Prop. 1984/85:192 Regeringens proposition 1984/85:192 om ändringar i uppbördslagen;

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs att en arbetsgivare, som har överklagat ett beslut varigenom han ålagts betalningsskyldighet för arbetstagares skatt, skall kunna fä anstånd med betalningen i avvaktan på att förvaltningsdomstolarna slutligt avgör ärendet.

Vidare föresläs att nuvarande regler i uppbördslagen om nedsättning av kvarskalteavgift till två procent skall tillämpas utan ansökningsförfarande och beaktas redan vid den ordinarie debiteringen av slutlig skatt. Det föresläs också en utvidgning av möjligheterna att erhålla nedsättning av kvarskatleavgiften till tvä procent.

Förslag läggs också fram om att slopa det särskilda skattepostgirokonto, centrala skattekontot, som i dag kan användas av den som inte vet lill vilken länsstyrelse en skatteinbetalning skall göras.

Slutligen föreslås en mindre ändring av reglerna om utmätning av fordringar på skatt som skall återbetalas.

I Riksdagen 1984/85. I .■iaml. Nr 192

Avgiftsbelopp som understiger femtio kronor påförs ej. Vid bestämmande av procenttalet för avgiften och vid beräkning av avgiften gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret;

att det belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas lill närmast lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskalteavgift. Avgiften bestäms därvid lill belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den ärliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskalteavgift om inte annat anges.

taxeringsåret, skall länsstyrelsen på ansökan av den skatiskyldige nedsätta kvarskatleavgiften enligt följande.

Kvarskatteavgiften skall beräknas efter tvä procent på den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den enligt första stycket inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skall beräknas som om betalningen hade gjorts senast den 30 april taxeringsåret. 1 övrigt gäller bestämmelserna i 3 mom.

Ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen före utgången av året efter del då kvarskatleavgiften påfördes.

taxeringsåret, skall kvarskatteavgiften beräknas efter två procent på den del av del överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skall beräknas som om betalningen hade gjorts senast den 30 april taxeringsåret. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 mom.

Har skaltskyldig, som på grund av omständighet som utgör taga förfall Inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni laxeringsåret, skall länsstyrelsen på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatleavgiften på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit in lill länsstyrelsen före utgången av året efter det dä kvarskatleavgiften påfördes.

4 mom."* Skaltskyldig, som avyttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång eller aktie eller andel i bolag, vars aktier eller andelar vid tiden för avyitringen ägdes eller innehades på sätl som anges i 54 § femte stycket kommunalskattelagen, mot betalning under minst tre år, kan, om till följd härav hans till statlig inkomstskatt laxerade inkomst blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av hans motsvarande taxerade inkomster för närmast föregående tre beskattningsår, efter ansökan beviljas anstånd av lokal skattemyndighet med erläggande av kvarstående skatt för det laxeringsår, då försäljningen lagils till beskattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av den kvarstående skatten. Det belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas med halva beloppc* '"öre utgången av

4 mom. Skattskyldig, som avyttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång eller aktie eller andel i bolag, vars aktier eller andelar vid liden för avyitringen ägdes eller innehades på sätt som anges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket a kommunalskattelagen (1928:370), mot betalning under minst tre är, kan, om till följd härav hans till statlig inkomstskatt laxerade inkomst blivit mer än dubbelt sä stor som medeltalet av hans motsvarande taxerade inkomster för närmast föregående tre beskattningsår, efter ansökan beviljas anstånd av lokal skattemyndighet med erläggande av kvarstående skall för del taxeringsår, då försäljningen lagils till beskattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av den kvarstående skatten. Det belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas med

Prop. 1984/85:192 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

april månad under ett vart av de tvä halva beloppet före utgången av
är, som följer närmast efter del år, april månad under ett vart av de två
då den kvarstående skatten enligt år, som följer närmast efter del är,
debileringen skolat erläggas. dä den kvarstående skatten enligt

debileringen skolat erläggas.

Har avyitringen föranlett debitering av tillkommande skatt, får anstånd medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare anvisningarna).

