Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:125

Regeringens proposition

1984/85; 125

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85;

beslutad den 14 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III till statsbud­geten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 656 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till kostnader för särskilda insatser i Uddevallaregionen inom arbetsmarknads- och industridepartementens verksamhetsområden samt till byggnadsarbeten inom justitie- och utbild­ningsdepartementens verksamhetsområden. Dessutom föreslås bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet.

1   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 125

 

Prop. 1984/85:125                                                    2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-03-14

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wick­bom

Föredragande: statsråden Feldt, Wickbom, Bodström, Boström, Hjelm-Wallén, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, R. Carisson

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Statsrådet Feldt anför: De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 fastställdes har uppförts på tilläggs­budget I (FiU 1984/85: 12, rskr 119). Regeringen har vidare i prop. 1984/ 85:101 föreslagit riksdagen att bifalla vissa anslag på tilläggsbudget 11. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget III till statsbud­geten för budgetåret 1984/85.

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­dena har lagt fram.

Regeringen beslutaratt de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagorna 1-10.

 

Prop. 1984/85:125

Bilaga 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

ANDRA HUVUDTITELN

D.    Domstolsväsendet m. m.

[1] D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 28500000 kr. - Byggnadsstyrelsen har för budgetåret 1984/85 begärt ytter­ligare medel med hänsyn till att medelsförbrukningen på anslaget under budgetåren 1983/84 och 1984/85 har varit högre än beräknad. Den högre medelsförbrukningen är enligt byggnadsstyrelsen ett resultat av nyfill-komna projekt, förskjutningar i betalningsutfallet mellan budgetåren och engångseffekter vid övergång till redovisning enligt bokföringsmässiga principer. Det ökade medelsbehovet beror således inte på ändrade kost­nadsramar för de enskilda projekten.

Jag förordar att byggnadsstyrelsen kompenseras för den högre medels­förbrukningen. I likhet med styrelsen beräknar jag medelsbehovet till 22 milj. kr.

Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa eU reservations­anslag av 22000000 kr.

H.    Diverse

[2] H 6. Sveriges kostnader för 1979 års allmänna granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge. Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Regeringen beslutade den 28 juni 1979 aU en allmän granskning av samtliga gränsmärken som utmärker sjögränsen mellan Sverige och Norge

 

Prop. 1984/85:125                                                    4

skulle äga rum år 1979. Del svenska beslutet hade föregåtts av etl molsva­rande beslut av den norska regeringen. Granskningen, som var planerad alt äga rum år 1982, lidigarelades eftersom vissa gränsmärken förfallit och krävde reparation.

Granskningen skulle utföras av en svensk-norsk kommission. I det svenska beslutet förordnades två Qänstemän vid sjöfartsverket alt från svensk sida som gränskommissarier ingå i kommissionen. 1 beslutet fast­ställdes de beslämmelser som skulle gälla för granskningen. Bl. a. besluta­des att kostnaderna för Sveriges del i förrättningen skulle förskotleras av sjöfartsverket. Uppgift om dessa kostnader skulle anmälas för regeringen, som därefter skulle bestämma från vilket anslag kostnaderna skulle utgå.

Den svensk-norska gränskommissionen har i böQan av år 1982 överläm­nat en rapport från granskningen av sjögränsen mellan Sverige och Norge. Sjöfartsverket har därefter anmält till regeringen att verket förskotterat kostnader för granskningen av sjögränsen med sammanlagt 858693 kr. Av beloppet avser ca 640000 kr. Sveriges kostnader för reparation av elt trettiotal gränsmärken. Kostnaderna i övrigt avser geodetiska beräkningar och kostnader för de svenska gränskommissariernas arbete.

Jag förordar att, kostnaderna för 1979 års allmänna granskning av sjö­gränsen mellan Sverige och Norge regleras på så sätt att medel anvisas över ett särskilt reservationsanslag. Då det är angeläget alt sjöfartsverkels förskott regleras under innevarande budgetår bör elt sådant anslag las upp på filläggsbudgel till statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Sveriges kostnader för 1979 års allmänna granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsan­slag av 860000 kr.

 

Prop. 1984/85:125

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-03-14

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

TREDJE HUVUDTITELN

A.    Utrikesdepartementet m. m.

A 10. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för bud­getåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 3,2 milj. kr. Den utred­ningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde fömlses vid anslagsberäkningen hösten 1983. Jag räknar nu med ett ytteriigare medels­behov av 1,9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 1 900000 kr.

 

Prop. 1984/85:125                                                    6

Bilaga 3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

SJÄTTE HUVUDTITELN

A.    Kommunikationsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. Under anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag på 3,1 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation på I 647 200 kr. Under budgetåret 1984/85 har utredningsverksamheten blivit mer omfat­tande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1983. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 1,1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på filläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av I 100000 kro­nor.

D.    Järnvägar

[2] D 1. Statens järnvägar. Höjning av rörlig kredit till statens järnvägar. I en skrivelse till regeringen den 5 november 1984 har SJ hemställt om ökade rörelsemedel genom höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret från 500 milj. kr. till 1000 milj. kr. I skrivelsen anges att en bidragande orsak till behovet av ökade rörelsemedel är ändrade regler för inbetalning av skatter och sociala avgifter.

Regeringen har i prop. 1984/85:114 med riktlinjer för järnvägspoliliken redovisat att SJ:s rörliga kredit i riksgäldskontoret kommer att ses över och göras mer lik affärsbankernas checkräkningskrediter. Förslaget avses genomföras den 1 juli 1985. Jag bedömer att statens järnvägar tills det nya

 

Prop. 1984/85:125                                                    7

systemet införs har behov av en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 800 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl medge att statens järnvägar för sitt behov av rörelsemedel får disponera en från 500000000 kr. till högst 800000000 kr. höjd rörlig kredit i riksgäldskontoret.

I.    Institut m.m.

[3] 18. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning. Inve­steringar i uppdragsverksamheten. Sveriges meteorologiska och hy­drologiska institut (SMHI) har i en skrivelse lill regeringen den 17 januari 1985 hemställt om medel för investeringar inom institutets uppdragsverk­samhet.

För innevarande budgetår har SMHI anvisats 5620000 kr., varav 2,5 milj. kr. avser en engångsanvisning, i utrustningsmedel. Dessa medel har endast beräknats för investeringar som används inom den anslagsfinansie-rade verksamheten. Investeringar som avser uppdragsverksamheten har inte såsom förutsatts kunnal finansieras direkt av kunder eller genom uppdragslaxan. Det hänger samman med alt enligt de regler som gäller för uppdragsmyndigheterna fär inte den röriiga kredit som SMHI disponerar i riksgäldskontoret belastas för investeringar. Della har inslilutels revisor påpekat.

För egen del anser jag atl det är angeläget alt inte försvåra SMHLs möjlighel att åta sig uppdrag. Därför bör 993000 kr. anvisas för investe­ringar i uppdragsverksamheten. Räntor och avskrivningar för sådana in­vesteringar skall i sin helhet belasta uppdragen och återföras till statsbud­getens inkomstsida.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrust­ning på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 993000 kr.

 

Prop. 1984/85:125

Bilaga 4

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

SJUNDE HUVUDTITELN

D. Vissa centrala myndigheter m. m.

[1] D 6. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Under denna mbrik har på statsbudgeten 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 3 200000 kr. Den utgående reservationen under anslaget 1983/84 var 13,3 milj. kr. Medlen under anslaget är avsedda för färdigställande av pågående byggnadspro­jekt, bl. a. tullstationer i Svinesund (kostnadsram 22,1 milj. kr.) och Pello (kostnadsram 2,5 milj. kr.).

Beträffande tullstationen i Pello har det visat sig att den angivna medels­ramen inte täcker kostnaderna för nybyggnaden, bl. a. på grund av oväntat svåra markförhållanden. Reviderade beräkningar visar att produktions­kostnaden kommer att uppgå till 5,7 milj. kr.

Med anledning av att det från finsk sida byggs en bro över Muonio älv vid Muodoslompolo måste en tullstation förläggas där. Byggandet av bron har tidigarelagts och bron beräknas bli färdig till sommaren 1985. Det medför att den nya tullstationen behövs tidigare än tullverket planerat. I stället för en nybyggnad har tullverket valt att flytta den gamla tullsta­tionen i Övertorneå till Muodoslompolo, vilkel är belydligt billigare än nybyggnation. Kostnaderna för flyttningen beräknas till 1 milj. kr.

De ökade kostnaderna uppgår alltså sammanlagt till 4,2 milj. kr. Genom att kostnaderna för tullstationen i Svinesund beräknas bli 1,3 milj. kr. lägre kan emellertid medel omfördelas inom anslaget. Det ytterligare medelsbe­hovel uppgår således till 2,9 milj. kr. Medlen behöver disponeras redan under innevarande budgetår.

 

Prop. 1984/85:125                                                    9

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsan­slag av 2900000 kr.

F. Övriga ändamål

[2] F 11. Teckning av aktier i en penningmarknadscentral. Något anslag fördetta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85.

Under senare är har handeln med penningmarknadsinstrument fått stor omfattning. Med penningmarknadsinstrument avses här statsskuldväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat, m.fl. värdepapper av löpande karaktär och med kort löptid. Den utestående volymen uppgår f.n. fill över 150 miljarder kr.

I och med ökningen av handeln med penningmarknadsinstrument har vissa adminislrafiva problem uppstått. En viss tröghet i handeln uppstår i de fall då köparen kräver leverans av värdepapper innan likvid erläggs. Ibland skall leverans ske från en depå till en annan. Eftersom samma papper kan köpas och säljas flera gånger under en och samma dag är denna hantering både tidskrävande och administrativt betungande. Ett annat och allvarligare problem som följer av den ökade handeln är säkerhetsrisker i samband med hanteringen. Detta gäller risker såväl för tillgrepp eller förlust vid förflyttningar mellan olika depåer som för obehörigt utnytQan­de.

En projektgrupp med fondkommissionärerna (bankerna och enskilda fondkommissionärer) och riksbanken som uppdragsgivare har föreslagit att det etableras en penningmarknadscentral (PmC) med uppgift att på den svenska penningmarknaden handha administrationen av penningmark-nadsinstmment för placerares och fondkommissionärers räkning.

Avsikten är att PmC till en början skall hantera enbart statsskuldväxlar men att verksamheten efter hand skall vidgas till att omfatta även övriga penningmarknadsinstrument samt obligationer med kort återstående löp­tid.

Överläggningar mellan berörda intressenter, däribland representanter för finansdepartementet, riksbanken och riksgäldskontoret, har resulterat i förslag om att en PmC bör inrättas. För ändamålet bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital på 2 milj. kr. Aktierna avses bli tecknade till 10% genom regeringens försorg, lill 10% av riksbanken och 8% av riksgälds­kontoret, 5% av Konungariket Sveriges sladshypotekskassa, 45% av elt antal banker och 22% av övriga fondkommissionärer. Aktierna, som skall lyda på nominellt 100 kr., skall emilleras lill en kurs av 120 kr. Ägarna skall

 

Prop. 1984/85:125                                                   10

dämtöver, mot skälig ersättning, som säkerhet för bolagets förbindelser och i förhållande till var och ens ägarandel, lämna garantiförbindelser till bolaget uppgående fill tio gånger aktiekapitalet.

Bolaget avses inte ge nägon vinstutdelning utöver skälig avkastning på insatt kapital.

I bolagets styrelse med sju ordinarie ledamöter och tre suppleanter skall regeringen och riksbanken företrädas av vardera en ordinarie ledamot och riksgäldskontoret av en suppleant, stadshypotekskassan av en ordinarie ledamot, bankerna av tre ordinarie ledamöter och en suppleant samt övriga fondkommissionärer av en ordinarie ledamot och en suppleant.

För de akfier som skall tecknas genom regeringens försorg erfordras ett anslag av 240000 kr.

Riksbanksfullmäkfige har i en särskild skrivelse till riksdagen har den 31 januari 1985 hemställt att lagen (1934:437) för Sveriges riksbank ändras så alt ifrågavarande aktieförvärv kan ske och så att erforderliga garantiförbin­delser kan ställas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret kommer i en särskild skrivelse till riks­dagen att hemställa att få teckna aktier i bolaget och atl i övrigt vidta de åtgärder som behövs för riksgäldskontorets medverkan i en penningmark­nadscentral.

