningsåret, nämligen för det fall, alt räntan hänför sig till beskattningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhäll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § I mom., gälleräven punkt 8 av anvisningarna till 25 §. 1 fräga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna lill 36 § punkt I).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta ä penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gotlskrives insättaren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta ä penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt för varje är upptagas den delav köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförräd m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fräga om annan lerminsvis inflytande inläkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gäng eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detla skall betalas pä en gång eller terminsvis.

4 a.'' Flyttar en skattskyldig ut- 4a. Flyttar en skaltskyldig uiom-
omlands och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat
rat aktier eller andelar i ett svenskt aktier eller andelar i ett svenskt fö-
företag. skall intäkt på grund av retag, skall intäkt pä grund av av-
avyttringen anses ha åtnjutits när yttringen anses ha åtnjutits när
flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker, om intäkten inte
blivit tillgänglig för lyftning dessför- blivit tillgänglig för lyftning dessför
innan. Avyttrar en skattskyldig ak- innan. Avyttrar en skaltskyldig ak
tier eller andelar i ett svenskt före- tier eller andelar i ett svenskt före
tag efter det att han flyttat utom- tag efter del att han flyttat utom
lands skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnju
tits i och med avyttringen. Är i fall tils i och med avyttringen. Är i fall
som nu sagts intäktens storlek be- som nu sagts intäktens storlek be
roende av viss framtida händelse roende av viss framtida händelse
och kan lill följd härav intäktens och kan till följd härav intäktens

Senaste lydelse 1984: 1060.

Prop. 1984/85:193 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den
taxering som är i fräga, skall till- taxering som är i fräga, skall till
kommande belopp beskattas vid kommande belopp beskattas vid
taxeringen för det år då beloppet laxeringen för det är dä beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid
skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval
av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskatt
ningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxering
en för avyttringsåret. en för avyttringsåret.

Vad nu sagts gäller även vid avytlring av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och sådana av svenska aktiebolag utfösta optionsrätter som avses i 35§ 3 mom. första stycket.

Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk förening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna lill 38 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Vid 1985 års taxering skall bestämmelserna i 53 § 1 mom. första stycket d) i lagrummets lydelse enligt tagen (1984:353) om ändring i kommunalskatlelagen tillämpas på Stiftelsen Småföretagsfonden.

1. Bestämmelsen om skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. 1 övrigt träder denna lag i kraft den I juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet.

2. Punkt 2 b ättonde stycket andra meningen av anvisningarna lill 36 § är inte tillämplig beträffande en optionsrätt, om teckningen av skuldebrevet med optionsrätt skett före ikraftträdandet.

3. Punkt 4 f|ärde stycket av anvisningarna till 36§ i punktens äldre lydelse gäller fortfarande, om skuldebrev som avses där förvärvats före ikraftträdandet.

4. Har en skaltskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mera, får han vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsföriust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets marknadsvärde vid ikraftträdandet i stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet,

" 1984;1060,

Prop. 1984/85:193 16

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 9mom. och 7§ 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse,

2§

9 mom.' Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars slorlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinslandelslän), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta pä vinstandelslån som inte är beroende av del läntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskatlelagen (1928: 370).

Ränta, vars slorlek är beroende av företagels utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för förelaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) lånet har ulbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av anvisningarna till 43 § eller i 57 § 3 mom. kommunalskatlelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § I a mom. kommunalskattelagen - inte heller är förelagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt lill teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhällande lill deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c) skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av länet har avslutals.

Pä ansökan av låntagande företag får riksskalteverket. under förutsättning att länevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för förelaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskalteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

Är det låntagande förelaget sådant fåmansföretag som avses i 35 § I a mom. kommunalskattelagen, gäller - oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas lill aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte är avdragsgill.

' Senaste Ivdelse 1984: 1061,

Prop. 1984/85:193 17

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 35 § 1 a mom. kommunalskattelagen.

Hur svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt lill nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.

7§

4 mom.' Understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst I 000 kronor för medlem.

akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer pä sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål all utge avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All-      Allmänna pensionsfonden, All
männa sjukförsäkringsfonden, Alva manna sjukförsäkringsfonden, Alva
och Gunnar Myrdals stiftelse, .Apo- och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo-
lekarsocietetens stiftelse för fram- tekarsocietetens stiftelse för främ
jande av farmacins utveckling      jande av farmacins utveckling
m.m.. Bokbranschens Finansie-   m.m.. Bokbranschens Finansie
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri- ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri
stiftelsen, Dag Hammarskjölds   stiftelsen. Dag Hammarskjölds
minnesfond. Fonden för industriellt minnesfond. Fonden för industriellt
utvecklingsarbete. Fonden för in- utvecklingsarbete. Fonden för in
dustriellt samarbete med u-länder, dustriellt samarbete med u-länder.
Fonden för svenskt-norskt industri- Fonden för svenskt-norskt industri
ellt samarbete, handelsprocedurtä- ellt samarbete, handelsprocedurrå-
det. Järnkontoret och SIS - Stan- det. Järnkontoret och SIS - Stan
dardiseringskommissionen i Sveri- dardiseringskommissionen i Sveri
ge, så länge kontorets respektive ge, så länge kontorets respektive

- Senaste lydelse 1984: 1061.

2 Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 193

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

kommissionens vinstmedel an
vänds till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till del
ägare eller medlemmar, Nobelstif
telsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen industri
ellt utvecklingscentrum i övre
Norrland, Stiftelsen Insliluiet för
Företagsutveckling, Stiftelsen

Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklings-centrum i Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet - SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga aitachéverk-samhet. Svenska bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshy-potekskassan. Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd. Sveriges turistråd. Aktiebolaget Tipstjänsi och Aktiebolaget Trav och Galopp

Föreslagen lydelse

Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklings-centrum i Göteborg, Stiftelsen Pro-dukiutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet - SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atlachéverk-samhet. Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshy-polekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turisträd. Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas frän skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fräga om stiftelse som avses i delta moment. Att pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalel enligt 15 § lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

De nya bestämmelserna om skattskyldighet i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Vid 1985 års taxering skall Stiftelsen Småföretagsfonden vara helt befriad frän skattskyldighet vid taxeringen lill statlig inkomstskatt.

Prop. 1984/85:193 19

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs alt 3§ 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

3§ 1 mom.' Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur saml maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning ä annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;

d)    kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller ned
lagts i obligationer eller insatts i lagts i obligationer eller insatts i
bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått
av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier
eller andelar i ekonomiska för-   eller andelar i ekonomiska för
eningar, bolag, aktiefonder eller re- eningar, bolag, aktiefonder eller re
derier eller av andel i oskiftat derier etter av optionsrätter till ny-
dödsbo som vid taxering lill statlig teckning eller köp av aktier, om så-
inkomstskatl skall behandlas såsom dan optionsrätt är föremål för om-
handelsbolag, i den män samma ka- sättning på kapitalmarknaden, el-
pital icke är att hänföra lill i c) här ler av andel i oskiflat dödsbo som
ovan nämnd egendom;      vid taxering till statlig inkomstskatt

skall behandlas såsom handelsbolag, i den män samma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lust
jakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas
med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en
gäng för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke"
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomsl av fastighet eller annan stadigvarande förmän,
som icke avses i O här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och
bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

' Senaste lydelse 1974:998.

Prop. 1984/85:193 20

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss med förslag om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån

1 Inledning

Under 1970-talel tillskapades genom civilräiislig lagstiftning flera nya finansieringsformer för aktiebolagen. Möjligheter öppnades för bolagen att anskaffa kapital vid sidan av de traditionella formerna nyemission och lån genom utgivning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning (optionslån). Även för vinstandelslån infördes civilrätlsliga bestämmelser.

Genom lagstiftning år 1977 reglerades i kommunalskattelagen (1928:370), KL, frågorna om avdragsrätt för bolaget för den ränta som utbetalas på vinstandelslån samt den skattemässiga behandlingen av företrädesrätten för aktieägare all delta i sådana lån. Däremot saknas i övrigt skatteregler som direkt avser de nya finansieringsformerna.

Vad som är gällande rätt på området har dock i stora delar klargjorts i några regeringsrällsdomar. Regeringsrättens praxis leder emellertid i vissa hänseenden till ett otillfredsställande beskatlningsresultat. Bl.a. har op-lionslånen kunna användas för att tillskapa fiktiva realisationsföriuster.

Kapitalvinstkommitlén (B 1979:05) har med förtur utarbetat förslag till realisationsvinslregler på området i två delbelänkanden, (Ds Fi 1983:25) Reavinst på konvertibla skuldebrev och (Ds Fi 1984:24) Reavinst på opiionslån. I samband med att det sistnämnda betänkandet överlämnades fann regeringen det påkallat med provisoriska åtgärder i avvaktan på en

Prop. 1984/85:193 21

permanent lagstiftning på grundval av betänkandet för alt förhindra att optionslänen i stor omfattning utnyttjades för att tillskapa ytterligare realisationsförluster. Regeringen föreslog därför att rätten till avdrag för realisationsförluster på optionsskuldebrev skulle begränsas (prop. 1984/85:97). Riksdagen har numera bifallit förslaget (SkU 27, rskr 141, SFS 1985:74). 1 den nyss angivna propositionen förklarade jag att jag avsåg alt efter remissomgången återkomma med förslag till lagstiftning på grundval av kapitalvinstkommitténs betänkanden och remissynpunkterna. Jag skall nu ta upp den frågan.

Kapilalvinstkommilténs förslag lill lagtext på området har i betänkandet Reavinst på optionslån bearbetats så att det omfattar även det tidigare förslaget beträffande konvertibla skuldebrev. Lagtextförslaget bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1. Remissbehandling har skett av kommitténs betänkanden. Förteckningar över remissinstanserna och sammanställningar av remissyttrandena bör tilläggas som bilaga 2 och 3. Som bilaga 4 bör fogas en redogörelse för gällande rätt på de aktiebolagsrätls-liga och skalterättsliga områdena. Redogörelsen ulgör en sammanfattning av kapitalvinslkommitiéns framställning i motsvarande delar i de nämnda delbeiänkandena. Innan jag går vidare vill jag också göra en precisering i terminologiskt hänseende. När beteckningen optionslån används i det följande åsyftas, om inte något annat direkt anges ett skuldebrev förenat med en optionsrätt som kan avskiljas frän skuldebrevet och omsättas separat.

2 Allmän motivering 2.1 Inledande synpunkter

Under senare år har aktiemarknaden kännetecknats av en kraftig expansion. Omsättningen på börsen har mångdubblats. En ny marknad för aktier i större familjeförelag - OTC-marknaden - har tillskapats. De nya finansieringsformer som fick sin civilrättsliga reglering under första hälften av 1970-talet - främst konverteringslån och optionslän - har i ökande utsträckning använts av förelagen för anskaffning av kapital.

Den utveckling som ägt rum belyser på ett slående sätt beskattningens avgörande betydelse för värdepappersmarknaden och för företagens möjligheter all anskaffa kapital pä denna marknad. Ändrade skattemässiga betingelser för aktieplaceringar bidrog till den starka allmänna kursuppgången på börsen. Ulan de nya förmånliga reglerna för vid sidan av börsen marknadsmässigl omsatta aktier torde dagens OTC-marknad inte ha kommit till stånd. Att beskattningen pä ett avgörande sätt styr marknaden och därmed företagens kapitalanskaffning framgår också med all önskvärd tydlighet av den emissionsverksamhet som förekommit när det gäller konverteringslån och optionslän under de senaste åren. Del saknas här anled-

Prop. 1984/85:193 22

ning all i detalj gå in på denna verksamhet. Redogörelser för dessa förhållanden har lämnats i kapitalvinstkommitténs betänkanden Reavinst på konvertibla skuldebrev och Reavinst på optionslån. Det räcker här med att konstalera att utgången i två förhandsbeskedsärenden i februari 1983 hos riksskatteverkeis nämnd för rättsärenden föranledde ett totalt stopp för emissioner av såväl konvertibler som optionslån samt att en väsentligen annorlunda bedömning av regeringsrätten i december 1983 i samma ärenden var den utlösande faktorn bakom emissioner pä ett totalt belopp överstigande 6 miljarder kr. under mindre än ett år. Sedan regeringen i början av december 1984 i en proposition till riksdagen föreslagit ett förbud för avdrag för förluster på skuldebrev utgivna i opiionslån har inga ytterligare emissioner ägt rum.

1 detta ärende är fråga om att ta ställning lill uttryckliga bestämmelser föl vinslbeskallningen av konvertibla skuldebrev och optionslån. Av vad jag nyss sagt kan den slutsatsen dras att en utgångspunkt för en sådan reglering bör vara att dessa finansieringsformer sins emellan och i förhällande till andra former av finansiering ges en så långt möjligt skatlemässigt likvärdig behandling. Uppnäs inte neutralitet i detla hänseende kommer valet av finansieringsform alt styras pä ett frän rationella ekonomiska utgångspunkter i övrigt omotiverat sätt.

När kapitalvinstkommitlén utformat sina förslag har arbetet bedrivits med just denna utgångspunkt. Kommittéförslagen, som jag inte nu i detalj skall redogöra för, innebär bl.a. att konvertibla skuldebrev och optionsrätter i ett optionslån skall likställas med aktier vid realisationsvinstbeskattning, att aktier som tecknas med utnyttjande av ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt skall anses anskaffade när skuldebrevet resp. optionsrätten förvärvades samt att optionsrätter skall utgöra en skattepliktig tillgäng vid förmögenhetsbeskattningen. De nu nämnda förslagen syftar alla till att så långt möjligt åstadkomma ett beskatlningsresultat som överensstämmer med det som uppkommer vid vanlig nyemission av aktier. Detta syfte har också förslaget frän kommittén om att emissionspriset vid en emission av ett optionslän skall fördelas pä skuldebrevet och optionsrätten och inte som enligt nuvarande praxis i sin helhet anses belöpa på skuldebrevet.

Av vad jag redan tidigare sagt framgår alt jag delar den principiella inställning till hur bestämmelserna bör utformas som kommittén givit uttryck för. Vid remissbehandlingen har också förslagen i allmänhet fått ett positivt bemötande. Ett antal instanser har i och för sig riktat invändningar mot olika detaljer i förslagen men likväl ställt sig positiva till uppläggningen i stort. Allvarliga betänkligheter mot en lagstiftning på grundval av kommitténs förslag har emellertid också framförts. Riksskatteverkets (RSV) uppfattning är den all förslagen beträffande optionslånen medför avsevärt merarbete för beskattningsmyndigheterna och kontrollproblem som är ytterst svåra att hantera. Länsstyrelsen i Göteborg framför liknande syn-

Prop. 1984/85:193 23

punkter. RSV framhåller särskilt att de nu aktuella kommittébetänkandena endast berör en del av kommiitéuppdraget. Verket ifrågasätter om inte en samlad översyn av realisationsvinstbeskattningen borde föregå ylteriigare lagreglering inom området.

Jag kan för egen del i mångt och mycket instämma i vad som framförts frän RSV och länsstyrelsen i Göteborg. Det aktuella området inrymmer en betydande komplexitet. En snabb utveckling pågår där nya finansieringsinstrument - vissa ulan särskild civilrättslig reglering - kommer till användning. Jag vill inte förneka att detta ger upphov till problem vid beskattningen. När beskattningsbestämmelser - som i det aktuella ärendet - skall utformas måste ofta svåra avvägningar göras mellan å ena sidan kravet på enkla och lätlillämpade regler och å andra sidan önskemålet om ett materiellt riktigt beskattningsresultat. All tillgodose det sistnämnda önskemålet är när det gäller realisationsvinstbeskattningen många gånger liktydigt med att åstadkomma en neutral skaltemässig behandling av olika värdepapper och finansieringsformer.

Jag vill här skjuta in ytleriigare några påpekanden av allmänt slag. En evig vinstbeskattning av värdepapper kommer alltid alt inrymma tekniska problem om beskattningen helt eller delvis ska bygga pä den verkliga vinsten vid en avyttring. Jag är fullt på del klara med att schabloner i större eller mindre utsträckning måste tillgripas för att underlätta den praktiska hanteringen. Jag är emellertid av fördelningspolitiska skäl inte beredd att förorda vare sig alt den eviga vinstbeskattningen av aktier och liknande egendom ersätts av en tidsbegränsad beskattning eller att vinstberäkningen helt frikopplas från den verkliga vinsten. Med det nu sagda har jag velat klargöra vilka allmänna förutsättningar som bör gälla för lagstiftningsarbetet inom området. Min uppfattning leder emellertid också till den slutsal-sen alt eventuella framtida ändringar i realisalionsvinstreglerna för aktier och liknande värdepapper inte kommer alt vara av sä ingripande slag att de i sig motiverar ett uppskov med lagstiftningsåtgärder beträffande konvertibla skuldebrev och optionslån.

Min bedömning av om en lagstiftning skall genomföras nu pä grundval av de aktuella kommittébetänkandena grundas sammanfattningsvis på följande.

Kommittéförslagen bygger pä en principiellt riktig grund för beskattningen av vinster på värdepapper. Området i sig kännetecknas av en stor komplexitet och snabba förändringar vilket gör det nödvändigt att eftersträva enkla regler samtidigt som grundläggande fördelningspolitiska önskemål sätter klara gränser för hur långt föreriklingssträvandena kan drivas. Det är slutligen angeläget alt det provisoriska avdragsförbud som gäller för förluster pä skuldebrev utgivna i optionslån kan upphävas så att finansieringsinstrumentet åter blir användbart.

Min slutsats blir den att övervägande skäl talar för att en lagstiftning bör genomföras nu och att denna kan grundas på förslagen från kapitalvinst-

Prop. 1984/85:193 24

kommittén. Jag vill här mot bakgrund av den nyss redovisade kritiken mol förslagen påpeka att kommittén också sökt tillgodose kravet på enkla regler. Det bör också tilläggas att jag i det följande i vissa delar kommer att avvika från betänkandeförslagen. Detla sker då bl.a. för att beakta de önskemål om enklare regler som framförts.

Innan jag närmare går in pä de olika förslagen skall jag något beröra en näraliggande fråga som helt nyligen lagils upp i en gemensam framställning från Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen. I framställningen behandlas aktieoptioner som saknar samband med emissioner av skuldebrev. En redogörelse lämnas för en planerad marknads-mässig omsättning av sädana optioner, vilket är en helt ny företeelse för svenska förhållanden. Enligt föreningarnas uppfattning innebär nuvarande skattemässiga behandling av dessa aktieoptioner ett hinder för en mera omfattande handel. 1 framställningen föresläs mot den bakgrunden alt vissa nya bestämmelser införs i KL. Del hemställs all lagstiftningsåtgärderna genomförs omgående och då lämpligen i samband med behandlingen av förslagen om oplionslänen.

Med anledning av framställningen vill jag framhålla följande. De aktieoptioner som berörs i framställningen är en nyhet i Sverige. Om, och i så fall vilka, ändringar i skallereglerna som kan vara påkallade för att underlätta denna optionshandel är jag för dagen inte beredd att la ställning till. Jag kan därför inte biträda yrkandet i framställningen om en omedelbar lagstiftningsåtgärd.

1 några remissyttranden över betänkandet Reavinst på opiionslån har vidare begärts vissa klarlägganden och ytterligare lagstiftningsåtgärder. Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att oklarhet föreligger när det gäller behandlingen av optionsrätter lill anställda. 1 den frågan vill jag endast framhålla att de särskilda bestämmelser som infördes föregående höst om undanlag frän förmänsbeskaltning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget inte är tillämpliga beträffande ett motsvarande förvärv av optionsrätter. Om en anställd förvärvar en optionsrätt alt teckna aktier i det egna företaget till förmånspris är denna förmän således i princip skattepliktig. Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att lågförtäntande reverser används som vederlagsform bl.a. vid aktieöverlålelser i syfte att framkalla realisationsförluster. Länsstyrelsen föreslår all sådana reverser i princip skall behandlas på samma sätt som skuldebrev i optionslån. Frågor kring beskattningen av räntebärande värdepapper i allmänhet kommer att behandlas i kapilalvinstkommilténs fortsatta arbete. I detta torde den fråga som länsstyrelsen tagit upp komma att ingå. Jag är mot den bakgrunden inte nu beredd all la ställning till länsstyrelsens förslag.

Prop. 1984/85:193 25

2.2 Beskattningen vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev

Mitt förslag: Ett konvertibelt skuldebrev skall vid avyttring beskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks överlag. Endast SHIO-Familjeföretagen och Aktiespararnas riksförbund fiamför en avvikande mening och förordar att beskattning skall ske enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom. KL för lös egendom.

Skälen för mitt förslag: Vid den reform av aktievinslbeskattningen som genomfördes år 1976 uttalade den dåvarande departementschefen att obligationer och liknande handlingar normall inte var föremål för samma långsiktiga värdestegring som aktier och ej heller omsattes i samma utsträckning. Det saknades därför anledning alt vid realisationsvinstbeskattningen jämställa dem med aktier. Departementschefen ansåg visserligen all de konvertibla skuldebreven intog en särställning genom alt värdet på dem i många fall kunde väntas stiga i samma mån som aktierna i det bolag som gett ut skuldebreven. Han fann emellertid att det då inte fanns tillräckliga skäl att föra in de konvertibla skuldebreven under aktievinstreglerna (prop. 1975/76: 180 s. 172).

Sedan är 1976 har förhållandena förändrats avsevärt på värdepappersmarknaden. Omsättningen har mångdubblats och ett flertal nya flnansie-ringsinstrument har kommit till användning.

Ett stort antal bolag har gett ut konverteringslån. Många sådana lån har inregistrerats på Stockholms fondbörs. Konverteringslånen har blivit en välkänd och allmänt accepterad finansieringsform.

De senaste årens utveckling har därför gett ett betydligt bättre beslutsunderlag för bedömningen av den skattemässiga behandlingen av de konvertibla skuldebreven än det som fanns år 1976. Del torde sålunda stå klart att värdeförändringarna på ett konvertibelt skuldebrev är i stort likartade med dem som bolagets aktie undergår. En placerare kan alltså genom innehav av ett konvertibelt skuldebrev tillgodogöra sig aktiens värdestegring. Även vid kursfall är värdeförändringen pä det konvertibla skuldebrevet och aktien likartad, i vart fall ned till en kurs motsvarande skuldebrevets inlösenbelopp. Värdeförändringarna på del konvertibla skuldebrevet styrs alliså i hög grad av kursen på bolagets aktie.

Till de erfarenheter som vunnits under den senaste tioårsperioden hör vidare att konverteringslån mestadels emitteras med företrädesrätt för bolagets aktieägare. Såväl bolaget som dess aktieägare torde därför uppfatta ett sådant lån som en direkt ersättning för en nyemission av aktier. Även

Prop. 1984/85:193 26

på marknaden torde ett konvertibelt skuldebrev uppfattas som ett nära substitut till en aktie.

Enligt min uppfattning talar de nu nämnda omständigheterna - värdeförändringarna på aktien och konvertibeln samt nyemissionskaraktären hos ett konverteringslån - klart för alt beskatta ett konvertibelt skuldebrev enligt aktievinstreglerna i 35 S 3 mom. KL. Jag finner det också uppenbart att en sådan beskattning av de konvertibla skuldebreven bäst tillgodoser den skattemässiga neutraliteten mellan nyemission och konverteringslån som finansieringsformer.

Som kapitalvinstkommittén och ett par av remissinstanserna framhållit finns del dock vissa skäl som talar för att även framdeles beskatta vinster på konvertibla skuldebrev enligt reglerna för lös egendom i 35 § 4 mom. KL. Jag tänker dä främst på det förhållandet all ett konvertibelt skuldebrev civilrätlsligt är ett skuldebrev och omfattar en fordringsrätt mol bolaget. Innehavaren kan välja all vid löptidens slut inlösa skuldebrevet och alltså avstå från konvertering. Ett annat sådant skäl är att det rena skuldebrevsvärdel hos konvertibler i vart fall vid emissionstillfället är större än aktievärdet. Från bl.a. dessa utgångspunkter kan hävdas alt konvertibla skuldebrev bör beskattas enligt samma regler som fordringsrätter i övrigt.

Enligt min mening bör emellertid de sist nämnda förhållandena inte tillmätas avgörande betydelse. Huvudsyftet med ett konverteringslån är i de flesta fall alt öka det emitterande bolagets aktiekapital. Man kan därför utgå frän att bolaget vid emissionen beräknat emissionskursen så att sannolikheten är hög för att innehavaren av ett konvertibelt skuldebrev verkligen kommer att finna det fördelaktigt att utnyttja sin konverteringsrätt. Enligt min uppfattning bör man normalt kunna utgå från delta förhällande. Den omständigheten all det konvertibla skuldebrevet även innefattar en fordringsrätl är därför i allmänhet av underordnat intresse. Vidare är det sä alt även om det rena skuldebrevsvärdet kan vara förhållandevis stort på ett konvertibelt skuldebrev sker värdeförändringen huvudsakligen på dess aklievärde. Slutligen gör den i allmänhet länga konverteringsliden att aktievärdet kan förväntas närma sig eller t.o.m. överstiga del rena skuldebrevsvärdet. Min slutsats blir därför att övervägande skäl talar för att jämställa konvertibla skuldebrev med aktier vid realisationsvinstbeskattningen.

Jag föreslår således att konvertibla skuldebrev skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL. I huvudsak innebär detta att hela vinslen vid en avyttring skall upptas till beskattning om innehavstiden understiger två år. Uppgår innehavsliden lill två år eller mera tas 40% av vinsten upp till beskattning. Någon ylteriigare minskning av den skattepliktiga delen av vinsten sker därefter inte oavsett innehavstidens längd.

Mitt förslag medför att den nuvarande skattefriheten för vinster efter fem års innehav upphör. Jag återkommer senare till frågan om eventuella särskilda bestämmelser för de konvertibla skuldebrev som ulgetts tidigare.

Prop. 1984/85:193 27

2.3 Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt till nyteckning

Mitt förslag: En optionsrätt skall vid avyttring beskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. kommunalskatlelagen.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har godtagit förslaget.

Skälen för mitt förslag: Optionsrätterna är vid emissionen knutna till särskilda optionsbevis, vilka omedelbart efter emissionen kan avskiljas frän skuldebreven. Optionsbevisen är löpande skuldebrev och kan därför cirkulera självständigt. Det är således nödvändigt att ange hur beskattningen av dem skall ske efter en avyttring.

Enligt rådande praxis kan en avyttring av en optionsrätt komma att beskattas på två olika sätt. Om endast optionsrätten överläts sker beskattningen enligt aktievinstreglerna i 35 S 3 mom. KL. Avser avyttringen däremot en unit, dvs ett skuldebrev sammanhållet med en optionsrätt, sker beskattningen enligt reglerna för övrig lös egendom i 4 mom. samma paragraf. Innehavaren av en unit kan således i mänga fall själv välja enligt vilka bestämmelser beskattningen skall ske.

Nuvarande praxis skapar osäkerhet och kan även ge upphov till skilda marknader för samma slag av optionsrätter. Enligt min mening är delta otillfredsställande. Avyttringar av samma slag av egendom bör beskattas enligt ett och samma regelsystem. Nuvarande ordning bör därför inte behållas för framtiden.

En optionsrätt berättigar innehavaren alt på vissa i förhand bestämda villkor teckna en aktie. Någon annan rättighet mot utställaren medför den inte. Dess värde är därför helt beroende av nyleckningsmöjligheten. Optionsrättens värde och värdeförändringar bestäms således helt av värdet och kursutvecklingen på aktien. Optionsrätten kan därför sägas vara identisk med en teckningsrätt till aktie, som endast utsträckts i tiden. På detta sätt uppfattas den också på marknaden. Teckningsrätter beskattas vid avyttring enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL. Enligt min uppfattning kan någon annan beskattningsmetod inte heller komma i fråga för optionsrätter. Även dessa bör således beskattas enligt aktievinstreglerna.

2.4 Fördelningen av emissionspriset

Mitt förslag: Emissionspriset för ett skuldebrev förenat med optionsrätt skall fördelas sä alt skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde och optionsrätten det resterande värdet.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitl.

Prop. 1984/85: 193 28

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom tvä tillstyrker att emissionspriset fördelas. Ett par instanser anser att fördelningen skall ske med ledning av skuldebrevels och optionsrättens respektive marknadsvärden. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län anser att hela emissionspriset skall hänföras till skuldebrevet.

Skälen för mitt förslag

Val av fördelningsmetod

Som jag tidigare nämnt kan opiionsbeviset skiljas från skuldebrevet. Båda dessa värdepapper kan alltså omsättas var för sig. Det är därför nödvändigt att ange hur emissionspriset i ett optionslån skall fördelas .

Fördelningen av emissionspriset ulgör endast en del av beräkningen av den vid realisationsvinstbeskattningen avdragsgilla anskaffningskostnaden. Ställningstagandet i den frågan får emellertid effekter i ett antal hänseenden varför jag funnit det nödvändigt att först diskutera den. Jag skall senare återkomma till övriga bestämmelser om beräkning av anskaffningskostnaden. Det kan här anmärkas att motsvarande problem inte uppkommer vid emissioner av konverteringslån som inte också omfattar optionsrätter. Det beror på att konverteringsvillkorel — som mycket liknar en optionsrätt - inte är avskiljbart från skuldebrevet. Någon uppdelning av konvertibelns pris blir därför aldrig aktuell.

Jag tar först upp frågan om en verklig fördelning bör göras eller om nuvarande ordning, som innebär att någon egentlig fördelning inte görs, bör beslå.

Jag vill inledningsvis erinra om att jag i prop. 1984/85: 97 preliminärt tagit ställning mol nuvarande praxis. Jag anförde då (s.9) att det nuvarande rättsläget i fråga om emissionsprisets fördelning inte borde bestå i ett framtida system för beskattningen av optionslån.

1 praxis tillämpas nu den metoden att hela emissionspriset tillförs skuldebrevet. Ingen del därav anses falla på optionsrätten. Motiven för denna fördelning är dels att bolaget kan anses ha lånat en summa som motsvarar emissionspriset, dels att bolagen i sin redovisning hänför hela priset till ett skuldkonto. De remissinstanser som förordar denna fördelningsmetod gör emellertid detta från en annan utgångspunkt, nämligen den att metoden är enkel att tillämpa för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter. Problemet med de realisationsförluster som metoden leder till vill dessa remissinstanser lösa med ett permanent avdragsförbud för sädana förluster.

Sedan förslaget i prop. 1984/85:97 om begränsning i avdragsrätten för förluster på skuldebrev utgivna i optionslån las fram har, såvitt är mig bekant, inga nya optionslån ulgetts eller aviserats. Det är tydligt att av-dragsförbudet gör att optionslånen inte längre är ekonomiskt attraktiva. För bolagen är det främst den låga räntesatsen på skuldebreven som gör optionslånen fördelaktiga. Enligt min mening är det inte troligt att bolagen

Prop. 1984/85:193 29

är villiga all höja räntesatserna pä optionslånen för all pä sä sätt kunna eliminera verkan av avdragsförbudet. 1 det nu rådande läget väljer bolagen med stor sannolikhet en annan finansieringsform än optionslån för all täcka sina kapitalbehov. Del torde slå klart att ett permanent avdragsförbud av det slag som nu tillfälligt råder skulle förhindra vidare emissioner av optionslän. En sådan utveckling är enligt min uppfattning inte önskvärd. Bolagen bör kunna utnyttja de civilrätlsligt tillåtna formerna för kapitalanskaffning. Det är därför viktigt att valet av finansieringsform sä långt möjligt görs oberoende av skattekonsekvenserna för bolagen eller långivarna. Det nu gällande avdragsförbudel är inte förenligt med ett sådant synsätt.

Slutsatsen av vad jag nu anfört blir därt"ör att avdragsförbudet måste hävas. Avsikten har också varit att förbudet skulle gälla kortast möjliga tid.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skulle ett delvis bibehållande av avdragsförbudel kunna vara ett alternativ. Länsstyrelsen föreslär att förlusterna på skuldebreven skulle få kvittas endast mot vinster på samma slags värdepapper. Del föreligger emellertid en betydande risk för att ett sådant avdragsförbud fortfarande gör optionslånen ekonomiskt oait-raktiva samtidigt som lagstiftningen kompliceras.

Om hela emissionspriset hänförs lill skuldebrevet uppgår föriusten erfarenhetsmässigt till 20-30% av det nominella värdet vid en försäljning av skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Enligt min uppfattning gör detta att endast alternativet med full kvitlningsrätl år realistiskt. Jag är emellertid inte beredd att acceptera att den tidigare situationen med avdragsrätl för fiktiva realisationsförluster återuppstår.

Den kritik som riktats mot förslaget om en verklig fördelning av emissionspriset och de alternativ som därvid framförts anser jag inte ha sådan tyngd att de föranleder mig all frångå mitt preliminära ställningstagande i frågan i prop. 1984/ 85:97. Jag avvisar alltså tanken på en kodifiering av nuvarande praxis att hänföra hela emissionspriset till skuldebrevet.

I fråga om vilken fördelningsmetod som bör ligga till grund för lagstiftningen gör jag följande bedömning.

De remissinstanser som förordar proportionell fördelning på grundval av skuldebrevets och optionsrättens respektive marknadsvården (B-metoden) framhåller i första hand all metoden används i skattepraxis vid fördelning av en gemensam köpeskilling. De anser att metoden är den principiellt riktiga och all en ny fördelningsmetod bör införas endast om starka skäl talar för det.

Enligt min uppfattning bör betydelsen av nyss nämnda fördelningsprincip inte överdrivas. Att den kommit till användning beror i de flesta fall på all något annat alternativ inte funnits tillgängligt och att sakliga skäl inte motiverat en annan fördelning. Så är t.ex. fallet vid försäljning av en del av en fastighet. Några egentliga marknadsvärden på en fastighets olika delar

Prop. 1984/85:193 30

finns sällan. Proportioneringen sker därför i allmänhet med ledning av olika delvärden av fastighetens totala taxeringsvärde.

Den situation som nu föreligger är delvis annorlunda. Skuldebrevet får regelmässigt omedelbart efter emissionen ett marknadsvärde som med mycket små variationer uttrycker det pris som en kapitalplacerare är villig att betala för skuldebrevet. Vidare finns noggranna och allmänt accepterade metoder för teoretisk beräkning av ett skuldebrevs värde. Detta kan därför lätt beräknas. Oavsett om detla sker genom avläsning av det faktiska marknadsvärdet eller genom en teoretisk beräkning kan värderingen ske i nära anslutning till emissionen.

En fördel med den av kapitalvinstkommitlén förordade metoden att åsätta skuldebrevet dess marknadsvärde (C-metoden) är att endast ett marknadsvärde behövs, nämligen skuldebrevets. För tillämpning av B-metoden är det nödvändigt att också ha vetskap om optionsrättens marknadsvärde. Även om noteringar finns på ett flertal optionsrätter är dessa ibland osäkra på grund av låg omsättning. Optionsrätters marknadsvärde kan i allmänhet inte heller avläsas förrän en lid gått efter emissionen. Jag vill tillägga all del heller inte är möjligt att teoretiskt beräkna optionsrättens värde med någon större grad av säkerhet.

I sammanhanget vill jag särskilt framhålla att kapitalvinstkommmitténs förslag om emissionsprisets fördelning är grundad på en ekonomisk analys av de för optionslånen tillämpade villkoren. Metoden ger skuldebrevet ett riktigt värde vilket inte blir fallet med B-metoden. En fördelning enligt C-metoden har också den fördelen att ofta varken vinst eller förlust uppkommer vid en avyttring av skuldebrevet i anslutning lill emissionen. Eftersom sådana avyttringar är mycket vanliga anser jag att denna följd av en fördelning enligt C-metoden är en fördel för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter.

En fördelning enligt B-metoden leder regelmässigt till att en realisationsvinst uppstår vid en försäljning av skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Detta förhållande kan leda till rubbningar av den skattemässiga neutraliteten mellan optionslån och andra finansieringsformer.

Vid en fördelning enligt C-metoden kommer optionsrättens anskaffningsvärde för en i emissionen deltagande aktieägare att bli indirekt bestämt av marknadsvärdet pä skuldebrevet. Värdet kommer således inte att bestämmas av marknadsvärdet på optionsrätten. Jag vill emellertid betona att vid emissioner där emissionprisei understiger unitens marknadsvärde - vilka är de vanligast förekommande i Sverige - inte heller B-metoden ger optionsrätten ett "rikligt" värde. Båda fördelningsmeloderna medför att optionsrätten kommer att åsätias ett värde som understiger dess marknadsvärde. Detta är emellertid naturligt vid en sådan emission och direkt jämförbart med vad som gäller för teckningsrätter vid nyemissioner. Om optionslånet emilteras lill sitt marknadsvärde ger de båda nu diskuterade fördelningsmetoderna i princip samma resultat. Jag kan inte finna att en

Prop. 1984/85:193 31

fördelning enligt metod B i delta avseende är att föredra jämfört med en fördelning enligt metod C.

Sammanfattningsvis gör jag följande bedömning. Såväl önskemålet om en neutral skaltemässig behandling av olika finansieringsformer som lill-lämpningsskäl lalar för C-metoden. Detta bör tillmätas avgörande betydelse. All C-metoden innefattar en annan fördelningsprincip än den i beskattningssammanhang gängse kan inte uppväga de fördelar som är förenade med metoden. Enligt min uppfattning talar övervägande skäl för metod C. Jag föreslär således att emissionspriset vid en emission av ett optionslån skall fördelas så att skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde och optionsrätten tillförs det överskjutande värdet. Skulle marknadsvärdet på skuldebrevet i något fall överstiga emissionspriset skall hela priset hänföras till skuldebrevet. Jag vill tillägga alt fördelningen skall gälla för alla slag av skuldebrev som kan förekomma i ett optionslän, alltså även för konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis som ingår i ett opiionslån.

