Prop. 1984/85:140

Regeringens proposition 1984/85:140

om tjänsteexportfrågor;

beslutad den 14 mars 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uidrag av regeringsprolokoll för de ålgärder och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Pä regeringens vägnar

OLOF PALME

MATS HELLSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen redovisas en rad åtgärder för atl främja tjänsteexporten. En tjänstehandelsdelegation med representanler för myndigheler och näringslivet m. fl. avses tillsättas av regeringen. Delegationen skall tjäna som etl forum för informalionsutbyte och diskussion i syfte atl främja och utveckla ijänslehandeln. Sveriges exportråd föreslås få en större roll vad avser exportfrågor på tjänsteområdet. Det särskilda konsultstödet, riktal mol u-länder och administrerat av exportrådet, utvidgas till all omfatta samtliga länder. Vidare avses en del av medlen för slöd till svensk projekt-export under en försöksperiod administreras i Singapore av nämnden för svensk projektexport i särskild sammansättning. Försök inleds även med en datoriserad förmedling av informalion kring internationella projekt. Reglerna för exporlkreditgarantigivning ses över så att tjänsleexportområ-det ges en klarare markering. De ändamål för vilka allmänna och särskilda investeringsfonder nu får las i anspråk utsträcks till atl avse även kostnader för atl främja tjänsteexport. 1 anslulning härtill läggs förslag till ändringar i lagstiftningen om investeringsfonder.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 140

Prop. 1984/85:140 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs atl 5 § lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall hu nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§' Allmän investeringsfond får tas i anspråk förföljande ändamål, nämligen för

a) kostnader lör reparalions- och andra underhållsarbelen på en här i
riket belägen byggnad, som inte utgör omsätiningslillsgång i rörelse eller är
avsedd all användas som boslad, och för avskrivning av ny-, till- eller
ombyggnad av en sådan byggnad,

b)     avskrivning av invenlarier      b) avskrivning av invenlarier
som, om de inte utgör iransporime- som, om de inle utgör iransportme
del i inlernationell trafik, är av-    del i inlernationell trafik, är av
sedda att användas / här i riket be- sedda atl användas här i riket, saml
driven verksamhel. saml ombygg- ombyggnad av fartyg eller luftfar-
nad av fartyg eller luftfartyg och tyg och kostnader för reparation av
kostnader för reparalion av fartyg             fartyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparalions- och andra
underhållsarbeten pä en här i riket belägen markanläggning, som inte ulgör
omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan
markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom årliga värde
minskningsavdrag,

d) koslnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillred-
ningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i rikel,

e) koslnader för lekniskl och naturvetenskapligt forsknings- och ulveck
lingsarbete saml kostnader för utbildning av arbetstagare hos förelaget,

f)    koslnader för atl främja avsätt-     f) kostnader för alt främja avsätt
ningen utomlands av varor som till-     ningen utomlands av tjänster från
verkas här i riket.                                   svenska företag och varor som lill
verkas här i rikel.

Belopp, som har avsatts lill allmän investeringsfond, får tas i anspråk endast för arbete som utförs, invenlarier som levereras och i övrigt koslnader som hänför sig lill lid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell tillverkning.

Ianspråktagande av allmän inves- Ianspråktagande av allmän inves
teringsfond får inte avse begagnade teringsfond får inte avse begagnade
inventarier. I fråga om inventarier inventarier. 1 fråga om invenlarier
som företaget har anskaffat från nä- som företagel har anskaffat från nä
ringsidkare med vilken företagel är ringsidkare med vilken företagel är

' Senaste lydelse 1983:668.

Prop. 1984/85:140 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förbundel i väsenllig ekonomisk förbundet i väsenllig ekonomisk
intressegemenskap får fonden las i intressegemenskap fär fonden tas i
anspråk endasl om inventarierna anspråk endasl om inventarierna
har tillverkats under beskattnings- har tillverkats under beskattnings
året, året. Om det finns särskilda skål,

jår regeringen medge undanlag från del i Jörsia slycket b) angivna kravel pä all inventarierna skall vara avsedda att användas här i riket.

Om allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 § får las i anspråk för arbete som avses i försia stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skell, under del sisla året la investeringsfonden i anspråk för avskrivning av lillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mol uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fräga om ny- eller ombyggnad av farlyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier och markinvenlarier enligt kommunalskattelagen (1928: 370).

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid lillämpning av försia stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de beslämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respeklive markanläggningar. Som invenlarier anses inle lillgångar som avses i punkl 6 av anvisningarna lill 29 § kommunalskalielagen.

Denna lag Iräder i krafl den I juli 1985.

Prop. 1984/85:140 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto

Härigenom föreskrivs all 7 § lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7S' Särskild investeringsfond får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen för

a) koslnader för reparalions- och andra underhållsarbelen på hår i riket
belägen byggnad, som inte ulgör lagertillgäng eller är avsedd att användas
som boslad, och för avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad av sådan
byggnad,

b)     avskrivning av inventarier      b) avskrivning av invenlarier
som, om de inte ulgör iransporime- som, om de inle ulgör transportme
del i internationell trafik, är av-    del i inlernationell trafik, är av
sedda all användas / här i riket be- sedda atl användas här i riket, saml
driven verksamhet, saml ombygg- ombyggnad av fartyg eller luftfar-
nad av fartyg eller luftfartyg och tyg och kostnader för reparation av
kostnader för reparation av fartyg            farlyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhäll av markanlägg
ning här i riket och för avskrivning av sädan del av anskaffningsvärdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) koslnader för undersökningsarbele, förberedande arbele eller tillred
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

e) koslnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck
lingsarbele saml koslnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

O kostnader för atl främja avsätt- O kostnader för atl främja avsätt-

ningen utomlands av varor som lill- ningen utomlands av tjänsler från
verkas här i rikel. svenska JÖreiag och varor som till-

verkas här i riket.

Belopp, som har avsatts till särskild investeringsfond, fär las i anspråk endast för arbete som utförs, invenlarier som levereras och i övrigl koslnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av särskild investeringsfond för ändamål som anges i första slycket e) får göras endast av förelag som bedriver industriell Ullverkning.

Ianspråktagande av särskild in- Ianspråktagande av särskild in
vesteringsfond får inte avse begag- vesteringsfond får inte avse begag
nade inventarier. 1 fräga om inven- nade inventarier. I fråga om inven
tarier som företaget har anskaffat tarier som företaget har anskaffat
från näringsidkare med vilken före- frän näringsidkare med vilken före
taget är förbundet i väsentlig eko- tagel är förbundet i väsenllig eko-

' Senaste lydelse 1983:671.

Prop. 1984/85:140 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nomisk intressegemenskap får fon-      nomisk intressegemenskap får fon
den tas i anspråk endast om inven-     den tas i anspråk endasl om inven
tarierna har tillverkals under be-      tarierna har tillverkats under be
skattningsåret,                             skattningsåret. Om det finns sär
skilda skäl, får regeringen medge
iindanliig från del ijiirsla slyckel b)
angivna kravet på all inventarierna
skall vara avsedda all användas
här i rikel.

Om särskild investeringsfond enligt beslut enligt 6 S får tas i anspråk för arbele som avses i första stycket a) eller c), får förelaget, såvida arbetet hänför sig lill flera beskattningsår och avdrag på grund av arbelel inle redan har skett, under det sista året ta fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för läckande av kostnaderna med högst etl belopp som svarar mot uppkomna koslnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagls gäller också i fräga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid tillämpning av denna lag lillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda invenlarier respeklive markanläggningar. Molsvarande gäller i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier. Som invenlarier anses dock inte tillgångar som avses i punkl 6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:140 6

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs alt 8 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §' Allmän investeringsreserv får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i
riket belägen byggnad, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse eller är
avsedd alt användas som boslad, och för avskrivning av ny-, till- eller
ombyggnad av en sådan byggnad,

b)     avskrivning av inventarier      b) avskrivning av invenlarier
som, om de inte ulgör Iransporime- som, om de inte ulgör transportme
del i internationell trafik, är av-   del i internationell trafik, är av
sedda alt användas / här i rikel be- sedda atl användas här i rikel, saml
driven verksamhet, samt ombygg- ombyggnad av fartyg eller luflfar-
nad av fartyg eller luftfartyg och tyg och kostnader för reparalion av
koslnader för reparation av fartyg            fartyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparations- och andra
underhållsarbeten på en här i riket belägen markanläggning, som inte ulgör
omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan
markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom ärliga värde
minskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbele eller tillred-
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i rikel,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck
lingsarbete saml kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skalt
skyldige,

f) kostnader för atl främja avsättningen utomlands av varor som här i
riket lillverkas.

Belopp, som har avsatts lill allmän investeringsreserv, får tas i anspråk endast för arbele som utförs, invenlarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän invesleringsreserv för ändamål som anges i första slycket e) fär göras endast av skattskyldig som bedriver industriell fillverkning. Ianspråktagande enligt första styckel dl-O får göras endast efter särskilt medgivande av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens induslriverk.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv får inte avse begagnade inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. 1 fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han är förbunden i väsenllig ekonomisk intressegemenskap fär allmän invesleringsreserv tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

' Senaste lydelse 1983:669.

Prop. 1984/85:140 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endasl om bilen är avsedd för yrkesmässig trafik eller ulhyrningsrörelse.

1 fräga om anskaffning av bål som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s.l) får allmän invesleringsreserv tas i anspråk endast om bålen är avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.

Med byggnader, invenlarier och markanläggningar förstås vid tillämpning av försia slycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar.

Som inventarier anses inle tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 § kommunalskalielagen (1928: 370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:140 8

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§' Vinslfond får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen för

a) koslnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket
belägen byggnad, som inle ulgör lagertillgäng eller är avsedd att användas
som bostad, och för avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad av sådan
byggnad,

b)     avskrivning av invenlarier      b) avskrivning av invenlarier
som, om de inle ulgör Iransporime- som, om de inle utgör transportme
del i internationell trafik, är av-   del i internationell trafik, är av
sedda att användas / här i riket be- sedda alt användas här i rikel, samt
driven verksamhet, saml ombygg- ombyggnad av fartyg eller luftfar-
nad av fartyg eller luftfartyg och tyg och kostnader för reparation av
kostnader för reparalion av fartyg            fartyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) koslnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanlägg
ning här i riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbele eller tillred-
ningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighel här i rikel,

e) koslnader för lekniskl och naturvetenskapligt forsknings- och utveck
lingsarbele samt koslnader för ulbildning av arbelslagare hos företagel,

f) koslnader för atl främja avsättningen utomlands av varor som lillver
kas häri riket.

Belopp, som har avsatts till vinstfond, får tas i anspråk endast för arbete som utförs, invenlarier som levereras och i övrigl kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av vinslfond för ändamål som anges i första slyckel e) får göras endast av företag som bedriver industriell tillverkning.

Ianspråktagande av vinstfond fär inle avse begagnade invenlarier. 1 fräga om inventarier som företaget har anskaffat frän näringsidkare med vilken företagel är förbundel i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden las i anspråk endasl om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

Om vinstfond enligt beslut enligt 6 § får las i anspråk för arbete som avses i första styckel a) eller c), får förelaget, såvida arbelel hänför sig lill flera beskaltningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det sisla året ta fonden i anspråk för avskrivning av lillgångarna eller för läckande av kostnaderna med högsl ell belopp som svarar mot uppkomna koslnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagls gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av farlyg eller luftfartyg eller i fråga om

' Senaste lydelse 1983:670.

Prop. 1984/85:140 10

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Boström, Bodsiröm, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström Proposition om tjänsteexportfrågor

1 Inledning

Mol bakgmnd av den växande betydelsen av den internationella tjänstehandeln har en särskild utredare' haft i uppdrag att studera möjligheterna att stimulera och utveckla den svenska tjänsteexporten inom den privata sektorn. Utredaren har presenterat sina förslag i belänkandel (SOU 1984:33) Handla med Ijänster. En sammanfattning av belänkandet bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1. Belänkandel har remissbehandlats. En sammanslällning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 2.

Olika former av främjande av export av tjänster har förekommit lidigare. Den exportfrämjande verksamhet som redan nu bedrivs av Sveriges exportråd har visserligen haft sin tyngdpunkt på varuområdet men säväl tjänster som olika kombinalioner mellan varor och ijänsler har även tidigare fåll slöd. De medel som slår lill exportrådets förfogande har därvid använts för såväl varu- som tjänsteexport. Ett ökat inslag av stöd till tjänsteexport är naturligt i framliden med hänsyn till denna exports växande betydelse.

Därutöver har särskilda insalser inletts för att främja tjänsteexporten från speciella sektorer. Åtgärder har här vidlagils för atl öka exporten av tjänster frän statliga myndigheter och bolag bl. a. i syfte att komplettera det privata kunnandet (prop. 1980/81:171, NU 58, rskr 426). Vidare har åtgärder inletts för alt främja en ökad exporl av ijänsler från den kommunala

' Generaldirektören Lars Ag.

Prop. 1984/85:140 11

och landstingskommunala sekiorn i samverkan med näringslivet (prop 1983/84: 168, NU 40, rskr 382). Enligt vad jag har erfarit avser chefen för civildepartementet att föreslå regeringen alt lägga fram förslag senare i vär om ytterligare insatser för atl främja sädan exporl.

Bevakningen av olika internationella organ som finansierar utvecklingsprojekt har under senare tid förstärkts (prop 1980/81:141, NU 58, rskr 426). Sådana projekt har i mänga fall ett stort tjänsteinnehåll som väl passar svenskl kunnande.

Sedan budgetåret 1977/78 utgår statligt slöd lill förinveslerings- och förprojekteringssludier för särskilda exportfrämjande projekl avseende konsultföretag vilka arbetar med förstudier eller anbud som omfattar vissa utvecklingsprojekt i u-länder (prop 1976/77:83, NU 47, rskr 332). Slöd lämnas även till förprojekterings-, seminarie- och utbildningsverksamhet samt till anbudskostnader för atl främja den svenska exporten av systemleveranser till slora industri- och anläggningsprojekt (prop 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr 415 och prop 1983/84: 100 bil. 5, NU 40, rskr 382). Dessa slöd ulgör en påtaglig stimulans till exporten av tjänster.

Turismen är en sektor med ökande betydelse inom den internationella ijänslehandeln. Turismens betydelse för betalningsbalansen och sysselsättningen är stor. Slaten har under senare år förslärki insaiserna för alt främja turismen. Bl.a.har del exportfrämjande inslaget i Sveriges turistråds verksamhet fåll en ökad beiydelse (prop 1983/84: 145, KrU 22, rskr 353).

Den nu presenterade Ijänsteexportutredningen belyser förutsättningarna för en ökad tjänsteexport från privata företag men syftar också lill att la etl mer samlat grepp pä tjänsteexportområdel.

1 belänkandet presenteras uppgifter om den svenska tjänstesektorn, svensk tjänstehandel saml internationell tjänslehandel. Vidare diskuteras förutsättningar och möjligheter för en ökad svensk tjänsteexport bl. a. mot bakgrund av olika angivna hinder för tjänslehandel. 1 belänkandet ges också förslag som är inriklade på generella stöd och som skall vara tillgängliga för alla intresserade företag.

Riksdagen har nyligen uttalat att den betraktar Ijänstesektorn som etl myckel intressant utvecklingsområde för svensk utrikeshandel (NU 1984/85:2, rskr 85).

Jag avser att i avsnitt 2 behandla olika bakgrundsfaktorer i samband med tjänsteexport och i avsnitt 3 la upp vissa förslag som syftar till att främja en ökad tjänsteexport. De frågor som jag tar upp i avsnitt 3 har till övervägande del behandlats av tjänsteexportutredningen.

Prop. 1984/85:140 12

2 Bakgrund

2.1 Den långsiktiga samhällsomvandlingen

De långsiktiga förändringarna i produktion och efterfrågan har historiskt sett följl etl ganska likarlat mönster i olika länder. Till en början domineras den ekonomiska verksamhelen av jordbruksnäringar. Delta utvecklingsstadium avlöses sä småningom av en industriell period då sysselsättningen inom jordbruket sjunker och ersätts med en industriell expansion.

Denna industriella utvecklingsfas - som för Sveriges vidkommande nådde sitt maximum under 1960-lalel - avlöses sedan av en alll starkare tillväxt inom tjänstesektorerna. Detla har ibland kallals den postindustriella utvecklingsfasen. En stor del av de högsl utvecklade industriländerna i väst anses sedan elt antal är ha inlett denna tredje utvecklingsfas.

Denna allmänna utvecklingsbild kan behöva nyanseras i väsentliga avseenden. Under senare årtionden har vi exempelvis sett uppkomsten av nya industriländer som aldrig - bl. a. av territoriella skäl - har utvecklat sitt jordbruk utan mer eller mindre direkl gått in i en industriell utvecklingsepok. Exempel på detla är Hongkong och Singapore.

Även en del av de högst utvecklade industriländerna befinner sig jusl nu i en period när induslrin pä nytt växer. Bakgrunden till detla är stora balansrubbningar orsakade av bl. a. de kraftigt höjda oljepriserna. För att betala en snabbt växande oljenota har flera viktiga industriländer fåll lägga en ökad vikt vid den industriella produktionen för att därigenom skapa produkter som kan exporteras som motvikt till de stigande oljekostnaderna.

Sammantaget gäller emellertid att en allt slörre del av efterfrågan riktar sig mot tjänsteområdet och en alll slörre del av sysselsättningen återfinns i produktionen av privata och offenlliga tjänsler. För svenskl vidkommande har en slor del av tillväxten inom tjänstesektorerna under efterkrigstiden skett i offentlig regi. Men den grundläggande bilden är ändå densamma även i länder som USA där en del av motsvarande verksamhel sker i privai regi. 1 såväl USA som Sverige ligger andelen sysselsatta inom tjänsteproduktionen i vid mening vid ca två tredjedelar av totala anlalel sysselsatta. Varuproduktionen, inkl.jordbruk, exlraktiv verksamhet och byggande, svarar för den återstående tredjedelen.

Trots all det i många fall finns en enkel och klar åtskillnad mellan varu-och tjänsteproduktion är del tydligt atl varu- och Ijänsleproduklionen ofta slår i ett ömsesidigt beroende lill varandra. Detla gäller exempelvis mellan utbildnings- och forskningsinsatserna i ell land och den industriella utvecklingen. Utan bredd och djup i ulbildningen har induslrin små möjligheter all ulvecklas. Ulan ordentliga satsningar på såväl grundforskning som tillämpad forskning kommer ett lands industri alt ha svårl alt hävda sig i den internationella konkurrensen. Likaså kan man peka pä den allmänna betydelse för produktionsvillkoren som samhällets insalser för hälsovård

Prop. 1984/85:140 13

och sjukvård elc. har. Den offentliga tjänsteproduktionen tillhandahåller således en rad av de bastjänster som är en förutsätining för näringslivets egen verksamhel.

Men i ett högt ulvecklat industriland blir samverkan mellan varu- och tjänsteproduktionen betydligt mera direkt än så. På flera för Sverige viktiga industriella avsnitt sker f n.en direkt integration mellan varu- och tjänsteproduktionen. En sådan integration kan ulgå från investeringar i anläggningar o.d.som kompletteras med tjänsler av olika slag. Integrationen kan också utgå från tjänster vilka kompletteras med varor av olika slag. Detla leder till utveckling av hela system för exportmarknaderna. Förelagen ulvecklas därmed till kvalificerade distributörer av hela system baserade på en mängd underleverantörer eller affärspartners. Denna förskjutning mot en allt högre grad av systemleveranser leder lill en förändring av induslrisamhällel och också lill nya lyper av sysselsättning. Utvecklingen kommer troligen alt ske i alll snabbare lakt.

Exempel på integration mellan ijänsler och varor är utvecklingen på datorområdet där själva datorn endast utgör en del i den större produki som inte bara innehåller programmeringen av datorn utan även ulgörs av kunskaperna om hur den organisatoriskt skall kunna inpassas i verksamhelen och ges en optimal användning.

Ett annal exempel är roboitillverkningen där den induslriella roboten endasl ulgör instrument för förverkligandet av en i mänga fall omfattande omorganisation av tillverkningsprocessen.

Yllerligare exempel kan vara truckförelaget som erbjuder tjänster i form av handböcker, kurser och datorsimuleringar som komplemenl till den traditionella truckleveransen. Vidare kräver en maskinleverans ofta belydande kompletteringstjänsier av typ underhåll och service. Serviceföretag som specialiserar sig på drift av t. ex. hotell kan medverka även vid byggandet.