Ändring krävs ocksä i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges slads­hypotekskassa och om stadshypoleksföreningar. Jag återkommer i annat sammanhang till denna fråga.

Garantiförbindelsebeloppet för finansdepartementets och riksgäldskon­torets ägarandelar uppgår sammanlagt till 3600000 kr.

Om ett värdepapperslöst system skulle utvecklas får prövas om verk­samheten skall fortsätta i bolagels regi eller i elt annal för hela värdepap­pershanteringen gemensamt organ (t. ex. Värdepapperscentralen VPC Ak­tiebolag).

Föredragandens överväganden

Staten har en central roll på penningmarknaden, dels genom riksgälds­kontorets emissionsverksamhet, dels genom riksbankens operationer på andrahandsmarknaden. En väl fungerande penningmarknad är också gene­rellt av stor belydelse för statens inhemska upplåningsverksamhel. Dessa förhållanden motiverar att staten bör ges insyn i och inflytande på verk­samheten i en penningmarknadscentral. Delta uppnås bäst om staten går in som ägare i centralen. Jag kan acceptera den ägarbild och fördelning av styrelseposter som beskrivits i del föregående. Som framgår av överens­kommelsen som träffats skall en avgift på sedvanligt säll las ul för de garantiförbindelser som lämnas.

 

Prop. 1984/85:125                                                   11

Avsikten är att det nya bolaget skall stå under tillsyn av bankinspekfio-nen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för sta­
tens medverkan i en penningmarknadscentral med de uppgifter
som har angetts i det föregående,

2.    till Teckning av aktier i en penningmarknadscentral på tilläggs­budget III fill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 240000 kr.,

3.    bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garanfi-förbindelse på 3600000 kr. för penningmarknadscentralens för­bindelser.

 

Prop. 1984/85:125                                                   12

Bilaga 5

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET         PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser p. 1, 3-6; statsrådet Göransson såvitt avser p. 2.

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

ÅTTONDE HUVUDTITELN

A.   Utbildningsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservafionsanslag av 11400000 kr. Främst med hänsyn till att kostnadema för utredningar m. m. inom massmedieområdet och det stu­diesociala området blivit störte än vad som kunnat förutses beräknar jag eU ökat medelsbehov av 2500000 kr. Jag hemställler att regeringen föreslår riksdagen

att fill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 2500000 kr.

B.   Skolväsendet

[2] B 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbild­ningsväsendet. Från detta förslagsanslag utgår ersättning för den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk samt skyd­dade fotografier som sker för undervisningsändamål i skolor och inom högskolan. Ersättningen har utgått sedan år 1973 på gmnd av skilda avlal, bl. a. ett den 11 juni 1981 om kopiering i skolorna och högskolorna för tiden den Ijuli 1981-den 30 juni 1984 (prop. 1981/82:25, UbU 7, rskr 124).

Ersätiningen betalas ut till föreningen BONUS. Denna förening företrä­der de författare, konstnärer, fotografer och andra rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp med 5520000 kr. Av detta belopp avser 20000 kr. arvoden lill offentliga ledamöter i BONUS styrelse m. m.

 

Prop. 1984/85:125                                                   13

I prop. 1983/84: 100 (bil. 10 s. 82) anförde jag att anslaget - i avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar om nytt avtal för tiden efter utgången av juni 1984 - borde föras upp med oförändrat belopp. Jag vill nu anmäla att avtal om viss förlängning av 1981 års avtal om kopiering i skolorna och högskolorna träffats, dels den 28 juni 1984 och den 14 mars 1985 vad avser kopiering i högskolorna, dels den 21 februari 1985 i vad avser kopiering i skolorna.

De båda förlängningsavtalen är ettåriga och gäller t. o. m. den 30 juni 1985. Avtalen avser utbildning som har staten, kommun eller landsfings-kommun som huvudman och som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller styrelsen för Sveri­ges lantbmksuniversitet. Utbildningar som under avtalsperioden ställs un­der sådant huvudmannaskap resp. sådan tillsyn förs automatiskt in under avtalen.

Den ersättning som skall utgå för kopiering enligt de båda avtalen skall beräknas på grundval av de redovisningar av kopieringens omfattning, som sketl vid skolorna under tiden den 1 januari-den 30 juni 1982 och inom högskolan under liden den 1 oktober 1982-den 31 mars 1983. Enligt dessa redovisningar skall ersältning för 1984/85 utgå för 50 miljoner kopiesidor på skolområdet och för 52 miljoner kopiesidor på högskoleområdet (totalt 102 miljoner kopiesidor).

Enligt de nu ingångna avtalen har ersättningen för avtalsåret 1984/85 bestämls till 3750000 kr. för skolavtalet och lill 3900000 kr. för högsko-leavialet, vilkel motsvarar 7,5 öre per kopiesida. Detta innebär att ersätt­ningen höjts med 2,5 öre per kopiesida jämfört med den ersättning som utgick för 1983/84.

Den sammanlagda ersällningen till BONUS enligt avtalen uppgår såle­des till 7650000 kr. för innevarande budgetår, vilkel innebär alt detta anslag kommer alt belastas med 2 150000 kr. ulöver vad som tidigare beräknats.

Lärare har såväl pedagogiska som praktiska behov av all kunna kopiera upphovsrättsligt skyddat material för sin undervisning. Dessa behov kan endast till begränsad del tillgodoses inom ramen för den upphovsrälisliga lagstiftningen. Kopieringsavtalen har träffats bl. a. för alt tillgodose lärar­nas behov av att kopiera och för att därigenom underlätta deras yrkesutöv­ning. Den ersättning som staten betalar lill BONUS utgör således kostna­der för läromedel. Sådana kostnader svarar normalt skolhuvudmannen för. Jag anser att det är rimligt att kommunerna också svarar för de kostnader som avser kopiering i skolorna. Delta kan lämpligen ske genom alt bidra­get lill kommunerna enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag lill driften av grundskolor m. m. minskas någol, l.ex. i form av en minskning av procentsatsen för lilläggsbidragei. Det bör ankomma på regeringen alt avgöra hur detta skall gå till.

 

Prop. 1984/85:125                                                   14

Vad gäller högskolan bör med hänsyn till de ökade kostnaderna för kopiering medel från reservationsanslagen D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., anslagsposten Till regeringens disposifion och D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, anslagsposten Till regeringens disposition föras till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet.

Liksom enligt tidigare kopieringsavtal skall ersättningen till BONUS för kopieringen utges av staten. De nya avtalen bör därför underställas riks­dagen för godkännande i vad avser de ekonomiska förpliktelser som följer av avtalen.

Jag vill redan nu anmäla att nytt avtal slutits den 21 febmari 1985 om kopiering i skolorna för fiden den 1 juh 1985-den 30 juni 1988. Förhand­lingar pågår fortfarande vad avser nytt avtal om kopiering inom högskolan. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen om dessa avtal.

Jag har samrått med cheferna för utbildnings- och jordbmksdepartemen-ten i vad avtalen avser gymnasie- och högskoleutbildning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att, ikläda staten de ekonomiska förplik­telser som följer av avtalen om viss förlängning av kopiering i skolorna och inom högskolan,

2.   godkänna vad jag har förordat om minskning av bidrag till kom­munerna,

3.   lill Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom ut­bildningsväsendet på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för bud­getåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 150000 kr.

C. Vuxenutbildning

[31 C 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. På statsbud­geten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 98459000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för bl. a. grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsoriente-ring för vuxna invandrare.

Undervisning som ges enligt lagen (1972:650) om rätl lill ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare får omfatta 40000 studietimmar. Den övriga undervisningen får omfatta högst 437000 studie­timmar samt den s.k. särskilda samhällsundervisningen högst 13000 stu­dielimmar. Här angivna timmar betraktas som tak som inte får överskri­das. Regeringen har vidare genom beslut den 29 november 1984 - med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 124, SfU 27, rskr 295) -medgivit all högst 72000 studietimmar får disponeras för studieförbundens undervisning i svenska språket med samhällsorientering för utlänningar

 

Prop. 1984/85:125                                                   15

som har beviljats uppehållstillstånd och för vilka särskild ersättning lämnas till kommunerna enligt bestämmelserna i 10 och 12 §§ förordningen (1984:683) om statlig ersältning för mottagande av flykfingar och vissa andra utlänningar.

Folkbildningsförbundel har inkommit med en ansökan i syfte att få ytterligare resurser till studieförbunden för deras verksamhet med svensk­undervisning för invandrare under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Invandringen till Sverige av asylsökande och flyktingar har ökat väsent­ligt jämfört med föregående budgetår. Detta i sin tur har medfört att efterfrågan på främst s. k. övrig undervisning stigit. Folkbildningsförbun­det anmäler i sin skrivelse atl en övervägande del av timmarna för s. k. övrig undervisning förbrukats redan i och med utgången av höstterminen 1984. Svenskundervisning av detta slag torde därför inte komma att kunna bedrivas annat än ytterst sporadiskt mellan mars och juni månader 1985. Samlidigl har det visat sig att efterfrågan på lagbunden undervisning vä­sentligl understigit vad som budgeterats inför innevarande budgetår. Lika­så lorde del antal timmar som beräknats för svenskundervisning för utlän­ningar enligt bestämmelserna i 10 och 12 §§ förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar inte komma alt kunna utnylQas mer än lill en mindre del.

Regeringen har mol denna bakgrund den 31 januari 1985 beslutat att kvoterna för lagbunden undervisning, övrig undervisning, särskild sam-hällsundervisning saml för undervisning av flyktingar budgetåret 1984/85 slås samman i en gemensam resurs om 562000 studietimmar. Härigenom upphör problemet med att vissa limmar inte kan utnylQas på grund av för få deltagare, medan resurserna för den s.k. övriga undervisningen inte räcker lill.

Regeringen bör nu inhämla riksdagens godkännande av all beslämmel­serna om särskilda timkvoler för de olika delarna av svenskundervisningen för invandrare upphävts för innevarande budgetår.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna regeringens åtgärd i fråga om timkvoler.

[4] C 10. Bidrag till studiecirklar i Uddevalla. Chefen för arbetsmarknads­departementet kommer senare denna dag att föreslå alt medel skall utgå under tionde huvudtiteln för särskilda arbelsmarknadsinsalser i Uddeval­laregionen med anledning av nedläggningen av Uddevallavarvel.

Jag föreslår alt 1 milj. kr. skall avsättas för alt disponeras under inneva­rande och nästa budgetår för studieverksamhet anordnad av studieförbun­den i samarbele med sådana organisationer som är verksamma på Udde­vallavarvel. Jag förutsätter alt de fackliga organisationerna kommer att

 

Prop. 1984/85:125                                                   16

engagera sig i denna studieverksamhet, men att även andra organisationer kan vara verksamma, l.ex. idrottsföreningar, samt politiska och andra ideella föreningar.

Jag föreslår att vuxenutbildningsnämnden (VUN) i Göteborgs och Bo­hus län skall disponera medlen och efter ansökan fördela dem till organisa­tioner som vill anordna studieverksamhet i samarbete med studieförbund. Studieförbunden bör vaQe år rapportera till VUN om den verksamhet som bedrivits under året.

Utbildningen skall vara kostnadsfri för deltagarna. Ersättning utgår för hela kostnaden från förevarande bidrag. Det högsta bidrag som utgår för en studietimme bör vara 150 kr. Därutöver bör ersättning kunna utgå för expertmedverkan, föreläsningar etc. med högst 300 kr. per timme.

Skolöverstyrelsen (SÖ) bör vara tillsynsmyndighet för verksamheten. VUN bör årligen rapportera till SÖ både om sin medelsfördelning och om studieförbundens redovisning av verksamheten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.    till Bidrag till studiecirklar i Uddevalla på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa etl reservationsan­slag av 1000000 kr.,

2.    godkänna vad jag föreslagit beträffande studieverksamhetens ad­ministration och ekonomiska villkor.

I.   Investeringar m. m.

[5] I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsom­råde m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna an­slagsrubrik uppfört ett reservationsanslag om 283 milj. kr. (prop. 1983/ 84: 100 bil. 10, UbU 24, rskr 356). Anslagets storlek är beräknat på erfaren-hetsmässiga grunder med utgångspunkt från medelsbehovet för de aktuella byggnadsprojekten som är uppförda i investeringsplanerna under anslaget. Del faktiska medelsbehovet blir sedan ett resultat av tidpunkten för bygg­start, fakturering från entreprenörer och andra förändringar i betalnings­strömmarna. I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 anmälde byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes för innevarande budget­år. I en kompletterande skrivelse har byggnadsstyrelsen beräknat del ytteriigare medelsbehovet till 59 milj. kr.