52 §

Skatt, som har innehållils genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonlo hos länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren ej registrerad, skall skatten betalas till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är bosatt.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har innehållits genom skatteavdrag, preliminär B-skalt saml tillkommande skatt skall betalas genom insättning på skattepostgirokonlo hos den länsstyrelse till vilken skallen skall betalas enligt skallsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också genom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arbetsgivare eller skattskyl- Om arbetsgivare eller skaltskyl-

dig ej vet till vilken länsstyrelse in- dig ej vet till vilken länsstyrelse inbetalning skall göras, skall skatten betalning skall göras, skall skatten sällas in på ett särskilt skattepost- sättas in på skattepostgirokonto girokoiuo (centrala skattekontot). hos länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren respektive den skattskyldige är bosatt.

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postansialt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (syslem S) för betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

68 § 6 mom. Fordran pä skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överiåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i Utan hinder av vad som sägs i
första stycket må utmätning av första stycket får där avsedd ford
fordran som avses där äga rum. ran utmätas. Fordran på överskju-
Fordran enligt 1 mom. första tände preliminär skatt, som avses i
stycket och ränta på sådan fordran 1 mom. första stycket, och på ö-
må dock ej utmätas/örra länssty- skatteränta får dock utmätasyori/ /
relsens skriftliga uppgifter om samband med att kronofogdemyn-
skattskyldiga, som tillgodoförts så- dighet vid den åiJiga debiteringen

' Senaste lydelse 1979:489. '" Senaste lydelse 1981:839.

Prop. 1984/85:192 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dan fordran, har kommit kronofog-      av slutlig skatt bereds tillfälle att la
demyndighet lill hända. Sedan   sådana fordringar i anspråk enligt
kronofogdemyndigheten återsänt       lagen (1985:146) om avräkning vid
uppgifterna till länsstyrelsen, må ej     återbetalning av skatter och av-
hdler sådan fordran utmätas innan     gifter. 1 enskilt ma\ får fordringar
beloppet kan lyftas. 1 enskilt mål        av sistnämnda slag inte utmätas ef-
mu fordran av sistnämnda slag ej       ter ansökan som gjorts senare än
utmätas efter ansökan som gjorts      den 1 september under taxerings-
senare än den 1 september under      året.
laxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken äga icke tillämpning vid utmätning av fordran som avses i första stycket. 1 enskilt mål skall dock undantagas ett belopp om femhundra kronor utom i mål om vad enskild har att utgiva enligt lagen om socialhjälp eller barnavärdslagen eller på grund av underhållsskyldighet enligt giftermälsbalken, föräldrabalken eller annan lag.

Utmätning i enskilt mål mä icke ske utan all åtgärden kan beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna för utmätningen.

75 b §

Har en arbetsgivare hos allmän förvaltningsdomstol överklagat ett beslut om betalningsskyldighet enligt 75 § får länsstyrelsen om det finns synnerliga skäl medge anstånd helt etter delvis med betalningen. Anstånd får beviljas att gälla längst intill dess tre månader förflutit från dagen för förvaltningsdomstolens avgörande i saken. Länsstyrelsen får som villkor för anstånd föreskriva att säkerhet skall ställas.

Den som fått anstånd skall betala ränta för den del av skattebeloppet för vilken betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång. Vid beräkningen av räntan gäller 49 § 4 mom. i tillämpliga delar.

Anvisningar

fill 41 f
Då befrielse från eller nedsatt- Dä befrielse frän eller nedsätt-

ning av skatteavdrag för p r e 1 i m i - ning av skatteavdrag för preliminär A-skal t medgives pä grund när A-skal t medgives pä grund av existensminimum, har den lo- av existensminimum, har den lo-

Senaste lydelse 1976:89.