Försäljningen av en dator eller en robot innefattar således inle längre bara en vara utan kring denna produkt grupperas en slörre eller mindre krets av tjänster, ulan vilka varan knappast kan användas. På molsvarande sätl kan kring en tjänst grupperas olika typer av varor.

Den långsikliga utvecklingen från etl industri- till etl tjänstesamhälle kan således inte uppfattas som en process där ett utvecklingsstadium avlöser ell annal ulan snarare som en fördjupning av den industriella utvecklingen där den slrikta åtskillnaden mellan varor och tjänster blir allt svårare atl upprätthålla. De ömsesidiga beroendena mellan varorna och tjänsterna växer i betydelse. Beskrivningen av den nuvarande utvecklingsfasen som elt postindustrielll samhälle är därför knappast relevant. Snarare torde förändringarna leda till ett "tjänsteindustriellt" samhälle där varor och ijänsler alltmer sammanförs i produktion av inlegrerade syslem. Delta gäller givelvis också inriktningen av den svenska exporten.

Varor	Tjänster
Är påtagliga	Ar immateriella
Kan demonstreras	Kan ej effektivt
före köp	demonstreras, utan säljs
	genom beskrivningar och
	referenser
Indirekt kontakt möjlig	Direktkontakt oftast nöd-
(t.ex. broschyrer och	vändig
varuprov)
Produktion skild från	Produktion och konsumtion
konsumtion (där emellan	hänger ihop och är ofta sam-
ligger t. ex. lagring och	tidig (t. ex. tandvård).
transport)	Kunden deltar ibland i
	processen (t. ex. utbild-

ning)

Äganderätt övergår vid inköp

Kan säljas vidare

Kan lagras hos säljare och köpare

Ingen äganderätt övergår normalt (undantag t. ex. när tjänsten är inkapslad i en vara eller vid överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter genom licenser)

Kan normalt ej säljas vidare (samma undantag som ovan) Kan ej lagras

För att ge en ytterligare dimension lill tjänstesektorernas karaktärsdrag och en illustration lill hur dessa kan variera mellan olika lyper av tjänsler presenteras nedan en ram inom vilken de flesla tjänsler kan rymmas.

Enkel och repetitiv	- Specialarrangerad och
(städning)	professionell (konsult-
	tjänster)
Personlig koniakt	- Kontakt med etl system
(detaljhandel)	(bankomat)
Kapilalintensiv	- Personalinlensiv (vård.
(transporter)	utbildning)
Konsumentljänsl (tvätt)	- Industritjänst (tekno-
	logisk tjänst)
En enhel (enskild restau-	- Nätverk
rang)	(restaurangkedjor)

Tjänstesektorn rymmer således ett mycket stort spektrum av olika ekonomiska aktiviteter. Samtidigt finns det en rad olika egenskaper som skiljer tjänster frän varor.

Prop. 1984/85:140 15

2.3 Den svenska tjänstesektorn

Tjänstesektorn utgör en slor och växande del av den svenska produktionen och sysselsättningen. Tjänstesektorn har visal en stadig tillväxt under hela efterkrigsliden både i antal sysselsatta och i andel av produktionen. Framväxten kan sägas vara en funktion av den induslriella tillväxten dels genom de tjänster som utvecklas direkt kopplat till den induslriella produktionen, dels genom alt samhällets och individens ökade inkomsler skapar en efterfrågan på mer specialiserade ijänster. Tjänsteproduktionen växer snabbare än bruttonationalprodukten. Ökningen har visserligen till slörsla delen skett inom den offenlliga sekiorn men del finns en rad mera specialiserade, privata tjänstesektorer som har ökal kraftigt, t. ex. datortjänster.

Varuproduktionen i Sverige mätt i löpande priser har sjunkit från 51% av bruttonationalprodukten är 1965 till 38% år 1982. Samtidigt har tjänsteandelen ökal från 49% till 62%. De offentliga tjänsterna har under samma period ökat från 14% till 25%.

Produktivitetsutvecklingen, mätt som förädlingsvärde per arbetad timme, har också visat en positiv utveckling inom den svenska ijänstesektorn. Den genomsniltliga ökningen per år uppgår till 2,4% för privata ijänsler under perioden 1974-1981. Molsvarande lal för industrin ligger pä 1,5%. Transportsektorn har haft en särskilt hög produktivitetsökning. Detla kan bl. a. förklaras med den allt slörre användningen av modern teknologi. Den kommersiella tillämpningen av de teknologiska innovationerna, framför allt inom elektroniken, kommer att få betydelse för de flesla branscher. Men det är mycket som tyder på att dessa innovationer kommer att fä särskilt slor betydelse för produklivitelen inom tjänstesektorn. Om vi i Sverige snabbt och på bred front tar tillvara alla de möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar kommer vi också atl skapa goda förulsällningar för en internationell konkurrenskraft på tjänsteområdet med stora möjligheter för en framtida tjänsteexport.

En mycket snabb leknisk utveckling sker på området tillämpad teknologi, framför allt för datorer och teleteknik. Denna utveckling innebär helt nya förulsällningar för industriell automation och för tjänsteproducenternas arbetsmetoder och organisation. Nyckelord i deua sammanhang är kapacitet, snabbhet och miniatyrisering.

Den offenlliga sektorn ulgör allmänt sett ett stöd och en tillgång för landets samlade exportansträngningar. Inom denna sektor har sedan läng lid skapats en infrastruktur som även ulgör en viklig grund för exportarbetet. Vidare medverkar sekiorn lill en ulveckling av varor och ijänsler genom upphandling. Offentliga organ kan också fungera som "dörröppnare" på vissa marknader. Myndigheterna har dessutom referensobjekt för ulländska köpare. Samspelet mellan den offenlliga sekiorn och näringslivet har således stor betydelse för svensk export.

Prop. 1984/85:140 16

Investeringsnivån för induslrin i Sverige sjönk under 1970-lalet både absolut sett och mätt i förhållande lill bruttonationalprodukten. De koslnader som tjänsteföretag har för atl utveckla sin kompelens och framlida konkurrensförmåga betraktas emellerlid inte som investering i den offentliga siatistiken. En allt slörre del av bruttonationalprodukten och antalet förelag är alt hänföra lill tjänstesektorn. Dessa företags invesleringar avser med all sannolikhet i högre grad kunskap, system, program och "investeringar" i humankapital. Sådana investeringar redovisas i statistiken som löpande förbrukning, vilkel kan vara en av flera förklaringar lill den statistiskt sett låga investeringsnivån under senare år.

Tjänstesektorn sysselsatte 2,7 milj. personer år 1982, dvs. ca 64% av antalet sysselsatta. Av dessa arbetade ungefär hälften inom den offentliga sekiorn. Den långsiktiga trenden i den framtida sysselsättningen torde vara atl alll färre människor kommer att syssla med direkl industriell varuproduktion. Allt fler kommer i stället all arbela med tjänsteproduktion inom industrin och privata serviceföretag samt inom den offentliga sekiorn.

2.4 Den internationella tjänstehandeln

Den internationella Ijänslehandeln uppkommer genom atl tjänster/kunskap och resurser på olika sätl ställs lill utländska marknaders förfogande. Betalningsströmmarna över gränserna uppkommer genom inkomsler för utförda prestationer, räntor på utlånat kapilal, inkomsler av licenser, royalties m. m. Den fysiska överföringen kan ske genom individer, elektroniska kommunikationer, licenser m. m.

En slark koppling finns - som nämnls tidigare - mellan varu- och tjänstehandel. De flesla produkter och produktionsprocesser innehåller element av både varor och tjänster. Varuproduktion kräver således i ökad utsträckning industriell service. Tjänsteulförandet i sin tur kräver varuproduktion i form av t.ex. transportmedel, datorer saml anläggningsproduktion i form av farlyg, kraftverk, kabelnät för telekommunikationer och eldistribution. Detta leder till alt internationell handel med varor och tjänster ofta är integrerad, vilkel medför svårigheier atl dra en entydig skiljelinje mellan varuhandel och tjänslehandel. I konventionell statistik är del också svårl alt entydigt ange om betalningsströmmar över gränserna härrör från varu- eller tjänslehandel.

Tjänsler kan således ingå i varor, l.ex. utbildningsfilm. Tjänsler kan komplettera den internationella varuhandeln och produceras dels för att ge service till exporterande företag, dels för alt betjäna dotterbolag i utlandet. Genom systemexport sammansätts olika komponenter lill en enhel, t. ex. etl kraftverk. Tjänster kan också vara substitut för internationell handel med varor eller anläggningar, t. ex. leasing eller försäljning av paient.

En genomgång av de strategier som skapar framgångsrika tjänsteexport-företag pekar pä den avgörande betydelse som elt företags ledning och

Prop. 1984/85:140 17

organisation har. Begrepp som kunskap, tillgänglighet, uthållighet och betalningsförmåga utgör villkor för en framgångsrik tjänstehandel. Det kan också konslaleras alt framgångsrika exportaffärer är beroende av ett förtroende mellan köpare och säljare. Detta har särskilt slor betydelse vid tjänslehandel beroende på dess speciella, ofta personliga, karaktär.

1 flertalet i-länder uppgår tjänsternas andel av brulionafionalproduklen och av sysselsättningen till runt 60%. Exporten av ijänsler ligger kring 20-35% av den lolala exporten i resp. land. Exempel på sådana länder är Frankrike, Storbritannien, Norge, Sverige, Västtyskland, Japan och USA. Denna andel har under 1970-talel hållit sig ganska slabil. 1 nominella tal har Ijänslehandeln ökat med 18% per år under samma period. Det finns dock betydande brister i del statistiska underlaget. Tillgängliga uppgifter visar att den internationella tjänstehandeln är 1982 uppgick till ca 585 miljarder US dollar. Den utgör därmed ca en Ijärdedel av den totala handeln med varor och tjänster.

Den internationella tjänstehandeln domineras kraftigt av i-länderna. Tjänsteexporten är också begränsad till relativt få länder. 93% av all tjänsteexport kommer från 35 länder. Den störste exportören är USA med drygt 20% av världshandeln med tjänster. Därefter kommer Frankrike, Storbritannien och Västtyskland, i samtliga fall med mindre än 10% vardera. Sverige uppges ha 1,4% av väridshandeln, vilket är en lägre andel än vad Sverige har av varuhandeln.

1 internationell slalistik (redovisas av internationella valutafonden, IMF) registreras tjänslehandel under fyra rubriker, nämligen transporter, resevaluta, avkastning pä kapilal och övriga ijänster. Fördelningen mellan dessa kategorier var år 1981 för kapitalinkomster 28%, transportinkomster 23%, reseinkomsler 17% och övriga inkomsler 22%. Transporternas och resevalutans andelar är sjunkande. Den del av ijänstehandeln som ökar är avkastning på kapital.

Störste exportör och importör av transporltjänster är Japan följt av USA. USA har också de största inkomsterna från resor, medan Västtyskland har de största utgifterna. USA är störsl exportör och importör avseende avkastning på kapilal.

2.5 Svensk tjänstehandel med utlandet

Den svenska exporten har traditionellt varit beroende av råvaror och kapital. Stora investeringar har gjorls för all höja kunskapsnivån genom saisningarna på universitet och högskolor och på företagens forsknings-och utvecklingsavdelningar. Sverige har således under hela efterkrigstiden byggt upp ett stort kunskapskapital och har av tradition en hög utvecklingsnivå liksom en väl ulbyggd utbildningsstruktur. Dessa faktorer har medverkat till atl höja den svenska konkurrenskraften. 1 delta perspekliv är del naturligt atl Sveriges export blir alllmer kunskapsinlensiv. Detla 2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 140

Prop. 1984/85:140 18

gäller exporten från såväl den traditionella induslrin som från tjänstesektorn.

Svensk export av tjänster uppgick år 1982 lill ca 60 miljarder kr., jämfört med ca 50 miljarder kr. år 1981. Näringslivet svarade för ca 50 miljarder kr. år 1982 (ca 42 miljarder kr. år 1981). Tjänsteexporten utgör drygl 20% uv den totala exporten. Fördelningen på olika lyper av ijänster framgår av följande uppställning.

Näringslivets, statens, kommunernas och hushållens export uch import av tjänster åren 1981 och 1982 fördelad på transaktionsslag, miljarder kr., avrundade belopp

Export import

1981 1982 1981 1982

Näringslivet

Finansiella Ijänster 15.8 19.9 21,4 26,9

Räntor 7,1 7,7 13,9 17,0

Försäkringar + godsförsäkringar 5,7 8,5 5,6 7,9
Utdelning, royalties, licenser, patent,

bidrag, gåvor 3,0 3,7 1,9 2,0

Reala tjänster 25,9 30,1 19,1 22,8

Varutransporter 15,3 15,7 8,1 8,9

Entreprenader, tekniska konsulttjänster 5.2 7,1 3,0 3.2

Persontransporter, researrangemang 2,0 2,6 3,7 4,2
Provisioner, adminislralion. övriga centrala
tjänster, annonsering, reklam, PR, övriga

tjänster	3,4	4,7	4.3	6.5
Näringslivet totalt	41,8	.50.0	40.5	49.5
Staten (inkl. riksbanken) och kommunerna Räntor	-> ->	2,6	6.4	8,8
Hushållen	5,5	7,2	10,9	11.6
Summa näringslivet, staten, kommunerna och hushållen	49,5	59,8	57.8	69.8

Som framgår av uppställningen uigjorde varutransporter den största enskilda poslen på exporlsidan, följd av försäkringar och entreprenader saml hushållens tjänsteexport i form av resevaluta och privata transfereringar.

Exporten och importen av finansiella tjänsler härrör till över 90% frän banker, försäkringsinstitul och den varuproducerande industrin. Handeln med reala tjänster domineras av samfärdseln.

Större delen av den varuproducerande industrins tjänsteexport utgörs enligt statistiken av räntor, utdelningar och tekniska konsulttjänster. Av importen beslår dock ca 40% av reala tjänster, framför alll provisioner, konsulttjänster och reklam. Detta visar att de tjänster som i relativt stor utsträckning är kopplade till varuexporten inte särfaktureras som tjänster, utan ofta ingår som en del av varuvärdet. De varuproducerande företagen svarar således för en viss del tjänsteexport. Tjänsteexport härrör inte

Prop. 1984/85:140 19

enbart från tjänstesektorn utan till en relativt betydande del även frän induslrin. Den konventionella statistiken visar inte hela den industriella tjänsteleveransen eflersom den sällan specificerar tjänstehandel.

Om man vid en jämförelse mellan export och import av ijänster bortser från räntor pä utländska lån, vilket ger en rimligare bild av faktiska förhållanden, erhålls följande uppgifter. Den svenska tjänsteexporten år 1982 uppgår då lill ca 50 miljarder kr. jämföri med ca 40 miljarder kr. år 1981. Även importsiffrorna får korrigeras på samma sätt och uppgår då till 44 miljarder kr. år 1982 och ca 38 miljarder kr. år 1981. Därmed erhålls ett posilivt saldo i tjänstehandelsutbytet.

De tjänsleproducerande näringarna är i allmänhet betydligt mindre exportinriktade än industrin. Endasl samfärdseln har en exportandel av produktionsvärdet som är jämförbar med den varuproducerande induslrin.

Sjöfarten är den bransch som har i särklass störst tjänsteexport i förhållande till omsättningen, ca 72%. Intäkterna frän utlandet uppgick år 1981 lill ca 13 miljarder kr. Motsvarande siffror för lufttransporter uppgår lill ca 34% och 2 miljarder kr. För landtransporlerande företag är exporten i förhållande till omsättningen mycket låg, ca 2%.

Byggnadsindustrins utlandsverksamhet leder ofla lill ett utnyttjande av svenska underleverantörer. Den svenska export som följer på ett byggprojekt blir därmed många gånger betydande. Uppskattningsvis en tredjedel av den svenska byggexporten består av ijänsler.

Turismen är en speciell del av tjänsteexporten. Genom turismen finns myckel att vinna i form av direkla sysselsättningseffekter, utnyttjande och förädling av den svenska infrastrukturen saml säkerhel i betalningarna. Sveriges export av turism i vid bemärkelse uppgick år 1981 till drygl 9 miljarder kr.

Banker och försäkringsbolag hade år 1981 tjänsteintäkter från utlandet i form av ränior och försäkringar på sammanlagt ca 12 miljarder kr.

Vid en branschvis genomgång av det svenska näringslivet står del klarl att i princip ingen form av tjänsteexport, som uppnått någon volym av betydelse, enbart bygger på en ren konsultativ verksamhel. Kunnandet utsträcks i hög grad lill förmågan att utnyttja varor, t. ex. lekniska hjälpmedel eller anläggningskapital. TjänsteprodukUon och tjänstehandel kräver också ofta lillgäng lill varor. Likaså kräver varuproduktion tjänsler av olika slag. Avgörande för volymen av tjänsteexporten är i vilken utsträckning säljaren särskilt tar betalt för själva tjänsten. Slutsatsen är således alt förmågan lill kombinationer mellan varor och tjänster är en förutsättning för att bäde varu- och tjänsteexporten skall kunna utvecklas.

2.6 Den svenska tjänsteexporten och biståndsarbetet

Det svenska biståndet används dels till bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA, BITS (beredningen för internationellt tekniskt och ekono-

Prop. 1984/85:140 20

miskt samarbete) m.fl. svenska biståndsorgan, dels lill multilateralt ul-vecklingssamurbete via olika FN-organ och internationella finansieringsprogram. Biståndets koppling lill ijänslehandeln sker främst genom svensk och internationell upphandling av konsuller och andra tjänsteföretag. Biståndsverksamheten har därmed en väsenllig roll såväl bilateralt som multilateralt för delar av den svenska ijänslesekiorn och ijänstehandeln.

2.7 Sveriges framtida tjänsteexport

Sverige ligger väl framme när del gäller tjänslenäringar. Sverige år bland de fem mest tjänsteintensiva länderna i världen. Exportandelen av tjänsteproduktionen ligger relativt högl men det finns i landel en uppdämd kunskaps- och resursbas för ökad tjänsteexport.

Trols svagheter i den inlernaiionella slalisliken är del myckel som tyder på att världsmarknaden för tjänster växer relativt snabbt. Delta innebär stora möjligheter till internationalisering för mänga svenska företag. Det gäller bäde rena tjänsleproducerande företag som är framgångsrika i Sverige och som fär internationella tillväxtmöjligheter, och företag som främsl säljer varor men successivt ökar sitt tjänsleinnehåll och lägger allt större vikt vid s. k. mjukvaror som affärsidé. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka det samspel som finns mellan varu- och tjänslehandel och som har berörts lidigare. Detta kan ske anlingen inom ramen för etl förelag eller genom samarbeie mellan tvä eller flera företag. Den kunskap som finns inom offentliga organ är också betydelsefull för en framgångsrik exporl. Ell samspel mellan privata företag och den offenlliga sektorn i syfte att främja exporten är således av intresse. En integration mellan varor och ijänster i form av systemlösningar kommer alt få än större betydelse i framtiden inte minsl beroende pä u-ländernas önskemål om sådana syslem.

Det kan konstaleras atl grunden för den svenska tjänsteexporten är kompelensen hos enskilda individer. De ulgör nyckelpersoner i ett tjänsteförelag och kan liknas vid produkter i elt varuproducerande företag. Tjänsteexport kan utvecklas i alla delar av näringslivet. Förulsällningen är en specialistkompetens, etl organisatoriskt kunnande om hur man hanterar den egna personalen samt ett relativt tidsmässigt försprång jämfört med presumtiva konkurrenter. Tjänsler som huvudsakligen baseras på debitering av tid kan dock pä grund av sin natur i regel inte förvänlas få någon större volym. I stället kan detta ske genom olika former av kombinalioner mellan varor och tjänster. Den framtida svenska tjänsteexporten kan grupperas under följande rubriker:

- Ijänster som komplement till varor,

- ijänster baserade på anläggningskapital (t.ex, transporter),

- tjänsler baserade på organisalion (t.ex. städning),

- tjänsteandel i anläggningsexport (systemexpori) saml

- finansiella tjänster (t. ex. bankverksamhet).