Föredraganden

I årets budgetproposition 1984/85:100 bil. 10 (s. 601) anmälde jag alt jag avsåg alt återkomma till frågan om ytleriigare anslag för budgetåret 1984/ 85 i samband med förslag lill tilläggsbudget III. Med hänsyn till det faktiska

 

Prop. 1984/85:125                                                                 17

medelsbehovet under innevarande budgetår föreslår jag att begärda 59 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksam­hetsområde på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 59000000 kr.

[6] I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I

statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik upp­fört etl reservationsanslag av 295 milj. kr. Av beloppet disponerar bygg­nadsstyrelsen 95 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustnings­nämnderna för universitet och högskolor 200 milj. kr. enligt en särskilt utrustningsplan (prop. 1983/84:100 bil. 10, UbU 24, rskr 356). Medelsre­servationen vid budgetårets böQan uppgick till ca 44 milj. kr.

Den reella prövningen av förslag till inredningsresurser sker i samband med att årliga kostnadsramar för inredning fästställs. De olika inrednings­objekten anskaffas därefter under en längre period, oftast flera budgetår. Medelsbehovet för respektive budgetår måsle därför beräknas på erfaren-hetsmässiga grunder med antaganden om anskaffningstakt, betalningsut­fall m. m. Det fakfiska medelsbehovet kan ibland avvika från beräkningar­na.

I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 anmälde byggnadsstyrel­sen att ytterligare medel behövdes under innevarande budgetår. Byggnads­styrelsen har nu beräknat det ytterligare medelsbehovet till 15 milj. kr.

Föredraganden

Med hänsyn till det faktiska medelsbehovet under innevarande budgetår föreslår jag att begärda medel om 15 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85 anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.

2   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125

 

Prop. 1984/85:125                                                   18

Bilaga 6

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET            PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

NIONDE HUVUDTITELN

A. Jordbruksdepartementet m. m.

[I] A 4. Extra utgifter. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats elt reservationsanslag av 500000 kr. Anslaget har i stor utslräckning ianspråktagits eller reserverats för anmälda behov.

Svenska turistföreningen (STF) har i februari 1985 bedrivit verksamhet i 100 år till gagn för friluftslivet och turismen i Sverige. STF har genom åren också varil en för samhället betydelsefull institution på detta område och har påtagit sig vissa uppgifter som motiverat statligt stöd. Jag föreslår alt regering och riksdag i samband med hundraårsjubileet visar sin uppskatt­ning av STF genom atl som gåva bidja med I milj. kr. till föreningens verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Extra utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000000 kr.

G. Utbildning och forskning

[2] G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversi­tet m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats elt reservationsanslag av 18,3 milj. kr. varav 16,8 milj. kr. för utmstning och 1,5 milj. kr. för inredning. Del senare beloppet disponeras av byggnadsstyrelsen enligt en särskild inredningsplan.

 

Prop. 1984/85:125                                                   19

Byggnadsstyrelsen har för inredning av institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 beräknat en medelsförbruk­ning av 1,6 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har anmäll att byggnation av lokaler för främst statens naturvårdsverks forskningsverksamhet i Stock­holm och Studsvik färdigställts tidigare än beräknat. Till följd härav har upphandlingstakten av inredning ökat och betalningsutfallet tidigarelagts i en omfattning som styrelsen inte kunnat förutse i samband med anslags­framställningen för budgetåret 1984/85. Byggnadsstyrelsen hemställer där­för om att anslaget för inredning ökas med 1,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn fill svårigheterna att beräkna medelsbehovet under anslaget fill inredning föreslår jag att 1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks­universitet m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för bud­getåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1700000 kr.

H.    Miljövård

[3] H 4. Mark för naturvård. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 20 milj. kr.

I skrivelse den 14 januari 1985 har chefen för statens järnvägar hemställt om tillstånd att få göra det intrång i Abisko nationalpark som krävs för järnvägsomläggning mellan Abisko och Björkliden inkl. ny järnvägstunnel genom Nuolja. Efter remiss har yttrande över statens järnvägars framställ­ning avgetls av statens naturvårdsverk.

Abisko nationalpark avsattes genom riksdagsbeslut år 1909 (prop. 1909:125, SU 156, rskr 973). Syftet var aft bevara ett nordiskt Qällandskap med rik växtlighet. Ett ytterligare motiv var områdets lämplighet som studiefält för den dåvarande naturvetenskapliga stationen vid Vassijaure.

Abisko nationalpark omfattar en areal av 75 km och är därmed den sjätte i storlek av Sveriges 19 nationalparker. Nationalparken sträcker sig med ca 5 km bredd från Torneträsk i sydväsflig riktning ca 15 km genom Abiskodalen upp till Siellasjokks mynning i Kamajokk. Ungefär en tredje­del av området utgörs av kalfläll med bl. a. östsluttningarna av Qället Nuolja. I övrigt består området huvudsakligen av fjällbjörkskog. Inom

 

Prop. 1984/85:125                                                   20

nationalparken finns också elt antal sjöar bl. a. Abiskojaure, PåQojaure och Nedre Laksjön. Dessutom ingår en mindre del av Torneträsk. Genom nationalparken rinner Abiskojokk i en dalgång som inom vissa delar är av kanjonkaraktär.

Abisko Qällområde gjordes tillgängligt redan i början av 1900-lalet ge­nom malmbanans tillkomst. För alt möta del därmed ökade turistintresset uppförde Svenska turistföreningen år 1903 Abisko turistslalion. Turistsla-tionen som ligger inom nationalparken har senare utvidgats och antal gästnätter är f. n. drygt 30000 per år. Med turismen har följt en successiv utbyggnad av bl. a. vandringsleder inom området. År 1962 medgav riksda­gen att en slalombacke med linbana fick anläggas på Nuoljas östslutlning (prop. 1962:126, JoU 17, rskr 200).

För forskningen inom Qällområdena har nationalparken varit av stort intresse. Vid forskningsslaiionen i Abisko har naturvetenskaplig forskning bedrivits sedan början av 1900-talet.

År 1974 (prop. 1974:107, JoU 24, rskr 254), medgav riksdagen att en väg om 5,7 km genom nationalparken i nära anslutning lill befintlig järnväg fick anläggas samt utbyggnad av parkeringsplatser.

Statens järnvägar: Nuvarande tunnel genom Nuolja, som utfördes vid sekelskiftet, har en totallängd av ca 1050 m, varav ca 175 m utgörs av betongtunnel och ca 615 m av betonginklädd berglunnel. Belongarbelena utfördes under åren 1902-1913 och medförde en minskning av lunnelarean samt innebär vissa begränsningar av transportmöjligheterna samt in­skränkningar i säkerhetsavståndet för konlaktledningen. Undersökningar av betongvalven i böQan av 1980-talel visade att en nedbrytning av betong­en pågår. På grund av bedömda svårigheter alt utöka tunnelarean och reparera skador på betongen utan atl hindra järnvägstrafiken aktualisera­des därför frågan om en järnvägsomläggning Abisko-Björkliden och ny järnvägstunnel. Statens järnvägar har genom olika regeringsbeslut under åren 1982 och 1983 beviljats projekteringsbidrag för linjeomtäggningen. Statens järnvägar anhåller mot bakgrund av vad ovan anförts att för järnvägsomläggning inkl. ny järnvägstunnel genom Nuolja i Abisko natio­nalpark få ianspråkta mark för den nya linjen inkl. uppläggning av över-skottsmassor. Vidare hemställes om tillstånd att under byggnadstiden få disponera mark för tillfarts- och transportvägar, uppställningsplatser m. m. De sistnämnda markområdena avses återställas sedan den nya linjen fär­digställts.

Statens naturvårdsverk tillstyrker i ett yttrande intrånget i nationalpar­ken. Naturvårdsverket har intet att erinra mot den aktuella linjesträck­ningen. För att påverkan i naturmiljön skall bli så ringa som möjligt är det enligt verket önskvärt att överskoltsmassorna transporteras bort och läggs utanför nationalparksområdet.

 

Prop. 1984/85:125                                                   21

Föredragandens överväganden

Den planerade järnvägsomläggningen mellan Abisko och Björkliden kommer, i den del den berör Abisko nationalpark, i likhel med tidigare intrång att ske i den nordligaste delen av Abisko nationalpark. En fortsatt drift av järnvägen Kiruna-Narvik är av stor betydelse inte bara för våra möjligheter alt exportera järnmalm ulan också för sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i Norrbotten. Med hänsyn härtill och då den planerade järnvägssträckningen inte i allvariig mån kan anses inverka på de intressen för vilka nationalparken tillkommit, anser jag för min del alt intrånget bör få ske.

Det är nödvändigt att utformningen av järnvägsomläggningen med därtill hörande transportvägar m.m. medför så liten påverkan på naturen som möjligt. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att besluta om de närmare föreskrifter som kan behövas från bl. a. naturvårds- och andra allmänna synpunkter rörande arbetenas ulförande. För belysning av beho­vet av föreskrifter har yttranden över SJ:s framställning begärts av utöver naturvårdsverket även lanlbmksslyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, Kimna kommun, Sveriges geologiska undersökning. Vetenskapsakade­mien, Svenska samernas riksförbund. Svenska naturskyddsföreningen och Svenska turistföreningen.

Jag har i detta ärende samrått med chefen för kommunikationsdeparte­mentet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen alt medge det intrång i Abisko national­park som enligt vad som framgått av det föregående föranleds av omläggning av järn vägen mellan Abisko och Björkliden inkl. järn­vägstunnel genom Nuolja.

[4] H 20. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under föreva­rande anslagsmbrik har anvisats medel för atl täcka kostnaderna för sane­ringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp. Hittills har på föreva­rande anslag samt anslaget Oförutsedda utgifter anvisats sammanlagt 37,6 milj. kr. för ändamålet. Det egentliga saneringsarbelel är i huvudsak avslu­tat. Anslaget används nu främst för täckande av koslnader för avledning av dränagevalten från området lill reningsverk i Landskrona.

Länsstyrelsen i Malmöhus län

Länsstyrelsen har i skrivelse den 21 januari 1985 anmält att dränageval­ten från området även under kommande budgetår måste omhändertas och avledas lill Landskrona reningsverk. Länsslyrelsen anger kostnaderna för del fortsatta saneringsarbelel för näsla bugelår till 850000 kr. Med hänsyn lill all bl. a. vissa besparingar kan göras på anslaget redovisar länsstyrelsen ell medelsbehov för näsla budgetår av 450000 kr. för här aktuellt ändamål.

 

Prop. 1984/85:125                                                   22

Föredragandens överväganden

Det är angeläget att saneringsarbetet på BT Kemis område i Teckoma­torp i alla delar kan slutföras på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Detta innebär att dränagevalten från området även under kommande budgetär behöver omhändertas och avledas till renings­verket i Landskrona. För att täcka kostnaderna i samband härmed i enlig­het med länsstyrelsens redovisning bör på tilläggsbudget III för innevaran­de budgetår anvisas 450000 kr. för sanering av BT Kemis område i Tecko­matorp.

Jag vill i detta sammanhang beröra vissa frågor rörande ersättning och återställningsåtgärder vid miljöskador.

Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag genomfört en utvärde­ring av saneringsarbetet vid BT Kemis område. I denna berörs bl. a. frågan om kostnadsansvaret för sanering och återställning vid eventuella framtida miljöskador av här aktuellt slag. Också miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06) har i sitt betänkande Bättre miljöskydd II behandlat vissa frågor rörande kostnaderna för återställningsåtgärder vid miljöskador. Ulred­ningen har därvid berört möjligheten att inrätta en avgiftsfinansierad åter­ställningsfond. Skadeståndsansvaret vid miljöskador har behandlats av riksdagen som därvid uttalat alt frågan om det subsidiära skadestånds­ansvaret bör bli föremål för fortsatt utredning bl. a. med syfte att åstad­komma en ersättningsfond, finansierad med avgifter från de förelag som omfattas av miljöskyddslagen (mofion 1981/82:1921, JoU 1982/83:17, rskr. 1982/83:94).

