Prop. 1984/85:129 2

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs all 7 § 6 och 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

7 §
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 mom. Kyrkor, sjukvårdsin- 6/nt;/?i. Kyrkor, sjukvårdsinräll-
rättningar vilkas verksamhet inte ningar vilkas verksamhet inte be
bedrivs i vinstsyfte, barmhärtig- drivs i vinstsyfte, barmhärlighels-
hetsinrättningar, stiftelser som har inrättrfmgar, kapitalsparfonder som
till huvudsakligt ändamål att under avses i lagen (1983:890) om alle
samverkan med militär eller annan manssparande, stiftelser som har
myndighet stärka rikets försvar el- till huvudsakligt ändamål att under
ler att, utan begränsning lill viss fa- samverkan med militär eller annan
milj, vissa familjer eller bestämda myndighet stärka rikets försvar el-
personer, främja vård och uppfosl- ler alt, utan begränsning till viss fa
ran av barn eller lämna understöd milj, vissa familjer eller bestämda
för beredande av undervisning eller personer, främja vård och uppfost-
utbildning eller utöva hjälpverk- . ran av barn eller lämna understöd
samhet bland behövande eller fram- för beredande av undervisning eller
ja vetenskaplig forskning samt hus- utbildning eller utöva hjälpverk-
hållningssällskap med stadgar som samhet bland behövande eller fram
bar fastställts av regeringen eller ja vetenskaplig forskning saml hus
myndighet som regeringen bestäm- hållningssällskap med stadgar som
mer har fastställts av regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare lill viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn lill det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförhg under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mol avkastningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skatt-skyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse.

'Senaste lydelse 1984:1061.

Prop. 1984/85:129 5

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-21

Närvarande: I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Gradin, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om sparfrämjande åtgärder

1 Inledning

Den 1 april 1984 infördes allemanssparandet. Sparformen ersatte del tidigare skattesparandet. Allemanssparandet innebär att hushållen kan erhålla antingen skattefri ränla på sitt sparande på rikssparkonto i bank eller skattefri värdetillväxt på sill sparande i kapitalsparfond.

Den 1 januari 1985 höjdes den högsta tillåtna månadsinsättningen i allemanssparandet från 600 kr. till 800 kr. Till allemanssparandet knöls vidare en möjlighel lill bospariån för ungdomar.

I samband med regeringens proposition om bosparande för ungdomar och om andra sparfrågor aviserade regeringen atl den avsåg att återkomma till riksdagen med förslag om allmänt sparfrämjande ålgärder öch om att helt befria kapitalsparfonderna från skattskyldighet för realisationsvinster.

Det förstnämnda förslaget hänger samman med behovet av att öka hushållssparandet samt de goda erfarenheterna från allemanssparandets introduktion. Det siistnämnda förslagel innebär att de två sparformerna i allemanssparandet, allemansspar och allemansfond, gesen likvärdig skat-lemässig behandling.

2 Sparfrämjande åtgärder 2.1 Bakgrund

Hushållssparandets utveckling

Hushållens netlosparande består av två komponenter, realt och finansiellt sparande. Del reala sparandel består av hushållens investeringar, huvudsakligen i små- och fritidshus, reducerat med de reala tillgångarnas kapitalförslitning. Det finansiella sparandel består av hushållens bankinlåning, placeringar i värdepapper och privat pensionssparande m. m. redu-

Prop. 1984/85:129 6

cerat med hushållens ökade skuldsättning. Hushållens sparkvot anger nellosparandet i förhållande till den disponibla inkomsten.

Under 1960-talet sjönk sparkvoten konlinueriigt för att under 1970-lalet stabiliseras i intervallet 3-5% (diagram 1). År 1982 sjönk sparkvoten lill 0,5 % och har sedan dess legat på denna låga nivå.

Diagram 1. Sparkvotens utveckling 1963—1984. Hushållens reala och finansiella sparande

(Procent av disponibel inkomst)

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Minskningen av hushållssparandel under 1960-talet förklaras sannolikt av socialförsäkringssystemets ulbyggnad. Genom tillkomsten av den allmänna tjänslepensioneringen, ATP, minskade behovet av privat pensionssparande. Visserligen skedde samtidigt en kraftig sparandeökning inom ramen för ATP-syslemet, men efiersom det sparandet inte definieras som hushållssparande utan som offentligt sparande minskade hushållssparandet.