Prop. 1984/85:192

Nuvarande lydelse

kala skattemyndigheten att dels med ledning av bestämmelserna i 50 i? 2 mom. kommunalskatlelagen och anvisningarna till nämnda paragraf angiva den skattskyldiges existensminimum dels ock förordna efter vilka grunder skatteavdrag skall verkställas. Beräknas den skattskyldiges inkomster understiga existensminimum, kan förordnande meddelas antingen att skatteavdrag över huvud taget icke skall verkställas eller alt skatteavdrag icke skall verkställas, såvida icke inkomsten hos huvudarbetsgivaren överstiger visst angivet belopp. Kan del antagas, att inkomsterna överstiga existensminimum, bör förordnas, att vid varje avlöningstillfälle visst angivet belopp alltid skall förbehållas den skattskyldige, så att för skatteavdrag får tagas i anspråk allenast vad av lönen överskjuter det förbehållna beloppet. Det belopp, som sålunda skall förbehållas den skatiskyldige, bör som regel motsvara fastställt existensminimum minskat med de inkomster, den skattskyldige kan åtnjuta från annan än huvudarbetsgivaren. Det förbehållna beloppet kan dock ökas med belopp motsvarande dels sådana utgifter, som äro nödvändiga för förvärvande av den löneinkomst, varom fråga är, och som äro avdragsgilla vid taxering, t.ex. avgifter, som den skatiskyldige har att erlägga för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- ellet olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, eller avgifter, som den skattskyldige i samband med tjänsten har att eriägga för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring, eller kostnader för resor lill och från arbetet, dels ock tillfälliga utgifter av ofrånkomlig natur, som den skattskyldige må hava att vidkännas och som icke kunna beaktas vid fastställande av existens-

Föreslagen lydelse

kala skattemyndigheten att dels med ledning av bestämmelserna i 50 § 2 mom. kommunalskatlelagen och anvisningarna till nämnda paragraf angiva den skattskyldiges existensminimum dels ock förordna efter vilka grunder skatteavdrag skall verkställas. Beräknas den skaitskyldiges inkomster understiga existensminimum, kan förordnande meddelas antingen att skatteavdrag över huvud taget icke skall verkställas eller att skatteavdrag icke skall verkställas, såvida icke inkomsten hos huvudarbelsgi-varen överstiger visst angivet belopp. Kan det antagas, att inkomsterna överstiga existensminimum, bör förordnas, att vid varje avlö-ningslillfälle visst angivet belopp alltid skall förbehållas den skatiskyldige, så att för skatteavdrag får lagas i anspråk allenast vad av lönen överskjuter det förbehållna beloppet. Det belopp, som sålunda skall förbehållas den skattskyldige, bör som regel motsvara fastställt existensminimum minskat med de inkomster, den skattskyldige kan åtnjuta från annan än huvudarbetsgivaren. Det förbehållna beloppet kan dock ökas med belopp motsvarande dels sådana utgifter, som äro nödvändiga för förvärvande av den löneinkomst, varom fräga är, och som äro avdragsgilla vid taxering, t. ex. avgifter, som den skattskyldige har att erlägga för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, eller avgifter, som den skattskyldige i samband med tjänsten har att erlägga för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring, eller kostnader för resor till och från arbetet, dels ock tillfälliga utgifter av ofrånkomlig natur, som den skatiskyldige må hava att vidkännas och som icke kunna beaktas vid fastställande av existens-

Prop. 1984/85:192

Nuvarande lydelse

minimibeloppet. I förekommande fall äger den lokala skattemyndigheten vidare - för att förhindra att den skatiskyldige vid stigande inkomst skall nödgas avstå hela inkomstökningen till skatt - förordna, att om den skattskyldiges inkomst hos huvudarbetsgivaren stiger utöver del förbehållna beloppet skatteavdrag må, intill den gräns där skatten kan uttagas till fullo, verkställas högst med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. Har kronofogdemyndigheten lämnat underrättelse enligt 51 § andra stycket ul-sökningskungördsen (1971:1098) bör den lokala skattemyndigheten vid prövning av frågan om befrielse frän eller nedsättning av skatteavdrag för preliminär A-skatt pä grund av existensminimum icke avvika från det av kronofogdemyndigheten fastställda förbehällsbe-loppet, såvida icke nya omständigheter framkommit. En sådan omständighet föreligger exempelvis när den skatiskyldige äger tillgångar, som kronofogdemyndigheten icke haft kännedom om.

Förestagen lydelse

minimibeloppet. 1 förekommande fall äger den lokala skattemyndigheten vidare - för att förhindra att den skattskyldige vid stigande inkomst skall nödgas avstå hela inkomstökningen till skatt - förordna, att om den skattskyldiges inkomst hos huvudarbetsgivaren stiger utöver det förbehållna beloppet skatteavdrag må, intill den gräns där skatten kan uttagas till fullo, verkställas högst med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. Har kronofogdemyndigheten lämnat underrättelse enligt 14 kap. 7 § uisök-ningsförordningen (1981:981) bör den lokala skattemyndigheten vid prövning av frågan om befrielse från eller nedsättning av skatteavdrag för preliminär A-skatt på grund av existensminimum icke avvika från del av kronofogdemyndigheten fastställda förbehållsbeloppet, såvida icke nya omständigheter framkommit. En sådan omständighet föreligger exempelvis när den skatiskyldige äger tillgångar, som kronofogdemyndigheten icke haft kännedom om.