Prop. 1984/85:140 21

Sveriges möjligheter atl öka exporten både av varor och av Ijänsler ligger främst i en kombination, där styrkan härrör från hög leknisk kompelens, medveten föriidling av både tjänste- och varuproduktion, process-och logislikkunnande samt tillförlitliphel i gjorda åtaganden. Tjänster har en unik logislisk roll i dagens näringsliv och samhälle genom de finansiella tjänsterna försäkringstjänster, transporltjänster. kommunikationstjänster m.fl.

Sveriges möjligheter som tjänslenation kan skisseras på följande säll:

- Tjånsleförädling på basis av gjorda investeringar i anläggningskapital. Lönsamhelen kan förbättras genom atl affärstransaktionen inkluderar såväl förädlingsvärdet från tillverkningen som föriidlingsvärdet från tjänsten med föga extra kapitalinvestering.

- Tjänsteexport baserad på kombinations- och systemutvecklingen mellan varor och tjänsler.

- Teknologisering och automatisering av tjänstesektorer som leder till decentraliserad produklion, ökad produktivitet och mer osynliga förädlingskedjor (i form av informationsflöden mellan förelag).

- Nya professionella tjänstekategorier utvecklas på arbetsmarknaden vilka ger välfärdseffekter.

- Nya typer av företagsformer för kommersialisering av mjukvaror som byggs upp i syslemet mellan företag resp. mellan företag och offentliga tjänsteorganisationer.

- Spridning av svenska mjukvaror genom ökad inlernationell etablering av svenska tjänsteföretag.

- Ökad volym kan erhållas genom all koppla samman insalser för turism med presentation av svenska tjänsler. Delsamma kan ske med utbildningsinsatser av olika slag i Sverige.

Exempel på automatisering och teknologisering av tjänster är bl.a. datoriserad penningförmedling genom bankomatsystem, del framväxande s. k. papperslösa konlorel med elektroniska postsystem, laseravläsnings-eliketter och elektroniska ulbildningshjälpmedel. En av konsekvenserna av automatiseringen är behovet av ökad kompelens. Den enskilde väktaren blir en kvalificerad systembevakare. Sekreteraren blir kommunika-tionsspecialisl. Aulomaliseringen och leknologiseringen av tjänstesektorn förväntas inte leda lill förlust av arbetstillfällen utan snarare till en utveckling av sysselsättningen.

Spjutspetsar för svensk tjänsteexport kan hämtas från en rad sektorer. Sådana kan I. ex. ulgöras av

- industriljänster, l.ex. underhållsteknik

- dislributionstjänster, t.ex. informationsförmedling

- sociala tjänsler, t.ex. trafiksäkerhet

- konsumenttjänsler, t.ex. turism.

Den största insatsen för all öka Sveriges tjänsteexport görs naluriigtvis av företagen själva. Den svenska slalen påverkar dock exporten genom att

Prop. 1984/85:140 22

ange vissa villkor för företagsamheten. Därtill kan staten hjälpa företagen genom att bidra till marknadsföring, krediler och kreditgarantier inom ramen för den traditionella exporlfrämjande verksamhelen. Vidare omfattar den offenlliga sektorn, som nämnts tidigare, Ijänster som kan komplettera näringslivet. Den offentligt finansierade infrastrukturen har också slor betydelse. Det gäller säväl den Iradilionella fysiska infraslrukluren som den "informalionsinfrastmktur" som samhället har skapal för informations- och kunskapsförmedling.

2.8 Det internationella arbetet med tjänstchandclsfrågor

Tjänsler är ett samlande begrepp på en rad mycket olika aktiviteter alltifrån traditionell sjöfart lill nya högteknologiska kommunikationssystem. Transporter och försäkringar är exempel på tjänsteakliviteter som har varit och är nödvändiga för en ulveckling av varuhandeln. Handeln med sådana Ijänster har därför sedan länge varil föremål för internationella diskussioner och regleringar genom olika avtal. Under senare år har man dock börjat tala om ett mer övergripande regelsyslem för handeln med Ijänster. Skälet till della är i första hand atl Ijänsleaktiviieter lar en alll större andel av produktion och sysselsättning främst i i-länderna, men även i en rad u-länder.

Handeln med tjänster försvåras dock på olika sätt. Exempel härpå är förbud mot utländsk etablering (vilkel ofta är enda möjligheten all tillhandahålla en tjänst i etl annat land), svårigheter atl få arbetslillstånd saml olika regler för inhemska och ulländska företag belräffande t.ex. skatter, subvenlioner och kredilgivning. Ylleriigare hinder för fiänslehandeln är valularestriktioner, som försvårar fria kapitalrörelser, samt diskriminerande regler för statlig upphandling. Vissa hinder är mer relevanta för en del sektorer än för andra, t. ex. är eiablerings- och valularestriktioner kanske särskilt besvärande för bankverksamhet. Vidare skiljer sig hindrens karaktär och betydelse mellan olika sektorer. Flertalet av de faktorer som upplevs som hinder för handel med tjänsler har dock ursprungligen tillkommit av hell andra skäl t. ex. i form av nationella regleringar för alt skydda konsumenter, kontrollera och slyra invesleringar etc. För atl få kunskap om vilka hinder som finns, se till alt inga nya hinder fillkommer saml alt på sikt även minska befinfiiga hinder önskar ett antal länder, däribland Sverige, få lill stånd internationella förhandlingar om handeln med tjänster.

Ett ylleriigare skäl som nämns för förhandlingar om tjänstehandeln är all de bör kunna påskynda en omstrukturering av i-ländernas ekonomier sä alt en ökande andel av världens industriproduktion kan utvecklas i u-länderna.

Sveriges tjänstesektor är stor och växande, vilkel fört med sig en hög och konkurrenskraftig kompetens pä en rad områden. Den svenska rege-

Prop. 1984/85:140 23

ringen har därför i internationella sammanhang uttryckl ell klart intresse för framtida förhandlingar i syfte atl frigöra och förenkla handeln med tjänster. Sverige stöder således det arbele som pågår i olika internationella organisalioner för alt förbereda sådana förhandlingar och öka kunskapen om tjänstesektorn och dess betydelse för den nationella och internationella utvecklingsprocessen.

Den organisation som hittills ägnal mest arbele åt atl analysera handeln med ijänsler är Organisationen för ekonomiskl samarbeie och utveckling. OECD. Redan i anslutning till att OECD bildades år 1960 antogs koden om liberalisering av löpande osynliga betalningar och koden om liberalisering av kapilalflödcn. Dessa koder håller f.n. på atl revideras i syfte alt få ell effektivare instrument för internationellt samarbete på tjänstehandelsom-rådet. År 1979 inleddes en omfatlande karlläggning av hindren för handel med Ijänsler inom områdena byggnads- och anläggningsverksamhel inkl. leknisk konsullverksamhel, bank- och försäkringsvcrksamhel saml sjöfart. F.n. pågår arbete med turism, film och audiovisuella tjänster samt dalatjänster och telekommunikationer. Parallellt med dessa vertikala branschanalyser pågår sludier av möjligheterna all på ijänslehandeln till-lämpa de allmänna handelspolitiska principer som är etablerade för varuhandeln. Etl omfallande arbele bedrivs således inom OECD för all siudera olika delar av tjänstehandeln, förslärka de instrument som OECD förfogar över och förbereda kommande inlernaiionella förhandlingar.

Den svenska inställningen har av flera skäl varit alt förhandlingar om Ijänslehandeln bäst kan ske inom ramen för det allmänna lull- och handelsavtalet, GATT. GATT tillskapades visserligen ursprungligen för alt förhandla ner tullar och olika hinder för varor vid gränserna, men under Tokyo-rundan (åren 1973-79) etablerades vissa principer för icke-tariffära handelshinder som borde kunna gälla även för tjänstehandeln. GATT är det forum som finns för multilaterala handelsförhandlingar och ett sådant forum bör anpassas i takt med all handelns innehåll och mönster förändras. Hinder för handel har dock, som tidigare nämnts, ofta sin grund i nationella regleringar, som har tillkommit av andra skäl än som handelshinder. Det kan därför visa sig bli svårl alt minska sådana hinder genom förhandlingar i GATT.

Tjänstehandeln utgör en viktig del av väridshandeln både självständigt och i kombinationer med varuhandeln. Del vore därför, enligt svensk mening, alt föredra atl de principer som förhandlas fram för Ijänslehandeln i så slor utsträckning som möjligt knyter an till de regler som gäller för varuhandeln. Detla möjliggör ell samspel mellan åiaganden avseende både tjänsler och varor. 1 Sveriges inlresse ligger också atl kommande ijänste-förhandlingar om minskning av handelshinder blir multilaterala och all så många länder som möjligl inkluderas i avtalen. Detta är möjligt om förhandlingarna sker inom GATT.

Prop. 1984/85:140 24

Vid GATT: s minislermöle år 1982 beslöts atl enskilda medlemsländer skulle göra nalionella sludier med sikte på beslut vid de avtalsslutande parternas möte i november 1984 om, och i så fall hur, GATT skall engagera sig i Ijänstehandeln. 1 november 1984 hade åtta studier nolifierals i GATT, bl.a. Sveriges. Sedan dess har ytterligare fem studier lillkommii, alla från i-länder. Inför mötet presenterade de nordiska länderna ett förslag om bildande av en arbetsgrupp inom GATT för all studera vissa för ijänstehandeln vikliga frågor. Detla förslag stöddes av ett flerlal länder. Andra länder, i första hand u-länderna, ansåg atl del var för tidigt att bilda en arbetsgrupp när så få länder har lämnat in sludier. De ville lämna tid för fler länder all bidra lill ett material som skulle kunna bilda underlag för vidare analys. Vid mötet i november 1984 beslutades atl utbytet av informafion skulle fortsätta och att nödvändigt bistånd skulle erhållas från GATT-sekretarialet. Resultatet tillsammans med arbete från andra internationella organisationer avses ulgöra grund för ett beslut höslen 1985 humvida multilaterala åtgärder inom detla område var lämpliga och önskvärda.

FN:s konferens för handel och utveckling, UNCTAD, har hafl mandal all behandla handel med Ijänsler ända sedan organisationen bildades. Arbelet har hittills främst koncentrerats på sjöfart och försäkringar. Inom sjöfarten har etablerats en uppförandekod för linjekonferenser. Vissa mer allmänna sludier om ijänster har gjorts, bl. a. en statistisk analys av tjänstesektorns betydelse naiionellt och inlernationellt. Därlill har en rad sektor-studier genomförts t.ex.om sjöfart och försäkringar. Under den sjätte konferensen i Belgrad är 1983 beslutades att uppmana UNCTAD-sekrela-rialet alt fortsätta de inledda studierna, särskilt med avseende på tjänsternas roll i utvecklingsprocessen.

Del är framför allt inom OECD, GATT och UNCTAD som allmänna analyser och sludier av ijänstehandeln görs. Därutöver pågår ell omfattande arbele i olika organisationer avseende enskilda delar av ijänstehandeln. Exempel på sådana är International Maritime Organizalion (IMO), International Civil Aviation Organizalion (ICAO), International Air Transport Association (lATA), International Teiecommunication Union (ITU) och Worid Intellectual Property Organizalion (WIPO).

För alt kunna bidra konstruktivt i det internationella arbetet saml för alt förbereda Sverige för kommande multilaterala förhandlingar om tjänstehandeln pågår inom utrikesdepartementet elt aktivt arbete med atl i försia hand klariägga svenska intressen, men också all söka utforma en förhandlingsuppläggning som kan underiätta en posifiv utveckling av väridshandeln.

Handel med tjänster kommer att bli föremål för intensifierade internationella diskussioner, kanske särskilt inom ramen för en ny multilateral förhandlingsrunda. Med tanke på atl flertalet länder ännu inte analyseral och preciserat sina intressen kommer del med all sannolikhet atl dröja innan man kan uppnå konkreta resultat.

Prop. 1984/85:140 25

Sverige har etl stort tjänslekunnande såväl inom tjänstesektorn som inom industrin. Detla kunnande har potential att i ännu högre grad bidra till en förstärkning av vår bytesbalans. Det ligger därför i svenskt intresse alt ägna etl belydande engagemang åt atl förbereda kommande förhandlingar och påverka utformningen så att den internationella handeln med tjänsler underlättas.

3 Åtgärder för att främja den svenska exporten av tjänster

Jag kommer under detla avsnill att ta upp Ijänsteexportutredningens olika förslag. Därutöver kommer jag all i avsnitt 3.2.2 behandla en fråga som inle lagils upp av utredningen, nämligen den om utnyttjande av de allmänna och särskilda investeringsfonderna för investeringar i realkapital utomlands.

Förslagen under avsnitt 3.2.1, 3.2.2 och 3.4.4 föreläggs riksdagen för beslut. Vad jag i övrigt framför som min bedömning kan genomföras efler beslut av regeringen.

Jag har i de frågor som tas upp i avsnitten 3.2 och 3.3 samrått med chefen för finansdepartementet. Övrigt samråd framgår under resp. avsnill.

3.1 Tjänstehandelsdelegation

Min bedömning: Regeringen bör tillsätta en delegation för ijänstehan-delsfrågor. Delegationen skall tjäna som ett forum för informationsulbyte och diskussion i syfte att främja och utveckla Ijänstehandeln.

I delegationen bör finnas representerade såväl departement, myndigheter som organisationer och företag med anknytning till tjänslehan-delsområdet. Verksamheten skall vara riktad mot utlandsmarknaderna.

Utredningens förslag: Inom utrikesdepartementets handelsavdelning bör inrättas en särskild tjänslehandelsberedning med uppgift att aklivi granska lagförslag och andra förslag som kan komma att inverka på Sveriges förulsättningar för internationell handel (se betänkandet s. 180-181).

Remissinstanserna: Flertalet remissinslanser, som har yttrat sig i denna fråga, är positiva lill förslagel om en beredning (se bilaga 2, s. 56).

Skälen för min bedömning: Inom utrikesdepartementet bereds frågor avseende Sveriges handel, inkl. handeln med tjänster. Tjänstesektorns arbetsförhållanden i allmänhet styrs eller påverkas av en rad olika departement, myndigheter och organisationer. Tjänstehandelsfrågorna har under senare tid fäll ökad uppmärksamhet, inte minst på del internationella planel, och

Prop. 1984/85:140 26

förväntas få än större tyngd den närmaste liden. Ell ökat informationsutbyte och diskussion med intressenter på delta område är därför angelägel i syfte att främja och utveckla ijänstehandeln. Den föreslagna delegationen avses kunna bli elt sådani forum. Delegationen bör således kunna fungera som ett forum för diskussion, information och impulsgivning vad avser olika förslag och idéer som kan komma all inverka på Sveriges förulsällningar för inlernationell handel med Ijänster. Det arbete som redan bedrivs, inte minst på det internationella planet, utgör därvid en betydelsefull grund. Vidare kan delegationen tjäna som elt diskussionsforum i det svenska förberedelsearbetet inför de internationella förhandlingarna om tjänslehandel.

Delegationen bör med nödvändighet ges en bred representation med företrädare för en rad tjänstesektorer. Såväl företag/branschorganisationer och liknande som myndigheter och departement bör därför delta. En sådan delegation kommer således att omfatta etl större antal personer. Fördelen härmed är atl impulser och förslag i olika frågor kan erhållas från en bred intressenlkrets samtidigt som informalion kan nä ut lill denna krets pä ett snabbi sätt. Del kan vara lämpligl att delegationen sammanträder 2-4 gånger per är. Arbetsgrupper för närmare diskussion av olika frågor kan också med fördel bildas ur delegationen.

Enligt vad jag har erfarit har chefen för kommunikationsdepartementet för avsikt att föreslå regeringen atl en beredning för inlernaiionella Iran-sportfrågor tillsätts. Jag förutser att en nära samverkan mellan beredningen och den av mig förordade delegationen kommer atl äga rum.

3.2 Utnyttjande av investeringsfonder m. m.

3.2.1 Utnyttjande av invesiering.sfonder

Mitt förslag: De ändamål för vilka allmänna och särskilda investeringsfonder nu får tas i anspråk utsträcks till att avse även kostnader för främjande av tjänsteexport.

Utredningens förslag: En särskild fond för marknadsföring och avsättning av tjänster i ullandet införs. Förelagen får rätt atl avsälla 10% av lönesumman lill fonden. Avsättningen är avdragsgill. Fondmedlen arbetar vidare i företaget och skall inte sättas in på räntelöst konlo i riksbanken. Fonden måste inom fem år tas i anspråk för silt ändmål. dvs. för marknadsföring och avsättning av tjänster i utlandet. Om fonden inte utnyttjas inom femårsperioden, skall den återföras lill beskattning. Därvid skall också ett tillägg på 20% tas upp som skattepliktig intäkl (se belänkandel s. 182-185).

Prop. 1984/85:140 27

Remissinstanserna: En del remissinslanser, bl.a. Sveriges industriförbund, SAF och Svenska konsultföreningen, är positiva lill förslagel. Andra inslanser, t.ex. slatens induslriverk och riksskatteverket, är positiva till tanken att samma stimulans bör ges för tjänster som för varor vid avsättning i ullandet men anser alt invesleringsfondssyslemet bör anpassas ocksä lill tjänsteexport. Industriverket är tveksamt till om avsättning till en exporlfond kommer atl göras i någon större ulslräckning, i synnerhet som speciella villkor är förenade med utnyttjandet (se bilaga 2 s. 56-57).

Skälen för mitt förslag: Tjänsleexportörer kan erhålla selektiva branschin-riklade slöd inom ramen för den nuvarande slatliga exportfrämjande verksamheten. Det kan t. ex. gälla del särskilda konsultstödet eller stöd till projektexport, administrerade av Sveriges exportråd. Därulöver kan del finnas anledning att pä samma sätt som för varor ange förutsättningar för ell mer generelll stöd.

Invesleringsfondssyslemet innebär alt företaget medges avdrag vid inkomsttaxeringen med ett lika slort belopp som sätts av lill en investeringsfond. För avdragsrätt krävs dock atl företagel på räntelöst konto i riksbanken belalar in ell belopp som, såvitt avser den allmänna investeringsfonden, motsvarar 75% och, såvitt avser den särskilda investeringsfonden, 100% av avsättningen. När fonden las i anspråk för tillätet ändamål får företaget skattefritt disponera medlen på riksbanken men går samtidigt miste om avdragsrätten för den del av investeringen som läcks med fonden. Fondavsättning och kontoinbetalning kombinerat med fondutnyttjande och kontoulbetalning leder därför inle till nägon definiliv skattelättnad utan endasl till att beskattningen skjuts upp. Denna skattekredil är särskilt värdefull om investeringen avser byggnader eller andra tillgångar med vanligtvis lång avskrivningstid.

Investeringsfonderna kan f n.las i anspråk bl. a. för kostnader för att främja avsättning utomlands av varor som tillverkas här i rikel. Mol bakgrund av den utveckling inom internationell handel som ägl rum under senare tid är del enligt min mening rimligl att varu- och tjänsteexport behandlas enligt likartade principer. Fondsystemet bör därför kunna ulnylljas även för kostnader för tjänsteexporlfrämjande ålgärder. Jag anser det inte lämpligt atl, som utredningen har föreslagit, införa etl fondsystem som uteslutande tar sikte på export av tjänster. Ett sädant syslem skulle ge upphov lill samordningsproblem med övriga investeringsfonder och förorsaka merarbete för såväl förelagen som myndigheterna.

Jag föreslår därför att utvidgningen av investeringsfondernas ändamål bör avse det nu befinlliga systemet och närmare bestäml de allmänna investeringsfonderna enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och de särskilda investeringsfonderna enligt lagen (1982: 1185) om inbetalning pä särskilt investeringskonto. Tillräckliga skäl att ändra lagstiftningen om vinstfonder eller allmänna invesleringsreserver föreligger däremot enligt min uppfatlning inte.

Prop. 1984/85:140 28

Mitt förslag innebär således atl de allmänna och särskilda investeringsfonderna skall kunna utnyttjas för kostnader som är ägnade att främja export av ijänsler. Härmed avses koslnader för t. ex. reklam, marknadsundersökningar och utbildning med syfte atl öka tjänsteexporten. Utvidgningen föranleder lillägg i 5 S försia slyckel f lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och 7 § försia stycket f lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo.

3.2.2 Investeringar i utlandet

Mitt förslag: De allmänna och särskilda investeringsfonderna skall kunna tas i anspråk i samband med investeringar i maskiner och andra inventarier utomlands.

