Prop. 1984/85:169

Regeringens proposition

1984/85:169

om vissa ändringar av reglerna om val tili kyrkomötet m.m.;

beslutad den 21 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet i syfte att förenkla valförfarandet och förbättra kyrkomötets representativitet. Förutom en del ändringar i valtekniskt hänseende innebär förslaget nya regler i fråga om beräkningen av antalet elektorer i valdistrikten. Förslaget innebär vidare att elektorer i sådana valdistrikt, som består av två eller flera församlingar, inte längre utses av särskilda delegerade. I regel utses elektorerna i stället av pastoratens beslutande organ. Härutöver föreslås en ändrad valkretsindelning såvitt gäller Härnösands och Luleå stift.

1 propositionen föreslås också att kyrkomötets årliga sammanträden flyttas från mars till augusti. Vidare föreslås en ändring av beräkningsgrunden för hur antalet ledamöter i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei skall bestämmas.

De i propositionen upptagna förslagen föranleder ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet och i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1985.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 169

Nuvarande lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar med följande indelning.

Lunds stifts sydvästra valkrets bestående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets beslående av Krislianslads lån och Blekinge län.

1§

Föreslagen lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Vari och en av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar.

Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Mamöhus län ocb dess nordöstra valkrets Krislianslads län och Blekinge län.

Härnösands slifls väslra valkrets omjaiiar Jämllands län och dess öslra valkrets Väslernorrlands län.

Luleå stifts södra valkrets omfaliar Väslerbotlens län och dess norm valkrets Norrbottens lån.

För elektorerna skall utses lika många ersättare.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör ett distrikt. Icke-territo-riella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

6§

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastoral utgör elt distrikt. Icke-lerriio-riella församlingar bildar distrikt för sig. Av 9 § framgår all del i vissa jall kan hållas gemensaml val jör flera dislrikl.

I valdistrikt med högst 2 000 röslberätligade kyrkomedlemmar utses en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat 4 000-lal röstberättigade kyrkomedlemmar utöver 4 000 ulses ytterligare en elektor. Antalet röslberätligade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl uppräitade röstlängden.

Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skaUför varje församling utses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förråttas av de nyvalda fullmäktige.

Antalet delegerade ulgör for församling
med hogsl 500 kyrkomedlemmar 5

medmerän 500men högsl 1 000kyrkomedlemmar 7
medmerän I 000 men högsl 2 000 kyrkomedlemmar 9
medmerän 2 00ömenhögsl 3 SOO kyrkomedlemmar 11
medmerän 3 500men högsl 5 500 kyrkomedlemmar 13
medmerän 5 500 men högsl 8 000 kyrkomedlemmar 15
medmerän 8 000 men högsl 11 000 kyrkomedlemmar 17
medmerän II 000 men högsl 14 500 kyrkomedlemmar 19
med mer än 14 500 21

Om ett pastorat består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkojullmäkti-ge i pastoratet.

Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valel skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har del största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Valel skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Prop. 1984/85:169 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
Valbar lill elektor eller ersättare Valbar till elektor eller ersättare
för elektor och liU delegerad är den för elektor är den som är medlem av
som är medlem av svenska kyrkan svenska kyrkan och som är myndig
och som är myndig samt är kyrko- samt är kyrkobokförd inom valdi-
bokförd inom valdistriktet. slriktet eller, i faU som avses i 9§,

inom en församling som ingår i samfälligheien.

11§
Val av elektorer och deras ersälla- Val av elektorer och deras ersätta
re saml av delegerade skall ske pä re skall ske på samma sätt som val av
samma sätl som val av ledamöter i ledamöler i kyrkoråd. Om ersättare
kyrkoråd. Om ersättare inte väljs inte väljs proportionellt, skall vid
proportionellt, skall vid valet be- valet bestämmas den ordning i vil-
stämmas den ordning i vilken de ken de skall inkallas till tjänstgöring,
skall inkallas till tjänstgöring.

12 §
Delegerade skall utses senasl den Elekiorerna och deras ersäuare

10 december och eleklorer före ul- skall utses före februari månads ut
gången av december det år då val i gång åre//7ä5r e//er det år då val i hela
hela riket av kyrkofullmäktige har riket av kyrkofullmäktige har ägt
ägl rum. rum.

ProtokoU över val av delegerade Protokoll över val av elektorer

skaU skyndsamt sändas tiU den som skall skyndsamt sändas till domka-enligt 9§ skall förrätta val av eleklo- pitlet. rer. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas lill domkapitlet.

14 §

För val av ledamöter av kyrkomö- För val av ledamöter av kyrkomö
tet och ersättare för dem skall dom- tet och ersättare för dem skall dom
kapitlet kalla elektorerna inom varje kapitlel kalla elektorerna inom varje
valkrets till ett sammanträde inför en valkrets till ett sammanträde inför en
av domkapitlet förordnad valförrät- av domkapitlet förordnad valförrät
tare. Sammanträdet skall hållas före tare. Sammanträdet skall hållas före
januari månads utgång året näst ef- aprU månads utgång året näst efter
ter det år då val i hela riket av det år då val i hela riket av kyrkofull-
kyrkofullmäktige har ägt rum. mäktige har ägt rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare Val av ledamöter och ersättare
skall ske inför öppna dörrar. Om- skall ske inför öppna dörrar. Om
röstning skall ske med slutna sedlar. röstning skall ske med slutna sedlar,
Valsedlarna skall vara lika till stor- om inle annat följer av 16 § tredje
lek, material och färg. stycket. Valsedlarna skall vara lika

till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Prop. 1984/85:169 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16S

Val av ledamöler av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det begärs av minsl sä många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är elt brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid försia omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrätlaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall atl inte någon har blivit vald vid försia omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fåtl högsta röstetalet näst efler dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i första och Om det vid valet läggs fram en

andra styckena gäller även vid val av      enda lista, som upptar namn på så
ersättare. Om ersättare inte väljs pro-      många ledamöler som valel avser, får
poriionellt skall vid valel även be-      valet förrättas med acklamation om
stämmas den ordning i vilken de skaU      elekiorerna är ense om del.
inkallas lill tjänstgöring.                    Vad som nu har föreskrivits gäller

även vid val av ersättare. Om valel sker på del sätt som anges i andra eller tredje stycket, får valet av ledamöter och ersättare ske i en sammaithaiig. Om ersättare inte väljs proportio-neUl skall vid valel även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas tid tjänstgöring.

20 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda etl bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald saml riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Uidrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.

22 §
Beslut, varigenom elektorer och Beslut, varigenom eleklorer och

deras ersättare har utsetts, får över- deras ersättare har utsetts, får överklagas endast i samband med talan klagas endasl i samband med talan mot det beslut varigenom valet till mot det beslut varigenom valet lill kyrkomötet har fastställts. Delsam- kyrkomötet har fastslällls. ma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

Prop. 1984/85:169 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §
Kyrkomötet skall sammanträda Kyrkomötet skall sammanträda

en gång varje år med början den en gång varje år med början den
första tisdagen i mars. tredje tisdagen i augusti.

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar.

34 §
Ell ärende som riksdagen eller Elt ärende som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrkomö- regeringen överlämnar till kyrkomö
tet skall avgöras av kyrkomötet vid tet skall avgöras av kyrkomötet vid
dess närmaste sammanlräde, om dess närmaste sammanlräde, om
ärendel har överlämnats senasl en ärendet har överlämnats senast två
wå«ad före sammanträdets början. I månader före sammanträdets bör-
annat fall skall ärendel avgöras se- jan. I annat fall skall ärendet avgöras
nast vid det därpå följande samman- senast vid det därpå följande sam-
trädel. manträdet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

5 kap. 15 §

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i församlingen enligt 2 kap. 3§ första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av Det år då val i hela riket av

kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrkofullmäktige har ägt rum skall

det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som avses i första och andra styckena.

det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som avses i första och andra styckena. Del nyvalda kyrkorådet får även före december månads utgång utse eleklorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 '

Uidrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-01-31

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Skrivelse till kyrkomötet om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet m. m.

1 Inledning

I samband med 1982 års kyrkomötesreform infördes nya regler om val lill kyrkomötet. Reglerna tillämpades första gången vid val till det kyrkomöte som hade sitt första sammanträde i mars 1983. Erfarenhelerna från detta val gav på många håll anledning lill krilik mol valsystemet. Kritiken riklar sig framför alll mol atl förfarandel är onödigt omständligt och att tiden för att genomföra valet är alltför knappt tilltagen. Det har också visat sig vara en utbredd uppfattning alt valsystemets ulformning leder lill alt kyrkomötets representativitet inte kan anses helt tillfredsställande.

I juni 1983 tillsattes därför en arbetsgrupp inom civildepartementet med uppgift att göra en översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En framställning till regeringen från 1984 års kyrkomöte (LU 1984:5, kskr 3) om en ändrad lidpunkl för kyrkomötets sammanträden har överlämnals lill arbetsgruppen för atl behandlas i samband med översynen av valreglerna.

Arbetsgruppen har redovisal resultatet av sitt arbete i promemorian (Ds C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En sammanfattning av promemorian bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1 och de lagförslag som läggs fram i promemorian som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanserna och en sammanslällning av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 3.

De förändringar av valsystemet som jag lar upp i det följande medför ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet. För sådana ändringar krävs

Prop. 1984/85:169 10

enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen yttrande av kyrkomötet. Enligt min mening är det lämpligt att samtidigt inhämia kyrkomötets yttrande över en följdändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Om yllrande inhämlas från det kyrkomöte som sammanträder i mars 1985, är det möjligl för regeringen att förelägga riksdagen en proposition i ämnet under våren 1985.

2 Allmän motivering

2.1 Ändrade regler om val till kyrkomötet

Mitt förslag: Ålgärder vidtas nu för atl förenkla valen till kyrkomötet och förbättra kyrkomötets representativitet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mill förslag.

Remissinstanserna: De förslag som har lagts fram i promemorian har i allt väsentligt mottagits positivt av remissinstanserna. De flesta av dem konstaterar att de föreslagna ändringarna innebär angelägna förenklingar och förbättringar i valsystemet. Ett par instanser ifrågasätter dock behovet av atl nu företa några ändringar i della system, främst med hänsyn lill alt frågan om de kyrkliga valen kommer alt ulredas av den nyligen lillsalta folkslyrelsekommiltén.

Bakgrunden till mitt förslag: Bestämmelserna om val till kyrkomötet fanns lidigare i kyrkomötesförordningen (1949:174). I samband med kyrkomötesreformen infördes genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet nya regler om val lill kyrkomötet. I lekniskl hänseende innebär den nya ordningen inte några väsentliga skillnader mol vad som gällde tidigare. Reformen medförde dock en betydande ökning av antalet ledamöter av kyrkomötet liksom av antalet delegerade och eleklorer för val av dessa ledamöter.

I lagen om svenska kyrkan finns de grundläggande reglerna om kyrkomötesvalen. Där sägs bl. a. att kyrkomötet beslår av valda ombud för svenska kyrkan och att ledamolsantalel uppgår lill 251. Ledamöterna och deras ersättare utses genom indirekta val. Val förrättas vart Iredje år. Kyrkomötets valperiod omfattar tiden från del all det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess del närmast därefter valda kyrkomötet samlas.

I lagen om kyrkomötet finns mera detaljerade regler om själva valförfarandel. Som huvudregel gäller alt varje stift utgör en valkrets. Totalt fördelas 251 valkretsmandat. Anlalel mandat i varje valkrets fastställs med hänsyn till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i valkretsen. För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot. För varje ledamot ulses två ersättare.

Prop. 1984/85:169 11

Ledamöterna och deras ersättare väljs av elektorer. Dessa utses i sin tur av kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i varje pastorat. Om pastoratet består av två eller flera församlingar, utses dock elektorerna av särskilda delegerade som väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i varje i pastoratet ingående församling.

För ledamotsvalet kallar domkapitlet elektorerna inom varje valkrets till en valförrättning. Det finns i lagen särskilda regler för hur valproceduren skall genomföras. Där finns också regler om bl.a. valsedels ogiltighet, uifärdande av bevis om vilka som har blivit valda till ledamöter och ersättare samt regler om överklagande av valel.

Det nu översiktligt beskrivna valsystemet är i valtekniskt hänseende anpassat till de förhållanden som rådde före kyrkomötesreformen. Erfarenheterna från valet 1982/83, då den nya ordningen tillämpades för första gången, visar alt systemet inte är lika lätl att tillämpa på de numera mycket omfattande valkorporationerna. Från många håll har också framförts kritik mot valsystemets utformning. Kritiken tar framför allt sikte på att reglerna är svåra alt tillämpa i praktiken och att förfarandet är onödigt krångligt. En vanligt förekommande mening är också alt den tid under vilken valet skall hinna genomföras är alltför knappt tilltagen. En annan utbredd uppfattning är att utformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de större församlingarna och alt kyrkomötets representativitet därför inte kan anses helt lillfredsställande. Härtill kommer att regelsystemet har visat sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformligheter.

Skälen för mitt förslag: Arbetsgruppen har som elt led i sitt utredningsarbete dels sänt ut en enkät lill samtliga domkapitel i syfte alt få del av deras erfarenheter av valreglernas praktiska lillämpning vid det senaste kyrkomötesvalet, dels låtit utföra en undersökning under medverkan av statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet såvill gäller valresultatets representativitet. Av detla material framgår att den kritik som har riktats mot valsystemet är berättigad. De svårigheter som uppstod vid det senaste valet kan endast i begränsad omfallning hänföras lill del förhållandel alt valsystemet tillämpades för första gången. Snarare kan de påvisade problemen sägas vara inbyggda i själva systemet som sådant. I likhet med flertalet remissinstanser ansluter jag mig därför lill arbetsgruppens bedömning att del finns etl starki behov av alt förenkla valförfarandet och vidla sådana åtgärder alt kyrkomötets representativitet förbättras.

Några remissinstanser, som i och för sig har vitsordat behovet av förändringar i valsystemet, har framfört den åsikten att resultatet av andra utredningar om de kyrkliga valen bör avvaktas innan några ändringar i del nuvarande syslemet övervägs. Under remissförfarandet har också framförts farhågor för att partiella ändringar i det nuvarande indirekta valsystemet kan leda lill att direktvalsfrågan kommer i skymundan.

Frågan om direkla val till kyrkomötet kommer att behandlas av den

Prop. 1984/85:169 12

nyligen tillkallade folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05). I direktiven till kommiltén (Dir 1984:23) sägs bl. a. alt frågan om direkta val lill kyrkomölel har ett sådant samband med de övergripande valfrågorna att den inle bör brytas ul ur delta större sammanhang. Mot bakgrund av de önskemål som framförls om en utredning i direkivalsfrågan, har det därför enligt direktiven bedömts vara lämpligt att kommittén undersöker om det är möjligt att införa direkla val lill kyrkomötet. Jag anser att del inle finns någon anledning alt befara alt eventuella ändringar i det indirekta valförfarandet skulle få någon inverkan på direklvalsfrågans fortsaita behandling.

Enligt min bedömning måste man räkna med att det kommer all la tämligen lång tid innan frågan om de kyrkliga valen i etl vidare perspektiv får sin slulliga lösning. Därför finns det goda skäl atl i avvaklan därpå genomföra de förenklingar och förbättringar när det gäller kyrkomötesvalen i dess nuvarande ulformning som bedöms som mest angelägna. Jag är således beredd att tillstyrka att arbetsgruppens förslag, med vissa av mig föreslagna jusleringar, redan nu läggs till grund för ändringar av valreglerna.

De ändringar av valreglerna som jag kommer att föreslå i det följande är begränsade till sådana åtgärder som framstår som särskilt angelägna och som snabbt kan omsättas i prakliken. Jag vill därför betona att de föreslagna ändringarna inte skall uppfattas som resultatet av en sådan mera övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen som, enligt vad riksdagens konstitutionsutskott (KU 1982/83:2) framhöll inför reformen, bör komma lill slånd när erfarenheter har vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen. Självfallet kan vissa av de nu behandlade frågorna liksom de övriga frågor som har övervägts av arbetsgruppen komma att aklualiseras även vid en sådan framtida total översyn.

2.2 Ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden

Mitt förslag: Kyrkomötet sammanträder med början den tredje tisdagen i augusti i stället för den första tisdagen i mars.

Arbetsgruppens förslag: Efter en sammanvägning av för- och nackdelar med en flyttning av sammanträdestidpunkten från våren till hösten har arbetsgruppen kommit fram lill att övervägande skäl talar mot en flyttning (se promemorian s. 44-49).

Remissinstanserna: Flertalel remissinslanser uttalar sig inte i denna fråga. Några av dem, nämligen svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlen i Skara, Västerås, Göleborg, Härnösand, Visby och Stockholm samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund förordar en ändrad tidpunkl för kyrkomötets sammanträden. Under remissomgången har också kyrkomötets presidium framfört önskemål om en ändring (se bil. 3 s. 6-13).

Prop. 1984/85:169 13

Skälen för mitt förslag: Kyrkomötesreformen innebar bl. a. att kyrkomötet numera skall sammanträda varje år. Enligt 26 § lagen om kyrkomötet skall sammanträdena börja den första tisdagen i mars. Det första sammanträdet under valperioden skall vara avslutat inorn femton dagar, medan de båda följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar. Den någol längre sammanträdestiden för del försia sammanlrädel under en valperiod beror bl.a. på all vissa val inom kyrkomölel skall förrättas snarasl efler valperiodens början.

I propositionen om ett reformerat kyrkomöte (prop. 3981/82:192 s. 32) anförde departementschefen som skäl för att kyrkomötets sammanträden förlades lill mars all del är angeläget att del nyvalda kyrkomötet sammanträder så snarl som möjligl efler valel. Med hänsyn till del indirekta valförfarandel bedömdes det dock inte vara möjligt för det nyvalda kyrkomötet atl sammanträda tidigare än i början av mars året efter det atl val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Denna börjedag borde enligt departementschefen gälla även för de följande sammanträdena under valperioden av det skälet att regeringen senast den 31 mars bör kunna avlämna proposilion till riksdagen i fråga som har underställts kyrkomötet.

1984 års kyrkomöte har begärt att 26 § lagen om kyrkomötet ändras så alt kyrkomötet skall sammanträda med början den sista tisdagen i augusti i stället för som nu den första tisdagen i mars. Företrädare för kyrkomötets presidium har också under beredningen av delta ärende framfört etl sådani önskemål.

De huvudsakliga skäl som har anförls lill förmån för en ändrad sammanträ-deslidpunkl är att den nuvarande ordningen leder lill betydande problem i tidshänseende. Det är enligt vad som har framhållits prakiiskl lagei omöjligl för de nyvalda kyrkomötesledamöterna att hinna få tillräcklig informalion och kunna sälta sig in i akluella frågor under den tid som står till förfogande mellan valet och kyrkomölels sammanlräde. En senareläggning av sammanträdestidpunkten skulle dessutom befrämja en fasl ordning för anslagsgiv-ningen från kyrkofonden lill ändamål rörande kyrkomölel, ceniralsiyrelsen och kyrkomötesorganisationen i övrigt. Aven i fråga om revision och granskning av verksamheten inom kyrkomötesorganisationen skulle en senareläggning innebära stora fördelar. Man har också pekat på alt många problem av praklisk natur skulle lösas om kyrkomötet kunde sammanträda vid en tidpunkt när riksdagen inle är samlad. F. n. utnyttjar nämligen kyrkomötet i stor utsträckning riksdagens personal, lekniska utrustning m. m. Det skulle därför vara lämpligt om kyrkomötet kunde sammanträda i riksdagshuset vid en tidpunkt när riksmöte inte pågår.

Enligt min mening finns del från praktiska utgångspunkter goda skäl för att senarelägga kyrkomötets sammanträden. När del särskilt gäller genomförandet av kyrkomötesvalen kan en förskjutning av sammanträdena lill augusti månad otvivelaktigt underlätta valförfarandel. Som uppmärksammades redan under arbetet med kyrkomötesreformen lalar emellertid skäl av både

Prop. 1984/85:169 14

principiell och konstiiulionell natur mot att kyrkomötets sammanlräde förläggs till hösten. Arbet.sgruppen har för sin del ansett att dessa senare skäl överväger. Arbetsgruppen har följaktligen gjort den bedömningen alt sammanträdestidpunkten inle bör ändras. Jag har förståelse för denna ståndpunkt. Därvid fäster jag mig särskilt vid de komplikationer som kan uppstå när det gäller kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetet.

Av punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen framgår alt kyrkomötets yttrande skall inhämtas vid stiftande, ändring eller upphävande av lag som innehåller grundläggande föreskrifter-och i något fall även andra föreskrifier - i ett flertal ämnen som alla är av väsentlig betydelse för den kyrkliga organisationen och verksamheten. I några hänseenden krävs kyrkomötets samtycke eller atl viss form i övrigl iakttas vid lagstiflningsål-gärder. Dessa i grundlagen fastlagda formföreskrifter släller krav på en smidig anpassning av regeringens, kyrkomötets och riksdagens beslut, om lagstiftningsärendet inte skall onödigt fördröjas. Från denna synpunkt är det en klar fördel om kyrkomötet sammanträder i mars eftersom riksdagsbehandlingen av ett lagstiftningsärende då kan äga rum under våren.

Om kyrkomötets sammanträden förläggs till augusti, kan i vissa fall genomförandet av en reform avsevärt fördröjas. Det gäller t.ex. i ärenden som det nu akluella, där lagändringarna måsle träda i kraft före nästkommande kyrkomötesval. Renl allmänt kan det sägas atl inilialiv från riksdag, regering eller kyrkomöte till lagändringar på det kyrkliga området knappast kan hinna föreläggas riksdagen under dess valperiod om frågan kräver mera betydande uiredningsinsalser. Om kyrkomölels yitrande dessförinnan skall inhämlas, krävs del nämligen all beredningen av lagslifiningsärendet har kunnat avslutas lill sommaren året före det år då val till riksdagen hålls. Jag vill också erinra om all en förläggning av kyrkomölels sammanträden till lid då riksmöte inte pågår i vissa fall kan påverka riksdagens möjligheter att själv inhämta kyrkomötets yllrande i ett lagstiftningsärende.

Frågan om kyrkomötets sammanirädeslidpunkt gäller emellertid inte endast de konstitutionella frågor som jag nu har berört utan också kyrkomötets inre arbetsformer. Det är därför naturligt alt fäsla stor vikt vid kyrkomötets egen uppfallning i frågan. Under överläggningar med föreirädare för kyrkomölel har jag framföri mina farhågor för de svårigheter i olika avseenden som kan bli följden av ett kyrkomötessammanträde förlagt till hösten. Från kyrkligt håll har man dock gjort den bedömningen att de skäl som talar för en flyttning av sammanträdestidpunkten gör sig så starki gällande att det ändå är väl motiverat att vidta en ändring.

Med hänsyn till alt det sålunda inom kyrkomötet och även bland flera av de kyrkliga remissinstanserna finns ett starkt önskemål om en ändrad sammanirädeslidpunkt vill jag inte motsätta mig detta. Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden bör följaktligen flyllas från mars till augusti månad. Jag vill emellerlid underslryka atl man från kyrkans sida då måste vara beredd all ta de konsekvenser vad gäller lagstiftningsarbetel som jag nyss har berört.

Prop. 1984/85:169 L5

För att undvika en kollision i tidshänseende med valrörelsen inför de allmänna valen vart tredje år, förordar jag att sammanträdet förläggs tidigare i augusti än vad kyrkomölel har föreslagil. Sammanlrädel bör vara avslutat före augusti månads utgång. Det är därför lämpligt att sammanträdet börjar den tredje tisdagen i augusti.

2.3 Tiden för kyrkomötesvalets genomförande

Mitt förslag: Kyrkomötesvalet skall vara slutfört senast den 30 april året näst efter det år då kyrkofullmäkligval har hållils i hela riket. Elektorerna skall ha utsetts före februari månads utgång.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen har stannat för att kyrkomötet också i fortsättningen bör vara förlagt lill mars månad. Arbetsgruppen har därför inte haft anledning alt överväga denna fråga (se promemorian s. 50-52).

Remissinstanserna: Ålskilliga inslanser har framhållit atl den lidrymd under vilken valförfarandet skall genomföras är alltför kort enligt den nuvarande ordningen. Samtidigt har några instanser understrukit betydelsen av all tiden mellan valel och kyrkomötets sammanträde bör vara så väl tilltagen att de nyvalda ledamöterna ges möjlighet atl sälla sig in i akluella frägor, få erforderlig information m.m. innan kyrkomötet sammanträder (se bil. 3 s. 6-14).

Skälen för mitt förslag: Enligt den hittillsvarande ordningen skall valen av delegerade förrättas senasl den 10 december och elektorsvalen före uigången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Valet av ledamöterna skall ske före januari månads ulgång årel därpå.

1 del föregående har jag föreslagil alt lidpunkien för kyrkomölels sammanträden flyllas från den försia lisdagen i mars lill den tredje tisdagen i augusti. Tiden för valels genomförande kan därmed ulslräckas avsevärt Della bör leda lill en belydande lällnad i valarbetet.

Vid bedömningen av när valet bör vara genomfört har jag övervägt olika alternativ. Jag har därvid kommit fram till alt den lämpligasle tidpunkten bör vara den 30 april årel näst efter det år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägt rum. Skälet lill att jag har vall jusl detla dalum är all man då lillgodoser intresset av atl de för valen ansvariga i valdistrikten och valkretsarna får god tid på sig för förberedelser och genomförande av valet. Samtidigt kommer tiden från det all valet har avslutats till dess kyrkomötet sammanträder alt vara så rikiigl tilltagen atl de nyvalda ledamöterna får goda möjligheier atl förbereda sig inför sammanträdet.

Del kan lyckas onödigt att i lagen reglera när elekiorerna senasl skall ha utsetts eftersom tidsmarginalerna med den nu föreslagna ordningen blir

Prop. 1984/85:169 16

avsevärt generösare än tidigare. Det synes dock ändå ligga elt värde i att del i lagen anges ett slutdatum även för elektorsvalen. Jag anser alt dessa val bör vara slutförda före februari månads utgång året efler kyrkofullmäkligvalel. Därmed får valdistriklen väsenlligl ulökad tid all utse elektorer samtidigt som tiden mellan elektorsvalet och ledamotsvalel blir så lång alt förberedel-searbeiei inte skall behöva ske under tidspress.

Enligt den hittillsvarande ordningen har elektorer i flerförsamlingspasto-rat utsetts av särskilda delegerade för varje församling. I det följande kommer jag att föreslå att denna uppgift i stället läggs på pastoratens beslutande organ. Någon regel om senaste tidpunkl för val av delegerade behövs därmed inle längre. Med hänsyn lill att tiden för valets genomförande nu föreslås bli väsentligt utsträckt, saknas också anledning alt införa sådana ytterligare regler i tidshänseende som annars kunde ha varit motiverade. Bl. a. har fasla tidsgränser för färdigslällande av prolokoll över elektorsval efterlysts på en del håll.

2.4 Valkretsindelningen

Mitt förslag: Härnösands och Luleå stift delas i vartdera två valkretsar. Härnösands stifts ena valkrets (västra valkretsen) omfattar Jämtlands län och den andra (östra valkretsen) Västernorrlands län. Luleå stifts ena valkrets (södra valkretsen) omfattar Väsierboiiens län och den andra (norra valkretsen) Norrbollens län.

Arbetsgruppens förslag: Överensslämmer med milt förslag (se promemorian

s. 52-55).

Remissinstanserna: Samlliga remissinslanser lillslyrker förslagel. En av dem lillslyrker det dock endasl under förutsätining att de berörda domkapitlen får de resursförstärkningar som kan behövas för alt genomföra dubbla valförrättningar inom stiften (se bil. 3 s. 14-15).

Skälen för mitt förslag: För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Huvudregeln är att varje stift utgör en valkrets. Enligt min mening bör valkretsindelningen alltjämt ansluta till indelningen i stift. Stiften uppvisar emellerlid betydande olikheter i fråga om såväl folkmängd som yta. När det gäller folkmängden har detla redan föranleli en uppdelning av Lunds stift i två valkretsar. Det kan vara befogat att göra en uppdelning även av sådana valkretsar som yimässigt är myckel omfallande. Det säger sig självt atl stora avslånd kan medföra åtskilliga problem från såväl praktiska som kostnadsmässiga synpunkler. De valkrelsar som av sådana skäl ligger närmast till hands för en uppdelning är de som omfattas av Härnösands och Luleå stift. Arbetsgruppen har föreslagit att dessa stift delas i vartdera tvä valkretsar.

Prop. 1984/85:169 17

Remissinstanserna har tillstyrkl förslagel. Jag anser alt förslaget bör genomföras.

Beträffande bada stiften får gränserna för den nya indelningen anses tämligen självklara. Varje i sliflen ingående län bör utgöra en valkrets. Detta innebär alt Härnösands stifts två valkretsar - den väslra och den östra -kommer att bestå av Jämtlands län resp. Västerbottens län. Luleå stifts två valkretsar - den södra och den norra - kommer att omfatta Västerbollens län resp. Norrbollens län.

Den nu föreslagna ändringen förutsätter två valförrättningar i de berörda stiften i stället för en. Åtminstone i elt inledande skede kan därför behövas utökade arbetsinsatser när del gäller domkapitlens planering och genomförande av valen. Min bedömning är dock att detta bör kunna ske inom lillgängliga konstnadsramar. I övrigt bör förslagel medföra- förulom en del praktiska fördelar- vissa besparingar i fråga om elektorernas ersättningar för resor och andra kostnader i samband med valet.

2.5 Avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer

Mitt förslag: Särskilda delegerade för val av elektorer avskaffas. Huvudregeln blir i stället all elekiorerna väljs av pastoralens beslutande organ, församlingsdelegerade eller fullmäktige. 1 det fall ett pastorat saknar egel beslutande organ, skall elektorerna väljas gemensamt av kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna. Under vissa förutsättningar kan elekiorerna väljas av fullmäktige i en tolal kyrklig samfällighei.

Arbetsgruppens förslag: Överensslämmer i huvudsak med mitt förslag. Arbetsgruppen har dock föreslagil en annan lösning i fråga om ordningen för elektorsval i sådana pastorat som saknar egna beslulande organ (se promemorian s. 57-71 och 82-83).

Remissinstanserna: De flesla remissinstanserna lillslyrker förslagel om avskaffande av särskilda delegerade. En inslåns förklarar sig vara iveksam till förslagel och tre instanser avstyrker del hell. Det främsla skälet härför är atl samfällighelernas fullmäktige och församlingsdelegerade inte anses lämpliga som valkorporation med hänsyn till dessa organs sammansättning och uppgifter. Några remissinslanser har kriliska synpunkler på vissa föreslagna konsekvensändringar, framför allt i fråga om valkorporation och valdistrikt i sådana fall då ett pastorat saknar egna beslutande organ (se bil. 3 s. 15-24).

Skälen för mitt förslag: Kyrkomötets ledamöter och deras ersättare utses genom indirekla val av eleklorer. Dessa väljs i sin lur, om valdistrikiet består

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop. 1984/85:169 18

av endasl en församling, av församlingens kyrköfullmäklige eller, om fullmäktige saknas, av kyrkorådet. I de valdistrikt som utgörs av pastorat med två eller flera församlingar tillkommer etl led i förfarandel. Där skall nämligen först utses särskilda delegerade inom varje i pastoratet ingående församling. Dessa delegerade väljer sedan valdistriktets elektorer.

Det är ofrånkomligt atl ett valsystem som innehåller så många momeni blir tungrott och krångligt. När det gäller kyrkomötesvalen understryks detta ytterligare av att det är ett betydande antal personer som deltar i valen. Hittills har valen dessutom genomförts under en besvärande tidspress.

En förenkling av förfarandet bör enligt min mening främsl inriktas pä de fall då valen är särskili omsiändliga, nämligen då valdislriklen består av två eller flera församlingar. Vad som då ligger närmasl lill hands är all överväga om de delegerade, som nu ulses särskilt och vilkas enda uppgift är alt välja elektorer, kan ersättas av redan befinlliga organ. Arbetsgruppen har föreslagit alt de kyrkliga samfälligheternas beslutande organ skulle fungera som valkorporation i detta sammanhang. Valförfarandet skulle därmed underlättas i belydande mån. Förslaget har i huvudsak fått ett slarkt stöd bland remissinstanserna.

De grundläggande bestämmelserna i fråga om samfälligheternas beslutande organ finns i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter (ändrad senast 1984:976). Om två eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de. om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer inle beslutar annal, ulgöra en kyrklig samfällighei som har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet (obligalorisk pasloralssamfällighel). En sådan samfällighei kan under vissa förutsättningar också ha hand om andra ekonomiska församlingsangelägenheter. Om alla ekonomiska församlingsangelägenheter förs över på en sådan samfällighei, blir den en total kyrklig samfällighei.

I de lotala samfälligheterna väljs särskilda kyrkofullmäktige för samfälligheten. I pastoratssamfälligheterna och även i andra partiella samfälligheler ulövas beslulanderällen av församlingsdelegerade. För val av fullmäklige och församlingsdelegerade i samfälligheter finns beslämmelser i den nyss nämnda lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler och i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval (ändrad senasl 1984:977). Jag går inte här närmare in på innehållet i dessa bestämmelser. Det kan dock konslaleras att de är ulformade på elt sådani säll atl de i pasloralssamfälligheterna ingående församlingarna blir väl tillgodosedda från representativitelssynpunkt. Detta hindrar inle all jag har förslåelse för en del remissinslansers invändning all dessa organ inte är sammansatta med tanke på att utgöra valkorporation i det nu aktuella sammanhanget. Jag gör emellertid den bedömningen atl den nackdel som kan ligga häri, uppvägs av fördelarna med en ändrad ordning för elektorsvalen.