Skatteavdrag för kvarstående skatt mä såsom framgår av 42 § icke verkställas förrän skatteavdrag för preliminär skatt till fullo verkställts. Vid nedsättning av skatteavdraget för Kvarstående skatt på grund av existensminimum bör den lokala skallemyndigheten därför taga hänsyn till dels den skaitskyldiges existensminimum och dels den preliminära skall den skattskyldige har all erlägga. Då särskilda skäl göra del påkallat, äger den lokala skattemyndigheten dels i erforderiig mån höja det belopp, som enligt vad nyss sagts skall förbehållas den skattskyldige, dels ock förordna, att vid inkomstökning utöver det förbehållna beloppet skatteavdrag må verkställas högst med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. I fråga om skattskyldig som är försatt i konkurs skall efter ansökan av den skatiskyldige eller konkursboet tagas hänsyn även til! vad den skattskyldige har all avslå fill konkursboet av sin lön.

Nuvarande lydelse

betalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt, som skall erläggas efter beslutet om jämkning, i motsvarande mån reduceras, sä att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kunna förekomma - sådana torde inträffa i synnerhet vid jämkning under senare delen av inkomståret - då preli-minärskatlen nedsäiles med så stort belopp att, trots det den skatiskyldige helt befriats från alt erlägga dylik skatt under återstående uppbördsterminer under upphördsåret, han likväl för inkomståret inbetalt högre skatt än han kan antagas hava rätteligen bort göra.

Llppgär det för mycket inbetalda beloppet lill minst en femtedel av den slutliga skatt, som kan beräknas komma att utgå, dock till minst etthundra kronor, äger skattskyldig ålerbekomma det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan å debitering av den slutliga skatten. Äro särskilda förhållanden för handen — fråga är t. ex. om nedsatt skatteförmåga eller om ett särskilt stort skattebelopp - kan myndigheten, även om det angivna villkoret icke är uppfyllt, medgiva all det för mycket erlagda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Föreslagen lydelse

betalda skatten icke restitueras. 1 stället skall den preliminära skatt som skall eriäggas efter beslutet om jämkning i motsvarande mån reduceras, sä att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preli-minärskalten nedsätts med så stort belopp att den skatiskyldige. trots (/// han helt befriats frän all betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra.

Uppgår det för myckel inbetalda beloppet till minst en femtedel av den slutliga skatt, som kan beräknas komma all utgå, dock till minst 500 kronor, har den skattskyldige rätt alt få tillbaka det för myckel inbetalda beloppet utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Är särskilda förhållanden för handen - fråga är t. ex. om nedsatt skatieförmåga eller om ett särskilt stort skallebelopp — kan myndigheten, även om det angivna villkoret icke är uppfyllt, medgiva att det för mycket eriagda beloppet återbetalas lill den skattskyldige.

Prop. 1984/85:192

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i uppbördslagen

1 Inledning

Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om vissa smärte ändringar i uppbördslagen (1953:272), UBL. Det första förslaget gäller införandet av regler som gör det möjligt för en arbetsgivare som överklagat ett beslut om betalningsskyldighet för arbetstagares skatt att få belalningsan-ständ i avvaktan pä att frågan slutligt avgörs av förvaltningsdomstolarna. Frågan om sådant betalningsanslånd har under senare lid aktualiserats bl. a. med anledning av ett av massmedia uppmärksammat fall i Göteborg. Socialavgiftsutredningen (S 1981:04) har nyligen i betänkandet (Ds S 1985:01) Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter föreslagit att UBL skall kompletteras'med regler i detta avseende. Jag tar också upp tre skrivelser från riksskalteverket (RSV).

Den första skrivelsen av den 9 maj 1984 gäller automatisk nedsättning av kvarskalteavgift, dvs. att den som är berättigad att få avgiften nedsatt lill tvä procent inte längre skall behöva ansöka härom.