Enligt min mening bör en särskild utredning tillkallas för att utreda de frågor jag nu berört. Jag har för avsikt att inom kort återkomma lill regeringen i frågan.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på tilläggsbud­get III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reserva­fionsanslag av 450000 kr.

 

Prop. 1984/85:125                                                   23

Bilaga 7

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Leijon såvitt avser p.  1-4: statsrådet Gradin såvitt avser p. 5.

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

TIONDE HUVUDTITELN

A.    Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna mbrik, anslagsposten Övrig utredningsverksamhet, har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvi­sats elt reservationsanslag av 10784000 kr. Från anslagsposten betalas kostnader för utredningsverksamhet inom arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.

Den kommitté som sedan den I januari 1985 arbetar med att förbereda övergången till ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen avses slut­föra sitt arbele sä att den nya organisationen kan träda i kraft den 1 januari 1986. Den närmare uppläggningen av arbetet har visat aU det blir mer omfattande och kräver mer resurser än vad som förutsågs vid budgetarbe­tet hösten 1983.

Ytteriigare 800000 kr. behövs därför för utredningsverksamheten.

Mot bakgmnd av vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen,

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 800000 kr.

B.    Arbetsmarknad m. m.

Riksdagen beslutade den 17 december 1984 (prop. 1984/85:45, AU 7, rskr 100) alt, utöver tidigare anvisade medd, anvisa 1 700 milj. kr. under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1984/85. I enlighet med regeringens förslag skulle viss del av medlen - efter en

 

Prop. 1984/85:125                                                   24

reviderad bedömning av arbetsmarknadsläget - av regeringen kunna an­vändas till beredskapsarbeten, de olika rekryteringsstöden m.m. Denna summa utgjorde 450 milj. kr.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats. Under hösten har sysselsätt­ningen successivt ökat samtidigt som arbetslösheten har minskat. Antalet nyanmälda lediga platser har under hela år 1984 legat på en hög nivå. I januari 1985 uppgick antalet nyanmälda platser till 59000 vilket är ca 16000 fler än i januari föregående år.

Även om sysselsättningen och arbetslösheten nu utvecklas positivt kvarstår alt arbetslösheten fortfarande ligger på en historiskt sett hög nivå. Antalet långtidsarbetslösa, som under en längre period har ökat, har under de senaste månaderna stabiliserats på en nivå kring 40000 personer. Enligt min bedömning måste insatserna för att reducera antalet långtidsarbelslösa och den totala arbetslösheten fortgå med full kraft. Tillströmningen av lediga platser måste utnylQas för detla ändamål.

Regeringen har därför den 28 februari 1985 beslutat atl utnylQa riksda­gens bemyndigande och medgivit att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får UtnytQa ytterligare 250 milj. kr. för beredskapsarbeten och ytteriigare 108 milj. kr. för rekryteringsstöd. Dessa medel skall utnylQas för alt fullfölja insatserna för de långtidsarbetslösa och för ungdomarna. Det är särskilt angeläget att kommunerna nu utnyUjar möjligheten att ge långtidsarbets­lösa fasta arbeten genom det kommunala rekryteringsstödet.

Regeringens beslut innebär vidare atl ramen för beslut om bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet vidgas. Beslutet avser den för­söksverksamhet som påbörjades den 1 juli 1984 med bidrag till arbetslösa för alt starta egen verksamhet. För innevarande budgetår har anslagils 37 milj. kr., vilket innebär att ca 1 000 personer kan erhålla slarta-egetbidrag.

AMS har i skrivelse den 29 januari 1985 redovisat atl drygt 700 personer har beviljats bidrag under tiden den 1 juli-den 30 december 1984. Samti­digt var vid redovisningstillfället mer än 400 ärenden under beredning. För hela budgetåret beräknar AMS att antalet bidrag kommer att uppgå till 1 800.

Regeringens beslut innebär att ytterligare 17 milj. kr. anslås för slarta-egetbidrag, vilket innebär att den beräknade ökade efterfrågan för bidraget kan tillgodoses.

Härutöver kommer jag i det följande atl förorda atl ramarna för inlro-duktionsbidrag och särskill lönebidrag vidgas med 1000 resp. 400 bidrag. Dessa utökade ramar som kostnadsmässigt har beräknats lill 75 milj. kr., bör få UtnylQas under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Under hösten 1984 har antalet personer i arbetsmarknadsutbildning minskat något i förhållande till lidigare. Samlidigl finns del etl stort behov av utbildad personal, inte minst inom det tekniska området. Enligt vad jag har erfarit finns det såväl vakanta platser som utrymme för ytterligare insatser inom arbetsmarknadsutbildningen. Det är därför angeläget alt

 

Prop. 1984/85:125                                                   25

intensifierade ansträngningar görs för att få till stånd ett bättre resursut­nylQande. Arbetsmarknadsutbildning är ett mycket verkningsfullt instm­menl inte minst för ungdomar med en otillräcklig utbildning eller utbildning inom ett område med en begränsad arbetsmarknad.

För de ungdomar som lämnar ungdomslagen på gmnd av att de fyller 20 år och inte kan erbjudas ett arbete måste arbetsmarknadsutbildning använ­das i störte utsträckning. För dessa ungdomar borde också intresset för utbildning vara störte än det kanske var vid inträdet fill arbete i ungdoms­lag. Det är därför viktigt att alla möjligheter utnylQas så att dessa ungdo­mar får de fömtsättningar som behövs för att få en fast förankring i arbetslivet. Arbetsmarknadsutbildning är i detta avseende elt synneriigen ändamålsenligt instmment. Enligt min mening är det därför av stor vikt att arbetsförmedlingen mycket aktivt verkar för att utnytQa de resurser som finns inom arbetsmarknadsutbildningen.

Den modulindelning av läroplanerna inom arbetsmarknadsutbildningen som till viss del redan har införts bör göra det möjligt att i högre grad än hittills anpassa arbetsmarknadsutbildningen efter ungdomars särskilda be­hov och fömtsättningar. Arbetslösa ungdomar som helt saknar yrkesut­bildning bör naturligtvis erbjudas fullständiga AMU-kurser. Det stora fler­talet av dagens ungdomar har dock genomgått någon form av gymnasial utbildning. Modulindelningen av läroplanerna bör göra det lättare alt an­ordna kurser som kompletterar ungdomarnas tidigare yrkeskunskaper och därmed gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det kan l.ex. gälla ungdomar som redan har en yrkesutbildning från gymnasieskolan men som saknar insikter om den nya teknikens lillämpning.

Jag vill också här anmäla att jag har för avsikt att senare idag föreslå regeringen vissa ändringar i bidraget till arbetsgivare för anställning av medflyttare. F. n. kan sådant bidrag utgå för anställning av person som flyttar med arbetstagare som erhåller slarthjälp. Bidraget har beroende på kopplingen till starthjälpen utnytQats i liten omfattning. Mitt förslag kom­mer därför atl innebära att slarthjälp inte skall vara ett ovillkorligt krav för att medflyttandebidraget skall utgå.

[2] B 2. Arbetsmarknadsutbildning. De nordiska arbetsministrarna har i det nyligen antagna samarbetsprogrammet inom arbetsmarknadsområdet bl. a. uttalat sig för att utveckla Nordkalottens AMU-center till etl nordiskt utvecklingscenler inom utbildningsområdet.

Genom beslut av regeringen den 6 december 1984 får bl. a. 3 milj. kr. av medlen på anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning, vilka utgjorde en del av de ingående reservationsmedlen vid budgetårets böQan, användas för atl genomföra ell utvecklingsprogram vid Nordkalottens AMU-center. Programmet innebär utveckling, genomförande och drift av elt antal nya kurser.

 

Prop. 1984/85:125                                                   26

Jag anser det angeläget att utbildningsutbudet inom arbetsmarknadsut­bildningen i den nordligaste delen av landet är varierat. Utvecklingspro­grammet för Nordkalottens AMU-center bör därför komma igång snabbt.

Fömtsättningen för att kunna starta de planerade kurserna är enligt vad jag erfarit att viss del av de särskilt anvisade medlen för Nordkalottens AMU-center får användas för köp av ny utmstning.

Om det ordinarie investeringsanslaget B 8. Arbetsmarknadsverket: In­köp för arbetsmarknadsutbildningen utnytQas för detta ändamål skulle det innebära att andra angelägna redan budgeterade investeringar i andra delar av landet inte kan göras.

Jag förordar därför att skolöverstyrelsen (SÖ) under budgetåret 1984/85 får UtnytQa högst 1 500000 kr. av de till NordkaloUens AMU-center avsat­ta medlen för inköp av utmstning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om utnytQande av medel på anslaget till Arbetsmarknadsutbildning för inköp av utmstning till Nordkalottens AMU-center.

[3] B 18. Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen. Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/85.1 december 1984 beslutade Uddevallavarvets och Svenska Varvs styrelser att inleda MBL-förhandlingar om en avveckling av Uddevallavarvet. Ned­läggningen av varvet berör flera tusen personer och kommer bl.a. att kräva omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. En viktig utgångs­punkt för dessa insatserna bör vara att de skall medverka till att bygga upp en väl differentierad arbetsmarknad i regionen. En annan utgångspunkt bör vara att de skall medverka till att ta tillvara och utnytQa den efterfrågan på arbetskraft som finns i regionen. En tredje utgångspunkt bör vara alt insatserna skall stimulera enskilda personers egna idéer och initiativ till sysselsättning.

Riksdagen beslutade den 28 febmari 1985 om vissa ändringar i bestäm­melserna för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för Uddevallaregio­nen (prop. 1984/85:101, AU 12, rskr 150). Riksdagens beslut avser åtgär­der för innevarande budgetår. Riksdagen fömtser vidare att regeringen återkommer med förslag i fråga om dessa åtgärder för tiden därefter.

I enlighet med riksdagsbeslutet har nu en särskild arbetsförmedling kunnat inrättas i Uddevalla direkt under länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län. För dem som skrivs in vid den särskilda förmedlingen skall följande speciella åtgärder kunna komma i fråga:

- I de fall företagsutbildning blir aktuell för arbetssökande som anvisas av den särskilda förmedlingen bör bidrag enligt reglerna för s. k. flaskhalsut-bildning (SFS 1984:518) kunna utgå till företaget även för lönekostnader utan att kravet på särskilda motprestationer uppfylls och oaktat att veder­börande är nyanställd.

 

Prop. 1984/85:125                                                   27

-     De arbetssökande bör kunna jämställas med långtidsarbetslösa i fråga om rekryteringsstöd (SFS 1983:992).

-     Om en arbetssökande tar anställning på annan ort bör ett särskilt bidrag för arbetsresor kunna lämnas med högst 400 kr. per månad under högst tolv månader. Vid tillträde av anställning på annan ort bör traktamente vid dubbel bosättning kunna utgå med 50 kr. per dag under högst tolv måna­der.

-     De arbetssökande bör kunna få sådant bidrag som nu utgår till arbetslös som startar egen rörelse (SFS 1984:523) redan när risk för arbetslöshet föreligger.

-     Näringshjälp (SFS 1966:368) bör kunna utgå fill personer som är in­skrivna vid den särskilda förmedlingen.

Jag återkommer nu med en mer detaljerad redovisning av de särskilda insatser som har vidtagits och planeras i Uddevallaregionen och med en beräkning av medel för dessa insatser.

Afiami — Uddevalla

En särskild arbetsförmedling direkt under länsarbetsnämnden i Göte­borgs och Bohus län inrättades den 28 febmari 1985 i Uddevalla. Arbets­förmedlingen kommer som mest att bestå av 15 arbetsförmedlare, varav en är chef för förmedlingen. Till arbetsförmedlingen kommer att knytas tre extra arbetslag vid arbetsmarknadsinstitutet i Uddevalla med totalt 16 personer. Den särskilda organisationen kommer som mest att bestå av 33 personer inkl. biträdespersonal. Det finns vidare möjlighet atl, genom omdisponeringar från den särskilda organisationen, förstärka andra för­medlingskontor i närheten av Uddevallaregionen, t. ex. i Trollhättan och Göteborg, för att bättre kunna beQäna de arbetssökande.

