Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:150

Regeringens proposition

1984/85:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86, m.m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 16 april 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det förslag lill statsbudget för budgelåret 1985/86 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade föränd­ringar rörande såväl inkomsl- och utgiftssidan av budgeten. 1 samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetär. Denna ger vid handen att budgetunderskottet för budgelåret 1984/85 skulle bli 0,5 miljarder kronor lägre än beräkningarna till årets budgetproposition. Sålunda förutses nu etl underskoll om ca 69,1 miljarder kronor.

För hudgetåret 1985/86 beräknades i budgetpropositionen ett underskoll om ca 63,5 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar etl underskott om ca 60,8 miljarder kronor.

I propositionen redovisar regeringen i en reviderad finansplan sin be­dömning av hur den ekonomiska politiken bör ulformas. I särskilda bilagor lill denna redovisas bl.a. en reviderad nationalbudget för år 1985 och kalkyler för den svenska ekonomin 1985- 1988 samt en långtidsbudget för budgelåren 1985/86-1989/90.

I den reviderade finansplanen behandlas även frägor som rör den kom­munala sektorns ekonomi under år 1986. Där föreslås också all företag och kommuner skall bli skyldiga atl under budgetåret 1985/86 sälla in en del av sin likviditet pä särskilda konton i riksbanken.

Propositionen innehåller slutligen förslag om vissa åtgärder inom arbets­marknadspolitikens område. Dessa åtgärder berör byggarbetsmarknaden och utbildningsseklorn.

1    Riksdagen 1984/85. I .saml. Nr 150.

 

Prop. 1984/85:150                                                                  2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

1985-04-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson. Lundkvisl. Feldt, Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Peterson, Andersson, Boslröm, Göransson. R. Carlsson. Holmberg. Hellström, Wickbom

Föredragande: statsråden Feldt. Göransson. Leijon. Holmberg

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Feldt anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100) förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetårel 1985/86. På de punkler där förslagel uppiog endast beräknade belopp har regeringens förslag redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen -förutom förslagel lill statsbudget i budgetpropositionen - avge ett särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k. kompletteringsproposilionen. Della förslag bör nu lämnas lill riksdagen. 1 samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en revide­rad nationalbudget tillställas riksdagen. I kompletteringsproposilionen bör också las med de förslag lill arbelsmarknadspoliliska ålgärder som bör behandlas av innevarande riksmöte.

Statsrådet Feldt föredrar de delar av förslaget till kompletteringspropo­sition som avser den reviderade finansplanen och en redogörelse för stats­budgetens utgifter och beräknade inkomsler under budgelåret 1985/86, m. m. Härefter föredrar statsråden Göransson och Leijon sina förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och statsrådet Holmberg sitt förslag om vissa ersättningar till kyrkofonden. Anförandena redovisas i underprolo­kollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt hemsläller atl regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de ålgärder och de ändamål som de har hemställt om.

 

Prop. 1984/85:150                                                                   3

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförl för de ålgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar atl de anföranden och förslag som har upptagits i underprolokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1—3.

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1985

 

 

 

Reviderad finansplan

Bilaga 1

 

 

 

Regeringens prop. 1984/85:150                             Bilaga 1

Uidrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-04-16

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser reviderad finansplan samt beräkning av statens inkomster m, m.

1    Inledning

1.1 Det ekonomiska läget

Sverige är på rätt väg- Resultaten av den ekonomiska politik som förts sedan 1982 är goda. Sverige har under dessa år hafl en ekonomisk utveck­ling, som i de flesta avseenden varit mer gynnsam än i andra jämförbara industriländer. Återhämtningen av ekonomin har skell snabbare än vad någon vågat fömtspå.

De mest betydelsefulla resultaten hittills är:

-     att bytesbalansen vänts från ett underskott på nära 23 miljarder kr. 1982 till nära jämvikt 1984 och 1985,

-     att en industriell expansion har inletts med kraftigl ökande lönsamhet, produktion och investeringar,

-     att sysselsättningsläget förbättrats påtagligt och arbetslösheten ned­bringats,

-     att budgetunderskottet har minskat från 13,2% av BNP 1982 lill 7,4% 1985,

-     att kommunernas ekonomi förbättrats väsentligt trols all skattehöj­ningarna varit små,

-     att inflationstakten dämpats och

-     att saneringen av den svenska ekonomin kunnat göras utan ingrepp i det sociala välfärdssystemet.

Den svenska ekonomins kris är emellertid ännu inte övervunnen. De goda resultaten av den ekonomiska politiken måsle nu befästas och för­stärkas. Det är därför nödvändigt att konsekvent och uthålligt hålla fast vid den ekonomisk-politiska strategin. Endast därigenom blir det möjligt atl fullt ut häva de ekonomiska obalanserna och lägga gmnden för en långsik­tigt stabil tillväxt. Om det skall vara möjligt all nå målen full sysselsätt­ning, stabil tillväxt och en rättvis fördelning av levnadsstandarden, är det 1    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan        2

nödvändigt att budgetunderskottet yllerligare minskas, atl vi etablerar elt varaktigt överskott i bytesbalansen och att pris- och kostnadsökningarna nedbringas till högsl den nivå som råder bland våra viktigaste konkurrent­länder. Inflationsbekämpningen måste därför ställas i centrum för den ekonomiska politiken.

-     För 1985 väntas en fortsatt god produktionstillväxt. BNP fömtses öka med ca 21/2% och induslriprodukfionen med 6%. Näringslivets invesle­ringar vänlas öka med ca 9% och indusirins investeringar med 25%.

-     Sysselsättningen bedöms öka med 40000 personer. Arbetslösheten förutses fortsätta att minska.

1.2 Ekonomisk-politiska åtgärder 1985

Finans- och kreditpolitiken måsle vara fortsatt slram under 1985 i syfte alt minska obalanserna och dämpa inflationen.

För att förhindra en alltför snabb Ukviditetstillväxl under andra hälften av 1985 och böijan av 1986 föreslår jag, att en del av den likviditet som har byggts upp i näringslivet och i kommunerna steriliseras genom att fillfälligt dras in lill särskilda konton i riksbanken. Denna åtgärd syftar fill alt understödja den dämpning av pris- och lönestegringstakten som nu är på väg i den svenska ekonomin. Prisstoppet bidrar till att bryta inflationsför­väntningarna och den särskilda skallereduktionen om 600 kr. för 1985 gör det möjligt atl uppnå en reallöneökning vid låga nominella löneökningar.

Marginalskatterna har sänkts väsenlligl under perioden 1983-1985. To­talt sett beräknas i enlighet med 1981 års skatteöverenskommelse närmare 90% av inkomsttagarna nu ha en marginalskatt om högsl 50%. Det skatte­mässiga värdet av underskottsavdrag har begränsats för höginkomsttagar­na. Nästa steg i reformeringen av skattesystemet bör vara att göra detta mindre krångligt och mer rättvist. I detla syfte har regeringen föreslagit riksdagen all självdeklarationen förenklas. Schablonavdraget under in­komst av tjänsl föreslås bli höjl från 1000 lill 3000 kr. för lönlagarna. Det innebär även alt resekostnader på nyll blir fullt avdragsgilla. Sparavdraget höjs från 800 till 1600 kr.

Trots atl det idag finns etl mycket omfattande syslem för kommunal skalleuljämning, är skillnaden i kommunal utdebitering drygt 8 kr. mellan de kommuner som har högst resp. lägst kommunalskall. En ytteriigare uljämning av kommunalskatterna bör komma till stånd. Budgetläget möj­liggör dock inte all de statliga bidragen ökar. Allmänl sell är dessutom del ekonomiska läget i kommunsektorn gott och väntas förbällras ytteriigare 1986.

Jag föreslår mol denna bakgmnd att en avgift om 0,14 kr./skr. tas ut på kommunernas och landstingskommunernas totala skatteunderlag. Jag fö­reslår vidare all kompensationen till kommunerna för avskaffandet av den kommunala förelagsbeskattningen reduceras med 30 kr. per invånare. Med

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan      3

dessa åtgärder blir det möjligt atl finansiera uppräkningen 1986 av det ordinarie skatteutjämningsbidraget och atl begränsa ökningen av de toiala statsbidragen till kommunerna.

Jag föreslår vidare atl en särskild avgifl las ul av kommuner som har elt skatleunderiag som överstiger 135% av medelskatlekraften. De medel avgiften ger används till etl exlra bidrag lill de primärkommuner som har en skatlesats som överstiger 18 kr. och som sänker sin skatt ned till 18 kr. 1986. Även andra kommuner med en hög total kommunalskattesats skall kunna söka bidrag för atl sänka den primärkommunala utdebiteringen nästa år.

Förbättringen av arbetsmarknadsläget har inneburit atl de arbetsmark­nadspolitiska insatserna har kunnal reduceras. Även om det allmänna sysselsättningsläget väntas förbättras ytterligare 1985, kvarstår dock pro­blem vad gäller bl. a. långtidsarbetslösheten samt den regionala obalansen på byggarbetsmarknaden. Åtgärder på dessa områden presenteras i denna proposition.

2   Den ekonomisk-politiska strategin

2.1 Den ekonomiska politiken

När regeringen tillträdde i oklober 1982 ställdes den inför en rad svåra ekonomiska problem. Sysselsättningsläget hade allvarligt försämrats. I början på hösten 1982 gick över 170000 personer utan arbele. Produk­tionen slagnerade och investeringarna minskade kraftigt i industrisektorn. Underskottet i bytesbalansen uppgick till nära 23 miljarder kr. Den svens­ka staten hade på några år dragil på sig en utlandsskuld på 70 miljarder kr. Prisstegringarna hade under en följd av år legal på i genomsnill över 10% per år. Statsfinanserna var kraftigl försämrade, budgetunderskottet hade ökal år från år till 83 miljarder kr.

Den slralegi som den tillträdande regeringen valde för att möla dessa problem har karakteriserats som en tredje väg mellan de förenklade re­cept, åtstramning eller expansion, för den ekonomiska politiken som fram­förts i debatten. En ensidig åtstramning av efterfrågan skulle riskera att öka arbetslösheten och föra in ekonomin i en ond cirkel av sjunkande produktion, nedgång i investeringsaktiviteten och därmed en ytterligare ökning av arbetslösheten. En dylik politik skulle inte bara innebära ett ekonomiskl resursslöseri ulan också vara socialt orättfärdig.

Den andra möjlighelen, alt försöka möla den ekonomiska krisen med en allmän expansion av inhemsk efterfrågan, t.ex. genom ökade offentliga ulgifter, måste också på goda grunder avvisas. En sådan politik skulle visserligen för en kort fid kunna höja aktiviteten i ekonomin, men sedan skulle obalanserna, i form av stigande-budgetunderskott, försämrad ex-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan        4

ternbalans och ökande inflationstryck, obönhörligen tvinga fram en åt­stramning av ekonomin.

Den tredje vägen innebär i stället en kombination av åtgärder för att stimulera ekonomins utbudssida och hålla tillbaka den inhemska efterfrå­gan genom en stram ekonomisk polifik. Genom en kraftig förbättring av de svenska företagens konkurrenskraft har det likväl varit möjligt att öka den efterfrågan som riktas mot svenska produkter - såväl på exportmarkna­derna som på den svenska marknaden. Därmed har det blivit möjligt atl expandera produktion, invesleringar och sysselsättning, samtidigt som bytesbalans och statsbudget kan förbättras. Det blir med andra ord möjligl atl både arbeta och spara sig ur krisen.

I denna strategi är också den fördelningspolitiska uppgiften - att fördela krispolitikens bördor efter bärkraft - av stor betydelse. Den gmndläggan­de tanken bakom den tredje vägen är att det skall vara möjligt att fram­gångsrikl angripa de ekonomiska obalanserna ulan alt acceptera en sti­gande arbetslöshet eller riva upp cenirala delar av del sociala välfärdssys­temet. Tvärtom är strävandena efter full sysselsättning, rättvis fördelning och samförståndslösningar väsenlliga inslag i den iredje vägens politik.

Del första steget i krispolitiken, devalveringen av kronan i oktober 1982, följdes av ett omfattande investeringsprogram inom transport-, energi- och byggnadssektorerna. Budgetpolitiken stramades upp. Den snabbt försäm­rade sysselsättningssituationen möttes med omfattande arbetsmarknads-pohiiska insatser.

Därefter har, som jag kommer att beskriva mer utförligt nedan, en rad ålgärder vidtagits på bl.a. arbetsmarknads-, fördelnings- och skattepoliti­kens område.

Vi kan nu avläsa resultaten av den förda politiken, o Resursanvändningen har vridils om i rätt riktning. Mellan 1982 och 1984 ökade den totala produktionen, BNP, och industriproduktionen med 5,6% resp. 14%. Nästan hela denna tillväxt har använts till ökad nel­loexport och till att öka investeringarna. Denna utveckling kontrasterar påtagligt mot resursanvändningen under den föregående konjunkturupp­gången 1978—1980 då konsumtionen ökade kraftigt och externbalansen försämrades påtagligt (diagram 1). I fjol ökade näringslivets investering­ar med 10% och industrins invesleringar med 16%. 1 år väntas de öka med ytterligare knappt 9 resp. 25% (diagram 2). o Bytesbalansen har undergått en markant förbättring, från ett underskoll

om nära 23 miljarder kr. 1982 till i stort sett jämvikt 1984-1985. o Sysselsättningsläget har förbättrats. Samtidigt som arbetskraftsutbudel ökal har vi lyckats pressa tillbaka arbetslösheten. Totalt har antalet sysselsatta ökat med ca 80000 personer sedan 1982. Det är vikligt alt notera att även den underliggande sysselsättningen, dvs. sysselsättning­en exkl. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, började öka i fjol. Del för­bättrade läget har således gjort det möjligt att minska antalet sysselsatta i beredskapsarbelen.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Diagram 1 TillvävUns unvanilniiiK fTS-PJSOocli iy»i- 1984

t-i.>rarKlriii;.; i milj. kr.. IWO ;irs priser

30000

20000-

■   BNP-TOrrALT 123   UTRIKKSHAKDEL Q   KONSUimON S   BRUTTODWESTERrNG UaBRTORAMDRIMG

/i i

10000 -

-10000

1978-1980

1982-1984

Killin: SUitiiiskii t:cmr:il(nrau.

Budgelutveckiingen hur vän! al räll hall. .\r 1982 uppgick undcrskuiicl lill K. miljarder kr., eller 13.2% av BNP. l-ör 1985 beräknas cii under­skott p;i drygt 60 miliaidcr kr., molsvarande 7.4% av BNI'. Regeringen gav hosicn i W4, moi bakgrund av 1984 års länglidsiilrcdning (LL; 84) iK-h remissbehandlingen av denna, sin syn-p;'i vilken inrikining som den ekonomiska poliiiken borde ha under kommande ar. Riksdajieii suilldc Mg bakom dessa riktlinjer (prop. !9S4.'85:40, FiU 19X4,-85:6. rskr )t)S4,,S.'5:'S).

1 de trearskalkyler. som redovisas i cn sarskikl bilaga i denn;i proposi­tion, har kalkyler KJoris for den ekonomiska uivecklingen tVuiiiovcr. I iilli väsenlligl leder de till s.imma sluisalser som i LU 84 och i prop. i'JS4/85:40. K;i)ky)ern;t iiineh.tller ocksii en jiirriforclsc melhin den ekono­miska iiivetkling:en under senare .ir nicd del scenario i I.T W, del s.k. hulansalternaiivcl. som bedömdes leda tram lilL balans i den svenska ekonomin vid simci av lySO-talct. Benikningiirna visar atl vi ston sell (öl.jer balansaliernali\ets bana. Vissa avvikelser kan noleias; men de är

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad flnansplan

Diagram 2 Industrins investeringar 1970-1985 Miljarder kr., 1980 års priser

70717273    74    757677787980    8182    83    8485

Källor: Finansdepartemenlel och slaiisliska centralbyrån.

inte särskilt stora. Pris- och kostnadsökningarna har varit något högre än i balansalternativet, men i gengäld har invesleringsutvecklingen varit mer positiv.

Även om resultaten av den ekonomisk-politiska strategin således hittills måsle betecknas som myckel goda, har de ekonomiska obalansema ännu inte helt hävts. Det är därför viktigt att konsekvent hålla fast vid den ekonomisk-politiska strategin under de kommande åren. Endast härige­nom blir det möjligt atl skapa fömtsättningar för en balanserad och uthållig fillväxt i den svenska ekonomin. Analysen i nämnda trearskalkyler visar att det är nödvändigt att pris- och kostnadsutvecklingen nu varaktigt nedbringas till högst den nivå som har etablerats i våra viktigaste konkur­rentländer.

En fortsatt hög inflationstakt skulle däremot undergräva de svenska företagens konkurtenskraft och leda till förnyade stora underskott i bytes­balansen. Budgetunderskottet skulle på nytt börja öka och räntenivån drivas upp. En sådan utveckling skulle inte vara hållbar utan framlvinga en kraftig åtstramning av den ekonomiska politiken. Detta skulle i sin tur leda till att den ekonomiska tillväxten bröts. Investeringama skulle på nytl

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad flnansplan       7

minska och arbetslösheten öka kraffigi. Realinkomslutvecklingen för hus­hållen skulle bli negativ och det sociala trygghetssystemet skulle hotas.

Detta är bakgmnden till varför regeringen har engagerat sig så hårt för att bekämpa inflationen. Av denna anledning har finans- och penningpoliti­ken givits en stram inriktning och likviditelstillväxten i ekonomin har bromsals upp kraftigl. Hämtöver, och i syfte att etablera goda fömtsätt­ningar inför årets avtalsförhandlingar, hade regeringen i Qol överläggningar med arbetsmarknadens parter om betingelserna för löne- och prisbildning­en i Sverige. Vid dessa s.k. Rosenbadssamtal visade sig parterna dela regeringens allmänna bedömning av läget. Det nåddes enighet om alt lönestegringen mellan 1984 och 1985 totalt sett måste begränsas till högst 5% för all vara förenlig med syftet att få ned prisstegringarna, bevara konkurtenskraften och därmed lägga en god grund för den framtida in­komst- och sysselsättningsutvecklingen.

Denna viljeyttring bekräftades senare genom en central ramöverens­kommelse mellan Landsorganisationen och Svenska arbetsgivareförening­en. Detta ställningslagande från LO:s och SAF:s sida är naturligtvis av stor betydelse för möjligheterna atl bedriva en framgångsrik anliinflations-politik.

Att efler mer än etl decennium av snabba prisstegringar bryta de starka inflationsförväntningar som finns inbyggda i den svenska ekonomin tar emellertid tid. I början av 1985 framkom alll starkare indikafioner på atl förväntningarna om den framförliggande inflationstakten låg högre än vad som kunde motiveras utifrån en 5-procenlig lönekostnadsslegring. För alt bryta dessa förväntningar beslöt regeringen därför all införa etl allmänt prisslopp i början av mars.

Ett prisstopp är naluriigtvis ingen åtgärd som långsiktigt förmår atl hålla tillbaka pris- och kostnadsökningarna. Snabbt och kraftfullt insatt kan ett prisstopp emellertid vara verkningsfullt för all bryla inflafionsförväntning-arna. Avsikten är att så snart som möjligt häva prisstoppet. Regeringen har uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd alt genom överläggningar med företrädare för företagen söka få till stånd utfästelser rörande företagens prissättning. Dessa utfästelser bör i huvudsak innebära atl förelagens priser inte sätts högre än vad som i respektive fall kan föranledas av fakUska kostnadsökningar och beträffande lönekostnader, sådana som ryms inom den av LO och SAF slutna ramöverenskommelsen.

Sedan prisstoppet infördes har några förbundsavtal slutits. Så l.ex. träffade Svenska metallindustriarbetareförbundet och Verkstadsförening­en i mitten av mars etl avtal som ligger inom ramen för en 5-procentig ökning av lönekostnadema 1985. Därmed har ett viktigt steg tagits för att bevara och siärka den svenska industrins konkurrenskraft.

Jag har noterat att Metall-VF-avtalet inte innehåller några klausuler som knyter avtalet till utvecklingen på andra avtalsområden eller till den all­männa prisutvecklingen. Detta är ett betydelsefullt sleg i strävan all mol-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad flnansplan         8

verka atl automatiska pris- och koslnadsstegringar byggs in i samhällseko­nomin. Jag utgår från att övriga gmpper kommer att visa samma medve­tenhet och ansvarstagande i sina avtal.

Även om alla avtal ännu inte är klara för 1985 pekar således mycket på att vi är på god väg att växla ner pris- och lönestegringstakten i Sverige. Den bedömning som nu kan göras av den ekonomiska utvecklingen 1985 tyder på en fortsatt god produktions- , investerings- och sysselsättningsut­veckling. För att bygga under och konsolidera denna utveckling måste finans- och kreditpolitiken ha en fortsatt stram inriktning. I det syftet föreslår jag därför att en del av den mycket stora likviditet som f. n. finns uppbyggd i näringslivet och i kommunsektorn steriliseras på särskilda konton i riksbanken.

2.2 Budgetpolitiken

Från mitten av 1970-talel försämrades det slatliga budgetläget i snabb takt. Budgetunderskottet, som 1976 hade uppgått till 2% av BNP, ökade trendmässigt lill drygt 13 % av BNP 1982 och bidrog därmed lill att kraffigi försämra den totala offentliga sektorns finansiella sparande. Detta, som under första hälften av 1970-talet uppvisade etl överskott på ca 4% av BNP, förbyttes i ett underskott på som mesl drygl 6% av BNP 1982.

Bakom denna dramatiska försämring av statens och den offentliga sek­torns finansiella position låg ett nytt mönster för de statliga utgifterna och inkomsterna. Fram fill mitten av 1970-talet hade dessa utvecklats i ungefar samma takt. Från mitten av 1970-talet fram till 1980 accelererade takten i de reala utgiftsökningarna till över 6%, medan inkomsterna stagnerade.

För att motverka denna okontrollerade ulveckling inriktades politiken från 1980 på att ensidigt skära ned de offentliga utgifterna. Detta fick dock negativa konsekvenser för inkomst-och sysselsättningsutvecklingen i eko­nomin, samtidigt som de avsedda positiva effekterna på statsfinanserna i stort sett uteblev.

Som jag tidigare konstaterat, har den nuvarande regeringen i sin ekono­miska politik avvisat denna ensidiga nedskämingspolitik. Den väg rege­ringen stakade ut var i slället att statsfinansema gradvis skulle saneras genom en kombination av ökad tillväxt och en stram utgiftspolitik. Produk­tions- och sysselsättningstillväxt ger härvid ökade inkomster, samtidigt som utgiftstrycket inom särskilt arbetsmarknads-, industri- och socialpoli­tiken minskar. Härutöver vidtas en rad åtgärder för att effekfivisera den offentliga verksamheten.

Nuläget

Resultatet av den förda budgetpolitiken och av del förbättrade läget i den svenska ekonomin kan nu avläsas. Det nyssnämnda mönstret för statens utgifter och inkomsler har förändrats radikalt. Mellan budgetåren

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan      9

1982/83 och 1985/86 ökar således inkomstema med 3,4% per år, mätt i reala termer, medan utgifterna, exkl. statsskuldräntor, minskar med 4,4% per år. Det statliga budgetunderskottet minskar till följd härav från 13,1 %, mätt som andel av BNP, för budgetåret 1982/83 till 7% för budgetåret 1985/86.

Även om de kraftiga neddragningarna av det särskilda industristödet exkluderas, visar de reala utgifterna exkl. statsskuldränlor en minskning med 2,8 % per år under den aktuella perioden. Denna utveckling är en följd av den stramhet som kännetecknat de senaste årens budgetarbete. 1 hög grad bidragande har varil de steg som lagits för alt bryta automatiken i utgiftsutvecklingen.

Den förda budgetpolitiken har medfört att de offentliga utgifterna satta i relalion till BNP har minskat från 67,4% 1982 till 64,5% 1985. Skatte­trycket har under denna period hållits oförändrat på en nivå av ca 50% av BNP. Statsinkomsterna har trots detta ökat kraftigl, eftersom den ökade ekonomiska fillväxten lett till att skattebasen har vidgats. De ökade in­komsterna har dock inte tillåtits leda lill ökade utgifter utan har i allt väsenlligt utnyttjats för atl minska budgetunderskottet.

Det kan konstateras att såväl del slatliga budgetunderskottet som den offentliga seklorns finansiella sparande under perioden 1983—1985 har utvecklats väl i linje med vad som krävdes i balansalternativet i 1984 års långtidsutredning.

Den svenska budgetutvecklingen är intressant atl belysa i även ett intemationellt perspektiv. 1 de större OECD-länderna, undantaget Förenta staterna, har finanspolitiken under senare år varil slram. Resultatet av denna politik under perioden 1982-1985 är en relativt måtflig minskning av såväl de faktiska som de stmkturella underskotten (dvs. underskotten rensade från effekter av varierande konjunkturläge och kapacitetsutnytt­jande). Att denna förbättring av del offentliga sparandet, trots avsevärda uppoffringar i form av bl. a. ökad arbetslöshet, inte blivit större, och klart understiger vad som uppnåtts i Sverige, beror till betydande del på effek­terna på budgetens inkomst- och utgiftssidor av det låga kapacitetsutnytt­jandet som följt i nedskärningarnas spår.

De goda resultaten av den förda budgetpolitiken i Sverige belyses även av det faktum att den totala offentliga seklorns finansiella sparandeunder­skott reduceras från 6,3 % av BNP 1982 till 2,9% av BNP 1985. För OECD i genomsnitt är minskningen av underskottet under samma period långt mer begränsad, eller från 4,1 till 3,7% av BNP.

Statsbudgeten för budgetåret 1984/85 beräknas nu visa ett underskott om 69,1 miljarder kr., vilket är en minskning i förhållande fill budgetproposi­tionens prognos med 0,6 miljarder kr.

För budgetåret 1985/86 fömtses nu ett budgetunderskott om 60,8 mil­jarder kr., vilket är 2,7 miljarder kr. lägre än enligt budgetpropositionen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad flnansplan        10

Budgetulsikterna på längre sikt

De krav som budgetpolitiken framöver måste uppfylla har tidigare preci­serats i statsmakternas ställningstagande hösten 1984 till inriktningen av den ekonomiska polifiken på medellång sikt. Därvid slogs fast att budget­politiken även under de närmaste åren måste vara klart restriktiv, så att underskottet i statsbudgeten kan reduceras ytterligare. För att samhälls­ekonomisk balans skall kunna återställas, måste den offentliga seklorns finansiella sparande bringas i jämvikt. Detta leder i sin tur fill kravet att det statliga budgetunderskottet 1990 uppgår till ca 30-40 miljarder kr.

Det offenlliga finansiella sparandet måsle ökas för all det totala inhems­ka finansiella sparandet skall bli tillräckligt slort. Nivån på detta sparande måste vara så stort att det ger utrymme för ett vissl permanent bylesba­lansöverskolt, varigenom utlandsskulden successivt kan återbetalas och den ekonomisk-politiska handlingsfriheten kan vidgas. Samtidigt måste det inhemska sparandel räcka till för att finansiera den fortsatta ökning av investeringarna som är nödvändig för att säkerslälla full sysselsättning och en god ekonomisk tillväxt.

Alternativet till att öka det offentliga finansiella sparandet skulle vara att åter öka vår utlandsupplåning för att finansiera våra investeringar eller att stimulera fram en mycket kraftfull ökning av den privata sektoms sparan­de. Den förra vägen är inle i längden förenlig med målet alt vidmakthålla en fasl växelkurs och stabilisera penningvärdet. Alt å andra sidan ensidigt förlita sig på en kraftig ökning av det privata sparandet skulle medföra en kraftig press uppåt på ränienivån, som skulle motverka den nödvändiga investeringsuppgängen. Även om det under alla förhållanden är önskvärt att hushållssparandel ökar, inte minst av samhällsekonomiska skäl, så är det inte möjligt att hushållssektom ensam skulle kunna bära upp hela den erforderliga ökningen av sparandet i den svenska ekonomin.

De finansiella perspektiven och kraven på budgetpolitiken under de kommande åren belyses även av årets långfidsbudget. Långtidsbudgeten, som omfaltar perioden 1985/86-1989/90, är ingen plan eller prognos ulan en ren framskrivning av utgifter och inkomster under antaganden om oförändrade regler för de statliga utgifterna och oförändrade skattesatser samt vissa antaganden om kostnadsutvecklingen. I ett gynnsamt scenario, med antaganden om låga nominella lönekostnadsökningar, låga prisök­ningar och en positiv reallöneutveckling, går det att hålla budgetutveck­lingen under kontroll. Vid en snabbare inflation skulle budgetunderskottet åter öka på ett sätl som skulle omöjliggöra atl samhällsekonomisk balans uppnås under överskådlig fid.

Kalkylerna visar vidare att även begränsade avvikelser i utgiftshöjande riktning från långtidsbudgetens sedvanliga antagande om oförändrade regler för ulgifter och inkomster, skulle medföra en betydande försämring av saldoulvecklingen.

Långtidsbudgeten baseras, som tidigare nämnts, på vissa antaganden

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan       11

om bl.a. tillväxt och pris- och löneutveckling. Någon analys av beräk­ningsresultatens - budgetsaldonas -förenlighet med antagandena om ex­empelvis inflationstakt m. m. görs därvid inle. Inom ramen för de trears­kalkyler, som nu presenteras, har däremot bedömningar gjorts om vilka krav den finansiella utvecklingen, inkl. budgetsaldot, måste uppfylla för atl den nödvändiga dämpningen av inflationen skall bli möjlig.

Det kan konstateras att de mål för budgetpolitiken som framkommer ur treårskalkylerna i stort ansluter sig till statsmakternas ställningstaganden till tidigare nämnda proposition hösten 1984. Därvid betonades vikten av att budgetunderskottet fortlöpande reduceras under de närmaste åren med sikte på att jämvikt skall kunna nås i den offentliga sektorns finansiella sparande 1990.

Regering och riksdag har vid flera tillfällen slagit fast att full sysselsätt­ning endast kan uppnås och bibehållas om inflationen dämpas och resur­serna i ökad utsträckning styrs in mot investeringar och en förstärkning av ulrikesbalansen. Detta i sin tur kräver att den nuvarande restriktiva bud­getpolitiken drivs vidare med slor konsekvens och fasthet. Utvecklingen sedan 1982 visar atl den inriktning som budgetpolitiken haft, uppfyller de krav som härvid ställs.

Det stora underskottet i statsbudgeten möjliggör inte nägon sänkning av det samlade skattetrycket under de närmaste åren. Detta utesluter inte all förändringar av olika skatter kan och bör ske inom ramen för ett oförändrat skattetryck.

Utgiftspolitiken bör även i fortsältningen drivas efter följande rikllinjer: o Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattning­en av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansi­eras genom att andra utgifter minskas. o Utgiftsbegräsningar måste åstadkommas på vissa områden. o Arbetet med att begränsa utgiflsaulomatiken måste fortsätta. o Åtgärder måsle vidtas för atl effektivisera den offentliga verksamhelen och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.

3   Utsikterna för 1985

3.1 Den internationella utvecklingen

Utvecklingen för världsekonomin under 1984 blev i viktiga avseenden mer gynnsam än väntat. Produktion och efterfrågan i industriländerna visade en relafivt stark tillväxt. I hela OECD-området steg fillväxten med 5%. Uppgången var särskilt stark i Förenta staterna, där totalproduk­tionen ökade med nästan 7% i genomsnitt under året, och i Japan, där tillväxten uppgick till närmare 6%. Samtidigt bromsades inflationen in ytterligare.

 

Prop. 1984/85:150   Bilagal    Reviderad finansplan         12

Expansionen i Nordamerika verkade stimulerande på övriga delar av världsekonomin. Världshandeln ökade kraftigt, med en volymtillväxt på närmare 9%. Den ekonomiska återhämtningen kom successivt alltfler u-länder till del. Exporten för u-länderna som gmpp ökade med 8% under 1984 och en väsenllig förbättring kunde genomsnitfiigi noteras för dessa länder i fråga om tillväxt och extern balans. Tillväxten var dock fortfaran­de låg i många länder i Afrika och Latinamerika.

Även Västeuropa drog nytta av den starka expansionen i Förenta sta­terna, men även om tillväxten blev ca 21/2% var den likväl otillräcklig för att hejda en fortsatt uppgång i arbetslösheten. Närmare 19 miljoner männi­skor går f. n. arbetslösa i Västeuropa.

Inflationen har fortsatt att sjunka också i Västeuropa men detta har skett till priset av en svag utveckling av den interna efterfrågan och en stigande arbetslöshet. Den tillväxt som kommit till stånd har i stor utsträckning byggt på bidrag från ulrikesbalansen, medan i Förenta staterna den in­hemska efterfrågan ökal snabbare än produktionen. Dessa skillnader har förstärkts av den ekonomiska politik som förts på ömse sidor om Atlanten. Den utpräglat expansiva finanspolitiken i Förenta staterna har bidragit till en hög inlem efterfrågan i den amerikanska ekonomin, medan den starkt restriktiva finanspolitik som förts i Västeuropa de senaste åren utgjort en kraftig broms på tillväxten där.

Den fortsatt ojämna fördelningen av tillväxten i industriländerna har lett till att betalningsobalanserna mellan Förenta staterna och omvärlden ytter­ligare förstärkts. Underskottet i den amerikanska bytesbalansen har under det senaste året ökat från drygt 40 miljarder dollar till 100 miljarder dollar. Japan och vissa europeiska länder å andra sidan har byggt upp stora, och växande, bytesbalansöverskott. Dessa obalanser mellan olika gmpper av länder har inte, som man skulle kunna vänta sig, resulterat i en anpassning av växelkurserna mellan vikligare valutor, i första hand genom en försvag­ning av dollarn gentemot övriga valutor. Tvärtom har dollarn under 1984 och under de första månaderna i år fortsatt att förstärkas. Därefter har en viss försvagning inträtt, vars varaktighet dock är osäker.

Många bedömare finner det allt svårare att förklara denna utveckling. Somliga pekar på den amerikanska ekonomins dynamiska utveckling, den höga avkastningen på investerat kapital i Förenta staterna och bristen på alternativa placeringar som faktorer bakom dollarns slyrka. Den gmndläg­gande förklaringen till dollarns utveckling torde dock stå alt finna i de stora finansiella obalanser i den amerikanska ekonomin, som framkallats inte minst genom det växande underskottet i den federala budgeten. Det in­hemska privata sparandet är otillräckligt för att finansiera denna försäm­ring av den offentliga sektorns sparande och den investeringsökning som nu äger mm. Mellanskillnaden måste täckas genom ett mycket betydande inflöde av kortfristigt kapital från omvärlden, vilket har kunnat attraheras genom en mycket hög räntenivå.

 

Prop. 1984/85:150   Bilagal    Reviderad finansplan        13

Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen för de närmaste åren är starkt beroende av möjlighetema att åstadkomma en smidig växelkursan­passning och en successiv reduktion av betalningsobalanserna. En snabb och drastisk anpassning av växelkurserna kan inte uteslutas och en sådan utveckling skulle allvarligt kunna hota den relativt stabila tillväxt i industri­länderna som nu ändock förefaller sannolik.

En anpassning nedåt av dollarns kurs skulle naturiigen ha skett om den expansiva finanspolitiken hade kombinerats med en snabb likviditetsut­veckling men penningpolitiken har tvärtom varit genomgående restriktiv.

Mycket talar för att en fillväxt i industriländerna i år på ca 3 1/4% kan realiseras. Världshandeln väntas öka med ca 5% såväl 1985 som 1986. Aktiviteten i Förenta staterna tycks förbli hög en god del av året och i Västeuropa har utsikterna både för exporten och investeringsutvecklingen förbättrats något de senaste månaderna. I Västeuropa väntas nuvarande tillväxttakt om 21/2% i stort sett kunna bibehållas både i år och under 1986. I Japan fömtses fillväxten dämpas fill 4-5% för molsvarande peri­od. För såväl Västeuropa som Japan gäller dock alt denna tillväxt till betydande del skulle komma från nettoexporten, dvs. att den inhemska efterfrågan skulle utvecklas klart svagare än bruttonationalprodukten.

Blickar man längre fram ter sig däremot riskema belydande för all den dämpning av tillväxten som förutses i Förenta staterna inte i tillräcklig grad kompenseras genom ökad tillväxt i övriga delar av världsekonomin. I stället kan en nedåtgående process inledas med svagare tillväxt och han­del, ökande proiektionism och förnyade finansiella störningar i en negativ växelverkan.

Samordnade internationella insatser krävs för att hindra en sådan ul­veckling. En viktig uppgift för den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna måste vara atl säkra en snabb och varakiig tillväxt. En starkare expansion i Västeuropa är i sig önskvärd för att arbetslösheten skall kunna reduceras. Men en sådan skulle också verksamt bidra lill att reducera nuvarande betalningsobalanser. Den skulle dessulom bidra till att upprätthålla efterfrågan på u-ländernas export, så att förnyade skuldprob­lem kan undvikas. Del viktigaste medlet åtminstone på kortare sikt för att åstadkomma en mer dynamisk utveckling i Västeuropa torde vara en mindre restriktiv finanspolitik i de länder som har en slark betalningsba­lansställning och samtidigt fått inflation och statsfinanser under rimlig kontroll. Även i Japan torde utrymme finnas för en annorlunda avvägning mellan finans- och penningpolitik i syfte atl slimulera den interna efterfrå­gan.

Som ett exempel på ett försök att bygga under och säkerställa en stabil tillväxt framöver kan nämnas den handlingsplan för ekonomisk ulveckling och full sysselsättning som de nordiska länderna nyligen enats om att genomföra. Planen innehåller bl.a. investeringsprojekt för att förbättra transporterna mellan de olika länderna'.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       14

Möjligheterna att få till stånd en starkare tillväxt i Västeuropa och Japan skulle också väsenlligt förbättras om den amerikanska administrationen nådde framgångar i sina ansträngningar att reducera underskottet i den federala budgeten. En nedskärning av underskottet skulle med stor sanno­likhet ge utslag i en lägre räntenivå i Förenta statema, vilket i sin tur skulle möjliggöra för andra länder att föra en mindre restriktiv penningpolitik. Detta skulle verka stimulerande på den interna efterfrågan i dessa länder och bidra till en förstärkt investeringsuppgång.

En starkare tillväxt utanför Förenta statema, en reduktion av nu rå­dande betalningsobalanser och en anpassning av växelkurserna skulle också bidra till att dämpa de starka tendenser till protektionism som fortsatt att göra sig gällande, trols den ekonomiska återhämtningen. Fort­satt hög arbetslöshet i många länder och en starkt övervärderad dollar har varil viktiga bidragande orsaker lill denna utveckling. Särskilt oroande är de långtgående krav på importskydd från den amerikanska industrin som f.n. diskuteras i kongressen. Protektionistiska åtgärder av den räckvidd som där aktualiserats skulle troligen utlösa motåtgärder från andra länder och därmed få ytterst allvarliga verkningar för det internationella handels­systemet och världsekonomin.

En fortsatt avveckling av handelshinder bör i stället eftersträvas i syfte alt motverka en protekfionistisk utveckling. Detta kan bl. a. ske genom att planerna realiseras på en ny sammanhållen förhandlingsmnda i GATT om en fortsatt liberalisering av världshandeln.

3.2 Den svenska ekonomin

Den svenska ekonomins tillväxt väntas fortsätta under 1985. Bmttona­tionalprodukten förutses öka med ca 21/2% för iredje året i rad. Den förändring av resursanvändningen mot mer export och investeringar som inleddes 1982 fortsätter. Export och investeringar fömtses öka med 61/2 % medan konsumfionen väntas öka med bara drygt 1 % (tabell 1).

I jämförelse med finansplanen i januari är det sammantaget en mer positiv bild av produktions- och sysselsättningsutvecklingen 1985, som nu framträder.

Industrin förutses fortsätta sin expansion 1985. Efter en produklionsök­ning på 6% 1983 och 1% 1984 beräknas tillväxten till 6% 1985. Indusirins planer för i år — såsom de kommer fill uttryck bl. a. i konjunkturinstitutets senasle barometer - lyder på fortsatt stigande produklion och ökande leveranser på såväl export- som hemmamarknaderna. Investeringsenkäten tyder på en myckel kraftig ökning av investeringarna, 25% i volym. Sysselsättningen i induslrin beräknas fortsätta att öka. Särskilt expansiv är utvecklingen i verkstadsindustrin.

 

Prop. 1984/85:150   Bilagal    Reviderad finansplan          15

Tabell 1   Försörjningsbalans 1983-1985

 

 

 

Milj. kr..

Procentuell volymförändring

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

 

 

 

 

1984

1983

1984

1985

BNP

784030

2,5

3,0

2,4

Import, varor och ijänster

253711

0,0

4,9

6,3

Tillgång

1037741

1,9

3,4

3,3

Privat konsumtion

397403

-1,7

0,9

1,4

Offentlig konsumtion

221531

0,9

1,8

0,8

Stat

61048

-3,5

0,2

-1,0

Kommuner

160483

2,8

2,5

1,5

Bruttoinvesteringar

143 780

1,1

3,6

3,7

Näringsliv

70310

3,2

10,0

8,7

Därav: industri

23 096

1,8

15,9

25,0

Statliga myndigheter och

 

 

 

 

affärsverk

17264

1,7

-5,4

2,3

Kommuner

24692

-0,2

-5,4

-1,7

Bostäder

31514

-2,1

3,2

-2,4

Lagerinvestering'

-7 208

-0,4

0,7

1,3

Export, varor och Ijänster

282 235

10,5

6,1

4,3

Användning

1037 741

1,9

3,4

3,3

Inhemsk efterfrågan

755 506

-0,8

2,5

3,0

Export och investeringar

 

 

 

 

inkl. lager

418 807

6,3

6,7

6,5

Konsumtion

618934

-0,7

1,3

1,2

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Investeringarna

Bruttoinvesteringarna väntas öka med 31/2% 1985. Induslrin bidrar slarkt till denna positiva utveckling, men även inom näringslivet i övrigt ökar investeringarna. 1984 ökade bostadsinvesteringarna - främst till följd av en kraftigt ökad ombyggnads verksamhet - och för 1985 förutses en fortsatt hög nivå på ombyggnadsverksamheten, men en viss minskning av antalet påbörjade lägenheter. Reparations- och underhållsverksamhelen beräknas fortsätta att öka i snabb takt.

Investeringama i statliga myndigheter och affärsverk beräknas öka med drygl 2%. De kommunala investeringarna minskar dock något, vilkel innebär atl de offentliga investeringarna sammantagna väntas ligga på en oförändrad nivå jämfört med förra året. Anslagen till underhåll inom bygg­nadsstyrelsens ansvarsområde ökar kraftigl budgetåret 1985/86.

Med denna bild av investeringsutveckUngen lorde situationen i bygg­nadsverksamheten komma alt förbättras 1985. En viss ökning av den totala produktionen och en fortsatt nedgång av byggarbetslösheten kan förvän­tas.

Priser, löner och konsumlion

De löneavtal som hittills slutits för 1985 läcker större delen av arbets­marknaden och håller sig i huvudsak inom den ram på en 5-procentig

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      16

ökning mellan 1984 och 1985, om vilken enighet uppnåtts mellan regering­en och arbetsmarknadens parter. 1985 ser mot denna bakgmnd ut att kunna bli del år då pris- och löneökningarna bryter tidigare mönster och kommer in på en lugnare bana.

Det finns därmed goda fömtsättningar för att regeringens mål att prisök­ningarna begränsas till nivån 3 % under loppet av 1985 skall kunna uppnås. En reservation måste emellertid göras för att dollarkursen och importpri­serna kan ulvecklas på ett sådant sätt att målet inte hell kan nås. Generellt sett måsle emellertid utsikterna atl nu varaktigt pressa ner inflationen bedömas som goda. Fömtom låga lönekostnadsökningar väntas en lugn internationell prisutveckling. Vidare förutses inga höjningar av indirekta skatter och arbetsgivaravgifter. Offentliga taxor och avgifter ökar mycket måttligt. Prissloppet och de föreslagna likviditetsindragningama bör också verksamt kunna bidra till att hålla nere prisökningarna. Även konjunktur­inslilutet räknar i sin bedömning till nationalbudgelen med en kraftig dämpning av inflationen, till 3,7% under loppet av 1985.

Hushållens disponibla inkomster beräknas öka med närmare 2% 1985. En viss ökning av sparandet fömtses, varför den privata konsumtionen väntas öka något långsammare, eller med ca 1 1/2% 1985. Reallönesum­man efter skatt beräknas öka med ca 11/2% 1985, varav en del beror på ökad sysselsättning och en del på ökad real timlön. Även 1984 ökade reallönerna i ungefar samma omfattning. Pensionärernas disponibla in­komster förstärks genom att pensionerna nu åter är värdesäkrade. För barnfamiljerna förbättras inkomstutvecklingen 1985 av kraftigt höjda barn­bidrag.

Den offentliga sektorn förutses fortsätta att expandera något 1985, dock långsammare än under tidigare år. Den offentliga konsumtionen beräknas öka med ca I %.

Konkurrenskraft och bytesbalans

Den svenska industrins konkurtenskraft kan mätas på flera olika sätt. De svenska företagens relativa exportpriser beräknas i år ligga ca 6% lägre än 1981 och de relativa lönekostnaderna per producerad enhet ca 20% lägre. Lönsamheten i den svenska industrin har vidare under senare år ökal mer än i andra OECD-länders industrier. Sammantaget kan man konstatera att huvuddelen av den konkurrenskraftsförstärkning som deval­veringen hösten 1982 innebar kvarstår. Genom de kraftiga valutakursrörel-serna de senaste åren och kronans bindning till valutakorgen har konkur­renskraften stärkts mer gentemot exempelvis Förenta staterna än gent­emot Förbundsrepubliken Tyskland.

Bytesbalansen visade ett mindre överskott 1984. Den relativt snabba ökningen av den totala efterfrågan, efterfrågans sammansättning och det ökade kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin drar emellertid med sig en kraftig importökning i år. Samiidigi dämpas exportökningen, bl.a.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      17

till följd av att de svenska relativpriserna ökade något 1984 och en svagare tillväxt av världshandeln 1985. 1 stort sett förutses de svenska företagen emellertid kunna behålla sina marknadsandelar 1985. Exporten av bearbe­tade varor beräknas öka med drygt 6% och den toiala exporten av varor och tjänsler beräknas öka med drygt 4%. Utvecklingen innebär ändå att bytesbalansen försämras någol i år. Bytesbalansen beräknas uppvisa etl underskott på 3 miljarder kr. 1985 (labell 2).

Försämringen av bytesbalansen beror också på ökade räntebetalningar till utlandet till följd av den höga dollarkursen. Dessutom ökar nettoimpor­ten av råolja och petroleumprodukter. Vidare spelar lagerinvesteringarnas utveckling en stor roll för utvecklingen av externbalansen. 1984 minskade lagren, medan en lagemppbyggnad fömlses 1985. Denna förändring i lager­investeringarna bidrar till importökningen för varor och Ijänsler 1985 med ca 2 procentenheter.

Min bedömning av bytesbalansens ulveckling 1985 skiljer sig någol från den prognos som konjunkturinstitutet redovisar i den reviderade national­budgelen. Institutet förutser etl underskott på 6 1/2 miljarder kr. Enligt min mening finns det anledning alt räkna med en någol mindre lagemppbygg­nad 1985 än vad institutet anger och därmed även en mindre import. Vidare torde nettoimporten av råolja och petroleumprodukter i svenska kronor bli lägre än vad institutet räknar med.

Del preliminära utfallet för handelsbalansen under januari-mars 1985 visar etl överskott på endast 1,6 miljarder kr., vilket är ell betydligt lägre överskott än under motsvarande period i fjol. Exporten har minskat jäm­fört den i och för sig mycket höga nivån första kvartalet 1984 och importen har ökal starkt. Importökningen beror främst på ökade investeringar i maskiner och lager, men även på att den privata konsumtionen har expan­derat. Den senaste konjunkturbarometem tyder emellertid på stigande export volym under resten av årel.

Jag vill understryka osäkerheten i prognoser av bytesbalansen. I progno­sen för 1985 har kalkylmässigt förulsalls en dollarkurs på 9,35 kr. för återstoden av året (motsvarande genomsnittet för febmari 1985). En 10-procentig sänkning av dollarkursen kan på någol års sikl beräknas förbättra bytesbalansen med ca 5 miljarder kr.

Tabell 2   Bytesbalans 1982-1985 Miljarder kr., löpande priser

 

 

1982

1983

1984

1985

Exporl av varor Import av varor

168,1 173,9

210,5 200,3

242,5 217,9

262,7 240,0

Handelsbalans

- 5,8

10,2

24,6

22,7

Tjänstebalans

1.9

6,0

3,9

4,8

Transfereringsbalans

-18,9

-23,2

-27,5

-30,6

Bytesbalans

-22,8: -.:

- 7,0

1,0

-3,1

2    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 150. Bilaga I

 

Prop. 1984/85:150    Bilagal    Reviderad finansplan         18

Sysselsättningen

Sysselsättningsläget förbättrades kraftigl under loppel av 1984. Mellan första kvartalet 1984 och första kvartalet 1985 ökade antalet sysselsalla med över 50000 personer (labell 3). Den underliggande sysselsättningsök­ningen var ännu kraftigare, ca 70000 personer, eftersom de arbetsmark­nadspolitiska insatsema i form av beredskapsarbeten m.m. minskade i omfattning under samma period. Sammanlagt har sysselsättningen under perioden första kvartalet 1982 till första kvartalet 1985 ökat med ca 80000 personer, varav drygt 50000 personer i induslri och privata tjänster.

Flera tecken tyder på alt arbetsmarknadsläget fortsätter att förbällras under 1985. Antalet lediga platser har ökat kraftigt det senaste året, särskilt i industrin och byggnadsverksamheten, och antalet vid arbetsförmedling­arna kvarslående arbetssökande har minskal betydligt. Den senaste kon­junkturbarometem tyder på en fortsatt sysselsättningsökning i industrin. Den beräknas till ca 15000 personer 1985. Sysselsättningen i de privata och offentliga tjänstesektorerna beräknas öka med ca 30000 personer. Sam­manlagt beräknas sysselsättningen öka med 40000 personer 1985. Trols en väntad ökning av arbetskraftsutbudel bör del därför vara möjligt atl ytterli­gare reducera arbetslösheten under 1985.

Tabell 3   Sysselsättning 1 kv. 1984-1 kv. 1985

Förändring i tusental personer

1 kv 1984-1 kv 1985

Jord-och skogsbruk                              -10

Industri                                               20

Byggnadsverksamhet                              O

Privata tjänster                                      8

Offentlig sektor                                     37

Totalt                                                 56

Beredskapsarbeten, ungdomslag och

rekryteringsstöd                                  -16

Underliggande ökning                             72

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 19

4    Den ekonomiska politikens inriktning på olika områden

4.1 Sysselsättningspolitiken

Full sysselsättning är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Sedan regeringsskiftet hösten 1982 har därför kampen mol arbetslösheten stått i politikens centmm.

I samband med att den ekonomiska politiken lades om, var del nödvän­digt atl göra en kraftig salsning på arbetsmarknadspolifiska åtgärder. Ar­betslösheten höll på atl stiga kraftigt och kapacitelsutnyttjandet var lågt. Det kunde därför förväntas ta viss fid innan de positiva resultaten av politikomläggningen skulle slå igenom på sysselsättningen.

Det var till en början främsl beredskapsarbetena och arbetsmarknadsut­bildningen som byggdes ul. Samtidigt sattes omfattande invesleringspro­gram igång. Under 1984 har dessa åtgärder följls upp och fåtl en delvis annan inriktning. Exempel på dylika åtgärder är rekryteringsstöd och arbete i s.k. ungdomslag. Därigenom har antalet sysselsatta i beredskaps­arbeten kunnal minskas kraftigt.

De lidigare mycket omfatlande subventionerna till olönsamma företag och branscher har i huvudsak avvecklats. I stället har industripolifiken lagts om för att slimulera utveckling och förnyelse i mera framtidsinriktade branscher. Särskilda insatser har gjorts i samband med företagsnedlägg­ningar och i särskilt utsatta regioner för att skapa nya arbetstillfällen och för atl slimulera till omskolning och vidareutbildning.

En rad insatser har gjorts för atl särskilt stimulera småföretagen. Genom tillkomsten av den s.k. OTC-listan på börsen har möjHgheterna till en långsikfig finansiering av små och medelstora förelag förbättrats. Särskilda insatser har genomförts av SIND, STU, utvecklingsfonderna och investe­ringsbanken för alt slödja småföretagen. Nyföretagandet har ökat markant under senare år. 1983 startade ca 20000 nya företag och 1984 ca 25000.

Arbelsmarknadspohtiken har inriktats på att stödja en expansion i nä­ringslivet. Särskilda insalser har gjorts för att mildra ungdoms- och lång­tidsarbetslösheten. Vidare har en rad ålgärder har under senare år vidtagits för att effeklivisera arbetsförmedlingens verksamhel. Resultaten av detta arbete kan nu skönjas. Så t. ex. har vakanstiderna vid tillsättning av lediga platser inom industrin minskat. De är nu avsevärt kortare än under föregå­ende konjunktumppgångar.

Under senare år har brislen på kvalificerade tekniker varit påtaglig. Det är en effekt dels av att behovet av tekniker allmänt synes ha underskattats, dels av en förskjutning mot större krav på kunskaper i näringslivet. För att möta detla krav har intagningen lill gymnasieskolan hållils på en hög nivå. Anlalel utbildningsplatser vid de lekniska högskolorna har byggts ul. Ar­betsmarknadsutbildningen i företag har förstärkts och därmed medverkai till att företagen har kunnat ökat sin interna vidareutbildning. Denna verk-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

20

samhet kan väntas öka kraftigt, när medel från förnyelsefonderna kan tas i bruk nästa år. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet lägger senare idag fram förslag om ytterligare förstärkning av leknikerutbildningen inom ra­men för arbetsmarknadsutbildning i företag. Vidare har chefen för utbild­ningsdepartementet tidigare tillsatt en särskild arbetsgmpp som närmare skall utarbeta förslag till åtgärder för all förbättra lärarsituationen vid de tekniska högskolorna. Sammantaget lorde således tillgången på utbildad personal komma atl successivt öka under de närmaste åren. Därmed underlättas en fortsatt expansion i näringslivet.

Den nedgång i den lotala sysselsättningen som ägde mm i böijan av 1980-lalet har brutits. Arbetskraftsutbudel har ökat. Samfidigt har syssel­sättningen ökal ännu kraftigare under det senaste året. Härigenom har det varit möjligt all minska arbetslösheten (diagram 3).

Vid en internationell jämförelse framgår den mycket gynnsamma syssel­sältningssitualionen i Sverige klart, del gäller såväl arbetslösheten som förvärvsfrekvensen (labell 4). Som exempel kan nämnas, all den högre förvärvsfrekvensen i Sverige jämföri med genomsnittet för Västeuropa motsvarar drygt 700000 sysselsatta i Sverige.

Diagram 3 Arbetslösheten 1970-1985

1 OOO-tal personer

180

160

140-

120-

100-

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilagal    Reviderad finansplan              21

 

Tabell 4

Förvärvsfrekvens och arbetslöshet i

i Sverige och OECD 1982

-1985

 

Arbetslöshet

 

Förvärvsfrekvens

 

 

Sverige

OECD Europa

OECD

Sverige

OECD Europa

OECD

1982 1983 1984 1985

3,1 3,5 3,1 2,9

9,2 10,1 10,7 11,0

8,2 8,8 8,3 8,3

81,2 81,3 81,4 81,9

65,8 65,4 65,0 64,6

69,3 69,3 69,2 69,1

Förvärvsfrekvens: Den andel av befolkningen i åldrarna 15-64 år som tillhör

arbetskraften.

Katta: Statistiska centralbyrån och OECD.

Av de prognoser som jag tidigare redovisal framgår, atl en fortsalt förbättring av arbetsmarknadslägel vänlas under återstoden av 1985. En sysselsättningsökning förutses inom de flesta näringsgrenar.

Del faktum, att sysselsättningsläget är och väntas vara forlsall gott, ulesluler inte atl det fortfarande finns problem. Arbetslösheten för vissa grupper är trots minskningen av den toiala arbetslösheten fortfarande hög.

Det är därför viktigt att det allmänt gynnsamma läget utnyttjas för atl angripa de stmkturella obalanserna på arbetsmarknaden. Arbetsmark­nadsstyrelsens nya, decentraliserade, och mer servicebetonade inriktning på sin verksamhet bör därvidlag komma atl spela en viktig roll.

En näringsgren som har problem är byggsektorn. Arbetslösheten är där regionall koncenlrerad till i första hand skogslänen, medan flera slörre byggprojekt finns i storstadsregionerna. För atl mildra problemen på bygg-arbetsmarknaden kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet sena­re i dag att presentera en rad åtgärder. Ytteriigare medel kommer att satsas på bl. a. beredskapsarbeten i skogslänen. Vidare kommer ytterligare åtgär­der all vidtas för all underlätta den regionala och yrkesmässiga röriigheten på byggarbetsmarknaden. Jag vill i sammanhanget också erinra om all en proposition senare i vår kommer atl lagas fram rörande den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen, varvid åtgärder som berör byggsysselsätt-ningen kommer all ingå.

4.2 Skattepolitiken

Den mest betydande förändring inom skattepolitiken som skett under senare år är den reform av inkomstbeskattningen för fysiska personer som genomfördes under perioden 1983-1985. De viktigaste inslagen i denna reform var att sänka marginalskatterna, framför allt för heltidsarbelande, och atl minska det skattemässiga värdet av underskottsavdragen för högin­komsttagarna.

Huvudsyftet med skattereformen har uppnåtts. 1 år beräknas endast 23% av de heltidsarbelande ha en marginalskatt som överstiger 50%, mot

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       22

ca 85% 1982. Av samtliga inkomsttagare beräknas 198512,5% ha en marginalskatt som överstiger 50% och drygt 7% en marginalskatt som överstiger 55%. 1982 var motsvarande andelar 43 resp. 35%. Även för högre inkomster har marginalskatterna sänkts. Genom skattereformen har en mångårig utveckling med successivt stigande marginalskatter bmtits och vänts i sin motsats. Att sänkningen varit betydande framgår av tabell 5. Även den totala inkomstskatten har sänkts påtagligt genom reformen.

Med skattereformen har flera väsentliga fördelar vunnits. Genom att marginalskatterna har minskats - i breda inkomstskikt har denna minsk­ning varit belydande - blir skatten på en inkomstökning lägre än tidigare. Det blir i fortsättningen möjligt att erhålla en åsyftad reallöneutveckling med väsenfiigt lägre nominella löneökningar än tidigare, vilket bör ha en inflalionsdämpande effekt. Genom att progressiviielen dämpats påverkas vidare skatteskalan mindre än tidigare av förändringar av penningvärdet.

Sparande uppmuntras genom att avkastningen på kapital efter skall förbättras. Samfidigt minskas den skattemässiga favoriseringen av lån -såväl genom marginalskattesänkningen som genom avdragsbegränsningen. Härigenom motverkas konsumtion på kredil liksom möjligheterna atl byg­ga upp realiillgångar med hjälp av kraftiga skattesubventioner via ränteav­drag. Skattereformen har sålunda bidragit fill att hejda den inflationistiska ulveckling som rådde på svensk fastighetsmarknad under främst 1970-ta­Iet. Till följd av att hushållens räntekänslighet ökat underlättas också möjlighetema att föra en effektiv kreditpolilik.

Genom att underskottsavdragens skattemässiga värde begränsats för höginkomsttagarna kan den skatteminskning som följer av etl underskotts­avdrag bli högst 50%. Därmed har ökad fördelningspolitisk rättvisa ska­pats och missbmket av stora underskottsavdrag stävjats. S. k. nolltaxering har i princip omöjliggjorts genom skattereformen.

Skattereformen har också inneburit vissa förenklingar. Makebeskatl-ningen och marginalskattespärren har förenklats, försäkringsavdraget och avdraget för frivilliga periodiska understöd har slopats och schablonavdra­get under inkomst av tjänsl har höjts.

 

Tabell 5

Marginalskatt

1976,1982 och 1985

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst,

kr.

1976

Förändring

1982

Förändring

1985

(1985 års

priser)

 

1976-

-1982

 

1982-1985

 

60000

 

36

-2

 

34

0

34

80000

 

48

5

 

53

- 3

50

100000

 

54

2

 

56

- 6

50

120000

 

64

-1

 

63

-13

50

150000

 

64

14

 

78

-14

64

200000

 

75

5

 

80

-10

70

300000

 

79

6

 

85

-10

75

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       23

Reformen av inkomstbeskattningen syftar, liksom en del andra skallepo­litiska åtgärder som har vidtagits eller föreslagits, till att sänka skatten på arbete, sparande och andra produktiva insatser. I gengäld har skatten på konsumtion höjts. Dessa förändringar uttrycker en vilja att omfördela skattetrycket i en riktning som slår i samklang med strävandena atl stimu­lera ekonomin till ökad tillväxt och sysselsättning, samtidigt som ambitio­nerna att slå vakt om en rättvis fördelning vidmakthålls.

Regeringen har nyligen, i syfte all underlätta avtalsrörelsen, lagt ett förslag om en särskild skattereduktion för 1985 för alla som har en lönein­komst som överstiger 20000 kr. Skatterabattens konstruktion är sådan att den trappas upp successivi och uppgår till det maximala beloppet 600 kr. vid löneinkomster på 80000 kr. och däröver.

Regeringen har också nyligen lagt fram elt förslag till förenklad självdek­laration, som föreslås gälla från inkomståret 1986. 1 förslagel ingår att schablonavdraget höjs från 1 000 lill 3000 kr. för samlliga löntagare. Vidare innebär förslaget atl resekostnader på nytt blir fullt avdragsgilla. Dessa förslag betyder för ett myckel stort antal löntagare en skatteminskning med ca 1000 kr. Vidare föreslås sparavdraget bli höjt från 800 till 1600 kr.

Denna reform har setts som den mesl angelägna efter den slora margi­nalskattereformen under perioden 1983-1985. Förslaget till förenklad självdeklaration innebär betydande skattesänkningar. I syfte atl begränsa kostnaderna för reformen föreslås ingen höjning av basenheten för 1986. Efter 1986 bör däremot basenheten ånyo kunna anpassas till löne- och prisutvecklingen, så att marginalskatterna kan bibehållas på en rimlig nivå.

Förslaget till skatleförenkling innebär atl ca 4 milj. inkomsttagare inte behöver uppräita en egen självdeklaration, utan endast behöver bekräfta att de uppgifter som skattemyndigheterna fått är riktiga. Därmed kommer granskningen av deklarationerna att underlättas påtagligt. I stället för alt ägna sig åt de mindre frågorna kan kontrollen inriktas på frågor av mer väsentlig betydelse. Med en effektivare skattekontroll ökar också fömt­sättningama för att målel om en rättvisare och mer likformig taxering skall kunna uppfyllas.

De åtgärder som föreslås för att något minska de kommunala utdebite-ringsskillnadema redovisas närmare i kapitel 6.

Även företagsbeskattningen har sedan 1982 förändrats i linje med de intenfioner som gälll vid reformeringen av beskattningen av fysiska perso­ner. Skattebasen har breddats samtidigt som skattesatsen har sänkts. Detta har skett genom att rätten till lagernedskrivningar har reducerats och genom att den staUiga skattesatsen har sänkts från 40 lill 32%. Den totala skattesatsen har därmed sänkts från 58 till 52%. Detta har inneburit att kapitalets röriighet har ökat. Därmed har också ett steg tagits i riktning mot målet om likformighet i beskattningen av produktionsfaktorerna arbete och kapital.

Som framgick av redovisningen i finansplanen i 1985 års budgetproposi-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      24

tion har även andra viktiga förändringar gjorts inom företagsbeskattning­en. Del särskilda investeringsavdraget liksom forskningsavdraget har slo­pats. Den ökade lönsamheten gör det inle längre motiverat med generella stimulanser av det slaget. Reglerna för utnyttjande av de allmänna investe­ringsfonderna har förändrals, så alt de återigen givits funktionen av kon­junkturpolitiska styrinstmment.

Som ett led i regeringens slrävan att stimulera utbildning, forskning och utveckling har särskilda förnyelsefonder inrättats. 10% av förelagens vins­ter under 1985 skall avsättas lill dessa fonder, som i samråd med de anställda skall användas för sådana ändamål. Också den vidgade avdrags­rätten för nyelablerade förelags utvecklingskostnader kommer enligt min mening att verka stimulerande för företagsamheten.

För att förenkla hela taxeringsförfarandet inom förelagsbeskattningen har riksdagen beslutat att den kommunala taxeringen av juridiska personer skall slopas fr. o. m. 1986 års taxering. I samband därmed befrias företagen från den kommunala garantibeskatlningen. Skattesatserna för skilda slag av juridiska personer blir nu endasl två -52% för aktiebolag och ekono­miska föreningar och 40% för stiftelser m.fl. skattskyldiga.

4.3 Fördelningspolitiken

Den viktigaste fördelningspolitiska uppgiften nu är att föra en ekono­misk politik som gör det möjligt atl nå full sysselsättning och ett stabilt penningvärde. Arbetslöshet skapar såväl ekonomiska som sociala klyftor i samhället. Inflationen omfördelar årligen värden för åtskilliga miljarder kr. från sparare till låntagare. Inflationen innebär också ett hol mot den fulla sysselsättningen genom atl den urholkar konkurrenskraften. Att den eko­nomiska politiken sedan 1982 förmått alt minska både arbetslösheten och inflationen är därför av allra största betydelse.

I det rådande statsfinansiella läget är utrymmel för reformer myckel begränsat. Det är då speciellt viktigt atl, vid sidan av stabiliseringspolili-ken, bedriva en aktiv och medveten fördelningspolitik.

För att möta de påfrestningar som krispolitiken innebär och för alt fördela bördorna så rättvist som möjligt, har en lång rad åtgärder vidlagits. Hösten 1982 upphävdes de försämringar av det sociala trygghetssystemet som hade beslutats av den tidigare riksdagsmajoriteten. Det gällde att slopa karensdagarna i sjukförsäkringen, alt återställa värdesäkringen av pensionerna, ersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen och siatsbi­dragsnivån i barnomsorgen.

Arbetslöshetsersättningen har höjts i flera omgångar och utgår fr. o. m. den 1 juli 1985 med maximall 315 kr. Pensionärerna har fått kompensalion för 1984 års prisstegringar. Genomsnittligt ökar pensionerna med 7,4% 1985. För handikappade har särskilda insatser gjorts.

Den 1 januari i år trädde en stor familjepolitisk reform i krafl. Barnbidra-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       25

get höjdes med 1 500 kr. till 4 800 kr. per barn och år. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbarnstilläggen och studiebidragen har höjts. Vidare har bostadsbidragen stärkts genom ändrade hyres- och inkomst-gränser. Garantinivån i föräldraförsäkringen har höjts.

Skattesystemet har förändrats, så att förmögenheter och aktier beskat­tas hårdare än lidigare. Arvs- och gåvoskatten har likaså höjts. Det skatte­mässiga värdet av underskottsavdrag i form av räntor m. m. vid inkomst­beskattningen har begränsats, samtidigt som marginalskatterna har sänkts. Avdragsrätt har införts för fackföreningsavgifier. Som lidigare redovisats har förslag lagts om en särskild skattereduktion om 600 kr. för löntagarna 1985 och om en höjning av schablonavdraget från 1 000 till 3000 kr 1986. Dessa förslag har störst betydelse för medel- och låginkomstlagarna.

Genom allemanssparandel har det blivit möjligt atl minska skaltesub-venlionerna till höginkomsttagare, samtidigt som sparstimulanserna nume­ra går till en bredare gmpp av inkomsttagare.

Även andra sparstimulanser har vidtagits som främst riktar sig mot småsparare. Sålunda kommer sparavdraget 1986 alt individualiseras och höjas till 1600 kr.

Den nödvändiga vinstuppgången i näringslivel har skapat vissa fördel-ningspolifiska spänningar. I syfte att mildra dessa har en rad ålgärder vidtagits för att sterilisera en del av likviditeten och för att styra vinsterna till investeringar, forskning och utveckling samt utbildning. Hit bör bl. a. löntagarfonderna och förnyelsefonderna samt de åtgärder som nu föreslås för att dra in en del av likviditeten från näringslivel.

4.4 Kreditpolitiken

Kredilmarknaden har under senare år genomgått en betydande omvand­Ung. Nya upplåningsinstmment såsom statsskuldväxlar och riksobhga-tioner har introducerats samtidigt som vissa regleringar, t.ex. likviditets­kraven för bankerna, har avskaffats. Anbudsförfarande vid emission av statsskuldväxlar och riksobligationer samt räntestyrning via öppna mark­nadsoperationer från riksbankens sida är andra vikliga inslag i denna pohtik. En livaktig penningmarknad har utvecklats och fömtsättningar har skapats för att vitalisera obligationsmarknaden.

Kredilpoliliken har, under 1984 och början av 1985, i hög grad präglats av dollarns utveckling och valutaflödena. Efter diskonto- och straffränte­höjningen vid halvårsskiftet 1984 sjönk de inhemska penningmarknadsrän­torna ungefär i takt med nedgången i doliarräntorna. Mot slutet av årel steg dollarns värde mot andra valutor markanl trots fortsatt fallande dollarrän­tor. För Sveriges del bromsades nedgången i den inhemska räntenivån upp. En positiv räntemarginal på ca 2 procentenheter i förhållande till det amerikanska ränteläget vidgades därmed ytterligare under årets sista må­nader.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       26

För Sveriges vidkommande dämpades dollarns värdestegring gentemot kronan i viss mån genom en betydande utförsäljning av valuta. Valuta­strömmen från bytesbalans och privat och kommunal kapilalbalans, som från halvårsskiftet 1984 fram t. o. m. oktober hade givit upphov till ett visst inflöde, resulterade under årels två sista månader i ett utflöde på drygl 3,5 miljarder kr. När utflödet fortsatte under början av 1985 ingrep riksbanken med operationer på den öppna marknaden, vilkel ledde till en ränteupp­gång med ca 2 procentenheter.

Trots detta fortsatte valulaulflödet under inflytande av en fortsatt dra­matisk dollamppgång. Denna nådde sin kulmen kring månadsskiftet fe-bmari/mars. Den nedåtriktade tendensen som därefter inträtt har karakte­riserats av stora kastningar som skapat osäkerhet på valutamarknaden. Det har medfört ett fortsall valutautflöde bortsett från en kortare tids inflöde i början av april. De stora kastningarna har också inneburit alt räntevapnet under vissa tider varit mindre effekfivt. Dessa kortsiktiga svängningar i det privata valutaflödet är oundvikliga, inte minst beroende på att de löpande betalningarna med omvärlden uppvisar starka säsong­mässiga variationer.

Trots att likviditetsökningen dämpats, är den höga likviditeten i ekono­min fortfarande ett problem. Likviditetsutvecklingen bestäms i hög grad av budgetunderskottet och dess finansiering. Traditionellt är underskottet betydligt större under andra halvåret. I år förfaller dessutom en betydande volym prioriterade obligationer till inlösen under hösten. Samtidigt frigörs medel på olika konton i riksbanken, vilket ytterligare bidrar till alt likvi-disera marknaden under andra halvåret. Att dra in denna överiikvidilet enbart genom operationer på marknaden skulle innebära risk för en press uppåt på räntorna.

Mot denna bakgmnden föreslår jag, att en del av den mycket stora likviditet som idag finns uppbyggd i näringslivet och i kommunsektorn binds på konton i riksbanken. Förslaget innebär att etl belopp molsvaran­de 6% av den del av 1984 års lönesumma som överstiger 20 milj. kr. skall inbetalas på likviditetskonto i riksbanken. Inbetalningen föreslås beträf­fande företagen ske vid två tillfällen, 4% i augusti 1985 och 2% ijanuari 1986. För kommunemas del föreslås hela inbetalningen, 6%, ske ijanuari 1986. Totalt beräknas ca 8,5 miljarder kr. på detla sätl dras in till riksban­ken, där medlen skall vara bundna t. o. m. mars 1988. (Se vidare avsnittet "särskilda frågor" och lagförslag i bilaga 1.9.)

En fortsatt tillväxt i statsskulden utgör en belastning på kreditmarkna­den. Problemen med budgetunderskottets finansiering har under de senas­te åren ändå lättat i takt med att underskottet i statsbudgeten nedbringats och tillväxten i statsskulden därmed avtagit. Det är i första hand utlands­upplåningen som minskat som en följd av den förbättrade externa balan­sen. I kalkylen för statens upplåningsbehov beräknas inte någon slallig nettoupplåning utomlands äga rum under 1985 (tabell 6). Den utlandsupp-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan            27

Tabell 6 SUtens lånebehov 1983-1985

Miljarder kr.

1983    1984     1985

 

Riksbanken

-L

19

5

Upplåning på den inhemska marknaden

72

44

48

därav: prioriterade obligationer

31

-3

-6

allemanssparande

-

6

10

premie- och sparobligationer

9

9

10

företags och kommuners insättningar

 

 

 

i riksbanken

1

9

15

övrigt

31

23

19

Summa upplåning inom landet

57

63

53

Utlandet

20

0

0

Summa lånebehov                                        77         63         53

Valutaförluster på statliga utlandslån             6         11         10

Redovisat budgetunderskott                        83         74         63

Källa: Riksbanken.

låning på 10 miljarder kr., som anges i tabellen, beräknas motsvara de tidigare uppkomna kursförluster som realiseras, då äldre lån omsätts lill högre valutakurser.

Fömtsättningarna för upplåning på den inhemska marknaden har på ett avgörande sätt förändrats genom de nya och mer marknadsanpassade upplåningsinstmment som introducerats. I tabell 6 har den inhemska stat­liga upplåningen utanför riksbanken delats upp på olika upplåningsformer. Övrigposien i kalkylen motsvarar i princip behovet av netloupplåning i form av statsskuldväxlar och riksobligalioner.

När det gäller budgelunderskoltets finansiering är del värt all notera all upplåningen från hushållssektorn i år beräknas täcka hela 30% av del totala budgetunderskottet. Det är i första hand allemanssparandel som möjliggjort detta. De nya reglerna för allemanssparandel - bl. a. har högs­ta tillåtna månadsinsättning höjts från 600 till 800 kr. - har ökal upplå-ningspotenfialen och närmare 10 miljarder kr. beräknas kanaliseras fill staten denna väg. Via premie- och sparobligationer beräknas ytterligare ca 10 miljarder kr. kunna lånas upp från hushållen.

Den nya utformningen av placeringsplikten för kapilalmarknadsinstitu­ten, där brulloförvärv och inte innehav av priorilerade statspapper regle­ras, innebär att den statliga nettoupplåningen hos AP-fonden och försäk­ringsbolagen under året blir beroende av de anpassningar i värdepappers­portföljen som insfituten väljer att göra. Placeringspliklen innebär ett krav på bmitoförvärv av nyemitterade stalsobligafioner på ca 20 miljarder kr. under 1985. Samtidigt förfaller en betydande del av innehavet av äldre prioriterade obligationer till inlösen under året. Detla ökar kapitalmark-nadsinsfitutens utrymme för nettoköp av oprioriterade statspapper, dvs. statsskuldväxlar och riksobligationer.

Statens nettoupplåning i företagssektorn kommer sannolikt att begrän-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       28

sas till uppskattningsvis ca 5 miljarder kr. En betydande del av företagens överlikviditet dras emellertid in till staten genom olika fondavsättningar i riksbanken. För 1985 beräknas nettoinsättningarna inkl. ovan nämnda indragningar till närmare 15 miljarder kr.

Jag vill avslutningsvis föra fram några ytterligare förslag till förändringar utöver nämnda indragning av medel från näringsliv och kommuner fill konton i riksbanken.

Jag avser föreslå ändrade mtiner för utbetalning av kommunalskatteme­del. Utbetalningen av kommunalskaltemedel, som f.n. sker den 18:e i varje månad ger tillsammans med uppbörden av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt upphov till kraftiga kassasvängningar i banksystemet mel­lan den 19:e och 20:e i varje månad.

Dessa svängningar påverkar dagslånemarknaderna och ger upphov till betydande instabilitet i räntebildningen. För att molverka detta förslås en del, molsvarande kommunernas likviditetsbehov för inbetalning av ATP-avgifter och preliminärskalt, även fortsättningsvis utbetalas den 18:e. Återstoden föreslås utbetalas den 20:e i varje månad.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om statens uUånings-verksamhet. Staten har under åren byggt upp betydande lånefordringar på hushåll, företag och kommuner om totalt över 100 miljarder kr. Detta har bidragit lill att statsskulden ökat och medfört betydande extrakostnader för staten. Mot denna bakgmnd finns det enligt min mening anledning att undersöka vilka möjligheter som föreligger till förtidsinlösen av vissa lån och försäljning av statliga fordringar.

När det gäller bostadslånen har frågan på regeringens uppdrag tagits upp i en rapport från bostadsstyrelsen. Ett område där åtgärder relativt snart kan bli aktuella är lomträtlslånen. Sådana lån utgår inle längre sedan 1980. Den utestående lånestocken uppgår till ca 2,5 miljarder kr. Vad som närmast kan bli aktuellt är att förhandla med berörda kommuner i syfte att få dessa att förtidsinlösa nämnda lån.

5   Budgetpolitiken

5.1 Det aktuella budgetläget

I budgetpropositionen ijanuari beräknades budgetunderskottet till 69,7 miljarder kr. för budgetårel 1984185. Nuvarande beräkning visar på ett underskott om 69,1 miljarder kr. Som framgår av tabell 7 har inkomsterna räknats upp med 5,8 miljarder kr. och utgifterna exkl. statsskuldräntor med 0,3 miljarder kr. jämfört med budgetpropositionen. Statsskuldrän­torna beräknas bli 4,9 miljarder kr. högre. De ökade inkomstema förklaras främst av förändringar i den allmänna ekonomiska utvecklingen, bl. a. en högre lönesummelillväxt. Till detta l;ommer höjda inleveranser från riks-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

29

Tabell 7   Budgetsaido för budgetåren 1984/85 och 1985/86 Miljarder kr., löpande priser

 

 

 

 

1982/83

1983/84

1984/85

 

1985/86

 

 

Utfall

Ulfall

 

 

 

 

 

Budgel-

Nuv.ber.

Budget-

Nuv. ber.

 

 

 

prop.

 

prop.

 

Inkomster

191,3

221,2

251,1

256,9

256,8

. 260,8

Utgifter exkl.

 

 

 

 

 

 

statsskuld-

 

 

 

 

 

 

ränlor

229,7

237,9

250,2

250,5

249,1

247,8

Statsskuld-

 

 

 

 

 

 

ränlor

48,2

60,4

70,6

75,5

71,2

73,8

Kassamässigt

 

 

 

 

 

 

budgetsaido

-86,6

-77,1

-69,7

-69,1

-63,5

-60,8

Budgetsaldot som

 

 

 

 

 

andel av BNP

13,1%

10,3%

8,6%

8,5%

7,2%

7,0%

banken och intäkten av försäljningen av statens aktieinnehav i Södra skogsägarna AB. För utgifterna exkl. slatsskuldräntor har ett flertal olika förändringar registrerats i såväl höjande som sänkande riktning. Stats­skuldränlorna ökar främst till följd av högre dollarkurs. En betydande del av ökningen avser valutaförluster vid omsättning av utlandslån.

För att ge en mer fullständig bild av budgetutvecklingen redovisas sedan några år fillbaka även den s. k. underliggande utvecklingen av statsbudge­ten, där effektema av bl.a. tillfälliga åtgärder och bokföringsmässiga för­ändringar har exkluderals. Det underiiggande budgetunderskottet beräk­nas nu lill ca 59,4 miljarder kr. för innevarande budgetår.

Underliggande utveckling av statsbudgeten

Miljarder kr., löpande priser

 

 

 

 

1982/83 Utfall

1983/84 Utfall

1984/85

 

1985/86

 

 

Budget­prop.

Nuv. ber.

Budget­prop.

Nuv. ber.

Budgetsaido Budgetsaido som andel av BNP

-81,4

12,5%

-66,7 8,9%

-61,7

7,6%

-59,4

7,3%

-60,6 6,9%

-60,4 6,9%

För budgetåret 1985186 är förändringarna något större i förhållande till vad som beräknades i budgetpropositionen. Budgetunderskottet beräknas nu till 60,8 miljarder kr. att jämföra med 63,5 miljarder kr. i den tidigare beräkningen. Inkomslerna har ökal med 4 miljarder kr. jämfört med bud­getpropositionen. Denna uppgång, som erhålls trots att förslaget om för­enklad självdeklaration leder till lägre inkomster, beror främst på en star­kare ekonomisk ulveckling i form av högre lönesumma. Dessutom har riksbankens inleveranser räknats upp. Dämtöver har ett antal relativt sett

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      30

mindre justeringar i beräkningarna gjorts. Utgifterna exkl. statsskuldränlor har dragits ned med 1,3 miljarder kr., vilkel i första hand beror på föränd­ringar under posten Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netlo. Stats­skuldränlorna har räknats upp med 2,6 miljarder kr. till följd av ändrade räntenivåer och valutakurser.

Beräkningarna av den underliggande budgelutveckiingen visar på etl underskott om 60,4 miljarder kr. för nästa budgetår.

Sedan budgetåret 1982/83 har budgetunderskottet minskal kraftigl. Be­räkningarna av den underliggande utvecklingen ger samma resultat: en kraftig förbättring av saldot sedan budgelåret 1982/83 med i del närmaste en halvering av underskottet mätt i BNP-lermer. Den svaga ökningen av det underliggande saldot i nominella termer mellan innevarande och nästa budgetår motsvarar likväl en fortsatt minskning uttryckt som andel av BNP.

Det underliggande budgetsaldot har i årets budgetproposition och i nu presenterade beräkningar definierats på ett delvis annorlunda sätt än i molsvarande propositioner 1984. Jag lämnade en utförlig redogörelse för denna förändring i budgetpropositionen. Där framhölls alt den ändrade definitionen, som bl.a. bältre ansluter sig till internationell praxis, främst påverkade nivån på budgetsaldot, men endast i begränsad utsträckning utvecklingen över åren. Som framgår av tablån beräknas det underliggande budgetsaldot sjunka med 21 miljarder kr. under perioden 1982/83-1985/86. En beräkning enligt den tidigare definilionen ger en minskning under samma period med ca 16 miljarder kr.

Jag ålerkommer i det följande med en närmare redovisning av beräk­ningarna av det aktuella budgetläget (avsnittet särskilda frågor).

5.2 Långtidsbudgeten

Syftet med långtidsbudgeten (bilaga 1.3) är, som jag framhållit i det föregående, att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikl av redan fattade beslut och gjorda åiaganden. I långtidsbudgeten görs inga bedömningar av vilka budgelpoliliska ålgärder som bör genomföras. Avsikten med långtidsbudgeten är i stället att redovisa vilken budgetul-veckling som blir följden om inle några nya utgiftsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras.

I årets långtidsbudget presenteras två olika alternativ för den ekonomis­ka utvecklingen. Lågalternalivet - med låga nominella löneökningar, låg inflation, sjunkande ränta, god BNP- och reallönetillväxt saml sjunkande arbetslöshet - överensslämmer lill slor del med balansalternalivet i LU 84 och de s. k. treårskalkylerna. Högalternalivet — med höga nominella löne­ökningar, hög inflation och räntenivå samt slarkt ökande arbetslöshet och utebliven ekonomisk tillväxt - är ell mer schablonmässigt alternativ. Det ansluter till den utveckling som kännetecknade svensk ekonomi under senare hälften av 1970-talel och början av 1980-lalet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

31

Tabell 8   Långtidsbudgeten för perioden 1985/86-1989/90

a. Inkomsler och utgifter (löpande priser)

 

 

 

 

Genomsnittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84

1985/86

miljarder

kr.

Genomsnittlig procentuell förändring 1985/86-1989/90

 

Lägal­ternativ

Högal­ternativ

 

Inkomster Utgifter exkl. statsskuld­ränlor Statsskuld­räntor

13,7

9,1

42,8

260,8

247.8 73,8

4,0

2,6 2,0

6,8

6,4 10,5

 

b. Budgetsaldot {

miljarder kr., löpande

priser)

 

 

 

 

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Lågalternativet Högalternativet

-60,8 -60,8

-64 -67

-63 -76

-5S -81

-50 -88

Resultaten av långtidsbudgelberäkningarna återfinns i labell 8. Som framgår stiger inkomsterna i nominella termer någol snabbare i högalterna-fivet än i lågalternativet. Skillnaden blir dock begränsad till följd av den väsentligt sämre ekonomiska utvecklingen i högalternativet. De totala utgifterna däremot stiger avsevärt snabbare i högalternalivet. Atl skillna­den mellan de två alternativen blir större för utgifterna förklaras av all den höga inflationen, med de indexkopplingar som finns i budgeten, slår ige­nom kraftigt, samtidigt som den höga räntenivån och de stora budgetun­derskotten driver statsskuldränlorna i höjden.

Koslnaderna för sysselsällningspoliliska åtgärder bhr också markanl högre i högalternativet fill följd av den sämre ekonomiska utvecklingen.

Denna ulveckling av inkomster och utgifter leder lill all budgetsaldot i lågalternativet de första åren stiger något för alt sedan minska (se även diagram 4). Del sisla året i perioden, budgetårel 1989/90, beräknas budget­underskottet till 50 miljarder kr., dvs. klart under det beräknade under­skottet för budgetåret 1985/86. Uttryckt som andel av BNP sjunker budget­underskottet under långtidsbudgelperioden från 7 till 4,7% i lågalternali­vet.

I högahernativet utvecklas saldot på ett hell annal sätt. Budgetunder­skottet ökar kraftigt varje år för all slulåret uppgå till 88 miljarder kr. Även uttryckt som andel av BNP stiger underskottet åter, från 7% del försia året till 7,6% det sista.

1 diagram 4 återges vidare dels långtidsbudgeterna från 1977 och framåi, dels den faktiska budgetutvecklingen. Där framgår tydligl det trendbrott som ägl rum. Fram t.o.m. 1983 ärs långtidsbudget (LB 83) såg saldout-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

32

Diagram 4 Utvecklingen av budgetsaldot enligt långtidsbudgetberäkningarna samt faktiskt/beräknat budgetutfall 1975/76-1989/90

Miljarder kr.

140

120-

,«*I£83  -

100-

80-

60-

40-

20-

75/76 77/V8 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90

Anm: För LB 84 och LB 85 redovisas lågalternativet i diagrammet.

vecklingen över kalkylperioden allt sämre ut för i stort sett varje ny långfidsbudget som lades fram. Efter 1983 har långtidsbudgeterna visat en bättre bild för varje år, dvs. den kraftiga neddragning av budgetunderskot­ten som uppnåtts sedan budgetåret 1982/83 har slagit igenom även i lång­tidsbudgeterna.

En central fråga är varför denna förbättrade utveckling erhållits. En betydande del av förklaringen är den kraftiga inkomstökning som inträffal sedan budgetåret 1982/83. Mellan budgelåren 1982/83 och 1985/86 beräk­nas statsinkomsterna öka med närmare 70 miljarder kr., dvs. med ca 36% i löpande priser eller med över 10% i fasta priser. Denna kraftiga ökning förklaras av den goda ekonomiska tillväxten och den därav följande ök­ningen av skattebasen, något som följer av alt skattetrycket inte har ökat under perioden.

Den andra förklaringsgrunden ligger på utgiftssidan. Det framgår av långtidsbudgeten att utvecklingen för utgifterna exkl. statsskuldräntor uppvisat ett trendbrott. Dessa utgifter steg under perioden 1975/76-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan     33

1980/81 med i genomsnitt ca 5% årligen i fasla priser. Under budgelåren 1981/82 och 1982/83 steg däremot utgifterna exkl. statsskuldränlor med endast 1 % per år i fasla priser och de två senaste budgelåren, 1983/84 och . 1984/85, har dessa ulgifter sjunkit med i genomsnitt nära 4% per år i fasla priser. Denna ytterligare neddragning under de två sisla budgetåren förkla­ras främsl av att stödet till krisbranscher minskal myckel kraftigt.

En genomgång av utgifterna, exkl. såväl statsskuldränlor som konjunk­turberoende arbetsmarknadspolitiska och industripolitiska ulgifter, visar att den årliga tillväxten t.o.m. budgetåret 1980/81 i genomsnitt var nära 4% i fasla priser. Under åren därefier har ulgiflerna minskal med i genom­snill drygl 1 % per år. Även mätt på delta säll har således utgifternas tillväxt avbrutits och ersatts av i en minskning i reala termer. Jag ålerkom­mer slrax lill den stora betydelse utgiftsutvecklingen har för budgetunder­skottets storiek.

Trendbrottet för utgiftsutvecklingen har till en del uppnåtts tack vare den slrikta budgetprövningen i det reguljära budgetarbetet. Andra bidra­gande faktorer är de beslut som lagits om neddragning av olika utgiftspro­gram och om minskad indexbindning för vissa ulgifter.

Det är viktigt alt uppmärksamma, alt det i långlidsbudgetkalkylerna inle görs någon återknytning mellan beräkningsresultatet och de allmänekono­miska fömtsättningar som beräkningarna baseras på. I lågallernativel i årels långtidsbudget torde sålunda del framräknade budgetunderskottet inte vara förenligl med de antaganden om låg inflation och låga nominella löneökningar som beräkningen baseras på. Härför krävs en ytterligare minskning av budgetunderskottet.

Den positiva utveckling som beskrivs i långtidsbudgetens lågalternativ är med andra ord inte tillräcklig för all uppnå samhällsekonomisk balans. Under de första åren av perioden sfiger budgetunderskottet någol, medan LU 84 och årels trearskalkyler anger all budgetunderskottet bör dras ned även på kortare sikl. Det är därvid viktigt att konslalera att budgetutveck­lingen, som den nu beräknas för budgetåren 1984/85 och 1985/86, ligger väl i linje med vad som krävs enligt balansalternalivet i 1984 års långtidsutred­ning.

Långfidsbudgetens högalternafiv visar all budgelutveckiingen lätt kan återvända till en mycket negativ bana. Om slora nominella löneökningar och hög inflation skulle komma atl karakterisera de närmaste åren, stiger budgetunderskotten dramatiskt för att vid slutet av 1980-lalet uppgå till närmare 90 miljarder kr. Den sanering av statsbudgeten som har åstadkom­mits under de senaste åren, och som varil en förulsättning för en fram­gångsrik ekonomisk politik i andra avseenden, skulle i så fall snabbt omintetgöras. Det är alltså av avgörande betydelse för det fortsatta arbetet med atl sanera de statliga finanserna, all prisökningarna blir låga de när­maste åren och därmed att tillväxten i ekonomin kan bli god.

Långtidsbudgeten visar dessutom, alt även om låga prisökningar och 3    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 1

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       34

god tillväxt uppnås, skulle en expansiv utgiftspolitik i sig komma alt omöjliggöra en positiv budgetutveckling. I långtidsbudgeten presenteras två olika beräkningar av hur de totala stalsulgifterna skulle ulvecklas om utgifterna exkl. statsskuldräntor i reala termer följde dels lågalternativels BNP-tillväxt, dels den fillväxttakt som gällde för statsutgifterna under perioden 1975/76—1980/81.1 beräkningen har hänsyn tagils såväl till effek­ten på statsinkomsterna som på statsskuldräntorna (via det högre budget­underskottet). I båda fallen har lågalternativets anlaganden varit utgångs­punkten. 1 det första fallet kommer budgetunderskottet att bli 35 miljarder kr. högre än i lågalternafivel det sista året i perioden. 1 del andra fallet, med ca 5% tillväxt i fasta priser för utgifterna exkl. slatsskuldräntor, dvs. samma tillväxttakt som under 1970-talel, blir underskottet hela 65 mil­jarder kr. högre än i lågalternativet för slulåret.

En återgång till en högre takt i utgiftsutvecklingen skulle med andra ord snabbt rasera de uppnådda resultaten under senare år även om utgifterna inte skulle stiga i snabbare takt än BNP. Dessulom torde, som framgår av LU 84 och treårskalkylerna, en ulgiftstillväxt av detla slag göra del omöj­ligt att uppnå en ekonomi i balans med låg inflation och god tillväxt. En högre takt i utgiftsutvecklingen skulle således i praktiken komma att läggas ovanpå högaltemativets redan dystra bild av saldoulvecklingen. I den mån utvecklingen skulle börja gå i denna riktning, skulle lämligen snabbt en omfattande åtstramning av utgifterna bli oundviklig.

5.3 Den offentliga sektorns efTektivitet

I årets finansplan redovisade jag utförligt min syn på det fortsatta ratio­naliseringsarbetet i den offentliga förvaltningen och statsmakternas effekti­vitetskrav på myndigheterna. Jag begränsar mig därför nu lill att ta upp vissa aktuella frågor.

I enlighet med vad jag fömtskickade i finansplanen baseras direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgelåret 1986/87 på det nuvarande fleråriga huvudförslaget för förvaliningsanslagen. Regeringen har sålunda nyligen beslutat om direktiv, som innebär att samfiiga myndig­heter skall om inte annat beslutas redovisa ett s.k. huvudförslag som omfattar tre budgetår (1986/87-1988/89). Förslaget skall innebära en real minskning av förvaltningsanslagen med 5% över perioden. Om särskilda skäl föreligger kan dock myndigheten hemställa om atl resurserna läggs fast för endast ett år. Samtidigt betonas betydelsen av all myndigheterna redovisar konsekvenserna av resursminskningen över tre år på ett sådant sätt att statsmakterna kan göra prioriteringar.

Av direktiven framgår också att myndighelerna skall granska transfere­ringssystemen för att belysa möjligheterna att bryta automalikkopplingar, genomföra omprövningar eller effekfivisera syslemen. Granskningen skall även syfta till atl effeklivisera administrationen och förbättra den statliga kassahållningen.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      35

I den skrivelse om utvecklingen av den offentliga sektom som chefen för civildepartementet avser atl föreslå regeringen att lämna till riksdagen inom kort, kommer enligt vad jag har erfarit att bl. a. betonas behovel av ökad långsiktighel vid budgetering av myndighelsanslag. Detta är frågor som också verksledningskommitlén överväger. Med hänsyn till viklen av att få praktiska erfarenheter av olika tänkbara lösningar att mer reguljärt lägga fast ekonomiska ramar på exempelvis tre år har jag bedömt det lämpligt att redan i år ge ett mindre antal myndigheter särskilda direktiv att ta fram ett fördjupat underlag till regeringen inför nästa års budgetarbete avseende perioden 1987/88—1989/90. Ett förberedelsearbete härför pågår inom regeringskansliet.

Jag vill i delta sammanhang även nämna att jag räknar med atl inom kort föreslå regeringen atl uppdra ål riksrevisionsverket alt utreda och lämna förslag lill tekniska lösningar för ett system som ger möjlighet lill överfö­ring av förvaltningsmedel mellan budgetår. Sådana möjligheter ingår som ett led i åtgärder för att öka långsiktighelen i myndigheternas medelshan-lering och utgör etl incitament för myndigheterna att hushålla bältre med sina resurser.

Den offenfiiga sektoms effektivitet handlar om i vilken grad medborgar­nas behov av service, sjukvård, transporter, utbildning och andra insatser tillgodoses i relation till de resurser som förbmkas. Jag vill därför något beröra de studier som nyligen presenlerats om produktiviteten i den offent­liga sektorn.

I rapporter lill den av regeringen tillsatta expertgmppen för sludier av offentlig ekonomi (ESO) har redovisats uppgifier som tyder på atl produk-fivitelen i den offentliga sektorn sjunkit sett över hela perioden 1960-1980. Sett i elt kortare perspektiv lyder dock resultaten på att produktiviteten i den statliga administrationen ökat mellan 1975 och 1980. Ett trendbrott kan således iakttas för den statliga verksamheten. Landstingens, främst sjuk­vårdens, produklivitetsminskning, som lidigare var avsevärd, skulle samti­digt ha avtagit. Några mätningar för perioden efter 1980 finns ännu inle.

Det måste starkt betonas att det inte går att sälta likhetstecken mellan produktivitet och effektivitet, eftersom det mer tekniskt inriktade produk-fivitetsbegreppet enbart mäter antalet prestationer i förhållande till insatta resurser och inte graden av måluppfyllelse som efTektivitelsbegreppet mäter. Del bör också framhållas att mätningarna kan bli missvisande, om de ej förmår ta hänsyn till förändringar av preslalionens karaktär. Värdel för medborgarna av verksamhelen inom den offentliga sektorn är sålunda inte enbart en fråga om dess produktivitet. De offenlliga tjänsternas kvali­tet, lillgänglighet och rättvisa fördelning mellan olika medborgare är cen­trala dimensioner i ett välfärdssamhälle.

De föreliggande studierna utgör emellertid, även intemationellt sell, ett framsteg vad gäller metoder för alt bedöma den offentliga sektorns produk­tivitet. En rad analyser och diskussioner återstår dock för att utveckla

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan             36

löpande mätningar som kan komma lill användning som underlag vid utvärdering och styrning av offenlliga verksamheler. Del finns all anled­ning alt fortsätta della metodutvecklingsarbete. Del är viktigt att besluts­underlagen kan vidgas och fördjupas med ett genomarbetat material, som belyser hur produktiviteten utvecklas och vad som förklarar utvecklingen.

Jag vill i detta sammanhang, efter samråd med chefen för industridepar­tementet, även ta upp frågan om den stadiga normgivningen gentemot näringslivel.

Som framgår av bl.a. årels budgetproposition ingår som ett viktigt led i den nya industripolitiken atl skapa fömtsättningar för en stabil och gynn­sam miljö för industriell tillväxt och förnyelse, kreativitet, nya initiativ och nyförelagande. Som ett medel för all nå detla mål har en särskild arbets­grupp - normgruppen - tillsalls inom regeringskansliel. Gruppen har fill uppgift att gå igenom den statliga normgivningen gentemot näringslivet. Gruppens arbete syfiar till all molverka regler och tillämpning av regler som verkar onödigi koslnadshöjande, försvårar strukturförändringar eller får konkurrensbegränsande effekter som följd.

En viklig uigångspunkt är att arbetet skall bedrivas ulan att inkräkta på de gmndläggande mål om säkerhet, hälsa, jämn fördelning etc. som i de enskilda fallen mofiverat all samhällel gåtl in med reglerande åtgärder.

Normgruppens fortsatta arbete har fastställts i elt regeringsbeslut. Den slutsats som dragits av hittillsvarande arbele är alt behovet av insatser i syfte all nå en förenkling av regler och en smidigare tillämpning gör sig särskilt gällande inom följande områden:

-     skatte- och socialavgiflsområdet, vad avser administration, uppbörd, kontroll m. m.

-     arbetsmarknadsområdet, vad avser bl.a. myndighetsservice och fil­lämpningen av lagstiftningen

-     näringslivets plan- och byggfrågor

-     transportsektorns reglering

-     teknisk provning och kontroll

Olika insatser för att komma lill rätta med uppmärksammade problem för näringslivet inom de berörda avsnitten pågår redan hos berörda depar­lemenl och myndigheter. Det är regeringens avsikl all med kraft driva förenklingsarbetet vidare inom de här utpekade områdena. Jag anser det naturiigl att den av regeringen gjorda prioriteringen får sitt genomslag också i normgmppens kommande arbete.

Arbetet enligt ovanstående huvudpunkter kommer att bedrivas i nära kontakt med näringarnas representanter och arbetsmarknadens parter. Etl brett spektrum av ulrednings- och attitydpåverkande åtgärder kommer att bli aktuellt.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan  37

6   Kommunernas ekonomi

Regeringen hade i december 1984 överläggningar med företrädare för kommuner och landsfingskommuner om den kommunala ekonomin, i förs­ta hand inför år 1986. I årets finansplan (prop. 1984/85:100 bil. I) redovi­sades vissa allmänna överväganden avseende den kommunala ekonomin inför år 1986. Sedan finansplanen lades fram har underlaget för bedöm­ningarna aktualiserats och ytterligare överiäggningar ägl mm med företrä­dare för kommunerna och landstingskommunerna.

Jag avser att nu närmare redovisa mina överväganden och förslag i fråga om den kommunala ekonomin inför år 1986.

6.1 Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn inför år 1986

Inflationsbekämpningen är ett centralt inslag i regeringens ekonomiska politik. För att kunna hålla nere kostnadsutvecklingen är del nödvändigl alt samtliga samhällsseklorer medverkar. Staten bidrar härmed genom en stram finans- och penningpolitik. Löneutvecklingen har likaså en avgöran­de roll för att inflafionsmålel och en god tillväxt i ekonomin skall kunna uppnås. En gynnsam sådan utveckling är av central betydelse för den kommunala ekonomin.

För att lyckas med antiinflationspolitiken har del varit nödvändigt att bryta automatiken i bidragssystemen. För kommunsektorns vidkommande innebär detta att något beslut om ökning av de slatliga transfereringarna inte bör tas.

Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn förutses bli gynnsam de närmaste åren. Konsumtionsutvecklingen har dämpats betydligt under perioden 1980-1984 i jämförelse med den genomsniltliga ökningen av den kommunala konsumtionen med ca 4% per år under 1970-lalel. Ökningen av utgiftsvolymen beräknas komma alt uppgå till 1,5% för år 1985. Det finansiella läget har de senaste åren även stärkts genom en kraftig inkomsl­utveckling. Den gynnsamma ekonomiska situationen har medföri all höj­ningarna av de kommunala skattesatserna varil myckel begränsade.

Jag övergår nu fill perspektiven för den kommunala ekonomin inför åren 1986—1987. Den särskilda arbetsgmppen om kommunernas ekonomi (KEA) har under hösten 1984 gjort vissa beräkningar över dels verksamhe­tens reala utveckling, dels den finansiella utvecklingen i kommunsektorn för dessa år. I arbetsgmppen ingår representanler för finans- och civilde­partementen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. De kalkyler som presenterats bör ses som schablonmässiga räkneexempel och är inte avstämda med utvecklingen inom andra sektorer av ekonomin. Kalkylema har redovisals vid överläggningar mellan regeringen och före­trädare för kommuner och landstingskommuner.

I kalkylerna har beaktats de fömtsättningar som följer av befolkningens

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan              38

storlek och åldersstmktur, statliga beslut, planer saml vissa andra bind­ningar. Det finns anledning att notera att vissa svårkvantifierbara faklorer som kan komma att påverka konsumtionsutvecklingen i kommunsektorn inte varit möjliga att beakta i kalkylerna. Detta gäller bl. a. konsekvenser av socialtjänstlagen samt den pågående utvecklingen inom sjukvården mot ökade insatser i hemmen. Beräkningarna knyter nära an fill de baskalkyler som utarbetas av de statliga långtidsutredningarna. För landstingskommu­nerna redovisas utvecklingen enligt de ekonomiska långfidsplanerna (LKELP 84). Beräkningarna har gjorts på riksnivå och återspelar inte de variafioner som förekommer mellan olika kommuner och landsfingskom­muner.

Den volymökning som framkommer i kalkylen för primärkommunerna för åren 1986 och 1987 innebär en avsevärt lägre ökningstakt i jämförelse med den som beräknats för år 1985. Det minskade elevunderiagel drar i kalkylerna ned volymökningen. Volymutvecklingen inom barnomsorgen bygger på kommunernas barnomsorgsplaner. Resultatet av kalkylerna framgår av följande uppställning.

Bidrag till total volymutveckling enligt baskalkylen för kommunerna

Förändring i %

 

 

1986

1987

varav p. g. a.

förändring

1986

befolknings-1987

Totalt

0,3

0,3

-0,1

-0,1

varav

 

 

 

 

utbildning barnomsorg äldreomsorg övrigt

-0,4 0,5 0,3

-0,1

-0,3 0,4 0,2 0,0

-0,4

0,3 0,0

-0,3

0,2 0,0

Kalkylerna för landstingskommunerna baseras på dels landstingens planer, dels effekter av befolkningsförändringar, fömtsatt en oförändrad konsumtionsnivå. Den volymökning som följer av planerna är nu lotalt sett lägre än vad som teoretiskt krävs för atl upprätthålla oförändrad konsum­tionsnivå. Undantaget är den öppna vården som getts en högre prioritet. Resultatet av kalkylema för landstingskommunerna framgår av följande uppställning.

Bidrag till total volymutveckling enligt baskalkylen för landstingskommunerna

Förändring i %

 

 

1986

1987

varav p.g.a.

förändring

1986

befolknings-1987

Totalt

varav

långtidssjukvård" övrig sluten vård öppen vård övrigt

0,8

0,4

-0,1

0,4

0,1

0,5

0,2

-0,1

0,3

0,1

0,9

0,5 0,3 0,1 0,0

0,9

0,5 0,2 0,1 0,1

" inklusive hemsjukvård.

 

Prop, 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       39

Sammanlaget för kommuner och landstingskommuner visar kalkylen på en volymökning med 0,4% såväl år 1986 som år 1987, varav 0,3 % på gmnd av befolkningsförändringar.

Tidigare kalkyler har underskattat den förväntade konsumtionsökning­en. För åren 1986 och 1987 har därför en schablonmässig ökning av den kommunala konsumtionen med 1 % lagls till gmnd för de finansiella kalky­lerna. Denna nivå överensstämmer med de av riksdagen godkända riktlin­jema för den ekonomiska politiken på medellång sikl.

Sysselsättningsutvecklingen i kommunsektorn åren 1986 och 1987 är beroende av flera faktorer och är svår att ange med säkerhet. I KEA har antalet sysselsatta - under förulsättning att sysselsättningen ulvecklas på samma sätt som konsumtionsvolymen - vid 1 % volymökning per år antagits öka med 10000 personer årligen under perioden 1986-1987. Detta antagande baseras på all arbetstidsuttagel är oförändrai.

I de finansiella kalkylerna i KEA redovisas räkneexempel med olika anlaganden om inflationstakten. Ett räkneexempel baseras på en pris- och lönekostnadsökning som överenstämmer med regeringens inflationsmål. I ell annal exempel bygger beräkningarna på en hög pris- och löneutveckling under år 1985 som successivt avtar under perioden. I kalkylerna har fömtsälts en oförändrad utdebitering och en volymökning för konsum­tionen, som jag tidigare redovisat, med 1 % per år. Vad avser statsbidragsgivningen har beräkningarna gjorts uiifrån gällande regelsy­stem. Det innebär exempelvis att volymökningen beaktas i barnomsorgen liksom både volym-, pris- och löneutvecklingen i fråga om statsbidragen till skolväsendet.

De räkneexempel som KEA tagit fram visar beräkningar av det finan­siella sparandet och förändringar i finansieringskapilalei i kommuner och landstingskommuner under perioden. Finansiellt sparande är del begrepp som i nationalräkenskaperna används för atl beteckna skillnader mellan löpande inkomster och utgifter, exkl. upplåning och amortering under ett visst år. Förändringar i finansieringskapitalet skiljer sig som begrepp från det finansiella sparandet genom att även nettouppläningen inkluderas.

Kalkylen visar på en god finansiell situation i kommunsektorn under åren 1986 och 1987. Kommuner och landstingskommuner beräknas få elt posilivt finansiellt sparande och en positiv förändring av finansieringskapi­lalei första året, medan ett mindre underskott beräknas uppstå det andra året. Den alternafiva kalkylen, som utgår från en i början hög men succes­sivt avtagande löne- och prisutveckling, ger en betydligt ogynnsammare finansiell siluation med relativt stora finansiella underskoll under peri­oden. Härav framgår betydelsen av att löne- och prisökningarna kan hållas på en låg nivå för atl den finansiella situafionen i kommunsektorn skall utvecklas positivt.

1 kalkyler som gjorts med ell aktuellare underlag våren 1985 framgår atl kommunsektorns finansiella situation år 1986 kommer atl kunna bli ytterli-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan     40

gare något gynnsammare än vad KEA beräknal under hösten 1984. Kom­munsektorn kommer sålunda, fillfälligt under år 1986, att kunna få en ytterligare förbäliring av finansieringskapitalet, som därigenom torde kom­ma att ligga på en högre nivå än den jag utgick från i mina överväganden om den kommunala ekonomin i finansplanen. Jag har i det föregående (avsnitt 4.4) föreslagil en allmän indragning av likviditeten i samhällseko­nomin, som för kommunernas del beräknas uppgå till ca 4,5 miljarder kr.

Jag kommer i del följande att ta upp ytterligare vissa frågor om den kommunala ekonomin för år 1986.

Jag avser också i det följande att la upp de anslagsfrågor under sjunde huvudtiteln som rör bidrag och ersällningar till kommunerna.

Chefen för civildepartementet kommer vidare (bilaga 3) att ta upp ersätt­ningen till kyrkofonden fill följd av avskaffandet av den kommunala be­skattningen av juridiska personer och de anslagsfrågor som hänger sam­man härmed under trettonde huvudtiteln.

6.2 Automatiken i skatteutjämningsbidraget

De statliga transfereringarna kan på gmnd av del statsfinansiella läget inte tillåtas all öka totalt sett. De budgelpoliliska direktiv som angetts för de slatliga transfereringarna innebär all fortsatta åtgärder bör vidtas för att bryta automatiken, minska detaljregleringen och öka schabloniseringen i bidragssystemen.

För flera av de stora bidragssystemen har beslut i den riktningen redan fattals av riksdagen och inom utbildningsområdet pågår f. n. en översyn av statsbidragen lill det allmänna skolväsendel i syfte att öka schablonisering­en i systemen.

Skatteutjämningsbidraget, som är ett av de största bidragen lill kom­munsektorn, kan genom kopplingen till förändringar i skatteunderlaget vissa år öka kraftigl. Bidragets sloriek styrs av förändringar i lönesumman två år tidigare. F.n. arbetar en parlamentarisk utredning med att se över skatteutjämningssystemet. Enligt direktiven skall skatteutjämningskom­mittén bl.a. ta upp hur automatiken i detta bidrag skall kunna begränsas. Elt förändrat system baserat på kommitténs förslag torde dock inte kunna tillämpas förtän tidigast år 1987. 1 avvaklan härpå anserjag atl det är befogat alt vissa åtgärder vidias redan för år 1986.

Det ordinarie skatteutjämningsbidraget beräknas öka med ca 1 miljard kr. eller med ca 10% mellan åren 1985 och 1986.

Den kraftiga ökningen, i jämförelse med den beräknade kostnadsutveck­lingen för år 1986, sammanhänger med att skalteunderiagets ökning två år Udigare bestämmer bidragets storlek. Beräkningen, som i nuläget av nalur­liga skäl är någol osäker, baseras på en likartad ulveckling av skatteunder­laget för kommuner och landstingskommuner utom och inom skatleutjäm­ningen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

41

1 syfte att neutralisera ökningen i skatteutjämningsbidraget år 1986 före­slår jag följande åtgärder.

Kommuner och landstingskommuner bör under år 1986 erlägga en sär­skild skalleutjämningsavgift som tas ut på det totala skalleunderlaget. Avgiften bör dels finansiera uppräkningen av det ordinarie skatteutjäm­ningsbidraget för år 1986, dels möjliggöra en ökad tilldelning av extra skatteutjämningsbidraget utan att försämra statsbudgetens saldo.

Avgiften bör beräknas på kommuners och landsfingskommuners egna skatteunderlag och det genom skatteutjämningssystemet tillskjutna skat­teunderlaget enligt beslut vid taxering lill kommunal inkomstskatt år 1985. Skatteutjämningsavgiften bör betalas med en tolftedel varje månad under år 1986 genom avräkning mot utbetalningen av kommunalskattemedel.

Avgiften bör tas ut med 0,14 kr./skr. på kommunernas resp. landstings­kommunernas totala skatteunderlag.

De ekonomiska effekterna år 1986 för kommunsektorn saml avgiftens bidrag till finansieringen av skatteutjämningsbidraget framgår i följande uppställning.

Kommuner     Landstings-    Totalt kommuner

milj. kr.      milj. kr.      milj. kr.

Finansiering år 1986

Avgift 0,14 kr./skr.                    590

Utgiftsökning år 1986

ordinarie skatteutjämningsbidrag

år 1986                                   -f-546

545

-(-451

I 135

-1-997

Det extra skatteutjämningsbidraget bör också ges en viss förstärkning genom den angivna avgiften och användas dels lill slöd för kommuner som av olika skäl kommil i ekonomiska svårigheter, dels för att minska spänn­vidden i de kommunala skattesatserna. Jag återkommer i det följande fill ytterligare frågor om det extra skatteutjämningsbidraget för år 1986.

Jag vill återigen understryka att de ålgärder jag här föreslår endast avser år 1986 i avvaktan påförslag från skatteutjämningskommittén.

6.3 Utdebiteringsskillnader

Spännvidden mellan de kommuner som har högsl resp. lägst samman­lagd kommunalskatt har under senare år ökal på ell sätt som inte kan förklaras av skillnader i ambitionsnivåer eller effektivitet. En väsentlig förklaring finns däremot i de kraftiga, och tendens till ökande, skillnaderna i skatteunderlag mellan de kommuner som har den allra högsta egna skattekraften och övriga kommuner. Detta har naturligtvis en myckel stor betydelse för möjlighetema både att ha en låg utdebitering och att sänka

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      42

denna ytteriigare i dessa kommuner. Det är därför befogat att åtgärda de mest extrema skillnaderna. Skillnaden i den toiala utdebiteringen ökar med 87 öre till 8:28 kr./skr. år 1985 och skillnaden i kommunal utdebitering med 70 öre till 9:90 kr./skr. Lägst total och kommunal utdebitering finns i Danderyd, 25:00 resp. 9:70 kr./skr., och högst i Åsele, 33:28 resp. 19:60 kr./skr. Skillnaderna i utdebitering behöver emellertid inte återspegla skill­naderna i utgifter per invånare. En kommun med höga ulgifter per invånare kan myckel väl ha en låg utdebitering, om den egna skattekraften är mycket hög. Likaväl kan del omvända förhållandet gälla.

I följande tablå framgår hur kommunerna fördelar sig inom de olika skattesatsintervallen samt högsta och lägsta total skattesats. Av tablån framgår även hur spännvidden i den kommunala utdebiteringen ökal under perioden 1979-1985.

Andelen kommuner som har en total skattesals mellan 29:00 och 32:00 kr./skr. uppgår år 1985 till närmare 90%. Bortsett från de mesl ulpräglade låg- och högskattekommunema har inte spännvidden i skattesatserna ökat. Del är därför mest angelägel alt inrikta åtgärdema för att minska skillna­derna mellan kommuner med särskilt höga och särskilt låga skattesatser.

Den största spännvidden i skattesatser finns i kommunerna. Ar 1979 var skillnaden mellan högsta och lägsta kommunal skattesals 8:00 kr./skr. och i år är den 9:90 kr./skr., en ökning med 1:90 kr./skr. Inom landstingskommu­nerna är spännvidden i skattesatser betydligt mindre, 2 kr./skr.

 

 

Skattesats (kr./skr.)

Kommuner

 

 

 

 

 

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

25:00-26:99 27:00-28:99 29:00-30:99 31:00-32:99 33:00-34:99

7

73

182

15

0

4

70

187

18

0

4

41

187

44

3

4 40 169 63

3

2

35

162

82

3

1

32

149

99

3

2

25

149

104

4

Högsta totala skattesats

32:19

32:71

33:70

33:75

33:72

33:11

33:28

Lägsta totala skatlesats

25:00

25:00

25:00

25:00

26:00

25:70

25:00

Skillnad total skatlesats

7:19

7:71

8:70

8:75

7:72

7:41

8:28

Skillnad kommunal skattesats

8:00

8:00

8:00

8:50

9:00

9:20

9.90

Medelskattesats

29:02

29:09

29:55

29:74

30:15

30:30

30:37

Syftet med skatteutjämningssystemet är att ge kommuner och lands­tingskommuner ekonomiska fömtsättningar för atl kunna bedriva en likar­tad verksamhet. Skatteutjämningssyslemet är därmed också ett av de viktigaste instrumenten för att utjämna variationerna i skattesatser. Trots att bidragets omfattning ökat väsentligt efter 1979 års reform har skillnaden i skattesatser ökat. I skatteutjämningskommitténs direktiv ingår bl. a. atl

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

43

försöka finna metoder för att rättvisare kunna fördela bidragen inom kom­munsektorn och därmed på sikt kunna bidra till att utjämna skillnaden i skattesatser.

Som jag tidigare nämnt beräknas kommittén ej vara klar med sitt arbete förtän vid årsskiftet 1985/86. Ändringar i systemet baserade på de förslag kommittén lägger fram kan då tidigast tillämpas år 1987.

Det problem jag här har nämnt anser jag vara så betydande att det är nödvändigt att vidta ålgärder även på kort sikt.

De stora skillnaderna i kommunalt skatteuttag ses som orättvisa av många enskilda skattebetalare och kan även medföra problem för vissa kommuner i de regioner där skillnaderna i kommunalskall är lydliga, då kommunalskatten kan vara styrande vid val av bostadsort m. m. Sålunda finns det tendenser i sådana regioner atl hushåll med god ekonomisk situation väljer att flytta från högskallekommuner till lågskallekommuner. Detta förstärker naturligtvis problemen i högskattekommunema, medan lågskaltekommunema får allt bättre fömtsättningar. Detta har inte någol att göra med att kommunema har olika ambitionsgrader i fråga om verk­samhetens omfattning m.m. Sådana skillnader måste naturiigtvis få slå igenom i skillnader i skattesatser.

I följande uppställning framgår vilka kommuner som har den högsla resp. lägsta skattesatsen år 1985 saml den egna och den i skalteutjämnings­systemet garanterade skattekraften i förhållande lill medelskatlekraften.

 

 

 

 

 

 

Lägst skattesats

-Egen

Garante-

Kommun

Högst skattesats

-Egen

 

Kommun

Total

Kommu

Tolal

Kommu

Garante-

 

skatte-

nal

skatte-

rad skat-

 

skatte-

nal

skatte-

rad skat-

 

sats''

skatte-

kraft"

tekraft''

 

sats"

skatte-

kraft"

tekraft"

 

kr./skr

sats kr./skr.

 

 

 

kr./skr.

sats kr./skr.

 

 

Danderyd

25:00

9:70

168,66

105

Åsele

33:28

19:60

83,88

132

Lidingö

26:85

11:75

150,33

101

Åre

33:12

18:35

83,53

123

Bromölla

27:35

14:35

85,57

101

Strömsund

33:04

18:50

82,84

127

Kungs-

 

 

 

 

Örebro

33:02

17:90

100,80

107

backa

27:45

14:30

92,78

101

Ljusnars-

 

 

 

 

Täby

27:60

12:25

120,53

105

berg

32:95

17:50

86,50

110

Ängelholm

27:66

14:50

90,32

102

Dorotea

32:90

19:10

80,04

132

Hylte

27:96

14:50

85,57

106

Laxå

32:80

17:50

93,34

102

Kalix

28:03

14:50

89,49

132

Valdemars-

 

 

 

 

Solna

28:10

12:80

137,51

99

vik

32:78

18:25

79,09

109

Hässle-

 

 

 

 

Askersund

32:76

17:50

88,08

105

holm

28:12

15:00

85,35

102

Uddevalla

32:64

18:40

97,71

99

" 1 de fall en kommun omfattar flera församlingar med skilda skattesatser redovisas i den totala skattesatsen det vägda medelvärdet av församlingamas skattesatser. " Procent av medelskattekraften.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       44

Skillnaderna i skattesatser mellan kommunema kan hänföras fill olika faktorer. De ekonomiska fömtsättningama inom kommunsektorn skiljer sig avsevärt vad gäller inkomstunderlag, befolkningsstmktur, kostnads­läge m. m.

Den garanterade skattekraften är baserad på faktorer, som syftar till att utjämna de ekonomiska fömtsättningarna mellan kommunerna. Som fram­går av tablån har vissa av lågskattekommunerna, t.ex. Danderyd och Lidingö, en egen skattekraft som väsentligt överstiger den skattekraft som garanteras i systemet.

Jag har nyss föreslagit att alla kommuner och landstingskommuner år 1986 skall erlägga en avgift för att finansiera ökningen av skatteutjämnings­bidraget. Utöver denna avgift bör för år 1986 en särskild avgift erläggas för att utjämna de mest extrema skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Denna avgifl bör tas ut på den del av skatteunderla­get som överstiger 135% av medelskattekraften och göras progressiv. Denna gräns har valts därför att den moisvarar den högsta grundgarantin i skatteutjämningssyslemet. Progressiviielen i avgiften bör utformas enligt följande uppställning:

Skattekraft i %                         Avgift per skatte-

av medelskattekraften             krona i intervallet

>135%«140%                                 5

>140%:SI50%                                 6

>150%-                                            8

Åtgärden berör, om man ser till utfallet av 1984 års taxering, endasl tre kommuner, nämligen Danderyd, Lidingö och Solna. Denna avgift beräk­nas ge inkomster om ca 50 milj. kr.

Avgiften bör liksom den tidigare förslagna skatteutjämningsavgiften be­räknas på skatteunderlaget enligt 1985 års taxering.

För att komma tillrätta med de mest extrema skillnaderna i utdebitering bör den åtgärd jag nyss föreslagit kombineras med ett riktal stöd till kommuner som i dag har en hög utdebitering för att möjliggöra för dessa kommuner att sänka skattesatsen för år 1986. Bidraget bör finansieras med de medel som frigörs via den progressiva avgiften. Det riktade stödet bör efter beslut av regeringen utbetalas som extra skatteutjämningsbidrag. Bidraget bör utgå till kommuner som år 1985 har en kommunal utdebitering som överstiger 18 kr./skr. och beslutar sänka den egna skattesatsen för år 1986 ned till denna nivå. Bidraget bör motsvara det inkomstbortfall som uppstår år 1986 om kommunema beslutar sänka sin skattesats ned fill 18 kr./skr. Åtgärden ger en ekonomisk effekt på omkring 50 milj. kr. om alla berörda 13 kommuner sänker skattesatserna ned till 18 kr.

Följande kommuner är enligt de kriterier jag nyss nämnt berättigade att söka bidrag.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan  45

Kommunal    Total

Kommuner                              skattsats     skattesats

19:60

33:28

19:10

32:90

18:50

32:20

18:50

33:04

18:40

32:64

18:35

32:34

18:35

33:12

18:30

32:04

18:25

31:50

18:25

32:78

18:25

32:10

18:20

32:05

18:20

32:20

Åsele

Dorotea

Fagersta

Strömsund

Uddevalla

Ludvika

Åre

Umeå

Älvkarleby

Valdemars vik

Hofors

Borlänge

Sorsele

Även de kommuner som har en kommunal utdebitering år 1985 som moisvarar 18 kr./skr. eller dämnder men som har en hög total skattesats bör enligt min mening kunna komma ifråga för ett särskilt riktal stöd inom ramen för det extra skatteutjämningsbidraget, om skattesatssänkningar beslutas för år 1986. Medel från den tidigare föreslagna generella avgiften bör kunna användas för detta ändamål.

Ansökan om extra skatteutjämningsbidrag för nämnda ändamål bör inges fill regeringen senast den 31 juli 1985.

Bidragen bör utgå för år 1986 i avvaktan på hur dessa frågor skall kunna lösas inom ramen för ett mer rättvisande skatteutjämningssystem. Resulta­tet av skatteutjämningskommitténs arbete kommer tidigast att kunna Ull­lämpas fr. o. m. år 1987.

6.4 Övriga åtgärder rörande bidrag tiJI kommuner

I den av riksdagen tidigare i vår godkända finansplanen angavs att det nuvarande finansiella läget inte medger någon ökning av de slatliga trans­fereringarna till kommunsektorn. Riksdagen uttalade med anledning härav följande.

"Del förfaller rimligt, framför allt mot bakgrund av den statsfinansiella situationen, att de totala transfereringarna till kommunema inte tillåts öka från nuvarande nominella nivå. Detta utesluter inte att vissa ändringar och omfördelningar kan göras av bidragen. Det är angeläget att kommuner och landsting tar till vara möjlighetema att effektivisera och ompröva olika verksamheter. Detta kan i sin tur underlättas om statsbidragen i mindre utsträckning kopplas till vissa detaljerade regler och i stället utgår enligt mer generella och schabloniserade regler."

Gjorda kalkyler visar på en ökning av de totala statsbidragen till kommu­nerna år 1986 även sedan hänsyn tagits till den i det föregående föreslagna åtgärden att finansiera ökningen av skatteutjämningsbidragen. Det finns därför anledning atl vidta vissa ytteriigare åtgärder för att begränsa ökning-

 

Prop. 1984/85:150   Bilagal    Reviderad finansplan         46

en i statsbidragen. Det bör vara möjligt att göra detta ulan att det får oönskade effekter för kommunal service och sysselsättning. Härvid bör också beaklas att del inom kort kommer att föreslås en förstärkning av statsbidragen till barnomsorgen fr. o. m. år 1986.

Mol denna bakgmnd föreslår jag atl bidraget till kommunema med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen fr. o. m. år 1986 reduceras med 30 kr. per invånare eller med sammanlaget 250 milj. kr. Jag återkommer i det följande fill berört anslag för budgelåret 1985/86.

6.5 Utbetalning av kommunalskattemedel

Jag har i det föregående aktualiserat frågan om en ändring av utbetal-ningstidpunktema för kommunalskatt och vill nu ta upp de konkreta försla­gen härvidlag.

Idag finns en bristande synkronisering i betalningsströmmarna till och från staten. Det gäller främst inbetalning av ATP-avgifter och preliminär­skalt och utbetalning av kommunernas skattemedel.

ATP-avgifter och preliminärskatt betalas enligt nuvarande regel in den 18 varje månad och inflyter till staten 3 dagar senare. Under denna lid är medlen placerade i PK-banken. Kommunalskaliemedlen betalas ut den 18 varje månad och når kreditmarknaden den 19 i månaden. Den nuvarande koordineringen mellan betalningsströmmarna medför en kraftig likvidise-ring av kapitalmarknaden den 19 och 20 varje månad. Under denna period pressas dagslåneränlan ned för att sedan gå upp igen när marknaden stramas åt den 21. För att minska den likviditetsanhopning som sker i banksystemet under perioden 19—20 varje månad bör utbetalningsmfiner-na ändras. Hälften av kommunalskattemedlen bör utbetalas den 18 varje månad för atl kunna balansera kommunernas likviditetsbehov i samband med inbetalningen av ATP-avgifter och preliminärskalt och återstoden den 20 i månaden. De ändrade utbetalningsmUnema bör genomföras från bud­getårsskiftet den Ijuli 1985.

6.6 Beaktande av taxeringsändringar för tidigare år

Jag vill också ta upp en fråga som aktualiserats av bl.a. beslutet atl avskaffa den kommunala beskattningen av juridiska personer.

RRV har i en revisionsrapport (Dnr 1984:227) redovisal en metod som medför administrativa förenklingar i avräkningsförfarandet om taxerings­ändringarna för tidigare år inte beaktas vid utbetalning av kommunalskatt.

Vid avräkningen av kommunalskatt skall hänsyn tas till de taxeringsänd­ringar som avser tidigare år men som beslutats under redovisningsåret. Den skattefordran på staten som räknas fram för resp. kommun per den 1 januari skall således innehålla fömlom förskott och slutavräkningsmedel

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      47

även korrigering av skatt på gmnd av under redovisningsåret gjorda taxe­ringsändringar för äldre år. Skatteutbetalningaraa till kommunema korri­geras således i efterhand. Det bör observeras all taxeringsändringar som lett till korrigeringar under ett redovisningsår kan avse flera tidigare taxe­ringsår. Taxeringsändringar som lett lill korrigeringar under redovisnings­år 1983 kan exempelvis avse såväl taxeringsåret 1982 som tidigare år.

Nettot av korrigeringarna av skatten på gmnd av ändringar av taxering för äldre år har för en enskild kommun kunnat vara såväl positivt som negativt och har varierat från någol lusental kr. till några miljoner kr. per år. Räknat för samtliga primär- och landstingskommuner har korrigering­arna av skatten på grund av ändringar av taxering för tidigare år under redovisningsåret 1983 uppgått fill netlo - 9 milj. kr. För redovisningsåren 1976 till 1982 är motsvarande nettobelopp -12, -31, -72, -101, -65, +16 resp. -1-13 milj. kr. Merparten av ändringarna är hänföriig fill juridiska personer. Genom att den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör kommer endast de taxeringsändringar som sker för fysiska perso­ner att påverka avräkningen av kommunal skalt. Eflersom dessa finansiellt är av liten betydelse föreslår jag att taxeringsändringama inte längre bör beaktas vid avräkningen av kommunal skatt för kommuner, landstings­kommuner och församlingar. Förslagel innebär att den administrativa han­teringen kan förenklas. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Genom skalteutjämningssystemet erhåller kommunerna och landstings­kommunerna tillskott av skatteunderlag med skillnaden mellan resp. kom­muns och landstingskommuns tillförsäkrade skatleunderiag och del egna skatteunderlaget. Den uppgift om skatteunderlaget som används vid be­räkning av skatteutjämningsbidrag motsvarar antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsårel. Skatteutjämningsbidraget fastställs slutgiltigt på delta underlag. I motsats till vad som gäller för kommunal­skatten korrigeras således inte skatteutjämningsbidraget i efterhand lill följd av taxeringsändringar.

De kyrkliga kommunerna ingår i ell särskilt kyrkligt utjämningssystem. Delta är dock i här relevanta delar uppbyggt efter samma principer som skatteutjämningssystemet för kommuner och landstingskommuner. Nyss­nämnda förhållanden gäller därför även för kyrkliga kommuner.

Genom att inte korrigera kommunalskatten i efterhand med ändringar i taxeringen för äldre år skulle således kommunerna och landstingskommu-nema inom och utom skatteutjämningen erhålla skatt och i förekommande fall bidrag för ell skatteunderlag som motsvarar det först beräknade tillför­säkrade skatteunderlaget. De kommuner, där slora negativa avvikelser uppkommer till följd av denna förändring avseende taxeringsändringar för tidigare år, bör enligt min mening kunna ansöka om extra skatteutjäm­ningsbidrag.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 48

6.7 Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

SJUNDE HUVUDTITELN

E. Bidrag och ersättningar till kommunerna

E 1. Skatteutjämningsbidrag tiil kommunerna m. m.

1983/84 Utgift 10846500000 1984/85 Anslag 11166000000 1985/86 Förslag    11 567 500 000

I prop. 1984/85:100 (bil. 9 s. 92) har regeringen föreslagil riksdagen alt, i avvaklan på särskild proposition i ämnel lill Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. beräkna ett förslagsanslag av 11 166 milj. kr. Jag tar nu upp denna fråga.

Skatteutjämningsbidrag utgår till kommuner och landstingskommuner. I Stockholms län finns dämtöver ett inomregionalt skalteutjämningssystem. Genom en särskild lag ges Stockholms läns landstingskommun befogenhet att lämna bidrag och lån till kommuner inom landstingsområdet, i den mån det behövs för att främja skatteutjämning mellan kommunerna.

För de kyrkliga kommunema finns etl inomkyrkligi utjämningssystem som finansieras genom en allmän kyrkoavgift.

Våren 1983 utfärdades direktiv till en parlamentarisk ulredning med uppdrag att se över skatteutjämningssystemet. Översynen skall utgå från att ramen för skatteutjämningsbidragen inte kan göras större. Dämtöver skall utredningen bl.a. ta upp hur automatiken i bidragen skall kunna begränsas. Utredningen beräknas bli färdig vid årsskiftet 1985/86.

Utöver ordinarie bidrag har beviljats extra skatteutjämningsbidrag. Exl­ra skatteutjämningsbidrag utgår främst lill kommuner som av olika skäl hamnat i ekonomiska svårigheter. För år 1985 har anvisais 200 milj. kr. för detta ändamål. Vid beviljande av bidrag för år 1985 har för de kommuner som har en utsatt situation också beaklas effekterna av den inbetalning på likvidiielskonlo som gjorts ijanuari 1985.

Som jag anfört i del föregående bör elt särskilt stöd inom ramen för extra skatteutjämningsbidrag, ges för år 1986 lill kommuner med en primärkom­munal skattesats högre än 18 kr./skr. Stödet bör utgå till de kommuner som sänker skatten till 18 kr./skr. Syftet är alt minska spännvidden i kommu­nalskatter mellan kommunema. Detta stöd kommer att motsvara mellan­skillnaden i skatteinkomster och skatteutjämningsbidrag mellan den egna skattesatsen och ned fill lägst en skattesals för kommunerna om 18 kr./skr. Dämtöver bör de kommuner som har en lägre primärkommunal skattesats men en hög total skattesats ges möjlighel atl söka exlra skatteutjämnings­bidrag för att sänka skatten. Jag vill här betona atl del riktade slödel för

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       49

skattesatssänkningar är en engångsåtgärd för år 1986 och att frågan om hur skillnadema i skattesatser mellan kommmunerna åren därefter skall kunna minska får behandlas av skatteutjämningskommittén. Sammantaget beräk­nar jag behovet av extra skatteutjämningsbidrag fill 250 milj. kr. år 1986.

Jag övergår nu till beräkningen av anslagel för budgetåret 1985/86. Medelsbehovet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1985 och första hälften av år 1986.

Ordinarie skatteutjämningsbidrag uppgår år 1985 lill sammanlagt 10844 milj. kr. Bidragen under år 1986 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skalteunderiaget och av de kommunala skattesatserna för samma år. Skatteutjämningsbidraget för år 1986 är vidare avhängigl av de skalle-kraftsgarantier för kommuner och landstingskommuner som framkommer vid omräkning under sommaren 1985 av åldersstmkturfaktorerna. Kostna­dema kan därför inte beräknas med säkerhel. Med utgångspunkt i 1985 års skattesatser och en viss antagen höjning av skatteunderlaget samt att åldersstmkturen är densamma som för år 1985 bedöms det ordinarie bidra­get uppgå till 11841 milj. kr. år 1986. Som jag lidigare anfört kommer ökningen av det ordinarie skatteutjämningsbidraget mellan år 1985 och 1986 och utökningen av ramen för extra skatleutjämningbidragel all mot­svaras av intäkter på statsbudgetens inkomstsida till följd av en avgifl på skatteunderlaget för både kommuner och landstingskommuner.

Jag har nyss föreslagit att ramen för det extra skatteutjämningsbidraget bör uppgå till 250 milj. kr.

Hälften av beloppen för resp. kalenderår 1985 och 1986, 11567,5 milj. kr. utbetalas under budgetåret 1985/86. Jag förordar alt anslagel förs upp med detta belopp.

E 2. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen

1984/85 Anslag 900000000

1985/86 Förslag      1694000000

I prop. 1984/85:100 (bil. 9 s. 92) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen beräkna ett förslagsanslag om 900 milj. kr. I samband med att den kommunala beskattningsrätten av juridiska personer upphörde ges ett bidrag lill kom­munema som kompensation för det intäktsbortfall som uppstår. Första bidragsår är år 1985. Bidraget har fastställts i enlighet med de principer som angavs i prop. 1983/84:133. Bidraget lilldelas utan ansökan. Det sammanlagda bidrag som utbetalas till kommunema uppgår efler det atl regeringen fastställt de definitiva beloppen till 1819 milj. kr. för år 1985. Jag har i det föregående föreslagit att kompensationen reduceras med 30 4   Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 150. Bilaga I

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       50

kr./inv. eller sammantaget med 250 milj. kr. för år 1986. Bidragel kommer därför alt detta år uppgå till 1 569 milj. kr. Hälften av beloppen för resp. kalenderår 1985 och 1986, 1694 milj. kr. utbelalas under budgetåret 1985/86. Jag förordar att anslaget förs upp med detta belopp.

6.8 Författningskommentar

I enlighet med del anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1.    lag om skalteutjämningsavgift,

2.    lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,

Lagen om skalteutjämningsavgift

Bestämmelsema om skatteuljämningsavgift har tagils in i en särskild lag. / § innehåller de gmndläggande bestämmelserna om skyldigheten att betala skalteutjämningsavgift.

\2 § definieras underlaget för beräkning av avgiften. Underlaget utgörs av dels det egna skatteunderlaget från fysiska personer och andra progres­sivt beskattade enligt taxeringsnämndens beslut vid 1985 års taxering dels det skatteunderlag som tillskjuts för bidragsåret 1986.

Bestämmelser om beräkning av avgiften finns i 3 §. De innebär att avgiften är progressiv enligt följande skala där underlaget ställts i relalion fill medelskattekraften.

Uppl.o.m. 135% av medelskattekraften (mskk)     0:14 kr./skr.

Över 135 men inte över 140% av mskk       5:14 kr./skr.

Över 140 men inte över 150% av mskk       6:14 kr./skr.

150% och dämtöver av mskk                    8:14 kr./skr.

Av bestämmelsen i andra stycket framgår att avgiften inle utgår med mer än 14 öre per skattekrona på den del av skatteunderlaget som inte över­stiger den tillförsäkrade skattekraften. Om en kommun har etl eget skat­teunderlag motsvarande 90% av medelskattekraften och en garanterad skattekraft motsvarande 140% och således får elt tillskott motsvarande 50% av medelskatlekraften får den ett avgiftsunderlag molsvarande 140% av medelskattekraften men betalar avgift med 14 öre per skattekrona på hela underlaget. Om en kommun med en garanterad skattekraft molsva­rande 140% av medelskatlekraften har elt eget skalleunderlag motsvaran­de 150% därav så har kommunen elt avgiftsunderlag motsvarande 150% av medelskattekraften och betalar 14 öre per skattekrona på den del som inte överstiger 140% av medelskattekraften och 6:14 kr. på överskjutande del.

I 4 § definieras medelskatlekraften genom en hänvisning till lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag och angivande av år, medan 5 och 6 §§ innehåller motsvarande bestämmelser som den nämnda lagen i frågan

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

51

om beräkningen vid indelningsändring saml om fastställande och undertät­telse om avgiften.

Sättet för betalning regleras i 7 §. Den sker genom avräkning vid utbe­talning av kommunalskatt. På likartal sätt som i fråga om denna skatl och skatteutjämningsbidrag får beräknade belopp användas ijanuari och febru­ari, varvid justering sker i mars.

Lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt, m.m.

Förslagen innebär att den avräkning som sker på grundval av taxerings­nämndens beslut är definitiv och att således senare ändringar av taxeringen inte skall föranleda någon avräkning. Della skall gälla fr.o.m. 1986 års taxering, då den kommunala beskattningen av juridiska personer har upp­hört. Beträffande tidigare taxeringar skall avräkning ske även i fortsätt­ningen.

Med hänsyn till del administrativa merarbete som är förbundet med beaktande av taxeringsändringar och den ringa ekonomiska betydelse som mindre taxeringsändringar har för kommunerna skall efter en viss över­gångstid bara sådana beslut beaktas som innebär slörre ändringar. Beslut om ändrad taxering som meddelas efter utgången av år 1987 avseende 1985 och tidigare års taxeringar skall beaktas vid avräkningen bara om den kommunalt bekattningsbara inkomsten ändras med mer än 100000 kr. Beloppsgränsen gäller varje beslut om taxering fill kommunal inkomstskatt i en viss kommun. Om flera års taxeringar prövas genom samma dom skall vaije år bedömas för sig liksom när det är fråga om två makar eller taxering i flera kommuner. Detta innebär att ändringar rörande fysiska personer kommer alt beaktas endasl i undanlagsfall såsom när en persons hela taxering flyttas från en kommun till en annan.

Förslagel om ändrad utbetalningsdag för kommunalskaltemedel föranle­der också ändring i lagen.

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan 53

Särskilda frågor

1    Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver del, för budgetåret 1983184 besluta om utgifter intill ett sammanlagl belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1982/83:150 bil. 1, FiU 50, rskr 392). 1 prop. 1983/84:150 (bil. I) redovisades de åtgärder som under budgetåret 1983/84 t.o.m. den 31 mars 1984 hade beslutats med stöd av finansfullmaklen. Genom beslut den 12 april 1984 utnyttjades finansfullmakten för sysselsätt­ningsskapande åtgärder inom byggarbetsmarknaden. Beslutet avsåg dels tidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för polisväsendet (41,3 milj. kr.), domstolsväsendet (7,9 milj. kr.), kriminalvården (72,4 milj. kr.), Sve­riges meteorologiska och hydrologiska institut (1,5 milj. kr.), tullverket (2,9 milj. kr.), kulturminnesvård (3,9 milj. kr.), inom utbildningsdeparte­mentets verksamhetsområde (80,3 milj. kr.), vid Sveriges lantbmksuniver­sitet (4 1,3 milj. kr.), statens vattenfallsverk (61,7 milj. kr.) samt för staUig förvaltning (99,3 milj. kr.), dels byggande av statliga vägar (232,9 milj. kr.), järnvägar (44,9 milj. kr.), flygplatser (25,0 milj. kr.), teleanläggningar (12,1 milj. kr.) och posthus (16,2 milj. kr.), dels bidrag till byggande av kommu­nala vägar och gator (43,9 milj. kr.) och till byggande av enskilda vägar (0,9 milj. kr.). Sammanlaget uppgick tidigareläggningarna fill 788260 000 kr . Under återstoden av det gångna budgetåret utnyttjade regeringen inte finansfullmakten. Under budgetåret 1983/84 disponerades sammanlagt 1450301000 kr. av finansfullmakten.

Även för innevarande budgetår har riksdagen bemyndigat regeringen att, om arbetsmarknadslägel kräver det, besluta om ulgifter intill etl sam­manlagl belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1983/84:150 bil. 1, FiU 40, rskr 420). Fullmakten får liksom tidigare användas för finansiering av tidigare­läggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som nor­malt finansieras med anslag på statsbudgeten samt för beredskapsarbeten och för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommunala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst lill 75 %. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällan­de bidragssatser tillfälligt höjas till högsl 75%.

Under budgetåret 1984/85 har finansfullmakten hittills inle disponerats. Som jag nyss nämnt bör emellertid finansfullmaklen las i anspråk i viss begränsad omfattning för ytterligare sysselsältningsfrämjande åtgärder. Regeringen lorde få återkomma till riksdagen med en redovisning av detal­jerna härom.

Vid sidan av finansfullmakten har riksdagen lämnat regeringen ett antal konjunktur- eller arbetsmarknadspolitiskl motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena som har lämnats för budgetåren 1983/84 och 1984/85 är följande:

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      54

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har be­myndigats att medge överskridande av utgiftsramarna för del militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller bered­skapsskäl.

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har bemyndigats att av konjunkturmässiga eller andra skäl av televisions-avgiftsmedel anvisa — utöver av riksdagen beslutade investeringsmedel -ytterligare högst 10% till televerket och byggnadsstyrelsen.

Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde: Under förslagsan­slaget Bidrag till förbättring av boendemiljön har regeringen bemyndigats att överskrida ramen för beslut om bidrag lill förbättring av boendemiljön om det behövs av sysselsättningsskäl. Under förslagsanslaget Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. får ramen för tillstyrkanden av lån fill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse saml lån som avser bl. a. byggskador och byggfel ändras om del behövs av sysselsältningsskäl. Under reservalionsanslagen Anordningsbidrag m. m. lill allmänna sam­lingslokaler. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler samt Lån för allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag samt lån överskri­das om det behövs av sysselsättningsskäl.

Av de bemyndiganden som jag nu har redovisal har genom beslut den 12 april 1984 den militära utgiftsramen för budgelåret 1984/85 tillfälligt höjts med 5,1 milj. kr. för vissa byggnadsarbeten. Av lelevisionsavgiftsmedel har 6,5 milj. kr. disponerats för invesleringar i radio- och TV-hus. Ra­marna för anordningsbidrag saml lån lill allmänna samlingslokaler har höjts med 115 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Ramen för uppmstnings­bidrag till allmänna samlingslokaler har höjts med 80 milj. kr. För budget­året 1984/85 har ramarna för bidrag och lån till samlingslokaler vidgats med sammanlagt 32 milj. kr.

Regeringen disponerar för beslut innevarande budgetår, som jag tidigare nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. Jag förordar att en fullmakt för budgetåret 1985/86 begärs med samma belopp och för samma ändamål.

2   Statliga kreditgarantier, m. m.

Riksrevisionsverket (RRV) har lämnal en redovisning av den statliga kreditgarantiverksamheten per den 31 december 1984. I tabell 1 samman­fattas uppgifterna. Liksom tidigare år tillämpas en kassamässig redovis­ning.

Skillnaden mellan medgivna garantiramar och garantiutfästelser utgörs - liksom tidigare — främst av exportkreditgarantierna och riksgäldskon­torets garantier. Exportkredilgarantierna kan enligt gällande regler lämnas till belopp som överstiger garantiramarna. På gmnd av förändringar i

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

55

valutakurserna överstiger även statens vattenfallsverks utfästelser garan­tiramarna.

Av tabellen framgår att den garanterade kapUalskulden uppgick till 95,5 miljarder kr. den 31 december 1984, en ökning med 3,8 miljarder kr. jämfört med skulden vid utgången av juni 1984. Härav svarar valutakursförändringar för 2,2 miljarder kr. Då har inte hänsyn tagits till eventuella förändringar till följd av ändrade valutakurser som berör ex­portkreditgarantisyslemel. Jag har erfarit att ett arbele pågår inom ex­portkreditnämnden som syftar till att möjliggöra en redovisning av sådana förändringar.

Televerket, statens vattenfallsverk och Svenska Pelroleum AB svarar för de största ökningarna av den garanterade kapitalskulden. De mest betydelsefulla minskningarna av den garanierade kapitalskulden avser ga­rantierna till varvsföretag och statens industriverks garanlier.

Utgifterna till följd av infriade garantier - drygt 600 milj.kr. under första halvåret av budgelåret 1984/85 - härrör främst från exportkredilga­rantierna som svarar för knappt 500 milj. kr.

Inkomsterna från garantiavgifter uppgick till ca 300 milj. kr. under sam­ma period och inkomsterna till följd av återbetalning av tidigare infriade garantier till ca 160 milj. kr. Inkomsterna kommer främsl från exportkre-ditgarantiema. Statens kassamässiga underskott av garantiverksamheten uppgick till ca 158 milj. kr. under perioden.

Tabell 1. Statliga kreditgarantier per den 31.12.1984

(Milj.kr.)

Garantier utfärdade av

Av regeringen Gjorda ga-Garanterad medgiven       ranliut-     kapital­garantiram     fästelser    skuld

Under budgetåret 1984/85 per den 31.12.84

Utgifter till     Inkomster       Inkomster
följd av in-     från garanti-   till följd
friade garan-   avgifter        av återbetal-

tier                       ningar av

tidigare in­friade garan­tier

 

Riksgäldskontoret             67608

54133

52800

32,2

71,7

7,3

varav

 

 

 

 

 

(grundfondsförbindelser) (21245)

(21 107)

(21 107)

(-)

(35,9)

(-)

Exportkredilnämnden      52 388

63 222

26047

494,5

223,7

 

Statens vattenfallsverk      9432

9904

8550

-

—

153,2

Televerket                           4510

4510

3034

-

-

-

Lantbruksstyrelsen            4231

3906

3 576

20,1

2,0

0,3

Statens industriverk           2285

1020

953

78,9

7,9

3,7

Statens energiverk                915

-

-

-

-

-

Kommunikationsdepar-

 

 

 

 

 

tementet                             300

300

—

-

—

-

Övriga                                1046

860

509

3,0

0,7

-

Summa                              142715

137855

95469

628,7

306,0

164,5

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan             56

RRV har regeringens uppdrag att två gånger per år redovisa verksamhe­len med slalliga kreditgarantier. Åven om ökningen av garantiramarna till den 31 december 1984 varit slor anserjag att de förändringar som sker inom området i regel har visat sig vara så pass begränsade att det i fortsättningen bör räcka med att RRV lämnar en redovisning per år. Det är lämpligast att regeringens årliga redovisning för riksdagen av garantiverk­samheten i fortsältningen lämnas i budgetpropositionen. Den kan då om­fatta det gångna budgetåret. Jag återkommer i annat sammanhang till regeringen med förslag om ändring av RRV:s uppdrag.

I tabell 2 redovisar jag de förslag om förändringar av statliga kredilgaran­liramar från den 1 juli 1985 som förelagts riksdagen efter årets budgetpro­position. I tabellen redovisas också de förändringar för budgetåret 1985/86 som föreslogs redan i budgelproposilionen.

Tabell 2. Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåtagande till budget­året 1985/86 efter den 31 december 1984

(Milj.kr.)

 

 

Garantiram

 

Förändring till 1985-07-01

 

1984-12-31

1985-07-01

 

I budgetpropositionen

 

 

 

redovisade förändringar

 

 

-521,6

Garanti för penning-

 

 

 

marknadscenlralen

 

3,6'' =

-t-    3,6

Garantier för lån till

 

 

 

bokförlag och bokhandel

7,8

6,0'''

-    1,8

Garantier till företag

 

 

 

i glesbygd

211,0'

52,0'

-1- 52,0

Summa förändringar

 

 

-467,8

' Engagemangsram

- Kan träda i kraft under innevarande budgetår

' Maximalt ianspråktagen ram vid utgången av budgetåret 1984/85, om hela det

årliga ramtillskottet skulle ianspråktas * Avser endast bokförlag ' Avser åtaganden inom en ny engagemangsram för glesbygdsstöd

Härutöver har riksdagen redan lidigare medgivit en kreditgarantiram på 1 miljard kr. enligt förslag i proposition (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303) om ändrade former för finansiering av bostadslån m. m., per den 1 juli 1985. Om riksdagen bifaller de förslag som redovisas i tabell 2 kommer ramarna för statens garantiåtagande, inkl. denna garantiram för bo-stadsfinansieringsinslilutet, per den I juli 1985 alt uppgå till 143247 milj. kr.

Med de förslag till förändringar som anges i tabell 2 har samfiiga garanti-system - utom de garantier som ställts ul lill enskilda ändamål - övergått fill s. k. engagemangsramar den 1 juli 1985. Engagemangsram innebär att den kreditgarantigivande myndighelen beviljas en flerårig ram för garanti­givningen med möjlighet till ny garantigivning inom denna totalram i mån av utrymme. Som jag fidigare uttalat anserjag att ett sådant system ger en

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 57

avsevärt bättre överblick av det lotala statliga engagemanget än det tidi­gare förekommande systemel med årliga ramar. Riksdagen har emellerlid vid sin behandling av regeringens redovisning av kreditgarantiverksamhe­ten i 1984 års kompletteringsproposiiion (prop. 1983/84:150. FiU 47, rskr 424) anfört att den kontroll som riksdagen uiövar genom sin återkom­mande prövning av garantiramama, försvagas i ell system med engage­mangsramar och att detta skärper kraven på den redovisning som lämnas till riksdagen över garantiengagemangen.

För att riksdagen även i ett system med engagemangsramar skall få information om vilka åtaganden som kan vara aktuella inom varje enskilt garantisystem, anserjag att regeringen vid sin årliga anmälan till riksdagen av de enskilda garantisystemen också alltid bör ange slorleken på engage­mangsramarna. Belydelsen av detta kommer all öka eftersom ramarna fr.o.m. budgetåret 1985/86 — i enlighet med riksdagens ställningstagande till 1984 års kompletteringsproposiiion — skall reduceras med etl belopp molsvarande förlusten inom resp. system under föregående budgelår.

De propositionsförslag i denna fråga som jag nu redovisat avser perioden t.o.m. den 31 mars 1985. Eventuella förslag efter detta datum - liksom eventuella förändringar till följd av riksdagsbehandlingen - torde få beak­tas av riksdagens finansutskott.

RRV fick den 22 juni 1983 regeringens uppdrag att göra en översyn av verksamheten med statliga garantier med undantag av exportkreditgaranti-systemet. RRV har den 24 febmari 1984 inkommit med en rapport (Över­syn av verksamhelen med slalliga garantier - vissa regler, mtiner och system). RRV har utfört uppdragel i konlakl med kreditgarantigivande myndigheter, kreditinrättningar och intresseorganisationer. Översynen omfattar tre huvudområden, nämligen reglerna för kreditgarantiverksam­heten, redovisningen av verksamheten samt avgiftssystem och avgiftsni­våer.

Vad beträffar den administrativa hanteringen av kreditgarantier framgår det av översynen att verksamhelen styrs av en mängd olika föreskrifter i författningar, regleringsbrev och andra regeringsbeslut. RRV anser att regelsystemet är svårt att överblicka, särskilt för kredilinrättningama men även för de stödberättigade. Även statsmaktemas haniering av kreditga­rantiverksamheten försvåras. För alt undanröja sådana problem föreslås att en gemensam, enhetlig garantiförordning införs samt all regelsystemet kompletteras i vissa avseenden för att förbättra möjlighetema fill siyrning och kontroll. RRV anför även alt myndighelernas lolkningar av vilkel ansvar statens engagemang genom en garantiutfastelse innebär, skiljer sig åt. Dessa och liknande frågor måste klarläggas, anser RRV.

Jag anser i likhet med RRV att verksamheten med slatliga garantier bör göras enklare genom enhetligare regler vilket också skulle förbättra stats­makternas överblick över verksamheten. Detla är angelägel också med hänsyn lill den kraftiga ökningen av garantigivningens omfattning under

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       58

senare år. De ansvarsfrågor m. m. som sammanhänger med den statliga garantiverksamheten bör också klarläggas. Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag om atl tillsätta en särskild utredning för atl se över dessa frågor. Utredningen bör även behandla vissa andra förslag i RRV: s rapport.

Enligt RRV:s översyn är garantiverksamheten inte knuten lill etl fast redovisningssystem. Garanfierna redovisas f. n. bara i form av statistik. Att ta fram denna statistik är enligt RRV en arbetskrävande och långsam administrativ process. Detta beror bl.a. på att systemet i övervägande grad är manuellt och att myndigheterna måste komplettera och stämma av sina uppgifier med kreditinstituten. Risk finns bl.a. för atl garantier dub-belredovisas eller inte redovisas alls.

Jag delar RRV: s uppfattning att nuvarande redovisning är olillfredssläl­lande och avser därför alt föreslå regeringen att uppdra åt RRV atl i samråd med berörda myndigheter och kreditinstitut utarbeta en förbättrad redovisning. Jag avser att ta initiativ lill överläggningar med bankorganisa­tionerna i denna fråga. Jag vill redan nu betona att en förbättrad redovis­ning inte syftar till att uppgifier som redan fmns att tillgå i bankernas motsvarande syslem, också skall produceras i ett statligt system. Jag vill också framhålla att de flesta förordningar och beslut som medger utfästelse av statlig kreditgaranti, redan nu är så utformade att det är långivaren — dvs. normalt en bank eller annat kredilinstilut — som är ålagd att redovisa statistikuppgifterna om avgiftsintäkterna. Någon avisering eller debitering från myndigheterna gentemot långivaren bör således inte förekomma. Den förbättrade redovisning som RRV skall utarbeta, bör utformas så att den medger ett automatiskt avgiftsuttag, vilkel bör leda till minskade ränteför­luster för slaten genom en snabbare hantering.

Det uppdrag jag nu behandlar berör inte riksgäldskontoret direkt. Av tabell 1 framgår dock all riksgäldskontoret står för en mycket slor del av den statliga garantigivningen. Det är därför av stor vikt att kontoret har ett väl fungerande redovisningssystem. Jag har erfarit att riksgäldskontoret prövar möjligheterna atl införa ett ADB-baserat system i syfte atl förbättra redovisningen. Det är viktigt alt riksgäldskontoret och RRV samråder i dessa frågor. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl regeringen den 18 oktober 1984 uppdrog åt statskontoret atl i samråd med nämnden för fartygskreditgaraniier, riksgäldskontoret och övriga berörda intressenter undersöka fömtsättningarna för att etl förbättrat system för beräkning av risker och kostnader m. m. i samband med statens engagemang i kreditga-ranfier och räntestöd för fartyg skall kunna införas.

Vad beiräffar avgiftsnivåer och avgiftssystem visar RRV: s översyn alt de infriade garanlibeloppen är av sådan storleksordning att subvenlione-ringen av garantiverksamheten på kort sikl i praktiken endasl kan undvi­kas genom att samtliga garantier avgiftsbeläggs. Detta innefattar även garantier som slälls ut för enskilda ändamål. Såväl administrativa skäl som

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan      59

osäkerheten om vilka garantisyslem som i framtiden kommer att drabbas av förluster talar vidare, enligt min mening för att garantiavgifterna tills vidare bör sättas på en enhetlig nivå. Konsekvenserna av ett enhetligt avgiftssystem bör belysas i den av mig tidigare nämnda utredningen om en gemensam garantiförordning, m.m. Eftersom förlust i princip kan uppstå redan i del ögonblick garantin ställs ut är det naturligt att avgiftema tas ul i förskott. Detta bör i fortsättningen gälla samtliga garantier där avgift utgår, dvs. även de garantier i de system där avgiften för äldre garantier fortfaran­de eriäggs i efterskott. Att avgiften belalas i förskott är också praxis i de privata kreditinstituten. Kostnaderna för den statliga kreditgarantiverk­samheten för budgetåret 1983/84 svarar mol ell avgiftsuttag på mellan 1 och 2% på samtliga garantier inkl. gmndfondsförbindelser. Som jag vid tidigare lillfällen framhållit, bör slallig garantigivning inte innehålla något subventionselemenl.

Beträffande de beviljade garanlier där inle hela det beviljade beloppet tagils i anspråk innebär även den ej utnyttjade delen kostnader för staten, dels i form av administrationskostnader, dels i form av de försämrade lånevillkor för staten på kreditmarknaden som kan tänkas uppslå till följd av dessa utfästelser. En avgift är alltså moliverad även för den outnyttjade delen av en beviljad garanti.

Jag anser att en avgift skall utgå på samtliga nya garantier och att avgiften i princip bör vara enhetlig och uppgå lill 1 % på garantibeloppet per år samt inbetalas i förskott. Avgiften bör införas från den 1 juli 1985 där detta inle är genomfört. Förskottsbetalning bör avse även redan tidigare avgiftsbelagda äldre garantier. Den av mig angivna avgiftsnivån bör utvär­deras löpande. I fråga om avgifter på ej utnyttjad del av beviljade garantier avser jag alt återkomma när arbetet med en förbättrad redovisning förts framåt.

Jag har samrått med berörda statsråd om mina slällningslaganden inom garantiområdel. Möjligheten atl genomföra förslagen är beroende av att en gemensam syn kan nås i de överläggningar med bankorganisationerna som jag tidigare nämnt.

Vad jag nu anfört berör inte exportkreditgarantisyslemel.

Som jag nämnt bör garantiavgiften normall las ul på garanlerad kapital­skuld. Det förekommer alt den kreditgarantisökande institutionen lånar upp huvuddelen av sitt kapitalbehov utan slafiig garanti och samtidigt söker garanli för den upplåning som finansierar den mesl riskfyllda delen av projektet. Statens risktagande blir då ungefär detsamma som om garanti lämnats för hela upplåningsbehovet samtidigt som avgiftsbeloppet mins­kar. Detta och andra förhållanden bör uppmärksammas i arbelel med den garantiförordning jag nyss nämnt. I möjlig utsträckning bör detta dock redan nu beaktas i garantigivningen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan  60

3    Kostnadsutvecklingen för statliga reformer

På uppdrag av expertgmppen för studier i offenfiig ekonomi (ESO) har RRV studerat kostnadsutvecklingen för reformer. Resultatet har presente­rats i en rapport. Varför blev det dyrare? -Kostnadsutvecklingen för stat­liga reformer. Ett antal reformer har studerats, flertalel av dem beslutade under 1970-talet. Särskilda fördjupade studier har gjorts av rättshjälpen, delpensionssystemet, huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, den kom­munala vuxenulbildningen, presstödet, bidragen till kommunala renings­verk samt bestämmelserna om avfallshantering.

RRV konstaterar att reformerna ofta blivit avsevärt dyrare än vad man urspmngligen tänkt sig. En huvudorsak till detta sägs vara att det i många regelsystem finns inbyggda indexkopplingar och annan automatik som begränsar möjligheterna till en reell konlroll av kostnadsutvecklingen. Vidare anförs att myndigheterna och kommunerna aktivt har bidragit till kostnadsutvecklingen genom att delegerad normgivningsmakt gelt dem ökade möjligheter atl påverka kostnaderna. En yllerligare orsak till de oväntal höga kostnadema har enligt RRV varit att de ekonomiska kalky­lema ofla gjorts med etl alltför kortsiktigt perspekliv och utan hänsynsta­gande lill eventuell inverkan på eller från befintliga regelsystem, vilkel på ett avgörande sätl gjort atl den framtida kostnadsutvecklingen felbedömts. Politiska ambitionshöjningar har däremot som regel inte varit en huvudor­sak till atl de studerade reformerna har blivit dyrare.

Bland de synpunkter RRV för fram och som har till syfte att förbättra kostnadsmedvetandet i beslutsprocessen, betonas särskilt vikten av att man aktivt överväger olika handlingsalternativ i samband med utredning av och beslut om reformer. Det är därvid angeläget att man belyser t. ex. risken för att de som berörs av en reform anpassar sitt beteende i ej avsedd riktning, vilken inverkan en reform kan få på redan existerande samhälls-åtaganden, graden av den frihet som kan ges myndigheter eller kommuner vid tillämpningen, administrationskostnader, m. m.

RRV menar att det bör läggas ökad vikt vid kostnadsfrågorna vid utarbe­tandet av enskilda utredningsdirektiv. Ökad vikt bör också läggas vid valet av experter och sakkunniga till offentliga utredningar, så att behovet av en allsidig belysning av kostnadsfrågorna tillgodoses. Vidare understryks be­tydelsen av kontinuerliga utbildningsinsatser för personer som medverkar i utredningar eller vid beredningen inom regeringskansliet. Slutligen pekar RRV på de iakttagelser man gjort angående riksdagsutskottens påfallande passiva roll i kostnadsövervägandena kring reformförslagens kärnfrågor.

Enligt min mening ger den studie RRV gjort värdefulla insikter i orsa­kema till den kraftiga tillväxten av statsutgifterna, särskilt under 1970-ta-let. Även om reformverksamheten under senare år har medfört en avsevärt lägre resursåtgång - genomförda reformer har dessutom i princip finansi­erats genom omprioriteringar - fmns del anledning att ta tillvara de re-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

61

dovisade erfarenhetema i arbetet med att fortlöpande se över tidigare gjorda åtaganden. Vissa åtgärder har redan vidtagits i syfte atl förbättra beslutsunderlagens kvalitet och för att man skall få till stånd en ompröv­ning av pågående verksamheter. Därvid kan nämnas de direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utred­ningsförslagens inriktning som utfärdades år 1984. Direktiven innebär i flera avseenden en skärpning i förhållande till tidigare generella kommillé-direkfiv. Av dessa direktiv framgår bl. a. att kommittéerna skall visa hur förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall finansi­eras. Vidare sägs att kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader för olika intressenter (staten, kommuner­na, socialförsäkringssektorn, företagen och enskilda), såväl direkta som indirekta. Inga nya förslag får läggas fram som innebär att utgifter kopplas till något slag av index. Kommittéema bör även belysa de framtida effek­lerna av redan existerande indexreglerade anslag inom sina utredningsom­råden. Alla kommittéer skall vidare analysera möjlighetema till och bedö­ma effekterna av besparingar och rationaliseringar inom resp. område.

Även andra åtgärder som har samband med de iakttagelser som RRV gjort bör nämnas. Regeringen har t. ex. tagit initiativ till en omarbetning av den s. k. kommittéhandboken. En ny version av denna - vari ingår en bättre vägledning i kostnadsfrågorna - kommer att utges. Utbildningen av kommittépersonalen har förbättrats och den utbildning som bedrivs internt inom regeringskansliet i budgetfrågor och andra ekonomiadministrafiva frågor utvecklas fortlöpande. I utredningsdirektiv läggs i allmänhel en ökad vikt vid kostnadsfrågorna.

När det gäller att komma till rätta med kostnadsutvecklingen för staten och i andra delar av samhällsverksamheten vill jag också peka på del arbete som bedrivs i stat-kommunberedningen (C 1983:02) och den tidi­gare nämnda normgmppen (I 1983:H). Detta arbete syftar bl.a. till att förenkla regler och regeltillämpning i kostnadssänkande riktning.

Det är angeläget att de problem som RRV tagit upp uppmärksammas även på annat sätt. Enligt min mening bör t. ex. stor vikt läggas vid att till kommittéerna knyta personer med god kompetens vad gäller ekonomiska bedömningar, statistiska analyser, komplexa kalkylmodeller m.m. i syfte att få in ett mer dynamiskt synsätt i de kostnadsberäkningar som måste göras, eller att kommittéema på annat sätt ges tillgång till kompetens med denna inriktning. Jag vill därvid särskilt peka på möjligheten att i ökad utsträckning utnyttja expertmyndigheter, t. ex. statskontoret, RRV, stafis-fiska centralbyrån och försvarets rationaliseringsinstitut för sådant arbete. Det är också angeläget att de nya kalkylhandböcker som utgivits under senare tid, bl. a. av RRV, utnyttjas. För att möjliggöra ytterligare förbätt­ringar av beslutsunderlaget bedriver även ESO ett arbele med metodut­veckling vad gäller samhällsekonomiska kalkyler. Förätidringar av del slag jag här har tagit upp bör fa till effekt att kostnadsanalyser och därmed

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       62

sammanhängande frågor får en ökad tyngd i utredningsarbetet och i sam­band med beslut om reformer eller vid översyner av existerande åtagan­den.

4   Balansräkning för staten

Jag vill avslulningsvis något beröra den redovisning av statsbudgeten i alternativa termer som görs i årets långtidsbudget. Såväl statsbudgeten i verksamhetstermer som översikten över automatiken i statsutgifterna är redovisningar som gjorts även i tidigare långtidsbudgetar. En nyhet i detta sammanhang är emellertid den sammanfattning som görs av en av riksrevi­sionsverket framtagen balansräkning för den verksamhet som omfattas av del statliga redovisningssystemet. Som närmare redovisas i långtidsbudge­ten måste en sådan balansräkning omges med belydande reservalioner. Värderingen av åtskilliga poster är schablonmässig. Tillgångarna åsätts bokföringsmässiga värden, men de kan ofta inte värderas till marknads­pris. Inte heller kan deras samhällsekonomiska värde anges på något entydigt sätl. Vidare ligger belydande lillgångar utanför tillgångsredovis­ningen i det statliga redovisningssystemet. Del finns också stora svårighe­ter när det gäller att göra erfarenhelsmässiga bedömningar av det verkliga värdet av de finansiella tillgångarna. Sålunda är förlustriskerna i fordring­arna i den statliga utlåningsverksamheten mycket svåra att prognosticera.

Metodiken bakom balansräkningen är dock sådan att resultatet i stor Utsträckning är jämförbart med kapilalsammandraget i den rikshuvudbok som upphörde i samband med budgetmoderniseringen 1980. En sådan jämförelse visar, att den posiiiva nettoförmögenhet som kunde redovisas fram till mitten av 1970-talet förbylles i en negativ nettoförmögenhet budgetåret 1976/77 för atl därefter falla i snabb takt fram t. o. m. budgelåret 1983/84, som den nu aktuella balansräkningen avser. Som framgår av långtidsbudgeten motsvaras den negativa förmögenheten till övervägande del av de ackumulerade underskotten på statsbudgeten, dvs. av den väx­ande statsskulden. Samtidigt som den på detta sätt redovisade statliga förmögenheten urholkals, har det skett en motsvarande uppbyggnad av förmögenheten i andra sektorer.

Enligt min mening bör man i övrigt vara försiktig med att dra mer preciserade slutsatser av balansräkningen. På sikt bör dock årliga balans­räkningar för staten kunna bidra lill förståelsen och analysen av statsfinan­sernas utveckling, särskilt när enskilda poster i balansräkningen kan följas under en längre tidsperiod.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan  63

5    Inbetalning på likviditetskonto

Som jag har nämnt i del föregående (avsnittet om kreditpolitiken) bör en allmän likviditetsindragning från företag, landsfingskommuner och kom­muner ske under nästa budgetår. Delta bör ske genom att elt belopp motsvarande 6% av den del av lönesumman som översiiger 20 milj.kr. betalas in på likviditetskonto hos riksbanken. Av detta belopp bör företa­gen betala in 4% senasl den 30 augusfi 1985 och återstoden senasl den 31 januari 1986. Landstingskommuner och kommuner skall betala in hela beloppet senast den 31 januari 1986.

På medel som står inne på likviditetskonto bör löpa årlig ränta med 7 % och inbetalda medel jämte ränta återbetalas den 31 mars 1988.

Om det finns synnerliga skäl bör regeringen få möjlighet att befria från skyldighel alt belala in medel på likvidiielskonlo. Regeringen bör också ha möjlighel all föreskriva eller i särskilt fall besluta all inbetalda medel skall återbetalas i förtid.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag fill lag om inbetalning på likvidiielskonlo under budgetåret 1985/86.

Den föreslagna lagen överensstämmer i väsenlliga delar med lagen (1984:501, ändrad 1984:1114) om inbetalning på likvidiielskonlo. I fråga om motiveringen till de särskilda lagmmmen hänvisar jag därför till vad som anfördes i del lagstiftningsärendet (prop. 1983/84:200 s. 12 ff., FiU 45, rskr 421).

Lagen (1984:501) om inbetalning på likvidiielskonlo har granskats av lagrådet. Lagrådets hörande över det nu upprättade lagförslaget skulle därför sakna betydelse.

6   Beskattningen av Statens bostadsfinansieringsaktiebolag

Riksdagen fattade år 1984 beslut om ett nytt syslem för finansiering av bostadslån m. m. (prop. 1983/84:90, BoU 28, rskr 303). Beslutet innefatta­de bildandet av ett av staten helägt kreditaktiebolag. Bolagets uppgifl skulle vara att på den priorilerade kredilmarknaden låna upp de medel som krävs för den statliga bostadslånegivningen. Del nya bolaget - Statens bostadsfinansieringsakfiebolag - börjar sin verksamhel senare i år.

Bolagets verksamhet kommer att ha en liknande karaktär som den verksamhet som bedrivs av Konungariket Sveriges siadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoleksbank. F. n. kan dessa institutioner bygga upp obeskattade reserver genom avdragsgilla avsättningar till reservfond. Avdragsrätten för dessa avsättningar regleras i 2 § 8 mom. lagen (1947:376) om statlig inkomstskatt (SIL). Avdrag får ske så länge fonden inte överstiger 2 % av skulderna.

Enligt min mening bör Statens bostadsfinansieringsaktiebolag ges sådan

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       64

rätt till avdrag för avsättning till reservfond som lillkommer stads-hypotekskassan och hypoteksbanken. En avsättning bör alltså vara av­dragsgill så länge fonden inte överstiger 2 % av bolagets skulder. Avdraget får anses ersätta den räll till skattemässig nedskrivning på fordringar som i annat fall kunnat komma i fråga. Jag vill tillägga atl avdraget inle är av sådant slag att det skall återföras vid beräkning av vinstdelningsunderlag enligt 3 § lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt.

Mitt förslag föranleder en ändring i 2 § 8 mom. SIL. I lagtexten bör

vidare tas in en föreskrift om alt ett avdrag för avsättning till reservfond

eller säkerhetsfond skall återföras till beskattning i den mån fonden - t. ex.

i samband med förlusttäckning - har satts ned. Avsättning till reservfond aktualiseras för bolagets del första gången vid

dispositionen av 1985 års resultat. Avdragsrätten bör därför gälla fr.o. m.

1986 års taxering. Bestämmelsen om ålerföring av medgivna avdrag bör

tillämpas fr. o. m. 1987 års taxering.

I enlighet med del anförda har inom finansdepartementet upprättats

förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Lagförslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrådels hörande skulle sakna

betydelse.

7    Underliggande budgetsaido

Som jag redovisat tidigare rensas vid beräkning av det s. k. underliggan­de budgetsaldot bort sådana effekter på budgeten som är av redovisnings­teknisk eller tillfällig art. Det gäller såväl inkomsl- som utgiftssidorna. De beräkningar av det underliggande budgetsaldot som presenterades i bud­getpropositionen bör på en del punkter revideras.

För budgetåret 1984/85 har reviderade prognoser för utförsäljningen av statlig, beredskapslagrad olja lett till en ökning av de beräknade särskilda budgeteffekterna.

Riksdagen har godkänt riktlinjer för beredskapslagring av bl.a. olja t. o. m. lagringsåret 1986/87 (prop. 1983/84:110, NU 43, rskr 391 och prop. 1984/85:53, FöU 6, rskr 94). I enlighet härmed skall Ivångslagren av motorbensin öka med 905000 m' samt vissa utförsäljningar av statens råoljelager ske under lagringsåren 1984/85-1986/87. I prop. 1984/85:53 anmäldes också att frågan om de raffinerande oljebolagens kommersiella lager av råolja skulle beredas vidare. Enligt gällande regler får den del av raffinaderiernas totala kommersiella lager av råolja som överstiger 450000 m' tillgodoräknas som tvångslager. Resterande lager räknas f.n. inte in i beredskapslagren. Efter samråd med statsrådet Dahl vill jag nu anmäla regeringens fortsatta handläggning av frågan.

Det beslutade nya lagringsprogrammet ställer krav på ny- och ombygg­nad av lagringsutrymmen av betydande omfattning. Regeringen har därför

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

65

för avsikt att tills vidare, dock längst t. o. m. den 31 december 1987, låla de raffinerande oljebolagen få räkna sig tillgodo de råoljelager som finns vid raffinaderierna vid beräkningen av de beredskapslager som skall hållas. Senasl den 31 december 1987 avses de totala tvångslagren höjas med motsvarande 450000 m' råolja. Vid samma tillfälle slopas regeln om 450000 m' råolja enligt 22 § förordningen (1984:1050) om beredskapslag­ring av olja och kol. Statens råoljelager kan då minskas i motsvarande omfattning vilket medför en budgetförstärkning om ca 700 milj. kr.

Bland de särskilda budgeteffekter avseende budgetårel 1985/86 som fillkommit sedan budgetpropositionen kan nämnas en extra inleverans från statens vattenfallsverk och den tillfälliga minskningen av preliminärskalte­uttagel för juni 1985. De ändrade finansieringsfömtsällningarna för slatens järnvägar och luftfartsverket medför också särskilda effekter på statsbud­geten. Vidare har hänsyn tagits till atl del i posten Beräknal tillkommande Ulgiflsbehov, netto har inräknats vissa ålgärder som kan hänföras till särskilda budgeteffekter.

För att erhålla det underliggande saldot räknas valutaförlusterna bort från budgetsaldot. Förändringama på denna post beror främst på kursut­vecklingen för den amerikanska dollarn.

Mina nya beräkningar av det underliggande budgetsaldot för budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av tabell 3.

Tabell 3. Underliggande budgetsaido för budgetåren 1984/85-1985/86

Budgetsaido

Särskilda budgeteffekter Valutaförluster Underliggande budgetsaido

 

1984/85

1984/85

1985/86

1985/86

BP

Nuv. beräkning

BP

Nuv. beräkning

-69,7

-69,1

-63,5

-60,8

- 4,2

- 4,6

- 2,9

- 6,0

12,2

14,3

5,8

6,4

-61,7

-59,4

-60,6

-60,4

8   Statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86 8.1 Beräkningsförutsättningar, m. m.

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomslutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions­verkets beräkningar gmndas på anlagandel atl lönesumman mellan åren 1983 och 1984 ökade med 9,8%. Mellan åren 1984 och 1985 antas lönesum­man öka med 6,0%. För år 1986 har RRV schablonmässigt räknat med en lönesummeökning på 5,5%. Riksrevisionsverket räknar med en ökning av utgifterna i löpande priser för privat konsumtion med drygl 7% mellan åren 1984 och 1985 saml med knappt 4% mellan åren 1985 och 1986.

Antagandena påverkar även RRV:s beräkning av statsutgiftema för
budgelåret 1984/85.           '

5   Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 150. Bilaga I

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      66

RRV: s beräkningsförutsättningar stämmer i stort sett överens med den löne- och prisutveckling mellan åren 1984 och 1985 som jag redogjort för i det föregående. För år 1986 har finansdepartementet inte gjort några pro­gnoser av utvecklingen av lönesumma och priser. Jag utgår därför kalkyl­mässigt från de av verket använda antagandena.

I riksrevisionsverkets beräkningar avseende budgelåren 1984/85 (stats­budgetens inkomster och ulgifter) och 1985/86 (statsbudgetens inkomster) har verkel lagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat före den 10 mars 1985. RRV har även beaktat förslag från regeringen före denna tidpunkt. Jag har för egen del beaktat även de riksdagsbeslut som fattats under återstoden av mars samt förslag från regeringen som lagls fram under denna period. I några fall har jag även beaktat förslag som lagts fram efter 31 mars 1985, vilket jag angivit i varje enskilt fall. Det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra justeringar för sådana förändringar som ej kunnat beaktas.

8.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85

Inkomster

I RRV: s reviderade beräkning över utfallet av statsbudgeten för budget­året 1984/85 (bilaga 1.5) har verkel beräknat inkomsterna till 256816 milj.kr.

RRV beräknar inkomstema av statens aktier till 256 milj. kr. I denna beräkning har inte hänsyn tagits till förslag till de aktieutdelningar som styrelserna i LKAB, SSAB, Cementa, Luxor och ASSI ämnar förelägga respektive bolagsstämma. De föreslagna utdelningarna är för statens del 20 milj.kr. för ASSI, 17,5 milj.kr. för LKAB, 28,1 milj.kr. för SSAB, 6,7 milj.kr. för Cementa och 3,1 milj.kr. för Luxor. Jag beräknar därför inkomsterna under inkomsttiteln Inkomsler av statens aktier till 331,8 milj. kr., dvs. 75,9 milj. kr. mer än vad RRV beräknar. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet R. Carlsson.

RRV: s beräkningar föranleder i övrigt inle någon erinran från min sida.

Sammantaget medför mina justeringar av RRV:s beräkningar för bud­getåret 1984/85 en beräknad ökning av inkomsterna med 75,9 milj. kr.

Tabell 4. Åndringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

1984/85

1 OOO-tal kr.

RRV: s     Förändring

rev. beräk-     enligt före­
ning        draganden

Föredragandens justeringar:

2411 Inkomsler av statens aktier           256000   -1-75900

Förändring enligt föredraganden                         +75 900

Summa inkomster                            256 815 887

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1   Reviderad finansplan       67

Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgetutfallel för budgelåret 1984/85 beräk­nat de lotala utgifterna till 323 958 milj. kr.

Verket har beaktat förslag till anslag på tilläggsbudget om sammanlagt 2570 milj. kr. RRV beräknar därmed utgiftsanslagen exkl. statsskuldränlor fill 240952 milj. kr. och merbelaslningen på förslagsanslag exkl. slatsskuld­räntor till 5640 milj. kr. Sammantaget innebär detta att RRV beräknar utgiftsanslagen exkl. statsskuldräntor fill 246592 milj. kr.

Finansfullmakten för budgetårel 1984/85, som hittills under budgetårel inte använts, föreslås senare denna dag tas i anspråk för bl.a. vissa byggprojekt. Jag räknar dock inle med någon kassamässig belastning av finansfullmaktsutnyttjandet för innevarande budgelår.

Till följd av att riksgäldskontoret den 11 april 1985 påtagit sig betalnings­ansvar för visst garantiengagemang i Zenit Shipping AB ökar belastningen på anslagel Förlusttäckning IiU följd av stadiga garantier IiU svensk varvs­industri och beställare av fartyg med 1 100 milj. kr.

Merbelaslningen på förslagsanslag beräknas därmed uppgå till 6740 milj. kr. Jag beräknar således utgiftsanslagen exkl. statsskuldränlor fill 247692 milj.kr.

RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna ull 73600 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Enligt uppgifier under hand från riksgäldskontoret beräknas utgiftema för stalsskuldräntoma komma att bli ca 4900 milj. kr. högre än vad som togs upp i budgetpropositionen. Delta beror bl. a. på höjda räntenivåer för såväl vissa inhemska som vissa utländska upplå­ningsformer. Dämtöver beräknas nu ränteutgifter och valutaförluster för lån tagna i amerikanska dollar utifrån en högre dollarkurs än vid beräkning­arna lill budgetproposifionen. Detta innebär att utgiftema för statsskuld­ränlor för budgetåret 1984/85 nu av riksgäldskonlorel beräknas till 75500 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 5.

Tabell 5. Räntor på statsskulden

Miljarder kr.

 

 

1984/85 Budget­proposi­tionen

Föränd­ring

Nuv. beräkning

Räntor på inhemska lån m. m. Räntor på utländska lån Valulaföriuster

Summa

44,0 14,4 12,2

70,6

-1-2,9 -0,1 +2,1

+4,9

46,9 14,3 14,3

75,5

Enligt RRV kommer de lolala anslagsbehållningarna under innevarande budgelår atl minska med 2973 milj. kr. för att uppgå till 23431 milj. kr. vid ingången av budgetårel 1985/86. Med hänsyn lill atl bl. a. den kassamässiga belastningen av tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för innevarande bud-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan       68

getår kan förväntas bli avsevärt mindre än vad RRV bedömt beräknar jag att de toiala anslagsbehållningarna kommer alt minska med endast 2700 milj. kr. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1981/82 och 1984/85 framgår av tabell 6. Redovisningen koncentreras till de huvud­titlar där anslagsbehållningarna spelar en särskilt stor roll.

Tabell 6. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1981/82-1984/85

Miljarder kr.

 

Huvudtitel

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

 

Utfall

Utfall

Utfall

Ber. utfall

Utrikesdeparte-

 

 

 

 

mentet

4,0

4,6

5,1

5,7

Kommunikations-

 

 

 

 

departementet

3,4

5,3

4,8

4,2

Arbetsmarknads-

 

 

 

 

departementet

3,3

3,6

4,1

3,0

Bostadsdeparte-

 

 

 

 

mentet

1,2

1,0

1,3

0,4

Induslridepar-

 

 

 

 

temenlel

6,1

7,6

8,7

8,3

Övriga huvudtitlar

1,7

2,4

2,4

2,1

Summa

19,7

24,6

26,4

23,7

Enligt RRV kommer utnyttjandet av rörliga krediter att minska med 1207 milj. kr., bl.a. till följd av att televerkel i samband med ändrade finansieringsförutsättningar för verket betalat tillbaka 1600 milj. kr. av tidigare unyltjad rörlig kredit. Mot bakgrund av att den rörliga kredit som står till förfogande för statens järnvägar föreslås bli höjd från 500 milj. kr. till 800 milj. kr. (prop. 1984/85:125) beräknar jag att den totala belastningen på rörliga krediter blir 300 milj. kr. högre än vad RRV anger. Jag beräknar sålunda atl utnyttjandet av rörliga krediler kommer att minska med 907 milj. kr. under innevarande budgetår.

För Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto tar RRV upp 2000 milj. kr. Mot bakgmnd av att bl.a. utgifterna för infriandet av fartygskreditga­rantier till Zenit Shipping AB lagts in under utgiftsanslagen beräknar jag posten tillkommande utgiftsbehov, nello fill 1000 milj. kr.

I övrigt har jag inga invändningar mot RRV: s beräkning. Sammanlaget beräknar jag sålunda utgifterna budgetåret 1984/85 till 325985 milj. kr., vilkel framgår av tabell 7.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       69

Tabell 7. Statsutgifterna budgetåret 1984/85 Milj. kr.

 

 

1984/85

 

 

 

Statsbud-

RRV

Föredra-

 

get

 

ganden

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

238383

240952

240952

Finansfullmaktsutnytljande

-

-

-

Beräknad merbelastning på förslagsanslag

 

 

 

exkl. slatsskuldräntor

-

5640

6740

Statsskuldräntor

60500

73 600

75 500

Förändringar i anslagsbehållningar

3000

2973

2700

Ändrad disposition av rörliga krediter

-    500

-1207

-907

Beräknat tillkommande

 

 

 

utgiftsbehov, netto

10000

2 000

1000

Summa statsutgifter

311383

323958

325985

Jag ålerkommer till statsbudgetens saldo för budgelåret 1984/85 under avsnitt 7.4 i del följande.

8.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86

Inkomsler

RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster under budgetåret 1985/86 till 261790 milj. kr.

I det reviderade förslagel till statsbudget för näsla budgetår ingår vissa förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. Jag redogör i del följande för de justeringar av RRV: s beräkningar som jag finner nödvändiga.

Regeringen har i prop. 1984/85:162 om särskild skattereduktion år 1985 föreslagit en nedsättning av preliminärskatten ijuni 1985 för flertalet lönta­gare. Uppbördsmässigt påverkar detta i sin helhel budgetåret 1985/86. Med anledning härav beräknar jag att inkomstema på inkomsttiteln Fysiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse blir 2200 milj. kr. lägre än vad verket beräknat.

Regeringen har beslutat att vattenfallsverket skall inleverera 600 milj. kr. av verkets vinstmedel som är hänföriiga till budgetåret 1983/84 eller som balanserats till detta budgetår saml viss del av den s.k. torrårsreserven. Mot bakgmnd härav, och efter samråd med statsrådet Dahl, räknar jag upp inkomslerna under inkomsttiteln Statens vattenfallsverks inlevererade överskoll med 600 milj. kr.

Med anledning av det förslag om skatteutjämningsavgift som jag redo­gjort för i avsniltel om komunernas ekonomi beräknar jag inkomsler till följd av avgifter från kommuner med 567,5 milj. kr. För ändamålet upprät­tas en ny inkomsttitel benämnd Skaiieuljämningsavgifi. Jag räknar således upp inkomsterna i förhållande till RRV:s beräkning med 567,5 milj. kr.

RRV: s beräkningar i övrigt föranleder inle någon erinran från min eller andra berörda statsråds sida. Totalt innebär de av oss förordade avvikel-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

70

serna från verkets beräkningar en nedräkning av inkomsterna för budget­året 1985/86 med 1032,5 milj. kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomsler för budgetåret 1985/86 fill 260757,3 milj. kr. En fullständig redovisning av statsbudgetens inkomster bör fogas till protokollet i detta ärende (bil. 1.6). Åndringarna i förhållande till RRV: s beräkning framgår av tabell 8.

Tabell 8. Ändringar i RRV» beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86

1000-lal kr.

 

 

RRV: s beräk-

Förändring

 

ning (rev.

enligt före-

 

beräkning)

draganden

Föredragandens Justeringar:

 

 

1111 Fysiska personers skatt på

 

 

inkomst, realisationsvinst

 

 

och rörelse

38978000

-2200000

2116 Statens vattenfalls verks

 

 

inlevererade överskou

2450000

-t-  600000

2543 Skatteutjämningsavgift

-

+  567500

Summa förändringar enligt

 

 

 

 

-1032500

Summa inkomster

261789801

 

Avslutningsvis vill jag redovisa en förändring i indelningen av statsbud­getens inkomslsida i det reviderade statsbudgelförslaget för budgetårel 1985/86 (tabell 9).

Tabell 9. Förslag till förändring i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1985/86

Inkomsttitel

Förslag

 

2543 Skatteutjämningsavgift

Ny inkomsttitel

Utgifterna

I årets budgelproposilion upptogs de totala utgifterna för budgetåret 1985/86 till 320325 milj. kr. Av detta belopp svarade minskade anslagsbe­hållningar, ökad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för 5000 milj. kr. Utgiftsanslagen uppgick sålunda till 315 325 milj. kr. för budgelåret 1985/86.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har fram till den 1 april 1985 dels ett antal propositioner innebärande anslagsförändringar förelagts riksdagen, dels riksdagen beslutat om etl antal anslag som föreslogs i budgetproposifionen. Om riksdagen bifaller förslagen i propositionerna ökar utgiftsanslagen med ca 674 milj. kr. budgetåret 1985/86. Beloppet inkluderar även de anslagsförändringar i förhållande lill budgetproposi­tionen som beslutats av riksdagen men inle de ökade utgifter för stats­skuldräntor som jag strax återkommer till.

 

Prop. 1984/85:150   Bilagal    Reviderad finansplan         71

I samband med min beräkning av anslagskonsekvenserna har jag låtit upprätta en specifikation över föreslagna och i förekommande fall besluta­de anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetproposi­tionen. Denna specifikafion (bil. 1.7) täcker i princip perioden t. o. m. mars månad 1985.

Anslaget Räntor på statsskulden m. m. upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 med 71 200 milj. kr. Belastningen på detta anslag är beroende av räntenivån inom och utom landel och av bokföringsmässiga valutaförluster på grund av ändrade växelkurser vid omsättning av lån, samt av den ackumulerade statsskulden under det budgetår för vilket anslagel anvisas. En förnyad beräkning av riksgäldskontoret ger vid han­den alt utgifterna för räntor på statsskulden torde bli ca 2600 milj.kr. högre än vad som togs upp i budgetpropositionen. De inhemska räntorna har räknats upp med 1 800 milj. kr. Denna justering är föranlåten av en rad faktorer. Beräkningarna grundar sig nu på alt en större del av upplåningen kommer alt vara kort, dvs. ske mol slalsskuldväxlar. Detta medför, alll annat lika, ökad belastning på statsbudgeten på kort sikt eflersom ränlan på dessa låneformer bokförs vid emissionstillfället och inte i efterskott som fallet är med bl.a. obligationer. Härtill kommer att emittering nu åter upptagits av 540- och 720-dagarsväxlar. Räntan för en upplåning på elt och ett halvt år resp. två år kommer därigenom atl belasta året för emissionen. Dessutom antas nu högre räntenivåer för slalsskuldväxlar än vid beräk-ningama till budgetpropositionen. För atl minska beräkningamas känslig­het för tillfälliga ränle- och valulakursförändringar har riksgäldskontoret, till skillnad från tidigare beräkningar, använt sig av genomsnitt under tidigare period för räntenivåer och valutakurser. Till viss del motverkas dock dessa faktorer av att budgetunderskottet och därmed upplå­ningsbehovet för budgetåret 1985/86 nu antas vara lägre än vid beräkning­arna till budgetpropositionen.

Valutaförlustema för budgetåret 1985/86 beräknas nu bli ca 0,6 miljarder kr. högre än vad som antogs som underiag för förslaget i budgetproposi­tionen. Som tidigare påtalats av RRV och riksgäldskontoret kan den nuva­rande metoden för bokföring av valutaförluster diskuteras utifrån redovis­ningsprincipiella utgångspunkter. Även finansutskotlet (FiU 1984/85:10) har påtalat att frågan om redovisning av valutaförluster bör utredas sna­rast. Enligt vad jag erfarit ser riksgäldskontoret, i samråd med andra berörda myndigheter, över dessa frågor.

Räntoma på statsskulden beräknar jag således fill 73800 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 10. Sammantaget innebär detta all jag beräknar ulgiftsanslagen för budgetåret 1985/86 fill 318599 milj. kr.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

72

 

Tabell 10. Räntor på statsskulden

Miljarder kr.

 

 

 

Budgetår

1985/86 Budget proposition

Föränd­ring

1985/86 Nuv. be­räkning '

Räntor på inhemska lån m. m. Räntor på utländska lån Valulaföriuster

Summa

51,9

13,5

5,8

71,2

+ 1,8 +0,2 +0,6

+2,6

53,7

13,7

6,4

73,8

Det jag nu anfört om utgifterna kan sammanfattas enligt följande.

Milj. kr.

1.   Utgiftsanslag enligt 1985 års budgetproposition

2.   Anslagssökningar enligt specifikation i bilaga 1.7 exkl. statsskuldräntor

3.   Ökade ulgifter för statsskuldräntor

Summa utgiKsanslag

315 325

674 2600

318599

I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastning­en på statsbudgeten beräknas, utöver ulgiflsanslagen, på statsbudgetens utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad dis­position av rörliga krediler och Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I budgetpropositionen beräknades förbmkningen av anslagsbehållning­arna komma att uppgå lill 1 500 milj. kr. netto, budgetåret 1985/86. De propositioner innebärande anslagsförändringar som därefter förelagts riks­dagen motiverar en viss neddragning av förbrukningen av anslagsbehåll­ningarna. Tilläggsbudget III och utnyttjandet av finansfullmakten för inne­varande budgetår kommer dock att medföra ökad kassamässig belaslning under budgetåret 1985/86. Sammantaget ser jag därför ingen anledning att frångå den beräkning av förbmkningen av anslagsbehållningarna som gjordes i budgetproposifionen. Jag räknar således även nu med en minsk­ning av anslagsbehållningarna med 1 500 milj. kr. under budgetåret 1985/ 86.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Så­dana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Jag föreslår, efter samråd med statsrå­det Dahl, att den kredit som står till förfogande för statens vatlenfallsverk höjs med 600 milj. kr. lill följd av att omläggning av räkenskapsår genom­förs och all inleverans av vissa vinstmedel lämnas. Vattenfalls utnyttjande av röriig kredit över hela budgetåret beräknas dock inte öka i motsvarande grad. Statens järn vägar och luftfartsverket beräknas i samband med ändra­de finansieringsfömtsättningar för verken betala tillbaka utestående rörlig

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      73

kredit om sammanlagt 840 milj. kr. Med hänsyn till en viss schablonmässig ökning av utnyttjandet av röriig kredit i övrigt räknar jag sammantaget, liksom i budgetpropositionen, med en ökning av utnyttjandet av rörliga krediter mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 med 500 milj. kr.

I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa den totala budgetbelastningen förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräk­nat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post görs en uppskattning av sannolika anslagsbelastningar och inkomsteffekter som inte kommer till uttryck på annat sätt. Beräkningen avser en kassamässig belastning.

I budgetpropositionen ingick i denna post budgeteffekterna till följd av särpropositioner avseende bl. a. kommunalekonomiska åtgärder och åtgär­der inom industridepartementets verksamhetsområde. Då dessa förslag förelagts riksdagen har medel nu istället beräknats under berörda anslag och resp. inkomsttitlar. 1 föreliggande beräkning beaktas däremot, till skillnad från i budgetpropositionen, effekterna av vissa fondupplösningar, bl.a. av sjukförsäkringsfonden, i tillkommande utgiftsbehov. Förslag i dessa frågor kommer att föreläggas riksdagen under hösten 1985.

Mot bakgmnd av vad jag nu anfört har jag beräknat posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto till 1000 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Sammantaget innebär mina beräkningar att statsutgifterna för budget­året 1985/86 kommer att uppgå till 321 599 milj. kr. vilket är 1274 milj. kr. mer än vad jag beräknade i 1985 års budgetpropositionen.

Tabell 11. SUtsutgiftema budgetåret 1985/86

Milj. kr.

1985/86

Budget-    Ny be-

prop.         räkning

Utgiftsanslag                                            315325     318599

Förändringar i anslagsbehållningar              1500         1500

Ändrad disposition av rörliga krediter             500           500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 3 000         1000

Summa statsutgifter                              320325   321599

8.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1984/85 och 1985/86

Förändringarna av inkomsterna och utgifterna i förslagel lill statsbudget för budgetåret 1985/86 sedan budgetpropositionen har jag även låtit sam­manställa i en specifikation (bil. 1.8), som bör fogas till regeringsprotokol­let.

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfal­let av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget 1985/86 påsatt som framgår av tabell 12.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

74

Tabell 12. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1983/84—1985/86

Miljarder kr.

 

 

 

1983/84 Utfall

1984/85

 

 

1985/86

 

Procentuell förändring

 

Budget­propo­sition

RRV

Ny be­räkning

Budget­propo­sition

Ny be­räkning

Från utfall 1983/84 till ny be­räkning 1984/85

Från ny beräk­ning 1984/85 till ny beräk­ning 1985/86

Inkomster Utgifter

Saldo

221,2 298,3

-77,1

251,1 320,8

-69,7

256,8 324,0

-67,1

256,9 326,0

-69,1

256,8 320,3

-63,5

260,8 321,6

-60,8

16,1% 9,3%

1,5% -1,3%

Statsinkomsterna nästa budgetår uppskattas nu till 260,8 miljarder kro­nor, vilket innebär en uppräkning med 4,0 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen.

Utgifterna beräknades i budgetpropositionen till 320,3 miljarder kronor. Nu beräknar jag utgifterna till 321,6 miljarder kronor.

Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att budgetunderskottet för budgetåret 1985/86 minskar med 2,7 miljarder kr. till 60,8 miljarder kr., jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:

Reviderad nationalbudget 1985 (Bilaga 1.1)

Svensk ekonomi 1985-1988 (Bilaga 1.2)

Långtidsbudget för perioden 1985/86 - 1989/90 (Bilaga 1.3)

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1985/86 (Bilaga 1.4)

Riksrevisionsverkels beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1984/85 (Bilaga 1.5)

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1985/86 (Bi­laga 1.6)

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetproposi­tionen för budgetåret 1985/86 (Bilaga 1.7)

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86 sedan budgetpropositionen (Bilaga 1.8)

Lagförslag (Bilaga 1.9).

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 75

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1.  godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska pohtiken som jag har förordnai i det föregående,

2.  godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

3.  godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster för bud­getåret 1985/86 enligt den vid detta protokoll fogade specifika­tionen,

4.  godkänna min beräkning av förändringar i anslagsbehållning­arna för budgetåret 1985/86,

5.  besluta att den av statens vattenfallsverk disponerade rörliga kredilen i riksgäldskontoret höjs till 1 175 milj.kr.,

6.  godkänna min beräkning av förändringar i dispositionen av rör­liga krediter för budgetåret 1985/86,

7.  godkänna min beräkning av Beräknat tillkommande utgiftsbe­hov, netto för budgetåret 1985/86,

8.  med ändring av förslag i prop. 1984/85:100, bil. 17 lill Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsan­slag av 73 800000000 kr.,

9.  bemyndiga regeringen atl för år 1986 utge extra skatteutjäm­ningsbidrag i enlighet med vad jag har förordal,

 

10. till Skatteutjämningsbidrag IiU kommunerna m.m. för budget­året 1985/86 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11567500000 kr.,

11. till Bidrag IiU kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1985/86 under sjunde huvudfiteln anvisa ett förslagsanslag av 1694000000 kr.,

12. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1985/86, om arbets­marknadsläget kräver det, beslula om utgifter i enlighet med vad jag förordal intill ett sammanlagl belopp av 2500000000 kr.,

dels föreslår riksdagen att anta förslagen till

13. lag om skatteuljämningsavgift,

14. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt, m. m.,

15. lag om inbetalning på likvidiielskonlo under budgelåret 1985/86,

 

16.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, dels bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om

17.  den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

18.  utnyttjande av finansfullmaklen,

19.  statliga kreditgarantier,

20.  kostnadsutvecklingen för staUiga reformer.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       76

Innehållsförteckning

Finansplanen

1 Inledning ........................................................ .... 1

1.1................................................................. Det ekonomiska läget               1

1.2................................................................. Ekonomisk-politiska åtgärder 1985                 2

2 Den ekonomiska-politiska strategin ...................... .... 3

2.1    Den ekonomiska politiken   ............................. .... 3

2.2    Budgetpolitiken   .......................................... .... 8

3 Utsikterna för 1985  ..........................................    11

3.1    Den intemationella utvecklingen   ................... .. 11

3.2    Den svenska ekonomin ..................................    14

4 Den ekonomiska politikens inriktning på olika områden              19

4.1     Sysselsättningspolitiken   .............................. .. 19

4.2     Skattepolitiken  ........................................... .. 21

4.3     Fördelningspolitiken   .................................... .. 24

4.4     Kreditpolitiken  ............................................ .. 25

5 Budgetpolitiken   .............................................. .. 27

5.1    Det aktuella budgetläget  .............................. .. 28

5.2    Långtidsbudgeten    ..................................... .. 30

5.3    Den offentliga sektorns effektivitet   ............... .. 34

6 Kommunernas ekonomi ....................................... .. 37

6.1    Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn inför 1986   ..        37

6.2    Automatiken i skatteutjämningsbidraget  .......... .. 40

6.3    Utdebiteringsskillnader................................... .. 41

6.4    Övriga åtgärder rörande bidrag till kommuner ..... .. 45

6.5    Utbetalning av kommunalskattemedel ............... .. 46

6.6    Beaktande av taxeringsändringar för tidigare år      46

6.7    Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86 .............. .. 48

6.8    Författningskommentar   ............................... .. 50

Särskilda frågor

1    Utnyttjande av finansfullmakten, m. m..................    53

2    Statliga kreditgarantier, m. m..............................    54

3    Kostnadsutvecklingen för statliga reformer ............ .. 60

4    Balansräkning för staten   .................................. .. 62

5    Inbetalning på likviditetskonto  ........................... .. 63

6    Beskattningen av statens bostadsfinansieringsaktiebolag                  63

7    Underliggande budgetsaido .................................    64

8    Statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86  .. .. 65

 

8.1    Beräkningsfömtsättningar, m. m....................... .. 65

8.2    Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85                66

8.3    Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86                69

8.4    Statsbudgetens saldo för budgetåren 1984/85 och 1985/86   ....  73

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       77

Hemställan

Tabellförteckning

Finansplanen

1    Försörjningsbalans 1983-1985   ........................... .. 15

2    Bytesbalans 1982-1985   ................................... .. 17

3    Sysselsättning 1 kv. 1984-1 kv. 1985   ................. .. 18

4    Förvärvsfrekvens och arbetslöshet i Sverige och OECD 1982-1985             21

5    Marginalskatt 1976, 1982 och 1985 ...................... .. 22

6    Statens lånebehov 1983-1985 ............................ .. 27

7    Budgetsaido för budgetåren 1984/85 och 1985/86   .. 29

8    Långtidsbudgeten för perioden 1985/86-1989/90   .. .. 31

Särskilda frågor

1   Stadiga kreditgarantier per den 31.12.1984 ..........     55

2   Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåtagande till budgetåret 1985/86 efter den 31 december 1984 ...............................................     56

3   Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1984/85-1985/86                65

4   Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster bud­getåret 1984/85       66

5   Räntor på statsskulden .....................................     67

6   Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1981/82-1984/

85   .............................................................. .. 68

7   Statsutgiftema budgetåret 1984/85  ................... .. 69

8   Åndringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster bud­getåret 1985/86            70

9   Förslag fill förändring i uppställningen av statsbudgetens inkoms­ter 1985/86                   70

 

10   Ränior på statsskulden  .................................... .. 72

11   Statsutgifterna budgetåret 1985/86  .................. .. 73

12   Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1983/84—1985/

86   .............................................................. .. 74

Diagramförteckning

Finansplanen

1   Tillväxtens användning 1978-1980 och 1982-1984  . ... 5

2   Industrins investeringar 1970—1985 ..................... ... 6

3   Arbetslösheten 1970-1985   ............................... .. 20

4   Utvecklingen av budgetsaldot enligt långtidsbudgetberäkningarna saml fakfisktA)eräknal budgetutfall 1975/76-1989/90 ............................................. .. 32

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

 

 

Vissa

arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

Bilaga 2

 

 

 

Bilaga 2

Bilaga 2:1

Uidrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-04-16

Föredraganden: statsrådet Göransson.

C. VUXENUTBILDNING

Regeringen har sedan fiera år lillbaka efter bemyndigande av riksdagen ställt särskilda resurser till förtbgande för arbetslösa inom kommunal ut­bildning för vuxna (grundvux och komvux) och vid folkhögskolorna. För­hållandena på arbetsmarknaden lyder pä alt sädana insalser kommer atl vara angelägna också under budgetåret 1985/86.

Regeringen har i årets budgelproposilion (prop. 1984/85: 100) begärt riksdagens bemyndigande att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — dels öka anlalel undervisningstimmar i grundvux och komvux för atl bereda utbildningsmöjligheter för arbelslösa, dels medge alt vissa kurser för arbelslös ungdom anordnas på folkhögskolor.

Riksdagen har nyligen lämnat de begärda bemyndigandena (UbU 20 resp. 22, rskr 199 resp. 200). Chefen för utbildningsdepartementet avser att senare föreslå regeringen att besluta om utnyttjande av dessa bemyndigan­den.

Det bör ske på så säll all kommunerna uianför de av riksdagen för budgetårel 1985/86 fastställda timramarna får anordna kurser för arbels­lösa dels i grundvux, dels inom komvux, i grundskolekurser och i gymna­sieskolekurser i bl.a. yrkesämnen saml lekniska och nalurvelenskapliga ämnen samt särksilda yrkesinriktade kurser. En förutsättning för alt kur­serna skall få starta bör vara att samråd har ägl rum med länsarbetsnämn­den, eller vad avser komvux, atl deltagarna har fåtl särskilt vuxensludie­slöd för arbetslösa.

Vidare bör antalet statsbidragsberättigade elevveckor vid folkhögskolor ökas för all skapa utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Detta bör ske på följande säll.

Folkhögskolorna bör inom en ram av 20000 elev veckor få anordna särskilda kurser upp fill lio veckors längd för arbetslös ungdom. Statsbi­drag för dessa kurser bör utgå ulan hinder av 83 § folkhögskoleförordning­en (1977: 551) och de bestämmelser som kommer atl utfärdas inför budgel-I    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 2

Rättelse: S. 23, sista raden Står: reservationsanslag Rätlat till: förslagsanslag

S. 24, 2 kap. 6. Står: efterden procentsats som anges i särskild lag Rättat

lill: med 0,60 procent

not 1 Står: 1984: 526 Rättat till: 1984: 1106

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                        2

året 1985/86 om folkhögskolans undervisningsvolym. Utöver del normala statsbidraget bör berörda folkhögskolor kunna få ett särskilt statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs. Åtgärden innebär alt ca 2000 arbetslösa ungdomar kan få ulbildning under 10 veckor.

Folkhögskolorna bör också få möjlighet att erbjuda utbildning till perso­ner som får särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa uianför den ram som lagls fasl för varje folkhögskola i förordningen om folkhögskolans under­visningsvolym. För elevveckor som avser sådana studerande bör allmänt statsbidrag likaledes ulgå utan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen.

Jag hemsläller all regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt ta del av vad jag nu har anfört om ökade vuxenutbildningsin­satser för arbetslösa.

E. STUDIESTÖD M.M. E 5. Vuxenstudiestöd m. m.

I 1985 ärs budgetproposition (1984/85:100, bil. 10) anförde chefen för ulbildningsdepartemenlet alt del kunde finnas anledning att återkomma lill frågan om ytterligare resurser för särskilt vuxensludieslöd lill arbelslösa (SVUXA) i samband med evenluella förslag till särskilda sysselsättnings­skapande åtgärder. Jag är nu beredd all la upp denna fråga.

De särskilda vuxenstudiestöden för arbelslösa infördes genom ell riks­dagsbeslut i december 1983 (prop. 1983/84:150, SfU 33, rskr 398). Riksda­gen anvisade vid detla första tillfälle 50 milj. kr. lill de nya stöden och har senare för budgelåret 1984/85 anvisat ytteriigare 100 milj. kr.

Cenirala sludiestödsnämnden (CSN) har i en skrivelse fill regeringen den 1 februari 1985 redovisat en ulvärdering av stöden. CSN konstaterar bl. a. att efterfrågan på stöden har varit mycket slor. 1 många län har anslagna resurser snabbt tagit slut och vuxenulbildningsnämnderna har tvingats avslå elt mycket stort antal ansökningar. CSN drar den slutsatsen, att del finns elt behov av ulbildning hos gruppen arbelslösa, som inte kan tillgodoses inom arbetsmarknadsutbildningens ram, men som genom till­komsten av SVUXA har kunnat tillfredsställas.

Enligt CSN:s rapport föreligger skillnader mellan dem som studerar med vanliga vuxenstudiestöd (SVUX) och dem som studerar med SVUXA när det gäller utbildningsbakgrund, ålder och antal år på arbetsmarknaden. Genomgående är de som har fått SVUXA yngre, de har bällre utbildnings­bakgrund och färte år på arbetsmarknaden.

Sluderande med SVUXA skiljer sig ändå i hög grad från ungdomssiude-rande. Ca 25 % studerade på grundskolenivå, hälften hade ingen gymnasial utbildning dä studierna med SVUXA påbörjades, medelåldern var 30 år och drygt 40 % hade lidigare förvärvsarbetat i minst 10 år. Huvuddelen skulle enligt en enkätundersökning ha varit fortsatt arbetslösa om de inle hade erhållil SVUXA.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                      3

Mol bakgmnd av att SVUXA uppenbariigen fyller ell stort behov som ett komplement fill utbildningsbidrag och SVUX, föreslår jag nu att 50 milj. kr. anvisas över statsbudgeten för budgelåret 1985/86 för alla ända­mål. Fortsällningsvis bör som villkor för alt SVUXA skall kunna beviljas gälla, alt den sökande är minsl 25 år och atl han har förvärvsarbetat under minsl fyra år. Bestämmelser härom bör införas i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Det bör, i likhet med vad som hillills har gälll för stöden, ankomma på regeringen all utfärda närmare bestämmelser om medlens användning och fördelning på länen. Stöden bör även fortsättningsvis förbehållas sådana sökanden, som är registrerade som arbelslösa hos arbetsförmedlingen och vuxenulbildningsnämnden bör fatta sitt beslut efter samråd med denna. Vid fördelningen av stöden bör särskild vikt fäslas vid i vad mån de avsedda studierna kan väntas leda lill att mollagaren stärker sin slällning på arbetsmarknaden. Stöden bör bevil­jas för högst två terminers sludier och bör inte ge företräde lill fortsatta vuxensludieslöd.

Det föreslagna beloppet om 50 milj. kr. beräknas räcka till ca 1 250 vuxensludieslöd. Beloppet bör finansieras genom en höjning av vuxenut­bildningsavgiften. Chefen för arbelsmarknadsdepartemenlet kommer se­nare denna dag att lämna förslag härom samt om erforderiig ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen att

1.   anta etl inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudieslöd för arbelslösa,

2.   lill Vuxenstudieslöd m. m. för budgelåret 1985/86 ulöver vad som har föreslagils i prop. 1984/85:100, bil. 10, under åttonde huvud­titeln anvisa yllerligare reservationsvis betecknade medel av 50000000 kr.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                               4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstu­dieslöd för arbelslösa

dels all 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels au i lagen skall införas en ny paragraf, 2a§, med nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse

2§
Beslämmelserna i 7 kap. I-5 a,   Beslämmelserna i 7 kap. 1.2,4-
7-9 och 16-20§§ och 9 kap. 1- 5a, 7-9 och 16-20§*) och 9 kap.
3§§ studieslödslagen (1973:349) 1-3§§ studiestödslagen (1973:349)
skall tillämpas på särskilt vuxenslu- skall lillämpas på särskilt vuxenstu­
dieslöd för arbetslösa.                            diestöd för arbetslösa.

2a§

Särskilt vuxensludieslöd för ar­betslösa får lämnas lidigasl under det kalenderår då den arbetslöse fyller 25 är.

Sårskilt vuxensludieslöd för ar­belslösa kan ulgå till en studerande som har förvärvsarbetat under minsl fyra kalenderår före del ka­lenderår för vUkel vuxensliidieslö-del skall utgå. Med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksam­heler. Närmare beslämmelser om vUken omfallning förvärvsarbelel skall ha hafi under etl kalenderår för all få medräknas saml om vilka andra verksamheter som får jäm-stäUas med förvärvsarbete, medde­las av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

Om särskilda skäl föreligger får studiestöd lämnas för fortsatta studier i viss utbildning som påbörjats före den 1 juli 1985 med särskilt vuxenstu­dieslöd för arbetslösa även om den arbetslöse inte uppfyller kraven i 2a§ för sådani stöd.

Rättelse: S. 4, rad 7 Står: bestämmelse Räual till: paragraf

rad 1 i högra spalten under Föreslagen lydelse Står: 7 kap. 7-9 Rättat till-7kap. l,2,4-5a,l-9

rad 21 under2«,'S' Står: som under minst Rättat lill: som har förvärvsarbe­tat under minst

längst ner på sidan, ikraftträdandet Står: synnerliga skäl Rättat till: sär­skilda skäl

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                                  5

Bilaga 2:2

Uidrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-04-16

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Inledning

Arbetslösheten är betydligt lägre i Sverige än i de flesla andra länder i den industrialiserade världen. Under år 1984 uppgick arbetslösheten i vårt land till 3,1%. Få länder har så låg nivå som Sverige. 1 Finland var arbetslösheten dubbelt så hög och i Danmark ännu högre. I Västeuropa som helhel uppgick arbetslösheten till tvåsiffriga lal eller nästan 11 % och i USA till 7,5%. Mellan åren 1983 och 1984 ökade arbetslösheten i Europa som helhet. I Sverige minskade den.

Ser man lill ungdomsarbetslösheten och arbetslöshetens varaktighet blir skillnaderna ännu lydligare. I flera europeiska länder uppgår arbetslöshe­ten bland ungdomar i åldrarna under 25 år till omkring 20% — i några t.o.m. över 30%. I Sverige är andelen ca 6%. Bland ungdomar i åldern 16-19 år är arbetslösheten i exempelvis Frankrike nästan åtta gånger så hög som i Sverige.

1 många länder har vidare mellan 25 och 50% av de arbetslösa varit arbetslösa längre än etl år. 1 EG-området fanns under år 1983 ca lolv miljoner arbetslösa. Över två miljoner hade varit arbelslösa längre än två år. Situationen förbättrades inle under år 1984. 1 Sverige var under fjolåret andelen som varit arbetslösa över ett år 12%.

Jag redovisar inledningsvis dessa siffror för all ge elt vidare perspektiv på utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Genom en offensiv ekonomisk politik och en mycket aktiv arbetsmarknadspolitik har Sverige lyckais undgå de överväldigande problem som finns på arbetsmarknaden i många andra utvecklade länder i vår omvärld.

Åren 1981 och 1982 ökade arbetslösheten snabbt i Sverige. Är 1983 avtog ökningstakten som en följd av mycket omfattande arbelsmarknads­poliliska insatser och att den ekonomiska politiken började ge resultat. År 1984 minskade arbetslösheten. Medan sysselsättningen stagnerade åren ti    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                      6

1981 och 1982 har den under de två senaste åren ökal med totalt 40000 personer. Det låga kapacitetsutnyttjandel i utgångsläget gjorde all industri-förelagen, trots en snabb produktionsökning, lill en början inte hade behov av att öka sin arbetsstyrka. Den förbättrade konkurrenssituationen och exportframgångarna skapade emellertid under år 1984, och framför allt under den senare hälften, ell behov av all anställa fler personer.

Sedan tredje kvartalet i fjol har det totala antalet sysselsatta vaije månad legal på en nivå som varil ca 60000 högre än ett år lidigare. Induslrisyssel­sältningen, som har minskal oavbrutet sedan början av år 1980, började öka påtagligt efter sommaren i Qol, och har sedan dess överstigit 1983 års nivå med ca 20000 personer. Inom den offenfiiga sekiorn uppgick syssel­sättningsökningen lill ca 35000 personer under år 1984.

Sysselsätlningstillväxten de senasle tre kvartalen beror på atl efterfrå­gan på den öppna arbetsmarknaden har varit stark. De arbelsmarknadspo­liliska åtgärdernas omfattning började begränsas efter sommaren 1984. Under de försia månaderna i år har volymen sysselsättningsskapande ålgärder varil väsenlligt lägre än elt år lidigare. Expansionskraften på den svenska arbetsmarknaden är således slark. Framtidstron har återvänt.

Den ulveckling som har förelegal på arbetsmarknaden, och framför allt den ökade sysselsättningen inom industrin, visar på ell påtagligt säll att den ekonomiska politiken och den förändrade utformning arbetsmarknads­politiken givits har varit riktig.

Arbetsmarknadspolitiken har inriktats på atl stödja den industriella ex­pansionen och atl snabbt tillsätta uppkomna vakanser. Det finns klara belägg för att tillsättningen av plalser varit effektivare nu än under den förra konjunkturuppgången. Det normala mönstret från lidigare konjunk­turuppgångar har varil att vakanstiderna förlängts väsenlligt när efterfrå­gan på arbetskraft har stigit. Delta mönster har brutits under den nuvaran­de expansionsfasen. Under år 1984 låg den genomsnittliga vakansliden för lediga platser inom induslrin på två och en halv veckor, vilkel kan jämföras med fem veckor under år 1979 och näslan åtta veckor under år 1974.

En förkortning av vakansliderna har kommil till stånd trots att kvalifika­tionskraven för platserna har ökal i förhållande till jämförbara konjunk­turskeden. Under år 1984 var i genomsnill tre platser av fyra förenade med särskilda krav på utbildning och/eller erfarenhet. Vid uppgången åren 1979 och 1980 var ca hälften av de lediga platserna förenade med särskilda krav. Denna utveckling kan även iakttas inom industrin, där andelen plalser med krav på utbildning och/eller erfarenhel har ökal sedan år 1980 från 45 lill 66%. Priorileringen av del direkla platsförmedlande arbetet inom arbets­marknadsverket, vilket jag redovisade bl. a. i årels budgelproposilion, har således gett resullat.

Införandet av ungdomslagen ijanuari 1984 belyder att alla arbelslösa i åldern 18-19 år garanteras rätl lill arbete. Arbetslösheten bland ungdomar i åldern 16-19 år sjönk i och med delta från tidigare drygt 10 lill ca 4%

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                      7

under de första månaderna i år. I ingel annal OECD-land är arbetslösheten i åldrarna under 20 år så låg som i Sverige.

Sysselsättningsgraden, vilken uttrycker antalet sysselsatta i procent av befolkningen, i åldrarna 16-64 nådde 82 % under år 1984. Detla är den högsta nivå som har registrerats någonsin i Sverige, och den är också högre än i något annat industriland. Jag vill betona att Sverige i detta avseende behåller sin tätposition även om de sysselsättningsskapande åtgärderna exkluderas.

Arbetsmarknadspolitikens inriktning under budgetåret 1985/86

Min beskrivning av utvecklingen del senasle årel och de statistiska uppgifier som jag har presenterat visar att utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden i många avseenden har varit gynnsam och all Sverige i ell internationellt perspektiv intar en särställning. Jag vill emellertid också underslryka att trots alt arbetslösheten mellan åren 1983 och 1984 har reducerats med 10% vilket kan jämföras med ca 6% under motsvarande konjunkturskede åren 1978 och 1979, ligger nivån ändå alltför högt.

Trots minskningen av arbetslösheten under fjolåret sjönk inle antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer med en arbelslöshetstid översligande sex månader. Den genomsnittliga arbelslöshetstiden fortsatte att stiga, även om antalet nyfillkomna arbetslösa minskade pålagligl. Försl under Qärde kvartalet i fjol skedde en stabilisering av långtidsarbetslösheten.

Enligt min mening måste den hell centrala uppgiften för arbetsmark­nadspolitiken under budgetåret 1985/86 vara alt fullfölja insatserna för all reducera såväl den totala arbetslösheten som långfidsarbetslösheten. Ar­bete åt alla är det övergripande målet för den ekonomiska politiken.

Det gäller att via elt samspel mellan ekonomisk-politiska åtgärder och arbetsmarknadspolifiska insatser tillvarata mänskliga och ekonomiska re­surser i stället för att enbart ge kontant slöd. Arbetslinjen inom arbets­marknadspolitiken skall hävdas. Enligt beräkningar utförda av arbets­marknadsstyrelsen (AMS) medför varje höjning av arbetslöshetsnivån med 0,1 % en ökning av utbetalningsbehovet för enbart kontant stöd vid arbets­löshet med ca 200 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag redovisat regeringens samlade syn på den ekonomiska utvecklingen och den ekonomisk-politiska strategin under del kommande budgetåret. En detaljerad redogörelse för beräkningar och prognoser finns i den reviderade nationalbudgelen.

Den bild jag tecknade i årets budgetproposition av utvecklingen på arbetsmarknaden under förta årel framträder nu med klarare konturer. Den bedömning som kan göras beträffande år 1985 indikerar ännu tydligare än för några månader sedan all produktion och sysselsättning kommer all öka väsenfiigt även i år. En avgörande förutsätining för fortsatt tillväxt är att kostnadsutvecklingen kan begränsas. Därigenom kan den svenska in-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                        8

dustrin behålla sin internationella konkurrenskraft och exporlulsikterna bedömas som relativt goda.

Sysselsättningsökningen väntas fortsätta under år 1985. Merparten av tillväxten kan förutses komma all ske inom näringslivet, men även inom kommunerna kan sysselsättningen vänlas fortsätta all öka något. Arbels­kraflsutbudet växte snabbt under andra halvåret 1984. Den betydande ökningen av arbetssökande kan väntas fortgå ännu en tid. Dock är såväl arbetskraflsutbudeis utveckling som sysselsättningsutvecklingen mycket svåra all prognosticera. Det finns i della sammanhang anledning all peka på all antalet latent arbetssökande, dvs. personer som skulle söka arbele om de trodde all något fanns att få, nådde den lägsta februarinivån någon­sin i år. Detta visar all människornas tilltro lill arbetsmarknaden har ökat.

Sammanlaget finns del således skäl all ulgå från alt efterfrågan på arbetskraft under år 1985 kommer all vara så betydande atl arbetslösheten kan minska ytterligare jämföri med år 1984.

Åven om utsikterna för den närmaste tiden ger anledning till viss tillför­sikt finns, som har nämnts, ett antal osäkerhetsmoment. Atl mot denna bakgmnd göra en bedömning av behovet av yllerligare arbelsmarknadspo­liliska insalser för hela budgetåret 1985/86 är svårt.

AMS har i skrivelse den 22 mars 1985 redovisal sin bedömning av den förvänlade arbetsmarknadsutvecklingen och behovet av insatser utöver dem som har föreslagits i årels budgetproposition. Samtidigt har AMS redovisat uppdrag från regeringen vad avser byggarbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten.

I sin skrivelse tar AMS upp etl slorl antal frågor av delvis skilda karaktärer. En huvudpunkt utgör en diskussion kring vikten av att arbets­linjen fullföljs och all samhällels resurser ulnyttjas för akliva insalser i syfte all ge de arbetssökande arbete eller utbildning. Jag delar här AMS uppfallning att insalser för att t.ex. slödja långtidsarbelslösa och ungdo­mar lill arbete pä den ordinarie arbetsmarknaden är atl föredra framför passivt understöd. Denna inslällning har utgjort gmnden för regeringens satsning på ålgärder av typen arbelsmarknadsulbildning, rekryteringsstöd, lönebidrag, ungdomslag och starta egel bidrag. Även i fortsältningen måste arbetslinjen vara vägledande för inriklningen av arbetsmarknadspolitiken. Den satsning på särskilt vuxenstudiestöd för arbelslösa (SVUXA) som chefen för utbildningsdepartementet tidigare har presenterat ulgör ett an­nal led i satsningen på arbetslinjen.

En annan huvudpunkt i AMS framställning är insatser för att förbättra servicen inom arbetsmarknadsverket. Del gäller bl.a. resurser för atl förbättra kundmottagningarna, för telefonväxlar och för anskaffning av praklikplaiser. Jag är positiv till nyskapande försök som pågår inom ar­betsförmedlingen såsom satsningen på snabbförmedling i bl.a. Göleborg och Slockholm och samarbetet med lokalradion bl.a. i Stockholm. 1 årets budgetproposition föreslog jag att arbetsmarknadsverket i princip undan-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                                  9

las från del s.k. huvudförslaget. Jag är inle nu beredd alt förorda några ändringar i dessa delar.

En Iredje huvudpunkt i AMS framställning är de problem som möter vissa grupper eller delar av arbetsmarknaden. Det gäller byggnadsverk­samheten, långtidsarbelslösa, brislen på tekniker och del ökande antalet flyktingar. De tre förslnämnda områdena ålerkommer jag strax till. Vad det gäller flyktingfrågorna framhåller AMS atl den ökade tillströmningen av flyktingar som nu sker kommer att kräva ökade förmedlingsresurser. För alt underlätta arbetsplacering av flyktingar planerar AMS vidare atl tillsammans med fem kommuner driva projekl där olika resurser förs samman för alt åsladkomma ell bällre resultat. AMS bedömer att koslna­den för dessa projekt uppgår lill 17 milj. kr. under budgetårel 1985/86.

För egen del vill jag anföra följande.

Antalet asylsökande har ökat främst under andra halvåret 1984. Detta ställer krav på insatser från bl.a. arbetsmarknadsverket för dem som får tillstånd alt stanna i Sverige. Eftersom tillståndsfrågan ännu inte är avgjord för elt stort antal av de asylsökande är det emellertid ännu för tidigt att bedöma i vilken utsträckning särskilda krav kommer alt ställas på arbets­marknadsverket. Jag är därför inte nu beredd att föreslå särskilda medel för förslärkning av arbetsförmedlingarna.

När det gäller resurser för samordning av olika insalser för invandrares och flyktingars anpassning till den svenska arbetsmarknaden får dessa rymmas inom ramen för tilldelade medel för t. ex. beredskapsarbeten och arbelsmarknadsulbildning. Anpassningar av regelsystem m. m. kan härvid vara nödvändiga och jag avser atl pröva sådana framslällningar positivt. I dessa frågor har jag samrått med statsrådet Gradin.

Den fjärde huvudpunkten i AMS framställning är insatser lill följd av den väntade utvecklingen på arbetsmarknaden under budgetåret 1985/86. AMS framhåller i likhet med vad jag tidigare har anfört all del nu är svårt atl bedöma behovel av framför alll de sysselsättningsskapande ålgärderna för hela budgelåret 1985/86. Enligt AMS torde behovel av beredskapsarbelen och rekryteringsstöd för nästa budgetår vara minst av samma omfattning som för innevarande budgetår. AMS utgår från detta i sin planering för hösten 1985. När utvecklingen på arbetsmarknaden säkrare kan förutses avser AMS all återkomma med en mer preciserad bedömning.

Som jag nyss anförl finns del skäl att anta atl efterfrågan på arbetskraft kommer att vara så betydande under år 1985 att arbetslösheten minskar ytteriigare. Jag delar emellertid AMS bedömning att planeringen för höslen vad gäller sysselsättningsskapande insatser bör ulgå från alt dessa kan behöva bli av molsvarande omfattning som i fjol.

I delta sammanhang har AMS också lämnat förslag till ändrade regler för beredskapsarbeten av investeringskaraklär saml vissa allmänna ändringar av utbildnings- och fiyttningsbidrag. Jag är inte nu beredd all förorda några förändringar i dessa delar. F. n. pågår i förenklingssyfle och i samarbete

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                       10

med AMS en översyn av reglerna för bl. a. dessa bidrag i arbelsmarknads­kungörelsen. Översynen beräknas pågå även under nästa budgetår. Jag räknar med att återkomma lill regeringen med evenluella förslag till regel­ändringar när översynen är slutförd. AMS tar vidare upp frågan om atl vidga timramen för stiftelsen Samhällsföretagsgruppen. Jag har för avsikt att, med utnyttjande av riksdagens bemyndigande, föreslå regeringen atl utöka antalet arbetstimmar inom den regionala sliftelsen i Göieborgs och Bohus län för att underlätta omställningen i Uddevalla i samband med nedläggningen av Uddevallavarvet. Jag är dock inle beredd att generellt vidga timramen för Samhällsföretagsgmppen.

Som jag lidigare har framhållit finns det vissa frågor som fordrar en mer ingående behandling. Jag kommer att ta upp dessa frågor längre fram och då också vissa ungdomsfrågor. Jag har dessulom för avsikl all nu åter­komma till frågan om särskild utbildning inom dataområdet och anpassning av reglerna för AMU i företag till riksdagens beslut om förnyelsefonder.

Innan jag går in på dessa frågor vill jag helt kort beröra frågan om medel för ålgärder för atl främja rekrytering lill industrin m.m., den s. k. industri­kampanjen. De projekt som har drivits inom induslrikampanjens ram un­der budgetåren 1983/84 och 1984/85 håller nu på att avslulas. Av de totah avsatta medlen — 100 milj. kr. — har 50 milj. kr. delats ut lill länen för att stimulera regionala insatser. En särskild ulvärdering av dessa insatser pågår nu och kommer atl slutföras före sommaren. Vidare har 11 milj. kr. avsatts för att stödja projekl för att sysselsätta arbelslösa ungdomar. En särskild arbetsgmpp inom barn- och ungdomsdelegationen (Dir 1982: 104) har fördelal dessa medel. Barn- och ungdomsdelegationen kommer att redovisa slutsatserna av denna verksamhel senare under våren.

Av medlen för indusirikampanjen har också 10 milj. kr. avsatts till en kampanj för att främja rekryteringar av kvinnor till industrin. Erfarenhe­lerna från denna kampanj har tillsammans med dataeffektutredningens förslag till äigärdsprogram för kvinnor i betänkandet Datorer och arbetsli­vets förändring (SOU 1984: 20) bildat bakgmnd till regeringens prop. 1984/85: 130 om kvinnors villkor på arbetsmarknaden. I denna redovisar statsrådet Gradin ett åtgärdsprogram huvudsakligen inriktal på att bryla kvinnors traditionella yrkesval.

Reslerande medel — ca 30 milj. kr. — har fördelats till olika projekt inom ramen för induslrikampanjens syfte. Jag har för avsikl alt återkomma fill regeringen med en fullsländig redovisning av industrikampanjen och even­tuella förslag när utvärderingen är klar.

Byggarbetsmarknaden

Utvecklingen

Den totala byggproduklionen som expanderade kraftigt under 1%0-talet hölls under 1970-talet på en i stort sett oförändrad nivå. Efler en dämpning

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2

11

av byggnadsverksamheten i början av 1980-talel har nu produktionen stabiliserats. Byggandet har samtidigt ändrat karakiär då en förskjutning har skett mot om- och tillbyggnad samt reparalion och underhåll. Syssel­sättningen inom byggnadsverksamheten som ökade kraftigt framför allt under 1960-talet har nu sjunkit till ungefär 1950 års nivå. Utan den kraft­fulla ekonomiska politik som har förts sedan regeringsskiftet år 1982 och de speciella investeringsprogram som regeringen har initierat skulle syssel­sättningen varil ännu lägre. Nedgången har dock nu brutits. För resten av 1980-talet kan en viss tillväxt i byggnadsverksamheten förutses, enligt 1984 års långtidsutredning (LU 84), och sysselsättningen beräknas totalt sell bli oförändrad.

En stabil tillväxt i den svenska ekonomin är en avgörande förutsättning för byggnadssektorns utveckling i ell längre perspekliv. De speciella inves­teringsprogrammen har syftat lill atl på kort sikl öka den inhemska efter­frågan och tillgodose angelägna behov inom skilda samhällsområden sam­tidigt som nya arbetstillfällen har skapats.

Samfidigt som framtidsutsikterna för byggnadssektorn framstår som relativt positiva, finns det skäl all också poängtera problemen, speciellt på kort sikl. Regionala obalanser måsle hävas. Fördelningen mellan olika utbildningar och yrkesgrupper måsle förändras. Jag ålerkommer slrax lill dessa frågor.

Del invesleringsprogram som regeringen beslutade om i november 1982 (prop. 1982/83: 50) innehöll investeringar för ca 9000 milj. kr. med etl statligt stöd på 3900 milj. kr. Genom olika beslut har regeringen därefter lidigarelagl statliga och andra invesleringar för sammanlagt drygt 4800 milj. kr. Härutöver har en slor andel av AMS medel för beredskapsarbeten utnyttjats för invesleringar i byggnader och anläggningar. Budgetårel 1982/83 avsatte AMS närmare 1 150 milj. kr. lill beredskapsarbelen av investeringskaraklär vilket moisvarar en total volym på drygt 2400 milj. kr. Motsvarande belopp budgelåret 1983/84 var drygl 1 260 milj. kr. resp. drygl 2900 milj. kr. Dessutom har etl tioårigt bostadsförbätlringsprogram antagils av riksdagen (prop. 1983/84: 40, BoU 11, rskr 63).

1 december 1983 beslutade regeringen om etl tillfälligt s.k. ROT-pro-gram för kommunerna under främst år 1984. Totalt avsattes 380 milj. kr. inom beredskapsarbetenas ram för denna verksamhel, vilkel motsvarar en total investeringsvolym på ca 1 000 milj. kr. Samtidigt ökade lånemöjlighe­lerna för kommunala ROT-projekt genom vidgade låneramar för kommun­låneinstituten.

I maj 1984 gav regeringen AMS i uppdrag all, som ett led i del fortsatta arbelel med ett långsikiigi program för byggsektorn, ulreda den förvänlade utvecklingen inom sekiorn på såväl korl som lång sikl. I uppdragel ingick alt överväga vilka ålgärder som kan behöva vidtas för all komma till rälla med sådana problem som har sin grund i strukturella och regionala oba­lanser i byggsysselsättningen. Ulrediiingsuppdragel har utförts i samarbeie med partema på byggarbetsmarknaden.

 

Prop. 1984/85:150    Bilagal                                       12

AMS har, som jag nämnde lidigare, i skrivelsen den 22 mars 1985 redovisat resultatet av ulredningen. Det konstaleras i denna alt den faktis­ka sysselsältningsminskningen inom byggnadsindustrin har haft olika för­lopp i skilda delar av landel. 1 storstadslänen ägde sysselsältningsminsk­ningen rum under första hälften av 1970-lalet. Därefier har sysselsältnings­nivån i branschen bibehållits i dessa län. Skogslänen uppvisar ett något annal mönsler. Där minskade sysselsättningen inom byggnadsindustrin måttligt under försia hälften av 1970-lalel för att därefier falla under början av 1980-lalel.

Enligt AMS slalistik fanns del 15000 registrerade arbelslösa byggnads­arbetare år 1983. Över 5000 av dessa var träarbelare. Det föreligger väsentliga skillnader i arbetslöshet mellan olika yrkesområden. Särskilt vägarbetare och murare har hög arbelslöshel med en kraftig lopp under vintermånaderna. Enligt AMS förefaller de yrkesgrupper som har en hög vinterarbelslöshet att även ha en relativt hög sommararbelslöshet, vilket indikerar betydande strukturell arbelslöshel. Inom skogslänen har andelen arbetslösa medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna inom gruppen egenlliga byggnadsarbetare (betong, trä och murare) ökat kraftigt sedan år 1980, från 7,8% år 1980 lill 17,7% år 1983. År 1984 hade denna andel minskat till 15,1%. Del är dessa grupper som i huvudsak arbeiar med nyproduktion. Byggnadshantverkargruppen — snickare, målare, elek­triker, plålslagare m.fl. — som huvudsakligen arbetar med ersätlningspro­duktion har klarat sig bältre.

Ulredningen behandlar också den yrkesmässiga och geografiska rörlig­heten och konstaterar all byggnadsarbetarnas toiala röriighet inle är lägre än andra gruppers. Enligt ulredningen har de senaste fem åren omsättning­en bland Svenska Byggnadsarbetareförbundets medlemmar uppgått lill ca 40%, vilket visar på en betydande yrkesmässig rörlighet. Det kan också skönjas en trend mot att färre nu väljer alt byla yrke och i stället flyttar.

Ålgärder för strukturanpassning

För alt på siklkomma lill rätta med obalansen på byggarbelsmarknaden har AMS tillsammans med parierna utarbetat ett förslag lill arbetsmark­nadspolitiskl handlingsprogram för byggnadsindustrin. AMS anser all del behövs nya former av insalser för att bereda arbete åt byggnadsarbetare som har sådant handikapp att de har svårigheter all komma in i arbete på den öppna marknaden. En uigångspunkt i AMS diskussion med parterna på byggarbelsmarknaden har varil att förelagen inom branschen kan och bör la ell större ansvar för de arbetshandikappade. För all delta skall åstadkommas krävs, enligt AMS mening, atl lämpliga organisations- och anställningsformer kan åstadkommas. Vidare krävs, enligt AMS, all stats­makterna klargör sin medverkan i projektet.

Jag delar AMS uppfallning all man bör försöka finna mer varaktiga lösningar för de arbetshandikappade byggnadsarbetarna. Därigenom kan

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                                 13

också deras kunnande tas tillvara och komma samhället till godo. Jag kommer inom kort alt föreslå regeringen all uppdra åt AMS alt i samråd med berörda intressenter på byggarbelsmarknaden ulreda alternativa lös­ningar som mer långsikiigi ger arbele ål arbetshandikappade byggnadsar­betare inom eller utanför byggnadsverksamheten. En möjlighet som bör prövas är all företagen inom branschen tar ell slörre ansvar för de arbets­handikappade. AMS bör därvid la i beaktande de strävanden mol en ökad övergång från objektanställningar till mer långsikliga anställningsformer som finns inom branschen. Slyrelsens förslag om insatser för de arbetshan­dikappade byggnadsarbetarna bör utformas så att de inte molverkar en sådan ulveckling. Vidare bör styrelsens förslag ulgå från all arbelsmark­nadspoliliska stödåtgärder för sökande med arbeishandikapp skall kunna användas i enlighel med de regler som gäller för de olika stöden. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör läggas fram i sådan tid att ett arbete pä områdel kan påbörjas fr. o. m. den I juli 1986.

F. n. pågår försök med kontakt- och uppsökarverksamhet där arbetslösa byggnadsarbetare avlönade av AMS och Svenska Byggnadsarbetareför­bundet arbetar med att aktivera andra arbetslösa byggnadsarbetare. AMS föreslår att denna verksamhel skall förlängas. Jag bilräder AMS förslag. Jag kommer senare att föreslå regeringen all 2 milj. kr. av de för budgetåret 1985/86 föreslagna medlen till beredskapsarbelen skall fä användas för denna verksamhel. Jag har vidare för avsikl att föreslå regeringen att en ulvärdering av den hittills utförda verksamhelen redovisas i samband med AMS anslagsframställning för budgelåret 1986/87. Inriktningen av verk­samhelen bör vara att slödja och stimulera arbelslösa byggnadsarbetare all vidareutbilda sig, ta vara på de arbetsmöjligheter inom branschen som finns på andra orler, byla lill arbete inom annan bransch saml att fungera som ett allmänl slöd.

När del gäller arbetsförmedling för byggnadsarbetare är del posilivi alt AMS avser att utarbela en plan för hur denna del av förmedlingen skall ulvecklas. Jag vill dock betona vikten av att AMS uppmärksammar alt branschanpassade förmedlingar inle får leda lill all den enskildes möjlighe­ter alt finna arbele utanför aktuell bransch minskar.

För att undvika brist pä arbetskraft inom reparalions- och ombyggnads­arbeten anserjag i likhet med AMS det synneriigen angeläget att styrelsen i samråd med parterna snabbt tar fram nödvändig ulbildning i försia hand inom arbetsmarknadsutbildningen. Samtidigt måste, som AMS framhåller, gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje anpassas till beho­ven. F.n. disponeras, av totalt 4700 intagninsplatser, drygt 900 i skogs­länen trots att etl överskott av byggnadsarbetare finns i de flesla av dessa län. En viss minskning av antalet intagningsplatser görs lill nästa läsår bl. a. lill följd av all sökandetrycket minskat. Efter samråd med chefen för ulbildningsdepartemenlet finner jag det angeläget atl de regionala och lokala skolmyndigheterna lillsamrfiäns med berörda parter på arbetsmark-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                      14

nåden arbeiar aktivt för atl antalet platser i skogslänen minskas till en, i förhållande lill behovet av arbetskraft, lämplig nivå.

Enligt AMS förutsätter byggnadsverksamheten att en stor del av de anställda är beredda till geografisk röriighet antingen genom att pendla mellan bostadsort och arbetsplats eller genom atl flytta. Byggnadsarbeta­re, som tar arbete på annan ort kan, enligt AMS, inte alltid räkna med att få fortsatt sladigvarande arbele på orten. AMS föreslår mol denna bakgmnd att den nuvarande starthjälpen skall få utnyttjas för att finansiera vecko­slutsresor.

Jag delar AMS och parternas uppfatlning all del är vikfigt att underiätta för byggnadsarbetare att la arbete — både inom och utanför byggbranschen - på annan ort om en långsiktig balans skall kunna uppnås. För atl uppnå en bättre överensstämmelse med nu gällande system förordar jag dock alt en något annoriunda lösning väljs. I likhel med vad som f n. gäller i fråga om flyttningsbidrag för dem som är bosatta inom kommunerna Kiruna och Gällivare bör byggnadsarbetare i skogslänen kunna beviljas ersällning för två hemresor per månad under ell år under förutsättning alt dagpendling inte är möjlig. Vidare bör med hänsyn till anställningsförhållanderna på byggarbelsmarknaden starthjälp med 2000 kr. kunna ulgå om anställning­en beräknas vara minst tre månader. I övrigt bör gällande regler tillämpas. Den totala kostnaden för mitt förslag om månadsresor och starthjälp för byggnadsarbetare beräknar jag till ca 25 milj. kr. Del lotala medelsbehovel för flyttningsbidrag är f. n. svårt att bedöma. Jag föreslår därför inle nu all anslaget för flyitningsbidrag skall tillföras medel för de akluella förändring­arna utan återkommer om så erfordras lill regeringen i denna fråga.

För all siärka projeklberedskapen av investeringsobjekt föreslår AMS att det antingen införs ett projekleringsbidrag eller någon form av s.k. mjuka lån som avskrivs när projektet kommer till slånd. Jag kan inle tillstyrka delta förslag. Del finns dock skäl att erinra om att regeringen i december 1984 beslutade om en försöksverksamhet med förenklad säsong­styrning av byggverksamheten i fem län. Försöken bygger på frivilliga överenskommelser med de större byggherrarna inom kommunen, lands­tinget och slaten. Försöksverksamheten innebär ett ökat ansvar för kom­munerna att göra en långsikfig planering av byggandet. Detta har väsenllig betydelse för möjligheterna atl snabbi starta olika verksamheler. Vidare underiättas kommunernas möjligheter att göra totala inventeringar av kommunens byggbehov på sikt.

Enligt AMS bedömning skulle det, om de föreslagna åtgärderna genom­förs, ta två till fyra år innan rimlig balans kan uppnås på byggarbetsmark­naden. Under denna period behövs kompletterande sysselsättningsin­satser i form av stimulanser och lidigareläggningar av angelägna invesle­ringar. För nästa budgetår föreslår AMS alt minsl 500 milj. kr. anslås för tidigareläggning av statliga och statsbidragsberätfigade kommunala och enskilda objekt.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                     15

Den bedömning av byggarbelsmarknaden som i dag kan göras pekar på en mer posifiv utveckling för vintern 1985-1986 än vad molsvarande bedömning visade för ett år sedan. Trots detta kvarslår, som lidigare har framhållits, omfatlande regional obalans som inte kan lösas på kort sikt. För all underlätta denna anpassning fordras all alla parter på byggmarkna­den aktivt dellar. Anslagen fill underhåll inom byggnadsslyrelsens an­svarsområde kommer atl öka kraftigt under budgetårel 1985/86. Kommu­nernas insatser spelar här också en framträdande roll och jag ulgår från all kommunerna kommer att intensifiera reparations- och underhållsverksam­heten i kommunala byggnader och anläggningar. För riksdagens kännedom vill jag samtidigt meddela all regeringen i dag med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmaklen (prop. 1984/85: 150, bil. I, FiU 40, rskr 420) beslular om slatliga lidigareläggningar för 162,4 milj. kr. samt avsätter 138 milj. kr. för kommunala beredskapsarbelen av investerings­karaklär i vissa skogslän.\Chefen för socialdepartementet kommer senare i samband med en proposition om barnomsorgen att bl. a. föreslå yllerligare medel till anordningsbidrag för barnstugor motsvarande en investeringsvo­lym om ca 300 milj. kr. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare att föreslå regeringen alt 48milj. kr. får användas för anordningsbidrag för samlingslokaler. Totalt moisvarar dessa ålgärder en investeringsvolym på närmare I 100 milj. kr. Den toiala sysselsättningseffekten av dessa invesle­ringar kan beräknas fill 2 000 - 2 400 personer.

Teknikerbristen

Bristen på tekniker har blivit alltmer påtaglig. Brislen gäller framför alll civilingenjörer och berör i särskilt hög grad verkstadsindustrin. I årets budgetproposition lämnade jag en utförlig redovisning av den bristsituation som föreligger. I en bilaga lill AMS skrivelse den 22 mars 1985 och i en skrift utgiven av Industriförbundet, Sveriges Verkstadsförening och Svenska Arbetsgivareföreningen med titeln "Var finns teknikerna för svensk induslri?" ges ytterligare belysning av frågan.

I den nämnda skriften framhålls atl de underliggande drivkrafterna till teknikerbrislens framväxt och orsaker är långsiktiga. De viktigaste är Sveriges kraftigt ökade specialisering på kunskapsintensiva produkter, dessa produkters snabba marknadsexpansion och teknikeryrkenas allmänl stigande betydelse i produktionsprocessen.

I likhet med författarna till skriften, ser jag teknikerbristen som ett hälsotecken för den svenska industrin. Detta kan lyckas paradoxall men är ett ullryck för framlidstron i den svenska ekonomin. Gemensamma an­strängningar måste göras för att fylla behoven av kvalificerade tekniker och därmed främja en önskvärd ytterligare produktions- och kvalitetsök­ning inom industrin.

Kortsiktigt har teknikerbristen medfört vissa problem för, i första hand.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                      16

de tekniska högskolorna. Genom industrins slora efterfrågan på kvalifice­rade tekniker har högskolan svårigheter all behålla den forskande och undervisande personalen. Chefen för utbildningsdepartementet har nyli­gen tillkallat en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag lill ålgärder för att förbättra lärarförsörjningen.

Den successivt accentuerade bristen på tekniker är emellertid långsiktig och måste huvudsakligen motverkas genom långsikiigi inriklade insalser inom utbildningspolitiken. I årets budgetproposition lämnade chefen för utbildningsdepartementet vissa förslag om utökning av kapaciteten, i bl. a. civilingenjörsutbildningen samt förslag om utveckling av kortare teknisk högskoleutbildning. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken kan emeller­tid vissa ytterligare överbryggande insatser göras ulöver den vidgade sals­ning på teknikerulbildning inom arbetsmarknadsutbildningen som rege­ringen initierade inför innevarande budgetår. Genom att, såsom AMS föreslår, vidga reglerna för AMU i företag och främst då för den s.k. flaskhalsulbildningen kan brislen på lekniska tjänstemän till en del motver­kas.

I sin skrivelse den 22 mars 1985 föreslår AMS att antalet bidragsberätti­gade timmar för AMU i förelag får fördubblas. Vidare föreslås alt bidrags­beloppet om högsl 35 kr. per timme för kurskostnader skall få överskridas vid fort- eller vidareutbildning av tekniker. Jag delar AMS uppfatlning att tekniska påbyggnader av den art som här avses, kan behöva omfatta mer än nuvarande begränsning till 920 limmar. Samtidigt anserjag del angelä­get all förelagen snabbt utnyttjar möjligheten att genom flaskhalsutbild­ning lillgodose behovel av tekniker. Mol denna bakgrund avserjag senare alt föreslå regeringen all bidrag för lekniska påbyggnadskurser som startas under år 1984 skall få beviljas för upp till I 840 timmar. Jag anser mig däremol inle kunna bilräda AMS förslag om höjning av bidragsbeloppet för kurskoslnader eller uividgning av timantal för andra ulbildningar. Jag vill emellertid också understryka vikten av all förelagen själva snabbt tar sin del av ansvaret för kunskapsuppbyggnaden. Planeringen för utnyttjandet av förnyelsefonderna bör inledas omedelbart. Fondernas medel kan las i anspråk för ulbildning som startar den 1 januari 1986. Det är viktigt all företagen lar i beaktande möjlighelerna atl expandera den företagsinierna utbildningen under nästa lågkonjunktur. Del bör också så långt del prak­tiskt är möjligt ske en anpassning av de fort- och vidareutbildningskurser som erbjuds inom arbetsmarknadsutbildningen och Komvux. Kurserna kan läggas upp så atl de passar yrkesverksamma ingenjörer och tekniker. Olika studielakt, föriäggning till kvällslid, helger och andra lider då det kan finnas lediga resurser saml distansstudier bör också eftersträvas.

De goda erfarenheter och traditioner som byggts upp inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadsutbildningen när del gäller åtgärder inriktade på manuella yrken kommer nu väl lill pass. Omorganisa­tionen av arbetsmarknadsutbildningen till en uppdragsorganisation, vilken

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                     17

ytterst syftar till att öka flexibiliteten och marknadsanpassningen av kurs­utbudet, torde också kunna öka möjligheterna alt häva obalanserna inom teknikerområdet. Jag går nu in pä vissa andra utbildningsfrågor.

Övriga utbildningsfrågor

Enligt bestämmelserna för AMU i företag kan bidrag lämnas lill företag för utbildning vid risk för permillering eller uppsägning, för s. k. flaskhals-utbildning, vid utbildning till följd av strukturella förändringar som kan leda lill arbetrlöshel för den enskilde saml för utbildning av arbelslagare för alt medverka lill ökad jämställdhet. Bidrag ulgår för utbildningskost­nader med 35 kr. per limme under högst 920 limmar. Om arbetsgivaren i samband med 'att förelag beviljas bidrag för kurskostnader åtar sig alt anställa en vikarie, ta emol en praktikant eller liknande som motprestation så utgår ytterligare högst 35 kr. per limme till lönekostnader för den som utbildas.

Men hänsyn lill riksdagens beslut om förnyelsefonder m. m. (prop. 1984/85:86, FiU: 9, rskr 108) bör reglerna för AMU i företag ändras. Utgångspunkten bör härvid, enligt min mening, vara själva syflel med förnyelsefonderna, nämligen all ulnyttja en del av företagens vinst till bl. a. ulbildning. Så länge företaget har disponibla medel på sitt förnyelsekonto bör således dessa i försia hand utnyttjas. I del fall förelagets förnyelse­konto är tömt bör, enligt min mening, länsarbetsnämnden kunna bevilja bidrag för AMU i företag. Bidrag för s.k. jämställdhelsutbildning bör också kunna ulges oberoende av om ell förelag har medel på förnyelse­konto eller inle. Jag vill dock erinra om vad chefen för finansdepartemen­tet framfört i prop. 1984/85: 86 om förnyelsefonder m. m. angående kvin­nors behov av utbildning på arbetsplatsen. Likaså bör anslällda som på­börjal den tidigare nämnda tekniska ulbildningen få fullfölja den oberoende av om företaget har sådant konlo eller ej.

AMS har vidare i sin framställning föreslagil vissa regeländringar för atl utvidga möjlighelen för kommuner och landsting alt få bidrag för utbild­ning av anslällda.

1 dag gäller att kommuner och landsting kan få bidrag för ulbildning av anslällda dä ulbildningen är föranledd av strukturella förändringar till följd av ny leknik som utan ulbildning kan bedömas leda till arbetslöshet för den berörda personalen. Jag avser all inleda diskussioner med parierna på den kommunala sidan kring utbildningsfrågor och är därför inte beredd all nu föreslå några ändringar i denna fråga.

Inom ramen för brislyrkesutbildningen bedrivs en särskild utbildning för anställda inom tekoindustrin. Vid denna utbildning utgår utbildningsbidrag lill eleverna och förelagen betalar utfyllnad till full lön. Av administraliva skäl bör bidragel i likhet med vad som gäller för AMU i företag kunna ulgå

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                       18

fill företaget. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen denna föränd­ring.

I syfte att vidga utbildningsmöjligheterna för arbelslösa har chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag föreslagit att ytterligare 50 milj. kr. skall satsas på särskilt vuxenstudieslöd för arbetslösa (SVUXA). Vuxenutbildningsavgiften bör därför höjas från nuvarande 0,25% av den toiala lönesumman till 0,264%. Samtidigt bör arbetsmarknadsavgiften sän­kas i motsvarande grad, dvs. från 1,6 till 1,586%. Delta förslag kräver atl lagen (1981: 691) om socialavgifter ändras. I denna fråga har jag samrått med chefen för socialdepartementet. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärendet som underbilaga 2.2.1.

Genom SVUXA får arbetslösa personer, som inle kan få lämplig ulbild­ning genom arbetsmarknadsutbildning, möjlighel all komplettera sina skol­kunskaper på gmndskole- eller gymnasienivå eller bygga på sin utbildning med yrkesinriktade kurser. Planeringsvolymen för arbelsmarknadsulbild­ning inom del reguljära skolväsendet bör mot denna bakgrund ligga 2000 personer lägre än vad som angavs i budgetpropositionen. Detla påverkar dock inle medelsberäkningen under anslaget B 6. Arbelsmarknadsulbild­ning och B 8. Kostnader för ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m.m.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer vidare senare att, med stöd av riksdagens bemyndigande, föreslå regeringen att dels öka antalet utbildningstimmar i komvux, dels att medge skolöverstyrelsen (SÖ) att besluta om bidrag för kurser vid folkhögskola för arbetslös ungdom. Här­igenom skapas platser för ca 17000 deltagare, varav 2000 i folkhögskolor.

Under innevarande budgetår bedrivs enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84: 150, bil. 12, AU 24, rskr385) ett särskilt projekl med utbildning inom dataområdet för kortutbildade. För budgetårel 1984/85 har 32 milj. kr. anvisats för projektet. Bidrag utges i princip enligt reglerna för AMU i företag.

Inom regeringen har jag tillsammans med statsråden Ingvar Carlsson och Hjelm-Wallén svarat för ledningen av projektet. I en inlerdepartemen­tal arbetsgrupp med ansvar för den mer praktiska styrningen av projektet har föreirädare för LO, TCO och SAF deltagit.

Hälften av de anvisade medlen har fördelats till länsarbetsnämnderna i Östergöfiands, Malmöhus, Skaraborgs och Värmlands län. Den andra hälften fördelas efler beslut av regeringen.

Enligt regeringens riktlinjer för projektet beräknades 5 000 personer - i ett första sleg — kunna erbjudas en gmndläggande inlroduklion i datalära om upp till 160 limmar per person. Av dessa beräknades vidare ca 1000 personer kunna erbjudas en längre yrkesinriklad utbildning som förbere­delse för nya eller ändrade arbetsuppgifter.

En uppföljning som har gjorts och rapporterats till mig visar att den försia delen av projektet är genomförd på ett tillfredsställande sätl. Siudie-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                      19

förbunden, Komvux och arbetsmarknadsutbildningen har varit de vanli­gasle utbildningsanordnarna. De erfarenheler som har vunnits i projeklel bör bl.a. kunna las fill vara av företag som utnyttjar förnyelsefondsmedel för utbildning. Bidrag beräknas ha beviljats för utbildning av minsl 8000 personer. Den mer yrkesinriktade utbildningsdelen eller sleg två av projek­tet har lagit längre tid alt förbereda än den kortare introduktionsutbildning­en, men har påbörjats eller är under förberedande i etl flertal företag.

Jag anser det angeläget att kortutbildade även näsla budgetår ges en särskild möjlighet till utbildning enligt projektets riktlinjer. Jag föreslår därför ytteriigare medel - 16 milj. kr. - för detla projekl. Huvuddelen av medlen bör tillföras AMS. Inom projektet har de centrala parternas med­verkan visat sig vara av stort värde. Jag anser det därför väsenlligt att en referensgmpp kan knylas till AMS för dessa frågor. Del bör i fortsättning­en ankomma på AMS all beslula om bidrag. Det är också angelägel alt den fortsatta delen av projektet som bl. a. avser den mer yrkesinriktade utbild­ningsdelen kan följas upp. En mindre del av de beräknade medlen bör därför kunna användas för utvärdering. Jag återkommer strax till medels­beräkningen.

Långtidsarbetslöshet

Långtidsarbetslösheten är, som jag ser det, ell av de allvarligaste pro­blemen i den aktuella arbetsmarknadssituationen. Att långtidsarbetslöshe­ten i Sverige är ell betydligt mindre problem än i omvärlden, och atl den de allra senasle månaderna tenderat atl minska, får enligt min uppfattning inle las till intäkt för minskade ansträngningar.

Långtidsarbetslösheten är särskilt allvarlig i etl fördelningspolitiskt per­spekliv. Det har visat sig all det även vid etl förbättrat arbetsmarknadsläge kvarstår många i arbetslöshet under lång tid. Särskilt gäller delta grupper med svag utbildningsbakgrund, äldre, arbetshandikappade m. fl.

AMS konstaterar i skrivelsen den 22 mars 1985 all möjlighelerna all vända utvecklingen av långtidsarbetslösheten starkt hänger samman med den allmänna efterfrågan på arbetskraft. Del är enligt min uppfattning därför nödvändigl atl alla arbetsgivare, såväl privata som offenlliga, lar elt ansvar och breddar sin rekrytering. Enbart under försia kvartalet i år nyanmäldes mer än 70000 platser per månad i genomsnitt till förmedling­en. Inom ramen för dessa måste del finnas många arbetstillfällen även för långtidsarbelslösa. Arbetsförmedlingens ansträngningar alt placera de långtidsarbetslösa i arbete måsle mölas av en vidsynt attityd till den tillgängliga arbetskraften från förelag och myndigheter.

Begreppel långtidsarbelslösa läcker en mycket heterogen grupp av män­niskor. Många av de äldre närmar sig den allmänna pensionsåldern och har sin försöijning genom en kombination av tjänstepension eller pensionslik-nande förmån från lidigare arbetsgivare och ersättning genom arbetslös-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                     20

hetsförsäkringen eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Avstegen från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen har ocksä lell lill en ökning av den regislrerade långtidsarbetslösheten genom de s. k. 58,3-årspensio-neringarna. Vidare finns del bland de långtidsarbetslösa tjänstepensionärer som genom att vara inskrivna vid arbetsförmedlingen har möjlighel alt påverka sin sjukpenning. Formellt skall dessa grupper — i den mån de gör anspråk på konlanlstöd - stå lill förfogande för arbele och vara beredda alt la erbjudet arbele. Enligt AMS är möjligheterna att anvisa arbele emellertid oftast mycket små och i prakliken har arbetssökandet i flertalet fall endasl en formell karaktär.

Enligt en särskild redovisning som AMS har presenterat uppgick år 1964 de långtidsarbelslösa till 8% av samtliga arbetslösa. År 1984 hade denna andel ökal lill 28%. Vid årsskiftet 1984-1985 uppgick antalet kvarstående arbetssökande som var långtidsarbelslösa lill 45 000, varav 25 000 var 55 år eller äldre. Ca 29000 var medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna. Uppskattningsvis 16000 - 20000 av de långtidsarbelslösa var endast "for­mellt" arbetssökande, dvs. de var anmälda som arbetssökande endast för alt kunna behålla sin sjukpenning eller annan liknande förmån eller i avvaktan på pension. Var femle länglidsarbelslös sökte endasl deltidsarbe­te. De långtidsarbetslösa var något överrepresenterade bland de lokall arbetssökande. Under år 1984 placerades ca 32000 långtidsarbetslösa i beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning eller ungdomslag, vilkel var ca 18% av samtliga som placerades i sådana ålgärder.

Det kan ur flera synpunkler ifrågasättas om del är en lämplig ordning att rätten lill olika sociala förmåner eller möjlighelen atl försörja sig vid pensionering skall vara förenad med ett krav på atl vara arbetssökande på arbetsförmedlingen. Personerna i fråga tvingas många gånger att uppträda som arbetssökande ulan alt vara del och arbetsförmedlingens resurser tas i anspråk för uppgifter som faller uianför verksamhelen. Dessa problem bör kunna lösas i annan ordning. En del av dessa frågor är redan nu eller kommer atl bli föremål för ulredning. Kommillén för översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen (Dir. 1984: 42) har bl.a. fåll i uppdrag att mot bakgrund av 58,3-årspensioneringarna pröva frågan om frivilliga avgångar från arbetsmarknaden före den ordinarie pensionsål­dern.

Den i årels budgetproposition aviserade utredningen om vissa frågor rörande arbetslöshetsersättning kommer alt få i uppdrag all bl.a. se över rätlen lill arbetslöshetsersättning i samband med pension och möjligheten all i störte utsträckning placera dellidssökande i arbete som moisvarar deras arbetsutbud. Även om man inom ramen för dessa utredningsuppdrag kan lösa vissa av dessa problem kvarslår andra, som bara kan lösas genom uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter. Jag länker då på sädana frågor som åldersgränser och ersättningsnivåer i samband med tjänstepen­sioner. Jag vill här upplysa om all man på den kommunala sidan nu har

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                                  21

träffat avtal som gör det möjligl för anställda atl slanna kvar i ijänsl lill 65 års ålder. Tidigare gällde att vissa anställda skulle lämna sina tjänsler vid 63 års ålder. Många av dessa tidiga pensionärer har varil hänvisade till att uppträda som arbetssökande för atl dryga ut sin pension med arbetslös­hetsersälining.

I avvaktan på förslag från de ulredningar som jag nyss har nämnt kommer jag nu inte att föreslå några ändringar i de regler som gäller i dessa avseenden. Jag har emellertid ändå funnii del angeläget att redovisa min uppfattning atl långtidsarbetslösheten måsle prioriteras i ell skede när efterfrågan på arbetskraft stiger snabbt. Delta bör ske bl.a. genom alt de sysselsättningsskapande åtgärderna i större utsträckning ulnyttjas för de långtidsarbelslösa. Rekryteringsstöden skall i första hand användas för långtidsarbelslösa. Under nästa budgetår bör detta gälla i större ulslräck­ning än hillills även i fråga om beredskapsarbeten. Målet bör vara att antalet långtidsarbelslösa väsenlligt reduceras genom dessa stödformer.

Jag vill här också erinra om all fr.o.m. den I oklober 1983 gäller att utförsäkringshotade kassamedlemmar, dvs. långtidsarbetslösa kassamed­lemmar, har rätt atl på begäran bli anvisade etl beredskapsarbete. Från oktober 1983 till halvårsskiftet 1984 placerades totalt ca 126000 personer i beredskapsarbete. Under samma lid utnyttjade uppskattningsvis knappi 4000 utförsäkringshotade kassamedlemmar rällen alt begära beredskaps­arbete.

1 della sammanhang vill jag också nämna alt AMS i december 1984 beslöt all genomföra försök med förbättrat skydd mol ulförsäkring för arbetslösa kassamedlemmar i Älvsborgs och Värmlands län. Försökens syfte är att få lill stånd elt mer systematiskt och koncentrerat arbete för all bryta arbetslösheten i ett tidigare skede. Förmedlingens uppdrag är all före den 200: e ersättningsdagen för varje individ la fram en konkrel handlings­plan för del fortsatta arbetet med alt bryta arbetslösheten. Senast i anslut­ning lill den 200: e ersätlningsdagen skall - om arbetsplacering inle är möjlig - förmedlingen ge ett erbjudande om lämplig placering i åtgärd i de fall sådan placering är meningsfull. Försöksverksamheten kommer att utvärderas efter sommaren 1985.

Ålgärderna inom hela del arbelsmarknadspoliliska fältet syfiar till alt begränsa arbelslöshetstiden och förebygga framtida arbelslöshetsrisker. Att bryla långvarig arbetslöshet är därför självfallet alllid en viklig uppgifl. I AMS rikllinjer för länsarbetsnämndernas verksamhetsplanering har där­för insalser mol långtidsarbetslöshet ylleriigare skjulils i förgrunden. Delta kommer också all gälla för verksamhetsplaneringen under kommande budgelår. Insatserna för all placera de långtidsarbelslösa på den öppna arbetsmarknaden måsle enligt min mening intensifieras.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                       22

Ungdomsfrågor

Jag gav i årels budgelproposilion en utförlig redovisning av arbetsmark-nadsulvecklingen för ungdomarna och framför alh för 18- och 19-åringarna sedan lagen om ungdomslag infördes den 1 januari 1984. Riksdagen har därefter (AU 1984/85: 11, rskr 188) fattat beslut om vissa ändringar i lagen bl.a. med syfte all öka uislussningen ur ungdomslagen. Jag har inte för avsikl atl återkomma till dessa frågor nu.

Jag vill i slället la upp frågan om möjlighelen för ungdomar i ungdomslag atl placeras i arbete med hjälp av rekryteringsstöd. AMS föreslår i sin skrivelse all anslaget för ungdomslag bör kunna las i anspråk för rekryte­ringsstöd för ungdomar som har varit placerade i ungdomslag i sex måna­der eller som enligt handledarens bedömning riskerar att kvarslå i ung­domslaget under lång lid.

Frågan behandlades delvis i budgetpropositionen. Del finns anledning atl behandla den utförligt nu.

Det normala för när ungdomar träder in på arbetsmarknaden måste även i fortsättningen vara all delta skall ske utan att arbetsgivaren subventione­ras för anställningen. Om denna huvudprincip inle får råda kommer den ordinarie arbetsmarknaden för ungdomar, som trots alll är ganska stor, snabbt att försvinna. Däremot bör rekryteringsstöd kunna utnyttjas som etl individuelll medel för att placera ungdomar i särskilda fall. Jag tänker på ungdomar som har varil länge i ungdomslag, som närmar sig 20-årsål-dern och där det inte är möjligl att hitta etl arbete på den öppna arbets­marknaden.

Rekryteringsstöd bör också kunna användas i samband med att individu­ella planer upprättas för ungdomar som har varit i ungdomslag en längre lid och där arbetsförmedlingen klarl bedömer att andra alternativ är uteslutna. Jag vill slutligen återigen understryka att rekryteringsstöd hela tiden måste användas som ett individuelll stöd i särskilda fall och aldrig få karaktär av en generell åtgärd för ungdomar. När det gäller medelsfrågan har 1 058 milj. kr. avsatts för rekryteringsstöd för näsla budgetår. Dessa medel får också utnyttjas för ungdomar i ungdomslag i de situationer jag nu har redovisat, och jag kan inte finna motiv för alt vidga denna ram genom atl rekryteringsstöd skulle kunna utbetalas från anslaget för ungdomslag. Frå­gan om yllerligare medel behövs för rekryteringsstöd får, som jag tidigare har anförl, bedömas när utvecklingen för hela budgetårel 1985/86 bällre kan överblickas.

Utbildningsutskoltet har (UbU 1984/85: 18) uttalat alt vägledande för översynen av det nuvarande planeringssystemet för gymnasieskolan bör vara atl kunna erbjuda alla ungdomar under 20 år en gymnasieplals. I detta sammanhang är frågan om samordning mellan ålgärdssyslemen för 16-17-åringar å ena sidan och 18-19-åringar å andra sidan, en väsenfiig del. Mol denna bakgrund pågår inom regeringskansliel en översyn av de sam-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 2                                      23

lade insaiserna för hela gruppen ungdomar i åldern 16—20 år. Arbelet bedrivs med sikte på all regeringens ställningstagande skall kunna presen­teras i budgetpropositionen för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.      antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter,

2.      godkänna vad jag har förordat ifråga om månadsresor och start­
hjälp till byggnadsarbetare.

B 6. Arbetsmarknadsutbildning

I årels budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 12, s.75) anmälde jag min avsikl atl återkomma med förslag i fråga om medel för fortsatt verk­samhet med utbildning inom dataområdet för kortutbildade. Jag beräknar koslnaden för nästa budgelår till 16 milj. kr. Med hänvisning lill vad jag nyss har anförl i denna fråga saml i enlighet med anslagsberäkningen för näsla budgelår där AMS får disponera över elt lill hälften upptaget helårs­anslag hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

all till Arbetsmarknadsutbildning för budgetårel 1985/86 under tion­de huvudlileln ulöver i prop. 1984/85: 100 bil. 12 upptagna medel anvisa ell reservationsanslag av 8000000 kr.

B 8. Kostnader för ny organisafion för den särskilt anordnade arbetsmark­nadsutbildningen m. m.

Med hänvisning lill vad jag nyss har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Koslnader för ny organisalion för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m.m. för budgetåret 1985/86 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1984/85:100, bil. 12, upptagna medel anvisa ell förslagsanslag av 8000000 kr.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 2                                                 24

Underbilaga 2.2.1

Förslag till

Lag om ändring t lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. I § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

2 kap. !§' En arbelsgivare skall på det avgiflsunderiag som anges i 3-5 §§ för varje år belala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,50 procenl,

2.   folkpensionsavgifi med 9,45 procenl,

3.   lilläggspensionsavgift efler de procenlsats som anges i särskild lag,

4.   delpensionsavgift med 0,50 procent,

5.   barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgifl med 0,60 procent,

T. arbetsmarknadsavgift      med 7. arbetsmarknadsavgift      med

1,60 procent,                               1,586 procent,

8.    arbelarskyddsavgifi med 0,155 procent,

9.    vuxenutbildningsavgift     med   9. vuxenutbildningsavgift    med 0,25 procent samt                                 0,264 procenl saml

10. lönegarantiavgifl med 0,20 procent.

Arbelsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra styckel skall dock betala endasl lilläggspensionsavgift.

Slaten belalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den  I juli 1985. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1984:1106.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

Civildepartementet: Vissa ersättningar till kyrkofonden

Bilaga 3

 

 

 

Bilaga 3

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET                             PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-04-16

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86, m. m. såvitt avser civildepartementets verksamhetsområde.

F. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

F 2. Vissa ersättningar till kyrkofonden

(Nytl anslag som ersäller de lidigare anslagen Vissa ersättningar til kyrkofonden och Bidrag till kyrkomötet.)

1983/84 Ulgift         5050737

1984/85 Anslag     47551000

1985/86 Förslag    85 851000

I prop. 1984/85: 100 (bil. 15 s. 137) har regeringen föreslagit riksdagen att i avvaklan på särskild proposilion i ämnet lill Vissa ersättningar till kyrko­fonden för budgetårel 1985/86 beräkna ett anslag på 49351000 kr. Jag anhåller nu alt få ta upp denna fråga.

Ur anslagel utgår ersättning lill kyrkofonden med 5050737 kr. för präs­terskapets lill statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen utgår enligt föreskrift i 5 § lagen (1970:940) om kyrkliga koslnader (omtryckt 1982: 379, ändrad 1983:401 och 1984:509).

Fr. o. m. år 1985 utgår också ersättning till kyrkofonden för inkomstbort­fall till följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Enligt förslag i prop. 1983/84: 133 (s. 34) skall kompensalion för delta inkomstbortfall ulgå med 85 milj. kr. för hell år. För första halvåret 1985 har anvisats hälften av detla belopp.

Innevarande budgelår utgår bidrag lill kyrkofonden med I 750000 kr. ur det under trettonde huvudtiteln uppförda anslaget C 12. Bidrag till kyrko­mötet. Regeringen har i prop. 1981/82: 192 lagt fram förslag om ett refor­merat kyrkomöte m.m. Förslagel har godkänts av kyrkomötet (I SäU 1982:1, kskr 28) och riksdagen (KU 1982/83. rskr 2). Kostnaderna för kyrkomötet skall enligt riksdagens beslut med anledning av nämnda propo-1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 3

 

Prop. 1984/85:150                                                                   2

silion i princip betalas ur kyrkofonden. Statsbidrag har emellerlid ansetts böra utgå med belopp som motsvarar de koslnader för allmänl kyrkomöte som tidigare har belastat statsbudgeten. 1 prop. 1984/85: 100 (bil. 15 s. 137) föreslås atl bidraget lill kyrkofonden för kostnader för kyrkomötet fr. o. m. nästa budgelår skall betalas från förevarande anslag.

Föredragandens överväganden

Den ersättning som ulgår lill kyrkofonden med anledning av församling­arnas inkomslbortfall lill följd av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen, bör behandlas pä samma sätl som molsvarande bidrag lill kommunerna. Chefen för finansdepartementet har denna dag föreslagit att kompensationen reduceras med 250 milj. kr.

1 konsekvens härmed bör församlingarna få sin kompensation reducerad i molsvarande mån. Del innebär en minskning år 1986 med 12 milj. kr. Kompensationen kommer därför atl år 1986 uppgå till 73 milj. kr. Hälften av beloppen för resp. kalenderår 1985 och 1986, 79 milj. kr. utbetalas under budgetåret 1985/86.

Kompensationen tillförs kyrkofonden ur vilken sedan kan utgå extra utjämningsbidrag till vissa kyrkliga kommuner. Vid beslut om sådana bidrag skall hänsyn främst tas till behovet av bidrag. Övergångsvis tas också viss hänsyn till bortfallet av skatteinkomster från juridiska personer.

Ur anslagel bör vidare i enlighet med vad jag förordat i prop. 1984/85: 100 (bil 15 s. 137) ulgå bidrag till kyrkofonden med 1 800000 kr. för koslnader för kyrkomötet.

Ersättning för prästerskapels till statsverket indragna tionde m. m. har beräknats till ett oförändrat belopp om 5 051 000 kr.

Anslaget bör alltså för nästa budgelår föras upp med 85 851 000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa ersällningar tdl kyrkofonden för budgetåret 1985/86 under trettonde huvudtiteln anvisa elt anslag av 85 851000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

Bilaga 1.1

Reviderad nationalbudget 1985

 

 

 

Bilaga l.l

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR 1985

Inledning

Den reviderade nationalbudgelen för 1985 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementet och konjunkturinstitutet. National­budgelen bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Utredningsrådet har hörts men dess ledamöler bär inle något ansvar för de bedömningar som görs i nationalbudgelen.

Finansdepartementet ansvarar för de sammanfattande bedömningarna av Sveriges ekonomi 1985 i kapitel I. Den ekonomiska utvecklingen inom olika områden behandlas mer i detalj i kapilel 2-10. Arbetsfördelning mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet och skillnader i pro­gnoser framgår av appendix till kapitel 1. En analys av effekterna av ell fall i dollarkursen har utarbetats av fil. kand. Göran Schubert och redovisas i appendix lill kapilel 3.

Arbelel med den reviderade nationalbudgelen inom finansdepartemen­tet har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg. Kalkylerna avslutades för finansdepartementets del den 16 april 1985.

1    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150.    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget            2

1    Sammanfattande översikt

Finansdepartemenlel ansvarar för de sammanfattande bedömningarna i detta kapitel. Prognosskillnader mellan finansdepartementet och konjunk­turinstitutet framgår av appendix till kapitel 1. Skillnaderna avser främst import, lagerinvesteringar, bytesbalans och inflation.

1.1 Internationell utveckling

Den ekonomiska tillväxten i industriländerna sammantagna blev stark 1984. BNP i OECD-området ökade med ca 5%. Tillväxten var emellertid geografiskt ojämnt fördelad. I Förenta staterna blev tillväxten närmare 1%, medan den i Västeuropa stannade vid endast 2,5%. Den draghjälp som Förenta staterna gav den övriga världsekonomin under 1984 förbätt­rade avsevärt bytesbalansen i flera länder och mildrade skuldproblemen i skuldtyngda utvecklingsländer. Trots den ökade aktiviteten har inflationen inte ökat i OECD-området som helhet. Konsumentprisemas ökningstakt var 1984 oförändrat drygt 5%. Inte heller i de länder där fillväxten var snabbast, accelererade prisstegringarna särskilt mycket. Arbetslösheten i OECD-området minskade från 8,8% av arbetskraften 1983 till 8,3% 1984. I Västeuropa ökade den dock från 10,1 % till 10,7%.

Den amerikanska ekonomin tycks nu komma in i en fas med långsam­mare tillväxt. I stort sett samtliga inhemska efterfrågekomponenter väntas utvecklas svagare än tidigare och ulrikesbalansen väntas ge fortsatt nega­tiva bidrag till lolalefterfrågan. BNP-tillväxten beräknas stanna vid 31/4% 1985.

Draghjälpen från Förenta statema väntas således minska 1985. Därtill kommer alt finans- och penningpolitiken i övriga industriländer har en stram inriktning. I flertalet länder fästs stor vikt vid att få ner budgetun­derskotten och att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen. Den lotala pro­duktionstillväxten i Västeuropa beräknas stanna vid 21/2% även 1985. Den inhemska efterfrågan väntas dock öka med endast 11/2-2%. Inve­steringsefterfrågan är det mest expansiva inslaget, medan man å andra sidan måste räkna med ett bortfall av extern efterfrågan. Den måttliga fillväxten kan leda fill att arbetslösheten stiger till 11% 1985, vilket mot­svarar ca 19 milj. människor i Västeuropa utan arbete.

Den japanska ekonomin har stimulerats kraftigt av de goda exportmöj­ligheterna det senaste året. Efter hand har även hemmaefterfrågan för­stärkts något, särskilt gäller det investeringarna i den privata sektom. Finanspolifiken har emellertid alltjämt en klart restriktiv inriktning och den fortsatta tillväxten väntas alltjämt i hög grad bygga på extern efterfrågan. Bytesbalansens överskott beräknas fortsätta alt stiga. Den totala produk­tionstillväxten väntas bli ca 5% 1985.

Sammantaget beräknas BNP-tillväxten i OECD-områdel bli 3 1/4%

 

Prop. 1984/85:150.   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        3

1985. se tabell 1:1. I jämförelse med den preliminära nafionalbudgelen är det en något gynnsammare bild av den intemationella utvecklingen som nu redovisas. Främst är det prognosen för Förenta staterna som upprevide­rats.

Inflationen i industriländerna tycks nu ha stabiliserats på en låg nivå. Något nämnvärt inflationstryck från råvampriserna är inte sannolikl under 1985. Inte heller lönekostnaderna torde medföra några starkare inflations-impulser. Den strama finans- och penningpolitiken i de flesta länder bidrar till att dämpa eventuella prisstegringstendenser. Konsumentpriserna vän­tas öka med ca 5% 1985 för OECD-området som helhet. Skillnaderna mellan olika länders inflationslakt väntas minska. Förbundsrepubliken Tyskland och andra för Sverige vikfiga konkurrentländer bedöms fortsätta att ha en inflationstakt under genomsnittet för hela OECD-områdel.

Som vanligt är bedömningar av den internationella utvecklingen behäf­tade med osäkerhet. När det gäller Förenta staternas ekonomi har del främst all göra med de ökade underskotten i den federala budgeten och bytesbalansen. Underskotten kan utlösa anpassningsmekanismer som kan få en återhållande effekt på världsekonomin. De har bl.a. inifierat en diskussion i kongressen om långlgående protektionistiska åtgärder för atl skydda den amerikanska industrin (importavgifter och importkvoter), ål­gärder som med stor sannolikhet skulle utlösa motåtgärder från andra länder och därmed få ytterst allvarliga konsekvenser för det intemationella handelssystemet och världsekonomin.

Vidare kan dollarkursens fortsatta utveckling få stor betydelse för kon-junktumlvecklingen under 1985. Dollarn måste i början av 1985 anses vara klart övervärderad när det gäller konkurrensförhällandena mot resten av världen. Det kan idag inte bedömas om den nedgång som skett i dollarkur­sen sedan mitten av mars är inledningen till en mer omfattande dollarde­preciering. I ett appendix till kapitel 3 analyseras länkbara konsekvenser i första hand för den svenska ekonomin av en nedgång i dollarkursen. Av analysen framgår all konsekvenserna för världsekonomin i hög grad skulle bli beroende av vilka faklorer som utlöste dollarfallet och vilka reakfioner från den ekonomiska politiken, som nedgången skulle ge upphov lill.

Tabell 1:1 Internationell utveckling 1984 och 1985

 

 

BNP

 

Konsument-

Arbets

lös-

 

 

 

priser

 

löshet

 

 

% per år

 

% per år

 

%

 

 

1984

1985

1984

1985

1984

1985

Förenta statema

6,8

3 1/4

4,3

41/4

7,5

71/4

Japan

5,8

5

2,2

21/2

2,7

21/2

Förbundsrepubliken

 

 

 

 

 

 

Tyskland

2,6

23/4

2,4

2

8,3

81/4

OECD-Europa

2,5

2 1/2

7,6

61/2

10,7

11

OECD-Totalt

5,0

31/4 '■•

5,3

5

8,3

81/2

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         4

När det gäller Västeuropa har osäkerheten atl göra med huruvida de grundläggande problemen rörande pris- och lönebildningen har minskat eller ej. Medan utvecklingen i Förenta statema de senaste åren har innebu­rit en dämpning av både inflafion och arbetslöshet, har den sänkta prissteg­ringstakten i Västeuropa kunnal uppnås bara till prisel av en högre arbels­löshel. Den s. k. Phillipskurvan har i Västeuropa inte förskjutits inåt ulan utvecklingen de senaste åren har medfört en rörelse längs kurvan mot högre arbetslöshet och lägre inflation. Förstärkt tillväxt och reducerad arbetslöshet skulle därmed kunna dra upp inflationstakten. Detla skulle i sin lur kunna utlösa nya åtstramningar med ålföljande risker för att tillväx­ten dämpas.

Det kan inte uteslutas att tillväxten i Västeuropa blir något slarkare än ovan förutsatt. Möjligen skulle farhågor för konsekvenser av minskade positiva bidrag från den amerikanska ekonomin kunna leda lill lättnader i den nuvarande starkt restriktiva finanspolitiken. I vissa länder övervägs exempelvis skaltelällnader, vilka emellertid inte torde få några mer bety­dande effekter på konsumfionsefterfrågan under 1985.

1.2 Utvecklingen i Sverige

Allmänt om utvecklingen 1984 och 1985

Den ekonomiska tillväxten i Sverige blev stark 1984. BNP ökade med 3,0% och industriproduktionen med ca 7%. Efterfrågan hade en tyngd­punkt på export och investeringar (inkl. lager). Dessa delar ökade sam­manlagel med ca 61/2%, medan konsumtionen bara ökade med drygt 1 %. Bytesbalansen förbättrades från elt underskott på 7 miljarder kr. 1983 till ett överskott på 1 miljard kr. 1984. Antalet sysselsatta ökade med 36000 personer och arbetslösheten reducerades från 3,5% 1983 fill 3,1% 1984. Inflationen dämpades från ca 9% 1983 till 8% 1984.

Åven 1985 väntas fillväxten fortsätta att vara god. BNP beräknas öka med ca 21/2% och industriproduktionen med 6%. Efterfrågan har fortfa­rande en inriktning på export och investeringar. Dessa delar av efterfrågan beräknas även 1985 öka med ca 61/2%, medan konsumtionens ökning på nytt väntas stanna vid drygt 1 %.

Sett över hela perioden 1982-1985 innebär det att investeringar (inkl. lager) och export har ökat sin andel av efterfrågan från knappt 38% till knappt 42 %, se tabell 1:2. Denna förskjutning av efterfrågan från konsum­tion mot investeringar och export har skett inom ramen för en total tillväxt på 2 å 3% per år.

Antalet sysselsatta väntas öka med närmare 40000 personer 1985. Ar­betslösheten ser ut att kunna reduceras ytterligare 1985. Inflationen beräk­nas fortsätta att dämpas till ca 6% 1985 (konsumentprisindex ökning mellan årsgenomsnitten 1984 och 1985). Regeringens mål att nedbringa inflationen till 3% under loppet av 1985 fömtses kunna uppnås. Bytesba-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 1:2 Efterfrågans utveckling och sammansättning 1982—1985

1980 års priser

1982     1983     1984

1985

 

39,3

Artig procentuell volymförändring

Bruttoinvesteringar

+ lagerinvesteringar H- export

Konsumfion

Total efterfrågan

Procentandel av total efterfrågan

Bruttoinvesteringar

+ lagerinvesteringar -t- export

37,6

 

6,3

6,7

6,5

0,7

1,3

1,2

1,9

3,4

3,3

40,5

41,7

lansen beräknas försämras något till elt underskott på ca 3 miljarder kr. 1985.

I jämförelse med den preliminära nafionalbudgelen förutses en något starkare tillväxt av produklion och sysselsättning . Särskilt investeringarna ökar mer än lidigare beräknal, men även exporten och den privata kon­sumtionen väntas öka något snabbare. Den starkare efterfrågelillväxten gör emellertid att lagemppbyggnaden inte antas bli fullt lika kraftig som tidigare beräknats. BNP-tillväxten 1985 upprevideras från 2,1 % fill 2,4%, se tabell 1:3. Åven importens ökningstakt har reviderats upp.

Tabell 1:3 Försörjningsbalans 1983-1985

 

 

 

Miljarder kr. löpande priser 1984

, Åriig procentuell volymförändring

 

 

1983

1984

1985

BNP

Import, varor och tjänster

784,0 253,7

2,5 0,0

3,0 4,9

2,4 6,3

Tillgång

1037,7

1,9

3,4

3,3

Privat konsumtion

397,4

-1,7

0,9

1,4

Offentlig konsumtion Statlig Kommunal

221,5

61,0

160,5

0,9

-3,5 2,8

1,8 0.2

2,5

0,8

-1,0

1,5

Bruttoinvesteringar Näringslivet Därav industri Statliga myndigheter och affärsverk Kommuner Bostäder

143,8 70,3 23,1

17,3 24,7 31,5

1,1 3,2 1,8

1,7 -0,2 -2,1

3,6 10,0 15,9

-5,4 -5,4 3,2

3,7

8,7

25,0

2,3 -1,7 -2,4

Lagerinvesteringar'

-7,2

-0,4

0,7

1,3

Export, varor och tjänster

282,2

.10,5

6,1

4,3

Användning

1037,7

1,9

3,4

3,3

Förändring i lagerinvestering i procentav föregående års BNP.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         6

Den ekonomiska politikens inriktning 1985

Finanspolitiken har en fortsatt restriktiv inriktning. Statens reala utgifter exkl. räntebetalningar minskar något 1985, medan statens reala inkomsler ökar med drygt 21/2%, dvs. i ungefär samma takt som BNP. Därigenom verkar både inkomster och utgifter exkl. räntor åtstramande på ekonomin. Ränteutgifterna beräknas öka med ca 10 miljarder kr. 1985, vilkel har en viss expansiv effekt. Finanspolitikens sammanlagda effekter beräknas re­ducera BNP-tillväxten med drygt 1/2 procentenhet 1985. Budgetunder­skottet väntas minska från 75 miljarder kr. 1984 till 63 miljarder kr. 1985.

Åven penningpolitiken är restriktiv. Ränledifferensen gentemot utlandet för korta placeringar var i början av april 4—5 procentenheter. Penning­mängdens fillväxt avses även 1985 hållas på en mycket låg nivå. För att begränsa likviditetsökningen senare i år och i början av nästa år föreslås i kompletteringspropositionen ytterligare likviditetssteriliseringar från nä­ringslivet och kommunerna.

Regeringen har satt som mål att begränsa inflationstakten under loppel av 1985 till 3 %. För atl skapa bättre fömtsättningar för all dämpa pris- och kostnadsökningarna har regeringen överlagt med arbetsmarknadens parter om löneökningarna 1985. Enighet har därvid uppnåtts om att de totala löneökningarna 1985 bör begränsas fill högst 5%. Ett allmänt prisstopp gäller från den 6 mars 1985. En särskild skattereduktion har föreslagits för att möjliggöra att reallönema efter skatt stiger i år vid nominella löneök­ningar på 5%.

Sysselsättningspolitiken inriktas på att stödja den industriella expansio­nen. Arbetsförmedlingen har effektiviserats, vilket har medgett att de genomsnittliga vakansliderna har kunnal hållas nere på en väsentligt lägre nivå än under tidigare expansionsfaser. Teknikerbristen motverkas genom insalser inom både utbildnings- och arbetsmarknadspolifiken. De arbets­marknadspolitiska insatsema i form av beredskapsarbeten har reducerats kraftigt. Särskilda insatser görs för att motverka ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Vidare genomförs åtgärder för atl reducera de regio­nala och yrkesmässiga obalansema på byggarbetsmarknaden.

Utrikeshandel                                                       —

Den internationella konjunkturen vänlas, som redan nämnls, fortsätta att förbällras 1985, dock i något långsammare takt än tidigare. Produk­tionsökningen i omvärlden ger underlag för en ökning av den lolala export­marknaden för bearbetade varor med drygt 7% (drygl 8% för enbart OECD-området). Detta är en något ljusare bild av den internationella utvecklingen än i den preliminära nationalbudgelen.

Den svenska industrins konkurrenskraft väntas vara fortsatt god under 1985. De svenska företagens relativa exportpriser på bearbetade varor beräknas i år ligga 6% lägre än 1981. Industrins relativa lönekostnader per producerad enhet beräknas vara ca 20% lägre än 1981. Lönsamheten i den

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        7

svenska induslrin har förbättrats kraftigt de senaste åren - mer än i andra OECD-länder.

Exporten av bearbetade varor beräknas öka med drygt 6% 1985. Därvid har hänsyn tagits till att relativpriserna på den svenska exporten steg med 21/2% 1984 till följd av både en något snabbare prisökning än hos konkur-renlländema och en viss appreciering av den svenska kronan. För 1985 fömtses ett oförändrat relativpris. Den svenska marknadsandelen, som ökade med ca 1 % 1984, beräknas minska ca 1 % 1985. De marknadsandels­vinster, som uppnåddes 1983, har därmed kunnat bibehållas. Exporten av bl.a. trävaror och massa beräknas minska 1985. Den totala varuexporten vänlas öka med knappt 4% och den totala exporten av varor och tjänster med 4,3%.

Importen av varor och tjänster beräknas av finansdepartementet öka med 6,3 % 1985. Den relafivt snabba efterfrågeökningen i Sverige drar med sig en kraftig imporlökning. Inte minst spelar lagerinvesteringarna en stor roll för importens utveckling. 1984 minskade lagren, medan en lagerupp­byggnad fömlses 1985. Denna förändring i lägerinvesteringarna bidrar till importökningen för varor och ijänster med ca 2 procentenheter.

Konjunkturinstitutet räknar med en större ökning av importen än finans­departementet. Skillnadema avser två punkter. Det gäller för det första råolja och petroleumprodukter, där institutet räknar med att nettoimporten ökar från drygt 27 miljarder kr. 1984 till drygl 31 miljarder kr. 1985. Departementet förutser en något större lageravveckling och minskning av den inhemska förbmkningen och beräknar nettoimporten till knappt 30 miljarder kr. 1985. Den andra punkten där konjunkturinstitutets bedöm­ning skiljer sig från departementets är importen av bearbetade varor. Konjunkturinstitutet räknar i detla fall med en importökning med 10% 1985 och finansdepartementet med 8,5%. Huvudsakligen baseras departe­mentets lägre importprognos på att lageruppbyggnaden enligt departemen­tets bedömning inle blir fulll lika stor som institutet räknar med.

Bytesbalansen beräknas försämras från elt överskott på 1 miljard kr. 1984 till etl underskott på 3 miljarder kr. 1985, se tabell 1:4 (konjunkturin­stitutet räknar med ett underskott på 61/2 miljarder kr. 1985). Försämring-Tabell 1:4 Bytesbalans 1982-1985 Miljarder kr., löpande priser

 

 

1982

1983

1984

1985

Export av varor Import av varor

168,1 173,9

210,5 200,3

242,5 217,9

262,7 240,0

Handelsbalans

- 5,8

10,2

24,6

22,7

Tjänstenetto Transfereringsnetto

1,9 -18,9

6,0

-23,2

3,9

-27,5

4,8 -30,6

Bytesbalans

-22,8

- 7,0

1,0

- 3,1

Procent av BNP

-3,6

■      -1,0

0,1

-0,4

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         8

en av bytesbalansen kan delvis hänföras fill handelsbalansen, vilken för­utses försämras med 2 miljarder kr. Denna försämring beror i första hand på avsaktande internationell tillväxt och relativt kraftig ökning av den inhemska efterfrågan. Enbart omsvängningen från en lagerminskning 1984 till en lagerökning 1985 beräknas försämra handelsbalansen med ca 5 miljarder kr. Försämringen av bytesbalansen beror emellertid också på att räntebetalningarna lill utlandet väntas öka, bl. a. till följd av atl dollarkur­sen har stigit.

Del bör understrykas alt prognoser för bytesbalansen är behäftade med stor osäkerhet. Både exporten och importen av varor och tjänster är i storleksordningen 300 miljarder kr. och mindre avvikelser för någon av eller båda dessa variabler kan medföra fel i prognosen för bytesbalansen på åtskilliga miljarder kr.

I ett särskilt appendix fill kapitel 3 redovisas, som nämnts, en studie av vad som vid vissa givna fömtsättningar skulle hända vid ett fall i den effektiva dollarkursen med 20%, motsvarande en nedgång med drygt 2 kr. Av appendix framgår att effekterna på den svenska bytesbalansen är positiva men varierar beroende på vilken ekonomisk utveckling i övrigl och vilken ekonomisk polifik i de störte OECD-länderna som åtföljer dollarfallel. Den "renodlade" effekten av en lägre dollarkurs beräknas bli en förbättring av bytesbalansen med ca 10 miljarder kr. I ett gynnsamt fall kan förbättringen bli ca 15 miljarder kr., men om dollamedgången åtföljs av en dämpad ekonomisk aktivitet i industriländerna och ett höjt ränteläge kan förbättringen slanna vid drygt 3 miljarder kr.

De kalkyler som redovisas i den reviderade nationalbudgelen baseras på det beräkningstekniska antagandet atl dollarkursen under mars-december

1985  är 9,35 SEK/USD (genomsnittet för febmari 1985). Varje sänkning av
dollarkursen med 10 öre skulle på någol års sikl förbättra bytesbalansen
med ca 1/2 miljard kr.

Löner, priser och privat konsumtion

Den viktigaste förutsättningen för atl den konkurrenskraftsförstärkning som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 skall bli bestående är att pris- och löneutvecklingen blir markant lägre än under 1970-lalet och början av 1980-talet. Delta krav förstärks av att den intemationella inflafio-nen har reducerats från ca 13 % 1980 till ca 5 % 1983. Prisökningarna har de senaste två åren stabiliserats på den lägre nivån och vänlas även 1985 och

1986  bli ca 5% per år.

Den svenska utvecklingen när det gäller att dämpa pris- och kostnads­stegringama får betecknas som framgångsrik under 1983. Trots att deval­veringen hösten 1982 innebar en kraftig inflafionsimpuls, kunde prissteg­ringarna begränsas till ca 9% 1983 och löneökningarna stannade vid 6%, se tabell 1:5. Utvecklingen 1984 var däremol inle lika god. Både priser och löner ökade med ca 8%. De svenska relativpriserna på bearbetade varor

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        9

Tabell 1:5 Priser och löner 1983-1985

Procentuell förändring

1983         1984          1985

Timlön, ökning mellan

årsgenomsnitten                                 6,1            8,3            5,0

Konsumentprisindex,

ökning under året (dec.-dec.)              9,3            8,2            3,0

ökning mellan årsgenomsnitten           8,9            8,0             6,0

sleg med 2 1/2%. Åven de relativa lönekostnaderna per producerad enhet steg med ca 21/2%.

Den prognos för den svenska ekonomin 1985, som redovisas i den reviderade nationalbudgelen, baseras på fömtsättningen atl löneökningar­na 1985 stannar vid 5 %. Det är den ram om vilken enighet har nåtts mellan regeringen och arbetsmarknadens parter och som senare har bekräftats genom en central ramöverenskommelse mellan Landsorganisationen och Svenska Arbetsgivareföreningen. De löneavtal som hillills har slutits för 1985 täcker större delen av arbetsmarknaden och håller sig i stort sett inom denna ram. En viss osäkerhet om den fakfiska löneutvecklingen i år återstår dock när det gäller de områden som inte har löneavtal för hela året samt när det gäller löneglidning och lokala avtal. Fömtsatt en normal löneglidning bör dock löneökningama kunna begränsas till ca 5% 1985. Det skulle innebära att de svenska företagens konkurrenskraft kan bibehål­las 1985.

1 den samlade bedömningen i detta kapilel har förutsatts att inflationen begränsas till 3 % under loppet av 1985 (konjunkturinstitutet räknar med en prisstegring på 3,7% under året). Möjligheterna att nå detta inflationsmål är goda. De måttliga lönekoslnadsökningarna är en fömtsättning för denna bedömning. Flera andra faktorer bidrar till atl inflationen kan dämpas så kraftigt. Den internationella inflationen är måttlig. Råvamprisema förutses bli så gott som oförändrade under 1985. Eftersom en tredjedel av hyresvär­darna fidigarelade hyreshöjningarna fill slutet av 1984, beräknas hyreshöj­ningarna i genomsnitt understiga 3%. De prisökningar som kommer via jordbraksavialet den 1 juli väntas bli de klart lägsta under 1980-talet och beräknas endast höja konsumentpriserna med en tiondels procent. Inga mer betydande höjningar av arbetsgivaravgifler, indirekta skatter, taxor och avgifter har beslutats eller planeras. Finans- och penningpolitiken har en stram inrikining. Ytteriigare likviditetsindragningar andra halvåret 1985 föreslås i kompletteringsproposilionen. Alla dessa faktorer understödjer det allmänna prisstoppet i strävandena atl radikalt dämpa inflationen.

Reallönema efter skatt ökade med ca 11/2% 1984 och beräknas öka ungefär lika mycket 1985, se tabell 1:6. Till denna utveckling bidrar både ökad sysselsättning och ökade reala limlöner efter skatt. För att möjliggöra att en reallöneökning kommer till stånd 1985 har regeringen föreslagit en

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         10

Tabell 1:6 Hushållens reala inkomster efter skatt 1984 och 1985

Årlig procentuell förändring

1984             1985

1,5

1,3

2,3

1,4

-2,1

2,2

-0,6

-0,8

-3,0

11,3

Löner

Driftsöverskott, räntor m. m.

Pensioner

Beskattade sociala förmåner

Övriga inkomstöverföringar

Disponibel inkomst                                          0,6                1,8

särskild skattereduktion 1985, vilken uppgår till 600 kr., för det stora flertalel löntagare med heltidsarbete. För barnfamiljerna ökar de disponib­la inkomslerna även genom kraftigl ökade barnbidrag 1985. Pensionärer­nas realinkomster efter skatt beräknas öka med drygt 2%. De reall dispo­nibla inkomsterna för hushållssektorn som helhet vänlas öka med närmare 2% 1985 och den privata konsumtionen väntas öka med 1 1/2% 1985. En viss ökning av hushållssparandet fömtses.

Invesleringar

Kraftiga produktionsökningar, stigande kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har medfört en stark invesleringskonjunktur i Sverige. Sam­manlaget ökade de fasta investeringarna med 31/2% 1984. De beräknas av konjunkturinstitutet öka med 3 1/2% även 1985. Möjligen kan ökningen bli ännu något kraftigare till följd av högre leasing-investeringar i näringslivet och invesleringar i energihushållning än som här antagits samt fill följd av de åtgärder regeringen nu vidtar för all slödja byggverksamheten.

Näringslivels investeringar ökade med 10% 1984 och beräknas öka med nästan 9% 1985. Det är främst industrin, som har expansiva investerings­planer. Ökningen beräknas där till hela 25% 1985 efter en ökning med ca 16% i fjol. Verkstadsindustrins investeringsnivå beräknas 1985 komma atl översliga 1976 års nivå — den tidigare högsta nivån. De kapacitetshöjande byggnadsinvesteringarna i industrin ökar kraftigt både 1984 och 1985. Även inom handeln m.fl. branscher fömlses en fortsatt investeringsupp­gång.

Bostadsinvesteringarna ökade enligt preliminära beräkningar med ca 3% 1984 efter att ha fallit varje år tidigare under 1980-talet. Bakom denna utveckling ligger en mycket kraftig ökning av ombyggnadsinvesteringarna, bl.a. som elt resultat av det bostadsförbätlringsprogram som infördes detta år. Nyproduktionen av lägenheler minskade dock 1984 och beräknas fortsätta att minska något. Tillsammans med en dämpad ökningstakt för ombyggnadsinvesteringarna beräknas de totala bostadsinvesteringarna åter minska någol 1985. De offentliga investeringarna beräknas bli ungefär oförändrade 1985.

Byggnadsinvesteringarna beräknas totalt sell minska med knappt 2%

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  11

1985 men eftersom reparations- och underhållsverksamhelen ökar kraftigl, leder det till en ökning av byggnadsproduktionen med ca 1 % 1985.' Syssel­sättningen inom byggnadssektorn beräknas därmed kunna hållas oföränd­rad 1985 efter att ha minskat under flera år. En dämpning av byggarbetslös­heten förutses.

Lagren fortsatte att minska 1984. För 1985 förutses emellertid en viss lagemppbyggnad. Konjunkturinstitutet räknar med en lagerökning på 51/2 miljarder kr. 1985 (1980 års priser). En lagemppbyggnad i den storleksord­ningen förekom senast 1980 i samband med att konjunkturen vände nedåt. Eflersom denna fas enligt finansdepartementets bedömning inte är nådd än, räknar departementet med en något lägre lagemppbyggnad 1985, eller med drygt 3 miljarder kr. Lageromslaget skulle i så fall ändå molsvara 1,3% av BNP.

Produklion och sysselsättning

Produktionsutvecklingen är alltjämt stark. Inom industrin ökade pro­duktionen med ca 7% 1984 och beräknas öka med 6% 1985, se tabell 1:7. Särskilt expansiv 1985 vänlas utveckhngen vara i verkstadsindustri, gm­vor och ickejärnmetallverk. Däremot väntas produktionen minska i skogs­industrin och varven. Inom den privata tjänstesektorn ökade produktionen enligt lillgängliga uppgifter med drygl 3% 1984. Den beräknas öka med drygl 2% 1985. Totalt sett beräknas BNP öka med 8% under perioden 1982-1985. Det innebär att de samlade resurserna har ökat med 67 mil­jarder kr. i årets prisnivå.

Tabell 1:7 Produktion och sysselsättning 1984 och 1985

 

 

 

Produktion

 

Sysselsättning

 

 

Årlig procentuell

Årlig förändring i

 

volymförändring 1984                1985

tusental personer

 

1984

1985

Jord- och skogsbmk

1,7

0,0

-10

-10

Industri

7,5'

6,0

13

16

Byggnadsverksamhet

1,4

1,0

- 7

0

Privata tjänster

3,2

2,0

13

12

Offentliga tjänster

1,5

1,0

27

20

Totalt

3,5

2,4

36

38

' Varav gruvor och tillverkningsindustri 6,9% och el-, gas-, vatten- och värmeverk

12,2%.

 BNP från användningssidan 3,0%.

' Byggnadsinvesteringar omfattar både ny- och ombyggnader av hus, vägar och anläggningar. Utvecklingen 1984 och 1985: Byggnadsinvesteringar -1-1,1% resp. -1,8%, reparationer och underhåll -t-1,5% resp. +1,5% och byggnadsproduktion -1-3,0%resp.-hl,1%.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        12

I della sammanhang finns del anledning alt återknyta till regeringens proposifion om riktlinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikt (prop. 1984/85:40). Där konstaterades att en fortsatt slabil tillväxt i denna takt under återstoden av 1980-talet avsevärt skulle förbättra möjligheterna atl nå balans i den svenska ekonomin. Vidare slogs fast att det är nödvän­digt all pris- och löneökningarna dämpas kraftigt och atl statsfinanserna förbättras avsevärt för att en sådan tillväxt skall bli möjlig. Den utveckling av produktion och sysselsättning som nu sker inom den svenska ekonomin är förenlig med att fullt kapacitetsutnyttjande och full sysselsättning upp­nås på sikt.

Arbetsmarknadsläget förbättrades under 1984. Sysselsättningen ökade med 36000 personer och arbetslösheten reducerades från 3,5% 1983 till 3,1% 1984.

Sysselsättningsläget förbättrades kraftigt under loppet av 1984. Mellan första kvatalel 1984 och första kvartalet 1985 ökade antalet sysselsalla med 56000 personer. Eftersom samiidigi de arbelsmarknadspoliliska insaiserna i form av beredskapsarbeten, ungdomslag och rekryteringsstöd minskade i omfattning, var den underliggande sysselsättningsökningen ännu kraftiga­re, ca 70000 personer. Antalet lediga platser har också ökal kraftigl och antalet vid arbetsförmedlingarna kvarstående arbetssökande har minskal betydligt.

Del finns också tecken som tyder på atl arbetsmarknaden fungerar bättre än under fidigare konjunkturuppgångar. Den genomsnittliga vakans-liden - den tid det tar innan en plats tillsätts - är nu drygt 3 veckor atl jämföra med 8 veckor 1974 och 6 veckor 1980. Detta har kunnat ske trols alt kraven på ulbildning och yrkeserfarenhel nu är betydligt högre än i tidigare konjunktumppgångar. 1984 var i genomsnitt 75% av platserna förenade med sådana krav medan endast 50% var det 1979-1980. Åven om en stor andel företag uppger att de har brisl på tekniska tjänstemän, är det få företag som uppger atl tillgången på arbetskraft är en begränsande faklor för att utvidga produktionen.

Åven under 1985 förutses en förbättring av arbetsmarknadslägel. Syssel­sättningen beräknas öka med närmare 40000 personer. En slor del av denna ökning sker inom industrin och den privata tjänstesektorn. I bygg­nadsverksamheten beräknas sysselsättningen bli oförändrad efter att un­der flera år ha minskat betydligt. Sysselsättningsökningen i den offentliga sektorn väntas bli ca 15000 personer, vilket är en betydligt lägre öknings­takt än lidigare år. De arbetsmarknadspolitiska insatserna i form av ung­domslag, beredskapsarbeten och rekryteringsstöd fömtses minska någol. Arbetslösheten beräknas minska lill under 3% 1985. Ungdomsarbetslöshe­ten (16-24 år) har reducerats från 7,6% 1982 till 6,0% 1984 och beräknas till ca 5 1/2% 1985.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        13

OffentUg seklor

Statens budgetunderskott beräknas fortsätta minska - från 75 miljarder kr. 1984 fill 63 miljarder kr. 1985, se labell 1:8. Bakom denna utveckling ligger dels att inkomstema ökar snabbare än utgiftema, dels att utlåningen minskar p. g. a. att bostadslånen lyfts ul från statsbudgeten den 1 juli 1985, vilket förbättrar budgetsaldot (men inte det finansiella sparandet) med ca 4 miljarder kr. 1985. Den särskilda skatleredukfionen beräknas minska skat­teinkomsterna med 2,3 miljarder kr. 1985. På utgiftssidan ökar räntebetal­ningarna, vilket dock motverkas av realt oförändrade transfereringsut­gifter (exkl. räntor) och realt minskande konsumtions- och investeringsul­gifter.

Den kommunala expansionen beräknas fortsätta 1984 och 1985, dock i betydligt långsammare takt än under 1970-talet och början av 1980-talel. Ökningstakten 1984 drogs upp någol av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Trots all den kommunala utdebiteringsökningen endast uppgår till 7 öre 1985, förutses endast en måttlig försämring av kommunernas finansiella sparande.

Socialförsäkringssektorn fortsätter atl uppvisa ett finansiellt sparande­överskott. 1984 var del 22 miljarder kr. och 1985 beräknas det bli 24 miljarder kr. Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn motsva­rar i stort sett uppbyggnaden av Allmänna Pensionsfonden. En omläggning av uppbörden av arbetsgivareavgifter medför ett vissl inkomstbortfall för Allmänna Pensionsfonden. Trots detta beräknas Allmänna Pensionsfon­den kunna öka sitt reala värde betydligt under året lill följd av den höga realräntan.

Del lotala uttaget av skatter och avgifter beräknas vara oförändrat 50,7% av BNP mellan 1984 och 1985. Utgifterna som andel av BNP beräknas minska marginellt från 64,7% till 64,5%.

Tabell 1:8 Finansiellt sparande 1982-1985

Miljarder kr., löpande priser

 

 

1982

1983

1984

1985

Stat

Socialförsäkring

Kommuner

-59,4

18,6

1,0

-53,5

19,0

- 0,2

-44,5

22,3

-  1,1

-46,4 24,0

- 2,3

Summa ofTenUig sektor

-39,8

-34,7

-23,3

-24,7

Icke-finansiella företag Finansiella företag Hushåll

-     7,9
26,3

-    1,3

- 0,6

27,8 0,5

- 7,9

31,1

1,1

-16,4

33,2 4,8

Summa privat sektor

17,1

27,7

24,3

21,6

Bytesbalans

-22,8

- 7,0

1,0

- 3,1

Minnesposter: Statens budgetsaido Statens budgetsaido i procent av BNP

-83,1 T 13,2

-80,0 -11,4

-75,4 - 9,6

-63,0

- 7,4

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         14

FinansieU utveckling

Statens upplåningsbehov beräknas, som redan nämnts, minska inneva­rande år samtidigt som hushållen kan väntas öka sitt bidrag till budgetun­derskottets finansiering. Med hänsyn till de likviditetsindragningar som beräknas ske från företagen till riksbanken, blir statens behov av att på marknaden - och då i första hand hos företagen — låna upp medel ganska litet. Förelagens bidrag till stalsupplåningen kommer i stället att ske i form av olika kontoavsättningar i riksbanken.

Näringslivets lånebehov för den pågående investeringsexpansionen sy­nes ännu 1984 ha varil måttligt. Det beror bl. a. på att företagen fortsatt att dra ner lagren, vilket fillsammans med den gynnsamma utvecklingen av driftsöverskotten möjliggjort ett positivt finansiellt sparande i de icke­finansiella företagen de senaste åren (räknat exkl. bostäder). Utvecklingen innevarande år pekar på en viss försämring av företagens finansiella spa­rande. Driftsöverskotten beräknas alltjämt öka, bl. a. beroende på en något starkare volymexpansion för det inhemskt orienterade näringslivel. Paral­lellt med en fortgående investeringsexpansion bedöms en omsvängning ske från neddragning till uppbyggnad av lagren. Upplåningsbehovet bör därför öka men inte särskilt kraftigl.

För hushållen innebar utvecklingen 1984 att nettosparandet, dvs. skill­naden mellan inkomst och konsumtion, praktiskt taget upphörde. Inlå­ningsökningen i bankerna understeg ränlekrediteringarna. Hushållens fi­nansiella sparande synes emellertid ha stärkts något under 1984. De sam­lade finansiella tillgångarna ökade mer än skulderna. På lillgångssidan har skett en viss omfördelning från iradifionellt banksparande till andra place­ringsformer som försäkringssparande och allemanssparande. Den totala skuldökningen låg samtidigt på en oförändrad nivå. Bankkrediterna lill hushåll var emellertid väsenlligt lägre än under tidigare år. För 1985 är det rimligt att räkna med en ytterligare förstärkning av hushållens finansiella sparande, bl. a. mot bakgrund av att villkoren för sparande resp. lånefinan­siering har förändrats ganska kraftigt.

Sammantaget fortsätter bruttosparandet i den svenska ekonomin att öka. Till följd av en fortsall stark investeringsuppgång i näringslivet och elt kraftigt lageromslag uppstår en viss försämring av näringslivets finansiella sparande - en utveckling som är normal för nuvarande konjunkturfas. Eftersom denna försämring bara delvis kompenseras av utvecklingen i övriga sektorer i ekonomin, förutses etl visst underskott i bytesbalansen och därmed ett begränsal nettoupplåningsbehov i utlandet. Ambitionen från statsmakternas sida att valutaflödet skall balansera medför ett krav på ökad privat upplåning utomlands.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 15

APPENDIX

Prognoser och arbetsfördelning rörande deii reviderade nationalbud­gelen 1985

Nedan framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom finans­departementet (FiD) resp. konjunkturinstitutet (Kl).

Sektorprognos

Prognos, %

 

FiD

Kl

 

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar' Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster Bruttonationalprodukt

1,4 0,8

3,7 1,3 4,3 6,3 2,4

1,4 0,8 3,7 1,6 4,3 7,6 2,4

 

Några nyckeltal Konsumentpriser, dec-Industriproduktion Bytesbalans, milj. kr.

■dec

3,0

6,0

-3100

3,7

5,4

-6700

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Inom finansdepartementet utarbetas kapitel 1,2,5 och 9. Konjunkturin­stitutet skriver kapitlen 3, 4, 6, 7, 8 och 10.

 

 

 

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

2   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        19

2   Den internationella utvecklingen '

2.1 Allmän översikt

Den ekonomiska tillväxten i industriländerna under 1984 var den star­kaste på åtta år. Förhållandena varierade emellertid påtagligt mellan olika länder, såväl när det gäller fillväxtens styrka som beträffande konjunktur­utvecklingen under loppet av året. I Förenta stalerna skedde en markant uppbromsning av tillväxten under tredje kvartalet, varefter akfiviieten åter accelererade något. Den genomsniltliga fillväxten i den amerikanska eko­nomin beräknas för helåret 1984 till 6,8% - den högsta sedan 1955! I Japan fördelades tillväxten jämnare över året trols den framlrädande roll som den amerikanska efterfrågan där spelade. Även i de västeuropeiska länderna ökade BNP i genomsnitt ungefär lika mycket under försia och andra halvåret men för fjolåret som helhel blott hälften så snabbt som OECD-genomsniltel på ca 5 %. Under 1984 fortsatte därför arbetslösheten att öka i Västeuropa lill ca 18 1/2 miljoner personer, motsvarande närmare 11 % av arbetskraften.

Tabell 2:1    Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1982-1985

Ärlig procentuell förändring

 

 

Andel av

1982

1983

1984=

1985'

 

OECD-områ-

 

 

 

 

 

dets totala

 

 

 

 

 

BNPi%'

 

 

 

 

De sju slora länderna

 

 

 

 

 

Förenta statema

44,4

-3,0

2,9

6,8

31/4

Japan

15,1

3,0

3,0

5,8

5

Förbundsrepubliken Tyskland

7,5

-1,0

1,0

2,6

2 3/4

Frankrike

6,1

2,0

1,0

1,6

1 1/2

Storbritannien

5,2

1,9

3,3

2,5

3 1/4

Italien

4,3

-0,4

-1,2

2,8

2 1/2

Kanada

4,1

-4,4

2,8

5,0

3 1/2

Norden

 

 

 

 

 

Danmark

0,7

3,0

2,0

4,2

3

Finland

0,6

2,8

2,9

2,9

3 1/2

Norge

0,7

1,0

3,2

4,3

2

Sverige

1,2

0,8

2,5

3,0

2 1/2

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

 

Belgien

0,9

1,1

0,4

2,1

13/4

Nederiändema

1,5

-1,7

0,6

1,7

2 1/4

Schweiz

1,1

-1,1

0,7

2,6

2 1/2

Österrike

0,8

1,0

2,1

2,2

2 3/4

OECD-Europa

34,1

0,6

1,3

2,5

2 1/2

OECD-totak

100,0

-0,5

2,2

5,0

3 1/4

' 1984 års BNP enligt preliminär statistik, löpande priser och växelkurser.

- Preliminärt utfall

' Finansdepartementets bedömningar.

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         20

Även bland utvecklingsländerna förstärktes tillväxten under 1984 i de flesta delarna av väriden. Med undantag för de asiatiska ländema, där BNP ökade med 6,4% i genomsnitt, stannade den genomsnittliga ekono­miska tillväxten dock vid knappt 2 1/2%. 1 många länder fortsatte därmed realinkomslen per capita att sjunka. Jämfört med året dessförinnan innebar tillväxten 1984 likväl en avsevärd förbättring. Särskilt i Afrika och Mellers­ta östern var den uppnådda tillväxten svagare än väntat, medan de latin­amerikanska ländema totalt sett lyckades något bättre än vad man fidigare trott vara möjligt med hänsyn fill skuldsituationen.

Den snabba expansionen i Förenta staterna var den främsta drivkraften fill atl också världshandeln på nytt ökade starkt under 1984. Med en ökning om närmare 9% var det fråga om det snabbaste uppsvinget sedan före den första oljekrisen. I jämförelse med 1970-talet var förskjutningarna i bytes­förhållandet mellan skilda delar av världen överlag ganska små, men den ojämnt fördelade reala tillväxten gav upphov till stora ojämvikter i bytes­balanserna för olika grupper av länder. För Förenta staterna beräknas underskottet i bytesbalansen ha blivit slörre än 100 miljarder dollar 1984, en försvagning med över 60 miljarder dollar på ett år. Trols en motver­kande utveckhng i andra industriländer, främst Japan, beräknas industri­länderna sammantagna ha haft ett bytesbalansunderskott 1984 om ca 60 miljarder dollar. Statistiska brister leder till att de summerade byiesbalans-saldona inte blir noll för hela världen utan ett underskott om närmare 80 miljarder dollar. Man kan troligen ändå konstatera att utvecklingsländer­nas externbalans förbättrades markanl, och ännu mer än väntat, under fjolåret. Inte minst gäller detta de skuldtyngda ländema i Latinamerika som på två år beräknas ha reducerat sitt bytesbalansunderskott med när­mare 40 miljarder dollar. Svårigheterna att finansiera fortsatta underskott framtvingade denna anpassning. Också de asiatiska ländema åtnjöt för­bättringar av sina bytesbalanser genom en god exportutveckling.

Även de intemationella kapitalrörelserna har kommit att utvecklas efter ett annorlunda mönster under de senaste åren, delvis som en återspegling av den reala utvecklingen. De mest iögonenfallande förändringarna gäller sålunda det stora nettoinflödet lill Förenta statema och de minskade kapi­talflödena fill de länder som förstärkt sina bytesbalanser. När det gäller Förenta staterna har kapitalbalansen framför allt stärkts genom alt bmt-toutflödet av kapital gått starkt tillbaka, främst i form av minskade bank­krediter till utlandet. Dessutom har ufiändska placeringar i amerikanska tillgångar ökat, särskilt under 1984. De skuldtyngda utvecklingsländerna har övervägande måst finansiera sina bytesbalansunderskott med särskilda lån från Internationella valutafonden och i samband därmed överens­komna andra krediter. Den sponlana nykreditgivningen till dessa länder från privata källor har dock varit så gott som obefintlig. Andelen kortfris­tiga skulder har därmed fallit, och skuldtjänsten i relation till exporten blev ungefär oförändrad mellan 1983 och 1984 trots det stigande internationella räntelägel.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        21

Utvecklingen av de internationella kapitalrörelserna har spelat stor roll för den uppvärdering som skett av den amerikanska dollarn. Samtliga bakomliggande faktorer till dollarapprecieringen har inte kunnat kartläg­gas, men myckel talar för att de tendenser som präglat utvecklingen under 1984 inte kan fortgå under längre fid. Enligt studier inom OECD har ökningen i kapitalinflödet till Förenta statema inte resulterat i nämnvärt större tillväxt i de produktiva investeringarna än tidigare utan främst måst täcka nedgången i det inhemska sparandet som huvudsakligen kan hänfö­ras till det stora federala budgetunderskottet. Detta uppgick fill 175 mil­jarder dollar budgetårel 1984 och beräknas stiga fill 210 miljarder dollar 1985. Innevarande år beräknas också det amerikanska bytesbalansunder­skottet bli ännu större, och dollarn måsle anses vara klart övervärderad när det gäller de reala konkurrensförhållandena gentemot omvärlden.

Humvida det under senare år uppkomna mönstret för kapitalrörelserna är så stabilt atl fortsatta amerikanska bytesbalansunderskott kan finansi­eras utan stora räntehöjningar är mindre klart. Svårighetema att begränsa ökningen av det stmkturella budgetunderskottet ulgör härvidlag ett fort­sall hot mol slabihleten i den amerikanska tillväxten. Det kan vidare inle uteslutas alt de senaste årens intresse för placeringar i dollartillgångar framför andra valutor till viss del är resultatet av temporära anpassningar. Så t. ex. har japanska institutioner nyligen fåll slörre möjligheter att place­ra sina tillgångar i utlandet, och delvis motsvarar kapitalflödet från Japan lill Förenta staterna ett uppdämt behov till en sådan portföljanpassning. Vidare har t. ex. amerikanska banker i samband med den internationella skuldkrisen på senare år uppvärderat risken för kreditgivning lill utveck­lingsländerna, och när väl den anpassningen är avslutad minskar inte längre bmttoutflödet av kapilal från Förenta staterna av den orsaken.

Mycket talar således för all den höga dollarkursen inle är hållbar. Ännu i böljan av 1985 nådde dollarn emellertid nya rekordnoteringar trots ten­denser till sjunkande amerikansk ränta. Samtidigt har de kortsiktiga fluk-tuafionerna på valutamarknaden varil belydande, och det kan f.n. inte bedömas om den nedgång som skett i dollarkursen sedan mitten av mars är inledningen till en evenluell större depreciering av dollarn.

Av stor vikt för bedömningen av konjunktumtvecklingen under 1985 är vilka följdreaktioner som ett dollarfall kan få på främst penningpolitikens område, dvs. i vad mån nedgången kommer atl bromsas genom att den amerikanska räntan går upp jämfört med räntan i övriga länder. Ett för snabbt dollarfall kan dränera den amerikanska marknaden på likviditet så att den reala tillväxten försvagas. En mer expansiv penningpolitik i Fören­ta staterna kan i del läget förstärka de inflationsförväntningar som blir följden av atl importen blir dyrare. Och utrymmet att motverka den defla-tionistiska effekten genom ytterligare finanspolitisk expansion utöver vad som redan ligger i prognosen måste belraktas som obefintligt med hänsyn till det statsfinansiella läget.'

' En ytterligare belysning av möjliga följder av en dollardepreciering sker i appendix till kapitel 3.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         22

Den amerikanska ekonomin ser ut att gå mot ell skede med långsam­mare tillväxt även om dollarn skulle förbli stark. Prognoserna för i stort sett samtliga inhemska efterfrågekomponenter pekar dithän och ulrikesba­lansen väntas ge fortsatt negativa bidrag lill tillväxten, dvs. importpenelra-tionen fortsätter. För helåret 1985 kan BNP-tillväxten beräknas bli blott hälften av ökningen 1984, vilket bl. a. innebär att arbetslösheten ligger kvar på drygt 7%. Den draghjälp som Förenta staterna gav övriga länder under 1984 blir därmed väsenlligt mindre framgenl. För de övriga industriländer­na sammantagna beräknas minskningen av exporten lill Förenta stalerna inte fullt kunna uppvägas av ökad exportlillväxt till övriga delar av värl­den. Samtidigt bedöms den inhemska efterfrågan öka i ungefär oförändrad takt, och i framför allt Japan men även Västeuropa fömtses därför en någol långsammare tillväxt i BNP under 1985.

I Japan dämpas den inhemska efterfrågan av den fortsatt strama finans­politik som bedrivs av omsorg om budgetsaldot. BNP beräknas ändå kunna öka med 5% där under 1985 och arbetslösheten falla något fill ca 21/2%.

För de europeiska länderna kan förvänlas en BNP-tillväxt om knappt 21/2% 1985, vilkel betyder atl arbetslösheten fortsätter atl öka med minst 1/2 miljon personer. I viktiga länder som Förbundsrepubliken Tysk­land och Storbritannien förutses ungefär oförändrade höga arbetslöshets­tal. Trots dessa prognoser får den inhemska efterfrågetillväxten i flertalet länder inte något slöd av finanspolitiken som den f. n. är utformad, ulan effeklerna får snarasl överlag betraktas som ytterligare åtstramande. Del mesta tyder på atl man i utformningen av den ekonomiska politiken i flera av länderna även under 1985 främst kommer all fästa fortsatt vikl vid atl få ned de återstående budgetunderskotten saml att dämpa pris- och kostnads-utveckUngen.

Också penningpolifiken är överlag stram i de flesta europeiska ländema i så måtto att realräntenivån är historiskt sett hög. Delta synes ha haft en dämpande effekt på investeringsakfiviteten. Trols en smärte förbättring 1984 ligger kvoten för privata invesleringar (exkl. bostäder) i relation till BNP i OECD Europa fortfarande under 1980 års nivå. Investeringama har dessulom ett större inslag av rationaliseringsåtgärder än i övriga delar av OECD-området. Företagens vinster har visserligen ökal relativt snabbi i Europa under de senaste åren och del ackumulerade s. k. reallönegapel, som började utvecklas efter den första oljekrisen, kom därmed att slutas 1984. Under de tio år som gapet fanns - till skillnad från utvecklingen i Förenta staterna - försvagades dock kapitalbildningen, och för att återta verkningarna därav så att inslaget av lönekostnadsberoende arbetslöshet kan minska och kapitalstockens fillväxt förstärkas är sannolikt en fortsall återhållsamhet i lönebildningen nödvändig ytterligare några år. För all på sikt ändå få till stånd en förbättring av hushållens köpkraft diskuteras nu i flera länder program för sänkningar av det direkta skatteuttaget. Några

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        23

mera omfattande effekter därav pä den privata konsumtionsefterfrågan är dock inte att vänta redan under 1985.

En starkare tillväxt i världen uianför Förenta staterna än den här skis­serade kan komma atl materialiseras om en försvagning av den amerikans­ka dollam möts med räntesänkningar i omvärlden snarare än appreciering-ar av de egna valutorna. En sådan reaktion skulle utgöra en motvikt till den överlag strama finanspolitiken. När det gäller Japan med dess rekord­överskott i bytesbalansen fmns del sannolikt utrymme för såväl räntesänk­ning som valutaappreciering utan atl gmndläggande mål äventyras.

Utvecklingsländerna väntas fortsätta att uppvisa en mycket olikartad utveckling när det gäller den ekonomiska tillväxten också under 1985. Mesl expansiv förbhr utvecklingen i de länder som byggt upp en produk­tionskapacitet för färdigvaror. Den svagare efterfrågetillväxten i industri­länderna kommer visserligen att verka något dämpande på den fortsatta tillväxten, men flera länder har i gengäld efter de senaste årens anpass­ningsåtgärder förstärkt sin konkurrenskraft. Fortfarande är tillväxten dock klart långsammare än under 1960- och 1970-talen. För hela gmppen u-länder (exkl. oljeländer) fömtses exporten öka blott hälften så snabbi 1985 som förra året. De värst utsatta skuldländerna väntas inle heller under 1985 kunna öka akfiviieten lika snabbi som genomsnittet. De råvam-och oljeexporterande länderna har mött en särskilt svag internationell efterfrågan och uppvisat en låg tillväxt ända sedan slutet av 1970-talet, men fömtses nu kunna förstärka tillväxten något. Detta gäller också länderna i mellersta och södra Afrika.

Världshandeln beräknas mol denna bakgrund öka med omkring 5 1/2% under 1985. Medan industriländerna förutses halvera fillväxttakten för sin import (till ca 6 %) kan utveckhngsländerna komma alt redovisa näslan en fördubbling (till ca 5%). Det är i så fall främsl oljeländerna som kan svara för den ökningen efter de senaste årens åtstramningar. Bytesbalansunder­skotlet för industrivärlden fortsätter att stiga till följd av utvecklingen i Förenta staterna. Exklusive Förenta stalerna väntas emellertid ell sti­gande överskott. För utvecklingsländerna fömtses en konsolidering av uppnådda förbättringar eller mera begränsade försvagningar i exiernbalan­sen. Betydande anspråk kommer sålunda fortsatt atl ställas på ny kredit­givning för betalningsbalansändamål till dessa länder, och nya påfrestning­ar på det internafionella betalningssystemet kan inte uteslutas. Snabba stegringar av doliarräntorna kan spela en avgörande roll härvidlag.

Situationen på råvarumarknaderna förefaller inte att i grunden ha för­ändrats under 1984 trots vissa begränsade prisökningar som följd av den ökade aktiviteten i industriländerna. Något nämnvärt inflationstryck från råvamsidan är inte sannolikt heller 1985. För olja har realpriset upprätthål­lits ganska väl med tanke på den svaga efterfrågan i förbmkarländerna. Mycket härav synes bero på den starka dollam, medan prissättningen i övrigt kännetecknas av splittringstendenser inom OPEC och bristfällig

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          24

anpassning av prisstmkturen till efterfrågan på olja av skilda kvaliteter. OPEC-ländernas strategi atl hålla uppe priset med hjälp av produktionsbe­gränsningar har efterlevts dåligt av enskilda medlemsländer och utsatts för påfrestningar från producenter utanför kartellen. Så t. ex. kan systemet med kontraktsbundna leveranspriser bli svårt atl upprätthålla, vilket ytter­ligare skulle försvaga OPEC som kartell. Den kalla vintern på norta halv­klotet har tillfälligt höjt efterfrågan och stöttat oljepriset, men beräkningar av långsiktiga elasficiteter tyder på att det vid rådande prisnivå finns betydande incitament lill ytterligare besparingar i förbmkarländema. En nedgång i dollarkursen kunde underlätta en prisanpassning utan alltför stora förändringar av det nominella oljepriset i dollar räknat.

Med svaga inflationsimpulser från råvam- och insatsvammarknadema och begränsade lönekostnadsökningar - samt i Västeuropa och Japan potentiella vinster från valutauivecklingen - torde den genomsnittliga inflationstakten i induslrivärlden 1985 sjunka ytterligare något fill omkring 5%. I OECD Europa kan inflationstakten väntas falla med en dryg pro­centenhet till 61/2% i genomsnitt. I Japan och Förbundsrepubliken Tysk­land kan inflationen förWi så låg som drygt 2 %, och i Nordamerika förvän­las - vid oförändrad dollarkurs - en inflationslakt om strax över 4%. För Västeuropas del innebär prognoserna att ytterligare vinster i form av lägre inflation sker till prisel av högre relativ arbetslöshet. I övriga delar av OECD-områdel fömtses ganska små förändringar i den relativa arbetslös­heten, och för OECD-området sammantaget måste i så fall befaras atl antalet arbetslösa mot slutet av 1985 närmar sig 31 miljoner personer.

Tabell 2:2    Konsumentprisernas utveckling 1981—1984

Årlig procentuell förändring

 

 

1981

1982

1983

1984

De sju stora länderna

 

 

 

 

Förenta statema

10,4

6,1

3,2

4,3

Japan

4,9

2,7

1,9

2,2

Förbundsrepubliken Tyskland

6,3

5,3

3,3

2,4

Frankrike

13,4

11,8

9,6

7,4

Strobritannien

11,9

8,6

4,6

5,0

Italien

17,8

16,6

14,6

10,8

Kanada

12,5

10,8

5,9

4,3

Norden

 

 

 

 

Danmark

11,7

10,1

6,9

5,6

Finland

12,0

9,6

8,3

7,0

Norge

13,6

11,3

8,4

6,3

Sverige

12,1

8,6

8,9

8,0

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

Belgien

7,6

8,7

7,7

6,3

Nederländerna

6,7

6,0

2,8

3,3

Schweiz

6,5

5,6

3,0

2,8

Österrike

6,8

5,4

3,3

5,7

OECD-Europa

12,1

10,5

8,3

7,6

OECD-totalt

10,5

7,8

5,3

5,3

Källa: OECD.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         25

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Uppsvinget i den amerikanska ekonomin har nu varat i över två år. Från fjärde kvartalet 1982 till fjärde kvartalet 1984 ökade BNP totalt med 121/2%. Efter en mycket snabb tillväxt under första halvåret 1984 brom­sades uppgången upp kraftigt under sommaren och hösten. BNP-ökningen mellan 1983 och 1984 blev ändå nära 7%. Den privata konsumfionen bidrog till större delen av ökningen. Hushållens kapitalvamköp ökade med 13%. Företagens investeringar steg med hela 20%. Den höga realräntan tycks hittills inte ha verkat allvarligt återhållande på företagens investe­ringsvilja. Lagemtvecklingen bidrog med nära 2 % till BNP-tillväxten trots atl lagemppbyggnaden var svagare än i lidigare konjunktumppgångar. Den totala inhemska efterfrågan ökade med 8,4%.

Den höga efterfrågan och den allt starkare dollarn bidrog till atl importen ökade med 26 1/2% i volym under 1984. Trots den stora konkurrenskrafts-försämring som den amerikanska industrin fått vidkännas genom de senas­te årens appreciering av dollarn ökade exporten i volym med 5 %. Handels­balansen gav ett underskott på 107 miljarder dollar, vilket ändå var något lägre än vad som väntats i tidigare prognoser. Utrikesbalansens negativa bidrag till BNP blev 1 3/4 procentenheter.

Arbetslösheten sjönk från nära 11% i november 1982 till drygt 7% sommaren 1984. Sedan dess har den i stort sett varit oförändrad. Sedan hösten 1982 har sysselsättningen ökat med 7 1/2 milj. personer. Inflationen har nedbragts till en årstakt om ca 4%. Den fortgående apprecieringen av dollarn har bidragit lill detta, men en god produktivitetsutveckling och måttliga löneökningar har också verkat dämpande på inflationen.

Den federala budgeten har väsentligt bidragit till tillväxten. Trots att underskottet budgetåret 1984 minskade med ca 20 miljarder dollar lill 175 miljarder dollar ökade det stmkturella underskottet för hela den offentliga sektom med motsvarande 0,8 procent av BNP. Prognoserna för innevaran­de budgetår pekar mot ett federalt underskott på över 210 miljarder dollar. Genom att delstaterna och kommunema visar överskott beräknas hela den offentliga sektoms underskott till drygt 140 miljarder dollar eller ca 31/2% av BNP. Den offentliga sektoms stmkturella underskott beräknas försäm­ras lika mycket som 1984.

Under intryck av den kraftiga reala tillväxten under försia halvåret 1984 stramades penningpolitiken åt under våren och sommaren 1984. Penning­mängden ökade då nästan inte alls och räntoma steg. Effekten blev en snabb inbromsning av produktionstillväxten. Under hösten gavs därför penningpolitiken åter en mindre restriktiv inriktning. Räntoma sjönk kraf­tigl under november och december. Räntan för för förstklassiga låntagare har sedan dess legat stilla på 101/2%. Den ökande tillväxttakten för efterfrågan i ekonomin och stigande underskott i budgeten fick dagslåne-räntoma att stiga svagt under vintern 1985.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         26

Det stora underskottet i den federala budgeten har bidragit till den mycket kraftiga aktivitetsuppgången i den amerikanska ekonomin samti­digt som dess finansiering bidragit till atl driva upp räntenivån. Realräntan, dvs. räntan efler avdrag för inflationstakt har de senaste åren varit mycket hög i Förenta statema och utgjort en viktig faktor bakom dollams styrka. På sikt torde obalanserna i den amerikanska ekonomin komma att fram­tvinga en anpassning av den amerikanska dollarns värde, men räntenivån kan likväl komma alt hållas uppe på en hög nivå. Den höga räntenivån lorde hämma både investeringar och privai konsumtion samt urholka budgetbalansen ytterligare. Det förefaller därför oundvikligt att den ameri­kanska ekonomin ulvecklas i långsammare takt under de kommande åren.

I presidentens budgetförslag för nästa budgetår (1 oktober 1985-30 september 1986) fryses utgifterna exkl. skuldtjänsten vid årets nivå i dol­lar. Realt skulle detla innebära besparingar på omkring 50 miljarder dollar. Genom all försvarsutgiflerna förutsätts öka i volym med ca 6% och de sociala programmen förbli i stort oförändrade måsle besparingama bli mycket kraftiga på övriga utgiftsområden. Det är ännu oklart både vilka och hur stora besparingar som slutligen kommer alt genomföras. Presiden­tens budgetförslag innebär atl budgetunderskottet skulle bli ca 185 mil­jarder dollar. Samtidigt som det är angeläget att slaten begränsar sitt upplåningsbehov för att hålla räntelägel nere finns det en risk atl bespa­ringarna bidrar fill en konjunkturförsvagning under kommande år.

Det förslag till skallereform som president Reagan aviserat kommer atl få effekter fidigast under 1986, men det kan komma att påverka ekonomis­ka beslut dessförinnan. Skatteförslaget skall enligt de uttalanden som gjorts vara neutralt med avseende på budgetsaldot, dvs. endasl innebära en omfördelning av skatteuttaget mellan olika sektorer och gmpper. Det slutliga förslaget vänlas innebära en sänkt inkomstbeskattning för indivi­der men en högre företagsbeskattning, bl.a. genom borttagande av av­drags- och fonderingsmöjligheter. Förslaget kan komma att bidra till en stimulans av den privata konsumfionen under kommande år men verka återhållande på investeringarna i vissa branscher.

Den amerikanska centralbanken söker i sin politik balansera mellan behovet att sfimulera ekonomin och risken för en tilltagande inflafion. Så länge inflationstakten inte ökar finns utrymme att spä på penningmängden i tillräcklig omfattning för att hålla nere räniorna. Om inflafionstaklen åter skulle börja öka kan den amerikanska centralbanken ånyo tvingas strama åt penningpolitiken med ett högre ränteläge och en lägre aktivitetsökning under andra halvåret 1985 som följd.

Den kraftiga importökningen i Förenta staterna under senare år har bidragit till att öka kraven på protektionistiska åtgärder från de industrier som drabbas. Av den lotala efterfrågeökningen i Förenta staterna under 1983 och 1984 beräknas 20% ha lillgodosetts genom import. Av den lotala förbrukningen fyller importen bara 10%.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       27

Inflationslakten torde vara fortsatt låg men öka något under 1985 och 1986. Visserligen borde redan en upphörande dollarappreciering ge en ökad inflationstakt. Om dollam dessutom skulle försvagas ökar därtill inflafionstrycket. Å andra sidan förefaller det som att i ett sådant läge den höga vinstmarginalen vid export till Förenta staterna ger utrymme för att begränsa importprisökningarna. Kapacileisläget och löneavtalens ulform­ning inger inte heller oro för inflationen under del närmaste året.

Efterfrågan i den amerikanska ekonomin har under början av 1985 fortsall all växa relativt kraftigt. Genom del stora importläckagel begrän­sades BNP-ökningen enligt preliminära beräkningar fill 1,3% i årstakt under första kvartalet. Under andra halvåret i år - väntas efterfrågetill­växten mattas av något. Den privata konsumtionen beräknas för helåret öka med 3 1/2%. Hushållens disponibla inkomster ökar bl.a. till följd av den stigande sysselsättningen och till följd av skatteskalornas indexering. Åven hushållens kreditefterfrågan väntas öka och medföra fortsatt ökande köp av bilar och andra kapitalvaror. Den under de senaste månaderna lägre räntenivån lorde bidra till att också bostadsbyggandet åter ökar något.

Företagens investeringar väntas öka med 8% 1985, både till följd av de för några år sedan införda reglerna om snabbare avskrivning och till följd av det förbättide vinstlägel i många förelag. Alltjämt är dock kapacitets­utnyttjandet inte högre än i genomsnitt ca 82% i den amerikanska indu­strin. 1 många branscher är emellertid förnyelsebehovet slort. Lagren väntas under året endast utvecklas i takt med produktionen, vilket skulle ge elt negafivl bidrag till BNP-tillväxten.

Den inhemska efterfrågan i Förenta staterna beräknas sammanlaget öka med 4% under 1985. En fortsall växande andel av efterfrågan väntas emellertid vända sig mot importerade varor och tjänsler. Importökningen beräknas till 10% i volym, samtidigt som exporten väntas öka med 3%. Ulrikesbalansen väntas därigenom fortsätta all försämras under 1985. Dollarns fortgående appreciering accelererade under vintern 1985. Vägt efter utrikeshandelns länderfördelning var dollarn i mitten av mars värd 20% mer än ell år lidigare och 60% mer än sommaren 1980. Härefter har dollarn åter i genomsnitt försvagats med nära 10%. Den urholkning av konkurrenskraften detta innebär ger effekter med viss eftersläpning. Åven del fortsatt relativt höga efterfrågelägel i Förenta staterna väntas bidra till försämringen av handelsbalansen vars underskott beräknas öka till ca 125 miljarder dollar. I tjänstehandeln har Förenta staterna traditionellt haft ett stort överskott, men detta minskar nu kraftigt. Totalt beräknas bytesbalan­sen 1985 ge ett underskott på 120 miljarder dollar. Utrikeshandelns nega­fiva bidrag till BNP-tillväxten beräknas lill 3/4 procentenhet.

BNP fömlses öka med 31/4% 1985. Härigenom torde arbetslösheten bara kunna minska marginellt.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        28

Försörjningsbalans Förenta statema

Förändring i volym, procent

 

 

1983

1984'

1985'

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lager' Utrikesbalans'

BNP

4,8

-0,3

9,7

0,5

-1,2

2,9

5,3

3,5

17,9

1,9

-1,7

6,8

3 1/2 5 7

- 3/4 -3/4

3 1/4

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

■' Finansdepartementets bedömningar.

Japan

Den realekonomiska utvecklingen i Japan under fjolåret dominerades av den starka exportuppgången på över 15% i volym, vilkel motsvarade en tredjedel av den totala tillväxten i BNP. Framför allt drogs exporten upp av leveranserna till Förenta statema, som nu utgör ca 35% av Japans samlade exportmarknad. Utrikeshandeln bidrog t. o. m. något mer till BNP-tiUväxten 1984 än vad som väntades för några månader sedan, och den totala produktionsökningen ser ul att ha blivit ytterligare något störte än beräknat, eller 5,8%. Den inhemska efterfrågan utvecklades dock sva­gare än fömtsett, någol som helt kan hänföras till att konsumtionen försva­gades mot slutet av året och att bostadsbyggandet inte fick ett fullt så snabbi uppsving som väntat. Övriga privata investeringar ökade starkt i fjol under intryck av den expansiva exportutvecklingen och en markant vinstförbättring om i genomsnitt 30% i näringshvet; för industrisektom steg vinstema med hela 50%.

Den samlade industriproduktionen ökade under Qolåret med mer än 11 % i volym, den snabbaste tillväxten sedan 1976. Samtidigt förbättrades produktiviteten avsevärt, varför sysselsättningseffekterna av den ekono­miska tillväxten infann sig först med en viss fördröjning. Arbetslösheten förblev ungefar oförändrad omkring 2,7% under året till följd av alt ar­betskraftsutbudet stimulerades av den ekonomiska expansionen. Prisnivån var bland de stabilaste inom OECD-kretsen med en ökning i konsu­mentprisindex om ca 2%; i producentledet var prisstegringarna i genom­snitt ännu lägre. Löneökningama förblev måttliga och stycklönekostna­derna i industrin föll med över 4%.

Utrikessektoms snabba expansion ledde till etl rekordöverskott i han­delsbalansen, motsvarande nära 45 miljarder dollar. Bylesbalanssaldot blev ca 10 miljarder dollar lägre. Samtidigt skedde ett utflöde av långfrisfigt kapital motsvarande närmare 50 miljarder dollar, nästan en tredubbling jämfört med året dessförinnan. Ökningen var till stor del en följd av den avreglering som skedde på det finansiella området. Av kapitalutflödet

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        29

svarade japanska portföljinvesteringar i utlandet för ca 60% och lån till utlandet för ca 30%. Jämfört med föregående år föll dessutom kapilalinflö-det för utländska investeringar i japanska tillgångar. Enligt vissa beräk­ningar blev Japan i och med dessa kapitalflöden det land i världen som har de största utlandstillgångama med en nettoposilion om ca 70 miljarder dollar. Kapitalrörelserna neutraliserade utrikeshandelns apprecierande ef­fekter på yen-kursen, och i effektiva termer blev den ungefar oförändrad under loppet av 1984. Mot de europeiska valutorna kom yenen dock alt uppvärderas. Räntenivån förändrades inte mycket under året, vilket inne­bär att realräntan förblev hög och gav ett visst stöd åt växelkursen. Det stadiga budgetunderskottet blev ungefär oförändrat 4,5% av BNP 1984, men för den konsoliderade offentliga sektorn minskade underskottet med någon procentenhet till ca 2,5% av BNP.

Utvecklingen under 1985 kommer med största sannolikhet atl medföra etl klart mindre bidrag till den japanska tillväxten från utlandels efterfrå­gan. Ökningstakten för exporten kan komma att halveras jämfört med 1984. Av flera skäl är det inle troligt atl efterfrågebortfallet hell kommer att ersättas av ökad inhemsk efterfrågan, och BNP-tillväxten väntas därmed bli något lägre än i fjol, eller omkring 5%. Inom OECD-området är delta ändå en av de allra högsta beräknade tillväxttakterna. Företagens investe­ringar bedöms förbli expansiva i Japan, och även bostadsinvesteringarna kan komma att ge ett visst bidrag lill tillväxten under 1985. Av större betydelse för den totala tillväxten är emellertid den privata konsumtionen, och härvidlag är utsikterna till en förstärkt tillväxt mer tveksamma. Löne­utvecklingen är fortfarande mycket återhållsam och hushållens reala dis­ponibla inkomster beräknas inle ge underlag för en snabbare tillväxt i den privata konsumtionen än under 1984. Inflationstakten förutses bli oföränd­rat låg också under 1985. Från finanspolitiken är inte mycket stöd atl vänta till den inhemska efterfrågan, i vart fall inte enligt hittills gällande riktlinjer, som för 1985 leder till att budgetunderskottet beräknas minska; för den konsoliderade offentliga sektom fömtses nettoupplåningsbehovet komma att halveras från 1984 till 1985. Den medelfrisliga norm som tillämpas för den statliga budgetpolitiken avser att jämvikt mellan inkomster och utgifter skall uppnås till 1990, framför allt genom långsammare ökning av utgif­tema. Skatteuttaget skall enligt intentionerna inle höjas, även om det kan bli svårt att helt undvika detta om balansmålet skall kunna uppnås under delta decennium. Under alla omständigheter har man att räkna med att finanspolitiken förblir restriktiv under flera år framöver, trols del höga sparande som sker i andra sektorer och även för hela ekonomin som det återspeglas i bytesbalansöverskottet.