Bestämning av marknadsvärdet

Det är skuldebrevets marknadsvärde vid förvärv, som sker genom teckning, som skall fastställas. Teckningen pågår under en kort tidsperiod, vanligtvis ej överstigande en månad. Vid de hittills företagna emissionerna av optionslän torde det övervägande antalet av emissionsdellagarna ha sålt skuldebrevet omedelbart efter teckningen. I vissa fall har emissionsbanken åtagit sig att försälja skuldebrevet på marknadsmässiga villkor för långivarens räkning i anslutning till emissionen. Härigenom har inom den korta tidsperiod som teckningen pågår marknadsvärden noterats för skuldebreven. Ett sådant värde har således kunnat avläsas i anslutning till emissionen.

Det finns anledning att anta att längivarna mycket ofta även vid framlida emissioner av optionslån kommer att avyttra skuldebrevet i omedelbar anslutning till emissionen. De flesta aktieägare torde endast vara intresserade av optionsrätten. Den binder i motsats till skuldebrevet ett förhållandevis litet kapital och ger dessutom delaktighet i en eventuell värdestegring pä aktien. Enligt min bedömning torde därför faktiska marknadsvärden för skuldebreven med stor sannolikhet att kunna avläsas i anslutning till emissionen även framdeles. Alternativet med ett teoretiskt beräknat värde har fördelen att del kan fastställas redan vid leckningstidens början. Den som tecknar länet kan således i ett myckel tidigt skede överblicka konsekvenserna av olika alternativ och planera sina åtgärder utifrån klara förutsättningar. Emellertid påverkas ett skuldebrevs värde av många olika faktorer. De viktigaste av dem är visserligen enkla att utpeka men ytterligare ett stort antal omständigheter kan påverka värdet. Jag anser det inte möjligt att i författningstexten med tillräcklig noggrannhet precisera hur en teoretisk beräkning av marknadsvärdet skall ske. En sådan beräkning mäste därför göras enligt en förenklad modell. Därmed ökar risken avsevärt för

Prop. 1984/85:193 32

alt ett pä så sätl beräknat värde inte obetydligt kommer alt avvika från det faktiska marknadsvärdet. Under alla förhållanden ger användning av det faktiska marknadsvärdet en mera korrekt fördelning av emissionspriset. Dessa omständigheter anser jag avgörande vid valet mellan faktiskt marknadsvärde och ett på teoretisk väg beräknat värde. Jag förordar alltså användning av faktiska marknadsvärden.

Vid avyttring eller inlösen av skuldebrevet utgör marknadsvärdet avdragsgill anskaffningskostnad. Detla värde måste bestämmas för varje skallskyldig som deltar i länet oavsett om han överlåter skuldebrevet eller ej. Enligt min uppfattning kan det inte komma i fråga att den skattskyldige själv skall förebringa utredning om marknadsvärdet. En större enhetlighet i bedömningen måste eftersträvas. Det kan därför ifrågasättas om inte RSV borde utfärda bindande föreskrifter om marknadsvärden i förekommande emissioner. Även här är emellertid förhållandena så komplexa all den vägledning som i sä fall måste ges knappast kan precieras i författningstext. Jag ser därför inget annat realistiskt alternativ än att RSV, efter ansökan av de emitterande bolagen, utfärdar anvisningar om emissionsprisets fördelning. Detla är en praktisk lösning som ger möjligheter alt la skälig hänsyn lill alla de olika faktorer som i det enskilda fallet kan påverka marknadens värdering av ett skuldebrev.

RSV skall enligt sin instruktion genom bl.a. anvisningar främja en riklig och enhetlig tillämpning av gällande föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Beträffande realisationsvinstbeskattningen av värdepapper brukar verket utfärda anvisningar om del sökande bolagets aktier är börsnoterade eller föremål för liknande notering. Anvisningar på optionslåneområdet bör ges av RSV i samma utsträckning som nu gäller i andra värdepappers-frågor. Det ankommer på verket att avgöra om anvisningar skall utfärdas eller ej. 1 de fall anvisningar inte begärs eller ej utfärdas får det på vanligt sätt ankomma på den skatiskyldige att i sjålvdeklarationen förebringa utredning om sina anskaffningsvärden. 1 klarhetens intresse vill jag framhålla att det här är fråga om anvisningar till ledning för taxeringen och inte om bindande föreskrifter.

I många fall noteras de störte aktiebolagens skuldebrev officiellt på fondbörsen. Omsättningen av dem är dock i allmänhet liten och del kan i vissa fall dröja en avsevärd tid innan en sådan notering finns. De flesta skuldebrev som avyttras av deltagarna i en emission i anslutning till denna torde säljas direkt via emissionsbanken lill institutionella placerare. Vetskap om marknadsvärdet finns dä hos det emitterande bolaget och emissionsbanken men kan däremot vara svår att erhålla för utomstående. Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag det inte bara lämpligt ulan också nödvändigt all bolagen till sina ansökningar fogar utredning om marknadsvärdet. Utredningen bör omfatta den tidsperiod som erfordras för alt marknadsvärdet med rimlig grad av säkerhet skall kunna avläsas. Hur lång liden skall vara kan inte generellt anges. Tidsperioden fär bedömas med

Prop. 1984/85:193 33

hänsyn till de föreliggande omständigheterna i det enskilda fallet. Ofta kan marknadsvärdet avläsas i omedelbar anslutning lill all handeln i skuldebrev påbörjas. I inget fall torde en längre period än en månad vara behövlig. Marknadsvärdet kommer att vara av betydelse under lång tid efter emissionstidpunkten. På grund härav bör endast ett värde anges i anvisningen som anskaffningsvärde och delta även om olika marknadsvärden noterats, t.ex. under olika dagar under den aktuella tidsperioden. Ett medelvärde bör sålunda anges i anvisningen på samma sätt som nu sker när anvisningar ges för värderingen av exempelvis inköpsrätter. Vad jag nu sagt innebär alltså alt jag anser att endast ett marknadsvärde bör anges även om t.ex, marknadsräntan ändrats under en pågående emission och skuldebrevets marknadsvärde därför ändrats.

Optionsrättens värde bestäms indirekt av marknadsvärdet på skuldebrevet som skillnadsbeloppet mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. Även optionsrättens värde bör givelvis anges i anvisningen.

Skulle flera optionsrätter förekomma i samma unit måste en fördelning av nyss nämnda skillnadsbelopp ske dem emellan. I den frågan gör jag följande bedömning.

I Sverige emitteras optionslån i allmänhet med företrädesrätt för aktieägarna. Därvid tillämpas nyemissionsvillkor, vilket innebär alt emissionspriset understiger marknadsvärdet på de utgivna värdepapperen. Eftersom skuldebrevet skall åsätias sitt marknadsvärde faller hela övervärdet på optionsrätterna. Enligt min uppfattning medfördetia förhållande att del mest kortekta resultatet erhålls om fördelningen sker med ledning av optionsrätternas resp. marknadsvärden. För bestämning av dessa marknadsvärden bör de principer, som jag tidigare redovisat för skuldebrevens del tillämpas sä långt som möjligt. Det kan dock visa sig nödvändigt alt utsträcka tidsperioden under vilken marknadsvärdena avläses, Å andra sidan bör i delta fall de noterade värdena kunna användas i större utsträckning.

Vad jag nu sagt tar i första hand sikte på emissioner som görs av börsbolag eller bolag vars aktier omsätts marknadsmässigl vid sidan av fondbörsen. När optionslån ges ul av sädana bolag följer regelmässigt en omsättning av skuldebrev och optionsrätter. Om ett optionslän ges ut av eti renodlat familjeförelag, t.ex. vid en riktad emission till en utomstående intressent, torde i allmänhet några konstaterbara marknadsvärden inte framkomma. Även i ett sådant fall finns emellertid ett behov av alt fastställa ett marknadsvärde på skuldebrevet för att möjliggöra en uppdelning av emissionspriset. 1 den situationen blir man hänvisad lill att utifrån formell ränta och löptid på lånet genom en teoretisk beräkning bestämma skuldebrevets värde vid leckningslidpunklen. 1 sådana fall torde det inte föreligga något behov av anvisningar från RSV.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193

Prop. 1984/85:193 34

2.5 Beskattningen vid avyttring av skuldebrev utgivna i optionslån

Mitt förslag: Ett skuldebrev utgivet i ett optionslän skall vid avyttring i likhet med vad som f.n. gäller beskattas enligt reglerna för övrig lös egendom i 35 § 4 mom. kommunalskatlelagen.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Beskattningen skall ske enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Ett antal remissinstanser avstyrker dock förslaget. Några av dem anser alt den förutsebara värdestegringen på underkursskuldebrevet skall räntebeskattas. Vissa remissinstanser anser det vara en stor nackdel all endast skuldebrev utgivna i optionslån skall beskattas enligt 35 § 3 mom. KL medan övriga skuldebrev - bortsett frän de konvertibla skuldebreven - skall beskattas enligt 4 mom, samma paragraf. Dessa remissinstanser framhåller att det i princip inte finns någon skillnad på skuldebrev utgivna i opiionslån sedan oplionsbevisen avskiljts och övriga skuldebrev.

Skälen för mitt förslag: En följd av valet av metod för fördelningen av emissionspriset blir alt skuldebrevet i ett optionslån ur långivarens synvinkel förvärvas lill underkurs i förhållande lill skuldebrevets nominella värde. Villkoren i företagna emissioner av optionslån har varit sädana att underkursen oftast uppgått till 20-30% av nominellt skuldebrevsvärde. Vid löptidens slut inlöses skuldebrevet av bolaget till nominellt belopp. Frågan uppkommer därför om hur denna värdestegring och annan värdeförändring på skuldebreven skall beskattas.

Rådande praxis torde innebära följande. Värdeförändringar på skuldebrev beskattas normall som realisationsvinst efter en avyttring. 1 vissa fall har dock förändringar i kapitalvärdet på skuldebrev ansetts utgöra ränta (se t.ex. RÅ 1969 Fi 1396, RÅ 1972 ref 51 och RÅ 82 Aa 152). Å andra sidan beskattas värdeförändringar pä skuldebrev, som ulgetts lill parikurs men där kursen sedan sjunkit, enligt realisationsvinstreglerna. För vissa typer av skuldebrev — bankcertifikat, statsskuld växlar och skattkammarväxlar - följer av särskild lagstiftning (41 e§ KL) att alla värdeförändringar behandlas som ränta.

Nuvarande praxis för beskattning av realiserade värdeförändringar på olika slag av skuldebrev är ulan tvivel svåröverblickbar. Uppkomsten av en penningmarknad i början av 1980-talet och nya typer av finansieringsinstrument har ylteriigare komplicerat beskatlningssitualionen.

Kapiialvinstkommittén har föreslagit alt alla värdeförändringar på skuldebrev utgivna i optionslån bortsett från upplupen formell ränta skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. För-

Prop. 1984/85:193 35

slaget har mött relativt stark kritik från remissinstanserna. Enligt min mening finns visst fog för kritiken, främst av det skälet att endast ett visst slag av skuldebrev skall omfattas av nya regler medan andra likartade typer av skuldebrev lämnas utanför.

Enligt sina direktiv skall kapitalvinstkommittén bl.a. se över beskattningsreglerna på skuldebrevsområdel. Kommittén skall också utreda gränsdragningen mellan realisationsvinst och ränta i vissa fall. Enligt vad jag inhämtat har kommittén påbörjat arbetet med dessa frågor. Ett betänkande med förslag till nya regler om skuldebrevsbeskattningen kan förväntas under våren 1986.

Det sagda leder lill den slutsatsen att det inte är lämpligt att nu ändra reglerna för beskattningen av värdeförändringar på endast de skuldebrev som utges i optionslån. Samtidigt saknas underiag för en lillföriitlig bedömning av hur värdeförändringar på andra slag av skuldebrev bör beskattas. Jag år av det skälet inte heller beredd att nu föreslå ändringar i gällande regler för skuldebrevsbeskatlningen i övrigt. Jag vill tillägga att jag också ser det som en fördel alt kapitalvinstkommittén härigenom ges bättre möjligheter för en förutsättningslös prövning av beskattningsreglerna pä hela skuldebrevsområdet.

Avslutningsvis vill jag i klarhetens intresse göra ytterligare ett påpekande, Mitl ställningstagande i den nu aktuella frågan får inte uppfattas så att jag lar avstånd frän kommitténs principiella uppfattning om beskattningen av värdestegringen pä ett skuldebrev utgivet i ett opiionslån. Tvärtom är jag av samma mening som kommittén på den punkten. Jag avser därför alt pä nytt la upp frågan sedan kommittén avlämnat sitt förslag till beskattningsregler för skuldebreven.

2.6 Beskattningen vid avyttring av företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslån

Mitt förslag: Företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslän skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35S 3 mom. kommunalskatlelagen.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt förslaget.

Skälen för mitt förslag: Konverterings- och optionslån kan emitteras såväl med företrädesrätt för aktieägarna som ulan sådan rätt. Det är också möjligt att utge lån där annan än aktieägare i bolaget fär företrädesrätt att teckna. Enligt 5 kap 2§ aktiebolagslagen (1975: 1385) har emellertid aktieägarna - vid emissioner som sker mot vederlag i pengar - företrädesrätt

Prop. 1984/85:193 36

att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt.

Som framgår av lydelsen av bestämmelsen i aktiebolagslagen hänför sig företrädesrätten civilrätlsligt till skuldebrevet. Frågan är nu hur dessa företrädesrätter skall infogas i regelsystemet för beskattning av realisationsvinster.

Såvitt avser företrädesrätten att teckna ett konvertibelt skuldebrev är situationen okomplicerad. Som jag tidigare anfört skall ett konvertibelt skuldebrev vid avyttring beskattas enligt aktievinstreglerna. Det är därför naturiigt att också företrädesrätten att teckna ett sådant skuldebrev skall beskattas enligt de bestämmelserna . Därigenom uppnås även överensstämmelse i beskattningen mellan denna företrädesrätt och en teckningsrätt till aktie.

När det sedan gäller företrädesrätten att teckna ett optionslån är lägel något annorlunda. Del beror på att teckningen i ett opiionslån avser en unit bestående av ett skuldebrev och en optionsrätt. Eftersom jag har föreslagit att skuldebrevet i ett sådant lån vid avyttring skall beskattas enligt reglerna för övrig lös egendom i 35 § 4 mom. KL kan det hävdas att också företrädesrätten borde beskattas enligt samma bestämmelser. Kommittén har emellertid i belänkandet Reavinst på optionslån pä ett övertygande sätl visat att företrädesrättens värde uteslutande beror pä optionsrätten (se sid 68-70 och 91-93 i betänkandet) och mot den bakgrunden föreslagit att företrädesrätten i skattehänseende även knyts till optionsrätten.

Jag biträder förslaget att företrädesrätten i skattehänseende bör knytas till optionsrätten. Som en följd av detta finner jag det naturligt alt beskattningen av företrädesrätten skall ske pä samma sätt som gäller för optionsrätlen. Mitt förslag är således att företrädesrätten att teckna ett optionslån skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. Härigenom uppnås skaltemässig neutralitet i behandlingen av de tecknings- och företrädesrätter som kan förekomma i olika slag av aktieemissioner.

2.7 Beskattningskonsekvenser när en företrädes-, konverterings- eller optionsrätt utnyttjas

Mitt förslag: Utnyttjande av en företrädes-, konverterings- eller optionsrätt skall inte medföra realisationsvinstbeskattning.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan tillstyrker förslaget.

Prop. 1984/85:193 37

Skälen för mitt förslag: När en innehavare av en teckningsrält utnyttjar denna för förvärv av en ny aktie i del emitterande bolaget utlöser förvärvet inte någon realisationsvinstbeskattning. Denna regel är inte alldeles självklar. Ett förvärv av aktier genom teckning med stöd av en teckningsrätt kan jämföras med ett byte. Byte är ett oneröst fång vilket normalt medför realisationsvinstbeskattning. Regeln är dock både enkel och praktisk. Den är också logisk med hänsyn till att aktieägaren vid en nyemission endast bereds möjlighet att behålla sin andel i bolaget. Samma ordning bör därför gälla för företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslän. Del finns nämligen ingen anledning att utnyttjandet av en företrädesrätt skatlemässigt skall behandlas på annat sätt än en teckningsrätt eftersom konverterings- och optionslån i avgörande hänseenden kan jämställas med nyemission.

En optionsrätt att teckna eller köpa en aktie anses utslockna när den utnyttjas. Inte heller då utlöses någon realisationsvinstbeskattning. Del är däremot fallet vid utnyttjandet av en konverteringsrätt. Ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev lill en aktie realisationsvinstbeskattas alltså enligt nu gällande praxis.

Som tidigare framgått är det min uppfattning att de skalterättsliga reglerna bör utformas så att de nya finansieringsformerna kan utnyttjas i enlighet med de syften som ligger bakom den civilrätlsliga lagstiftning genom vilken de tillskapades. Jag anser alt nuvarande praxis vid konverteringar ulgör ett hinder för ett rationellt utnyttjande av de konvertibla skuldebreven som finansieringsalternativ. Härtill kommer att syftet med konverteringsrätten är detsamma som med optionsrätlen, nämligen att ge innehavaren av rätten möjlighet all förvärva en aktie. Som en konsekvens av vad jag nu anfört bör följa att en konvertering i realisationsvinsthänseende jämställs med ett utnyttjande av en optionsrätt. Jag föreslår således att ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev till en aktie inte skall föranleda realisationsvinstbeskattning. Delsamma bör givetvis gälla om en optionsrätt utnyttjas för teckning av en aktie.

2.8 Beräkning av innehavstid

Mitl förslag: Innebörd	en av reglerna om anskaffningstidpunkt anges i		nedanstående uppställning.
Värdepapper 1 Företrädesrätt	Aktieägare moderaktiens förvärvsdag	Annan a) företrädesrätt dagen för köpeavtalet	skaltskyldig med b) konvertibelt skuldebrev	inköpt c) optionsrätt
2 Konvertibelt skuldebrev		dagen för förvärvet av företrädesrätten	dagen för köpeavtalet	"
3 Skuldebrev utgivet i ell opiionslån	dagen för teckningen av lånet	dagen för teckningen av lånet		—
4 Optionsrätt a) lill nyteckning	moderakliens förvärvsdag	dagen för förvärvet av företrädesrätten	-	dagen för köpeavtalet
b) till köp av aktie	dagen för teckningen av länet		-	"
5 Ny aktie i a) via konvertibelt skuldebrev	moderaktiens förvärvsdag'	"	dagen för förvärvet av det konvertibla skuldebrevet	-
b) via optionsrätt till nyteckning			"	dagen för förvärvet av optionsrätten
c) via optionsrätt till köp av aktie	dagen för teckningen av lånet		-
' gäller ej utbyte som	skett före den 1 juli 1985.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RSV och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker förslaget eller lämnar det ulan erinran. RSV anser att reglerna är för svåröverskådliga och förordar en markant ökning av antalet schabloner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill behälla nuvarande ordning.

Skälen för mitt förslag: Med innehavstid förstås tiden frän den dag dä egendomen förvärvades till den dag då avtal träffas om dess avyttring. Vid beräkning av skattepliktig realisationsvinst är innehavstiden av avgörande betydelse. Innehavstidens längd påverkar nämligen storleken av den skattepliktiga realisationsvinsten. Avyttras egendom som skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL skall hela vinsten tas upp till beskattning om innehavstiden understiger två år. Om innehavsliden är tvä är eller längre beskattas 40% av vinsten.

Skall egendomen beskattas enligt reglerna för övrig lös egendom i 35 § 4 mom. KL gäller likaledes att hela vinsten är skattepliktig om innehavstiden är kortare än två år. Är innehavsliden två är eller längre men kortare än fem år bestäms skattepliktig vinst enligt en fallande skala. Vinsten blir skattefri orh egendomen innehafts fem är eller längre.

Prop. 1984/85:193 39

Vid beräkning av realisationsföriust gäller samma regler för bestämning av innehavstid som vid vinstberäkningen.

Att bestämma dagen för avyttringen vållar knappast några problem. Som jag tidigare nämnt anses avyttringsdagen vara den dag då bindande avtal om överlåtelse av egendomen ingås. Däremot är det inte i alla fall lika klart hur anskaffningstidpunkten skall bestämmas. Det är därför nödvändigt att relativt ingående behandla den frågan. Inledningsvis tar jag upp de bestämmelser som anknyter lill 35 § 3 mom. KL.

Mitt förslag bygger på de i praxis utarbetade reglerna om beräkning av anskaffningstidpunkt vid nyemission av aktier. Förslaget är utarbetat med hänsyn lagen lill de många olika överlåtelsesilualioner som kan förekomma vid avytlring av de värdepapper som nu är aktuella. Till grund för bestämmelserna om anskaffningstidpunkt ligger mina förslag om dels att företrädesrätten att teckna ett optionslån i skattehänseende skall anses knuten till optionsrätten, dels att utnyttjande av en företrädesrätt, ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. Den aktieägare som deltar i en emission kan därigenom via företrädesrätten härleda sin konvertibel eller optionsrätt tillbaka till den aktie från vilken företrädesrätten att delta i lånet härrör (moderaktien). Anskaffar han en ny aktie genom att utnyttja konverlerings- eller optionsrätten kan han på samma sätt härleda förvärvet av aktien tillbaka lill moderaktien via konverterings- eller optionsrätten och företrädesrätten. Avyttrar aktieägaren ett av de nu nämnda värdepapperen bestäms dess anskaffningstidpunkt av moderaklien. Skulle denna aktie vara förvärvad genom ett benefikt fång får han gä tillbaka lill tidpunkten för närmast föregående onerösa fång.

Om en skaltskyldig deltar i en emission utan företrädesrätt, t.ex. vid en riktad emission, bör anskaffningstidpunkten bestämmas lill dagen för teckningen. Detta överensstämmer med gällande rätt.

Förvärvar den skattskyldige ett av de nu aktuella värdepapperen genom köp blir dagen för köpet anskaffningstidpunkt. Även vid ett sådant förvärv bör gälla att anskaffningstidpunkten får överföras lill ett genom teckning eller konvertering förvärvat värdepapper. Jag kan illustrera det nu sagda med ett exempel. Anlag att en skattskyldig köper en företrädesrätt att delta i ett optionslån och att han utnyttjar rätten till teckning. Han får då en optionsrätt. Antag vidare att han utnyttjar optionsrätten och tecknar en aktie, som han sedan avyttrar. Hans anskaffningstidpunkt för aktien skall dä räknas tillbaka till dagen för inköpet av företrädesrätten. Resultatet blir detsamma om företrädesrätten i stället hade gällt ell konverteringslån.

Jag har tidigare föreslagit att utnyttjandet av företrädes-, konverterings-och optionsrätter inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. 1 konsekvens med detla föreslår jag alltså att ingen anskaffningstidpunkt skall knytas lill ett sådant tillfälle. Karaktäristiskt för regelsystemet är således att ingen anskaffningstidpunkt är så att säga fristående. Ingen anskaffningstidpunkt anknyts till de tillfällen då företrädes-, konverterings- och optionsrätter utnyttjas för sina resp. ändamål. Härigenom skiljer sig förslå-

Prop. 1984/85:193 40

get från nuvarande praxis, som t.ex. innebär att en via optionsrätt förvärvad aktie anses anskaffad vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten. När rätten utnyttjas för nyteckning anses den utslockna och någon realisationsvinstbeskattning utlöses inte. Anskaffningstidpunkten blir således bestämd till en fristående tidpunkt i detta fall.

RSV och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att de regler jag redogjort för blir alltför komplicerade. Länsstyrelsen förordar att anskaffningstidpunkten för en via optionsrätt förvärvad aktie skall bestämmas till dagen för utnyttjandet av optionsrätten, dvs en kodifiering av gällande praxis. Däremot godtar länsstyrelsen förslaget i den del det rör konvertibla skuldebrev. Länsstyrelsen framhåller att reglerna därigenom blir enklare att tillämpa. RSV förordar schablonregler i större utsträckning när del är fråga om att bestämma anskaffningstidpunkter.

De av mig föreslagna bestämmelserna bygger på nyemissionsreglerna vilket jag anser vara en naturiig utgångspunkt eftersom en emission av ett konverlerings- eller optionslän kan användas som ett alternativ till en nyemission. Anknytningen till nyemissionsreglerna anser jag har gjorts pä enklast tänkbara sätt. Jag är dock medveten om att reglerna om anskaffningstidpunkt för optionsrätter till köp av aktier, vilka jag senare skall återkomma till. komplicerar systemet något. Å andra sidan ingår även bestämmelserna om beräkning av anskaffningskostnad som en naturlig del i det av mig föreslagna regelsystemet. Detta bildar därför en enhet ur vilken ingen regel kan brytas ut ulan all systemets logiska uppbyggnad går föriorad. Enligt min uppfattning leder länsstyrelsens förslag inte till någon förenkling jämfört med mitt förslag. Jag kan heller inte finna att RSV:s förslag om ytleriigare schabloner leder till en bättre lösning.

Konvertibla skuldebrev och optionsrätter är aktieliknande handlingar. Deras värde bestäms i hög grad av kursen pä bolagets aktie. Vid innehav av ell konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt får den skattskyldige därför del av aktiens värdestegring. Omvandlas skuldebrevet eller optionsrätten lill en aktie övergår i princip värdestegringen till aktien. Med hänsyn till detta anser jag det felaktigt att räkna innehavsliden på aktien från den dag dä konverterings- eller optionsrätten utnyttjades. I vissa fall skulle därigenom värdestegringen bli fullt beskattad under en tväårsperiod trots att den före utbytet/nyteckningen endast skulle ha beskattats till 40%. Delta är inkonsekvenl och rubbar neutraliteten i beskattningen av olika finansieringsformer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har även anfört alt regeln om anskaffningstidpunkt för en via optionsrätt förvärvad aktie kan vålla komplikationer vid utnyttjande av föriustavdrag i fåmansbolag. Jag delar inte länsstyrelsens farhågor. Den ändring i reglerna om anskaffningstidpunkt som jag nu föreslår påverkar i sig inte bedömningen av rätten till föriustavdrag. En annan sak är att själva förekomsten av optionsrätter kan vara av betydelse i sammanhanget (jfr prop. 1983/84:63 s. 26).

Vad jag hittills anfört om bestämning av anskaffningstidpunkt har gällt företrädesrätter, konverfibla skuldebrev, optionsrätter och aktier, som

Prop. 1984/85:193 41

förvärvats genom en konverterings- eller optionsrätt, dvs egendom som efter avyttring skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna i 35§3mom. KL.

Skuldebrev utgivna i opiionslån beskattas efter avyttring enligt bestämmelserna i 35 § 4 mom. KL. Reglerna om anskaffningstidpunkt år här betydligt enklare. En skattskyldig som deltar i en emission av skuldebrev anses enligt gällande rätt förvärva skuldebrevet vid teckningstillfället, Detla gäller oavsett om den skattskyldige har företrädesrätt alt teckna länet eller ej. Detla är en följd av att sambandet med moderaktien anses brutet i och med emissionen. Förvärvas skuldebrevet genom köp eller genom annat oneröst fång bestäms anskaffningstidpunkten pä vanligt sätt till den dag dä bindande avtal om förvärvet ingås.

Kapitalvinstkommittén har inte föreslagit någon ändring av dessa regler. Även remissinstanserna har godtagit nuvarande ordning. Jag biträder den uppfattningen och föreslår därför ingen ändring av gällande regler på området.

2.9 Beräkning av anskaffningskostnad

Mitt förslag: Innebörden av reglerna om anskaffningskostnad anges i			nedanstående uppställning.
Värdepapper	Aktieägare	Annan	skattskyldig med inköpt
		a) företrädesrätt	b) konvertibelt c) optionsrätt skuldebrev
1 Företrädesrätt	0 kr.	köpeskillingen	-
2 Konvertibelt	emissions-	köpeskillingen för	köpeskillingen
skuldebrev	priset	företrädesrätten 4- emissionspriset
3 Skuldebrev ut-	skuldebrevets	skuldebrevets	_ _
givet i ett op-	marknadsvärde	marknadsvärde
tionslån	vid emissionen'	vid emissionen'
4 Optionsrätt	skillnadsbelop-	köpeskillingen för	- köpeskillingen
	pet mellan emis-	företrädesrätten -t-
	sionspriset och	reslvärdet'
	skuldebrevets
	marknadsvärde
	(restvärde!)'
5 Ny aktie
a) via konverti-	emissionspriset	köpeskillingen	köpeskillingen -
belt skuldebrev	för det konver-	för företrädes-	för det konver-
	tibla skuldebre-	rätten + emis-	tibla skulde-
	vet	sionspriset för det konvertibla skuldebrevet	brevet
b) via options-	restvärdet +	köpeskillingen	köpeskil-
lätt	nyteckningspriset	för företrades-	lingen för op-
	eller vid köp	rätten -1- rest-	tionsrätten +
	köpeskillingen'	värdet 4- ny-	nytecknings-
		teckningspriset	priset eller vid
		eller vid köp	köp köpeskil-
		köpeskillingen'	lingen
' gäller ej om teckning av lånet skett före den 1		juli 1985.

Prop. 1984/85:193 42

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som milt.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RSV och länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Båda dessa instanser tillstyrker förslaget att företrädesrättens anskaffningskostnad skall vara O kr. för den aktieägare som deltar i en emission. RSV anser i övrigt att reglerna är för svåröverskådliga och förordar en kraftig ökning av antalet schabloner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill behälla nuvarande praxis.

Skälen för mitt förslag: När jag redogjorde för frågorna om anskaffningstidpunkten utgick jag från alt emission av konvertibla skuldebrev och opiionslån är alternativ till nyemission. Samma utgångspunkt är lämplig nu. Som jag nämnde i föregående avsnitt kan man med denna förutsättning som grund bygga ett logiskt och relativt enkelt system som innefattar både anskaffningstidpunkter och anskaffningsvärden. Jag har tidigare utförligt redogjort för de grundprinciper som jag anser bör tillämpas. Jag vill här endast understryka att principen innebär att anskaffningskostnaden får föras över från ett värdepapper till ett annat vid utnyttjande av företrädes-, konverterings- och optionsrätter på samma sätt som anskaffningstidpunkten får överföras utan hinder av att någon eller några av dessa rätter utnyttjas. Följande exempel belyser det nu sagda. Om en skaltskyldig köper en företrädesrätt ati delta i en emission av konvertibla skuldebrev och senare säljer den aktie som han erhållit genom alt utnyttja konverteringsrätten får han som anskaffningskostnad för aktien ta upp summan av köpeskillingen för företrädesrätten och emissionspriset fördel konvertibla skuldebrevet. Givetvis fär även eventuella kostnader i samband med kon-verteringen inräknas i aktiens anskaffningskostnad.

De särkilda regler som nu gäller för beräkning av anskaffningskostnad pä värdepapper, t.ex. fond- och preferensaktiemetoden, genomsnittsberäkning för äldre aktier och schablonregeln, bör bli tillämpliga på konvertibla skuldebrev och optionsrätter. För skuldebrev utgivna i optionslån bör således nu gällande regler om beräkning av anskaffningskostnad på vanliga skuldebrev tillämpas med endast det tillägget alt skuldebrevet vid emissionen skal! åsätias sitt marknadsvärde. För företrädesrätternas del anser jag emellertid alt del är nödvändigt att göra ett par undantag från gällande aktievinslregier. Vad jag åsyftar är dels hur anskaffningskostnaden skall bestämmas för en aktieägare som deltar i en emission, dels schablonregelns tillämplighet. Jag skall nu behandla dessa frågor.

Kapitalvinstkommitlén har föreslagit att anskaffningskostnaden för en företrädesrätt som erhålls i en emission skall åsätias värdet O kr. Detta kan sägas avvika från gällande regler om beräkning av anskaffningskostnad. En företrädesrätt är nämligen i princip likvärdig med en teckningsrätt till aktie och anskaffningskostnaden för företrädesrätten borde därför beräk-

Prop. 1984/85:193 43

nas pä samma sätt som gäller för teckningsrätten. Denna anskaffningskostnad beräknas med en proportioneringsmetod till ett belopp motsvarande den värdeminskning som moderaktien undergår vid emissionen. Samma proporiioneringsmetod borde därför tillämpas pä företrädesrätter. Detta skulle innebära att en del av moderaktiens anskaffningskostnad överförs till företrädesrätten. Så långt föreligger knappast något större problem. Men om företrädesrätten utnyttjas för teckning kompliceras situationen högst avsevärt. Företrädesrättens värde skall nämligen i ett sådant fall överföras till del konvertibla skuldebrevet eller till optionsrätten. I det fall att skuldebrevet i ett optionslän är konvertibelt måste värdeöverföringen ske till såväl skuldebrevet som optionsrätten genom något slags fördelningsmetod. Ännu mer komplicerad blir situationen om uniten består av ett konvertibelt skuldebrev och flera optionsrätter. Härtill kommer att beräkningen av anskaffningskostnaden för ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt i de nu nämnda fallen alltid mäste ske med tillämpning av den invecklade preferensaktiemetoden. Kommittén har ansett att en sådan beräkningsmetod blir alltför komplicerad. Av förenklingsskäl har därför föreslagits att anskaffningskostnaden för aktieägarens företrädesrätt alltid skall sättas till 0 kr. Ingen del av moderaktiens anskaffningskostnad skall således överföras vare sig till företrädesrätten eller optionsrätten. Remissinstanserna har genomgående ställt sig positiva till förslaget. Jag delar kommitténs och remissinstansernas bedömning och föreslår således att förslaget skall genomföras.

Schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad finns i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § KL. Enligt regeln fär anskaffningskostnaden för en äldre börsnoterad aktie tas upp till 25% av vad den skatiskyldige erhållit för aktien vid avyitringen. Som jag tidigare nämnt bör schablonregelns tillämpningsområde utvidgas. Den bör också omfatta börsnoterade konvertibla skuldebrev och optionsrätter utgivna av bolag vars aktier börsnoteras.

Schablonregeln är en renodlad förenklingsregel. Den är huvudsakligen avsedd att användas i de fall då svårigheter föreligger att utreda den verkliga anskaffningskostnaden. Enligt mitt förslag skall företrädesrättens anskaffningskostnad för aktieägaren bestämmas till 0 kr. En förenklingsregel är då obehövlig. Härtill kommer att dubbelt avdrag skulle komma att medges för en del av moderaktiens anskaffningskostnad om schablonregeln skulle fä användas pä företrädesrätterna. Jag föreslår därför att företrädesrätterna inte skall omfattas av schablonregeln.

Prop. 1984/85:193 44

2.10 Avdrag för realisationsförlust, m.m.

Mitt förslag: Avdrag för realisationsförlust vid avyttring av företrädesrätt, konvertibelt skuldebrev, optionsrätt och skuldebrev utgivet i ett optionslån skall medges i samma utsträckning som nu gäller för andra värdepapper. Vinster på nämnda slag av värdepapper skall däremot inte fä kvittas mol föriuster pä premieobligationer.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitl. Därutöver har kommittén föreslagit att avdrag skall medges för den förlust som uppkommer om en optionsrätt är värdelös vid optionslidens slut samt alt vinster på börsnoterade konvertibla skuldebrev skall kunna kvittas mol föriuster pä premieobligationer i samma utsträckning som är fallet i fråga om vinster på börsaktier.

Remissinstanserna: Flertalet har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Ett par remissinstanser anser att förslaget om avdragsrätt för en vid optionstidens slut värdelös optionsrätt innebär ett sådant brott mot nuvarande ordning för behandlingen av realisationsförluster att del inte bör genomföras. Näringslivets skaiteddegaiion hemställer att kvittning får ske mellan förluster på premieobligationer och vinster på optionsrätter.

Skälen för mitt förslag: Rätten till avdrag för realisationsförlust regleras i punkt 3 och 4 av anvisningarna till 36 § KL. Kapiialvinstkommittén har föreslagit att dessa bestämmelser skall omfatta förluster som uppkommer vid avyttring av nu ifrågavaranrle värdepapper. Kommittén har därtill föreslagit en viss utvidgning i avdragsreglerna så att förluster som uppkommer vid avyttring av premieobligationer, utfärdade år 1980 eller tidigare, blir avdragsgilla mot vinster som uppkommer på konvertibla skuldebrev inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot att allmänna regler för realisationsförluster skall få tillämpas på konvertibler och optionsrätter. Detta är också i linje med gällande rätt. Jag delar den uppfattningen.

Vad sedan beträffar förslaget om avdragsrätl för en vid optionstidens slut värdelös optionsrätt är att märka att en sådan avdragsrätt är en nyhet på ifrågavarande beskaltningsområde. Vid realisationsvinstbeskattningen gäller nämligen alltsedan lagstiftningens tillkomst alt endast realiserade, dvs. genom avyttring uppkomna, vinster och förluster beaktas. Ett avylt-ringskrav har således uppställts som en primär förutsättning för att realisationsvinstbeskattning över huvud taget skall komma ifråga.