Arbetsförmedlingen kommer att ha fem dataterminaler till sitt förfogan­de för förmedlingsarbetet. Den särskilda förmedlingen är i första hand avsedd för personal från Uddevallavarvel och Scandiaverken och personer som indirekt berörs av nedläggningen av varvet. Även andra arbetssökan­de kan dock skrivas in vid den särskilda förmedlingen. Det kan l.ex. vara personer som är eller riskerar att bli arbetslösa i regionen i samband med andra större neddragningar eller nedläggningar.

Arbetsförmedlingen skall utnytQa dels ordinarie medel som har ställts till länets förfogande för arbelsmarknadspoliliska åtgärder, dels de särskil­da medel som jag här föreslår.

Jag har beräknat kostnaden för den särskilda organisationen inkl. ADB-utmstning till 7,4 milj. kr. Kostnaden avser perioden den 28 februari 1985-den 30 juni 1986.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är elt av de viktigaste instrumenten för att nå de mål som jag inledningsvis redogjorde för. Enligt min uppfattning kom-

 

Prop. 1984/85:125                                                   28

mer många atl behöva kompletterande utbildning för att kunna skaffa sig de fömtsättningar som behövs för att få ett arbete. För att snabbare kunna anpassa utbildningen till de lokala behoven har SÖ medgivits atl bemyn­diga kursstyrelsen i länet att besluta om lokala läroplaner. Jag räknar med att utbildningen skall bedrivas i av SÖ särskilt anordnade kurser men också i hög grad genom andra utbildningsanordnare inkl. förelag. Vidare har, för att stärka den enskilde individens ställning på arbetsmarknaden, möjligheten utökats att kunna beyilja teoretisk utbildning som arbetsmark­nadsutbildning.

Enligt förordningen (1984:518) om bidrag för arbetsmarknadsutbildning i företag kan bidrag utgå för utbildning av redan anställda, s. k. flaskhalsul-bildning. Ett villkor som normalt gäller är att företaget utför en arbets-marknadspolifisk motprestation, l.ex. anställer en arbetslös. De förelag , som anställer personer anvisade från den särskilda arbetsförmedlingen får enligt riksdagens beslut utbilda dessa med bidrag även för lönekostnader i enlighet med reglerna för s. k. flaskhalsulbildning. Del krav på motpresta­tion som normalt föreligger för att fullt statsbidrag skall utgå, skall anses uppfyllt i och "med att företagel anställer dessa personer.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag redovisat vissa ytleriigare utbildningsinsatser i Uddevallaregionen inom studieförbundens ram.

Jag beräknar de extra kurskostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen till 20 milj. kr. Jag har då räknat med atl ca 1000 personer kommer atl omfattas av utbildningen. Utöver denna kostnad beräknar jag ytterligare 30 milj. kr. för utbildningsbidrag. Denna kostnad ryms inom de ordinarie medlen för utbildningsbidrag.

Slarta-egetbidrag

För att ta till vara och stimulera enskilda personers egna initiativ lill sysselsättning har möjligheten att stödja sådana genom slarta-egetbidrag utökats.

Bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse kan utgå till arbetslösa som startar egen verksamhet i slällel för att uppbära kontant stöd enligt förordningen (1984:523) om försöksverksamhet med bidrag lill arbetslösa som startar egen rörelse. Starta-egetbidraget utgår under högst sex måna­der med samma belopp som annars hade utgått i form av ersältning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Detla bidrar kan nu i Uddevallaregionen också utgå lill personer som riskerar alt bli arbetslösa och som har skrivits in vid den särskilda arbetsförmedlingen. Jag beräknar kostnaden för detta bidrag lill 3,6 milj. kr. och jag har då räknat med en omfattning av 100 personer.

Som en försöksverksamhet kan näringshjälp beviljas långtidsarbelslösa enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1983:569). För­söksverksamheten får bedrivas i fem län och omfatta högst 50 personer.

 

Prop. 1984/85:125                                                   29

Näringshjälp för långtidsarbetslösa bör kunna vara elt medel i den särskil­da arbetsförmedlingens arbete. De personer som skrivs in på förmedlingen kommer enligt riksdagens beslut alt jämställas med långtidsarbetslösa. Enligt reglerna för näringshjälp kan bidrag lämnas med högst 15 000 kr. och lån med högst 60000 kr. till personer som startar egen verksamhet. Jag beräknar kostnaden för näringshjälp till 1,8 milj. kr. och omfattningen till 40 personer utöver den omfattning som försöksverksamheten nu har.

Beredskapsarbete/rekryteringsstöd

För att underlätta för de arbetssökande att erhålla ett nytt arbete kom­mer rekryteringsstödet att kunna utnytQas. Enligt förordningen (1983:992) om rekryteringsstöd kan sådant stöd i första hand utgå för långtidsarbels­lösa. De personer som skrivs in vid den särskilda förmedlingen skall enligt riksdagens beslut jämställas med långtidsarbetslösa.

Därutöver kan beredsapsarbeten utnylQas för att skapa tillfällig syssel­sättning. Jag beräknar 50 milj. kr. för beredskapsarbeten och rekryterings­stöd. Fördelningen av medlen på de båda åtgärderna bör få ankomma på den särskilda arbetsförmedlingen.

En turistanläggning i Ertseröd i Tanums kommun kommer att kunna byggas som beredskapsarbete. Byggstarten beräknas till senare delen av år 1985. Ertserödanläggningen kommer alt bestå av 290 lägenheter/stugor, vandrarhem, gästhamn och båtplatser. Vidare skall anläggningen innehålla restaurang, sporlanläggning m. m. Anläggningen kommer att handikappan-passas. Under byggtiden beräknas 140 årsarbetare sysselsättas. När an­läggningen är färdig kommer ca 45 personer alt sysselsättas stadigvarande. Kostnaden för projektet är beräknat till ca 70 milj. kr. Statsbidrag bör utgå med 40% av kostnaden, dvs. ca 30 milj. kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Bidrag för arbetsresor och traktamente vid dubbel bosättning

För att underlätta för och stimulera personer all ta arbete på annan ort har två nya bidrag införts. Syftet är att bidragen skall medverka till att möjliggöra pendling och dubbel bosättning under en viss tid för all låta arbetssökande pröva sig fram lill ett lämpligt arbete och/eller atl ge möjlig­hel för sökande atl skaffa sig lämplig erfarenhet för alt på så sätt förbättra sina möjligheter atl senare få elt arbele i Uddevallaregionen.

Bidrag för arbetsresor lämnas med 400 kr. per månad i högst elt år för personer anmälda på den särskilda förmedlingen som pendlar från bostads­orten till ett nytt arbete på annan ort. Traktamente vid dubbel bosättning lämnas med 50 kr. per dag under högst ett år. Jag beräknar kostnaden för dessa bidrag till 5,8 milj. kr.

Bidrag för arbetsresor och traktamente vid dubbel bosättning bör i likhet med flyitningsbidrag vara skattefria och bör med hänsyn till de speciella omständigheterna inte påverka den enskildes möjligheter till avdrag vid

 

Prop. 1984/85:125                                                   30

taxeringen för kostnader för arbetsresor eller dubbel bosäUning. Beloppen är avvägda med hänsyn härtill. Dessa frågor måste regleras i lag. Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår jag därför aft en lag införs som reglerar dels villkoren för de nya bidragen och dels hur dessa skall behandlas ur skattesynpunkt. Den nya lagen bör tillämpas retroaktivt på det traktamente vid dubbel bosäUning av i princip samma art som enligt särskilda regler i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) sedan den 1 juli 1983 har lämnats till vissa arbetstagare i Gällivare och Kimna kommuner. Detsamma bör gälla i fråga om traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till dagliga arbetsresor till arbetssökande som är inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla och som har lämnats bidrag före den I juli i år. När det gäller innebörden av villkoren för de två formerna av flyttningsersättning fordras inte några mer ingående kommen­tarer, eftersom de är okomplicerade och i viss utsträckning har tillämpats tidigare. De bestämmelser som jag föreslår i fråga om traktamente vid dubbel bosättning överensstämmer i huvudsak med vad som före den 1 januari 1982 gällde för motsvarande bidragsform enligt föreskrifter i arbets­marknadskungörelsen- Dessutom har denna bidragsform sedan den 1 juli 1983 tillämpats beträffande arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kimna kommun. Inom arbetsmarknadsverket är man såle­des sedan tidigare väl förtrogen med dessa regler och tillämpningen av dem bör inte föranleda några störte problem. Den enda anledningen till aft jag nu föreslår att villkoren skall regleras i lag är aft frågorna om skatteplikt för ersättningarna och avdragsräU för kostnader som dessa är avsedda att täcka föreslås få en speciell lösning och att sådana frågor måste regleras i lag.

Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 0:1.

Förslaget om särskilda flyUningsersättningar är ett viktigt led i den rad av åtgärder som regeringen har föreslagit i syfte att förbättra den svåra arbetsmarknadssituationen i Uddevallaregionen. Det är yUerst angeläget att förslaget kan omsättas i praktisk handling utan dröjsmål. Riksdagen måste få tillfälle att behandla förslaget under våren. Mol denna bakgrund står det klart att en remiss till lagrådel av del inom arbetsmarknadsdeparte­mentet utarbetade förslaget till lag om vissa flyUningsersättningar skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så aft avsevärt men skulle upp­komma. Sådan remiss bör därför inte ske innan regeringen fattar beslut om proposition till riksdagen.

Åtgärder för personer med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden

Den genomsnitUiga åldern för de anställda vid Uddevallavarvet är för­hållandevis hög. Ca hälften är 50 år och äldre. Den särskilda förmedlingen bör därför kunna disponera resurser som vid behov kan användas för denna grupp. Utöver ordinarie åtgärder kan det för sökande med arbets-

 

Prop. 1984/85:125                                                   31

handikapp bli aktuellt att lämna introduktionsbidrag och/eller särskilt löne­bidrag.

Jag bedömer att 400 platser med introduktionsbidrag och 200 med sär­skilda lönebidrag kan behövas utöver de platser med sådana bidrag som regionen redan disponerar. Utökningen bör avse budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessutom kan antalet platser hos Bohusgruppen inom Samhälls-företag behöva ökas ut.

Jag återkommer i det följande till frågan om medel till ytterligare intro­duktionsbidrag och särskilda lönebidrag för insatser i Uddevallaregionen.

Särskilda medel

Det är angeläget att arbetsförmedlingens arbete löper så smidigt och friktionsfritt som möjligt. För att bidra till en ökad smidighet bör arbetsför­medlingen ha särskilda medel till sitt förfogande som relativt fritt kan användas för att hjälpa enskilda personer att erhålla ett nytt arbete. Det kan t. ex. vara fråga om situationer när de ordinarie åtgärderna eller de här beskrivna särskilda åtgärderna inte är ändamålsenliga eller tillräckliga. Jag tänker också på vissa särskilda projekt, l.ex. utbildningsprojekt som kan komma att aktualiseras. Dessa särskilda medel beräknar jag till 9 milj. kr. De sammanlagda kostnaderna för de åtgärder som jag nu har föreslagit uppgår till 127,6 milj. kr. och avser perioden den 28 febmari 1985-den 30 juni 1986. Med hänsyn till att kostnaderna fördelar sig på två budgetår och för all ge en god överblick av medelsanvändningen bör medlen föras upp på elt särskiU reservationsanslag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat för­slag till lag om vissa flyUningsersättningar, dels alt till Medel Jör särskilda insatser i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III ull statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 127600000 kr.

 

Prop. 1984/85:125                                                            32

C.    Arbetslivsfrågor

[4j C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp elt förslagsanslag av 2337 188000 kr. Härav har under Anställning med löne­bidrag anvisats 2 190408000 kr.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:122, AU 19, rskr 344) infördes den 1 juli 1984 två nya stödformer inom ramen för anställning med lönebidrag. Ett introduktionsbidrag med 90% av lönekostnaden kan läm­nas under högst 960 timmar för arbetshandikappade som behöver ingående introduktion och särskilda anpassningsåtgärder på arbetsplatsen. Bidrag lämnas främst vid anställningar hos enskilda arbetsgivare, kommuner, landsting och affarsdrivande verk.

Vidare kan ett särskilt lönebidrag lämnas med 90% av lönekostnaden under det första anställningsåret - utöver eventuell tid med introduktions­bidrag - och med 50% under de tre därpå följande åren. Under budgetåret 1984/85 beräknas ca 800 personer omfattas av bidrag med 90% och ca 1400 av bidrag med 50% av lönekostnaden.