Trots att volymtillväxten för exporten nu fömtses bli klart långsammare under innevarande år, bedöms handelsbalansens överskott fortsätta att stiga 1985 vid oförändrad växelkurs. En ännu större ökning fömtses för bytesbalansöverskottet i och med atl avkastningen på de japanska tillgodo-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       30

havandena i utlandet ökar efler de senasle årens kapitalulflöde. Ett över­skott i bytesbalansen på över 40 miljarder dollar kan inte uteslutas, vilket kommer att medföra en press uppåt på yenen. I denna riktning verkar också att kapitalflödena ut ur Japan kan komma att bli mindre efter de exceptionella förhållandena 1984. Omfattningen av yenens eventuella upp­värdering sammanhänger mycket med utvecklingen i övrigt på valutamark­naden, enkannerligen dollarns framtida slyrka eller försvagning.

Den förda japanska polifiken har hittills varit myckel försiktig när del gälll all släppa fram en störte appreciering av yenen. En dyrare yen kan emellertid ha flera gynnsamma konsekvenser för Japan självt, bl. a. genom att dämpa omvärldens uppfattning att japanerna inle medverkar till att utjämna den stora extema obalansen. Vidare kan en appreciering även visavi dollam avlasta penningpolifiken och göra det möjligt att hålla en lägre räntenivå än vad som annars skulle vara fallet. Della är värdefulll både som stabiliseringspolitisk motvikt mol den strama finanspolitiken och som stmkturpolifiskt inslag för att bredda industrisektorns förnyelse och vidareutveckla den sociala infrastrukturen. En högre växelkurs belyder också atl bytesförhållandet mot utlandet förbättras så att realinkomster och inhemsk konsumtion stimuleras.

Den japanska valulasituationen är emellertid hittills främst ett bilalerah problem genom att yenen egenlligen är svag bara mot den amerikanska dollarn och del är visavi Förenta staterna som de handelspolitiska spän­ningarna är mest uttalade. Hotet om amerikanska importbegränsande till­tag är ständigt överhängande vid rådande relativa konkurrensförhållanden. Japan kan öka möjligheterna alt möta delta hot genom atl forcera åtgärder som gör de japanska marknaderna för såväl varor och tjänster som finan­siella transaktioner mer tillgängliga för utländska leverantörer resp. place­rare. Det stora japanska bytesbalansöverskottet gör landet särskilt utsatt för ev. försämrade betingelser för världsekonomin, t. ex. svagare konjunk-tumlveckling och påfrestningar på del multilaterala handelssystemet.

Försörjningsbalans Japan

Förändring i volym, procent

 

 

1983

1984'

1985'

Privat konsumtion

3,4

2,9

3

Offentlig konsumtion

2,9

2,2

2

Fasta bruttoinvesteringar

0,7

5,3

5 1/2

Lager'

-0,5

0,4

1/4

Utrikesbalans'

1,6

2,0

1 1/4

BNP

3,0

5,8

5

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        31

Förbundsrepubliken Tyskland

Under 1984 skedde en fortsatt måttlig återhämtning i den västtyska ekonomin. BNP ökade med 2,6% i volym jämfört med 1,0% året innan. Uppgången sfimulerades främst av exporten av varor medan den inhemska efterfrågan utvecklades betydligt mindre expansivt. Endast i fråga om industrins maskininvesteringar kunde en kraftigare aktivitetsökning no­teras medan t. ex. byggnadsverksamheten samt såväl den privata som den offentliga konsumtionen visade en fortsatt återhållsam utveckling. I sam­band med de konflikter som ägde mm på arbetsmarknaderna under det andra kvartalet fick konjunktumtvecklingen under året etl ojämnt förlopp. Den höga dollarkursen, en förstärkl internationell konkurrenskraft lill följd av måttligt stigande arbetskraftskostnader saml en gynnsam produktivi­tetsutveckling samverkade till en kraftig ökning av den tyska industripro­duktionen under del andra halvåret 1984.

Utvecklingen under fjolåret kännetecknades i övrigt av en låg och under året avtagande inflationstakt, trots valutakursens inverkan på importpri­serna. Åven den allmänna räntenivån sjönk något, framför allt som en följd av motsvarande nedåtriktade tendenser på den amerikanska kreditmarkna­den. Den starka exportutvecklingen förde med sig kraftigt ökade överskott för såväl handels- som bytesbalans.

Arbetslösheten ligger sedan elt par år tillbaka på en oförändrat hög nivå — drygt 9% i årsgenomsnitt 1984. Åtgärder för att uppmuntra återemigra-tion av utländsk arbetskraft och tidig pensionering (från 58 år) har bidragit till att stabilisera arbetslösheten. Styrkan i det ekonomiska uppsvinget har emellertid hillills inte varil tillräcklig för atl vända trenden nedåt.

Den ekonomiska politiken präglades under 1984 av fortsalt stramhet vad gäller federala utgiftsökningar. Budgetunderskottet och förbundsstatens nettoupplåningsbehov reducerades därmed ytteriigare.

Konjunkturbilden torde inte komma att förändras påtagligt under 1985. Konkurrenskraftsläget och en förstärkt investeringskonjunktur i Västeuro­pa talar för en fortsatt exportledd uppgång i måttlig takt.

Den låga inflationstakten kan, under 1985, förväntas möjliggöra något ökade realinkomster och medföra en ökning av den privata konsumtionen med en dryg procenl. Sparkvoten, som sjunkit fill en för tyska förhållan­den låg nivå, kan knappast förväntas sjunka yllerligare.

Den offenlliga konsumfionen har särskilt under senare delen av 1984 ökat snabbare än väntal lill följd av såväl högre socialförsäkringsutgifler än fömtsett som oväntat stora inköp av både varor och tjänsler. En viss avsaktning är jämväl trolig för 1985 varför en ökning med cirka en procent fömtses.

Den ökande investeringsaktiviteten i den västtyska industrin talar för att maskin- och utmstningsinvesteringar kommer all ulgöra det mesl dyna­miska elementet i den interna efterfrågan. En gradvis ökning av nyinves­teringarna torde kunna leda fill en samlad ökning av maskininvesleringarna

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         32

med uppemot tio procent. Byggnadsinvesteringarna väntas dock komma att minska, främst till följd av kraftigt minskat bostadsbyggande. Möjligen kan minskningen dämpas av att anläggnings- och byggnadsprojekt på kom­munal nivå tillåts öka något.

Lagren har, efter en påtaglig uppbyggnad före arbetsmarknadskonflik-tema, dragits ned under loppet av 1984. Det förefaller sannolikt att tillväxt­bidraget från lagemtvecklingen blir obetydligt eller svagt positivt under 1985.

Den extema balansen beräknas under 1985 undergå en ytterligare för­stärkning. Den starka exportökningen tillsammans med en förhållandevis måttligt stigande import om beräknade 4—5 procenl i volym väntas leda till ett handelsbalansöverskott om 60-70 miljarder mark all jämföras med 54 miljarder år 1984. Åven bytesbalansen väntas förslärkas.

Sammantaget kan BNP i Förbundsrepubliken under 1985 förväntas öka med knappt 3 procent.

Läget på arbetsmarknaden kan därmed inte förväntas undergå någon väsentlig förbättring. Någon minskning av arbetslösheten kan bli följden om industriinvesteringarna ökar i enlighet med de gjorda antagandena och övriga inhemska efterfrågekomponenter inte utvecklas alltför återhåll­samt.

Prisema väntas under 1985 komma att öka obetydligt mer än 2 procent i konsumentledet. Tendenserna i början av året till en höjning av räntenivån kan innebära en viss risk för en ökning i prisstegringstakten senare under året. Det bör dock samtidigt framhållas att inflationen bringats ner och hållits på en låg nivå i Förbundsrepubliken under en period då D-marken försvagats, vilkel bör ha utövat en uppåtriktad press på den västtyska prisnivån. Risken för en märkbar höjning av prisstegringstakten förefaller liten. Låga råvam- och oljepriser, stabila jordbmkspriser samt måttliga lönekostnadsökningar i det västtyska näringslivet talar också för en fort­satt låg inflation, även om viss osäkerhet fortfarande råder kring hur stora kostnadsökningar avtalen om arbetstidsförkortning kommer att medföra.

Den restriktiva finanspolitik som förts under en följd av år har givit resultat i form av ell minskat federalt budgetunderskott och förbättrade finanser också på delstatlig och - framför alll - kommunal nivå. Det federala underskottet har under flera år visat sig bli lägre än budgeterat. Det uppgick till 28,3 miljarder DM (1,6% av BNP) 1984 och avses sänkas fill 25 miljarder (11/2% av BNP) under 1985. Däremot har socialförsäk­ringssektorn under 1984 visat ett betydande underskott och väntas göra så även 1985. För den samlade offenfiiga sektorn fömtses det strukturella budgetsaldot utvecklas i åtstramande riktning 1985.

Först 1986, då det första stegel i den 1984 beslutade skattereformen kommer att genomföras, förväntas en mer påtaglig stimulans lill ekono­min. Den västtyska regeringen strävar också, inom ramen för en fortsall sträng utgiftsprövning, efter att omfördela de offentliga utgifterna till för-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         33

mån för investeringar. Man har vidare, med hänsyn till det mycket pres­sade lägel inom byggnadsbranschen uppmanat kommunerna atl öka inve­steringsaktiviteten. Vissa åtgärder i form av l.ex. förbättrade ränteav­dragsmöjligheter för egnahemsbyggen har beslutats men förefaller vara av begränsad omfattning och skall enligt nuvarande planer träda i kraft först 1987.

Vad avser penningpolitiken kan erinras om att Bundesbank under 1985 avser fillåia penningmängden öka inom ett intervall om 3-5 procent i årsgenomsnitt mot 4-6 procent 1984. Den lägre inflationen förväntas dock ge utrymme för en oförändrad real tillväxt inom detta lägre ökningsinter­vall.

Den fastlagda ekonomisk-politiska kursen avses således hgga fast. Kon­solideringen av den offentliga sektoms finanser fortsätter. Såväl den parla­mentariska oppositionen som de fackliga organisationerna har låtit sin kritik mot regeringspolitiken utmynna i krav på stimulansåtgärder via offentliga investeringsprogram inom framför allt miljövårdssektorn i syfte att förbällra sysselsättningsläget. De höga arbetslöshetstalen i begynnel­sen av 1985 har inneburit en intensifiering av debatten kring dessa förslag som dock alltfort avvisas av förbundsregeringen som alltför kortsiktiga.

Osäkerheten i bedömningarna av den västtyska ekonomin under 1985 hänför sig bl. a. till den nuvarande växelkursrelationens inverkan på räntor och kapitalrörelser, som kan visa sig hämmande inte bara på byggandet utan även på andra investeringar. Å andra sidan skulle den starkt export­beroende västtyska ekonomin naturligtvis påverkas negafivl av ett fall i dollarkursen, i synnerhet om fallet blev alltför abmpl. En gradvis utveck­ling lorde däremol knappasl allvarligt mbba förutsättningarna för en fort­satt god exportutveckling. Den ökande investeringsaktiviteten i Europa och den gynnsamma västtyska kostnads- och produktivitetsutvecklingen bidrar till denna bedömning.

Försörjningsbalans Förbundsrepubliken Tyskland

Förändring i volym, procent

 

 

1983

1984'

1985'

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lager' Utrikesbalans'

BNP

1,1 0

3,1

0,7

-0,6

1,0

0,8 1,9 1,3 0,7 0,8

2,6

1 1/4 1

3 1/4 0

1   1/4

2   3/4

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

3   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          34

Frankrike

Den strama ekonomiska politik som introducerades under 1982, och som förstärktes ytterligare i mars 1983, dominerade den franska ekonomin även under 1984. Den privata konsumtionen ökade myckel måttligt som följd av åtstramningspoliliken och en sjunkande löneökningslakl. Ökade lagerin­vesteringar, ett ovanligt gott skördeutfall och en förbättrad extembalans medverkade dock till att BNP ökade med i genomsnitt 1,6 procent under året. Härtill bidrog också en viss ökning i den offentliga konsumtionen, medan de samlade investeringarna fortsatte att sjunka. Företagen förefal­ler i betydande utsträckning ha använt sina ökade vinster till att minska sin skuldsättning och sina finansieringskoslnader, i avsaknad av en mera markerad efterfrågeökning.

Den förda politiken, som bl. a. yttrat sig i ett försök att åstadkomma en avindexering av lönebildningen, har visat sig framgångsrik vad gäller att nedbringa inflationstakten och förbättra kostnadsläget för den franska industrin. Prisstegringarna under loppet av 1984 uppgick till 6,7% mot 9,3% under 1983. Trots denna fortsalla förbättring kvarstår emellertid en betydande skillnad i prisslegringslakt i förhållande till de viktigaste kon­kurrentländerna.

Även externbalansen har märkbart förbättrats. Underskottet i handels­balansen reducerades 1984 ytterligare till 19,8 miljarder francs, vilket möjliggjorde atl bytesbalansunderskotlet i stort sett eliminerades. En bety­dande del av förbättringen står dock att finna i större exportkontrakt av engångskaraktär medan den generella bilden visar atl Frankrike förefaller ha tappat marknadsandelar under 1984, såväl utomlands som på hemma­marknaden.

Elt program mot ungdomsarbetslösheten lanserades i slutet av året men hann inle få någon reell effekt före årsskiftet. Sysselsättningsläget försäm­rades ytterligare under 1984 och antalet arbelslösa uppgick vid året slut till 2,5 miljoner (10,4%).

Tillväxten under 1985 torde kunna hamna på i slort sett samma nivå som 1984. Mot bakgrund av effektema av den sänkning av skattetrycket som genomförs under senare delen av 1985, men också lill följd av den låga sparkvoten, kan hushållens disponibla inkomster och den privata konsum­tionen förväntas öka något starkare än 1984. En standardökning har utlo­vats från regeringens sida, samtidigt som naturligtvis en fortsatt försämring av arbetslöshetssituationen kan verka dämpande på den intema efterfrå­gan.

Arbetet med att skära ner slatens budgetunderskott fortsätter med syftet att nedbringa underskottet till 3% av BNP. En effekt av detta lorde bli atl tillväxten i den offentliga konsumtionen ytterligare dämpas till en halv procent 1985.

Trots det förbättrade kostnads- och vinstläget i industrin kan de pro­duktiva investeringarna komma atl ta fart endast långsamt under 1985 mot

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          35

bakgmnd av den låga efterfrågan och de förhållandevis höga lånekostna­derna. Eftersom investeringarna inom såväl bostadssektorn som i de stat­liga företagen kan vänlas sjunka även under 1985 kan de lolala investering­arna bedömas öka med 1/2-1 procent.

Ulrikesbalansen lorde ge etl fortsalt märkbart bidrag till fillväxten under 1985. En något svagare efterfrågan från utlandet och en ökad import gör dock att bidraget till BNP-tillväxten stannar kring en halv procentenhet. Icke desto mindre kan handelsbalansen närma sig jämvikt och bytesbalan­sen visa ett inte obetydligt överskott 1985.

Regeringens inflationsbekämpning fortsätter under 1985, vilket bl.a. redan har manifesterats i ett lågt avtal för stafiigt anställda i februari 1985. Målsätiningen är atl nedbringa prisstegringarna under året till 4,5%. Ett ulfall i intervallet 5—6 procenl förefaller troligt.

Utsikterna för sysselsättningsutvecklingen är osäkra, framför allt efter­som effekterna av de nyligen vidtagna sysselsältningsstimulerande åtgär­derna är svårbedömda. Ytterligare åtgärder kan också komma att övervä­gas under 1985. Det förefaller dock inle omöjligl alt ökningen i arbetslös­hetssiffrorna kan dämpas och t. o. m. hejdas under årel, men åtskilliga bedömare befarar atl en ytterligare höjning till 2,75 miljoner arbetslösa kan ske till årsskiftet 1985/86.

Sammantaget förefaller en BNP-tillväxt i Frankrike om halvannan pro­cent under 1985 sannolik, vilkel skulle innebära en i stort sett oförändrad utveckling jämfört med 1984. Som ovan anförts är emellertid utsikterna för 1985 i flera avseenden oklara. Del goda skördeutfallet medförde att lager­utvecklingen under 1984 bidrog till fillväxten. Frankrike har, i likhel med många andra länder, dragit en viss fördel av den höga dollarn för all öka sin export. Dock förefaller man snarasl ha förioral marknadsandelar varför ell eventuellt kommande dollarfall, abmpt eller stegvis, kan leda till elt vä­senlligl lägre tillväxtbidrag från ulrikesbalansen. Vad gäller den inhemska efterfrågan och i synnerhet den privata konsumtionsutvecklingen finns, som nämnts, flera frågetecken. Vissa stimulansåtgärder har vidtagits och andra övervägs för att slödja byggsektorn. Ambitionen att sänka det höga reala ränteläget kan komma att omsättas i praktisk handling om del inter­nationella ekonomiska läget så medger. Därmed skulle investeringarna i allmänhet kunna ta fart, vilkel dock samtidigt leder till påfrestningar på externbalansen.

Från regeringens sida har utlovats en slandardökning under 1985. Mot bakgmnd av denna utfästelse och av att valen till nationalförsamlingen hålls i mars 1986, kan under mitten eller slutet av året olika former av efter-frågesfimulanser tänkas. Del "tvångslån" som upptogs 1983 skall återbe­talas senast 1/6 1986. Det är inte omöjligt att detta belopp, 15 miljarder francs, kan släppas loss redan i år. Del kan också länkas att regeringen ånyo höjer minimilönerna inom industrin för att ge en måttlig och fördel­ningspolitiskt attraktiv stimulans till konsumtionen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget    36

Försörjningsbalans Frankrike

Förändring i volym, procent

 

 

1983

1984'

1985'

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lager' Utrikesbalans'

BNP

1,1

1,8

-2,1

-0,9

1,0

1,0

0,5 1,1 -1,7 0,6 0,8

1,6

1 1/2 3/4 1/4 1/2

1 1/2

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Storbritannien

I Storbritannien steg totalproduktionen 1984 med 21/2% trots alt kol­konfliklen, med över 100000 gmvarbetare i strejk, hämmade aktiviteten under störte delen av året. BNP-bortfallet till följd av strejken beräknas till ca 1 %. Investeringama ökade myckel kraftigt första halvåret, men föll sedan lillbaka efter det att kraftiga räntehöjningar vidtagits vid halvårsskif­tet 1984. Den privata konsumtionen fortsatte atl öka, både till följd av stigande realinkomster och ett något fallande sparande. Ulrikesbalansen försämrades emellertid så att bytesbalansen bara gav ett överskott på 1/4 miljard pund 1984 jämfört med 41/2 miljarder pund 1983. Härtill bidrog både kolkonflikten och de omedelbara effekterna av den fortlöpande pund­försvagningen.

Ett karaktäristiskt drag hos den brittiska ekonomin är svårigheterna att öka exporten i tillräcklig grad. Trots att växelkursutvecklingen under senare år mer än väl kompenserat för de relativt sett höga årliga lönekost­nadsökningarna, på ca 71/2-8% för industriarbetare, har exporten ul­vecklats långsamt. Storbritannien har lappat marknadsandelar. Till viss del har detta uppvägts av en ökande oljeexport. I år beräknas dock oljepro­duktionen nå sitt maximum.

Den brittiska regeringen följer sedan flera år en medelfristig ekonomisk-politisk strategi. Penningpolitiken inriktas på att penningmängden skall öka inom fastställda invervall i syfte all begränsa inflationen. För 1984-85 är intervallet 6-10% för del vidare penningmängdsmåtlet M3. Under 1984 låg penningmängdens utveckling kring den övre gränsen av intervallet.

Den brittiska ekonomin är känslig för den internationella konjunkturen och svängningarna på valutamarknaderna. Det brittiska pundet har påver­kats kraftigt av förväntningar om oljeprisutvecklingen och av den brittiska industrins konkurtenskraft. Pundet beräknas handels vägt ha tappat ca 10% i värde under tolv månader fram lill millen av mars i år. Denna relativt dramatiska utveckling har tvingat den brittiska regeringen atl inter­venera genom en aktiv räntepolitik.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        37

Vid halvårsskiftet 1984 kom pundet under kraftig press bl. a. lill följd av osäkerheten om oljeprisutvecklingen. Bank of England tvingades höja ränlan med 2 1/2 procenl. Efler sommaren kunde räntan successivt sänkas.

I januari 1985 kom pundet åler under alll kraftigare press lill följd av både osäkerhel om oljeprisutvecklingen, den alll slarkare dollarn, den fortsatta kolstrejken och kontrollen över penningmängdsulvecklingen. Ef­ter viss tveksamhet valde den brittiska regeringen atl försvara pundels värde genom en räntehöjning i tre sleg om totalt 41/2 procentenheter. Basräntan låg härefter på 14%, vilket - med en inflationstakt på 5% - ger en realränta på 9%, dvs. långt högre än i Förenta staterna. Efter presenta­tionen av budgeten i mitten av mars stärktes pundet kraftigt och del blev möjligt alt åler sänka räntan till omkring 13 %.

Bakom inriklningen i den ekonomiska politiken på alt få ner inflations­takten ligger bl.a. förhoppningar om alt detla skall stimulera den reala ekonomin och därmed resultera i höjd sysselsättning. Inflationstakten har visseriigen fallit från över 20% under 1980 lill ca 4 1/2-5% 1984, medan antalet sysselsatta minskat med ca 7% under samma period. Den brittiska regeringen har förklarat alt den vill ha ned inflationstakten ytterligare. Stigande importpriscr fill följd av den fortgående punddeprecieringen, höga löneökningar och del höga ränteläget medför dock atl inflationstakten i år troligen ökar till kring 6%.

Arbetslösheten i Storbritannien har trots den nu mer än treåriga kon-junktumppgången fortsatt att öka och uppgick i början av 1985 till 3,3 milj. personer, motsvarande ca 13% av arbetskraften. 40% av dessa har varit arbetslösa över ett år.

I den diskussion som förs om hur man skall få bukt med den ökande arbetslösheten håller regeringen fasl vid sin medelfrisliga strategi byggd på inflationsbekämpning och stmkturella åtgärder för att få olika marknader att fungera bättre genom mikro-ekonomiska ingrepp. Budgeten för det nu påbörjade budgetårel präglas av en fortsatt åtstramning. Dock föreslås etl sysselsättningspaket med utökade beredskapsarbelen och fler platser i ungdomsutbildning. Vidare föreslås sänkningar av skatter och socialför­säkringsavgifter i syfte att sänka arbetskraftskostnaderna för lågavlönade. Däremot saknas i budgeten en satsning på offentliga investeringsprojekt i syfte atl förbättra sysselsättningsläget. Det höjda ränteläget medför högre kostnader för statsskulden.

På inkomstsidan förstärks budgeten av ökande oljeintäkter och utför­säljning av statliga bolag och affärsverk. De begränsade skattesänkningar som föreslås finansieras av punktskattehöjningar.

Det offentliga upplåningsbehovel fömtsätts under innevarande budgelår kunna reduceras till 7 miljarder pund, motsvarande 2 1/2% av BNP. Sam­ma mål hade satts upp även de tre närmast föregående budgetåren, men överskridils med några miljarder. Förra budgetåret beräknas utfallet ha blivit drygt 10 miljarder pund. Kolstrejken torde dock ha orsakat större

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        38

delen av överskridandet. Lägre oljeinläkter omräknat lill pund, arbets­marknadsläget och svårigheterna att begränsa kommunernas ulgifter kan medföra att också årels budget kan komma atl bli högre än upplåningsmå­let.

Under 1985 beräknas den ekonomiska aktiviteten öka något genom att arbetet i kolgmvorna åler kommil igång i mars. Del höga ränteläget och en stigande inflationstakt torde beränsa utrymmel för en konsumtionsökning till 2%. Både offentliga investeringar och bostadsbyggandet vänlas minska någol. Åven företagens investeringsvilja fömtses bli svagare jämfört med fidigare prognoser. Under 1984 drogs bl.a. lagren av kol ned kraftigt. En viss åtemppbyggnad under 1985 ger ett lageromslag som beräknas motsva­ra 3/4% av BNP.

Utrikeshandeln vänlas ge etl positivt bidrag på 3/4 procentenhet till BNP-tillväxten. Oljeexporten väntas öka något och den fidigare deprecie­ringen av pundet sfimulerar exporten av övriga varor. Tolall vänlas expor­ten öka med drygt 8%. Importen beräknas öka något långsammare och bidrar härigenom till en begränsad förbättring i bytesbalansen. Totalt be­räknas bruttonationalprodukten öka med 3 1/4% 1985. Den underiiggande ökningstakten med effeklerna av kolkonfliklen borträknade blir knappi 21/2%.

Försörjningsbalans Storbritannien

Förändring i volym, procent

 

 

1983

1984'

1985'

Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Lager' Utrikesbalans'

BNP*

4,3 2,9 4

0,6

-1,1

3,3

2,1

0,5

5,6

-0,6

-0,4

2,5

2 1/2

3 3/4 3/4

3 1/4

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

* Bruttonationalprodukten till marknadspris, mätt från användningssidan.

De nordiska länderna

Den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna har under såväl 1983 som 1984 varil förhållandevis gynnsam och fillväxttakten har legal över genomsnittet för Västeuropa. Under 1984 uppgick den genomsnittliga tillväxten i de nordiska ländema till 31/4%. Det är främst ökningen i exporten som har verkat fillväxibefrämjande, men även näringslivets inve­steringar har tidigare än i övriga Västeuropa bidragit till återhämtningens styrka. Ökningen av arbetslösheten har kunnat hejdas och den öppna arbetslösheten har även kunnat pressas tillbaka något. Prisökningstakten har avtagit men ligger fortfarande klart högre än i de nordiska ländernas viktigaste konkurtentländer.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         39

Den ekonomiska politiken har i flertalet länder inriktats på alt stärka den konkurrensutsatta sektom, främst på bekostnad av den offenfiiga sekiorn. Det är därför till stor del inom det privata näringslivet som produktionstill­växt och sysselsättningstillväxt har skett. Som ett resultat av den förda politiken har statsfinansema i vissa fall förbättrats markant och likaledes har bytesbalanserna förstärkts med undantag för Danmark.

För 1985 förutses en ekonomisk tillväxt i de nordiska länderna som tycks bli mer i nivå med övriga västeuropeiska länder. Finland bedöms få en något starkare tillväxt än 1984, medan för Norges och Islands del tillväxten i år bedöms bli under genomsnittet för Västeuropa. Genomgåen­de för de nordiska ländema beräknas en förskjutning ske under 1985 från utländsk till inhemsk efterfrågestimulans. Den lägre exportefterfrågan be­döms bero på såväl lägre marknadstillväxt som på förluster i marknadsan­delar till följd av försämrad konkurrenskraft. En god lönsamhet överlag i näringslivet kan antas kunna stimulera till fortsatta höga investeringar i näringslivet. Åven den privata konsumtionen bedöms kunna bidra till den förslärkta inhemska efterfrågan då sparandet alltjämt ligger på en låg nivå och köpkraften samtidigt förstärks.

Finanspolitiken är genomgående fortsatt slram med undantag för Norge. Vissa åtstramningar i penningpolitiken kan förväntas mot bakgrund av hög likviditet i ekonomiema och ett bestående starkt kostnadstryck.

Den ekonomiska utvecklingen i Danmark har under 1984 präglats av en slark konjunktumppgång. Tillväxten beräknas ha uppgått till 41/4%. Ka­rakteristiskt för utvecklingen är atl den ökade ekonomiska aktiviteten har skett i den privata sektorn under det all den offentliga sektorns tillväxt i stort sett avstannat. Exporten sleg under 1984 med 31/2% fill följd av stigande utländsk efterfrågan och förbättrad konkurtenskraft genom däm­pad kostnadsutveckling. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet be­räknas ha stigit med 13/4%, vilket är den klart lägsta takten bland de nordiska länderna. Ökningen av den inhemska efterfrågan var den högsta i Norden med 41/2%. De fasta bmttoinvesleringama sleg med närmare 12% med bidrag från främst bostadsbyggande, maskin- och transportin­vesteringar. Ökningen av den privata konsumtionen var den högsta i Västeuropa med 3%, trots atl reallönerna sjönk. Den kraffiga ökningen i den privata konsumfionen kan hänföras fill en ökad sysselsättning och fallande sparkvot.

Bytesbalansen som förbättrades markant under 1983, genomgick en försämring under förta året. Till följd av den kraftiga inhemska efterfrågan steg importen med 5 1/2% och underskottet i bytesbalansen till drygt 17 miljarder danska kronor att jämföra med 1983 års underskott på II mil­jarder kr.

Utsikterna för 1985 tyder på en fortsall god utveckling av exporten, som bedöms kunna öka med 5%, medan importökningen bör kunna stanna vid 41/2% genom den något lägre ökningstakten i den inhemska efterfrågan. En smärre förbäliring av underskottet i bytesbalansen kan förvänlas.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga l.l    Reviderad nationalbudget 40

En dämpning av de senaste årens kraftiga ökning av den privata kon­sumtionen kan förväntas. Genom lagstiftning begränsas löneökningarna till 2% 1985 och 1 1/2% 1986. Under fömtsättning att sparkvoten fortsätter att ligga på en låg nivå och att sysselsättningen stiger bör den privata konsum­tionen kunna öka med omkring 11/2%. Den offentliga efterfrågan förvän­tas öka obetydligt. Tillväxten i bmttonationalprodukten beräknas bli cirka 3%.

Inflationen som 1984 uppgick till närmare 6% bör i år kunna nedbringas till cirka 41/2% under fömtsättning att lönekostnaderna inte stiger med mer än cirka 3%. Mellan 1982 och 1984 steg utbudet på arbetsmarknaden mycket kraftigt men antalet arbetslösa sleg förhållandevis måttligt. Under 1984 minskade arbetslösheten något, till cirka 10%. I år väntas en fortsalt minskning av arbetslösheten till drygt 9%.

Regeringens mål är att underskotten i statsbudget och bytesbalans skall vara eliminerade senasl 1990, vilket skall ske genom en stram finanspolitik och intern kostnadsanpassning. Budgetunderskottet har minskat kraftigl de senaste åren och uppgick förra året till cirka 44 miljarder danska kronor. Budgetunderskottets andel av BNP har därmed sjunkit från 111/2% 1982 till 71/2% 1984. Under 1985 vänlas underskottet sjunka lill 36 miljarder danska kronor. Huvudproblemet för den danska regeringen är den nega­fiva utvecklingen av bytesbalansen. Om balans i utrikesaffärema skall kunna nås i slutet av åttiotalet, torde det vara nödvändigt atl den danska ekonomins konkurrenskraft förbättras ytterligare. Regeringen har förkla­rat alt de uppställda målen endast kan nås om löneökningarna de närmaste åren begränsas lill högsl 2% per år. Behovet att få ned inflationstakten torde också kräva åtgärder för att komma till rätta med den kraftiga ökningen i penningmängden och kreditexpansionen.

Finland nådde 1984 en ekonomisk tillväxt på 3% för tredje året i följd. Utvecklingen under 1984 präglades av en mycket kraftig ökning av expor­ten till väst med 17%. En tillbakagång i exporten fill öst drog dock ned den lotala exportökningen till 6%. Importökningen stannade vid en procent. Handelsbalansen gav härigenom ett överskott på 71/2 miljarder finska mark och bytesbalansen kom ungefär i jämvikt. Både privat och offentlig konsumlion ökade med omkring 3 %. De fasta bmttoinvesleringama mins­kade med 11/2%, trots att lönsamheten i industrin var god och kapacitets-utnyttjandet högl. Troligen hade den höga realräntan en dämpande inver­kan på näringslivets invesleringar och bostadsbyggandet.

Utsikterna för 1985 pekar på en högre tillväxttakt såväl i jämförelse med övriga Västeuropa som i jämförelse med föregående år. En bidragande orsak härtill är atl den inhemska efterfrågan väntas öka snabbare. Osäker­heten är emellertid stor vad gäller investeringarna. Regeringens prognos är att dessa bör kunna öka med cirka 4 1/2% till följd av en lägre räntenivå och en viss ökning av de offentliga investeringama. Dessutom är lönsam­helen i industrin fortfarande god och kapacitelsutnyttjandet stiger. Den

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        41

privata konsumtionen beräknas även i år kunna öka med ca 3% eftersom köpkraften förslärks. Det jämförelsevis goda statsfinansiella läget medger en mindre slram finanspolitik än i vissa andra nordiska länder, varför den offentliga konsumtionen förväntas fortsätta att öka om än i något lägre takt än under de föregående åren. Ökningstakten i toialexporten väntas minska något till följd av lägre marknadstillväxt i väst och troliga föriuster i marknadsandelar som en följd av försämrad konkurrenskraft. Exporten lill öst bör dock kunna återhämta sig någol efter all ha minskal under två år i följd. Importökningen fömlses bli cirka 5% lill följd av den högre inhems­ka efterfrågan. Bytesbalansen torde trols delta nå jämvikt även i år.

Arbetslösheten, som under fjolåret visade en smärre ökning, väntas sjunka från nuvarande dryga 6% lill 5 1/2%. Sysselsättningen ökar främsl inom servicenäringarna och industrin. Inflationstakten sjönk från 9% 1983 till 7% förra årel. Ökningstakten i konsumentpriserna väntas under loppet av 1985 gå ned till 5 1/2%.

Ell centralt problem i den finska ekonomin är de i jämförelse med omvärlden alltför höga pris- och kostnadsökningarna. Regeringen har nyli­gen deklarerat atl inflationsbekämpningen är dess främsta ekonomisk-poli­tiska uppgift. Mol bakgrund av risken atl konjunkturen kommar att mattas mol slulet av året har regeringen vidare aviserat alt lättnader i finanspoliti­ken kan komma atl företas. Ålgärderna lorde i så fall främsl avse investe-ringsslimulanser.

Inflationen avtog mycket drastiskt under 1984 i Island som en följd av de inkomst-polifiska ingrepp som initierades i maj 1983. Vid halvårsskiftet förra året hade inflationstakten sjunkit lill knappi 15% jämfört med 130% ett år tidigare. Som årsgenomsnitt beräknas inflationen 1984 ha uppgåll till cirka 30%. Under 1984 kompletterades de inkomstpoliliska ålgärderna med en åtstramning av finans- och penningpolitiken. Trots detta ökade BNP med 23/4%, vilkel var betydligt mer än vad som hade förväntats. Efter en reallöneminskning på 20% och en lolal minskning av den privata konsumtionen på 6% 1983 ökade den privata konsumtionen med 3% 1984. Fiskfångsterna kunde mol slulet av förra årel öka efler flera dåliga år.

Utsikterna för 1985 tyder på fortsatt tillväxt men i betydligt lägre takt, eller ca 3/4%. Läget på arbetsmarknaden är emellertid myckel labilt efter del att löneförhandlingarna kom igång när lönestoppet upphörde förra året. Efler en storstrejk bland de offentliganställda devalverades den isländska kronan med 12% i november. De avtal om löneökningar på omkring 25% som hittills ingåtts för 1985 är inle förenliga med en fortsall dämpad prisutveckling. Inflationen torde därför hamna slrax under 30%, vilkel är samma nivå som förra årel men å andra sidan en rejäl minskning jämfört med böljan av åttiotalet.

Den ekonomiska utvecklingen i Norge under 1984 karakteriserades av en stark exportledd tillväxt. BNP-ökningen blev 4 1/4%. Den förhållande­ vis höga tillväxten kan främst tillskrivas oljeexporten och exporten av

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         42

traditionella industrivaror. Överskottet i utrikeshandeln uppgick fill 28 1/2 miljarder norska kronor, eller 61/2% av bmttonationalprodukten. Åven den inhemska efterfrågan stärktes mot slutet av året och ökade för helåret med 2 1/4%. BNP för Fasllandsnorge, dvs. exklusive olje- och gasproduk-fion samt sjöfart, steg med drygt 21/2%. 1984 blev också det första årel sedan 1977 som reallönerna steg. Genomsnittliga löneökningar på 7% i kombination med skattesänkningar och en ökad sysselsättning stärkte hushållens disponibla inkomster med närmare 9%. Konsumentpriserna ökade med 61/4%. Alt den privata konsumtionsökningen stannade vid 11/2% berodde främst på en höjning av sparkvoten. Till de mer expansiva inslagen i den inhemska efterfrågan hörde den offenlliga konsumtionen som ökade med drygt 21/2% och bmltoinvesteringarna som steg med cirka 5%. Den öppna arbetslösheten minskade något i jämförelse med det föregående året och utgjorde i genomsnill 3%.

Under 1985 väntas den inhemska efterfrågan la över som drivkraft i ekonomin. Den inhemska efterfrågan beräknas öka med 41/4%. Såväl den privata som den offentliga konsumtionen bedöms öka med 3 %. Det tradi­tionella näringslivets investeringar beräknas fortsätta atl öka medan övriga investeringar sjunker. Bruttonationalprodukten skulle härigenom öka med cirka 2%. Exklusive oljan och sjöfarten kan BNP-ökningen komma atl bli 3%.

Överskottet i den konsoliderade offenfiiga sektorn uppgick i Qol till cirka 20 miljarder norska kronor, eller 41/2% av BNP. Exklusive oljesektorn skulle ett underskott på ett drygt lika slort belopp ha uppstått. För 1985 fömtses en kraftig reduktion av budgetöverskottet. De goda statsfinan­serna medger en expansiv finanspolitik på såväl budgelens intäkts- som dess utgiftssida. Under de senaste åren har dock märkts en förskjutning från selektiva stöd till mer generella åtgärder på främsl ekonomins utbuds-sida. Inkomstskallen har sänkts för såväl hushåll som företag i syfte att dels stärka efterfrågan och dels påverka lönebildningen. I innevarande budgei har ökningarna av statsutgifterna i större ulslräckning riklats mot utsatta gmpper såsom arbetslösa, sjuka, barnfamiljer och äldre. Den ex­pansiva finanspolitiken har emellertid också haft negativa effekter på likvi-diletsökningen i ekonomin. Åtgärder för att strama åt likviditeten är att vänta under 1985. Regeringen har salt upp som mål att minska ökningen i penningmängden från närmare 18% förta året till cirka 11 % i år.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget  43

 

Försörjningsbalans för Danmark, Finland, Island och Norge

Förändring i volym, procent

 

 

 

 

Danmark                Finland

Island

 

Norge

 

1984'       1985'       1984'       1985'

1984'

1985'

1984'

1985'

Privat konsumtion                    3          11/2 2 3/4       2 3/4                 3 1          11/2 2 3/4

Offentlig konsumtion                O              1/4 3 1/4     2 1/2                 O            1       2 3/4    3

Fasta bruttoinvesteringar          12           9 -1 1/2       4 1/2                 7 2          5      -6

Lager'                                         1        -1/2   -1/2       3/4           3 1/2-1           O       3 1/2

Utrikesbalans'                            -1/2         1  11/2       -3/4                  -4 1/4    2 1/4   -2

BNP                                            4 1/4       3       3       3 1/2           2 3/4 3/4    4 1/4   2

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         44

3   Utrikeshandeln'

3.1 Exporten

Utvecklingen av Sveriges varuexport under 1984

Sveriges totala varuexport sleg 1984 med drygt 7 1/2% i volym -frånräknas den kraftigt minskade fartygsexporten uppgick ökningen till 9 1/2%. Ökningen av exporten exkl. fartyg var i sin helhet hänföriig till första halvåret — andra halvåret skedde en viss nedgång av exportleveran­serna. Under 1983 svarade råvaruexporien för den starkaste tillväxten. Tillväxten i exporten av bearbetade varor började öka under vinterhalvåret 1983-1984. Under försia delen av 1984 mattades råvamexportens ök­ningstakt ytterligare något och mellan halvåren 1984 föll råvamexporten tillbaka. Därmed kom råvamexporten att stiga med endast knappt 3% i volym mellan helåren 1983 och 1984. Härvid steg emellertid järnmalmsex­porten med över 40% i volym och massaexporten med 6 1/2%. Trävaruex­porten minskade liksom exporten av jordbruksprodukter och petroleum­produkter.

Det var således främst exporten av bearbetade varor som 1984 bar upp exporttillväxten. De svenska exportörerna av bearbetade varor gynnades 1984 av en mycket stark marknadsfillväxt inom OECD-områdel. Högkon­junkturen i Förenta staterna i förening med den starka dollarn medförde alt Förenta statemas import av bearbetade varor steg med över 30% i volym. Konjunktumppsvingel i Japan och Canada medförde likaså mycket slarka import volymökningar av bearbetade varor - i storleksordningen 20%. Åven i Västeuropa ökade den ekonomiska aktiviteten påtagligt och mark­nadstillväxten mätt i form av importökning av bearbetade varor uppgick i genomsnitt för de västeuropeiska länderna till 10%. Efter en uppgång på drygl 5 % 1983 steg marknadstillväxten sammantaget inom OECD-området - med drygt 13 1/2% 1984 med den starkaste tillväxten på första halvåret.

Den svenska exporten till Förenta staterna har mer än fördubblals mellan 1982 och 1984 räknat i löpande priser. Samfidigt sleg dollam mot kronan med 25 % sammantaget från 1982 till 1984. Bilexporten, som svarar för över hälften av exporten av bearbetade varor till Förenta statema fördubblades likaså värdemässigt medan ökningen mätt i antal exporterade bilar stannade vid 28% från 1982 till 1984. Den totala bilexporten lill världen i övrigt ökade under samma period med 23% i antal och 62% i värde.

Exporten av bearbetade varor till OECD-området steg med 13 1/2% i volym såväl 1983 som 1984. Efter atl marknadsandelama sålunda ökat med 8% 1983 skedde under loppel av 1984 en viss nedgång jämfört med toppni­vån andra halvåret 1983 (se diagram 3:1). Mellan helåren 1983 och 1984 förblev marknadsandelarna oförändrade.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

45

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1974-1985

INDEX 130

125 120 115 110 105 100 95 90 B5

ao

I     ■     I

121212121212121212121212 1974    1975    1976    1977    197B    1979    1980    1981    1982    1983    1984    19S5

INDEX 130..

MARKNADSANDEL LOPANDE PRISEfl

125

120

115

110

105

100

95

90

85

BO

j__L

121212121212121212121212 1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981    1982    1983    1984    1965

Xä//a: Se tabell 3:1.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         46

Den förhållandevis snabba ökningen av Sveriges relativpriser alltsedan devalveringen 1982 har av allt att döma verkat återhållande på den svenska exportens andelsulveckhng i OECD-länderna under 1984. Devalveringen av kronan i oktober 1982 medförde att den svenska exportens relativpris för bearbetade varor sänktes med ca 10% från tredje till fjärde kvartalet 1982. Fram t.o.m. Qärde kvartalet 1984 beräknas därefter de svenska förelagen ha höjt sina priser på exportmarknaderna med sammanlagt ca 151/2%, samtidigt som konkurtenternas priser uttryckt i svenska kronor endast har ökat med omkring 9%. Denna utveckling hade 1983 sin grund i dels att de svenska producenterna genom växelkursförändringarna fick vidkännas betydligt större prisökningar på insatsvaror än sina utländska konkurtenter, dels att devalveringen gav de svenska företagen en möjlig­hel att öka sina vinstmarginaler snabbare än i omvärlden. Främst på gmnd av en internationellt sett myckel snabb produktiviielslillväxt sleg dock lönekostnaden per producerad enhet i Sverige långsammare än i konkur­rentländerna under 1983 uttryckt i nationell valuta. Kalkylema för 1984 visar emellertid på alt dessa koslnader i Sverige åter skulle ha ökat snab­bare än i omvärlden, främst beroende på en högre ökning av timlönekost­naderna inom industrin. Beräknat i gemensam valuta har de svenska lönekostnadema per producerad enhet sänkts med ca 20% mellan 1981 och 1984 i förhållande till övriga industriländer. Vidare synes de svenska företagens kostnader för insalsvaror till produkfionen även 1984 ha ökat avsevärt snabbare än i utlandet genom att prisutvecklingen på hemmapro­ducerade insalsvaror varit förhållandevis snabb. Däremot torde exportfö­retagens vinstmarginaler inte ha ökat jämfört med 1983. I genomsnitt beräknas ökningen av Sveriges exportpriser för bearbetade varor till 6% 1983-1984, samtidigt som ökningen av konkurtenternas priser beräknats till omkring 5 1/2% i nationella valutor och uttryckt i svenska kronor fill 3 1/2%. Därmed ökade de svenska relativprisema med 2 1/2% 1984.

Avsättningsmöjligheterna till OPEC-länderna har minskat avsevärt de två senasle åren i samband med deras fallande intäkter från oljeexporlen. Den svenska exporten till OPEC-länderna minskade med drygt 14% i volym 1983 medan nedgången i exportleveranserna 1984 stannade vid omkring 4%. Exportutvecklingen 1984 innebar sannolikt att betydande marknadsandels vinster gjordes.

För övriga utvecklingsländer har tendensen för såväl marknadstillväxt som för svensk export varit inbördes myckel olikartad. Flera sydostasia-fiska länder har de senaste åren varil sladda i en snabb industrialiserings­process som medfört ett drastiskt växande behov av importerade industri­varor. Detta i förening med det internationella konjuklumppsvinget - som genererat ökade exportintäkter - har medfört att dessa länders import av bearbetade varor ökal synnerligen snabbt sedan senare delen av 1983. Den svenska exporten av bearbetade varor till NIC/ASEAN-länderna' för-

' Hongkong, Sydkorea, Taiwan, Singapore, Thailand, Malaysia och Filippinerna.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        47

dubblades mätt i löpande priser mellan 1982 och 1984 och dessa länder mottog 1984 drygt 2 1/2% av vär export.

Exporten fill de skuldlyngda sydamerikanska NIC-länderna (Argentina, Brasilien, Mexico) föll med närmare 30% i löpande priser 1983 och var i del närmaste lika stor 1984 som 1983. För resterande ulvecklingsländer noterades sammantaget exportökningar på omkring 10% i löpande priser såväl 1983 som 1984.

För gmppen övriga utvecklingsländer som helhet ökade export volymen med omkring 10% 1984, efter en viss nedgång 1983. Denna utveckling innebar troligen att vissa marknadsandelsvinster gjordes båda åren -störst i omfattning under 1984.

Marknadsutvecklingen för statshandelsländerna m.fl. vände uppåt un­der 1983 och fortsatte öka i relativt snabb lakl under 1984 - till stor del som en följd av kraftigt expanderande efterfrågan i de asiafiska statshan­delsländerna. Den svenska exporten fill statshandelsländerna vände uppåt andra halvåret 1983 och steg med 8 1/2% i volym 1983-1984.

Sammanlaget beräknas marknadslillväxten för bearbetade varor i hela världen ha uppgått till omkring 2% 1983 och fill inemot 11 % 1984. Samfi­digt ökade den toiala svenska export volymen med 8% 1983 och med knappi 12% 1984, vilket skulle innebära marknadsandelsvinster på om­kring 6% 1983 respekfive 1 % 1984.

Utsikter för 1985

Marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor har för OECD-ländemas del beräknats sakta av till 8 1/2% 1985, framför alh i

Tabell 3:1   Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området' 1977-1985 Procentuella förändringar

 

1977-

1978-

1979-

1980-

1981-

1982-

1983-

1984-

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985 prognos

Löpande priser. Skr. Marknad Marknadsandel Export

Volym' Marknad Marknadsandel Export

p™"

Marknad

Relativpris

Exporl

 

17,5

1,0

18,5

16,5

3,5

20,5

14,5 -3,5 10,5

8,0

-2,5 5,5

22,5 -3,5 18,5

22,0

4,0

27,0

17,5

2,5

20,5

13,5 -1,0 12,5

2,0 7,0 9,5

9,0 0,0 9,0

5,0 -5,0 -0,5

-0,5 -3,0

-3,5

3,0 2,0

5,5

5,0 8,0 13,5

13,5 0,0 13,5

8,5

-1.0

7,0

15,0

-5,5 8,5

7,0

3,5

11,0

9,0

1,5

11,0

9,0 0,0 9,0

18,5

-5,5 12,5

16,0

-3,5 12,0

3,5 2,5 6,0

5,0 0,0 5,0

' SITC 5-8, exkl. 68, 793,

' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Iriand, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

' Exportvärdet i löpande priser deflaterat med hybridindex av typ Paasche.

■* Enligt implicit hybridindex typ Paasche.'

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 48

Tabell 3:2   Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika länderområden 1977—1985

Procentuella volymförändringar

 

1977-

1978-

1979-

1980-

1981-

1982-

1983-

1984-

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985 prognos

 

OECD-ländema'

9,3

8,7

-0,3

-3,4

5,3

13,6

13,7

7,1

Övriga OECD-länder'

0,2

13,3

1,6

16,8

1,6

- 3,2

8,4

5,5

OPEC-länderna"

23,7

0,6

-1,5

42,5

5,5

-14,4

-4,2

-4,2

Statshandelsländerna m. fl.

7,3

1,2

-8,2

-4,7

-4,0

- 5,6

8,6

6,4

Övriga länder

9,8

9,7

11,4

7,8

-4,8

- 2,2

9,9

6,0

Summa

9.5

8,0

0,1

1,1

3,6

8,1

11,8

6,3

Summa bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt SNl-definhionen*

10,5

9,1

0,3

1,0

3,1

8,0

11,7

6,3

' S1TC5-8, exkl.68, 793.

' Utom de i not 3 nämnda länderna.

' Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

'* Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela och Nigeria.

' Statshandelsländerna samt Israel, Jugoslavien och Sydafrika.

Mfr. tabell3:4.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

samband med atl högkonjunkturen i Förenta staterna fr. o. m. andra halv­året 1984 kommit in i en lugnare tillväxtfas. Förenta staternas import av bearbetade varor bedöms ändå stiga med beaktansvärda 13 ä 14% 1985. Ökningen av den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa bedöms fortgå i måttlig takt och marknadstillväxten 1985 beräknas för de västeuropeiska ländema i genomsnitt uppgå till 71/2%. Marknadstillväxten för bearbetade varor inom länderområdena utanför OECD beräknas sammantaget slanna vid drygt 2 % - OPEC-ländernas import bedöms fortsätta minska medan importen från utvecklingsländer och statshandelsländer väntas öka i någol högre takt än 1984. Därmed skulle marknadstillväxten för bearbetade varor i hela världen uppgå till knappi 7 1/2% 1985.

Den internationella inflafionstaklen väntas under 1985 bli fortsalt måttlig - även om en viss uppgång av råvarupriserna exkl. olja kan komma att ske under loppet av året. Lönerna inom induslrin i våra vikfigasle konkurrent­länder bedöms stiga med omkring 5 % och lönekostnaden per producerad enhet med ca 2%. Med antagande om en fortsatt uppgång i vinstmargina-

Tabell 3:3   Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1974—1985

1970=100

1974     1975     1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982    1983    1984    1985

 

US dollar

162

182

183

199

230

263

290

280

276

269

260

243

Genomsnittliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nationella valutor

136

149

158

167

174

191

210

228

247

253

263

275

Svenska kronor

140

147

155

173

202

219

239

275

335

402

418

442

Anm. Sammanvägt med hänsyn till ländernas betydelse i världshandeln. Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         49

lema utomlands har världsmarknadspriset för bearbetade varor bedömts sliga med knappi 5% såväl i nationella valutor som uttryckt i svenska kronor."

Förutsatt en svensk lönekostnadsstegring i industrin på 5% och en produktivitetstillväxt på 4 % skulle de svenska lönekostnaderna per produ­cerad enhet stiga med 1%, dvs. någol lägre takt än utomlands. Samtidigt bedöms kostnadema för insatsvaror till produktionen stiga med drygl 5 % varvid de hemmaproducerade insatsvarorna fömtses stiga snabbare i pris än de importerade. Med hänsyn till de exportprishöjningar som skett under årets två första månader synes ökningen av de svenska exportpriserna 1984-1985 komma atl uppgå till drygt 5% även under antagande av myc­ket försiktiga prishöjningar under reslen av året. Mot bakgmnd av ovan­stående antaganden och förutsättningar för företagens kostnadsutveckling skulle detta innebära atl företagens vinstmarginaler ökar 1985. Relativpri­serna skulle således bli i stort sett oförändrade i år.

Den sammantagna effekten av relafivprisförändringarna 1983, 1984 och 1985 bedöms resultera i marknadsandelsförluster på knappt 1 % 1985. Den lidigare konstaterade trendmässiga förlusten av marknadsandelar samt de neddragande effekterna av det relativt utlandet höga kapacitelsutnyttjan­det bedöms i det närmaste motvägas av en positiv varusammansäiiningsef­feki. Den utländska efterfrågan bedöms nämligen i högre grad än 1984 komma att inriktas på investeringsvaror av den typ Sverige producerar. Marknadsandelama för svensk export inom länderområdena uianför OECD böljade öka betydligt senare än inom OECD-länderna. Denna tidsfördröjning har antagits kvarstå även när utvecklingen kan vänlas tendera mot framtida marknadsandelsförluster till följd av relativprishöj­ningarna under loppet av 1983 och 1984. Här har kalkylerats med totalt sett något höjda marknadsandelar i dessa länderområden. Därmed skulle ex­portvolymen till OECD-området stiga med 7% och till länderområdena utanför OECD med 3 %. Den totala svenska exporten av bearbetade varor beräknas öka med drygt 6% i volym 1985 innebärande en marknadsandels­förlust på omkring 1 % detta år.

För 1985 har råvamexporten (exkl. petroleumprodukter) kalkylerats öka med drygt 2 % hänföriigt till ökad export av jordbmksprodukter och järn­malm. Trävaruexporten fömtses däremot minska med 5 % och massaex­porten med 2%. Exporten av petroleumprodukter bedöms falla lillbaka med 17%. För en närmare genomgång av exporten av råvaror liksom för

' Vid valutaomräkningen har växelkurserna fr. o. m. mars månad och fram till slutet av 1985 låsts vid genomsnittsvärdet i februari. För dollarns del innebär detta en kurs på 9,35 kr och i genomsnitt för helåret 1985 9,33 kr att jämföra med 8,28 kr 1984. ' En förändring av det relativa exportpriset med 1 % har uppskattningsvis beräknats förändra de svenska marknadsandelama med 0,7 procentenheter samma år relativ­prisförändringen sker, 0,5 procentenheter året därefter och 0,2 procentenheter två år efter relativprisförändringen. Vissa ytterligare effekter synes troliga även efter de första två åren.

4   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

50

de vamgmpper som ingår bland de bearbetade varorna hänvisas som vanligt till produktionskapitlet, (kapitel 4).

Den totala svenska varuexporten exkl. fartyg skulle därmed stiga med 4 1/2% 1985. Fartygsexporten väntas fortsätta minska 1985 och medräknas denna stannar den kalkylerade exportökningen vid knappt 4%.

Tabell 3:4   Exportutvecklingen för olika varugrupper 1983—1985

 

 

 

 

 

Exportvärde, milj.kr

 

Årlig procentuell förändring

 

 

 

1983

1984

1985

Volym

1

 

Pris'

 

 

 

1983

1984

1985

1983

1984

1985

Jordbruksprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och fisk

2144

2 357

3 046

16,8

- 4,3

24,1

5,8

14,9

4,2

Skogsbruksprodukter

231

315

336

21,2

26,2

0,0

- 0,7

8,1

7,0

Mineraliska produkter

3 260

4516

5 252

6,6

30,5

4,7

7,2

6,2

11,1

därav järnmalm

1948

2702

3 401

15,8

42,0

9,6

9,4

-2,4

14,9

Industriprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

796559

229930

249713

10,6

9,5

4,2

12.2

6.8

4,2

därav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprodukter

4519

5 157

5 425

5,3

IA

0,0

15,2

6,3

5,2

trävaror

9398

9977

8910

14,1

- 4,4

- 5,0

19,6

11,0

-6,0

massa

8374

11185

10687

25,1

6,5

- 2,0

4,6

25,4

-2,5

papper och papp

16107

18931

21052

6,8

8,8

3,9

11,4

8,0

7,0

petroleumprodukter

12979

13 376

11880

39,8

- 2,1

-17,0

8,2

5,3

7,0

jäm och stål

11073

13721

14622

5,4

15,4

0,0

8,0

7,4

6,6

ickejärnmetaller

5102

5 352

6064

17,0

5,8

10,0

25,3

-0,9

3,0

verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

92837

110618

126034

6,1

13,1

8,6

12,8

5,3

5,1

övriga industri-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter

36170

41613

45039

14,3

8,0

3,9

11,4

6,5

4,2

Elektrisk ström

447

464

599

110,3

- 3,2

19,0

-38,1

7,2

8,6

Export exkl. fartyg

202641

237582

258946

10,9

9,6

4.4

11,8

7,0

4.4

Fartyg

7669

4903

3 800

44,6

-40,5

-27,2

14,0

7,5

6,3

Bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg'

156187

184 882

206747

8,0

11.7

6,3

11,9

6,0

5,2

Råvaror'

46454

52700

52199

21,6

2,8

- 2,1

11,7

10,3

1,2

Total export

210310

242485

262746

11,9

7,7

3,8

11,8

7,1

4,4

Total export enligt NR"

210483

242485

262746

12,0

7,7

3,8

11,8

6,9

4,4

' Prisutvecklingen anges enligt "hybridindex" av typ Paasche. Denna index används även som deflator för

export. Volymutvecklingen blir därmed återgiven med volymindex typ Laspeyres,

' Papper och papp, jäm och stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg samt övriga industriprodukter utom

elektrisk ström.

' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna.

■* I uppgiftema för handelsbalansen (tabell 3:7) har NR:s exportvärden använts.

Anm.  1983 och 1984 års exportvärden enligt handelsstatisuken. Uppgiftema för 1985 avser prognoser.

Varugmppema är definierade i SNl-termer. Detta är skälet till att uppgiftema för exporten av bearbetade

varor i denna tabell skiljer sig från uppgifterna i tabell 3: 2 där denna vamgrupp är definierad i SITC-termer.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

51

3.2 Importen

Utvecklingen av Sveriges varuimport under 1984

Sveriges totala import av varor ökade med knappt 5 % i volym mellan 1983 och 1984. Denna tillväxt kan återföras pä en ökning av införseln av bearbetade varor, som steg med näslan 10%. Råvamimporten, som utgör knappi en tredjedel av importvärdet, föll däremot med 5 1/2% (se tabell 3:5).

Importen av bearbetade varor började sliga redan andra halvåret 1983, då införseln av dessa varor ökade med nästan 10 1/2% i årstakt. Importen fortsalle att öka slarkl första halvåret 1984, med nära 10% i årstakt. Andra halvåret avtog tillväxten något - delvis till följd av en påtaglig kalenderisk effekt i december - och ökningstakten blev 9%.

Tabell 3:5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1983—1985

 

 

 

 

 

 

Importvärde, milj. ki 1983          1984

1985

Ärlig procentuell förändring

 

 

 

Volym'

 

 

Pris'

 

 

 

1983

1984

1985

1983

1984

1985

I Jordbruks-, skogsbmks-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter och fisk

7327

8541

9124

- 3,0

7,0

2,4

15,9

8,9

4,4

därav: skogsbruksprodukter

783

1028

1155

-20,1

27,6

5,1

7,1

2,9

7,0

2 Mineraliska produkter

27196

26912

30469

8,7

- 4,0

6,4

8,5

3,1

6,4

därav: råolja

23 704

22866

25853

10,0

- 7,5

6,3

8,7

4,3

6,3

3 Industriprodukter exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fartyg

163587

179718

200554

0,4

6,2

7,9

13,8

3,5

3,4

därav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprodukter

9302

10209

10676

- 0,8

2,2

2,0

16,7

7,3

2,5

trävaror, massa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samt papper och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

papp

1410

1725

1838

12,0

11,1

2,0

8.0

10,1

4,5

petroleumprodukter

20587

17663

17489

- 8,8

-16,0

-6,8

8,7

2,2

6,3

jäm och stål

4730

5684

6325

- 7,1

12,0

4,0

8,9

7,3

7,0

ickejämmetaller

5082

5511

6133

5,7

1,7

6,0

22,0

6,6

5,0

verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

70740

81158

93935

2,5

12,7

13,0

15,3

1.8

2,4

övriga industripro-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dukter

51736

57768

64158

1,6

5,7

6,5

14,2

5,7

4,3

4 Eleklrisk ström

467

353

433

75,6

-45,3

10,5

-57,5

38,4

10,9

5 Import exkl. fartyg

198577

215524

240580

1,6

4,6

7,5

12,8

3,8

3,8

6 Fartyg

1648

2351

3100

127,9

35,6

23,1

10,8

5,3

7,1

7 Total import

200225

217875

243680

2,1

4,8

7,7

12,8

3,8

3,8

8 Bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg'

127929

145420

165241

1,8

9,8

10,0

14,6

3,5

3,3

9 Råvaror'

70648

70105

75339

1,2

- 5,5

2,0

9,8

5,0

5,4

10 Total import enl. NR"

200328

217876

243680

2,0

4,9

7,7

12,8

3,7

3,8

' Importprisema anges enligt en hybridindex av Paaschetyp. Genom att importvärdet deflateras med denna

index erhålls en volymutveckling uttryckt i enlighet med Laspeyres' indexformel.

' Bearbetade varor består av varugrupperna papper och papp, järn och stål, verksladsprodukler exkl. fartyg

samt övriga industriprodukter.

' Imporl exkl. fartyg minus bearbetade varor.

" 1 tabell 3:7 redovisas importen enligt NR.

Anm. 1983 och 1984 års importvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgiftema för 1985 avser prognoser.

Varugmppema är definierade i SNl-termer.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

52

Diagram 3:2 Utvecklingen av importvägd efterfrågan, relativpris och importvolym för bearbetade varor 1973-1985

Säsongrensade halvårsdata

IMPORTVÄGD   EFTERFRÅGAN'        ' I I I

Mili.kr 1980 åri prisei

60000

55000

IMPORTEN AV BEARBETADE VAROR        /
(vaiisterukala)                           /

•   120

 

50000   ■

115

 

45000

•   110

 

40000

.   105

 

35000

100

 

30000

95

 

25000

■    90

lill

1973       1975       1977        1979       1981       1983      1985

' Enligt handelsstatistiken, 1980 års priser, cif. ' Importvägd efterfrågan till mottagarpris.

' Relativpriset för importen: producentprisindex för svenska marknaden i förhållan­de till importprisindex (HMPI/IMPI). Anm. Uppgiftema för 1985:1 och 1985: II avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   53

I diagram 3:2 återges både importvolymutvecfclingen för bearbetade varor i milj. kr., 1980 års priser och etl volymindex som återspeglar utvecklingen av den efterfrågan som normalt riktas mot importen av dessa varor (dvs. import vägd efterfrågan).' Utvecklingen av efterfrågan i denna bemärkelse har visat sig utgöra huvudfaktorn bakom importens volymtill­växt. Hemmaproduktionens prisutveckling relativt importpriset för mot­svarande varor inverkar också på importen och återges likaså i diagram 3:2. Som framgår av diagrammet sammanfaller den kraftiga ökningen av importen mellan första halvåret 1983 och andra halvåret 1984 med en nästan lika stark ökning av den importvägda efterfrågan. Medan den im­portvägda efterfrågan ökade med 14 1/2% under denna period, steg im­portvolymen med 15%.

Mellan helåren 1983 och 1984 ökade importen av bearbetade varor med knappi 10%. Den importvägda efterfrågan för dessa varor ökade med drygt 8 1/4%. I analysen av importvolymen 1984 har importens elasficilet med avseende på efterfrågans volymtillväxt normalberäknats till 1,2 och den årliga trendmässiga tillväxten av importvolymen till 1,7%. Ulöver dessa faktorer kalkyleras relafivprisutvecklingen 1982-1984 ha haft en fillbakahållande effekt på 1984 års import motsvarande 2 procentenheter av 1983 års importvolym.

Av den importvägda efterfrågans tillväxt 1983-1985 på 8 1/4%, beräk­nas etl ökat behov av insatsvaror till exportproduktionen ha svarat för 4 procentenheter. Ett förhållandevis kraftigt lageromslag kalkyleras ha bi­dragit med 2 1/4 procentenheter. Resterande del av importeflerfrågeök-ningen kan huvudsakligen tillskrivas ökningar av maskininvesteringarna -drygt 1 1/4 procentenheter — och den privata varukonsumfionen - drygt 1/2 procentenhet. Bidraget från byggnadsinvesteringarna och den offent­liga konsumtionen sammantagna beräknas till ca 1/4 procentenhet.

' De komponenter av efterfrågan för konsumtion, fasta investeringar, lagerinveste­ringar och export som till en del tillgodoses av import av bearbetade varor, har vägts samman under beaktande av respektive efterfrågekomponenters genomsnittliga im­portinnehåll av bearbetade varor enligt SCB:s input-outputtabeller för 1980. Ut­vecklingen av den på så vis erhållna serien skulle sammanfalla med utvecklingen av den faktiska importen om det genomsnittliga importinnehållet hos delkomponen-tema förblev oförändrat från period till period.

' Konjunkturinstitutets prognoser för importvolymen av bearbetade varor (M) har gjorts med ledning av en regressionsberäkning. Utöver den importvägda efterfrågan (MEF), ingår en tidstrend (T) och säsongdummies (S, och S) i importfunktionen som förklaringsvariabler. Följande ekvation har estimerats på icke säsongrensade halvårsdata från perioden 1972:1 till 1984: II: InM = 1,18   ln MEF -\- 0,0084 T - 2,22  S, - 2,30  S

(8,8)             (5,7)       (-1,6)        (-1,6)

R' = 0,97;D-W= 1,9.

Relativpriset finns ej medtaget som förklaringsvariabel i ekvationen. Importpris-elasticiteten har för bearbetade varor skattats — som summan av elasticiterna för mindre varuaggregat - till 0,25 för det år som relativprisförändringen sker, 0,55 för året därefter och 0,25 för tredje året.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget   54

Som framgår av diagram 3:3 ökade importens andel av den inhemska förbmkningen av bearbetade varor mellan första halvåret 1983 och andra halvåret 1984 med ca 1/2 procentenhet, en lakt som understeg den trend­mässiga tillväxten. Denna förhållandevis långsamma ökning torde sam­manhänga med den relativprissänkning som ägde mm mellan 1981 och 1983.

Råvaruimporten föll mellan 1983 och 1984 - som nämnls fidigare - med 5 1/2%. Denna minskning är drygt 2 1/2 procentenheter större än vad som fömlsågs i PNB-85 och är hänföriig huvudsakligen fill en minskning med 7 1/2% av importen av råolja. Alt råoljeimporten minskade mer än väntad har delvis sin förklaring i ytteriigare ändringar i oljelagringsprogrammet. Nu skedde en avveckling av beredskapslager motsvarande ca 2,3 milj. m' oljeprodukter, istället för den minskning på drygt I milj. m' som fömtsågs i PNB-85. Detla är följden av lidigareläggningar av vissa lageravvecklingar och senareläggningar av en del lageruppbyggnader. Som framgår av tabell 3:6 har den reducerade oljeimporten lett till att nettoimporten av råolja och petroleumprodukter fallit med nära 16% mellan 1983 och 1984 efter minsk­ningar 1981 -1982 och 1982-1983 med ca 5 % respektive 11 %.

Diagram 3:3 Importandel av Sveriges inhemska förbrukning av bearbetade varor samt relativprisutveckling 1974—1985

Säsongrensade halvårsdata

 

 

 

 

 

 

 

--------------        RELATIVPRIS,   1973:1=100    (HMPI/IMPI)

140

 

130

y''

120

/Xe-""''

110

/'r'''

100

---             \                                       .-•«-

 

qn

 

J____ I        I         I___ \___ L

1974  1975   1976  1977   1978  1979  1980  1981   1982   1983  1984   1985

Anm. Importvägning av förbrukning enligt 1980 års input-outputtabeller. Importen i cif-termer; förbmkning till mottagarpris. 1980 års priser. Uppgiftema för 1985:1 och 1985:11 avser prognoser. Trendlinje för importandel är beräknad för perioden 1973:1-1984:1.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 55

Importprisema totalt mätta med SCB:s hybriddeflator av Paaschetyp' ökade med knappt 4% 1983-1984. Detta är drygt 1/2 procentenhet lägre än vad som beräknades i PNB-85. Revideringen beror till stor del på en långsammare pnsutveckling och gynnsammare varusammansättning vad gäller bearbetade varor än vad som fömtsågs. För dessa varor sammanta­get ökade priset med 3 1/2%. Råoljepriset räknat i SEK ökade som vänlat med ca 4 1/4%. Mäts importprisökningen iställel med producentprisindex-systemets importprisindex (IMPI), där beräkningarna sker enligt Laspey­res' indexformel, blir importprisökningen 5 1/2% totalt, och knappt 5 3/4 %, för bearbetade varor.

Relativpriset för bearbetade varor försämrades 1983-1984 med ca 3 1/2%, då importprisökningen för verkstadsprodukter blev klart lägre än molsvarande prisökning för hemmaproduktionen. 1981-1982 och 1982-1983 förbättrades relalivpriset med 3 1/4% respekfive 3 3/4%.

Utsikter för 1985

För 1985 förutses en ökning av Sveriges varuimport med knappt 8%. Importen av bearbetade varor väntas öka med 10%, eller ungefar lika mycket som mellan 1983 och 1984. Införseln av råvaror beräknas öka med drygt 2 1/2% efter att ha minskat påtagligt under 1984.

Den förväntade importlillväxten 1985 vad gäller bearbetade varor kan återföras främst på en fömtsedd ökning med drygt 7 % av den importvägda efterfrågan. Av denna efterfrågeökning beräknas drygt 2 1/4 procentenhe­ter härtöra från en förväntad uppdragning av lagren av bearbetade varor inom industrin och partihandeln. Såväl insalsvam- som fardigvamlagren och lagren av varor i arbete vänlas öka inom slörre delen av tillverknings­industrin. Del kraftigaste lageromslaget fömtses för fardigvamlagren, som beräknas bli närmare 3 1/2 miljarder kronor i 1980 års priser. Som följd delvis av en fortsatt stark tillväxt av exporten av verkstadsprodukter beräknas exportens bidrag till importefterfrågeökningen till 21/4 procent­enheter, eller lika mycket som bidraget från lageromslaget. Maskininves-teringaraa förutses svara för 2 procentenheter och den privata vamkon-sumlionen för ca 3/4 procentenheter av efterfrågelillskottel. Endast ett obetydligt bidrag väntas från offentlig konsumlion, medan en förväntad minskning av byggnadsinvesteringarna beräknas lämna ell smärre negativt bidrag. Relativpriset för hemmaproducerade bearbetade varor väntas stiga med knappt 1% 1984-1985; fillsammans med eftersläpande effekler av relativprisförsämringen 1984 beräknas detta verka i importhöjande riktning motsvarande drygt 1 % av 1984 års import volym.

Denna relativpriseffekt och den importvägda efterfrågeökningen, i kom­bination med en skattad inkomslelasticitel och trendlillväxt på 1,2 resp

' Se tabell 3: 5, not 1. ' Se diagram 3:2, not 3.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

56

1,7% per år leder kalkylmässigt till en ökning av import volymen för bearbetade varor på närmare 111/2 %. Flera faktorer väntas emellertid verka i importminskande riktning. Bland annat fömtses etl ökat utbud av hemmaproducerade importkonkurterande varor till följd av en utvidgad produktionskapacitet. Sammantagna väntas dessa effekler få en återhål­lande inverkan på importen molsvarande ungefär 1 1/2% av 1984 års importvolym. Importtillväxten 1984-1985 för bearbetade varor skulle där­med stanna vid 10%.

Som framgår av diagram 3:3 väntas importens andel av den inhemska förbrukningen av bearbetade varor öka 1984-1985 i en takt som är något mer än trendmässig. Delta är delvis en följd av den kraftiga tillväxten av maskininvesleringarna, som har ett förhållandevis högl importinnehåll.

Den förväntade ökningen av importen av råvaror 1985 är hänföriig främsl till en fömtsedd stigande införsel av råolja. En produklionsupp-dragning planeras hos de svenska raffinaderierna. Denna i kombinafion med elt kraftigt lageromslag - en följd av en påtaglig långsammare avveck­lingslakt 1985 än 1984 vad gäller beredskapslagren - väntas leda till en ökning av importen av råolja med 71/2%.' Som framgår av tabell 3:6 beräknas nettoimporten av råolja och petroleumprodukter öka med drygt 9% 1984-1985 efter en kraftig minskning mellan 1983-1984.

Tabell 3:6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1975—1985'

1975     1976     1977     1978     1979     1980     1981     1982     1983     1984     1985

Löpande priser, milj. kr. Import av råolja, netto' Petroleumprodukter

Import

Export

Nettoimport Nettoimport av råolja och petroleumprodukter Nettoimport av råolja och petroleumprodukter i procent av BNP'

4400    5652    6474    7206  10039  17885   19108  19730 23702  22866 25853

20587   17663   17489

12979  13 376   11880

7608    4287    5609

7944    8323    8805    7421   16012   15244   15887 20776

919    1031     1303     1662    3 261    5421    5922    8583

7025    7292    7502    5759  12751    9823    9965   12193

11425   12944  13976  12965  22790 27708 29073 31923  31310  27153  31462

4,9       5,3

3,5       3,7

5,1

5,1

3,8

4,4

3,1

3,8       3,8

 

1980 års priser"

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter    31894  31543  31114 28226 31500 27708 22493  21333

Volymindex (1980 = 100) 115,11   113,84 112,29 101,87 113,69 100,00   81,18   76.99

19013   16006   17462 68,62    57,77   63,02

 

' Uppgiftema för 1975-1984 är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Uppgiftema för

Samtliga uppgifter redovisas i SNl-termer.

' Exporten av råolja förekom endast 1975 (2 milj. kr.), 1979 (86 milj. kr.), 1980 (58 milj.

kr.). Den uppgick 1982 och 1983 till ca 90 milj. kr. resp. 2 milj. kr.

' BNP till marknadspris.

" Defiatering enligt hybridindex.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1985 avser prognoser, kr.) och 1981 (4 milj.

' 1 PNB-85 räknade man med en utförsäljning 1985 av statens råoljelager motsvaran­de 675000 m'. Denna lageravveckling väntas nu äga ram först 1986. Dessutom antogs 1985 vara ett temperatumormalt år i PNB. Temperaturen första kvartalet 1985 beräknas nu höja oljeförbrukningen för uppvärmningsändamål med ca 6% för helåret 1985 jämfört med ett normalt år.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

57

Diagram 3:4 Importpris- och volymutvecklingen 1979-1985 totalt och för vissa varu­grupper

Helårsdata

1979  1980   1981   1982  1983   1984   1985

1979   1980  1981   1982  1983  1984  1985

Anm. Importvärden i löpande priser enligt utrikeshandelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgiftema för 1985 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Importprisindex för den totala importen mätt med hybriddefiatorn vän­tas öka med knappt 4% 1984-1985. Della är närmare 1 procentenhet mer än vad som förutsågs i PNB-85 och är främst hänföriig till en upprevidering av importpriserna för råolja och petroleumprodukter till följd av ett högre växelkursantagande för US-dollarn (se avsnitt 3.1). För bearbetade varor fömtses en importprisökning på drygl 3 1/4%, vilket år något lägre än i PNB-85 (se tabell 3:5 och diagram 3:4).

3.3 Bytesbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar beräknas helåret 1984 ha visal ett överskott för första gången sedan år 1973. Del posifiva utfallet som är beräknal till 1 miljard kr.' innebär i jämförelse med utfallet

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        58

för 1983 en pålaglig förbättning. Den är i huvudsak att hänföra lill del positiva omslaget i handelsbalansen på 14 miljarder kr. Till viss del mot­verkas vambalansens saidoförbättring av en ökning av underskottet i tjänslebalansen om 1,5 miljarder kr. och ett ökal underskott i transfe­reringsbalansen om 4,5 miljarder kr.; för merparten härav svarar ett ökat negativt räntenetto. Totalt skulle bylesbalanssaldot därmed ha förstärkts med 8 miljarder kr. 1984.

Överskottet i handelsbalansens saldo beräknas för 1985 försvagas med 5,5 miljarder kr. En förbättring med 1 miljard kr. i tjänstebalansen tillsam­mans med en ökning av underskottet i transfereringsbalansen med 3 mil­jarder kr. innebär för del totala bylesbalanssaldot en försvagning med 7,5 miljarder kr. till etl underskott på 6,5 miljarder kr. 1985.

Handelsbalansen

Handelsbalansen fortsatte all utvecklas starkt under 1984. Exklusive korrigeringar av handelsstatistiken beräknas överskottet för 1984 prelimi­närt uppgå till ca 24,5 miljarder kr. - en förslärkning med drygl 14 miljarder kr. jämfört med 1983. Härtill bidrog den reala handelsbalansen med 6,5 miljarder kr. uttryckt i 1983 års priser.

Förbättringen av handelsbalansen under 1984 kan således lill betydande del återföras på en förbättring av Sveriges bytesförhållande med utlandet. Den positiva förändringen i Sveriges terms of trade har för 1984 uppskat­tats till drygt 3% och har därmed beräknats bidra med 8 miljarder av förbättringen i handelsbalansen. Sveriges handelsunderskolt med råolja och petroleumprodukter har fortsatt atl reduceras 1984 och minskningen i 1983 års priser är beräknad lill närmare 5 miljarder kr.

För 1985 förutses export volymen öka med närmare 4% och import voly­men med drygt 7,5%. Det fastprisberäknade handelsbalanssaldot väntas således visa ett mindre överskott i år än 1984 och försvagningen beräknas bli 7,5 miljarder kr. uttryckt i 1984 års priser. Vidare har den svenska exportprisökningen 1985 skattats bli 0,5% slörre än importprisökningen. Till skillnad från i Qol väntas därmed bytesförhållandet i år endast margi­nellt påverka utvecklingen av del totala handelsbalanssaldot. Exkl. korri­geringar av handelsstatistiken beräknas överskottet i löpande priser uppgå till ca 19 miljarder kr. 1985. Det skulle därmed bli en försvagning i handels­balansen 1984-1985 med ca 5,5 miljarder kr.

Tjänste- och transfereringsbalansen

För år 1984 beräknas den sjöburna världshandeln, i lon-miles räknal, ha ökat med ca 4% (eller 5,6% i volym), vilket innebär en ökning för första gången sedan 1979. Denna ökning skall jämföras med de 8,5% som OECD uppskattar den totala världshandelsökningen lill för 1984. Under året var det framför allt handeln i kol och järnmalm som ökade. Del upplagda tonnaget minskade för andra året i följd och omfattar nu ca 630 milj.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

59

Diagram 3:5 Handelsbalans' och terms of trade 1973-1985

1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata

Milj.kr.

1973  1974  1975  1976   1977   1978   1979  1980  1981   1982  1983   1984   1985

' Export- och importvolymer exkl. fartyg. Källa: Konjunkturinstitutet.

dödviklston samiidigi som världshandelsflottans storlek totalt sett minskal med I %. Tankflottan fortsatte att reduceras medan tonnaget för torriast-fartyg ökade. Dessa förändringar resulterade ej i någon generell förbättring av del myckel dåliga fraktmarknadslägel. Fortfarande gäller att det stora utbudsöverskottel på frakttonnage håller fraktsatserna nere. På kort sikt, för vissa fraklslag och geografiskt avgränsat kan dock större svängningar förekomma. Så var t.ex. fallet i Arabiska viken under våren 1984 då stortank fick god betalning till följd av konflikten mellan Iran och Irak. För linjefarten har konkurrensen hårdnat då slorrederier som Evergreen och US Lines har introducerat sina jorden-mnt linjer.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         60

Varken tillväxten i världshandeln eller USA-dollarns kursuppgång har kunnal förhindra en nedgång i de svenska sjöfartsinkomsterna. Sjöfarts­nettot minskade oväntat med 5% eller 300 milj. kr. 1983-1984. Den svenskflaggade handelsflottan ökade något i antal medan bruttotonnaget minskade med 7%.

Den förvänlade tillväxten i världshandeln på ca 5,5 % i volym innevaran­de år är sannolikt otillräcklig för alt påtagligt kunna förbällra den svaga sjöfartskonjunkturen. Utbudsöverskottet på frakttonnage är fortfarande alltför betydande. Oljefrakttonnaget torde ej möta någon större ökning i efterfrågan 1985. Torrlastmarknaderna förefaller kunna räkna med en en­dast mindre efterfrågeförbättring med hänsyn till att en markerad dämp­ning i tillväxten för kol- och jämmalmstransporterna fömtses komma till stånd.

Den svaga förbättringen av sjöfartskonjunkturen och den antagna upp­gången 1984-1985 för dollarn kan förväntas leda fill en uppgång i sjöfarts­nettot av storieksordningen 500 milj. kr. från 1984 till 1985.

Den tendens till ökade resevalutautgifter, lill följd av ell ökal ufiandsre-sande i kombinafion med en viss kostnadsfördyrning på destinationsorten, som iakttogs mot slutet av 1983 fortsalle och förstärktes under 1984. Under förra året ökade bmttoflödet av resevaluta med 9% i värde, vilket i volym motsvarade en ökning med ca 3%.

Antalet utländska gästnätter, som under loppet av 1983 steg med närma­re 25% ökade 1984 med 6%. Resevalutainkomstema visade dock en successivt avtagande ökningstakt under 1984. För helåret sleg inflödet av resevaluta med 7% i värde, vilket innebären i stort sett oförändrad volym. Förbättringen i resevalutanettot upphörde därmed och underskottet ökade 500 milj. kr. till -4,8 miljarder kr.

För 1985 vänlas resevalutainkomstema öka 10% i värde och resevalu-taotgifterna med 9%, vilket ger ett negativt resevalutanetto på 5,2 mil­jarder kr. Bakom denna prognos ligger etl antagande om att de ökade reala disponibla inkomstema i Sverige under 1985 tillsammans med en lägre utländsk inflationstakt än den svenska skall öka svenskarnas ufiandsre-sande. Antalet charterresenärer 1984 har uppskattats öka till ca I milj. av resebyråföretagen, dvs. fill 1982 års nivå. Samtidigt antas den för Sverige oförmånliga relativprisutvecklingen delvis motverka de posiiiva effekterna av utländska inkomstökningar på storleken av turistströmmen till Sverige. Poslen övriga tjänster, netto - som bl.a. representerar betalningar för entreprenader, tekniska tjänster, försäljningstjänster och koslnader för diplomatisk representation - visar ett överskott på drygt 4 miljarder kr. 1984. För 1985 förväntas en uppgång på närmare 900 milj. kr.

Netto av avkastningen på kapital har beräknals fill -20,5 miljarder kr. för 1984, dvs. en försvagning med ca 3,7 miljarder kr. i förhållande till 1983. Försämringen beror på en ökning av underskottet i räntenettot, huvudsakligen till följd av en högre inlernationell räntenivå 1984, större

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

61

lånestock och en högre dollarkurs (8,28 kr. i genomsnitt för 1984 mot 7,68 kr. 1983).

För 1985 fömtses en fortsatt försämring för denna posl i negafiv riktning med 2,3 miljarder kr., vilkel skulle innebära etl netto på -22,7 miljarder kr. Den effektiva dollarräntan är i denna prognos skattad till 9% och dollarkursen till i genomsnitt 9,33 kr. 1985. Det bör framhållas att progno­serna är känsliga för förändringar i räntenivån och förskjutningar i räntebe­talningstidpunkt, medan kursförändringar ger jämförelsevis mindre avvi­kelser. En ändring av den genomsnittliga rörliga räntesatsen med en pro­centenhet beräknas sålunda påverka 1985 års räntenetto med knappt 1,5 miljarder kr. per år räknal.

Nettot av övriga transfereringar beräknas visa ett ökat underskoll såväl 1984 som 1985. Del offenlliga u-landsbislåndet - som ulgör merparten av posten övriga transfereringar netto - förblev oförändrai 4,5 miljarder kr. under 1984. För 1985 förutses en ökning med ca 5%.

Tabell 3:7 Bytesbalansen 1980-

Milj. kr., löpande priser

1985

 

 

1980

1981

1982

1983

1984 prel.

1985 prognos

Export av varor, fob Import av varor, cif

131001 141 697

144876 146042

168 134 173932

210483 200328

242485 217876

262750 243 680

Handelsbalans I

-10696

- 1166

- 5798

10555

24609

19070

Korrigering av handelsstatistiken'

-    686

-     826

- 1335

-    527

-  1063

-  1130

Handelsbalans II

-11382

- 1992

- 7133

9628

23546

17940

Sjöfartsnetto Resevaluta, netto Övriga tjänster, netto

3898

- 5284 2771

4967

- 6252

3 576

4677

- 5471

4101

6020

- 4270

4793

5716

- 4806

4068

6250

- 5200

4930

Bytesbalans för varor och tjänster

- 9997

299

- 3826

16171

28524

23920

Därav: tjänsler

Avkastning av kapital, netto

därav: räntenetto:staten och riksbanken övriga

Övriga transfereringar, netto

1385

-     3779

-     1355

-    3 323

-     5047

2291

-    9744

-    4111

-    6701

-    4733

3307 -14005

-     5947
-10081

-     4930

6543 -16780

-     8413

-     9674

-     6417

4978 -20450

-     9808
-11362

-     7065

5980 -22740

-11900 -11710 - 7890

Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar

-18823

-14178

-22761

- 7026

1009

- 6710

därav: transfereringar

- 8826

-14477

-18935

-23 197

-27515

-30630

' Nettot av åtemtförsel och ålerinförsel, korrigering av SAS flygplansimport, i utlandet direkt landad fisk, rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport samt för 1980, 1981 och 1982 korrigering för oljeriggar. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 62

APPENDIX EfTekter av en sänkt dollarkurs'

Nedan presenteras en mycket grov kalkyl över vissa effekter av ett dollarfall. Beräkningarna avser utvecklingen första året efter en tänkt 20-procentig nedgång i den effektiva dollarkursen. Kalkylerna utgår från 1985 års priser och nivåer i den mån detla varit möjligl men resultaten beskriver inte utvecklingen något särskilt år.

Inledningsvis redovisas två scenarier över möjliga utvecklingstendenser i väridsekonomin. Därefter följer kalkyler avseende den svenska ekono­min vilka koncentreras till utrikeshandeln och bytesbalansen. Beräknade effekter på bl. a. BNP, inflation, industriproduktion och budgetunderskott redovisas också.

1    Vad händer i världsekonomin om dollarn faller?

Likaväl som det råder delade meningar om varför dollarkursen stigit är osäkerheten stor om vad som kan komma att hända i väridsekonomin om dollarn faller. Av den anledningen har kalkylerna utformats som två sce­narier. Det ena avser att spegla utvecklingen när växelkursförändringarna sker på ett lämligen odramatiskt sätt. Det andra scenariei målar upp etl snabbt fall med depressiva tendenser i världsekonomin. Avsikten är att på detta sätt göra kalkyler över ett "bra" och ett "dåligt" alternafiv för att i någon mån staka ut gränsema för vad som kan tänkas hända.

Faller dollarn väntas också kurserna mellan andra valutor bli förskjutna. Här fömtsätts en större nedgång i dollarns växelkurs gentemot D-mark och japanska yen än gentemot exempelvis italienska lire. För den svenska kronan, liksom för de finska och norska valutorna, antas atl växelkursen på samma sätt som i nuläget bestäms av värdet på den valutakorg som respektive valuta är kopplad till. För svensk del antas att kronan har samma värde i förhållande fill riksbankens valutaindex före och efter dollarfallet. Motsvarande antaganden gäller också de finska och norska valutorna. Kalkylfömtsättningarna innebär bl. a. alt gentemot den svenska kronan så faller dollarn med näslan 23% medan D-mark och yen stiger med ca 9% vardera.

' Appendixel är utarbetat av Göran Schubert för tillfället verksam vid Förenings-bankemas Förbund.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        63

Altemativ I: En successiv och jämn nedgång i dollarkursen i samband med omläggningar av den ekonomiska poldiken

Grandfömtsältningen i detta scenario är att den ekonomiska politiken i induslriländerna "harmonieras". Finanspolitisk åtstramning och penning­politiska lättnader i Förenta staterna i kombination med en försiktigt expansiv finanspolitik i vissa andra industriländer, t. ex. Förbundsrepubli­ken Tyskland, Storbritannien och Japan, förutsätts medföra en jämn ned­gång i dollarkursen. Effekterna på några centrala makroekonomiska va­riabler antas bli följande:

-     I Förenta staterna medför den finanspolitiska åtstramningen all bud-getiinderskollet minskar. Därigenom öppnas vägen för lättnader i penning­polifiken med sänkla räntor som följd. Räntefallet, vilkel antas uppgå till 2 procentenheter, motverkar i viss mån den tillväxldämpning som budgetåt-slramningen ger upphov lill. Dollarnedgången ökar den amerikanska indu­strins konkurrenskraft vilket höjer exporten och dämpar importen. På exportsidan erhålls ytterligare draghjälp genom den finanspolitiska expan­sionen i de övriga industriländema. Den kraftiga omsvängningen i ulrikes­balansen beräknas mer än väl uppväga nedgången i den inhemska efterfrå­gan. Nettoeffekten bedöms därmed bli en mindre ökning av Förenta stater­nas BNP under första året efter ett dollarfall.

-     I de övriga industriländerna ger den finanspolitiska expansionen och räntesänkningarna ett påskjul på ekonomin. I dämpande riktning verkar däremot att Förenta staternas import minskar samt alt konkurrensen från amerikanska företag ökar även på övriga exportmarknader. Netto antas effeklen på industriländerna utanför Nordamerika bli en ökning av såväl BNP som import. På räntesidan skapar nedgången i dollarräntorna utrym­mer för räntesänkningar även i dessa länder.

-     För de skuldsatta länderna innebär en sänkt dollarkurs valutavinster då de flesta lån tagna på de internationella marknaderna har dollar som lånevalula. Kursvinstema och sänkningen av räntenivån medför att såväl amorteringar som räntebetalningar minskar. Lättas skuldtjänsten torde utrymmet för import öka vilket skulle stimulera världsekonomin. En faktor som verkar hämmande på importförmågan är dock att en avsevärd del av skuldländernas export ulgörs av råvaror vars priser fill en del antas falla med dollarn (se nedan).

-     De internationellt bestämda råvarupriserna beräknas öka med ca 10% i dollar vilkel innebär kraftiga fall mätt i de flesta andra valutor. Sett från svensk synpunkl blir fallet i de dollarnoterade råvampriserna ca 14%. Det finns flera moliv för alt anta all råvarupriserna följer med dollarn en bil på vägen ned. Fördel första är Förenta statema den slörsla marknaden för många råvaror vilket medför att förhållandena där får slort genomslag på väridsmarknadspriserna. För del andra anses dollaruppgången ha höjt en del dollarnoterade råvampriser över jämviktsnivån. Faller dollarn kommer dessa (lägre) jämviktspriser att återställas. För det Iredje är del rimligl atl

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        64

fömlsätla en viss stelhet i prissättningen. Ändrade växelkurser behöver därför inte helt motverkas av ändrade priser.

Alternativ II: Ett snabbi faU i dollarkursen

Ett snabbt och kraftigt fall i dollarkursen skulle kunna uppkomma till följd av att bestående bytesbalansunderskoll och försämrad tillväxt urhol­kar förtroendet för Förenta staternas ekonomi och för dollarn. Starka tendenser lill fall i dollarkursen antas i detta alternativ utlösa en penning-politisk åtstramning i Förenta statema, vilken höjer räntenivån och brom­sar dollarfallel. Ingen harmoniering av finanspolitiken mellan Förenta sta­tema och övriga industriländer fömtsätts i scenariei.

-     Med oförändrat budgetunderskott i Förenta stalerna blir inflations­trycket vid ett dollarfall störte än i alternativ I. Dessulom kan en alltför snabb nedgång i dollarkursen i sig ge negativa effekter på bl. a. bankerna. Federal Reserve antas därför i alternativ II strama ål penningpolitiken ytterligare för att bromsa dollarfallet. Följden blir höjda räntor vilkel ger en depressiv effekt på den reala ekonomin. Till skillnad från i alternativ I uteblir dessutom draghjälpen från en expansivare finanspolitik i övriga industriländer. Å andra sidan fömtsätts den amerikanska finanspoHliken vara expansivare i altemativ II. Nettoeffekten antas bli någon försvagning av BNP-tillväxten och en kraftig uppbromsning av importen.

-     Dollarfallel medför alt kopplingen mellan räntoma i övriga industri­länder och räntenivån i Förenta staterna försvagas. Räntenivån i de övriga industriländerna antas därför stiga endast hälften så mycket som dollarrän-toma, dvs. med en procentenhet. Följden blir en viss dämpning av den ekonomiska aktiviteten. I samma riktning verkar nedgången i Förenta statemas import och den ökade konkurtensen från amerikanska företag på världsmarknaden. En försvagning av både BNP-tillväxt och import antas bli följden.

-     Utfallet för skuldländerna beräknas bli avsevärt sämre i alternativ II än i alternativ I. Sänkla råvarupriser och minskad import till Förenta statema ger liksom i alternativ I negativa effekter. Dessutom slår höjning­en av dollarräntoma hårt på skuldtjänsien och importförmågan. Den ute­blivna expansionen utanför Förenta stalerna gör att situationen förvärras. Skuldländernas ekonomier beräknas därför komma att drabbas relativt kraftigl.

-     För råvarupriserna görs samma antaganden som i alternativ I.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

65

Tabell 1 Antaganden om den internationella ekonomiska utvecklingen i samband med en 20-pracentig nedgång i dollams effektiva växelkurs.

Procentuell förändring

Altemativ I

Altemativ II

 

Förenta statema

Övriga länder

Totalt

Förenta statema

Övriga länder

Totalt

 

BNP Räntor

(procentenheter) Svensk export­marknadstillväxt

-1-0,8

-2

+ 1,2 -2

+ 1,1

+ 1,4

-0,2

+ 2

-0,6 + 1

-0,5

-1,9

2   Effekter på Sveriges ekonomi

Kalkylema över den svenska ekonomin ulgår från de två scenarier som presenlerats. Det skall särskilt understrykas att beräkningarna är mycket grova och inte gmndar sig på någon genomarbetad modell av Sveriges ekonomi. Många mindre väsenfliga effekter har utelämnats.

2.1 Konkurrenskraft och priser

Genom sammanvägningar av växelkurs- och kostnadsförändringar skat­tas effekten på Sveriges relafiva kostnadsläge. Den inhemska kostnadsut­vecklingen i de olika ländema, dvs. huvudsakligen lönebildningen, antas därvid vara opåverkad av dollarfallet. Däremot ändras företagens import-kostnader. För Sveriges del blir denna effekl tämligen ringa men för vissa viktiga konkurrentländer, som antagits revalvera mer mol dollarn än Sveri­ge, blir det fråga om en mer betydande nedgång i importkoslnaderna. Den fördel i form av en smärre genomsnittlig devalvering som Sverige enligt de första och fjärde kolumnema i tabell 2 skulle få minskar därför något. De relativa kostnadsförändringarna med hänsyn tagen till importkostnadsut­vecklingen visas i tabellens andra och femle kolumner.

Prissättningsbeteendet är en viklig men komplicerad fråga. Här antas atl hälften av det "utrymme" som uppkommer genom förändringar i de effek­tiva växelkurserna används till prishöjningar i svenska kronor. Motsvaran­de anlagande görs också i de fall konkurtenskraften försämras, dvs. att hälften av försämringen tar sig uttryck i sänkta priser. För råvaror har svenska företag antagils inte kunna avvika från konkurrenlemas priser. De utländska råvamproducenternas försäljningspriser förutsätts ulvecklas pa­rallelll med produktionskostnaderna, utom för de varor som är internatio­nellt prissatta och noterade i dollar för vilka de ovan redovisade råvaman-tagandet applicerats.

5   Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 150. Bilaga l.l

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

66

Tabell 2 EfTekter på genomsnittlig kronkurs, relativa produktionskostnader samt priser. Samma utveckling i altemativ I och alternativ II

Procentuell förändring (Valutakurser i utländsk valuta per SEK, - innebär depre­ciering)

 

 

Från exportens synpunkt

 

Från importens synpunkt

 

 

Genom-           Rela-

Export-

Genom-          Rela-

Import-

 

snitt-              tiva

priser,

snitt-              tiva

priser,

 

lig                  produk-

SEK

lig                   produk-

SEK

 

växel-              tions-

 

växel-             tions-

 

 

kurs'              kostnader

 

kurs                kostnader

 

Bearbetade varor

- 2,0              -1,3

+ 0,6

-3.1               -2,2

+ 1,1

Verkstads-

 

 

 

 

produkter

-  1,2              -0,6

+ 0,2

-2,6                -1,9

+0,9

Bilar

+ 5,6              +5,6

- 2,8

-                     -

-

Råvaror

- 2,8              -1,8

- 5,3"

-3,6                -2,5

-8,2"

Massa

+ 10,0              +9,1

-14,0'

-

-

Total utrikeshandel'

- 2,2              -1,5

- 1,1

-3,3                -2,3

-1,7

' Vägd med ländemas betydelse som konkurrenter på exportmarknaden som vikter.

För bilexporten har emellertid hänsyn tagits även till inhemska företag på den

viktiga nordamerikanska marknaden.

 Sverige/konkurrentländer.

' Varor och tjänster.

" Enligt råvaruprisantagandet för den dollarfakturerade delen. Resterande del antas

följa kostnadsutvecklingen hos konkurrentema.

' Enligt råvaruprisantagandet.

Resultaten visar att ett dollarfall skulle medföra smärre förbättringar av det relativa kostnadsläget. För exportens del är den beräknade förbättring­en 1,5% medan den uppgår till något mer på hemmamarknaden, dvs. 2,3%. Orsaken till förbättringarna är att dollam givils en större betydelse i valutakorgen än den har i de flesta viktsystem som speglar industrins konkurtensförhållanden. Detta medför att kronan i praktiken devalveras något om dollarkursen faller. Särskilt stor blir denna devalveringseffekt för branscher som har liten andel konkurtenter i Nordamerika. Verkstadsin­dustrin utom bilama samt stora delar av den importkonkurrerande indu­strin är exempel på detta. Det finns emellertid också företag som beräknas föriora i konkurrenskraft vid ett dollarfall. Två sådana branscher redovi­sas, nämligen bilindustrin och massaindustrin. Den svenska importen kommer till stor del från Förbundsrepubliken Tyskland och i liten grad från Förenta staterna vilket är den huvudsakliga förklaringen till den störte konkurtenskraftsförbältringen på hemmamarknaden.

Av tabell 2 framgår också att förbättringen av kostnadsläget blir mindre än den genomsnittliga växelkursförändringen. Detta beror som nämnts på att vissa viktiga konkurrentländer som antagits revalvera mer mot dollarn än Sverige får fördelar av sänkta importkostnader.

Hur stora de beräknade effekterna av ett dollarfall blir på prisema beror i hög grad på under vilka förutsättningar kalkylerna görs. De gjorda beräk­ningarna representerar en medelväg. Av tabellen framgår att dollarfallet

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        67

Tabell 3 Effekter på export och import av varor och tjänster, fasta priser

 

 

Altemativ 1

 

Alternativ II

 

 

Export

 

Import

Export

Import

ProcentueU förändring Marknadstillväxt             +1,4 Marknadsandel               +1,2 Utrikeshandel                 +2,6

Miljarder kr., 1985 års priser och Utrikeshandel                 +4,7

+ 1,4 -1,0 +0,4

nivåer

-3,6

-1,9

+ 1,2 -0,7

-5,3

-0,1 -1,0 -1,1

-7,7

medför en viss lerms-of-lrade-förbätlring. Förbättringen beror dock ute­slutande på att priserna på internationellt prissatta råvaror fömtsätts falla med 14% mätta i svenska kronor och att dessa varor svarar för en större del av importen än av exporten. I övrigl är prissättningsantagandel sym­metriskt, dvs. del påverkar export och import ungefar lika mycket.

Konsumentpriserna beräknas sjunka 1,2% till följd av dollarfallet. Den viktigaste komponenten är därvid prisfallet på dollarnoterade importvaror. De ränteförändringar som antagils ske beräknas också ge effekter på inflationen. Den sammanlagda effekten på konsumentpriserna kalkyleras lill -2,0% i altemafiv I och till -0,8% i alternativ II.

2.2 Utrikeshandel och bytesbalans

I avsnitt 1 ovan förutsattes att marknaderna för svensk export växer med 1,4% i alternativ I och minskar med 1,9% i alternativ II. Motsvarande tal för den svenska importefterfrågan är +1,4 % i alternativ I och -0,1 % i alternativ II. Marknadsandelsutvecklingen har beräknats med utgångs­punkt från de förändringar i relativa kostnader som redovisas i tabell 2.

Förbättringen av bytesbalansen för varor och tjänster blir med de anta­ganden som gjorts tämligen måttlig. Förstaårseffekten har beräknals till en ökning med 8,3 miljarder kr. i alternativ I och en ökning med 2,4 miljarder kr. i alternativ II. Sträcks tidsperspektivet ul kan ytterligare förbättringar i

Tabell 4 Bytesbalans

Miljarder kr., 1985 års priser och nivåer

Altemativ I   Altemativ 11

Bytesbalans för varor

och tjänster                           + 8,3           +2,4

Transfereringsbalans

Valutaeffekt                         + 3,6           +3,6

Räntenivåeffekt                    + 3,0           -2,6

Bytesbalans totalt                   +14,9          +3,4

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       68

storleksordningen 2-3 miljarder kr. fömtses sammanlagl under de påföl­jande 2 åren.

Bytesbalansen för varor och Ijänster utgör nettot av stora flöden. Små förändringar av de antaganden som gjorts kan därför ge stora utslag på beräkningsresultaten. Detla gäller särskilt det svårbedömda prissättnings­beteendet. Så länge beteendet är delsamma för export- och importprissäll-ningen tenderar dock felbedömningarna att ta ut varandra. Antagandet om de internationellt prissatta råvarorna har dock särskild betydelse. Skulle råvampriserna falla med 5 % i svenska kronor i stället för med de 14 % som fömtsätts i kalkylema medför detla alt utfallet för bytesbalansen för varor och tjänster bhr ca 1 miljard kr. sämre än vad som visas i tabell 4.

En nedgång i dollarkursen påverkar också räntebetalningarna till och från ullandet. Cirka 70% av de svenska utlandsskulderna utgörs av lån upptagna i dollar. Etl dollarfall innebär därför att Sveriges räntebetalningar till utlandet kommer alt minska, räknat i svenska kronor. Man bmkar räkna med att en minskning i dollarkursen på 10 öre medför en förbättring av räntenettot med ca 200 milj. kr.

Sänks den internationella räntenivån förbättras räntenettot ytterligare. Omkring två tredjedelar av utlandsskulden löper med rörlig ränta varför huvuddelen av räntebetalningama skulle påverkas tämligen omedelbart. En sänkning av räntenivån med 1 procentenhet innebär att räntebetalning­arna netto minskar med 1,5 miljarder kr. I tabell 4 visas hur stora effekler ett dollarfall på 2 kr. och 10 öre, tillsammans med övriga förutsatta föränd­ringar, beräknas ge på räntenettot och bytesbalansen.

Det kan vara av intresse alt försöka renodla de direkla effeklerna av etl dollarfall på bytesbalansen. Därvid fömtsätts alt varken räntenivå eller exportmarknadstillväxt påverkas av en nedgång i dollarkursen. Under detta alternativa antagande har effekten på bytesbalansen beräknats bli en förbättring med 9,6 miljarder kr.

2.3 Effekter på den inhemska ekonomin

Ett grundantagande för kalkylema är att dollarfallet inte påverkar löne­bildningen. De produktionsökningar som beräknas komma lill slånd be­döms kunna ske utan att sysselsättningen ökar under det år kalkylema avser. På sikt beräknas effekten bli en sysselsättningsökning med i stor­leksordningen 20 000 personer i altemafiv I medan ingen sysselsättnings­förändring kan väntas i alternativ II. I kalkylerna medför sänkningen av inflationen att realinkomslerna växer. Inkomsförstärkningen innebär i sin lur ökad privat konsumlion. En viss effekt av ändrade räntor på investe­ringama i näringslivet har också inberäknats. Övriga delar av efterfrågan, huvudsakligen offenfiig konsumtion, offentliga investeringar, bostadsbyg­gande och lagerinvesteringar antas vara opåverkade.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        69

Tabell 5 Effekter på den inhemska ekonomin Procentuell förändring, fasta priser

Altemativ I

Altemativ II

+ 1,2

+ 1,2

+0,8

+0,8

+0,6

+0,3

+2,6

-0,7

+0,4

-1,1

+ 1,4

+0,4

Real disponibel inkomst

Privat konsumtion

Inhemsk efterfrågan

Export

Import

BNP

Industriproduktion                     +1,8           +0,4

Induslriprodukfionen beräknas öka med 1,8% i alternativ I och med 0,4% i altemafiv II. Sämre utveckling än genomsnittligt väntas för de branscher som i hög grad konkurrerar med Nordamerika, t.ex. massa-resp. bilindustrin där produktionen beräknas falla någol i bägge alternati­ven med den sämsta utvecklingen i alternativ II. BNP-utvecklingen beräk­nas till +1,4 % i alternativ I och till +0,4% i alternativ II. Detla är ett något gynnsammare utfall än för övriga länder utanför Nordamerika vilket för­klaras av att kronan deprecieras tämligen kraftigt gentemot dessa länders valutor.

Kalkylerna över industrins vinstutveckling påverkas slarkt av vilka an­taganden som görs om prissättningsbeteendet. Det kraftiga prisfallet för råvaror tillsammans med måttliga prisökningar för övriga vamgmpper medför att industrins genomsnittliga vinstmarginaler beräknas minska nå­gol i såväl alternativ I som i alternativ II. Råvambranschernas vinster beräknas därvid falla tämligen kraftigl. Den del av industrin som produ­cerar bearbetade varor kan däremot räkna med vissa marginalförbättring­ar. Generellt kan sägas att dollarfallet sannolikl skapar en något jämnare vinstfördelning mellan olika branscher.

Med den utformning som beräkningarna har påverkas slatens budgetun­derskott huvudsaklingen via minskade koslnader för stalsupplåningen. De omedelbara, orealiserade, valutakursvinstema på statens upplåning kan uppskattas till i storleksordningen 15 miljarder kr. Effekten på budgetun­derskottet har, i enlighet med beräkningsmetoderna i långtidsbudgeten, antagits bli en förbättring med 1 miljard kr. per år under den närmaste 5-årsperioden. Detta kan innebära en viss underskattning av de gynnsamma effektema. Ekonomisk tillväxt inom näringslivet bidrar visserligen, allt annat lika, fill att minska budgetunderskottet men den ökning av reala BNP som beräknats bli följden av ett dollarfall motverkas nästan helt av fallande priser. Totalt beräknas budgetunderskottet reduceras med 7 mil­jarder kr. i altemafiv I och med 1 miljard kr. i alternativ II. Det kan dock antas dröja något mer än ett år innan hela denna effekt uppnås.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        70

4   Produktionen'

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industriproduktionen fortsatte att stiga markanl även under loppet av 1984 och var under Qärde kvartalet nära 9% högre än årel innan. Jämfört med fjärde kvartalet 1982, då den senaste botten passerades var ökningen hela 18%. Årsgenomsnittet för 1984 kom härigenom atl bli ca 7% högre än för 1983, Den dagkorrigerade tillväxten beräknas ha varit betydligt störte eller 81/2% beroende på att antalet arbetsdagar under 1984 var mindre än under etl normall år medan del omvända förhållandet rådde under 1983. Det är inom jämmalmsgmvor och verkstadsindustri som de största pro-dukfionsökningama skell.

Bakom de avsevärda höjningarna av produktionen ligger framför alll ett myckel kraftigl efterfrågetillskott från exportmarknaderna. Etl belydande lageromslag bidrog också lill att förstärka efterfrågan. Den inhemska efter­frågan på konsumtions- och investeringsvaror var däremot svag.

Industrins kapacitetsutnyttjande steg ytterligare och var under fjärde kvartalet 1984 drygt 87% vilket är nära 4 procentenheter högre än ett år tidigare. Inom gmvorna och skogsindustrierna utnyttjades kapaciteten i det närmaste hell under större delen av 1984.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1983-1985

1980 års producentpriser

 

 

 

 

 

Milj. kr.

Förändring från före-

 

 

1982

gående

år, %

 

 

1983

1984

1985

2

Gruvor och mineralbroll

1793

0,4

15,4

9,3

2301

Järnmalmsgruvor

539

-16,5

37,3

17,0

2302

Ickejärnmalmsgruvor

592

26,7

-0,1

7,0

210, 220, 290

Övriga gruvor och mineralbrott

662

- 9,2

18,5

5,0

3

Tillverkningsindustrin

106852

5,9

6,8

5,3

31

Livsmedelsindustri m. m.'

11756

0,7

3,4

1,5

33111

Sågverk

3 707

8,0

2,2

-5,0

34111

Massaindustri

1648

24,6

7,3

-2,3

34112

Pappers- och pappindustri

4 248

8,6

8,8

3,7

353, 354

Petroleumraffinaderier

568

16,6

2,1

3,1

371

Järn- och stålverk"

5 144

9,0

6,9

5,0

372

Ickejärnmetallverk

1 156

12,2

3,2

8,0

38./.3841

Verkstadsindustri exkl. varv

44656

7,0

10,2

9,0

3841

Yarv'

2 300

-11,3

-0,3

-7,0

3 resterande

Övrig industrisektor

31669

5,2

4,1

3,8

2,3

Hela industrin

108645

5,8

6,9

5,4

' Inkl. dryckesvaru-och tobaksindustri.

 Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

' Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduklindustri.

" Inkl. ferrolegeringsverk.

' Inkl. båtbyggerier.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna).

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

71

Indusirins orderläge synes ha fortsatt att förbättras under de första månaderna i år. Ordertillväxten hänför sig i första hand lill exportordema medan ökningen i hemmamarknadsefterfrågan torde ha varit måttligare. Enligt konjunkturbarometern har produktionen ökat ytterligare under förs­ta kvartalet.

För 1985 som helhet fömtses industriproduktionen komma att öka ca 5 1/2% jämfört med 1984. Det är i första hand en fortsatt exportökning samt en lageruppbyggnad som beräknas ge de starkare lillväxlimpulsema. En annan faktor som också bidrar är en förväntad stark efterfrågan på in­vesteringsvaror. I övrigt väntas den inhemska efterfrågan öka endast mått­ligt.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Efterfrågan påjärnmalm på världsmarknaden ökade snabbt 1983—1984 i samband med att stålproduktionen, inte minst i Förenta Staterna, drogs upp mer än beräknat. Malmlagren i förbrukarledet var dessutom små i början av 1984. En viss knapphet på malm gjorde sig gällande redan under våren 1984. Detta gällde särskilt kulsinter, där den svenska gruvindustrins konkurrenssituation är stark. Exportleveranseraa kom under dessa förhål­landen atl öka kraffigi eller med ca 42% räknal i volym. Leveranserna fill EG - huvudmarknaden - ökade än mer, innebärande fortsatta marknads­andelsvinster. Trots en väsentlig uppdragning av malmproduktionen -innefattande åtempptagen drift i kulsinlerverket i Svappavaara under sen­hösten - kunde den mycket kraftiga leveransuppgången genomföras en­dast tack vare en belydande lagerneddragning.

Situationen för den svenska järnmalmsindustrin under våren 1985 är ljus; efterfrågan är slörre än utbudet. Den maximala produktionen under 1985 bedöms uppgå lill ca 21 milj. ton, en ökning på ca 17% jämfört med 1984. Den möjliga ökningen av leveransvolymen blir dock betydligt mind­re, eflersom lagerminskningen under 1985 endasl kan bli blygsam i jämfö­relse med den som skedde 1984. Utrymmel för en höjning av exportvoly­men 1985 blir därmed begränsat fill knappt 10% i förhållande lill 1984.

Avsällningsläget för de svenska irävaruexporlörerna var fortsatt svagl under de första månaderna i år. T. o. m. febmari låg exportförsäljningarna för leverans under året 30% lägre än föregående år. Redan under hösten 1984 fick de svenska sågverken vidkännas en försvagning av marknaden för trävaror utomlands, framförallt i Europa. På huvudmarknaderna, Stor­britannien och Västtyskland föll exportvolymen 8% 1983-1984 och på europamarknaden totalt kom skeppningarna härigenom alt minska med 71/2%. På de översjöiska marknaderna steg dock exporten ytterligare och del lotala exportbortfallet begränsades till ca 5%. Även prisnivån utsattes för en viss press nedåt under senare delen av 1984. Mellan helåren 1983 och 1984 kom exportpriset likväl alt öka 11%.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        72

Under våren 1984 drogs produktionsnivån ned något efter att dessförin­nan ha legat vid kapacitetstaket. Under resterande delen av året kom produktionen att bli i stort sett oförändrad och totalproduktionen för 1984 blev nära 12 milj. kbm. — motsvarande en ökning på drygt 2% 1983-1984. Då leveransema till hemmamarknaden förblev i slort sett oförändrade steg lagren av trävaror under loppel av 1984.

Efterfrågelägel på exportmarknaderna väntas förbli svagt under 1985. Utbudet av framförallt granvaror är besvärande stort och granpriset, som föll redan mot slutet av 1984, har fallit ytteriigare i början av 1985. Ex­portpriserna bedöms totalt sett sjunka 6% 1984-1985 medan de svenska skeppningarna beräknas minska 5 %. För alt undvika en betydande lager­uppbyggnad förutses sågverkens produktionsvolym minska 5% 1984-1985.

Kapaciteten inom såväl den västeuropeiska som den nordamerikanska pappersindustrin utnyttjades i det närmaste helt under 1984. Delta gäller även de svenska bmken som under en längre fid fått ta del av en kraftig utländsk efterfrågetillväxl på merparten av sitt sortiment. Den svenska exportökningen bars till största delen upp av en stark tillväxt på den europeiska marknaden. Till USA tredubblades pappersexporten och den­na marknad blev därigenom den sjunde största. Tillväxten i den totala orderbeläggningen dämpades dock mot slutet av året. Leveransvolymen under 1984 översteg konsumtionsbehovet och lagren steg därigenom i de olika distribufionsleden i Västeuropa. Lagertillväxten beräknas dock ha avstannat mot slulet av året. Sammantaget steg den svenska exportvoly­men drygt 9% 1983-1984. Även prisema höjdes betydligt under loppel av året - drygt 11 % mellan fjärde kvartalet 1983 och motsvarande kvartal 1984. Mellan helåren 1983 och 1984 ökade exportpriserna 8%.

Parallellt med leveranstillväxten steg produktionsvolymen drygt 81/2% 1983-1984 och härigenom kom bmkens kapacitetsutnyttjande att uppgå till hela 93%, dvs. i praktiken nära fullt kapacitetsutnyttjande.

För 1985 kan man räkna med en fortsatt men betydligt långsammare marknadstillväxt utomlands, framföralll beroende på lagercykeln i köpar-leden. Även ökningen av den svenska exporten av papper och papp väntas därför bli mer dämpad under 1985 jämfört med 1984. Här har antagits att exportvolymen skall kunna stiga 4% 1984-1985. Genom kapacitetstill­skott beräknas produktionsvolymen kunna öka med drygt 3 1/2 %.

Marknaden för avsalumassa har alltsedan hösten 1984 präglats av en viss obalans mellan utbud och efterfrågan genom avsevärda tillskott av produktionskapacitet i Västeuropa. De svenska bruken lyckades likväl försvara sina marknadsandelar på europamarknaden, vilka dessförinnan förstärkts under första halvåret 1984. Däremot fick de kanadensiska bm­ken vidkännas andelsförluster. Sammanlaget steg exportvolymen 61/2% 1983-1984.

Obalansen på marknaden fick även slora återverkningar på prisema.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget  73

Den prisnivå som etablerades på våren och sommaren kunde inte försvaras under hösten då den nya massakapacitelen tillkom. Exportpriset föll med ca 100 USD/ton under loppet av andra halvåret 1984. Räknat i svenska kronor förblev dock priset i stort sett oförändrat fram fill årsskiftet till följd av uppgången för den amerikanska dollam. Mellan helårsgenomsnilten 1983 och 1984 steg exportpriset drygt 25 %.

De svenska massabmken utnyttjade i det närmaste hela sin kapacitet under 1984 och produkfionsvolymen steg drygl 7% 1983-1984.

Massabehovet inom den europeiska pappersindustrin väntas öka endast måttligt under 1985. Det ökade massaulbudet beräknas leda till en minskad import från Kanada, men även i viss omfattning från Norden. De svenska exportleveranserna har antagits falla tillbaka etl par procent 1984-1985. Exportpriset har sänkts betydligt under årets försia månader och första kvartalets prisnivå beräknas ligga ca 10% lägre än fjärde kvartalet 1984. Prisel har antagits bli i stort sett oförändrat under återstoden av året. För att undvika en lagemppbyggnad förväntas produktionsvolymen minska drygt 2% 1984-1985.

Inom skogsbruket beräknas avverkningarna ha minskat under 1984 -framförallt beroende på de besvärliga klimatiska förhållandena under and­ra halvåret. Tendenser till begynnande försörjningsproblem synes härmed ha uppstått mot slutet av året eflersom virkesbehovet var fortsatt stigande.

Sågverksindustrins råvamförbrukning sleg drygt 2% 1983-1984 och massaindustrins ca 6%. Totalt steg virkesförbrukningen 4 % (se tabell 4:2). Då den inhemska tillförseln bromsades under året fick en stor del av det ökade virkesbehovet täckas genom en kraftigt ökad import av massaved.

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1983-1985 Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1 OOO kbm

Förändring från föregående år, % resp. 1000 kbm

 

1983

1984

1985 prognos

 

Produktion                     48260              -2,6

Sågtimmer                  22270              -3,2

Massa-och boardved    22800               -25

Övrigt rundvirke            3190               0,2

Import                             3040             33,7

Summa tillgång              51300            —1,0

Export                               690             37,2

Lagerförändring (1000 kbm)       -   80     -2500

Förbrukning                    50690               3,9

Sågtimmar                  21990               2,2

Massa-och boardved    25 570               5,9

Övrigt rundvirke            3130               0,2

Summa användning        51300            —1,0

1,1 -1,6 3,8 0,4 5,0

2,0

0,0

1385

-1,3

-5,0

1,6

0,3

2,0

Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       74

Massavedsimporten steg ca 34% 1983-1984. Dessutom drogs lagren av såväl massaved som sågtimmer ned betydligt och minskningen uppgick till 2,6 milj. kbm.

Mot bakgmnd av den svaga produktionsutvecklingen som kan väntas inom särskilt sågverken har den totala rundvirkesförbmkningen bedömls minska med drygt 1% 1984-1985. Mot bakgmnd av de under vintern fortsalt besvärliga väderleksförhållandena har avverkningsvolymen be­dömts kunna stiga endasl någon procenl 1984—1985. Massavedslagren skulle därmed behöva reduceras med yllerligare en dryg milj. kbm. och importen av massaved fortsätta att öka om än i betydligt lägre lakt än 1984.

Järn- och stålindustrins eflerfrågeläge var myckel gott under 1984 även om en viss försvagning kom all märkas mol slutet av året.

Exportleveranserna fortsatte all öka och tillväxten 1983-1984 blev drygt 15% räknat i volym. Det var specialstålet, liksom också ämnesex­porten, som svarade för större delen av ökningen, medan den tidigare expansionen för handelsstålet bromsades upp. Särskilt kraftigt ökade leve­ranserna till Förenta Staterna dit exporten räknat i ton fördubblades. Huvuddelen av denna ökning gällde handelsslål och ämnen, medan expor­ten av specialstål ökade väsentligt också lill EG.

Den inhemska efterfrågan ökade också relativt snabbt, buren framförallt av en uppdragning av verkstadsproduklionen men också av upphörande lageravveckling i förbmkarleden. Efterfrågetillväxten kom dock i stigande utsträckning atl riktas mot utlandet. Ökningen av de svenska stålverkens hemmaleveranser blev därigenom blygsam. En förklaring härtill kan vara högre vinstmarginaler för ullands- än hemmaförsäljningen.

Produktionsvolymen ökade ca 7% 1983-1984.

Stålexporten beräknas bli i stort sell oförändrad 1984-1985. Den inter­nafionella stålefterfrågan förutses nämligen öka endasl svagt, särskilt som man kan förmoda att den uppbyggnad av stållagren som skedde under 1984 kan komma att upphöra i Västeuropa och t. o. m. vändas i en nedgång i Förenta Staterna. En viss försiktighet från de svenska stålföretagens sida kan inte heller uteslutas vad gäller leveranserna till USA, där olika typer av handelsrestrikfioner för handelsstälet f. n. diskuteras.

Den inhemska förbmkningslillväxten beräknas bli svagare 1984-1985 än 1983-1984. En uppbyggnad av stållagren inom särskilt verkstadsindu­strin fömtses dock bidraga till efterfrågetillväxten under 1985. Ett visst tillbakalrängande av importens andel av tillförseln vänlas kunna ske varför den inhemska produktionen beräknas komma att öka ca 5% 1984-1985. Därvid har förutsatts en viss uppbyggnad av stålverkens egna lager.

Den svenska verkstadsindustrins exportvolym ökade med 13% 1983-1984. Efter en markanl exportlillväxt under vinterhalvåret begränsades den fortsaita ökningen till 1% från första lill andra halvåret 1984. Enligt konjunkturbarometern har orderingången från exportmarknaderna fortsatt öka under försia kvartalet 1985 samtidigt som orderstockarna återigen

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

75

vuxit. Den förhållandevis blygsamma ökningen av exportleveranserna mellan halvåren 1984 kan till viss del förklaras av förlängda leveranstider fill följd av fullt kapacitetsutnyttjande inom vissa delsektorer.

Den kraftiga exportökningen i kombination med etl betydande positivt lageromslag kom att svara för huvuddelen av efterfrågetillväxten på verk­stadsvaror 1984. Den inhemska efterfrågan (exkl. lager) beräknas ha ökat endast 3% 1984-1985.

Genom devalveringen i oktober 1982 sänktes de svenska producenternas hemmamarknadspriser kraftigt relativt importpriserna. Höjningen av de relativa hemmapriserna har dock alltsedan dess varil snabb och under fjärde kvartalet 1984 var de återigen högre än före devalveringen. Räknat mellan helårsgenomsnitten 1984 och 1983 blev höjningen ungefär 5%. Della i kombination med den svenska verkstadsindustrin höga kapacitets­utnyttjande medförde alt importen kom atl öka med närmare 13% 1983 — 1984. Produktionen ökade samtidigt med 10%.

För 1985 förutses en fortsatt fillväxt av exportmarknaderna samiidigi som marknadsandelarna väntas bli oförändrade. Exportvolymen beräknas öka 8 1/2% 1984-1985.

Den inhemska efterfrågan (exkl. lager) beräknas öka måttligt bortsett från en markant uppgång i efterfrågan på investeringsvaror. Den under andra halvåret 1984 påbörjade lageruppbyggnaden beräknas fortsätta och ge ett icke obetydligt fillskott till efterfrågan.

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1983—1985

1980 års producentpriser

 

 

 

Milj. kr.

Förändring från föregående år.

 

1983

% resp. milj.

kr.

 

 

1984

 

1985

 

 

 

 

prognos

Produktion'

81263

9,8

 

6,9

Import

50689

12,7

 

13,0

Summa tillgång

131952

10,9

 

9,3

Offentlig konsumtion

4910

3,0

 

-0,5

Privat konsumtion

10597

1,5

 

5,7

Investeringar

27354

3,3

 

11.0

Export

66475

13,1

 

8,5

Lagerförändring i industrin

 

 

 

 

(milj. kr.)

-2 502

2077

 

3401

Lagerförändring i handeln

 

 

 

 

(milj. kr.)

-   830

1499

 

-376

Varuinsats

25948

3,6

 

1,9

Summa användning

131952

10,9

 

9,3

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget        76

Totalt beräknas efterfrågan öka 9% 1984-1985. Importvolymen har bedömts öka 13%.

Den här redovisade efterfrågeutvecklingen beräknas medföra att pro­duktionen inom verkstadsindustrin höjs ca 9% 1984-1985. Det är ett något högre tal än det som direkt framräknades i försöijningsbalansen.

Efterfrågelägel för den svenska varvsindustrin under 1984 har, med undantag av de delar som berörs av offshoreverksamheien, varit myckel svagt. Orderstocken för handelsfartyg mätt i bmttoton halverades under året och behovet av nya order är mycket stort inom delar av branschen.

Exporten av nybyggda fartyg minskade kraftigt 1983-1984. Under 1984 levererades 9 fartyg med ett sammanlagt värde av 1,5 miljarder kr. Även exporten av plattformar sjönk då inga slörre bostads- eller borrplattformar färdigställdes för utländska beställare. Försäljningen av begagnade fartyg till utlandet ökade däremot ytterligare någol. Totalt har exporten av varvs­produkler minskat med 40% i volym 1983-1984. Leveransema av ny­byggda fartyg till inhemska köpare ökade däremot markanl 1983-1984. Även lagren av varor i arbele ökade. Delta resulterade sammantaget i en oförändrad produktion för de svenska varven 1983 — 1984.

För 1985 förutses en fortsatt nedgång i exporten av nybyggda fartyg. Sammantaget beräknas exporten av varvsprodukter minska med 27%. Leveransema till den inhemska marknaden från svenska varv väntas ock­så reduceras påtagligt. Lagren av varor i arbete fömtses bli i stort sett oförändrade. Varvsproduklionen beräknas under dessa fömtsättningar komma att minska med 7 % 1984-1985.

Industribranscherna inom övrigsektorn producerar till övervägande de­len färdigvaror som avsätts på den inhemska marknaden. I huvudsak utgör produktema konsumtionsvaror eller halvfabrikat som vidareförädlas i and­ra industribranscher eller används i byggnadsverksamhet. En växande andel av sektorns produktionsresultat exporteras.

Tabell 4:4 Export av varvsprodukter 1983-1985

1980 års producentpriser

 

 

 

Milj. kr. 1983

Förändring från föregående år, % resp. milj. kr.

 

1984

 

 

1985

 

 

 

 

 

prognos

Summa nybyggt därav: Nybyggda fartyg Plattformar

5915 3103 1576

-3089 -1602

-1575

 

 

-    626

-  961
199

övriga varvsprodukter

1236

88

 

 

136

Begagnade fartyg

1754

323

 

 

-  477

Summa

7669

-2766

 

 

-1103

 

Volym (%) Pris (%)

-    40 8

 

 

-    27 6

Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

Tabell 4:5 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1983-1985

1980 års producentpriser

77

 

 

 

Milj. kr.

Förändring från föregående år.

 

1983

% resp.

milj.

kr.

 

 

1984

 

 

1985

 

 

 

 

 

prognos

Produktion'

60659

4,8

 

 

3,4

Import

36311

5,7

 

 

6,5

Summa tillgång

96971

5,1

 

 

4,5

offentlig konsumtion

5214

2,3

 

 

0,7

Privat konsumtion

23750

1,2

 

 

2,1

Investeringar

959

3,3

 

 

11,0

Export

25664

8,0

 

 

3,9

Lagerförändring i industrin

 

 

 

 

 

(milj. kr.)

- 205

169

 

 

800

Lagerförändring i handeln

 

 

 

 

 

(milj. kr.)

- 567

348

 

 

726

Vaminsats

42157

4,7

 

 

3,1

Summa användning

96971

5,1

 

 

4,5

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Källa: Konjunkturinstitutet.

Den sedan 1982 kraftigt tiUlagande exporten av produkter från övrigsek­torn mattades något under 1984. Exportvolymen ökade 8% mellan helåren 1983 och 1984.

Den inhemska efterfrågan av insatsvaror ökade 41/2% samtidigt som efterfrågan av konsumtionsvaror endasl ökade marginellt. Sammantaget har användningen av varor från övrig sektorn (inkl. lager) ökat med 5% 1983-1984. Produktionstillväxten blev drygt 4% samtidigt som importvo­lymen kom att öka med närmare 6%.

Exportmarknadsefterfrågan torde öka ytterligare 1984-1985. Exportvo­lymen har beräknats öka med 4%. På den inhemska marknaden förutses efterfrågetillväxten mattas något. En lagemppbyggnad av övrigvaror inom såväl industri som handel väntas emellertid ge etl icke oväsentligt positivt bidrag till efterfrågan. Totalt beräknas användningen av varor från övrig­seklorn öka med 4 1/2% 1984-1985.

Importvolymen fömlses öka med 61/2% och produktionsökningen har beräknats till knappt 4 %.

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad på näringsgrenar

Bmttonafionalprodukten mätt från användningssidan ökade 1984 3%. Beräkningar från produktionssidan ger en tillväxt på 3 1/2%. De nu någor­lunda fullständiga nationalräkenskaperna för 1984 visar aUtså en tillväxt som är klart slarkare än tidigare med preliminära uppskattningar fömtsett.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        78

Produktionsutvecklingen 1983-1985 inom olika näringsgrenar redovisas i tabell 4:6.

Produktionen inom jordbrukel och fiske ökade ca 5 %. Framförallt ökade vegetabiliska produkter. En stagnerande animalieprodukfion och minskad fiskfångst verkade neddragande på posten totalt. En normalisering av den vegetabiliska produktionen och en viss väntad nedgång i animalieproduk­tionen fömtses leda fill en minskning av jordbmkels produktion med 3 % 1985.

Skogsbrukets produkfion minskade 1984 med 21/2% beroende på en stark avverkningsminskning mot slutet av året. Detta förorsakades bl.a. av att den milda vintem gjorde skogsvägarna blöta vilkel begränsade framkomligheten. För 1985 beräknas en fortsatt svag produktion som kalkylmässigt förutses visa en ökning på 1 %.

Den toiala industriproduktionen steg 1984 klart starkare än preliminära beräkningar hade antytt, eller med ca 7% i faktiska, ej dagkorrigerade tal, vilket innebär 1 procentenhet mer än prognosen i PNB angav.

För 1985 fömtses en fortsatt stark tillväxt i verkstadsproduklionen men i flera andra branscher håller tillväxttakten på atl försvagas. Den toiala industriproduktionen fömtses öka md knappt 5 1/2%, förstärkt delvis av nivåupplyftningen mol slutet av 1984.

Elproduktionen ökade kraftigt 1984 för andra årel i rad; med 12% efler 9% 1983. Produktionstillväxten var stark både vid kärnkraft- och vatten­kraftverken. För 1985 fömtses en fortsatt kraftig produktionsökning vid

Tabell 4:6 Bruttonationalprodukt fördelad på näringsfrenar 1984 och 1985

1980 års priser

 

 

 

Andel av total­produktion 1984

Procentuell förändring

 

1984

1985 prognos

Jordbmk och fiske

Skogsbmk

Gruvor och tillverkningsindustri

El, gas och vattenverk

Byggnadsindustri

Näringslivets tjänster

2,2

1,5

24,6

3,3

7,8 35,7

4,7 -2,5

6,9 12,2

1,4

3,2

-3,0 1,1

5,4 5,3 1,0

2,2

Näringslivet totalt

75,1

4,5

3.1

Offentliga tjänsler därav: staten

kommunema

24,9

5,7

19,1

1,5 -0,9

2,2

0,9

-0,9

1,5

S:a BNP till faktorvärde

Indirekta skatter och subvenUoner, netto

100

3,7 1,2

2,5' 1,3

BNP till marknadspris

från produktionssidan

 

3,5

2,4

Anm. Ej dagkorrigerade uppgifter från näringslivet och dagkorrigerade uppgifter för de offentliga myndighetema utom för 1985 där även för näringslivet kalendariska olikheter har bortsetts ifrån.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       79

kämkraftverken medan vatlenkrafisproduktionen vänlas minska någol. Tillsammantaget fömtses fillväxten bli drygt 5%.

Produktionen inom byggnadsindustrin ökade med ca 11/2% 1984, vilket kan återföras på ombyggnadsverksamhelen samt industrins och handelns byggande. Nybyggandet av bostäder fortsatte sin tillbakagång. Bortsett från industrin och handeln, där en fortsatt ökning väntas 1985, är byggkon­junkluren i övrigt svag samtidigt som ombyggnadsaktiviteten fömtses sak­ta av väsentligt. En produktionsökning med 1 % har påräknats för 1985.

Produktionen av näringslivets tjänster ökade 1984 med 31/4%. Sam­färdseln och uppdragsverksamheten steg snabbast men handeln visade också en ökad fillväxt. För 1985 förutses handelns aktivitet fortsätta all öka ungefär som i Qol. Tjänsteproduktionen inom näringslivet sammanta­get väntas öka något svagare i år än förra årel, 2 1/4%.

Produktionen av varor och Ijänster inom näringslivet, dvs. samhällseko­nomin utom de offentliga myndigheterna, ökade totalt sett 4,5% 1984, en rekordhög tillväxt på senare år. Tillväxttakten inom näringslivet väntas 1985 bli 3%. Därmed överstiger näringslivels tillväxt de offentliga myndig­hetemas för tredje året i rad.

De offentliga myndigheternas produktion av tjänster ökade 1984 med 1,5 %. Den statliga produktionen minskade med närmare 1 % medan där­emot den kommunala ökade 2 1/4%. Härav hänförs omkring 1/2 procent­enhet lill arbetsskapande åtgärder - i synnerhet ungdomslagen. En lägre tillväxt i kommunernas tjänsteprodukfion väntas 1985, + 11/2%, medan den statliga fortsätter minska med närmare I %, vilket sammantaget ger en tillväxt för det offentliga på ca 1 %.

För samtliga sektorer sammantagna beräknas produktionen, bruttona­tionalprodukten skattad från produktionssidan 1984 ha ökat med 3 3/4 % lill faktorvärde och med 3 1/2% lill marknadspris. BNP skattad från an­vändningssidan och beräknad lill marknadspris har ökat med 3 %. För 1985 beräknas fillväxten uppgå till ca 2 1/2% enligt båda BNP-begreppen.

' Häri ingår både privata och offentliga näringslivet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          80

5    Arbetsmarknaden'

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1984 och början av 1985

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft ökade under 1984 med drygt 20 000 personer. Det ökade utbudet beror såväl på alt befolkningen i arbetsför ålder ökat - med 13 000 personer - som på atl arbetskraftsdeltagandet ökat. I tabell 5:1 redovisas förvärvsfrekvensernas utveckling under första hälften av 1980-talet. Förändringen i de relativa arbetskraftstalen är i stor utsträck­ning beroende av situationen på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagan­det ökade mycket svagt fram till första halvåret 1984 fill följd av atl sysselsättningen stagnerade.

Under andra halvåret 1984 ökade dock förvärsfrekvensen kraftigt -främst bland ungdomama men även bland 25-54 åringarna. Att ungdomar­nas arbelskraftsutbud åler ökar efter att ha minskat kraftigt under böijan av 1980-talet torde förklaras av alt arbetsmarknadsläget för ungdomar förbättrats bl.a. genom införandet av arbele i ungdomslag för arbetslösa 18-19 åringar.

Första kvartalet 1985 var arbelskraflsutbudet knappt 50 000 personer högre än under första kvartalet 1984. Delta trots atl ökningstakten mattats sedan andra halvåret 1984. Männens arbelskraftsutbud, som minskade under början av 1980-talel ökar nu i samma takt som kvinnomas. För personer över 55 år har dock arbetskraftsutbudel minskat sedan två år fillbaka.

Sysselsättning

Efter atl ha utvecklats mycket svagt under böijan av 1980-taIet ökade sysselsättningen kraftigt under andra halvåret 1984. Mellan helåren 1983 och 1984 ökade sysselsättningen med i genomsnill 36000 personer, vilket

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1980-1984 och första kvartalen 1984 och 1985

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. ' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

Års- och kvartalsmedeltal (16-74 år)

 

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

1984 1 kv.

1985 1 kv.

16-

25-55-65-

-24 år -54 år -64 år -74 år

69,9

89,3

66,8

8,6

68,5

90,0

67,6

8,2

66,7

90,4

68,1

8,3

65,4

91,0

68,2

7,8

65,2 91,6

67,7 7,2

60,7 91,1

67,7 7,4

62,8

91,8

67,2

6,8

SamUiga

71,4

71,6

71,7

71,8

72,0

70,9

71,5

Män Kvinnor

78,3 64,5

77,4 65,8

77,0 66,3

76,7 66,9

76,4 67,5

75,2 66,6

75,8 67,3

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

81

Diagram  5:1 Arbetslöshet,  arbetslösa  kassamedlemmar  och  kvarstående  lediga platser 1977-1985

1 OOO-tal. Säsongrensade månadsdata

.... '..... I...... ""ll.......... ""I......... II ull I........ 11 lli......... lllll......... I......... iiliiiiiliniil

1977       1978       1979       1980        1981       1982       1983       1984       1985

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

kan jämföras med en minskning med totalt ca 10000 personer under perioden 1980-1983.

Den positiva sysselsättningsutvecklingen under 1984 beror på att pro­duktion och kapacitetsutnyltjande nu stigit så pass kraftigt alt näringslivel börjar efterfråga mer arbetskraft. Antalet sysselsalla har ökat inom både industrin och den privata tjänstesektorn. Däremot har sysselsättningen minskat inom byggnadsverksamheten samt jord- och skogsbmket.

Antalet anställda inom industrin minskade med ca 90 000 personer mellan försia kvartalet 1980 och tredje kvartalet 1982. Industrisysselsätt­ningen låg sedan kvar på denna nivå fram lill första halvåret 1984. Mellan första och andra halvåret 1984 ökade antalet sysselsatta inom industrin med 20 000 personer. För helåret kom ökningen att uppgå fill 13 000 personer. Bristen på såväl yrkesarbetare som andra arbetare har ökal under de två senasle åren, men är fortfarande betydligt lägre än under föregående konjunkturtopp 1980. Enligt konjukturbaromelern i mars 1985 anger drygt 40% av industriföretagen att de har brist på tekniska tjänste­män, vilket är 3 gånger mer än under 1980. Inom verkstadsindustrin uppger 65% sådan brisl. 6    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

82

Diagram 5:2 Antal sysselsatta inom industrin 1978—1984

Säsongrensade kvartalsdata

197B      1979      1980      1981

Källa: Stafistiska centralbyrän, AKU.

lill

1982

1983

1984

Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn ökade med 13 000 personer under 1984. Den förbättrade induslrikonjunkturen har bidragit till atl antalet sysselsatta kunnat öka inom samfärdsel, partihandel och upp­dragsverksamhet. Sysselsättningen ökade även inom hotell- och restau­rangverksamhet och bankverksamhet. Inom detaljhandeln har emellertid sysselsättningen fortsatt att minska.

Utvecklingen på byggarbetsmarknaden blev mer positiv än väntat under 1984. Arbetslösheten som fortfarande är hög i vissa regioner minskade under loppet av året och underskred under hösten de senaste årens nivå. Samtidigt ökade sysselsättningen mellan första och andra halvåret 1984, säsongrensat sett. För helåret 1984 minskade dock sysselsättningen med 7000 personer.

Antalet sysselsatta inom den offentliga tjänsleseklorn ökade med 27 000 personer under 1984. Mer än hela ökningen har skett inom kommuner och landsting. Antalet stafiigt anställda minskade med ett par tusen personer. Införandet av ungdomslagen förklarar en stor del av ökningen inom den ofTentliga tjänstesektorn. Däremot har antalet kommunala och statliga beredskapsarbelen minskat under 1984.

Antalet lediga platser vid arbetsförmedlingarna ökade kraftigl under

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   83

Tabell 5:2 Lediga platser vid arbetsförmedlingen 1980—1984 och första kvartalen 1984 och 1985

Års- och kvartalsgenomsnitt, 1 OOO-tal personer

1980

1981

1982

1983

1984

1984 1 kV.

1985 1 kv.

64

49

41

41

52

62

71

8

5

4

5

8

9

9

54

30

20

21

29

35

49

12

4

2

2

4

4

6

Nyanmälda lediga platser

därav inom industrin Kvarstående lediga platser'

därav inom industrin

' Vid arbetsförmedlingen kvarstående lediga platser vid månadens slut. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

1984, men var trols del lägre än under föregående konjunkturtopp 1980, se tabell 5:2. En slor del av förklaringen till della är att antalet lediga platser inom den offenlliga tjänstesektorn nu är betydligt lägre.

Kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är nu betydligt högre än vid tidigare konjunkturuppgångar. Under 1984 var i genomsnitt 75% av de lediga platserna förenade med sådana krav. Motsvarande siffra 1979—1980 var endast 50%.

Under första kvartalet 1985 har sysselsättningsläget fortsatt att förbätt­rats. Jämfört med molsvarande period 1984 var i genomsnitt drygt 55000 personer fler sysselsatta, därav 20000 inom industrin, se tabell 5: 3. Efter­som antalet personer som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder (undomslag, beredskapsarbete och rekryteringsstöd) nu är 15 000 färre än föregående år innebär det atl antalet sysselsatta på den öppna arbetsmark­naden ökal med ca 70000 personer under loppet av ett år.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Arbetslösheten sjönk under loppet av 1984. I genomsnitt var 137 000 personer arbelslösa, 3,1% av arbetskraften, se labell 5:4. Detla är en nedgång med ca 15 000 personer jämfört med 1983. Arbetslösheten mins­kade påtagligt för ungdomama, där 18-19 åringarna svarade för merparten av nedgången i ungdomsarbetslösheten. Däremot har den höga arbetslös­heten bland de äldre - arbetskraften över 54 år — fortsatt att öka. Antalet

Tabell 5:3 AnUI sysselsatU 1980-1984 och första kvartalet 1985

Förändring i 1 OOO-tal personer jämfört med motsvarande period föregående år

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

1985

 

Antal

 

 

 

 

1 kv.

SysselsäUning, totalt

4225

6

-11

5

36

56

därav industrin

1077

-42

-35

-5

13

20

Heltid

3182

-15

-22

9

42

50

Deltid

1043

21

11

-4

-6

6

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  84

Tabell 5:4 Arbetslösa och relativa arbetslöshetstal 1980—1984 och första kvartalen 1984 och 1985

Års- och kvartalsgenomsnitt

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

1984 Ikv.

1985 Ikv.

/ 000-lal personer

 

 

 

 

 

 

 

16-24 år

34

44

52

54

42

44

38

25-54 år

39

51

65

71

65

71

67

55-64 år

11

13

20

26

30

30

31

Totalt

»4

108

137

151

137

145

136

Relativa arbetslöshetstal.

 

 

 

 

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

 

 

16-24 år 25-54 år 55-64 år

4,9 1,3 1,4

6,3 1,8 1,8

7,6

2,2 2,8

8,0

2,4 3,6

6,0

2,2 4,6

6,9

2,4 4,7

5,8 2,2 4,9

ToUlt

1,9

2,5

3,1

3,5

3,1

3,3

3,1

Män

Kvinnor

Medeltal veckor i arbets-

1,7 2,3

2,4 2,6

3,0

3,4

3,4 3,6

3,0 3,2

3,4 3,3

3,2 3,0

löshet

16

16

19

21

23

22

23

Anm. Gmppen 65-74 år särredovisas inte men ingår i totalen. Källor: Konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

långtidsarbelslösa, dvs. med en arbetslöshetstid överstigande 6 månader, har trots det förbättrade arbetsmarknadslägel inte minskal under 1984. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden fortsatte därmed atl stiga under 1984, samtidigt som inflödet i arbetslöshet minskade påtagligt. Bland ar­betslöshetskassorna är det främst industri- och byggnadskassor som har en lägre arbetslöshet än 1983. Däremol har arbetslösheten ökat bland kom-munalarbetama.

De arbelsmarknadspoliliska åtgärderna har genom införandet av ung­domslagen och rekryteringsstödet kommit att ligga på en högre nivå 1984 än 1983, se labell 5:5. Antalet ungdomar sysselsatta i ungdomslag ökade

Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1980—1984 och första kvartalen 1984 och 1985

Års- och kvartalsgenomsnitt, I OOO-tal

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

1984 1 kv.

1985 1 kv.

Ungdomslag Rekryteringsstöd Beredskapsarbete Arbetsmarknadsutbildning

24 44

25 32

43 35

59 38

30 21

44 37

22

7

76

47

37 20 32 42

Totalt

68

57

78

97

131

152

131

Åtgärder för arbetshandi­kappade

54

58

62

66

68

67

69

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          85

under loppet av året, från 14 000 i januari till nästan 40 000 i december. Antalet beredskapsarbelen minskade samtidigt kraftigt under loppet av 1984, frän nästan 80 000 i januari ull ca 30 000 i december. Antalet enskilda beredskapsarbeten upphörde i stort sett under året och anslagen till bered­skapsarbeten inom den offentliga sektom minskade. Samtidigt som ung­domslagen infördes vid årsskiftet 1983/84 ersattes enskilda beredskapsar­belen med rekryteringsstöd.

Den genomsnitfiiga vakanstiden - den tid en plats står anmäld innan den tillsätts — har ökat under loppel av 1984 och är drygt 3 veckor. Detla är fortfarande betydligt kortare tid än under föregående konjunkturtoppar 1974 och 1984, då vakanstiderna var 8 resp. 6 veckor. Etl skäl fill detta torde vara att arbetsförmedlingen genom sin nya organisation på elt tidi­gare stadium kan fånga upp rekryteringsbehoven hos företagen. Genom s. k. flaskhalsutbildning kan sedan ett år tillbaka utbildning sättas in direkl i företagen för att där klara behovet av yrkeskunnande. För all besälla de lediga platserna snabbt har även den s. k. starthjälpen för dom som flyttar höjts kraftigt.

5.2 Arbetsmarknaden under 1985

Arbelskraftsutbud

Under 1985 väntas befolkningen i arbetsför ålder 16-74 år öka med endast ca 5 000 personer. Detta är en historiskt sett mycket låg ökning. Trots den låga befolkningsökningen förväntas arbetskraftsutbudel öka med knappt 30000 personer. Detla innebär att förvärvsfrekvensen beräk­nas öka med nästan 1/2 procentenhet. Under de fyra första åren på 1980-ta­Iet ökade förvärvsfrekvensen endast med drygt 0,1 procentenhet per år. Den ökning av den genomsnittliga arbetstiden, som ägt mm under de tre senaste åren, förvänlas inte fortsätta under 1985. Arbetstiden förväntas bli i stort sett oförändrad.

I» Produktion, produktivitet och sysselsättning

Utifrån produktionskalkylerna och antaganden om produktivitetsut­vecklingen erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Om denna kalkyl ställs mot utbudsprognosen får man en prognos för sysselsättning och arbetslöshet under 1985. Sysselsättningskalkylen fördelad på olika närningsgrenar redovisas i tabellerna 5:6 och 5:7.

Industriproduktionen beräknas öka med 6%. Produktivitetsökningen förväntas bli betydligt lägre än 1984 men ändå uppgå till ca 4,5%. För helåret 1985 innebär detta att antalet sysselsatta beräknas öka med drygt 15000 personer. Ökningen fömtses främst komma inom verkstadsindu­strin och den kemiska industrin. Liksom under 1984 kommer indusirins rekryteringsbehov i första hand atl riktas mot yrkesvan och utbildad perso­nal. I konjunkturbarometem från mars är sysselsättningsplanerna tämligen

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  86

Tabell 5:6 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1985

Åriig procentuell förändring

 

 

Produk-

Produk-

Syssel-

 

tion

tivitet

sättning (timmar)

Jord- och skogsbruk

0

3,5

-3,5

Industri

6,0

4,5

1,5

Byggnadsverksamhet

1,0

1,0

0

Privata tjänster

2,0

1,0

1,0

Offentliga tjänster

1,0

0

1,0

Totalt

2,4

1,5

0,9

positiva för resten av året, främst för tjänstemän men även i viss mån för arbetare. Industrisysselsättningen bedöms därmed kunna öka under loppet av året.

Bmttoinvesleringama väntas öka kraftigt 1985. Samtidigt sker emeller­tid en förskjutning mot en ökad andel maskininvesteringar, vilket gör all byggnadsinvesteringarna beräknas minska något. Å andra sidan ökar re­parations- och underhållsverksamhelen mycket kraftigt. Totalt sett beräk­nas därför byggnadsproduklionen öka någol 1985, vilket med en anlagen svag produktivitetsökning innebär atl antalet sysselsatta inom byggnads­verksamheten förblir oförändrat.

Till följd av att den inhemska efterfrågan bedöms accelerera 1985 är del sannolikt att även sysselsättningen ökar inom den privata tjänstesektorn. För helåret 1985 beräknas ökningen uppgå till drygt 10000 personer.

Tabell 5:7 Sysselsättning i olika branscher 1983—1985

Förändring mellan årsgenomsnitt, 1 OOO-tal personer

1983          1984          1985

Antal                           prognos

sysselsatta

Jord- och skogsbruk Industri'

Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster

Totalt

Arbelskraftsutbud Arbetslöshet, nivå Arbetslöshet, procent

 

230

-10

-10

995

13

16

267

- 7

0

1435

13

12

1296

27

20

4224

36

38

4375

21

28

151

137

127

3,5

3,1

2,9

' Gruvor, tillverkningsindustri och el, gas-, vatten- och värmeverk.  Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsför­valtning m. m. Källa: Statistiska centralbyrån, AKU,

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

87

Diagram 5:3 Brist på arbetare och tekniska tjänstemän 1980—1985

Andel företag som anger brist enligt konjunkturbarometem

BRISTTAL 60..

50

40

30

20

10

J__ I

_i_ I

_i__ L

123412341234123412341234
1980           1981            1982            1983             1984            1985

KäUa: Konjunkturinstitutet.

Inom den offenfiiga tjänstesektorn beräknas sysselsättningen öka med ca 20(X)0 personer. Den kommunala sysselsätningen förväntas öka med drygt 20000 personer, emedan sysselsättningen inom slafiig verksamhet bedöms minska med ett par tusen personer. Liksom under tidigare år fömtses ökningen av antalet anställda komma främst inom hälso- och sjukvård samt inom barn- och äldreomsorg.

Den totala produktionen beräknas öka med 2,4% 1985. Produktiviteten bedöms i genomsnill öka med 1,5 %. Eftersom den genomsnittliga arbetsti­den förväntas bli oförändrad motsvarar detta en ökning av antalet syssel­satta med knappi 40000 personer. Detta trols alt antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att vara lägre, främst beroende på neddragning av beredskapsarbetena. Eftersom arbetskraftsutbudet vän­tas öka med knappt 30000 personer skulle arbetslösheten minska med ca 10000 personer från 3,1% 1984 fill 2,9% 1985.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  88

6    Hushållens ekonomi'

6.1 Sammanfattning

Hushållens disponibla realinkomst steg drygt 1/2% mellan 1983 och 1984 (se tabell 6:1). Faktorinkomstema svarade för uppgången, medan pen­sioner och övriga inkomstöverföringar sjönk, realt sett (se tabell 6:2). Lönesumman beräknas ha ökat drygt 1% såväl före som efter det att skatten dragits. Därvid bidrog sysselsättningsökningen med 1 1/2%. I skat­teinbetalningarna ingår även bl. a. förmögenhetsskatt. Med en grov korri­gering för inbetalningarna av förmögenhetsskatt, vilka var speciellt höga 1984, skulle reallönen per fimme ha varit ungefär oförändrad 1983-1984.

Prognosema för 1985 har som en av sina fömtsättningar all timlönen mellan kalenderåren 1984 och 1985 stiger med i genomsnitt 5,0%'. Under detta anlagande ger prognosema en tillväxt i realinkomslen på drygt I 3/4%, beroende på ökningar av såväl faklorinkomster som inkomstöver­föringar. Lönesumman skulle enligt prognosema reall öka något före skatl. Efter skatt'' blir det en uppgång — med 3/4% - tack vare den särskilda

Tal>ell 6:1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1983—1985

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Procentuell förändring från

 

1983

1984

föregående år

 

 

1983

1984

1985

 

 

 

 

 

prognos

Löpande priser

 

 

 

 

 

Disponibel inkomst

364011

397429

8,5

9,2

8,2

Privat konsumtion

362727

397403

8,6

9,6

7,8

Sparande'

1284

26

 

 

 

Sparkvot

0,4

0,0

-0,1

-0,4

0,4

1980 års priser

 

 

 

 

 

Disponibel inkomst

268227

269828

-1,8

0,6

1,8

Privat konsumtion

267287

269811

-1,7

0,9

1,4

Implicitprisindex för privat

 

 

 

 

 

konsumtion (1980= 100)

135,71

147,29

10,5

8,5

6,3

Konsumentprisindex

 

 

 

 

 

(1980=100)

132,56

143,19

8,9

8,0

6,3

' Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1983 till 7 miljarder kr., 1984 till 10

miljarder kr. och beräknas uppgå till 11,5 miljarder kr. 1985.

 Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 Med timlönen avses arbetsgivarnas timkostnad, exkl. sociala kostnader, enligt avtal, inberäknat icke nivåhöjande belopp, och med tillägg för löneglidning.  I Appendix, Altemativ prognos för 1985, redovisas prognoser över hushållsin­komster, konsumentpriser och konsumtion under förutsättning av en timlöneökning på 7,0%.

För 1985 beräknad som prel. A-skatl 1985, kvarstående skatt för inkomståret 1983 och fyllnadsinbetalningar samt återbetalningar av överskjutande skatt för inkomst­året 1984. Skatten på lönesumman 1984 är beräknad pä motsvarande sätt. All slutskattereglering avseende A-skatt har förts till löner. 1 skatteinbetalningarna ingår även förmögenhetsskatt samt skatt på inkomster från tillfällig förvärvsverk­samhet (t. ex. aktieförsäljning) och kapital.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

89

skattereduktionen i juni som drar upp lönesumman efter skalt med om­kring 1%. Sysselsättningen kalkyleras höja lönesumman närmare 11/2%. Pensionsinkomstema stiger åter efter devalveringsreduktionen 1984 och övriga inkomstöverföringar höjs bl. a. som följd av åtgärderna för barnfa­miljer.

Uppgången i konsumentpriserna från december 1984 lill december 1985 skattas till 3,7%. Prisnivån i december låg 1984 3,8% över årsmedeltalet för samma år till följd av prishöjningar som inträffade mol slulel av året. Genom detta överhäng beräknas ökningen mellan årsgenomsnitten för konsumentprisindex 1984-1985 bli 6,3%. Den implicila prisindexen för privai konsumlion väntas gå upp lika mycket.

Konsumtionsvolymen ökade 0,9% mellan 1983 och 1984. Hushållens disponibla realinkomst steg något mindre. Sparkvoten skulle således ha sjunkit ytterligare från 1983 års låga nivå och någol netlosparande skulle överhuvudtaget inte ha förekommit inom hushållssektom förra året (dia­gram 6:1). Med tanke bl.a. på den svaga konsumtionsulvecklingen under

Tabell 6:2 Hushållens köpkraftsförändring 1980-1985

1980 års priser

 

 

Milj. kr.

Procentuell förändring'

 

 

 

1980

1981

1982

1983

1984

1985 pro­gnos

Inkomster, skatter och avgifter

 

 

 

 

 

 

Faklorinkomster

296931

-3,8

-1,6

-2,5

1,5

0,8

Lönesumma

245 924

-2,9

-4,0

-2,4

1,1

0,2

Övrigt

51007

-7,7

10,7

-3,1

3,2

3,8

Inkomstöverföringar*

102508

2,5

-0,3

1,7

-0,9

3,8

därav: pensioner

62709

4,3

-0,8

2,6

-1,2

3,7

Direkta skatter och avgifter

-115 267

2,8

-0,7

0,4

-1,4

-1,3

Disponibel inkomst

284172

-1,9

-2,0

-1,8

0,6

1,8

Inkomster efter skatter och

 

 

 

 

 

 

avgifter

 

 

 

 

 

 

Faktorinkomster efter skatt

204259

-3,2

-1,7

-3,3

1,7

1,2

Lönesumma efter skatt''

163 111

-2,0

-5,4

-2,8

1,2

0,7

Övrigt

41148

-7,8

13,5

-5,0

3,5

3,1

Inkomstöverföringar efter

 

 

 

 

 

 

skatter och avgifter

79913

1,3

-2,7

1,8

-2,0

3,2

därav: pensioner efter

 

 

 

 

 

 

skatt'

52497

3,3

-2,6

0,6

-2,1

1,9

Disponibel inkomst

284172

-1,9

-2,0

-1,8

0,6

1,8

' Förändring som sänker disponibelinkomst anges med minustecken.

 Inkl. räntor och utdelningar (post 3 i tabell 6:5).

' Inkl. privata inkomstöverföringar, netlo (post 4 i tabell 6: 5).

* Se not 4, avsnitt 6.1.

' Enbart prel. A-skatt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

90

Diagram 6:1 Sparkvoten 1971-1985

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata (enligt kvartalsräkenska-pema)

1971       1973       1975        1977       1979       1981       1983       1985

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

senare år fömtses sparkvoten 1985 trots realinkomstökningen stiga endast till 1982 och 1983 års låga tal. Omsättningsstatistik för årets första månader indikerar också att försäljningen lill hushållen ökat. Konsumfionsökningen 1985 skattas fill närmare 11/2%.

6.2 Hushållens disponibla inkomster

Den utbetalda lönesumman fill samfiiga anställda ökade med 9,8%' mellan 1983 och 1984. Det är en uppjustering med 0,8% jämfört med PNB, i enlighet med definitiv statistik från kontrolluppgifterna i det skatteadmi­nistrativa systemel. Löneökning enligt avtalen svarade för 5,6%, löneglid­ning för 2,6 och sysselsättningsökning för 1,6%. Reah sell ökade lönesum­man drygt 1 % 1984.

För 1985 har lönesummeberäkningarna utgått från ett antagande om en löneökning på 5% för samtliga anställda till följd av avtal och löneglidning sammantagna. Sysselsättningen väntas ge ett bidrag på närmare 11/2% och ökningen av den utbetalda lönesumman blir då i enlighet med de gjorda antagandena 61/2%. Realt sett innebär prognosema en ökning av löne­summan med knappt 1/4% 1985.

De enskilda företagarnas inkomster steg 12 % 1983-1984 (se tabell 6:5). Främst noteras en kraftig uppgång i jord- och skogsbruksinkomsterna.

' Avser löner utbetalda av inhemska producenter. I tabell 6: 5 redovisas löner till inhemska hushåll, dvs. lönesumma utbetald av inhemska producenter med avdrag för löner till arbetskraft stadigvarande bosatt i utlandet och tillägg för löner från utländska producenter till arbetskraft stadigvarande bosatt i Sverige.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

91

men även övriga rörelseinkomsler sleg relafivt starkt. För 1985 fömlses avsaktad tillväxt för företagannkomstema. Eftersom även prisstegrings-takten väntas avta skulle rörelseinkomstema realt sett öka också i år.

Sammantaget ökade faktorinkomsterna (exkl. räntenetto, se tabell 6:5), vilka till ca 80% består av löner, med 10% mellan 1983 och 1984 och beräknas öka 63/4% 1984-1985. För 1985 ger detta realt närmare 1/2 procents tillväxt.

Det för hushållen negafiva nettot mellan inkomster i form av räntor och utdelningar och utgifter för räntor fömtses bli mindre negativt i år än förta året. Förbättringen härvidlag för hushållen är så pass stor att när räntenet­tot inräknas i faktorinkomstema visar dessa sammantaget en ökning realt sett på drygt 3/4% (se tabell 6:2).

Inkomstöverföringarna tid hushållen från den offentliga sektorn ökade 71/2% 1983-1984. Omräknat till 1980 års prisnivå innebär della en ned­gång med knappt 1 % (se tabell 6:3). De statliga utbetalningarna lill hushål­len sjönk realt med 4%, främst till följd av den negaliva utvecklingen av

Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn 1983-1985

Milj. kr., löpande priser

Procentuell förändring. 1980 års priser

 

 

 

 

Milj. kr.,

löpande priser

Procentuell förändring

 

 

 

 

 

1980 års

priser

 

 

1983

1984

1985

1983

1984

1985

 

 

 

 

prognos

 

 

prognos

1

Från stålen

67621

70409

77059

- 0,7

- 4,1

3,0

1.1

Barnbidrag

5789

5739

8265

0,7

- 8,7

35,5

1.2

Studiebidrag, studiecirkel-

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

2916

2675

3551

- 6,6

-15,5

24,9

1.3

Bostadsbidrag

467

476

460

13,9

- 6,1

- 9,0

1.4

Bidrag vid arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

 

 

utbildning

2113

2216

2299

19,9

- 3,3

- 2,5

1.5

Arbetsskadeförsäkring

1550

1599

1780

5,0

- 4,9

4,7

1.6

Kontant arbetsmarknadsstöd

778

549

532

38,4

-34,9

- 8,9

1.7

Lönegaranti

721

725

720

-17,9

- 7,3

- 6,5

1.8

Folkpensioner

43588

45483

48450

- 0,5

- 3,9

0,2

1.8.1

Folkpension, statlig

39691

41450

44400

0,3

- 3,8

0,8

1.8.2

Folkpension, kommunalt

 

 

 

 

 

 

 

bostadstillägg

3897

4033

4050

- 8,2

- 4,7

- 5,5

1.9

Delpension

1340

1135

950

-16,8

-21,9

-21,3

1.10

Pensioner till f. d. anställda

2090

2265

2446

- 0.4

- 0,1

1,6

1.11

Övrigt

6269

7 547

7606

- 5,1

10,9

- 5,2

2

Från kommunerna

12948

14238

15383

2,9

1.3

1,6

2.1

Bostadsbidrag

1414

2538

2704

- 5,4

- 5,5

0,2

2.2

Pensioner till f. d. anställda

2272

2438

2701

0,5

-  1,1

4,2

2.3

Övrigt

8202

9262

9978

6,4

4,0

1,3

3

Från socialförsäkringsseklorn

5645;

62 763

70460

4,5

2,4

5,6

3.1

ATP

32471

36172

41920

8.8

2,6

9,0

3.2

Sjukförsäkring m.m.

18653

20729

22017

- 6,2

2,4

- 0,1

3.2.1

Sjukförsäkring

13918

15 552

16353

- 6,3

3,0

- 1,1

3.2.2

Föräldraförsäkring

4735

5177

5664

- 6,1

0,7

2,9

3.3

Arbetslöshetsförsäkring

5327

5 862

6523

24,3

1,4

4,7

4

Summa inkomstöverföringar

137020

147410

162902

1,7

- 0,9

4,0

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

92

den största posten, folkpensionerna. Barnbidragen var nominellt lika stora 1984 som 1983 och föll alltså realt i lakt med prisstegringen. Utbetalning­arna av kontant arbetsmarknadsstöd minskade till följd av sänkt ungdoms­arbetslöshet. Av de kommunala transfereringama var det särskilt socialbi­dragen som fortsatte att öka 1984. Inom socialförsäkringssektorn steg sjuk­försäkringsutbetalningarna även i fasta priser räknal, bl.a. beroende på ökat sjuktal. Beträffande arbetslöshetsförsäkringen kan noteras att ersätt-ningstidema under 1984 successivt blev längre och att dagpenningen höjdes vid halvårsskiftet.

Prognosema för 1985 har gjorts med utgångspunkt från ovan angivna löneantagande och beslutade ändringar i bidragsregler. I löpande priser räknat fömlses en ökning av de totala offentliga inkomstöverföringarna till hushållen på 101/2%, vilket realt sett ger en uppgång med 4%. Det är

Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1983-1985

Milj. kr., löpande priser

Procentuell förändring, 1980 års priser

 

 

 

 

Milj. kr. löpande priser

Procentuell förändring

 

 

 

 

 

1980 års

pnser

 

 

1983

1984

1985

1983

1984

1985

 

 

 

 

prognos

 

 

prognos

1

Direkta skatter

141109

155022

167273

0,0

1,2

1.5

1.1

Prel. A-skatt

129947

143 506

152925

- 0,9

1,8

0,2

1.2

Prel. B-skatt

11006

12252

13775

8,8

2,6

5,8

1.3

Slutskattereglering

1634

986

2375

 

 

 

1.3.1

Kvarstående skatt

4362

4640

4648

6,4

- 2,0

- 5,8

1.3.2

Fyllnadsinbetalningar

7599

8 766

9463

- 2,3

6,3

1,6

1.3.3

Överskjutande skatt

-10327

-12420

-11736

11,4

-10,8

11,1

1.4

Avgår: Indirekta skatter

2 300

2411

2600

-20,5

3,4

-  1,4

1.5

Övriga direkta skatter, netto

822

689

798

-47,4

-22,8

9,0

2

Avgifter m.m.

11336

12 763

13472

- 4,7

3,8

- 0,7

2.1

Till staten

3176

illO

3 807

4,8

9,4

- 5,0

2.1.1

Arvs- och gåvoskatt, arvsmedel

835

1059

972

6,4

16,9

-13,6

2.1.2

Egenavgifter och friviliga social-

 

 

 

 

 

 

 

försäkringsavgifter

1428

1608

1735

5,1

3,8

1,5

2.1.3

Övrigt

913

1 103

1100

2,9

11,3

- 6,1

2.2

Till kommunema

5706

6113

6427

- 9,5

-  1,3

-  1,1

2.2.1

Investeringsbidrag

837

812

806

- 9,3

-10,7

- 6,5

2.2.2

Övrigt

4869

5 301

5 621

- 9,6

0,3

- 0,3

2.3

Till socialförsäkringssektorn

2454

2880

3238

- 3,9

8,2

5,7

2.3.1

Obligatoriska egenavgifter

2021

2378

2636

- 8,1

8,5

4,2

2.3.2

Frivilliga avgifter

433

502

602

22,2

6,9

12,6

3

Summa direkta skatter, avgifter m. m.

152445

167785

180745

-0,4

1,4

1,3

' Förändring som sänker skatteinbetalningarna anges med minustecken.

 Allmän löneavgift och bamomsorgsavgifl (egenavgifter), fastighetsskatt, skogsvårdsavgift och hyreshusav­gift.

Anm. Kvarstående skatt avser inkomster två år tidigare, medan fyllnadsinbetalningar och överskjutande skatt avser inkomster ett år tidigare. Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

93

Tabell 6:5 Hushållssektoms' disponibla inkomster 1983-1985

 

 

 

Milj. kr.

 

Procentuell förändring från

 

 

 

föregående år 1983            1984

 

 

1983

1984

1985

 

 

 

 

 

prognos

Löpande priser

 

 

 

 

 

1. Faktorinkomster

379359

417264

7,6

10,0

6,7

Löner'

303441

333009

7,8

9,7

6,5

Enskilda företagares inkomster

40014

44885

1,6

12,2

7,1

Tillräknat driftsöverskott från egna hem

27384

29570

13,7

8,0

8,6

Tilläggspost till disponibel inkomst

8520

9800

10,6

15,0

6,3

2. Nettoinbetalningar till det

 

 

 

 

 

offentliga

-  15425

- 20375

7,2

-32,1

12,4

Inkomstöverföringar till hushåll från

 

 

 

 

 

offentliga sektom

137020

147410

12,4

7,6

10,5

Direkta skatter, avgifter m. m.

-152445

-167785

-10,0

-10,1

-7,7

3. Räntor och utdelningar, netto"

-    7412

-    7506

- 3,4

-  1,3

20,9

4. Övriga transfereringar, netto

7489

8046

11,4

7,4

7,6

5. Disponibel inkomst

364011

397429

8,5

9,2

8,2

1980 års priser

 

 

 

 

 

6. Disponibel inkomst

268227

269828

-  1,8

0,6

1,8

7. Implicitprisindex för privat

 

 

 

 

 

konsumtion (1980 =100)

135,71

147,29

10,5

8,5

6,3

' Hushållssektom inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisafionema som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektom. Hit räknas arbetstagaror­ganisationer, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer. Röda korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade sjukhem, barnhem, bamkolonier, semesterhem. Utöver lönlagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.  Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken. ' Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. ■* Inkl. uttag från handelsbolag samt räntor på hushållens livförsäkringssparande. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

främst åtgärderna för barnfamiljer som drar upp ökningstakten. Folkpen­sionerna totalt sett ökar åler ungefär i lakt med prishöjningarna. Även ul-betalningama av ATP visar samma reala tillväxt mellan 1984 och 1985 som 1982—1983, dvs. årel före devalveringsreduktionen av basbeloppet. Pro­gnosen för arbetslöshetsförsäkringen har gjorts under förutsättning att antalet arbetslösa minskar, men alt ersättningstiderna ligger kvar på den höga nivån i slutet av förta året. Den genomsnittliga utvecklingstakten dras även upp av att dagpenningen höjdes 1 juli i Qol och kommer att höjas vid halvårsskiftet i år. Beträffande del kontanta arbetsmarknadsstödet kom­mer ersätlningsrätten för 18- 19-åringar att avskaffas 1 juli 1985.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifier m.m. till det offentliga steg 10% 1983-1984 - en ökning med reah 1 1/2% (se tabell 6:4). Slutskatte­regleringen (tabell 6:4, post 1.3) blev 1984 mindre negativ för hushållen än året innan genom att ålerbetalningarna av överskjutande skatt ökade ovan­ligl myckel.

Enligt prognosen för 1985 skulle de lolala skatte- och avgiftsinbetalning­arna öka med 73/4%, vilket moisvarar 11/4 procents uppgång i fasta priser räknat.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

94

Kalkylema för den största posten, preliminär A-skall utgår från den höjning av skatteunderlaget som inkomstprognosema ger. 1 prognosen för statlig A-skatt har den neddragande effekten av justeringen av basenheten beräknats till 1,5 miljarder kr., övriga förändringar i skatteskalan till 3,2 saml den skattehöjande effekten av slopat förvärvsavdrag till 0,7 miljarder kr. Därtill kommer den särskilda skattereduktionen ijuni 1985, som upp­skattas till ett avdrag från preliminär A-skatt på drygt 2 miljarder kr. Totalt skulle alltså A-skatten 1985 sänkas med drygt 6 miljarder kr. jämfört med ett beräknat utfall enligt 1984 års regler. Den kommunala utdebiteringen höjs med 7 öre. För 1985 har fömtsätts ett lägre marginellt uttag av prelimi­när A-skatt än 1984 på inkomst av tjänst (bortsett från ändringar i skatte­regler och kommunal utdebitering). Den preliminära A-skatten skulle där­med stiga drygl 61/2% 1984-1985.

Kalkylema över hushållens disponibla inkomster sammanfattas i tabell 6:5. Disponibelinkomsten ökade drygt 9% i löpande priser mellan 1983 och 1984. Den genomsnittliga prisstegringen uppgick fill 8,5% och realin-komsten steg således 0,6%.

För 1985 ger prognosema en uppgång i disponibelinkomsten på nomi­nellt 8,2%. Eftersom prisstegringen enligt implicitprisindex kalkylerats till 6,3% beräknas realinkomslen i år sliga med 1,8%.

Tabell 6:6 Lönekostnadsutveckling 1969—19&S samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

Samtliga löntagare' Avtal          Löneglid-

Summa

Industriarbetare'

 

 

 

 

Avtal          Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkost-

 

ning

 

ning

tjänst

kostnader

nad

 

1                  2

3 = (l+2)

4                 5

6 = (4H-5)

7

8

1969

4,5            2,3

6,8

4,7            4,5

9,2

1,4

10,7

1970

5,5            3,6

9,1

4,5            7,1

11,6

0,7

12,4

1971

7,2            3,1

10,3

6,3            4,2

10,5

1,2

11,8

1972

8,5            0,7

9,2

7,5            4,3

11,8

0,5

12,4

1973

5,5            2,2

7,7

4,1            4,0

8,1

3,1

11,5

1974

7,3            3,1

10,4

5,0            6,8

11,8

5,1

17,5

1975

12,8            2,1

14,9

10,5            7,5

18,0

3,7

22,4

1976

10,1             3,1

13,2

7,9            5,4

13,3

3,1

16,8

1977

7,3            3,3

10,6

3,7            3,5

7,2

3,4

10,8

1978

8,0           3,0

11,0

4,8            3,2

8,0

-0,7

10,7'

1979

6,7            3,2

9,9

4,4            3,8

8,2

0,4

8,7

1980

7,4             1,8

9,2

6,1            3,2

9,3

0,8

10,2

1981

6,2            2,7

8,9

5,9            4,2

10,1

0,5

10,7

1982

4,6             1,1

5,7

4,1            3,5

7,6

0,2

7,8

1983

4,8             1,3

6,1

3,8            2,9

6,7

2,4

9,3

1984

5,6            2,6

8,2

6,2            4,1

10,3

-0,1

10,2

prognos

 

 

 

 

 

 

1985

—               -

5,0

—               —

5,0

0,3

5,3

' Kol. 1-3 baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig på

förtjänststafistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp som ej ingår

i SCB:s stafistik.

 Timförtjänslen och de sociala kostnaderna i indexform multiplicerade med varandra.

' Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  95

6.3 Lönekostnader

Lönekostnadsökningen mellan 1983 och 1984 blev 8,2% (se tabell 6:6) för samtliga löntagare, till följd av avtal och löneglidning sammantagna. Detta innebär en uppjustering med 0,6 procentenheter jämfört med PNB. Revideringen faller i huvudsak på löneglidningen. Uttagsprocenten för de sociala kostnadema var oförändrade 1984.

För 1985 har antagits en lönekostnadsökning på 5% för samtliga anställ­da. Även fimkostnadsökningen (inkl. sociala avgifier) förväntas bh 5%.

Timförtjänslen för industriarbetare ökade 10,3% 1983-1984. Avtalen svarade för 6,2% och löneglidningen för 4,1%. I förtjänstökningen ingår också en höjd semesterlön 1984. Uttaget av sociala avgifier sjönk med 0,1 procentenheter. Lönekostnadsökningen för induslriljänslemännen var 7,2% 1984 fill följd av avtal och löneglidning, samt oförändrat uttag av sociala avgifter. Lönekostnadsökningen för samtliga anslällda inom indu­strin har beräknats fill 9,1 % 1984 inklusive sociala avgifter.

De hittills beslutade förändringarna i de sociala avgiftema 1985 höjer timkostnaden för industriarbetare med 0,3 procentenheter och sänker kostnadema för industritjänstemännen med 0,8 procentenheter. Under antagandet om en lönekostnadsutveckling på 5% fill följd av avtal och löneglidning, skulle därmed kostnadsökningen inklusive de sociala avgif­terna stanna vid 4,9% inom industrin för 1985.

Tabell 6:7 Konsumentprisindex december 1983—december 1984

Långtidsindex

 

 

Vägnings-

Procentuell

Inverkan

 

tal

förändring

på total-

 

 

dec.

1983-

index

 

 

dec.

1984

 

Totalt

100,0

8,1

 

8,1

Livsmedel

19,2

8,4

 

1,6

Alkohol och tobak

6,0

8,2

 

0,5

Kläder och skor

7,9

5,4

 

0,4

Bostad

21,3

8,8

 

1,9

Värme och el

6,0

9,8

 

0,6

Inventarier och husgeråd

6,5

7,2

 

0,5

Transport och samfärdsel

15,8

8,3

 

1,3

Fritid, nöjen och kultur

9,8

5,7

 

0,5

Diverse

7,5

10,6

 

0,8

Anm. I långtidsindex beaktas förändringar i konsumtionens sammansättning under det gångna året, prisförändringar som av olika skäl ej kunnat införas i beräkningama under det löpande året samt i vissa fall metodändringar och justeringar föranledda av säkrare statistisk information m. m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        96

Tabell 6:8 Konsumentprisförändring 1980—1985 uppdelad på komponenter'

Långtidsindex dec.-dec.

1980     1981     1982     1983     1984    1985

pro-
_______________________________________ gnos

Konsumentprisnivåns procentuella

uppgång, totalt                       13,7        9,4   9,9      9,3          8,1    3,7

därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter     3,4     -0,7    0,3       2,0           1,2

automatiska effekter av

indirekta skatter                    1,1     1,0    1,1       1,1           0,8   0,5

3,3

3,9

4,3

2,3

1,5

0,9

0,6

1,0

0,8

0,6

0,4

0,3

2,3

2,2

1,5

0,8

1,9

0,7

0,6

0,7

0,4

0,6

0,4

0,3

0,1

-0,2

_

_

-0,2

_

2,3

1,5

1,5

1,9

2,1

1,0

ändring av internationellt bestämda priser ändring av jordbmkspriser ändring av bostadsprissättning ändring av diverse taxor trendavvikelse i priserna på färskvaror restfaktor

' Byte av index och vikter för beräkning av de internationellt bestämda prisema har skeU 1984. Beräkningama avseende 1980-1983 är således ej helt jämförbara med de följande åren.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

6.4 Konsumentpriser

Från december 1983 till december 1984 steg konsumentprisema (KPI) med 8,1 %. Jämfört med prisutvecklingen under 1983 noteras sålunda en viss nedgång i inflationstakten (se tabell 6:8). Om.ändringar av indirekta skatter och diskontot samt eftersläpande devalveringseffekler exkluderas fås dock för båda åren en prishöjning i storieksordningen 5 1/2%. Räknat på årsgenomsnittet steg KPI 1984 8,0%. Motsvarande förändringar i impli­citprisindex för privat konsumtion kalkyleras i nationalräkenskaperna till 8,5% (se tabell 6:9).

Tabell 6:9 Konsumentprisindex uppgång, årsgenomsnitt 1981—1985

1981 1982 1983 1984 1985 pro­gnos

Konsumentprisindex, totalt            12,1     8,6   8,9  8,0    6,3

Ändrade indirekta skatter och

livsmedelssubventioner                   2,1   -0,2   1,2  1,0    0,9

Ändring av intemationella priser      3,8     4,4   3,7  2,1    1,6

Övriga kostnadsfaktorer                  6,2     4,4   4,0  4,9    3,8

Implicitprisindex för privat konsumtion           11,3      10,3    10,5     8,5      6,3

Anm. Tabellen är häriedd ur tabell 6: 8. Automatiska effekter av indirekta värde­skatter har förts till "Ändring av intemationella priser" respektive "Övriga kost­nadsfaktorer". Ändrade livsmedelssubventioner har sammanförts med ändrade in­direkta skatter. 1 tabell 6:8 ingår ändrade livsmedelssubvenfioner i "Ändring av jordbrukspriser".

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         97

I tabell 6:7 redovisas prisutvecklingen för delgmpper i KPI. Livsme­delspriserna steg med 8,4% 1984. Denna uppgång är 5 procentenheter lägre än den genomsnittliga ökningstakten under de fyra närmast föregåen­de åren. De lägre prisökningarna förklaras av såväl små importprishöjning­ar som relativt låga jordbmksavtal. Hyrorna (kallhyra) i flerfamiljshus steg 10% medan egnahemskostnadema ökade 7,9%. Av den sislnämnda upp­gången beror 3,4 procentenheter på diskontohöjningen 29 juni 1984. Av prishöjningen på transporter och samfärdsel om 8,3% kan drygt hälften återföras på skattehöjningar på bensin.

Prisökningen mellan december 1984 och februari 1985 uppgick till 1,5%. Fr. o. m. 6 mars gäller allmänl prisstopp. Undantaget från prisstoppet är bland annat hyror och färsk fisk, fmkt, bär och grönsaker. Dessutom får höjda importpriser slå igenom. Vidare avser regeringen att efter förhand­lingar mellan SPK och berörda branscher låta lönekostnadshöjningar om maximalt 5 % slå igenom på priserna.

Prognosen för 1985 fömtsätter oförändrat diskonto samt att varken indirekta skatter eller subventioner som påverkar KPI kommer atl ändras under året. Lönekostnaden per timme antages stiga 5,0%. Restfaklorn (inkl. diverse taxor) som i beräkningama representerar lönekostnadernas genomslag inom de för intemalionell konkurrens skyddade sektorerna (exkl. jordbmk och bostäder) kalkyleras härigenom bidraga lill en höjning av prisnivån med 1,3%.

Importprisprognosen ulgår från atl växelkurserna ligger fast vid medel­värdet för febmari. Priserna på råolja och petroleumprodukter väntas sammantaget öka endasl svagt under 1985. För övriga importvaror som påverkar KPI-kalkylen beräknas prisstegringen till 4,7%. De intematio­nellt bestämda prisernas bidrag till KPI-ulvecklingen skulle därmed uppgå till 0,9%. Härav kan närmare 1/2 procentenhet återföras på valutakursut­vecklingen mellan Qärde kvartalet 1984 och febmari 1985.

Bostadspostens bidrag till prisutveckUngen fömtses stanna vid 0,7%. Egnahemskostnaderna beräknas öka 3,2% medan hyresstegringen kalky­leras till 3,5 %. Den osedvanligt låga hyreshöjningen förklaras delvis av att en tredjedel av de värdar som normalt höjer hyran i januari tog ut den nya hyran redan i december.

Jordbmket filifördes i enlighet med jordbmksavtalet 1984/1985 875 milj. kr. 1 januari. Nästkommande avtal fömtsätts bli av traditionell typ med full kostnadsersättning. Under detta antagande beräknas jordbmkspri-serna lotalt för 1985 höja KPI med 0,3 %.

Sammantaget beräknas konsumentpriserna stiga 3,7% under loppet av 1985. Till följd av de omfattande prisökningama mot slutet av fjolåret väntas årsgenomsnittet för KPI ändock öka 6,3%. Implicitprisindex för privat konsumtion beräknas stiga i takt med KPI-genomsniltet.

7   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

98

6.5 Privat konsumtion

Den privata konsumtionen steg 0,9% i volym mellan 1983 och 1984. Då hushållens reala disponibelinkomsi endasl ökade 0,6% innebar utveckling­en att sparkvoten sjönk till 0%. Från 1980 till 1984 har disponibelinkoms­ten fallit med 5 % medan den privata konsumtionen endasl minskat med 0,1 %. Reduktionen av sparandet synes främst ha gått ut över det reala sparandet och då särskilt småhusinvesteringarna.

1 tabell 6:10 redovisas konsumtionsulvecklingen uppdelad på varaktig-hetsgmpper. Den mest positiva utvecklingen noteras för varaktiga varor. Detta beror till stor del på att försäljningen inom radio- och TV-branschen åter ökat snabbt efter nedgången 1983. Nybilsförsäljningen fill hushållen steg markant. Detta motverkades emellertid av en kraftigt sjunkande för­säljning av begagnade bilar från företagen till hushållen. Livsmedlens relativpris höjdes ytterligare vilket bidrog till en fortsatt minskning av konsumtionen.

Innevarande år beräknas hushållens disponibla inkomsler öka 1,8%. Detta bör ge utrymme för en viss uppjustering av sparkvoten. Mol bak­gmnd av de senaste årens utveckling förefaller det emellertid sannolikl att sparkvotshöjningen blir av begränsad omfattning. Den privata konsum­tionen fömtses därför komma att öka 1,4%.

Tabell 6:10 Hushållens konsumtionsutveckling 1975-1984

 

 

Milj. kr.

Andel

Procentuell förändring, 1980 års priser

 

1984

av tntfii

 

 

 

 

 

 

löpande

av   luiai

konsum-

1975-

1980-

1981-

1982-

1983-

 

priser

tion

1980'

1981

1982

1983

1984

I    Varor

254 830

64,1

0,4

-1,7

2,3

- 2,4

0,8

1.1 Varaktiga varor

35512

8,9

-1,2

0,2

9,9

- 6,9

2,9

1.1.1 Bilar

11188

2,8

-5,3

2,4

21,5

-11,6

0,5

1.1.2 Övriga

24 324

6,1

0,8

-0,7

5,2

- 4,7

3,9

1.2 Delvis varaktiga varor

62443

15,7

0,9

0,0

1,8

- 2,0

1,8

1.3 Icke varaktiga varor

156875

39,5

0,6

-2,8

0,6

- 1,3

-0,1

1.3.1 Livsmedel

94067

23,7

0,4

-2,8

0,1

-  1,9

-0,8

1.3.2 Övriga

62808

15,8

0,8

-2,8

1,5

- 0,5

1,0

2   Tjänster

137370

34,6

1,6

1,2

1,9

1,9

0,9

2.1 Bostäder

81073

20,4

2,4

1,7

1,3

1,1

1,1

2.2 Övriga

56297

14,2

0,5

0,6

2,8

3,0

0,6

3   Summa

392200

98,7

0,8

-0,7

2,2

- 0,9

0,9

4   Turistutgifter, netto

5203

1,3

1,2

1,3

-37,1

-56,2

13,0

5   Hushållens totala konsumtion

397403

100,0

0,8

-0,7

1,3

- 1,7

0,9

6   Hushållens disponibelinkomst

397429

 

0,8

-1,9

- 2,0

-  1,8

0,6

' Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         99

7   Investeringarna'

7.1 Sammanfattning

Bruttoinvesteringarna i den svenska ekonomin steg med 3 112% i volym 1983-1984. Byggnadsinvesteringarna ökade med 1% och maskininveste-ringama med 7 %. Frånräknat de starkt varierande investeringama i han­delsflottan blev investeringsökningen i maskiner 3 1/2% och investerings­ökningen totalt 2%. Detta är en betydligt posifivare utveckling än enligt PNB. Kalkylerna då för den totala investeringsvolymen exkl. handelsflot­tan angav i stort sett oförändrad investeringsnivå 1984 jämfört med 1983. Upprevideringen kan främsl hänföras till en oberäknat kraftig expansion av ombyggnadsinvesteringarna för bostäder. Även handelns investeringar har reviderats upp påtagligt.

Att byggnadsinvesteringarna totalt sett visade en uppgång 1983—1984 förklaras främst av den kraftiga ökningen med 35% i ombyggnaderna av bostäder. Det är framförallt energisparåtgärderna bl.a. till följd av ROT-programmet som ökat kraftigl i omfattning. Därigenom sleg de toiala bosladsinvesleringarna med drygt 3 % — trots alt nybyggnadsinveslering­arna för bostäder fortsatte att falla kraftigl. Starka ökningar av byggandet inom industrin och handeln medförde att även näringslivels byggnadsin­vesteringar ökade något. De offentliga myndigheternas byggnadsinveste­ringar fortsatte all falla. Nedgången är i sin helhet hänföriig till de kommu­nala myndigheterna, medan de statliga myndighetemas byggnadsinveste­ringar ökade något.

Ett starkt förbättrat eflerfrågeläge på särskilt exportmarknaderna lik­som på många håll kraftigt förbättrade vinstmarginaler medförde att företa­gen inom induslrin och handeln 1984 ökade sina maskininvesteringar för andra året i följd. Uppgången inom industrin blev förhållandevis kraftig -101/2% i volym - varvid de statliga industriföretagen ökade sina maskin­inköp med hela 33% och de privata industriföretagen med 81/2%. De preliminära uppgifterna för maskinleasingens omfattning 1984 pekar emel­lertid på en kraftig minskning jämfört med rekordnivån 1983. Gmppen övrigt näringsliv exkl. handelsflottan, som bl.a. omfattar leasingbolagens investeringar, kalkyleras därför ha minskat maskininvesteringarna med 21/2% i volym 1983—1984 trots att övriga företag inom denna gmpp sammantaget ökade sina maskininköp med 10%. Genom en nedgång i de offentliga affärsverkens maskininvesteringar kom ökningen i näringslivets maskininköp att stanna vid 3% (exkl. handelsflottan). De offenUiga myn­digheternas maskininköp anges ha stigit med 6 1/2% i volym 1983-1984 -främst genom ökad anskaffning på den statliga sidan.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

100

Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1981—1985 efter kapitaltyp och näringsgren

 

 

Milj. kr

Årlig procentuell förändring.

1980 års priser

 

1984,

 

 

 

 

 

 

löpande

1981

1982

1983

1984

1985

 

priser

 

 

 

prel.

prognos

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

31514

- 4,7

-  1,7

- 2,1

3,2

-2,4

Nybyggnad

16764

-10,1

- 8,8

- 8,3

-15,1

-5,3

Näringsliv exkl. bostäder'

30578

- 8,6

0,4

0,5

0,9

0,8

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

2110

- 6,3

8,8

- 4,0

- 7,3

-7,1

Industri

4561

-20,6

-25,3

- 9,3

41,5

17,0

Handel m. m.

5113

- 8,7

7,5

10,5

17,2

8,0

Offentliga affärsverk

10615

- 4,7

8,2

7,9

- 7,0

-1,2

Övrigt näringsliv

8179

- 5,5

1,0

- 6,9

-10,5

-8,8

Offentliga myndigheter inkl. militära

17241

- 2,6

- 5,5

-  1,4

- 2,3

-5,2

Summa

79333

- 5,7

- 1,8

- 0,9

1,1

-1,8

Summa exkl. vägar

75286

- 5,0

-  1,6

-  1,5

1,4

-1,7

Maskiner m.m.

 

 

 

 

 

 

Näringsliv

52233

- 5,7

0,3

4,3

7,1

12,3

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

3729

- 5,5

4,5

1,2

3,1

1,0

Industri

18535

- 4,6

-15,1

4,5

10,6

27,2

Handel m. m.

6071

- 8,0

0,9

5,1

14,2

7,2

Offentliga affärsverk

5259

8,0

20,9

-10,8

-12,1

13,1

Övrigt näringsliv

18639

-10,7

11,0

10,7

8,7

2,0

Näringsliv exkl. handelsflottan'

50201

- 2,9

- 2,1

7,8

3,0

11,3

Offentliga myndigheter

4503

-10,1

- 0,2

2,8

6,3

7,4

Summa

56736

- 6,1

0,2

4,2

7,0

12,0

Summa exkl. handelsflottan'

54704

- 3,5

- 2,0

7,4

3,3

11,0

Totalt*

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

31514

- 4,7

-  1,7

- 2,1

3,2

-2,4

Näringsliv exkl. bostäder'

83 308

- 6,9

0,3

2,9

4,6

8,0

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske''

5821

- 6,3

5,9

- 0,7

-  1,4

-1,8

Industri

230%

- 8,5

-17,3

1,8

15,9

25,0

Handel m.m.

11 184

- 8,3

3,8

7,5

15,6

7,6

Offentliga affärsverk

15784

- 0,7

12,6

0,9

- 8,7

3,4

Övrigt näringsliv

27333

- 8,5

6,7

4,1

2,1

-1,1

Näringsliv exkl. bostäder och

 

 

 

 

 

 

handelsflottan'

81276

- 5,3

-  1,1

4,9

2,1

7,2

Offentliga myndigheter

21744

- 4,0

- 4,6

- 0,7

- 0,7

-2,7

Summa

136566

- 5,9

- 1,1

1,1

3,4

3,8

Summa exkl. handelsflottan'

134534

- 4,9

-  1,9

2,2

1,9

3,3

Totalt inkl. diskrepans'

143780

- 5,3

- 1,1

1,1

3,6

3.7

därav: näringsliv enligt def. i kap. 1

70310

- 7,4

- 3,5

3,2

10,0

8,7

' Den defmition av näringslivet som används i försörjningsbalansen i kap. 1 skiljer sig från denna genom att

offentliga affärsverk och kommunala företag utom industriföretag här ingår i näringslivet.

■ Inkl. offentliga väginvesteringar.

' 1 handelsflottan innefattas här bostadsplattformar och andra plattformar inom offshoreverksamheien

(fr. o. m. beräkningama till den preliminära nationalbudgelen 1983).

*         I privat jordbruk osv. innefattas här avelsdjur och i övrigt näringsliv, travhästar m. m. Summan av bygg­
nads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

' Den investeringsstatistiska diskrepansen fördelas ej på kapitaltyp och näringsgren.

*         Enligt denna definition av näringslivet exkluderas fömtom bostäder även offentliga affärsverk och kommu­
nala företag utom de kommunala industriföretagen.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga l.l   Reviderad nationalbudget     lOI

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på närings­grenar 1976-1985

1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Index 1972 = 100

Byggnader och anläggningar Totalt

100

100 -

Permanenta bostäder

 

80

 

 

 

 

När!

ngsl

v, exkl

bostäder

 

 

100

 

N

80

—

 

V-

 

r--

 

 

Ö

P

'\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

.

Därav: Industri

 

 

 

 

 

120

A

i

100 80

 

\

—

 

h

—

n

N   -_.,,.-,,

 

 

 

j

 

V

 

 

å

r-t

60 40

 

 

 

 

 

v

 

 

/

 

 

 

 

 

 

v

s

J

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dffentlig

a myndigheter.

 

 

 

100

.    inkl  militära

80

v i

r"

 

—

 

h

 

F»>-

 

 

 

 

 

 

 

 

v

\

140

120

100

140

120

100

80

140

120

100

 

/

Märingsliv, exkl

handelsflottan

/

 

A

h

r

/

 

•

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därav: Industri

 

 

 

 

,•

/

 

 

 

 

,\    ./

/

'    K                                                   '

 

r

/\\

 

 

\

 

/

v'

1 /

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

V  '-'

 

 

 

 

 

f t

 

\

V.>

 

/

s

 

 

/

 

 

\

V

r"

f

>!

s

/

y

 

 

 

V

 

 

 

 

*

 

 

 

 

Offentliga myndigheter

 

 

 

 

/

-«

/> K

k/1

l\    'l

/

 

 

V

v

V

/

1        .*-

 

 

 

/,

 

 

/

-V

t

 

 

 

 

 

 

 

 

y

 

 

 

v/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

'lllll

76   77    78   79   80    81    82   83   84   85

»I..................................

76    77    78    79    80   81    82    83   84   85

Anm. I vaqe deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

102

För 1985 pekar kalkylerna på en fortsalt tillväxt i de totala fasta investe­ringarna. Byggnadsinvesteringarna bedöms visserligen ånyo minska efter återhämtningen i fjol, men maskininvesleringarna fömlses öka med hela 12%.

Bostadsinvesteringarna beräknas återigen minska till följd av atl ök­ningstakten för ombyggnadsinvesteringama dämpas markant. Såväl de statliga som de kommunala myndigheternas byggnadsinvesteringar beräk­nas likaså falla. Därtill kommer att näringslivets byggnadsinvesteringar bedöms komma att utvecklas svagt - den fortsatta uppgången i industrins och handelns byggnadsinvesteringar beräknas nämligen bli avsevärt sva­gare än 1984 samtidigt som byggandet inom övriga delar av näringslivet fömtses fortsätta alt minska. Nedgången i de totala byggnadsinvestering­arna fömtses dock inte bli större än att byggnadsverksamheten i dess helhet kan förväntas öka med ca 1 % genom atl reparations- och under­hållsverksamheten fortsätter att öka.

Maskininvesteringarna inom näringslivet exkl. handelsflottan bedöms öka med drygt 11% i volym 1984-1985 varvid industrins och handelns maskininköp beräknas stiga med 27 resp. 7%. De statliga myndighetemas maskininvesteringar fömtses 1985 stiga med hela 20% medan ökningen på den kommunala sidan beräknas bli relativt obetydlig.

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1981 — 1985 inom privat och oflentlig sektor

 

 

 

Milj. kr.

Ärlig procentuell förändring.

 

 

1984,

1980 års

priser

 

 

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1981

1982

1983

1984 prel.

1985 prognos

Privata

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

82291

- 7,1

-2,8

3,1

9,4

5,9

exkl. bostäder

57929

- 6,8

-1,9

5,1

9,7

9,4

därav: exkl.

 

 

 

 

 

 

handelsflottan

55897

- 4,4

-4,1

8,4

6,1

8,4

Offentliga

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

54275

- 4,2

1,2

-1,5

4,6

0,7

exkl. bostäder

47123

- 5,6

0,2

-1,0

-3,4

1,2

därav: statliga

22416

-11,5

4,6

-1,9

-0,9

4,5

kommunala

24707

- 0,3

-3,3

-0,2

-5,4

-1,7

Summa

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

136566

- 5,9

-1,1

1,1

3,4

3,8

exkl. bostäder

105052

- 6,2

-0,9

2,1

3,4

5,7

Enligt nationalräkens-

 

 

 

 

 

 

kapernas beräknings-

 

 

 

 

 

 

metoder'

 

 

 

 

 

 

Privata exkl. bostäder

65143

- 5,5

-1,9

4,8

9,4

8,4

Summa inkl. bostäder

143780

- 5,3

-1,1

1,1

3,6

3,7

' Inkl. s. k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

103

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Industrin

Industrins investeringar ökade med 16% i volym 1983-1984. Därvid steg byggnadsinvesteringama mycket starkt eller med drygt 40%, vilkel dock bör ses mol bakgmnd av alt dessa fallit successivt vaije år sedan 1980 till en myckel låg nivå 1983. På maskinsidan fortsatte investeringarna att stiga och det i betydligt högre takt än året innan eller med drygt 10%. Denna tillväxttakt är något lägre än den som redovisades i den preliminära nationalbudgelen, vilket torde vara en följd av dels en överflyttning av en del av de mycket omfattande maskininköp som företagen planerade för fjärde kvartalet 1984 till 1985 och dels att det goda vinstläget medfört atl förelagen i sina bokslut för 1984 omkoslnadsbokfört en del av de maskinin­köp som i företagens planer lidigare bokförts som investeringar. Den kraftiga expansionen av industriinvesteringarna 1983-1984, medförde att industrins investeringskvot exkl. leasing steg för första gången sedan 1980.

Investeringsökningen 1983-1984 är främst hänföriig till företag med mer än 200 anställda, medan de mindre företagens investeringar ökade i endasl begränsad omfattning. Detta bör ses mot bakgmnd av att lönsamhelsför-bättringen efler devalveringama 1981 och 1982 varil mest framträdande

Diagram 7:2 Industrins investeringskvot 1972—1985

Investeringar/förädlingsvärde. 1980 år priser

19

18   •

17

16

15

14

13

 

 

 

n

-n

-\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\

 

 

 

 

 

 

\

 

h

\

 

1

1

1

1

i

 

 

 

 

 

 

\

/(

1

\

 

1 1

1

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

-

r >

/

 

 

 

 

 

 

 

 

r

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_L

_L

_L

J__ L

1972   1973    1974   1975   1976   1977   1978   1979   1980    1981    1982   1983   1984   1985 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         104

inom de stora exportföretagen. Samtidigt har de utlandsetablerade företa­gens direktinvesteringar i utlandet, som expanderade kraftigt 1983, legat kvar på ungefär samma nivå 1984 (se tablån nedan).

 

Direktinvesteringar i utlandet

 

 

 

 

 

 

 

 

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984 prel.

Milj. kr., löpande priser

1576

2120

1593

3407

4602

7734

7 100

Källa: Riksbanken

Leasingfinansieringen av nytillkommande maskinkapacitet inom indu­strin, som drygt fördubblades i omfattning 1982-1983 och därmed kom att ulgöra 10% av bmttotillförseln av maskinkapital, synes ha minskat 1983-1984. Statistiska centralbyråns preliminära kalkyler över finansförelagens totala leasingverksamhet anger nämligen en minskning med drygt 19% i volym. Det har därvid bedömts sannolikt att även indusirins leasing, som utgör drygt en tredjedel av den toiala leasingen, har minskat i omfattning. I kalkylerna har volymminskningen för industrins leasing av maskiner och transportmedel satts till 13%. En nedgång av denna storlek i en uppåt­gående konjunktur kan synas förvånande men kan möjligen förklaras av att industriföretagens förmåga till självfinansiering ökat genom den kraftiga vinstuppgången. Om industriföretagens leasingobjekt inkluderas i indu­striinvesteringarna medför detta en mer begränsad ökning av industrins investeringskvot 1983-1984 (diagram 7:2).

Som framgår av tabell 7:3 redoviseu företagen vissa år investeringspla­ner i febmari som för det innevarande året understiger det slutliga utfallet. Detta gäller framför allt högkonjunkturår, vilka kännetecknas av högt kapacitetsutnyttjande och höga vinster. För år 1985 anger företagen mer expansiva investeringsplaner än för något tidigare år under den senaste tioårsperioden. Sedan i maj 1984, då företagens investeringsplaner för 1985 insamlades första gången, har vid vatje påföljande enkättillfalle skett en kraftig uppdragning av företagens investeringsplaner för 1985. Det har

 

Tabell 7:3 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1975-

Åriig procentuell förändring, 1980 års priser

1985

 

 

1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981    1982

1983

1984

1985

Planerat i februari samma år'        4      -4      -14-15       5      14       -7      -18 Faktiskt inträffad förändring         2        0-17-22       3      20       -9      -17 Differens                                   -2        4-3-7-2       6       -2          1

-8

1

9

11 16

5

20

(25)

(5)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och föregående års utfall. För planför­ändringen 1984-1985 har använts det preliminära utfallet för 1984. Anm. Uppgiftema inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  105

bedömts sannolikt atl en viss ytterligare påfyllnad av investeringsprojekt utöver de i februarienkäten angivna inträffar under årel. Efler en viss uppjustering av investeringsplanerna erhålls en volymökning för industrins totala investeringar exkl. leasing om 25% 1984—1985. Maskininvestering­arna beräknas därvid stiga med 27%, medan byggnadsinvesteringarna väntas öka med 17%. Därmed fömtses investeringsnivån inom induslrin 1985 bli högre än 1980 men fortfarande lägre än under tidsperioden 1974-1976. Inkluderas industrins leasing av maskiner och transportmedel i in­dustriinvesteringarna reduceras nivåskillnaden mellan 1985 och 1976 lill hälften. Omfattningen av industrins leasing har därvid antagits bli oföränd­rad mellan 1984 och 1985. Produktionstillväxten sedan 1980 medför dock alt investeringskvoten inklusive leasingobjekl 1985 inle väntas nå högre än lill 1980 års nivå.

I diagram 7:3 redovisas investeringsutvecklingen på branschnivå'. Branschuppgiflema för prognosåren har schablonmässigt korrigerats på samma sätl som för industrin som helhel.

Investeringama ökade kraftigt 1983—1984 inom de i diagrammet namn­givna branscherna, medan investeringsökningen inom industrin i övrigt blev begränsad. Den starka investeringsexpansionen väntas 1985 fortsätta inom järn- och stålverken liksom verkstadsindustrin och inom massa- och pappersindustrin beräknas investeringsökningen till hela 60%. Även för aggregatet av övriga delbranscher väntas totalt sett en inte obelydlig till­växt i år. Investeringsnivån inom massa- och pappersindustrin saml verk­stadsindustrin exkl. varv beräknas därmed 1985 överstiger 1976 års nivå, medan investeringsvolymen inom övriga delbranscher väntas bli betydligt lägre än då.

Bosläder

Enligt preliminära beräkningar ökade bostadsinvesteringarna med ca 3% 1984. Ökningen föll helt på ombyggnadsverksamhelen, där investe­ringarna steg med ca 35 %. Uppgången kan till stor del ses som ett resultat av bostadsförbättringsprogrammet som infördes i böijan av 1984. Nybygg­nadsproduktionen fortsatte däremot atl falla, med 15% i fasla priser, varvid småhusinvesteringarna alltjämt svarade för den största nedgången.

Igångsättningen av nya bostäder sjönk till totalt 33400 lägenheter under 1984. Under fjärde kvartalet blev igångsättningen förhållandevis hög. Mo­tivet härtill torde ha varit atl få del av hyresrabatten innan denna avskaffa­des från årsskiftet 1984/1985.

För 1985 antas påbörjandet bli 32000 lägenheter; en upprevidering med 2000 i förhållande till beräkningarna i PNB 1985. Det finns fömtsättningar för en någol högre efterfrågan under 1985 än vad som tidigare antagits.

' Inga uppgifter finns för närvarande beträffande leasingfinansieringens omfattning inom industrins delbranscher varför endast delbranschemas egna investeringar re­dovisas i det följande.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 106

Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1977-1985

1980 års priser. Index 1980 = 100

 

 

 

 

 

Järn- och stålverk

 

 

110

 

100

A

90

A

80

A

70

v   1

\

60 50

\   i

\

\

vf

\

y

40

 

\/

 

\

•*

 

v

 

A

/

30

■

v

 

V

/

20

10

0

 

 

 

 

 

•

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga branscher

 

 

110

■

100

A    yv

90 80 70 60

 

—

\   .-'

•

 

\

V-"

 

 

 

 

 

 

 

J_J

L_L

J__ I_ L_J.

77   78   79   80   81   82   83   84   85

J__ I_ lllll

77   78    79   80    81    82    83   84    85

Anm. Branschuppgifterna för prognosåren har schablonmässigt korrigerats på sam­ma säu som vad gäller industrin som helhet. Investeringama i bilar ingår. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Som exempel kan nämnas alt antalet lomma lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen fortsatt att sjunka. Antalet kommuner som uppger att del förekommer brisl på lägenheter har vidare ökat något.

Ombyggnadsinvesteringarnas starka expansion fortsatte 1983-1984. Till detta bidrog i hög grad det i december 1983 beslutade bostadsförbättrings-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

107

Tabell 7:4 Antal påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadslägenheter 1981—1985

 

 

1981

1982

1983

1984 prel.

1985 prognos

Påbörjade'

Flerbostadshus

Småhus

17650 26800

18450 23450

18200 19400

16600 16800

17500 14500

Totalt

44450

41900

37600

33400

32000

Inflyltningsfärdiga

Flerbostadshus

Småhus

17600 34000

18350 26750

20250 23150

17100 17900

16500 15 700

Totalt

51600

45100

43400

35000

32200

' Ett bostadshus anses bli påböoal den månad då grundbottenbesiklningen ägt rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörjats.

 Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant

skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.

Anm: Samtliga siffror är för 1981 —1983 avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

programmet, vilket innebar statliga stimulanser avseende såväl ombygg­nad som reparationer och underhåll av bostäder med hyres- eller bostads­rätt. Den senare typen av åtgärder redovisas inte som investeringar i nationalräkenskaperna men ingår i beräkningarna av byggnadsindustrins produktion (se avsnitt 4.3).

Tabell 7:5 BosUdsinvesteringar 1983-1985

 

 

 

Milj. kr. 1984, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

 

 

1983

1984 prel.

1985 prognos

Nybyggnad

Flerbostadshus Småhus

7559 9205

2,1 -14,9

-10,2 -18,7

2,4 -11,8

Summa

16764

- 8,3

-15,1

- 5,3

Ombyggnad'-  Flerbostadshus Småhus

11943 2807

20,8 -15,6

36,7 29,1

6,9

-25,1

Summa

14750

11,2

35,2

0,8

Totah

31514

- 2,1

3,2

- 2,4

' Häri innefattas om- och tillbyggnad samt åtgärder för bostadsanpassning, boende­miljö och energihushållning. Reparationer och underhåll redovisas ej här utan ingår i posten "Byggnadsindustri" i produktionsavsnittet tabell 4:6. Det statliga bostads­förbättringsprogrammet genererade reparations- och underhållsåtgärder till ett pro­duktionsvärde om ca 700 Mkr 1984. Motsvarande värde för 1985 beräknas till ca 1 500 Mkr (löpande priser).

 Av de totala ombyggnadsinvesteringama utgör ombyggnader med statligt stöd (lån
och/eller bidrag) ca 90%. Resterande del, som är helt privatfinansierad, är mycket
ofullständigt belyst med statistik. För de privatfinansierade ombyggnaderna av
småhus saknas helt statistikunderlag. Viss information tyder på att dessa kan vara
underskattade i kalkylema. Särskilt gäller detta för 1985.
Källa: Konjunkturinstitutet.                                '

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

108

Eftersom den tidigare nämnda hyresrabatten även gällde ombyggnad skedde här, liksom på nybyggnadssidan, en kraftig uppgång av antalet ansökningar mol slutet av förta året. Dessa kommer emellertid atl falla ul som investeringar främst under 1985. Med hänsyn till att förändringar i vissa stödformer sker 1985 beräknas de totala ombyggnadsinvesteringama inte öka ytterligare 1985 utan kalkyleras ligga kvar på i stort sett oföränd­rad nivå jämfört med 1984. Med en fortsatt tillbakagång av nybyggandet även i år fömtses de totala bostadsinvesteringarna sjunka med drygt 2% 1984-1985.

Statliga invesleringar

Den totala statliga investeringsaktiviteten beräknas ha minskal en pro­centenhet mellan 1983 och 1984. Byggnads- och anläggningssidan minska­de med ca 4 % medan maskininvesteringarna ökade med drygl 3 % (tabell 7:6). De statliga myndigheterna ökade investeringarna 1983-1984 med 4%. De slatliga affärsverken minskade däremot kraftigt sina investeringar mellan 1983 och 1984. Starkt bidragande till nedgången var Vatlenfallsver­ket samt SJ. De statliga företagen erfor, som gmpp, ett kraftigt uppsving i den totala investeringsnivån 1984 efter ett antal år av radikala minskningar. Det är här främst industrigmppens maskininvesleringar som ökat.

De totala statliga investeringarna förväntas öka 4 ä 5 % under innevaran­de år. Byggnads- och anläggningsinvesteringarna fömtses minska med 6% och maskininvesleringarna öka med 18%. De slatliga myndigheterna be­räknas minska sina investeringar för 1985 med drygt 3%, och de statliga affärsverken öka investeringarna med 6%. De statliga företagens investe­ringar förväntas även i år öka kraftigt eller med 12%.

Tabell 7:6 SUUiga investeringar 1981-1985

 

 

 

Milj. kr.

Åriig procentuell förändring

 

 

 

1984

1980 års

priser

 

 

 

 

löpande priser

 

 

 

 

 

 

1981

1982

1983

1984

1985

 

 

 

 

 

prel.

prognos

Statliga affärsverk

 

 

 

 

 

 

exkl. industri

10984

-  1,2

22,2

0,2

-10,2

5,6

Statliga myndigheter

 

 

 

 

 

 

inkl. militära

6280

-13,8

0,5

4,7

3,9

-3,3

Statliga företag

 

 

 

 

 

 

(industri m.m.)

5152

-22,4

-19,4

-14,7

18,3

11,8

Statliga investeringar

 

 

 

 

 

 

totalt

22416

-11,5

4,6

- 1,9

- 0,9

4,5

därav: byggnader

12286

-12,1

11,7

1,0

- 3,9

-5,8

maskiner

10130

-10,9

- 3,3

- 5,7

3,3

17,7

Källor: Konjunkurinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1983—1985 (exkl. bostäder och industri)

109

 

 

 

Milj. kr.

Åriig procentuell förändring

 

1984

1980 års

pnser

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

pnser

1983

1984 prel.

1985 prognos

Primärkommuner

13649

-4,1

- 5,0

-0,9

därav: affärsverk

4799

2,8

- 5,4

-1,5

myndigheter

8850

-7,4

- 4,8

-0,6

Landsting

5 880

4,5

1,2

-5,2

Övriga'

5163

5,4

-13,1

0,6

Summa

24692

-0,2

- 5,4

-1,7

därav: byggnader

19902

-0,7

- 6,4

-2,2

maskiner

4 790

1,9

- 0,8

0,7

' Häri ingår kommunala företag, församlingar m. m. Kommunal industri och bostä­der ingår däremot inte. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Kommunala investeringar'

Till gmnd för kalkylema över investeringsutvecklingen 1984 och 1985 ligger bl.a. en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät bland primärkommuner och landsting samt enkäter avseende vissa av de kom-munägda företagen.

Primärkommunernas och landstingens investeringar har mot bakgmnd av erfarenheter från tidigare enkäter justerats ner på maskinsidan, till en ökning 1983-1984 på 2%. Deras byggnads- och anläggningsinvesteringar anges samtidigt ha minskat med 4%. Tillsammans med etl kraftigt fall i de kommunägda företagens investeringar redovisas en nedgång i de totala kommunala investeringarna med 5%.

Kommunernas investeringsplaner för 1985 redovisas i tabell 7:8 tillsam­mans med planerade och faktiska volymförändringar under några tidigare

Tabell 7:8 Planerade' och faktiska förändringar i primärkommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1975-1985

Åriig procentuell förändring. 1980 års priser.

1975     1976    1977     1978      1979   1980     1981     1982    1983    1984    1985

Planerat i februari

 

 

 

 

 

samma ar

0,1

0,9

14,6

3,4

12,3

Faktiskt inu-äffad

 

 

 

 

 

förändring

-1,9

-1,6

10,1

-5,1

-1,4

Differens

-2

-3

-5

-9

-  14

11,0       3,6    -3,3    -0,7      0,1     -0,5

5,5    -0,7    -5,7    -2,0   (-3,3) (-2,2)
____________________________________________ -6       -4       -2       -1       (-3)    (-2)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och det föregående årets utfall i fasta priser. Planerad volymförändring 1984-1985 är beräknad utifrån en bedömning av 1984. Uppgifter inom parentes är preliminära eller prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' I detta avsnitt redovisas de kommunala investeringama exkl. bostäder och indu­stri.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        110

Av tabellen framgår att investeringarna de senaste nio åren konsekvenl överskattals, särskilt kraftigt under 1978-1980. För sistnämnda år troligen i samband med de betydande finansiella överskotten i den kommunala sekiorn 1978 och 1979. Den goda ekonomin ledde till omfallande invesle­ringsprogram, som sedan endast i begränsad utsträckning kunde genomfö­ras. Investeringsutvecklingen hölls tillbaka av såväl etl ansträngt bygg-planläge som brist på arbetskraft. De övriga åren visar en ganska stabil bild av överskattningar motsvarande några procent per år. Primärkommunerna planerar oförändrade byggnadsinvesteringar i år, vilket även landstingen gör. När det gäller maskininvesteringar planerar de ökningar 1984—85. Sammantaget innebär detla alt primärkommuner och landsting planerar en volymminskning om 1/2 procent, vilket, sedan korrigering för sannolika överskattningar gjorts, resulterar i en volymminskning om ca 2%.

De kommunala företagens investeringar vänlas öka med knappt 1 %. Totalt vänlas därmed de kommunala investeringarna exklusive bosläder och industri minska med 2%. Byggandet sjunker totah med drygt 2% medan maskinköpen ökar med näslan 1 %.

7.3 Lagerinvesteringarna

Den lageravvecklingsfas för den svenska ekonomin som inleddes i bör­jan av 1981 avslutades under senare delen av 1984. Då började nämligen lotala lagren återigen att stiga - om än blygsamt. För 1984 som helhet kom härigenom lagerminskningen att stanna vid 3,7 miljarder kr. i 1980 års priser vilkel är ca I miljard mindre än skattningen i den preliminära natio­nalbudgelen.

Sammanlagel uppgick avtappningen av lagerslockarna under perioden 1981-1984 lill nästan 22 miljarder kr. Detta kan jämföras med den minsk­ning på blott 14 miljarder kr. som skedde under föregående avtappningsfas 1977-1979, vilken i sin tur följde efter den monumentala lagemppbyggna­den på nära 37 miljarder 1973-1976. Lagerstockarna kom härigenom att vid utgången av 1984 vara endast ca 9 miljarder kr större (i 1980 års priser) än vid uigången av 1973. Bmttonationalprodukten ökade samtidigt ca 90 miljarder eller 20 %.

Omslaget till en viss lagerökning under fjärde kvartalet 1984 för ekono­min totalt sell kan huvudsakligen återföras på en kraftig ökning av detalj­handelslagren (inkl. bilhandelslagren) samt i viss utsträckning också på en tillväxt av industrins lager av insalsvaror och varor i arbele.

Inom industrin blev neddragningen 1984 stark, huvudsakligen som en följd av en betydande minskning av fardigvamlagren. Takten i avtappning­en av dessa avtog emellertid under andra halvåret då ett omslag till en viss lagemppbyggnad kom att ske inom basindustrierna och där i synnerhet skogsindustrin. Reduceringama inom färdigvamindustrierna fortgick i hög takt även under andra halvåret. Insatsvamlagren minskade betydligt för året som helhet trots omslaget under fjärde kvartalet. Lagertillväxten för

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

111

Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring 1972—1985*

Milj. kr., 1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata

 

 

Insatsvaror exkl varv

1000

A  r

 

hv—,                                       >               v                  ..         A         -i-"'

 

I

 

V         -               y   ..

 

iv          ZA      ZA     /_

 

1000

 

rj

v

 

 

v\

v

 

 

N

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

Varor

arbete exkl var

K

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

.

/O

\y

A                      y.                         .     .-

0

 

y\

 

 

\

 

jr-

\

Å

r\A

1000

 

 

 

 

 

—\

M

c

 

V

 

r

 

 

2000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4000 3000-2000

.   Färdigvaror exkl varv

i

r\

\A

 

1000 0

 

/

 

v

\

1000 2000

 

V

f

 

 

\

3000

•

 

 

 

 

 

1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982    1983    1984    1985

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        112

insatsvaror var helt hänförbar till verkstadsindustrin och övrigsektorn, som i betydande mån ökade sina lager. Inom basindustrierna minskade insatsvarulagren ytterligare. Lagren av varor i arbete vände redan under första halvåret till en ökning.

Lagren i industrin (inkl. varven) kom därmed att vid utgången av 1984 totalt sett ha minskat ca 14 miljarder kr. sedan böijan av 1981 då reduce­ringen inleddes. Jämfört med årsskiftet 1973/1974 - bottenpunkten under 1970-talet - var lagerstockama vid utgången av 1984 blott 31/2 miljarder kr. högre eller ca 5 %. Eftersom produktionen samtidigt stigit betydligt mer var lagerkvolen i slutet av 1984 signifikant lägre än II år tidigare. Detta gäller alla lägertyperna sammantaget - lagerkvoten för färdigvaror var dock fortfarande något högre än i slutet av 1973.

För 1985 väntas en fortsatt uppdragning av lagren av insatsvaror och varor i arbete samtidigt som också fardigvamlagren beräknas börja öka. Tyngdpunkten i lagerökningen fömtses falla på andra halvåret. Uppgången för året som helhet beräkna bli ca 5 miljarder kr.

Partihandelslagren fortsatte att falla kraftigt under bägge halvåren 1984. Bakom neddragningen ligger mycket betydande minskningar av bränslen och drivmedel. Detta har skett huvudsakligen som en följd av en revidering av programmel för beredskapslagring av dessa produkter. Övriga lager inom partihandeln ökade under 1984 och för 1985 fömtses en fortsatt ökning av dessa lager.

Detaljhandelslagren blev totalt sell oförändrade för 1984 genom omsla­get till en ökning mot slutet av året. För 1985 väntas en viss fortsatt ökning ske.

El-, gas och värmeverkens lager berördes också av det ändrade oljelag­ringsprogrammet. Väsentliga minskningar har skett 1984 och kommer all ske 1985.

Sammanlaget för alla näringsgrenar beräknas därmed lagren stiga med 5,5 miljarder kr. 1985 efter att ha minskat med 3,7 miljarder kr. 1984. Lageromslaget 1984—1985 väntas sålunda ge ett positivt bidrag till den inhemska efterfrågans utveckling motsvarande hela 1,6% av BNP.

Tabell 7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1981—1985

Milj. kr., 1980 års priser

 

 

1981

1982

1983

1984

1985 prog.

Jord- och skogsbruk

92

284

13

-   255

- 70

Industri

-2285

-5023

-5 369

-1476

4965

El-, gas- och vattenverk

-   142

-   304

-   329

-  536

-240

Partihandel

-2202

-   139

-1840

-1372

725

Detaljhandel (inkl.

 

 

 

 

 

transportmedelshandel)

-   775

1

154

-     16

100

Summa

-5312

-5181

-7371

-3655

5480

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        113

8   Näringslivets lönsamhet, kostnader och priser'

I avsnitt 8.1 redovisas kalkyler och prognoser över driftsöverskoltens utveckling inom störte delen av näringslivet. De sektorer inom näringsli­vet för vilka prognoser utförs framgår av tabell 8:1. Lönsamheten inom näringslivet mäts i detta avsnitt som driftsöverskottets andel av förädlings­värdet. Tillverkningsindustrins vinstutveckling analyseras mer utförligl i avsnitt 8.2. Där har kalkylerna utvidgats till att omfatta även finansiella intäkter och koslnader. I enlighet med företagsekonomisk praxis används i detta avsnitt olika former av räntabilitet som mått på lönsamhelen dvs. rörelseresultat samt finansiella intäkter och kostnader sätts i relation till del insatta kapilalel.

8.1 Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Lönsamheten steg 1983—1984 inom samtliga de sektorer av näringslivet som kalkylema omfattar (tabell 8:1). Inom induslrin höjdes vinstnivån ytterligare någol. Därmed har industrins lönsamhet stigit 3 år i följd från en

Tabell 8:1 Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1981 — 1985 samt i hela näringslivet 1981—1983

Milj. kr., löpande priser

 

 

 

 

Förädlings-

Driftsöverskott

 

 

 

 

värde 1983

 

 

 

 

 

 

1981

1982

1983

1984

1985

 

 

 

 

prel.

prel.

prognos

Jordbruk, skogsbruk och fiske

21374

9502

10757

10129

12677

14460

Industri exkl. varv

148573

10798

15212

28721

38635

44252

därav: råvaror'

12351

-327

-    90

2249

4508

2004

bearbetade varor

120229

8021

11519

21750

28433

35 337

övrig industri'

15993

3 104

3783

4722

5 694

6911

Byggnadsindustri

46708

11593

12449

11807

13 265

14696

därav: byggnadsföretag'' Tjänster

42050

6903

7521

7149

8150

9060

98018

13 279

16360

17590

20228

22842

Summa

314673

45172

54778

68247

84805

96250

Övriga sektorer*

146847

37 355

45 524

53 651

 

 

Totalt

461520

82527

100302

121898

 

 

' Gruvor och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt ickejärnmetallverk.  Tillverkningsindustri, exkl. råvarubranscherna (se not 1) och övrig industri (se not 3). ' Livsmedelsindustri och petroleumraffinaderier m. m. "* Inkl. egenregibyggandet inom offentliga sektom.

' Exkl. varuhandel, bostadsförvaltning samt bank- och försäkringsverksamhet. Däremot inkluderas offentliga affärsverk.

* Här ingår varv, el-, gas-, värme- och vattenverk, varuhandel, bostadsförvaltning, bank- och försäkringsverk­samhet samt restpost. Källor. Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 Driftsöverskott är ett nationalräkenskapsbegrepp som i företagsekonomi närmast motsvaras av rörelseresultat exkl. lagerprisvinster och efter kalkylmässiga avskriv­ningar. Här används lönsamhetsbegrepp diskuteras mer ingående i konjunkturinsti­tutets rapport 1979:3.

8   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

114

Diagram 8:1 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av näringslivet 1973-1985

Procent

60 50 40 30 20 10

 

 

Jordbruk, skogsbri SNR 1000

jk och

fiske

 

 

 

v.

p

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/•>.

 

 

 

 

'

f

\

\

 

/

 

 

 

\

J

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därav

bea

 

 

 

/ \

7n

.  <_»

 

 

\

 

i

v

 

/

 

 

/

r\ \

15

i

\t

t

\\

 

 

U

 

 

t

 

 

ll

10

 

 

 

 

 

\\

 

 

 

i v

 

 

 

\\

 

 

 

\\

 

 

 

V

5

 

 

1 *

 

 

 

ur SNR 3000

r

 

 

 

 

 

 

äyggn

adsindustri"

 

 

/ \

 

    ur SNR 5000                      /

 

.' \                                               /

 

# \                                              i

 

 

,

\                                   /

 

 

> 

\                         ..<.»

y

 

/

M-~ >o

 

 

 

15

 

\i

■

 

r

1

 

 

\

 

 

 

 

 

 

 

\

 

 

 

(

 

 

 

 

1 1

 

 

1 1 /

 

 

 

 

 

f'

\

/

 

10

 

 

 

f

v.

 

 

 

 

\

1

v

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

5

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/ Tjänster                                  ,'

 

fc    ur SNR 6000-9000             /

 

/ \

1

20

i   >                                             i

 

V    v                                        /

 

 

It

1                                     >»«

 

 

/

V       >                                            /*i

 

 

/

\\         r

1 1

 

15

 

\ \

/

 

1

 

 

\'

r

 

 

 

 

 

\ 1      /

 

f

 

 

 

 

/

 

1

 

 

 

 

k.      /

 

1

 

 

 

 

N, i(

 

•

/

 

 

 

 

\ N/

1

\ 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

t

1

V

 

 

 

 

 

t

t

 

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

\

1

 

 

 

5

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

73

75

77

79

81

83

85

75

73

I     I     I     I     I     I     I     I     I     I

79

77

81

83

85

' Häri ingår de privata och offentliga byggnadsföretagen samt egenregibyggandet inom den offenlliga sektom. Däremot ingår ej "självbyggeri" o. dyl. Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Då deldia­grammen ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagram­men. Beträffande sekloravgränsningarna se noterna till tabell 8: 1. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  115

Tabell 8:2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i vissa delar av näringslivet 1978-1985

Årlig procentuell förändring

1978        1979        1980        1981                          1982        1983        1984         1985

prel.       prel.  prognos

Jordbruk, skogsbruk och fiske

7,3

11,2

11,3

12,0

10,0

9,5

12,0

6,4

-3,3

-1,2

1,4

8,5

-0,4

14,0

-1,0

4,3

4,4

1,7

7,9

10,8

5,9

18,6

7,0

6,4

7,9

2,9

6,4

2,1

6,4

4,0

8,2

2,1

3.4

6,8

7,9

10.5

7,1

10,9

8,3

5,8

1,5

3,9

11,9

10,8

7,6

5,9

11,3

9,0

-1,8

-2,7

3,7

0,3

0,5

-4,5

2,8

3,0

9,3

12,1

14,9

10,5

11,7

8,9

8,2

5,3

5,5

0,2

10,4

10,9

4,5

0,2

1,8

1,8

10,9

7,9

11,4

10,5

7,2

8,1

8,9

4,9

5,2

1.1

0,9

-0,3

2,6

7,9

7,0

3,6

7,9

83

13,1

10,7

9,7

6,5

6,6

4,3

7,9

10,6

13,4

9,8

10,9

9,4

1,1

4,7

0,0

2,1

0,3

-0,8

M

2,7

1,0

0,4

-0,5

10,1

18,1

8,0

6,0

11,7

10,9

8,5

-0,6

0,9

12,3

12,5

1,5

-2,8

1,3

2,8

10,4

4,8

13,0

10,9

4,4

8,6

9,6

4,9

11.1

3,8

0,6

-1,5

2,8

11,8

8,2

2,1

-0.5

7,9

16,7

9.0

3,8

8.6

9,9

7,7

0,2

16,7

19,4

6,2

5,4

14,5

13,7

2,0

0,7

8,2

2,3

-2,6

1,5

5,4

3,5

-5,3

11,6

12,7

11,9

8,7

11,2

8,7

8,2

5,2

6,1

-0,4

10,8

10,0

4,7

-0,1

1,6

0,9

10,9

8,3

11,3

10,3

7,4

8,1

9,0

4,9

4,6

8,7

0,5

0,3

2,6

8,2

7,3

4,0

9,2

7,8

10,8

9,2

9,3

5,8

6,0

4.0

9,0

10,1

11,0

8,7

10,7

8,9

6,8

4,8

-0,2

2,1

0,2

-0,5

1,3

2,9

0,8

0,8

8,3

9,4

16,1

1,1

9,2

10,0

7,5

6,0

7,7

5,5

13,2

11,4

2,4

9,1

4,4

3,3

10,5

10,8

10,5

8,1

4,4

9,2

7,8

4,9

2,6

5,0

-2,4

-3,0

1,9

0,1

3,3

1,5

8,0

7,7

14,9

9.3

6,i

9,7

6,2

4,9

6,7

8,9

13,4

10,9

6,4

1.1

6,7

5,5

-1,2

1,1

-1,3

1.5

0,1

-1,8

0,5

0,6

11,1

10,0

9,1

14,5

11,4

9,0

8,5

7,0

8,1

6,2

8,3

7,1

5,5

9,0

4,8

3,4

12,0

8,4

12,4

8,4

6,3

10,5

6,7

4,9

3,6

2,1

3,8

1,3

0,8

1,4

1,8

1,5

9,3

8,0

8,4

10,7

8,4

8,8

7,7

5,9

10,7

9,2

10,1

10,2

9,8

9,1

8,0

6,5

1,3

M

1,6

-0,5

1,3

0,3

0,3

0,6

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Industri exkl. varv

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörtig kostnad'

Produktpris

Marginal

Därav: råvaror

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Därav: bearbetade varor

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörtig kostnad'

Produktpris

Marginal

Byggnadsindustri

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Tjänster

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörtig kostnad'

Produktpris

Marginal

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknuina indirekta skatter per

arbetad tinune. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.

■ Med avdrag för subventioner.

Anm. Beträffande sektorsavgransningarna se noterna till tabell 8:1.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbryån.'

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

116

i och för sig låg nivå 1981. Driftsöverskoltsandelen inom råvarubran­scherna beräknas totalt sett ha fortsatt att öka starki 1983—1984 trols en viss försvagning av den intemationella råvamkonjunkturen under 1984. Råvaruproduktionens tillväxttakt reducerades till 6 % jämfört med 11 % årel innan. Produktivitetsökningen blev ändock drygt 8 %, vilket begrän­sade ökningen av lönekostnaden per producerad enhet till knappt 1 1/2 % (tabell 8:2). Då samtidigt de tungt vägande kostnaderna per producerad enhet för förbmkade insatsvaror steg med 11 %, medförde detta en ökning av den rörliga kostnaden totalt sett per producerad enhet med 10 %. Försäljningspriserna för industriråvaror höjdes med 13 1/2 %, vilket med­förde en inte obetydlig ytterligare ökning av råvamproducenternas vinst­marginaler 1983-1984. Utrymmet för prishöjningar var dock myckel olika inom råvamsekloma delbranscher. Det är framför allt inom massaindu­slrin som vinstmarginalerna steg kraftigt (tabell 8:5). Därmed uppnådde massaindustrin, efter sju år med negativt driftsnetto, ett betydande drifts­överskott 1984 (tabell 8:4). Lönsamhetsutvecklingen för sågverken blev endast svagt positiv som elt resultat av oförändrade vinstmarginaler och en måttlig produktionsökning. Den senare främst till följd av att trävamexpor-len föll med 4 1/2 % i volym 1983-1984 (se avsnitt 3.1). Såväl massa- som sågverksindustrins vinstutveckling påverkades negativt av den kraftiga prisökningen på massaved resp. sågtimmer - i båda fallen ca 18 %. Den svaga prisutvecklingen för ickejärnmetallverkens produkter medförde så­väl sänkta vinstmarginaler som en sänkt driftsöverskottsandel.

När det gäller branschema som producerar bearbetade varor fortsatte lönsamhelen att stiga och kom därmed att 1984 klart överstiga den mycket höga nivån 1974. Produktionsvolymen ökade med drygl 7 1/2 % 1983-

Tabell 8:3 Sammanvägda priser på insatsprodukter för bearbetade varor 1984 och 1985

 

 

 

Andel av total förbrukning, löpande priser 1983

Årlig prisförändring

 

1984

1985

Importerade insatsvaror Eldningsolja Jäm och stål

Yerkstadsvaror exkl. varv Övriga importerade insalsvaror

0,320 0,062 0,038 0,125 0,095

 

5,7

12,8

7,3

1,8

5,7

4,4 6,9 7,0

2,4 4,4

Inhemska insatsprodukter Skogsprodukter Eldningsolja Jäm och stål

Yerkstadsvaror exkl. varv Övriga inhemska insatsprodukter

0,680 0,082 0,041 0,061 0,125 0,371

 

10,4

18,0

16,8

7,7

8,6

9,0

6,6 8,9 6,9 7,0

5,5 6,4

Samtliga insatsprodukter Korrigeringspost

1,000

 

8,9 -0,7

5,9 -0,7

Total förbrukning enl. NR

-

 

8,2

5,2

Källa: Konjunkturinstilutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

117

1984, främst till följd av att exporten till OECD-länderna fortsatte att stiga kraftigt samtidigt som exporten till övriga länder vände starkt uppåt 1984 (se avsnitt 3.1). Denna kraftiga höjning av produktionsnivån för andra året i följd medförde en viss ökning av den lotala arbetsinsatsen i företagen räknal såväl i antalet arbetade timmar som i antal sysselsatta. Produktivi­teten steg ändock kraftigt eller med närmare 7 1/2 %. Då timlönen samti­digt ökade med 9 %, innebar detla alt lönekostnadsökningen per produ­cerad enhel stannade vid 1 1/2 %. Kostnaden per enhel för förbmkade insatsprodukter steg med drygt 8 %. Därvid var det särskilt de betydande prishöjningarna på insatsprodukter producerade inom landet som verkade uppdragande på företagens koslnader (tabell 8:3). Ökningstakten för den totala rörliga koslnaden per producerad enhet kan därmed beräknas ha stigit med 6 %. Produklprisema steg med närmare 7 %, varför vinstmar­ginalen för bearbetade varor ökade med knappt 1 % 1983-1984. Därvid genomförde företagen betydande höjningar av vinstmarginalerna på hem­mamarknaden, medan marginalen på exportmarknaderna blev i stort sett oförändrad (se kapitel 3). På hemmamarknaden medförde detla en höjning av relativpriserna med 3 1/2 %, medan relativprishöjningarna på export-marknadema begränsades till 2 1/2 %. Lönsamheten ökade 1984 mest inom delbranschen järn- och stålverk, där driftsnettot blev positivt för första gången sedan 1970. Även övriga delbranscher ökade sina drifts­överskottsandelar ytterligare.

Bland övriga näringslivssektorer som omfattas av kalkylerna ingår typis­ka hemmamarknadssektorer såsom byggnadsindustri och störte delen av tjänstesektorn. Kännetecknande för dessa delar av näringslivet är bl. a. alt

Tabell 8:4 Driftsöverskott inom industrin 1981-1985

Milj. kr., löpande priser

 

 

 

Förädlings-

Driftsöverskott

 

 

 

 

värde 1983

 

 

 

 

 

 

1981

1982

1983

1984

1985

 

 

 

 

prel.

prel.

prognos

Gruvor- och mineralbrott

3 287

-     11

500

1 184

1585

2174

Järnmalmsgruvor

1169

-   325

163

402

425

914

Övriga gruvor och mineralbrott

2118

314

337

782

1160

1260

Tillverkningsindustri exkl. varv

145286

10809

14712

27537

37050

42078

Livsmedelsindustri

15 237

3496

3949

4843

5 375

6419

Sågverk

4159

236

22

719

863

-451

Massaindustri

2864

-   407

541

57

2038

222

Pappersindustri

7065

-   233

716

1276

1795

2494

Petroleumraffinaderier

756

-   392

-   166

-121

319

492

Jäm- och stålverk

7107

-1969

-1040

-209

360

1511

Ickejärnmetallverk

2041

-   145

-    71

289

22

59

Verkstadsindustri exkl. varv

62490

5 928

5471

10783

14038

17389

Övrig tillverkningsindustri exkl. varv

43567

4 295

6 372

9900

12240

13943

Totalt exkl. varv

148573

10798

15212

28721

38635

44252

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

118

Diagram 8:2. Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa industribranscher 1973-1985

Procent

60 50 40 30 20 10

 

Skogsb SNR 12

ruk 00

\

 

 

 

/

/I

 

\

\

r

-

 

1

 

 

 

 

 

 

 

,_

 

 

 

 

'''

A

\

\

 

 

/

 

 

 

\_

y

 

 

 

 

40

20

-20

-40

 

1

K

ässa- och pappersindust SNR 3421+342

ri 2

 

"N

Xl

-'-'

1—-1

V

 

 

 

\

f

 

r

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

v

 

 

 

 

 

1 I I I 11 I I

73        75        77        79

81

83        85

' Exkl. varv, ickejärnmetallverk och petroleumraffinaderier m. m. Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Då deldia­grammen ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagram­men. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  119

Tabell 8:5   Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i skogsbruket och vissa industribranscher 1978—1985

Årlig procentuell förändring

1978        1979        1980        1981                                1982        1983        1984    1985

prel.        prel.  prognos

Skogsbruk

13,2

12,1

10,6

9,1

18,5

10,4

9,0

8,0

0,8

-2,3

2,0

7,2

0,2

10,6

5,5

3,2

4,0

1,0

5,5

4,7

1,1

16,0

7,1

4,9

4,8

3,3

3,5

-2,4

0,9

4,9

1,6

1,6

3,0

2,2

4,8

7,9

6,8

10,5

6,9

5,2

6,8

2,2

17,4

10,1

1,5

7,8

16,5

18,0

9,5

0,0

12,0

2,0

-5,0

-2,4

9,0

12,2

2,6

4,6

16,8

7,9

3,5

12,8

14,0

10,0

6,5

-1,7

13,8

15,1

-4,1

1,0

4,7

6,0

13,4

0,0

16,0

12,4

2,7

8,4

8,7

4,9

6,5

1,7

1,9

-2,3

7,1

7,4

3,8

-1,0

0,5

3,1

16,1

9.5

1.7

10,2

12,1

9,2

1,5

11,3

20,1

2,6

-0,1

15,5

12,0

1,0

2,0

8,0

3,4

-6,3

-1,8

4,8

-0,1

-7,5

3,2

11,5

20,1

14,6

6,4

5,0

12,3

8,2

2,9

-2,3

12,5

7,7

8,1

-4,4

2,1

1,9

12,3

6,4

12,1

10,6

6,3

10,3

11,0

4,9

15,7

8,9

-0,4

2,7

-1,7

15,4

8,7

2,9

3,1

8.2

18,4

13,2

6,7

3,1

10,4

7,2

0,3

15,0

17,2

13,1

11,2

6,4

15,3

3,7

3,5

6,3

-1,0

-0,1

4,2

3,2

4,4

-3,3

12,8

16,5

10,4

2,9

9,3

8,9

6,5

4,5

10,7

-9,2

13,4

13,0

-2,0

-6,1

0,6

-2,1

4,1

7,9

10,8

10,9

6,8

6,9

9,5

4,9

16,6

18,9

-2,3

-1,8

9,0

13,8

8,9

7,1

3,7

7,9

11,2

5,8

5,8

4.7

5,0

2,9

10,0

16,1

13,5

2,3

\1,1

9,0

7,0

6,8

6,1

7,6

2,1

-3,3

6,0

4,1

1,9

3,8

14,0

10,5

9,3

1,1

14,4

8,7

7,5

5,5

8,5

-2,4

7,8

9,3

6,4

-0,6

0,2

0,6

10,4

8,3

11,3

10,6

8,2

8,0

9,0

4,9

1,8

11,0

3,2

1,2

1,7

8,7

8,8

4,3

11.5

5,2

8,6

8,3

11,6

5.4

5,0

3,9

10,1

7,9

8,3

8,8

10,8

8,8

5,7

4,5

1,3

2,6

-0,3

0,5

-0,7

3,2

0,7

0,6

9,2

10,9

12,1

11,8

11,9

8,3

9,5

4,8

8,5

4,5

12,7

8,9

3,0

3,6

3,9

2,2

12,8

8,4

11,4

10,2

6,8

8,3

8,4

4,9

4,0

3,7

-1,2

1,1

3,6

4,6

4,4

2,6

8,7

8,9

11.1

11,1

9,7

6,9

7,8

4,2

8,7

9,5

11,8

10,0

11,1

9,1

8,2

4,9

0,0

0,6

0,6

-1,0

1,3

2,1

0,4

0,7

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Sågverk

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Massa- och pappersindustri

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Jäm- och stålverk

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Verkstadsindustri exkl. varv

Förbrukning Lönekostnad

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

Övrig tillverkningsindustri'*

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet

Summa rörlig kostnad'

Produktpris

Marginal

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknuina indirekta skatter per arbetad

timme. Produktivitet avser bmttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.

' Med avdrag för subventioner.

■* SNR 3421 och 3422 dvs. exkl. pappersvaruindustri.

* Exkl. varv, ickejärnmetallverk och petroleumraffinaderier m. m.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyråii.

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        120

de avsätter del mesta av sin produktion inom landet. Då den inhemska efterfrågan expanderade någol 1983-1984, medförde detta en viss höjning av produktionen och vinstmarginalerna. Därmed steg lönsamheten även inom dessa näringslivssektorer 1983—1984. Driftsöverskottsberäkningar har också utförts för aggregatet jordbruk, skogsbruk och fiske. I synnerhet inom skogsbmket steg lönsamheten kraftigt 1983—1984, vilkel i huvudsak var en följd av betydande prishöjningar på mndvirke. Den starka högkon­junkturen inom skogsindustrin har nämligen inneburil en kraftig förstärk­ning av efterfrågan på skogsråvaror, vilken drivit upp priserna på dessa. Det senare lorde också delvis vara en följd av det starkt förbättrade vinstlägel inom skogsindustrin 1983 och 1984.

Kalkylerna för 1985 pekar på en viss ytterligare förstärkning av lönsam­helen inom näringslivel. För samtliga delbranscher har därvid antagits en timlöneökning om 5 %, vilken är 3 procentenheter lägre än den genom­snittliga timlöneökningen för näringslivet 1984. Inom råvarubranscherna fömtses dock lönsamheten sjunka. Detta väntas bli följden av den förvän­tade svaga prisutvecklingen på de internationella råvarumarknaderna. För sågverkens del förutses detta innebära ett inle obetydligt negativt drifts­netto 1985. När det gäller massaindustrin synes företagen få räkna med en kraftig krympning av driflsöverskotlet 1985 jämfört med 1984. En ytterli­gare faktor som bidrar till det starkt försämrade vinstläget för sågverken och massainduslrin är de höga priserna på insatsvaran sågtimmer resp. massaved. Däremot väntas driftsöverskoltsandelen inom ickejärnmetall­verken bli i stort sett oförändrad.

Inom aggregatet bearbetade varor beräknas lönsamheten stiga ytterliga­re 1984-1985. Produktionen väntas fortsätta att öka kraftigt för tredje året i följd. Ökningstakten väntas dock bli lägre än i fjol till följd av en svagare exportutveckling, vilken kan förklaras av dels en lägre efterfrågetillväxl för bearbetade varor på världsmarknaden och dels av vissa förluster av marknadsandelar inom OECD-länderna (se kapitel 3). Produktionstillväx­ten 1984-1985 har kalkylerats till 6 1/2 %. Arbetsproduktiviteten beräknas dock stiga med 4 %, vilket innebär atl lönekostnaden per producerad enhet 1985 väntas stiga med knappi 1 %. Då samtidigt prisökningama för företa­gens insatsvaror i genomsnitt väntas uppgå lill 5 %, innebär detta en ökning av den rörliga kostnaden per producerad enhet med 4 %. Pro­duktpriserna förutses stiga med 5 %, varför marginalförändringen väntas bli positiv även 1984-1985. Därvid fömtses prisema även i år stiga mest på hemmamarknaden. Relativpriserna väntad dock bli oförändrade på såväl hemma- som exportmarknaderna.

Starkast synes lönsamhelen öka inom jäm- och stålverken och pappers­industrin men även inom verkstadsindustrin och övriga delbranscher av aggregatet bearbetade varor väntas driftsöverskoltsandelen fortsätta att stiga.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget   121

8.2 Tillverkningsindustrins vinstutveckling

Driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin exkl. varv fortsatte att stiga 1983-1984. Därmed kom lönsamheten att nå upp till den höga nivån som förelåg 1974. Liksom 1983 var det i hög grad den kraftiga tillväxten av produktionen och arbetsproduktiviteten som låg till gmnd för den positiva vinstutvecklingen.

För 1985 pekar kalkylerna på en viss ylleriigare höjning av tillverknings­industrins lönsamhet. Arbetsproduktiviteten vänlas visserligen inte öka med mer än 3 1/2 % jämfört med 6 1/2 % 1983-1984. Med den anlagna lönekostnadsökningen per timme om 5 %, innebär delta att lönekostnaden per producerad enhel väntas stiga med knappi 1 1/2 %. Den rörliga kostna­den per producerad enhet beräknas totalt sell sliga med knappt 4 1/2 %, då insatsvamprisernas genomsnittliga ökningstakt väntas begränsa sig till drygl 5 %. Produkpriserna fömtses samtidigt öka med drygt 4 1/2 %, vilket innebär att vinstmarginalen inom tillverkningsindustrin exkl. varv väntas öka med knappt 1/2 % från 1984 till 1985.

Finansiella intäkter och kostnader

Ulförda kalkyler pekar på en fortsall ökning av ränteintäktema 1983-1984, medan räntekostnaderna inte väntas ha sjunkit ytterligare utan blivit av ungefär samma storlek som 1983 (tabell 8:7). För 1985 fömtses en viss

Tabell 8:6   Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1978—1985 Löpande priser

 

 

1978

1979

1980

1981

1982

1983 prel.

1984 prel.

198; progno;

Milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad'

73349

78481

86533

92401

96061

102247

111610

11940-

Kapitalförslitning

10397

11412

12880

14227

16186

18406

19652

2104"

Driftsöverskott exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

subventioner

2779

9381

9864

7751

12067

24633

33 990

4012<

därav: driftsöverskott inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

subventioner

4056

10874

12832

10809

14712

27537

37524

4388:

./. subventioner

1277

1493

2968

3058

2645

2904

3534

3 75(

Förädlingsvärde

86525

99274

109277

114379

124314

145286

165252

180581

Procent av förädlingsvärdet

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad'

84,8

79,1

79,2

80,8

77,3

70,4

67,5

66,

Kapitalförslitning

12,0

11,5

11,8

12,4

13,0

12,7

11,9

11,

Driftsöverskott exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

subventioner

3,2

9,4

9,0

6,8

9,7

16,9

20,6

22,

därav: driftsöverskott inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

subventioner

4,7

10,9

11,7

9,5

11,8

19,0

22,7

24,

./. subventioner

1,5

1,5

2,7

2,7

2,1

2,1

2,1

2,

Förädlingsvärde

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,

' Löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknuina indirekta skatter.

' Icke varuanknuina subventioner.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

??*Ss

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

122

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per produ­cerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1985

Åriig procentuell förändring

25 ■

20 15 10

Förbrukning

 

-5 25

20

15

10

—   Lönekostnad

—   Därav: lönekostnad per timme

produktivitet          y.

 

-5 25 ■ 20 15 10 5

Produktpris

Summa rörlig kostnad'

Marginal

 

1964   1966  1968   1970   1972   1974   1976   1978   1980   1982   1984

L_I

lill

J_ L

Jill

' Med avdrag för subventioner. Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

123

Tabell 8:7   Förenklad resultaträkning och marginaler för tillverkningsindustrin 1977—1985 Milj. kr., bokföringsmässiga värden

 

 

 

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983 prel.

1984 prel.

1985 prognos

1 Bruttointäkter av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rörelsen

240062

260135

294703

331456

353799

402442

465 700

534200

584400

2 Rörelseresultat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

före avskrivningar

12 709

12 732

21924

24014

23618

31384

46250

58200

65500

3 Bruttomargina! (2/1)

5,3

4,9

7,4

7,2

6,7

7,8

9,9

10,9

11,2

4 Bmttomarginal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring'

-1,6

-0,4

2,5

-0,2

-0,5

1,1

2,1

1,0

0,3

5 Bokföringsmässiga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avskrivningar

7405

7501

9101

10674

10640

11814

11350

12300

14000

6 Resultat efter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avskrivningar (2-5)

5304

5 231

12823

13 340

12978

19570

34900

45900

51500

7 Finansiellt netto

-2228

-2971

-2730

-2795

-4708

-3148

-900

1500

1000

därav: intäkter

6632

7244

8231

10876

12324

15419

16600

19000

19500

kostnader

8860

10215

10961

13671

17032

18567

17500

17500

18500

8 Resultat efter finans-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

netto (6 -1- 7)

3076

2260

10093

10545

8270

16422

34000

47400

52500

9 Nettomarginal (8/1)

1,3

0,9

3,4

3,2

2,3

4,1

7,3

8,9

9,0

10 Netlomarginalför­ändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,5

-0,4

2,5

-0,2

-0,9

1,8

3,2

1,6

0,1

' Förändring mätt i procentenheter.

Anm. I tabellen saknas extraordinära poster, bokslutsdispositioner samt skatt jämfört med en fullständig resultat­räkning.

Källor: 1977-1982 enligt statistiska centralbyrån (SOS Företagen). 1983-1985 enligt Konjunkturinstitutet. Upp­giftema för 1983 har beräknats utifrån statistiska centralbyråns undersökning av identiska industriföretag 1982 och 1983.

ökning av såväl intäkts- som kostnadsräntoma. Investeringsexpansionen inom företagen (se kapilel 7) fömlses la i anspråk en betydande del av vinstema, och därmed begränsa utrymmet för ytterligare reducering av skuldstocken.

Räntabilitet m.m.

Kalkylema för 1984 pekar på atl räntabiliteten på totalt kapital fortsatte atl stiga till följd av främsl ökad avkastning på arbetande kapital. Även räntabiliteten på eget kapital beräknas ha stigit ytterligare och därmed uppnått den mycket höga nivån drygt 28 %, vilken är något högre än nivån rekordåret 1974 (27,6 %). Den "reala" räntabiliteten på eget kapital beräk­nas ha stigit till drygt 19 % 1984. Räntabiliteten på såväl totalt som eget kapital fömtses sjunka marginellt 1984-1985. Däremot väntas den "reala" räntabiliteten på egel kapital öka något ytterligare på gmnd av den förvän­tat svaga ökningen av priserna under loppel av 1985. De kraftiga resultat­förbättringar som företagen erhållit under tidsperioden 1982-1984, har bl.a. fått till följd att soliditeten höjts avsevärt och 1984 i det närmaste beräknas nå upp till den jämförelsevis höga nivån i böijan av 1970-talet. Soliditeten väntas öka ytterligare något under 1985.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

124

Tabell 8:8   Tillverkningsindustrins räntabilitet 1977-1985

Procent, bokföringsmässiga värden

 

 

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983 prel.

1984 prel.

1985 prog­nos

Räntabilitet på totalt kapital (RT)

4,6

4,4

6,8

7,3

7,0

8,7

11,5

12,9

12,8

Bidrag från:arbetande kapital (BA)

2,0

1,9

4,1

4,0

3,6

4,9

7,8

9,1

9,3

finansiellt kapital (BF)

2,6

2,5

2,7

3,3

3,4

3,8

3,7

3,8

3,5

Finansieringsfaktor (F)

0,0

-1,4

5,3

4,7

1,6

6,0

13,7

15,8

15,4

Räntabilitet på eget kapital (RE)

4,6

-3,0

12,1

12,0

8,6

14,7

25,2

28,7

28,2

Konsumentprisindex (förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dec.-dec.)

12,8

7,5

9,7

13,7

9,4

9,9

9,3

8,1

3,7

"Real" räntabilitet på eget kapital

-7,3

-4,2

2,2

-1,5

-0,7

4,4

14,5

19,1

23,6

Finansieringsfaktorns komponenter:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig skuldränta (RS)

4,6

4,9

4,8

5,6

6,4

6,4

5,6

5,1

5,0

(RT-RS)

0,0

-0,5

2,0

1,7

0,6

2,3

5,9

7,8

7,8

Skuldsättningsgrad (S/E)

2,91

2,77

2,72

2,79

2,78

2,60

2,32

2,03

1,98

Soliditet (EAT)

25,6

26,5

26,9

26,4

26,5

27,8

30,2

32,8

33,5

RT = BA -1- BF       RE = RT -H F

F = (RT

-RS)

X S/E

 

 

 

 

 

 

Anm. Räntabiliteten på eget kapital är beräknad på resultatet efter finansiellt netto men före extraordinära poster, bokslulsdispositioner och skatt. Skuldsättningsgrad, S/E = (Skulder - hälften av obeskattade re-server)/(eget kapital - hälften av obeskattade reserver).

Källor: 1977-1982 enligt statistiska centralbyrån (SOS företagen). 1983-1985 enligt Konjunkturinstitutet. Uppgiftema för 1983 har beräknats utifrån statistiska centralbyråns undersökning av identiska industriföretag 1982 och 1983.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 125

9   Den ofTentliga verksamheten'

Den ofTenthga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utveckhngen för delsektorema staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn. Avslutningsvis presenteras beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin.

1985 samordnas uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Den samordnade skatteuppbörden innebär att staten och socialförsäk­ringssektorn under 1985 får in uppbörd av 13 månaders inkomstskatt och II månaders arbetsgivaravgifter. För att få jämförbarhet mellan åren redo­visas i detta kapitel inkomster och utgifter som om 12 månaders inbetal­ningar görs av både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. I nedanstående tablå redovisas konsekvenserna för vissa centrala variabler om nationalrä­kenskapernas eller kassamässiga principer istället hade tillämpats. Ingel-dera av dessa alternativa redovisningssätt bedöms vara lämpligt ur analy­tisk synvinkel. Antingen underskattas arbetsgivaravgiflsinkomsterna (NR-principer) eller uppstår inkonsistenser bl.a. mot hur hushållen och företagen redovisas i övriga kapitel (kassamässiga principer).

1984     1985

1 detta       NR- Kassa-

kapitel      mässigt     mässigt

Finansiellt sparande i offentlig sektor:

-    miljarder kr.                          -23,3        -24,7       -34,7        -21,7

-    procent av BNP                     - 3,0        - 2,9       - 4,1        - 2,5 Skattekvot, procent

av BNP                                       50,7      50,7     49,5      51,1

Anm. För att komma från redovisningen i detta kapitel till NR-mässig redovisning skall arbetsgivaravgifterna till staten minskas med 4,7 miljarder kr. och till socialför­säkringen med 5,3 miljarder kr. samt statsbidragen från staten till socialförsäkringen ökas med 2,6 miljarder kr. För att komma till en kassamässig redovisning skall dämtöver statens inkomster av direkt skatt ökas med 13,0 miljarder kr.

9.1 Staten

Beräkningarna av statens inkomster och utgifter baseras på nationalrä­kenskaperna för åren t.o.m. 1984. Prognosen för 1985 grundar sig på underlag från riksrevisionsverket och regeringens förslag till slutlig regle­ring av statsbudgeten för budgelåret 1985/86.

Statens inkomster beräknas öka med 9% 1985, medan utgifternas ök­ningstakt begränsas till 8%, se tabell 9:1. Det finansiella sparandet försäm­ras något 1985 i löpande priser, men förbällras som andel av BNP från — 5,7% 1984 till -5,4% 1985. I tabellen redovisas också statens kassamäs-

Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         126

siga budgetunderskott. Det reduceras kraftigt från ca 75 miljarder kr. 1984 till beräknade 63 miljarder kr. 1985.

Flera förändringar av de direkta skatterna har genomförts de senasle åren. Den viktigaste är omläggningen av inkomstbeskattningen, som inne­bär en kraftig sänkning av marginalskattesatserna och en begränsning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen. Marginalskattesalsen strax under den s.k. brytpunkten har sänkts från 74% 1982 till 50% 1985 (vid en kommunal utdebitering på 30 kr.). Därigenom har inkomstema från den statliga inkomstskatten blivit drygt 3 miljarder kr. lägre per år än om reformen inte hade genomförts. Den s.k. basenheten höjs från 7600 kr.

1984   till 7800 kr. 1985, vilket motsvarar 1,6 miljarder kr. i minskade
skatteinkomster. Regeringen har vidare föreslagit en särskild skattereduk­
tion 1985, vilken uppgår till 600 kr. för löntagare med heltidsarbete och
normalinkomst. Den har beräknats leda till att inbetalningarna av prelimi­
närskatt minskas med 2,3 miljarder kr.

Ungefär hälften av inkomsterna från indirekta skatter kommer från mervärdesskatten. Skattesatsen är oförändrad 1984 och 1985. Inkomslerna av mervärdesskatt har emellertid räknats upp betydligt i förhållande till den preliminära nationalbudgelen. Vissa arbetsgivaravgifler inräknas bland de indirekta skattema. Det samlade uttaget av sådana avgifter mins­kade från 5,8% 1983 till 5,3% 1984 till följd av att den allmänna löneavgif­ten återställdes till 2% från att ha varit tillfälligt höjd till 3% andra halvåret 1983. Uttaget höjs till 5,4% 1985 på gmnd av att arbetsmarknadsavgiften höjs med 0,3 procenenheter (halva avgiften räknas som indirekt skatt). Även statens inkomster från punktskatter väntas öka kraftigt 1985 delvis till följd av de skattehöjningar på bensin, vin, sprit och tobak som genom­fördes i december 1984, delvis till följd av hyreshusavgiften.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifier beräknas öka kraftigt 1985. Fr. o. m. i år baseras inbetalningarna på en aktuell och därmed högre lönesumma, vilket förklarar den kraftiga ökningen. Dessutom höjs arbets­marknadsavgiften, vilket gör att det totala statliga uttaget av socialförsäk­ringsavgifter ökar från 11,4% till 11,55%. Statens övriga inkomster ökar

1985   huvudsakligen lill följd av ökade inleveranser från riksbanken. Dess­
utom ökar statens ränteinkomster.

Slatens utgifter beräknas i reala termer öka med 2% 1985. Ränteutgif­terna svarar för hela denna reala ökning. Utgifterna exkl. räntebetalningar minskar något realt sett. Transferering&utgifteraa exkl. räntor ökar magi-nellt, medan konsumtion och investeringar minskar.

Transfereringar tUl hushåll består till drygt två tredjedelar av pensioner. Dessa ökar i takt med att basbeloppet höjs. För 1984 räknades basbeloppet upp med konsumenlprisstegringen november 1982 - november 1983 med ett beräknat avdrag för 1982 års devalvering på 4 procentenheter. Därmed ökade basbeloppet från 19400 kr. till 20300 kr. Det särskilda tilläggsbelop­pet på 300 kr., som infördes 1983, togs bort 1984. Sammantaget ökade

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

127

folkpensionerna med drygt 4%. Basbeloppet höjs 1985 med 7,4% till 21800 kr. Bambidraget höjs från 3 300 kr. per barn 1984 till 4 800 kr. 1985. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbarnstilläggen och studiebidragen höjdes. De totala transfereringarna till hushållen ökar realt sett med drygt 3 % 1985.

Tabell 9:1   Statens inkomster och utgiHer 1982-1985

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

 

 

Milj. kr.

 

 

 

Förändring, %

 

 

1982

1983

1984

1985

1982-1983

1983-1984

1984-L985

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

1        Inkomster

182387

218083

244480

266240

19,6

12,1

9,0

1.1     Direkta skatter

41216

48530

55 770

60310

17,7

14,9

8,0

1.2    Indirekta skatter

89416

107 178

121380

132 120

19,9

13,3

9,0

1.3     Socialförsäkringsavgifter

29146

35487

38400

42740

21,8

8,2

11,5

1.4    Övriga inkomster

22609

26888

28930

31070

18,9

7,6

7,5

2       Utgifter

241807

271574

289000

312590

12,3

6,4

8,0

2.1     Transfereringar

184087

211 190

225420

246410

14,7

6,7

9,5

2.1.1. Till hushåll

61635

67621

70460

77060

9,7

4,2

9,5

2.1.2 Till socialförsäkringssektom

5421

8851

10360

14480

63,3

17,0

40,0

2.1.3 Till kommuner

43999

48039

52990

51620

9,2

10,3

-2,5

2.1.4 Till företag

31000

36796

33190

34400

18,7

-9,8

3,5

därav: livsmedels- och

 

 

 

 

 

 

 

räntesubventioner

11222

13062

13110

13 840

16,4

0,4

5,5

induslripolitiska

 

 

 

 

 

 

 

åtgärder

8430

7920

3 370

3 700

-6,0

-57,4

10,0

2.1.5 Till internationell

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

4 379

4801

4840

5050

9,6

0,8

4,5

2.1.6 Ränteutgifter

37653

45082

53 630

63 800

19,7

19,0

19,0

2.2    Konsumtion

52153

54 556

58090

60720

4,6

6,5

4,5

2.3     Investering

4897

5 645

6210

6260

15,3

10,0

1,0

2.4    Lagerinvestering

554

39

-840

-920

 

 

 

2.5     Köp och försäljning

 

 

 

 

 

 

 

av fastigheter

116

144

120

120

 

 

 

3        Finansiellt sparande

-59420

-53491

-44520

-46350

 

 

 

4        Utlåning och andra

 

 

 

 

 

 

 

finansiella transaktioner

13758

15621

11380

10400

 

 

 

därav: industripolitiska

 

 

 

 

 

 

 

åtgärder

1660

2400

-

-

 

 

 

5        Kursföriuster

2572

6055

11200

9900

 

 

 

6       Korrigeringspost

7398

4795

8260

-3 650'

 

 

 

7       Totalsaldo

-83148

-79962

-75 3M

-63000

 

 

 

Totalsaldo, % av BNP

-13,2

-11,4

-9,6

-7,4

 

 

 

1980 års priser

 

 

 

 

 

 

 

Konsumtion

44480

42925

43020

42590

-3,5

0,2

-1,0

Investering

4125

4 339

4510

4 360

5.2

3,9

-3,5

' Omsvängningen av korrigeringsposten 1985 beror på effektema av den samordnade skatteuppbörden. Anm. Nivån pä inkomster och utgifter skiljer sig något frän beräkningama i budgetförslaget av redovisnings­tekniska skäl.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

128

Transfereringar till socialförsäkringssektorn och transfereringar tiU kommuner kommenteras i avsnitt 9.2 och 9.3.

Transfereringar IiU företag inkluderar i enlighel med nationalräkenska­pemas principer även livsmedelssubvenlioner och räniebidrag till boslä­der. Samtliga livsmedelssubventioner ulom på mjölk avvecklades den 5 dec. 1983. Därmed minskade dessa med 850 milj. kr. 1984. Ökade ränte­subventioner uppvägde helt denna minskning. 1985 ändras inte reglerna för dessa subventioner, utan de utvecklas i stort sett i takt med konsumtionen.

Under en lång följd av år har stora induslripolitiska satsningar gjorts inom varvs-, stål-, skogsindustrin m.fl. branscher. Till en del har dessa industripolitiska satsningar utgått som lån eller kreditgarantier, men till största delen har de ingått bland transfereringar till förelag. Under 1984 minskade utbetalningarna av industristöd drastiskt. Utbetalningarna avsåg då främst förluster av fartygsförsäljning genom det statsägda rederiföreta­get Zenit. För 1985 tillkommer dessutom kostnader för avveckling av Uddevallavarvet (se tabell 9:2).

Transfereringarna till inlernalioneU verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbiståndet. Transfereringama lill utlandet beräknas 1985 bli 5 miljarder kr. Det lolala u-landsbiståndet däremot är över 7 miljarder kr.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar mycket snabbt till följd av dels underskottet i statsbudgeten, dels atl äldre lån som förfaller måste ompla­ceras lill högre räntesatser. Den svenska statsskulden uppgick den 31 mars 1985 till 558 miljarder kr. varav 121 miljarder kr. avsåg upplåning utom­lands. Uppräknat till aktuella växelkurser var ullandsskulden 20 miljarder kr. högre.

Den slalliga konsumtionen var praktiskt taget oförändrad 1984 i reala termer, trots atl försvarsanslagen drogs upp relativt kraftigt. Den slatliga konsumtionen 1985 väntas åter minska någol i reala termer. 1984 minskade

Tabell 9:2 Industripolitiska åtgärder 1978-1985

Milj. kr.

 

 

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

Statliga företag

625

1615

1350

1980

3 890

4050

520

360

Varvsindustri

1638

5077

3 360

3000

4100

4130

2770

3 250

Stålindustri

1770

1652

1120

1160

220

40

40

40

Skogsindustri

360

325

60

520

40

2000

-

-

Övriga branscher

413

1969

990

550

1840

100

40

50

Totalt

4806

10638

6880

7210

10090

10320

3370

3700

därav transferering

2594

6224

5 230

5080

8430

7920

3 370

3 700

lån och aktieteckning

2212

4414

1650

2130

1660

2400

—

—

Anm. Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, t.ex. NJA, LKAB, ASSl. De flesta företag som mottar industripolitiskt stöd inom varvs-, stål- och skogsindustrin är numera statliga. Branschre­dovisningen i tabellen baseras på de institutionella förhållanden som rådde 1976. För att kunna jämföra värdena årsvis har därför denna indelning bibehållits. Källor: Finansdepartementet, industridepartementet och riksrevisionsverket.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        129

sysselsättningen inom statliga myndigheter med 3400 personer. För 1985 fömtses ånyo en minskning med ett par tusen personer. Häri ingår en beräknad minskning av antalet sysselsatta i statliga beredskapsarbeten.

Investeringsverksamheten inom de statliga myndigheterna beskrivs när­mare i kapital 7. De statliga myndighelernas investeringar i reala lermer ökade kraftigt 1984 bl. a. på gmnd av ökat vägbyggande. 1985 kommer de statliga myndigheternas investeringar däremot att minska någol.

Statens egen utlåning — bl. a. i form av bostadslån och lån lill ihduslrier — och andra finansiella Iransaktioner minskar något 1985. Fr. o. m. den 1 juli 1985 kommer nämligen de statliga bostadslånen att överföras till ett särskilt bostadslåneinsiiiut. De kommer då inte längre atl ingå i statsbud­geten, vilkel innebär att statens utgifter för utlåning minskar med ca 4 miljarder kr. kalenderåret 1985.

Genom de senaste årens devalveringar och stigande dollarkurs har sta­tens utlandslån stigit i värde. Dessa kursförluster registreras inte som utgifter på statsbudgeten förrän vid amortering på eller omsättning av lånen. Under hösten 1984 har flera ulländska lån omplacerats. Därigenom har stora kursförluster uppstått. Med antagande om fortsatt hög dollarkurs kommer kursförluster att realiseras även under 1985.

9.2 Kommuner

Det ekonomiska utfallet för den kommunala sektorn år 1984 blev bättre än vad beräkningarna i den preliminära nationalbudgelen visade. Det fina-siella sparandet, dvs. inkomsler minskade med utgifter för transfereringar, konsumtion och investeringar, blev -1,1 miljarder kr. I den preliminära nationalbudgelen beräknades det finansiella sparandet till -2,4 miljarder kr. De förbättrade siffrorna beror framför alll på att de speciella statsbidra­gen blivit 0,7 miljarder kr. högre och den kommunala konsumtionen 0,5 miljarder kr. lägre än vad som tidigare beräknals.

För 1985 beräknas del finansiella sparandet bli —2,3 miljarder kr. Detta är ett någol mindre underskott än vad som angavs i den preliminära nationalbudgelen. Trots del negativa finansiella sparandet i den kommuna­la sektom både 1984 och 1985 förblir likviditeten god. Det s.k. finansie­ringskapilalei -dvs. kommunemas samlade likvida medel - beräknas uppgå lill omkring 30 miljarder kr., vilkel ger kommunerna en god betal­ningsberedskap. För alt motverka likvidilelsökningen i den svenska eko­nomin skall kommunerna i början av 1986 avsätta 4,5 miljarder kr. på konton i riksbanken.

Kommunernas inkomster steg 1984 med 8,2% och beräknas sliga med 5,9% 1985 mätt i löpande priser. Den kommunala utdebiteringen höjs 1985 med i genomsnitt 7 öre. Denna låga ökning av skattesatsen, tillsammans med att den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör, gör atl skatteinkomsterna stiger måttligt eller med 6,6% år 1985. De allmänna 9   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

130

statsbidragen ökar på gmnd av all kommunerna erhåller 1,8 miljarder i kompensation för skattebortfallet från juridiska personer. De speciella statsbidragen minskar däremot kraftigt, mesl på gmnd av att bidraget för psykiatrisk sjukvård överförs till socialförsäkringsersättningen och därför redovisas bland övriga inkomster från och med 1985. De speciella statsbi­dragen dämpas även av all en del kommunala verksamheter, t. ex. inom skolväsendet, minskar och att ingen ökning av statsbidragen för löne- och prisökningar sker om inte särskilda regler finns om detta.

Kommunernas ulgifter steg 1984 med 8,6% och beräknas stiga med 6,4% under 1985. Den kommunala konsumlionsökningen stannade vid 2,4% år 1984 mätt i fasla priser. Av volymökningen beräknas 0,3% kunna hänföras lill sysselsällningsbefrämjande åtgärder i form av beredskapsar­belen och ungdomslag. Den underliggande volymökningen för 1984 blir då drygl 2%. För 1985 beräknas konsumtionsökningen slanna vid 1,5% var­vid de sysselsällningsbefrämjande åtgärderna förväntas ligga på oföränd­rad nivå mätt som deras bidrag till den kommunala konsumtionen.

Transfereringarna lill hushållen, som innehåller huvudsakligen bidrag av social karaktär, förväntas öka med 8,0% i löpande pris, medan investe-

Tabell 9:3    Kommunernas inkomster och utgifter 1982-

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

1985

 

 

Milj.kr.

 

 

 

Förändring, %

 

 

 

 

 

 

1982-

1983-

1984-

 

1982

1983

1984

1985

1983

1984

1985

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

1       Inkomster

179687

198146

214362

226920

10,3

8,2

6,0

1.1     Skatter

97 393

107363

115 547

123120

10,2

7,6

6,5

1.2    Statsbidrag

43999

48039

52991

51620

9,2

10,3

-2,5

1.2.1 Allmänna statsbidrag

10092

10315

11335

12860

2,2

9,9

13,5

1.2.2 Speciella statsbidrag

33907

37724

41656

38760

11,3

10,4

-7,0

1.3     Övriga inkomster

38295

42 744

45 824

52 180

11,6

7,2

14,0

2       Utgifter

178727

198372

215493

229250

11,0

8,6

6,5

2.1     Transfereringar

29392

31852

34 284

36440

8,4

7,6

6,5

2.1.1 Till hushåll

11395

12948

14238

15 380

13,6

10,0

8,0

2.1.2 Till staten

2974

3 129

3314

3480

5,2

5,9

5,0

2.1.3 Till företag

6624

6934

7 282

7720

4,7

5,0

6,0

2.1.4 Ofördelat

8399

8841

9450

9860

5,3

6,9

4,5

2.2     Konsumtion

130625

146356

160483

171410

12,0

9,7

7,0

2.3     Investeringar

18832

20198

20816

21460

7,3

3,1

3,0

2.4    Netto av mark- och

 

 

 

 

 

 

 

fastighetsköp

-122

-34

-90

-60

 

 

 

3        Finansiellt sparande

 

 

 

 

 

 

 

enligt nationalräken-

 

 

 

 

 

 

 

skapema (1-2)

960

-226

-1131

-2330

 

 

 

1980 års priser

 

 

 

 

 

 

 

Konsumtion

111149

114233

117071

118830

2,8

2,5

1,5

Investeringar

15941

15706

15 152

14840

-1,5

-3,5

-2,0

Källa: Finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

131

ringsutgifterna ökar med 3,8 %. Det senare motsvarar en nedgång i invesle­ringsvolymen med 2,1 %.

Sysselsättningen i kommunerna ökade under 1984 med 30000 personer. Därav tillkom 25 000 personer genom ungdomslagen samtidigt som antalet personer i kommunala beredskapsarbelen minskade med 7000. Den under­liggande sysselsättningen, dvs. exkl. dessa sysselsällningsbefrämjande ål­gärder, blev därmed 12000 personer. För år 1985 beräknas ökningen uppgå till ca 20000 personer, därav en underiiggande ökning med 12000.

9.3 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring, allmän till-läggspensionering saml erkända arbetslöshetskassor. Sektorns inkomster följer i slort sell utvecklingen av inkomslerna från socialförsäkringsavgif­terna. Dessa beror på den lotala lönesummans ulveckling och på ATP- och sjukförsäkringsavgifternas storlek. 1984 ökade ATP-avgiften med 0,2 pro­centenheter men förblev oförändrad 1985. Att ökningen av avgiftsinkoms­terna 1985 beräknas bli så mycket störte än ökningen av lönesumman beror på atl avgifterna beräknas på ett mer aktuellt och därmed högre lönesummeunderlag samtidigt som man har inkomster från slulreglering för tidigare år.

Tabell 9:4   Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1982—1985

Löpande priser

 

 

Milj.kr.

 

 

 

Förändring, %

 

 

1982

1983

1984

1985

1982-1983

1983-1984

1984-1985

1     Inkomster

82417

91619

102220

115720

11,2

11,6

13,0

1.1  Avgifter

1.2  Bidrag frän staten

1.3  Ränteinkomster m. m.

1.4  Övriga inkomster

1.5  Skatter

57484

5421

19415

97

0

60013 8851

22168 189 398

65 200

10360

25210

200

1250

71400

14480

28000

200

1640

4.4 63,3 14,2 94,8

8,6

17,0

13,7

5,8

214,1

9,5

40,0

11,0

0

31,0

2     Utgifter

63801

72599

79890

91730

13,8

10,0

15,0

2.1  Transfereringar till hushållen

2.2  Övriga transfereringar

2.3  Konsumtion m.m.

48 896

12139

2 766

56451

13254

2894

62760 14100 3030

69790

18920

3 020

15,5 9,2 4,6

11,2 6,4

4,7

11,0 34,0 -0,5

3     Finansiellt sparande

Finansiellt sparande, % av BNP

18616

3,0

19020

2,7

22330

2,8

23990

2,8

 

 

 

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  132

Bidrag från staten kommer atl öka kraftigt 1985 beroende på överföring­en av bidraget för psykiatrisk sjukvård till socialförsäkringsersättningen. Då transfereringama till kommuner ökar i motsvarande grad påverkas inte socialförsäkringssektorns finansiella sparande av denna omläggning.

Ränteinkomsterna visar på kraftiga ökningar för vatje år beroende på del betydande finansiella sparandet i Allmänna pensionfonden.

Fr.o.m. 1983 har socialförsäkringssektom även inkomsler av skatter. Dessa utgjordes 1983 av den tillfälliga vinstdelningsskatten. 1984 och 1985 består skatteinkomsterna fömtom av vinstdelningsskaU även av löntagar­fondsavgiften som utgör 0,2 proc. av lönesumman.

Transfereringarna till hushållen består till drygt 50% av utbetalningar av allmän tilläggspension (ATP). Under 1984 ökade pensionsutbetalningarna relafivt långsamt beroende på den måttliga höjningen av basbeloppet. För 1985 höjdes basbeloppet med 7,4%. De totala utbetalningarna av ATP beräknas öka med drygt 15%. Den maximala arbetslöshetesersätlningen höjdes från 280 kr. per dag fill 300 kr. den I juli 1984, vilkel medförde atl utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna ökade trots mins­kad arbetslöshet. Även 1985 väntas dessa utbetalningar öka något trots en fortsatt minskning av arbetslösheten. Ersättningen höjs den 1 juli 1985 till 315 kr.

Det finansiella sparandet moisvarar i slort sell uppbyggnaden av AP-fonden, vilken 1984 ökade med nästan 22 miljarder kr. För 1985 beräknas det finansiella sparandet öka till 24 miljarder kr. medan uppbyggnaden av AP-fonden genom den förändrade uppbördsmtinen av arbetsgivaravgifter­na begränsas till drygl 21 miljarder kr.

Tabell 9:5    Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1982—1985

 

 

 

 

 

Milj.kr., 1982

löpande priser 1983           1984

1985

Volymförändring,

%

 

1982-1983

1983-1984

1984-1985

Statlig konsumtion Socialförsäkringssektoms

konsumtion Kommunal konsumtion

52 153

2686 130625

54 556

2 823 146356

58090

2960 160480

60720

2930 171420

-    3,5

-     3,7
2,8

0,2

0,1

2,5

-1,0

-6,0 1,5

Offentlig konsumtion

185464

203735

221530

235070

0,9

1,8

1,0

Statlig investering' Socialförsäkringssektoms

investeringar Kommunala investeringar'

17 307

80 18832

19496

71 20198

19570

70 20820

20760

90 21460

1,4

-25,4 -  1,7

-4,7

-0,1 -3,1

0,5

13,5 -2,0

Offentliga investeringar

36219

39765

40460

42310

- 0,3

-3,8

-1,0

därav: myndigheter

19061

20627

21740

22260

- 0,7

-0,7

-2,5

Summa offentlig sektor

221683

243500

261990

277380

0,7

0,9

0,5

' Inkl. affärsverk samt statliga och kommunala bolag exkl. bostadsinvesteringar.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkel och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

133

9.4 Den totala ofTentliga sektorn

Det toiala antalet sysselsatta i siafiiga myndigheter inkl. värnpliktiga var 302400 år 1984. Inom kommunala myndigheter var samtidigt 1080800 personer sysselsatta, allt enligt nationalräkenskaperna. Sysselsättningen i staten beräknas 1985 minska med 2000 personer och öka i kommunema med ca 20000 personer.

Den offentliga seklorns totala konsumtion och investeringar framgår av tabell 9:5. Den offentliga konsumtionen som under 1970-talel ökade med 3,2% i genomsnitt har numera en myckel lägre ökningslakt. Visserligen ökade utvecklingstakten tillfälligt under 1984, bl. a. på grund av införande av arbeten i ungdomslag, men 1985 väntas ånyo utvecklingen dämpas betydligt.

De offentliga investeringarna minskade i volym 1984. Det är både sta­tens och kommunernas investeringar som minskar. Särskilt kraftig är minskningen inom de slatliga affärsverken, vilket beror på atl de stora investeringsprojekt som pågick under 1983 inom vattenfall, SJ och luft­fartsverket nu är färdiga. De investeringsslimulerande åtgärder som beslu-

Tabell 9:6 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1982—1985

Löpande priser

 

 

Milj.kr.

 

 

 

Förändring, %

 

 

1982

1983

1984

1985

1982-1983

1983-1984

1984-1985

1        Inkomster

382986

437852

483950

524040

14,3

10,5

8,5

1.1    Skatter

228025

263469

293950

317190

15,5

11,6

8,0

1.2    Socialförsäkringsavgifter

86630

95 500

103600

114140

10,2

8,5

10,0

1.3    Övriga inkomster

68331

78883

86400

92710

15,4

9,5

7,5

2       Utgifter

422830

472549

507270

548750

11,8

7,3

8,0

2.1    Transfereringar

213009

242751

259450

286730

14,0

6,9

10,5

2.1.1 Till hushåll

122383

137414

147840

162700

12,3

7,6

10,0

2.1.2 Till företag inkl. livsmedels-

 

 

 

 

 

 

 

och bostadssubventioner

42751

49388

46800

48660

15,5

-5,2

4,0

2.1.3 Till intemalionell verksamhet

4379

4801

4840

5050

9,6

0,8

4,5

2.1.4 Räntor

43496

51 148

59970

70320

17,6

17,2

17,5

2.2    Konsumtion

185464

203735

221 530

235070

9,9

8,7

6,0

2.3    Bmttoinvestteringar

24363

25953

26260

26890

6,5

1,2

2,5

2.4    Köp och försäljning

 

 

 

 

 

 

 

av fastigheter

-6

110

30

60

 

 

 

3       Finansiellt sparande

-39844

-34697

-23320

-24710

 

 

 

Finansiellt sparande

 

 

 

 

 

 

 

% av BNP

-6,3

-4,9

-3,0

-2,9

1

 

 

4       Över statsbudgeten

 

 

 

 

 

 

 

finansierad utlåning

13758

15621

11380

10400

 

 

 

Källa: Finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget 134

lades under höslen 1983 och våren 1984 av arbetsmarknads- och regional-polifiska skäl bidrar emellertid till atl dämpa minskningen i investeringar­na. 1985 beräknas de offentliga investeringarna minska. Minskningen kan i sin helhet hänföras till kommunerna, där elt minskat bosladsbyggande medför lägre följdinvesteringar i vägar, vatten och avlopp o. dyl. De stat­liga investeringarna vänlas däremot öka något. Ökningen beror hell och hållet på de statliga affärsverken, huvudsakligen SJ, vars investeringar återgår till en normal nivå, efter en fillfällig nedgång 1984. I tabell 9:5 inräknas, till skillnad från i övriga labeller i detla kapilel investeringar, i statliga affärsverk och bolag.

I labell 9:6 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1982-1985. Transaktionerna mellan de tre delsektorema har eliminerats varför tabellen endast visar transaktionerna mellan den offentliga sektorn och samhällsekonomin i övrigt.

Sedan 1978 har hela den offentliga sekiorn uppvisat etl sparandeunder­skotl. Försämringen i den offenUiga seklorns finansiella sparande kan i sin helhet hänföras till ökande statliga budgetunderskott. Som framgår av tabell 9:6 förbättrades det finansiella sparandet väsentligt 1983 och 1984, vilket huvudsakligen berodde på att slatens finansiella sparande förbättra­des. För 1985 beräknas dock den offenfiiga seklorns finansiella sparande försämras någol. Mätt som andel av BNP minskar det finansiella sparan­deunderskotlel emellertid någol till 2,9% 1985.

De totala offentliga utgifterna ökade under 1970-talet med 5,6% per år, dvs. betydligt snabbare än BNP, se labell 9:7. Ökningstakten under 1980-talet har varil betydligt lägre. 1984 minskade de reala offenlliga utgifterna.

Tabell 9:7 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1970-1985

Årlig procentuell volymförändring

 

 

1970-

1981

1982

1983

1984

1985

 

1980

 

 

 

 

 

Inkomster

3,9

2,8

1,9

4,4

2,3

2,2

därav: skatter

2,7

1,4

2,1

5,5

3,2

1,8

avgifter

8,6

5,1

-7,1

0,7

0,4

3,9

Utgifter

5,6

4,5

4,0

2,1

-0,7

2,1

Utgifter exkl. räntor

5,3

2,7

1,7

1,5

-1,8

0,9

Staten inkl. räntor

5,5

4,5

5,5

2,6

-1,5

2.0

Staten exkl. räntor

4,9

1,2

1,4

1,3

-3,9

-0,3

Socialförsäkrings-

 

 

 

 

 

 

sektom inkl. räntor

11,9

4,2

3,9

3,9

1,8

8,3

Kommunerna inkl. räntor

4,2

2,3

0,9

1,4

0,5

0,4

BNP, proc. volymföränd-

 

 

 

 

 

 

ring

2,0

-0,3

0,8

2,5

3,0

2,4

Anm. De nominella utvecklingstakterna för totala inkomster och utgifter redovisas med samtliga intema betalningsströmmar bortnetlade. För delsektorema har de interna betalningsströmmama medtagits. Samtliga poster har deflaterats med BNP-deflatorn för att kunna jämföras med utvecklingen av BNP i fasta priser. Källa: Finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        135

För staten var denna minskning ännu mer accentuerad och räknat exkl. statsskuldsräntor minskade utgifterna realt med 3,9%. Däremot väntas en ökning av offentliga sektorns reala utgifter 1985. Delsamma gäller för staten, men mätt exkl. statsskuldsräntor väntas utgifterna minska något realt sett. Den höga utvecklingslakten för socialförsäkringssektorn 1985 betingas helt av att bidraget för psykiatrisk vård överförts till socialför­säkringsersättningen.

Den reala utgiftsökningen i den offentliga sektom har varit större än BNP-tillväxten under 1970-talet. Som en följd härav har de konsoliderade offentliga utgifterna satta i relation till BNP ökal trendmässigt under 1970-talet, från knappt 44% 1970 till 67,4% av BNP 1982. Därefter har utgiftsandelen sjunkit. Även 1985 beräknas utgiftsandelen sjunka, se tabell 9:8.

Tabell 9:8 Den totala konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter i pro­cent av BNP 1970, 1980-1985

1970      1980      1981       1982      1983      1984      1985

 

Inkomster

Skatter och avgifter

Skatter

48,3 40,5 33,0

58,6 49,5 35,3

60,4 50,9 35,9

61,0 50,1 36,3

62,2 51,0

37,4

61,7 50,7 37,5

61,6 50,7

37,3

Utgifter

43,9

62,3

65,3

67,4

67,1

64,7

64,5

Källa: Finansdepartementet.

De toiala inkomslerna har också ökal som andel av BNP under 1970-ta­lel, om än inte lika snabbi som utgiftema. Från 1982 har de legat i stort sett oförändrade på ca 62 % av BNP. Den toiala skattekvoten nådde redan 1977 upp till 51 % och har sedan dess legal på denna nivå. Den toiala skallekvo­ten beräknas vara oförändrad mellan 1984 och 1985.

9.5 Beräkning av finanspolitiska effekter

De finanspolitiska effeklberäkningarna syfiar till atl belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar hela sam­hällsekonomin. Förändringar av delposter i de offentliga inkomserna och utgiftema ger ohka effekter på samhällsekonomin. Även om den offenlliga sektoms finansiella sparande är oförändrat kan emellertid en finanspolitisk effekl uppstå genom att del sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika multiplikativ effekt på samhällseko­nomin. Genom atl göra antaganden om bl. a. de marginella konsumlions-och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till detta förhållande. Det aktuella konjunktmläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansätt­ning påverkar de marginella importbenägenheternas storiek. För 1984 och 1985 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 136

0,35. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1984-1985 fömt­sätts vara 0,7. Med dessa antaganden om import- och konsumlionsbenä­genheler som gmnd erhålls värden på ett antal multiplikatorer. Därefter kan den toiala effekten av förändringar i den offentliga seklorns verksam­het på bmttonationalproduklen räknas fram. En närmare redogörelse för den teknik som tillämpas vid beräkningen av finanspolitikens effekter har tidigare lämnats i den reviderade nationalbudgelen 1983. Där återges också multiplikatorer baserade på nämnda benägenheter.

Vidare har antagits att statens ränteutbetalningar har en mycket låg mulfiplikativ effekt. Räntebetalningar på lån i Sverige har getts en multipli-kator på 0,5 och räntebetalningar på utländska lån har anlagils inte ha någon effekt alls. Industripolitiska insatser i form av transfereringar och subventioner har antagits ha en relafivt hög multiplikator, 1,2. Summa multiplikator används för induslripolitiska lån, medan annan utlåning inte antas ha någon effekt alls. Vid effeklberäkningarna har hänsyn tagils till att den samordnande skatteuppbörden ökar statens inkomsler 1985. Den kon­traktiva effekten har uppskattats lill 0,2 procentenheter.

För 1984 lämnade hela den offenfiiga sekiorn en slarkt konlrakliv effekl på ekonomin, huvudsakligen betingad av staten. Även 1985 fömtses en konlrakliv effekt, om än något mindre än 1984. Av tabell 9:9 framgår något utföriigare hur olika delposter i den offentliga sektoms inkomster och utgifter bidrar till den totala finanspolitiska effekten för 1983-1985.

1984 uppvisar staten en starki konlrakliv effekt, framför alll betingad av den långsamma utvecklingen av transfereringarna. Detta berodde huvud­sakligen på avvecklingen av industristödet och långsammare utveckling av utbetalda pensioner. Ökningarna av de indirekta skattema bidrog också till denna effekl. Även 1985 beräknas staten ha en kontraktiv effekt på sam­hällsekonomin helt beroende på ökade inkomster.

Tabell 9:9 Finanspolitiska effekter 1983-1985

1983          1984         1985

-1,9

-0,4 -1.0

-0,8

-0,3 -0,6

-0,9 -0,1

-0,4

0,4

0,8

-0,5

0,1

-1,6

-1,3 -0,1 -0,2

0,2

0,3

-0,1

0.0

-1,5

-2,4

-0,7

0,7

0,3

0,5

0,2

-0,1

0,0

-0,6

-2,2

-0,2

Staten

därav; direkt skalt indirekt skatt

Utgifter

därav: transfereringar m. m.

konsumtion

investeringar

Summa staten Kommunema Socialförsäkringssektom Summa offentlig sektor

Källa: Finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

137

För kommunerna innebär framför allt ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekler för samtliga år under perioden 1983-1985.

I tabell 9:10 redovisas de finanspolitiska effekterna för en längre fidspe-riod, fördelade på de tre delsektorema stat, kommuner och socialförsäk­ring. Här framgår alt den offentliga sektorn gav störst expansiv effekt under åren 1977-1979 och mest konlrakliv effekt under åren 1983-1985.

Tabell 9:10 Finanspolitiska effekter 1974-1985

Procent av bmttonationalprodukten i fasta priser

 

 

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

Staten

1,3

-0,9

-0,8

2,8

3,7

2,3

-1,0

0,0

1,2

-1,5

-2,4

-0,7

Kommunema

0,6

1,4

0,6

0,6

-1,0

1,2

1,3

0,5

0,4

0,7

0,3

0,5

Socialförsäkring

0,1

0,2

-0,1

0,3

0,4

0,2

0,2

0,1

0,3

0,2

-0,1

0,0

Offentlig sektor

2,0

0,7

-0,3

3,7

3,1

3,7

0,5

0,6

1,9

-0,6

-2,2

-0,2

Källa: Finansdepartementet.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       138

10   Kreditmarknaden'

Den svenska kredilpoliliken kom även under 1984 att utformas ufifrån budgetunderskottels finansiering och ränteberoendel gentemot utlandet. Kreditpolitiken inriktades även detta år på att i största möjliga ulslräck­ning förlägga stalsupplåningen till den inhemska marknaden uianför bank­systemet. I samband med framväxten av en omfatlande och fungerande penningmarknad har kreditpolitiken fått en mer marknadsorienierad inrikt­ning. Under 1984 böljade marknadens likviditet och ränteläge all styras via riksbankens marknadsoperationer.

Under årets första månader ägde en viss sänkning av marknadsräntorna mm genom att marknaden filials 'att bli likvid (diagram 10:1). Denna räntesänkning kunde accepteras mol bakgmnd av ett valutainfiöde (dia­gram 10:2). Samfidigt steg dock sedan febmari de korta räntorna utom­lands successivt. Räntemarginalen gentemot ullandel krympte för att un­der april vara negativ (diagram 10:1). Mot denna bakgrund samt etl begyn-

Diagram 10:1 Korta räntor 1983-1985

Procent

15 14 13 12 11 10 9

STRAFFR/\NTA

PENN1NCMARKNADSRANTOR'

RÄNTESATS   PA   EUPnpOI.LARIJr

 

1983

1984

1985

' T. o. m. juni 1983 3-månaders bankcertifikatränta därefter 3-månaders statsskuld-växelränta, månadsgenomsnitt. ' 3-månadersdepositioner, månadsgenomsnitt. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

139

Diagram 10:2 Sveriges bytesbalans, icke-statliga kapitaltransaktioner samt valuta­ flöde 1982-1984

Miljarder kr., kvartalsdata

1982                              1983                             1984

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

nande valulautflöde företog riksbanken omfattande marknadsoperationer i ränteuppdrivande syfte i maj. En fortsatt negaliv räntemarginal gentemot utlandet samt ett fortsatt valulautflöde föranledde riksbanken atl i slulel av juni justera upp de administralivl satta räniorna, diskonto och straffränta. Penningmarknadsräntorna steg kraftigl (diagram 10:1). Valuta flöt in i landel (diagram 10:2).

Efter åtgärderna i juni tilläts marknadsräntorna åter sjunka genom en likvidisering av marknaden. Det skedde mol bakgrund av sjunkande inter­nationella ränior och valutainflöde (diagram 10:1 och 10:2). De admini­strativt satta räntorna var oförändrade.

I slulet av januari 1985 företog riksbanken ånyo marknadsoperationer i ränteuppdrivande syfte. Riksbanken gjorde omfatlande försäljningar av slalsskuldväxlar. Likviditeten stramades ål på marknaden. Bankernas upplåning i riksbanken kom atl uppgå till slraffränlebelagda belopp. Bak­grunden till denna åtgärd var ett valutautflöde, som sedan början av november 1984 till i slutet av januari 1985 uppgick fill 5,3 miljarder kr. (diagram 10:2). Utflödet ägde mm trots en gentemot den svenska ränteni­vån snabb nedgång framför alll i det amerikanska ränteläget. Räntegapet

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   140

gentemot eurodollarräntoma, som redan var belydande, vidgades ytterli­gare efter åtgärderna i januari (diagram 10:1). Valutautflödet upphörde sisla veckan i januari och ett vissl inflöde kunde registreras. Därefter har valuta ånyo flutit ul ur landet. Penningmarknadsränlorna har stigit och låg i mitten av mars i nivå med straffräntan (effekiiv årsränta).

Del höjda ränteläget kan ses som etl tecken på att den inhemska räntan kontinuerligt anpassas till den utländska. Denna polifik syfiar till att över längre perioder balansera valutaflödet även om tillfälliga utflöden kan accepteras. Strävan är att statens netloupplåning i utlandet över längre perioder skall vara noll. Statens nyupplåning i ufiandel skall begränsas till en omstmkturering av den utländska statsskulden samt lill att täcka kurs­föriuster. Som diagram 10:3 visar har staten tidigare kompenserat valu­tautflöde med upplåning utomlands för att förhindra en neddragning av valutareserven. Ambitionen alt balansera valutaflödet indikerar tillsam­mans med en fömtsedd försvagning av bytesbalansen 1985 en fortsatt stram penningpolitik.

I slutet av 1984 utformade riksbanken vissa rekommendafioner och regler att gälla under 1985. Stocken av bankemas utestående krediter i svenska kronor till andra ändamål än bosladsbyggande rekommenderas att öka med högsl 4%. Detsamma gäller finansbolagens utlåning. Regleringen av leasing har samtidigt tagits bort. För allmänna pensionsfonden och samtliga livförsäkringsbolag, men ej för sakförsäkringsbolag, gäller ett bmtlokrav på 85 % av placeringskapaciteten. Detta innebär krav på enbart förvärv av nyemitterade prioriterade obligationer och atl avytlringar ej behöver kompenseras med förvärv. Vidare rekommenderar riksbanken en

Diagram 10:3 Valutaflöde samt statens upplåning utomlands 1979-1985

Miljarder kr., 12-månadersförändringar

 

 

 

STATENS   UPPLAdING  UTOMLANDS

20

10

0

\                ./■••.•.     ••*■■"•:

.•■    VALUTARESERVENS        .                ■....'                                              //     \J  \    \ y-        TRANSAKTIONSFÖR.,-   V/\                 ,\    >V /                     ÄA'

\->..,-  '- n'                  \, "            M              /'\J

-10

X     /\  J\/

-20

->.     / VALUTAFLÖDE

1979    1980     1981    1982    1983    1984    1985

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       141

begränsning av bostadsinslitutens opriorilerade utlåning med undanlag för s.k. ROT-lån (lån med statligt räntebidrag för reparationer saml om- och tillbyggnader) till högst 80% av utlåningen för 12-månadersperioden t. o. m. september 1984. Bakgmnden fill denna begränsning är alt dessa lån ökade mycket kraftigt 1984.

Från och med kommande budgetår lyfts slatens bostadslån ur budgeten. Finansieringen av dessa skall i stället ske genom prioriterade obligationer emitterade av ett nytt stafiigt bostadsinstitut. Vid överenskommelse med delegationen för bostadsfinansiering har bankerna åtagit sig att som tidi­gare förvärva bostadsobligationer inkl. sådana utgivna av del nya slalliga bostadsinsfitutet.

Under loppet av 1984 dämpades successivt penningmängdens tillväxt­takt ner lill 3—4 % för atl lillfälligl accelerera mot slutet av året. I december uppgick tillväxttakten till 7,3% (på 12-månadsbasis) alt jämföras med 8,1% 1983.

Penningmängden ökade med 30 miljarder kr. 1984 (labell 10:1). Trols ell förbättrat budgetläge samt ansträngningar all molverka underskottets lik-vidiserande effekt blev statens likviditetstillskott störte än 1983. Utlå­ningsrekommendationen för bankerna begränsade en ytterligare likvidi-tetspåspädning via en kreditexpansion. Samtidigt fick förelagens lillfälliga vinstavsättningar på konlo i riksbanken en likvidiletsindragande effekt.

Bankemas likvida tillgångar exkl. kassakvotsmedel växte med 6 mil­jarder kr. 1984, vilket var några miljarder kr. mer än 1983 (labell 10:2). Likvidiletslillskotten motsvarades av en neddragning av skulden till riks­banken. Dessutom minskade bankerna sitt innehav av statspapper, var­med deras skuld i riksbanken sjönk yllerligare.

10.1 Kreditinstitutens utlåning

Utlåningen på den inhemska organiserade kreditmarknaden' (exkl. sla­tens direkta kreditgivning) växte 1984 med 10 miljarder kr. till 129 mil­jarder kr. (tabell 10:3). Nelloupplåningen i utlandet minskade kraftigl 1984. Om realiserade kursföriuster bortdrages minskade denna upplåning från 27 miljarder kr. 1983 till 17 miljarder kr. 1984. Statens utlandsupplå­ning uppgick till ca 20 miljarder kr. 1983 men upphörde praktiskt taget 1984. Den privata sektorns netloupplåning i ullandet växte samiidigi med 9 miljarder kr.

Bankernas övrigufiåning i svenska kronor var 4 miljarder kr. lägre 1984 än 1983 (tabell 10:4). Denna minskning sammanhängde med en betydligt

' Den inhemska organiserade kreditmarknaden omfattar riksbanken, affärsbanker, spar- och föreningsbanker, finansbolag, enskilda- och offentliga försäkringsinrätt­ningar, bostadsinsfitutens oprioriterade utlåning finansierad utanför kreditinstituten samt allmänhetens placeringar i förlagsbevis och obligationer och dessutom andra statspapper än obligationer.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         142

lägre utlåning till hushållen 1984. Motsvarande utlåning till företagen var något större 1984 än 1983. Bankemas utlåning till förelagen i ufiändsk valuta växte samtidigt kraftigt. Bankernas nettoinnehav av statsobliga­tioner sjönk under 1984 med drygt 6 miljarder kr. jämföri med en ökning på 16 miljarder kr. 1983. (tabell 10:5). Dessulom avvecklade bankerna delar av silt slalsskuldväxelinnehav.

De enskilda försäkringsinrättningarnas toiala netloplaceringar på kre­ditmarknaden sjönk med drygt 2 miljarder kr. under 1984 till 20 miljarder kr. Deras kredilgivning i form av reverslån fill kommuner och förelag minskade. En omfördelning i försäkringsbolagens kredilgivning till staten ägde samiidigi mm sett över helåret. Deras nettoköp av prioriterade stats­obligationer blev under året som helhet lägre än 1983. Samtidigt köpte de i betydande omfattning opriorilerade statsobligationer (riksobligalioner). Även under året som helhet var deras nettoköp av statsskuldväxlar slörre än 1983. Försäkringsbolagen fullgjorde sin placeringsplikt.

Under 1984 översteg pensionsulbetalningarna från allmänna pensions­fonden dess avgifier med 3,7 miljarder kr. Samtidigt växte räntenettot i en sådan lakl atl fondens kapitaltillväxt ökade med drygt 2 miljarder kr, vilkel i stort sett kom att motsvara ökningen av fondens kreditgivning. Ökningen placerades i statsskuldväxlar och långivning till de företagsfinansierande och bostadsfinansierande (oprioriterade delen) instituten. Fonden minska­de sitt nettoinnehav av priorilerade statsobligationer, samiidigi som slora nettoförvärv av prioriterade bosladsobligationer gjordes. Även allmänna pensionsfonden uppfyllde sin placeringsplikt.

10.2 Den sektorvisa upplåningen

Under 1984 minskade statens budgetunderskott till drygt 74 miljarder kr. (tabell 10:6). Slatens inhemska upplåning ökade samfidigt med 5,5 mil­jarder kr. till närmare 63 miljarder kr. En kraftig omsvängning i den inhemska finansieringen från såväl marknaden uianför bankerna som i bankerna till riksbanken ägde rum under året. Denna utveckling speglar i viss mån den likviditetsindragning som skett i samband med företagens insättningar på konto i riksbanken. Dessulom var den en följd av neddrag­ningen av bankernas skuld i riksbanken. Under 1984 var inlösen av ränte­bärande siafiiga obligationslån omfatlande. Hushållens bidrag till budge­tens finansiering i form av premie- och sparobligationer samt allemansspa­randel uppgick detla år till 14 miljarder kr., varav allemanssparandel svarade för 5,6 miljarder kr.

Som framgått lidigare upphörde under 1984 i slort sett statens nettoupp­låning utomlands, de realiserade kursförlusterna exkluderade.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        143

Kommunerna

Under 1984 ägde en relativt kraftig neddragning av kommunernas likvida tillgångar mm (tabell 10:7). Denna neddragning tillsammans med upplå­ning uianför den traditionella inhemska kreditmarknaden finansierade kommunernas ulgiftsöverskott detta år saml uppbyggnaden av deras övri­ga finansiella lillgångar. Kommunernas nyupplåning på den svenska kre­ditmarknaden var lägre än deras amorteringar 1984.

Bostäder

Under 1984 färdigställdes ett färre antal lägenheter än 1983 eller 35000. Även igångsättningen av bostäder minskade med 4 200 till 33400. Volym­mässigt ökade bosladsinvesleringarna med 3,2%. Det var ombyggnadsin­vesleringarna i såväl flerbostadshus som småhus, som ökade, medan ny­byggnadsinvesteringarna i båda kategorierna minskade.

Bostadssektorns netloupplåning på kreditmarknaden (inkl. lån från sla­ten) kom under 1984 alt uppgå till ungefär samma belopp som 1983 (tabell 10:8). Teckningarna av priorilerade bostadsobligationslån var oförändrade 1984 och uppgick lill närmare 19 miljarder kr.

Privai sektor'

Den privata seklorns netloupplåning på den inhemska kreditmarknaden (exkl. statens kredilgivning) ökade med 5,6 miljarder kr. 1984 lill närmare 49 miljarder kr. (tabell 10:9). Nettoupplåningen utomlands växte än krafti­gare eller med drygt 9 miljarder kr.

Företagens fasta investeringar var närmare 7 miljarder kr. större 1984 jämfört med 1983. Lagren drogs samtidigt ner i en långsammare lakt. Finansieringsbehovet från investeringssidan ökade 1984 med knappi 10 miljarder kr. Sektorns bmttosparande förbättrades samtidigt dock ej i en sådan utsträckning att det ökade finansieringsbehovet från investeringssi­dan läcktes. Förelagens finansiella sparande försämrades med närmare 5 miljarder kr., vilkel fick en molsvarande dämpande effekl på företagens likviditeisutveckling. I denna riklning verkade även förelagens lillfälliga vinstavsätlningar på konlo i riksbanken samt insättningar på likviditets­konton i riksbanken. Såväl företagens upplåning på den regislrerade in­hemska marknaden som utomlands var å andra sidan störte 1984 än 1983. Förelagens likvida tillgångar förefaller ändock ha byggts upp i en lägre takt 1984 än 1983.

Hushållens finansiella tillgångar beräknas under 1984 ha ökat med mel­lan 3 och 4 miljarder kr. mer än under 1983. Allemanssparandel har varil betydande sedan starten i april 1984. Premieinbetalningar på livförsäkring­ar (netto) har samfidigt vuxil kraftigt. Hushållens upplåning i bank var betydligt lägre 1984 än 1983. Samtidigt uppgick å andra sidan hushållens

' Exkl. prioriterade bostadskrediter.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 144

oprioriterade fastighetskrediter i bostadsinstituten till slora belopp. Ut­vecklingen av hushållens finansiella fillgångar och upplåning pekar på en viss förbättring av sektorns finansiella sparande 1984 (räknal inkl. boslä­der).

Sammanfattningsvis kan konstateras för 1984 alt den offenfiiga sektorns finansieringsunderskott blev betydligt lägre än 1983 (tablå 1). Den totala företagssektorns sparandeöverskott blev samtidigt något lägre. En förbätt­ring av bytesbalansen ägde mm från ett underskott på 7 miljarder kr. 1983 till ett överskott på 1 miljard kr. 1984.

Tablå 1 Finansiellt sparande 1981-1984

Miljarder kr.

1981        1982        1983        1984

-28

-40

-35

-23

-10

- 9

- 9

-11

9

-  1

-  1

-  1

26

26

28

31

-11

1

10

5

Offentlig sektor Bostäder Hushåll

Finansiella företag Icke-finansiella företag

Bytesbalans                        -14          -23          - 7

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

10.3 Utblick mot 1985

För 1985 tyder nuvarande beräkningar på atl den offenfiiga seklorns finansieringsunderskolt blir något lägre än 1984. Samtidigt förvänlas en försämring i den privata sektorns finansiella sparande. Della motsvarar en total inhemsk sparandebrist 1985 och därmed ett underskott i bytesbalan­sen.

Det förbättrade budgetläget för staten 1985 talar för elt korresponde­rande lägre inhemskt upplåningsbehov från statens sida. Enligt kreditpoli­tikens inrikining skall samfidigt statens nettoupplåning utomlands vara noll.

Kommunernas finansiella sparande uppskattas komma att försämras ytterligare 1985. Neddragningar av de likvida tillgångarna kan därvid kom­ma till slånd, någol som ytterligare förstärks av insättningar på konto i riksbanken (likviditelsdeposifioner).

Under 1985 uppskattas färdigställandel av bostäder sjunka lill 32200. Igångsättningen beräknas antalsmässigt sjunka med 1400 lägenheter. En volymmässig nedgång i bosladsinvesleringarna väntas 1985.1 värde beräk­nas dessa bli något störte än 1984, vilket indikerar ell ökat behov av bostadsbyggnadskrediler 1985.

För 1985 förutses en fortsalt ökning av företagens fasta investeringar. Ett lageromslag uppskattas ske från en lagerneddragning på drygt 6 mil­jarder kr. 1984 till en uppbyggnad av lagren på mellan 8 och 9 miljarder kr. 1985. Företagens finansieringsbehov för invesleringar beräknas därför.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        145

komma att öka med närmare 26 miljarder kr. 1985. Nuvarande kalkyler pekar på en kraftig förbättring av förelagens bmttosparande. Denna för­bättring torde dock ej komma att bli av samma storlek som del ökade finansieringsbehovet från investeringssidan. Elt omslag från ett finansie­ringsöverskott till ett underskott förefaller inträffa 1985. Ändrade upp­bördsrutiner för källskatt och arbetsgivaravgifter tillsammans med likvidi­tetsindragningar till riksbanken begränsar likviditeten hos företagen 1985. Delvis torde detta komma att motverkas av ökad upplåning utomlands.

10   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

146

Tabell 10:1   Penningmängden 1983 och 1984

Milj. kr., nettoflöden

1983

1984

 

bankcertifikat (netto)

Penningmängd, ökning: Banktillgodohavanden inkl. Sedlar och mynt

Summa

Tillskott genom: Utlandet

valutareservens transaktionsförändring

statens utlandsupplåning (ökning -) Staten

utgiftsöverskott

inhemsk upplåning utanför bankerna (ökning -) Riksbanken

investeringskonton (ökning -)

övriga riksbankstransaktioner Banker

prioriterade byggnadskrediter

övrig utlåning i svenska kronor

nettoförvärv av bostadsobligationer

nettofordringar på övriga kreditinstitut

diverse

Summa

 

27100

27100

3900

3 100

31000

30200

■20 700

-12000

5 100

-    400

■25 800

-11600

28300

32600

83100

74400

•54800

-41800

- 3300

-12100

600

-  8400

■ 2700

- 3700

26 700

21700

800

400

16400

12600

6000

5600

900

100

4200

3 000

31000

30200

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:2   Bankemas likvida tillgångar 1983 och 1984

Milj. kr., förändring

1983

1984

 

Påverkande faklorer Utlandet

valutareservens transaktionsförändring

statens utlandsupplåning (ökning —) Staten

utgiftsöverskott

upplåning utanför bankema (ökning —) Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (ökning -) Riksbanken

investeringskonton (ökning -)

kassakvotsmedel (ökning -)

övriga riksbankstransaktioner

Summa

Bankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på riksbanken Korta nettofordringar på riksgäldskontoret Statsobligationer

Summa

 

20 700

-12000

5100

-    400

25 800

-11600

28300

32600

83 100

74400

54800

-41800

• 3900

- 3200

0

-11400

600

- 8400

3 300

700

■ 2700

- 3 700

3700

6000

■13 200

13 200

500

- 900

16400

- 6300

3700

6000

 

Anm. I statsobligationer ingår premieobligationer, riksobligationer samt statsskuldförbindelser.

Källa: Riksbanken.

prioriterade statsobligationer,

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

147

Tabell 10:3   Kreditmarknaden 1983 och 1984

Milj. kr., nettoförändring

 

 

 

Långivare

Låntagare

 

 

 

 

 

Staten

Kommum

er Den privata sektom

Summa

 

Prioriterade bostads-krediter

Övrigt

 

1983

 

 

 

 

 

A Svensk marknad

 

 

 

 

 

Riksbanken

Banker'

Finansbolag

Enskilda försäkringsinrättningar

Offentliga försäkringsinrättningar

Bostadsinstitutens oprioriterade utlåning

Allmänheten

-14600 17200

10400 9100

35 200

-1100 1 100

5 200

6500 4900

1800

200 20200 9100 4 500 2500 6200

500

-14400 41500

9100 22 500 16500

6200 37 500

Summa

57300

-

18400

43200

118900

B Utlandet

 

 

 

 

 

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

-     100 25900

-    400

-     100
300

-

4600

3 700

-1 100

4 100

3 600

25 100

Summa

25800

-  200

-

7200

32800

C Staten

-

100

5800

9700

15600

Totalt A-f B-l-C

83100

-  100

24200

60100

167300

1984

 

 

 

 

 

A Svensk marknad

 

 

 

 

 

Riksbanken

Banker'

Finansbolag

Enskilda försäkringsinrättningar

Offentliga försäkringsinrättningar

Bostadsinslitutens oprioriterade utlåning

Allmänheten

28600 - 6000

10800 7000

22400

300

-1400 300

-   100 6000

7400 7900

-3 100

19400 300

3     500
5 100

15900

4   600

28500 19700 300 20300 20300 15 900 23 900

Summa

62800

-  800

18100

48800

128900

B Utlandet

 

 

 

 

 

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

-  1500 13 100

-   100 100

:

10600

6900

-1000

9000

6900

12 200

Summa

11600

-

-

16500

28100

C Staten

-

100

5900

5700

11700

Totalt A-l-B-l-C

74400

-  700

24000

71000

168700

' Affärs-, spar- och föreningsbanker.

' Uppgiftema avser valutabankemas utlåning till valutainlänning.

Anm. Statens upplåning i utlandet anges i bokförda värden. Under 1983 uppgick statens realiserade kursför­luster till 6 miljarder kr. och 1984 till 11 miljarder kr. 1 övrigt är kurseffekterna exkluderade i uppgiftema avseende utlandet. Bostadsinstitutens oprioriterade utlåning motsvarar den del, som finansieras utanför kreditinstituten.

Källa: Riksbanken.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

148

Tabell 10:4   Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning 1983 och 1984

Milj. kr., förändring

1983

1984

 

Ovrigutlåning i svenska kronor

Kommuner

Företag

Hushåll

Övriga

Summa

Ovrigutlåning i utländsk valuta

Kommuner

Företag

Övriga

Summa

Summa övrigutlåning

därav: kommuner företag hushåll

 

-  700

4700

11800

600

-300 6100 2900 3700

16400

12400

-  400 4600 2 300

-100

10600

1400

6500

11900

22900

-1 100

9300

11800

24300

-400 16700 2900

Anm. Uppgiftema avser transaktionsvärden.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

Tabell 10:5   Bankernas förvärv av prioriterade statspapper och bostadsobligationer samt prioriterade byggnadskrediter 1983 och 1984

Milj. kr.

 

 

1983

1984

Statspapper' Statsobligationer

Skatlkammarväxlar, statsskuldväxlar samt korttidslån

17100

16400

700

-7500

-6300

-1200

Prioriterade byggnadskrediter netto Utbetalda' Avlyft'

-800

29300 30000

400

29400 29300

Prioriterade bostadsobligationer

6100

5700

Åtagande för helåret

5 750

5400

' Inkl. bankemas refinansiering utomlands för staten. ' Häri ingår uppgifter för de större sparbankerna. Källa: Riksbanken.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       149

Tabell 10:6   SUtens budgetutfall samt upplåningsformer 1983 och 1984

Milj. kr., nettobelopp

1983             1984

■83100

-74400

57300

62800

57300

62800

29400

26500

28400

- 3200

25000

12600

4800

6000

4400

2800

20500

12300

 

5600

3600

200

57300

62800

14600

28600

17200

- 6000

54700

40200

25800

11600

6000

11000

BudgetutfaU {nettoutg. -) Upplåning inom landel finansobjekt:

skatlkammarväxlar och korttidslån

räntelöpande obligationslån           '

riksobligalioner

premieobligationer

sparobligationer

statsskuldväxlar

allemanssparandel

övrigt långivare:

riksbanken

övriga banker

på marknaden utanför bankema Upplåning utom landel

varav realiserade kursförluster

Anm. För att emå överensstämmelse mellan uppgiftema för statens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från skatlkammarväxlar och korttidslån.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Tabell 10:7 Kommunernas finansiella sparande från den finansiella sidan 1983 och 1984

Milj. kr., nettobelopp

1983             1984

800

-2000

3600

2500

4400

500

1200

1400

-

-   800

100

100

1300

2100

-200

-

2200

-

3400

1400

1000

-  900

Likvida tillgångar

Övriga finansiella tillgångar

Summa finansiella tillgångar (1)

Upplåning totalt därav: på svensk kreditmarknad

hos staten

övrig inhemsk upplåning

i utlandet Övriga skulder

Summa skulder (2)

Finansiellt sparande (I)—(2)

Anm. Med likvida tillgångar avses banktillgodohavanden, bank-, kommun- och företagscertifikat, innehav av statsskuld växlar och riksobligationer samt kassa och postgiro.

Källor: Riksbanken och slalistiska centralbyrån.

11    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

150

Tabell 10:8   Prioriterade bostadskrediter 1983 och 1984

Milj. kr., förändring

1983

1984

 

Obligationer

19200

17700

därav: banker

6000

5600

enskilda försäkringsinrättningar

6500

7400

offentliga försäkringsinrättningar

4900

7900

ovnga

1800

-3200

Byggnadskrediter banker m. m.

-800

400

Summa

18400

18100

Staten

5800

5900

Summa

24200

24000

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:9   Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1983 och 1984'

Milj. kr., nettobelopp

1983

1984

 

A Svensk marknad Banker Finansbolag

Enskilda och offentliga försäkringsinrättningar Upplåning utanför kreditinstituten varav bostadsinstitutens oprioriterade utlåning

Summa

B Utlandet Genom valutabanker (jenom mellanhandsinstitut Övrigt

Summa

Totalt A-l-B

C Staten Totalt A-l-B-l-C

 

20400 9100 7000 6700 6200

19400

300

8600

20500

15900

43200

48800

4600

3700

-1100

10600

6900

-1000

7200

16500

50400

65300

9700 60100

5 700 71000

' Exkl. kursförändringar och prioriterade bostadskrediter men inkl. oprioriterade

bostadskrediter.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget        151

APPENDIX Alternativ prognos för 1985

Prognosen för den svenska ekonomin 1985 har i denna rapport som en av sina fömtsättningar att timlönen stiger nied 5,0% 1984-1985. Detta som genomsnitt mellan kalenderåren och för samtliga löntagare räknat.

Vid sidan om denna prognos har konjunkturinstitutet utarbetat ett alter­nafiv som utgår från räkneexemplet att timlönen stiger med 7,0% 1984— 1985.1 detta räkneexempel har fömtsätts atl löneökningen utöver gällande ram blir så pass omfattande atl timlönen i näringslivet stiger med ca 8 % och i den offentliga sektorn med ca 6%. Gällande prisstopp fömtsätts bli hävt under sommaren då avtalsrörelsen fömtsätts vara avslutad. Alterna-fivkalkylen avser att belysa utvecklingen för del fall alt löneökningstakten

1985   inte växlas ned till en lägre nivå.

På så kort sikt som ett år framträder förhållandevis små skillnader i utvecklingen för den svenska ekonomin enligt de båda lönealternativen. Detta gäller särskilt om jämförelse görs mellan de båda helårsgenomsnitten för 1985. Något större skillnader framtréider vid en jämförelse mellan de båda alternafivens utvecklingsgång under loppel av 1985. Skillnader av störte betydenhet framträder först när msn jämför den svenska ekonomins utsikter inför 1986 efter en löneökning 195 enligt huvudkalkyl resp. enligt altemafivkalkyl. Utgångslägel för den svenska ekonomin inför 1986 blir annorlunda i åtminstone följande tre avseenden.

För det försia och främst är det en belydande risk för att löneökningarna

1986   blir störte efter en lönebildning 1985 enligt alternativkalkylen än
enligt huvudkalkylen. Kompensatoriska lönekrav riskerar att bli av en
annan storleksordning såväl vad avser följsamhet mellan löntagargrupper
som vad avser den gångna tidens prisutveckling i konsumentledet. Åt
samma håll drar förmodligen löntagarnas ökade farhågor för fortsatt infla­
tion 1986.

För del andra kan befaras att företagens framlidsförväntningar påverkas negativt av en starkare löneökning 1985 och den därmed sammankopplade risken för hög löneökning även 1986. Bl.a. finns risk för att näringslivets och särskilt indusirins förvänlningar om den framtida kostnadsutveckling­en i Sverige relativt till utlandet försämra:; så kraftigt att dess investerings­vilja dämpas 1986 och därefter. En sådan :endens kan dessutom komma all förstärkas av att den finansiella basen fiir investeringsutlägg försämras i här betraktat altemativförlopp relafivt till förioppet enligt huvudkalkylen, och det redan 1985. I alternativkalkylen antas nämligen att företagen ej vågar låta hela den "extra" löneökningen 1985 slå igenom på priserna på deras produkter. En del av den extra löiieökningen antas sålunda leda till relafivt huvudkalkylen minskade driftsöverskott 1985. Vid fortsatt relativt högre löneslegringstakt också 1986 finns :det av samma skäl anledning räkna med ytterligare relativ nedpressning av förelagensdriftsöverskott.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 152

För det tredje slutligen måste beaktas att agenterna i ekonomin anpassar sitt handlande till ändrade ekonomiska villkor med en viss inbyggd tröghet. Så är fallet för hushållen som i den nedan presenterade altemativkalkylen antas öka sin konsumtion med endast 0,2 % extra genom den extra ökning­en av deras disponibelinkomst med 0,5%. Den exlra ökningen av hushål­lens sparkvot med 0,3 procentenheter i altemativkalkylen är till stor del atl betrakta som temporär och inte varaktig på sikt. En likaså karaktäristisk tröghet återfinnes hos köparna utomlands av våra exportprodukter som antas dra ned sina inköp 1985 av bearbetade varor med endast 0,6% som följd av ahemativkalkylens extra exportprisökning med 0,8%. På längre sikt antas enligt vedertagna beräkningsschabloner köparna i utlandet dra ned sina inköp med 1,1% som följd av en relalivprisökning för våra exportvaror med 0,8%. Samma slags tröghet karaktäriserar de svenska köparna av importvaror. Dessa antas öka sina inköp av bearbetade varor i utlandet med endasl 0,1% 1985 som följd av allemafivkalkylens exlra relativprisförsämring för hemmaproducerade varor med 0,4%. På längre sikt antas enligt likaså vedertagna beräkningsschabloner de svenska köpar­na av bearbetade varor öka sin import med drygt 0,4 % vid en relativpris­förbättring för importen med 0,4%.

Bytesbalansen 1985 beräknas till följd av dessa trögheter visa ca en halv miljard kr. bättre utfall vid 7% löneökning än vid 5% löneökning 1985. Utan dessa trögheter i agentemas anpassning' skulle bytesbalansen i stäl­let ha kalkylerats visa drygl en halv miljard kr. sämre utfall 1985 vid del högre löneantagandet.

Bmttonationalprodukten 1985 visar drygt 100 milj. kr. lägre nivå i 1980 års priser enligt alternativkalkylen än enligt huvudkalkylen. Utan de ovan anförda trögheterna i agentemas handlande' skulle alternativkalkylens BNP 1985 ha legat ca 600 milj. kr. lägre än huvudkalkylens.

I det följande presenteras institutets alternativa kalkyl för den svenska ekonomin.

' Dvs. vid bortseende av (eliminering av) trögheter i anpassningen i gränsskiktet mellan huvudkalkyl och altemafivkalkyl. En sådan eliminering i alternativkalkylen för 1985 innebär att förioppet efter 1985, sädant det nu kan kalkyleras, blir det­samma oavsett om man utgår från alternativkalkylens 1985 eller huvudkalkylens 1985. Detta givetvis endast med avseende på just anförda trögheter i agentemas anpassning av sitt handlande.

Beträffande de utländska köparna av våra exportprodukter samt för importörerna har den momentana anpassningen på marginalen tänkts ske i enlighet med vad som anförts i texten ovan. För konsumenterna har fömtsätts att de varaktigt sparar en fjärdedel av den extra inkomstökningen enligt altemativkalkylen. Vid omräkningen av altemativkalkylen lill momentan anpassning på marginalen fömtsätts alltså att hushållen ökar sin konsumtion med 0,35% extra i stället för med 0,2% e:iitra 1985. (Detta ger en sparandeandel på en fjärdedel efter det att hushållens disponibelin­komst justerats ned som konsekvens av det med ca 50O milj. kr. nedjusterade BNP-utfallel 1985.)

Kalkylen med momentan anpassning på marginalen redovisas i sin helhet i kon­junkturinstitutets publikation ANALYSUNDERLAG till RNB 1985.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

153

Hushållen

I tabell 1 redovisas den alternafiva beräkningen över hushållens inkoms­ter och skatteutgifter 1985 vid sidan av den i kapitel 6 redovisade huvud­kalkylen.

Hushållens disponibla inkomster beräknas i den altemaliva kalkylen öka med 2 1/4% i fasta priser räknat (se tabell 1). Hushållens reala köpkraft skulle därmed ligga 1/2 procentenhet högre 1985 enligt allernativkalkylen än enligt huvudkalkylen.

I konsekvens med detta beräknas också den privata konsumtionen bli något högre enligt altemativkalkylen. Skillnaden i förhållande till huvud­kalkylen skattas till knappi 1/4 procentenhet. Det innebär att konsumtions­volymen förutses öka drygt 1 1/2% enligt den alternativa prognosen.

Lönesummans realvärde kalkyleras sliga med 1 1/2% i slället för 1/4% enligt huvudkalkylen. Sysselsättningens uppgång skattas bli av nära nog samma storlek — 1 1/2% - i bägge allerriativen. Efterfrågan och produk­tion beräknas visserligen bli någol mindre i altemativkalkylen men delta fömtses leda till i första hand en någol oförmånligare produktivitetsutveck­ling i ekonomin.

Tabell 1 Hushållens inkomstutveckling 1984-1985

 

 

 

 

Milj. kr.

 

Procentuell

 

 

löpande priser

förändring i

 

 

 

 

fasta

priser

 

 

Alt.

 

Ah.

 

 

1985

1985

1985

1985

Faktorinkomster

 

439260

446083

0,8

2,0

därav: löner

 

354570

361219

0,2

1,6

Inkomstöverföringar

 

171559

171969

3,8

3,6

därav: pensioner

 

106682

106682

3,7

3,2

Direkta skatter och avgifter'

-180745

-183 851

-1,3

-2,6

Disponibelinkomst

 

430074

434201

1,8

2,3

därav: löner efter skatt

234652

238499

0,7

1,9

Privat konsumtion

 

428388

431092

1,4

1,6

' Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken. ' Prel. A-skatt 1985, kvarstående skatt för inkomståret 1983 och fyllnadsinbetalning­ar samt återbetalningar av överskjutande skatt för inkomståret 1984. All slutskatte­reglering avseende A-skatt har förts till löner. 1 skatteinbetalningarna ingår även förmögenhetsskatt samt skatt på inkomster från tillfällig förvärvsverksamhet (t. ex. aktieförsäljning) och kapital. Ökningen i lönesumman efter prel. A-skatt men utan borträknande av slutskatteregleringen är 1,1 resp. 2,4%. Sysselsättningskomponen­ten bidrar till utvecklingen med 1,4 procentenheter.

Vid en starkare lönestegring försämras situationen för pensionärer och andra hushåll med stora inkomstöverföringar. Huvuddelen av inkomst­överföringarna är fastställda nominellt intill utgången av 1985 och den reala köpkraften faller därför i alternafivkalkylen med dess.starkare prissteg­ring.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget        154

Den nominella inkomstutvecklingen har omräknats i reala tal med pris­utvecklingen enligt implicitprisindex (IPI) för privai konsumlion. IPI be­räknas 1985 stiga i takt med genomsnittet för konsumentprisindex (KPI), dvs. med 6,8% enligt den högre kalkylen och 6,3% enligt huvudkalkylen.

I nedanstående tablå redovisas faktorerna bakom denna utveckling av KPI. De inhemska koslnadsfaktorerna svarar för differensen mellan aher-nativen vad avser den genomsnittliga prisstegringen mellan kalenderåren.

 

Procentuell förändring

Årsgenomsnitt

Under

loppet av

 

 

Alt.

 

Alt.

 

1984-

1984-

 

 

 

1985

1985

1985

1985

Konsumentprisindex, totalt

6,3

6,8

3,7

5.0

därav hänföriigt till:

 

 

 

 

ändrade indirekta skatter

 

 

 

 

och subventioner

0,9

0,9

0,0

0.0

ändring av intemationellt

 

 

 

 

bestämda priser

1,6

1,6

1,1

1.2

därav: devalveringen 1982

0,2

0,2

0,0

0.1

övriga kostnadsfaktorer

3,8

4,3

2,6

3.8

Konsumentprisindex i december

 

 

 

 

1985 i förhållande till års-

 

 

 

 

genomsnittet 1985

 

 

1,2

2,1

I den alternafiva kalkylen antages alt prisstoppet upphävs under somma­ren. Detta möjliggör ett prisgenomslag även för lönekostnadsökningar över 5 % under andra halvåret. Som framgår av tablån beräknas konsumentpris­index öka 5,0% under loppet av året i den altemaliva kalkylen mot 3,7% i huvudkalkylen. Av den extra prishöjningen om 1,3% faller 1,2 procenten­heter på de inhemska kostnadsfaktorema. Den resterande tiondels pro­centenheten beror på att den högre svenska prisstegringstaklen l:>eräknas ge utrymme för utländska exportörer att, efter nedgången i samband med devalveringarna 1981 och 1982, något ytteriigare uppjustera sina margina­ler.

Som framgår av tablån ovan beräknas prisnivån i december 1985 ligga 1,2% över årsgenomsnittet för 1985 enligt huvudkalkylen och 2,1 % högre enligt alternafivkalkylen. Skillnaden i prisöverhäng är således 0,9%. Räk­nat mellan årsgenomsnitten 1985 och 1986 kommer alltså prisstegringen i konsumentledel - vid given prisutveckling under loppet av 1986 - att bli 0,9% högre efter en löneutveckling 1985 enligt altemativkalkylen än efter en löneutveckling 1985 enligt huvudkalkylen. Detta innebär att hushållens reala köpkraft 1986 vid varje given inkomstutveckling 1986 skulle bli 0,9% sämre än om 1985 skulle ha utvecklats enligt huvudkalkylen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 155

Ulrikesbalansen

I konjunkturinstitutets huvudkalkyl för exporten 1985 har förutsatts att exportörerna av bearbetade varor under intryck av den antagna låga av­talsmässiga löneökningen 1985 försöker bryta den utveckling mot försäm­rade relativpriser som ägt mm under de första månaderna av 1985. Därvid har antagits att relativprisema ökar endast svagt eller med 1/2% räknat mellan genomsnittsnivån för andra halvåret och genomsnittsnivån för förs­ta halvåret 1985 för att därefter bli oförändrade mellan halvåren 1985. En sådan prispolitik från exportföretagens sida skulle ändock innebära atl vinstmarginalerna ökade 1984-1985 om än i väsentligt lägre takt än under 1982-1984.

I alternativkalkylen har antagits att försämringen av relativpriserna fort­sätter under andra halvåret 1985 så atl en försämring med yllerligare drygt 1% kommer till stånd mellan halvåren i år. En sådan prisutveckling är förenlig med obetydligt höjda vinstmarginaler 1984-1985 för den del av exportindustrin som producerar bearbetade varor. 1 beräkningen ingår då också alt det högre lönealternativet fömtses bli förknippat med en något lägre ökning av produktiviteten och en något högre prisökning för importe­rade varor utom råvaror.

Tabell 2 Exportutvecklingen 1984-1985

Milj. kr., löpande       Procentuell förändring priser

Volym                 Pris

Alt.                     AU.                     Alt.

1985     1985     1985     1985     1985     1985

 

Total export

262746

263 240

3,8

3,4

4,4

5,0

bearbetade

 

 

 

 

 

 

varor

206747

207241

6,3

5,7

5,2

6,0

övnga varor

55999

55999

-4,4

-4,4

1,7

1,7

Som redovisas i tabell 2 fömtses den sämre relativprisutvecklingen enligt altemativkalkylen leda till en något sämre marknadsandelsutveck­ling för bearbetade varor än enligt huvudkalkylen. Förlusten av marknads­andelar beräknas 1985 bli tämligen begränsad eller ungefär 1/2 % jämfört med en relativprisulveckling enligt huvudkalkylen. Den långsamhel med vilken marknaden normall reagerar på prisförskjutningar ger dämtöver anledning förmoda atl marknadsandelsförluster av storleksordningen 1/2 % kommer att inträffa efter 1985 jämfört med huvudkalkylen.

Exportprisutvecklingen och därmed även volymutvecklingen för övriga exportvaror antas bli densamma vid båda alternativen för löneutveckling­en 1985.

.tn-iii,

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

156

Den totala exportvolymen beräknas öka med 3 1/2 % 1985 enligt altema­tivkalkylen mot knappt 4 % enligt huvudkalkylen medan prisuppgången för exporten beräknas bli 1/2 % störte enligt alternativkalkylen. Detta innebär alltså att exportvärdet beräknas bli något högre enligt akernaliv-kalkylen.

I tabell 3 redovisas importutvecklingen 1984-1985 enligt huvud- och alternativkalkyl. I huvudkalkylen har den importvägda efterfrågan för bearbetade varor beräknats öka med 7,1% mellan 1984 och 1985.1 altema­tivkalkylen väntas denna öka 6,9 %. Den lägre efterfrågan i alternativbe­räkningen kan främst återföras på ett lägre behov av insatsvaror till export­produktionen, då exporten av bearbetade varor väntas öka 0,6 procenten­heter mindre i altemativkalkylen. Detta väntas leda till att exportens bidrag till den importvägda efterfrågan blir drygl 200 milj. kr. mindre i 1980 års priser enligt altemativkalkylen. En förväntad mindre lagerökning 1984—1985 inom fillverkningsinduslrin i alternativkalkylen beräknas lika­ledes leda till lägre importefterfrågan. Den privata konsumtionen beräknas lämna ett ökat bidrag lill importefterfrågan molsvarande 140 milj. kr.

Tabell 3 Importutveckling 1984-1985

Importvärde, milj. kr.     Procentuell förändring

Volym

Pris

 

1985

Ah. 1985

1985

Alt. 1985

1985

Ah. 1985

 

Total imporl

244180

244067

7,9

7,8

3,9

3,9

livsmedelsprod.

10676

10708

2,0

2,3

2,5

2,5

bearbetade varor

165241

165096

10,0

9,8

3,3

3,4

övrig import

68263

68263

3,6

3,6

5,9

5,9

Som framgår av följande tablå beräknas relativpriset för hemmaprodu­cerade varor öka 0,4 procentenheter mer i alteraativberäkningen. Prisut­vecklingen på hemmamarknaden väntas bli 0,5 procentenheter högre i alternativkalkylen medan importpriset fömtses öka med 0,1 procentenhe­ter. Detta väntas höja volymen 1985 med 0,1 %. Sammantaget väntas den lägre efterfrågan och det högre relativpriset leda till att importen av bear­betade varor ökar 0,2 procentenheter mindre och den totala importen 0,1 procentenheter mindre i volym i altemafivkalkylen än i huvudkalkylen.

Hemmaproduktionspris

Importpris

Relativpris

1985

6,7 5,8 0,9

Alt. 1985

7,2 5,9 1,3

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

157

Tabell 4 Bytesbalansen 1985

Milj. kr., löpande priser

 

 

1985

Alt. 1985

 

Export av varor' Import av varor' Korrigering av handelsstatistiken

262750 243680 -  1130

263 240 243 560 - 1130

 

Handelsbalans

17940

18550

 

Tjänsler, netto

5980

5910

 

Transfereringar, netto Bytesbalans

-30630 - 6710

-30630 - 6170

 

' Enligt NR-defmition.

Som framgår av tabell 4 beräknas handelsbalansen visa ett större över­skott i alternafivkalkylen, då en viss försämring av den reala handelsbalan­sen mer än väl molvägs av en förmånligare lerms-of-trade utveckling. För tjänstebalansen beräknas ett obetydligt sämre ulfall i löpaiide priser bero­ende på ett beräknal större utflöde av resevaluta i alternativkalkylen. Underskottet i bytesbalansen beräknas därmed bli 540 milj. kr. lägre i alternafivkalkylen än i gmndkalkylen.

Industrins lönsamhet

Del högre lönekostnadsantagandet vänlas medföra reducerad lönsamhet inom industrin 1985 jämfört med huvudkalkylen. Företagen fömtses i ofullständig omfattning kompensera sig för de "extra" lönekostnadema genom höjda produktpriser. Så har antagits bli fallet vid prissättning av exporten av bearbetade varor såsom relaterats ovan. Exportpriserna för råvaror har förulsalls vara marknadsbestämda och oberoende av löneut­vecklingen i Sverige. Som framgår av följande tablå beräknas den röriiga kostnaden inom industrin exkl. varv ligga I procentenhet högre i altema­tivkalkylen medan produktpriserna beräknas ligga endast drygt 1/2 pro­centenhet högre. Detta innebär att industriföretagen i alternativkalkylen väntas hålla oförändrade marginaler på sina produkter 1985 jämfört med 1984, medan de i huvudkalkylen förutses höja sina marginaler med knappt 1/2 procentenhet.

 

Industri exkl. varv

1985

Alt. 1985

Diff.

Förbmkningskostnad per producerad enhet Lönekostnad per producerad enhet Total rörlig kostnad per producerad enhet Marginal Produktpris

5,3 1,8 4,3 0,4 4,7

5,6 4,3 5,3 0,0 5,3

-1-0,3 -t-2,5 -1-1,0 -0,4 -1-0,6

?? t:

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       158

Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom industrin enligt båda alternativen redovisas i följande tablå. För hela industrin exkl. \arv beräk­nas driftsöverskoltsandelen bli I 1/2 procenlenheler lägre i alternativkalky­len än i huvudkalkylen. Skillnaden i lönsamhet mellan allernafiven är Störst för råvambranschema, där produktpriserna har antagils bli lika i de båda alternativen:

 

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet

1985

Alt. 1985

Dift-.

Industri exkl. varv därav: bearbetade varor' övrig industri

24,9 24,8

25,5

23,3 23,6 20,8

-1,6 -1,2

-4,7

' Inkl. livsmedel.

 

 

 

Finansiellt sparande

Vart och ett av prognosalternativen för 1985 fixerar den offenlliga sek­torns inkomster och utgifter för detta år vid snävl bestämda nivåer. Graden av precisering är beroende av prognosens delaljeringsgrad.

I nedanstående tablå anges — enligt en grov kalkyl - den beräknade skillnaden mellan finansiellt sparande för den konsoliderade offentliga sektorn enligt huvudkalkyl och alternalivkalkyl med uppdelning på viktiga­re inkomst- och utgiftskomponenter (ökning (-I-) resp. minskning (-) av finansiellt sparande vid alternativkalkyl för 1985 jämfört med huvudkalkyl för 1985). Sparande har beräknats utifrån oförändrade uppbördsmtiner för källskatt och arbetsgivaravgifter 1985 jämfört med 1984.

Avvikelse från huvudkalkyl                         Milj. kr.,

löpande priser

Direkl skau                                             -1-3000

Indirektskatt                                          +  900

Arbetsgivaravgifter (inkl. egenavgifter)       -i-1 500

Löner till offentligt anställda                     -1 100

Offentliga myndigheters investeringar och konsumtion     - 400

Transfereringar till hushåll                         - 400

Summa: Finansiellt sparande                     -1-3 500

En utveckling av den svenska ekonomin enligt huvudkalkylen ger ett sämre finansiellt sparande för den konsoliderade offentliga sektom än en utveckling enligt altemativkalkylen. En utveckling enligt den senare ger visserligen ökade utgifter med ca 1 % för offentliganställdas löner men också ökade intäkter från prel. A-skatt och indirekta skatter samt ökade arbetsgivaravgifter.

För dvriga huvudsektorer framgår skillnaden mellan finansiellt sparande enligt de två kalkylerna av nedanstående tablå. Omperiodiseras betalnings­strömmama med hänsyn till ändrade uppbördsmfiner erhålles ca 200 milj. ler. större förändring mellan alternativen beträffande den offentliga sek­toras finansiella sparande och motsvarande minskning i företagens.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 159

 

FinansieUt sparande 1985

Milj. kr., löpande priser

 

 

 

Enligt huvudkalkyl

Avvikelse från huvudkalkyl

Offentlig sektor Hushåll (exkl. bostäder) Företag (inkl. bostäder)

Bytesbalans

-21600 -1-    500 -1-14400

- 6700

-1-3 500 -t-1400 -4400

-t-  500

Försörjningsbalansen 1985

I labell 5 redovisas alternativkalkylens försötjningsbalans vid sidan av huvudkalkyiens.

Fömtom ovan redovisade skillnader mellan allernaliven för privat kon­sumlion, export och import, skiljer sig alternativen något i fråga om lager­utvecklingen. Lagerinvesteringarna 1985 beräknas bli drygt 100 milj. kr. lägre i 1980 års priser räknat enligt altemativkalkylen än enligt huvudkal­kylen. Totalproduktionen (BNP) beräknas visserligen bli endast obetydligt lägre i allernativkalkylen men en viss överflyttning av produktion från industrin till tjänstesektorerna leder därtill till en sänkning av produktions­ökningen i industrin i alternativkalkylen relativt huvudkalkylen (5,2 % mot 5,4 %). Med hänsyn härtill har lagerökningen 1985 i industrin fömtsätts bli något lägre i altemativkalkylen.

För offentlig konsumtion och fasta investeringar har antagits samma volymprognos för 1985 i båda lönealtemativen. Som framhölls inlednings­vis är risken uppenbar att investeringarna påverkas negativt av en större löneökning än huvudalternativets men med hänsyn till den långa plane­ringstiden för investeringar är det knappasl Iroligt att löneutvecklingen i år ger utslag redan i 1985 års investeringar.

Tabell 5 Försörjningsbalans 1984-1985

Procentuell volymförändring

 

 

 

Ah.

 

1984-1985

1984-1985

Bmttonationalprodukt

2,4

2,4

Import av varor och tjänster

7,6

7,5

Summa tillgång

3,6

3,6

Bmttoinvesteringar

3,7

3,7

Näringslivet'

8,7

8,7

därav: industri

25,0

25,0

Statliga myndigheter och affärsverk

2,3

2,3

Kommuner

-1,7

-1,7

Bostäder

-2,4

-2,4

Lagerinvestering

1,6'

1,6'

Privat konsumtion

1,4

1,6

Offentlig konsumtion

0,8

0,8

Export av varor och tjänster

4,3

3,9

Summa efterfrågan

3,6

3,6

' Det privata näringslivet samt statliga företag och kommunal industri.
' Kommunala myndigheter, affärsverk och näringsliv exkl. industri.
' Lagerinvesteringamas förändring i procent av föregående års bmttonationalpro­
dukt.                                                       r. 1.,;.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget 160

Innehåll

1     Sammanfattande översikt   ...................................... ..... 2

1.1  Internationell utveckling    ........................................ ..... 2

1.2  Utvecklingen i Sverige   ............................................       4

APPENDIX

Prognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade natio­
nalbudgelen 1985  ................................................... ... 15

2     Den internationella utvecklingen   ............................     19

2.1       Allmän översikt   .......................................................     19

2.2       Länderöversikter  .....................................................     25

3     Utrikeshandeln    ......................................................     44

3.1       Exporten   .................................................................     44

3.2       Importen   ................................................................     51

3.3       Bytesbalansen    ....................................................... ... 57

APPENDIX

Effekter av en sänkt dollarkurs    ............................. ... 62

4     Produktionen    .........................................................     70

4.1       Sammanfattning av induslriprodukfionens utveckling                70

4.2       Utvecklingen inom olika delbranscher    ...................     71

4.3       Bruttonationalprodukten fördelad på näringsgrenar                 77

5     Arbetsmarknaden   ....................................................     80

5.1       Läget på arbetsmarknaden under 1984 och början av 1985   ...           80

5.2       Arbetsmarknaden under 1985   ............................... ... 85

6     Hushållens ekonomi   ................................................ ... 88

6.1       Sammanfattning ....................................................... ... 88

6.2       Hushållens disponibla inkomster   ............................ ... 90

6.3       Lönekostnader  ........................................................     95

6.4       Konsumentpriser  ..................................................... ... 96

6.5       Privat konsumtion  ....................................................     98

7     Investeringarna   ...................................................... ... 99

7.1       Sammanfattning  ...................................................... ... 99

7.2       Investeringsutvecklingen inom olika områden  ........   103

7.3       Lagerinvesteringama   ............................................. . 110

8     Näringslivets lönsamhei, kostnader och priser   ....... . 113

8.1       Näringslivets driftsöverskott, produkfionskostnader och priser 113

8.2       Tillverkningsindustrins vinstutveckling    ................... 121

9     Den offentliga verksamheten    ................................. 125

9.1       Staten    ................................................................... 125

9.2       Kommuner   .............................................................. 129

9.3       Socialförsäkringssektorn   ........................................ 131

9.4       Den totala offentliga sektorn  .................................. 133

9.5       Beräkning av finanspolifiska effekter    ..................... 135

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 161

10       KredUmarknaden    ................................... 138

10.1      Kredifinsfitutens utlåning    ............................   141

10.2      Den sektorvisa upplåningen    .........................   142

10.3      Utblick mot 1985   .......................................   144

APPENDIX

Alternativ prognos för 1985  .......................... . 151

Tabellförteckning

1:1   Internationell utveckling 1984-1985   ............      3

2      Efterfrågans utveckling sammansättning 1982-1985           5

3      Försörjningsbalans 1983-1985   ......................      5

4      Bytesbalans 1982-1985   ...............................      7

5      Priser och löner 1983-1985   .......................... .... 9

6      Hushållens reala inkomster efter skatt 1984-1985               10

7      Produktion och sysselsättning 1984—1985    ..... .. 11

8      Finansiellt sparande 1982-1985   ....................    13

2:1   Bruttonationalproduktens   utveckling   i   vissa  OECD-länder

1982-1985    .............................................. .. 19

2   Konsumentprisernas utveckling 1981 -1984  ....    24

3:1   Sveriges export av bearbetade varor lill OECD-området 1977-

1985   ....................................................... .. 47

2      Sveriges export av bearbetade varor till olika länderområden 1977-1985                    48

3      Världsmarknadsprisernaför bearbetade varor 1974-1985    ...         48

4      Exportutvecklingen för olika vamgmpper 1983-1985           50

5      Importulvecklingen för olika vamgrupper 1983-1985           51

6      Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1975-1985    56

7      Bytesbalansen 1980-1985   ...........................    61

4:1   Industriproduktionens ulveckling 1983-1985   ..    70

2      Försötjningsbalans för mndvirke 1983-1985   ....    73

3      Försörjningsbalans för verkstadsprodukter 1983-1985                   75

4      Export av varvsprodukter 1983-1985   ............. .. 76

5      Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1983-1985                   77

6      Bmttonationalprodukt fördelad på näringsgrenar 1984 och 1985     78

5:1   Relafiva arbetskraftstal 1980-1984 och första kvartalen 1984

och 1985    ................................................ .. 80

2      Lediga platser vid arbetsförmedlingen 1980-1984 och försia kvartalen 1984 och 1985                     83

3      Antal sysselsatta 1980-1984 och första kvartalet 1985                83

4      Arbelslösa och relativa arbetslöshetstal 1980-1984 och försia kvartalen 1984 och 1985                  84

5      Antal personer i arbetsmarknadspolitiska ålgärder 1980-1984 och första kvartalen 1984 och 1985    ................................................................ 84

6      Produkfion, produktivitet och sysselsättning 1985              86

7      Sysselsättning i ohka branscher 1983-1985   ....    86

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  162

6:1   Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande

1983-1985    ............................................................. .. 88

2     Hushållens köpkraftsförändring 1980-1985   ............    89

3     Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn 1983-1985               91

4     Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1983-1985               92

5     Hushållssektoms disponibla inkomsler 1983-1985    .    93

6     Lönekostnadsutvecklingen 1969-1985 samt arbetskraftskost­nader för industriarbetare                  94

7     Konsumentprisindex december 1983-december 1984               95

8     Konsumentprisförändring 1980-1985 uppdelad på komponen­ter                  96

9     Konsumentprisindex uppgång, årsgenomsnitt 1981-1985                     96

10.................................................................................. Hushållens konsumlionsutveckling 1975-1984                   98

7:1   Fasta bmttoinvesteringar 1981-1985 efter kapitaltyp och nä­
ringsgren   .................................................................    100

2     Fasta bmttoinvesteringar 1981 -1985 inom privat och offentlig sektor             102

3     Planerade och faktiska förändringar av indusirins totala inves­teringar 1975-1985      104

4     Antal påbörjade och inflyltningsfärdiga bostadslägenheter 1981 -1985           107

5     Bostadsinvesleringar 1983-1985    ............................    107

6     Statliga investeringar 1981-1985   ............................    108

7     Kommunala investeringar 1983-1985   ......................    109

8     Planerade och faktiska förändringar i primärkommunernas och landsfingskommunernas totala investeringar 1975-1985  ................................................................    109

9     Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1981-1985                  112

8:1   Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1981-1985 samt i

hela näringslivet 1981-1983    ..................................    113

2     Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i vissa delar av näringslivet 1978-I'?85 .   115

3     Sammanvägda priser på insalsprodukler för bearbetade varor

1984.......................................................................... och 1985                        116

4     Driftsöverskott inom industrin 1981 -1985   .............. . 117

5     Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i skogsbruket och vissa industribranscher 1978-1985    ................................. . 119

6     Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1978-1985    121

7     Förenklad resultaträkning och marginaler för tillverkningsindu­strin 1977-1985                     123

8     Tillverkningsindustrins räntabilitet 1977-1985   ........ . 124

9: 1   Statens inkomster och utgifter 1982-1985    ...........   127

2     Industripolitiska åtgärder 1978-1985    .....................   128

3     Kommunemas inkomster och ulgifter 1982-1985    ... . 130

4     Socialförsäkringssektorns inkomsler och utgifter 1982-1985  .  131

5     Den offentliga sektorns konsumlion och investeringar 1982-

1985    ...................................................................... . 132

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 163

6     Den toiala offentliga sektorns inkomster och ulgifter 1982-1985                      133

7     Den offenfiiga sektoms inkomster och utgifter 1970-1985   ...        134

8     Den totala konsoliderade offenfiiga sektorns inkomster och utgifter i procent av BNP, 1970, 1980-1985    ................................................................. 135

9     Finanspolitiska effekter 1983-1985   ................. 136

10   Finanspolifiska effekter 1974-1985   ............... 137

10:1   penningmängden 1983 och 1984   ................. 146

2     Bankernas likvida fillgångar 1983 och 1984    ..... 146

3     Kreditmarknaden 1983 och 1984    ................... 147

4     Bankernas utestående krediter fill andra ändamål än bostads-

'    byggande, s. k. övrigutlåning 1983 och 1984  ... 148

5     Bankernas förvärv av prioriterade statspapper och bostadsobli­gationer samt prioriterade byggnadskrediter 1983 och 1984    ..                  148

6     Statens budgetulfall samt upplåningsformer 1983 och 1984   ...      149

7     Kommunernas finansiella sparande från den finansiella sidan 1983 och 1984                 149

8     Prioriterade bostadskrediter 1983 och 1984    ....               150

9     Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1983 och 1984              150

Diagramförteckning

3:1   Marknadsandelar och relafiva priser för Sveriges export av

bearbetade varor till OECD-länderna 1974-1985       45

2     Utvecklingen av importvägd efterfrågan, relativpris och im­portvolym för bearbetade varor 1973-1985                                                                         52

3     Importandel av Sveriges inhemska förbmkning av bearbetade varor samt relafivprisutveckling 1974—1985                                                                           54

4     Importpris- och volymutvecklingen 1979-1985 lotalt och för vissa vamgmpper                 57

5     Handelsbalans och terms of trade 1973-1985   ...      59

5:1   Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående le-

digaplatser 1977-1985   ................................. .. 81

2      Antal sysselsatta inom industrin 1978-1984    .... .. 82

3      Brist på arbetare och lekniska tjänstemän 1980-1985                    87

6:1   Sparkvoten 1971-1985  ...............................     90

7:1   Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på nä­
ringsgrenar 1976-1985   ................................ . 101

2     Industrins investeringskvot 1972-1985   ............   103

3     Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1977-1985                  106

4     Totala industrins lagervolymförändring 1972-1985               111

8:1   Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av

näringslivet 1973-1985    ...............................    114

2   Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och
vissa industribranscher 1973-1985    ................    118

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         164

3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler
per producerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-
1985   .......................................................    122

10:1   Korta räntor 1983-1985   ............................    138

2     Sveriges bytesbalans, icke-statliga kapitaltransaktioner saml valutaflöde 1982-1984      139

3     Valutaflöde saml statens upplåning utomlands 1979-1985   ...   140

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

Svensk ekonomi 1985-1988

Bilaga 1.2

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

SVENSK EKONOMI 1985-1988

Förord

I syfte alt ge den ekonomiska polifiken etl flerårigt planeringsunderlag presenteras i denna bilaga bedömningar över den samhällsekonomiska utvecklingen under perioden 1985-1988. Härigenom belyses utvecklings­dragen i vår ekonomi tre år längre framåt i tiden än vad som är fallet i nationalbudgelens ettåriga perspektiv.

De här presenterade kalkylerna knyter nära an lill molsvarande bedöm­ningar i den senaste långtidsutredningen och utgör en aktualisering av dessa. Avsiklen är alt sådana kalkyler skall ularbeias varje år mellan långtidsutredningarna.

Kalkylerna har utarbelats inom finansdepartementels långsiktsenhel och finanspolitiska enhet under ledning av planeringschefen Lars Malhlein, departementsrådet Björn Jonsson och kanslirådet Rein Hinno.

I    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                        2

1    Inledning

Den ekonomiska politiken har verkningar som siräcker sig över flera år. För alt bedöma effekterna av olika åtgärder — saml behovet av sådana — krävs del därför underlag om den samhällsekonomiska utvecklingen under en längre lidsperiod än vad som tillhandahålls i nationalbudgetamas tradi­tionella ettårsperspektiv. Sådant långsikiigi planeringsunderlag ges i lång-tidsulredningama (LU). Dessa genomfördes fidigare vart femte år (1950, 1955, ..., 1980). Sedan senare delen av 1960-talel gjordes också avstäm­ningar 2 å 3 år efter långtidsutredningarna.

I böljan av 1980-lalet ändrades denna ulredningscykel. LU 80 följdes redan 14 månader efler publiceringen av en avstämning, LU 82. Denna följdes i sin lur 24 månader senare (i mars 1984) av LU 84.

De snabba förändringama i de ekonomiska fömtsättningama mofiverar all intervallen mellan långtidsutredningarna också i framtiden blir kortare än de ursprungliga fem åren. Del finns starka skäl som lalar för alt nya långtidsutredningar bör utarbetas vart tredje år och omfalla dels den stmk­turella utvecklingen under en sexårsperiod, dels förioppel under de när­masl framförliggande tre åren. Enligt detla schema skulle näsla långtids­utredning publiceras under våren 1987. Under de två åren mellan utred­ningarna skulle trearskalkyler utarbetas och publiceras i kompletterings-propositionerna. Dessa kan ses som årliga avstämningar av långtidsutred­ningarnas förloppsanalys. Därmed skulle också del sedan länge framförda önskemålet om en rullande långtidsplanering fillgodoses.

De kalkyler som presenteras i det följande bör således ses mot bakgrund av analyserna i LU 84. Huvudperspektivet i LU 84 omfattade perioden fram till 1990, då olika ekonomisk-politiska balansmål förutsattes vara uppfyllda. Det andra perspektivet omfattade perioden 1983-1987. Avsik­len med denna uppdelning i två lidsperspektiv var att renodla dels den strukturella utvecklingen, dels konjunklurförloppel. I det senare fallet undersöktes huruvida den ekonomiska utvecklingen kunde vänlas vara förenlig med de på längre sikt uppställda balansmålen och, om så inte var fallet, vilka ålgärder som bedömdes vara nödvändiga för alt vrida utveck­lingen in på räll bana.

Kalkylerna utgick från det då kända utfallet för 1983 och den reviderade nationalbudgelens bedömningar för 1984. Ulfallssiffrorna för 1983 har sedermera i viss mån reviderats och nu föreligger också etl preliminärt utfall för 1984. Föreliggande trearskalkyler bygger på dessa nya uppgifter samt den reviderade nationalbudgelen för 1985. Uiifrån det nya utgångslä­gel för 1985 har sedan kalkyler utarbetats för de tre åren fram t. o. m. 1988.

Avsikten är att undersöka vilken ekonomisk utveckling man under vissa förulsällningar kan räkna med under de närmaste åren och hur denna utveckling förhåller sig till balansmålen 1990.

I kapitel 2 i den följande redovisningen undersöks utvecklingen fram Ull

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                    3

1985 för att fastställa del nya utgångslägel och ange hur delta förhåller sig till LU: s kalkyler för nämnda år. Den fortsatta analysens utformning anges i kapitel 3. I kapitel 4 presenteras den internationella bakgrunden och i kapitel 5 diskuteras de för kalkylerna centrala förutsättningar om priser och löner.

Liksom i LU 84 har beräkningar utförts för två alternativa utvecklings­vägar för den svenska ekonomin. Huvudresultaten presenteras och disku­teras i kapitel 6.

I de därpå följande kapitlen 7-11 behandlas olika delområden av ekono­min mera i detalj. Avslutningsvis presenteras i kapilel 12 vissa resultat i ett alternafiv, där den ekonomiska politiken i huvudsak förutsatts vara passiv, varigenom utvecklingen visar sig leda bort från balans.

I appendix redogörs för använda modeller och ekonometriska samband.

2   Den ekonomiska utvecklingen 1983—1985

Det är nu möjligt att någorlunda väl överblicka den ekonomiska utveck­hngen under perioden 1983 — 1985.1 della kapilel jämförs denna utveckling med LU: s kalkyler för nämnda år. Dessutom görs en avstämning mot de ekonomisk-politiska balansmål som enligt utredningens mening bör upp­nås 1990.

Till gmnd för kalkylerna i LU 84 lades en relativt försiktig bild av den internationella ekonomiska utvecklingen. Tillväxten i induslriländerna an­togs uppgå till i genomsnitt 2 % per år under perioden 1983 -1990. För 1984 och 1985 förutsågs en något starkare tillväxt.

Utvecklingen har i flera avseenden blivit bättre än vad som antogs (tabell 2.1). Efler en relativt god fillväxt under 1983 expanderade såväl industriländernas lotala produklion som världshandeln kraftigl under 1984. Trots det var prisstegringstaklen låg, framför allt i de slörre länderna.

Den goda ekonomiska tillväxten jämfört med långfidsutredningens anta­ganden kan främsl hänföras till utvecklingen i Förenta staterna. Bmttona­fionalprodukten steg med inemot 7% jämfört med 4,5% enligt LU: s kal­kyler. Utvecklingen i Västeuropa var fortsatt svag. Tillväxten blev dock något högre än vad LU räknade med.

Även om en viss avmattning i det internationella konjunkturläget nu lycks ha inträffat, kommer den ekonomiska tillväxten att bli god även under 1985. Den försvagning som LU räknade med för Förenta stalerna lycks bli mindre accentuerad. De höga realräntorna och de finansiella obalanserna förefaller hittills inte ha haft så negaliva effekter som ulred­ningen räknade med. Budgetunderskottet, dollarkursen och bytesbalansut­vecklingen ulgör dock alltjämt slora problem i den amerikanska ekonomin. I Västeuropa tycks utvecklingen bli någol bättre än vad LU räknade med.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                    4

Det finns anledning all räkna med all den internationella inflationen kommer atl minska yllerligare något under 1985. Inflationsimpulserna från råvaru- och insatsvammarknadema är f. n. myckel svaga. Dessulom har inflationsförväntningarna sannolikt reviderats ned kraftigt, när inflationen nu har kunnal hållas på en låg nivå under det ekonomiska uppsvinget 1983—1984. Prisstegringstaklen torde därigenom långsiktigt ha kommil ner på en klart lägre nivå än under 1970-talet och början av 1980-talel.

Det finns emellertid också klart negativa inslag i den internationella utvecklingen. Del gäller framför alll arbetslösheten, som trots den goda ekonomiska tillväxten ligger kvar på en mycket hög nivå. Särskilt besvä­rande är situationen i Västeuropa, där f. n. omkring 20 miljoner människor går arbelslösa.

Tabell 2.1 Den internationella utvecklingen 1983-1985

Procentuell förändring

 

 

Enligt LU 84

Enligt treårskalkylerna

 

1983

1984     1985

1983

1984     1985

Bruttonationalprodukt. OECD Världshandel med bearbetade varor, volym Konsumentpriser, OECD

2,3

4,5 5,3

3.5       3,0

5,8       6,0 5,5       6,0

2,2

2,2 5'.3

5,0     3,3

10,8     7.3 5,3     4,8

" Härmed avses i denna tabell marknadstillväxten för svensk export av bearbetade varor.

Även i Sverige har den ekonomiska tillväxten varit god. Sett över hela perioden 1983-1985 ligger den lotala produktionsökningen ungefär i linje med LU: s kalkyler i det s. k. balansalternativet (tabell 2.2). Posiiiva inslag i den ekonomiska utveckUngen är bl.a. den kraftiga ökning som skett i export, industriproduktion och investeringar. Bruttoinvesteringarna be­räknas under hela perioden 1983—1985 utvecklas gynnsammare än enligt tidigare kalkyler. Utvecklingen är emellertid inte problemfri. Mest oroande är alt nettoexportens bidrag lill tillväxten lycks vara på väg alt minska. För 1985 beräknas bidraget t.o.m. bli negativt. Den offenlliga konsumlionsökningen under 1984 var dessulom snabbare än vad som är långsikfigl hållbart. Framförallt ökade den kommunala konsumtionen myckel slarkt. Den beräknade offenlliga konsumlionsökningen för 1985 ligger däremol i stort sell i linje med ulredningens kalkyler. Även den privata konsumtionen ökade under 1984 snabbare än beräknal, men ök­ningen under 1983-1985 är trots det förenlig med del långsiktiga utrymme som enligt utredningens kalkyler står till förfogande. Till skillnad från vad LU räknade med fortsatte lageravvecklingen under 1984, om än i långsam­mare lakl än under 1983. Lagren bedöms nu istället komma alt öka under 1985.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

Tabell 2.2 Efterfrågeutvecklingen i Svenge 1983-1985

Procentuell förändring resp bidrag i procentenheter till BNP-tillväxten

 

 

 

Enligt LU 84

 

Enligt treårskalkylerna

 

1983

1984="

1985"

1983

1984     1985"

Privat konsumtion

-2,2

0,2

1,6

-1,7

0,9       1,4

Offentlig konsumtion

1.1

0,9

0,4

0,9

1,8       0,8

Bruttoinvesteringar

-1,6

1,1

1,5

1,1

3,6       3,7

1 .ageromslag Nettoexport

-0,2

1,7

0,3

-0,4

0,7       1,3

3,0

0,4

1,4

3,3

0,6    -0,4

Bruttonationalprodukt

1,7

2,6

2,9

2,5

3,0      2,4

" Enligt balansalternativet. Antagandet i treårskalkylerna för 1985 överensstämmer i balansalternativet med utvecklingen enligt den reviderade nationalbudgelen.

Andel av föregående års BNP.

Den ekonomiska utvecklingen under perioden 1983- 1985 kännetecknas också av ell för svenska förhållanden mycket högl ränteläge. Delvis är detta ett uttryck för en stram penningpolitik, som syftar till att förhindra atl den växande statsskulden leder till en alltför kraftig likvidisering av ekono­min. En sådan likvidisering skulle nämligen kunna göra det mycket svårt atl uppnå inflationsmålet. Delvis är emellertid del höga ränteläget också etl uttryck för den oro som uppstått i samband med dollarkursens utveckling.

Den ekonomiska utvecklingen under perioden 1983-1985 kan utvärde­ras med utgångspunkt i de fem mål som enligt långtidsutredningen måsle vara uppfyllda för all samhällsekonomisk balans skall kunna uppnås 1990. Målen är full sysselsättning, låg inflation, minskning av slatens budgetun­derskott, högre avkastning på materielll än pä finansiellt kapital och över­skott i bytesbalansen.

Den nödvändiga pris- och löneanpassningen kom inte lill stånd under 1984. Timlönekostnaden ökade med 8% för samlliga löntagare och med 10% för industriarbetarna. Konsumentpriserna steg med 8% (tabell 2.3). Säväl löne- som prisökningarna låg därmed över vad som noterades i genomsnitt i OECD-området. Genom alt produktivitetsökningen i Sverige var snabbare än i omvärlden förblev det relativa kostnadsläget per produ­cerad enhel i nalionella valutor i slort sett oförändrat. Trots del sleg våra relativa exportpriser något, vilket till en del förklaras av att den konkur-rensvägda kronkursen steg.

Enligt de fömtsättningar som lagts lill grund för kalkylerna i den revide­rade nationalbudgelen kommer lönekosinadsokningen under 1985 att be­gränsas lill 5%. Inflationen antas minska till 3% under loppel av 1985 och till 6% mätt mellan årsgenomsnitten för 1984 och 1985. Relativpriserna på svenska exportvaror skulle då komma att ligga kvar på ungefär samma nivå som 1984.

Även om en inbromsning av pris- och lönestegringslakten kommer till stånd under 1985, har konkurrenskraften iinder 1984 och 1985 inte utveck-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

 

Tabell 2.3 Pris- och löneutvecklingen 1983-1985

Procentuell förändring

 

 

 

Enligt LU 84

 

Enligt treårskalkylerna

 

1983     1984"

1985"

1983    1984     1985"

Timlön Konsumentpris

6,5       5,9 8,9       6,6

5,1 3,0

6,1     8,2       5,0 8,9     8,0       6,0

" Enligt balansalternativet. Antagandet i treårskalkylerna för 1985 överensstämmer i balansalternativet med utvecklingen enligt den reviderade nationalbudgelen.

lats så positivt som antogs i långtidsutredningens balansalternativ. Utred­ningens kalkyler byggde på anlagandel all relativpriset på svensk export av bearbetade varor under 1984 och 1985 skulle sänkas med sammanlagt 3,5%. Enligt nuvarande kalkyler ökar istället relalivpriset under denna period med ca 2,5%.

Bytesbalansen förbättrades kraftigl mellan 1983 och 1984, trots alt rela­tivpriset höjdes (tabell 2.4). Det berodde bl.a. på att marknadstillväxten för svensk export var mycket stark. Prisstegringen på svenska exportvaror bidrog också på kort sikt lill en förbättring av bytesbalansen. I motsatt riklning verkade den kraftiga importökning som skedde trots en betydande lageruttömning. Vid oförändrade lager skulle handelsbalansen ha varit ca 4 miljarder kr sämre. Även om man tar hänsyn till della kan man konstatera, alt handelsbalansen under 1984 utvecklades betydligt gynnsammare än enligt långtidsutredningen kalkyler. Däremol utvecklades såväl tjänste-som transfereringsbalansen svagare än beräknat.

I den reviderade nationalbudgelen beräknas bytesbalansen för 1985 komma att uppvisa ett mindre underskott. Det överensstämmer i stort sett med kalkylerna i långtidsutredningen. Trots del är situationen vad gäller den yttre balansen på vissa punkter en annan än vad utredningen antog. Den svenska exportens marknadsandel är lägre, men del uppvägs mer än väl av atl marknadstillväxten har varit snabbare. Samtidigt är den lolala importvolymen större.

I LU 84 bestämdes den målsatta arbetslösheten till 2% 1990. Den nedgång i den totala sysselsättningen som skedde i början av 1980-talet

Tabell 2.4 Bytesbalansens utveckling 1983-1985

Miljarder kr, löpande pris

 

 

Enligt LU 84

Enligt treårskalkylerna

 

1983     1984"   1985"

1983     1984     1985"

Bytesbalans Handelsbalans

-6       -5       -1 10         10        16

-7         1         -3 10       24         23

' Enligt balansalternativet. Antagandet i treårskalkylerna för 1985 överensstämmer i baiansaltemativet med utvecklingen enligt den reviderade nationalbudgelen.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                               7

bröts under 1983 och 1984. Sysselsättningen sleg svagt under 183 ocii första halvåret 1984. Under höslen 1984 var sysselsättningsöknirgen my ket stark och under andra halvåret 1984 var drygt 60000 fler sysselsatta än under motsvarande period 1983. Genom atl sysselsättningen ökat snabbare än arbetskraftsutbudel har också arbetslösheten sjunkit stadigt sedan and­ra halvåret 1983. Den genomsnittliga arbetslösheten, mätt som andel av den totala arbetskraften, beräknas under 1985 sjunka till 3 %. Arbetslöshe­ten har utvecklats enligt de bedömningar som gjordes i LU, medan såväl arbetskraftsutbudel som sysselsättningen ökat svagare.

Samtidigt som arbetslösheten minskal har även de arbetsmarknadspoli­tiska ålgärderna minskat något (diagram 2.1). Antalet personer som var sysselsatta i beredskapsarbelen minskade markanl under slulel av 1984 och beräknas för 1985 ligga ca 25000 under 1984 års nivå, medan arbets­marknadsutbildningen förväntas ökal något.

Bristen på .såväl yrkesarbetare som icke yrkesarbetare har under det senasle konjunktumppsvingel varil mindre markerad än under lidigare uppgångsfaser. Bristen på kvalificerade tekniker är däremot elt stort pro­blem inom många industribranscher.

Diagram 2.1 Arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1964—1985.

Procenl av arbetskraften

Ungdomslag

Utbildning vid permitteringshot

Samhälls­företag Lönebidrag

Arbetslösa

64'65' 66'67'68'69'70' 71 '72'73' 74' 75'76'77'78'79' 80' 81 ' 82'83'84'85

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska centralbyrån och finansdepartemen­
tet.                                           •    r    ■

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                               8

Industrins lönsamhet har i slorl sett ulvecklals i enlighet med antagande­na i LU 84. Den kalkylmässiga räntabiliteten på malerielll kapital, som inkluderar prisstegringsvinsler på kapitalslocken, beräknas ha sligil från under 10% 1982 till 14 ä 15% 1984. Det kan jämföras med knappt 14% enligt ulredningens kalkyler.

Vid de pris- och löneantaganden som lagts till gmnd för balansalternati­vel i treårskalkylerna beräknas industrins vinstmarginal visa en svag ök­ning mellan 1984 och 1985. På grund av att prisstegringstaklen minskar, ligger ändå den kalkylmässiga räntabiliteten på materiellt kapital kvar på ungefär oförändrad nivå mellan 1984 och 1985.

LU 84 angav som elt balansmål all den kalkylmässiga avkastningen på materielll kapilal borde överstiga avkastningen på finansiellt kapital med ungefär 2 procentenheter för all en långsiktigt tillfredsställande investe­ringsnivå skulle uppnås. Under 1984 uppnåddes della balansmål. För 1985 finns del anledning atl räkna med att avkaslningsdifferensen lill det maleri­ella kapitalets förmån minskar något. Det beror på att ränteläget har pressals upp mellan 1984 och 1985.

Ett statligt budgetunderskott på ca 4% av BNP ansågs i LU 84 vara förenligl med långsiktig ekonomisk balans. Den beräknade utvecklingen av del slatliga budgetsaldot under perioden 1983—1985 ligger väl i linje med balansalternalivet i LU 84. Budgetunderskottet minskar således under perioden från 11,5% lill 7.5% av BNP. Del överensstämmer näslan hell med beräkningarna i LU:s balansalternaliv om hänsyn tas till atl bostads­långivningen den 1 juli 1985 överförs lill ell särskilt bostadsinslitut.

En märkbar förbättring av statens finansiella situation har således ägt rum. Utgiftspolitiken har stramats åt. Enligt föreliggande kalkyler beräk­nas de lotala statsutgifterna vara i stort sett oförändrade under perioden 1983-1985, mätt i fasla priser. Exklusive räntor minskar utgifterna under perioden med ca 4%. Samiidigi ökar inkomsterna med drygt 6% i fasta priser (enligt den reviderade nationalbudgelens redovisning av arbetsgivar­avgiflsinkomsterna).

Även de totala offentliga utgifterna ökar enligt kalkylerna långsamt. Räknat i fasta priser stiger utgifterna med drygl 1 % mellan 1983 och 1985. Genom all bruttonationalprodukten under motsvarande period stiger med ca 5%, minskar de offenlliga utgifternas andel av BNP från 67% 1983 till 64,5% 1985.

3    Analysens uppläggning

Även om den ekonomiska utvecklingen under några år har varit relativt god såväl i Sverige som i omväriden, kvarstår belydande problem i de flesla länders ekonomier.

När det gäller den internationella utvecklingen står arbetslösheten och

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                               9

de finansiella frågorna i centrum. Hur kommer de dominerande länderna all agera om konjunkturläget försvagas? Kommer de all lälta finanspoliti­ken i syfte atl hålla uppe den ekonomiska aktiviteten och förhindra en ytterligare ökning av arbetslösheten eller kommer de att ge inflationsbe­kämpningen och saneringen av statens finanser fortsatt hög prioritet? Vad kan man förvänla sig när del gäller ränior, valutakurser, budgetunderskott och bylesbalansutveckling? Det är svårt att besvara dessa centrala frågor med någon större precision. 1 nästföljande kapilel diskuieras olika aspekter på den internationella ekonomiska uivecklingen och redovisas de antaganden som lagts lill gmnd för kalkylen.

De slrukturella problemen i den svenska ekonomin har behandlats i LU 84. Syftet med föreliggande trearskalkyler är inte i första hand alt analyse­ra sådana långsiktiga frågor. Det bör lämpligen ske inom långtidsutredning­arnas ram. I treårskalkylerna koncenlreras istället analysen på några tänk­bara förlopp för den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Därvid är del av speciellt intresse att analysera bl. a. vilka effekter som en alltför snabb pris- och löneslegringstakt skulle få på den svenska ekonomin och vilka möjligheter del finns atl undvika alt en inlernationell konjunktur­avmallning får slarkl negativa effekler på sysselsättningen och/eller bytes­balansen. Även om intresset således i första hand knyls lill de närmaste årens utveckling, är det ändå intressant all ställa det ekonomiska lägel under slulåret 1988 mol det balansläge för 1990 som LU 84 angav. En översiktlig sådan jämförelse redovisas därför.

I LU 84 analyserades den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren med hjälp av två alternativa utvecklingsförlopp för perioden 1983 — 1987.

-       I referensallernativet fömtsaltes dels all 1970-talels pris- och lönebild­
ning skulle bli rådande 1985 och framåi, dels alt finanspolitiken skulle
vara passiv i belydelsen all slatens inkomsler och ulgifter i huvudsak
skulle ulvecklas i enlighel med redan fattade beslut och gjorda åtagan­
den (s k långiidsbudgelleknik).

—     I balansalternalivet förutsattes dels en väsenlligt lägre pris- och löne­
ökningslakt än i referensallernativet, dels budgetförstärkningar med i
genomsnitt ca 6 miljarder kr per år 1985-1987.

Som redovisades i föregående kapilel har relalivpriset på svensk export under 1984 och 1985 utvecklats ogynnsammare än vad långtidsutredningen räknade med i balansalternativet. Dessutom har behovet av inflations­dämpning ytterligare skärpts sedan långtidsutredningen presenterades. Det beror framför allt på all den internationella inflationen varaktigt tycks ha kommit ner på en nivå som är någol lägre än vad ulredningen räknade med. Del har mot den bakgrunden bedömts som mindre intressant att konstmera ett nytt utvecklingsförlopp byggt på exakl samma principer som referensallernativet i långtidsutredningen. Elt sådant alternativ är nämligen inle långsikiigi hållbart. Del skulle leda till växande underskott i

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   10

bytesbalansen och statsbudgeten, samtidigt som arbetslösheten skulle bli allt större. Sannolikt skulle i så fall en anpassning av växelkursen så småningom tvingas fram. I kapitel 12 redovisas några nyckeldata som beskriver huvuddragen i etl sådant "låt-gå"-aliernativ. De två huvudalter­nativen har mot denna bakgrund givits följande utformning i treårskalky­lerna.

Balansalternativel bygger på elt antagande om låga pris- och löneök­ningar. Dessulom förutsätts budgetförstärkningar på sammanlagt 10-15 miljarder kr under perioden 1986-1988 och en stram penningpolitik. Bud­getförstärkningarna har schablonmässigt lagts in med lika slora belopp i resp. kommun-, företags- och hushållssektorerna. De låga pris- och löne­ökningama skapar förutsättningar för en utveckling som leder mot balans såväl i utrikesbelalningarna som på arbetsmarknaden.

Referensalternativet förutsätter en pris- och löneutveckling i linje med hisloriska samband. Finanspolitiken stramas ål ytterligare i syfte all däm­pa pris- och lönestegringstakten och undvika en försämring av bytesbalan­sen och slatsbuGgeten. Jämfört med balansalternativel läggs ytterligare budgetförstärkningar på ca 15 miljarder kr 1986 och ca 10 miljarder kr 1987 in i kalkylen. Dessa extra budgetförstärkningar tas i sin helhet ut i hushålls-sektorn. Penningpolitiken förutsätts vara stram.

De budgetförstärkningar på 10-15 miljarder kr under perioden 1986-1988 som är inlagda i båda alternativen tas ut som särskilda iransfere-ringsposter från kommun-, förelags- och hushållsseklorerna till staten. De exlra budgetförstärkningarna i referensalternativet är inlagda som en höj­ning av de indirekta skatterna. I båda fallen är det dock endast frågan om beräkningstekniska anlaganden. Någon analys av i vilken utsträckning de nödvändiga budgetförstärkningarna bör tas ul på utgiftssidan resp. in­komstsidan har inle gjorts.

Kalkylen över slatens inkomster och utgifter före budgetförstärkningar bygger på följande förulsättningar i båda alternativen. Basenheten i den statliga inkomstskaiieskalan hålls oförändrad 1986 och har därefier räknats upp med 300 kr per år. Förslagen i regeringens proposilion om förenklad självdeklaration har beaktats. Punktskatter och andra indirekta skaller som enligt gällande regler är nominellt oförändrade har räknats upp med inflationen. Arbetsgivaravgifterna har antagits vara oförändrade efter 1985. Även den kommunala utdebiteringen har fömtsätts vara oförändrad efter 1985.

De båda alternativen bygger på gemensamma förutsällningar om den internationella utvecklingen. Ränteutvecklingen påverkas starki av både den internationella och den inhemska ekonomiska utvecklingen. Skilda ränleantaganden har ularbelals för resp alternativ. Utbudet av arbetskraft, mätt i limmar, har varierats något mellan de båda alternativen, beroende på olika efterfrågebilder. För övriga förutsättningar redogörs i samband med presentationen av utvecklingen inom olika delområden.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                              11

Föreliggande trearskalkyler baseras på den makroekonomiska modell, AMMA, som utvecklats inom finansdepartementet. Modellen finns doku­menterad i bilaga 17, SOU 1984:7, till LU 84. En kortfattad beskrivning av modellen och de förändringar i olika samband som gjorts sedan långtids­utredningen redovisas i appendix.

4   Internationell bakgrund

Som framgått av kapitel 2 blev den internationella ekonomiska utveck­lingen under 1984 bättre än vad som fömtsaltes i långtidsutredningen. Till detta bidrog framför allt den oväntat starka tillväxten i Förenta stalerna. Under 1985 väntas produktionen inom OECD-området öka någol långsam­mare än 1984. Den förutsedda tillväxttakten (3,3 %) överensstämmer i stort sett med LU: s bedömning för detla år.

För 1986 och 1987 bedömdes i LU världsekonomins utveckling bli svagare än under de närmast föregående åren. Denna förmodade konjunk­turförsvagning förutsågs bli mesl markerad i Förenta staterna, där den skulle inledas redan under 1985.

Nu föreliggande bedömningar tyder emellertid inle på en omedelbart föreslående konjunkturnedgång i den amerikanska ekonomin. I den i feb­ruari framlagda budgeten räknar man dessutom med en fortsatt årlig till­växt på omkring 4% ända fram lill 1990. Andra bedömare, däribland den amerikanska kongressens budgelbyrå, är dock försiktigare och deras be­dömningar för de kommande åren ligger på omkring 3 %.

Alla dessa bedömningar är dock behäftade med belydande osäkerhels-marginaler. Dollarkursens, räntornas och energiprisernas utveckling kan redan på kort sikt förändra utvecklingsbilden. På längre sikl råder del osäkerhet om vilken inverkan de slora underskotten i federal budgei och bytesbalans kan ha på lillväxlbetingelserna.

Den dollarkurs som noterats i början av 1985 är på sikl inte förenlig med en balanserad ulveckling av den amerikanska ekonomin. Näringslivet lider f. n. av en myckel svag internationell konkurrenskraft. Den slarka import­konkurrensen har visserligen tvingat de amerikanska företagen till mo­derniseringar och störte koslnadsålerhällsamhei, men det är inte tillräck­ligt för atl på längre sikl undvika negativa effekler på den industriella tillväxten. Den relativt höga realränlenivån verkar också pä sikt hämman­de på den industriella investeringsaktiviteten och därmed på de långsiktiga tillväxtmöjligheterna. Den höga dollarkursen i förening med en expansiv finanspolitik och en stark inhemsk efterfrågan har lelt lill slora underskott på handels- och bytesbalansen. Bytesbalansunderskotlet beräknas för 1985 uppgå till drygt 100 miljarder dollar. Näringslivets brislande konkur­renskraft har ökat trycket på administrationen atl vidta protektionistiska ingrepp. Det är osäkert humvida - och i så fall i vilken omfattning — sådana ålgärder kommer alt vidtas.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   12

Trots del slora bytesbalansunderskotlet har dollarkursen inle fallit, ulan tvärtom fortsatt att stiga fram till början av 1985. Det finns inle någon allmänt accepterad förklaring till den ulveckling som ägt rum. En tänkbar förklaring är del förtroende som internationella kapitalplacerare känner för de långsikliga tillväximöjlighelerna i Förenta staterna. En bristande tilltro till Västeuropas framtidsutsikter kan ytterligare ha stärkt dollarns drag­ningskraft. En annan viklig faktor är sannolikt del relativt höga ränteläget i Förenta staterna i kombinaiion med en låg inflation. Denna situalion har sin grund bl.a. i del slora budgetunderskottet och den icke-ackommode-rande penningpolitik som förts under senare år.

En yllerligare förklaring till den slarka dollarn har atl göra med dess dominerande roll som betalningsmedel och internationell reservvaluta. Den internationella efterfrågan på likviditet växer i snabb lakl. När pen­ningpolitiken i Förenta staterna ges en stram inriktning tenderar utbudet av internationell likviditet all växa långsammare än efterfrågan, varigenom dollarkursen pressas upp.

En förutsättning för en balanserad utveckling av den amerikanska eko­nomin är alt budgetunderskottet nedbringas. Regeringens budgetförslag sägs innebära en slrävan att reducera budgetunderskottet lill 180 miljarder dollar budgetåret 1986, jämföri med elt beräknat underskott på ca 220 miljarder 1985. Dessa bedömningar har dock ifrågasatts såsom varande alltför optimistiska. Del är inte heller klarl vilka förändringar behandlingen i den amerikanska kongressen kommer all leda till.

Ell positivt scenario skulle innebära atl relativt betydande budgetbe­sparingar åstadkoms. Därigenom sänks eflerfrågelryckel i den amerikans­ka ekonomin något, samtidigt som pressen uppåt på räntorna minskar. Eflersom dessulom inflationsförväntningarna sannolikt minskar, kan rän­torna rentav sjunka något. Dollarkursen anpassar sig gradvis nedåt, den amerikanska konkurrenskraften förstärks och bytesbalansproblemen minskar. Några deslabiliserande kursrörelser uppkommer inte. Därigenom sker inte heller några kraftiga ränleflukluationer. Efterhand sjunker ränte­lägel yllerligare som ell resultat av avlagande inflationsförväntningar och försvagad konjunktur.

I ell mer pessimistiskt scenario blir budgetförstärkningarna mycket små. Den svaga konkurrenskraften leder lill sist lill en kraftig minskning av den ekonomiska aktiviteten. Därigenom minskar de internationella kapitalpla­cerarnas förtroende för den amerikanska ekonomin. Det växande budgel­underskottel ter sig alllmer som en potentiell inflationsrisk. När förvänt­ningarna slår om, uppkommer ell mycket kraftigt valutautflöde och dollar­kursen faller kraftigl. 1 syfte att begränsa kursnedgången och inflalionsim-pulserna från utlandet stramas penningpolitiken åt, varigenom räntelägel pressas upp kraftigt. Detla i sin tur leder lill en yllerligare åtstramning av politiken i Västeuropa och en djup internationell konjunktursvacka. I ett sådani scenario kan de protektionistiska strömningarna komma att förstär­kas.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                              13

Utvecklingen av den amerikanska ekonomin har i huvudsak antagits följa del positiva scenariot. Det innebär emellertid inle alt kalkylerna fömtsätter en fortsatt hög tillväxt i Förenta staterna. Tvärtom antas den ekonomiska akfiviieten efter en tillväxt under 1985 på ca 3,5% avta under 1986 och 1987. Inflationen bedöms ligga på en låg nivå och ränteläget anpassas successivi nedåt.

Dämpningen i den amerikanska konjunkturen väntas under dessa förut­sättningar ha en relafivt begränsad inverkan på den västeuropeiska tillväx­ten. Denna fömtses uppgå till ca 2 1/2% 1985, varefter en viss dämpning antas äga rum under 1986 och 1987. Enligt föreliggande bedömningar väntas lillväxlimpulserna i första hand komma från den inhemska efterfrå­gan. Ulrikesbalansen beräknas visserligen också bidra positivt men i mins­kad utsträckning mot periodens slut.

När det gäller den inhemska efterfrågan, lorde investeringarna utgöra en slark komponent. För detta lalar atl länder vilkas budgelutveckling är under kontroll förväntas stimulera investeringsaktiviteten för att främja den produktiva basen efter en period med svag utveckling. Vinsterna inom industrin anses nu ha återställts till en mer normal nivå och kan bidra till ökade invesleringar. Även nettoexporlen och den privata konsumtionen bedöms komma att ge posilivi bidrag lill tillväxten. Finanspolitiken be­döms bibehålla sin huvudsakligen strama inriktning. Det innebär att bud­getpolitiken inle ger utrymme för någon nämnvärd expansion i den offenl­liga sektorns utgifter. Den tillväxt som under dessa förhållanden kan vänlas komma till stånd blir inle tillräcklig för alt reducera arbetslösheten från den nuvarande höga nivån.

Den ekonomiska utvecklingen i Japan har under senare år dominerats av exportens snabba expansion, vilkel lell lill ell rekordöverskott i han­delsbalansen. Utlandsefterfrågans bidrag lill den japanska tillväxten vän­tas dock fr. o. m. 1985 bli klart mindre. Trols det förutses tillväxten i den japanska ekonomin även under de kommande åren bli något högre än i andra industriländer. En viss avsaktning jämfört med de senaste åren är dock sannolik eflersom den väntade lägre utlandsefterfrågan inte lorde komma alt kompenseras av inhemsk efterfrågan. Den medelfrisliga norm som lillämpas i den slatliga budgetpolitiken avser att jämvikt mellan in­komster och utgifter skall uppnås lill 1990. Någol utrymme att via finans­politiken slimulera efterfrågan finns därför inle.

Inom gruppen utvecklingsländer har den externa situationen förbättrats under de senaste årens konjunkturuppgång. Förbättringar av bytesbalan­serna bedöms dock nu ha upphört och den kvarslående skuldbördan ulgör i många länder en riskfaktor för utvecklingen genom att man kan tvingas atl begränsa importen. Om inga allvariiga slörningar på valutaområdet och i handeln med induslriländerna inlräffar bedöms dock förutsättningarna vara förhållandevis gynnsamma för en fortsatt tillväxt i utvecklingsländer­na som helhel.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                    14

Sammantaget tyder dessa bedömningar på att det finns skäl atl räkna med en viss nedgång i väridsekonomins tillväxttakt under 1986, till en för denna konjunkturnedgång lägsta nivå 1987. Därefier skulle en ny upp­gångsfas påbörjas. Inflafionen bedöms komma att stabiliseras på nivån 4 ä 4,5 %. Det allmänna ränteläget väntas sjunka gradvis under perioden fram till 1988. Del tekniska kalkylantagandet för dollarkursen har lagts på ge­nomsnittsnivån för febmari 1985 (SEK/USD 9:35)'.

Antagandena rörande den internafionella utvecklingen sammanfattas i labell 4.1. På gmnd av den slora osäkerheten har här valts förhåillandevis försiktiga bedömningar, som innebär att världsekonomin går in i en normal konjunkturavmallning under 1986 och 1987. En mer positiv bild med en snabbare ökning av väridshandeln skulle givetvis underlätta vår anpass­ning till balansmålen. Å andra sidan kan man inte heller bortse från att riskerna för en relativt svår inlernationell recession är belydande.

Tabell 4.1 Vissa nyckeldata för den internationella utvecklingen 1984—1988

Procentuell förändring från föregående är

 

 

1985

1986

1987

1988

BNP-volym, OECD

3,3

2,5

1,5

2

Världshandel med bearbetade varor

 

 

 

 

- volym

7,3

5

2

3

- pris

4,5

3,5

3

3,5

Konsumentpriser, OECD

4,8

4,5

4

4,5

5    Priser och löner

Pris- och löneutvecklingen har under lång lid varit ett centralt problem i den svenska ekonomin. Genom de höga löneavtalen 1974-1976 försäm­rades vårt relafiva kostnadsläge kraftigt gentemot omvärlden. Det ledde dels till stigande relativpriser i utrikeshandeln, dels lill en drastisk lönsam-helsförsämrinjg i förelagen. Genom devalveringarna 1976 och 1977 åter­ställdes relativpriset till den nivå som rådde i början på 1970-talel. Under perioden 1977-1981 sleg relativpriset på svenska exportvaror och svensk induslri förlorade marknadsandelar. Kronan devalverades på nytt 1981 och 1982. Till skillnad från de tidigare devalveringarna innebar framför allt 1982 års devalvering inle bara ett ålerställande i efterhand av den konkur­renskraft som gåtl föriorad. Relativpriserna och företagens relativa ar­betskraftskostnader per producerad enhet sänktes till en nivå som var lägre än i början av 1970-lalet.

Konsumentprisernas ökningslakt har med undantag för 1979 översfigil den genomsnittliga ökningslakten i OECD-områdel varje år sedan 1976, se diagram 5.1. I del följande analyseras först löne- och prisutvecklingen under perioden 1982-1985. Därefier diskuteras om det har skelt några förändringar i pris- och lönebildningsprocessen. Slutligen redovisas vilka

' För en analys av effektema på den svenska ekonomin av en sänkt dollarkurs, se Appendix till kapitel 3 i den reviderade nationalbudgelen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

15

 

Diagram 5.1 Konsumentprisernas utveckling 1970—1984

Ärlig procentuell förändring

14.0-

lao-

10.0-

Källor: OECD och statistiska centralbyrån.

pris- och löneanlaganden som lagts till grund för balansalternativel, resp vilken pris- och löneutveckling som enligt de skattade ekonometriska sambanden framkommer i referensallernativet.

Löne- och prisutveckUngen 1982 — 1985

Om vinsterna av devalveringarna 1981 och 1982 skall bestå, får kost­nadsutvecklingen inte vara snabbare än i våra viktigaste konkurrentländer. I Sverige steg den genomsnittliga timlönen med 6% 1983 och med 8% 1984. Ökningen för industriarbetare var något snabbare än för genomsnit­tet. Under 1983 höjdes dessulom arbetsgivaravgifterna med drygl 2 pro­centenheter. För industrin innebar detta sammanlaget att den toiala löne­kostnaden steg med ca 9% såväl under 1983 som 1984. Som jämförelse kan nämnas all motsvarande ökningstal under de två åren uppgick lill ca 4% i Förenta stalerna och lill ca 3% i Västtyskland. Trols den snabba lönekost­nadsökningen sänktes Sveriges relativa arbetskraftskostnader per produ­cerad enhel mätt i nalionella valutor mellan 1982 och 1984 (diagram 5.2). Det berodde på all produktivitetstillväxten under 1983 och 1984 var betyd­ligt snabbare än i omvärlden.

84     86

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

16

Diagram 5.2 Sveriges relativa arbetskostnad per producerad enhet och relativa ex­portpris för bearbetade varor 1970—1984. Sverige jämfört med OECD-området'

Index 1970=100

120.0-

Devalvering

r-TF

T—>

110.0

Nationell valuta

100.0

90.0-

80.0-

V

>■

 

110.0-105.0-100.0

Relativpris

96.0-

90.0

85.0-

80.0-

t

.

70  71  72 n      74  75  76  77  78  79  80  81  82  83  84  85

Källa: Statistiska centralbyrån.

' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Island, Portugal. Spanien, Turkiet. För

arbetskostnad per enhet är även Luxemburg utelämnat.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

17

Den snabba produktivitetsökningen i Sverige i förhållande till omväriden förklaras främsl av den stimulans lill ökad produktion och ökal kapacitets­utnyttjande som devalveringen 1982 gav. Denna exlra draghjälp till den svenska ekonomin lorde emellertid nu ha upphört. Produktivitetsökningen kan därför i framtiden inte väntas bli snabbare än i omväriden. Tillsam­mans med de låga internationella löneökningarna skärper del kravet på en väsentlig sänkning av löneökningstaklen i Sverige.

Efter de senaste devalveringarna sjönk det svenska exportpriset relativt OECD:s för bearbetade varor med totalt ca 8% mellan årsgenomsnitten 1981 och 1983 (diagram 5.2). Relativpriset höjdes dock redan under första kvartalet 1983 och sleg därefier successivi fram till uigången av 1984. Gentemot vissa vikliga konkurrentländer var relativprishöjningen bety­dande. Under loppet av 1983 och 1984 sleg exempelvis relalivpriset för bearbetade varor gentemot Förbundsrepubliken Tyskland med 13% efter att ha sjunkit med drygt 20% sedan devalveringen 1981. Ökningen förkla­ras till stor del av atl den svenska kronan steg relativt D-marken med 7%.

Sammanfattningsvis sleg såväl relativpriserna som relativlönerna under 1983 och 1984. Även konsumentpriserna ökade väsenlligl snabbare än i omvärlden (diagram 5.1). En långsiktig återgång till samhällsekonomisk balans förutsätter atl denna ulveckling bryts. För 1985 har regeringen formulerat ell myckel ambitiöst inflationsmål. Även om prisstegringslak­ten under januari-mars blivit oroväckande hög, finns del ändå ell flertal faktorer som pekar på att en betydande dämpning av inflationen skall kunna komma lill slånd. Lönekoslnadsökningarna förefaller all kunna bli relativt begränsade. Vidare bidrar företagens goda vinstmarginaler i ut­gångsläget och del nyligen införda prisstoppets effekter på inflationsför­väntningarna till etl dämpat inflationstryck.

Förändringar i pris- och lönebildningsprocessen

Diagram 5.3 anger timförtjänslens årliga procentuella förändring och arbetslösheten för perioden 1970-1988. Av diagrammet framgår att löne-slegringsiaklen dämpats efter 1976. De långsammare löneökningarna i slulel av 1970-lalet förklaras bl.a. av den dramatiska försämringen av vinstlägel som då ägde mm. De ökande obalanserna i den svenska ekono­min under samma period bidrog säkert också lill all löneökningstaklen blev lägre. Fram t.o.m. 1980 skedde della vid oförändrad arbetslöshets­nivå, därefier har emellertid arbetslösheten legal på en högre nivå.

Förutsättningarna alt få till slånd löneavtal på en lägre nominell nivå och därmed dämpa inflationen har i flera avseenden förbättrats under senare år.

• Pris- och löneökningarna i omväriden lycks ha kommil ner på en perma­nent lägre nivå. Della innebär i kombinaiion med den svenska valutapo­litiken, med fast växelkurs som norm, elt ökat tryck på arbetsmarkna­dens parter alt hålla nere den inhemska kostnadsutvecklingen. 2   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

18

Diagram 5.3 Timförtjänst för industriarbetare och arbetslöshet 1970—1988. Balans-och referensalternativ

Timförtjänst % utveckling

18.0

16.0--

14.0--

1Z0--

10.0 --

8.0--

Referensalt.

~"------- .«>_ 87

6.0--

3.6

4.0

1.0          1.6          ao           as

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ao

4.0

Arbetslöshet

% av arbetskraften

•    Marginalskallereformen som genomfördes under åren 1983-1985 möj­liggör på ell annat sätt än lidigare en positiv reallöneutveckling för de flesta löntagare även vid låga nominella löneökningar.

•    Det har i allt högre grad accepterats all olika typer av indexeringar i löneavtalen måste undvikas. De indexeringar som tidigare använts fre­kvent i löneavtalen tenderade att permanenta löne- och prisökningarna på en hög nivå.

•    Flera faktorer har bidragit lill alt inflationsförväntningarna nu är lägre än tidigare. Dels är den internationella prisutvecklingen betydligt lugnare, dels har regeringen genom etl explicil mål för inflationen och genom en generellt slram finans- och penningpolitik direkt försökt påverka såväl förvänlningsbilden som den faktiska inflationen.

Trots att möjlighetema till långsikiigi lägre nominella löneavtal i vissa avseenden förbättrats, finns betydande risker och svårigheter med löne­bildningen. Det krav på en relafivt hög vinstnivå i företagen, som slälls för atl få till slånd en nödvändig expansion inom den privata sekiorn, innebär en risk för att löneökningarna blir störte än vad som långsiktigt är förenligl

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   19

med samhällsekonomisk balans. Problemet accentueras i en situalion där brislen på kvalificerad arbetskraft är stor. Generellt innebär kravel på låga nominella löneökningar vidare att det efter beräknad löneglidning blir mycket lite kvar att förhandla om. Eventuella höjningar av arbetsgivarav­gifterna skulle skärpa problemet. Vidare skulle en alltför snabb offenllig ulgiflsexpansion kunna medföra att utrymmel för reallöneökningar efter skatt urholkas, vilket i sin tur skulle kunna försvåra avtalsrörelsen. Ett annat problem är att olika stelheter på arbetsmarknaden riskerar all för­svåra en nödvändig anpassning av relativlönerna.

Pris- och löneutveckling under perioden 1985—1988

I balansalternalivet antas för perioden 1985-1988 att limlönen fortsäller atl öka i samma takt som under 1985 eller med 5% per år (diagram 5.4). Konsumentpriserna antas sliga med 3% under 1986 och med 2,5% under såväl 1987 som 1988. Industrins produktionspriser beräknas stiga med i genomsnitt 2% per år. Därigenom sjunker relativpriset på svenska export­varor med i genomsnitt 1 % per år.

Diagram 5.4 A Timförtjänst inom industrin 1980-1988

Procentuell förändring

ILO

10.0-

0.0-

Låt-gå alt.

/     Referensalt.\
■        N           \

ao-

7.0-

6.0-

ao-

\                Balansalt.

4.0

1980      1081      19B2      1983      1984      1986      1986     1987      1988

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepanementet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

20

Diagram 5.4 B Relativa exportpriser för priskonkurrerande varor 1980—1988

Index 1980= 100

106.0

Låt-gå alt.

104.0-

102.0-

100.0

Referensalt.

980-

96.0

94.0-

Balansalt.

 

92.0-

'v

90.0

1980      1981      1982     1983      1984      1985      1986      1987      198

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartemenlel.

I referensallernativet besläms löneökningstaklen som en funklion av föregående års prisutveckling, föregående års arbelslöshel, årels inkomst­skall saml årels löneskall. Den skattade lönefunktionen anger vidare alt löneökningstakten, vid givna värden på de förklarande variablerna, var 2,5 procentenheter lägre för perioden 1977-1983 än för tidigare år. Denna sänkning av löneinflationen antas beslå under kalkylperioden.

Timlönen beräknas i referensallernativet öka med drygt 7% 1985. Däref­ter stiger ökningstakten och först från och med 1987 pressas lönernas ökningstakt kraftigt nedåt på grund av den låga aktiviteten i ekonomin.

Industrins produktionspris besläms med hjälp av en prisfunklion där förklaringsvariablerna ulgörs av imporlprisels, produktionens och tim­kostnadens ökningstakt. Produktionsförändringen påverkar del följande årels inflationstakt. Relalivpriset för priskonkurrerande varor beräknas fortsätta atl stiga t. o. m. 1987, varefter del sker en viss sänkning.

I diagram 5.4 illustreras också utvecklingen av timlöner och relativpriser enligt del s. k. "Iål-gå"-alternalivet (se kapilel 12).

1 referensalternativet ökar konsumentpriserna under 1985 med 8%. Den åtstramning av finanspolitiken som antas ske fr. o. m. 1986 har beräknings-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                  21

lekniskl lagls in som en höjning av de indirekta skatterna på privai kon­sumlion. Detla höjer till en del priset på privai konsumlion och vältras till en del bakåt på företagens marginaler. Konsumentpriserna ökar under perioden 1985-1988 med i genomsnitt ca 7% per år.

6   Två utvecklingsvägar för den svenska ekonomin

I detla kapilel redovisas huvuddragen för två alternativa utvecklingsvä­gar för den svenska ekonomin t. o. m. 1988 - balansalternativel och refe­rensalternativet. Uppläggningen av analysen och kalkylförutsältningarna har redovisats i de föregående kapillen.

6.1 Balansalternativet

Real utveckling

Balansalternativel beskriver en gynnsam ekonomisk utveckling, vars främsta förutsättning är en dämpad inhemsk pris- och löneutveckling. Ekonomin närmar sig långsiktigt de grundläggande balansmålen, samtidigt som del blir möjligl alt undvika att en internationell konjunkturavmallning får alltför negativa effekter på produklion, sysselsättning och bytesbalans.

De pris- och löneökningslakler som angetts i kapitel 5 innebär atl rela­tivpriserna för priskonkurrerande exportvaror fortlöpande sänks. Trots del ulvecklas nettoexporlen svagl i början av perioden. Det beror dels på eftersläpande effekler av relaiivprishöjningen pä svenska exportvaror un­der loppet av 1983 och 1984, dels pä alt den internationella konjunkturen börjar försvagas under 1986. Fr.o.m. 1987 ger däremol relalivprissänk­ningarna ett kraftigt genomslag i nelloexporten (se tabell 6.1). Under konjunkturavmattningen 1987 uppgår nettoexportens bidrag lill produk­tionsökningen i ekonomin lill näslan 70%. Sett över hela perioden 1985— 1988 resullerar relalivprissänkningen i marknadsandelsvinster för priskon­kurrerande exportvaror med drygl 7 procenlenheler.

Den gynnsamma utvecklingen av nettoexporlen medför atl bytesbalan­sen kan hållas under kontroll under konjunkturavmattningen och därefter förbättras kraftigt, när den internationella konjunkturen åler vänder uppåt mot slutet av perioden. Del relativt goda läget vad gäller konkurrenskraft och extembalans gör del möjligt att låta reallönelillväxten slå igenom i en belydande ökning av den privata konsumtionen under 1987 och 1988, då sysselsättningsläget annars skulle ha kunnat försvagas.

Den förhållandevis goda produktionstillväxten och den forlsall goda lönsamhelen i näringslivet bildar basen för en fortsatt tillväxt av näringsli­vels investeringar, även om ökningstakten inte når upp till 1984 och 1985 års nivåer. De offentliga investei;ingarna ulvecklas däremol svagt. De statliga investeringarna faller kontinuerligt, medan de kommunala ligger kvar på 1985 års nivå.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

22

Tabell 6.1. Försörjningsbalans 1984—1988. Balansalternativet

1980 års priser

Miljar- Ariig procentuell der kr förändring

1984     1985    1986    1987    1988

 

1

Privat konsumtion

269,8

1,4

0,8

1,7

1,5

2

Offentlig konsumtion

162,4

0,8

0,5

0,5

0,5

 

Statlig

45,2

-1,0

-1,0

-1,0

-1.0

 

Kommunal

117,1

1,5

1,0

1,0

1,0

3

Bruttoinvesteringar

103,9

3,7

2,5

2,6

1,9

 

Offentliga''

15,9

-2,7

-0,4

-0,4

-0,4

 

Privata

88,0

4,8

3,0

3,1

2,2

4

Lagerförändring''

-3,7

1,3

0,7

-1,0

-0,8

5

Förändring av nettoexport av varor och

 

 

 

 

 

 

tjänster

24,6

-0,4

0,2

0,8

1,5

6

Bruttonationalprodukt Bidrag tiU lillväxien:

557,0

2,4

1,9

1,2

1,9

7

Total konsumtion (1+2)

432,2

0,9

0,5

0,9

0,8

8

Total kapitalbildning (3-l-4-(-5)

124,8

1,5

1,4

0,3

1,1

" Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag ingår i näringslivets investeringar.

*' Andel av föregående års BNP. Andra nyckeltal:

1984    1985    1986    1987    1988

Bytesbalans

Miljarder kr, löpande priser

Statens budgetsaido Miljarder kr, löpande priser

Arbetslöshet Tusental personer Procent

1.0     - 3,1  - 3,9 1,7     13,8
-75,4  -63,0 -58,2 -51,4 -39,2

136 127      117 110      101

3.1    2,9      2,6 2,5      2,3

Vad gäller den offentliga konsumtionen innebär balansalternativel en mycket blygsam tillväxt. Konsumtionstillväxten förutsätts här ligga på 0,5 % per år under kalkylperioden, vilket kan jämföras med en genomsnitt­lig åriig tillväxt under perioden 1981-1984 om 1,6%. Den kommunala konsumtionen bedöms öka med 1 % per år, vilket ligger i linje med vad kommunernas planmaterial indikerar. Den statliga konsumtionen fortsät­ter att minska till följd av den myckel strama budgetbehandling som förutsätts.

En utveckling i linje med balansalternativet innebär atl arbetslösheten kontinuerligt minskar. Enligt kalkylen kommer antalet arbetslösa 1988 att uppgå till ca 1(X)000 personer, vilket är nära 30000 personer färte än den prognostiserade nivån för 1985.

Den sysselsättningsökning som kommer till stånd i balansalternalivet har sin tyngdpunkt i det privata näringslivet. Ökningen ligger framför alll

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

23

på den privata tjänstesektorn, men även i industrin sker en viss ökning av antalet anställda. Således innebär balansalternativel såväl en ökning soiii en sektoriell omfördelning av sysselsättningen.

Utvecklingen av bruttonationalprodukten och dess användning fram till 1988 får anses ligga relativt väl i linje med bedömningarna i LU 84. I LU:s alternafiv 1 antogs den toiala produktionen öka med 2,4% per år i genom­snitt för perioden 1983-1990. Avräknas den ökning som för perioden 1985-1988 ligger i ireårskalkylernas balansalternativ, "återstår" en BNP-tillväxt på ca 3% per år 1989 och 1990. Med tanke på att konjunkturen då kan antas vara relativt stark får en sådan tillväxt anses möjlig att uppnå. Den totala konsumtionen antogs i LU 84 under perioden 1983-1990 öka med i genomsnitt 1 % per är. Konsumtionsökningen i balansalternativet avviker inle nämnvärt från denna bana. För perioden 1983—1988 blir ökningen av den offentliga konsumtionen dock något snabbare än vad som angavs i LU; s alternativ I, medan den privata konsumtionen i motsvaran­de grad ökar långsammare.

En central slutsats i LU 84 var att den totala kapitalbildningen (dvs summan av bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och nelloexport) måste öka relativt den lotala konsumtionen för att strukturell balans skall kunna uppnås 1990. I långtidsutredningen angavs att en fördelning av den totala BNP-tillväxten för perioden 1983—1990 med en tredjedel vardera för kon­sumlionsökning, nelloexport och bruttoinvesteringar skulle vara förenlig med en utveckling mol strukturell balans. Jämfört med utveckhngen under 1970-talel, då närmare 90% av BNP-ökningen användes för konsumtions-ändamål, innebär detla en radikal förändring i resursanvändningen.

Vad gäller utvecklingen under åren 1985-1988 enligt balansalternativel kan man konstalera, alt den lotala kapitalbildningen moisvarar drygt hälf­ten av den samlade BNP-lillväxlen (diagram 6.1). Della är visserligen lägre än vad som angavs som nödvändigt i LU, men bör ses mot bakgrund av atl den aktuella delperioden 1985—1988 får sin prägel av en svag konjunktur­utveckling. Förutsatt alt den samlade kapitalbildningens andel av tillväx­ten kan ökas ytterligare något under åren 1989-1990 är alltså utvecklingen i balansalternativet i dessa avseenden förenlig med LU: s balansmål.

Finansiell utveckling

Mol bakgrund av de kontinuerliga bylesbalansunderskolten under andra hälften av 1970-talet och böijan av 1980-talel och den snabba ökningen av ullandsskulden som detta givit upphov fill, får etl överskott i bytesbalan­sen under en flerårsperiod anses angelägel, bl. a. för att skapa erforderlig handlingsfrihet i den ekonomiska politiken. En stark bytesbalans underlät­tar också en snabbare anpassning av den svenska räntenivån till den internationella'.

' Se LU 84, sid 128—129, för en utförligare redovisning av motiven för ett bytesba­lansöverskott.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

24

Diagram 6.1 Kapitalbildningens' andel av BNP-ökningen 1984—1988. Balansalterna­tivet

Procent

80.0

70.0

60.0-

50.0-

•40.0

30.0-

20.0-

10.0-

1984

1985

1986

1987

1988

' Kapitalbildningen definierad som summan av bruttoinvesteringar, lagerförändring och nettoexpon.

Möjligheterna atl redan i böijan av perioden få lill slånd ell bytesbalans-överskott utan alt tillgripa en åtslramningspolilik med negaliva effekter på sysselsättningen begränsas emellerlid av atl konkurrenskraften i utgångs­läget inte är tillräckligt god. Den finansiella bild som framkommer 1988 med etl överskoll i bytesbalansen på ca 1,5% av BNP kan däremot anses förenlig med kraven på långsiktig finansiell balans. Förstärkningen av bytesbalansen under perioden sammanhänger dels med en gynnsam real ulveckling och etl betydande överskott i handelsbalansen, dels med stag­nerande och t. o. m. något minskande räntebetalnirigar på ullandsskulden. Den internationella räntenivån har då antagits gå ner med ca 3 procenten­heter under perioden.

Utvecklingen av investeringar och inhemskt sparande framgår av dia­gram 6.2. Del lotala inhemska sparandet ökar fram lill 1988 fillräckligl för att dels finansiera en uppgång i investeringarna, dels uppnå del eftersträ­vade överskottet i bytesbalansen.

Det finansiella sparandel i olika sektorer 1988 uppvisar slora skillnader jämfört med böijan av  1980-lalel (tabell 6.2). Den offentliga sektorns

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

25

Diagram 6.2 Bruttosparande, bruttoinvesteringar samt finansiellt sparande i hela

ekonomin 1970-1988. Balansalternativet

Procent av BNP 30.0-

26.0

20.0-

V\               y Bruttoinvesteringar

 

16.0-

Bruttosparande

10.0-

6.0-

-6.0

finansiella sparande genomgår under perioden fram till 1988 en betydande förbättring, medan del privata finansiella sparandet förblir ungefär oför­ändrat. Jämfört med den finansiella situationen i början av 1970-lalet förväntas samtliga privata delseklorer nu uppvisa etl klart högre finansiellt sparande, varför kraven på den offentliga sektorns finansiella sparande blir i motsvarande grad lägre.

Tabell 6.2 Finansiellt sparande 1970-1988 Procentuell andel av BNP

 

 

 

1970-

1975-

1980-

1984

1988

 

 

1974

1979

1984

 

 

 

 

 

 

 

Balans

Referens

Offentlig sektor

4,1

1.1

-4,9

-3,0

-1,7

-1.2

Stat

0,6

-2,4

-7,8

-5,7

-3,1

-2,6

Kommuner

-0,9

-0,3

-0,1

-0,1

-0,2

-0,2

Socialförsäkring

4,4

3,9

3,0

2,8

1,6

1,6

Privat sektor

-3,4

-2,6

2,8

3,1

3,1

1,2

Icke-finansiella företag

-4,8

-5,0

-1,8

-1,0

-2,5

-3,9

Finansiella företag

1,8

3,1

4,2

4,0

4,0

4.0

Hushåll

-0.4

-0,7

0,5

0,1

1,6

1,1

Bytesbalans

0,7

-1,5

-2.1

0,1

1,4

0.0

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                               26

Den offenlliga sektorns finansiella sparandeförbättring fram till 1988 förklaras hell av ett snabbt minskande sparandeunderskott i den statliga sektorn. Utgifternas ökningstakt avtar betydligt under perioden, inle minst beroende på alt ränteutgifterna stagnerar som en följd av atl den nominella räntenivån faller.

Det statliga budgetunderskottet minskar med 36 miljarder kr i löpande priser under perioden 1984-1988. Av delta svarar överföringen av den statliga bostadslångivningen lill ell särskilt bostadsinslitut för ca 9 mil­jarder kr. I slutet av perioden motsvarar underskottet ca 4% av BNP.

Socialförsäkringssektorns finansiella sparande minskar något i nomi­nella termer under perioden fram lill 1988. Det avräkningssystem som finns för kommunalskatten får i början av perioden, då pris- och lönesteg-ringstaklen dämpas kraftigt, en gynnsam effekt på kommunernas finan­siella sparande. Efterhand slår den lägre löneökningstaklen igenom även på inkomstsidan och i slulåret uppkommer elt sparandeunderskott på ca 2 miljarder kr, vilkel får betraktas som rimligt med lanke på att en del av kommunernas investeringar normalt lånefinansieras.

Den totala offentliga utgiftsandelen minskar mellan 1984 och 1988 med knappt 1 procentenhet, räknat före budgetförstärkningen, medan skatte­kvoten ökar med drygt en halv procentenhet. Budgetförstärkningarna mot­svarar ca I % av BNP och påverkar ulgiftsandelen i sänkande riktning, eller skattekvoten i höjande riklning. beroende på om de läggs in på budgetens utgifts- eller inkomstsida.

Del finansiella sparandel i den privata sekiorn är ungefär oförändrat under perioden 1984—1988. De icke-finansiella företagens finansiella spa­rande försämras medan de finansiella företagens finansiella sparande för­blir ungefär oförändrat, mätt som andel av BNP. Hushållens finansiella sparande vänlas öka med drygl 1 procentenhet av BNP fram lill 1988. Detla sammanhänger med hushållens växande disponibelinkomsier och med den höga reala räntenivån som råder under perioden.

Under perioder av hög och varierande inflationstakt kan olika sektorers nominella finansiella sparande ge en delvis missvisande bild av utveckling­en. Detta sammanhänger med att i en inflationsekonomi utgör de nominella räntebetalningar, som enligt nationalräkenskaperna klassificeras som lö­pande inkomst, lill stor del endast ersättning för den urholkning av det finansiella kapitalel som inflationen medför. Det kan därför vara belysande atl siudera hur del finansiella sparandel ulvecklas i olika sektorer, om man korrigerar för inflationens effekler på det finansiella kapitalet.' Detla infla-tionsrensade finansiella sparande för perioden 1970-1988 framgår av la­bell 6.3.

' Jfr LU 84, sid. 80-81, för en redovisning av metoden och en diskussion om hur resultaten bör tolkas.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                   27

Tabell 6.3 Inflationsrensat finansiellt sparande 1970—1988

Procentuell andel av BNP

 

 

 

 

1970-

1975-

1980-

1984

1988

 

 

IQ74

1979

1984

 

 

 

 

1 7 /•*

 

Balans

Referens

Offentlig sektor

2,4

-1,0

-5,2

-1,6

-1,1

-0,4

Stat

0,3

-2,2

-5,2

-2,0

-1,7

-0,6

Kommuner

-0,3

0,2

0,2

0,1

-0.2

0,0

Socialförsäkring

2,4

1,0

-0,2

0,3

0,8

0,2

Privat sektor

-2,1

-0,5

3,9

3,5

3,0

1,3

Icke-finansiella företag

-0,4

-0,1

3,0

2,4

-1,4

-1.5

Finansiella företag

0,6

1,5

1,8

1,6

3,0

2,4

Hushåll

-2,3

-1,9

-0,4

-0,5

1,4

0,4

Bytesbalans

0,3

-1,5

-1,4

1,9

1,9

0,9

Det inflationsrensade sparandel visar en ulveckling under perioden som i sina huvuddrag är densamma som för del nominella finansiella sparandet. Nivån på det inflationsjusterade finansiella sparandet blir dock betydligt högre i sektorer med stora nettoskulder, l.ex. slaten, medan exempelvis de finansiella företagen med sina betydande nettotillgångar får ett betydligt lägre finansiellt sparande om inflationen beaklas. Detsamma gäller social­försäkringsseklorn, som dock även i reala termer uppvisar ell posilivi finansiellt sparande 1988.

Det snabbt minskande statliga budgetunderskottet reducerar spänning­arna på kredilmarknaden och underiättar utformningen av kredilpoliliken. Finansieringen av budgelunderskottel, som under 1980-talets första hälft innebar stora påfrestningar på kredilmarknaden, blir inte längre samma problem som tidigare. Kapilalmarknadsinstituten och hushållen blir mot slutet av perioden de viktigaste långivarna, medan statens netloupplåning direkl hos förelagen kan förvänlas upphöra under perioden. Andelen stats­papper i hushållens och förelagens finansiella portföljer framgår av labell 11.1 i kredilmarknadskapillel.

Den gynnsamma reala utvecklingen och den låga infiationstaklen i ba­lansalternalivet är en fömtsättning för alt den nominella ränienivån skall kunna anpassas nedåt lill en fallande inlernationell räntenivå, (diagram 6.3). Realräntan är speciellt i början av perioden mycket hög, vilket kan verka dämpande på de privata investeringarna.

För att minska risken för etl privai kapitalutflöde är det vikligt atl likviditelstillväxten i ekonomin, främst då hos näringslivel, hålls nere. Del fömtsätts därför all kredilpoliliken ges en stram utformning. Mol slulel av perioden kan dock trycket på kreditpolitiken vänlas minska någol i lakl med all etl bylesbalansöverskolt skapas.

Sammanfattningsvis präglas den finansiella utvecklingen i balansalterna­livet av låg tillväxttakt i de offentliga utgifterna, ökade privata investering­ar och stigande realinkomster för hushållen. Bytesbalansen förstärks och en anpassning av den inhemska nonriinella räritenivån lill den internationel­la möjliggörs under perioden. Realräntan förblir dock under hela perioden relativt hög, sett i etl historiskt perspektiv.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

28

Diagram 6.3 Korta marknadsräntor' internationellt och i Sverige 1980—1988.

Procent • 18.0-

16.0-

14.0-

12.0-

Statsskuld-        \

växlar/bank-       \

certifikat               \

10.0-

8.0-

6.0

1980      1981      1982     1983

Effektiv ränta, 3 månaders depositioner.

1964

1985

1986

1987

1988

6.2 Referensalternativet

Real utveckling

Som tidigare framgått baseras referensallernativet på fömtsättningen alt pris- och lönebildningen även fortsättningsvis följer det historiskt etablera­de mönstret, vilket leder till en högre pris- och löneslegringstakt jämfört med balansalternalivet. Som en följd av detta antas en kraftig åtstramning av finanspolitiken bli nödvändig.

Pris- och löneutvecklingen i referensalternafivet innebär atl de svenska relativpriserna stiger åren 1985 -1987, med åtföljande marknadsandelsför­luster. Den oförmånliga relalivprisutvecklingen och de åtstramningsål-gärder detta framtvingar, leder dels till en negativ produktionsutveckling inom samtliga näringslivssektorer, dels till fallande bmttovinstandelar. Detta leder i sin tur till en kraftig nedgång i investeringsakliviieien och resullerar för 1988 i en investeringsvolym i näringslivel som är nästan 15% lägre än i balansalternalivet.

Den offentliga konsumtionen, som i balansalternativet förutsätts få en begränsad tillväxt, blir här än mer begränsad. Det sammanhänger framför

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                             29

Tabell 6.4 Försörjningsbalans 1984-1988. Referensalternativet

1980 års priser

Miljar- Årlig procenluell der kr förändring

1984

1985

1986

1987

1988

269,8

1,2

-0,2

0,4

0,5

162,4

0,6

0,1

0,1

0,1

45,2

-1,0

-1,0

-1,0

-1.0

117,1

1,2

0,5

0,5

0,5

103,9

2,9

1,5

-2,3

-5,2

15,9

-2,7

-3,2

-3,2

-3,2

88,0

3,9

2,3

-2,2

-5,5

-3,7

1,3

0,6

-1,1

-0,5

24,6

-1,0

-1,1

-0,3

0,4

557,0

1,5

-0,3

-1,6

-0,9

432,2

0,7

-0,1

0,2

0,3

124,8

0,8

-0,2

-1,8

-1,2

1      Privat konsumtion

2      Offentlig konsumtion

Statlig Kommunal

3  Bruttoinvesteringar

Offentliga" Privata

4      Lagerförändring

5      Förändring av nettoexport av varor och tjänster

6      Bruttonationalprodukt

Bidrag lill tillväxten 1    Total konsumtion (1-1-2) 8    Total kapitalbildning

(3-1-4-1-5)

 Med offentliga investeringar avses endast offentliga myndigheters investeringar. Investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag ingår i näringslivets investeringar.

'' Andel av föregående års BNP. Andra nyckeltal:

1984    1985     1986    1987    1988

Bytesbalans

Miljarder kr, löpande priser                  1,0    -2,2    -6,1    -5,0      0,4

Statens budgetsaido

Miljarder kr, löpande priser               -75,4 -59,2 -39,3 -30,6 -36,9

Arbetslöshet

Tusental personer                                136      130      135      177      231

Procent                                                3,1       2,9       3,0      4,0      5,2

alll med att kommunernas finanser försämras på gmnd av den högre pris-och lönestegringstakten och den lägre ekonomiska akfiviieten. Också för de kommunala investeringarna framlvingas en yllerligare nedgång. Även den privata konsumtionen utvecklas svagt.

Den svaga efterfrågeutvecklingen i referensallernativet resullerar i en successivt sjunkande produktionsnivå. Sålunda beräknas brutlonalional-produklen 1988 vara lägre än 1984, räknal i fasta priser (tabell 6.4). Vidare ökar arbetslösheten kraftigt till ca 230000 personer 1988 - nästan en fördubbling jämfört med det förväntade genomsnittet för 1985 (diagram 6.4).

Samtidigt som man kan konstatera atl referensallernativet - i synnerhet från sysselsättningssynpunkt - beskriver ell myckel ogynnsamt utveck­lingsförlopp jämfört med balansalternalivet, finns del anledning alt påpeka

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

30

Diagram 6.4 Arbetslöshet 1980-1988. Balans- och referensalternativet

Tusental personer

260.0-

80.0

60.0

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1966

1987

1988

atl såväl bytesbalans som statsbudget genom den åtstramande politik som förutsätts, ulvecklas på ett förhållandevis posifivt sätt. Under 1988 sjunker relalivpriset på svenska exportvaror någol och en viss exportökning kom­mer till stånd. I denna mening kan alltså referensallernativet - tilll skillnad från det "lål-gå"-alternaliv som redovisas i kapilel 12 - beskrivas som en utvecklingsväg som på mycket lång sikt skulle kunna leda till samhälls­ekonomisk balans. Genom den höga arbetslöshet som följer i spåren av den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen och den slarkt kontrak­tiva ekonomiska politiken, är det dock en väg mot balans som tidsmässigt är väsentligt mer utdragen och — framför allt - förenad med mycket stora sociala koslnader.

Finansiell utveckling

Även i referensallernativet sker en betydande omstrukturering av del finansiella sparandet under prognosperioden. Budgetunderskottet minskar — till en början t. o. m. snabbare än i balansalternativel - hushållens finansiella sparande förbättras, medan företagens finansiella sparande blir starkt negativt. Del är ett utvecklingsmönster som i sina huvuddrag är detsamma som i balansalternativet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                               31

Den högre infiationstaklen och den växande instabiliteten i den svenska ekonomin i referensalternativet försvårar en anpassning nedåt av den inhemska räntenivån. Det förutsätts därför en betydligt större räntemar­ginal gentemot omväriden mot slutet av perioden i detta alternativ (dia­gram 6.1). Del finns trots detta en uppenbar risk att den ;underliggande försvagningen av konkurrenskraften som sker kan medföra störningar på valutamarknaden.

Finansieringen av slatens budgetunderskott underlättas i referensaller­nativet av den snabbare minskningen av underskottet i detta alternativ. Den betydligt svagare vinstutvecklingen i företagssektorn kan emellerlid samtidigt väntas medföra en ökad kredilefterfrågan från förelagen.

Del högre ränteläget i referensallernativet bidrar lill alt budgetunder­skottet mol slutet av perioden visar tecken till alt öka. Då inflationstakten är högre i referensalternafivet än i balansalternativel blir det inflationsren­sade slalliga finansiella sparandel dock klarl bättre i referensallernativet. Den kraftiga lönsamhetsförsämringen och den högre räntenivån i referens­allernativet medför vidare all del finansiella underskottet i de icke-finan­siella företagen blir slörre.

Såväl de offenlliga utgifterna som skatterna ökar betydligt, mätt som andel av BNP. Räknal före budgetförstärkningar stiger utgiftsandelen un­der perioden 1984-1988 med ca 3 procentenheter, medan skattekvoten ökar med drygl 1 procentenhet. De lotala budgetförstärkningarna, inkl. de som beräkningslekniskl lagls in som en höjning av de indirekla skatterna, moisvarar 3,5% å 4% av BNP.

6.3 Slutsatser

Kalkylerna visar att pris- och löneutvecklingen i ett treårspekliv har en avgörande betydelse för möjlighelerna all uppnå samhällsekonomisk ba­lans.

Som framgår av kapilel 12 leder en snabb pris- och löneutveckling i kombination med en passiv finanspolitik lill växande obalanser, främst i form av hög arbetslöshet och underskott i bytesbalansen. En sådan ul­veckling är inle långsiktigt hållbar.

Möjlighelerna all komma till rätta med den höga arbetslösheten genom en expansiv politik som driver upp den inhemska efterfrågan är obefintliga. Bytesbalansunderskotlet skulle då mycket snabbi nå orimliga dimensio­ner. Den nödvändiga anpassningen av kostnadsutvecklingen skulle dessul­om ytterligare försvåras. Därigenom skulle polifiken på sikl också molver­ka sitt syfte vad gäller arbetslösheten. Ekonomin skulle således i alla avseenden fjärma sig från det önskvärda balanslägel.

Problemen med alltför stora pris- och löneökningar kan inte heller lösas med ytterligare en devalvering. Förbättringen av konkurrenskraften skulle endast bli kortsiktig och hos olika beslutsfattare skulle skapas starka

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                              32

förvänlningar om fortsatta prisstegringar och nya devalveringar. Ett cen­lrall mål för den ekonomiska politiken - prisstabilitet - skulle då överges på obestämd tid.

Om pris- och löneutvecklingen skulle fortsätta att vara för snabb, finns det alltså i prakliken ingen annan möjlighet än att strama ål den ekonomis­ka politiken. Som illustreras i referensallernativet förefaller del möjligl att genom en sådan politik hålla bytesbalansen under kontroll och fortsätta saneringen av slalsbudgelen. Kostnaderna i form av arbelslöshel och därmed sammanhängande sociala problem skulle emellerlid bli mycket stora. Någon återgång lill samhällsekonomisk balans skulle knappasl kun­na ske förrän på 1990-talet.

En utveckling i linje med balansalternativel ter sig mot denna bakgrund mycket angelägen. Det ställer emellertid betydande krav på ekonomins funktionsförmåga och på den ekonomiska politiken:

•    Pris- och lönestegringstakten måste dämpas betydligt.

•    Industrins räntabilitet måsle ligga kvar på en hög nivå.

•    De offentliga utgifternas ökningstakt måste begränsas och statens bud­getunderskott minskas.

•    Den inhemska efterfrågeutvecklingen måste anpassas till kravet på ba­lans i de utrikes affärerna och lill behovel av ökad sysselsättning.

•    Arbetsmarknadens förmåga till omställning och anpassning måste för­bällras.

Statsmakterna kan på olika säll försöka bidra lill att pris- och löneut­vecklingen dämpas. En anliinflationspolitik måste generellt innebära en stram finans- och penningpolitik i syfte att begränsa likviditetstillväxten, påverka inflationsförväntningarna och undvika etl alltför högl kapacitets­utnyttjande. Inflationsförväntningarna kan också påverkas genom att ell explicil mål för inflationen uppslälls. Del är även möjligt att i detta syfte ställa upp normer för den ekonomiska politiken, såsom fasla växelkurser, ingen slatlig utlandsupplåning etc.

Slaten har också som arbetsgivare möjlighet att verka för en återhållsam lönerörelse. Särskilt i en situalion med god vinstutveckling i förelagen är del viktigt, eflersom de offenlliga löneavtalen då tenderar alt bli ell lägsla riktmärke för den privata sekiorn. Staten har naturligtvis vidare möjlighet atl mer direkl styra utvecklingen genom någon typ av inkomstpolitik. Del kan innefatta ålgärder som kopplar pris- och löneutvecklingen lill olika ekonomisk-politiska ålgärder. Ekonomisk-politiska ålgärder som syfiar till atl minska fördelningspolitiska spänningar kan också ulgöra etl inslag i anti-inflationspolitiken. Vilka möjligheter som bör utnyttjas är en politisk fråga som inte berörs här. Klart är emellertid att utan den nödvändiga pris-och löneanpassningen kommer svensk ekonomi atl ställas inför fortsalla obalanser. Särskilt i en situation då den internationella konjunkturen för­svagas skulle delta snabbi kunna leda lill en försämring av det ekonomiska läget med mycket negativa effekler, bl.a. på sysselsättningen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

33

Erfarenheterna från andra länder visar att realräntan på grund av kvar­dröjande inflationsförväntningar tenderar atl bli mycket hög, när inflatio­nen minskar kraftigt. Det finns anledning att räkna med att motsvarande tendens skulle uppkomma i Sverige i en liknande situation. Enligt LU 84 måsle avkastningen på materielll kapilal vara högre än avkastningen på finansiella placeringar, om de nödvändiga investeringarna skall komma till slånd. Indusirins räntabilitet måste därför under en följd av år bibehållas på ungefär nuvarande nivå. Försl mot slutet av 1980-lalet kommer de sjunkande realräntorna att möjliggöra en anpassning nedåt av vinstnivån.

De offentliga utgifternas ökningstakt måste begränsas av flera skäl. För det första är en återhållsam offentlig konsumtionstillväxl en nödvändig förutsättning för atl den yttre balansen skall kunna upprätthållas, samtidigt som den privata konsumtionen ges ett rimligt expansionsulrymme. För det andra måste de totala offenlliga ulgiflerna begränsas, så att kostnadsdri­vande skattehöjningar kan undvikas. En rimlig reallöneulveckling efter skatt torde vara en viktig förulsättning för att inflationen i längden skall kunna hållas på en låg nivå.

Statens budgetunderskott bör fram lill 1988 nedbringas till 4% av BNP. Detta förutsätter budgetförstärkningar på sammanlagl 10-15 miljarder kr under perioden 1986-1988. En fortsatt sanering av statens finanser är nödvändig av flera skäl. Som tidigare nämnts är del elt viktigt led i anti­inflationspolitiken. Del är också nödvändigt för att förhindra en försämring av bytesbalansen. Slulligen behövs det för atl minska spänningarna på kredilmarknaden och förhindra att ränlan pressas upp lill en nivå som allvarligt hämmar investeringarna.

Stabiliseringspoliliken kommer under perioden atl ställas inför stora avvägningsproblem. Det gäller atl anpassa den inhemska efterfrågan, så att kravet på balans i de utrikes affärerna uppfylls. Kontinueriiga bytesba­lansunderskott skulle sannolikl mycket snabbi få negaliva effekler både på inflationsförväntningar och ränteläge. Samtidigt är det nödvändigt all tillå­ta en efterfrågeutveckling som möjliggör en gradvis ökning av sysselsätt­ningen även under de år då den internationella konjunkturen dämpas och nettoexportens bidrag till den ekonomiska aktiviteten tenderar alt avla. En nödvändig förutsättning för atl en sådan politik skall vara möjlig är emel­lertid, att den internationella konkurrenskraften är god och alt bytesbalan­sen är under konlroll.

För att få ner arbetslösheten till 2% 1990 slälls belydande krav på arbetsmarknadens förmåga lill omställning och anpassning. Den bransch-och yrkesmässiga rörlighelen såväl som den geografiska måsle öka, samti­digt som en ökad flexibilitet i lönesättningen bör eftersträvas.

De slutsatser som redovisas här rör främst vilka krav som ställs på den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren för alt ekonomin skall kunna närma sig samhällsekonomisk balans. Ekonomins mer långsikliga ulveckling och tillväxtmöjligheter sammanhänger i hög grad också med 3   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                   34

mer grundläggande frågor som ekonomins funktionsförmåga, olika mark­naders effektivitet etc. Det har emellertid inte varit möjligt att närmare ta upp sådana frågor inom ramen för dessa trearskalkyler.

7    Utrikeshandel och bytesbalans

Export

I tabell 7.1 visas volymutvecklingen av den svenska exporten uppdelad på tre slag: priskonkurrerande varor som i stort sett motsvaras av begrep­pet bearbetade varor, prislagarvaror - vartill hänförs jord- och skogs­bruksprodukter, skyddade livsmedel, skogsindustrins produkter och pet­roleumprodukter - saml tjänster.

Den goda exportutvecklingen under perioden 1982-1985 väntas i ba­lansalternalivet fortsätta under de kommande åren, dock i minskad takt. För att en god konkurrenskraft för de s. k. priskonkurrerande varorna skall bibehållas, krävs en relativ sänkning av de svenska exportprisema med 1 å 2% per år under prognosperioden. Relativprissänkningen antas slå igenom under loppel av tre år, varför förelagen under denna period gradvis vinner marknadsandelar. Tack vare relativprissänkningen blir exportutvecklingen gynnsam även för år då världsmarknadstillväxten avtar.

I referensalternafivet väntas fortsatt snabba svenska koslnadsökningar påverka exportpriserna på priskonkurterande varor, så att relativpriset på dessa stiger med i genomsnitt ca 2 % per år under perioden 1985-1987. Till följd därav väntas exportvolymutvecklingen bli svag. Mol slutet av peri­oden leder den strama politiken dock till en relativprissänkning på svenska exportvaror, varigenom en viss förbättring av exportutvecklingen inleds.

Prislagarvarorna som ledde exporluppgången 1983 har fr.o.m. 1985 kommit in i en svagare konjunkturfas. Någon större ökning antas inle ske förrän i näsla konjunkturuppgång, 1988. Den svenska exporten av prisla­garvaror antas i balansalternativel helt följa världsmarknadsulvecklingen. 1 referensallernativet har antagils att den låga investeringsnivån under

Tabell 7.1 Svensk export av priskonkurrerande varor, prislagarvaror och tjänster

1980 års priser

 

 

 

 

Miljarder

kr

1984

Procenluell förändring

 

 

Balansalternativet

Referensalternativet

 

1986    1987

1988

1986     1987    1988

Priskonkurrerande

varor Prislagarvaror Tjänster

Total export

122,1 45,6 26,1

193,8

7,1    4,7

-2,0   2,4

3,4   2,7

4,6   4,0

5,6 7,0 2,9

5,6

0,8    -0,2       2,2

-2,0       2,4      4,0

0,8    -1,9    -1,9

0,2       0,1       2,0

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                    35

Tabell 7.2 Svensk import av varor exkl. olja, oljeprodukter och tjänster

1980 års priser

 

 

 

 

Miljarder

kr

1984

Procentuell förändring

 

 

Balansalternativet

Referensallernativet

 

1986    1987    1988

1986    1987     1988

Varor exkl. olja

Olja

Tjänster

Total import

124,4 24,3 20,6

169,3

5,5       2,2      2,1

-0.5    -0,1    -0,2

3,8      2,7      2,9

4,5      2,0      1,9

5,0       1,2       1,1 -3,3    -3,5    -3,4

3.6        3,4       4,6

3.7        0,9       1,0

perioden medför all företagen har svårt atl möla den efterfrågeökning som uppkommer mot slutet av perioden, när den internationella efterfrågan tar fart på nytl. Genom all vissa företag slår i kapacitetstakel, blir exportök­ningen under 1988 något mindre än i balansalternativel.

För tjänsteexporten, som utgör ca 14% av den svenska exporten, väntas världsmarknaden utvecklas långsammare än för varor. Resultatet för ba­lansalternalivet blir en fortsalt ökning av tjänsteexporten med ca 3 % per år och i referensalternativet - med försämrade relativpriser - en gradvis avtagande och mol slulel av prognosperioden minskande tjänsieexportvo-lym.

Import

För importen används en indelningsgrund som särskiljer olja, varor exkl. olja samt tjänsler. (Se tabell 7.2.)

Oljeimporten bestäms bl. a. av den inhemska efterfrågelillväxten och av möjlighelerna att ersätta oljan med andra energislag. Det internationella oljepriset antas bli nominellt oförändrai under prognosperioden. Oljeim­porten bedöms i balansalternativet minska något. I referensallernativet blir minskningen väsenUigt större. Skillnaden beror på att den ekonomiska aktiviteten och därmed oljeförbmkningen är väsentligt lägre i referens- än i baiansaltemativet.

Varuimporten exkl. olja bar etl snariikt förlopp i båda alternativen. Bakom denna ulveckling döljer sig stora skillnader ifråga om relativprisul­veckling, inhemsk efterfrågeutveckling m. m. I balansalternativel ökar den inhemska efterfrågan i genomsnitt ca 2% per år. Ökningstakten är relativt låg under konjunktursvackan 1987, men i gengäld desto slörre under 1986 och 1988. I referensalternativet däremol försvagas efterfrågeutvecklingen. I balansalternativel motverkas den höga inhemska efterfrågans effekt på importen av atl relativpriset på svenskproducerade varor minskar. I refe­rensallernativet är situationen den motsatta. Effeklen på importen av den låga inhemska efterfrågan motverkas av atl relativpriset på svenskprodu­cerade varor till en början ökar kraftigt. Mol slutet av perioden dämpas dock importens ökningstakt, vilket sammanhänger med atl relativpriserna sjunker till följd av den svaga inhemska aktiviteten.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                              36

Tabell 7.3 Export och import 1985-1988

Årlig procentuell förändring

Balans-          Referens-

alternativet    alternativet

Exporl

Volym                                          4,7                 0,8

Pris                                             2,2                 4,2

Värde                                          7,0                 5,0

Imporl

Volym                                         2,8                  1,9

Pris                                            2,9                  2,9

Värde                                        5,8                  4,8

Tjänsleimporten ulvecklas tämligen lika i båda alternativen med en volymfillväxi på i genomsnitt ca 3 ä 4% under prognosperioden. Den svagare inhemska efterfrågeutvecklingen och de ökade relativprisema i referensallernativet är två mol varandra verkande faklorer som medför atl tjänsleimporten ökar ungefär lika mycket i båda alternativen.

Bytesbalans

Export- och importberäkningarna sammanfattas i tabell 7.3. Av denna framgår att den avsevärt långsammare volymökningen för exporten i refe­rensallernativet delvis molvägs av snabbare stigande exportpriser. Därige­nom blir exportvärdets genomsnitfiiga årliga ökning i balansalternativel endasl 2 procentenheter slörre än i referensallernativet. För importvärdel blir molsvarande differens 1 procentenhet eftersom importpriserna stiger i ungefär samma takt i de båda alternativen. Sammanlagel innebär detta all bytesbalansen för varor och tjänster förbättras från 1985 till 1988 med 18 miljarder kr i balansalternalivet och med 6 miljarder kr i referensallernati­vet.

Förbättringen ligger helt på handelsbalansen, medan tjänstebalansen utvecklas svagt i båda alternativen (tabell 7.4). Transfereringsbalansen, som under första hälften av 1980-talet försämrats kraftigt, blir i stort sett

Tabell 7.4 Bytesbalans 1986-1988

Miljarder kr, löpande priser

 

 

Balansalternativel

Referensalternativet

 

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Handelsbalans

22

28

40

20

23

30

Tjänstebalans Bytebalans för varor

och tjänster Räntenetto

5

27 -23

6

34 -24

6

46

-23

6

26

-24

5

28

-24

3

33

-24

Övriga transferereringar

Transfereringsbalans

Bytesbalans

-      8
-31

-    4

- 8

-32 2

- 9

-32

14

-    8
-32

-    6

-     9
-33

-    5

- 9

-33 0

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

37

oförändrad efler 1985 i balansalternalivet och försämras obetydligt i refe­rensallernativet. Den gynnsammare utvecklingen av transfereringsbalan­sen jämfört med tidigare år sammanhänger med att bytesbalansen i stort sett är i jämvikt, atl det intemationella ränteläget antas sjunka med ca I procentenhet per år och att dollarkursen inte stiger och driver upp ränteut­gifterna. Detta innebär att den betydande ökningen av ränteutgifterna de senaste åren upphör.

Av övriga transfereringar är u-hjälpen den största utgiftsposten. Åter­gången till det s. k. enprocentmålet för u-hjälpen innebär en viss försvag­ning av bytesbalansen mot slutet av prognosperioden. Utdelningar, försäk­ringar, licenser, migrationsvalula och andra privata transfereringar väntas i båda alternativen resultera i åriiga netloulflöden runt 2 miljarder kr under prognosperioden.

Den totala bytesbalansen förbättras i balansalternativel kraftigt mellan 1984 och 1988. I referensallernativet ulvecklas bytesbalansen med undan­tag av 1985 sämre än i balansalternalivet, trols alt den inhemska efterfrå­gan är väsenlligl lägre.

8   Arbetsmarknad

Arbelskraftsutbud

Arbetskraftens sloriek är direkl beroende av befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper, in- och utvandring samt förvärvsfrekvensen i de yr­kesaktiva åldrarna (16-74 år). Den arbelskraflsprognos som prognosinsli-tulel vid stalisfiska cenlralbyrån utarbetade till LU 84 ligger lill grund också för nu föreliggande arbetskraflskalkyl. De senasle årens ökade me­delarbetslid har emellertid medfört en viss upprevidering av den ursprung­liga prognosen. Denna revidering har genomförls i samarbete med prog-nosinslilutel.

Under perioden 1985-1988 förutses den yrkesaktiva befolkningen öka med knappt 3000 personer per år, medan arbetskraftens storlek, till följd av en fortsatt ökad kvinnlig förvärvsfrekvens, beräknas öka betydligt snabbare i både balans- och referensallernativet. I balansalternativet be­räknas del lotala utbudet av arbetskraft öka med i genomsnill 20000 personer per år mellan 1985 och 1988. I referensallernativet beräknas motsvarande ökning till följd av den lägre efterfrågan bli mindre, ca 10000 personer per år. Som en följd av konjunkturavmattningen och den därmed sammanhängande svaga efterfrågan på arbetskraft beräknas nytillström-ningen på arbetsmarknaden vara lägst 1988.

Männens relativa arbetskraftstal har sedan början av 1970-talet uppvisat en trendmässig svag nedgång, medan kvinnornas arbetskraftsdeltagande ökat myckel kraftigt. I prognosen förutsätts alt denna ulveckling fortsät­ter, dock med en avtagande ökning av kvinnornas förvärvsfrekvens. Med

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                              38

hänsyn till det svåra arbetsmarknadsläget för åldersgruppen 16-19 år förutsätts atl utbildningsinsatser skall hålla arbetskraftstalen för denna åldersgrupp på en nivå som ligger strax under 1984 års. Även bland 20-24-åringarna sjunker arbetskraftstalen någol, eftersom deras utbildningsdelta­gande antas öka.

Den relativa frånvaron har ökat trendmässigt för i stort sett alla ålders­grupper, dock i en något avlagande takt under de senaste åren. En väsent­lig andel av frånvaroökningen bland kvinnor beror på att kvinnor med barn under 7 år varit den grupp som ökat silt arbetskraftsutbud snabbast. Denna effekt beräknas upphöra under prognosperioden och frånvaron beräknas öka i betydligt svagare takt än under lidigare år. Medelarbetstiden per sysselsatt som sjönk trendmässigl fram lill 1982 har därefter ökal. Arbels­kraflsutbudet räknat i antal limmar har därmed ökal snabbare än antalet sysselsatta. En förklaring till detta är atl den förbättrade industrikonjunk­turen lell till ett ökat överlidsutlag i näringslivel. En annan förklaring torde vara att bl.a. primär- och landstingskommuner inte tillsätter kortlidsvika-rier i lika hög ulslräckning som lidigare. Yllerligare en förklaring kan hänföras till ell förändrat beteende hos kvinnor vid val av arbetstider. Bl. a. har gruppen deltidsarbetande med kort deltid minskat trendmässigl, samiidigi som den genomsnittliga medelarbelsliden för övriga deltidsarbe­tande ökat. Till denna utveckling finns ett flerlal förklaringar.'

Sysselsättning

Efterfrågan på arbetskraft bestäms av produktionsutvecklingen i olika sektorer. Utvecklingen under 1970-talel tyder på atl produktionen varierar kraftigare än arbetsinsatsen över konjunkturcykeln och att sysselsättning­en förändras med en viss eftersläpning i förhållande till produktionen. För industrin och den privata tjänstesektorn har samband mellan produklion och antalet arbetade timmar skattats för perioden 1970-1981.1 den offenl­liga sektorn antas sysselsättningen i limmar följa utvecklingen av konsum­tionsvolymen. Den beräknade timutvecklingen redovisas i tabell 8.1 och en branschvis redogörelse återfinns under resp. sektoravsnilt.

Tabell 8.1 Sysselsättningen i timmar 1986-1988

Procentuell förändring

 

 

Balansalternativet

 

Referensalternativet

 

1986

1987

1988

1986

1987       1988

Näringsliv därav industri Offentlig sektor därav kommuner

Totalt

0,4 0,2 0,4 0,9

0,4

0,2

-0,6

0,5

1,0

0,3

-0,1

-1,3

0,5

1,0

0,1

-0,1

-0,4 0,1 0,5

-0,1

-1,1       -1,6

-2,0      -2,7

0,1         0,1

0,5         0,5

-0,7      -1,2

Anm. Kalendariska effekter är ej beaktade.

' Jfr diskussion i Arbetsmarknadspolitik under omprövning, EFA 1984:31.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

39

Tabell 8.2 Sysselsättningsutveckling i olika sektorer 1984-1988

Tusental personer

 

 

 

 

Nivå

Åriig förändring

 

 

 

 

1984 enl.

 

 

 

 

 

 

 

Balansaltemauvet

Referensallernativet

 

RNB

 

 

 

 

 

 

 

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Jord- och skogsbmk

220

-2

-4

-3

-4

- 8

-12

Industri

973

12

3

-2

-1

-10

-15

Elverk m. m.

35

1

1

1

-

-

-

Byggnadsverksamhet

260

4

4

4

-

- 2

- 5

Privata tjänster

1448

17

16

12

11

-15

-19

Summa näringsliv

2936

32

20

12

6

-35

-51

Stat

270

-2

-2

-2

-2

- 2

- 3

Kommuner

1053

10

9

9

6

5

5

Summa offentlig sektor

1323

8

7

7

4

3

2

Sysselsatta totalt

4259

40

27

19

10

-32

-49

Arbetskraftsutbud

4 396

30

20

10

15

10

5

 

Arbetslöshet

 

Balansalternativet

Referensallernativet

 

1986    1987     1988

1986    1987     1988

Tusental personer Procent

117      110       101

2,6       2,5       2,3

135      177      231 3,0      4,0      5,2

Anm: Kalendariska effekter är ej beaktade.

Sysselsättningen mätt i antal personer framgår av tabell 8.2. På grund av osäkerheten i bedömningen av den framlida medelarbelsliden bör omräk­ningen från antal arbetstimmar till sysselsatta förses med reservalioner. Dels varierar medelarbetstiden kraftigt mellan de olika sektorerna, dels påverkas sysselsättningsslrukturen i belydande utsträckning av förändra­de medelarbetstider i de skilda sektorerna. Dessutom påverkas medelar­belsliden enskilda år av kalendariska effekter.

Som nämnts i tidigare avsnitt torde utvecklingen av den genomsnittliga medelarbetstiden samvariera med reallöneutvecklingen. 1 sysselsättnings­kalkylerna har därför antagits att den årliga medelarbetstiden per syssel­satt är oförändrad i referensallernativet och sjunker svagt i balansalternati­vel. I de båda alternativen varierar emellertid utvecklingen av medelar­betstiden inom de skilda sektorerna. Så beräknas t.ex. medelarbetstiden inom den kommunala sektorn fortsätta all öka i balansalternalivet, medan medelarbetstiden inom induslrin sjunker något i båda alternativen. Arbels-tidsförkortningsavtalen 1983 och 1985 för tvåskiftsarbelare har beaklats men påverkar inte nämnvärt den genomsnittliga arbetstiden.

Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen som fömlses i balansalterna­livet medför att sysselsättningen i antal personer under prognosperioden ökar lika myckel som under första hälften av 1980-lalel. Denna sysselsätt­ningsökning medför, trots elt betydligt högre arbelskraftsutbud än i refe-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   40

rensaliernalivet, all arbetslösheten minskar under perioden för alt i slul­året uppgå till drygl 2%.

I referensalternativet beräknas sysselsättningen minska med ca 70000 personer under treårsperioden 1985-1988, medan arbelskraflsutbudet ökar med ca 30000. Förulom en svag sysselsättningsökning i kommunerna minskar sysselsättningen i princip i samtliga sektorer. Arbetslösheten i slutåret ökar lill ca 230000 personer eller lill drygl 5% av arbetskraften.

Arbetsmarknadspolitiska insatser

Antal personer i arbelsmarknadspoliliska ålgärder har ökal sedan mitten av 1970-talet. De största svängningarna framkommer naturiigl nog i de s. k. temporära åtgärderna men även beredskapsarbeten och arbetsmiarknads-utbildningen följer konjunkturutvecklingen.

De arbetsmarknadspolifiska ålgärderna antas komma att ligga på samma nivå i de båda allernaliven, även om behovet av insalser är störst i refe­rensalternativet. Insatserna för svårplacerade på arbetsmarknaden antas fortsätta atl öka under prognosperioden. Likaså beräknas den nya inrikl­ningen av arbetsmarknadsutbildningen leda till en fortsatt uppgång i ulbild­ningen. Som redovisades i kapitel 2 är framförallt bristen på kvalificerad arbetskraft såsom tekniker ett stort problem. Den satsning som gjorts på vidareutbildning av bl.a. anslällda inom tillverkningsindustrin, den s.k. flaskhalsutbildningen, har hafl positiv effekl och antas öka i omfattning. Antalet personer i beredskapsarbeten, som väntas sjunka kraftigl under 1985, ökar äter något under prognosperioden. Temporära arbelsmarknads­poliliska insatser har inle explicil beaklals i kalkylen.

9   Näringslivets utveckling 9.1 Industri

Indusirins expansionsmöjligheter är mycket olika i balans- och referens­alternativen. Som framgått av kapitel 7 medför skillnaderna i konkurrens­kraft all nettoexporlen av varor utvecklas väsentligt gynnsammare i ba­lans- än i referensalternativet.

I balansalternalivet beräknas industriproduktionen öka med drygl 2% per år under åren 1986-1988. Referensalternativet medför i stället en kontinueriig fillbakagång av produktionsvolymen - i fasla priser ligger indusirins förädlingsvärde 1988 under 1984 års nivå (diagram 9.1).

Den gynnsamma produktionsutvecklingen i balansalternativel har be­dömls ha en posifiv inverkan på indusirins produktivitet. Under 1987 beräknas emellertid den låga aktiviteten dra ner produktivitetstillväxten. På samma säll följs i referensallernativet den minskande produktionen av en mycket svag produktivitetsutveckling (tabell 9.1).

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

41

Diagram 9.1 Industrins förädlingsvärde 1980-1988. Balans-och referensalternativet

Procentuell volymförändring

8.0-

6.0

4.0-

2.0-

0.0-

-2.0

-4.0-

1980

1981

1982

1963

1984

1985

1986

1987

1988

Produktions- och produktivitetsutvecklingen i respektive alternativ får självfallel direkla konsekvenser för industrins efterfrågan på arbetskraft. Antalet arbetstimmar minskar visserligen i båda alternativen, men minsk­ningen är betydligt mindre i balans- än i referensalternativet. Antalet anställda beräknas under perioden 1985-1988 öka med ca 25000 resp. minska med ca 10000.

Industrins kapacitetsutnyltjande är i utgångsläget högl både vad gäller arbetskraft och realkapital. Den fillväxt av produktionsvolymen, som för­vänlas ske i balansalternativet, medför därför inte bara en ökning av antalet sysselsatta utan också av investeringarna. Tillväxttakten i indu-

Tabell 9.1 Produktion, arbetade timmar, produktivitet samt bruttoinvesteringar i industrin 1985-1988

Procentuell volymförändring

 

 

Balansalternativet

Referensalternativet

 

1986    1987    1988

1986     1987     1988

Förädlingsvärde Arbetade timmar Produktivitet Bruttoinvesteringar

2,7          1,0       2,7 0,2       -0,6    -1,3 2,5          1,7      4,0 9,0         5,0      0,0

-1,0    -3,0    -  1,0

-0,4    -2,0    - 2,7

-0,6    -1,0         1,8

13,3    -2,9    -11,9

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

42

striinvesleringarna blir dock klart lägre än under 1984 och 1985.1 referens­alternativet beräknas invesleringsvolymen minska både 1987 och 1988.

Kalkylerna över produktionsvolymens, kostnademas och prisernas ut­veckling enligt baiansaltemativet pekar på en fortsatt gynnsam lönsam­hetsnivå i industrin. Den kalkylmässiga räntabiliteten på materielll kapi­tal'' skulle visserligen komma att sjunka något i förhållande fill 1984 års nivå, men då inflationstakten samtidigt avtar betydligt mer, uppvisar den reala räntabiliteten istället en inte obetydlig förbättring.

Långtidsutredningens mål för industrins lönsamhet uttrycktes så, att avkastningen på det materiella kapitalet skulle överstiga obligationsräntan med åtminstone 2 procentenheter. Enbart en hög real avkastning på det materiella kapitalet är således inte tillräckligt. Enligt den bedömning av ränteutvecklingen som redovisats i kapitel 6 kommer i balansalternafivet en gradvis sänkning av räntenivån att äga rum under perioden. Den långa räntan skulle 1988 komma att ligga på 8%. Den kalkylmässiga räntabilite­ten på del materiella kapitalet skulle visserligen överstiga räntan under perioden fram till 1988, men skillnaden når först mol slulet av perioden upp till den målsatia nivån, 2 procentenheter (diagram 9.2).

Diagram 9.2 Industrins räntabilitet 1980—1988. Balansalternativet. Procent lö.O-

14.0-

Obligationsränta

6.0

Kalkylmässig räntabilitet på materiellt kapital

4.0-

2.0-

0.0-

1080

1981

1982

1983

198-1

1986

1986

1987

1988

' För en utföriig beskrivning av kalkylmetoden se SOU 1984:7. ' Kalkylmässig räntabilitet på materiellt kapital beräknas som nettoresultat (inkl värdestegringsvinster) före finansiella intäkter och utgifter i relation till det materiel­la kapitalet (lager och fast kapital värderat till återanskaffningspriser).

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   43

De senaste årens förbättring av lönsamhelen har lett lill atl den fallande trend som soliditeten' uppvisat under lång tid har kunnat brytas. Istället har en viss uppgång noterats. Sålunda uppgick soliditeten 1984 fill 32%, vilkel är 6 procenlenheler högre än bottenlaget 1980. För perioden 1984-1988 fömtses en fortsatt förbättring. En slor del av denna förbättring hänför sig till att nyupplåningen dämpas och till atl nyemissionerna antas ligga kvar på en hög nivå, även om en viss nedgång fömtses ske i förhållan­de till 1983-1984 års nivå. Soliditeten skulle därigenom höjas lill ca 40% 1988.

Även i referensalternativet hålls den kalkylmässiga räntabiliteten uppe i början av perioden. Större värdeslegringsvinsler på realkapilalet är under några år tillräckliga för att kompensera ett svagare rörelseresullal. Mot slutet av perioden ger dock långsammare produktionsutveckling och lägre vinstandel en lotalt sett sämre räntabilitet. Genom atl räntan samtidigt är högre än i balansalternativel, kommer räntabiliteten alt understiga obliga-fionsräntan med 4 procentenheter.

9.2 Byggnadsverksamhet

Utvecklingen inom byggnadsverksamheten har under 1970-lalel och början av 1980-talet förskjutits från nybyggnation till reparationer och ombyggnader. Särskilt påtaglig har denna förskjutning varil inom bostads­byggandet. Denna utveckling väntas fortsätta även under de kommande åren.

I balansalternativet beräknas de totala bosladsinvesleringarna öka under perioden i takt med att disponibelinkomsterna och därmed bostadsefierfrå­gan stiger. Nybyggnadsinvesteringarna, som minskal under en följd av år, bedöms komma att stiga något. Investeringsvolymen motsvarar ca 37000 påböljade lägenheter i genomsnitt per år under perioden 1985-1988. Om­byggnadsinvesteringama, som på senare år svarat för en ökande andel av bosladsinvesleringarna, har sannohkt nått en maximal nivå 1984 och 1985 och bedöms minska efter 1985 beroende bl.a. på alt vissa stödformer avskaffades 1984. Även efter 1985 beräknas dock ombyggnadsvolymen ligga kvar på en hög nivå. Övrigl byggande (utanför bostadssektorn) vänlas i balansalternativet öka främst beroende på den av exporten ledda produk-fionsökningen.

I referensallernativet med svag real disponibelinkomstutveckling fort­sätter nyproduktionen av bostäder att sjunka, samfidigt som ombyggna-fionen efter en rekordhög nivå under 1984 och 1985 minskar. Övrigl byg­gande - dvs. byggnadsreparationer och byggande utanför bostadssektorn - minskar beroende på en svag produktionsutveckling och därmed mins­kal behov av kapacitetsuppbyggnad.

' Eget kapital -H 0,5 x synliga obeskattade reserver Balansomslutning

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                   44

Tabell 9.2. Produktion, arbetade timmar och produktivitet inom byggnadsverksamhet samt bostadsinvesteringar 1985—1988

Procentuell volymförändring

 

 

Baiansaltemativet

Referensallernativet

 

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Förädlingsvärde

2,0

2,3

2,3

0,1

-2,1

-3,3

Arbetade limmar

1,0

1,0

1,0

0,3

-0,7

-1,9

Produktivitet

1,0

1,3

1,3

-0,2

-1,4

-1,4

Bostadsinvesteringar

2,0

4,3

5,0

-1,5

-2,0

-2,6

Därav nvbyggnader""

6,4

7,5

7,5

-0,2

-2,4

-4,7

ombyggnader

-3,0

0,0

0,0

-3,0

-1,0

-1,0

" Exkl. fritidshus.

Byggnadssektorns ulveckling i de två alternativen sammanfattas i tabell 9.2. Produktionen ökar i balansalternativel men minskar i referensallerna­tivet, vilkel huvudsakligen förklaras av investeringsutvecklingen i resp. alternativ. Den sjunkande produklivitelen i referensallernativet beror bl. a. på atl ombyggnadsverksamheten, som har lägre produktivitet än nybygg­nadsverksamheten, ökar i relativ betydelse samt att tillgängliga produk­tionsresurser inte utnyttjas fullt ul. Det lar också tid innan sysselsättningen anpassas till den lägre produktionsnivån.

9.3 Övriga näringsgrenar

Tjänstesektorns produktion följer i stort sett industriproduktionen (ta­bell 9.3 resp. 9.1). Det beror bl.a. på att industriprodukterna har fått ett störte tjänsteinnehåll och att viss tjänsteproduktion flyttats ut från indu­striföretagen till tjänstesektorn. Tjänstesektorn har dock inte samma kraf­tiga svängningar som industrin på grund av att den också har en stark koppling till den privata konsumtionen.

I balansalternalivet beräknas produktionen mätt som förädlingsvärde öka med 1-2% per år under perioden 1986-1988. Sysselsättningen ökar inte lika mycket beroende på produktivitetsökningar. Sysselsättningen mätt som arbetade timmar ökar med mindre än 1 procentenhet per år.

I referensallernativet minskar produktionen under perioden 1986-1988. Effekten på sysselsättningen får dock inte fullt genomslag eftersom pro­duktionsminskningen förväntas leda till lägre produktivitet på gmnd av lägre kapacitetsutnyttjande.

Inom jord- och skogsbruk förväntas produktionen i balansalternativet öka med 1 -2 % per år. I referensallernativet förväntas i stället en motsva­rande minskning. Produktiviteten inom jord- och skogsbruk fortsätter att öka i båda alternativen. Sysselsättningen inom jord- och skogsbrtik mins­kar kraftigare i referens- än i balansalternalivet på gmnd av den sämre produktionsutvecklingen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                  45

Tabell 9.3 Produktion, arbetade timmar, produktivitet och bruttoinvesteringar inom övriga branscher 1985-1988

Procenluell volymförändring

 

 

Balansalternativet

Referensalteraativet

 

1986

1987

1988

1986

1987

1988

Tjänstesektorn

 

 

 

 

 

 

Förädlingsvärde Arbetade timmar Produktivitet

1,9 0,7 1,2

1,4 0,8 0,7

1,9 0,6 1,3

-0,3

0,4

-0,7

-1,5 -0,1 -1,4

-1,0 -0,6 -0,4

Jord- och skogsbruk

 

 

 

 

 

 

Förädlingsvärde Arbetade timmar Produktivitet

2,1

-1,7

3,9

0,9

-2,2 3,2

2,4

-1,8

4,2

-1,3

-3,5 2,2

-2,9

-5,2

2,4

-1,1

-5,3 4,5

Tjänstesektorn saml jord- och skogsbruk

 

 

 

 

 

 

Bruttoinvesteringar

3,4

2,7

2,7

2,0

-1,3

-4,0

El-, gas-, värme-och vallenverk

 

 

 

 

 

 

Förädlingsvärde Bruttoinvesteringar

1,6 -9,5

1,4 -4,8

2,0 -4,0

-0,7 -9,5

-1,1 -4,8

-0,3 -4,0

Tjänstesektorns samt jord- och skogsbrukels investeringar redovisas sammantagna i tabell 9.3. Bakom prognosen ligger antagandet atl investe­ringarna skall följa förändringarna i förädlingsvärdet.

Utvecklingen av produktion och bruttoinvesteringar inom energisektorn framgår av tabell 9.3. Den svagare produktionsutvecklingen i referensal-temalivel har självfallel sin huvudorsak i den svaga produktionsutveck­lingen i industrin. Genom att kärnkraftsutbyggnaden nu är i sill avslui-ningsskede, och behovet av ny elproduktionskapacitet kommer att vara obetydligt de närmaste åren, sjunker investeringsnivån i bägge allernali­ven.

10    Finansiell utveckling 10.1 Stat

I både balans- och referensallernativet fortsätter den förbäliring av statens finanser som inleddes 1983 (tabell 10.1). Statens budgetunderskott minskar i båda ahernaliven till 35 ä 40 miljarder kr 1988. Bakom saidosiff­rorna döljer sig dock två ganska olika utvecklingsförlopp.

De lolala utgifterna i fasta priser ökar under perioden 1984-1988 i balansallernativet med 0,9% per år och i referensallernativet med 0,6% per år. Skillnaden kan i stort sell hänföras lill ränteutgifterna. Räknal exkl. ränior är den lolala utgiftsökningen i fasta priser ungefär lika stor i båda alternativen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

46

Tabell 10.1 Statens inkomster och utgifter 1984-1988

 

 

 

 

 

 

Miljardei 1984

■ kr, löpande priser 1988

Årlig procentuell volym­förändring' 1984-1988

 

Balans-alterna-

 

 

Balans-alterna-

Referens-alterna-

Referens-alterna-

 

 

tivet

tivet

tivet

tivet

Inkomster

 

 

 

 

 

Direkta skatter Indirekta skatter Socialförsäkringsav­gifter

Övriga inkomster Totalt

56,4 121,4

38.4

28,9

245,1

71,7 152,2

47,5

30,5

302,0

77,9 186,3

51,0

35,7

350,9

2,6

2,2

1,9

-2,1

1,8

1,2 3,9

0,2

-1,6

2,1

Utgifter

 

 

 

 

 

Transf. till hushåll

Övriga transf.

exkl. räntor

Räntor

Konsumtion

Investeringar

Totalt

Utgifter exkl. räntor

70,4

102,0

53,6

58,1

5,5

289,6

236,0

84,6

116,5 70,9 66,1

5,8 343,9 273,1

97,2

138,1

75,6

72,4

6,2

389,6

314,0

1,2

0

3,6 -1,0 -1,3

0,9

0,2

1,2

0,7 1,8 -1,0 -1,3 0,6 0,3

Budgetförstärkningar    0

Finansiellt

sparande                    -44,5

12 -29,9

12" -26,7

 

 

Finansiella transaktioner

30,8

9,3

10,2

 

 

Budgetsaido'

-75,4

-39,2

-36,9

 

 

Infialionsrensai finansiellt sparande

-14,7

-17,0

4,7

 

 

* Deflaterat med implicitprisindex för privat konsumtion förutom konsumtions- och investeringsutgifter som deflaterats med sina resp. priser. De totala utgifterna har dock deflaterats med prisindex för privat konsumtion för att vara jämförbara med inkomsterna.

'' De extra budgetförstärkningarna i referensallernativet ingår i beloppet för indirek­ta skatter.

' Budgetsaldot uppgår under 1986 och 1987 till -58,2 miljarder kr resp. -51.4 miljarder kr i balansalternativet och -39,3 miljarder kr resp. -30,6 miljarder kr i referensalternativet.

Transfereringarna lill hushållen ökar i båda ahernaliven med drygl 1 % per år. 1 balansalternativet ökar folkpensionsutbetalningarna i fasta priser relativt snabbt under perioden 1984-1986 på grund av att inflationstakten faller samtidigt som basbeloppet skrivs fram med föregående års inflation. I referensalternativet ökar i stället arbetsmarknadsstödet relativt snabbi på grund av den höga arbetslösheten.

Övriga transfereringar exkl. räntor är oförändrade i balansalternalivet och ökar med knappt 1 % per år i referensallernativet. 1 båda allernafiven ökar transfereringarna till kommunerna (jfr avsnitt 10.3) och u-hjälpen, som återgår till 1 % av BNI. Skillnaden mellan alternativen beror på alt

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                    47

räntesubventionerna blir högre i referens- än i balansalternativet p. g. a. det högre ränteläget och på att transfereringarna till socialförsäkringen, vari arbetslöshetsförsäkringen ingår, blir högre i referensallernativet p. g. a. den högre arbetslösheten.

Statens inkomsler i fasla priser ökar under perioden 1984-1988 med sammanlagt drygt 7% i balans- och knappt 9% i referensalternativet. Den stora inkomstökningen i referensallernativet sammanhänger nästan hell med att de extra budgetförstärkningarna i detla altemativ beräkningslek­niskl har lagts in som en höjning av de indirekta skatterna. Utan dessa budgetförstärkningar skulle statens inkomster i referensallernativet under perioden bara öka med drygt 0,5 % per år i fasta priser.

Statens inkomsler består till största delen av skatter. Skatteinkomster­nas storiek beror dels på hur stora skattebaserna är, dels på vilka skatte­satser som tillämpas. Vid en jämförelse mellan balans- och referensalterna­tiven framgår att skattebaserna i allmänhet ulvecklas gynnsammare och skattesatserna är lägre i balans- än i referensalternativet.

Exempelvis ökar den statligt beskattningsbara inkomsten i fasta priser under perioden 1984-1988 med ca 8% i balansalternafivet men bara med knappt 4% i referensallernativet. Samtidigt är basenheten densamma i de två alternativen. Därigenom blir skattekvoten högre i referens- än i balans­alternafivet. Totaleffekten blir att statens inkomstskatt från fysiska perso­ner växer snabbare i referens- än i balansalternativel. De totala inkomst­skatterna växer dock fortare i balans- än i referensalternativet. Detta beror på att företagens skatter lill följd av stora vinster förvänlas öka kraftigl i balansalternativet.

De indirekta skatterna, räknat i fasta priser, växer med drygt 2 % per år i balansalternativet. I referensalternativet skulle ökningen ha blivit knappt 1 % per år, om inle de extra budgetförstärkningarna i delta altemativ hade lagts in som en höjning av de indirekla skatterna. Ökningen uppgår nu istället fill i genomsnitt ca 4% per år.

Den tredje stora inkomstposten för staten är socialförsäkringsavgifter. Dessa ökar med knappt 2% per år räknat i fasta priser i balansalternativel. Motsvarande ökning i referensaUernafivet blir 0,2%. Den stora skillnaden beror främst på den högre arbetslösheten i referensallernativet.

I båda fallen förbättras statens finansiella sparande från ett underskott på ca 45 miljarder kr 1984 till ett underskott på 25-30 miljarder kr 1988. I balansalternalivet sker dock, till skillnad från referensalternativet, ingen förbättring av det inflationsrensade sparandet. Räknat som andel av BNP förbättras dock det inflationsrensade sparandet även i balansalternativel.

Statens utlåning omfattar bl. a. bostadslån, studielån, slatens kapitaltill­skott till affärsverken och statens aktieköp. Posten minskar från ca 11 miljarder kr 1984 lill ca 4,6 miljarder kr i balansalternativet och ca 5,3 miljarder kr i referensallernativet 1988. Minskningen beror i huvudsak på att statens bostadsutlåning fr.o.m. den 1 juli 1985 lyfts ul till etl särskilt

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

48

institut. Efter denna fidpunkt kommer därför endasl återbetalning av gam­la bostadslån atl redovisas över statsbudgeten. I de finansiella transaktio­nerna ingår dessutom kursförluster på utlandslån och en restpost som sammanhänger med periodiseringsdifferenserna.

10.2 Socialförsäkring

Socialförsäkringsseklorn omfattar enligt nationalräkenskapernas defini­tion AP-fonden (hit räknas även löntagarfonderna), arbetslöshetskassorna och socialförsäkringen.

Seklorns toiala utgifter i fasta priser förvänlas öka med i genomsnitt ca 5 % per år i balansallernativet och ca 6% per år i referensalternativet under perioden 1984-1988. Av ökningen beror ca 1 procentenhet på ändrade redovisningsprinciper 1985 i samband med Dagmarreformens genomföran­de. Alla slalliga bidrag till sjukvården förs nämligen fr.o.m. 1985 via socialförsäkringssektorn. Resterande ökning i baiansaltemativet beror främst på reall stigande ATP-pensioner. I referensalternativet tillkommer ytterligare utgifter för arbetslöshetsförsäkringen på grund av den ökande arbetslösheten i della alternativ.

Tabell 10.2 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1984—1988

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder

kr, löpande priser

Åriig procentuell volym-

 

1984

1988

 

förändring 1984-1988

 

Balans-

 

 

Balans-

Referens-

Referens-

 

 

alterna-

alterna-

alterna-

alterna-

 

 

tivet

tivet

tivet

tivet

Inkomsler

 

 

 

 

 

Avgifter*'

65,2

81,2

87,2

2,1

0,4

Statsbidrag

11,0

17,2

27,6

8,1

17,5

Övriga inkomster

25,3

29,6

36,3

0,5

2,2

Totalt

101,6

128,2

151,2

2,4

3,1

Ulgifler

 

 

 

 

 

Transfereringar

76,9

109,0

130,5

5,4

6,6

därav till hushåll

62,8

87,6

106,2

5,0

6,5

Övriga utgifter

3,0

3,2

3,5

-1,8

-3,0

Totalt

79,9

112,2

134,1

5,2

6,3

Finansiellt sparande

21,7

15,9

17,1

 

 

Inflationsrensat fi-

 

 

 

 

 

nansiellt sparande

1,9

8,2

2,8

 

 

AP-fonden

 

 

 

 

 

Avgifter/pensioner

 

 

 

 

 

i%

89,9

73,2

68,8

 

 

Real fondavkastning/

 

 

 

 

 

pensioner i%

14,6

38,2

33,7

 

 

 Deflaterad med implicitprisindex för privat konsumtion.  Häri ingår 0,2 % löneavgift till löntagarfonderna.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                   49

Huvuddelen av socialförsäkringssektorns inkomster ulgörs av arbelsgi­varavgifter som tas ul på lönesumman. Avgiftsuttaget har i båda alternati­ven antagits förbli oförändrai under perioden. I balansalternativel ökar lönesumman och därmed de lotala avgiftsinkomsterna med ca 2 % per år. I referensalternativet däremot ligger lönesumman och de sociala avgifterna i stort sett stilla under perioden.

Statsbidragen till socialförsäkringssektorn ökar under perioden mycket kraftigt i båda alternativen. Orsaken är bl.a. den lidigare nämnda föränd­ringen avseende redovisningen av slatliga bidrag lill sjukvården. Skillna­den mellan alternativen förklaras av att statsbidragen till arbetslöshetsför­säkringen i referensalternalivel ökar mycket starkt i lakt med all arbetslös­heten stiger.

En annan viktig inkomstpost är räniorna, som näslan helt utgörs av avkastningen på AP-fonden. Ränteinkomsterna 1988 är högre i referens- än i balansalternativel, främsl på grund av all den nominella räntenivån är högre i del förstnämnda allernativet.

Socialförsäkringssektorns finansiella sparande minskar i både balans-och referensalternativet. Minskningen är något störte i balansalternativel. Det finansiella sparandet utgörs näslan hell av sparandel i AP-fonden. Utvecklingen av AP-fondens inflationsrensade finansiella sparande, som är mesl relevant om man vill bedöma AP-fondens och ATP-systemets utveckling, ökar enligt kalkylerna från ca 2 miljarder kr 1984 till ca 8 miljarder kr 1988 i balansalternativel resp. ca 3 miljarder kr i referensaller­nativet. Avgiftsinkomsterna och realränteinkomsterna räcker således till­sammans till för att finansiera pensionsutbetalningarna. Detta samman­hänger med att realräntan under perioden förväntas komma atl ligga på en mycket hög nivå i båda alternativen.

Vid mera normala realräntenivåer skulle del däremol behövas en höj­ning av ATP-avgiften. Vid en realränta på 3% 1988 skulle avgiftsuttaget behöva höjas med 1,4 procentenheter i balans- resp. 2,5 procentenheter i referensallernativet för alt undvika en real urholkning av fonden.

10.3 Kommuner

Som framgått av kapilel 6 förvänlas den kommunala konsumtionens ökningstakt minska kraftigl i såväl balans- som referensallernativet. Det planeringsunderlag som föreligger för primärkommuner och landsting pe­kar på en konsumtionsökning med i storleksordningen 1 % per år. En sådan ökningstakt har lagts till grund för kalkylerna i balansalternativel. I referensalternativet bedöms- ökningslakten däremol endasl komma all uppgå till 0,5% per år. Del beror på alt den mycket svaga produktionsut­vecklingen i ekonomin minskar skattebasen och försvagar kommunernas finanser. Detta framtvingar en hårdare utgiftsprövning i kommunerna. De kommunala investeringarna bedöms i balansalternativel komma all ligga 4   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

50

kvar på 1985 års nivå, medan de i referensallernativet minskar med 4% per år.

Kommunernas inkomster domineras av kommunalskatterna. Den kom­munala utdebiteringen har förutsatts bli oförändrad 1985-1988, varför skatteinkomsterna ulvecklas i lakl med skatteunderlaget. Löne-och syssel­sättningsutvecklingen blir därför av avgörande betydelse, men även pen­sionernas och andra transfereringars samt underskotlsavdragens ulveck­ling får starkt genomslag på kommunernas inkomsler. Påverkan sker dock med en viss eftersläpning, vilkel gör atl skatteinkomsterna vid en nedgång i inflationstakten ökar snabbare än utgifterna. 1 balansalternativel sker en uppbromsning av inflationen i början av perioden, men denna slår inle igenom på skatteinkomsterna förrän 1987 och 1988. Däremellan sker såle­des en snabb ökning av skatteintäkterna i fasta priser och därmed en förbättring av kommunernas finansiella läge. Genom all uppbromsningen av pris- och lönestegringstakten sker senare och mer gradvis i referensal­ternativet uppkommer inte motsvarande kraftiga förbäliring av skattein­komsterna i delta alternativ. Statsbidragen fill kommunerna förväntas i

Tabell 10.3. Kommunernas inkomster och utgifter 1984-1988

 

 

 

 

Miljarder

kr, löpand<

; priser

Årlig procentuell

volymförändring''

1984-1988

 

1984

1988

 

Balans-

 

 

Balans-

Referens-

Referens-

 

 

alterna-

alterna-

alterna-

alterna-

 

 

tivet

tivet

tivet

tivet

Inkomsler

 

 

 

 

 

Direkta skatter

113,0

145,2

157,6

2,9

1,5

Indirekta skatter

2,6

2,9

2,9

-0,2

-3,6

Statsbidrag

53,0

60,4

63,9

-0,1

-2,2

Övrigt

45,8

57,0

64,0

2,1

1,5

Totalt

214,4

265,5

288,4

1,9

0,6

Utgifter

 

 

 

 

 

Transfereringar

34,3

38,2

46,5

-0,7

0,8

Konsumtion

160,5

201,5

217,5

1,1

0,7

Bruttoinvesteringar

20,8

23,7

22,9

-0,6

-3,6

Fastighetsförsäljning

 

 

 

 

 

netto

-0,1

-0,1

-0,1

—

-

Totalt

215,5

263,3

286,8

1,6

0,3

Statlig budgetför-

 

 

 

 

 

stärkning

-

4,0

4,0

 

 

FinansieUt

 

 

 

 

 

sparande

-1,1

-1,8

-2,4

 

 

 Det finansiella sparandet uppgår under 1986 och 1987 till -1-3,9 resp. -1-3,8 miljarder kr i balansalternativet samt till -3,7 resp. -2,2 miljarder kr i referensalternativet.

'' Deflaterat med implicitprisindex för privat konsumtion förutom konsumtions- och investeringsutgifter, som har deflaterats med resp. priser. De totala utgifterna har dock deflaterats med implicitprisindex för privat konsumtion.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                   51

båda allernafiven ulvecklas långsammare än tidigare. Della beror på atl en del kommunala verksamheter minskar i omfattning, framför allt inom skolans område, vilket leder till volymminskningar av statsbidragen. Övri­ga inkomster ulgörs bl.a. av vissa kommunala avgifier och ränior. Dessa inkomster förväntas i båda alternativen svara för en någol stigande andel av de totala inkomsterna.

Såväl i balans- som i referensallernativet ökar kommunernas lotala inkomsler mer än de totala utgifterna. Den genomsnittliga åriiga ökningen av inkomsterna i fasta priser under perioden 1984-1988 uppgår till 1,9% per år i balansalternativet och till 0,6% per år i referensallernativet. Kommunernas utgifter i fasla priser 1984-1988 ökar i genomsnitt med 1,6% per år i balansalternalivet och med 0,3% per år i referensallernati­vet. I balansalternativel är inkomslerna slörre än utgifterna redan 1986, medan referensfallei ger överskott fr.o.m. 1987. De stora överskollen i den kommunala sektorn gör atl en del av de ålgärder som erfordras för alt förstärka statens budget har riklals mol kommunerna.

Även efler dessa budgetförstärkningar är kommunernas finansiella spa­rande positivt i balansalternativel under både 1986 och 1987, varefter del sker en övergång till en situation med ett för kommunsektorn mer normalt sparandeunderskotl (se diagram 10.1). I referensallernativet ger den snab-

Diagram 10.1 Kommunernas inkomster och utgifter i procent av BNP 1980—1988

20.0-

Inkomsler

28.6-

Referensalt.    /

28.0-

27JS-

27.0-

26-

26.0

1980

1881

1982

1083

1984

1086

1986

1987

1988

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

52

bare pris- och löneökningen en svagare utveckling av den kommunala ekonomin. Under 1987 och 1988 sker dock en förbäliring. Del beror på att inflationslakten mot slutet av perioden avtar, samiidigi som de hciga löne­ökningarna under 1985 och 1986 driver upp kommunernas skalleinkom­ster.

10.4 Hushåll

Hushållens inkomslutveckling före skatl och andra transfereringsut­gifter bestäms i huvudsak av utvecklingen för löner och inkomstöverfö­ringar från den offentliga sektorn. Den gynnsamma ekonomiska utveck­lingen i balansalternativet medför all lönesumman i fasta priser ökar med i genomsnitt 1,9% per år under perioden 1985-1988 (tabell 10.4). I referens-

Tabell 10.4 Hushållens inkomster och utgifter åren 1984—1988

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr, löpande priser

Åriig procentuell volym-

 

1984

1988

 

förändring" 1984-1988

 

Balans-

 

 

Balans-

Referens-

Referens-

 

 

alterna-

alterna-

alterna-

alterna-

 

 

tivet

tivet

tivet

tivet

Inkomsler

 

 

 

 

 

Löner

330,0

411,3

441,2

1,9

0,2

Transfereringar från

 

 

 

 

 

offentlig sektor

147,8

189,2

223,4

2,8

3,5

varav  Folkpension ATP''

41,4

48,7

55,6

0,6

0,5

36,2

56,5

64,5

8,0

7,9

Barnbidrag

5,7

8,7

9,9

7,1

7,1

"Arb löshets-

 

 

 

 

 

stöd""

6,4

5,9

15,1

-5,2

15,6

Övriga inkomster

161,8

188,6

218,7

0,4

0,7

Totalt

642,6

789,1

883,3

1,7

1,1

Ulgifler

 

 

 

 

 

Direkta skatter

155,0

198.2

221,3

2,8

2,1

Övr. transfereringar

67,9

67,7

90,1

-3,4

0,2

Konsumtion

397,4

480,8

532,4

1,3

0,5

Investeringar

21,2

23,3

24,3

-1,1

-3,4

ToUlt

641,5

770,0

868,1

1,1

0,7

Statlig budgetför-

 

 

 

 

 

stärkning

—

4,0

4,0

—

-

Finansiellt sparande

1,1

15,1

11,2

 

 

Disponibel inkomst

397,4

493,2

538,9

2,0

0,8

Sparkvot

0,0

2,5

1,2

 

 

Finansiell sparkvot

0,3

3,1

2,1

 

 

 Deflaterad med implicitprisindex för privat konsumtion.

'' Volymutvecklingen skiljer sig åt mellan balans- och referensallemalivet på grund av att basbeloppet inte exakt följer implicitprisindex för privat konsumtion.

' Arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

53

Diagram 10.2 Disponibel inkomst och lönesumma 1985—1988.

Årlig procentuell volymutveckling

D Disponibel inkomst D Lönesumma

-1.0

1986

1986

1987

1988

:Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                  54

alternativet leder den vikande sysselsättningen och den stagnerande real-

•; lönen lill att lönesumman i fasta priser i slorl sell ligger kvar på oförändrad nivå.

.  '   De offenlliga transfereringarna ökar i båda alternativen mer än lönerna.

'Ökningen hänför sig i stor utsträckning lill växande pensionsulbetalningar.

:'En bidragande orsak är också höjningen av barnbidragen 1985. Den rela­tivt sett snabbare ökningen av inkomstöverföringarna från den offentliga sektorn i referensallemalivet förklaras av kraftigt ökat arbetslöshetsunder­stöd.

På utgiftssidan är det framför allt de direkta skatterna som ökar. Hushål­lens inkomstskatter som andel av den beskattningsbara inkomsten beräk­nas öka obetydligt i balansalternativet, men stiga mer i referensallemali­vet. Ökningen sammanhänger i båda alternativen delvis med atl del kom­munala grundavdraget har antagits vara nominellt oförändrat under perio­den. Skillnaden mellan alternativen förklaras främst av all basenheten har anlagils bli densamma i båda alternativen, trots att den nominella inkomst­ökningen är väsentligt större i referensalternativet.

Den reala disponibelinkomsten uppvisar i balansalternativet en genom­snittlig tillväxt på 2,0% årligen, medan den i referensallemalivet endast ökar med 0,8 % per år.

Den årliga volymutvecklingen av disponibel inkomst och lönesumma framgår av diagram 10.2.

Den relativt snabba disponibelinkomslökningen i balansalternativel be­döms medföra att sparkvoten stiger från 0% 1984 till ca 2,5% 1988. Vid den svagare disponibelinkomstutvecklingen i referensallernativet bedöms sparkvoten under större delen av perioden ligga kvar på en mycket låg nivå för atl 1988 stiga lill drygt 1 %. Den finansiella sparkvoten är genomgående någol högre än den lotala. Detta sammanhänger med atl den reala sparkvo­ten, enligt nationalräkenskapernas beräkningsmetodik, är negativ under perioden.

10.5 Icke-finansiella företag

Del finansiella sparandet i de icke-finansiella förelagen, som under

.1983-1985 legat på en lämligen stabil nivå, beräknas i balansalternalivet

bli påtagligt försvagat under den kommande treårsperioden. Underskottet

ökar mellan 1985 och 1986 från 8 fill 29 miljarder kr, varefter en viss

stabilisering sker.

Flera faklorer bidrar till denna försvagning. Etl betydande lageromslag förutses 1984-1986 i linje med elt traditionellt konjunkturföriopp. Den kraftiga lageravveckling som skedde under uppgångsfasen 1983-1984 har nu ebbat ul och väntas vändas lill en kraffig lageruppbyggnad 1986. Samti­digt fortsätter investeringarna i byggnader och maskiner att öka i ganska snabb takt under hela perioden.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

55

Tabell 10.5 Icke-flnansiella företags inkomster och utgifter åren 1984—1988

 

 

 

 

Miljarder

kr, löpand

; priser

Ärlig procentuell volym­förändring 1984-1988

 

1984

1988

 

Balans-alterna-

 

 

Balans-alterna-

Referens-alterna-

Referens-alterna-

 

 

tivet

tivet

tivet

tivet

Inkomster

 

 

 

 

 

Driftsöverskott

(brutto) Övriga inkomster

125,1 28,3

158,3 31,3

132,0 30,2

2,5 -0,1

-5,4 -5,2

Totalt

153,4

189,6

162,2

1,9

-5,3

Utgifter

 

 

 

 

 

Fasta investeringar'' Lagerinvesteringar Räntor (netto) Övriga utgifter Totalt

91,4 -6,4 34,6 41,7 161,3

125,9

- 3,2 35,3 54,7

212,7

115.0

- 2,0

38,7

48,5

200,2

4,5

-2,9 3,4

3,5

-1,1

-4,0 :-3,0

:-i,4

Statlig budgetför­stärkning

 

2,0

2,0

 

 

FinansieUt sparande

-7,9

-25,1

-40,0

 

 

 Fasta investeringar har deflaterats med implicitprisindex för bruttoinvesteringar, medan övriga inkomster och utgifter har deflaterats med implicitprisindex för privat konsumtion för att uppnå överenskommelse med övriga finansiella tabeller.

'' Inkl, köp och försäljning av fastigheter och mark.

Inkomstsidan präglas av att den dominerande faktorn, driflsöverskottel, stagnerar efter 1985. Delta framkommer som etl resultat av de beräkningar av produktionsvolym, pris- och löneutveckling m.m. som redovisas i kapitel 5 och 10.

I referensalternafivet ger den svagare produktions- och lönsamhetsut­vecklingen ell betydligt sämre finansieUl sparande. Delta framkommer trots alt utgifterna för investeringar ligger på en betydligt lägre nivå i slulel av perioden.

10.6 Finansiella företag

De viktigaste bestämningsfaktorerna bakom utvecklingen av den finan­siella sektorns sparande är den nominella räntenivån och premieneilot i de kollektiva avtalsenliga försäkringarna.

Räntans betydelse för de finansiella företagens sparande kan illustreras av atl deras finansiella nettoförmögenhet vid slulel av 1984 beräknas ha uppgått fill ca 290 miljarder kr. Den nominella avkastningen på delta netlokapital utgörs till allra största delen av ränior. Såväl försäkringsbola­gen som bankerna får ett förbättrat räntenetto under perioden. En bidra­gande orsak fill detta är alt deras fastförräntade obligationsinnehav vänlas

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

56

Diagram 10.3 Försäkringssparande 1970—1988. Balansalternativet.

Procent av BNP

7.0-

6.0-

5.0-

' Livbolag exkl. SPP, AMF.  SPP, AMF. ' ATP.

ge en successivi ökande realavkastning under perioden. Det finansiella sparandet som andel av BNP förblir oförändrat i båda alternativen.

De kollektiva avtalsenliga försäkringarna som tillfört försäkringsbolagen belydande fondkapital under flera år antas utvecklas långsammare under de närmaste åren. Till detla bidrar bl. a. den sänkning av ITP-avgiften som har genomförts under 1985.

Försäkringsbolagens placeringskapacitel besläms inte bara av det finan­siella sparandel utan också av hushållens frivilliga försäkringssparande. Lägger man därtill det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn erhålls etl mått på den lotala försäkringssektorns placeringskapacitet. Som framgår av diagram 10.3 utvecklas det totala "försäkringssparandel" i liv-, pensions- och kapitalförsäkring i båda alternativen relativt svagt. Sparan­det i socialförsäkringssektorn minskar i relativ betydelse, medan övrigt försäkringssparande antas ulvecklas ungefär i takt med BNP.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

57

Tabell 10.6 Finansiella företags inkomster och utgifter 1984-1988

 

 

 

 

Miljarder kr, löpandi

i priser

Årlig procentuell volym-

 

 

 

 

förändring" 1984-1988

 

1984

1988

 

Balans-

 

 

Balans-

Referens-

Referens-

 

 

alterna-

alterna-

alterna-

alterna-

 

 

tivet

tivet

tivet

tivet

Inkomsler

171,0

177,6

221,4

-2,5

-0,4

Räntor

148,3

149,5

190,3

-3,2

-0,6

därav kollektiva

 

 

 

 

 

försäkringar

9,5

12,5

15,4

3,5

5,3

Övrigt

22,7

28,1

31,1

2,0

1,0

därav kollektiva

 

 

 

 

 

försäkringspremie!

•   10,4

12,8

13,6

1,8

-0,1

Ulgifler

139,9

136,1

178,2

-4,0

-0,8

Räntor

102,6

88,2

127,6

-7,0

-1,4

Övrigt

37,3

47,9

50,6

2,8

0,8

därav kollektiva

 

 

 

 

 

försäkringsutfall

6,0

8,2

9,4

4,5

4,5

Slallig budget-

 

 

 

 

 

förstärkning

 

2,0

2,0

 

 

FinansieUl sparande

31,1

39,5

41,2

 

 

Deflaterad med implicitprisindex för privat konsumtion.

10.7 Utlandet

Sveriges nettoskuld mot utlandet uppgick i slutet av 1984 fill 193 mil­jarder kr, värderad efler aktuella valutakurser. Det innebär att utlandsskul­den på tre år ökat med 110 miljarder kr. Del som orsakat den kraftiga ökningen är inle främsl bylesbalansulvecklingen. Bytesbalansen har tvärt­om under de två senasle åren varit nära jämvikt. I stället är utvecklingen huvudsakligen etl resultat av de dramatiska valutakursförändringar som inträffat, dvs. devalvering och dollaruppgång (diagram 10.4). Skillnaden mellan den övre och undre kurvan i diagrammet motsvarar den del av ullandsskulden som uppkommit genom valutakursförändringar.

För den svenska ekonomin innebär den förhållandevis stora utlandsskul­den en hämsko i två avseenden: För del första kommer bytesbalansen under flera år framöver att belastas av ett belydande utgiftsräntenetto, vilket i sin tur innebär atl handeln med utlandet måsle ge ett rejält över­skott för att ge den önskvärda jämvikten i de löpande betalningarna. För det andra kommer kapiialbalansen atl utsättas för en viss påfrestning de närmaste åren, eflersom den privata ullandsskulden förfaller med årliga belopp på mellan 15 och 20 miljarder kr. Även om detta till en del motver­kas av ett beräknal överskott i bytesbalansen, så framstår del som nödvän­digt att den privata sektom lar tipp nya lån för att förhindra atl ett valutautflöde uppkommer. 5   Riksdagen 1984185.1 samt. Nr 150. Bilaga 1.2

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

58

Diagram 10.4 Sveriges nettoskuld mot utlandet (exkl. aktier) 1977-1988. Balansalter­nativet.

Miljarder kr, löpande priser 260.0-

Nettoskuld mot utlandet

200.0-

160.0-

100.0-

Ackumulerat bytesbalanssaido samt nettoimport av aktier

60.0-

1977      1078     1079     1980     1081      1082     1983     1984     1986     1086     1987      1988

Källa: SCB.

' Nettoimport av aktier (direktinvesteringar och portföljinvesteringar) medför i lik­het med import av varor och tjänster en försämring av Sveriges nettoställning mot utlandet enligt gängse definition.

Under perioden 1985-1988 beräknas utlandsskulden upphöra att stiga i balansalternativet. Under 1988 sker t.o.m. en påtaglig minskning av ut­landsskulden. I referensalternativet fortsätter utlandsskulden däremol att växa, om än i långsammare takt än tidigare.

11    Kreditmarknaden

I de finansiella sparbalanserna, se tabell 6.2, framkommer de olika sektorernas nettoanspråk på kreditmarknaden (negativt finansiellt sparan­de) resp netloplaceringskapacitet (positivt finansiellt sparande). I kredit­marknadsanalysen görs en mer detaljerad kalkyl över sektoremas totala placeringskapacitet (bmtto) och upplåningsbehov. Dessutom delas de fi­nansiella företagen upp i delsektorerna riksbanken, övriga banker, försäk­ringsinstitul, mellanhandsinstitut, finansbolag och inveslmentföretag, inkl aktie- och obligationsfonder.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                               59

Den totala kreditmarknadsvolymen har vuxit kraftigt sedan 1970-talet. Först var det hushållens småhusfinansiering som bidrog lill att stora låne­stockar med långa amorteringstider byggdes upp, därefter den omfattande statsupplåningen, den ökade utlandsupplåningen och internationalisering­en av kreditmarknaden. Det har resuheral i att den samlade fordrings­stocken i förhållande till BNP ökat från ca 3,5 fill ca 4,5 på mindre än fio år.

I treårskalkylema används liksom i LU 84 ett analysschema där sekto­rernas finansiella fillgångar och skulder skrivs fram med någon relevant tillväxtvariabel som BNP, disponibel inkomst etc. Penningmängden antas vara bestämd av allmänhetens penningefterfrågan. Flertalet mindre poster skrivs fram med resp sektors totala tillgångs- eller skuldulveckling i kombi­nafion med portföljansalser grundade på historiska trender och andelar.

Under flera år har det statliga budgelunderskottel slåll i fokus när det gäller utvecklingen på kreditmarknaden. Även i dessa kalkyler tilldrar sig finansieringen av budgetunderskottet ett särskilt intresse. Kalkylerna visar att den statliga upplåningen, trots ett kraftigt sjunkande biidgelunderskoil i nominella tal, inte minskar nämnvärt, mätt som andel av de totala kredit-Strömmarna. Det gäller särskilt i balansalternalivet. Orsaken lill detta är att de totala portföljerna av finansiella tillgångar också växer myckel långsamt fill följd av den låga inflationen.

Någon statlig nettoupplåning i utlandet beräknas ej ske. För 1988 visar kalkylerna ett betydande bylesbalansöverskolt i balansalternativel och

Tabell 11.1 Finansieringen av statens budgetunderskott 1984 och 1988

Nettoförvärv i miljarder kr resp procentuell andel statspapper av resp sektors totala finansiella tillgångar.

 

 

 

 

Nettoförvärv av statspapper

Procentuell andel statspap-

 

Miljarder

kr

 

per av

resp sektors totala

 

 

 

 

finansiella tillgångar

 

 

1984

1988

 

1984

1988

 

 

Baians-

Referens-

Balans-

Referens-

 

 

altema-

alterna-

 

alterna-

alterna-

 

 

tivet

tivet

 

tivet

tivet

Riksbanken

28

3

3

 

 

 

Banker

-6

6

3

13

12

12

AP-fonden

7

5

4

29

30

29

Försäkrings-

 

 

 

 

 

 

bolagen

12

13

7

25

31

25

Hushållen

14

17

15

11

18

16

Företagen'

8

-1

2

11

12

8

S: a inhemska

 

 

 

 

 

 

sektorer

63

43

34

 

 

 

Utlandet*'

11

-4

3

136"

130"

138"

Totalt

74

39

37

 

 

 

'' Inkl. kursförluster på förfallande och inlösta lån

* Utestående skuld, miljarder kr. Inkl. kursförluster på förfallande Beloppen inkluderar fondavsättningar i riksbanken.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

60

staten kan då sannolikt komma att nettoamortera en del av den stadiga utlandsskulden.

Bankerna, som efter likviditetskvoternas avskaffande minskat sitt stats­pappersinnehav, antas i båda alternativen något minska andelen statspap­per i sina portföljer. En sådan utveckling ligger i linje med kraven på en dämpad likviditetstillväxt i ekonomin.

Kapitalmarknadsinstitutens placeringsplikt har nyligen förändrats från att avse nettoplaceringar till att avse bruttoplaceringar. Det har här anta­gits alt detta inte skall leda till några större förskjutningar i institutens placeringar. AP-fonden och försäkringsbolagen antas i baiansaltemativet i stort sett komma att placera en oförändrad andel i statspapper Därmed skulle i balansalternafivet ca 18 miljarder kr av budgetunderskottet åriigen kunna finansieras i kapitalmarknadsinsfituten (se tabell 11.1). I referensal­ternalivel minskar behovet av upplåning på den inhemska marknaden något, dels beroende på ett något lägre budgetunderskott under perioden, dels som en följd av att någon nettoamortering av utlandsskulden ej antas ske. Upplåningen från kapitalmarknadsinstituten beräknas därför i refe­rensallemalivet begränsas till 11 miljarder kr för 1988.

Diagram 11.1 Statsskulden som procenhiell andel av BNP 1970-1988. Balansalterna­tivet

80.0

70.0 H

60.0 H

60.0 H

40.0 H

30.0 H

20.0

70 71 72 78 74 TtS 76 77 78 70 80 81 »2 83 84 86 86 87 88

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

61

Under senare år har hushållens toiala nettoupplåning dämpats och 1984 var den utestående låneslocken oförändrad, mätt som andel av BNP, jämfört med året innan. Detta beror sannolikt på att hushållen nu börjat känna av ökade kreditkostnader, dels fill följd av höga räntor, dels som ett resullat av sänkta marginalskatter och begränsningen av underskottsav­dragens skattemässiga värde. Med den låga prisslegringslakt som fömtses i balansalternativet är det troligt, att de höga realräntorna kommer att ha en fortsalt dämpande effekt på hushållens kredilefterfrågan. Hushållens totala skuldsättning har därför antagits ligga kvar på ungefar oförändrad nivå i förhållande till disponibelinkomsterna de närmaste åren och därefter sjunka något. Genom all hushållens finansiella sparande bedöms sliga avsevärt, växer de totala finansiella lillgångarna i förhållande till disponi­belinkomsterna ändå relafivt kraftigt (diagram 11.2). De statliga upplå-ningsinslmmenten (allemanssparande, premie- och sparobligationer) fort­sätter att ulgöra attraktiva placeringsalternativ för hushållen. Statsupplå­ningens andel av hushållens totala finansiella lillgångar bedöms stiga från

Diagram 11.2 Hushållens flnansiella tillgångar och skulder. 1970-1988. Balansalter­nativet

Ställningsvärden i procent av disponibel inkomst

130.0-

120.0-

Finansiella tillgångar

110.0-

100.0-

90.0-

Real disponibel inkomst

80.0-

70.0

70717273   74    7670777870    80    8182    83    8466868788

' Exkl. aktier.

' 1980 Index = 100.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   62

11 % 1984 lill 18% 1988 i balansallernativet resp. 16% 1988 i referensaller­nativet. Hushållen svarar i båda alternativen för ca 30% av budgetfinan­sieringen i genomsnitt under prognosperioden.

Det statliga upplåningsbehovel i förelagssektorn framkommer i kalky­lerna residualt. I balansalternafivet minskar upplåningen i företagssektorn successivi under perioden och för 1988 sker ingen nettoupplåning hos förelagen. Andelen statspapper i företagens portföljer är ungefär oföränd­rad 1988 jämföri med 1984. I referensalternalivel sker en betydande netto­försäljning av statspapper från företagen under 1986 och 1987, medan elt marginellt nettoupplåningsbehov uppkommer 1988. Andelen statspapper i företagens portföljer minskar i detla alternativ.

Den kraftiga nedgången i företagens finansiella sparande, som främsl är en följd av ökade investeringar, medför att företagen kommer att ställa allt större anspråk på det lillgängliga kredilutrymmel. Eflersom budget-finansieringen främst kommer atl ske hos allmänheten och i kapitalmark-nadsinslituten och hushållens upplåning antas stagnera, kommer banker­nas roll som kreditförmedlare till näringslivel all accentueras.

1 kalkylerna förutsätts att de internationella räntorna gradvis sjunker och alt de svenska räntorna följer med nedåt. I balansalternativel antas de svenska räntorna falla i så snabb lakt, alt det nuvarande ränlegapel mot de internationella räntorna elimineras 1988. I referensalternativet sker ned­gången i lakl med den internationella, dvs i slort sett med bibehållande av nuvarande räntedifferens genlemol utlandet.

Det snabbare räntefallet i balansalternativel förklaras främsl av alt till­tron till den svenska ekonomins stabilitet och tillväxtförmåga är mycket större än i referensallernativet. 1 balansalternativel kan dessutom infla­tionsförväntningarna förutses minska betydligt samtidigt som bytesbalan­sen förbättras mot slutet av perioden.

12   Konsekvenserna av ett "låt-gå"-alternativ

"Lål-gå"-allernativet skiljer sig från referensallernativet framför alll genom alt finanspolitiken trots den alltför snabba pris- och lönestegrings-takten inte stramas ät. Det har bedömls medföra att priserna i induslrin stiger med inemot 2 procentenheter snabbare per år och att lönerna stiger 1 å 2 procentenheter snabbare per år än i referensaltemafivet. Ränlan antas till följd av de växande obalanserna i den svenska ekonomin ligga kvar på nuvarande nivå under hela perioden. Det innebär en differens jämfört med referensalternativet på 2 å 3 procenlenheler.

Huvuddragen i "låt-gå"-alternafivel redovisas i tabell 12.1. Som fram­går av tabellen finns det vissa likheter mellan "låt-gå"-altemativet och referensalternativet. Framför allt gäller det produktionen och sysselsätt­ningen, som minskar i båda alternativen. Produktionsutvecklingen är dock

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                   63

Tabell 12.1 Huvuddragen i "låt-gå "-alternativet

Årlig procentuell förändring (om inte annat anges)

 

,' ..- ■

'' Låt-gå"-altemali vet

Referensallemalivet

i ■■■■■.

1986

1987

1988

1986

1987    1988

BNP

- 0,7

- 2,3

-  1,9

- 0,3

-  1,6 - 0,9

Import av varor

4,2

0,9

1,2

3,8

0,6      0,5

Privat konsumtion

1,1

1,6

0,9

- 0,2

0,4      0,5

Offentlig konsumtion

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1       0,1

Bruttoinvesteringar

0,4

- 3,3

- 6,9

1,5

- 2,3 - 5,2

Export av varor

-  1,5

- 2,1

0,7

0,1

0,5      2,6

Timlön

9,7

9,7

7,4

8,9

8,0      5,8

Konsumentpris

7,4

7,1

5,3

8,8

7,1       4,5

Sysselsättning i timmar

- 0,1

- 0,9

-  1,5

- 0,1

- 0,7 -  1,2

Arbetslöshet (tusental)

137

185

252

135

177      231

Bytesbalans

 

 

 

 

 

(miljarder kr)

- 8

-13

-14

- 6

- 5         0

Budgetunderskott

 

 

 

 

 

(miljarder kr)

-54

-60

-83

-39

-31     -37

genomgående ännu svagare i "låt-gå"- än i referensalternativet. Även arbetslösheten stiger, särskilt mot slutet av perioden, något mer i det förslnämnda alternativet.

Även om likheterna mellan alternativen är relativt stora vad beträffar den totala utvecklingen av produkfion och sysselsättning, finns belydande skillnader när det gäller efterfrågans sammansättning och den finansiella utvecklingen. I "lål-gå"-alternativet hålls efterfrågan uppe av en relativt snabb privat konsumlionsökning, medan nettoexporten minskar på grund av en kraftig försämring av näringslivets konkurrenskraft. Utvecklingen skiljer sig därmed från referensalternalivel, där den strama finanspolifiken pressade ner den privata konsumfionsefterfrågan samtidigt som konkur­renskraftsförsämringen begränsades. Därigenom möjliggjordes en viss ök­ning av nettoexporten mot slutet av perioden.

Till skillnad från referensallemalivet präglas "lål-gå"-allernalivel av växande finansiella obalanser. Budgetunderskottet stiger på grund av det höga ränteläget och den svaga inkomstutvecklingen till ca 83 miljarder kr. Någon ökning av de offentliga utgifterna i syfte att öka den inhemska efterfrågan och därmed hålla uppe produktion och sysselsättning har ej förutsatts, utan finanspolitiken har som tidigare nämnts fömtsätts vara passiv. Endast utgiftsökningar som automatiskt framkommer på grund av gällande regler, när efterfrågan viker och arbetslösheten stiger, har lagls in i kalkylen.

De växande finansiella obalanserna kommer också fill uttryck i en kraf­tig försämring av bytesbalansen. Underskottet växer till ca 14 miljarder kr 1988, trots att den inhemska efterfrågan utvecklas myckel svagt. Vid en mer expansiv finanspolitik skulle bytesbalansunderskottet självfallet bli väsentligt större än enligt nu föreliggande kalkyler.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                   64

Pris- och löneutvecklingen dämpas gradvis under perioden i takt med att arbetslösheten stiger och vinstmarginalema i näringslivet pressas samman. Trots det ligger såväl pris- som löneökningama även under 1988 kvar på en alltför hög nivå. Konsumentpriserna beräknas öka med 5,3% och fimlö-nerna med 7,4%.

Den konfinuerliga försämringen av konkurrenskraften, de växande fi­nansiella obalanserna och avsaknaden av finanspolitiska motåtgärder i syfte all vrida utvecklingen rätl, skulle i detta altemafiv ställa krav på en mycket stram penningpolitik i syfte att försvara växelkursen. Även vid en myckel hård penningpolitisk åtstramning är det dock stor risk atl en devalvering skulle framtvingas.

Sammanfattningsvis innebär "låt-gå"-alternalivet en i nästan alla av­seenden negativ ulveckling av den svenska ekonomin.

Appendix

Använda modeller och ekonometriska samband

Föreliggande trearskalkyler baseras på den makroekonomiska modell, AMMA, som utvecklats inom finansdepartementet. Modellen finns doku­menterad i sin helhel i bilaga 17, SOU 1984:7, till långtidsutredningen 1984 varför endasl en kortfattad beskrivning ges i detla avsnitt tillsammans med de förändringar som gjorts av vissa ekvationer.

Till gmnd för beräkningarna ligger bedömningar av ett antal ekonomiska variabler av vilka de viktigaste avser den internationella utvecklingen, den offentliga seklorns reala tillväxt och sysselsättning samt regler för skatter, transfereringar och subventioner.

Kalkylmodell

I modellen är näringslivel uppdelat i fem sektorer: jord- och skogsbmk, industri, el-, gas-, värme- och vattenverk, byggnadsverksamhet samt pri­vata tjänster. Modellen utgår från en inpul-outpul-beskrivning av produk-lionssambanden i näringslivel och innehåller finansiella beräkningsblock för hushållen, staten, kommunerna och socialförsäkringen, finansiella fö­retag, icke finansiella företag samt utlandssektorn. Privai konsumtion be­ror vidare på hushållens inkomstbildning. Även import, export och pro­duktivitet bestäms endogenl. Flera av modellens delar innehåller dynamis­ka samband, dvs. resultat för etl år beror av föregående års lösningar.

Priser och volymer bestäms samtidigt, vilket gör det möjligt all direkt koppla exempelvis produktivitets-, löne- och vinstutveckling till inhemsk inflation och beräkna effeklen på import och export. Den simultana be­stämningen av volym och priser gör del också möjligl att sammanlänka de reala och finansiella kalkylerna. Timlönen kan antingen ansättas exogent eller beräknas endogenl.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2                                  65

I hushållsblocket bestäms bl. a. hushållens inkomster. Dessa beror fram­förallt på fimlöner, sysselsättning och transfereringar. Vid givna skatte­regler och exogent antagen sparkvot besläms sedan hushållens totala kon­sumtionsutgifter. Då priset på privai konsumtion beräknas av prismodellen blir också konsumtionsvolymen bestämd.

De finansiella kalkylerna för den offenlliga sektom samverkar fömtom via hushållen och den privata konsumtionen med den övriga modellen framför allt genom alt prisema påverkas av indirekla skatter och subven­tioner.

Beräkningssättet i kalkylerna varierar i de båda alternativen. I balansal­lernativet, som har karaktär av en kravanalys, sätts timlöner och konsu­mentprisets årliga ökningstakt exogent för perioden 1985-1988, varefter näringslivets prisökningar anpassas genom atl vinstmarginalerna varieras.

I referensalternativet prognostiseras timlönen och produktionspriset i induslrin med hjälp av estimerade ekvationer. Vidare görs en bedömning av utvecklingen av vinstandelarna i det övriga näringslivet varvid prisök­ningar på privat konsumlion, export, investeringar etc. bestäms.

I balansalternativet är utvecklingen 1985 bestämd enligt den reviderade nationalbudgelen. I referensalternalivel däremot bestäms limlöneulveck­ling och industrins produktionspris enligt de estimerande sambanden. Skillnaden i pris- och lönebildningen mellan de båda alternativen för 1985 får marginellt påverka den övriga ekonomiska utvecklingen.

Ekonometriska samband

I della avsnitt redovisas de ekvationer som modifierats sedan långtids­utredningen 1984. De samband som estimerats om berör utrikeshandeln, sysselsättningen samt pris- och löneutvecklingen i industrin.

Import och export

Nya ekvafioner har estimerats för priskonkurrerande varor och import av varor exkl. råolja och petroleumprodukter. Följande samband används i kalkylema.

XV = e-<'°**''' PYK0ST(-2)"" x RPXV-'"' x RPXV(-l)-"'* x

RPXV(-2)~''"' X WXV MV = e»""''' X RPMV*'-'' X RPMV(-l)''" x RPMV(-2)''-" x

PYKOST-"" X KU°" X HMV'-" HMV = 0,12 X PC-(-0,6 X INV2-(-0,15 x OLF-H0,04 x Y,-1-0,16 X Y2+0,02 X Y3-(-0,08 x Y4-t-0,03 x Y,

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2

66

 

Beteckningar

XV

PYKOST, PYKOST(-l), PYKOST(-2)

RPXV,

RPXV(-l),

RPXV(-2)

WXV

MV RPMV, RPMV(-I), RPMV(-2)

KU

HMV

PC

INVj OLF Yi

= export av priskonkurrerande varor

=produktionsvärde dividerat med differensen mellan produktionsvärde och bmltoöverskotl för år T, T-1 resp. T-2

svenskt exportpris dividerat med väridsmarknadspriset för priskonkurrerande varor för år T, T-I resp. T-2 export som förklaras av väridsmarknadens efterfrågan import av varor exkl. råolja och petroleumprodukter

inhemska  produkters  hemmamarknadspris dividerat med importpris för vamimport exkl. råolja och petro­leumprodukter för år T, T-I resp. T-2 indusirins kapaciletsulnylljande import av MV som förklaras av inhemsk efterirågan privat konsumtion

investeringsvaror som produceras av sektor i =offentlig löpande förbmkning bmttoproduktion i sektor i

Pris- och löneekvation för industrin

För industrin har aggregerade funktioner för den åriiga löne- och prisut­vecklingen esfimerats på tidseriedala fr.o.m. 1951 t.o.m. 1983. Timför­tjänslen för industriarbetare har antagits bero på industrins producentpris, löne- och inkomstskatter samt kapacitetsutnyttjande uttryckt som brist på yrkesarbetare. Industrins producentpris har antagils bero på lönekost­nader, produkfion och pris på importerade varor. Timförtjänslen och pro­ducentpriset har tillåtits påverka varandra under samma år och ekvatio­nerna har skattats simultant med den s.k. "Full Informafion Maximum Likelihood "-metoden med antagande om autokortelerade feltermer av första ordningen. För en härledning av löneekvationen se B. Holmlund.'

W = 0,059 + 0,02 X PPI + 0,56 x PPI (-1) - 0,11 x YARB (-1) - 0,15 x

(l-t-S) - 0,28 X (1-TAX) - 0,025 x Dl PPI = 0,012 -f 0,18 X W X (H-S) -t- 0,46 x Y (-1) 4- 0,54 x PM

' B Holmlund: Payroll Taxes and Wage Inflation: The Swedish Experiences, Work­ing Paper No 68, Industriens utredningsinstitut, Stockholm 1982.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.2                                  67

Beteckningar:

Om inget annat anges betecknar variablerna den logaritmiska differen­sen mellan två år. En fördröjd effekt av en förklaringsvariabel med ett år betecknas med (-1).

W        = timförtjänst för manliga industriarbetare

PPI       = producentprisindex för industrin

YARB = brisl på arbetare uttryckt i andel ja-svar av tillfrågade företag. (Variabeln har normerats genom att subtrahera medelvärdet och dividera med standardavvikelsen. Den ingår i ekvatio­nerna med sitt årliga nivåvärde.)

S         = löneskattekvot

TAX        = skattekvoten för medellönen hos en manlig industriarbetare

PM       = vamimportpris

Dl        = dummyvariabel för åren 1977-1983

Y         = industriproduktion

Prisökningen i industrin besläms främst av importprisets ulveckling och föregående års produklionsförändring. En ökning av lönekostnaden per timme med 1 % höjer priset samma år med ca 0,2%. En prisökning pressar upp det följande årets löneökning vilket i sin tur höjer priserna.

Fr.o.m. 1977 sänks löneökningslakten med ca 2,5% per år, vilkel anges av koefficienten framför dummyvariabeln. Denna "exlra" sänkning av lönerna lorde bero på det kraftigl försämrade vinstlägel i induslrin. Priset i industrin ingår som förklaringsvariabel i löneekvafionen och antas appro-ximera vinstutveckhngen men är troligen etl dåligt substitut för perioden efter 1977.

Sysselsättning

I AMMA-modellen besläms sysselsättningen mätt i arbetade timmar för de två dominerande sektorema i näringslivel, industrin (sektor 2) och privata tjänsler (seklor 5), genom samband som baseras på empiriskt skattade ekvationer. Sysselsättningen antas bero på förändringen i produk­tionen föregående år samt en trendfaklor. För prognosperioden har föl­jande ekvation använts för industrisektorn och för tjänstesektorn:

H = H(-1)-H0,37x(   '   VAFK(   2)_q Qg_j) (industri) VAFK(-2)

H = H(-l) + 0,39x (~'~'~-0,0)xH(-1) (priv. tjänst.) VAFK(-2)

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.2

68

Beteckningar:

En fördröjd effekt av en förklaringsvariabel med etl eller två iir anges med (-1) resp. (—2).

H         = Sysselsättning i miljoner arbetade limmar

VAFK     = Produktion mätt som förädlingsvärde till faktorpris

Sambanden visar alt det krävs en produktionsökning med minst 4,5% i industrisektorn för att sysselsättningen skall öka. I tjänstesektorn har molsvarande tal satts till 0%. Vidare visar sambanden att en marginell produktionsökning på 1 % medför en ökad sysselsättning med 0,37 % för industrisektorn och 0,39 för tjänstesektorn.

Sysselsättningens elasticitet med avseende på föregående års produk­tion har estimerats enligt den metod som presenterades i modcllbilagan till LU 84. Den produktionsnivå som krävs för oförändrad sysselsättning har anpassats så att utvecklingen under de senaste åren beskrivs så väl som möjligt.

 

Prop. 1984/85:150.   Bilaga 1.2                                      69

Innehåll

Förord  .............................................................. ... 1

1.        Inledning........................................................     2

2.        Den ekonomiska utvecklingen 1983-1985 .............     3

3.        Analysens uppläggning......................................     8

4.        Intemalionell bakgmnd  .....................................   11

5.        Priser och löner ..............................................   14

6.        Två utvecklingsvägar för den svenska ekonomin  ..   21

 

6.1     Balansalternativet ...........................................   21

6.2     Referensalternativet ........................................   28

6.3     Slutsatser  .................................................... .. 31

 

7.        Utrikeshandel och bytesbalans...........................   34

8.        Arbetsmarknad   .............................................   37

9.        Näringslivets utveckling   ................................. .. 40

 

9.1     Industri  ....................................................... .. 40

9.2     Byggnadsverksamhet .......     .............. ,.......... .. 43

9.3     Övriga näringsgrenar  ......................................    44

10. Finansiell utveckling......................................... .. 45

10.1.................................................................. Stat                 45

10.2  Socialförsäkring............................................... .. 48

10.3  Kommuner ..................................................... .. 49

10.4  Hushåll  ........................................................ .. 52

10.5  Icke-finansiella företag..................................... .. 54

10.6  Finansiella företag...........................................    55

10.7  Utland ..........................................................    57

11. Kreditmarknad   ..............................................    58

12. Konsekvenserna av ett låt-gå-alternativ .............    62

Appendix: Använda modeller och ekonometriska samband           64

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

 

 

Bilaga 1.3

Långtidsbudget för perioden 1985/86-1989/90

 

 

 

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN 1985/86-1989/90

Sammanfattning

inledning

Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekven­serna på fem års sikl av redan fattade beslut och gjorda åiaganden. I långtidsbudgetperioden görs inga försök att förutse vilka beslut avseende budgetens inkomsler och ulgifter som statsmakterna kan komma att fatta under perioden. Låriglidsbudgeten år således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utveckling­en. Avsiklen med långtidsbudgeten år huvudsakligen att redovisa vilken budgelutveckling som — under vissa anlaganden om den allmänna ekono­miska utvecklingen — blir följden om inte några nya utgiftsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras.

Långtidsbudgeten belyser i första hand statsbudgetens inkomster och utgifter. Beräkningarna av statsinkomsterna baseras i alll väsentligt på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån förändringar inle beslutals eller aviserats. På utgiftssidan omfattar långtidsbudgetens kal­kyler de resurser som krävs för atl verksamheten skall kunna bedrivas i enlighel med de beslut som statsmakterna redan faltal och de åiaganden som gjorts för framtiden.

Beräkningsresultaten påverkas starki av de antaganden om pris- och löneutveckling samt ekonomisk tillväxt som beräkningarna baseras på. 1 årets långtidsbudget redovisas budgelutveckiingen utifrån två olika anta­gandestrukturer. På så sätl åskådliggörs hur olika antaganden långsikiigi påverkar statsbudgetens inkomsler och utgifter. I del ena alternativet (lågalternativet) baseras beräkningarna på en årlig lönestegring om ca 5 % under åren 1986 t.o.m. 1990. Inflationen antas komma att uppgå lill 3% per år. Räntenivån sjunker i della fall successivi under långtidsbudgelperioden för att under slulåret uppgå till 7 %. BNP-tillväxten i reala termer antas bli ca 2% årligen.

I det andra alternativet (högalternalivet) antas löneökningen uppgå till ca 8% per år och inflationen till i genomsnitt 7% per år. Räntenivån antas under dessa befingelser uppgå lill 14% under slulåret, medan BNP till följd av försvagad extem efterfrågan och därmed följande slagnation av produk­tionen antas ligga kvar på oförändrad real nivå.

Utöver den traditionella beskrivningen av statsbudgetens inkomster och ulgifter görs i årels långtidsbudget en särskild beskrivning av statens verksamhet i alternativa ekonomiska termer. Därvid beskrivs statsbudge­tens utgifter utifrån vilka faklorer som styr utgiftsutvecklingen (automa­tik). På i stort samma sätt som föregående år redovisas också budgelens 1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget             2

utgifter och inkomster i verksamhetslermer. Syftet med denna uppdelning är atl illustrera hur det statliga budgetsaldot byggs upp från skilda aktivi­teter som t.ex. rörelsedrivande verksamhel och långivning. Vidare redovi­sas en balansräkning för den statliga verksamheten som bl.a. belyser förändringar i den statliga nettoförmögenheten.

Statsinkomsternas utveckling

Statsinkomsternas ulveckling vid givna skalle- och avgiftssatser är i hög grad beroende av lönesummans utveckling och för de indirekla skattemas del av prisförändringarna. Den statliga inkomstskatten, Hksom olika so­cialavgifter påverkas direkt av bmlloinkomslens ulveckling. Andra skatter som l.ex. mervärdeskatten, påverkas indirekt via den privata konsum­tionen. Även räntenivån påverkar statens inkomster till följd av den stat­liga utlåningen över statsbudgeten.

Under perioden 1979/80-1983/84 ökade statsinkomstema åriigen med 13,7%, medan statsutgifterna ökade med drygt 13,1% per år i löpande priser under samma period. Under långtidsbudgetperioden beräknas in­komstema i löpande priser öka med 4 % per år i lågallernativel och med 6,8% per år i högalternafivet.

Den kraftiga inkomstutveckhngen under perioden 1979/80-1983/84 för­klaras fill slor del av den höga pris- och löneutvecklingen under dessa år. Även den successivt höjda räntenivån har medfört ökade inkomsler främst från bostads- och energisparlån. Under perioden har vidare ert flertal punktskatter höjls.

Kalkylerna baseras - i enlighet med långtidsbudgeltekniken - på atl skattesatser m.m. förblir oförändrade. Vidare antas att inflationen och lönesummeulvecklingen blir lägre än under den historiska perioden. Delta är den huvudsakliga förklaringen till alt inkomsternas utvecklingstakt skiljer sig så markanl mellan den historiska perioden och långtidsbudget­perioden.

Tabell 1. Statsinkomsternas utveckling

 

 

 

 

Genomsnitt-

Inkomster

Genomsnittlig procentuell

 

lig procen-

1985/86

förändring 1985/86-1989/90

 

tuell för­ändring

(miljarder kronor)

 

 

 

Löpande priser

 

1079/8n—

 

 

 

 

17/7/ou

1983/84

 

Lågalternativ

• Högaltemativ

Inkomstskatt

10,0

55,1

-1-6,6

-1-11,4

Socialavgifter

17,7

54,7

-1-5,6

4- 8,3

Mervärdeskatt

11,2

58,3

+4,3

-1- 8,0

Övriga indirekta

 

 

 

 

skatter

13,5

48,3

-1-1,0

-1- 1,0

Ränteinkomster och

 

 

 

 

återbetalning av lån

22,5

16,2

-4,7

- 0,7

Övriga inkomster

16,1

28,2

+4,2

+ 4,5

Totala statsinkomster

13,7

260,8

+4,0

+ 6,8

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget              3

I beräkningarna har endast beaklats föreslagna och beslulade föränd­ringar i skalteullagel. Detta innebär t.ex. att punktskatternas andel av försäljningspriset sjunker under perioden. Om punktskatterna i högalterna­fivet i stället skulle höjas i takt med inflationen skulle inkomsterna budget­året 1989/90 bli ca 15 miljarder kronor högre än vad som redovisats i kalkylema.

Atl skattesatserna antas vara oförändrade under perioden bidrar till att skatteinkomsternas andel av BNP sjunker någol under långtidsbudgelpe­rioden. För budgetåret 1985/86 beräknas statsinkomsternas andel av BNP utgöra 30,1 %. I slulåret av långtidsbudgelperioden beräknas denna andel ha sjunkit till 28,9% i lågalternativet och fill 29,4% i högalternativet.

Statsutgifternas utveckling

Statsutgifterna exkl. statsskuldräntor minskade i oförändrad pris- och lönenivå med ca 0,3% per år under perioden 1979/80-1983/84. Långlids­budgetkalkylen resulterar i en minskning med 0,1 % åriigen i fasla priser. I löpande priser beräknas den åriiga ökningstakten för utgifterna exkl. slatsskuldräntor till 2,6% i lågalternativet och till 6,4% i det högre alterna­tivet. Utvecklingstakten för statsskuldräntor i lågalternativet uppgår till 2,0% per år under perioden. Denna ökningstakt uppslår trots atl ränteni­vån i detta alternativ successivt antas sjunka under perioden. De ökade koslnaderna för slatsskuldräntor förklaras av att budgetunderskottet med­för att slalsskulden ökar med i genomsnitt 58 miljarder kronor per budgetår i detta alternativ. 1 högalternalivet ökar utgifterna för statsskuldräntor med 10,5% per år. Skillnaden i utvecklingstakt gentemot lågalternativet beror på atl både räntenivå och budgetunderskott är högre i högalternalivet än i lågalternativet.

Tabell 2. Statsutgifternas utveckling fördelade på realekonomiska kategorier

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig

1985/86

Genomsnittlig procentuell

 

 

procentuell

 

(miljarder

förändring 1985/86-1989/90

 

förändring

 

kronor)

 

 

 

 

 

 

 

 

1979/80-1983/84

 

Fasta priser

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

Fasta

Löpande

 

 

Lågalter-

Högalter-

 

priser

priser

 

 

nativ

nativ

Statliga konsumtions-

 

 

 

 

 

 

och investeringsulgifter

+  1,6

-1-10,7

80,8

-1-0,1

+3,6

+ 6,7

Transfereringar

- 0,5

H- 9,2

161,2

-0,3

+2,1

+ 6,3

därav

 

 

 

 

 

 

Transfereringar till hushåll

+ 5,8

+ 16,9

83,6

-0,5

+ 1,7

+ 7,4

Transfereringar till

 

 

 

 

 

 

kommunsektorn

-t- 0,5

+ 9,5

56,3

-f0,3

+ 3,3

+ 4,9

Finansiella transaktioner

- 7,2

+   1,5

5,8

+ 1,3

+2,9

+ 5,9

Summa ulgifter exkl.

 

 

 

 

 

 

statsskuldränlor

- 0,3

+ 9,1

247,8

-0,1

+2,6

+ 6,4

Statsskuldräntor

H-30,6

+42,%

73,8

 

+ 2,0

+ 10,5

Totala utgifter

+ 3,3

+ 13,1

321,6

 

+2,5

+ 7,4

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget           4

För de statliga konsumtions- och investeringsutgiflerna har kalkylerna i löpande priser baserats på de antagna löne- och prisutvecklingama. Mellan de bägge allernaliven uppgår skillnaden i utgifter under slulåret till ca 12 miljarder kronor. För transfereringsanslagen har inte lönesummans ut­veckling samma betydelse som för konsumtionsulgiftema. Kalkylerna i löpande priser baseras därför i försia hand på de två infiationsantagan-dena. I det högre alternativet fömtsälts vidare en låg ekonomisk aktivitet med hög arbetslöshet och hot om företagsnedläggelser som följd. De kostnader av arbetsmarknads- och induslripolitisk art som däirvid kan antas komma att belasla statsbudgeten har schablonmässigt räknats fram och lagts in i kalkylerna. Sammanlagt uppgår skillnaderna i transfererings­utgifter inkl. finansiella transaktioner mellan de bägge alternativen till mer än 31 miljarder kronor budgetåret 1989/90. Den stora differensen i anlagen räntesats och följdema av atl budgetunderskottets storiek är betydligt större i högalternativet jämfört med lågalternativet, medför all skillnaden i ränteutgifter för statsskulden mellan alternativen uppgår lill 30 miljarder kronor under slulåret.

En viklig orsak lill de minskande budgetunderskotten under senare år är att statsutgifternas tidigare snabba fillväxt vänts till en minskning i reala termer. Under perioden 1975/76—1980/81 ökade utgiftema i reala lermer för samtliga ändamål. Under budgetåren 1981/82 och 1982/83 vände emel­lertid den tidigare reala ökningen lill en real minskning för betydande delar av statsutgifterna med undantag för induslri- och arbetsmarknadsinsatser som ökade kraftigt. Fr.o.m. budgetåret 1983/84 karaktäriseras däremol praktiskt tagel samtliga ändamål av minskade utgifter i reala termer.

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på att inga nya ekonomiska åtaganden görs. För att få en uppfattning om betydelsen av delta antagan­de har effeklerna på statsbudgeten av en snabbare real utgiftsökning beräk­nals. Följderna av att utgifterna exkl. statsskuldränlor ökar i takt med BNP-tillväxten i lågalternativet innebär en sammanlagd saidoförsämring i detta alternativ, när effekterna på statsinkomstema och slatsskuldräntorna medräknats, på ca 35 miljarder kronor slutåret i långtidsbudgetperioden. Om utgifterna exkl. statsskuldräntor ökar i enlighet med ulgiftstillväxten under perioden 1975/76-1980/81 försämras på motsvarande sätt budgetsal­dot i lågalternativet med ca 65 miljarder kronor under slutåret. Resultatet av dessa beräkningar bör dock tolkas med slor försiktighet, bl.a. eftersom en snabb real utgiftstillväxt knappast är förenlig med lågalternativets anta­ganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.

Statens budgetsaido

För budgetårel 1985/86 beräknas underskottet enligt det reviderade bud­getförslaget komma att uppgå till 60,8 miljarder kronor. Före statsskuld-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             5

räntor beräknas uppkomma etl posifivt budgetsaido på 13,0 miljarder kronor.

Över långtidsbudgetperioden försämras underskottet i lågalternativet från 60,8 miljarder kronor budgetårel 1985/86 fill 64 miljarder kronor bud­getåret 1986/87, varefter saldot förbättras successivt så att det budgetåret 1989/90 beräknas uppgå tili 50 miljarder kronor. I högaltemativel beräknas budgetunderskottet uppgå till 67 miljarder kronor budgetåret 1986/87. Slul­året 1989/90 beräknas budgetunderskottet i högaltemativel uppgå lill 88 miljarder kronor, dvs. 38 miljarder kronor sämre än lågalternativet. Ut­tryckt som andel av BNP upgår budgetunderskottet till 7,0% budgelåret 1985/86. Andelen sjunker i lågalternativet till 4,7% budgetårel 1989/90. I högaltemativel uppgår budgetunderskottet lill 7,6% av BNP del sisla årel i perioden. Utvecklingen av statens budgetsaido framgår av diagram 1.

Diagram 1. Budgetsaldots utveckling 1979/80-1989/90

Miljarder kronor

i i

90 80

70

60

50

40

30

20

10

Budgetår

79/80 80/81 81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/90
Utfall              Nuv. ber.            LB- ber.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget               6

1    Inledning

1.1 Inriktning och syfte

Långtidsbudgetens främsta syfte är att utgöra ett underlag för övervä­ganden om budgetpolitikens inriktning. För detta krävs en kartläggning på längre sikt av de statsfinansiella konsekvenserna av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. I årets långtidsbudget sträcker sig beräkningarna fram t.o.m. budgetåret 1989/90.

Långtidsbudgetens beräkningar över statsutgifternas utveckling är en kalkyl över de finansiella resurser som krävs för atl av statsmakterna fattade beslut och gjorda åtaganden skall kunna infrias. Statsinkomsterna beräknas med utgångspunkt i oförändrade skatte- och avgiftssatser eller i tillämpliga fall redan föreslagna eller beslutade förändringar. Inga försök görs aU förutse vilka nya beslut som kan komma all fattas under perioden. Del bör därför betonas atl långtidsbudgeten varken är en plan för den framlida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utveckling­en. Avsikten med långtidsbudgetkalkylen är endast atl — under vissa antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen — redovisa vilken budgelutveckling som blir följden om inga nya utgiftsålaganden görs och inga beslut fattas om ändrade skalle- och avgiftsregler.

Beräkningarna ulgår från schablonmässigt valda förutsättningar. I årets långfidsbudget har vahs alt utföra beräkningarna utifrån två olika anlagan­destrukturer. Detta tillvägagångssätt motiveras av den stora betydelse som antagandena har för beräkningsresultaten. Olika förutsägelser om utveck­lingen av t.ex. priser, löner och räntenivå får stora återverkningar på beräkningama av inkomst- och utgiftsutvecklingen åren framöver.

Långtidsbudgeten är således i allt väsentligt en konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar är partiella och utvecklas inte till en samhällsekonomisk analys. Detla innebär atl den statsfinansiella utveckling som erhålles som ett resultat av beräkningarna normah är inkonsistent med de antaganden som beräkningarna baseras på.

Långtidsbudgeten baseras på material som tagits fram inom regerings­kansliet. De slutliga beräkningarna och utarbetandet av själva långtidsbud­geten har skett inom finansdepartementels budgetavdelning. Kapitlet om den samhällsekonomiska bakgrunden har utformats av departementets ekonomienheter.

1.2 Läsanvisningar

Långtidsbudgeten är uppställd på det sätt som redovisas nedan.

1 kapilel 2 redovisas den samhällsekonomiska bakgrunden med utgångs­punkt i de s.k. trearskalkyler som gjorts inom finansdepartemenlel. En jämförelse mellan treårskalkylerna och långtidsbudgeten redovisas också i detta kapitel.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             7

Antaganden och beräkningsmetodik för långtidsbudgetkalkylema åter­finns i kapilel 3.

I kapitel 4 behandlas dels statsinkomsternas framtida utveckling utifrån de två antagandestmkturerna, dels deras utveckling under den gångna femårsperioden. En redovisning görs också av statsinkomsternas bmtto-omslulning.

Kapitel 5 innehåller en sammanfattning av den detaljerade redovisning av statsutgifterna uppdelade på ändamål som återfinns i appendix. Beräk­ningama görs i den pris- och lönenivå som tillämpades i budgetproposi­tionen för budgetåret 1985/86. Vidare redovisas utgiftsutvecklingen i fasta priser för den historiska perioden. Detta innebär all volymutvecklingen för olika områden kan uUäsas. Dessulom redovisas en beräkning av utgifterna i löpande priser enligt de två antagandeslrukturerna. I ett separat avsnitt redovisas en realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter. Där kommenteras särskilt statsskuldräntornas utveckling. I detta kapitel redo­visas vidare saidopåverkan av en utgiftsutveckling dels i takt med BNP-tillväxten, dels i takt med utgiftsutvecklingen under perioden 1975/76— 1984/85.

1 kapitel 6 förs utgifter och inkomster samman i en redogörelse för ulveckfingen av statsbudgetens saldo under långtidsbudgetperioden. Vi­dare redovisas kortfattat de huvudsakliga skillnaderna mellan beräknings­resultaten i de två antagandestmkturerna. Vidare jämförs resultaten i årets långtidsbudget med dels förra årets långtidsbudget, dels de s.k. trearskal­kyler över den ekonomiska utvecklingen som ingår som bilaga 1.2 till årets kompletteringsproposiiion.

I kapitel 7 behandlas några alternativa sätt all beskriva statsbudgeten. Även i årets långtidsbudget görs en redovisning av de automatiskt verkan­de regler som styr utvecklingen på statsbudgetens utgiftssida. Vidare be­skrivs statsbudgetens inkomsler och utgifter med avseende på verksamhe­tens inriktning. Dessutom redovisas en kortfattad balansräkning för den statliga verksamhelen.

För att göra redovisningen av långfidsbudgetens beräkningar så över­skådlig som möjligt har i allmänhel belopp avrundats till miljarder kronor med en decimal. I ändamålsavsnitlen i appendix redovisas dock beloppen i miljoner kronor.

2   Samhällsekonomisk bakgrund m.m.

2.1 Inledning

Utvecklingen av de olika inkomst- och utgiftsposterna på statsbudgeten styrs i hög grad av samhällsekonomiska faklorer som priser, löner, räntor,

' Beskrivningen i detta kapitel är i allt väsentligt en sammanfattning av vad som sägs i bilaga 1.2 till 1985 års reviderade finansplan.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             8

sysselsättning osv. 1 detta kapitel ges en sammanfattande bild av nuvaran­de bedömningar av den svenska ekonomins utveckling under långtidsbud­gelperioden. Syftet är att belysa den ekonomiska bakgmnd mot vilken budgetutveckhngen och den framtida budgetpolitiken bör ses samt att redovisa bakgmnden lill de antaganden som använts i långlidsbudgetkal­kylerna.

All bedöma den samhällsekonomiska utvecklingen under en så lång tidsperiod som långtidsbudgeten omfaltar är naturligtvis förenat med stor osäkerhel. Inte minsl gäller detta en öppen ekonomi som Sveriges med dess stora beroende av världskonjunkluren. De tvära kasten i världseko­nomin under 1970-talel visade att även kortsiktiga prognoser snabbt kan kullkastas. Men också den inhemska ekonomins funktionssätt vid ändrade betingelser kan vara svår alt förulse. Av bl. a. dessa skäl utgår beräkning­arna i långtidsbudgeten från olika anlagandestrukturer.

Regeringens syn på den ekonomiska politikens inriktning på medellång sikt redovisades i prop. 1984/85:40. Ställningstagandena, lill vilka riksda­gen anslöt sig, överensstämde i allt väsentligt med de i 1984 års Långtids­utredning (SOU 1984:4) angivna målen om full sysselsättning, stabilt pen­ningvärde, hög ekonomisk tillväxt, balans i utrikesbelalningarna, jämn fördelning av levnadsstandarden och regional balans. Etl viktigt element i dessa ställningstaganden är alt ökningstakten för löner och priser måsle dämpas för att de angivna målen skall kunna nås.

2.2 Utgångsläget för kalkylerna

Långtidsutredningen hade som utgångspunkt det ekonomiska lägel år 1983 med dess ännu omfattande balansbrisler. Utvecklingen under år 1984 blev sedan i många hänseenden bällre än vad utredningen hade räknat med. Bruttonationalprodukten och industriinvesleringarna utvecklades myckel gynnsamt samtidigt som arbetslösheten minskade. Den förbättrade konjunkturbilden förklaras delvis av uppsvinget i den internationella eko­nomin. Prognoserna i den reviderade nationalbudgelen för år 1985 lyder på en relativt gynnsam utveckling av vår ekonomi också under innevarande år.

Den internationella inflafionen var låg under år 1984 och någon risk för en förnyad uppgång lycks inle föreligga under år 1985.

Ett negativt inslag i den svenska ekonomins utveckling under år 1984 var att limlönekoslnaden ökade med ca 9% för industriarbetare och alt konsu­mentpriserna steg med ca 8 %. De svenska relativpriserna sleg. Trols detta förbättrades bytesbalansen kraftigt år 1984 och visade för försia gången sedan år 1978 elt mindre överskott. För att förbättringen skall bli beståen­de krävs att våra priser och löner i fortsättningen ökar klart långsammare än omvärldens.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

2.3 Resultatet av de s.k. treårskalkylerna

Mol bakgmnd av den ekonomiska ulveckling som tecknats uiifrån lång­tidsutredningens perspekfiv har inom finansdepartementet gjorts s.k. trearskalkyler. Dessa kalkyler återfinns i bilaga 1.2 till den reviderade finansplanen - "Svensk ekonomi 1985-1988". Treårskalkylerna utgår från alternativa konjunkturförlopp. Det s.k, balansalternativet utgår från en att viss avmattning i världskonjunkturen inträffar under år 1986, bl.a. fill följd av en fömtsatt försvagning i den amerikanska ekonomin. Avmatl­ningen når sin lägsta nivå år 1987 varefter en ny uppgångsfas skulle inledas. Inflationen inom OECD-området väntas bli ca 4,5% årligen, vilkel är en något lägre ökningstakt än vad som fömtsaltes i långtidsutredningen.

Den förhållandevis låga intemationella inflationen och det förhållandet alt Sveriges relativpriser försämrades under år 1984 ställer ökade krav på återhållsamhet med pris- och lönestegringar. I baiansaltemativet har där­för fömtsätts atl fimlönerna ökar med 5% årligen fram lill 1988 och atl konsumentpriserna ökar med 3% år 1986 och med 2,5% åren 1987 och 1988.

Realiserandet av dessa pris- och löneökningstakter skulle innebära atl relativpriserna för priskonkurrerande exportvaror sänks fortlöpande, vil­ket resulterar i marknadsandelsvinsler med ca 7% över treårsperioden. Härigenom ökar nelloexporten och bytesbalansen förstärks även under lågkonjunkluråret 1987.

Den goda konkurrenskraft som uppnås genom den dämpade pris- och kostnadsutvecklingen möjliggör en uppgång i den privata konsumtionen om ca 1 ä 1,5% med bibehållen extern balans. Därmed kan också syssel­sättningsmålet hävdas. Landets totalprodukfion har i delta altemativ be­räknats öka med 1,9% år 1986, med 1,2% år 1987 och med 1,8% år 1988.

För den offentliga sekiorn innebär balansalternativet en mycket blygsam tillväxt. Den stadiga konsumtionsvolymen har fömtsätts minska med 1 % årligen och den kommunala öka med 1 % per år. Delta innebär att utrym­met för kostnadskrävande reformer är mycket begränsat.

Den finansiella utvecklingen skulle då kännetecknas av låg tillväxttakt i statsutgifierna, stigande företagsinvesteringar och en på sikl sjunkande ränta.

Ett annat utvecklingsförlopp som utgår från väsentligt högre pris- och löneökningstakter benämns "referensallernativet". Detta alternativ byg­ger dock på samma antaganden om den intemationella ekonomin, dvs. en successiv konjunkturavmallning t.o.m. år 1987 och förhållandevis låg inflation.

I detta alternativ har förutsatts atl finanspolitiken stramas åt i syfte alt dämpa pris- och lönestegringstakten och undvika en försämring av bytes­balansen och statsbudgeten. Genom att man fömtsatt budgetförstärkning­ar uppstår en inkonsistens i förhållande till långtidsbudgeltekniken. Detla

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            10

bör beaklas när statsfinansernas ulveckling enligt långtidsbudgetens alter­nativ med högre pris- och lönestegringar slälls mot den här beskrivna samhällsekonomiska bakgrunden.

I detta alternativ beräknas konsumentpriserna öka med ca 9% år 1986, ca 7% år 1987 och ca 4,5% år 1988. Timlönerna förutses öka med 9% år 1986, men från och med år 1987 pressas lönernas ökningstakt nedåt på grund av den låga aktiviteten i ekonomin. Denna ulveckling innefallar en stegring i de svenska relativpriserna med åtföljande förluster av marknads­andelar. 1 sin tur leder delta till en negativ produktionsutveckling inom samfiiga näringslivsseklorer, fallande bruttovinstandelar och en kraftig nedgång i invesleringsaklivitelen.

Den begränsade reallöneökningen medger endasl en mycket svag ut­veckling av den privata konsumtionen. Den statliga konsumtionen har liksom i balansalternalivet fömtsätts minska med 1% årligen i volym, medan den kommunala konsumtionen beräknals öka med 0,5% per år.

Sammantaget innebär en ulveckling med ovan angivna pris- och löne-stegringstakler alt brutlonalionalprodukten kommer all minska tre år i rad. Arbetslösheten beräknas öka kraftigt lill storleksordningen 23000) perso­ner år 1988.

Även i etl Iredje alternativ - del s.k. låt-gå-alternativet - utgår beräk­ningarna från antagandet om en successiv konjunkturavmallning och låg infiation. I detla alternativ tillåts dock ekonomin ulvecklas fritt ulan fi­nanspolitiska ingrepp. Kalkylerna visar att utvecklingen då skulle kunna framtvinga en växelkursanpassning. Även budgelutveckiingen blir mycket ogynnsam.

2.4 Jämförelse mellan treårskalkylerna och långtidsbudgeten

Treårskalkylernas beräkning av statsbudgetens utveckling siräcker sig t.o.m. år 1988. Beräkningen skiljer sig emellertid i vissa avseenden från långtidsbudgeten. Skillnaderna kommenteras i det följande.

Treårskalkylerna syftar lill att beskriva olika konjunkturföriopp medan långtidsbudgeten endast redovisar effeklerna på budgeten av olika anta­ganden om framför allt priser och löner.

Långtidsbudgetens lågalternaliv utgår från i stort sett samma antagande­bild som treårskalkylerna. Trots detta finns betydande skillnader mellan budgetutvecklingen i treårskalkylerna och långtidsbudgeten. Någon möj­lighet atl direkt jämföra kalkylema föreligger inte. Orsakerna fill detta är framför allt olika beräkningsmetodik och tidsmässiga skillnader.

I elt försök att så långt möjligl ändå belysa skillnaderna mellan treårskal­kylerna och långtidsbudgeten kan man se på skillnaderna mellan balansal­ternativet och lågaltemativet. Om man väljer att studera treårskalkylernas slutar, dvs. 1988 med ett medelvärde av långtidsbudgetens budgetår 1987/88 och 1988/89, framkommer en saldoskillnad på inemot 20 miljarder kronor.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget            11

Av skillnaden beror ca 15 miljarder kronor på schablonmässigt inlagda saidoförbättrande åtgärder i treårskalkylerna (inkl. ränleeffekter). Reslen av skillnaden beror bl.a. på olika beräkningsmetoder för framför allt de indirekla skatterna som i treårskalkylema räknats upp med hänsyn lill inflationen. Skillnader mellan de två beräkningarna föreligger även för etl antal andra poster. Dessa tar dock i huvudsak ut varandra.

Mellan treårskalkylernas referensalternativ och långtidsbudgetens hög­alternafiv finns också betydande skillnader. Referensallernativet syftar som tidigare nämnts till att beskriva ell vissl konjunkturföriopp, där man fömtsätter åtstramningar som så småningom pressar ner inflationstakten. Högalternativet syftar endast lill att visa konsekvenserna för statsbudge­ten av en hög inflation. Dessa skillnader gör att jämförelser över huvud taget inte är meningsfulla.

3   Antaganden och beräkningsmetod

3.1 Antaganden

För att genomföra beräkningar av utgifts- och inkomstutvecklingen krävs antaganden om den framtida utvecklingen av olika centrala variab­ler. Därvid krävs t.ex. antaganden om befolkningsutvecklingen, antalet elever i skolan, antalet inskrivna barn i barnomsorgen elc. Förulom dessa antaganden om framtida volymutveckling, krävs även antaganden för pris-, löne- och ränteutvecklingen fram t.o.m. år 1990.

Mot bakgmnd av den stora betydelse som anlagandestmkturen har för beräkningsresultaten redovisas som nämnls två olika beräkningar i lö­pande priser baserade på schablonmässiga antagandeslmkturer. Den ena belyser statsbudgetens utveckling om löne- och prisstegringarna hålls på en låg nivå och tillväxten i ekonomin är relativt god. I del andra altemafi-vet redovisas en utveckling med betydligt högre pris- och lönestegring. I detta alternativ antas den allmänna ekonomiska utvecklingen komma att bli betydligt sämre än i alternativet med låga pris- och löneökningar. Antagandena utgår från treårskalkylernas alternafiva utvecklingsbilder. För åren efler 1988 har antagandena gjorts på mer schablonmässiga grun­der.

I långtidsbudgetens lågalternativ förutsätts atl löneökningarna blir ca 5% under perioden. Konsumentprisema stegring har antagits bli ca 3% årligen. BNP-tillväxten antas bli ca 2% åriigen. Vidare antas en successivi sjunkande nominell räntenivå så alt realräntan under slutåret 1990 uppgår till ca 4%. Detta alternativ ansluter nära till treårskalkylernas balansalter­naliv.

I långtidsbudgetens högalternativ förutsätts atl de årliga prisstegringarna uppgår fill 7% under åren 1986—1990. Lönerna förutsätts öka med närma­re 8% under hela perioden. För perioden fömtsätts ingen tillväxt av BNP. Realräntan fömtsätts bli högre än i lågalternativet, ca 7% år 1990.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget            12

För budgetåret 1985/86 har en enda beräkning gjorts. Den presenteras mer utförligt i den reviderade finansplanen och baseras på den reviderade nationalbudgelens bild av år 1985 saml långtidsbudgetens lågalternativ för år 1986.

3.2 Beräkningsmetod

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbe­loppen för budgetåret 1985/86 enligt 1985 års reviderade budgetförslag och beräknas i samma pris- och lönenivå som i 1985 års budgetproposition. Beräkningarna utgår i enlighet med långtidsbudgettekniken från urgiftsvo-lymen i fasta priser. Utgiftsutvecklingen i löpande priser beräknas med Utgångspunkt i utvecklingen i fasta priser.

Följande principer har tillämpats vid bedömningen av hur utgifterna enligt fattade beslut kommer att ulvecklas.

-     För ett stort antal anslag, t.ex. de s.k. förvaltningsanslagen har, om inte
statsmakterna angett något annal, antagits en oförändrad anslagsnivå i
fasta priser.

—    För många, ofta beloppsmässigl stora anslag styrs utgifterna under
perioden av faktorer som på kort sikt är svåra att påverka. Detta gäller
slora transfereringar som t.ex. folkpensioner, men också utgifter för
skolväsende m.m. Anslagsutvecklingen för sådana anslag har beräknats
med hänsyn tagen till prognosticerade förändringar av utgiftsstyrande
faktorer. En central faktor som beaktats vid beräkningen är förändring­
ar i befolkningens storlek och sammansättning, vilket påverkar volym­
antagandena.

-     Vissa anslag styrs av att statsmaktema lagt fast långsiktiga ramar för
verksamheten. Som exempel kan nämnas anslagsramarna för militärt
försvar resp. civilförsvaret. För vissa anslag styrs volymutvecklingen
av olika typer av avtal. Styrande för anslagsberäkningen under långtids­
budgetperioden är bl.a. avtalsperiodens längd och de faktorer som reg­
lerar volymen av den verksamhet som avtalet gäller. Om klara uttalan­
den om tidsbegränsningar av ramar, program, avtal m.m. föreligger har i
långlidsbudgetberäkningarna antagits att utgiftema bortfaller när pro­
grammet etc. upphör. I övriga fall har i regel schablonmässigt antagits
att utgiftema för de olika ändamålen kvarstår på oförändrad årlig nivå
under hela långtidsbudgetperioden.

—    En stor del av anslagen styrs av bidragsregler som medför en mer eller
mindre automatisk utgiftsutveckling. Bidragen kan utgå i form av ett
vissl belopp per bidragsberättigad individ, som en andel av kostnaden
för en viss tjänst eller kan i vissa fall utgå i förhållande till bidragsmotta­
garens inkomst. 1 långtidsbudgetens beräkningar ingår effektema av
dessa automatiskt verkande regler.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget         13

- Beräkningen av utgifterna för arbetsmarknads- och näringspolitik i fasta priser har gjorts med utgångspunkt från att inga störte nya utgiftsålagan­den görs under långtidsbudgetperioden. Samtidigt faller medel för tillfäl­liga insatser bort under perioden. Kostnadema för arbetsmarknadspoli­tiken i fasta priser har beräknats med utgångspunkt i den nivå som föreslogs för de arbetsmarknadspolitiska åtgärdema i 1985 års budget­proposition. Vid omräkningen till löpande priser har beaktats alt de olika antagandebildema medför olika stora behov av arbetsmarknads­politiska och industripolifiska insatser.

Utgiftsutvecklingen i löpande priser görs i enlighet med de antaganden om den framtida utvecklingen av priser, löner m.m. som redovisas i avsnitt 3.1.

1 regeringens direktiv för myndighelernas anslagsframställningar för budgelåret 1986/87 sägs alt myndighetema för förvaltningsanslag (myn­dighetsanslag och molsvarande) skall redovisa verksamheten vid en real anslagsminskning om 5 % för treårsperioden 1986/87-1988/89, dvs. del s.k. huvudförslaget. Krav på att myndigheternas skall redovisa reala anslags­minskningar har gällt under en rad år. Då statsmakterna fastställt anslagen har i vissa fall gjorts undantag, helt eller delvis, från sålunda redovisade anslagsnivåer. I beräkningarna av förvaltningsanslagen i löpande priser har schablonmässigt antagits att huvudförslaget genomförs.

I kapitlel om statsutgifterna redovisas den hisloriska utgiftsutvecklingen 1979/80-1983/84 i fasta priser. Omräkningen till fasta priser har skett med individuella index för de skilda utgiftsslagen.

Beräkningarna av inkomsterna i långtidsbudgeten gmndar sig på anta­ganden om bl.a. lönesummans och prisemas utveckling. Inkomstskatter, socialavgifter och mervärdeskall styrs bl.a. av utvecklingen av dessa va­riabler. Vidare har beslulade och föreslagna förändringar av skatteregler beaktats. Vad gäller punktskatter innebär långfidsbudgetmetoden att skat­tesatserna antas ligga kvar i nominella termer, dvs. någon justering av skattesatserna med hänsyn till prisutvecklingen har inte lagts in.

4   Statsbudgetens inkomster

4.1 Inledning

Statsinkomsternas ulveckling påverkas i hög grad av den ekonomiska tillväxten. Sysselsältningsnivån och löneutvecklingen påverkar främst in­komslerna från inkomstskatt och lagsladgade socialavgifter, medan en ökad konsumtion främst påverkar inkomstema av mervärdeskatt och punktskatter. UtveckUngen under 1970-talel och hittills under 1980-lalet visar på dessa samband. Under 1970-talets första hälft ökade statsinkomst­erna i fasta priser med ca 4% per år till följd av dels höjda skattesatser, dels den ekonomiska tillväxten. De följande åren under decenniet kom

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget            14

inkomsterna realt sett att stagnera, eftersom den då avtagande ekonomiska tillväxten innebar att statsinkomstema realt sett inte nämnvärt kunde öka vid oförändrat skattetryck. Från början av 1980-lalet har statsinkomsterna återigen ökat och har fram t.o.m. budgetårel 1983/84 stigit med knappi 4% i fasta priser.

Framställningen i detla avsnitt följer i huvudsak statsbudgetens uppställ­ning av statsinkomstema. De inkomstslag som belyses särskilt är: in­komstskatt för fysiska personer, inkomstskatt för juridiska personer, lag­stadgade socialavgifter samt skalt på varor och tjänsler. Dessa inkomstslag svarar för ca 80% av de totala statsinkomsterna.

4.2 Inkomstskatt för fysiska personer

Inkomstskallen för fysiska personer svarar för ca 15% av de totala inkomsterna. Avgörande för inkomstskattens ulveckling är de antaganden som görs rörande skattesatser, avdragsmöjligheter och skatteunderlag. Skatteunderlagets storlek bestäms som fidigare nämnts huvudsakligen av löne- och sysselsättningsutvecklingen.

Den inkomstskattereform, som beslutades våren 1982 av riksdagen är av betydelse för beräkningarna av inkomstskatt över långtidsbudgelperioden. Reformen, som har genomförts under åren 1983—1985, innebär en sänk­ning av marginalskatterna och en begränsning av underskottsavdragens skatiemässiga värde. Fr.o.m. år 1985 maximeras värdet av dessa avdrag lill ca 50%.

Den statliga inkomstskatten består för fysiska personer av elt grundbe­lopp och etl tilläggsbelopp. Skatteskalan för gmndbeloppet är inkomståret

1985  4% i lägsta skiktet och 20% i högsta skiktet. Tilläggsbelopp las enbart
ut på inkomster över 16 basenheter och utgår samma år efter en progressiv
skala som varierar från 5% i första skiktet (124800-148200 kr.) fill 30% i
högsla skiktet (över 351000 kr.). Begränsningen av underskotlsavdragens
värde åstadkoms genom att filläggsbeloppel tas ut på inkomsten före
underskottsavdrag.

Basenheten har av riksdagen faslställts till 7600 kr. år 1984 och 7800 kr. år 1985. För inkomståret 1986 är basenheten oförändrat 7800 kr. Åren därefier har i långtidsbudgeten beräkningslekniskl anlagils att basenheten justeras med hänsyn till konsumentprisernas ulveckling.

I regeringens förslag till förenklad självdeklaration fr.o.m. inkomståret

1986  föreslås bl.a. att schablonavdraget för löntagarna på 1000 kr. höjs lill
3 000 kr. vilket då skall omfatta även avdrag för kostnader för resor till och
från arbelet. Avdragsbegränsningen för de försia I 000 kronorna för rese­
kostnader avskaffas således. Alla som har störte reseavdrag än 3000 kr.
får göra avdrag fulll ul ulan några begränsningar. Vidare föreslås atl
sparavdraget under inkomst av kapital, som är 800 kr. för ensamstående
och sammanlagt 1600 kr. för sambeskattade, individualiseras och höjs lill
1 600 kr. per individ.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget      15

Regeringen har i proposition om särskild skattereduktion år 1985 (prop. 1984/85:162) föreslagit att flertalel löntagare skall få en skattereduktion för är 1986. Skattereduktionen medges vid 1986 års taxering men skall beaktas redan år 1985 genom att preliminärskatten för juni månad sätts ned. Skat­tereduktionen för en heltidsarbelande med normal inkomst föreslås bli ca 600 kr.

En ny statlig fastighetsskatt införs den 1 januari år 1985. I samband därmed upphör hyreshusavgiften. Fastighetsskatten omfattar hyreshus, kontorshus, småhus inkl. bostadsbyggnader på lanlbruk. Underiagel för skatten är för småhus en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen för småhus skall successivt höjas under tre år och kommer fr.o.m. del tredje året alt uppgå lill 1,4% för schablonbeskattade småhus och 2% för övriga småhus. För schablon­beskattade hyreshus är skattesatsen 1,4% och för övriga hyreshus 2% redan från år 1985.

Fr.o.m. år 1985 inbetalas innehållen preliminär A-skatl månadsvis. För­ändringen genomförs samtidigt som uppbörden av den preliminära A-skat­ten samordnas med uppbörden av lagstadgade socialavgifter.

4.3 Inkomstskatt för juridiska personer

Juridiska personers inkomstskatt utgör ca 6% av slatsinkomsterna. På förelagsbeskattningens område har nyligen en rad förändringar genom­förts. Dessa förändringar medför att osäkerheten vid beräkningar av sta­tens inkomster från dessa inkomstslag har ökat. Osäkerheten består bl.a. i atl regeländringarna verkar i olika riktningar, vilket innebär svårigheter att bedöma storleken på nettoeffekten av gjorda regeländringar. Den faktor som har störst betydelse för statsinkomsternas ulveckling på längre sikl är emellertid utvecklingen av företagens lönsamhei som i sin tur i hög grad påverkas av den ekonomiska utvecklingen i stort.

De förändringar inom skattelagstiftningen som framför allt påverkar statsinkomsterna från juridiska personer är främst följande:

-     Möjligheterna atl göra lagernedskrivningar har begränsats samtidigt
som den statliga bolagsskatten har sänkts från 40 till 32%.

—    För att stimulera forskning och ulbildning införs fr.o.m. år 1985 s.k.
förnyelsefonder. Företag vars årsvinst 1985 uppgår lill minst 0,5 milj.
kr. skall betala in del av vinsten lill elt särskilt konto i riksbanken.
Inbetalningen är avdragsgill om företaget gör en lika stor avsättning till
en förnyelsefond.

-     Den kommunala taxeringen av juridiska personer upphör fr.o.m. år 1986
(inkomståret 1985). Skattesatsen för den slatliga bolagsskatten höjs
samtidigt i motsvarande mån.

—      En statlig fastighetsskatt införs år 1985,

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget                    16

-       Inbetalningskvoten till investeringsfonderna höjs från 50 till 75%
fr.o.m. 1985 års taxering.

—     Vinsldeiningsskatten blir avdragsgill fr.o.m. inkomståret 1985 vilket
minskar skalteunderiaget i molsvarande mån.

4.4 Lagstadgade socialavgifter

De socialavgifter som redovisas på statsbudgeten svarar för drygl en femtedel av de beräknade totala inkomsterna på budgeten. Vid givna avgiftssatser följer inkomsterna från socialavgifterna i huvudsak lönesum­mans tillväxt. Genom all uppbörden numera sker varje månad samordnat med uppbörden av inkomstskatt och på i stort samma underlag som käll-skatteinbelalningarna följer avgiftsinkomsterna löneutbetalningarna bättre än tidigare.

Totalt beräknas ca 130 miljarder kronor betalas in i socialavgifter under budgelåret 1985/86. På statsbudgeten redovisas emellertid endasl ca 55 miljarder kronor, dvs. ca 42% av de sammanlagda avgiftsinkomsterna. Vissa inkomster förs helt eller delvis fill fonder utanför statsbudgeten.

I labell 3 redovisas dels vilka principer som gäller för redovisningen av socialavgifter på statsbudgeten, dels de i beräkningarna antagna avgiftsut­tagen under långtidsbudgetperioden.

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter

 

 

Procentuellt

uttag för avgiftsåret

 

Faktiskt

 

Antaget

 

1984

1985

1986-1990

Avgifier vars inkomster heh redovisas

på siatsbudgelen

Folkpensionsavgift

Sjukförsäkringsavgift'

Bamomsorgsavgifl

Vuxenutbildningsavgift

Allmän löneavgift

9,45 9,50 2,20 0,25 2,00

9,45 9,50 2,20 0,25 2,00

9,45 9,30 2,20 0,25 2,00

Avgift vars inkomster delvis redovisas

på statsbudgeten

Arbetsmarknadsavgift'               1,30           1,60          1,60

Avgifier vars inkomsler inle redovisas på statsbudgeten

Socialförsäkringsavgift till ATP  10,00         10,00        10,00

Delpensionsavgift                      0,50         0,50          0,50

Arbetsskadeavgift                      0,60         0,60          0,60

Lönegarantiavgift                      0,20         0,20          0,20

Arbetarskyddsavgift                   0,155       0,155        0,35

Avgift till sjöfolkspensionering  (0,80)        (0,80)        (0,80)

Summa                                      36,155      36,455      36,450

' Sedan budgetåret 1983/84 görs inte några avsättningar till sjukförsäkringsfonden. ' Så länge arbetsmarknadsfonden uppvisar ett ackumulerat underskott tillförs/belas­tar nettot av löpande inkomster och utgifter statsbudgeten.  Inkl. 0,2% lill löntagarfonderna.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget       17

Vid ingången av budgetåret 1985/86 finns på arbetsmarknadsfonden en skuld lill statsverket på gmnd av att inkomsterna från arbetsmarknadsav­giften inle räckt till för att täcka de utgifter som belastar fonden. I ett läge då fonden visar underskott kommer såväl inkomsler som utgifter att redo­visas över statsbudgetens inkomstsida, trots all fonden formellt sett ligger utanför statsbudgeten. Av statsutgiftema för kontant arbetsmarknadsstöd, bidrag till arbetslöshetskassorna m.m. skall avgiftsmedel svara för 65% (resterande del finansieras över anslag på budgetens utgiftssida). Arbets­marknadsavgiften höjdes den 1 januari 1985 från 1,3% till 1,6%. Genom denna avgiftshöjning och med de antaganden om arbetslösheten som gjorts för långtidsbudgelperioden kommer avgiftsinkomsterna alt överstiga utgif­terna, varför fondens skuld till statsverket kommer all minska. 1 lågalter­nativet visar fonden överskott fr.o.m. budgetårel 1986/87. Aren därefier ökar överskollel. Detta påverkar dock inte statsinkomsternas och budget­underskottets sloriek. I högalternalivet beräknas fonden fortfarande uppvisa en skuld vid uigången av budgetåret 1989/90, varför såväl inkoms­ter som ulgifler på fonden över långtidsbudgelperioden i detta alternativ kommer atl redovisas över inkomstslaget socialavgifter.

Delpensionsfonden har under eu antal år hafl elt ackumulerat under­skott. Detta har vänts i etl överskott under år 1984. Med oförändrade regler beräknas fondens behållning öka under perioden.

Riksdagen har nyligen beslulal om rikllinjer för företagshälsovårdens framtida ulbyggnad och finansiering samt för anpassnings- och rehabilite­ringsverksamheten. Statsbidraget till företagshälsovården skall finansieras över arbetarskyddsavgiften. Denna avgifl höjs medan sjukförsäkringsav­giften sänks i molsvarande mån. Förändringarna gäller från den 1 januari 1986.

4.5 Skatt på varor och tjänster

Skatl på varor och tjänsler svarar för ca 40% av statsbudgetens inkoms­ter. Den årliga ökningstakten mellan budgetåren 1979/80 och 1983/84 upp­går till 12,4%, vilket innebär att dessa inkomster ökade i det närmaste dubbelt så snabbi som inkomstema av inkomstskatt under samma fidsperi-od.

Mervärdeskatten är statsbudgetens största enskilda inkomstslag. Skatte­satsen är 19% av varans pris inkl. skatl. Den motsvarar etl påslag med 23,46% på priset före skatt. För vissa varor och tjänsler utgår ingen eller reducerad mervärdeskatt.

Bestämmande för mervärdeskallens utveckling vid en given skattesats är bl.a. konsumtionen av mervärdeskallebelagda varor och ijänsler inom den privata och offentliga sektorn. Den privata konsumtionen beror till slor del på hushållens disponibla inkomster. En ökning av den privata konsumtionen med en procentenhet i löpande priser ökar - allt annal 2   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget            18

oförändrat — inkomstema av mervärdeskatten med ca en halv miljard kronor. Under de senaste åren har en ökande andel av hushållens konsum­tion fallit på områden där mervärdeskatt inte ulgår. Boende är ett exempel på ett sådant område.

Exporten och importen är också av betydelse för den framtida utveck­lingen av inkomsterna från mervärdeskatten. Om ell ökat resursutrymme .avsätts för export kommer inkomstema av mervärdeskatt kortsiktigt alt bli mindre än om samma resurser används för konsumlion. Detta beror på att importen är belagd med mervärdeskall, medan mervärdeskatten inle be­lastar exporten.

I enlighet med långtidsbudgetens beräkningsmetod har endast beslulade eller föreslagna förändringar av punktskallesatserna lagls in i beräkningar­na. Detta innebär att de under budgetåret 1984/85 beslutade höjningarna av bensin-, energi-, tobaks-, och vin- och spritskatterna lagls in i beräkningar­na. Däremot har skattesatserna under långtidsbudgelperioden inle juste­rats med hänsyn till den stigande prisnivån, dvs. skattens andel av försälj­ningspriset sjunker under perioden. Om skatterna skulle höjas i lakt med inflationen skulle inkomslerna budgelåret 1989/90 bli ca 6 miljarder kronor högre i lågalternafivel och ca 15 miljarder kronor högre i högalternalivet.

4.6 Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomster

Den beräknade utvecklingen av statsinkomsterna under långtidsbudget­perioden med tidigare angivna fömtsättningar framgår av tabellema 4 och 5.

I lågalternativet ökar inkomstskatten med i genomsnitt 6,6 % per år och i högaltemativel med 11,4% per år under långtidsbudgelperioden. Skillna­den i ökningstakt kan i alll väsentligt förklaras av den snabbare lönesum­metillväxten i högaltemativel och av all ökningen slår igenom på kommu-nalskatteutbetalningama först med en viss eftersläpning. Inkomsterna från juridiska personer beräknas i detta alternativ bli ungefär lika stora i nomi­nella termer som i lågalternativet på gmnd av den svaga ekonomiska aktiviteten i högalternativet. Inkomstskatten exkl. utgifter ökar i slort sett i samma takt som lönesumman i de bägge alternativen.

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna, netto beräknas i löpande priser öka med ca 5,6% per år i lågallernativel och 8,3% i högalternafivet. Denna utveckling stämmer relativt väl överens med löne­summans ulveckling.

Mervärdeskattens årliga ökningstakt beräknas i löpande priser komma att uppgå till i genomsnitt ca 4,3% per år i lågalternalivet och 8,0% i högalternativet. Inkomsterna utvecklas därmed i stort sell i takt med den privata konsumtionens förändring i löpande priser.

Övriga indirekta skatter förutses öka med i genomsnitt endast ca 1 % per år såväl i lågalternalivet som i högalternativet, eflersom långtidsbudgetkal-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

19

kylen baseras på oförändrade nominella skattesatser. Ökningen beror främst på anlaganden om volymökning avseende exempelvis energian­vändning.

Ränteinkomster och återbetalning av lån beräknas i löpande priser att minska med 4,7 % per år i lågalternativet och med 0,7 % per år i högalterna­fivet. De värdemässigt mesl betydelsefulla inkomsterna utgörs av räntor och amorteringar på bostadslån och energisparlån. Inkomsterna från de förstnämnda sjunker successivt under perioden till följd av att nya lån fr.o.m. budgetårel 1985/86 bokförs utanför statsbudgeten. Skillnaden i utvecklingstakt mellan de båda alternativen förklaras främst av att rän­torna antas sjunka successivi under perioden i lågalternativet medan de ligger kvar på en oförändrad nivå i högalternalivet.

Tabell 4. Totala statsinkomster enligt lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

 

 

Genom-

In-

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

snittlig

komst-

 

 

 

 

förändring

snittlig

 

procentuell

titel

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

förändring

1985/86

 

 

 

 

1986/87

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

 

1989/90

Inkomstskatt

10   %

55,1

+ 2,1

+ 6,0

+ 7,7'

+ 3,1

- 0,5%'

+6,6%'

Socialavgifter

17,7%

54,7

+ 3,3

+ 2,8

+ 3,6

+ 3,7

+ 6,0%

+5,6%

Mervärdeskatt

11,2%

58,3

+ 3,3

+ 2,8

+ 2,9

+ 2,8

+ 3,9%

+4,3%

Övriga indirekta

 

 

 

 

 

 

 

 

skatter

13,5%

48,3

- 0,4

+ 0,8

+ 0,6

+ 0,7

- 0,8%

+ 1,0%

Ränteinkomster och

 

 

 

 

 

 

 

 

återbetalning av lån

22,5%

16,2

- 0,6

-  1,0

- 0,9

- 0,2

- 3,8%

-4,7%

Övriga inkomster

16,1%

28,2

+ 4,5

- 2,1

+ 0,1

- 0,1

+26,5%

+4,2%

Totala statsinkomster

13,7 %

260,8

+ 11,2

+ 9,1

+ 14,0

+ 10,0

+ 4,3%

+4,0 %

Absolut nivå

 

 

272,0

281,1

295,1

305,1

 

 

Andel av BNP, %

 

30,1

29,9

29,5

29,4

28,9

 

 

Inkomster uttryckt i

 

 

 

 

 

 

 

 

1985/86 års priser

 

260,8

266,7

265,2

270,7

270,7

2,3%

1,0%

Exkl. effekten av den särskilda skattereduktionen för löntagare 1985.

Inom etl flertal inkomstslag redovisas både inkomster och utgifter på budgetens inkomstsida. På dessa inkomsttitlar sker således en nettoredo­visning. Detta förhållande försvårar en analys av olika antagandens effekl på statsinkomsternas ulveckling. Ett genomgående drag är nämligen att inkomster och utgifter under inkomsttitlarna inte utvecklar sig parallelll. Detta blir särskilt accentuerat i en shuation, då antagandena om lönesum­ma och konsumentpris varierar mellan åren. 1 tabellerna 6 och 7 redovisas därför för vissa viktigare inkomstslag statsbudgetens nettoinkomster upp­delade på inkomster resp. utgifter. Det är framför allt för inkomstskatt, lagstadgade socialavgifter och mervärdeskatt som de nettoredovisade be­loppen på statsbudgeten skiljer sig från bruttobeloppen. För övriga in­komstslag har någon bmttoredovisning inle tagils fram.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

20

Tabell 5. Totala statsinkomster enligt högalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

Genom-  In-     Förändring till--------------- Procenluell Genom­
snittlig    komst-------------------------------- förändring   snittlig

procentuell       titel           1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1985/86-     procentuell

förändring                                                    1985/86        1986/87        förändring

1979/80-                                                                     1985/86-

1983/84                                                                      1989/90

 

Inkomstskatt

10   %

55,1

+ 10,3

+ 7,0

+ 9,2

+ 6,6

+ 13,8%'

+ 11,4%'

Socialavgifter

17,7%

54,7

+ 5,4

+ 4,7

+ 5,1

+ 5,4

+ 9,9%

+ 8,3%

Mervärdeskatt

11,2%

58,3

+ 5,7

+ 4,8

+ 5,2

+ 5,5

+ 9,8%

+ 8,0%

Övriga indirekta

 

 

 

 

 

 

 

 

skatter

13,5%

48,3

- 0,4

+ 0,8

+ 0,6

+ 0,7

- 0,1%

+  1,0%

Ränteinkomster och

 

 

 

 

 

 

 

 

återbetalning av lån

22,5%

16,2

+ 0,3

- 0,2

- 0,3

- 0,3

+  1,9%

- 0,7%

Övriga inkomster

16,1%

28,2

+ 4,4

-  1,9

+ 0,2

+ 0,1

+ 26,2%

+ 4,5%

Totala statsinkomster

13,7 %

260,8

+25,7

+ 15,2

+20,0

+ 18,0

+ 9,9%

+ 6,8 %

Absolut nivå

 

 

286,5

301,7

321,7

339,7

 

 

Andel av BNP, %

 

30,1

30,4

29,9

29,8

29,4

 

 

Inkomster uttryckt i

 

 

 

 

 

 

 

 

1985/86 års priser

 

260,8

267,8

264,6

261,5

259,3

+ 2,7%

- 0,2%

' Exkl. effekten av den särskilda skattereduktionen för löntagare 1985.

Den slörsla differensen mellan bmtto- och nettoredovisningen föreligger inom inkomstskattens område. Bmltoinkomsterna utvecklar sig över en längre tidsperiod i stort efter lönesummans utveckling. Utgifterna består till största delen av kommunalskalteulbelalningar och överskjutande skatt.

Tabell 6. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1985/86-1989/90 enligt lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

 

 

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Inkomstskatt inkomster utgifter netto

206,0 150,9 55,1

222,9 165,7

57,2

236,7

173,6

63,1

249,4

178,5

70,9

262,1

188,1

74,0

Socialavgifter (exkl. ATP) inkomster utgifter netto

99,5 44,8 54,7

105,3 47,2 58,0

110,6 49,8 60,8

116,2 51,8 64,4

121,9 53,9 68,1

Mervärdeskatt inkomster utgifter netto

109,8 51,5 58,3

114,6 54,0 60,6

119,3 56,1 63,2

126,4 60,3 66,1

134,2 65,3 68,9

Övriga inkomster (nello)

92,7

96,2

94,0

93,7

94,1

Totala statsinkomster

260,8

272,0

281,1

295,1

305,1

Procentuell utveckling,

inkomsler

Procentuell utveckling,

utgifter

Procentuell utveckling,

netto

 

+6,1

+7,9 +4,3

+4,0

+4,7 +3,3

+4,5 +4,0 +4,9

+4,5 +5,7 +3,4

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget                  21

Utbetalningarna av kommunalskaltemedel till kommunerna sker månads­vis och avser dels förskott baserat på senasl kända taxering och med hänsyn till aktuell utdebitering, dels slutavräkning för senast kända taxe­ringsresultat. Detta betyder att kraftiga förändringar av lönesummans till­växt slår igenom på kommunalskattebetalningarna först med en viss efter­släpning.

Tabell 7. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1985/86— 1989/90 enUgt högalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

1985/86       1986/87    1987/88      1988/89     1989/90

Inkomskatt

inkomster               206,0     232,9  252.9    272,6    294,0

utgifter                   150,9     167,5  180,5    191,0    205,9

netto                        55,1       65,4    72,4      81.6      88,1

Socialavgifter (exkl. ATP)

inkomster                 99,5     109,5  117,7   126,4    135,7

utgifter                     44,8       49,4    52,8     56,6      60,3

netto                        54,7       60,1    64,8     69,9      75,3

Mervärdeskatt

inkomster               109,8     120,3   129,5   139,6   150,3

utgifter                     51,5       56,3     60,7     65,6     70,8

netto                        58,3       64,0     68,8     74,0     79,5

Övriga inkomster (netto)            92,7                 97,0        95,7           96,2     96,8

Totala statsinkomster  260,8     286,5        301,7           321,7 339,7

Procentuell utveckling,

inkomster                                  +10,2        +6,4 +6,5     +6,6

Procentuell utveckling,

utgifter                                      +10,5        +7,6 +6,5     +7,6

Procentuell utveckling,

netto                                         + 9,8        +5,3  +6,6     +5,6

5   Statsutgifterna

Utgifterna på statsbudgeten ökade kraftigt under 1970- och böijan av 1980-talet. Uttryckt i fasta priser ökade slalsulgifterna inkl. statsskuldrän­tor budgetåren 1970/71-1982/83 med i genomsnill 5,5% per år. Under samma period ökade bmtlonationalprodukten i volym endast med i ge­nomsnill 1,7% per år. Denna utveckling, som var särskilt påtaglig under senare delen av 1970-talet medförde att slatsutgiflernas andel av bruliona­fionalproduklen ökade från ca 27 % budgetåret 1970/71 till ca 42% budget­årel 1982/83.

Budgetårel 1983/84 bröts denna trend. De toiala ulgiflerna minskade i reala lermer med ca 2%, vilket medförde alt utgifternas andel av bruttona­tionalprodukten sjönk till 40%. För utgifterna exkl. statsskuldränlor är trendbrottet ännu tydligare. Mellan budgelåren 1982/83 och 1983/84 mins­kade således utgifterna exkl. statsskuldränlor med drygl 5% i fasla priser.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             22

Den kraftiga minskningen av utgifterna exkl. statsskuldränlor mellan bud­getåren 1982/83 och 1983/84 förklaras bl.a. av minskade industripolitiska insatser. Utgiftema exkl. statsskuldräntor minskar även budgelåret 1984/85 och beräknas fortsätta minska under budgetåret 1985/86.

Tillväxten i statsutgiftema under senare delen av 1970-lalel och början av 1980-talet kan till stor del förklaras av automatiskt verkande regler som — till följd av hög inflation och räntenivå - har drivit upp takten i utgifts­ökningarna. Vidare har olika reformbeslut påverkal utgiftsutvecklingen liksom de ökade medel som avsatts fill arbetsmarknads- och induslripoli­tiska åtgärder.

Den snabbast växande utgiftsposten under senare år har varit räntor på statsskulden. Till en del kan ökningen förklaras av den stigande ränienivån under senare delen av 1970-talet och 1980-talels första år, men framför allt förklaras utgiftsutvecklingen av den mycket snabbt växande statsskulden som uppkommit till följd av de ackumulerade budgetunderskotten. Den sista juni 1974 uppgick statsskulden till 52,7 miljarder kronor. Fem år senare hade skulden ökat till 139 miljarder kronor för alt i slulet av budgetåret 1983/84 uppgå lill 482 miljarder kronor. (Räknal i aktuella valulakurser uppgick statsskulden vid denna lidpunkt lill 508 miljarder kronor.) Av det sistnämnda beloppet var närmare 103 miljarder kronor (resp. 129 miljarder kronor) placerade som lån utom landet. Förutom räntenivå och budgetunderskott har valutakursförändringar ökat utgifterna för slatsskuldräntor, dels genom påverkan på de utländska räntebetalning­arna, dels - och framför alll - genom valutaförluster vid inlösen av lån. Valutaförlusterna budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till 14,3 miljarder kronor.

I 1983 års långtidsbudget gavs en utförlig redovisning bl. a. av hur slats­skuldräntorna beräknas och av statsskuldens utveckhng.

Studier av statsutgiflernas ulveckling kan ha olika syften. Om inriktning­en är att analysera för vilka ekonomisk-politiska ändamål som utgifter anslås på statsbudgeten torde den utförliga redovisning som återfinns i appendix kunna tjäna som underlag. I beskrivningen av utgiftsutveckling­en för de skilda ändamålen läggs tonvikten vid de faktorer, t. ex. i form av volymförändringar och regelsyslem, som styr utgiftsutvecklingen. 1 det följande (avsnitt 5.1) sammanfattas de beräkningsresultat som där fram­kommer. Om syftet i stället är att analysera statsuigiftemas inverkan på samhällsekonomin ufifrån ett nationalekonomiskt betraktelsesätt bör stats­budgetens utgifter delas upp i kategorier som möjliggör en analys av sambanden mellan staten och övriga samhällssektorer. Vid en analys av detta slag brukar statsutgiftema delas upp i realekonomiska grupper. En sådan redovisning återfinns i avsnitt 5.2.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

23

5.1 Sammanfattning av statsutgifternas utveckling

Beräkningama av statsutgifterna utgår från de anslagsbelopp för budgel­året 1985/86 som redovisas i budgetpropositionen eller, om förändringar därefter inträffal på gmnd av särpropositioner m.m., från det reviderade budgetförslaget. Den utveckling av statsbudgetens utgifter som redovisas i appendix sammanfattas i tabell 8. Enligt de redovisade beräkningarna skulle slalsulgifterna i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldrän­lor) minska med i genomsnitt 0,1 % per år under perioden. Den fakfiska utvecklingen av utgifterna exkl. statsskuldränlor under den bakomliggande perioden 1979/80-1983/84 innebar en genomsnittlig minskning med 0,3% per år i fasta priser.

För de flesta anslag är utvecklingen av priser och/eller löner styrande för de framtida utgifterna. I labell 9 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser enligt lågallernativel och i labell 10 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser enligt högalternativet. Omräkningen till löpande priser ba­seras på den utgiftsutveckling i oförändrad prisoch lönenivå (fasla priser)

Tabell 8. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldräntor)

Miljarder kronor

 

 

Genom-

1985/86

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

förändring

snittlig

 

procentuell

 

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

 

1989/90

Rättsväsende

+  1,3

9,6

+0,0

-0,1

+0,0

+0,0

+ 0,0

-0,3

Internationellt utveck-

 

 

 

 

 

 

 

 

lingssamarbete och

 

 

 

 

 

 

 

 

övrig internationell

 

 

 

 

 

 

 

 

samverkan

+  1,3

9,8

-0,2

+0,1

+0,1

+0,2

- 2,0

+0,5

Totalförsvar

+ 0,2

26,3

-0,1

+0,0

+0,0

+0,0

- 0,4

-0,1

Folkpensioner, sjuk-

 

 

 

 

 

 

 

 

försäkring m.m.

- 0,2

50,8

+0,0

-0,3

-0,3

-0,4

+ 0,0

-0,5

Stöd till barnfamiljer

- 0,8

20,2

+0,2

+0,1

+0,0

+0,0

+  1,0

+0,4

Hälso-, sjuk- och

 

 

 

 

 

 

 

 

socialvård

- 2,9

8,7

+0,1

+0,0

+0,0

+0,0

+  1,1

+0,3

Kommunikationer

+ 5,0

11,3

-0,4

-0,2

+0,0

+0,0

- 3,5

-1,4

Allmänna bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

den kommunala sek-

 

 

 

 

 

 

 

 

tom

- 2,5

13,3

+0,3

+0,2

+0,1

+0,1

+ 2,3

+ 1,3

Utbildning och forskning + 1,2

37,5

-0,7

-0,3

-0,3

-0,4

-  1,9

-1,2

Arbetsmarknads- och

 

 

 

 

 

 

 

 

regionalpolitik

+  1,2

19,6

+0,5

-1,1

-0,4

-0,3

+ 2,6

-1,7

Bostadspolitik

+ 9,0

11,2

+ 1,8

-0,5

-0,9

-0,6

+ 16,1

-0.5

Näringspolitik

-13,2

6,4

-0,2

-0,4

-0,3

-0,2

- 3,1

-4,6

Energiförsörining

- 3,0

4,8

-0,9

-0,3

+0,1

-0,3

-18,8

-8,3

Övrigt

- 7,5

18,3

+ 5,2

+0,0

+0,0

-0,2

+ 28,4

+6,2

Utgifter i oförändrad

 

 

 

 

 

 

 

 

pris- och lönenivå exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

statsskuldräntor

-0,3

247,8

+5,6

-2,8

-1,9

-2,1

+ 2,2

-0,1

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

24

Tabell 9. Utgiftsutvecklingen i löpande pris- och lönenivå — lågalternativet

Miljarder kronor

 

 

1985/86

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

 

—

 

 

 

 

förändring

sniulig

 

 

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

 

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

1985/86-

1989/90

Rättväsende

9,6

+

0,6

+0,4

+0,4

+0,5

+ 6,2

+4,6

Internationellt utvecklings-

 

 

 

 

 

 

 

 

samarbete och övrig inter-

 

 

 

 

 

 

 

 

nationell samverkan

9,8

+

0,6

+0,4

+0,5

+0,6

+ 6,1

+ 5,0

Totalförsvar

26,3

+

0,6

+ 1,0

+ 1,0

+ 1.0

+ 2,3

+3,3

Folkpensioner, sjukförsäkring

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

50,8

+

1,8

+ 1,2

+ 1,3

+ 1.3

+ 3,5

+ 2,6

Stöd till barnfamiljer

20,2

+

0,3

+0,1

+0,1

+0,1

+  1,5

+0,7

Hälso-, sjuk- och socialvård

8,7

+

0,1

+0,0

+0,1

+0,1

+  1,1

+0.9

Kommunikationer

11,3

+

0,0

+0,2

+0,2

+0,3

+ 0,0

+ 1,5

Allmänna bidrag till den

 

 

 

 

 

 

 

 

kommunala sektom

13,3

+

0,8

+0,7

+0,7

+0,8

+ 6,0

+ 5,2

Utbildning och forskning

37,5

+

1.2

+ 1,5

+ 1,2

+ 1,3

+ 3,2

+ 3,3

Arbetsmarknads- och regional-

 

 

 

 

 

 

 

 

politik

19,6

+

0,7

-0,5

+0,1

+0,0

+ 3,6

+0,4

Bostadspolitik

11,2

+

1,8

-0,5

-0,9

-0,6

+ 16,1

-0,4

Näringspolitik

6,4

+

0,0

-0,3

-0,2

-0,1

+ 0,0

-2,4

Energiförsörjning

4,8

-

0,7

-0,1

+0,2

-0,2

-14,6

-4,5

Övrigt

18,3

+

5,3

+0,1

+0,2

-0,1

+ 30,0

+6,8

Delsumma utgifter i löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

priser exkl. statsskuldräntor

247,8

+ 13,1

+4,2

+4,9

+5,0

+ 5,3

+2,6

Statsskuldräntor

73,8

+

1,2

+4,0

+ 1,0

+0,0

+  1,6

+2,0

Totala statsutgifter i löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

321,6

+ 14,3

+8,2

+5,9

+5,0

+ 4,8

+2,5

Absolut nivå

 

335,9

344,1

350,0

355,0

 

 

som redovisas i tabell 8. Till grund för omräkningen ligger de anlaganden som presenterats i kapitel 3.2. För vatje anslag på statsbudgeten beräknas utgiftema utifrån gällande regler vad gäller de ulgiftsslyrande faktorerna. Sålunda räknas l.ex. folkpensionsanslaget upp med basbeloppet medan beräkningarna av förvaltningsanslagen baseras på den antagna löneutveck­lingen för den del av anslagen som ulgörs av löner och för andra delar på prisantagandet. Utgifterna för förvaltningen har vidare beräknats under antagandet att det s. k. huvudförslaget genomförs.

Efter omräkning blir den genomsnittliga åriiga ökningen av statsutgif­terna i löpande priser enligt lågalternativet (exkl. statsskuldränlor) 2,6% under långtidsbudgetperioden.

Den genomsnittliga årliga ökningen av slalsulgifterna i löpande priser (exkl. slatsskuldräntor) enligt högalternalivet blir 6,4% under perioden.

I det högre alternativet antas en låg ekonomisk aktivitet med hög arbets­löshet och hot om företagsnedläggelser som följd. De kostnader av arbets­marknads- och industripolifisk art som därvid kan komma att belasta

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

25

Tabell 10. Utgiftsutvecklingen i löpande pris- och lönenivå — högalternativet

Miljarder kronor

 

 

1985/86

Förändring till

 

 

 

 

Procentuell Genom-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förändring

snittlig

 

 

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

1985/86-

1989/90

Rätlväsende

9,6

+

0,8

+

0,7

+

0,8

+

0,9

+ 8,3

+ 7,5

IntemationelU utvecklings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samarbete och övrig inter-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nationell samverkan

9,8

+

0,8

+

0,7

+

0,8

+

0,8

+ 8,2

+ 7,1

Totalförsvar

26,3

+

1,9

+

2,1

+

2,2

+

2,4

+ 7,2

+ 7,3

Folkpensioner, sjukförsäkring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m. m.

50,8

+

4,5

+

3,5

+

3,6

+

3,7

+ 8,9

+ 6,8

Stöd till barnfamiljer

20,2

+

0,4

+

0,2

+

0,1

+

0,2

+ 2,0

+  1,1

Hälso-, sjuk- och socialvård

8,7

+

0,1

+

0,1

+

0,1

+

0,1

+  1,1

+  1,1

Kommunikationer

11,3

+

0,1

+

0,4

+

0,6

+

0,6

+ 0.9

+ 3,6

Allmänna bidrag till den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommunala sektom

13,3

+

0,9

+

1,1

+

1,1

+

1,3

+ 6,8

+ 7,4

Utbildning och forskning

37,5

+

2,6

+

1,9

+

2,9

+

2,0

+ 6,9

+ 5,8

Arbetsmarknads- och regional-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

politik

19,6

+

2,1

+

0,1

+

0,7

+

0,7

+ 10,7

+ 4,3

Bostadspolitik

11,2

+

2,7

+

1,4

+

0,3

+

0,9

+24,1

+ 10,2

Näringspolitik

6,4

+

0,0

-

0,2

-

0,1

+

0,0

+ 0,0

-  1,2

Energiförsörining

4,8

-

0,7

+

0,0

+

0,4

-

0,1

-14,6

- 2,2

Övrigt

18,3

+ 10,6

+

2,2

+

1,5

+

0,3

+ 57,9

+ 15,8

Delsumma utgifter i löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser exkl. statsskuldräntor

247,8

+26,8

+ 14,2

+15,0

+ 13,8

+ 10,8

+ 6,4

Statsskuldräntor

73,8

+

5,2

+ 10,0

+ 10,0

+ 11,0

+ 7,0

+ 10,5

Totala statsutgifter i löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

321,6

+32,0

+24,2

+25,0

+24,8

+ 10,0

+ 7,4

Absolut nivå

 

353,6

377,8

402,8

427,6

 

 

Statsbudgeten har schablonmässigt räknats fram och lagts in i kalkylerna. Dessa merkostnader antas successivt stiga för alt de två sisla åren i perioden uppgå till ca 10 miljarder kronor.

Utgiftema för statsskuldränlor beräknas under slutåret uppgå till 80 resp. 110 miljarder kronor för låg- resp. högalternalivet. För en närmare beskrivning av statsskuldräntomas utveckling hänvisas fill avsnitt 5.2.

Budgelåret 1989/90 beräknas, enligt vad som framgår av tabellema 9 och 10, utgifterna i löpande priser vara närmare 73 miljarder kronor högre i högaltemativel än i lågalternativet. Utgifternas ökningstakt åren framöver är således i myckel hög grad beroende av vilka antaganden som görs om pris- och löneutvecklingen.

5.2 Statsutgifterna uppdelade på realekonomiska kategorier

Denna genomgång i realekonomiska termer bygger i huvudsak på del inom nationalräkenskaperna tillämpade internafionella SNA-systemet (Sy-

 

prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            26

stem of National Accounts) som innebär atl statsutgifterna delas upp i konsumlion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner.

Vid en analys av utvecklingen i reala lermer måste de finansiella trans­aktionerna särskiljas från utgifterna i övrigt. Realekonomiskt betraklas de finansiella transaktionerna som en del av kreditmarknaden. Det är vidare viktigt att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter där slalen slutligt förbrukar produktionsresurser och å andra sidan sådana utgifter som ut­görs av överföringar (transfereringar) lill andra sektorer i ekonomin. De senare påverkar den reala samhällsekonomiska utvecklingen indirekt, bl.a. genom sina effekter på de disponibla inkomsterna i andra delar av ekonomin.

De stadiga konsumtions- och investeringsutgiflerna visar statens direkta (slutliga) förbmkning av reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas ulgifter för stadiga myndigheters produkfion av tjänster inom t. ex. försva­ret, undervisningssektorn och rättsväsendet. Konsumtionsutgifterna be­står till närmare 50% av lönekostnader, inkl. sociala avgifier. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamhelen, exempelvis inköp av kon­sumtionsvaror, hyror, reparafioner och underhåll. Försvarets investering­ar, som inle antas ha någon civil användning, betraktas i enlighel med SNA-systemet som konsumtion.

Del investeringsbegrepp som används skiljer sig i princip inte från det som gäller för den privata sektorn. Som slatliga invesleringar betraklas utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ända­mål. Precis som för övriga utgifter på statsbudgeten belastar investeringar statsbudgeten vid tidpunkten för utbetalningen. Investeringsutgiflerna pe­riodiseras således inte. Till skillnad från vad som gäller vid en strikt tillämpning av SNA-systemet räknas i långtidsbudgeten även affärsver­kens invesleringar — i den mån de finansieras över statsbudgeten — som statliga investeringar.

Del bör understrykas att gränsen mellan konsumtion och investeringar i vissa fall kan vara flytande. Del kan sålunda hävdas att delar av utgifterna för t.ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, utgör produkfiva invesleringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner.

Transfereringarna indelas i undergmpper med utgångspunkt i vilken sektor av ekonomin som är mottagare av inkomstöverföringen. I långtids­budgeten delas transfereringama upp i överföringar lill hushåll, kommuner och företag. I SNA-systemet räknas också ränleutgifter för statsskulden som transfereringar. I långtidsbudgeten redovisas dock dessa för sig.

Till grtippen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktie­teckning m. m.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

27

Konsumtion

Som framgår av tabell 11 utgörs närmare hälften av statens konsum­tionsutgifter av kostnader för löner. Under den framförliggande perioden ökar de statliga konsumtionsutgifterna i fasta priser med i genomsnitt 0,1 % per år.

Tabell II. Konsumtionsutgifternas utveckling

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

 

Genomsnitt­lig procen­tuell för­ändring 1979/80-1983/84

1985/86

 

Genomsnitt­lig procen­tuell för­ändring 1985/86-1989/90

 

 

Procentuell andel av totala statsutgif­ter

Summa statliga kon-sumtionsutginer

därav

Löner

Annan konsumtion

+ 1,7

+0,3

+3,3

70,0

34,3 35,7

21,8

10,7 11,1

+0,1

+0,8 -0,6

Anm. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detta gör att de realekonomiska fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Investeringar

På statsbudgeten återfinns utgifter för investeringsändamål inom såväl slafiig som kommunal och privat sektorn. Investeringsulgifter i kommunal och privat sektor redovisas som transfereringar för invesleringsändamål fill dessa sektorer för invesleringsändamål. I långtidsbudgeten redovisas endast de medel som på budgeten anslås för investeringar inom statliga myndigheler och stadiga affärsverk som direkta slatliga invesleringar. Staten påverkar emellertid en större andel av den lotala investeringsvoly­men än vad dessa belopp anger eftersom betydande delar av affärsverkens (inkl. dotterbolagens) totala invesleringar inle finansieras över statsbudge­ten. Vidare klassificeras som nämnts utgifter på budgeten för invesleringar i andra sektorer som transfereringsutgifter.

De direkta statliga investeringarna på budgeten uppgår budgetåret 1985/86 fill ca 10,8 miljarder kronor. Under långtidsbudgetperioden beräk­nas dessa öka med 0,1% per år räknat i fasta priser. Investeringarnas utveckling under långtidsbudgelperioden beror på all beräkningarna i förs­ta hand tar hänsyn fill beslulade investeringar. Utgifterna för invesleringar inom affärsverken ökar således med 1,8% årligen i fasla priser medan övriga investeringar minskar något.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget

28

Tabell 12. Investeringar

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

 

Genomsnitt­lig procen­tuell för­ändring 1979/80-1983/84

1985/86

 

Genomsnitt­lig procen­tuell för­ändring 1985/86-1989/90

 

 

Procenluell andel av totala statsutgif­ter

Summa staUiga investeringsutgifter

därav

Statliga affärsverk Övriga investeringar

+ 1,3

+6,7 -3,5

10,8

4,1

6,7

3,4

1,3 2,1

+0,1

+ 1,8 -1,0

Anm. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detta gör att de realekonomiska fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt genomförbara.

För atl de totala statsutgifterna inte skall underskattas under långtids­budgelperioden till följd av ovan nämnda beräkningsteknik har skillnaden mellan utgifterna för en låg "normal" nivå på investeringarna och i tabel­len inlagda belopp beaktats under posten tillkommande utgiftsbehov, netto.

Tabell 13. Transfereringarnas utveckling

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

Genomsnitt-

1985/86

 

Genomsnitt-

 

lig procen-

 

 

 

 

 

 

 

 

tuell för-

 

Procentuell

tuell för-

 

ändring

 

andel av

ändring

 

1979/80-

 

totala

1985/86-

 

1983/84

 

statsutgif­ter

1989/90

Summa transfere-

 

 

 

 

ringar

- 0,5

161,2

50,1

-0,3

därav

 

 

 

 

Transfereringar till

 

 

 

 

hushåll'

+ 5,8

83,6

26,0

-0,5

Transfereringar till

 

 

 

 

kommunsektorn

+ 0,5

56,3

17,5

+0,3

Transfereringar till

 

 

 

 

företag m. m.'

-17,7

13,8

4,3

-2,5

Internationella

 

 

 

 

transfereringar

-  1,3

7,5

2,3

+ 1,0

' Inkl. räntebidrag för bostäder. - Inkl. livsmedelssubventioner.

Anm. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detta gör att de realekonomiska fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt genomförbara.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            29

Transfereringar

Transfereringarna beräknas för budgetåret 1985/86 svara för ca 50,1 % av de toiala statsulgiftema. Utvecklingen av transfereringarna redovisas i tabell 13. Om man ser till utvecklingen under de senaste åren, finner man att transfereringarna till hushåll ökat med 5,8% medan transfereringarna fill företag minskat med 17,7% i fasta priser. Totalt sett har transferering­arna minskat med 0,5% i fasta priser mellan budgetåren 1979/80-1983/84. Under den framförliggande perioden beräknas transfereringarna minska med 0,3% per år, uttryckta i fasta priser.

Transfereringar IiU hushåU beräknas minska med i genomsnitt 0,5 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Folkpensionerna dominerar i denna gmpp och svarar för över hälften av utgifterna. Som framgår av labell 14 minskar folkpensionerna någol i fasla priser. Denna effekl följer av all allt fler pensionärer erhåller ATP, vilket över långtidsbudgelperioden sänker kostnadema på statsbudgeten för pensionstillskott. Slatens totala utgifter för pensioner, dvs. inkl. ATP, ökar däremot med 2,7 % per år i fasla priser under perioden 1985/86-1989/90.

Tabell 14. Transfereringar till hushåll

Miljarder kronor

1985/86   Genomsnittlig årlig förändring

1985/86-1989/90

Oförändrad     Löpande         Löpande
pris- och         priser  priser
lönenivå         jågal terna-    högaltema­
tivel                     tivet

 

Summa transfe-

 

 

 

 

ringar till

 

 

 

 

hushåll

83,6

-0,5

+1,7

+ 7,4

därav

 

 

 

 

Folkpensioner

44,7

-0,6

+ 2,6

+ 7,0

Räntebidrag till

 

 

 

 

bostäder

10,4

+2,4

+0,2

+ 11,4

Barnbidrag

8,2

-0,9

-0,9

- 0,9

Sjukförsäkring

 

 

 

 

och föräldraförsäkring

5,5

+0,9

+4,3

+ 7,0

Utgifterna för barnbidrag minskar. Detta beror på att anlalel barn beräk­nas minska och att bidragsnivån förutsätts vara oförändrad.

De slatliga transfereringarna tiU kommunsektorn för konsumlion och investeringar omfattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamål, l.ex. löner för lärare i gmndskolan och gymnasieskolan, dels allmänna bidrag, främst skatteutjämningsbidrag. Etl drygt tiotal specialdesfinerade bidrag svarar för närmare 80% av de statsbidrag lill den kommunala sekiorn som utgår för särskilda ändamål. Transfereringarna lill kommunsektorn beräk-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget                  30

nas under långtidsbudgetperioden öka med 0,3 % per år i oförändrad pris-och lönenivå och i löpande priser öka med 3,3% per år i lågalternativet resp. 4,9% per år i högalternafivet.

Tabell 15. Transfereringar till kommunsektorn

Miljarder kronor

1985/86    Genomsnittlig årlig förändring

1985/86-1989/90

Oförändrad    Löpande            Löpande
pris- och         priser priser
lönenivå         lågalterna-         högaltema­
tivel                          tivet

 

Summa transfe-

 

 

 

 

reringar till

 

 

 

 

kommunsektorn

56,3

+0,3

+3,3

+4,9

därav

 

 

 

 

Bidrag lill skol-

 

 

 

 

väsendet m. m.

17,5

-2,1

+4,0

+6,6

Skatteutjämnings-

 

 

 

 

bidrag

11,5

+ 1,7

+6,1

+8,6

Bidrag till sjuk-

 

 

 

 

vård, social hem-

 

 

 

 

hjälp m. m.

7,6

+0,7

+0,7

+ 1,0

Bidrag till för-

 

 

 

 

skolor, daghem.

 

 

 

 

m. m.

7,4

+2,6

+ 2,6

+ 2,6

Bidrag lill skolväsendet m. m. avser lill över 90% löner lill grundskole-och gymnasieskoleläraraa. Nedgången i oförändrad pris- och lönenivå sammanhänger framför alll med minskal antal elever.

Transfereringar liU förelag m.m. inkluderar överföringar till såväl pri­vata som statliga förelag. I fasta priser registreras en genomsnittlig minsk­ning med 2,4% per år under perioden. I lågalternativet erhålls en lika stor minskning eflersom dessa transfereringar inte har omräknats med hänsyn till pris- och löneantagandena. I det högre allernativet ökar utgifterna med 3,1% per år på gmnd av de tillkommande utgifter för arbetsmarknads- och induslripolitiska insatser som antas uppstå på grund av den låga ekonomis­ka aktiviteten i detta alternativ. Som framgår av redovisningen under ändamålsgmppen näringspolitik har de statliga insatserna till krisdrabbade företag och branscher varit mycket stora under den historiska perioden. För långtidsbudgelperioden har några nya sådana insatser inte laigts in i beräkningarna.

De internationella transfereringarna består nästan helt av anslag till utvecklingsbistånd (u-hjälp). Biståndets tillväxt följer bruttonationalin­komstens utveckling. Totalt ökar transfereringarna med 1,0% i fasta priser. Denna beräkning baseras på lågalternativels antagande om viss årlig tillväxt i BNL I löpande priser innebär detta en årlig genomsnittlig ökning med 6,1 % per år i lågalternativet samt med 8,3 % per år i högalter­nativet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

31

Statsskuldräntor

Utgifterna för statsskuidräntor, m. m. består dels av ränteutgifter för av staten upptagna lån inom och utom landel, dels av valutaförluster' fill följd av ändrade växelkurser. Totalt beräknas dessa utgifter uppgå till 73,8 miljarder kronor budgetåret 1985/86. 1 lågalternativet ökar utgiftema för statsskuldräntor m.m. till 80,0 miljarder kronor budgetåret 1989/90. I högalternativet uppgår motsvarande utgifter fill 110,0 miljarder kronor. Beräkningarna har gjorts med hjälp av riksgäldskoniorets modell för be­räkning av statsskuldräntor.

Tabell 16. Utgifter för statsskuldräntor, m.m. i löpande priser

Miljarder kronor

Absolut    Förändring till

nivå      -----------------

1985/86     1986/87      1987/88

1988/89     1989/90

Årlig procen­tuell föränd­ring

1985/86-1989/90

 

53,7

A. Totalt:   Lågalterna-

tivet

varav: - räntor på inhemska lån

-    räntor på utländska lån

-    valutaför­luster

B. Totalt:   Högalteraa-

fivet

varav: - räntor på inhemska lån

-    räntor på utländska lån

-    valutaför­luster

73,8     + 1,2     + 4,0    +  1,0    + 0,0

53,7     + 6,7     + 3,5    + 2,3     + 1,4

13.7    -  0,2     - 0,7     - 1,2      - 1,3
6,4      -  5,3     +  1,2   - 0,1      - 0,1

73.8      +          5,2       +10,0    +10,0 +11,0

+ 10,4        + 8,7       +10,1        +10,9

13,7     + 0,1        + 0,1        + 0,0       + 0,2

6,4      - 5,3        +  1,2       - 0,1        - 0,1

+ 2,0 + 5,9

- 6,9

-24,3

+ 10,5

+ 15,0

+ 0,7 -24,3

Den relativt måtfiiga ökningen av utgifterna för statsskuldräntorna i lågalternativet beror på att effeklerna på ränteutgifterna av den ökade statsskulden motverkas av en sänkt räntenivå. I högalternativet ökar utgif­tema för statsskuldräntorna betydligt fortare dels till följd av störte bud­getunderskott under långtidsbudgelperioden, dels lill följd av atl ränteni­våerna inte sjunker under perioden som i lågalternativet.

Valutaförlusterna beräknas uppgå till 14,1 miljarder kronor under lång­fidsbudgetperioden .

' Utländska lån redovisas i riksbokföringen till värdet i kronor vid upplåningstillfäl­let. Om lånets värde i kronor vid inlösentidpunkten, till följd av valutakursföriust-förändringar, avviker från det redovisade värdet uppstår en valutaföriust eller valutavinst.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget

32

Finansiella transaktioner

I posten finansiella transaktioner ingår dels statlig utlåning till olika ändamål såsom studielån, lokaliseringslån och övriga lån till företag, dels aktieköp, köp och försäljning av mark saml förändringar i dispositionen av rörliga krediter. Som framgår av tabell 17 beräknas de finansiella transak­tionerna öka med 1,3 % per år i oförändrad pris- och lönenivå.

Tabell 17. Finansiella transaktioner

Miljarder kronor

1985/86   Genomsnittlig årlig förändring

1985/86-1989/90

Oförändrad     Löpande        Löpande
pris- och         priser priser
lönenivå         lågalterna-    högaltema­
tivel                      tivet

 

Summa flnansiella transaktioner

5,8

+ 1,3

+2,9

+5,9

därav

 

 

 

 

Statliga lån varav Studielån

5,3 4,1

+ 1,4 +0,0

+3,1 +2,9

+6.4 +7,1

Statens finansiella transaktioner är av väsentlig betydelse vid en studie av sparandets utveckling. Statens finansiella sparande definieras som bud­getsaldot reducerat med nettobeloppet av finansiella transaktioner, inkl. valutaförluster, på budgetens utgiftssida och amorteringar av statliga lån på budgetens inkomstsida. Det statliga finansiella sparandet är en del av del lolala finansiella sparandet i ekonomin. Summan av de olika sektorer­nas finansiella sparande ulgör bytesbalansens saldo.

Sammanfattning av statsbudgetens utgifter uppdelade på realekonomiska kategorier

Totalt sett minskar statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna under lång­tidsbudgelperioden med 0,1 % i fasla priser. Omräknat till löpande priser blir ökningen 2,6% i lågalternativet och 6,4% i högalternativet. I tabel­lerna 18 och 19 redovisas utvecklingen i löpande priser i låg- resp. högalter­nalivet för de lolala slalsulgifterna uppdelade på realekonomiska kalegori­er.

5.3 Utgiftsutvecklingen 1975/76-1984/85

En viktig orsak till de minskade budgetunderskotten under senare år är alt statsutgiflernas tidigare snabba tillväxt vänts till en minskning i reala termer. I detta avsnitt redovisas utgiftsutvecklingen under de senaste tio

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

33

Tabell 18. Totala statsutgifter

Miljarder kronor, löpande priser - lågalternativet

 

 

 

 

 

Genom-

 

Förändring till

 

 

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

sniulig

 

 

 

 

 

 

procentuell

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

1989/90

- Slallig konsumtion och inves-

 

 

 

 

 

 

 

teringar

+ 10,7

80,8

+ 5,2

+2,0

+2,7

+2,3

+3,6

- Transfereringar till

 

 

 

 

 

 

 

hushåll

+ 16,9

83,6

+ 3,4

+0,9

+0,7

+0,9

+ 1,7

kommuner

+ 9,5

56,3

+ 3,4

+ 1,5

+ 1,3

+ 1,5

+ 3,3

företag

- 9,7

13,8

+ 0,0

-0,6

-0,4

-0,3

-2,4

utlandet

+ 8,0

7,5

+ 0,6

+0,4

+0,5

+0,5

+6,1

- Finansiella transaktioner

+  1,5

5,8

+ 0,5

+0,0

+0,1

+0,1

+ 2,9

Summa utgifter exkl. stats-

 

 

 

 

 

 

 

skuldräntor

+ 9,1

247,8

+ 13,1

+4,2

+4,9

+5,0

+2,6

Statsskuldräntor

+42,8

73,8

+  1,2

+4,0

+ 1,0

+0,0

+2,0

Summa utgifter

+13,1

321,6

+ 14,3

+8,2

+5,9

+5,0

+2,5

Summa utgifter exkl. stats-

 

 

 

 

 

 

 

skuldränlor i fasta priser

- 0.3

247,8

+ 5,6

-2,8

-1,9

-2,1

-0,1

åren. Beräkningama baseras på redovisade utfall för budgetåren 1975/76-1983/84 och på den beräkning av budgetutfallet för budgelåret 1984/85 som presenteras i den reviderade finansplanen. Erfarenhetsmässigt avviker inte det redovisade utfallet i någon större omfattning från prognoser gjorda vid slutet av budgetåret. Prognosen för budgetåret 1984/85 bör med andra ord ligga nära del slutliga utfallet.

Utgiftema har beräknats i fasla priser. Omräkningen till fasta priser har skett i enlighet med den s.k. BNP-deflatorn. Den omräkning till fasta priser som görs i ändamålsavsnitten i appendix baseras på prisindex för resp. utgiflsslag. Dessa prisindex skiljer sig normall något från BNP-deflatorn, vilket förklarar att den hisloriska utveckling som redovisas i appendix och i tabell 8 inte helt stämmer överens med beräkningarna i detla avsnitt.

För alt illustrera förändringen i utgifternas ulveckling har en uppdelning gjorts i tre perioder, nämligen budgetåren 1975/76-1980/81 (sex år), bud­getåren 1981/82-1982/83 och budgelåren 1983/84-1984/85 (båda perioder­na omfattar två år). Periodindelningen har valts så att de ingående åren i vatje period i slort kännetecknas av samma genomsnitfiiga utvecklings­takt.

3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

34

Tabell 19. Totala statsutgifter

Miljarder kronor, löpande priser - högalternativet

 

 

Genom-

 

Förändring till

 

 

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

snittlig

 

procentuell

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

1989/90

- Statlig konsumtion och inves-

 

 

 

 

 

 

 

teringar

+ 10,7

80,8

+ 8,0

+ 4,7

+ 5,8

+ 5,5

+ 6,7

- Transfereringar till

 

 

 

 

 

 

 

hushåU

+ 16,9

83,6

+ 10,0

+ 6,6

+ 5,7

+ 5,5

+ 7,4

kommuner

+ 9,5

56,3

+ 5,3

+ 1,6

+ 2,9

+ 2,1

+ 4,9

företag

- 9,7

13,8

+ 2,1

+ 0,4

- 0,4

- 0,3

+ 3,1

utlandet

+ 8,0

7,5

+ 0,8

+ 0,6

+ 0,7

+ 0,7

+ 8,3

- Finansiella transaktioner

+  1,5

5,8

+ 0,6

+ 0,3

+ 0,3

+ 0,3

+ 5,9

Summa utgifter exkl. stats-

 

 

 

 

 

 

 

skuldräntor

+ 9,1

247,8

+26,8

+ 14,2

+15,0

+13,8

+ 6,4

Statsskuldräntor

+42,8

73,8

+ 5,2

+ 10,0

+10,0

+ 11,0

+ 10,5

Summa utgifter

+ 13,1

321,6

+32,0

+24,2

+25,0

+24,8

+ 7,4

Summa ulgifler exkl. slals-

 

 

 

 

 

 

 

skutdränla i fasta priser

- 0,3

247,8

+ 5,6

- 2,8

- 1.9

- 2,1

- 0,1

Utgiftsutvecklingen budgetåren 1975/76-1984/85 sammanfattas i tabell 20.

Tabell 20. Utgiftsutvecklingen under budgetåren 1975/76-1984/85

Utgifter deflaterade med BNP deflatom, årlig real procentuell förändring

1975/76-1980/81

1981/82-1982/83

1983/84-1984/85

 

Totala utgifter                          +6,0         +4,4

Utgifter exkl. statsskuldräntor  +4,7        +0,7

Utgifter exkl. statsskuldräntor,
konjunkturberoende arbets­
marknadsutgifter och industristöd           +3,8      -1,3

-0,2

-3,7

Kännetecknande för utgiftsutvecklingen under perioden I975I76-1980181 är en snabb real ökning inom praktiskt laget alla utgiftsområden. Skillnaden i utvecklingstakt mellan olika områden är vidare mindre under denna period än under den närmast följande. Dessa slutsatser kvarstår också om man granskar utgiftsutvecklingen för de enskilda åren under denna period. Utgiftsfillväxten är dock snabbare i mitten än i böljan resp. slutet av perioden.

Utgiftema exkl. statsskuldräntor ökar under budgetåren 1975/76-1980/81 i reala termer med ca 5% åriigen. Bidragande fill denna ökning är bl. a. den kraftiga expansionen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Under slutet av perioden ökar vidare industristödet. Denna ökning fortsät­ter under de första åren av 1980-talet. Andra vikliga utgiftsområden som ökar kraftigt under perioden är de allmänna kommunbidragen, bidragen till gmndskolan, gymnasieskolan och högskolan samt studiestöd. Slödel fill

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget         35

barnfamiljerna ökar. Barnbidraget, bidragsförskottet och bosladsbidragen höjs. Föräldraförsäkringen byggs ut och antalet plalser i barnomsorgen ökar. Under perioden tillkommer bl. a. bidraget till kommunalt bostadstill-lägg till folkpension (KBT) och räntebidrag för bostadslån. I samband med att statsbidrag för KBT införs sänks statsbidragen för de statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer m.fl. Den reala ökningen för olika ända­mål sker fill följd av dels utbyggnader i de olika transfereringssystemen, dels demografiska förändringar.

Budgetåren 1981/82 och 1982/83 fortsätter utgifterna exkl. slatsskuldrän­tor att stiga i reala termer, om än i mycket lägre takt än tidigare år. Framför allt ökar stödet till induslrin för atl under budgelåret 1982/83 uppgå lill ca 12 miljarder kronor. Andra utgiftsområden med betydande real tillväxt under denna period är bidragen till kommunal hälso- och sjukvård, bislån-del, försvaret och arbetsmarknadsinsatserna. Som helhet betraktat är dock utgiftslillväxten lägre än under slulet av 1970-lalel. Den lidigare reala utgiftsökningen förbyls i en real minskning för flera stora utgiftsområden.

För budgetåren 1983184 och 1984/85 uppgår den reala minskningen av utgiftema exkl. statsskuldränlor till inemot 4% per år. Minskningen är mest markerad för industristödet. 1 övrigl är minskningen — med några undanlag - relativt jämnt fördelad mellan de viktigaste utgiftsområdena. Stödel till barnfamiljerna ökar till följd av bl.a. höjda barnbidrag. De allmänna kommunbidragen ökar något, främst fill följd av kompensationen till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala före­tagsbeskattningen.

Sammanfattningsvis innebär perioden 1975/76-1980/81 en ökning i reala termer för de flesta utgiftsområden. Under budgelåren 1981/82 och 1982/83 ökar industri- och arbetsmarknadsinsatserna kraftigl medan flera andra områden visar på minskningar i reala lermer. Della framgår av alt utgif­tema exkl. statsskuldränlor och konjunkturberoende arbetsmarknads- och induslriinsatser minskar i reala lermer under denna period. Från budgel­året 1983/84 karaktäriseras praktiskt laget samtliga utgiftsområden av minskade ulgifler i reala termer.

Eflersom slatsskuldräntorna ökar kraftigl under hela den studerade peri­oden sfiger de lolala utgifterna t. o. m. budgetåret 1982/83. Under budgel­åren 1983/84 och 1984/85 minskar dock övriga utgifter i så snabb takt att även de totala utgifterna inkl. statsskuldränlor minskar något i reala termer.

5.4 Följderna av en snabbare utgiftstillväxt

Den skillnad i utveckling som låg- och högalternativen åskådliggör är ett resultat av skilda antaganden om bl.a. pris-, löne- och ränteutvecklingen. Däremot bygger båda alternativen,, enligt långtidsbudgeltekniken, på all inga nya ekonomiska åtaganden görs. Emellertid kan det vara av inlresse

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget

36

all analysera effeklerna av alt nya utgiftsålaganden görs och alt utgifterna därigenom växer snabbare än vad som är fallel i de hittills redovisade beräkningarna. Elt sätt atl belysa följderna av snabbare ulgiftstillväxt är atl anla att ulgiflerna växer i takt med t.ex. BNP eller i enlighel med utgiftstillväxten under en historisk period. I del följande presenteras två sådana utvecklingsalternativ. Del ena alternativet innebär att utgifterna exkl. statsskuldränlor växer i lakt med BNP-utvecklingen i lågalternativet medan det andra allernativet innebär att utgifterna exkl. statsskuldräntor ökar i samma lakl som under perioden 1975/76—1980/81.

Beräkningarna utgår i båda alternativen från utgifterna exkl. statsskuld­räntor budgelåret 1985/86. Den omedelbara effekten på utgifterna exkl. slatsskuldräntor är med dessa betingelser enkel atl beräkna. Effeklen av ökade statsutgifter på statsbudgetens inkomstsida är däremot svårbedöm­bar. 1 s. k. finanspolitiska modeller beräknas följderna av förändrade stats­utgifter med hjälp av multiplikatorer. Dessa anger effekten på bruttonatio­nalprodukten av en procentenhets förändring av statsutgifterna.

Multiplikalorernas värde är olika för olika typer av statsutgifter. Multi-plikalorn för transfereringar till hushåll kan antas vara närmare 1, beroen­de på bl.a. hur stor del av hushållens ökade inkomsl som används för konsumtion av inhemska varor och tjänster. För transfereringar lill företag antas mulliplikalorn vara någol över 1. Multiplikatorn för statlig konsum­lion, inkl. löner, är högre. De ökade statsutgifterna medför således via multiplikatorer ökad nationalinkomst av vilken en del återgår fill staten i form av skalt. I de följande beräkningarna antas schablonmässigt all multi­plikatorn är 1. Av den ökade nationalinkomsten antas omkring en tredjedel tillfalla staten i form av ökade skatteinkomster.

Vidare har effekterna på utgifterna för statsskuldränlor av ett större budgetunderskott inkluderats i beräkningarna. Slatsskuldräntornas effekt på nationalinkomsten och statsinkomsterna har schablonmässigt beräknats utifrån antaganden om multiplikator och skattekvot. Multiplikatorn har i detta fall antagits vara 0,5.

Resultatet av beräkningarna framgår av tabellerna 21 och 22. (Med saidopåverkan avses nettot av ökade ulgifter och inkomster.)

Tabell 21. Utgiftsutveckling i takt med BNP-tillväxten

 

 

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Ökade utgifter exkl. statsskuldränlor, saidopåverkan Statsskuldräntor, saido­påverkan

Totalt, saidopåverkan

-5 -5

-12

-  1 -13

-20

- 2 -22

-30

- 5 -35

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget                  37

Tabell 22. Utgiftsutveckling i takt med utgiftsökningen 1975/76-1980/81

1986/87    1987/88    1988/89    1989/90

Ökade utgifter exkl. stats­
skuldräntor, saidopåverkan  -10                 -25            -39      -56
Statsskuldräntor, saido­
påverkan                                   -                 - 2                 - 5  - 9

Totalt, saidopåverkan                -10            -27            -44      -65

Resultatet av beräkningarna bör lolkas med stor försiktighet, bl. a. med hänsyn till att någon bedömning av effeklerna på ekonomin i övrigt av den höga utgiftslillväxten inte har gjorts i detta sammanhang. Av kalkylerna i Svensk ekonomi 1985-1988 (bil. 1.2) framgår dock att den framräknade utvecklingen är inkonsistent med de anlaganden om den allmänna ekono­miska utvecklingen som beräkningarna baseras på. Används beräkningar­na i slället som en känslighetsanalys framträder klart den betydelse som ulgiftsprövningen har på statsbudgeten via dels de direkl berörda anslagen, dels den dynamik som statsskuldräntorna innebär.

6   Statens budgetsaido

De lidigare presenterade beräkningarna av statens inkomsler och ut­gifter under långtidsbudgelperioden har sammanställts i labell 23. Ulöver den framräknade utvecklingen under långtidsbudgetperioden redovisas ut­fallen för budgetåren 1979/80-1983/84 och beräknat utfall för budgetåret 1984/85.

Tabell 23. Budgetsaido budgetåren 1979/80-1989/90

Miljarder kronor, löpande priser

 

Budgetår

Inkomster

Utgifter

Saldo

Saldo i procent av BNP

Utfall

 

 

 

 

1979/80

132,5

182,5

-50,0

10,1

1980/81

155,3

215,3

-60,0

10,9

1981/82

167,1

235,2

-68,0

11,4

1982/83

191,3

277,9

-86,6

13,1

1983/84

221,2

298,3

-77,1

10,3

Ber. utfall

 

 

 

 

1984/85

256,9

326,0

-69,1

8,5

1985/86

260,8

321,6

-60,8

7,0

Lågalt.

 

 

 

 

1986/87

272

336

-64

7,0

1987/88

281

344

-63

6,6

1988/89

295

350

-55

5,5

1989/90

305

355

-50

4,7

Högalt.

 

 

 

 

1986/87

287

354

-67

7,1

1987/88

302

378

-76

7,5

1988/89

322

403

-81

7,5

1989/90

340

428

-88

7,6

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget            38

Statsinkomsternas ulveckling vid givna skattesatser är till övervägande del beroende av lönesummans och prisernas utveckling. Inkomsternas tillväxt ett enskilt år i långtidsbudgelperioden kan emellertid variera i betydande omfattning mellan olika år beroende på kassamässiga förskjut­ningar i skattesystemet.

Under perioden 1979/80-1983/84 ökade inkomsterna årligen i genom­snitt med 13,7%. Under långtidsbudgelperioden beräknas inkomslerna i löpande priser öka med 4,0% i lågalternativet och med 6,8 % i högalternali­vet. I fasla priser ökar inkomsterna med 0,2% i lågahemativel och minskar med 1,0% i högaltemativel. Den sämre utvecklingen i högalternalivet i fasla priser förklaras främsl av en försämrad ekonomisk utveckling.

Utvecklingen av statsbudgetens ulgifler exkl. statsskuldränlor bestäms i huvudsak av gällande regelsyslem och pris- och löneutvecklingen. Den senare påverkar i hög grad utgifternas ulveckling vilkel belyses av att utgiftema exkl. statsskuldränlor under slulåret i högalternalivet är ca 43 miljarder kronor högre än i lågalternativet. Denna skillnad kan delas upp i dels en automatiskt verkande uppräkning av pris- och lönekänsliga anslag, dels en beräkning av kostnaderna på budgeten av den realekonomiskt svagare utvecklingen i högalternalivet. I högalternalivet har kostnader av det senare slaget — induslri- och arbelsmarknadspoliliska ålgärder - be­räknats öka under perioden för att uppgå till ca 10 miljarder kronor under de två sista åren.

Tekniken bakom långtidsbudgetberäkningarna alt endast beakla konse­kvenserna av fattade beslut innebär en viss underskattning av utgifterna för investeringar och särskilda tidsbegränsade program. Beräknas dessa utgifter i stället utifrån en "normal" volym i förhållande till verksamheten tillkommer utgifter i storleksordningen 2 miljarder kronor. Delta har beak­tats i beräkningarna av poslen tillkommande utgiftsbehov, netlo, vilken lagts in med ca 6 miljarder kronor under hela perioden i båda alternativen.

Utvecklingen av utgifterna för statsskuldräntor sammanhänger med den ökning av statsskulden som orsakas av budgetunderskotten under peri­oden samt de antagna räntenivåerna. Skillnaderna mellan alternativen vad gäller utgifter för statsskuldräntor uppgår slulåret till 30 miljarder kronor. Denna skillnad orsakas av alt budgetunderskotten och därmed statsskul­den är betydligt högre i högalternativet än i lågalternativet och att även räntenivån är högre i högalternativet än i lågalternativet. Räntedifferensen slutåret uppgår till 7 procentenheter. Statsskuldens storlek medför all även små förändringar i räntenivån får stora återverkningar på utgifterna för slatsskuldräntor.

Budgetunderskottet i lågalternativet försämras från 60,8 miljarder kro­nor budgetårel 1985/86 lill 64 miljarder kronor budgetåret 1986/87. Därefter förbättras gradvis budgetunderskottet för atl uppgå till 50 miljarder kronor budgetårel 1989/90. Uttryckt som andel av BNP innebär detta en minsk­ning från 7% budgetårel 1986/87 till 4,7% budgetåret 1989/90.1 högalterna-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget                   39

livet försämras budgelunderskottel under hela perioden för att uppgå till 88 miljarder kronor budgetåret 1989/90. Underskottet som andel av BNP är i delta fall 7,6%. Skillnaden i budgetunderskott mellan de två allernafiven är slulåret 38 miljarder kronor.

I tabell 24 redovisas BNP-andelarna för inkomsterna, utgiftema exkl. Slatsskuldräntor, statsskuldräntorna och budgetunderskotten för långtids­budgetens första och sista år.

Tabell 24. Inkomster och utgifter i procent av BNP

Miljarder kronor

1985/86    1989/90

 

 

 

Läg-

Hög-

 

 

alternativ

alternativ

Inkomster

30,1

28,9

29,4

Utgifter exkl.

 

 

 

statsskuldräntor

28,6

26,0

27,5

Statsskuldräntor

8,5

7,6

9,5

Budgetunderskott

7,0

4,7

7,6

I enlighet med lekniken i långlidsbudgetberäkningarna anleciperas inte några eventuella framtida politiska beslut vid framskrivningen av inkoms­ter och utgifter. Delta innebär t.ex. att punktskatter och vissa utgifter -exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag — inle har skrivits fram med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, då detta kräver särskilda poli­tiska beslut.

Resultatet av långlidsbudgetkalkylen bör således lolkas med slor försik­tighet. Som framgår av tabell 25 föreligger betydande skillnader mellan beräkningsresultaten i tidigare långtidsbudgetar och del faktiska budgetut­fallet.

Tabell 25 Budgetsaldots utveckling i de senaste långtidsbudgetarna

Miljarder kronor, löpande priser

 

Långtidsbudget, år

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90

1979

-48      -50      -52      -52

-54

 

 

 

 

 

1980

-58      -65      -74

-74

- 78

 

 

 

 

1981

-75      -80

-82

- 90

- 99

 

 

 

1982

-76

-87

- 88

- 90

- 96

 

 

1983

 

-90

-101

-110

-114

-120

 

1984

 

 

 

 

 

 

 

lågaltemativet

 

 

- 67

- 72

- 75

- 76

- 75

högaltemativel

 

 

- 67

- 74

- 91

-114

-136

Nuvarande

 

 

 

 

 

 

 

beräkning

 

 

 

 

 

 

 

lågalternativet

 

 

 

- 61

- 64

- 63

- 55    - 50

högalternativet

 

 

 

- 61

- 67

- 76

- 81    - 88

Utfall

- 50,0 - 60,0 - 68,0 - 86,6 -

77,1

 

 

 

 

 

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget                 40

För budgetåret 1985/86 är del underliggande budgetsaldot 0,4 miljarder kronor bättre än det kassamässiga budgetsaldot. I årets långfidsbudget görs inga beräkningar av det underliggande saldot för resten av långtids­budgetperioden eftersom det inle finns några särskilda budgeteffekter un­der perioden som i någon större omfattning påverkar beräkningsresultatet. Valutaförlusterna uppgår till ca 1 miljard kronor för budgelåret 1986/87 och till ca 2 miljarder kronor för budgetåren därefter. Det underliggande bud­getsaldot kommer därmed alt vara I miljard kronor resp. 2 miljarder kronor bättre än del kassamässiga saldot för budgetåret 1986/87 resp. för vart och elt av budgetåren 1987/88-1989/90. Della innebär all de relativa utvecklingslalen för långtidsbudgetperioden skulle bli i stort sett desamma i en beräkning av det underliggande saldot.

Känslighetsanalyser

Atl statsbudgeten är starkt beroende av skilda pris- och löneantaganden framgår av de redovisade skillnaderna m'ellan låg- och högalternalivet. Ett annat sätt all belysa statsbudgetens känslighet för skilda anlaganden om priser, löner och ränior är all beräkna effeklerna av en marginell föränd­ring av ett antagande, l.ex. effekterna på statsbudgetens utgiftssida av en procentenhels lägre eller högre prisökning. 1 del följande presenteras några sådana beräkningar. Beräkningarna är relativt schablonmässiga och fångar inte, annal än i mycket begränsad omfallning, samspelet mellan samhälls­ekonomin och statsbudgeten. De olika känslighelsberäkningarna bör vi­dare inte summeras om flera anlaganden samtidigt förändras. Syftet med nyckeltalen är enbart att på ett enkell sätl åskådliggöra statsbudgetens känslighet i grova drag för skilda antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Resuhalel av känslighelsanalyserna sammanfattas i labell 26. Utgångs­punkten är de budgetsaldon som framkommer i lågalternalivet. Beräkning­arna avser en procentenhet högre inflation, löneutveckling, arbetslöshet resp. räntenivå under vart och ett av åren i långlidsbudgetperioden.

Tabell 26. Känslighetsanalyser

Saidoeffekt 1989/90 Miljarder kronor

En procentenhets snab­
bare prisutveckling         - 7

En procentenhets högre
löneutveckling                +10

En procentenhets högre
arbetslöshet                   - 2

En procentenhets högre

räntenivå                        - 7

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            41

Jämförelse mellan beräkningarna avseende budgetårel 1988189 i 1984 års och 1985 års långtidsbudget

I årets långfidsbudget beräknas budgetunderskottet bli avsevärt lägre vid slutet av perioden än vad som var fallet i 1984 års långtidsbudget. Som framgår av tabell 26 resulterar årets beräkningar i ett, jämfört med förra årets långtidsbudget, ca 20 miljarder kronor lägre budgetunderskott för budgetåret 1988/89. Jämförelsen avser lågalternativet. Denna jämförelse är dock inte helt rättvisande eftersom den görs i nominella lermer.

Tabell 27. Jämförelse mellan beräkningarna avseende budgetåret 1988/89 (lågalternativet)

Miljarder kronor, löpande priser (avrundat)

 

 

Budgetåret 1988/89

Lägalternativ

 

 

långtids­budget 1984

långtids­budget 1985

skill­nad

Inkomster

274

295

+ 21

Utgifter exkl. statsskuldräntor

261

270

+ 9

Statsskuldräntor

88

80

- 8

Budgetsaido

-75

-55

+20

Prisnivåerna i årets långtidsbudget ligger för budgetårel 1988/89 ca 4% högre än i 1984 års långtidsbudget. Om beräkningen av budgelåret 1988/89 i årets långtidsbudget räknas om i samma prisläge som i 1984 års långtids­budget återstår en differens om ca 10 miljarder kronor. På inkomstsidan kan konstateras ca 11 miljarder kronor högre inkomster medan utgiftssidan uppvisar minskade utgifter på ca 1 miljard kronor. Uppgången på inkomst­sidan är hänföriig till ca 5 miljarder kronor högre inkomsler från skalt på varor och tjänster beroende främst pä punktskattehöjningar, ca 4 miljarder kronor högre inkomster av inkomstskatt vilkel beror på ell flerlal, delvis sinsemellan motverkande, faktorer (högre lönesumma, förslaget om för­enklad löntagardeklaration, annan bedömning av kommunalskatteuibetal-ningarna) samt ca 2 miljarder högre övriga inkomsler vilkel dels beror på den nya fastighetsskatten, dels att resterande övriga inkomster sammanla­get går ned något.

Eftersom statsskuldränlorna inte direkt påverkas av pris- och löneul-veckfingen är de inte på samma sätt som övriga utgifter meningsfulla att deflatera med prisindex. Den nominella nedgången i ulgifter för statsskuld­ränlor budgetåret 1988/89 beror på att valutaförlusterna i nuvarande beräk­ning är inemot 3 miljarder kronor lägre än i långtidsbudgeten 1984. Skillna­den i övrigt beror på lägre budgetsaldon, och därmed mindre ackumulerad statsskuld, och lägre räntenivåer i nuvarande beräkning jämfört med lång­tidsbudgeten 1984.

För högalternalivet är skillnaden mellan förra årets och årets långtids-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget          42

budget ännu större i nominella termer. Inkomsterna är väsentligt högre, vilkel förklaras dels av de faktorer som även gör sig gällande i lågalternati­vet, dels en någol skiljd anlagandeslmktur. För utgifterna exkl. staitsskuld-räntor visar årets beräkning en något lägre nominell nivå i detta alternafiv. Detla förklaras främst av att den anlagna prisutvecklingen är något lägre än förra årel. Statsskuldränlorna är väsentligt lägre i årets beräkning av högalternafivet för budgetåret 1988/89, vilket är naturiigl mol bakgrund av de lägre budgetunderskotten under perioden och den därmed väsentligt lägre statsskulden budgetåret 1988/89.

7    Statens verksamhet i alternativa termer

Eftersom syftet med långtidsbudgeten främst är alt göra en konsekvens­analys av inkomsl- och utgiftsutvecklingen på statsbudgeten med oföränd­rade utgiftsålaganden, skalle- och avgiftsregler är del naturiigl att i första hand göra en ändamåls- och realfördelad beskrivning på det sätt som gjorts i del föregående. Även andra säll alt beskriva statsbudgeten kan emellerlid bidra lill överblick och förståelse samt ge underlag för analys av den statsfinansiella utvecklingen. På senare år har långtidsbudgetarna därför innehållit redovisningar av statens verksamhet i alternativa ekonomiska termer. Således har de faktorer som styr utgiftsutvecklingen på skilda anslag med större eller mindre inslag av automatik beskrivits i ett särskilt avsnitt. Vidare har en redovisning gjorts av statsbudgeten i verksamhels-termer. Utgångspunkten har därvid varit att redovisa de statliga åtagan­dena avseende såväl inkomster som utgifter i separala verksamhetsdelar som l.ex. rörelsedrivande verksamhet och långivning. Tillgången på brul-toredovisade inkomst- och ulgiftsdala utgör en leknisk restriktion för möjlighelen att göra helt relevanta gmpperingar. Detta till trots öppnas vissa möjligheter att ytterligare idenfifiera och kvaniifiera finansiella prob­lem i den statliga verksamheten och bryta ned budgetsaldot på olika verksamhetsgrenar.

Statsbudgetens ulgifler fördelade på grad av automatik i ulgiflsslyrning-en samt statsbudgeten i verksamhetslermer redovisas även i årels långtids­budget. En nyhel är att också en balansräkning för slaten presenteras, vilket bl.a. kan ge underlag för en närmare analys av utvecklingen av statens förmögenhet.

7.1 Budgeten i verksamhetstermer

Statsbudgetens inkomster och utgifter delas lämpligen upp i tre rörelse­grenar: tradilioneU slatlig verksamhel, affärsverkens verksamhel och låne­verksamhet. Utvecklingen av dessa fr.o.m. budgetåret 1982/83 t.o.m. 1985/86 redovisas i tabell 28 tillsammans med statsskuldräntor och totala statsbudgeten.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget           43

TradilioneU statligt verksamhet innefattar den sedvanliga statliga verk­samheten såsom rätts- och polisväsende, försvaret m. m. Statens inkoms­ter från direkta och indirekta skatter m. fl. inkomstposter redovisas här.

Under mbriken särtedovisas pensioner och social omsorg, vilkel inne­fattar inkomster från socialavgifterna och utgifterna för folkpension, sjuk­försäkring inkl. föräldraförsäkring, barnomsorg och vuxenutbildning. In­komsterna från socialavgifterna täcker till ca 92% utgifterna för dessa verksamheler under budgetåret 1985/86. För vissa förmånsslag är avgifts­täckningen markant lägre än della genomsnitt. Folkpensionsavgiften täcker således ca 78% av utgifterna för folkpensionerna. För sjukförsäk­ringen har beslutats alt 85 % av ulgiflerna skall finansieras med avgifier. Vad gäller utgifterna för vuxenstudiestödet styrs detta helt av vuxenul­bildningsavgiften.

Affärsverkens verksamhel innefattar statens inkomsler och ulgifler från de sju slatliga affärsverken (postverket, televerket, statens järnvägar, lufl­fartsverkel, förenade fabriksverken, slatens vattenfallsverk och domän­verket). Slatens inkomster ulgörs av överskott och avskrivningar, medan utgifterna för staten främsl beslår av affärsverkens invesleringar. Affärs­verkens inkomster och ulgifter i rörelsen ingår med andra ord inte i statsbudgeten. Den totala bruttoomslutningen av affärsverkens verksam­hel är därför av betydfigt större omfallning än vad denna redovisning anger.

För de investeringar som finansieras över statsbudgeten har affärsver­ken, inom ramen för anvisade medel stor frihet alt beslula om vilka invesleringar som skall genomföras. Slalen har dock elt ränlabiliielskrav (förräntningskrav) på verkens investeringar. Della förräntningskrav beräk­nas på det disponerade statskapitalet.

Affärsverkens överskott utöver fastställt förräntningskrav kan i vissa fall sättas av lill resultalutjämningsfonder eller liknande. Vid svårigheter atl uppnå tillräcklig förräntning kan medel i fonden tas i anspråk. För vissa affärsverk kan förtäntningskravel inle uppfyllas över en längre period eller för ell specifikt år. I dessa fall levereras etl lägre belopp eller inget alls in till statsbudgeten. Även om affärsverken strävar efter full koslnadsläck­ning kan del för viss verksamhel uppslå förlusler. I posten Övrigt ingår utgifter för den del av affärsverkens verksamhet som ej är strikt affärsmäs­sigt moliverad men som statsmakterna av andra orsaker funnii angelägen.

Som framgår av tabell 28 svarar investeringsutgiflerna i slorl sell mol inkomsterna från affärsverksamheten. Påpekas bör dock all inkomsterna härtör från historiska invesleringar medan utgifterna avser pågående eller kommande investeringar. För atl få en rättvisande bild av affärsverkens räntabilitet måste affärsverksamhetens samlade resultat studeras över en längre tidshorisont. Stora utgiftsposter för räntabla investeringar ett en­skill budgelår behöver därför inte ses som en belaslning för statsbudgeten på sikl. Den kassamässiga belastningen på statsbudgeten bör i stället vägas mot den förtänlning på investeringen som kan beräknas.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             44

De avskrivningar som affärsverken skall leverera in lill statsbudgeten beräknas i regel på anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärde.

Televerkets investeringar finansieras fr.o.m. budgetåret 1984/85 genom lån på kreditmarknaden i slället för genom anslag över statsbudgeten. Televerkets avskrivningar mot statsbudgeten har samtidigt upphört och ersatts med ränteinbetalningar på fasl statskapital och ett amorteringsfritt statslån. Fr.o.m. budgetårel 1985/86 kommer vidare en del av slatens järnvägars och luftfartsverkets invesleringar all finansieras genom lån i riksgäldskontoret och belastar därför inle längre statsbudgeten.

I tabellen redovisas vidare del samlade resultatet av statens Utneverk-samhet.

Slatens engagemang i uilåningsverksamheien kan i många fall förklaras dels av syftet att ge incitament lill samhällsekonomiskt lönsamma invesle­ringar ulan att staten direkt är involverad i investeringen, dels av sociala eller fördelningspolitiska strävanden. Ett exempel av förstnämnt slag kan energisparlångivning sägas utgöra, medan studielånen kan ulgöra exempel på en utlåning som främsl är betingad av sociala skäl.

Inkomslerna från ufiåningsverksamhelen utgörs av amorteringar och ränteinkomster på det utlånade kapitalel samt av aktieutdelningar på sta­tens aktier. På samma sätt som lidigare anförts belräffande affärsverksam­heten beror storleken av dessa inkomster pä vad som under tidigare period lånats ut. Inom gmppen amorteringar redovisas för studielånen — förulom amortering — även den del som svarar mol den årliga uppräkningen av studieskulden.

I redovisningen ingår inte utgifter för SEK-systemet och räntesubven­tioner inom bostadsdepartementets verksamhetsområde.

Den kraftiga nedgången i utgifter för utlåning och aktieköp mellan bud­getåren 1984/85 och 1985/86 förklaras lill stor del av att utgifterna för bostadslån fr. o. m. budgetåret 1985/86 redovisas utanför statsbudgeten.

Under rubriken statsskuldränlor ingår fömlom ränior på statsskulden även valutaförluster på utlandslånen. Särredovisningen av statsskuldrän­torna är naturlig då de är en följd av de samlade underskollen inom statens totala verksamhet.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget         45

Tabell 28. Statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på verksamhetsgrenar

Miljarder kronor, löpande priser

 

 

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1. TradilioneU statlig verksamhet

 

 

 

 

Inkomster:

172,5

199,4

236,1

240,4

Utgifter:

205,0

214,8

230,3

236,5

Netto tradilioneU statlig

 

 

 

 

verksamhel

-32,5

-15,4

3,8

3,9

därav

 

 

 

 

Pensioner och social

 

 

 

 

omsorg

 

 

 

 

Inkomster: Socialavgifter

63,7

70,3

71,5

79,3

Utgifter:     Pensioner, bidrag m. m.

74,6

78,0

82,5

85,3

Netto pensioner och

 

 

 

 

social omsorg

-10,9

- 7,7

-11,0

- 6.0

2. Affärsverkens verksamhel

 

 

 

 

Inkomster: Överskott

2,4

2,9

3,3

4,2

Avskrivningar

4,7

5,1

3,4

2,4

Utgifter:     Investeringar

7,3

7,5

5,7

4,1

Övrigt

1,7

1,9

1,4

1,4

Netlo affärsverkens verksamhel

-  1.9

-  1,4

- 0,4

l,t

3. Låneverksamhel

 

 

 

 

Inkomster: Amortering av lån

3,0

4,4

4,6

4,2

Ränteinkomster

8,5

9,2

9,2

9,4

Aktieutdelning

0,1

0,2

0,3

0,2

Utgifter:     Utlåning och aktie-

 

 

 

 

köp

14,8

13,3

14,0

5,3

Rörlig kredit

0,8

0,4

- 0,9

0,5

Nello låneverksamhel

- 4,0

0,1

1,0

8,0

4. Statsskuldränlor

48,2

60,4

75,5

73,8

5. Slalsbudgelen tolall

 

 

 

 

Inkomster

191,2

221,2

256,9

260,8

Utgifter

277,9

298,3

326,0

321,6

Budgetsaido

-86,6

-77.1

-69,1

-60,5

7.2 Automatiken i statsutgifterna

För utgifterna över statsbudgeten gäller en rad indexkopplingar och andra regler som leder lill mer eller mindre automatiska utgiftsökningar bl.a. lill följd av den allmänna pris- och löneutvecklingen. Denna aulorna-fik innebär att statsutgiftema sfiger inom ramen för gällande regelsystem, utan att riksdagen fattar beslut om reformer eller nya åtaganden. Del är med andra ord faktorer utanför statsmakternas omedelbara kontroll, som styr dessa utgifters utveckling. Detta skall dock inte uppfattas som att utgiftsutvecklingen inte kan påverkas av statsmakterna. Statsmakterna har fattal beslut om regelsystemens utformning och kan självfallet även fatta beslut om att ändra reglerna. Statsbudgetens utgifter kan delas in i tre huvudgmpper efter graden av automatik:

I        utgifter med fullständig automatik,

II      ulgifler som styrs av sedvanlig pris- och löneomräkning,

III    ulgifter som huvudsakligen styrs av separata beslut.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            46

Fullständig automatik kännetecknar ulgifler som ökar med automatik till följd av pris-, löne- och volymförändringar. Kostnadsutvecklingen kan i princip inte påverkas av statsmaktema annal än genom ändringar i existe­rande regelsystem.

Den andra huvudgmppen består av anslag som främsl går till slafiig konsumtion och där myndighelernas utgifter är föremål för en årlig uppräk­ning i budgetarbetet. Till gmnd för denna uppräkning ligger pris- och löneutvecklingen året innan.

Den Iredje huvudgruppen kännetecknas av att ingen eller en mycket ringa del av utgiftema påverkas av olika former av automatik. Förnyad och/eller utökad medelstilldelning fömtsätter särskilda beslut. Detta hind­rar inle atl det i sådana beslut ibland tas hänsyn till såväl pris- och löneförändringar som förändringar i demografiska faklorer. Till kategorin separata beslut hör t. ex. utgifterna för barnbidrag och bostadsbidrag.

En stor posl i statsbudgeten är slalskuldränlorna vars andel utgör drygt 22% av de totala utgifterna. Slatsskuldräntornas storiek styrs av ränteläge, budgetunderskottets storlek och valulakursförändringar. Då ränteläge och valutakursförändringar inte är möjliga att påverka i syfte alt minska auto-mafiken i statsutgifterna har statsskuldränlorna inte medtagits vid redovis­ningen av de ulgtftsstyrande faktorernas fördelning på statsbudgeten.

En fördelning av statsbudgetens toiala utgifter dvs. inkl. slatsskuldrän­tornas andel om drygt 22 % ger att ca hälften av utgifterna styrs av fullstän­dig automatik, närmare 15% styrs av sedvanlig pris- och löneomräkning och drygt 13% styrs av separala beslut.

Fördelningen på aulomalikgrupper

En fördelning av utgiftsanslagen i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 efter graden av automatik visar att närmare 62 % av statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor styrs a\ fullständig automatik. De belopps­mässigl största anslagen som styrs av fullständig automatik är de transfere­ringsanslag som är knulna till basbeloppet, bl.a. folkpensionerna. Bety­dande utgiftsandelar utgör också dels utgifterna som är knutna till försvars­prisindex (FPI) och nettoprisindex (NPl), dels transfereringsanslag till den kommunala sektorn, bl.a. grundskole- och gymnasieskolebidragen. Grup­pen fullständig automatik omfattar också vissa anslag som är beroende av den allmänna räntenivån. Det gäller främsl räntesubventionerna lill bo­stadssektorn.

Ulgifter som styrs av pris- och löneomräkning ulgör 17% av utgifterna. De största utgifterna i denna grupp består av anslagen till myndigheternas förvaltningskostnader och vissa av de bidragsanslag som inle styrs av separata beslut, t.ex. bidrag fill drifien av statliga vägar.

De utgifter som styrs av separala beslut utgör drygt 19% av statsbudge­tens utgifter. I denna gmpp är bl.a. barnbidrag, bostadsbidrag och livsme­delssubvenfioner de största utgiftsposterna.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget

47

Fördelningen visar atl knappi 80% av slatsutgifterna exkl. statsskuld­räntor på något sätt automatiskt ökar i takt med pris- och löneutveckling­en.

En jämförelse av utgifterna exkl. statsskuldränlor budgetåret 1985/86 med budgetårel 1984/85 fördelade på aulomalikgrupper visas i tabell 29. Det bör noleras att siffermaterialet är baseral på budgetpropositionerna för resp. år.

Tabell 29. Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldräntor för budgetåren 1984/85 och 1985/86 (enligt budgetpropositionerna 1983/84:100 och 1984/85:100) förde­lade på utgiftsstyrande faktorer

 

 

1985/86

 

1984/85

 

Miljarder

Procentuell

Procentuell

 

kronor

fördelning

fördelning

 

 

exkl. stats-

exkl. stats-

 

 

skuldräntor

skuldräntor

I        Fullständig

 

 

 

automatik

153,7

61,7

,    63,3

därav

 

 

 

- Basbelopp

51,4

20,6

19,9

- FPI + NPl

24,3

9,8

9,0

- BNI

6,7

2,7

2,8

- Timlön

21,2

8,5

8,4

- Lönesumma

18,8

7,6

7,9

- Ränta

11,6

4,6

4,2

- Volym- och kost-

 

 

 

nadsutveckling i

 

 

 

andra sektorer

8,0

3,2

6,6

- Enbart volym-

 

 

 

utveckling

11,7

4,7

4,5

II      Pris- och löne-

 

 

 

omräkning

42,2

17,0

18,2

III     Separata beslut

48,2

19,3

16,5

Resterande

5,0

2

2

Summa

249,1

100

100

Räntor på

 

 

 

statsskulden

71,2

 

 

Summa total

320,3

 

 

Anm. Utgifternas klassificeringar anpassas löpande. Detta gör att fördelningen i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Av tabellen framgår att den andel av slatsutgifterna som styrs av separa­ta beslut ökat med närmare 3 procentenheter. Denna ökning motsvaras av samma minskning av de indexstyrda utgiftsposterna. Detta innebär att -uttryckl i samma prisläge - ytteriigare ca 7 miljarder kronor av statsbud­getens ulgifler jämfört med budgelåret 1984/85 inle längre styrs av automa­tiska uppräkningar. I sammanhanget bör också beaktas alt statsutgifterna exkl. statsskuldränlorna i reala lermer minskal mellan åren. Till en viss del förklaras denna minskning av de iiidexstyrda utgiftsposterna av att de siafiiga bostadslånen numera ligger uianför statsbudgeten. För de utgifter

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget                   48

som redovisas som automafikstyrda gäller i ett antal fall att de tidigare styrts av flera olika index eller volymfaktorer, men att de numera bestäms av en enda eller ett färre antal faklorer. De redovisas då fortfarande som utgifter som styrs genom fullsländig automatik trols atl automatikgenom-slagel minskat. Vidare kan tillfogas atl neddragningar som görs på sådana utgiftsområden som styrs av separata beslut reducerar effekterna av ett minskat inslag av indexbindningar i mer automalikbundna utgiftsposter.

7.3 En balansräkning för staten

I samband med den statliga budgetomläggningen år 1980 upphörde redo­visningen av den staUiga förmögenheten i kapitalfonder. Della fick även fill följd att någon samlad balansräkning för staten inle längre upprättades. Även om den redovisning som gjordes tidigare inte gav någon fullständig bild av utvecklingen av statens tillgångar och skulder på riksnivå bortföll ändå ett instmment för atl registrera och sammanställa förändringar i den statliga förmögenheten.

Det har därför under senare år förts fram önskemål från flera håll om alt en ny och bättre balansräkning borde utarbetas och redovisas i lämpligt sammanhang. RRV har därför analyseral de krav och önskemål som förts fram, bl.a. genom konlakler med länkbara avnämare som riksdagens fi­nansutskott, finansdepartementet, riksbanken, riksgäldskontoret m.fl. Detta har resulterat i att RRV utarbetat ett årsbokslut för staten.' En sammanfattning av detta redovisas senare i detta avsnitt (tabell 30).

Det finns skäl att understryka att en sammanfattning av statens tillgång­ar och skulder på riksnivå måste omges med betydande reservationer. Tillgångarna åsätts bokföringsmässiga värden, som gmndas på anskaff­ningskostnad. Däremol kan de ofta inte på något meningsfullt säll värderas till marknadspris. Även om så skulle kunna ske torde detta inle återspegla tillgångarnas samhällsekonomiska värde. En enstaka väg kan ha etl lågt värde ur företagsekonomisk synvinkel, men ett belydande socialt värde eller samhällsekonomiskt värde som en del av en större infrastmktur. Ett utestående statligt lån kan representera en obetydlig penningmässig ford­ran, men samtidigt vara av stor betydelse för t.ex. sysselsättningen i en viss region.

Det är därför inte möjligt atl med uigångspunkt i redovisade förändringar i statens bokföringsmässiga nettoförmögenhet göra entydiga bedömningar av statsverksamhetens samlade effekter på samhällsutvecklingen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Att dra långtgående slutsatser av en balansräkning för staten kan således vara vanskligt. Däremot kan utvecklingen under en längre tidsperiod av de enskilda posterna och av balansräkningen som helhel ge underlag för

' RRV:s rapport Årsbokslut för slalen budgetåret 1983/84, RRV dnr 1985:171.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            49

vidare analyser av den statliga verksamheten. Bedömningar kan då också göras om redovisningen och tekniken bakom denna behöver förändras.

RRVis nu upprättade balansräkning för staten bygger på myndigheter­nas bokslut för budgetåret 1983/84. Posterna redovisas i såväl bokförda värden som i nukostnad. Med nukostnad avses kostnaden på balansdagen för alt anskaffa en ny anläggning med motsvarande kapacitet och effektivi­tet minskat med ackumulerade avskrivningar baserade på denna kostnad. Precisionskravet på denna alternativa information har inte satts lika högt som i bokföringssammanhang.

I nukostnadskolumnema finns även tillgångsvärden medtagna som inte tas upp som tillgångar i myndighelemas redovisning. Kravet på tillgångsre­dovisning i staten har nämligen varit begränsat lill sådana tillgångar som ger monetär avkastning. Budgetmedel har därutöver i belydande grad använls lill uppbyggnad av lillgångar som inte åsalts något redovisat värde alls. Det mest betydande exemplet härpå är de slatliga vägarna, vars värde nu beräknats och medtagits i nukostnadskolumnema.

De militära tillgångarna — flygplan, fordon och annan krigsmateriel -har däremot inle lagts in i balansräkningen, dels på gmnd av osäkerheten i värderingen, dels eftersom försvarskostnadema bl.a. i nationalräkenska­perna räknas som konsumtion. I en bedömning från försvarets materiel­verk uppskattades värdet av tillgångarna år 1982 lill ca 90 miljarder kronor. En posl av denna storieksordning skulle givetvis i redovisningen få en belydande effekl på slatens nettoförmögenhet. Redovisningen omfattar inle heller sådana tillgångar som museisamlingar, konstverk, historiska samlingar m.m. Vidare bör noteras alt stora latenta fordringar på juridiska personer som staten har till följd av skattesystemets utformning ej ingår i tillgångsredovisningen.

Interna fordringar och skulder inom staten har i viss utsträckning kunnat elimineras i balansräkningen. Myndigheternas placeringar hos eller skulder fill riksgäldskontoret har således eliminerats. Däremol har i regel inle fordringar och skulder mellan myndigheterna i övrigt kunnat räknas bort eflersom dessa inle särredovisas av myndigheterna.

1 årsbokslutet för staten ingår slalliga myndigheter inkl. affärsverken samt riksgäldskontoret och övriga myndigheter under riksdagen. Stora delar av riksbankens egna kapital ligger dock utanför det statliga redovis­ningssystemet.

Till socialförsäkringssektorn räknas bl.a. allmän filläggspensionering, allmän sjukförsäkring och erkända arbetslöshetskassor. Av dessa delar ingår endast behållningen på den allmänna sjukförsäkringsfonden i den stadiga balansräkningen genom att den redovisas av riksförsäkringsverket. AP-fondernas kapital, som i mitten av år 1984 uppgick till ca 226 miljarder kronor, har under en följd av år byggls upp med avgiftsuttag. Detta kapilal och behållningen i de erkända hetskassorna ingår inte i det slatliga redovis­ningssystemet och finns därmed heller inte med i balansräkningen. 4   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 13

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget

50

Kommunernas tillgångar och skulder ligger helt utanför den här redovi­sade balansräkningen. Kommunema kan år 1983 redovisa ett eget kapital på ca 135 miljarder kronor.

Tillgångar har alltså genom skatte- och avgiftsuttag kunnat byggas upp i andra delar av den offentliga sekiorn, medan statens roll i viss mån har varit upplånarens. Redovisningsmässigt återspeglas detta också t den negaliva statliga förmögenheten i balansräkningen.

Balansräkningen i det av RRV presenterade årsbokslutet för staten budgetåret 1983/84 återges i något förkortad form i tabell 30. Redovisning­en omfattar också jämförelse värden för föregående budgetår.

Tabell 30. Balansräkning för staten

Miljarder kronor

89,0

48,1

 

 

Bokförda värden' 1984-06-30      1983-06-30

Nukostnad' 1984-06-30

1983-06-30

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

Materiella liUgångar

 

 

 

 

O Lager och förråd O Skepp, maskiner och

inventarier O Byggnader och mark O Statliga vägar

14,5

21,9 54,9

13,6

19,5

55,2

18,9

56,3

142,7

57,4

17,6

50,8 138,5 52,8

 

91,3

88,3

275,3

259,7

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

O Aktier m.m.' O Skattefordringar" o Övriga fordringar' O Likvida tillgångar

25,1

8,2

141,9

19,8

24,7

7,5

128,8

23,0

25,2

6,2

141,9

19,8

24,7

5,4

128,8

23,0

 

195,0

184,0

193,0

181,9

Summa tillgångar

286,3

272,3

468,3

441,6

SKULDER OCH KAPITAL

 

 

 

Statsskulden''

 

 

 

 

O Lån i Sverige O Lån utomlands

372,2 103,0

318,9 81,4

372,2 128,8

318,9 111,8

 

475,2

400,3

501,0

430,7

Övriga skulder

 

 

 

 

O Kortsiktiga skulder O Långfristiga skulder'

42,6

5,4

43,5 3,3

42,6 5,4

43,5 3,3

Donationskapilal

1,6

Ul

1.6

Ll

Verkskapital

 

 

 

 

O Konsoliderande avsätt­ningar i affärsverken m.m.'

0 Sjukförsäkringsfonden

43,2 4,9

43,2 4,9

85,1 4,9

84,1 4,9

48,1

90,0

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget        51

 

 

Bokförda värden'

Nukostnad'

 

 

1984-06-30

1983-06-30

1984-06-30

1983-06-30

Statens nelloförmögenhef

i

 

 

 

O Vid budgetårets början

-224,1

-152,9

-126,0

 

O Förändring under

 

 

 

 

budgetåret

 

 

 

- 46,4

- Statsbudgetens netto-

 

 

 

 

underskott

- 63,8

- 69,3

 

 

- Övriga kapitalför-

 

 

 

 

ändringar

+    1,3

-    1,9

 

 

Vid budgelårets slul

-286,6

-224.1

-172,4

-126,0

Summa skulder och

 

 

 

 

kapital

286,3

111,

468,3

441,6

Ansvarsförbindelser

 

 

 

 

O Gjorda garantiut-

 

 

 

 

fäslelser

135,8

133,0

 

 

o Övriga statliga skuld-

 

 

 

 

förbindelser redovi-

 

 

 

 

sade inom linjen hos

 

 

 

 

riksgäldskontoret

2,4

2,4

 

 

' Efter gjorda avrundningar förekommer decimalfel på enskilda poster i denna förkortade sammanställning.

' Värdet på de statliga vägarna har beräknats med investeringarna i vägnätet under den senaste 40-årsperioden som underlag. Som investering har räknats utfallet på anslagen för byggande av statliga vägar. Till detta värde har lagts 10% av driftansla­gen. Erfarenhetsmässigt bedöms nämligen en sä stor andel härav utgöra värdehö­jande förbättringsarbeten. De sålunda beräknade investeringsbeloppen har omräk­nats till nukostnad med ledning av vägverkets vägkostnadsindex.

Det erhållna bmttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar (avskriv­ningstid 40 år).

' Samtliga aktier har tagits upp till sina anskaffningsvärden. " Omfattar till kronofogdemyndigheterna överlämnade skattefordringar där ford­ringsbeloppen i nukostnadskolumnema har skrivits ner i enlighel med riksskattever­kets indrivningsstatistik. Posten innehåller även av generaltullstyrelsen fakturerat belopp avseende mervärdeskatt och tullmedel.

' Omfattar lånefordringar, vissa kundfordringar samt förskott. Länefordringama har tagits upp till sitt nominella belopp. RRV har inte infordrat någon prognos över framtida eftergifter från de låneförvaltande myndigheterna. Det är också mycket svårt att göra sådana prognoser. Avskrivningar och eftergifter har för budgetåren 1980/81-1983/84 uppgått till ca 2,4, 1,5, 1,5 resp. 0,7 miljarder kronor. *Från statsskulden enligt riksgäldskontorets redovisning avgår skulder inom staten. Nukostnaden avser statsskulden omvärderad till balansdagens valutakurser. ''Omfattar lån från kommuner och landsting, övriga lån i Sverige, lån utomlands m.m.

* Enligt gällande regler skall affärsverken finansiera återanskaffningen av sina an-läggningsullgångar med avskrivningsmedel. Om inga expansionsinvesteringar görs innebär detta i princip aU det av staten tillskjutna kapitalets nominella värde förblir oförändrat medan det successivt ökande kapitalbehovet för återanskaffning av anläggningstillgångarna täcks med driftmedel. Vid sammanställningen av balansräk­ningen för staten har det kapital som lillskjuuis från stålen förts till den i balansräk­ningen redovisade nettoförmögenheten under det att kapital som lillförls från ver­kens driflintäkter redovisas som en särskild post i balansräkningen. ' Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångamas och skulder­nas värde. Förändringen av förmögenheten mellan två år motsvaras av statsbudge­tens nettounderskott plus/minus omvärderingar av balansposter som görs direkt i balansräkningen. Den "bokförda" nettoförmögenheten motsvaras således också av summan av tidigare års nettounderskott resp. överskott i statsbudgeten och hittills företagna upp- och nedskrivningar av balansposter.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget           52

Årsbokslutet innehåller även en verksamhetsredovisning för budgetåret 1983/84 samt en närmare analys av förändringen av statens netloförmögen­het under samma period. Vidare innehåller årsbokslutet en rad andra redovisningar, bl.a. har balansräkningen delals upp på skilda verksam­heter som statlig affärsverksamhet, statens aktier och långivning och verksamhel med kalkylmässigt redovisade kapitalkostnader. Detla återges inte här.

Mot bakgrund av de reservationer som gjorts i det föregående finns det skäl all vara försiktig med att dra alltför långlgående slutsatser av balans­räkningen. Vissa kommentarer kan dock göras. Enligt balansräkningen för budgetårel 1983/84 uppgår statens netloförmögenhet till -287 miljarder kronor. Skulderna är alltså väsenlligt större än de bokförda tillgångama. I den rikshuvudbok som upphörde efter budgetåret 1979/80 redovisades molsvarande värde i del s.k. kapitalsammandraget. Eftersom redovis­ningsprinciperna i delta avseende i slorl är lika före och efter budgetmo­derniseringen 1980 bör värderna i huvudsak vara jämförbara.

Under större delen av 1970-lalet var nettoförmögenheten, enligt de tillämpade redovisningsprinciperna, positiv. Den sjönk sakta från ca 14 miljarder kronor till 3 miljarder kronor budgetåret 1976/77 för att därefter bli negaliv och snabbi fallande. De ackumulerade drifiunderskoii som den negaliva förmögenheten lill hell övervägande del beslår av motsvaras av en i samma takt växande statsskuld. Vid en bedömning av upplåningens konsekvenser bör man observera atl statsskulden i balansräkningen till viss del motsvaras av räntabla lillgångar. Dessa tillgångar motsvarande budgetåret 1980/81 68% av statsskulden och budgetåret 1983/84 45%.

Utvecklingen av statens nettoförmögenhet måste framför alll ställas i relalion till budgetunderskottet och dess förväntade ulveckling.

Sammanfattningsvis kan sägas all statens bokförda nettoförmiigenhet uppvisar ett minus på ca - 287 miljarder kronor. Då har emellertid hänsyn tagits endasl fill de tillgångar som finns bokförda hos stadiga myndigheter, vilka i stort sett utgörs av tillgångar som ger en finansiell avkastning. Tar man med också vissa andra tillgångar — bl.a. de statliga vägarna — och omvärderar samtliga tillgångar och skulder till dagens penningvärde blir nettoförmögenheten ca -170 miljarder kronor. Då har fortfarande tillgång­ar av betydande värde utelämnats (t.ex. krigsmateriel och museisam­lingar). Enligt gällande regler uppskjutet skatte- eller avgiftsuttag torde också representera betydande värden. Därutöver finns skäl, som tidigare påpekats, alt ta den förmögenhetsuppbyggnad som kunnal ske i andra delar av den offentliga sektorn - kommuner och socialförsäkrings:äektorn — i beaktande.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

53

Appendix

Ändamålsavsnitt

Inledning

I appendix redovisas statsbudgetens utgifter uppdelade på ändamål. Åndamålsgrupperlngen görs utifrån syftet med de skilda utgifterna. Detta innebär atl ett ändamål kan innefatta utgifter hänförliga till mer än ett departement. Ändamålet "Stöd till barnfamiljer" upptar t. ex. utgifter som i statsbudgeten redovisas under både socialdepartementets och bostadsde­partementets verksamhetsområden. Ell anslag på statsbudgeten kan i sin tur innefatta utgifter för flera ändamål. I dessa fall hänförs anslaget till den ändamålsgmpp som svarar mol anslagets huvudsakliga syfte.

I   Rättsväsende

Till ändamålsgmppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsvä­sendet och kriminalvården.

Tabell 1. Rättsväsende

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

Genom-

 

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

förändring

snittlig

 

procentuell

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

 

1989/90

Totala utgifter

+ 1,3

9628

+40

-89

- 6

- 5

+0,4

-0,2

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Polisväsende

+ 1,3

5 127

+ 17

- 8

+21

+ 19

+0,3

+0,2

Domstolsväsende

+0,9

2217

-16

-44

-10

- 5

-0,7

-0,9

Åklagarväsende

+0,9

274

-  1

0

0

0

0

0

Kriminalvård

+ 3,6

1848

+40

-36

-17

-19

+ 2,2

-0,4

Resursbehoven inom rättsväsendel är till stor del beroende av brotlsul­vecklingen och antalet anmälda brotl. Brott mot brottsbalken har under den senaste fioårsperioden ökal med i genomsnitt 3,9% per år. Eftersom metoden för all beräkna den genomsniltliga förändringen av anlalel an­mälda broll har ändrats är denna siffra ej helt jämförbar med den som presenterades i långtidsbudgeten 1984. År 1983 uppgick antalet anmälda broU mol brottsbalken lill ca 800000, vilkel är någol lägre än år 1982. Antalet anmälda brotl mot annan lagstiftning (t. ex. skattebrott, trafikbrott och narkofikabrotl) har från en mycket hög nivå åren 1981 och 1982 minskal något.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget                  54

De prognoser för brottsutveckling som redovisas i årets budgetproposi­tion pekar på en fortsatt uppåtgående trend med någon eller några procenl per år för brotlsbalksbrolten. Någon prognos för brotl mot annan lagstift­ning presenteras ej.

Långtidsbudgetens beräkningar utgår från att den förutsedda ökningen av anlalel brott kommer atl rymmas inom ramen för oförändrade resurser.

Polisväsendet

I årets budgetproposition föreslås en förstärkning av polisväsendet med ett femfiotal tjänster bl.a. för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Med hänsyn till det gynnsamma personalläget totalt sett, där antalet utbildade polismän överstiger antalet tjänster med ca 1200, föreslås en begränsning av aspirantintagningen lill 150 aspiranter budgetåret 1985/86, mol 200 aspiranter årel innan. Under långtidsbudgelperioden bör aspirantintag­ningen anpassas till det uppskattade antalet avgångar, dvs. ca 430 per budgetår. Några ijänsteförslärkningar har ej beräknats ulöver de fidigare nämnda.

Åklagarväsendet

För åklagarväsendet, som de senaste budgetåren tillförts resurser bl. a. för att bekämpa narkotikamissbruket och den ekonomiska brottsligheten, har inga ytterligare resursförstärkningar beräknats för långlidsbudgetpe­rioden.

Domstolsväsendet

Inom domstolsväsendet föreslås i årets budgetproposition vissa tillfäl­liga resursförstärkningar till kammarrätterna för att få ner målbalanserna. Dessa förstärkningar förutsätts kunna avvecklas under långtidsbudgetpe­riodens första hälft.

Kriminalvård

Kriminalvårdens inriktning styrs av de principbeslut om kriminalvår­dens framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. Beläggningen vid kriminalvårdsanslalterna minskade under åren 1983 och 1984 från alt tidigare ha varit mycket hög. Minskningen beror bl. a. på de nya regler om villkorlig frigivning som trädde i kraft den I juli 1983. I enlighet med långtidsbudgetens leknik utgår beräkningama från oförändrade straffska­lor. Behovet av anstaltsplatser bedöms kunna fillgodoses inom ramen för oförändrade resurser.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget

55

II   Internationellt utvecklingssamarbete och övrig internationell samverkan

Ändamålsgruppen omfattar internationellt utvecklingssamarbete (bi­stånd och u-landsverksamhet) samt övrig inlernationell samverkan såsom utrikesförvaltningen och Sveriges deltagande i internationella organisatio­ner.

Tabell 2. Intemationellt utvecklingsamarbete och övrig internationell samverkan

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Förändring till

Genom­snittlig

Procentuell Genom-förändring   snittlig

procentuell                                                  1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1985/86-      procentuell
förändring                                                    1986/87        förändring

1979/80-                                                                    1985/86-

1,8            +0,5

1,0            +1,0

O      -5,2      -1,5

1983/84                                                                     1989/90

Totala utgifter                              +1,3

därav

Intemationellt

utvecklingssamarbete      +0,3
Utrikesförvaltning och
övrig internationell
samverkan                              +5,2

9844       -180      +76        +153      +156 7907       - 80      +88        +153      +156

O

1937      -100      -12

Regeringen har föreslagit att ca 7,9 miljarder kronor anvisas fill interna­fionellt utvecklingssamarbete för budgetårel 1985/86. Härulöver lillkom­mer ca 150 milj. kr. som föreslås anvisas över andra anslag än de reguljära bisiåndsanslagen. Beräkningarna i långtidsbudgeten för budgetåren däref­ter har utgått från att biståndet skall uppgå till I % av bmtlonationalinkom-sten (BNI).

Återflödet i biståndet, dvs. upphandling av varor och tjänster i Sverige för medel som anvisats över biståndsanslagen, uppgår till belydande be­lopp. Totalt används ca 40—45% av biståndsmedlen för upphandling i Sverige. Beräknat på biståndsanslagen för budgelåret 1985/86 innebär del­la ca 3,6 miljarder kronor. Krediterna fill utvecklingsländer, u-krediterna, beräknas generera upphandling i Sverige fill ell värde av ca 3 gånger det bislånd som lämnas i form av krediler.

Utgifterna för Sveriges deltagande i intemafionella organisafioner styrs genom särskilda beslut. De skilda organisafionernas budgetar fastställs efter förhandling mellan deltagande stater och kostnaderna fördelas efter givna fördelningsnycklar. Ulgiflerna för utrikesförvaltningen är lill slora delar direkt eller indirekt ullandsberoende och påverkas starki av inflatio­nen i värdländerna och av valuiakursutvecklingen.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget III   Totalförsvar

56

I ändamålsgruppen totalförsvar ingår det militära försvaret, civilförsva­ret, det ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar.

Tabell 3. Totalförsvar

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

Genom-

 

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

snittlig

 

------

 

 

 

förändring

snittlig

 

procentuell

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

 

1989/90

Totala utgifter

+ 0,2

26327

-75

-34

-15

+ 3

-0,3

-0,1

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Militärt försvar

-  1,7

23048

-  1

0

0

0

0

0

Civilförsvaret

+22,1

1247

+ 17

0

-10

-1

+ 1,4

+0,1

Ekonomiskt försvar

+23,7

1576

-81

+  1

+  1

+ 1

-5,1

-1,3

Riksdagen tog våren 1982 ställning till inriktningen av totalförsvaret för perioden 1982/83-1986/87 (1982 års försvarsbeslut). Långfidsbudgelberäk-ningarna utgår med vissa undantag från dessa ställningstaganden. För de tre budgetåren 1987/88-1989/90 som inte omfatlas av försvarsbeslutet har i princip fömtsätts alt intentionerna i 1982 års försvarsbeslut kommer att fullföljas.

Försvarsbeslutet innebär bl.a. vissa ambitionshöjningar inom civilför­svaret och del ekonomiska försvaret. De förstärkningar som beslutats för de civila lotalförsvarsgrenarna möjliggörs genom omprioriteringar inom totalförsvaret. Omfattande besparingar skall uppnås inom del militära försvaret genom rationaliseringar och minskning av fredsorganisationen.

Utgiftsramarna för de militära försvaret och civilförsvaret, utom vad avser skyddsmm, skall enligt försvarsbeslutet priskompenseras enligt ett försvarsprisindex (FPI). FPI är en sammanvägning av två indexserier - ett löneindex för de 35 % av utgiftsramarna som beräknas bestå av lönekost­nader och neiioprisindex för de resterande 65%. Vid priskompensation m. m. av utgiftsramen för militärt försvar skall emellertid försvarsprisindex t. o. m. budgetåret 1986/87 kompletteras med etl hänsynstagande till inträf­fade växelkursförändringar m.m. Civilförsvarels anslag för skyddsrum priskompenseras även fortsättningsvis med nettoprisindex (NPl). I sam­band med de femåriga försvarsbesluten ambilionsnivåprövas de lolala utgiftsramarna. Nästa försvarsbeslut beräknas fattas våren 1987.

Det militära försvaret

1982 års försvarsbeslut - med de förändringar som riksdagen beslutade om våren 1983 - ligger till gmnd för de militära försvarets utveckling. Som en följd av främst dollarkursens exceptionella uppgång har den ekonomis-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            57

ka situationen utvecklats på ett oförmånligt sätt vad avser främsl upphand­lingen av försvarsmateriel i ullandet. Riksdagen beslutade därför våren 1984 att den militära utgiftsramen skall tillföras ytteriigare 600 milj. kr. per år under resterande del av försvarsbeslulsperioden alltså t.o.m. budgel­året 1986/87.

Stora besparingar är planerade inom fredsorganisationen. För perioden 1982/83-1991/92 är planeringsförutsättningen atl ca 9,1 miljarder kronor, i prisläge febmari 1984 skall sparas och antalet anställda minskas med ca 6000 (13,8%). Detta innebär att den personalminskningstakt som rått under 1970-talet bibehålls även under 1980-talet. Möjligheterna till ytterii­gare besparingar under 1990-lalet ulreds och skall redovisas av överbefäl­havaren hösten 1985. Minskningarna görs för alt skaffa tillräckligt ekono­miskt ulrymme för utbildning och utmstning för krigsorganisationens be­hov.

JAS-projektet kommer med den inrikining som riksdagen har beslutat om (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271) alt erfordra belalningsmedel om ca 9,6 miljarder kronor (i pris- och växelkursläge febmari 1984) under långtidsbudgetperioden.

Utgifterna för militärt försvar under budgetåret 1985/86 föreslås totalt uppgå till ca 23,1 miljarder kronor, varav ca 2,1 miljarder kronor ulgör beräknad priskompensalion.

Det militära försvarets ekonomi är av olika skäl f.n. hårt ansträngd. Vissa ingrepp i planeringen kan därför inte uteslutas. Ulveckling och anskaffning av bl. a. krigsmateriel bedöms inte kunna ske hell och hållet i den lakt och omfattning som överbefälhavaren har föreslagit. Regeringen har därför visat en viss återhållsamhet i budgetpropositionen - i förhållan­de till överbefälhavarens planering - i fråga om alt inhämta beställningsbe­myndiganden från riksdagen som får belalningskonsekvenser efter budget­året 1985/86. Regeringen avser att återkomma lill riksdagen på denna punkt när ett bättre underlag föreligger.

Civilförsvaret

För civilförsvaret innebär 1982 års försvarsbeslut ökade insalser i fråga om bl.a. utbildning och övningsverksamhel samt befolkningsskydd. An­svarel för civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig skall fr. o. m. den 1 januari 1987 föras över till kommunerna.

I årets budgetproposifion föreslås ulgiflerna budgetåret 1985/86 för civil­försvar, utom skyddsmm, uppgå lill 497,5 milj. kr., varav 47 milj. kr. för beräknad priskompensation enligt FPI. För skyddsrum föreslås ulgifler om 749 milj. kr., varav 66 milj. kr. för beräknad priskompensalion enligt NPl.

Riksdagen har beslutat om utgiftsbegränsade åtgärder bl.a. inom civil­försvarel. Planeringsramen för civilförsvar utom skyddsmm är därför nå­got lägre än vad som svarar mot 1982 års försvarsbeslut. Riksdagen har beslutat att tilldelningen av beställningsbemyndiganden för skyddsrums-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget           58

byggande under budgetåret 1984/85 skall begränsas. I årets budgetproposi­tion har regeringen föreslagit all en sådan begränsning även bör gälla under budgetåret 1985/86. Dessa beslut har beaktats i långtidsbudgetberäkning­arna. Behovet av andningsskydd för hela befolkningen beräknas vara täckt budgetåret 1994/95.

Del ekonomiska försvaret

Det ekonomiska försvaret skall trygga försörjningen med varor och ijänster i kriser och krig. Olika alternativ till den kostnadskrävande lag­ringen prövas. Bl. a. har en utredning om beredskaps- och fredskrislagring i näringslivets regi nyligen lämnat förslag till sådana ålgärder.

Styrande för utgifterna inom del ekonomiska försvaret är investeringar i oljelagringsprogrammet, storleken på den s.k. särskilda medelsramen samt de driftkostnader dessa invesleringar föranleder. Driftkostnaderna ulgörs till största delen av kapitalkostnader. Genom den statliga redovis­ningens uppbyggnad medför dessa kapitalkostnader motsvarande inkoms­ler på statsbudgetens inkomstsida.

En översyn av oljelagringsprogrammet har genomförts bl.a. för atl pröva om den minskade oljekonsumfionen i samhällel motiverar en ned­dragning av hela lagringsprogrammel. Riksdagen beslöt därför våren 1984 att inga ytterligare inköp behöver göras t. o. m. budgetåret 1986/87. Riks­dagsbeslutet innebär också att belydande mängder olja kommer att utför-säljas under de närmaste åren. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i sin programplan föreslagit att inlagringsprogrammet för nafta (gasbensin) som fattades i 1982 års försvarsbeslut inte fullföljs. Regeringen har därför i årets budgetproposition inle beräknal några medel för ändamålet. Några resurser för att fullfölja det lagringsprogram som riksdagen beslulade om år 1982 ingår därför inte i långtidsbudgelberäkningarna. Det treårsprogram för beklädnadsprogrammet som beslutade med anledning av prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin m.m. upphör budgetårel 1985/86.

För budgetåret 1985/86 har sålunda föreslagits utgifter om sammanlagt ca 1,5 miljarder kronor för det ekonomiska försvaret. Av detta utgör drygt 283 milj. kr. den s. k. särskilda medelsramen avsedd för investeiingar i olika civila beredskapsförberedelser och industriella åtgärder.

Det övriga totalförsvaret

Med övrigt totalförsvar avses bl. a. psykologiskt försvar, vissa delar av hälso- och sjukvården samt till en mindre del polisväsendet. I princip omfaltar övrigt totalförsvar all samhällelig verksamhet som skall fortgå i krig. I budgetsammanhang är dock avgränsningen mycket snäv och avser endast anslag eller klart urskiljbara delar av anslag som finansierar verk­samhet som är direkt inriktad mol beredskapsutgifter.

För de anslag som hänförs till övrigt totalförsvar föreslås för budgelåret

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

59

1985/86 utgifter om sammanlagt ca 494 milj. kr. Utgifterna styrs i huvudsak av pris- och löneutvecklingen inom den offenlliga sekiorn.

Vissa resurser har inte tagits med i det angivna beloppet beroende på alt de utgör delposter under anslag som huvudsakligen är avsedda för andra ändamål.

Vid medelsberäkningarna har det fömtsätts atl våra engagemang inom ramen för FN:s fredsbevarande verksamhet m.m. kommer att vara av oförändrad omfattning dvs. knappt 160 milj. kr./år under perioden.

IV    Pensioner, sjukförsäkring, m. m.

Ändamålsgmppen domineras av ulgifter för folkpensionering, bidrag till sjukförsäkringen och statens bidrag fill kommunalt bostadsfillägg lill folk­pension (KBT). Dämtöver redovisas i detla avsnitt utgiftsutvecklingen för den allmänna tilläggspensioneringen (ATP). Ulgifler och inkomsler för ATP-systemet redovisas inte över statsbudgeten. Bland övriga förmåner inom socialförsäkringssystemet som finansieras via fonder, och inte redo­visas över statsbudgeten, kan nämnas delpensions- och arbetsskadeförsäk­ringarna.

Administrationen av socialförsäkringssystemet i sin helhel ingår be­loppsmässigl under förevarande ändamålsavsnitt och beräknas budgetåret 1985/86 kosta ca 3,3 miljarder kronor.

Tabell 4. Pensioner, sjukförsäkring, m. m.

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Förändring till

Genom­snittlig

Procentuell Genom­förändring    snittlig

procentuell                                                    1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1985/86-      procentuell
förändring                                                     1986/87        förändring

1979/80-                                                                      1985/86-

1983/84                                                                       1989/90

Totala utgifter därav

Folkpensioner Bidrag till sjuk­försäkring

-0,2        50825     -21

-0,4        44700     -40

-5,2         4653     +35

-265      -337      -398 O           -0,5

-265      -340      -405      -0,1  -0,6

+ 35      +35      +35      +0,8   +0,7

Pension

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. För folkpensionärer som har en lilen eller ingen ATP-pension kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. Pensionstillskottet avräknas mot utgående ATP-pension. Folkpensioneringen beräknas kosla ca 44,7 miljarder kronor budgetårel 1985/86, varav tre fiärdedelar utgår som ålderspension. Inemot en femtedel utgörs av förtidspension. Bland övriga pensionsförmåner återfinns änke­pension, hustmtillägg och handikappersättning.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            60

F. n. täcks ca 75% av utgifterna av folkpensionsavgifien som för år 1985 utgör 9,45% av löneunderlaget. Utgifterna styrs av befolkningens ålders­sammansättning och den allmänna prisutvecklingen.

Det totala antalet ålderspensionärer beräknas under långtidsbudgetpe­riodens inledning öka starki för att mot slulet av perioden endast öka i begränsad omfattning. Antalet folkpensionärer beräknas år 1985 uppgå till knappt 2 miljoner, varav över 1,4 miljoner är ålderspensionärer. Närmare 950000 pensionärer erhåller under samma år ålderspension med ATP.

Folkpensionärer vars huvudsakliga inkomst består av folkpension medges vid inkomsttaxeringen ell särskilt inkomslrelalerat avdrag för ned­satt skatleförmåga. Den som endast har ålderspension och pensionstill­skott får extra avdrag med så stort belopp att någon skatl inte påförs. Skattebortfallet på grund av avdraget kan beräknas lill i storieksordningen 6 miljarder kronor för budgetåret 1985/86.

Utgiftema för statsbidrag till kommunalt bostadstillägg tiU folkpension (KBT) styrs främst av antalet personer som med hänsyn lill inkomst och bostadskostnad är bidragsberättigade men också av hyresnivån. Statsbi­drag utgår med 25% av kommunernas slalsbidragsberätiigade kostnader för bostadstillägg. Stigande ATP-nivå förvänlas begränsa slalsbidragel med i genomsnill 4% per budgetår. Statsbidraget beräknas för budgetåret 1985/86 uppgå lill 710 milj. kr. Kommunernas del av kostnaderna för KBT beräknas för samma tid lill 3,3 miljarder kronor.

Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras genom kollek­tiva socialavgifter och genom avkastningen på AP-fonden. Inkomster och utgifter redovisas inte till någon del över statsbudgeten. Reglering sker via AP-fonden. Avgiften har för år 1985 fastställts till 10,0%. Uttaget är därigenom oförändrai jämföri med året innan. Av lilläggspensionsavgiften är 0,2 procentenheter avsedda för finansiering av löntagarfonderna. Av­kastningen på det kapilal som dessa fonder förvaltar förs årligen över lill de pensionsutbetalande första, andra och tredje fondstyrelserna.

Utgifterna för ATP beräknas uppgå till 42,2 miljarder kronor år 1985. Försäkringen omfaltar ålderspension, förtidspension och familjepension. ATP-systemets andel av transfereringarna från socialförsäkringen har på 15 år ökal från ett par procent lill drygl 30% år 1985. Del lolala antalet ATP-pensionärer beräknas år 1985 bli drygt 1,5 miljoner. Utgifterna för ålderspension väntas samma år ulgöra drygt två tredjedelar av ATP-utbe­lalningarna, medan förtidspensionerna beräknas stå för drygt en femtedel.

Utbetalningarna av ATP ökar dels på grund av alt antalet pensionärer som uppbär ATP ökar, dels på gmnd av atl den genomsnittliga ATP-pen­sionens storlek ökar. Detta beror på alt de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

Utgifterna för pensionsfillskotten kommer under perioden atl minska på grund av att nytillkommande pensionärer i större omfattning får ATP. Pensionsutbetalningarna inkl. ATP, som budgetårel 1985/86 beräknas upp-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            6)

gå till ca 89 miljarder kronor, förväntas dock öka markanl under perioden. Av labell 5 framgår utgiftsutvecklingen för olika delar av pensionssyste­met.

Tabell 5. Utgiftsutvecklingen för pensionerna (exkl. delpension och KBT)

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

Beräknat 1985/86

Utgiftsförändring till

 

 

 

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Grundpension

Pensionstillskott

ATP

Summa

37480

7180

44 360

89020

+  400

- 440 +3 320

+3280

+   185

- 445 +2735

+2475

+ 130 - 465 +2510

+2175

+    80

- 475 +2 375

+ 1980

Förvärvsarbetande mellan 60 och 65 år har möjlighel alt minska sin arbetstid genom att gå över till deltidsarbete i kombinaiion med delpen­sion. Delpensionen fyller då ul en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbelslidsminskningen. För dem som har fått delpension före år 1981 utgör pensionen 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbets­tiden och för dem som fått delpension år 1981 eller senare 50%.

Kostnaderna för delpensionen beror på antalet delpensionärer och på hur slort inkomstbortfall som ersätts av pensionen. Pensionsförmånen är knulen fill basbeloppet. Antalet delpensionärer och koslnaderna för dessa ökade under de första åren efter del att pensionförmånerna infördes. Sedan år 1981, då ersättningsnivån sänktes, minskar dock antalet delpen­sionärer. Ijanuari 1985 var antalet delpensionärer ca 48000. Utgifterna för budgelåret 1985/86 beräknas till knappt 1 miljard kronor.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift från arbelsgivare och egenföreiagare om 0,50% av löneunderiaget. Avgiften förs till en särskild fond. Under etl antal år har fonden uppvisat etl underskott. År 1980 fördubblades avgiften för atl avgiftsinkomsterna skulle ge full täck­ning för de löpande pensionsulbetalningarna och därutöver successivi täcka underskottet. Underskottet är numera täckt och delpensionsfonden uppvisade vid slutet av år 1984 ett mindre överskott.

Sjukförsäkring m. m.

Sjukförsäkringssystemet omfaltar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom, dels viss ersättning i samband med läkarvård och läkemedelsinköp, landvård, sjukhusvård och viss annan sjukvård samt för sjukresor. Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av stats­bidrag och till 85% av socialförsäkringsavgifier från arbetsgivare och egenföreiagare. Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen ulgör år 1985 9,5 % av löneunderiaget.

Sjukpenning utgår med 90% av inkomsten upp till sju och elt halvt

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget           62

basbelopp, vilkel år 1985 vid basbeloppet 21 800 kr. moisvarar en inkomsl på 163500 kr. Kostnaderna för sjukpenning ulgör drygl 50% av försäk­ringsutgifterna. De påverkas dels av sjuktalets ulveckling, dels av löneut­vecklingen. Antalet ersatta sjukdagar minskade från i genomsnitt 22,8 år 1978 fill 18,4 år 1983. För år 1984 har däremot en viss ökning till 19,0 ersatta sjukdagar noterats. En förändring av det genomsnitfiiga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en ändrad kostnad för sjukförsäk­ringen med totalt ca 750 milj. kr. per år.

Ett oförändrat sjuktal ligger till gmnd för kostnadsberäkningarna i lång­tidsbudgeten.

Fr.o.m. år 1985 gäller ett nytl system för ersättning till de offentliga sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen och statsbudgeten. I princip bygger det nya ersättningssystemet på enhetliga ersättningar beräknade per invånare.

Utöver en viss avgift för patienten svarar också försäkringen för kostna­derna för läkemedel. Dessa utgör drygt 10% av sjukförsäkringens kostna­der. En viss volymökning har härvid antagils under långlidsbudgetperio­den.

Tandvårdsförsäkringen, som utgör knappt 10% av försäkringens ut­gifter, ersätter 40% av tandvårdskostnader upp till 2 500 kr. och 75% av koslnader dämlöver enligt gällande tandvårdstaxa. Utgifterna styrs av palienttillströmningen, antalet verksamma tandläkare som har rätt till er­sättning från försäkringen samt av den ersättningsberättigade taxa som har beslämls för varje behandling.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla förvärvsarbetande samt personer som genomgår utbildning i den mån utbildningen medför särskild risk för arbetsskada. Den ger i princip full ersättning för inkomslbortfall till den som drabbas av skada i silt arbete. Arbetsskadeförsäkringen samordnas under de första 90 dagarna efter en skada med den allmänna sjukförsäk­ringen.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras helt genom avgifier från arbelsgivare och egenföreiagare. Avgiften ulgör fr.o.m. år 1980 0,6% av löneunderlaget. Fondens behållning uppgick vid ingången av år 1985 till ca 1,7 miljarder kronor. Utbetalningarna från försäkringen var ca 720 milj. kr. under år 1978 — det försia året med försäkringens nuvarande utformning — och beräknas ha stigit till närmare 1,7 miljarder kronor år 1984. Utgifterna styrs av antalet som skadas samt av den ersättning dessa beviljas. Skadefallen ökade något under år 1984. Ökningen väntas fortsätta under år 1985.

V   Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgmpp beslår till något mer än hälften av inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna barnbidrag och

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

63

flerbarnstillägg, föräldrapenning, bidragsförskott, bostadsbidrag för barn­familjer, barnpension saml vårdbidrag för handikappade barn. Vidare in­går statsbidraget till barnomsorgen och den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp fill barnfamiljer inom denna ändamålsgmpp. Statsbidraget till kommunernas barnomsorg står för den snabbaste utgifts­ökningen under perioden.

Tabell 6. Stöd till barnfamiljer

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-                    Förändring till                                  Procentuell         Genom­
snittlig                      -------------------------    förändring      snittlig

procentuell                                                                 1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1985/86-                                                    procentuell

förändring                                                    1986/87 förändring

1979/80-                                                                    1985/86-

1983/84                                                                     1989/90

 

Toiala ulgifter

-0,8

20220

+229

+ 35

+    8

+ 28

+ 1,1

+0,4

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiskt stöd till

 

 

 

 

 

 

 

 

barnfamiljer

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl. bostadsbidrag

-4,8

12753

- 65

-117

-117

- 97

-0,5

-0,8

Bidrag till barnomsorg

+6,7

7467

+ 294

+ 180

+ 125

+ 125

+ 3,9

+2,3

Ulgiflslyrande faklorer för de allmänna barnbidragen är antalet bidrags­berättigade barn och bidragets storlek, som fastställs av statsmakterna i enskilda beslut. Barnbidraget utgår fr. o. m. den 1 januari 1985 med 4800 kr. per år och barn under 16 år. Bidragsberättigade är f. n. ca 1 miljon familjer med ca 1,6 miljoner barn. Flerbarnstillägg ulgår till familjer med tre eller flera barn. Därutöver räknas även sluderande i åldern 16-19 år med vid bestämmandel av flerbarnstillägg.

Under perioden beräknas anlalel bidragsberättigade barn minska, efter­som antalet barn som passerar 16-årsgränsen beräknas översliga antalet födda under resp. år.

Föräldraförsäkringen består av föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning och föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Av föräldraförsäkringens ulgifter - inkl. havandeskapspenningen -läcks 85% av socialavgifter till sjukförsäkringen, medan 15% betalas över anslag på statsbudgeten.

Utgiftsutvecklingen för föräldraförsäkringen är beroende av flera faklo­rer.

Utgifterna för föräldrapenning i samband med barns födelse beror främsl på antalet födda barn saml föräldrarnas förvärvsfrekvens och inkomst. Utgifterna beräknas uppgå till 2875 milj. kr. under budgetårel 1985/86.

Den särskilda föräldrapenningen, som utges under 180 dagar (varav hälften med ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen och hälften med ersättning enligt garanlinivån) kan tas ul iinder en åttaårsperiod. Ulgiflerna under elt visst år blir därför beroende av i vilken utsträckning ersättnings-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget          64

dagar tas ut i direkt anslutning till föräldrapenning i samband med barnets födelse saml hur föräldrarna väljer atl fördela reslerande dagar över den återstående delen av åttaårsperioden. För budgetåret 1985/86 beräknas utgifterna uppgå till ca 1 760 milj. kr.

Utgifterna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn är bl. a. beroen­de av i vilken utsträckning barnen är sjuka. Utgifterna beräknas till 1025 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Utgifterna för havandeskapspenningen påverkas av anlalel gravida kvin­nor, deras förvärvsfrekvens och inkomsl saml del antal gravida kvinnor som bedöms ha ell arbete av sådan karaktär atl det inverkar menligt på graviditetens ulveckling. Utgifterna beräknas för budgetårel 1985/86 till ca 100 milj. kr.

Riksdagen har nyligen beslulal om elt flertal förändringar i föräldraför­säkringen (inkl. havandeskapspenningen). För barn mellan 12 och 16 år införs den I juli 1985 en räll lill föräldrapenning för lillfällig vård i sådana fall då barnet har elt särskilt behov av vård eller tillsyn. Vidare förs fr.o.m. år 1986 de nuvarande föräldrapenningförmånerna, föräldrapen­ning vid barns födelse och särskild föräldrapenning samman till en förmån, föräldrapenning, som får tas ul lill dess barnet fyller fyra år. Bland andra förändringar kan nämnas atl två kontaktdagar per barn och år för barn mellan fyra och tolv år får las ut inom den lillfälliga föräldrapenningen. Konlaktdagarna är i första hand avsedda för inskolning och besök i försko­la, fritidshem och skola.

Utöver vad som följer av de ändringar som genomförs i försäkringsreg­lerna har inga förändringar antagits ske i försäkringens volym under lång­tidsbudgelperioden.

Barn vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott. Fram till den 1 januari 1985 har gällt en 18-årsgräns för bidragsförskott. I fortsättningen kan bidragsförskott också utgå för studerande barn i åldern 18-20 år. (prop. 1984/85:39, SoU 6 och 10, rskr. 66 och 67). Fr. o. m. år 1985 ulgår till ensamstående föräldrar som adopterat barn ett bidrag molsvarande bi­dragsförskottet.

Bidragsnivån är relaterad till basbeloppet. Koslnaderna för bidragsför­skottet beror främst på barnantal och andelen barn som lever skilda från någon eller båda föräldrarna saml de underhållsskyldiga föräldrarnas betal­ningsförmåga. Andelen barn för vilka bidragsförskott ulgår - f n. 14% -har ökat något medan del totala antalet barn i bidragsberättigade åldrar minskar. Antalet barn som uppbär bidragsförskott bedöms fortsätta all öka. Av de förskotterade underhållsbidragen återbetalas ca 79%. Utgif­terna för budgetåret 1985/86 beräknas till 1530 milj. kr.

Föräldrar lill handikappade barn under 16 år kan få vårdbidrag om barnet behöver särskild tillsyn eller vård eller om merkostnaden uppslår på gmnd av handikappet. Vårdbidrag utges med ett belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension (folkpension jämte pensionstillskott). För budget-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            65

året 1985/86 beräknas 439 milj. kr. betalas ut för ca 13000 barn. Antalet barn för vilka vårdbidrag utges antas öka någol under långtidsbudgetperio­den. Utgifterna beräknas vara i stort oförändrade på grund av den omför­delning från hela till halva vårdbidrag som samtidigt pågår.

Till barn där någon av eller båda föräldrarna har avlidit ulgår barnpen­sion. Antalet barnpensioner har minskat under senare år. Under budget­året 1985/86 beräknas barnpension utgå till ca 35 000 barn till en kosinad av 214 milj. kr. Antalet barnpensioner antas minska något under långfidsbud­getperioden.

De statliga och statskommunala bostadsbidragen tiU barnfamiljer utgår lill omkring 315000 familjer med omkring 600000 barn.

Kostnaderna för bostadsbidragen är bl.a. beroende av anlalel barn, hushållsstmktur, bostadskostnader, inkomslutveckling samt förvärvsfrek­vens. Kostnaderna för bostadsbidrag till barnfamiljerna beräknas lill ca 2,9 miljarder kronor år 1985, varav statens koslnader utgör ca 1,5 miljarder kronor.

Fr.o.m. år 1984 gäller etl nytt statsbidragssystem lill barnomsorgen. Det nya statsbidragssystemet innebär att bidrag utgår per inskrivet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem. Bidrag utgår också per årsarbets­kraft i daghem och fritidshem. Vidare har bidragsgivningen vidgats till att omfatta även den öppna förskolan.

Statens bidrag fill driften av förskola och fritidshem styrs av kommuner­nas utbyggnad av barnomsorgen. Kommunerna analyserar behovet av bamomsorg med utgångspunkt i beräkningar av antalet barn, förvärvsin­tensitet, efterfrågan, ekonomiska fömtsättningar m. m. Antalet barn som kan beredas plats i barnomsorgen avgörs i hög grad av efterfrågan på bamomsorg och kommunernas ambitioner, ekonomiska förulsättningar samt tillgång på mark, lokaler, personal m. m. Utvecklingen vad gäller fritidshemmen påverkas även av i vilken omfattning bamen vistas i skolan.

Del statliga stödet till kommunemas bamomsorg beräknas till samman­lagt ca 7,4 miljarder kronor för budgetåret 1985/86.

Beräkningama i långtidsbudgeten har gjorts med utgångspunkt i kommu­nemas bamomsorgsplaner och med hänsyn tagen till effekterna av det nya statsbidragssystemet och det tillfälliga anordningsbidraget för daghem och fritidshem som utges under innevarande budgetår.

En proposition om olika frågor inom barnomsorgen avses föreläggas riksdagen våren 1985.

Utöver ovan redovisade utgifter under denna ändamålsgmpp utgår stöd till barnfamiljer och underhållsbidragsskyldiga inom ramen för skattesyste­met, vilket påverkar statens inkomster. Skallebortfallet på gmnd av dessa skattelättnader kan beräknas uppgå till totalt omkring 850 milj. kr. under år 1985.

5   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget VI    Hälso-, sjuk- och socialvård

66

Ändamålsgruppen omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. För budgetårel 1985/86 har beräknats ett statsbidrag om ca 8,6 miljarder kronor för detta ändamål. Huvuddelen avser statsbidrag till vårdområden under kommunall huvudmannaskap. Det allmänna statsbi­draget till den psykiatriska vården samt de tidigare ersättningaraa från sjukförsäkringen för läkarvård m. m, inom öppen vård har i princip om­vandlats fill en enhetlig ersättning per invånare till de offentliga sjukvårds­huvudmännen. Vidare ulgår statsbidrag till kommuner och landstingskom­muner för drift av socialtjänstens hem för vård och boende. Statsbidrag utgår också till kommunerna för annan hälso- och sjukvård, social hem­hjälp och samhällets ålgärder för handikappade.

Tabell 7. Hälso-, sjuk- och socialvård

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

Genom-

 

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

förändring

snittlig

 

procentuell

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

 

1989/90

Totala ulgifler

-2.9

8652

+ 54

+29

+ 33

+ 34

+0,6

+0,4

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Allmän sjukvård m. m.

-6.4

4594

-20

0

0

0

-0,4

-0,1

Åldrings- och handi-

 

 

 

 

 

 

 

 

kappomsorg

+4,3

2151

+32

+ 32

+33

+ 34

+ 1,5

+ 1,5

Social omsorg

-1,2

1357

+45

0

0

0

+ 3,3

+0,8

De slatliga utgifterna för hälso- och sjukvård avser, fömtom ulgifter för vissa stadiga myndigheler, statsbidrag till kommunerna för vissa former av hälso- och sjukvård.

Statens och landstingskommunerna har träffat överenskommelse om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för hälso- och sjukvård för åren 1985 och 1986. De sammanlagda ersättningama beräknas fill ca 11,3 mil­jarder kronor för vartdera året 1985 och 1986. Den största delen betalas av sjukförsäkringen.

Huvudmannaskapet för socialtjänstens institutioner, vilka benämns hem för vård och boende (tidigare ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkohoholmissbmkare), har övergått från staten till landstings- och primärkommuner fr. o. m. den 1 januari 1983. För år 1984 utgick driftbidrag med 711 milj. kr. Förslag om etl nytt statsbidragssystem har lämnats till riksdagen (prop. 1984/85:151). De föreslagna förändringarna innebär att statsbidragen till driften av hem för vård eller boende resp. till alkoholpo­likliniker och vårdcentraler för narkofikamissbmkare fr. o. m. år 1986 slås ihop till ett gemensamt statsbidrag fill missbrukarvård m.m. Ett vikfigt syfte med ett sammanslaget bidrag är atl luckra upp gränsen mellan institu-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget          67

fionsvård och öppen vård. Därför föreslås att huvuddelen av bidraget ges till kommunerna som därigenom får frihet att välja de för sina behov och fömtsättningar lämpligaste vårdformerna.

Inom äldre- och handikappomsorgen inriktas samhällels insalser i ökad omfallning på öppna vårdformer. Slalsbidrag lill den kommunala verksam­helen med social hemhjälp utgår dels per årsarbetarkraft inom den sociala hemhjälpen, dels per ålders- och förtidspensionär. Statsbidraget till social hemhjälp beräknas till knappt 1,7 miljarder kronor för budgetårel 1985/86. Den kommunala kostnaden för verksamheten är beroende av volymen av social hemhjälp och av löneutvecklingen för aktuella personalkategorier.

Samhällets ålgärder för handikappade omfattar flera områden. Den större delen av utgifterna - t.ex. förtidspensioner och handikappersätt­ningar inom folkpensioneringen, bidrag till driften av särskolor och stöd till arbetshandikappade — redovisas inom andra ändamålsgrupper. I denna ändamålsgmpp ingår utgifter för färdtjänst och social hemhjälp saml bidrag till organisationer m. m. Ansvarel för handikapphjälpmedel åvilar lands­tingen. Ersättning för hjälpmedlen lämnas över sjukförsäkringen och redo­visas därför i ändamålsgruppen sjukförsäkringar m. m.

Statsbidrag lill färdtjänst ulgår i princip med 35 % av kommunernas koslnader för verksamheten och beräknas för budgetåret 1985/86 till 360 milj. kr. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna kostnadsutvecklingen, antalet förflyilningshandikappade samt de enskilda kommunernas utform­ning av verksamhelen. Ökningstakten för statsbidraget lill färdtjänst har gradvis avtagit under senare år. Della beror bl. a. på alt bidragsreglerna ändrals fr. o. m. bidragsårel 1981 i syfte alt begränsa kostnadsutvecklingen och samtidigt utjämna skillnaderna mellan kommunema. Under långtids­budgetperioden har antagits en mindre volymökning.

VII    Kommunikationer

Ändamålsgmppen omfattar vägväsendet inkl. trafiksäkerhet, affärsverk (postverket, leleverkel, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsver­ket) samt stöd till lokal och regional kollektivtrafik m.m.

För driftverksamhelen inom vägväsendet baseras långtidsbudgetens be­räkningar på de planeringsfömlsätlningar som statsmakterna utfärdat. Fömtsättningarna innebär realt oförändrade anslag. Ordinarie medel för vägbyggandet beräknas ligga på oförändrad nivå under hela perioden. Medel för väginvesteringar motiverade av sysselsällningsskäl är ej inräk­nade.

Vid bedömningen av affärsverkens investeringsverksamhet har hänsyn tagits till pågående arbelen samt beslutade program och projekt.

Fr. o. m. budgetåret 1985/86 föreslås statens järnvägar (SJ) lillgodose silt behov av medel för invesleringar i rullande materiel genom upplåning i

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

68

Tabell 8. Kommunikationer

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Förändring till

Genom­snittlig

Procentuell Genom­förändring   snittlig

procentuell                                                    1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1985/86-     procentuell
förändring                                                     1986/87        förändring

1979/80-                                                                     1985/86-

1983/84                                                                      1989/90

 

Toiala Ulgifler

+ 5,0

11305

-386

-163

-49

-44

- 3,4

-  1,5

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Vägväsendet

+ 0,6

6964

+  19

+    9

+ 6

+ 1

+ 0,3

+ 0,1

Jämvägar

+ 14,1

2867

- 63

- 62

-27

-26

- 2,2

-  1,6

Luft- och sjöfarts-

 

 

 

 

 

 

 

 

väsendet

+ 7,0

1005

-155

-    4

-22

- 8

-15,4

- 5,1

Post- och tele-

 

 

 

 

 

 

 

 

kommunikationer

+ 7,0

270

-150

- 69

0

0

-55,6

-34,1

riksgäldskontoret (prop. 1984/85:114). SJ:s investeringar i infrastruktur och i trafikrörelsens fasta anläggningar föreslås bli finansierade över stats­budgeten. 1 långtidsbudgeten beräknas dessa investeringar ligga på en reall oförändrad nivå, dvs. 1 400 milj. kr. För SJ har vidare beaktats atl den särskilda ersättning som utgår för lågprissystemet skall avvecklas t. o. m. budgetåret 1987/88.

Televerket tillgodoser fr.o.m. budgelåret 1984/85 silt kapitalbehov ge­nom upplåning på den allmänna kapitalmarknaden. Någon anslagsbelast­ning har därför inte tagits upp i långtidsbudgeten.

Fr. o. m. budgetårel 1984/85 har postverket möjlighet att finansiera samt­liga investeringar med medel utanför statsbudgeten. Investeringsutgifter under perioden kommer således inte all belasta långfidsbudgeten.

Långtidsbudgeten för sjöfartsverksamheten påverkas främst av alt det tidsbegränsade stödet till svenska rederier upphör efter år 1985. För anslag som påverkas av kapitalkostnader har hänsyn tagits till redan beslutade investeringar och till ett realt oförändrai investeringsbelopp som avser ren återanskaffning av olika slags materiel under perioden.

Investeringsulgifter

De statliga investeringarna inom ändamålsgmppen Kommunikationer är omfattande. De ojämföriigt största insatsema avser vägbyggande, järn­vägs- och teleanläggningar. Dessa svarar för närmare 90% av totalutgif­terna som kan beräknas fill 11,3 miljarder kronor. I diagram 1 visas ändamålsgmppens lotala investeringsulgifter samt fördelningen av dessa för budgetåret 1985/86 oberoende av finansieringskälla.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

69

Diagram 1 Fördelning av större statliga investeringsuppgifter inom ändamålsgruppen kommunikationer för budgetåret 1985/86

Övrigt 2 % Postväsende 8%

De investeringar i nät och annan utmsining som beräknas falla på televerkskoncernen uppgår för budgetåret 1985/86 till ca 6,2 miljarder kronor. För de påföljande åren beräknas investeringsnivån uppgå till sam­ma storleksordning. Investeringsutgiflerna finansieras helt utanför stats­budgeten. Kapitalanskaffningen handhas normalt av Teleinvest AB.

SJ:s investeringar beräknas för budgelåret 1985/86 uppgå till ca 2,6 miljarder kronor. Däri ingår dels en leasing-ram om totalt 70 milj. kr. för godsvagnsanskaffning och dels bussanskaffning m.m. för ca 230 milj. kr. genom ett särskilt dotterbolag. Investeringar i mllande materiel för 600 milj. kr. föreslås få finansieras genom upplåning i riksgäldskonlorel.

De beräknade investeringsutgifterna för postväsendet uppgår till ca 910 milj. kr. för budgetårel 1985/86, varav ca 540 milj. kr. för byggande av posthus. Investeringarna föreslås få finansieras med i postverkels rörelse tillgängliga likvida medel. Enligt nuvarande planer kommer nivån på bygg­nadsverksamheten att sjunka någol framöver. Detla gäller också invesle­ringar i fordon, sorteringsmaskiner m. m. som budgetåret 1985/86 beräknas fill ca 370 milj. kr.

Utgifterna för vägbyggandet kommer totalt för budgelåret 1985/86 all uppgå fill 1,5 miljarder kronor, varav det slalliga vägbyggandel svarar för ca 75 %. I detta belopp ingår även de vägbyggnadsprojekt som föranleds av beslutade sysselsättningsinsalser.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget        70

VIII   Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

De allmänna bidragen utgår i motsats till de specialdestinerade utan knytning till ett speciellt verksamhetsområde och aktivitetsnivån inom detta. Ändamålsgmppen omfattar skatteutjämningsbidrag lill kommuner och landsting samt bidrag lill kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen.

Tabell 9. Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

 

 

Genom­snittlig procentuell förändring 1979/80-1983/84

1985/86

Förändring till

 

 

Procentuell förändring 1985/86-1986/87

Genom­snittlig procentuell förändring 1985/86-1989/90

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Skatteutjämningsbidrag
och kompensations­
bidrag                -2,5      13261     +359      +160      +104      +112      +2,7         +1,4

Skalieuljämningsbidraget syftar lill alt minska skattekrafts- och kost­nadsskillnaderna i olika delar i landet. Bidragen har störst betydelse för Gotlands kommun, för norrlandskommuner och för glesbygdskommuner i andra delar av landet.

I Slockholms län finns därulöver etl inomregionalt skatteutjämningssys­tem. Genom en särskild lag ges Stockholms läns landstingskommun befo­genhel alt lämna bidrag och lån till kommuner inom landslingsomirådel i den mån det behövs för att främja skalleutjämning mellan kommunerna.

För kyrkliga kommuner finns ett inomkyrkligi utjämningssystem som finansieras över den s.k. kyrkofonden med en allmän kyrkoavgift vars storlek fastställs av regeringen.

En parlamentarisk kommitté ser f n. över skatleutjämningssystemet. Enligt direktiven till utredningen skall bl.a. tas upp hur automatiken i bidraget skall kunna begränsas, vilket även skulle kunna föranleda om­prövning av bidragssystemets gmnder. Översynen skall utgå ifrån atl ramen för skatteutjämningsbidragen inte kan göras slörre. Kommittén beräknas bli klar vid årsskiftet 1985-86. I den reviderade finansplanen föreslås att vissa åtgärder som avser år 1986 vidtas för atl finansiera automatiken i skatteutjämningsbidraget. Därvid har även redovisats vissa åtgärder för att minska skillnaden i skattesatser inom kommunsektorn.

Skatteutjämningsbidragen består dels av ordinarie bidrag, dels av extra skatteutjämningsbidrag.

Del ordinarie bidragel styrs av skalteunderiaget och skattesalsernas nivå i kommuner och landsting. Budgetårel 1985/86 beräknas detta komma att uppgå till 11,3 miljarder kronor. Syslemet garanlerar kommunerna och

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget          71

landstingskommunerna ett visst skatteunderlag i skattekronor per invånare (skattekraft) i förhållande till genomsnittet för rikel (medelskattekraften). Den garanterade skattekraften påverkas också av de tillägg till eller avdrag från grundgarantin som görs med hänsyn till befolkningens åldersstmktur i resp. kommun och landsfingskommun. Tillägg ges vidare för omfattande befolkningsminskningar.

Den totala garantin räknas om årligen. Då justeras omfattningen av den enskilda kommunens resp. landstingskommunens skatteutjämningsbidrag. Däremot påverkas i princip inte omfattningen av de samlade bidragen. Denna påverkas endast om relationerna mellan kommuner inom resp. utom skalteutjämningssystemet förändras i fråga om den beaktade ålders­stmkturen.

Skatteutjämningsbidragens storlek bestäms också av resp. kommuns och landstingskommuns skattesats. Förändringar av skallesatserna i de bidragsmoltagande kommunema och landstingskommunerna får således effekt på omfattningen av skatteutjämningsbidragen.

Skatteutjämningsbidragets utveckling påverkas således fömlom av skal-tesatsändringar, dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i den enskilda kommunen eller landstingskommunen i förhållande fill genom­snittet i landet, dels av en förändring av medelskatlekraften.

En illustration av skattesatsens betydelse för bidragets utveckling ges av att en höjning av skattesatsen med 10 öre per år under långtidsbudgelperio­den ökar bidragets storiek med ca 216 milj. kr. i löpande priser i långtids­budgetens slutar. En långsammare eller snabbare ökning av lönesummans ulveckling med 1 procentenheter per år resullerar på motsvarande sätt i en förändring av bidraget slutåret med ca 430 milj. kr. i löpande priser.

Del e;c/ra skalieuljämningsbidraget ges lill kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. För år 1985 har anslagits 200 milj. kr. för detla ändamål. Vid beviljande av bidrag för år 1985 har för de kommuner som har en utsatt finansiell situation även beaklats den inbetal­ning på likviditetskonto som gjorts ijanuari 1985.

För år 1986 föreslås i den reviderade finansplanen att ramen för extra skatteutjämningsbidraget höjs till 250 milj. kr.

Ett särskih bidrag till kommunerna har införts fr.o.m. år 1985 med anledning av avskaffandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer. Förelagsbeskattningen blir därmed helt statlig. Det första bi­dragsåret, år 1985, utbetalas 1819 milj. kr. lill kommunerna. För bidrags­året 1986 föreslås all 1569 milj. kr. ulbelalas lill kommunerna.

IX    Utbildning och forskning

Ändamålsgmppen omfattar utgifter för utbildningsväsendet och för den civila gmndforskning som bedrivs av staten eller ges statligt slöd. I ulgif-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

72

terna ingår bl. a. det obligaloriska skolväsendet (inkl. särskolan), gymnasi­ala skolor, vuxenutbildning, högre utbildning, studiestöd samt gmndforsk­ning. Till högre utbildning och forskning hänförs bl.a. högskolan (inkl. lantbmksuniversitetet), undervisningssjukhusen, de statliga forskningsrå­den och styrelsen för teknisk ulveckling. Vidare ingår de statliga utgifterna för forskning och ulveckling inom industriområdet. Däremot redovisas energiforskning och tillämpad forskning under ändamålsavsnillet Energi­försörjning.

Tabell 10. Utbildning och forskning

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

 

 

 

Genom-

 

Förändring till

 

 

Procentuell

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

förändring

snittlig

 

 

 

 

 

 

procentuell

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1985/86-

procentuell

 

förändring

 

 

 

 

 

1986/87

förändring

 

1979/80-

 

 

 

 

 

 

1985/86-

 

1983/84

 

 

 

 

 

 

1989/90

Totala ulgifler

+  1.2

37 526

-691

-270

-326

-415

-1,8

-1,2

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Obligatoriska skol-

 

 

 

 

 

 

 

 

väsendet

-  1,7

14420

-616

-197

-223

-276

-4,3

-2,4

Gymnasieskolan

+  1.8

4049

-   12

- 23

0

-  15

-0,3

-0,3

Högre utbildning.

 

 

 

 

 

 

 

 

forskning m. m.

+  1.4

9464

-122

- 62

- 64

- 51

-1,3

-0,8

Studiestöd m. m.

+ 13.6

6 860

- 20

+   17

+  11

-    7

-0,3

0

Utgifterna inom ändamålsgruppen styrs av en långtgående automatik. De viktigaste utgiftspåverkande faktorerna är antalet elever, löneutveck­lingen för lärare saml basbeloppet. Dessa faktorer påverkar framför allt anslagen inom skolväsendet, den högre utbildningen och studiestödet.

Diagram 2 Utgiftsstyrande faktorer inom ändamälsgruppen utbildning och forskning 1985/86

Miljarder kr.     Procent

7,9                21

4,1

11

 

25,5

68

 

37,5

100

' 1 löneutvecklingen ingår dels utgifter som förändras med timlönen och lönesum­man, dels löneförändringar till följd av sedvanligt pris- och löneomräkning.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget           73

Staten svarar för merparten av koslnaderna för skolledar- och lärar­iöner. Dessa motsvarar ca hälften av den offentliga sekloms samlade utgifter för det obligatoriska skolväsendet och gymnasieskolan. Resteran­de utgifter faller på kommunerna.

Under långtidsbudgetperioden minskar antalet elever i grundskolan (7-15 år) med ca 7%. Vad beträffar gymnasieskolan (16-19 år) är antalet 16-åringar - med en kulmen budgetåret 1987/88 - något störte vid perio­dens slul än vid dess böijan. De stora årskullarna från mitten av 1960-talet passerar under perioden igenom högskolan. För högskolan beslutades mot denna bakgrund om riktlinjer som innebar att antalet nyböijarplalser ökat med ca 3000 under den första delen av 1980-talel, varefter en motsvarande minskning blir akluell under slulel av 1980-talet då årskullarna minskar. Dessa förändringar inom högskolan genomförs med oförändrad resurstill­delning. Anslagen i fasta priser till grundläggande högskoleutbildning be­räknas således bli oförändrade under långlidsbudgetperioden.

Det obligatoriska skolväsendet

Eftersom antalet elever sjunker minskar utgifterna i fasla priser för det obligatoriska skolväsendet under hela långtidsbudgetperioden.

Utgiftsstyrande faktorer för gmndskolebidraget i löpande priser är — fömtom löneutvecklingen och antalet elever - det genomsnittliga antalet elever per klass eller undervisningsgrupp och lärarnas undervisningsskyl­dighet. Genom att utbetalningen av statsbidraget fördelas på förskott och slutreglering är belastningen på statsbudgeten delvis skild från vad kom­munema är berättigade lill i statsbidrag för elt visst läsår.

Gymnasieskolan

Det antal intagningsplatser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna ram som regeringen föreslår i årels budgetproposition (124000) fömtsätts gälla hela perioden. Utöver dessa platser finns ca 33000 platser i sådana specialkurser som för tillträde kräver lidigare gymnasial utbildning, prak-fik eller viss ålder. Liksom belräffande gmndskolan styrs koslnaderna för gymnasieskolan - fömtom av antalet elever - av timplanernas utform­ning, storlekama på klasserna eller undervisningsgmpperna saml lärarnas undervisningsskyldighet.

Kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år

Statsbidrag utgår fr. o. m. den I juli 1983 till vissa kommunala ålgärder för de ungdomar under 18 år som efter grundskolan inte genomgår reguljär utbildning eller har fasl arbete. Utgifterna styrs av antalet ungdomar som blir föremål för dessa åtgärder. Utgångspunkt för medelsberäkningen i årets budgetproposifion är all 14000 16- 17-åringar väntas vara i behov av dessa ålgärder, vilket beräknas kosla drygt 220 milj. kr. Till gmnd för beräkningama under hela långlidsbudgetperioden ligger etl antagande om

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget           74

att andelen 16- 17-åringar som kommer att bli föremål för åtgärder genom det kommunala uppföljningsansvaret är oförändrad.

Vuxenutbildning

Koslnaderna för vuxenutbildningen, som lill slor del består av bidrags­anslagen fill studiecirklar, invandrarundervisning i svenska, driften av folkhögskolor och kommunal utbildning för vuxna (grundvux och kom­vux), beräknas inte öka under långtidsbudgelperioden. De lotala kostna­derna för vuxenutbildning beräknas för budgetåret 1985/86 uppgå till 2,4 miljarder kronor.

Riksdagen tar årligen ställning lill nivån på anslagen lill studiecirklar och invandrarundervisning. Anslagen till driften av folkhögskolor och kommu­nal utbildning för vuxna följer huvudsakligen löneutvecklingen för lärare. Ulbildningsvolymen förväntas bli oförändrad under perioden. Detta häng­er bl. a. samman med riksdagens beslut om att maximera antalet undervis­ningslimmar för såväl grundvux som komvux som antalet elevveckor i folkhögskolan. Maximeringen av dessa utbildningars omfallning fömtsätts gälla för hela perioden.

Högskoleutbildning

Ulgiflerna i fasta priser för den grundläggande högskoleutbildningen väntas i stort sett bli oförändrade. Ökningen av platsantalel på vissa ulbildningslinjer kommer att finansieras genom all resurser fördelas om inom områdel.

De dominerande ulgiftsslyrande faktorerna för den gmndläggande hög­skoleutbildningen, exkl. kommunal högskoleutbildning, utgörs av dels de planeringsramar i form av nybörjarplatser som årligen fastställs av riksda­gen, dels utbildningens längd, kostnaderna per utbildningsplats samt kring­kostnader såsom administrationen vid högskoleenheterna m.m. Dessa faktorer ulgör gmnden för de årliga anslagsberäkningarna. Löner utgör ca 85 % av de lotala utgifterna. Utgiftsutvecklingen påverkas i hög utsträck­ning av lärarnas fastställda undervisningsskyldighet och av utformningen av undervisningsplaner och lokala studieplaner.

Ulgifter för undervisningssjukhusen har för långfidsbudgetperioden i huvudsak beräknals med utgångspunkt i gällande gmnder för den i avtal fastställda finansieringsfördelningen mellan stal och kommun. Statens ut­gifter styrs främst av läkamtbildningens och den medicinska forskningens omfattning och av kostnadema för investeringar vid undervisningssjukhu­sen. Investeringarna beräknas minska något under perioden.

Staten ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala högskoleutbildningen. Bidraget, som för budgetåret 1985/86 beräknas uppgå till 196,5 milj. kr., antas vara reall oförändrat under långtidsbudgetperioden.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             75

Studiestöd

Utgiftema för studiesociala ändamål styrs av antalet studerande på gymnasie- och högskolenivå. Den största utgiftsposten - de återbetal­ningspliktiga studiemedlen — styrs även av basbeloppet. Studiemedelsta­garnas sammanlagda skuld till staten uppgick vid uigången av år 1984 till ca 29 miljarder kronor.

Utgiftema för vuxenstudiestöden finansieras genom vuxenulbildnings­avgiften. Avgiften är f. n. 0,25 % av den lotala lönesumman. Inkomsten av vuxenulbildningsavgiften beräknas lill 884 milj. kr. budgetårel 1985/86.

Antalet gymnasiestuderande beräknas totalt sett vara oförändrat under långtidsbudgetperioden. Efter en viss nedgång under periodens första år beräknas en molsvarande ökning under periodens senare hälft.

Antalet studerande i högskolan beräknas vara i stort sett oförändrat under långtidsbudgetperioden.

Anlalel studerande som utnyttjat studiemedel har under de senaste åren ökal. Under långfidsbudgetperioden bedöms dock utnyttjandegraden vara i stort sett oförändrad.

Forskning och utveckUng

De statliga anslagen till forskning och utveckling uppgår till ca 10,2 miljarder kronor budgetåret 1984/85. Utgifterna för forskningsändamål följer i slort den löpande pris- och löneutvecklingen.

Förutsättningarna för anslagsberäkningarna för forskning och forskarut­bildning budgetåren 1984/85—1986/87 presenterades i 1984 års proposilion om forskning. Ytterligare 150 milj. kr. tillfördes därmed forskning och utveckling. Av delta belopp används 125 milj. kr. för gmndläggande forsk­ning inom utbildnings- och jordbmksdepartementens verksamhetsområde. I propositionen angavs att någon besparing enligt huvudförslagel inte skulle göras för innevarande och de två följande budgelåren vad gäller anslagen lill forskning och forskarutbildning inom högskolan. Däremot angavs att förnyelse bör ske inom ramen för befinlliga resurser i motsva­rande omfattning.

Riksdagen har för perioden 1984/85-1986/87 fastställt ett program för stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbele. Tyngdpunk­ten i detta program ligger på Styrelsen för teknisk utveckling och industri­fonden. De totala utgifterna för programmet uppgår fill ca 2,8 miljarder kronor under den angivna perioden.

I enlighet med principerna för långtidsbudgeten har för perioden efler budgelåret 1986/87 beräknals oförändrade insatser för forsknings- och utvecklingsarbete.

Forskningen inom utbildningsdepartemenlels område svarar budgetåret 1984/85 för ca en tredjedel, eller 3 miljarder kronor, av del statligt finansi­erade forsknings- och utvecklingsarbetet. Verksamheten inom områdel finansieras även vid sidan av utbildningsdepartementets anslag, främst via

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

76

seklorsforskning och uppdragsverksamhel, men också lill viss del genom fondavkastningar och stiftelsemedel. De externa medlen uppgick till ca 1,1 miljarder kronor budgetårel 1983/84.

Inom jordbmksdepartementets område uppgår de totala forskningsre-sursema till ca 625 milj. kr. för budgelåret 1985/86. Till delta kommer resurser utanför statsbudgeten på ca 100 milj. kr. Huvuddelen av medlen inom departementets område finansierar verksamhelen vid Sveriges lant­bmksuniversitet. Inom departementets område finansieras också viss kol-lekfiv forskning rörande jordbmks- och skogsteknik m. m. samt miljövård. Nya förhandlingar rörande finansiering av den kollektiva forskningen kom­mer att tas upp med resp. bransch under långtidsbudgetperioden. Medlen till forsknings- och utvecklingsverksamhet fömtsätts i fasla priser och löner vara oförändrade under perioden.

X   Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Ändamålsgruppen omfattar statens ulgifter för skilda arbetsmarknads-pohtiska åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgär­der, arbetsmarknadsutbildning, konlanlstöd vid arbetslöshet. Stiftelsen Samhällsföretag, arbetsmiljöåigärder saml vissa andra sysselsättnings-främjande åtgärder. Vidare hör utgifterna för regionalpolitiska åtgärder till denna ändamålsgmpp.

Tabell 11. Arbetsmarknads-och regionalpolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

 

 

 

 

 

Genom­snittlig procenluell förändring 1979/80-1983/84

1985/86

Förändring till

 

 

Procentuell förändring 1985/86-1986/87

Genom­snittlig procentuell förändring 1985/86-1989/90

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

 

Totala ulgifter

+ 1,2

19627

+452

-1086

-398

-304

+2,3

-1,7

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitik

+ 1,9

17212

+491

-1076

-408

-315

+2,9

-2,0

Regionalpolitik

-5,3

2415

- 39

-     10

+  10

+  11

-1,6

-0,3

Arbetsmarknadspolitik

Utgiftema för arbetsmarknadspolitiken beräknas för budgetåret 1985/86 uppgå till drygt 17 miljarder kronor.

En arbetsgivaravgift om 1,6% tas f.n. ul för att täcka 65% av kostna­derna för vissa bidrag inom ändamålsgmppen. Den andel av dessa bidrag som inte täcks av arbetsgivaravgiften finansieras via statsbudgeten.

Beräkningen i fasta priser utgår från de antaganden om den ekonomiska utvecklingen som görs i alternativet med låg pris- och löneutveckling samt god ekonomisk tillväxt (lågalternafivel). Vid beräkningen av staisulgif-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget       77

terna i det s.k. högaltemativel har betydande belopp satts av för bl.a. ytterligare utgifter för de arbelsmarknadspoliliska programmen.

Arbetsmarknadsutbildning omfattar dels särskilda kurser som anordnas av AMU-center efter beställning av arbetsmarknadsmyndigheten, dels utbildning inom det reguljära skolväsendet eller sludieförbund m.fl. för vilken deltagaren beviljas utbildningsbidrag. Till arbetsmarknadsutbild­ningen hör också sådan utbildning av anställda för vilken arbetsgivaren kan erhålla bidrag enligt särskilda regler s. k. AMU i företag. Även deltaga­re i särskilda kurser och kurser inom det reguljära utbildningsväsendet uppbär utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag utgår bidrag till företa­gen. De totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildning beräknas för bud­getåret 1985/86 uppgå till 4 miljarder kronor, varav 2,6 miljarder kronor finansieras via anslag över statsbudgeten och reslerande 1,4 miljarder kronor från arbetsgivaravgifter.

Utgiftsutvecklingen för arbetsmarknadsutbildningen styrs i första hand av antalet kursdeltagare samt av utbildningskostnaden och bidragets stor­lek per kursdeltagare. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen och utbildningsbidragens sloriek fastställs genom särskilda regeringsbeslut. Antalet kursdeltagare i verksamheten är beroende av arbetsmarknadsläget och av i vilken utsträckning de sökande uppfyller arbetsmarknadskungö­relsens villkor för tillträde till utbildningen. Utbildningens inriktning och fördelningen av kursdeltagarna regionalt har också betydelse för kostnads­utvecklingen.

Utbildningsbidragen är till viss del kopplade fill ersättningen vid arbets­löshet, dvs. höjda arbetslöshetsersättningar kan ge höjda utbildningsbi­drag. Antalet kursdeltagare och fördelningen av dem mellan olika typer av utbildningar bestämmer antalet kursveckor, vilkel är avgörande för kost­nadema för de utbildningsresurser i form av lärare, lokaler etc. som krävs. För innevarande budgetår har medel anvisats för 130000 deltagare i AMU. Bl. a. med hänsyn till riksdagens beslut att inrätta s. k. förnyelsefonder har för budgetåret 1985/86 medel beräknats för 115 000 deltagare. För långtids­budgetperioden har antagits att ulbildningsvolymen kommer alt trappas ned fill 110000 deltagare. Utgiftsberäkningama har vidare utgått från riks­dagens beslut (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr 101) om en begränsning av koslnaderna för arbetsmarknadsutbildningen med 15%. En oförändrad ulbildningsvolym (130000 dellagare) under hela långlidsbudgetperioden skulle öka kostnaderna med sammanlagt ca 2,7 miljarder kronor för hela perioden.

Sysselsättningsskapande ålgärder, som för budgetåret 1985/86 beräknas kosta 2,7 miljarder kronor, avser främst statliga och kommunala bered­skapsarbeten samt rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbelen i nä­ringslivet. Rekryteringsstödel infördes den I januari 1984. Samtidigt sänktes bidraget till enskilda beredskapsarbeten som inte avser investe­ringsarbeten från 75% till 50%. Även rekryteringsstödel motsvarar ett

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             78

bidrag med 50% av lönekostnadema. Fr. o. m. den I juli 1985 sänks bidra­gen till kommunala beredskapsarbeten från 75% till 70%.

Behovet av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigl konjunktumt­vecklingen och sysselsättningsläget. Det innebär alt medelsälgängen kan variera kraftigt mellan budgetåren. Avgörande för koslnaderna för verk­samhelen är dels antalet sysselsättningsdagar, dels kostnader per syssel­sättningsdag.

Till kommunalt och enskilt beredskapsarbete av investeringskaraktär lämnas fr. o. m. den 1 juli 1985 statsbidrag normalt med 70% av lönekost­naderna för de anvisade arbetslösa. Dämtöver utgår etl lilläggsbidrag om 15 % för övriga kostnader.

De statliga utgifterna för sysselsättningsskapande åtgärder har som nämnts ovan beräknals till 2,7 miljarder kronor för budgetårel 1985/86 motsvarande sammanlagt 8,5 miljoner sysselsättningsdagar för rekryte­ringsstöd och beredskapsarbeten. Utgiftema beräknas minska med sam­manlagt ca 2,2 miljarder kronor under långtidsbudgetperioden. Därvid har antagils att volymen sysselsättningsdagar successivt trappas ner från ca 8,5 miljoner till ca 6,5 miljoner dagar. Utgifterna för statsbidrag till de ungdomslag för 18-19-åringar som startade ijanuari 1984 beräknas till ca 7,3 miljarder kronor för hela långtidsbudgetperioden. Därvid har antagits en volym om 25000 platser vid slutet av perioden. Oförändrad volym (40000 platser) under hela långtidsbudgetperioden skulle innebära en yller­ligare utgift för statsbidrag om ca 2,8 miljarder kronor för hela perioden.

Stöd vid arbetslöshet utgår dels i form av ersättning från erkända arbets­löshetskassor, dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd till personer som står utanför arbetslöshetsförsäkringen. Statsbidragen lill arbetslöshetsför­säkringen samt det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras dels över statsbudgeten (35%), dels genom arbetsgivaravgifler (65%). Övriga kost­nader för arbetslöshetsförsäkringen finansieras genom medlemsavgifter från de försäkrade och genom ränteinkomster. Behovet av medlemsavgif­ter styrs till stor del av statsbidragels sloriek. Statsbidragen till de erkända arbetslöshetskassorna utgör f.n. ca 95% av den arbetslöshetsersättning som belalas ut.

Utgifterna för stöd vid arbetslöshet styrs av arbetslöshetens omfattning — antalet arbetslösa och antalet ersätlningsdagar — och ersättningsnivån. Den högsta ersättningsnivån, somhöjs till 315 kr. perdagfr. o.m. den Ijuli 1985, fastställs av statsmakterna.

Arbetslösheten uppgick till 3,1 % i genomsnitt under år 1984. Under del sista kvartalet var den genomsnittliga arbetslösheten 2,9%. Under lång­tidsbudgelperioden har beräkningarna baserats på ett sjunkande arbetslös­hetstal. En förändring av arbetslösheten med en procentenhet under en lid av två månader innebär att utgifterna för arbetslöshetsersättning förändras med ca 118 milj. kr. på statsbudgeten och med ca 220 milj. kr. på arbets­marknadsfonden.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            79

Arbetsmiljö och arbetsanpassning

För att öka möjligheten för arbetshandikappade att få arbele pä den reguljära arbetsmarknaden kan lönebidrag lämnas till arbetsgivare. Dess­utom finns ett särskilt inlroduktionsstöd vid anställning av arbetshandikap­pade inom vissa sektorer. Vidare kan bidrag lämnas fill arbetshjälpmedel ål handikappade. För budgetårel 1985/86 beräknas utgifterna för de här nämnda stödformerna uppgå till 2,7 miljarder kronor.

Koslnaderna för stöden bestäms dels av regelsystemet, dels av arbets­förmedlingens möjligheter all placera sökande med arbeishandikapp. Även volymramar styr omfattningen av vissa bidrag. Introduktionsstöd föreslås kunna utgå inom en viss volymram. Antalet platser med 100% lönebidrag hos statliga myndigheler är sedan länge begränsat. Bidrag med 90% av lönekostnaden till allmännyttiga organisationer samt anställning med lönebidrag med lägre subventionsnivåer hos enskilda förelag, kom­munala arbetsgivare och affärsdrivande verk får komma till stånd i obe­gränsad omfattning. Under långlidsbudgetperioden beräknas antalet löne­bidragsplalser öka med 2000 per år.

Koslnaderna för lönebidrag och inlroduktionsstöd påverkas även av utvecklingen av löner och sociala avgifter, eflersom bidragen lämnas med viss andel av lön och lönebikoslnader upp till etl högsta lönebelopp.

Utgifterna för lönebidrag, introduktionsstöd och arbelshjälpmedel åt handikappade kan väntas fortsätta att öka med ca 150 milj. kr. per år. Detta beror främsl på en fortsatt volymökning inom icke begränsade sektorer.

För den yrkesinriktade rehabiliteringen vänlas i stort sett oförändrade ulgifter under långfidsbudgetperioden.

Rörelseunderskottet vid driften av stiftelseorganisationen för skyddat arbete - Samhällsföretagsgmppen - finansieras helt via statsbudgeten. Stiftelsen Samhällsföretag föreslås få ett anslag om ca 2,8 miljarder kronor för alt täcka detla underskott samt vissa invesleringar under budgetåret 1985/86. Utgifterna beräknas sjunka under långtidsbudgetperioden genom atl verksamheten effektiviseras och försäljningsintäkterna ökar.

Genom arbetarskyddsfonden kommer ca 570 milj. kr. alt fördelas 1:11 arbetsmiljö- och arbetslivsändamål under budgetårel 1985/86. Verksamhe­ten finansieras via en särskild arbetsgivaravgift och redovisas inte på stats­budgeten.

Riksdagen har i mars 1985 bl.a. beslutat om etl nytt statsbidragssystem för företagshälsovården (prop. 1984/85:89, SoU 13, rskr 172). Del nya ersättningssystemet, som skall gälla fr.o.m. år 1986, innebär inle några förändringar av samhällets koslnader för ersättningar till förelagshälsovår­den.

Regionalpolitik

Del regionalpolitiska stödel fill näringslivel beslår bl. a. av åtgärder för företagsutveckling, teknikstöd och glesbygdsinsatser på induslrideparte-

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget           80

mentets område, transportstöd på kommunikationsdepartementets områ­de samt pris- och raiionaliseringsstöd på jordbmksdepartementets områ­de.

För det regionalpolifiska slödel inom industridepartementets område har regeringen i en proposition (prop. 1984/85:115) lill riksdagen våren 1985 föreslagil en ekonomisk ram för budgelåren 1985/86-1988/89. Ramen föreslås uppgå till ca 6,5 miljarder kronor och omfattar bl. a. lokaliserings­stöd, offertstöd, invesieringsbidrag, företagsutvecklings- och glesbygds­stöd samt sysselsältningsstöd och nedsättning av socialavgifter. För lång­tidsbudgetperioden har i övrigt i enlighet med långtidsbudgetmetoden för­utsatts att ambitionsnivån är oförändrad. Den årliga utgiften kan beräknas till drygl 1,6 miljarder kronor.

De kortsiktiga variationerna i utnyttjandet av de medel som disponeras är bl. a. avhängigl av den allmänna konjunktumtvecklingen. Utnyttjandet beror även på den subventionsnivå som tillämpas.

Transportstödet fill Norrland m.m. är i långtidsbudgeten beräknat ut­ifrån en viss real tillväxt och inkluderar fr.o.m. budgetåret 1985/86 ett persontransportstöd enligt regeringens ovannämnda proposition om re­gionalpolitiken. Det årliga stödet uppgår lill ca 230 milj. kr.

Inom jordbmksområdet lämnas elt volymrelaleral prisstöd till jordbm­ket i norra Sverige. För utvecklingsbara jordbmksföretag i norta Sverige lämnas även ell regionalt raiionaliseringsstöd. I propositionen (prop. 1984/85:166) om livsmedelspolitiken föreslås för budgetåret 1985/86 att prisstödet skall utgå med 352 milj. kr. och att det regionala rationaliserings-stödet får utgå inom en bidragsram på 40 milj. kr.

XI   Bostadspolitik

Statsutgiftema inom ändamålsgruppen domineras f n. av räntebidrag och långivning till bostadsbyggande. För innevarande budgetår beräknas dessa utgifter uppgå till sammanlagl ca 17,5 miljarder kronor varav räntebi­draget utgör ca 9 miljarder kronor. Fr.o.m. den 1 juli 1985 skall ett av staten helägl kreditaktiebolag på den priorilerade kreditmarknaden låna upp de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen. Härigenom kommer budgetbelaslningen för bostadslångivningen alt minska med ca 8 miljarder kronor fr. o. m. budgetåret 1985/86.

De sammanlagda kostnadema för staten och kommunerna för bostadsbi­drag (inkl. KBT) uppgick till ca 7 miljarder kronor år 1984. Bostadsbidrag till barnfamiljema redovisas under avsnillet Slöd lill barnfamiljer och KBT under avsnittet Pensioner, sjukförsäkring m. m.

Bland andra utgifter inom ändamålsgmppen märks bidrag och lån till bostadsförbättringar m. m. och bidrag till förbättring av boendemiljön m.m.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget

81

Tabell 12. Bostadspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-                   Förändring till                              Procentuell Genom­
snittlig                     -------------------------    förändring     snittlig

procentuell                                                                1985/86  1986/87   1987/88   1988/89  1989/90  1985/86-                                                    procentuell

förändring                                                   1986/87 förändring

1979/80-                                                                  1985/86-

1983/84                                                                    1989/90

Toiala ulgifter

+ 9,0

därav

 

Räntebidrag

+ 15,9

11170    +1759   -449     -909      -644     +15,7          -0,5

10400    +1800   -250      -850     -600     +17,3          +2,4

1 beräkningarna för budgetårel 1985/86 har antagits ell bostadsbyggande om ca 31000 påbörjade lägenheler. Ombyggnadsverksamhelen har anta­gits komma alt omfatta ca 30000 lägenheter.

Räntebidragen läcker mellanskillnaden mellan faktisk räntekostnad för såväl statslån som bollenlån och den s. k. garanierade räntan, beräknad på urspmnglig skuld för motsvarande lån. Den garanterade räntan under det försia året av bostadslånets löptid varierar fr. o. m. år 1985 mellan 2,15% och 5,5% beroende på låntagarkalegori och fidpunklen för bostadslånets

Diagram 3 Kostnader för räntebidrag under långtidsbudgetperioden vid en ränteut­veckling enligt låg- resp. högalteramivet. Nybyggnadsvolymen har anta­gits öka något i båda alternativen.

Miljarder kronor

16

Högalt.   '

14

12

10

6 —

4 —

2 —

I

A.

85/86         86/87        87/88        88/89

6   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

89/90      Budgetår

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3    Långtidsbudget            82

utbetalning. Därefter ökar räntan med 0,25 procentenheter per år för flerbostadshus och 0,50 procentenheter för egnahem tills marknadsräntan uppnås. För åren 1981 — 1985 har riksdagen beslutat om extra upptrapp­ningar av de garanterade räntorna för vissa årgångar av bostadshus enligt något annorlunda regler. Räntebidrag lämnas för lån till vissa typer av underhålls- och energisparåtgärder.

Räntebidragsanslagets utveckling är främst beroende av storleken av tillkommande årgångar bostäder samt omfattningen av underhålls- och energisparåtgärder, den allmänna räntenivån och takten i upptrappningar av den garanterade räntan för tidigare årgångar av bostäder.

En sänkning av den allmänna räntenivån med en procentenhet per år fr.o.m. år 1986 - jämfört med nuvarande räntenivå - skulle minska koslnaderna för räntebidragen med sammanlagt 6 miljarder kronor budgel­året 1989/90 och totalt ca 13 miljarder kronor under långtidsbudgetperio­den.

Sambandel med statsbudgetens inkomslsida

Ett inslag i bostadspolitiken är utformningen av fastighetsbeskattningen. För egnahemsägare innebär skattereglerna bl.a. att ett schablonbelopp förs upp som beskattningsbar inkomst, medan ränteutgifterna för fastig­hetslånen är avdragsgilla. Normalt får också ett extra avdrag göras. För hus med störte lånebelopp överstiger avdragen normall schablonintäkten. Detta medför att många egnahemsägare redovisar ett underskott av silt faslighetsinnehav vid inkomsttaxeringen, vilket leder fill ett skattebortfall för staten och kommunema. Under år 1984 beräknas bortfallet för staten uppgå till drygt 6 miljarder kronor. En schablonmässig framskrivning baserad på de antaganden som gäller för långtidsbudgetberäkningarna och på beslutad skatteomläggning, tyder på att beloppet i stort kommer atl vara oförändrat under långtidsbudgetperioden.

Riksdagen har beslutat att en särskild statlig fastighetsskatt skall införas fr.o.m. år 1985. Skatten omfattar samfiiga hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruksenheter. Samtidigt som fastighetsskat­ten införs avskaffas hyreshusavgiften. Syftet med fastighetsskatten är all i kombination med ränlebidragssystemel skapa ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn. De fastigheter som omfattas av räntebidragssystemet kompenseras för de kostnadsökningar som fas­tighetsskatten medför genom schablonvis ökade räntebidrag för atl kost-nadsökningama skall kunna begränsas. Många av dessa fastigheter har redan lill följd av tidigare beslut om extra upptrappningar av de garantera­de räniorna drabbats av kostnadsökningar.

Statens intäkter av fastighetsskatten beräknas under år 1985 uppgå fill drygt 3 miljarder kronor och när skatten är fullt utbyggd till drygt 5 miljarder kronor. Kostnadsökningarna inom räntebidragssystemet till följd av kompensationsåtgärderna för fastighetsskatten beräknas uppgå till ca

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget            83

1,1 miljarder kronor under år 1985 och när skatten är fulll ulbyggd till ca 2 miljarder kronor.

För bostadslån gäller att amorteringar registreras som inkomster på statsbudgetens inkomstsida. Amorteringarna beräknas uppgå till ca 2,5 miljarder kronor år 1989. Den av riksdagen i december 1982 beslutade hyreshusavgiften beräknas ge sammanlagda inkomsler på statsbudgeten om ca 800 milj. kr. år 1984. Även räntorna på bostadslånen registreras som inkomster. Dessa ränteinkomster bör ställas mot statens ränleutgifter för upplåningen.

Räntebidragen och skattebortfallet kan betraktas som kostnader för generella bostadssubventioner. Dessa kan jämföras med inkomster av kommunala garanfiskatter för bostadshus samt inkomster för bostadshus av hyreshusavgiften resp. fastighetsskatten.

Vid slulet av långlidsbudgetperioden uppskattas de generella bostads­subventionerna vid dagens räntenivå till sammanlagt ca 35 miljarder kro­nor per år medan inkomsterna från fastighetsskatten beräknas till drygt 5 miljarder kronor. Utöver fastighetsskatten tillförs samhället inkomsler från bl. a. garantibeskatlningen av fastigheter. Statens ränteinkomster för bostadslånen beräknas uppgå lill ca 8 miljarder kronor per år vid samma tidpunkt. Dessa inkomster skall dock ställas mot statens räntekostnader för upplåningen. Ränteinkomsterna och räntekostnaderna minskar succes­sivt genom den nya ordning för finansiering av bostadslån som nu har beslutats.

Vissa effekler utanför statsbudgeten

De statliga bostadslånen svarar för 22-30% av den prioriterade bostads­utlåningen beroende av fastighetsägarekategori. Bottenbelåningen för bo­stadsbyggande sker genom prioriterade krediter på kapitalmarknaden. För denna utlåning svarar bostadslåneinstiluten. Den sammanlagda bostadsut­låningen beräknas uppgå till ca 27 miljarder kronor under år 1984 och — med tidigare angivna pris- och ränteantaganden — till ca 22 miljarder kronor per år vid slulet av långtidsbudgetperioden.

Genom fastighetsbeskattningen tillförs kommunerna inkomsler som kan uppskattas till ca 1,8 miljarder kronor per år under långtidsbudgetperio­den. Reglerna för avdrag m. m. vid fasfigheisbeskattningen för egnahems­ägare innebär ett skattebortfall för kommunerna som kan uppskattas till ca 6 miljarder kronor år 1984 och ca 7 miljarder kronor per år vid slutet av långtidsbudgetperioden.

XII   Näringspolitik

Ändamålsgmppen Näringspolitik omfattar insatser inom handel och in­duslri, jordbmk, skogsbmk, fiske samt hantverk. Utgifterna uppgår för budgetåret 1985/86 till ca 6,4 miljarder kronor.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget                  84

Tabell 13. Näringspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-                      Förändring till------ Procentuell        Genom­
snittlig                       - :---------------------- - förändring       snitfiig

procentuell                                                 1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90              1985/86-                                      procentuell

förändring                                                   1986/87  förändring

1979/80-                                                                   1985/86-

1983/84                                                                    1989/90

Toiala Ulgifter         -13,2      6427       -189      -410      -259      -213      -2,9 -4,6

De industripolifiska insatser som redovisas över statsbudgeten kan delas in i två huvudkategorier nämligen mer permanenta program och tillfälliga insatser. Kostnaderna för den förstnämnda kategorin kan relativt väl för­utses. De tillfälliga insatserna har gjorts i enskilda förelag eller branscher med allvarliga stmkturella problem. Belastningen över budgetiiren har varierat kraftigt. Stmkturella förändringar, konjunktumtvecklingen och enskilda företags ekonomiska slällning påverkar slarkt utfallet. Industri­stödet har under perioden 1979/80-1983/84 till ca 50% bestått av tillfälliga insatser. Totalt har under denna period ca 45,3 miljarder kronor i långtids­budgetens prisläge utgått för tillfälliga insalser.

För lekoindustrin och den träbearbetande industrin finns f.n. särskilda branschprogram. För främjande av de små och medelstora förelagens utveckling finns bl. a. utvecklingsfondernas finansiella stöd.

De beloppsmässigl mesl omfattande programmen av permanent karak­tär är exportkredilgarantierna och de stalsstödda exportkrediterna (del s. k. SEK-systemet).

Slatliga exportkreditgarantier lämnas av exportkredilgaranlinämnden (EKN). Garantigivningen skall i princip läcka sina kostnader genom de premier som tas ul. Under de senaste åren har dock belydande underskott uppstått till följd av omfatlande skadeutbetalningar på gmnd av brislande återbetalning från ett begränsal antal länder. Även under de närmaste åren kan underskott fömtses i EKN:s verksamhel. Medel från statsbudgeten kan då behöva tas i anspråk. Koslnaderna för SEK-systemet beräknas, på basis av de anlaganden som långfidsbudgeten bygger på, bli 1,5 miljarder kronor budgetåret 1985/86 för att sedan successivt minska till ca 1,0 mil­jarder kronor budgetåret 1988/89. Den faktor som i första hand påverkar utgiftens storlek är omfattningen av den räntesubvention som ges i varje enskild exportaffär. Denna ulgörs av skillnaden mellan marknadsräntan, vilken bestämmer AB Svensk Exportkredits upplåningskostnad, och ul-låningsräntan, som för Sveriges del ligger något över den internationellt överenskomna räntenivån för stalsstödda exportkrediter (den s. k. consen­susränian). Efter uppjusteringen av utlåningsräntan och de förändringar som införts i SEK-systemet under år 1984 har statens kostnader för nya krediter begränsats avsevärt. Till följd av SEK-syslemets konstmktion är emellertid överhänget i form av kostnader för tidigare beslut avsevärda.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

85

En belydande del av exportkreditstödet (ca 1/3) avser fartygsexport. För denna gäller särskilt förmånliga räntevillkor.

De tillfälliga insatserna har företrädesvis gjorts i slatliga företag eller i företag som övergått i statlig ägo. Under budgetåren 1979/80-1983/84 uppgick kostnaderna på statsbudgeten för insatser lill krisdrabbade företag och branscher till totalt närmare 45,3 miljarder kronor i långtidsbudgetens prisnivå. Detta motsvarar ett genomsnitt av ca 9,1 miljarder kronor per år. För innevarande budgetår beräknas denna lyp av insalser komma atl kosta ca 1,8 miljarder kronor i samma prisnivå. Budgetåren därefter kommer statsbudgeten att belastas med vissa utgifter för redan fattade beslut. Dessa utgifter ingår i beräkningarna för långtidsbudgeten.

Diagram 4 Statliga insatser i krisdrabbade företag och branscher

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i

i

 

 

14.5

 

 

 

 

 

 

 

14

 

 

 

12

-10.8

 

11.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

-

 

 

8

-

7.2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

-

 

 

1,8

1,8

lu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

_

t         J_

 

1

1

0,6

L.------ 1

0,3   0,3
------ 1__

0,2
■------ 1

 

# %0\* N\*' 1 r,'' \* 'o*    %1\*\%\*" år

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget             86

I diagram 4 redovisas omfattningen av sådana insalser i krisdrabbade företag och branscher, som har gjorts med hjälp av medel som tillskjutits genom särskilda beslut vid sidan av ordinarie anslag. Vidare redovisas utgiftema till följd av redan fattade beslut som avser långtidsbudgetperio­den. Den framtida kassamässiga belastningen rör främst insatser inom varvsindustrin.

Siffemppgifterna i diagram 4 avviker från de nettokostnadsberäkningar av industristödet som görs inom industridepartementet. Detta beror på skillnader i beräkningssäll. Industridepartementet beräknar för lån och tillskott lill ägarkapilal en kapitalkostnad, baserad på statens avkastnings­krav. Vidare beaktas nedskrivning av lån samt intäkter i form av bl.a. ränteinbetalningar och garantiavgifter. En beskrivning av metoden finns i rapporten Industristödets nettokostnader (Ds 11982:5).

De totala utgifterna för jordbruk, skogsbmk och fiske över statsbudge­ten uppgår för budgetåret 1985/86 till drygt 1,2 miljarder kronor. Utgifterna inom dessa områden styrs i hög utsträckning av enskilda beslut som statsmakterna fattar årligen. Huvuddelen av utgiftema har i enlighel med långtidsbudgettekniken beräknats vara oförändrade under långlidsbudget­perioden.

Näringslivet får även statligt slöd i former som inle redovisas på stats­budgetens utgiftssida.

Slalen lämnar skilda slag av garanlier för lån som tas upp av bl.a. privata och statliga företag. Sådana kreditgarantier möjliggör en upplåning som annars kanske inte skulle ha kommit till stånd. Den 31 december 1984 hade staten uteslående garantiåtaganden om 26,3 miljarder kronor inom exportkreditgarantisystemet, 24,4 miljarder kronor avseende varvsindu­strin, 7,7 miljarder kronor avseende övrig industri och 3,7 miljarder kronor avseende jordbmksnäringama. För de statliga garantierna las ul avgifier för att täcka bl. a. förlustriskerna.

Inom ramen för beskattningen av juridiska personer ges stöd till närings­livet i form av olika avdrag m. m. Ett exempel är alt företag med energiin­tensiv produktion kan få nedsättning av energiskatten. För budgetåret 1985/86 beräknas skattebortfallet för detta uppgå till ca 400 milj. kr.

Företagen kan genom att utnyttja sina investeringsfonder omedelbart få avdrag för investeringar i byggnader och inventarier. Eftersom sådana investeringar annars skrivs av under en längre tid medför fondutnyttjandet att en skattekredit ges. Fr. o. m. 1986 års taxering skall företag som har en vinst på 500000 eller mer betala in etl belopp motsvarande 10% av vinsten fill ett räntelöst konto i riksbanken (förnyelsekonto). Inbetalningen är avdragsgill om företaget gör en lika stor avsättning till en förnyelsefond. Fömyelsefonden får användas för att finansiera utbildning av anställda hos företaget samt för forskning och utvecklingsarbeten.

Flertalet skattebestämmelser för egenföreiagare gäller även jordbruks­företag. Bland dessa kan nämnas huvuddragen i inkomstberäkningen och

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

87

beskattningen fill s. k. allmän investeringsreserv. För skogsbrukare gäller särskilda avdragsregler vid insättning på skogskonto.

XIII   Energiförsörjning

Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för statens vattenfallsverk, ersättning för försenat idrifttagande av kärnreaktorer, energiforskning, stöd för oljeersättande åtgärder samt energibesparande åtgärder inom bo­stadsbeståndet.

Huvuduppgiften för energipolitiken är att fullfölja omställningen av en­ergisystemet från olja till förnybara och inhemska energikällor, samtidigt som fömtsättningama för att avveckla kärnkraften sleg för steg läggs fast. Huvuddelen av statsutgifterna inom energiområdet går lill invesleringar, ofta av långsiktig karaktär, för att uppnå dessa mål.

Beslut om investeringar inom ändamålsgmppen påverkar ofta utgiftsni­vån under flera år framåt. För långtidsbudgetperioden är vissa investering­ar i elproduktionsanläggningar beslutade. Därulöver förväntas en ökad andel av investeringarna avse värmeproduktionsanläggningar, Qärrvärme­system och distributionsanläggningar.

Tabell 14. Energiförsörjning

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genom-                     Förändring till                                   Procentuell       Genom­
snittlig                       ------------------------    förändring      snittlig

procentuell                                                                 1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1989/90   1985/86-                                                    procentuell

förändring                                                    1986/87 förändring

1979/80-                                                                    1985/86-

1983/84                                                                     1989/90

Totala utgifter

- 3,0

4765

-929

-282

därav

 

 

 

 

Energibesparande

-12,2

856

-635

- 92

Energiförsörining inkl.

 

 

 

 

energiforskning

+  1,3

3909

-294

-190

+ 114      -265      -19,5       - 8,1

0-5      -60,3             -38,3

+ 114      -260      - 7,5 - 4,3

Vid beräkning av ulgiflerna i fasla priser för statens vattenfallsverk har investeringsnivån under perioden 1985/86—1989/90 bedömts ligga på oför­ändrat 2,5 miljarder kronor per år främsl beroende på att kärnkraftverket i Forsmark färdigställs samt atl investeringarna i det s.k. storkraflsnätet minskar.

Vid försenad idrifttagning av kärnreaktorer utgår ersättning enligt sär­skilda avtal mellan reaktorinnehavarna och staten. Ersättning utgår för reaktorerna Forsmark 1, 2 och 3 samt Ringhals 3 och 4. Ersättningen kommer successivi all minska för att efter budgelåret 1987/88 upphöra. Under budgetårel 1985/86 tillkomnier ersättning för ökad anläggningskost­nad för vissa invesleringar i Forsmark.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget           88

Stödet för oljeersättande åtgärder uppgår fr.o.m. år 1984 t.o.m. bud­getårel 1986/87 till 1,7 miljarder kronor varav bidrag och villkorliga bidrag 0,7 miljarder kronor och lånegarantier ca I miljard kronor. För det nya energiforskningsprogrammet som skall gälla budgelåren 1984/85 t.o.m. 1986/87 har föreslagits 1,2 miljarder kronor.

Våren 1985 föreslogs etl engångsanslag på 300 milj. kr. för förnyelse av energisystemet. Inom denna ram på 300 milj. kr. skall rymmas satsningar på en utvidgning av kolmiljöfonden, bidrag lill större eldningsanläggningar för inhemska bränslen, bidrag fill små vattenkraftverk m.fl. åtgärder.

För energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 nya finansieringsregler. Reglerna innebär att lån för sådana åtgärder skall tas upp på den opriorilerade kredilmarknaden. Till kapital-kostnadema för åtgärderna lämnas räntestöd enligt vissa villkor. Ett riktat bidrag - energibidrag - lämnas till vissa ålgärder. Utgifterna på statsbud­geten för bidrag enligt gamla och nya beslämmelser lill energibesparande ålgärder i bostadsbeståndet m. m beräknas för budgetåret 1985/86 lill 390 milj. kr. Utgifterna för det riktade energisparbidraget till bostäder beräk­nas budgetårel 1986/87 uppgå till ca 100 milj. kr.

Inom energiområdet ges utöver anslag på statsbudgeten även kreditga­rantier dels för utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol, dels för Svensk Kärnbränsleförsöijning AB:s åtaganden i samband med upphandlingar inom kärnbränsleområdet. Dessa garantiramar uppgår för budgetåret 1985/86 till sammanlagt ca 9,5 miljarder kronor.

XIV   Övrigt

Till gmppen Övrigt har förts utgifter som inte har behandlals i någon av de tidigare redovisade ändamålsgmpperna. Här återfinns bl. a. anslag för livsmedelssubventioner, riksdag och regering, skatteadministration, miljö­vård, kulturverksamhet, kyrkliga ändamål, samt idrotts- och fritidsverk­samhet.

Tabell 15. Övrigt

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Förändring lill

Genom­sniulig

Procentuell Genom­förändring   snittlig

procentuell                                        1985/86  1986/87   1987/88   1988/89  1989/90  1985/86-     procentuell
förändring                                         1986/87        förändring

1979/80-                                                      1985/86-

1983/84                                                       1989/90

Totala Ulgifler       - 7,5

därav

Livsmedelssubventioner

m.m.                  -12,3

Rekreation, kyrkliga

och kulturella ändamål    - 1,9

Skatteadministration

m.m.                  - 3,9

 

8221

+5 207

-82

+35

-110

+28,6

+6,3

2968

0

0

0

0

0

0

2 896

-    44

-64

0

+    2

-  1,5

-0,9

8845

+   240

-13

+45

-112

+ 2,7

+0,4

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget

89

Priserna på jordbmksprodukter fastställs av statsmakterna normalt efter överiäggningar mellan statens jordbruksnämnd, jordbruksnämndens kon­sumentdelegation och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Är 1973 in­fördes livsmedelssubventioner för att resultatet av prisförhandlingarna inte skulle slå igenom på livsmedelspriserna. Utgifterna för livsmedelssubven-fionerna styrs av enskilda beslut som fattas av statsmaktema och av konsumtionen av livsmedel. Etl slopande av livsmedelssubventionerna påverkar konsumentprisnivån och därmed indirekt utgifter som styrs av basbeloppet. Kostnadema för livsmedelssubvenlionerna, som numera en­bart avser mjölk, kan beräknas till ca 2,5 miljarder kronor för budgetåret 1985/86. Inkluderas vissa låginkomstsatsningar för jordbmkare och annat, uppgår beloppet fill ca 3 miljarder kronor. Livsmedelssubventionerna be­räknas därigenom sänka livsmedelspriserna med ca 4%. Subvenfionerna beräknas i långlidsbudgetberäkningarna vara oförändrade under perioden.

Införselavgiftsmedel från import av jordbmksprodukter och livsmedel får användas för olika ändamål, bl. a. prisreglering, med belopp som riks­dagen beslutar om för vatje år. Det belopp som skall tillföras jordbruket fastställs efter en särskild s. k. fördelningsplan. För regleringsäret 1985/86 beräknas de totala införselavgifismedlen, som inte redovisas över stats­budgeten, uppgå fill ca 555 milj. kr. Tilldelningen av införselavgiftsmedel till jordbmket innebär att livsmedelspriserna, inom ramen för ett prisreg­leringssystem, blir lägre än utan dessa medel. Över statsbudgeten utgår ersättning för införselavgiftsmedel med 55 milj. kr.

Kostnader för den cenirala myndighetsutövning, som inte kan hänföras fill annat område, redovisas under denna ändamålsgmpp. Vissa utgifter för riksdag, regeringskansli och kommittéer samt anslagen till de kungl. hov-och slottsstalerna redovisas också här.

Även skatteadministrationen m. m. ingår i denna ändamålsgmpp. Kost­nadema för riksskatteverket, länsslyrelsema, de lokala skattemyndighe­terna, kronofogdemyndigheterna samt för arvoden till taxeringsnämnds­ordföranden m. m. beräknas budgetåret 1985/86 uppgå till sammanlagt ca 3,8 miljarder kronor. Kostnaderna för dessa ändamål styrs huvudsakligen av löneutvecklingen inom den offentliga sekiorn.

Anslagen till kuUurverksamhei, som för budgetåret 1985/86 uppgår till ca 1,5 miljarder kronor, kan i stort delas in i förvaltningsanslag och bidragsan­slag. Huvuddelen av bidragsanslagen styrs av automatik, genom all bidra­gen är relaterade fill lönekostnadema för vissa verksamheter.

Staten bidrar vidare till en del regional kulturverksamhet som drivs i stiftelseform och ofta har landstingskommuner som huvudmän.

Kulturverksamheten finansieras även genom inkomster vid kulturinsti­tutionerna såsom entrémedel m.m., lolterimedel och forskningsmedel. Belydande resurser erhålls också inom ramen för sysselsättningspolitiken. Dessutom tillförs några kulturinstitutioner avkastning från fonder.

Inom medieområdet är stöden till dagspressen den största utgiften på

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3   Långtidsbudget           90

statsbudgeten. Dessa stöd styrs av automatiskt verkande volymregler. Totalt uppgår statens utgifter på medieområdet till ca 725 milj. kr. budget­året 1985/86.

Sveriges-Radio-koncernens (SR) verksamhet finansieras med avgiftsme­del som tillförs radiofonden. Avgiften är kopplad till innehav av televi­sionsmottagare. Fondens medel ligger helt utanför statsbudgeten och fi­nansierar radio- och TV-verksamhetens drift- och investeringskostnader inkl. televerkets och byggnadsstyrelsens utgifter i samband med program­verksamheten. Undantagen från avgiftsfinansiering är programverksamhe­ten för utlandet som finansieras över statsbudgeten. Radiofonden förvaltas av riksgäldskontoret som därigenom har möjlighet att använda ev. över­skott från fonden för att genom lån finansiera andra åtaganden.

Riksdagen fastställer årligen hur slort belopp SR och televerket får rekvirera ur fonden. På denna bas får SR dämtöver rekvirera medel enligt särskilda regler. Avgiftshöjningar görs löpande för att täcka inflationskost­nader och av statsmakterna fastställd ambitionsnivå för koncernens verk­samhel. I årets budgetproposition har föreslagits en avgiftshöjning per den 1 juli 1985 om 14 kr. per kvartal.

För budgetåret 1983/84 rekvirerades totalt drygt 2,6 miljarder kronor ur fonden. Behållningen per den 1 juli 1986 kan beräknas uppgå till 100 milj. kr. om den föreslagna avgiftshöjningen genomförs.

Statens utgifter för kyrkliga ändamål beräknas till ca 113 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Av beloppet avser 42,5 milj. kr. ersättning till kyrko­fonden för andra halvåret 1985 lill följd av att den kommunala beskattning­en av juridiska personer avskaffades fr. o. m. år 1985. Regeringen föreslår i kompletteringsproposilionen alt kompensafionen för år 1986 skall ulgå med 73 milj. kr. Detta medför att utgiftema för budgetårel 1985/86 ökar med 36,5 milj. kr.

Det slatliga stödet till idrotten uppgår - inkl. det lokala aklivitelsstödet - budgetåret 1985/86 fill ca 290 milj. kr. Utgiftema för ändamålet prövas årligen av statsmakterna.

Kostnadema för miljövårdsinsalserna uppgår budgetåret 1985/86 till ca 470 milj. kr. i bidrag och direkta insatser. Även dessa ulgifter fastställs genom årlig prövning.

Under posten Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netlo, har för den framförliggande perioden lagts in reserver motsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i samband med sedvanliga tilläggsbudgetar saml viss reserv dämtöver för att beakta den underskattning av utgifterna för investeringar och särskilda program som långtidsbudgettekniken nor­malt innebär. För 1985/86 har lagts in 1 miljard kronor och för perioden i övrigt 6 miljarder kronor per år.

Förändringar i anslagsbehållningar skall motsvara den kassamässiga belastningen på bl.a. reservationsanslag. Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången av budgetåret 1984/85 uppgå till närmare 24 miljarder kronor.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.3    Långtidsbudget          91

Under långtidsbudgetpenoden antas anslagsbehållningama minska, dvs. budgetens utgifter stiger i samma mån.

Utnyttjandet av rörliga krediter i riksgäldskontoret är ett sätt för bl. a. vissa affärsverk och myndigheter att klara av tillfälliga likviditetspåfrest­ningar. Riksdagen medger dock en högsta kreditgräns. Utnyttjandet av rörliga krediter varierar kraftigt. I november år 1984 var ca 1,7 miljarder kronor av en total ram på ca 8,1 miljarder kronor utnyttjad. Bland de myndigheler, affärsverk m.fl. som kan utnyttja rörliga krediler kan näm­nas statens jordbmksnämnd, stiftelsen samhällsföretag och statens jämvä­gar. Utnyttjandet av rörliga krediter beräknas under långtidsbudgetperio­den schablonmässigt komma atl öka med 500 milj. kr per år.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget        92

Bilaga 1.3

Långtidsbudget för perioden 1985/86-1989/90

Innehållsförteckning

Sammanfattning................................................      I

1 Inledning ......................................................... .... 6

1.1................................................................. Inrikining och syfte                 6

1.2................................................................. Läsanvisningar              6

2 Samhällsekonomisk bakgmnd m. m......................... .... 7

2.1    Inledning   .................................................. .... 7

2.2    Utgångslägel för kalkylerna ............................. .... 8

2.3    Resultatet för de s. k. treårskalkylerna   ........... .... 9

2.4    Jämförelse mellan treårskalkylema och långtidsbudgeten   ....        10

3 Antaganden och beräkningsmetod  .......................    11

3.1    Antaganden .................................................    11

3.2    Beräkningsmetod  .........................................    12

4 Statsbudgetens inkomster   ................................ .. 13

4.1    Inledning   ...................................................    13

4.2    Inkomstskall för fysiska personer   ...................    14

4.3    Inkomstskatt för juridiska personer   ................. .. 15

4.4    Lagstadgade socialavgifter ............................. .. 16

4.5    Skatl på varor och tjänster ............................. .. 17

4.6    Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomster   18

5 Statsutgifterna   ...............................................    21

5.1    Sammanfattning av statsutgifternas utveckling   .. 23

5.2    Slatsutgifterna uppdelade på realekonomiska kategorier                25

5.3    Utgiftsutvecklingen 1975/76-1984/85 ............... .. 32

5.4    Följderna av en snabbare ulgiftstillväxt ............. .. 35

 

6   Statens budgetsaido   ........................................    37

7   Statens verksamhel i alternativa termer   .............. .. 42

 

7.1    Budgeten i verksamhetstermer   ......................    42

7.2    Automafiken i statsutgifterna   ....................... .. 45

7.3    En balansräkning för staten   ..........................    48

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.3   Långtidsbudget       93

Appendix

Inledning

I                       Rättsväsende   ...................................... .... 53

II                     Internationellt utvecklingssamarbete och övrig internationell samverkan                     55

III                   Totalförsvar   ........................................ .... 56

IV                   Pensioner, sjukförsäkring, m. m..................      59

V                     Stöd till barnfamiljer ................................      62

VI                   Hälso-, sjuk- och socialvård   ................... .... 66

VII                 Kommunikationer  ................................... .... 67

VIII               Allmänna bidrag till den kommunala sektorn ..      70

IX                   Utbildning och forskning  ..........................      71

X                     Arbetsmarknads- och regionalpolitik ...........      76

XI                   Bostadspolitik   ...................................... .... 80

XII                 Näringspolitik   ....................................... .... 83

XIII               Energiförsörjning   ..................................      87

XIV               Övrigt   ................................................      88

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

 

 

Bilaga 1.4

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1985/86

 

 

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       1

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1985/86

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instmktion skall RRV vatje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomstema för budgelåret 1985/86 på de störte inkomsttitlarna samt vissa speciellt kon­junkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkningarna har bedöm­ningar även gjorts av utfallet för budgelåret 1984/85. Underlag för beräk­ningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels från RRVs laxe­ringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1983, dels från RRVs aktiebolagsenkät.

I beräkningarna har hänsyn tagits till de propositioner etc. som förelåg den 15 mars 1985. Regeringen har i mars lämnal ett förslag till lagrådet om förenklad självdeklaration m. m. Förslaget har beaktats i verkets revidera­de beräkningar av statsbudgetens inkomster.

Den 17 mars 1985 lade regeringen fram ett förslag om den s. k. skattera­batten i form av en skattereduktion på högst 600 kr. vid 1986 års taxering. RRV har inte beaktat förslaget i denna beräkning. Förslaget kan enl. RRV beräknas minska statsbudgetens inkomsler kalenderåret 1985 med ca 2 miljarder kr.

För vissa titlar avseende budgetåret 1985/86 där RRV nu förordar för­ändringar lämnas i det följande kommentarer till förändringama.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar lilel för titel för budgetåren 1984/85 och 1985/86. För att underiätta jämfö­relse med prognoserna i den reviderade nationalbudgelen presenteras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1984-1986.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1984/85 kan tillsam­mans med RRVs inkomstberäkning i december 1984 (se bilaga 1.2 i budget­propositionen 1985) användas som etl komplement till den nu presenterade reviderade inkomstberäkningen. Inkomstliggaren innehåller utförliga be­skrivningar av vad de olika inkomstfitlama avser och vilka bestämmelser som gäller för dessa.

1    Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 150. Bilaga 1.4

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning        2

Beslut i della ärende har lattals av genoriildirektören Berggren i niirvaro av avdelning.schefen Sancll. revisionsdirektören DanicIsNon. avdelnings­direktören Dalmo, föredragande, avdelningsdirektören Karlson, byrådi­rektörerna Aronsson, Svahlstedl. Rahmn och revisorn Andersson.

Stockholm den 29 mars 1985 G Rune Berggren

Stii; Dalmo

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       3

Innehåll

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

för budgetåret 1985/86   .................................. .... I

Innehållsförteckning   .......................................       3

I Sammanfattning   .............................................      5

Fömtsättningar   ................................................ .... 5

Bmttoredovisning av statsbudgetens inkomster  .......      6

Utveckling av inkomstema budgetåren 1984/85 och 1985/86                 6

II Allmänna förutsättningar....................................    20

Utveckling av skatteunderlaget inkomståren 1978-1983             20

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren

1984-1986   ......................................................    24

Utveckling av skalleunderlaget för svenska aktiebolag m.fl          25

III Beräkning av de olika inkomsttitlarna   ................ .. 28

1000 Skatter   ...................................................    28

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse                 28

Illl Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse   ................................................    28

1121 Juridiska personers skatl på inkomst, realisations­
vinst och rörelse   ........................................    33

1200 Lagstadgade socialavgifter   ......................... .. 34

1211 Folkpensionsavgifi   ..................................... .. 35

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto   ........................    35

1231 Barnomsorgsavgift   ....................................    38

1251 Övriga socialavgifter, netto   ........................ .. 38

1281 Allmän löneavgift   ......................................    39

1400 Skatt på varor och tjänster  .........................    39

1411 Mervärdeskatt   .........................................    40

1424 Tobaksskatt   ............................................ .. 40

1428 Energiskalt   ..............................................    40

1441  AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskott  .. 41

1442  Systembolaget ABs inlevererade överskott   ......    41

1471 Tullmedel   ................................................    42

2000 Inkomster av statens verksamhet  ............    42

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      4

2100 Rörelseöverskott  .........................................   42

2111   Postverkets inlevererade överskott   ..................   43

2112   Televerkets inlevererade överskott   ..................   46

2113   Slatens järnvägars inlevererade överskott    ........   47

2114   Luftfartsverkets inlevererade överskott   ............   49

2115   Förenade fabriksverkens inlevererade överskott      51

2116   Statens vattenfallsverks inlevererade överskott   .   53

2117   Domänverkets inlevererade överskott    .............. . 57

2131 Riksbankens inlevererade överskott   ................ . 58

2300 Ränteinkomster    .........................................   59

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande    ...   59

2500 Offentligrättsliga avgifter   ............................. . 59

2537 Miljöskyddsavgift   ........................................   59

2600 Försälj ningsinkomster   .................................   60

2625 Utförsäljning av beredskapslager   ...................   60

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet    ..    60

5000 Kalkylmässiga inkomster    .............................. . 61

5100 Avskrivningar    ............................................   61

5110 Affärsverkens avskrivningar   .......................... . 61

5200 Statliga pensionsavgifter, netto    ...................   62

5211 Statliga pensionsavgifter, netto    ...................   62

Tabellförteckning  ................................................     63

Bilagal Inkomster på statsbudgeten budgetären 1984/85 och I98.V86

resp. kalenderåren 1984-1986    ...................     64

Bdaga 2 Riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkoms­
ter för budgetåret 1985/86    .......................     72

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       5 I.   Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag lill reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster un­der budgetåret 198.5/86 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1984/85 gmndas på den ekonomiska politik, .som har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag som har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 15 mars 1985 samt därefter på oförändrad ekonomisk politik.

Förutom de institutionella förutsättningarna är bedömningen av kon­junktumtvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens in­komster. Den bedömning som regeringen presenterade i den preliminära nationalbudgelen har utgjort del huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. Vidare har RRV hållit kontakt med konjunklurinstitulel och finansdepartemenlel i anslulning lill det där pågående arbetet med den reviderade nationalbudgelen. Med anledning av vad som har framkommit vid dessa kontakler har revideringar gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgelen.

Antaganden om löneutvecklingen har stor betydelse för RRVs beräk­ningar. Den utbetalda lönesumman beräknas öka med 9,8% mellan åren 1983 och 1984. Del är en uppjustering med 0,8 procentenheter jämfört med del anlagande som låg till gmnd för budgetpropositionen.

Efter kontakter under hand med konjunkturinstitutet och finansdeparte­mentet i arbelel med den reviderade nationalbudgelen har RRV valt att göra beräkningarna av statsbudgetens inkomster år 1985 utifrån ett anta­gande om en lönesummetillväxt på 6.0 procentenheter mellan åren 1984 och 1985.

För år 1986 har RRV som i budgetpropositionen schablonmässigt räknat med en lönesummeökning på 5,5%.

I lagrådsremiss har regeringen lagt ett förslag till förenklad självdeklara­tion. RRV har i beräkningarna lagit hänsyn lill förslagen som bl. a. innebär ett förhöjt schablonavdrag under inkomst av tjänst och ett individualiserat sparavdrag på 1600 kr. under inkomst av kapital.

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster beräknas öka med 18% mellan åren 1983 och 1984. Det är samma utvecklingstakt som i beräkningen lill budgetpropositionen.

1 samband med att den kommunala beskattningen upphörde den 1 janua­ri 1985 för juridiska personer höjdes den slatliga skattesatsen från ca 32% till 52%. Skalteunderiaget beräknas även i denna kalkyl öka med 45% vilket också är samma utvecklingslakt, som i beräkningarna lill budgetpro­positionen.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgelåren 1984/85 och 1985/86 samt under kalenderåren 1984, 1985

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      6

och 1986 framgår av en särskild tabellbilaga. I tabell 2 redovisas de in-komsttifiar för vilka RRV nu föreslår ändringar av beräkningen till budget­propositionen.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

På de flesta inkomsttifiar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på stats­budgetens inkomslsida. I tabell I finns en sammanställning av bmltobelop-pen budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86. I RRVs prognosarbete ingår att för dessa titlar bedöma utvecklingen av bmltobeloppen för såväl in­komster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp fmns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 1 framgår att bmltoinkomsterna för budgetårel 1985/86 beräk­nas uppgå till ca 546 miljarder kr. vilket är mer än dubbelt så mycket som inkomsterna på statsbudgeten. Utgiftema på inkomsttitlarna beräknas till ca 284 miljarder kr. för samma budgetår.

Tabell 1. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1983/84—1985/86, miy.kr.

Inkomst-                         Inkomster               Utgifter                   Inkomst på statsbudgeten

huvudgrupp----------------------------------------------------------------------------------------

1983/84 1984/85 1985/86 1983/84 1984/85 1985/86 1983/84 1984/85 1985/86

imo    Skatter                426845 479678 505769 239144 260105 279911  187701 219573 225858

varav

1100'   Skau på inkomst, rea­lisationsvinst och

rörelse                    I768I7 205214 208242  127914  139515  150977    48903    65699    57265

1200'   Lagstadgade social

avgifter                   117443  120149 132150   70384    74 790    77434    47059    45 359    54716

1400    SkaU på varor och

tjänster                   I284I4  146970 158097    40846   45800    51500    87568  101170 106597

2000    Inkomster av stateas

verksamhet           23008    27393   28429        _        _.           _    23008    27393   28429

3000    Inkomster av försåld

eeendom                     52        135  74       -        -        -        52        135  74

4000    Återbetalning av lån                             4358     4555     4248            -           -           -      4358      4555     4248

5000    Kalkylmässiga inkomster     9977     9390     7510     3930     4230     4330     6047      5160     3181 varav 5200'   Statliga pensionsavg

netto                         4231      5133     4244     3930     4230     4330        301         903       -86

Summa                          464240 521152 546030 243074 264335 284240 221165 256816 261790

' Omföringen mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade.

Utveckling av inkomsterna budgetåren 1984/85 och 1985/86

Enligt de reviderade beräkningama uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1984/85 lill 256816 milj. kr. eller 35651 milj. kr. mer än budget­året 1983/84. För budgetåret 1985/86 beräknas de totala inkomsterna uppgå fill 261790 milj. kr. Det är 1,9% eller 4974 milj. kr. mer än vad som beräknas för innevarande budgetår (se figur 1 och 2).

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       7 Fi|;ur I. Statsbudgetens inkomsler budgetaret 1985/86. procent uv lotala inkcmisterna

7% Övrigt----------------------------

5% Räntein­
komster 2 300        ~-     .rf••   '

4% Rörelseöver-                jö/\

skott 2 100   ____       <'. ■'A' . ■,

ll"!,, Inkomst­skatt 1 100

\-, VV   i

19% Skall på varor och tjänster

 

exkl moms

1\\-- \   ■■ \- \\\-.X\\v

1400-1411

/v..,..v■■..:.:.:;■

 

\ :\:-■■:■->;>"■, \.:;-: VA

 

.   ■.\-v\    \- \-WW V

 

 

 

 

'■"\\\\\Vv.\\ .\\-.'\y

 

■■■.v■.■■.-;,\■\\\

22% Mervärde-

    ,,\ •. \-..l,\\\\\\\   vV-

skatt (moms)

-—-._              ".\\-.A.\\~\v" \ •- v\\.''

1411

~'~->px\vw.:..>'-''

21% Social­avgifter 1200

Prognos 1985'86 261.790 milj. kr.

Den svaga ökningen mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 förklaras lill största delen av de engångseffekter på slalsbudgelen som redovisades i RRVs beräkning i budgelproposilionen.

De beror bl.a. på:

-     Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift sker månadsvis.

-     Förkortade kredittider för redovisning och inbetalning av punktskatter.

-     Konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt.

Effekterna har uppskattats till 9.0 och 1.2 miljarder kr. för budgetåren 1984/85 resp. 1985/86.

I lagrådsremissen om förenklad självdeklaration ingår bl.a. förslag om förhöjda avdrag i inkomstskattesystemet. Den totala skattesänkningen lill följd av förslagen i lagrådsremissen beräknas av RRV bli i storieksordning­en 3200 milj. kr. för kalenderåret 1986.

En jämförelse mellan beräkningen i budgelproposilionen och RRVs marsberäkning visar att inkomstprognosema har reviderats upp för såväl budgetåret 1984/85 som 1985/86.

Slalsbudgelens totala inkomster budgetåret 1984185 beräknas nu bli 5697 milj. kr. högre än enligt beräkningen i budgelproposilionen. I labell 2 redovisas de inkomsttitlar där RRV nu föreslår cn ändrad beräkning jäm­fört med i budgetpropositionen.

Inkomstskatterna för fysiska personer beriiknas öka med I 082 milj. kr. budgetårel 1984/85 jämföri med beräkningarna i budgetpropositionen. Ök­ningen förklaras lill största delen av loriindrinpar i lönesummeanlagandet.

Inkomstskatterna för juridiska personer beräknas nu bli 229 milj. kr.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       8

Figur 2. Statsbudgetens inkomster av inkomstskatter, socialavgifter, skatt på varor och tjänster samt övrigt budgetåren 1983/84-1985/86 milj. kr.

30Ö-,

250.

56. PIR

261.790

 

43.212

200-

15C-

130-

221. 163

i7. 535

'■//./

////////////// //////,'■///////

;o?:

44. 588

///■/////////// //////////////

/ / .1/ / / .i / / / / / //

'////mM

/////////////V

//<• / < I fil ( iT f/f

45/359-

■'/.''. / J /

k-vv.>/V'/

/ /////'// /// / / / -V//////////V/ ■"'/////■//////'■-■ .''/./•'/yV//<4////

.v>y7/7//.''-//

.'///////////■/, ////■/////////.  /////////////A

.54.. 716-

 

 

50-

 

.YSSNv

3 3/8 4

34.-'85

i.

C\\\\\\\\\>-\\\

 

85/8 5

'[223 SKATT pA   VAROR  OCH   TJÖNSTER   1400    |      [ ÖVRIGA   INKOMSTER

i ir4<0M5T5KÄTTER   ilBC \y~\ SQCIALAV& IFTER   12gC 1

högre än som antogs i budgetpropositionen. Det beror bl. a. på en upprevi­dering av akfiebolagens beräknade fyllnadsinbetalningar våren 1985 samt en nedjustering av utbetalningarna till kommunerna.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas nu till 45 359 milj. kr., vilket är 107 milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen.

Inkomstema av mervärdeskatt har räknats upp med 1000 milj. kr. Det beror dels på utfallet hittills under budgetåret, dels på ett högre antagande än fidigare av den privata konsumtionen 1985. Inkomsterna från energi­skatten har reviderats upp med 600 milj. kr. fill följd av den osedvanligt kyliga vintem 1985.

Riksbankens nettovinst uppgick till 6890 milj. kr. för år 1984. Jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen har riksbanksfullmäktige före­slagit en höjning av inleveransen med 1500 milj. kr. Riksbankens inleve­rerade överskott beräknas nu till 5500 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

I den reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomster för budget­året 1985186 beräknas inkomsterna bli 4926 milj. kr. högre än beräkningen

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       9

i budgetpropositionen. Inkomstskatterna har reviderats upp med 1157 milj. kr. De fysiska personernas inkomstskatter väntas minska med 757 milj. kr. Orsaken till minskningen är de beräknade effekterna av de före­slagna skattesänkningarna i lagrådsremissen om förenklad självdeklara­tion.

De juridiska personemas inkomstskatter har reviderats upp med 1 899 milj. kr. i jämförelse med budgetpropositionen. De juridiska personernas fyllnadsinbetalningar vänlas öka med 1228 milj. kr. våren 1986. Detla beror bl.a. på att fastighetsskatten som infördes år 1985 fill viss del kommer att betalas in i form av fyllnadsinbetalningar. Fastighetsskatten kommer att preliminärdebiteras till viss del under 1985 vilkel beräknas öka den preliminära B-skatlen med ca 1500 milj. kr. Omföringarna beräknas öka med 706 milj. kr. till följd av överföringen av vinstdelningsskaU. Vid tidigare beräkning ingick denna överföring i preliminär B-skalt. Kommu­nalskattemedlen har justerats ned med 1032 milj. kr.

De lagstadgade socialavgiftema beräknas nu till 54716 milj. kr. vilket är 1 303 milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen. Uppjuste­ringen av inkomsterna på de lagsladgade socialavgifterna förklaras av den höjning som skelt av antagandena om lönesummans utveckling för åren 1984 och 1985.

För budgetåret 1985/86 beräknas inkomstema av skatt på varor och tjänster öka med 1 388 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen. Mervär­deskatten har för detta budgetår justerats upp med 1 350 milj. kr. Orsaken till uppjusteringen är en konsekvens av den höjning som gjorts i basåret.

Riksbankens inlevererade överskott beräknas till 7000 milj. kr. för bud­gelåret 1985/86, vilkel är en ökning med 3000 milj. kr. jämfört med beräk­ningen i budgetpropositionen.

Utförsäljning av beredskapslager beräknas till 900 milj. kr. för budget­året 1985/86. Det betyder en minskning med 800 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen, vilket beror på en förskjutning i inkomsterna mellan budgetåren 1985/86-1986/87.

Aftarsverkens avskrivningar minskar totalt med 842 milj. kr. i förhållan­de fill budgetpropositionen. Av denna förändring svarar statens järnvägar för 833 milj. kr. Nedgången i statens järnvägars avskrivningar beror på de ändrade avskrivningsprinciper som föreslås i prop. 1984/85:114 Rikllinjer förjärnvägspolitiken.

De ändrade principema för SJs kostnadsansvar medför även all statens järnvägars inlevererade överskott för budgetåret 1985/86 beräknas öka med 200 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     10

Tabell 2 Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning för budgetåren 1984/85 och 1985/86, tusental kronor

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

budget-

RRVs

(+)

budget-

RRVs

( + )

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

216339301    219572801 64377700     65698700

11756000     11985000

11756000      11985000

1 101000

1287700

90000

4700

3000

1 190000

45252600

31528000

-721000

7303000

803000

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, reali­sationsvinst och rörelse:

1110  Fysiska personers skatt på inkomsl, realisa­lionsvinsi och rörelse:

1111  Fysiska personers skatl på inkomst, realisa­tionsvinst och rörelse

/120 Juridiska personers

skall på inkomsl. reali­sationsvinst och röret-se:

1121   Juridiska personers

skatt på inkomst, reali­sationsvinst och rörelse

1131

1140 1141 1142

1143 1144

1200

1211 1221

1231 1241 1251

1261

1130  Ofördelbara skaller på inkomst, realisations­vinst och rörelse: Ofördelbara skatter på inkomst, realisations­vinst och rörelse Övriga inkomstskatter: Kupongskatt Utskiftningsskatt och ersättningsskatt Bevillningsskatt Lotterivinstskatt

Lagstadgade socialav­gifter:

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift, netto

Barnomsorgsavgift Vuxenutbildningsavgift Övriga socialavgifter, netto

1271

Bidrag till förvaltnings­kostnader för arbets­skadeförsäkringen Inkomster av arbetsgi­varavgifter till arbetar­skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281   Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310  Skatl på fast egendom:

1311  Skogsvårdsavgifter

1312  Hyrehusavgift

 

1320  Förmögenhetsskall:

1321  Fysiska personers för­mögenhetsskatt

1322  Juridiska personers för-niöcenhetsskatl

3233500   221995501    225858001       3862500 1321000     56108000     57265000       1157000

50233000     51315000       1082000     39735000     38978000      -757000

50233000     51315000        1082000     39735000     38978000      -757000

229000      13898000     15 797000       1899000

1899000

229000      13 898000     15 797000

1101000

/ 100000

/100000

-1000

/ lOOOOO

I 100000

/ 298 700

101000

4700

3000

I 190000

45359100

31672000

-799000

7 339000

798000

-1000 IIOOO 11000

1 100000

1375000

92000

5000

3000

1275000

53413500

34839000

1335000

8108000

884000

738000

I 100000

15000 15 000

1390000

107000

5 000

3000

1275000

106500

144000

-78000 36000 -5000

38000

1302500

169000

741000 81000 11 000

185 000

54716000

3500ROOO

2076000

8189000

895000

923000

-666000       -628000

59500

66000

1000

800

67000

60300

 

79100

79800

700

88500

90000

I.SOO

6867000

6837000

-30000

7 355000

7468000

113000

7305000

7345000

40000

7265000

7280000

15000

937000

937000

_

1440000

1440000

-

262000

262000

-

.40000

340000

-

675000

675 000

-

1 100000

1 100000

-

2603000

2603000

-

1860000

1860000

-

2 575 000

2 575000

-

1 830000

1830000

-

280(«)

28000

_

30000

30000

_

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     11

 

Inkomsttitel

1984/85

 

 

1985/86

 

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRVs

(+)

budget-

RRVs

(+)

 

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

 

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

1330 Arvsskatt och gåvo-

 

 

 

 

 

 

skatt:

930000

930000

—

940000

940000

_

1331  Arvsskatt

780000

780000

-

790000

790000

—

1332 Gåvoskatt

150000

150000

-

150000

150000

—

1340 Övrig skatt på egen-

 

 

 

 

 

 

dom:

2835000

2875000

40000

3025000

3040000

15000

1341 Stämpelskatt

1885000

1925000

40000

2025000

2040000

15000

1342 Skatt på värdepappper

950000

950000

-

1000000

1000000

-

1400 Skatt på varor och

 

 

 

 

 

 

tjänster:

99404001

101170001

1766000

105209001

106597001

1388000

1410 Allmänna försätf

 

 

 

 

 

 

ningsskatter:

55300000

56300000

lOOOOOO

56950000

58300000

1350000

1411  Mervärdeskatt

55 300000

56300000

1000000

56950000

58 300000

1350000

1420,

 

 

 

 

 

 

1430 SkaU på specifika

 

 

 

 

 

 

varor:

36383000

36941000

558000

39693000

39722000

29000

1421  Bensinskatt

8500000

8 500000

—

12140000

12 140000

 

1422 Särskilda varaskatter

840000

837000

-3000

858000

858000

—

1423 Försäljningsskatt på

 

 

 

 

 

 

motorfordon

916000

941000

25000

913000

936000

23000

1424 Tobaksskatt

4065000

3995000

-70000

4120000

4 120000

_

1425 Skatt på spritdrycker

5220000

5225000

5000

5280000

5 280000

_

1426 Skatt på vin

1790000

1830000

40000

1960000

1960000

_

1427 Skatt på malt- och läs-

 

 

 

 

 

 

kedrycker

1253000

1267000

14000

1300000

1306000

6000

1428 Energiskatt

10600000

11200000

600000

10520000

10520000

 

1429 Särskild avgift på sva-

 

 

 

 

 

 

velhaltigt bränsle

2000

2000

-

2000

2000

_

1431  Särskild avgift för olje-

 

 

 

 

 

 

produkter m. m.

1980000

1927000

-53000

1450000

1450000

_

1432 Kassettskatt

45000

50000

5000

55000

60000

5000

1433 Skatt på videobandspe-

 

 

 

 

 

 

lare

108000

103000

-5000

108000

103000

-5000

1434 Skatt på viss elektrisk

 

 

 

 

 

 

kraft

970000

970000

-

895000

895000

_

1435 Särskild avgift mot för-

 

 

 

 

 

 

surning

94000

94000

-

92000

92000

_

1440 Överskott vid försälj-

 

 

 

 

 

 

ning av varor med

 

 

 

 

 

 

Slalsmonopol:

300000

419000

119000

350000

235000

-115000

1441 AB Vin-& Sprilcentra-

 

 

 

 

 

 

lens inlevererade över-

 

 

 

 

 

 

skott

220000

279000

59000

250000

115000

-135000

1442 Systembolaget ABs in-

 

 

 

 

 

 

levererade överskott

80000

140000

60 000

100000

120000

20000

1450 Skau på tjänsler:

1031000

1040000

9000

1206000

1215000

9000

1451 Reseskatt

163000

163000

—

188000

188000

_

1452 Skatt på annonser och

 

 

 

 

 

 

reklam

448000

457000

9000

538000

547000

9000

1453 Totalisatormedel

320000

320000

-

380000

380000

 

1454 Skatt på spel

lOOOOO

100000

-

100000

lOOOOO

_

1460 Skan på vägtrafik:

4590000

4590000

-

5105000

5105000

—

1461  Fordonsskall

2780000

2780000

-

2975000

2975000

_

1462 Kilometerskatt

1810000

1810000

—

2130000

2 130000

_

1470 Skatt på import:

1800000

1880000

80000

1905000

2020000

115000

1471 Tullmedel

1800000

1880000

80000

1905000

2020000

115 000

1480 Övriga skatter på varor

 

 

 

 

 

 

och tjänsler:

/

/

-

/

/

-

1481  Övriga skatter på varor

 

 

 

 

 

 

och tjänster

1

1

-

1

1

-

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     12

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt        Enligt       Ökning

budget-     RRVs       (+)

proposi-    marsbe-   Minsk-

tionen       räkning    ning(-)

Enligt       Enligt         Ökning

budget-    RRVs         (-I-)

proposi-   marsbe-    Minsk-

tionen      räkning      ning(-)

 

 

hetsförvaUning

4371

4371

-

2524

2 524

2300

Ränteinkomster:

11902815

11837724

-65091

12425631

11900946

7310.

 

 

 

 

 

 

2320

Ränior på näringslån:

878 701

806267

-72434

830598

830598

2311

Räntor på lokalise-

 

 

 

 

 

 

ringslån

280000

280000

-

265000

265 000

27393011 10185121

2989314

39114

346000

99400 65000

49160

5500000

5500000

132000

132000

1422902 996400 426502

363248

363248

500 358377

2000  Inkomster av statens

verksamhet: 2100  Rörelseöverskott:

2110   Affärsverkens inleve­rerade överskoll:

2111   Postverkets inlevere­rade överskott

2112   Televerkets inlevere­rade överskott

2113   Statens järnvägars inle­vererade överskott

2114   Luftfartsverkets inle­vererade överskott

2115   Affärsverkets FFVs in­levererade överskott

2116   Statens vattenfalls­verks inlevererade överskott

2117         Domänverkets inleve­
rerade överskott

2120        Övriga myndigheters
inlevererade överskoll:

2121         Statens vägverks inle­
vererade överskott

2122   Sjöfartsverkets inleve­rerade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130        Riksbankens inlevere­
rade överskoll:

2131         Riksbankens inlevere­
rade överskott

2140       Myntverkels inlevere­
rade överskott:

2141        Myntverkets inlevere­
rade överskott

2150   Överskott från spel-verksamhet:

2151   Tipsmedel

2152   Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210   Överskott avfaslig-helsförvaUning:

2211   Överskott av kriminal­vårdsstyrelsens fastig­hetsförvaltning

 

2214   Överskott av bygg­nadsstyrelsens fastig­hetsförvaltning

2215   Överskott av general­tullstyrelsens fastig

24929201 8762591

2990414

39114

346000

99000 66500

2297000  2297000

142800   142800

145160 140905

34000      31845

62000      59900

49160

4000000

4000000

138000

138000

1489017 1064500

424517

363748

363 748

500

358877

1876361

3207127

206100 -4000

200000

-700

-2000 12800 -4800 -600 -1200

2463810     26552326     28428687 1422530       8912200      12119327

3080400

54000

329000

102000 73400

-1100

3286500

50000

329000

400 -1500

200000

102000

72700

2452000  2450000

70000      82800

-4255          161000 156200

-2155           37000  36400

-2100           61000  59800

1500000

1500000

-6000

-6000

-66115

-68100

1985

-500

-500

63000   60000          -3000

4000000 7000000      3000000

4000000 7000000      3000000

60000                     60000

60000                     60000

1610800 1616627            5827

1168800               1168 800

442000 447 827             5827

461024               461024

461024                461024

500

500

-500      458000     458000

-524685

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     13

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

relsen

300

306

6

300

290

-10

2340 Ränior på suidietån:

21007

21007

-

17007

17007

-

2341  Ränteinkomster på sta-

 

 

 

 

 

 

tens lån för universi-

 

 

 

 

 

 

tetsstudier

1

1

-

1

1

-

2342 Ränteinkomster på all-

 

 

 

 

 

 

männa studielån

21000

21000

-

17000

17000

-

2350 Ränior på energispar-

 

 

 

 

 

 

lån:

440000

450000

10000

450000

465 750

15 750

2351  Räntor på energispar-

 

 

 

 

 

 

lån

440000

450000

10000

450000

465 750

15 750

2360 Ränior på medel avsal-

 

 

 

 

 

 

la till pensioner:

7000

7000

-

7000

70ÖO

-

2361  Ränteinkomster på me-

 

 

 

 

 

 

del avsatta till folkpen-

 

 

 

 

 

 

sionering

7000

7 000

-

7000

7 000

-

2370 Räntor på beredskaps-

 

 

 

 

 

 

lagring:

988541

989563

1022

883500

808000

-75500

2371  Räntor på beredskaps-

 

 

 

 

 

 

lagring och förrådsan-

 

 

 

 

 

 

läggningar

988541

989563

1022

883500

808000

-75 500

2313  Ränteinkomster på sta­tens avdikningslån

2314  Ränteinkomster på fis­kerilån

2315  Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316  Ränteinkomster på val­tenkraftslån

2317  Ränteinkomster på luft­fartslån

2318  Ränteinkomster på sta­tens lån för den mindre skeppsfarten

2319  Ränteinkomster på kraftledningslån

 

2321  Ränteinkomster på skogsväglån

2322  Räntor på övriga nä­ringslån. Kammarkol­legiet

2323  Räntor på övriga lån, Lanlbrukssiyrelsen

2324  Räntor på televerkets statslån

2325  Räntor på postverkets statslån

 

2330  Ränior på bosladslån:

2331  Ränteinkomster på eg­nahemslån

2332  Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333  Ränleinkomsler på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334  Räntor på övriga bo­stadslån, Bostadssty-

 

Enligt budget­proposi­tionen

Enligt RRVs marsbe­räkning

Ökning

(+)

Minsk­ning (-)

Enligt budget­proposi­tionen

Enligt RRVs marsbe­räkning

Ökning (+)

Minsk­ning (-)

330

330

_

275

275

_

4500

4500

-

6919

6919

-

1307

1307

-

-

-

-

209

209

-

199

199

-

1889

1889

-

1795

1795

-

24218

1

24218

1

-

23718

23718

-

1

63

1

63

-

63

63

-

272434

200000

-72434

184629

184 629

-

3 750

3750

-

4000

4 000

-

290000

290000

—

290000

290000

_

54000 8240561

54000 8700576

-460015

8000591       8000587

1             1

8000000       8000000

8700000       8240000      -460000

275

270

280

-10

-5

290

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkninig     14

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt      Enligt       Ökning

budget-   RRVs        (-I-)

proposi-  marsbe-  Minsk-

tionen       räkning     ning (-)

Enligt       Enligt        Ökning

budget-    RRVs        {+)

proposi-   marsbe-    Minsk-

tionen      räkning     ning(-)

 

2380,

2390     Övriga ränteinkomster:

2381  Ränteinkomster på lån till personal inom utri­kesförvaltningen m.m.

2382  Ränteinkomster på lån till personal inom bi­ståndsförvaltningen m.m.

2383  Ränteinkomster på sta­tens bosättningslån

2384  Ränteinkomster på lån för kommunala mark­förvärv

2385  Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386  Ränteinkomster på lån för allmänna samlings­lokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391  Ränteinkomster på markförvärv för jord­brukets rationalisering

2392  Räntor på intresseme-

1566975       1563300

1536950       1532030

-3675

1500

1700

1700

1500

 

300

300

-

100

100

9000

9000

-

5000

5000

59000

52000

-7000

36000

31080

175

500

325

175

175

UOOO

-1000

14000

14000

12000

500

475

475

500

4500

4500

4500

4500

 

del

25000

25000

—

25000

25000

2394 Övriga ränteinkomster

100000

100000

-

lOOOOO

lOOOOO

2396 Ränteinkomster på det

 

 

 

 

 

av byggnadsstyrelsen

 

 

 

 

 

förvaltade kapitalet

1355000

1 359000

4000

1350000

1350000

2400 Aktieutdelning:

255993

255993

—

250000

250000

2410 Inkomsler av sialens

 

 

 

 

 

aklier:

255 993

255993

_

250000

250000

2411   Inkomster av statens

 

 

 

 

 

aktier

255993

255993

-

250000

250000

2500 Ofrentiigrättsliga av-

 

 

 

 

 

gifter:

1537858

1463407

-74451

1603720

1565639

2511   Expeditionsavgifter

414000

414000

—

444000

444000

2512 Vattendomstolsavgifter

150

150

-

-

-

2514 Elevavgifter vid styrel-

 

 

 

 

 

sen för vårdartjänst

32

32

—

26

26

2517 Trafiksäkerhetsavgift

43000

-

-43000

45000

45000

2518 Fyravgifter, fariedsva-

 

 

 

 

 

ruavgifter

310000

312800

2800

310000

314000

2519 Skeppsmätningsav-

 

 

 

 

 

gifter

2500

2500

-

2500

2500

2521  Fartygsinspeklionsav-

 

 

 

 

 

gifter

6230

6100

-130

6230

6000

2522 Avgifier för granskning

 

 

 

 

 

av biograffilm

2630

2630

-

2761

2761

2523 Avgifter för särskild

 

 

 

 

 

prövning och fyllnads-

 

 

 

 

 

prövning inom skolvä-

 

 

 

 

 

sendet

900

900

—

900

900

2524 Avgifter vid statens

 

 

 

 

 

jordbruksnämnd

2900

2900

-

2900

2450

-4920

-4920

-38081

4000

-230

-450

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      15

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt       Enligt        Ökning

budgei-    RRVs        (+)

proposi-   marsbe-    Minsk-

tionen      räkning     ning(-)

 

Enligt

Enligt

Ökning

budget-

RRVs

(+)

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

 

2525 Avgifter för växl­skyddsinspektion

2527  Avgifter för statskon­troll av krigsmateriel­lillverkning

2528  Avgifter vid bergssta­len

2529  Avgifter vid patent-och registreringsväsen­det

 

2531  Avgifter vid registre­ring i förenings m. fl. register

2532  Ulsökningsavgifter

2533  Avgifter vid slaiens planverk

2534  Vissa avgifter för re­gistrering av körkort och motorfordon

2535  Avgifter för statliga kreditgarantier

2536  Lotteriavgifter

2537  Miljöskyddsuvgift

2538  Miljöavgift på bekämp­ningsmedel och han­delsgödsel

2539  Täklavgift

 

2541  Avgifter vid lullverkel

2542  Patientavgifter vid lundläkarutbildningen

2600  Försäljningsinkomsler:

2611  Inkomster vid kriminal­vården

2612  Inkomster vid slatens rättskemiska laborato­rium

 

2615  Inkomsler vid arbelar­skyddsstyrelsen

2616  Försäljning av sjökort

2617  Lotsavgifter

2619  Inkomsler vid riksanti-

kvarieämbetel 2622  Inkomster vid statens

livsmedelsverk

2624  Inkomster av uppbörd av felparkeringsav­gifter

2625  Utförsäljning av be­redskapslager

2700  Böter m.m.:

2711  Restavgifter

2712  Bötesmedel

2713  Valtenföroreningsav­gift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

8600

703 3700

129 702

6800

703 3 700

129702

800 3 300

136 202

800 3 300

136 202

-1800

23000 90 500

590

23000 75 000

590

24000 92 500

600

24000 85 000

600

-7 500

-15 500

113000

113000

124 300

124 300

 

180321

3 200

34 500

190000 3 200 7000

9679 -27500

131901

3 200

42500

131900

3 200

20000

-1

-22 500

110000 16000 13 700

110000 16000 17 700

4 000

115 000 16000 69700

115000 10000 67 700

. -6000 -2000

28000

25000

-3 000

29400

26000

-3400

1311495

1712495

401 000

1 996 150

1 196 150

-800000

145 800

133 300

8500

14095

7400

62000

300

1900

145 800

133 300

9350

9 350

8500

14.100

14 300

7 400

7 401)

63000

63000

14095

7 400

62000

300

300

300

1900

56000

1700000

405 001

223 000 182 000

56000

401000

30322

12000 18 300

900000  -800000

45000    45000 1039000   1440000

394701

218000 176 700

1

437 001

237 000 200000

1

498600

498 600

32 000

14 000 18000

425023

230000 195 000

1

498600

498600

23

400000   1150000    750000

400000   1 150000    750000

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

16

 

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

budget-

RRVs

(+)

tiudget-

RRVs

(+)

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maski­ner m.m.:

3110   AJfärsverkens inkoms­ter av försålda faslig­heler och maskiner:

3111   Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112   Televerkets inkomsler av försålda fastigheter och maskiner

3113   Statens järnvägars in­komster av försålda fastigheter och maski­ner

3114   Luftfartsverkets in­komster av försålda fastigheter och maski­ner

3115   Affärsverket FFVs in­komster av försålda fastigheter och maski­ner

 

3116   Statens vattenfalls­verks inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3117   Domänverkets inkoms­ter av försålda fastighe­ter och maskiner

 

3120   Civila myndighelers in­komsler av försålda byggnader och maski­ner:

3121   Kriminalvårdsstyrel­sens inkomster av för­sålda byggnader och maskiner

3122   Statens vägverks in­komster av försålda byggnader och maski­ner

3123   Sjöfartsverkets in­komster av försålda byggnader och maski­ner

3124   Statskontorets inkoms­ler av försålda datorer m.m.

3125   Byggnadsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maski­ner

3126   Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maski­ner

98487    135272     36785     99401      73801        -25600

53251     90036      36785     71300     45700       -25600

41001       78501       37500       61000       31000       -30000

-30000

30000       45000        15000      30000

1000        3500         2500         1000         1000

10000      30000       20000       30000       30000

12250       11535        -715        10300       14700       4400

600          600

400          400

5300        4435         -865         4500         4900          400

50

50

50

150

200

100

100

100

100

5000         9000        4000

5000         5000

50

50

I 400        I 400

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      17

 

 

 

Inkomsttitel

1984/85

 

 

1985/86

 

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRVs

(+)

budget-

RRVs

(+)

 

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe

Minsk-

 

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

3200 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

markförsäUning:

1372

1372

-

1100

1100

_

3211   Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

markförsäljning

1372

1372

-

1 100

1 100

-

3300 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

försåld egendom:

43864

43864

-

27001

27001

_

3311   Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

gruvegendom

25000

25000

-

27000

27000

_

3312  Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

försåld egendom

18 864

18864

-

1

1

-

4000  Återbetalning av lån:

4329941

4554831

224890

4155121

4248421

93300

4100 Återbetalning av nä-

 

 

 

 

 

 

ringslån:

568769

568769

—

399587

399587

____

4110 Alerbeialning av indu-

 

 

 

 

 

 

strilån:

300000

300000

_

280000

280000

_

4111   Återbetalning av lokali-

 

 

 

 

 

 

seringslån

300000

300000

_

280000

280000

_

4120 Återbetalning avjord-

 

 

 

 

 

 

hrukslån:

20074

20074

—

20896

20896

_

4122 Återbetalning av sta-

 

 

 

 

 

 

tens avdikningslån

1000

1000

_

750

750

_

4123  Återbetalning av fiske-

 

 

 

 

 

 

rilån

16000

16000

_

20146

20146

_

4124  Återbetalning av fisk-

 

 

 

 

 

 

beredningslån

3 074

3074

_

_

_

 

4130 Alerbeialning av övri-

 

 

 

 

 

 

ga näringstån: 4131   Återbetalning av vat-

248695

248695

_

98691

98691

_

 

 

 

 

 

 

tenkraftslån

225

225

_

235

235

 

4132  Återbetalning av luft-

 

 

 

 

 

 

fartslån

2128

2 128

_

2213

2213

 

4133  Återbetalning av sta-

 

 

 

 

 

 

tens lån för den mindre

 

 

 

 

 

 

skeppsfarten

23 700

23700

_

29700

29700

 

4134  Återbetalning av kraft-

 

 

 

 

 

 

ledningslån

10

10

_

11

II

 

4135  Återbetalning av skogs-

 

 

 

 

 

 

väglån

82

82

_

82

82

 

4136  Återbetalning av övriga

 

 

 

 

 

 

näringslån. Kammar-

 

 

 

 

 

 

kollegiet

66000

66000

_

60000

60000

 

4137  Återbetalning av övriga

 

 

 

 

 

 

näringslån. Lantbruks-

 

 

 

 

 

 

styrelsen

1700

1700

_

1700

1700

 

4138 Återbetalning av tidi-

 

 

 

 

 

 

gare infriade statliga

 

 

 

 

 

 

garantier

154 850

154850

-

4750

4750

_

4200  Återbetalning av bo-

 

 

 

 

 

 

stadslån m.m.:

2200808

2400628

199820

2150705

2200505

49800

4211   Återbetalning av lån till

 

 

 

 

 

 

egnahem 4212 Återbetalning av lån för

8

8

_

5

5

 

 

 

 

 

 

 

bostadsbyggande

2200000

2400000

200000

2150000

2200000

50000

4213  Återbetalning av lån för

 

 

 

 

 

 

bostadsförsörjning för

 

 

 

 

 

 

mindre bemedlade

 

 

 

 

 

 

bamrika familjer

800

620

-180

700

500

-200

2   Riksdagen 1984/85. 1 saml.

Nr 150. Bilaga 1.4

 

 

 

 

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      18

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

budget-

RRVs

( + )

budgel-

RRVs

t + )

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

niarsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

lionen

räkning

ning!-)

l.sOOO

1501X)

7 069

7 069

301K)0

30000

1700

1700

39000

39000

44 520

44 520

1038040        1038040

305 289

7 040

800

155 0(K) 160

51H)0

3500

-14930    .WI789

7040

800

6 5tK)     150 (HM)

-M)            160

5000

6 500

-1 3lK)

■l.'i00

-20100

-262385 -43385

-880675 -838675

-841600

3180891 3266891

2444000

4061566 4105566

-72600       3285600

-833000

225000

-33000        IO.S8000

4214  Återbetalning av övriga
bostadslån. Bostads-
styrelsen                            -               -

4300 Återbetalning av studie­
lån:                             981040   981040

40

40

-

40

40

-

21000

21 IKK)

-

14000

14tKH)

-

960000

960000

-

1024000

1024tH)0

-

245000

285000

40000

265000

305000

40000

245000

285 000

40(H)0

2651)01)

305000

40001)

4311   Återbetalning av sta­tens lån för universi­tetssludier

4312   Återbetalning av all­männa studielån

4313   Återbetalning av stu­diemedel

4400 Återbetalning av energi­sparlån:

4411   Återbetalning av ener­gisparlån

4500 Återbetalning av övriga

lån:                             334324    319 394

4511   Återbetalning av lån till personal inom utrikes­förvaltningen m.m. 6400     6400

4512   Återbetalning av lån till personal inom bi-ståndsförvaltningen

m.m.                              2400         2 400

170000     l76 5tK)

190                160

16000                16000

7069         7 069

40000                40000

4513   Återbetalning av lån för kommunala markför­värv

4514   Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515   Återbetalning av lån för allmänna samlingslo­kaler          6100     4 800

4516   Återbetalning av ut­givna startlån och bi­drag

4517   Återbetalning av u-landslån

4519 Återbetalning av sta­tens bosättningslån

1700 35 600 28 765

5159972 4256972

3437300

398000

923000

4521  Återbetalning av lån för
inventarier i vissa spe­
cialbostäder                    1 700

4525   Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor      35600

4526   Återbetalning av övriga lån     48865

5000 Kalkylmässiga inkoms­
ter:                                  5422357
5100 Avskrivningar:       4300357

5110   Affärsverkens avskriv­ningar:  3479900

5111   Postverkels avskriv­ningar       398000

5113 Statens järnvägars av­
skrivningar                   956000

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     19

Inkomsttitel

1984/85

1985/86

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

budget-

RRVs

(+)

budget-

RRVs

(+)

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

73842 511415

73 842 512630

1215

93 374 475492

93 374 478417

2 925

225500

231 630

6130

156400

168400

12000

92000

86900

-5100

103000

lOOOOO

-3000

136815

137000

185

162075

156000

-6075

57100 57100                  - 54017    54017

1122000 903000             -219000   -44000  -86000             -42000

I 122000 903000             -219000   -44000  -86000             -42000

251119287 256815887    5696600 256863915        261789801    4925886

5114  Luftfartsverkets av­skrivningar

5115  Affärsverket FFVs av­skrivningar

5116  Statens vattenfalls­verks avskrivningar

 

5120  Avskrivningar på civila fasligheter:

5121  Avskrivningar på civila fastigheter

 

5130  Uppdragsmyndig­helers komplemenl­kostnader:

5131  Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkost­nader

 

5140   Övriga avskrivningar:

5141   Statens vägverks av­skrivningar

5142   Sjöfartsverkets av­skrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-utrustning

5144   Avskrivningar på för­rådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsav­gifter, netto:

5211  Statliga pensionsav­gifter, netto

Statsbudgetens totala inkoms­ter

126000 126000

44400 34300

1955 500 1956000

235200 233200

235200  233 200

73842

73842

130000 130000

-10100            97600 89000

500       2000000 2000000

-2000         251100 251100

-2000          251 100 251 100

93374

93374

-8600

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     20 II.    Allmänna förutsättningar

Utveckling av skatteunderlaget inkomståren 1978—1983

För all man skall kunna bedöma utvecklingen av statsbudgetens inkoms­ler är del av slor betydelse att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Här görs därför försl en återblick på ut­vecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i slalistiska centralbyråns laxeringsstatistik. Utvecklingen av inkomster och avdrag från olika förvärvskällor vid taxeringen till slatlig inkomstskatt redovisas i tabell 3. Av tabellen framgår utfallet vid de senasle sex taxeringarna.

Inkomsl av tjänst utgör del dominerande inkomstslaget för fysiska per­soner. För inkomståret 1982 utgjordes 91% av den sammanräknade in­komsten av inkomsl av tjänst. Därnäst i betydelse kommer inkomst av kapital med 3,2% och inkomst av rörelse med 2,8%.

Inkomst av lillfällig förvärvsverksamhet uppgick för inkomståret 1981 lill 1810 milj. kr. och under 1982 till 2860 milj. kr. År 1983 ökade inkoms­lerna med 57% lill knappt 4500 milj. kr. En slor del av ökningen kan förmodligen förklaras av ökade realisalionsvinsler på aktieförsäljningar. Även övriga längder uppvisar stora ökningar. Svenska aktiebolag m.fl. ökade realisationsvinsterna med drygl 100% medan övriga skattskyldiga ökade med 145%.

Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. De utnyttjade underskotten i förvärvskälla uppgick år 1983 till knappt 30000 milj. kr. Ökningen från föregående år var 1440 milj. kr. eller 5,1 % vilkel är den lägsta procentuella ökningen sedan 1978.

Övriga allmänna avdrag minskade mellan åren 1982 och 1983 från 6437 milj. kr. till 5853 milj. kr. I denna förändring ligger dels slopandet av kapitalförsäkringsavdraget på knappt 700 milj. kr. dels slopandet av de frivilliga periodiska understöden. De slopade avdragsbeloppen kompen­seras dock lill viss del av en slor ökning avdrag för pensionsförsäkringar.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     21

oo rn     » +   +      +

os

I + +

 

vO_ vO_ vO V_

rv.'rj'

— r-' —' oo'

+ + + +    +1

m vO r .— rÄ (Tv w oc

+ + + +

vC 11 .— OO         ~ ',  

 - oo' Ov       r fn  ©

m            rvi m  •.*

+ + + + + + "*"

00  »o 1-.-       «N p.-  

ri IO vo rl   fn v-i  »*T

—             vO   —

+   +   +   + I    +          "*"

O w-t rn »n fn —  r*

n o o o      oo' rn  o

I   + + + I   +  +

 

— I-;

v\ OO

I   +

+ +

*N Ov       —; 00

+ +

+ +     + +

 

 

— Ov

fN

I Ov

o rt

Ov -1-

+   +

+  +

+

 

00_ O

O —

«o

«

r-' fN

m —

•* (N

t-

-1-

+ +

+   +

1

t~ r-

I O

r-

O,

ÖCTv'

rno

rn

«..

I +    + -t-

 

n Tt r-_

— v-.

rn

v-i oo' oo'

+ + +

i-'

+ +

+

rj — u-\

r fN

"i

v* —' d rj r-) r)

+ + +

i£r-'

+ +

Ov'

-1-

t-~ K r;

»o If,

00

rn 00 fn *n rj fn

+ + +

00 Ov

+ +

ri

-t-

— OOv

00 rn

t

+ 118

+  64 +   17,

CTV »fT

+ +

-1-

r-; ov —

-» —

ve

f* oo* ri

r--' —'

fN

I   +     +

 

vO Ov_ rn P-'

CTV CTv

2 s

Vi VI

oo r4

o a

o' rf 00 e o   i~

ei.

I

a

e

e

"3

J9

rn 00 o -

 

S" —' ■*' oo' r- »ri 00

 m rvi —

00 o Tt r

n- 00 a\ CT\ oo —

r- o o\ -o

C* © «*i' o   w-i —

CTs O o VI r* fl O r*

O f*© OO

— Q O »o oo © fn O r* r 0\ r4

— \0 f*i t

' :r * o

—" o rn 00

r  r Os

m — 00 >0

 

s;

5     -<

fn —   t-

3     Si

« vC oo »f-l

r,.    I

fN o      f

OTf       —

—    CT;   W)

00 O     -"

r-«N     «

rn w    

«N v©         t-.

— O   »

—  *o m oo

—  r-

oo w-

e ve>   » r- r-    r

SC fn  00

VI m

— oo

Vi ä\

oo ON

Vi m

— v%

r rn

fn o TT

sO O

3 m

VI m

rn - r- oo r4 VI

oq o Ov rn

«rv ao

— r oo — P-

 

00 «N O

r4

1

189

1 143, 15022,

>f->r-

Ov f fN fN

rj

i

*N

00

■* *". c.

00 00

ve

 

IS

Ov' ■« ■*'

■* ■* vi

Ov rl

i

 

m r; vO

voq

■«

rJ v Ov

vD fn >ri

— r m

Ov

«n fN Vi oo

i

■*

\o Ov

oe

I-' oo' Ov'

rn —

 

 

s e

s c

•M      I/,

- eo o c

Ib

■Sä

51 il

St

—' O O oo'

CT IN fN r4

r r ar-*

m - r-- o

 

■  «

r4 v

oo V

|..0O

xoo'

»f-> m fN

VI   i»i

Os     I/)

S

t**   ■*

v\ v r--     >* r- r ——      »N vT

—, — v-        . -   - -

a H

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     22

ve +

+  +

+ +

i2

UU  __  UU

CTV r3 Ov

o      —'

oo __ oo

CTv — CTV

I-.   —   VÄJ

Ov 13 CTv

■* ■»

 

v-i r-

m —

n

a

+ +

1

-1-

O 1/1

2?

rn

fN fN

s

+ +

+

-1-

Ol-

m

 

ff>

+ +

+

1

r4 \D

+ +

+

-1-

vi" Os" 00 r

00 Vt

TT

o

fS

 

00

r«

os \0

■>f

fS

Oo'm

(N OV

fn VI

i

3

r4 \c>

VI

e

•

—

"1

O Vi'

f52

§

1

—  Tf

vo

oe

ÖO

— O

O 00

vToo"

O »o + +

m V| O cm" so r«* (N

+ + +      + +

oo_ov

Tf fN

+   +

IN I—

se

r-;«? OV

00 rn so

+ + + + +    

rn sO vi     '0\    9

s-

r4 00 o" ov   oT

VI so    r- r     r

+ +

+ + + + + "*"

*f\  tn               vi

00 CTv t~ —

+  +

vT fn vT \o os'   SÖ

+    +

IN r-l «N — —    N

+ + +          I

WOO —'ctv'

O — ■          fn r-      

s;

' IN r             r-" v{  

m r-        rn r    so

— r--        IN r       Ov

VO —     fS          .-. —

 

■ — Ov       so -»t fn  -      Os vi

— so

 

28,6 115,3 531,8

m 00

|:;2

v-i

00 fN

Tf 1

_, 0 r-

M 00

»

Tf'«1

m r-

>o

■>»

r»

+

+

00'         l«

m        PH

oT

"I

oT

00

Ov"

m r-

ON        r

—"        rf

5    S

 

00 r n Tf

00

—       m

vo       oe

r m fN      — vo

2 38   '~"'?'

m         vo

 

sO,«fT,

o_

i-'oo"

00' n

 

Vi m

w-l fN


■n

r. —rn

vi'rj 5'

— wn ■*

 

VI m

Ov

r-;'»

'i.

m

 

 

 

 

 

00 m

fv)

vo r-'

r-"

2

5

s

00

fN

«

 

5 o -v       I

•s , e se'?*

c    - "* a 5 Q

ja

o

c8      "a

"rf         -

■§■§15

 

rÉip i.

•o-o 5 t 3 •=     M

OB    2  o

.§1    1         OOC

■t    jfE

Se-S gKec;5.

'0£       .5

1 ■5-5 <

ils-II

Q = — •-    as

H il

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     23

v-i f-

—'d

Ov

+

CTv—

vc''r

m

+ +

vO

oé

+

_ 00

m rn oo Tf

—' oc' f-v 00

+ + + +

OV Ov_ — — d m'

+ + + +

r o rn 00

 

SC IN C OV

m fN

m rn 00 rn

+ + + -f-

+  +

— r-; oq r-;

v—

VI r--' r-i IN

rioo

+   +   +   +     +   +

O rr

ov'

-t-

-f-   +

P- Os rn Ö

—' oo'

—           IN .

+   +

+   +

+    +

Tt       V|

VI     00

—   I--

rl   00

+    +      +    +

Tf   r-

+    +

VI    o +     +

I

+     +

 

vO 00 O CTv'

VI v%fn v r4 o ri O

IN vO

00 rn

+  +

—           rl

*.    ov v'    ov

 

IN r ri '»r

m m  oo

Ov 00 fl 00

r-~ vt r-. —

fn oq o IN

oo — ov vj o m r» ov m ri Vi —

v-\ 00 m 00 w-i * Os sO

ri vi

vt sO

 

CTv TT

dr-' m 00 Tf r- Tf ri m m 1-

—  VI

m ov

O     sO —     P-

NO        —

P 5

Os

VI      —

so   OV

OV  —

—        r;J   00

 

p- Os r- so

r-l p- ö vi

 r* f r-\

ri-5

r-l so

00* ö m v,

00 00

r»-, Vi

i?

0>    r»

—     f

m     sO

m     00

n      IN

—             v,
m

3 S

fn    v-i

 

■ Vi Os oo

m — — Ov

8S£S

Tf IN Ov rj

v r-

IN —

vO    vC

O   00

t-    — rj    ■*

2  g

 

n — m P-;

00 ' ri ö

o — oo oo

oc - ov Os

m rj so so

— P

fi

Tf ri v, VI

5' '* so' 00*

Q 00 r I n

f r-i in G

— v,

r I

O IN

m ov

vO fn 00 rl

— vO

S

SS

fN     00

Ov    fn

 

Vt

m

p-

VI

sO

0

 

ov

 

00

m

 

 

Pl

 

IN

 

fN

sO n

Os

m

v

00

s "

v>

P-'

P-'

v{

 

r--

0

>o

ov

P-

 

0

v.

v,

P-

r-

m

r-

r

Os

•

 

—

sO

 

v,

m

CN

 

o . (/) Ä    fe

•öo

c —

 

E

.s.

*5

9 C

i

v

ed

:S'E

ä:-?

lt

£5

 

 

oéO

12    -ged

«.E

Se feg

2 e 5 g v,

|2i

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     24

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren 1984—1986

RRV antog i beräkningarna i december 1984 att lönesummans tillväxt mellan åren 1983 och 1984 skulle bli 9,0%. Mellan åren 1984 och 1985 antogs lönesummetillväxien bli 5,5 %. För år 1986 valde RRV alt schablon­mässigt skriva fram lönesumman med 5,5%.

RRV har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 9,8% mellan åren 1983 och 1984. Till grund för detta antagande ligger bearbetningar av de kontrolluppgifter som lämnats till taxeringen 1985. RRV har i kalkylema utgått från att lönesumman ökar med 6,0% mellan åren 1984 och 1985.

De utbetalda pensionerna antas i denna beräkning öka med 7,0% mellan åren 1983 och 1984 och med 10,0% mellan åren 1984 och 1985. RRV förutsätter att basbeloppet 22800 kr. kommer att ligga till grund för utbe­talningarna av pensioner år 1986, vilket resulterar i en ökningslakt av storleksordningen 8,0%.

Utvecklingstakten för sjukpenning, föräldrapenning, ersättning vid ar­betslöshet m.m., som upptas till beskattning beräknas öka med 12,0% mellan åren 1983 och 1984. Det aren minskning med drygt 2 procentenhe­ter i jämförelse med beräkningen i december. I kalkylen för är 1985 beräknas ökningen bli 6,3%. För år 1986 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 6,6%.

Av inkomsterna från andra förvärvskällor har utvecklingen av inkomsl av kapital mellan åren 1983 och 1984 justerats upp från 14,4% i ökning till 14,8% i ökning jämfört med RRVs decemberberäkning. För år 1985 räknar RRV med en ökningstakt på drygt 17% av inkomster av kapital. För år 1986 beräknar RRV att inkomsterna av kapital minskar med drygt 4%. Hänsyn har då tagits till att avdraget under kapital föreslås höjas och vara ett individuelll avdrag på 1600 kr. Förändringarna baseras på nu gällande antaganden om räntenivån, in- och utlåning samt sparande.

För inkomslerna av jordbruksfastighet har ökningstakten mellan åren 1983 och 1984 justerats upp med 8 procentenheter till 14,0% sedan beräk­ningen i december. För år 1985 antas ökningen bli 7,6%. För iir 1986 förutsätts inkomsterna av jordbruksfastighet öka med 5.5%. Rörelsein­komstema beräknas nu öka med 6,2% både mellan åren 1983 och 1984 och mellan åren 1984 och 1985. För år 1986 beräknas dessa inkomster öka med 6,8%.

Underskotten i förvärvskälla har ökat kraftigt varje år med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Mellan åren 1982 och 1983 har RRV räknat med en utvecklingstakt på 5,0%. Det är samma ökningstakt som i RRVs beräkning i december. För år 1984 har RRV reviderat ned antagandena om underskottens utveckling. RRV räknar såle­des med att de sammanlagda underskotten ökar med 14,5%år 1984 För år 1985 räknar RRV med 10,5% i utvecklingstakt.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     25

Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under februari-mars 1985 upprepade RRV sin enkät från hösten 1984 tili ett urval om ca 2 500 svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsin­stitut.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1985. Vidare ingår frågor angående vinstdelningsskatten.

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgiftema vad gäller storleksgruppen 0-19 anställda är myckel osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet företag mycket litel. Dessutom är bortfaUet störst inom denna grupp av företag. Svarsfrekvensen var mycket låg för hela undersökningen, endast 63%, varför hela undersökningen är mycket osäker. Vidare uppgår enkät­värdet för den statligt taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1983 till 11611 milj. kr. Det innebär att enkätvärdel för statlig taxerad inkomst ligger 7,5% under utfallet för 1983 som är 12561 milj. kr. Den kommunalt taxerade inkomsten ligger 11,7% under utfall för 1983, vilket uppgick lill 20287 milj. kr. En utförligare beskrivning kommer att publiceras i statis­tiska centralbyråns statistiska meddelanden serie F. Resultatet av enkäten har fördelals på antal anställda och redovisas i tabell 4.

Enligt enkäten beräknas den statligt taxerade inkomsten öka med 12% från inkomståret 1983 till 1984 vilket är samma resultat som i höstens enkäl. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas i vårenkäten öka med 6% mellan inkomståren 1983 och 1984. I höslenkäten beräknades den kommunalt laxerade inkomsten vara oförändrad mellan inkomståren. RRV frångick resultatet i höstens enkät eftersom företagen oftast under­skattar uppgångar och räknar därför med att den statligt taxerade inkoms­ten ökar med 18% från inkomståret 1983 till 1984. Den kommunalt taxe­rade inkomsten beräknades öka med 5%. RRV anser med utgångspunkt från enkätresultatet ingen anledning att ändra på antagandena från höstens beräkningar av skalteunderiaget för 1984. Fyllnadsinbetalningarna under våren 1985 beräknas utgöra ca 30% av den totala bolagsskatten för verk­samhetsåret 1984.

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatleunderiag verksamhetsåret 1985:

-    Inbetalningskvoten till investeringsfonder höjs (SFS 1984:1091)

-    Införande av vinstdelningsskaU (SFS 1983:1086)

-    Kommunal beskattning upphör för juridiska personer (SFS 1984:1061)

-    Fastighetsskatt införs (SFS 1984:1052)

-    Hyreshusavgift upphör (SFS 1984:1053)

-    Förnyelsefond införs (SFS 1984:1090)

-    Ändring i beskattning av ulländska skadeförsäkringsanstalter, m. m. (prop. 1984/85:144)

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     26

Vid bedömningen av statligt taxerad inkomst för verksamhetsåret 1985 har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%.

Fr. o. m. den 1 januari 1984 infördes vinstdelningsskaU (SFS 1983:1086). Vinsldeiningsskatten är 20% av vinstdelningsunderiagel. Detta underlag är företagets reala vinst, med hänsyn tagen till inflationen, till den del vinsten översiiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av förelagels lönesumma (lönebaserat fribelopp) eller 500000 kr. (fasl fribelopp). Vinsldeiningsskat­ten blir avdragsgill första gången vid 1986 års taxering dvs. verksamhets­året 1985. Vinstdelningsskatten beräknas enligt enkätresultatet uppgå till 770 milj. kr. för inkomståret 1984. RRV beräknar atl den uppgår till 1 miljard kr. vilket är en minskning med 500 milj. kr. jämfört med höstens beräkning.

Den kommunala taxeringen slopas i princip fr.o.m. taxeringen 1986 dvs. verksamhetsåret 1985 (SFS 1984:1061) därmed höjdes den statliga skattesatsen från 32% lill 52%. För företag som har beskattningsår som börjat före den 1 januari 1985 och taxeras för 1986, beskattas enligt den äldre skattesatsen (prop. 1984/85: 112). Slopandet av den kommunala skat­ten innebär bl.a. att avdragsrätten vid statlig taxering upphör. Vidare påverkas skatteunderlaget av de avdragsgilla avsättningarna lill förnyelse­fonder (SFS 1984:1090). Detta innebär att skalteunderiaget för verksam­hetsåret 1985 kommer alt öka med ca 45%.

RRV räknar därför med att den statligt taxerade inkomsten ökar med 45% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985.

Vid bedömningen av det statliga skatteunderlaget för verksamhetsåret 1986 har RRV också utgått från en trendmässig ökning på 10%. Därutöver tillkommer effekterna av att fastighetsskatten för verksamhetsåret 1985 som blir avdragsgill för konventionellt beskattade fastigheter verksamhets­året 1986. RRV beräknar att fastighetsskatten kommer att uppgå till 3058 milj. kr., varav 1700 milj. kr. beräknas bli avdragsgill kostnad. Därmed beräknas det statliga skatteunderlaget öka med 3% mellan verksamhets­åren 1985 och 1986.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     27

Tabell 4. Statligt och kommanalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och vinstdelningsunderlag fördelade på antal anstålMa verksamhetsåren 1983 och 1984, milj. kr.

 

Antal anställda

Slalligl

Föränd-

Kommu-

Föränd-

Fyllnads-

Vinstdel-

 

taxerad

ring i

nalt

ring i

inbetal-

ningsun-

 

inkomst

slatligt

taxerad

kommunall

ning för

deriag för

 

för verii-

laxerad

inkomst

taxerad

verksam-

verksam-

 

samhets-

inkomsl

för verk-

inkomsl

helsårel

helsårel

 

året 1983

mellan verksam­hetsåren 1983-1984

samhets­året 1983

mellan verksam­hetsåren 1983-84

1984

1984

Aktiebolag

 

 

 

 

 

 

0-    19

3281

-  204

4410

- 464

941

451

20-   99

1296

+  685

1891

+ 663

735

394

100- 499

1204

+ 1017

2 326

+ 1 110

945

910

500-1999

1529

+ 498

2698

+  463

600

566

2000-

3 170

-   279

5 174

-  543

529

336

Uppgift saknas

1131

-   291

1409

-   177

464

1 197

Totalt

11611

+1426

1790S

■H052

4213

3853

Därav förelag med fler

 

 

 

 

 

 

än 500 anställda

4699

+  219

7872

-    80

1129

902

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     28

III.   Beräkning av de olika inkomsttitlarna

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst ocb rörelse

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

RRV har i sin beräkning av inkomstskatterna för budgetåret 1985/86 även bedömt utfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfat­tas i tabell 9 i vilken också framgår skillnaden gentemot beräkningar i budgetpropositionen.

Utgångspunkten för beräkningama är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren 1984, 1985 och 1986. RRVs laxeringsstatistiska under­sökning har använts för att beräkna dessa. Beräkningen bygger på fram­skrivningen av den inkomstfördelning som gällde för basåret 1983. Föränd­ringar i skattesystemet år 1984-1985 har beskrivits i RRVs decemberberäk­ning. Där redovisas även effeklerna av de olika ändringarna i skatteregler­na. Förändringama i skattereglerna m. m. för år 1985 är bl. a.:

-     Basenheten är 7800 kr.

-     Den statliga skattesatsen höjdes från 3% till 4% i inkomsiskiktet 7800 -31200 kr.

- Förändringar i folkpensionäremas beskattning.
'- Insättningarna till allemanssparandel höjdes.

-     Förvärvsavdraget slopas vid 1986 års taxering.

-     Statlig fastighetsskatt infördes fr. o. m. år 1985.

-     Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifler fr.o.m. den
Ijanuari 1985.

För inkomståret 1986 har regeringen till lagrådet överiämnat en remiss om förenklad självdeklaration. I denna föreslås att ett starkt förenklat deklarations- och taxeringsförfarande skall gälla för huvuddelen av landets löntagare och pensionärer. Den skaltskyldige skall i normalfallet inte redo­visa inkomsterna i den förenklade deklarationen, utan behöver bara be­kräfta riktigheten i de uppgifter som skattemyndigheterna får kännedom om genom kontrolluppgifter eller kan inhämta genom befintliga register. För att underlätta genomförandet föreslås bl. a.:

-     Det nuvarande schablonavdraget om I 000 kr. under inkomst av tjänst
höjs till 3 000 kr. och omfaltar då också avdrag för resekostnader till och
från arbelet.

-     Avdragsbegränsningen för de första 1000 kr. av resekostnaderna till och
från arbetet avskaffas.

-     Sparavdraget under inkomsl av kapital på 800 kr. för ensamstående och
1600 kr. för sambeskattade individualiseras och höjs lill 1 600 kr.

-     Förvaltningskostnader under inkomst av kapital medges endast tiil den
del de överstiger 1000 kr.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    29

-    Räntan på överskjutande skalt halveras och görs skattefri.

-    Ett avdrag på 1000 kr. införs under inkomst av tillfällig förvärvsverk­samhet som får utnyttjas vid försäljning av aktier som innehafts mindre än 2 år.

-    Det nuvarande avdraget på 3000 kr. vid försäljning av aktier som innehafts mer än 2 år omvandlas till ett individuellt avdrag på 2000 kr. RRV har beräknal en del av effekterna av de ändrade skattereglerna år

1986. Det har gjorls med hjälp av den taxeringsstatistiska undersökningen som i denna beräkning har 1983 års inkomstfördelning som bas.

Av tabell 5 framgår att den föreslagna ändringen av schablon- och reseavdragen medför en sammantagen skalleminskning på 2490 milj.kr. Av ca 4,6 milj. personer med inkomsl av anställning erhåller 3,5 milj. sänkt skalt. Medelavdragen ökar i genomsnitt med I 500 kr. och den genomsnitt­liga skattesänkningen uppgår till 704 kr.

Givel förändringen av schablon- och reseavdragen medför del höjda sparavdraget en ytterligare skattesänkning med ca 730 milj.kr. (labell 5 och 6). Sammantaget medför reformerna atl ca 4,9 milj. personer erhåller sänkt skatl med i genomsnitt 650 kronor. I beräkningarna har hänsyn ej kunnal tas lill de personer vars avdrag idag ingår i I 000 kr. -avdraget (schablonavdraget) och vars reseavdrag, tillsammans med nämnda avdrag överstiger 3000 kr. Exempel på sådana avdrag är avdrag för arbetslöshets­kassa, verklygskosinader m.m. Den beräknade effeklen av schablonav­dragets införande har därför underskattats. I beräkningen av "sparavdra­get" har ej heller hänsyn kunnal las lill de ändrade avdragsreglerna för förvallningskoslnader. Effeklen av "sparavdraget" har därigenom över­skattats.

Basenheten är 7 800 kr. även år 1986, vilket innebär all inflalionsuppräk-ningen av skalleskalan upphör mellan åren 1985 och 1986. RRV har därför beräknat effeklen av en utebliven höjning av basenheten från 7800 kr. till 8200 kr. för inkomståret 1986. Denna uleblivna skatielättnad uppskattas till 2800 milj. kr. (tabell 7). Av skalielällnaden ligger 40% på personer med inkomsler mellan 80-120 tkr.

I labell 8 har effeklen av basenheten ställts i relation till effeklen av de ändrade rese- och schablonavdragen samt sparavdraget. Av tabellen fram­går alt 59% av inkomsttagarna erhåller en slörre skallelättnad med de föreslagna avdragsändringarna jämföri med en ökning av basenheten från 7800 kr. till 8200 kr. Dessa personer erhåller totalt I 547 milj. kr. ylleriiga­re i skattelättnad. 41% av inkomsttagarna skulle däremot få en större skattelättnad via en ökning av basenheten i stället för de föreslagna av­dragsändringarna. Denna grupps uleblivna skattelättnad uppgår lill I 164 milj. kr.

De olika allernaliven medför också skillnader i effekter för stat resp. kommunerna.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     30

 

 

Skattebortfall Slallig

Kommunal

Tolal

Föreslagna avdragsändringar Höjning av basenheten Skillnad

1 100

2800

-1700

2100

0

2100

3 200

2800

400

Tabell 5. EfTekt av schablonavdragets förändring inkomståret 1986. Antal personer med inkomst av anställning

 

Samman-

Antal

Antal

Skattesänkning

Ökning av

räknad

personer

med

 

 

-    avdragen

inkomsl

 

sänkt

Kr.

Milj.

 

Tkr.

 

skau

 

kr.

 

- 30

506587

436089

-   276

-   120

810

30- 40

165716

142709

-   549

-    78

1596

40- 50

242782

193023

-   563

-   109

1643

50- 60

273 330

222477

-   559

-   124

li623

60- 70

299175

243079

-   591

-   144

1679

70- 80

351588

274654

-   749

-   206

1658

80- 90

391711

292469

-   800

-  234

1630

90-100

479 198

372640

-   812

-  302

IMl

100-120

846460

624715

-   801

-  500

1603

120-140

453223

330927

-   842

-  279

1579

140-160

241 203

174085

-   900

-   157

1524

160-180

105777

74143

-   976

-    72

1507

180-200

70748

52158

-1036

-    54

1505

200-500

147512

97535

-1080

-   105

2 448

500-

5756

4523

-1253

-      6

1637

Totalt

4580766

3535226

-  704

-2491

1:510

Tabell 6. 1

EfTekt av ändrat

schablonavdrag samt sparavdrag inkomståret 1986

Samman-

Anial

Antal

Skattesänkning

Ökning av

räknad

personer

med

 

 

-    avdragen

inkomst

 

sänkt

Kr.

Milj.

 

Tkr.

 

skatt

 

kr.

 

- 30

813715

567702

-   316

-   179

933

30- 40

588603

394 601

-   381

-   150

1 108

40- 50

563926

404927

-   430

-   174

1252

50- 60

464748

362 908

-   480

-   174

1395

60- 70

430428

335 390

-   538

-   180

1535

70- 80

478060

368838

-   694

-  256

1543

80- 90

493415

380889

-   772

-  294

1574

90-100

559825

450185

-   808

-  364

1632

100-120

948 387

756064

-   811

-  613

1624

120-140

513 549

401 428

-   856

-   344

1607

140-160

269377

210213

-   930

-   195

1576

160-180

123562

93 268

-   983

-    92

1527

180-200

81837

62149

-1087

-    68

1586

200-500

163 664

118989

-1 103

-   131

1483

500-

6723

5499

-1289

-      7

1681

Totalt

6499819

4913050

-   656

-3222

1431

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     31

Tabell 7. Effekt av en höjning av basenheten till 8200 kr. 1986

 

 

Samman­räknad

Antal

Sänkt slallig skall

 

 

 

 

 

inkomst

 

Anial

kr.

milj.

Tkr.

 

personer

 

kr.

- 30

813715

561 184

-    21

-     12

30- 40

588603

577985

-     16

-      9

40- 50

563926

561 872

-    16

-      9

50- 60

464748

464 334

-    16

-      7

60- 70

430428

428971

-    26

-    II

70- 80

478060

477 192

-   311

-   149

80- 90

493 415

493415

-  529

-  261

90-100

559825

559825

-  560

-  314

100-120

948387

947 677

-  576

-  546

120-140

513 549

513 549

-   757

-   389

140-160

269377

269 377

-1115

-   300

160-180

123 562

123 562

-1572

-   194

180-200

81837

81837

-1965

-   161

200-500

163 664

163 664

-2582

-   423

500-

6723

6723

-3458

-    23

Totall

6499819

6 231167

-  451

-2808

Tabell 8. Jämförelse mellan föreslagna avdragsändringar och en höjning av basenheten 1986 från 7800 kr. till 8200 kr.

 

 

 

Samman-

Anial

Avdragen

sänker skatten

mer

Avdragen sänker skallen

 

räknad

personer

än höjningen av basenheten

 

mindre än höjningen av

 

inkomsit

 

 

 

 

 

basenheten

 

 

Tkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal per-

Differens

 

 

Antal per-

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

soner

kr.

milj. kr.

soner

kr.

milj. kr.

- 30

813715

564 055

-304

_

172

150787

60

9

30- 40

588603

389956

-369

-

144

197912

43

9

40- 50

563 926

402 027

-417

-

168

160995

43

7

50- 60

464 748

359569

-469

-

168

104 339

40

4

60- 70

430428

333 492

-514

-

172

96936

41

4

70- 80

478060

308 808

-450

-

\i9

168836

201

34

80- 90

493415

271781

-414

-

113

221634

368

82

90- 100

559 825

337 437

-399

-

135

222 388

388

86

100-120

948 387

541737

-409

-

TT)

406650

386

157

120-140

513 549

239433

-371

-

89

274 116

493

135

140-160

269 377

78 527

-265

—

21

190850

663

126

160-180

123 562

13212

-268

-

4

110 350

966

107

180-200

81837

6 309

-361

-

2

75528

1268

96

200-500

163664

1788

-139

 

Ö

161876

1806

292

500-

6723

2

-143

 

0

6721

2407

16

Totalt

6499819

3848133

-402

-1

1547

2549 918

456

1164

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     32

Inflödet av preliminär A-skatl är i huvudsak känt t. o. m. januari månad. Uppbörden under november och januari avseende skatter på inkomster under september-december år 1984 blev i den storleksordningen som an­togs i budgetpropositionen. För helåret 1984 har totala preliminärskat­leuppbörden juslerals ned med ca 250 milj. kr. jämfört med RRVs decem­berberäkning. Det är bearbetningar av arbetsgivarnas kontrolluppgifter för inkomståret 1984 som resulterat i en skattning av den totala preliminära A-skatten. Resultatet stämmer väl överens med tillgänglig statistik från riksskatteverket. Dessa bearbetningar har också legat till grund för uppre­videringen av lönesummeantagandet från 9,0% till 9,8% för år 1984.

Kalkylema innebär, trots det tidigare lägre antagandel om lönesummans tillväxt år 1984, att den slutliga A-skatten har reviderats ned i förhållande till inbetald preliminär A-skatt år 1984. Detta beror på betydligt högre prognoser på underskottsavdrag och allmänna avdrag för år 1984. Detta medför alt de fysiska personernas fyllnadsinbetalningar våren 1985 och deras kvarstående skatter våren 1986 kan antas bli lägre än vad som tidigare beräknats. Den överskjutande skatten som betalas ut under hösten år 1985 väntas därför öka jämföri med beräkningarna i budgetproposi­tionen.

Samordningen av källskatt och socialavgifter bygger på månatliga inbe­talningar. Detta gör all flera effekter uppstår på statsbudgeten. En sådan engångseffekt redovisas på titeln fysiska personers inkomstskatt. Hälften av den lidigare 2-månaders uppbörden i juli år 1985 flyttas fram till juni. RRV har beräknal denna tidigareläggning till ca 13000 milj. kr.

RRV har för år 1986 räknat med en oförändrad kommunal medelutdebi­tering från en nivå på 30,37 kr. år 1985.

För 1986 har RRV utgått från att preliminärskatielabellerna grundas på förutsättningen all den skallskyldige får ett schablonavdrag på 3000 kr. och att delta beaktas i tabellerna i ungefär samma mån som avdragen ökar vid den slutliga taxeringen. Detta innebär att det underlag som preliminär­skatten beräknas på minskar med ca 6000 milj. kr.

För budgetåret 1985/86 har trots detta preliminärskatlerna justerats upp med ca 200 milj. kr. Detta sammanhänger med den högre antagna löneut­vecklingen för åren 1984 och 1985.

De beräknade utbetalningarna av kommunalskattemedel har justerats ned, dels beroende på en lägre kommunal utdebitering för år 1985 än vad som beräknades i budgetpropositionen, dels beroende på att RRV nu räknar med ett lägre skalleunderlag för år 1984 på vilkel kommunerna erhåller förskott år 1986.

RRVs kalkyler över fysiska personers inkomstskatter innebär en nedjus­tering med 757 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 51315000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 38978000000 kr. för budgetåret 1985/86.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     33

Tabell 9. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rurelse, mi|j. kr.

 

 

1983/84

1984/85

1985/86

1985/86

Förändring

 

Ulfall

Prognos

Budgel­ propo­silionen

Prognos

ökning (-I-) minskning (-)

Inkomsler

 

 

 

 

 

Preliminär A-skatl

133993

159748

157149

157363

214

Preliminär B-skalt

11746

12698

14293

14269

-    24

Fyllnadsinbetalningar

9050

9023

10161

9375

-  786

Kvarslående skall

4653

4460

5146

4717

-  429

Övriga inkomsler

53

-

-

-

-

Summa inkomster

159495

185929

186749

185724

-1025

Utgifter

 

 

 

 

 

Kommunalskaltemedel

108490

115 240

128366

127917

-  449

Överskjulande skatt

10295

11771

11124

11581

457

Omföringar

4 895

7603

7524

7248

-  276

Övriga utgifter

247

-

-

-

-

Summa utgifter

123927

134614

147014

146746

-  268

Netto på titeln

35568

51315

39735

38978

-  757

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas bl.a. de juridiska personernas preliminära skatter liksom avräkningen av de utbetalningar av kommunalskaltemedel som kan beräknas på de juridiska personernas kommunala skatleunderiag. Den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör fr. o. m. 1985. Till grund för beräkningen ligger den tidigare redovisade enkäten till svens­ka aktiebolag m.m. Enkäten pekar på en uppjustering av de juridiska personernas taxerade inkomster mellan inkomståren 1983 och 1984. Med ledning av enkäten samt atl fastighetsskatten kommer att preliminärdebi­teras lill viss del under 1985 har RRV justerat upp inbetalningarna av preliminär B-skatt med ca I 500 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Uppjusteringen av fyllnadsinbetalningarna våren 1985 beror på enkätre­sultatet. RRV beräknar alt fastighetsskatten, som införs fr. o. m. verksam­hetsåret 1985 (SFS 1984:1052), kommer att uppgå lotalt lill 3058 milj.kr. Därav beräknas ca 1000 milj.kr. belalas in som fyllnadsinbetalningar våren 1986.

Eftersom den kommunala beskattningen i princip upphör fr. o. m. verk­samhetsåret 1985 betalas inga förskott ut till kommunerna fr. o. m. år 1985. Däremot utbetalas slutavräkning för verksamhetsåren 1983 och 1984 till kommunerna under år 1985 och 1986. Slutavräkningama har reviderats ned med 333 milj.kr. för budgelåret 1984/85 och med 1032 milj.kr. för budgelåret 1985/86.

Uppjusteringen på överskjutande skalt budgetåret 1984/85 är beroende av taxeringsutfallet. För budgetåret 1985/86 beräknas den överskjutande 3    Riksdagen 1984185. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1.4

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkoinstberukniiig     34

skatten öka med 465 milj. kr. bl. a. lill följd av det höga prcliniinarskiitieiit-laget.

Under omföringar lill andra inkomsttitlar har utbetalning av förskott för vinstdelningsskatien pä 70% av den lotala skatten lagls in. Vid tidigare beräkningar ingick den utbetalningen i preliminär B-skaii.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers skau pä in­komsl, realisationsvinst och rörelse lill 11985 000000 kr. för budgetaret 1984/85 och lill 15797OIKIOOO kr. för budgetåret 1985/86.

Tabell lU. Juridiska personers skatt på inkomst, realisations insl och rorelsi'. milj. kr.

 

 

1984/85

 

 

1985.86

 

 

Enligt RRVs

niarsbe-liikning

Förändring jämfört med budgetpro­positionen

Fniigt RRVs

miirsbe-riiknint:

Foiiiiidrinj; .ianil\irt incJ hudyctpu)-posilioiKMi

Inkomsler

 

 

 

 

 

Prel B-skatl Fyllnadsinbetalningar Kvarstående skatt

11 048

4 975

863

±    0 +  32 ±    0

 

U.SM

4 7.S6 711

+   SIO

+12;:s

±       0

Summa inkomsler

16886

-1- 32

 

20028

-1-2 038

Utgifter

 

 

 

 

 

Kommunalskattemedel Överskjutande skatt Omföringar till andra inkomsttitlar Övriga utgifter

2 241 1869

688 103

+ m

+    5 ±    0

 

v.v6

2 l).> 1

1 7.v4 I0.>

-11).-.:

■r     Ali5 +     7l)(v

±       0

Summa utgifter

49UI

-197

 

4 2.M

+    1:V9

Netto på titeln

11985

-1-229

 

15 797

+ 1 899

1200 Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procenl av utbetald lön och som eriäggs av arbetsgivare. Egna företa­gares socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skatt­sedeln och uppbärs i samband med skatleuppbörden.

Fr.o.m. den Ijanuari 1985 har en övergång skett till elt nytt uppbörds­system. Det nya uppbördssystemei innebär att uppbörden av socialav­gifter och skatter har samordnats. Den samordnade uppbörden sker må­nadsvis. Uppbörden av skaller och socialavgifter är numera direkl kopplat till de löpande löneutbetalningarna. För en närmare beskrivning av upp­bördsförfarandel för arbetsgivaravgifler hänvisas lill RRVs decemberbe­räkning.

Genom omläggningen av uppbördssystemei kommer en negativ en­gångseffekt att uppstå för budgetåret 1984/85. Denna negativa engångsef­fekt beräknas till 7,0 miljarder kr.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     35

I redovisningen nedan över prognosen för de lagstadgade socialavgif­terna jämförs RRVs marsberäkning med regeringens bedömning i finans­planen. Som tidigare angetts ligger lönesummans utveckling för år 1984 i RRVs marsberäkning något högre än regeringens bedömning i finanspla­nen. I finansplanen antas lönesumman mellan åren 1983 och 1984 öka med 9,0%. RRVs marsberäkning bygger på en utvecklingstakt på 9,8%. Även antagandet angående lönesummans utveckling mellan åren 1984 och 1985 är högre i RRVs marsberäkning än vad som antogs i finansplanen.

1211 Folkpensionsavgift

Prognosen för inkomsterna från folkpensionsavgiften framgår av tabell 11. Tabell 11. Folkpensionsavgift, milj.kr.

 

 

1984/85

 

1985/86

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRVs

jämfört med

RRVs

jämfört med

 

marsbe-

budgetpro-

marsbe-

budgetpro-

 

räkning

positionen

räkning

positionen

Inkomster

 

 

 

 

Direkldebiterade

 

 

 

 

avgifier

26620

-1- 96

29512

-t-175

Egenavgifter och

 

 

 

 

skaltedebilerade

 

 

 

 

avgifter

1352

+ 26

1431

- 23

Avgifter från stat-

 

 

 

 

liga myndigheter och

 

 

 

 

affärsverk

3700

+ 22

4065

+  17

Summa inkomster

31672

-1-144

35008

-1-169

Orsaken till uppjusteringen av prognosen för såväl budgetåret 1984/85 som budgetåret 1985/86 är den uppjustering av antagandet om lönesum­mans utveckling som gjorts i RRVs marsberäkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift till 31672000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 35008000000 kr. för budgelåret 1985/86.

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Som framgår av labell 12 beräknas sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader att uppgå lill 32491 milj.kr. för budgelåret 1984/85 och till 33 157 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Jämfört med budget­propositionen innebär detta en uppjustering av kostnadema för budgetåret 1984/85 och nedjustering av kostnaderna för budgetåret 1985/86.

Höjningen av prognosen för utgiftema av sjukpenningen för budgetåret 1984/85 motiveras av den influensaepidemi som utbmtit under vintem 1985. För budgetåret 1985/86 antas en återgång ske till den nivå på sjuk­frånvaron som registrerades under år 1984.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     36

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens koslna­der, miy.kr.

 

 

1984/85

 

1985/86

 

 

Enligt

Föriindring

Enligt

Förändring

 

RRVs

jämfört med

RRVs

jämföri med

 

marsbe-

budgetpro-

marsbe-

budgetpro-

 

räkning

positionen

räkning

positionen

Utgifter

 

 

 

 

Sjukpenning

16 340

H-468

16.567

-123

Sjukvårdsförmåner

 

 

 

 

inkl. läkemedels-

 

 

 

 

ersättning

13904

-331

14 244

-1.10

Föräldrapenning

5 397

-H09

5645

- 38

Frivillig försäkring

4

±    0

4

±    0

Förvaltningskostnader

2580

-t- 80

2548

-101

Summa utgifter

38225

-1-326

39008

-392

Avgår statsbidrag

5734

+ 49

5 851

- 59

Inkomsttitelns andel

 

 

 

 

av sjukförsäkringens

 

 

 

 

kostnader

32491

-1-277

33 157

-333

Netto på titeln framgår av labell 13.

Utvecklingen av den allmänna sjukförsäkringsfonden framgår av nedan­stående tablå, milj. kr.

År

Överskott

Ackumulerat saldo

 

1980 1981 1982 1983 1984

2 570.9

3 237,4 2819.3

414.0 791,0

+ 167.5.3 -1-4912.7 + 4912.7 +4912.7 +4912.7

Sjukförsäkringsfondens överskott för kalenderårel 1981 reglerades gent­emot statsbudgeten under våren 1983. Regleringen innebar en belastning av statsbudgeten på 3237 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Sjukförsäkrings­fondens behållning är efler denna reglering ca 4913 milj.kr. Enligt de av riksdagen antagna rikllinjerna för budgetregleringen bör tills vidare inte ytterligare avsättningar verkställas. Fondbehållningen kommer därvid lills vidare att vara oförändrad. RRVs marsberäkning av inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto grundas på att inga avsättningar lill sjukförsäk­ringsfonden verkställs under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Av tabell 13 framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     37

Tabell 13. Inkom.ster och utgiHer under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto, milj.kr.

1984/85

1985/86

Enligt     Föriindring F.nligl     Förändring

RRVs      jiimfört med             RRVs        jämfört med

marsbe- budpetpro-              marsbe-  budgetpro-

räkning  positionen räkning  positionen

 

Inkomster

 

 

 

 

Inkomsler

 

 

 

 

Direkidetiilerade

 

 

 

 

avgifter

2f.881

+ 149

29 550

+ 429

Egenavgifter och öv-

 

 

 

 

riga skaltedebilerade

 

 

 

 

avgifter

1 I.S8

+ 2.1

1218

- 42

Avgifter från slat-

 

 

 

 

liga myndigheler och

 

 

 

 

afTarsverk

3 503

+ 31

4.109

+ 25

Övriga inkomster

I.SO

-   4

1.S6

-    4

Summa inkomster

31692

+ 199

.15233

-1-408

Ulgifter

 

 

 

 

Inkomsttitelns andel

 

 

 

 

av sjukförsäkringens

 

 

 

 

kostnader

32491

+ 277

.13 1.57

-333

Avsätining av medel

 

 

 

 

till allmänna sjuk-

 

 

 

 

försäkringsfonden

0

+   fl

0

±    0

Summa ulginer

32491

+277

33157

-333

Netto pi titeln

-799

- 78

2076

-1-741

Orsaken till uppjusteringen av inkomstprognosen för såväl budgetårel 1984/85 som budgetåret 1985/86 är den uppjustering av antagandet om lönesummans utveckling som gjorts i RRVs marsberäkning.

RRV beräknar ett underskott på titeln sjukförsäkringsavgift, netto för budgelåret 1984/85. Underskottet beräknas lill 799000000 kr. För budget­året 198.5/86 beräknar RRV inkomsterna till 2076000000 kr. på titeln sjukförsäkringsavgift, netto.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     38

1231 Barnomsorgsavgift

Inkomsterna från bamomsorgsavgiften framgår av tabell 14. Tabell 14. Bamomsorgsavgifl, mi. kr.

 

 

1984/85

 

1985/86

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRVs

jämfört med

RRVs

jämfört med

 

mars be-

budgelpro-

marsbe-

budgetpro-

 

räkning

posilionen

räkning

positionen

Inkomsler

 

 

 

 

Direkldebiterade

 

 

 

 

avgifter

6264

+28

6875

+48

Avgifter från stat-

 

 

 

 

liga myndigheler och

 

 

 

 

affärsverk

760

+ 2

946

+ 3

Egenavgifter

315

+ 6

368

+ 30

Summa inkomster

7339

-1-36

8189

+81

Orsaken till uppjustering av prognosen för såväl budgetårel 1984/85 som budgetåret 1985/86 är den uppjustering av antagandel om lönesummans utveckling som gjorts i RRVs marsberäkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgift lill 7 339000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 8 189000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under titeln övriga socialavgifter, netto redovisas delpensionsavgiflen, arbetsmarknadsavgiften m.fl. övriga socialavgifter.

Tabell 15. Övriga socialavgifter, netto, mi|j. kr.

Inkomsler

1  Arbetsskadeförsäkring

2  Lönegarantiavgifl

3  Arbelarskyddsavgifi

4  Avgifl för sjöfolkspensionering

Summa inkomster (1—4) Summa utgifter (1—4)

5  Delpensionsavgifl, netto

6  Arbetsmarknadsavgift, nello

Netto på titeln

 

1984/85

1985/86

Prognos

Prognos

1745

1947

625

700

484

544

11

11

2865

3202

2865

3202

232

0

-860

+923

-t-923

-628

Inkomsttiteln belastas bl.a. med 65% av utgifterna för arbetslöshetser­sättning och utbildningsbidrag. RRV har 1984/85 valt alt inte justera den

 

Bilaga 1.4   Riksrevisioasverkels reviderade inkomslberäkning     }9

prognos på totalulpifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbi­drag som ligger till grund för beriikningen av nettot på titeln i budgetpropo­sitionen. 1 budgetpropositionen beräknades nämnda totalutgifter till 8 320 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och till 7.361 milj.kr. för budgelåret 1985/86.

RRV beräknar ett underskott på titeln övriga socialavgifter, netlo för budgetåret 1984/85. Underskottet beräknas lill 628000000 kr. För budget­året 1985/86 beräknar RRV inkomsterna till 923000000 kr. på titeln övriga socialavgifter, netto.

1281  Allmän löneavgift

För alt bidra lill finansieringen av 1983 års inkomstskallereform infördes den allmänna löneavgiften. Avgiften sattes till 2.0'>r. På ersättningar som betalades ul under perioden juli-deccmbcr år 1983 utgick en allmän löneav­gift med TiVr enligt lag om tilllVillig höjninp av den allmiinna löneavgiften (SFS 1983:58). Fr.o.m. den Ijanuari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2 9f.

Tabell 16. .Allmän löneavgift, milj. kr.

 

 

I9S4/85

 

I98V86

 

 

Enligt RRVs marsbe­räkning

Förändring jämföri med budgetpro­positionen

Enligt RRVs marsbe­räkning

Förändring jämfört med budgetpro­positionen

Direkldebiterade avgifter Avgifter från slatliga myn­digheter och affärsverk Egenavgifter

Summa inkomster

5 786

720 331

68.17

fl -15

-.10

6 280

860 328

7468

+ 71

+    4 + 38

+ ii,*

Orsaken lill uppjusteringen av prognosen för såväl budgetåret 1984/85 som budgetåret 1985/86 är främst den uppjustering av anlagandel om lönesummans ulveckling som gjorts i RRVs marsberäkning.

RRV beräknar inkomslerna på titeln allmän löneavgift till 6837000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 7468000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomslhuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produklion, försäljning, varuhanlering. tillhandahållande av tjänsler och tillåtelse atl använda vissa varor. Försäljningsskatter, skaller på en­skilda produkter och tjänster samt fordonsskatten skall redovisas under

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     40

denna mbrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknan­de sammanslulningar där staten har monopol på försäljningen av produk­tionen redovisas under skatt på varor och tjänster. Även import- och exportavgifier skall redovisas som en skatl på varor och ijänster.

1411 Mervärdeskatt

Till gmnd för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas den privata konsumtionen öka med drygt 7%. Det är ca en halv procentenhet högre än vad som antogs i budgetförslaget. För år 1986 har ökningen beräknats till knappt 4%.

Den totala uppbörden av mervärdeskatt beräknas nu till 56300 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och till 58300 milj.kr. för budgetåret 1985/86. För budgetåret 1984/85 ligger hela ökningen, 1000 milj. kr., på länsstyrelsernas netlouppbörd som nu beräknas till 12700 milj.kr. Tullverkets uppbörd är oförändrad 43600 milj.kr. Budgetåret 1985/86 ökar tullverkets uppbörd med 14(X) milj.kr. till 48900 milj.kr. Länsstyrelsemas nettouppbörd be­räknas lill 9400 milj. kr., vilket är detsamma som i budgetförslaget.