Jag föreslår därför atl lagen om kyrkomötet ändras på det sättet att delegeradevalen enligt lagens 8 § avskaffas. I de fall då ell valdislrikl består

Prop. 1984/85:169 19

av två eller flera församlingar väljs elektorerna i stället av pastoratssamfällig-heternas beslulande organ. Delta innebär all elektorerna väljs av de församlingsdelegerade när det är fråga om en obligatorisk pasloralssamfällighel, Om pastoratet däremol ulgörs av en total kyrklig samfällighei. ulses elektorerna av samfällighetens fullmäktige.

För den närmare tillämpningen av den nu föreslagna ordningen hänvisar jag lill specialmotiveringen. Jag vill dock redan här framhålla att det givetvis skall vara de nyvalda samfällighetsfullmäktige eller församlingsdelegerade som skall välja eleklorer. Atl dessa organ har behörighel härtill även före mandatperiodens början följer av 2 kap. 9 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Ett problem med den nu föreslagna ordningen inställer sig när det gäller sådana pastorat som ingår i totala samfälligheter som beslår av flera pastorat. Framför allt i de större städerna men också på andra håll har bildats denna typ av s. k, flerpastoralssamfälligheler. I den mån pastoralen har behållil sina församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall dessa utse elektorer för resp. pastorat enligt den föreslagna huvudregeln. Det finns emellerlid exempel på sådana samfälligheter i vilka ett eller flera ingående pastorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporation.

Arbetsgruppen har föreslagit att valdistriktet i sådana fall skall utvidgas till att omfalla hela samfälligheten och all det beslutande organet i flerpastorats-samfälligheten skall välja eleklorer. De i samfälligheten ingående pastoraten skulle därmed inle själva ulgöra valdislrikl. En konsekvens härav blir all beräkningsunderlagel för antalet eleklorer inle kommer alt bestämmas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar (jfr avsnitt 2.6) i varje pastoral. I stället blir ulgängspunklen samfälligheiens lotala antal röstberättigade kyrkomedlemmar.

På denna punkt har arbetsgruppens förslag föranleli invändningar från en del remissinstanser. Jag delar uppfattningen atl förslaget i den delen kan leda lill konsekvenser som är svära att överblicka. Därför vill jag för min del förorda en annan lösning såvitt gäller denna siiuaiion. Jag föreslär all elektorerna väljs gemensamt av de kyrkoråd som finns i de i pastoratet ingående församlingarna. Jag menar dock att det parallelll härmed bör tillhandahållas en möjlighel atl kunna genomföra en gemensam valförräll-ning i den lolala samfälligheien. Regeringen bör för särskili fall kunna beslula om della. Jag ålerkommer lill denna fråga i specialmoliveringen,

I delta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör kyrkorådens behörighet alt välja elektorer. I propositionen om ett reformerat kyrkomöte (prop, 1981/82:192 s. 29) har betonats att kyrkomötesvalet bör ansluta så nära som möjligt lill kyrkofullmäkligvalel. Den rådande opinionen bland kyrkomedlemmarna bör med andra ord slå igenom när ledamöterna av kyrkomötet väljs. Av 2 kap. 9 § andra stycket lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter följer att vissa val som kyrkofullmäktige förrättar före utgången av december skall förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då

Prop. 1984/85:169 20

val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. För att det inte skall uppstå några oklarheter har även i 7 ij lagen om kyrkomötet inlagils en bestämmelse där det uttryckligen anges att det är de nyvalda kyrkofullmäktige som skall förrätta val av elektorer. Jag har tidigare i enlighel härmed och med stöd av den nyss nämnda bestämmelsen i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter föreslagit, såviit gäller flerförsamlingspastoraten, att del skall vara de nyvalda samfällighetsfullmäktige resp. församlingsdelegerade som skall förrätta elektorsvalen.

Några motsvarande beslämmelser finns inte när det gäller kyrkoråden. Denna ordning är inkonsekvent och står i strid med principen alt resullalel i kyrkofullmäkligvalel skall ge ell direkl ulslag också vid valel lill kyrkomölel. Jag föreslår därför atl det i lagen om kyrkomötet uttryckligen anges atl del skall vara det nyvalda kyrkorådet som skall förräita val av elektorer. Förslaget föranleder en ändring i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler såviii gäller kyrkorådens behörighet i vissa fall. Jag återkommer lill det i specialmotiveringen.

2.6 Minskat antal elektorer

Mitt förslag: Antalet eleklorer beräknas med uigångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt och inte längre i del lotala anlalel kyrkomedlemmar. Antalet eleklorer minskas dessutom med en elektor i varje valdistrikt.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se promemorian s. 71-82 och 84).

Remissinstanserna: Så goli som alla remissinslanser lillslyrker förslagel om atl antalet elektorer skall beräknas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar och inte i del totala anlalel kyrkomedlemmar. När del gäller den föreslagna minskningen av antalet eleklorer med en elektor i varje valdistrikt, har några remissinstanser avstyrkl en ändring. Skälel lill della är främst atl del antal valdistrikt som skulle tilldelas endast en elektor skulle bli alltför stort. En instans har förespråkat all den nuvarande ordningen prövas ytterligare en valperiod (se bil. 3 s. 24-31).

Skälen för mitt förslag: I landet finns f.n. drygl 2 500 församlingar. De varierar befolkningsmässigt i myckel hög grad - från ell 20-lal invånare upp till över 50 000 invånare. Det är närmasl ofrånkomligt all detta förhållande i sig självt ulgör elt problem när det gäller all genom en indirekl valmelod uppnå en rimlig represenlaliviiel i kyrkomötet.

Enligt nuvarande ordning utses två eleklorer i valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar och tre elektorer i valdistrikt med högst 4 000 medlem-

Prop. 1984/85:169 21

mar. För varje påbörjat 4 000-lal kyrkomedlemmar därutöver utses ytterligare en elektor. Någon övre begränsning för antalet elektorer finns inte. Jag vill erinra om att denna skala har förändrats i förhållande lill den skala som lidigare gällde enligt kyrkomölesförordningen vid val av kyrkomötets lekmannarepresentanter. Då fick valdistrikten en elektor per 5 000 invånare upp till elt maximum av högst 10 elektorer.

Som jag tidigare nämnt har arbetsgruppen låtit utföra en särskild undersökning i vilken utfallet av valet till 1983 års kyrkomöte har analyserats från representativitelssynpunkt. Genom denna utredning har påvisats att det finns fog för uppfattningen atl kyrkomötets representativitet inte kan anses helt tillfredsställande. De små församlingarna är påtagligt överrepresenterade medan de medelstora och stora församlingarna blir missgynnade av syslemet. Resullalel av ulredningen kan inte betraktas som särskilt förvånande. Redan vid en mera ytlig granskning av valsystemets uppbyggnad slår det klart att det är utomordentligt svårt att uppnå någon exakthet från rättvisesynpunkt inom ramen för den nuvarande ordningen. Orsaken till svårigheterna att skapa etl från alla synpunkter hell perfekt valsystem är givelvis alt de slrukturella skillnaderna på del kyrkliga området är så slora att det inte är möjligl atl åsladkomma ett valsystem som på en och samma gång är praktiskt hanterbart och leder lill ett representativt valutslag.

Med hänsyn till vad jag nu har anförl bör enligt min mening en viss överrepresentation för de mindre valdislriklen godtas. Frågan är snarasl vilken grad av överrepresentation som kan bedömas som rimlig.

1 och för sig kan det ligga ett värde i att antalet eleklorer är så högl som möjligt. Frågan är dock om representativiteten blir i så avgörande grad bättre vid ett visst högre antal elektorer än vid ett något lägre. Här måste också göras en avvägning pä så säll all vissa prakliska hänsyn får lillålas spela en inle oväsentlig roll. Om en minskning av elektorsförsamlingen kunde åstadkommas, skulle det innebära en belydande lällnad i valförfarandet och i den adminislralion som krävs i samband med valen. Elektorsförsamlingen är nu i praktiskt taget samtliga valkretsar mycket slor. Detta leder inle endast till att ledamotsvalel blir omständligt och tidsödande. Proceduren blir dessutom förhållandevis dyrbar. Ålgärder bör därför vidias för att minska antalet elektorer.

En viss minskning av elektorsförsamlingen kan uppnås indirekt genom en tekniskt betingad ändring i 6 § lagen om kyrkomötet. När del gäller mandatfördelningen inom valkretsarna sker beräkningen med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Vid val av elektorer i valdistrikten ulgörs beräkningsunderlaget däremot av det totala antalet kyrkomedlemmar oavsett om de är röstberättigade eller inle. Enligt min uppfattning är del nalurligl alt underlaget även i det senare fallet baseras på antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. En jämförelse med vad som gäller vid andra val visar ocksä att del som regel är enbari anlalel röslberätligade invånare, medlemmar etc. som ulgör bas för beräkningen. Del kan här lilläggas alt ocksä valen till samfälligheternas fullmäktige och församlingsde-

Prop. 1984/85:169 22

legerade ävensom kyrkofullmäktigvalen grundas på antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Jag föreslår därför alt 6 § lagen om kyrkomötet ändras så att antalet elektorer fördelas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i valdistriktet.

Den nu föreslagna ändringen leder, som jag redan har nämnt, till en viss minskning i fråga om elektorsförsamlingens storlek. Av den genom arbetsgruppens försorg utförda undersökningen framgår dock att ingen avgörande förändring av proporlionalitelen skulle inträffa. Slutsatsen blir att en förändring av endast den innebörden all anlalel kyrkomedlemmar byts ul mol antalet röstberättigade kyrkomedlemmar inte är en tillräcklig åtgärd. Den bör alltså kombineras med ytterligare ändringar i beräkningsunderlaget.

Arbetsgruppen har föreslagit atl antalet elektorer i varje storleksklass minskas med en elektor. Under remissförfarandet har det riktats krilik mot att valdistrikten i det lägsta intervallet då kommer all få endast en elektor. Jag har förslåelse för denna kritik. Som har påvisats i arbetsgruppens undersökning blir emellertid de mindre distrikten även i fortsättningen överrepresenterade i betydande grad.

För egen del ansluter jag mig därför, i likhel med de flesta remissinstanserna, till förslagel och förordar således att valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utser en elektor. Valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar bör utse två elektorer. Därutöver bör en elektor utses för varje påbörjat 4 OOO-tal röstberättigade kyrkomedlemmar.

Effekterna av förslagel kan i korthet beskrivas så all elektorsförsamlingen minskar med lolall drygl 1 700 eleklorer. Delta bör bidra till alt valförfarandet kan effektiviseras och bli någol mindre tidsödande. Den minskade elektorsförsamlingen medför också all valel blir mindre kostnadskrävande för valdistrikten, vilka står för elektorernas koslnader i samband med valel. Förslagel innebär vidare all del inträder en viss förbäliring i represenlativi-tetshänseende. De små församlingarna kommer dock fortfarande alt vara överrepresenterade.

2.7 Vissa valtekniska frågor

Mitt förslag: Val av ledamöter och ersättare kan under vissa förutsällningar ske i samma valomgång. Det införs en möjlighet att tillämpa acklamationsförfarande, Uidrag av protokoll över valförrättningen godkänns som bevis för den som valls till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare för ledamoi.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt förslag. Arbetsgruppen har dock dessutom föreslagil vissa ändringar av leknisk nalur i beslämmelserna om valsedels ogiltighel (se promemorian s. 85-89 och 93-97).

Prop. 1984/85:169 23

Remissinstanserna: Remissinslanserna har i stort sett lämnat förslaget ulan erinran. En del instanser har dock synpunkter pä vissa valtekniska konsekvenser i anledning av införandel av möjlighelen till acklamalionsförfarande (se bil. 3 s, 32-40).

Skälen för mitt förslag: I 16 § lagen om kyrkomötet finns bestämmelser om proceduren för val av kyrkomötets ledamöter och deras ersättare. Valel skall vara proportionellt om sådant val begärs av ett visst antal väljande. Därvid skall bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. lillämpas. Om valet inte sker proportionellt skall en i lagen närmare beskriven majoritetsvalsmetod tillämpas. Flera omröstningar kan då behövas innan samtliga ledamöter och ersättare har utsetts.

De nu angivna valmetoderna tillämpades även före kyrkomötesreformen. Tidigare synes inte valproceduren ha vållat några större problem eflersom antalet elektorer och ledamöter var tämligen begränsat i varje valkrets. Antalet personer som efler kyrkomötesreformen berörs av valel har emellerlid ökal avsevärl. Oavsett vilken av valmetoderna som tillämpas, finns därmed en risk för att valförfarandet blir både omständligt och tidsödande. Framför allt röslsammanräkningen synes i detla hänseende ha förorsakat en del bekymmer vid det senasle valet. Därvid utgjorde inte endast del slora anlalet avgivna röster etl problem. Åven förekomsten av flera olika typer av listor, många strykningar av namn etc. kunde i hög grad försvåra förfarandet.

Av bl.a. svaren på arbetsgruppens enkät framgår alt del efler valel till 1983 års kyrkomöte var en ganska utbredd uppfattning att 16 § är svår all lillämpa i praktiken. Mol bakgrund av all frågan om direkla val kommer alt Ulredas i annan ordning finner jag dock. i likhet med arbelsgruppen, inle skäl au nu överväga lillskapandel av någon hell ny valmelod. Däremol kan nalurliglvis vissa förenklingar genomföras inom ramen för den nuvarande metoden.

Arbetsgruppen har föreslagit atl val av ledamöler och ersältare under vissa förulsällningar skall kunna ske i en och samma valomgång. En sådan ordning har den fördelen att elektorerna inle behöver övervara den ofla tidsödande sammanräkningen efter ledamotsvalel för alt försl därefier avlämna sina röster i valet av ersättare. Sammanräkningen kan då ske efler själva valförrättningen lill undvikande av den tidspress som annars kan uppstå.

Om den proportionella valmetoden tillämpas, följer av lagen om proportionellt valsätt att röstningen måste ske i två omgångar. Vad däremot gäller majoritetsvalsmetoden torde del inte i och för sig föreligga några hinder mol all val av ledamöler och ersältare sker samtidigt. Erfarenheterna från tidigare val visar också att det på en del håll förekom atl elektorerna enades om valsedlarnas innehåll och att detta gav sig uttryck i att såväl ledamöternas som ersättarnas namn angavs på en och samma valsedel. I sådana situationer kan valförfarandet göras tämligen enkelt och två valomgångar, en för

Prop. 1984/85:169 24

ledamöter och en för ersäuare, framsiår som en onödigt tungrodd ordning. Enligt min mening bör därför lagiexten ändras i enlighet med arbetsgruppens förslag så atl det lämnas möjlighet all genomföra omröstningen i en och samma omgång om det bedöms vara lämpligt.

Vid del senasle valel inlräffade del all elektorerna på en del håll kunde enas om en enda gemensam lista. I sådana fall ler sig ell genomförande av en fullständig valomgång som helt onödig. Arbelsgruppen har föreslagit att det, efler förebild av bl.a. 7 kap. 3 § riksdagsordningen (1979:934), införs en kompletterande beslämmelse om ell förenklal förfarande i de fall då en samlingslista föreligger. Om del vid valel läggs fram en sådan av elektorerna gemensaml framtagen lista, som upptar namn på sä många personer som valet avser, skulle valel därmed kunna ske med acklamation. Jag ansluter mig till denna uppfallning och förordar således en kompletterande bestämmelse i lagen på denna punkt.

Arbetsgruppen har föreslagil all val med slutna sedlar skall förrättas, om det begärs av minsl så många eleklorer som moisvarar del tal som erhålls om samtliga röstberättigade elektorers antal delas med antalet av de personer som valet avser, ökal med ett. Jag menar, i likhet med några av remissinstanserna, att samtliga röstande bör vara ense om alt acklamationsförfarande skall tillämpas. Om så inie är fallet skall således val med slulna sedlar förrättas enligt majoritelsvalsmetoden eller enligt lagen om proportionellt valsätt.

Enligt 20 § lagen om kyrkomötet skall domkapitlet genast utfärda bevis för den som blivit vald till ledamoi av kyrkomölel eller lill ersällare för ledamot. I beviset skall lämnas uppgift om den valdes namn saml för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Denna ordning, som innebär atl varje bevis måsle utfärdas i tre exemplar, är onödigt byråkratisk. Jag ansluter mig därför till arbeisgruppens förslag all efter förebild av bestämmelsen i 13 kap. 1 § andra slycket vallagen ändra 20 § lagen om kyrkomölel så att det framgår all uidrag av protokoll över valförrättningen skall kunna godkännas som bevis. Jag vill i likhet med arbetsgruppen understryka atl det därvid givetvis är en förulsättning atl protokollen blir utformade på sådant sätt att kraven på bevisens innehåll i fråga om namn, tid och valkrets beaktas.

Arbetsgruppen har vidare föreslagit vissa justeringar av mera leknisk natur av reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt min mening kan det ifrågasättas om det finns något egentligt behov av alt nu företa dessa ändringar. Såvitt jag förstår har ogiltighetsbeslämmelsen i sin nuvarande utformning inte föranlett några olägenheler i den prakliska tillämpningen. Jag menar därför atl frågan kan anstå och eventuellt tas upp på nytt t. ex. i samband med den framlida utvärderingen av kyrkomötesreformen som jag tidigare har nämnt.

Prop. 1984/85:169 25

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anförl har inom civildepartementel upprällats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

2. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Förslagen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 4.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

/ i'

I paragrafen anges att riket är indelat i valkretsar för val till kyrkomötet och att varje stift utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar, den sydvästra som består av Malmöhus län och den nordöstra som består av Kristianstads län och Blekinge län.

Till paragrafen görs nu ett tillägg av den innebörden atl också Härnösands och Luleå stift delas i vartdera två valkrelsar. Gränserna för den nya indelningen följer gränserna för de i stiften ingående länen. Detta medför all Härnösands stifts två valkrelsar, den västra och den öslra, omfaliar Jämtlands län resp. Västernorrlands län. De två valkretsarna i Luleå stift, den södra och den norra, omfaltar Västerbottens län resp. Norrbottens län.

Som har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) föranleds uppdelningen av atl de berörda stiften är ytmässigl myckel omfattande. Genom att stiften delas i två valkretsar kan valförrättningar hållas på två orler inom stiftet. Det får ankomma på domkapitlen att bedöma vilka orter som är lämpligasl. En utgångspunkt bör dock vara atl elektorernas resvägar, åtminstone i de flesta fall, förkortas och att valdistriktens koslnader för bl. a. eleklorernas resor därmed kan minska.

6§

Försia slycket

Av della slycke framgår att varje valkrets är indelad i valdistrikt för val av eleklorer. Varje paslorat utgör etl distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

Till följd av en ändring i 9 § såvitt angår formerna för val av elektorer i sådana valdistrikt som ingår i samfälligheler har gjorts etl tillägg i lagtexten. Av delta framgår att valet i vissa fall kan ske gemensamt för flera valdistrikt.

Prop. 1984/85:169 26

Andra slycket

I detta stycke anges hur många elektorer som skall utses inom varje valdistrikt. Enligt den hittillsvarande ordningen har i valdislrikl med högst 2 000 kyrkomedlemmar ulselts ivå elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar tre eleklorer. För varje påbörjal 4 OOO-tal kyrkomedlemmar ulöver 4 000 har ulseils yllerligare en eleklor.

Ändringen innebär att antalet elektorer beräknas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt i slället för i det lotala antalet kyrkomedlemmar. Vidare minskar antalet eleklorer med en elektor i varje valdistrikt. Ändringen medför således att i valdislrikl med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar ulses en eleklor och i dislrikl med mer än 2 000 men högsl 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar två eleklorer. Därutöver utses en elektor för varje påbörjat 4 OOO-tal röslberätligade kyrkomedlemmar. 1 fråga om de närmare övervägandena bakom ändringarna hänvisas till den allmänna moliveringen (avsnitt 2.6).

I andra styckel görs även elt lillägg av den innebörden all antalet röslberätligade kyrkomedlemmar vid val av eleklorer skall beräknas med ledning av den senasl upprätlade rösllängden.

7§

Enligt denna paragraf skall elekiorerna och deras ersättare väljas, om valdistriktet består av en enda församling, av församlingens kyrkofullmäktige. Om fullmäktige inte finns skall valet i stället förrättas av kyrkorådet. 1 laglexlen har särskili angelts att valel skall förrättas av de nyvalda fullmäktige.

När det gäller kyrkorådet har hittills inte funnits någon bestämmelse som ger kyrkorådet behörighet att välja eleklorer före mandatperiodens början. Del nyvalda kyrkorådel har därmed inte varil behörigt att förrätta elektorsval eftersom detta enligt den hittillsvarande ordningen skall äga rum före det årsskifte då kyrkorådet tillträder. Genom att slutdatum för elektorsvalet nu föreslås bli framflyttat till den sisla februari, (12 §). bortfaller i viss mån problemet. Man kan ju då avvakta med elektorsvalet tills efter årsskiftet, då del nyvalda kyrkorådel lilllräder. Del bör dock inle föreligga några formella hinder för del nyvalda kyrkorådet atl även dessförinnan utse eleklorer. I paragrafen görs därför det tillägget all eleklorsvalel skall förrättas av det nyvalda kyrkorådel. Denna ändring föranleder en ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheler såvitt angår de nyvalda kyrkorådens behörighet atl även före mandatperiodens början förrätta vissa val (avsnitt 4.2).

Prop. 1984/85:169 27

8§

I sin nuvarande lydelse innehåller denna paragraf regler för val av delegerade i s. k, flerförsamlingspastorat. Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar, väljs elektorerna och deras ersältare av särskilda delegerade. Dessa utses för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, I paragrafen finns också regler för hur antalet delegerade för varje församling skall besiämmas.

Åndringen innebär att de särskilda delegerade för elektorsval i flerförsamlingspastoraten avskaffas. Skälen för detta har utvecklats närmare i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5), I slället skall, i de fall då ell valdistrikt består av två eller flera församlingar, eleklorsvalel förrättas av pastoratssam-fällighetens beslutande organ. Detta innebär att då församlingarna i ett pastoral utgör en kyrklig samfällighei som har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan förfallning ankommer på pasloralet (obligatorisk pastoratssamfällighet), skall samfällighetens församlingsdelegerade utgöra valkorporation. Om en sådan samfällighei har hand om församlingarnas alla ekonomiska angelägenheter (total kyrklig samfällighei) skall däremot samfällighetens kyrkofullmäktige förrätta valet. Bestämmelser om samfälligheterna och deras organ finns i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Den föreslagna ändringen innebär i praktiken att val av elektorer i flerförsamlingspastoraten kommer au hållas på pasloralsnivå. De enskilda församlingarna kommer emellertid all kunna påverka valet genom sin representation i pastoratssamfällighetens församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige.

Såviit gäller flerförsamlingspastoraten är således huvudregeln att pasto-ratssamfälligheternas organ, församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige, väljer eleklorer och deras ersältare. Del kan emellerlid förekomma atl etl pastoral saknar sådana organ lill följd av alt församlingarna i pasloralet bildaren total kyrklig samfällighei tillsammans med församlingarna i elt eller flera andra pastoral. I denna situalion skall de kyrkoråd som finns i de i pasloraiel ingående församlingarna gemensaml utse elektorer. Bestämmelsens utformning är föranledd av det förhållandet att vissa församlingar som ingår i en total samfällighei kan sakna ell egel kyrkoråd och inte heller vara företrädda i elt s.k. gemensaml kyrkoråd för flera församlingar.

I de fall då kyrkoråden gemensamt utser elektorer, skall valel ske inför ordföranden i kyrkorådel i den av församlingarna som har del slörsla anlalel röstberättigade kyrkomedlemmar. Att valet i stället under vissa förutsättningar kan förrättas av den totala samfällighetens fullmäktige framgår av 9 §, Den nu föreslagna ändringen medför all själle punklen i övergångsbestämmelserna lill lagen om kyrkomölel kan upphävas. Där finns f. n. regler om valkorporation m. m. såvitt avser församlingar som ingår i en kyrklig samfällighei som har bildals enligi lagen (1930:259) om församlingsslyrelse. I

Prop. 1984/85:169 28

sådana fall har det som sägs i 7-9 §§ lagen om kyrkomölel om församling i slällei gällt samfälligheten under vissa förulsällningar. De samfälligheter som avses i övergångsbestämmelsen kommer i fortsättningen att omfattas av den nya regeln i själva lagtexten,

I 8 § har slulligen, i konsekvens med vad som gäller enligt 7 §, tagits in en beslämmelse om alt elektorsvalen i flerförsamlingspasioralen skall förrällas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

9§

Denna paragraf har hittills reglerat på vilket sätl elektorsval skall ske genom delegerade. Som en följd av alt dessa delegerade nu avskaffas genom ändringen i 8 §, blir paragrafen i sin nuvarande lydelse ulan beiydelse. Paragrafen upphävs emellerlid inle utan får i stället elt ändrat innehåll.

I fråga om val av eleklorer och deras ersättare i valdistrikt som består av två eller flera församlingar skall enligt huvudregeln i 8 § valkorporalionen ulgöras av församlingsdelegerade eller kyrköfullmäklige i pasioralssamfäl-ligheten. Om sådana organ inte finns, skall valet i stället förrättas gemensamt av kyrkoråden i de församlingar som ingår i pastoratet. När del gäller den silualionen att församlingarna i två eller flera pastoral ingår i en tolal kyrklig samfällighei finns dock enligt den nya lydelsen av 9 § en möjlighet att låta den toiala samfällighetens fullmäklige välja elektorer. I några fall kan detla vara en från praktiska utgångspunkter mera lämplig ordning.

En förutsättning för att kunna lillämpa del nu beskrivna förfaringssältet är alt regeringen beslutar därom. Etl sådant beslut blir inle generelll ulan avser endast ett valtillfälle. Det är naturiigl alt framsiällningen görs av samfällighetens fullmäktige. Minst hälften av församlingarna i de i samfälligheten ingående pasloraien måste dock vara ense om all valet skall förrättas av della organ för atl en framställan skall kunna bifallas.

Även om samfällighetens fullmäktige förrättar elektorsval, kvarstår varje pastorat som ett valdistrikt. Anlalel eleklorer skall således beräknas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje i samfälligheten ingående pastorat. Att detta tår visa konsekvenser i traga om eleklorernas valbarhet framgår av 10 §.

10 och 11 §§

Dessa paragrafer innehåller nu bestämmelser om de krav som måste vara uppfyllda för atl en person skall vara valbar till eleklor eller delegerad och om formerna för valen av eleklorer och delegerade. Som en följd av att delegerade inte längre skall väljas, görs vissa justeringar i dessa paragrafer.

Såviit gäller valbarhetsregeln i 10 § görs dessulom ett tillägg i fråga om elektors valbarhet i visst hänseende. Huvudregeln är all endasl den som är

Prop. 1984/85:169 29

medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdistriktet är valbar till elektor eller ersättare för eleklor. Tillägget innebär en viss förändring i kravet på hemvisi i de fall då elektorsval förrättas av fullmäktige i sådana lotala samfälligheter i vilka ingår flera pastorat. Som tidigare nämnls utgör pastoratet också i dessa fall valdistrikt och anlalet elektorer bestäms med utgångspunkt i antalet röslberätligade kyrkomedlemmar i vart och ett av dislriklen. Någol krav på alt elektorerna skall vara kyrkobokförda inom resp. valdistrikt behöver emellertid inte upprätthållas. I delta speciella fall är det tillräckligt att elektorerna och deras ersättare är kyrkobokförda i någon av de församlingar som ingår i samfälligheten, dvs. oberoende av inom vilket pastoral som församlingen är belägen,

12 §

Första slycket

I delta stycke anges när delegerade och elektorer senast skall ha utsetts. Enligt den nuvarande lydelsen skall delegerade ulses senasl den 10 december och eleklorer före uigången av december det år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Eftersom val av delegerade inte längre skall förekomma, behövs givetvis inte heller någon regel om när dessa val senasl skall vara avsluiade. I della hänseende görs därför en ändring i laglexlen.

Med hänsyn till all lidpunkten för kyrkomölels sammanlräden flyllas från våren till hösten på sätl som anges i 26 § har den senaste tidpunkten för eleklorsvalel flyttats fram. I fortsättningen skall della val äga rum före utgången av februari månad året näst efter del år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Andra slycket

Delta stycke innehåller vissa bestämmelser om hur man skall förfara med protokoll över val av delegerade och elektorer. Åndringen i styckel är betingad av att delegeradeval inle längre skall förekomma,

14 §

I denna paragraf anges bl. a. att val av kyrkomötets ledamöler och deras ersättare skall förrättas före januari månads ulgång året näst efler det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Till följd av att tidpunkten för kyrkomötets sammanträden flyttas fram på sätt som anges i 26 §, kan även kyrkomötesvalet senareläggas. I paragrafen föreskrivs nu i slället att valel skall hållas före april månads utgång årel näst efler det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägl rum. De överväganden som lett fram till atl denna tidpunkt har valls, redovisas närmare i den allmänna moliveringen (avsnitt 2.3).

Prop. 1984/85:169 30

15 §

1 paragrafen finns vissa ordningsregler såvitt gäller valen av kyrkomölels ledamöler och deras ersättare. Bl, a. föreskrivs all omröslningen skall ske med slulna sedlar. I 16 § skrivs nu in en möjlighel all under särskilda förulsällningar förrätta valet genom acklamation. I sådana fall kan kravel på atl omröslningen skall ske med slutna sedlar inte upprätthållas. Paragrafen kompletteras därför med en undantagsregel för denna situation.

Av paragrafens första slycke framgår all valet av kyrkomötets ledamöler och deras ersättare skall vara proportionellt, om elt visst minsta antal väljande begär della, I sådani fall skall beslämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommunfullmäkUge m. m. lillämpas. I andra slycket finns beslämmelser om hur valel skall gå lill för del fall majorileisvalsmetoden tillämpas. Båda slyckena kvarslår oförändrade.

Av paragrafens tredje stycke framgår f. n. alt det som har föreskrivits i de två första styckena gäller även vid val av ersällare. Av det tredje styckel framgår också att det vid valet skall bestämmas i vilken ordning som ersättarna skall inkallas till tjänstgöring, Della gäller dock endasl när ersättarna inle har valls med lillämpning av den proporlionella valmetoden.

Del tredje slyckel får nu en ny lydelse. Enligi denna kan valel under vissa förulsällningar förrättas med acklamation. Skälen för all införa en sådan regel har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7). Ett villkor för att den nya regeln skall kunna tillämpas är atl del vid valel läggs fram en enda lisia, som upptar namn på så många ledamöter som valel avser, och att samtliga elektorer är ense om all ell acklamalionsförfarande skall tillämpas.

Den försia meningen i det nuvarande Iredje slyckel är efter en redaktionell justering nedflyttad och inleder etl nytl fjärde stycke. Innebörden är densamma som lidigare, dock med del lilläggel all del som föreskrivs i iredje stycket om acklamationsförfarande är tillämpligl även vid val av ersällare. I del fjärde slyckel inskrivs också en regel om all valel av ledamöler och ersättare får ske i en och samma valomgång, dock endasl om majoritetsvals-metoden eller reglerna om acklamationsförfarande tillämpas.

Den resterande delen av det nuvarande tredje stycket som berör tjänstgöringsordningen för ersättarna ulgör i fortsältningen elt nytt femle slycke.

20 §

1 denna paragraf finns beslämmelser om alt domkapillel är skyldigl all genasl utfärda bevis för dem som har blivit valda lill ledamöler och ersältare. Till paragrafen läggs elt andra slycke av den innebörden att utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Som har framgått av den

Prop. 1984/85:169 31

allmänna motiveringen (avsnitt 2.7) är denna regel hämtad från 13 kap, 1 § andrastycket vallagen (1972:620). Syftet med ändringen är att tillhandahålla en möjlighet alt använda enklare rutiner vid hanteringen av bevisen än den ordning som beskrivs i paragrafens första stycke. Domkapitlen kan således allt efler omständigheterna avgöra vilka rutiner som är lämpligast. Samma krav pä bevisens innehåll gäller självfallel oavsell vilken ordning som lillämpas.

22 §

I paragrafen, som nu reglerar hur val av elektorer och delegerade överklagas, görs en teknisk ändring till följd av atl val av delegerade inte längre skall förekomma (jfr 8 §).

26 §

I första styckel anges f. n. alt kyrkomölel skall sammanträda en gång varje år med början den försia lisdagen i mars. I den allmänna moliveringen (avsnill 2.2) har redovisats de skäl som föranleder en ändring av sammanirä-destidpunkien. Ändringen innebär all kyrkomölel i fortsättningen skall sammanträda med början den tredje tisdagen i augusti.

Denna ändring innebär att det nuvarande kyrkomötets valperiod förlängs -i enlighel med vad som anges i 4 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan-till dess nästkommande kyrkomöte har sitt första sammanträde i augusti 1986,

Ikraftträdande

Lagändringen föreslås träda i krafl den 1 oktober 1985, Om den iräder i krafl vid denna lidpunkl, krävs det inle några särskilda övergångsbesiäm-melser.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

5 kap. 15 §

I paragrafens iredje slycke finns en bestämmelse om all del nyvalda kyrkorådet har behörighet all - del år då val i hela rikel av kyrköfullmäklige har ägt rum - utse vissa befattningshavare även före det årsskifte då mandatperioden inleds. Till följd av den ändring som har gjorls i 7 § lagen om kyrkomölel kompletteras detla slycke nu på så sätt att del nyvalda kyrkorådels behörighet utvidgas till att avse även ulseende av eleklorer vid val lill kyrkomötet.

Prop. 1984/85:169 34

Kyrkolagsutskottets betänkande

1985:15

om vissa ändringar i reglerna om val till kyrkomötet m. m. (RegSkr 1985:2 jämte motioner och CsSkr 1985:1)

Regeringens skrivelse m. m.

I regeringens skrivelse lill kyrkomötet 1985:2 har regeringen (civildepariemeniet) överlämnat till kyrkomötet för yttrande förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

2. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Rörande det huvudsakliga innehållel i regeringens skrivelse hänvisar utskottet lill framsiällningen i del följande under rubriken Utskottet på s.8.