Den andra skrivelsen av den 29 november 1984 gäller slopande av det centrala skattekontot.

Den tredje skrivelsen av den 26 februari 1985 gäller ändring av bestämmelserna om utmätning av fordran på skatt som skall återbetalas.

Härutöver föreslås vissa redaktionella ändringar i UBL.

Prop. 1984/85:192 10

2 Betalningsanstånd för arbetsgivare i fråga om ansvar för arbetstagares skatt

Mitt förslag: En arbetsgivare, som har överklagat ett beslut varigenom han ålagts betalningsskyldighet för arbetstagares skall, skall kunna få anstånd med betalningen i avvaktan pä att förvaltningsdomstolarna slutligt avgör ärendet.

Skälen för mitt förslag: Arbetsgivarnas redovisning och inbetalning av källskatt och arbetsgivaravgifter har fr. o. m. innevarande år samordnats i ett gemensamt uppbördssystem. Såvitt gäller arbetsgivaravgifterna finns föreskrifter om detta i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL). Denna lag har konstruerats frän utgångspunkten att de för källskatlen och arbetsgivaravgifterna gemensamma uppbördsreglerna så långt möjligt skall finnas i UBL och göras tillämpliga genom hänvisningar i USAL. 1 USAL finns å andra sidan bestämmelser som inte har någon motsvarighet i UBL. En sådan bestämmelse är föreskriften i 54 § om anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter.

Enligt denna föreskrift får länsstyrelsen om det finns synnerliga skäl medge anstånd för en arbetsgivare som hos förvaltningsdomstol har överklagat ett beslut om betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter. Anståndet, som kan avse hela eller en del av beloppet, får beviljas att gälla längst intill tre månader från dagen för förvaltningsdomstolens avgörande. Som villkor för anstånd får länsstyrelsen föreskriva att säkerhet skall ställas. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. En arbetsgivare som får anstånd är skyldig alt betala ränta för den del av avgiftsbeloppet för vilken betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång.

Socialavgiftsutredningen har i sitt nyligen avlämnade betänkande (Ds S 1985: 01) Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter pekat på denna bristande överensstämmelse i det samordnade uppbördssystemel mellan USAL:s och UBL:s regler och föreslagit att UBL kompletteras med anslåndsbestämmelser i enlighet med vad som gäller i fråga om arbetsgivaravgifterna.

Det är enligt min mening angeläget att det snarast öppnas möjlighet för arbetsgivare att få betalningsanslånd när ett beslut om betalningsskyldighet för arbetstagares skatt överklagas. Eftersom det här endast är fråga om all införa bestämmelser i UBL som helt motsvarar sådana anslåndsregler som bl. a. varit föremål för lagrådets granskning, förordar jag att en lagstiftning i enlighet med utredningens förslag genomförs redan nu. Jag föreslär sålunda att bestämmelser om anstånd motsvarande dem som finns i 54 § USAL införs i UBL i en ny paragraf, 75 b §.

Det kan lill sist nämnas alt de föreslagna bestämmelserna om anstånd

Prop. 1984/85:192 11

inte bara blir tillämpliga på arbetsgivare som åläggs betalningsskyldighet efter lagens ikraftträdande. Det blir även möjligt alt ge anstånd åt arbetsgivare som ålagts betalningsskyldighet tidigare, men inte ännu fäll sina besvär hos förvaltningsdomstol slutligt prövade.

3 Automatisk nedsättning av kvarskatteavgift

Mitt förslag: Den som i dag är berättigad att fä kvarskatleavgiften nedsatt till två procent skall inte längre behöva ansöka om det, utan nedsättningen skall ske automatiskt och beaktas redan vid den ordinarie debiteringen av slutlig skatt. Detta gäller skattskyldiga som har fält anstånd med deklarationen till någon dag efter den 30 april och gjort fyllnadsinbetalning under tiden maj-juni. Vidare utvidgas möjligheten alt få kvarskatleavgiften nedsatt lill att omfatta även den som pä grund av omständighet som ulgör laga förfall inte fullgör sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret men gör fyllnadsinbetalning under tiden maj-juni.

RSV:s förslag: Överensstämmer i princip med mitt.