Under 1970-talet upphörde den successiva nedgången av sparkvoten. Sparkvoten upprätthölls av det reala sparandet. Den reala sparkvoten låg i stort sett i intervallet 4—5%, medan den finansiella sparkvoten mestadels var negativ. Den negativa finansiella sparkvoten förklaras framför allt av hushållens skuldsättning i samband.med småhusförvärv, vilka var skalte-mässigt gynnsamma under 1970-talet. Sparkvotens kortsiktiga variationer hade sina motsvarigheter i den finansiella sparkvotens utveckling.

Prop, 1984/85:129 7

Som jag nyss nämnde sjönk sparkvoten drastiskt år 1982. Den reala sparkvoten hade börjat minska redan under åren 1980 och 1981, men under den perioden upprätthölls den totala sparkvoten av ett osedvanligt högt finansiellt sparande. Under år 1982 minskade även det finansiella sparandet.

Den främsta förklaringen till sparkvotens nedgång och stagnation under åren 1982-1984 är antagligen den 6-procenliga minskning av hushållens disponibla realinkomster som.skedde mellan åren 1981 och 1983. Vidare har den reala avkastningen på småhusinvesteringar minskat beroende på högre realräntor och lägre värdestegring på småhus. Detla förklarar delvis nedgången i den reala sparkvoten.

Vid en jämförelse mellan hushållssparandets omfallning i Sverige och i omväriden måste man beakta de skilda förutsättningar som föreligger genom att Sverige till skillnad från många andra länder har ett väl utbyggt offentligt pensionssystem. Även om man tar hänsyn till detla kan man konstatera,atl hushållssparandel i Sverige f.n. ligger på en inlernaliondll sett mycket låg nivå.

Fömlsällningarna för etl ökat hushållssparande bör emellertid nu vara relativt goda. Marginalskatterna har sänkts kraftigt under åren 1983-1985 och närmare 90% av inkomstlagarna har nu en marginalskatt på högst 50%. Realräntan ligger på en hög nivå. Inflationen minskar. Reallöneminskningen har upphört och förutsättningar bör nu finnas för sligande reallöner.

Delegationen för allemanssparandet

Riksdagen beslutade i november 1983 om allemanssparandet (prop. 1983/84:30, FiU 13, rskr 32). Beslutet innebar att allemansparandet ersatte skattesparandel fr.o.m. den 1 april 1984.

I enlighet med vad som angavs i propositionen inrättades en delegation (Fi 1983:08) med huvuduppgift att svara för planläggningen och utformningen av behövliga informations- och utbildningsinsatser i fråga om allemanssparandet. Delegationen benämns delegationen för allemanssparandet. Riksgäldskontoret svarar för administrationen och del praktiska genomförandet av beslutade marknadsföringsåtgärder.

Delegationen är sammansatt av representanter för staten, bankerna, löntagarna, induslrin, kooperationen och aktiespararna.

I december 1984 beslutade riksdagen om bosparande för ungdomar och om andra sparfrågor (prop. 1984/85:51, FiU 7, rskr 59). Därigenom förbättrades allemanssparandets villkor. Till allemanssparandet knöls en möjlighet till lån för ungdomar i åldrarna 18-28 år. Det högsta tillåtna sparbelop-pel höjdes från 600 kr. till 800 kr. i månaden fr.o.m. den 1 januari 1985. Regeringen aviserade vidare att den avsåg att återkomma till riksdagen med förslag om allmänt sparfrämjande åtgärder och om skattebefrielse för kapitalsparfonderna avseende realisationsvinster på aktier som innehafts i

mindre än två år. Dessutom aviserades befrielse från skattskyldighet för realisationsvinster vid obligafionsavyttring.

I enlighet med de allmänna riktiinjer för delegationens arbete som redovisats ovan har informationsinsatser genomförts i press och andra media. Delegationen har också tagit initiafivet till och genomfört konferenser om statsskuldspolitiken och sparandets roll i samhällsekonomin, marknadsundersökningar avseende sparattityder m.m. Delegationen har bearbetat och stött organisationer utanför bankkretsen vid bildandet av kapital-sparfonder.

Allemanssparandets utveckling

Allemanssparandet har fått en mycket bra start. I propositionen om allemanssparandet antogs att det åriiga sparandet skulle uppgå till ca 4-5 miljarder kr., dvs. den nivå som skattesparandet uppnådde de sista åren. När nu facit för allemanssparandets utveckling under år 1984 föreligger, kan det konstateras att den nya sparformen vida har överträffat förväntningarna. Det totala sparandet har mer än dubblerats jämfört med skattesparandet. Under år 1984 genererade allemanssparandet nära 8 miljarder kr., vilket motsvarar nära 900 milj. kr. i månaden eller en åriig sparvolym på drygt 10 miljarder kr.