I samband med regeringens skrivelse behandlar utskottet de med anledning av skrivelsen väckta motionerna 1985:22 av Bengl Guslaf Aurelius. 1985:36 av Sten Svensson och Knut Kullenberg, 1985:93 av Karl-Erik Johansson och Nils Selmer, 1985:111 avBengt Kindbom m.fi, 1985:121 av Ingvar Slaxäng och William FägerhaU, 1985:125 av Gunnar Blomgren och Rolf EknefeU och 1985:141 av Gunnar Andersson.

Motionsyrkandena redovisas på s 7.

I samband med regeringens skrivelse behandlar utskoltel också centralstyrelsens skrivelse lill kyrkomötet 1985:1 angående ändrade regler för minsta antalet kyrkomötesombud från varje stift. Centralstyrelsens förslag redovisas på s 8

Läronämnden har yttrat sig över regeringens skrivelse saml moiionerna 1985:22,1985:93 och 1985:111. Ynrandena fogas till betänkandet som bilaga 1 och 2.

De för yttrande överlämnade lagförslagen har följande lydelse.

KL 1985:15

Nuvarande lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift ulgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkrelsar med följande indelning.

Lunds stifts sydvästra valkrets bestående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets beslående av Kristianstads län och Blekinge län.

1§

Föreslagen lydelse

För val till kyrkomötet ar riket indelat i valkrelsar. Varje stift utgör en valkrets. Van och ell av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkrelsar.

Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Mamöhus län och dess nordöstra valkrets Kristianstads län och Blekinge lån.

Härnösands slifls väslra valkrets omfattar Jämllands län och dess öslra valkrets Väslernorrlands län.

Luleå slifls södra valkrets omfauar Väsierboiiens län och dess norra valkrets Norrbollens län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastoral ulgör ett distrikt, Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses Ivå elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses Ire eleklorer. För varje påbörjal 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

6§

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör elt distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig. Av 9 § framgår all del i vissa jall kan hållas gemensaml val jör flera dislrikl.

I valdistrikt med högst 2 000 rösi-beräiiigade kyrkomedlemmar utses en elektor och i dislrikl med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses ivå eleklorer. For varje påbörjal 4 000-lal röstberättigade kyrkomedlemmar ulöver 4 000 utses yllerligare en elektor. Anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl upprättade rösllängden.

8§

Om ett valdislrikl består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje jörsamling ulses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valel förrällas av de nyvalda fullmäktige.

Aniiilci dclcgfradi' iHg{)r for jonumlwg

meii lutl Soo kyrkomedlemmar 5

ntednifrun 00tnenlingsf I OOt)k\rkomfJleinitiar 7

nwdinenm I UItO men liofn 2 OOOkvrkomcätetnmnr 9

med inci an 2 DDO men hogsl 3 500 k vrkomedlemmar 11

medrrurun 3 .'iOOmenhoi 5 500kyrkonudlemmur 13

med met Ull 5 500 men hogsl 8 000 kyrkomedlemmar 15

mednu-run 8 000men hogsl 11 iHKikyrkomedlemmar 17

mednurun II 000men hogsl 14 500k\rkimiedlemmar 19

med mvr un 14 500 21

Om ett pastoral består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pasloraiel.

Om församlingsdelegerade eller kyrköfullmäklige inle finns i pastoratet skall valel i slällei förrällas gemensaml av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valel skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har del slörsla anialei röslberälligade kyrkomedlemmar.

Valel skall förrällas av de nyvalda jörsamlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Prop. 1984/85:169 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 tj
Valbar till elektor eller ersättare Valbar till eleklor eller ersättare

för eleklor och till delegerad är den för eleklor är den som är medlem av
som är medlem av svenska kyrkan svenska kyrkan och som är myndig
och som är myndig saml är kyrko- samt är kyrkobokförd inom valdi-
bokförd inom valdistriktet, slriktet eller, i fall som avses i 9§,

inom en församling som ingår i samfälligheten.

11§
Val av elektorer och deras ersälla- Val av elektorer och deras ersätta
re saml u\' delegerade skall ske på re skall ske på samma säll som val av
samma sätt som val av ledamöter i ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare
kyrkoråd. Om ersättare inle väljs inte väljs proportionellt, skall vid
proportionellt, skall vid valel be- valet bestämmas den ordning i vil-
stämmas den ordning i vilken de ken de skall inkallas till tjänsigöring,
skall inkallas till tjänstgöring,

12§
Delegerade skall utses senasl den Elekiorerna och deras ersällare

10 december och eleklorer före ul- skall utses före februari månads ui
gången av december det år då val i gång årel näsl efter det är då val ihela
hela riket av kyrkofullmäktige har riket av kyrkofullmäktige har ägt
ägt rum. rum.

Prolokoll över val av delegerade Prolokoll över val av elektorer

skall skyndsam! sändas liU den som skall skyndsamt sändas till domka-enligi 9§ skall jörrälla val av eleklo- pitlet, rer. Prolokoll över val av eleklorer skall skyndsamt sändas lill domkapillel.

14 §

För val av ledamöter av kyrkomö- För val av ledamöter av kyrkomö
tet och ersättare för dem skall dom- tet och ersättare för dem skall dom
kapitlet kalla elekiorerna inom varje kapitlel kalla elekiorerna inom varje
valkrets till ett sammanträde inför en valkrets till ett sammanlräde inför en
av domkapillel förordnad valförräl- av domkapiilet förordnad valförrät
tare. Sammanträdet skall hållas före tare. Sammanträdet skall hållas före
januari månads utgång året näsl ef- aprU månads utgång årel näst efter
ter det är då val i hela riket av det år då val i hela rikel av kyrkofull-
kyrkofullmäktige har ägt rum. mäktige har ägl rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare Val av ledamöter och ersättare

skall ske inför öppna dörrar. Om- skall ske inför öppna dörrar. Om
röstning skall ske med slutna sedlar. röstning skall ske med slutna sedlar.
Valsedlarna skall vara lika lill slor- om inie annal följer av 16 § Iredje
lek, material och färg, styckel. Valsedlarna skall vara lika

till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Prop. 1984/85:169 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16§

Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det begärs av minsl så många väljande som moisvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmasl högre hela tal. Vid sådani proportionellt val tillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om valel inte sker proportionellt skall elekiorerna var för sig till ledamöler föreslå så många personer som skall väljas. Vid försia omröslningen är den vald som har fält mer än hälften av de avgivna rösterna. Om etl tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall yllerligare en omröstning ske. Valförrätlaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald vid forsla omröslningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsla röstetalet näsl efler dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så mänga namn som det återstår ledamöler atl välja. Den nya omröstning som skall föreläs får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika rösletal sker avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i försia och Om del vid valel läggs fram en

andra slyckena gäller även vid val av      enda Usla, som upplär namn på så
ersällare. Om ersällare inte våljs pro-     många ledamöler som valel avser, får
poriionellt skall vid valel även be-      valel förrällas med acklamalion om
Slammas den ordning i vUken deskall      elekiorerna är ense om del.
inkallas lill tjänsigöring.                   Vad som nu hur föreskriviis gäller

även vid val av ersällare. Om valel sker på del säll som anges i andra eller iredje stycket, får valel av ledamöler och ersällare ske i en sammanhang. Om ersällare inle väljs proportionellt skall vid valet även besiämmas den ordning i vilken de skall inkallas lill tjänstgöring.

20 § För den som har blivit vald lill ledamoi av kyrkomölel eller lill ersällare skall domkapillel genasl utfärda ell bevis om detla. I beviset anges den valdes namn saml för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Utdrag ur proiokollei frän valför-rällningen gäller som bevis.

22 §
Beslut, varigenom eleklorer och Beslut, varigenom eleklorer och

deras ersältare har ulselts, fär över- deras ersältare har utsetts, får överklagas endast i samband med talan klagas endasl i samband med lalan mot del beslut varigenom valet till mot det beslut varigenom valet lill kyrkomölel har fastslällls. Deisam- kyrkomölel har faslställts. ma gäller beslui varigenom delegerade har ulsells.

Prop. 1984/85:169 40

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 15 §

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i församlingen enligt 2 kap. 3§ första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknal från och med den 1 januari årel efler det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Del år då val i hela rikel av Det år då val i hela riket av

kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrkofullmäktige har ägt rum skall
del nyvalda kyrkorådel före decem- det nyvalda kyrkorådet före decem
ber månads utgång utse befattnings- ber månads utgång utse befattnings
havare som avses i första och andra havare som avses i första och andra
styckena. styckena. Del nyvalda kyrkorådel får

även före december månads ulgång ulse eleklorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomölel.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 41

Motionerna

I motion 1985:22 av Bengl Guslaf Aurelius hemställs alt kyrkomölel beslular som sin mening ge regeringen lill känna atl samfälligheters församlingskyrkoråd bör ha valrätt till kyrkomötet för att del personliga engagemanget i ell så vikligt ärende måtte befrämjas hos så många som möjligt.

I motion 1985:36 av Sten Svensson och Knut Kullenberg hemställs att kyrkomötet beslular hos regeringen anhålla all den tar initiativet till ändring i lagen om kyrkomötet, så all del blir möjligt all inkalla kyrkomötet lill exlra sammanträden enligt motionens syften.

I motion 1985:93 av Karl-Erik Johansson och Nils Selmer hemställs

1. att kyrkomötet i sitt yitrande till regeringen förklarar sig inte kunna lillsiyrka del i regeringens skrivelse 1985:2 upplagna förslagel lill ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomölel vad avser avskaffande av nuvarande ordning med i vissa fall särskilda delegerade för val av eleklorer och en minskning av anlalel eleklorer per dislrikl med en,

2. all kyrkomölel för sin del förordar en ändring av valförfarandel i huvudsaklig överensslämmelse med de i motionen berörda förslagen som framförts i remissvaren från resp. domkapillel i Visby och domkapillel i Luleå.

I motion 1985:111 av Bengt Kindbom m.fl. hemställs att kyrkomötet beslutar

1. att tillstyrka förslagel i regeringens skrivelse lill kyrkomötet (RegSkr 1985:2) i vad avser flyttning av tidpunkten för kyrkomötet från våren lill höslen; samt

2. att avvisa förslagel om ändrade regler för val till kyrkomötet som framlagts i regeringens skrivelse lill kyrkomötet (RegSkr 1985:2) med undanlag av vad som i motionen angeils om förenklingar i valsystemet.

I motion 1985:121 av Ingvar Slaxäng och William FägerhaU hemställs all kyrkomötet i silt yitrande över regeringens förslag om antalet elektorer vid val lill kyrkomötet anför som sin mening, atl nuvarande regler i fråga om beräkningen av anlalel elektorer bör prövas under ytterligare en valperiod.

I motion 1985:125 av Gunnar Blomgren och Rolf EknefeU hemställs all kyrkomötet i sitt yitrande över regeringens skrivelse nr 2 som sin mening ger regeringen till känna atl, med ändring av föreslagen lydelse av 6 § lagen om kyrkomötet, andra slyckel, varje valdislrikl med högst 4 000 röslberätligade kyrkomedlemmar bör få utse två elektorer för val av kyrkomötesombud.

I motion 1985:141 av Gunnar Andersson yrkas atl kyrkomötet beslular alt i sitt yitrande över regeringens skrivelse 1985:2 föreslå alt andra slycket i 6 § i lag om kyrkomötet skall ha följande lydelse:

I valdistrikt med högst 3 000 röslberälligade kyrkomedlemmar utses ivå eleklorer och i dislrikl med mer än 3 000 men högsl 6 000 röslberälligade kyrkomedlemmar utses tre eleklorer. För varje påbörjat 3 OOO-tal röstberät-

Prop. 1984/85:169 42

ligade kyrkomedlemmar ulöver 6 000 ulses yllerligare en eleklor. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl upprättade röstlängden.

Centralstyrelsens skrivelse

I sin skrivelse 1985:1 föreslår centralstyrelsen att kyrkomötet beslutar all i skrivelse lill regeringen hemställa atl 2 § tredje slycket lagen (1982:943) om kyrkomötet ändras lill följande lydelse: "Om någon valkreis, vid den fördelning som sker enligi andra stycket, tillförs färre mandal än tre, skall antalet mandat ändå bestämmas till tre. Härvid skall anlalel mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån."

Belräffande den närmare motiveringen hänvisar utskottet lill skrivelsen.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas de olika förslag lill ändringar belräffande val lill kyrkomölel m.m. som läggs fram i regeringens skrivelse 1985:2. Ändringarna gäller tidpunkten för kyrkomötets årliga sammanträden, tiden för kyrkomötesvalets genomförande, valkretsindelningen, avskaffande av särskilda delegerade för val av eleklorer, minskai anial eleklorer och vissa valtekniska frågor. I betänkandet behandlas också centralstyrelsens förslag om ändrade regler för minsla antalet kyrkomötesombud från varje stifl som läggs fram i centralstyrelsens skrivelse 1985:1. Slutligen behandlas också den i motion 1985:36 väckta frågan om urtima kyrkomöte.

Bakgrunden

Bestämmelserna om val till kyrkomötet fanns lidigare i kyrkomölesförordningen (1949:174). I samband med kyrkomötesreformen infördes genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet nya regler om val till kyrkomötet. I tekniskt hänseende innebär den nya ordningen inle några väsentliga skillnader mot vad som gällde tidigare. Reformen medförde dock en betydande ökning av antalet ledamöter av kyrkomötet liksom av anlalel delegerade och elektorer för val av dessa ledamöter.

De nya reglerna om val till kyrkomötet tillämpades försia gången vid val till det kyrkomöte som hade sitt försia sammanlräde i mars 1983. Erfarenheterna från detta val gav på många håll anledning till krilik mot valsystemet. Kritiken har riktat sig framför allt mot att förfarandet är onödigt omständligt och att tiden för atl genomföra valet är alltför knappt tilltagen. Det har också visat sig vara en utbredd uppfattning att valsystemels utformning leder lill att kyrkomötets representativitet inle kan anses helt tillfredsställande.

Prop. 1984/85:169 43

I juni 1983 tillsattes därför en arbetsgrupp inom civildepartementet med uppgifl all göra en översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En framställning lill regeringen från 1984 års kyrkomöte (LU 1984:5, kskr 3) om en ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden överlämnades till arbelsgruppen för all behandlas i samband med översynen av valreglerna.

Arbetsgruppen har redovisat resullalel av sitl arbele i promemorian (Ds C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet. Promemorian har remissbehandlals. Regeringens skrivelse grundar sig i huvudsak på promemorian och remissyltrandena däröver.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen föreslås en ändring av lidpunkien för kyrkomötets årliga sammanträden samt vissa ändringar av reglerna om val lill kyrkomötet i syfte alt förenkla valförfarandet och förbättra kyrkomötets representativitet.

I fråga om tidpunkten för kyrkomötets årliga sammanträden föreslås att kyrkomötet sammanträder med början den Iredje tisdagen i augusii i stället för den försia tisdagen i mars.

Enligt förslagel skall kyrkomölesvalel vara slutfört senasl den 30 april årel näsl efter det år då kyrkofullmäktigeval har hållils i hela rikel. Elekiorerna skall ha utsetts före februari månads utgång.

Härnösands och Luleå slifl föreslås bli delade i vartdera två valkrelsar. Enligt förslagel skall Härnösands stifts ena valkrets (västra valkretsen) omfatta Jämtlands län och den andra (östra valkretsen) Väslernorrlands län. Luleå slifls ena valkreis (södra valkretsen) föreslås omfatta Västerbottens län och den andra (norra valkretsen) Norrbottens län.

Särskilda delegerade för val av elektorer föreslås bli avskaffade. Enligt förslagel blir huvudregeln i stället att elektorerna väljs av pasloralens beslulande organ, församlingsdelegerade eller fullmäktige. För det fall ell pastorat saknar eget beslutande organ, föreslås att elekiorerna väljs gemensamt av kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna. Under vissa förutsättningar skall elekiorerna enligt förslaget kunna väljas av fullmäktige i en total kyrklig samfällighei.

I skrivelsen föreslås vidare alt antalet eleklorer beräknas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt i stället för det totala antalet kyrkomedlemmar. Antalet elektorer minskas dessutom med en elektor i varje valdistrikt.

Val av ledamöter och ersättare föreslås under vissa förutsällningar kunna ske i samma valomgång. Samiidigi föreslås all det införs en möjlighet atl lillämpa acklamalionsförfarande. Enligt förslagel godkänns utdrag avproto-koll över valförrättningen som bevis för den som har valts till ledamot av kyrkomötet eller ersällare för ledamoi.

De i skrivelsen upptagna förslagen föranleder ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet och i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Lagändringarna föreslås träda i krafl den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 44

Utskottets överväganden

Ändrade regler om val lill kyrkomölel

Regeringen föreslår all ålgärder nu vidias för alt förenkla valen till kyrkomötet och förbättra kyrkomötets representativitet. Bakgrunden lill förslagel sägs vara all det från många håll har förts fram krilik mot valsystemels ulformning. Kriliken tar framför alll sikle på alt reglerna är svåra all lillämpa i praktiken och att förfarandet är onödigi krångligt. En vanligl förekommande mening är också atl den lid under vilken valet skall hinna genomföras är alltför knappi lilllagen. En annan ulbredd uppfallning är att utformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de större församlingarna och all kyrkomötets representativitet därför inle kan anses hell tillfredsställande. Enligt vad som anförs har regelsystemet också visal sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformligheler.

På grundval av resultatet av dels en enkät som arbetsgruppen ufört i fråga om domkapitlens erfarenheter av valreglernas praktiska tillämpning vid del senaste kyrkomölesvalel, dels en undersökning i fråga om valresulialets representativitet, anförs i skrivelsen atl den kritik som har riktals mot valsystemet är berättigad. Enligt föredragande statsrådet kan de svårigheter som uppstod endasl i begränsad omfattning hänföras till del förhållandet atl valsystemet tillämpades för första gången. Snarare kan de påvisade problemen sägas vara inbyggda i själva syslemel som sådant. Föredragande statsrådet ansluler sig därför lill arbeisgruppens bedömning alt det finns elt starkt behov av att förenkla valförfarandet och vidta sådana åtgärder alt kyrkomötets representativitet förbättras.

Frågan om direkta val lill kyrkomötet kommer atl behandlas av den nyligen tillkallade folkstyrelsekommittén (JU 1984:05). Enligt den bedömning som görs i regeringens skrivelse måste man räkna med att del kommer atl ta tämligen lång tid innan frågan om de kyrkliga valen i elt vidare perspektiv får sin lösning. Enligt vad som anförs finns det därför goda skäl all i avvaktan därpå genomföra de förenklingar och förbättringar när det gäller kyrkomötesvalen i dess nuvarande utformning som bedöms som mest angelägna.

Utskottet kan för sin del ansluta sig lill uppfattningen atl det finns goda skäl atl i avvaktan på resultatet av folkstyrelsekommitténs arbele göra de förenklingar och förbättringar belräffande valen till kyrkomötet som framstår som mest angelägna. Enligt utskottets mening bör emellertid endast sådana förenklingar och förbättringar vidtas som inte rubbar grunderna för valsystemets uppbyggnad eller minskar möjligheterna till en allsidig representation i den valkorporation som har atl utse ledamöter av kyrkomölel. Det är med utgångspunkt från delta principiella ställningstagande som utskottet bedömer de av regeringen framlagda förslagen.

Prop. 1984/85:169 45

Avskaffande av särskilda delegerade för vul uv eleklorer

Enligt regeringens förslag skall de särskilda delegerade för val av elektorer avskaffas. Huvudregeln blir i slället all elekiorerna väljs av pasloralens beslulande organ, församlingsdelegerade eller fullmäklige. I del fall ell pastoral saknar egel beslulande organ, skall elektorerna väljas gemensamt av kyrkoråden i de i pasloralet ingående församlingarna.

Enligt föredragande statsrådet bör en förenkling av valförfarandet främsl inriktas på de fall då valen är särskilt omständliga, nämligen då valdistrikten består av två eller flera församlingar. Utskottet kan för sin del inte dela uppfattningen all valförfarandet med särskilda delegerade är så omständligt att det motiverar ell avskaffande av dem. Vad som med den nuvarande ordningen har upplevis som det stora problemet är den tidspress under vilken delegeradevalen skall ske. Med en ändrad sammanlrädestid för kyrkomölel och därmed en senareläggning av tiden för de olika valens avslutande bortfaller i alll väsenlligl de problem som den nuvarande ordningen har förl med sig.

Härutöver kan mot förslagel göras den invändningen, som redan en del remissinslanser har gjort i sina yttranden över arbetsgruppens förslag, nämligen atl pastoratens beslulande organ inle är sammansalta med lanke på all utgöra valkorporation i del nu akluella sammanhanget. Som framhålls i motion 1985:93 omfattar kyrkomötets kompetensområde den kyrkliga verksamhet vars bas alltid är församlingarna, Ulskotlei anser i likhel med vad som anförs i moiion 1985:111 all genom församlingarnas ansvar för och medverkan i valprocessen skapas grunden för atl kyrkomölel representerar hela Svenska kyrkan.

Sammanfattningsvis anser utskoltel således att det i avvaklan på resultatet av folkstyrelsekommitténs arbete belräffande direktval till kyrkomötet inte finns skäl all avskaffa särskilda delegerade för val av eleklorer samt att principiella skäl snarare talar mol regeringens förslag. Utskollel avslyrker därför regeringens förslag i denna del.

I motion 1985:93 anförs alt en förbättring av kyrkomötets represenlaliviiel kan uppnås genom främst den minskning av anlalet delegerade, som föreslås i domkapitlets i Visby remissvar, och genom att pasiorai med mindre än 2 000 kyrkomedlemmar förenas med annal pastoral lill ell valdislrikl. Den i motionen föreslagna ordningen synes, såvitt utskottet kan bedöma, i stor ulslräckning lillgodose önskemålen om en bällre representativitet. Konsekvenserna av förslagel kan emellerlid inle ulan närmare ulredning överblickas. Uiskoilel anser sig därför inle kunna lillsiyrka molionärernas förslag i denna del.

I regeringens skrivelse föreslås alt det i lagen om kyrkomötet uttryckligen anges att del skall vara del nyvalda kyrkorådel som skall förräita val av elektorer. Utskottet kan helt anslula sig lill förslaget i denna del på de i skrivelsen anförda skälen (s 13), Härutöver föreslår utskoltel av samma skäl

Prop. 1984/85:169 46

atl molsvarande ordning införs också belräffande valen av delegerade. Ulskollels förslag i denna del innebär all den nuvarande lydelsen av 8 § lagen om kyrkomölel måsle ändras liksom också regeringens förslag lill ändring i 5 kap, 15 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler.

Minskal anial eleklorer

Regeringen föreslär all anlalel eleklorer beräknas med utgångspunkt i anlalel röslberätligade kyrkomedlemmar i varje valdislrikl och inle längre i del totala anlalet kyrkomedlemmar. Enligt förslagel minskas dessulom anlalel elektorer med en eleklor i varje valdislrikl.

Som skäl för förslagen anförs i huvudsak atl de små församlingarna, enligt vad den förul nämnda undersökningen utvisar, är påtagligt överrepresenterade medan de medelstora och stora församlingarna blir missgynnade av syslemel saml alt en minskning av elektorsförsamlingen skulle innebära en betydande lättnad i valförfarandel och i den administration som krävs i samband med valen.

Utskottet vill för egen del anföra följande.

Av den verkställda undersökningen vars resullat redovisas i promemorian (DsC 1984:9) Översyn av reglerna om val lill kyrkomölel (s 38) framgår klarl all de allra minsla församlingarna är överrepresenterade när del gäller anlalet eleklorer i förhållande lill anlalel kyrkomedlemmar. Som föredragande statsrådet framhåller är de struklurella skillnaderna på del kyrkliga områdel så stora all del inle är möjligl all åsladkomma ell valsyslem som på en och samma gång är prakiiskl hanierbarl och leder lill ell representativt valutslag.

De förslag regeringen har lagt fram leder enligt utskottets bedömning inte till all proporlionalileten skulle förändras i någon avgörande utsträckning (jfr s 38 och 80 i DsC 1984:9). De framlagda förslagen när det gäller minskningen av anlalel elektorer kan därför inte moliveras med all de leder till en förbätlrad represenlaliviiel. Däremol leder förslagen lill en avsevärd minskning av anlalel eleklorer. Det säger sig självt atl valen förenklas och blir mindre koslsamma om man minskar antalet elektorer. Enligt uiskottels mening är del önskvärl att åstadkomma en sådan minskning. En minskning av anlalet elektorer bör emellertid inte ske på bekostnad av möjligheterna för skilda åsiktsriktningar i de mindre valdistrikten atl ingå i elektorsförsamlingen.

Som framhålls i motionerna 1985:93, 1985:121, 1985:125 och 1985:141 måsle de olika grupperingarna vid valen av ledamöler av kyrkomölel ha en reell möjlighet alt bli företrädda också i de många små pastoraten. En annan ordning kan enligt utskottets mening inte anses tillfredsställande från demokratisk synpunkl, Ulskoltet kan därför inte lillsiyrka förslagel alt de minsla pasloraien endasl skall få utse en eleklor, vilkel blir följden om anlalel eleklorer minskas med en eleklor i varje valdislrikl.

Prop. 1984/85:169 47

En önskvärd om än begränsad minskning av anlalel elektorer kan åstadkommas genom atl beräkningsunderlagel ulgörs av anlalet röstberättigade medlemmar i stället för antalet kyrkomedlemmar. Enligt utskottets mening bör samma beräkningsunderlag användas i elektorsvalen som i delegeradevalen. Utskoltel har i det föregående avstyrkl förslagel all avskaffa delegerade, I och för sig skulle man kunna länka sig atl beräkningsunderlagel för antalet delegerade också skulle kunna ske med utgångspunkt i antalet röslberälligade kyrkomedlemmar. Konsekvenserna av en sådan ordning kan emellerlid inle överblickas ulan närmare ulredning. Utskottet är därför inle berett atl för sin del föreslå en ändring i dessa hänseenden,

I motionerna 1985:93, 1985:125 och 1985:141 föreslås au intervallerna mellan de olika slorleksklasserna ändras, varigenom del lolala anlalel eleklorer skulle minska och man dessutom skulle erhålla en bällre represenlaliviiel. Huruvida och i vilken utsträckning molionärernas förslag åsladkommer de åsyftade förbättringarna går enligt ulskollels mening inie atl med säkerhet bedöma. I den departementspromemoria som ligger till grund för regeringens förslag anförs atl det är yiiersl vanskligl och förenal med belydande svårigheier all exakl beslämma hur gränserna mellan intervallerna lämpligen bör dras (s 76). Enligt ulskollels mening hade del varil av värde om möjligheten all ändra intervallgränserna närmare hade utretts och olika länkbara allernäliv därvid hade ställts mot varandra. I avsaknad av underlag för en säker bedömning är utskottet för sin del inte bereU atl tillstyrka molionärernas förslag.

Vissa valiekniska frågor

Regeringen föreslår all val av ledamöler och ersällare under vissa förulsällningar skall kunna ske i samma valomgång. Enligi förslaget införs en möjlighet att tillämpa acklamalionsförfarande om elekiorerna är ense om del. Förslagen innebär ändringar i 16 § lagen om kyrkomölel. Vidare föreslås att 20 § lagen om kyrkomölel ändras så att uidrag av prolokoll över valförräitningen godkänns som bevis för den som har valts till ledamoi av kyrkomötet.

De av regeringen föreslagna förenklingarna är enligi ulskollels mening angelägna och berör inle de grundläggande principerna för valsystemels ulformning. Uiskoilel tillstyrker därför atl förslagen genomförs i avvaklan på resullalel av folkstyrelsekommitténs arbele belräffande direkta val till kyrkomötet.

Ändrad tidpunkl för kyrkomötets sammanträden

Regeringen föreslår all kyrkomölel sammanträder med början den iredje lidsdagen i augusii i slällei för den första lisdagen i mars.

Bakgrunden lill förslagel är atl 1984 års kyrkomöte hos regeringen har

Prop. 1984/85:169 48

begärl att 26 § lagen om kyrkomötet ändras så atl kyrkomölel skall sammanlräda med början den sista lisdagen i augusii i slället för som nu den försia lisdagen i mars, Kyrkomölels presidium har också under beredningen av regeringens förslag framföri etl sådant önskemål.

Enligt utskottets mening är det av flera skäl en slor fördel atl kyrkomötets sammanträden flyllas lill augusti. Förslagel för med sig inle bara prakliska fördelar när det gäller genomförandet av kyrkomötets sammanträden, utan även i fråga om valen till kyrkomötet genom alt dessa inle som hittills behöver ske under tidspress. Utskottet delar den bedömning som lidigare har gjorls från kyrkligt håll, nämligen att de skäl som lalar för en flyttning av sammanträdestidpunkten överväger de nackdelar i form av l, ex, eventuella fördröjningar av lagstiftningsärenden som är förenade med en ändrad sammanträdestidpunkt. Utskottet tillstyrker därför förslaget.

Enligt 34 § lagen om kyrkomötet är kyrkomötet skyldigl all vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen har överlämnat senast en månad före sammanträdets början. När kyrkomötets sammanträden kommer all börja den iredje lisdagen i augusii kommer den i 34 § föreskrivna liden all infalla under pågående semesterperiod. För att kyrkomölels ledamöter skall ha reella möjligheter att före kyrkomötets sammanlräde sälta sig in i de ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet, börden i 34 § angivna tiden förlängas. Utskottet föreslår därför atl 34 § lagen om kyrkomölel ändras så att kyrkomötet skall vara skyldigl all vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnat, om del har överlämnats senasl två månader före sammanträdets början.

Tiden för kyrkomötesvalets genomförande

Regeringen föreslår all kyrkomölesvalel skall vara slutföri senasl den 30 april årel näsl efler det år då kyrkofullmäktigeval har hållils i hela riket. Enligt förslagel skall elektorerna ha ulsells före februari månads ulgång.

Genom all liden för kyrkomölels sammanlräde föreslås bli ändrad lill augusii kan liden för valels genomförande avsevärl förlängas. Ulskollet vill underslryka all della innebär slora fördelar för valförfarandel och många av de problem som hillills har förekommil kommer därigenom all elimineras,

Enligi regeringens förslag skall kyrkomölesvalel vara avslulal före april månads ulgång. Läronämnden föreslår i sill yttrande 1985:10 att liden för valels avslulande bestäms lill den 31 mars, med hänvisning till atl del därigenom skulle skapas förulsällningar alt underläila läronämndens arbetssituation. Ulskollet har förslåelse för atl läronämnden önskar längre lid för sill arbele. De av nämnden anförda skälen är emellertid enligt ulskollels mening inle lillräckliga för all man skall gå ifrån regeringens förslag i denna del. Utskollel lillslyrker således regeringens förslag i fråga om lidpunkten då kyrkomötesvalet skall vara avslutat. Detsamma gäller även regeringens

Prop. 1984/85:169 49

förslag i fråga om liden då elektorsvalen skall vara avslutade.

Enligt regeringens förslag skall de särskilda delegerade för val av elektorer avskaffas. En föreskriven lid då delegeradevalen skall vara avslutade återfinns därför inte i regeringens lagförslag. Utskottet har i det föregående avstyrkt förslagel om avskaffande av delegerade. För del fall de särskilda delegerade för val av elektorer behälls i enlighel med utskottets förslag, måste i 12 § lagen om kyrkomölel ålerfinnas en beslämmelse om när dessa val skall vara avslutade. Enligt ulskollels mening bör delegeradevalen vara avslutade före januari månads ulgång årel näst efter del år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum. Uiskoilel föreslår därför alt 12 § lagen om kyrkomölel ändras i enlighel härmed.

Valkretsindelningen

Regeringen föreslår all Härnösands och Luleå slifl delas i varidera två valkretsar, Härnösands stifts ena valkreis omfaltar enligt förslagel Jämtlands län och den andra Väslernorrlands län. Luleå slifts ena valkrets omfaliar enligi förslagel Väsierboiiens län och den andra Norrbollens län.

I likhel med samlliga remissinslanser som har yllral sig över arbeisgruppens förslag lillslyrker ulskoltet förslaget.

Ändrade regler för minsla anlalel kyrkomölesombud från varje stifl

Centralstyrelsen föreslår i sin skrivelse 1985:1 alt reglerna i 2 § lagen om kyrkomötet ändras så all alla slifl får minst tre mandat.

Vid 1984 års kyrkomöte hemställde utskottet i siu belänkande 1984:24 all kyrkomölel skulle uppdra ål ceniralsiyrelsen all ulreda frågan om ändrade regler beträffande minsla anlalet kyrkomölesombud från elt slifl. Kyrkomötet biföll utskottets hemställan.

Enligt ulskollels mening gör sig alltjäml de skäl som utskollel anförde i sill ovan nämnda belänkande gällande i fråga om en höjning av del minsla anlalel represenlanter för ell slifl. I likhel med ceniralsiyrelsen anser ulskollet all den väg bör väljas som så lilet som möjligt förändrar den nuvarande proporlionella fördelningen. Utskollel lillslyrker därför centralstyrelsens förslag.

Urtima kyrkomöte

I moiion 1985:36 hemställs atl kyrkomötet beslular hos regeringen anhålla all den tar initiativet till en ändring i 26 § lagen om kyrkomötet så all det blir möjligl all inkalla kyrkomölel lill extra sammanträden enligt motionens syfte. I motionen anförs all behov av en snabb inkallelse av kyrkomötet kan uppslå om någon slor och viktig fråga plötsligt aktualiseras och fordrar snabbi avgörande.