Skälen för mitt förslag: Den som har fått anstånd med att lämna självdeklaration lill någon dag efter den 30 april och gjort fyllnadsinbetalning under liden maj-juni har enligt 27 § 4 mom. UBL en ovillkorlig rätt till nedsättning av kvarskatteavgiften till två procent. För detta krävs dock en ansökan från den skattskyldige. Ansökan kan behandlas av länsstyrelsen först efter det all slutskatlsedel utfärdats. Vid lagrummets tillkomst förutskickades att det skulle bli möjligt att bygga in sådana registreringar i ADB-systemet att förutsättningarna i lagrummet kan beaktas vid avgifispåföringen i samband med debiteringen av slutlig skatt (prop. 1980/81: llOs. 10). Detta har nu blivit möjligt enligt vad som framgår av en skrivelse från RSV. Genom att använda datatekniken slipper man ansökningsförfarandet och dessutom minskas arbetsbelastningen främst för länsstyrelsernas uppbördsenheter.

En av förutsättningarna för att enligt 27 S 4 mom. UBL fä nedsättning av kvarskatteavgiften är att den skallskyldige har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret. Den som - utan att ha fått anstånd — pä grund av sjukdom eller annan omständighet som utgör laga förfall inte lämnar sin deklaration före den 1 maj men som gör fyllnadsinbetalning under liden maj-juni taxeringsåret omfattas alltså inte av bestämmelsen. Enligt min mening bör även dessa skattskyldiga ha möjlighet att fä nedsättning av kvarskatleavgiften till tvä procent. 1 dessa fall finns emellertid inte någon möjlighet att genomföra nedsättningen ulan

Prop. 1984/85:192 12

ett ansökningsförfarande. Med laga förfall avses här vad som anges i 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

Förslaget förutsätter ändringar i 27 § 3 och 4 mom. UBL.

4 Slopande av det centrala skattekontot

Mitt förslag: Skattskyldig eller arbetsgivare som inte vet till vilken länsstyrelse en viss skatteinbetalning skall göras skall betala in pengarna till länsstyrelsen i det län där han är bosatt i stället för att som f. n. sätta in dem på ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekontot).

RSV;s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Skälen för mitt förslag: Inbetalning av skatt och arbetsgivaravgifter skall enligt UBL och USAL göras till länsstyrelsernas skatiepostgirokonion. En arbetsgivare skall betala in skatten lill länsstyrelsen i del län där han är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt eller, om han inte är registrerad, till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. För skattskyldig gäller alt skatten skall betalas in på skattepostgirokonlo hos den länsstyrelse som anges på skallsedeln. Dessutom finns en kompletterande regel för de fall dä en arbetsgivare eller skattskyldig inte vet lill vilken länsstyrelse inbetalning skall ske. I sådana fall skall inbetalningen göras på ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekontot).

Inbetalningar till det centrala skattekontot görs i mycket begränsad utsträckning och kontot har i praktiken spelat ut sin roll. En skatteinbetalning kan nämligen numera göras till vilket skattepostgirokonto som helst och ändå bli rätt bokförd. Möjligheterna att göra inbetalning till del centrala skattekontot medför å andra sidan ett onödigt arbete för både postgirot och länsstyrelserna.

RSV har med hänvisning till här angivna förhållanden föreslagit att bestämmelserna om del centrala skattekontot slopas. Jag biträder verkets förslag. Med tanke på de övriga betalningsbestämmelsernas utformning bör dock föreskriften om det centrala skattekontot lämpligen ersättas med en bestämmelse om att den som inte vet lill vilken länsstyrelse inbetalning skall ske skall sälta in skatten eller avgifterna pä skattepostgirokonlo hos länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Bestämmelser om det centrala skattekontot finns i 52 § Ijärde stycket UBL. Detta stycke har ändrats i enlighet med mitt förslag.

Prop. 1984/85:192

5 Utmätning av fordran på skatt som skall återbetalas

Mitt förslag: Utmätning av fordringar pä överskjutande preliminär skatt får enligt nuvarande regler ske bara under en begränsad tid. nämligen under den tid kronofogdemyndigheten har tillgäng lill länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga med sädana fordringar. Enligt förslaget ändras den nuvarande tidsbegränsningen så att utmätning blir förbjuden endast under tiden fram lill dess alt kronofogdemyndigheten bereds tillfälle att ta fordringarna i anspråk enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Vad gäller utmätning av fordran på återbetalning av för myckel innehållen kvarstående skatt avskaffas nuvarande lidsbegränsningar helt.