Vad gäller allemanssparande i bank jämfört med skattesparande i bank har det skett en mycket kraftig ökning. Sparvölymen har i det närmaste fyrdubblats. Vad gäller sparande i allemansfond jämfört med skattefond kan konstateras att insättningarna i allemansfond redan från starten ligger på samma nivå som skattefondsparandet gjorde i slutfasen.

Allemanssparandets utveckling sedan starten framgår av tabell 1.

Tabell 1	Allemanssparandets utveckling
(Milj. kr.)
Månad	Allemansspar		Allemansfond Antal Behåll-		Allemanssparandet
	Antal	Behåll-	Allemansfond Antal Behåll-		Antal	Behåll-
	konton	ning' Milj. kr.	konton	ning' Milj. kr.	konton	ning' Milj. kr.
1984
Apr.	1495500	658	518700	170	2014200	828
Maj	1554800	1353	534000	357	2088800	1710
Juni	1567400	2055	537900	542	2105 300	2596
Juli	1585 300	2756	537600	722	2 122900	3478
Aug.	1599800	3462	538600	901	2138400	4 363
Sept.	1611100	4161	537600	1072	2148700	5 233
Okt.	1625 700	4867	537400	1244	2163 100	6111
Nov.	1638 100	5 571	535600	1407	2173800	6978
Dec.	1647900	6264	535 300	1571	2 183 100	7835
1985
Jan.	1 701500	6979	536000	1707	2237500	8686

' exkl. ränta resp. värdeförändring. Källa: Riksgäldskontoret.

Prop. 1984/85:129 9

Januari månads siffror för år 1985 tyder på atl de månafliga sparvoly-merna i allemanssparandet kan komma att öka under innevarande år. Del medför alt allemanssparandet under 1985 kan komma att generera omkring 10-11 miljarder kr. Med nuvarande fördelning mellan allemansspar och allemansfond innebär det att allemansspar i år kommer att täcka ca 15 % av det beräknade budgetunderskottet.

2.2 Allmänna överväganden

Behovet av ökat hushållssparande och sparfrämjande åtgärder

Under de senaste åren har det skett en kraftig förbättring av det totala sparandet i ekonomin. Investeringarna här åter börjat öka samtidigt som bytesbalansen har förbättrats kraftigt.

Bytesbalansen utgör definitionsmässigt summan av den offentliga och den privata sektorns finansiella sparande. Det finansiella sparandet definieras som skillnaden mellan bmttosparande och investeringar i realkapital. Bruttosparandet utgör skillnaden mellan nettoinkomster och konsumtion.

Förbättringen av bytesbalansen motsvaras av en förbättring av såväl den privata som den offentiiga sektorns finansiella sparande. När det gäller den privata sektorns sparande är det företagens finansiella sparande som svarar för ökningen, medan hushållssparandet, sorn tidigare nämnts, har utvecklats svagt.

Den ekonomisk-politiska strategin syftar till en fortsatt förbättring av såväl bytesbalansen,som det reala sparandet i form av främst ökade industriinvesteringar. I takt med att det allmänna ekonomiska läget förbättras bör också reallönerna och hushållens disponibla inkomster kunna öka.

Vid en fortsatt investeringsexpansion kommer företagens finansiella sparande sannolikt åter att försvagas. Om hushållens stigande disponibla inkomster samtidigt i allt för hög utsträckning används till privat konsumtion istället för till sparande kan en kraftig försämring av bytesbalansen uppkomma. En sådan utveckling kan visserligen motverkas genom en stram budgetpolitik, som ökar sparandet i den offentliga sektorn. Om inte budgetåtstramningen skall bli alltför kraftig och riskera att leda till en påtaglig uppgång i skattetrycket, är det emellertid angeläget att hushållen medverkar till den nödvändiga sparandeökningen i ekonomin. Sparkvoten behöver således stiga från nuvarande låga nivå.

Ett ökat hushållssparande förbättrar också möjligheterna att finansiera budgetunderskottet. Om hushållen kan svara för en störte andel av budgetunderskottets finansiering behöver inte statens upplåningsanspråk i företagssektorn bli lika omfattande. Därigenom minskar risken för ulträngning av företagens investeringar.

Starka samhällsekonomiska skäl talar alltså för att hushållssparandet bör öka från nuvarande mycket låga nivå. Etl ökat sparande innebär emellertid fördelar inte bara för samhället ulan också för den enskilde spararen.