Det särskilda lönebidraget lämnas vid anställning av sådana arbetssö­kande som har svåra fysiska, psykiska eller socialmedicinska arbetshandi-kapp eller som är psykiskt utvecklingsstörda och som annars riskerar att bli förtidspensionerade eller måste beredas skyddat arbete. Också det särskilda lönebidraget lämnas till enskilda eller kommunala arbetsgivare och affärsverk.

1 en framställning till regeringen den 22 januari 1985 har AMS hemställt om utökade ramar för introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag.

Oavsett konjunkturläge har arbetshandikappade svårare än andra att hävda sig på arbetsmarknaden framhåller AMS. Möjligheterna alt arbets-placera dessa sökande med hjälp av del nyligen införda introduktionsbidra­get har hittills varit goda. Enligt länsarbetsnämnderna har under inneva­rande budgetår arbetsplacering med introduktionsbidrag kunnat ske i en takt som på årsbasis räknat ligger ca 50% över den ram om 2000 platser, som gäller för verksamheten.

AMS framhåller vidare att en hpg takt i utplaceringen av arbetshandi­kappade är ett viktigt led i satsningen på att förbättra situationen för långtidsarbetslösa och att möjligheterna att nå gynnsamma resultat är goda i det nuvarande konjunkturlägel. AMS hemställer därför alt ramen för introduktionsbidrag höjs till 3 000 platser ä 960 timmar och att det särskilda lönebidraget med 90 % bidrag höjs från 800 lill 1 200 platser. Kostnaden beräknas till ca 75 milj. kr. för hell år.

Introduktionsbidraget och det särskilda lönebidraget har snabbt visat sig vara mycket verkningsfulla när det gäller att underlätta för handikappade att få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Det är enligt min

 

Prop. 1984/85:125                                                   33

mening angeläget alt det förbättrade läget på arbetsmarknaden utnytQas så att man får till stånd fler arbetsplaceringar för sökande med arbetshandi-kapp, inte minst mot bakgrund av atl dessa sökande i stor utsträckning återfinns bland de långtidsarbelslösa.

Jag har nyss föreslagit etl utökat antal platser med introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag under budgetåren 1984/85 och 1985/86 för att ge den särskilda förmedlingen i Uddevalla-regionen bättre möjligheter att placera arbetshandikappade. Jag beräknar att anslaget behöver tillföras 18,8 milj. kr. för de merkostnader som uppslår till följd av utökningen.

Vidare bör i enlighel med AMS hemställan antalet platser med introduk-lionsbidrag under budgetåren 1984/85 och 1985/86 utökas med därulöver sammanlagt 1000 platser. Antalet särskilda lönebidrag med 90% bidrag bör utökas med 400 platser utöver de platser som har föreslagits tillkomma i Uddevallaregionen.

Kostnaderna för den utökning av dessa bidrag som jag här har föreslagit kommer på grund av rekvisilionsförfarande m. m. att belasta anslaget för budgetåret 1985/86. Jag föreslår därför inte nu särskilda medel till ändamå­let. Jag avser atl längre fram föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag om ytleriigare medel under anslaget C 4. Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har anfört om omfattningen av introduk­tionsbidrag och särskill lönebidrag under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

D. Invandring m. m.

[5] D 3. Åtgärder för invandrare. Under anslagsposten Bidrag till stiftel­sen Invandrartidningen har i statsbudgeten för innevarande budgetår under denna rubrik anvisats 4 346000 kr. Anslagsposten behandlas som ett sär­skilt reservationsanslag. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 12 sid. 163 ff) föreslås atl anslagsposten för näsla budgetår skall uppgå till 4515000 kr.

Stiftelsen Invandrartidningen har hos regeringen hemställt om ell ytterli­gare statsbidrag på 250000 kr. för innevarande budgetår för atl läcka etl beräknat underskoll.

Stiftelsens möjligheter all finansiera sin verksamhel har minskal under senare år bl. a. lill följd av att myndigheterna i mindre utsträckning än lidigare kunnat finansiera s. k. specialnummer.

Under föregående och innevarande budgetår har stiftelsen vidtagit flera besparingsåtgärder som inneburit nedskärningar i verksamheten. Prenu­merationspriset har också höjts fr.o.m. den I januari 1985. Trots della 3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125

 

Prop. 1984/85:125                                                   34

förväntas ett underskott uppkomma i stiftelsens verksamhet som inte kan undvikas utan mycket drastiska nedskärningar. Sådana skulle, om de genomfördes, innebära minskningar i utgivningen och uppsägning av per­sonal.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i november 1984 en särskild utredare med uppgift att utreda Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare. Utredaren skall utvärdera tidningens verksamhet, belysa olika invandrargmppers behov av kontinuerlig samhällsinformation, överväga och lägga fram för­slag i fråga om huvudmannaskap samt göra kostnadsberäkningar för olika alternativ. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 30 juni 1985.

För att undvika kraftiga nedskärningar i tidningsverksamheten under innevarande budgetår och därmed allvarligt förändra fömtsattningarna för det pågående utredningsarbetet är del enligt min mening angelägel att Stiftelsen Invandrartidningen beviljas ett extra bidrag under innevarande budgetår. Bidraget finansieras med alt motsvarande belopp innehålls un­der åttonde huvudtitelns anslag G 10. Stöd lill tidningar på andra språk än svenska.

Jag hari denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Med hänvisning lill vad jag anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget III till statsbudge­ten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 250000 kr.

 

Prop. 1984/85:125                                                   35

Underbilaga 7.1

Förslag till

Lag om vissa flyttningsersättningar

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse.

1 § Till arbetstagare som är inskrivna vid den särskill inrättade arbetsför­
medlingen i Uddevalla kommun får lämnas särskild flyttningsersättning i
form av traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till merkostnader för
dagliga arbetsresor.

Traktamente vid dubbel bosättning får lämnas även fill arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kiruna kommun.

Traktamente vid dubbel bosättning

2 § Traktamente vid dubbel bosättning lämnas till arbetstagare som vid
filllräde av anställning på annan ort får Kostnader för egen bostad på två
orter, under förutsättning att

1.    arbetstagaren inte har rätt lill traktamente från arbetsgivaren,

2.    anställningen beräknas vara minst sex månader,

3.    arbetstagaren inte kan resa mellan orterna varje dag.

3 § Traktamente vid dubbel bosättning lämnas med 50 kronor för vaQe
dag fill den som är ensamstående och med 75 kronor för vaQe dag till den
som har ett hushåll med flera personer. Till arbetstagare som är inskrivna
vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun är dock
•traktamenlel alltid 50 kronor för vaQe dag.

Traktamente lämnas under högst fem dagar per kalendervecka i högst tolv månader.

Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor

4 § Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor lämnas till arbetsta­
gare som arbetar på annan ort än bostadsorten.

Bidraget lämnas med högst 400 kronor för varje månad under högst tolv månader.

Bestämmelser angående beskattning

5 § Traktamente och bidrag enligt denna lag utgör inte skattepliktig
intäkt och påverkar inte heller rätten till avdrag för motsvarande kostna­
der.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och gäller till utgången av juni 1986. Bestämmelserna i 5 § tillämpas vid 1984-1987 års taxeringar och gäller även i fråga om motsvarande traktamente och bidrag som har läm­nals före ikraftträdandet enligt då gällande bestämmelser. Den som vid 1984 eller 1985 års taxering inte har fått avdrag på gmnd av att sådant traktamente har uppburits, får anföra besvär över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

 

Prop. 1984/85:125                                                   36

Bilaga 8

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

ELFTE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 1. Bostadsstyrelsen. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett förslagsanslag av 52102000 kr. Av detta belopp avser 3 milj. kr. medel till bosladsslyrelsens projekt rörande utvid­gat datorstöd - UDS - till verksamheten vid bostadsslyrelsen och läns­bostadsnämnderna. Medlen är avsedda för fortsatt utredningsarbete och för genomförandet.

Regeringen har i prop. 1984/85: 101 med förslag om tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 föreslagit riksdagen att anvisa ytterli­gare 1 milj. kr. för projektet. Bostadsslyrelsen har hemställt om ytterligare 948000 kr. för innevarande budgetår. Jag beräknar i likhel med bostads­slyrelsen medelsbehovet till 948000 kr.

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i prop. 1983/84:90 beslutat (BoU 28, rskr 303) att det bildas etl särskilt av staten belagt kreditaktiebolag med uppgift att på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen.

Regeringen har föreslagit riksdagen (prop. 1984/85:101) atl anvisa 1,5 milj. kr. för innevarande budgetår till bostadsstyrelsen för ändringar av del nuvarande datasystemet så atl utbetalning enligt den nya ordningen kan ske fr. o.m. den Ijuli.

I skrivelser till regeringen har bostadsstyrelsen framhållit betydelsen av en fillräcklig medelstilldelning under projektets inledningsskede. Bostads­styrelsen har hemställt om att ytterligare 500000 kr. anvisas för innevaran­de budgetår och anser att de medel som regeringen har begärt av riksdagen för näsla budgetår (prop. 1984/85:100 bil. 13) kan minskas med motsvaran­de belopp.

 

Prop. 1984/85:125                                                   37

Bostadsstyrelsen har också beräknat de kostnader för projektet som tillkommer lill följd av att kreditaktiebolaget skall svara för all lillhanda­hålla medel för utbetalningar även av vissa lidigare beviljade energilån. För detta ändamål hemsläller styrelsen om ytterligare 225000 kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Jag beräknar i likhel med bostadsstyrelsen behovet av ytterligare medel för budgetåret 1984/85 för här nämnda ändamål lill sammanlagt 725000 kr. Medlen som begärts för näsla budgetår kan därmed minskas med 275000 kr.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen alt på filläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare 1673000 kr. för samtliga de ändamål som jag har redogjort för.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsslyrelsen på filläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1673000 kr.

[2] B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. Från detta anslag betalas ut bl. a. tilläggslån för åtgärder som avser att avhjälpa bygg-skador och byggfel samt för ändrad lägenhetssammansättning och grund­förstärkning i vissa fall.

Riksdagen har för beslut om sådana lån fastställt en ram på 60 milj. kr. för år 1984 och preliminärt samma belopp för år 1985.

Under år 1984 var verksamheten begränsad och hela ramen togs därför inte i anspråk. Det beror enligt bostadsstyrelsen på att lånemöjligheten infördes så sent som den 1 januari 1984 och på byggherrarnas planeringssi­tuation.

Verksamheten kan väntas öka i omfattning under år 1985. Enligt min mening bör därför 25 milj. kr. som inte utnytQades av ramen för år 1984 kunna användas för beslut under första halvåret 1985.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att medge att 25000000 kr. av 1984 års ram för beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, änd­rad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får använ­das för beslut under första halvåret 1985.

[3] B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

m. m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag om 500 milj. kr.

Från anslaget betalas utgifter för statens ekonomiska stöd till energibe­sparande åtgärder i bostadshus.

Under innevarande budgetår belastas anslaget allQämt med utbetalning­ar som avser lidigare beslutade lån och bidrag till kommunala och lands-4   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125

 

Prop. 1984/85:125                                                   38

tingskommunala byggnader m. m. Från anslaget bestrids under innevaran­de budgetår även utgifter för energisparande åtgärder i statliga byggnader, exkl. affärsverkens byggnader.

Riksdagen beslutade hösten 1983 om ett bosladsförbättringsprogram (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63). Därvid ändrades även del statliga ekonomiska stödet till energisparåtgärder. Riksdagsbeslutet inne­bar samtidigt i denna del att i ansökningar som inkom före den 30 mars 1984 kunde sökanden välja stöd antingen enligt de äldre slödreglerna eller enligt de nya.

Eu särskill sysselsältningsstöd har vidare lämnats för vissa isoleringsar­beten, under förutsättning att arbetena i huvudsak avslutades senast den 30 juni 1984 (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Särskilda regler gäller för Norrbottens län.

Under år 1984 har vidare funnits möjligheter att ansöka om bidrag för investeringar i uppvärmningsanläggningen - bl. a. värmepumpar (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124).

Till följd av förändringarna och de olika temporära stödformerna ökade antalet ansökningar om energisparstöd under år 1984 mycket kraftigt i förhållande till tidigare erfarenheter. De av riksdagen avvisade ramarna för beslut om stöd togs hell i anspråk.