RSV:s förslag: Vad gäller utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt inskränks den nuvarande tidsbegränsningen så att utmätning, innan fordringsbeloppet kan lyftas, endast får ske vid viss tidpunkt som bestäms av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Vad gäller utmätning av fordran på återbetalning av för mycket innehållen kvarstående skatt överensstämmer RSV: s förslag med milt.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 68 § 6 mom. första stycket UBL får fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt UBL, inte överlåtas särskilt innan beloppet kan lyftas av den äterbetalningsberättigade. Enligt momentets andra stycke får dock en sådan fordran trots delta utmätas. Vad gäller fordran pä överskjutande preliminär skatt, som avses i 1 mom. första stycket, ö-skatteränta och för mycket innehållen kvarstående skatt gäller dock den begränsningen alt utmätning inte fär ske förtån länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga, som tillgodo-förts sådan fordran, har kommit kronofogdemyndigheten till hända och inte heller efter det att kronofogdemyndigheten återsänt uppgifterna till länsstyrelsen. Innan beloppet kan lyftas får utmätning av nyssnämnda fordringar således bara göras under en begränsad lid. nämligen under den lid som kronofogdemyndigheten har tillgäng till länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga som tillgodoförls fordringar av ifrågavarande slag. Denna lidsbegränsning har gällt sedan den I juli 1969 (SFS 1969: 238). Dessförinnan var utmätning tilläten under liden efter det att kronofogdemyndigheten återsänt uppgifterna till länsstyrelsen. Ändringen föranleddes enligt prop. 1969:51 (s. 51 O av att del ADB-system för debitering av skatt som tagits i bruk medförde stora praktiska olägenheter för utmätning av överskjutande preliminär skatt efter den lidpunkt dä kronofogdemyndigheten sänt meddelande till länsstyrelsen om vilka skattskyldiga som hade restförd skall.

Prop. 1984/85:192 14

I 68 § 6 mom. andra stycket UBL finns också en bestämmelse, enligt vilken nyssnämnda fordringar inte fär utmätas i enskilt mål efter ansökan som gjorts senare än den 1 september under taxeringsåret. 1 fråga om utmätning av andra fordringar på skatt eller ränta som skall återbetalas enligt UBL gäller varken denna lidsfrist eller den nyss beskrivna tidsbegränsningen.

Skälen för mitt förslag: Samtliga kronofogdemyndigheter är numera anslutna till exekutionsväsendets ADB-system (utsökningsregistret). De skriftliga uppgifter som anges i 68 S 6 mom. andra stycket UBL har därför kunnat ersättas med magnetbandsuppgifter. Kronofogdemyndigheterna får således inte längre några sådana skriftliga uppgifter som avses i lagrummet. Lagtexten bör därför anpassas till delta. Enligt RSV:s förslag bör detta ske på så sätl alt i lagen anges att utmätning endast får ske vid viss tidpunkt som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt att tillskapa en lagreglering som varje år måste kompletteras med närmare föreskrifter om den avsedda tidpunkten då utmätning skall få ske. En sådan reglering framstår inte heller som nödvändig. Det väsentliga är enligt min mening alt del av lagen framgår att fordran av ifrågavarande slag inte fär utmätas förrän i anslutning lill den maskinella bearbetningen av skattesystemets magnetband med uppgifter om gäldenärer med överskjutande skatt. Ett av syftena med denna bearbetning har hittills varit att genomföra s. k. kvittning enligt 68 § 4 mom. UBL. Denna kvittning kommer under hösten 1985 alt ersättas av avräkning enligt den nyligen antagna lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter (AL). Av 4 § AL följer alt kronofogdemyndigheten skall beredas tillfälle alt göra avräkning bl. a. från fordran på överskjutande preliminär skatt och pä ö-skatleränta. Avsikten är att detta skall ske genom sådan maskinell bearbetning som hittills använts vid kvittning. Eftersom avräkning har företräde framför utmätning, föreslär jag att 68 § 6 mom. andra stycket UBL ändras på sä sätt att det anges att ifrågavarande fordringar får utmätas först i samband med att kronofogdemyndigheten bereds tillfälle all ta fordringarna i anspråk enligt AL.