Prop. 1984/85:129 10

Genom ett ökat sparande kan hushållen öka sin ekonomiska handlingsfrihet. Deras möjligheter att uppnå angelägna konsumtionsmäl som god bostad, innehållsrik fritid etc. förbättras samtidigt som de slår bättre rustade inför oväntade påfrestningar på hushållsbudgeten. Ett regelbundet sparande får också positiva följdverkningar genom att hushållen då ofta börjar planera sin totala hushållsbudget och därmed får bättre kunskaper om sin ekonomiska siluation.

De senasle årens låga sparande har medfört att många hushålls likvidi-lelsreserver har urholkats i reala termer. När hushållens reala disponibla inkomster åter börjar växa är det därför angeläget att en del av inkomstförbättringen sätts av till sparande. Särskilt ängeläget är det att få till stånd ett ökat sparande bland ungdomar. Det gäller bl.a. att verka för att ungdomar tidigt lär sig förstå värdet av ett regelbundet sparande.

Under senare år har det skett kraftiga förändringar i de sparformer som hushållen har att välja mellan. Allemanssparandet har införts. Vinstsparandet har förts över i bankernas regi och olika förändringar har genomförts i syfte atl göra denna sparform mera attraktiv. Obligationsfonder har startats och dragit till sig betydande belopp. Intresset för privata kapital-och pensionsförsäkringar har ökat. Aktieplaceringar har givit ökad avkastning. Bankernas inlåningsräkningar har förändrats m.m.

De snabba förändringarna av hushållens sparformer har skapat informations- och utbildningsbehov om vilka villkor som är förknippade med de olika sparformerna och vad som passar hushåll i olika ekonomiska situationer bäst. Det finns också ett ökat informations- och utbildningsbehov när del gäller sparandets roll i hushållsbudgeten, för bosättningen etc.

Sparbanksföreningen har i en skrivelse lill regeringen den 4 juni 1984 understrukit behovet av sparfrämjande ålgärder. Föreningen har också i skrivelsen förklarat sig villig att bidra till finansieringen av sådana åtgärder.

Förslag om sparfrämjande åtgärder

Mitt förslag: För budgetåret 1985/86 anslås ett reservationsanslag av 15 milj. kr. för allmänt sparfrämjande åtgärder inklusive allemanssparandet.

Skäl för mitt förslag: Mot bakgmnd av vad jag har anfört i det föregående anser jag det angeläget atl få till stånd brett inriktade informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt öka hushållssparandet i olika former. Insatserna bör utformas så atl de ger bestående effekler i form av posiliva sparattityder samt ökade kunskaper om sparandets funktion för den enskildes och samhällets ekonomi. Ökade kunskaper om olika sparformer bör också eftersträvas. Vidare bör i informationen betonas nödvändigheten av ett visst sparande

Prop. 1984/85:129 11

och den trygghet och handlingsfrihet som detta skapar för individen. När det gäller frågan om hur dessa allmänt sparfrämjande informationsinsatser bör organiseras vill jag erinra om att den nuvarande delegationen främst har till uppgift att främja allemanssparandet. Delegationens sammansättning och uppläggningen av arbetet med administration och genomförande i riksgäldskontorets regi har anpassats till detta.

Erfarenheterna av delegationens insatser avseende allemanssparandets introduktion är mycket goda. Det förefaller som om man med relativt små ekonomiska insatser har fått en stor anslutning till sparformen och därigenom ökat hushållens sparande.

Den förändring av verksamheten i riktning mot mer allmänt sparfrämjande ålgärder som nu bör komma till stånd gör det motiverat atl ersätta den nuvarande delegationen med en ny delegation, benämnd Sparddega-tionen, knuten till finansdepartementet och med en sammansättning som avspeglar arbetets nya inriktning. Jag föreslår därför att det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget F 7 Information om allemanssparandet ersätts med ett nytt anslag som omfattar allmänt sparfrämjande åtgärder inkl. allemanssparandet. Jag föreslår vidare att eventuell meddsreservafion budgetåret 1984/85 från anslaget F 7 Information om allemanssparandet överförs till det nya anslaget.

Spardelegationens huvuduppgift bör vara att ta initiativ till och svara för informations- och utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt främja hushållssparandet och för nödvändiga förvaltningsuppgifter i anslutning lill defta. Dessutom skall delegationen ha det övergripande ansvaret för informationsinsatserna avseende allemanssparandet. När det gäller denna senare del av spardelegationens uppgifter är det naturligt atl fortsätta det samarbete som förekommit mellan den nuvarande delegationen och riksgälds-kontoret. I övrigl bör delegationen fritt kunna organisera sitt arbete och välja de samarbetspartners som bäst lämpar sig för respektive projekt.