Skälen för mitt förslag: Fondutnyltjande för invesleringar i realkapital uianför Sveriges gränser är som regel inte tillätet. Investeringsfonderna får i princip las i anspråk endast för inventarier som är avsedda atl användas i här i rikel bedriven verksamhet. Från denna regel görs undantag bara för transportmedel i internationell trafik. Förbudet mot fondutnyltjande för invenlarier i utlandet gäller vare sig verksamheten utomlands drivs självständigt eller genom filial.

Svenska förelags investeringar i maskiner och andra inventarier utomlands kan få positiva effekter på såväl sysselsättningen här som bytesbalansen. Det kan t. ex. vara fråga om uppförande av prov- eller referensanläggningar i andra länder. Enligt min mening är det befogat atl i särskilda fall öppna en möjlighet för fondutnyltjande i samband med investeringar av della slag.

En första förutsätining för atl en investeringsfond skall få utnyttjas för en utlandsinvestering bör enligt min mening vara att den utländska verksamheten utgör en del av den rörelse som del svenska företaget bedriver i Sverige. Fondutnyttjande för en självständig i ullandet bedriven rörelse bör alltså inte komma i fråga. Sådan verksamhet beskattas som inkomst av kapital. Likaså synes det uteslutet alt tillåta all en fond jämle spärrmedel förs över lill etl utländskt dotterbolag. För att fonden skall kunna användas bör således krävas all det svenska förelaget har en filial e. d. i ullandel.

Enligt intern svensk rätl beskallas ett svenskt företag för inkomst avseende filialverksamhet i ullandet på samma sätt som om verksamhelen hade bedrivits i Sverige. Ett evenluelll fondutnyltjande utomlands får därmed samma konsekvenser som om investeringen hade skett i Sverige. Saken kan emellertid komma i annat läge om den utländska verksamheten till följd av dubbelbeskattningsavtal helt eller delvis undanlas frän beskattning i Sverige. I del sammanhanget finns det anledning all skilja mellan credil of tax-avtal och exempl-avtal.

Prop. 1984/85:140 29

Är avtalet avfattat enligt credil of lax-metoden taxeras det svenska företaget för all inkomst, således även för den som härrör från verksamhelen i utlandet. Vid debileringen av den svenska skatten får företagel dock räkna av evenluell påförd utländsk skatt. Ett fondutnyltjande avseende en filial i utlandet ökar företagets framtida taxeringar (i Sverige) men påverkar inte den utländska skattens storlek. Den skattemässiga effekten blir därmed densamma som om fonden använts i Sverige.

Vid tillämpning av exempt-metoden taxeras företaget endast för den i Sverige bedrivna verksamhelen. Utlandsverksamheten beskattas enbart i ullandet. Ett fondutnyltjande leder därför till en definitiv skattelättnad för företaget (taxeringen i Sverige påverkas inte av bortfallet av avskrivnings-underiag på den utländska anläggningen). - Tillämpas däremol s. k. alternativ exempt torde resultatet bli delsamma som vid credil of tax.

Vid bedömningen av om investeringsfonder skall få utnyttjas utomlands bör hänsyn rimligen tas till om frisläppel innebär en skattekredil (liksom i Sverige) eller om förelaget får en definitiv skattelättnad. Det torde endast i undanlagsfall vara motiverat alt ge en investering i utlandet en större stimulans än en motsvarande investering i Sverige.

Fondutnyltjande utomlands bör medges endasl beträffande slora och lätt identifierbara projekl. Tillstånd bör lämnas bara om investeringen framstår som önskvärd frän allmän synpunkt. Den föreslagna utvidgningen bör därior utformas som en dispensregel. Möjligheten att medge dispens bör ligga hos regeringen. Den s.k. fria sektorn, dvs. fondutnyttjande utan särskilt tillstånd, bör inte få användas i samband med investeringar utomlands. Vid fondutnyltjande måste beaktas de krav på finansiering i ullandet av direkta investeringar som riksbanken uppställer inom valutaieglering-ens ram.

Den av mig skisserade ulvidgningen av investeringsfondernas användningsområde bör begränsas lill atl avse invenlarier. Jag är alltså inle beredd all föreslå att även byggnader utomlands skall kunna finansieras via fondsystem.

Vad jag nu har föreslagil föranleder ett lillägg i 5 S fjärde slyckel lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och 7 § fjärde stycket lagen (1982: 1105) om inbetalning på särskilt investeringskonto. Samtidigt bör enligt min mening del någol oklara uttrycket "avsedda alt användas i här i rikel bedriven verksamhet" i första slyckel b nämnda lagrum ändras till "avsedda atl användas här i rikel". Molsvarande ändringar bör göras i 7 § första styckel b lagen (1980:456) om insättning pä tillfälligt vinstkonto och 8 § första stycket b lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv.

3.3 Beskattning vid utlandstjänstgöring

Från utredningens sida framhålls all närvaro på utlandsmarknaden är av avgörande betydelse för tjänsteexport. Med hänsyn härtill anförs all nuva-

Prop. 1984/85:140 30

rande eltårsregel enligt kommunalskattelagen bör ändras lill en sexmåna-dersregel (betänkandet s. 185-186). Nuvarande eltårsregel medger undantag för beskattning vid anställning utomlands om anställningen och vistelsen varat minst ett år eller om anställningen enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antas komma all vara minst ell år. Chefen för finansdepartementet kommer senare denna dag att föreslå regeringen att lägga vissa förslag på detla område (prop. 1984/85: 175). Bl. a. föresläs all den s.k.ettårsregeln ändras och i de flesla fall ersätts med en sexmånadersre-gel.

Den föreslagna sexmånadersregeln innebär atl en person som uppbär inkomsl vid ullandstjänstgöring skall undanlas frän beskattning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader och avsett anställning hos arbelsgivare som driver rörelse från fasl driftställe i det land där arbetet uiförs. Den som inte är anställd hos sådan arbetsgivare skall ändock befrias från skatl i Sverige på inkomsl från utlandsljänslegö-ring om vistelsen och anställningen varat minsl ett är i ett och samma land.

Förslaget avses vidare innebära, i motsats till gällande regler, alt även anställda i stat och kommun kan komma all undantas frän skatt i Sverige om slalen resp. kommunen driver rörelse från fasl driftställe i utlandet. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

Ulredningens förslag pä denna punkl kommer därmed att vara tillgodosett i så stor ulslräckning som har ansetts möjlig.

3.4 Marknadsföringsåtgärder

3.4.1 Projeklförmedling

Min bedömning: Sveriges exportråd bör ges i uppdrag alt specificera elt projekt avseende en försöksverksamhel med datoriserad projeklförmedling och upphandling av ijänsler. Projektet kan utföras av Sveriges exportråd pä lämplig utlandsmarknad.

Utredningens förslag: Överensslämmer med min bedömning. Därutöver har ulredningen föreslagil att försöksverksamheten läggs ut pä entreprenad och all London väljs som förmedlingspunkt (se betänkandet s. 186-188).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lillslyrker förslaget (se bilaga 2, s. 59).

Skälen för min bedömning: De svenska företag som redan arbetar på utlandsmarknaderna är en viklig resurs och kunskapskälla. Närvaron på marknaderna gör att uppslag om projekt kan spåras relativt tidigt. Exportrådet bedriver sedan lång tid tillbaka en förmedling av information till näringslivel om inlressanta projekl finansierade av de internationella finan-

Prop. 1984/85:140 31

sieringsinstitutionerna. En datoriserad förmedling av sådan information bör prövas. Jag finner det därför naturiigl atl exportrådet också fär uppgiflen att specificera ett projekl i syfte att finna en evenluell ytterligare väg att knyta samman det svenska ulbudel med en efterfrågan på utlandsmarknaderna. Den utlandsbaserade svenska exportindustrin bör kunna utgöra en viktig informationskälla i detla hänseende. Arbetet med alt specificera projektet bör självfallet integreras med de prioriteringar av branscher och länder som exportrådet arbeiar efter.

3.4.2 Tjänsiehandelssymposier

Min bedömning: Tjänsiehandelssymposier, som hillills genomförls i bl.a. San Francisco och Singapore, bör fortsättningsvis utgöra en del av Sveriges exportråds löpande verksamhet. Även tjänsiehandelssymposier arrangerade av andra intressenter bör från fall till fall kunna stödjas från officielll häll.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning (se belänkandel s. 188-189).

Remissinstanserna: De instanser som har uttalat sig är posiiiva lill förslagel (se bilaga 2, s. 59-60).

Skälen för min bedömning: Under utredningsarbetets gång har ulredningen initierat tjänsiehandelssymposier på några marknader. Sådana symposier har genomförts bl. a. i San Francisco och Singapore. Aktuella områden har bl.a. varit internationell bankverksamhet, sjukvård och industriellt underhåll. Denna lyp av exporlfrämjande är ett inlressani och vikligt sätl au göra del svenska ulbudel av ijänsler känl. Marknadsföringen av tjänsler bygger särskilt på att utveckla varaktiga kontakter mellan säljare och köpare. Jag förordar därför alt denna lyp av verksamhet fortsätter inom ramen för exportrådets löpande verksamhel.

Självfallel kan symposier också initieras och genomföras i privai regi. Etl officiellt slöd i sådana sammanhang bör kunna ges om så bedöms lämpligl. En prövning får ske från fall till fall.

Intressanta områden för kommande symposier kan bl. a. vara högteknologi, datasäkerhet, banksystem, försäkringssystem, energi, iransporlplanering, industriunderhåll och sjukvård.

3.4.3 Stipendieverksamhel

Min bedömning: Nu gällande stipendieformer bör ulnylljas för alt främja tjänsteexporten. Någon ny stipendieform bör inte införas.

Prop. 1984/85:140 32

Utredningens förslag: Stipendier bör kunna ges till personer i svenskt näringsliv som önskar praktisera utomlands och till utländska medborgare som har betydelse för vårt handelsutbyte. Svenska institutet bör under en försöksperiod om fem är tilldelas 2 milj. kr. per budgetär för denna lyp av verksamhet (se belänkandel s. 190-191)

Remissinstanserna: Några remissinslanser uttalar ett allmänl slöd för förslagel. Svenska institutet anser all verksamhelen på elt naturligt säll kan inordnas i dess verksamhel (se bilaga 2, s. 60).

Skälen för min bedömning: Ulredningens grundläggande lanke, atl utvidga kretsen av personer som bör kunna fä stipendier, synes riklig. Enligt vad jag har erfarit finns del emellertid redan olika slipendieformer med mer eller mindre nära anknylning till tanken och syftet med utredningens förslag. Såväl styrelsen för teknisk utveckling som statens induslriverk och Svenska institutet bedriver sädan verksamhet. Institutet administrerar också viss stipendieverksamhel riktad mol u-länder på uppdrag av beredningen för internationellt lekniskl och ekonomiskt samarbeie (BITS). Vidare kan här pekas pä den av Sveriges exportråd administrerade svenskfranska språkfonden som delar ul stipendier för sludier och arbele i Frankrike. Mol denna bakgrund finns det enligt min mening inle skäl att, som utredningen föreslagit, nu införa ytterligare stipendier, ulan redan existerande slipendiesystem bör i stället utnyttjas. Jag avser alt ta inilialiv lill en genomgång av de olika institutionernas verksamhel på detta område för atl tillsammans med dessa diskutera om förändringar behöver göras i nuvarande syslem för atl yllerligare lillgodose behoven av stipendier i nu aktuellt avseende.

3.4.4 Konsultstöd

Mitt förslag: Del slalliga slöd med villkorlig återbeialningsskyldighet vid erhållen order, som Sveriges exportråd beslular om lill sådana konsultföretag som arbeiar med förstudier eller anbud rörande utvecklingsprojekt i u-länder, ändras till elt garaniistöd. En tredjedel av koslnaderna skall täckas av stödel. Vidare utvidgas landkrelsen lill samtliga länder. Stöd skall kunna ges utan att det är bundet lill vissl projekt. Beslut i enskilda ärenden skall som hittills fattas av Sveriges exportråd. Garantiramen för konsultstödet sätts lill 5,2 milj. kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande alt medge all utfästelser om stöd avseende konsullexport får lämnas till detta belopp.

Utredningens förslag: Del särskilda konsultstödet avskaffas och svenska konsulter fär möjlighel till stöd genom verksamheten svensk projektexport (se betänkandet s. 192-193).

Prop. 1984/85:140 33

Remissinstanserna: Flera inslanser stödjer förslagel. Andra, l.ex. Svenska konsuliföreningen, Industrijörbundet och SAF motsätter sig förslagel. Konsultföreningen anser bl. a. atl nuvarande stödform bör finnas kvar som ell utmärkt och för samhällsekonomin lönsamt komplement lill stödet till svensk projeklexport. Sveriges exportråd anser all nuvarande ordning bör råda även i framliden (se bilaga 2, s. 61).

Exporlrådel har vidare i en särskild skrivelse föreslagil vissa utvidgningar av nuvarande konsultstöd. Det bör enligt exporlrådel även kunna utgå för förberedande marknadsstudier och prekvalificering som introduktion till en etablering på marknaden. Exporlrådel föreslår därför att reglerna utformas så all bidrag till koslnader för förstudier även skall kunna ulgå till generella sådana avseende viss u-landsmarknad utan att dessa är knutna lill vissl projekt.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda konsultstödet infördes under senare hälften av 1970-talet som etl sätt bland flera all främja export till u-länder (prop. 1976/77:83, NU 47, rskr 332). Stödet utgår som elt individuellt stöd med återbeialningsskyldighet i de fall kontrakt erhålles. Slödet har i prakliken kommil alt utformas som etl slags garaniistöd eftersom utbetalning i regel sker i eflerskolt. Delta kan medföra atl utfäslelse och utbelalning sker under olika budgetår.

Den toiala exportfrämjande effeklen av konsultstödet bedöms vara god. Under perioden 1977/78-1983/84 har 618 ansökningar om stöd inlämnats varav 405 har erhållit utfästelser. Antal erhållna order uppgår till 68. Ytterligare elt antal har ännu inle avgjorts. Den lolala anbudskostnaden för gjorda utfästelser uppgår till drygt 50 milj.kr. varav drygl 20 milj.kr. har läckts genom statsanslag. Det förväntade arvodet för gjorda utfästelser uppskattas till drygt 7 miljarder kr. En stor del av projekten rör infraslruk-turprojekt. Den geografiska fördelningen av ansökningarna visar dominans för Mellanöstern. Därefter följer Afrika.

Sedermera har etl stöd införls till projektexport i form av bidrag lill samverkande företag (prop. 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr 415 och prop. 1983/84: 100 bil. 5, NU 40, rskr 382). Inriktningen av detta stöd är mer allmänl täckande och kan ocksä utgå till tjänsteexportörer. Stödet har numera formen av etl garaniistöd med som regel utbelalning i efterskott i de fall ett projekt inle leder lill kontrakt.

Konsultförelag kan således fä la i anspråk medel via svensk projeklexport. Konsultstödet har emellertid visat sig ha en gynnsam effekl på konsultföretagens exportverksamhet jämfört med en förhållandevis blygsam belastning på statsbudgeten. Stödformen finns också kvar i Sveriges konkurrentländer. Jag är mot denna bakgrund inle beredd att nu föreslå att konsultstödet avskaffas som egen stödform och inordnas i svensk projektexport.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 140

Prop. 1984/85:140 34

Däremol kan del finnas anledning alt överväga eventuella förändringar i nuvarande inriktning och utformning av konsultstödet. Hittills har stödet varil förbehållet projekl i u-ländei. Del finns dock en rad intressanta projekl i andra delar av världen som inle nu kan komma i åtnjutande av denna stödform. Jag anser därför alt konsultförelag bör kunna fä stöd för projekl även i andra länder än u-länder. Länderkreisen bör därlör inte begränsas.

1 vissa fall kan det finnas anledning att utföra förstudier m.m.eller all etablera sig på en marknad utan atl delta är bundet till ett visst projekt. Genom sådana sludier eller etablering ökar sannolikl möjligheterna att ge anbud pä olika projekt och därmed ökar också inläktsmöjlighelerna. Enligt min mening bör slöd kunna utgå också för sädana aktiviteter. Jag förutsätter inle någol ökal statligt medelsbehov härför. 1 de fall ulbelalning av slödet sker i förväg bör erhållet stöd återbetalas i den mån anbud erhålls inom rimlig lid efter etableringen eller förstudien har genomförts.

Det har visat sig all garanliformen som stödform har klara fördelar framför bidragsformen med återbeialningsskyldighet, inte minsl ur adminislraliv synvinkel. Den ulformning konsultstödet har fått i prakliken visar också delta. Jag anser därior all konsultstödet hädanefter bör utgå som ell garaniistöd. Slödet bör täcka upp lill en tredjedel av koslnaderna sett över anslaget. En parallell kan här dras lill nuvarande regler för slöd till svensk projeklexport. En viss flexibilitet finns emellertid i dessa regler. Små förelag kan nämligen få betalning i förskott med skyldighel att ålerbeiala bidraget om projektet leder lill all kontrakt erhålls. Motsvarande flexibilitet som gäller för svensk projektexpori vad gäller utbetalning från anslaget till små företag bör självfallel gälla för konsultstödet.

Det finns uppenbara samband mellan konsultstödet och verksamhelen slöd till svensk projeklexport. Huvudmotiven för de båda stödformerna liksom branscher, marknader och stödens prakliska utformning i enlighel med vad jag nu har föreslagit är i stor utsträckning desamma. 1 nämnden för svensk projeklexport, där beslut fattas om stöd till sädan export, förs diskussioner om val av marknader m.m. Jag finner det naturligt att ertarenheterna från denna nämnd ocksä kommer konsultstödet tillgodo pä lämpligt sätt. Det finns således enligt min mening ett behov av ett utvecklat samarbete mellan de delar inom exportrådet som administrerar de två stödformerna. Beslut i enskilda ärenden avseende konsultstödet bör dock som hittills las utanför nämnden för stöd till svensk projeklexport.

Garantiramen för konsultstödet bör sättas till samma nivå som nuvarande anslag. Anslagel bör föras upp oförändrai i enlighet med budgetproposifionen för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:140 35

3.4.5 Svensk projeklexport

Min bedömning: En mindre del av befintligt slöd via svensk projeklexport bör på försök decentraliseras lill en utlandsmarknad. Singapore väljs för försöksverksamheten.

Sveriges exportråd bör tillsammans med den svenska företagsföreningen i Singapore utforma etl förslag lill en treårig försöksverksamhet. Nämnden för svensk projektexpori skall fastställa en lämplig beloppsram för verksamhelen. Beslut i frågor som rör Singapore skall fattas av nämnden i särskild sammansättning bestående av ambassadören i Singapore och representanter för svenska företag i området.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning (se betänkandet s. 193-194).

Remissinstanserna: Ambassaderna i Singapore och Kuala Lumpur är positiva. Sveriges exportråd. Industriförbundet och SAF anser alt en lokal fond i Singapore kan stimulera till nya affärsuppslag men att ansökningar om stöd bör behandlas centralt i Sverige (se bilaga 2, s. 61).

Skälen för min bedömning: Bedömningen av projekt som kan fä stöd via svensk projektexport sker centralt i Sverige. Del stora avståndet till vissa intressanta marknader kan innebära atl uppslag lill samverkan från svenska doUerbolag inte tas tillvara. I syfte atl komma närmare den marknad projektet gäller föreslås ett begränsat decentraliserat stöd till svensk projeklexport under en försöksperiod. Olika marknader kan diskuteras. Jag har dock i likhet med ulredningen stannat för Singapore såsom lämpligaste marknad. Skälet är bl.a. alt denna marknad har en relafivt god kunskap om vad Sverige kan erbjuda i form av tjänstekunnande och att efterfrågan svarar mol delta. Vidare ingår marknaden i en för svensk export intressant och expansiv del av världen.

1 Singapore finns en svensk företagsförening. Jag finner det naturligt att Sveriges exportråd tillsammans med denna förening utformar ett förslag lill en försöksverksamhet. Den inriktning som gäller för svensk projektex-poris verksamhet skall gälla också för verksamheten i Singapore. Stöd till svensk projektexport får under budgetåret 1985/86 medges inom en ram av 35 milj.kr. En mindre del av denna garantiram bör kunna avsättas för projekt i Singapore. Försöksverksamheten bör bedrivas under en begränsad tid, förslagsvis tre år. Därefter bör en utvärdering kunna visa om verksamheten haft avsedd effekt. Beslut i enskilda ärenden inom ramen för försöksverksamheten skall fattas av nämnden för svensk projektexport i särskild sammansättning. När nämnden beslular i frågor om projektexport i Singapore bör den ledas av ambassadören i Singapore och i övrigl bestå av representanter för svenska företag i områdel.