4 Riksdagen 1984/85. 1 sarnl. Nr 169

Prop. 1984/85:169 50

De uppgifier som ankommer på kyrkomölel enligt lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet är enligt utskottets mening inte av sådan karakiär att de kräver snabbare ställningstaganden än dem som kan ske vid kyrkomölels årliga sammanlräden, Utskollel avstyrker därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

belräffande avskaffande av särskilda delegerade för val av eleklorer

l.alt kyrkomötet med anledningen av regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall lill moiionerna 1985:93 och 1985:111 i motsvarande delar hos regeringen anhåller att 8 § lagen (1982:943) om kyrkomölel saml 5 kap. 15 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter erhåller såsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

2. atl kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till moiionerna 1985:93 och 1985:111 i motsvarande delar hos regeringen anmäler att kyrkomötet avstyrker regeringens förslag till ändring i 9, 10, 11 och 22 §§ lagen (1982:943) om kyrkomötet samt regeringens förslag att upphäva p. 6 övergångsbestämmelserna till samma lag,

3. att kyrkomötet beslutar att motionen 1985:22, i den mån den inte kan anses besvarad med vad utskottet ovan har anfört, inle skall föranleda någon kyrkomötets vidare åigärd;

beträffande minskat antal elektorer

4. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till motion 1985:121 hos regeringen anmäler alt kyrkomölel avstyrker regeringens förslag till ändring i 6 § lagen (1982:943) om kyrkomötet,

5. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 hos regeringen anhåller att 7 § lagen om kyrkomötet erhåller såsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

6. all kyrkomötet avslår motion 1985:93 i motsvarande del samt motionerna 1985:125 och 1985:141, i den mån de inle kan anses besvarade med vad utskottet ovan har anfört;

beträffande ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden

7. atl kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till motion 1985:111 i motsvarande del hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag till ändring i 26 § lagen (1982:943) om kyrkomötet,

8. atl kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 hos regeringen anhåller atl 34 § lagen (1982:943) om kyrkomötet erhåller såsom Ulskollels förslag i bilaga 3 betecknade lydelse;

Prop. 1984/85:169 51

beträffande liden för kyrkomötesvalets fullgörande, valkrelsindelningen, vissa valiekniska frågor m. m.

9. all kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 hos regeringen anhåller all 12 § lagen (1982:943) om kyrkomötet erhåller såsom Ulskollels förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

10, all kyrkomölel med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och
med bifall lill moiion 1985:111 i motsvarande delar hos regeringen
anmäler alt kyrkomötet tillstyrker regeringens övriga förslag till
ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet med de ändringar i
ingressen lill lagen som föranleds av utskottets förslag;

belräffande mandatfördelningen

11, all kyrkomötet med bifall till centralstyrelsens skrivelse 1985:1 hos
regeringen anhåller alt 2 § tredje slycket lagen (1982:943) om
kyrkomötet erhåller den av centralstyrelsen föreslagna lydelsen;

belräffande iiriima kyrkomöte

12, atl kyrkomötet avslår moiion 1985:36.

Slockholm den 8 mars 1985

På kyrkolagsulskolteis vägnar KARL-ERIK JOHANSSON

Loiry Nordling

Närvarande: Karl-Erik Johansson ordf., Gustav Öberg, Thyra Håkansson, Solveig Fridh, Gunnar Lindberg,* K.-A. Johansson. Torslen Guslafsson, Thore Månsson,* Thomas Söderberg, Frilz Walfridsson, Berith Öhrnberg, Ingemar Björck, Nils Glimelius, Per Wihlborg och Karl-Gustav Lindelöw.

'Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Gustav Öberg, Ingemar Björck, Thyra Håkansson, Solveig Fridh, Gunnar Lindberg, K-A Johansson och Berith Öhrnberg, som anser att ulskollels yllrande under avsnilten Avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer, Minskal antal eleklorer och Tiden för kyrkomötesvalets genomförande och hemställan moment 1-6 och 9-10 bort ha följande lydelse:

Ulskollet tillstyrker på de av regeringen anförda skälen förslagen om avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer och minskat antal eleklorer samt tiden för kyrkomötesvalels genomförande.

Prop. 1984/85:169 53

Bilaga 1

Läronämndens yttrande

1985:10

med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och motion om viss ändring i kyrkomötets arbetsordning

Till läronämnden har för yttrande överlämnals RegSkr 1985:2 och KMoll985:109.

Kyrkomölels läronämnd har i samband med kyrkomötena befunnit sig i en tidsmässig myckel svår arbeissituaiion. På några få dagar, ibland limmar, har den haft att informera sig om och ta slällning i en mängd ärenden, delvis av komplicerad nalur.

Meningen med läronämnden är alt frågor som rör Svenska kyrkans lära skall ägnas särskild uppmärksamhel. När det i kyrkomölesförfattningarna talas om "lära" gäller detta inte endasl bekännelsen i trängre mening -bekännelseksrifier o. d. - eller situationer som ställer kyrkan inför mera genomgripande läromässiga avgöranden, ulan del som åsyflas är över huvud lagei sådani som har väsentlig teologisk innebörd. "Läran" är för 1979 års kyrkomöleskommitté "vad krislen tro är och hur bibel och bekännelse skall förslås" (SOU 1981:14 s 100). Det är alltså inte bara i spektakulära fall eller undantagsvis som läronämnden har atl yttra sig. Dess uppgifl är att följa den allmänna teologiska utvecklingen inom kyrkomötet.

I praktiken har detta först betytt en genomgång av samtliga inkomna motioner elc. för att sådant som uppenbarligen inte på något säll rör läran skulle bortsorteras. Denna första gallring gjordes vid senaste kyrkomölel av läronämndens presidium på bemyndigande av kyrkomötets presidium. I övrigl har ärendena passerat läronämnden som helhet. Somliga av dessa ärenden har nämnden bedömt så, atl de från lärosynpunkt inte föranlett någon diskussion eller kommeniar. De har då lämnals därhän genom prolokollsanleckningen "inget yttrande". Beträffande resten har nämnden vall alt redovisa sitt ställningstagande i yttrandets form. Detta har skett bl. a. för alt del skulle framgå var nämnden funnit anledning lill större eller mindre uppmärksamhet ur läromässig synvinkel. Åtskilliga gånger har nämnden därvid för korthetens skull endast avgelt omdömet "ingen erinran". I andra fall har yttrandet blivit längre.

Tidspressen har gjort att yttrandena ibland blivit disproportionerliga i förhållande till sakens intresse och vikt. Endast sällan har läronämnden haft tillfälle att till kyrkomötesledamölernas ijänsl redovisa en utförligare utredning. För att läronämnden skall kunna fylla sin uppgift måsle nämnden ha möjlighet atl gå igenom ärendena, ulreda, diskulera, besluta och redovisa sitt ställningstagande.

Prop. 1984/85:169 54

kyrkomötessammanlrädena till augusii månad. Inför detla vill läronämnden fäsla kyrkomötets uppmärksamhel vid behovel av hänsyn lill läronämndens arbelssilualion. Följande punkler är atl nämna

1. I RegSkr 1985:2 föreslås all kyrkomötet skall sammanträda med början
den tredje lisdagen i augusii i slället för som nu i mars. Kyrkomötesvalet skall
vara slutföri senasl den 30 april. Del är oklart när den sista tidpunkten för
avlämnande av motioner är länkl atl infalla.

När nu kyrkomötessammanlrädena föreslås bli flyttade till annan lid är del ytterst angelägel alt hänsyn las till läronämndens möjligheter atl fylla sin uppgifl. En sådan hänsyn kräver enligi läronämnden atl kyrkomötesvalet slutförs tidigre än de 30 april och atl motionsgränsen förläggs inte alltför långt därefter.

Läronämnden föreslår nu all kyrkomötesvalet skall vara avslutat senast den 31 mars och atl motionerna i huvudsak skall vara avlämnade senasl den 30 april. Tidssiluationen för läronämnden skulle då avsevärl förbällras. En ytterligare fördel vore om kyrkomölels sammanträde de år då ingen kollision med den allmänna valrörelsen kan äga rum kunde börja sisla lisdagen i augusii - så som tidigare föreslagits av kyrkomötet.

Läronämnden inser att del kan synas anmärkningsvärl att motionerna skall avlämnas så långt före själva kyrkomötessammanträdet. En sådan framförhållning är dock nödvändig för all läronämnden skall kunna arbela på det sätt som är avsett.

Härmed har läronämnden också tagit ställning till KMot 1985:109.

2. Det skulle kunna tydligl utsägas i författningarna all utskottens och kyrkomötets ärendebehandling inle kan avslulas förrän läronämnden avgelt erforderUgt yttrande. Visserligen kan redan nu arbetsordningens 5 kap. 5 § tolkas i denna riktning. Men en respit till nästa kyrkomötesammaniräde borde otvetydigt medges läronämnden liksom utskotten (se arbetsordningen 5 kap. 10 §).

3. Läronämnden måsle ha möjlighel atl ta slällning till de förslag som arbetas fram i utskotten. Dessa förslag kan radikalt skilja sig från sådant som föreslagits av kommittéer etc. Inte minsl förhåller det sig så ibland med liturgiska texter. En särskild svårighet erbjuder ändringsförslag som framförs i plenum. Även sådana måsle läronämnden ha möjlighel att samråda om och yttra sig över. Bestämmelserna skulle kunna göras klarare i dessa hänseenden.

4. När läronämndsledamöter nyväljs i början av etl kyrkomötessammanträde uppstår särskilda problem. De nya ledamöterna måste då plötsligt sätta sig in i de aktuella ärendena. Om ledamöterna fick vara desamma under beredningslid och plenartid skulle de alla kunna följa ärendenas gång. Val av läronämndsledamöter skulle då kunna ske i slulet av ett kyrkomötessammanträde för liden fram t.o.m, ett följande kyrkomölessammanlräde.

Läronämnden har vid flera sammanträden diskuterat riktlinjerna för sitl framtida arbete. Nämnden är medveten om att den i det ofrånkomligen

Prop. 1984/85:169 55

koncentrerade kyrkomöiessammanhangei måste begränsa sig lill de läro-mässigt väsenlliga ärendena. Men också för att kunna avgöra vilka ärenden och vilka frågor i dessa som är läromässigt väsentliga måsle nämnden få mer tid till sitl förfogande.

Under hänvisning lill vad som här har anförls anhåller läronämnden all kyrkomötet i samband med behandlingen av frågan om kyrkomötets sammanträdestid vidtar sådana ålgärder alt del blir möjligt för läronämnden att fylla sin uppgift.

Slockholm den 27 februari 1985

På läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM

Örjan Wikmark

Närvarande: Ärkebiskop Berlil Werkström ordf., biskop Martin Lönnebo,* biskop Helge Brattgård, biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvisl, biskop Per-Olov Ahrén, biskop Sven Ingebrand, biskop Bengl Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl, Åke Andrén, Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

Prop. 1984/85:169 56

Bilaga 2

Läronämndens yttrande

1985:18

med anledning av motioner om valen till kyrkomötet

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1985:22, 93 och 111.

Moiionerna behandlar RegSkr 1985:2 om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet.

Från läromässig synpunkl är del åtminstone två problemställningar som aklualiseras genom motionerna och regeringens förslag till ändring i lagen om kyrkomölel:

1, Församlingarnas roll i valsyslemei, när del gäller kyrkomöiesvalen,

2. Samverkan mellan den kyrkliga demokralin (de föriroendevalda orga
nen) och den prästerliga ämbetsförvaltningen.

1. I en indirekl valordning - dvs. en sådan som vi har nu och som
regeringsförslaget föreslär skall bestå 1. v. - är del församlingarna och
pastoraten som utgör grunden för valsystemet. Kyrkomedlemmarna fullgör
sina uppgifier och utnyiljar sin röslrätt genom sina församlingar. Denna
ordning binder således basen i valordningen, där de primära valen sker,
samman med församlingsgemenskapen och med församlingen som en
gudstjänslfirande församling.

Bedömer man del nu framlagda förslaget från denna synpunkl är del acceptabelt i den utsträckning som det förlägger de primära valen lill församlingsnivån och inom pastoratet saml låter pasloraiel vara valdislrikl.

Den i 9 § förslagel lill lag om ändring i lagen om kyrkomötet (se RegSkr 1985:2 s 81) angivna möjligheten att i vissa fall fullmäklige i "en kyrklig samfällighei för alla ekonomiska församlingsangelägenheter" förrättar del primära valet avseende de i samfälligheten ingående pastoraten (i t.ex, Västerås kyrkliga samfällighei ingår 8 pastorat och 20 församlingar) slrider emellertid mol den angivna grundprincipen. De lolala kyrkliga samfällighe-lerna är varken länkta som fungerande andliga gemenskaper eller som gudstjänslgemenskaper, utan de är ekonomiska och administraliva enheter för fullgörande av vissa bestämda, gemensamma funktioner av detta slag.

Såsom bl. a. Visby domkapitel har utvecklat närmare (RegSkr 1985:2 s 59) är församlingarna atl se som den egenlliga basen i kyrkans liv och organisation och som grunden även för valen till kyrkomötet. Utgår man från della kan man knappasl acceplera den möjlighelen, som anges 19 §, alt låta en ekonomisk-administrativ enhel ulgöra den primära grunden.

Avgörande är således församlingssynen, vilken är en fråga med klarl läromässiga implikationer.

2. Samverkan mellan den kyrkliga demokratin (de förtroendevalda orga-

Prop. 1984/85:169 57

nen) och den prästerliga ämbetsförvaltningen uigjorde en viktig princip i 1982 års kyrkomötesreform. Della var ingalunda någon ny princip ulan den har sedan gammalt varit vägledande vid utformningen av församlingsorganisationen, och den tidigare kyrkomölesorganisationen var också ett uttryck för della, även om den var förbunden med kalegoriklyvningen, en koppling som logs bon 1982. Samverkan gavs andra organisaioriska uttryck i del reformerade kyrkomötets ordningar.

Ordningen med pastoratet som valdistrikt är hämtad från den tidigare kyrkomötesordningen och är ingen tillfällighet. Den innebär atl det primära valel till kyrkomötet sker inom det område som samtidigt är församlingsprästernas verksamhetsområde. Del var moliveral all bevara denna koppling i den reformerade ordningen, emedan den var ett uttryck för den nyss nämnda samverkansprincipen. Eftersom den prästerliga förvaltningen av Ordel och sakramenlen framför alll sker i församlingarna och med nära anknylning lill gudstjänstlivel är del jusl inom pastoratet som denna samverkan kommer till silt mest genuina uttryck.

Förslagel i den nämnda 9 § alt i vissa fall förlägga det primära valet till de lotala kyrkliga samfälligheternas fullmäktige strider även mot denna andra princip, principen om samverkan. I sådana fall upplöses i praktiken bandet mellan de föriroendevalda och den präsierliga ämbelsförvallningen. I samfälligheler med flera pastoral sitter i fullmäktige enbari en av kyrkoherdarna i denna sin egenskap med yttranderält (i Västeråssamfälligheten således en av åtta kyrkoherdar). Någon reell samverkan med den prästerliga ämbetsförvaltningen är det inte fråga om i detla sammanhang.

Avgörande för bedömningen härvidlag är således den prästerliga ämbetsförvaltningen och dess funktion och samverkan med de förtroendevalda organen, vilket är en fråga med läromässiga implikationer.

Slutsals

Den angivna möjligheten i den nämnda 9 § bör tas bort av läromässiga skäl.

Slockholm den 7 mars 1985

På läronämndens vägnar HELGE BRATTGÅRD

Örjan Wikmark

Närvarande: Biskop Helge Braiigård ordf., biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvisl, biskop Sven Lindegård, biskop Sven Ingebrand, biskop Bengt Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl, Lars Hartman, Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren och Per Erik Persson.

Om församlingsdelegerade eller kyrköfullmäklige inle finns i pasloraiel skall valel i slällei förrällas gemensaml av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pasloraiel. Valel skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av försam-Ungarna som har del slörsla anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar.

Valel skall förrällas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Aniulet delegerade ulgor for församling

med hofs!	500 kyrkomedlemmar 5
medmerän	500 men högsl	1 000 kyrkomedlemmar 7
medmerän	1 OOOmenhogsi	: 000 kyrkomedlemmar 9
medmerän	2 000 men hogsi	3 500kyrkomedlemmar I!
medmerän	.? 500 rnen hogsr	5 500kyrkomedlemmar /3
medmerän	5 500 rnen högst	S 000 kyrk o/ned lemmar !5
medmerän	6 000 men högsi	H 000 kyrkomedlemmar 17
medmerän	n 000 men hogsl	14 500 kyrkomedlemmar 19
rned mer an	14 500	21

Protokoll över val av elektorer skall skyndsami sändas till domkapillel.

Nuvarande lydelse

Etl ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar lill kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanlräde, om ärendel har överlämnals senast en månad före sammanträdets början, I annal fall skall ärendel avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

Protokoll över val av delegerade skall skyndsami sändas lill den som enligi 9 § skall förräita val av eleklorer. Prolokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas lill domkapitlet.

Ulskollels förslag

Etl ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar lill kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanlräde, om ärendel har överlämnats senasl två månader före sammanträdets början. I annal fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanlrädel.

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och slalsråden Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodsiröm. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Thunborg, Wickbom

Föredragande: sialsrådel Holmberg

Proposition om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet m.m.

1 Anmälan av kyrkomötets yttrande

Föredraganden anmäler kyrkomötets yttrande' över de remitterade förslagen till

1, lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomölel,

2. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheler.

Föredraganden redogör för kyrkomölels yitrande och anför.

Kyrkomötet har i sitl yttrande anhållit om två ytterligare ändringar i lagen om kyrkomölel. Den ena gäller frågan om senasle tidpunkl för överlämnande av ärenden från riksdagen och regeringen till kyrkomötet. Den andra gäller mandatfördelningen vid valen till kyrkomötet.

Enligt 34 § lagen om kyrkomötet är kyrkomötet skyldigt att vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen har överlämnat lill kyrkomötet senasl en månad före sammanlrädets början. Eftersom kyrkomötets sammanlräden enligi del remitterade förslaget skall ta sin början den iredje tisdagen i augusii kommer den i 34 § föreskrivna tiden atl infalla under pågående semesterperiod. Kyrkomötet har därför föreslagit all 34 § lagen om kyrkomölel ändras så atl kyrkomötet skall vara skyldigt att vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende, om det har överlämnats senast två månader före sammanträdets början.

Jag delar uppfattningen atl del är lämpligt att ändra tidpunkten för när riksdagens eller regeringens ärenden till kyrkomötet senasl skall avlämnas. Jag tillstyrker följaktligen all en lagändring sker i enlighet med kyrkomötets förslag.

Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1985:2) fattat vid regeringssammanträde den 31 januari 1985,

Prop. 1984/85:169 61

I fråga om mandatfördelningen gäller i dag enligt 2 § tredje slyckel lagen om kyrkomölel all anlalel mandat för en valkrets skall bestämmas till två även om valkretsen vid tillämpning av fördelningsregeln i paragrafens andra stycke skulle tillföras färre än två mandal. Kyrkomölel har föreslagil all beslämmelsen ändras på så säll alt det lägsla antal mandat som lillförs varje valkreis skall bestämmas till tre i stället för till två.

Jag vill till en början erinra om all de ändringar av valreglerna som jag nu föreslår regeringen atl underställa riksdagen huvudsakligen gäller sådana åtgärder som framstår som särskilt angelägna i syfte att i praktiskt hänseende underlätta förfarandet vid kyrkomötesvalen, Enligi min bedömning bör andra frågor anslå i avvaktan på den övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen som, enligi vad riksdagens konslilutionsulskolt (KU 1982/83:2) framhöll inför reformen, bör komma lill slånd när erfarenheler har vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen.

Den garantiregel i fråga om mandatfördelningen, som kyrkomötet nu har begärt ändrad, berör i prakliken Visby slifl. Trots sill låga anial röslberälligade kyrkomedlemmar har sliflel genom regeln lillförsäkrals ivå ombud all företräda stiftet vid kyrkomötet. Detla kan jämföras med atl Gotlands län i riksdagen - som har betydligt fler ledamöter än kyrkomötet - represenleras av endast två ledamöter. Med hänsyn till vad jag här har anfört är jag nu inte beredd all förorda någon ändring av beslämmelsen om del lägsla anial mandal som bör lillföras varje valkrets vid val lill kyrkomölel,

Kyrkomölel har lillslyrkl förslagen i övrigl. Enligi min mening bör de nu föreläggas riksdagen.

2 Församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei 2,1 Inledning

Jag vill i delta sammanhang också ta upp en fråga om antalet ledamöler i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei.

I Stockholms kommun bildar samlliga territoriella församlingar en partiell samfällighei för vården av vissa beslämda angelägenheter. I denna samfällighei ingår 30 församlingar. För dessa finns en eller flera representanler i samfällighetens beslutande organ, församlingsdelegerade.

Lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheler (LFKS) trädde i kraft den 1 juli 1983. Den ersalte 1961 års lag om församlingsslyrelse. Enligi de äldre beslämmelserna bestämdes antalet församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei med uigångspunkt från del lotala invånarantalet i församlingen. Antalet delegerade bestämdes därvid så alt varje församling utsåg en delegerad för varje påbörjat tiotusental invånare i församlingen. En nyhet i LFKS är att anlalet församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei skall bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade vid val lill kyrkofullmäktige, dvs. antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Enligt 4 kap. 2 § LFKS skall i Stockholms kyrkliga

Prop. 1984/85:169 62

samfällighei antalet ledamöter i församlingsdelegerade bestämmas så att varje församling utser en ledamot för varje påbörjat tiotusental röslberälligade invånare i församlingen. För ledamöterna skall ocksä utses suppleanter lill lika stort antal, Beräkningslalet har alltså behållits oförändrai i den nya bestämmelsen, irots all beräkningsunderlagel har ändrals lill röslberälligade invånare,

Stockholms församlingsdelegerade har i en skrivelse lill civildepartementet den 7 november 1984 aktualiserat frågan om en förändring av represenla-lionsreglerna för Slockholms församlingsdelegerade, I skrivelsen framhålls all man enligt de äldre reglerna har utsett sammanlagt 81 församlingsdelegerade och lika många suppleanter. Den nya lagen innebär en radikal minskning av anlalel beslulande i Slockholms kyrkliga samfällighei, eftersom 10 000 röstberättigade invånare lorde molsvara ca 14 000-15 000 invånare. Det innebär enligt skrivelsen alt antalet församlingsdelegerade fr.o.m, nästa mandatperiod kommer alt bli ca 60. Proporlionalitelen kommer därigenom att försämras avsevärt, eftersom flera församlingar blir "enmansvalkretsar". Stockholms församlingsdelegerade anser därför all regeringen snarast bör föreslå riksdagen all LFKS ändras så atl anlalel församlingsdelegerade även fortsättningsvis kommer att bli ca 80,

Efter remiss har kammarkollegiet yllral sig över skrivelsen, Kollegiel har framhållit atl den avvikelse i förhållande till vallagens regler som krileriet medlemskap i svenska kyrkan utgör har införls helt avsiktligt, Kollegiel har erinrat om att vid val enligt lagen (1982:943) om kyrkomötet underlaget ulgörs av anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar. De avvikelser från kommunallagens och vallagens regler som förekommer på del kyrkliga områdel får enligi kollegiet anses sakligt betingade och motiverar inte någon ändring i LFKS. Enligt kollegiets mening bör i varje fall de nya reglerna först tillämpas i ell val, innan någon ändring övervägs. Kollegiel har därför föreslagit atl framställningen från Stockholms församlingsdelegerade inle föranleder någon ytterligare åtgärd,

2.2 Överväganden

En nyhet i LFKS är, som jag lidigare har nämnl, atl anlalel ledamöler i församlingsdelegerade i Slockholms kyrkliga samfällighei skall bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade invånare i församlingen i stället för del lolala invånarantalet. Det kan naturligtvis inte komma i fråga atl nu ändra på den nya ordningen i LFKS att antalet kyrkomedlemmar är avgörande för beräkningen av anlalet församlingsdelegerade. Även om sålunda den nya ordningen bör ligga fasl i det hänseende som jag nu har angett, får detta givelvis inle hindra all sådana jusleringar av den nuvarande bestämmelsen vidtas som kan behövas för att man skall kunna upprätthålla en god representativitet i samfälligheten.

Enligt skrivelsen från Stockholms församlingsdelegerade kommer propor-

Prop. 1984/85:169 63

tionalilelen all försämras avsevärt, eftersom flera församlingar blir "enmansvalkretsar". Jag vill nämna alt en beräkning enligt den nya ordningen av antalet ledamöter i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei med utgångspunkt i del statistiska material som finns tillgängligt från 1982 års kyrkofullmäkligval skulle leda till en minskning av antalet ledamöter i församlingsdelegerade under nästa mandatperiod från 81 till 61.

Det slår alltså klart atl en drastisk sänkning av antalet ledamöter i Stockholms församlingsdelegerade kommer att ske. om inte en ändring görs i det nya beräkningssättet för anlalel församlingsdelegerade. Enligt min mening saknas det anledning atl, såsom kammarkollegiet har föreslagit, avvakia de nya reglernas lillämpning i 1985 års val till kyrkofullmäktige, innan en ändring övervägs. Jag förordar en omedelbar ändrmg av beräkningsmetoden. Jag anser emellerlid att minsla möjliga ingrepp bör göras i den nuvarande ordningen.

Antalet ledamöler i församlingsdelegerade i Slockholms kyrkliga samfällighei skall enligt 4 kap. 2 § LFKS numera besiämmas så alt varje församling uiser en ledamoi för varje påbörjal tiotusental röslberälligade invånare i församlingen. Trots den nya ordningen atl sälla anlalel församlingsdelegerade i relalion till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i stället för invånare i församlingen, ändrade man inle det gamla beräkningstalet (10 000). Jag förordar nu en justering av della beräkningstal för att komma till rätta med det represenlativiielsproblem som Slockholms församlingsdelegerade har akiualiserar. Jag föreslår all anlalel ledamöter i församlingsdelegerade i Slockholms kyrkliga samfällighei bestäms så att varje församling utser en ledamoi för varje påbörjal sjuiusenial röslberälligade invånare i församlingen. Det är naturligtvis inle möjligl all mera exakt förutsäga hur många mandal som kommer atl bli resultatet av det föreslagna beräkningstalet. En uppskallning med uigångspunkl från 1982 års valsiffror skulle emellerlid leda lill ungefär molsvarande anial ledamöler i Stockholms församlingsdelegerade som f. n.

Jag föreslår alltså en ändring i 4 kap. 2 § LFKS av den innebörd som jag nu har angelt. Det är lämpligt atl lagändringen Iräder i krafl samlidig! med de av mig i övrigl föreslagna lagändringarna, dvs. den 1 oklober 1985,

Etl förslag lill ändring av 4 kap. 2 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheler har uppräilals inom civildeparlemeniel.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen alt

dels anta de till kyrkomötet remitterade lagförslagen med vidtagen

ändring, delsanta förslagel lill ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Prop. 1984/85:169 65

Bilaga 1

Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och förslag

Bakgrund

I samband med den s.k, kyrkomölesrefonnen infördes genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet nya regler om val till kyrkomötet. I lekniskl hänseende kan den nya ordningen inte sägas innebära några väsentliga skillnader mot vad som gällde tidigare. De förutvarande bestämmelserna, vilka fanns i kyrkomölesförordningen (1949:174). överfördes tili stor del oförändrade eller endast delvis modifierade till den nya lagstiftningen. Reformen innebar dock en betydande utökning av antalet ledamöter av kyrkomötet liksom av antalet delegerade och elektorer för val av dessa ledamöter.

Reglerna tillämpades första gången vid valel till 1983 års kyrkomöte. Erfarenheterna från detta val blev sådana atl del från många håll har framförls kritik mot valsystemels ulformning. Kriliken riklar sig framför alll mol all reglerna är svåra atl lillämpa i prakliken och alt förfarandel är onödigi krångligi. En vanligl förekommande mening är också all den lid under vilken valel skall hinna genomföras är alliför knappt tilltagen. En annan utbredd uppfattning är atl ulformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de slörre församlingarna och atl kyrkomötets representanli-vitet därför inte kan anses hell tillfredsställande. Härtill kommer all regelsystemet visat sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformligheler.

Del var mot denna bakgrund som chefen för civildepartementet sommaren 1983 beslöt all tillsätta en arbetsgrupp med uppgifl att göra en översyn av reglerna om val lill kyrkomölel. Några närmare rikllinjer för arbelel lämnades inte. Med hänsyn till innehållet i den kritik som riktats mot valsystemet är det emellerlid naturligt all arbeisgruppens huvuduppgift har varit att söka åstadkomma ett förenklat och mindre tidsödande valförfarande saml alt ulreda frågan om kyrkomölels represenlaliviiel och, om så visade sig erforderligl, föreslå ålgärder lill förbäliring härav.

Sammanställning av arbeisgruppens förslag

De förslag som arbetsgruppen lägger fram i promemorian kan i korthet presenteras på följande sätt,

Arbelsgruppen föreslår i huvudsak att

- valen av särskilda delegerade för elektorsval i flerförsamlingspastorat avskaffas; i stället kommer de kyrkliga samfällighelernas fullmäktige eller församlingsdelegerade att välja eleklorer

- elektorsförsamlingen minskas genom vissa förändringar i det beräkningsunderlag som bildar utgångspunkt för bestämmande av anlalet elektorer

5 Riksdagen 1984IS5. I saml. Nr 169

Prop. 1984/85:169 66

- förfarandel vid val av kyrkomötets ledamöter och deras ersältare kan förenklas i vissa fall

- rutinerna för utfärdande av bevis för ledamöierna och deras ersältare förenklas.

Dessa förslag syftar främsl till alt göra valproceduren mindre omständlig och tidsödande. De två första förslagen torde också komma all få vissa positiva återverkningar i fråga om kyrkomötets representativitet,

Arbelsgruppen föreslår härulöver vissa ändringar och jusleringar i fråga om -valkretsindelningen; Luleå och Härnösands slifl delas i vardera ivå

valkrelsar

- kyrkorådens behörighel alt före mandatperiodens början välja elektorer

- tidpunkt för beslämmande av beräkningsunderlag för antalet elektorer

- reglerna om valsedels ogillighet.

Vidare gör arbelsgruppen uttalanden såvitt avser bl.a, valdisiriktsindel-ningen, mandatfördelningen, ruliner för inkallande av ersällare saml vissa kostnadsfrågor.

Innan arbetsgruppen närmare redovisar sina förslag skall först anges några ulgångspunkler för arbelel.

Ulgångspunkler för arbelel

En uigångspunkl för arbeisgruppens arbele har varil all valen lill kyrkomölel också under den narmasle framtiden kommer alt vara indirekla. Frågan om direkla val las således inle upp i detla sammanhang. Som kommer alt utvecklas närmare i promemorian finns avgörande skäl för att behandla den frågan i samband med andra och mera övergripande valfrågor. Direktvalsfrågan skall därför utredas av den av chefen för jusliliedepartementet nyligen tillkallade parlamentariska kommittén (Dir. 1984:23) med uppdrag alt föreslå ålgärder med syfie all förbällra folkslyrelsens villkor. Della medför all de förslag till ändringar som arbetsgruppen redovisar i det följande är inriktade på att åstadkomma förenklingar och förbättringar i valförfarandel inom ramen för den nuvarande indirekla valmeioden. Med hänsyn till all valsystemet kan komma att ändras på längre sikt är förslagen dessulom begränsade på så sätt att de inle är mer genomgripande än atl de snabbt bör kunna omsättas i praktisk lillämpning, dvs. redan vid valet till 1986 års kyrkomöte.

En annan utgångspunkt är all kyrkomölels sammanlräde också i forlsäUningen äger rum med början den första tisdagen i mars. Efter hemställan av kyrkomötet har arbelsgruppen undersökt om del finns möjligheier atl i stället förlägga sammanträdet till slutet av augusti. Den nuvarande tidpunkten innebär nämligen olägenheter i flera hänseenden. Det har emellertid

Prop. 1984/85:169 67

visat sig att en ändring i fråga om kyrkomötets placering i tiden skulle innebära sädana konsekvenser i andra av.seenden att en flyttning av sammanträdesliden lill augusti eller annan tidpunkt, åtminstone f. n., måsle betraklas som mindre lämplig, Elt avgörande skäl för denna ståndpunkt är att kyrkomötets medverkan vid kyrklig lagstiftning förutsäller alt bestämmelserna i riksdagsordningen om när proposition senast skall avlämnas måste följas. Denna tidsfrisl kan inte iaktlas om sammanlrädel hålls senare under årel än vad som nu är fallel. En senareläggning av kyrkomölels sammanlräde skulle därmed innebära en belydande fördröjning av lagstifi-ningsarbelel, Särskili under de år då riksdagsval inlräffar kan fördröjningen bli avsevärd.

Det förhållandet att någon ändring inle föreslås såvitt gäller lidpunkten för kyrkomötets sammanträde leder till att den tidsram inom vilken kyrkomötesvalet skall genomföras också blir oförändrad. Liksom hittills gäller således att den tid som slår till förfogande kan räknas från valel av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oklober fram till kyrkomölels sammanträde första tisdagen i mars. Med hänsyn lill den tämligen komplicerade uppbyggnaden av valförfarandet med flera indirekta momeni, är del inte förvånande au denna lidrymd av många uppfattas som alltför snäv. Dessutom infaller flera stora helger under den aktuella liden vilket ytterligare förstärker intryckei av att tidsmarginalerna är utomordentligt små.

Ell vikligt led i arbetsgruppens arbele har därför varit atl undersöka i vad mån de i lagen angivna lidpunkterna för delegerade-, elektors- resp. ledamolsval kan justeras. Dessvärre har del visal sig all del inle är möjligl all inom nuvarande lidsramar vidta några förändringar härvidlag. De överväganden som gjordes i samband med införandel av de regler i vilka tidsgränserna för de olika leden i valen bestämdes har fortfarande bärkrafl. De tidsangivelser som då bestämdes måste anses vara väl avvägda inom den givna ramen. Arbelsgruppen föreslår därför inga förändringar i della hänseende. Däremot kan förutskickas all vissa av de förslag som arbelsgruppen lägger fram i syfie all förenkla valförfarandel indirekl kan få den effeklen au lidspressen minskar.

Som en yllerligare uigångspunkl för arbelel bör också sägas några ord i fråga om valdislriktsindelningen. F.n. gäller som huvudregel all varje pasiorai ulgör ell valdislrikl. Pasloraien uppvisar emellerlid belydande skillnader i fråga om befolkningsunderlag. Delta leder lill svårigheier all uppnå en god represenlaliviiel på alla nivåer i del indirekla valförfarandel. Härlill kommer au många av pasloraien har så få invånare all de från renl prakliska ulgångspunkler kan få svårl all fungera som valdislrikl.