Som exempel på allmänna sparfrämjande insalser kan nämnas:

- Fungera som samordningsorgan för olika sparfrämjande aktiviteter som idag pågår hos olika intressenter.

- I samarbete med olika intressenter utarbeta och därefter löpande följa upp och revidera utbildningsmaterial om sparfrågor för grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.

- Allmänt stärka informationsinsatserna mot de målgmpper som idag uppvisar ett lågl sparande, dvs. ungdomsgrupperna saml låginkomstgrupperna. Delegationen bör därvidlag pröva och utnyttja nya, okonventionella kanaler och samarbeta med exempelvis studieförbunden, de fackliga organisalionerna och andra folkrörelser.

- Stödja allmänt sparfrämjande ålgärder som initieras av olika intressenter om dessa projekt kan anses ha en sådan allmänt sparfrämjande karaklär att de bidrar till att höja den allmänna sparbenägenheten. Däremol bör stöd inte utgå till företags- eller produklspecifika marknadsföringsåtgärder.

Prop. 1984/85:129 12

I årets budgetproposition har föreslagits att till information om allemanssparandet för budgetåret 1985/86 anvisas ett reservationsanslag av 7 milj. kr. (prop. 1984/85:100 bil. 9 s. 99). För atl möjliggöra de allmänt sparfrämjande åtgärder som nu bör komma till stånd krävs att ytteriigare medel anslås för dessa ändamål. Jag anser det rimligt att del för allmänt sparfrämjande åtgärder inkl. allemanssparandet under budgetåret 1985/86 anvisas ett reservationsanslag av 15 milj. kr. En resursförstärkning med 8 milj. kr. utöver vad som i prop. 1984/85:100 bil. 9 föreslagits för information om allemanssparandet möjliggör en bred satsning för aU åstadkomma eft ökat hushållssparande.

Chefen för finansdepartementet avser att senare återkomma till regeringen med förslag till direktiv för den nya spardelegationen.

3 Kapitalsparfondernas beskattning

Bakgrund

I propositionen om bosparande för ungdomar och om andra sparfrågor aviserades ett förslag om ändringar i beskattningen av kapitalsparfonderna, dvs. de aktiefonder som ingår i allemanssparandet (prop. 1984/85:51 s. 52 ff). Det angavs att kapitalsparfonderna borde helt befrias från skattskyldighet för vinster på aktier och obligationer. Med hänsyn till den omfattande författningstekniska reform som under hösten 1984 var under genomförande som en följd av avskaffandet äv den kommunala beskattningen av juridiska personer avstod regeringen då från alt lägga fram förslag om de författningsändringar som erfordras för att befria kapi-talsparfondema från skattskyldighet för realisationsvinster. Lagstiftningsarbetet när det gäller avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer är numera slutfört. Frågan om förslag till regeländringar beträffande kapitalsparfonderna bör därför nu tas upp; När det gäller motiven för åtgärden hänvisar jag till vad som anfördes i den delen i prop. 1984/85:51. Nuvarande regler

Kapitalsparfonderna är liksom aktiefonder i övrigt befriade från skattskyldighet för realisationsvinst på aktier som innehafts i minst två år (7 § 12 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt, SIL). Däremot är kapitalsparfonderna som vanliga aktiefonder skattskyldiga för realisationsvinster på aktier som innehafts i mindre än två år samt för realisationsvinster på obligationer.

Enligt lagen (1983:891) om skallelättnader för allemanssparande är ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond inte skattepliktig inkomst.

Prop. 1984/85:129 13

Förslag

Mitt förslag: Kapitalsparfonderna befrias från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

Skälen för mitt förslag: Syftet med förslaget är att helt befria kapitalsparfonderna från realisationsvinstbeskattning. Fonderna är redan fria från skatt på sina utdelnings- och ränteinkomster. En lämplig författningsmäs-sig lösning är därför att fonderna tas in bland de skattesubjekt i 7 § 6 mom. SIL som är skattskyldiga enbart för inkomster av fastighet och rörelse.

För tydlighets skull bör också ett tillägg göras i paragrafens tolfte moment som avser aktiefonder i allmänhet, så att det av momentet framgår atl särskilda bestämmelser finns för kapilalsparfonder.

Reglerna om den begränsade skattskyldigheten bör lillämpas första gången vid 1986 års taxering.

En följd av att kapitalsparfonderna i fortsältningen föreslås vara skattskyldiga endast för inkomst av faslighet och rörelse är att specialregleringen i lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande av beskattningen av ränta och utdelning som tillfaller fonden blir onödig. Den bestämmelsen bör därför utgå.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

De föreslagna lagändringarna är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag aU regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande