Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:144

Regeringens proposition

1984/85:144

om ändring i beskattningen av utländska skadeförsäkringsanstalter, m.m.;

beslutad den 28 februari 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om en ändring av schablonbeskatt­ningen av Iransportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse som be­drivs av utländska skadeförsäkringsanstalter. Som skattepliktig nettoin­täkt av sådan rörelse skall enligt förslaget las upp 2' av premieinkomsten mot f.n. 5'.

Vidare föresläs i propositionen en ändring i beskattningen av inländska livförsäkringsanstalter. Förslaget innebar att utrymmet för skaiteiri konso­lidering i rörelse som avser sjuk- och olycksfallsförsäkring ökas.

De nya beslämmelserna för utländska skadeförsäkringsanstalter föreslås gälla fr.o.m 1986 års taxering. Andringarna i beskattningen av sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse föreslås bli tillämpliga redan vid 1985 års taxering.

Slulligen föreslås en ändring i uppbördslagen. Ändringen är en följd av tidigare beslulade nya regler för beskattning av egendomslivränior.

1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 144


 


Prop. 1984/85:144                                                               2

1    Förslag till

Lag med tillfälliga bestämmelser för beskattningen av viss försäk­ringsrörelse

Härigenom föreskrivs följande.

Vid 1985 års taxering lill kommunal och statlig inkomstskatt skall vid tillämpning av vad som föreskrivs i 30§ 2 mom. andra stycket kommunal­skattelagen (1928:370) i lagrummets lydelse enligt lagen (1984:101) om ändring i kommunalskattelagen de försäkringstekniska skulderna i fråga om sjuk- och olycksfallsförsäkring ökas med en femtedel.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.


 


Prop. 1984/85:144                                                               3

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6 mom. Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars för­säkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personför­säkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsför-säkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstali för­stås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäk­ringsanstalt, som drivil försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapi­talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kro­nor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänföriig till livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livför­säkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighets­förvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i åter­försäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgängsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbets­marknadens huvudorganisationer.

Om värdel av tillgångarna i för-  Om värdet av tillgångarna i för­
säkringsrörelse, som drivits av liv-
säkringsrörelse, som drivits av liv­
försäkringsanstalt, vid beskatt-
försäkringsanstalt, vid beskatt­
ningsårels ulgång understiger sum-
ningsårets utgång understiger sum­
man av dels försäkringstekniska
man av dels försäkringstekniska
skulder ökade med en ijugondel
skulder ökade med 20 procent för
därav, dels beloppet av de skulder
sjuk- och olycksjållsförsäkring och
som inte grundar sig på meddelade
med 5 procent för annan försäk-
försäkringar, får elt belopp motsva-
ring. dels beloppet av de skulder
rande fem gånger skillnaden dras av
som inte grundar sig på meddelade
från nettointäkten.
              försäkringar, får ett belopp motsva­
rande fem gånger skillnaden dras av
från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livför­säkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte - tionde styc­kena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undanlag av den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgängsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor­ganisationer.

' Senaste lydelse 1984: 1061.


 


Prop. 1984/85:144                                                                   4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av eller vid uppskriv­ning av värdet av annan tillgäng än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. 1 brut­tointäkten upptas vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäk­ringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstall återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkrings­anstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring ulan alt hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta pä värdet av återför-säkringsgivares ansvarighet enligt den räntefot som legal lill grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld, dels i fråga om fastighetsförvaltning annan enligt 25 § kommunalskattelagen avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigva­rande bruk i rörelsen avsedd fastighet nedskriviis enligt kommunalskalie­lagen, dels fem procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta slycke.

1 fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutils enligt föregående stycke, från återstående brutloinläkt göras av­drag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som inte är pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring som avses i sjätte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal sä, atl örelal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samti­digt tecknats pä samma persons eller samma personers liv. dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma per­son som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt delta stycke får inte överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdra­get hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan ränta på ålerbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skade­försäkringsanstalt, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Vid över­skottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av. posten försäkringstekniska skulder för egen räkning och, i den utsträck­ning som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in­ländsk skadeförsäkringsanstali, får från bruttointäkten avdrag göras för­utom för driftkostnader, som avses i 29 § kommunalskalielagen, för av­gifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte alt förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsre­serv, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för av­sättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas


 


Prop. 1984/85:144                                                    5

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkrings­rörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning inte översiiger vinsten på själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt trettonde - femtonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fjortonde och femtonde styckena, skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)  försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsreserv vid årets ingång,

c)  premieinkomst för egen räkning,

d)    fyra procent ränla på posterna a och b;

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e)    utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

O utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de är avdragsgilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläg­gas belopp motsvarande nedsältningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänföriig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undanlagen från beskattning här i riket, skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verk­samhel får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premie­reserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får re­dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. för egen räkning för­stås anstaltens premieinkomst, förvahningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen inte äger tillämpning, stadgarna för bolaget får användas endast till att helt eller delvis täcka förlust på själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposi­lion kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet i den mån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver föriusttäckning genom ianspråkta­gande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker­hetsreserv och av särskild reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och regleringsfond för trafikförsäkringsanstall även­som minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkl. Sker änd­ring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond, för

ti    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 144


 


Prop. 1984/85:144                                                                   6

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funniis, eller utjäm­ningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen.

Ulöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i delta moment om inländsk livförsäkringsanstalt har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäk­ringsanstalt drivil här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse,  Beträllände försäkringsrörelse,
som här drivits av utländsk skade-
som här drivits av utländsk skade-
Jörsäkringsanstali, anses som här i
Jörsäkringsanstali, anses som här i
riket skattepliktig nettointäkt ett
riket skattepliktig nettointäkt elt
belopp motsvarande fem procent
belopp motsvarande två procent av
av anstaltens premieinkomst av här
anstaltens premieinkomst av här
bedriven transportförsäkrings- och
bedriven transportförsäkrings- och
sjökaskoförsäkringsrörelse saml
sjökaskoförsäkringsrörelse samt
två procenl av anstaltens premiein-
Ivå procenl av anstaltens premiein­
komst av annan här bedriven för-
komst av annan här bedriven för­
säkringsrörelse. Med premiein-
    säkringsrörelse. Med premiein­
komst förstås bruttobeloppet av
komst förslås bruttobeloppet av
årels försäkringspremier, dvs. utan
årels försäkringspremier, dvs. utan
avdrag för ålerförsäkringspremier.
avdrag för ålerförsäkringspremier.

Blir det pä grund av beslämmelserna i detta moment nödvändigl att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalis verk­samhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras pä skäligt sätt.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommil ul från trycket i Svensk förtäilningssamling och tilläm­pas första gången vid 1986 års taxering.

De nya procentsatserna i 2§ 6 mom. fjärde och tjugotredje styckena skall lillämpas även i fråga om skallskyldiga för vilka inkomsten vid 1986 års taxering, på grund av övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1984:1061) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall beräknas enligt 30 § 2 eller 5 mom. kommunalskattelagen och enligt 2§ lagen om statlig inkomstskatt i lagrummens äldre lydelse.


 


Prop. 1984/85:144                                                               7

3    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 3§ 2 mom. uppbördslagen (1953:272) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3§ 2 mowi.' Preliminär skalt ulgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skait.

I. Preliminär A-skatl skall med de undanlag, som framgår av vad nedan i detta moment och i I0§ sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldi­ges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomsl av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör ulgifl i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med Ijänsl likställes i denna lag Med tjänst likställes i denna lag

rätt till pension, livränta, som utgår rätt till pension, livränta, som utgår
på grund av sjuk-, olycksfalls- eller på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än skadeförsäkring eller annorledes än
på grund av försäkring, ersättning, på grund av försäkring och inte ul-
som i annan form än livränta utgår gör vederlag vid avyttring av egen-
på grund av sjuk- eller olycksfalls- dom, ersättning, som i annan form
försäkring, lagen i samband med än livränta ulgår på grund av sjuk­
tjänst, samt undantagsförmåner eller olycksfallsförsäkring, lagen i
ävensom sådant periodiskt under- samband med Ijänsl, samt undan-
slöd eller sädan därmed jämförlig tagsförmåner ävensom sådant pe-
periodisk intäkt, varför givaren en- riodiskt understöd eller sådan där-
ligt 22, 25 eller 29 § kommunalskat- med jämförlig periodisk intäkt, var­
telagen är berättigad till avdrag,
        för givaren enligt 22, 25 eller 29 §

kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4§, eller enligt de grunder som angivas i 7 eller 40 §. Beträffande preliminär A-skatl för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningar­na till 32 § kommunalskattelagen må regeringen föreskriva särskild beräk­ningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av in­komsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuterovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jäm väl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preli-

' Senaste lydelse 1983:77.


 


Prop. 1984/85:144                                                                   8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

minära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga in­komsten av tjänst eller enligt skattetabell ä nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp ulöver vad i skalletabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänsl.

Är i fall varom i föregående slycke sägs inkonisien vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av ijänsl betydande i förhällande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, mä lokal skattemyndighet före­skriva, alt preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt,

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.

2. Preliminär B-skalt skall för inkomståret betalas av skatlskyldig, som inie skall betala preliminär A-skatl enligt 1. Preliminär B-skatl skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor saml för garantibelopp för fastighet och för förmögenhet. Preliminär B-skalt skall belalas enligt särskild debitering.

Den lokala skattemyndigheten får besluta alt fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4§ lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersältning­ar, skall belala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skati. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas lill huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, dä lagen enligi uppgifl på den har kommit ut från trycket i Svensk förtättningssumling. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om livränta pä grund av avyttring av egendom som skett före den I juli 1984.


 


Prop. 1984/85:144                                                                  9

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde l98.'5-02-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Peterson. Boström, Bodström. Gö­ransson. Gradin, Dahl. R. Carisson. Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring i beskattningen av utländska skadeförsäk­ringsanstalter, m.m.

1    Inledning

Utländska försäkringsanstalter som bedriver skadeförsäkringsverksam­het här i landet beskattas för sin verksamhet enligt en schablonmetod. Som nellointäkt på verksamheten anses en i lag angiven andel av företagets premieinläkler. 1 en framslällning har Ulländska Försäkringsbolags För­ening (UFF) hemställt alt vinstprocenten för transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse - f.n. 5% - skall sänkas till 2%. Efter remiss har yttranden över framställningen avgelts av riksskatteverkel (RSV), för­säkringsinspektionen. allmänna ombudel för mellankommunala mål, läns­styrelsen i Stockholms län. Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Till protokollet i ärendet bör som bilaga I fogas en sammansläll­ning av remissyttrandena.

Jag kommer nu att behandla den i framställningen väckta frågan.

Jag skall vidare la upp en fråga som väckts av Arbetsmarknadsförsäk­ringar, sjukförsäkringsaktiebolag (AMF-s): ett av Svenska Arbetsgivare­föreningen (SAF) och Landsorganisationen i Sverige (LO) lill lika delar ägt sjukförsäkringsaktiebolag med uppgift att meddela avtalsgruppsjukför-säkring (AGS).