Beslut om stöd meddelades under budgetåret 1983/84 med ett belopp om 1549 milj.kr., varav 1362 milj. kr. avsåg statliga lån enligt äldre besläm­melser.

Bostadsstyrelsen bedömer - med hänsyn till tidsförskjutningen mellan beslut och utbetalning samt utfallet den 31 december 1984 - behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1984/85 till 1 375 milj. kr. I beloppet ingår även medel för utbetalning av tidigare beslutat stöd till kommunala och landstingskommunala byggnader.

Byggnadsstyrelsen har t.o.m. budgetåret 1983/84 beslutat om investe­ringar i energisparåtgärder till en sammanlagd kostnad om 465 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1984/85 beräknar byggnadsstyrelsen ha bundit sig för åtaganden om totaU 555 milj. kr., vilket är lika med lämnade bemyndi-ganden. Behovet av medel för utbetalningar under budgetåret 1984/85 bedömer byggnadsstyrelsen till 105 milj. kr.

Sammantaget beräknar jag således behovet av medel för utbetalningar till (1 375 -I- 105 =) 1480 milj. kr. Reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1983/84 anges numera till 918,5 milj. kr. Tillsammans med anvisade medel om 500 milj. kr. uppgår det belopp som under budgetåret 1984/85 kan disponeras för utbetalningar till ! 418,5. Ytteriigare 62 milj. kr. behöver således föras upp under anslaget.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen.

att till Bidrag tUl.energibesparande åtgärder inom bostadsbestån­det m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa eft reservationsanslag av 62000000 kr.

 

Prop. 1984/85:125                                                   39

Bilaga 9

.   Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

TOLFTE HUVUDTITELN

I det följande redovisas de åtgärder inom industridepartementets verk­samhetsområde för Uddevallaregionen som jag anser nödvändiga till följd av Svenska Varv AB:s avsikt att lägga ned Uddevallavarvet.

Åtgärder för Uddevallaregionen

Svenska Varv AB har i december 1984 beslutat att inleda MBL-förhand­lingar om nedläggning av Uddevallavarvet. Bakgmnden till beslutet är de mycket pressade konkurrensförhållanden som råder inom den intemafio­nella varvsnäringen med mycket dålig lönsamhet och svag orderbeläggning som följd. Den, i regeringens proposition (prop. 1982/83:147, NU 55, rskr 383) om vissa varvsfrågor m.m., redovisade marknadssituationen med kraftig obalans mellan tillgänglig varvskapacitet och det bedömda behovet av leveranser i framtiden består. För Uddevallavarvets del har denna situation inneburit en mycket svag ordersituation och sysselsättningspro­blem.

Uddevallavarvet är den dominerande arbetsplatsen i Uddevallaregionen och en nedläggning av varvet kommer att få stora effekter på sysselsätt­ningen och näringslivet i detta område.

De problem som en nedläggning av Uddevallavarvet för med sig drabbar ett flertal kommuner. Djupast berörda är Uddevalla, Lysekils och Munke­dals kommuner. Dessa utgör en näringspolitisk bas för mellersta och norta Bohuslän och en negativ utveckling här skulle få allvarliga spridningsef­fekter i andra delar av länet och i angränsande delar av Älvsborgs län.

Med anledning av utvecklingen i Uddevallaregionen har skrivelser med förslag till bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder inkommit från Svenska metallindustriarbetareförbundet tillsammans med Svenska industriQänste-

 

Prop. 1984/85:125                                                   40

mannaförbundet, Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingen­jörsförbund, LO-distriklel i Västsverige tillsammans med TCO-distriktel i Göteborgs och Bohus län. Svenska melallinduslriarbetareförbundet avdel­ning 170 samt Svenska induslriQänslemannaförbundel avdelning 113, Ud­devalla hantverks- och industriförening, företag, lokala organisationer samt enskilda personer.

För atl bemöta den negativa utveckling i Uddevallaregionen som skulle kunna bli följden av en passiv invänlan av varvets nedläggning, har rege­ringen omgående tillsatt en regional samordningsgrupp under ledning av landshövding Åke Norling.

I det följande redovisar jag vissa av de tillfälliga ålgärder som föreslås med särskild tonvikt på sådana förslag som kräver riksdagens medverkan. Dessa åtgärder har till mål att skapa en ny stabil industriell bas i regionen. Vid utformandet av åtgärderna har de skrivelser som inkommit från orga­nisationer, företag och enskilda utgjort ett värdefullt underiag.

Vidare har regeringen i den nyligen framlagda propositionen med förslag till regional utveckHng och uQämning (prop. 1984/85: 115) gett en översikt­lig redovisning av planerade ålgärder för Uddevallaregionen.

Industripolitiska åtgärder

Elt investmentbolag inrättas med uppgift att skapa nya industrier i regionen och ta vara på expansionskraften i befintliga företag. Bolaget skall i första hand arbeta med finansiella insatser i form av ägarkapital och med kunskapsförmedling.

Ett program för företagsjörnyelse och teknisk utveckling i regionen Utarbetas. Styrelsen för teknisk utveckling har fått i uppdrag all utarbeta ett program för teknikutveckling och teknikspridning i regionen. Program­met skall utarbetas i samråd med länsstyrelsen och i samarbele med Chalmers tekniska högskola.

Den regionala utvecklingsfonden tillförs medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen. Resursförstärkningen är moliverad främst av au fon­den måsle få möjlighet all snabbi och effe'ktivi hantera den ökade mängd förslag och förfrågningar om företagsetableringar som nu riktas lill regio­nen. Även länels landsting planerar att tillföra fonden extra resurser för åtgärder i Uddevallaregionen.

Regionalpolitiska åtgärder

Ett intensifierat regionalt utvecklingsarbete skall bedrivas av länsstyrel­sen i Göteborgs och Bohus län.

I syfte att stimulera nyetablering och expansion i del befintliga näringsli­vet har regeringen nyligen beslutat att regionalpolitiskt stöd tillfälligt skall kunna lämnas i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner. Regering­ens beslut avser återstående tid av budgetåret 1984/85.

 

Prop. 1984/85:125                                                   41

Beslutet innebär dels alt lokaliseringsbidrag skall kunna lämnas med högst 30% och lokaliseringsbidrag tillsammans med lokaliseringslån med högst 70% av den del av totalkostnaderna i ett projekt som avser byggna­der, markanläggningar, maskiner och andra inventarier, dels all offertstöd skall kunna lämnas med högst 30% av totalkostnaderna för en regionalpo­litiskt betingad åtgärd. Gällande regler för regionalpolitiskt stöd i kom­muner som regeringen på delta sätt utpekar innebär att lokaliseringsstöd lämnas genom beslut av statens industriverk, dock endasl lill projekt där del godkända totala kapitalbehovet i samband med investeringen över­stiger 7 milj. kr. För mindre projekt kan antingen länsstyrelsen bevilja investeringsbidrag med högst 20% eller, om synneriiga skäl föreligger, kan regeringen bevilja lokaliseringsstöd.

Regeringen har i prop. 1984/85:115 om regional utveckling och uQäm­ning nyligen föreslagit bl. a. atl även länsstyrelse skall kunna lämna lokali­seringsstöd i orter eller kommuner som utpekas på detta sätt samt alt denna beslutanderätt skall avse projekt med ell godkänt totalt kapitalbe­hov av högst 9 milj. kr. Under fömtsättning att riksdagen godkänner dessa förslag behöver riksdagen i detta sammanhang endast ta ställning till hur hög andel lokaliseringsbidrag som maximalt skall kunna lämnas i de tre utpekade kommunerna och anvisa medel för regionalpolitiskt stöd. Jag återkommer till dessa frågor under anslaget C 9. Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen.

A.    Industridepartementet m. m.

[ I ] A 4. Extra utgifter. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budget­året 1984/85 anvisats etl reservationsanslag av 600000 kr. Vid ingången av budgetåret fanns en reservation av 18 552 kr. På tilläggsbudget I har anvi­sats etl belopp av 1,3 milj. kr. avseende industridepartementets kostnader för två inlernalionella konferenser som genomförs under våren 1985. Kon­ferenserna anordnas av FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) och Economic Commission for Europé (ECE).

Vid utgången av december 1984 var de i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anslagna medlen helt förbrukade. Anledningen var främst att anta­let utländska minislerbesök under hösten 1984 var fler än vad som kunde förutses vid beräkningen av anslaget. Under våren 1985 förutses ytteriiga­re ministerbesök. För alt i första hand täcka kostnaderna för dessa erford­ras ytleriigare I milj. kr.

Med hänvisning till det anförda, och efter samråd med statsrådet Dahl hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000000 kr.

 

Prop. 1984/85:125                                                            42

B.    Industri m. m.

[2] B 14. Småföretagsutveckling. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 146850000 kr.

Jag har nyss redogjort för behovet av statliga insatser för bl. a. industriell utveckling i Uddevallaregionen.

Den regionala utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län bör få ett särskilt bidrag på 5 milj. kr. för att möjliggöra intensifierade förelagsser-viceinsatser i främst Uddevalla, Lysekils och Munkedals kommuner. Verksamheten bör bedrivas enligt i huvudsak samma principer som f. n. gäller för utvecklingsfondernas företagsserviceverksamhet. Medlen bör anvisas under innevarande budgetår. Det ankommer på regeringen att närmare besluta om hur medlen skall betalas ut och användas.

Jag har erfarit att Göteborgs och Bohus läns landsting är berett att satsa motsvarande belopp för att förstärka fondens verksamhet i Uddevallare­gionen. Genom denna gemensamma satsning från staten och landstinget räknar jag med att fonden under de närmaste åren verksamt kan bidra till en behövlig företagsförnyelse och utveckling i den berörda regionen.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Småföretagsutveckling på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 5000000 kr.

[3] B 21. Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddevallare­gionen. Något anslag för detta ändamål finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Jag har nyss redogjort för behovet av statliga insatser för bl. a. industriell utveckling i Uddevallaregionen.

Ett regionalt investmentbolag bör bildas och staten bör därvid bidraga med totalt 90 milj. kr. Av delta belopp bör bolaget tillföras 60 milj. kr. i form av medelstillskott från staten. Bolagets ändamål bör i första hand vara att filiföra ägarkapital och kunnande till befinfliga och nyetablerade företag i Uddevallaregionen. Det är angeläget att investmentbolaget, som skall arbeta affärsmässigt, får en god förankring i näringslivet i regionen och privata intressenter bör därför få ett dominerande inflytande i bolaget. Till det statliga medelstillskottet knyts villkor om förtäntning och återbe­talning. Det bör ankomma på regeringen att besluta om formerna och villkoren för det statliga medelstillskottet.

Regeringen har tidigare, den 7 mars 1985, beslutat om alt tillföra Svens­ka Varv AB 30 milj. kr. för förvärv av aktier i elt regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen. Dessa medel belastar anslaget XIV 1978/79 C5. Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna.

 

Prop. 1984/85:125                                                   43

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddeval­loregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 60000000 kr.

C. Regional utveckling

[4] C 9. Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen. Något anslag för della ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Jag har tidigare redogjort för bakgrunden till atl regionalpolitiskt stöd skall kunna lämnas i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner.

Jag föreslår att lokaliseringsbidrag i nämnda kommuner även efter inne­varande budgetårs utgång skall kunna lämnas med högst 30% av den del av totalkostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier. I övrigt skall tillämpas de regler som gäller för orter eller kommuner som regeringen utpekar atl tilirälligt komma i fråga för regional­politiskt stöd.

De regionalpoliliska åtgärder jag föreslagit anser jag inte skall försämra möjligheterna att lämna regionalpolitiskt stöd i andra delar av landet.

Jag föreslår därför att medel för lokaliseringsbidrag i dessa kommuner anvisas över ett särskilt anslag. Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallare­gionen, som skall belastas med beslut om stöd som fattas av länsstyrelse, av statens industriverk eller av regeringen. Även beslut om offertstöd i dessa kommuner bör belasta detta anslag. Medel för lokaliseringslån bör dock anvisas över ett särskilt anslag. Lokaliseringslån i Uddevallare­gionen. Jag återkommer strax fill detta.

Ansökningar om stöd skall inlämnas till vederbörande myndighei före utgången av år 1986. Del slutliga medelsbehovet kan inte fastställas på förhand. Projekt som uppfyller villkoren för regionalpolitiskt stöd skall kunna erhålla sådant enligt de regler jag angivit.