Mot denna bakgrund hade del i och för sig varit angelägel att försöka åsladkomma en ny valdistriktsindelning med mera jämnstora distrikt. Emellerlid pågår f. n. i 1982 års kyrkokommilté en ulredning om kyrkans struktur på lokalplanet (se närmare diskussionbelänkandet SOU 1983:55 Församlingen i framtiden). Resultatet av kommitténs arbele bör avvaklas

Prop. 1984/85:169 68

innan några ändringar vidias. Kyrkomötesvalens ställning i förhållande till de allmänna valen är också av avgörande betydelse när det gäller indelningen i såväl valkretsar som valdistrikt. Denna fråga skall, som redan nämnts, ulredas i annal sammanhang. Arbelsgruppen avstår därför från att nu föreslå nägra ändringar såvitt avser valdislriktsindelningen. Huvudregeln all varje pastorat skall ulgöra ell distrikt kvarstår således. Som kommer att framgå nedan kan dock, snarare av tekniska än principiella skäl, kyrkliga samfälligheler i vissa fall komma att utgöra valdsilrikt.

Kyrkomötets representativitet

Vad härefter gäller frågan om kyrkomölels representativitet har arbetsgruppen låtit ulföra ett särskilt utredningsarbete under medverkan av statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. De beräkningar som därvid gjorts med uigångspunkt i valel till 1983 års kyrkomöte ger belägg för all represenlalivileten vid kyrkomölel inle kan anses hell tillfredsställande. De i lagen nu angivna beräkningsgrunderna för antalet delegerade och elektorer i varje valdistrikt gynnar i betydande mån de mindre församlingarna medan de större tvärtom blir underrepresenterade. Arbelsgruppen föreslår därför vissa justeringar i valsyslemei i syfte atl förbällra representativiteten. Arbetsgruppen återkommer lill delta i del följande.

Arbetsgruppens förslag

I huvudsak och myckel kortfallal redovisas här arbeisgruppens förslag lill ändringar i valreglerna i lagen om kyrkomölel. Förutom vissa jusleringar i lekniskl hänseende syfiar förslagen, som lidigare nämnls, främst lill all förenkla valförfarandel och att förbällra kyrkomölels represenlaliviiel. Några av förslagen kan f, ö. förväntas ge posiiiva effekter i båda hänseendena. Den nya lagsliftningen föreslås träda i krafl den 1 juli 1985,

Avskaffande av särskilda val av delegerade

I sådana valdislrikl, dvs. pastorat, som beslår av flera församlingar måste i dag hållas särskilda val av delegerade. Dessa delegerades enda uppgift är all välja de eleklorer som i sin lur skall välja kyrkomölels ledamöler. Arbelsgruppen menar all de delegerades uppgifl i slällei bör läggas på redan befinlliga organ i vilka ingår företrädare för de olika församlingarna. Arbetsgruppen föreslår därför, såvitt gäller valdistrikt med två eller flera församlingar, alt val av elektorer förrättas enligt följande.

- Om församlingarna ingår i en loial kyrklig samfällighei förrättas valel av samfällighetens fullmäklige.

- Om församlingarna ingår i en partiell kyrklig samfällighei eller i en pasloratssamfåUighei förrällas valel av församlingsdelegerade.

Prop. 1984/85:169 69

Det kan tilläggas alt förslaget får vissa följdverkningar i fråga om valdislriklsindelningen, F, n, ulgör varje pastoral eller icke-territoriell församling valdistrikt. I fortsättningen kan även området för en samfällighei i vissa fall koinma att fungera som valdistrikt.

Minskad elektorsförsamling

Enligt den nuvarande ordningen utses i valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högsl 4 000 kyrkomedlemmar tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar ulöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Denna ordning medför att antalet elektorer blir belydande. Totalt uppgår antalet till över 4 500.

Arbetsgruppen föreslår ändringar i beräkningsunderlagel i två avseenden. Dels bör underiagel i fortsältningen besiämmas med utgångspunkt i antalet röslberälligade kyrkomedlemmar i slället för det toiala anlalel medlemmar. Dels bör anlalel eleklorer bestämmas så atl valdistrikten i det lägsta inlervallel lilldelas en eleklor i slällei för två, och atl dislriklen i del därpå följande intervallet tilldelas Ivå eleklorer i stället för tre. I övrigt skall en ytterligare elektor ulses för varje påbörjat 4 OOO-tal röstberättigade kyrkomedlemmar ulöver 4 000,

Förslagel innebär all eleklorsförsamlingen minskar med lolalt drygl 1 700 eleklorer, Della bör bidra lill all valförfarandel kan effektiviseras och bli någol mindre tidsödande. Den minskade eleklorsförsamlingen medför också atl valel blir mindre koslnadskrävande för valdistrikten, vilka står för elektorernas koslnader i samband med valel,

Förslagel innebär vidare all del inlräder en viss förbäliring i represenlalivi-leishänseende. De små församlingarna kommer dock fonfarande alt vara överrepresenterade.

Förenklal förfarande vid val av ledamöler och ersällare

Ledamöterna av kyrkomölel och deras ersältare väljs genom majoritetsval enligt en i lagen närmare beskriven ordning. Under vissa förulsällningar kan valet ske med tillämpning av reglerna i lagen (1955:138) om proportionellt vaisäli vid val inom landsling. kommunfullmäkUge m.m.

Oavsett vilken av dessa metoder som används kan valförfarandet, med hänsyn lill del belydande anial personer som skall välja och väljas, bli både omständligt och tidsödande. Något skäl atl konstruera helt nya valmetoder har dock inle ansells föreligga f. n. De regler som nu tillämpas har överförts från kyrkomötesförordningen och är således väl kända i tekniskt avseende. Inför nästkommande kyrkomötesval kan dessutom förväntas all ruliner har skapals för atl i möjligasie mån underläila förfarandet bl.a. i form av hjälpblanketier för röslsammanräkningen och standardiserade protokolls-blanketter.

Prop. 1984/85:169 70

Det är emellerlid ofrånkomligl all ledamotsvalel på många häll även i fortsättningen kan bli tungrott. Del är därför angelägel att det i lagen ges möjlighel all lillämpa ell allernalivi och förenklal förfaringssäit. En situation som inle är helt ovanlig, är att elektorerna kan enas om en gemensam lista. I sådana fall måste det anses helt onödigt all genomföra en regelrätt valomgång. Arbetsgruppen föreslår därför all det i lagen inskrivs en möjlighet atl, fördel fall elektorerna kan enas om en s. k. samlingslisla. valel skall kunna ske genom acklamation.

Arbetsgruppen föreslår vidare, genom en någol förändrad disposilion av valbeslämmelserna, all val av ersäuare och ledamöler skall kunna ske i en och samma valomgång om majorilelsvalsprincipen tillämpas.

Förenklade rutiner för uifärdande av bevis

Domkapitlen skall utfärda bevis för den som blivit vald lill ledamoi av kyrkomölel eller lill ersällare för ledamot. Bevisen skall innehålla vissa i lagen närmare angivna uppgifier. Beviset skall lillslällas den som blivii vald saml riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomölels ordförande.

Såsom beslämmelsen är utformad krävs all vari och ell av de ire bevis som utfärdas för ledamöierna och ersätlarna skall föreligga i original, Med hänsyn lill del stora antal bevis som det är fråga om i delta sammanhang förefaller denna ordning mindre ralionell. Arbelsgruppen föreslår därför, efler förebild av de regler som finns i vallagen (1972:620) om bevis för ledamöler av riksdagen, all som bevis skall gälla uidrag ur prolokoll från valförrätl-ningen.

Valkretsindelningen

Valkretsarna vid val lill kyrkomötet utgörs i dag som huvudregel av varje stifl. Lunds slifl ulgör dock två valkrelsar, den sydvästra bestående av Malmöhus län och den nordöstra bestående av Krislianslads län och Blekinge län.

Frågan om lämplig valkretsindelning i stort har ell nära samband med de övergripande valfrågor som den lidigare nämnda kommiltén inom jusliliedepartemenlel har att behandla. Frågan har därför inte övervägts närmare av arbetsgruppen. Utgångspunkten är således att del också inom den närmaste framtiden är lämpligl alt behålla principen om stiften som valkrelsar.

Delta hindrar inle alt det kan finnas skäl att företa vissa justeringar inom ramen för den nuvarande ordningen. Det har i olika sammanhang framhållits att såväl folkmängd som arealslorlek bör kunna föranleda uppdelning av elt stift i flera valkretsar. När det gäller folkmängden har delta redan tagit sig uttryck i delningen av Lunds stifl i två valkretsar.

I fråga om yta är Luleå stift ojämförligt störsl i landet. Åven Härnösands stifl är ytmässigl mycket omfatlande. Eleklorernas resor till valförrättningen

Prop. 1984/85:169 71

kan i många fall bli både tidsödande och dyra. Arbetsgruppen föreslår därför att dessa stift delas i vardera två valkretsar. Detla innebär atl Härnösands stift skulle bestå av en valkreis som omfattar Jämtlands län och en som omfaltar Väslernorrlands län. Luleå slifl skulle bestå av en valkrets som omfattar Norrbottens län och en som omfattar Västerbottens län.

Kyrkorådens befogenhet att välja elektorer

Om ell valdistrikt, dvs. pastoral, beslår av en enda församling skall eleklorer och deras ersällare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådel, om kyrköfullmäklige inte finns. En motsvarande beslämmelse finns i fråga om val av delegerade i sådana valdistrikt som består av två eller flera församlingar.

Det är angelägel alt resullalel av del val lill kyrkofullmäktige som äger rum i oktober närmasl före det att valförfarandet avseende kyrkomötesvalen inleds får ett direkl genomslag i dessa senare val. I lagtexten har därför för tydlighetens skull markerats atl val av eleklorer och delegerade skall hållas av de nyvalda kyrkofullmäktige dvs. de fullmäklige som har valts i oklober samma år som valel lill kyrkomölel inleds. De nyvalda fullmäkliges mandaiperiod börjar visserligen försl vid årsskiftet. Enligi 2 kap, 9 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter är dock de nyvalda fullmäklige behöriga all före mandatperiodens början förrätta sådana val som ankommer på fullmäklige och avser lid efter uigången av del år då de valls.

För de fall då kyrkoråden fungerar som valkorporation saknas beslämmelser om atl del skall vara del nyvalda kyrkorådel som väljer. Detla hör samman med atl kyrkorådet enligi lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler inle lillagts samma behörighel som kyrköfullmäklige all förrätta val före mandatperiodens början vid årsskiftet. Detta medför att, då eleklorer och delegerade väljs av kyrkoråd, valel förrällas av kyrkorådel i dess "gamla" sammansättning. Della måsle anses vara såväl inkonsekvent som principielll oriktigt. Arbetsgruppen föreslår därför atl beslämmelsen i 5 kap. 15 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler kompletteras på så sätl att del nyvalda kyrkorådel tilläggs behörighet alt på samma sätt som kyrkofullmäktige förrälla val av elektorer före mandatperiodens början. Också i lagen om kyrkomötet bör detta anges genom att det uttryckligen slås fast all del är del nyvalda kyrkorådel som skall förrätta elektorsval.

Valsedels ogiltighet

Arbetsgruppen föreslår vissa justeringar i bestämmelsen om valsedels ogiltighet. Av laglexlen bör klart framgå all valsedel är ogillig, för del fall majoritetsval tillämpats, om sedeln innehåller fler eller färre namn än vad valet avsell. Vidare föreslås atl den nuvarande regeln om all valsedlarna är

Nuvarande lydelse

För val till kyrkomölel är rikel indelat i valkretsar. Varje stifl utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar med följande indelning.

Lunds stifts sydvästra valkrets beslående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkreis bestående av Kristianstads län och Blekinge län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör etl distrikt. Icke-lerrilo-riella församlingar bildar dislrikl för sig.

I valdistrikt med högsl 2 000 kyrkomedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjal 4 OOO-tal kyrkomedlemmar ulöver 4 000 utses ytterligare en eleklor.

1 §

6§

Föreslagen Ivdelse

För val lill kyrkomölel är rikel indelal i valkretsar. Varje slifl utgör en valkrets. Lunds, Härnösands och Luleå stift ulgör dock vardera två valkrelsar med följande indelning.

Lunds slifls sydväsira valkreis omfauar Malmöhus län. Lunds slifls nordöstra valkreis omfattar Krislianslads län och Blekinge län.

Härnösands slifls väslra valkreis omfattar Jämtlands län. Härnösands Slifls öslra valkreis omfaliar Väslernorrlands lån.

Luleå stifts norra valkreis omfauar Norrbollens län. Luleå slifls södra valkrets omfaltar Västerbollens län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje paslorat ulgör ett dislrikl. Om samlliga församlingar i Ivå eller flera pasiorai bildar en kyrklig samfällighei, skall dock samfälligheien ulgöra valdislrikl om någol eller några uv pasloraien saknar egel beslulande organ. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högsl 2 000 röslberälligade kyrkomedlemmar ulses en eleklor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röslberälligade kyrkomedlemmar ulses två elektorer. För varje påbörjal 4 OOO-tal röstberättigade kyrkomedlemmar ut-

Om etl valdistrikt består av en enda församling skall eleklorer och deras ersättare väljas av de nwalda kyrkofullmäktige. Om kyrkofullmäktige inte finns, skall valel förrällas av del nyvalda kvrkorådci.

1 s

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofull-miiktige eller uv kyrkorådel, om kvr-kofullinäkligc Inte finns. Valet förrällas av de nwalda fullmäklige.

8 S

Om ell valdistrikt beslår av två eller ftera församlingar skall eleklorer och deras ersältare väljas

1. om församlingarna Ingår i en lolal kyrklig samfällighei av samfälligheiens fullmäktige,

2. om församlingarna ingår i en pariiell kyrklig samfällighei eller i en pasloralssamfällighel av församlingsdelegerade.

Valel skall förrällas av de nyvalda fullmäklige och församlingsdelegerade.

Om ett valdistrikt består av tvä eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling ulses av kyrköfullmäklige eller av kyrkorådel, om kyr-kojullmäktige inle finns. Valel förrättas av de nyvalda fullmäklige.

.-anlalel delegerade ulgor fur Jtirsaniling
med hogsr 500 kvrkomedletumur 5

med mer an 500 men hogsl 1 000 kyrkomedlemmar 7
inedmeian 1 000 men hogsl 2 000 kvrkomedleniiiiar 9
med mer an 2 000 men hogsl 3 .VW kyrkoniedlemnuir 11
medmerän 3 500men liogsl 5 500kyrkomedlemmur 13
med mer an 5 500 men hogsl 8 000 kyrkoinedleminur 15
med mer an 8 000 men hogsl 11 000 kyrkomedlemmar 17
medmerän II 000men hogsl 14 5(X)kyrkomedlemmar 19
med mer an 14 500 21

Nuvarande lydelse nelll val lillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om proporlioneUl valsält vid val inom landsling, kommunfullmäktige m, m.

Om valel inte sker proportionellt skall elekiorerna var för sig /('// ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fåll mer än hälflen av de avgivna rösterna. Om ell lillräckligi anial ledamöter inle har ulsells vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för del fall alt inte någon har blivit vald vid första omröstningen, de namn som har fått flesl rösler och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fåtl högsla rösletalet näst efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som del ålerslår ledamöter alt välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flesl röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandel genom lottning.

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även vid val av ersättare. Om ersättare inte våljs proportionellt skall vid valel även bestämmas den ordning i vdken de skall inkallas lill tjänstgöring.

Föreslagen lydelse

Vid valet skall elektorerna var för sig föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fäll mer än hälflen av de avgivna rösterna. Om elt tillräckligt antal personer inle har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald vid försia omröstningen, de namn som har fåll flesl rösler och i annal fall de namn som vid den försia omröstningen har fåll högsla rösletalet näsl efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår personer atl välja. Den nya omröslningen får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flesl rösler är valda. Vid lika rösletal sker avgörandet genom lottning.

Om del vid valel framläggs en enda Usla, som upplär namn på så många personer som valel avser, kan valel förrällas med acklamalion. Val med slutna sedlar skall dock förrättas, om del begärs av minst så många eleklorer, som moisvarar del tal som erhålls, om samlliga röslberätligade eleklorers antal delas med anlalel av de personer som valel avser, ökal med ell.

Valel skall vara proporlioneUl, om del begärs av minsl så många väljande som motsvarar den kvol som erhålls om samlliga väljandes anial delas med dei anial personer som valel avser, ökat med 1. Om kvoten är ell bruiei lal, skall den avrundas Ull

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

närmasl högre hela lal. Vid sådani proporlioneUl val lillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsling, kommunfullmäktige m. m.

Om ersäilarna inle väljs proporlioneUl skall vid valel även besiämmas den ordning i vilken de skall inkallas lill ijänslgöring.

17 S En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen har salls dil med avsikl.

För del fall majorileisval har lillämpals är en valsedel ogillig om den innehåller fler eller färre namn än vad valel avsell.

Namn på valsedeln skall anses obefinlligi om kandidalen inle är valbar, namnel är överstruket eller del inle klarl framgår vem som avses.

Om en eleklor har lämnai mer än en valsedel i ell val, är valsedlarna ogiliiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna belraklas som giliig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, namnet är överstrukel eller del inte klarl framgår vem som avses.

20 § För den som har blivii vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genasl ulfärda bevis om della. I bevisel anges den valdes namn samt för vilken tid och valkreis ledamolen eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall lillslällas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomölels ordförande.

Som bevis gäller utdrag ur protokollet från valförrättningen.

Prop. 1984/85:169 78

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs all 5 kap, 15 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheler skall ha nedan angivna lydelse,

5 kap,
15 §
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland ledamöierna och suppleanterna i rådet. Kyrkvärdarna ulses för den tid de är valda till ledamöter eller suppleanter.

Kyrkorådel utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådels medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

,. , . , , ,, Del år då val i hela riket av

, : 'f ,"' ' »"' "'"' Z kvrkofullmäktige har ägl rum skall kyrkoful tnäkfge har agt rum skall j kyrkorådel före decem-

det nyvalda kyrkoradel före decem- , „. „ j , . . u t,... • „,
-, j •' . , . ber månads utgång utse betattnmgs-

ber månads utgång ulse befattnings- , „ ~___ ■ fx .„ u a,

° , ° havare som avses i forsla och andra

havare som avses i första och andra . , , ,j ; ;; j„.

styckena. Inom samma tid skall det

y- nyvalda kyrkorådel, för det fall kyr-

kofullmäktige inte finns i församlingen, ulse eleklorer och deras ersällare enligi 7 § lagen (1982:943) om kyrkomölel.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:169 79

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet

1. Inkomna yttranden

Efler remiss har yttranden avgetts av hovrätten för Västra Sverige. kammarrätten i Jönköping, riksskalteverket, länsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus, Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län. Svenska kyrkans centralstyrelse, samtliga domkapitel samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifogat elt yttrande av kyrkorådet i Gislaveds församling. Länsstyrelsen i Väslernorrlands län har bifogat yttranden från kyrkorådel i Sundsvalls, Gustav Adolfs och Sköiismons församlingars kyrkliga samfällighei, kyrkorådel i Härnösands domkyrkoförsamling och kyrkorådel i Örnsköldsviks församling. Länsstyrelsen i Väslerbotlens län har bifogal yllranden från Skellefteå och Umeå kommuner. Domkapillel i Skara har bifogal yllranden från kyrkoråden i Algulslorps, Kvänums, Södra Vings och Trollhättans paslorat,

Etl yUrande har dessulom inkommil från kyrkomötets presidium.

2. Allmänna synpunkter

De i departementspromemorian framlagda förslagen tillstyrks helt eller till övervägande del av hovrällen för Väslra Sverige, kammarrällen i Jönköping, länsslyrelsema, riksskalteverket, Svenska kyrkans ceniralsiyrelsc. domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Vä.xjö, Lund, Karlstad. Härnösand, Luleå och Slockholm. Några av dessa remissinstanser ifrågasätter dock behovet av alt nu införa nya regler om val lill kyrkomölel och Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund anser alt de nuvarande reglerna bör lillämpas ytterligare en valperiod.

Hovrätten för Väslra Sverige:

Lagen om kyrkomötet (1982:943) trädde i kraft såvitt avser bestämmelserna om fastställande av anlalet valkrelsmandal saml om val av eleklorer och delegerade den 1 december 1982 och i övrigl den 1 januari 1983, Efter ikrafurädandet har endasl etl val lill kyrkomölel hållils, nämligen 1983, De svårigheier, som uppkom vid delta val, kan i varje fall lill viss del ha beroli på alt det var första gången valproceduren genomfördes med utökade valkorpo-ralioner. Riksskatteverkel har förklarat sig berett att inför nästkommande kyrkomötesval medverka vid ularbelande av prolokollsblankelter, som kan

Prop. 1984/85:169 80

användas vid valförrättningen. Verket har också lovat ställa sin sakkunskap till förfogande för att få fram särskilda hjälpblanketier för röstsammanräkningen. Ålskilliga av de domkapitel, som avgeii yllrande lill arbetsgruppen, har förklarat atl 1983 års val inle inneburit några större problem. Ett domkapitel har anseti det ofrånkomligl au valsäiiel blir kompliceral så länge en indirekl valmelod lillämpas, Ell annal domkapiiel har funnii au lagen om proportionellt valsält är svar alt tillämpa och att man saknade erfarenhet av sådana val.

Frågan om direkta val lill kyrkomötet kommer alt ulredas av en av chefen för justitiedepartementet tillkallad parlamentarisk kommitté (Dir 1984:23) med uppdrag att föreslå ålgärder i syfte att förbättra folkslyrelsens villkor, I direktiven lill kommiltén heler del bl.a. all frågan om direkla val lill kyrkomölel har samband med de övergripande valfrågorna och all frågan därför inle bör brylas ul ur della slörre sammanhang. Även om denna kommilté måhända kommer att arbeta ett antal år, torde inle mer än ytterligare ell eller högsl ell par val lill kyrkomölel äga rum, innan förslag lill direkla val lill kyrkomölel kan föreligga. Med hänsyn härlill och lill all såsom ovan påvisats olägenheterna av nu tillämpade valmetod inte förefaller vara alliför slora. synes övervägande skäl tala för att de av arbetsgruppen föreslagna ändringarna i kyrkomöteslagen inle nu bör komma lill slånd. I alll fall synes del vara lillfyllesl, om den förordade minskningen av antalet eleklorer genomföres.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Arbeisgruppens förslag innebär på flera punkter förenklingar i del nuvarande valsystemet. Centralstyrelsen ftnner det angeläget all sådana förenklingar kommer till stånd. Centralstyrelsen vill emellertid understryka att kyrkomötet självt har prioriterat direktvalsfrågan framför partiella reformer av del nuvarande valsyslemei. Denna omsländighel bör dock enligi ceniralsiy relsens mening icke förhindra all, när nu likväl elt förslag lill angelägna korrigeringar har arbetats fram, vissa jämkningar i del nuvarande syslemet företas.

Centralstyrelsen är därför beredd att tillstyrka alt arbeisgruppens förslag läggs till grund för en revidering av det nuvarande syslemel för val till kyrkomötet.

Domkapitlet i Väslerås:

Vad beträffar valsystemet konstaterar domkapitlet först atl utredningens förslag icke avser en övergång lill direkla val ulan endasl en revidering av det indirekla valsyslemei. Del är således inom ramen för det indirekta valsystemet, som ändringsförslagen skall bedömas. Domkapillel har dock funnii, all

Prop. 1984/85:169 81

en viss sammanblandning förekommil här. Argumenl, som hör samman mer med etl direkivalssyslem än med elt för indirekla val, anförs av utredningen. Domkapitlet anser, alt ett ställningstagande till frågan om direkta eller indirekta val blir akluell först om ett eller ett par år, då utredningsmaterial härvidlag kan väntas föreligga.

Enligt domkapitlets uppfallning bör jusleringar i nuvarande ordning f, n. avse endasl smärre, nödvändiga ändringar i avsikt att underlätta tillämpningen av valbestämmelserna och all förenkla del praktiska förfarandet vid valet 1985/86. Några mer genomgripande förändringar kan det inte vara tal om. Domkapitlet ftnner därför arbeisgruppens förslag vara alltför långtgående,

Domkapillel i Karlstad:

Erfarenheterna från det senaste valet till kyrkomötet visade på att de nya reglerna var svåra atl lillämpa och alt valproceduren var onödigt krånglig. varför arbetsgruppens förslag som skall syfta tiil förenklingar och förbättringar hälsas med tillfredsställelse. Enligi förslagel skall de nya reglerna lillämpas redan vid valet lill 1986 års kyrkomöle. Med hänsyn lill all del inom en snar framtid kommer ytterligare förslag lill förändringar, kan ifrågasällas om inle alla ändringar borde göras vid ett och samma lillfälle. Dessutom föreligger erfarenheter från endast ett val.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund:

Vad beträffar utredningens förslag i övrigt såvitt gäller valkretsar och valdistrikt m. m., minsta antal elektorer och kyrkoråden som valkorporation i vissa fall anser förbundsstyrelsen atl det nuvarande valsystemet bör prövas ytterligare en valperiod innan förändringar övervägs.

3. Direkta eller indirekta val

Ell par remissinstanser uttalar sig i frågan om valen lill kyrkomötet bör vara direkla eller indirekla. Någon erinran rikias dock inle mot arbetsgruppens ståndpunktstagande atl inte i förevarande sammanhang ulreda denna fråga utan att så får ske inom ramen för folkstyrelsekommitténs uppdrag.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Frågan om utformningen av valsystemet lill det reformerade kyrkomölel var föremål för en omfattande behandling på 1983 års kyrkomöte. Förutom en framslällning från 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd (i betänkandet Samlad riksorganisation för svenska kyrkan, den s.k, "regnbågsboken", avsnitt 5.5 Val till kyrkomölel, s. 37, saml hemslällan, s. 246) behandlade

6 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 169

Prop. 1984/85:169 82

kyrkomölel även 12 motioner inom samma ämnesområde.

Kyrkomölels behandling resulterade i en framställning lill regeringen med begäran om en ulredning om de kyrkliga valfrågorna "med inrikining på en övergång lill direkla val med personvalsinslag vid försia möjliga lillfälle, saml all därvid även övervägs frågan om en gemensam valdag för de kyrkliga valen, förlagd lill ell annat år än det då allmänna val äger rum" (LU 1983:1, kskr 1983:5).

Mol denna bakgrund år del i och för sig tillfredsställande all arbetsgruppen har noterat all direkivalsfrågan kommer atl bli föremål för särskild ulredning genom den tillkallade parlamentariska kommittén. Centralstyrelsen hälsar med tillfredsställelse att den av kyrkomötet begärda ulredningen kommer lill stånd.

Samtidigt är del angelägel för ceniralsiyrelsen all i detta sammanhang erinra om den prioritet kyrkomölel ville ge direkivalsfrågan, I flera av de ovan nämnda moiionerna aktualiserades ändringar i det gällande systemel i olika delaljer, t. ex. all lidpunkten för beräkning av antalet kyrkomedlemmar definierades klarare, atl eleklorernas antal vid pågående pasloratsregle-ring lades fast m. m. I kyrkolagsulskolteis av kyrkomötet gillade belänkande uttalades i fråga om dessa önskemål bl. a. följande: "I moiionerna aklualiseras frågor om förtydliganden och ändringar i reglerna för kyrkomötesvalet. Med hänsyn till utskottets huvudinslällning - all direkla val till kyrkomölel bör utredas och genomföras vid första möjliga tidpunkl - anser utskottet del vara obehövligt att ta upp frågor om ändringar inom ramen för det nuvarande valsystemet". (LU 1983:1 s. 9).

I fråga om del i en motion framförda yrkandet om delning av Luleå stifl i Ivå valkrelsar - vilkel önskemål lillgodoses genom arbeisgruppens nu framlagda förslag ~ ullalade uiskoilel följande: "Med hänsyn lill ulskollels huvudinslällning anser uiskoilel all denna fråga inle bör las upp i nuvarande läge. Uiskoilel anser emellerlid all en kommande ulredning bör göra en översyn av valkrelsindelningen vid kyrkomölesvalel i syfte alt åstadkomma mindre valkretsar än f. n. I etl sådant sammanhang kommer slarkt i fråga all dela Luleå slifl i flera valkrelsar. Därvid bör även frågan om utjämningsmandat prövas". (LU 1983:1 s, 9).

Centralstyrelsen konstaterar mol bakgrund av del nu anförda att kyrkomötets önskemål om en slark priorilering av direkivalsfrågan riskerar all undanskymmas av arbetsgruppens förslag om ålgärder inom ramen för del nuvarande syslemel. Med hänsyn lill kyrkomölels klara ställningstagande anser sig ceniralsiyrelsen nödsakad alt även i della sammanhang erinra om vad som är kyrkans egen priorilering när del gäller valfrågorna.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund:

Den nu lillämpade indirekla valmeioden innebär atl församlingarna och samfällighelerna genoin elekiorsvalen kan ulöva ell avgörande inflyiande på

Prop. 1984/85:169 83

hur kyrkomötet sammansätts. Detta är givetvis en förutsättning för att kyrkomötet skall kunna anses som representativt för dessa och är därmed också en förutsättning för hur kyrkomötet och kyrkomötesorganisationen skall kunna fylla funktionen som kyrkokommunernas intresseorganisation.

Skulle direktval införas till kyrkomötet förlorar kyrkokommunerna sitt direktinflytande i kyrkomötesvalen och ansvarslinjen mellan kyrkomöte och kyrkokommuner försvinner därmed. I ett sådant läge måsle förbundet överväga att återta sin funktion som intresseorganisation för kyrkokommunerna. En väsentlig del av kyrkomötesreformen skulle därmed gå förlorad.

Förbundet motsätter sig införandel av direktval till kyrkomötet.

4. Kyrkomötets placering i tiden

De flesta remissinstanserna uttalar sig inle i frågan om en ändring av tidpunkten för kyrkomötets sammanträden från mars till augusti.

Kyrkomötets presidium, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska Kyrkans församlings- och pasioralsförbund saml domkapitlen i Skara, Väslerås, Göteborg, Härnösand, Visby och Stockholm förordar en ändring av sammanträdestidpunkten.

Kyrkomötets presidium:

1. En betydande majoritet av kyrkomötets ledamöter slår bakom kyrkomötets önskemål om ändrad tidpunkl. I den mån regeringen menar allvar med att förhålla sig neutral till kyrkans interna arbele måste det finnas slarka sakliga skäl från statsmakternas sida för atl i denna fråga motsätta sig kyrkomötets önskemål.

2. I departementspromemorian anförs till slöd för promemorians negaliva hållning till kyrkomötets framställning huvudsakligen a) budgeimässiga skäl, b) kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetel och c) belydelsen av ell snabbt valgenomslag. Inget av de anförda skälen förefaller presidiet särskili tungt vägande. Tvärtom kan pekas pä väsenlliga fördelar med en ändrad lid för kyrkomötets sammanträden i berörda hänseenden.

När det gäller a) budgetmässiga skäl bör det väl snarast vara en fördel med ett kyrkomöte i augusti-september, dvs. under den tid då man inom regeringen börjar förbereda den budgelproposilion, som skall presenieras i riksdagen i januari följande år. Ulbeialningen av bidrag lill kyrkans fria verksamhet som inte omedelbart beror av anslagsbeslui bör läll kunna administreras oberoende av när kyrkomölel sammanlräder.

I fråga om b) kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetel konstaleras på s. 47 att "om regeringen anser atl en viss reform i ell kyrkligi ärende bör iräda i kraft den 1 juli" så är det en fördel all kyrkomölel kan sammanlräda i mars. Med samma logik kan naturligtvis hävdas atl om regeringen anser au en reform i ett kyrkligt ärende bör träda i krafl den 1 januari så är det en fördel

Prop. 1984/85:169 84

om kyrkomötet kan sammanlräda i augusti-september. Att det generellt vore fördelaktigare all en reform trädde i krafl den 1 juli i slällei för den 1 januari har inle påståtts och lär f. ö, vara svårt all argumeniera för. Resonemanget i departementspromemorian är därför inle något bärkraftigt argument vare sig för den ena eller den andra tidpunkten.

På s. 48 anförs vidare atl "del särskilt under det sista året av en mandatperiod ofla finns ell inlresse av all få frågor behandlade av del pågående riksmöiet". Kyrkomölels presidium har förslåelse för den synpunklen, särskilt vad beträffar grundlagsfrågor. Dessa nämns inle särskilt i deparlemenlsstencilen men har omnämnts som elt argument mot ändrad sammanlrädestid i en den 27 april 1984 inom civildepartementel upprättad promemoria om tidpunkten för kyrkomötessammanlrädena, I den mån regeringen önskar infordra kyrkomötets yttrande i en grundlagsfråga är det en klar fördel med kyrkomötelssammaniräden i augusti-september eftersom regeringens förslag i en sådan fråga måste väckas hos riksdagen senast under november månad. Även i övrigl borde regeringen kunna anpassa sill propositionsarbete efler etl kyrkomöle i augusli-seplember så au eu beslui i riksdagen kan erhållas under del sista året av en valperiod.

Betydelsen av elt snabbi valgenomslag, c), får inle överdrivas. Belydligi viktigare torde vara atl de nyvalda kyrkomötesledamöierna får lid på sig alt sätta sig in i aktuella frågor och förbereda sig för det föreslående kyrkomötet. Med nuvarande ordning är del praktiskt taget omöjligt för den nyvalde kyrkomötesledamoten all hinna orientera sig tillräckligt för all la slällning lill de viktiga beslut som skall fattas pä del föreslående kyrkomötet, 1. ex. valel av den nya centralstyrelsen. Del finns en uppenbar risk för all de etablerade ledamöterna i krafl av sin erfarenhel av lidigare kyrkomöten får en dominerande roll i del nyvalda kyrkomölel som rimmar verkligl illa med den demokralisering av kyrkomölel som var en väsenllig ingrediens i kyrkomötesreformen.

3. Kyrkomölels presidium, som har del yttersta ansvarel för alt kyrkomötets sammanträden genomförs på elt säll som är oantastligt från formell synpunkl och som inle spränger givna ekonomiska ramar, kan inle bortse från de fördelar som ligger i atl kunna arbela i riksdagens lokaler och atl i mån av behov kunna anlila riksdagens personal. På längre sikl bör självklarl eftersträvas att kyrkomölel kan samlas i kyrkans egna för ändamålet lämpade lokaler. Likaså bör del vara en målsäiining all kyrkomölel skall kunna genomföras med anlitande av i alll väsenlligl kyrkans egen personal. F. n. och under överskådlig tid finns emellerlid vare sig sådana lokaler eller i någon slörre utsträckning sådan personal all lillgå. Med hänsyn härlill och då lillgång lill såväl ändamålsenliga lokaler som lämplig personal är av avgörande beiydelse för all kyrkomölel skall fungera, vore det lill stor lällnad för presidiet och till stort gagn för kyrkomölels ledamöler om regeringen kunde tillmötesgå kyrkomötets framslällning om ändrad sam-

Prop. 1984/85:169 85

manträdeslid. Vi tror dessulom att kyrkomötet har myckel all vinna ekonomiskl på att få sammanträda i riksdagens lokaler.

Svenska kyrkans ceniralstyrelse:

Promemorian behandlar huvuddelen av de synpunkler och argument som har anförls i frågan om lidpunkien för kyrkomölels sammanträden. Vid den samlande avvägningen har emellertid de från kyrkans uigångspunkt viktigas-le lillmälis för lilen beiydelse. Centralstyrelsen kan därför inte instämma i slutsatsen att övervägande skäl talar mot en ändring, och styrelsen förordar att frågan blir föremål för överarbetning under höslen.

Från kyrkans utgångspunkt är följande väsentligt. Kyrkomötet självt har gjort bedömningen atl förhöslen är en lämpligare lidpunkt. De adminislraliva fördelarna och möjlighelen alt sammanlräda i riksdagshuset måsle underslrykas. 1 lagutskottets betänkande (LU 1984:5) ulvecklas utförligl sammanträdestidpunktens betydelse för budget- och granskningsprocessen. Centralstyrelsen vidhåller alt dessa synpunkler är vikliga. Cenlralslyrelsens (och hela den frivilliga organisalionens) redovisningsperiod är kalenderårel, vilkel kyrkomölel låtit komma till uttryck i centralstyrelsens inslruklion (SKFS 1983:9). Detta överensslämmer med församlingarna och med kyrkofonden. Det förhållandel all anslagel lill kyrkomölel för dess offentligrällsliga verksamhel besläms för varje budgetår är här av helt underordnad betydelse.

Vidare bör betonas atl del försia kyrkomötet efter ett nyval behäftas med allvarliga informationsproblem. På drygl en månads lid skall nya ledamöler hinna få sin information, sätta sig in i aktuella ärenden, väcka motioner och della i förberedelser av val lill centralslyrelse och utskott. Detta låler sig svårligen göra på ell tillfredsställande säll med nuvarande ordning.

Ceniralsiyrelsen har uppfattningen all synpunkler, som l. ex, den om del snabbare valgenomslagel, väger läll gentemot det nu anförda. Elt omedelbarl valgenomslag är inle ens genomfört på lokalplanet. Del gamla kyrkorådel siller kvar iniill årels ulgång. Atl framhärda i denna argumenlalion torde vinna ringa gensvar hos de kyrkliga organen.

Också viklen av sammanlrädesiidpunklen för möjlighelen att genomföra lagändringar inom det kyrkliga området har enligt cenlralslyrelsens mening överbetohats. En ordning med kyrkomöle i augusii månad kan i vissa fall till och med underläila och påskynda behandlingen av etl lagstiflningsärende.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet vill hänvisa till de synpunkler som anförls i första särskilda utskottet i riksdagen (FsäU 1982:1 s. 31). Utskottet anser att flera skäl talar för all kyrkomölel bör sammanträda i seplember i stället för i mars. Skälen är bl, a, alt kyrkomötet har gransknings- och budgetfrågor. Ehuru utskottet

Prop. 1984/85:169 86

anför dessa skäl görs den bedömningen all nackdelarna med all sammanträda i mars inte är så stora att lagförslaget måsle förkastas. Man bör enligt ulskoltet tills vidare godta regeringens förslag om tid för kyrkomötets sammanlräde.

Del är uppenbart atl ulskollels tillstyrkan lill förslagel rymmer tveksamhet om tidpunkt för kyrkomölels sammanlräde. Ulskollet hänvisar också till möjligheten all kyrkomötet lar iniiiativ till ändrad tid på sina sammanträden.

Kyrkomötet har nu föreslagit atl sammanträdena skall börja sisla tisdagen i augusti. Domkapitlet, som delar kyrkomötets uppfattning i denna fråga, anser all slor hänsyn bör tas lill kyrkomölels ställningslagande.

Arbelsgruppen anför (s. 47 f) all lagstiflningsålgärder kommer all fördröjas om sammanlrädena läggs senare än mars. Della sammanhänger till stor del med riksdagens korta mandatperioder. Utredningar behöver tillsättas och förslag ställas i riksdagen under pågående mandatperiod. Domkapitlet vill framhålla, all frågor som förs lill riksdagen från kyrkomölel som regel inle lorde vara koniroversiella, varför riksdagens mandatperiod inte har samma betydelse som i riksdagens övriga arbete.

Om del rör sig om större frågor av principiell nalur brukar från stalsmaktens sida hävdas atl man strävar efter politiskt och kyrkopolitiskt breda lösningar, varför eventuella regeringsskiften inte i dessa frågor torde få så avgörande betydelse.

Arbetsgruppen framhåller också viklen av alt valresultatet i kyrkofullmäktige får så snabbi genomslag som möjligt. Domkapitlet gör emellertid den bedömningen alt fördelarna med all lägga kyrkomölel i augusti-september överväger då man väger vikten av atl valel slår igenom i kyrkomötet.

Del exempel som arbelsgruppen (s. 48) anför rör en fråga av speciell art eflersom genomslagei av ell beslui om nya regler om val av kyrkomötet kan ske först då reglerna kan tillämpas, nämligen då kyrkomötesval skall hållas.

Domkapitlet tillstyrker kyrkomötets hemställan atl kyrkomötet skall sammanträda med början den sista tisdagen i augusti.

Med detla ställningstagande behöver den tidsnöd som nu komplicerar valen inte uppstå. Domkapitlet har likväl ansett sig böra, om dess förslag under denna punkt inte tillgodoses, uttala sin uppfattning i det följande rörande de förslag om förenkling av valproceduren som avser att minska denna tidsnöd.

Domkapitlet i Västerås:

Domkapitlet finner klart positivt, om kyrkomötets sammanträden förläggs till en senare tidpunkl på året än den som nu är fastställd, mars månad. Härvidlag biträder domkapillel, vad Svenska kyrkans centralstyrelse framfört som sin mening. Många av de problem med kyrkomötesvalet, vilka anfördes i enkäten bland domkapitlen höslen 1983 (se betänkandet s. 25 ff) kommer därmed atl lösas. Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden är av

Prop. 1984/85:169 87

avgörande betydelse, och sker här en förändring i den riktning centralstyrelsen föreslår, föreligger icke längre skäl lill mer omfallande ingrepp i gällande valordning.

Domkapillel i Göleborg:

Kyrkomölel bör flyllas lill augusti månad på grund av den pressade valsituationen liksom av den pressade molionsliden. Härvid kunde också nuvarande lokaler i Medborgarhuset bytas mot riksdagshuset med dess bättre utrustning för ändamålet.

En tidsmässig förflyttning som den ovan föreslagna skulle också vara lill fördel för budgetarbetet.

Domkapillel i Härnösand:

1984 ärs kyrkomöte har begärl alt kyrkomölels sammanlrädestid skall ändras lill sisla veckan i augusii och utförligt moliveral sin framslällning, Arbelsgruppen har (s, 44-49) redovisal sina överväganden och skälen för att inte föreslå ändrad sammanlrädestid. Del ankommer inte på domkapillel atl bedöma bärigheten i skälen, men det är svårl alt förstå alt kyrkomötets medverkan i lagsliflningsarbetel skulle försvåras av atl sammanträdesliden förläggs till augusti. Det bör vara möjligt atl riksdagen under hösten beslutar i de lagstiftningsärenden som kyrkomölel i sådani fall har behandlal i augusii.

Domkapillel i Visby:

Enligi domkapillets mening bör kyrkomötets uttalade mening vara avgörande vid beslut angående mötets placering i liden.

Domkapillel i Stockholm:

I fråga om kyrkomötets placering i liden önskar domkapillel underslryka all starka skäl av praktisk nalur lalar för atl kyrkomölel bör hållas på höslen. Domkapillel beklagar atl arbetsgruppen inte funnit det möjligt all föreslå en sådan förändring av kyrkomötets placering i tiden.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund:

Förbundel biträder kyrkomötets framslällning i denna del. Såsom kyrko-lagsutskoilet påpekat är det främsl budgeimässiga skäl som gör all en flyllning av sammanträdestidpunkten är önskvärd. Kyrkomölesorganisatio-nens budgelår är kalenderår och del är då givelvis i hög grad önskvärl all den erforderliga budgelbehandlingen kan äga rum före del budgelärel börjar.

Prop. 1984/85:169 88

dock inte för långi innan,

Kyrkomölels nuvarande sammanlrädestid är ur den synpunklen mycket otillfredsställande placerad eflersom budgeten med denna ordning måste slutligt beredas inom centralstyrelsen 11-12 månader innan den skall träda i lillämpning. Beredningen inom nämndorganisaiionen får då förulsätlas ske 13-14 månader före budgelårets början resp. 25-26 månader innan dess slul. Redan della exempel torde i och för sig vara tillräckligt för all belysa del orimliga ur budgelbehandlingssynpunkl alt ha kyrkomölel förlagt lill mars månad.

Yllerligare i denna del kan dock påpekas atl som en elementär förutsättning vid budgelarbele gäller all nästföregående års bokslul skall finnas tillgängligt. Denna förulsällning föreligger inte om kyrkomölel skall faslslälla budgeten redan i mars månad året före budgetårel.

Utredningen har (s. 46) åberopat prop. 1981/82:192 och vad i denna sägs om atl anslag lill kyrkomötesorganisalionen skall utgå med belopp som fasislälles för varje budgelår. Vid den lidpunkl då denna proposilion lades fram var frågan om vilkel budgetår som skulle lillämpas för kyrkomölesorganisationen inte besluiad. Denna fräga avgjordes försl vid 1983 års kyrkomöle (OU 1983:2 hemställan p. 2; Kskr 51) då det i och med antagandel av instruktionen för centralstyrelsen bestämdes att kalenderår skulle vara budgelår för centralstyrelsen och därmed även för kyrkomötesorganisalionen i övrigl. Regeringens anslagsgivning mäste då givelvis anpassas lill detla förhållande, vilkel inle lorde föranleda några svårigheter eflersom ju också kyrkofondens räkenskapsår numera är kalenderår.

Ulredningen framför som skäl mol en flyttning av kyrkomölels sammanirädeslidpunkt den medverkan kyrkomölel har i lagsliflningsarbeiel. Ulredningens formuleringar i denna del kan ge anledning lill missförstånd. Helt klart är atl proposition i etl lagstiflningsärende som avses träda i krafl vid halvårsskiftel skall avlålas senasl den 31 mars. Om den nya lagsliftningen däremot skall träda i kraft vid årsskiftet kan ju kyrkomölel behandla ärendet i september och regeringen avlåta proposition vid höstriksdagens början. Riksdagen bör då kunna beslula i ärendel i tillräckligt god tid före årsskiftet. En tidsmässig placering av kyrkomötet i augusti/september är därför all föredra när det gäller dess medverkan i lagstiftningsärenden som skall träda i kraft vid årsskiftet. Del kan också ifrågasällas om inte större delen av den lagstiftning som kyrkomötet kommer atl ha anledning att behandla är av sådan karaktär all etl ikraftirädande vid kalenderårsskifle kommer atl framstå som naturligast. Särskilt gäller detla sådana lagstiftningsärenden som berör kyrkomötesorganisationen och de kyrkliga kommunerna som ju alla har kalenderårel som verksamhets- och räkenskapsår.

Från kyrkomötets sida har, såsom ulredningen redovisar, starka önskemål framförls om flyttning av kyrkomölels sammanträdeslid för all därigenom möjliggöra samverkan med riksdagen såvill gäller personal och lokaler.

Renl allmänl vill förbundet framhålla del önskvärda i all man inom den

Prop. 1984/85:169 89

offenlliga sekiorn samverkar för atl på så sätl minska de samlade koslnaderna. I augusti/september är riksdagens lokaler normall inle ulnyiljade för riksdagens egna behov och skulle därför kunna användas av kyrkomölel ulan all någon nämnvärd exlrakoslnad sammantaget skulle behöva uppslå för del allmänna. En kostnadsbesparing vad gäller lokaler, bevakning, telefoninstallationer m.m. uppkommer därför vid en samverkan med riksdagen. Storleken av en sådan besparing hade utredningen bort klarlägga. Att kyrkomötet skulle ges bästa möjliga förulsättningar för sitt arbete om det kunde sammanträda i riksdagens lokaler är uppenbart.

Vad gäller personalen vid kyrkomötet förefaller det lämpligl all, såsom ulredningen anför, den personal som numera tjänstgör hos centralstyrelsen i ökande ulslräckning kan ijänstgöra även hos kyrkomötet jämsides med bl, a, riksdagspersonal.

Det kan då vara värt att uppmärksamma att man inom riksdagsorganisalio-nen sannolikt har en överkapacitet vid en lidpunkl då riksdagen inle är samlad. Del motsatta förhållandet lorde vara rådande under den lid som kyrkomölel f. n. sammanträder; en tidsperiod som uppges sammanfalla med en intensiv arbetsperiod i riksdagen.Den ur personalkoslnadssynpunkt optimala lösningen av personalfrågan vid kyrkomölel är sannolikt en samverkan mellan ceniralsiyrelsen och riksdagen i ell läge då kyrkomötets sammanlräde kan förläggas till lid då riksdagen inle är samlad.

Vad utredningen i övrigt anför som skäl mol en flyllning av kyrkomötets sammanträdestid är inte sådana atl de var för sig eller sammanlagel kan anses vara av betydelse vid frågans avgörande.

Förbundet vill bestäml påyrka att kyrkomölels hemslällan om flyttning av kyrkomötets sammanträdesfid genomförs.

5. Tiden för kyrkomötesvalens genomförande

Några domkapitel framhåller att tiden för kyrkomötesvalens genomförande - även om de föreslagna förenklingarna genomförs - alltjämt är mycket begränsad för det fall kyrkomölessammanlrädel skall äga rum i mars,

Domkapillel i Skara:

Ulredningens förslag under 3.6 innebär all i flerförsamlingspasloral, vilka i Skara slifl är 82 av dess 88 pastorat, elektorsvalen inle längre skall fullgöras av för enbari delta ändamål utsedda särskilda delegerade utan av kyrkofullmäktige i total ekonomisk samfällighei för hela pasloraiel och i andra fall av församlingsdelegerade.

Om domkapitlets förslag till ändring i tiden av kyrkomölel inle genomförs bör följande beaklas. Eftersom Skara stift till så övervägande del beslår av flerförsamlingspaslo-

Prop. 1984/85:169 90

ral, de flesla med församlingsdelegerade som beslulande organ, kommer med arbeisgruppens ändringsförslag som nämnls likväl liden all bli knapp för pasloralens ulseende av elektor. Församlingarnas nyvalda kyrkofullmäktige eller - vilket oftast är fallet i stiftet - kyrkostämmor skall hinna välja församlingsdelegerade för deras val av elektor före december månads utgång.

Eflersom del blir nödvändigl enligi domkapitlets uppfallning med så tidiga församlingsdelegeradeval som möjligl för en smidig anpassning lill kyrkomö-lesvalsliderna och för att bortfallet av val av särskilda delegerade skall få avsedd effekt, har därför domkapitlet föreslagit ändring i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler.

Det bör också observeras, alt i lagen om kyrkomötet finns inskriven (12 §) en sista dag för val av dessa särskilda delegerade. Någon molsvarighel till tidig sista dag i december för val av församlingsdelegerade finns inte i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Domkapitlet ifrågasätter, om en sådan bestämmelse kan avvaras, och föreslår därför, atl sist angivna lag kompletteras i det hänseendet för gardering mot fidsnöd i nästa skede, senaste tidpunkt för val av eleklor.

Domkapillel i Härnösand:

Domkapitlet anser alltjämt - såsom det framhållils i yttrande 1983 12 14 till arbetsgruppen - atl tiden för kandidatnominering inför kyrkomölesvalel är otillräcklig. Därtill kommer all kyrkomötesledamöierna får alltför korl lid på sig för alt läsa in och bearbeta materialet inför mötet. Slutligen kan anföras atl tidspressen på domkapillel blir mycket slor, Förslagel au slopa delegeradevalen ändrar inle dessa förhållanden. Domkapillel vidhåller därför sin uppfatlning att tiden för valproceduren är för knappt tillmätt.

6. Valkretsindelningen

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om en uppdelning av Härnösands och Luleå stifl i vardera två valkretsar. Enligt domkapillel i Skara bör ändringen dock ske endast om de berörda domkapitlen kan få de förstärkningar i fråga om resurser för valen, som krävs för atl genomföra dubbla valförrättningar.

Domkapillel i Härnösand: Domkapitlet tillstyrker atl stiftet delas i två valkretsar, en för varje län.

Prop. 1984/85:169 91

Domkapillel i Luleå:

Domkapitlet anser, all den föreslagna delningen av Luleå slifl i ivå valkretsar är ändamålsenlig. De båda siifisdelarnas olika kyrkliga karakiär kommer därigenom bältre lill utlryck än enligt gällande ordning. Valresulia-tet blir mera represenlalivi. Elekiorerna kommer allljämt alt i många fall ha långa resvägar, men förhållandena förbättras i jämförelse med nuvarande ordning.

7. Valdistriktsindelningen

Remissinslanserna har inle hafl någon erinran mol all en översyn av valdislriktsindelningen får anslå lill dess utredningen om kyrkans organisation på lokalplanet är slutförd. Domkapillen i Göleborg och Visby menar dock att det redan nu borde ges en möjlighet atl förena sådana paslorat som har färre än 2 000 invånare lill slörre enheter.

(Angående frågan om kyrkliga samfälligheter som valdistrikt i vissa fall -se nästa avsnitt.)

8. Avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker all valen av särskilda delegerade för elektorsval i flerförsamlingspastorat avskaffas och att i stället de kyrkliga samfällighelernas fullmäktige eller församlingsdelegerade väljer elektorer. De remissinslanser som sålunda är positiva lill förslagel är hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Jönköping, riksskatteverket, länsstyrelserna. Svenska kyrkans centralstyrelse samt domkapillen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö, Karlstad, Härnösand, Luleå och Slockholm.

Domkapillel i Lund förklarar sig vara tveksamt lill förslagel och det avstyrks helt av domkapillen i Väslerås, Göteborg och Visby. Del främsta skälet härför är att samfälligheternas fullmäktige och församlingsdelegerade inte anses lämpliga som valkorporation med hänsyn lill dessa organs sammansättning och uppgifter.

Härutöver har några inslanser synpunkler på vissa föreslagna konsekvensändringar, framför allt i fråga om de kyrkliga samfällighelerna som valdistrikt i vissa fall.

Hovrällen för Väslra Sverige:

Förslaget om atl låla de särskilda delegerade i valdislrikl med mer än en församling ersättas av redan befintliga organ vid val av elektorer måste innebära en viss förenkling. När det gäller kyrkliga samfälligheler för alla ekonomiska församlingsangelägenheter, s. k. toiala samfälligheter, ligger

Prop. 1984/85:169 92

det väl närmast lill hands atl samfällighelernas kyrkofullmäktige utser eleklorer. Det kan emellertid invändas all kyrkomötet behandlar cenirala kyrkliga frågor och endasl i begränsad omfallning ägnar sig ål församlingarnas ekonomiska angelägenheter. De personer, som skall välja eleklorer, bör därför måhända ha andra kvalifikationer än de, som är valda lill kyrkofullmäktige. Kravet på andra kvalifikationer gör sig än mer gällande, när det är fråga om samfälligheter med begränsade beslutsbefogenheter. De församlingsdelegerade, som här förelräder samfälligheten, kan ha utsetts för att få behovel av sakkunskap inom elt begränsat ekonomiskl område lillgodosetl. Nu framförda synpunkler lalar mol den föreslagna ändringen men med lanke på den förenkling som föreslagel innebär vill hovrällen ej motsätta sig de föreslagna ändringarna i 8 § kyrkomöteslagen.

Det lillägg lill 6 § försia styckel kyrkomöleslagen, som föreslagits av arbetsgruppen, synes ha avseende på del lämligen ovanliga fall, då en församling på grund av dispens från att ha egna kyrkofullmäktige eller kyrkoråd skulle sakna organ för val av elektorer. Åven om sådan dispens lämnats, synes beslutanderätten för församlingen kunna utövas av kyrkostämman (1 kap. 7 § församlingslagen). Hovrätten vill därför ifrågasälla behovet av den föreslagna ändringen.

Kammarrätten i Jönköping:

Det nuvarande förfarandet för val lill kyrkomölel är, som arbelsgruppen påpekal, tämligen komplicerat uppbyggt. Del är därför av vikt all så långi del är möjligl och rimligt förenkla valproceduren. De förslag som framlagts i detla syfte, bl.a. förslagel atl avskaffa de särskilda delegerade för val av elektorer, är således angelägna.

Kammarrällen instämmer i arbeisgruppens uppfatlning alt del från mera allmänna synpunkler finns skäl att begränsa anlalel valkorporationer inom kyrkans område och i stället sträva efter att utnylija samma organ för så många val som möjligt. Det kan mol bakgrund av del sagda ifrågasällas om inte samma valkorporation i än vidare omfattning än arbetsgruppen föreslagit skulle kunna utnyttjas för olika valprocedurer.

Följande lagbestämmelser utgör exempel där sammanslutning av lekman-naföreträdare medverkar vid val eller liknande förfaranden inom ramen för kyrkans organisation. 4 § 1 och 2 momenten lagen (1936:567) om domkapitel reglerar bl. a. val av en av domkapitlets lekmannaledamöler. Sådan ledamoi utses av ombud för pastoraten. Ombuden utses i sin tur av pastoratens kyrkoråd. Valsystemet är således indirekt. I 6 och 7 §§ lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord ges bestämmelser för hur ledamöter av stiftsnämnden och boställsnämnden skall utses. Vissa av dessa ledamöter utses efter förslag av sammanslutning som företräder pastoralen i stiftet. Slutligen kan nämnas lagen (1963:633) om biskopsval i vars 2 § stadgas att biskopsval, som

Prop. 1984/85:169 93

ej avser ärkebiskopssäte, förrällas av en valkorporalion, vilken består av bl. a. särskili uisedda eleklorer för sliflels lekmän.

Kammarrällen menar således atl del kan ifrågasällas om inte den för val av kyrkomötesledamöier utsedda elektorsförsamlingen skulle kunna utnyttjas som valkorporation även när del i andra sammanhang är akiuelll alt inom kyrkans organisalion ulse lekmannaförelrädare. Enligi kammarräUens mening borde denna fråga därför utredas ytterligare.

Domkapillel i Uppsala:

I anslutning till förslaget all överföra uppgiflen att välja elektorer från särskilda delegerade till redan befintliga organ har arbelsgruppen funnii erforderligl all i vissl fall göra avsleg från principen om pasiorai som valdistrikt. Arbetsgruppen syfiar på sådana samfälligheler i vilka etl eller flera ingående paslorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporalion. För dessa fall finner arbetsgruppen valdistrikten böra utvidgas till att omfatta hela samfälligheten. Om oklarheter uppstår, förutsätts ytterst vederbörande domkapitel skola bedöma hur indelningen lämpligast skall ske, promemorian s. 69. Del är enligt domkapitlets mening en brist atl förslaget inte alls reglerar domkapillets föreslagna befattning med valdislriktsindelningen. En regel bör införas i lagen, eventuelll i den formen atl val skall föregås av en prövning i domkapitlet av den för valel tillämpliga valdislriktsindelningen. Alternalivi kan denna uppgift läggas cenlrall för hela rikel på den cenirala valmyndigheien.

Domkapillel i Skara:

Domkapillel har remilierat förslaget lill tre flerförsamlingspasloral, varav ivå med tätort av betydelse, saml elt enförsamlings sladspaslorat. Kvänums sexförsamlingspaslorat, inkluderande tätorterna Kvänum och Jung, Södra Vings femförsamlingspastorat, utan slörre lälorl och med inom sig en äldre, frånsett pastoraisangelägenheier tolal samfällighei mellan två församlingar utan egna församlingskyrkoråd, samt Algutslorps femförsamlingspasioral med tätorlen Vårgårda och med inom sig en nyare samfällighei mellan två församlingar ulan församlingskyrkoråd lillslyrker, atl val av eleklor sker av församlingsdelegerade vilkel, då de i sin helhel ej bildar lolala ekonomiska samfälligheler, blir deras valkorporation och att de särskilda delegeradevalen försvinner. Algutslorps pasiorai har framhällil all dess ivå minsla församlingar endasl har en represenianl var i församlingsdelegerade men au föregående elekiorsval med många delegerade på lokalplanel uppfattades som överarbetat och all flera valda från mindre församlingar inte kom vid valtillfällel. Trollhättans kyrkoråd konstaterar, att inom dess enförsamlings-pastorat kyrkofullmäktiges val av eleklorer, vilkel skell proponionelll.

Prop. 1984/85:169 94

fungeral bra och all det vore värdefulll au i flerförsamlingspasloral pröva den föreslagna modellen.

Domkapitlet anser sig - särskilt mot bakgrunden av att av föreslagna ändringar berörda pastorat ställl sig posiiiva - kunna oreserverat lillsiyrka förslaget, atl särskilt delegerade inle längre skall välja eleklor. I flerförsamlingspasloral, som ensaml bildar total samfällighei, bör alltså kyrkofullmäktige välja eleklor. Om pasloraiel inle bildar lolal ekonomisk samfällighei, får församlingsdelegerade den rollen. Della innebär en förenkling för pasloralens del all slippa enkom för elektorsval utse speciella delegerade och för dem är del en ralionaliseringsvinsl.

Med förslaget försvinner de problem som nuvarande lag medföri och som domkapillel i sin tidigare skrivelse påpekat i vissa samfälligheter med

församlingar ulan kyrkoråd, Däremol leder som framhållils ovan

förslaget för pasiorai i samfällighei som omfattar mer än ett pastoral i vissa fall lill all paslorat som självsiändigi eleklorsvaldislrikl upphör.

Sålunda föreslås under 3.6.4 (s, 68) och 3.6.5 (s. 69 ff), all - om flera pastorat bildat samfälligheter och ett eller flera ingående pastorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporation, dvs. inte är enförsamlingspaslo-rat eller är flerförsamlingspasloral ulan beslulande pasloratssamfällighelsor-gan såsom församlingsdelegerade, dvs, ingår i total ekonomisk samfällighei med annal pasiorai - skall de i denna samfällighei ingående pastoraten bilda valdistrikt för elektorsvalen. Vid oklarhet om hur valdistriktet skall bestämmas, "får det ytterst ankomma på vederbörande domkapitel att bedöma hur indelningen lämpligast skall ske".

Domkapillel anser, all eflersom man vid den nyss genomförda reformen sysiemaliskl genomförde att varje pasiorai skulle utse elektor och inget sammanförande av små paslorat under 2 000 invånare som tidigare skelt skulle äga rum, förslagel är inkonsekvenl med ett markanl fjärmande från idén om församlingen som egentliga basen för represenlalionen via delegerade på pasloralsnivå för atl få valen hanterliga.

Som anförs nedan medför en sådan bestämmelse automatiskt i detla stifl att Borås Caroli enförsamlingspaslorat och Borås Gustav Adolfs och Brämhults församlingars pastoral, som tillsammans bildar total ekonomisk samfällighei och där varje församling har sina kyrkofullmäktige men Borås Gustav Adolfs paslorat givetvis inte har några församlingsdelegerade, skulle bilda etl antalsmässigl (55 081 kyrkomedlemmar per 1 november 1982) oproporlionerligl slorl valdislrikl, med något minskal eleklorsantal också som följd av all underiagel för eleklorsanlalsberäkningen föreslås vara gemensamma antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Prop. 1984/85:169 95

Borås Caroli enförsamlingspaslorat hade 1 november 1982 20 456 kyrkomedlemmar och utsåg vid förra valel 8 eleklorer och Borås Gustav Adolfs och Brämhults församlingars pastoral hade då 34 625 kyrkomedlemmar och uisåg vid förra valel 11 eleklorer. Om de görs till gemensamt valdislrikl med framför alll sammanlagd summa röstberättigade eleklorer som beräkningsunderlag förlorar de sammanlagl på den grunden i elekiorsanlal. Del synes inte rimligl all i elt läge, där bällre proporlioner i övrigl mellan små och slora valdislrikts eleklorsantal eftersträvas, via beslämmande av valkorporalion för elektorsval molarbela denna slrävan. Borås båda pasiorai blir loiali mer missgynnade och represenlaiivilelen är mindre. Det föreligger enligt domkapillets uppfattning ingen svårighet atl finna en god lösning på valkorpora-lionsfrågan, en lösning som dessutom innebär att man, vilket kyrkoförfailningsutredningen torde ha i beaklande, minskar anlalet valkorporalionsva-rianter, som finns i fråga om val som domkapitlet har alt ombesörja eller bislå med och som komplicerar även för församlingar och pastoral.

Arbetsgruppens förslag innebär i fråga om elektorsvalskorporation, att den i stort sett kommer all sammanfalla med den korporation som utser lekmannaelektorer för biskopsval, där pastoratet alllid är valdistrikt, Kvarslående skillnad skulle då vara flerpastoralssamfälligheler.

Borås Caroli men ej Borås Gustav Adolfs paslorat skulle kunna (7 § jämförd med 8 S) välja eleklor med egen valkorporalion i kyrkofullmäktige. För biskopsval förordnar regeringen särskilt på domkapitlets förslag om valkorporation för Borås Gustav Adolfs och Brämhulls församlingar - de båda kyrkofullmäktige sammanträder tillsammans. Della korresponderar bällre med den grundläggande idén om var inflylandel skall ligga vid berörda val.

Domkapitlet anser det därför inte främmande alt för bibehållandet av pastorat som enhet för val av elektor en regel kunde införas, att i sådana fall där total samfällighei omfattar flera paslorat som enligt huvudreglerna saknar valkorporalion, domkapitlet - inle regeringen som vid biskopsval -får bestämma, hur valkorporation skall se ul. Detla ligger ju i linje med gruppens eget förslag (se ovan) att domkapitlet i tveksamma fall får avgöra valdislriktsfråga belräffande samfällighei. Där endast kyrkostämmor finns, kan gemensaml sammanträdande kyrkoråd vara en lösning.

Domkapillel avslyrker alliså, att pastoral i sådana samfälligheter som nämnts, sammanslås lill samfällighelsvaldislrikl.

Domkapillel i Sirängnäs:

Uttrycket total kyrklig samfällighei innebär för flerlalel förtroendemän inom Svenska kyrkan lolal ekonomisk samfällighei. Risk föreligger all förvirring uppslår i de pasiorai. som har kyrköfullmäklige för en total ekonomisk samfällighei med kyrköfullmäklige i församlingarna. Enligi

Prop. 1984/85:169 96

domkapillels mening är del nödvändigl all 8 S får en pregnaniare utformning.

Domkapillel i Väslerås:

I avsnill 3.6 (s, 57 ff) argumenierar arbetsgruppen för atl valen av särskilda delegerade för elekiorsval i flerförsamlingspastorat avskaffas, och all i stället de kyrkliga samfällighelerna, resp. pastoratssamfälligheterna, skall välja elektorer,

I samband härmed hävdas i betänkandet (s, 65) bl, a, "all de ordinarie kyrkokommunala organens representativitet, åtminstone totalt sett, är bällre än vad som är fallel belräffande den församling av delegerade som Ulses enligi lagen om kyrkomölel". Som redan framhållits, är den represenlaliviiel som här avses en annan än den som lillämpas i kyrkomötesreformens förarbeten. De lolala kyrkliga samfällighelerna väljs inle av de i samfälligheien ingående församlingarna ulan i direkla val. De faller således uianför den ovan angivna principen, all det är församlingarna och pasloraien, som skall utgöra grunden för den indirekta valordningen till riksplanet.

Förslaget all låla de lolala kyrkliga samfällighelerna utgöra valkorporalio-ner för val av kyrkomölesombud, innebär visserligen avsevärd förenkling av valförfarandel, men del är samiidigi etl avsteg från den angivna huvudprincipen om församlingen och pasloraiel som den grundläggande enhelen i valordningen. Denna princip hör nära samman med församlingsgemenskapen och med församlingen som en gudsljänsigemenskap. Den lolala kyrkliga samfälligheien däremol fungerar varken som andlig gemenskap eller gudsljänsigemenskap, ulan den ulgör en enhel för fullgörande av vissa bestämda uppgifier av adminislraliv och ekonomisk arl.

Del bör vidare påpekas, all ordningen med pasloraiel som valdistrikt är hämtad från den lidigare kyrkomölesförordningen. Den är i sak lika gammal som kyrkomötet självt och har alltså icke skapats genom tillfälligheter. Principen är, alt del primära valel sker inom del område, som samtidigt är församlingsprästernas verksamhelsområde. Della samband var motiverat all bevara i den reformerade ordningen, emedan en av de bärande grundtankarna i reformen var just samverkan mellan den kyrkliga demokratin och den prästerliga ämbetsförvaltningen. Denna samverkan kommer lill starkaste ullryck inom pasloraiel och dess församling(ar). Alt, som i förslagel, i många fall förlägga del primära valel till de toiala kyrkliga samfälligheternas fullmäklige innebär ell försvagande och i praktiken en upplösning av bandet mellan de förtroendevalda och den prästerliga ämbelsförvallningen. I samfälligheler med flera paslorat sitier endasl en av pasloralens kyrkoherdar i denna sin egenskap i fullmäkiigeförsamlingen som präsierlig representant.