Mitt förslag innebär att utmätning kommer att få ske under tiden efter den maskinella bearbetningen och fram till dess beloppet kan lyftas. Det finns ingen anledning att anta att detta kommer att medföra några nämnvärda praktiska olägenheter. För det första kommer utmätning i enskilda mål inte att bli aktuell under denna tid. I sådana mål kan utmätning nämligen endast komma i fråga på grund av ansökan som gjorts senast den I september under taxeringsåret och alla ansökningar som då gjorts kommer att behandlas vid den maskinella bearbetningen. För det andra medför AL att utmätning av fordran pä överskjutande preliminär skall och pä ö-skalteränta endast sällan kommer att aktualiseras i allmänna mål. Enligt

Prop. 1984/85:192 15

AL skall nämligen så gott som alla slags fordringar i allmänt mål i stället avräknas mot gäldenärens fordran på överskjutande preliminär skatt.

Vad som enligt 68 § 6 mom. andra stycket UBL gäller i fråga om utmätning av fordran pä överskjutande preliminär skatt gäller f. n. också i fräga om utmätning av fordran på återbetalning av för myckel innehållen kvarstående skatt. Utmätning av fordran av sistnämnda slag fär således endast ske under den tid då kronofogdemyndigheten har tillgång till länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga som tillgodoförts sådan fordran. I enskilt mål får sådan fordran inte heller utmätas om ansökan gjorts senare än den 1 september under taxeringsåret.

Utmätning av fordran på återbetalning av för mycket innehållen kvarstående skatt sker inte i samband med det magnetbandsförfarande som tillämpas vid utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt. Det finns därför inte någon anledning att reglera förutsättningarna för utmätning av dessa olika slags fordringar pä samma sätt. Jag delar RSV:s uppfattning att man i fråga om utmätning av fordran pä återbetalning av för mycket innehållen kvarstående skatt bör slopa de nuvarande tidsbegränsningarna.

6 Övriga ändringar i uppbördslagen

48 § 4 mom.

Genom den nuvarande hänvisningen till 54 § femte stycket kommunalskatlelagen (1928: 370) avses alt beskriva ett visst ägar- eller innehavarför-hällande. Ifrågavarande stycke i 54 § kommunalskattelagen upphävdes emellertid i samband med att en ändrad företagsbeskattning genomfördes. Det ägar- eller innehavarförhållande som angavs i stadgandet återfinns i bl. a. 35 § 1 a mom. kommunalskatlelagen. Jag föreslår därför att hänvisningen skall avse sistnämnda stadgande.

41 § anvisningarna första stycket

Ändringen av hänvisningen i stadgandet är föranledd av att utsöknings-kungörelsen (1971:1098) upphört alt gälla fr.o.m. den 1 januari 1982. Motsvarigheten lill 51 § andra stycket utsökningskungörelsen återfinns numera i 14 kap. 7 § utsökningsförordningen (1981:981), vartör hånvisningen bör ändras.

45 § anvisningarna punkt 5 andra stycket

Beloppet 100 kr. ändras till 500 kr. för att stå i överensstämmelse med vad som gäller sedan den I januari 1980 enligt 45 S 2 mom.

Prop. 1984/85:192 16

7 Ikraftträdande

Ändringen i 68 § 6 mom. UBL bör träda i kraft samtidigt med AL. dvs. den I september 1985. Övriga ändringar i UBL bör träda i kraft två veckor efter det att förfallningarna kommit ul från trycket.

Ett visst undanlag måste dock göras i fråga om bestämmelserna i 27 S 4 mom. Det föreslagna förfarandet med en automatisk nedsättning av kvarskatteavgiften i samband med debiteringen av slutlig skatt kan tillämpas först beträffande skatt på grund av taxering år 1986 eller senare. Äldre bestämmelser i 4 mom. bör därför fortfarande gälla när kvarskatteavgiften avser tidigare års skatt och fråga inte är om nedsättning pä grund av omständighet som utgör laga förfall.

Enligt förslaget lill ändring av 52 § upphävs bestämmelsen om inbetalning till det centrala skattekontot. Delta konto kommer dock enligt vad som inhämtats från postgirot att behållas hela år 1985 för att underiätta bokföringen i de fall inbetalning ändå görs till kontot.

8 Upprättat lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

Förslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

9 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985