Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:154

Regeringens proposition 1984/85:154

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392);

beslutad den 14 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen all anla del förslag som har tagits upp i bifogade uidrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

STEN WICKBOM-

Propositionens huvudsakliga innehåll

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd-larrält. Denna skyddsform, som uppvisar stora likheter med paient, regle­ras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och växlförädlarrältskungörelsen (1971:39.1),

I propositionen föreslås en ändring i lagstiftningen så att även växtarten rågvele omfattas av lagen.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

 

Prop. 1984/85:154                                                               2

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom föreskrivs att bilagan' till växtförädlarrättslagen (1971:392) skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

A. Lantbruksväxter

Trifolium repens L.                                     Vitklöver

|Triticosecale Wittmack                              Rågvete

Triticum aestivum L. emend. Fiori el Paol.       Vete

Triticum durum Desf,                                  Makaronivete

iTrilicum turgidosecale                                 Rågvete

Vicia faba L, var, minor Harz.                       Åkerböna

Denna lag träder i kraft den I juli 1985,

' Senasle lydelse 1982:991,

 

Prop. 1984/85:154                                             3

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wick­bom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

1   Gällande bestämmelser

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd-larrätt. Denna skyddsform, som uppvisar stora likheter med patent, regle­ras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393), Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansökningarom växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd. Utred­ning av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt föreligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov med material av växtsorlen.

En grundläggande förutsättning för att den som framställt en växtsort skall kunna få denna registrerad är att sorten tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i en bilaga till växtförädlarrättslagen (1 §), Denna bilaga fanns tidigare intagen som en bilaga i växtförädlarrättskungörelsen, och regeringen ägde således bestämma vilka växtsläkten eller växtarter som skulle ingå. Med hänsyn till kravet på lagform i 8 kap. 2 § regerings­formen ansågs det emellertid att växtförädlarrättens objekl borde regleras direkt i lagen. Bilagan flyttades därför från kungörelsen till lagen i samband med vissa lagändringar som vidtogs år 1982. Bilagan omfaltar f.n. 93 släkten och arter.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter i dess lydelse efter revi­sioner år 1972 och år 1978. De stater, däribland Sverige, som har tillträtt konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukler, UPOV (L'Union pour la protection des obtentions végétales).

Växtförädlarrättskonventionen är i sina grunddrag uppbyggd efter mönster av Pariskonventionen för industriellt rättsskydd och Bernkonven-

 

Prop. 1984/85:154                                                     4

tionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Dess ändamål är att tillerkänna förädlaren av en ny växtsort eller hans rättsinnehavare en rätt som närmare anges i konventionen.

Konventionen bygger på principen om s.k. nationell behandling. Detta innebär att en unionsstat är skyldig ait ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska personer) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter som lagsliftningen ger de egna medborgarna. I ett avseende får emellerlid undantag göras från denna princip. En unionsstat som tillämpar konven­tionen pä ett visst växtsläkte eller en viss växtart får nämligen enligt 1978 års konventionstexi begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som tillämpar konventionen på detla växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvisi eller säte i någon av dessa stater. Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till krav på reciprocitet medan däremot flera andra unionsslater i sin lagstiftning kräver reciprocitet. Det innebär all en svensk växtförädlare inle kan erhål­la växtförädlarrätt i en sådan stal för växlsorter som tillhör elt visst växtsläkte eller en viss växtart, om inte också skydd kan erhållas i Sverige för samma växtsläkte eller växtart.

1978 års reviderade konventionstexi tillträddes av Sverige år 1982. En närmare redogörelse för innehållet i växtförädlarrättskonventionen finns intagen i prop. 1981/82:136, s. 13-17.

2    Statens växtsortnämnds skrivelse

Slatens växtsortnämnd har i en skrivelse den 8 februari 1985 till rege­ringen hemställt alt växtarten rågvele las upp i bilagan till växtförädlar­rättslagen. Av skrivelsen framgår att frågan har aktualiserats hos nämnden av SvalöfAB. Bolaget har uppgivit att det bedriver förädlingsförsök med rågvete och avser alt söka växtförädlarrätt för rågvetesorter i Förbundsre-pubhken Tyskland, England och Belgien. W Weibull AB har vid samman­träde med växtsortnämnden förklarat sig stödja önskemålet från Svalöf AB om skydd för rågvete.

Växtsortnämnden delar enligt skrivelsen bolagens uppfattning om önsk­värdheten av att rågvele snarast tas upp på listan över arter som kan skyddas enligt växtförädlarrättslagen. Nämnden framhåller vidare att den har inhämtat alt den provning av sorter av rågvete som erfordras för att skydd skall kunna meddelas enligt lagen kan äga rum i Sverige.

3    Föredragandens överväganden

Av skrivelsen från växtsortnämnden framgår att växtförädlarrätt för sorter av rågvete i dag kan meddelas i ett tiotal av de slaler som lillhör UPOV.

 

Prop. 1984/85:154                                                    5

Jag har under hand inhämtat att rågvete kan väntas få betydelse också för den svenska odlingen. Det är därför värdefullt alt svenska växtföräd­lare kan få skydd för sina förädlingar på detta område såväl i Sverige som i andra till UPOV hörande länder samt att Sverige genom att införa ett sådant skydd skapar möjlighel att få del av dessa länders nya sorfiment. Det är således angelägel att växtarten rågvete kan beredas skydd enligt den svenska lagstiftningen.

Mol denna bakgrund anserjag i likhel med växtsortnämnden att växtför­ädlarrättslagen bör utvidgas till att omfatta växtarten rågvete.

Med hänsyn till lagstiftningsfrågans enkla beskaffenhet är det enligt min mening inle nödvändigl all höra lagrådel i delta ärende.

4    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392).

5    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985