AMF-s har i sin framställning begärt att den s.k. spärregeln vid beräk­ning av nettointäkt för inländsk livförsäkringsanstalt skall ändras så att sjukförsäkringsbolag ges ytterligare möjligheter till konsolidering ulan atl Iräffas av beskattning. RSV, försäkringsinspektionen, länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Folksam och Svenska Personal- Pensionskassan (SPP) har yttrat sig över framställning­en. En sammanställning över yttrandena bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 2.


 


Prop, 1984/85:144                                                    10

Jag skall slulligen behandla en fråga om en ändring i uppbördslagen (1953:272). Ändringen är en följd av de förra våren beslutade ändringarna i beskattningen av s.k. egendomslivräntor.

2    Beskattningen av vissa utländska skadeförsäkringsanstalter 2.1 Nuvarande regler

Bestämmelserna om försäkringsföretagens beskattning finns i 2§ 6 mom. lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt (SIL).

För livförsäkringsanstalter gäller att nettointäkt av försäkringsrörelse skall beräknas lill nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsför­valtning med undantag för vad som belöper på pensionsförsäkringar och vissa avgängsbidragsförsäkringar. Inländska skadeförsäkringsanstalter be­skattas för överskottet av försäkringsrörelsen. För utländska skadeför­säkringsanstalter som drivit försäkringsrörelse här i riket sker emellerlid beskattning i annan ordning, nämligen i form av en schablonbeskattning. Denna beskattning innebär att som skattepliktig nettointäkt av försäkrings­rörelsen skall anses 5% av anstaltens premieinkomst av här bedriven transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse samt 2% av anstal­tens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Schablonbeskattningen har gällt sedan början av 1900-talet. 1 samband med kommunalskatlelagens (KL) tillkomst övervägdes en form av beskatt­ning med proportionering mellan den utländska anstaltens svenska in­komster och anstaltens inkomster i dess helhet. En sådan ordning ansågs dock olämplig och infördes ej främst på grund av alt svenska myndigheler saknar möjlighet atl ulöva kontroll över de ulländska anstalternas totala verksamhet. Den schablonmässigt bestämda vinstnivån har justerats ett fiertal gånger sedan KL:s lillkomst, senast år 1967 och år 1973. Till grund för nivån ligger en jämförelse med lönsamhetsnivån i de svenska försäk­ringsföretagen som bedriver likartad verksamhel (prop. 1973:51 s 11). Bl.a. vid 1973 års lagstiftning uttalades också att de utländska skadeför-säkringsanstallerna i princip borde träffas av en beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna.

Lönsamhetsberäkningar avseende svenska försäkringsförelag görs fort­löpande av försäkringsinspektionen. Det enligt försäkringsinspektionens normer beräknade överskottet avviker emellertid från försäkringsföreta­gens skattemässiga vinster, främst beroende på de vidsträckta konsolide­ringsmöjligheter som vid beskattningen tillkommer försäkringsföretagen.

Från RSV:s sida sker en fortlöpande uppföljning av lönsamhetsutveck­lingen i de svenska företagen för att möjliggöra en bedömning av om den schablonmässigt bestämda vinstnivån som gäller för de utländska företa­gen är lämpligt avvägd.


 


Prop. 1984/85:144                                                                 11

2.2       Framställningen

UFF har i sin framställning begärt atl den gällande schablonen för utländska bolag som driver transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkrings­rörelse skall sänkas från 5 till 2Vr. Som motiv har föreningen bl.a. anfört att en sådan ändring skulle innebära alt de ulländska försiikringsanstalter-nas samtliga slag av försäkringsrörelse då skulle komma att beskattas på likformiga grunder. Föreningen har vidare, med slöd av ett lill framställ­ningen fogat material avseende jämförelse med svenska försäkringsbolags årsredovisningar, hävdat att nuvarande schablon medför en hårdare be­skattning av de utländska försäkrinpsanstalterna än av de svenska.

2.3 Förslag

Mitt förslag: Som skattepliktig nellointäkt av transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse som utländsk skadeförsäkringsanstalt be­driver här i rikel skall anses 2'7r av premieinkomsten.

Förslaget i framställningen: Överensstämmer med milt förslag.

Remissyttrandena: Beskattningsmyndigheterna - RSV, allmänna ombu­del för mellankommunala mål och länsstyrelsen i Stockholms län — av­styrker framställningen. Från myndigheternas sida har anförts att till grund för inläklsnivån bör ligga resultatet i de svenska förelagen med bortseende från skattemässiga reserveringar.

Försäkringsinspeklionen tillstyrker framställningen, men päpekar att området bör bli föremål för en närmare översyn innan motsvarande fråga pä nytt aktualiseras. Svenska Jörsäkringsbolags rik.sförbund har ingen invändning mot framställningen. Förbundet menar att schablonbeskatt­ningen varit avsedd alt följa beskatlningsulvecklingen för motsvarande svenska försäkringsbolag och anför atl denna jämförelse torde vara den enda som kan göras, även om den är ofullständig. Folksam har inget att erinra mot framställningen.

Skälen för mitt förslag: Den schablonmässiga intäktsberäkningen för ut­ländska försäkringsföretag utgör en av praktiska skäl betingad avvikelse från vanliga principer för beräkning av vinst på näringsverksamhet. Till grund för den schablonmässigt bestämda inläklsnivån ligger en jämförelse med förhållandena i de svenska försäkringsföretagen.

Det malerial som redovisas i framställningen från UFF visar enligt min mening att nuvarande schablon för beskattning av de utländska skadeför-säkringsanstallernas Iransportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse f.n. medför en beskattning som avviker från de svenska anstalternas be-


 


Prop. 1984/85:144                                                    12

skattning på ett sätt som är till nackdel för de ulländska anstalterna. Jag delar därför föreningens uppfattning atl det f.n. finns skäl att sänka pro­centsatsen.

Redan tidigare lillämpas en schablonintäkt på 2% för annan skadeför­säkringsrörelse än sådan som avser transport- och sjökaskoförsäkring. Ett enligt min mening rimligl beskattningsresultal uppkommer om inläklsni­vån även för sistnämnda slag av försäkringsrörelse bestäms lill 2%. Här­igenom uppnås också vissa förenklingsvinster.

Jag är dock medveten om att förhållandena på området kan skifta och alt det därför kan finnas anledning att framöver på nytt ändra procentsatsen. 1 sammanhanget vill jag också framhålla att den verksamhet som de ulländs­ka företagen bedriver pä de aktuella försäkringsområdena är helt obetydlig jämföri med motsvarande verksamhet hos svenska försäkringsföretag. Det nu sagda gäller även i fråga om annan skadeförsäkringsrörelse som bedrivs av utländska företag. 1 den mån omfattningen av de ulländska förelagens rörelser här skulle påtagligt öka finns det enligt min mening skäl att pä etl mera ingående sätt analysera effekterna av deras beskattning. För dagen anserjag det däremot inle påkallat med ett sådant ulredningsarbele.

Jag föreslår således att som skattepliktig nettointäkt av försäkringsrörel­se som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt skall anses ett belopp motsvarande två procent av anstaltens premieinkomst av här bedri­ven transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse. Schablonbe­skattningen av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäk­ringsrörelse berörs ej av förslagel. Den nya procentsatsen bör gälla fr.o.m. 1986 års taxering.

3   Beskattningen av sjukförsäkringsrörelse 3.1 Nuvarande regler

Jag övergår nu till frågan om beskattning av försäkringsrörelse som avser sjukförsäkring.

Sjukförsäkring kan skattemässigt antingen behandlas som pensionsför­säkring eller kapitalförsäkring. Hänförs försäkringen till kaiegorin pen­sionsförsäkring beskattas inte bolaget för sin kapitalavkastning. 1 annal fall beskattas försäkringsanstalten för avkastningen. Bestämmelserna härom finns i 2§ 6 mom. tredje-tionde styckena SIL och innebär i korthet föl­jande.

Som intäkt skall försäkringsanstalten ta upp nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av bl.a. den del av intäk­ten som belöper på pensionsförsäkringar som anstalten meddelat direkt eller i återförsäkring åt annan inländsk försäkringsanstalt. Till intäkten skall läggas vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av andra tillgångar än inventarier eller för stadigvarande bruk avsedda fastig-


 


Prop. 1984/85:144                                                                 13

heter samt hyresvärde av fastighet som används i försäkringsrörelsen. I vissa fall inräknas ränta pä värdet av utländsk återförsäkrares ansvarighet. Från bruttointäkten får avdrag göras för gäldräntor, vissa omkostnader för fastighetsförvaltningen, förlust vid försäljning av andra tillgångar än inven­larier eller för stadigvarande bruk avsedda fastigheter samt belopp varmed värdel av sådana tillgångar nedskriviis. Vidare medges avdrag med belopp molsvarande 5% av vad som återstår av bruttointäkten efter tidigare nämnda avdrag. För varje direkt tecknad personförsäkring som inte är pensionsförsäkring kan dessutom elt s.k. antalsavdrag göras med ett be­lopp motsvarande 3°/oo av det basbelopp som enligt I kap. 6§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret.

För att förhindra, att skatt uttas i sådan omfattning atl livförsäkringsan­staltens förmåga att fullgöra sina försäkringsförbindelser äventyras finns den s.k. spärregeln i 2§ 6mom. Qärde stycket SIL. Bestämmelsen innebär att inländsk livförsäkringsanstalt får ett särskilt avdrag frän den skatteplik­tiga intäkten om anstaltens konsolideringsgrad är otillräcklig.

Avdrag enligt spärregeln medges om marknadsvärdet av tillgångarna i en försäkringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, vid beskattnings­årels utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder öka­de med en Ijugondel, dels de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar. Om så är fallet medges avdrag med fem gånger skillnaden mellan värdet av nämnda tillgångar och skulder.

3.2 Framställningen

AMF-s har hemställt atl spärregeln ändras när det gäller sådan grupp­sjukförsäkring som meddelas enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (AGS). AMF-s föreslår atl de försäkringstekniska skulderna skall få räknas upp med en femtedel mol fn. en ijugondel.

AMF-s anför att anlalsavdragel och avdrag enligt spärregeln hittills inneburit att bolaget inle beskattats. Om spärregeln inte ändras enligt förslaget kommer skattepliktiga vinster att uppkomma vid 1985 års taxe­ring med ell skatteuttag på över 300 miljoner kr. som följd trots all bolagets konsolideringsgrad alltjämt kan anses otillfredsställande.

AMF-s anför vidare att den försäkringsrörelse som bolaget driver är av en speciell karaktär jämfört med övriga bolag, beroende på att bolaget sysslar med enbart sjukförsäkring. Denna lyp av försäkring är statistiskt svårbedömd vad gäller risken för framtida försäkringsfall. Detta innebär en skillnad i förhållande till individuell och kollektiv livförsäkring, där del statistiska underlaget är stabilare. För bolagets del har detta förhållande tagit sig uttryck i upprepade förändringar av de försäkringstekniska grun­derna.

Genom att marknadsvärdet på bolagels lillgångar f.n. är högt kan bola-


 


Prop. 1984/85:144                                                                  14

get inte medges avdrag med stöd av spärregeln vilket medför en beskatt­ning som i hög grad negativt påverkar möjlighelerna till konsolidering.

Den föreslagna ändringen av spärregeln grundar sig på bolagets erfaren­het att ett konsolideringskapital på 5 % av de försäkringstekniska skul­derna är helt otillräckligt. Enligt bolagets uppfattning borde beskattning inte komma i fråga så länge konsolideringskapitalet understiger 20 % av de försäkringstekniska skulderna.

3.3 Förslag

Mitt förslag: Spärregeln ändras så att de försäkringslekniska skulderna avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring vid tillämpning av regeln räk­nas upp med en femtedel.

Förslaget i framställningen: Samma som mitt, dock atl förslaget i framställ­ningen endast avsåg gruppsjukförsäkring som meddelals enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisatio­ner.

Remissinstanserna: RSV avstyrker framställningen med hänvisning till all framställningen avser endast det nu aktuella bolaget och till all ett bifall skulle leda lill ytteriigare komplikationer i ett redan nu mycket komplext lagstiftningsområde. Länsstyrelsen i Stockholms län har frän laxeringsut-gångspunkl inte någon erinran mot framställningen.

Försäkringsinspektionen, Svenska försäkringsbolags rik.sförbund. Folk­sam och SPP tillstyrker framställningen, men föreslår att spärregeln i dess nya ulformning bör omfatta all sjukförsäkringsverksamhet, dvs. inte en­bart den som bedrivs av AMF-s.

Skälen för mitt förslag: Grunden för framställningen är uppfattningen atl behovet av konsolidering i försäkringsrörelse som avser sjukförsäkring är större än i annan livförsäkringsrörelse. Från försäkringsinspektionens sida har framhållils alt skadeutfallet i sjukförsäkringsverksamhet har visat kraf­tiga fluktuationer. Inspektionen har vidare framfört den synpunklen att tillfälliga ökningar av tillgångarnas marknadsvärden inte bör leda till ökad inkomstbeskattning så länge konsolideringsnivån är otillräcklig.

Det är givetvis ell allmänl intresse att beskattningsreglerna inte även­tyrar livförsäkringsanstalternas möjligheter att infria sina försäkringsåta­ganden. Vid utformningen av reglerna för dessa företag har delta beaktats i slor utsträckning. Mol bakgrund av ivad som anförts i ärendet är jag emellerlid böjd att instämma i att ett behov av yllerligare konsolidering utan beskattning kan föreligga jusl i sjukförsäkringsrörelse. Jag kan därför bilräda del yrkande om ändring i bestämmelserna som framställts.


 


Prop. 1984/85:144                                                                 15

Frågan om en ökning av utrymmet för skattefri konsolidering i sjukför­säkringsrörelse är av helt underordnad betydelse för andra försäkringsför­etag än just AMF-s genom att den verksamheten i övriga företag utgör en begränsad del av den totala rörelsen. Även om så är fallet anserjag all en ändring av reglerna av principiella skäl inte bör begränsas till att avse enbart sjukförsäkring som grundas pä kollektivavtal utan sjukförsäkrings­rörelse överlag som bedrivs av livförsäkringsanstalter. Av försäkringstek­niska skäl bör även olycksfallsförsäkring omfattas av den särskilda av­dragsbestämmelsen.

Jag föreslär således att spärregeln kompletteras med en särbestämmelse för sjuk- och olycksfallsförsäkring av den innebörden att de försäkrings-tekniska skulderna för sådan försäkring fär räknas upp med en femtedel. Det är angeläget atl de nya reglerna kan tillämpas snarasl. Detla bör kunna ske ulan särskilda olägenheter redan vid 1985 års taxering.

Jag vill vidare göra följande påpekanden när det gäller de författnings­ändringar som är erforderliga.

I samband med slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer upphävdes ett stort antal bestämmelser i KL, bl.a. den här akluella spärregeln. Motsvarande bestämmelser infördes i stället i SIL. Ändringarna skedde genom lagen (1984: 1060) om ändring i KL och lagen (1984:1061) om ändring i SIL. Dessa båda lagar trädde i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre beslämmelser skall dock fortfarande lillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyl­diga som då taxeras för beskaltningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Detta innebär att den av mig föreslagna ändringen i SIL fär genomslags­krafl först fr.o.m. 1986 års taxering

För att mitt förslag skall fä effekt vid 1985 års taxering syns den lagtek­niskt lämpligaste lösningen vara att bestämmelserna tas in i en särskild lag som blir lillämplig endasl vid denna taxering.

Jag vill slutligen nämna att en rent språklig ändring gjorts i lagrummet, genom alt uppräkningen anges i procent av de försäkringstekniska skul­derna och inte som en kvotdel av skulderna.

4   Preliminärskatt på vissa livräntor 4.1 Bakgrund

I juni 1984 beslulade riksdagen om en förändring av den skallemässiga behandlingen av egendomsöveriåtelser, vid vilka köpeskillingen utgår i form av livränta eller annat periodiskt utgående belopp. Ändringen innebar att särregleringen av denna lyp av vederiag för framtiden skulle upphöra (prop. 1983/84: 140, SkU 52, rskr 360. SFS 1984:498).

Tidigare hade den ordningen gälll att en sådan egendomslivränta togs lill


 


Prop. 1984/85:144                                                                  16

beskattning hos mottagaren allt efter som beloppen utbetalades. Utfal­lande belopp betraktades som inkomst av tjänst hos mottagaren. Utgivaren kunde under vissa förutsällningar erhålla avdrag för utgivna belopp som allmänt avdrag. Genom lagstiftningen våren 1984 kom egendomslivrän­torna att inordnas i de allmänna bestämmelserna för beskattning vid egen­domsöverlåtelser. Den successiva beskattningen ersattes med realisations­vinstbeskattning eller i förekommande fall beskattning i den förvärvskälla, i vilken den överlåtna egendomen ingick medan köparens rätt till avdrag för utbetalade belopp upphörde. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fräga om periodiskt vederlag på grund av avyttring av egendom som ägl rum före den I juli 1984.

Lagstiftningen innebar således att livränta eller annat vid överiåtelsen periodiskt utgående belopp inle längre skall beskattas under inkomst av tjänst och medförde bl.a. ändringar i 19 och 31 §§, 32 § I mom. samt punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL. I lagstiftningen behandlades däremot inte frågan om preliminär skatt på sådana livräntor.

4.2 Uppbördslagens bestämmelser

För uttag av preliminär skatt finns två skatleformer. preliminär A-skalt och preliminär B-skalt. Preliminär A-skatl kan i princip utgå endast för inkomsl av tjänsl. Med inkomst av tjänst avses i detta sammanhang i princip detsamma som i KL. 3 § 2 mom. tredje slycket uppbördslagen (1953: 272), UBL har sålunda i stort sett samma innebörd som 31 § andra stycket KL.

4.3 Förslag

Mitt förslag: 3 § 2 mom. tredje stycket UBL ändras så att del framgår alt preliminär A-skatl inte skall utgöras för intäkl av livränta som utgår annorledes än på grund av försäkring om livräntan utgörs av s.k. egendomslivränta.

Skälen för mitt förslag: Den tidigare nämnda ändringen av 31 S KL innebär-all livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom inte kan beskat­tas som inkomst av tjänsl. Motsvarande beslämmelse bör införas i 3§ 2 mom. tredje slyckel UBL.

Den nya bestämmelsen bör träda i kraft snarast. Äldre bestämmelser bör dock gälla i fråga om livränta som ulgår på grund av egendomsöverlålelse som ägt rum före den I juli 1984, eflersom sådana livräntor även framdeles kommer att utgöra inkomst av tjänst.


 


Prop. 1984/85:144                                                             17

5    Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1.  lag med tillfälliga beslämmelser för beskattningen av viss försäkrings­
rörelse,

2.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

6    Lagrådets hörande

Lagförslagen är enligt min mening av så enkel beskaffenhet atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7   Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anla förslagen.

8   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposilion föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredragan­den har lagl fram.


 


Prop. 1984/85:144                                                                  18

Bilaga I

Sammanställning av remissyttranden över framställning från Ut­ländska Försäkringsbolags Förening angående ändring i beskattning­en av utländska skadeförsäkringsanstalter

Framställningen avstyrks av riksskatteverket, allmänna ombudet för mellankommunala mål, länsstyrelsen i Slockholms län. Riksskatteverket anför:

Som framhållits ovan är jämförelser mellan svenska och utländska bo­lags skattekostnader i Sverige inte helt relevanta. RSV anser därför att den vid lidigare revisioner tillämpade jämförelsemetoden fortfarande bör an­vändas och har inhämtat uppgifier om de svenska bolagens överskott av sjöförsäkringsrörelse enligt försäkringsinspektionens beräkningar. Uppgif­terna har sammanställts på bilaga I och 2. Som framgår därav varierar resultaten kraftigl mellan åren. Variationerna är cykliska, förmodligen beroende på all premierna anpassas till skadekostnadsutvecklingen med eftersläpning.

De stora fluktuationerna innebär svårigheier alt fastställa ett procenttal för nettointäkten som med någorlunda säkerhet överensstämmer med de svenska anstalternas resultat. Det genomsnittliga överskottet för perioden 1971-1980 och perioden 1971-1975 är betydligt högre än 5%. För peri­oden 1976-1980 är överskottet lägre än 5 % men högre än det av förening­en föreslagna 2%. Med hänsyn till fluktuationerna är del enligt RSVs mening motiverat att schablonintäkten ligger i nivå med det genomsnittliga resultatet för en längre period. RSV är därför f n inte berett all tillstyrka en sänkning av schablonintäkten av sjöförsäkrings- saml land- och lufttran­sportförsäkringsrörelse.

Allmänna ombudet för mellankommunala mäl delar riksskatteverkets uppfattning.

Länsstyrelsen I Stockholms län anför:

Länsstyrelsen anser att den jämförelse som föreningen gör inte kan läggas till grund för ett ställningstagande i fråga om ändrad schablonintäkt för sjöförsäkring. Skattebeloppen för de svenska anstalterna har framkom­mit efter hänsynstagande till reserveringar och avskrivningar och till resul­tatet av finansförvaltningen. Motsvarande siffror för reserveringar m m för utländsk anstalts moderbolag i utlandet är inte kända för svenska myndig­heler.

Resultatet för olika slag av försäkringar varierar både mellan olika försäkringsanslalier och mellan åren. Det sisla torde inle minst vara fallet inom sjöförsäkringsbranschen. Länsstyrelsen anser därför att en jämförel­se i och för sig bör avse en längre period än de högst 5 år som föreningens jämförelse avser.

Eftersom en skallejämförelse i procent av premieintäkterna inte kan bli helt rättvisande mellan utländska och svenska anstalter med hänsyn lill betydelsen av reserveringar mm, borde enligt länsslyrelsens mening även någon slags resultatsjämförelse göras mellan utländska och svenska anstal­ter.


 


Prop. 1984/85:144                                                                 19

Länsstyrelsen erinrar om alt både gränsdragningen mellan olika slag av skadeförsäkringar och den schablonintäkt som skall beskattas för olika slag av sådana försäkringar har ändrats flera gånger sedan schablonbe­skattningen för utländska anstalter tillkom. Med hänsyn till dessa ändring­ar och eftersom försäkringsanstalternas resultat kan förändras både lotalt för anstalten och för vissa slag av försäkringar, anser länsstyrelsen att frågan om en ändring av schablonintäkten för sjöförsäkring inte bör avgö­ras utan att en undersökning också görs, huruvida schablonintäkten för annan skadeförsäkring än sjöförsäkring bör ändras (schablonintäkten änd­rades i detta fall senast 1973 från 3 till 2 procent).

Länsstyrelsen finner med hänsyn till det anförda, att det av föreningen presenterade materialet inte utgör tillräcklig grund för alt länstyrelsen skall tillstyrka en sänkning av schablonintäkten för sjöförsäkring för utländsk försäkringsanstalt.

Förslagel lillslyrks av Försäkringsinspeklionen, Svenska försäkringsbo­lags rik.sförbund och Folksam. Försäkringsinspeklionen anför:

UFF:s förslag innebär atl lönsamheten inom skilda grenar ej längre ulgör grund för beskattning av utländska bolag. Motivet till sänkningen från 5 till 2 procenl är alt de ulländska bolagen därigenom kommer att få en skatl som bättre svarar mot vad de svenska "sjöaktiebolagen" f n betalar i skatt (i Sverige) pä hela sin verksamhel, dvs inte enbart på den direkla sjöför­säkringsrörelsen i Sverige. Delta synsätt redovisades på följande sätl i Försäkringsiidningen 5/81 i samband med etl förslag av Riksskatteverket 1981-02-10 om en höjning av inläkisprocentlalen (från 2 lill 4) för ulländska bolag som här bedriver skadeförsäkringsrörelse annan än sjöförsäkrings-sami land- och lufttransportförsäkringsrörelse:

"De av riksskalteverket angivna procenttalen för överskotten i de svenska anstalterna moisvarar inle de överskott som enligt kommunalskal­ielagen skall anses utgöra beskattningsbar inkomst.

En rikligare väg bör vara all konstatera vilken skalt de svenska försäk­ringsanstalterna faktiskt erlagt under en sekvens av är och atl pä grundval av dessa tal beräkna vilken schablonintäkt för de utländska anstalterna som skulle ge ungefärligen samma beskattning."

Riksskatteverkets förslag som hade grundats på de ovannämnda lönsam­hetskriterierna avslogs av regeringen i beslut 1982-01-28.

Under förulsättning alt det i nyssnämnda citat föreslagna synsättet är i linje med den rådande kommunalskattelagstiftningens intentioner finns del, i del av UFF lämnade materialet, stöd för en sänkning från 5 lill 2 procent. Om detta material sedan skall anses vara tillfyllest kan dock diskuteras.

Materialet som UFF presenterar bygger på uppgifter i Svensk Försäk­rings-Årsbok (tabellerna I och 2). Det innehåller i stort sett dala på vad Atlanlica och Hansa sjö under några år belalal i skalt på samtliga sina verksamhetsgrenar. De sökta jämförelsetalen har erhållits genom att "skatter och andra allmänna avgifter" satts i relation tili "premieintäkten för säväl direkt som indirekt försäkring". Nägon annan jämförelse är heller knappasl möjlig då tex de svenska bolagen i allmänhet inte betalar någon skatt i Sverige på överskottet inom en enskild gren. Ett ev överskott överförs i slor utsträckning till obeskattade reserver och beskattas i all­mänhet försl vid en ev framlida likvidation. Detta förhållande visar sig också tydligt i de övriga uppgifter som UFF presenterar.


 


Prop. 1984/85:144                                                                  20

Försäkringsinspeklionen som utgår från att beskattningen av ulländska försäkringsanslalier för deras skadeförsäkringsverksamhei i Sverige skall te sig skälig i jämförelse med beskattningen i Sverige av svenska skadeför­säkringsbolag tillstyrker det av Ulländska Försäkringsbolagens Förening lämnade förslaget. Den principiella syn för beräkning av ulländska bolags nettointäkter som förslaget vilar på rymmer emellertid många mättekniska problem. Enligt inspektionens mening bör dessa bli föremål för närmare överväganden för att man om möjligt skall ha klara regler atl utgå från om frågan om lämpligare nettointäktsberäkning på nytl aktualiseras.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför:

Med en kommunalskatt på 30% och en statlig skatt på 40% blir det samlade skatteuttaget 58% av intäkten. Om man medger de utländska skadeförsäkringsanslallerna att även i vad avser sjöförsäkringsrörelse till-lämpa en inläktsschablon på 2% av premieinkomsten skulle deras skatt då uppgå till 1,16% av premieinkomsten. En jämförelse med den skatt som erlägges av motsvarande svenska bolag visar dä att vissa svenska bolag skulle komma att erlägga en högre skatt än de utländska anstalterna medan övriga svenska bolag skulle erlägga mindre skatl.

Schablonbestämningen i kommunalskattelagen av den antagna vinsten för ulländska försäkringsbolag har varit avsedd att följa beskattningsut­vecklingen för motsvarande svenska försäkringsbolag. Om också ofull­komlig torde den ovan gjorda jämförelsen vara den enda som kan göras.

Mot denna bakgrund har riksförbundet ingen invändning mol att de utländska försäkringsanstalterna skulle få lillämpa inläktsschablonen 2% av premieinkomsten även för sjö- och transportförsäkring.

Folksam anför:

Folksam har inget att erinra mot föreningens hemställan om att de utländska skadeförsäkringsanstalternas intäktsschablon ändras så att den också för sjö- saml land- och lufttransportförsäkringsrörelse fastställs lill 2 procent av premieinkomsten.


 


Prop. 1984/85: 144                                                                21

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över en framställning från Ar­betsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag om ändring i reglerna för beskattning av .sjukförsäkringsrörelse.