Prop. 1984/85:140 36

Ordförande i nämnden för svensk projeklexport är verkställande direktören i Sveriges exportråd. Övriga åtta ledamöter utses av regeringen, varav sex efter förslag av exportrådet. Jag finner del naturligt att exportiå-del får lämna förslag till företagsrepresenianter som skall lörordnas i nämnden i dess särskilda sammansättning. Jag avser alt återkomma till regeringen med närmare föreskrifter om nämndens verksamhet.

3.4.6 Exportkreditjrågor

Min bedömning: En översyn bör göras av förordningen (1974:60) om exporlkreditgarantigivning i syfte att ge lydligare anvisningar rörande exporikredilnämndens (EKN) befogenhet all garanlera tjänsteexport.

Utredningens förslag: Såväl förordningen om expotlkredilgarantigivning som förordningen om investeringsgaraniier Ibreslås bli föremål för översyn (se betänkandet s. 194-195).

Remissinstanserna: De inslanser som har yttrat sig stödjer tanken på en översyn av förordningen om exporlkreditgarantigivning. EKN har i sill remissvar utförligt redogjort för de olika typer av tjänsteexport som kan resp. inte kan komma i fråga för garantigivning. EKN anför vidare att EKN är beredd atl närmare studera förutsättningarna för lämplig utvidgning av garantimöjligheierna, om så bedöms önskvärt.

Endast ett fåtal instanser har ultalal sig särskilt om frågan om investeringsgarantier. Exportrådet stödjer förslagel om en översyn medan LO avslyrker förslaget (se bilaga 2, s. 62).

Skälen för min bedömning: EKN: s garantigivning gäller för all varuexport men inte för alla typer av tjänsteexport. 1 EKN:s remissvar hävdas att behoven för sådan garantigivning i huvudsak är läckla. Jag anser emellertid ändå atl del finns skäl att se över förordningen i syfte alt undanröja evenluella oklarheter belräffande omfattningen av nämndens garantigivning. Vidare anserjag det vara av betydelse att villkoren för varuexport och tjänsteexport sä långt möjligl blir lika inom de ramar som ges för internationella åtaganden.

Frågan om investeringsgaraniier berör ett väsenlligl slörre område än det nu aktuella. Jag är därför inte beredd atl i della sammanhang föreslå någon översyn av gällande regler.

3.5 Statistikfrågor

Min bedömning: Statistiska cenlralbyrån (SCB) bör ges i uppdrag atl åriigen sammanställa och ge ut en särskild ijänslehandelspublikaiion.

Prop. 1984/85:140 37

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning (se betänkandet s. 191-192).

Remissinstanserna: De instanser som har yttrat sig är posiiiva till förslaget (se bilaga 2. s. 61).

Skälen för min bedömning: Den svenska tiänstehandclsslatisliken är inte likn omfattande som varuhandelsslalistiken. 1 dagsläpet saknas en samlad redovisning. Samtidigt finns det behov av en sådan slalislik, hl. a. som underlag för att samlal beskriva Sveriges externa balans. Vidare har siatistiken intresse för konjunklurella bedömningar och som underlag inför kommande internationella diskussioner avseende reglering och liberalisering av Ijänstehandeln. En utökad publicering av tjänstehandelsstatistik är således önskvärd.

SCB har sedan en tid hafl i årligen återkommande uppdrag från betalningsbalansdelegation (Fi 1975:02) alt samla in årlig Ijänstehandelsstatis-tik. Enligt vad jag har erfarit pågår diskussioner f.n.mellan bl.a. bctal-ningsbalansdelegalionen och SCB om hur denna statistik bör ulformas.

Jag har också erfarit all Sveriges riksbank planerar alt utarbeta mer detaljerade system för Sveriges betalningar med utlandet. Genom elt sådant länkt system skulle för ijänslebetalningar information erhållas månadsvis, land- och valulafördelade, samt för samtliga sektorer inkl. hushållen.

En målsättning bör vara atl Ijänslehandelsslalisliken sammanställs och publiceras lika ofta och samtidigt som varuhandelsslalistiken. Detta lorde dock inle vara praktiskt genomförbart i dagsläget. En årlig publikation, som utredningen har föreslagit, där en samlad bild ges av ijänslehandeln, anserjag dock vara en alltför sällan återkommande publikation för framlida behov. De pågående diskussionerna om hur en framtida statistik bör utformas och periodicileten är därför mycket intressanta. Delsamma gäller det arbete som pågår inom riksbanken. Jag anser det önskvärt alt pågående diskussioner i denna fråga leder fram till en förbättrad tjänslehandelsslali-siik inom en snar framlid. Till dess atl så blir fallel bör SCB ge ut en sammanhållen åriig tjänstehandelspublikation inom ramen för inbesparade medel (jfr prop. 1984/85: lOObil. 15 s. 52). Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

3.6 Övriga frågor

I del följande tar jag upp, för riksdagens information, ylleriigare några av tjänsteexportutredningens förslag. Beträffande de flesla av förslagen pågår redan elt arbete inom bl. a. regeringskansliet.

Prop. 1984/85:140 38

3.6.1 Sveriges Radios Utlandsprogram

Utlandsprogrammel inom Sveriges Riksradio AB (UTP) svarar för programverksamheten för ullandet. UTP skall producera och pä annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet och därmed sprida kunskap om Sverige i utlandet. UTP producerar film för försäljning lill bl. a. ullandet. Utredningen har mot denna bakgund anfört alt TV, video och pressmedia bör utnyttjas för all sprida kunskap om Sverige som eU tjänsleinlensivl land. De medel som ställs till UTP:s förfogande över statsbudgetens Iredje huvudtitel föreslås ökas med 1,2 milj.kr. Syftet är att producera och lansera eU femtontal 6-12 minuters avsnitt per år om svenskl tjänstekunnande all placeras i ulländska TV-ka-naler.

Olika insalser för att öka kunskapen om Sverige i ullandel är givelvis välkomna. Regeringen har nyligen lillsall en särskild ulredning om Sveriges Radios uflandsprogram. Enligt utredningsdirektiven (Dir 1984:49) bör den särskilde utredaren bl. a. närmare analysera om nuvarande programex-porl bör bedrivas genom ell självständigt produktionsbolag eller lämpligen bör kvarstå inom ramen för UTP: s normala verksamhel. Vidare bör ulredaren analysera hur eventuella produktionsuppdrag frän utomstående intressenter kan fullgöras i sammanhanget. I syfte atl bl. a. pröva förutsättningarna för en uppdragsverksamhet mot betalning bör utredaren kunna medverka till viss försöksverksamhel. Särskilda medel kan ställas till förfogande för att under kalenderåret 1985 möjliggöra viss försöksverksamhet med programverksamhet för ullandet i anslutning lill utredarens arbete. Samråd med olika berörda organisalioner ulgör ett naturligt led i detla arbete. I detta sammanhang bör ulredaren också belysa konsekvenserna för den journalistiska integriteten och för pressetiken av etl eventuellt genomförande av de nämnda förslagen.

1 avvaktan på utredningens kommande förslag är jag inle nu beredd atl föreslå ökade medel till Utlandsprogrammet.

3.6.2 Valuta- och kredilmarknadsfrågor

Enligt tjänsteexportutredningen har många förelag inom tjänstesektorn angett alt valutaregleringen innebär direkla och indirekta hinder för tjänsteexporten. Sålunda skapar kravet på upplåning utomlands för finansiering av investeringar särskilda problem för Ijänsleexporlerande förelag. Exempelvis kan man ha svårt att presentera tillräckliga formella säkerheter. Vidare kan storleken på det aktuella tjänsteexportföretaget inverka liksom hur känt företaget är på utlandsmarknaden och hur stor volym som behöver lånas upp vid ett speciellt tillfälle.

Valutakommiltén (E 1977:03) anför i sitt remissyttrande att den avser behandla de problemområden som har tagits upp av tjänstexportulredning-en. Valutakommiltén väntas komma med sill betänkande inom kort. 1 avvaktan härpå vill jag inte lämna några förslag på denna punkt.

Prop. 1984/85:140 39

Tjänsleexporlutredningen anför också alt banklagstiftningen medför begränsningar i banksektorns möjligheter lill ullandsenpagemang. Frågan om olika regleringars inverkan på möjligheterna till vidgad Ijiinslehandel från företag verksamma inom kredilmarknadssektorn bör särskilt beaklas. Kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) har till uppgift alt se över frågan om kreditmarknadens framlida reglering. Kommillén anför i sitt remissvar alt man avser att behandla de frågor tjiinsteexportiitredningen har tagit upp i sill arbeie. Kommitléns delbetänkande (Ds Fi 1984:20) Utländska banketableringar i Sverige bereds f n.i regeringskansliet. 1 belänkandet föresläs atl utländska banker under vissa förulsällningar bör ges lillstånd att bedriva bankverksamhet i Sverige. Jag har erfarit all chefen för finansdepartementet senare i vår kommer att föreslå regeringen atl lägga fram förslag i anslutning till kommitténs förslag. - 1 avvaklan pä kommande huvudbetänkande från kreditmarknadskommittén ges inga förslag nu vad avser vidgad tjänstehandel från företag verksamma inom kreditmarknadssektorn.

Det kan i sammanhanget nämnas att riksdagen nyligen har beslulal (prop. 1984/85:77, NU 11. rskr 111) om vissa ändringar i försäkringsrörelselagen (1982:713). Ändringarna trädde i kraft den Ijanuari 1985.Den nya lagsliftningen innebär bl. a. atl den s. k. behovsprincipen har upphävts, vilkel gör det lättare för nya bolag att få tillstånd (koncession) att driva försäkringsrörelse och för befintliga bolag all ulvidga sin rörelse till nya försåkringsgrenar. Liksom lidigare är koncessionsvillkoren desamma för svenska försäkringsförelag som för ulländska försäkringsföretag som driver försäkringsrörelse i Sverige genom generalagent.

3.6.3 Direktiv till slatliga ulredningar

Villkor och förutsättningar för tjänslehandel kan beröra en rad olika områden direkl eller indirekt. För atl säkerslälla atl dessa frägor blir belysta på ett fullständigt säll i kommande offentligt utredningsarbete föreslår ijänslexportutredningen alt framlida direktiv lill slalliga utredningar bör innehålla en generell anvisning atl i arbelet redovisa hur framlagda förslag kan komma atl inverka på de internationella handelsmöjlighelerna. Enligt min mening kan detta vara lämpligt i syfte alt få tjänstehandelsfrågor så allsidigt belysta som möjligl.

3.6.4 Kommunal tjänsteexport

Åtgärder har, som nämnts inledningsvis, vidtagits för atl öka exporten av tjänsler från statliga myndigheter och bolag bl. a. i syfte atl kompleltera näringslivet på områden där statliga institutioner har en unik kompetens. Som ell ylleriigare komplemenl har ålgärder också vidlagils i enlighel med vad jag anförde i prop. 1983/84: 168 om exportfrämjande verksamhet (avsnitt 3) för att på motsvarande sätt främja export av tjänsler från kommuner och landstingskommuner. Däri framhölls bl.a. alt möjlighet att

Prop. 1984/85:140 40

ställa kommunalt kunnande lill förfogande i kombination med exporl av varor och i samarbete med näringslivet kan ge resultat som är inlressanta från bytesbalanssynpunkt.

Flera hinder av formell och praktisk natur har hittills försvårat en framgångsrik exporlsamverkan mellan kommunerna och näringslivet. Det finns flera skäl för en sådan exporlsamverkan. Kommunala tjänster kan l.ex. utgöra en del av etl fullständigt system. Vidare har kommuner och landstingskommuner erfarenhet av hur driften av olika typer av anläggningar skall organiseras och administreras. Kommuner och landstingskommuner kan också spela en viktig roll i marknadsföringen av syslem, bl. a. genom alt ställa referensobjekl lill förfogande.

Kommuner och landstingskommuner har i vissa fall initierat egna aktiviteter. Elt sådant exempel är Swedeheaith AB, som är elt ijänsleexporlbo-lag inom hälso- och sjukvärdsområdel. Swedeheallh AB är ell dollerbolag lill Landslingens Inköpscenlral. Bland organ som gör insatser för all marknadsföra svenskt värdkunnande i utlandet finns också Swecare Foundation, i vilkel bl.a. Landsiingsförbundei ingår. Diskussioner har ocksä inletts i såväl Slockholms som Göteborgs kommuner om samarbete med företag. Delta gäller inte minst frågan om gemensam marknadsföring avseende referensanläggningar inkl. drift.

Sveriges exportråd har under innevarande budgetår inlett ett utvecklingsprogram för kommunal tjänsteexport i enlighet med vad jag anförde i prop. 1983/84:168 om exportfrämjande verksamhel. Exporlrådel samverkar med lio kommuner för atl ulröna marknadsförutsättningar m.m.för en kommunal exportmedverkan.

Kommunala åtgärder för atl främja svensk export kan i viss mån redan nu vidtas inom ramen för den kommunala kompelensen. En uividgning av den kommunala kompelensen genom lag är nödvändig för alt möjliggöra ell ökal engagemang på della område. Frågan om en lagstiftning på områdel bereds f. n. inom regeringskansliet. Chefen för civildepartementet avser atl återkomma till regeringen med förslag lill proposition i denna fråga senare under våren 1985. Jag har i denna fråga samråtl med chefen för civildepartementet.

4 Upprättade lagförslag

1 enlighel med vad jag anfört i avsnitten 3.2.1 och 3.2.2 har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

2. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,

3. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

4. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning pä lillfälligl vinslkonlo.

Prop. 1984/85:140 41

Förslagen har upprättats efter samråd med chefen för finansdepartementet.

Med hänsyn till lagförslagens okomplicerade art anserjag inte att lagrådels hörande är påkallat.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels föreslär riksdagen att anla förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

2. lag om ändring i lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo,

3. lagom ändring i lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv,

4. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning pä tillfälligt vinstkonto,

dels föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att ulfäslelser om slöd avseende konsullexport får lämnas lill etl belopp av högst 5200000 kronor budgetåret 1985/86 (avsnitt 3.4.4),

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om åtgärder för atl främja handeln med tjänster.

6 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1984/85:140 42

Bilaga I

S ammanf attning

De villkor och regler som styr näringslivets utveckling är anpassade till företag som producerar varor. Sveriges export har också hittills varit inriktad pä varor. En vanlig föreställning är att tjänsteexport antingen är tekniska konsulttjänster eller försäljning av tjänster ifrån den svenska förvaltningen. Tjut har haft ambitionen att visa att tjänsteexport är mycket mer än så, nämligen ett medvetet utnyttjande av den kunskapsbas som finns inom alla delar av det svenska samhället i sj'fte att förbättra Sveriges bytesbalans. Resultatet av en ökad tjänstehandel innebär också en förädling av den svenska resursbasen genom att den utsätts för konkurrens på exportmarknaden och, inte atl förglömma, genom konkurrens på hemmamarknaden från import av utländska tjänster.

Tjut tror att i ett makroekonomiskt perspekfiv endast begränsade exportintäkter kan åstadkommas när man avskilt säljer sin arbetstid. Kunnandet måste istället kopplas till exempelvis finansiella resurser, anläggningskapital eller tekniska hjälpmedel. Sveriges framtida tjänsteexport kommer att bestå av kombinationer av varor och tjänster (t ex robotar med avancerade styrsystem), tjänster baserade på anläggningskapital (t ex tillhandahållande av högt specialiserade, teknikutnyttjande fartyg), tjänster baserade på systemkunnande och logistik (t ex uppbyggnad av infrastruktur, fabriker, sjukhus, avancerade lokalvårdsystem) samt finansiella tjänster, dvs kunnande kopplat till tillgång på finansiella resurser. Denna utveckling är en spegelbild av industrins framsteg, där produkterna numera beslår mer av kunnande än av vara.

Den utländska turismen - tjänsteexport med hemmaleverans - som har en stor betydelse för Sveriges tjänsteintäkter är beroende av invesleringar i anläggningstillgångar och infrastruktur.

Sveriges produktion av tjänster är till stor del under offentligt inflytande, antingen genom att den helt sker inom stat, kommun eller landsting eller genom att den av olika skäl står under stark offentlig kontroll (t ex bank, försäkring, transporter). I förhållande till varaproduktionen är tjänsteproduktion därigenom starkt reglerad. Näringslivets arbetsfömtsättningar är, som tidigare nämnts, i stort avpassade efter den vamproducerande industrin och i många vikfiga sammanhang glöms tjänsteföretagen helt bort.

Tjut menar atl del bästa sättel att främja svensk tjänsteexport är att dels utveckla den svenska resursbasen, dels göra en konsekvent genomgång av det regelsystem som styr svenskt näringsliv i Sverige och i utlandet. Det är nödvändigt att häri bygga in hänsyn till de företag vars slutprodukter är att

Prop. 1984/85:140 43

betrakta som Ijänster. Därtill bör i högre grad ett kommersielll kunnande tillåtas prägla den tjänsteproduktion som sker i offentlig regi.

Det måste således skapas ett klimat som stimulerar de enskilda företagen till export och reglerna måste inriktas på att göra det lätt för företagen att arbeta.

Denna princip måste även gälla det organ som staten och näringslivet inrättat för att hjälpa företagen att marknadsföra sig i utlandet, nämligen Sveriges exportråd (SE). SE bör inte detaljstyras av staten, utan exportrådets ambition måste vara atl framstå som elt professionellt konsultföretag, vars ledning har frihet att utforma och prioritera olika typer av aktiviteter. Verksamheten skall styras av näringslivets efterfrågan på tjänster och vilja lill finansiering.

Tjänsteexport har möjlighet att utvecklas från alla delar av näringslivet. Framgången avgörs av företagels tillgångar i form av ledning, organisation, personal, specifikt kunnande och finansiella resurser. Tjut anser det därför felaktigt att utpeka någon bransch som har speciellt goda förulsättningar och av det skälet särskilt bör stödjas.

Den svenska tjänstesektorn — en resurs för export

Tjänsterna utgör, enligt den officiella statistiken, 62 procenl av Sveriges BNP, varav 37 procent inom de privata sektorn, samt 64 procent av antalet sysselsatta, varav drygt hälften finns inom den privata sektorn. Produktivitetsutvecklingen inom den privata ijänstesektorn har sedan mitten av 1970-talel varit genomsnittligt högre än inom industrin. Inom vissa tjänsle-branscher, t ex transportnäringarna, har det procentuella, genomsnittliga förädlingsvärdet under samma period ökat med mellan 15 och 20 procenl per år.

Under hela efterkrigstiden, dvs i en tid av snabb ekonomisk tillväxt och goda exportinkomster, har Sverige byggt upp ett stort kunskapskapital som vi nu använder för att förbättra vår utrikeshandel. Medvetenhet om att det vi nu exporterar, även från industrin, är kunnande snarare än varor måste börja prägla förvaltning och uppbyggnad av skatte- och andra regelsyslem.

Investeringar i kunnande är i framtiden nödvändigt för att stimulera tjänstesektorn fill att utvecklas och bli inlernationellt konkurrenskraftig. Det är därför på tiden att vi inte enbart betraktar investeringar i real- och anläggningskapital vid bedömningar av Sveriges möjligheter till framtida ekonomisk tillväxt.

Synen på tjänstesektorn som någonting helt separat från industrin anser Tjut vara vilseledande. Det finns dock skillnader mellan varuproduktion och tjänsteproduktion i så motto atl resultatet av tjänsteproduktionen är någonfing icke gripbart, något immateriellt som i sin egentliga form inte kan Iransporteras, säljas vidare eller lagras. Denna skillnad och de därav följande konsekvenserna finns det anledning att ta fasta på.

Sveriges tjänstehandel

Den svenska exporten av tjänster uppgick år 1982 till 60 miljarder kr och importen var under samma år 70 miljarder kr. Av exporten svarade

Prop. 1984/85:140 44

näringslivet för 50 miljarder kr, medan ca 7 miljarder kr utgjordes av resevaluta (dvs från hushållen). Näringslivets export bestod av finansiella tjänster (framförallt ränteinkomster och försäkringar) till 40 procent och reala tjänster (framförallt varutransporter och entreprenader) lill 60 procent.