För att frångå kravet på avyttring för ett visst slag av värdepapper i en speciell situation bör enligt min mening krävas tungt vägande skäl. För en sådan avdragsrätt har kommittén i första hand anfört att avdragsrätlen är

Prop. 1984/85:193 45

erforderlig för alt symmetri skall erhållas i beskattningen. Enligt kommitténs förslag skall såväl optionsrätter som skuldebrev utgivna i opiionslån beskattas enligt reglerna i 35 § 3 mom. KL. Härigenom tar, enligt kommittén, värdestegringen pä skuldebrevet och den beloppsmässigt exakt lika stora föriusten på en värdelös optionsrätt beskattningsmässigt ut varandra.

Jag har emellertid tidigare av olika skäl funnit det mindre lämpligt att nu ändra beskattningsreglerna för skuldebrev. Det betyder bl.a. att värdestegringen på skuldebreven tills vidare skall beskattas enligt nu gällande regler, vilket i sin tur kan komma att innebära att värdestegringen blir obeskattad. Jag har visserligen också förklarat att jag inte anser det rimligt att denna värdestegring pä sikt blir helt obeskattad. I den föreliggande situationen är jag emellertid inte beredd att genomföra en så genomgripande ändring av realisationsvinstreglerna, som det skulle innebära att införa en avdragsrätl för förluster som uppkommit utan att avytlring skett. Det förtjänar i sammanhanget att påpekas att optionsrätter f.n. är föremål för livlig omsättning. Det är uppenbarligen så att intresse finns för satsningar i optionsrätter, trots all en eventuell framlida förlust genom alt rätten vid optionslidens utgång är värdelös inte är avdragsgill.

Vad sedan beträffar kommittéförslagel om kvittning av föriuster på vissa premieobligationer mol vinster på börsnoterade konvertibla skuldebrev vill jag anföra följande.

Genom lagstiftning år 1981 begränsades rätten till avdrag för förluster som uppkommit vid avyttring av premieobligationer. En sådan förlust fär nu enligt huvudregeln endast användas för kvittning av vinster pä premieobligationer. Föriuster pä premieobligationer som utfärdats år 1980 eller tidigare får dock även kvittas mot realisationsvinster på börsnoterade aktier och på andelar i vissa aktiefonder.

Betydelsen av den särskilda regeln om kvittning av förluster mot vinster på börsaktier kommer att minska vartefter premieobligationer som omfattas av bestämmelsen inlöses. För förluster som uppkommer efter år 1990 kommer regeln att sakna betydelse.

Jag kan i och för sig hålla med om att önskemålet om lika behandling av aktier och konvertibler talar för att kvitlningsregeln bör utvidgas till att avse även vinster pä konvertibler och eventuellt också, som Näringslivets skattedelegation begärt, vinster på optionsrätter. Kvitlningsregeln kommer emellertid inom en inte alltför avlägsen framlid att ha spelat ut sin roll. All dä föra in nya slag av värdepapper under regelns tillämpningsområde syns knappast motiverat. Med hänsyn lill främst kviitningsbestämmelsens karaktär av övergångsregel avstår jag frän att föreslå en utvidgning av dess tillämpningsområde.

Prop. 1984/85:193 46

2.11 Beskattningen av upplupen ranta på konvertibla skuldebrev

Mitt förslag: Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev skall den ersättning som överlåtaren erhåller i form av upplupen ränta, i likhet med vad som f.n, gäller, beskattas som inkomst av kapital (ränta)

Kapitalvinstkommitténs förslag: Ersättningen för den upplupna räntan skall ingå som en delpost vid realisationsvinstberäkningen. Den skall alltså inte anses utgöra inkomst av kapital.

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar det ulan erinran. Några remissinstanser avstyrker förslaget. De framhåller främst vederlagets räntekaraktär och risken för kringgäendeåtgärder.

Skälen för mitt förslag: Frågeställningen rör gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst. Den omfattas med andra ord av det utredningsuppdrag som kapitalvinstkommitlén f.n. arbetar med. Frågan om hur upplupen ränta skall beskattas är gemensam för en rad räntebärande värdepapper. Vissa skäl lalar således för att den nu aktuella frågan inte bör behandlas isolerad från andra likartade fall. Härtill kommer alt den föreslagna ordningen kan öppna vägen för transaktioner av skatteflyktskaraktär. På grund härav föreslår jag inte någon ändring i den skattemässiga behandlingen av upplupen ränta på de konvertibla skuldebreven. Sådan upplupen ränta bör således alltjämt beskattas som inkomst av kapital.

2.12 Realisationsvinstbeskattning i övrigt och utdelningsbeskattning

2.12.1 Realisationsvinstbeskattning

Mitt förslag: Bestämmelserna i 35 och 36 §§ kommunalskattelagen skall även i övrigt gälla för konvertibla skuldebrev och optionsrätter. För företrädesrätter skall bestämmelserna gälla i samma utsträckning som nu är fallet för teckningsrätter lill aktier.

Bestämmelsen i 53 § 1 mom. kommunalskattelagen om skattskyldighet vid avyttring av aktier vid utflyttning från riket skall även omfatta avyttring av konvertibla skuldebrev och optionsrätter.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt bör konvertibla skuldebrev och optionsrätter vid avyttring beskattas på samma sätt som aktier. Som

Prop. 1984/85:193 47

en följd av detta bör bestämmelserna i 35 § 3 mom. KL om strukturrationalisering och tvångsavyltring bli tillämpliga på dem. Det kan ske utan att lagrummet ändras.

Konvertibla skuldebrev och optionsrätter kan användas av en skattskyldig för att uppnå i princip samma beskatlningsresultat som kan åstadkommas med hjälp av aktier. Bl.a. skulle vissa skatteflyklsregler kunna kringgås genom användning av dessa värdepapper helt eller delvis i stället för aktier. Jag föreslår därför att skatteflyktsreglerna i 35 § 3 mom. KL om fastighetsöverlåtelser, vinslbolagslransaktioner och interna aktieöverlålelser utvidgas så att de även omfattar konvertibla skuldebrev och optionsrätter samt i det sist nämnda fallet även företrädesrätter. Motsvarande tillägg bör även göras i 53 § I mom. KL beträffande skattskyldighet för realisationsvinster vid utflyttning från landet.

I anvisningarna till 36 § KL bör bestämmelserna om termins- och blank-ningsaffärer även omfatta konvertibler, optionsrätter och företrädesrätter.

2.12.2 Utdelningsbeskattning

Mitt förslag: Utdelningsbeskaltning skall inte ske av aktieägare som deltar i konverterings- och optionslån.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller lämnat del utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare framhållit att emissioner av konverterings- och optionslån i beskattningshänseende bör jämställas med nyemissioner.

Nyemissioner sker i Sverige regelmässigt pä sädana villkor att teckningsrätten fär ett visst värde för en aktieägare som med företrädesrätt deltar i en emission. Någon utdelningsbeskattning sker dock inte av aktieägaren i ett sådant fall. Det beror på att denne vid en nyemission endast bereds möjlighet att behålla sin andel i bolagets förmögenhet.

Neutraliteten i beskattningen mellan de nämnda finansieringsformerna kräver likställighet i detta hänseende. Utdelningsbeskattning bör därför inte utlösas vid en emission av ett konverterings- eller optionslån. Detta överensstämmer med nu gällande praxis. Det är därför obehövligt att reglera frågan.

Vad jag nu sagt gäller endast om emissionen sker på normala villkor. Om emissionsvillkoren däremot är sädana alt skuldebrevet i ett optionslän får ett värde vid emissionstillfället som överstiger emissionspriset blir situationen annorlunda. 1 ett sådant fall fär en aktieägare som deltar i emissionen utdelning från bolaget med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

Prop. 1984/85:193 48

skuldebrevets marknadsvärde och emissionspriset. Utdelningsbeskaltning skall dä ske för skillnadsbeloppei. En aktieägare utdelningsbeskalias nämligen om denne får ut egendom från bolaget ulan vederlag eller för vederlag som understiger den erhållna egendomens marknadsvärde. Vid en emission av konvertibla skuldebrev bör på motsvarande sätt utdelningsbeskaltning ske om det rena skuldebrevsvärdet på konvertibeln överstiger emissionspriset.

Vad jag nu sagt innebär sammanfattningsvis följande. Konverierings-och optionslån skall inte kunna användas för att kringgå principen om dubbelbeskattning av utdelning från ett aktiebolag. Är emissionsvillkoren sådana att det rena skuldebrevsvärdet överstiger emissionspriset kommer utdelningsbeskaltning att utlösas. Däremot inträder en sådan beskattnings-effekt inte på grund av alt konverterings- eller optionsrätten har ett värde.

2.13 Övriga typer av optionslån

Mitt förslag: Vid emissioner av optionslån som består av ett skuldebrev och en optionsrätt att köpa en redan existerande aktie (köpoption), skall samma regler tillämpas som föreslås för optionslån i vilka optionsrätten ger rätt lill nyteckning av en aktie med undantag för att ingen anskaffningstidpunkt fär räknas tillbaka lill dagen för förvärvet av den aktie som grundat en eventuell företrädesrätt att delta i lånet.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt med det undantaget att en med stöd av optionsrätt inköpt aktie anses anskaffad vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten.

Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Vad jag hittills anfört har - vad beträffar optionslånen - uteslutande gällt sådana lån som omfattat optionsrätter till nyteckning. Under är 1984 har emellertid på marknaden förekommit en annan typ av optionslån i vilket ell skuldebrev förenats i en unit med en optionsrätt att köpa en redan existerande aktie. Ett sådant optionslån företer stora likheter med ett vanligt, aktiebolagsrätlsligl optionslån. Den likartade konstruktionen av dessa länetyper leder i stort sett till samma beskatlningskonsekvenser i de båda fallen. Bl.a. kan fiktiva realisationsförluster tillskapas i samma utsträckning. Med hänsyn till detta och då lån med köpoptioner kan komma att fä betydande ekonomisk omfattning anser jag det lämpligt alt reglera även dem.

I stort sett kan de regler jag tidigare föreslagit för län med nytecknings-optioner tillämpas även pä den nu aktuella lånelypen. Detla innebär bl.a.

Prop. 1984/85:193 49

att en köpoption som emitlerats gemensamt med ett skuldebrev kommer att beskallas enligt aktievinstreglerna. Några undantag är dock nödvändiga. Jag skall nu diskutera dessa undantag.

Ett optionslån, i vilket optionsrätten avser en rätt att nyteckna en aktie, är ett direkt alternativ till en nyemission. När jag förslagit beskattningsregler för sådana län har jag så långt som möjligt utgått från de regler som gäller vid nyemissioner.

Avser optionslånet en rätt att köpa en redan existerande aktie saknar lånet helt nyemissionskaraktär. Det innebär att sambandet mellan optionsrätten och den aktie som grundat en eventuell företrädesrätt att delta i lånet bör anses brutet genom emissionen på samma sätl som gäller för skuldebrevet. Någon tillbakaräkning av anskaffningstidpunkten till dagen för förvärvet av moderaklien bör därför inte tillåtas. Detta gäller samtliga typer av värdepapper - företrädesrätt, skuldebrev, optionsrätt och nyköpt aktie — som kan förekomma i samband med emissionen. Utnyttjas en köpoption för förvärv av en aktie anses aktien enligt gällande rätt anskaffad vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten. Kommittén föreslår ingen ändring på den punkten. Som jag tidigare påpekat anser jag dock alt en sådan regel är inkonsekvenl. En värdestegring på aktien leder lill en motsvarande värdestegring på optionsrätten. Om denna innehafts två år eller längre när utnyttjandet sker och aktien förvärvas skulle den värdestegring som skett före ulnyttjandetidpunkten bli skattepliktig till 100% trots att den förut endast varil skattepliktig till 40%. Om anskaffningslid-punkten i stället fick räknas tillbaka lill tidpunkten för förvärvet av företrädesrätten eller optionsrätten skulle den nu påtalade inkonsekvensen bortfalla. En annan fördel med en sådan bestämmelse är alt regelsystemet för beräkning av anskaffningstidpunkt blir mer enhetligt. Av dessa skäl föreslär jag att anskaffningstidpunkten för en med stöd av en köpoption förvärvad aktie bör bestämmas till den dag dä företrädesrätten eller optionsrätten förvärvades.

I övrigt anser jag att de regler som jag föreslagit för vanliga optionslän bör bli tillämpliga pä optionslån där optionsrätten avser köp av en redan existerande aktie. Jag vill emellertid tillägga följande. Den nu diskuterade typen av optionslån saknar nyemissionskaraktär. Av detta följer att frågan om utdelningsbeskattning måste bedömas enligt allmänna regler. Sker emissionen till underkurs skall därför utdelningsbeskattning ske hos den aktieägare som deltar i emissionen.

I min framställning har jag hittills uppehållit mig vid optionslån i vilka optionsrätten är avskiljbar. I aktiebolagslagen ges emellertid utrymme för optionslåneemissioner där optionsrätten kan avskiljas från skuldebrevet endast i en situation, nämligen dä rätten utnyttjas för nyteckning. Jag skall nu något beröra den låneformen.

Till att bölja med vill jag understryka att den formen lill dags dato saknat praktisk betydelse. Såvitt bekant har nämligen inte några skuldebrev med 4 Riksdagen 1984/85. 1 .saml. Nr 193

Prop. 1984/85:193 50

icke avskiljbara optionsrätter ulgetts i Sverige. Del är också svårt att se fördelarna med ett sådant optionslån jämfört med konverteringslån eller optionslån med avskiljbara optionsrätter.

Behovet av uttryckliga bestämmelser för beskattningen av vinster på denna typ av lån synes därför i och för sig begränsat. Enligt min mening bör emellertid den ordning för beskattningen av opiionslån med avskiljbara optionsrätter som jag föreslår tillämpas även i fråga om lån där optionsrätten endast kan skiljas från skuldebrevet vid nyteckningstidpunkten. Optionsrätten i ett sådant lån kommer alt beskattas enligt 35 § 3 mom. KL medan skuldebrevsdelen beskattas enligt 4 mom. samma paragraf. Den uppdelning av emissionspriset som måste göras får ske efter en teoretisk beräkning av skuldebrevsvärdet vid teckningen. Vad jag förut angett om anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad för företrädesrätt, optionsrätt och aktie som förvärvas med stöd av en optionsrätt kommer också att gälla.

2.14 Bolagets beskattning

Mitt förslag: Ett bolag som emilterar opiionslån skall inte medges avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde, s.k. kapitalrabatt.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Flertalet godtar förslaget eller lämnar det utan erinran. Ett antal remissinstanser anser dock alt bolaget bör medges avdrag. De framhåller främst all underkursen på skuldebrevet utgör en räntekostnad för bolaget samt att avdragsrätt erfordras för att neutralitet i skattehänseende skall uppnås mellan de olika finansieringsformerna.

Skälen för mitt förslag: Ett aktiebolags utgifter för anskaffande av kapital utgör avdragsgilla omkostnader vid taxeringen. Härigenom blir bl,a. den ränta som ett bolag betalar till sina långivare avdragsgill. Ger ett bolag ut ell lån till underkurs, föreligger också avdragsrätl för skillnaden mellan skuldebrevets nominella belopp och del belopp som del låntagande bolaget får in vid utgivningen. Enligt rådande praxis för optionslån (se bl.a. RÅ 79 1:97) är ell bolag däremot inte berättigat till avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen, den s.k. kapitalrabatten. Att en underkurs kan sägas uppkomma beror främst på all ett optionslån utges med en räntesats som understiger gällande marknadsränta för motsvarande lån utan optionsrätter. Optionslän skulle därför kunna sägas vara utgivna till underkurs. Det har därför hävdats att bolaget vid återbetalningen av ett sådant lån - vilket sker till skuldebre-

Prop. 1984/85:193 51

vens nominella belopp - i själva verket betalar ett slags räntekompensation till långivaren motsvarande underkursen. Enligt de kritiska remissinstanserna borde beloppet därför utgöra en för del låntagande bolaget avdragsgill omkostnad.

Enligt min uppfattning finns visst fog för det nyss angivna synsättet. Mitl förslag om emissionsprisets fördelning kan också sägas förstärka argumenten för avdragsrätt. Långivarens ingångsvärde pä skuldebrevet skall fastställas till dess marknadsvärde. Frän denna utgångspunkt kan del hävdas att han egentligen endast lånat bolaget ett belopp motsvarande skuldebrevets marknadsvärde. Del överskjutande beloppet skulle då utgöra något slag av tillskott till bolaget.

Situationen är dock inte så enkel som jag nu beskrivit den. Det är nämligen så att de bolag som emitterat optionslån har redovisat hela det nominella skuldebrevsbeloppet som skuld i sin bokföring och alltså ingen del som tillskott. Med detla sätt att redovisa kommer underkursen aldrig all avspegla sig i bolagels räkenskaper. Någon kapitalrabatt kommer alltså inte fram som kostnad i bokföringen. Enligt vad jag erfarit anses detta sätt alt behandla optionslånen stå i överensstämmelse med god redovisningssed.

A v 41 § KL följer att inkomst av rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Del innebär bl.a. att bolagels taxering skall ske på grundval av dess bokföring. Bolagets intäkter och kostnader skall således framgå av bokföringen. Som jag nyss framhöll framkommer ingen kapitalrabatt i bolagets bokföring enligt nu rådande redovisningspraxis för optionslån. Med hänsyn lill regeringsrättens praxis skulle avdragsrätt för kapitalrabatt kräva en uttrycklig reglering i skattelagstiftningen. Enligt min mening är det inte motiverat att tillskapa en sådan särskild avdragsregel som medför en avvikelse mellan bokföringen och den skattemässiga behandlingen.

Något civilrätlsligt hinder för bolagen att i bokföringen uppdela det inflytande emissionspriset i en skulddel och en tillskottsdel torde inte föreligga. Huruvida en sådan förändring kommer att göras framdeles kan inte nu bedömas. Men även med antagandet att bolagen i framtiden redovisar sina optionslån på angivet sätt och att detla dessutom anses överensstämma med god redovisningssed anser jag det inte klart att avdrag skall medges för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.

1 denna fråga bör nämligen också långivarens beskattning beaktas. Vanligtvis eftersträvas s.k. reciprocilet i beskattningen, dvs en samordning av intäkter och avdrag. Som ett exempel kan nämnas att om en längivare beskattas för en ränteintäkt bör samma räntebelopp utgöra en avdragsgill kostnad för låntagaren. Del står inte helt klart hur långivaren i framtiden kommer alt beskattas för värdestegringen på skuldebreven. En följd av detta blir att det inte heller är klart hur det låntagande bolagets beskattning bör utformas i detta avseende.

Prop. 1984/85:193 52

Man bör vidare överväga hur neuiralitetsprincipen bäst skall tillgodoses. Som jag tidigare nämnt är del min avsikt att försöka åstadkomma beskattningsregler som gör bolagets val av finansieringsform sä lite beroende av dessa regler som möjligt. Det måste emellertid sägas att en absolut neutralitet torde vara närmast omöjlig att uppnå i den nu aktuella frågan. Om vi jämför ett obligationslån, ett konverteringslån och ett opiionslån med varandra kan nämligen följande konstateras.

Obligationslänet kan antas bli emitterat till marknadsmässig ränta medan konverterings- och optionslånet åsätts en betydligt lägre räntesats. Skuldebrevet i optionslånet erhåller sill marknadsvärde vid emissionen. Den totala avkastningen på detta - formell skuldebrevsränta och värdestegring upp till det nominella beloppet - motsvarar avkastningen på obligationen, som löper med marknadsmässig ränta. Marknadsvärdet på det i optionslånet utgivna skuldebrevet sätts nämligen sä att dess avkastning totalt sett blir marknadsmässig. Den ränta som bolaget betalar på obligationslånet är avdragsgill vid taxeringen. För att uppnå neutralitet från bolagets synpunkt mellan dessa två finansieringsformer borde därför såväl den formella skuldebrevsräntan som underkursbeloppel på optionslånet vara avdragsgill. Så långt kan neuiralitetsprincipen sägas vara entydig.

När en jämförelse sedan sker med ett konverteringslån ger den däremot inte till resultat att neutraliteten upprätthålls. De i Sverige utgivna konverteringslånen har i allmänhet haft en räntesats som legat mellan marknadsräntan pä obligationslån och den formella räntan på opiionslån. Neutralitet i beskattningen ur bolagets synvinkel mellan de olika låneformerna skulle därför förutsätta att även del konvertibla skuldebrevels emissionspris uppdelas i en skulddel och en tillskottsdel. En sådan uppdelning tillämpas inte och del är tveksamt om den över huvud taget är tillåten. Man bör därför utgå från att det vid emissionen av konverteringslån inte kan uppstå någon avdragsgill kapitalrabatt. Om en sådan rabatt blev avdragsgill pä optionslån skulle konverteringslånen uppenbarligen diskrimineras och förmodligen bli ointressanta för bolagen. Bolagets kostnad för ett sådant lån skulle nämligen bli avsevärt högre än för såväl obligationslån som optionslån. På det senare skulle, med de nu angivna förutsättningarna, bolagels avdrag i princip motsvara den likaledes avdragsgilla, marknadsmässiga räntan på optionslänet. För konverteringslånet blev den avdragsgilla kostnaden avsevärt lägre. Bolagen kan åstadkomma neutralitet endast genom alt höja räntan på konverteringslånen till marknadsmässig nivå. Men delta skulle förta en av de främsta fördelarna med sådana lån, nämligen möjligheten alt hålla de löpande räntebetalningarna på en så låg nivå som möjligt. Som jag nyss antydde torde resultatet av en avdragsrätt för kapitalrabatt pä optionslån alltså bli att skattereglerna kraftigt skulle missgynna konverte-ringslåneformen. Avdragsrätlen skulle således motverka neutraliteten i skattehänseende mellan de olika finansieringsformerna.

Prop. 1984/85:193 53

Det skulle visseriigen kunna invändas all ett motsvarande resonemang kan föras om avdrag för kapitalrabatt inte medges. 1 ett sådant fall borde ett vanligt obligationslån gynnas eftersom del bäst tillgodoser kravet på att kostnaderna för kapitalanskaffning skall vara avdragsgilla. Jag är emellertid inte övertygad om att ett sådant synsätt är korrekt. Dels är obligationslån en renodlad läneform till skillnad frän konverterings- och optionslån, dels visar erfarenheten att nuvarande ordning - där avdrag för kapitalrabatt inte medges - ger utrymme för alla finansieringsformer. Jag är naturligtvis medveten om att möjligheten till avdrag för fiktiva realisationsförluster på optionslånen påverkat bolagen vid val av finansieringsform, åtminstone under år 1984. Delta kan emellertid inte vara enda anledningen till att optionslänen använts. Trots allt år långivarens skattesituation av underordnat intresse för bolagen. Bolagen har emitterat konverterings-och optionslån trots att de varit medvetna om att endast den låga, formella skuldebrevsräntan varit avdragsgill. Detta tyder i sin tur pä att dessa finansieringsformer har ansetts utgöra i vart fall likvärdiga alternativ lill obligationslån. Det är alltså fullt möjligt att neutraliteten i skattehänseende mellan dessa finansieringsalternativ bäst tillgodoses om avdrag för kapitalrabatt inte medges. Jag vill särskilt framhålla all neutraliteten alltså kan vara oberoende av vad som anses utgöra god redovisningssed för konverterings- och optionslån.

De överväganden som jag nu redovisat leder till slutsatsen att avdrag för kapitalrabatt inte bör medges. För att ingen tvekan skall råda om vad som skall gälla i detla hänseende - oavsett den bokföringsmässiga behandlingen av lånen — anser jag det lämpligt att ett uttryckligt avdragsförbud införs.

Den framtida utvecklingen på kapitalmarknaden och redovisningsområdet saml eventuella lagsliftningsälgärder beträffande beskattningen av värdestegringen på skuldebrev utgivna i optionslån får visa om behov finns av en omprövning av mitt ställningstagande.

2,15 Förmögenhetsbeskattningen

Mitt förslag: Innehav av en optionsrätt till nyteckning eller köp av aktier skall förmögenhetsbeskaltas om rätlen är föremål för omsättning på kapitalmarknaden. Optionsrätten skall las upp lill sitt marknadsvärde.

Optionsrätter, som inte omsätts, skall inte utgöra förmögenhetsskai-tepliktig tillgång.

För konvertibla skuldebrev och skuldebrev utgivna i optionslån skall nuvarande regler gälla.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Prop. 1984/85:193 54

Remissinstanserna: Samtliga instanser godtar principen om förmögenhels-beskattning av optionsrätter, Fiertalel tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar del utan erinran. Ett antal remissinstanser anser dock att optionsrätter i bolag, vars aktier inte är inregistrerade på börsen, skall värderas till ett till 30% reducerat marknadsvärde, vilket ligger i linje med den värderingsregel som gäller för aktier i bolaget. Det framhålls att det inte är rimligt all en optionsrätt skall kunna bli värderad lill ett högre belopp än aktien i samma bolag. Aktiespararnas riksförbund anser att börsnoterade aktier bör las upp till 50% av marknadsvärdet och att motsvarande värderingsregel också bör gälla för bolagets optionsrätter.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt förmögenhetsbeskattas konvertibla skuldebrev och skuldebrev utgivna i optionslån. Detta förhållande skall självfallet gälla även för framtiden. Jag kommer därför i det följande endast alt ta upp optionsrätterna lill behandling.

Optionsrätter omnämns inte i den uppräkning av värdepapper som finns i 3§ 1 mom, d) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. SEL. 1 ett avgörande av regeringsrätten (RÅ 83 1:90) har fastslagits att en optionsrätt lill köp av aktie, utställd av en privatperson, inte skall förmögenhetsbeskattas. Det är sannolikt att motsvarande gäller för optionsrätter utgivna i optionslån.

Kapitalvinstkommitlén och remissinstanserna är ense om att optionsrätter bör förmögenhetsbeskattas. Enighet föreligger vidare om att beskattningen bör begränsas till marknadsmässigl omsatta optionsrätter och -med ett undantag - all del är del noterade värdet som skall gälla som förmögenhetsvärde på optionsrätter i börsnoterade bolag. För egen del kan jag ansluta mig till den här redovisade uppfattningen. Något skäl att avvika från gällande värderingsprinciper beträffande börsbolag anser jag inte föreligga.

Det råder däremot en viss oenighet om hur optionsrätter i icke börsnoterade bolag bör värderas. De bolag som åsyftas är de marknadsbolag, vars aktier omsätts vid sidan av fondbörsen, främst OTC-bolag. Aktierna i ett sådant bolag förmögenhetsvärderas till 30%' av substansvärdet. Det kan därför hävdas att optionsrätter i dessa bolag skall få värderas på motsvarande sätl som bolagets aktier eller efter någon annan mera förmånlig grund än marknadsvärdet. I den frågan gör jag följande bedömning.

Jag delar den av kapitalvinstkommittén framförda uppfattningen alt de skäl som föranledde den särskilda värderingsregeln för aktier i marknadsbolag, som inte är inregistrarde på börsen, saknar bärkraft när del gäller optionsrätter. Syftet med den förmånliga aktievärderingsregeln är nämligen att huvudaktieägarens/ägarnas förmögenhetsskaiiesituation inte skulle förändras när bolagets aktier marknadsintroducerades vid sidan av fondbörsen. Del får vidare anses angelägel att de optionsrätter som omsätts på marknaden värderas efter samma grunder. Skulle exempelvis optionsrätter

Prop. 1984/85:193 55

som givits ut av OTC-bolag las upp till ett lägre värde än marknadsvärdet favoriseras placeringar i sådana opiionsrätler jämfört med innehav av optionsrätter som ges ut av börsbolag. Del hittills sagda talar entydigt för att marknadsvärdet bör vara värderingsnorm för alla optionsrätter som omsätts på marknaden.

Mot en enhetlig värdering talar å andra sidan att aktierna i icke börsnoterade bolag värderas efter helt andra grunder än marknadsvärdet. En sakligt sett omotiverad skillnad i värderingen av aktier och optioner utgivna av samma bolag skulle uppkomma om optionsrätter skall tas upp till marknadsvärdet.

Som framgått är det inte möjligt att uppnå en från alla utgångspunkter tilltalande lösning. Mina överväganden har lett fram till slutsatsen att intresset av enhetliga värderingregler för optionsrätter som omsätts pä marknaden bör tillmätas avgörande betydelse. Jag biträder således kommitténs förslag att alla marknadsmässigl omsatta optionsrätter skall utgöra skattepliktig förmögenhet och tas upp till marknadsvärdet.

Några ändringar i förmögenhetsbeskattningen i övrigt är inte påkallade i det nu aktuella sammanhanget. Konvertibla skuldebrev och skuldebrevet i ett optionslån kommer således även framdeles att förmögenhetsbeskattas enligt gällande allmänna bestämmelser för värdepapper.

2.16 Övergångsbestämmelser

Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den I juli 1985 och tillämpas på alla avyttringar som sker efter ikraftträdandet med följande undantag.

1. Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skul
debrev fem år eller längre får han som ingångsvärde pä skuldebrevet
alternativt använda skuldebrevels marknadsvärde vid ikraftträdan
det.

2. Regeln om emissionsprisets fördelning skall inte gälla för skuldebrev och optionsrätter som utgetts före ikraftträdandet.

3. Schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad (25-procentre-geln) får inte användas för optionsrätter som utgetts före ikraftträdandet.

4. Det nu gällande avdragsförbudet för föriuster på skuldebrev utgivna i optionslån skall tillämpas vid avyttringar av skuldebrev efter ikraftträdandet om teckning av skuldebrevet skett före den I juli 1985.

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Några instanser, bl.a. Näringslivets skatteddega-

Prop. 1984/85:193 56

tion föreslår att nu gällande regler skall tillämpas även efter ikraftträdandet på konvertibla skuldebrev som vid ikraftträdandet innehafts fem år eller längre. Ett annat förslag som framförts är att nuvarande bestämmelser skall tillämpas på redan utgivna konvertibler.

Skälen för mitt förslag: Med hänsyn till att den särskilda lagstiftning som gäller på området med verkan från december 1984 är av tillfällig karaktär bör de nya bestämmelserna träda i kraft snarast. Jag föreslår därför alt de ska gälla fr.o.m. den I juli 1985.

1 och med ikraftträdandet kommer i vissa avseenden att gälla regler som starkt avviker från de nuvarande. Vad jag främst åsyftar är dels alt en evig realisationsvinstbeskattning ersätter den nu tidsbegränsade för konvertibla skuldebrev, dels att emissionspriset i ett optionslån skall fördelas på unitens delar vilket inte sker nu. Frågan uppkommer därför om särskilda övergångsregler bör införas.

Näringslivets skattedelegalion har hemställt alt de nya reglerna inte skall bli tillämpliga pä konvertibla skuldebrev som vid ikraftträdandet innehafts fem är eller längre. Från de börsbolag som utgetl konvertibla skuldebrev har i särskilda skrivelser lill finansdepartementet yrkats att redan utgivna konvertibla skuldebrev inte skall omfattas av de nya bestämmelserna.

Enligt min uppfattning skulle sädana mer eller mindre långtgående lösningar medföra vissa nackdelar. Störningar på marknaden skulle kunna uppkomma till följd av alt olika förutsättningar skulle gälla för konvertibla skuldebrev utgivna i samma lån men med olika innehavstid. Beskattningsreglerna skulle således inte verka neutralt. Vidare måste två parallella beskattningssystem tillämpas under en relativt lång tid. Detla skulle avsevärt försvåra den praktiska tillämpningen för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter. Dessa olägenheter är enligt min mening sä stora alt jag inte anser det lämpligt att införa övergångsbestämmelser av det slag som yrkats. Jag anser således att de nya reglerna skall gälla för alla konvertibla skuldebrev, oavsett innehavstidens längd i del enskilda fallet.

Vid tidigare ändringar i realisationsvinstlagstiftningen har ibland särskilda övergångsbestämmelser införts. Det har emellertid också förekommit alt de nya reglerna gjorts omedelbart tillämpliga utan undanlag och delta även i de fall då beskattningen skärpts. Som ett exempel kan jag nämna att inga övergångsbestämmelser ansågs behövliga när evig realisationsvinstbeskattning infördes på aktier år 1966. Den dåvarande departementschefen anförde som skäl för detta att en aktieägare som enligt de gamla reglerna kunde avyttra sina aktier skattefritt hade att välja mellan alt göra delta före den nya lagstiftningens ikraftträdande eller att behälla aktierna över denna tidpunkt och vid en senare försäljning bli beskattad enligt de nya reglerna.

Det finns i och för sig inget grundlagsenhgt hinder mol en sådan lösning av övergångsfrågorna. Emellertid anser jag det rimligt att innehavare av konvertibla skuldebrev, som före ikraftträdandet kan avyttra skuldebreven

Prop. 1984/85:193 57

skattefritt, inte beskattas för den vinst de därigenom hade kunnat erhålla. Detta kan åstadkommas genom att den värdestegring som det konvertibla skuldebrevet undergått fram till dagen för ikraftträdandet undantas från beskattning. En bestämmelse av den innebörden har också den positiva effekten att risken för störningar på konvertibelmarknaden före ikraftträdandet i stort sett torde bortfalla.

Även för optionslånens del anser jag del möjligt att göra övergångsreglerna relativt enkla. Att helt undvika sådana regler år dock enligt min mening inte möjligt. Den faktiska situationen torde nämligen vara den att många för att inte säga de flesta långivare redan har avyttrat del skuldebrev de erhöll vid emissionen. Dessa skattskyldiga har därför redan utnyttjat hela ingångsvärdet — dvs. unitens emissionspris - som avdragsgill omkostnad vid realisalionsvinstberäkningen. Någon omfördelning av emissionspriset i efterhand kan inte komma ifråga för dem. En sådan omfördelning skulle leda lill ett tillskapat ingångsvärde på optionsrätten, som inte motsvaras av någon faktisk utgift. Ett visst dubbelavdrag skulle bli följden av en omfördelning. För den som i stället sålt optionsrätten men behållit skuldebrevet är situationen omvänd. En sådan skallskyldig har inte fått något avdrag alls för anskaffningskostnad när optionsrätten avyttrades. Han skulle därför delvis bli dubbelbeskattad om emissionspriset fördelas om. Jag föreslår därför alt en särskild bestämmelse införs enligt vilken regeln om emissionsprisets fördelning inte skall gälla om teckningen i optionslånet skett före ikraftträdandet.

Bestämmelsen är i och för sig av övergångskaraklär. Emellertid kommer den att vara av betydelse under myckel lång tid framöver beroende pä alt anskaffningskostnaden för en optionsrätt i vissa fall kommer att ingå som en delpost i anskaffningskostnaden för en med stöd av optionsrätten ny-tecknad aktie. Av det skälet föreslår jag att bestämmelsen tas in bland reglerna om beräkning av anskaffningskostnad i punkt 2 b av anvisningarna till 36 § KL.

Som en naturlig följd av den nu föreslagna bestämmelsen bör gälla att schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad i samma anvisningspunkt inte får tillämpas på dessa optionsrätter. Anskaffningskostnaden för en sådan optionsrätt är O kr. och någon förenklingsregel för beräkning av denna kostnad behövs därför inte. Även här anser jag det nödvändigt av förenklingsskäl att bestämmelsen omfattar alla optionsrätter som utgivits före ikraftträdandet.

Med verkan från den 5 december 1984 gäller enligt en särskild bestämmelse i punkt 4 av anvisningarna till 36 § KL att avdrag inte medges för realisationsförlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts i förening med optionsrätt. Avdragsförbudet infördes i avvaktan på lagstiftning om oplionslänen och är alltså av tillfällig karaktär. När en sådan lagstiftning nu genomförs bör avdragsförbudet upphävas för tiden efter ikraftträdandet. En särskild övergångsbestämmelse behövs emellertid av den innebörden

Prop. 1984/85:193 58

att avdragsförbudet alltjämt skall gälla för skuldebrev som tecknats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

1 övrigt anser jag inga ytleriigare övergångsbestämmelser behövliga.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om ändring i lagen 11947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

4 Specialmotivering Kommunalskattelagen

35 § 3 mom.

I första stycket räknas de olika slag av värdepapper upp, som realisationsvinstbeskattas enligt bestämmelserna i momentet (aktievinstreglerna). 1 uppräkningen har tillagts konvertibla skuldebrev, opiionsbevis och företrädesrätt att teckna konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt.

En definition av termen optionsbevis ges i näst sista meningen av första stycket. Med optionsbevis avses dels bevis om optionsrätt till nyteckning av aktie, dels bevis om optionsrätt till köp av aktie. Bestämmelsen omfattar endast optionsrätt som ulgetts i förening med skuldebrev. Andra typer av optionsrätter beskattas inte enligt bestämmelserna i momentet.

I första stycket anges vidare att realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt eller företrädesrätt isin helhet är skattepliktig om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Enligt andra stycket gäller att 40% av vinsten är skattepliktig vid avytlring om den skattskyldige innehaft egendomen i två år eller mera. Reglerna i stycket skall därför tillämpas på "äldre innehav" av konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter. Härigenom kommer även realisationsvinster på dessa värdepapper att omfattas av det schablonavdrag på 3000 kr. som skaltskyldig får göra från sina totala realisationsvinster under samma beskattningsår.

Även dispensregeln om strukturrationaliseringar i tredje stycket och bestämmelserna om ivångsavyttringar i fjärde stycket blir tillämpliga på konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter.