De beräkningar av medelsbehovet som görs under de två nyssnämnda anslagen hänför sig i första hand till budgetåret 1984/85. Medelsbehovet för kommande budgetår kan f. n. inte bedömas med säkerhel. Om nu föreslag­na medel inte är tillräckliga för framtida behov, avser jag alt återkomma till regeringen. Om nu föreslagna medel inte skulle täcka behovet före den tidpunkt när riksdagen kan fatta beslut om nya anslag, kan beslut om stöd fattas med ianspråktagande av de anslag som fr. o. m. den 1 juli 1985 avses slå till regeringens förfogande under anslagen C 2. Lokaliseringsbidrag m. m., C 3. Lokaliseringslån och C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. Qfr prop. 1984/85:115 s. 150-154). Jag avser att, om sådana beslut har faltals, föreslå alt regeringen begär att riksdagen anslår motsvarande me­dd.

 

Prop. 1984/85:125                                                   44

Jag beräknar preliminärt medelsbehovet för Lokaliseringsbidrag m.m. till 225 milj. kr., varav 8 milj. kr. lill offertstöd.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.    lokaliseringsbidrag i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kom­muner skall kunna lämnas med högst 30% av den del av total­kostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier i enlighet med vad jag har anfört,

2.    till Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen på tilläggs­budget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa etl reservafionsanslag av 225000000 kr.

[5] C 10. Lokaliseringslån i Uddevallaregionen. Något anslag för delta än­damål finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Med hänvisning lill vad jag lidigare anfört beräknar jag preliminärt medelsbehovel till 25 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa etl reservationsan­slag av 25000000 kr.

[6] C 11. Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen. Någol anslag för delta ändamål finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85.

Under detta anslag redovisar jag förslag om medel för dels visst projekt­arbete m.m. som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall genomfö­ra, dels kostnaderna för etl program för att främja teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallaregionen, vilket styrelsen för teknisk utveck­ling (STU) har fått i uppdrag alt utarbeta.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall aktivt driva arbetet i den regionala samordningsgmpp som regeringen tillsalt. Länsslyrelsen behö­ver för delta ändamål en anslagsförstärkning.

Länsstyrelsen bedriver i arbelel med länsplaneringen ell slorl antal projekt i länet med hjälp av medel från anslaget C 4. Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser. Detla arbete bör nu intensifieras med för Uddevallaregionen väsentliga projekt. Också för detla ändamål krävs en anslagsförstärkning.

För länsstyrelsens ovan angivna arbele beräknar jag som engångsan­visning medelsbehovet till 10 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen atl besluta om den närmare användningen av medlen.

Regeringen har vidare uppdragit ål STU atl närmare utarbeta förslag lill program för att främja teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallare­gionen.

 

Prop. 1984/85:125                                                   45

Programarbetet skall bl. a. bestå i att STU tillsammans med Chalmers tekniska högskola (CTH) skall samarbeta i en försöksverksamhet avseen­de dels etablering av industriell verksamhet i Uddevallaregionen byggd på produktidéer vid CTH, dels en stödfunktion som förmedlar teknisk kom­petens till företagen i Uddevallaregionen samt ger företagen kontakter till forskningsverksamheten på CTH eller vid behov annan teknisk högskola. Vidare skall programarbetet omfatta en inventering av industriföretag i regionen med avseende på produktidéer och problem inom företagen. Denna inventering bör följas upp med särskilda medel för produktutveck­ling och projektledningshjälp samt teknikstöd från kollektivforskningsin­stitut.

För programmet teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallare­gionen beräknar jag medelsbehovet fill ca 25 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare användningen av medlen.

De särskilda insatser som vidtas inom Uddevallaregionen bör utvärde­ras. Kostnaderna för denna utvärdering bör bestridas från detta anslag.

Jag hemställer mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen på till-läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.

E. Energi

[7] E 7. Visst internationellt energisamarbete. I statsbudgeten för budget­året 1984/85 har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 14574000 kr. Från anslaget bestrids Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (lAEA) samt bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund, kostnader för deltagande i IAEA:s dokumentationssystem INIS, kostnader i samband med deltagan­de i det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA), dock inte projektkostnader, resekostnader i samband med visst internationellt kärn­energisamarbete samt kostnader för delegationen (I 1982:08) för lAEA-frågor.

I skrivelse till regeringen den 17 december 1984 har statens kärnkraftin­spektion hemställt om medel, ca 150000 kr., för att finansiera en tränings­kurs avseende kontroll av anläggningar för tillverkning av kärnbränsle för IAEA:s safeguardinspektörer, vilka genomför den internationella kontrol­len av klyvbart material. Träningskursen avses att genomföras av kärn-kraftinspektionen tillsammans med AB ASEA-ATOM.

lAEA är för utbildningen av sina inspektörer beroende av alt medlems­länderna medverkar på så sätt alt inspektörerna kan erhålla detaljerad kunskap om olika anläggningstyper på fältet. Enligt min mening är det angeläget att stödja IAEA:s verksamhet för konlroll av klyvbart material

 

Prop. 1984/85:125                                                   46

(safeguard). Jag förordar därför att kostnaderna för utbildningen bestrids från anslaget genom att anslagsposten för resor minskas i motsvarande omfattning.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av vissa utgifter för stöd fill IAEA:s verksamhet inom området kontroll av klyvbart material.

G. Statsägda företag

[8] Vissa frågor med anledning av avtal mellan staten och Saléninvest AB om beställning av sex kylfartyg. Riksdagen bemyndigade våren 1977 regeringen (prop. 1976/77:139, NU 53, rskr 343) att godkänna ett avtal mellan staten och Saléninvest AB om beställningar av sex kylfartyg i vad avtalet avvek från bestämmelsema för lån och garantier till svenska fartygsbeställare.

Avtalet innebar att parterna åtog sig aU tillse att AB Götaverkens (nume­ra ingående i Svenska Varv-koncernen) belagda dotterbolag Rederi AB Zenit (Zenit) resp. Saléninvest AB:s belagda dotterbolag Salénrederierna AB gemensamt bildade partrederier för sex kylfartyg. Varje fartyg skulle ägas till 51 % av Salénrederierna och till 49% av Zenit.

Köpeskillingen, som uppgick till ca 175 milj. kr. per fartyg, finansierades delvis med statliga bidrag (avskrivningslån) om 52,5 milj. kr. och delvis av Zenit med 12,5 milj. kr. Återstående del av köpeskillingen (nettopriset), 110 milj. kr., finansierades med hjälp av statliga kreditgarantier.

Fem år efter leverans av vaQe kylfartyg hade Götaverken resp. Salénre­derierna rätt att påfordra att Salénrederierna övertog Zenits andel i resp. fartyg. Köpeskillingen till Zenit skulle erläggas kontant av Salénrederier­na. Beloppet skulle uppgå till 49% av nettopriset ökat med säljarens kostnader för pantbrev m.m. och en åriig ränla om 8%. Vid eventuell ökning av andrahandspriset för fartygen skulle ett tilläggsbelopp betalas. För alt finansiera köpeskillingen skulle Salénrederierna erhålla statliga kreditgarantier. Till skillnad mot vad som normall gäller skulle borgen inte behöva ställas av de varv som hade byggt fartygen. Götaverken Arendal AB resp. Öresundsvarvet AB.

I anslutning till nyss nämnda avtal träffades särskilda partrederiavtal som stadgar att Salénrederierna erhåller all vinst och täcker all förlust såväl före som efter leverans av fartygen. Rederiet skulle vidare i eget namn och under eget ansvar utrusta och driva fartygen. Vidare hade Zenit inte rält att avyttra sina andelar i kylfartygen till utomstående eller utöva något reellt inflytande vid driften av fartygen.

Som framgår av vad jag har anfört hade Zenit enbart en finansiell roll vid Saléninvests förvärv av kylfartygen. Zenits möjligheter alt påverka de

 

Prop. 1984/85:125                                                   47

ekonomiska risker som kylfartygsengagemanget medförde var till följd av nämnda avtal i stort sett obefinfliga.

År 1979 överfördes Zenits engagemang i kylfartygen till Zenits dotterbo­lag Zenit Kylfinans AB (Kylfinans). När aktierna i Zenit år 1982 över­fördes till staten, övertog Svenska Varv AB aktierna i Kylfinans. Anled­ningen var att det med hänsyn till avtalet mellan staten och Saléninvest inte ansågs finnas skäl att andelarna i kylfartygen avvecklades på samma sätt som Zenits övriga andelar.

Kylfartygen levererades åren 1978-1980. I enlighet med avtalet hade hösten 1984 fyra av fartygen i sin helhet överförts till Salénrederierna. För återstående två fartyg har överföringen av Kylfinans andel inte kommit till stånd till följd av Saléninvests ekonomiska svårigheter och sedermera konkurs i december 1984. Konkursen innebar att staten genom riksgälds­kontoret i egenskap av borgenär fick överta det ekonomiska ansvaret för de sex kylfartygen, med undantag av Kylfinans två 49-procentiga andelar. Svenska Varv-koncernen övertog vidare det ekonomiska ansvaret för ett 350000 dwt tankfartyg och två jack-up riggar.

För att Svenska Varv genom Kylfinans inte oskäligt skall få lida förlust fill följd av avtalet mellan staten och Saléninvest - enligt vilket avsikten som jag berört endast var att Svenska Varv-koncernen skulle Qäna som finansieringsinstmment - bör enligt min mening det ekonomiska ansvaret för Kylfinans återstående två 49-procentiga andelar övertas av staten genom riksgäldskontoret. Detta bör ske genom att staten genom riksgälds­kontoret gentemot Kylfinans fullföljer de ekonomiska åtaganden som skul­le ha gällt om avtalet mellan staten och Saléninvest hade fullföljts. Riksda­gens godkännande härför bör inhämtas.

Med hänvisning fill det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga riksgäldskontoret att ikläda staten ekonomiskt an­svar för Kylfinans andelar i vissa kylfartyg i enlighet med vad jag har anfört.

 

Prop. 1984/85:125

48 Bilaga 10

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1984/85:125 bergärda an­slag i tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Statsutgifter

22000000 860000

1900000

1 100000 993000

2900000 240000

2500000

2150000

1000000

59000000

15000000

1 000000

1 700000

450000

800000

127600000 250000

// Justitiedepartementet D 6    Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reser-

vationsanslag H 6    Sveriges kostnader för 1979 års allmänna gransk­ning av sjögränsen mellan Sverige och Norge

/// Utrikesdepartementet A 10   Kommittéer m. m., reservationsanslag

VI  Kommunikationsdepartementet

A 2    Kommittéer m. m., reservationsanslag I 8     Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti­tut: Utrustning, reservationsanslag

VII Finansdepartementet

D6

F 11

A2

B 10

C 10

1 2

13

A4

G4

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reserva­tionsanslag

Teckning av aktier i en penningmarknadscentral, reservationsanslag

VIII  Utbildningsdepartementet
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Mångfaldigande  av  litterära  och  konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet,/öw/ag.va«i/ag
Bidrag lill studiecirklar i  Uddevalla, reserva­
tionsanslag

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde, reservationsanslag Inredning och utmstning av lokaler vid högsko­leenheterna m.m., reservationsanslag

H20

IX Jordbruksdepartementet
Extra utgifter, reservationsanslag
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag
Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.
reservationsanlag

A 2 B 18

D3

X  Arbetsmarknadsdepartementet
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Medel   för   särskilda   insatser   i   Uddevallare­
gionen, reservationsanslag
Ålgärder för invandrare, reservationsanslag

 

Prop. 1984/85:125                                                   49

XI Bostadsdepartementet

Bl     Bostadsstyrelsen,/dri/agsani/ag                    1673000

B 17 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bo­
stadsbeståndet m. m., reservationsanslag     62000000

XII Industridepartementet

A 4    Extra utgifter, reservationsanslag                1000000

B 14   Småföretagsutveckling, reservationsanslag   5000000

B 21   Medelslillskott till ett regionalt investmentbolag

för Uddevallaregionen, reservationsanslag      60000000

C 9    Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen,

reservationsanslag                                   225000000

C 10 Lokaliseringslån i Uddevallaregionen, reserva­
tionsanslag                                              25000000

C 11 Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallare­
gionen, reservationsanslag                          35000000

Summa statsutgifter                                       656116 000

Norstedts Trvcken, Stockholm 1985