För närvarande publiceras inte löpande någon statistik över Sveriges totala tjänstehandel. Tjuts uppgifter är baserade på en specialbearbelning utförd av slalistiska centralbyrån.

Den internationella tjänstehandeln

Enligt Committee on Invisible Exports (COIE) i London uppgick världens försäljning av tjänster år 1981 till närmare 600 miljarder USD. COIE sammanställer årligen världens tjänstehandel på basis av den valutastalistik som de flesta länder rapporterar in till InternaUonella valutafonden. Tjänstehandeln skulle därmed utgöra ca 1/4 av världens totala handel. USA härden största andelen av tjänstehandeln (ca 21 procent) följt av Frankrike, Storbritannien och Västtyskland. Enligt denna statistik har Sverige drygt en procent av världshandeln. Tjänstehandeln har ökat med ca 18 procent om året och andelen av totalhandeln ökar långsamt. Tjänstehandeln registreras i valutastatistiken i fyra underrubriker, transporter (23 procent), resevaluta (17 procent), avkastning på kapital (38 procent) samt övriga tjänster (22 procent). Avkastning på kapilal har ökat från 29 procent år 1969 till nu ca 38 procent.

I samband med en redogörelse för storleken av den internationella tjänstehandeln måsle man ha i minnet att den internationella statistiken är mycket bristfällig. Den statistik som används är till för all mäta flödet av valutor över gränserna, inte för att ge en riktig bild av handeln med tjänsler.

Hinder för handel med tjänster

Varuhandeln har varit föremål för liberaliseringsförhandlingar inom GATT sedan 1960-talet. Här har stora framgångar nåtts och inom Västeuropa har frihandel i princip uppnåtts. Nu har uppmärksamheten börjat att riktas mot tjänstehandeln. Inom OECD, GATT och UNCTAD liksom i en rad andra multilaterala och nationella organ diskuteras f n hur tjänstehandeln skall kunna regleras och liberaliseras. Första steget i detta arbete är att söka kartlägga de hinder som finns för handeln med tjänster. Hinder som identifierats är av olika slag, dels sådana som försvårar eller förhindrar etablering i elt annat land, dels sådana som försvårar flödet över gränserna. Exempel på hinder är rena elableringsförbud, statliga monopol, immigrationsregler, olika skatteregler för inhemska och utländska företag, subventioner, administrativa regler och valularestriktioner.

1 Sverige utförs en stor del av tjänsteproduktionen i offenllig regi, vilket utestänger såväl svenska som utländska företag från den svenska marknaden. Därtill har vi restriktiva regler för exempelvis svenska bankers verksamhet i utlandet och ännu så länge etl förbud mol utländska banker i Sverige. I

Prop. 1984/85:140 45

kapitel 6 görs en redovisning av de hinder som olika förelag, branschorganisationer och myndigheter upplever dels för utländsk verksamhet i Sverige samt import, dels för svensk verksamhel i utlandet samt export.

Generellt kan sägas alt tjänstehandeln är omgärdad av en rad slörre och mindre hinder. Det politiska intresset för tjänstesektorn resulterar i regleringar och kontrollfunktioner som försvårar etl fritt flöde av tjänsler över gränserna. Kopplingen mellan politiska ambitioner och det offentliga inflytandet över tjänsleseklorn kommer att göra det svårare atl liberalisera tjänstehandeln än vad det varit att liberalisera varuhandeln. Därtill kommer problemel alt skilja mellan varuhandel och tjänslehandel.

Det internationella arbetet med ijänstehandeln försvåras också av de olika intressen som u-länder och i-länder har i denna fråga. U-länderna ifrågasätter starkt det positiva för deras del av en liberalisering av tjänstehandeln.

Främjande av tjänsteexport

Den största insatsen för att öka Sveriges tjänsteexport görs naturligtvis av företagen själva. Den svenska staten påverkar dock exporten genom att ange villkoren för företagsamheten. Tjänstesektorns arbetsbetingelser styrs av en rad olika departement och myndigheter. Transporterna hanteras av kommunikationsdepartementet, sjöfartsverket, luflfartsverkel osv. Bankernas verksamhet styrs av finansdepartementet, riksbanken, bankinspektionen etc. Turismen handläggs av jordbruksdepartementet och Sveriges turistråd. Sjukvården styrs av socialdepartementet, socialstyrelsen. Landstingsförbundet och landslingen. Uppräkningen kan göras lång och ingående. Syftet är att visa all det bästa sättet alt främja svensk tjänsteexport är all alla dessa instanser blir kunniga om tjänslehandelns villkor och medvetet strävar efler att underlätta den.

Därlill kan staten hjälpa företagen genom atl bidra med marknadsföring, krediler och kreditgarantier, vilket i viss utsträckning görs genom Sveriges exportråd (SE), Svensk Exportkredit och Exportkredilnämnden (EKN). Inom SE och EKN kan dock åtgärder vidias för atl yueriigare höja medvetenheten om det svenska tjänsteutbudet.

Tjut vill även framhålla etablerade kontaktnät som en värdefull resurs för tjänsteexporten, där ju förtroende och referenser är särskilt betydelsefullt. Kontaktnät finns på flera nivåer, politiska, fackliga, inom universitet och forskningsorgan, utrikesrepresenlationen, handelskontor, handelskamrar samt inom näringslivet.

Det svenska samhället har en väl etablerad organisationsstruktur såväl inom de politiska och fackliga områdena som industri och handel. Det kan dock konstateras att tjänsteföretagen ännu inte har någon stark organisalion som företräder deras intressen. Tjut anser det därför angelägel att den privata ijänstenäringen bildar en grupp som driver tjänsteföretagens policyintressen och främjar en vidgad kunskap om tjänstehandelns villkor.

Andra länder har inte hunnil så mycket längre än Sverige när det gäller medvetenhet om tjänstesektorns betydelse. Längst har USA och Storbri-

Prop. 1984/85:140 46

tannien kommit, som tillsammans svarar för en tredjedel av världshandeln med tjänsler. Dessa länder har höjt tjänstesektorns status genom att visa vilken betydelse den har för den nationella och den internationella ekonomin. I USA uppstår praktiskt laget alla nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn och i Storbritannien räcker tjänsteinkomslerna från ullandet till att betala för halva deras toiala imporl.

Branschöversikter och den framtida tjänsteexporten

I betänkandet presenteras statistik över den svenska tjänstesektorn och dess utrikeshandel på det sätt den finns att tillgå. Uppdelningen i branscher är mycket traditionell och egentligen inte relevant för att beskriva tjänsternas förekomst och betydelse i det svenska samhället nu och i framtiden. Vidare görs en horisontell beskrivning av ijänstehandeln, där avsikten är att belysa det faktum att tjänster skär över alla branscher och att hela den svenska exporten egentligen består av kombinationer mellan varor och tjänster, men där andelen tjänster kan variera från i princip O till 100 procent. Ofla är det en strategifråga om man väljer att marknadsföra sin produkt som en vara eller en tjänst, exempelvis om man säljer de borrplattformar man tillverkar eller hyr ut dem. Skillnaden mellan den traditionella synen på tjänsteproduktion och varuproduktion och den Tjut vill hålla fram belyses i kapitlen 12 och 13.

I kapitel 12 görs analysen utifrån det traditionella betraktelsesättet enligt svensk näringsgrensindelning. I kapitel 13 delas i stället tjänstehandeln upp i ren tjänslehandel, dvs försäljning av enbari lid och kunnande, tjänsler som komplement till varor, tjänster baserade på anläggningskapital, tjänster baserade på organisation och logislik, anläggningsexport samt finansiella tjänster, dvs tjänster kopplade fill tillgång på finansiella resurser. Denna indelning är avsedd atl leda tankarna till kreativa kombinalioner som skall kunna öka Sveriges export av såväl varor som tjänsler. De olika delarna illustreras med konkreta exempel på genomförda affärsidéer.

Tjänstehandelns villkor

Den vikt som Tjut lägger vid kunskapen om tjänstehandelns villkor löper som en röd tråd genom belänkandet. Beskrivningen av villkoren utgår från följande nyckelbegrepp: kunskap, tillgänglighet, uthållighet, betalningsförmåga, kultur- och språkgemenskap och utvecklingsnivå.

Uppkomsten av tjänstehandel härrör ur vårl behov av att köpa och sälja kunskap pä olika områden. Med kunskap avses då den rent professionella kunskapen som förvärvats av individer och företag genom ulbildning och erfarenhel. För alt handel ska uppstå krävs också en kommersiell kunskap om hur man prissätler, marknadsför och levererar en tjänst. Därlill underlättas tjänstehandel av en allmän kunskap och medvetenhet hos statsmakterna, dvs hos dem som beslutar om lagar, exportfrämjande elc.

För att handeln skall utvecklas måste utbudet göras tillgängligt för marknaden, dvs utländska köpare måste få kännedom om vad Sverige har att

Prop. 1984/85:140 47

erbjuda. Genom alt tjänster i hög grad säljs genom personliga konlakler och förtroendeskapande uppradande kan marknadsföringen underlättas genom utnyttjande av olika nätverk, politiska, fackliga, vetenskapliga och givetvis näringsHvets egna. Det svenska tjänslekunnandel kan också föras ut genom massmedia och därmed bli en del av Sverigebilden i utlandet.

Framgångsrik tjänsteexport skapas genom relationer som ger intäkter över en längre tidsperiod. Delta förutsätter en strategi som ger möjlighet till uthålUghei i marknadsbearbelningen, vilket vanligtvis åstadkoms genom etablering i ullandet i hel- eller delägda (joint-venture) dotterbolag. Detta är ett sätt atl göra den nödvändiga lokala anpassningen dels av produkten, dels av det praktiska försäljningsarbetet. Utlandsinvesteringar kräver dock finansiella resurser, vilket gör atl tjänsteexport är en uppgifl för framgångsrika, vinstgivande företag. En förutsätining är alt företagen ges möjlighet att använda sina i Sverige upparbetade vinstmedel för exportsatsningar. Sveriges exportfrämjande bör sträva efter atl underlälta en sådan utveckling snarare än att ge finansiella bidrag till vissa typer av exportkostnader, för viss typ av exporl och lill vissa särskilda marknader. Detta är att detaljstyra förelagen, speciellt de mindre framgångsrika, som kanske överhuvudtaget inte skall ägna sig åt export. Sådana bidrag riskerar att på lång sikt bli bortkastade pengar.

Tjut menar också atl det är viktigt atl fastslå alt om del överhuvudlaget skall vara någon mening med att överföra det svenska kunnandet lill utlandet så måsle köparen belala det pris som tjänsien är värd. Atl själv belala för sin exporl är i längden ohållbart. Om tjänsteöverföringen blir ett bistånd så bör den inrymmas under biståndspoliliska överväganden.

Vid försäljning av tjänster bör också företagen överväga om marknadens unrcklingsnivå överensstämmer med den produki man har att erbjuda samt sätta sig in i den språkliga och kulturella miljö i vilken ijänsten skall komma till nytta. Det är dock värt alt framhålla alt handel i sig är etl fenomen som man förstår överallt och som har förutsättning alt utveckla relationer mellan parter utan gemensamt språk och även i övrigl kulturellt åtskilda.

Ovanstående resonemang och överväganden bör ingå i varje tjänsteföretags strategi för internationalisering och även utgöra grund vid utformningen av den statliga exportpoliliken.

Förslag

Tjut anser att exporlfrämjandet skall inrikla sig på generella slöd, i princip lillgängliga för alla företag på det sätt de finner lämpligt. Vi ser inte tjänsteexporten som någon "bransch", utan som en integrerad del i den lolala exporten. Tidigare har framhållits att förmågan till kombinationer mellan varor och tjänsler kan komma att bli Sveriges konkurrensfördel i framtiden. I det perspektivet ser Tjut det som olyckligl om Sveriges närings- och handelspolitik utformas enbart med tanke på den varuproducerande industrin. Förslagen siktar därför till att jämställa tjänslehandelns status och villkor med varuhandelns. För atl åsladkomma detta krävs i inledningsskedet en uttalad, stark och målmedveten policy för att underlätta Sveriges handel med tjänster. Tjut anser också atl det i exportfrämjandet

Prop. 1984/85:140 48

måsle finnas ett visst mått av risktagande och experimentlusta. Det går inle att genom noggrann planering och förvaltning förulse om en viss åtgärd skall få avsedd effekl. 1 slället krävs innovation och flexibilitet. Tjuts förslag innehåller därför olika former av försöksverksamhet för atl pröva och ulvärdera.

1 Tjänstehandelsberedning

Utrikesdepartementets handelsavdelning har till uppgift alt utforma export-främjandet och underlätta Sveriges handel. Den svenska tjänstesektorns olika delar styrs emellertid av departement och myndigheter vars primära uppgift inte är att underlätta möjligheterna till exportintäkter. De medel som f n står lill buds för handelsavdelningen för att utöva inflytande över Sveriges tjänstehandel är begränsade. I syfte alt låta handelspolitiken i större utsträckning bli en del av beslutsunderlaget när andra departement fastställer lagar och regler för olika delar av tjänstesektorn föreslår Tjut inrättande av en tjänstehandelsberedning. Beredningen bör vara direkt underställd departementsledningen på haadelsavdelningen. För att denna beredning skall kunna bli den aktiva instans som här eftersträvas bör en sakkunnigljänst inrättas för att rent praktiskt verkställa och driva frågorna. Därulöver bör de handläggare på handelsavdelningen som är specialister på tjänstehandelsfrågor slå till förfogande som resurs till den sakkunnige. En viktig samtalspartner för beredningen blir den grupp av privata tjänsteföretag som slufit sig samman för att förelräda tjänslehandelns inlressen.

2 Skatter

Särskdd fond för avsättning av ijänster i utlandet

Som lidigare har sagts bör företagen ges möjlighel alt i första hand använda sina vinstmedel för exportsatsningar. 1 reglerna för investeringsfonderna ges f n möjlighel till avsättning av vinstmedel (dvs skattekredil) för marknadsföringsåtgärder i samband med avsättning av varor i utlandet. Tjut menar att samma stimulans även bör ges för avsättning av tjänster i utlandet. I stället för att göra ett tillägg till reglerna för investeringsfondens användning föreslår Tjut en avsättningsmöjlighet för marknadsföring av tjänster i utlandet som ansluter lill reglerna för avsättning till resultatutjämningsfond.

Ändring av "etiårsregelii"

Försäljning av ijänster kräver ofta alt personalen i etl företag måste lämna Sverige för en längre eller kortare tid. Ofta understiger dock engagemanget utomlands ett år, dvs den gräns som f n finns för att personalen skall befrias från skatt i Sverige. 1 syfte atl underlätta företagens möjligheter alt skicka sin personal utomlands understödjer Tjut det förslag som utarbetats inom finansdepartementet om atl sänka tidsgränsen för skattebefrielse till 6 månader. Ett vissl procentuellt avdrag bör kunna göras från den skatteplik-

Prop. 1984/85:140 49

tiga inkomsten redan efler två månader, för att stegvis ökas till 100 procenl efter 6 månader.

I anslutning till den föreslagna ändringen bör även reglerna om tillhörighet till svensk försäkringskassa och skyldighel att betala arbetsgivaravgift ses över.

3 Marknadsföringsåtgärder

Tjut föreslår fyra åtgärder för att föra det svenska ulbudel och de ufiändska marknaderna närmare varandra.

Projektförmedling

Tjut har i diskussioner med tjänslehandelsföretag funnit att det finns intresse för en effektiv projektförmedling. Exportrådet har i flera år tillhandahållit en service som förmedlat uppslag lill näringslivet baserad på information från i första hand världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och övriga FN-organ. Tjut anser del angeläget att i projektförmedlingen ta tillvara den resurs som den svenska ullandsstationerade exportindustrin utgör. Informationen värderas därigenom av en person med kommersiell erfarenhet av såväl den lokala marknaden som av svenska förhållanden. På uppdrag av Tjut har datakonsultföretaget Enator AB gjort en förstudie om hur en projeklförmedling baserad på modern dala- och informationsteknik skulle kunna se ut.

För att det föreslagna systemel så småningom skall kunna integreras med exportrådets projektbevakning föreslår Tjut att exportrådet använder Enators förstudie som underlag för specifikation och upphandling av tjänsten från privat entreprenör. Verksamhelen bör betraktas som en försöksverksamhet med statsbidrag och utgå från en central förmedlingspunkt, förslagsvis London, där ett antal lämpliga intressenter finns etablerade.

Tjänstehandelsseminarier

Tjut har under utredningstiden initierat och deltagit i tjänstehandelsseminarier på två marknader med helt olika förutsättningar, nämligen Singapore och San Francisco. Ytteriigare seminarier kommer att hållas under årel på andra marknader och med annan projektledning och finansiering. Principen för seminarierna bör vara alt utnyttja befinlliga kontaktnät för att åstadkomma intresse och tyngd samt att ge företagen möjligheter till "hembesök" hos potentiella kunder eller partners. Tjut föreslår all verksamheten efler kontinuerlig utvärdering fortsätter.

Massmediastödd information

Tjut anser att det svenska tjänstekunnandet skall marknadsföras i utlandet genom att låla det ingå som en del av den Sverigebild som förs ut genom olika massmedia.

Inom Sveriges Riksradio AB, Utlandsprogrammet, finns en avdelning. Radio Sweden International, som producerar film för försäljning till 4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 140

Prop. 1984/85:140 50

utlandet. Radio Sweden har kontakt med radio- och TV-bolag över hela världen och utbyter regelmässigt informationsprogram. Inom ramen för detta internationella utbyte har man möjlighet atl producera och distribuera nyheter som, utan att vara reklam, framhäver svensk kompetens på tjänsteområdet. Tjut föreslår atl Radio Sweden får 1,2 miljoner kr för att möjliggöra produktion och lansering av elt femtontal 6—12 minuters avsnitt om svenskt tjänslekunnande alt placeias exempelvis i tekniska magasinprogram i utländska TV-kanaler.

Tjut föreslår också atl Sveriges exportråd gör en specialstudie av några utvalda nyhetsbyråer och deras distributionskanaler i syfte att utforma ett program för hur de bättre skall kunna förmedla kunskap till andra länder om det svenska tjänsteutbudet.

Stipendier ull näringslivet via Svenska institutet

Svenska institutet är en statlig stiftelse med bred informations- och kontaktskapande verksamhet. Institutet har även erfarenhet av att fördela stipendier framförallt till forskare och studenter. Tjut föreslår atl sfipendier i fortsättningen även skall kunna användas för att främja näringslivets kontakter med utlandet. För denna verksamhet föreslår Tjut 2 miljoner kr per år, i första hand under en period på fem år.

4 Statistik
Årlig statistik

Tjut föreslår atl statistiska centralbyrån (SCB), genom att utnyttja tillgängligt material från SCB och Sveriges riksbank, årligen sammanställer och ger ut en tjänstehandelspublikation med statistik över Sveriges totala tjänstehandel. För detta ändamål beräknar Tjut 75 000 kr per år.

Specialstudie

Utöver den årliga statistiken anser Tjut att på uppdrag av ohka intressenter särskilda studier skall kunna göras för att belysa speciella aspekter av tjänstehandeln. Tjut föreslår atl den första blir en specialstudie av tjänsteandelen i "den varuproducerande industrins" produktion och handel. Lämplig uppdragsgivare är utrikesdepartementets handelsavdelning.

5 Medel för främjande av export av tjänster

Anbudskostnadsstöd till konsulter genom Svensk projektexport

Tjut föreslår att det särskilda konsultstödet avskaffas och att konsulterna i stället får möjlighet fill finansiell hjälp via Svensk projeklexport (SPE). Att ha ett särskilt stöd inriktat på konsultexport till u-länder är enhgt Tjut inte mofiverat. Genom SPE ges stimulans fill samverkan och export till betalningsstarka marknader.

Prop. 1984/85:140 51

Decentraliserad marknadsvärdering inom Svensk projektexport

För att undersöka om SPE delvis skulle kunna utnyttjas på annat sätt än vad som nu sker föreslår Tjut att besluten över användningen av en liten del av SPE-medlen, förslagsvis 2 miljoner kr, på försök decentraliseras direkt till en marknad, förslagsvis Singapore. Regeringen bör uppdra ål exportrådet atl utforma ett konkret förslag till försöksverksamhel.