Av bestämmelsen i femte stycket följer att vinslen skall beskattas oavsett om avytirarens förvärv skett genom ell oneröst fång som köp eller

Prop. 1984/85:193 59

byte eller genom ett benefikt fång som gåva, arv eller testamente. Regeln skall tillämpas på konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter. Det innebar bl.a, att, vid ett benefikt fång av ett av dessa värdepapper, anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad bestäms genom närmast föregående onerösa fång.

De särskilda skatteflyktsbestämmelserna i sjätte - åttonde styckena blir tillämpliga pä konvertibler och optionsrätter och åttonde stycket även på företrädesrätter.

För att hindra skatteundandragande vid fastighetsförsäljningar har i sjätte stycket intagils en bestämmelse för det fallet att fastigheten säljs via ett bolag. 1 ett sådant fall blir ofta realisationsvinsten mindre om aktievinstreglerna tillämpas än om realisationsvinstreglerna för fastigheter används. Enligt regeln i detta stycke anses därtör så stor del av fastigheten såld som motsvarar den sålda aktiepostens andel av hela aktiekapitalet. Säljs 50 aktier av totalt 100 i ett bolag, vars väsentliga tillgång är en fastighet, anses således halva fastigheten såld. Realisationsvinsten skall beräknas enligt fastighetsreglerna med utgångspunkt från detta förhällande.

Utger bolaget konvertibla skuldebrev eller optionsrätter skall detla beaktas vid vinstberäkningen. Den del av fastigheten som skall anses såld beräknas med ledning av de överlåtna värdepapperens andel av summan av antalet aktier, konvertibla skuldebrev och optionsrätter som emilterats av bolaget.

Sjunde stycket avser s.k. vinslbolagslransaktioner. Innebörden av regeln är att del pris den skattskyldige erhåller vid avyttring av en aktie i ett sådant bolag oavkortat anses utgöra skattepliktig realisationsvinst. Bestämmelsen gäller om del vid avyttringen finns obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktierna överlåtits pä den skattskyldige eller annan. Om ett sådant vinstbolag utger konvertibla skuldebrev eller optionsrätter skall hela intäkten av den skattskyldiges överlåtelse av värdepapperet likaledes anses utgöra realisationsvinst.

Bestämmelserna om s.k. interna aktieöveriåtelser i ättonde stycket medför alt hela köpeskillingen anses utgöra skattepliktig vinst även när aktier i ett fåmansbolag överlåts till ett annat fåmansbolag, i vilket säljaren eller honom närstående person äger aktier. Regeln har utvidgats så alt även den köpeskilling, som erhålls när konvertibla skuldebrev, optionsrätter eller företrädesrätter utgivna av ett sådant bolag avyttras, utgör skattepliktig vinst i sin helhet.

53§ I mom.

Utomlands bosatta skattskyldiga, som avyttrar aktier eller andelar i svenska förelag, beskattas för realisationsvinsten vid avyttringen, om den skattskyldige vid något tillfälle under de tio kalenderår, som närmast

Prop. 1984/85:193 60

föregått avyttringsåret, varit bosatt i landet. Bestämmelsen har utvidgats så att den även omfattar konvertibler och optionsrätter, som utgetts av svenska aktiebolag.

Punkt 9 av anvisningarna till 35 §

1 första stycket fastslås alt en konvertering eller ett utnyttjande av en optionsrätt inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. Till skillnad mot vad som nu gäller skall alltså ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev mot en aktie inte redovisas lill beskattning. Samma förhållande gäller redan nu när en optionsrätt används för nyteckning eller köp av en aktie. 1 detta avseende innebär bestämmelsen således endast en kodifiering av gällande rätt.

1 andra och tredje styckena ges bestämmelser om hur anskaffningstidpunkter skall fastställas. Bestämmelserna har kommenterats utförligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8), Jag hänvisar till den redogörelsen. Tilläggas bör endast att vad som anges om köp av ett värdepapper också gäller vid förvärv genom byte eller annat oneröst fång.

Punkt 2 b av anvisningarna till 36 §

I denna anvisningstidpunkl har bestämmelser om beräkning av anskaffningskostnad tagits in. Jag får även här hänvisa lill vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9). Härutöver vill jag göra följande påpekanden.

För konvertibla skuldebrev och optionsrätter som innehafts tvä år eller längre (äldre konvertibelt skuldebrev respektive äldre optionsrätt) beräknas i regel anskaffningskostnaden med användning av den s.k. genomsnittsmetoden. Denna beräkningsmetod skall alltid användas om konvertibeln inte är börsnoterad eller föremål för liknande notering. Vid beräkningen fördelas den sammanlagda anskaffningskostnaden för alla äldre konvertibler av samma slag lika på de konvertibler som innehas vid avyttringstillfället. Härigenom erhålls den anskaffningskostnad som är avdragsgill för varje avyttrat värdepapper av det ifrågavarande slaget. Vid beräkningen skall hänsyn tas till de förändringar som inträffat beträffande innehavet. Den ursprungliga anskaffningskostnaden för innehavet skall därför ökas med anskaffningskostnaden för tillskott av samma slags konvertibla skuldebrev. Det motsatta förhållandel gäller vid delförsäljningar. Anskaffningskostnaden skall då minskas med erhållet avdrag vid den tidigare försäljningen. Del kan anmärkas att tillskott kan ske genom att yngre värdepapper passerar tvåårsgränsen. Ä andra sidan skall anskaffningskostnaden reduceras om ett äldre skuldebrev byts ut mol en akiie. Innehar den skattskyldige såväl äldre som yngre konvertibler av eti visst slag får han själv välja vilka som skall anses avyttrade. Vad som nu sagts om äldre konvertibla skuldebrev gäller även för äldre optionsrätter.

Prop. 1984/85:193 61

För äldre konvertibla skuldebrev som är börsnoterade eller föremål för liknande notering får som alternativ till genomsnittsmetoden användas schablonregeln i tredje stycket. Anskaffningskostnaden får dä bestämmas till ett belopp som motsvarar 25% av nettoförsäljningspriset. Detla gäller oavsett vilken den verkliga anskaffningskostnaden är.

Schablonregeln fär också användas för beräkning av anskaffningskostnad vid avyttring av vissa optionsrätter. Eftersom optionsrätter inte inregistrerats på börsen har en annan avgränsning gjorts för dessa värdepapper än den som gäller för konvertibla skuldebrev. De optionsrätter som omfattas av schablonregeln skall ha utgetts av bolag vars aktier vid avyttringstillfället är börsnoterade eller föremål för liknande notering. Genom denna avgränsning kommer således optionsrätter, som utgetts av inte börsnoterade bolag, att falla in under schablonregeln om aktierna börjar noteras före avyttringen. Det motsatta förhällandet inträffar om bolagets aktier från en viss tidpunkt inte längre börsnoteras. Avgränsningen har alltså utformats så att de av bolaget utgivna oplionsråtterna i detta avseende alltid följer bolagels aktier.

Punkt 4 och 4 a av anvisningarna till 41 §

De särskilda reglerna i anvisningspunkt 4a om rätt beskattningsår för aktievinster vid skallskyldigs utflyttning från riket skall gälla även för vinster vid avyttring av konvertibla skuldebrev och optionsrätter som utgetts av svenska aktiebolag.

Ändringen av anvisningspunkt 4 är en ren följdändring till ändringen i anvisningspunkt 4 a.

Övergångsbestämmelser

De nya reglerna skall - med några undantag - tillämpas pä avyttringar av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätter, optionsrätter och företrädesrätter till teckning av sädana värdepapper som sker fr.o.m. den I juli 1985.

Ett undantag avser schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna lill 36 § KL. Denna regel får inte tillämpas på optionsrätter som har tecknats före ikraftträdandet. Förbudet är en följd av alt den ursprunglige oplionsinnehavarens anskaffningskostnad för optionsrätten är O kr. Av förenklingsskäl har bestämmelsen utvidgats att omfatta även inköpta opiionsrätler, som utgetts före ikraftträdandet. Den omfattar alltså alla sådana optionsrätter.

Bestämmelsen i punkt 3 har intagits för att vidmakthålla det förbud mot avdrag för realisationsförluster på skuldebrev utgivna i opiionslån som gällt från den 5 december 1984. Genom den nu införda övergångsbestämmelsen kommer avdragsförbudet att begränsas till förluster på skuldebrev som utgetts under tidsperioden den 6 december 1984 - den 30 juni 1985 pä grund av ett emissionsbeslui som fattals efter den 5 december 1984.

Prop. 1984/85:193 62

För skattskyldiga som vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skuldebrev fem år eller längre ges i punkt 4 en alternativ regel om beräkning av skuldebrevets anskaffningskostnad. Denna fär upptas till skuldebrevels marknadsvärde per den I juli 1985. Innebörden av regeln är att den värdestegring som skuldebrevet undergått fram lill ikraftträdandet undantas från beskattning. Regeln är frivillig och den skatiskyldige kan i stället använda sin faktiska anskaffningskostnad vid vinstberäkningen. Väljer han det särskilda ingångsvärdet pä skuldebrevet per den I juli 1985 ersätter detta värde den faktiska anskaffningskostnaden.

Av övergångsbestämmelserna lill lagen (1984: 1060) om ändring i KL följer att vissa genom den lagen ändrade bestämmelser skall tillämpas för skattskyldiga som vid 1986 års taxering taxeras för ett räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1985. 1 punkt 5,har intagits en bestämmelse enligt vilken de nya reglerna om konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter blir tillämpliga även på dessa skattskyldiga vid den taxeringen.

Lagen om statlig inkomstskatt

2 § 9 mom.

I lagrummet har tillagts ett nytt stycke i vilket fastslås att ett bolag som emitterat ett opiionslån inte är berättigat lill avdrag för skillnadsbeloppet mellan emissionspriset och skuldebrevels marknadsvärde (den s.k. kapitalrabatten). Regeln är utformad så att den gäller oberoende av det sätt på vilket emissionspriset redovisas i bolagets bokföring. Bestämmelsen gäller endast för optionslån, däremot inte för konverteringslån. Del har inte ansetts nödvändigt att utsträcka bestämmelsen lill konvertibla skuldebrev eftersom del inte torde vara möjligt att i redovisningen dela upp emissionspriset på ett sådant lån.

Bolagets rätt lill avdrag för s.k. kapitalrabatt på län som emilterats lill en kurs som understiger pari påverkas inte av avdragsförbudel. Detta gäller i och för sig även för options- och konverteringslån. öm emissionspriset på ett sådant lån sätts till ett belopp som understiger del nominella skulde-brevsbeloppel ulgör skillnadsbeloppet en för bolaget avdragsgill kapitalanskaffningskostnad.

Lagen om statlig förmögenhetsskatt

3 § I mom.

Lagrummet har kompletterats genom alt i punkten d) har tillfogats optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie. En sådan optionsrätt utgör dock förmögenhetsskattepliktig tillgång endast om rätten är föremål för omsättning på kapitalmarknaden. Övriga optionsrätter skall inte förmögenhetsbeskattas.

Förmögenhetsskalteplikten omfattar 'således de optionsrätter som omsätts på kapitalmarknaden. Härmed åsyftas främst de optionsrätter som

Prop. 1984/85:193 63

fortlöpande noteras på dags- och affärstidningarnas börssidor med angivande av köp-, sälj- och betalkurser. Även andra optionsrätter kan omfattas av bestämmelsen, men för delta bör krävas att en inte oväsentlig handel regelbundet förekommer i optionsrätter pä kapitalmarknaden under en längre tidsperiod. F.n. torde någon sådan handel inte förekomma. Bestämningen av kretsen av skattepliktiga värdepapper har en motsvarighet i 23 § B lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Motsvarande lokution fanns tidigare i 4§ sjätte stycket SFL.

Optionsrätter skall värderas till noterat värde vid beskattningsårets utgång. Det noterade värdet skall alltså gälla trots att det inte framkommer vid officiell handel på börsen.

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagom ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

3 mom.' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller leckni*igs-rätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag, konvertibelt skuldebrev, optionsskuldebrev, optionsbevis, företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller optionsskutdebrev och optionsbevis eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsräll eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än två är. Med optionsskutdebrev avses skuldebrev utgivet i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie och med opiionsbevis bevis om optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie utgivet i förening med skuldebrev. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i detta moment och som den skatiskyldige innehaft tvä är eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detla stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i delta stycke.äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skatiskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000kronor. 1 intet fall får

Lydelse enligt prop, 1984/85:70

Har faslighet överlåtils pä aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avytlring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyitringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fasligheten. Vad nu sagts får inte föranleda alt skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i delta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna lill 38§, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.

5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda alt skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38§, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fasligheten.

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

Lika med lagfarlsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skallskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyitringen av aktien överiätits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av störte delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skatiskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skatiskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av del beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av

Föreslagen lydelse

Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel pä grund av bestämmelserna i delta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avytlring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionshcvis utgivet av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev etter opiionsbevis skall aktiens, skuldebrevels etter opiionsbevisets andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsbevisets andel av alla aktier i bolaget och alla de aktier till vilka ej konverterade skuldebrev kan utbytas samt alla de aktier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätter.

Avyttrar skaltskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyitringen av aktien överlåtits på den skatiskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgäng-ar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom tvä är efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överläts på den skattskyldige eller honom närstående person eller pä aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överiälelse av tillgäng i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyitringen av

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detla stycke tas lill beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas alt avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte ån alt erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga fär talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jäm-föriigt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fätal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom tvä år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskydiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har överiälelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldig-hel för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom fär realisationsvinsten tas lill beskattning pä samma sätl som vid eftertaxering för

Föreslagen lydelse

aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning pä samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller opiionsbevis utgivet av sådant aktiebolag som avses iförs-ta meningen av detta stycke etter andel i handelsbolag eller ekonomisk förening, Riksskatteverket fär medge undantag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än alt erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga fär talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fätal fysiska personer (fåmansbolag), lill ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skatiskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skallskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skaitskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyitringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången av del beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detla stycket uppkom får realisationsvinsten las till beskattning på samma sätl som vid eftertaxering för

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt lill aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undanlag frän tillämpning av detla stycke.

Föreslagen lydelse

nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis utgivet av sådant aktiebolag som avses i första meningen av delta stycke samt i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller företrädesrätt titt teckning av konvertibelt skuldebrev eller optionsskuldebrev och optionsbevis eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för sär skilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detla moment föräldrar, fareller morföräldrar, make. avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skatiskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

Prop. 1984/85:193 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i ufländski bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin lur överlåtit rätten til! utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4mom, första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen,

39 §
Imom. Från bruttointäkt som I mom. Från bruttointäkt som

avses i 38 § 1 mom. får avdrag göras avses i 38 § 1 mom. får avdrag göras
för förvaltningskostnad samt för för förvaltningskostnad samt för
gäldränta, som inte skall dras av gäldränta, som inte skall dras av
enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, enligt bestämmelserna i 22, 25, 29,
33 och 36 S§ samt i 2 mom, av den- 33 och 36 §§ samt i 2 mom, av den
na paragraf. na paragraf Avdrag får ej göras för

sådan upplupen ränta som enligt punkt 9 av anvisningarna titt 35 § skall medräknas i anskaffningskostnaden för konvertibelt skuldebrev.

53 §

I mom.'' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid. under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid. under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

' Senaste lydelse 1979:612,

" Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.

Prop. 1984/85:193 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår pä grund av annan pensionsförsäkring än tjänsie-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller pä grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973; 371) om kontant arbetsmarknadsstöd:

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resliluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig

avyttring av aktier och andelar i så- avyttring av aktier och andelar i så
dana svenska företag som avses i dana svenska företag som avses i
punkt 4a av anvisningarna till 41 §, punkt 4a av anvisningarna till 41 §
om överlåtaren vid något tillfälle saml konvertibla skuldebrev och
under de tio kalenderår som när- optionsbevis utgivna av svenska
mast föregått det år då avyitringen aktiebolag, om överlåtaren vid nå-
skedde haft sitt egentliga bo och got tillfälle under de tio kalenderår
hemvist här i riket eller stadigva- som närmast föregått det år då
rande vistats hår; avyttringen skedde haft sitt egent-

liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar

lill 35

9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall inte anses uppkomma när ett konvertibelt skuldebrev byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnyttjas för teckning eller köp av en aktie.

Prop. 1984/85:193 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En aktie, som förvärvals vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev efter utgången av juni månad år 1985 eller genom nyteckning grundad på en optionsrätt anses anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av skuldebrevet respektive optionsrätten. Har utbyte av ett konvertibelt skuldebrev skett före nyss nämnda lidpunkt anses aktien förvärvad i och med utbytet.

Har en aktieägare med företrädesrätt på grund av aktieinnehav förvärvat ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt till nyteckning anses skuldebrevet respektive optionsrätten anskaffad vid tidpunkten för förvärvet ov de aktier på vilka företrädesrätten grundats.

Ett optionsskuldebrev, som förvärvats med stöd av en företrädesrätt titt teckning anses anskaffat vid tidpunkten för teckningen.

Ersättning för upplupen ränta vid överlåtelse av ett konvertibelt skuldebrev med räntekupong skall vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust medräknas i undertaget för skuldebrevet.

till 36 §

2b Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn lill faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål för liknade notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas lill ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skallskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra me-

Senaste lydelse 1983: 1116.

Prop. 1984/85:193 72

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisationsvinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas lill långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning lill återställandet (blankningsaffär). Vinst eller föriusl vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsvarande aktie, som återställs lill långivaren. Har aktien inte återställts till långivaren före utgången av det är, som följer närmast efter avyitringsärei, skall skillnaden mellan vad den skatiskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter den lägsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avyttringsdagen till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig realisationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats lill ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsförlust.

Har här i riket bosatt skaltskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan utländsk aktie (switchrält) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning i samband med avytlring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 § 3 mom.

Vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis som innehafts två år eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre optionsbevis) beräknas anskaffningskostnaden för sådana skuldebrev eller bevis av samma slag på sätt som anges i andra stycket. För äldre konvertibelt skuldebrev som är noterat på börs eller föremål för liknande notering gäller bestämmelserna i tredje stycket. I fråga om äldre optionsbevis gäller bestämmelserna i tredje stycket om beviset utgivits av bolag vars aktier vid avyttringen av beviset är noterade på börs eller föremål Jör liknande notering.

En företrädesrätt titt teckning av konvertibelt skuldebrev etter op-

3.* Förlust genom icke yrkesmässig avytlring (realisationsförlust) fär dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

tionsskuldebrev och opiionsbevis som grundas på aktieinnehav i bolag anses anskaffad ulan kostnad.

Som anskaffningskostnad för ett optionsskuldebrev som förvärvats genom teckning upptas skuldebrevels marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för ett optionsbevis upptas i nu angivna fall skillnaden mellan eniissions-kursen och marknadsvärdet för del skuldebrev med vilket beviset var förenat. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt som förvärvals genom köp eller byte medräknas vederlaget för företrädesrätten i anskaffningskostnaden för optionsbeviset. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte om teckningen skett före den 1 juli år 1985.

Är ett optionsskuldebrev förenat med flera optionsbevis skall skillnaden mellan emissionskursen och marknadsvärdet för skuldebrevet fördelas mellan optionsbevisen med ledning av deras marknadsvärden.

Har ell konvertibelt skuldebrev förvärvats med räntekupong före den 1 juli år 1985 medräknas inte vad som erlagts för kupongen i anskaffningskostnaden för skuldebrevet.

3. Förlust genom icke yrkesmässig avytlring (realisationsförlust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Detsamma gäller i fråga om förlust som uppkommer genom alt ett optionsbevis närmast före optionstidens utgång saknar marknadsvärde. Avdrag medges dock ej om optionsbeviset saknar värde till följd av att det bolag som rätten avser försatts i konkurs, trätt i likvidation eller upplösts genom fusion.

Prop. 1984/85:193 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1 - 2 d. Vid förlustberäkningen fär en fastighets ingångsvärde dock inte beräknas pä grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med föriusl avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av föriusten avdragsgill. Har föriusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 S, är endast så stor del av föriusten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar,

4.' -Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får. om inte annat följer av andra stycket, göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18 § är hänföriig till samma förvärvskälla som föriusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har utfärdats här i riket, fär göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avytlring av sådana premieobligationer. Har de med föriusl avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst tvä tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

c) sådant konvertibelt skuldebrev utgivet av svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av skuldebrevet är inregistrerat vid Stockholms fondbörs.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinsl som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinsl som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga fill del året.

Till 41 §
4.'' I fråga om annan förvärvs- 4. I fråga om annan förvärvskälla

källa än jordbruksfastighet, annan än jordbruksfastighet, annan fastig-fastighet varav inkomsten beräknas hel varav inkomsten beräknas en-

' Senaste lydelse 1981: 1316. ' Senaste lydelse 1983:452,

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadförmån och andra förmåner in natura, då den pä annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras lill nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter del årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt tagel kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav saml influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt pä grund av icke yrkesmässig avytlring av aktier och andelar i vissa fall.

Föreslagen lydelse

ligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, dä densamma frän den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Delta är framför allt förhällandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skatiskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall sä tidigt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fräga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev, optionsbevis och andelar i vissa fall.

Prop. 1984/85:193 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret, nämligen för del fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom., gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 §. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36§ punkt 1),

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det år. varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta ä penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gotlskrives insättaren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta ä penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller lill betalning, även om räntan till någon del belöpt ä ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom inläkt för varje år upplagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m.m., vartill upplälaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om inläkt vid icke yrkesmässig avytlring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gång eller i särskilda terminer.

Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detla skall betalas på en gäng eller terminsvis.

4 a.' Flyttar en skattskyldig ut- 4 a. Flyttar en skaltskyldigutom-
omlands och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat
rat aktier eller andelar i ett svenskt aktier eller andelar i ett svenskt fö-
förelag, skall inläkt på grund av retag, skall intäkt på grund av av-
avyitringen anses ha åtnjutits när yttringen anses ha åtnjutits när
flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker, om intäkten inte
blivit tillänglig för lyftning dessför- blivit tillänglig för lyftning dessför
innan. Avyttrar en skattskyldig ak- innan. Avyttrar en skaltskyldig ak
tier eller andelar i ett svenskt före- tier eller andelar i ett svenskt före
tag efter det att han flyttat utom- tag efter del att han flyttal utom
lands skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnju
tits i och med avyitringen. Är i fall lits i och med avyitringen. Är i fall
som nu sagts intäktens storlek be- som nu sagts intäktens storlek be
roende av viss framlida händelse roende av viss framtida händelse
och kan till följd härav intäktens och kan lill följd härav intäktens
totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den
taxering som är i fråga, skall lill- taxering som är i fråga, skall till
kommande belopp beskattas vid kommande belopp beskattas vid
taxeringen för det år dä beloppet taxeringen för det år då beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid
skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval

" Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.

Prop. 1984/85:193 , 77

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskatt
ningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid laxering
en för avyttringsåret, en för avyttringsåret. Vad nu sagts

gäller även vid avyttring av konvertibla skuldebrev och optionshcvis utgivna av ett svenskt aktiebolag. Som ett svenskt förelag räknas vid tillämpningen av denna anvisningpunkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk förening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §.

1. Denna lag träder i kraft den I juli år 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punkt 2 och med iakttagande av vad som föreskrivs i punkt 3.

2. Bestämmelserna i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna till 36 § är inte tillämpliga beträffande ett opiionsbevis som utgivits före den 1 juli år 1985.

3. Har en skaltskyldig vid utgången av juni månad år 1985 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mer får han i stället för det vederlag som erlagis vid förvärvet av skuldebrevet vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets marknadsvärde vid den tidpunkten.

Prop. 1984/85:193 78

2 Förslag till

lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2*i 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

2§

9mom.'" Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit län som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinslandelslän som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39§S kommunalskatlelagen (1928:370),

Ränta, vars slorlek är beroende av förelagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) lånet har ulbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i del låntagande förelaget och inte har sådan intressegemenskap med företagel som avses i punkt I av anvisningarna till 43 § eller i 57 § 3 mom, kommunalskattelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 S la mom. kommunalskattelagen - inte heller är företagsledare i företaget eller närslående till sådan företagsledare eller till aktieeller andelsägare i förelaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade pä svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktieeller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande förelaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktieeller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskalteverket, under förutsättning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid länets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt lill teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskalteverket i fråga som här avses fär inte överklagas.

Lydelse enligl prop. 1984/85:70.

Prop. 1984/85:193 80

3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3§ I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

3§ / mom." Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätl;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruksoch skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patentoch förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;

d)    kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller ned
lagts i obligationer eller insatts i lagts i obligationer eller insatts i
bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestätt
av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier
eller andelar i ekonomiska för-    eller andelar i ekonomiska för
eningar, bolag, aktiefonder eller re- eningar, bolag, aktiefonder eller re
derier eller av andel i oskiflat derier eller optionsrätl till nyteck-
dödsbo som vid taxering till statlig ning eller köp av aktierom opiions-
inkomstskatl skall behandlas såsom rätten är föremål för omsättning på
handelsbolag, i den män samma ka- kapitalmarknaden. eller av andel i
pital icke är att hänföra till i c) här oskiftat dödsbo som vid taxering till
ovan nämnd egendom;     statlig inkomstskatt skall behandlas

såsom handelsbolag i den mån samma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet alt böra hänföras till yttre
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lust
jakter, motorbålar och dylikt, så ock smycken;

O besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligl 7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer alt utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomsl av fastighet eller annan stadigvarande förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för lid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den I juli år 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

" Senaste lydelse 1974:998.

Prop. 1984/85:193 81

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Fi 1983:25) Reavinst på konvertibla skuldebrev

Efter remiss har yttranden avgetts av riksbanken, Göta hovrätt, kam-martätten i Jönköping, bankinspektionen, allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse, riksskalteverkel (RSV), Stockholms fondbörs, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs. Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR). Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk industriförening. Svenska bankföreningen. Svenska fondhandlareföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO - Familjeföretagen), Sveriges industriförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Post- och Kreditbanken, PK-banken har instämt i del yttrande som avgetts av Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund.

1 Allmänna synpunkter

Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker huvudförslaget att realisationsvinst vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev skall beskattas på i princip samma sätt som aktievinster.

Allmänna pensionsfondens Jjärde fondstyrelse anför:

Fondstyrelsen finner övervägande skäl tala för en övergång till aktievinslregier vid överlåtelse av konvertibla skuldebrev och tillstyrker kommitténs förslag. Del är enligt fondstyrelsens mening angeläget att finansieringsinstrumentet konverteringslån verkligen kan utnyttjas av företagen och att man eftersträvar skaltemässig neutralitet mellan olika former av emission av riskkapital.

Länsstyrelsen i Södermantands län anför:

Eftersom konvertibla skuldebrev i stort följer kursutveckling för aktierna i det emitterande bolaget, är det naturligt att beskattningsreglerna samordnas. Ett konverteringslån syftar ytterst till att öka bolagets eget kapital och en jämförelse med nyemission av aktier ligger därför nära till hands.

6 Riksdagen 1984185. t samt. Nr 193

Prop. 1984/85:193 82

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:

Ett konvertibelt skuldebrev torde ytterst syfta till att öka företagets egna kapital. Detta förhållande och vissa andra likheter med aktier styrker uppfattningen att konvertibla skuldebrev naturligt uppfattas som aktieliknande handlingar. Länsstyrelsen finner därför i likhet med kommittén alt övervägande skäl talar för att konvertibla skuldebrev vid realisationsvinstbeskattning i princip bör jämställas med aktier.

Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:

Konvertibla skuldebrev är en finansieringsform som ligger mellan renodlade skuldebrev - exempelvis obligationer - och aktier. Det konvertibla skuldebrevet får emellertid både från aktiebolagsrättslig och ekonomisk synpunkt anses stå akiien mycket nära. Detta förhållande har av skilda anledningar inte beaktats i skattelagstiftningen. Beskattningen av konvertibla skuldebrev och aktier sker sålunda för närvarande efter olika regelsystem. Om egendom av ekonomskt sett likvärdig natur behandlas efter olika regler, uppkommer inte sällan snedvridande effekter på marknaden och även inom rättstillämpningen. Det sistnämnda illustreras av ett par av riksskatteverkeis nämnd för rättsärenden nyligen lämnade förhandsbesked som bildar utgångspunkt för kapilalvinstkommilténs betänkande.

Principiellt kan man tänka sig tre lösningar angående den skattemässiga behandlingen av konvertibla skuldebrev:

1 Konvertibeln delas upp på en skuldebrevsdel och en aktiedel

2 Konvertibeln behandlas enligt de regler som gäller för andra skuldebrev

3 Konvertibeln jämställs med aktier

Enligl organisationernas mening skulle en uppdelning av konvertibelns värde på två delar vara den teoretiskt riktigaste lösningen. En sådan uppdelning är emellertid förenad med stora praktiska problem, eftersom konverteringsrätten inte är avskiljbar och således inte noteras separat. Anledning finns därför inte att närmare överväga denna lösning.

I valet mellan att behandla en konvertibel som ett skuldebrev eller som en aktie föreslår kommittén de regler som gäller för aktier. Ett av skälen för denna lösning är att konvertibelns värdeförändring är likartad med aktiens (sid 60). Denna motivering grundas på en traditionell beskrivning av det principiella sambandet mellan kurserna på aktier och konvertibla skuldebrev vid en positiv kursutveckling. Kommittén diskuterar emellertid inte möjligheten av att aktiekurserna också kan falla. Det karakteristiska för konvertibeln är i en sådan situation alt kursfallet blir mindre än för aktien, beroende på all värdet bara i undantagsfall sjunker under det rena obligationsvärdet. Bindningen lill vad som gäller för aktier är alltså inte alllid naturlig. Ell skäl för alt också fortsättningsvis vid reavinslbeskati-ningen tillämpa skuliebrevsreglerna, vilket kommittén dock inte nämner, bör också framhållas i sammanhanget. Då konvertibla skuldebrev emitteras torde deras obligationsvärde i flertalet fall uppgå lill 80 % eller mer av emissionskursen. Det är således endast ett mindre värde som faller på aktiedelen vilket också skatlemässigt kan minska anknytningen lill aktiereglerna.

Med dessa påpekanden instämmer organisationerna i kommitténs i övrigt framförda skäl för all vid avyttring av konvertibla skuldebrev tillämpa huvudprinciperna för aktievinstbeskattning.

Prop. 1984/85:193 83

Svenska sparbanksföreningen anför:

Svenska sparbanksföreningen finner del värdefullt att kommittén med förtur tagit upp frågan om konvertibla skuldebrevs skattemässiga behandling. Det är vidare värdefullt att kommittén har gett uttryck för den grundinställningen att konverteringslån skall kunna utnyttjas som finansieringsalternativ utan att beskattningseffekten blir sådan att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Kommittén har med utgångspunkt från bl a denna grundinställning funnit att de realisations-vinstskatleregler som gäller för aktier skall gälla för konvertibla skuldebrev. Härigenom skulle emission av ett till aktieägarna riktal konverteringslån aldrig medföra en viss utdelningsbeskattning. Med hänsyn lill dels att kommitténs förslag medför att föreliggande hinder mol att utnyttja konverteringslån som finansieringsform undanröjs, dels att konvertibeln har sådana beröringspunkter med aktier har föreningen inget alt erinra mot att reavinstskattereglerna för aktier fär omfatta även konvertibla skuldebrev,

Sveriges föreningsbankers förbund anför:

Det är logiskt och naturligt att jämställa konvertibla skuldebrev med aktier. Den skillnad i beskattning som förelegat har väl snarast uppfattals som konstlad, inte minst i de fall beskattning inträtt i samband med konvertering till aktier.

TOR anför:

Del konvertibla skuldebrevet kan anses innefatta en aktieliknande del och en obligationsliknande del. Även om den obligationsliknande delen i vissa fall på grund av utfäst ränta m m kan anses övervägande i ett inledningsskede måste vid en normal utveckling den aktieliknande delen la över åtminstone efter ett par är. Mot den bakgrunden delar TOR det i betänkandet framlagda förslaget att det konvertibla skuldebrevet skall i reavinstbeskattningen behandlas som en aktie.

SHIO-Familjeföretagen och Sveriges aktiesparares riksförbund avstyrker förslaget.

SHIO-Familjeföretagen anför:

Kommittén anger ett flertal skäl för att i realisationshänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier, främst att värdestegringen pä ett konvertibelt skuldebrev och bolagets aktier är i stort likartad. Såsom kommittén själv visar i avsnittet om konvertibla skuldebrev som finansieringsform och placeringsobjekt är detta emellertid en sanning med modifikation. Beroende av olika faktorer såsom framför allt konverteringskursen i förhållande till kursen på bolagets aktier under emissionsperioden, konverteringstidpunkt och förändringar i marknadsränta på obligationslån ulan konverteringsrätt kan stora variationer förekomma mellan värdeutvecklingen pä konvertibla skuldebrev och bolagets aktier. Kommittén synes ha tagit som utgångspunkt för sin bedömning att konverteringskursen sätts

Prop. 1984/85:193 84

lägre än börskursen pä aktien vid emissionstillfället. Detta är inte ovanligt när emissionen sker med företrädesrätt för aktieägarna. I sådana fall blir värdeutvecklingen på de konvertibla skuldebreven, i vart fall teoretiskt, likartad med kursutvecklingen på aktien,

I de fall däremot, dä konverteringskursen sätts över värdet på akiien vid emissionen föreligger inte någon följsamhel i utvecklingen av värden på aktie respektive konvertibelt skuldebrev ens teoretiskt förrän aktievärdei kommit i kapp konverteringskursen. På grund av den exceptionellt snabba kursutvecklingen under en kortare period har aktievärdet i mänga fall snabbt kommit i kapp och överstigit konverteringskursen. Det säger sig självt att den nuvarande utvecklingen inte kan fortsätta under någon längre period. Följsamheien av värdet på konvertibeln är i dessa fall många gånger beroende på förväntad kursutveckling, inklusive risk för kraftigt kursfall för akiien, eftersom konverteringstillfället kan ligga flera är framåt i tiden.

Del år enligt organisationens uppfattning inte ovanligt, i synnerhet i de fall emissionen inte riklats lill aktieägarna, att konverteringskursen sätts högre än aktiekursen vid emissionen. Som kommittén påpekar förekommer konvertibla skuldebrev även vid sidan av fondbörsen. Sålunda har till exempel Företagskapital AB i stor utsträckning använt konvertibla skuldebrev i sin finansieringsverksamhet. Emissionerna av konvertibla skuldebrev sker regelmässigt utan företrädesrätt för bolagens aktieägare. Konverteringskursen kan också förmodas bli satt högre än aktiernas värde vid emissionen. Med normal värdeutveckling på aktier kan någon följsamhet mellan konvertibla skuldebrev och aktier i bolaget sålunda i många fall inte ens teoretiskt beräknas uppkomma förrän efter en längre period, dvs först vid tidsnärhet för konvertering.

Enligt organisationens uppfattning bör inte en lagstiftning om konvertibla skuldebrev utgå från situationen pä aktiemarknaden vid en tidpunkt då i vissa avseenden extrema förhållanden råder.

Kommittén nämner vidare som skäl för att i realisationsvinsthänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier, alt konverteringslån ytterst syftar lill alt öka företagels egna kapital och all en emission av ett konverteringslån kan uppfattas som en form av aktieemission. Realisationsvinstbeskattningen bör enligt kommittén vara sä neutral som möjligt i förhållande till skilda aktieemissioner så alt beskattningseffekterna blir likartade oavsett om ett företag emilterar aktier eller konvertibla skuldebrev.

Organisationen kan för det första inte se alt bolagets syfte med utgivandet av ett konvertibelt skuldebrev skall inverka på utformningen av beskattningen hos förvärvaren. Närmare till hands ligger i sådant fall att se till syftet med förvärvet.

För del andra bör inte det förhållandet att ett konverteringslån "kan uppfattas som en form av aktieemission"" anses utgöra ett skäl för att tillämpa principerna för aktievinslbeskattningen även på konvertibla skuldebrev. Beskaitningsprinciperna bör inte styras av hur vissa sakförhållanden eventuellt kan uppfattas. Avgörande i detta sammanhang bör i stället vara det faktiska förhållandet alt ett konvertibelt skuldebrev inte är en aktie och inte heller ur vare sig civilrättslig eller ekonomsk synpunkt är jämförlig med en aktie. För konvertibla skuldebrev gäller således samma allmänna förmögenhetsrätlsliga regler som för andra skuldebrev. Del konvertibla skuldebrevet representerar en fordringsrätl och inte som en aktie en andelsrätt. Den i det konvertibla skuldebrevet ingående konverteringsrätten innebär visserligen en rätt att i framtiden under vissa förutsättningar

Prop. 1984/85:193 85

få del i bolagsförmögenheien men innefattar inte i sig någon andelsrätt. Av stor betydelse i detta sammanhang är också att konverteringsrätten i normalfallet representerar endast en mindre del av ett konvertibelt skuldebrevs värde. Värdet av ett konvertibelt skuldebrev utgörs således i normalfallet lill helt dominerande del av en fordringsrätt.

Med den uppdelning som för närvarande görs vid realisationsvinstbeskattningen mellan andelsrätter och fordringsrälter faller konvertibla skuldebrev enligl organisationens mening naturligt in under fordringsrätterna. Önskemålet om neutralitet vid realisationsvinstbeskattningen av olika fordringsrätter utgör vidare ett tungt vägande skäl för alt bibehålla den nuvarande ordningen.