Riksskdiieverkcl avstyrker frnmstnllningen och anför:

Såvitt framgår av framställningen frän Arbetsmarknadsförsäkrinpar, sjukförsäkringsaktiebolag skulle ett bifall till framställningen innebära att man införde en speciallagstiftning som avsäg uteslutande della bolag. Enligt RSVs uppfattning är sädan speciallagstiftning i princip främmande för svensk rätt.

För RSVs vidkommande skulle etl bifall till framställningen innebära ytterligare en komplikalion i etl redan nu mycket komplext lagstiftnings-område. Verket vänder sig principiellt mot sädana förändringar i skattelag­stiftningen som verkar i komplicerande riklning.

Länsstyrelsen i Stockholms län har frän taxeringssynpunkt inget att erinra mot förslaget.

Övriga remissinstanser tillstyrker framställningen, med tillägget alt den föreslagna ändringen bör omfatta all sjukförsäkringsverksamhet.

Försäkringsinspeklionen anför:

Sjukförsäkring är en verksamhel som under de senaste tvä decennierna, i förhällande till annan personförsäkringsvcrksamhel, uppvisat kraftiga fluktuationer ifråga om skadeutfallet. Detta gäller speciellt ifråga om ska-deavvecklingen av redan inträffade försäkringsfall. Detta har medfört att de försäkringstekniska grunderna med jämna mellanrum har behövt för­stärkas. Motsvarande förstärkningar av de försäkringstekniska skulderna har hittills kunnat göras genom atl konsolideringsmedel har kunnat tas i anspråk.

Av soliditetsskäl är det viktigt atl konsolideringsnivån i ett bolag hälls pä en tillfredsställande nivä. Tillfälliga ökningar av tillgångarnas marknads­värden bör dä inte leda lill ökad inkomstbeskattning sä länge konsolide­ringsnivån inte kan anses betryggande.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill inspektionen inte motsätta sig föreslagen ändring av 30 S 2 mom. kommunalskattelagen men anser i så fall att den ändrade lagstiftningen bör utformas så att den omfattar all sjukför­säkring bedriven av inländsk livförsäkringsanstalt.

Folksam anför:

Spärregelns syfte är atl förhindra beskattning av otillräckligt konsoli­derad rörelse i livförsäkringsanstalt. Med sin långa erfarenhet av sjukför­säkringsrörelse delar Folksam uppfattningen alt ett konsolideringskapital pä 5% av de försäkringslekniska skulderna är helt olillräckligt för sjukför­säkring. En höjning av de 5% till 20% synes enligt Folksams mening vara väl avvägd för att konsolideringskapitalet inle längre skall kunna betraktas som otillräckligt.

AMF-sjukförsäkring har i sin hemslällan föreslagit atl denna ändring i spärregeln enbari skall avse "sådan gruppsjukförsäkring som meddelas


 


Prop. 1984/85:144                                                                  22

enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer". Eftersom AMF-sjukförsäkring är det enda livbo­lag som enbart bedriver sädan sjukförsäkringsrörelse kan en sådan av­gränsning vara naturlig.

Principiella skäl synes dock tala för att denna speciella tillämpning av
spärregeln utvidgas lill att gälla all sjuk- och olycksfallsförsäkring i livför­
säkringsanstalt. --

I de flesta livförsäkringsanstalter ingår sjuk- och olycksfallsförsäkrings­rörelsen som en ganska obetydlig del av hela rörelsen. Anstaltens lotala konsolideringssitualion påverkas därför endast obetydligt av den delen av verksamheten.

Med hänsyn till konsolideringsnivån i de bolag som i princip skulle beröras av den här beskrivna utvidgningen av förslaget lorde den inte få någon som helst praktisk betydelse, åtminstone inte under överskådlig tid.

Så kallad kort sjuk- och olycksfallsförsäkring kan även drivas av skade­försäkringsanstali. De skatteregler, som där gäller, ger redan tillfredsstäl­lande möjligheter lill konsolidering innan skatt behöver betalas.

SPP anför:

Raniebeskaltningen av livförsäkring av skatlekategori K har samma syfte som den individuella beskattningen av fysiska personers räntein­komster. Den som sparar i livförsäkring skall lika väl som bankspararen betala inkomstskatt på kapitalavkastningen. Av bland annat praktiska skäl betalar försäkringsbolaget denna skatt för försäkringstagarens räkning.

Sparandet i livförsäkring uppkommer genom att livförsäkringsbelopp ofla utbetalas vid en viss ålder (livsfall) utan atl någon egentlig försäkrings­händelse (dödsfall) inträffat. Därutöver uppkommer vid försäkringar utan sädana livsfallsbelopp ett mindre sparande om en under försäkringstiden konstanl premie skall täcka en stigande risk eller om premien betalas på en gäng vid försäkringens tecknande.

Sjukförsäkring medför i allmänhel inle någol sparande av här angivel slag. De försäkringstekniska skulderna utgörs till den övervägande delen av sådana avsättningar som motsvarar det beräknade värdet av framtida utbetalningar för redan inträffade försäkringsfall.

Konsolidering i försäkringsrörelse åstadkommes genom uppkomna överskott i rörelsen. Så länge dessa uppsamlade överskott inte uppgår till en betryggande nivä är verksamheten otillfredsställande konsoliderad. Detia gäller särskilt i nystartad och i snabbt växande försäkringsrörelse.

Konsolideringsbehovel är som AMF-sjukförsäkring framhåller i sin hemställan förhållandevis större i sjukförsäkring än i livförsäkring. Vid ränlebeskattning av sjukförsäkringsrörelse som bedrives av livförsäkrings­anstalt är det angeläget att spärregeln - för atl förhindra beskattning av otillräckligt konsoliderad rörelse - anpassas lill del större konsoliderings­behov, som utmärker sjukförsäkringsrörelse.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985