Utvärdering av statlig tjänsteexport

Då nägon samlad utvärdering av resultatet av den exportverksamhet som nu bedrivs inom ett antal statliga verk och myndigheter ännu ej gjorts föreslår Tjut alt akluella myndigheter och verk i samband med det årliga inlämnandet av anslagsframställningen redovisar intäkter och kostnader av verksamheten .Denna information bör sedan bilda underlag för det fortsatta främjandet av den slalliga tjänsteexporten.

Exportkredilnämnden

Då den förordning som styr Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet anger alt garantier kan ulgå lill all varuexport, men endast fill vissa, specifikl angivna, delar av tjänsteexporten föreslår Tjut atl EKNs förordning ses över så att garantigivningen täcker all form av export.

Det kan också finnas skäl att ändra utformningen av investeringsgaran-lierna så att reglerna inte är fullt så restriktiva.

Medel till regeringens disposition

Tjut ställer sig iveksam lill specialdestinerade, finansiella branschslöd. Däremot anser Tjut att det ligger ett stort värde i atl del finns tillgång till medel all användas selektivt och flexibelt när behov uppstår att agera för att olika aktiviteter snabbt skall komma igång. Tjut föreslår därför atl 10 miljoner kr skall ställas till regeringens disposition på anslag inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Exempel på sådana aktiviteter kan vara förstudier, utbildning, seminarier, resor m m.

6 Tilläggsdirektiv till valutakommittén och kreditmarknadskommittén

Bankernas möjligheter att i större utsträckning bidra till att öka Sveriges finansiella tjänsteintäkter väger inte särskilt tungt i direktiven till valutakommittén och kreditmarknadskommittén. Tjut anser därför alt dessa kommittéer bör ges filläggsdirekfiv så att detla inlresse tillgodoses när beslut skall fallas om Sveriges framtida valutapolitik och bankernas m fl framtida reglering. Valutakommittén bör, enligt Tjut, t ex se över möjligheterna atl låta svenska banker i större utsträckning engagera sig i affärer som inte är relaterade till Sveriges handel med omvärlden, dvs även i affärer som inle har ■'svensk anknylning".

Prop. 1984/85:140 52

Bilaga 2

Sammanfattning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1984:33) Handla med tjänster

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1984:33) Handla med Ijänster avgivits av styrelsen för internationell ulveckling (SIDA), svenska institutet, kommerskollegium, exportkreditnämnden (EKN), liksskatte-verket (RSV), statistiska centralbyrån (SCB), valutakommiltén (E 1977:03), kommittén med uppdrag alt göra översyn av kreditmarknadens struktur (Fi 1983:06), Sveriges riksbank, riksgäldskontoret, ambassaden i Bonn, Haag, Wien, Singapore, Kuala Lumpur, Mexico och Nairobi, Sveriges exportråd. Svensk-internationella pressbyrån, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, sjöfartsverket, luftfartsverket, bankinspeklionen. Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté, näringsfrihetsombudsmannen (NO), universitetet i Göleborg, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens induslriverk (SIND), datainspektionen. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), riksrevisionsverkel (RRV), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges induslriförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska konsultföreningen, Sveriges Radio AB, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges redareförening. Svenska bankföreningen. Svenska handelskammarförbundel, Tjänslefrämjandel, Svenska byggnadsenlreprenörföreningen. Finansbolagens förening, handelssekreteraren i Jeddah, ASEA Robolics, Securilas, Stena AB, Skandinaviska enskilda banken, Indevo. Consullus, Skandia och Statskonsult Inlernalional AB (SINTAB).

Ambassaden i Bonn har samrått med handelssekreteraren i Dusseldorf och ambassaden i Wien med handelssekreteraren i Wien. Ambassaden i Singapore bifogar en skrivelse frän the Swedish Business Association of Singapore (SBAS).

Sveriges Radio AB översänder en skrivelse från Sveriges Riksradio AB och meddelar att den slår bakom de synpunkter som har lämnals av Riksradion. Riksgäldskontoret och Svenska kommunförbundet avstår frän att yttra sig. Sveriges induslriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen har lämnat ett gemensaml yttrande. Sveriges allmänna exportförening och Svenska byggnadsentreprenörföreningen ansluler sig lill detta yttrande. Handelsbanken har tagit del av yttrandet frän Skandinaviska enskilda banken och instämmer däri.

Väslsvenska handelskammaren. Utlandssvenskarnas förening. Kooperativa förbundet och Scaan Consultants har lämnat synpunkter.

Prop. 1984/85:140 53

Inledning

Flera remissinstanser understryker inledningsvis betänkandets betydelse för en fördjupad diskussion om den framtida tjänsteexporten. Flerlalel menar också att villkoren för tjänsteexport måste likslällas med dem för varuexport. Ett anial instanser har lämnat sill stöd för utredningens förslag i slort men har i de direkta kommentarerna begränsal sig lill ell fålal av förslagen. Del allmänna tillstyrkandet stöds i mänga fall av alt man har funnit att den principiella syn som ulredningen har redovisal som grund för åtgärder på ijänsiehandelsområdet är riktig och bör vara vägledande för det fortsatta arbelel.

Sveriges exporiiåd ser det som en viklig uppgift all arbela med främjande av tjänsteexport inom näringsliv, stal och kommun. Att se tjänsteexporten som en inlegrerad del i den toiala exporten är ett synsäU som exportrådet länge har tillämpat. Exportfrämjande åtgärder lar därför sikte på alt jämställa och fokusera tjänstehandelns villkor i relalion till varuhandeln. Mot bakgrund härav kommer rådet i sin planering all ta sikle pä all öka tillgängligheten i det svenska tjänsteutbudet. Exportrådet anför vidare atl resurserna koncentreras lill all fokusera tjänsteexportens möjligheter i kombination med den varuexport som redan är i gång.

Televerkel anför atl den breda ansals utredningen har valt innefattande praktiskt taget alll tjänsteexport är välgrundad. Skälet är del slarka ömsesidiga samband som råder pä flera plan mellan privai och statlig verksamhet. Sjöfartsverket anser att utredningen har gett en god bild av den svenska tjänsteexportens omfattning och betydelsen av dess fortsatta utvecklande. Vad gäller de internationella hindren tar sig dessa uttryck i protektionistiska åtgärder i många länder. Verket betonar viklen av all sjöfartsfrägorna får en central behandling i regeringskansliet.

NO delar i slort utredningens syn på tjänstehandelsfrågorna och framhåller alt utredningen bör kunna utgöra eU posilivt tillskoU i arbetet för en friare tjänstehandel. NO anför vidare atl del från konkurrenssynpunkt är väsenlligt att ett evenluellt exportstöd i olika former är generellt och inte ensidigt gynnar vissa branscher eller företag. Vidare anser NO all ell ökat engagemang från svenska bankers sida i internationella sammanhang kan öka bankernas know-how och också komma den svenska marknaden till godo. Möjligheterna till ett ökat internationellt engagemang är dock begränsade om inte Sverige samtidigt tillåter en friarg etablering av ulländska banker i Sverige. Denna reciprocitetsprincip torde gälla även andra områden där Sverige har vidtagit åtgärder som kan verka handelshindrande. NO ansluter sig också helt lill ulredningens synsätt att den offentliga egenregiverksamheten pä olika förvaltningsområden bör kunna minska.

SIND anser i likhet med utredningen atl det är en kombination av varor och Ijänster som har framliden för sig. Vidare anför SIND alt det är olämpligl atl peka ut enskilda branscher, vars tjänsteexport bör främjas. Den lyp av produklion Sverige bör inrikla sig på finns i alla branscher. I 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 140

Prop. 1984/85:140 54

den mån tjänsteexport skall stödjas bör della motiveras med att det förekommer avvikelser mellan företagsekonomiska och samhällsekonomiska koslnader och intäkter, som leder lill att tjänsteexporten blir för lilen samhällsekonomiskt sett.

Ambassaden i Bonn anser att utredningen har åstadkommit en mycket värdefull kartläggning av tjänstehandelns omfallning och struktur samt belyst de villkor som gäller för densamma. Vidare har ulredningen pekal på att exporten av ijänsler från Sverige har en outnyttjad potential som bör kunna exploateras. Ambassaden delar den grundläggande syn som kommer till uttryck i belänkandel, nämligen alt handeln med Ijänster måste betraktas som intimt förknippad med och i många fall helt inlegrerad med den traditionella varuhandeln. Om möjligt bör därför likvärdiga villkor gälla för båda formerna av handel. Ambassaden understryker också vikten av att Sverige fortsäller alt aklivi verka för en inlernationell liberalisering av handeln med tjänsler.

Enligt RRV:s uppfattning bör slrävan vara all gränsen mellan tjänste-och varuexport borttages och atl regler och stödformer utformas generellt, bl.a. beroende på de slora svårighelerna alt definiera och avgränsa vad som är tjänslehandel.

Landstingsförbundet delar ulredningens bedömning alt handeln med ijänster kan och bör bli en växande del av en svenska utrikeshandeln. Det är därför värdefullt atl åtgärder vidtas för atl ta till vara möjligheterna lill en ökad tjänsteexport. Förbundel har inga invändningar mol förslagen vilka också kan bli lillämpliga för offentlig tjänsteexport. En betydande del av den svenska tjänsteproduktionen sker i offentlig regi. Myckel av del kunnande som skapas där kan ge framgångar på exportmarknaden. Därför betonas vikten av att ansträngningarna au främja svensk tjänsteexport lar sikle på både offentligt och privai producerade tjänsler.

Internationella handelskammarens svenska nalionalkommitié välkomnar varje försök att komma till rätta med de problem som har sin grund i olika slag av hinder för etl frilt handelsutbyte på serviceområdet. Kommillén sätter stort värde på de positiva effekter ulredningens arbete redan har haft vad avser säväl projekl på det praktiska planet som den ökade kunskap och medvetenhet om handeln med ijänsler som uppmärksamheten kring utredningsarbetet har bidragit lill.

IVA menar all ulredningen genomfört en intressant analys av tjänslehandelns sammansättning och kan i slora delar ansluta sig till den anda som genomsyrar utredningen. Tjänster måste enligt IVA som regel knytas till visst kunnande, komplettera varor eller vara delar av etl system. Utvecklingspotentialen inom privat tjänsteverksamhet har därvid större intresse än offentlig tjänsteverksamhet.

IndusiriförbundeitSAF anser att det bör finnas förutsättningar att få lill stånd en ökad tillväxttakt i den svenska tjänsteexporten. Tjänsteexporten måste ses som en integrerad del i Sveriges export och de exportfrämjande

Prop. 1984/85:140 55

åtgärder som vidias bör syfta lill att jämställa tjänstehandelns villkor med de som gäller för varuhandeln. Organisationerna framhåller atl utredningen på elt förtjänstfullt sätl har karllagt bl.a. den svenska resursbasen, villkor och de regelsystem som idag är styrande för den svenska handeln med tjänster. Organisationerna anför alt de exportfrämjande åtgärder som vidias bör vara av generell natur och därmed vara konkurrensneulrala såväl vad gäller förhållandel mellan varu- och tjänsteexport som förhållandet mellan olika branscher. Vidare framhålls att verksamheten skall styras av näringslivets efterfrågan och vilja till finansiering. Organisalionerna framhåller också all en viktig förutsättning för en ökad tjänsteexport är att svenska förelag får möjlighel att visa upp referensobjekt på hemmamarknaden. En viklig princip anges vara att den offentliga tjänstesektorn inte medges nägra fördelar framför den privata. Del skall generelll sett vara de privata tjänsleproducerande företagen som utgör spjutspetsen i exportsatsningarna.

Svenska försäkringsbolags riksförbund pekar pä det förhållandet att det nu för första gången i etl sammanhang gjorts en bred studie och analys av förutsättningarna för svensk tjänsteexport. Svenska konsuliföreningen ställer sig bakom ulredningens syn att jämställa tjänstehandelns status och villkor med varuhandelns. Vidare anses det riktigt att exportfrämjandet inriktar sig pä generella stöd även om del är angeläget att ocksä vissa branscher kan åtnjuta speciella stödformer.

TCO menar att utredningen blivit ett värdefullt bidrag till en fördjupad förståelse för tjänsteexportens betydelse och omfattning. En given utgångspunkt i det framtida arbetet bör vara att tjänsteexporten jämställs med varuhandelns status och villkor.

Svenska handelskammarförbundel refererar till Serviceföretagsgruppens arbete. Förbundet delar utredningens uppfattning att det är företagen som primärt skall svara för exporten. Den offentliga sektorn bör på olika sätt vara företagen behjälpliga vid export. Olika samverkansprojekt mellan näringslivet och den offentliga sektorn kan ha stora möjligheter att lyckas på exportsidan. Förbundel framhåller vidare behovet av referensobjekt på hemmamarknaden, vilket i sin tur förutsätter att den offentliga egen-regi-verksamheten begränsas lill förmån för serviceföretagen. Förbundet anser också all det är en angelägen uppgift atl under de kommande åren söka begränsa handelshinder, liksom att verka för en liberalisering av handeln internationellt.

Tjänslefrämjandel framhåller också vikten av att hemmamarknaden är öppen och medger alt företagen kan utveckla sin professionella kompetens och sin finansiella styrka.

Skandinaviska enskilda banken delar bedömningen att inslagel av tjänsler i den svenska exporten både kan och bör öka. Vidare ska tjänstehandeln inte betraktas som en särskild gren av exporten utan integrerad i denna.

Prop. 1984/85:140 56

Tjänstehandelsberedning m. m.

1. Ett antal remissinstanser såsom kommerskollegium, ambassaden i
Haag, televerket, IVA, Svenska Jörsäkringsbolags riksförbund. TCO, Sve
riges redarejörening. Svenska bankföreningen. Svenska handelskam-
marjörbundet, Tjänslefrämjandel saml förelagen Consullus och Skandia
är positiva till att en tjänslehandelsberedning lillsälts inom regeringskans
liet.

Ambassaden i Bonn anser sig inle kunna bedöma behovet av en beredning men vill underslryka viklen av en fasl integrering av tjänstehandelsfrågor i övrig handelspolitisk och exportfrämjande verksamhel inom UD:s handelsavdelning.

Industriförbundet/SAF anför atl en dylik beredning kan ha en positiv roll all spela för atl ta tillvara tjänsteexportens inlressen visavi olika myndigheler. Sveriges redareförening finner det rimligt och riktigt all en sådan beredning ger erforderlig plals och tyngd åt sjöfartsinlressen. Sjöfarten måste integreras som en aktiv del i handelspolitiken.

LO vill inte förorda en särskild beredning vid sidan om existerande exporlfrämjandeberedning ulan lämnar denna fråga öppen. Securiias avstyrker delta förslag och förordar alt Sveriges exportråd i stället ges ökade resurser.

2. Endast ell fåtal instanser har behandlat frågan om en särskild sakkun
nig i tjänstehandelsfrågor. TCO är iveksam härtill och anser att tjänstehan
delsfrågorna bör integreras i den ordinarie depariementsoiganisaiionen.
Svenska försäkringsbolags riksförbund slöder förslagel om en särskild
sakkunnig. LO molsäller sig inle personalförstärkningar för typiska tjäns
tehandelsfrågor.

3. Kommerskollegium tar upp frågan om kollegiets handelspolitiska
årsrapport. Den försia årsrapporten kommer i slutet av är 1984. Kollegiet
inslämmer i behovel av en förbältrad tjänsiehandelssiaiistik och avser
pröva i vad mån utvecklingen av ijänstehandeln kan belysas på ett mer
utförligt sätt i kommande årsrapporter.

Skattefrågor

1. Utredningens förslag om etl generellt slalligl stöd till tjänslehandelsföretag i form av en särskild fond för marknadsföring och avsättning av tjänster i ullandet har fått elt blandat mottagande.

Sveriges exportråd har inget att erinra mot synsättet att samma stimulans bör ges för varor som för tjänster vid avsättning i utlandet. Industriförbundet/SAF tillstyrker förslagel eftersom det är atl föredra alt företagen får använda egna vinstmedel för sina exportsatsningar framför stöd i form av olika statliga bidrag. Skandinaviska enskilda banken och Svenska konsultföreningen ser positivt på förslagel liksom Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Den senare framhåller att fonden skulle innebära en välbehövlig stimulans för förelag inom byggnads- och anläggningsinduslrin

Prop. 1984/85:140 57

att satsa på utlandsmarknaden. KF finner förslaget väl värt alt pröva. Consullus anser att företag bör ges möjlighet att avsätta vinstmedel för exportsatsningar på tjänsler. LO instämmer i förslaget med vissa inskränkningar avseende bl.a. vilka kostnadstypcr som skall omfattas. Securiias liksom SINTAB tillstyrker förslaget.

Sveriges ambassad i Singapore framhåller viklen av att ett så brett begrepp som möjligl används såsom kvalifikation för atl få ta fonden i anspråk.

SIND anför alt förslagel innebär att marknadsföring av ijänster utomlands förknippas med särskilda förmåner jämfört med varor. Företag har olika möjligheter lill vinstdisposilioner varför del kan vara tveksamt om avsättningar till en eventuell exportfond kommer atl göras i någon ulslräckning, i synnerhet som speciella villkor är förenade med utnyttjandet. Av allt alt döma kommer förelagen all i försia hand göra avsättning till resultatutjämningsfond. Vidare pekar SIND på svårigheten atl i enskilda fall avgränsa elt förelag som skall få möjlighel alt utnyttja fonden. SIND finner det inle samhällsekonomiskt motiverat all marknadsföring av tjänsler utomlands erhåller särskilda förmåner, varför förslagel avstyrks. SIND är emellertid i princip positiv till alt även tjänsleproducerande förelag får möjlighet all utnyttja investeringsfonder för atl läcka koslnader för marknadsföring i ullandet.

Kommerskollegium anför att såviit kollegiet kan bedöma är det föreslagna fondarrangemangel ej oförenligt med nu gällande internationella åtaganden i den mån det kan begränsas till verksamhet som är alt hänföra till ren tjänsteexport. Kollegiet vill ändå avråda från förslaget. Skälen härtill anges vara risken för all Sverige slarlar en internationell utveckling med ökad subventionering av exporten. Vidare bör gränsdragningsproblemel mellan varor och tjänsler beaklas. Förslaget bör enligt kollegiel modifieras endera genom atl bestämmelserna utformas med sikte på allmän resuliatuijämning eller med sikte på alt vissa utvecklingsinsatser skall främjas.

RSV kan inte tillstyrka förslaget. Etl slöd genom skattekredil till tjänsleexportörer bör i stället utformas inom ramen för de generella regler som finns för investeringsstimulans, dvs. investeringsfondssystemet. RSV anser att man genom en ändring av invesleringsfondreglerna bör skapa möjligheier för tjänsteexportörer att använda dessa fonder pä samma villkor som vamexportörer.

RRV är tveksam till förslaget alt ett specifikt stöd inrättas inriktat på tjänsteexport. TCO är inte beredd all tillstyrka förslagel. Ambitionen bör vara att så långt möjligt jämställa tjänslehandel med varuhandel. En vidgning av användningen av investeringsfonerna ligger nära till hands.

Ambassaden i Haag anför all förslaget tycks gynna större företag. Del är enligt ambassaden angeläget atl siudera vad som borde göras för små tjänsteföretag med inriktning på export.

Prop. 1984/85:140 58

2. Även förslaget avseende den nuvarande s.k. ett-ärsregeln har fått ett blandat mottagande. Några av de instanser som har yttrat sig, bl.a. RSV, rik.sförsäkringsverket och Industriförbundet/SAF, hänvisar till de synpunkter som lämnats med anledning av betänkandet (Ds Fi 1984:6) Beskattning av lön vid utlandstjänstgöring. Dessa är negativa till att förslag genomförs i den form den utredningen har angett. LO har tidigare tillstyrkl nämnda förslag.

Sveriges exportråd. Svenska konsuliföreningen, SACO/SR, Bankföreningen, Skandinaviska enskild banken, KF, SINTAB och Securiias ansluter sig lill förslaget att sänka lidsgränsen för skattebefrielse i Sverige till sex månader. Postverket och luftfartsverket stödjer förslagel. Landstingsförbundet anser att förslagel är riktigt för att svenska företag inte skall komma i en sämre situalion än sina utländska konkurrenter.