Kommittén tar upp frågan om utdelningsbeskattning i samband med emission av ett konverteringslån. Enligt ovan nämnda under våren 1983 av riksskatteverkeis nämnd för rätlsärenden meddelade förhandsbesked skall värdet av den företrädesrätt som en aktieägare utnyttjar när han tecknar ett skuldebrev anses utgöra utdelning från bolaget och beskattas hos aktieägaren som inkomst av kapital. Kommittén anser att det strider mot strävan till neutralitet mellan skilda typer av aktieemissioner att en form av emission utlöser utdelningsbeskaltning som helt uteblir vid en annan emission.

Enligt organisationens synsätt är skillnaden i fråga om utdelningsbe-skaltningen mellan en akiieemission och en emission av konvertibla skuldebrev en konsekvens av att de emitterade rättigheterna är av olika slag. En nyemission av aktier till de förutvarande aktieägarna innebär inte någon överföring av värde från bolaget lill aktieägarna. En emission av skuldebrev lill aktieägarna kan emellertid, beroende på länevillkoren, innebära en förmögenhetsöverföring från bolaget till aktieägarna. Nuvärdet av denna förmögenhetsöverföring återspeglas dä i del värde som uppkommer pä företrädesrätten. Riksskatteverket har i det nämnda förhandsbeskedet tagit ställning för att beskalla en sådan förmögenhelsöverföring vid emissionstillfället. Riksskatteverket har därvid ansett att en uppdelning av företrädesrätten å ena sidan och den i skuldebrevet ingående konverle-ringsrällen å den andra sidan inte var praktiskt möjlig varför hela värdet av fordringsrätten hänfördes lill utdelning.

Av intresse är att riksskatteverkeis ställningslagande lill frågan om utdelningsbeskaltning således grundar sig på det konvertibla skuldebrevets egenskap av i huvudsak fordringsrätl.

Realisationsvinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev bör enligl organisationens uppfattning styras av denna egenskap.

Sveriges aktiesparares riksförbund anför:

Nu föreliggande förslag till förändring av reavinstbeskattningen på konvertibla skuldebrev kan tyckas ge en god slrömlinjeformning av beskattningen i förhållande till aktier. Förslaget kan uppfattas positivt av dem som gör frekventa affärer på börsen, liksom av aktiva kapitalförvaltare, rådgivare och fondkommissionärer.

Värt förbund har emellertid också ett stort antal medlemmar, som i de konvertibla skuldebreven med deras annorlunda skatieform har ett placeringsalternativ av tilltalande slag. Den längre bindningstiden uppvägs för dessa människor mer än väl av förmånen att inte bli beskattad efter fem år.

Tar man bort möjligheten lill skattefrihet vid försäljningar efter fem år, kan konvertiblerna enligt Aktiespararnas sätt att se antas förlora i intresse

Prop. 1984/85:193 86

som placeringsform, dvs marknaden krymper ytterligare. Kombinationen av hög utdelning, som beskattas fullt ovanpå arbetsinkomster och alltså lämnar mycket litet kvar, och en mindre förmånlig reavinslbeskattning fär denna effekt för privatpersoner.

Ur; de emitterande förelagens synvinkel bör en förändring av beskattningsformen innebära att man blir nödsakad att betala högre ränta, vilket måste uppfattas som negativt för företagens intressenter.

SHIO-Familjeföretagen anser vidare all ett genomförande av förslaget under alla omständigheter bör anstå lill dess regeringsrätten avgjort de aktuella förhandsbeskedsmålen. Organisationen framhåller att det inte kan uteslutas alt regeringsrättens besked medför att särskild lagstiftning inte behövs. Om regeringsrätten skulle fastslå de principer som angivits av riksskalteverket borde en lagreglering i sådant fall rikta in sig på den proportioneringsmelod som i förhandsbeskeden medfört att utdelningsbeskaltning överhuvudtaget kommit i fråga.

Även Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anser all någon lagstiftning inte bör ske i avvaktan på att de aktuella förhandsbeskeden avgörs. Organisationerna anför:

Förslaget alt konvertibla skuldebrev, såvitt avser reavinslbeskaltning-en, skall jämställas med aktier är, vilket kommittén också framhåller, endast en dellösning i syfte att undvika en oklarhet som för närvarande råder. Det konvertibla skuldebrevet torde alltså i andra sammanhang -l ex i fråga om förmögenhetsbeskattning och beskattning vid utdelning och utskifining i aktiebolag - böra behandlas inte som aktier ulan liksom tidigare enligt de regler som gäller för vanliga skuldebrev. Detta är enligt organisationernas mening olyckligt. Flera andra oklarheter råder vad gäller den skattemässiga behandlingen av konvertibla skuldebrev. En fråga avser förluster som kan uppkomma vid beialningsinställelse eller konkurs. En annan fråga gäller konvertibla skuldebrev i fastighetsförvaltande bolag, där aktierna för ägarna utgör omsättningstillgångar. Skall i sådant fall även konvertiblerna behandlas som omsättningstillgångar? En ytleriigare fråga gäller konvertiblernas skattemässiga behandling i del nyligen framlagda förslaget om vinstdelningsskatt.

Även om det finns anledning att skapa klarhet också i bl a nyssnämnda frågor, anser organisationerna att den av kommittén gjorda avgränsningen av problemet med hänsyn till omständigheterna är lämpligt vald som grund för snara lagstiftningsåtgärder.

Organisationerna vill dock framhålla att frågan huruvida lagstiftning nu bör ske ännu bör hållas öppen. Som redan nämnts föranleds kommitténs förslag av ett par förhandsbesked från riksskatteverkeis rältsnämnd. Beskeden har lett till, vilket också kommittén påpekar, alt företagen avslår från att emittera konverteringslån. Om regeringsrätten efter prövning av förhandsbeskeden skulle besluta att inte undanröja desamma, är det enligt organisationernas mening angeläget att kommitténs förslag genomförs omgående. Skulle å andra sidan regeringsrätten besluta att undanröja förhandsbeskeden, saknas motiv för att nu genomföra kommitténs förslag. Lagstiftningen bör då i stället inriktas på den mer övergripande anpassning i fråga om beskattning av obligationer och optionsrätter som kommittén avser alt fortsätta sitt arbete med.

Prop. 1984/85:193 87

TOR framhåller motsatt uppfattning och anför:

TOR delar uppfattningen alt det är mycket väsentligt att enkla regler tillskapas för beskattningsfrågor vid konvertibla skuldebrev. Som finansieringsform får sådana skuldebrev anses som mycket betydelsefulla. Enligl TOR: s mening finns därför anledning att - oavsett vad regeringsrätten kommer till för ställningstagande i de underställda frågorna - kapitalvinst-kommitténs förslag blir föremål för lagstiftning.

Stockholms fondbörs, Svenska fondhandlareföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund beklagar att förslaget inte omfattar även opiionslån.

Sveriges Jöreningsbankers förbund anför:

Det föreliggande lagförslaget omfattar blott rena konvertibla skuldebrev. Emellertid utges också konvertibler med därtill knutna optionsrätter samt rena optionslån. Rättsläget för sädana lån är också det oklart, vilket bl a visat sig i att flera lån dragits tillbaka. Det är beklagligt alt förslaget inte kunnat omfatta alla de aktuella finansieringsformerna. Frågan är om det inte hade varil bättre att vänta med att lämna ett förslag till dess hela frågan hade kunnat behandlas. Ansågs saken inte kunna vänta, borde någon form av tillfällig lösning ha kunnat införas.

RSV lar upp frågan om vilka konvertibla skuldebrev som bör omfattas av en lagstiftning och anför:

De konvertibla skuldebreven har blivit föremål för civilräiislig reglering i aktiebolagslagen, I och för sig torde hinder dock inte föreligga att utforma de konvertibla skuldebreven så att de kan konverteras även mot annat än aktier, t ex. andelar i handelsbolag.

Emellertid avser kommitténs förslag uppenbarligen endast konvertibla skuldebrev, som kan konverteras mot aktier. För tydlighetens skull och för undvikande av ej förutsedda effekter, anser RSV därför att det i 35 § 3 mom kommunalskatlelagen (KL) uttryckligen bör anges att med konvertibla skuldebrev avses skuldebrev enligt 5 kap 1 § aktiebolagslagen.

Vidare anser RSV att konvertibla skuldebrev som utges av sådana bostadsaktiebolag som avses i 24 8 3 mom KL uttryckligen bör undantas i 35 §3 mom KL.

Skuldebreven kan utformas så att konverteringssyftet skjuts i bakgrunden sä alt de därigenom mer liknar obligationer. Utges de till underpris utlöser de enligl nuvarande regler utdelningsbeskattning. Genom de föreslagna reglerna utlöses beskattning först vid försäljning enligt realisationsvinstreglerna. RSV vill peka på att det härigenom kan uppslå opåkallad skattelättnad.

Prop. 1984/85:193 88

2 Anskaffningskostnad

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Av förenklingsskäl föreslår kommittén att anskaffningskostnaden för ett skuldebrev som tecknats av en aktieägare med stöd av företrädesrätt på grund av tidigare aktieinnehav skall anses motsvara endast den likvid som erlagis vid emissionen. Detta innebär att avsteg från nuvarande regler som gäller vid nyemission av aktier, vilka innebär all även en del av den ursprungliga aktiens förvärvspris skall inräknas i anskaffningskostnaden för den nylecknade aktien. Med hänsyn till kravet på enkelhet i reglerna är kommitténs förslag på denna punkt befogat.

TOR anför:

Vidare föreslår kommittén alt anskaffningskostnader för konvertibla skuldebrev - i förekommande fall sådant skuldebrev jämte opiionsbevis -skall i det fall den förvärvats med stöd av företrädesrätt pä grund av aktieinnehav anses motsvara vad som erlagts vid emissionen. Enligl TOR: s mening talar eftersträvad enkelhet för en sådan lösning.

Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:

En svårighet är förknippad med reavinstberäkningen, främst i fråga om den s k genomsnittsberäkningen beträffande äldre aktier. Beräkningarna blir inte sällan ytterst komplicerade om ett flertal köp och försäljningar har skett eller om emissioner har förekommit. Dessa svårigheter blir sannolikt inte mindre om hänsyn dessutom skall tas till köp och försäljningar av konvertibla obligationer. Svårigheterna uppkommer framför allt om den skatiskyldige både har sålt och konverterat skuldebrev av samma slag. Skall i sådant fall vid beräkningen av ingångsvärdet pä de aktier som erhållits genom konverteringen även beaktas att en del av anskaffningsvärdet kan ha konsumerats vid en tidigare försäljning av konvertibler? Denna situation inträffar om schablonregeln (25% försäljningssumman) används vid reavinslbeskattningen av konvertiblerna. Det finns därför ett starkt intresse av alt reavinstreglerna ses över och utformas på sådant sätt att beräkningarna inte blir onödigt betungande.

3 Upplupen ränta

Ett flertal remissinstanser har yttrat sig beträffande förslaget att upplupen ränta på ett konvertibelt skuldebrev skall ingå som en del av realisationsvinsten.

Göta hovrätt, allmänna pensionsfondens fiärde fondstyrelse, länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län, Sveriges föreningsbankers förbund och TOR tillstyrker förslaget.

Prop. 1984/85:193 89

Göta hovrätt anför:

Hovrätten har från civilrätlsliga och lagtekniska synpunkter inte funnit anledning till erinran mot förslaget. Förslaget rörande beskattning av upplupen ränta ä konvertibelt skuldebrev aktualiserar emellertid, om det genomföres, frågan om 19 och 20 §§ köplagen bör ändras sä att de bringas i överensstämmelse med vad som då kan antas bli handelsbruk. Detta torde fä övervägas i del arbete som bedrivs i justitiedepartementet med en ny köplag.

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse anför:

I fråga om behandlingen av räntan på konvertibla skuldebrev ansluter fondstyrelsen sig till kommillémajoriteten. Med hänsyn till önskemålet om likformighet med aktier anser fondstyrelsen alltså att upplupen ränta frän senaste ränteutbetalning bör ingå som en del av realisationsvinstbeskattningen medan ränta i övrigt beskattas som inkomst av kapital.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

När det gäller upplupen ränta vid överlåtelse av skuldebrev kan diskuteras om räntan skall beskallas som löpande inkomst eller som en del av köpeskillingen. Kommittén föreslår det senare alternativet, framför allt för att fä överensstämmelse med aktievinstreglerna ("upplupen utdelning'"). Länsstyrelsen kan i princip ansluta sig till denna bedömning, men befarar att regeln kan välla problem vid tillämpningen, t ex genom att köpare av skuldebrev yrkar avdrag på en gång för räntan. Om förslaget genomförs bör det enligt länsstyrelsens mening föreskrivas att det skall framgå av avråkningsnolan att räntan endast får beaktas vid beräkning av realisationsvinst.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför:

Civilrättsliga skäl kan visserligen anföras för en annorlunda behandling av upplupna räntor men ur enkelhetssynpunkt är förslaget alt föredra.

Sveriges föreningsbankers förbund anför:

I och för sig kan det tyckas felaktigt att upplupen ränta skall behandlas som en del av köpeskillingen vid överiälelse men inte heller i denna del vill SFF motsätta sig kommitténs förslag. Den skattskyldige har ju som regel möjlighet alt själv avgöra om ersättning för ränta skatlemässigt skall behandlas som ränta eller som realisationsvinst genom sin möjlighet att välja överiåielsetidpunkt.

Länsstyrelsen i Jämttands län, LO och TCO avstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:

Följande skäl talar mot att upplupen ränta skall ingå i realisalionsvinstberäkningen.

Prop. 1984/85:193 90

1. Köplagens bestämmelser ålägger köparen av ett konvertibelt skuldebrev alt särskilt betala upplupen ränta utöver vad han erlågger för skuldebrevet.

2. Att i princip tillämpa aktievinstreglerna pä konvertibla skuldebrev innebär inte att något regelsystem behöver ändras. Enhetliga regler för realisationsvinstbeskattning av likartad egendom innebär i stället en förenkling och är dessutom ur rättvisesynpunkt tilltalande. Att realisations-vinstbeskatta upplupen ränta innebär emellertid avsteg från principen att ränta som inte härleds till viss verksamhet skall beskattas under inkomstslaget kapital. Räntan skulle dessutom beskattas olika beroende på om den erhålls i samband med försäljning av skuldebrevet eller annars. En sådan regel skulle enligl länsstyrelsens mening komplicera tillämpningen av skai-tebestämmelserna.

3. Möjligheter öppnas till inte önskvärda skaiteplaneringsåtgärder.
Även om i beskattningshänseende största möjliga likformighet mellan

konvertibla skuldebrev och aktier bör eftersträvas, anser länsstyrelsen, pä grund av det ovan anförda, att övervägande skäl för närvarande lalar mot att ersättning för upplupen ränta skall ingå i realisationsvinstberäkningen.

LO anför:

Den föreslagna skallebehandlingen avviker frän den vedertagna beskattningen av ränteinkomster vilket ger oacceptabla möjligheter att omvandla högbeskatlade inkomster till lågbeskailade kapitalvinster.

TCO anför:

Oaktat strävandena att jämställa behandlingen av konvertibla skuldebrev med aktier så menar TCO alt man inte kan behandla den ränta som det del faklo är fråga om för de konvertibla skuldebreven på annat sätt och därtill gynnsammare än övriga räntor. Att del av den eventuella värdestegring som en aktie uppvisar kan vara beroende av att en utdelning är förestående som också rätteligen borde beskattas som inkomst av kapital innebär ändå inte att full jämförbarhet råder med förhållanden för de konvertibla skuldebreven. Den främsta skillnaden är all skuldebrevets avkastning är på förhand bestämd och därmed klart avskiljbar från värde-papprels eventuella prisstegring. Detta förhållande gäller inte för aktier.

4 Övergångsbestämmelsen

Förslaget om särskild övergångsbestämmelse för de konvertibla skuldebrev som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer har fått ett blandat mottagande.

Svenska bankföreningen, Sveriges industrijörbund, Sveriges aktiesparares riksförbund och Sveriges föreningsbankers förbund förordar en utvidgad övergångsbestämmelse.

Prop. 1984/85:193 91

Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:

Av förslaget till övergångbestämmelser framgår att anskaffningsvärdet för konvertibler som vid utgången av är 1983 innehafts i fem år eller mer alternativt får bestämmas efter det skattepliktiga förmögenhetsvärdel vid 1984 års taxering. I fråga om konvertibler som inte är börsnoterade uppkommer frågan om vilket värde som skall ligga lill grund för bestämmande av ingångsvärdet. Varken av förslaget eller av gällande lagstiftning i övrigt framgår hur sådana konvertibler skall värderas. Kommittén synes emellertid i sitt förslag ha utgått från att konvertibler skall tas upp till marknadsvärdet. En sådan övergångsregel medför emellertid stora praktiska värderingsproblem. Enligt organisationernas mening bör därför övergångsregeln utformas så att för konvertibler som vid utgången av år 1983 har innehafts fem är eller längre skall äldre regler tillämpas. Om konvertiblerna byts ut mot aktier bör de inbytta aktiernas ingångsvärde beräknas med ledning av konvertiblernas beräknade marknadsvärde vid utgången av år 1983.

Sveriges aktiesparares rik.sförbiind anför:

Redan under remisstiden har många mindre innehavare av konvertibler vänt sig lill Aktiespararna angående de försämrade villkor, som kan komma att gälla för skuldebrev som innehavis fyra år men inte fem år eller som innehavts tre år eller kortare tid med avsikten att behållas över femårsgränsen.

Sådana skuldebrev har utgivits av företagen och köpts vid utgivningen eller i öppna marknaden under vissa i lag fastställda förutsättningar. Det är inte rimligt all en rältstal som Sverige retroaktivt skall förändra förutsättningarna. Därför behövs övergångsbestämmelser, om det är så att kapitalvinstkommitténs förslag genomförs.

Aktiespararna anser därför alt bestämmelsen på sidan 35 i utredningens förslag ändras lill ""Har en skaltskyldig vid utgången av år 1983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fyra (fem enligl förslaget) år eller mer får han - i stället för det vederlag som erlagis vid förvärvet av skuldebrevet - vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta det värde lill vilket skuldebrevet skolat upptas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1983,"'

Dessutom anser .Aktiespararna att, om kapitalvinstkommitténs förslag genomförs, skall för konvertibla skuldebrev som inköpts under tiden fram lill dess ny lagstiftning införs, innehavarna ha möjlighet all tillämpa hittills gällande beskattningsregler.

Sveriges föreningsbankers förbund anför:

Endast på ett par punkter vill SFF föreslå en annan lösning. I övergångsreglerna föreskrivs alt skaltskyldig, som vid utgången av år 1983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mer, får som anskaffningskostnad uppta del värde till vilket skuldebrev skolat upptas i allmän självdeklara-fion per den 31 december 1983. SFF menar att denna regel bör utvidgas fill alt gälla också den som av annat skäl kunnat sälja konvertibelt skuldebrev under 1983 utan att skattskyldighet för eventuell vinst förelegat. Skaltefrihet föreligger beträffande konvertibla skuldebrev, som förvärvats t ex genom gåva från annan än närstående eller genom arv.

Prop. 1984/85:193 92

Länsstyrelsen i Jämtlands län, som framför ett alternativt förslag till övergångsbestämmelse, anför:

Föreslagna bestämmelser kan för ett obegränsat antal år framöver komplicera beräkningen av anskaffningskostnaden för ett konvertibelt skuldebrev. Kommitténs förslag att den värdestegring som kunnat realiseras skattefritt före ikraftträdandet skall undantagas från beskattning är också i jämförelse med tidigare övergångar till evig realisationsvinstbeskattning generöst. För den som inehaft skuldebrevet i fyra men mindre än fem år blir det dock en omedelbar skatteskärpning.

För att undvika tillämpningssvårigheler och då länsstyrelsen, även om förslaget är tilltalande, inte finner det särskilt angelägel med så långtgående övergångsbestämmelser med hänsyn till den förhållandevis gynnsamma aktievinslbeskattningen, bör det enligt länsstyrelsens mening övervägas att tidsbegränsa tillämpningen av övergångsbestämmelserna till förslagsvis ett år. Bestämmelsen skulle därvid kunna utformas på så sätt att vinsten på skuldebrev som säljs inom ett år från övergången och som vid övergången innehafts i fyra år förslagsvis beskallas till 20% och vinsten på sådana skuldebrev som vid övergången innhafts i fem år eller mer och som säljs inom ett är därefter beskattas till 10%. Härigenom skulle skälig avvägning åstadkommas mellan kravet på enkla lillämpningsbeslämmelser och en lindring av de lillbakaverkande effekterna av den skärpta realisationsvinstbeskattningen.

Länsstyrelserna i Södermanlands saml Göteborgs och Bohus län avstyrker förslaget i denna del.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

Kommittén har vidare föreslagit en övergångsregel som tar sikte på sådana konvertibla skuldebrev, som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer, och som därför enligt nuvarande regler kunnat avyttras skattefritt. Vid tidigare liknande ändringar av reavinstbeskattningen har övergångsregler inte utfärdats. Länsstyrelsen ifrågasätter därför behovet av den föreslagna regeln, eftersom den medför praktiska olägenheter. Bl a blir det nödvändigt att för lång tid framåt ha särskilda deklarationsvärden tillgängliga för del relativt begränsade antalet fall som regeln kan bli tillämplig på.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Länsstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt eller ens önskvärt att införa särskilda övergångsbestämmelser. För icke börsnoterade konvertibla skuldebrev kan utredningssvårigheter föreligga all vid en försäljning långt efter anskaffningstidpunkten bestämma förmögenhetsvärdet vid utgången av år 1983. Börskurserna för konvertibla skuldebrev vid denna tidpunkt måste vidare hållas aktuella vid varje deklaralionstillfälle. Härtill kommer all efter det att några år förflutit sannolikt blir fråga om ett relativt fåtal skattskyldiga som kan tänkas komma att tillämpa övergångsreglerna ifråga. Som kommittén framhållit har dessutom evig realisationsvinstbeskattning införts tidigare för såväl aktier som fastigheter ulan några särskilda övergångsregler. Även förenklingsskäl talar för att några övergångsregler inte införs.

Prop. 1984/85:193 93

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi 1984:24) Reavinst på optionslån

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över förslagen i promemorian avgivits av riksskalteverket (RSV), Göta hovrätt, kammarrätterna i Stockholm och Jönköping, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län, bankinspektionen, riksgäldskontoret, allmänna pensionsfondens ijärde fondstyrelse, Stockholms fondbörs, Akliefrämjandet, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk indusiriförening. Svenska fondhandlareföreningen, Förelagareförbundet (SFR), Svenska OTC-föreningen, Svenska revisorssamfundet (SRS), Svenska sparbanksföreningen, Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Näringslivets skattedelegalion. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Näringslivets skattedelegation har avgelt sitt yttrande på uppdrag av Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammareförbundet och Sveriges industriförbund. 1 yttrandet har Post- och Kredilbanken. PK-banken, instämt.

Svenska OTC-föreningen har endast yttrat sig över den del av promemorian som rör förmögenhetsbeskattningen. Svenska fondhandlareföreningen har begränsat sitt yttrande till frågan om förslagets inverkan pä riskkapitalmarknaden. Mol riksgäldskontorets yttrande har en minoritet omfattande tre fullmäktigeledamöter reserverat sig.

1 Allmänna synpunkter

Kommitténs förslag har fåll ett i huvudsak gott mottagande av remissinstanserna. Ingen av dem avstyrker förslaget helt. Den kritik som förekommer inriktas mestadels på detaljfrågor.

Förslagen i promemorian tillstyrks helt eller lämnas utan erinran av Göta hovrätt, kammartälten i Jönköping, länsstyrelserna i Kronobergs och Malmöhus län. bankinspektionen, riksgäldskontorel, allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse, Stocholms fondbörs, LO, Svensk Industriförening, Svenska Revisorssamfundet, Svenska sparbanksföreningen och TCO.

RSV ifrågasätter öm det är lämpligt att nu lagreglera detta delområde och anför:

Prop. 1984/85:193 94

Den svenska kapitalmarknaden har under senare år utvecklats pä ett sätt som få personer har förutsett och en skattelagstiftning på området torde vara ofrånkomlig. De nya former som uppträtt på marknaden har från civilräiislig synpunkt visal sig vara av mycket sammansatt natur och det torde i dag vara för tidigt att ange vilka former utvecklingen under den närmaste tiden kommer alt ta. Man kan dock utan vidare påstå att civilrättsliga regler lämnar utrymme för emissioner av vitt skilda innehåll och att det blir allt svårare att upprätthålla gränsdragningen mellan tillämpningen av reglerna beträffande inkomst av kapital respektive realisationsvinst, - Mot denna bakgrund är det viktigt att ett nytt lagförslag inte endast framstår såsom rikligt ulan även medför att reglerna blir möjliga att på ell lättillgängligt sätl tillämpa inte endast för myndigheterna utan även för de skattskyldiga, vilka bör ges rimliga möjligheter att överblicka sin skattemässiga situation. Den stora allmänheten har redan idag svårigheter att se skillnaden mellan en inköpsrätt och en teckningsrätt till nyemission. De nya rätter som vuxit fram på kapitalmarknaden komplicerar bilden. — För beskaitningsmyndigheternas del skulle ett genomförande av kommitténs förslag medföra ell avsevärt merarbete. Förutom att tjänstemän pä alla nivåer måste sätta sig in i problematiken från såväl civilräiislig som skatterättslig synpunkt framstår kontrollproblemen som om inte oöverstigliga sä i vart fall som ytterst svåra alt hantera. Redan i dag medför gällande rättsläge i vissa hänseenden stor villrådighet på många håll och kraven på myndigheternas information på framförallt kapitalbeskattningens område ökar kraftigt. Del föreligger således ett starkt behov av enklare regler än de kommittén föreslagit. - Kommitténs betänkande berör endast en del av dess uppdrag, varför den fortsatta översynen kan komma att ske från delvis andra utgångspunkter med delvis andra resultat som följd. Den komplexitet som numera kommit all känneteckna värdepappersmarknaden har medfört att ursprungligen tämligen strikta gränser kommit att suddas ut och rättsläget har i många fall blivit osäkert. Det kan därför ifrågasättas om man vid införandet av nya realisationsvinslregler inte borde ha en samlad syn på hela realisationsvinslbeskatiningen.

Ett flertal remissinstanser framhåller dock behovet av lagstiftningsåtgärder. Vissa av dem kommenterar också förslaget ur helhetssynpunkt.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Kammarrätten delar kommitténs uppfattning om behovet av lagreglering beträffande realisationsvinstbeskattningen av optionslänen. Det nu föreliggande förslaget är i huvudsak konsekvent och redigt samt så enkelt som kan begäras med hänsyn till materians beskaffenhet.

Kammarrätten i Jönköping anför:

Det är en allvarlig brist i vårt skattesystem att regler saknas om den skattemässiga behandlingen av optionslån. Den behandling lånen fält i rättspraxis har lett till att denna finansieringsform kommit alt användas enbart därför att den varit förmånlig ur skatlesynpunkt och inte därför att den varit motiverad från civilrättsliga utgångspunkter. Eftersom beskattningen så långt möjligt bör vara neutral i förhållande till olika finansieringsformer är detta självfallet otillfredsställande. - Kommitténs nu framlagda

Prop. 1984/85:193 95

förslag är grundat på att finansieringsformerna skall utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrätlsliga regleringen av låneformen. Detta är en naturlig utgångspunkt. - Den genomgång kommittén gör av de olika delproblemen år såvitt kammarrätten har kunnat finna grundlig. Kammartätien kan inte heller rikta några väsentliga invändningar mol de framlagda förslagen. De är så klara och entydiga som man rimligtvis kan begära i vårt invecklade skattesystem.

Länsstyrelsen i Stocholms län anför:

Länsstyrelsen finner det angeläget att regler skapas för realisationsvinstbeskattning av konvertibla skuldebrev, vinstandelslån och skuldebrev med optionsrätt till nyteckning av aktier. - Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att regeringsrättens överprövade förhandsbesked (RA 83 1: 77 I och 2) medfört orimliga skatteförmåner då avdrag medgivits för fiktiva förluster.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

Det får anses principiellt riktigt att utvidga aktievinstreglerna till alt omfatta också optionslänen och länsstyrelsen biträder därför förslaget i denna del. Jämfört med vad som gäller nu uppnås störte enhetlighet i regelsystemet och tillämpningen blir enklare.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför:

Kommitténs förslag att beskatta försäljning av optionsrätter, optionsskuldebrev och företrädesrätter enligl samma regler som gäller för aktier synes logiskt och riktigt. Accepterar man denna lösning gäller det att skapa en praktiskt tillämpbar metod för vinstberäkning som samtidigt ger ett materiellt godtagbart resultat. Länsstyrelsen anser att kommitténs förslag uppfyller dessa krav och tillstyrker därför förslaget.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Kommunalskatlelagen saknar särskilda realisationsvinstregler för optionslån och konvertibla skuldebrev. Gällande praxis leder inte till enhetlig vinstbeskattning. Därtill kommer att avdrag i visst fall medges för fiktiva förluster. Länsstyrelsen anser det därför angelägel att vinstbeskattningen regleras genom uttryckliga bestämmelser i kommunalskattelagen. - Kommitténs förslag innebär all nuvarande aktievinslregier i princip skall tillämpas på optionslån och konvertibla skuldebrev. Når avsteg från nuvarande praxis föreslås såsom vid bestämmandet av anskaffningsvärde för optionsrätt och företrädesrätt vid en emission betingas delta av en strävan att nä enkelhet i tillämpningen. Länsstyrelsen finner kommitténs förslag väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Kapitalvinstkommitlén konstaterar alt det i skattelagstiftningen saknas realisationsvinslregler för de nya finansieringsformer som tillskapats under 1970-talet. Beskattningen sker i dag på grundval av praxis som i huvudsak

Prop. 1984/85:193 96

uppkommit genom ell par regeringsrättsdomar under år 1983. Kommitlén anser all denna praxis leder lill otillfredsställande resultat. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning all nuvarande praxis i vissa fall leder lill ett icke önskvärt resultat. Härtill kommer alt flera frågor alltjämt är oklara. Del är därför bra att kommittén tagit upp beskatiningsfrågorna kring de nya finansieringsformerna och föreslagit lagreglering av desamma. - En vägledande tanke vid all skattelagstiftning måste dock vara all reglerna blir sä enkla och lätta alt tillämpa som möjligt. Det är tveksamt om de förslag som kommittén lägger fram i betänkandet uppfyller rimliga krav på enkelhet. Länsstyrelsen är medveten om alt del är ett komplicerat område att lagreglera. Men frågan är om inte kommittén gått väl långt pä vissa punkter. Man har strävat efter en perfektionism som knappast torde vara möjlig att uppfylla vid tillämpningen ute i det praktiska taxeringsarbetet. Även för de skattskyldiga torde det i många fall bli svårt att följa de invecklade regler som föreslås. Enligt länsstyrelsens mening är den nuvarande praxis som används pä området avsevärt enklare att tillämpa och förstå än de regler som kommittén föreslår. Detta innebär dock inte att länsstyrelsen ställer sig avvisande lill de framlagda förslagen. En lagreglering är önskvärd och i vissa fall nödvändig. En avvägning bör dock ske mellan kravet pä teoretisk rättvisa och kravet pä enkelhet, - Kommittén säger alt dess ställningstagande baseras på grundinställningen alt de nya finansieringsformerna skall kunna utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrätlsliga regleringen av låneformerna utan att be-skallningskonsekvenserna blir sådana att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Avsikten är också att försöka komma fram till sådana regler i detta avseende som gör bolagels val av låneform så litet beroende av beskaltningskonsekvenserna som möjligt. Delta mål kan dock enligt kommitlén inte uppnås förrän vid den översyn av hela regelsystemet för realisationsvinstbeskattning av värdepapper som kommittén enligt sina direktiv skall göra. Kommittén konstaterar att en sådan allmän översyn kan komma alt leda lill förslag som något avviker från de som kommitlén nu framför och tidigare lämnat. - Detla uttalande är ägnat all väcka oro. Enligt länsstyrelsens mening mäste det anses olämpligt att nu införa regler, som dessutom kraftigt avviker från hittills tillämpad praxis på området, för att inom en inte alltför lång tidsrymd göra ändringar i desamma. En lagstiftning nu måste vara så väl genomtänkt att den inte behöver ändras inom överskådlig tid. - Länsstyrelsen har svårt alt bedöma om kommitténs förslag tillgodoser önskemålet alt lagstiftningen sä litet som möjligt skall påverka företagens låneformer. Det är inte uteslutet att de framlagda förslagen i vissa delar kan komma att fungera som en stopplagstifning. En sådan måste emellertid vara enkel. Att införa en omfattande och komplicerad lagstiftning, vars enda syfte är att stoppa ett visst förfarande, måste anses olämpligt. Lagstiftningen kompliceras med ett omfattande regelsystem, som det i praktiken aldrig blir aktuellt att tillämpa. Tyvärt finns det exempel på sådan lagstiftning frän de senaste åren.

I propositionen 1984/85:97 föreslås en provisorisk lösning som innebär att en realisationsförlust på grund av avyttring av opiionsskuldebrev inte blir avdragsgill. Härigenom blir del inte möjligt att emittera optionslån som löper med ränta understigande marknadsräntan. Detla innebär i sin tur att marknadsvärdet för ett sådant skuldebrev inte kommer att undersliga det nominella värdet. Någon underkurs uppkommer inte och följdaklligen inte heller någon fiktiv realisationsförlust vid avyttring av opiionsskuldebrev. Hela den problemalik som föranlett utredningens förslag skulle med andra

Prop. 1984/85:193 V ■,' 97

ord kunna lösas genom att det provisoriska förbudet mot avdrag för realisationsförlust permanentas. Alternativt kan ett kviiiningsförbud införas som innebär att realisationsförlust på optionsskuldebrev endast fär kvittas mot realisationsvinst på samma slags värdepapper.

Riksgäldskontorel anför:

Fullmäktige finner kommitténs förslag om beskattning av optionslän väl motiverade. Det gäller framförallt förslaget om anskaffningskostnadens fördelning pä skuldebrev och optionsrätt. Det löser problemet med den kvitlningsmöjlighet som enligt gällande praxis uppkommer vid omedelbar avyttring av enbart skuldebrev. En sådan utveckling ligger väl i linje med begränsningen av kvittningsmöjligheterna på premiemarknadens område. Vidare anser fullmäktige att kommittén löst gränsdragningen mellan kapitalinkomst och kapitalvinst på det enklaste och mest logiska sättet. Fullmäktige tillstyrker således kommitténs förslag.

Aktiefrämjandet anför:

Akliefrämjandet delar kommitténs inkl reservanternas grunduppfallning alt företagens val av finansieringsformer inte skall behöva styras av skatteregler. Kommitténs förslag innebär dock inget steg i denna riktning. Tvärtom. Företag finansieras med eget och främmande kapital. Del egna kapitalet består dels av vinstmedel, dels av aktiekapital. I dag skattediskri-mineras eget kapital i förhållande till främmande. Kostnaden för främmande kapital är en avdragsgill kostnad för rörelsen medan motsvarande kostnad för eget kapital, t.ex. aktieutdelning är belagd med bolagsskatt. Detta försvårar näringslivets konsoliderings-, utvecklings- och investeringsmöjligheter. Den härda akliebeskattningen, såväl i företags- som pla-cerarledet har medfört att man utvecklat andra aktieliknande finansieringsformer med lägre skatt. Kommitténs förslag innebär nu att skattereglerna för dessa skärps så alt de jämställs med aktier, vilket i och för sig kan vara motiverat. Därmed har man dock bara åstadkommit likställdhet inom den mest värdefulla, men hårdast beskattade formen av företagsfinansiering. Samtidigt har man totalt skärpt de stora olikheterna mellan finansiering genom främmande och eget kapital.

Föreningen auktoriserade revisorer anför:

I likhet med kommittén anser FAR att ett aktiebolags val av finansieringsform bör vara så litet beroende av beskaltningskonsekvenserna som möjligt.

LO anför:

LO anser att förslaget till skärpning av kapitalvinst- och förmögenhetsbeskattningen av de s k oplionslänen är skattepolitiskt motiverad. Det är speciellt angeläget att skatteflykten i form av handel med fiktiva förluster på optionsrätter stoppas genom den föreslagna ändringen av reavinslreg-lerna. LO tillstyrker därför förslaget all i sin helhet tillämpa aktievinstreglerna för oplionslänen samt all opiionsrätler som omsätts på marknaden i fortsättningen förmögenhetsbeskattas.

7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193

Prop. 1984/85:193 98

Svenska fondhandlareföreningen anför:

Fondhandlareföreningen vill till en början framhålla att företagens möjlighet alt under de närmaste åren anskaffa riskvilligt kapital är av avgörande betydelse för det samlade näringslivels utveckling och tillväxt. Sett ur denna aspekt kan den nuvarande skattemässiga behandlingen av optionslån sägas ha varil till gagn för företagen och säkeriigen starkt bidragit lill den höga emissionsvolymen under 1984 där opiionslån varit den helt dominerande finansieringsformen. Del kan å andra sidan inte bestridas att neutraliteten i beskattningshänseende mellan olika finansieringsformer torde ha rubbats genom den nu rådande praxisen på skatteområdet ifråga om optionslån. Fondhandlareföreningen kan därför för sin del instämma i kommitténs principiella uttalande att ett aktiebolags val av finansieringsform bör vara så litet beroende av beskaltningskonsekvenserna som möjligt. - När det gäller den närmare utformningen av kommitténs förslag har uppmärksammats att vissa regeländringar verkar i skärpande riktning, t ex fördelningen av emissionspriset och beskattningen av värdestegringen på optionsskuldebrev medan andra åter kan sägas verka i lindrande riktning, t ex bestämning av anskaffningstidpunkt, användningen av schablonregeln och 3 000-kronorsavdraget saml regeln om avdrag för en värdelös optionsrätt. Den avvägning som inom kommittén skett i olika detaljfrågor synes lämplig. Skulle förändringar i skärpande riktning vidtas kan det ifrågasättas om optionslån i fortsättningen överhuvudtagel kan emitteras på marknaden. Redan de nu föreslagna reglerna kommer säkerligen alt ha en stark återhållande effekt på företagens benägenhet alt emittera optionslån.