Förslagel om avskaffande av ordningen med särskilda delegerade för församlingarna i vissa fall innebär således ett oacceptabelt steg bort från pastoratet som samverkansområde, I denna del vill domkapitlet därför

Prop. 1984/85:169 97

avstyrka förslaget. Nuvarande ordning bör bibehållas av principiella skäl. En förläggning av kyrkomötets sammanlräde senare under året medför dessutom, atl tidsfaktorn inle längre kommer atl ulgöra något problem, när del gäller valen av delegerade. Likaså underlättar de av utredningen föreslagna preciseringarna och ändringarna, vad gäller de nyvalda kyrkofullmäktige och kyrkoråden, valmetodiken m.m. även i della avseende valförfarandel.

Domkapillel i Lund:

Förslagel innebär en radikal förenkling av del förberedande förfarandet. En fråga är emellertid, huruvida kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade i flerförsamlingspastorat, som ju är valda för att beslula i pastoraisangelägenheier av huvudsakligen ekonomisk nalur, också är representativa för församlingsmedlemmarna, när det gäller eleklorsvalel.

Domkapitlet ställer sig därför någol tvekande till förslagel, trols dess obestridliga praktiska fördelar.

I de fall då något eller några av pasloraien i en sådan samfällighei saknar eget beslulande organ, ska enligi förslagel samfälligheten ulgöra valdistrikt och samfällighetens fullmäktige välja elektorer. Della är i och för sig följdriktigt, om man accepterar avskaffande av valet av särskilda delegerade, Domkapillel invänder däremot besläml emol, alt beräkningsunderlaget för anlalet elektorer i sådana fall skulle vara det totala anlalet röstberättigade kyrkomedlemmar i samfälligheten. Detta skulle innebära atl varje paslorat, utom det försia. skulle mista ålminslone en eleklor, nämligen den det skulle fått i inlervallel 1-2 000 röslberälligade kyrkomedlemmar, och evenluelll yllerligare någon. De befolkningsmässigl sett slora pastoraten är fortfarande underrepresenterade i förhållande till de små, även om förslagel på andra punkter leder lill en bällre balans. Atl på nu pålalai sätl missgynna vissa pastorat, av vilka flertalel dessulom folkrika, är enligt domkapitlets mening en orimlighet. Den undanröjs enklast genom etl lillägg till 6 § 2 st lagen (1982:943) om kyrkomölel (i dess föreslagna nya ulformning) atl i valdistrikt, som enligt 6 § 1 st består av två eller flera pastorat, skall anlalel elektorer dock bestämmas separat för vart och etl av de i distriktet ingående pastoraten.

Domkapillel i Göleborg:

Systemet med delegerade fungerade fullständigt gnisselfriit i Göteborgs stift och kunde därför enligt domkapillels uppfattning få bestå. Därigenom hade också vunnits, att de församlingsvårdande organen - församlingskyrkoråd och kyrkofullmäktige - ombesörjt valen av eleklorer. Enligt det föreslagna systemel skall i flerförsamlingspasioralen i normalfallet församlingsdelegerade och eljesl samfälligheiens fullmäklige ulse elektorer.

7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop. 1984/85:169 98

I sistnämnda fall har ansvarel sålunda överförts på organ, som har lill uppgift alt handlägga vissa ekonomiska angelägenheter, såsom präst- och kyrkomu-sikerlöner, folkbokföringen och boställsförvaltningen. Det ligger i sakens natur, alt pastoralen och samfällighelerna merendels inle har sammansalls med lanke på atl fullgöra även uppgifter av nu ifrågakomna slag, Domkapillel avslyrker därför den föreslagna ändringen,

Domkapillel i Härnösand:

Domkapillel lillslyrker denna förenkling av valsyslemei. Del skulle möjligen kunna invändas all församlingsdelegerade i obligaloriska pasiorats-samfälligheler och andra parliella samfälligheler är valda för all handha pasioraisangelägenheler eller andra särskilda uppgifter och inte för att utgöra valkorporation. Den nackdel som kan ligga häri uppvägs dock väl av fördelen i att slippa ell led i valsystemet.

Domkapillel i Visby:

Det är troligt atl vissa av de svårigheter som redovisats vid kyrkomötesvalet beror på alt det var första gången som valet skedde enligt de nya reglerna. Dock synes del ändå vara klarl all vissa önskemål om förenkling av valproceduren vilar på saklig grund. Särskilt gäller detla den kritik som framförls mol valen i flerförsamlingspasloral. Enligt domkapitlets mening har man dock i promemorian angripit della problem från en oriklig uigångspunkl. Självfallel bör man så långt som möjligl bygga på befinlliga kyrkokommunala organ. Men därför bör man ej frånia församlingarna deras inflyiande på valel. Församlingarna är den organisaioriska grunden för svenska kyrkans församlingsverksamhet och gudsljänslliv. Inom pasiorai och kyrkliga samfälligheler dominerar däremol de ekonomiska frågorna verksamheten. Församlingarna har därför med rätta ända sedan kyrkomötesinsiitutionens tillkomst varit grunden för lekmannarepresenta-tionen. Därtill kommer att de frågor som nu överlämnats lill kyrkomölels kompelensområde huvudsakligen hänför sig lill församlingarnas verksamhelsområde. Enligi domkapitlets mening kan man här ta tillvara erfarenheterna från den tidigare ordningen för val av lekmannaombud till kyrkomölel. Della kan ske på två sätt: genom all minska anlalet delegerade för varje församling och genom alt skapa slörre valdistrikt. Vad först angår de delegerade föreslår domkapitlet all dessa genomgående minskas med tre, dvs. att de minsta församlingarna (« 500 kyrkomedlemmar) erhåller två delegerade och de största ( 14 500 kyrkomedlemmar) 18 delegerade. Beträffande valdistrikten föreslår domkapitlet att möjlighet redan nu öppnas att förena flera pastorat till etl distrikt - den nedre gränsen för etl sådant bör sättas till 2 000 kyrkomedlemmar. Dessa förändringar torde utan olägenhe-

Prop. 1984/85:169 99

ler kunna genomföras ulan all man avvaklar evenluella beslui i anledning av 1982 års kyrkokommillés arbele.

9. Minskat antal elektorer

Majorileten av remissinstanserna tillstyrker att antalet elektorer minskas dels genom att antalet elektorer i varje valdislrikl minskas med cn elektor, dels genom alt beräkningsunderlaget vid bestämmande av anlalet elektorer ändras från antal kyrkomedlemmar i valdistrikiet lill antal röslberälligade kyrkomedlemmar,

Nägra instanser biträder förslagel endast såvitt avser ändringen i fråga om röslberätligade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag. Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund anser atl den nuvarande ordningen bör prövas under ytterligare en valperiod,

Hovrällen för Väslra Sverige:

Del stora antalet elektorer som enligt gällande bestämmelser skall utses medför en olymplighei i valproceduren. Förslaget alt nedbringa anlalet elektorer skulle därför medföra en viss lättnad vid valförrättningen. Minskningen av antalet eleklorer skulle också leda till en reducering av överrepre-senlalionen för de mindre församlingarna, Förslagel all införa anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag för anlalel elek-torerslår i överensslämmelse med 2 kap, 1 § kommunallagen. Hovrätten har ingen erinran mot den föreslagna ändringen av 6 § andra stycket kyrkomöteslagen. Förslagel all insalta etl nytt fjärde stycke i samma paragraf synes obehövligt, då del förefaller självklart att den senast upprättade röstlängden skall utgöra underlag för beräkningen av antalet röstberättigade.

Domkapillel i Uppsala:

Vad gäller frågan om hur det nya systemel kan förväntas påverka valutslagel från representativitelssynpunkt har domkapitlet beräknat andelen underrepresenterade röslberätligade kyrkomedlemmar inom Uppsala län. Nämnda beräkning överensstämmer väl med arb(.-:sgruppens beräkning för hela riket, promemorian s. 81.

Domkapillel i Skara:

Av de av domkapitlet hörda fyra pastoraten har iva mindre paslorat, Kvänums och Södra Vings pastoral (3 730 resp. 2 384 kyrkomedlemmar enligt statistik per 1982-11-01) funnit att elektorsförsamlingen bör minska och lillslyrkl förslaget till ändring av lydelsen i 6 S lagen om kyrkomötet, även om denna ändring relativt sell just kommer all drabba sådana mindre

Prop. 1984/85:169 100

pastoral, som de represenlerar. Södra Vings pasiorai har inget att erinra mot att större pastorat får slörre inflytande på kyrkomölesombudsvalen, då nuvarande förmån för del egna pastoratet ej anses försvarbar - pastoratet skulle enligt yttrandet mista två av tre elektorer - ulan del föreslagna systemel anges innebära ett mer rättvist syslem med hävdande av olika slora församlingars represenlaliviiel.

Däremot har Algutstorps pastoral (4 954 kyrkomedlemmar per 1982-11-01) reagerat mot minskningen av anlalet eleklorer. för dess del från fyra lill två. Kyrkorådet anser att , om man skall ha någon form av demokrati, olika gruppers företrädare måste ha en chans all bli representerade. 1 förra valel kom elektorerna alt finnas i de tre grupper som bildades. Begränsning lill ivå för ett pastoral med 5 200 invånare svarar inte mol de grupperingar som bör represenleras i kyrkomölesvalel. Rådel har vidare funnii del inle vara rimligl, att ett slort antal paslorat inle får sända mer än en elektor, varför följden borde vara att man införde renl majoritetsvalssyslem, Mol bakgrund av hur valel i Skara stift kom att geslalla sig med proporlioneUl val med markerade grupper bedömer kyrkorådel en begränsning av elektorsanlalel bli en sådan inskränkning i demokralin, atl man i slället genasl borde överväga direktval till kyrkomötet. Den begränsning som följer av atl endasl röstberättigade medlemmar ulgör beräkningsgrund accepleras men övrig föreslagen begränsning avvisas av kyrkorådel, som anser svagheten i systemel inte vara elektorsanlalel ulan valproceduren.

Trollhättans församling (36 849 kyrkomedlemmar per 1982-11-01), som utsetts att yttra sig som representerande stiftets största pastoral, har uttalat att den inte upplevt överrepresentationen från mindre församlingar som något problem utan i stället sett det som att olika delar av stiftet blivit representerade. För Trollhättans pastorat skulle förslaget atl minska elektorsantalet innebära, alt en av tolv elektorer skulle bortfalla, en reduktion med 8 % jämfört med de minsta pastoratens reduklion med 50 %, en minskning i kraftigaste laget. Trollhättans församling föreslår ändå, all reduceringen tillämpas på prov och blir föremål för ny prövning i den parlamentariska kommittén om folkstyrelsens villkor.

Arbetsgruppen har (s. 82) bedömt det angeläget, att framför allt domkapitlen särskilt uppmärksammar frågan om det utslag den föreslagna ordningen kan få från representativitelssynpunkt i valkretsen och undersöker hur systemet kan förväntas påverka valutgången från represenlaliviietssyn-punkt.

Domkapitlen för sin del vitsordar i enlighel med sina lidigare uttalanden
svårigheten med att ha en så stor elektorsförsamling med nuvarande
valformer--- . För etl stift av Skaras struktur får den föreslagna reduktio
nen påfallande konsekvenser. Domkapitlet anser det svårt atl generelll
bedöma effekten ur represeniaiivitetssynpunki.

Domkapitlet vill först med en tablå belysa hur dess pastoral vid föregående

Prop. 1984/85:169 101

val grupperat sig efter deras rätt till eleklorer (alla har inte valt fullt antal). Summan elektorer alt välja i de 88 pasloraien var 308.

Antal elektorer att välja
2 3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	S:a
Antal pastorat 31 27	15	6	2	1	3	1		1	1	88

Föregående ledamotsval skedde proporlioneUl, medan val av suppleant tillgick som beskrivits i anförd skrivelse -s.k. majoritetsval med en avgiven röstsedel - övriga avstod från atl rösta. Vid ledamotsvalel förekom tre listtypsbeteckningar: Samverkande parfierna, Parfipolitiskt obundna (två listtyper) och Arbetarepartiet Socialdemokraterna, dvs. en lisltyp direkt anknuten till borgerliga vals partibeteckning. Det var veterligt första gången proportionellt val tillämpats vid kyrkomötesledamotsval i Skara stift.

Om nuvarande två- eller treelektorspastorat enligt förslaget får endasl en elektor resp. två elektorer och om pastorat önskar välja elektorer efter dessa eller samma antal andra kyrkopolitiska grupperingar, belages givetvis sådant pastorat denna möjlighel. Kommiltén har ju själv (s. 77) för dessa de minsla pastoraten uttalat invändningar.

Domkapitlet anser det omöjligl att skaffa sig en uppfattning om hur skilda och vid kyrkomötesval oregelbundna grupperingar blivit represenlerade och - om detta avses - enligt förslaget blir representerade eftersom domkapitlet saknar instrument atl göra den typen av undersökning. Del är bekant från andra stift, som tidigare också haft proportionella val, alt beteckningarna för grupperingar växlar, liksom antalet grupperingar, från ett kyrkomötesval till ett annat.

Avses med representativitet del antal elektorer, som väljs inom resp. valdistrikt relaterat till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar, kan konstateras, att denna förbättras genom förslagel med mindre överrepresentation för de mindre pastoraten, vilket Kvänums och Södra Vings pastorat konstaterat, och accepterat men alltså icke Algutstorps pastorat. I likhet med Trollhättans församling anser domkapitlet, att reduceringen av elektorsanlalel med en i varje grupp enligt ovan bör försöksvis tillämpas för utvärdering av den parlamentariska kommillén om folkstyrelsens villkor.

Domkapitlet tillstyrker att del - i likhet med vad som gäller för beslämmande av mandatfördelningen - blir de röstberättigade kyrkomedlemmarnas och inle som nu det toiala antalet kyrkomedlemmarnas antal som blir avgörande för hur många elektorer ett pastorat skall utse. Detta förslag, som också medför minskning av anlalel eleklorer, har accepterats även av Algutstorps pastorat.

Prop. 1984/85:169 102

Domkapillel i Väslerås:

I avsnill 3.7 (s. 71 ff) diskuterar arbelsgruppen och föreslår, all eleklorsförsamlingen minskas genom vissa förändringar i det beräkningsunderlag, som bildar uigångspunkl för besiämmandel av anlalet elektorer. Som ulredningen själv påpekar, innebär den föreslagna ändringen från kyrkomedlemmar lill röslberätligade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag, aft antalet valdistrikt i de lägre grupperna avsevärt ökar. Förslaget medför således en försämrad representation för de mindre församlingarna och pastoraten. Till della läggs ändringen av antalet elektorer i de lägre intervallen, från två lill en i del lägsla intervallet och från tre lill ivå i näst lägsla inlervallel. Denna omsländighel försämrar yllerligare de mindre församlingarnas och pasloralens represenlalion. Som ovan framhållils, är del den slaiisliska representalivilelsianken, som här väglett ulredningen. Till denna inlär domkapillel en krilisk hållning. Domkapillel vill därför icke heller lillsiyrka den delen av förslaget.

Domkapitlet tillstyrker emellertid en ändring av beräkningsunderlaget i enlighel med vad som redovisas i lab. 2 på s. 74 i betänkandet, dock under förutsättning att vad som i övrigl anförts ovan kommer all beaktas.

Domkapillel i Växjö:

Visserligen är det en viss nackdel ur represenlalivileissynpunkl, all de små valdistrikten skall utse endast en elektor, men fördelarna med en mindre elektorsskala överväger. Av sliflels 113 paslorat lorde lågt räknal 22 vara sådana små valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar. Domkapitlet noterar i sammanhanget med tillfredsställelse atl de svårigheter, som uppstod vid det senaste valet all i lid få fram beräkningsunderlagel avseende anlalet kyrkomedlemmar, undvikes då man forisällningsvis skall använda den senasl uppräitade rösllängden som beräkningsunderlag vid elektorsvalen. F. ö. är del - som arbelsgruppen framhållit - inkonsekvenl atl vid fördelningen av valkretsmandaten på de olika valkretsarna utgå från anlalet röslberätligade kyrkomedlemmar och vid elektorsvalen från antalet kyrkomedlemmar.

Domkapillel i Lund:

Den föreslagna minskningen av antalet elektorer från över 4 500 till ca 2 800 innebär givelvis ett enklare, snabbare och billigare förfarande vid valen eftersom färre personer blir involverade. Frågan är om och hur den påverkar den enskilda församlingens möjlighet att bli representerad i kyrkomötet.

a) Endast antalet röstberättigade kyrkomedlemmar, ej det totala antalet, läggs till grund för elektorstilldelningen i resp. valdistrikt

Prop. 1984/85:169 103

Domkapitlet tillstyrker förändringen. Den får dock automatiskt till följd all fler valdistrikt hamnar inom de båda lägsta intervallen vid eleklorslilldel-ningen och därmed, om förslagel under b) nedan genomförs, får färre elektorer än i dag.

b) Minskad tilldelning av eleklorer i de båda lägsta intervallen

Med nu gällande regler är de små pastoraten matematiskt sett kraftigt överrepresenterade. Represenlaiivilelen är emellerlid inle enbari etl matematiskt problem. Bl. a. kyrkans struktur och glesbygdsproblematiken gör all om inle de befolkningsmässigt små pastoraten ska försvinna nästan helt, måste de ha en viss överrepresentation. Den består dock även efter den förskjutning mol en någol mindre underrepresenlation för de slörre, som förslagel medför.

Domkapillel finner del rimligt alt förslaget genomförs.

Domkapillel i Göteborg:

Anlalel elektorer i Göieborgs stift uppgick lill 573 slycken. En ökning eller minskning av detta antal saknar betydelse för svårighetsgraden i valets genomförande. Ur denna synpunkl kunde likaväl de gällande bestämmelserna få bestå.

Domkapillel i Karlstad:

Beträffande representativiteten är domkapitlet medvetet om all del nuvarande systemet missgynnar de större församlingarna men släller sig ändå tveksam till förslagel att valdistrikten i del lägsta intervallet tilldelas endast en eleklor. Åven om detla också fortsättningsvis skulle innebära en viss överrepresentativitet för de små församlingarna måste del enligt domkapillets mening utgöra en oacceptabel brisl all det i nästan en tredjedel av Karlstads stifts 71 pastoral endasl skulle lilldelas en elektor. Domkapitlet kan för sin del inte biträda förslaget i denna del ulan menar atl inget valdistrikt bör tilldelas mindre än två elektorer. I övrigt tillstyrks att anlalel kyrkomedlemmar byts ul mol antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Domkapitlet i Härnösand:

Förslagel är i linje med vad domkapitlet förordade i silt tidigare åberopade yttrande. För Härnösands stifl innebär del alt antalet elektorer minskar från 274 lill 160. Syftet att minska de små pastoratens överrepresentation i förhållande lill större pasiorai uppnås i viss mån. En annan - och lika viktig -synpunkt på represenlaiivilelen är all olika åsiktsriktningar bör vara representerade i kyrkomötet på etl säll som svarar mol de röstberättigade

Prop. 1984/85:169 104

kyrkomedlemmarnas uppfatlning. Från denna synpunkt är lösningen inle helt problemfri.

I Härnösands stift kommer den föreslagna ändringen alt innebära att i hälften av pastoralen (42 av 81) utses endasl en elektor. Följden blir all en sannolikt rätl slor minoritet i dessa pastorat blir orepresenterad. För hela landel gäller detla mer än tredjedelen av pastoraten. Del är svårl all ha en uppfallning om vilkel ulslag denna brist i represenlaiivilelen kommer all ge.

Om syslemel med indirekla val skall bibehållas bör därför en sådan valdisiriklsindelning efierslrävas att i varje distrikt kan ulses två eleklorer.

Domkapitlet i Luleå:

I och för sig represenlerar elektorerna inle bara de röslberälligade kyrkomedlemmarna, varför den hittillsvarande ordningen inle varil olämplig. Domkapillel har dock ingel atl invända mol all beräkningsgrunden bringas i överensstämmelse med övriga bestämmelser kring kyrkomötesvalen.

Utredarna söker minska elektorsförsamlingens storlek och söker lösa denna fräga genom atl i varje storleksklass ta bort en elektor. Härigenom uppnås också ett annat syfte, en bältre proportionskvol i de flesla fall.

Utredarna synes däremot inle ha länkt på all enmansvaldislriklet, dvs. den minsla storieksklassen riskerar all spegla majorilelsuppfatlningen i dislriklel, fastän denna majoritet i många fall kan vara ytterst knapp.

Med hänsyn till deUa avslyrker domkapitlet förslaget att minska anlalel elektorer per distrikt med en. För att minska de små distriktens överrepresentation kan man förslagsvis gå en annan väg, nämligen ändra storleksklasserna. Den nuvarande överrepresentationen för de små distrikten kommer bl. a. till stånd genom aft de två minsta klasserna omfattar endast 2 000 personer vardera, medan de övriga klasserna omfattar 4 000 personer vardera. Om intervallet mellan klasserna genomgående blir 3 000 personer minskar denna överrepresentation och förbättras de folkrika valdistriktens representaUon:

- 3 000 2 elektorer

3 001 - 6 000 3 elektorer

6 001 - 9 000 4 elektorer

9 001 - 12 000 5 eleklorer

12 001 - 15 000 6 eleklorer

15 001 - 18 000 7 elektorer

18 001 - 21 000 8 elektorer

21 001 - 24 000 9 elektorer

24 001 - 27 000 10 elektorer

27 001-30 000 11 elektorer

30 001 - 33 000 12 elektorer

33 001 - 36 000 13 elektorer

Prop. 1984/85:169 105

Effekten skulle i stort sell kunna antas bli densamma som de proportions-kvoter, som redovisas på s. 80 men ulan de risker för brislande represenlalion för belydande minoriteter, som del förslaget kan föra med sig. Anlalel eleklorer skulle kunna beräknas bli omkring 3 700.

Domkapitlet i Visby:

När del gäller frågan om ett eventuelll minskal antal eleklorer kan domkapitlet förstå den i promemorian framförda uppfattningen att det här i viss mån gäller vilken grad av representaiion för de mindre församlingar som kan anses rimlig. Men del gäller även något annal: hur stor kan en elektorsförsamling minst vara om den skall tillförsäkra valkretsen en ur demokratisk synpunkl acceplabel valprocedur, där ell urval av meningar som är represenlalivi för valdistrikiets kyrkomedlemmar kan komma lill utlryck? Visby stifl är f. n. svenska kyrkans befolkningsmässigt minsta stift. Vid 1983 ärs val till kyrkomötet uppgick elektorsförsamlingen lill 58 personer (Visby 7, övriga paslorat tillsammans 51 eleklorer). Om valet i stället skell enligi promemorians förslag hade molsvarande anial endasl uppgåll lill högsl 33 (6 -I- 27) eleklorer. Enligi domkapillels mening är den elektorsförsamling som på detta sätl bildas för lilen för au kunna betraktas som allsidigt sammansatt med därav följande risker för en alltför ensidig representation. En liknande situation synes i framliden kunna uppkomma i andra stift, t. ex. efler den delning av Uppsala ärkeslift som nu övervägs.

Därlill kommer atl de praktiska olägenheler med stora valkorporationer som rapporterats från senasle kyrkomötesvalet torde komma att minska i framliden dels med hänsyn lill förslagen all dela Luleå och Härnösands slifl i vardera två valkretsar, dels genom den förhoppningsvis ökade rutinen hos valförrättare och berörda tjänstemän. Domkapitlet avslyrker därför bestämt varje förändring av antalet elektorer med undantag för sådana förändringar som betingas av att antalet röslberälligade kyrkomedlemmar görs till beräkningsunderlag.

10. Kyrkorådens behörighet att välja elektorer

Förslaget om att utvidga det nyvalda kyrkorådels behörighel atl välja elektorer före mandatperiodens början tillstyrks av remissinstanserna. Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund menar dock atl del nuvarande systemet bör tillämpas yllerligare en valperiod innan förändringar övervägs.

11. Tidpunkt för bestämmande av beräkningsunderlag vid elektorsval

Remissinstanserna lillslyrker förslagel all kompleltera lagtexten med en bestämmelse om all anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar inför eleklors-

Prop. 1984/85:169 106

lilldelningen beräknas med ledning av den senasl upprällade rösllängden. Hovrätten för Väslra Sverige ifrågasäller dock behovel av all reglera denna fråga i lagen eflersom del förefaller självklarl atl del är den senasl upprätlade rösllängden som skall ulgöra underlag för beräkningen.

12. Valmetodik

De flesla remissinslanserna lillslyrker förslagen om förenklat valförfarande i vissa fal!, Några instanser gör dock påpekanden i fråga om vissa tekniska delaljer.

Hovrätten för Västra Sverige:

Val lill kyrkomötet torde ske antingen efter samma politiska grupperingar som vid allmänna val eller med andra parlibeleckningar l.ex, "Kyrkans vänner" eller "Kyrkans väl", som innefallar företrädare för kyrkligt intresserade grupper. Bland de kyrkligt akliva förekommer ofta olika uppfattningar i religiösa frågor, vilkel kan leda lill skilda listor pä kandidater lill kyrkomötet. Listorna upptar i stor utsträckning prästerliga befallningsha-vare och bland dessa kan förekomma representanter för olika riktningar inom kyrkan. Nu angivna förhållanden talar starki för all proportionella val blir huvudregel vid val till kyrkomötet. Det har också visal sig all den proporlionella valmeioden företrädesvis tillämpades vid senasle kyrkomölesvalel. Del kan därför ifrågasättas om del vid sidan av del proportionella valsättet föreligger behov av att bibehålla majoritetsvalmetoden, helsl som de regler som föreslagils i detla hänseende synes vara krångliga i tillämpningen. Frågan torde böra utredas närmare av den nyligen tillsatta parlamentariska kommittén.

Förslaget om att valel skall kunna ske med acklamation, då en enhetslista framlägges, innebär en avsevärd förenkling och kan ulgöra en sporre för elektorerna atl uppnå enighet. Förslaget tillstyrkes därför. Något skäl att vid val med acklamation tillåla omröstning med slutna sedlar synes ej vara för handen.

Om förslagel lill ändring av 16 § kyrkomöteslagen skulle godtagas i sin helhel bör övervägas en viss omarbetning av laglexlen med slyckena i en annan inbördes ordning än den föreslagna.

Om valet sker med acklamation, bör enligt hovrättens mening val av ersättare kunna ske samtidigt.

Riksskalieverkei:

RSV anser all de föreslagna förändringarna för att göra valproceduren mindre omständlig och tidskrävande i stort selt är lämpliga och kommer att

Prop. 1984/85:169 107

underlälta valförfarandet. RSV vill emellerlid som framgår av del följande ifrågasälla en längre gående förenkling av valmelodiken för val av ledamöler till kyrkomölel och ersättare för dessa. Denna fråga har också ett samband med den medverkan som RSV avses alt få i förberedelser m. m.

Av promemorian framgår att del uppstått svårigheier vid tillämpningen av 16 § lagen om kyrkomötet, Della kan som arbelsgruppen framhållit delvis bero på atl det var försia gången som valsyslemei lillämpades på den utökade eleklors- och kyrkomötesförsamlingen. Denna uppfallning om svårighelerna bestyrks av prolokoll från domkapitlen, förvarade hos valprövningsnämnden, av vilka RSV lagil del.

I flerlalel fall användes del proporlionella valsäiiel vid 1983 års val. Det innebär all valen då siyrdes av lagen (1955:138) om proporlioneUl valsätt vid val inom landsling, kommunfullmäktige m.m. Nuvarande lydelse av 16 § lagen om kyrkomölel förulsäller för alt det proportionella valsättet skall användas all anlalel väljare är känt. Med antalet väljare bör avses närvarande elektorer, vilkel förutsätter alt detla antal fastställs genom upprättande av någon slags förteckning (röstlängd) över närvarande väljare. Deua förfarande kräver lång tid inom elt slifl med många eleklorer. Kyrkomöteslagen innehåller inle några beslämmelser om upprällande av röstlängd, vilkel innebär alt elektorer som evenluelll lillkommer efler del all röstlängden upprättats har rätt all rösta. Detta kan i sin tur innebära att del antal väljare som tidigare under förrättningen begärl alt proportionellt val skall hållas inte längre uppgår till del slipulerade anlalel.

RSV vill ifrågasälla om inle en längre gående förenkling av valförfarandet är önskvärd och möjlig. Resonemanget utgår från att den proportionella valmeioden ger etl förhållandevis rättvist resultat när grupperingar med olika kandidainamn finns och del inte i förväg mellan elektorerna har iräffals överenskommelse om fördelningen av platserna.

I de fall det inte finns förutsättningar för en gruppering av väljare att begära proporuonelll val enligi den i 16 § första styckel angivna kvoldelen torde inte heller ulsikler finnas för en sådan gruppering alt erhålla mandat enligt förfarandel med majorileisval. Del kan därför ställas frågan om förfarandel med majorileisval fyller någon funktion, I stället kan det proportionella valsättet med fördel lillämpas ulan någon begränsning till atl detta valsätt måste begäras av ett visst antal väljare.

Såsom domkapitlet i Stockholm berört (s. 29) synes del vid proportionellt val vara tillräckligt att röstavlämning och avprickning i röstlängd (varmed förslås förteckning över de lill valet anmälda elektorerna och deras ersättare) sker samtidigt. Någol särskilt upprop och fastställande av särskild röstlängd över närvarande väljare behöver då inte ske.

I de fall då överenskommelse i förväg har träffals mellan elektorerna om en enda lista kan, såsom anförts i promemorian, ell förenklat valförfarande tillämpas som etl alternativ lill proportionellt val. Ett krav för atl val enligt den föreslagna lislan kan ske bör då vara alt samtliga närvarande eleklorer

Prop. 1984/85:169 108

med acklamation stöder valförrätlarens förslag till val av ledamöter och ersättare enligt samlingslistan.

RSV vill framhålla atl en mera enhetlig och förenklad valmetodik väsentligt skulle underlälta del föreslagna arbelet med atl uiarbeta proto-kollsblanketler, hjälpblankeller för sammanräkningen sami anvisningar i vilkel arbete RSV förulsalls komma all medverka.

Riksskalieverkei har i bilaga till sitt remissyttrande lämnat följande förslag till lydelse av beslämmelsen i 16 § lagen om kyrkomötet:

Om del för val av ledamöter och ersättare framläggs en enda lista, som upptar förslag på så många ledamöler och ersättare som valel avser, kan valet förrättas med acklamalion om della bilräds av samtliga närvarande elektorer. Vid sådani val skall även vara besläml den ordning i vilken ersäilarna skall inkallas lill ijänslgöring.

Om val inle kan ske enligt första slycket, skall del vara proportionellt. Därvid tillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Anm. Den föreslagna lydelsen av 16 § medför följdändringar i 15 och 17§§.

Länssiyrelsen i Jönköpings län:

Arbelsgruppen anger att valproceduren är sådan atl del är risk alt den blir omständlig och tidsödande. Länsstyrelsen delar uppfattningen att möjligheten till val genom acklamation och lill val av både ledamöter och ersättare i samma omgång innebär en förenkling. Länsstyrelsen anser vidare att även andra åtgärder av praktiskt slag än de som nämns- framtagning av blanketter - bör kunna ha en positiv effekl. En sådan åigärd kan vara atl elektorsrösterna lämnas vid flera stationer i stället för vid bara en. Länsstyrelsen vill också framhålla vikten av att valförrättarna får adekvat utbildning.

Domkapillel i Uppsala:

För elektorsvalet föreslår arbetsgruppen, att både den proportionella valmeioden och majoritetsvalsyslemel bör finnas kvar. Inom del sistnämnda, föreslår arbetsgruppen vidare, bör finnas en möjlighet att i vissa situationer använda förfarandet med acklamation, nämligen om en enda lista framlägges upptagande så många namn som valet avser. Domkapitlet finner förslaget ägnat att i förekommande fall avsevärt förenkla valproceduren. Arbetsgruppen har kompletterat förslaget med en regel om alt en mindre grupp eleklorer kan när lista framlägges kräva val med slutna sedlar. Regeln synes böra jämkas. Den försvarar i sin nuvarande ulformning sin plals endast för del fall all det enda altemalivel till val på gemensam lista är proportionellt val (jfr. 16 § tredje och fjärde styckena, som - med olika terminologier -

Prop. 1984/85:169 109

identiskt bestämmer minimistorleken av den grupp som kan kräva val med slutna sedlar resp. val med tillämpning av den proportionella valmeioden). Då även majoritetsval är etl allernäliv lill acklamalionsförfarandei, synes regeln i tredje styckel böra jämkas så att sluten (majorileisval-) omröstning kan krävas av redan en elektor.

Domkapillel i Linköping:

Domkapitlet anser i likhel med arbelsgruppen bakom promemorian, alt det är en fördel om valet till kyrkomötesledamöier och ersättare för dessa kan förenklas inom nuvarande ordning genom au - exempelvis när majoritetsval användes - göra del möjligt för valförrätlaren all lillåla val genom acklamation och val av ersättare och ledamöler i samma valomgång.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet har inget atl invända mot atl acklamalionsförfarande införs. Frågan har behandlats av Trollhättans kyrkoråd i dess yttrande och rådet har tillstyrkt metoden om elektorerna är överens om en Usla. Domkapillel finner, att acklamationsförfarande kommunalrällsligl, där institutet har sin hemort, inte över huvud kan tillämpas, om någon i valförsamlingen begär omröstning. Det förfarandet tillämpades till kyrkomötesledamotsval enligt närmast tidigare gällande lagstiftning. Det kan naturligtvis vara känsligt all kanske ensam begära omröstning men del är ju ell hävdvunnet förfaringssätt, begäran måste tillmötesgås och behöver inte motiveras, varför man utan diskussion kan övergå till sluten omröstning. I och för sig torde i realiteten vid kandidatdiskussion inför ersätlarvalei, exempelvis under ajournering, möjligheterna för gemensam lista bli noggrant penetrerad, så all omrösiningsbe-gäran inte behöver komma opåräknat för övriga vid förrättningen.