RRV beräknar inkomstema på titeln mervärdeskatt till 56300000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 58300000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1424 Tobaksskatt

Tobaksskatten höjdes den 3 december 1984. Den därav föranledda kon­sumtionsminskningen är mer långvarig än vad som antogs tidigare. In­komsten för budgetåret 1984/85 justeras därför ned med 70 milj. kr. jämfört med beräkningen i budgetförslaget. För budgetåret 1985/86 beräknas in­komstema förbli oförändrade.

RRV beräknar inkomstema på titeln tobaksskatt till 3995000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 4120000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1428 Energiskatt

I budgetförslaget beräknades inkomstema av energiskatt på el till 4952 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och till 6063 milj.kr. för budgetårel 1985/86. Effekten av de förkortade redovisningsperioderna den Ijuli 1984 blev större än väntat. Inkomstökningen p.g.a. härav beräknas till 200 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Den kalla vintem i år motiverar också en höjning av inkomsten med 250 milj.kr. Totalt höjs prognosen på energi­skatt på el med 450 milj.kr. 1984/85 medan prognosen för 1985/86 är oförändrad.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    41

Prognosen på energiskatt på bensin är oförändrad för budgetåret 1984/85. Fr.o.m. den Ijanuari 1985 har energiskatten på bensin rent tekniskt sammanförts med bensinskatten.

Till följd av den kalla vintern har också prognosen räknats upp för energiskatt pä andra bränslen än bensin. För budgetåret 1984/85 ökar inkomstema med 150 milj. kr. jämfört med beräkningen i budgetförslaget. För 1985/86 är prognosen oförändrad.

 

Tabell 17. Energiskatt budgetåren 1984/85 och 1985/86, milj. kr.

 

1984/85

1985/86

Elkraft                                                                        5400 Bensin                                                                        1264 Andra bränslen                                                              4 536

Totolt                                                                                  11200

6063 0

4457

10520

RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till 11200000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 10520000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1441  AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

För budgetåret 1984/85 beräknas överskottet öka med 59 milj.kr. jäm­fört med budgetförslaget. Detta beror på en ökad omsättning och ett högre flnansiellt netto än väntat. Prognosen justeras däremot ner för budgetåret 1985/86 med 135 milj. kr. Nedjusteringen beror på avsättningar till fömyel-sefond och allmän investeringsfond.

RRV beräknar inkomstema på titeln AB Vin- & Spritcentralens inleve­rerade överskott till 279000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 115000000 kr. för budgetåret 1985/86.

1442  Systembolaget ABs inlevererade överskott

Jämfört med budgetförslaget beräknas överskottet för budgetåret 1984/85 öka med 60 milj. kr. Enligt Systembolaget AB beror detta på ökad omsättning och lägre lagerkostnader. För budgetåret 1985/86 är prognosen uppjusterad med 20 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott till 140000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 120000000 kr. för budgetårel 1985/86.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     42

1471 Tullmedel

Generaltullslyrelsen har i skrivelse till RRV den 28 febmari 1985 anfört följande:

I kommentarema till inkomstberäkningen hösten 1984 framhöll styrelsen svårigheten att i rådande konjukturläge bedöma humvida importen av varor som har ursprung i ländergrupperna EFTA, EG och ulvecklings­länder, dvs. länder med tullavveckling, kommer alt öka eller minska i förhållande till importen från övriga länder utan tullavveckling. Med hän­syn till influten och debiterad uppbörd, verkställda återbetalningar m. m. under månadema juli-januari har styrelsen nu beräknat inkomslerna till 1880 milj. kr., motsvarande ca 0,84% av importvärdet.

Generaltullstyrelsens beräkning för budgetåret 1984/85 är en upprevide­ring med 80 milj.kr. jämfört med budgetförslaget. För budgetårel 1985/86 har generaltullstyrelsen reviderat upp inkomsterna med 115 milj. kr.

RRV ansluter sig till generaltullslyrelsens beräkning. Inkomslerna på titeln tullmedel beräknas till 1 880000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 2020000000 kr. för budgetårel 1985/86.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhel redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifier och försälj­ningsinkomsler.

Regeringen har föreskrivit att statens ullåningsränta och statens avkast­ningsränla skall vara 13% under budgelåret 1984/85 (SFS 1984:243). Den­na räntesats har i beräkningarna även använts för budgetårel 1985/86.

2100 Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheler redovisas un­der denna huvudgmpp.

Affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätl. I en huvudtabell redovisas det förvänlade resultatet av rörelsen, bokslulsdispo­sitioner, överskott och inleverans. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faklorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förvänlade resultatet redovisas också.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     43

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs förslag till beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budget­åren 1984/85 och 1985/86.

2111 Postverkets inlevererade överskatt

Postverket har i skrivelse tiil RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 39,1 milj. kr. resp. 50,0 milj. kr.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

För budgetåren 1984/85 och 1985/86 räknar posten nu med att kunna leverera ett överskott på 30 milj. kr. resp. 54 milj. kr. Vid beräkning av avkastningskravet fr.o.m. budgetåret 1985/86 har hänsyn tagits till kom-munikationsministems förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86. Där föreslås bl. a. att ett nytl statskapital bildas genom uppskriv­ning av Postens fastigheter med 750 milj. kr. Därtill kommer del resterande statskapitalet per den 30juni 1985. som här beräknats lill 80 milj.kr. Hälften av detla sammantagna kapital omvandlas till ett amorteringsfritt statslån, och den andra hälften tas upp som ett nytl fasl statskapital.

I beräkningen har vi lagt in effekterna av redan beslutade portohöjning­ar. För att klara den långsiktiga resultatutvecklingen räknar vi med att del blir nödvändigt all höja den allmänna portonivån under 1986. Hänsyn har då även lagits till den exlra avskrivning på preliminärt 300 milj.kr. som Regeringen beslutat om för budgetåret 1984/85.

Postvolymen beräknas öka med 3,0% under vartdera budgetåret 1984/85 och 1985/86, dvs. samma ökning som i föregående inkomstberäkning.

Personalvolymen beräknas liksom i föregående inkomstberäkning öka med 1,0% under 1984/85 och för 1985/86 räknas med en obetydlig ökning. Ökningen sammanhänger främst med speciella salsningar av engångska­raktär som görs i samband med införandet av Postens nya organisation. Den genomsnittliga prisökningen på personalkostnaderna uppgår budget­året 1984/85 lill 5,5% och beräknas för budgetåret 1985/86 till 9,5%. Hela prisökningen 1984/85 beror på redan träffade avtal m.m. Även av prisök­ningen 1985/86 är slörre delen - nära 8% - en effekt av redan träffade avtal m. m.

Sakkostnaderna beräknas öka med 15,0% under 1984/85 och med 9,0% under 1985/86.

Diskontot förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå på 9,5% under hela perioden.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     44 Tabell 18. Postverkets resultaträkning för budgetåren 1983/84 - 1985/86, mi|j. kr.

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stal

ning

ning

Rörelseintäkler'

8773

9130

9616

9961

10828

Rörelsekostnader'

-8454

-8693

-9345

-9419

-10331

Rörelseresullal före

 

 

 

 

 

avskrivningar

319

437

271

542

497

Avskrivningar enligt plan

-189

-184

-218

-205

-224

Rörelseresullal efter

 

 

 

 

 

avskrivningar

130

253

53

337

273

Finansiellt nello'

88

105

110

124

60

Resullat efter finansiellt

 

 

 

 

 

netlo

218

358

163

461

333

Extraordinära kostnader'

-

-60

-

 

 

Resultatföre boksluls-

 

 

 

 

 

dispositioner

218

298

163

461

333

Avskrivningar över

 

 

 

 

 

plan''

-355

-361

-363

-362

-68

Skillnad mellan faktisk

 

 

 

 

 

pensionskostnad och bok-

 

 

 

 

 

förd pensionsutgift

(213)

(211)

(224)

(225)

(247)

Konsolideringsfond,

 

 

 

 

 

insäuning

—

—

-

-69

-211

Konsolideringsfond, uttag

242

137

225

_

_

Nettoresultat att

 

 

 

 

 

inleverera lill slaten

105

74

25

30

54

Inleverans

99

74

79

39

50

Därav:

 

 

 

 

 

Av föregående års resultat

19

19

19

19

10

Av årels resultat

80

55

60

20

40

Nettoresultatet i procenl

 

 

 

 

 

av i medeltal disponerat

 

 

 

 

 

statskapital

13,00

13.00

13,00

13.00

13.00

' Rörelseinläkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 19. Rörelsekostnadema inkluderar här liksom i Postverkels officiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild rubrik.

1983/84

1984/85

1985/86

Beräk­ning

Utfall

Drift­stal

Drift­stat

Beräk­ning

Finansiellt netto

1 104

1 109

I 123

87

113

-54

Utdelning på aktier Ränla på konsoliderings-fonden (motsv.) Ränta på statslån*

 

 

* enl. förslag i budgetpropositionen.

■' Extraordinära kostnader

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

Drift­stat

Ulfall

Drift­stat

Beräk­ning

Beräk­ning

Kostnad för ej utlösta utbelalningskort

_

-60

-

—

-

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    45

 

 

■* Avskrivningar ulöver

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

plan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

slat

ning

ning

Skillnad mellan kalkylmäs-

 

 

 

 

 

sigt beräknade avskrivningar

 

 

 

 

 

och avskrivningar enligt plan

-55

-61

-63

-62

-68

Extra avskrivning

 

 

 

 

 

enligt regeringsbeslut

-300

-300

-300

-300

-

Summa

-355

-361

-363

-362

-68

Tabell 19. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader, m

liU. kr.

 

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

ning

ning

Rörelseintäkler

 

 

 

 

 

Försändelseintäkler'

 

 

 

 

 

(exkl. driftbidrag)

5 830

5922

6352

6503

7065

Driftbidrag, tidningar

48

48

42

42

36

Uppdrag åt staten

196

200

208

208

276

Räntenetto-

1007

1089

1037

1 171

1262

Ersättning från PKbanken'

686

766

832

864

912

Postavgifter, betalnings-

 

 

 

 

 

förmedling

354

359

380

379

399

Särskilda alTärsområden

339

335

384

384

423

Övriga intäkter

313

411

381

410

455

Summa rörelseintäkter

8773

9130

9616

9961

10 828

Rörelsekoslnader

 

 

 

 

 

Lön och lönetillägg

4403

4483

4 768

4 772

5 232

Sociala avgifter m. m.

1809

1885

1972

1988

2200

Övriga personalkostnader

159

184

182

197

215

Summa personalkostnader''

6371

6552

6922

6957

7 647

Sakkostnader'

2083

2 141

2423

2462

2684

Summa rörelsekostnader

8454

8693

9345

9419

10331

' Skillnaden mellan driftstal och utfal! 1983/84 beror på större försändelsevolym än beräknal.

- Skillnaden mellan driftstat och utfall 1983/84 beror på högre medelsaldoutveckling och högre förräntning än beräknat.

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1983/84 beror bl. a. på att ersättningen grun­dar sig pä det nya avtalet med PK-banken.

■* Skillnaden mellan driftslat och utfall 1983/84 beror främst på högre ökning av personalvolymen och högre löneökning än beräknat.

Skillnaden mellan driftstat och utfall 1983/84 beror på högre kostnader för för-brukningsinvenlarier, förbrukningsmaterial och främmande tjänster än beräknat.

RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomslerna på titeln post­verkels inlevererade överskott beräknas till 39114000kr. för budgelåret 1984/85 och till 50000000 kr. för budgelåret 1985/86.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     46

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerket har i skrivelse till RRV beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 346 milj.kr. resp. 329 milj.kr. Det innebär ingen förändring i förhållande till budgetpropositionen.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

För 1984/85 bygger beräkningama på bedömningar som gjorls under januari 1985. Budgetåret 1985/86 baseras på beräkningar i televerkskoncer­nens treårsplan 1985/86 - 1987/88.

Inga generella taxehöjningar planeras för budgetåret 1984/85. För bud­getåret 1985/86 planeras en generell taxehöjning i början av 1986.

Tabell 20. Televerkets driftstat budgetåren 1983/84 - 1985/86, mi. kr.

 

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Ulfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

ning

ning

Rörelseintäkler

12948

13719

15 572

15909

16040

Rörelsekostnader

-7884

-8 759

-10350     ■

-10303     -

-10906

Rörelseresultat före avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

5064

4960

5222

5606

5134

Avskrivningar enligt plan

-2235

-2611

-3059

-3 257

-2514

Rörelseresultat efler avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

2829

2349

2163

2349

2620

Finansiella intäkter och kost-

 

 

 

 

 

nader'

-338

-187

-504

-570

-553

Resuhat efler finansiella

 

 

 

 

 

intäkter och kostnader

2491

2 162

1659

1779

2067

Extraordinära intäkter och

 

 

 

 

 

kostnader'

2

-885

-2

-36

2

Resultatföre boksluls-

 

 

 

 

 

dispositioner

2493

1277

1657

1743

2069

Bokslutsdispositioner'

-2195

-961

-1328

-1414

-1740

Årels resultat

298

316

329

329

329

Resultat i procenl av i medel-

 

 

 

 

 

tal disponerat statskapital

13%

13%

13%

13%

13%

Inleverans

287

284

345

346

329

Därav:

 

 

 

 

 

Av föregående års resullat

63

64

74

74

57

Av årets resullat

224

220

271

272

272

' Finansiella poster

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny Be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Ränteintäkter

5

16

5

5

5

Räntekostnader

-343

-203

-509*

-575

-558

Finansiellt nello

-338

-187

-504

-570

-553

* ökade räntekostnader på grund av att tidigare statskapital omvandlas till ett statslån.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     47

- Extra ordinära poster

1983/84

1984/85

1985/86

 

Drift-stat

Utfall

Drift­stat

Ny Be-     Beräk-räkning     ning

Extra ordinära intäkter  47        101       48        48        49

Extra ordinära kostnader          -45       -47       -50      -84            -47

-2057 -50

-1556

-50

-1-939

-294 -961

Bortskrivning av

standardtelefoner Extra ordinärt netto

2

-939 -885

-2

-36

2

' Bokslutsdispositioner

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift­stat

Utfall

Drift­stat

Ny Be­räkning

Beräk­ning

Avskrivn. utöver plan Extra avskrivn. av statskapital

Ålerföring av bortskrivna slandardtelefoner Förändring av konsolideringsfond Summa bokslutsdisp.

1200

-178     -264    -540

-1328      -1414      -1740

-88 -2195

■1150       -1150

RRV ansluler sig till televerkets beräkning. Inkomsterna på titeln tele­verkets inlevererade överskott beräknas lill 346000000 kr. för budgetårel 1984/85 och till 329000000kr. för budgelåret 1985/86.

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägar har i skrivelse lill RRV beräknal inleveransen av överskott under budgelåren 1984/85 och 1985/86 till 109 milj.kr. resp. 200 milj. kr. Del innebär ingen förändring för budgetårel 1984/85 och en ökning med 200 milj.kr. för budgetårel 1985/86 i förhållande lill budgetproposi­tionen.

Uidrag ur statens järnvägars skrivelse:

De prognoserade trafikintäkterna bygger på budgetutfallel under de senasle månaderna, konjunklurinstilulets senasle bedömning av konjunk­turutsikterna och den ekonomiska utvecklingen i samhället. Intäktsberäk­ningarna förulsäller en fortlöpande inflationsanpassning av taxorna och kostnadsberoende ersättningar.

Koslnaderna har beräknals med beaktande av bl.a. föreliggande ralio-naliseringsplaner. Personalkostnaderna har kalkylerats enligt gällande lö­neavtal för 1984 och 1985. Beslutade ändringar av arbetsgivaravgifterna har beaktats. Del innebär atl vi räknar med en förändring av lönekostnads-nivån under 1985 med 6,8%.

I prognosen har därvid ej räknats med atl avtalets prisulvecklingsgaranli eller pågående omförhandlingar resullerar i ökade lönetillägg.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkniing     48

Prisnivån för material, energi och extema tjänster har med hänsyn till SJ: s kostnadsstmktur beräknats stiga något mer än vad som anges för konsumentprisernas utveckling enligt RRV.

I beräkningama har beaktats de ändrade principer för SJ: s kosinadsan-svar som framgår av regeringens proposition 84/85:114 med riktlinjer för järnvägspolitiken. Enligt propositionen kommer också SJ att övergå lill kalenderårsredovisning från 1986. Detta innebär atl något årsbokslut inle kommer att upprättas för perioden Ijuli 1984 — 30juni 1985 utan räken­skapsperioden kommer att bli Ijuli 1984 - 31 december 1985.1 avvaktan på riksdagsbeslut har vi gjort en preliminär bedömning av resultatet för denna I8-månadersperiod samt för räkenskapsåret 1986.

Tabell 21. Statens järnvägars resultatbudget för budgetåren 1983/84 - 1986, miy. kr.

 

 

1983/84

 

1984/85

Juli 1984-decl985

-1986

 

Resultat-

Utfall

Resultat-

Beräk-

Beräk-

 

budget

 

budget

ning

ning

Rörelseintäkler

8661

8885

9177

13880

9815

Rörelsekostnader

-7725

-7983

-8149     -

-12580

-9235

Rörelseresullal före avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

936

902

1028

1300

580

Avskrivningar enligt plan

-424

-435

-450

-672

-475

Rörelseresultat efler avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

512

467

578

628

105

Finansiella intäkter och kost-

 

 

 

 

 

nader

10

19

-18

5

-40

Exlraordinära intäkter och

 

 

 

 

 

kostnader

14

64

11

43

35

Resultat före boksluls-

 

 

 

 

 

dispositioner

536

550

571

676

100

Bokslutsdispositioner

-466

-441

-521

-476

-

Årels resuhat

70

109

50

200

100

Resultat i procent av i medel-

 

 

 

 

 

tal disponerat statskapital

2,4

3,7

1,3

5,1'

2,9

Statskapital

2967

2957

3900

3900

3490

Inleverans

-

—

—

109

200

Därav;

 

 

 

 

 

Av föregående års resultat

-

-

-

109

200

Av årels resultat

-

-

-

-

-

Avskrivningar på sials-

 

 

 

 

 

kapiiatei

890

876

971

1148

475

Därav:

 

 

 

 

 

Avskrivningar enligt plan

424

435

450

672

475

Avskrivningar utöver plan

466

441

521

476

-

Avser resultatet under 18 månader.

Slatens järnvägars resultat för budgetåret 1983/84 uppgick till 109 milj.kr. och har enligt riksredovisningen bokförts under budgetåret 1983/84. Beloppet betalades in till statsverket först den 20december 1984. Eftersom beloppet redan bokförts i riksredovisningen under budgelåret 1983/84 beräknas någon inleverans inte atl bokföras under budgelåret 1984/85.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    49

Någon inleverans av överskott på titeln statens järnvägars inlevererade överskott beräknas inte ske under budgetåret 1984/85. Under budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna till 200000000 kr.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av över­skott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 99,4 milj.kr. resp. 102,0 milj. kr. Del innebär en ökning med 0,4 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och ingen förändring för budgetåret 1985/86 i förhållande till budgetproposi­tionen.

Utdrag ur luftfartsverkets skrivelse:

Intäkterna för 1984/85 beräknas komma alt uppgå till 1074,8 milj.kr. vilket är nära 12,0 milj. kr. bättre än fastställd budgei. Förbättringen beror uteslutande på atl trafikutvecklingen varit gynnsammare än beräknat. Del är främst intäkterna från inrikes linjefart saml chartertrafiken som bidrar till inläktsförbättringen.

Kostnaderna för detta budgetår beräknas uppgå till totalt 972,8 milj. kr. vilket är ca 12 milj.kr. högre än budgeterat. Orsaken till detta är bl.a. att löneutvecklingen varil högre än budgeterat saml atl den ökade flygtrafiken och den onormalt kalla vintern ökar driftskostnaderna på flygplatserna. Kostnadema inkluderar en påbörjad återbetalning av tidigare underför­räntning till kommunerna med 48 milj. kr.

Överskottet, för inleverans till staten, beräknas enligt ovanslående lill 102,0 milj. kr. Full förräntning, beräknat efter en räntefot på 13 %, beräk­nas kräva ett överskott på ca 197,0 milj. kr. Inleveransen till slaten påver­kas dock starkt av tidigare nämnd återbetalning av kommunala ränteskul­der.

Resultatbedömningen för 1985/86 anknyter till den beräkning som läm­nades i höstens inkomstberäkning. Antalet landningar och antalet passage­rare på luftfartsverkets flygplatser har beräknats öka med genomsnittligt 6% jämfört med 1984/85. Prisutvecklingen på verkets taxor och avgifier 1985/86 antas följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Den 1984/85 på­började återbetalningen av kommunala ränteskulder skall fullföljas. Kom­munerna beräknas 1985/86 erhålla 103 milj.kr, utöver fullt förräntnings­krav. Detta innebär i sin tur alt del statliga överskottet beräknas bli oförändrad 102 milj.kr, 1985/86. Full förränlning av statskapitalet beräk­nas kräva 202 milj.kr. enligt verkels nuvarande prognos för resultatut­veckling.

Återbetalningen av den ackumulerade underförränlningen till kommu­nerna skall vara hell reglerad vid uigången av budgetåret 1986/87. Fr. o. m. budgelåret 1987/88 beräknas även staten erhålla full förräntning på finan­sieringskapitalet. Slaten beräknas vara helt kompenserad för ackumulerad underförräntning senast budgetåret 1991/92.

4   Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1.4

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     50

Tabell 22. Luftfartsverkets driftbudget för budgetären 1983/84 - 1985/86, milj. kr.

 

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Ulftill

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

budget

 

budget

ning

ning

Rörelseintäkter

949.9

9.S1,3

1 063.0

1 074.8

1 1.S4.0

Rörelsekostnader

-721.1

-744.5

-8.M.9

-846.7

-921.8

Rörelseresullal före avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

22S.8

206,8

228.1

22X.1

232.2

Avskrivningar

-96,0

-116.6

-126.0

-126.0

-1.1(1.0

Rörelseresultat

132,8

90,2

102.1

102.1

102.2

Kommunala skaller

-0,2

-0.1

-0.1

-0.1

-0.2

Årels överskott

132.6

90.1

102.0

102.0

102.0

Överskott i procenl av i

 

 

 

 

 

medeltal disponerat stats-

 

 

 

 

 

kapital

9.2

6.8

6.7

6.7

6.6

Inleverans

-

71.9

99.4

99.4

102.0

Därav;

 

 

 

 

 

Av föregående års

 

 

 

 

 

överskott

-

22,9

22.9

22.9

25.5

Av årets överskott

-

49.0

76,5

76,5

76..S

Tabell 23. Luftfartsverkets intäkter, mili

.kr.

 

 

 

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

budget

 

budget

ning

ning

Trafikiniiikler

 

 

 

 

 

Landningsavgifter

194,6

192,0

208.4

-

-

Passageraravgifter

162,6

170,3

170.3

-

-

Terminaltjänslavgifter

52,9

51.1

51.1

-

-

Hangar och parkering

6,5

6,0

6.0

-

-

Undervägsavgifter

184,1

185.3

193.1

-

-

Summa trafikintäkter

600,7

590.2

628,9

643.2

693.3

Övriga inläkler

239,7

251.5

287.4

283.9

308.5

Ersällning för flygtrafiktjänst

 

 

 

 

 

m.m.

86.4

81.8

90,3

87.5

93.0

Luftfartsinspektionens

 

 

 

 

 

avgifter

18,7

21,6

17,7

19.5

18.2

Finansiella och extraordi-

 

 

 

 

 

nära intäkter

4,4

6.2

11.7

11.7

12.0

Effekt av planerade

 

 

 

 

 

taxehöjningar

-

-

27.0

29.0

29.0

Intäkter totalt

949,9

951,3

106.1.0

1 074.8

1 l.M.O

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    51

Tabell 24. Luftfartsverkets kostnader, mi. kr.

 

 

1983/84

 

1984/85

 

1985/86

 

Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

budget

 

budget

ning

ning

Personalkostnader

 

 

 

 

 

Löner

287,4

286,1

303,9

-

-

Sociala kostnader

97,2

97,7

103,2

-

-

Div. personalkostnader

30,3

28,8

34,1

-

-

Avgår: Ersättning från för-

 

 

 

 

 

säkringskassan

-9,1

-9,7

-9,6

-

-

Summa personalkostnader

405,8

402,9

431,6

439,1

451,3

Sakkosinader

 

 

 

 

 

Materialkostnader

73,4

72,0

82,9

-

-

Tjänster åt utomstående

70,3

76,2

79,1

-

-

Adm. kostnader

10,1

21,6

12,9

—

-

Ersättning till andra myndig-

 

 

 

 

 

heter m. m.

86,2

92,3

94,5

-

-

Summa sakkostnader

240,0

262,1

269,4

273,7

281,1

Finansiella och extraordi-

 

 

 

 

 

nära koslnader

0,5

1,9

0,8

0,8

2,6

Extema räntor

75,0

77,7

133,2'

133,2'

187,0

Avskrivningar

96,0

116,6

126,0

126,0

130,0

Kostnader toUlt

817,3

861,2

961,0

972,8

1052,0

' 48 milj. kr. avser återbetalning av tidigare underförräntning till kommunerna.  103 milj. kr. avser återbetalning av tidigare underförräntning till kommunema.

RRV ansluter sig till luftfartsverkels beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 99400000 kr. förbud-getåret 1984/85 och till 102000000 kr. för budgelåret 1985/86.

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

Förenade fabriksverken har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 65,0 milj. kr. resp. 72,7 milj.kr. Del innebär en minskning med 1,5 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och en minskning med 0,7 milj. kr. för budgetåret 1985/86 i förhål­lande lill budgetpropositionen. Inleveransen under budgetåret 1984/85 hän­för sig till resultatet för år 1984 och inleveransen under budgetåret 1985/86 är resultatet för år 1985.

Utdrag ur förenade fabriksverkens skrivelse:

Utfallet för 1984 har beräknats med utgångspunkt från vårt preliminära årsbokslut.

Beräkningen för 1985 bygger på vår budget och 1986 på vår operativa långsiktsplan.

Beträffande budgeten 1985 har inte någon ny prognos gjorts. Detta görs i första kvartalsbokslutet under april.

Inleveranskravet 1985 beräknas kunna täckas, medel saknas däremot för täckning av överavskrivningarna.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     52 Tabell 25. Förenade fabriksverkens driftstal för åren 1984—1986, milj, kr.

 

1984

 

1985

 

1986

 

Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

Beräk-

 

stat

 

stat

ning

ning

Rörelseintäkler

1 870,4

1910.4

2026.2

2026.2

2623.3

Rörelsekostnader

-1 764.3

-1 808.3

-1 907.4

-1 907.9

-2 4.16.6

Rörelseresultat före

 

 

 

 

 

avskrivningar

106.1

102,1

118.8

118.3

186.7

Avskrivningar enligt plan

-53,2

-52,5

-61.8

-61.8

-68.4

Rörelseresullal efter

 

 

 

 

 

avskrivningar

52,9

49.6

57,0

.'i6.5

118.3

Finansiella intäkter och

 

 

 

 

 

kostnader

5,5

24,3

28,6

28.6

25.5

Resulial efier finansiella

 

 

 

 

 

inläkler och koslnader

58,4

73.9

85.6

85,1

143.8

Extraordinära intäkter och

 

 

 

 

 

kostnader

-8,5

-15,1

-8.4

-8.4

-8.4

Resulial före hok.stuls-

 

 

 

 

 

disposiiioner och skall

49,9

.S8,8

77,2

76.7

135.4

Bokslutsdispositioner

8,0

7,4

-4.0

-4.0

-60.0

Resulial före skall

51.9

66.2

73.2

72.7

75.4

Skatt

-1,0

-1.2

-

_

_

Årels resuhat

56,9

65,0

73.2

72.7

75,4

Resultat i procent av i

 

 

 

 

 

medeltal disp>onerat stats-

 

 

 

 

 

kapital

13

13

13

13

13

Inleverans

56,4

63.2

71.2

70.5

74,8

Därav:

 

 

 

 

 

Av föregående års resultat

13,7

14.2

16.3

16.0

18.2

Av årets resultat

42,7

49,0

54.9

.S4.5

.6.6

Avskrivningar på stats-

 

 

 

 

 

kapitalet

48,2

47.5

.S6.8

.S6.8

123.2

Därav:

 

 

 

 

 

Avskrivningar enligt plan

48,2

47.5

.S6.8

>t.»

63.4

Avskrivningar utöver plan

(22,9)*

(28.8)*

(55.3)*

(55.3)*

.S9.8

* överavskrivningar vilka ej beräknas kunna inlevereras.

Tabell 26. Förenade fabriksverkens rörelseinläkter per rörelsegren, milj. kr.

 

Seklor

1984

 

1985

 

1986

 

Drift­slat

Utfall

Drift­stat

Beräk­ning

Beräk­ning

Försvarsmateriel Underhåll Materialteknik Övrigt

Summa FFV

862,4 1001,5

6,5 1870,4

932,9

962,0

9,3

6,2

1910,4

977,5

1010,5

33,4

4.8

2026,2

977,5

1010.5

33,4

4.8

2026,2

1442.6

1 1.18.8

37.6

4,3

2623,3

RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas lill 65000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 72700000 kr. för budgetårel 1985/86.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    5}

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Statens vatlenfallsverk har i skrivelse lill RRV beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1984/85 och I98.V86 tiil 2297.0 milj.kr. resp. 2450,0 milj. kr. Det innebär ingen förändring för budgetåret 1984/85 och en minskning med 2 milj.kr. för budgetårel 1985/86 i förhållande till budget­propositionen.

Utdrag ur statens vattenfallsverks skrivelse;

Enligt regeringsbeslut 1984-10-11 skall Vattenfall fr.o.m. 1985 tillämpa kalenderår som räkenskapsår. Detta innebär att driftstat skall upprättas för kalenderårel 1985. Räkenskapsåret 1984/85 förkortas härvid till atl omfatta perioden den I juli 1984 till den 31 december 1984.

Kraftverksrörelsen

I tabell 28 visas kraftverksrörelsens driftslat för 1985 jämle molsvarande uppgifter i den fastställda driftsiaien för 1984/85 samt en beräkning för 1986.

1985

Försäljningsvolymen för fast kraft väntas bli 2.5 9f högre än i driftstaten för 1984/85. Exklusive saxningskraft till Sydkraft uppgår ökningen till drygt 3%. Vid beräkning av försäljningsvolymen har effekterna av den höjning av elskalten som gäller från den I december beaklals.

Höjningen väntas medföra en icke obetydlig minskning av försäljningen jämfört med tidigare prognoser.

Engrosintäkierna har beräknats enligt 1984 års högspänningstariffer som gäller fr. o. m. 1984-01-01.

Detaljförsäljningsintäktema har beräknats uiifrån de tariffer som gäller fr.o.m. 1984-09-01.

Beräkning av intäkter och kostnader har skett i prisnivå K= 149. Index­tilläggen för fast engrosförsäljning under 1985 gmndar sig emellertid på ett medelvärde av konsumentprisindex för 1984. som bedömts lill 143.

Beträffande kraftproduktionskostnaderna utgår beräkningarna från nor­malårstillrinning till de vattenkraftproducerande älvarna och bedömd till­gänglighet för kämkrafien. I beräkningama ingår kostnader för produktion från block3 i Forsmark fr.o.m. kommersiell idrifltagningslidpunkt, som beräknas bli juni 1985.

Skatt på äldre vattenkraft för Vattenfalls egen vaitenkraftproduktion ingår i beräkningarna med 422 milj. kr.

Den 1 januari 1984 införde Vattenfall nya högspänningstariffer med en femårig kontraktstid. De nya tarifferna innebär atl priset på el kommer atl öka långsammare under kontraktsperioden än inflationen.

Detta bedömdes på ett verkningsfullt sätl kunna bidra till regeringens uttalade målsättning om en minskad inflationstakt i landel.

Enligt de beräkningar som låg till gmnd för tarinbeslulel bedömdes Vattenfall uppvisa några föriuslår i millen av kontraktsperioden beroende på idrifttagningen av Forsmark 3.

I fömtsättningarna för införandet låg därför att verket har möjlighet att använda balanserade överskottsmedel för alt utjämna resultatet över dessa förlustår.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     54

Enligt instruktionen kan nämligen Vattenfall efter regeringens godkän­nande balansera överskott som uppkommer under år med gynnsamma fömtsättningar för att täcka underskott år då resultatet blir sämre. Över­skott från tidigare år - som avsatts till disponibla medel - uppgår för närvarande till 461 milj.kr. inklusive 1983/84 års överskott på 248milj.kr. Avsättning till disponibla medel av det sistnämnda beloppet har dock ännu inte godkänts av regeringen.

Årets förlust förutsätts täckas genom ianspråktagande av från tidigare år balanserade disponibla medel.

Räntan på statskapitalet för 1985 är beräknad efter 12,75%. Räntan -som är beräknad på i kraftverksrörelsen i medeltal disponerat statskapital bundet i idrifttagna anläggningar (17255 milj.kr.) - uppgår till 2200 milj.kr.

Arets resultat beräknas uppvisa en föriust på 220 milj. kr. sedan kravet på inbetalning av ränta på statskapitalet och kalkylmässiga avskrivningar har tillgodosetts.

1986

Beräkningama för 1986 bygger på en inom verket upprättad ekonomi­prognos som utgår ifrån normalårstillrinning, till de vattenkraftproduce­rande älvama, bedömt tillgänglighet för kärnkraften och en belasiningsök­ning på ca 2%.

Beräkningama för 1986 har skett i prisnivå K= 159.

Utgående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna en föriu.sl på 368 milj. kr. för kalenderåret 1986.

Tabell 27. Statens vflttenfallsverks driftsUt för budgetåren 1984/85, 1985, 1986,
milj.kr.                                               __

 

1984/85

1985

1986

 

Driftstat

Driftstal

Beräkning

Kraftverksrörelsen

 

 

 

Rörelsens intäkter

12233

12351

12396

Rörelsens kostnader

-8158

-8518

-8387

Rörelseresullal före

 

 

 

avskrivningar

4075

3 833

4009

Avskrivningar enligt

 

 

 

plan

-850

-900

-1000

Rörelseresultat efter

 

 

 

avskrivningar

3225

2933

3009

Finansiella intäkter

504

573

518

Finansiella kostnader

-101

-%

-105

Exlraordinära intäkter

10

—

-

Extraordinära kostnader

-

-125

-126

Resultat före boksluts-

 

 

 

dispositioner

3638

3285

3296

Bokslulsdispositioner

-1106

-1300

-1378

Resuhat före skatt

2532

1985

1918

Kommunalskatt

-130

-5

-5

Resultatföre ränta

 

 

 

på statskapitalet

2402

1980

1913

Ränta på statskapital

-2148

-2200

-2281

Årets resultat

254

-220

-368

Ränta på disponerat

 

 

 

statskapital i procent

 

 

 

av i medeltal dispone-

 

 

 

rat kapilal

13

12.75

12,25

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     55

Tabell 28. Driftslat för kraftverksrörelsen, milj. kr.

 

 

1984/85

1985

1986

 

Driftstal

Oriftstal

Beriikning

Rörelsens intäkter

 

 

 

Elförsäljning m.m.

 

 

 

Fasl kraftfiirsiiljning

 

 

 

Engrosförsäljning

7 8.14

8 220

 

Detaljförsiiljning

1 126

1218

 

Tillfällig kraft

752

684

 

Transilering

515

515

 

Engång.savgifter

28

31

 

Värmeförsaljning

50

59

 

Summa elförsätjning m. m.

I0.M)5

10727

11505

Arbeten åt utomstående

1847

1551

800

Övriga rörelseintäkter

81

71

91

Summa rörelsens intäkter

12 233

12.151

12.196

Rörelsens koslnader

 

 

 

Produktions- och distribu-

 

 

 

tionskostnader

 

 

 

Egen produktion

 

 

 

Vattenkraft

-800

-787

_

Kärnkraft

-1 923

-1 723

_

(varav bränsle)

(-651)

(-431)

_

Annan värmekraft

-178

-181

_

(varav bränsle)

(-40)

(-41)

-

Summa

-2901

-2691

-

Främmande produktion

 

 

 

Fast kraft

-2 140

-1(H)4

_

Tillfällig kraft

-153

-109

-

Summa

-2293

-3113

—

Distribution

-541

-558

_

Faslighetsskötsel

-.18

-.17

_

Stamnäts- och transile-

 

 

 

ringsavgifter

-79

-83

_

Summa produktions- och

 

 

 

distributionskostnader

-5 852

-6482

-7081

Arbelen åt utomstående

-1847

-1 552

-8()0

Förstudier, administra-

 

 

 

tions-, utvecklings- och

 

 

 

försäljningskostnader

 

 

 

Administrations- och

 

 

 

försäljningskostnad

-159

-165

_

Förstudier

-85

-75

_

Forskning, utveckling.

 

 

 

demonstration (FUD)

-218

-234

_

Övriga kostnader

.1

-10

_

Summa                        —459

Summa rörelsens koslnader  —8 158

Rörelseresullal före av­
skrivningar                      4075
Avskrivningar enligt plan -8.S0

Röretserestdtol

efter avskrivningar          3 225

Finansiella intäkter             504

Finansiella kostnader        -101

Exlraordinära inläkler           10

Exlraordinära koslnader         -

-484 -8518

3833 -900

2 933 573 -96

-125

-506 -8387

4009 -1000

3009

518

-105

-126

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     56

 

 

1984/85

1985

1986

 

Driftstat

Driftstat

Beräkning

Resultat före boksluls-

 

 

 

dispositioner och skatl

3638

3285

3296

Bokslutsdispositioner

 

 

 

Avskrivningar ulöver plan

-1106

-1100

-1178

Avsättning till lagerreserv

—

-200

-200

Upplösning av lagerreserv

-

-

-

Summa

-1106

-1300

-1378

Resultatföre skatt

2532

1985

1918

skau

-130

-5

-5

Resultat före ränta på

 

 

 

statskapitalet

2402

1980

1913

Ränta på statskapilalel

-2148

-2 200

-2281

Årets resultat

254

-220

-368

Tabell 29. Driftstat för kanalrörelsen, miU. kr.

 

1984/85

1985

1986'

 

Driftstat

Driftstal

Beräkning

Rörelsens intäkter

 

 

 

Ersättning för viss

 

 

 

kanaltrafik

39,9

40,4

39,9

Övriga trafikintäkter

7,3

8,0

8,0

Arbelen åt utomstående

0,2

0.2

0,2

Övriga rörelseintäkter

1,5

1,8

1,8

Summa rörelsens intäkter

48,9

50,4

49,9

Rörelsens kostnader

 

 

 

Drift och underhäll

-37.9

-38,9

-39,0

Arbeten åt utomstående

-0,2

-0,2

-0,2

Administraliva kostnader

-7,5

-7,4

-6,7

Summa rörelsens kostnader

-45,6

-46,5

-45,9

Rörelseresultat före

 

 

 

avskrivningar

3,3

3,9

4,0

Avskrivningar

-0,5

-0,6

-0,6

Rörelseresultat efter

 

 

 

avskrivningar

2,8

3,3

3,4

Exlraordinära inläkler

0,3

—

-

Kommunalskatt

-

-

-

Resultat före ränta på

 

 

 

statskapitalet

3,1

3.3

3,4

Ränta på statskapilalel

-3,1

-3,3

-3,4

Årets resullat

0

0

0

' Prisnivå K= 149.

RRV ansluter sig lill statens vattenfallsverks beräkning. Inkomstema på titeln statens vattenfallsverks inlevererade överskott beräknas till 2297000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 2450000000 kr. för budget­året 1985/86.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    57

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av över­skott under budgetåren 1984/85 och 1985/86 till 93,0 milj.kr. resp. 82,8 milj. kr. Det innebär ingen förändring för budgetåret 1984/85 och en ökning med 12,8 milj.kr. för budgetåret 1985/86 i förhållande till budgetproposi­tionen. Inleveransen under budgetåret 1984/85 utgörs av 30% av årsvins­ten för år 1984 (63 milj. kr.) och den fasta delen (30 milj. kr.) för år 1985. Under budgetåret 1985/86 består inleveransen av 30% av årsvinsten för år 1985 (52,8 milj. kr.) och den fasta delen (30 milj. kr.) för år 1986.

Utdrag ur domänverkets skrivelse:

I tabell 31 har beräkningen för 1985 ändrats till följd av i december gjorda bedömningar utifrån höstens budgetarbete. Resultatet efter skatt beräknas nu till 176 milj. kr. Till följd härav har inleveransen för 1985/86 justerats.

Tabell 30. Domänverkets investeringar, miy. kr.

1984             1985

Aktier                                                  9                 12

Maskiner och inventarier              110               100
Mark, byggnader och

markanläggningar                         100               158

Summa                                           219               270

För 1984 och 1985 bedöms investeringama uppgå till 219 milj. kr. resp. 270 milj.kr. jämfört med 277 milj.kr. resp. 243 milj.kr. i tidigare beräk­ningar.

Tabell 31. Domänverkets driftsUt för åren 1983-1985, mili. kr.

 

 

1983

 

1984

 

1985

 

Beräkn.

Ulfall'

Beräkn.

Beräkn.

Beräkn.

 

okt.82

 

dec. 83

okt. 84

 

Rörelseintäkter

1889

1952

1946

2001

2074

Rörelsekoslnader

-1569

-1538

-1618

-1630

-1713

Rörelseresullal före

 

 

 

 

 

avskrivningar

320

414

328

371

361

Räkenskapsenliga avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

-133

-131

-150

-145

-154

Rörelseresultat efler

 

 

 

 

 

avskrivningar

187

283

178

226

207

Finansiellt netlo

1

-4

-4

-

1

Resultat efter finansiella

 

 

 

 

 

inläkler och kostnader

188

279

174

226

208

Extraordinära posler

-

-66

-

-

-

Resullat före boksluts-

 

 

 

 

 

dispositioner och skatt

188

213

174

226

208

Bokslutsdispositioner

-2

-117'

3

19

34

Kommunala skaller

-34

-35

-34

-34

-66

Årets överskott

152

61

143

211

176

Inleverans

89

89

76

48

93

Överskott i procenl av

 

 

 

 

 

i medeltal disponerat

 

 

 

 

 

statskapital

13,4

5.5

11,6

18.1

14,3

' Årsbokslutet för 1983 har ej ännu faslställts av regeringen. " Avser nedskrivning av aktier i Domänföretagen AB. ' Härav avser 100 milj. kr. avsättning lill skogsvårdsfond.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     58

RRV anför i sin revisionsberättelse för domänverket (RRV dnr 1983:524) atl nedskrivningen av aktierna i Domänförelagen AB med 66 milj. kr. inte är i överensstämmelse med god redovisningssed i staten.

Eftersom regeringen ännu ej (15 mars 1985) fastslällt årsbokslutet för 1983 har regeringen ej heller tagit slällning lill avsättningen av 100 milj. kr. till en skogsvårdsfond. Domänverkels resullat exkl. dessa avsättningar 1983 blir då 227,2 milj, kr. vilkel betyder en inleverans av 68,1 milj.kr. Av detta belopp har 18,3 milj.kr. inlevererats under budgetåret 1983/84. Do­mänverket beräknar inkomsterna för budgetåret 1984/85 till 9300(3000 kr. Dessa inkomsler hänför sig till resultatet för 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln domänverkels inlevererade över­skott lill 142800000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 82800000 kr. för budgetåret 1985/86.

2131 Riksbankens inlevererade överskott

I skrivelse till RRV den 8 mars 1985 med senare komplettering har riksbanken anfört följande:

Fullmäktige i riksbanken har föreslagit riksdagen att 5 miljarder kr. av riksbankens resullat skall inlevereras lill statsverket budgelåret 1984/85.

För budgeten 1985/86 bör det förslag som fullmäktige i riksbanken före­slagit riksdagen i skrivelsen den 31 januari 1985 (Dnr 85-023-(X)2). lill ändrade principer vad avser riksbankens inlevererade överskott beaktas.

Fullmäktige i riksbanken har vidare föreslagit följande.

Enligt lagstiftningen om avsättningar på investeringskonton, likviditets-konton m.m. skall insättningar ske på konton i riksbanken. Dessa medel redovisas över riksbankens balansräkning och vinsterna därav på vinst-och föriuslräkningen trots att de inte är att betrakta som en del av riksban­kens egenlliga rörelse. Det nettoöverskott som uppstår på dessa medel och som 1985 blir betydande bör enligt fullmäktiges mening i sin helhet inleve­reras till statsverket. För att snabbare återföra riksbankens avkastning på dessa medel föreslår fullmäktige att kvartalsvisa inbetalningar görs till statsverket fr.o.m. år 1985 i månaderna april, juli, oktober och januari. Som grund för dessa inbetalningar upprättas kvartalsvisa resultaträkning­ar. Det slutliga bokslutet och dispositionen av riksbankens resullat för den toiala rörelsen skall dock även framdeles göras en gång per år enligt nuvarande praxis. För 1985 bör de ovan föreslagna inbetalningarna -schablonmässigt beräknade - uppgå lill 0,5 miljarder kr. per kvartal.

På grund härav kan under fömtsättning av riksdagens godkännande av förslaget inleverans under budgetåret 1984/85 beräknas till 5,5 miljarder kr. (varav 0,5 miljarder kr. utgör förskottsleverans). Vad gäller de inleverera­de överskotten på riksbankens egentliga rörelse under 1984/85 uppgår de till ca 4 miljarder kr. För nästkommande år kan de schablonmässigt sättas till samma belopp, dvs. 4 miljarder kr.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    59

Under åren 1985, 1986 och 1987 kommer betydande medel att inflyta på särskilda räkningar i riksbanken. All beloppsmässigl exakt ange hur stora insättningarna och uttagen blir är förenat med betydande osäkerheter. Överslagsmässigt kan de totala medlen på särskilda räkningar i snitt under åren 1985 och 1986 beräknas ligga omkring 20-25 miljarder kr. Under 1987 kommer behållningen att minska om inga nya former av avsättningar beslutas. Överskottet på särskilda räkningar skulle, kunna beräknas till 2-3 miljarder kr. Dessa medel kommer, i enlighet med den av fullmäktige föreslagna ordningen för inleveranser, i sin helhet att inlevereras.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riks­bankens inlevererade överskott beräknas till 5500000000 kr. för budget­året 1984/85 och till 7000000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2300 Ränteinkomster

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån till bostadsbyggande var ca 69 miljarder kr. per den 30juni år 1984. Ränlan för slatliga bostadslån är 11,25% för kalenderårel 1985 (SFS 1984: 1019). Ränteinkomsterna på lån för bosladsbyggande har räknats ned jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Orsaken till nedjusteringen är den lägre räntesats som nu gäller för statliga bosladslån.

RRV beräknar inkomslerna på titeln ränteinkomster på lån för boslads­byggande till 8000000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 8240000000 kr. för budgetåret 1985/86.

2500 Offentligrättsliga avgifter

2537 Miljöskyddsavgift

Under denna inkomsttitel redovisas två typer av inkomster. Del är dels inkomster som hänför sig till avgift på prövning och tillsyn enligt miljö­skyddslagen, dels inkomsler som hänför sig till miljöskyddsavgifl enligt 52§ML.

Med hänsyn till utfallet hittills under budgetårel 1984/85 beräknar sta­tens naturvårdsverk inkomsterna på titeln till 7 milj.kr. för budgelåret 1984/85 och till 20 milj.kr. för budgelåret 1985/86. Det innebär en minsk­ning med 27,5 milj.kr. resp. 22,5 milj.kr. i förhållande lill budgetproposi­tionen.

RRV ansluter sig lill statens naturvårdsverks beräkning. Inkomsterna på titeln miljöskyddsavgift beräknas till 7000000 kr. för budgetåret 1984/85 och lill 20000000 kr. för budgelärel 1985/86.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     60 2600 Försäljningsinkomster

2625 Utförsäljning av beredskapslager

Inkomstema på titeln, som redovisas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar, avser erhållna försäljningsintäkter från utförsäljning av bered­skapslager av olja, kol m. m.

Enligt regleringsbrev skall överstyrelsen för ekonomiskt försvar under budgetåret 1984/85 utförsälja råolja och oljeprodukter i enlighet med prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor. Inkomslerna skall inlevereras till denna inkomsttitel. I prop. 1984/85:53 beredskapslagring av olja och kol m.m. föreslås nya utförsäljningar som tillfälligt beräknas öka inkomsterna på titeln budgelåren 1985/86 och 1986/87.

Enligt en ny bedömning av överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräk­nas inkomsterna till I 440 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och till 900 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Det innebären ökning med 401 milj. kr. resp. en minskning med 800 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskt försvar beräkning. Inkomsterna på titeln utförsäljning av beredskapslager beräknas till 1440000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 900000000 kr. för budgel­året 1985/86.

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkomsthuvudgmpp fmns endast inkomsttiteln 2811 med sam­ma namn som huvudgmppen.

Tillfälliga inkomster samt andra inkomster, som ej är hänföriiga lill annan titel i statsbudgeten, redovisas på denna inkomsttitel.

I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln uppgå lill 400000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 498600000 kr. för budgetåret 1985/86.

I statsbudgeten för 1979/80 anvisades 500 milj. kr. för förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB. Efter statens förvärv av aktier ägdes bolaget till 60% av den ekonomiska föreningen. Södra Skogsägarna, och till 40% av svenska staten.

Enligt avtal begärde föreningen att få lösa in statens aktier. Den 18de-cember 1984 fastställdes priset av en skiljenämnd till 750 milj. kr. Beloppet betalades in lill statsverket den 2januari 1985 och bokfördes på denna inkomsttitel.

Inkomslerna på titeln övriga inkomster av statens verksamhel beräknas till 1 150000000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 498600000 kr. för budgetåret 1985/86.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade Inkomstberäkning     61 5000 Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar och statliga pen­sionsavgifter, netto.

5100 Avskrivningar

Med avskrivning menas den beräknade värdeminskningen för ett kapi­talobjekt under en viss period. Värdeminskningen kan bero på fysisk förslitning, teknisk utveckling m. m. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndigheter­nas statskapital.

5110 Affärsverkens avskrivningar

För affärsverken sker avskrivningar på tillgångarnas återanskaffnings­värde utom för luftfartsverket vars avskrivningar görs på tillgångarnas anskaffningsvärde.

I skrivelse lill RRV har postverket, statens järnvägar, luftfartsverket, förenade fabriksverken och statens vatlenfallsverk lämnat uppgifier om sina avskrivningar. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1984/85 och 1985/86 framgår av tabell 32.

Tabell 32. Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1984/85 och 1985/86, tusental kr.

1984/85

1985/86

Enligt   Ökning (H-)     Enligt   Ökning (-(-)

RRVs    minskning (-) RRVs minskning (-)

marsbe-                             jämfört med    marsbe-    jämfört med

räkning                              budgetprop.    räkning     budgetprop.

 

5111    Postverkets av-

 

 

 

 

skrivningar

398000

-

-

-

5113    Statens järnvägars

 

 

 

 

avskrivningar

923000

-33 000

225000

-833000

5114    Luftfartsverkets

 

 

 

 

avskrivningar

126000

-

130000

-

5115    Förenade fabriks-

 

 

 

 

verkens avskriv-

 

 

 

 

ningar

34 300

-10 100

89000

-8600

5116    Statens vattenfalls-

 

 

 

 

verks avskrivningar

1956000

500

2000000

-

Summa

3437300

-42600

2444000

-841600

Avskrivningarna för affärsverken beräknas uppgå lill 2444,0 milj.kr. under budgetårel 1985/86. Det är 841,6 milj.kr. mindre än enligt budget­propositionen. Affärsverkens beräkningar av inleverans av överskott och avskrivningar redovisas under inkomstliielgrupp2110 Affärsverkens inle­vererade överskott.

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     62

Postverkets avskrivningar under budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till 398 milj. kr. varav 300 milj. kr. utgör en extra avskrivning på statskapitalet,

I prop. 1984/85:114 Riktlinjer för järnvägspoliliken föreslås bl. a. all statens järnvägar i fortsättningen skall göra avskrivningar på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde istället för på äleranskaffningsvärdel.

Dessa nya avskrivningsprinciper påverkar SJs avskrivningar fr.o.m. budgetårel 1985/86.

I prop. 1984/85:139 om luftfartsverkets investeringar m.m. föreslås bl. a. att luftfartsverkets kommersiella investeringar i fortsättningen finan­sieras utanför statsbudgeten. Detta medför att luftfartsverkets avskriv­ningar på sikt minskar. Denna prop. har inte beaktats i beräkningarna.

Inkomsterna under inkomsltitelgmppen affärsverkens avskrivningar be­räknas lill 3437300000 kr. för budgetåret 1984/85 och till 2444000000 kr. för budgelåret 1985/86.

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomsler och utgifter för innevarande budgelår och del nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverkei och slatens löne- och pensionsverk. Omläggningen av uppbördssystemet för skatter och socialavgifter beräknas innebära minskade omföringar från inkomsttiteln på ca 750 milj. kr. under våren 1985. Omläggningen ger således en positiv engångseffekt på inkomsttiteln på molsvarande belopp.

RRV har slutfört en översyn av beräkningsunderlaget för lönekostnads­pålägget (LKP). Rapport överlämnades till regeringen i januari 1985. I rapporten föreslår RRV bl.a. en sänkning av det reducerade LKP från 11 % till 10% i kombinaiion med en höjning av del oreducerade LKP från 39 till 40%.

RRV har i sina beräkningar antagit atl såväl det reducerade som del oreducerade LKP är oförändrat under budgetårel 1985/86.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statliga pensionsavgifter, netto till 903000000 kr. för budgetårel 1984/85. För budgelåret 1985/86 beräknar RRV ell underskott på titeln slatliga pensionsavgifter, netlo. Underskottet beräknas lill 86000000 kr.

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning         63

Tabellförteckning

Sid

1  Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1983/84-1985/86                          6

2  Jämförelse mellan inkomsler enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning för budgelåren 1984/85 och 1985/86    .....................................................................    10

3  Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för inkomståren 1978-1983 (taxeringsåren 1979-1984)            ...................................................................................... 21

4  Statligt och kommunalt taxerad inkomsl, fyllnadsinbetalningar och vinstdelningsunderlag fördelade på antal anställda verksamhets­åren 1983 och 1984   ............... .. 27

5  Effekt av schablonavdragels förändring inkomståret 1986. Antal personer med inkomst av anställning              ...................................................................................... 30

6  Effekt av ändrat schablonavdrag samt sparavdrag inkomståret 1986                  30

7  Effekl av en höjning av basenheten till 8200 kr. 1986                     31

8  Jämförelse mellan föreslagna avdragsändringar och en höjning av basenheten 1986 från 7800 kr. lill 8200 kr   ...................................................................................... 31

9  Fysiska personers skalt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse   33

 

10  Juridiska personers skatl på inkomsl, realisationsvinst och rörelse 34

11  Folkpensionsavgifi   ...................................................... .. 35

12  Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader               36

13  Inkomsler och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, nello                           37

14  Bamomsorgsavgifl    .....................................................    38

15  Övriga socialavgifter, netto   ........................................    38

16  Allmän löneavgift    ....................................................... .. 39

17  Energiskatt budgelåren 1984/85 och 1985/86   ...........    41

18  Poslverkels resultaträkning för budgetären 1983/84- 1985/86                   44

19  Postverkets rörelseintäkler och rörelsekostnader   ...... .. 45

20  Televerkels driftstal budgelåren 1983/84-1985/86   .... .. 46

21  Statens järnvägars resulialbudget för budgelåren 1983/84-1986   .           48

22  Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1983/84- 1985/86   ...            50

23  Luftfartsverkets intäkter   ............................................. .. 50

24  Luftfartsverkets kostnader   .........................................    51

25  Förenade fabriksverkens driflslat för åren 1984- 1986     52

26  Förenade fabriksverkens rörelseintäkler per rörelsegren                52

27  Statens vatlenfallsverks driftslat för budgelåren   1984/85,  1985, 1986                        54

28  Driflslat för kraftverksrörelsen  ..................................... .. 55

29  Driftstat för kanalrörelsen   ...........................................    56

30  Domänverkets invesleringar   .......................................    57

31  Domänverkets driflslat för åren 1983-1985  ................. .. 57

32  Aftarsverkens avskrivningar budgelåren 1984/85 och 1985/86   ...            61

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkniing     64

Bilaga I

Inkomster på statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86 resp. kalenderåren 1984-1986. Tusental kronor

1261  Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen

1271  Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281  Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310  Skall på fast egendom:

1311  Skogsvårdsavgifter

1312  Hyreshusavgift

 

1320  Förmögenhetsskall:

1321  Fysiska personers förmögenhets­skall

1322  Juridiska personers förmögenhets­skatt

 

1330  Arvsskatt och gåvoskatt:

1331  Arvsskatt

1332  Gåvoskatt

 

1340  Övrig skalt på egendom:

1341  Stämpelskatt

1342Skatl på värdepapper

 

 

Budgelår

 

Kalenderår

 

 

 

1984/85

1985/86

1984

1985

1986

 

Prognos

Prognos

Prel utfall

Prognos

Prognos

Statens totala inkomster

256 815 887

261789801

232177433

270251261

264692796

1000 Skatter:

219572801

225858001

197153518

230629077 229739601

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst

 

 

 

 

 

och rörelse:

65698700

57265000

49489276

68632817

59093000

1110 Fysiska personers skatl på in-

 

 

 

 

 

komsl, realisalionsvinsi och röret-

 

 

 

 

 

se:

51315000

38978000

36560471

51958000

39406000

1111  Fysiska personers skatl på in-

 

 

 

 

 

komsl, realisationsvinst och rörel-

 

 

 

 

 

se

51315000

38978000

36560471

51958000

39406000

/120 Juridiska personers skatl på in-

 

 

 

 

 

komst, realisationsvinst och röret-

 

 

 

 

 

se:

11985000

15 797000

10485567

14236000

17135000

1121  Juridiska personers skatt på in-

 

 

 

 

 

komst, realisationsvinst och rörel-

 

 

 

 

 

se

11985000

15 797000

10485 567

14 236000

17135000

1130 Ofördelbara skatter på inkomst.

 

 

 

 

 

realisationsvinst och rörelse:

1 lOOOOO

1100 000

1280255

1104000

1100000

1131  Ofördelbara skatter på inkomst,

 

 

 

 

 

realisationsvinst och rörelse

1100000

I lOOOOO

1280255

1 104000

1 100000

1140 Övriga inkomstskatter:

1298700

1390000

1162983

1334817

1452000

1141   Kupongskatt

101000

107000

100172

105 821

109000

1142 Utskiftningsskau och ersätt-

 

 

 

 

 

ningsskatt

4700

5000

21744

4700

5000

1143 Bevillningsskatt

3000

3000

3987

818

3000

1144 Lotterivinstskatt

1 190000

1275000

1037080

1 223 478

1335000

1200 Lagstadgade socialavgifter:

45359100

54716000

47385822

50123981

56480600

1211  Folkpensionsavgift

31672000

35008000

31792836

33427000

36281000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

-799000

2076000

647435

9000

2223000

1231   Bamomsorgsa vgift

7339000

8189000

7449875

7808000

8292000

1241  Vuxenutbildningsavgift

798000

895000

815124

825663

919000

1251  Övriga socialavgifter, nello

-628000

923000

-1263 534

611000

873000

60300

67000

60825

63313

68600

 

79800

90000

83424

84005

.   92000

6837000

7468000

7799837

7 296000

7732000

7345000

7280000

4915898

7377753

7375000

937000

1440000

312309

937000

1440000

262000

340000

312309

262000

340000

675000

1 100000

-

675000

1100000

2603000

1860000

923939

2603000

1860000

2 575000

1830000

901402

2575000

1830000

28000

30000

22537

28000

30000

930000

940000

989784

891912

970000

780000

790000

829212

755648

815000

150000

150000

160572

136264

155000

2875000

3040000

2689866

2945841

3105000

1925000

2040000

1867112

1971841

2080000

950000

1000000

822754

974000

1025000

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     65

334 700 221406

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410  Allmänna försäljningsskatter:

1411  Mervärdeskatt 1420,

1430 1421 1422 1423 1424 1425

Skatl på specifika varor:

Bensinskatt

Särskilda varuskatter

Försäljningsskatt på molorfordon

Tobaksskatt

Skatl på spritdrycker

1426  Skatt på vin

1427  Skatl på malt- och läskedrycker

1428  Energiskatt

1429  Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431

1432 1433

Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

Kasseltskatl Skatt på videobandspelare

1440

1441

1442

1434  Skatt på viss elektrisk kraft

1435  Särskild avgift mot försurning Överskott vid försäljning av varor med slalsmonopol: AB Vin- & Spritcentralens inle­vererade överskott Systembolaget ABs inlevererade överskott

 

1450  Skall på ijänsler:

1451  ReseskaU

1452  Skall på annonser och reklam

1453  Totalisatormedel

1454  Skatl på spel

 

1460  Skall på vägtrafik:

1461  Fordonsskatt

1462  Kilomelerskatl

1480

1463  Skatt på imporl:

1464  Tullmedel Övriga skaller på varor och tjäns­ter:

1481

Övriga skatter på varor och tjäns­ler

2000  Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

27/0 Affärsverkens inlevererade över­skott:

2111  Postverkets inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skott

2113  Statens järnvägars inlevererade

överskott

2114  Luftfarlsverkels inlevererade överskott

2115  Affärsverket FFVs inlevererade överskoll

2116  Slatens vattenfallsverks inlevere­rade överskott

2117  Domänverkets inlevererade över­skott

 

Budgelår

 

Kalenderår

 

 

1984/85

1985/86

1984

1985

1986

Prognos

Prognos

Prel utfall

Prognos

Prognos

101170001

106597001

95362522

104494526

106791001

56300000

58300000

53215384

56259000

59400000

56300000

58300000

53 215 384

56259000

59400000

36941000

39722000

34870399

39847321

38661000

8500000

12140000

6975110

11798000

11220000

837000

858000

787236

855 601

879000

941000

936000

907 329

892000

986000

3995000

4120000

4328138

3949000

4120000

5 225000

5 280000

6093740

5023000

5 280000

1 830000

1960000

1986 523

1886000

1970000

1267000

1306000

1319888

1248000

1317000

11200000

10520000

10578371

10733000

10334000

2000

2000

2 363

2012

2000

1927000

1450000

642699

2266000

1404000

50000

60000

42053

62057

65000

103 000

103 000

94 526

123 000

103 000

970000

895000

1029910

903000

895000

94000

92000

82513

106651

86000

419000

235000

419000       235000

279000

115000

115000

279000

 

140000

120000

113 294

140000

120000

1040000

1215000

919233

1171103

1290000

163000

188000

141098

182186

190000

457000

547000

402074

511390

582000

320000

380000

278 300

379910

416000

100000

100000

97 761

97 617

102000

4590000

5105000

4156 038

4837000

5145000

2780000

2975000

2434 843

2887000

3 005000

1810000

2 130000

1721 195

1950000

2140000

1880000

2020000

1866 768

/ 961100

2060000

1880000

2020000

1866768

1961 100

2060000

 

27393011 10185121

28428687 12119327

24419511 9680838

29185983 11238599

27156244 10231218

2989314

3286500

3921109

2529 902

3317600

39114

50000

74 114

30000

54000

346000

329000

294500

387000

329000

-

200000

109289

-

200000

99400

102000

77060

96840

102000

65000

72700

74951

58762

74800

2297000

2450000

3 243 516

1814500

2475000

142800

82800

47679

142800

82800

5    Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1.4

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     66

2i:i)

2121

2122

2123

21.10

2131

2140

2141

2150 2151 2152

220U

2210 2211 2214 2215

2300

2310. 2320 2311 2313

2314 2315

2316 2317 2318

2319

2321 2322

2323

2324 2325 2330 2331 2332

2333 2334

Övriga iiiyndiglwtirs inlevererade i>\er.sk(>ll:

Statens vagverks inlcvcrciadi; överskott

Sjöfartsverkets inlevererade ovlm-skott

Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning Rikshankens inlevererade över­skott:

Riksbankens inlevererade över­skott

Mynlverkels inlevererade över­skon:

Myntverkels inlevererade över­skott

Överskoll från spelverk.saniliet: Tipsmedel Lotterimedel

Överskott av statens faslighetsför­vallning:

Överskoll av civil fastighet.sför-viiltning:

Överskott av kriminalvårdsstyrel­sens fastighetsförvaltning Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning Överskott av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

Ränteinkomster:

Ränior på näringslån: Räntor på lokaliseringsläii Ränteinkomster på statens avdik­ningslån

Ränteinkomster på fiskerilån Ränteinkomster på fiskbered­ningslån

Ränteinkomster på vattenkraftslån Ränteinkomster på luftfartslån Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten Ränteinkomster på kraftlednings­lån

Ränteinkomster på skogsväglån Räntor pä övriga näringslån, Kam­markollegiel

Räntor på övriga näringslån. Lant­bruksstyrelsen Räntor på televerkets statslån Räntor på postverkets statslån Räntor på bosladslån: Ränteinkomster på egnahemslån Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande Ränleinkomsler på lån för bo­stadsförsöijning för mindre be­medlade barnrika familjer Räntor på övriga bostadslån, Bo­sladsstyrelsen

 

Budgetar

 

Kalenderår

 

 

1984 85

H.S.' Sh

1984

1985

1986

Prognos

1'rognoN

l>ivl utfall

Prognos

Prognos

I40W5

I5h2im   ■

/ftW.O.'

143243

156200

31 845

3641)1)

64.117

3 3 445

40500

599(H)

.9S()()

61S.M

606.38

55 700

49 160

hO(HK)

A}\51

49 160

60000

5500000

7 000 000

4 0tH)IHH)

65000iM

50tH)0l)O

5 51M)0()0

7 0l)0(KH)

4tH)()(KK)

6 5(H)0()0

50(K)()00

132000

600(H>

l.\'i765

80029

lOOOtH)

132 0(K)

W)l)lH)

158 765

80029

KHIOim

/ 422 902

1616627

I43l6.<9

1985425

1657418

996 400

1 16HS0()

1027.306

15134(H)

1 199 800

426 502

447 827

41)4.3 .V3

472 025

457 618

.3248

461024

398557

363248

461024

.t63 248

4610:4

3W557

.t63 248

461 024

500

.IH)

71

5(K)

500

358377

458000

397 929

■   358.377

458000

4 371

:.>:4

557

4 371

2 524

11837 724

11900946

1147446U

12126.156

11949043

806 267

44'i 160

yw.<7.s'

066

280001)

26.SI)IH)

277 473

2S0 2lK)

265 (K)()

3.0

27.

416

460

270

4 500

5 (M)0

3 203

6 722

5 000

1307

1919

1480

1660

1737

209

199

189

225

192

1889

1795

1979

1S88

1795

32218

17 99.>

24218

:3 718

23 718

 

1

_

1

_

_

63

63

56

67

63

200000

184629

142422

236408

179 141

3 750

4(H)0

3945

4 5.30

4 1.50

290000

290OOO

-

435000

290000

—

.54000

-

-

54 (HM)

8000587 1

8240561

1

7953223

1

8067172

1

8324556

1

8000000

8 240000

7952671

80666(H)

8 324 000

280

270

2.34

273

265

306

290

317

298

290

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     67

Budgetår

Kalenderår

 

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

1984 Prel utfall

1985 Prognos

1986 Prognos

 

21007

1

21000 450000 450000

7000

7000 989563

989563

1563300

1500

2340   Räntor på sludietån:

2341   Ränteinkomster på slatens lån för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster på allmänna stu­dielån

 

2350   Ränior på energisparlån:

2351   Räntor på energisparlån

 

2360   Ränior på medel avsalla tdl pen­sioner:

2361   Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring: lil 1   Räntor på beredskapslagring och

förrådsanläggningar 2380,

2390    Övriga ränteinkomster:

2381   Ränteinkomster på lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382   Ränteinkomster på lån lill perso­nal inom bisiåndsförvaltningen m.m.

2383   Ränteinkomster på statens bosätt­ningslån

2384   Ränteinkomster på lån för kom­munala markförvärv

2385   Ränteinkomster på lån för student­kårlokaler

2386   Ränteinkomster på lån för all­männa samlingslokaler

2389  Ränleinkomsler på lån för invenla­rier i vissa specialbostäder

2391         Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392    Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396  Ränteinkomster på det av bygg­nadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400  Aktieutdelning:

2410   Inkomsler av statens aktier:

2411   Inkomster av statens aktier

2500

2511 2512 2513

2514

2517 2518 2519 2521 2522

2523

Offentligrättsliga avgifter:

Expeditionsavgifter Vatlendomstolsavgifter Avgift för statlig kontroll av läke­medel

Elevavgifter vid styrelsen för vår­dartjänst

Trafiksäkerhelsavgift Fyravgifter, fariedsvaruavgifter Skeppsmälningsavgifter Farlygsinspektionsavgifter Avgifter för granskning av biograf­film

Avgifier för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsen­det

2524

Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

17007

7

17000 465 750 465750

7000

7000 808000

808000

1532030

1700

25997

13

25984 447100 447100

7678

161S 978100

978100

1600931

1546

13006

6

13000 447750 447750

7000

7000 808000

808000

1523665

1820

39652

423

39229 447817 447817

7049

7049 / 133100

1 133 100

1444459

1452

 

300

100

327

310

45

9000

5000

10256

7000

4000

52000

31080

35464

40980

22900

500

175

129

500

175

IIOOO

14000

8746

11835

14 850

500

475

526

499

475

4500

25000

100000

4 500 25000 100000

4998 19598 94327

4969

34 159

140133

4400 25000 100000

1359000

1350000

1268636

1359000

1350000

255993

255993 255993

250000

250000 250000

216443

216443 216443

251750

251 750 251750

250000

250000 250000

1463407

414000 150

1565639

444000

1267683

406501 461

1639327

425 442 136

1602513

455000

-

-

4703

-

-

32

312800 2500 6100

26

45000

314000

2500

6000

12

326439 2486 6693

44

16000

316954

2665

6428

21

45000

317000

2500

6000

2761

2630

2781

2643

2447

 

900

900

1042

697

900

2900

2450

2958

2529

2300

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     68

Budgetår

Kalenderår

 

1984/85 Prognos

1985 8(1 Prognos

1984 Prel utfall

1985        1986

Prognos      Prognos

 

2525  Avgifter för växlskyddsinspektion

2526  Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av krigs­materiellillverkning

2528  Avgifter vid bergsstalen

2529  Avgifier vid patent- och registre­ringsväsendet

 

2531  Avgifter för registrering i för­enings m.n. register

2532  Ulsökningsavgifter

2533  Avgifter vid statens planverk

2534  Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535  Avgifter för statliga kreditgaran­tier

2536  Lotteriavgifter

2537  Miljöskyddsavgift

2538  Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539  Täklavgift

 

2541  Avgifter vid tullverket

2542  Patientavgifter vid tandläkarut­bildningen

2600 Forsäyningsinkomster:

2611  Inkomster vid kriminalvården

2612  Inkomster vid slatens rätlske­miska laboratorium

 

2615  Inkomster vid arbetarskyddssty­relsen

2616  Försäljning av sjökort

2617  Lotsavgifter

2619 Inkomsler vid riksantikvarieämbe­tet

2621  Inkomster vid lantbruksnämn­derna

2622  Inkomster vid statens livsmedels­verk

 

2624  Inkomster av uppbörd av felpar­keringsavgifter

2625  Utförsäljning av beredskapslager

2700    Böter m.m.:

2711  Restavgifter

2712  Bötesmedel

2713  Vatlenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verk­samhet:

2811 Övriga inkomster av statens verk­samhet

3000 Inkomster av försåld egendom 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110  Affärsverkens inkomsler av för­sålda fasligheter och maskiner:

3111  Postverkets inkomster av försålda fasligheler och maskiner

3112  Televerkels inkomsler av försålda fasligheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomsler av försålda fasligheter och maskiner

9694 16 278

590

4 575

125 287

87'25] 714

107 237

105096

2 498

4(K)

15(M)0

7(H)0

10000

2993

6800

800 3 300

1.36 202

24()(H)

85 (KH)

600

124 3(M)

131900

3 200

20000

115000 10000 67 700

26000

1196 150

145 800

9 350

14.300

7 400

630(K)

300

800 3 259

136502

24 500

85000

600

126750

145 700

3 200

25000

115000 10000 67 700

27000

1679845

153000

9425

14 720

7 400

64000

300

703 4871

138089

24952

77 911

604

115 643

232005

3217

16600

152000 14000 42700

39500

2018150

144.558

94.34

14 149

6 857

62451

266

703 3 71K)

129702

230(H)

75000

590

113 000

190 (KM) 3 200 7000

IIOOOO I6U00 17 700

25000

422812

119663

77.59

12 902

8 2(M

62014

334

4 733

2049

1712495

133 300

8 500

14 095

7 400

62 000

300

1067

1900

 

45000 1440000

56000 900000

47 1.54 158000

47 368 1732000

56000 1375000

425023

230000 195 000

23

437001

237000

200000

1

472580

280422

192093

65

418847

227 190

191648

9

444001

242000

202000

1

1150000

498600

486138

1 129706

538600

1150000

498600

486138

1 129706

538600

135272

73801

175993

126113

74001

90036

45700

132373

100157

45900

78501

31000

119647

84283

31000

1

-

314

1

-

-

-

7 756

-

-

45000

_

73460

45000

-

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     69

3114  Luftfartsverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3115  Aftarsverkel FFVs inkomsler av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fasligheter och maski­ner

3117  £)omänverkets inkomster av för­sålda fasligheler och maskiner

 

3120  Civila myndighelers inkomsler av försålda byggnader och maskiner:

3121  Kriminalvårdsstyrelsens inkoms­ter av försålda byggnader och ma­skiner

3122  Slatens vägverks inkomsler av försålda byggnader och maskiner

3123         Sjöfartsverkets inkomster av för­
sålda byggnader och maskiner

3124  Statskontorels inkomsler av för­sålda datorer m.m.

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126  Generaltullslyrelsens inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3200 Övriga inkomster av markförsälj­ning:

3211  Övriga inkomster av markförsälj­ning

3300 Övriga inkomster av försåld egen­dom:

3311  Inkomster av statens gruvegen­dom

3312  Övriga inkomster av försåld egen­dom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av nArinKslån:

4110  Återbetalning av industritån:

4111  Återbetalning av lokaliseringslån 4120 Alerbeialning av jordbrukslån:

 

4122  Återbetalning av statens avdik­ningslån

4123  Återbetalning av fiskerilån

4124  Återbetalning av fiskberednings­lån

 

4130  Återbetalning av övriga närings­lån:

4131  Återbetalning av vattenkraftslån

4132  Återbetalning av luftfartslån

4133  Återbetalning av statens lån lill den mindre skeppsfarten

4134  Återbetalning av kraftledningslån

4135  Återbetalning av skcsväglån

4136  Återbetalning av övriga närings­lån. Kammarkollegiel

4137  Återbetalning av övriga närings­lån. Lantbruksstyrelsen

4138  Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

 

Budgetår

 

Kalenderår

 

 

1984/85 Prognos

1985/86 Prognos

1984 Prel Ulfall

1985 Prognos

1986 Prognos

3 5(K)

1000

1781 5 599

4500

1000

30000

.30000

.30 737

.34 782    .30000

It5.t5

14 700

12 726

15874

14 900

 

400

600

326

400

600

4 435

49(H)

4 775

8841

5 100

200

50

-617

133

50

100

100

1 163

100

100

5000

9000

6815

5000

9000

1400

50

264

50

1400

 

1372

1100

4403

956

1100

1.372

1100

4403

956

1 100

43864

27001

39217

25000

27001

25000

27000

20353

25000

27000

18864

1

18864

-

1

4554831 568769

300000

300000

20074

4248421 399587

280000

280000

20896

4833661 608788

420809

420809

21833

4498750 524945

284200

284 200

26524

4377119 410057

280000

280000

21338

1000 16000

750 16000

1563 17026

1 110

21702

700 16000

3074

4146

3 244

3712

4638

248695

225 2128

98691

235

2213

766146

247

2041

214221

276

2121

108719

241

2213

23700 10

82

29700 11

82

41497 30

74

13677 90

32700 11 82

66000

60000

108783

47952

67000

1700

1700

1759

1998

1700

1.54 8.50

4750

11715

148 107

4772

 

Bilaga 1.4    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     70

 

 

Budgelår

 

Kalenderår

 

 

 

1984/85

1985/86

1984

1985

1986

 

Prognos

Prognos

Prel utfall

Prognos

Prognos

4200   Återbetalning av bostadslån m.m.:

2400628

2200505

2429359

2248839

2200455

4211  Återbetalning av lån till egnahem

8

5

4

8

5

4212  Återbetalning av lån för bostads-

 

 

 

 

 

byggande

2400000

2200000

2428664

2248300

2200000

4213  Återbetalning av lån för bostads-

 

 

 

 

 

försörining för mindre bemedlade

 

 

 

 

 

barnrika familjer

620

500

691

531

450

4214  Återbetalning av övriga bostads-

 

 

 

 

 

lån, Bosiadsslyrelsen

-

-

-

-

-

4300 Återbetalning av studielän:

981040

1038040

11.900

1 112691

1 172035

4311   Återbetalning av slatens lån för

 

 

 

 

 

universitetsstudier

40

40

40

58

35

4312 Återbetalning av allmänna studie-

 

 

 

 

 

lån

21000

14000

33559

27633

11000

4313  Återbetalning av studiemedel

%0000

1024000

1 101301

1085000

t 161000

4400 Återbetalning av energisparlån:

285000

305000

269294

290100

315000

4411   Återbetalning av energisparlån

285000

305 0(X)

269294

290 100

315000

4500 Återbetalning av övriga lån:

319394

305289

391320

322175

279572

4511   Återbetalning av lån till personal

 

 

 

 

 

inom utrikesförvaltningen m.m.

6400

7040

6703

6035

7 360

4512 Återbetalning av lån lill personal

 

 

 

 

 

inom bisiåndsförvaltningen m.m.

2400

800

3716

1531

100

4513  Återbetalning av lån för kommu-

 

 

 

 

 

nala markförvärv

176500

155000

187 867

167 100

145 000

4514  Återbetalning av lån för student-

 

 

 

 

 

kårlokaler

160

160

122

196

160

4515  Återbetalning av lån för allmänna

 

 

 

 

 

samlingslokaler

4 800

5000

5712

4994

5400

4516  Återbetalning av utgivna stanlån

 

 

 

 

 

och bidrag

16000

15000

15002

16529

15000

4517  Återbetalning av u-landslån

7069

7069

13047

9518

7398

4519  Återbetalning av statens bosätt-

 

 

 

 

 

ningslån

40000

30000

39713

38000

17000

4521   Alerbeialning av lån för inventa-

 

 

 

 

 

rier i vissa specialbostäder

1700

1700

1731

1691

1700

4525  Återbetalning av lån för svenska

 

 

 

 

 

FN-slyrkor

35600

39000

31512

36400

39600

4526 Återbetalning av övriga lån

28765

44520

86195

40181

40854

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5159972

3180891

5594750

5811338

3345831

5100 Avskrivningar:

4256972

3266891

5496448

3635338

3431831

5110 Affärsverkens avskrivningar:

3437300

2444000

4 795083

2829178

2602100

5111   Postverkets avskrivningar

398000

-

400277

98000

-

5112 Televerkels avskrivningar

-

-

1475440

-

-

5113  Statens järnvägars avskrivningar

923000

225000

982483

565000

350000

5114  Luftfartsverkels avskrivningar

126000

130000

90642

126000

130000

5115 Affärs verkel FFVs avskrivningar

34300

89000

43 363

54078

122100

5116 Statens vatlenfallsverks avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

1956000

2000000

1802878

1 986 100

2000000

5120 Avskrivningar på civila fastighe-

 

 

 

 

 

ter:

233200

251100

216056

233200

251100

5121  Avskrivningar på civila fastigheter

233200

251 100

216056

233 200

251100

5130  Uppdragsmyndigheters komple-

 

 

 

 

 

menlkostnader:

73842

93374

79524

78 733

94114

5131   Uppdragsmyndighelers m.fl. kom-

 

 

 

 

 

plemenlkostnader

73 842

93 374

79.524

78733

94 114

5140  Övriga avskrivningar:

512630

478417

405 785

494227

484517

5141   Statens vägverks avskrivningar

2316.30

168400

1.59.366

2064.30

171.500

 

Bilaga 1.4   Riksrevlsitmsverkels reviderade inkomstberäkning    71

5142  Sjöfarlsveikelsavskrivningar

5143  Avskrivningar pii .M)B-iilnislning

5144  Avskrivningar pä förradsanliigg-ningar för ekonomiskt li>rsv;ir

5200 Statliga pensinn.savgifter. netto

5211   Statliga pensions;ivgiftcr. nollo

 

Biidgftar

 

Kalenderår

 

 

1984 85

1985/86

1984

1985

I9S6

1'iogiios

Prognos

Prel utfall

Prognos

Prognos

86900

iimooo

82.142

93697

103000

137 000

156 OOO

108664

137000

156000

57 101)

.54 017

.55413

57 100

.54 017

903000

-86000

98.102

2176000

-86000

90.3 000

-86000

9S302

2 176000

-86 000

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     72

BUaga2

Riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1985/86

1985/86   Tusental kr.

1000 Skatter:

1100  Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1 IIO Fysiska personers skau på inkomst, realisalionsvinsi och rö­relse:

1111 Fysiska personers skatl på inkomsl, realisationsvinst och rö­relse

1120  Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1121  Juridiska personers skall på inkomsl. realisationsvinst och rörelse

 

1130   Ofördelbara skatter på inkomsl, realisalionsvinsi och rörelse:

1131   Ofördelbara skatter på inkomsl, realisationsvinst och rörelse /140  Övriga inkomstskatter:

 

1141   Kupongskatt

1142   Utskiftningskatt och ersättningsskatt

1143   Bevillingsskatt

1144   Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211   Folkpensionsavgift

1221   Sjukförsäkringsavgift, netto

1231   Bamomsorgsavgifl

1241  Vuxenutbildningsavgift

1251  Övriga socialavgifter, netto

1261   Bidrag till förvaltningskostnader för arbeisskadeförsäkringen

1271   Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens

och yrkesinspektionens verksamhet 1281   Allmän löneavgift

1300    Skatt på egendom:

1310   Skau på fast egendom:

1311   Skogsvårdsavgifler

1312   Hyreshusavgift

 

1320  Förmögenhetsskatt:

1321  Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322  Juridiska personers förmögenhetsskatt

 

1330  Arvsskan och gåvoskatt:

1331  Arvsskatt

1332  Gåvoskall

 

1340   Övrig skatt på egendom:

1341   Stämpelskau

1342   Skatt på värdepapper

1400   SkaM på varor och tjänster:

1410   Allmänna försäljningsskatter:

1411   Mervärdeskatt 1420,

1430   Skatt på specifika varor:

1421  Bensinskatt

1422  Särskilda varuskatter

1423  Försäljningsskatt pä motorfordon

1424  Tobaksskatt

1425  Skaft på spritdrycker

1426  Skaft på vin

1427  Skaft på malloch läskedrycker

1428  Energiskalt

1429  Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

 

1431   Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

1432   Kassellskalt

1433   Skall på videobandspelare

1434   Skalt på viss eleklrisk kraft

38978000    38978000

 

15797000

15 797000

 

1 100000

1 lOOOOO

 

107 000

5000

3000

1275 000

1390000

57 265000

35IDO80O0

2076000

8189000

895000

923000

67000

 

 

90000 7468000

54 716 000

54716000

340000 1 100000

1440000

 

1830000 30000

1860000

 

790000 150000

940000

 

2'040 000 1000000

3040000

7280000

58300000    58300000

12 140000 S58000 936000

4 120000

5280000 1960000 I 306000

10520000

2000

I450(M)0

60000

103000

1<950()0

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning    73

1985/86   Tusental kr.

1435   Särskild avgift mot försurning

1440  Överskon vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441  AB Vin-& Sprilcentralens inlevererade överskoll

1442  Systembolaget ABs inlevererade överskott

 

1450  Skatt på tjänster:

1451  ReseskaU

1452  Skall på annonser och reklam

1453  TotalisalorskaU

1454  Skatt på spel

 

1460  Skatt på vägtrafik:

1461  Fordonsskatt

1462  Kilomelerskatl

 

1470  Skall på imporl:

1471  Tullmedel

 

1480  Övriga skatter på varor och ijänster:

1481  Övriga skatter pä varor och tjänster

Summa skaller

2000     Inkomster av statens verksamhet:

2100     Rörelseöverskott:

2110  Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade överskott

2112  Televerkets inlevererade överskott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115  Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116  Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

 

2120  Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121  Statens vägverks inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123  Inlevereral överskoll av uthyrning av ADB-utrustning

 

2130  Riksbankens inlevererade överskott:

2131  Riksbankens inlevererade överskott

 

2140  Myntverkets inlevererade överskott:

2141  Mynlverkels inlevererade överskott

 

2150  Överskott från spelverksamhet:

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200    Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210  Överskott av fastighetsförvaltning:

2211  Överskott av kriminalvårdsstyrelsens faslighetsförvallning

 

2214  Överskoll av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215  Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300    Ränteinkomster:

2310,

2320    Ränior på näringslån:

2311     Råntor på lokaliseringslån

2313  Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314  Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen

 

2316  Ränteinkomster på valtenkraftslån

2317  Ränteinkomster på luftfartslån

2318  Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2319  Ränteinkomster på kraftledningslån

 

2321  Ränteinkomster på skogsväglån

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323  Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324  Räntor på televerkets statslån

2325  Räntor på postverkets statslän

 

2330  Ränior på bostadslån:

2331  Ränteinkomster på egnahemslån

2332     Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

 

92000

39722000

 

115000 120000

235000

 

188000 547000 380000 100000

1215000

 

2975000 2130000

5105000

 

2020000

2020000

 

1

1

106597001 225858001

 

50000

 

 

329000

 

 

200000

 

 

102000

 

 

72700

 

 

2450000

 

 

82800

3286500

 

36400

 

 

59800

 

 

60000

156 200

 

7000000

7000000

 

60000

60000

 

1 168800

 

 

447827

1616627

12119327

500

 

 

458000

 

 

2524

461024

461024

265000

 

 

275

 

 

6919

 

 

199

 

 

1795

 

 

23718

 

 

63

 

 

184629

 

 

4000

 

 

290000

 

 

54000

830598

 

1

8240000

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     74

1985/86   Tusental kr.

1565639

2333   Ränteinkomster pä län för bostadsförsöijning för mindre be­medlade bamrika familjer

2334   Ränior på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

 

2340   Räntor på studietån:

2341   Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränleinkomsler på allmänna studielån

2350   Ränior på energisparlån:

2351   Räntor på energisparlån

 

2360   Räntor på medel avsalla till pensioner:

2361   Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

 

2370   Ränior på beredskapstagring:

2371   Ränior på beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380.

2390 Övriga ränteinkomster:

2381   Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382   Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltning­en m.m.

2383   Ränteinkomster på statens besättningslån

2384   Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389  Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391         Ränleinkomsler på markförvärv för jordbrukets rationalise­
ring

2392 Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396  Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen förvaltade kapi­talet

2400  Aktieutdelning:

2410   Inkomster av statens aktier:

2411   Inkomster av statens aktier

Offentligrättsliga avgifter:

Expeditionsavgifter

Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

Trafiksäkerhelsavgift

Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

Skeppsmälningsavgifter

Fartygsinspeklionsavgifter

Avgifter för granskning av biograffilm

Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom

skolväsendet

Avgifier vid statens jordbruksnämnd

Avgifter för statskontroll av krigsmateriellillverkning

Avgifter vid bergsstaten

Avgifter vid patentoch regislreringsväsendel

Avgifier för registrering i förenings m.fl. register

Ulsökningsavgifter

Avgifter vid slatens planverk

Vissa avgifier för regisirering av körkort och motorfordon

Avgifter för slalliga garantier

Lolteriavgifter

Miljöskyddsavgift

Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

Täklavgift

Avgifter vid tullverket

Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

 

270 290

8240561

7 117000

17007

4(J5 750

465 750

7000

7000

808000

808000

1700

100

5000

31080

175 14000

475

4 500

25000

lOOOOO

1350000   1532030

250000

250000

444000

26

45000

314000

2      500
6000
2761

900

2450

800

3300

136202

24000

85000

600

124300

131900

3  200
20000

115000 10000 67 700 26000

145 800

9350

14.300

7400

11900946

250000

1565639

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     75

1985/86    Tusental kr.

2617    Lotsavgifter

2619    Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2624  Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625  Utförsäljning av beredskapslager

2700   Böter m.m.:

2711  Restavgifter

2712  Bötesmedel

2713  Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomsler av statens verksamhel

Summa inkomsler av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110  Affärsverkens inkomsler av försålda fasligheler och maski­ner:

3111  Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

 

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och ma­skiner

3114  Luftfartsverkels inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Affärsverket FFVs inkomster av försålda fasligheter och ma­skiner

3116  Statens vatlenfallsverks inkomsler av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

 

3120  Slalliga myndighelers inkomsler av försålda byggnader och maskiner:

3121  Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122  Statens vägverks inkomsler av försålda byggnader och maski­ner

3123  Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3124  Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m.

3125  Byggnadsslyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3126  Generallullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markforsätjning:

3211  Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomsler av försäld egendom:

3311  Inkomster av statens gruvegendom

3312  Övriga inkomster av försåld egendom

Summa inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning

4100 Återbetalning

4110  Återbetalning

4111  Återbetalning 4120       Återbetalning

 

4122  Återbetalning

4123  Återbetalning

 

4130  Återbetalning

4131  Återbetalning

4132  Återbetalning

4133  Återbetalning

4134  Återbetalning

4135  Återbetalning

4136  Återbetalning

4137  Återbetalning

4138  Återbetalning

av lån:

av näringslån:

av induslrilån:

av lokaliseringslån

avjordhrukslån:

av statens avdikningslån

av lån till fiskerinäringen

av övriga näringstån:

av valtenkraftslån

av luftfartslån

av statens lån till den mindre skeppsfarten

av kraflledningslän

av skogsväglån

av övriga näringslån. Kammarkollegiet

av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

av tidigare infriade statliga garantier

 

63000

300

56000

900000

/ /96150

1196150

237000 200000

1

437001

437001

498600

498600

498600 28428687

31000

1000 30000

600

4900

50 100

14 700 1100

27001

280000 20896

45700 1100

27001 73801

9000

50

1 100

27000 1

280000

750 20146

235

2213

29700

11

82

60000

1700

98691

399 587

4 750

 

Bilaga 1.4   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     76

1985/86   Tusental kr.

4200    Återbetalning av bostadslån m. m.:

4211   Återbetalning av lån till egnahem

4212   Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213   Återbetalning av lån för bostadsförsöriningen för mindre be­medlade bamrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300    Återbetalning av studielån:

4311   Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312   Återbetalning av allmänna studielån

4313   Återbetalning av studiemedel

4400    Återbetalning av energisparlån:

4411    Återbetalning av energisparlån

4500       Återbetalning

4511   Återbetalning m.m.

4512   Återbetalning m. m.

4513   Återbetalning

4514   Återbetalning

4515   Återbetalning

4516   Återbetalning

4517       Återbetalning
4519       Återbetalning
4521       Återbetalning
4525       Återbetalning

av övriga lån:

av lån till personal inom utrikesförvaltningen

av lån lill personal inom biståndsförvaltningen

av lån för kommunala markförvärv

av lån för studentkäriokaler

av lån för allmänna samlingslokaler

av utgivna startlån och bidrag

av u-landslån

av statens bosätlningslän

av län för invenlarier i vissa specialbostäder

av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning

av övriga lån

Summa återbetalning av lån

5000   Kalkylmässiga inkomster:

5100   Avskrivningar:

5110    Affärsverkens avskrivningar:

5113   Statens järnvägars avskrivningar

5114   Luftfartsverkets avskrivningar

5115   Affärsverket FFVs avskrivningar

5116   Statens vatlenfallsverks avskrivningar

 

5120   Avskrivningar på fasligheter:

5121   Avskrivningar på fastigheter

 

5130   Uppdragsmyndighelers komplemenlkostnader:

5131   Uppdragsmyndigheters m.ft. komplementkostnader

 

5140   Övriga avskrivningar:

5141   Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfartsverkels avskrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-utrustning

5144   Avskrivningar på förrådsanlåggningar för ekonomiskt försvar

5200   Statliga pensionsavgifter, netto:

5211                                    Slalliga pensionsavgifter, nello

Summa kalkylmässiga inkomsler STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

22190000

 

500

 

 

-

2200505

2200505

40

 

 

14000

 

 

1024000

1038040

1038040

305000

305000

305000

7040

800

155000

160

5000

15000

7069

30000

1700

39000

44520

305289

3266891

-86000

3180891

261789801

305289 4248421

 

225000

 

130000

 

89000

 

2000000

2444000

251 100

251100

93374

93374

168400

 

lOOOOO

 

156000

 

54017

478417

-86000

-86000

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1965

 

Bilaga 1.5

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1984/85

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5

Bilaga 1.5 Dnr 1985:216

RIKSREVISIONSVERKET 1985-03-21

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Reviderad beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed en reviderad beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget I-III (FiU 1984/85:12, prop. 1984/85:101, 125). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget till 2 570 milj. kr.

I statsbudgeten anvisades lOOOOmilj.kr. för beräknat tillkommande ut­giftsbehov, netto. Beloppet var avsett för tilläggsbudgetar och finansfull­makt samt I OOOmilj. kr. för valutaförluster som kan uppkomma när lån som staten tagit i utlandet löses i förtid. I denna beräkning har hänsyn tagits till utgifter på tilläggsbudgetar enligt ovan angivna propositioner. För att undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbudgetar tagits med, har det i statsbudgeten anvisade beloppet för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto justerats ned med 3 000 milj. kr. till 7 000 milj. kr.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå till 256816milj. kr. för bud­getåret 1984/85 vilket är 12731 milj.kr. mer än beräkningen i statsbudge­ten. Utgifterna beräknas uppgå till 323958 milj.kr. I detta belopp ingår 2000milj. kr. för beräknat tillkommande ulgiflsbehov, netto. Det beräkna­de utfallet för statsbudgetens utgifter blir 13006milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudgel I-III). Statsbudgetens under­skott för budgetåret 1984/85 blir därmed 67142 milj. kr. vilket är 275 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I-III och 7000milj.kr. för beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto). I bi­laga 1 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på in­komsttyp och huvudtitlar.

1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.5

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (miU. kr.)

 

Inkomster

Statsbudget

Beriiknal utfall

DilTerens beräknat utfall och statsbudgei

Skatter

Inkomster av sialens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomsler

Summa

208707

24009

1816

3862

5691

244085

219573

27 393

1.V5

4     555

5     160

256816

-(-10866 -1- 3 384

-       1<)81
+    693

-      531

-1-12731

 

Ulgifter

Anvisat t.o.m. tilläggs budget 111

Beräknat utfall

DilTerens beräknat utfall och anvisat

Förslags- och obetecknade

anslag Reservationsanslag

259065 45 387

277 805 45 360

-H8 740

27

-500

707

-1207

Rörliga krediter (-f = ökad disposition, - = minskad disposilion)

Beräknal tillkommande ulgifts-

behov, nello

7000

2000

- 5000

Summa

310952

323958

-H30t(6

Statsbudgetens saldo

(inkomster-utgifter)

-66 867

-67 142

-    275

Inkomster

Det beräknade utfallet för inkomslerna i förhållande till beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomslerna beräknas bli 12731 milj.kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig till följande inkomsthuvudgrupper.

Tabell 2.DiiTerens beräknat utfall och statsbudget tör inkomsthuvudgrupper budget­året 1984/85 (mi|j. kr.)

-f

3 276

+

1448

-f

7.56

-(■

5 386

-I-

1437

-

398

-

1449

-I-

750

-

1731

+

236

-I-

300

-

5.57

+■

379

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (1100)

Lagstadgade socialavgifter (12tX))

Skatt på egendom (1300)

Skatt på varor och tjänster (1400)

Rörelseöverskotl (2100)

Ränteinkomster (2300)

Försäljningsinkomster (2600)

Övriga inkomster av statens verksamhet (2800)

Övriga inkomster av försåld egedom (3300)

Återbetalning av näringslån (4100)

Återbetalning av bostadslån m. m. (4200)

Statliga pensionsavgifter, netlo (5200)

Övriga

Summa                                                                           -112731

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                                     3

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

 

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1984-

-1985

 

Procenluell förändring från föregående år 1984           1985

Statsbudget

Reviderad beräkning över utfallet

budgetåret 1984/85

8,0 9,8

5,5 6,0

Inkomsterna inom inkomsthuvudgruppen skatt på inkomst, realisations­vinst och rörelse beräknas bli 3 276 milj. kr. större än beräkningen i stats­budgeten. Det beror bl.a. på att inkomsterna på titeln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas uppgå till 5l3I5miIj.kr. under budgetåret 1984/85 vilket är 4I75milj.kr. mer än i statsbudgeten. Den preliminära A-skatten beräknas bli 4618 milj. kr. slörre än i statsbudgeten. Uppbörden av preUminärskatt under andra halvåret 1984 har varit större än beräknat till följd av den totala lönesummans ulveckling under år 1984. På grund av ökningen av lönesumman och ökningar av andra inkomstslag beräknas fyllnadsinbetalningarna bli I I79milj.kr. större än i statsbudgeten. Enligt taxeringsutfallet blev den överskjutande skatten 2055 milj. kr. större än i statsbudgeten.

Prognosen för juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse har räknats ned med 1025 milj. kr. i förhållande till statsbudge­ten. Utbetalningarna av kommunalskattemedel beräknas bli 379milj.kr. större än i statsbudgeten. Det beror till största delen på att det kommunala skalteunderiaget för år 1983 blev större än beräknal i statsbudgeten. Enligt taxeringsutfallet för år 1983 blev den överskjutande skatten 663 milj. kr. större än i statsbudgeten.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas uppgå till 45359 milj.kr. un­der budgetåret 1984/85 vilket är 1448milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Uppräkningen beror på det högre antagandet om lönesummans utveckling för år 1984. Detta leder till ökade fyllnadsinbetalningar våren 1985.

Inkomsterna av skatt på egendom har räknats upp med 756milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Av uppräkningen hänför sig 410milj. kr. till omsättningsskatten på aktier och vissa värdepapper som infördes den Ijanuari 1984. Ökningen beror på att omsättningen utanför Stockholms fondbörs tidigare underskattats. Fysiska personers förmögenhetsskatt be­räknas uppgå till 2575 milj. kr. vilket är 504milj. kr. slörre än i statsbudge­ten. Denna förmögenhetsskatt avser inkomståret 1983 då skatten tillfälligt var höjd och gränsen för skatteplikt sänkt.

Prognosen för inkomstgruppen skatt på varor och tjänster har höjts till 101 nOmilj.kr. vilket är 5386milj.kr. mer än enligt statsbudgeten. In­komstema av mervärdeskatt beräknas bli 1200milj. kr. högre än i stats-

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.5                                   4

budgeten. Höjningen beror på att värdet av den privata konsumtionen beräknas öka mer än vad som antogs i statsbudgeten. Bensinskatten beräk­nas bli I640milj.kr. större än i statsbudgeten. Cirka 500milj.kr. av ök­ningen beror på att energiskalten på bensin från den Ijanuari 1985 förs över till denna inkomsttitel från titeln energiskatt (prop. 1984/85: M, SkU 19, rskr. 79). Skattehöjningen den I december 1984 (prop. 1984/85:45, SkU 14, rskr. 28) och viss volymökning förklarar återstoden av ökningen. Inkomsterna på titeln energiskatt ökar med I 220milj. kr. i förhållande lill statsbudgeten trots att ca 500milj. kr. förs över till bensinskatten. Ökning­en beror till slörsla delen på skattehöjningen på elkraft den 1 december 1984 och på kol den Ijanuari 1985 men även på volymökning lill följd av den kalla vintern. Den särskilda avgiften för oljeprodukier m. m. beräknas bli 651 milj. kr. slörre än i statsbudgeten. Detta beror på atl vissa inkomster och fondbehållningar kommer atl tillföras titeln utöver vad som förutsattes i statsbudgeten. Skatten på sprit, vin och tobak beräknas bli 125 milj. kr.. 240milj. kr. respeklive 70milj. kr. större än i statsbudgeten. Dessa ökning­ar beror i huvudsak på skallehöjningarna den 3 december 1984 (prop. 1984/85:43, SkU 12, rskr. 33).

Inkomslerna av rörelseöverskotl beräknas uppgå lill 10185 milj.kr. under budgetåret 1984/85 vilket är 1437 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Enligt förslag från riksbanksfullmäktige kommer sammanlagt 5 500 milj. kr. av riksbankens vinst att inlevereras till statsverket under budgetåret 1984/85 (Redog. 1984/85: 15). Del är en ökning med 1500milj. kr. i förhål­lande till statsbudgeten.

Ränteinkomster beräknas uppgå lill 11838milj. kr. vilket är 398milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Av minskningen hänför sig lOOmilj.kr. till ränleinkomsler på lån för bostadsbyggande och 162 milj. kr. till räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar.

Enligt statsbudgeten för budgelåret 1984/85 skulle inkomslerna av utför­säljning av oljelager (1 760milj. kr.) redovisas på inkomsttiteln 3.362 in­komster av försålda lager. I regleringsbrevet för tolfte huvudtiteln H Eko­nomiskt försvar: bränslen och drivmedel sägs att inkomsterna skall redo­visas på inkomsttiteln 2625 utförsäljning av beredskapslager (regeringsbe­slut 51, industridepartementet 1984-06-20). I denna beräkning tas dessa inkomsler upp med 1440 milj. kr. under inkomsttiteln 2625 utförsäljning av beredskapslager. Denna förändring förklarar större delen av avvikelserna från statsbudgeten för inkomsthuvudgrupperna försäljningsinkomster och övriga inkomsler av försåld egendom.

Staten köpte år 1979 aktier i Södra Skogsägarna AB för 500 milj.kr. Dessa aktier har nu återköpts av Södra Skogsägarna för 750 milj. kr. In­komsterna redovisades ijanuari 1985 på inkomsttiteln övriga inkomster av statens verksamhet.

Inkomsterna under inkomstgruppen återbetalning av näringslån har räk­nats upp med 236milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Av delta belopp

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                                    5

hänför sig 65 milj. kr. till titeln återbetalning av lokaliseringslån och 127 milj. kr. till titeln återbetalning av tidigare infriade statliga garantier. Återbetalningarna av tidigare infriade garantier bruttoredovisas fr.o.m. budgetåret 1984/85. En stor del av dem hänför sig till Johansson- gruppen (stöd till varv m. m.). Statliga pensionsavgifter, netto har justerats ned med 557 milj. kr. i förhållande lill statsbudgeten.

Utgifter

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslagsanslag och obetecknade anslag beräknas uppgå lill 277805 milj. kr. (bilaga 3). Utgiftema på dessa anslag blir då 18740milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I-III). De största diflferensema mellan beräknat utfall och statsbudget anges nedan.

Tabell 4. DifTerens berftknat utfall och statsbudget för förslags- och obetecknade anslag budgetåret 1984/85 (milJ. kr.)

 

Anslag

Ök

ning( + )

 

Minskning (-)

Räntor på statsskulden m. m.

-H3100

Täckning av merkostnader för

 

 

löner och pensioner m. m.

-

1800

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

+

394

Försvarsdepartementet

+

503

Folkpensioner

+

861

Bidrag till sjukförsäkringen

+

310

Bidrag till kommunal bamomsorg

+

316

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

+

387

Bidrag till driften av gymnasieskolor

+

644

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

 

 

utbildningsbidrag

+

349

Lån lill bostadsbyggande

-

335

Räntebidrag m.m.

-1-

1200

Föriusttäckning till följd av slalliga

 

 

garantier till svensk varvsindustri och

 

 

beställare av fartyg

+

764

Övriga

-1-

2047

Summa

■1-18740

Räntorna på statsskulden beräknas uppgå till 73600 milj.kr. budgetåret 1984/85. Det är 13 lOOmilj.kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Ök­ningen beror främst på realiserade valutaförluster vid förtidsinlösen av äldre utlandslån vilket görs tidigare än vad som förutsattes vid anslagsbe­räkningen. De äldre utlandslånen byts ut mot nya lån med fördelaktigare villkor. I statsbudgeten togs valulaföriuster upp med 2300milj. kr. Därut­över togs I OOOmilj. kr. upp under beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Valutaförlusterna beräknas nu uppgå till I3900milj.kr. Dessa valu­taförluster medför emellertid ingen kassamässig belastning av statsbudge­ten.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.5                                    6

I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisas 2 000 milj. kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner. Statsbudgeten beräknades med utgångspunkt i löneläget den 1 maj 1983. Därefier har avtal träffats om statstjänstemännens löner för år 1984 och 1985. De avtalsmässiga lönehöj­ningarna har beräknats och fördelats på de anslag som innehåller lönekost­nader. Utgifterna på anslaget täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. har därför räknats ned med 1800 milj. kr. till 200milj. kr. och avser främst löneökningar på reservationsanslag inom universitets-och högskoleområdet. Mot bakgrund av detta har bl. a. förvaltningskostna­derna för den lokala polisorganisationen räknats upp med 394milj. kr. lill 4 162 milj. kr.

Utgifterna under försvarshuvudtiteln beräknas till 23274 milj. kr. vilkel är 503 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror främst på att kompensationen för prisstegringar för det militära försvaret blir större än beräknat.

Utgiftema för folkpensioner beräknas till 42311 milj.kr. vilket är 861 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror på att beräkningen i statsbudgeten baserades på antagandet alt basbeloppet för år 1985 skulle uppgå till 21 300 kr. Nu är basbeloppet fastställt till 21800 kr. Vidare beror ökningen på höjda pensionstillskott fr.o.m. Ijanuari 1984 (SFS 1983:961).

Bidrag till sjukförsäkringen beräknas öka med 310milj. kr. i förhållande till vad som anges i statsbudgeten. Anslagsbelastningen blir 4590milj. kr. istället för 4280milj. kr. Den främsta orsaken till ökningen är ökade sjuk­penningkostnader till följd av att sjuktalet beräknas öka. Utgifterna för bidrag till kommunal barnomsorg beräknas till 6831 milj. kr. vilket är 316milj. kr. mer än i statsbudgeten. Ökningen beror på en ökning av antalet inskrivna barn.

Bidragen till drift av grundskolor och gymnasieskolor blir slörre än beräknat i statsbudgeten. Bidrag för grundskolor m. m. beräknas uppgå till 13277 milj. kr. (-1-387 milj. kr.) och för gymnasieskolor 4448milj. kr. (4-644 milj. kr.). Ökningarna beror dels på att slutregleringen av statsbidra­gen för verksamheten under föregående budgetår blev större än beräknal och dels på höjda löner jämfört med beräkningarna i statsbudgeten.

Enligt beräkningar kommer utgiftema för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen m. m. att bli större än vad som anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Den del av dessa utgifter som finansieras över statsbudgetanslag (35 %) beräknas uppgå till 2912milj. kr. vilket är 349milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten.

Vad gäller statens utgifter för lån till bostadsbyggande så beräknas nedgången i besluten om bostadslån bli större än vad som beiäknats i statsbudgeten. Anslagsbelastningen har till följd därav räknats ned med 335milj.kr. från 8360milj.kr. till 8025milj.kr. för budgelåret 1984/85. Utgifterna för räntebidrag ökar däremot. Totalt beräknas de till 10200

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                                          

milj.kr. vilket är 1200 milj.kr mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror på eftersläpande utbetalningar av retroaktiva räntebidrag. Till följd av Salén-konkursen infrias statliga kreditgarantier och inlöses uteslående lån på fartyg där staten lämnat garantier till Saléns. Utgiftema för infriandet av dessa garantier redovisas under anslagel förlusttäckning till följd av statliga garantier lill svensk varvsindustri och beställare av fartyg. Den toiala anslagsbelastningen beräknas bli 814 milj.kr. för bud­getåret 1984/85 och utgörs främst av utgifter i samband med Salén-konkur­sen. I statsbudgeten anvisas 50milj. kr. för detta ändamål. Det innebär att utgifterna nu beräknas bli 764 milj. kr. större än i statsbudgeten. Fartygen ägs tills vidare av det statliga bolaget Zenil Shipping AB men kommer alt avyttras så snarl som möjligt. Då tillförs inkomsterna statsbudgetens in­komstsida.

Reservationsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå till 23431 milj.kr. vid budget­årels slul (bilaga4). Det är en minskning med 2973milj. kr. jämfört med behållningarna vid böijan av budgetåret. De största förändringama av anslagsbehållningarna anges nedan.

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar pi reservationsanslag budgetåret 1984/85 (miy. kr.)

 

Anslag

Ökning (-I-)

 

Minskning (-)

Bidrag lill intemationella biståndsprogram

■I-  254

Övriga u-landspolitiska insatser

+  359

Drift av statliga vägar

+  244

Byggande av statliga vägar

-   430

Särskilda väginvesteringar (1982/83)

-   170

Sysselsättningsskapande åtgärder

-   980

Vissa energibesparande åtgärder

 

inom bostadsbeståndet m. m.

-  919

Regionalpolitiskl stöd: Vissa lokaliserings-

 

bidrag m.m.

-1-   164

Regionalpolitiskt slöd: Lokaliseringslån

-1-   320

Tillskott till Zenit Shipping AB (1982/83)

-   601

Avskrivningslån till svensk varvsindustri

 

(1983/84)

-   346

Program för prospeklering efter olja

 

och nalurgas

+  415

Stöd för åtgärder i samband med upphandling

 

inom energiområdet (1982/83)

-   200

Övriga

-1083

Summa

-2973

De största förändringarna av anslagsbehållningama hänför sig till utrikes-, kommunikations-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepar­tementen.

Utrikesdepartementets    anslagsbehållningar    beräknas     öka    med

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                                    8

598 milj. kr. till 5708milj. kr. vid budgetårets slut. Av ökningen hänför sig 359milj.kr. till anslaget övriga u-landspolitiska insatser m.m. Ökningen beror på att det tar lång tid från beslut om u-kredit till dess att kontrakt tecknats, förbindelse utfärdats ocb utbetalning gjorts. Vidare hänför sig 254milj. kr. till anslaget bidrag till internationella biståndsprogram.

Kommunikationsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 533 milj. kr. till 4247milj. kr. vid budgetårels slut. I statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisas 3%1 milj.kr. för drift av statliga vägar. För­brukningen beräknas nu till 3 717 milj. kr. varvid behållningen på anslaget ökar med 244 milj. kr. För byggande av statliga vägar anvisas 900 milj. kr. i statsbudgeten. Anslagsbelastningen beräknas bli 1330 milj. kr. Detta inne­bär att anslagsbehållningen minskar med 430milj. kr. till 630milj. kr. I tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 anvisades 268 milj. kr. för särskilda väginvesteringar. Vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgick reserva­tionsmedelsbehållningen på detta anslag till 224milj. kr. Därav beräknas 170milj. kr. förbmkas varvid behållningen minskar till 54milj. kr.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 1076milj.kr. till 3021 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1984/35. För budgetåret 1984/85 anvisas i statsbudgeten 2748 milj. kr. för sysselsätt­ningsskapande åtgärder. Riksdagen har anvisat ytterligare 1700milj.kr. i tilläggsbudget I (FiU 1984/85:12). Anslagsförbmkningen beräknas till 5421 milj.kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 980 milj kr. till 2062milj. kr. vid budgetårets slut.

Bostadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå till 354 milj. kr. vid budgetårels slut. Det innebär en minskning med totalt 920milj. kr. varav 919milj. kr. avser vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Under budgetåret 1983/84 har vissa stödformer ifråga om energisparåtgärder upphört att gälla. Vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgick anslagsbehållningen till 946milj. kr. I statsbudgeten anvi­sas 500milj. kr. för budgetåret 1984/85. Därtill föreslås att ytteriigare 62milj.kr. anvisas i tilläggsbudget III (prop. 1984/85:125). De anvisade beloppen och behållningen kommer i stort sett att utnyttjas under budget­året 1984/85.

Industridepartementets behållningar beräknas minska med 7I6inilj.kr. till 8027milj.kr. Riksdagen har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisat 264milj.kr. för regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag. Utbetalningarna beräknas uppgå till lOOmilj.kr. Behållningen på detta anslag uppgår därmed till 164milj. kr. vid budgetårets slut. Vidare anvisas 500milj. kr. för regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Utbetalningama under budgelåret 1984/85 beräknas uppgå till 180milj. kr. Del innebär att anslagsbehållningen uppgår till 2596milj.kr. vid budgetårets slul. I till-läggsbudget III för budgetåret 1982/83 anvisades 3000milj. kr. i kapitaltill­skott till Zenit Shipping AB. Därav återstår 601 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1984/85. Hela detta belopp har betalats ul under budgetåret

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                                     9

1984/85. Budgetåret 1983/84 anvisades 465 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri med syfte att stärka de svenska varvens konkurrens­förmåga gentemot utländska konkurrenter. Behållningen på detta anslag var vid ingången av budgetåret 1984/85 464 milj. kr. och beräknas minska med 346milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Under budgetåret 1984/85 anvisas 600milj. kr. för program för prospek­lering efter olja och naturgas. Av detta belopp beräknas 185 milj. kr. för­bmkas under budgetåret 1984/85. Därmed blir anslagsbehållningen 415 milj. kr. I tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 anvisades medel för stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet. Av det anvisade beloppet (700 milj.kr) återstod vid ingången av budgetåret 1984/85579milj.kr. Under budgetåret 1984/85 beräknas 200 milj.kr. för­bmkas, vilkel innebär att anslagsbehållningen blir 379milj. kr. vid budget­årets slut.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. I statsbud­geten beräknades dispositionen av rörliga krediter minska med 500milj. kr. Det utestående beloppet på rörliga krediter beräknas nu uppgå till 2203 milj. kr. vid budgetårets slut. Det är en minskning med 1207 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgick den utestående rörliga krediten för televerket till 75 milj. kr. och för televerkets abonnentutrust­ningar till I 525milj.kr. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 skall televerkets rör­liga krediter upphöra och ersättas med upplåning på kreditmarknaden. De utestående beloppen vid ingången av budgetåret, sammanlagt 1600milj.kr. har återbetalats ijuli 1984. Vid budgetårets slut beräknas EKN -Exportkreditnämnden- utnyttja 1403milj.kr. av den rörliga kredi­len för föriuster på exportkreditgarantier. Vid budgetårets ingång var den utestående krediten 1087 milj. kr. vilket innebär en ökning med 316milj.kr.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, avdelnings­direktören Hansson, föredragande, och byrådirektören Hellman.

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5

10

Bilaga I

Statsbudgeten för budgetåret 1984/85 (mit), kr.)

 

Inkomsler

Statsbudgei

Beräknat

Differens

 

 

utfall

beräknat ut­fall och statsbudget

1000 Skatter

208707

219573

-1-10866

2000 Inkomsler av statens verksamhet

24009

21i93

+ 3 384

3000 Inkomsler av försåld egendom

1816

135

-  1681

4000 Återbetalning av lån

3 862

4555

-1-    693

5000 Kalkylmässiga inkomster

5691

5160

-    531

Summa inkomster

244085

256816

+ 12731

Underskott

66867

67142

+    275

Summa

310952

323958

-1-13006

 

Utgifter

Anvisat

Beräknat

DifTerens

 

 

utfall

beräknat utfall och anvisat

Utgifisanslag

 

 

 

I       Kungl. hov- och slottsstatema

29

30

-1-        1

II     Juslitiedepartementel

8613

9388

+    775

III    Utrikesdepartementet

8632

8036

-    596

IV    Försvarsdepartementet

23026

23560

-1-    534

V      Socialdepartementet

73 030

74852

+  1822

VI    Kommunikationsdepartementet

12125

12636

+    511

VII   Finansdepartementet

14987

15201

+    214

VIII Utbildningsdepartementet

.16362

37935

-1-  1573

IX    Jordbruksdepartementet

6208

6295

+      87

X      Arbetsmarknadsdepartementet

18452

20380

-1-  1928

XI    Bostadsdepartementet

20786

22676

+  1890

XII   Industridepartementet

12830

14324

-1-  1494

XIII Civildepartementet

5449

3780

-  1669

XIV Riksdagen och dess verk m. m.

422

471

■1-      49

XV   Räntor på statsskulden m. m.

60500

73600

-1-13100

XVI Ofönitsedda utgifter

1

1

-

Summa

301452

323165

-1-21713

Beräknad övrig medelsförbrukning

 

 

 

I        Minskning av anslagsbehållningar

3000

-

- 3000

II      Ändrad disposilion av röriiga krediter

-500

-1207

-    707

Summa

2500

-1207

- 3707

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

7000

2000

- 5000

Summa

310952

323958

-1-13006

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.5

II

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 (mitj. kr.)

Statsbudget

Beräknal ulfall

Differens beräknal ul­fall och statsbudget

1111 Fysiska personers skall på inkomst,

realisationsvinst och rörelse                  47140         51315        -1-4175

1121 Juridiska personers skatt på inkomst,

13010

11985

-

1025

1065

1190

-1-

125

30538

31672

-1-

1134

7089

7339

+

250

-447

-628

—

181

6592

6837

+

245

315

262

-

53

720

675

—

45

2071

2575

-1-

504

1990

1925

-

65

540

950

-1-

410

55100

56300

+

1200

6860

8500

-t-

1640

3925

3995

+

70

5100

5225

-1-

125

1590

1830

-1-

240

9980

11200

-1-

1220

1276

1927

-1-

651

925

970

-1-

45

120

279

-1-

159

100

140

-1-

40

409

457

+

48

2938

2780

-

158

1780

1810

+

30

1800

1880

+

80

30

-

—

30

2397

2297

—

100

73

143

+

70

4000

5500

+

1500

40

132

+

92

137

996

-1-

859

295

358

+

63

282

200

—

82

8100

8000

-

100

1152

990

-

162

181

256

-1-

75

130

190

+

60

1760

1440

-

320

400

1150

+

750

235

300

+

65

28

155

+

127

2100

2400

+

300

887

960

+

73

215

285

+

70

960

923

_

37

142

232

-t-

90

1460

903

—

557

16555

15616

-

939

realisationsvinst och rörelse 1144 Lotterivinstskatt 1211 Folkpensionsavgift 1231 Bamomsorgsavgifl 1251 Övriga socialavgifter, netto 1281 Allmän löneavgift

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

 

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper 1411 Mervärdeskatt 1421 Bensinskatt

 

1424 Tobaksskatt

1425 Skall på spritdrycker

1426 Skatt på vin 1428 Energiskalt

1431 Särskild avgift för oljeprodukter 1434 Skatl på viss elektrisk kraft

1441 AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget AB: s inlevererade överskott 1452 Skatl på annonser och reklam

 

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt 1471 Tullmedel 2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

 

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2141 Myntverkets inlevererade överskoll 2151 Tipsmedel

2214 Överskott av byggnadsslyrelsens fastighetsförvaltning 2322 Räntor på övriga näringslån kammarkollegiel 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 2371 Räntor pä beredskapslagring och förrådsanläggningar 2411 Inkomster av statens aktier 2535 Avgifter för statliga garantier 2625 Inkomster av försålda lager 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4313 Återbetalning av studiemedel 4411 Återbetalning av energispariån 5113 Slatens järnvägars avskrivningar 5141 Statens vägverks avskrivningar 5211 Statliga pensionsavgifter, netlo Övriga

Summa                                                           244085       256816       -1-12731

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5

12

Bilaga 3

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1984/85 (milj. kr.)

 

Anvisat

Beräknat

Differens

 

utfall

beräknat ut­fall och anvisat

 

D

2

 

E

2

IV

 

 

V

C D

4 1

 

D

2

 

F

1

 

G

3

 

I

4

 

J

3

VI

E

10

VII

B

2

 

D

3

 

E

2

VIII

B

11

 

B

18

C

c c

E

E

IX       C

B     3

XI

XII

H

XIII    B

H

XV      A Övriga

Summa

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader Allmänna domstolarna Kriminalvårdsanslalterna Försvarsdepartementet Bidragsförskott Bidrag till sjukförsäkringen Folkpensioner

Bidrag till kommunal bamomsorg Bidrag till driften av särskolor m. m. Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus Bidrag till driften av hem för vård eller boende Stöd till svenska rederier Lokala skattemyndigheter Tullverket: Förvaltningskostnader Skatteutjämningsbidrag till kommunema m.m.

Bidrag lill drifien av grundskolor m. m. Bidrag lill driften av gymnasieskolor 20 Bidrag lill åtgärder inom kommunemas upp­följningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

4      Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna

Bidrag till sludieförbunden m.m. Undervisning för invandrare i svenska språ­ket m.m.

Bidrag lill driften av folkhögskolor m. m. Studiehjälp m. m. Studiemedel m. m.

Kostnader för beredskapslagring av livsme­del m. m.

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbild­ningsbidrag

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag Ålgärder för flyktingar Lån till bosladsbyggande Räntebidrag m. m. Ålgärder i bosladsområden med oulhyrda lägenheler Bostadsbidrag m. m. Viss bosiadsförbättringsverksamhet Bidrag till förbättring av   . boendemiljön

10 Anordningsbidrag lill allmänna

samlingslokaler 7 Koslnader för sialsstödd exportkreditgivning

genom AB Svensk Exportkredit 6 Ersättning för nedsältning av socialavgifter

5      Föriusttäckning till följd av slalliga garantier
lill svensk varvsindustri och beställare av far­
tyg

1  Drift av bcredskapslager 1  Länsslyrelsema

4 Täckning av merkostnader för löner och pen­sioner m. m. 1   Räntor på statsskulden m. m.

 

3 768

4162

-1-

394

889

931

-1-

42

1335

1381

+

46

22771

23274

+

503

1314

1385

-1-

71

4280

4590

-1-

310

41450

42311

+

861

6515

6831

+

316

449

503

+

54

1000

1130

+

130

618

710

+

92

200

125

-

75

751

783

+

32

671

714

+

43

11166

11197

+

31

12890

13 277

+

387

3 804

4448

+

644

257

370

+

113

745

929

+

184

871

922

+

51

99

130

+

31

421

509

+

88

1221

1378

+

157

4 429

4 287

-

142

182

218

+

36

2563

2912

+

349

2337

2427

+

90

2721

2824

+

103

186

455

+

269

8360

8025

-

335

9000

10200

+

1200

125

25

—

100

1608

1500

-

108

225

400

+

175

85

145

+

60

5

40

+

35

980

1039

+

59

330

264

—

66

50

814

+

764

637

680

+

43

1865

1930

+

65

2000

200

—

1800

60500

73600

-1-13100

43 392

43830

+

438

277805

259065

-1-18740

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                                               13

BHaga 4 Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag under budgetåret 1984/85 (miy. kr.)

 

 

 

 

Reservation

Reservation

Ökning (-(■)

 

 

 

1984-07-01

1985-06-30

Minskning (-)

II

B

10 Byggnadsarbeten för polisväsendet

148

38

 

110

 

E

7 Byggnadsarbeten för kriminalvården

196

110

—

86

III

C

1 Bidrag till inlemationella biståndspro-

 

 

 

 

 

 

gram

2 544

2 798

+

254

 

C

8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

978

1337

+

359

v

F

5 Bidrag lill anordnande av daghem och

 

 

 

 

 

 

fritidshem

—

55

+

55

VI

B

2 Drift av statliga vägar

1745

1989

+

244

 

B

3 Byggande av statliga vägar

1060

630

—

430

 

B

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och

 

 

 

 

 

 

gator

545

673

+

128

 

B

10 Särskilda väginvesteringar (82/83)

224

54

—

170

 

D

1  Statens jämvägar

486

342

_

144

 

D

7 Särskildajärnvägsinvesleringar m.m. i

 

 

 

 

 

 

Norrbotten (82/83)

40

—

_

40

 

F

1  Flygplatser m. m.

82

33

_

49

 

G

4 Särskilda investeringar för

 

 

 

 

 

 

postväsendel

110

72

_

38

VII

F

9 Teckning av aklier i kredilakliebolagel

 

 

 

 

 

 

(83/84)

50

_

_

50

VIII

C

1  Sveriges Radio AB för verksamheten

 

 

 

 

 

 

Sveriges utbildningsradio AB

35

-

_

35

 

E

I

5 Vuxenstudiestöd m. m.

2 Byggnadsarbelen inom utbildningsde-

59

97

+

38

 

 

partementets verksamhetsområde

35

-

_

35

X

B B

4 Sysselsättningsskapande ålgärder 11  Sysselsättningsskapande åtgärder i BD

3 042

2062

-

980

 

 

län (82/83)

69

29

—

40

 

B

16 Medel för särskilda insatser för överta­liga inom Luossavaara-Kiirunavaara

 

 

 

 

 

 

AB (LKAB) (83/84)

252

140

_

112

 

B

18 Medel för särskilda insatser i Uddeval-

 

 

 

 

 

 

laregionen

-

103

-1-

103

XI

B

17 Vissa energibesparande åtgärder inom

 

 

 

 

 

 

bostadsbeståndet m.m.

946

27

_

919

XII

B B

14 Småföretagsutveckling

25 Bidrag till fartygsexpon till u-länder

—

44

+

44

 

 

(78/79)

60

30

_

30

 

C

2 Regionalpolitiskt stöd:

 

 

 

 

 

 

Vissa lokaliseringsbidrag m. m.

-

164

-f

164

 

C

3 Regionalpolitiskt stöd:

 

 

 

 

 

 

Lokaliseringslån

2 276

2 596

+

320

 

C

4 Regionalpolitiskl stöd:

 

 

 

 

 

 

Regionala utvecklingsinsatser

265

363

+

98

 

C

5 Sysselsättningsskapande åtgärder inom

 

 

 

 

 

 

varvsregionema (78/79)

37

5

—

32

 

C

5 Åtgärder för ökad sysselsättning i Norr-

 

 

 

 

 

 

botlens län (82/83)

36

_

_

36

 

D

8 Program för utökad prospeklering m.m.

 

 

 

 

 

 

(82/83)

240

175

_

65

 

E

11 Statens vattenfallsverk:

 

 

 

 

 

 

Kraftstationer m. m.

627

571

_

56

 

E

17 Stöd för oljeersättande ålgärder

120

230

-f-

110

 

E

19 Program för prospeklering efter olja och

 

 

 

 

 

 

naturgas

-

415

-1-

415

 

E

14 Stöd till utbyggnad av distributionsan-

 

 

 

 

 

 

läggningar för Oärrvärme (82/83)

295

185

-

110

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5                        14

Reservation  Reservation  Ökning (-I-)

1984-07-01  1985-06-30   Minskning (-)

E   15 Slöd för åtgärder i samband med upp­
handling inom energiområdet (82/83)            579            379        - 200

E   15 Investeringar inom energiområdet

(83/84)                                      350               310            -    40

G   13 Finansiering av stirlingmotomtveckling

(82/83)                                        33                 -                -    33

G   18 Lån till SSAB Svenskl Stål AB för re-

konslruktionsändamål (82/83)   196                67             -  129

G   20 Kapitaltillskott till Svenska Varv AB

(82/83)                                        50                 -                -    50

G   21 Tillskott lill Zenil Shipping AB (82/83)      601  -                - 601

G     8 Avskrivningslån till svensk varvs­
industri (83/84)                         464               118            -  346

G   13  Ersättning till Statsföretag AB för

115

-

- 115

31

65

-1- 34

133

58

- 75

43

4

- 39

7207

7063

- 144

kostnader för marknads- och produktut­veckling m. m. inom Regioninvestgrup­pen (83/84)

XIII          D     2 Anskaffning av ADB-utmstning
E     1  Byggnadsarbeten för slatlig förvaltning

XIV    A     8 Riksdagen: Nytt riksdagshus
Övriga

Summa                                                     26404           23431           -2973

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.5

15

Bilaga 5

Beräknad disposition av rörliga krediter

Televerkel

Televerket, Abonnenluimsiningar

Slatens jämvägar

Luftfartsverket

Riksförsäkringsverket

Lanlbruksstyrelsen

Förlusler på exportkreditgarantier

Övriga

Summa

 

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1984-06-30

belopp 1985-06-30

1984/85

75

_

-    75

1525

-

-1525

400

500

+   100

-

40

-1-    40

100

100

-

60

-

-    60

1087

1403

+  316

163

160

-      3

3410

2203

-1207

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985

 

 

 

Bilaga 1.6

Speciflkation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1985/86

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.6

Bilaga 1.6

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1985/86

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

36778000000   36 778000000

1120 Juridiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

/130 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141  Kupongskatt

1142  Utskiftningsskatt och ersätt­ningsskatt

1143  Bevillingsskatt

1144  Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbelsgivaravgif­ter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk­samhet 1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fasl egendom:

1311  Skogsvårdsavgifter

1312  Hyreshusavgift

1320 Förmögenhetsskatt:

1321  Fysiska personers förmögen­hetsskatt

1322  Juridiska personers förmögen­hetsskatt

I   Riksdagen 1984185. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1.6

15797000000    15797000000

I lOOOOOOOO     / lOOOOOOOO

107000000

5000000

3000000

1275000000

1390000000    55065000000

35008000000

2076000000

8189000000

895000000

923000000

67000000

90000000 7468000000   54 716000000    54716000000

340000000 I lOOOOOOOO     1440000000

1830000000

30000000     1860000000

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.6

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

790000000 150000tK)0

940000000

1331  Arvsskatt

1332  Gåvoskatt

1340 Övrig skatl på egendom:

2040000000

1 000 IM)0 000      3 0401)00 000      7 280 000 000

1341  Stämpelskau

1342  Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

58 300 000 000    58 300 000 000

420. 1430 Skalt på specijika varor:

 

 

1421 Bensinskatt

12140000000

 

1422 Siirskilda varuskatter

858000000

 

1423 Försäljningsskatt på motorfor-

 

 

don

936000tK)0

 

1424 Tobaksskatt

4 120000000

 

1425 Skalt på spritdrycker

5 280000000

 

1426 Skall på vin

1960000000

 

1427 Skall på mall- och läskedrycker

1306000000

 

1428 Energiskatt

10520000000

 

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

 

 

bränsle

2000000

 

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

 

 

m.m.

1450000000

 

1432 Kassettskau

60000000

 

1433 Skall på videobandspelare

1030000(H)

 

1434 Skatl på viss elektrisk kraft

895000000

 

1435 Särskild avgifl mol försurning

92000000

39722000000

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441  AB Vin-& Sprilcentralens inle­vererade överskott

1442  Systembolaget ABs inlevere­rade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451  Reseskatt

1452  Skall på annonser och reklam

1453  Tolalisatormedel

1454  Skatl på spel

1460 Skatt på väglrajlk:

1461  Fordonsskatt

1462  Kilomelerskatl

1470 Skatt på imporl: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänsler

115000000

120000000   235000000

188000000 547000000 380000000 lOOOOOOOO      1215000000

2975000000

2130000000     5105000000

2020000000      2020000000

1000

1000  106597001000

Summa skatter   223658001000

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.6

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade över­skott

2112  Televerkets inlevererade över­skou

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115  Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116  Statens vattenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121  Statens vägverks inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123  Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-ulrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skou

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skott

2150 Överskott från spelverksamhel:

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

2214  Överskott av byggnadsstyrel­sens fastighetsförvaltning

2215  Överskott av generaltullstyrel­sens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån 2313 Ränteinkomster på statens av­dikningslån

50000000 329000000 200000000 102000000

72700000 3050000000

82800000     3886500000

36400000 59800000 60000000        156200000

7000000000      7000000000

60000000

60000000

1168800000 447827000      1616627000    12719327000

461024000

500000 458000000 2524000        461024000

265000000 275000

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.6

2314 Ränteinkomster på fiskerinärin­
gen                                               6919000

2316  Ränteinkomster på valtenkrafts­lån         199000

2317   Ränteinkomster på luftfarislån      1795 000

2318   Ränteinkomster på statens lån

till den mindre skeppsfarten        23718000

2319                                                       Ränteinkomster på kraftled­
ningslån                                                 -

2321  Ränteinkomster på skogsväglån      63000

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet       184629000

2323  Räntor på övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen 4000000

2324  Räntor på televerkets statslån  290000000

2325  Räntor på postverkets statslån   .54000000

830598000

2330 Räntor på bosladslån:

 

 

2331 Ränteinkomster på egnahems-

 

 

lån

1000

 

2332 Ränteinkomster på lån för bo-

 

 

stadsbyggande

8240000000

 

2333 Ränteinkomster på lån för bo-

 

 

stadsförsörjning för mindre be-

 

 

medlade bamrika familjer

270000

 

2334 Ränior på övriga bostadslån.

 

 

Bosladsstyrelsen

290000

8240561000

2340 Räntor på studielån:

 

 

2341 Ränteinkomster på statens lån

 

 

för universitetsstudier

7000

 

2342 Ränteinkomster på allmänna

 

 

studielån

17000000

17007000

2350 Räntor på energisparlån:

 

 

2351 Räntor på energisparlån

465750000

465 750000

7000000

2360 Räntor på medel avsatta tdl pen­sioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsat­
ta till folkpensionering                   7000000

808000000        808000000

2370 Ränior på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381  Ränteinkomster på lån till per­
sonal inom utrikesförvaltningen

m.m.                                              1700000

2382  Ränteinkomster på lån till per­sonal inom biståndsförvalt­ningen m.m.    lOOOOO

2383  Ränteinkomster på statens bo­sättningslån        5000000

 

Prop. 1984/85: ISO   Bilaga 1.6

2384 Ränteinkomster på lån för kom-

munala markförvärv

31080000

2385 Ränteinkomster på lån för stu-

 

dentkårlokaler

175000

2386 Ränteinkomster på lån för all-

 

männa samlingslokaler

14000000

2389 Ränteinkomster på lån för in-

 

ventarier i vissa specialbostäder

475000

2391 Ränteinkomster på markförvärv

 

för jordbrukets rationalisering

4500000

2392 Räntor på intressemedel

25000000

2394 Övriga ränteinkomster

lOOOOOOOO

23% Ränteinkomster på det av bygg-

 

nadsstyrelsen förvaltade kapita-

 

let                                              _

1350000000      1532030000

2400 Aktieutdelning:

 

2410 Inkomster av statens aktier:

 

2411 Inkomster av statens aktier

250000000        250000000

250000000

2500 Ofrentiigrättsliga avgifter:

 

2511 Expeditionsavgifter

444000000

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

 

vårdartjänst

26000

2517 Trafiksäkerhelsavgift

45000000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

314000000

2519 Skeppsmätningsavgifter

2500000

2521 Fartygsinspeklionsavgifter

6000000

2522 Avgifter för granskning av bio-

 

graftilm

2761000

2523 Avgifter för särskild prövning

 

och fyllnadsprövning inom skol-

 

väsendet

900000

2524 Avgifter vid statens jordbruks-

 

nämnd

2450000

2527 Avgifter för statskontroll av

 

krigsmaterieltillverkning

800000

2528 Avgifter vid bergsstaten

3300000

2529 Avgifter vid patent- och regis-

 

treringsväsendet

136202000

2531 Avgifter för registrering i för-

 

enings m.fl. register

24000000

2532 Ulsökningsavgifter

85000000

2533 Avgifter vid statens planverk

600000

2534 Vissa avgifter för registrering av

 

körkort och motorfordon

124300000

2535 Avgifter för slatliga garantier

I3I900000

2536 Lotteriavgifter

3200000

2537 Miljöskyddsavgifl

20000000

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

 

del och handelsgödsel

115000000

2539 Täklavgift

lOOOOOOO

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.6

2541   Avgifter vid tullverket               67700000

2542   Patientavgifter vid tandläkarut­bildningen   26000000

2543   Skatteuljämningsavgift                567500

2133139000      2133139000

2600 Försäljningsinkomster:

 

 

 

2611 Inkomster vid kriminalvården

145800000

 

 

2612 Inkomster vid statens rätlske-

 

 

 

miska laboratorium

9350000

 

 

2615 Inkomster vid arbetarskydds-

 

 

 

styrelsen

14300000

 

 

2616 Försäljning av sjökort

7400000

 

 

2617 Lotsavgifter

63000000

 

 

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

 

 

 

betet

300000

 

 

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

 

 

 

keringsavgifter

56000000

 

 

2625 Utförsäljning av beredskaps-

 

 

 

lager                                           _

900000000

1196150000

1196150000

2700 Böter m.m.:

 

 

 

2711 Restavgifter

237000000

 

 

2712 Bötesmedel

200000000

 

 

2713 Valtenföroreningsavgift             _

1000

437001000

437001000

2800 Övriga inkomster av statens verk­samhet:

2811 Övriga inkomsler av statens verksamhet

498600000

498600000

498600000

Summa inkomster av statens verksamhet    29596187000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3113   Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114   Luftfartsverkets inkomster av försålda fasligheler och maski­ner

3115   Afiarsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och ma­skiner

3116   Statens vattenfallsverks in­komster av försålda fastigheter och maskiner

1000000

30000000

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.6

3117 Domänverkels inkomster av försålda fasligheter och maski­ner

3120 Slalliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121  Kriminalvårdsstyrelsens in­komsler av försålda byggnader och maskiner

3122  Statens vägverks inkomsler av försålda byggnader och maski­ner

3123  Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3124  Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m.m.

3125  Byggnadsslyrelsens inkomster av försålda byggnjider och ma­skiner

3126  Generaltullslyrelsens inkomsler av försålda byggnader och ma­skiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomsler av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311  Inkomster av statens gruvegen­dom

3312  Övriga inkomsler av försåld egendom

600000

4900000

50000 100 000

9000000

50000

I lOOOOO

27000000 1000

31000 000

14 700000

I lOOOOO

27001000

45700000

1100000

27001000

Summa inkomsler av försåld egendom   73801000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Alerbcndning av induslrilån:

280000000

280000000

750000 20146000

20896000

1               235000 2 2I3()(X)

2970000(1

 

4111 Återbetalning av lokaliserings-lån

4120 Alerbeialning av jordbrukslån:

4122       Återbetalning av statens avdik­
ningslån

4123       Återbetalning av lån till fiskeri­
näringen

4130 Alerhelcitning av övriga nåringslån:

4131   Återbetalning av valtenkraftslån

4132   Återbetalning av lurtfiirtslan

4133   Atcrhetalning av statens lan till den mindre skeppsfarten

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.6

40000

14000000 1024000000      1038040000      1038040000

305000000        305000000        305000000

7040000

800000

155000000

160000

5000000

15000000 7069000

30000000

1 700000

39000000 44520000

305289000

305289000

IIOOO

 

 

82000

 

 

60000000

 

 

1700000

 

 

4750000

98691000

399587000

5000

 

 

2200000000

 

 

500000

 

 

_

2200505000

2200505000

4134   Återbetalning av kraftlednings­lån

4135   Återbetalning av skogsväglån

4136   Återbetalning av övriga närings­lån, Kammarkollegiet

4137   Återbetalning av övriga närings­lån. Lantbruksstyrelsen

4138   Återbetalning av tidigare in­friade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211  Återbetalning av lån till egna­hem

4212  Återbetalning av lån för bo­stadsbyggande

4213  Återbetalning av lån för bo­stadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bo­sladslån, Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311  Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312  Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313  Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energispariån:

4411 Återbetalning av energisparlån 4500 Återbetalning av övriga lån:

4511  Återbetalning av lån till perso­nal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512  Återbetalning av lån till perso­nal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513  Återbetalning av lån för kom­munala markförvärv

4514  Återbetalning av lån för student­kårlokaler

4515  Återbetalning av lån för all­männa samlingslokaler

4516  Återbetalning av utgivna start­lån och bidrag

4517      Återbetalning av u-landslån
4519 Återbetalning av statens bosätl-

ningslån 4521 Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4525  Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526  Återbetalning av övriga lån

Summa återbetalning av lån   4 248421 000

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.6

5000 Kalkylmässiga inkomster: SIOO Avskrivningar:

5/70 Affärsverkens avskrivningar:

5113  Statens järnvägars avskriv­ningar

5114  Luftfartsverkets avskrivningar

5115  Affärsverket FFVs avskriv­ningar

5116  Statens vattenfallsverks av­skrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter: 5121 Avskrivningar på fastigheter

SI30 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndighetersm.fi. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141  Statens vägverks avskrivningar

5142  Sjöfartsverkets avskrivningar

5143  Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144  Avskrivningar på förrådsanlägg­ningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

225000000 130000000

89000000

2444000000

2000000000

251100000

251100 000

93374000

93374000

168400000 lOOOOOOOO

156000000

54017000

478417000      3266891000

-86000000

-86000000       -86000000

 

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985

Summa kalkylmässiga inkomster   3180 891000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   260 757 301000

 

 

 

Bilaga 1.7

Speciflkation av anslags­förändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1985/86

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.7

Bilaga 1.7

Bilaga 1.7 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret

1985/86

I OOO-tal kr.

(. + )

(-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budget­proposi­tionen

Slutligt förslag eller beslut     Förändring

Ökning Minsk­ning

Propositio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

 

7 700

///.  Ulrikesdepartementel Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.. reservationsanslag

Summa      7 700

Uu8, rskr 168

7 700

-      7700

 

V. Socialdeparteinentel

Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdrags­verksamhet, förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium: Drift­bidrag, reservationsanslag

Statalens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium: Försvars­medicinsk verksamhet, förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning, reservationsanslag

Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag

Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler, förslagsanslag

Bidrag till missbrukarvård m. m., förslagsanslag

Bidrag till driften av hem för vård eller boende, förslagsanslag

Utveckling och försök med vissa vårdformer, reservationsanslag

Summa

VV. Kommunikalionsdepartemeniel Investeringar i järnvägens infrastruktur,

reservationsanslag Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar

vid statens järnvägar, reservationsanslag Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa

tjänster Flygplalser m. m., reservationsanslag Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag Bidrag till statens väg- och trafikinstitut,

reservationsanslag Bidrag till SMHI, reservationsanslag

Summa

 

1

126

1

 

-

1

126

1

 

-

19 247

126

19994

+

747

3 722

126

3 791

+

69

4 200

11 573

126 126

4 578 11 758

+ +

378 185

1015025

135

1 100025

+

85000

97501 0

151 151

0 405000

. +

97 501 405000

618000

151

355 500

-

262 500

18060

151

23 060

+

5 000

1 787 330

 

1 923 708

+

136378

1898 800

114

950000

-

948800

0

114

450000

+

450000

1511400 131900 202000

114 139 115

1467100 114400 221000

+

44 300 17 500 19000

31776 96128

114 143

32776 97 573

+ +

1000 1445

3 872004

 

3 332849

—

539155

I    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.7

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.7

Ökning      { + )
Minsk­
ning       (-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budget­proposi­tionen

Slutligt förslag eller beslut     Förändring

Propositio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

11567500      +  401500

379005

1000

50000

5 850

200

VII. Finansdeparlemeniel
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag                                     11166000       150

900000

150

1694000

+  794000

7000

0

12073000

129 129

0

15 000

13 276500

- 7000 + 15000 +1 203 500

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala förelags­beskallningen, förslagsanslag

Information om allemanssparandel, reserva­tionsanslag

Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Summa

VIII. Uibildningsdepartemenlel

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser,

reservationsanslag                                  378005        115

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna,

411273

115

431273

+

20000

398974

115

406974

+

8 000

15678

115

19678

+

4000

10622

138

12903

+

2281

22027

141

24027

+

2000

64996

141

0

_

64996

0

141

34671

-1-

34671

0

141

1

-1-

1

0

141

2 300

+

2 300

0

141

2775

+

2 775

0

141

1925

+

1925

0

141

17610

+

17610

0

141

16392

+

16 392

46500

194

46600

+

100

5 520

196

8 320

+

2800

1353 595

 

1404454

+

50859

reservaiionsanslag Tekniska fakulteterna, reservationsanslag Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag Stöd till radio- och kassettidningar,

reservaiionsanslag Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Produktionskostnader, reservationsanslag Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litleratur-

och folkbiblioteksområdet Litteraturstöd, reservationsanslag Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag Stöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag Stöd till bokhandel, reservaiionsanslag Lån för investeringar i bokhandel, reservations­anslag Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag Bidrag till regional biblioteksverksamhet,

reservationsanslag Nordiska ministerrådets kulturbudget,

förslagsanslag Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom

utbildningsområdet, förslagsanslag

Summa

IX. Jordbruk.sdeparlemenlet

Bidrag till jordbrukels rationalisering, m.m.,
förslagsanslag                                         50000       166

330000

166

352000

+

22000

26346

143

34 634

+

8 288

15722

143

8110

-

7612

2172

143

2194

+

22

1

107

3000

+

2999

1

143

1

 

_

5 170

143

2825

-

2345

100776

118

105 875

+

5099

4500

118

4600

+

100

85000

127

135 000

+

50000

Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslags­anslag

Fiskeristyrelsen, förslagsanslag

Fiskenämnderna, förslagsanslag

Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

Ersättning för inträng i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag

Prisreglerande ålgärder på fiskets område, förslagsanslag

Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

Statens nalurvårdsverk, förslagsanslag

Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor,

_ reservaiionsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

Toxikologisk informationsservice, m.m.,
reservationsanslag                                    5650       118

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.7

(+)

Ökning
Minsk­
ning       (-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budget­proposi­tionen

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Proposilio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens

 

Kemikalieinspektionen, förslagsanslag Skogs- och jordbrukets forskningsråd,

reservationsanslag Stöd till turism och rekreation,

reservationsanslag

Summa

58613

75800 759751

118

121

KrU 12, rskr 197

1 +        I

64613  +  6000

75 300      500

84 252

844003

 

18321

 

49094

136

240000

142

289094

 

350000 264000 500000

115 115 115

398250

115

1

115

330000 0

115 115

0

115

19584

120

10929 8831

120 120

1

120

4500

120

290000

120

14 574

120

1

120

1 1

120 120

3 323000 421500

120 120

42 635

120

9900

120

72700 0

120 120

130

18321

X. Arbeismarknadsdepariemeniel
Kommittéer m. m., reservationsanslag

Summa

XI. Bosladsdeparlemenlel
Bostadsstyrelsen, förslagsanslag
Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.,

förslagsanslag

Summa

XII. Induslrideparlementel

Visst regionalpolitiskt stöd, förslagsanslag

Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservaiionsanslag

Täckande av förlusler p. g. a kreditgarantier till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

Ersällning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

Sysselsältningsstöd, förslagsanslag

Expertgruppen för forskning om regional utveckling, reservationsanslag

Sialens energiverk: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Slatens energiverk: Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Statens elektriska inspektion, förslagsanslag

Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärn­reaktorer, förslagsanslag

Visst internationellt energisamarbete, förslagsanslag

Statens kärnkraftsinspektion: Förvaltnings­kostnader, reservationsanslag

Slatens kärnkraftsinspektion: Kärn­säkerhetsforskning, reservationsanslag

Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.. reservationsanslag

Energiforskning, reservationsanslag

Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

Avveckling av forskningsreaktorer, m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag

Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag

5 000

23 321

23 321

+

5000

57 970

+

8876

255000

+

15000

312970

+

23 876

86000

_

264000

362000

+

98000

300000

-

200000

488000

+

89750

360000

+

30000

120000

+

120000

4 300

+

4 300

20018

+

434

10929

 

_

9156

+

325

2 500

-

2000

685000

+

395 000

16 528

1

+

1954

1 1

2453000

 

870000

405000

-

16 500

38635

-

4000

12800

+

2900

19000

_

53 700

1 100

-t-

1 100

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.7

Ökning      (-t-)
Minsk­
ning       (-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budget­proposi­tionen

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Propositio-      Anslags-nens eller        belopp skrivelsens nummer

 

Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m., reservationsanslag

Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersällande åtgärder, m. m., förslagsanslag

Drift av beredskapslager, förslagsanslag

Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

Särskilda kostnader för lagring av olja, fiyg­drivmedel, m.m., förslagsanslag

Vissa åtgärder för omslällning av energisyslemel, reservationsanslag

Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag

Summa

XIII. Civildepartementet

Vissa ersättningar till kyrkofonden

Summa

XIV. Räntor på slalsskulden, m.m.

Räntor på statsskulden, m. m.. förslagsanslag

Summa Summa förändringar på statsbudgeten

210000

120

40400

169600

 

 

15000

120

20000

-1-

5000

637 381

120

655 419

+

18038

7455

1

120 120

71200

1

+

63 745

0

120

300000

+

300000

0

120

1

+

1

6930245

6610 192

-

320053

49351

150

85 851

+

36 500

49 351

 

85 851

+

36 500

71200000

150

73 800000

+:

1600000

71200000

 

73 800000

+ '.:

1600000

98340391

 

101613848

-1-3 273 457

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

 

Bilaga 1.8

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1985/86 sedan budgetpropositionen

 

 

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.8                                        I

Bilaga 1.8

Bilaga 1.8 Förändringar i förslaget till statsbudget

FÖRÄNDRINGAR I FORSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET 1985/86 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 150. Bilaga 1.8

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.8

Statsbudgeten för budgetåret 1985/86 Inkomster

 

 

 

Budget­propositionen 1 000-lal kr.

Senare ändringar 1 OOO-tal kr.

Summa 1 OOO-tal kr.

Inkomster Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Summa Summa

221995 501

26552326

99401

4 155 121

4061 566

256863915

63461425

320325340

-1-1662 500 -H3 043 861

-      25 600
-F    93 300

-     880675

4-3 893 386 -2619929 -t-1273 457

223658001

29596187

73 801

4 248421

3 180891

260 757 301

60841496

321598797

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.8

Bilaga 1.8 Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1985/86

utgifter

Budget­propositionen 1 OOO-tal kr.

Senare ändringar 1 OOO-tal kr.

Summa 1 OOO-tal kr.

 

Utgifisanslag Kungl. hov- och slottsstaterna Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Bostadsdepartementet Industridepartementet Civildepartementet Riksdagen och dess verk m. m. Räntor på slalsskulden m. m. Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposilion av rörliga krediler

Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto

 

 

31468

-

31468

 

9096197

_

9096 197

 

9713744

7 700

9706044

 

25 081657

-

25081657

 

79210164

+   136 378

79.346542

 

12 513 239

-   539 155

11974 084

 

15 215 198

-1-1 203 500

16418698

 

37981647

-1-     50859

38 032 506

 

6314582

+    84 252

6 398 834

 

17 848 624

+       5 000

17853624

 

13819587

+     23 876

13 843 463

 

11208462

-   320053

10888409

 

5658 861

+     36 500

5695 361

 

430910

-

430910

 

71200000

4-2 600000

73 800000

 

1000

-

1000

Summa

315 325 340

-1-3 273457

318598 797

 

1500000

_

1500000

 

500000

-

500000

Summa

2 000000

-

2 000000

 

3 000000

-2 000000

1000000

Summa

320325340

-(-1273457

321S98797

Norsteiits Trycken, Stockholm 1985

 

 

 

Lagförslag

Bilaga 1.9

 

 

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.9   Lagförslag                       I

1    Förslag till

Lag om skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Landslingskommun och kommun skall under år 1986 erlägga avgift (skaiieuljämningsavgifi) enligt denna lag.

2   § Avgiftsunderiagel ulgörs av det anial skallekronor som enligt taxe­ringsnämndens beslut vid taxeringen lill kommunal inkomstskatt år 1985 påförts skallskyldiga som avses i 10 S I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomsiskali saml del antal skallekronor som lillskjuls för år 1986 enligt lagen (1979: 362) om skalleuijämningsbidrag.

3   §    Avgiften ulgör

14 öre per skallekrona lill den del avgiftsunderlaget inle översiiger vad som moisvarar 135 procenl av medelskatlekraften.

5  kronor och 14 öre per skallekrona lill den del avgiftsunderlaget över­stiger vad som moisvarar 135 men inle överstiger vad som motsvarar 140 procenl av medelskallekraften,

6  kronor och 14 öre per skallekrona lill den del avgiftsunderiagel över­stiger vad som moisvarar 140 men inte överstiger vad som moisvarar 150 procenl av medelskallekraften,

8 kronor och 14 öre per skallekrona lill den del avgiftsunderiagel över­stiger vad som moisvarar 150 procent av medelskattekraften.

Avgiften är dock endasl 14 öre per skattekrona lill den del avgiftsunder­laget inte överstiger vad som motsvarar den tillförsäkrade skattekraften enligt lagen (1979: 362) om skalleuijämningsbidrag.

4   § Med medelskallekraften förslås den enligt 12 § lagen (1979: 362) om skatteutjämningsbidrag faslslällda medelskatlekraften all användas vid be­räkning av skalleuijämningsbidrag för år 1986.

5   § Ändras rikels indelning i landstingskommuner eller kommuner, be­räknas skalleuljämningsavgift på grundval av den indelning som gäller vid ingången av år 1986.

6   § Länsstyrelsen fastställer skalteutjämningsavgift och tillställer senast den 27 januari 1986 landslingskommun och kommun uppgifl om avgiftens belopp.

Till ledning för landstingskommuns och kommuns budgetarbete skall länsstyrelsen senasl den 10 seplember 1985 lämna landslingskommun och kommun uppgifl om uppskattad skalteutjämningsavgift.

7 § Skaiteutjämningsavgifien skall betalas med en lolftedel varje månad
under år 1986 genom avräkning med lika belopp vid vatje ulbelalning av
landslingsskall och kommunalskall enligi 4 § lagen (1965: 269) med särskil­
da beslämmelser om kommuns och annan menighets uldebiiering av skalt,
m.m. Är avgiften inte uträknad vid avräkningslillfällena i månaderna janu­
ari och februari, får avräkning ske med ell uppskattat belopp. Om något av
de belopp som avräknas i månaderna januari och februari inte motsvarar

1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.9

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.9    Lagförslag                  2

en tolftedel av landstingskommunens eller kommunens avgifl, skall den jämkning som föranleds av detta ske i fråga om det belopp som avräknas i mars månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.9    Lagförslag                    3

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs att 4 och 4 a S§ lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse                                         Föreslagen Ivdelse

4                                                                                              f
Kommun är berättigad att under Kommim är berättigad atl under
vissl år av staten uppbära kom-  visst år av staten uppbära kom­
munalskatt med belopp som mol- munalskatt med belopp som mot­
svarar vad som skulle ulgå på       svarar vad som skulle utgå på
grundval av anlalel skattekronor grundval av antalet skattekronor
och skalleören i kommunen vid det och skatteören i kommunen enligi
föregående årels (taxeringsåret) taxeringsnämndens beslut vid det
taxering, beräknal efler den skatte- föregående årets (laxeringsåret)
sats som har beslämls för året före taxering, beräknat efler den skalte-
laxeringsåret.                       sals som har bestämts för året före

taxeringsåret.

Har enligt 4 kap. 4 § kommunallagen (1977:179) annan skallesals slutligt fastslällls än den som har beslämls lidigare, skall lill grund för utbetalning­en läggas den utdebitering som har beslämls i samband med alt budgeten fastställdes.

Kommunen är berättigad all under vissl år av slalen såsom förskott uppbära ett belopp som moisvarar produklen av den skattesats som har beslutats för året och det antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rörande det föregående årets taxering till kommu­nal inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kommunens fordran hos staten vid ingången av året näst efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mol den kommunalskall, som kommunen har räll att uppbära av slaten på grundval av taxeringen under året efter del är, då förskottet ulanordnas enligt bestämmelserna i femle slycket.

Är anlalel hos länsstyrelsen regislrerade kyrkobokförda invånare i kom­munen vid mitten av augusti månad laxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare, skall förskott, beräknat enligt iredje stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan de angivna lidpunkterna. Sådani ökal förskott ingår i kommunens fordran hos staten och avräknas enligt Iredje slyckel. Länsstyrelsen skall senast den 10 seplember lämna kommunen uppgift om det invånarantal och del däremol svarande beräknade anlalel skattekronor och skatteören, som skall ligga till grund för ökningen av förskottet.

Belopp, som vid ingången av ett Belopp, som vid ingången av ett

år ulgör kommunens fordran hos år ulgör kommunens fordran hos

staten enligt denna paragraf, skall staten enligt denna paragraf, skall

länsstyrelsen under samma år ulan- länsstyrelsen under samma år utan-

' Lagen omtryckl 1973:437.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1977: 191. - Senaste lydelse 1982; 1054.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.9    Lagförslag

Nuvarande lydelse

ordna lill kommunen med en tolfte­del den 18 i varje kalendermånad. Är kommunens fordran icke uträk­nad vid ulbelalningslillfällena i må­naderna januari och februari, skall vid dessa tillfällen ulbelalas samma belopp som har utbetalats i decem­ber månad del föregående årel. När särskilda skäl föranleder del får länsstyrelsen dock förordna att ut­betalning skall ske med annal be­lopp. Om någol av de belopp som utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en lolf­tedel av kommunens fordran, skall den jämkning som föranledes härav ske i fråga om det belopp, som ut­betalas i mars månad.

Föreslagen lydelse

ordna lill kommunen med en ijugo-jjärdedel den 18 och en Ijugojjårde-del den 20 i varje kalendermånad. Är kommunens fordran icke uträk­nad vid ulbelalningslillfällena i må­naderna januari och februari, skall vid dessa lillfällen utbelalas samma belopp som har utbetalats i decem­ber månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder del får länsstyrelsen dock förordna atl ut­betalning skall ske med annal be­lopp. Om någol av de belopp som utbetalades i månaderna januari och februari inte motsvarar en tolf­tedel av kommunens fordran, skall den jämkning som föranledes härav ske i fråga om det belopp, som ut­belalas i mars månad.

Vad som har sagls om kommunalskall tillämpas på motsvarande sätl i fråga om landstingsskatt.

4 a §■'

Församling är berättigad att un­der vissl år av staten uppbära för­samlingsskatt med belopp som mot­svarar vad som skulle utgå på grundval av anlalel skattekronor och skatteören i församlingen vid del föregående årets (taxeringsåret) taxering, beräknal efler den skatte­sats som har beslämls för året före taxeringsåret. Har skatlskyldig en­ligt lagen (1951:691) om viss lind­ring i skallskyldigheten för den som inle lillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till för­samlingen, skall belopp, som för­samlingen annars skulle ha varil be­rättigad att uppbära av slalen, ned­sättas i molsvarande mån.

Församling är berättigad alt un­der vissl år av slaten uppbära för­samlingsskatt med belopp som mot­svarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och skalleören i församlingen enligt taxeringsnämndens beslut vid del föregående årels (taxeringsåret) taxering, beräknal efler den skalle­sats som har beslämls för året före taxeringsåret. Har skatlskyldig en­ligt lagen (1951:691) om viss lind­ring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till för­samlingen, skall belopp, som för­samlingen annars skulle ha varit be­rättigad atl uppbära av slalen, ned­sättas i motsvarande mån.

Har enligt 6 kap. 4 § lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter annan skatlesats slutligt fastställts än den som har beslämls tidigare, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering som har beslämls i samband med alt budgeten fastställdes.

Församling är berättigad all under visst år av staten såsom förskott uppbära etl belopp som moisvarar produkten av den skatlesats som har

' Senaste lydelse 1982: 1054.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.9    Lagförslag

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

beslutats för årel och del antal skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rörande det föregående årets taxering till kommu­nal inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Del nu nämnda beloppet ingår i församlingens fordran hos staten vid ingången av året efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mol den församlingsskatt, som församlingen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under årel efler del, då förskottet enligt bestämmelserna i näslföljande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos staten enligt denna paragraf skall länsstyrelsen under samma år ulan­ordna till församlingen med en tolj-ledelden 18 i varje kalendermånad. Är församlingens fordran inte uträknad vid utbetalningslillfällena i månaderna januari och februari, skall vid dessa tillfällen ulbelalas samma belopp som har utbetalats i december månad det föregående årel. När särskilda skäl föranleder det får länsstyrelsen dock förordna alt utbetalning skall ske med annat belopp. Om någol av de belopp som utbetalades i månaderna januari och februari inle moisvarar en tolf­tedel av församlingens fordran, skall den jämkning som föranleds härav ske i fråga om det belopp, som utbelalas i mars månad.

Belopp, som vid ingången av etl år utgör församlingens fordran hos staten enligt denna paragraf skall länsstyrelsen under samma år ulan­ordna till församlingen med en tjii-gojjärdedel den IS och en Ijiigojjär-dedel den 20 i varje kalender­månad. Är församlingens fordran inte uträknad vid ulbelalningslillfäl­lena i månaderna januari och febru­ari, skall vid dessa tillfällen utbeta­las samma belopp som har utbeta­lats i december månad det föregå­ende året. När särskilda skäl föran­leder det får länsstyrelsen dock för­ordna att ulbelalning skall ske med annat belopp. Om någol av de be­lopp som utbetalades i månaderna januari och februari inle motsvarar en tolftedel av församlingens ford­ran, skall den jämkning som för­anleds härav ske i fråga om del be­lopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande satt i fräga om kyrklig samfällighei.

Denna lag träder i krafl den I juli 1985. De nya beslämmelserna i 4 S första stycket och 4a S första styckel lillämpas första gången i fråga om 1986 ärs taxering. Beslut som meddelas efter uigången av år 1987 angående taxering till kommunal inkomsiskali tidigare är än 1986 skall beaktas bara om ändringen av den beskattningsbara inkomsten översiiger lOOOOO kro­nor.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.9    Lagförslag                     6

3    Förslag till

Lag om inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1985/86

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Arbetsgivare skall belala in medel på räntebärande konto {likvidiiels­
konlo) i riksbanken enligt beslämmelserna i denna lag.

Slalen och kyrkliga kommuner är inle skyldiga all belala in medel på likvidiletskonto.

Om del finns synnerliga skäl får regeringen medge befrielse, hell eller delvis, från skyldighet atl betala in medel på likvidiletskonto.

2   § Arbetsgivare som är skyldiga att betala in medel på likvidiletskonto skall betala in ett belopp motsvarande 6 procent av den del av lönesumman för år 1984 som översiiger 20 miljoner kronor. Med lönesumman avses underlaget för år 1984 för arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691 lom socialavgifter. Om del belopp som skall belalas in inle uppgår lill minst 10000 kronor skall inbetalning inte göras.

3   S För inbetalning av medel på likvidiletskonto enligt 2 § gäller föl­jande.

Andra arbetsgivare än landstingskommuner och kommuner skall senasl den 30 augusti 1985, i avräkning på det slutliga beloppet, betala in ett belopp motsvarande 4 procent av den del av avgiftsunderiagel för prelimi­när arbetsgivaravgift till folkpensioneringen för år 1984 som överstiger 20 miljoner kronor (preliminär inbetalning). Om della belopp inle uppgår till minst 5000 kronor skall någon preliminär inbetalning på likvidiletskonto inle göras. Återstoden av beloppet enligt 2 § skall betalas in senasl den 31 januari 1986 (slutlig inbetalning).

Landstingskommuner och kommuner skall senasl den 31 januari 1986 betala in det i 2 S angivna beloppet.

Om den preliminära inbetalningen överstiger vad arbetsgivaren enligt 2 S skall betala in på likviditetskonto skall riksbanken belala lillbaka överskjutande belopp jämte 7 procent årlig ränla på del beloppet frän inbetalningsdagen. Örelal som uppkommer vid ränteberäkningen bort­faller.

4 § Riksförsäkringsverket skall i god lid före den 30 augusti 1985 och den
31 januari 1986 underrätta varje arbelsgivare om hans skyldighel enligt 2
och 3 S§ och därvid ange det belopp som skall inbetalas. Kopia av sådan
underrättelse skall sändas till riksbanken.

Beloppet som skall belalas in på likvidiletskonto avrundas lill närmasl lägre hundratal kronor.

5   § På medel som slår inne på likvidiletskonto ulgår årlig ränla med 7 procenl, vilken läggs lill kapilalel. Öretal som uppkommer vid ränteberäk­ningen bortfaller.

6   S öm inbetalning pä likviditetskonto inle sker inom föreskriven lid skall arbetsgivaren belala ränla på beloppet lill slalen. Ränlan är 2 procenl för varje påbörjad kalendermånad efter den månad då beloppet rätteligen skulle ha betalats till dess inbetalning sker, dock längst lill och med den dag återbetalning skulle ha skett enligt 7 S.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.9   Lagförslag                   7

Ränta enligt första stycket fastställs av riksbanken och skall betalas inom den lid som riksbanken beslutar i varje särskilt fall. Ränla som inte belalas inom föreskriven lid får omedelbarl drivas in i den ordning som gäller för indrivning av skalt enligt uppbördslagen (1953:272). Reslavgift utgår dock inte.

Riksbanken får medge befrielse, hell eller delvis, från skyldighet atl erlägga ränla, när särskilda skäl föreligger.

7   S Del belopp som en arbetsgivare har betalat in på likviditelskonlo skall med ränta enligt 5 § av riksbanken betalas tillbaka till arbetsgivaren den 31 mars 1988 eller den lidigare dag som regeringen föreskriver eller beslutar i särskilda fall.

8   §   Riksbankens beslut enligt denna lag får inle överklagas.

Denna lag iräder i kraft två veckor efter den dag. dä lagen enligt uppgift på den utkommit frän trycket i Svensk författningssamling och gäller till utgången av april 1988.

 

Prop. 1984/85:150    Bilaga 1.9    Lagförslag                      8

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

2 S

8 mom.- Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnal rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna uldelning.

En kooperativ förening, vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse, har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbe­talda insalser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insalser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7 S 8 mom. inte är skatlskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procenl av utdelningen på annal än förlagsinsatser är dock uldelningen i sin helhel avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkl eller indirekt centralorganisation för kooperaliva föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser rörelse, har centralorganisationen - även om den inte är kooperativ enligt tionde-tolfte slyckena nedan — räll till avdrag för utdelning på förlagsinsai ser. Om centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser rörelse medges avdrag vid beräkning av inkomst härav. 1 annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomsl av kapilal.

Avdrag för uldelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse del räkenskapsår som uldelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras pä särskild blankett enligt for­mulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag lill sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa fär göra avdrag för uldelning till sparban­kerna.

Sveriges allmänna hypoleksbank  Sveriges allmänna hypoteks-
och Konungariket Sveriges stads- bank. Konungariket Sveriges siads­
hypotekskassa får göra avdrag för hypolekskassa och Statens Bo­
belopp, som avsatts lill reservfond, slad.sftnansieringsaklieholag får
i den män avsättningen är nödvän- göra avdrag för belopp, som avsatts
dig för all uppbringa fonden till etl till reservfond, i den mån avsatt-
belopp motsvarande två procent av ningen är nödvändig för att iipp-
inrättningens skulder.             bringa fonden till ett belopp mot-

Hypoteksförening får göra av- svarande tvä procent av inrättning­
drag för belopp, som avsatts till re- ens skulder. Hypoteksförening fär
serv- eller säkerhetsfond, i den mån göra avdrag för belopp, som avsalls
avsättningen är nödvändig för att lill reserv- eller säkerhetsfond, i
uppbringa  fonden   till   elt   belopp den mån avsättningen är nödvändig

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. ' Senaste lydelse 1984: 1061.

 

Prop. 1984/85:150   Bilaga 1.9    Lagförslag                           9

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

molsvarande två och en halv pro-     för atl uppbringa fonden lill ett be-
cent av föreningens skulder.       lopp molsvarande två och en halv

procent av föreningens skulder.

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde styckel salts ned skall - om avdrag för fondav­sättningen har medgelts — ett be­lopp motsvarande det nedsatta be­loppet las upp som inläkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende alt anse såsom ko­operativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För atl en förening skall anses vara öppen fordras inle bara all den enligt sina stadgar är berättigad all när som helst anta nya medlemmar, utan också atl den faktiskt visar sig villig all anla till medlem var och en, som är bosall inom föreningens verksamhelsområde eller lillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig all följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma alt som medlem bidra lill förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständig­heten, all styrelsen eller annal föreningsorgan äger räll atl pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egen­skap av öppen. 1 del fall atl en förening säljer lill utomstående kan den som regel inle ulan alt föriora sin öppna karakiär vägra alt motta som medlem någon som kan visa, alt han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens slyrelse emellertid, atl vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligl att i varje fall inskrän­ka försäljningen lill personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för alt anses såsom öppen ha skyldighet atl i ekono­miskl hänseende jämställa honom med medlem, del vill säga ge honom samma ålerbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperaliva föreningars centralorganisationer är all anse såsom öppna, även om inlräde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endasl ell enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralor­ganisation inte dess kooperaliva karaktär, om rösträtten bland dess första­handsmedlemmar, föreningarna, ulövas efler föreningarnas medlemsantal.

Denna lag träder i krafl den I juli 1985. Beslämmelserna om avdrag för Slatens Bosladsfinansieringsakliebolag lillämpas försia gången vid 1986 års taxering. Bestämmelserna om beskattning vid nedsättning av reserv-eller säkerhetsfond lillämpas försia gången vid 1987 års taxering.

Norstedts Trycken, Stockholm 1986

 

 

 

A%

fött

'g

iltl

/l/>,

 

 

 

Prop. 1984/85:150   Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Bilaga 1    Reviderad finansplan

1 Inledning  ...................................................................... ..... 1

1.1................................................................................. Det ekonomiska läget                   I

1.2................................................................................. Ekonomisk-politiska åtgärder 1985                       2

2 Den ekonomiska-politiska strategin ..............................      3

2.1   Den ekonomiska politiken   ......................................       3

2.2   Budgetpolitiken.........................................................      8

3 Utsikterna för 1985   ..................................................... ... 11

3.1   Den internationella utvecklingen   ............................      II

3.2   Den svenska ekonomin ............................................ ... 14

4 Den ekonomiska politikens inriktning på olika områden                   19

4.1   Sysselsättningspolitiken   ........................................ ... 19

4.2   Skattepolitiken  ........................................................ ... 21

4.3   Fördelningspolitiken   ............................................... ... 24

4.4   Kreditpolitiken  ......................................................... ... 25

5 Bugelpolitiken   .............................................................. ... 27

5.1   Del akluella budgetläget   ........................................ ... 28

5.2   Långtidsbudgeten    .................................................     30

5.3   Den offentliga sektorns effektivitet   ........................     34

6 Kommunernas ekonomi ................................................. ... 37

6.1   Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn inför 1986   ..   37

6.2   Automatiken i skatteutjämningsbidraget   ...............     40

6.3   Utdebiteringsskillnader ............................................ ... 41

6.4   övriga ålgärder rörande bidrag lill kommuner  .........     45

6.5   Utbetalning av kommunalskaltemedel  ....................     46

6.6   Beaktande av taxeringsändringar för tidigare år   ...     46

6.7   Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86  ....................    48

6.8   Författningskommentar   ..........................................    50

Särskilda frågor

1   Utnyttjande av finansfullmaklen, m. m........................... ... 53

2   Slatliga kreditgarantier, m. m.........................................     54

3   Kostnadsutvecklingen för statliga reformer  ..................     60

4   Balansräkning för staten   .............................................     62

5   Inbetalning på likviditetskonto   ....................................     63

6   Beskattningen av statens bosladsfinansieringsakliebolag               63

7   Underliggande budgetsaido  .........................................     64

8   Statsbudgeten budgetåren 1984/85 och 1985/86   ......     65

 

8.1   Beräkningsförutsättningar m.m.................................     65

8.2   Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85                    66

8.3   Statsbudgetens inkomster och ulgifter avseende budgetårel 1985/86                     69

8.4   Slalsbudgelens saldo för budgetåren 1984/85 och 1985/86   ....            73

Hemställan    ...................................................................    75

 

Prop. 1984/85:150    Innehållsförteckning

Bilaga 2   Vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Bilaga 3   Civildepartementet: Vissa ersättningar tili kyrkofonden

Underbilagor

Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 1985

Bilaga 1.2 Svensk ekonomi 1985-1988

Bilaga 1.3 Långtidsbudget för perioden 1985/86-1989/90

Bilaga 1.4 Riksrevisionsverkels reviderade inkomstberäkning för budget­året 1985/86

Bilaga 1.5 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallel för budget­året 1984/85

Bilaga 1,6 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1985/86

Bilaga 1.7 Specifikation av anslagsförändringar i förhållande lill budget­propositionen för budgetåret 1985/86

Bilaga 1.8 Förändring i förslagel till statsbudget för budgetårel 1985/86 sedan budgetpropositionen

Bilaga 1.9 Lagförslag

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985