Företagareförbundei anför:

Vi delar i alla väsentliga hänseenden kommitténs uppfattning och ställer oss därför bakom lagstiftning i enlighet med förslagen i belänkandet.

Aktiespararnas riksförbund anför:

Då skatlelagslLftningen hittills saknat regler vad gäller beskattning av optionslån, optionsrätter och optioner, och då praxis inom området inte heller varil helt entydig, är det angelägel all skattelagstiftningen på detta område kompletteras. Aktiespararnas Riksförbund anser dock inte att kapitalvinslkommitiéns förslag till alla delar bör ligga till grund för denna lagstiftning. - Kommitténs huvuduppgift kan sägas ha varit att hanlera frågan om de s k "fiktiva" reaförluster, som placerare kunnat tillgodogöra sig vid tecknadel av nyutgivna optionslån, i det fall placeraren därefter sålt förlagslånebeviset och behållit optionsrätterna. Enligl kapilalvinstkommilténs förslag skall den erlagda teckningslikviden fördelas mellan förlagsbeviset och optionsrätterna på sådant sätt, att varken reaförlust eller reavinst uppkommer för placeraren i ovannämnda situation. Förbundet anser att denna lösning är rimlig. Förbundet ifrågasätter dock en del av de argument som i betänkandet framförs för denna lösning. Kapitalvinstkommittén påstår att nuvarande system "'uppmuntrar spekulation", och ger upphov lill "handel med realisationsförluster". Man pekar vidare på den väldiga volym som utgivandet av optionslån fått under 1984. Kommitténs främsta argument förefaller vara, att nuvarande syslem måste ändras därför att del ger bolagen och placerarna alltför stora skattefördelar. Förbundet anser att man även bör beakta skattereglernas praktiska konsekvenser.

Prop. 1984/85:193 99

Faktum är att möjligheten att ge ut opiionslån enligt hittillsvarande regler pä flera sätl medfört positiva effekter för riskkapitalmarknaden. En sådan positiv effekt är alt många investmentbolag, som tidigare på grund av den s k invesimentbolagsrabalten inte kunnat göra vanliga nyemissioner, genom optionslånen kunnat dra till sig nytt kapital. En annan positiv effekt är, att en helt ny marknad dvs optionsrättsmarknaden, genom dessa stora opiionslån kunnat utvecklats betydligt både i omfattning och funktionsduglighet. Facit av 1984 års optionslån är således på sikt stärkta balansräkningar hos börsföretagen och en bättre kapitalmarknad. Förbundet har svårt att se delta som något "problem" som nödvändigtvis måste "korrigeras".

SHIO-Familjeföretagen anför:

Enligt SHIO-Familjeföretagens uppfattning bör ett företags val av finansieringsform vara så lite beroende av beskatlningskonsekvenser som möjligt. Det är viktigt att skattereglerna utformas så att de mindre förelagens finansieringsmöjligheter underlättas.

Näringslivets skattedelegation anför:

Hittillsvarande skatteregler för behandling av optionslån har varit av utomordentligt stor betydelse för företagens kapitalanskaffning. Under 1984 har sålunda riskvilligt kapital i storleksordningen 7 miljarder kronor tillförts näringslivet i samband med utgivande av emissionslån. Genom alt riksdagen antog förslaget i regeringens proposition 1984/85:97 att avdrag inte skall medges för realisationsförluster vid avyttring av optionsskuldebrev om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats efter den 5 december 1984 har ett myckel väsentligt incitament för att teckna skuldebrev försvunnit för presumtiva längivare. Förelagens möjligheter att anskaffa riskvilligt kapital genom utgivande av opiionslån har därför starkt beskurits. Kapilalvinstkommilténs förslag innehåller åtgärder som ytterligare försämrar för företagen att denna väg anskaffa erforderligt kapital.

Trots detta anser sig skattedelegalionen i stort kunna instämma i de grundläggande principer som varit vägledande för kapitalvinstkommitténs förslag.

TCO anför:

TCO tillstyrker utredningens förslag. Dessa ligger i linje med TCOs principiella uppfattning om viklen av vidgade skattebaser och rimligare fördelning av skatteuttaget mellan arbets- och kapitalinkomster.

2 Emissionsprisets fördelning

Kommitténs förslag att unitens emissionspris skall fördelas så alt skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde och optionsrätten tillförs det resterande beloppet, (metod C), tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser förordar dock en proportionering

Prop. 1984/85:193 100

med ledning av skuldebrevels och optionsrättens resp, marknadsvärden (metod B). Tvä remissinstanser anser att nuvarande praxis (metod A) skall bibehållas.

RSV och länsstyrelsen I Jämtlands län förordar användning av metod B. RSV anför:

Kommitlén har framfört tre olika metoder lill grund för fördelning av emissionspriset. Vid val av metod måste denna så nära som möjligt ansluta sig lill marknadens bedömningar, eftersom det annars uppstår skevheter i relationen marknaden - teoretiskt pris med åtföljande inte önskvärda beskattningskonsekvenser. Den av kommittén angivna metod A kan därför inte anses lämplig i detta sammanhang. - Enligl fast praxis inom skatterätten har värdehandlingars anskaffningskostnad i samband med emission bestämts med utgångspunkt i värderelationerna mellan marknadsvärdena. Har sådana inte funnits under den aktuella tidsperioden har man utgått från de första noteringarna på börsen eller motsvarande. Den tidsperiod som kunnat förflyta mellan emissionen och första noteringarna har i vissa fall uppgått till sex månader eller mera. Det har dock då varit under andra omständigheter när börskurserna inte varit så starkt fluktuerande som under de senaste åren. Då det här är frågan om en bevisvärdering har naturligen den nästkommande börskursen sitt största värde om den ligger nära i liden och kursutvecklingen har varit jämn. De rättsfall vari denna metod har tillämpats har varil av äldre datum och avsett andra förhållanden än de som råder nu och som kan förväntas komma alt gälla med ell alltmer stigande intresse för kapitalmarknaden. Det bevisvärde som en sådan metod har måste därför antas bli lägre än vad som hittills gällt. Metoden har dessutom den nackdelen att det kan komma att ta lång tid innan den första marknadsnoteringen görs. Vid transaktioner runt ett årsskifte måste många gånger ett värde fastställas oaktat notering inte skett. Problemet är dock inte nytt och RSV har i tidigare anvisningar om beskattningskonsekvenser i samband med utbyte av aktier utgått från ett beräknat marknadsvärde. I synpunkterna på val av värderingsmetod har RSV även vägt in de praktiska förutsättningarna för tillämpning av dessa. - Vid val mellan metod B och C kan mot bakgrund av det tidigare anförda inte entydigt anges all den ena i alla lägen kan anses ha fördelar framför den andra. Metod C har fördelen av alt snabbi kunna tillämpas och alt man relativt säkert kan fastställa ett beräknat marknadsvärde. Metoden ger också ell marknadsvärde som ligger rätt i tiden. Fördelarna med metod B ligger främst däri alt den bygger på ett etablerat system och att det finns en fast praxis att falla tillbaka på. Dessutom kan - vid emission av flera komponenter - man annars komma att tillämpa olika metoder. En för fastställande av anskaffningsvärdet på skuldebrevet med utgångspunkt i marknadsvärdet och en annan som tar sikte på värderelationerna vid första noleringslillfället. Vad som talar starkt för metod B är att den är fast etablerad även inom andra områden inom skatterätten, fröts att metod C kan anses mer rättvisande, vill RSV understryka principen om enhetlighet inom beskatlningsområdel och anser därför alt övervägande skäl lalar för metod B.

Prop. 1984/85:193 101

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:

Metod A ( = nuvarande rättsläge) har avvisats av kommittén då del inte kan anses vara riktigt all hävda att optionsrätten förvärvats utan kostnad. Länsstyrelsen ansluter sig till detta ställningslagande dä nuvarande rättspraxis att medge avdrag för fiktiva realisationsförluster vid avyttring av skuldebrevet måste anses slötande. - Kommitlén har lämnat en redogörelse för fördelar och nackdelar med metoderna B och C samt slutligen stannat för att föreslå att emissionspriset fördelas enligt metod C, Länsstyrelsen finner inte att kommitténs argument för metod C är övertygande. -Metod B innebär alt anskaffningskostnaden fördelas pä skuldebrevet och optionsrätten med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de kommit ul i marknaden. Inom skatterätten används denna metod vid fördelning av gemensam köpeskilling på olika delvärden. De skalterättsliga reglerna är sammantagna mycket komplicerade. Länsstyrelsen anser att man inte inom skatterätten ulan mycket starka skäl bör införa ytterligare en fördelningsmetod vid gemensam köpeskilling. Kommitlén kan inte anses ha anfört sådant skäl för sill ställningstagande. Kommitlén har anfört alt emissionspriset vanligtvis sätts under marknadsvärdet för uniten (skuldebrev -i- optionsrätt). Kommittén anser att underpriset i sin helhet skall hänföras till optionsrätlen. Länsstyrelsen anser att detta ställningstagande är tveksamt. En emission lill underkurs av skuldebrev innebär i princip att aktieägaren erhåller utdelningsinkomsl med skillnad mellan marknadsvärdet och emissionspriset. Kommitténs förslag skulle i flertalet fall innebära att underpriset endast beskattas lill 40% dä del kan förutsättas att innehavstiden för optionsrätten i normalfallet överstiger tvä är. Schablonregeln vid beräkning av anskaffningsvärde kan även medföra att underpriset inte beskattas. Om opiionslån emilleras till underkurs anser länsstyrelsen det vara mera riktigt att underkursen fördelas mellan skuldebrevet och optionsrätten. - Vid bedömning av fördelar och nackdelar mellan metoderna B och C anser länsstyrelsen alt metod B är att föredra i förhållande lill metod C.

Länsstyrelsen ger även förslag till en alternativ regel och anför:

1 prop. 1984/85: 97 föreslås som provisorisk lösning att avdrag ej medges för realisationsförlust vid avytlring av ett opiionsskuldebrev. Optionslånet består av skuldebrev och optionsrätt. Skuldebrevet är värdemässigt den dominerande delen. Om räntesatsen på skuldebrevet ligger under gällande marknadsränta vid emissionstillfället blir marknadsvärdet på skuldebrevet lägre än skuldebrevets nominella värde. Länsstyrelsen ifrågasätter om sakliga marknadsmässiga eller företagsekonomiska skäl finns för att utge skuldebrev till lägre ränta än gällande marknadsränta. Sådana emissioner synes huvudsakligen ha skett av skatteskäl. Med hänsyn härtill kan ifrågasättas om inte den kommande lagstiftningen kan utvecklas från den i prop. 1984/85:97 föreslagna provisoriska "stoppregeln". Den föreslagna "stoppregien" kan ändras på så sätt att avdrag ej medges för realisationsförluster vid avyttring av ett optionsskuldebrev om optionsskuldebrevel utgetts till lägre ränta än marknadsräntan vid emissionstillfället. Någon svårighet att fastställa marknadsräntan torde inte föreligga. En sådan "stoppregel" skulle troligtvis hindra utgivning av optionslän till lägre ränta än marknadsränta.

Prop. 1984/85:193 102

TOR anför:

Kommittén har visat på tre metoder för beräkning av värdet på optionsskuldebrev och optionsrätten. TOR anser att ur principiell synpunkt en fördelning av emissionspriset mellan komponenterna efter deras verkliga värde vore en rikligare lösning. Med hänsyn emellertid lill svårigheter att fastställa ett rättvisande marknadsvärde på optionsrätlen anser TOR den föreslagna lösningen fullt godtagbar. Del är vidare väsentligt all den på optionsskuldebrevel belöpande delen av emissionspriset fastställs förhållandevis snabbt. Denna del torde i flertalet fall kunna beräknas med hänsyn till ränta och löplid, då dessa faktorer torde vara vägledande även för marknaden. Enligl TOR: s mening är del värdefullt om beloppet kan fastställas bindande genom en föreskrift av RSV.

Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, förordar direkt att nuvarande praxis skall kodifieras.

Länsstyrelsen anför:

Kommittén redovisar tre olika metoder för fördelning av anskaffningskostnaden mellan skuldebrevet och optionsrätlen. Metod A som innebär alt hela likviden läggs på skuldebrevet och all opiionsbeviset anses förvärvat utan kostnad har, som kommittén anfört, den fördelen att den är enkel att tillämpa. Den överensstämmer också med den praxis som regeringsrätten tillämpat i de aktuella domarna under år 1983. Den leder emellertid till icke önskvärda skallefördelar. Som länsstyrelsen visal kan man emellertid komma lill rätta härmed genom en enkel regel om kviiiningsförbud liknande den som föresläs i proposition 1984/85:97 som en provisorisk lösning. Om ell permanent kviiiningsförbud införes, kan metod A tillåtas även i fortsättningen. Den är överlägsen övriga metoder när det gäller enkelhet. Länsstyrelsen förordar en sådan lösning före införandet av fördelningsregler enligl någon av metoderna B eller C. - Kommittén förordar för sin del metod C som innebär alt så stor del av anskaffningskostnaden får anses belöpa på skuldebrevet som del värde detta papper kommer alt åsätias då ett rättvisande värde finns i marknaden. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden och skuldebrevets marknadsvärde anses då belöpa på optionsrätten. Denna metod garanterar att skuldebrevet inte kan säljas med avdragsgill realisationsförlust. Från denna synpunkt är den att föredraga framför de andra metoderna. Länsstyrelsen anser dock att metod B, som innebär en fördelning av anskaffningskostnaden på skuldebrevet och optionsrätten med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de kommit ul på marknaden, som mera rättvis. Metoden används inom skatterätten vid fördelning av gemensam köpeskilling på olika delvärden. Förenklingsskäl lalar för att man så långt möjligt bör anknyta lill regler som redan finns inom skatterätten. Enligt länsstyrelsens mening bör man inte utan mycket starka skäl införa ännu en metod för fördelning av gemensam köpeskilling. Kommitlén har inte visat att sädana skäl finns. Man säger endast alt man vid "en samlad bedömning" stannat för att emissionspriset bör fördelas enligt metod C. Vilken metod man väljer är för övrigt i första hand beroende på vilket resultat man vill uppnå med lagstiftningen. Länsstyrelsen anser alt metod B ger ett från laxeringssynpunkt godtagbart resultat. Metoderna B och C leder emellertid till en onödigt komplicerad

Prop. 1984/85:193 103

lagstiftning. Den enklaste lösningen är metod A i kombination med ett kviiiningsförbud.

Frågan om hur skuldebrevets marknadsvärde skall bestämmas kommenteras av två remissinstanser.

RSV anför:

Enligt den föreslagna lagtexten skall som anskaffningskostnad för optionsskuldebrev förvärvat genom teckning upptas skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Såsom kommittén anfört (sid 93) kommer viss tid alt förflyta efter teckningen till dess marknadsvärde noteras. Lagtextens utformning i detta hänseende är därför något missvisande. Någon precisering av begreppet marknadsvärde finns inte heller. För alt undvika tvister i denna fräga bör anges huruvida med marknadsvärde avses en första notering, medianvärdet av de marknadsvärden som noterats första veckan eller något annat, mer bestämt, begrepp. En skattskyldig kan annars hävda att realisationsförlust uppkommit vid försäljning av skuldebrev pä grund av alt man som anskaffningskostnad använt en inofficiell notering medan däremot en första officiell notering varit lägre. I detta sammanhang bör särskilt beaktas den situationen när notering saknas, antingen detta beror på att hembudsskyldighet lill visst pris föreligger, omsättning inte förekommer eller annat. - Vad beträffar kommitténs förslag om alt RSV skall utfärda anvisningar angående värdet på delarna i uniten (sid 95) synes man inte ha beaktat de uttalanden som gjorts i prop 1983/84: 119 om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. Beaktas dessa uttalanden blir det oklart vad kommittén åsyftar med "anvisningar". Eftersom någon notering inte sker av optionsrätter ulan fördelningen föreslås ske utifrån ""etablerade marknadsprinciper", anser RSV det mycket tveksamt om "anvisningar" i form av allmänna råd är en tillräcklig vägledning. Om RSV skall utfärda anvisningar eller motsvarande krävs en utförligare beskrivning i lagtext hur värderingen skall ske. RSV har vidare uppfattal kommitténs förslag så alt anvisningar eller motsvarande skulle komma att ges ut i väsentligt större utsträckning än vad som för närvarande sker. RSV vill dock understryka alt anvisningsformen används när berörda parter utgör ett större antal personer med spridning över i vart fall en del av landet. Regionala problem behandlas i skattechefernas meddelandeserie. RSVs anvisningar har därför riktat sig till aktieägare i börsnoterade företag eller företag som i vart fall varit noterade på den allmänna marknaden. Anvisningar som avser andra värdepapper eller annat som kan komma att ingå i en unit medför ett utredningsarbete av ett helt annat slag än hittills och riktar sig till endast ett begränsat antal personer. Pä grund härav och dä anvisningarnas främsta uppgift inte innebär en kontrollfunktion, bör hittills gällande principer i detta hänseende inte ändras.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Kommittén har stannat för all oplionsskuldebrevets marknadsvärde bör bestämmas med användning av det faktiska marknadsvärdet. Kammarrätten ifrågasätter lämpligheten av denna metod. I betänkandet har framhållits vissa fördelar med alternativet alt utgå från en teoretisk beräkning av värdet. Kommittén påpekar också att ett värde beräknat enligt sistnämnda metod endast marginellt kommer att avvika från faktiskt marknadsvärde.

Prop. 1984/85:193 104

Till dessa fördelar bör enligl kammarrätten läggas det förhållandet att svårigheter uppkommer när det faktiska värdet skall fastställas. När skall t ex detta anses vara avläsbart? Vad skall man göra i de fall där en förändring i det allmänna ränteläget inträffar mellan teckningstillfållet och den tidpunkt då värdepapperen kommer ut på marknaden? Kommiltén har inte övertygat domstolen om att de faktiska värdena bör användas; åtminstone kräver en sådan modell precisering genom klara och entydiga anvisningar.

3 Beskattningsmetod

Förslaget all aktievinstreglerna skall tillämpas på såväl optionsskuldebrev som optionsrätter tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Länsstyrelsen i Kronobergs län finner förslaget logiskt och riktigt. Samma uppfattning framförs av riksgäldskontorel. Näringslivets skatiedelega-lion tillstyrker förslaget trots att reglerna enligt delegationens mening kommer all medföra försämrade möjligheter för företagen att anskaffa riskkapital.

TOR anför:

TOR har i ett flertal yttranden uttalat sig för enkla regler vid beskattningen. Förslaget innebär alt optionsskuldebrev kommer att behandlas pä annat sätl än obligationer, skuldebrev och liknande handlingar. Att bryta ut en form av skuldebrev från reglerna i 35 S 4 mom. KL kommer givetvis alt ställa vissa krav såväl på deklaranter som taxeringsnämnder. De skäl kommittén anfört för sill förslag kan emellertid enligt TOR: s mening motivera en sådan åtgärd. TOR anser sig därför kunna ställa sig bakom förslaget men förutsätter att man kommer att göra dessa optionsskuldebrev klart åtskiljbara från andra skuldebrev.

Föreningen auktoriserade revisorer godtar beskattningsprincipen men tillägger:

Det bör påpekas alt beskattningen av optionsskuldebrev enligt 3 mom. i vissa fall kan leda till egendomliga konsekvenser. Ett rent optionsskuldebrev Ulan konverieringsmöjligheter från vilket optionsbeviset avskiljts torde som regel vara identiskt med skuldebrev utgivna med kapitalrabatt vilka beskattas enligl 35 § 4 mom. KL.

Några remissinstanser avstyrker kommitténs förslag alt realisations-vinstbeskalta optionsskuldebrevet enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL.

RSV anför:

Vad avser val av beskaltningsmeiod torde generellt gälla beträffande skuldebrev att sådan värdestegring som framgår av emissionsvillkoren beskattas som inkomst av kapital medan värdeförändringar som hänför sig

Prop. 1984/85:193 105

till marknadsmässiga fluktuationer anses utgöra realisationsvinst eller förlust. RSV menar att den värdestegring som är avhängig en emission lill underkurs vad avser ett optionsskuldebrev bör likställas med ränta (metod 111) eftersom den kan förutsägas och har samband med optionsrätten. Ofta vidaresäljs emellertid skuldebrevet av den som deltagit i emissionen och endast optionsrätten behålls. 1 den nya ägarens hand saknar emellertid skuldebrevet anknytning lill optionsrätten och för honom föreligger ingen skillnad om ett skuldebrev utgetts med eller utan optionsrätt. På marknaden skulle alltså kunna finnas i och för sig likvärdiga skuldebrev men med olika prissättning beroende på att olika beskattningsregler är tillämpliga. Nackdelarna med ett sådant system är uppenbara och del bör starkt ifrågasättas om inte fånget skall vara avgörande för beskattningskonsekvenserna. Den som förvärvat skuldebrev som vid förvärvet saknade anknytning lill aktie bör beskattas i enlighet med de regler som normalt gäller beträffande skuldebrev.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Kommittén har redovisat tre alternativ för beskattning av den värdestegring som uppkommer genom alt skuldebrevet anses utgivet till underkurs. Metod I innebär att den förutsebara värdestegringen, dvs ett belopp motsvarande underkursen, anses utgöra ränta, medan annan värdestegring anses utgöra realisationsvinst. Kommittén avvisar denna metod såsom varande alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Kommiltén förordar i stället metod 11 som innebär att endast den formella räntan beskattas som inkomst av kapital, medan all annan avkastning av skuldebrevet beskattas som realisationsvinst. Under skuldebrevets löptid beskattas således endast utbetald ränta. Vid överlåtelse under löptiden eller inlösen beskattas vinsten som realisationsvinst. Enligt nuvarande regler för realisationsvinstbeskattning skulle vinsten vid avyttring eller inlösen av skuldebrevet efter fem år bli skattefri. Detta anser kommittén inte vara tillfredsställande. Man föreslår därför alt vinst på skuldebrevsdelen av optionslån skall beskattas enligt reglerna för aktier i 35 § 3 mom. KL. Enligt kommittén förefaller del naturiigt att beskatta skuldebrevsdelen enligt detla moment eftersom avyttring av konvertibla skuldebrev enligt tidigare förslag skall beskattas som akiieöverlåtelse. Förslaget att beskatta vinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som aktie är logiskt och riktigt. Ett konvertibelt skuldebrev kan sägas vara ett substitut för aktie. Dess kursutveckling anknyter nära till aktiens. Innehavaren har rätt att när han vill inom en i förväg angiven tidsperiod påkalla konvertering till aktie i bolaget efter en i förväg fastställd kurs. Detla gäller inte vanliga skuldebrev även om de utges tillsammans med optionsrätt att teckna aktie. Sedan optionsrätlen avskiljts är del civilrätlsligt ingen skillnad mellan detta skuldebrev och vilket annat skuldebrev eller förlagsbevis som helst. Länsstyrelsen kan inte finna att kommitlén visat, att det föreligger skäl att införa en speciell regel för beskattning av realisationsvinst vid avytlring av skuldebrev som en gång emilterats tillsammans med optionsrätt (optionsskuldebrev). Det måste anses som en icke önskvärd komplicering av skattelagstiftningen alt införa två helt olika beskatlningsmeloder för skuldebrev/förlagsbevis och liknande handlingar beroende pä om det vid emissionen funnits en optionsrätt knuten till delsamma eller inte. Länsstyrelsen avstyrker därför kommitténs förslag i denna del. - När det gäller beskattning av den förutsebara värdestegring som ligger i underkursen är rätts-

Prop. 1984/85:193 106

praxis helt klar. Värdestegringen beskattas som ränta. Värdestegringen kan givetvis avvika något från vad som kan förutses om marknadsräntan förändras kraftigt under lånets löptid. Av förenklingsskäl fär man dock bortse härifrän. Länsstyrelsen kommer på detta sätt fram till att beskattning av underkursen bör ske enligt metod 111.

Länssstyrelsen i Jämtlands län anför:

Kommittén föreslår bi a att optionsskuldebrev skall beskattas enligl aktievinstreglerna. Motsvarande har tidigare föreslagits för konvertibla skuldebrev. Finansieringsformerna konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt skulle därigenom vid realisationsvinstbeskattningen behandlas pä annat sätt än övriga skuldebrev och obligationer. Förslaget innebär att i huvudsak lika finansieringsformer (skuldebrev, obligationer) kommer att realisationsvinstbeskattas antingen enligt aktievinstreglerna eller enligt reglerna för övrig lös egendom. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte samma realisationsvinstregler bör gälla för samtliga dessa finansieringsformer.

Kommittén har angivit tre alternativ för beskattning av den värdestegring som uppkommer som en följd av att optionsskuldebrevel utges till underkurs i förhållande lill oplionsskuldebrevets nominella värde. Metod I har avvisats av kommiltén som alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar detta ställningslagande. Kommittén har lämnat en redogörelse för metoderna II och 111 samt förordat alt optionsskuldebreven skall beskattas enligl metod II. Länsstyrelsen ställer sig tveksam lill kommitténs förslag. Av rättspraxis framgår att den förutsebara värdestegringen har ansetts utgöra ränta. Underkursen är en förutsebar värdestegring och bör enligl rättspraxis jämställas med ränta. Underkursen vid opiionsskuldebrev kan uppgå lill avsevärda belopp. Det får därför anses vara principiellt fel all beskatta denna del som realisafionsvinst. Nackdelen med metod 111 är alt en realisationsvinst som uppkommer till följd av förändring i det allmänna ränteläget m m även beskattas som ränta. Av 41 e § KL framgår att realisationsvinster på bankcertificat, statsskuldvåxlar m m beskattas som ränta. Viss jämförelse kan ske härmed. För att inte erhålla en alltför komplicerad skattelagstiftning måste vissa förenklingar i förhållande lill vad som är teoretiskt riktigt ske. Den huvudsakliga värdestegringen under löptiden pä optionsskuldebreven kan sannolikt hänföras lill underkursen så vida inte stora förändringar sker av den långa marknadsräntan. Av förenklingsskäl bör därför hela värdestegringen beskattas som ränta. Metoden får anses vara enkel all tillämpa.

Aktiespararnas riksförbund anför:

I syfte att erhålla bättre "neutralitet" mellan olika finansieringsformer, föreslår kommittén att värdetillväxt på förlagslän. utgivna tillsammans med opiionsrätler, skatlemässigt ska behandlas på samma sätt som reavinst pä aktier och optionsrätter. Förbundet finner denna ordning helt orimlig, och kommitténs argumentation i dessa stycken mycket diskutabel. Skall neutralitet eftersträvas, är det rimliga tvärtom att värdetillväxt på förlagslån av denna typ beskattas på precis samma sätt som andra räntebärande papper. Det finns nämligen åtskilliga räntebärande papper, såväl förlagslån som obligationer, på krediimarknaden, som handlas lill under-

Prop. 1984/85:193 107

kurs. Med kommitténs förslag skulle vi fä tvä olika skattesystem för räntebärande papper, vilket skulle skapa åtskillig förvirring. Förslaget i detta stycket bör därför avvisas. Förlagslån utgivna med optionsrätter bör självfallet realisationsvinstbeskattas pä samma sätt som andra förlagslån.

Reservanterna i riksgätdsfiillmäktige anför:

Vi ställer oss tveksamma till huruvida realisationsvinst vid avyttring av enbart skuldebrevet i ett optionslån bör beskattas enligl bestämmelserna för aktier. Enligl vårt förmenande saknas del logiska samband mellan aktier och skuldebrevet, efter det att optionsrätten har avskiljts, som finns mellan aktier och optionsrätten respektive optionslänet i sin helhet. Därför bör beskattningen av enbart skuldebrevet ske enligt de bestämmelser som gäller för obligationer och övriga skuldebrev fram till den tidpunkt då dessa värdepappers beskattning i sin helhet prövats. 1 samband med den prövningen bör även frågorna om beskattning av optionsrätl till nyteckning eller köp av obligationer samt obligationsfonder lösas.

Ett par remissinstanser kritiserar utformningen av den föreslagna lagtexten.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att formell ränta på optionsskuldebrev bör beskattas som intäkt av kapital och övrig avkastning enligt aktievinstreglerna. Uppdelningen är praktisk och lättillämpad.

Den överkurs, som - framför allt genom fördelningen av emissionspriset - uppslår vid inlösen av optionsskuldebrevet, skall enligl förslaget beskattas som realisationsvinst enligl 35 § 3 mom. Kammartätien kan inte finna att kommitténs inställning i denna del har kommit till uttryck i den föreslagna lagtexten. Denna avser - liksom tidigare - endast avyttring. Ett tillägg bör därför göras om att inlösen i angivna situationer är att jämställa med avyttring.

Kammarrätten anser vidare att legaldefintionen av opiionsskuldebrev blivit oklar och anför:

Med den föreslagna defintionen avses varje slag av skuldebrev, alltså -som uttryckligen anges i författningskommentaren - även sädana konvertibler och vinstandelsbevis, som ges ut i förening med en optionsrätt. Denna definition, i förening med de föreslagna ändringarna i lagtexten, t ex 38 § I mom KL. ger snarast vid handen att termen "konvertibla skuldebrev" i lagtexten skulle avse endast de konvertibla skuldebrev som inte getts ut i förening med optionsrätt. Det är tveksamt om delta har varit kommitténs mening. Del framstår i vart fall inte som självklart alt beskattningen av konvertibler skall göras beroende av huruvida de är förenade med en optionsrätt.

En liknande kritik kommer frän Näringslivets skattedelegation som anför:

Prop. 1984/85:193 108

1 det till punkt 2 b föreslagna tionde stycket av anvisningarna lill 36 S KL regleras fördelningen av anskaffningskostnaden mellan optionsskuldebrev och optionsbevis. Med hänsyn till den ordalydelse förfaltningsrummet fält i den föreslagna texten kommer det inte alt vara tillämpligt på konvertibelt skuldebrev med tillhörande optionsrätt, Enligl samma stycke skall köpt företrädesrätt avseende optionsbevis som utgivits tillsammans med opiionsskuldebrev inräknas i anskaffningskostnaden för opiionsbeviset. Ej heller på denna punkt finns bestämmelser om hur köpt företrädesrätt som avser optionsbevis utgivet tillsammans med konvertibelt skuldebrev skall behandlas. För att täcka in beskattningen av konvertibla skuldebrev med optionsbevis i dessa situationer bör lagtexten omformas.

4 Avdrag för s.k. kapitalrabatt

Förslaget att det emitterande bolaget vid taxeringen inte skall få avdrag för den s.k. kapitalrabatten - skillnaden mellan unitens emissionspris och oplionsskuldebrevets marknadsvärde - stöds av flertalet remissinstanser. En relativt stor minoritet är dock av motsatt uppfattning.

Näringslivets skattedelegation anför:

I betänkandet har kommittén relativt utförligt diskuterat och analyserat emitterande bolags avdragsrätl för kapitalrabatt. Kommittén har därvid kommit fram lill alt övervärdet inte ulgör låneskuld utan fastmer en låntagares kostnad för anskaffande av kapital. Detta visar sig också därigenom alt man som princip för den föreslagna realisationsvinstbeskattningen av skuldebrevet och optionsbeviset ansett alt skuldebrevsdelen skall värderas lill sitt marknadsvärde och inte lill det nominella värdet. Eftersom optionsdelen därför redan från början åsätts ett värde som motsvarar värdestegringen kan samma övervärde inte också behandlas som låneskuld. Nämnda övervärde utgör i stället en kompensation eftersom den för skuldebrevet fastställda räntan undersUger tillämplig marknadsränta. Kommitténs uttalanden och den föreslagna uppdelningen av emissionsbeloppet pä skuldebrev och optionsbevis visar därför all den ansetl att värdestegringen, dvs kapitalrabatten, vid en skatlemässigt riklig behandling skall betraktas som kapitalkostnad. Härav följer därför att kapitalrabatten skall vara avdragsgill som lånekostnad för det emitterande bolaget. Av olika praktiska och skalteadminislrativa skäl har dock kommitlén föreslagit att långivaren skall beskattas för övervärdet enligl 35 § 3 mom. KL. - Näringslivels skattedelegalion tillstyrker på de av kommittén anförda skälen att långivarnas beskattning skall ske enligt realisationsvinstreglerna. Däremot anser vi inte att en sådan beskattning hindrar ett emitterande bolag från au få avdrag för kapitalrabatter. I detta hänseende har kommitlén ansett den s k reciprocitetsprincipen vara ett avgörande skäl mol avdragsrätten. Mot vad kommittén anför i delta avseende kan olika principiella invändningar riktas. Om man nämligen granskar reciprociteten på grundval av det förslag kommittén lagt kan följande noteras. Kommitlén har, som ovan nämnts, kommit fram till att den omständigheten alt långivaren realisationsvinstbeskattas för övervärdet förhindrar att bolaget skulle erhålla avdragsrätl. Man måste då först konstatera att stora grupper av dem som

Prop. 1984/85:193 109

köper optionsskuldebrev är institutionella placerare för vilka skuldebreven utgör omsättningstillgång, Detla gäller banker, fösäkringsbolag, finansbolag och andra skattskyldiga som anses bedriva handel med värdepapper. För dessa placerares del blir däri"ör realisationvinstbeskattning inte aktuell utan hela övervärdet beskattas oavsett innehavstid fullt ut som rörelseinkomst. Eftersom det helt övervägande flertalet av sädana placerare är aktiebolag kommer övervärdet att beskattas efter samma procentsats som gäller för det emitterande bolagets avdragsrätt. En beloppsmässig reciprocilet kommer därför att gälla i dessa fall, - Vad härefter gäller sådana skattskyldiga långivare som beskattas enligl de föreslagna hårdare realisalionsvinstreglerna kommer skattebelastningen visserligen att vara olika beroende på om skuldebrevet avyttras före tvåårsperiodens utgång eller senare men väsentligast är att beskattning sker. Om skuldebrevet innehafts mindre än tvä år beskattas 100% av vinslen vilket vid en 70-procentig marginalskatt väl kompenserar effekten av bolagets avdragsrätt. Om skuldebrevet däremot i stället avyttras efter två är eller mera kommer vid samma marginalskattesats skatten pä övervärdet att uppgå till 28%. Vid motsvarande bolagsskatt på 52%- blir därför underkompensationen 24%. Som synes kan inte heller en tillämpning av realisationsvinstskattereglerna för långivarens del utgöra ett motiv för alt vägra låntagaren avdragsrätt för kapitalrabatten. Detta om något skulle nämligen strida mol reciprocitetsprincipen och visar att kommitténs ståndpunkt är helt orimlig. - Med hänsyn till vad Näringslivets skattedelegalion sålunda anfört tillstyrker vi att långivaren realisationsvinstbeskattas samt hemställer att vid en eventuell kommande lagstiftning kapitalrabatter blir avdragsgilla för de emitterande bolagen. Eftersom de föreslagna skärpta reglerna för beskattning av optionsskuldebrev och optionsbevis kommer alt gälla såväl samtliga hittills utgivna skuldebrev som skuldebrev som framdeles utges bör avdragsrätten omfatta även tidigare utgivna optionsskuldebrev.

Föreningen auktoriserade revisorer anför:

Skuldebrevets del av emissionspriset skall tas upp lill marknadsvärdet vilket torde ligga under det nominella värdet. Om bolaget utfärdat ett självständigt skuldebrev med en dylik kapitalrabatt skulle bolaget erhålla avdrag för rabatten såsom för räntekostnad. För att från beskattningssynpunkt erhålla neutralitet mellan olika låneformer förordat FAR att bolag även vid utgivande av ett optionsskuldebrev skall erhålla avdragsrätt såsom för räntekostnad för skillnaden mellan det nominella värdet och skuldebrevets marknadsvärde.