Det acklamationsförfarande som arbelsgruppen föreslår är emellerlid en mellanform, som för domkapitlet är en okänd rättslig figur. Det uttalas å ena sidan att det förekommil alt "elekiorerna på en del håll kunde enas om en gemensam lista", varvid komplett valomgång tedde sig onödig. Därför är det enligt kommittén skäl atl införa en kompletterande beslämmelse. Men den föreslagna beslämmelsen innebär, all enighel inte längre fordras för atl omröstningsförfarande skall undvikas. Det räcker enligt förslagel inte att en begär omröstning (= sluten omröstning) för all acklamationsförfarande inte skall kunna lillämpas ulan här föreslås, alt omröstning med slulna sedlar skall ske, sedan det begärts av ell visst till totalantalet röstberättigade eleklorer och antalet ledamöter att välja relaleral antal elektorer, Domkapillel anser della tangerar öppet val och ifrågasätter starkt lämpligheten härav, förulom att denna från proportionalitetsvalsbegäran avvikande minimianlalsberäk-ning komplicerar ytteriigare.

Domkapitlet tillstyrker atl sedvanligt acklamationsförfarande ålerinförs

Prop. 1984/85:169 110

och avslyrker den nya mellanformen.

När domkapillel ifrågasaiie om inle vid proporlionell valmelod ledamols-och ersätlarval kunde ske samiidigi för atl undvika ivå valförrättningar och undvika tidspress vid sammanräkningen var domkapillel hell medveiel om atl della inte är i enlighel rned lagen om proporlioneUl valsäll. Ell förfaringssätt som vid de allmänna valen lill riksdag och kommunfullmäktige föresvävade kapitlel,

Algutslorps pastoral, som förutsäller all proporlionella val kommer all bli den vanligaste formen i framliden, finner del knappast vara en nackdel, all ledamöler och ersällare väljs i en omgång, så au elektorerna kan avvika sedan de lämnai sin sedel. Därefter skulle räkning m. m. kunna ske offenlligl utlyst vid senare tillfälle. Om della är omöjligl anser pastoralskyrkorådet det bättre att avskaffa ersätlarvalei och vid vakans räkna om. Trollhättans kyrkoråd har motsatt sig förfarandet.

Domkapitlet har i och för sig principielll ingel alt erinra mol atl vid kyrkomöiesvalen vid majoritelsvalsmetoden möjlighelen att genomföra omröstningen i en och samma omgång införs, om detta över huvud är lekniskl möjligt. Det undandrar sig hell domkapitlets bedömning, hur della med nuvarande speciella majoriletsvalsmelod, som iroligen inte sällan får ske i flera omgångar, skall kunna göras renl faktiskt. Det fordrar en noggrann presentation av hur genomförandel är länkt, särskilt vid ledamolsval i omgångar. Detla förutsäller bl, a. anvisningar om hur valsedel i sådant fall skall utformas.

Domkapitlet har med tacksamhet noterat, all riksskatteverket är bereil att bistå med prolokollsblankelter, hjälpblanketier m.m., vilkel domkapillel efteriyst i sin nämnda skrivelse. Dess bistånd torde då också utsträckas till hur lämpligen en valsedel enligt föregående slycket utformas.

Domkapillel i Växjö:

Vad arbetsgruppen anförl till stöd för atl också i fortsäuningen medge olika valmeloder är inle hell överiygande enligi domkapillels mening. Domkapitlet vill därför ännu en gång betona, alt ell proportionellt valsäll är att föredra, i synnerhet som detta är till skydd för minoriteter. Genom eU proportionellt valsält nås lällare den represenlaliviiel, som var ell av syflena med det nya kyrkomölel. Vad beiräffar förslagel all val skall kunna ske genom acklamation torde en sådan beslämmelse enligi domkapillels mening inle ha någon större praktisk betydelse, men del är givelvis värdefullt alt möjlighelen finnes.

Domkapillel i Lund:

I 16 § andra och iredje slyckena lagen om kyrkomölel regleras förulsällningarna för val med slulna sedlar, i stället för med acklamalion, resp, för

Prop. 1984/85:169 111

proporlioneUl val. I st 2 lalas om "samlliga röslberälligade eleklorer", i st 3 om "samtliga väljande". Della är inle nödvändigtvis detsamma; ett antal röstberättigade kan ha uteblivit och antalet väljande är då lägre. Om avsikten faktiskt är, alt förutsättningarna skall vara olika, bör det lill en förklaring om varför. Skall de inle vara del, bör samma ordalydelse användas i båda slyckena, för alt undvika osäkerhel vid den fakiiska tillämpningen.

Domkapillel i Göleborg:

Valen av ombud till kyrkomötet har sedan läng lid i Göteborgs stifl skell med lillämpning av lagen om proporlioneUl valsäll. Tidigare valdes sju ombud jämle lika många suppleanler för dessa. Enligi de nya bestämmelserna väljes 32 ombud och 64 suppleanler,

Valel 1983 enligi nya ordningen gick snabbi undan såvill gällde röslavläm-ningen och fördelningen av de 32 mandalen mellan de olika parlierna. Fördelningen av mandaten inom de olika partierna blev emellertid tidsödande. Delta var till stort förfång för de nära 600 eleklorer som ivrigl vänlade på all få rösla i den andra omgången avseende val av 64 suppleanler. För att arbelsgruppen - vars arbete redovisas i den tillhandahållna promemorian -själv skall beredas möjlighet förvissa sig om vilken lidsåtgång det gäller översändes samtidigt härmed i separat försändelse samtliga de röstsedlar som avgavs i ordinarie valel, tillhopa 567 slycken. Av sisla sidan i bilagda kopia av protokoll framgår den omständliga uträkningen av fördelningen av mandaten inom partiet "Kyrkans framtid".

Enda möjligheten alt på ett tillfredsställande säll kunna genomföra en valprocedur av denna omfallning med lillämpning av lagen om proporlioneUl valsäll synes vara, all sammanräkning av röslerna och fördelning av mandalen sker efier försia omgången men au fördelningen inom parlierna -dvs, uträkning av vilka personer som valts-får anstå lill efter suppleanlvalel. Della förfarande lorde därvid förulsälla, att även suppleanlvalel sker efler samma valmelod.

13. Inkallande av ersättare

Så goll som samlliga remissinslanser ansluler sig lill arbeisgruppens överväganden dvs. atl del efler en sammanvägning av för- och nackdelar inle finns skäl all företa någon ändring i den nuvarande ordningen.

Domkapillel i Skara:

Domkapitlet saknar erfarenhel av all inkalla ersättare. Före kallelse av elekiorerna lill ledamotsvalel har alliså inle någol förfall anmälis lill domkapillel. Vid därefier inlräffai förfall för eleklor har ersällare infunnii sig lill förrällningen utan kallelse från domkapillel och della har fungerat

Prop. 1984/85:169 112

utan problem. I proiokollei över senasle kyrkomölesledamolsval har ordningen för ersättares inträdande beslämls på säll framgår av bilaga enligt förslag vid förrällningen. Valförrällaren var i och för sig inställd på en mer utförlig inkallelseordning efter modell från kommunall majoritetsval. Hillills har ingen olägenhet med den nu gällande ersättarordningen försports i den mån ersättare blivit inkallade. Domkapillel lillslyrker därför all nuvarande ordning får beslå.

Domkapillel i Växjö:

I 11 § lagen om kyrkomölel sladgas visserligen alt vid valel av eleklorer och ersättare skall besiämmas den ordning i vilken ersällare skall inkallas till tjänsigöring. Som domkapillel lidigare framhällil i sill svar på arbeisgruppens förfrågan angående erfarenhelerna från senasle valel till kyrkomölel bör oklarheter i förevarande hänseende undanröjas på så säll all det uttryckligen i lagen anges i vilken ordning ersällare skall kallas, för det fall atl protokollet från valförrättningen inle lämnar klart besked om turordningen, Etl förtydligande av det svar på arbetsgruppens förfrågan, vilkel domkapiilet lämnal i december 1983, innebär således all del inle varit domkapillels mening att föreskriva en viss ordning- det bör stå valdistrikten fritt atl välja elektorer och ersättare församlingsvis, efter parti- eller blocklilihörighet osv. - dock bör man för undvikande av tveksamhet, då protokollen från valförrättningarna är så oklara, all tjänslgöringsordningen för ersäilarna inle kan bestämmas, ullryckligen i lagen föreskriva vilken ordning, som skall gälla. - För undvikande av yllerligare missförslånd får domkapillel påpeka att tjänslgöringsordningen för ledamöternas ersällare ej varit föremål för diskussion; se promemorian s. 28 sista slyckel.

14. Ändrade rutiner för utfärdande av bevis

Remissinstanserna tillstyrker förslaget atl uidrag av prolokoll över valförrättningen kan gälla som bevis för ledamöter och ersältare.

Hovrätten för Västra Sverige:

Del föreslagna lilläggel lill 20 § kyrkomöleslagen synes onödigi, då domkapitlet med den lydelse paragrafen nu har lorde vara oförhindrat atl ulfärda bevis om uigången av valet i form av proiokollsuidrag från valförrätlningen.

Riksskatteverket:

RSV vill i detla sammanhang redovisa del förfarande som i praktiken används vid uifärdande av bevis för den som blivit utsedd lill ledamoi av

Prop. 1984/85:169 113

riksdagen eller lill ersättare för denne. Bevis utfärdas på särskild blankett i Ivå originalexemplar varav den valde får elt och valprövningsnämnden del andra. Riksdagens lalman får i slället för bevis ett uidrag ur protokollet innehållande bl. a. särskilda förteckningar över de valda. Detta förfarande har bestämts efter samråd med valprövningsnämnden och riksdagens talman.

Domkapitlet i Växjö:

Domkapitlet fann för sin del inle utfärdandel av bevis för de valda ledamöterna och deras ersättare alltför belungande men anser ändå, all den föreslagna ordningen med uidrag av prolokoll över valförrättningen som bevis ulgör en förenkling i synnerhet om cenlrall uiarbelade prolokollsblankelter kunde användas.

15. Valsedels ogiltighet

Flertalet remissinstanser lämnar förslaget om vissa justeringar i bestämmelsen om valsedels ogiltighel ulan erinran.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet ifrågasätter om det verkligen är helt meningslöst atl ha kvar ogillighetsgrunden atl, om en eleklor lämnal mer än en valsedel, valsedlarna skall vara ogiltiga. Som regel torde visserligen valförrätlaren uppmärksamma, alt mer än en valsedel lämnas. Del torde dock kunna förekomma all del i hastigheten ej blir observerat men däremot vid uppvecklandet slår fulll klart alt två eller flera sedlar blivit slutna tillsammans,

16. Fast valdag

Remissinstanserna ansluter sig till arbetsgruppens uppfatlning all del inle bör införas någon bestämmelse i lagen om en fast valdag utan all domkapillen själva får bestämma när valel skall äga rum inom resp. valkreis.

Domkapitlet i Lund ifrågasäller om inte valet av ledamöter och ersällare lill kyrkomölel bör ske på samma dag i de valkrelsar, som ligger inom samma stift.

17. Ordningen i vallokalen

Kammarrätten i Jönköping:

Arbetsgruppen har övervägt att i en beslämmelse i lagen om kyrkomölel efter mönsler av 8 kap. 11 § iredje stycket vallagen (1972:620) bl.a.

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop. 1984/85:169 114

föreskriva att tal inte får hållas i röslningslokal eller i anslulande utrymme. Gruppen har emellerlid stannat för att inle i lagen ta in en sådan regel.

Av tradition har vid de allmänna valen gälll förbud mol agitation i omedelbar anslutning lill valprocedurens genomförande. Det kan, som arbetsgruppen anmärkt, finnas ett vissl behov av möjlighet till presentation av de olika kandidaterna inför omröstningen. Sådan presentation bör dock ske vid etl särskilt möte före själva förrällningen. Under förrällningen främjar, enligt kammarrättens mening, en sådan ordningsregel som den i vallagen ordning, snabbhet och effektivitet vid valförfarandel. Kammarrällen förordar därför införandel av en sådan regel i lagen om kyrkomötet.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet i Skara tillämpar vid de val kapitlet har atl förrälla den ordningen all presentation av kandidaterna tilläts men inte vad som kan rubriceras som plädering. Genom atl regelmässigt ajournering för valdella-garnas närmare kandidatdiskussioner, om dessa inle skelt före förrättningen, beslutas, finns ingen anledning alt tillåta valkampanjliknande inslag under själva förrättningen. Av utredningen såsom tillåtna angivna anföranden bör därför näppeligen ha pläderingskaraklär. Såsom uttalats bör alltfort valförrättaren yttersl avgöra. Detla gäller också ajourneringslidens längd. Det i övrigt omständliga valförfarandet medger endasl begränsad tidsutdräkl för dylika avbrott. Det är angeläget alt klockslaget för valel sättes på sådant sätl, att elektorerna bereds tillfälle till överläggningar omedelbart före valförrättningen.

Domkapitlet i Stockholm:

Domkapitlet konstaterar att arbetsgruppen inte funnit skäl att i enlighet med domkapitlets förslag föreslå en regel i lagen om kyrkomötet som förhindrar att tal och anföranden hålls i vallokalen. Domkapitlet vidhåller att en sådan regel kan ha en funktion att fylla och kan inte finna atl arbetsgruppen anfört övertygande skäl däremot.

18. Kostnader i samband med valet

Länsstyrelsen i Jönköpings län:

Bestämmelsen i lagen om kyrkomölel om rält för elektorerna till traktamente och kostnadsersättning för resa som påkallas av deras uppdrag lär ha tolkats så att den endasl avser valförrättningslillfället. Länsstyrelsen utgår från atl elektorerna kan behöva iräffas även lidigare för atl förbereda valet. Traktamente och ersättning bör utgå även då. Bestämmelsen behöver

Prop. 1984/85:169 115

inte ändras ulan del räcker med etl auklorilalivt uttalande om innebörden av den.

Domkapillel i Lund:

Domkapitlet föreslår, atl det direkl i lagen införs en beslämmelse om, all de koslnader för valens genomförande, som belastar domkapillen, skall belalas ur kyrkofonden på framslällning från resp, kapilel.

En schablontilldelning är olämplig, eflersom förhållandena kan variera mycket mellan domkapillen, bl. a. beroende på lillgång lill gratis vallokal och till personer, som kan fungera som valförrättare resp. valnolarie i tjänsien elc. En uppskattning av kostnaderna i pelilan blir också osäker. För kyrkofonden måsle del röra sig om små belopp medan del för domkapillen, med deras snäva ekonomiska ramar, blir mer belungande. En bestämmelse med föreslaget innehåll vore därför mest tillfredsställande.

19. Övrigt

Riksskatteverket:

I promemorian sägs på s. 89 att arbetsgruppen vid sina kontakter med RSV har försäkrat sig om all verket är berett all inför näslkommande kyrkomötesval medverka vid ularbelande av prolokollsblankelter som kan utgöra ell bra slöd vid valförrättningen. Vidare anges att RSV kommer atl siälla sin sakkunskap lill förfogande vid framtagande av sådana särskilda hjälpblankeller för röslsammanräkningen, som i möjligasie mån anpassas efler de för kyrkomöiesvalen specifika förhållandena.

Enligt RSV:s bedömning kan del även vid val till kyrkomöte vara lämpligt atl ulnyttja den allmänna erfarenhel och kunskap i valadminislrativa och blankellekniska frågor som ftnns inom verkel på det säll som redovisas i promemorian. Val lill kyrkomöte avviker dock på väsenlliga punkter, såväl i formella som administrativa hänseenden, från de allmänna val som RSV är cenlral förvaliningsmyndighei för. Vid framlagning av prolokollsblankelter och särskilda hjälpblankeller är kunskap och kännedom om den miljö där blanketten skall användas en viktig förutsättning. Som även framgår av promemorian är RSV:s roll i detla sammanhang begränsad till all medverka och ställa sin sakkunskap till förfogande. Härvid begränsas dock RSV:s sakkunskap lill blankettekniskt kunnande och erfarenheler från de allmänna val RSV adminislrerar. RSV saknar i promemorian förslag över vem som cenlralt skall svara för del sakliga innehållel i blankellerna och den erforderliga "miljökunskapen". Likaså saknas förslag om vem som formelli skall faslslälla blankellerna, svara för dislribuiion m.m,

RSV:s erfarenheler från de allmänna valen visar all regionala och lokala organ har behov av någon cenlral inslåns dil de kan vända sig med

Prop. 1984/85:169 116

förfrågningar av olika slag. Inför och i samband med genomförandet av 1982/83 års val lill kyrkomölel fick RSV etl stort antal telefonförfrågningar från de valadministrerande myndighelerna. En ofla återkommande kommentar var atl man inte visste vart man skulle vända sig för all få slöd. RSV:s möjligheter atl kunna besvara frågorna eller ge annal slöd var därvid begränsade med hänsyn till all erforderliga kunskaper och erfarenheler inom detla speciella område saknades. Enligt RSV:s bedömning kommer behov av allmänt stöd från någon central instans all finnas även vid kommande val även om valförfarandel förenklas och erforderliga blanketter tas fram.

Med anledning av det anförda föreslår RSV atl någon cenlral kyrklig instans får som uppgift att utarbeta och faslslälla erforderliga blankeller samt i övrigt biträda de valadministrerande myndigheterna med allmänna råd. Om så blir fallel är RSV givetvis berett atl ställa sin sakkunskap lill förfogande på det sätl som redovisas i promemorian.

Arbetet med 1985 års allmänna val kräver emellertid omfattande resursinsatser från RSV:s sida. Medverkan i förberedelserna inför valen till kyrkomötet kommer till stor del all tidsmässigt sammanfalla med detta arbete. Det är därför väsenlligt all RSV tidigt ges möjlighet all delta i planeringen av förberedelserna inför valen lill kyrkomölel. Enligi verkets bedömning är det önskvärl all arbetet med dessa förberedelser påbörjas under våren 1985.

Länsstyrelsen i Västernorrlands lån:

Länsstyrelsen vill - i likhet med vad arbelsgruppen anförl - understryka vikten av att centrala anvisningar för valförfarandel utarbetas. Av vikt får också anses vara att prolokollsblankelter och särskilda hjälpblankeller för röstsammanräkningen utarbetas.

I internremiss har från dataenheten pekats på möjligheten atl i sammanräkningsförfarandet utnyttja bordsdator. Samiidigi framhålls dock atl en avvägning måste göras om valproceduren är av den omfallningen atl lekniska hjälpmedel är alt föredra.

Domkapitlet i Västerås:

I avsnitt 2.2 (s. 32 ff) redovisar arbetsgruppen en undersökning inom den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet med en analys av del senaste kyrkomötesvalet. I uppsatsen behandlas valresultalels represeniali-vitet. Den övergripande slutsatsen av undersökningen är, atl de större församlingarna blir kraftigl underrepresenterade med nuvarande ordning.

Vad som inte framgår vid presenlalionen av undersökningen är, all begreppet representativitet här används på elt något annat sätl än i förarbetena till kyrkomötesreformen, och detla blir av ganska avgörande betydelse. Undersökningen definierar representativitet som andelen kyrko-

Prop. 1984/85:169 117

medlemmar i valdistrikt och församlingar, i förhållande till del lolala anlalet kyrkomedlemmar/röstberättigade kyrkomedlemmar. Man jämför denna anden med andelen eleklorer, resp. delegerade, i valdislriklen och församlingarna, i förhållande till det totala anlalel eleklorer, Della förhållande anges som en proporlionskvol (se ex. lab. 1 och 2 på s. 74). Della är del grundläggande måliet för undersökningen av representativiteten, och detta mått blir sedan avgörande för gränsdragningen mellan underrepresentation resp. överrepresentation. Proporlionalitelen beräknas således på etl riksgenomsnitt. I detta statistiska länkande kommer församlingarna bon.

Begreppel represenlaliviiel i förarbetena till kyrkomötesreformen har etl något annorlunda innehåll. Där tillmäts församlingarna en grundläggande betydelse. Kyrkomötesreformen gav nämligen uttryck för principen inle bara all kyrkomedlemmarna är grunden för den kyrkliga demokralin - delta drag har undersökningen lagil hänsyn lill - ulan även atl kyrkomedlemmarna fullgör sina funktioner i denna kyrkliga demokrati genom sina församlingar. Relalionen kyrkomedlem - församling - rikskyrka är nödvändig för en indirekt valordning och delta präglar det nuvarande valsystemet. Övergången lill ell representalivilelslänkande av det slag som utredningen arbetat med blir relevant först i etl direkivalssyslem, där relalionen kyrkomedlemförsamling minskar i betydelse, och där det bhr en direktrelation dels mellan kyrkomedlemmen och valkretsen (dvs. stiftet eller del av stiftet) dels mellan kyrkomedlemmen och de kyrkomötesombud, som han röstar fram och som förelräder honom.

Det räknesätt, som lillämpas i undersökningen, gynnar i prakfiken de medelslora och stora församlingarna och missgynnar de små kyrkliga enheterna. Analysmetoden kan möjligen vara förenlig med en statsvetenskaplig studie av rikskyrkan, men den förefaller främmande vid en analys av kyrkans lokalplan och dess relation till rikskyrkan. Konsekvensen härav är visserligen en allmän minskning av elektorsförsamlingarna, något som i och för sig kan ha fog för sig, men samiidigi medför ändringen, all antalet elektorer för de mindre församlingarna minskar nära nog dubbelt så mycket som anlalet för de slörre församlingarna. Det är således inte enbart en mindre korrigering det är fråga om utan en genomgripande förändring av balansen mellan de många små församlingarna och de få verkligt slora församlingarna.

Förslaget innebär samtidigt, atl man betonar de befolkningsmässigl stora enheterna, där avståndet mellan den röstande kyrkomedlemmen och de valda ledamöterna i samfällighetens fullmäktige är vida större än i nuvarande ordning. Remissvaren på det tidigare betänkandet "Församlingen i framtiden" visar, att man på många håll i kyrkan är angelägen all slå vakt om de mindre församlingarna.

All lillämpa elt leoretiskt representalivitelsmått av den lyp, som arbelsgruppen använder, kan medföra, alt de små församlingarna och deras funklion i den kyrkliga organisationen förringas. Så får icke ske. Från

Prop. 1984/85:169 118

kyrkliga håll kan man aldrig bortse från de historiskt framvuxna församlingarna och kraven på fungerande församlingsgemenskap och församlingsverksamhet. Av den företagna undersökningen ligger det från den synpunkten närmare lill hands att dra slutsatsen, att de slora församlingarna måsle delas. Då kan man erhålla rimligt stora enheler, där förulsällningar finns till en fungerande församlingsgemenskap och lill fungerande relationer mellan väljare och valda.

Domkapitlet i Strängnäs (angående 12 § lagen om kyrkomötet):

Skyndsamt är för en förvaltningsjurist liktydigt med tre dagar. För en förtroendeman torde del innebära att man skall skynda sig sä gott man kan. Vid 1983 års val innebar skyndsami atl domkapillels ijäniemän i 10 dagars lid fick ringa runl till ordförande eller sekreterare och kräva protokoll medan partikanslier och ombudsmän låg över domkapitlet för atl få lislan på elektorerna. Om nu utredningen har fog för atl ej faslslälla en fast valdag för samtliga valkrelsar lorde väl den ändringen kunna vidtagas all skyndsami utbytes mot inom 10 dagar. Detta kunde bereda någon arbetsro.

Domkapitlet i Göteborg:

Enligt 3 § lagen (1982:942) om Svenska kyrkan skall dubbla antalet suppleanler väljas. Detta innebär exempelvis atl om elt parti kan räkna med atl erhålla tjugo mandat bör suppleantlistan upptaga 40 namn! Problemet kan visserligen lösas antingen med en mycket lång valsedel eller också med att namnen skrivs på både fram- och baksidan av valsedeln. I sislnämnda fall måste valkuvert användas för atl bevara rösthemligheten. Som framgår av bifogade protokoll från förra valförrättningen, blir tillgången på suppleanter översvallande, även om antalet suppleanter sättes lika med anlalet ombud.

Antingen valet sker proporlioneUl eller som majoritetsval finns ingen rimlig orsak att välja dubbelt så många suppleanler som ombud. Ett sådant förfarande är dessutom synnerligen svårt atl genomföra.

Domkapitlet i Visby:

Domkapitlet ansluter sig till den mening som framförts! motion 1984:113, som av kyrkomötet överlämnats till centralstyrelsen för utredning, dvs. att varje valkrets skall tilldelas minst fyra mandat vid val fill kyrkomötet.

Nuvarande lydelse

För val lill kyrkomötet är rikel indelat i valkrelsar. Varje slifl ulgör en valkrets. Lunds stifl utgör dock två valkrelsar med följande indelning.

Lunds slifts sydvästra valkrets beslående av Malmöhus län.

Lunds Slifls nordöstra valkrets bestående av Kristianstads län och Blekinge län.

1§

Föreslagen lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stifl utgör en valkrets. Van och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift ulgor dock två valkretsar.

Lunds stifts sydvästra valkreis omfattar Mamöhus län och dess nordöstra valkreis Kristianstads län och Blekinge lån.

Härnösands slifts västra valkrets omfaltar Jämtlands län och dess öslra valkreis Väslernorrlands län.

Luleå Slifls södra valkreis omfaliar Väsierboiiens län och dess norra valkreis Norrbollens län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör etl distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar ulses tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

6§

För val av elektorer är varje valkreis indelad i valdislrikl. Varje pastoral utgör etl dislrikl. Icke-territoriella församlingar bildar dislrikl för sig. Av 9 § framgår att del i vissa fall kan hållas gemensaml val för flera distrikt.

I valdistrikt med högsl 2 000 röst-berätiigade kyrkomedlemmar ulses en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högsl 4 000 röslberälligade kyrkomedlemmar ulses ivå eleklorer. För varje påbörjat 4 000-lal röslberälligade kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl uppräitade rösllängden.

8§

Om elt valdislrikl beslår av två eller flera församlingar skall eleklorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling uises av kyrköfullmäklige eller av kyrkorådel, om kyrkofullmäktige inle finns. Valel förrällas av de nyvalda fullmäklige.

Anlalel delegerade utgör for församling
med hogsl 500 kyrkomedlemmar 5

medmerän 500 men hogsr 1 000 kyrkomedlemmar 7
medmerän 1000 men hogsl 2 000 kyrkomedlemmar 9
medmerän 2 000 men hogsl 3 500kyrkomedlemmar 11
medmerän 3 500menhogsl 5 500kyrkomedlemmar 13
medmerän 5 .500 men hogsl 8 000kyrkomedlemmar 15
medmerän 8 000rnen hogsl 11 000kyrkomedlemmar 17
medmerän 11 OoO men hogsl 14 500 kyrkomedlemmar 19
medmerän 14 500 21

Om etl pasiorai beslår av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas a\ församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pastoratet.

Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet skall valel i slället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pasloralet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådel i den av församlingarna som har del slörsla anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar.

Valel skall förrällas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Prop. 1984/85:169 12i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§
Valbar lill elektor eller ersältare Valbar till elektor eller ersättare

för eleklor och lill delegerad är den för eleklor är den som är medlem av
som är medlem av svenska kyrkan svenska kyrkan och som är myndig
och som är myndig saml är kyrko- saml är kyrkobokförd inom valdi-
bokförd inom valdistriktet. slriktet eller, i fall som avses i 9§,

inom en församling som ingår i samfälligheten.

11§
Val av eleklorer och deras ersätta- Val av eleklorer och deras ersätta
re saml av delegerade skall ske på re skall ske på samma sätt som val av
samma sätt som val av ledamöter i ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare
kyrkoråd. Om ersältare inte väljs inte väljs proportionellt, skall vid
proportionellt, skall vid valel be- valel bestämmas den ordning i vil-
siämmas den ordning i vilken de ken de skall inkallas till ijänslgöring.
skall inkallas lill ijänslgöring.

12§
Delegerade skall ulses senast den Elekiorerna och deras ersältare

10 december och eleklorer före ul- skall ulses före februari månads ut
gången av december del år då val i gång åref nos; e/fer del år då val i hela
hela riket av kyrkofullmäktige har riket av kyrkofullmäktige har ägt
ägt rum. rum.

Prolokoll över val av delegerade Protokoll över val av eleklorer

skall skyndsami sändas tUl den som skall skyndsamt sändas lill domka-enligi 9§ skall förrätta val av eleklo- pitlet. rer. Prolokoll över val av eleklorer skall skyndsamt sändas lill domkapillel.

14 §

För val av ledamöler av kyrkomö- För val av ledamöter av kyrkomö
tet och ersättare för dem skall dom-   lel och ersältare för dem skall dom
kapillel kalla elektorerna inom varje    kapitlel kalla elektorerna inom varje
valkrets till ett sammanlräde inför en valkrets till ett sammanträde inför en
av domkapillel förordnad valförrät-      av domkapitlet förordnad valförrät
tare. Sammanträdet skall hållas före   tare. Sammanträdet skall hållas före
januari månads utgång året näst ef-   april månads utgång året näst efter
ler del år då val i hela riket av   det år då val i hela riket av kyrkofull-
kyrkofullmäktige har ägl rum.    mäktige har ägl rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare Val av ledamöter och ersättare

skall ske inför öppna dörrar. Om- skall ske inför öppna dörrar. Om
röstning skall ske med slulna sedlar. röstning skall ske med slulna sedlar.
Valsedlarna skall vara lika till stor- om inte annat följer av 16 § iredje
lek. material och färg. stycket. Valsedlarna skall vara lika

till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Prop. 1984/85:169 122

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16§

Val av ledamöler av kyrkomötet skall vara proportionellt, om del begärs av minsl så många väljande som moisvarar den kvol som erhålls om samlliga väljandes antal delas med det antal personer som valel avser, ökal med 1. Om kvolen är elt brutet lal, skall den avrundas till närmasl högre hela tal. Vid sådani proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proporlioneUl valsäll vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om valel inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöler föreslå så många personer som skall väljas. Vid försia omröslningen är den vald som har fåtl mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ell tillräckligt antal ledamöler inle har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske, Valförrättaren skall därvid upprälla en förteckning som skall innehålla, för det fall atl inte någon har blivit vald vid försia omröstningen, de namn som har fåll flest rösler och i annat fall de namn som vid den försia omröslningen har fått högsta röstetalet näsl efler dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla ivå gånger så många namn som det återstår ledamöler atl välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest rösler är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i försia och Om del vid valet läggs fram en

andra sryckena gäller även vid val av     enda lista, som upptar namn på så
ersättare. Om ersättare inle väljs pro-      många ledamöler som valel avser, får
poriioneUi skall vid valet även be-     valet förrättas med acklamation om
stämmas den ordning i vilken de skall     elektorerna är ense om del.
inkallas ull tjänstgöring.                   Vad som nu har föreskrivits gäller

även vid val av ersäuare. Om valet sker på det säu som anges i andra eller tredje styckel, får valet av ledamöter och ersäuare ske i etl sammanhang. Om ersäuare inle väljs proporlioneUl skall vid valel även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänsigöring.

20 § För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genasl utfärda etl bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamolen eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald saml riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande,

Uidrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.

22 §
Beslut, varigenom elektorer och Beslut, varigenom elektorer och

deras ersättare har utsetts, får över- deras ersättare har utsetts, får överklagas endast i samband med talan klagas endasl i samband med talan mot det beslut varigenom valet till mot det beslut varigenom valel till kyrkomötet har fastställts, Detsam- kyrkomötet har fastslällls. ma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

Prop. 1984/85:169 124

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 5 kap, 15 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

15§

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röslberälligade i församlingen enligt 2 kap, 3§ första och andra styckena. Minsl en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat säll.

Del år då val i hela riket av Del år då val i hela riket av

kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrköfullmäklige har ägt rum skall
det nyvalda kyrkorådet före decem- det nyvalda kyrkorådet före decem
ber månads utgång utse befattnings- ber månads utgång utse befattnings
havare som avses i första och andra havare som avses i första och andra
styckena. slyckena. Det nyvalda kyrkorådet får

även före december månads utgång Ulse elektorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Denna lag iräder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 125

Innehåll

Propositionen ............................................................. ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1

Lagförslag ..................................................................... ....... 3

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet ... 3

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar

och kyrkliga samfälligheter ..................................... 8

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1985 .. 9

1. Inledning................................................................. 9

2. Allmän molivering .................................................... 10

2.1 Ändrade regler om val lill kyrkomölel ............. 10

2.2 Ändrad tidpunkl för kyrkomötelssammaniräden 12

2.3 Tiden för kyrkomötesvalels genomförande ..... ..... 15

2.4 Valkretsindelningen ........................................ ..... 16

2.5 Avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer 17

2.6 Minskat antal elektorer .................................. ..... 20

2.7 Vissa valtekniska frågor.................................. ..... 22

3. Upprättade lagförslag .......................................... ..... 25

4. Specialmotivering.................................................... ..... 25

4.1 Förslagel lill lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet 25

4.2 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter ........................................................................ 31

5. Hemställan .............................................................. ..... 32

6. Beslut...................................................................... ..... 32

Kyrkomötets skrivelse 1985:16 ................................... ..... 33

Kyrkolagsulskolteis betänkande 1985:15...................... ..... 34

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1985 ... 60

1. Anmälan av kyrkomölels yitrande ........................... ..... 60

2. Församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei 61

2.1 Inledning ....................................................... ..... 61

2.2 Överväganden................................................ 62

3. Hemställan ............................................................. ..... 63

4. Beslut...................................................................... 64

Bilagor

Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och

förslag .............................................................. 65

Bilaga 2 Arbetsgruppens lagförslag............................... 73

Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds

C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet 79

Bilaga 4 De för yttrande överiämnade lagförslagen....... ... 119