Industriförbundet/SAF anser det moliveral att införa någon form av skallelindring för dem som arbetar utomlands under kortare lid. En tänkbar lösning vore att ett avdrag om 25% skulle kunna medges från den inkomsl som är hänföriig till utlandstjänslgöringen om denna varar minst två månader. Nuvarande regler om beskattning av ullandstraktamenten är otillfredsställande enligt organisationerna. För att underlätta korttidsuppdrag är det angeläget atl de förslag rörande utlandsförrättning genomförs vilka framförts av Traktamentsbeskattningssakkunniga.

Ambassaden i Haag pekar på att en kortare kvalificeringstid är nödvändig för att befordra den internationella röriigheten, främsl inom konsultbranschen. Det är kanske t.o.m. nödvändigl att överväga kortare lid än sex mänader. Ambassaden i Singapore pekar på att den danska modellen borde kunna anpassas lill svenska förhållanden.

TCO menar att med en ändring av ett-ärsregeln förbättras villkoren för dem som under längre perioder arbetar utomlands. TCO delar uppfattningen att villkoren för de som utlandsstationeras 2—6 mänader bör förbättras men är tveksam till att införa ännu ett avdrag i skattesystemet. Det bör i stället prövas om beskaltningsreglerna för utlandstraktamenten kan ändras sä att dessa bättre anpassas lill de faktiska levnadssomkostnaderna vid meddellånga uppdrag.

Skandia pekar på att skattelagstiftningens regelverk skapar speciella problem för ett tjänsteföretag av Skandias typ. Varje steg mot en slörre flexibilitet i dessa regler hälsas med tillfredsställelse.

Sjöfarl.sverkel framhåller att frågan om sjömansskatten är av vital betydelse för den svenska sjöfartsnäringen. Kan en tillfredsställande lösning inle vinnas finns en risk för att den svenska handelsflottan snabbi kommer all minska.

SIDA pekar pä det förhållandet alt statsanställda bibehåller full statlig och kommunal beskattning under hela utlandstjänslgöringen. Skattelagstiftningen bör vara likformig för all kategorier utlandsanställda. SIDA tillstyrker utredningens förslag om en genomgång av de principer som

Prop. 1984/85:140 59

reglerar ullandstjänstgöring i svensk lagstiftning. Rik.sförsökringsverkei har inget atl invända mol atl reglerna för utlandsarbete ses över. Verket erinrar samtidigt om olika åtgärder som har vidlagils under senare år. Bankföreningen inslämmer i behovel av en total översyn på detla område. Delsamma gör Skandinaviska enskilda banken.

Indiisiriförbimdei/SAF anser -att reglerom tillhörighet lill svensk försäkringskassa och skyldighet att betala arbetsgivaravgifter utomlands bör ses över. En omprövning av utsändningsreglerna i socialförsäkringskonventionerna bör ske. Vidare anser organisationerna att en total översyn bör göras av de regler som gäller för arbete utomlands. TCO tillstyrker också förslaget om en total översyn. Denna bör göras i nära konlakl med SAF/ LO/PTK:s arbetsgrupp för utlandstjänstgöring.

Ullandssvcnskarnas förening anför atl effektiva åtgärder i syfte atl främja en svensk tjänsteexport kräver en ny syn på de utlandsarbetandes allmänna situation. En allmän översyn av gällande socialkonvenlioners effekler för svensk utlandspersonal är påkallad. Föreningen tillstyrker således förslagel om en tolal översyn av gällande regler för utlandsarbete.

Marknadsföringsålgärder

1. Förslaget om försöksverksamhel med projeklförmedling förlagd till
London tillstyrkes av Indusiriförbimdel/SAF, Svenska konsuliföreningen.
Svenska bankföreningen. Skandinaviska enskilda banken, kommerskolle-
giuin, luflfarlsverkel, Sveriges cxporlråd. ambassaden i Haag och Singa
pore, LO och Securiias.

Datainspektionen framhåller atl detla förslag torde innefatta inrätiandel av ett fillståndsplikligl personregister enligt dalalagen.

Ambassaden i Haag anför att fler orter än London bör övervägas innan slutligt beslut fatlasom lokaliseringav verksamhelen. Ambassaden i Singapore anser atl lokal serviceorganisation för denna verksamhet bör innefatta representation för berörd ambassad. Ambassad kan också vare ell alternativ som sådan serviceorganisation.

Skandinaviska enskilda banken anför alt systemel med fördel kan drivas i anslutning lill bankverksamhet. Banken är inle främmande för att eventuellt med lämplig partner medverka i utvecklingen av ett dylikl system.

Sveriges exportråd framhåller att fördjupade diskussiner om denna verksamhet bör integreras med de prioriteringar av branscher och länder som rådet har gjort och ämnar satsa på under den närmaste treårsperioden vad avser projektbevakning.

SINTAB rekommenderar att projektförmedlingen aktiveras och organiseras branschvis fristående från men som elt komplement till verksamheten vid Sveriges exportråd, handelskontor och ambassader.

2. Ulredningen har initierat tjänstehandelsseminarier på ett par mar-
kander och föreslår alt denna verksamhet bör fortsätta. Industriförbundet/
SAF har inget att invända mot detta. En fortsatt utvärdering bör ske.

Prop. 1984/85:140 60

Vidare bör företagens intressen styra valet av seminariernas lokalisering. Ambassaden i Bonn anför all även Västtyskland bör kunna vara en intressant marknad för tjänsteproducenter och atl seminarier kan hållas där. Ambassaden i Singapore ullalar sig posilivi om denna seminarieform liksom kommerskollegiuni och Svenska bankföreningen. Detsamma gör Consullus, Indevo, Securiias, SINTAB och LO.

3. IndustriförbundetlSAF och Bankföreningen m.fl. uttalar att allmänt
slöd för förslagen om massmediastödd information, dvs. bl.a. ökade me
del lill utlandsprogrammel vid Sveriges Radio.

Sveriges Radio ABISveriges Riksradio AB anser del Iveksaml om den föreslagna formen kan förenas med verksamheten inom företagel. Besläll-ningsverksamhet har hittills inle accepterats. Ullandsprogrammets filmgrupp måsle ha räll atl själv bedöma vilka program de skall göra, när de skall göras liksom hur de skall produceras. Uppgiflen all producera den typ av informationsfilm som föreslås måste därför utformas så atl förelagels integritet inte skadas och placeringen av produktionen inte försvåras. Filmverksamhelen har hittills varit begränsad till den relativt blygsamma budgelens möjligheter. Ur dessa aspekler skulle ell tillskoll vara välkommet. Sveriges Riksradio anser emellertid att denna form av beställningsproduktion inte är förenlig med de rikllinjer som gäller för programverksamheten vid företagel och kan därför inte förorda den föreslagna verksamheten.

4. Svensk-internationella pressbyrån konstaterar att byrån i sin löpande
verksamhet gör exportinriktade svenska företag betydande Ijänster. Byrån
anser del viktigt atl hälla isär nyhetsförmedling under redaktionellt ansvar
och uppdragsverksamhel mol ersättning. 1 del senare fallel har byrån
pekat på möjlighelen atl bilda ell separal konsullbolag i nära samarbeie
med del svenska exportfrämjandel. Byrån hälsar därför med tillfredsstäl
lelse förslaget atl exportrådet studerar verksamheten vid byrån.

5. Svenska institutet anser att den föreslagna verksamheten med stipen
dier till näringslivel för att främja handeln med tjänster på ett naturligt sätt
kan inordnas i institutels verksamhel. Omfallningen av verksamheten
liksom resursbehovet blir beroende av vilka koslnader stipendierna skall
täcka. Vidare måste en rad frägor lösas säsom stipendielidens längd m. m.
Försökperioden bör kunna begränsas till 3—4 år.

Bankföreningen, Industriförbundet/SAF, kommerskollegitim m.fl. uttalar etl allmänl stöd för detta förslag.

6. Sveriges redareförening är beredd att medverka vid utformningen av
etl arbetsprogram för gemensam marknadsföring av svenskt .sjöfartskun
nande och dä gärna i samarbete med sjöfartsverket och Sveriges export
råd.

Prop. 1984/85:140 61

Statistik

1. SCB konstaterar att den slalistiska belysningen av tjänstesektorn idag
inte är lillfredsställande. SCB tillstyrker förslagel om en särskild tjänste
handelspublikation och vill betona viklen av att publiceringen snabbi star
tas.

Andra instanser som framhåller behovet av bättre och mer ändamålsenligl statistiskt underlag är ambassaden i Bonn, Internationella handelskammarens svenska nationalkommitté, SIND, IVA, Bankföreningen och Induslrlförbundel/SAF liksom LO.

2. SIND anför alt verket har i uppdrag atl behandla frågan om en
särskild studie av tjänsternas andel av industrins förädlingsvärde och han
del i sin utredningsplan. Enligt LO bör denna fräga hänskjutas till betal-
ningsstatislikdelegalionen för bedömning och ev. genomförande.

Medel för att främja tjänsteexport

1. Förslaget att införliva det särskilda konsultstödet vid Sveriges export
råd med verksamheten slöd lill svensk projektexport (SPE) har fått ett
blandal mottagande. Bankföreningen, kommerskollegium m.fl. uttalar ett
allmänl slöd för förslaget. RRV stödjer förslagel att konsultstödet avskaf
fas. LO har inle avgörande skäl för att motsätta sig att stödformerna
sammanförs. Luftfartsverket biträder samordningen men motsäller sig att
slödet därmed skall förbehållas betalningsstarka marknader.

Sveriges exportråd anser att nuvarande ordning bör råda även i framtiden. Konsekvensen av förslaget blir enligt rådet inte ett ökat främjande av konsullexport utan motsatsen eftsom SPE redan idag finns tillgängligt för konsuller pä det sätt utredningen föreslår. Svenska konsultföreningen vänder sig bestämt mot förslaget. Föreningen vill kraftigt förorda att nuvarande konsultstöd bibehålls som elt utmärkt och för samhällsekonomin lönsami komplemenl till SPE-slödet. IndustriförbundetlSAF anser att konsultstödet bör finnas kvar då flertalet konkurrentländer kan erbjuda sina konsulter ett dylikl slöd. SINTAB anser också alt nuvarande stödform bör behållas.

2. Även förslaget om elt decentraliserat stöd för marknadsvärdering
inom svensk projektexport har fält ett blandal mottagande. Ambassaden i
Singapore och i Kuala Lumpur är positiva till förslagel. Den senare ambas
saden önskar della som åhörare i arbelet som utförs i Singapore.

Sveriges exportråd och Industriförbundet/SAF delar uppfattningen hos nämnden för stöd lill svensk projektexport, nämligen atl en lokal fond kan stimulera företag till nya affärsuppslag i Singapore men alt ansökningarna bör behandlas centralt i Sverige.

LO motsätter sig inle delta förslag.

Ambassaden i Haag uttalar en tveksamhet till förslagel. En decentralisering kan leda till suboplimering genom svårigheter alt samordna resurserna.

Prop. 1984/85:140 62

3. Frågan om en ulvärdering av den statliga tjänsteexporten har fått stöd av det fålal instanser som har uttalat sig. Bland dessa fmns SCB, RRV och TCO liksom Skandinaviska enskilda banken och SINTAB.

4. Förslagel om att se över exportkreditnämndens regler får slöd av de instanser som har yttrat sig, säsom Sveriges exportråd, luftfartsverket, IndustriförbundedSAF, IVA, Svenska konsultföreningen, TCO, SINTAB, Sveriges redareförening. Bankföreningen och Skandinaviska enskilda banken.

EKN ger i sitt remissvar en detaljerad redogörelse för olika grenar av tjänstehandeln. Av denna framgår att EKN har bemyndigande att lämna garanfier för tjänsteexport i en omfattning som i allt väsentligt kan anses svara mol de behov som hittills har gjort sig gällande. Om det senare skulle framslå som önskvärt frän allmän exportsynpunkt att lämna garanti av sådani slag för vilkel EKN nu saknar befogenhet atl medge garanli, är EKN beredd alt närmare studera förutsättningarna för lämplig uividgning av garanlimöjligheterna.

Exportrådet finner det väl motiverat atl EKN gör en översyn av gällande regler för investeringsgarantier. LO avstyrker förslaget lill omprövning av EKN;s investeringsgarantier. TCO är inte beredd att tillstyrka att dessa regler mjukas upp när det gäller till förutsättningarna i värdlandet.

Valutafrågor

Valutakommittén anför att den inte kan avge något yttrande eflersom kommiltén är inne i silt slutarbete. De aspekter på valutaregleringen som utredningen har berört kommer atl behandlas i slutbetänkandet vilket beräknas avlämnas vid slutet av år 1984.

Kirditmarknadskommillén anför alt den kommer atl lämna förslag som innebär atl den svenska kreditmarknaden öppnas för ulländska banker. Ett av syftena är att svenska banker i gengäld skall få slörre möjlighel till utlandsengagemang. Därefter skall de grundläggande slmkturproblemen på den svenska kredilmarknaden behandlas. Kommittén kommer därvid att i slörsla möjliga ulslräckning fillgodose de inlressen utredningen har pekat på.

Sveriges riksbank avstår från att behandla de frågor utredningen tar upp i avvaktan på valutakommitténs betänkande.

Bankinspeklionen konstaterar bl.a. all svenskt kunnande i fråga om internationell banking har visat sig konkurrenskraftigt. De synpunkler och förslag som ulredningen har framfört bör beaktas av valutakommiltén och kreditmarknadskommittén samt den efterföljande behandlingen av dessa utredningars belänkanden. Della bör ske i en positiv anda.

NO anser att etl ökal engagemang från svenska bankers sida i internationella sammanhang kan öka bankernas know how och också komma den svenska marknaden till godo. Möjligheterna till ökat internationellt engagemang är dock begränsade om inte Sverige samtidigt tillåter en friare

Prop. 1984/85:140 63

etablering av ulländska banker i Sverige. Reciproriletsprincipen lorde gälla även för andra områden där Sverige vidtagit ålgärder som kan verka handelshindrande. Konkurrens från utlandet ulgör i Sverige en väsentlig del av konkurrenstrycket eftersom företagskoncentralionen i många fall är hög. Sådana marknader är bank- och försäkringsväsendet, telekommunikationer samt flera områden inom transportsektorn. Här borde en liberalisering av Ijänslehandeln vara speciellt intressant.

IVA anser all synpunkterna på begränsningar i ijänstehandeln i gällande valutareglering och banklagstiftning bör beaktas.

Industriförbundet/SAF understryker valutaregleringens hämmande effekler för Ijänsleexporlen. Organisationerna förutsäller all flertalet problem på detla område är kända för valutakommittén och att den även ulan särskilda direkfiv tar del av tjänsteexportulredningens belänkande.

Svenska försäkringsbolags riksförbund stödjer frågan om tilläggsdirektiv lill valutakommittén. Förbundet understryker att svensk försäkrings möjligheter alt hävda sig pä internationell marknad är beroende av största möjliga frihet att anpassa sig till marknadens krav.

Svenska bankföreningen anför att utredningens synpunkter bör beaktas vid beredningen av valutakommitténs kommande förslag. Ålskilliga ändringar i valutaregleringen kan dock göras ändå. Frågan om sådana ändringar bör tas upp direkt med riksbanken. Föreningen kan medverka vid sådana diskussioner. Skandinaviska enskilda banken delar denna uppfattning.

Finansbolagens förening anser att det vore möjligt att utfärda tilläggsdirektiv till valutakommiltén. Föreningen pekar pä andra problem på detta område, bl.a. har utvecklingen av internationell leasing komplicerats av nalionella lagar. Del vore önskvärt om Sverige verkade för en harmonisering på internationell bas. Ytterligare ell problem anges vara det sedan många år införda förbudet för utlänning atl etablera finansbolag i Sverige.

Skandia understryker uppfattningen att valutaregleringen bör kunna anpassas så att den inte försvårar tjänsteexporten. Förutom valuiaregleringen och skatlelagstiftningen ulgör koncessionskraven inom försäkringsområdet ett besvärande hinder.

Biståndsfrågor. UtbUdningsfrågor

I. Tjänsteexportens kopplingar till biståndet behandlas i ett särskild kapilel. SIDA inslämmer hell i de slutsatser som lämnas där. IndustriförbundetlSAF ifrågasätter utredningens slutsatser beträffande tjänsteexportens kopplingar till biståndsarbetet. Sverige har vid en internationell jämförelse mycket låg bindningsgrad i biståndet och svenska företag favoriseras inle av bislåndsmyndigheterna.

Ambassaden i Nairobi framför bl.a. den uppfattningen alt mer uppmärksamhel bör rikias mot behovet av administrativt kunnande inom programländernas förvaltningar. Dels öppnas möjligheter för svensk tjänsteexport, dels förbättras mottagariandets möjligheter atl driva projekt.

Prop. 1984/85:140 64

SINTAB förordar en mer medveten och aktiv satsning i biståndspolitiken på förvaltningstjänster och därmed sammanhängande export. Vidare anser SINTAB det viktigt för förvaltningsbisländels framgång alt l.ex. SIDA för sådana uppdrag i större utsträckning än hittills anlitar en myndighel, organisalion eller bolag i stället för enskilda personer med tjänstledighet. Därmed kan en hel organisations resurser mobiliseras. Beträffande BITS möjligheter att delta i tjänsteexportverksamheten anser SINTAB alt länderval för BITS-engagemang bör göras betydligt vidare än idag.

2. Ambassaden i Haag framhåller belydelsen av utökade språkstudier. Universitetet i Göteborg fäster uppmärksamhet vid behovet av en mer ingående utredning om hur universiteten kan förändra sin ulbildning för atl underiätta verksamhet som har karaktär av tjänsteexport. Åtgärder bör kunna vidtas från universitetsmyndighelernas sida för att utveckla en rad tjänsteinriklade utbildningar för export och internationell tjänst. Svenska försäkringsbolags riksförbund förordar en satsning på utbildningen på universitetsnivå, inriklad på tjänsteexport. SACO/SR understryker att en grundläggande fömtsättning för tjänsteexport är den professionella kunskapen. Högskolan kan ulnyttjas som anordnare av skräddarsydda språkkurser och kurser om olika länder. Vidare pekar SACO/SR på den offenlliga sektorns möjlighel alt utgöra komplement lill export från näringslivel.

Prop. 1984/85:140 65

Innehåll

Propositionen .................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Propositionens lagförslag ..................................... ... 2

Utdrag av prolokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 ... 10

1 Inledning ........................................................ .. 10

2 Bakgrund ..................................................... .. 12

2.1 Den långsikliga samhällsomvandlingen ............. .. 12

2.2 De allmänna egenskaperna hos tjänsteprodukterna 14

2.3 Den svenska tjänstesektorn ......................... .. 15

2.4 Den internationella tjänstehandeln ................. .. 16

2.5 Svensk tjänstehandel med utlandet ............... .. 17

2.6 Den svenska tjänsteexporten och biståndsarbetet 19

2.7 Sveriges framlida tjänsteexport ....................... .. 20

2.8 Del internationella arbetet med tjänstehandelsfrågor 22

3 Åtgärder för alt främja den svenska exporten av tjänsler 25

3.1 Tjänstehandelsdelegation ............................. 25

3.2 Utnyttjande av investeringsfonder m.m .......... .. 26

3.2.1 Utnyttjande av investeringsfonder ........... .. 26

3.2.2 Investeringar i ullandet .......................... 28

3.3 Beskattning vid ullandstjänstgöring ................ .. 29

3.4 Marknadsföringsåtgärder .............................. .. 30

3.4.1 Projektförmedling ................................. 30

3.4.2 Tjänsiehandelssymposier ........................ .. 31

3.4.3 Stipendieverksamhel ............................... 31

3.4.4 Konsuhstöd ........................................... .. 32

3.4.5 Svensk projektexpori ............................ 35

3.4.6 Exporlkreditfrågor .................................. .. 36

3.5 Statistikfrågor ............................................. .. 36

3.6 Övriga frågor ............................................. .. 37

3.6.1 Sveriges Radios Utlandsprogram .............. 38

3.6.2 Valuta- och kredilmarknadsfrågor ............. 38

3.6.3 Direktiv till slalliga utredningar ................... 39

3.6.4 Kommunal tjänsteexport ....................... 39

4 Upprättade lagförslag ....................................... .. 40

5 Hemställan .................................................... .. 41

6 Beslut .......................................................... .. 41

Bilaga I Sammanfattning av (SOU 1984: 33) Handla med tjänster 42
Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över belänkandet

SOU 1984: 33 ....................................... .. 52

Norstedts Trycken, Slockholm 1985