Aktiespararnas riksförbund anför:

Enligt det synsätt som ligger bakom kommitténs förslag är de förlagslån företagen emilterar med optionsrätter emitterade till underkurs, eftersom en del av den influtna likviden ska betraktas som betalning för optionsrätterna, Enligl detla synsätt ger företaget placeraren en ""kapitalrabatt"" motsvarande mellanskillnaden mellan lånets nominella värde och dess marknadsvärde. Företaget ersätter således långivaren på två olika sätt: Dels genom räntan och dels genom en värdestegring på lånet, som är lika stor som denna kapitalrabatt. Företagets kostnad för lånet består därför av räntan och kapitalrabatten. Enligt gällande redovisningspraxis tas emeller-

Prop. 1984/85:193 110

tid förlagslänet upp lill fullt nominellt värde i förelagets balansräkning, inte lill marknadsvärdet. Detta gör att företagel inte redovisar någon förlust, och alltså inte heller kan göra avdrag för denna. Följden blir, att förelaget får en icke avdragsgill kapitalkostnad. - Enligt amerikansk redovisningspraxis las lån utgivna till underkurs upp till marknadsvärde i bolagets balansräkning. Bolaget får i konsekvens härmed göra avdrag för kapitalrabatten, som en kostnad på samma sätt som ränteutgifter. Följden av den ordning som Kapitalvinstkommittén föreslår blir alt opiionslån blir dyrare för bolagen än andra typer av lån. Del normala förhållandet vid andra typer av län är ju att företagel betalar en marknadsmässig ränta, vilken lill sin helhet är en avdragsgill kostnad. Kommitténs förslag kommer därför i praktiken att starkt inskränka, i värsta fall helt förhindra, utgivandet av nya optionslän. En sådan utveckling är inte önskvärd. Förbundet instämmer därför i professor Dag Helmers särskilda yttrande på denna punkt. Företagen bör beviljas avdragsrätl för kapitalrabatten vid optionslån, under förutsättning att förslaget i övrigt går igenom.

SHIO-Familjeföretagen anför:

Vi anser att företaget skall erhålla avdrag för den så kallade kapitalrabatten, dvs skillnaden mellan oplionslånens nominella värde och marknadsvärde. Detta är naturligt eftersom hela del nominella värdet är alt betrakta såsom en skuld och enligt gällande redovisningspraxis skall bokföras på sådant sätt. För mindre företag kan opiionslån ha stor betydelse eftersom det höga ränteläget medför alt räntekostnaderna för många småföretag är mycket betungande och optionslånens ränta kan sättas under marknadsräntan. En nekad avdragsrätt skulle därför försvåra för småförelagen att finansiera verksamheten.

Även länsstyrelsen i Jämtlands län. Företagareförbundet och reservanterna i riksgätd.sfullmäktige förordar att bolagen skall få avdrag.

5 Avdrag för realisationsförluster

Samtliga remissinstanser utom Näringslivets skattedelegalion godtar förslaget om den allmänna rätten lill avdrag för realisationsföriuster.

Näringslivets skattedelegation anför:

Förslaget innehar att enligt en ny punkt 4 c) i anvisning till 36 S KL vinst vid avyttring av börsnoterat konvertibelt skuldebrev skall få kvittas mot förlust pä avyltade premieobligationer som utfärdals 1980 eller tidigare. Däremot föreslås ingen motsvarande kvitlningsrätl för optionsrätter. - De grundläggande tankarna i kommittéförslagel är att bl a aktier, konvertibla skuldebrev och opiionsrätler skall behandlas på samma sätt i realisations-vinsihänseende. I konsekvens med detta bör därför samma kvittningsmöj-ligheter som gäller för börsnoterade aktier och som föreslås för konvertibla skuldebrev också gälla för börsnoterade opiionsskuldebrev och optionsbevis. Näringslivels skattedelegalion föreslår alt under punkt 4 a) i anvisningarna till 36 § KL efter orden "sådan aktie" tillägges '"eller opiionsbevis".

Prop. 1984/85:193 111

Vidare bör på samma sätt den förelagna punkten 4 c) kompletteras med "och optionsskuldebrev".

Även förslaget att avdrag skall medges för förlusten på en optionsrätt som är värdelös vid optionslidens slut tillstyrks eller lämnas utan erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser.

RSV anför:

Genom förslaget om avdrag för realisationsförlust för option som saknar värde vid leckningstidens utgång införs ett nytt moment inom beskattningsområdet då detla torde strida mot principen om att avyttring skall ha skett för att avdrag skall medges. Mot bakgrund av helhetssynen i kommitténs förslag, vill RSV dock inte motsätta sig förslaget i den delen.

Några remissinstanser avstyrker förslaget.

Kammarrätten i Stockholm anför;

Kommitténs förslag att avdrag skall medges för förlust på grund av att ett opiionsbevis saknar marknadsvärde vid optionstidens utgång bryter mot principen att förlust skall vara realiserad genom att avyttring har skett till lägre pris än anskaffningskostnaden. De argument som kommittén framfört i denna del - om den stundom hårfina skillnaden mellan de situationer där avdrag medges och där sä inte är fallet, om risken för konstruerade försäljningar m.m. - kan i huvudsak anföras även för andra situationer. Förslaget innebär i denna del ett så stort avsteg från en grundprincip att det inte bör genomföras utan samband med en mer samlad översyn av reavinstbeskattningen.

Länsslstyretsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Kommiltén föreslår att skaltskyldig skall fä avdrag såsom för realisationsförlust om optionsrätt är värdelös vid optionslidens utgång. Förslaget får ses som en konsekvens av den valda fördelningsprincipen. Det innebär dock ett allvarligt avsteg från gällande principer för avdrag för realisationsförlust. Den föreslagna regeln är dessutom komplicerad genom att avdragsrätten enligt förslaget inte skall gälla om företaget går i konkurs eller likvideras eller optionsrätten blir värdelös på grund av att innehavaren inte utnyttjar densamma. Länsstyrelsen avstyrker kommitténs förslag i denna del.

6 Förmögenhetsbeskattningen

Samtliga remissinstanser godtar principen om förmögenhetsbeskattning av optionsrätter. Flertalet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Prop. 1984/85:193 112

Länstyretsen i Stockholms län anför:

Beträffande förmögenhetsvärderingen av optionsrätter föreslår länsstyrelsen att dessa blir skattepliktiga endast om de varit föremål för notering. Delta innebär en förenkling i jämförelse med kommitténs förslag då svårighet kan föreligga att dra gränsen huruvida en optionsrätl skall anses ha omsatts på kapitalmarknaden eller inte.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

Vad beträffar förmögenhetsbeskattningen delar länsstyrelsen kommitténs uppfattning alt optioner tills vidare skall förmögenhetsbeskattas i den omfattning som föreslås. Avgörande för om förmögenhetsbeskattning skall ske är således att optionsrätten är föremål för omsättning pä kapitalmarknaden. Enligt länsstyrelsens mening skulle denna princip möjligen komma till ett klarare ullryck om i stället frågan huruvida optionsrätlen har varit föremål för notering eller inte blev avgörande. Det förutsätts därvid, att optionsrätter, emitterade av bolag, vars aktier börsnoteras, också kommer att noteras pä börs eller liknande form. Detta förefaller vara en enklare metod att fastställa huruvida omsättning på kapitalmarknaden ägt rum eller inte. 1 allt väsentligt torde gränsdragningsproblem härigenom kunna undvikas.

Ett antal remissinstanser anser att optionsrätter i bolag, vars aktier inte är inregistrerade på börsen, skall värderas lill ett lill 30 % reducerat marknadsvärde.

RSV anför:

Enligt kommitténs förslag talar övervägande skäl för att enhetliga värderingsregler bör gälla för samtliga optionsrätter på marknaden. Kommiltén föreslår därför att optionsrätter ur förmögenhetsbeskattningssynpunkt skall upptas till det noterade värdet. Enhetliga regler för samma typer av beskattningsobjekt är eftersträvansvärt för såväl de skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna. Möjligen kan därför ifrågasättas om det inte är mer enhetligt att såväl aktier som optionsrätter i OTC-bolagen förmögenhetsbeskattas enligt samma regler, dvs till 30 % av reducerat substansvärde, medan börsnoterade aktier och optionsrätter till sådana aktier följer del noterade värdet.

Kammarrätlen i Stockholm anför:

När det gäller värderingen av optioner i OTC-bolag finner domstolen de i reservationen framförda argumenten bestickande. Del framstår inte som rimligt att en optionsrätt skulle kunna åsätias ett högre värde än den aktie som den till viss kostnad kan utbytas mot.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Länsstyrelsen delar helt den uppfattning som ledamoten Göran Atier-wall redovisat i sin reservation och särskilda yttrande. Det synes inte

Prop. 1984/85:193 113

rimligt att optionsrätter skall tas upp till fullt marknadsvärde vid förmögenhetsbeskattningen. Optionsrätten motsvaras inte av någon reell substans. Dess värde är helt immateriellt. Mot detta står att optionsrätt normalt har ett marknadsvärde. Det finns dock sannolikt optionsrätter som inte omsätts och som inte heller har något marknadsvärde. Dessa kan givetvis inte las upp till förmögenhetsbeskattning. Länsstyrelsen anser att Atterwalls förslag alt optionsrätt bör upptagas lill ett förmögenhetsvärde motsvarande 30 procent av marknadsvärdet är en bra lösning.

Aktiefrämjandet anför:

Akliefrämjandet instämmer i reservanten Atterwalls självklara uppfattning att optioner i icke börsnoterade företag inte får förmögenhetsvärderas efter andra principer än företagels aktier. Medan aktierna värderas lill 30% av dagsvärdet skall optionerna värderas till 100 %, vilket kan ge optionerna ett högre värde än aktierna.

Föreningen auktoriserade revisorer anför:

Kommiltén har föreslagit att optionsrätt som är föremål för omsättning skall förmögenhetsbeskattas och las upp lill det noterade värdet. När det gäller bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen, exempelvis OTC-bolag, skall dessa aktier värderas efter ett till 30 % reducerat substansvärde medan enligt kommitténs förslag opiionsrätler utgivna av dylika bolag skall tas upp lill det noterade värdet. Delta försvårar för dessa bolag att utnyttja optionslån som finansieringsform eftersom en presumtiv investerare kan föredra att som alternativ till att förvärva optionsrätter välja att förvärva aktier i bolaget. Mot bakgrund av all valet av finansieringsform så litet som möjligt bör vara beroende av beskaltningskonsekvenserna förordar FAR att optioner utgivna av bolag, vars aktier omsätts vid sidan av fondbörsen, tas upp lill 30% av det noterade värdet.

Svenska fondhandlareföreningen anför:

Kommitlén har också tagit upp frågan om förmögenhetsbeskattningen av optioner och föreslagit att optioner som omsätts marknadsmässigl skall förmögenhetsbeskattas medan andra optioner tills vidare bör vara fria från förmögenhetsskatt. I denna fråga har en reservation avgivits av en ledamot, innebärande att optioner utgivna av marknadsbolag vars aktier omsätts vid sidan av fondbörsen, vid förmögenhetsbeskattningen skall las upp till 30 procent av del noterade värdet. Fondhandlareföreningen anser all kommitténs förslag i denna fråga bryter mot den tidigare redovisade neuiralitetsprincipen mellan olika finansieringsformer. Det måste vara direkt olämpligt att optioner, utgivna av t ex ett OTC-bolag, vid förmögenhetsbeskattningen kan komma att värderas högre än själva akiien. Kommitténs förslag i denna fråga avstyrkes därför. Någon annan lämplig värderingsmetod än den som föreslås i reservationen torde inte stå till buds.

SHIO-Familjeföretagen anför:

Kommitténs förslag beträffande förmögenhetsbeskattning av optioner innebär att småföretagens möjligheter att utnyttja optionslån försväras.

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193

Prop. 1984/85:193 114

Organisationen instämmer därför i reservationen av kommitténs ledamot Göran Atterwall. Denne framhåller bland annat att en jämförelse mellan det värde som noteras för optioner utgivna av OTC-bolag är mångdubbelt högre än dessa företags aktiers taxeringsvärde. Eftersom optioner kan ses som alternativ till placeringar i aktier är förslaget olämpligt. Enligt vår mening borde man i första hand avslå helt från att förmögenhetsbeskatta optioner utgivna av bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen. I andra hand kan Atterwalls förslag om att optionerna vid förmögenhetsbeskattningen skall las upp lill 30 procent av det noterade värdet accepteras.

Näringslivets skattedelegalion anför:

Enligt förslaget skall optionsrätten i s k OTC-bolag vid förmögenhetsbeskattningen tas upp lill del noterade värdet. Mot detta har ledamoten Göran Atterwall med instämmande av sakkunnige Dag Helmers reserverat sig och föreslagit att i stället 30 % av det noterade värdet skall tas upp. Eftersom den av reservanterna förordade värderingen bättre överensstämmer med den värdering som vid förmögenhetsbeskattningen görs av OTC-bolagens aktier bör reservanternas förslag läggas lill grund för en eventuell lagstiftning. En sådan värdering överensstämmer dessutom bättre med den neutralitet av beskattningen som eftersträvats.

Även Företagareförbundet, Svenska OTC-föreningen och reservanterna i riksgäldsfullmäktige förordar att optionsrätter i inte börsnoterade bolag får värderas till 30% av marknadsvärdet.

Aktiespararnas riksförbund föreslär en annorlunda utformad förmögenhetsbeskattning och anför;

Kapitalvinstkommitlén föreslär att samtliga marknadsnolerde optioner och optionsrätter ska las upp till full förmögenhetsbeskattning. Förbundet vill i denna fråga anföra följande: För del första kan det anses rimligt att optioner och optionsrätter förmögenhetsbeskattas i samma utsträckning som börsaktier. Emellertid anser förbundet att börsnoterade aktier bör tas upp till 50 % av marknadsvärde vid förmögenhetsbeskattning, och samma bör därför gälla för optioner och optionsrätter. För det andra är det inte rimligt att optionsrätter avseende OTC-förelag förmögenhetsbeskattas till fullt marknadsvärde, när de underliggande OTC-aktierna endast tas upp till 30% av sitt substansvärde. Det skapar en omotiverad skevhel i skattesystemet. Optonsrälter avseende OTC-förelag bör i analogi härmed förmögenhetsbeskaltas exempelvis lill 30% av marknadsvärdet.

7 Övriga frågor

7.1 Realisationsvinstbeskattningen

7.1.1 Anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad RSV anför:

Beträffande beräkning av anskaffningskostnaden och bestämmandet av anskaffningstidpunkten för de olika värdepapper som kan förekomma i

Prop. 1984/85:193 115

detta sammanhang, föreligger ett stort antal olika situationer med olika resultat som följd. Det föreslagna systemet synes emellertid vara alltför komplext och svårgenomträngligt mot bakgrund av önskemålen om en enkel och snabb taxering. Till detta kommer att skattskyldiga och taxeringsnämnder i många fall kan antas få svårigheter med utredning om de faktiska förutsättningarna för tillämpning av reglerna. För att erhålla ett fungerande system torde inslaget av schabloner öka markant.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför;

Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att ingen del av moderaktiens anskaffningskostnad skall överföras till optionsrätten. Företrädesrättens anskaffningskostnad blir således noll kronor. 1 konsekvens härmed ändrar kommittén det ställningstagande som gjordes i föregående betänkande beträffande konvertibla skuldebrev. Där föreslog kommittén, att företrädesrättens värde skulle proportioneras fram pä samma sätt som gäller för en teckningsrätt lill aktie i det fall att företrädesrätten försåldes. Man föreslår nu all även företrädesrätten att teckna ett konvertibelt skuldebrev skall åsätias anskaffningsvärdet noll kronor. Länsstyrelsen tillstyrker detla förslag.- I övrigt är de förslag som kommiltén lägger fram under detta avsnitt mycket komplicerade. Delta är åtminstone delvis en följd av att kommittén valt att fördela emissionspriset enligt metod C. Om man som länsstyrelsen föreslår väljer metod A i kombination med ett kviiiningsförbud blir del enkelt att beräkna anskaffningsvärdena för såväl skuldebrev som optionsrätter. Några matematiska formler behövs inte.

De förslag kommittén lägger fram när det gäller bestämmandet av anskaffningstidpunkter för optionsrätter, skuldebrev och aktier som förvärvats pä grund av optionsrätt är komplicerade. För en inte alltför förfaren aktieägare torde de komma alt framstå som svårförståeliga. Även på detta område måste gälla alt reglerna är enkla och lätta att tillämpa.

En sammanställning av kommitténs förslag när det gäller anskaffningstidpunkt för aktier som förvärvals med stöd av optionsrätt eller företrädesrätt visar följande.

Förvärv Förvärv genom Anskaffningstidpunkt

för aktierna

1, Aktie (nytecknad) Köp av optionsrätlen Förvärvet av

optionsrätten

2, Aktie (nytecknad) Köp av företrädes- Teckning av

rätten optionsrätten

3, Akue (nytecknad) Erhållit företrädes- Dagen för för-

rätt p g a tidigare värvet av de

aktieinnehav gamla aktierna

4, Aktie (köp) Optionsratt Ulnytljandei

av optionsrätten

Del kan ifrågasättas om inte de av kommittén föreslagna reglerna när det gäller anskaffningstidpunkterna för de genom optionsrätl eller företrädesrätt erhållna aktierna gjorts onödigt komplicerade. Den naturliga och enklaste vägen att bestämma anskaffningslidpunkten i alla de ovan angivna fallen år enligt länsstyrelsens mening att utgå från dagen för utnyttjandet av optionsrätterna. Denna princip överensstämmer med nuvarande praxis.

Prop. 1984/85:193 116

Kommitténs förslag att anskaffningstidpunkten i vissa fall skall gå tillbaka till en tidpunkt som ligger före utnyttjandet av optionsrätlen synes kunna vålla komplikationer när det gäller utnyttjande av förlustavdrag i fåmansbolag. Ett fåmansföretag har inte rätt till förlustavdrag om aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av person som på ingångsdagen inte ägde aktier med sä stor andel av röstetalet. Ger fåmans-företaget ut ett optionslån kan genom kommitténs förslag hälften av röstetalet på ulgångsdagen komma att ägas av utomstående. Som kommittén anfört är löptiden på optionsrätterna ofta lång. Det kan därför visa sig långt i efterhand alt ett yrkat förlustavdrag i ett visst fall inte skulle ha medgivits. Även detta förhållande talar för alt de nya aktierna bör anses förvärvade när optionsrätten utnyttjas. Om kommitténs förslag på denna punkt ändock genomförs bör uppgiflsskyldigheten för fåmansförelagen utökas med uppgift om eventuella ägare lill optionsrätter som berättigar till nyteckning för att förhindra att reglerna om förlustavdrag kringgås.

7.1.2 Företrädesrättens behandling Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Företrädesrättens skattemässiga behandling är, som kommitlén framhåller, av stor betydelse. Enligt aktiebolagslagen hänför sig företrädesrätten civilrätlsligt till skuldebrevet. Värdet av densamma hänför emellertid sig otvivelaktigt till optionsrätten. Detla framgår redan av alt marknadsvärdet för skuldebrevet ligger under del nominella värdet. Under sådana förhållanden är det naturiigt all beskatta vinst genom avyttring av företrädesrätt alt teckna opiionslån enligt de regler som gäller för aktier, dvs 35 § 3 mom. KL. Länsstyrelsen kommer på denna punkt fram lill samma ståndpunkt som kommittén men motiveringen är delvis en annan.

7. / .3 Övriga frågor

Kammarrätten i Stockholm anför:

Enligt kommitténs förslag skall möjligheten all medge skaltefrihet vid avyttring av äldre aktier och dylikt, om det kan främja strukturrationalisering, inie omfatta realisationsvinst vid avyttring (inlösenfallet nämns inte) av opiionsskuldebrev. Kommiltén motiverar detta endast med att reglerna om strukturrationalisering inte påkallar någon skatlelindring beträffande oplionsskuldebreven. Det presenterade materialet gör det inte möjligt alt bedöma rikligheten av en sådan begränsning. Med hänsyn lill bl a alt optionsskuldebreven skall omfatta även vissa konvertibla skuldebrev och möjligheten av att såväl emissionernas utformning som ägarnas benägenhet att behålla opfionslånet odelat kan komma att ändras på grund av de nu föreslagna reglerna, kan del ifrågasättas, om inte dispens borde kunna medges även i dessa fall.

Kommiltén har inte motiverat varför den som är bosatt utomlands inte skulle vara skaltskyldig för reavinst vid avyttring eller inlösen av opiionsskuldebrev enligt de regler som föreslås gälla för konvertibler och optionsrätter. Kammarrätten kan därför inte bedöma riktigheten av den föreslagna begränsningen.

Prop. 1984/85:193 117

Allmänna pensionsfondens fiärde fondstyrelse anför:

De tillfälliga förändringar i beskattningsreglerna för optionsrätter som infördes när kapitalvinstkommitlén överiämnade sitt betänkande omöjliggör i praktiken emissioner av opiionslån under större delen av innevarande år. Därför vore det önskvärt alt en lagstiftning baserad på det nu framlagda förslaget - till den del den berör nyutgivna optionslån - kan träda i kraft snarast möjligt.

7.2 Övriga typer av optionslån och opfionsrätter

RSV anför:

Kommiltén behandlar opiionslån och den skattemässiga problematiken kring dessa. Däremot tar man inte upp vanliga optionsavtal även om avtalet har anknytning till aktier. RSV menar att mol bakgrund av de nya företeelser som aviserats på kapitalmarknaden bör även del slaget av avtal regleras. Fråga är emellertid om tvä olika typer av företrädesrätter som lätt kan förväxlas. 1 del fortsatta ansluter sig RSV till den distinktion som på senare tid vuxit fram. Med option förstås - utan störte exakthet - företrädesrätt i en mer vidsträckt bemärkelse (se sid 143 i betänkandet). Denna företrädesrätt kan avse såväl materiella ting som rätligheter av olika slag. Med optionsrätt brukar förslås ett särskilt slag av företrädesrätt och som regleras i 5 kap aktiebolagslagen. RSV anser att del klart skall framgå vilka regler som skall gälla i olika situationer.

Kommittén anför i betänkandet att s k sekundäremissioner knappast torde vålla problem. Påslåendet är riktigt så till vida alt endast en sådan av någorlunda storleksordning förekommit hittills. De komponenter som kan ingå i en unit kan emellertid ha blandat ursprung med kanske olika beskattningskonsekvenser. Detla leder lill frågan om man över huvudtaget skall behandla de två typerna av emissioner i ett sammanhang. Utdelningsbeskattning skall ju ske om förmögenhetsöverföring skett, medan så inte anses vara fallet om optionsrätl erhålls på grund av tidigare aktieinnehav. Detta framgår emellertid inte heller av den föreslagna författningstexten enligt vilken företrädesrätt lill teckning av optionslån beskattas enligt 35 § 3 mom. KL.

Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län anför:

Kommittén föreslår alt avytlring av optionsrätt som avser rätt att köpa en redan existerande aktie skall beskattas enligt 35 § 3 mom, KL. Länsstyrelsen tillstyrker detta förslag. Optionsrätt att köpa en existerande aktie kan emellertid förvärvas utan samband med utgivande av opiionslån. Även sådan optionsrätt bör beskallas enligt ifrågavarande bestämmelse. När det gäller anskaffningstidpunkt för aktie som köpes på grund av optionsrätt föreslär kommiltén tidpunkten för utnyttjande av optionsrätten. Detta avviker från vad som föreslås för andra förvärv på grund av optionsrätt. Reglerna bör emellertid så långt möjligt vara lika. Länsstyrelsen har ovan föreslagit att anskaffningstidpunkten alltid skall överensstämma med dagen för utnyttjandet av optionsrätten. - En rätt att av ett företag köpa en redan existerande aktie innebär regelmässigt all aktieägaren tillföres ett

Prop. 1984/85:193 118

värde från företaget. Delta värde beskattas som utdelning. Som kommitlén framhåller bör beskattning ske redan vid emissionstillfället för utdelning. Del beskattade värdet får läggas till inköpspriset. Även om marknadsvärdet för aktien är högre vid köptillfället bör någon ytterligare beskattning för utdelning inte ske,

Länsssnrelsen i Kronobergs län anför:

Kommiltén har på angivna skål inte behandlat frågan om anställdas köp av optionsrätter i det egna bolaget. Det är dock angeläget att denna fråga klarläggs. Tyvärt har det visat sig att rådande oklarheter pä närliggande områden skapat problem vid taxeringen.

Svenska fondhandlarejöreningen anför:

Fondhandlareföreningen har vidare uppmärksammat att kommittén i delbetänkandet (s. 57) redovisat gällande rätt för s.k. call options, dvs optioner som ger innehavaren rätt att köpa en redan existerande aktie. Nuvarande praxis torde — enligl fondhandlareföreningens bedömning -förhindra eller i vart fall starkt försvåra handeln med dessa optioner, som inom en snar framtid avses startas i Sverige. - En positiv utveckling av denna marknad är önskvärd, då den kan bidra till en ytterligare vitalisering av riskkapiialmarknaden. Med hänsyn härtill har fondhandlareföreningen låtit utarbeta ett förslag till lagstiftning beträffande köp- och säljoptioner, som inom kort kommer att överlämnas till regeringen. Fondhandlareföreningen kommer att hemställa att förslaget behandlas i samband med den proposition om optionslån, som regeringen aviserat.

7.3 Övrigt

Näringslivets skattedelegation anför:

Vad angår frågan i vilka fall avdrag för realisationsförlust bör medges anser vi att sådant avdrag bör gälla i alla situationer förlust uppkommer. Detla betyder att vi anser det principiellt felaktigt att inte avdrag medges även vid konkurs, likvidation och fusion. Sistnämnda avdragsrätt kan dock inte isoleras till att avse enbart optionsrätter utan gäller även förlust på aktier i konkursdrabbat bolag. Att avdrag inte medges vid konkurs sammanhänger med att aktierna i dessa fall inte ansetts varit föremål för avyttring. Med hänsyn till att gällande rätt i detta hänseende mäste uppfattas som principiellt felaktig och i vissa fall stötande anser Näringslivets skattedelegation att kapitalvinstkommitlén i sitt fortsatta arbete bör utreda förutsättningarna för avdrag för förlust vid konkurs m m som uppkommer på aktier och andra liknande värdepapper.

Eftersom aktiebolagens utdelningar beskattas med dels företagens inkomstskatt, dels vinsldelningsskatten, dels aktieägarnas skatt på utdelning och dels i form av tvångsavsättningar till s.k. förnyelsefonder uppställs så höga krav på företagens avkastning före skatter och tvångsavsättningar att mycket stora svårigheter föreligger att genom nyemission av aktier anskaffa nytt riskvilligt kapital. Denna myckel hårda beskattning av aktiebolagens avkastning och hittills förelagna och nu föreslagna beskattningsät-

Prop. 1984/85:193 \, 119

gärder för optionslånen medför därför att Näringslivels skatledelegations i olika sammanhang framförda krav på lindring av dubbelbeskattningen inom akliebolagssektorn ytterligare accentueras. Delegationen får därför yrka alt åtgärder för att lindra dubbelbeskattningen snarast vidtages.

Aktiefrämjandet anför:

I vårt akliepolitiska program föreslår vi att en skälig avkastning på företagens egna kapital eller aktieutdelningarna blir en avdragsgill kostnad i företagens rörelse på samma sätt som kostnaden för främmande kapital.

Svenska fondhandlareföreningen anför:

Det bör starkt understrykas att snabba och ofta förekommande förändringar i skattelagstiftningen för med sig en betydande osäkerhet hos aktieplacerarna som är till stor skada för riskkapiialmarknaden. Ännu viktigare torde dock vara att statsmakterna har en stor förståelse för och insikt om riskkapitalmarknadens betydelse och funktion för svenskt näringsliv. Det som närmast åsyftas är lättnader i dubbelbeskattningen av förelag, vilka sedan flera år är införda i andra länder. Del är fondhandlareföreningens förhoppning att åtgärder av denna natur i fortsättningen kommer att prioriteras.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Länsstyrelsen vill peka på att del i taxeringsarbetet har konstaterats all skattskyldiga åsamkat sig fiktiva förluster i andra sammanhang än vid försäljning av skuldebrev förenade med optionsrätl till nyteckning av aktier. Följande exempel kan belysa detta. En person säljer sina aktier i sitt fåmansbolag för 2 milj. kr. Marknadsvärdet på aktierna är 1,4 milj.kr. Skälet lill att köparen är villig att betala 2 milj. kr. är all säljaren accepterar en revers på 1 milj. kr. med 5 % ränta amorleringsfritt i 10 år. Med tanke på den låga räntesatsen uppgår skuldebrevels marknadsvärde inte till nominellt belopp utan till ett betydligt lägre värde. Anlag att skuldebrevels marknadsvärde är 400000 kr. Genom att sälja skuldebrevet strax efter aktieförsäljningen gör säljaren en förlust på 600000 kr, vilken är avdragsgill till 100% mot vinsten på aktieförsäljningen. Å andra sidan redovisas en 600000 kr för hög vinst på aktieförsäljningen, vilken dock endast är skattepliktig lill 40% eller 240000 kr. Av vad som framgår ovan har säljaren gjort en skattevinst på 360000 kr samtidigt som köparen har en anskaffningskostnad på 2 milj. kr. - De nu angivna transaktionerna kan, enligt länsstyrelsens uppfattning, inte underkännas med stöd av generalklausulen, — Länsstyrelsen anser således att transaktioner av ovanslående slag bör behandlas på likartat sätt som optionslän.

Göta hovrätt anför:

Hovrätten ifrågasätter om inte åtskilliga av de redovisade problemen skulle kunna lösas genom ändring i 5 kap. I § aktiebolagslagen på så sätt att möjligheten för borgenär att skilja optionsbevis från skuldebrev togs bort.

Prop. 1984/85:193 120

Bilaga 4

GÄLLANDE RÄTT

Aktiebolagslagen

Ett aktiebolags behov av nytt kapital kunde tidigare i huvudsak tillgodoses endast genom nyemission eller genom lån. Under 1960-och 1970-la-len framfördes från skilda håll önskemål om alternativ till dessa finansieringsformer och från industrin påpekades också alt utländska konkurtenter hade tillgång lill flera finansieringsalternativ som saknades för de svenska företagen. Som möjliga finansieringsformer nämndes konvertibla skuldebrev, vinslandelslän och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Ett konvertibelt skuldebrev ger innehavaren rätt att på vissa villkor byta ul skuldebrevet mot en aktie i bolaget. På ett vinstandelslän är räntan beroende av bolagels vinst eller utdelning till aktieägarna. En optionsrätt berättigar innehavaren att för ett i förväg bestämt pris genom nyteckning förvärva en aktie i bolaget,

I akliebolagsulredningens betänkande Förslag till aktiebolagslag m.m. (SOU 1971:15) lämnades förslag lill civilrätlsliga regler för konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis. Utredningen fann dock inte tillräckliga skäl föreligga all föreslå särskilda bestämmelser om optionslän. Vid arbetet med akliebolagsulredningens förslag behandlades frågan om lagstiftning beträffande de nya finansieringsformerna med förtur. Från näringslivets sida hade behovet av lagstiftning om opiionslån starkt framhållits, främst med hänsyn lill de möjligheter utländska företag hade att uppta sådana lån. Det framhölls som nödvändigt att svenska företag fick finansieringsmöjligheter likartade de som utländska företag hade. Dessa synpunkter beaktades vid den lagstiftning som genomfördes 1973 om nya finansieringsformer för aktiebolag genom att uttryckliga regler infördes för såväl konverteringslån som optionslån. Bestämmelserna togs in i en särskild lag (1973: 302) om konvertibla skuldebrev m.m. Dessa bestämmelser överfördes i sak oförändrade till aktiebolagslagen (1975: 1385). 1 denna lag infördes också regler om vinstandelslån.

Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätl lill nyteckning behandlas i 5 kap. aktiebolagslagen.

Ell konvertibelt skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om alt borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebrevet mol en aktie i bolaget. Skuldebrevet, som skall vara löpande, kan ges ut mol betalning i pengar eller mot annat vederlag t.ex. aktier i annat bolag.

Vederlaget för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella beloppet på den aktie som erhålls vid konverteringen om inte mellanskillnaden täcks genom kontant betalning vid utbytet (1 §). Denna regel

Prop. 1984/85:193 121

är en konsekvens av att ett aktiebolag i princip inte fär emittera aktier lill underkurs. Vid nyemission i börsnoterade bolag medges dock emission till en kurs under pari under förutsättning alt skillnaden mellan vad som skall betalas för de nya aktierna och deras sammanlagda nominella belopp skall tillföras aktiekapitalet genom överföring frän bolagets eget kapital i övrigt eller genom uppskrivning av anläggningstillgångar i bolaget (4 kap. 1 §).

Bestämmelserna om skuldebrev utgivna i optionslän är i många hänseenden desamma som gäller för konvertibla skuldebrev. Skuldebrevet skall vara löpande och kan ges ut mot betalning i pengar eller mot annat vedertag. Inget hindrar att skuldebrevet är konvertibelt eller alt det är ett vinstandelsbevis. Optionsrätten skall ge innehavaren rätt att teckna aktie i bolaget mot betalning i pengar. Vanligtvis är optionsrätten knuten lill en vid skuldebrevet fogad kupong, ett optionsbevis. Så är alltid fallet när optionsrätten får skiljas från skuldebrevet av borgenären och>överlätas särskilt. Ett sådant opiionsbevis skall vara ett löpande skuldebrev och det kan således cirkulera självständigt. En optionsrätl som inte får avskiljas från skuldebrevet kan frikopplas från detta endast vid nyteckning av aktie

(l§).

Vid kontantemission har aktieägarna företrädesrätt alt teckna konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt såvida inte annat föreskrivs i emissionsbeslutel (2§, 4§).

Bolagsstämman beslutar om emission av konverlerings- och optionslån. Styrelsen kan dock fatta beslut om en sådan emission om stämman senare godkänner styrelsens beslut eller om styrelsen erhållit stämmans bemyndigande alt fatta ett emissionsbeslut (3 §, 8-9§§).

Av emissionsbeslutel skall framgå bland annat emissionens belopp, vilka som har företrädesrätt att delta i emissionen, skuldebrevens nominella belopp, emissionskurs och räntefot saml tid och villkor för konvertering eller nyteckning. Beslutet skall också ange den rätt som tillkommer borgenär eller innehavare av opiionsbevis för den händelse aktiekapitalet ökas eller nedsätts före konvertering eller nyteckning eller om bolaget före samma tidpunkt ger ut nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt eller om bolaget upplöses eller upphör genom fusion (4§).

Bland de viktigare frågor som skall regleras i emissionsbeslutel är de villkor som skall gälla vid konverteringen eller nyteckningen. Hit hör beträffande konvertibla skuldebrev utbytesförhållandet, konverteringskursen och den tid under vilken konvertering får ske (konverteringsliden). Motsvarande frågor vid optionslån rör fastställandet av det antal aktier som opiionsräitsinnehavaren får teckna, teckningskursen saml den lid under vilken teckningen får ske (opiionstiden).

Utbytesförhållandet kan bestämmas så all skuldebrevets nominella värde avräknas mot aktiens nominella belopp. På så sätt byts ett visst antal skuldebrev ut mot ett visst antal aktier. Vanligare är att konverteringskur-

Prop. 1984/85:193 122

sen sätts till ett belopp högre än aktiens nominella varde, som sedan räknas av mot del nominella värdet på skuldebrevet.

I emissionsbeslutet för ett optionslån skall anges det antal aktier som en innehavare av ett opiionsbevis får teckna. Bolaget ar inte bundet av några tvingande bestämmelser härom, I beslutet kan därför föreskrivas att en optionsrätl skall ge rätt att teckna en eller flera aktier men också att flera optionsrätter skall krävas för att teckna en aktie.

Teckningskursen får inte understiga aktiens nominella belopp men väl dess marknadsvärde. En i princip motsvarande regel gäller för konverteringskursen. Det är möjligt att bestämma en under hela konverterings- eller teckningstiden fast kurs, men inget hindrar bolaget att föreskriva varierande belopp. Detla kan ske genom att priset för en aktie sätts högre ju senare konverteringen eller teckningen sker. Även om konverterings- eller leck-ningskursen är fast kan den komma att ändras som en följd av beslut om fondemission, nyemission, akliesammanläggning, aktieuppdelning eller genom ny emission av konverteringslån eller opiionslån under lånels löptid. Detsamma gäller vid nedsättning av aktiekapitalet. Det är vanligt alt leckningskursen sätts högre än aktiernas marknadsvärde vid emissionstillfället, varför ingen konvertering eller nyteckning sker inledningsvis.

En vanlig ulforming av konverteringsliden är att varken bolaget eller borgenären får vidta några åtgärder under lånets första lid. Därefter medges konvertering.

Inte heller för opiionstiden gäller några tvingande bestämmelser. Denna kan. om optionsbeviset får avskiljas från skuldebrevet, sträcka sig längre än länets löptid. Ofta bestäms att nyteckning inte får ske förtän en viss tid gått efter emissionstillfället.

Aktiebolagslagen saknar bestämmelser om hur teckningen av ett konvertibelt skuldebrev eller ett skuldebrev med optionsrätt skall ske. Anledningen är att teckningen av skuldebrevet inte medför någon skyldighet utan endast en rätt att vid ett senare tillfälle konvertera till eller nyteckna en aktie. Del har därför inte ansetts nödvändigt att införa motsvarande formföreskrifter som gäller vid en nyemission, t.ex. att teckningen måste ske på en särskild teckningslisla där emissionsvillkoren anges.

När teckningen av skuldebreven avslutats skall emissionsbeslutet registreras (7§).

Vid utbyte av ett skuldebrev mol en aktie skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet (11 §).

Nyteckning av aktie skall ske på teckningslisla som innehåller emissionsbeslutet (12 §). Belalningav aktien skall ske i pengard §). Den genom konverlering eller nyteckning utfärdade akiien skall därefter ofördröjligen upptas i aktieboken (12§). Sedan detla skett kan rösträtt utövas för aktien.

Senast tre månader efter det att tiden för konvertering eller teckning gått ut skall bolagets styrelse för registrering anmäla hur många aktier som ulgetts genom konvertering eller nytecknals och lill fullo betalats. Om

Prop. 1984/85:193 123

konverlerings- eller teckningstiden är längre än ett år skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket konvertering eller nyteckning har skett. Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de anmälda aktierna (14§).

De nya aktierna berättigar lill utdelning enligt vad som bestämts i emissionsbeslutet. Rätten till utdelning får dock inte inträda senare än för räkenskapsåret efter del under vilket aktierna skall ha lill fullo betalats (I5§).

Aktiebolagslagen medger inte bolagen rätt att emittera fristående optionsbevis. Inte heller föreligger möjlighet att emittera aktier lill vilka knutits optionsbevis. Dessa måste vid emissionen vara knutna till skuldebrev. På marknaden förekommer erbjudanden om köp av units bestående av exempelvis en aktie i ett bolag jämte ett optionsbevis som gäller för teckning av nya aktier i bolaget. Sådana erbjudanden kan åstadkommas genom sammanförande av en större post aktier i bolaget med avskiljda optionsbevis från ett av bolaget utgivet vanligt optionslån. För sådana units gäller vanliga civilrätlsliga regler för överlåtelse av värdepapper.

Vinstandelslån behandlas i 7 kap. 2-3§§.

Det är numera förbjudet att ge ut län på villkor all lånet skall betalas på annat sätt än mol ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Genom denna bestämmelse har s.k. delägardebentures förbjudits (2§ första stycket).

Däremot är det tillätet att uppta lån mol skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (länedebentures). Upplagande av sädana lån beslutas av bolagsstämman eller, efter dess bemyndigande, av styrelsen (2 § andra stycket).

Om vinstandelsbevisen skall kunna konverteras lill aktier eller om de utges i kombination med optionsrätter gäller de mera utföriiga bestämmelserna i 5 kap. om emissionen.

Realisationsvinstbeskattningen

Kommunalskattelagen (1928:370), KL, innehöll ursprungligen gemensamma regler för beskattning av realisationsvinst på alla slag av värdepapper. Beskattningen avsåg alt träffa egendom som förvärvats i spekulationssyfte. För lös egendom ansågs ett sådant syfte föreligga när egendomen innehafts kortare lid än fem år. Vidare betraktades inte egendom som erhållits genom gåva, arv, testamente och bodelning (benefikt fång) som förvärvad i spekulationssyfte. Realisationsvinstbeskattningen av aktier och andra värdepapper begränsades därför till de fall där tillgängen förvärvats genom köp, byte eller liknande oneröst fång och vid avyttringstillfället innehafts under kortare lid än fem år.

Prop. 1984/85:193 124

Är 1951 infördes en fallande skala för beräkning av skattepliktig vinst inom femårsperioden. Dessutom tillkom den s.k. skyldemansregeln, varigenom beskattning kom att ske även när egendomen förvärvats genom gåva från make eller skyldeman eller genom bodelning om överlåtaren förvärvat egendomen genom ett oneröst fång inom femårsperioden.

Evig realisationsvinstbeskattning för aktier samt andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar infördes år 1966. För övrig lös egendom som obligationer, förlagsbevis och lösöre behölls tidigare bestämmelser. 1 fråga om värdepapper gjordes således åtskillnad mellan å ena sidan andelsråtler och å andra sidan fordringsrätter.

Realisaiionsvinstkommittén föreslog år 1975 gemensamma realisationsvinslregler för all lös egendom utom visst lösöre (SOU 1975:53). Enligl förslaget skulle beskattningen vid en försäljning av en optionsrätt ske på samma sätt som gällde för en försåld teckningsrätt till aktie. I förslaget intogs också en specialregel enligt vilken en aktie, som erhållits genom konvertering eller genom utnyttjande av optionsrätt förenad med eller fogad vid ett skuldebrev, skulle anses anskaffad när skuldebrevet förvärvades. Kommittén föreslog vidare att en konvertering inte skulle utlösa realisationsvinstbeskattning.

Förslaget genomfördes emellertid inte. Vid den reform av realisationsvinstbeskattningen, med del nämnda betänkandet som grund, som beslutades år 1976 då aklievinstbeskatlningen i huvudsak fick sin nuvarande utformning, företogs överhuvudtaget inga lagstiftningsåtgärder beträffande konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt. Den enda lagstiftningsåtgärd som rört beskattningen av de nya finansieringsformerna för aktiebolag vidiogs år 1977 och gällde frågorna om bolagets rätt lill avdrag för den ränta som utbetalas pä vinstandelslån saml behandlingen av en aktieägares företrädesrätt att delta i ett sådant lån.

Realisationsförlust beräknas i princip enligt samma grunder som gäller för realisationsvinst. Endast verklig förlust är avdragsgill. Avdrag tilläts således inte om förlust uppkommer vid användning av olika schablonregler.

Avdrag för realisationsförlust får vid taxeringen lill kommunal inkomstskatt göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinsl som är hänförlig lill samma förvärvskälla som förlusten. Vid laxeringen till statlig inkomstskatt är däremot kvittning mellan underskott av tillfällig förvärvsverksamhet i en förvärvskälla och inkomst av sådan verksamhet i annan förvärvskälla tillåten. Vid båda taxeringarna gäller all underskott inte får avräknas som allmänt avdrag från den skaitskyldiges inkomst från förvärvskällor inom andra inkomstslag. Avdrag medges dock för sådan förlust mot realisationsvinst eller lotterivinst under ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter del lill vilket förlusten är hänförlig.

KL saknar således särskilda realisationsvinstregler för konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Beskatt-

Prop. 1984/85:193 125

ningen måste därför grundas på en analog tillämpning av bestämmelserna i 35 § och 36§KL samt på praxis. Av regeringsrätten prövade fall inskränker sig dock fn. fill två, nämligen RÅ83 1:77 I och II. Dessa mål gällde beskattningen vid avyttring av dels ett konvertibelt skuldebrev förenat med en avskiljbar optionsrätt lill nyteckning, dels en obligation förenad med samma rätt och av delar av en sådan unit. Avgörandena innefattar många olika delfrågor. Härigenom har på betydelsefulla punkter klargjorts vad som utgör gällande rätt på området. Allmänt kan om avgörandena sägas följande. En avyttring av ett avskiljt optionsbevis saml - givelvis -en genom konvertering eller option nyförvärvad aktie skall beskatias enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. Vid avyttring av konvertibla skuldebrev sker beskattningen enligt 35 § 4 mom. KL. Ett skuldebrev utgivet i ett optionslån skall vid avyttring beskattas enligt 4 mom. samma paragraf och detta även i den situationen alt opiionsbeviset ej avskiljts utan följer med vid överlåtelsen.

Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt kan således komma att ske enligt olika regelsystem. Den avskilda optionsrätten beskattas enligl 35 § 3mom. KL medan 4mom. samma paragraf tillämpas om optionsrätten överläts gemensamt med skuldebrevet. En innehavare av en unit kan alltså själv välja vilken beskattningsregel som skall tillämpas vid avyttring genom att försälja optionsrätlen avskiljd från eller sammanhållen med skuldebrevet.

Vid avyttring av ett konvertiblet skuldebrev eller av skuldebrevet eller av hela uniten i ett optionslån gäller sålunda att beskattning sker enligt 35§4mom.KL. Detla innebär att den skattepliktiga realisationsvinsten reduceras ju längre lid som skuldebrevet innehafts.

Innehavstid Skattepliktig realisationsvinst

Mindre än 2 år 100%

2 år men mindre än 3 år 75 %

3 år............... 4 år 50%

4 år " " "■ 5 år 25%

Efter fem års innehav är hela vinsten skattefri. Beskattning av vinst vid avyttring inom femårsperioden sker vidare endast om skuldebrevet anskaffats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, 1 syfte att förhindra missbruk har den s.k. skyldemansregeln införts. Den innebär att avyttring av egendom som förvärvals från en närstående genom benefikt fång i vissa fall föranleder realisationsvinstbeskattning.

Värdestegring på skuldebrev anses således normalt utgöra realisationsvinst. I vissa fall har dock ändringar i kapitalvärdet på skuldebrev ansetts utgöra ränta. Sålunda har vinst vid inlösen eller överlåtelse av s.k, finansväxlar beskattats som ränta (RÅ 1972 ref. 51). En liknande bedömning gjordes avseende ett skuldebrev som skulle ges ut till en kurs som motsvarade 45 procent av nominellt belopp. Vinsten vid inlösen betraktades som

Prop. 1984/85:193 126

ränta (RA82 Aal52). Även inlösen av ett konvertibelt skuldebrev till överkurs har i praxis behandlats som ränta (RÅ 1969 Fi 1396), Har skuldebrev från begynnelsen emilterats till pari men kursen sedan sjunkit behandlas däremot värdeförändringen på vanligt sätt enligl realisationsvinst-reglerna.

Av särskilda bestämmelser följer att vinster och förluster på bankcertifikat. statsskuldväxlar och skattkammarväxlar skall betraktas som ränta (41e§KL).

Som ovan nämnts beskattas avyttring av ett avskiljt opiionsbevis och en aktie förvärvad med stöd av en optionsrätt enligt 35 §3 mom. KL. Detta innebär att vinslen beskattas fullt ut om innehavstiden understiger tvä år och att 40% av vinsten tas till beskattning om innehavsliden är längre. Någon ytterligare inskränkning i beskattningen sker inte oavsett innehavstidens längd.

Om skuldebrev med optionsrätt emitteras till pari slås i de tidigare nämnda regeringsrättsavgörandena fast att hela emissionsbeloppet för uniten faller pä skuldebrevet. Optionsbeviset följer således med utan någon kostnad. Denna bedömning är en följd av regeringsrättens grundläggande synsätt alt en aktieägare, som tecknar och betalar det nominella beloppet för ett skuldebrev, härigenom lämnar bolaget ett lån på delta belopp. Bolagets utfästelse av en optionsrätt innefattar ingen kostnad för bolaget ulan representerar för detta en möjlighet att få ännu ett kapitaltillskott genom en ökning av aktiekapitalet vid en efterföljande nyteckning. Det förhållandet att utfästelsen representerar ett värde för aktieägaren medför, enligt regeringsrätten, ej all denne skall anses ha lånat bolaget ett lägre belopp än vad skuldebrevet nominellt anger och han faktiskt betalat in till bolaget.

Om skuldebrevet förvärvas på annat oneröst sätt än genom deltagande i emissionen gäller att inköpspriset är anskaffningskostnad. Är skuldebrevet vid förvärvet förenat med ett optionsbevis men har någon kurs ännu inte registrerats för detta anses inköpspriset i sin helhet falla på skuldebrevet. Om förvärvet skett efter den tidpunkt då optionsbeviset börjat noteras som ett fristående värdepapper, skall sårskild anskaffningskostnad beräknas för skuldebrevet och för opiionsbeviset, varvid inköpspriset fördelas på dessa värdepapper med ledning av kursrelationen dem emellan på förvärvsdagen.

Tecknas ett skuldebrev med optionsrätt utan företrädesrätt uppgår anskaffningskostnaden likaså till emissionsbeloppet. Har företrädesrätten köpts blir anskaffningskostnaden dels vad som erlagis för företrädesrätten dels emissionspriset. Anskaffningskostnaden för en inköpt företrädesrätt anses således till ingen del belöpa på optionsrätten.

När ett skuldebrev anskaffas med stöd av en företrädesrätt anses skuldebrevet förvärvat genom teckningen. Detsamma gäller om företrädesrätten förvärvats genom köp. Vid ett köp av själva skuldebrevet utgör köpetillfället anskaffningstidpunkt.

Prop. 1984/85:193 127

Anskaffningskostnaden för en optionsrätt är 0 kr. för aktieägaren enligt regeringsrättens ovan redovisade grundläggande synsätt. För en inköpt sådan rätt ulgör köpeskillingen anskaffningskostnad. För en aktie som tecknas med stöd av en optionsrätt blir anskaffningskostnaden lika med det belopp som betalas in lill bolaget vid teckningen jämte i förekommande fall vad som betalats för optionsrätlen.

En optionsrätl som förvärvas genom en företrädesrätt på grund av ett aktieinnehav eller genom en förvärvad företrädesralt anses anskaffad vid tidpunkten för deltagande i lånet. Har optionsrätten inköpts blir dagen för köpet anskaffningstidpunkt.

Ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev mot en aktie likställs med en avytlring av skuldebrevet och ett förvärv av aktien. Skuldebrevet anses avyttrat till ett pris som motsvarar antalet aktier som erhållits för skuldebrevet multiplicerat med aktiekursen. Anskaffningskostnaden för aktien torde motsvara skuldebrevels marknadsvärde vid utbytet.

En aktie som förvärvas genom utnyttjande av en optionsrätt anses anskaffad vid tidpunkten för teckningen av akiien. Anskaffningsiiden för en sådan aktie får således inte härledas bakåt i tiden till tidpunkten för förvärvet av moderaktien om förvärvet av optionsrätten gjorts av en aktieägare med företrädesrätt på grund av aktieinnehavet. Detta är en följd av att företrädesrätten endast anses ha avseende på skuldebrevet och inte på optionsbeviset. Optionsrätten anses alltså inte som ett direkt utflöde av det aktieinnehav som kvalificerar för deltagande i lånet. Genom att företrädesrätten endast avser rätt att teckna ett skuldebrev bryts sambandet med de underliggande aktierna.

Om en aktieägare inte vill delta i en emission som avser utgivande av konvertibla skuldebrev förenade med optionsrätt och därt'ör säljer sin företrädesrätt skall beskattningen ske enligt reglerna 35 §3 mom. KL. Regeringsrättens motivering till detta är att rätten såsom varande en rätt alt teckna ett skuldebrev som kan konverteras lill en aktie är jämförlig med en teckningsrält till aktie.

För inköpta företrädesrätter bestäms anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad genom köpeavtalet.

Optionsrätten utslocknar när den utnyttjas. Detta medför att ett utnyttjande av en optionsrätt inte innebär alt rätten anses avyttrad. Några beskatlningskonsekvenser uppkommer således inte vid utnyttjande av en optionsrätt för nyteckning.

En annan typ av optionsrätter är de som ger innehavaren rätt att på vissa villkor köpa en redan existerande aktie. Även för dessa optionsrätter bygger gällande rätt på praxis, främst regeringsrättens avgöranden i målen RÅ 80 Aal5l och RÅ 83 1:90. Av rättsfallen kan bland annat följande slutsatser dras. Vederlaget vid upplåtelse av en sådan optionsrätl skall beskattas enligt bestämmelserna i 35 § I mom, KL. Om själva optionsrätten avyttras sker beskattningen enligl 4mom. samma paragraf. Utnyttjar

3 mom,' Realisationsvinst pä grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt lill aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än tvä år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

3 mom. Realisationsvinst pä grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag, konvertibelt skuldebrev, optionsbevis, före-trädesrätt lill teckning av konvertibelt skuldebrev eller s k u t d e b r e v fö r e n a t med optionsrätt eller annan rättighet som är jämföriig med här avsedd andelsräll eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skatiskyldige innehaft egendomen mindre än tvä år. Med optionshcvis avses bevis om optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie utgivet i förening med skuldebrev. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom. Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligl detla stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avytlring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skatiskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskal med avdragsgill del av föriusl som nyss nämnts.

' Senaste lydelse 1984: 1060,

9 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har eit bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avytlring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av fasligheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i delta stycke gäller endast om sådan faslighet ulgör bolagels eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avytlring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyttringen avser endast rätt lill viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinslen vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligl de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot akiien eller andelen svarande andelen av fasligheten.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i delta stycke gäller endast om sådan fastighet ulgör bolagels eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avytlring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38§, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detla stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fasligheten. Motsvarande

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skatiskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av störte delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyitringen av akiien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts pä den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närslående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgäng i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skallskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detla stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskalteverket får medge undanlag från delta stycke, om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla

gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis utgivet av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev etter optionsbevis skall aktiens, skuldebrevets eller optionsbevisets andel av fastigheten anses nwisvara aktiens, skuldebrevets eller opiionsbevisets andel av alla aktier i bolaget och alla de aktier till vilka konvertibla skuldebrev kan utbytas samt alla de aktier vilka kan nylecknas med stöd av optionsrätter.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget lill följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av akiien överlåtits pä den skatiskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av störte delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgäng i bolaget som inom tvä år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skatiskyldige eller honom närslående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgäng i bolaget ägt rum efter utgången av del beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detla stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avytlring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis utgivet av sådant aktiebolag som avses iförs-ta meningen av detta stycke eller andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får

Prop. 1984/85:193

Nuvarande lydelse

obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller pä därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fätal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag. vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer alt ägas av den skattskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skallskyldige erhåller för akiien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyitringen förvärvar störte delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har överlåtelse av aktie i del förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skallskyldighet för realisationsvinst enligl detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas lill beskattning på samma sätl som vid eflertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande till-lämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyitringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av

132

Föreslagen lydelse

medge undantag frän detta stycke, om del kan antas att avyttringen skett i annat syfte än alt erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skaltskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fätal fysiska personer (fåmansbolag). till ett annat fåmansbolag. vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer au ägas av den skatiskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för akiien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få-mansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans-bolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt delta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande lill-lämpning / fråga om avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis utgivet av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke samt i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt el-

Prop. 1984/85:193 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

detta stycke. ler annan rättighet jämförlig med

aktie. Sker avyitringen av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detla stycke.

Som närstående person räknas i detla moment föräldrar, fareller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

53 §

1 mom.' Skyldighet att erlägga skall för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligl nämnda lag;

för pension pä grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbeisskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning ät smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till sjömän;

för dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa enligl lagen

(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för limstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

- Senaste lydelse 1984: 1060.

Prop. 1984/85:193 134

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resliluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan faslighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 S 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig

avytlring av aktier och andelar i så- avyttring av aktier och andelar i så
dana svenska förelag som avses i dana svenska förelag som avses i
punkt 4a av anvisningarna lill 41 §, punkt 4a av anvisningarna till 41 §
om överlåtaren vid något tillfälle saml konvertibla skuldebrev och
under de tio kalenderår som när- optionsbevis utgivna av svenska
mast föregått det år då avyttringen aktiebolag, om överiåtaren vid nå-
skedde haft sitt egentliga bo och got tillfälle under de fio kalenderår
hemvist här i riket eller stadigva- som närmast föregått det år då
rande vis tals här; avyttringen skedde haft sitt egent-

liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar fill 35 §

9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisalionsförlusl skall inte anses uppkomma när ett konvertibelt skuldebrev byts ul mot en aktie eller en optionsrätt utnyttjas för teckning eller köp av en aktie.

En aktie, som förvärvats vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev efter utgången av juni 1985 eller genom nyteckning eller köp med stöd av en optionsrätt anses anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av skuldebrevet respektive optionsrätlen. Har utbyte av ett konvertibelt skuldebrev skett före nyss nämnda tidpunkt anses akiien förvärvad i och med utbytet.

Har en aktieägare med företrädesrätt på grund av aktieinnehav förvärvat ell konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätl till nyteckning anses skuldebrevet respektive optionsrätten anskaffad

Prop. 1984/85:193 135

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

vid tidpunkten för förvärvet av de aktier på vilka företrädesrätten grundats. Har annan skattskyldig än aktieägare med företrädesrätt förvärvat ett konvertibeh skuldebrev eller en optionsrätt anses skuldebrevet respektive optionsrätten anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av företrädesrätten.

Ett skuldebrev som utgivits förenat med en optionsrätt och som förvärvats med stöd av en företrädesrätt till teckning anses anskaffat vid tidpunkten för teckningen.

till 36 §

2 b.' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn lill faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt alt en beräkning enligl andra stycket leder till ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i del stycket. Därvid avser andra meningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra Stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd alt förvärvas i anslutning lill leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisationsvinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning lill återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsvarande aktie, som återställs lill långivaren. Har akiien inte återställts till långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter den lägsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avyttringsdagen till utgången av sistnämnda år - anses som skattepliktig reali-

-' Senaste lydelse 1983: 1116.

Prop. 1984/85:193 136

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sationsvinsl. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då akiien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna au anse som avdragsgill realisationsförlust.

Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie frän annan sådan skaltskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan utländsk aktie (switchrält) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning i samband med avytlring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avytlring av den utländska aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för akiien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 § 3 mom.

Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev eller ett opiionsbevis som innehafts två år eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre optionsbevis) beräknas anskaffningskostnaden för sådana skuldebrev eller bevis av samma slag på sätl som anges i andra stycket. För äldre konvertibelt skuldebrev som är noterat på börs eller föremål för liknande notering gäller bestämmelserna i tredje stycket. I fråga om äldre optionsbevis gäller bestämmelserna i tredje stycket om beviset utgivits av bolag vars aktier vid avyttringen av beviset är noterade på börs eller föremål för liknande notering.

En företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätl som grundas på aktieinnehav i bolaget anses anskaffad utan kostnad.

Som anskaffningskostnad för ett skuldebrev som utgivits förenat med optionsrätl och som förvärvats genom teckning upptas skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för ett optionsbevis upptas i nu angivna fall skillnaden mellan emissionskursen och marknadsvärdet för det skuldebrev med vilket beviset var förenat. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt som för-

Prop. 1984/85:193 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

värvats genom köp eller byte medräknas vederlaget för företrädesrätten i anskaffningskostnaden för optionsbeviset. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte om teckningen skett före den 1 juli 1985.

Är ett skuldebrev förenat med flera optionsbevis skall skillnaden mellan emissionskursen och marknadsvärdet för skuldebrevet fördelas mellan optionsbevisen med ledning av deras marknadsvärden.

4.'' Avdrag för realisationsföriust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får, om inte annat följer av andra stycket, göras frän sådan realisationsvinst eller lotterivinsl som enligt punkt 5 av anvisningarna lill 18 § är hänförlig lill samma förvärvskälla som föriusten.

Avdrag för realisationsföriust på grund av avytlring av premieobligationer, som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med föriusl avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid lidpunkten för avyitringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av del år då andelen avyttras, till minst två tredjedelar beslår av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinsl som är hänförlig lill samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en föriusl inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det lill vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätl förskjulen realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinsl som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga lill del året.

Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits i förening med optionsrätl till nyteckning eller köp av aktier, om avyttringen inte också innefattar en överlåtelse av optionsrätlen.

" Senaste lydelse 1985:74.

10 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193

4.' 1 fråga om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan fastighet varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutils under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och lill sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skatiskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skallskyldige till godo, detla oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginräuning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburils eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, all de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter del årets utgång eller i vaije fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras lill inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall.

4. 1 fråga om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet, annan fastig-hel varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel, alt inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och lill sill belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skatiskyldige lill godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginräuning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varil tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, all de praktiskt taget kunna hänföras till inkomsten under beskatlningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets ingång, hänföras lill nämnda års inkomst, därest de avse beskatlningsåret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligl punkt 4 a i fråga om inläkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev. optionsbevis och andelar i vissa fall.

Prop. 1984/85:193 139

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

A andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomslförvärvet avdragas från intäkten under det år, dä de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift, som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att praktiskt laget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempelvis, om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagis omedelbart efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom ulgift under beskattningsåret, nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan faslighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § I mom., gälleräven punkt 8 av anvisningarna lill 25 §. 1 fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 § punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för del år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för del år, varunder de betalas. Ränta å penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gotlskrives insät-laren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan lill någon del belöpt ä ell tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförtäd m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan lerminsvis inflytande inläkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gång eller i särskilda terminer.

Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas pä en gång eller lerminsvis.

4 a.*" FlyUar en skattskyldig ul- 4a. FlyUar en skaltskyldig ulom-
omlands och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat
rat aktier eller andelar i ell svenskt aktier eller andelar i ett svenskt fö-
företag, skall inläkt på grund av retag, skall inläkt på grund av av-
avyttringen anses ha åtnjutils när yttringen anses ha åtnjutits när
flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker, om intäkten inte
blivit tillgänglig för lyftning dessför- blivit tillgänglig för lyftning dessför
innan. Avyttrar en skaltskyldig ak- innan. Avyttrar en skallskyldig ak
tier eller andelar i ett svenskt före- fier eller andelar i ett svenskt före
tag efter del all han flyttat utom- tag efter det att han flyttat utom
lands skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnju
tits i och med avyuringen. Är i fall lits i och med avyttringen. Är i fall
som nu sagts intäktens storiek be- som nu sagts intäktens storiek be-

' Senaste lydelse 1984: 1060.

Prop. 1984/85:193 140

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

roende av viss framlida händelse roende av viss framtida händelse
och kan till följd härav intäktens och kan lill följd härav intäktens
totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den
taxering som är i fråga, skall lill- taxering som är i fråga, skall till
kommande belopp beskallas vid kommande belopp beskattas vid
taxeringen för det år då beloppet taxeringen för det år då beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid
skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval
av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyitringen
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskatt
ningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxering
en för avyttringsåret. en för avyitringsärei. Vad nu sagts

gäller även vid avyttring av konvertibla skuldebrev och optionsbevis utgivna av ett svenskt aktiebolag. Som ell svenskt förelag räknas vid tillämpningen av denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag och handelsbolag saml svensk ekonomisk förening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna lill 38 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punkterna 2 och 3 och med iakttagande av vad som föreskrivs i punkterna 4 och 5.

2. Bestämmelserna i punkt 2 b åttonde stycket tredje meningen av anvisningarna lill 36 § är inte tillämpliga beträffande ett optionsbevis om teckningen av skuldebrevet med optionsrätt skett före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 36§ tillämpas i fråga om förlust som uppkommer vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits förenat med optionsrätt lill nyteckning eller köp av aktie om skuldebrevet förvärvals före ikraftträdandet.

4. Har en skaltskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem är eller mer får han i stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsföriust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevels marknadsvärde vid ikraftträdandet.

5. De nya bestämmelserna om konvertibla skuldebrev, opiionsbevis och företrädesrätter i 35 §3 mom., 53 § I mom. samt punkt 4 a av anvisningarna till 41 § tillämpas vid 1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till Lagen (1984:1060) om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370).

Prop. 1984/85:193 141

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs alt 2§ 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

9 mom.' Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars slorlek är helt eller delvis beroende av förelagels utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskatlelagen (1928: 370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari del lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning all

a) lånet har ulbjudits lill teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 43 § eller i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen samt - såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § la mom. kommunalskatlelagen - inte heller är företagsledare i förelaget eller närstående lill sådan förelagsledare eller lill aktie- eller andelsägare i företagel eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av länet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhällande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c skall det läntagande förelaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet las till beskattning vid taxeringen för del beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutals.

Pä ansökan av låntagande företag fär riksskalteverket, under förutsättning all lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånels upplagande får antas ha bestämls på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för förelaget ulan hinder av alt rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskalteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

Är del lånlagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35 § I a mom. kommunalskattelagen, gäller - oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företagel eller dem närstående personer

' Senaste lydelse 1984: 1061,

Prop. 1984/85:193 143

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3S I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ I mom.' Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upplagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätl;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skatlskyldigs förvärvsverksamhet eller all däri omsättas eller förbrukas, såsom djur saml maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt lill stenbrott och dylikt;

d)     kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller ned
lagts i obligationer eller insatts i lagts i obligationer eller insatts i
bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått
av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier
eller andelar i ekonomiska för-    eller andelar i ekonomiska för
eningar, bolag, aktiefonder eller re- eningar, bolag, aktiefonder eller re
derier eller av andel i oskiflat derier etter optionsrätt till nyieck-
dödsbo som vid taxering till statlig ning eller köp av aktier om options
inkomstskatt skall behandlas såsom rätten är föremål för omsättning på
handelsbolag, i den män samma ka- kapitalmarknaden, eller av andel i
pital icke är alt hänföra till i c) här oskiftat dödsbo som vid taxering till
ovan nämnd egendom;     statlig inkomstskatt skall behandlas

såsom handelsbolag i den mån samma kapital icke är att hänföra lill i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras lill yttre
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lust
jakter, motorbålar och dylikt, så ock smycken;

O besittningsrätt till faslighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livslid eller för lid, som icke kommer att utlöpa inom fem är efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomsl av fastighet eller annan stadigvarande förmån, som icke avses i O här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och

Senaste lydelse 1974:998.

Prop. 1984/85:193 145

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1985-03-25

Närvarande: f.d. justitierådet Hult, regeringsrådet Björne, justitierådet Gregow.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:577) om siaflig förmögenhetsskaU. Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammartättsassessorn Peter

Kindlund.

Förslagen föranleder följande yttrande av tagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

Det remitterade förslaget innefattar ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som tagits upp i fem punkter. Enligl punkt 1 gäller alt de föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punkterna 2—5.

Punkt 3 innebär att punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna lill 36 § i punktens nuvarande lydelse fortfarande skall tillämpas, om skuldebrev som avses där förvärvats före ikraftträdandet av bestämmelserna i det remitterade förslaget. Lagrådet vill påpeka alt denna fortsatta tillämpning kommer att omfatta även övergångsbestämmelserna till nämnda punkt 4 (se SFS 1985:74). Detta innebär att förbudet i vissa fall mot avdrag för föriusl vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts i förening med optionsrätl inte gäller i fråga om skuldebrev beträffande vilka beslut om utgivning fattats av bolagsstämma eller bolagels styrelse före den 6 december 1984.

1 punkt 5 anges alt de nya bestämmelserna om konvertibla skuldebrev, optionsbevis och företrädesrätter i 35 § 3 mom., 53 § 1 mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 § tillämpas vid 1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskatlelagen. Sistnämnda övergångsbestämmelser avser de nyssnämnda lagrummen i deras nuvarande lydelser. I dessa övergångsbestämmelser föreskrivs att lagen 1984: 1060 träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering; dock skall äldre bestäm-

Prop. 1984/85:193 146

melser fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. Del skall anmärkas att de remitterade förslagen inte innebär ändring i 35 § 1 mom.. 53 § I mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 § i de delar dessa erhöll ny lydelse genom lagen 1984: 1060.

Syftet med övergångsbestämmelserna i punkt 5 är att klargöra all de nu föreslagna reglerna om konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter i 35 § 3 mom., 53 § 1 mom. och punkt 4 a av anvisningarna lill 41 § skall gälla vid 1986 års taxering även beträffande de skattskyldiga med brutet räkenskapsår för vilka nämnda lagrum i sin nuvarande lydelse blir tillämpliga först vid 1987 års taxering. Delta får anses gälla utan särskild övergångsbestämmelse. Punkt 5 i del remitterade förslaget kan därför utgå.

Som framgått följer av de nämnda övergångsbestämmelserna till lagen 1984:1060 att vissa skattskyldiga vid 1986 års taxering beskattas enligt äldre bestämmelser. 1 punkt 1 av övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget anges emellertid att de nu föreslagna nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet. Tveksamhet kan mot bakgrund härav uppkomma om övergångsbestämmelsen till lagen 1984: 1060 alltjämt äger giltighet efter nyss nämnda lidpunkt. Lagrådet finner det därför påkallat, att det i en särskild bestämmelse klargörs, att den äldre övergångsbestämmelsen fortfarande skall gälla vid 1986 års taxering. Vid denna skall således för berörda skattskyldiga tillämpas dels de bestämmelser i 35§ 3 mom., 53 § 1 mom. och punkt 4a av anvisningarna till 41 § som gällde intill den I januari 1985, dels de i det remitterade förslaget intagna nya bestämmelserna.

Den nu förordade övergångsbestämmelsen kan förslagsvis ges följande lydelse.

"5. Denna lag inverkar inte pä tillämpligheten av den i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) intagna föreskriften att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skallskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985."

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

Ändringen av förevarande lag innebär att i 2 § 9 mom. tillagts en bestämmelse, vari anges att, om svenskt aktiebolag utgetl skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie, bolaget inte medges avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevels marknadsvärde. Såsom övergångsbestämmelse härtill har föreskrivits, förutom alt lagen träder i kraft den 1 juli 1985, att den tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

Prop. 1984/85:193 148

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån, m.m.;

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,

3. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Enligt lagrådets uppfattning blir de nu föreslagna reglerna om konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter, ulan att någon särskild övergångsbestämmelse införs om delta, tillämpliga även på sådana skattskyldiga, som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1984:1060) om ändring i KL i vissa avseenden skall laxeras enligt äldre bestämmelser vid 1986 års taxering. Jag godtar lagrådels bedömning och föreslår alt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i KL i det remitterade förslaget utgår. Jag delar också lagrådets uppfattning att lydelsen av punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i KL medför tveksamhet beträffande giltigheten av övergångsbestämmelsen i lagen 1984:1060 efter ikraftträdandet av den nu föreslagna lagen. Som lagrådet föreslagit bör därför i en särskild övergångsbestämmelse - en ny punkt 5 - anges alt

Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 14 mars 1985,

Prop. 1984/85:193 149

den äldre övergångsbestämmelsen fortfarande skall gälla vid 1986 års taxering. Bestämmelsen bör få den utformning som lagrådet har förordat.

Jag ansluter mig vidare lill vad lagrådet anfört beträffande övergångsbestämmelsen till lagen om stattig inkomstskatt (SIL). Bestämmelsen bör utformas på del sätt som lagrådet förordat.

Utöver de justeringar av övergångsbestämmelserna som följer av de av mig godtagna förslagen från lagrådet har vissa redaktionella och språkliga jämkningar gjorts i det remitterade förslaget. Bl.a. har termen opiionsbevis genomgående ersatts av termen optionsrätl. Denna ändring har gjorts i syfte alt uppnå större konsekvens i lagtexten och för alt tydligare markera au bestämmelserna även omfattar opiionsrätler som inte kan avskiljas från skuldebrevet.

2 Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden

Jag vill i detta sammanhang också la upp en fråga som rör beskattningen av Stiftelsen Småföretagsfonden.

Stiftelsen har bildals i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (1983/84: 135) om industriell tillväxt och förnyelse (NU 1983/84:42, rskr 379). Regeringen har den 6 september 1984 fastställt stadgar för stiftelsen.

I den nämnda propositionen föruiskickades alt stiftelsen i likhet med subjekten i dåvarande 53 § 1 mom. första stycket d) KL skulle bli befriad från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet vid den kommunala taxeringen. I och med alt stiftelsen nu har bildats återkommer jag till frågan.

De nämnda bestämmelserna beträffande inskränkt skattskyldighet gäller alltjämt vid 1985 års taxering. Skattskyldigheten till kommunal inkomstskatt har emellertid slopats för juridiska personer fr.o.m. 1986 års taxering. Sådana subjekt som tidigare var skattskyldiga endast kommunalt för sina fastighetsinkomsier är fr.o.m. 1986 års taxering i stället skattskyldiga för sådana inkomster vid den statliga taxeringen. Skattesatsen för dem är 40 %. De nya bestämmelserna finns intagna i 7 § 4 mom. SIL.

Mitt förslag blir därför att Stiftelsen Småföretagsfonden las in i sist nämnda lagrum. Härigenom kommicr stiftelsen fr.o.m. 1986 års taxering all endast beskattas statligt för fastighetsinkomsier. För alt stiftelsen skall omfattas av den inskränkta skallskyldigheten vid 1985 års taxering till statlig inkomstskatt bör en särskild regel om detta tas in i övergångsbestämmelserna.

Vid 1985 års taxering är stiftelsen alltjämt skaltskyldig lill kommunal inkomstskatt. För att skattskyldigheten skall begränsas till fastighetsinkomsier även vid den taxeringen bör ell tillägg göras i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i KL.

Prop. 1984/85:193 151

Innehåll

Proposition ..................................................................... ..... I

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ .... 1

Lagförslag ........................................................................ .... 3

1 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) .. 3

2 Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt 16

3 Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt ,, 19 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 ... 20

1 Inledning ...................................................................... .. 20

2 Allmän motivering ....................................................... .. 21

2.1 Inledande synpunkter .......................................... 21

2.2 Beskattningen vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev ., 25

2.3 Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt till nyteckning 27

2.4 Fördelningen av emissionspriset ........................... 27

2.5 Beskattningen vid avytlring av skuldebrev utgivna i options-län 34

2.6 Beskattningen vid avytlring av företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslån ................................................................................ 35

2.7 Beskattningskonsekvenser när en företrädes-, konverterings-eller optionsrätt utnyttjas 36

2.8 Beräkning av innehavstid ..................................... ... 38

2.9 Beräkning av anskaffningskostnad ....................... ... 41

2.10 Avdrag för realisationsförlust, m.m.......................... 44

2.11 Beskattningen av upplupen ränta på konvertibla skuldebrev 46

2.12 Realisationsvinstbeskattning i övrigt och utdelningsbeskattning 46

2.12.1 Realisationsvinstbeskattning ....................... 46

2.12.2 Utdelningsbeskaltning ................................ 47

2.13 Övriga typer av opiionslån ..................................... ... 48

2.14 Bolagets beskattning ............................................ 50

2.15 Förmögenhetsbeskattningen ............................... 53

2.16 Övergångsbestämmelser ....................................... 55

3 Upprättade lagförslag .................................................. 58

4 Specialmolivering ......................................................... ... 58

5 Hemställan .................................................................. ... 63

6 Beslut .......................................................................... 63

Bilaga 1 Kapilalvinstkommilténs författningsförslag 64

Bilaga 2 Remissammanställning, konvertibla skuldebrev 81

Bilaga 3 Remissammanställning, optionslän .......... 93

Bilaga 4 Gällande räU ............................................ 120

Bilaga 5 De remitterade förslagen .......................... . 129

Utdrag av lagrådets protokoll den 25 mars 1985 ........... 145

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1985 ... 148

Norstedts Trycken, Stockholm 1985